Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:201

Regeringens proposition

1981/82:201

med förslag till ändrad uppbörd av bensinskatt, m. m.;

beslutad den 25 mars 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBIÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna om inbetalning till statsverket av skatterna på bensin, olja och fasta bränslen. Genom änd­ringama förkortas den genomsnittliga kredittiden för de skattskyldiga med tio dagar fr. o.m. den I januari 1983.

Vidare föreslås att rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ut vid import tUl landet skall inträda tidigast när tullverkets tullräkning har mottagits av den skattskyldige. Detta innebär att avdraget för ingående mervärdeskatt som tas ut vid import kommer de skattskyldiga fill godo i genomsnitt 23—24 dagar senare än som nu är fallet. De nya bestämmelser­na föreslås gälla i fråga om tuUtaxeringsbeslut som meddelas den 1 juli 1982 eUer senare.

I propositionen föreslås också att råolja, som nu är en mervärdeskatte-pUktig vara, görs skattefri pä samma sätt som bensin, eldningsolja m. fl. produkter. Härigenom elimineras de ränte- och likviditetsfördelar som importörerna av råolja nu kan uppnå. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juU 1982.

Kredittiden för betalning av de centralt utfärdade tullräkningaraa bör förkortas med 10 dagar fill 15 dagar. Ändringen bör genomföras fr.o.m. den I juli 1982 genom att generaltuUstyrelsen fattar beslut härom

De föreslagna åtgärdema innebär en för statsverket positiv ränteeffekt som kan beräknas tUl ca 425 milj. kr. per år och till ca 270 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Dämtöver uppkommer en engångsförstärkning av budgeten för budgetåret 1982/83 om ca 4200 milj. kr.

1   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 201


 


Prop. 1981/82:201                                                               2

1   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs att 22 och 23 §§ lagen (1957:262) om allmän ener­giskatt' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

22§

Skatt, som skall erläggas tUl riks- Skatt, som skall betalas fill riks­
skatteverket, skaU redovisas för be-
skatteverket, skaU redovisas för be­
stämda redovisningsperioder. Des-
stämda redovisningsperioder. Des­
sa äro
                                                                                 sa är

a)   i fråga om skatt för bränsle, a) i fräga om skatt för bränsle,/vå
kalenderkvartal, och
               kalendermånader räknat från ka­
lenderårets början, och

b)   i fråga om skatt för elektrisk kraft, debiteringsperiod, eller vad angår
kraft som framstäUts av producent utan yrkesmässig distribution, kalen­
derkvartal.

Med debiteringsperiod skall förslås

a)    i fråga om konsumentgmpp, för vilken utfärdas räkningar, som för hela gmppen avse i huvudsak en och samma tid (månad, kvartal eller annan tidsperiod utgörande år eller del därav): ifrågavarande tid, även om flera avläsningar skett under fiden, saml

b)   i fräga om konsumentgmpp, för vilken avläsningar ske successivt och utfärdade räkningar i anslutning härtill för olika abonnenter inom samma gmpp avse olika tider: den tidsperiod (månad, kvartal eller annan tidsperi­od utgörande år eller del därav), under vilken avläsning beräknas ske för hela eller den väsentliga delen av konsumentgruppen.

Riksskatteverket äger, om sär-    Riksskatteverket får, när det
skilda skäl tfärr///äro, faststäUa an-
      finns särskilda skäl, fastställa an­
nan tidsperiod såsom redovisnings-
han tidsperiod såsom redovisnings­
period,
                                        period för skatt på elektrisk kraft.

23 §

/ mom. Deklaration av den som / mom. Deklaration av den som
är registrerad enligt 6 § skall insän-
   är registrerad enligt 6 § skall ha
das tUl riksskatteverket senast vid
     kommit in till riksskatteverket se-
utgången av kalenderttiånaden ef-
    nast den femte i andra månaden
ter varje redovisningsperiod och in-
   efter redovisningsperiodens slut
nehälla uppgift om de bränslen, be-
   och innehålla uppgift om de bräns-
träffande vilka skattskyldighet in-
  len, beträffande vilka skattskyldig-
trätt under redovisningsperioden.
het inträtt under redovisningsperio­
den.

2 mom. Deklaration av den som   2 mom. Deklaration av den som
är registrerad enligt 11 § skall insän-
    är registrerad enligt 11 § skall ha
das å tid och i ordning som i 1
      kommit in till riksskatteverket se-
mom. sägs och innehålla uppgift
  nast vid utgången åv kalendermå-
om  skattepliktig  distribution  och
   nåden efter varje redovisningsperi-

' Lagen omtryckt 1975:272. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975: 272.


 


Prop. 1981/82:201

Nuvarande lydelse

skattepliktig  egenförbmkning  un­der redovisningsperioden.

3 mom. Deklarationens netto­skattebelopp må, där beloppet icke utgöres av helt tiotal kronor, ut­föras med närmaste lägre tiotal kronor.

Riksskatteverket äger, om sär­skilda skäl därtiU äro, föreskriva alt deklaration skaU insändas inom an­nan lid än som i 1 mom. sägs.


