Prop. 1981/82:209 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område"

dels att 7, 9 och 27 §§ samt bilagan tUl lagen skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller köttbesiktningsbyrå eriägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin, får, höns, kalkon, anka och tamgås, när köttet blivit godkänt vid köttbesiktning enligl lagen (1959:99) om költbesiktning m.m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid fillverkning av smör eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tiUverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej tUlverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett men
utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel för
grädde, om varan ej skall förbmkas i tillverkarens hushåll,

e) vete och råg som användes för tiUverkning av mjöl, gryn, flingor eUer
Uknande produkt,

f) majs och maniokrot eller ämne som innehåller majs eUer maniokrot
samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid fillverk
ning av stärkelse eller stärkelseprodukt,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur eller ur fettråvara, hänföriig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03 (fett-varna vgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänföriig till tulltaxenummer 19.02 eller 23.04.

k) produkt, hänföriig lill tull- k) produkt, hänföriig lill tull-

taxenummer 21.07 B, som tillver- taxenummer 21.07 B,

kas för försäljning.

1) naturliga kalciumfosfaler, naturliga kalciumaluminiumfosfater, apatU och fosfatkrila hänförliga lill

' Lagen omtryckt 1981:637.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865.

Prop. 1981/82:209 4

Bilaga

Förteckning

över varor som avses i 2 § lagen

Tulltaxenr Vamslag

ur 19.08 Bakverk, ej hänföriiga till nr 19.07, även innehållande

kakao (oavsett mängden) (med undantag av biscuits och

wafers)
ur 20.02 Potatis och produkter av fill nr 07.05 hänföriiga ärter och

bönor, beredda eller konserverade på annat sätt än med

ättika eller ättiksyra
ur 21.05 Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, in-

nehåUande kött (inbegripet andra djurdelar)

ur 23.07 Sötade fodermedel och andra beredningar av sådana slag

som användes för utfodring av djur (med undantag av hundbröd samt sådana vitamin- och mineralfodermedel som ej innehåller torrmjölk):

innehållande torrmjölk ........................... K

andra slag
25.10 Naturiiga kalciumfosfaler, naturiiga kalciumaluminium-

fosfater, apatit och fosfatkrita
28.16 Ammoniak

ur 28.40 Kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och

pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogen-fosfat (dikalciumfosfat)

31.01-31.05 Gödselmedel och andra produkter

ur 35.02 Äggalbumin

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, statens jordbruksnämnd får föreskriva att den som yrkesmässigt säljer varor som avses i 7 § 1) skall erlägga en avgift för lager av sådana varor som finns vid utgången av juni månad 1982. Beträffande denna avgift gäller i övrigt de bestämmelser i lagen som tillämpas på avgifter enligt 7 §.

Prop. 1981/82:209 6

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-15

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, ÅsUng, Söder, Johansson, Wirtén, Boo, Petri, EUasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1 Inledning

Riksdagen beslutade våren 1981 om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden den I juli 1981-den 30 juni 1982 (prop. 1980/81:190, JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419). Våren 1979 beslutade riksdagen (prop. 1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417) om prisregleringen för sockerbetor för tiden den 1 juli 1979-den 30 juni 1982 och våren 1980 (prop. 1979/80:162, JoU 1979/80:47 och 49, rskr 1979/ 80:413) om prisregleringen för socker för fiden den 1 juli 1980-den 30 juni 1982.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 20 augusfi 1981 tillkallade chefen för jordbmksdepartementet en kommitté' med uppdrag att överväga vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1982. Kommittén överlämnade den 19 november 1981 betänkandet (Ds Jo 1981:10) Översyn av vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen.

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt statens jordbmksnämnd att efter överläggningar med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och jordbmksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbmksprodukler utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1982. Förslagen skulle enligt beslutet utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av proposifionen om nya rikthnjer för jordbrukspolifiken, m.m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Regeringen beslöt vidare alt det avgivna betänkandet skulle överlämnas Ull jordbmksnämnden för att beaktas

' Professorn Lennart Hjelm, ordförande, samt generaldirektörerna Ingvar Lindström och Ingvar Widén.

Prop. 1981/82:209 7

vid överläggningarna. Nämnden skulle vid uppdragets fullgörande samråda med lantbruksstyrelsen i frågor som rör styrelsens verksamhetsområde.

I skrivelse den 24 mars 1982 har jordbmksnämnden efter avslutade överläggningar lagt fram förslag om prisregleringen på jordbmksprodukler utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1982. Skrivelsen bör fogas tiU protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt jordbmksnämnden att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbmksnämndens konsumentdelegafion avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1982. Även dessa förslag skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut med anledning av propositionen om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m.m. Vidare skulle enligt beslutet beaktas att riksdagen godkänt vad som förordats i propositionen 1980/81: 190 om reglering av priserna på jordbmksprodukler, m. m. i fråga om socker-betsarealen för 1982 års odling (JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419). Riksdagens beslut innebar att sockerbetsarealen skulle utökas med ytterligare 1000 ha under 1982 års odUng till 53 000 ha. Frågan om förtur för fabrikspo-tafisodlarna vid kvotering av arealökningen skuUe prövas vid prisöveriägg-ningarna. Regeringen uppdrog vidare åt jordbmksnämnden att samtidigt lämna förslag till dels hur nuvarande underskott i sockertegleringsfonden skall avvecklas, dels hur sockerregleringen i fortsättningen skall finansieras.

I skrivelse den 5 februari 1982 har jordbmksnämnden efter avslutade överläggningar lagt fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för fiden efter den 30 juni 1982. Skrivelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

I skrivelse den 17 mars 1982 har Lantbmkarnas riksförbund (LRF) begärt en uppräkning av prisstödet till jordbmket i norra Sverige. Efter remiss har statens jordbruksnämnd den 24 mars 1982 avgett yttrande över skrivelsen.

I skrivelse den 5 juni 1981, 1980/81:419, anmälde riksdagens talman att riksdagen godkänt vad jordbmksutskottet anfört i betänkandet JoU 1980/ 81:36 beträffande viss redovisning av livsmedelsberedningens arbete. Inom livsmedelsberedningens sekretariat har upprättats en promemoria om beredningens hittillsvarande verksamhet. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3. Jag anhåller att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av promemorian.

I prop. 1981/82:100 (bil. 13 s. 39) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område för budgetåret 1982/83 beräkna ett förslagsanslag av 3308000000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fräga.

Vete

Råg

Kom

Havre

Matpotatis

Potatisstärkelse

Oljeväxtfrö

Kokärter

Bruna bönor

Ändrad kvalitetsreglering

på spannmål

Summa vegetabilier

K-mjölk vid mejeri K-mjölk utanför mejeri Grädde, tjock Grädde, tunn Smör

Hårdost m. m. Färskost Mjölkpulver

Summa mejeriprodukter

Höjning av	Beräknat belopp
pris, öre/kg	till jordbruket
(för mjölk	och viss livs-
öre/1) i pris-	medelsindustri.
regleringsledet	milj. kr.
14	65,69
15	18,36
14	9,52
14	18,20
9	52,56
40	17,60
15(-h5')	48,75
20	0,96
20	0,44
	9,20
	241,28
22	326,70
22	10,12
100	43,00
50	11,00
80	41,60
60	56,10
30	1,35
49	10,78

500,65

Prop. 1981/82:209

Höjning av Beräknat belopp

pris, öre/kg till jordbruket

(för mjölk och viss livs-

öre/l) i pris- medelsindustri,

regleringsledet milj. kr.

Ägg 60 61,80

Kyckling och höns 80 33,76

Kalkon m.m. 100 1,80

Summa ägg och fjäderfä 97,36

Nöt-, kalv-, häst- samt

får- och lammkött 96 143,04

Fläsk 79 200,90

Summa kött och fläsk 343,94

Summa animalier 941,95

Totalt 1183,23

Regeringen bemyndigade jordbmksnämnden att genomföra de av nämnden föreslagna ändringama av prisgräns- och gränsskyddssystemet samt att vidta de justeringar av införselavgifter m.m. i övrigt som nämnden föreslagit. Enligt nämndens förslag borde bl. a. den genom prisregleringen avsedda prisnivån mer än tidigare anslutas till mittprisnivån, en viss krympning ske av spännvidden mellan prisgränsema för flertalet produkter samt antalet produkter med prisgränser minska något. Vidare borde en bättre anpassning ske av gränsskyddet fill det behov av skydd som föreligger med hänsyn till de nya mittprisema.

Regeringen godkände vidare jordbmksnämndens förslag till finansiering av tillfälligt räntestöd för regleringsåret 1981/82. Enligt förslaget skulle, utöver kvarstående medel från regleringsåret 1980/81 av ca 20 milj. kr., 40 milj. kr. tas från anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket samt 15 milj. kr. från anslagsposten Ersättning fiU följd av livsmedelssubventioner fördelade med 5 milj. kr. på pristilläggsmedel för svin och 10 milj. kr. på pristilläggsmedel för mjölk.

2.2 Justering av mittpriser, m. m. den 1 oktober 1981 och den Ijanuari 1982

Regeringen aviserade i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. och i prop. 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder en minskning av livsmedelssubventionema med 300 milj. kr. per den 1 oktober 1981 och med ytterligare 500 milj. kr. per den 1 januari 1982. Regeringen beslöt den 17 september 1981 hur dessa minskningar skulle fördelas meUan olika produkter. Vidare bemyndigade regeringen statens jordbmksnämnd att såvitt avser förändringar av livsmedelssubventionerna per den I oktober 1981 vidta förändringar av normalinförselavgifter. Subventionsminskningen framgår av följande sammanställning.

Prop. 1981/82:209 10

		1 oktober 1981,	1 januari 1982,
		öre/kg	öre/kg
Färskost och ostmassa	av typ kvarg	40	85
Smältost och hårdost		40	85
Mjölkpulver		-	129
Nötkött		20	90
Hästkött		20	90
Kalvkött		20	90
Får- och lammkött		-	90
Fläsk		75	75
Kyckling		75	-
Brödsäd, vete		—	12
Brödsäd, råg		-	11

Jordbmksnämnden föreslog efter överiäggningar och i samförstånd med berörda parter att jordbruket fr. o. m. den 1 januari 1982 skulle tillerkännas 896,2 milj. kr. räknat per helt år. Av beloppet hänförde sig 691,4 milj. kr. till kostnadsutvecklingen inom jordbmket, 180 milj. kr. fill kostnadsutvecklingen för viss uppsamling och förädling samt 44,6 milj. kr. till inkomstföljsamhet m.m. Dessutom föreslogs att 32,7 milj. kr. skulle återföras till jordbmket tUl följd av beräknade negativa efterfrågeeffekter av förändringarna av livsmedelssubventionerna den 1 oktober 1981 och den 1 januari 1982. Ett avdrag med 52,5 milj. kr. föreslogs, ske fill följd av effekterna för jordbmket av devalveringen i september 1981.

Regeringen godkände den 17 december 1981 jordbmksnämndens förslag om ersättning till jordbmket vad avser totalbeloppet och dess fördelning på olika vamslag. Fördelningen framgår av följande tablå.

Höjning av	Beräknat belopp
pris, öre/kg	till jordbruket
(för mjölk	och viss livs-
öre/1) i pris-	medelsindustri.
regleringsledc;	milj. kr.
40	47.80
10'	0,70
	48,50
24	199,68
15	69,60
25	41,50
17	3,91
24	11,04
10	1,20
75	48,75
20	0,90
40	37,40
78	40,56
21	4.62

Oljevärde, rapsolja Kokärter, bruna bönor

Summa vegetabilier

Standardmjölk

Lättmjölk

Filmjölk

Lättfil

Mjölk utanför mejeri

Industrimjölk

Grädde

Färskost (typ kvarg)

Övrig ost

Smör

Mjölkpulver

Summa mejeriprodukter 459,16

Tidigare genomförd prishöjning som inte avräknats.

	Höjning av pris, öre/kg (för mjölk öre/1) i prisregleringsledet	Beräknat belopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri, milj. kr.
Nöt- samt får- och lammkött Kalv- och hästkött Fläsk	100 40 75	134,90 5,64 190,73
Summa kött och fläsk		331,27
Ägg Fågelkött	30 60	30,90 26,40
Summa ägg och fågelkötl		57,30
Summa animalier		847,73
Totalt		896,23

Vidare gav regeringen jordbruksnämnden bemyndigande att av införselavgiftsmedel för regleringsåret 1981/82 använda 3 milj. kr. för verksamhet vid Sveriges exportråd rörande främjande av export av högförädlade livsmedel.

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m. m. fr. o. m. den 1 Januari 1982

Mittpriser, prisgränser och införselavgifter (normaiavgifter) fr. o. m. den 1 januari 1982 (öre/kg, för ngölk öre/1).

	Nedre	Mitt-	Övre	Införsel-
	pris-	pris'	prisgräns	avgift i
	gräns			normalfallet
Vete		114		Rörlig
Råg		109		Rörlig
Kom		107		Rörlig
Havre		105		Rörlig
Matpotatis
6/7 - 8/1)	62	68,50	75	45
9/11-29/11	68	74,50	81	48
30/11-13/12	73	79,50	86	48
)4/]2-27/12	77	83,50	90	48
28/12-17/1	79	85,50	92	48
18/1 -14/2	80,50	87	93,50	48
15/2 -14/3	83	89,50	96	51
)5/3 -]8/4	86	92,50	99	51
19/4 - 5/7	87	93,50	100	51
Potatisstärkelse	311	331	351	219
Oljeväxtfrö				Röriig"
Kokärter				73
Bruna bönor				185

' För spannmål definitivt inlösenpris. ' Normalavgiflen höjs den 15 november till 48 öre/kg. ■* Normalavgiften höjs den 1 mars till 51 öre/kg. ■• Fettvaruavgift.

	Nedre	Mitt-	Övre	Införsel-
	pris-	pris	prisgräns	avgift i
	gräns			normalfallet
Konsumtionsmjölk
0,5%fetthalt			223,3-223,8	175
Konsumtionsmjölk
3 % fetthalt			235,3-235,8	175
Grädde, tjock				875
Grädde, tunn				575
Smör	1219	1297	1375	280
Hårdost	1649	1754	1859	975
Mjölkpulver, magert	841	895	949	500
Mjölkpulver, fett				550
Vasslepulver				320
Hästkött				1055
Nötkött	1757	1869	1981	1300
Kalvkött	1889	2010	213!	955
Får- och lammkött	1523	1692	1861	1045
Fläsk'	1345	1431	1517	800
Kyckling	1217	1323	1429	865
Kalkon				1 100
Ägg	834	906	978	330
Heläggmassa				835
Heläggpulver	4272	4 644	5016	3 120
Äggulepulver				2875

' För nötkött gäller även en nedre och en övre buffertzongräns av 1 794 öre per kg

resp. 1 944 öre per kg. *" För fläsk gäller även en nedre och en övre buffertzongräns av 1 374 öre per kg

resp. 1488 öre per kg.

De direkta livsmedelssubventionernas storlek fr. o. m. den 1 januari 1982 (dvs. den ersättning öre/kg, för mjölk öre/liter, som av buriigetmedel utgår till jordbruket som kompensation för uteblivna avgiftshöjningar och företagna prissänkningar för berörda varor).

Prop. 1981/82:209 13

3 Föredragandens överväganden

3.1 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Riksdagen beslöt år 1977 om nu gällande riktlinjer för jordbmkspoUtiken (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Utgångspunkten för jordbmkspoUtiken är att landets naturliga resurser för jordbmksproduktion skall utnyttjas och att familjelantbruket skall vara den dominerande företagsformen. Enligt riktlinjerna skall ett huvudsyfte med jordbmkspoUtiken vara att fillförsäkra dem som är sysselsatta inom jordbmket i alla delar av landet en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som jämförbara gmpper uppnår. Vidare skall jordbrukspolitiken ha till mål att tillgodose konsumenternas berättigade krav på säker tillgång tUl livsmedel av hög kvalitet till rimUga priser. De statliga insatserna för jordbmkets rationalisering skall därför främja en fortsatt rationalisering av jordbmket genom uppbyggandet och vidmakthållandet av rationella familjeföretag. De ekologiska och mUjömässiga aspekterna på jordbmket skall därvid särskilt beaktas. JordbmkspoUtiken skall vidare ges en sådan inriktning att jordbmket och därtill knutna verksamheter kan medverka i en aktiv regionalpolitik.

Produktionsmålet i 1977 års beslut har utformats som delmål avseende åkerarealen, mjölkproduktionen och driftsinriktningen i övrigt. Beträffande åkerarealen skall gälla att den bmkningsvärda åkerjorden skall utnyttjas för jordbmksproduktion. Den fredsfida mjölkproduktionen skall upprätthållas vid en nivå som ungefär motsvarar konsumtionsbehovet av mjölk och mjölkprodukter. För övriga animalieprodukter skall eftersträvas att balans i stort sett uppnås mellan produktion och avsättningsutrymme inom landet. Det överskott som uppkommer till följd av målsättningen i fråga om åkerarealen skaU i första hand utgöras av spannmål.

Beträffande inkomstmålet uttalade jag i regeringens proposition att detta skulle särskilt beaktas vid prissättningen av jordbmksprodukterna. Däremot ansåg jag inte att det fanns anledning att precisera inkomstmålet genom att ange vilka gmpper som skulle jämföras och hur jämförelsen skulle gå tUl. Jag framhöU därvid att det här gällde att ta hänsyn till såväl ekonomisk som social standard, varför det var svårt att göra exakta mätningar. Vid sidan av att inkomstmålet skulle avse i första hand heltidssys-selsatta inom jordbmket skulle en strävan vara att nå en ökad utjämning av inkomsterna mellan olika jordbmkarkategorier. Samtidigt som syftet skulle vara att de som är sysselsatta inom jordbruket skulle kunna följa med i den allmänna standardökningen som kan uppnås i vårt land fick detta inte ses som en lönsamhetsgaranti för varje enskilt företag. När det gällde prissättningen framhöll jag att det borde föreligga en betydande frihet vid valet av utgångspunkter för prissättningen. Det skulle ses mot bakgmnden av de målkonflikter som ofrånkomligen uppträder vid den praktiska utformningen av prisregleringen. Därför borde det finnas möjligheter att ta

Prop. 1981/82:209 14

hänsyn till alla de faktorer som har betydelse i sammanhanget och till att det inte är möjligt att i förväg bestämma vUken betydelse olika faktorer skall tillmätas. Riksdagen lämnade dessa uttalanden utan erinran.

Det enligt det jordbmkspoliliska beslutet gällande inflationsskyddet och systemet för inkomstföljsamhet för jordbmket syftar tUl att ge jordbmket och viss Uvsmedelsindustri kompensation för prishöjningar på inköpta produktionsmedel samt att möjliggöra följsamhet för jordbmkarnas inkomster av eget arbete och eget kapital till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.

1977 års jordbmkspoliliska rikfiinjer tiUämpades första gången på prisregleringsperioden den I juli 1978-den 30 juni 1981 (prop. 1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348). Till gmnd för prisregleringen låg förslag av statens jordbmksnämnd som hade utformats efter överläggningar med Lantbmkamas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation och som biträtts av de båda delegationerna.

För perioden gällde i huvudsak följande principer. I fråga om ersättningen till jordbmket för eget arbete och eget kapital skulle i första hand löneutvecklingen för de stora kollektiven beaktas. När det fanns ett tillförlitligt statistiskt underlag skulle även inkomst- och lönsamhetsförhållandena för andra småföretagargrupper kunna beaktas. Hänsyn skulle tas till de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom jordbmket. Rationaliseringsutvecklingen skulle beaktas på i princip samma sätt som under tidigare prisregleringsperiod. Kostnadsersättningen tUl jordbruket för inköpta produktionsmedel skulle mätas med det s. k. produktionsmedelsprisindex (PM-index).

Våren 1981 beslöt riksdagen om prisregleringen på jordbruksprodukter för regleringsåret 1981/82 (prop. 1980/81:190, JoU 1980/81:36, rskr 1980/ 81:419). Riksdagens beslut byggde i allt väsentligt på de regler som gällt för den föregående treåriga prisregleringsperioden. Jag har i det föregående redovisat de justeringar av mittpriser m. m. som på grundval av beslutet skett per den I juh 1981 och den 1 januari 1982.

Riksdagens beslut i fjol gmndade sig på en proposition om jordbmks-prisregleringen som baserats på ett förslag av jordbruksnämnden som inte hade biträtts av vare sig Lantbrukarnas förhandlingsdelegation eller nämndens konsumentdelegation. Den redovisning som hade lämnats av de båda delegationemas ståndpunkter visade att man hade olika bedömningar av inkomstutvecklingen och hur 1977 års jordbmkspoliliska beslut borde tillämpas. Den oenighet som hade redovisats gav vid handen att överläggningarna om prisregleringen för fiden efter den 30 juni 1982 kunde bli komplicerade. Mot den bakgmnden fanns det enligt min mening anledning att vidta särskilda förberedelser inför överläggningarna i syfte att underlätta dessa. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag därför en särskild kommitté för ändamålet. Kommittén skulle enligt sina direktiv analysera bl. a. situationen för olika gmpper lantbmkare, däribland de som är nyetablerade eUer nyligen har gjort stora investeringar, liksom de skilj-

Prop. 1981/82:209 15

aktigheter i bedömningarna som hade kommit fram vid överläggningarna våren 1981. Kommittén skulle söka bedöma inkomstutvecklingen för oUka jämförbara gmpper samt den ekonomiska och sociala standarden för dessa jämte de prestationer som standarden grundar sig på. Den skulle vidare gå igenom de prispolitiska medel som kan utnyttjas för att de jordbmkspoliliska målen skall uppnås. Bl.a. skulle därvid prövas de olika förslag som framfördes vid prisöveriäggningarna våren 1981 rörande tekniken för jordbmkarnas inkomstföljsamhet och kostnadskompensation. Kommittén skuUe också söka vägar för att uppnå en bättre produktionsbalans i enlighet med 1977 års jordbrukspolitiska beslut. Syftet med förberedelserna var inte att föreslå förändringar i de gällande jordbmkspoliliska riktlinjerna utan att få fram en plattform för jordbmksprisöverläggningama och därmed göra det möjligt att basera riksdagsbeslutet för nästa prisregleringsperiod på en överenskommelse.

Kommittén avgav sitt betänkande i november 1981, varefter statens jordbmksnämnd fick i uppdrag att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbmksnämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbmksprodukler för tiden efter den 30 juni 1982. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut år 1977 om nya riktlinjer för jordbmkspoUtiken. Kommitténs betänkande överlämnades till jordbmksnämnden för att beaktas vid överläggningarna.

Jordbmksnämnden har nu lagt fram förslag till prisreglerande åtgärder på jordbmkets område för tiden den Ijuli 1982-den 30 juni 1984. Förslaget har biträtts av de båda delegationerna.

För egen del kan jag konstatera att det nu är möjligt att basera jordbmks-prisregleringen för nästa regleringsperiod på ett förslag av jordbmksnämnden som har lagts fram i samförstånd med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation. Det är enligt min mening särskilt värdefullt att så kan ske i rådande ekonomiska läge då samverkan meUan olika grupper i samhället är en fömtsättning för att lösa Sveriges ekonomiska problem.

De senaste årens utveckling i svensk samhällsekonomi med bl.a. ökade energipriser och en hög räntenivå har medfört att kostnaderna i jordbmket stigit kraftigt. Den höga räntan har drabbat främst nystartade lantbrukare med hög skuldsättning och litet eget kapital. Den ekonomiska situationen har därför kommit att variera starkt mellan olika lantbrukarkategorier och det har således blivit svårare att med generella prispoUtiska medel nå de jordbmkspoliliska målen. Åtgärder har också vidtagits bl.a. genom det räntestöd som har införts inom prisregleringens ram för att uppnå en bättre fördelning av kompensationen till jordbmket.

De stigande kostnaderna i jordbruket har påverkat livsmedelspriserna. Priserna har även påverkats av minskade livsmedelssubventioner. Här vill jag samtidigt erinra om dels att minskningen av livsmedelssubventionerna

Prop. 1981/82:209 16

motiverats av det statsfinansieUa läget, dels att de totala subventionerna nu uppgår tiU ca 3,3 miljarder kr. Avtagande köpkraft i kombination med prishöjningar har medfört sjunkande efterfrågan på vissa livsmedel. Samtidigt har en viss ökning av produktionen ägt mm. Därmed har överskott uppstått på framför allt kött och fläsk. Denna utveckling utgör en bakgmnd tUl de förslag som jordbruksnämnden nu har lämnat.

Jag har fidigare i annat sammanhang framhållit att den dämpning av inflationen som vi redan under hösten 1981 kunde fömtse naturligtvis ocksä skulle komma att påverka kostnaderna i jordbmket och därmed livsmedelspriserna. Utvecklingen på oljemarknaden och den sänkning av diskontot med två procentenheter som skett sedan i höstas leder till att takten i inflationen minskar ytterligare. Detta gör att man nu bör kunna se ljusare på framfiden också för jordbmket, samtidigt som det är väsentligt att upprätthålla produktionsbalansen inom animalieproduktionen. Konsumenterna bör således kunna emotse en dämpad ökning av livsmedelspriserna om den allmänna ekonomiska utvecklingen fortsätter att förbättras. Jag övergår nu till att behandla jordbmksnämndens förslag. Jordbmksnämnden anför att om inte åtgärder vidtas fömtses betydande produktionsöverskott under de närmaste åren, främst av kött och fläsk. Enligt nämnden kan överskott fömtses också av mejeriprodukter. Överskotten måste i huvudsak avsättas tiU låga priser utomlands, vilket medför lägre avräkningspriser till jordbmkarna. För att uppnå inkomstmålet måste enligt nämnden balans skapas mellan produktion och efterfrågan. Mot bl. a. denna bakgmnd föreslår nämnden vissa åtgärder som syftar till att stimulera konsumtionen och anpassa produktionen. I övrigt är förslaget uppbyggt enligt i stort sett nuvarande principer för prisregleringen.

