Prop. 1981/82:62

Regeringens proposition 1981/82:62

om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt;

beslutad den 22 oktober 1981.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar BIRGIT FRIGGEBO

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att beskattningsvikten för varuskattepliktiga sötsaker skall utgöras av varans nettovikt. Vidare föreslås vissa ändringar i förteckningen över skattepliktiga kemisk-tekniska preparat. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

1 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 62

3 f

Nuvarande lydelse

1. För vara, hänförlig till lull-taxenummer 17.04, 18.06, 19.08 eller 21.07, utgår skatten med fem kronor/ö/- kilogram av varans vikt (beskatlningsvikt) och för vara, hänförlig Ull tulltaxenummer 33.06, med femtio procent av varans beskattningsvärde.

2. / beskattningsvikt inräknas sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljas i detaljhandeln.

Föreslagen lydelse

För vara, hänförlig till tulltaxenummer 17.04. 18.06, 19.08 eller 21.07, utgår skatten med fem kronor per kilogram av varans nettovikt (beskattningsvikt) och för vara, hänförlig Ull lulltaxenummer 33.%, med femtio procent av varans beskattningsvärde.

För vara. som av annan än registrerad importör införes till riket för att saluhållas efter omformning eller omarbetning eller efter anbringande i särskild förpackning eller eljest för att användas vid tillverkning i förvärvssyfte av annan vara, är dock beskattningsvärdet lika med varans värde, beräknat enligt 6§ tullförordningen (1973:979), med tillägg av den å varan belöpande tullen. Enligt samma grund beräknas beskattningsvärdet för vara, som införes till riket för annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Det ankommer på riksskatteverket samt. beträffande vara som in-

För varor, som av annan än registrerad importör införs till landet för att försäljas efter omformning eller omarbetning eller efter anbringande i särskild förpackning eller annars för att användas vid tillverkning i förvärvssyfte av andra varor, skaU dock beskattningsvärdet beräknas enligt förordningen (1980:749) om tullvärde, med till-lägg av den på varorna belöpande tullen. Enligt samma grund beräknas beskattningsvärdet för varor, som införs till landet för annat ändamål än försäljning eller användning i förvärvssyfte.

Anvisningar om införsel till landet av skattepliktig vara meddelas

Prop. 1981/82:62 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

föres till riket, generaltullstyrelsen av generaltullstyrelsen efter sam-och riksskatteverket gemensamt rd met/riksskatteverket. att meddela närmare anvisningar rörande tiUämpningen av i detta moment givna stadganden.

1 f

När icke skattepliktig vara eidigt Den som har tdlverkat en vara

bevis av tullmyndighet utförts ur ri- som inte är skattepliktig och fört

ket medges tillverkaren kompensa- varan ur landet har rätt till kom-

tion för särskild varuskatt som be- pensation för den särskilda varu-

lastar varan. Sådan kompensation skatt som belastar varan. Sådan

medges dock ej för skattebelopp kompensation medges dock inte för

som undersfiger 10 kronor för ka- skattebelopp som understiger 500

lenderkvartal. kronor för ett kalenderkvartal.

Nuvarande lydelse

Bilaga

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas

Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undan-

tag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande

kakao, med undantag av glass, glasspulver, glass-pasta (glassmassa), puddingpulver och puddingar samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning av dryck.

ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. lill över-

vägande delen överdragna med choklad.

ur 21.07 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med un-

dantag av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följandeslag:

parfym, parfymkräm, toalett vatten, rakbalsam och liknande preparat, med undantag av badtillsatsmedel, preparatet sprit, glycerin och rosenvatten samt preparat som är avsett speciellt för behandling av finnar eller liknande hudåkomma eller för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, smink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder,

' Senaste lydelse 1974:444. " Senaste lydelse 1971:1230.

Prop. 1981/82:62

puderkräm med pudersubstans om högst 5 %, ofärgat

cerat och preparat som är avsett speciellt för behandling

av finnar eller liknande hudåkomma eller för döljande av

ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt,

preparat för behandling av naglar, med undantag av

nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,

hårvårdspreparat, med undantag av medel för enbart

schamponering,

preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, hår-

borttagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ätfiketer-

preparat och fotvårdsmedel.

