Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1981/82:84

om ändring i lagen (1968; 576) om Konungariket Sveriges stadshypo-tekskassa och om stadshypoteksföreningar;

beslutad den 3 december 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa höjs från 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Vidare föreslås viss utvidgning av stadshypoteksföreningarnas möjlighet att lämna lån inom den kommunala sektorn.

1    Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 84


Prop. 1981/82:84


 


Prop. 1981/82:84

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stads­hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,'

dels att orden "av inteckning" i 11 § skall bytas ut mot "i form av pantträtt",

dels att orden "säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt" i 28 § skall bytas ut mot "inteckningssäkerhet",

dels att ordet "inteckning" i 30 § första och andra styckena skall bytas ut mot "pantbrev",

dels att 13, 19 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 32 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

13                                                                                           §'
Som grundfond för kassan ställer
Som grundfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riks-
staten till förfogande en av riks­
gäldsfullmäktige utfärdad garanti-
gäldsfullmäktige utfärdad garanti­
förbindelse pä åtta och en halv mil-
förbindelse på tio och en halv mil­
jarder kr.
                                                                      jarderkr.

19 §
Stadshypoteksförening   har   till
     Stadshypoteksförening   har   till

ändamål att lämna lån mot säkerhet ändamål att lämna lån mot säkerhet
av inteckning i fast egendom eller i form av panträtt i fastighet eller
tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt (inteckningssäkerhet) och
ening eller kommun samt att driva lån åt samfällighetsförening, kom-
annan verksamhet som står i sam- mun, landstingskommun och sådan
band därmed.
                              församling eller samfällighet som

avses i lagen (1961:436) om för­samlingsstyrelse samt att driva an­nan verksamhet som står i samband därmed.

31 §"

första stycket

Till   samfällighetsförening  eller    Till kommun, landstingskommun

kommun får stadshypoteksförening     och sådan församling eller samfäl-

lämna lån utan inteckningssäker-     lighet som avses i lagen {1961:436)

het. Lån /('// kommun får dock läm-     om församlingsstyrelse får stadshy-

' Lagen omtryckt 1974: 261. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653  Senaste lydelse av 13 § 1979: 1111. ' Senaste lydelse av 19 § 1976: 224. ■• Senaste lydelse av 31 § 1976:224.


 


Prop. 1981/82:84


nas endast för bebyggelse som fi­nansieras med stöd av statligt bo­stadslån eller statligt lån för anord­nande av allmän samlingslokal.


poteksförening lämna lån utan in­teckningssäkerhet. Sådant lån får dock lämnas endast

/. för bebyggelse som finansi­eras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal eller

2. för omsättning av lån som ti­digare lämnats mot inteckningssä­kerhet.


 


andra stycket andra meningen Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot in­teckningssäkerhet med företräde framför det statliga länet.


Lån enligt första stycket 1 får ej beviljas till högre belopp än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde framför det statliga lånet.


 


tredje stycket Lån får lämnas samfällighetsför­ening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämp­ning.

31 § första stycket första meningen Till   samfällighetsförening   eller kommun får stadshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäker­het.

31 § andra stycket första meningen Samfällighetsförening får ej be­viljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena län mot inteck­ningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter som har del i samfälligheten.

31 § tredje stycket Lån får lämnas samfällighetsför­ening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första och and­ra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

' 32 § upphävd 1970:66. 11    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 84


Lån får lämnas även i form av byggnadskreditiv. Även därvid skall första och andra styckena til­lämpas.

32 e

Till samfällighetsförening får
stadshypoteksförening lämna lån
utan inteckningssäkerhet. Lån får
inte beviljas till högre belopp än det
vartill lån. med hänsyn till 30 §
första och tredje styckena, mot in­
teckningssäkerhet
  sammanlagt
kunnat lämnas för de fastigheter
som har del i samfälligheten. Lån
får under samma förutsättningar
lämnas även i form av byggnads­
kreditiv.


 


Prop. 1981/82:84

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.


