Prop. 1981/82:84

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,'

dels att orden "av inteckning" i 11 § skall bytas ut mot "i form av pantträtt",

dels att orden "säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt" i 28 § skall bytas ut mot "inteckningssäkerhet",

dels att ordet "inteckning" i 30 § första och andra styckena skall bytas ut mot "pantbrev",

dels att 13, 19 och 31 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 32 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §'
Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riks
gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti
förbindelse pä åtta och en halv mil- förbindelse på tio och en halv mil
jarder kr. jarderkr.

19 §
Stadshypoteksförening har till Stadshypoteksförening har till

ändamål att lämna lån mot säkerhet ändamål att lämna lån mot säkerhet
av inteckning i fast egendom eller i form av panträtt i fastighet eller
tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt (inteckningssäkerhet) och
ening eller kommun samt att driva lån åt samfällighetsförening, kom-
annan verksamhet som står i sam- mun, landstingskommun och sådan
band därmed. församling eller samfällighet som

avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse samt att driva annan verksamhet som står i samband därmed.

31 §"

första stycket

Till samfällighetsförening eller Till kommun, landstingskommun

kommun får stadshypoteksförening och sådan församling eller samfäl-

lämna lån utan inteckningssäker- lighet som avses i lagen {1961:436)

het. Lån /('// kommun får dock läm- om församlingsstyrelse får stadshy-

' Lagen omtryckt 1974: 261. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:653 Senaste lydelse av 13 § 1979: 1111. ' Senaste lydelse av 19 § 1976: 224. ■• Senaste lydelse av 31 § 1976:224.

tredje stycket Lån får lämnas samfällighetsförening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

31 § första stycket första meningen Till samfällighetsförening eller kommun får stadshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäkerhet.

31 § andra stycket första meningen Samfällighetsförening får ej beviljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena län mot inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter som har del i samfälligheten.

31 § tredje stycket Lån får lämnas samfällighetsförening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

' 32 § upphävd 1970:66. 11 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 84

Lån får lämnas även i form av byggnadskreditiv. Även därvid skall första och andra styckena tillämpas.

32 e

Till samfällighetsförening får
stadshypoteksförening lämna lån
utan inteckningssäkerhet. Lån får
inte beviljas till högre belopp än det
vartill lån. med hänsyn till 30 §
första och tredje styckena, mot in
teckningssäkerhet sammanlagt
kunnat lämnas för de fastigheter
som har del i samfälligheten. Lån
får under samma förutsättningar
lämnas även i form av byggnads
kreditiv.

Prop. 1981/82:84 5

Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-12-03

Närvarande: statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1 Inledning

Stadshypoteksinstitutionen består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - och tjugo regionalt verksamma stadshypoteksföreningar. Genom föreningarna lämnar institutionen lån i huvudsak mot säkerhet i form av panträtt i bostads- och affärsfastigheter. Lån kan dessutom lämnas utan särskild säkerhet när det gäller samfällighetsför-eningar och kommuner. Stadshypotekskassan har till uppgift att skaffa medel till föreningarnas kreditgivning genom upplåning mot obligationer eller genom annan upplåning. Kassans upplåningsrätt bestäms av storleken av den grundfond som staten ställer till kassans förfogande. Upplåningen får inte överstiga tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår f. n. till 8,5 miljarder kr. och består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskontoret har utfärdat. Den senaste grundfondshöjningen skedde år 1979 med 1,5 miljarder kr. (prop. 1979/80:44, NU 14, rskr 84, SFS 1979:1111).

Stadshypotekskassan har i en skrivelse till regeringen den 21 oktober 1981 hemställt att kassans grundfond höjs från 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Vidare har kassan hemställt att stadshypoteksföreningarnas rätt till långivning utvidgas till att avse även landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församhngs-styrelse samt att föreningarna får rätt att vid omsättning av lån lämna dessa eller kommun nytt lån utan säkerhet oberoende av om fastigheten är statligt finansierad. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

Yttranden över stadshypotekskassans framställning har avgetts av bankinspektionen, bostadsstyrelsen, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret och delegationen för bostadsfinansiering.

Prop. 1981/82:84 6

2 Föredragandens överväganden

Bestämmelser för stadshypoteksinstitutionens verksamhet finns i lagen (1968; 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL, omtryckt 1974:261, ändrad senast 1979:1111). Enligt 13 § SL ställer staten till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse som grundfond för kassan. Grundfonden är avsedd att i sista hand användas för att fullgöra stadshypotekskassans förbindelser gentemot obligationsinnehavare. Efter anmälan till riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk för att fullgöra kassans förbindelser om kassan tillfälligtvis saknar medel. Annars får grundfonden användas endast vid kassans likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall det använda beloppet snarast möjligt återbetalas till staten. Vid återbetalning skall staten ersättas för den ränta som staten kan ha utgett med anledning av att fonden har använts. Vid likvidation får grundfonden utnyttjas endast i den mån annan tillgång saknas som svarar för kassans förbindelser.