Föreslagen lydelse

Bilaga till lagen (1941:251) om särskild varuskatt

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas

Tulltaxenr Varuslag

ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undan-

tag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande

kakao, med undantag av glass, glasspulver, glass-pasta (glassmassa), puddingpulver och puddingar samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning av dryck.

ur 19.08 Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. fill över-

vägande delen överdragna med choklad.

ur21.07 Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med un-

dantag av massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

ur 33.06 För personligt bruk avsedda preparat av följande slag:

parfym i flytande eller fast form, toalettvatten, rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet g/ycero/, sprit och rosenvatten,

puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask och smink, med undantag av puderkräm och smink med pudersubstans om högst 5 viktprocent, vitt ströpuder samt preparat som är avsett speciellt för döljande av ärr, födelsemärke eller liknande huddefekt, läppstift, läppglans och andra preparat för behandling av läppar, med undantag av ofärgat cerat, preparat för behandling av naglar eller nagelband, med undantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor,

Prop. 1981/82:62

hårvårdspreparat, med undantag av hårtvättmedel som inte samtidigt är färgande, tonande eller blekande, preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn, med undantag av avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten,

hårborttagningsmedel,

medel mot transpiration, med undantag av ättiketer-preparat och fotvårdsmedel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Prop. 1981/82:62

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-10-22

Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Dahlgren, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt

1 Sötsaker m. m.

1.2 Gällande ordning

Enligt lagen (1941:251) om särskild varuskatt, LSV, (omtryckt 1960:612, ändrad senast 1980:682), utgår skatt på vissa sötsaker. Beskattningsområdet är i detalj angivet i en vid lagen fogad förteckning.

Skattskyldig är den som inom landet yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor för försäljning eller för vidare bearbetning och den som inför skattepliktiga varor till landet. För tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos riksskatteverket, RSV, som är beskattningsmyndighet. Även en importör kan i särskild ordning bli registrerad som skattskyldig. För en registrerad skattskyldig inträder skattskyldigheten när skattepliktiga varor levereras till köpare här i landet eller tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs enligt ett särskilt deklarafions-förfarande. När någon annan än en registrerad importör för in skattepliktiga varor till landet betalas skatten till tullverket i den ordning som gäller för tull.

Skatten på sötsaker beräknas efter varans vikt. I beskattningsvikten skall inräknas "sådant förefintligt emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljas i detaljhandeln" (3 § 2 första stycket LSV).

Under perioden 1971-september 1980 utgick skatten med 2 kr. 20 öre per kg. Den 1 oktober 1980 höjdes skatten till 5 kr. per kg (prop. 1980 U: 1, SkU 1980 U; 2, rskr 1980 U: 2, SFS 1980; 682).

Tidigare utgick jämte varuskatten även skatt enligt lagen (1960; 258) om utjämningsskatt på vissa varor på bl. a. varuskattepliktiga sötsaker. Utjäm-

Prop. 1981/82:62 7

ningsskatten på sådana sötsaker beräknades på samma beskattningsvikt som varuskatten. Utjämningsskatten utgick med varierande belopp under 1970-talet. Den 1 januari 1979 bestämdes den fill 1 kr. 10 öre per kg.

Utjämningsskatten ersattes fr. o. m. den 1 juli 1981 av en utjämningsavgift som tas ut med stöd av lagen (1967; 340) om prisreglering på jordbrukets område (prop. 1980/81; 190, JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419, SFS 1981:636 och 637). Avgift utgår också för andra varor än sötsaker. Statens jordbruksnämnd (JN) har bemyndigats att utfärda föreskrifter om utjämningsavgiften. I denna uppgift ingår bl.a. att bestämma avgiftens höjd. Avgiften för vissa varor, i huvudsak sådan som också är skattepliktiga enligt LSV, administreras däremot av RSV.