 


Prop. 1981/82:84                                                      5

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET
               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-03

Närvarande: statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stads­hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1    Inledning

Stadshypoteksinstitutionen består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - och tjugo regionalt verksamma stadshypo­teksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och affärsfastigheter. Lån kan dessutom lämnas utan särskild säkerhet när det gäller samfällighetsför-eningar och kommuner. Stadshypotekskassan har till uppgift att skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms av storle­ken av den grundfond som staten ställer till kassans förfogande. Upplå­ningen får inte överstiga tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår f. n. till 8,5 miljarder kr. och består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste grundfondshöj­ningen skedde år 1979 med 1,5 miljarder kr. (prop. 1979/80:44, NU 14, rskr 84, SFS 1979:1111).

Stadshypotekskassan har i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1981 hemställt att kassans grundfond höjs från 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Vidare har kassan hemställt att stadshypoteksföreningarnas rätt till långivning utvidgas till att avse även landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församhngs-styrelse samt att föreningarna får rätt att vid omsättning av lån lämna dessa eller kommun nytt lån utan säkerhet oberoende av om fastigheten är statligt finansierad. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Yttranden över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bank­inspektionen, bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäk­tige i riksgäldskontoret och delegationen för bostadsfinansiering.


 


Prop. 1981/82:84                                                                6

2    Föredragandens överväganden

Bestämmelser för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968; 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stads­hypoteksföreningar (SL, omtryckt 1974:261, ändrad senast 1979:1111). Enligt 13 § SL ställer staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan. Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgälds­kontoret får grundfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden användas endast vid kassans likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall det använda beloppet snarast möjligt återbetalas till staten. Vid återbetalning skall staten ersättas för den ränta som staten kan ha utgett med anledning av att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den mån annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.

Enligt 7 § andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för att kassan skall få ta upp nytt lån, om grundfonden genom föriuster på kassans rörelse i dess helhet går ned mer än 5%. Är nedgången större än 10% krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligt 7 § tredje stycket skall kassan göra anmälan till regeringen om grundfonden tas i anspråk för att täcka födust.

Stadshypoteksföreningarna har enligt 19 § SL till ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt. Lån får också lämnas åt samfällighetsförening och kommun. Till sistnämnda låntagare får en förening lämna lån utan inteckningssäkerhet (31 § första stycket SL). Lån till en kommun får dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal.

Stadshypotekskassan framhåller i sin skrivelse att låneverksamheten har ökat avsevärt under senare tid. Kassan bör vara beredd att under år 1982 möta låneanspråk av minst samma storiek som under, de senaste åren. Kassans upplåningsmarginal är f. n. otillräcklig. Liksom tidigare bör mar­ginalen vidgas genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller höjningens storiek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta rummet beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden, föreslår kassan att grundfonden höjs med 2 miljarder kr. så att fonden blir 10,5 miljarder kr.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans framställ­ning eller lämnat den utan erinran.

Jag delar uppfattningen att stadshypotekskassans upplåningsrätt nu är otillräcklig med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses


 


Prop. 1981/82:84                                                      7

under åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissin­stanserna anser jag att uppläningsrätten på samma sätt som tidigare bör ökas genom en höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskas­sans grundfond höjs med 2 miljarder kr. från nuvarande 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Detta förutsätter att 13 § SL ändras och att fullmäk­tige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt ökat möjligheterna till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mot obliga­tioner men kan också - som i betydande omfattning f. n. görs för att finansiera upplåning för oprioriterade ändamål — ske genom lån mot re­verser eller på annat sätt. Den faktiska upplåningen får liksom hittills anpassas till utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emis­sionskontroll som riksbanken kan utöva.

