Prop. 1981/82:73

Regeringens proposition

1981/82:73

om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, m.m.;

beslutad den 5 november 1981.

Regeringen föreslår riksdagen aU antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.-

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÅLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal till det nordiska avtalet om handräckning i skatteärenden. Tilläggsavtalet innehåller bl.a. en ny arfikel med bestämmelser om säkerställande av betalning för fordran på skaU. Avtalet utvidgas också all omfatta punktskatter. Vidare ges de behöriga myndigheterna i de avlalsslutande staterna möjlighet att träffa överenskommelse för undvikande av alt preliminär skatt tas ut i mer än en stat. Tilläggsavtalet avses träda i kraft trettio dagar efter den dag dä samtliga avtalsslutande stater har meddelat det svenska utrikesdepartementet att man har genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs för ell ikraftträdande. Avtalet skall tillämpas på ärenden som kommer in efter ikraftträdandet till behörig avtalsmyndighet i den stat till vilken framställningen riktas.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i betalningssäkringslagen och uppbördslagen, vilka föranleds av tilläggsavtalets regler om säkerställande av betalning för fordran pä skatt och den överenskommelse för undvikande av alt preliminär skatt tas ut i mer än en stal som avses skola träffas av de behöriga myndigheterna.

Propositionen innehåller också förslag om alt vissa bestämmelser om kontrolluppgifter i taxeringslagen ändras samt att skyldighet införs för de skattskyldiga att specificera vissa utgiftsräntor i självdeklarationen.

1 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 73

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

44 a §

Utför en arbetstagare, som har hemvist här i riket, arbete i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att preliminär skatt tas ut i mer än en av staterna, eller utför en arbetstagare, som har hemvist i en sådan stat. arbete här i riket, får den lokala skattemyndigheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för preliminär skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Meddelar den lokala skattemyndigheten ett beslut enligt första stycket, får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta att preliminär skatt, som på grund av arbetet har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där. Ett beslut om en sådan överföring av innehållen preliminär skatt, får länsstyrelsen enligt de närmare föreskrifter som meddelas i nyss angiven ordning också fatta sedan det slutligt har bestämts att arbetstagarens inkomst av arbetet skall beskattas i den främmande staten.

Prop. 1981/82:73 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

Härigenom föreskrivs att 2 8 lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 8 Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på

1. skatt, tull eller avgift som avses i 1 8 första stycket lagen (1971:1072) om förmånsberätligade skallefordringar m. m.,

2. skatt enligt lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

3. skatte- eller avgiftstillägg eller förseningsavgift,

4. ränta eller avgift som utgår i samband med uppbörd eUer indrivning av fordran enligt 1, 2 eller 3,

5. skattebelopp jämte reslavgift eller ränta som företrädare för juridisk person är skyldig att betala enligt 77 a 8 uppbördslagen (1953:272), 48 a 8 lagen (1968:430) om mervärdeskatt, 27 a 8 lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskatlning eller 17 8 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Betalningssäkring får användas också ifråga om sådan fordran på utländsk skatt, ttdl eller avgift, för vdken säkerställande av betalning får ske här i riket enligt överenskommelse mellan Sverige och främmande stat.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1981/82:73 4

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fräga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 c 8, av nedan angivna

lydelse, dels att 37 8 2, 4 och 7 mom. samt 42 8 I mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

25 c §

Yrkar skattskyldig avdrag för en skuldränta vid beräkning av inkomst av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370). eller vid beräkning av inkomst av kapital, skall han lämna uppgift om skiddbeloppets storlek vid beskattningsårets utgång och om långivarens namn. År långivaren en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes personnummer eller adress. Uppgifterna skaU lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

37 8

2 mom. Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 mom., skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktaments-ersättning, skall angivas beloppet av dels resekoslnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgtfter lämnas om traktamentsersättning dels för förtätl-ningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (en-dagsförrätlningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (kortlidsförrätlningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För en-dagsförrätlningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrältning, som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

Senaste lydelse 1978:316.

Prop. 1981/82:73 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förrättning räknas som hel dag. För kortlids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas såsom korltidsförrällning. — I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamenlsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i konlrolluppgtflen att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sädana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekoslnadsersättning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet förelager Qänsteresor, och medgivandet bedömes vara ulan olägenhet för laxeringsarbelel. Medgivande får ej lämnas fåmansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller fills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslul, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit lill verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans eflerlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragils.

Av kontrolluppgift enligt I mom. Av kontrolluppgift enligt 1 mom.
första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten
skall framgå, humvida arbetsgiva- skall framgå om arbetsgivaren
ren har att för utgivet belopp er- har att för utgivet belopp betala
lägga avgift enligt 19 kap. 1 8 lagen arbetsgivaravgifter enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring. I (1981:691) om socialavgifter. Ikon
kontrolluppgift som nu har sagts trolluppgift som nu har sagts skall
skall särskilt för sig upptagas repre- särskilt för sig tas upp representa-
senlationsersättning och särskilt för lionsersältning och särskilt för sig
sig annan kostnadsersättning än re- annan kostnadsersättning än rese
sekostnads- och traktamentsersätt- kostnads- och traktamentsersätt
ning. ning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.

I kontrolluppgift skall anges I kontrolluppgift skall anges
namn och postadress saml person- namn och postadress samt person
nummer eller organisationsnummer nummer eller organisationsnummer
för såväl den uppgiftsskyldige som för såväl den uppgiftsskyldige som
den uppgiften avser. Kan person- den uppgiften avser. Kan person
nummer inte anges för den sist- nummer inte anges för den som

Lydelse enligt prop. 1981/82: 10.

Prop. 1981/82:73

Nuvarande lydelse

nämnde skall, där så kan ske, redovisas län, kommun och församling, där han var mantalsskriven för året före taxeringsåret. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företagel.

Föreslageri lydelse

uppgiften avser skall redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tiUdelats särskdt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta anges i stäUet för den uppgiftsskyldiges personnummer eller organisationsnummer. I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i I mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med Qänst, skall inne-håUa uppgift om tidigare och nuvarande ägare tiU försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten fill försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med Qänst, skall innehålla uppgift om den som enligt Qänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. första eller andra punkten skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1—3,3 /j-i/eller Ä skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

4 mom." Kontrolluppgift enligt I mom. skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret. Den som har filldelats redovisningsnummer för inbetalning av innehållen skatt skall lämna kontrolluppgift till lokal skattemyndighet i det län där länsstyrelsen har utfärdat redovisningsnumret. Annan uppgiftsskyldig skall lämna kontrolluppgift till lokala skattemyndigheten i det fögderi där han är bosalt.

4 mom. Kontrolluppgift enligt 1 mom. skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret //// den lokala skattemyndighet hos vilken den uppgiftsskyldige är registrerad som arbetsgivare. Den som har tUl-delats särskilda redovisningsnummer ew/zgrfi § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) och på grund härav registrerats hos fiera lokala skattemyndigheter skall lämna kontrolluppgifterna till myndigheterna i enUghet med denna registrering. År den uppgiftsskyldige inte registrerad eller saknar han kännedom om tiU vilken lokal skattemyndighet kontrolluppgifterna skall lämnas enligt vad som har sagts nu, får han lämna uppgifterna till den lokala skattemyndighet i del fögderi där han är bosatt.

7 mom.' Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt 1 eller 2 skall fogas särskild uppgift (kontrolluppgiftsmiss i v). I sådant missiv skall anges namn, postadress och personnummer eller organisafionsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före laxeringsåret.

7 mom. Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt /-3, 3 b-3 f eller 8 skall fogas särskild uppgift {sammandrag av kontrolluppgifter). I sådant sammandrag skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skalleavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före laxeringsåret. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skaU detta anges i stället för personnummer eller organisationsnummer.

42 8

/ mom.'' Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret heU eUer till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande lägenhet, skall tUl ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje är av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och hum mycket därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkt 2 andra stycket av anvisningarna lill 38 8 kommunalskattelagen (1928: 370).

Motsvarande gäller belräffande sådan ekonomisk förening eller sådant aktiebolag som enligt punkt 3 av anvisningarna till 24 8 kommunalskattela-

' Senaste lydelse 1978:316. * Senaste lydelse 1979: 1018.

Prop. 1981/82:73 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gen likställes med bostadsförening och bostadsakfiebolag vid inkomstbeskattningen. Uppgiften skall utan anmaning avlämnas senast den 15 febmari under taxeringsåret i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklarafion.

Uppgift om förmögenhetsvärde Uppgift om förmögenhetsvärde

behöver inte lämnas om föreningen behöver inte lämnas om föreningen
eller bolaget saknar behållen för- eller bolaget saknar behållen för
mögenhet. Skattechefen i det län mogenhet. Skattechefen i det län
där föreningen eUer bolaget har sitt där föreningen eller bolaget har sitt
säte får i andra fall medge befrielse säte fär i andra fall medge befrielse
från alt lämna uppgift om förmö- från alt lämna uppgift om förmö
genhetsvärde, genhets värde. Beslut som skatte
chefen meddelat enligt detta stycke
får inte överklagas.

Uppgiften skall avfattas på blankett enligt faststäUt formulär eller på sätt som skattechefen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. De nya bestämmelserna i 37 8 2 mom. åttonde och tionde styckena samt 4 och 7 mom. tillämpas första gången i fråga om kontrolluppgifter till ledning för 1982 års taxering. Bestämmelserna i 25 c 8 tillämpas första gången i fråga om 1983 års taxering. De nya bestämmelserna i 42 8 1 mom. fillämpas i fråga om beslut som har meddelats efter ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna i 37 8 2 mom. sjätte siycket tillämpas första gången i fräga om kontrolluppgifter till ledning för 1983 års taxering.'

Övergångsbestämmelse enligt prop. 1981/82: 10.

Prop. 1981/82:73 9

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-09-17

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss med förslag till lag om ändring i uppbördslagen, m. m.

1 Inledning

Den 9 november 1972 slöts ett avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden. Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1972:142, SkU 1972:63, rskr 1972:297) och trädde i kraft den 1 januari 1973 (SFS 1973:88). Avtalet har medfört bl.a. väsenfiigt ökade möjligheter att driva in skatter och avgifter och att utbyta upplysningar i skatteärenden. Genom tilläggsavtal år 1976 (prop. 1976/77:9, SkU 1976/77:1, rskr 1976/77:1) skapades bl. a. möjligheter för laxeringsQänste-män och andra representanter för myndigheter i de nordiska staterna att delta i utredningar i skatteärenden i andra nordiska stater.

Möten med representanter för de nordiska ländernas finansdepartement och centrala skattemyndigheter har därefter håUits fortlöpande. Vid dessa möten har man utbytt erfarenheter av tillämpningen av handräckningsavtalet och diskuterat möjligheterna att ytterligare utvidga det nordiska samarbetet i fråga om handräckning i skatteärenden. Det har rått allmän enighet om att erfarenhelerna av tillämpningen av avtalet är positiva och man har bedömt det möjligt och önskvärt att komplettera avtalet på vissa punkter. Man har sålunda kommit fram tiU att regler bör införas som gör det möjligt att dels undvika att preliminär skatt tas ut i mer än en stat och dels säkerställa betalning för fordran på skatt i vissa fall. Man har vidare varit ense om alt avtalet bör utvidgas all omfatta också punktskatter.

Vid förhandlingar i Stockholm den 20-21 januari I98I mellan representanter för de nordiska ländernas finansdepartement nåddes enighet om ell på svenska språket avfattat förslag liU filläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden. Vid efterföljande skriftväxling har överenskommelse nåtts om dansk, finsk, isländsk resp. norsk avtalstext samt en på svenska språket ti Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 73

Prop. 1981/82:73 10

upprättad avtalstext för Finland. Dessa texter bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Förslaget fill filläggsavtal remitterades fill kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket, vilka förklarade sig inte ha något att erinra mol förslaget. Sedan regeringen den 19 mars 1981 beslutat alt tilläggsavtalet skulle undertecknas, har detla gjorts den 11 juni 1981.

För att de nya bestämmelserna i tilläggsavtalet och överenskommelsen om uppbörd av skatt skall kunna tillämpas i Sverige fordras att ändring sker i uppbördslagen (1953:272), UBL, och i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter (betalningssäkringslagen).

Jag avser att inledningsvis redovisa innehållet i tilläggsavtalet och ett därmed sammanhängande förslag till överenskommelse om uppbörd av skatt som de nordiska förhandlingsdelegationerna preliminärt har enats om. Därefter kommer jag all behandla förslagel fill ändringar i UBL och betalningssäkringslagen, vilka är föranledda av vissa bestämmelser i till-läggsavlalet. Slufiigen skall jag redogöra för mitt förslag att införa skyldighel för de skattskyldiga att specificera vissa utgiftsräntor i deklarationen.

2 Ändringarna i handräckningsavtalet

2.1 Allmänt

Sedan några år har överläggningar ägt rum mellan Sverige och Norge för att nå fram till en överenskommelse om i vilket land avdrag för preliminär skatt skaU ske vid arbete i Norge. Det har nämligen rått oenighet i denna fråga bl. a. beroende på att länderna hävdat olika tolkningar av reglerna om fast driftställe och om den s.k. 183-dagarsregeln i dubbelbeskattningsavtalet mellan de båda länderna. Detta har vållat bekymmer för svenskt företagande och i viss mån verkat hämmande på de svenska insatserna i grannlandet. Det har också försvårat den fria rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden. Tilläggsavtalet och den i anslutning fill delta föreslagna överenskommelsen om uppbörd av skatt innebär att dessa frågor nu har avtals-reglerats.

Genom de föreslagna ändringarna i UBL och. betalningssäkringslagen skapas de förutsättningar i lag som krävs för att bestämmelsen i tUläggsav-talet och överenskommelsen om uppbörd av skatt skall kunna tillämpas i Sverige. De nya reglerna har utformats generellt för att bereda väg för de ytterligare internationella överenskommelser på dessa områden som Sverige kan komma att träffa i framtiden.