Beträffande systemet för inkomstföljsamhet bör enligt förslaget även i fortsättningen i första hand löneutvecklingen för de stora kollektiven beaktas. När ett tillföriitligt statistiskt underiag föreligger bör enligt förslaget även inkomst- och lönsamhetsförhållandena för andra småföretagargrupper kunna beaktas. Hänsyn bör också kunna tas till de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom jordbmket. Rationaliseringsutvecklingen inom näringen bör beaktas på i princip samma sätt som under nuvarande prisregleringsperiod. Samtidigt anförs att rafionaliseringsvinsten under den föreslagna prisregleringsperioden, bl.a. till följd av minskad produktionsvolym, kan komma att bli lägre än vad som varit faUet under 1970-talet.

Vidare föreslås att ändringar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad gäller den s. k. egenavgiften, liksom hittiUs bör beaktas vid första möjliga justeringstillfälle. Även andra ändrade fömtsättningar för näringen under regleringsperioden, t.ex. ändringar i beskattningsregler, till följd av statsmakternas beslut bör enligt förslaget kunna tas upp tUl överläggningar och efter överenskommelse beaktas vid prissättningen.

Jordbmksnämnden föreslår att det särskilda stödet till smågrisproduk-tionen avvecklas och att ålderspensionärer undantas från att erhålla leveranstillägg på mjölk fr. o. m. den 1 juli 1982. De medel som nu utgår för dessa ändamål bör enligt nämnden få användas för produktionsanpass-ningsåtgärder främst inom fläsk- och mjölkproduktionen samt för åtgärder inom låginkomstsatsningarnas ram. I övrigt föreslås de låginkomstsats-ningar och andra sociala satsningar som hittills gjorts fortsätta efter i huvudsak samma gmnder som fömt och utgå inom ramen för de överenskommelser som kan komma att träffas.

Jordbruksnämnden föreslår att jordbruket, utöver vad som kan erhållas genom rationaliseringar, den 1 juli 1982 tillförs ett belopp av 50 milj. kr. Vidare föreslås att vid de överläggningar som fömtsätts ske inför den 1 januari 1983 bör ersättning utgå motsvarande förtjänst- och löneutveck-Hngsgarantin för de stora lönekollektiven samt hänsyn tas tiU en eventueU tillämpning av den s. k. prisgarantiregeln i löneavtalen. Överläggningar om inkomstföljsamheten för det andra året i regleringsperioden föreslås ske inför den 1 juh 1983.

Enligt nämnden bör ytterligare studier göras om arbetsinsatserna i jordbmket samt inkomstutveckUngen för olika typer av jordbruk. Omfattningen av detta utredningsarbete kommer enligt nämnden att bli beroende av i vilken utsträckning särskilda medel ställs tiU förfogande.

Jag biträder jordbmksnämndens förslag angående inkomstföljsamhet.

Jordbmksnämnden föreslår att jordbmket per den 1 juli 1982 tillförs ett belopp av 75 milj. kr. som skall användas till konsumtionsstimulerande åtgärder och tiU elableringsstöd för att underlätta etablering för lantbrukare utan ett stort eget kapital. Den 1 juli 1983 bör enligt förslaget ytterUgare 37,5 mUj. kr. tillföras jordbmket för dessa ändamål. För etableringsstödet har kostnadema under regleringsåret 1982/83 beräknats till ca 30 milj. kr. och under regleringsåret 1983/84 till ca 45 milj. kr. Återstående medel bör enligt förslaget användas till konsumtionsstimulerande åtgärder. Enligt nämnden kan medlen ställas till förfogande antingen genom prishöjningar eller genom att nya budgetmedel tillförs.

Jag biträder jordbmksnämndens förslag att medel tUlförs jordbmket för nyssnämnda åtgärder. Medlen bör tillföras jordbmket genom prishöjningar. Härvid kan, som nämnden har anfört, dessa medel stäUas tUl förfogande för ändamålet anfingen genom omfördelning av de medel som utgår till jordbmket till följd av livsmedelssubventionerna eller genom avgifter på produktionen. Det ankommer på regeringen att efter förslag av nämnden besluta härom.

Jordbmksnämnden föreslår att mittpriser, prisgränser och införselavgifter liksom hittills bör justeras varje halvår per den 1 juli och den 1 januari. TiU grund för justeringarna bör läggas normerade värdevolymer ö\er jordbrukets kostnader för inköpta produktionsmedel och utvecklingen av PM-index enligt hittills tillämpade regler. Beträffande avskrivnings-2 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 209

Prop. 1981/82:209 18

kostnaderna föreslår jordbruksnämnden att jordbmket under normala förhållanden bör kompenseras för dessa enligt nuvarande principer. Under perioder med t.ex. starka förändringar i investeringsvolym och inflation samt stora ändringar i den ekonomiska politiken, som markant ändrar fömtsättningarna för beräkningarna, föreslås att överläggningar om kompensationen för avskrivningskostnaderna kan tas upp en gång per år i samband med diskussionerna om inkomstföljsamheten. Sådana överläggningar kan ske första gången inför den I juli 1983.

Jordbruksnämnden förordar att den avgift på handelsgödsel som föreslås införd, i likhet med vad som gäller för fodermedel, inte bör kompenseras inom inflationsskyddet via PM-index, eftersom inflytande avgifter i huvudsak fömtsätts bli använda inom jordbmksprisregleringen,

Jordbmket tillfördes för regleringsåret 1981/82 ett engångsbelopp av 100 milj. kr. som kompensation för vissa eftersläpningseffekter i kostnadskompensationen. Eftersom denna effekt delvis kvarstår, bör enligt förslaget beloppet utgå även under regleringsåret 1982/83. Jordbmksnämnden föreslår att vid överläggningarna om kostnadskompensation m. m. till jordbruket per den 1 juli 1983 bör, med hänsyn fill inflationens och kostnadskompensationens utveckling, prövas om beloppet skall utgå även för tiden därefter.

Jag biträder jordbmksnämndens förslag i fråga om kostnadskompensationen till jordbruket.

Beträffande kostnaderna för uppsamling och förädling föreslår nämnden att kompensationen under regleringsperioden utformas på i huvudsak samma sätt som tidigare, dvs. med hänsyn tiU den faktiska kostnadsutvecklingen. Under regleringsperioden bör enligt förslaget paralleUt med sedvanliga beräkningar göras kostnadsberäkningar baserade på indexmätningar enligt ett system som utretts inför nu avslutade överläggningar. Slutlig ställning till en eventuell övergång till kompensationsberäkningar baserade på indexmätningar får enligt förslaget tas härefter. Frågan om hur kompensationen för kapitalkostnaderna skall beräknas samt hur volymförändringar skall beaktas vid kompensationsberäkningarna föreslås bli behandlad vid de överläggningar som fömtsätts ske inför den 1 juU 1982.

Jag har inget att erinra mot jordbmksnämndens förslag rörande kompensation för kostnaderna för uppsamling och förädling. I detta sammanhang vill jag erinra om mitt uttalande i prop. 1977/78:154, nämligen att ett system för indexmätning av kostnadema inom uppsamling och förädling bör syfta till att finna en smidig teknik för att mäta den faktiska kostnadsutvecklingen.

Enligt regeringens bemyndigande genomförde jordbruksnämnden vissa ändringar i prisgränssysiemet per den 1 juli 1981. Ändringarna innebar bl.a. att mittpriserna justerades så att de i huvudsak överensstämde med de faktiska priserna. I samband härmed anpassades införselavgifterna till de nya mittprisema. Införselavgiftema justerades den 1 juli 1981 och den I

januari 1982 med hänsyn till det behov av gränsskydd som då bedömdes föreligga. Vidare infördes en särskild korrigeringsregel vUken innebär att eventuell över- eUer underkompensation i förhållande till mUtpriserna delvis kan beaktas i efterhand. Denna korrigeringsregel innebar att hittillsvarande s. k. världsmarknadsklausul kunde utgå. För flertalet av de pris-gränssatta produkterna företogs bl. a. en krympning av spännvidden mellan prisgränserna.

Jag biträder jordbmksnämndens förslag att det nya prisgränssysiemet tillämpas också under den föreslagna regleringsperioden. Detta innebär bl. a. att införselavgiftema varje halvår, per den 1 januari och den 1 juli, bör justeras med hänsyn tiU det behov av gränsskydd som då bedöms föreligga. Utgångspunkterna för fastställandet av gränsskyddet bör i enlighet med vad nämnden har föreslagit redovisas för de båda delegationerna, medan det bör ankomma på nämnden att till regeringen lämna förslag om normalinförselavgifternas storlek. Vidare bör en eventuell tiUämpning av koiTigeringsregeln ske, fömtom den 1 juli 1982, vid de överläggningar som föreslås äga rum inför den 1 juli 1983 och den 1 juh 1984.

Jordbmksnämnden föreslår vissa åtgärder för produktionsanpassning som jag återkommer till i det följande. Såsom jordbruksnämnden har anfört bör, som fömtsättning för att produktionsanpassande åtgärder genomförs, gälla att återhållsamhet visas vid prissättningen. Som vUlkor för dylika åtgärder bör dock som anges i förslaget inte krävas att priset sätts under mittpriset, vUket dock inte hindrar att priset i dessa situationer kan komma att Ugga under detta pris.

Beträffande ulbyteshandeln med kött och fläsk föreslår nämnden att de regler som har gällt under innevarande regleringsperiod skall gälla också för tiden efter den 30 juni 1982. Jag har inget att erinra mot detta förslag.

Jordbruksnämnden tar därefter upp regleringsekonomin för spannmål. Jordbmksnämnden uppger att den ekonomiska ställningen i regleringsföreningen Svensk spannmålshandel som vid ingången till regleringsåret 1981/ 82 visade ett överskott av ca 35 milj. kr. vid ingången fill nästa regleringsår beräknas förbytas till ett underskott av ca 83 milj. kr. De internafionella spannmålspriserna har under år 1982 visat en fallande tendens och enligl nämnden ha. regleringsföreningen i sina prognoser därför inle vågat räkna med högre exportpriser än de som i genomsnitt erhållits under regleringsåret 1981/82. Vid normalskörd för år 1982 beräknas därför föreningens underskott stiga kraftigt. Jordbmksnämnden föreslår att underskottet i spannmålsregleringen vid normalskörd och nu förväntad internationell prisnivå under regleringsåret 1982/83 inte bör översfiga 250 milj. kr. Lantbmkarnas förhandlingsdelegation har förklarat sig beredd att av regleringsmedel som tilldelas jordbruket överföra medel tUl kassan så att den vid nämnda förhållanden vid utgången av regleringsåret 1982/83 inte har större underskott än 250 milj. kr. Skulle skörden bli större än normalt kommer jordbmket enligt förslaget liksom tidigare år antingen att få tillskjuta ytter-

Prop. 1981/82:209 20

ligare medel eller godta en sänkning av de preliminära inlösenpriserna. Om världsmarknadspriserna blir lägre än som nu antagits bör enligt förslaget en ökning av underskottet kunna medges. Finansieringen av detta ytterligare underskott föreslås bli behandlat vid kommande överläggningar.

Jag har inget att invända mot vad jordbruksnämnden har anfört beträffande spannmålsregleringen. Jag vill härvid erinra om att riksdagens beslut om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken i fråga om finansieringen av spannmålsöverskotten bl.a. innebär att systemet skall vara utformat så att det blir ett gemensamt intresse för näringen och staten att lösa överskottsproblemen. Beslutet innebär vidare att det bör tiUses att tillräckliga medel står tUl förfogande för att under normala förhållanden täcka kostnaderna för prisregleringsverksamheten och avsättningen av överskottskvantiteter. I beslutet framhålls vidare att det i samband med prisöverläggningarna från tid tiU annan bör ske en prövning av hur stort belopp som årligen bör tillföras spannmålsregleringen för att täcka det normala behovet.

Prisregleringen bör i övrigt bygga på de principer som gäller under innevarande prisregleringsperiod. Det innebär bl.a. att jordbmksnämnden bör vid kommande Justeringstillfällen under den förestående prisregleringsperioden efter överläggningar med Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen till regeringen inkomma med förslag till fördelning av de totala beloppen på olika produkter samt till de ändringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter som krävs för att jordbruket skall tillföras avsedda intäktsökningar. Det ankommer därefter på regeringen att besluta härom.

Jag har i det föregående biträtt nämndens förslag att särskUda medel bör tillföras jordbmket för konsumtionsstimulerande åtgärder för framför allt kött och fläsk. Även inom ramen för köttregleringen avses enligt nämnden åtgärder bekostas för att främja den inhemska kött- och fläskkonsumtionen under fömtsättning att kostnaden härför i stort sett inte bedöms bli högre än för motsvarande export. Nämnden uppger att en arbetsgmpp med representanter för nämnden och delegationerna kommer att tUlsättas för att ta fram förslag till dylika åtgärder. Som exempel på åtgärder anges rabattering av nötkött och fläsk till skolmåltider.

Enligt nämnden är det inte möjligt att inom rimlig tid återvinna balans på animaUeområdet endast genom att stimulera konsumtionen. Även produk-tionsbegränsande åtgärder måste vidtas. Nämnden redovisar bl. a. följande åtgärder för produktionsanpassning.

Frågan om en tidsbegränsad investeringskontroll har aktualiserats vid överläggningarna. Jordbmksnämnden lägger inte fram något förslag till investeringskontroll eftersom olika uppfattningar råder såväl mellan delegationerna som inom nämnden om det lämpliga i att genomföra en sådan åtgärd. Samtidigt anför nämnden att lantbmksstyrelsen i cirkulärskrivelse fiU lantbmksnämnderna föreskrivit att dessa, med hänsyn till marknadsläget för fläsk, tiUs vidare i princip inte skall bevilja statligt stöd till

Prop. 1981/82:209 21

investeringar i denna produktionsgren. Jordbmksnämnden uppger att lantbmksstyrelsen efter samråd med nämnden avser att ta ställning tiU en eventuell begränsning av statligt stöd till investeringar för övriga produktionsgrenar inom animaUeområdet.

En höjning av införselavgiften för oljekraftfoder utöver en anpassning till fodersädspriserna har enligt jordbmksnämnden aktualiserats. För att erhåUa någon betydande effekt på produktionen krävs enligt nämnden stora avgiftshöjningar samtidigt som en avgiftsbeläggning bör ske av allt proteinfoder för att undvika konkurrenssnedvridande effekter. Detta skulle innebära att även fiskmjöl beläggs med avgift, vilket av handelspolitiska skäl torde stöta på svårigheter. Endast en begränsad höjning av avgiften på oljekraftfoder är därför enligt nämnden lämplig.

Enligt jordbmksnämnden finns det nu mindre skäl än tidigare att särskUt stimulera mjölkproduktionen. Nämnden föreslår därför att leveranstillägget på mjölk, vilket ingår i den s.k. låginkomstsatsningen, tas bort för jordbmkare över 65 år fr.o.m. den 1 juli 1982. Vidare övervägs enligt nämnden ersättning fill producenter mellan 60 och 65 år för att upphöra med mjölkproduktion före uppnådd pensionsålder. Denna åtgärd kan enligt nämnden kombineras med en slaktpremie på mjölkkor och finansieras av prisregleringsmedel eUer av medel som frigörs genom att leveranstiUäg-get på mjölk för pensionärer föreslås upphöra. Jordbmksnämnden föreslår dessutom att den får bemyndigande att vid behov under prisregleringsperioden tUlämpa ett s. k. tväprissystem för mjölk, vilket innebär att mjölkleveranser utöver en viss bestämd kvantitet betalas med ett lägre avräkningspris.

Beträffande animaUeområdet i övrigt föreslår jordbmksnämnden att stödet tiU smågrisproduktionen inom ramen för låginkomstsatsningen tas bort fr.o.m. budgetåret 1982/83. Vidare övervägs enligt nämnden vissa slaktpremier i syfte att minska nötkötts- och fläskproduktionen. Dessa premier kan enligt nämnden finansieras av prisregleringsmedel eUer av de medel som frigörs genom att smågrisstödet slopas.

Jag kan godta de åtgärder som jordbmksnämnden redovisat för att åstadkomma balans mellan produktion och konsumtion av animalieprodukter. Enligt min mening är det nödvändigt att produktionen av sådana produkter bättre anpassas tiU efterfrågan inom landet i enlighet med riktlinjema i 1977 års beslut. Det är därför i nuvarande läge angeläget att nyetableringar och utbyggnad av stora besättningar inte kommer till stånd. Utan etableringskontroll i någon form kan samhället påverka endast sådana objekt som är beroende av stafiigt stöd. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att lantbmksstyrelsen och jordbmksnämnden utnyttjar de möjligheter som finns för att förhindra en utbyggnad av animalieproduktionen.

Beträffande avgiften på oljekraftfoder ankommer det på jordbruksnämnden att inom det bemyndigande som ges av regeringen bestämma avgiftens storlek. Vad gäller de föreslagna slaktpremierna ankommer det på nämn-

Prop. 1981/82:209 22

den att besluta om dessa. I övrigt bör det ankomma på regeringen eller efter regeringens bemyndigande på jordbmksnämnden att besluta om genomförandet av åtgärderna.

Genom begränsningen av leveranstillägget för mjölk och avskaffandet av stödet tiU smågrisprodukfionen frigörs ca 15 milj. kr. resp. ca 20 milj. kr. av budgetmedel. Såsom jordbmksnämnden har föreslagit bör dessa medel fa användas för produktionsanpassning inom främst mjölk- och fläskproduktionen. Jag återkommer härtill vid min behandling av anslagsfrågorna för budgetåret 1982/83.

Jag tar härefter upp frågan om införande av en avgift på handelsgödsel. Jordbmksnämnden begär bemyndigande att ta ut en sådan avgift. Nämnden föreslår att avgiften tas ut vid inhemsk tiUverkning och vid import. Enligt förslaget är avsikten att en avgift som motsvarar ca 7% av försäljningspriserna på i princip alla handelsgödselmedel skall tas ut fr. o. m. den 1 juh 1982. Avgiftens storlek avses bli omprövad våren 1983. Enligt nämnden bör återbäring ske fill näringar som ligger utanför jordbmksprisregleringen, t.ex. skogs- och trädgårdsnäringarna. Avgifter av den nämnda storleken beräknas ge en intäkt för den andel som används inom jordbmket av ca 110 milj. kr. per år. Dessa medel bör enligt nämnden få användas inom jordbmksprisregleringen och kommer därmed jordbruket som kollekfiv till godo. Kostnadsökningen på gmnd av avgiften skall därför enligt nämnden inte få belasta konsumentpriserna på livsmedel.

Jag biträder förslaget om införandet av en avgift på handelsgödsel och att influtna avgiftsmedel skall användas inom jordbruksprisregleringen. Jag vUl erinra om att jag i prop. 1977/78:19 om nya riktlinjer för jordbmkspoUtiken, m.m. framhöll att möjligheten borde stå öppen att ta ut en gödselmedelsavgift.

Vid uppbörden av avgiften är det svårt att skilja på olika användningsområden. De delar av avgiftsmedlen som kan beräknas avse förbmkning inom skogsbmket och trädgårdsnäringen bör som nämnden föreslagit återföras tiU dessa näringar. Jordbmksnämnden avser att i samråd med lantbmksstyrelsen och skogsstyrelsen återkomma till regeringen med förslag om hur återföringen bör ske. Enligt min mening bör av bl. a. administrafiva skäl en koUektiv återbäring av avgiftsmedlen ske tUl dessa näringar.

Jag återkommer i det följande med de förslag till lagstiftning som krävs med anledning av förslaget om en avgift på handelsgödsel.

Jag övergår nu till att behandla jordbmksnämndens förslag beträffande ränte- och elableringsstöd. I dessa frågor har nämnden samrått med lantbmksstyrelsen.

Det tillfäUiga räntestödet till jordbmksföretag utgår enligt regeringens beslut t.o.m. år 1982. Bestämmelserna härom finns i förordningen (1980:604) om tillfälUgt räntestöd till jordbruksföretag (ändrad 1981:680). Jordbruksnämnden föreslår att stödet förlängs t. o. m. år 1985 under vilken

Prop. 1981/82:209 23

tid det samtidigt successivt avvecklas. Återbetalda medel skall enligt nämnden återgå tUl jordbruksprisregleringen. Medelsbehovet vid nuvarande räntenivå beräknas av nämnden till 55 milj. kr. för år 1982, 50 milj. kr. för år 1983, 45 milj. kr. för år 1984 och 20 milj. kr. för år 1985. Jag biträder nämndens förslag och återkommer till finansieringen för budgetåret 1982/ 83 i samband med anslagsfrågorna.

För att underlätta etablering för lantbrukare, utan ett stort eget kapital, föreslår jordbruksnämnden som jag fidigare har nämnt att ett elableringsstöd införs. Etableringsstödet är tänkt att reducera räntekostnaderna i företaget till en nivå som ett lantbmk kan bära vid en rimlig egen kapitalinsats. Stödet föreslås utgå med ett belopp motsvarande den del av räntekostnaden som överstiger en viss räntenivå. Stödet avses utgå i full omfattning under de första fem åren för att sedan trappas av under de tre följande åren. Stödet avses lämnas i form av lån. Efter stödperiodens slut föreslås den del av lånet avskrivas som avser stöd tUl inventarier. Räntelån lill fastighetsköp bör enligt förslaget vara återbetalningspliktiga och vid periodens slut eller senare placeras som hypotekslån med statlig garanti. Detta innebär enligt nämnden att medel då ytterst återförs till jordbmksprisregleringen. Etableringsstödet bör enligt förslaget omfatta etablering som gjorts även under år 1981 och 1982. Som jag tidigare redovisat beräknar nämnden medelsbehovet för etableringsstödet till 30 milj. kr. under regleringsåret 1982/83 och tUl 45 milj. kr. under regleringsåret 1983/84.

Jag biträder nämndens förslag men vUl samtidigt framhålla att reglema för etableringsstödet inte bör utformas så att det motverkar de åtgärder som vidtas för att förbättra produktionsbalansen inom animalieproduktionen. Det ankommer på regeringen att, efter förslag av lantbmksstyrelsen i samråd med jordbmksnämnden, besluta om utformningen av ränte-och etableringsstöden.

Jordbmksnämnden tar även upp vissa förslag om administrativa kostnader samt om prisregleringen på olika produkter, nämligen en höjning av tiUverkningsavgiften på ersättningsprodukter för grädde och vissa förändringar av distributionstillägget vid leverans av mjölk och grädde från mejeri. För egen del har jag inget att erinra mot förslagen. Det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande jordbmksnämnden att besluta i dessa frågor.

Riksdagen medgav våren 1981 att statens jordbmksnämnd för budgetåret 1981/82 får disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret dels till ett belopp av högst 250 milj. kr. för säsongmässig lagring av jordbmksprodukler, dels tiU ett belopp av högst 50 milj. kr. för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Jordbmksnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 begärt att få disponera motsvarande krediter. Jag biträder nämndens förslag.

9587'

16974'

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter Under resp. regleringsår influtna införselavgifter

372237	344600
190426	200000
Summa 572 250	561574
2000	2000
19500	29500
0	0
105000	0
304	12120
192923	167000
70500	65000
2000	0
15500	20500
0	5000
600	1400
irbete 8 500	8500
25000	25000
2500	2500
1400	1400
2000	2000
500	500
0	1500
2 9399	123 280

exkl. fodermedel

fodermedel

Utgifter

a) Av medel inom fördelningsplanen

Svensk spannmålsliandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet m.m. Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Prop. 1981/82:209 25

	1980/81	1981/82
	1 000-tal kr.	1 000-tal kr. prel.
b) Av medel utanför fördelningsplanen
Utbyteshandel nötkött, öststaterna	25948	15000
Utbyteshandel kött och fläsk	49696	37880
Pristillägg får- och lammkött	14540	15 500
Svensk matpotatiskontroll	4425	4875
Sveriges potatisodlares riksförbund	2353	2544
Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-
organisationens bevarande	475	475
Bidrag till fraktkostnader för mjölk
och grädde	288	300
Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare	2000	4000
Stöd till odling av vallväxtfrö	6000	6000
Fonden för kollektiva åtgärder inom
biodlingen	300	300
Restitution av införselavgifter för
styckningsdetaljer av kött och fläsk
samt av införselavgifter för ost	6599	5000
Stöd till maltproduktionen	2000	1000
Sveriges exportråd	0	1500
Summa	114624	94374
Summa utgifter	572250	561574
Saldo vid utgången av resp. regleringsår	0	0

Fördelningsplanen för regleringsåret 1981/82 utgör enhgt riksdagens beslut 267,2 milj. kr. HärtiU kommer inflytande avgifter för fodermedelsimporten f.n. beräknade tiU 200 milj. kr., varvid fördelningsplanen omfattar 467,2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifter tiU 561,6 milj. kr., vilket innebär ett beräknat överskott av 94,4 mUj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen. Definitiv fördel-ningsplan för regleringsåret 1981/82 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret.

De ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgiftsmedel beräknas för regleringsåret 1981/82 helt ta i anspråk det beräknade överskottet av 94,4 milj. kr.

SammanstäUningen avseende regleringsåret 1981/82 skiljer sig på några punkter från de beräkningar som lagts fram i prop. 1980/81:190. Sålunda har utbyteshandel med nötkött med öststaterna minskats med 10 milj. kr. Vidare har utbyteshandel med kött och fläsk, som angavs till 50 milj. kr., tagits upp med beräknade tUlgängliga medel, 37,9 milj. kr., samt restitution av införselavgifter ökats med 3 milj. kr. tUl 5 milj. kr. Bidragen till Svensk matpotatiskontroU och Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 280000 kr. resp. 177000 kr., då nämnden tillstyrker ett tilläggsanslag för regleringsåret 1981/82 för ökade lönekostnader under år 1981 med dessa belopp. I enlighet med regeringens bemyndigande i regeringsbeslut den 17 december 1981 har 1,5 milj. kr. anslagits av medel inom fördelningsplanen och 1,5 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen för verksamhet vid Sveriges exportråd rörande främjande av export av högförädlade livsmedel.

Prop. 1981/82:209 26

I den mån tillgängliga medel utanför fördelningsplanen blir mer än 94,4 milj. kr. bör överskjutande belopp i första hand användas till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp tiU ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn tiU att 31,1, 4,8 resp. 0,3 milj. kr. för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79—1980/81.

Jag har inte något att erinra mot vad jordbmksnämnden anfört rörande införselavgiftsmedlens disposition under regleringsåren 1980/81 och 1981/ 82.

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt jordbruksnämnden att närmare överväga och framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utanför fördelningsplanen. Nämnden redovisar att den har påböijat ett sådant arbete och kommer senare att lämna förslag om användningen. För regleringsåret 1982/83 föreslår dock nämnden att medlen får tas i anspråk enligt hittUls tillämpade principer.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret 1982/83 inflyter 585,5 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 230 mUj. kr. fodermedel.

Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1982/83 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, som beräknas tiU 230 milj. kr. eller totalt 497,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden inte fram någon fördelningsplan för det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden bör återkomma med förslag till preliminär fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifter m. m. fr. o. m. den 1 juli 1982. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen, få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå tUl nämndens förfogande.

Jag har inget att erinra mot att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgtfter för viss utbyteshandel med brödsäd. Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras hela fettvamavgiften för en kvantitet motsvarande oljeinnehållet i den inhemska fröskörden, dock högsl motsvarande fettvamavgiften på den totala fettkonsumtionen. I detta sammanhang vill jag nämna att jordbruksnämnden i enlighet med regeringens bemyndigande och på grundval av ett förslag av kommittén för industrins råvamkostnadsutjämning tar ut införselavgift på stärkelse och importavgift på stärkelsederivat till teknisk industri fr. o. m. den I mars 1982.1 syfte att bidra till finansieringen av stärkelseregleringen får inflytande införselavgifler vid import av stärkelse för tekniskt bmk tillföras regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter. Detsamma gäller för importavgifter som erläggs vid import av derivat sedan därav täckts kostnaderna för exportbidrag m. m.

Prop. 1981/82:209 27

Medelsbehovet under regleringsåret 1982/83 för de ändamål utanför fördelningsplanen som jag anger i det följande bör i första hand täckas av införselavgiftsmedel.

För ulbyleshandel med kött och fläsk har nämnden beräknat 65 milj. kr. Av detta belopp bör 15 milj. kr., som avser utbyteshandel med nötkött med öststaterna, föras över till Svensk kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med kött och fläsk med andra länder, bör föras över tiU Svensk kötthandel i enlighet med de gmnder som redovisats i prop. 1978/79: 208.

Kostnaderna för pristillägg för får- och lammkött av 530 öre per kg bestrids under regleringsåret 1981/82 med 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område och med 15,5 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Jordbmksnämnden beräknar kostnaden för pristillägget till 25,5 milj. kr. under regleringsåret 1982/83. Jag föreslår att av pristillägget på får- och lammkött bekostas även för regleringsåret 1982/83 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område och resterande belopp, 15,5 milj. kr., med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Hämtöver kan nämnas att regeringen har bemyndigat nämnden att under regleringsåret 1981/82, inom ramen för Uvsmedelssubventionema, utbetala pristillägg på får- och lammkött.

TUl Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1981/82 av medel utanför fördelningsplanen reserverats högst 1 115000 kr. för upplysningsverksamhet på matpolalisområdel. För regleringsåret 1982/83 föreslås en höjning av beloppet till 1 200000 kr.

Ersättningen till SMAK för den officiella kontrollen av matpotatis föreslås uppgå tUl högst 3 737000 kr. I detta belopp ingår 100000 kr. för utvecklingsarbete. Nämnden föreslår också att SMAK skall få ett tUläggs-anslag på 280000 kr. för ökade lönekostnader under regleringsåret 1981/82. Nämnden avser att återkomma rörande ökade lönekostnader under regleringsåret 1982/83.

Jag har inget att invända mot dessa förslag.

Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) har för regleringsåret 1981/ 82 erhållit 2367000 kr. för sin verksamhet med effektivisering av matpotalisodlingen. Nämnden föreslår ett tilläggsanslag för regleringsåret 1981/82 med 177000 kr. för ökade lönekostnader under regleringsåret 1981/ 82 samt ett anslag av 2554000 kr. för regleringsåret 1982/83. Nämnden avser att återkomma rörande ökade lönekostnader under regleringsåret 1982/83. Nämnden redovisar att den vid bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har följt de anvisningar som gäller för myndigheternas anslagsframställningar. Jag har inget att erinra mot detta.

Stiflelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör i enUghet med nämndens förslag tillföras oförändrat 475 000 kr.

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit, utgå med 300000 kr. under regleringsåret 1982/83.

Prop. 1981/82:209 28

Vidare föreslås att nämnden under regleringsäret 1982/83 får disponera högsl 4 milj. kr. av avgiftsmedel utom fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskt foder för pälsdjursuppfödning som är hänföriig till införselavgifterna på fodermedel. Jag biträder även detta förslag.

För stöd till vallfröodlingen föreslår jordbruksnämnden för regleringsåret 1982/83 att 6 milj. kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mot detta förslag.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1981/82 förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. utom fördelningsplanen. Jordbruksnämnden föreslår att motsvarande belopp skall utgå under regleringsåret 1982/83. Jag har inget att invända mot detta under fömtsättning att 500000 kr. anslås inom fördelningsplanen.

För kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk föreslår nämnden att högst 600000 kr. av medel utom fördelningsplanen får användas under regleringsåret 1982/83. Som skäl för bidrag anförs att fiskproducenterna betalar ett högre pris än världsmarknadspriset för foder som används i produktionen, samtidigt som ett gränsskydd på konsumlionsfisk saknas. Med hänsyn till den särskilda översyn av användningen av införselavgiftsmedel som jordbmksnämnden påbörjat är jag inle nu beredd alt biträda detta förslag.

Kostnaderna för restUution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött ochfiäsk samt för ost beräknas av nämnden till 5 milj. kr. för regleringsåret 1982/83. Jag har inget att erinra mot denna beräkning.

För slöd till maltproduktionen bör enligt nämndens förslag 1 milj. kr. utgå under regleringsåret 1982/83. Jag biträder även detta förslag.

Med hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår jordbmksnämnden att en rörlig kredit på 120 milj. kr. får slå lill förfogande även under regleringsåret 1982/83 och att den får användas för ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag biträder förslaget med tillägget att krediten inte, utan regeringens särskilda medgivande, får användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk. Jag biträder också förslaget att i likhet med innevarande budgetår en rörlig kredit av 40 milj. kr. ställs till nämndens förfogande under budgetåret 1982/ 83 för råvamkostnadsutjämningen. Det bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur krediterna får utnyttjas och villkoren för detta.

3.3 Prisregleringen på sockerbetor och socker

Jordbruksnämnden föreslår efter överiäggningar och i samförstånd med Sveriges betodlares centralförening och Svenska Sockerfabriks AB samt nämndens konsumentdelegation en ettårig prisregleringsperiod för sockerbetor och socker omfattande tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1983. Förslaget har utformats med beaktande av vad som förordats i prop. 1980/ 81:190 om reglering av priserna på jordbmksprodukler, m.m. i fråga om

Prop. 1981/82:209 29

sockerbetsarealen för 1982 års odling (JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419). Riksdagens beslut innebär att sockerbetsarealen utökas med ytterligare 1000 ha under 1982 års odling till 53000 ha. Den utökade sockerbetsarealen utgör statens bidrag för att möjliggöra fortsatt drift vid sockerbmket i Karpalund.

I den nyss nämnda propositionen angavs vidare att en strävan med arealökningen borde vara att åstadkomma en minskning av fabrikspotatisodlingen. Frågan om förtur för potatisodlarna för år 1982 fick prövas vid kommande prisöverläggningar.

Under 1981 års odling övergick ca 270 ha från fabrikspotatis till sockerbetor. Jordbmksnämnden redovisar nu att den hcU" undersökt intresset från fabrikspotatisodlama för att byta till sockerbetor. Odlare med en sammanlagd areal på ytterligare 70 ha har uttryckt intresse för ett arealbyte. Nämnda odlare bör enligt nämnden i princip tilldelas önskad areal sockerbetor, om de förbinder sig att minska sin fabrikspotatisareal med lika många hektar och inte leverera fabrikspotatis på motsvarande andelar till stärkelsefabrik.

Koslnadskompensallonen till betodlarna har enligt förslaget beräknats tUl ca 54,4 milj. kr. medan ersättningen för inkomstföljsamhet föreslås bli ca 2,7 milj. kr. Detta innebär att gmndpriset för 1982 års betskörd bör höjas med 2,42 kr. tUl 24,18 kr. per 100 kg betor med en sockerhalt av 16%. Höjningen av betpriset motsvarar en partiprishöjning av socker med 18,81 kr. per 100 kg.

Arealbidraget till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bmket i Mörbylånga föreslås utgå oförändrat med 200 kr./ha kontrakterad areal. TiU odlare på Öland föreslås arealbidraget bli oförändrat 400 kr./ ha och till odlare på Gotland oförändrat 500 kr./ha. Bidragen bör liksom hittills finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

Jag biträder nämndens förslag till arealbidrag, kostnadskompensation och ersättning för inkomstföljsamhet till betodlarna.

Vad gäller kompensationen till sockerbolagel innebär förslaget att prisregleringen liksom tidigare endast bör avse strösocker. Av bolagets verksamhet vid raffinaderiet i Arlöv ingår i regleringen endast raffineringen av råsocker, såväl inhemskt som importerat. Detta innebär att bl.a. bitsocker- och su-apstiUverkningen liksom f. n. lämnas utanför regleringen.

Förslaget innebär vidare att sockerpriset den I juli 1982 bör justeras på grund av ökade kostnader. Korrigering av sockerpriset på gmnd av ändringar i oljepriset under prisregleringsperioden föreslås dämtöver ske när oljepriset har ändrats med minst ± 160 kr. per m.

Jordbmksnämnden föreslår att sockerbolaget för regleringsåret 1982/83 tillerkänns ca 33,3 milj. kr. varav ca 27,9 milj. kr. utgör ersättning för kostnadsökningar exkl. olja och ca 5,4 milj. kr. utgör definitiv ersättning för oljekostnadema för regleringsåret 1980/81. I kostnadskompensationen ingår viss ökad ersättning för merkostnaderna för bmken på Öland och

Prop. 1981/82:209 30

Gotland. Denna ersättning utgör ca 13 milj. kr. Därutöver erhåller bolaget 4,3 milj. kr. från sockerregleringsfonden som kompensation för dessa merkostnader.

Kostnadskompensationen om ca 33,3 milj. kr. innebär enligt nämnden en höjning av strösockerpriset (kvalitet K 5 i säck om 50 kg) med 10,99 kr. per 100 kg den I juli 1982. Tillsammans medför de föreslagna ökningarna av betpriset och sockerbolagets andel av partipriset på socker att strösockerpriset stiger med sammanlagt 29,80 kr. per 100 kg tiU 367,27 kr. per 100 kg. Nämnden begär att få genomföra prishöjningarna på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Nämnden föreslår vidare att ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar tUl 64,69 kr. per 100 kg.

Gränsskyddet föreslås liksom hittills utgöras av införselavgifter som tas ut på såväl råsocker som färdigt socker och sockerprodukter. Införselavgiften på su-ap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittUls motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas tiU produktens torrsub-stanshalt. Nämnden föreslår att vid behov får tas ut en försäljningsavgift på aUt socker som säljs inom landet. De uttagna avgiftema bör användas för att subventionera import av socker när världsmarknadspriset på socker är högre än det inhemska priset. Som världsmarknadspris på färdigt socker föreslås liksom hittills gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker ökad med kostnader för frakt m. m. till svensk hamn samt korrigerad för kvalitetsskillnader. Till skillnad från tidigare föreslås att fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek får faststäUas av jordbmksnämnden.

Sockerregleringsfondens intäkter utgörs av införselavgifter altemativt försäljningsavgifter. Från fonden föreslås få bestridas kostnaderna för fraktrabattering med 1,2 milj. kr. Från fonden föreslås dessutom kostnadema för arealbidragen finansieras tUl en beräknad kostnad av 3,5—4 milj. kr. samt en viss del, 4,3 mUj. kr., av ersättningen tiU sockerbolaget för merkostnadema vid sockerbmken på Öland och Gofiand. Vidare fömtsätts att fonden skaU få användas för exportbidrag avseende sockerhaltiga produkter som är föremål för extern prisutjämning samt till täckande av regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader. Jordbmksnämnden föreslår att den rörliga kredit som nämnden äger disponera hos riksgäldskontoret liksom hittills får anlitas för sockerregleringen.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag till reglering av sockertillverkningen för tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1983 samt förslaget till ersättning till sockerbolaget under regleringsåret 1982/83. Jag har i det föregående föreslagit att den rörliga kredit på 120 milj. kr. som stått till regeringens förfogande för bl.a. ändamål inom sockerregleringen under regleringsåret 1981/82 bör få användas för samma ändamål även under regleringsåret 1982/83.

I samband med uppdraget till jordbmksnämnden att avge förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1982

Prop. 1981/82:209 31

uppdrog regeringen åt nämnden att samtidigt lämna förslag till dels hur nuvarande underskott i sockerregleringsfonden skaU avvecklas, dels hur sockerregleringen i fortsättningen skall finansieras.

Jordbmksnämnden beräknar att underskottet i sockerregleringsfonden vid utgången av regleringsåret 1981/82 kommer att vara ca 45 milj. kr. Enligt nämndens förslag bör underskottet täckas genom bidrag från konsumenterna, sockerbolaget och betodlarna med en årlig inbetalning på resp. 3,5 milj. kr., 3,75 milj. kr. och 4 milj. kr. under en fyraårsperiod. Konsumenternas bidrag bör täckas genom överföring från fonderade försäljningsavgiftsmedel. Betodlarnas andel bör dras från betpriset och inbetalas av sockerbolaget tillsammans med bolagets egen andel. Den första inbetalningen bör göras under regleringsåret 1982/83. Jordbmksnämnden anför att om 1977 års jordbmkspolitiska beslut om 85-90% självförsörjning för socker inte ändras och som en följd härav högst 51 500 ha får odlas år 1983 bör inbetalningarna upphöra. Resterande underskott torde enligt nämnden då kunna täckas av inflytande införselavgifter.

För att underskottet inte skaU öka under regleringsäret 1982/83 föreslår jordbmksnämnden att sockerbolaget för skörd som överstiger 312000 ton vitsocker tUl sockerregleringsfonden skall inbetala ett belopp som motsvarar beräknade införselavgifter för därav undanträngd import. 60% av inbetalningen bör få dras av från likviden tUl betodlama. Om skörden blir lägre än 312000 ton bör enligt förslaget införselavgifterna för ökningen av importen sättas in i en fond för näringen, varvid 60% skall anses vara odlarnas andel och 40% sockerbolagets.

Jag biträder jordbmksnämndens förslag till avveckling av underskottet i sockerregleringen. Samtidigt vill jag, med anledning av vad nämnden har anfört, nämna att sockernäringskommittén ijanuari 1982 har avgett betänkandet (SOU 1982:6) Sockemäringen. Betänkandet remissbehandlas f. n.

3.4 Prisstödet till jordbruket i norra Sverige

Syftet med prisstödet i norra Sverige är att höja lönsamheten hos jordbmket i detta område tiU en nivå som är jämförbar med den som uppnås vid det mellansvenska jordbruket. Stödet utgår i form av pristillägg på mjölk, kött och fläsk samt till smågrisproduktion och getskötsel. Dessutom utgår ett särskilt prisstöd till rennäringen i form av pristillägg på renkött. Prisstödet till jordbruket utgår inom olika stödområden med varierande belopp. Bestämmelserna återfinns i förordningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbmk (omtryckt 1980:490, ändrad 1981:640) och i kungörelsen (1973:508) om prisstöd till rennäringen (ändrad senast 1981; 641).

Prisstödet till jordbruket i norra Sverige har under 1970-talet setts över vart tredje år. Den senaste översynen gjordes år 1979 och ledde till alt stödet enligt riksdagens beslut justerades per den 1 juli 1980 (prop. 1979/ 80:162, JoU 1979/80:47 och 49, rskr 1979/80:413). I propositionen uttalade

Prop. 1981/82:209 32

jag att en aUmän översyn av prisstödet borde ske vart tredje år. Om produktionskostnadema utvecklades på ett ogynnsamt sätt, borde dock prisstödet kunna justeras under perioden. Riksdagen biträdde de förslag till förbättring av prisstödet som framlades. Samtidigt uttalades att åtskilligt talade för en mera övergripande och parlamentariskt förankrad översyn av stödet till jordbmket i norra Sverige. Dessutom framfördes att en justering av prisstödet skulle kunna ske under treårsperioden så att dess syfte upprätthålls.

Mot bakgmnd av riksdagens beslut har jag med stöd av regeringens bemyndigande våren 1981 tillkallat en kommitté med uppgift att se över det statliga stödet tiU jordbmket i norra Sverige. Kommittén beräknas avge förslag om bl. a. prisstödet under hösten 1982.

Regeringen uppdrog åt statens jordbruksnämnd att under perioden den 1 juli 1980—den 30 juni 1983 följa, bedöma och redovisa effekterna av prisstödet till jordbmket i norra Sverige. Om produktionskostnaderna utvecklades på ett ogynnsamt sätt, skulle nämnden under perioden inkomma med förslag till de justeringar av prisstödet på olika produkter som bedömdes erforderliga för att stödets syfte skulle kunna upprätthållas. En av utgångs-punktema för bedömningen skulle vara förändringarna i PM-index. Jordbmksnämnden skulle vid uppdragets fullgörande samråda med lantbruksstyrelsen.

På grundval av jordbmksnämndens redovisning av kostnadsutvecklingen under perioden oktober 1979-oktober 1980 beslutade riksdagen om en uppräkning av prisstödet per den I juli 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 1980/ 81:36, rskr 1980/81:419).

LRF har i skrivelse till regeringen begärt en uppräkning av prisstödet från den I juli 1982. Jordbmksnämnden har efter samråd med lantbruksstyrelsen i sitt remissyttrande också lämnat en redovisning av sitt uppdrag och föreslagit att stödet räknas upp från den 1 juli 1982. Nämnden redovisar att PM-index under perioden oktober 1980-oktober 1981 har stigit med 12,5%. En uppräkning av stödnivån med PM-index ger enligt nämnden en ökad kostnad med ca 29 milj. kr. Jordbmksnämnden föreslår en uppräkning av stödet i enlighet härmed.

För egen del anser jag att en uppräkning av prisstödet till jordbmket i norra Sverige bör ske också i år. 1 avvaktan på resultatet av den översyn som f. n. sker av stödet bör dock uppräkningen göras något mindre än som föreslagits. Jag förordar att stödbeloppen höjs för de olika produkterna inom resp. stödområde med ca 9%. Motsvarande höjning bör ske av prisstödet till rennäringen. Kostnaderna för en sådan höjning beräknar jag till 20 milj. kr.

Jag föreslår att en uppräkning av stödnivåerna för mjölk bör ske enligt följande uppställning.

Nuve-	Förslag	Nuva-	Förslag	Nuva-	Förslag
rande		rande		rande
gtqdbe		stödbe-		stödbe-
IPPP		lopp		lopp
öre/kg	öre/kg	öre/kg	öre/kg	öre/kg	öre/kg

)	256	279	256	279	57	62
2	189	206	189	206	38	41
3	103	112	103	1)2	20	22
4	38	41	38	41	-	-

Stödet till smågrisproduktionen bör utgå med de belopp som framgår av följande tabell,

Prop. 1981/82:209 34

så de råvaror som ingår i dessa medel för den händelse att råvaroma i större utsträckning skuUe böija användas som gödselmedel. Jag föreslår därför att de aktuella avgiftsbemyndigandena får omfatta också de råvaror som ingår i färdiga gödselmedel.

I den mån bestämmelser som meddelas med stöd av de nu föreslagna avgiftsbemyndigandena av administrativa skäl måste utformas så att av-giftspUkt kommer att gälla i fråga om en vara också när varan såsom är fallet t. ex. med ammoniak tUlverkas eller införs för annat ändamål än som gödselmedel eUer som råvara tUl gödselmedel, kan befrielse från eller återbetalning av avgift medges med stöd av 25 § lagen om prisreglering på jordbmkets område.

En avgift som tas ut vid tiUverkning och import föranleder vissa problem när avgiften höjs. Det uppkommer då skilda prisnivåer för varor som tillverkats eller importerats före resp. efter avgiftshöjningen. För att undgå detta problem bör det i likhet med vad som enligt 9§ gäUer i fråga om fettvamavgiften vara möjUgt att ta ut en tiUäggsavgift på den mängd handelsgödsel som finns lagrad, när avgiftshöjningen sker. TiUäggsavgiften skall givetvis motsvara det belopp med vUket avgiften höjs. Den bör erläggas av den som yrkesmässigt säljer handelsgödselmedel. TiUäggsavgift skall således inte kunna tas ut av jordbmkare som lagrar gödselmedel för eget bmk. Bestämmelser om tiUäggsavgift på handelsgödselmedel bör tas in i lagen som ett nytt andra stycke i 9 §.

Enligt jordbmksnämndens förslag skall avgifter på handelsgödselmedel börja tas ut fr. o. m. den 1 juli 1982.1 överensstämmelse med vad jag nu har föreslagit i fråga om tilläggsavgift vid avgiftshöjning bör det ges möjlighet att ta ut avgift på de lager av gödselmedel som finns vid utgången av juni månad 1982. Därigenom undviks problemet med två prisnivåer samtidigt som det ekonomiska incitamentet tiU hamstring av gödselmedel tas bort. Med hänsyn härtill föreslår jag att regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, jordbmksnämnden får befogenhet att införa avgift på de lager av handelsgödselmedel som finns vid den tidpunkt när tUlverknings- och införselavgiften föreslås införd. Bestämmelser med denna innebörd bör tas upp som övergångsbestämmelser.

Den återbäring av avgiftsmedel som skall ske till andra näringar än jordbmket för den kostnadsökning som uppkommer tUl följd av nu föreslagna avgifter på handelsgödselmedel bör regleras genom särskilda föreskrifter som meddelas av regeringen. Regeringen bör kunna överlåta åt myndighet att meddela sådana föreskrifter. Bestämmelser med denna innebörd bör tas upp i en ny paragraf, 25 a §, i lagen om prisreglering på jordbmkets område. Som en följd härav bör också 27 § ändras.

I prop. 1981/82:120 om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m.m. har regeringen föreslagit att produkter under tulltaxenr 20.02 tillverkade av till tulltaxenr 07.05 hänförUga ärter och bönor blir fria från tuU och i stället förs över till jordbmksprisregleringen. Härigenom ges möjlighet att vid

Prop. 1981/82:209 35

import ta ut införselavgift för dessa produkter. Förslaget att föra dessa produkter till jordbmksprisregleringen föranleder en ändring av bilagan tiU lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område. Förslag till denna lagändring bör nu läggas fram.

Enligt lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m. skall tillverkare av gräddersättningsmedel för egen förbmkning erlägga särskild avgift för den fettvara som används i produkten. TiUverkning för förbmkning i eget hushåll är dock undantagen från avgift. Riksskatteverket föreslår i skrivelse den 18 augusti 1981 att nämnda lag upphävs, eftersom avgiftsintäkterna är små på gmnd av att gräddersättningsmedel numera tUlverkas i liten utsträckning för egen förbmkning. Därtill kommer att det föreligger betydande svårigheter att kontrollera att lagen efterlevs.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet föreslår jag att ifrågavarande lag upphävs. För den händelse gräddersättningsmedel i framtiden skuUe få ökad användning bör det finnas en möjlighet att införa en avgift på sådana medel, när en tillverkare av medlen utnyttjar dem för egen yrkesmässig förbmkning. Med hänsyn härtill föreslår jag att punkten k) i 7 § lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område ändras så att det finns möjlighet att ta ut avgift inte bara såsom f.n. vid tUlverkning av fettemulsioner för försäljning utan även vid tiUverkning av emulsioner för egen förbmkning.

