Regeringens proposition

1981/82:4

cm omval av kommunala och landstingskommunala nämnder m. m.;

beslutad den 18 juni 1981.

Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARL BOO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all omval av kommunala och landstingskommunala nämnder och vissa andra organ skall ske när val av kommunfullmäktige eller landsting har upphävts. Omval av de kommunala och landsiingskommunala organen föreslås också ske i de fall då valprövningsnämnden har förordnat om förnyad sammanräkning och den nya sammanräkningen leder lill alt mandatfördelningen mellan partierna ändras. De nya reglerna föreslås bli iniagna i kommunallagen (1977:179) och i lagen (1957:281) om kommunalförbund. Ändringarna avses träda i krafl den 1 januari 1982.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 4

Prop. 1981/82:4

Föreslagen lydelse 3 kap.

5 §

Nuvarande lydelse

Ledamöter och suppleanter i siyrelsen väljes för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter del år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt rum.

I Slockholms kommun väljes dock ledamöter och suppleanter årligen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under tjänstgöringsåret.

Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har beslämts vid valet, i ledamotens slälle för återstoden av tjänstgöringstiden. Om annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter del år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt rum.

I Stockholms kommun väljs dock ledamöter och suppleanter ärligen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under tjänstgöringsåret.

Om val till fidlmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidiagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen två månader efler del au omvalet eller sammanräkningen har avslutals. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats. skaU fidlmäktige förrätta nytl val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Om ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har beslämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om annan ledamot avgår, förrättas fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

17 §

I Stockholms kommun väljer fullmäktige borgarråd för tre år vid första sammanträdet under tjänslgö-ringsåret det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Beträffande valbarhet till borgarråd och verkan av att valbarheten upphör till-lämpas bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige på motsvarande säll. Vid val av borgarråd skall, om det begäres, varje borgarråd väljas särskilt.

I Stockholms kommun väljer fullmäktige borgarråd för tre år vid första sammanträdet under Ijänslgö-ringsåret det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Beträffande valbarhet till borgarråd och verkan av att valbarheten upphör till-lämpas betämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige. Vid val av borgarråd skall, om det begärs, varje borgarråd väljas särskill. Om val till fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdrag som borgarråd två månader efter del att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats skaU fullmäktige förrätta nytt val av borgarråd för återstoden av tjänstgöringstiden.

Fullmäktige får besluta att till borgarråd skall i skälig omfattning lämnas ersättning för resekostnader och andra ulgifter som föranleds av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

Om borgarråd avgår under tjänslgöringsliden, skall nytt borgarråd snarast väljas för återstoden av tjänstgöringstiden. För tiden till dess sä har skett och vid tjänstledighet för borgarråd får styrelsen förordna vikarie.

Fullmäktige får besluta alt till borgarråd skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

Nuvarande lydelse

följande årens verksamhet. Fullmäktige får därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre.

Föreslagen lydelse

följande årens verksamhet. Fullmäktige får därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhel. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre. Om val liU fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för revisorerna och revisorssuppleanterna två månader efler det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutals, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och revisorssuppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Beträffande valbarhet till revisor eller revisorssuppleant, verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige tillämpas. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för valel till revisor eller suppleant är dock valbar.

Om revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Fullmäktige får besluta alt lill revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning lämnas ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranleds av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

Revisor och revisorssuppleant har rätt till den ledighet från anslällning som behövs för uppdraget.

Fullmäktige får besluta atl till revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfattning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. 1981/82:4 5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund

Härigenom föreskrivs att 8 § 1 mom. lagen (1957:281) om kommunalförbund' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § 1 mom.-

Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöter ägt rum.

Val av förbundsfullmäklige och suppleanler förrättas vid första sammanträdet med de nyvalda kommunfullmäktige eller det nyvalda landstinget år dä val i hela rikel av kommunfullmäktige och landstingsledamöler ägl rum.

Om val liU en medlems kommunfullmäktige eller landsting har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna i medlems kommunfullmäktige eller landsting därvid har ändrats, upphör uppdragen för förbundsfullmäktige och suppleanter som har utsetts av sådan medlem två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall kommunfullmäktige eller landsting i sådan medleinskommun förrätta nytt val av förbundsfullmäktige och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1982.

' Lagen omtryckt 1977:181. 2 Senaste lydelse 1979:237.

Prop. 1981/82:4

Utdrag
KOMMUNDEPäRTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-06-18

Närvarande: Statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullslen, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Änders-son, Boo, Ehasson, Gustafsson, Elmstedl, Tilländer, Ähriand, Molin

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om omval av kommunala och landstingskommunala nämnder m. m.

1 Inledning

De nuvarande reglerna i kommunallagen (1977:179) innebär bl. a. att nya val av kommunala eller landstingskommunala styrelser, nämnder och en del andra organ inle kan förrättas även om valet av kommunfullmäktige eller landstinget har fått göras om. Frågan ställdes under debatt efter 1979 ärs kommunalval.

Inom kommundepartementet har upprättats promemorian (Ds Kn 1980:3) Omval av kommunala och landstingskommunala nämnder. I promemorian föreslås att bestämmelser införs som innebär att omval av kommunala och landstingskommunala nämnder m. fl. organ skall ske när fullmäktige- eller landstingsvalet har upphävts. Promemorian, som också innehåller en redogörelse för nuvarande förhållanden, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs och Norrbottens län, utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsslyrdse, kommunalbesvärskommitlén (Kn 1977:05), kommunalrätlsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm, kommunaldemo-kraliska kommiilén (Kn 1977:07), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs och Norrbollens läns landstingskommuner samt Slockholms, Linköpings, Eksjö, Växjö, Emmaboda, Malmö, Halmslads, Lidköpings, Arvika, Hallsbergs, Vansbro och Hudiksvalls kommuner. En inom kommundepartementel upprällad sammanställning över remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Prop. 1981/82:4 7

2 Föredragandens överväganden

2.1 Omval av kommunala och landstingskonimunala nämnder m. m.

Val i hela riket av landstingsledamöler och kommunfullmäktige förrättas enligt 1 kap. 3 § vallagen (1972:620, omtryckt 1979:456) samtidigt med ordinarie val till riksdagen. Valdag är tredje söndagen i september. Enligt 2 kap. 6 § kommunallagen väljs ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige och landsting för tre tjänstgöringsår, räknat fr. o. m. den 1 november det år då valet har skett. 1 Slockholms kommun löper dock mandatperioden fr. o. m. den 15 oktober det år då valet har skett.

Om det i verksamhel för förberedande och genomförande av val, för vilken myndighel svarar, har förekommil avvikelse från föreskriven ordning eller om del vid valel har förekommit sådanl otillbörligt förfarande som avses i 17 kap. 8 § brottsbalken och del med fog kan antas all vad som förekommit har inverkat på valutgången, skall valprövningsnämnden vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfallning som behövs. Nämnden skall därefter förordna om omval i valkretsen (15 kap. 7 § vallagen). Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någonaannan mindre ingripande ålgärd, skall nämnden i slället för all förordna om omval uppdra åt beslulsmyndigheten att vidta sådan rättelse.

Har besvär anförts över fullmäktige- eller landstingsvalet gäller enligt 15 kap. 8 § vallagen alt de valda ledamöterna eller suppleanlerna ändå utövar sina uppdrag till dess besvären har prövats. Leder besvärsprövningen lill att nya ledamöter och suppleanter skall väljas, förfaller uppdragen för de förslvalda ledamöterna eller suppleanterna så snart del nya valel har avslutals.

Enligl 3 kap. 5 § kommunallagen väljs ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. Valen förrättas av de nyvalda fullmäktige resp. det nyvalda landstinget (2 kap. 9 §). 1 Stockholms kommun väljs dock kommunstyrelsen för ett år i taget. Genom hänvisningar i olika specialförfattningar lill kommunallagen gäller samma mandatperioder även för de specialreglerade nämnderna. 1 fråga om de kommunallagsreglerade nämnderna har fullmäktige resp. landstinget däremot frihet atl bestämma mandatperiodens längd. Detsamma gäller i fråga om de specialreglerade nämnderna i Stockholms kommun. Fullmäktige i Stockholms kommun väljer även borgarråd för tre år. Val som har förrättats av fullmäktige eller landstinget kan överklagas genom kommunalbesvär enligt 7 kap. 1 § kommunallagen. Någon motsvarighet till bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen finns inte när det gäller val av styrelse och nämnder.

Förutom styrelse och övriga nämnder väljer de nyvalda kommunfullmäktige resp. det nyvalda landstinget under valår även tre eller flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet (5 kap. 1 § kommunallagen). Kommunfullmäktige resp. lands-

Prop. 1981/82:4 8

tinget kan enligl 1 kap. 5 § kommunallagen tillsätta särskilda beredningar med uppgifl alt bereda ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller landstinget. Närmare beslämmelser om sådana beredningars sammansättning, mandattid m. m. saknas. Även bestämmelser om val av kommunalråd och landstingsråd saknas. Fullmäktige och landstinget har i princip fri beslutanderätt i dessa frågor. Har sådana lokala organ som avses i lagen (1979:408, omtryckt 1979:1167) om vissa lokala organ i kommunerna inrättats skall fullmäktige välja ledamöter och suppleanter även lill dessa organ.

Enligl 1 § lagen (1957:281) om kommunalförbund (omlryckl 1977:181, ändrad senasi 1979:410) kan kommuner för att sköta en eller flera kommunala angelägenheler sluta sig samman till kommunalförbund. Sammanslutning för sådanl ändamål kan också ske mellan landstingskommuner och mellan landstingskommun och kommun. F. n. finns etl 20-lal kommunalförbund. I flera av dessa ingår ett stort antal kommuner som medlemmar, medan i några fall kommunalförbund består av endasi två medlemskommuner. Enligt 7 § lagen om kommunalförbund väljs förbundsfullmäktige och suppleanler av medlemmarnas fullmäktige. Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari året näst efler del, då val i hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöler har ägt rum (8 § 1 mom.).

Kommunfullmäktige och landstinget väljer också nämndemän i tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarrätter saml ledamöter i olika regionala och lokala statliga nämnder och liknande organ. Varken i kommunallagen eller i de författningar som reglerar dessa organ finns bestämmelser som gör det möjligl för kommunfullmäktige eller landstinget all beslula att de valda ledamöternas eller suppleanternas mandatperiod skall upphöra i förtid.

Sammanfattningsvis innebär de angivna bestämmelserna bl. a. att de nyvalda fullmäktige resp. det nyvalda landstinget under en övergångsperiod är behöriga att fatta beslut utan hinder av att besvär har anförts över valutgången. Innan besvären hinner avgöras, har i regel fullmäktige och landstinget förällat val av ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet saml i övriga nämnder och i en del andra organ. Fullmäktiges och landstingels val av ledamöter och suppleanter till dessa organ är inte av provisorisk karaktär. De som har blivit valda förlorar således inte sina uppdrag om besvärsprövningen leder lill alt fullmäktige eller landstinget skall väljas om. 1 en omvalssitualion kan del därför uppstå olika politiska majoriteter i fullmäktige eller landstinget å ena sidan och i styrelsen och nämnderna å den andra.

Mot denna bakgrund föreslås i deparlemenlspromemorian atl del införs bestämmelser som innebär att uppdrag som ledamot och suppleant i styrelsen upphör två månader efter det att omval av fullmäktige eller landstinget har vunnit laga kraft. Det omvalda fullmäktige eller landstinget skall inom nämnda tid förrätta nytt val till styrelsen. Med styrelsen avses såväl

Prop. 1981/82:4 9

kommunstyrelsen som förvaltningsutskoltel. Vad som föreskrivs beträffande styrelsen föreslås också bli tillämpligt på övriga kommunala och landsiingskommunala nämnder och en del andra organ.