Föreslagen lydelse

od och innehålla uppgift om skatte­pUktig distribution och skattepliktig egenförbmkning under redovis­ningsperioden.

Riksskatteverket får, när det fiinns särskilda skäl, föreskriva alt deklaration skall ha kommit in till verket inom annan tid än som anges i första stycket.

3 mom. Deklarationens netto­skattebelopp/år avrundas nedåt tiU jämnt tiotal kronor.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

De äldre bestämmelsema om redovisningsperioder och deklarations­tider gäller fortfarande i fråga om redovisningsperioder som börjar före den Ijanuari 1983.

11    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 201


 


Prop. 1981/82:201                                                               4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

6f

Deklaration lill riksskatteverket skall lämnas för varje kalenderkvar­tal eller, när verket föreskriver det, för varje kalendermånad, varunder skattskyldighet har inträtt. Riks­skatteverket får, när särskilda skäl föreligger, medge att deklaration lämnas för helt kalenderår.

Deklaration skall ha inkommU tUl riksskatteverket inom en månad från'utgången av beskattningspe­rioden. Riksskatteverket får medge att deklaration skall ha komtnit in senare än som nu har sagts, dock senast inom tre månader från ut­gången av beskaltningsperioden.

I deklarationen skall lämnas upp­gift om den myckenhet bensin, för vilken skattskyldighet inträtt under beskattningsperioden.


Föreslagen lydelse

Deklaration lill riksskatteverket skall lämnas för redovisningsperio­der om två kalendermånader räk­nat från kalenderårets början. Riksskatteverket får, när särskilda skäl föreligger, medge all deklara­tionen lämnas för helt kalenderår.

Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket senast den tju­gonde i andra månaden efler redo­visningsperiodens slut.

I deklarationen skall uppgift läm­nas om den mängd bensin, för vil­ken skattskyldighet har inträtt un­der redovisningsperioden.


Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

De äldre bestämmelserna om beskattningsperioder och deklarationstider gäller fortfarande i fräga om beskattningsperioder som börjar före den 1 januari 1983.

Lagen omtryckt 1975: 274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274. ■ Senaste lydelse 1979: 282.


 


Prop. 1981/82:201                                                              5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 8 och 17 §§ lagen (1968:430) om mervärde­skatt' skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

8 §' Från skatteplikt undantas

1)   skepp för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering, bärgning eUer livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person-eller godsbefordran samt del, tillbehör och utmstning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljes eller uthyres tUl den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införes tiU landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2)   krigsmateriel som är underkastad utförselförbud och del till sådan krigsmateriel, när varan säljes till staten för militärt bmk eller för detta ändamål införes tUl landet för statens räkning,

3)   läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljes tUl sjukhus eller införes tiU landet i anslutning tUl sådan ufiämning eller försäljning,

4)   elektrisk kraft, värme samt 4) råolja, elektrisk kraft, värme gas och annat bränsle för upp-   samt gas och annat bränsle för upp­värmning eller energialstring, dock värmning eller energialstring, dock icke ved, torv, T-sprit eller annan icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen        fotogen än flygfotogen och fotogen för drift av snabbgående dieselmo- för drift av snabbgående dieselmo­tor,  tor,

5)   aUmän nyhetstidning,

6)   periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan tUlhandahåUes utan vederlag eller fill utgivaren, medlem eller anställd eller införes tUl landet under motsvarande fömtsättningar, annan periodisk pub-hkation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhelsfrämjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företrä­da handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publikation förmed­las mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sädan publikation inkommer direkt tUl prenumerant,

 

8)   sådant alster av bildkonst som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo,

9)   vatten frän vattenverk,

10)   vamlager, inventarium och annan tillgäng som fillhör verksamhet,
när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verksamheten eller del
därav, fusion eller liknande förfarande,

12) trycksak som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad eller enbart exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva eller annars utan vederlag, samt spritdryck, vin, starköl, lobaksvara, cigar­rettpapper och cigarretthylsa vid införsel lill landet i den ordning som

' Lagen omtryckt 1979: 304. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.  Senaste lydelse 1979:1190.


 


Prop. 1981/82:201                                                    6

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt,

13)  frimärke, dock icke vid omsättning eUer införsel i särskild för bufiks­försäljning avsedd förpackning,

14)  dentalteknisk produkt, när den tillhandahålles tandläkare, dental-tekniker eller den för vilken produkten är avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §3 Skattskyldig som är redovisningsskyldig får med de begränsningar som anges i 18 § vid redovisning av skatt avdraga ingående skatt som hänför sig fill förvärv eller införsel för verksamhet som medför skattskyldighet. Av­drag får göras även för ingående skatt som hänför sig till framställning för utgivares räkning av tryckt upplaga av sådan publikation som är undanta­gen från skatteplikt enligt 8 § 6. Rätt till avdrag föreligger för den redovis­ningsperiod dä förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts om ej annat följer av andra stycket. Har medgivande enligt 5 a § andra stycket erhållits får avdrag göras först vid beskattningsårets utgång eller när betalning dessförinnan har erlagts. Av­drag för ingående skatt som hänför sig fill förskotts- eller a conto-likvid fär göras under den redovisningsperiod dä betalning har erlagts eller, i fräga om byggnads- eller anläggningsentreprenad, när faktura med uppgift om skattens belopp har mottagits. Har skattskyldig försatts i konkurs inträder avdragsrätt senast vid konkursutbroltet i fråga om ingående skatt, som hänför sig till förvärv, införsel eller förskotts- eller a conto-likvid före konkursutbrottet.