Enligt 7 § andra stycket SL krävs tillstånd av regeringen för att kassan skall få ta upp nytt lån, om grundfonden genom föriuster på kassans rörelse i dess helhet går ned mer än 5%. Är nedgången större än 10% krävs dessutom riksdagens medgivande. Enligt 7 § tredje stycket skall kassan göra anmälan till regeringen om grundfonden tas i anspråk för att täcka födust.

Stadshypoteksföreningarna har enligt 19 § SL till ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt. Lån får också lämnas åt samfällighetsförening och kommun. Till sistnämnda låntagare får en förening lämna lån utan inteckningssäkerhet (31 § första stycket SL). Lån till en kommun får dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal.

Stadshypotekskassan framhåller i sin skrivelse att låneverksamheten har ökat avsevärt under senare tid. Kassan bör vara beredd att under år 1982 möta låneanspråk av minst samma storiek som under, de senaste åren. Kassans upplåningsmarginal är f. n. otillräcklig. Liksom tidigare bör marginalen vidgas genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller höjningens storiek erinrar kassan om att låneanspråken i främsta rummet beror på bostadsbyggandets omfattning. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kassan förutser under den kommande tvåårsperioden, föreslår kassan att grundfonden höjs med 2 miljarder kr. så att fonden blir 10,5 miljarder kr.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt stadshypotekskassans framställning eller lämnat den utan erinran.

Jag delar uppfattningen att stadshypotekskassans upplåningsrätt nu är otillräcklig med hänsyn till den utlåningsverksamhet som kan förutses

Prop. 1981/82:84 7

under åtminstone de närmaste två åren. I likhet med kassan och remissinstanserna anser jag att uppläningsrätten på samma sätt som tidigare bör ökas genom en höjning av grundfonden. Jag förordar att stadshypotekskassans grundfond höjs med 2 miljarder kr. från nuvarande 8,5 miljarder kr. till 10,5 miljarder kr. Detta förutsätter att 13 § SL ändras och att fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse.

Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt ökat möjligheterna till upplåning. Denna upplåning sker genom lån mot obligationer men kan också - som i betydande omfattning f. n. görs för att finansiera upplåning för oprioriterade ändamål — ske genom lån mot reverser eller på annat sätt. Den faktiska upplåningen får liksom hittills anpassas till utvecklingen av den allmänna kreditpolitiken och den emissionskontroll som riksbanken kan utöva.

Som kassastyrelsen konstaterat i sin skrivelse är möjligheten att lämna statliga lån enligt bostadsfinanseringsförordningen större än den möjlighet stadshypoteksföreningarna har att lämna lån enligt 19 § SL. Föreningarna får sålunda inte ge län till landstingskommuner eller församlingar och samfälligheter som avses i lagen om församlingsstyrelse. När stadshypoteksföreningarnas ändamål år 1976 utvidgades till att omfatta lån även till kommuner påpekade föredraganden (prop. 1975/76:158 s. 14) att det blivit allt vanligare att kommunerna själva direkt äger vissa objekt som finansieras med statliga lån. Det kan vara fråga om pensionärsbostäder, barndaghem, fritidshem och lokala centrumanläggningar såsom byggnader för skolväsendet. Eftersom statliga lån och bidrag inte täcker hela låneunderlaget eller pantvärdet finns det behov av lån för återstoden, t. ex. genom stadshypoteksinstitutionens medverkan.

Motsvarande skäl kan åberopas i fråga om landstingskommunerna, församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna. För landstingskommunernas del kan det t. ex. vara fråga om att finansiera uppförandet av pensionärshem. Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna har behov av att kunna bygga prästbostäder, i regel i form av småhus. Jag förordar därför att föreningarna ges rätt att ge även dessa lån utan inteckningssäkerhet.