Näsian alla remissinstanser är positiva lill att bestämmelser införs om omval av bl. a. de förvallande och verkställande organen när omval av fullmäktige och landsting har skett. Endast kommunaldemokratiska kommiilén (Kn 1977:07) är kritisk mol att särskilda regler lillskapas för omvalssilualioner. Kommittén menar atl bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen inte bör ges längre räckvidd än som påkallas av bestämmelsens syfle, nämligen att trygga förekomsten av en fullt ul handlingsduglig fullmäktige-församling medan besvärsprövning pågår. Enligt kommittén bör kommunallagen tolkningsvis förslås så att omvalda kommunfullmäktige inte bara har en befogenhel utan också en skyldighet alt förrätta omval av styrelsen och övriga nämnder.

För egen del anser jag, liksom flertalet remissinstanser, att det måste anses olillfredsslällande alt en eventuell ändring av majoritetsförhållandena efter omval av kommunfullmäktige eller landstinget inte kan få genomslag i styrelsen och nämnderna. En sådan ordning stämmer mindre väl överens med motiven för 1969 års ändring i kommunallagen (prop. 1969:129, KU 44, rskr 405). Denna ändring bestod i alt den s. k. eftersläpningen logs bort, vilket i princip innebar att mandatperioden för styrelsen och övriga nämnder kom atl överensstämma med mandatperioden för fullmäktige och lands-linget. Föredragande deparlemenlschefen uttalade i det sammanhangel bl. a. att del avgörande vid bedömningen av frågan om förläggningen av mandatperioden för kommunstyrelsen borde vara intresset av att ett skifte i den pwliliska sammansättningen av det representativa organet och styrelsen sker samtidigt (prop. 1969:129 s. 114.)

I detta sammanhang vill jag också påminna om de ändringar som företogs i samband med 1977 års kommunallagsreform såvitt avser genomförandet av eu snabbare valgenomslag (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr 148). Därvid ändrades mandatperioden för ledamöterna och suppleanterna i fullmäktige och landstinget från att gälla liden fr. o. m. den 1 januari året efter det år när val i hela riket till fullmäktige och landstinget har skett till att gälla fr. o. m. den 1 november samma år sådant val har skett. Motiven för alt införa ett snabbare valgenomslag var bl. a. atl det ansågs otillfredsställande all en polilisk majorilel, som grundar sig på ett val tre år tidigare, får sitta kvar och påverka verksamheten för året efter ett nyll val (prop. 1975/76:187 s. 280).

Av de molivullalanden som jag nu har berörl framgår således alt del har ansetts vara av stor betydelse att den nyvalda majoriteten får etl inflytande över den kommunala verksamheten så snarl som möjligt efter valet. Jag anser emellertid atl dessa motivuttalanden inte utgör en tillräcklig grund för att fullmäktige eller landstinget efler omval skall anses vara behöriga att förrätta omval av styrelsen och övriga nämnder. Vid en omvalssiluation

Prop. 1981/82:4 10

uppkommer dessutom vissa detaljfrågor som inte går att lösa genom atl studera motivuttalandena. Jag tänker då närmast på frågor som rör tidpunkten för omvalet, i vilka situationer omval skall ske saml vilka organ som skall omfattas av omvalet. Jag återkommer till dessa frågor. 1 motsats till vad kommunaldemokratiska kommiilén har anfört anser jag således all uttryckliga regler fordras för att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen och nämnderna skall upphöra att gälla innan den tid för vilka de är valda har gått till ända.

2.2 Förutsättningarna för omval

I departementspromemorian behandlas förutsättningarna för atl omval av styrelsen och övriga nämnder skall kunna ske. En lösning är enligt promemorian att genom ändringar i kommunallagen öppna en möjlighel för kommunfullmäktige eller landstinget atl beslula att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen och övriga nämnder skall förfalla. De efter omval utsedda fullmäktige eller det utsedda landstinget skall därefter förrätta nyll val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. Denna lösning medför att det också behövs en regel som ger en minoritet i den beslutande församlingen rätt att påkalla nyll val. Enligl vad som sägs i promemorian skulle en sådan regel bli mycket komplicerad om den skall fylla sitt syfle i alla siluationer. I promemorian förordas därför i stället en lösning som innebär all uppdragen för ledamöterna och suppleanterna automatiskt upphör när omval av fullmäktige eller landstinget har skell. Den föreslagna lösningen medför visserligen atl omval av styrelsen och övriga nämnder måste förrättas även i de fall när omvalet av fullmäktige eller landstinget inte har lett till några förskjutningar av betydelse i fråga om styrkeförhållandena mellan partierna. Det framhålls emellertid i promemorian att omvalet i sådant fall blir mycket enkelt all förrätta.

Flertalet av de remissinslanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker promemorieförslaget i denna del. RSV och Stockholms kommun ifrågasätter emellertid om det inte bör införas en undantagsregel som medger att omval till styrelsen och övriga nämnder kan underlåtas när ingen ändring av mandatfördelningen mellan partierna har inträffat efler omvalet av fullmäktige eller landstinget. Några remissinstanser framhåller att omval av styrelsen och övriga nämnder bör ske även i de fall när valprövningsnämnden i stället för omval förordnar om förnyad sammanräkning enligt 15 kap. 7 § vallagen.

För egen del vill jag anföra följande.

Om det införs en regel som gör del möjligt för kommunfullmäktige och landstinget alt från fall till fall falla beslut om omval skall ske eller ej behövs det också bestämmelser om minoritetsskydd. Sådana bestämmelser torde bli ganska komplicerade. 1 likhet med de flesta remissinstanserna delar jag den uppfallning som har kommit lill uttryck i departementspromemorian.

Prop. 1981/82:4 H

nämligen att en automatiskt verkande regel bör införas. Jag förordar alltså en regel som innebär all uppdragen för ledamöterna och suppleanlerna i styrelsen och övriga nämnder automatiskt upphör efler omval av fullmäktige eller landstinget. Samma regel bör gälla för en del andra organ för vilka kommunfullmäktige eller landstinget utgör valkorporation. Jag återkommer till denna fråga.

Några remissinslanser har tagit upp frågan om en undantagsregel för alt undvika onödiga omval av styrelsen och nämnderna. En sådan regel behöver inte bli särskill komplicerad. Del är närmast en avvägningsfråga i vilka situationer omval kan underlåtas. Om man siannar för all en undanlagsregel skall finnas, bör den enligt min mening vara så litet inskränkande som möjligt. Omval av dessa organ bör därför kunna underlåtas endast när omvalet av fullmäktige eller landstinget inle har medfört någon ändring av mandatfördelningen mellan partierna. Del bör härutöver krävas att respektive parti företräds av samma personer som före omvalet. Ett omval lorde oftast medföra ändringar i dessa hänseenden. Med hänsyn härtill anserjag alt en sådan undantagsregel skulle få myckel liten praktisk betydelse. 1 likhet med vad som föreslås i departemenlspromemorian anser jag därför atl omval av styrelsen och övriga nämnder samt en del andra organ alltid skall ske när fullmäktige eller landstinget helt eller delvis har omvalts.

Några remissinslanser tar upp frågan om omval skall ske av styrelsen och övriga nämnder i de fall när valprövningsnämnden har förordnat om förnyad sammanräkning i slället för omval av fullmäktige eller landstinget. Jag kan dela den uppfattning som remissinstanserna har gett utlryck åt, nämligen att en förnyad sammanräkning i vissa fall bör leda lill omval av styrelsen och övriga nämnder. Enligt min mening skulle del vara egendomligt om inte också resultatet av en förnyad sammanräkning skulle få genomslag i den politiska sammansättningen av dessa organ. Med hänsyn till att förfarandet med förnyad sammanräkning oftast inte leder till annat än smärre justeringar av valresultatet bör emellertid på denna punkt en regel inle vara undantagslös. Bestämmelsen bör innebära atl omval skall ske endasi när den förnyade sammanräkningen har medfört alt mandatfördelningen har ändrats mellan partierna i fullmäktige eller landstinget.

Sammanfattningsvis föreslår jag således alt en beslämmelse införs som innebär atl omval av styrelsen och övriga nämnder samt en del andra organ alllid skall ske när omval har ägt rum av fullmäktige eller landstinget. 1 de fall när förnyad sammanräkning har medfört att mandatfördelningen har ändrats mellan partierna föreslår jag också att omval av dessa organ kommer lill stånd.

Prop. 1981/82:4 12

2.3 Tillämpningsområdet

Enligl gällande ordning väljer kommunfullmäktige och landsling, förutom styrelse och övriga nämnder, även revisorer och revisorssuppleanter saml i förekommande fall förbundsfullmäktige i kommunalförbund. Enligt 1 kap. 5 § kommunallagen kan vidare fullmäktige och landsting välja särskilda beredningar. Om en kommun har inrättat lokala organ enligt lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna (omtryckt 1979:1167) skall fullmäktige även välja ledamöter och suppleanter i dessa organ. Kommunfullmäktige och landstinget väljer vidare nämndemän i tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarrätter saml ledamöter i olika regionala och lokala statliga nämnder och liknande organ. I vissa organ, t. ex. länsstyrelsens styrelse, länsvägnämnd, polisstyrelse, taxeringsnämnd och försäkringsnämnd utser landstinget eller kommunfullmäktige samtliga ledamöter eller samtliga ledamöter utom ordföranden. I andra organ, t. ex. länsskolnämnd, skogsvårdsslyrelse, lantbruksnämnd, styrelse för allmän försäkringskassa och pensionsdelegalion utser landstinget eller kommunfullmäktige endasi en del av ledamöterna.

I departementspromemorian har en begränsning gjorts när det gäller vilka organ som föreslås komma alt omfallas av omvalsreglerna. Enligl förslaget skall omval ske av de rent kommunala och landstingskommunala nämnderna, revisorer och revisorssuppleanter i kommunen och landstingskommunen, förbundsfullmäktige i kommunalförbund samt lokala organ enligl lagen om vissa lokala organ i kommunerna. Omval föreslås däremot inte ske av sådana beredningar som enligl 1 kap. 5 § kommunallagen får tillsättas för att bereda ärenden som skall avgöras av fullmäktige resp. landstinget. Det framhålls i promemorian alt etl sådant organ inle har någon beslutanderätt eller några författnings- och verkställighetsuppgifter. En beredning torde, enligt vad som sägs i promemorian, kunna entledigas när som helst, om någon bestämd mandattid inte har fastställts. Det synes därför enligt promemorieförslaget inte. nödvändigt atl en ändring i den beslutande församlingens sammansättning alltid får genomslag för beredningarnas dd.

I promemorian behandlas också frågan om omval av ledamöter och suppleanter i vissa statliga och andra icke kommunala organ. För att omval av sådana organ skall komma i fråga bör det, enligt vad som framhålls i promemorian, krävas alt det är fullmäktige eller landstinget som utser flertalet av ledamöterna i organet. Del sägs vidare all del för omval också bör krävas att del med hänsyn till organets uppgifter framstår som särskill angeläget att en ändring i valmyndighetens politiska sammansällning får genomslag i organets sammansätlning. Mot denna bakgrund föreslås det i , promemorian att endast länsstyrelsens styrelse skall omfattas av förslaget lill omvalsregler.