Vid kreditköp med förbehåll om Vid kreditköp med förbehåll om
återtaganderätt enligt konsument-
återtaganderätt enligt konsument­
kreditlagen (1977:981) eller lagen
kredillagen (1977:981) eller lagen
(1978:599) om avbelalningsköp
(1978:599) om avbetalningsköp
meUan näringsidkare m.fl. får av-
mellan näringsidkare m.fl. får av­
drag för ingående skatt göras en-
drag för ingående skatt göras en­
dast för skatt som belöper på vad
dast för skatt som belöper på vad
som har betalats under redovis-
som har betalats under redovis­
ningsperioden. Motsvarande gäller
ningsperioden. Motsvarande gäller
när medgivande enligl 5 a § tredje
när medgivande enligt 5 a § tredje
stycket har lämnats och vid förvärv
stycket har lämnats och vid förvärv
av avverkningsrätt tUl skog. Har
av avverkningsrätt fill skog. Rätten
skattskyldig övertagit annan skatt-
//// avdrag för ingående mervärde­
skyldigs verksamhet eller del därav
skatt som las ut vid införsel lill lan-
äger han rätt till avdrag för ingåen-
det inträder tidigast när en av tull-
de skatt som hänför sig till den tidi-
.verket utfärdad tuUräkning har
gare ägarens förvärv för verksam-
mottagits av den skaltskyldige. Har
heten, i den mån denne skulle haft
skattskyldig övertagit annan skatt­
rätt tiU avdrag om skatten hade be-
skyldigs verksamhet eller del därav
talats av honom.
           äger han rätt till avdrag för ingåen­
de skatt som hänför sig tiU den tidi­
gare ägarens förvärv för verksam-

Senaste lydelse 1981:1276.


 


Prop. 1981/82:201                                                    7

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

heten, i den män denne skulle haft rätt till avdrag om skatten hade be­talats av honom.

Delägare i samfällighet för vattenreglering, väghållning eller liknande ändamål får avdraga ingående skatt som hänför sig lill samfällighetens förvärv med vad som belöper på hans andel i samfälligheten. Vad som nu har sagts gäller endast i den mån i samfälligheten deltagande fastighet används i verksamhet som medför skattskyldighet.

Äger ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller en svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio fion-delar av aktiema i eft eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag) och tillhandahåller eft av företagen något annat av företagen en tjänst som inte är skattepliktig får det andra företaget göra avdrag för den skatt som belöper pä det förstnämnda förelagets förvärv eller införsel för tillhanda­hållande av tjänsten, i den mån avdragsrätt hade förelegat om förvärvet eller införseln hade gjorts av det skattskyldiga företagel. Vad nu har sagts gäller även aktiebolag vars aktier tiU mer än nio tiondelar ägs av ett eUer flera helägda dotterbolag.

Förvärvar skaftskyldig mot vederiag skattepliktig vara från den som ej är skattskyldig för omsättning av varan skall som ingående mervärdeskatt för den skattskyldige anses det belopp som skulle ha utgjort utgående mervärdeskatt för säljaren om denne hade varit skaftskyldig för omsätt­ningen. Vad nu har sagts gäller även den som är skattskyldig för förmed­Ung som avses i punkt 3 första stycket av anvisningarna till 2 §.

Skattskyldig, som i annan verksamhet än serveringsrörelse tillhanda­håller kost åt personal, äger rätt till avdrag för ingående skall som hänför sig till andra förvärv för detta tillhandahållande än sädana som avser livsmedel eller andra förbmkningsvaror, i den mån ej annat följer av andra stycket av anvisningarna.

Redovisar skatlskyldig olika verksamheter var för sig får överskjutande ingående skatt i en verksamhet kvittas mot utgående skatt i annan verk­samhet.

Om återbetalning av överskjutande ingående skatt som ej kunnat kvittas föreskrivs i 49 §.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

De nya bestämmelsema i 17 § tillämpas på skatt enligt tuUtaxeringsbe­slut som meddelas den I juli 1982 eller senare.


 


Prop. 1981/82:201                                                    8

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET
                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde -   1982-03-25

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition med förslag till ändrad uppbörd av bensinskatt, m. m.

1    Inledning

De indirekta skatterna betraktas vanligen som skaller på omsätiningen eller konsumtionen av de skattepliktiga objekten. Av praktiska skäl las skatterna ut hos ett förhållandevis litet antal skattskyldiga företag, som oftast förutsätts vältra över skatterna framåt på sina kunder.