Innan jag går in på lagförslagen skall jag i det följande först något närmare redogöra för de ändringar som har gjorts i tilläggsavtalet och för den därmed sammanhängande överenskommelsen om uppbörd av skatt.

Prop. 1981/82:73 II

2.2 Tilläggsavtalet

Tilläggsavtalet innehåller nio artiklar. Av dessa innehåller art. 1, 2, 3, 4, 6 och 7 materiella ändringar i och tillägg till 1972 års handräckningsavtal. De ändringar i UBL och belalningssäkringslagen som föreläggs lagrådet har sin gmnd i art. 1, 6 och 7 i tilläggsavtalet.

Artikel 1 anger de olika former av handräckning som de avtalsslutande staterna åtar sig att lämna för annan avlalsslutande stat. Enligt punkt d) i artikelns nuvarande lydelse kan handräckning avse alt medverka till uppbörd av annan nordisk stats skatt. Genom den ändrade lydelse av denna punkt som nu föreslås åtar sig avtalsslutande stal dessutom att vidla åtgärder för all undvika alt preliminär skatt tas ut i mer än en stat. Bakgrunden tUl bestämmelsen är följande. I samband med prospekleringen och utvinningen av Nordsjöoljan har åtskilliga utländska förelag, inte minst från övriga nordiska länder, haft uppdrag i Norge inom byggnads-och entreprenadområdet. De norska skattemyndigheterna har ställts inför stora administrativa problem alt redan pä preliminärskattestadiet i" de enskilda fallen avgöra om skattskyldighet föreligger i Norge med hänsyn fill de bestämmelser i dubbelbeskattningsavtalen som reglerar beskattningen av entreprenadförelag och deras anställda. Problemen, som särskilt har gällt tolkningen och tUlämpningen av avtalens regler om fast driftställe och om korttidsarbete, den s. k. 183-dagarsregeln, har ocksä haft sin grund i de svårigheter som har förelegat att fastställa de faktiska omständigheterna kring de utländska företagens verksamhet i Norge.

Mot bakgrund av dessa omständigheter har de norska myndigheterna efter hand intagit en allt striktare attityd gentemot de utländska företagen. Man har trots invändningar från förelagen och de utländska skattemyndigheterna i mänga fall tolkat dubbelbeskattningsavtalens regler till förmån för norsk beskattning och i vissa fall med tillämpning av interna norska regler hävdat t. o. m. att skattskyldighet förelegat i Norge eftersom verksamheten bedrivits där. Detla har i sin tur lett till att man från norsk sida har krävt preliminär skatt för de anställda i de utländska företagen samtidigt som de har fått vidkännas skatteavdrag i den stat där företaget hör hemma.

Orsaken till alt preliminär skatt har krävts både i den stat där arbetet har utförts och i den stat där arbetstagaren har hemvist är sålunda att söka i svårigheten att tolka vissa bestämmelser i gällande dubbelbeskattningsavtal. För Sveriges del har dessa svårigheter varit särskilt påtagliga i förhållandet lill Norge men liknande problem har också förekommit mellan Sverige och Finland. Genom det nu föreslagna tillägget till artikel 1 d) i avtalet har de nordiska staterna åtagit sig alt vidta åtgärder för att undanröja det allvarliga problem som det innebär för såväl företag som anställda i nordiska företag att vid verksamhel i annan nordisk stat behöva betala preliminär skatt i mer än en avtalsslutande stat. Avsikten är att den närmare regleringen av denna fråga skall ske med stöd av artikel 20 i

Prop. 1981/82:73 12

avtalet i en särskild överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag återkommer senare till detta i samband med redovisningen av art. 7 i tilläggsavtalet.

I art. I införs också en ny punkt, betecknad e). Denna nya punkt avser handräckning för säkerställande av betalning för fordran på skatt. Samfidigt har nuvarande bestämmelse i punkt d) om handräckning för indrivning flyttats till denna nya punkt.

Frågan humvida säkringsåtgärder omfattas av avtalets nuvarande bestämmelser om handräckning för indrivning av skatt har varit föremål för regeringsrättens prövning i ett mål om resning i ärende om handräckning åt norsk myndighet i skatteärende (regeringsrättens beslut den 13 oktober 1980 på ansökan av Continental Tmst Company Incorporated). Detta mål rörde frågan huruvida betalningssäkring enligt betalningssäkringslagen kunde företas i Sverige för fordran på norsk skatt som inte slutligt fasl-stäUts. Regeringsrätten ansåg att avtalet (art. 1 d)) inte gav utrymme för detta. Mot denna bakgmnd har det ansetts angeläget att i avtalet ange att handräckning kan avse också säkerställande av betalning för fordran på skatt. Jag återkommer i samband med min redovisning av art. 6 i tUläggs-avtalet till denna fråga.

Som jag nyss har nämnt, har i art. 1 införts en ny punkt e) avseende handräckning för "säkerställande av betalning för fordran på skatt". Genom artikel 6 införs efter artikel 17 i avtalet dels en rubrik av nämnda lydelse, dels en ny artikel betecknad artikel 17 A, som innehåller de närmare reglerna om handräckning för sådant säkerställande.

Enligt art. 17 A första stycket slås tUl en böijan fast att säkerställande skall ske enligt den lagstiftning och den administrafiva praxis som gäller i den stal hos vilken säkerställandet har begärts. Betalningssäkring här i riket för skall i annan nordisk stal skall alltså ske enligt samma regler som om fråga hade varit om svensk skatt av motsvarande slag.

I första stycket av art. 17 A föreskrivs vidare att säkerställande kan ske även om skattefordran inte är fastställd. Innebörden av denna regel är således att en betalningssäkring i Sverige får avse skatt i annan nordisk stat som inte där är fastställd, om fömtsättningarna i övrigt i betalningssäkringslagen är uppfyUda. Motsvarande gäller i fråga om svensk skatt vid betalningssäkring i annan nordisk stat.

Andra stycket av art. 17 A motsvarar närmasi bestämmelserna i art. 16 i fräga om indrivning. Det förutsätts att den behöriga myndigheten i den stat som begärt handräckning för säkerställande av betalning för skattefordran snabbt underrättar den behöriga myndigheten i den andra staten om att skattefordran helt eller delvis har bortfallit så att eventuellt vidtagna säkringsåtgärder genast kan hävas.

I tredje stycket av art. 17 A har tagits in en hänvisning till de bestämmelser i avtalet som behandlar handräckning för indrivning för alt klargöra alt de begränsningar och villkor som gäller i fråga om sådan handräckning

Prop. 1981/82:73 13

också skall gälla i fråga om handräckning för säkerställande av betalning för fordran på skatt.

Artikel 7 avser en ändring av art. 20 i avtalet. I art. 20 har sålunda införts ett tillägg som ger de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna möjlighet alt träffa den överenskommelse som behövs för alt preliminär skatt inte skall tas ut i mer än en stat. Förhandlingsdelegationerna i de berörda staterna har enats om ett förslag fill sådan överenskommelse, kallad överenskommelse om uppbörd av skatt. Jag behandlar denna närmare i följande avsnitt.

2.3 Överenskommelsen om uppbörd av skatt

Utgångspunkten för överenskommelsen är att preliminär skatt för inkomst av arbete i annan nordisk stal skall betalas endast i en stat. Del är av vikt all påpeka alt överenskommelsen reglerar bara frågan om i vilken stat preliminär skatt skall betalas. Överenskommelsen avser inte att lösa frågan i vilken av staterna, arbetslagarens hemvislslat eller den stat där arbetet utförs, skattskyldighet för arbetsinkomsten slufiigen skall anses föreligga. Denna fråga måste lösas enligt reglerna i dubbelbeskattningsavtalet mellan de berörda staterna. Delta innebär alltså att det samband som normalt föreligger mellan frågan om skattskyldighet och skyldighet alt betala preliminär skatt i vissa fall kan komma att brytas i fråga om arbetstagare som arbetar i annan nordisk stat. Detta blir en ofrånkomlig konsekvens om man vill komma tUl rätla med problemet med dubbla skatteavdrag.

Punkt 1 i överenskommelsen föreskriver att preliminär skall skall betalas i den stal där arbetslagaren har hemvist, om arbetet i en annan nordisk stat enligt den bedömning som görs av skattemyndigheten i hemviststalen inte kommer att överstiga 183 dagar under kalenderåret.

Tidrymden 183 dagar har givetvis bestämls för att i görligaste mån få överensstämmelse med dubbelbeskattningsavtalens regler om korttidsarbete. För att undvika tvist mellan skattemyndigheterna om arbetets varaktighet har sålunda fastslagits att del är skattemyndigheten i arbetstagarens hemviststat som skall avgöra frågan om avdrag för preliminär skatt skall ske eUer inte. För svensk del innebär detla exempelvis att den som här i riket anlitar arbetskraft från annan nordisk stat skall kunna underlåta att göra skatteavdrag om del visas att avdrag för skatt på arbetsinkomsten sker hos en arbetsgivare i den andra staten. Ett svenskt företag som har uppdrag i annan nordisk stat skall å andra sidan normalt göra skatteavdrag för arbetstagare som arbetar där under mindre än 183 dagar och har hemvist i Sverige. I detta fall skall avdrag för preliminär skatt inte ske i den stat där arbetet utförs.

Punkt 2 behandlar det fall då arbetsgivaren inte har hemvist vare sig i den stat där arbetet utförs eller i arbetstagarens hemviststat. Fråga är aUlså här om exempelvis en svensk arbetsgivare som utför uppdrag i Norge med

Prop. 1981/82:73 14

dansk arbetskraft. I detta fall ger överenskommelsen den stat där arbetet utförs rätt att ta ut preliminär skatt. Eftersom arbetstagaren inte är skattskyldig i Sverige för inkomsten, kan fråga om skyldighet att göra skatteavdrag inte uppkomma för den svenske arbetsgivaren. Inte heller då ett arbete utförs här i riket av en arbetstagare som har hemvist utomlands och utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige, föreligger normaU skyldighet att betala preliminär skatt för arbetsinkomsten här. Är det fråga om en här i riket bosaU person som har påförts preliminär B-skalt och som arbetar utomlands för en utländsk arbetsgivare bör B-skatten kunna jämkas om han kan visa att preliminär skatt betalas i den stat där arbetet utförs. Som framgår av angivna exempel har bestämmelserna i punkt 2 begränsad betydelse för svensk del. De har i första hand fillkommit för norsk räkning. Enligt norsk skattelagstiftning kan nämligen bl. a. ansvarighet för preliminär skatt utkrävas av en utländsk arbetsgivare.

Punkt 3 skall ses som frislående frän punkterna 1 och 2. Den avser att lösa frågan om skatteavdrag för s. k. grå arbetskraft. År de förutsättningar som anges i punkten uppfyllda, vilket skall avgöras av skattemyndigheten i den stat där arbetet utförs, skall arbetstagarens hemviststal avslå från preliminär skatt för arbetslagaren och detta oavsett arbetets varakfighet. De olika förutsättningar som anges i punkten har så långt möjligt anpassats till den rättspraxis som utvecklats i de nordiska länderna i fråga om den s.k. grå arbetskraften. En bedömning enligt avtalet om uppdragsgivaren skall anses som arbetsgivare och därmed skyldig att göra skatteavdrag torde därför regelmässigt komma alt sammanfalla med den bedömning som görs enligt interna skatteregler i de nordiska staterna.

Övriga punkter i överenskommelsen innehåller i stort sett förfaranderegler. De kompletterande regler som kan behövas om förfarandet för Sveriges del får utfärdas av riksskatteverket.

Överenskommelsen innehåller bestämmelser som förutsätter ändringar i uppbördslagstiftningen. Som har framgått av min redogörelse, avser dessa ändringar främst de fall i vilka nuvarande bestämmelser medför att skatteavdrag skall göras men på grund av en bestämmelse i överenskommelsen skall kunna underlåtas. Det är däremot inte fråga om att utvidga nuvarande skyldighet att göra skatteavdrag fill att omfatta sådana fall då överenskommelsen ger Sverige rätl alt kräva preliminär skatt men sådan rätt inte redan finns enligt den svenska uppbördslagsliflningen. .

Överenskommelsen bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 2.

Prop. 1981/82:73 15

3 Författningsändringarna

3.1 UBL

Den överenskommelse om uppbörd av skatt som fogas till tilläggsavtalet innebär bl.a. att skatteavdrag för preliminär skall i vissa fall skall kunna underlåtas i en avtalsslutande stat om skatteavdrag görs i en annan avtalsslutande stat. Skatteavdrag skall sålunda kunna underlåtas när en arbetstagare med hemvist i en av de främmande staterna utför arbete här i riket och behörig myndighet i den främmande staten finner att skatteavdrag bör göras där med hänsyn tUl att arbetet inte kan förväntas komma att överstiga sammanlagt 183 dagar under kalenderåret. Skatteavdrag skall också kunna underlåtas när en arbetstagare med hemvist här i riket utför arbete i en av de främmande staterna och myndigheten i denna anser att del är fråga om s. k. grå arbetskraft och att arbetstagaren därför får anses utföra sitt arbete på uppdrag av en arbetsgivare i den främmande staten och inte som anställd hos en svensk arbetsgivare.

I de här angivna fallen bör därför den lokala skatiemyndigheten kunna besluta att den arbetsgivare som i och för sig är skyldig all göra skatteavdrag för arbetslagaren får underlåta detta. Ett sådant beslul bör vidare få fill följd att preliminär skatt, som har innehållils för arbetstagaren innan den lokala skattemyndigheten beslutat i frågan, får av skattemyndigheten överföras fill den främmande staten för att gottskrivas arbetstagaren där. Till frågan hur ett beslut om en sådan överföring bör meddelas återkommer jag strax.