Äv de remissinslanser som har yttrat sig i frågan har RSV, länsstyrelsen i

Prop. 1981/82:4 13

Stockholms län och Svenska kommunförbundet tillstyrkt den avgränsning som har gjorls i departementspromemorian. Flera remissinstanser är däremot kritiska till förslaget i denna del. Bl. a. Landstingsförbundet menar att den politiska betydelsen av åtminstone vissa av de val landstingen förrättar inte tillräckligt har beaktats i promemorian. Som exempel på sådana val anger förbundet valen av ledamöter och suppleanler lill länsskolnämnd och till styrelse för regional stiftelse för skyddat arbete. Förbundel förordar att frågan om alt uividga nyvalsmöjlighelen lill alt omfalla också andra ställiga och icke kommunala organ än länsslyrdsens styrelse upptas till förnyad prövning inom departementet. Det påpekas också av några landstingskommuner att uppdrag som landstingsråd måste upphöra om landstinget får ny sammansättning efter omvalet och alt nytt val av landstingsråd därefter bör ske. Några remissinslanser menar också atl alla val som "felvalda" fullmäktige eller landsting har förältat skall göras om.

När det gäller omval av förbundsfullmäktige i kommunalförbund anser RSV och länsstyrelsen i Stockholms län atl det inte klarl framgår av förslaget Om hela förbundsfullmäktige skall omväljas när omval har skett endast i en av medlemskommunerna. Dessa remissinstanser anser atl omval endasi bör ske av sådan förbundsfullmäklig som har utsetts av "felvalda" fullmäktige eller landsting. Några andra remissinstanser menar atl styrelsen och övriga nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund bör väljas om när omval har skett av förbundsfullmäklige.

För egen del vill jag anföra följande.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört (avsnitt 2.1) anserjag all det är Otillfredsställande att en ändring av majoritetsförhållandena efter elt omval av den beslutande församligen inle kan få genomslag i styrelsen och i övriga nämnder och organ. Della ställningslagande innebär emellertid inle atl jag anser att alla val som fullmäktige och landsting förättar har sådan politisk betydelse all de skall göras om när fullmäktige- eller landstingsvalet har upphävts. När det gäller valen till de renl kommunala och landstingskommunala nämnderna anser jag att dessa alllid bör göras om efter omval av kommunfullmäktige eller landstinget. Jag anser således att styrelsen, övriga nämnder, revisorer och revisorssuppleanter samt lokala organ, i den mån sådana finns inrättade, skall väljas om när omval har skett av det beslutande organet. 1 delta sammanhang bör det anmärkas att uppdrag som avses i 3 kap. 12 § kommunallagen självfallel förfaller i och med all uppdraget som ledamot eller suppleant i själva nämnden upphör. Vad gäller sådana beredningar som avses i 1 kap. 5 § kommunallagen anser jag i likhei med vad som framhålls i departementspromemorian att det inte finns tillräckliga skäl för all dessa skall omfattas av reglerna om omval.

När det gäller omval av förbundsfullmäktige i kommunalförbund är det min uppfattning att endast sådan förbundsfullmäklig som utsetts av "felvalda" kommunfullmäktige eller tandsting skall väljas om. Jag anser således att det inte är nödvändigt alt hela förbundsfullmäklige väljs om när

Prop. 1981/82:4 14

omval har skett i endast en av medlemskommunerna. Med hänsyn till att nämndorganisalionen inom ett kommunalförbund i princip är uppbyggd på samma sätt som i en kommun anser jag, i motsats till vad som föreslås i promemorian, all även förbundsstyrelsen, övriga nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund bör väljas om när omval har skett av förbundsfullmäktige. Mitt ställningstagande på denna punkt grundas också på att de frågor som handhas av ett kommunalförbund ofta kan vara av stor polilisk betydelse.

När det gäller omval av statliga och andra liknande organ, som kommunfullmäktige eller landstinget utser ledamöter till, är det min uppfattning att inle alla dessa organ bör omfattas av omvalsreglerna. Ett urval måsle ske. Därvid bör det i första hand fästas avseende vid hur angeläget det kan anses vara alt ändrade majoritetsförhållanden i kommunfullmäktige eller landstinget också får återverkningar på den politiska sammansättningen av organet. Denna bedömning bör ske med ulgångspunkt från organets uppgifter och kompetens. Jag anser, i likhei med vad som framhålls i promemorian, att det för orhval av sådana organ också bör krävas att det är fullmäktige eller landstinget som utser flertalet ledamöter och suppleanter i organet. Med beaktande av dessa omständigheter anser jag atl det, i vari fall f. n., inte finns skäl att införa bestämmelser som gör det möjligt att välja om andra statliga organ än länsstyrelsens styrelse. Jag delar således den uppfattning som har kommit till uttryck i promemorian i denna del.

I kommunallagen saknas bestämmelser om val av kommunalråd och landstingsråd. Mot den bakgrunden anser jag att det inte finns anledning alt i förevarande sammanhang föreslå regler som innebär att kommunalråden och landstingsråden skall väljas om efter ett omval av fullmäktige eller landstinget. Det får således ankomma på kommunerna och landstingskommunerna själva atl från fall till fall avgöra om sådana val skall göras om. Jag återkommer till frågan om omval av borgarråd i Stockholms kommun.

Sammanfattningsvis ansluter jag mig således till promemorieförslaget i denna del, dock med det tillägget att styrelsen och övriga nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund ocksä skall omfattas av omvalsreglerna. I den del förslaget avser omval av länsstyrelsens styrelse fordras ändringar i länsstyrelseinstruktionen (1971:460, omtryckt 1979:234). Det ankommer på regeringen att besluta om dessa ändringar. Jag avser all senare föreslå regeringen alt länsstyrelseinstruktionen ändras så all omval kan ske av länsstyrelsens slyrelse.

2.4 Tidpunkten för omval

1 promemorian föreslås all uppdragen för ledamöterna och suppleanlerna i styrelsen och övriga nämnder skall upphöra två månader efter det att omvalet av kommunfullmäktige eller landstinget har vunnit laga kraft. De omvalda fullmäktige eller det omvalda landstinget skall inom denna tid förrätta nytt

Prop. 1981/82:4 15

val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tiänstgöringstiden.

Promemorieförslaget möter i denna del kritik från RSV och länsstyrelsen i Stockholms län. Dessa remissinsstanser anser alt det inte förefaller rikligl all knyta Ivåmånadersregeln till del förhållandet all omvalet skall ha vunnit laga krafl. Mot bakgrund av all val av kommunfullmäktige och landsling enligl vallagen skall lända till efterrättelse utan hinder av att valet har överklagats anser dessa remissinstanser alt tvåmånadersperioden bör löpa från del alt nya ledamöter av fullmäktige har blivit utsedda eller från del all omvalet har avslutals. Eksjö kommun anser att uppdragen bör upphöra en månad efter omvalet.

Även enligt min mening finns det anledning att frångå promemorieförslaget på denna punkl. En bestämmelse om lagakraftvunnet beslut skulle i praktiken medföra atl valgenomslagel skulle kunna bli avsevärt fördröjt om även omvalet överklagas. Jag föreslår således atl reglerna ulformas så alt uppdragen upphör två månader efter det att omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats. Det framgår av bestämmelserna i vallagen när val av fullmäktige och landsling är alt anse som avslutat. Likaså framgår det av vallagen när sammanräkning är alt anse som avslutad. Av kommunallagen framgår atl slyrelse alllid skall finnas i en kommunal nämndorganisation. Fullmäktige skall således välja styrelse före den tidpunkt då uppdragen för de förslvalda ledamöterna och suppleanterna i styrelsen upphör, dvs. valel skall ske inom två månader efter det all omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats.

2.5 De särskilda reglerna beträffande Stockholms kommun

1 kommunallagen finns vissa bestämmelser som bara gäller för Stockholms kommun. Mandatperioden för kommunstyrelsen i Stockholms kommun är t. ex. endasi ett år. Vidare bestämmer kommunfullmäktige själva mandatperioden för de specialreglerade nämnderna. 1 kommunallagen finns också bestämmelser om val av borgarråd i Slockholms kommun. Den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen i Stockholm ses f. n. över av kommunalrätlsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm. Med hänsyn till dessa förhållanden synes det enligt vad som framhålls i departementspromemorian f. n. inte vara nödvändigt eller ens lämpligl alt låla reglerna om nytl val av kommunslyrelsen och övriga nämnder gälla för Slockholms kommun.

RSV, länsstyrelsen i Stockholms län samt Stockholms kommun tillstyrker promemorieförslaget i denna del. Kommunalrättsutredningen för Stockholm menar att en regel i kommunallagen beträffande omval av nämnder i och för sig bör gälla även för Slockholms kommun. Den ettåriga mandatperioden ulgör inget skäl enligt utredningen för ett avsteg från det som avses bli tillämpligt i andra kommuner och landstingskommuner. Med hänsyn lill

Prop. 1981/82:4 16

att utredningen överväger de särskilda mandattiderna för kommunstyrelsen och nämnderna i Stockholms kommun anser ulredningen emellertid att en ändring kan anstå. Kommunaldemokratiska kommittén avstyrker atl det överhuvudtaget införs regler om omval. Om sådana ändå införs anser kommiilén atl de skall gälla för alla kommuner och landstingskommuner.

För egen del anser jag att del inle finns några bärande skäl för atl undanla Stockholms kommun från omvalsreglerna. Jag förordar alltså alt alla kommuner och landstingskommuner omfallas av de föreslagna reglerna.

1 kommunallagen finns särskilda bestämmelser om val av borgarråd i Slockholms kommun. Även om den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen i Stockholm f. n. ses över av kommunalrätlsutredningen för Stockholm anser jag inle all omvalsfrågan beträffande borgarråden bör vara oreglerad i avvaktan på att de ändringar som kan föranledas av utredningens förslag genomförs. Enligt min mening bör alltså omvalsreglerna även omfalla val av borgarråd.

Jag föreslär således alt förslagel lill omvalsregler görs tillämpligt på alla kommuner och landstingskommuner saml på val av borgarråd i Slockholms kommun.

2.6 Lagtekniska frågor

I departemenlspromemorian föreslås alt de ifrågavarande reglerna om omval av styrelsen och övriga nämnder las in i kommunallagen och i lagen om kommunalförbund.

Majoriteten av de remissinstanser som har berört de lagtekniska frågorna tillstyrker eller har ingel alt erinra mot den lagtekniska lösningen. Några remissinstanser är emellertid kritiska mot att omvalsfrågan föreslås bli reglerad genom ändringar i kommunallagen. Kommunalrättsutredningen för Stockholm anser all omvalsreglerna bör tas in i en särskild lag. Om reglerna ändå las in i kommunallagen menar ulredningen att dessa genomgående skall tas in som etl sista stycke i de aktuella paragraferna. Även kommunalde-mokratiska kommittén anser atl kommunallagen, som har karaktär av ramlag, inte bör belastas med en sådan detaljreglering som förslagel till omvalsregler innebär. Några remissinstanser har även framförl redaktionella synpunkter på författningsförslagen.

Jag har förståelse för den kritik som har framförts av några remissinslanser mot förslaget atl omvalsfrågan skall regleras i kommunallagen. Samtidigt anser jag atl del skulle vara olyckligt om ytterligare en särskild lag skulle tillskapas för att reglera förhållanden inom det kommunala områdel. I likhet med de flesta remissinslanser, som har berörl denna fråga, förordar jag därför att omvalsfrågan regleras i kommunallagen och i lagen om kommunalförbund.

Prop. 1981/82:4 17

De nuvarande bestämmelserna om val av styrelsen finns i 3 kap. 5 § kommunallagen. En beslämmelse om omval av styrelsen bör därför föras lill denna paragraf. En sådan bestämmelse bör vidare, som jag har framhållit tidigare, innebära att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen förfaller två månader efter det att ett omval av fullmäktige eller förnyad sammanräkning har avslutats. Vid en förnyad sammanräkning skall dock uppdragen förfalla endast om sammanräkningen har medfört att mandatfördelningen mellan partierna har ändrats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats skall fullmäktige förrätta nyll val av styrelsen. Valet av styrelsen kommer således att förrättas av den fullmäktigeförsamling som har tillkommit genom omvalet eller den förnyade sammanräkningen. Av kommunallagen framgår att en styrelse alllid skall finnas i den kommunala nämndorganisationen. Det ankommer därför pä fullmäktige att förrätta nytt val av styrelsen före den tidpunkt när uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i den förslvalda styrelsen förfaller, dvs. inom tvä månader efter det att omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutals. Detta tämligen självklara förhållande behöver enligl min mening inle särskilt anges i paragrafen.