Som kassastyrelsen konstaterat i sin skrivelse är möjligheten att lämna statliga lån enligt bostadsfinanseringsförordningen större än den möjlighet stadshypoteksföreningarna har att lämna lån enligt 19 § SL. Föreningarna får sålunda inte ge län till landstingskommuner eller församlingar och samfälligheter som avses i lagen om församlingsstyrelse. När stadshypo­teksföreningarnas ändamål år 1976 utvidgades till att omfatta lån även till kommuner påpekade föredraganden (prop. 1975/76:158 s. 14) att det blivit allt vanligare att kommunerna själva direkt äger vissa objekt som finansi­eras med statliga lån. Det kan vara fråga om pensionärsbostäder, barn­daghem, fritidshem och lokala centrumanläggningar såsom byggnader för skolväsendet. Eftersom statliga lån och bidrag inte täcker hela låneunder­laget eller pantvärdet finns det behov av lån för återstoden, t. ex. genom stadshypoteksinstitutionens medverkan.

Motsvarande skäl kan åberopas i fråga om landstingskommunerna, för­samlingarna och de kyrkliga samfälligheterna. För landstingskommuner­nas del kan det t. ex. vara fråga om att finansiera uppförandet av pensio­närshem. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna har behov av att kunna bygga prästbostäder, i regel i form av småhus. Jag förordar därför att föreningarna ges rätt att ge även dessa lån utan inteckningssäker­het.

När ett lån hos en stadshypoteksförening i en fastighet som en kommun förvärvat skall konverteras uppstår enligt stadshypotekskassan problem om fastigheten inte är statligt belånad. I skuldebrevet för det nya lån, som träder i det gamlas ställe, torde kommunen inte kunna pantförskriva de pantbrev som föreningen redan innehar. Förtärandet räknas nämligen som en ny pantförskrivning. Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977:179) får en kommun inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för fordran. Enda möjligheten i sådana fall skulle därför vara att lånet lämnas utan säkerhet. Enligt 31 § SL får emellertid lån till en kommun lämnas utan säkerhet endast för bebyggelse som finansieras med statliga län. Om fastigheten inte finansieras med statliga lån får således föreningen inte lämna det nya lånet


 


Prop. 1981/82:84                                                      8

utan säkerhet. Som kassan påpekat i sin skrivelse medför detta att för­eningarna i detta fall saknar förtattningsstöd för att konvertera hypoteks-lån som förfaller. Jag delar kassans uppfattning att denna olägenhet bör undanröjas. Detta kan enklast ske genom att i 31 § föreskrivs att stadshy­poteksförening får lämna lån till kommun m. fi. även för omsättning av lån som tidigare lämnats mot inteckningssäkerhet. Samtidigt bör terminolo­gien i SL anpassas till vad som gäller enligt jordabalken. Dessutom bör av redaktionella skäl dels 31 § ändras något, dels en ny paragraf, 32 §, föras in i lagen.

De föreslagna lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet att lagrådsgranskning inte är påkallad.

3   Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypo­tekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2.   bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garanti­förbindelse på 10,5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 8,5 mil­jarder kr.

4    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredragan­den har lagt fram.


 


Prop. 1981/82:84

Bilaga 1

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

1981-10-21

Till statsrådet och chefen

för ekonomidepartementet

I 13 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar stadgas att staten som gmndfond för kassan ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garanti­förbindelse på åtta och en halv miljarder kronor. Enligt bestämmelse i lagens 7 § får sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

Kassans låneskuld får sålunda enligt bestämmelserna uppgå till 85 mil­jarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt ut­givna kapitalmarknadsreverser uppgick den 16 oktober 1981 till cirka 80,4 miljarder kronor respektive cirka 1,7 miljarder kronor. I beloppet ingår försålda men ej likviderade obligationer respektive reverser. Med hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätten den 16 oktober 1981 till cirka 2,9 miljarder kronor.

De anförda siffrorna aktualiserar frågan om uppläningsrätten.