Som framgått skall den lokala skattemyndigheten kunna gmnda ett beslut om alt skatteavdrag får underlåtas på den bedömning av frågan som myndigheten i den främmande staten gör. Den lokala skattemyndighetens beslut kommer därför inte att innefatta något ställningstagande till i vilken stat arbetstagarens inkomst av arbetet skall slutligt beskattas. Om inkomsten enligt vad som beslutats senare skall beskallas här i riket, skaU därför den preliminär skatt som har innehållits i den främmande staten överföras lill svensk skallemyndighet för att gottskrivas arbetstagaren vid beskattningen här. Skatten skall därvid tillgodoräknas arbetstagaren på det sätt som skulle ha skett om skatteavdraget hade gjorts här i riket. Pä motsvarande sätt skall här i riket innehållen preliminär skatt överföras till en främmande stat i vilken skatteavdrag har underlåtits i enlighet med avtalet, om del senare fastställs all arbetsinkomsten skall beskattas där.

Den skatteöverföring till främmande stat som på detta sätt kan komma i fråga sedan den lokala skattemyndigheten har beslutat att skatteavdrag får underlåtas eller sedan det bestämts att arbetsinkomsten skall beskattas i en främmande stat bör enligt min mening få ske först efter beslul av länsstyrelsen.

Det här redovisade förfarandet i fråga om befrielse från skatteavdrag och

Prop. 1981/82:73 16

överföring av skatt ansluter lill den överenskommelse som enligt lilläggs-avlalet fömtsätts mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna och som finns fogad i detta ärende som bilaga. Som jag redan har sagt måste förfarandet också regleras i UBL. Jag föreslår alt de erforderliga bestämmelserna tas in i en ny paragraf, 44 a 8. I samband därmed bör mbriken lill del avsnitt i UBL där denna paragraf förs in ändras. De föreslagna bestämmelserna har utformats i överensstämmelse med det fömt beskrivna förfarandet och med beaktande av att ett beslul om befrielse från skafteavdrag eller om överföring av skatt bör fattas enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer. Genom sådana föreskrifter bör bl.a. ges anvisning för de säUsynta fall då en arbetstagare har B-skatt som kan behöva jämkas med hänsyn fill att skatteavdrag görs i en främmande stat i enlighet med överenskommelsen.

3.2 Betalningssäkringslagen

Enligt tilläggsavtalet skall betalning av en avtalsslutande stats fordran på skaU kunna säkerställas i en annan avtalsslutande stat på det sätt som ett säkerställande får ske i denna andra stat för egna skatter. Detta innebär att en främmande stat skall kunna få betalningen av sin fordran på skatt säkerställd här i riket genom del förfarande som regleras i betalningssäkringslagen. Delta fömtsätter emellertid en föreskrift i lag som medger att betalningssäkring får ske för fordran på utländsk skatt. Jag föreslår alt en bestämmelse med denna innebörd tas in i 2 8 betalningssäkringslagen.

3.3 Ikraftträdande

De nya bestämmelserna i UBL och betalningssäkringslagen bör kunna tillämpas så snart förutsättning för det finns enligt tilläggsavtalet och den överenskommelse om uppbörd av skatt som skall träffas enligt avtalet. Jag föreslår därför alt de båda lagama om ändring i UBL och betalningssäkringslagen skall träda i kraft två veckor efter den dag då uppgift om lagändringen har kommit ut från trycket i Svensk författningssamUng.

4 Kontroll av räntor

Riksskatteverket (RSV) avlämnade i november 1980 till budgetdepartementet ett betänkande Kontroll av räntor. I belänkandet föreslås bl. a. att det införs en allmän skyldighet för banker m. fl. att lill ledning för inkomsttaxeringen självmant lämna kontrolluppgifter om kontohavarnas kapitaltillgodohavanden och ränteintäkter. Vidare föreslås att de skattskyldiga skall vara skyldiga att i den allmänna självdeklarationen specificera utgifts-räntor och skulder i inkomstslagen annan faslighet och kapital.

Prop. 1981/82:73 17

Betänkandet har remissbehandlats.

Förslaget om en utvidgad uppgiftsskyldighel för bankerna får ett blandat mottagande av remissinstanserna. En del är positiva men det stora flertalet ställer sig tveksamma eller avvisande liU förslagel. Det framhålls att del saknas fillräckligt underlag för att ta ställning till om ett sådant omfattande kontrollsystem bör införas. Flera instanser anser att man bör undersöka möjligheterna att i stället införa någon form av stickprovskontroller e.d. Förslaget om en skyldighet att specificera utgiftsräntor m. m. i självdekla-rafionen godtas allmänt av remissinstanserna.

För egen del är jag för närvarande inte beredd att ta ställning lill förslagel om ett kontrollsystem för bankräntor m. m. Frågan kräver fortsatta överväganden med hänsyn fill bl.a. möjligheterna alt genomföra stickprovskontroller. Det bör påpekas att det inom bl.a. RSV pågår arbete för att klarlägga hur kontrollresurserna skall användas för att totalt sett få bästa möjliga resuhat. Det finns anledning att återkomma till frågan om ett kontrollsystem för bankränlor när delta arbete har resulterat i ett förslag tiU en kontrollplan för skatteområdet.

När det däremot gäller förslagel att vissa utgiftsräntor och skulder skall specificeras i självdeklarafionen är jag i stort sett ense med RSV. Jag anser alltså all en sådan specifikationsskyldighel nu bör införas. Den bör som RSV har föreslagit avse inkomstslagen annan fastighet och kapital. När det gäller annan fastighet bör dock endast s. k. schablonvillor omfattas.

RSV:s förslag innebär alt långivarens namn och personnummer skall anges och att skuldbelopp och räntor skall specificeras för varje långivare. Jag ansluter mig till förslaget. Enligt min mening bör man dock inte alllid kräva att uppgift lämnas om personnumret för en långivare som är fysisk person utan det bör vara tillräckligt med uppgift om antingen personnumret eller adressen. Uppgiftsskyldigheten bör enligt min mening regleras i taxeringslagen (1956:623), TL. Jag föreslår att bestämmelserna tas in i en ny paragraf, 25 c 8, och att de utformas i enlighet med vad jag nu har anfört. De nya bestämmelserna bör tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom budgeldepartementet upprättas förslag fill

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i betalningssäkringslagen (1978:880),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Förslagen bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 3'.

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen under 1-2 är likalydande med dem som är fogade till propositionen. Förslaget under 3 är likalydande med 25 c § i del förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) som är fogat till propositionen.

t2 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 73

Prop. 1981/82:73

Tillsegsaftale

til aftalen mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om bistand i skattesager

Regeringerne i Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige er, foranledigel af 0nsket om at indgä en tillaegsaftale til aftalen af 9. november 1972 mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige om bistand i skattesager, som aendret ved till-Isgsaftalen af 21. juli 1976 (nedenfor kaldet "aftalen"), blevet enige om f0lgende.

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välillä virka-avusta veroasioissa tehtyä sopimusta muuttava ja täydentävä lisäsopimus

Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan halliluk-set oval, haluten tehdä Suomen, Islannin, Norjan, Ruotsin ja Tanskan välillä virka-avusta veroasioissa 9 päi-vänä marraskuuta 1972 tehtyä sopimusta Qäljempänä "sopimus"), sellaisena kuin se on muutettuna 21 päivänä heinäkuuta 1976 tehdyllä li-säsopimuksella, muuttavan ja täydentävän lisäsopimuk-sen, sopineet seuraavasta:

20 Bilaga 1 Tilläggsavtal

till avtalet mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige om handräckning i skatteärenden

Regeringarna i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige har, föranledda av önskan att ingå ett filläggsavtal fill avtalet den 9 november 1972 mellan Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige om handräckning i skatteärenden, i dess genom tilläggsavtalet den 21 juli 1976 ändrade lydelse (här nedan kallat "avtalet"), kommit överens om följande:

Artikel 1

Artikel I i aftalen får f0l-gende asndrede ordlyd:

"Artikel 1

De kontraherende stater forpligter sig til at yde hinan-den bistand i skattesager på den nedenfor angivne made.

Bistand if0lge denne aftale omfatter:

a) forkyndelse af doku-menter,

b) opiysning i skattesager, såsom tilvejebringelse af selvangivelser eller andre meddelelser og udveksling af opiysninger uden sasrlig be-gaering eller efter anmodning i det enkelte tilfa;lde.

c) fremskaffdse af selvan-givelsesblanketter og andre skatteblanketter,

d) opkrajvning af skat,
herunder foranstaltninger til
at hindre, at forskudsskat
traekkes i mere end en stat,
samt

e) inddrivelse af skat og

/ art i kla

Sopimuksen I artikla muu-tetaan näin kuuluvaksi:

"'I artikla

Sopimusvaltiot sitoutuvat antamaan toisilleen virka-apua veroasioissa jäljempänä mainitulla tavalla.

Tämän sopimuksen mu-kainen virka-apu voi koskea:

a) asiakirjojen tiedoksian-toa.

b) selvitystä veroasioissa, kuten veroilmoitusten tai muiden ilmoitusten hankki-mistaja tietojen vaihtamisla ilman erityislä pyyntöä tai yksittäistapauksessa teh-dystä esityksestä,

c) veroilmoitus-ja muiden verolomakkeiden saatavana pitämistä,

d) veron kantoa, siihen
luettuina toimenpiteet sen
välttämiseksi, etta veron en-
nakkoa suoriletaan useam-
massa kuin yhdessä val-
liossa, sekä

e) veron perintää ja vero-

Artikel I

Artikel I i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Arfikel I

De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra handräckning i skatteärenden pä sätt nedan anges.

Handräckning enligt detta avtal kan avse:

a) delgivning av handlingar,

b) utredning i skatteärenden, såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av upplysningar utan särskild begäran eller efter framställning i det enskilda fallet,

c) tillhandahållande av deklarationsblanketter och andra skatteblanketter,

d) uppbörd av skatt, däri
inbegripna åtgärder för att
undvika att preliminär skatt
uttages i mer än en stat, samt

e) indrivning av skatt och

Viöbötarsamningur vid samning milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svijjjööar um adstod 1 skattamålum

RikissQörnir Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svijjjööar sem öska aö gera meö sér viöbötarsamn-ing viö samning fra 9. november 1972 milli Islands, Danmerkur, Finnlands, Noregs og Svit)jö9ar um aöstoö i skattamålum, eins og honum hefur veriö breytt meö viöbötarsamningi frä 21. juli 1976 (hér eftir nefndur samn-ingurinn), hafa oröiö sam-mäla um eftirfarandi:

Tilleggsavtale

til avtalen mellom Norge,

Danmark, Finland, Island

og Sverige om bistand i

skattesaker

Regjeringene i Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige som 0nsker å inngå en tilleggsavtale til avtalen av 9. november 1972 mellom Norge, Danmark, Finland, Island og Sverige om bisland i skaltesaker (nedenfor kall "avtalen"), slik den lyder etter tilleggsavtalen av 21. juli 1976, er blitt enige om f0l-gende:

Tilläggsavtal

till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden

Regeringarna i Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge har, föranledda av önskan att ingå ett tilläggsavtal till avtalet den 9 november 1972 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden, i dess genom tilläggsavtalet den 21 juli 1976 ändrade lydelse (här nedan kallat "avtalet"), kommit överens om följande:

/. gr.

I. gr. samningsins oröist svo:

1. gr.

Aöildarrikin skuldbinda sig til aö veita hvert ööm aöstoö i skattamålum ä J)ann häll, sem greinir hér ä eftir.

Aöstoö samkvsemt samn-ini jjessum lekurtil:

a) birtingar skjala,

b) rannsökna i skattamålum, svo sem öflunar framtala eöa annarra upplysinga og skipta ä upplysingum basöi än sérstakrar beiöni og sam-kvaeml beiöni hverju sinni,

c) afhendingar framlals-eyöublaöa og annarra skatta-eyöublaöa,

d) afdrättar skatta, jjar ä
meöal aögeröa til aö foröast
aö staögreiösluskatti sé
haldiö eftir i fleiri en einu
riki, svo og

Artikkel 1

Artikkel 1 i avtalen får f0l-gende endrede ordlyd:

"Artikkel I

De kontraherende stater förplikter seg til å yle hver-andre bistand i skattesaker på den mate som er angitt nedenfor.

Bistand etter denne avtale kan omfatte:

a) forkynnelse av doku-menter,

b) opplysninger i skattesaker, så som fremskaffing av selvangivelser eller andre oppgaver og utveksling av opplysninger uten saerskilt begjasring eller etter anmodning i det enkelte lilfelle,

c) fremskaffing av selvan-givelsesblanketter og andre skatteblanketter,

d) oppkreving av skatt,
herunder innbefattet tiltak
for å unngå at forskudd på
skatt kreves i mer enn en
stat, samt

Artikel 1

Artikel I i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Arfikel I

De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra handräckning i skatteärenden pä sätt nedan anges.

Handräckning enligt detta avtal kan avse:

a) delgivning av handlingar,

b) utredning i skatteärenden, såsom införskaffande av deklarationer eller andra uppgifter och utbyte av upplysningar ulan särskild begäran eller efter framställning i det enskilda fallet,

c) tillhandahällande av deklarationsblanketter och andra skatteblanketler,

d) uppbörd av skatt, däri
inbegripna åtgärder för att
undvika att preliminär skatt
uttages i mer än en stat, samt

Artikel 2

Artikel 2 i aftalen får f0l-gende asndrede ordlyd:

"Artikel 2

Som skal anses i denne aftale:

a) skat, på hvilken aftale mellem de kontraherende stater til undgåelse af dob-beltbeskatning for så vidt angår skatter på indkomst, for-mue, arv eller efterladen-skaber i0vrigt finder anven-delse,

b) gaveafgifter;

c) motorafgifter i del omfång, som angives i en i hen-hold til artikel 20 truffen aftale;

d) mervaerdiafgift og an
den almindelig omsaetnings-
afgift i det omfång, som an
gives i en i henhold til artikel
20 truffen aftale;

e) punktskatter i det om
fång, som angives i en i hen
hold til artikel 20 truffen af
tale;

O socialforsikringsbidrag og andre bidrag til det offentlige i det omfång, som angives i en i henhold til artikel 20 truffen aftale.