Skatterna kan av olika skäl inte betalas in till statskassan i samband med varje skattepliktig transaktion och knappast heller dagligen eller annars med mycket korta intervaller. Det är i stället i praktiken nödvändigt att fastställa vissa inte alltför korta perioder för vilka de skattskyldiga skall redovisa skatten i en deklaration. Dessutom måste man tillåta en viss frist mellan redovisningsperiodens slut och deklarationsdagen för att ge de skattskyldiga möjlighet att upprätta deklarationen.

Nu tillämpade redovisningsperioder och betalningsfrister varierar från skatt till skatt och kan också variera för en och samma skall beroende pä t. ex. storleken av den skatt som skall betalas in varje gång eller storleken på den skattepliktiga omsättningen.

Den händelse som utlöser skyldighet att redovisa skatt är oftast leveran­sen av ett skattepliktigt objekt. Ibland gäller i stället alt det är betalningen för en skattepliktig leverans som utlöser redovisningsskyldigheten.

Eftersom de skattskyldiga redovisar skatt för bestämda redovisningspe­rioder och med en betalningsfrist efler periodens utgång kan man säga att statsverket beviljar dem en kredit med betalningen av skatten. Samtidigt gäller att ett visst arbete uppstår för de skattskyldiga genom skatleredovis-ningen. Skattekrediterna kan därför ses som en betalning för arbetet med uppbörden.

Frågan om de skattskyldiga faktiskt får någon skattekredit eller inte


 


Prop. 1981/82:201                                                    9

beror också, i de faU redovisningsskyldigheten inträder vid leveransen, på vilken kredit de skattskyldiga ger sina kunder. Vid kontantaffärer får den skaftskyldige disponera över skattebeloppet till dess det skall redovisas till statsverket. Den räntefördel han därigenom uppnår kan han använda t. ex. för att sänka sina priser eller öka sin vinst.

I budgetpropositionen (Bilaga 2, s. 83) har jag nägot berört dessa frågor. Som framgår av vad jag där uttalade har 1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57) i sitt slutbetänkande Punktskatter och prisregleringsavgifler (SOU 1981:83) föreslagit att redovisningsperioderna för skall pä bensin, olja och fasta bränslen skaU vara två kalendermånader och tiialningsfris-ten 35 dagar, vilket överensstämmer med vad som gäller i fråga om mer­värdeskatt. Betänkandet remissbehandlas f. n.

De förhållanden som jag nu har antytt är komplicerade. I dagens an­strängda ekonomiska läge är det enligt min mening angeläget att sä fort som möjligt se över den statliga kreditgivningen m. m. pä dessa områden. Jag avser därför aft vid eft senare tiUfälle under våren föreslå regeringen att dessa förhåUanden utreds allsidigt. Redan i dag kan man dock konstatera att skatteredovisningen pä ett par områden ger ovanligt och omotiverat långa kredittider för de skattskyldiga. Jag tänker då på dels redovisningen av skatt på bensin och olja, dels uppbörden av mervärdeskatt vid kredit­import.

Jag övergår nu fill aft behandla dessa frågor.

2   Gällande bestämmelser

2.1 Beskattningen av bensin och olja

Eldningsolja, motorbrännolja och bunkerolja är skaftepliktiga enligt la­gen (1957:262) om allmän energiskatt (omtryckt 1975:272, ändrad senast 1982:162), energiskattelagen. Skatten utgör fr. o. m. den 1 april i år 253 kr. per m. Vidare las avgift ut för dessa varor enligt lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter (ändrad senast 1982:161). Av­giften utgör fr. o. m. den 1 april i är 118 kr. per m

Bensin beskattas både enligt energiskattelagen och enligt lagen (1961:372) om bensinskaft (omtryckt 1975:274, ändrad senast 1982:163), bensinskattelagen. Bensinen omfattas också av den särskilda beredskaps­avgiften. Energiskatten pä bensin utgör 34 öre per liter, bensinskatten 120 öre per liter fr. o. m. den 1 aprU i är och beredskapsavgiften 17 öre per liter, fillsammans 171 öre per liter.

Redovisningsperioderna för den allmänna energiskatten, bensinskatten och den särskilda beredskapsavgiften är enligt en huvudregel kalender­kvartal. Deklaration skall lämnas och skatten betalas fill riksskatteverket inom en månad från utgången av redovisningsperioden. Dessa bestämmel­ser återfinns i 22 § och 23 § 1 mom. energiskatlelagen, 6 § bensinskattela­gen och 3 § lagen om särskild beredskapsavgift.


 


Prop. 1981/82:201                                                   10

När det gäUer skatten på oljor får riksskatteverket enligt 22 § tredje stycket energiskattelagen fastställa annan tidsperiod än kalenderkvartal som redovisningsperiod, när särskilda skäl föreligger. Verket får också enligt 23 § 3 mom. andra stycket samma lag föreskriva att deklaration skall insändas inom annan tid än en månad efter redovisningsperiodens slut.

När det gäller bensin fär verket enligl 6 § bensinskattelagen föreskriva att redovisningsperioden skall vara kalendermånad i stället för kalender­kvartal och att deklarafion får lämnas upp till tre månader efter redovis­ningsperiodens slut.