I 3 kap. 13 § kommunallagen, 12 § lagen om kommunalförbund samt i författningarna för de specialreglerade nämnderna finns hänvisningar lill bl. a. 3 kap. 5 § tredje stycket kommunallagen. Beslämmelsen beträffande omval bör därför föras till paragrafens Iredje stycke. Den blir därmed automatiskt tillämplig på övriga nämnder i samlliga kommuner, dvs. även i Stockholms kommun. Den blir också tillämplig pä förbundsstyrelsen och övriga nämnder i kommunalförbund. Genom hänvisning i lagen om lokala organ i kommmunerna blir bestämmelsen även lillämplig på sådana organ.

Bestämmelser om val av borgarråd i Stockholms kommun finns f. n. i 3 kap. 17 § kommunallagen samt beträffande väl av revisorer och revisorssuppleanter i 5 kap. 1 § samma lag. För att omval av dessa skall bli möjligl föreslår jag att regler härom tas in i respektive paragraf. Bestämmelsen i kommunallagen beiräffande omval av revisorer och revisorssuppleanter blir genom hänvisning i lagen om kommunalförbund automatiskt tillämplig på revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund.

Val av förbundsfullmäktige i kommunalförbund regleras i 8 § 1 mom. lagen om kommunalförbund. Jag föreslår att även denna paragraf ändras så alt omval av förbundsfullmäktige blir möjligt.

Författningsändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1982.

2 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 4

Prop. 1981/82:4 18

3. Upprättade lagförslag

1 enlighel med vad jag nu har anfört har inom kommundepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

2. lag om ändring i lagen om kommunalförbund (1957:281).

4. Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

5. Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1981/82:4 19

Innehåll

Proposition ........................................................ .......... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. 1

Lagförslag....................................................................... 2

1. lag om ändring i kommunallagen (1977:179)............ 2

2. lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund 5

Utdrag av protokollet vid regeringssammanträde 1981-06-18 6

1. Inledning................................................................... 6

2. Föredragandens överväganden................................ 7

2.1 Omval av kommunala och landstingskommunala nämnder m.m 7

2.2 Förutsätlningarna för omval.............................. 10

2.3 Tillämpningsområdet......................................... 12

2.4 Tidpunkten för omval........................................ 14

2.5 De särskilda reglerna beträffande Stockholms kommun. 15

2.6 Lagtekniska frågor............................................ 16

3. Upprättade lagförslag............................................... .. 18

4. Hemställan................................................................ 18

5. Beslut........................................................................ 18

Bilaga 1 Promemorian (Ds Kn 1980:3) Omval av kommunala och landstingskommunala nämnder.

Bilaga 2 Sammanställning av remissinstanser och remissyttranden över
promemorian (Ds Kn 1980:3) Omval av kommunala och lands
tingskommunala nämnder.

Prop. 1981/82:4 22

Inledning

1 denna PM behandlas frågan huruvida omval av kommunala och landsiingskommunala nämnder och styrelser m. fl. organ bör ske när val av kommunfullmäktige eller landsting har upphävts.

Länsstyrelsen i Örebro län fastställde genom beslut den 4 oklober 1979 utgången av kommunfullmäktigvalet i Hallsbergs kommun. Sedan besvär anförts över beslutet, upphävde valprövningsnämnden den 28 februari 1980 valet och förordnade att omval skall ske. Som skäl för beslutet anförde valprövningsnämnden att del fanns fog för antagande atl otillbörligt verkande vid röstning hade inverkat på valutgången.

Gällande bestämmelser

Val i hela riket av landstingsledamöter och kommunfullmäktige förrättas enligt 1 kap. 3 § vallagen (1972:620, omtryckt 1979:456) samtidigt med ordinarie val till riksdagen. Valdag är tredje söndagen i september. Vid val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige som inte omfattar hela riket är valdag den söndag som länsstyrelsen bestämmer,

I 2 kap. 6 § kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1980:85) anges att ledamöter och suppleanter i kommunfullmäktige och landsting väljs för tre Ijänslgöringsår, räknat fr. o. m. den 1 november det år då valet har skell. I Slockholms kommun räknas dock tjänstgöringstiden fr. o. m. den 15 oktober del år då valet har skett. Enligt 8 § i lidigare gällande kommunallag (1953:753) valdes kommunfullmäktige och suppleanter för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari årel näst efter det, då valet skett.

Om det vid valet förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller sådanl otillbörligt förfarande som avses i 17 kap. 8 § brottsbalken och det med fog kan antas att vad som förekommit inverkat på valutgången, skall valprövningsnämnden vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkretsen (15 kap. 7 § vallagen). Om rättelse kan åstadkommas genom en förnyad sammanräkning eller någon annan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden dock i slället för atl förordna om omval uppdra åt beslutsmyndigheten all vidta sådan rälielse.

Enligl 15 kap. 8 § vallagen gäller emellertid beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige eller till suppleant utan hinder av atl besvär anförts över beslutet. Om någon annan med anledning av besvären utses till ledamot eller suppleant, gäller det beslutet så snart det val eller den förrällning varigenom han blivit ulsedd har avslutals. Bestämmelsen tillkom i samband med den följdlagsliftning som år 1974 beslutades med anledning av den nya regeringsformen och den nya riksdagsordningen. Det ansågs moliveral all i vallagen införa bestämmelser om att ledamöter och suppleanler i de kommunala församlingarna ulövar

Prop. 1981/82:4 23

sina uppdrag provisoriskl lills besvär över valutgången prövats (prop. 1974:35 s. 83). En moisvarande regel för den som har valts lill riksdagsledamot finns i 3 kap. 11 § regeringsformen.

Enligl 3 kap. 5 § kommunallagen väljs ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari året efter det år då val i hela rikel av fullmäktige har ägt rum. Valen förrättas av de nyvalda fullmäktige resp. det nyvalda landstinget (2 kap. 9 §). 1 Slockholms kommun väljs dock kommunstyrelsen för ell år i lägel. Genom hänvisningar i olika specialförfattningar till kommunallagen gäller samma mandatperioder även för de specialreglerade nämnderna (byggnadsnämnd, skolstyrelse, social centralnämnd m. fl.). I fråga om de kommunallagsreglerade nämnderna har fullmäktige resp. landstinget frihet att bestämma mandatperiodens längd. Detsamma gäller i fråga om de specialreglerade nämnderna i Slockholms kommun. Val av slyrelse och nämnder kan överklagas genom kommunalbesvär enligl 7 kap. 1 § kommunallagen. Någon motsvarighet till beslämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen finns inte när det gäller val av styrelse och nämnder.

Före år 1971 började mandattiden för kommunstyrelsen, förvallningsut-skoltel och de specialreglerade nämnderna etl år senare än för ledamöterna i fullmäktige. Värdet av denna eftersläpning var länge omstritt (se prop. 1969:129 s. 114). Del ansågs strida mot allmänna demokratiska principer alt en ändring av fullmäktiges sammansättning inle genast fick konsekvens för styrelsens sammansättning. Till förmån för eftersläpningen åberopades å andra sidan alt den var ägnad atl leda till större kontinuitet i förvaltningen. Del ansågs vidare vara värdefullt att styrelsevalet hölls sedan fullmäktige vunnit en viss erfarenhel och alt frågan om val av styrelse kunde hållas uianför förberedelserna för fullmäkligvalet. I samband med all eftersläpningen togs bort uttalade föredragande departmentschefen bl. a. att det avgörande vid bedömningen av frågan om förläggningen av mandatperioden för kommunstyrelsen borde vara intresset av att ell skifte i den politiska sammansättningen av det representativa organet och styrelsen sker samtidigt, ett intresse som f. ö. ökat genom förkortningen av mandattiderna från fyra till tre år (prop. 1969:129 s. 114).

Förutom styrelse och övriga nämnder väljer de nyvalda kommunfullmäktige resp. det nyvalda landstinget under valår även tre eller fiera revisorer och minsl lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet (5 kap. 1 § kommunallagen). Kommunfullmäktige resp. landstinget kan enligt 1 kap. 5 § kommunallagen tillsätta särskilda beredningar med uppgift atl bereda ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller landstinget. Närmare bestämmelser om sådana beredningars sammansätlning, mandattid m. m. saknas. Fullmäktige och landstinget har i princip fri beslutanderätt i dessa frågor.

Kommunfullmäktige och landstinget kan också utse ledamöter och suppleanter i styrelsen för kommunala akliebolag, ekonomiska föreningar

Prop. 1981/82:4 24

och stiftelser. Enligt 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) väljs styrelsen för ett aktiebolag av bolagsstämman, om del inte föreskrivs i bolagsordningen alt en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätl. Ledamöternas uppdrag gäller för den lid som anges i bolagsordningen. I huvudsak moisvarande beslämmelser finns i 21 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Kommunfullmäktiges resp. landstingets val av styrelse, övriga nämnder, revisorer, revisorssuppleanter och beredningar skall enligl 2 kap. 23 § kommunallagen vara proportionellt, om del begärs av en på visst säll beslämd minoritet. Detsamma gäller i fråga om val av ledamöter och suppleanter i slyrelse för aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse.

Enligt 1 § lagen (1957:281) om kommunalförbund (omtryckt 1977:181, ändrad senast 1979:410) kan kommuner för att sköta en eller flera kommunala angelägenheler sluta sig samman lill kommunalförbund. Sammanslulning för sådant ändamål kan också ske mellan landstingskommuner och mellan landstingskommun och kommun. F. n. finns ell 20-tal kommunalförbund. I flera av dessa ingår ell stort anlal kommuner som medlemmar, medan i några fall kommunalförbundet beslår av endast två medlemskommuner. Enligt 7 § lagen om kommunalförbund väljs förbundsfullmäklige och suppleanter av medlemmarnas fullmäktige. Valet kan ske proportionellt, när en medlem skall utse mer än en fullmäktige eller mer än en suppleant. Förbundsfullmäklige och suppleanter väljs för tre år, räknat fr. o. m. den 1 januari året näst efter det, då val i hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöler ägt rum (8 § 1 mom.).

Kommunfullmäktige och landstinget väljer vidare nämndemän i tingsrätter, länsrätter, hovrätter och kammarätler samt ledamöter i olika regionala och lokala statliga nämnder och liknande organ. 1 vissa organ, t. ex. länsstyrelsens styrelse, länsvägnämnd, polisstyrelse, taxeringsnämnd och försäkringsnämnd utser landstinget eller kommunfullmäktige samlliga ledamöter eller samtliga ledamöter utom ordföranden. 1 andra organ, t. ex. länsskolnämnd, skogsvårdsstyrelse, lantbruksnämnd, styrelse för allmän försäkringskassa och pensionsdelegalion utser landstinget eller kommunfullmäktige endast en del av ledamöterna. Beiräffande vissa av nämnda organ finns bestämmelser om att ledamöterna kan utses proportionellt, medan sådana bestämmelser saknas för en del av organen. 1 en promemoria som f. n. upprättas inom kommundepartementet kommer all föreslås sådana ändringar i olika specialförfaltningar atl det skall bli möjligl att tillämpa den proportionella valmetoden beträffande samlliga nu ifrågavarande organ.