Med skat ligestilles for-skud på sådan skat og afgift, som omfattes af denne artikels f0rste stykke."

2 artikla

Sopimuksen 2 artikla muu-tetaan näin kuuluvaksi:

"2 artikla

Verolla tarkoitetaan tässä sopimuksessa:

a) veroa, johon sovelle-taan sopimusvaltioiden vä-listä, tulo-, omaisuus-, pe-rintö- tai jäämistöveroa kos-kevan kaksinkertaisen vero-tuksen välttämiseksi tehtyä sopimusta,

b) lahjaveroa,

c) moottoriajoneuvove-
roa, siinä laajuudessa kuin
määrätään 20 artiklan mu-
kaisessa sopimuksessa,

d) lisäarvonveroa ja
muuta yleislä liikevaihto-
veroa, siinä laajuudessa kuin
määrätään 20 artiklan mu-
kaisessa sopimuksessa,

e) pisteveroja, siinä laa
juudessa kuin määrätään 20
artiklan mukaisessa sopi
muksessa,

O sosiaalivakuutus- ja muita julkisia maksuja, siinä laajuudessa kuin määrätään 20 artiklan mukaisessa sopimuksessa.

Veroon rinnastetaan I
kappaleessa tarkoitetun

veron ja maksun ennakko."

Artikel 2

Artikd 2 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Arfikel 2

Med skatt avses i delta avtal:

a) skatt, på vilken avtal mellan de avtalsslutande staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst, förmögenhet, arv eller kvarlåtenskap äger tillämpning,

b) gåvoskatt,

c) motorfordonsskatt, i den omfattning som anges i överenskommelse enligt artikel 20,

d) mervärdeskatt och an
nan allmän omsättningsskatt,
i den omfattning som anges i
överenskommelse enligt arti
kel 20,

e) punktskatter, i den om
fattning som anges i överens
kommelse enligt artikel 20,

O socialförsäkringsavgifter och andra offentliga avgifter, i den omfattning söm anges i överenskommelse enligt artikel 20.

Med skatt likställes förskott på sådan skatt och avgift som avses i första stycket."

Artikel 3

Artikel 3 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Arfikel 3

En kontraherende stat er pligtig at yde bistand i henhold til artikel I i alle de skattesager og med hensyn til alle

3 artikla

Sopimuksen 3 artikla muu-tetaan näin kuuluvaksi:

"3 artikla

Sopimusvaltio on velvol-linen antamaan I artiklan mukaisla virka-apua kaikissa niissä veroasioissa ja kaik-

Artikel 3

Artikel 3 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 3

Avtalsslutande stat är skyldig lämna handräckning enligt artikel I i alla de skatteärenden och i fräga om alla

2. gr.

2. gr. samningsins oröist svo:

2. gr.

Meö skalti er i samningi Jsessum ätt viö:

a) skatt, sem samningur milli aöildarrikjanna til jjess aö komast hjä tviskötlun tekna, eigna, arfs eöa eftirläiinna eigna lekur til.

b) gjafaskatt,

c) skatt af vélkniinum ökutaekjum, aö \)v'\ leyti, sem greinir i samkomulagi sam-kvasmt 20. gr.,

d) viröisaukaskatt og ann
an almennan söuskatl, aö jjvi
leyti, sem greinir i samkomu
lagi samkvaemt 20. gr.,

e) "punktskatta", aö \)v'\
leyti sem greinir i samkomu
lagi samkvaemt 20. gr.

f) almannatryggingagjöld
og önnur opinber gjöld, aö
f)vi leyti, sem greinir i sam
komulagi samkvaemt 20. gr.

Meö skatti er jafnframt ätt viö fyrirframgreiöslu {)eirra skatta og gjalda, sem fyrri mälsgrein f)essarar greinar tekur til.

Artikkel 2

Artikkel 2 i avtalen får f0l-gende endrede ordlyd:

"Artikkel 2

Som skall anses i denne avtale:

a) skatt som går inn under avtalene mellom de kontraherende stater til unngåelse av dobbeUbeskatning for så vidt angår skatt på inntekl, formue, arv eller etteriaten-skaper,

b) avgift på gaver,

c) motorvognavgift i den utstrekning det f0lger av avtale i henhold til artikkel 20,

d) merverdiavgift og an-
nen alminnelig omsetning-
savgrft i den utstrekning det
f0lger av avtale i henhold tU
artikkel 20,

e) sasravgifter i den ut
strekning det f0lger av avtale
i henhold til artikkel 20,

f) avgifter til folketrygden
og andre offentlige avgifter i
den utstrekning det f0lger av
avtale i henhold til artikkel
20.

Med skatt likestilles forskudd på skatt og avgift som går inn under f0rste ledd i denne artikkel."

Artikel 2

Artikel 2 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 2

Med skatt avses i detta avtal:

a) skatt, på vilken avtal mellan de avtalsslutande staterna för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst, förmögenhet, arv eller kvarlåtenskap äger fillämpning,

b) gåvoskatt,

c) molorfordonsskatt, i den omfattning som anges i överenskommelse enligt artikel 20,

d) mervärdeskall och an
nan allmän omsättningsskatt,
i den omfattning som anges i
överenskommelse enligt arti
kel 20,

e) punktskatter, i den om
fattning som anges i överens
kommelse enligt artikel 20,

f)     socialförsäkringsav
gifter och andra offentliga
avgtfter,   i   den   omfattning
som   anges   i   överenskom
melse enligt artikel 20.

Med skatt likställes förskott på sådan skall och avgift som avses i första stycket."

i. gr.

3. gr. samningsins oröist svo:

3. gr

Aöildarriki er skyll aö veita aöstö samkvaemt 1. gr. i öllum teim skattamålum og viö allar \>

Artikkel 3

Artikkel 3 i avtalen får f0l-gende endrede ordlyd:

"Artikkel 3

En kontraherende stal er etter artikkel 1 pliktig fil å yte bistand i alle skattesaker som er oppstått etter lovgivning-

Artikel 3

Artikel 3 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 3

Avtalsslutande stal är skyldig lämna handräckning enligt artikel 1 i alla de skatteärenden och i fråga om alla

de skattekrav, som er op-ståel i en anden kontraherende stat i overensslem-melse med dennes lovgivning vedr0rende de skatter, af-gifter og bidrag, som omfattes af artikel 2. I säger vedr0rende skafter, som omfattes af artikel 2 a), foreligger sådan pligl dog kun, så-fremt skatten omfattes af en aftale til undgåelse af dobbeUbeskatning med den kontraherende stat, som begaerer bistanden.

Bistanden kan omfatte foranstaltninger ikke blol överfor skallepligfige, men lillige överfor arbejdsgivere og andre, som har vaeret pligtige al filbageholde skat ved ud-betaUng af l0n eller anden ydelse, og överfor andre, som if0lge lovgivningen i den stat, som begasrer bistanden, er ansvarlige for skat.

Anmodning om bistand må kun fremsattes, såfremt de bega;rede foranstaltninger ikke kan forelages i egen stat uden vaesentlige vanskelig-heder og såfremt den stal, som fremsaelter anmodnin-gen, if0lge sin egen lovgivning kan yde tilsvarende bistand på begasring af den stat, fil hvilken anmodningen er rettet."

kiin niihin verovaaleisiin nähden, jotka oval synlyneet toisessa sopimusvaUiossa sen lainsäädännön mukaan ja jotka koskeval 2 artiklassa larkoileltuja veroja ja maksuja. Sopimuksen 2 artiklan a) kohdassa tarkoiletlua veroa koskevissa asioissa tällainen velvollisuus on kui-lenkin vain, jos vero kuuluu virka-apua pyytävän valfion kanssa kaksinkertaisen vero-luksen välttämiseksi tehdyn sopimuksen piiriin.

Virka-apu voi koskea sekä loimenpideltä, joka kohdis-luu verovelvolliseen, etta loimenpideltä, jonka koh-teena on työnantaja tai muu henkilö, joka maksaessaan palkkaa tai muuta eluutla on ollut velvollinen pidättämään siitä veroa, ja muu henkilö, joka virka-apua pyytävän vallion lainsäädännön mukaan on vastuussa verosta.

Virka-apua koskeva esilys saadaan tehdä vain, jos pyy-dettyä loimenpideltä ei voida omassa valliossa suorittaa il-man olennaisia vaikeuksia ja jos se valfio, joka tekee esi-tyksen, öman lainsäädän-tönsä mukaan voi sen vallion pyynnöstä, jolle esitys teh-dään, suorittaa vastaavan virka-avun."

de skatleanspråk, som uppkommit i annan avlalsslutande stal i enlighet med dess lagstiftning beträffande de «katter och avgifter som omfattas av artikel 2. I ärenden rörande skatt som avses i arfikel 2 a) föreligger dock sådan skyldighet endast om skatten omfattas av avtal för undvikande av dubbelbeskattning med den avtalsslutande stat som begär handräckningen.

Handräckning får avse åtgärd icke blott mol skattskyldig utan även mol arbetsgivare och annan, som har varit skyldig att innehålla skall vid utbetalning av lön eller annan förmån, och mol annan som enligt lagsfiftningen i den stat som begär handräckningen är ansvarig för skaU.

Framställning om handräckning får göras endast om den begärda åtgärden icke kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter och om den stat som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning kan på begäran av den stat tUl vilken framställningen riktats verkställa motsvarande handräckning."

Artikel 4

Artikd 12 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Artikel 12

Den kompetente myndighed i en kontraherende stal skal i det omfång, det kan ske på gmndlag af filgaengelige kontroloplys-ninger eller tilsvarende opiysninger, snarest muligt

4 artikla

Sopimuksen 12 artikla muu-

tetaan näin kuuluvaksi:

"12 artikla

Sopimusvaltion asian-omaisen viranomaisen tulee, mikäli niin voi tapahtua saa-tavissa olevien tarkkailu- tai muiden vastaavien fietojen perusteella, mahdoUisiniman pian jokaisen kalenterivuo-

Artikel 4

Artikel 12 i avtalet erhåller

följande ändrade lydelse:

"Artikel 12

Behörig myndighet i avtalsslutande stat skall, i den mån det kan ske på grundval av tillgängliga kontrolluppgifter eller motsvarande uppgifter, snarast möjligt efter utgången av varje kålen-

sem fram hafa komiö i ööm aöildarriki f samraemi viö löggjöf J>ess og varöa \)ä skatta og gjöld, sem 2. gr. lekur til. I skattamålum, sem 2. gr. a) tekur til, er [jessi skylda pö J5vi aöeins fyrir hendi, aö skatturinn falli undir samning til aö komast hjä tviskötlun viö |5aö aöildarriki, sem aöstoöar öskar.

Aöstoö getur ekki aöeins tekiö til aögeröa gegn |jeim, sem skatt skuldar, heldur einnig gegn vinnuveilanda og öörum, sem skylt var aö halda eftir fé til greiöslu skatta viö utborgun launa eöa annarrar |5öknunar, svo og gegn öömm )5eim, sem äbyrgö bera ä skötlum samkvaemt löggjöf })ess rikis, er aöstoöar öskar.

Beiöni um aöstoö må aöeins seQa fram, J)egar eigi er haegt aö gripa til hinna um-beönu aögeröa i eigin riki än vemlegra erfiöleika og aö |3aö rflci sem beiönina ber fram geli samkvaemt löggjöf sinni veitt sambaerilega aöstoö, ef \)ad riki, sem aöstoöar er beöiö, fer fram ä slikt.

en i en kontraherende stat når det gjelder skatter og avgifter som går inn under artikkel 2. I saker om skatt etter artikkel 2 a) foreligger det dog bare en slik plikt når skatten går inn under en avtale til unngåelse av dobbeUbeskatning med den kontraherende stal som begjaerer bisland.

Bistanden kan omfatte tiltak ikke bare överfor skatt-ylere, men også överfor ar-beidsgivere og andre som har hatt plikt til å holde tilbake skatt ved ulbelaling av l0nn eller annen ytelse og överfor andre som eller lovgivningen i den stat som har begjaert bistand, er ans varlig for skall.

Anmodning om bistand kan bare fremsetles såfremt del begjaerte tiUak ikke kan företas i egen stat uten ve-sentlige vanskeligheter og såfremt den stat som fremmer anmodningen etter sin egen lovgivning kan yte tilsvarende bistand på begjasring fra den stat som anmodningen er rettet tU."

de skatleanspråk, som uppkommit i annan avtalsslutande stat i enlighet med dess lagstiftning beträffande de skatter och avgifter som omfattas av artikel 2. I ärenden rörande skatt som avses i artikel 2 a) föreligger dock sådan skyldighet endast om skatten omfattas av avtal för undvikande av dubbelbeskattning med den avlalsslutande stat som begär handräckningen.

Handräckning får avse åtgärd icke blott mot skattskyldig utan även mot arbetsgivare och annan, som har varit skyldig att innehålla skatt vid utbetalning av lön eller annan förmån, och mot annan som enligt lagstiftningen i den stat som begär handräckningen är ansvarig för skatt.

Framställning om handräckning får göras endast om den begärda åtgärden icke kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter och om den stat som gör framställningen enligt sin egen lagstiftning kan på begäran av den stat till vilken framställningen riktats verkställa motsvarande handräckning."

4 gr.

12. gr. samningsins oröist svo:

12. gr.