När ett lån hos en stadshypoteksförening i en fastighet som en kommun förvärvat skall konverteras uppstår enligt stadshypotekskassan problem om fastigheten inte är statligt belånad. I skuldebrevet för det nya lån, som träder i det gamlas ställe, torde kommunen inte kunna pantförskriva de pantbrev som föreningen redan innehar. Förtärandet räknas nämligen som en ny pantförskrivning. Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977:179) får en kommun inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för fordran. Enda möjligheten i sådana fall skulle därför vara att lånet lämnas utan säkerhet. Enligt 31 § SL får emellertid lån till en kommun lämnas utan säkerhet endast för bebyggelse som finansieras med statliga län. Om fastigheten inte finansieras med statliga lån får således föreningen inte lämna det nya lånet

Prop. 1981/82:84 8

utan säkerhet. Som kassan påpekat i sin skrivelse medför detta att föreningarna i detta fall saknar förtattningsstöd för att konvertera hypoteks-lån som förfaller. Jag delar kassans uppfattning att denna olägenhet bör undanröjas. Detta kan enklast ske genom att i 31 § föreskrivs att stadshypoteksförening får lämna lån till kommun m. fi. även för omsättning av lån som tidigare lämnats mot inteckningssäkerhet. Samtidigt bör terminologien i SL anpassas till vad som gäller enligt jordabalken. Dessutom bör av redaktionella skäl dels 31 § ändras något, dels en ny paragraf, 32 §, föras in i lagen.

De föreslagna lagändringarna får anses vara av så enkel beskaffenhet att lagrådsgranskning inte är påkallad.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. antaga inom ekonomidepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiförbindelse på 10,5 miljarder kr. att utgöra stadshypotekskassans grundfond i stället för den nuvarande förbindelsen på 8,5 miljarder kr.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop. 1981/82:84

Bilaga 1

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

1981-10-21

Till statsrådet och chefen

för ekonomidepartementet

I 13 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar stadgas att staten som gmndfond för kassan ställer till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse på åtta och en halv miljarder kronor. Enligt bestämmelse i lagens 7 § får sammanlagda beloppet av kassans låneskuld ej uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

Kassans låneskuld får sålunda enligt bestämmelserna uppgå till 85 miljarder kronor. Den utelöpande obligationsskulden och skulden enligt utgivna kapitalmarknadsreverser uppgick den 16 oktober 1981 till cirka 80,4 miljarder kronor respektive cirka 1,7 miljarder kronor. I beloppet ingår försålda men ej likviderade obligationer respektive reverser. Med hänsyn härtill uppgick den outnyttjade upplåningsrätten den 16 oktober 1981 till cirka 2,9 miljarder kronor.

De anförda siffrorna aktualiserar frågan om uppläningsrätten.

Följande uppställning visar utvecklingen under senare år av kassans obligationsskuld och låneverksamhet:

År	Belopp utelöpande:		Nelloökning	av
	obligationer	kapitalmarknads-	utestående hypo-
		reverser	tekslån
	(vid slutet av	resp är)
	mkr	mkr	mkr	%
1970	25 951		3 494	15,6
1971	29733		4 282	16,5
1972	32364		2901	9,6
1973	36074		3418	10,3
1974	40 622		4789	13.1
1975	45 207		4 735	11,5
1976	49452		4512	9,8
1977	54841		5313	10,5
1978	61409		6 743	12,1
1979	67656		6312	10,1
1980	73037	713	6141	8.9
1981	80446	1687	6011
(16/10)

Anm. 1 beloppen utelöpande obligationer och kapitalmarknadsreverser har räknats in vid resp. lidpunkt försålda men icke likviderade obligationer och reverser.

Prop. 1981/82:84 10

Som framgår av tablån har låneverksamheten fortsatt att öka. Tillväxten i obligationsskulden och reversskulden kan för hela 1981 uppskattas till minst nio miljarder kronor. Kassan bör vara beredd att under 1982 möta låneanspråk av minst samma storlek som under de senaste åren. Det skall också framhållas att beloppet av de balanser inneliggande beviljade låneansökningar, som kassan huvudsakligen till följd av läget på kapitalmarknaden inte kunnat effektuera uppgår till ca 9 miljarder, varav närmare 7 miljarder utgör prioriterade lån. Kassans upplåningsmarginal torde därför få anses som otillräcklig. Kassan utgår från att en vidgning av marginalen liksom tidigare bör ske genom en höjning av grundfonden.

Vad gäller den ifrågasatta höjningens storlek kan erinras om att låneanspråken i främsta rummet är beroende av bostadsbyggandets omfattning. Det är angeläget att stadshypoteksinstitutionen kan fullfölja sina uppgifter inom slutfinansieringen av bostadsbyggandet. Långivningens närmare omfattning och inriktning blir beroende av bl. a. den allmänna kreditpolitiken. Med hänsyn till den emissionsverksamhet som kan förutses under den närmast följande tvåårsperioden föreslår styrelsen att höjningen av grundfonden bör ske med ett belopp av minst två miljarder kronor till tio och en halv miljarder kronor.