Varken i kommunallagen eller i de författningar som reglerar de förut nämnda statliga och liknande organen finns bestämmelser som gör del möjligt för kommunfullmäktige eller landstinget att beslula att de valda ledamöternas eller suppleanternas mandatperiod skall upphöra i förtid. När mandatperioden är bestämd i lag eller annan författning, vilket är fallet med kommunslyrelsen, förvaltningsutskottet, de specialreglerade nämnderna.

Prop. 1981/82:4 25

revisorerna, revisorssuppleanterna, förbundsfullmäklige och de statliga och liknande organen, är alltså en sådan avkortning inte tillåten.

Under vissa förutsättningar torde däremol en annan regel gälla i fråga om de kommunallagsreglerade nämnderna och beredningarna. Regeringsrätten har nämligen i dom den 2 december 1976 (R 76 2:82) funnit alt kommunfullmäktige inte hade överskridit sin befogenhel genom att besluta om avkortning av löpande mandatperioder. Sedan ledamöter och suppleanter i två kommunallagsreglerade nämnder utsetts för en mandatperiod av tre år, hade fullmäktige i samband med en organisationsförändring, varigenom en gemensam nämnd skulle inrättas, beslutat atl mandatperioden för ledamöterna och suppleanterna i de två nämnderna skulle upphöra efler endast ett år. Syftet med åtgärden var oslridigl att en rationellare nämndorganisalion skulle åstadkommas. Det kan anlas att denna omständighet var av avgörande betydelse för målets utgång. En väsenllig kommunalrättslig princip är nämligen att fullmäktige inte utan ledamotens frivilliga avsägelse får återkalla ett förtroendeuppdrag under löpande mandatperiod. Denna princip grundas, som professor Fritz Kaijser framhåller i en kommentar till rättsfallet (Kommunal tidskrift 1977 nr 4 s. 21), på att det är ett allmänt intresse att de förtroendevalda tryggas i utövningen av sina uppdrag.

Uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen för elt akliebolag eller en ekonomisk förening upphör i förlid, om den som har ulsett ledamoten eller suppleanten begär det (8 kap. 2 § aktiebolagslagen och 21 § lagen om ekonomiska föreningar).

Det snabbare valgenomslaget

Sedan det snabbare valgenomslaget genomförts beträffande kommunfullmäktige och landsting i och med den nya kommunallagen, har en ordning tillskapats som innebär alt den tillträdande majoriteten försl får majoritet i de beslutande organen, fullmäktige och landsting. Det snabbare valgenomslaget motiverades bl. a. med att det fick anses otillfredsställande att en politisk majoritet, som grundar sig på ett val tre år lidigare, får sitta kvar och påverka verksamhelen för årel efter ett nyll val (prop. 1975/76:187 s. 280). Det ansågs vidare att ett snabbare valgenomslag skulle kunna vitalisera den politiska debatten i kommunerna och landstingskommunerna. Med hänsyn till partiernas nominering av ledamöter i de olika nämnderna, som normalt pågår från mitten av november till början av december, ansågs del inle realistiskt att låta det snabbare valgenomslagel omfatta även nämnderna. Föredragande departementschefen anförde i samband med tillkomsten av den nya kommunallagen bl. a. att en nackdel med den nya ordningen är att den frånträdande majoriteten får behålla möjlighelen alt avgöra frågor som ligger inom nämndernas beslutanderätt. Under en kortare lidsperiod ansågs dock en sådan ordning kunna godlas (prop. 1975/76:187 s. 281).

Konstitutionsutskottet anförde att utskottet också övervägt frågan om etl

Prop. 1981/82:4 26

snabbare valgenomslag lill'styrelsen och övriga nämnder (KU 1976/77:25 s. 26). Enligt utskottet är det en fördel om samtliga kommunala och landstingskommunala organ,kan tillträda och börja arbeta så snarl som möjligt efter valet. Slarka praktiska invändningar hade emellertid framförts mot ett lika snabbt valgenomslag för styrelsen och de övriga nämnderna som för fullmäktige. Detta skulle bl. a. innebära atl del från demokratisk synpunkl vikliga nomineringsarbetel måste bedrivas så snabbt att de politiska partiorganisationernas inflylande skulle kraftigt inskränkas. Utskottet ansåg därför att förslaget i propositionen om alt styrelsen och de övriga nämnderna skall tillträda först den 1 januari året efler valet måste godlas. Enligt utskottet kunde olägenheterna med en under några månader kvardröjande beslutskompetens hos dessa organ anses vara begränsade. Del kunde, ansåg utskottet, förutsättas att de avgående nämnderna i händelse av majoriletsväxling skulle la skälig hänsyn till valutslaget och inte otillbörligt föregripa och binda de nytillträdande nämndernas verksamhet. Detta är, framhöll utskottet, självfallet av särskild betydelse i fråga om styrelsen och de specialreglerade nämnderna.

1 samband med tillkomsten av kommunallagen väckte flera remissinstanser frågan om vad som händer om valet av ledamöter i fullmäktige och landsting av någon anledning överklagas och kanske upphävs. Länsstyrelsen i Stockholms län påpekade bl. a. att del vid etl snabbare valgenomslag uppenbarligen blir omöjligl alt hinna med ett omval före mandatperiodens början. Vid besvär med omval i någon valkrets eller annan rättelse som följd 'måste man enligl länsstyrelsen räkna med atl de utsedda fullmäktige - sedan de beslutat om skattesats och budget för nästa år - i något fall kan komma att få en sådan ändrad sammansättning atl omkastade majoritetsförhållanden blir följden. Föredragande departementschefen ansåg dock att bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen inte borde ändras. Det förhållandet att ett omval kunde leda till en omkastning i majoritetsförhållandena kunde naturligtvis medföra viss olägenhet. Enligt departementschefen var den dock inte av en sådan arl, att förslaget om snabbare valgenomslag inte borde genomföras (prop. 1975/76:187 s. 282).

Överväganden och förslag

1 denna promemoria behandlas frågan om valen lill kommunala och landstingskommunala styrelser och nämnder m. fl. organ bör göras om, när omval av kommunfullmäktige och landsting har skett. På grund av bestämmelsen i 15 kap. 8 § vallagen gäller beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige eller till suppleant utan hinder av alt besvär har anförts över beslutet. Delta innebär atl beslut som har faltals av kommunfullmäktige och landsting, t. ex. om utseende av ledamöter i styrelser och nämnder m.fl. organ, blir gällande även om valet av fullmäktige eller landstinget upphävs. Ell omval av fullmäktige eller

Prop. 1981/82:4

landsling behöver naturligtvis inle innebära att den politiska majoriteten i den beslutande församlingen ändras. Att en ändring av majoritetsförhållandena i den beslutande församlingen inte kan få genomslag i kommunstyrelsens och förvaltningsutskottets sammansättning framstår som otillfredsställande. En sådan ordning stämmer inte väl överens med motiven för borttagande av den s. k. eftersläpningen. 1 det sammanhanget betonade föredragande departementschefen, som nämnts i del föregående, bl. a. intresset av att ell skifte i den politiska sammansättningen av det representativa organet och styrelsen sker samtidigt. Det kan också finnas ett starkt intresse av att sådana ändringar i valutslaget som inte påverkar majoritetsförhållandena i den beslutande församlingen men som innebär förskjutningar i styrkeförhållandena mellan flera majoritets- eller minoritetspartier får slå igenom i styrelsen.

Vad som nu har sagts gäller i första hand kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet. De anförda synpunkterna är emellertid tillämpliga också på övriga kommunala och landstingskommunala nämnder. Också när det gäller de kommunallagsreglerade nämnderna är treåriga mandattider vanliga, även om kommunfullmäktige resp. landstinget själva bestämmer mandattiden för dessa nämnder. Regeringsrättens dom i det förut nämnda rättsfallet kan knappast loikas så att fullmäktige eller landstinget skulle ha befogenhet att avkorta mandatperioden för en kommunallagsreglerad nämnd och förrätta ett nytt val av den anledningen alt den beslutande församlingens sammansättning ändrats genom ell omval.

En lösning är att genom ändringar i kommunallagen öppna en möjlighet för de nyvalda kommunfullmäktige och det nyvalda landstinget atl, efter ett omval, besluta att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen och övriga nämnder skall förfalla och förrätta nytl val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden. En alternativ lösning är att införa en automatiskt verkande regel av innebörd att uppdragen för ledamöterna i styrelsen och övriga nämnder upphör när omval av fullmäktige eller landstinget har skett.

Det kan givetvis tänkas att ett omval leder till förskjutningar mellan de politiska partierna utan atl majoritetsförhållandena ändras. Också i ett sådanl fall skulle ett parti, som erhållit ökat antal mandat i fullmäktige eller landstinget, kunna göra anspråk på en större andel av platserna i styrelsen och övriga nämnder än vad partiet fåll i det tidigare valet. Det kan antas att majoriteten normalt inte skulle motsätta sig alt nämnderna väljs om, när förskjutningar av betydelse i styrkeförhållandena mellan några partier har skett. För att man skall kunna få en garanti för att de mindre partiernas inlressen tillgodoses även om det inte är obligatoriskt att förätta nytt val av styrelsen och övriga nämnder synes det emellertid nödvändigt all införa en regel som ger en minoritet i den beslutande församlingen rätt alt påkalla nytt val.

För att en minoritetsskyddsregel skall fylla sitt syfte fullt ul måsle den

Prop. 1981/82:4 28

ulformas så atl den tillgodoser även partier som inte kan göra anspråk på mer än någon enslaka plats i de största nämnderna. Del skulle också kunna hävdas att man borde kräva att de ledamöter som begär alt nya val till nämnderna skall hållas representerar partier som har fått ökad representation i den beslutande församlingen. Om också den sisl anförda synpunkten skall beaktas, kan minoritetsskyddsregdn bara lill en del ulformas efter förebild av beslämmelsen i 2 kap. 23 § kommunallagen om rätt atl påkalla proportionellt val. Regeln skulle därför bli så komplicerad atl del inte framstår som lämpligt atl belasla kommunallagen med en sådan regel för de sällsynta fall där omval till kommunfullmäktige eller landsting sker.

Med hänsyn till atl omval sker så sällan synes mycket tala för atl välja en lösning som innebär alt nytl val lill styrelsen och övriga nämnder alltid skall förrättas i sådana fall. Ifall omvalet inle har lett till några förskjutningar av betydelse i styrkeförhållandena mellan partierna, är det visserligen onödigl all förrätta nytl val till styrelsen och övriga nämnder. 1 elt sådant fall blir det emellertid mycket enkelt atl förrätta de nya valen. Något omröstningsförfarande kommer normalt inte att behövas. Del bör observeras att även en lösning som ger en minoritet rätt att påkalla nytt val lill styrelsen och övriga nämnder teoretiskt sett kan leda lill atl nya val måste hållas, trots att någon ändring av betydelse inte har skett i den beslutande församlingens sammansättning. Även för del fall att kommunfullmäktiges eller landstingels sammansättning har ändrats genom omvalet kan en minoritetsskyddsregel leda till att nya val måste hållas även till nämnder i vilka minoriteten inle har några befogade krav på ökad representation. En minoritetsskyddsregel synes därför inte innebära några egentliga fördelar framför en ordning som innebär atl nytt val till styrelsen och övriga nämnder alllid skall förrättas efter omval av kommunfullmäktige resp. landstinget.