Basrt sQörnvald i aöildarriki skal, aö svo miklu leyti, sem unnl er ä grund-velli samanburöargagna eöa samsvarandi upplysinga, svo fljötl sem veröa mä eftir hver äramöt og än sérstakrar

Artikkel 4

Artikkel 12 i avtalen fär f0lgende endrede ordlyd:

"Artikkel 12

Den kompetente myndighet i de kontraherende stater skal i den utstrekning del kan skje på gmnnlag av tilgjenge-lige kontrolloppgaver eller tilsvarende opplysninger, snarest mulig etter utgången

Artikel 4

Artikel 12 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 12

Behörig myndighet i avtalsslutande stat skall, i den mån det kan ske på gmndval av tillgängliga kontrolluppgifter eller motsvarande uppgifter, snarast möjligt efter utgången av varje kålen-

efter udl0bet af hvert kalenderår, uden sasrlig anmodning, tilsfille den kompetente myndighed i enhver af de andre kontraherende stater opiysninger vedr0rende i denne stat bosatte fysiske personer eller dér hjemme-h0rende juridiske personer for så vidt angår

a) udlodninger fra aktie-selskaber og lignende juridiske personer,

b) renter af obligationer og lignende vasrdipapirer,

c) tilgodehavender hos banker, sparekasser og lignende institutioner samt renter af sådanne tilgodehavender,

d) besiddelse af fast ejen-
dom,

e) royalties og andre peri
odisk belalbare afgifler for
udnyttelse af ophavsret, pa
tent, m0nsler, varemEerke el
ler anden sådan reltighed el
ler ejendom,

f) l0nninger, honorarer,
pensioner og livrenter,

g) skades-, forsikrings- og
anden sådan erstatning, som
er oppebåret i förbindelse
med naeringsvirksomhed
samt

h) andre indkomster eller aktiver, i del omfång over-enskomst herom treeffes i henhold til artikel 20.

Den kompetente myndighed i en kontraherende stat skal virke for at opiysninger, som fremkommer ved en unders0gelse i denne stat i en sag vedr0rende be-skatning, og som kan antages at vedr0re en sådan (tilsvarende) sag i en anden kontraherende stat, snaresl frem-sendes til den kompetente myndighed i denne anden stat.

den päättymisen jälkeen, il-man eri esityslä, toimittaa kunkin muun sopimusvaltion asianomaiselle viranomai-selle mainitussa valliossa asuvia luonnollisia henkilöitä ja siellä kotipaikan omaavia oikeushenkilöitä tarkoittavat tiedot, jotka koskeval:

a) osakeyhtiöiden ja muiden sellaisten oikeushenki-löiden jakamaa voitloa,

b) obligaatioiden ja muiden sellaisten arvopaperei-den korkoja,

c) pankeilta, säästöpan-keilta ja muilta sellaisilta lai-toksilta olevia saamisia sekä tällaisten saamisten korkoja,

d) kiinteän omaisuuden
omislusta,

e) rojallia tai muuta, teki-
jänoikeuden, patenlin, mal-
lin, lavaramerkin tai muun
seUaisen oikeuden lai omai
suuden käytöstä toistuvasli
suoritettavaa maksua,

O palkkoja, palkkioila, eläkkeilä ja elinkorkoja,

g) elinkeinotoiminnan yh-teydessä saatua vahingon-, vakuutus-ja muuta sellaista korvausta, sekä

h) muita tuloja tai varoja, mikäli tästä on sovittu 20 ar-fiklan mukaisesti.

Sopimusvaltion asian-omaisen viranomaisen on toimittava siten, etlä tiedot, jotka övat tulleet esiin tässä valliossa suoritellavassa sel-vityksessä veroa koskevassa asiassa ja joiden voidaan oleltaa koskevan tällaisla asiaa toisessa sopimusval-fiossa, mahdollisimman pian luovutetaan tämän loisen vallion asianomaiselle viran-omaiselle.

derår, ulan särskild framställning, tiUställa behörig myndighet i envar av de andra avtalsslutande staterna upplysningar avseende i denna stat bosatta fysiska personer eller där hemmahörande juridiska personer belräffande:

a) utdelningar från aktiebolag och liknande juridiska personer,

b) räntor på obligationer och andra sådana värdepapper,

c) tillgodohavanden hos banker, sparbanker och liknande inrättningar samt räntor på sådana tillgodohavanden,

d) innehav av fast egen
dom,

e) royalty och annan pe
riodiskt utgående avgift för
UtnytQande av upphovsrätt,
patent, mönster, vammärke
eller annan sådan rättighet
eller egendom,

f) löner, arvoden, pen
sioner och livräntor,

g) skade-, försäkrings-
och annan sådan ersättning
som erhåUits i samband med
näringsverksamhet, samt

h) andra inkomster eller tillgångar, i den mån överenskommelse träffals därom enligt artikel 20.

Behörig myndighet i avlalsslutande stat skall verka för att uppgifter, som framkommit vid utredning i denna stat i ärende angående skatt och som kan antas beröra sådant ärende i annan avlalsslutande stat, snarast överlämnas lill den behöriga myndigheten i denna andra stat.

beiöni, afhenda baem sQörn-valdi i hverju hinna aöildarrikjanna upplysingar unfi J5å menn, sem biisetlir em i jsessu riki, eöa lögpersönur, sem J)ar eiga heimili, varöandi

a) arögreiöslur frä hlula-félögum og hliöstaeöum, lög-persönum,

b) vexli af skuldabréfum og öörum slikum veröbréf-um,

c) innstaäöur i bönkum, sparisjööum og hliöstaeöum slofnunum, svo og vexli af slikum innslffiöum,

d) eignarhald ä fasleign,

e) hvers konar Jjöknanir
og timabilsgreiöslur fyrir
notkun ä höfundarrétti,
einkaleyfi, munstri, vöru-
merki eöa öömm slikum rét-
findum eöa eignum,

O vinnulaun, starfslaun, elli- og eflirlaun og lifeyri,

g) skaöabaetur, irygginga-baetur og aörar slikar baetur, sem fengist hafa i sambandi viö atvinnurekstur, svo og

h) aörar tekjur eöa eignir, aö svo miklu leyti, sem sam-komulag veröur um skv. 20. gr.

Baem sQörnvaldi i aöildarriki ber aö sluöla aö \)vi aö upplysingar, er fram koma viö rannsöknir i \>vi riki i mälefnum, er varöa skatt og sem aetla mä aö varöi slik mälefni i ööm aödildarriki, séu än tafar veittar baemm sQörnvöldum i siöarnefnda rikinu.

av hvert kalenderår, uten spesiell anmodning, over-sende den kompetente myndighet i hver av de andre kontraherende stater opplysninger om fysiske personer som er bosatt der, eller om juridiske personer som er hjemmeh0rende der, for så vidt angår

a) utdelinger fra aksjesel-skaper og lignende juridiske personer,

b) renter av obligasjoner og andre lignende verdipa-pirer,

c) tilgodehavender i banker, sparebanker og lignende institusjoner, samt renter på slike tilgodehavender,

d) eie av fast eiendom,

e) royalty og annen peri
odisk utgående avgift for ut-
nyllelsen av opphavsrett, pa
tent, m0nsler, varemerke el
ler annen slik retlighet eller
eiendom,

f) l0nn, honorarer, pen-
sjoner og livrenter,

g) skade-, forsikrings- og
annen lignende erstatning
som er oppebåret i samband
med naeringsvirksomhet
samt

h) andre inntekter eller aktiva i den utstrekning det er truffet avtale om det i henhold til artikkel 20.

Den kompetente myndighet i en kontraherende stat skal s0rge for at opplysninger, som er fremkommet ved behandlingen av en skattesak i denne stat og som kan antas å ber0re skattleggingen i en annen kontraherende stat, snarest mulig over-sendes den kompetente myndighet i denne stat.

derår, utan särskild framställning, tillställa behörig myndighet i envar av de andra avtalsslutande staterna upplysningar avseende i denna stat bosatta fysiska personer eller där hemmahörande juridiska personer beträffande:

a) utdelningar från aktiebolag och liknande juridiska personer,

b) räntor på obligationer och andra sädana värdepapper,

c) tillgodohavanden hos banker, sparbanker och liknande inrättningar samt räntor pä sådana tillgodohavanden,

d) innehav av fasl egen
dom,

e) royalty och annan pe
riodiskt utgående avgift för
UtnytQande av upphovsrätt,
patent, mönster, varumärke
eller annan sådan rättighet
eller egendom,

f) löner, arvoden, pen
sioner och livräntor,

g) skade-, försäkrings-
och annan sädan ersättning
som erhållits i samband med
näringsverksamhet, samt

h) andra inkomster eller tillgångar, i den mån överenskommelse träffals därom enligt artikel 20.

Behörig myndighet i avtalsslutande stat skall verka för att uppgifter, som framkommit vid utredning i denna stat i ärende angående skatt och som kan antas beröra sådant ärende i annan avlalsslutande stat, snarast överlämnas till den behöriga myndigheten i denna andra stat.

Såfremt det i den stat, som har modlaget oplysningerne, viser sig, al oplysningerne ikke er i overensslemmelse med de virkelige forhold, skal den kompetente myndighed i denne stat på pas-sende made underrette den kompetente myndighed i den stal, som har afgivel oplysningerne, om forholdet.

I tilfaelde, hvor en i en af de kontraherende stater bo-sat person er afgåel ved d0-den og har efterladt sig fast ejendom i en anden af de kontraherende stater eller aktiver anbragt i en virk-somhed dér, skal den kompetente myndighed i den f0rst-naevnte stat, så snart kend-skab til forholdet er erhver-vet, underrette den kompetente myndighed i den anden stal herom."

Jos siinä valliossa, joka on vastaanottanut tiedot, käy selviUe, ellä fiedot eivät vas-taa todellisia olosuhteita, on tämän vallion asianomaisen viranomaisen sopivalla tavalla ilmoitettava asiasta sen valtion asianomaiselle viran-omaiselle, joka on fiedot an-lanut.

Milloin sopimusvalfiossa asuva henkilö on kuollut ja häneltä on jäänyt toisessa sopimusvalfiossa olevaa kiin-teää omaisuutta tai siellä ole-vaan liikkeeseen sijoitettuja varoja, on ensiksi mainilun valtion asianomaisen viranomaisen, niin pian kuin asiasta on saatu tieto, ilmoitettava tästä toisen valfion asianomaiselle viranomai-selle."

Om det i den stat som mottagit upplysningarna framkommer, alt upplysningarna icke motsvarar de verkliga förhållandena, skall behörig myndighet i denna stal på lämpligt sätt underrätta den behöriga myndigheten i den stat, som lämnat upplysningarna, om förhållandet.

Då person bosalt i en av de avlalsslutande staterna avlidit och efterlämnat fast egendom i annan avlalsslutande stat eller fillgångar nedlagda i rörelse där, skall behörig myndighet i förstnämnda stat, så snart kännedom vunnits om förhållandel, underrätta behörig myndighet i den andra staten därom."

Artikel 5

Artikel 14 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Artikel 14

Er en skattepligtig eller en anden person, som omfattes af artikel 3, stk. 2, afgåel ved d0den, må inddrivelse ikke ske med bel0b, som överstiger vaerdien af aktiverne i d0dsboel. Er boet skiftet, må hos arvinger eller andre, som har erhvervet aktiver på grund af d0dsfaldet, ikke ind-drives mere, end hvad der modsvarer vaerdien af aktiverne på lidspunktet for er-hvervelsen."

5 artikla

Sopimuksen 14 artikla muutetaan näin kuuluvaksi:

"14 artikla

Jos verovelvollinen tai muu 3 arfiklan 2 kappaleessa tarkoitetlu henkilö on kuollut, ei saada periä enempää kuin määrä, joka vastaa kuo-linpesän varojen arvoa. Jos pesä on jaettu, ei perilliseltä tai muulta kuolemantapauk-sen johdosla omaisuutta saaneelta henkilöitä saada periä enempää kuin määrä, joka vastaa omaisuuden arvoa sen saantihetkellä."

Artikel 5

Artikel 14 i avtalet erhåUer följande ändrade lydelse:

"Artikel 14

Har skatlskyldig eller annan som avses i arfikel 3 andra stycket avlidit, får indrivning ej ske med belopp överstigande värdet av tillgångarna i dödsboet. År boet skiftat, får av arvinge eller annan som förvärvat egendom på grund av dödsfallet icke indrivas mer än som motsvarar värdet av egendomen vid fiden för förvärvet."

Pegar maöur, biisettur i einu aödildarrikjanna, hefir andast og läliö eftir sig fasleign 1 ööm aödildarriki eöa eignir i alvinnurekslri Jjar, skal baert sQörnvald i fyrr-nefnda rikinu, strax og pad hefir fengiö vilneskju um mälavexti, tilkynna pad baem sQörnvaldi i siöarnefnda rikinu.

När en person som er bosalt i en av de kontraherende stater er avgått ved d0den og har etterlatt seg fast eiendom i en annen kontraherende stat eller midler som er plas-sert i en virksomhet der, skal den kompetente myndighet i f0rstnevnte stat underrette den kompetente myndighet i den annen stal om delte så snart den har fått kjennskap til forholdet."

Dä person bosatt i en av de avtalsslutande staterna avlidit och efterlämnat fast egendom i annan avlalsslutande stat eller tillgångar nedlagda i rörelse där, skall behörig myndighet i förstnämnda stat, så snart kännedom vunnits om förhållandet, underrätta behörig myndighet i den andra staten därom."

5. gr.

14. gr. samningsins oröist svo:

14. gr.

Hafi hinn skallskyldi eöa annar, sem um getur i 2. mgr. 3. gr., lätist, mä eigi inn-heimta haerri Qärhaeö en eignum dänarbusins nemur. Hafi bui veriö skipt, mä eigi inn-heimta hjä erfingjum eöa öörum, sem fengiö hafa ein-hverjar eignir vegna andlät-sins, haerri Qärhaeö en sem svarar til verömaetis eignarinnar ä jeim tima, sem Jjessi aöUi fékk håna.