De lagändringar som jag nu har föreslagit bör träda i kraft den 1 juli 1982.

I enlighet med det anförda har inom jordbmksdepartementet upprättats förslag tUl

1. lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,

2. lag om upphävande, av lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.

Förslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för budgetdepartementet.

Av lagförslagen torde enbart förslaget under 1 vara av den karaktär att det bör g. anskas av lagrådet. Lagförslaget får anses vara en viktig del av de förslag tUl prisreglering på jordbmksprodukler som jag tidigare har lagt fram. Mina förslag fömtsätter att regleringen kan böija tillämpas fr. o. m. den I juli 1982. Fördenskull krävs skyndsam behandUng av ärendet. Med hänsyn till nu anförda skäl bör enligt min mening remiss till lagrådet kunna underlåtas.

4 Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbmkets område.

Prop. 1981/82:209 36

2. antaga förslaget till lag om upphävande av lagen (1953:397) om
avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemul
sion m.m.,

dels föreslår riksdagen att

3. godkänna de av mig förordade gmnderna för reglering av priser m.m. på jordbmksprodukler utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juh 1982-den 30 juni 1984,

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1982/83 eller har influtit under tidigare regleringsår,

5. godkänna de av mig förordade gmnderna för reglering av priser m. m. på sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1982-den 30 juni 1983,

6. godkänna vad jag har förordat om prisstödet till jordbmket i norra Sverige,

7. medge att statens jordbmksnämnd för säsongmässig lagring av jordbmksprodukler under budgetåret 1982/83 får disponera en rörlig kredit på högst 250000000 kr. i riksgäldskontoret,

8. medge att statens jordbmksnämnd för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1982/83 får disponera en rörlig kredit på högst 50000000 kr. i riksgäldskontoret,

9. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbmksnämnd för ändamål inom jordbmksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1982/83 får disponera en rörlig kredit på högst 120000000 kr. i riksgäldskontoret,

10. medge att statens jordbmksnämnd för råvamkostnadsutjämning
under budgetåret 1982/83 får disponera en rörlig kredit på högst
40000000 kr. i riksgäldskontoret,

dels ock bereder riksdagen tillfälle att

11. ta del av den inom beredningens för livsmedels- och näringsfrå
gor sekretariat upprättade promemorian om beredningens verk
samhet.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Under anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnadema för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen, avbytarverksamheten och andra sociala satsningar inom jordbmket samt medel som ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

	1981/82	Beräknad ändring 1982/83
	1981/82	Statens jord-	Före-
		bruksnämnd	draganden
Anslag
Ersättning till följd
av livsmedelssubventioner	3195000000	-390000000	-390000000
I .åginkomstsatsning m.m.
inom jordbruket	420000000	-1-15000000	-1-15000000
Ersättning för inför-
selavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen	65000000	-	-
Prisuljämning	35000000	-33 500000	-33 500000
Särskilda undersökningar	670000	-1-50000	-
Summa (avrundad)	3 716000000	-408000000	-408000000

Statens Jordbruksnämnd

Jordbmksnämnden har dels i sin anslagsframställning, dels i sitt förslag tUl prisreglerande åtgärder på jordbmkets område för tiden den 1 juli 1982 —30 juni 1984 lämnat förslag till medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbmksnämnden beräknar under posten Ersättning tiU följd av livsmedelssubventioner ett belopp av 2805 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

TiU Låginkomstsatsning m.m. inom jordbmket för budgetåret 1981/82 disponerar nämnden 135 milj. kr. för leveranstillägg för mjölkproducenter, 20 milj. kr. för stöd tUl smågrisproduktionen samt 95 milj. kr. för avbytar-verksamhet inom jordbmket. EventueUa besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstUlägg för mjölk eller stöd till smågrisproduktionen

Prop. 1981/82:209 38

skall tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamheten. Vidare får 10 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbmket och 120 mUj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbmkama.

Jordbmksnämnden skaU vidare under budgetåret 1981/82 från anslagsposten stäUa 40 milj. kr. till lantbmksstyrelsens förfogande för tillfäUigt räntestöd till jordbmksföretag samt för administration härav. Hämtöver disponerar nämnden för tiUfalligt räntestöd under budgetåret 1981/82 återstående medel från budgetåret 1980/81 (ca 20 milj. kr.) samt 15 milj. kr. från anslagsposten Ersättning tUl följd av livsmedelssubventioner.

Jordbmksnämnden föreslår att stödet till smågrisproduktionen tas bort och att en övre åldersgräns på 65 år införs för erhållande av leveranstillägg på mjölk. Förslaget innebär att medelsbehovet minskar med ca 35 milj. kr.

För det tUlfalliga räntestödet beräknar nämnden kostnaderna till ca 55 milj. kr. Nämnden föreslår att detta belopp i sin helhet anvisas under förevarande anslagspost, varvid posten Ersättning tiU följd av livsmedelssubventioner minskas med 15 mUj. kr.

För avbytarverksamhet, företagshälsovård och socialförsäkring inom lantbmket föreslås samma belopp som för innevarande budgetår.

De föreslagna förändringarna innebär ett totalt beräknat medelsbehov för budgetåret 1982/83 av 435 milj. kr. Härvid har fömtsätts att de ca 35 milj. kr., som frigörs genom att vissa stödåtgärder bortfaller, får användas för föreslagna anpassningsåtgärder inom främst fläsk- och mjölkproduktionen. Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuella överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten på 65 milj. kr. för Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen fördelar sig med 55 milj. kr. på kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr. på kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår att 65 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för budgetåret 1982/83.

Kostnader för råvamprisutjämning till livsmedelsindustrin, vUka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera huvudsakligen genom en direktdestinerad utjämningsavgift. Den särskilda prisutjämningen för socker som används för framställning av dextran finansieras från förevarande anslag. Kostnaden beräknas för budgetåret 1982/83 tUl 1,5 milj. kr. Nämnden anser att denna kostnad alltjämt bör finansieras med medel från statsbudgeten. Särskild prisutjämning för den fördyring för viss Uvsmedelsindustri och teknisk industri som är en följd av tuUskyddet på vissa fetter bestrids också f n. av statsbudgetmedel. Kostnaderna härför beräknas tUl 6,2 mUj. kr. för budgetåret 1982/83. Den största kostnadsposten avser vissa fetter som främst används vid tillverkning av chokladvaror, för

Prop. 1981/82:209 39

vilka avgiftsfmansierad inlem prisutjämning tillämpas. Jordbmksnämnden har på regeringens uppdrag övervägt finansieringen av ifrågavarande prisutjämning och undersökt möjligheterna att avlasta statsbudgeten kostnadema för denna. Nämnden bedömer det möjligt att de närmaste budgetåren bekosta nämnda prisutjämning med medel ur den för hela råvamkostnadsutjämningen gemensamma utjämningskassan utan tillförsel av budgetmedel. Nämnden vidhåller dock sin tidigare framförda principiella uppfattning att behovet av denna prisutjämning är en direkt följd av tullar som tillfaUer statskassan varför frågan om budgetfinansiefing bör tas upp till ny prövning om medelsbrist uppkommer i utjämningskassan.

För anslagsposten Prisutjämning föreslår nämnden därför att 1,5 milj. kr. anslås för budgetåret 1982/83.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom jordbmksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1982/83 begär nämnden ett belopp av 720000 kr.

Föredraganden

Jag beräknar i likhet med jordbmksnämnden kostnaderna för livsmedelssubventioneringen på olika produkter för budgetåret 1982/83 till ca 2805 milj. kr. Av beloppet hänför sig drygt 2200 milj. kr. till subventio-nema på mjölk och ost och knappt 600 milj. kr. till subventionerna på kött och fläsk. Minskningen i förhållande till innevarande budgetår beror främst på att helårseffekten av de minskningar av livsmedelssubventionerna som har skett per den 1 oktober 1981 och den I januari 1982 uppnås budgetåret 1982/83.

För låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket beräknar jag i enUghet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Kostnadema för livsmedelssubventionema inkl. låginkomstsatsning m. m. kan således beräknas tiU ca 3 300 milj. kr.

Beträffande prisutjämningen gör jag den bedömningen att prisutjämningen tUl följd av tullskyddet på vissa fetter bör finansieras med medel ur den för prisutjämningen gemensamma utjämningskassan. Härmed uppnås en besparing på statsbudgeten av ca 6,2 milj. kr. för nästa budgetår. Prisutjämningen för socker som används vid framställning av dextran bör dock finansieras av budgetmedel.

Med hänvisning tiU sammanstäUningen och till vad jag tidigare har anfört beräknar jag anslaget till 3 308 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att tiU Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 3308000 000 kr.

Prop. 1981/82:209 42

INNEHALLSFÖRTECKNING

t INLEDNING

2 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET

3 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH JORDBRUKSPOLITISKA BAKGRUNDEN

4 NUVARANDE SYSTEM FÖR INFLATIONSSKYDD,
INKOMSTFÖLJSAMHET OCH GRÄNSSKYDD

5 JORDBRUKSPRISREGLERINGENS ALLMÄNNA
UTFORMNING FÖR PERIODEN 1 JULI 1982 -
30 JUNI 1984

5.1 Jordbrukarnas inkomster från eget ar
bete och eget kapital, m m

5.2 Medel för etableringsstöd ooh till konsumtionsstimulerande åtgärder

5.3 Kostnadsutvecklingen inom jordbruket

5.4 Kostnader för uppsamling och förädling

5.5 Prisgränssystemet m m

5.6 Utbyteshandel

5.7 Prissättningen på spannmål

5.8 övrigt

6 ÅTGÄRDER FÖR KONSUMTIONSSTIMULANS OCH
PRODUKTIONSANPASSNING

6.1 Inledning

6.2 Konsumtionsstimulerande åtgärder

6.3 Produktionsbegränsade åtgärder

6.3.1 Investeringskontroll

6.3.2 Statligt investeringsstöd

Prop. 1981/82:209 43

Innehållsförteokning, fortsättning

6.3.3 Höjd oljekraftfoderavgift

6.3.4 Införande av en övre åldersgräns
på 65 år för erhållande av leve
ranstillägg på mjölk

6.3.5 Ersättning till producenter mellam
60 oeh 65 år för att upphöra med
mjölkproduktion före uppnådd pen
sionsålder

6,	.3.	.6
6,	.3.	*■ 7*
6,	.3.	.B
6,	.3.	.9
6,	.3.	,10

Tvåprissystem för mjölk

Minskad nötköttsproduktion genom slaktpremier för kvigkalvar

Slaktpremier för smågrisar

Slaktpremier för dräktiga siiggor

Borttagande av stödet till smågrisproduktionen

6.3.11 Betalning för tomma stallplatser för slaktsvin

6.3.12 Genomförande av åtgärderna

7 HANDELSGÖDSELAVGIFT

8 RÄNTE- OCH ETABLERINGSSTÖD

8.1 Aweokling av nuvarande tillfälliga räntestöd

8.2 Etablerlngsstöd

9 AI»{INISTATIONSKOSTNADER FÖR. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER

10 AVBYTARVERKSAMHET, SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD,
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH ANNAN LÅGINKOMSTSATS
NING

Prop. 1981/82:209 44

Innehållsförteckning, fortsättning

11 PRISREGLERINGEN PA OLIKA PRODUKTER

11.1 Tillverkningsavgiften på ersättningsprodukter för grädde

11.2 Avlösning av 0,8 öres debitering vid leverans av mjölk och grädde isk säljfärdiga enheter

12 INFÖRSELAVGIFTER M M

12.1 Införselavgiftsmedel m m för I98O/81

12.2 Införselavgiftsmedel m m för 1981/82

12.3 Införselavgiftsmedel m m för 1982/83

12.4 Huvudsaklig medelsdiposition av införsel
avgiftsmedel m m regleringsåren 1980/81
och 1981/82

12.5 Kassan för råvarukostnadsutjämning

12.6 Rörliga krediter

13 HEMSTÄLLAN

14 BESLUTSMENING

Bilaga 1 Förslag till lag om ändring av lagen (1967:340) ooi prisreglering på jordbrukets område

Bilaga 2 Kopia av skrivelse 1981-12-11 från Svensk mat potatiskontroll

Bilaga 3 Kopia av skrivelser 198I-II-II ooh 1981-12-03 frän Sveriges potatisodlares riksförbund

Bilaga 4 Kopia av skrivelse 1982-01-13 från lantbruks-styrelsen angående ekonomiskt stöd till biodlingen

Bilaga 5 Kopia av skrivelser 1981-04-14 ooh 1982-03-11 från Sveriges fiskodlares förening

Här uteslutna.

Prop. 1981/82:209 45

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-03-24 Dnr 402-255/82

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd angående prisreglerande åtgärder på jord-brukets område för tiden den 1 Juli 1982 - den-30-juni—184-m-a

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt jordbruksnämnden (JN) att, efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och JNs konsumentdelegation, lämna förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för tiden efter den 30 Juni 1982. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i riksdagens beslut 1977 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken m m (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Betänkandet "översyn av vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen" (Ds Jo 1981:10) överlämnades samtidigt till nämnden för att beaktas vid överläggningarna.

Regeringen uppdrog samtidigt åt JN

att närmare överväga och framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utanför fördelningsplanen samt

1 Med begreppet "parterna" avses i det följande JN, som företräder staten, och de båda delegationerna.

Prop. 1981/82:209 46

att överväga och framlägga förslag rörande behovet och möjligheterna till samordning av de rörliga krediter m m i riksgäldskontoret som f n står till förfogande för olika ändamål inom jordbruksprisregleringen .

Efter avslutade överläggningar lägger JN härmed fram förslag till prisreglerande åtgärder efter den 30 juni 1982. Förslagen har biträtts av de i överläggningarna deltagande delegationerna. I frågor som berör lantbruksstyrelsen har samråd skett mellan myndigheterna.

Vidare överlämnar JN redovisningar för införselavgiftsmedel för regleringsären 1980/81, 1981/82 oeh beräkningar av sådana medel för 1982/83. Redovisnltgarna åtföljs av förslag till disposition av nedlen.

överläggningar om en ny prisregleringsperiod påbörjades i december 1981. Som underlag för sina bedömningar har JN och delegationerna utöver det ovan angivna betänkandet haft ett omfattande ekonomiskt- statistiskt material som belyser läge ooh utveckling för de tre Jordbrukspolitiska målen - inkomstmålet, produktionsmålet oeh effektivitetsmålet. Utredningar har bl a lagts fram angående jordbrukarnas levnadsstandard och inkomstförhållanden. Jordbrukarnas arbetsinsatser, produktionsutvecklingen inom jordbruket samt utvecklingen av jordbrukets kostnader ooh priser. Vidare har presenterats utredningar avseende dels åtgärder för produktionsanpassning m m, dels utredningar 00 regleringstekniska frågor.

2 SAMMANFATTNING AV FÖRSLAGET

JN, Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen har enats om ett förslag till prisreglering som omfattar tvåårsperioden 1 Juli 1982 - 30 juni 1984.

Prop, 1981/82:209 47

De senaste årens utveckling i svensk samhällsekonomi, med hög Inflation, kraftiga kostnadsökningar på jordbrukets produktionsmedel , sjunkande realinkomster ooh realt minskade livsmedels-subventioner , har medfört sjunkande efterfrågan på livsmedel. Om inte åtgärder vidtas förutses betydande produktionsöverskott under de närmaste åren - främst av kött och fläsk - som i huvudsak måste avsättas till låga priser utomlands. För att uppnå inkomstmålet, enligt vilket Jordbrukarna bör tillförsäkras en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår, måste balans skapas mellan produktion ooh efterfrågan. Sådan balans har också förutsatts gälla på animaUeområdet i de jordbrukspolitiska riktlinjerna från 1977.

Förslaget innehåller åtgärder som syftar till att stimulera konsumtionen och begränsa produktionen.

Särskilda medel, 75 Mkr den 1 juli 1982 oeh ytterligare 37,5 Mkr den 1 juli 1983, avsätts för konsumtionsstimulerande åtgärder -bl a rabatter till skolor - och till ett särskilt etablerlngsstöd för nystartade jordbrukare.

Stödet till smågrisproduktionen föreslås upphöra. Leveranstillägget på mjölk föreslås slopat för pensionärer. Därutöver kan ytterligare åtgärder övervägas. Bl a kan avgiftema på kraftfoder komma att höjas utöver vad som krävs för att skydda fodersädspriserna. Äldre mjölkproducenter kan komma att erbjudas att mot ersättning sluta sin produktion. Inom mjölkproduktionen kan ett tvåprissystem övervägas. Frågan om en tidsbegränsad investeringskontroll har diskuterats. Parterna har dock inte kunnat enas om en sådan åtgärd.

En avgift på handelsgödsel föreslås.

Prop. 1981/82:209 48

Avtalet är i övrigt uppbyggt enligt i stort sett nuvarande principer. Detta innebär bl a att överläggningar om ersättningen till jordbrukarna för eget arbete och eget kapital skall äga rum en gång om året. Härvid skall liksom hittills löneutvecklingen för de stora kollektiven på arbetsmarknaden beaktas. Hänsyn skall också kunna tas till de olika förhållanden som påverkar jordbrukarnas ekonomiska och sociala standard. Liksom tidigare skall rationaliseringsvinsten beaktas. Denna kan dock under de närmaste åren komna att bli lägre än vad som varit fallet under 1970-talet.

Enligt förslaget tillförs jordbruket den 1 juli 1982 utöver rationaliseringsvinsten ett belopp om 50 Mkr 1 inkomstföljsamhet. Den 1 Januari 1983 förutsätts ersättning utgå motsvarande förtjänstutvecklingsgarantin för de stora lönekollektiven. Hänsyn föreslås dessuton tas till en eventuell tillämpning av prisgarantiregeln i löneavtalen.

överläggningar can inkomstföljsamhet för det andra avtalsåret föreslås ske våren 1983.

Jordbruket och viss livsmedelsindustri bör, liksom under innevarande prisregleringsperiod, få kompensation för sina kostnadshöjningar på i huvudsak samna sätt som hittills. Detta innebär bl a att jordbruket varje halvår föresläs tillföras belopp med ledning av utvecklingen av produktionsmedelsprisindex (PM-index). Jordbruket tillfördes förra året ett belopp om 100 Mkr för vissa eftersläpningseffekter i kostnadskompensationen. Detta belopp föreslås kvarstå ytterligare minst ett är varvid överläggningar upptas rörande läget inför 1983/84.

Prop. 1981/82:209 49

3 DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH JORDBRUKSPOLITISKA BAKGRUNDEN

Samhällsutvecklingen under första delen av 1970-talet präglades av relativt god ekonomisk tillväxt, ökad köpkraft och snabb teknisk utveckling i jordbruket. Till skillnad mot 1960-talet rådde i mitten av 1970-talet i stort sett balans mellan produktion ooh konsumtion. Livsmedelssubventionernas införande motverkade prisstegringarna vilket gynnade avsättningen av jordbruksprodukter. Under mitten av 1970-talet minskade industrins efterfrågan på arbetskraft ooh därmed möjligheterna till alternativa sysselsättningar utanför jordbruket.

Den internationella livsmedelskrisen 1973 - 74 samt regionalpolitiska ooh miljömässiga hänsyn kom under 1970-t:alet att påverka jordbrukspolitikens utformning.

Bl a mot denna bakgrund tillkom 1977 års Jordbrukspolitiska beslut (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103), vars huvudmål är följande;

De som är sysselsatta inom jordbruket bör tillförsäkras en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Inkomstmålet är sedan 1977 ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken. ,

Landets naturliga resurser för jordbruksproduktion skall utnytt.ias. Jordbruksproduktionen skall vara tillräckligt stor och fördelad över hela landet för att säkra befolkningens försörjning med nödvändiga livsmedel i fred ooh vid en avspärrning (produktionsmålet). Produktionsmålet motsvarar i stort sett 100 % självförsörjning i fred för alla viktiga jordbruksprodukter. För spannmål har ett överskott accepterats genom att åkerarealen förutsätts bibehållas i stort sett oförändrad. Vissa andra delmål har också specificerats .

4 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 209

Prop. 1981/82:209 50

Produktionen bör bedrivas effektivt så att priserna ur konsumentsynpunkt blir rimliga (effektivitetsmålet). Uppbyggnaden och vidmakthållandet av effektiva familjeföretag skall i första hand främjas.

Ekologiska och miljömässiga aspekter bör beaktas och jordbrukspolitiken bör ges en sådan inriktning att jordbruket ooh därtill knutna verksamheter kan medverka till en aktiv regionalpolitik.

De olika Jordbrukspolitiska målen och medlen påverkar varandra i hög grad liksom mål och medel i annan ekonomisk politik. De kan således antingen verka i gemensam riktning eller stå i konflikt med varandra. I den konkreta utformningen av de Jordbrukspolitiska målen måste därför ske en sådan balansering att mål/medelkonflikterna ej blir för stora. Detta har ookså förutsatts i de jordbrukspolitiska riktlinjerna.

För att exemplifiera det nyss anförda kan nämnas samspelet mellan inkomstmål och produktionsmål. Inkomstmålet är som nyss nämnts ett huvudsyfte för jordbrukspolitiken, men inkomstmålet är också ett medel för att nå produktionsmålet. För att jordbruks- produktionen skall kunna upprätthållas - i varje fall på längre sikt - i den omfattning som statsmakterna angett måste de som är sysselsatta inom livsmedelsproduktionen ges tillräckliga inkomst- och lönsamhetsvillkor så att de väljer att stanna inom denna produktion. A andra sidan kan en alltför hög lönsamhet ge upphov till för stor produktion, vilken då får avsättas till ofta betydligt lägre priser utomlands än på den svenska mark- nåden. Liknande samspel eller konflikter kan uppstå även i fråga cm effektivitetsmålet.

Prop. 1981/82:209 51

Inkomstmålet ha.- ej närmare konkretiserats i de Jordbrukspolitiska riktlinjerna. Det är dessutom svårt att i inkomsthänseende jämföra jordbrukare som är företagare med andra grupper i samhället, främst löntagare. Vidare förekommer stora variationer inom jordbrukarkollektivet t ex mellan nyetablerade och sedam länge etablerade jordbrukare, mellan självägande och arrenda-torer, mellan Jordbrukare i olika delar av landet samt mellan större och mindre Jordbruksföretag. Ett omfattande utredningsmaterial har tagits fram för att belysa nu nämnda förhållanden. Trots detta föreligger ändå stora svårigheter att göra helt rättvisande bedömningar.

Under senare år har utvecklingen i svensk samhällsekonomi skärpt konflikterna mellan de jordbrukspolitiska målen och försvårat möjligheterna att tillgodose dem. Bl a till följd av ökade energipriser och en hög räntenivå har kostnaderna i jordbruket ökat. Den ekonomiska utvecklingen har bl a medfört sänkta realinkomster för stora konsumentgrupper, vilket minskat efterfrågan på främst kött och fläsk. Vidare har det statsfinansiella läget medfört en minskning av livsmedelssubventionerna, vilka tidigare medverkat till att upprätthålla en hög efterfrågan.

Denna utveckling med minskad konsumtion av vissa jordbruksprodukter ooh en viss fortsatt ökning av produktionen har medfört att besvärande överskott uppstått, främst på kött och fläsk samt ägg. överskott kan också förutses för mejeriprodukter. Om inte åtgärder vidtas förutses ökade produktionsöverskott under de närmaste åren som i huvudsak måste avsättas till låga priser utomlands. Dessa överskott medför stora svårigheter att upprätthålla jordbrukarnas inkomster, eftersom ökade exportkostnader kommer att medföra minskade avräkningspriser. En förutsättning för att inkomstmålet skall kunna uppfyllas är därför att balans skapas mellan produktionen och inhemsk efterfrågan. Sådan balans har också förutsatts gälla på animaUeområdet i de Jordbrukspolitiska riktlinjerna från 1977. Mot denna bakgrund föreslås i det följande vissa åtgärder som syftar till att stimulera konsumtionen och begränsa produktionen.

Prop. 1981/82:209 52

4 NUVARANDE SYSTEM FÖR INFLATIONSSKYDD, INKOMSTFÖLJSAMHET OCH PRISREGLERING

Inflationsskyddet under de båda senaste regleringsperioderna (1 juli 1978 - 30 juni 1981 resp 1 juli 198I - 30 juni 1982) har syftat till att ge jordbruket och viss livsmedelsindustri kompensation för prisstegringar på inköpta förnödenheter och för ökade lönekostnader. Vidare har avsetts att följsamhet skall nås för jordbrukarnas inkomster av eget arbete ooh eget kapital till inkomstutvecklingen för jämförbara grupper.

Justeringar av priser och införselavgifter till följd av prisutvecklingen för inköpta produktionsmedel har skett varje halvår under perioden, per den 1 juli och per den 1 januari, överläggningar om ersättningen för eget arbete ooh eget kapital har i princip skett en gång om året (per den 1 Juli).

Till grund för kostnadskompensationen till Jordbruket har legat utvecklingen av priserna för Jordbrukets produktionsmedel, mätt enligt lantbruksekonomiska samarbetsnämndens produktionsmedels prisindex (PM-index). Beträffande kostnaderna för uppsamling ooh förädling inom ramen för jordbruksprisregleringen har kostnaderna kompenserats med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen. Som utgångspunkt för överläggningarna om denna kompensation har legat kostnadskalkyler som granskats av stråtens pris- ooh kartellnämnd (SPK).