Följande uppställning visar utvecklingen under senare år av kassans obligationsskuld och låneverksamhet:

 

År

Belopp utelöpande:

Nelloökning

av

 

obligationer

kapitalmarknads-

utestående hypo-

 

 

reverser

tekslån

 

 

(vid slutet av

resp är)

 

 

 

mkr

mkr

mkr

%

1970

25 951

 

3 494

15,6

1971

29733

 

4 282

16,5

1972

32364

 

2901

9,6

1973

36074

 

3418

10,3

1974

40 622

 

4789

13.1

1975

45 207

 

4 735

11,5

1976

49452

 

4512

9,8

1977

54841

 

5313

10,5

1978

61409

 

6 743

12,1

1979

67656

 

6312

10,1

1980

73037

713

6141

8.9

1981

80446

1687

6011

 

(16/10)

 

 

 

 

Anm. 1 beloppen utelöpande obligationer och kapitalmarknadsreverser har räknats in vid resp. lidpunkt försålda men icke likviderade obligationer och reverser.


 


Prop. 1981/82:84                                                     10

Som framgår av tablån har låneverksamheten fortsatt att öka. Tillväxten i obligationsskulden och reversskulden kan för hela 1981 uppskattas till minst nio miljarder kronor. Kassan bör vara beredd att under 1982 möta låneanspråk av minst samma storlek som under de senaste åren. Det skall också framhållas att beloppet av de balanser inneliggande beviljade lånean­sökningar, som kassan huvudsakligen till följd av läget på kapitalmarkna­den inte kunnat effektuera uppgår till ca 9 miljarder, varav närmare 7 miljarder utgör prioriterade lån. Kassans upplåningsmarginal torde därför få anses som otillräcklig. Kassan utgår från att en vidgning av marginalen liksom tidigare bör ske genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller den ifrågasatta höjningens storlek kan erinras om att lånean­språken i främsta rummet är beroende av bostadsbyggandets omfattning. Det är angeläget att stadshypoteksinstitutionen kan fullfölja sina uppgifter inom slutfinansieringen av bostadsbyggandet. Långivningens närmare om­fattning och inriktning blir beroende av bl. a. den allmänna kreditpolitiken. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kan förutses under den närmast följande tvåårsperioden föreslår styrelsen att höjningen av grund­fonden bör ske med ett belopp av minst två miljarder kronor till tio och en halv miljarder kronor.

I detta sammanhang vill styrelsen ta upp en annan fråga som rör stadshy­poteksföreningarnas långivningsmöjligheter. Genom ändring år 1976 i 19 och 31 §§ lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar vidgades föreningarnas ändamål till att omfatta även lån åt samfällighetsföreningar och kommuner. Lån till kom­mun får dock endast lämnas för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslo­kal. Kassastyrelsen konstaterar emellertid att möjligheten att lämna stat­liga lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)* är mer omfat­tande än den långivningsmöjlighet som gäller för stadshypoteksförening­arna. Enligt bostadsfinansieringsförordningen (18 och 25 §§) kan statligt bostadslån bl. a. lämnas åt kommun och landstingskommun och till sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlings­styrelse. Efter vad kassastyrelsen kan förstå torde även den förutsättning­en gälla för ifrågavarande lån att den del av finansieringsbehovet som inte täcks av det statliga lånet skall finansieras genom sedvanlig bottenlångiv­ning av bottenlåneinstitut. Emellertid medger den för stadshypoteksinsti­tutionen gällande författningen inte långivning till vare sig landstingskom­mun eller sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Enligt styrelsens uppfattning är det ett uttalat önskemål att förutsättningarna för den statliga bostadslångivningen och bottenlångivningen bringas i överensstämmelse på dessa punkter.

* Senaste lydelse SFS 1980: 329.


 


Prop. 1981/82:84                                                                11

Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977:179) gäller bl. a. att kommun eller landstingskommun inte får upplåta panträtt i sin egendom. I samband med förvärv av en fastighet får emellertid kommun eller landstingskom­mun överta betalningsansvaret för lån som tidigare tagits upp mot säkerhet av panträtt i fastigheten. Enligt 31 § lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar gäller vidare som en förutsättning för förenings möjlighet att ge lån åt kommun att bebyggelsen är finansierad med statligt bostadslån.