I detta sammanhang vill styrelsen ta upp en annan fråga som rör stadshypoteksföreningarnas långivningsmöjligheter. Genom ändring år 1976 i 19 och 31 §§ lag (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar vidgades föreningarnas ändamål till att omfatta även lån åt samfällighetsföreningar och kommuner. Lån till kommun får dock endast lämnas för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal. Kassastyrelsen konstaterar emellertid att möjligheten att lämna statliga lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)* är mer omfattande än den långivningsmöjlighet som gäller för stadshypoteksföreningarna. Enligt bostadsfinansieringsförordningen (18 och 25 §§) kan statligt bostadslån bl. a. lämnas åt kommun och landstingskommun och till sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Efter vad kassastyrelsen kan förstå torde även den förutsättningen gälla för ifrågavarande lån att den del av finansieringsbehovet som inte täcks av det statliga lånet skall finansieras genom sedvanlig bottenlångivning av bottenlåneinstitut. Emellertid medger den för stadshypoteksinstitutionen gällande författningen inte långivning till vare sig landstingskommun eller sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Enligt styrelsens uppfattning är det ett uttalat önskemål att förutsättningarna för den statliga bostadslångivningen och bottenlångivningen bringas i överensstämmelse på dessa punkter.

* Senaste lydelse SFS 1980: 329.

Prop. 1981/82:84 11

Enligt 4 kap. 7 § kommunallagen (1977:179) gäller bl. a. att kommun eller landstingskommun inte får upplåta panträtt i sin egendom. I samband med förvärv av en fastighet får emellertid kommun eller landstingskommun överta betalningsansvaret för lån som tidigare tagits upp mot säkerhet av panträtt i fastigheten. Enligt 31 § lagen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar gäller vidare som en förutsättning för förenings möjlighet att ge lån åt kommun att bebyggelsen är finansierad med statligt bostadslån.

I samband med att kommun har förvärvat en fastighet som häftar som pant för lån hos stadshypoteksförening har fråga uppkommit om konvertering av lånet kan ske när det förfaller till betalning. Konvertering av ett hypotekslån sker normalt - för det fall inte lånet slutamorterats enligt amorteringsplanen - vid lånetidens utgång genom att det förfallande lånet betalas tillbaka och att ett nytt lån tas upp på samma belopp.

I det nya skuldebrevet pantförskriver låntagaren/fastighetsägaren de pantbrev som föreningen sedan tidigare innehar. Det är här frågan om en ny pantförskrivning, vilket bestyrks enligt styrelsens uppfattning av vad föredragande statsrådet anför (s. 38) i proposition 1971:179 med förslag om ändring i jordabalken**.

Om kommunägda fastigheter inte är statligt belånade saknar således stadshypoteksföreningarna författningsstöd för att kunna konvertera förfallande hypotekslån. Enligt styrelsens uppfattning är en sådan ordning inte ändamålsenlig och bör lämpligen kunna lösas genom att föreningarna vid omsättning av lån får lämna kommun nytt lån utan inteckningssäkerhet och utan avseende på om fastigheten är statligt finansierad eller inte.

Mot bakgrund av det anförda hemställer styrelsen att 13, 19 och 31 §§ i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar erhåller följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §
Som grundfond för kassan ställer Som grundfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riks- staten till förfogande en av riks
gäldsfullmäktige utfärdad garanti- gäldsfullmäktige utfärdad garanti
förbindelse på åtta och en halv mil- förbindelse på tio och en halv mil
jarder kronor. jarder kronor.

19 §
Stadshypoteksföreningen har till Stadshypoteksföreningen har till

ändamål att lämna län mot säkerhet ändamål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller av inteckning i fast egendom eller tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt och lån åt samfällighetsförening eller kommun samt att driva ening eller kommun, landstings-

** Jfr även Westerlind, Kommentar till jordabalken kap. 6, Stockholm, 1977, s. 214Ö.

Till samfällighetsförening eller kommun för stadshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäkerhet. Lån till kommun får dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal.

Samfällighetsförening får ej beviljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena lån mot inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än som hade kunnat utgå, om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde framför det statliga lånet.

Lån får lämnas till samfällighetsförening eller kommun i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

Till samfällighetsförening, kommun, landstingskommun och sådan församling eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse får stadshypoteksförening lämna lån utan inteckningssäkerhet. Län till kommun, landstingskommun eller sådan förvaltning eller samfällighet som avses i lagen (1961:436) av församlingsstyrelse får dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal eller såvitt gäller omsättning av tidigare upptaget lån avseende fastighet som förvärvats.

Samfällighetsförening får ej beviljas lån till högre belopp än det vartill med hänsyn till 30 § första och tredje styckena lån mot inteckningssäkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än som hade kunnat utgå om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde framför det statliga länet.

Lån får lämnas till samfällighetsförening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.