Genom hänvisningen i 3 § lagen om beredskapsavgifl gäller samma bestämmelser för avgiften som för skatterna på de olika varorna.

Riksskatteverket har inte medgett nägra väsentliga avvikelser från redo­visnings- eUer betalningsreglerna när det gäller oljor eller fasta bränslen. Däremot har verket medgett alt registrerade återförsäljare av bensin får redovisa skatterna och avgiften för perioder om en kalendermånad och lämna deklaration och betala skatterna och avgiften inom 75 dagar efter redovisningsperiodens slut. För övriga skattskyldiga till bensinskatt, i huvudsak raffinaderierna och storförbrukarna, gäller kvartalsredovisning och betalning inom en månad.

Skattskyldigheten inträder i aUt väsentligt när de skattepliktiga varorna levereras till köpare som inte är registrerade eller till ett sådant eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte är en depå.

ResuUalet av de nu angivna reglerna är att registrerade återförsäljare av bensin är skyldiga att betala in skatterna och avgiften på bensin i genom­snitt 90 dagar efter leveransen och all övriga registrerade skattskyldiga skall betala in skallen i genomsnitt 75 dagar efter leveransen.

1969 ärs punktskatleutredning har, som jag redan tidigare har nämnt, i sitt slutbetänkande föreslagit alt redovisningsperioderna för skatt på ben­sin, olja och fasta bränslen skall vara tvä kalendermånader och betalnings­fristen därefter 35 dagar. Den genomsnittliga kredittiden skulle då bli 65 dagar. Utredningen har föreslagit all förkortningen av den genomsnitfiiga kredhfiden skall göras den 1 januari 1984 när det gäller olja och fasta bränslen (frän 75 till 65 dagar) och göras i två steg när det gäller bensin (frän 90 till 80 dagar den 1 januari 1984 och från 80 till 65 dagar den 1 januari 1985).

2.2 Mervärdeskatt

Mervärdeskatten redovisas vanligen för perioder om två kalendermåna­der räknat från kalenderårets början och med en betalningsfrist om 35 dagar. Skattskyldiga som regelmässigt har en ingående skatt (skatt på förvärv och införsel för verksamheten) som överstiger den utgående skat­ten (skatten på den egna omsättningen) med minst 1000 kr. varje månad kan i stället få lämna deklarationer för perioder om en kalendermånad.


 


Prop. 1981/82:201                                                   11

Även längre perioder förekommer - helt beskattningsår (om den skatte­pliktiga årsomsättningen är högst 100000 kr.) och halvt beskattningsår (om den skattepliktiga årsomsättningen är högst 200000 kr.).

Mervärdeskatten vid krediltransaktioner skaU numera i princip redovi­sas när fordringen eller skulden enligt god redovisningssed bokförs eUer borde ha bokförts. Från denna princip har dock i vissa faU gjorts avsteg, vUka innebär att redovisningsskyldigheten i stället inträder först vid betal­ningen. I det följande bortses dock från dessa avsteg.

Mervärdeskatten vid import betalas till tullverket. De s. k. kontantim-portörema skall betala mervärdeskatten och ev. tull och andra skatter eller avgifter inom 15 dagar från tuUtaxeringsbeslutet och får inte disponera över varorna förrän mervärdeskatten m. m. har betalats.

Kreditimportörema i allmänhet får disponera över de importerade va­rorna sedan en importanmälan och tulldeklaration har lämnats (angivning till förtuUning har skett) men behöver inte betala mervärdeskatten m. m. förrän vid en senare tidpunkt. En kreditimportör som är hemtagare kan förfoga över varorna redan innan dessa har angetts till förtuUning.

Kredifimportörerna får en av tullverkets centralkassa utfärdad tuUräk­ning på bestämda dagar två gånger i månaden. Räkningen omfattar normalt två sju-dagarsperioder. Räkningen skall f.n. betalas inom 25 dagar från utfärdandet.

När det gäller hemtagna varor innebär de nu beskrivna reglerna och tullverkets administrativa mtiner att importören kan förfoga över varorna i genomsnittligt 68 dagar innan mervärdeskatten m.m. skall betalas till tuUverket. När det gäller annan kredifimport är motsvarande tid genom­snitthgt 51 dagar.

Rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt som tas ul vid import inträder när den tuUdeklarafion som lämnas i samband med att varorna anges tiU förtuUning har försetts med tuUverkets redovisningsnummer och bokförts hos importören. Detta kan beräknas ske i genomsnitt 19 dagar efter importfillfället i fråga om hemtagna varor och 3 dagar efter importtill­fallet när del gäller annan kreditimport.

Om man ställer samman reglerna om redovisning av mervärdeskatt inom landet med reglerna om uppbörd av mervärdeskatt vid import framgår följande. Den som lämnar deklarationer för mervärdeskatt för Ivä-mäna-dersperioder skall betala mervärdeskatten till tullverket i genomsnitt 16 dagar (hemtagning) eller 17 dagar (annan kredifimport) innan avdraget kan utnyttjas i en mervärdeskattedeklaration. Den som redovisar mervärde­skatten för en-månadsperioder kan fömtsättas lämna sina deklarationer så fort som möjligt efter periodens slut. Erfarenhetsmässigt återbetalar läns­styrelsen också den överskjutande ingående mervärdeskatten mycket snabbt. Om man räknar med att skatten är återbetald till den skaltskyldige den 5 i månaden efter redovisningsperioden, kan importören disponera över det återbetalade beloppet i 29 dagar (hemtagning) eller 28 dagar (annan kreditimport) innan det behöver betalas in tUl tullverket.