Till utgångspunkt för Justeringarna av prisnivån, enligt regeln om inkomstfölJseunhet, har legat löneutvecklingen för de stora kollektiven. Därvid har beaktats rationaliseringsutvecklingen inom näringen. Vidare har beaktats ändringar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad gäller den s k egenavgiften. Även andra ändrade förutsättningar för näringen till följd av statsmakternas beslut har kunnat tas upp för att efter överläggningar beaktas vid prissättningen.

Av tablån nedan framgär de belopp som utgått inom jordbruksregleringen fr o m den 1 Juli 1978.

		Kompensation	för kostnads-	Belopp för	övr:	.gt	Summa
		utvecklingen		inkomstfölj-	Mkr		Mkr
		Mkr	Uppsamling och	samhet (inkl sociala kostnader ),m m Mkr
		Jordbruket	Uppsamling och	samhet (inkl sociala kostnader ),m m Mkr
			förädling
1 juli	1978	333,9	43,9	- 4,5			373,3
1 jan	1979	161,8	45,1	50,6			257,5
1 Juli	1979	346,0	54,2				400,2
1 jan	1980	645,7	70,6	133,6			849,9
1 juli	1980						1 170,01
1 Jan	1981	686,1	174,9	43,9	17,	,3	922,2
1 juli	1981	942,0	220,5	30,0	- 9,	,2	1 183,3
1 Jan	1982	691,4	180,0	44,6	-19,	,8	896,2
Sunma		••	••	••	-•		6 052,6

1 Vid överläggningarna rådde olika uppfattningar om hur beloppet skulle framräknas men enighet nåddes om totalbeloppet, 1 170 Mkr.

Den åsyftade prisnivån inom landet upprätthålls genom två olika regleringar, nämligen dels genom ett särskilt gränsskydd i form av införselavgifter som erläggs på importerade livsmedel, dels genom marknadsregieringar inom landet. Genom de sistnämnda avsätts pristryckande överskott antingen inom landet eller pä export.

Prop. 1981/82:209 54

5 JORDBRUKSPRISREGLERINGENS ALLMÄNNA UTFORMNING FÖR

PERIODEN 1 JULI 1982 - 30 JUNI 1984

5.1 £ordrukarna£ j.nkomser £rån_ejge 'JSJE.'

ka£ia 1, _m_m

Enligt statsmakternas beslut (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) skall, som tidigare nämnts, ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken vara att tillförsäkra dem som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet en ekonomisk och social standard, som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Detta syfte skall särskilt beaktas vid prissättningen på jordbruksprodukterna. I propositionen och utskottsutlåtandet har inkomstmålet inte preciserats och det har inte heller angetts vilka grupper som skall jämföras och hur Jämförelsen skall tillgå. Det framhålls att hänsyn måste tas till säväl ekonomisk som social standard, varför det är svårt att göra exakta mätningar.

I första hand skall enligt nämnda beslut inkomstmålet avse heltidssyssélsatta inom jordbruket. Rimliga krav skall också ställas på effektivitet i produktionen. Enligt beslutet är det nödvändigt att göra särskilda låginkomstsatsningar för att inkomstmålet skall uppnås för så stora grupper Jordbrukare som möjligt. En strävan skall därvid vara att nå en ökad utjämning av inkomsterna mellan olika jordbrukarkategorier. Likaså skall enligt beslutet såsom hittills utgå särskilt stöd till jordbruket i norra Sverige för att kompensera de högre produktionskostnaderna som där föreligger. Detta är en förutsättning om inkomstmålet skall avse sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet.

Det anses vidare i riksdagsbeslutet speciellt värdefullt att, inom ramen för särskilda låginkomstsatsningar, åtgärder kunnat vidtas för att förbättra Jordbrukarnas sociala standard, bl a i form av avbytarverksamhet.

Prop. 1981/82:209 55

Beträffande systemet för inkomstföljsamhet framhålls i jordbruksutskottets utlåtande att inflationsskyddets grundkonstruktion bör bibehållas och kompletteras med ett system för inkomstföljsamhet enligt i huvudsak tidigare tillämpad metod. Detta innebär inte någon låsning i fråga om detaljerna för utformningen av inflationsskyddet ooh inkomstföljsamheten. Det bör sålunda vid överläggningarna finnas utrymme för successiva anpassningar med hänsyn till utvecklingen och vunna erfarenheter.

Parterna är nu överens om att i första hand bör även i fortsättningen statistiskt material rörande löneutvecklingen för de stora kollektiven beaktas. Parterna är ookså ense om att söka bredda Jämförelseunderlaget. Även inkomst- och lönsamhets-förhållanden för andra småföretagargrupper bör kunna beaktas, när ett tillförlitligt statistiskt underlag härför föreligger. Vid, .de_ årliga överläggningarna om inkomstföljsamheten bör möjligheter vidare föreligga att ta hänsyn till de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom jordbruket.

Rationaliseringsutveoklingen inom näringen bör beaktas på i princip samma sätt som under nuvarande prisregleringsperiod. Parterna är emellertid ense om att rationaliseringsvinsten under kommande prisregleringsperiod, bl a till följd av minskad produktionsvolym, kan komma att bli lägre än vad som varit fallet under 1970-talet.

Ändringar av arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad gäller den s k egenavgiften, bör liksom hittills beaktas vid första möjliga Justeringstillfälle. Även andra ändrade förutsättningar för näringen under regleringsperioden - t ex ändringar i beskattningsregler - till följd av statsmakternas beslut bör kunna tas upp till överläggningar och efter överenskommelse beaktas vid prissättningen.

Prop. 1981/82:209 56

Parterna har enats om att fr o m 1 juli 1982 avveckla det särskilda stödet till smågrisproduktionen samt att undanta ålderspensionärer från att erhålla leveranstillägg på mjölk. Det har förutsatts att de medel som nu utgår för dessa ändamål även fortsättningsvis får användas för produktionsanpassningsåtgärder främst inom fläsk- och mjölkproduktionen samt för åtgärder inom låginkomstsatsningarnas ram (se vidare avsnitt 6 ooh 8). I övrigt bör de låginkomstsatsningar ooh andra sociala satsningar som hittills gjorts fortsätta efter i huvudsak samma grunder som förut ooh utgå inom ramen för de överenskommelser som kan komna att träffas.

Parterna har nu överenskommit att jordbruket, utöver vad som kan erhållas genom rationaliseringar, bör tillföras ett belopp om 50 Mkr den 1 juli 1982. Vid de överläggningar som förutsätts ske inför den 1 januari I983 bör ersättning utgå motsvarande förtjänst-/löneutveoklingsgarantin för de stora lönekollektiven samt hänsyn tas till en eventuell tillämpning av den s k prisgarantiregeln i löneavtalen.

överläggningar om inkomstföljsamheten för det andra avtalsåret fär ske inför den 1 Juli 1983.

Parterna är ense om att ytterligare fördjupa studierna om arbetsinsatserna i jordbruket. Vidare bör resurser sättas in för att inkomstutvecklingen för olika typer av jordbruk skall kunna beräknas med större tillförlitlighet än för närvarande. Härmed avses t ex heltidsjordbrukare med låg sysselsättning utanför jordbruket resp deltids jordbrukare, nystart:ade jordbrukare kontra etablerade ooh jordbruk med olika produktionsinriktning.

Omfattningen av detta utredningsarbete blir beroende av i vilken utsträckning särskilda medel ställs till förfogande.

Prop. 1981/82:209 57

5.2 ?leel_ fö£ £tablering£sWd och jtiH
konsumionssimulerande åtgärder

Parterna har enats om att Jordbruket den 1 juli 1982 bör tillföras ett belopp om 75 Mkr som skall användas till konsumtionsstimulerande åtgärder och för etablerlngsstöd (se vidare avsnitt 6 och 8). Den 1 Juli I983 bör ytterligare 37,5 Mkr tillföras för detta ändamål. För etableringsstödet har kostnaderna under 1982/83 beräknats till ea 30 Mkr ooh under 1983/84 till ca 45 Mkr. Återstående medel bör användas till konsumtionsstimulerande åtgärder.

Medlen kan ställas till förfogande antingen genom prishöjningar eller genom att nya budgetmedel tillförs varvid i senare fallet dessa bör avräknas från totalbeloppen fr o m den 1 juli 1982 resp den 1 juli 1983. Väljes alternativet prishöjningar kan medlen tillföras regleringsekonomin antingen genom omfördelning av livsmedelssubventionerna eller genom avgifter pä produktionen.

5.3 Kostnadsutve£klingen_inom Jo£druket

JN och delegationerna är ense om att under den tvååriga prisregleringsperioden (1 juli 1982 - 30 juni 1984) bör mittpriaer, prisgränser ooh införselavgifter Justeras varje halvår per den 1 juli och den 1 januari. Till gnuid för justeringarna bör i enlighet med prop 1977/78:19 läggas normerade värdevolymer över jordbnikets kostnader för Inköpta produktionsmedel och utvecklingen av produktionsmedelsprisindex (PM-index).

Justeringsbeloppet bör beräknas genom att utvecklingen av PM-index under närmast föregående halvårsperiod, oktober-april resp april-oktober multipliceras med den normerade värdevolymen för jordbrukets kostnader. Med normerad värdevolym avses här jordbrukets totala kostnader (exklusive kostnader för eget arbete.ooh eget kapital) under ett normalt år.

Prop. 1981/82:209 58

Liksom hittills bör kostnadskompensationen utgå enbart för den produktion som avsätts inom landet (inkl utbyteshandel). Fördelningen av kompensationsbeloppet på olika produkter bör ookså ske på grundval av inom landet försålda kvantiteter. Den normerade värdevolymen för jordbrukets kostnader bör således reduceras med exportproduktionens andel (exkl utbytesexport). Exportproduktionens andel bör beräknas som exportintäkternas andel av totala produktionsvärdet. Den reducerade värdevolymen bör användas som underlag vid beräkning av kompensationsbeloppet. Motsvarande reducering bör också göras vid beräkning av kostnader för uppsamling och förädling samt vid beräkning av de belopp som tillförs i inkomstföljsamhet.

I likhet med tidigare bör värdevolymen oniräknas en gång per regleringsår. Vid övriga regeltillämpningar bör den justeras med hänsyn till utfallet vid närmast föregäende Justeringstillfälle.

Möjligheter bör även fortsättningsvis föreligga att vid regeltillämpningarna ta upp till övervägande huruvida det registrerade indexutfallet ger en rättvisande bild av den faktiska kostnadsutvecklingen. PM-index registrerar inte förändringarna i kostnaderna för den lejda arbetskraften i jordbruket. Om det kan påvisas att markanta awikelser från faktisk kostnadsutveckling (inkl för den lejda arbetskraften) föreligger, som leder till inte avsedda effekter, bör detta kunna beaktas vid inflationsskyddets tillämpning.

Under överläggningara har frågan om kompensationen för avskrivningskostnaderna diskuterats. Parterna har enats om att Jord-bmiket under normala förhållanden bör kompenseras för avskrivningskostnaderna enligt nuvarande principer. Under perioder med t ex starka förändringar i investeringsvolym och inflation samt stora ändringar i den ekonomiska politiken, som markant ändrar förutsättningarna för beräkningarna, kan överläggningar om kompensationen för avskrivningskostnaderna tas upp en gäng per år i samband med diskussionerna om inkomstföljsamheten. Sådana överläggningar kan ske första gängen inför den 1 Juli 1983.

Prop. 1981/82:209 59

övriga kostnader bör kompenseras enligt nu gällande riktlinjer.

För posten köpfodermedel i PM-index skall såsom tidigare tillämpas ett tremånadersmedeltal. Köpfodermedelsposten i PM-index påverkas av ändringar i införselavgifter på fodermedel inom jordbruksprisregleringen. Inflytande införselavgifter, som tillförs jordbruket, påverkar storleken av beloppet för avgiftsmedel inom fördelningsplanen.

Dessa förhållanden kan i vissa fall leda till att över- eller underkompensation för jordbruket uppkommer vid regelutlösningar. Det belopp som skall tillföras jordbruket vid regelutlösningar bör därför, på sätt som hittills skett, korrigeras vid ändringar i influtna införselavgifter på fodermedel.

Det sagda innebär att, om avgiftsmedlen under ett regleringsår överstiger 68 milj kronor, skall överskjutande medel - utom för fodersäd utöver normerade kvantiteter - avdras från beloppet för kostnadskompensation. Understiger beloppet 68 milj kronor, skall ingen korrigering ske.

Parterna är ense om att den avgift på handelsgödsel som föreslås införd (se avsnitt 7) i likhet med vad som gäller för fodermedel inte bör kompenseras inom inflationsskyddet via PM-index, eftersom intäktema av denna avgift förutsätts användas inom jordbruksprisregleringen .

Oordbruket tillfördes den 1 juli 1981 ett engångsbelopp om 100 Mkr som kompensation för vissa eftersläpningseffekter i kostnadskompensationen. Då denna effekt delvis kvarstår har parterna enats om att beloppet bör utgå också under 1982/83. Den 1 juli 1983 bör, med hänsyn till inflationens ooh kostnadskompensa-tionens utveckling, prövas om beloppet skall utgå också för tiden därefter.

Prop. 1981/82:209 60

5.4 Kotnae£ £ö£ up£saml.ing_ooh_f2rdling

Beträffande kostnaderna för uppsamling och förädling inom ramen för Jordbruksprisregleringen har parterna enats om att kompensationen under regleringperioden bör utformas på i huvudsak samma sätt som tidigare. Hänsyn bör således tas till den faktiska kostnadsutvecklingen, varvid även prisutvecklingen för biprodukter vid slakt bör beaktas till 75 $. Utgångspunkt för överläggningarna om denna kompensation bör vara kostnadskalkyler som granskats av SPK. För övrig livsmedelsindustri har vid SPKs prisövervakning uppställts vissa riktlinjer med bl a krav på viss produktivitetsutveckling. Parterna är överens om att samma riktlinjer som gäller för andra livsmedelsindustrier, vilka är föremål för prisstopp och prisövervakning av SPK, också bör gälla för uppsamling och förädling inom jordbruksprisregleringen. Härför talar vidare bl a att statsmakterna har beslutat att effektivitetsutvecklingen på sistnämnda område skall mätas i efterhand ooh skäligheten bedömas. Härvid får hänsyn tas till de särskilda förutsättningar som gäller för ifrågavarande industrier.

Under regleringsperioden bör parallellt med sedvanliga beräkningar göras kostnadsberäkningJU' baserade på indexmätningar enligt det system som utretts inför nu avslutade överläggningar. Slutlig ställning till en eventuell övergåiig till kompensationsberäkningar baserade på indexmätningar får tas därefter.

Partema har enats om att ta upp frågan om hur kompensationen för kapitalkostnaderna skall beräknas samt hur volymförändringar skall beakt:as vid kompensationsberäkningarna vid de överläggningar som förutsätts ske inför den 1 Juli 1962.

Prop. 1981/82:209 61

5.5 Prisgränssystemet m m

Den 1 juli 1981 genomfördes vissa ändringar i prisgränssystemet. Bl a justerades mittpriserna så att dessa i huvudsak överensstämde med de faktiska priserna. I samband härmed anpassades införselavgiftema till de nya mittpriserna. Införselavgifterna Justerades vid regelutlösningarna den 1 juli I981 och den 1 Januari 1982 med hänsyn till det behov av gränsskydd som då bedömdes föreligga. En särskild korrigeringsregel infördes, vilken innebär att eventuell över- eller underkompensation i förhållande till mittpriserna delvis kan beaktas i efterhand. Denna korrigeringsregel innebar att dittillsvarande VM-klausul kunde utgå. För flertalet av de prisgränssatta produkterna företogs bl a en krympning av spännvidden mellan prisgränserna.

Parterna har enats om att de omläggningar av prisgränssystemet som genomfördes från den 1 juli 1981 bör kvarstå under kommande regleringsperiod. Detta innebär bl a att införselavgifterna varje halvår, per den 1 januari och den 1 juli, bör justeras med hänsyn till det behov av gränsskydd som då bedöms föreligga. Utgångspunkterna för fastställandet av gränsskyddet bör redovisas för de båda delegationerna, medan det ankommer på JN att till regeringen lämna förslag om normalinförselavgifternas storlek. Vidare bör en eventuell tillämpning av korrigeringsregeln ske, förutom som tidigare överenskommits den 1 Juli 1982, vid de överläggningar som förutsätts äga rum inför den 1 juli 1983 och den 1 juli 1984.

Som förutsättning för att produktionsanpassande åtgärder (se avsnitt 6) genomförs bör gälla att återhållsamhet visas vid prissättningen. Parterna är dock ense om att som villkor för produktionsbegränsande åtgärder inte skall krävas att priset sätts under mittpriset. Detta hindrar dock inte att priset i dessa situationer kan komma att ligga under mittpriset.

Prop. 1981/82:209 62

Om väsentligt ändrade förutsättningar för utrikeshandeln, häri inberäknat mera betydande växelkursändringar, inträffar under regleringsperioden, bör det liksom hittills ankomma på JN att efter överläggningar med de båda delegationerna lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade för att syftet med det nu framlagda förslaget skall uppfyllas.

5.6 Ut by teshan de 1.

Beträffande utbyteshandeln med kött ooh fläsk bör de regler som gällt för regleringsperioderna 1 Juli 1978 - 30 Juni 1982 gälla ookså för tiden efter den 30 Juni 1982.

5.7 PrS£ätning£n_p£ spannmål

1981 års spannmålsskörd lämnade för de flesta grödor en högre hektaravkastning än normalt, överskottet är nu till största delen avsatt på export. Den ekonomiska ställningen i regleringsföreningen Svensk Spannmålshandel, ekonomisk förening, som vid ingången till regleringsäret 1981/82 visade ett överskott av ea 35 Mkr beräknas vid ingången till nästa regleringsår förbytas till ett underskott om oa 83 Mkr.

De internationella spannmålspriserna har under 1982 visat en fallande tendens. Regleringsföreningen har i sina prognoser därför inte vågat räkna med högre exportpriser än de som i genomsnitt erhållits under 1981/82. Vid normalskOrd 1982 beräknas därför underskottet i regleringskassan för spannmål stiga kraftigt. Parterna har enats om att underskottet i spann-mälsregleringen vid normalskörd ooh nu förväntad internationell prisnivå under 1982/83 ej bör överstiga 250 Mkr. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation har förklarat sig berett att av regleringsmedel som tilldelas jordbruket överföra medel till kassan så att den vid nämnda förhållanden vid utgången av 1982/83 ej har större underskott än 250 Mkr. Skulle skörden bli större än normalt kommer jordbruket liksom tidigare år att antingen få tillskjuta ytterligare medel eller godta en sänkning av de preliminära prisema.

Prop. 1981/82:209 63

Om världsmarknadspriserna blir lägre än som nu antagits bör en ökning av underskottet kunna medges. Hur detta ytterligare underskott slutgiltigt skall finansieras bör tas upp vid kommande överläggningar.

Förslaget innebär ej att vare sig staten, konsumentema eller jordbruket binder sig för hur underskottet framdeles skall betalas. Spannmålsregleringens finansiering bör enligt statsmakternas beslut prövas en gång per regleringsär.

5.8 övrigt

Förslag till ändringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter samt till fördelning av de totala beloppen vid kommcmde justeringstillfällen bör som hittills läggas fram av JN efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation ooh konsumentdelegationen för att prövas av statsmakterna.

De totalbelopp som skall tillföras jordbruket i samband med justeringarna bör fördelas mellan de olika varuslagen bl a med hänsyn till önskemål om produktionens utveckling ooh inriktning samt rationaliseringsutveoklingen i jordbruket. Fördelningen på olika varuslag bör så långt som möjligt ske på sådant sätt att jordbruket bedöms erhålla avsedd inkomstförbättring.

I övrigt bör, där annat ej framhålls, regleringen bygga på de regler som gäller under innevarande prisregleringsperiod.

Prop. 1981/82:209 64

6 ÅTGÄRDER FÖR KONSUMTIONSSTIMULANS OCH

PRODUKTIONSANPASSNING

6.1 nl,edning

Med hänsyn till den rådande och förväntade obalansen mellan produktion ooh konsumtion är parterna ense om att ätgärder bör vidtas som syftar till att stimulera konsumtionen och begränsa produktionen. Enligt parternas uppfattning krävs en kombination av åtgärder för att produktionsbalansen skall kunna återställas inom rimlig tid.

6.2 Konsumti£n£sMmulerande_ ätgärder

Parterna är ense om att det är angeläget att stimulera konsumtionen inom landet av framför allt nötkött och fläsk. Särskilda medel föreslås därför avsatta för detta ändamål (se avsnitt 5.2). Parterna är dessutom ense om att inom ramen för köttregleringen bekosta ytterligare åtgärder för att främja den inhemska kött- och fläskkonsumtionen under förutsättning att kostnaden härför i stort sett ej bedöms bli högre än för motsvarande export.

En arbetsgrupp med representanter bl a från JN och delegationerna kommer att tillsätt:as för att ta fram förslag till konsumtionsstimulerande ätgärder. Som exempel pä åtgärder kan nämnas rabattering av nötkött ooh fläsk till skolmåltider. Parterna har också diskuterat om inte sådana åtgärder borde omfatta även övriga animalieprodukter. En rad skäl talar dock för att åtgärderna i första hand bör avse nötkött ooh fläsk, eftersom den största obalansen råder och förvänt:as råda för dessa produkter. Konsumtionsminskningarna har ookså varit störst här. Dessa produkter beräknas dessutom komma att svara för en allt större del av de ökande exportkostnaderna.

Prop. 1981/82:209 65

6.3 ProdukWonsibegränsad£ åtgä£d£r

Som nyss framhållits är det inte möjligt att inom rimlig tid återvinna balans på animaUeområdet endast genom att stimulera konsumtionen. Även produktionsbegränsande åtgärder måste vidtas. Vid överläggningarna har bl a följande ätgärder diskuterats.

6.3.1 Investeringskontroll

Frågaii om en tidsbegränsad investerlng.3kontroll hcu~ varit uppe till diskussion vid överläggningarna. Olika uppfattningar råder säväl mellan delegationerna som inom nämnden om det lämpliga i att genomföra en sådan åtgärd. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation förordar en investeringskontroll, medan konsumentdelegationen inte anser sig kunna acceptera denna åtgärd.

6.3.2 Statligt investeringsstöd

Animalieproduktionen kan hällas tillbaka genom att helt eller delvis minska det statliga stödet för investeringar på detta område. En sädan åtgärd bör i så fall ges en tidsbegränsad giltighet.

Under budgetåret 198O/81 bifölls 610 ansökningar på totalt ca 130 Mkr avseende statligt stöd till byggnadsinvesteringar. Motsvarande siffror för 1979/80 var 907 ansökningar och ca 260 Mkr.

Ett allmänt villkor för statligt stöd är att detta utgår endast om sökanden med hänsyn till ekonomisk ställning och kreditmöjligheter annars inte kan genomföra investeringen på skäliga villkor. Producenter med god tillgång på eget eller lånat kapital kan dock genomföra Investeringar utan statligt stöd.

5 Riksdagen 1981/82. 1 saml Nr 209

Prop. 1981/82:209 66

Lantbruksstyrelsen har i cirkulärskrivelse den 22 Januari 1982 föreskrivit att lantbruksnämnderna med hänsyn till marknadsläget för fläsk i princip inte tillsvidare skall bevilja statligt stöd till investeringar i denna produktionsgren. Om starka skäl föreligger för stöd skall beslutet underställas styrelsens prövning. Lantbruksstyrelsen avser att efter samråd med JN ta ställning till en eventuell begränsning av statligt stöd till investeringar för övriga animaliegrenar.

6.3.3 Höjd oljekraftfoderavgift

Oljekraftfoder är i dagsläget belagt med Importavgift. Den nuvarande införselavgiften på oljekraftfoder syftar främst till att ge oljekraftfoder en i förhållande till fodersäd anpassad prisnivå. Avgiften får även användas som styrmedel.

En höjning av oljekraftfoderavgiften utöver en anpassning till fodersädspriserna verkar återhållande på produktionsutvecklingen inom animalieomrädet och stimulerar odling av inhemska proteingrödor. Samtidigt erhålls medel för finansiering av jordbruksprisregleringen .

De proteinfodermedel som f n är belagda med avgift är sojamjöl, rapsmjöl, övrigt oljekraftfoder samt glutenfoder. För att erhålla någon betydande effekt på produktionen krävs avgiftshöjningar, utöver vad som är motiverat med hänsyn till fodersädspriserna , av storleksordningen 1 kr per kg. Detta skulle innebära en tredubbling av avgiften, vilket skulle ge en höjning av priset med 50 J. Vid en så stor avgiftshöjning bör en avgiftsbeläggning ske på allt proteinfoder för att undvika konkurrenssnedvridande effekter. Detta skulle Innebära att även fiskmjöl skulle avgiftsbeläggas, vilket av handelspolitiska skäl torde stöta på svårigheter. Endast en begränsad höjning av avgiften på oljekraftfoder är därför lämplig.

Prop. 1981/82:209 67

Som exempel kan nämnas att vid en höjning av avgiften med 10 öre per kg tillförs regleringsekonomin ca 40 Mkr. En ökning av fodermedelsavgiftema av här nämnda skäl bör ej få påverka konsumentpriserna. En sådan avgiftshöjning kan dock återverka på fodermedel utanför regleringen.