Med slöd av det anförda föreslås att del i 3 kap. 5 § första stycket kommunallagen införs en bestämmelse som innebär att uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen upphör viss tid, lämpligen tvä månader, efter det atl det beslut varigenom länsstyrelsen har fastställt ulgången av omvalet har vunnit laga krafl saml alt de nyvalda fullmäktige resp. det nyvalda landstinget skall förrätta nyll val av ledamöter och suppleanler för återstoden av tjänstgöringstiden. Motsvarande kommer då att gälla även för de specialreglerade nämnderna genom all del för deras del i olika specialförfaltningar finns en hänvisning till nämnda paragraf i kommunallagen beträffande mandattider m. m. Genom en hänvisning i 3 kap. 13 § kommunallagen bör den nu föreslagna beslämmelsen göras tillämplig även på de kommunallagsreglerade nämnderna. De förslagna lagändringarna kommer också att innebära att de nyvalda fullmäktige skall förrätta nytl val av sådana lokala organ som avses i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna (omtryckt 1979:1167). Det bör anmärkas att uppdrag som avses i 3 kap. 12 §'kommunallagen självfallet förfaller i och med att uppdraget som ledamot eller suppleant i själva nämnden upphör.

Mandatperioden för kommunstyrelsen i Stockholms kommun är enligt 3 kap. 5 § andra stycket endast ett år. Kommunfullmäktige bestämmer själva mandatperioden för de specialreglerade nämnderna i Slockholms kommun. Eftersom 3 kap. 5 § första stycket alltså inte gäller för dessa nämnder, skulle ett stort antal specialförfattningar behöva ändras för att nytt val av specialreglerade nämnder skall kunna ske. Den särskilda organisationen av kommunalförvaltningen i Stockholm ses f. n. över av kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm. Med hänsyn till dessa förhållanden synes det f. n. inte vara nödvändigt eller ens lämpligt atl låta reglerna om nytt val av kommunstyrelsen och övriga nämnder gälla för Stockholms kommun.

Enligt 5 kap. 1 § kommunallagen väljer nyvalda fullmäktige under år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer och lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet. Genom ett tillägg i paragrafen bör föreskrivas att kommunfullmäktige resp. landstinget efter ett omval även skall företa nytt val av revisorer och revisorssuppleanter för återstående tjänstgöringstid. Det synes inte finnas anledning att inle låta den nya föreskriften gälla också för Stockholms kommun.

I kommunallagen finns det inte några närmare bestämmelser om sådana beredningar som enligt 1 kap, 5 § får tillsättas för alt bereda ärenden som skall avgöras av kommunfullmäktige resp. landstinget. Den beslutande församlingen bestämmer själv om beredningarnas sammansättning, mandatperioder m. m. En beredning torde kunna entledigas när som helst, om någon bestämd mandattid inte har fastställts (Kaijser, Kommunallagama II, 1975, s. 272). Med hänsyn till atl det är fråga om organ som inte har någon beslutanderätt och inte några författnings- och verkställighetsuppgifter synes del inte nödvändigt att införa föreskrifter som garanterar att ändringar i den beslutande församlingens sammansättning alltid får genomslag för beredningarnas del.

Om val till kommunfullmäktige eller landstinget i en kommun eller landstingskommun som ingår i ett kommunalförbund upphävs och omval skall äga rum, bör uppdragen för förbundsfullmäktige och suppleanter förfalla samt nytt val för återstoden av tjänstgöringstiden förrättas. Däremot synes inte tillräckliga skäl föreligga att införa bestämmelser om att förbundsfullmäklige skall förrätta nytt val av förbundsstyrelsen och övriga nämnder eller av revisorer och revisorssuppleanter. Det anförda föranleder ändringar i 8 § 1 mom., 12 och 16 §§ kommunalförbundslagen.

Uppdrag som ledamot i styrelsen för ett akliebolag eller en ekonomisk förening upphör i förtid bl. a. om den som har utsett ledamoten begär det (8 kap. 2 § aktiebolagslagen och 21 § lagen om ekonominska föreningar). Några särskilda regler i nu förevarande hänseende behövs därför inte när det gäller styrelseledamöter i aktiebolag och ekonomiska föreningar som utses av kommunfullmäktige eller landsting. Detsamma får anses gälla i fråga om stiftelser. Lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser innehåller inte några

4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 4

Prop. 1981/82:4 30

bestämmelser om styrelseledamöternas mandattid. Det torde inte finnas något som hindrar att man i stadgarna för en kommunal eller landstingskommunal stiftelse lar in beslämmelser som molsvarar t. ex. den nyss nämnda regeln i 8 kap. 2 § aktiebolagslagen.

När det gäller val av nämndemän i tingsrätt och länsrätt infördes genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 1976 möjlighel att förrätta valet proportiondlt (prop. 1975/76:64, JuU 18, rskr 124).

Föredraganden konstaterade i proposiiionen att det såväl från allmänt demokratiska utgångspunkter som med hänsyn till förtroendet för domstolarna var angeläget all garantier skapades mol atl nämnden fick en i politiskt hänseende ensidig sammansättning. Han ansåg inte atl det behövde befaras all förslaget om att valel skulle kunna ske proportionellt skulle leda till någon ökad politisering av nämndemansvalet (prop. 1975/76:64 s. 41). Inte heller justitieutskottet ansåg att förslaget var ägnat att leda till en ökad politisering (JuU 1975/76:18 s. 27). Enligt utskottets mening borde ändringen snarare ulgöra ett motiv för strävanden mot samförståndslösningar vid utseendet av nämndemän. Någon föreskrift om atl nämndemän skall väljas om efler det atl val till kommunfullmäktige eller landsting gjorts om synes inte böra införas. En sådan föreskrift skulle innebära all det politiska inslaget vid val av nämndemän blev alltför markerat.

Innan erfarenheler från det rent kommunala området föreligger, finns det skäl atl vara återhållsam med att införa regler om nytl val av ledamöter i statliga eller andra icke kommunala organ. I fråga om statliga organ m.m. lill vilka kommunfullmäktige eller landstinget utser ledamöter synes del därför bara under vissa förutsättningar finnas anledning att överväga om de valda ledamöternas mandatperiod bör avkortas och nytt val förrättas. Till en början bör det krävas all kommunfullmäktige eller landstinget utser flertalet ledamöter. För att etl nytt val skall kunna komma i fråga synes det emellertid också böra krävas att det med hänsyn till organets uppgifter framslår som särskill angeläget att en ändring i valmyndighetens politiska sammansättning påverkar organets sammansätlning. Detta innebär atl det knappast finns anledning att nu överväga frågan beiräffande andra organ än länsstyrelsens slyrelse.

Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen, uiöver ordföranden, av 14 ledamöter. Dessa utses av landstinget eller, om det i länet finns en kommun som inte ingår i landstingskommunen, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning mellan dem som regeringen beslämmer efter befolkningstalen. Vid lagens tillkomst framhöll föredraganden bl. a. att länsslyrelsen har mänga uppgifter som är av stor betydelse för länets invånare och alt det därför är angeläget att invånarna bättre än vad som då var fallel kan utöva inflytande på förtroendemanna-slyrdsens sammansättning (prop. 1976/77:19 s. 4). Styrelsen borde enligt föredraganden återspegla de politiska partiernas styrka i länet. Dessa synpunkter ansågs bli bäst tillgodosedda genom att landslingen fick utse

Prop. 1981/82:4 31

samlliga styrelseledamöter ulom ordföranden. Mol bakgrund av dessa uttalanden bör del föreskrivas att landstinget och kommunfullmäktige efter omval i landstingskommunen resp. kommunen skall förrätta nytt val av ledamöter i länsstyrelsens styrelse. En regel moisvarande den som enligt del föregående bör tas in i 3 kap. 5 § kommunallagen bör alltså införas i 43 § länsstyrelseinslruktionen (1971:460, omtryckt 1979:234, ändrad senast 1980:87).

De i denna promemoria behandlade problemen är aktuella även för de kyrkliga kommunernas del. Med hänsyn till att en särskild utredning (Kn 1977:04) har tillkallats för alt göra en översyn av lagen (1961:436) om församlingsslyrdse (omlryckl 1976:500, ändrad senast 1980:86) har dock förslag lill ändringar på del kyrkokommunala området inte utarbetats. De ändringar i lagen om församlingsslyrdse som kan behövas torde i huvudsak kunna ulformas efter förebild av de föreslagna ändringarna i kommunallagen.

De författningsändringar som har föreslagits i det föregående bör träda i kraft den 1 januari 1981. Såvitt känt har det bara beträffande en kommun förordats att omval skall ske till kommunfullmäktige efter 1979 års val. Det synes f. n. inte finnas anledning att införa övergångsbestämmelser som gör det möjligl för denna kommun alt välja om ledamöter och suppleanter i styrelsen och övriga nämnder.

Övrigt

Som ovan angetts gäller enligl 15 kap. 8 § vallagen beslut varigenom någon har utsetts till ledamot av landsting eller kommunfullmäktige eller lill suppleant även om beslutet överklagas. Någon motsvarande bestämmelse finns inte beiräffande den som utsetts till ledamot eller suppleant i styrelsen eller annan kommunal eller landstingskommunal nämnd.

Detta förhållande har aktualiserats genom en dom som meddelats av regeringsrätten den 23 oklober 1979 i mål nr 3881-1977. Omständigheterna i målet var i korthet följande. Kommunstyrelsen i Jokkmokks kommun hade den 16 maj 1977 antagit ett anbud från Jokkmokks laslbilscentral beträffande sopkörning. Över beslutet anförde ell antal personer besvär och åberopade som grund bl. a. alt kommunstyrelsens beslut var orikligt, eftersom länsstyrelsen hade ogiltigförklarat kommunstyrelsens sammansättning. Länsslyrelsen yttrade, såvitt nu är i fråga, all den omständigheten atl länsslyrelsen hade bifallit anförda besvär rörande valet av kommunstyrelse inle innebar att kommunstyrelsen under tiden fattat ogiltiga beslut. Med hänsyn härtill och eftersom del inle hade visats alt beslutet annars var olagligt i något av de hänseenden som angavs i 76 § i 1953 års kommunallag, lämnade länsstyrelsen besvären utan bifall. Sedan klagandena fullföljt sin talan till regeringsrätten, anförde regeringsrätten i dom den 23 oktober 1979 följande.

Prop. 1981/82:4 32

I kommunstyrelsens beslut den 16 maj 1977 har deltagit ledamöter och suppleanler som kommunfullmäktige i Jokkmokks kommun valt den 13 december 1976. Detta val har upphävts av regeringsrätten genom dom den 9 november 1978. Vid angivna förhållanden kan kommunstyrelsens beslut icke anses ha tillkommit i laga ordning. Regeringsrätten upphäver därför, med ändring av länsstyrelsens beslut, kommunstyrelsens beslut den 16 maj 1977.

Regeringsrättens dom innebär sålunda att samlliga beslut som kommunstyrelsen fattat fram lill den 9 november 1978, alltså under närmare två år, skulle ha upphävts, om de hade överklagats på den grunden att valet av kommunstyrelsen hade överklagats och senare upphävts. Det måste anses vara en allvarlig olägenhet att alla beslut som fattas av en kommunal nämnd i den angivna situationen kan bli upphävda efter kommunalbesvär. En möjlighet att komma lill rätta med detta problem skulle kunna vara att för nämndernas del införa en bestämmelse motsvarande den som i 15 kap. 8 § vallagen finns för ledamöter i landsting och kommunfullmäktige. Frågan synes emellertid lämpligen böra prövas av den kommitté, kommunalbesvärs-kommittén (Kn 1977:05), som har tillkallats för att göra en översyn av kommunalbesvärsprocessen m. m.

Förslag tiil

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179);

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 13 §§ och 5 kap, 1 § kommunallagen (1977:179) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap,

5 §
Ledamöter och suppleanter i sty- Ledamöter och suppleanter i sty-

relsen väljes för Ire år, räknat från relsen väljs för tre år räknat från och
och med den 1 januari året efter det med den 1 januari året efter det år då
år då val i hela riket av fullmäktige val i hela riket av fullmäktige har ägt
har ägt rum. rum. Om val till fullmäktige har

upphävts och omval har ägt rum, förfaller uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i styrelsen två månader efter det att beslut varigenom länsstyrelsen har faststäUt utgången av omvalet har vunnit laga kraft. De nyvalda fullmäktige skall inom denna tid förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för åter-

Nuvarande lydelse

I Stockholms kommun väljes dock ledamöter och suppleanter årligen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under Ijänstgöringsåret.