 


Prop. 1981/82:201                                                   12

Energiområdet står i princip utanför mervärdeskatten. Energin är i stäl­let belagd med allmän energiskatt. Undanlaget från skattepUkt för bränslen m.m. finns i 8 § 4 mervärdeskattelagen. Den som yrkesmässigt omsätter sådana varor som anges där har rätt till avdrag för ingående skall pä förvärv och införsel för verksamheten. Den skattefria energin är därför helt fri från mervärdeskattebelastning och träffas endast av energiskatt och i vissa fall bensinskatt samt särskild beredskapsavgift.

Råoljan räknas inte som ett bränsle och är därför inte undantagen från skatteplikt enligt 8 § 4 mervärdeskattelagen. Den är inte belagd med ener­giskatt.

Vid import av råolja tar tuUverket ut mervärdeskatt. Importörerna är skattskyldiga tiU mervärdeskatt men deras ingående skatt överstiger regel­mässigt den utgående skatten. De redovisar därför normalt skatten för en-månadsperioder. De är vanligen hemtagare. Detta innebär att de i enlighet med vad jag nyss har framhåUit får tillbaka mervärdeskatten frän länssty­relsen i genomsnitt upp fill 29 dagar innan skatten skall betalas tiU tullver­ket.

3   Föredragandens överväganden

Jag har inledningsvis anfört att det är angeläget att granska den kredit som de skattskyldiga fär vid redovisning av indirekta skaller och att denna fråga bör utredas allsidigt. Redan innan en sådan utredning har gjorts kan enligt min mening konstateras att ett par förhållanden snarast möjligt bör rättas till. Jag tänker dä pä redovisningen av skatter och avgifter på bensin och olja och på uppbörden av mervärdeskatt vid import. I del först nämnda fallet är den genomsnittliga kredittiden avsevärt längre än som är vanligt för indirekta skatter. I det senare fallet ger uppbördsbestämmelserna upp­hov till obefogade ränte- och likviditetsfördelar för vissa skattskyldiga.

3.1 Beskattningen av bensin och olja, m. m.

Som jag redan har anfört kan den genomsnittliga kredhfiden för skatter och avgifter pä bensin beräknas till 90 dagar räknat från leveransdagen lill dagen för betalning av skatt tiU statskassan. För de skattepliktiga oljorna och fasta bränslena är motsvarande kredittid 75 dagar. Jag har förståelse för att en förkortning ställer krav på anpassning från de skattskyldiga företagens och deras kunders sida och att ett visst rådrum bör beredas dem. 1969 ärs punktskatleutredning har i detta avseende föreslagit att kredhfiden skall förkortas med 10 dagar fr. o. m. den I januari 1984 och för bensin med ytterligare 15 dagar fr.o.m. den 1 januari 1985. För egen del anser jag att en förkortning med 10 dagar är lämpligt avvägd. Däremot bör denna förkortning göras tidigare än vad utredningen har föreslagit. En


 


Prop. 1981/82:201                                                   13

lämplig tidpunkt är enligt min mening den I januari 1983. Frågan om ev. ytterligare förkortningar av kredittiderna bör bedömas dels när ställning tas till 1969 års punktskatteutrednings förslag, dels när den utredning om kredittiderna som jag har aviserat har fullgjort sitt uppdrag.

Uppbörden av energiskatt för olja och fasta bränslen beräknas för bud­getåret 1982/83 uppgå fill ca 4000 milj. kr. Uppbörden av energiskatt och bensinskatt för bensin beräknas samma år uppgå till ca 7600 milj. kr.

En förkortning av kredittiden med 10 dagar innebär för statsverket en positiv ränteeffekt som kan beräknas till 40 milj. kr. för helt år (räntesats 12 %). Under budgetåret 1982/83 uppkommer ungefär en tredjedel av årseffekten, dvs. ca 15 milj. kr.

Förslaget kräver ändringar i 22 och 23 §§ energiskattelagen och i 6 § bensinskattelagen, I 22 § energiskattelagen bör anges alt skatt för bränsle skaU redovisas för redovisningsperioder om tvä kalendermånader räknat från början av kalenderåret. Den möjlighet som nu föreUgger för riksskat­teverket att fastställa annan lidsperiod som redovisningsperiod (22 § tredje stycket) bör finnas kvar endast i fråga om elektrisk kraft. Detta bör framgå av lagtexten.

Det bör framhållas att reglerna i 22 och 23 §§ energiskattelagen endast gäller oljorna. 4 § energiskattelagen hänvisar till bensinskaltelagens be­stämmelser. Härigenom blir dessa senare bestämmelser om bl.a. redovis­ningsperioder och deklarationsfider tillämpliga både i fråga om energiskatt och bensinskatt på bensin.