Det ankommer pä JN att bestämma avgifternas storlek inom det bemyndigande som ges av regeringen.

6.3.4 Införande av en övre åldersgräns pä 65 är för
erhållande av leveranstillägg på mjölk

Leveranstillägget på mjölk ingår i den s k låginkomstsatsningen inom jordbruket. Farhågorna för en bristande balans på mjölk-området medför att det nu finns mindre skäl än tidigare att särskilt stimulera mjölkproduktionen. Därför föreslås att leveranstillägget på mjölk tas bort för jordbrukare över 65 år fr o m den 1 Juli 1982.

Härvid frigörs ca 15 Mkr av budgetmedel, vilka av parterna har förutsatts få användas för föreslagna produktionsanpassningsåtgärder m m.

6.3.5 Ersättning till producenter mellan 60 och 65 år
för att upphöra med mjölkproduktion före uppnådd
pensionsålder

Åtgärden, som har karaktär av deltidspensionering, avser att ge möjligheter för mjölkproducenter mellan 60 och 65 är att minska sin arbetsinsats.

Åtgärden kan finansieras av regleringsmedel eller av medel som frigörs genom att leveranstillägget pä mjölk föreslås upphöra. Avtalsvillkoren bör fastställas av JN och avtal träffas mellan mejeriföretagen ooh producenterna.

Denna åtgärd kan kombineras med en slaktpremie på mjölkkor.

Prop. 1981/82:209 68

6.3.6 Tvåprissystem för mjölk

Åtgärden innebär att mjölk utöver en viss bestämd kvantitet, t ex föregående års produktion, betalas med ett lägre avräkningspris. Utgångspunkten bör vara att ett lägre utjämningsbidrag utgår för överskjutande kvantiteter.

JN föreslår i samförstånd med delegationerna att den bemyndigas att vid behov få tillämpa ett sädant system under prisregleringsperioden.

6.3.7 Minskad nötköttsproduktion genom slaktpremier för
kvigkalvar

Åtgärden syftar främst till att på sikt minska nötköttsproduktionen och innebär att rekryteringsprocenten inom mjölkproduktionen sänks. Åtgärden genomförs genom att slakten av kvigkalvar ökar. Detta minskar slakten av kvigor och unga kor. För att stimulera sädan slakt kan en av regleringsmedel finansierad slaktpremie på kvigkalvar införas. Det smkommer på nämnden att beslutna i denna fråga.

6.3.8 Slaktpremier för smågrisar

Smågrisslakt är ett effektivt sätt att snabbt begränsa fläskproduktionen. Ett av problemen med en smågrisslakt är att det är svårt att finna avsättning för ett större antal slaktkroppar av smågris. Slaktkroppama får därigenom ett lågt marknadsvärde ooh ersättningen för i produktionen nedlagda kostnader blir låg.

En utslaktningspremie är en förutsättning för att smågrisslakt skall kunna genomföras. Premien kan betalas av regleringsmedel eller av de medel som frigörs genom att stödet till smågrisproduktionen föresläs upppphöra.

Prop. 1981/82:209 69

Smågrisslakt bör endast sättas ln under en begränsad tid i en akut situation då man snabbt vill minska ett överskott. Åtgärden bör i så fall i första hand sättas in så att den får effekt under första halvåret dä överskotten normalt är störst. Det ankommer på JN att besluta i denna fräga.

6.3-9 Slaktpremier för dräktiga suggor

Slakt av dräktiga suggor är liksom slakt av smågrisar ett effektivt sätt att snabbt begränsa produktionen. Jämfört med smågrisslakt är slakt av dräktiga suggor att föredra, dä den ger ett bättre utbyte för insatta resurser.

Åtgärden, som kan beslutas av JN, kan finansieras av reglerings-medel eller av medel som frigörs genom att stödet till smågris-produktionen föreslås upphöra.

6.3.10 Borttagande av stödet till smägrisproduktionen

Stödet till smägrisproduktionen är en del av låginkomstsats-ninren inom jordbruket. Stöd lämnas f n med .100 kr per sugga upp till 19 suggor. Ett borttagande av stödet Innebär en minskad stimulans att producera smågrisar.

Stödet föreslås borttaget fr o m budgetåret 1982/83. Härvid frigörs ca 20 Mkr av budgetmedel, vilka medel av parterna förutsatts få användas för föreslagna produktionsanpassningsåtgärder mm.

6.3.11 Betalning för tomma stallplatser för slaktsvin

Enighet råder om att inte f n införa nägot system med betalning för tomma stallplatser. Lantbrukarnas förhandlingsdelegation anser dock att frågan bör kunna aktualiseras under den kommande prisregleringsperioden.

Prop. 1981/82:209 70

6.3.12 Genomförande av åtgärderna

För vissa av åtgärderna har förslag lämnats om när de bör införas. För övriga åtgärder är det inte möjligt att nu lämna ett detaljerat förslag till vid vilken tidpunkt eller i vilken ordning eller omfattning åtgärdema bör sättas in. JN bör i förekommande fall få bemyndigande av regeringen att besluta om det närmare genomförandet av erforderliga åtgärder.

7 HANDELSGÖDSELAVGIFT

De överläggande parterna är ense om att föreslå regeringen att JN bemyndigas införa en handelsgödselavgift. Förslag till lag wn ändring av lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område bifogas (bilaga 1).

Avsikten är att fr o m den 1 juli 1982 ta ut avgift som motsvarar oa 7 > av försäljningspriserna på i princip alla handelsgödselmedel. Avgifternas storlek avses bli omprövad våren 1983. Återbäring bör ske till näringar som ligger utanför jordbruksprisregleringen, t ex skogs- och trädgårdsnäringarna.

Avgifter av här nämnd storleksordning beräknas ge en intäkt för den andel som används inom jordbruket av ca 110 Mkr per år. Dessa medel bör få användas inom regleringsekonomin ooh kommer därmed jordbruket som kollektiv till godo. Kostnadsökningen på grund av avgiften skall därför inte få belasta konsumentpriserna på livsmedel.

JN bör få ansvara för den närmare utformningen samt administrationen av dessa avgifter.

Prop. 1981/82:209 71

Särskild tgranden;

Ledamoten i konsumentdelegationen Grethe Lundblad har anmält en avvikande uppfattning när det gäller på vilket sätt handelsgödselavgiften skall användas ooh anser att avgiften är en skatt, där användningen av medlen får förutsättningslöst bestämmas av regering och riksdag.

Ledamoten i konsumentdelegationen Göran Holmqvist har anfört följande: Avtalet innehåller förslag till en rad uppräknade åtgärder som syftar till att stimulera konsumtionen och begränsa produktionen. I förhandlingsarbetet har en handelsgödselavgift diskuterats, därför att en viss höjd på denna skulle kunna ha en produktionsbegränsande effekt. Av denna anledning skulle avgiften kunna accepteras under avtalsperioden.

I uppgörelsen mellan jordbruksnämnden. Lantbrukarnas Förhandlingsorganisation och konsumentdelegationen föreslås en avgift utan någon som helst motivering. Min uppfattning är att handelsgödselavgiften därigenom blir ett medel att förstärka Svensk Spannmålshandels ekonomi och att avtalet nu bidrar till att införa ytterligare en punktskatt. Min principiella uppfattning är att man bör undvika avgifter på näringslivets produktionsmedel.

8 RÄNTE- OCH ETABLERINGSSTÖD

Samråd har i dessa frågor ägt rum med lantbruksstyrelsen som också förutsätts få administrera ränte- och etableringsstöden. Lantbruksstyrelsen avser att efter samråd med JN senare inkomma med förslag an den närmare utformningen av stöden.

8.1 Avve£kl.ing_av tiuarand£ Wl.lfäHiga räntesöc[

Nuvarande räntestöd utgår enligt fattade beslut t o m år 1982 (förordning 1980:604). Många av de företag som nu erhållit räntestöd skulle få betydande svårigheter till överlevnad om

Prop. 1981/82:209 72

stödet avvecklades. För att undvika denna effekt har parterna enats om att föreslå en förlängning av stödet t o m år 1985 under vilken tid stödet successivt avvecklas. Återbetalda medel förutsätts återgå till jordbruksprisregleringen.

Följande avvecklingsplan föreslås:

1982: Räntestöd utgår för den del av räntan pä

stödgrundande skuld som överstiger 11 { och i övrigt enligt nu gällande bestämmelser.

1983: Räntestöd till företag som har etablerat eller investerat under perioden 1975-77 utgår för den del av räntan pä stödgrundande skuld som överstiger 11,5 %.

Räntestöd till företag som har etablerat eller investerat under perioden 1978-80 utgår för den del av räntan på stödgrundande skuld som överstiger 11 J.

1984: Räntestöd till företag som har etablerat eller investerat under perioden 1975-77 utgär för den del av räntan pä stödgrundande skuld som överstiger 12 $.

Räntestöd till företag som har etablerat eller investerat under perioden 1978-80 utgår för den del av räntan pä stödgrundande skuld som överstiger 11,5 i.

1985: Räntestöd till företag som har etablerat eller investerat under perloden 1975-77 utgår ej.

Ränstestöd till företsig som har etablerat eller investerat under perioden 1979-80 utgår för den del av räntan pä stödgrundande skuld som överstiger 12 %.

Prop. 1981/82:209 73

De företag som har etablerat eller investerat under åren 1975-77 ooh 1980 kommer att få räntestöd under sammanlagt fem är. Företag som etablerat eller investerat 1978-79 kommer att fä stöd under sex är. För alla företag gäller att de under sista stöd-året får räntestöd för den del av räntan som överstiger 12 %.

Medelsbehovet kan vid nuvarande räntenivå, diskonto 10 K, beräknas till:

Ar Mkr

1982 55

1983 50

1984 45

1985 20

8.2 Etaberingssöd

Med det ränteläge som f n råder krävs ett stort eget kapital för att kunna etablera sig som lantbrukare. Denna situation medför att överlåtelser i många fall stoppas eller fördröjs. För att underlätta etablering för lantbrukare, utan ett stort eget kapital, har parterna enats om att förslå att ett etablerlngsstöd införs.

Etableringsstödet är tänkt att reducera räntekostnaderna i företaget till en nivå som ett lantbruk kan bära vid en rimlig egen kapitalinsats. Stödet föresläs utgä med ett belopp motsvarande den del av räntekostnaden som överstiger en viss räntenivå. Stödet avses utgå i full omfattning under de första fem åren för att sedan trappas av under de tre följande åren. Fr o m år nio bör inget stöd utgå. Under femårsperioden innebär detta att företaget får bära en räntekostnad motsvarande 10 % av den stödgrundande kapitalskulden. Stödet bör sedan trappas av genom att denna räntesats successivt höjs. Räntesubventionen avses öka med stigande låneränta och minskas med sjunkande för att helt upphöra om låneräntan sjunker till 10 $.

Prop. 1981/82:209 74

Stödet avses utgå i form av lån. Efter stödperiodens slut bör den del av länet avskrivas som avser stöd till inventarier. Räntelän till fastighetsköp bör vara återbetalningspliktiga och vid perlodens slut eller senare placeras som hypotekslån med statsgaranti. Detta innebär att medel då återförs till systemet och ytterst till regleringsekonomin.

Stödets avskrivningsdel går till den del av kapitalet i ett företag som har relativt kort varaktighet ooh ej blir föremål för en värdetillväxt. Aterbetalningsdelen däremot avser ett kapital med lång varaktighet och som vid normal inflations- ooh marknadsutveckling årligen ökar i värde.

Etableringsstödet bör omfatta etableringar som gjorts även under 1981 och 1982.

Medelsåtgång vid nuvarande räntenivå, diskonto 10 $, beräknas

till

Ar Mkr

1982/83 30

1983/84 45

9 ADHINISTRATIONKOSTNADER FÖR FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER

Ett genomförande av de åtgärder som föreslagits i avsnitt 6-8 kommer totalt sett att innebära ett administrativt merarbete för JN, lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Parterna är ense om att en förutsättning för att åtgärderna skall kunna genomföras är att ökade administrativa kostnader fär täckas med prisregleringsmedel .

Prop. 1981/82:209 75

10 AVBYTARVERKSAMHET, SOCIALFÖRSÄKRINGSSKYDD,

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH ANNAN LÅGINKOMSTSATSNING

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket har för budgetåret 1981/82 anvisats 420 Mkr med följande fördelning.

1981/82 Mkr

Leveranstillägg för mjölk 135

Smägrisstöd 20

Avbytarverksamhet 95

Företagshälsovård 10

Sooialförsäkringsskydd 120

Tillfälligt räntestöd 40

Summa 420

Eventuella besparingar eller överskridanden beträffande beloppen för leveranstillägg och smågrisstöd skall enligt gällande bestämmelser tillföras resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet .

JN skall under 1981/82 från anslagsposten ställa 40 Mkr till lantbruksstyrelsens förfogande för tillfälligt räntestöd till jordbruksföretag samt för administration härav. Härutöver disponerar nämnden för tillfälligt räntestöd under 1981/82 återstående medel från 1980/81 samt 15 Mkr anvisat från anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner m m.

JN har i anslagsframställningen för 1982/83, under antagandet att inga förändringar av systemet för räntestödet skulle ske, beräknat kostnaderna för det tillfälliga räntestödet för 1982/83 till 75 Mkr. Nämnden föreslog att detta belopp under 1982/83 i sin helhet anvisas under förevarande anslagspost, varvid anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner m m skulle kunna minskas med 35 Mkr.

Prop. 1981/82:209 76

Jordbruksnämnden har sålunda i anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 föreslagit att 455 Mkr anvisas till låginkomstsatsning m m.

Nu föreslaget borttagande av stödet till smågrisproduoenter och införande av en övre åldersgräns om 65 år för erhållande av leveranstillägg på mjölk innebär att medelsbehovet minskar med ca 35 Mkr.

För det tillfälliga räntestödet har, säsom nyss nämnts, i anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 tagits upp en kostnad av 75 Mkr. Med nu föreslagna förändringar och med nu gällande räntenivå (dvs ett diskonto pä 10 J) beräknas kostnaderna till ca 55 Mkr. Detta innebär att för budgetåret 1982/83 endast 15 Mkr mot tidigare föreslaigna 35 Mkr föreslås bli överförda från anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner m m till anslagsposten Låginkomstsatsning m m.

De föreslagna förändringarna innebär ett totalt beräknat medelsbehov för låginkomstsatsningar m m 1982/83 av 435 Mkr. Härvid har parterna förutsatt att de ea 35 Mkr, som sparas genom att vissa stödåtgärder bortfaller, får användas för föreslagna produktionsanpassningsåtgärder inom främst fläsk- och mjölkproduktionen.

För låginkomstsatsning m m inom jordbruket bör för budgetåret 1982/83 anvisas 435 Mkr enligt följande.

1982/83 Mkr

Leveranstillägg för mjölk 120

Avbytarverksamhet 95

Företagshälsovård 10

Socialförsäkringsskydd 120

Tillfälligt räntestöd 55

Produktionsanpassningsåtgärder m m 35

Summa 435

Prop. 1981/82:209 77

Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller överskridanden av beloppet för leveranstillägg tillföras resp resp avgå från beloppet för avbytarverksamhet. Dessutom bör eventuella överblivna medel som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder m m få användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen.

11 PRISREGLERINGEN PA OLIKA PRODUKTER

11.1 Tillve£kning£avgiften £å_e£sättnngs£r£dukte£ £ö£ g£ädd£

På marknaden har nyligen introducerats ett flytande ersättningsmedel för vispgrädde baserat pä vegetabiliskt fett. Produkten är f n med stöd av 7 § k) lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område belagd med en tillverkningsavgift av 125 öre/kg. Avgifterna för ersättningsmedel av denna typ har varit oförändrade sedan slutet av 1960-talet.

För att uppnå en lämplig avvägning i priserna mellan vispgrädde och den nya produkten har parterna bedömt att den nuvarande avgiftsbeläggningen inte är tillräcklig. Vid nuvarande prisför-hällanden torde en avgift av ca 240 öre/kg erfordras för att nå detta syfte.

JN bör därför få bemyndigande att fr o m den 1 juli 1982 fä ta ut en högsta avgift om 350 öre/kg. Ett sådant bemyndigande koBimer JN att utnyttja för att vid regelutlösningen per den 1 juli 1982 fastställa en avgift som med hänsyn till förändringar i gräddpriser och ändrad prisnivå på vegetabilisk olja ger en lämplig balanspunkt i priset för de tvä produkterna.

Avgiften bör stå fast under efterföljande halvårsperiod. Omprövning av avgiftens storlek bör ske vid varje regelutlösning, varvid konkurrensläget bör beaktas på i princip liknande sätt som f n sker för smör och margarin.

Prop. 1981/82:209 79

12 INFÖRSELAVGIFTER M M

Som inledningsvis framförts har regeringen uppdragit åt JN att närmare överväga och framlägga förslag om användningen av införselavgiftsmedlen inom och utom fördelningsplanen.

JN har påbörjat ett sådant arbete och kommer senare att lämna förslag om användningen. För regleringsåret 1982/83 föreslås dock att medlen fär tas i anspråk enligt hittills tillämpade principer.

12.1 n f örse la vgi f t smed£l_m_m_f ör_ ISOi/81

JN har i skrivelse den 9 Juni 1981 beräknat de disponibla inkomsterna av införselavgifter till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1980/81 till ca 539 Mkr\ varav 180 Mkr för fodermedel.

1 Ingår

- Införselavgifter (undantag se nedan) netto, dvs minus
restltutioner m m (1980/81 = 39,5 Mkr).

- Räntor frän 1981.
Ingår ej

- Införselavgifter för sookerregleringsvaror, brödsäd och vissa livsmedelsindustriprodukter.

- Fettvaruavgifter som tillförts SOI.

- Minskningar i inflytande avgiftsmedel som föranleds av att
införselavgiften 1 vissa fall, t ex för ost, har sänkts av
marknadsmässiga skäl (bl a genom nedsättning av avgiften för
visst parti).

- Återbetalning av marknadsmässiga skäl av införselavgifter pä
styokningsdetaljer av kött ooh fläsk samt av införselavgifter
på ost. Dessa återbetalningar redovisas bland posterna under
rubriken ändamål utanför fördelningsplanen och uppgick
1980/81 till 6,6 Mkr.

Prop. 1981/82:209 80

De definitiva inkomsterna av införselavgifter (minus återbetalning m m) utgjorde totalt 791,2 (678,3) Mkr, varav 572,3 (538,6) Mkr till finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen. Införselavgifter för fodermedel, som ingår i nämnda belopp, utgjorde 190,4 (160,8) Mkr. Utöver nämnda 572,3 Mkr ingär i totalsunnnan införselavgifter för brödsäd med 27,8 (13,7) Mkr, vilka enligt gällande regler har överförts till regleringsföreningen Svensk spannmålshandel för s k utbyteshandel. Vidare ingår fettvaruavgifter med 180,7 (116,1) Mkr. Dessa hänför sig till av statsmakterna beslutad avgiftshöjning och har enligt gällande regler överförts till regleringsföreningen Sveriges Oljeväxtintressenter(soi). I totalsumman ingår även införselavgifter pä vissa livsmedelsindustriprodukter (biandvaror). Dessa uppgick till 10,4 (9,9) Mkr och har fördelats i förhällande till utbetalda exportbidrag. Således har till regleringsföreningarna Svensk Ägghandel, Föreningen för mejeriprodukter och Sveriges potatisintressenter överförts resp 2,1 (2,4), 4,0 (4,6), och 2,7 (2,1) Mkr. Vidare har av införselavgifter för biandvaror 1,6 (0,7) Mkr avseende fettvaror fördelats i enlighet med gällande regler för disposition av fett-varuavglftsmedel, varvid således den del som hänför sig till av statsmakterna beslutad avgiftshöjning överförts till SOI.

1 Siffror inom parentes avser belopp 1979/80.

Prop. 1981/82:209 81

Av nedanstående sammanställning framgär de för fördelning disponibla avgiftsmedlen för de olika varuslagen (efter avdrag för återbetalning m m) för regleringsåret 1980/81.

Di£P£nibla_m£d£l_av i.n£örs£lavgift£r_1282/1_ kkr

1980/81 1979/80

Ärter ooh bönor (för människoföda) 563 161

Potatis 9 986 8 387

Stärkelse och stärkelseprodukter 8 172 6 938

Malt 3 474 2 789

Sällskapsdjursfoder mm 6 392 8 547

Fettråvaror och fettvaror 52 2681 35 1)17

Mjölk ooh mejeriprodukter 84 205 90 131

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä) 204 642 218 765

Ägg och äggprodukter m m 2 535 2 767

372 237	373 902
190 426	160 797
9 58Z	3 166
0	783

Summa Införselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Räntor frän föregäende år

överskott frän tidigare är

Summa 572 250 538 648

1 232 968 ./. till SOI 180 700

2 Ej utnyttjade medel för rabattering av fodersäd samt pris-
återbäring till pälsdjursuppfödare.

6 Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 209

1980/81	1979/80
2 000	3 000
19 500	34 500
0	44 700
105 000	18 000
304	4 928
192 923	208 700
70 500	48 500
0	1 000
2 000	0
15 500	13 500
0	5 000
600	0
8 500	8 500
25 000	25 000
2 500	2 500
1 400	700
2 000	0
500	500
9 399	9 0771

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthahdel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Marknadsreglerande åtgärder för slaktkyckling

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- Sgg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva ätgärder inom biodlingen Reserv till förfogande

Sunma 457 626 428 1052

Fördelningen till regleringsföreningarna har skett 1 samförstånd med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen.

1 Har tillförts Föreningen för mejeriprodukter.

2 I beloppet har inräknats 107 730 kr som avser tidigare år ej
utnyttjade medel inom fördelningsplanen för rabattering av
fodersäd.

Ändamål H*'£''£ £örd£lning£pla£en 190/[82 kkr

1980/81 1979/80

25 948	22 807
49 696	45 072
14 540	13 424
4 425	4 272
0	1 070
2 353	2 050
475	475
288	274
2 000	2 500
6 000	4 000

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges utsädesförening, potatisförädling Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk ooh grädde

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen 300 300

Restitution av införselavgifter för stycknings-
detaljer av kött och fläsk samt av införsel
avgifter för ost 6 599 12 299
Stöd till maltproduktionen 2 000 2 000

Summa 114 624 110 543

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsäret 198O/8I har sammanförts i tabell under avsnitt 12.4.

	100
4	000
9	000_
3	500
6	000
50	000
no	000
160	000
2	000
3Ui\|	600
200	000
16	974

Ärter och bönor (för människoföda)

Potatis

Stärkelse och stärkelseprodukter

Malt

Sällskapsdjursfoder

Fettråvaror och fettvaror3

Mjölk och mejeriprodukter m m

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fjäderfä)

Ägg ooh äggprodukter

Sunma införselavgifter exkl fodermedel

Fodermedel

Räntor från förgående är

Summa 561 574

1 Se not sid 35.

2 Dessutom beräknas ca 1 Mkr inflyta av införselavgifter pä
stärkelse till teknisk industri, vilket belopp enligt regerings
beslut den 28 Januari 1982 skall tillföras regleringsföreningen
Sveriges Potatisintressenter (SPI). Enligt samma regeringsbeslut
skall importavgift pä stärkelsederivat tas ut fr o m den 1 mars
1982 samt tillföras den för rävarukostnadsutjämningen gemensamma
utjämningskassan. Det överskott inom kassan som stärkelsederivat
beräknas ge, sedan exportbidrag avräknats mot importavgifter,
skall föras till SPI. Under år 1981/62 beräknas något sädant
överskott inte uppkomma.

3 Exkl del till SOI.

JN föreslår i samförstånd med delegationerna ooh med utgångspunkt frän det beräknade fördelningsbeloppet 467,2 Mkr följande preliminära fördelningsplan. Denna skiljer sig i vissa avseenden från den plan som redovisades av JN i skrivelse den 9 Juni 1981.

Fördelningspl_an t9Bt/B2 kkr

2	000
29	500
	0
	0
12	120
167	000
65	000
20	500
5	000
1	400
8	500
25	000
2	500
1	400
2	000
	500
1	500
123	280

Svensk spannmålshandelD

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet ooh utvecklingsarbete m m Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Reserv till förfogande

Summa 467 200

Definitiv fördelningsplan för 1981/82 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret dä de verkliga inkomsterna av införselavgifter för fodermedel är kända.

1) Kvalitetstillägg för vårvete av 1981 års skörd.

Ändamål_ utan£ö£ £örd£lning£planen 29.8 V8£ kkr

15	000
37	880
15	500
4	675
2	544
	475
	300
4	000
6	000
	300
5	000
1	000
1	500

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött ooh fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött ooh fläsk samt av införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen

Sveriges exportråd

Summa 94 374

Ovanstående fördelning skiljer sig pä nägra punkter frän de beräkningar som lagts fram i prop 1980/81:190. Sålunda har utbyteshandel nötkött öststaterna minskats med 10 Mkr, utbyteshandel kött och fläsk, som angavs till 50 Mkr, tagits upp med beräknade tillgängliga medel, 37,9 Mkr samt restitution av införselavgifter ökats med 3 Mkr till 5 Mkr. I regleringsbrev den 12 december 1981 angavs att 1,5 Mkr av medel inom fördelningsplanen ooh 1,5 Mkr av medel utanför fördelningsplanen skulle gä till verksamhet vid Sveriges exportråd rörande främjande av export av högförädlade livsmedel. Bidragen till Svensk matpotatiskontroll respektive Sveriges potatisodlares riksförbund har ökats med 280 kkr respektive 177 kkr dä nämnden tillstyrker tilläggsanslag för 1981/62 för lönehöjningar under 198I med dessa belopp (se vidare avsnitt 12.3, s :43).