JN har föreskrivit att utjämningsavgiften på sådana sötsaker som omfattas av den särskilda varuskatten liksom tidigare skall beräknas på varans vikt inkl. emballage. På andra varor beräknas däremot avgiften på nettovikten, dvs. vikten exkl. emballage.

1.2 Framställningar om skatt på nettovikt m. m.

Sveriges Sötvaruindustriers förening har hemställt att varuskatten på sötsaker i fortsättningen skall beräknas på enbart varans nettovikt utan all den nuvarande skattesatsen ändras.

Efter remiss har RSV, generaltullstyrelsen (GTS), Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen samt Konfektyrimportörernas riksförbund yttrat sig över framställningen.

RSV och GTS har tillstyrkt att varans vikt exkl. emballage skall anses som beskattningsvikt men förutsatt att JN ändrar sina föreskrifter så att också utjämningsavgiften på sötsaker beräknas på samma vikt. En sådan ändring skulle underlätta tulltaxeringsarbetet, RSV:s revisionsverksamhet och de skattskyldigas bestyr med skatten. RSV har uppgivit att verket under hand har inhämtat att JN anser det synnerligen önskvärt att all utjämningsavgift beräknas på nettovikten. GTS har uttalat att med nettovikt avses vikten av varorna utan emballage men med l.ex. skaft på klubben

Om skattesatsen inte ändras skulle skattebortfallet enligt RSV uppskattningsvis uppgå till drygt 5 %.

.Svenska Choklad-, Konfektyr- och Kexfabrikantföreningen samt Konfektyrimportörernas riksförbund har tillstyrkt förslaget under förutsättning att skattesatsen inte ändras. I första hand har dock föreningen yrkat att den särskilda varuskatten omedelbart återgår till den före den 1 oktober 1980 gällande nivån. Som skäl härför har framförts en minskad efterfrågan på sötsaker. Volymen har minskat med 15 % från det första halvåret 1980 lill det första halvåret 1981. Nedgången har Ullskrivits skattehöjningen.

Prop. 1981/82:62 8

1.3 Föredragandens överväganden

Enighet råder om att en beskattning efter varans nettovikt, dvs. vikt exkl. emballage, är att föredra framför den beräkningsmetod som nu gäller. RSV och GTS har vitsordat att en sådan ordning skulle vara till fördel för såväl myndigheterna som de skattskyldiga.

Jag instämmer i denna bedömning. Jag anser det från bl.a. praktiska utgångspunkter lämpligast att skatten beräknas efter nettovikten i gängse mening, dvs. utan emballage men inkl. t. ex. skaft till klubbor, pappbottnar, etc.

Om övergången till beskattning efter nettovikt görs med oförändrad skattesats uppkommer ett visst skattebortfall. Vid oförändrad konsum-fionsvolym, ca 65 milj. kg per år, skulle skattebortfallet för helt år räknat exkl. mervärdeskatt uppgå till ca 16 milj. kr. (från utjämningsavgiften och mervärdeskatten på utjämningsavgiften bortses). Om skatteinkomsterna skall vara oförändrade torde skatten behöva höjas med ca 25 öre per kg.

Kritiken från branschhåll mot höjningen av skatten den 1 oktober 1980 är mycket bestämd. Trots att höjningen endast kompenserade eftersläpningen i förhållande till konsumentprisernas utveckling och att den konsumtionsminskning som nu har skett rimligtvis har samband med konsumtionsminskningen på nästan alla områden, kan det enligt min mening ändå försvaras att inte höja skattesatsen. Jag föreslår därför en övergång till nettoviktsbeskattning med oförändrad skattesats, 5 kr. per kg.

De åsyftade ändringarna bör enligt min mening åstadkommas genom att det i nuvarande 3 § 1 LSV föreskrivs att skatten skall utgå efter varans nettovikt. Vidare bör nuvarande 3 § 2 första stycket LSV slopas. Av systematiska skäl bör dessutom momentindelningen av paragrafen slopas.

I detta sammanhang bör ytterligare två ändringar göras i 3 § LSV.