Föreslagen lydelse

stöden av tjänstgöringstiden. Vad som sägs i detta stycke gäller inte i fråga om Stockholms kommun.

1 Slockholms kommun väljs ledamöter och suppleanler /' styrelsen åriigen för tiden intill nästa val vid första sammanträdet med fullmäktige under tjänslgöringsärel.

13 §•

För förvallning och verkställighet i övrigt får fullmäktige tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanler i sådan nämnd väljs av fullmäktige till det antal som fullmäktige bestämmer. Beträffande sådan nämnd skall vad som är föreskrivet beträffande styrelsen i 2 § andra stycket, 3 § första stycket, 4 §, 5 § Iredje slycket, 7-12 §§ och, utom i fråga om nämnd i Slockholms kommun, 5 § första Slycket andra och tredje meningarna och 6 § tillämpas på motsvarande sätt.

Fullmäktige tillsätter nämnder för förvaltning och verkställighet som enligt särskilda författningar ankommer på dessa. För sådana nämnder gäller vad som är föreskrivet i dessa förfatiningar.

För förvaltning och verkställighet i övrigt får fullmäktige tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och suppleanter i sådan nämnd väljes av fullmäktige till del antal som fullmäktige bestämmer. Beträffande sådan nämnd skall vad som är föreskrivet beträffande styrelsen i 2 § andra stycket, 3 § första stycket, 4 §, 5 § tredje stycket, 7-12 §§ och, utom i fråga om nämnd i Stockholms kommun, 6 § lillämpas pä motsvarande sätt.

Om vissa lokala organ i kommunerna finns särskilda bestämmelser.

Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum tre eller flera revisorer samt minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhel. Fullmäktige får därvid välja revisorer och suppleanler för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre.

1§

Nyvalda fullmäktige väljer under år då val i hela riket av fullmäktige har ägt mm tre eller flera revisorer samt minsl lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande årens verksamhet. Fullmäktige fär därvid välja revisorer och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhel. Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp av nämnder skall dock vara minst tre. Om val tiU fullmäktige har upphävts och omval har ägt rum, förfaller uppdragen för revisorerna och suppleanterna n'å månader efter det alt beslut varigenom länsstyrelsen har faststäUt utgången av omvalet har vunnit laga kraft. De nyvalda fullmäktige skall inom denna tid förrätta nytt val av revisorer och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Beträffande valbarhet till revisor eller revisorssuppleant, verkan av alt valbarheten upphör och rätt till avsägelse skall bestämmelserna i 2 kap. 4 § om ledamot i fullmäktige tillämpas på motsvarande sätl. Den som har uppnått aderton års ålder senast på dagen för valel till revisor eller suppleant är dock valbar.

Om revisor som ej har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden får fullmäktige förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid.

Revisor och revisorssuppleant har rätt till den ledighet från anställning som behövs för uppdraget.

Senaste lydelse 1979:407.

Prop. 1981/82:4 35

Fullmäktige får besluta att till revisor och revisorssuppleant skall i skälig omfallning utgå ersättning för resekostnader och andra utgifter som föranledes av uppdraget samt arvode, pension och andra ekonomiska förmåner.

Denna lag Iräder i krafl den 1 januari 1981.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund;

Härigenom föreskrivs att 8 § Imom. samll2och 16 §§ lagen (1957:281) om kommunalförbund' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 § 1 mom.-

Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året näst efter del, då val i hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöter ägt rum.

Val av förbundsfullmäktige och suppleanter förrättas vid första sammanträdet med de nyvalda kommunfullmäktige eller del nyvalda landstinget år då val i hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöter ägt rum.

Om val till en medlems kommunfullmäktige eller landsting har upphävts och omval har ägt rum, förfaller uppdragen för förbundsfullmäktige och suppleanler två månader efter det att beslut varigenom länsslyrelsen har fastställt utgången av omvalet har vunnit laga kraft. De nyvalda kommunfullmäktige eller del nyvalda landstinget skaU inom denna lid förrätta nytt val av förbundsfullmäktige och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

1 Lagen omtryckt 1977:181.

2 Senaste lydelse 1979:237.

Nuvarande lydelse

12 Där ej annal är särskilt föreskrivet, tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 1-16 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätl i fråga om kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssam-mansalla organ m.m.

Föreslagen lydelse

Där ej annat är särskilt föreskrivet, tillämpas beslämmelserna i 3 kap. 1-16 §§ kommunallagen (1977:179) pä moisvarande sätt i fråga om kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssam-mansalla organ m. m.

I fråga om 3 kap. 5 § kommunallagen lillämpas dock endast första slyckel första meningen och tredje stycket.

16 §"

Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§, 4 § tredje stycket, 5-7 och 9 §§ samt 5 kap. kommunallagen (1977:179) tillämpas på motsvarande sätt i fråga om kommunalförbunds ekonomiska förvaltning och

Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3
§§, 4 § tredje stycket, 5-7 och 9 §§
samt 5 kap. kommunallagen
(1977:179) tillämpas på motsvaran
de sätt i fråga om kommunalför
bunds ekonomiska förvaltning och
revision. revision.

Ifråga om 5 kap. I § första stycket kommunallagen tillämpas dock endast första - tredje meningarna.

Förslag till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen. Övriga nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer, ge in sina särskilda budgetförslag till denna.

Innan förslaget till budget görs upp, skall förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.

Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av september månad fastställs kommunalförbundets budget.

1 nybildat förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga rum vid förbundsfullmäktiges forsla sammanträde. Valel skall avse granskning av verksamhelen under tiden frän valet till dess nästa tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Senaste lydelse 1979:410. "Senaste lydelse 1979:237.

43 §

Ledamöter och suppleanter väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela rikel av kommunfullmäktige och landsting har ägt rum.

Ledamöter och suppleanter / styrelsen väljs för tre är, räknat från och med den 1 januari året efter del år då val i hela rikel av landstingsledamöter och kommunfullmäktige har ägl rum. Om val liU landstinget eller tiU kommunfullmäktige som har valt ledamöter och suppleanter i styrelsen har upphävts och omval har ägt rum, förfaller uppdragen för ledamöterna och suppleanterna två månader efter del att beslut varigenom länsstyrelsen har fastställt utgången av omvalet har vunnit laga kraft. Det nyvalda landstinget eller de nyvalda kommunfullmäktige skall inom denna tid förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Upphör en ledamot eller suppleant att vara behörig, förfaller hans uppdrag omedelbart.

Avgår en ledamot eller suppleant före tjänstgöringstidens utgång, utses ny ledamot eller suppleant för återstående tid.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1981.

' Instruktionen omtryckt 1979:234.

Prop. 1981/82:4 38

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över departementspromemorian (Ds Kn 1980:3) Omval av kommunala och landstingskommunala nämnder

Efter remiss har yttranden avgivils av riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs och Norrbottens län, utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsslyrdse, kommunalbesvärskommitlén (Kn 1977:05), kommunalrätlsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm, kommunaldemokratiska kommiilén (Kn 1977:07), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Stockholms, Jönköpings, Älvsborgs, Örebro, Gävleborgs och Norrbottens läns landstingskommuner saml Stockholms, Linköpings, Eksjö, Växjö, Emmaboda, Malmö, Halmstads, Linköpings, Arvika, Hallsbergs, Vansbro och Hudiksvalls kommuner.

1. Omval av kommunala och landsiingskommunala nämnder

Nästan alla remissinstanserna är positiva till eller har inte något att erinra mol förslaget att införa regler som möjliggör alt nytl val av kommunala och landstingskommunala nämnder kan ske efter omval av kommunfullmäktige och landsting. Endast en remissinstans är kritisk lill förslaget och anser att det är tveksamt om anledning finns att tillskapa särskilda regler för omvalssituationer.

RSV delar uppfattningen i promemorian att det är otillfredsställande att en förändring av majoritetsförhållandena efler omval av den beslutande församlingen i en kommun eller landstingskommun f. n. inte kan få genomslag i styrelsen och övriga nämnder. Länsstyrelsen I Stockholms län anser att förslagen i promemorian är väl motiverade och kan tillstyrkas i huvudsak. Länsstyrelsen i Alvsborgs län framhåller att del är en klar olägenhet alt resultatet av ett omval inte får direki genomslag i den politiska sammansättningen av de kommunala och landsiingskommunala nämnderna. De redovisade förfaltningsändringarna kommer enligl länsstyrelsen att bringa klarhet i en fråga som i dag är otillfredsställande reglerad. Länsstyrelsen i Örebro län menar all de föreslagna ändringarna fyller ett demokratiskt behov som inte tidigare har varit tillgodosett. Landstingsförbundet anser all del är angelägel alt majoritetsförhållandena i landstinget alltid återspeglas i nämndernas sammansättning. Enligt förbundel bör därför de hinder som föreligger härför undanröjas. Stockholms kommun framhåller alt förslaget innebär en ytterligare anpassning till de allmänna demokratiska principer som tidigare har kommit till uttryck genom alt den s. k. eftersläpningen i styrelsernas och nämndernas sammansätlning slopades vid 1969 års kommunallagsändringar. Förslaget innebär enligt kommunen också

39 Prop. 1981/82:4

en anpassning till det snabbare valgenomslaget som infördes i samband med 1977 års kommunallagstiftning. Eksjö kommun framhåller att de i promemorian framförda synpunkterna synes väl genomtänkta och att etl genomförande av förslaget fyller etl icke tidigare tillgodosett behov.

Kommunaldemokratiska kommittén är kritisk till förslaget att införa regler om omval. Kommiilén menar alt de nuvarande bestämmelserna i kommunallagen lolkningsvis bör förstås så att kommunalfullmäktige efler ett omval inte bara har en befogenhet att förrätta omval av styrelsen och övriga nämnder utan också en skyldighet all göra detta. Som slöd för denna tolkning åberopar kommittén att riksdagen, i samband med 1977 års kommunallagsreform, och ställningstagandet till ett snabbare valgenomslag gav uttryck för det angelägna i alt del så långt del är praktiskt möjligt bör finnas ell politiskt samband mellan kommunfullmäktige å ena sidan och siyrelsen och övriga nämnder ä den andra.

2. Förutsätlningarna för omval

Promemorieförslaget att nyll val lill styrelsen och övriga nämnder alltid skall ske, även om omvalet av den beslutande församlingen i kommunen eller landstingskommunen inle har medfört någon ändring av sammansällningen, biträds av flertalet av de remissinstanser som har berört frågan. Dessa remissinslanser är länsstyrelsen i Stockholms län, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och pasloratsför-bund, Stockholms läns landstingskommun saml Emmaboda och Vansbro kommuner.

Några remissinstanser är tveksamma till förslaget att omval alllid skall ske. RSV och Stockholms kommun ifrågasätter om inte beslämmelsen bör utformas så att omval av styrelsen och övriga nämnder kan underlåtas när omval av fullmäktige eller landsling inle har medfört någon ändring av mandatfördelningen mellan partierna. Det framhålls av några remissinstanser att omval av styrelsen och övriga nämnder även bör ske när förnyad sammanräkning leder till att mandatfördelningen ändras mellan partierna. Dessa remissinstanser är RSV, länsslyrelserna i Slockholms och Jönköpings län samt Slockholms kommun.