I 23 § I mom. bör anges att deklarationerna skall ha kommit in till riksskatteverket senast den 5 i andra månaden efter redovisningsperiodens slut. Härigenom blir den genomsnittliga kredittiden 65 dagar för oljorna och de fasta bränslena. Riksskatteverkets rätt alt föreskriva att deklaration skall lämnas inom annan tid (23 § 3 mom. andra stycket) bör behållas endast när det gäller elektrisk kraft.

I fråga om bensin bör i 6 § bensinskattelagen anges att redovisningsperi­oden skall vara två kalendermånader räknat från början av kalenderåret. Möjligheten för riksskatteverket att föreskriva månadsdeklarationer bör slopas. Däremot bör det fortfarande vara möjligt att lämna deklarationer för helt år eftersom denna möjlighet står öppen endast för den som får göra så stora avdrag i deklarationerna att ingen eller så gott som ingen skall återstår alt betala, vilket är fallet exempelvis när det gäUer en flygklubb som använder bensin endast för flygplansdrift. Bestämmelsen i 6 § andra stycket bör ändras så att deklarationerna allfid skaH ha kommit in fiU riksskatteverket senast den 20 i andra månaden efter redovisningsperio­dens slut.


 


Prop. 1981/82:201                                                   14

3.2 Mervärdeskatt

Man kan ställa flera olika krav på uppbörden av mervärdeskatt. För­utom att den skall vara rationell och effektiv kan krävas att den inte snedvrider konkurrensen mellan olika företag. När del gäller omsätiningen inom landet är uppbörden också i myckel stor utsträckning neutral. Ge­nom övergången fill en i princip obligatorisk redovisning av mervärdeskatt i enlighet med bokföringen kommer de olika skaftskyldiga företagen att få betala mervärdeskaft till länsstyrelsen vid en enhetlig tidpunkt. När de säljer varor eller utför tjänster åt andra skattskyldiga företag skall de redovisa skaften samtidigt som avdragsrätten kan utnyttjas av ett köpande företag.

Denna neutralitet är dock enligt min mening inte tillräcklig. Företagen disponerar i princip fritt över kreditgivningen till sina kunder. Kreditgiv­ningen omfattar normaU också den mervärdeskatt som belöper pä priset för en vara eller tjänst. Eftersom redovisningen av mervärdeskatt och avdragsrättens inträde i stor utsträckning följer bokföringen av utställda eller mottagna fakturor spelar kreditgivningen mellan företagen ingen roll för skatteredovisningen. På en punkt är förhåUandena dock andra. Vid kreditimport fär importören utan nägon kommersiell förhandling kredit med betalningen av mervärdeskaften till tullverket. Denna kredit har inte något samband med den ev. kredit som det säljande företagel i utlandet kan lämna. Vid upphandling inom landet skall köparen betala mervärde­skatt fill säljaren. Om han får någon kredit med denna betalning eller inte beror på det avtal han kan träffa med leverantören.

Den jämförelse som enligt min mening är relevant i delta senare fall är den mellan en upphandling inom landet med en genomsnittlig kredittid och en upphandling utom landet med en lika lång kreditlid. Till denna jämförel­se skall sedan läggas det förhållandel all en kredilimportör genomsnittligt får en kredit som är antingen 51 eller 68 dagar från importtillfället med att betala mervärdeskatten till tullverket. Det kan konstaleras att en sä lång kreditlid inte torde vara vanlig inom näringslivet, mycket mindre motsvara en genomsnittlig kredittid. Det kan därför konstateras att det - om alla andra förhållanden är lika - kari framstå som mer fördelaktigt all köpa en vara av en utländsk leverantör än av en inhemsk, eftersom köparen pä del sättet får längre kredittid med betalning av mervärdeskatten.

Denna fördel för kreditimporten jämförd med en upphandling inom landet bör undanröjas. Jag anser att ett lämpligt resultat uppnås om rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt vid införsel senareläggs något. I stället för att som nu medge att avdraget får göras när tulldeklarationen har försefts med tullverkets redovisningsnummer bör avdraget få göras tidigast när den centralt utfärdade tuUräkningen har mottagits. Bortseft från de ekonomiska effekter denna åtgärd har slår den i god överensstämmelse med den faktureringsmetod som numera som en huvudregel gäller för redovisningen av mervärdeskatt.


 


Prop. 1981/82:201                                                   15

En sädan senareläggning av avdraget innebär i princip att detta kommer de skattskyldiga kreditimportörerna fill godo i genomsnitt 24 dagar (hem­tagning) eller 23 dagar (annan kredilimport) senare än som nu är fallet.

Senareläggningen av avdraget innebär att betalningarna av mervärde­skatt tiU statskassan ökar under den tid som senareläggningen genomförs. Detta är följden av att ett avdrag som annars skulle ha fått göras skjuts upp fill nästa redovisningsperiod. Denna engångseffekt kan beräknas fiU ca 2200 milj. kr. Engångseffekten medför ocksä en ränteeffekt, som för år räknat uppgår tiU ca 265 milj. kr. (räntesals 12 %).