I nuvarande 3 § 2 tredje stycket LSV — som alltså i fortsättningen bör utgöra paragrafens tredje stycke — hänvisas, när det gäller en varas värde i vissa fall av införsel till landet, fill 6 § tullförordningen (1973:979). Eftersom värdet av en vara i de fall tull enligt tulltaxan skall beräknas efter viss procent av en varas värde, numera regleras i förordningen (1980:749) om tullvärde bör hänvisningen ändras till att avse denna förordning.

Enligt nuvarande 3 § 2 Qärde stycket LSV - som i fortsättningen bör utgöra Qärde stycket i paragrafen - ankommer det på RSV samt, beträffande vara som införs till riket, GTS och RSV gemensamt alt meddela närmare anvisningar om fillämpningen av stadgandena i momentet. Uppgiften för RSV att meddela anvisningar rörande tillämpningen av gällande föreskrifter inom verkets verksamhetsområde framgår av förordningen (1970:752) med instruktion för RSV. Denna uppgift behöver alltså inte anges särskilt i lagen. Vidare bör den ändringen göras att, när det gäller införsel till landet av skatteplikfiga varor, GTS meddelar anvisningar efter samråd med RSV.

Prop. 1981/82:62 9

2 Kemisk-tekniska preparat

2.1 Gällande ordning

Enligt LSV utgår skatt på vissa kemisk-tekniska preparat, i huvudsak sådana kosmetiska produkter som populärt kallas skönhetsmedel. Skatten utgår med 50 % av beskattningsvärdet, vilket utgörs av varans pris vid försäljning fill detaljist exkl. varuskatt och annan indirekt skatt.

Inkomsten av skatten har för budgetåret 1981/82 beräknats till 178 milj. kr.

Reglerna om skattskyldighet, registrering, beskattningsmyndighet och erläggande av skatt är desamma som för sötsaker.

Beskattningsområdet anges i den förut omnämnda förteckningen som utgör en bilaga till lagen. Som en allmän ram gäller att skatteplikten omfattar sådana preparat som är hänförliga till tulltaxenummer 33.06 enligt tulltaxan och som är avsedda för personligt bruk. Härefter följer en specifi-cering av de skattepliktiga preparaten. Närbesläktade varuslag har sam-matiförts i sex olika grupper med angivande av de undantag som gäller inom varie grupp.

Den första gruppen omfattar parfym, parfymkräm, toalettvatten, rakbai-sam och hknande preparat, med undantag av badtillsatsmedel, preparatet sprit, glycerin och rosenvatten samt preparat som är avsett speciellt för behandling av finnar eller liknande hudåkommor eller för döljande av ärr, födelsemärke eller hknande huddefekt.

Den andra gruppen omfattar puder, puderkräm, ansiktslera, ansiktsskum, ansiktsmask, smink och läppstift, med undantag av vitt ströpuder, puderkräm med pudersubstans om högst 5 %, ofärgat cerat och preparat som är avsett speciellt för behandling av sådana hudåkommor eller för döljande av sådana huddefekter som har nämnts i den föregående gruppen.

Den tredje gruppen omfattar preparat för behandling av naglar, med undantag av nagellackborttagningsmedel och nagelvittpennor.

Den Qärde gruppen omfattar hårvårdspreparat, med undantag av medel för enbart schamponering.

Den femte gruppen omfattar preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn samt hårborttagningsmedel.

Den sjätte gruppen slutligen omfattar medel mot transpirafion, med undantag av ätfiketerpreparat och fotvårdsmedel.

2.2 Generaltullstyrelsens skrivelse

GTS har, efter samråd med RSV, i en skrivelse pekat på att en och samma vara i vissa fall kommit att beskattas olika beroende på hur varan har beskrivits t. ex. på förpackningen eller i reklam. Enligt GTS bör eftersträvas att varans kemiska sammansättning, karaktär eller egenskaper blir

Prop. 1981/82:62 10

bestämmande för beskattningen och att avgränsningen mot skattefria varor görs så enkel som möjHgt. GTS menar att detta bör gälla även om det leder fill att vissa varor som uppfattas som lyxvaror inte blir beskattade och tvärlom. Mot denna bakgrund har GTS föreslagit vissa ändringar i förteckningen över skattepliktiga varor.