Artikkel 5

Artikkel 14 i avtalen får f0lgende endrede ordlyd:

"Artikkel 14

Har skatlyleren eller andre som er nevnt i artikkel 3, an-net ledd, avgått ved d0den, skal man ikke drive inn bel0p som överstiger verdien av aktiva i d0dsboet. Er boel skiftet, kan man ikke inn-fordre st0rre bel0p hos ar-ving eller en annen som har ervervet formue på grunn av d0dsfallet, enn det som svarer til verdien av aktiva på det tidspunktet ervervet fant sted."

Artikel 5

Artikel 14 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 14

Har skatlskyldig eller annan som avses i artikel 3 andra stycket avlidit, får indrivning ej ske med belopp överstigande värdet av tillgångarna i dödsboet. Är boet skiftat, får av arvinge eller annan som förvärvat egendom på grund av dödsfallet icke indrivas mer än som motsvarar värdet av egendomen vid tiden för förvärvet."

"Sikkerhedsstillelse for be-taling af skattekrav.

Artikel 17 A.

Sikkerhedsstillelse for be-taling af skattekrav i henhold til denne aftale skal ske i overensslemmelse med gael-dende lovgivning eUer administrativ praksis i den stal, hos hvilken sikkerhedsstillelse begaeres. Sådan sikker-hedssfillelse kan ske selv om fordringen ikke er faslsat.

Såfremt el skattekrav helt eller delvis bortfalder, efter at foranstaltninger med henblik på sikkerhedsstillelse i henhold fil denne aftale er tmffet, skal de kompetente myndigheter i den stat, som har fremsal begaer-ingen, snarest muligt an-melde det indtmfne til den kompetente myndighed i den anden stat.

Bestemmelserne i artik-lerne 13-17 skal i del omfång, det er muligt, finde an-vendelse også for så vidt angår sikkerhedsstillelse for be-taling af skattekrav i henhold fil denne aftale."

'' Verosaamisen maksamisen turvaaminen

17 A artikla

Tämän sopimuksen mu-kainen verosaamisen maksamisen turvaaminen tapahtuu sen valtion lainsäädännön tai haUintokäylännön mukaan, jolta lurvaamista on pyy-delly. Tällainen turvaaminen voi tapahtua, vaikka saamisia ei ole vahvistettu.

Jos verosaaminen lakkaa kokonaan tai osaksi sen jälkeen kun tämän sopimuksen mukaiseen turvaamistoimen-pileeseen on ryhdytly, on esityksen tehneen valtion asianomaisen viranomaisen mahdollisimman pian ilmoitettava tapahtumasta loisen valtion asianomaiselle viran-omaiselle.

Mitä 13 — 17 artiklassa on määrätly, koskee soveltuvin osin myös tämän sopimuksen mukaan tapahtuvaa verosaamisen maksamisen lurvaamista."

"Säkerställande av betalning för fordran på skatt

Artikel 17 A

Säkerställande av betalning för fordran på skatt enligt detta avtal skall ske enligt lagstiftning eller administrativ praxis i den stal hos vilken säkerställande begärts. Sådant säkerställande kan ske även om fordran inte är fastställd.

Bortfaller fordran på skatt helt eller delvis sedan åtgärd för säkerställande enligt detla avtal vidtagits, skall den behöriga myndigheten i den stat som gjort framställningen snarast möjligt anmäla det inträffade till den behöriga myndigheten i den andra staten.

Bestämmelserna i artiklarna 13-17 skall i tillämpliga delar gälla även beträffande säkerställande av betalning för fordran på skatt enligt detta avtal."

Artikel 7

Artikel 20 i aftalen får f0l-gende aendrede ordlyd:

"Artikel 20

De kompetente myndigheder i de kontraherende stater kan indgä yderligere overenskomsl for at gennem-f0re bestemmelserne i denne aftale. De kan sserligt indgä overenskomsl om udveksling af opiysninger i henhold til artikel 12 h) om mindstebe-l0b, som anmodning om inddrivelse skal angå, om bistand vedr0rende skatter og afgifler i henhold til artikel 2

7 artikla

Sopimuksen 20 artikla muutetaan näin kuuluvaksi:

"20 artikla

Sopimusvaltioiden asian-omaisel viranomaisel voivat tehdä läydentäviä sopimuk-sia tämän sopimuksen mää-räyslen toteuttamiseksi. Eri-lyisesti ne voivat sopia tietojen vaihdosta 12 artiklan h) kohdan mukaan, vähimmäis-määrästä, jota perimistä koskeva esitys saa tarkoittaa, veroja ja maksuja koskevasta virka-avusta 2 artiklan c), d), e) ja O kohdan mukaan ja

Artikel 7

Artikel 20 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 20

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träffa ytterligare överenskommelse för att genomföra bestämmelserna i detta avtal. De kan särskilt överenskomma om utbyte av upplysningar enligt artikel 12 h), om minsta belopp, som framställning om indrivning får avse, om handräckning beträffande skatter och avgifter enligt artikel 2 c), d), e)

Rådstafanir td tryggingar greiöslu å skaltkröfum

17. gr. A

Räöslafanir til tryggingar greiöslu ä skaltkröfum samkvaemt samningi |5essum skulu geröar i samraemi viö löggjöf eöa sQörnsysluvenju f \)v\ riki, |)ar sem tryggingar-räöstafanna er öskaö. Slikar tryggingarräöslafanir gela fariö fram, \)ö Qärhaeö kröf-unnar sé ekki äkveöin.

Falli skatlkrafa niöur aö öllu eöa nokkm leyti, eftir aö aögeröir til tryggingar kröf-unni samkvaemt Jjessum samningi hafa veriö geröar, skal baert sQörnvald i Jjvi riki, sem beiönina bar fram, tilkynna t)aö baem sQörnvaldi i hinu rikinu, svo fljötl sem auöiö er.

"Sikring av skattekrav

Artikkd 17 A

Sikring av skattekrav etter denne avtale skal skje i overensslemmelse med lovgivningen eller administrativ praksis i den stat hvor sikring begjaeres iverksatt. Slik sikring kan skje selv om kravet ikke er fastsatt.

Bortfaller skattekravet hell eller delvis etter at sikring etter denne avtale er satt i verk, skal den kompetente myndighet i den stat som har fremsatt anmodningen snarest mulig gi underretning til den kompetente myndighet i den annen stat.

"Säkerställande av betalning för fordran på skatt

Artikel 17 A

Säkerställande av betalning för fordran på skatt enligt delta avtal skall ske enligt lagstiftning eller administrativ praxis i den stat hos vilken säkerställande begärts. Sådant säkerställande kan ske även om fordran inte är fastställd.

Bortfaller fordran på skatt helt eller delvis sedan åtgärd för säkerställande enligt detla avtal vidtagits, skall den behöriga myndigheten i den stat som gjort framställningen snarast möjligt anmäla del inträffade till den behöriga myndigheten i den andra staten.

7. gr.

20. gr. samningsins oröist svo:

20. gr.

Baer sQörnvöld i aöild-arrikjunum geta gert meö sér ilariegra samkomulag um framkvaemd äkvaeöa fjessa samnings. Pau geta einkum gert meö sér samkomulag um skipti ä upplysingum samkvaemt 12. gr. h), um läg-marksQärhaeöir, sem aeskja mä innheimtu ä, um aöstoö varöandi skatta og gjöld samkvaemt 2. gr. c), d) og e) og um afdrätl skatta i

Artikkel 7

Artikkel 20 i avtalen får f0lgende endrede ordlyd:

"Arfikkel 20

De kompetente myndigheter i de kontraherende stater kan inngå ytterligere overenskomsl for ä gjennomf0re bestemmelsene i denne avtale. De kan ssrskilt inngå avtale om utveksling av opplysninger i henhold til artikkel 12 h), om minstebel0p for anmodning om inndriving, om bistand vedr0rende skatter og avgifter etter arfikkel 2 c), d), e) og f) og om opp-

Artiket 7

Artikel 20 i avtalet erhåller följande ändrade lydelse:

"Artikel 20

c), d), e) og f), og om op-kraevning af skat i saerlige tilfaelde, f. eks. vedr0rende så-kaldte graensegaengere, eller om regler for forskudsskatte-Iraek med henblik på at undgå, at forskudsskat traekkes i mere end en stal, samt ved-r0rende renter, s0gsmålsom-kostninger, b0der og andre lignende bel0b, som på-laegges i förbindelse med be-skalning eller inddrivelse, om fastsaetlelse af kurs for omregning af bel0b, som skal inddrives, samt om afregning af inddrevne bel0b.

Såfremt vanskeligheder eller tvivlssp0rgsmål opslår mellem to eller flere af de kontraherende stater vedr0-rende fortolkning eller anvendelse af denne aftale, skal de kompetente myndigheder i disse stater forhandle med henblik på at l0se sp0rgsmå-let gennem saerlig overenskomsl. Resultatet af sådanne forhandlinger skal snarest meddeles de kompetente myndigheter i de 0vrige kon traherende stater.

Såfremt den kompetente myndighed i en af de kontraherende stater finder, at forhandlinger vedr0rende sp0rgsmål om fortolkning eller anvendelse af denne aftale b0r ske mellem de kompetente myndigheder i samt-lige de kontraherende stater, skal sådanne forhandlinger finde sted på begaering af denne stat."

veron kannosla eräissä ta-pauksissa, esim. ns. rajankä-vijöiden osalta, tai määräyk-sislä sen välttämiseksi, etlä veron ennakkoa suoriletaan useammassa kuin yhdessä valliossa, sekä koroista, oi-keudenkäyntikuluisla, uhka-sakoista ja muista sellaisisla, verotuksen tai perimisen yh-leydessä menevislä mak-suista, periltäviä määriä muunneltaessa sovellettavan kurssin vahvistamisesla sekä perittyjen määrien tilitlämi-sestä.

Jos kahden lai useamman sopimusvaltion välillä syntyy vaikeuksia tai epälieloisuulla tämän sopimuksen tulkin-nasla tai soveltamisesta, näi-den vallioiden asianomaisten viranomaisten on neuvotel-tava keskenään kysymysten ratkaisemiseksi erityisin so-pimuksin. Neuvollelujen tu-lokset on mahdollisimman pian annetlava tiedoksi muiden sopimusvaltioiden asian-omaisille viranomaisille.

Jos sopimusvaltion asian-omainen viranomainen kat-soo, etta kaikkien sopimusvaltioiden asianomaisten viranomaisten on neuvoteltava keskenään tämän sopimuksen tulkinnasta lai soveltamisesta, neuvottelut on käy-lävä tämän valtion pyynnöstä."

och f) och om uppbörd av skatt i vissa fall, t. ex. i fråga om s.k. gränsgångare, eller om regler för att undvika att preliminär skatt uttages i mer än en stat, samt beträffande räntor, rättegångskostnader, viten och andra liknande belopp, som utgår i samband med beskattning eller indrivning, om fastställande av kurs för omräkning av belopp, som skall indrivas, samt om redovisning av indrivna belopp.

Om svårigheter eller tvivelsmäl uppkommer mellan två eller flera av de avlalsslutande staterna rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. Resultatet av sådana överläggningar skall snarast delges behöriga myndigheter i övriga avtalsslutande stater.

Finner behörig myndighet i en av de avtalsslutande staterna att överläggningar i fråga om tolkning eller fillämpning av detta avtal bör ske mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avlalsslutande stater, skall sådana överläggningar äga rum på begäran av denna stat."

sérstökum lilvikum, t. d.
vegna jjeirra, sem saekja
vinnu yfir landamaeri, eöa um
reglur til aö foröast aö
staögreiöslusköltum sé

haldiö eftir i fleiri en einu riki, ennfremur um vexti, mälskostnaö, féviti og aörar t)ess hällar greiöslur, sem ä eru lagöar viö skaltaålagn-ingu eöa innheimtu, um ä-kvöröun ä gengi viö umreikn-ing ä Qärhaeöum, sem inn-heimta ä, svo og um reikn-ingsskil ä innheimtu fé.

kreving av skatt i visse lilfelle, f. eks. vedr0rende så-kalle grensegjengere, eller om regler for å unngå at forskudd på skatt kreves i mer enn en stat, saml vedr0rende renter, rettergangsomkost-ninger, b0ter og andre lignende bel0p som utskrives i samband med beskatning eller inndriving, om fastselling av kurs for omregning av be-l0p som skal inndrives, saml om avregning av bel0p som er drevet inn.

och f) och om uppbörd av skatt i vissa fall, t. ex. i fråga om s. k. gränsgångare, eller om regler för all undvika all preliminär skatt uttages i mer än en stat, samt beträffande räntor, rättegångskostnader, viten och andra liknande belopp, som utgår i samband med beskattning eller indrivning, om fastställande av kurs för omräkning av belopp, som skall indrivas, saml om redovisning av indrivna belopp.

Komi upp erfiöleikar eöa vafi milli Iveggja eöa fleiri aöildarrikja um tulkun eöa framkvaemd ä samningi jsess-um, skulu baer sQörnvöld i jjessum rikjum eiga meö sér viöraeöur til jjess aö reyna aö leysa mäliö meö sérstöku samkomulagi. Niöurstööur slikra viöraeöna skal tilkynna baerum sQörnvöldum i öömm aöildarrikjum svo fljötl sem unnl er.

Telji baer sQörnvöld f einu aöildarrikjanna, aö viöraeöur um tulkun eöa framkvaemd ä samningi jjessum eigi aö fara fram milli baerra sQörnvalda i öllum aöildarrikjunum, skulu slikar viöraeöur fara fram samkvaemt ösk jjessa rikis.