Prop. 1981/82:209 87

Beräknade tillgängliga medel 94,4 Mkr går helt åt till ändamål utanför fördelningsplanen. I den män tillgängliga medel blir större än 94,4 Mkr bör överskjutande belopp i första hand få användas till att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp till ett belopp pä 50 Mkr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas till ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn till att 31,1, 4,8 resp 0,3 Mkr för utbyteshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1979/60 - 1980/81 (jfr prop 1979/80:208 s 20).

Dispositionen av införselavgiftsmedel regleringsåret 1981/62 har sammanförts i tabell under avsnitt 12.4.

12.3 nf örselavgif tsm£d£l_m_m_f ör_128£/83

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av införselavgifter m m för regleringsäret 1982/83 blir beroende av importens storlek och av de korrigeringar i avgiftssatserna som förutses ske den 1 juli 1982 och den 1 januari 1963. Inflytande medel til], finansiering av fördelningsplanen och ändamål utanför fördelningsplanen Inklusive räntor frän föregående är kan nu beräknas till oa 585,5 Mkr, varav 230,0 Mkr för fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid komma att awlka väsentligt från denna beräkning.

Med hänsyn till ovissheten om utfallet av avgiftsuppbörden föreslår JN att den rörliga krediten om 120 Mkr på samma sätt som tidigare får ställas till JNs förfogande under regleringsåret 1982/63. Krediten skall, i den män inflytande införselavgifter inte står till förfogande, kunna användas för finansiering av ändamål inom och utom fördelningsplanen samt för sookerregleringen. Krediten får ej utan regeringens särskilda medgivande användas för finansiering av utbyteshandel med kött och fläsk.

Prop. 1981/82:209 88

Fördelningsplanen för 1982/83 föreslås uppta samma belopp som för 1981/82 dvs 267,2 Mkr plus beloppet av inflytande avgifter för fodermedelsimporten, enligt ovan beräknade till 230 Mkr, alltså totalt 497,2 Mkr. Liksom hittills blir det definitiva beloppet beroende av de verkliga intäkterna av införselavgifter på fodermedel.

Med hänsyn till ovissheten om den kommande utvecklingen av regleringsekonomin för de olika varuområdena har det inte ansetts möjligt att nu lägga fram någon fullständig plan för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. JN avser att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i juni 1982. Ett sådant förslag kan då avges efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsiimentdelegationen ooh i samband med att förslag till avgiftsändringar m m fr o m den 1 juli 1982 avges. Det förutsätts härvid att JN liksom hittills skall kunna jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare förutsätts att, liksom hittills. Svensk spannmålshandel får tillföras införselavgifter för viss s k utbyteshandel av brödsäd. Det förutsätts även att SOI av inflytande fettvaruavgifter såväl på importerad som inhemsk olja får tillföras medel för en kvantitet som motsvarar fettinnehållet i den svenska oljeväxtskörden. Dock får ej mer pengar överföras än vad som skulle motsvara fettvaruavgifter på den totala fettkonsumtionen inom landet.

Prop. 1981/82:209 89

JN har under nu löpande regleringsperiod bemyndigats att använda införselavgifter till ett antal olika ändamål utanför fördelningsplanen. Nämnden har ovan redovisat de beräkningar som i detta avseende gäller för 1981/82. För 1982/83 föresläs medel fä tas i anspråk enligt följande uppställning.

Ändamå] utan£ö£ fördelning£planen 9283 kkr

15 000
50 000
15 500
4 937 (+	62)
2 554 (+	10)
475
300
4 000
6 000

Utbyteshandel nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött ooh fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk matpotatiskontroll (SMAK) Sveriges potatisodlares riksförbund (SPOR) Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare
Stöd till odling av vallväxtfrö
Fonden för kollektiva åtgärder inom
biodlingen 300

Kollektiva åtgärder inom odlingen av
konsumtionsfisk 600

Restitution av införselavgifter för
styckningsdetaljer av kött och fläsk
samt av införselavgifter för ost 5 000

Stöd till maltproduktionen 1 000

Sunma 105 666

För utbyteshandel nötkött, öststaterna beräknas 15 000 kkr.

För utbyteshandel med kött och fläsk föreslås samma regler som tillämpats regleringsperioden 1978/79 - 1980/61 samt regleringsäret 1981/82 (bl a prop 1977/78:154, 1978/79:208).

Pristillägg får- ooh lammkött. Här föresläs oförändrat 15 500 kkr.

Prop. 1981/82:209 90

Till SMAK har för 1981/62 av medel utanför fördelningsplanen reserverats högst 1 115 kkr för upplysningsverksamhet på mat-potatisområdet. SMAK begär att beloppet för 1962/83 höjs till 1 225 kkr (+9,9J) på grund av ökade kostnader (bilaga 2).

Fr o m regleringsåret 1977/78 har ersättning utgått till SMAKs arbete med den officiella kvalitetskontrollen. För 1981/82 har reserverats högst 3 480 kkr för detta ändamål. För regleringsåret 1982/83 har SMAK begärt 3 945 kkr (+13,41t).

SMAK har även begärt ett tilläggsanslag som kompensation för löneökningar som har inträffat under 1961/82 med 448,5 kkr.

JN föreslår efter samråd med lantbruksstyrelsen att SHAK av medel utanför fördelningsplanen tillförs ett tilläggsanslag för 1981/82 med 280 kkr för lönehöjningar under 1981/82 samt anslag för upplysningsarbete och för den officiella kvalitetskontrollen med högst 1 200 kkr resp högst 3 737 kkr för 1982/83. I det senare beloppet ingär 100 kkr för utvecklingsarbete. Beloppen är beräknade utifrån pris- och löneläget 1 januari 1982. Nämnden avser att återkomma rörande lönehöjningar under 1982/83.

SPOR har för 1981/82 erhållit ett belopp om 2 367 kkr för sin verksamhet med effektivisering av matpotatisodlingen . Förbundet begär nu ytterligare 276 kkr för 1961/82 pä grund av löne- oeh kostnadsökningar som har inträffat under 198I. För regleringsäret 1962/63 begärs 2 960 kkr. Av de tillförda medlen beräknas 60 procent gå till rådgivningsverksamhet och 40 procent till forsknings- ooh försöksverksamhet på matpotatisområdet (bilaga

D-

JN tillstyrker ett tilläggsanslag för 196I/82 med 177 kkr för lönehöjningar under 1961/62 samt ett anslag om 2 554 kkr för 1962/83. Beloppen är beräknade utifrän pris- ooh löneläget i Januari 1962. Nämnden avser att återkomma rörande lönehöjningar under 1982/63.

iVid bedömningen av anslagskraven från SMAK och SPOR har nämnden följt de anvisningar som gäller för myndighetemas anslagsframställningar för budgetåret 1982/83.

Nedan följer en sammanställning av anslagen 1981/82, föreslagna tilläggsanslag 1981/82 samt förslag till anslag för 1982/83 vad

gäller	SMAK	ooh SPOR.
		Anslag	Förslag pä	Summa	Förslag pä	Ändring
		1981/82	tilläggs-	anslag	anslag	av anslag
		kkr	anslag	1981/82	1982/83,	61/82-82/83
			1981/82	kkr	kkr	kkr
			(löner)
			kkr
SMAK		4 595	280	4 875	4 937	+ 62
SPOR		2 367	177	2 544	2 554	+ 10

Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande. Här upptas oförändrat 475 kkr.

För bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde beräknas oförändrat 300 kkr.

JN har bemyndigande att ta i anspråk medel utanför fördelningsplanen för återbäring till pälsdjursuppfödare av den del av priset för inhemskt foder till pälsdjuren som är hänföriig till införselavgifterna på fodermedel. JN hemställer att 1982/63 fä disponera högst 4 000 kkr av medel utanför fördelningsplanen för ändamålet.

För stöd till vallfröodlingen utgår 1961/82 8 000 kkr, varav 6 000 kkr utanför oeh 2 000 kkr inom fördelningsplanen. JN föreslår att 6 000 kkr av medel utanför fördelningsplanen anvisas även 1982/83 för stödet åt vallfröodlingen.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen har 1981/82 förts 800 kkr, varav 300 kkr utanför ooh 500 kkr inom fördelningsplanen. Lantbruksstyrelsen har föreslagit att fonden 1982/83 skall tillföras oförändrat 800 kkr. JN föreslär att 300 kkr av medel utanför fördelningsplanen anvisas 1982/83 till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen (bilaga 4).

Odlingen av fisk för konsumtionsändamål har ökat. Nägot gränsskydd på konsumtionsfisk finns ej medan producenterna för det

Prop. 1981/82:209 92

foder som används erlägger ett merpris utöver världsmarknadspriset. JN har med ledning av de avgifter som nu gäller beräknat detta belopp till ca 600 kkr per år. Nämnden föreslår därför att högst 600 kkr av medel utanför fördelningsplanen 1982/83 får användas för kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk. Ansökan frän Sveriges fiskodlares förening bifogas (bilaga 5).

För stöd till maltproduktionen har 1978/79-1980/81 årligen reserverats 2 000 kkr och 1981/82 reserverats 1 000 kkr. Med hänsyn till att reserverade medel på ca 3 000 kkr finns kvar från tidigare år föreslår JN att för 1982/83 anvisas 1 000 kkr.

Nedan följer en sanmanställnlng av anslagen 1981/82 samt förslag till anslag 1982/83 vad gäller stöd till pälsdjursuppfödare, vallfröodling, biodling, fiskodling och maltproduktion.

Anslag 1981/82, Förslag 1982/83, Ändring,
kkr kkr kkr

Prisåterbäring till pälsd jursuppfödare	4	000	4 000	0
Stöd til vallfröodlingen	6	000	6 000	0
Stöd till biodlingen		300	300	0
Stöd till fiskodlingen		0	600	+ 600
Stöd till maltproduktionen	1	000	1 000	0

För restitution av införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost beräknas 5 000 kkr.

Utgifter

a)Av medel inom fördelningsplan

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxtintressenter

Svensk kötthandel

Svensk kötthandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

- mjölk

- kött

- ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m m

Stöd till odling av konservärter och andra

köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallväxtfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom

biodlingen

Sveriges exportråd

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

2 000	2 000
19 500	29 500
0	0
105 000	0
304	12 120
192 923	167 000
70 500	65 000
2 000	0
15 500	20 500
0	5 000
600	1 400
8 500	8 500
25 000	25 000
2 500	2 500
1 400	1 400
2 000	2 000
500	500
0	1 500
9 399	123 260

457 626

467 200

b)Av medel utanför fördelningsplan

Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde

Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen

Restitution av införselavgifter för styokningsdetaljer av kött och fläsk samt av införselavgifter för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd

25 948	15 000
49 696	37 880
14 540	15 500
4 425	4 875
2 353	2 544
475	475
288	300
2 000	4 000
6 000	6 000

300

6 599	5 000
2 000	1 000
0	1 500

Prop. 1981/82:209 96

12.5 Ka£san_fr_råvaruk£Snad£u tjämning£n

I regleringsbrev rörande råvarukostnadsutjämning till viss industri den 16 juni 1981 föreskrivs att JN i anslutning till sin årliga redovisning av användningen av införselavgiftsmedel m m också skall redovisa användningen av utjämningskassan.

Utjämningskassan har f n inte någon skuld till riksgäldskontoret. Räntan på lånade medel år 198I uppgick till 629 kkr. JN erinrar om att nämnden i sin anslagsframställning den 21 augusti 1981 hemställt att även 1982/83 få disponera den rörliga kredit på 40 Mkr som är avsedd för industrins rävarukostnadsutjämning.

12.6 jRörUga kredUer

Som tidigare anförts har regeringen uppdragit åt JN att överväga ooh framlägga förslag rörande behovet oeh möjligheterna till samordning av de rörliga krediter m m i riksgäldskontoret som f n står till förfogande för olika ändamål inom jordbruksprisregleringen .

JN har påbörjat detta arbete oeh kcxmner senare att lämna förslag i denna fråga. Nämnden kommer i samband härmed även att lämna förslag rörande slutlig finansiering av räntedifferenserna 1979/80 ooh 1980/81 på län för tillfällig lagring av smör och köttvaror samt räntedifferenserna 198O/61 pä län för tillfällig lagring av oljeväxtfröer. Dessa räntedifferenser har tills vidare täckts genom län.

Prop. 1981/82:209 97

13 HEMSTÄLLAN

Med stöd av det nyss anförde hemställer JN att

1 lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område ändras i enlighet med JNs förslag,

2 det nu framlagda förslaget om jordbruksprisregleringens allmänna utformning för perioden den 1 Juli 1982 - 30 juni 1984 godkänns,

3 leveranstillägget pä mjölk tas bort för jordbrukare över 65 är fr o m den 1 Juli 1982,

4 stödet till smågrisproduktionen inom ramen för läginkomstsatsnlngama tas bort fr o m den 1 Juli 1962,

5 nämnden bemyndigas att besluta om övriga förordade ätgärder för produktionsanpassning samt ätgärder för konsumtionsstimulans,

6 nämnden bemyndigas besluta att medel som inflyter genom genom upptagande av avgift på handelsgödselmedel får placeras på annan bank än riksbanken och fär användas till ändamål inom jordbruksprisregleringen.

7 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 209

Prop. 1981/82:209 98

7 de riktlinjer som föresläs om ränte- och etablerlngsstöd inom jordbruket godkänns,

8 de ökade administrationskostnader som följer av förslagen om konsumtionsstimulans, produktionsanpassning, avgift på handelsgödselmedel samt ränte- oeh etablerlngsstöd fär täckas med prisregleringsmedel,

9 den föreslagna omfördelningen av medel inom anslaget Prisreglerande ätgärder på jordbrukets område godkänns,

10 de medel som frigörs genom förslagen under punkt 3 och 4 får användas till produktionsanpassningsåtgärder, varvid eventuellt överskjutande medel får användas för övriga ändamål inom låginkomstsatsningen,

11 nämnden bemyndigas att fr o m den 1 Juli 1982 med stöd av 7 § k) lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område få ta ut en högsta avgift om 350 öre/kg,

12 framlagda förslag om användningen av införselavgiftsmedel m m för regleringsåren 1980/81 - 1982/83 godkänns,

13 nämnden bemyndigas besluta om vissa förändringar 1
debiteringssystemet för mjölk och grädde.

Datvn Dnr

1982-02-05 209-2180/81 1 (14)

Regeringen Jordbruksdepartementet

Förslag ang prisregleringen på sockerbetor och

socker för regleringsperioden 1982/83_

Dnr Jo 1218/81 (delvis), 1940/81

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 ät statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med företrädare för sockerbetsodlarna och sockertillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag om utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker för tiden efter den 30 juni 1982.

I enlighet raed riksdagsbeslut angående jordbruksprisregleringen (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) gäller fr o m regleringsåret 1978/79 följande för prisregleringen på sockerbetor och socker:

1 Den direkta anpassningen av bet- och sockerpriserna till de förändringar som äger rum inom EG har upphört. Vid bestämningen av de svenska priserna skall dock förhållandena inom EG analyseras.

2 Betprisets nivå skall avvägas med beaktande av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga vegetabilier. Nivån pä sockerindustrins ersättning för sockerframställningen bör av jordbruksnämnden analyseras med hjälp av särskild expertis.

Prop. 1981/82:209 101

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 2

3 Sockerbetsarealen skall fr o m 1978 års odling avpassas sä att den vid normal skörd ger ett importutrymme av 10 -- 15 procent av Sveriges totala sockerkonsumtion. Om detta pä grund av ökande arealavkastning eller vikande konsumtion leder till en minskning av arealen, får denna minskning inte drabba sockerbetsodlingen på Oland och Gotland, där odlingen bedöms ha störst betydelse ur sysselsättningssynpunkt.

För 1982 har statsmakterna beslutat att 53 000 hektar sockerbetor får odlas. Utökningen med 1 500 hektar i förhällande till jordbruksnämndens överenskommelse med parterna för regleringsåret 1981/82 utgör ersättning för driften av sockerbruket i Karpalund under 1981 och 1982 års kampanjer. Statsmakterna har vidare uttalat att en strävan bör vara att med utökningen pä 1 000 hektar 1982 åstadkomma en minskning av arealen fabrikspotatis för stärkelseproduktion.

Med hänsyn till dessa riktlinjer har nämnden dels analyserat kostnadsutvecklingen för betodlingen, dels med bistånd av särskild expertis frän statens pris- och kartell nämnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA) ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har konsumtionens storlek och utveckling ana-

./. lyserats. Utvecklingen inom EG har belysts (bil 1 och 2).

Jordbruksnämnden har nu avslutat de föreskrivna överläggningarna. I samförstånd med berörda parter föreslår nämnden att nu gällande överenskommelse förlänges ett är med de ändringar som anges i det följande.

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Statsmakterna har redan fastställt arealen 1982 till 53 000 hektar.

Med anledning av statsmakternas uttalande att en strävan bör vara att genom utökningen av arealen med 1 000 hektar minska

1 Här uteslutna.

8 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 209

Prop. 1981/82:209 102

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 3

arealen potatis för stärkelsetillverkning har nämnden genom en skrivelse (bil 3) till samtliga odlare av potatis för stärkelseproduktion undersökt odlarnas intresse för ett areal-byte. 120 odlare har anmält att de önskar byta sammanlagt 300 hektar fabrikspotatis mot sockerbetor. Hälften av dessa odlare fanns med vid förra årets arealbyte. Det kan nämnas att Sveriges Stärkelseproducenter samtidigt med nämndens brev sände ut en skrivelse med redogörelse för konsekvenserna för föreningen av ett byte av 1 500 hektar stärkelsepotatis mot sockerbetor (bil 4).

Huvudparten av den anmälda arealen finns inom Karpalundsbrukets upptagningsområde. SSA har anmält att betor kan tas emot från högst 150 hektar utöver förra årets odling inom detta område.

En överföring av betor till andra bruk kan därför eventuellt bli nödvändig.

Med hänsyn till statsmakternas beslut har parterna enats om att de fabrikspotatisodlare som har anmält intresse för arealbyte i princip skall tilldelas önskad areal sockerbetor om de förbinder sig att minska sin fabrikspotatisareal med lika många hektar och att inte leverera fabrikspotatis pä motsvarande andelar i stärkelsefabrik. De odlare som bytte fabrikspotatisodling mot sockerbetsodling 1981 bör fä odla samma areal sockerbetor 1982 på oförändrade villkor.

Fördelningen av sockerbetsarealen bland odlarna går till så att dessa får göra en förhandsteckning. Om den sammanlagda tecknade arealen överstiger den areal som statsmakterna har fastställt sker en kvotering av arealen. Härvid tilldelas, om statsmakterna har fastställt oförändrad areal för riket, de som har odlat sockerbetor tidigare högst oförändrad areal. Den areal som friställs genom att tidigare odlare slutar odla sockerbetor eller minskar sin areal fördelas sedan mellan nya odlare och tidigare odlare som önskar öka sin areal.

Säväl nämnden som konsumentdelegationen anser det angeläget

1 Här uteslutna.

prop. 1981/82:209 103

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 4

att en odling som har begränsats genom statsmakternas beslut inte helt förbehålles en redan etablerad odlarkär. En rimlig möjlighet bör finnas för dem som inte redan odlar sockerbetor att få göra detta. När arealen för riket har hållits oförändrad eller minskats har möjligheterna för nya odlare att komma in av naturliga skäl varit mycket begränsade. Parterna är överens om att ökade möjligheter bör ges för nya odlare vid kvoteringen av 1982 års areal. Kvoteringen bör underställas nämnden för godkännande.

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollmätas. Mätningen bekostas av Sveriges Betodlares Central förening (SBC).

Arealbidraget föresläs oförändrat 200 kr/ha till odlarna på fastlandsdelen av Mörbylängadistriktets upptagningsområde (exkl Östergötland), 400 kr/ha till odlarna pä Öland och 500 kr/ha till odlarna på Gotland. I de fall arealen vid areal kontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgä efter den uppmätta arealen.

3 ERSÄTTNING TILL BETODLARNA

Ersättningen till betodlama för ökningen av produktionsmedelspriserna har liksom tidigare räknats fram med utgångspunkt från de del index som ingår i produktionsmedelsprisindex (PM-index) för jordbruket i övrigt. Vid sammanvägningen av indextalen för de olika delposterna har kostnadsandelarna enligt en av jordbruksnämnden upprättad normkalkyl för sockerbetsodlingen använts som vikter. Denna index har multiplicerats med den totala kostnadsvolymen för rörnödenheter, tjänster, kapital och lejt arbete i sockerbetsodlingen. Index registrerar inte förändringar i kostnaderna för den lejda arbetskraften. Kostnadsökningen har .enligt tillämpad index varit 13,35 procent mellan oktober 1980 och oktober 1981. Under samma tid har kostnaderna för lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen ökat med 6,80 procent. Eftersom skillnaden är relativt stor har ersättningen för lejt arbete beräknats efter 6,80 procent. Ersättningen till betodlarna

Prop. 1981/82:209 104

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 5

för kostnadsökningar under perioden oktober 1980 - oktober 1981 har beräknats till totalt 49 963 200 kr.

Beloppet bör korrigeras för ändringar i SSA:s ersättning till odlarna för den melass och betmassa som bolaget har köpt av odlarna. Parterna har enats om att härvid ta hänsyn även till värdeändringen på melass som odlarna har återtagit.

1 fräga om betmassa har liksom förra budgetåret korrigering
gjorts för halva värdeförändringen pä återtagen kvantitet.
Eftersom SSA pga förändringen av världsmarknadspriserna
har sänkt ersättningen bör odlarnas ersättning korrigeras
upp med 1 945 600 kr.

Vid föregäende överläggningar användes en preliminär index för kostnadsförändringen. Den definitiva siffran blev 0,62 procentenheter högre varför odlarna bör tillföras ytterligare

2 447 500 kr.

Upprättade bidragskalkyler visar att lönsamheten inom sockerbetsodlingen i förhållande till annan jämförbar vegetabilie-produktion har minskat under senare är. Sockerbetsodlingen visar emellertid fortfarande en högre relativ lönsamhet än jämförbara grödor. De speciella omständigheter som f n är förknippade med sockerbetsodling motiverar en något högre lönsamhet för denna odling.

Betodlarna bör i princip få lika stor procentuell ökning av arbets- och kapitalinkomsterna i betodlingen som tillerkänns jordbruket i övrigt. Odlarna bör därför nu fä samma ökning som jordbruket fick per den 1 juli 1981 och den 1 januari 1982.

Mot denna bakgrund har parterna nu enats om att sockerbets-odlarnas inkomster för eget arbete och kapital bör räknas upp med 3,61 procent, vilket ger 2 741 300 kr. Totalt bör betodlarna således tillföras 57 097 600 kr enligt följande:

Ersättning för kostnadsökningen

oktober 1980 - oktober 1981 49 963 200 kr

Tillkonmer för intäktsminskningen

för biprodukter 1 945 600 "

2	447	500	II
54	356	300	kr
1	741	300	II

Tillägg för revidering av indexförändring oktober 1979 - oktober 1980

Inkomstföljsamhet

Att tillföras betodlarna, totalt 57 097 600 kr

Med utgångspunkt från det nyss anförda bör grundpriset för sockerbetor med 16 procent sockerhalt höjas med 2,42 kr per 100 kg, vilket motsvarar en partiprishöjning av socker med 18,81 kr per 100 kg (5,6 le).

4 ERSÄTTNING TILL SOCKERBOLAGET

4.1 £l''li''_°.lI152'l

Alla beräkningar och analyser som avser SSA har utförts av SPK.

Prisregleringen bör liksom tidigare avse endast strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av såväl inhemskt som importerat råsocker samt konsumentförpackningen av strösocker.

SSA bör kompenseras för inträffade kostnadsökningar. Beräkningen av kostnadsändringarna (exkl oljekostnaderna) baseras så längt möjligt på en generell branschkalkyl. För ändringar

i oljekostnaderna görs preliminära justeringar av sockerpriset

3 när priset på olja har ändrats med minst 160 kr/m . För året

1980/81 görs nu en slutjustering. Alla beräkningar bygger på

en normerad skördevolym och sockerhalt.

Prop. 1981/82:209 106

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 7

4.2____________________________________ Korrigering av sockerpriset pga ändringar i
_ol2e£r2S£t_____________________________

4.2.1 A conto-justering

Sockerpriset bör justeras när oljepriset enligt ett löpande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen (inkl bikostna-derna) har ändrats med minst - 160 kr/m . Denna regel har hittills under regleringsåret 1981/82 lett till en prishöjning på 4 kr per 100 kg den 8 oktober 1981.

4.2.2 Definitiv justering av oljekostnaderna för 1980/81

SSA:s oljekostnader under perioden november 1980 - oktober 1981 har överstigit baskostnaderna med 31 231 000 kr. A conto-ersättningcn har enligt utförda beräkningar tillfört SSA 22 409 000 kr, varför SSA som ett engångsbelopp bör tillerkännas ytterligare 8 822 000 kr. Härifrän skall dock dras förra årets engångsbelopp 3 397 000 kr, varför bolaget bör tillföras ytterligare 5 425 000 kr.