Den första varugruppen har föreslagits omfatta parfym och toalettvatten, i flytande eller fast form, rakvatten och rakbalsam, med undantag av preparatet sprit, glycerin och rosenvatten.

Genom ändringen skulle enligt GTS bl. a. alla kroppslotioner göras skattefria. Kroppslofioner utgör fetthaltiga och ibland alkoholhaltiga flytande krämer, ofta med stark lukt, avsedda att anbringas på kroppen. Enligt praxis har alla alkoholhaltiga kroppslotioner belagts med skatt, medan övriga lotioner skattebelagts i sådana fall då de varit avsedda att tjänstgöra förutom som hudvårdsmedel även som luktgivare. Den avsedda användningen har bedömts med utgångspunkt från reklamen. Skattebortfallet torde enligt GTS bli litet på grund av att antalet alkoholhaltiga kroppslotioner torde vara obetydligt och alt man i många fall utformat reklamen för övriga kroppslotioner så att skatt undviks.

Förslaget innebär vidare att det särskilda undantaget för badtillsatsmedel blir onödigt. Däremot bör i förtydligande syfte rakvatten nämnas särskilt som skattepliktigt preparat.

Dessutom innebär förslaget att undantaget från skatteplikt för preparat som är avsett specielh för behandling av finnar eller liknande hudåkommor (s.k. aknepreparaf) avskaffas. Enligt GTS skall sådana aknepreparat som innehåller vissa beståndsdelar som anses verksamma mot finnar o.d. i fortsättningen klassificeras som medikamenter och hänföras till ett annat lulltaxenummer än 33.06, vilket medför att de ändå blir skattefria. I den mån s. k. aknepreparat inte innehåller mot akne erkänt verksamma ämnen och därför inte anses utgöra medikamenter bör de enligt GTS skattebeläg-gas.

Bestämmelsen om skattefrihet för preparat för döljande av ärr m. m. bör enligt förslaget slopas i den första gruppen men stå kvar i den andra.

I den andra gruppen ingår bl. a. smink. GTS har föreslagit att smink skall vara skattepliktigt om det innehåller mer än fem viktprocent pudersubstans (pigment). Varor som är färgande utan att innehålla pigment kommer alltså inte att betraktas som smink och blir därför skattefria. Även när det gäller undantaget för puderkrämer med pudersubstans om högst 5 % bör enligt förslaget procenttalet avse viktprocent.

GTS har vidare föreslagit att undantaget för aknepreparat skall utgå även ur denna grupp.

Vidare har GTS föreslagit att läppstift jämte andra preparat för behandling av läppar skall brytas ut ur den andra gruppen och bilda en ny tredje grupp. Därtill har föreslagits att det skattepliktiga varuområdet skall utvidgas till alt omfatta även iäppglans, som nu är skattefritt men som i vissa fall

Prop. 1981/82:62 11

är svårt att skilja från smink som är skattebelagt. Det finns enligt GTS uppfattning ingen anledning att skilja mellan preparat som ger färg och preparat som ger glans åt läpparna.

I den nuvarande tredje gruppen, som alltså har föreslagits bli den Qärde, har även föreslagits att preparat för behandling av nagelband, som nu betraktas som hudvårdspreparat och i regel är skattefria, görs skattepliktiga. Dessa preparat ligger enligt GTS uppfattning närmare preparat för behandUng av naglar och bör därför behandlas på samma sätt som dessa.

I den nuvarande Qärde gruppen, som har föreslagits bli den femte, bör enligt GTS gränsdragningen mellan skattefria och skattebelagda scham-poneringsmedel ändras, så att skatt utgår endast för sådana medel som har färgande, tonande eller blekande effekt. Vidare har föreslagits att beteckningen schamponeringsmedel ändras till hårtvättmedel för att markera att medel som används efter tvättning (efterschamponeringsmedel) för att åstadkomma vissa effekter på håret skall vara skattepliktiga.