Hvis det oppstår vanskeligheter eller tvilssp0rsmål mellom lo eller flere av de kontraherende stater om tolkningen eller anvendelsen av denne avtale, skal de kompetente myndigheter i disse statene forhandle for å fors0ke å l0se sp0rsmålene gjennom saerskilt avtale. Resultatet av slike forhandlinger skal snarest meddeles de kompetente myndigheter i de 0vrige kontraherende stater.

Finner den kompetente
myndighet i en av de kontra
herende stater at forhand
linger om sp0rsmål om tolk
ning eller anvendelse av den
ne avtale b0r skje mellom
kompetente myndigheter i
samtlige kontraherende

stater, skal slike forhandlinger finne sted på anmodning fra denne stat."

Om svårigheter eller tvivelsmäl uppkommer mellan två eller flera av de avtalsslutande staterna rörande tolkning eller tillämpning av detla avtal, skall de behöriga myndigheterna i dessa stater överlägga för att söka lösa frågan genom särskild överenskommelse. Resultatet av sådana överläggningar skall snarast delges behöriga myndigheter i övriga avlalsslutande stater.

Finner behörig myndighet i en av de avlalsslutande staterna alt överläggningar i fråga om tolkning eller tillämpning av detla avtal bör ske mellan de behöriga myndigheterna i samtliga avlalsslutande stater, skall sädana överläggningar äga rum på begäran av denna stat."

som er n0dvendige for fil-laegsaflalens ikrafttraedelse, er gennemf0rt. Det svenske udenrigsdepartementet un-derretter de 0vrige kontraherende stater om modlagel-sen af disse meddelelser.

Efter al denne tUlaegsaftale er trådt i kraft, anvendes dens bestemmelser på säger, som er indkommet efter ikraftlraedelsen til den kompetente myndighed i den stal, til hvilken anmodningen er rettet.

menlille lisäsopimuksen voi
maan tulemiseksi vaaditta-
vien toimenpileiden suorilla-
misesta. Ruotsin ulkoasiain-
departementli Umoittaa

muille sopimusvaltioille näi-den ilmoitusten vaslaanotta-misesla.

Lisäsopimuksen voimaan-tultua sen määräyksiä sovel-lelaan asioihin, jotka övat voimaantulon jälkeen saa-puneet sen valfion asianomaiselle viranomaiselle, jolle esilys tehdään.

för att tilläggsavtalet skall träda i kraft genomförts. Det svenska utrikesdepartementet underrättar de övriga avtalsslutande staterna om mottagandel av dessa meddelanden.

Sedan tilläggsavtalet har trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser på ärenden som efter ikraftträdandet har inkommit lill den behöriga myndigheten i den stat fill vilken framställningen riktats.

Artikel 9

Denne fillaegsaftale skal forblive i kraft, så laenge aftalen er i kraft.

Tillaegsaftalen skal depo-neres i del svenske udenrigsdepartementet, og bekréef-tede afskrifler skal af det svenske udenrigsdepartementet lilstilles hver af de kontraherende staters rege-ringer.

Til bekraeftelse heraf har undertegnede dertil beh0rigt bemyndigede, undertegnet denne fillaegsaftale.

Udfaerdiget i Slockholm den

i et eksemplar på det danske, det finske, det isländske, det norske og det svenske sprog, idet der på del svenske sprog er udfaerdiget to lekster, en for Finland og en for Sverige, hvilke samtlige lekster har lige gyl-dighed.

9 artikla

Tämä lisäsopimus on voi-massa niin kauan kuin sopimus on voimassa.

Se talletelaan Ruotsin ul-koasiaindepartemenltiin ja Ruotsin ulkoasiaindeparle-menlli toimittaa oikeaksi to-distelut jäljennökset siitä kunkin sopimusvaltion halli-tukselle.

Tämän vakuudeksi oval al-lekirjoitlaneet, siihen asian-mukaisesli valtuuletluina, al-lekirjoitlaneet tämän lisäsopimuksen.

Tehly Tukholmassa päivänä

yhtenä suomen-, islannin-, noQan-, molsin-ja lanskan-kieUsenä kappaleena, jossa molsinkielellä on kaksi teks-tiä, loinen Suomea ja toinen Ruolsia varten, kaikkien tekslien ollessa yhtä lodis-tusvoimaiset.

Artikel 9

Detta tilläggsavtal skall förbli i kraft så länge avtalet är i kraft.

Del skall vara deponerat i del svenska utrikesdepartementet och bestyrkta avskrifter skall av det svenska utrikesdepartementet tillställas var och en av de avtalsslutande staternas regeringar.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta tilläggsavtal.

Som skedde i Slockholm den

i ett exemplar på finska, danska, isländska, norska och svenska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Finland och en för Sverige, vilka samtliga texter har lika vitsord.

9. gr.

Viöbötarsamningur jjessi gildir meöan samningurinn gildir.

Viöbötarsamningurinn skal varöveitlur i ssenska ulanrikisräöuneylinu og skal \>ad senda rikissQörn hvers aöildarrikis staöfesl endurrit.

Til staöfestingar Jsessu hafa undirrilaöir fuUtruar, sem til {jess hafa fullgill umboö, ritaö undir JDennan viöbölarsamning.

Gert I Stokkhölmi hinn

1 einu eintaki ä hverju Jjessara måla: islensku, dönsku, finnsku, norsku og saensku og em saensku textarnir tveir, annar fyrir Finnland og hinn fyrir Svifyöö og skulu allir textar jafngildir.

Artikkel 9

Denne filleggsavtale skal vaere i kraft så lenge avtalen er i kraft.

Den skal vaere deponert i del svenske utenriksdeparte-ment som vil oversende be-kreftede avskrifter til hver av de kontraherende staters re-gjeringer.

Til bekreflelse av detle har undertegnede, som er beh0-rigbemyndigel, undertegnet denne filleggsavtale.

Utferdiget i Stockholm den

i et eksemplar på norsk, dansk, finsk, isländsk og svensk, hvorav det på svensk er utferdiget i to lekster, en for Finland og en for Sverige, slik at samtlige lekster har samme gyldighel.

Artikel 9

Detta tilläggsavtal skall förbli i kraft sä länge avtalet är i kraft.

Del skall vara deponerat i det svenska utrikesdepartementet och bestyrkta avskrifter skall av det svenska utrikesdepartementet tillställas var och en av de avlalsslutande staternas regeringar.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta tilläggsavtal.

Som skedde i Stockholm den

i ett exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige och en för Finland, vilka samtliga texter har lika vitsord.

Prop. 1981/82:73 36

Bilaga 2 Överenskommelse om uppbörd av skatt

För alt genomföra avtalet den 9 november 1972 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden har följande överenskommelse enligt artikel 20 träffats:

1 När person med hemvist i avtalsslutande stat (hemviststaten) har in
komst av arbete vilket under en eller flera tidrymder utföres i annan
avtalsslutande stat eller på dess kontinenlalsockel (arbetsstaten) och hem
viststaten finner att arbetet sammanlagt inte kommer att överstiga 183
dagar under kalenderåret i fråga, samt att ersättningen betalas av eller pä
uppdrag av arbetsgivare med hemvist i denna stat, skall preliminär skatt
erläggas till hemviststaten. Skattemyndighet i arbetsstaten skall i sådant
fall inte kräva preliminär skatt, förutsatt att det genom skriftligt meddelan
de från skattemyndighet i hemviststaten visas att avdrag för preliminär
skatt sker där. Om arbetsstaten godtar hemviststatens bedömning enligt
första meningen, kan arbetsstaten underiåta att kräva preliminär skatt,
även om meddelande enligt andra meningen inte lämnats. Om avdrag för
preliminär skatt ej längre verkställs i hemvislstaten, skall skaltemyndighe
ten där så snart den fått kännedom om detta underrätta skattemyndigheten
i arbetsstaten.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om skattemyndighet i hemvislstaten finner att utgiven ersättning härrör från fast driftställe eller stadigvarande anordning i arbetsstaten.

2 Betalas ersättning som avses i punkt I av eller på uppdrag av arbetsgivare som varken har hemvist i arbetsstaten eller i arbetstagarens hemviststat, får preliminär skall krävas i arbetsstaten. Skattemyndighet i hemviststaten skall i sådant fall avstå frän att kräva avdrag för preliminär skatt efter det underrättelse erhåUits från skattemyndigheten i arbetsstaten att preliminär skall erläggs eller kommer att erläggas där.

3 Finner skatiemyndigheten i arbetsstaten att fråga är om uthyrning av arbetskraft, kan preliminär skatt uttagas där. Arbetstagare som avses i punkt I skall anses uthyrd när han av någon (uthyrare) ställs till förfogande för alt utföra arbete i annans verksamhet i arbetsstaten (uppdragsgivare) och uthyraren inte har ansvar eller står risken för arbetsresultatet.

Vid bedömningen av frågan om en arbetstagare skall anses uthyrd, skall göras en samlad bedömning varvid särskilt beaktas om

a) den övergripande arbetsledningen åvilar uppdragsgivaren,

b) arbetet utförs på en arbetsplats som disponeras av uppdragsgivaren och för vilken han har ansvar,

c) ersättningen till uthyraren beräknas efter den tid som gått åt eller med ledning av annat samband mellan ersättningen och den lön arbetslagaren får.

Prop. 1981/82:73 37

d) största delen av arbetsredskap och material ställs till förfogande av
uppdragsgivaren, och

e) uthyraren inte ensidigt bestämmer antalet arbetstagare och de kvalifi
kationer dessa skall ha.

Skaltemyndigheten i arbetsstaten skall underrätta skattemyndigheten i hemviststaten om att preliminär skatt betalas i arbetsstaten. Har sådan underrättelse erhållits skall hemvislstaten inte kräva preliminär skatt på inkomsten.

4 Om skattemyndigheten i en avlalsslutande stal, vilken enligt bestäm
melserna ovan skall avstå från att kräva preliminär skatt, inte godtar beslut
fattat av skattemyndighet i annan avtalsslutande stat, skall frågan lösas
genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i
dessa avlalsslutande stater.

Om de behöriga myndigheterna inte enas om annal, skall, till dess frågan är avgjord, skatt inte krävas i

a) arbetsstaten, i de fall frågan skall avgöras enligt bestämmelserna i punkt I,

b) hemviststaten, i de fall frågan skall lösas enligt bestämmelserna i punkt 2 eller punkt 3.

Har preliminär skatt för samma inkomst erlagts i båda staterna, skall den stat, som enligt bestämmelserna i denna punkt inte skall kräva skatt, återbetala inbetalat belopp.

5 Framgår av underrättelse från arbetsgivaren eller annorledes all förut
sättningar för skatteavdrag i hemviststaten i enlighet med punkt I inte
längre föreligger eller att sådant avdrag inte görs kan från denna lidpunkt
avdrag för preliminär skatt krävas i arbetsstaten. Skattemyndigheten i
arbetsstaten skall då först underrätta skattemyndigheten i hemviststaten
om de ändrade förhållandena och att skatt kommer att krävas i arbetssta
ten.

Kräver skattebetalaren tillbaka skatt som eriagls i en stat, skall återbetalningen anstå till dess att skattemyndigheten i den andra staten förvissat sig om att inkomsten inte skall beskattas i sistnämnda stat. Skall inkomsten beskattas i sistnämnda stat, skall skattemyndigheten i den stat där skatten erlagts snarast underrätta skattemyndigheten i den andra staten om med vilket belopp preliminär skatt har betalats. Överföring av skatten skall ske enligt bestämmelserna i punkt 9.

6 Underrättelse enligt punkterna 1-5 skall innehålla

a) arbetslagarens namn, födelsedatum och adress samt beskattningsort i båda staterna,

b) arbetsgivarens namn och adress i båda staterna, och

c) uppgift om fid för vilken preliminär skatt erlagts.

Prop. 1981/82:73 38

Underrättelser skall såvitt möjligt även innehålla arbetstagarens personnummer och arbetsgivarens arbetsgivarnummer samt eventuellt personnummer i båda staterna.

Finner skattemyndigheten att de uppgifter som lämnats enligt första siycket är så bristfälliga att de inte räcker för beslut om att preliminärskatteavdrag inte skall ske, skall skattemyndigheten i den andra staten omedelbart underrättas härom.

7 Bestämmelserna i punkterna I -4 ovan om rält att inte betala in preliminär skatt påverkar inte övriga skyldigheter enligt inhemsk lagstiftning, t.ex. upplysningsplikten.

8 Har preliminär skatt enligt punkt 5 uttagits i arbetsstaten, skall skattemyndigheten i denna stat så snart den fått kännedom om att arbetet upphört meddela skattemyndigheten i hemvislstaten.

9 Har det fastställts att inkomst som avses i punkt 1 skall beskattas i annan stal än den där preliminär skatt har uttagits, skall på begäran av behörig myndighet i den förstnämnda staten inbetald preliminär skatt överföras till vederbörande skattemyndighet där för alt avräknas mot skatt på inkomsten.

10 Meddelanden enligt denna överenskommelse skickas genom de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna, om de inte beslutar annorledes. De behöriga myndigheterna kan avtala om den närmare tillämpningen av bestämmelserna i denna överenskommelse.

11 Med skatt avses i denna överenskommelse inkomstskatt som omfattas av gällande dubbelbeskattningsavtal mellan de avtalsslutande staterna.

12 Denna överenskommelse omfattar inte inkomst som person med hemvist i kommun i Sverige, Finland eller Norge, vilken gränsar till landgränsen meUan Sverige och Norge, Sverige och Finland respekfive Finland och Norge, förvärvar för personligt arbete som utförs i sådan kommun i en av dessa stater, förutsatt att den kommun där arbetet utförs gränsar till hemviststalen.

13 Denna överenskommelse träder i kraft trettio dagar efter den dag då de behöriga myndigheterna i samtliga avtalsslutande stater undertecknat den, och tillämpas på ärenden som inkommit efter ikraftträdandet till den behöriga myndigheten i den stat fill vilken framställningen riktas.