Jag anser att detta förslag bör genomföras. Ändringarna bör träda i kraft den I juli 1982. Engångseffekten inträffar dä under budgetåret 1982/83 och ränteeffekten under detta är kan beräknas tUl ca 200 milj. kr.

Förslaget kräver ändringar i 17 § mervärdeskattelagen. I paragrafens första stycke anges att rätt fill avdrag föreligger för den redovisningsperiod då förvärvet eller införseln enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha bokförts om ej annat följer av paragrafens andra stycke. I andra stycket anges att avdragsrätten i vissa fall, t. ex. vid kreditköp med förbe­håll om återtaganderätt enligt konsumentkredifiagen m.m., inträder först vid betalningen av skatten.

I 17 § andra stycket bör införas en bestämmelse av innebörd att rätten till avdrag för mervärdeskatt som tas ut vid import inträder tidigast när tullverkets tullräkning har mottagits av den skattskyldige.

Om importören har anlitat ett ombud, som har åtagit sig betalningsskyl­digheten och som är skattskyldigt till mervärdeskatt, bör den nya bestäm­melsen om avdragsrättens inträde gälla endast den skatt som ombudet skall betala lill tullverket.

Om ett anlitat ombud inte är skattskyldigt till mervärdeskatt, skall den nya bestämmelsen gälla i fråga om uppdragsgivarens avdragsrält. Detta innebär att ombudet får förse uppdragsgivaren med tullräkningen eller en kopia av den. I de fall detta inte är möjligt eller lämphgt, t. ex. därför att räkningen upptar införsel för flera uppdragsgivare, bör ombudet i stället kunna tillhandahälla ett utdrag ur tuUräkningen.

De nya bestämmelserna bör tillämpas för skall enligt tuUtaxeringsbeslut som meddelas vid ikraftträdandet eller senare, dvs. fr. o. m. den 1 juh 1982.

När det gäller råoljan kommer den nu föreslagna åtgärden att eliminera större delen av den ränte- och likviditetsfördel som beskattningen f. n. ger upphov lill. Eftersom senareläggningen av avdragsrätten innebäratt avdra­get genomsnittligt kan utnyttjas 23-24 dagar senare än som nu är faUet kan råoljeimportörerna fortfarande i vissa fall få disponera över ett skattebe­lopp i några dagar innan det skall betalas tUl tullverket. Nägon anledning att låta denna fördel kvarstå finns inte. Det enklaste sättet att ändra på detta förhållande är att göra råoljan skattefri på samma sätt som eldnings­olja, bensin m. m.

Råoljan bör därför tas med i uppräkningen av skattefria varor i 8 § 4


 


Prop. 1981/82:201                                                   16

mervärdeskattelagen. Rätten till avdrag för annan ingående mervärdeskatt i verksamheten kommer då all finnas kvar.

Undantaget från skatteplikt för råolja torde inte leda till något skatte­bortfall eftersom någon privat, inle yrkesmässig, omsättning eller införsel av råolja knappast torde förekomma.

Någon närmare definition av vad som avses med råolja torde inte krävas i lagtexten. Råolja hänförs fill tuUtaxenummer 27.09. S.k. toppad råolja, som är en råolja frän vilken de lättaste frakfionerna har avlägsnats, hänförs till tulltaxenummer 27.10. Nägon import av s. k. toppad råolja har visserli­gen inte redovisats under de senaste åren. Jag anser det ändå lämpligt att skattefriheten omfattar båda sorterna råolja. Detta resultat uppnås genom att i lagtexten anges endast råolja.

Enligt 18 § tullagen (1973:670) får generaltullstyrelsen föreskriva att tull och annan införselavgift får betalas enligt särskild tullräkning. Räkningen skall betalas inom den tid som styrelsen bestämmer, dock inte senare än en månad frän den dag dä räkningen utfärdas.

Generaltullstyrelsen har i tullordningen fastställt att tullräkningen skall betalas senast inom 25 dagar.

Jag anser del angeläget att tiden för betalning av tullräkningar förkortas. Tiden bör enligt min mening bestämmas till 15 dagar. Jag har inhämtat att generaltullstyrelsen avser att fatta beslut i enlighet härmed. En ändring bör lämpligen genomföras fr. o. m. den I juli 1982.

Genom denna åtgärd uppkommer en engångseffekt under budgetåret 1982/83 om ca 900 milj. kr. Ränteeffekten kan beräknas lill ca 110 milj. kr. per år och till ca 50 milj. kr. budgetåret 1982/83.

I denna fråga har jag samrått med chefen för handelsdepartementet.

5   Lagrådets hörande

Det är mycket angelägel alt vissa av de föreslagna åtgärderna träder i kraft så snart som möjligt. Med hänsyn till frågans brådskande karaktär anser jag att en lagrådsgranskning bör kunna underlåtas.

6   Hemställan

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementel upprättade förslag fill

1.  lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskalt,

2.  lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

3.  lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.


 


Prop. 1981/82:201                                                             17

7   Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982