I den nuvarande femte gruppen, som har föreslagits i fortsättningen utgöra den sjätte, bör enligt förslaget införas ett undantag för avsminkningsmedel i den mån de inte kan betraktas som toalettvatten. Redan nu betraktas enligt GTS feta krämer och oljor som används för att ta bort smink på huden som skattefria hudkrämer, medan däremot medel för borttagning av t. ex. mascara från ögonhår räknas som skattebelagda preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn.

Hårborttagningsmedel har föreslagits utgöra en särskild varugrupp, den sjunde.

I den nuvarande sjätte gruppen, som har föreslagits utgöra den åttonde, har ingen ändring föreslagits.

2.3 Kemisk-tekniska leverantörsförbundets yttrande

Kemisk-tekniska leverantörsförbundet (KTF) har yttrat sig över GTS skrivelse. Enligt yttrandet sammanfaller GTS förslag till stora delar med KTF:s uppfattning. I följande hänseenden har dock KTF gett förslag till justeringar.

KTF har ansett att uttrycket parfym i fast form bör preciseras. Vidare har KTF tillstyrkt att avsminkningsmedel görs skattefria men förutsatt att man till denna grupp skall hänföra även s. k. eye make-up remover, ansiktsmask, ansiktslera och ansiktsskum, vilka har uppgivits ha huvudsakligen samma funktion som rengöringskräm.

När det gäller schamponeringsmedel har KTF ansett att ett förtydligande behövs, så att det framgår att ett schampo kan ha doftgivande, kondhionerande m.fl. effekter utan att bli skattebelagda. Dessutom bör enligt KTF inte det inarbetade uttrycket "schampo" bytas ut mot "hår-tvättmedel", eftersom de konditioneringsmedel som används efter det att håret tvättats inte utgör schampo i teknisk mening.

Prop. 1981/82:62 12

SlutUgen bör enhgt KTF varan hårborttagningsmedel bli skattefritt, eftersom detta medel konkurrerar med rakapparater som inte är skattebelagda.

2.4 Föredragandens överväganden

Förteckningen över skattephktiga kemisk-tekniska preparat fick huvudsakligen sin nuvarande utformning genom förordningen (1971:248) om ändring i förordningen (1941:251) om särskild varuskatt, som trädde i kraft den Ijuli 1971 (prop. 1971:73, SkU 1971:34, rskr 1971; 198). Syftet med de ändringar i beskattningsområdet som då gjordes var bl. a. att uppnå en klarare avgränsning mellan skattefria och skattepliktiga varor. Beskattningsområdet gavs en primär avgränsning till parfymer, toalettmedel och kosmefiska preparat för personligt bruk. Inom denna ram preciserades närmare de varuslag som skulle omfattas av skatteplikten.

GTS skrivelse visar att det alUjämt föreligger svårigheter i fråga om avgränsningen mellan en del skattepliktiga och en del skattefria varor. Dessa svårigheter bör man eliminera så långt det är möjligt med beaktande av att beskattningsområdet i huvudsak bör bibehållas.

GTS ändringsförslag har upprättats efter samråd med RSV. Förslagen har i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av KTF, som dock i några hänseenden gett förslag till justeringar. På dessa punkter vill jag för egen del anföra följande.

Enligt vad som inhämtats från GTS förekommer i handeln i dag vissa parfymer i fast form. Det bör enligt min mening klart framgå av författningstexten att sådan parfym, liksom annan parfym, är skattepliktig.

Preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn bör enligt GTS förslag även i fortsättningen i princip beskattas. Ett undantag bör dock göras för avsminkningsmedel som inte utgör toalettvatten. Jag delar denna uppfattning. Frågan om beskattning av visst preparat för avlägsnande av ögon-make-up får avgöras av de rättstillämpande myndigheterna efter dessa rikthnjer.

Något skäl att upphäva skatteplikten för preparaten ansiktslera, ansiktsskum och ansiktsmask anser jag inte föreligga. Inte heller bör enligt min mening skattephkten för hårborttagningsmedel slopas.