4.3____________________________ Korrigering av sockerpriset pga ändringar i
anåra Jcostae £n_oj_j£kosnad£r£a____

Sockerpriset bör den 1 juli 1982 justeras pga ändringar i andra kostnader än oljekostnaderna enligt i huvudsak tidigare modell. Denna innebär att man utgår från en normerad kostnadsvolym om totalt 384 697 000 kr. Kostnadsändringen har fastställts i procent genom jämförelse mellan produktionsmedels-priserna under oktober 1980 och oktober 1981. Löneändringarna för kollektivanställd personal har till skillnad frän tidigare är beräknats med utgångspunkt från branschavtalet mellan SAF (allmänna gruppen) och Svenska Fabriksarbetareförbundet. Ändringarna för de skilda kostnadsslagen har vägts samman med respektive kostnadsvolymer som vikter. Den sä beräknade genomsnittliga ändringen - uttryckt i procent - har multiplicerats med den totala kostnadsvolymen. För beräknad produktivitets-

Prop. 1981/82:209 107

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 8

förbättring har avdragits 2,5 procent av kostnaderna för kollektivanställd personal. Det sålunda erhållna beloppet har fördelats på den normerade sockerproduktionen.

Ersättningen för kostnadsökningarna exkl olja har beräknats till 27 864 000 kr. Beräkningen av förändringen i personalkostnaderna har baserats på en jämförelse mellan vägda genomsnitt för tolvmänadersperioderna 1 maj 1980 - 30 april 1981 och 1 maj 1981 - 30 april 1982 med 1 januari 1982 som sista mätvärde. I kompensationsbeloppet ingår avskrivningar med 5 671 000 kr och i fråga om personalkostnaderna en engångsersättning om 678 140 kr för tjänstemän. Avdrag har gjorts för tidigare erhållna engångsbelopp. Den totala kostnadskompensationen till SSA (definitiv kompensation för oljekostnaderna samt kompensation för övriga kostnadsökningar) blir 33 289 000 kr, vilket motsvarar 10,99 kr per 100 kg socker (3.2 %).

4.4__________________________________ Ersättning för merkostnaderna vid bruken pä Öland
£*-ll £°i"______________________

I kostnadskompensationen ingär viss ökad ersättning för merkostnaderna vid öbruken. Den del av sockerpriset som tillerkänns SSA för dessa merkostnader för regleringsäret 1982/83 är 4,28 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir ca 13 milj kr. Dessutom tillkommer 4,3 milj kr ur sockerregi eri ngsfonden.

4.5 £'"l.ät_trijig_f£r_raf£ijierinig_a im2?I-J'h?SfL

Ersättningen för raffinering och lagring av importerat råsocker höjs för inträffade kostnadsökningar med 13,49 procent till 64,69 kr per 100 kg.

5 REGLERINGSEKONOMIN

Underskottet i sockerregleringsfonden beräknas den 30 juni 1982

Prop. 1981/82:209 108

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 9

uppgå till ca 45 milj kr.

Regeringen har uppdragit åt nämnden att lämna förslag till dels hur underskottet i fonden skall avvecklas, dels hur sockerregleringen i fortsättningen skall finansieras.

Större delen av utgifterna i sockerregleringsfonden utgör regionalpolitiskt motiverat stöd till sockemäringen. Det är nämndens och parternas principiella uppfattning att sädana utgifter bör bäras över statsbudgeten.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget har parterna nu enats om att underskottet i sockerregleringsfonden den 30 juni 1982, under vissa villkor i fråga om odlingens omfattning, bör avvecklas under de närmaste 4 åren genom bidrag från de olika intressenterna enligt följande:

Totalt, milj kr Per är. milj kr

Konsumentema	14	3,5
SSA	15	3.75
Betodlarna	16	4,0

Under 1982/83 bör således konsumentema betala in 3,5 milj kr, SSA 3,75 milj kr och odlarna 4,0 milj kr. Konsumenternas bidrag tas frän de försäljningsavgiftsmedel som finns fonderade hos nämnden. Betodlarnas andel dras från betpriset. SSA bör svara för inbetalningen av odlarnas och bolagets andelar.

Om 1977 ärs jordbrukspolitiska beslut om 85 - 90 procents självförsörjning för socker inte ändras och som en följd härav högst 51 500 hektar får odlas 1983 bör inbetalningarna till fonden upphöra. Resterande underskott torde då kunna täckas genom inflytande infdrselavgifter.

För att underskottet i sockerregleringsfonden inte skall öka 1982/83 bör SSA och odlarna, om skörden 1982 överstiger

Prop. 1981/82:209 109

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 10

312 000 ton vitsocker, inbetala ett belopp till sockerregleringsfonden som motsvarar beräknade införselavgifter för den import som överskottet undantränger. Beräkningen görs i februari 1983 och baseras pä en prognos av 1982 års skörd och de genomsnittliga världsmarknadspriserna på räsocker under månaderna oktober 1982 - januari 1983. Inbetalningen bör göras senast den 1 mars 1983. Om skörden understiger 312 000 ton vitsocker bör de införselavgifter som flyter in för ökningen av importen sättas in i en särskild fond för näringen. Både inbetalningen av medel vid högre skörd än 312 000 ton och de fonderade medlen vid lägre skörd bör fördelas med 60 procent pä odlarna och 40 procent pä SSA.

6 JORDBRUKSNÄMNDENS FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PA SOCKERBETOR OCH SOCKER FÖR REGLERINGSARET 1982/83

Jordbruksnämndens förslag till sockerreglering för perioden 1 juli 1982 - 30 juni 1983 har till alla delar biträtts av konsumentdelegationen. SBC har godtagit förslaget i de delar det rör betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser bolaget. Förslaget kan sammanfattas i följande punkter:

1 Sockerbetsarealen för 1982 ärs odling har av statsmakterna bestämts till 53 000 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen bör godkännas av nämnden. Cirka en tredjedel av odlingen bör kontrollmätas. Mätningen bekostas av SBC.

2 Grundpriset på sockerbetor, som avser 16 procent sockerhalt. föreslås bli 24.18 kr per 100 kg. Härifrån dras od-lamas bidrag till sockerregleringsfonden.

3 Till de odlare i Småland och Blekinge som levererar betor till bruket i Mörbylånga föreslås utgå ett oförändrat arealbidrag om 200 kr/ha kontrakterad areal. Till odlare pä Öland föresläs arealbidraget bli oförändrat 400 kr/ha och till odlare pä Gotland oförändrat 500 kr/ha. I de fall

9 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 209

Prop. 1981/82:209 110

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 11

arealen vid areal kontrollen befinns vara mindre än den kontrakterade, bör bidraget utgä efter den uppmätta arealen. Bidraget bör finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4 SSA:s nettopris för baskvaliteten i sortimentet, strö-

socker K5 i säck om 50 kg, föresläs vid oljepriset 1 413 kr/n? vara 367,27 kr per 100 kg. Priset juste när oljepriset har ändrats med - 160 kr/m .

Gränsskyddet för socker bör utgå enligt de grunder som hittills gällt. Detta innebär att en införselavgift tas ut för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset pä socker ur svenska betor. De uppburna medlen bör -- liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden. Som världsmarknadspris pä färdigt socker bör därvid gälla Parisbörsens spot-notering för vitsocker. Denna notering bör ökas med kostnader för frakt m m till svensk hamn samt korrigeras för kvalitetsskillnad mellan den svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens och kvalitetskorrektionens storlek bör till skillnad mot tidigare fastställas av jordbruksnämnden. Som mätt pä världsmarknadspriset på räsocker bör gälla den nominella Londonnoteringen pä råsocker. Båda noteringarna skall omräknas till svensk valuta enligt den säljkurs som gäller noteringsdagen.

Infdrselavgiften for färdigt socker bör utgöra skillnaden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4 och världsmarknadspriset pä färdigt socker, mätt pä nyss angivet sätt.

Införselavgiften för räsocker föresläs anpassas sä att svensk raffineringsindustri, som köper in räsocker till gällande Londonnotering och säljer den raffinerade varan till SSA:s nettopris enligt punkt 4, erhåller en ersättning för raffineringen som inkl ersättning för säckkost-

Prop. 1981/82:209 111

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 12

nåder och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppgår till 64,69 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen bör härvid förutsättas medföra ett svinn om 8 procent.

Infdrselavgiften för sirap, sockerlösningar och sockerkulör bör liksom hittills motsvara avgiften för färdigt socker, varvid hänsyn tas till produktens torrsubstans-halt.

Införsel avgifterna bör förutom vid svenska prisändringar i princip justeras en gång varje månad för ändringar i de internationella priserna samt dessutom vid större variationer i de utländska priserna.

6 Vid behov bör jordbruksnämnden fä ta ut en försäljningsavgift pä allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska partipriset att höjas med ett belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset är högre än det svenska.

7 Sockerregleringsfonden föreslås få användas för fraktsub-ventionering till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län med 1,2 milj kr. Ur fonden bör dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till öbruken till en beräknad kostnad av 3,5 - 4,0 milj kr, dels den ersättning om 4,3 milj kr som skall utgå för SSA:s merkostnader för driften vid dessa bruk. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels administrationskostnader täckas ur fonden. Fondmedlen används ocksä till exportbidrag för safter och sylter m m.

8 Föreslagna prisändringar skall i princip gälla fr o m den 1 juli 1982. När det gäller socker har erfarenheten visat att kännedom om prishöjningar resulterar i forcerade inköp under tiden närmast före höjningen och motsvarande stark

Prop. 1981/82:209 112

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1982-02-05 Dnr 209-2180/81 13

nedgång i inköpen under tiden närmast därefter. Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att medge att prisändringarna fördelas i tiden på ett sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden. Systemet bör utformas så att varken SSA eller dess kunder kalkylmässigt gör någon vinst eller förlust.

Vid utgången av innevarande budgetär beräknas underskottet i sockerregleringsfonden vara ca 45 milj kr. Underskottet bör täckas genom bidrag frän SSA, odlarna och konsumenterna enligt följande:

Totalt, milj kr Per är, milj kr

Konsumenterna	14	3.5
SSA	15	3.75
Betodlarna	16	4,0

Första inbetalningen görs 1982/83. Om 1977 ärs jordbrukspolitiska beslut om 85 - 90 procents självförsörjning för socker inte ändras och som en följd härav högst 51 500 hektar får odlas 1983 bör inbetalningarna upphöra. Konsumenternas bidrag bör få täckas genom överföring frän fonderade försäljningsavgiftsmedel. Odlarnas andel dras från betpriset och inbetalas av SSA.

För att nytt underskott inte skall uppstå 1982/83 bör SSA för skörd som överstiger 312 000 ton vitsocker inbetala ett belopp som motsvarar beräknade införselavgifter för därav undanträngd import. 60 procent av inbetalningen fär dras från likviden till odlarna. Om skörden blir lägre än 312 000 ton vitsocker föresläs införselavgifterna för ökningen i importen sättas in i en fond för näringen, varvid 60 procent skall anses vara odlarnas och 40 procent SSA:s.

Nämnden bör liksom hittills få anlita den rörliga krediten hos riksgäldskontoret för sockerregleringen.

Livsmedelsberedningens verksamhet

Beredningen för livsmedels- och näringsfrågor (livsmedelsberedningen) inrättades är 1978 och påbörjade sitt arbete den 1 januari 1979. Beredningen är ett samrådsorgan och ett forum för överläggningar och diskussioner mellan regeringen och experter på livsmedelsområdet. Ledamöter i beredningen är företrädare för berörda myndigheter, livsmedelsproducenter, livsmedelsindustri, handel, löntaga re/konsumenter, näringsexperter och matskribenter.

Beredningen fattar inga beslut om konkreta åtgärder i några frågor, men kan genom sitt arbete presentera bedömningar, prognoser osv som i sin tur kan ligga till grund för regeringsförslag om utredningar, forskningsprojekt och liknande. Det bör dock understrykas att beredningens uppgift inte är att bereda aktuella ärenden inför regeringens ställningstagande.

Beredningens tre första sammanträden kom främst att ägnas åt översiktlig information om huvudfrågorna pä livsmedels- och näringsområdet.

Sålunda gavs vid första sammanträdet den 29 januari 1979 en redogörelse för hur konsumtionen förändrats under de senaste decennierna, hur livsmedelssubventionerna utvecklats sedan de infördes 1973 ock vilka effekter de haft pä produktion och konsumtion av svenska livsmedel.

Av redogörelsen framkom bl a att vi använder allt mindre av våra disponibla inkomster till att köpa mat. Är 1950 gick ca 30 % av privatkonsumtionen till mat, i slutet av 1970-talet (1977) var andelen endast ca 20 % (inkl utgifter för läskedrycker och öl). Konsumenternas utgifter för livsmedel var är 1977 ca 46 miljarder kr varav ca 24 miljarder kr för svenska jordbruksprodukter. Vidare redogjordes för vilka undersökningar som finns av vär livsmedelskonsumtion.

Prop. 1981/82:209 115

Därvid konstaterades att det idag finns två typer av undersökningar av svenskarnas livsmedelskonsumtion. Dels gör Statens jordbruksnämnd årliga beräkningar, dels undersöker Statistiska centralbyrån (SCB) konsumenternas utgifter för livsmedel, s k hushållsbudgetundersökningar. Dessa görs i regel vart tionde år. Förutom JN:s och SCB:s kartläggningar görs kostundersökningar pä vissa grupper eller individer, men de ger sällan någon mer övergripande bild av konsumtionen.

Vad gäller livsmedelssubventionerna konstaterades att dessa gett konsumenterna billigare livsmedel men samtidigt har konsumtionen förändrats i en riktning som inte är gynnsam ur näringssynpunkt. De största ekonomiska positiva effekterna har subventionerna haft för låginkomsttagare och barnfamiljer med medelinkomster. Höginkomsttagare, både med och utan barn, har inte haft lika stor nytta av livsmedelssubventionerna.

Beredningens andra sammanträde den 16 maj 1979 ägnades åt kost-och näringsfrågor. Inledningsvis fick beredningen information av och om socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden) och den s k MEK-gruppen, medicinska expertgruppen för kost och motion. Andra föredragningspunkter vid detta sammanträde var:

- Nägra förändringar i kost- och motionsvanor under 1970-talet.

- Dagens matvanor hos grupper och individer.

- Kostvanor inför 1980-talet.

- Provkökens roll i kost- och näringsinformationen.

- Matskribenternas roll i kost- och näringsinformationen.

- Information om forskningsrådsnämndens arbete.

Vid mötet diskuterades bl a effekterna av den stora tioärs-kampanjen "Kost och motion". Vidare presenterades en sammanställning av svenska kostundersökningar under 1950-, 1960- och 1970-talen, som gjorts på uppdrag av beredningen och en arbetsgrupp inom Forskningsrådsnämnden. Vidare diskuterades de svårigheter som finns för den "seriösa" kost- och näringsinformationen att tränga igenom kören av självutnämnda experter, som uppträder och får stort utrymme i vissa tidningar, på kurser och liknande.

Prop. 1981/82:209 116

Enighet rådde ora att det största problemet nog ändå är att kunna marknadsföra vad vi redan vet och få resultat av en sådan marknadsföring.

Från kost- och näringsexperternas sida presenterades en önskelista inför en kommande livsmedels- och nutritionspolitik i Sverige, önskelistan innehöll bl a följande punkter:

- Bättre kostundersökningar som belyser hur livsmedelskonsumtionen påverkas.

- Bättre utbildning i kost- och näringsfrågor hos allmänheten.

- Större resurser till human näringsforskning.

- Att näringsfysiologer får delta vid skapande av en samlad svensk livsmedelspolitik.

Vid beredningens tredje sammanträde den 29 januari 1980 gavs information om Statens livsmedelsverks verksamhets- och ansvarsområden. Efter en inledande redovisning av verkets organisation och verksamhet i stort redogjordes för hur livsmedelskontrollen äruppbyggd centralt, regionalt och lokalt. Vidare redogjordes för en utredning som gjorts under 1979 om den offentliga livsmedelskontrollen, vari föreslås mindre bunden provtagning samt ökade kontakter mellan central, regional och lokal myndighet.

Nästa punkt på dagordningen upptog en redogörelse för livsmedelsverkets kontroll av förekomsten av bekämpningsmedel i vegetabilier och animalier. Vidare redogjordes för livsmedelsverkets riskbedömningar av tillsatser och främmande ämnen, liksom kostvanornas betydelse för riskvärderingen.

Avslutningsvis konstaterades att mot bakgrund av den kunskap man har. bedöms hälsoriskerna med tillsatser i al-lraänhet som små. Den gyllene regeln har länge varit och är fortfarande: Ät varierat. Ät lite' grann av allting. Undvik ensidighet. Minska intaget av fett, socker och alkohol.

Beredningens nästa sammanträde den 16 april 1980 ägnades helt ät livsmedelsforskningen i Sverige.

Prop. 1981/82:209 117

Inledningsvis lämnades en redogörelse för hur livsmedelsforskningen är uppbyggd i Sverige varvid bl a konstaterades att statsunderstödd forskning och privat forskning är ungefär lika stora. Stora brister finns dock när det gäller forskning som rör handels- pch distributionsleden. Den statsunderstödda forskningen är huvudsakligen inriktad pä råvaruproduktionen medan den privata forskningen mera är inriktad mot förädlingssidan.

Därefter redogjordes for en rapport från Forskningsrädsnämndens arbetsgrupp för forskningsplanering inom området "Livsmedelsproduktion, konsumtion och kostvanor".

Efter denna redogörelse följde en diskussion över temat: "Har vi den livsmedelsforskning vi behöver idag, främst vad gäller inriktning, organisation och resurser", varvid representanter för industri, handel, myndigheter, forskare och konsumenter gav sin syn pä frågan. Vid diskussionen framkom bl a följande.

Från industrins sida framhölls att de ekonomiska resurserna för livsmedelsforskning är alldeles för små och att informationen måste förbättras. En stor brist är att vi vet för litet om sambandet mellan kost och hälsa och att vi saknar kostvaneundersökningar för friska människor.

Handelns representant pekade också på informationsproblemen och framhöll att kunskaperna ofta inte når ut från forskarna. Det krävs även en bättre samordnad livsraedelstéknologisk forskning.

Från berörda myndigheters sida framhölls bl a att det krävs kvalitet pä forskningen. Vidare konstaterades att det krävs bättre konsumtionsundersökningar. Hushållsbudgetundersökningarna borde göras oftare och få en annan inriktning.

Forskarrepresentanten efterlyste inte oväntat ökade resurser och ansåg vidare att jordbruks- och socialdepartementen borde ha huvudansvaret för livsmedelsforskningen.

Frän konsumentsidan framhölls att man borde ägna mer uppmärksamhet åt informationsproblemen. Det forskas en hel del, men får den vanliga konsumenten del av forskarnas kunskaper?

118

Prop. 1981/82:209

Vet man hur konsumenterna reagerar på de larmrapporter som ofta förekommer? Här krävs ytterligare insatser. Avslutningsvis konstaterades att det krävs en bättre samordning för att utnyttja tillgängliga resurser på detta område, vilket borde föras vidare till olika forskningsorgan.

Även beredningens saimanträde den 3 december 1980 ägnades åt konsumtions- och prisutveckling och livsmedelssubventionernas effekter för jordbruket och konsumenterna. Skälet till att detta ämne ånyo kom upp pä dagordningen var att Statistiska centralbyråns hushällsbudgetundersökning, HBU-78, nyligen presenterats. Efter en presentation av bl a utredningen följde en diskussion kring följande frågeställningar:

- Har livsmedelssubventionerna haft önskad effekt på konsumtionsmönstret, på inkomstfördelningen?

- Vilka styrmedel finns tillgängliga eller bör skapas för att förändra människors konsumtionsvanor?

- Är det önskvärt att förändra människors konsumtionsvanor? Om så är fallet, bör det ske med ekonomiska eller andra styrmedel eller genom råd och upplysning?

Vid diskussionen framfördes ganska kritiska synpunkter mot HBU-78 och konstaterades att man måste vara försiktig när man tolkar materialet. Det borde finnas en särskild hushällsbudgetundersökning på livsmedelsområdet.

Det konstaterades vidare att livsmedelssubventionerna haft en inkomstomfördelande effekt. Däremot är det svårare att konstatera vilken effekt subventionerna haft på konsumtionsmönstret. Enighet rådde om att råd och upplysning är det styrmedel som bör användas för att förändra människors konsumtionsmönster.

Beredningens första sammanträde 1981 hade temat: "Fodermedelstillsatser i modern animalieproduktion". Sammanträdet inleddes med en omfattande faktainformation med bl a följande punkter:

Prop. 1981/82:209 119

- Användning av kemoterapeutika och andra effektivitetshöjande komponenter i foderblandningar till husdjur.

- Profylax och sjukdomsbehandling med s k högdosfoder.

- Behandling av mastiter.

- Fodervarulagen.

I - Veterinära bestämmelser.

- Kontroll av restsubstanser i livsmedel.

- Problem och risker.

Därefter följde en diskussion utifrån följande frågeställningar:

- Vem och vad styr användningen.

- Vilka är riskerna för miljön, djuren och människan?

I - Krävs åtgärder för att:

a) minska användningen.

b) förbättra kontrollen av användningen förbättra kontrollen av livsmedlen

- Vilka alternativ finns:

a) bättre hygien i djurstallarna

b) ändrad livdjursförmedling

c) mindre djurbesättningar

Vid diskussionen framkom bl a att s k högdosfoder närmast är att betrakta som läkemedel och att det inte torde krävas åtgärder att förbättra vare sig kontrollen eller minska användningen. Däremot förekom viss tveksamhet till behovet av s k lågdosfoder som används i tillväxtbefrämjande syfte. Det borde även krävas åtgärder för att följa upp den långsiktiga effekten vid användningen av lågdosfoder liksom resistensriskerna hos människan. Även pä detta område konstaterades att informationen borde förbättras.

Prop. 1981/82:209 120

Nästa sammanträde med beredningen, den 9 juni 1981, hade temat: Bestrålade livsmedel. Dagordningen upptog följande punkter:

- Beskrivning av strälningsmetoder, tekniska krav m m.

- Beskrivning av effekter på livsmedlen, risker m m.

- Behov och nytta av strå!konservering.

Vid den följande diskussionen framkom bl a att strålkonser-vering är en konserveringsmetod som är speciellt lämplig för utvecklingsländerna. Konserveringsmetoden är ej tillåten i Sverige för närvarande. Däremot har en ansökan inlämnats till livsmedelsverket att få bestråla kryddor. Enighet rådde om att man snarast bör besluta sig för om man ska godkänna denna konserveringsmetod i Sverige.

Beredningens sista sammanträde 1981 anordnades i samarbete med svenska FAO-kommittén i form av ett symposium om Sveriges roll i den globala livsmedelsförsörjningen. Symposiet hölls den 16 oktober 1981 (Världslivsmedelsdagen) i närvaro av HM Konungen. Följande dagordningspunkter fanns på programmet:

- Globala försörjningsläget i fräga om livsmedel.

- Sveriges jordbruk i internationellt perspektiv.

- Sveriges internationella bistånd pä jordbruks- och livsmedels
området.

Därefter följde en paneldebatt med ämnet: "Kan Sverige göra en bättre insats i kampen mot svält och undernäring".

Prop. 1981/82:209 121

Innehåll

Proposition ....................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Förslag till lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på

jordbrukets område ............................................. ... 2

Förslag till lag om upphävande av lagen (1953:397) om avgift för

fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m 5

1 Inledning ........................................................ ... 6

2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den Ijuli 1981-den

30juni 1982, m.m.............................................. ... 8

2.1 Justering av mittpriser, m. m. den 1 juli 1981 ... 8

2.2 Justering av mittpriser, m.m. den 1 oktober 1981 och den 1 januari 1982 9

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m.m. fr.o.m. den 1 januari 1982 11

3 Föredragandens överväganden ........................... 13

3.1 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker 13

3.2 Införselavgiftsmedel m. m............................... 24

3.3 lYisregleringen på sockerbetor och socker ...... .. 28

3.4 Prisstödet till jordbruket i norra Sverige .......... .. 31

3.5 Lagstiftningsfrågor ..................................... 33

4 Hemställan ..................................................... . 35

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1982/83 ................ 37

6 Beslut .......................................................... . 40

Bilaga I Förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

för perioden den 1 juli 1982-30 juni 1984, m. m 41

Bilaga 2 Förslag ang. prisregleringen på sockerbetor och socker för

regleringsperioden 1982/83 ..................... 100

Bilaga 3 Livsmedelsberedningens verksamhet ........ 114

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

Nuvarande stödbelopp	Förslag
öre/kg	öre/kg
44,8	48,8
31,6	34,4
27,6	30,0
18,4	20,0
7,8	8,4

)	256	279	256	279	57	62
2	189	206	189	206	38	41
3	103	112	103	1)2	20	22
4	38	41	38	41	-	-

)	256	279	256	279	57	62
2	189	206	189	206	38	41
3	103	112	103	1)2	20	22
4	38	41	38	41	-	-

)	256	279	256	279	57	62
2	189	206	189	206	38	41
3	103	112	103	1)2	20	22
4	38	41	38	41	-	-