I samband med att kommun har förvärvat en fastighet som häftar som pant för lån hos stadshypoteksförening har fråga uppkommit om konver­tering av lånet kan ske när det förfaller till betalning. Konvertering av ett hypotekslån sker normalt - för det fall inte lånet slutamorterats enligt amorteringsplanen - vid lånetidens utgång genom att det förfallande lånet betalas tillbaka och att ett nytt lån tas upp på samma belopp.

I det nya skuldebrevet pantförskriver låntagaren/fastighetsägaren de pantbrev som föreningen sedan tidigare innehar. Det är här frågan om en ny pantförskrivning, vilket bestyrks enligt styrelsens uppfattning av vad föredragande statsrådet anför (s. 38) i proposition 1971:179 med förslag om ändring i jordabalken**.

Om kommunägda fastigheter inte är statligt belånade saknar således stadshypoteksföreningarna författningsstöd för att kunna konvertera för­fallande hypotekslån. Enligt styrelsens uppfattning är en sådan ordning inte ändamålsenlig och bör lämpligen kunna lösas genom att föreningarna vid omsättning av lån får lämna kommun nytt lån utan inteckningssäkerhet och utan avseende på om fastigheten är statligt finansierad eller inte.

Mot bakgrund av det anförda hemställer styrelsen att 13, 19 och 31 §§ i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar erhåller följande lydelse.

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

13                                                                                            §
Som grundfond för kassan ställer
Som grundfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riks-
staten till förfogande en av riks­
gäldsfullmäktige utfärdad garanti-
gäldsfullmäktige utfärdad garanti­
förbindelse på åtta och en halv mil-
förbindelse på tio och en halv mil­
jarder kronor.
                                                       jarder kronor.

19 §
Stadshypoteksföreningen har till
     Stadshypoteksföreningen har till

ändamål att lämna län mot säkerhet ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller av inteckning i fast egendom eller tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt och lån åt samfällighetsför­ening eller kommun samt att driva     ening  eller  kommun,   landstings-

** Jfr även Westerlind, Kommentar till jordabalken kap. 6, Stockholm, 1977, s. 214Ö.


 


Prop. 1981/82:84


12


 


annan verksamhet som står i sam­band därmed.


kommun och sådan församling el­ler samjällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse samt att driva annan verksamhet som står i samband därmed.


31  S


Till samfällighetsförening eller kommun för stadshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäker­het. Lån till kommun får dock läm­nas endast för bebyggelse som fi­nansieras med stöd av statligt bo­stadslån eller statligt lån för anord­nande av allmän samlingslokal.

Samfällighetsförening får ej be­viljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena lån mot inteck­ningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomt­rätter som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till hög­re belopp än som hade kunnat utgå, om lånet hade lämnats mot inteck­ningssäkerhet med företräde fram­för det statliga lånet.

Lån får lämnas till samfällighets­förening eller kommun i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämp­ning.


Till samfällighetsförening, kom­mun, landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om för­samlingsstyrelse får stadshypoteks­förening lämna lån utan inteck­ningssäkerhet. Län till kommun, landstingskommun eller sådan för­valtning eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) av försam­lingsstyrelse får dock lämnas en­dast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av all­män samlingslokal eller såvitt gäl­ler omsättning av tidigare upptaget lån avseende fastighet som förvär­vats.

Samfällighetsförening får ej be­viljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena lån mot inteck­ningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomt­rätter som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till hög­re belopp än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteck­ningssäkerhet med företräde fram­för det statliga länet.

Lån får lämnas till samfällighets­förening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första styc­ket och andra stycket första me­ningen äger därvid motsvarande tillämpning.


I behandlingen av detta ärende har deltagit styrelsens ordförande N Erik Åqvist samt ledamöterna Tryggve Ahlgren, Edmund Gabrielsson, Evald Eklöf, Sven Gustafson. Georg Ringström. Yngve Sundell och Lennart Warberg.

STYRELSEN FÖR

KONUNGARIKET SVERIGES STADSHYPOTEKSKASSA
N. Erik Åqvist
                               Georg Ringström

/Mats Rönnberg

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981