3. Tillämpningsområdet

Förslaget i promemorian att styrelsen och övriga kommunala och landstingskommunala nämnder, lokala organ enligt lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna, revisorer och revisorssuppleanter, förbundsfullmäktige i kommunalförbund samt länsstyrelsens styrelse skall omväljas efler omval av den beslutande församlingen har föranlett delade meningar bland remissinslanserna. RSV, som tillstyrker förslagel i denna del, påpekar att det inte klart framgår av promemorian om samtliga

Prop. 1981/82:4 40

förbundsfullmäktige i kommunalförbund skall omväljas efter omval av kommunfullmäktige eller landsting. Om så är fallet ifrågasätter RSV nödvändigheten härav. Det torde vara tillräckligt enligt RSV all omval sker av sådan förbundsfullmäktige som utsetts av "fdvall" kommunfullmäktige eller landsting. Även länsstyrelsen i Stockholms län framför liknande synpunkter. Svenska kommunförbundet är av den uppfattningen att ett omval av kommunfullmäktige eller landsting principiellt sett även bör leda till nytt val av ledamöter i statliga eller andra icke kommunala organ lill vilka kommunfullmäktige eller landstinget utser ledamöter. Förbundel delar dock den uppfallning som har kommit till uttryck i promemorian alt erfarenheter bör vinnas först från del kommunala områdel innan reglerna görs lillämpliga i större utsträckning på slalliga och icke kommunala organ.

Några remissinstanser anser alt ytterligare nämnder eller organ bör omfattas av förslaget. En del remissinstanser menar också att alla val som ell "felvalt" fullmäktige eller landsting har förrättat skall göras om. Landstingsförbundet samt Slockholms och Gävleborgs läns landstingskommuner anser all den politiska betydelsen av, i vart fall, vissa av de val som landslingen förrättar inte har beaktats i promemorian. Del gäller i första hand val av ledamöter och suppleanter lill länsskolnämnd och styrelse för regional stiftelse för skyddat arbete. Enligl dessa remissinslanser får det anses vara nästan lika befogat med nytt val lill dessa organ som all nytt val till länsstyrelsens styrelse kommer lill stånd efter omval. Det förordas att frågan om all uividga nyvalsmöjlighelen till att omfatta också andra statliga och icke kommunala organ än länsstyrelsens slyrelse tas upp lill förnyad prövning inom departementet. Ärendels slutliga lösning bör samordnas med ställningstagandet till frågan om ökade möjligheter att välja statliga nämnder proportionellt. Öppnas sådana möjligheter blir intresset starkare av att reglerna om nytl val till nämnderna även kommer alt omfatta val till de icke kommunala organen. Stockholms läns landstingskommun framhåller dessutom att det måste anses vara självklart att även uppdrag som landstingsråd måste bli föremål för nytl val om landstinget får ny sammansättning efter omval. Slockholms kommun menar att också förbundsstyrelsen, övriga nämnder samt revisorer och revisorssuppleanter i kommunalförbund bör omfattas av omvalsreglerna. Kommunen anser att de angelägenheter som handhas av kommunalförbund ibland kan vara av sådant slag alt de politiska momenten är av betydelse för handläggningen på flera plan. När del gäller kommunalförbund med sådana uppgifter som t. ex. bostadsförmedling, bostadsbidrag, regionplanering och kollektivtrafik, torde överensstämmelse mellan den politiska sammansättningen i beslutande och verkställande organ vara lika motiverad som inom kommunerna. Det bör därför övervägas om inle beslämmelsen om nyll val till slyrelse, nämnder och revisorer bör införas också i fråga om kommunalförbund. Liknande synpunkler framförs av Emmaboda kommun.

Kommunaldemokratiska kommittén framhåller all kommittén inte känner

sig helt övertygad av de argument som framförs i promemorian när det gäller begränsningen av nämnder och organ som skall omväljas. Kommittén anser att, om det anses påkallal all reglera omvalsfrågan, alla val som "fdvald" fullmäktigeförsamling eller "felvalt" landsting förrättat bör göras om. Även Växjö kommun finner att de skäl för begränsningar som anges i promemorian beträffande nämnder och organ som bör omväljas inle kan anses vara bärande. Det torde enligt kommunen vara svårt att ur den prakliska kommunala verksamhelen hämla exempel till stöd för uppfattningen atl vissa av fullmäktige förrättade val skulle vara mindre politiska än andra. Kommunen förordar därför att samtliga val som har förrättats av fullmäktige skall göras om av det omvalda fullmäktige.

4. Tidpunkten för nytt val till nämnderna

Flertalet av de remissinstanser som har berört frågan om tidpunkten för nytt val till nämnderna tillstyrker promemorieförslaget atl sådant val skall förrättas inom två månader efter det att beslut varigenom länsstyrelsen fastställt ulgången av omvalet har vunnit laga krafl. Dessa remissinslanser är länsstyrelserna i Jönköpings, Älvsborgs och Örebro län, Landstingsförbundet, Stockholms läns landsting saml Emmaboda och Halmstads kommuner.

Några remissinslanser är kritiska mol all Ivåmånadersfristen föreslås börja löpa först efter del all länsstyrelsens beslut har vunnit laga kraft. /?5V anser att det inte går alt bortse från den möjligheten att även omvalet av den beslutande församlingen överklagas och att ett nytt omval därför måste ske. Med hänsyn lill alt val av ledamöter och suppleanter till den beslutande församlingen enligl 15 kap. 8 § vallagen gäller utan hinder av atl besvär har anförts över valet synes det enligt RSV ologiskt att koppla "tvåmånaders-regeln" till orden "har vunnit laga kraft". Den beslutande församlingen är behörig enligt bestämmelserna i vallagen att redan efter del alt valet har avslutats, dvs. då länsstyrelsen fattat beslut om mandatfördelningen, utse ledamöter och suppleanter i nämnderna. Tidsfristen om två månader bör därför enligt RSV:s mening löpa från det att omvalet har avslutats. Länsstyrelsen i Stockholms län anför liknande synpunkter och menar dessutom att beslämmelsen om lagakraftvunnet beslut kan medföra att det åsyftade snabba valgenomslaget går om intet. Eksjö kommun, anser att tidsfrislen för nominering av nya ledamöter och suppleanter till nämnderna bör vara en månad i stället för två.

5. De särskilda reglerna för Stockholms kommun

Promemorieförslaget att t. v. undanla Slockholms kommun från förslaget till omvalsregler tillstyrks av RSV, länsstyrelsen i Stockholms län samt Stockholms kommun.

Prop. 1981/82:4 42

Mera tveksam till förslaget att omvalsreglerna t. v. inte skall gälla för Stockholms kommun är kommunalrättsulredningen för Stockholm. Den ettåriga mandattiden i Stockholms kommun utgör enligt utredningen inle något skäl för ell avsteg från del som avses bli tillämpligt i andra kommuner och landstingskommuner. Med hänsyn till alt utredningen överväger de särskilda mandattiderna för styrelsen och nämnderna ansluter sig emellertid utredningen lill uppfattningen i promemorian att en förändring kan anstå för Slockholms kommuns del. Utredningen påpekar också att om regler för omval av nämnder införs i kommunallagen bör givetvis det viktiga valet av borgarråd göras om. Denna fråga kan också anstå tills ulredningen redovisat vissa förslag angående borgarrådsval och val av ordförande i nämnderna. Utredningen förklarar sig härutöver beredd att, om promemorians förslag genomförs, utarbeta förslag lill nya regler för Stockholms kommun i här berörda avseenden.

Kommunaldemokratiska kommittén anser alt om regler för omval överhuvudtaget införs skall dessa gälla för alla kommuner och landstingskommuner.

6. Laglekniska frågor

Förslaget i promemorian att reglerna om omval skall inarbetas i kommunallagen tillstyrks eller lämnas ulan erinran av RSV, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Alvsborgs län, Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Stockholms läns landsting, Gävleborgs läns landsting, samt Linköpings, - Malmö och Halmslads kommuner.

Kritiska synpunkter på de lagtekniska lösningarna har framförts av några remissinstanser. Kommunalrätlsutredningen för Stockholm framhåller att utredningen har till uppgifl att från kommunallagen avlägsna särbestämmelserna för Slockholms kommun så alt lagen inte tyngs därav. Ulredningen anser att även reglerna om omval inte bör tas in i kommunallagen utan i en särskild lag. Som skäl härför anger utredningen att omvalsreglerna ytterst sällan kommer att bli tillämpliga. Dessutom finns stadgandena om val och omval till fullmäktige samt bestämmelsen om att ledamöter i fullmäktige-församlingarna utövar sina uppdrag även om besvär anförts över valutgången i en särskild lag, nämligen vallagen. Om man ändå väljer alt införa reglerna i kommunallagen menar utredningen att de genomgående skall intas som ett sista stycke i de aktuella paragraferna. Kommunaldemokratiska kommittén anser del angeläget att kommunallagen får behålla sin slällning som ramlag och ulgöra ell slags grundlag för den kommunala självstyrelsen. Sådana regler som nu föreslås kommer bara i ytterst sällsynta undantagsfall alt lillämpas. Kommunallagen bör därför enligt kommitténs mening inte belastas med sådana regler. Om en reglering av omvalsfrågorna anses erforderlig medger emellertid kommittén att det är svårt alt finna någon

Prop. 1981/82:4 43

annan plats för en sådan reglering eller annan lagleknik än den som har föreslagils i promemorian. Växjö kommun anser att beslämmelserna om omval bör meddelas i en särskild lag.

Några remissinstanser framför synpunkler av redaktionell arl på vissa av författningsförslagen.

RSV anser alt orden "De nyvalda fullmäktige skall" bör utbytas mot "Fullmäktige skall" i den föreslagna lydelsen av 3 kap. 5 § kommunallagen. Härigenom undviks enligt RSV eventuella lolkningssvårigheter. Landstingsförbundet ifrågasätter om inle hänvisningen i 2 kap. 9 § första stycket kommunallagen till 4 kap. 4 § och 5 kap. 6 § samma lag nu måste kompletteras med en hänvisning lill de paragrafer som berörs av förslagen i promemorian, Stockholms kommun påpekar atl den valda laglekniska konstruktionen inle medger att de föreslagna beslämmelserna om omval kan göras lillämpliga pä de specialreglerade nämnderna i Slockholms kommun utan att ändringar görs i specialförfatlningarna. Intas beslämmelserna om omval däremot i 3 kap. 5 § tredje slyckel kommunallagen i stället för första stycket, uppkommer enligt kommunen inte detta problem. Tredje stycket i nämnda lagrum omfattas nämligen både av hänvisningarna i 3 kap. 13 § kommunallagen och motsvarande hänvisningar i speciallagarna. Kommunen förordar också alt viss redaktionell ändring av förslagel till lydelse av 3 kap. 5 § kommunallagen görs.

7. Övriga frågor

Vad som uttalas i promemorian om all kommunalbesvärskommitlén (Kn 1977:05) bör pröva de frågeställningar som har aktualiserats med anledning av regeringsrättens dom den 23 oktober 1979 har berörts av några remissinstanser. Svenska kommunförbundet har en annan uppfattning än den som kommer till uttryck i promemorian. Förbundel anser att de genom rättsfallet uppkomna frågorna har ett vissl samband med omvalsfrågorna, och förordar därför en lösning av frågeställningarna i ett sammanhang. Frågan om en lagregel som klargör att nämnd år behörig att fatta beslut även om beslutet överklagas är enligl förbundel också av praktisk betydelse. Enligt gällande ordning kan t. ex. en kommunstyrelses verksamhel lamslås under den tid besvär över valet av ledamöter och suppleanter i styrelsen prövas. Liknande synpunkler framförs av Stockholms läns landstingskommun. Kommunalbesvärskommitlén har i sill yllrande meddelat all kommittén har för avsikt att ta upp frågeställningarna beträffande omval och besvärsprövning till behandling i sitt slutliga arbele.