När det gäller skatteplikten för hårvårdspreparat anser jag liksom GTS att det nu gällande undantaget för medel för enbart schamponering bör förtydligas. Utgångspunkten bör vara att ett medel som utöver tvättningen ger håret ett förändrat utseende genom färgning, toning eller blekning bör vara skattepliktigt. Däremot bör inte enbart den omständigheten att medlet utöver rengöringen tillför håret en viss doft eller glans göra medlet skattepliktigt.

Om emellertid ett medel är avsett att användas efter tvättningen av håret för att åstadkomma vissa effekter på håret bör det beskattas. Sådana medel

Prop. 1981/82:62 13

benämns ibland i reklamen "efterschamponeringsmedel". Dessa medel utgör inte schamponeringsmedel i teknisk mening. Beteckningen schamponeringsmedel är därför inte helt entydig. Som GTS föreslagit bör den ersättas av beteckningen hårtvättmedel.

Även i övriga delar anser jag att GTS ändringsförslag är väl mofiverade och ägnade att underlätta tillämpningen av skattepliktsbestämmelserna. De inskränkningar och utvidgningar av beskattningsområdet som förslaget innebär är av så marginell art att de bör kunna accepteras.

Jag förordar att GTS förslag bör genomföras med vissa smärre modifieringar. Tilläggas bör att preparatet sprit, glycerin och rosenvatten numera kallas glycerol, sprit och rosenvatten. Förteckningen bör ändras i enlighet härmed.

3 Kompensation i vissa fall av export

3.1 Gällande ordning

Om en vara som i och för sig inte är skattepliktig exporteras, kan tillverkaren enligt 7 § LSV medges kompensation för den skatt som belastar varan genom att en viss beståndsdel har blivit beskattad. Som en förutättning för kompensation gäller att varan enligt bevis av tullmyndighet har utförts ur riket. Kompensation medges inte för skattebelopp som understiger 10 kr. för kalenderkvartal.

Enligt 1 § kungörelsen (1970:944) om kompensation i vissa fall för särskild varuskatt och uQämningsskatt prövar RSV fråga om kompensation för skatt.

3.2 Föredragandens överväganden

Genom lagen (1978:123) om ändring i LSV ändrades bl.a. 6 § 2 första stycket b) LSV om rätt till avdrag i deklarationen för exporterade varor, så att kravet för den skattskyldige att förete bevis av tullmyndighet om utförseln bortföll (prop. 1977/78:94, SkU 1977/78:39, rskr 1977/78:192).

Skälet till ändringen var bl. a. att en föreskrift om tullmyndighetsbevis inte ansågs nödvändig. Föredragande statsrådet betonade dock i propositionen att en skattskyldig som begagnade sig av avdragsmöjligheten givetvis skulle kunna dokumentera att han var berättigad till visst avdrag och att det ändå alltid skulle krävas att den skattskyldige hade ett av beskattningsmyndigheten accepterat underlag som visade riktigheten av gjorda avdrag.

Jag anser att det som sagts om tullmyndighetsbevis då det gäller avdrag för exporterade varor också gäller då fråga är om kompensation för skatten enligt 7 § LSV. Bestämmelsen att den som ansöker om sådan kompensa-fion skall förete bevis av tullmyndighet bör därför utgå ur paragrafen.

Av RSV har inhämtats att ansökningar om kompensation oftast kommer

Prop. 1981/82:62 14

in årsvis och avser något eller några 1000-tal kr. För att kompensation med alltför obetydliga belopp inte skall komma i fråga bör den beloppsgräns under vilken rätt till kompensation inte skall föreligga, höjas fill 500 kr. för kalenderkvartal.

4 Ikraftträdande

De ändringar i LSV som jag nu har gått igenom bör träda i kraft den 1 januari 1982.

5 Lagrådets hörande

Med hänsyn till de nu genomgångna lagstiftningsfrågornas enkla beskaffenhet är del enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande över lagförslaget.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag till

lag om ändring i lagen (1941:251) om särskild varuskatt.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1981