Denna överenskommelse är utfärdad i sex exemplar på svenska, danska, finska, isländska och norska språken, varvid på svenska språket utfärdades två texter, en för Sverige och en för Finland, vilka samtliga texter har lika vitsord.

Prop. 1981/82:73 39

Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammaniräde 1981-10-08

Närvarande: f.d. jusfilierådel Petrén, regeringsrådet Delin, jusfifierådet Bengtsson

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1981 har regeringen på hemställan av statsrådet Wirtén beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag tiU

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Förslagen har inför lagrådet föredragils av kammarrättsassessorn Margareta Hedén. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet: Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1981/82:73 40

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-11-05

Närvarande: statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om godkännande av tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran och anför vidare.

Jag har i remissen till lagrådet kommenterat de artiklar i tilläggsavtalet till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden som föranlett de av lagrådet granskade förslagen till ändringar i uppbördslagen och betalningssäkringslagen. Jag avser nu att redovisa övriga artiklar i tilläggsavtalet och vill också i detla sammanhang ta upp en fråga om ändring av vissa bestämmelser i taxeringslagen (1956:623) om kontrolluppgifter.

1 Tilläggsavtalet

Artiklarna 2, 3, 4, 5, 8 och 9

Art. 2 anger de skatter och avgifter som omfattas av avtalet. Genom ett fillägg skapas möjligheter att få handräckning också i ärenden om punktskatter. Frågan om det nordiska samarbetet på punklskalteområdet har utretts av en nordisk arbetsgrupp inom ramen för Nordiska tulladministrativa rådet (NTR). NTR har funnii alt nordiskt samarbete behövs såväl för

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 17 september 1981.

Prop. 1981/82:73 41

kontrollen av de nordiska punktskatterna, t. ex. i fråga om registreringsansökningar och punktskatledeklarationer, som för indrivning av punktskal-ter. NTR har därför rekommenderat all samarbetet formaliseras genom att de nordiska handräckningsavtalel kompletteras på del sätt som föreslås. Eftersom punktskatterna har ansetts knyta nära an till de skatleslag som anges i punkterna a)—d) i art. 2, har punktskatterna upptagUs i en ny punkt e), medan den punkt som avser socialförsäkringsavgifter m. m. har betecknats f). Avsikten är att i en reviderad version av den särskilda överenskommelse enligt artikel 20 som finns fogad till 1972 års avtal för varje land ta in en förteckning över de punktskatter på vilka avtalet skall fillämpas.

Art. 3 Enligt art. 14 i dess nuvarande lydelse får en stat göra framställning om handräckning för indrivning av skatt endast om skatten inte kan drivas in i den egna staten ulan väsentliga svårigheter. En sådan begränsning saknas i fråga om andra handräckningsåtgärder. Det har emellertid ansetts rimligt all en avtalsslutande stat exempelvis inte skall kunna begära att en särskild utredning i ell skalleärende vidtas i en annan stal om de uppgifter som man söker kan inhämtas utan större besvär i del egna landet. I enlighet härmed föreslås som ett gemensamt villkor för alla handräckningsåtgärder att sådan får begäras av en annan nordisk stal bara om ålgärden inte kan vidtas i den egna staten utan väsentliga svårigheter. Bestämmelsen om detta har tagits in i tredje slyckel av artikel 3 i avtalet. Som en följd av denna ändring utgär första stycket av art. 14 i avtalet (art. 5).

Art. 4 innehåller en ändring av art. 12 i avtalet. Åndringen innebär alt denna artikels bestämmelser om s. k. automafiskt utbyte av upplysningar utvidgas fill all omfatta också innehav av fasl egendom.

För närvarande sker ingen automatisk rapportering i form av kontrolluppgifter angående innehav av fasl egendom i annal nordiskt land. Avsikten med det nu föreslagna tillägget till art. 12 är att skapa möjligheter till utbyte av sådana uppgifter. Upplysningar om fastighelsinnehav skall sålunda lämnas i den mån del kan ske pä grundval av tillgängliga kontrolluppgifter eller motsvarande uppgifter. Tillägget har förts in som punkt d) i artikelns första slycke. De nuvarande punkierna d)-g) har därvid betecknats e)—h).

Tilläggsavtalet träder enligt art. 8 i kraft trettio dagar efter den dag då samfiiga stater har meddelat del svenska utrikesdepartementet alt man har genomfört de konstitutionella åtgärder som krävs för ikraftträdandet. Bestämmelserna skall tUlämpas på ärenden som har kommit in till behörig avtalsmyndighet efter ikraftträdandet.

Genom art, 9 knyts tilläggsavtalets giUighetstid liU handräckningsavtalets.

Prop. 1981/82:73 42

2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen

I 37 8 TL finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivarna att ulan anmaning lämna kontrolluppgifter om utbetald lön m. m. Huvuddelen av dessa kontrolluppgifter registreras sedan några år med hjälp av ADB och stäms av maskinellt mot de löneuppgifter som registrerats från självdekla-rafionerna. Från och med 1981 års taxering är kontrolluppgifterna också underlag för kreditering av den preliminära A-skatt som innehållits av arbetsgivaren. Enligt bestämmelserna i 37 8 2 mom. TL gäller att vissa av konlroUuppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär.

Riksskatteverket (RSV) har i skrivelse fill regeringen den 20 november 1980 föreslagit att skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på blankett enligt fastställt formulär skall vidgas. RSV framhåller att kontrolluppgifter avseende utbetalningar från försäkringsanslaller (37 8 1 mom. punkierna 3, 3b-3f TL) ofta innehåller uppgifter om innehållen preliminär A-skatt. Eftersom kontrolluppgifterna skall vara kredileringsunderlag erfordras eor ligt RSV att uppgifterna lämnas på blankett enligt fastställt formulär. Registrering kan då ske på ett ändamålsenligt sätl. Detsamma gäller även kontroUuppgifter, som avses i punkt 8, dvs. i fall där utbelalaren inte har varit skyldig att göra skalleavdrag men ändå gjort detta, t. ex. efter särskild begäran av inkomsttagaren.

Jag biträder förslaget och föreslär alt bestämmelserna i 37 8 2 mom. TL ändras i enlighet härmed. En följdändring bör också göras i 37 8 7 mom. TL. Enligt 37 8 4 mom. TL skall uppgiftsskyldig som har tilldelats redovisningsnummer för inbetalning av innehållen skall lämna kontrolluppgifterna till lokal skaltemyndighet i det län där länsstyrelsen utfärdat redovisnings-numret. Annan uppgiftsskyldig skall lämna kontrolluppgifterna till lokal skattemyndighet i det fögderi där han är bosatt.

Ett företag är i princip skyldigt att redovisa innehållen skatt för företagel som helhet. I vissa fall kan dock länsstyrelsen enligt 53 8 uppbördslagen (1953:272) ge ett företag tillstånd all redovisa skatten för olika verksamhetsgrenar var för sig. Länsstyrelsen tilldelar i så fall företaget ett särskilt redovisningsnummer för varje verksamhetsgren. Vid registreringen hänförs arbetsgivaren till respektive lokal skattemyndighet. Länsstyrelserna förenar regelmässigt ett sådant fillstånd med villkor alt kontrolluppgifterna skall ges in under samma redovisningsnummer som skatten.

RSV föreslår att arbetsgivare, som tilldelas särskilt redovisningsnummer, direkt i lag åläggs skyldighet att ange detta nummer på konlroUuppgifterna och på den särskUda uppgift som enligt 37 8 7 mom. TL skall fogas till dessa. RSV föreslår vidare att sådana kontroUuppgifter skall lämnas lill den lokala skallemyndighet fill vilken han hänförts vid registreringen. Enligt RSV erfordras detta för att man skall kunna göra den maskinella avstämningen av den innehållna skallen mol uppgifterna om avdragen preliminär A-skatt på kontrolluppgifterna. Vidare föreslår RSV att arbets-

Prop. 1981/82:73 43

givare, som inte kan lämna uppgift om personnummer för den som uppgiften avser, skall lämna uppgift om födelselid. I de s.k. sökmtiner som används i ADB-syslemel när personnummer saknas, utgör postadress och födelsedatum de vikfigaste sökbegreppen, medan uppgift om län, kommun och församling som föreskrivs i nuvarande lagtext inte används. Dessa uppgifter bör därför enligt RSV kunna utgå. Slutligen föreslår RSV alt begreppet kontroUuppgiftsmissiv i 37 8 7 mom. TL ändras till sammandrag av kontroUuppgifter. Ordet missiv har enligt verket visat sig svårförståeligt och därför rönt kritik från olika håll.

För egen del får jag anföra följande. Som tidigare nämnts förenar länsstyrelserna regelmässigt ett tillstånd att redovisa under särskilt redovisningsnummer med villkor alt kontrolluppgifterna ges in under samma redovisningsnummer som skatten. Jag ansluter mig till RSV:s mening all arbetsgivare direkt i lag åläggs skyldighel all ange detta nummer. Tillstånd att redovisa under särskilt redovisningsnummer har enligt vad jag erfarit lämnats i långt större utsträckning än vad man hade anledning att räkna med. En fömtsättning för all det nya uppbörds- och krediteringsförfaran-det skall fungera på ett smidigt sätt är därför att kontrolluppgifterna lämnas lill rätl lokal skattemyndighet redan frän början. För all kunna ålägga arbetsgivaren delta måste han underrättas om till vilken lokal skattemyndighet han hänförts vid registreringen. Delta görs genom att registreringen anges på den kontrolluppgiftsförteckning som han normalt erhåller i mitten av oktober året före taxeringsåret och på det förtryckta sammandrag av kontrolluppgifter som sänds ul lill arbetsgivaren senast i slutet av december samma år. Arbetsgivarna får alltså i regel veta lill vilken lokal skattemyndighet kontrolluppgiften skall skickas. Vissa uppgiftsskyldiga får emellertid ingen underrättelse härom. Så är exempelvis fallet för arbetsgivare som inte hunnit registreras eller av annan anledning inte har registrerats. Åven uppgiftsskyldiga som är registrerade får i vissa fall ingen underrättelse. Av dessa kan man enligt min mening inte kräva mer än att uppgifterna skall lämnas till den lokala skattemyndighet där vederbörande är bosatt. Jag föreslår att bestämmelserna i 37 8 4 mom. första stycket TL utformas i enlighet med vad jag nu har sagt.

I 37 8 4 mom. TL föreskrivs även alt vissa kontrolluppgifter vid avlämnandet skall vara ordnade kommunvis och i vissa fall församlingsvis. De sorteringsmtiner som de lokala skattemyndigheterna numera använder baseras i regel pä personnumret. Enligt vad jag erfarit är del tillräckligt att dessa kontrolluppgifter ordnas efter kommun. Något behov av uppdelning efter församling finns inte. Jag föreslår därför att i 37 8 TL bara ges skyldighet att sortera kontrolluppgifterna efter kommun.

Genom lagstiftning år 1979 (prop. 1978/79:209, SkU 1979/80:11, rskr 1979/80:42, SFS 1979:1017-1018) infördes en individuaUserad beskattning av medlemmar i bostadsrättsföreningar m. m. Enligt dessa bestämmelser skall medlemmen som intäkt av kapital la upp viss procent av

Prop, 1981/82:73 44

värdet på sin andel i den mån detta överstiger en viss frigräns. Värdet av andelen beräknas med utgångspunkt från den samlade föreningsförmögenheten. Föreningarna skall enligt stadganden i 42 8 I och 3 mom. TL senast den 8 febmari under taxeringsåret lämna medlemmarna uppgift om delta värde. Sädan uppgift behöver inte lämnas om föreningsförmögenheten är negaliv. Vidare fär skattechefen efter särskild prövning i det enskilda fallet ge dispens i fråga om förmögenhetsuppgifterna. Sådana beslul av skattechefen bör inte kunna överklagas. En bestämmelse om detta bör las in i 42 8 1 mom. TL.

De nya bestämmelserna bör tillämpas första gängen i fråga om de kon-trolluppgtfter som skall lämnas fill ledning för 1982 års taxering.

De föreslagna ändringarna i 37 8 2, 4 och 7 mom. samt 42 8 I mom. taxeringslagen är lagtekniskt sett av okomplicerad natur. Med hänvisning bl. a. fill detta anser jag det inte nödvändigt att inhämta lagrådets yltrande över dessa förslag.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels alt antaga förslagen till

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

2. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),
dels alt

4. godkänna tilläggsavtalet den 11 juni 1981 till avtalet mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden lagt fram.

Prop. 1981/82:73 45

Innehållsförteckning Sid.

Propositionen .................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag ......................................................... 2

1 Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) ......... .... 2

2 Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 3

3 Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) ......... .... 4

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 september 1981 9

1 Inledning ....................................................... 9

2 Åndringarna i handräckningsavtalet .................... 10

2.1 Allmänt .................................................... 10

2.2 TUläggsavtalet ......................................... 11

2.3 Överenskommelsen om uppbörd av skall ........... 13

3 Författningsändringarna ..................................... 15

3.1 Uppbördslagen ........................................... .. 15

3.2 Betalningssäkringslagen ............................... .. 16

3.3 Ikraftträdande ............................................. 16

4 Kontroll av räntor ............................................ 16

5 Upprättade lagförslag ....................................... 17

6 Hemställan .................................................... 18

7 Beslut............................................................. .. 18

Bilaga 1 Tilläggsavtal till avtalet mellan Sverige, Danmark, Finland,

Island och Norge om handräckning i skatteärenden 20

Bilaga 2 Överenskommelse om uppbörd av skatt ..... 36

Utdrag av lagrådets protokoll den 8 oktober 1981 .... 39

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1981 . 40

Norstedts Tryclceri, Stockriolm 1981