Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:150

Regeringens proposition

1981/82:150

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 22 aprU 1982.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för de åtgärder eller de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen behandlas den ekonomiska polifiken mot bakgrund av den samhäUsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn lill senare inträffade föränd­ringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetär. Denna ger vid handen alt budgetunderskottet för budgetåret 1981/82 skulle minska med ca 2 miljarder kr. i förhållande till beräkningar­na i årets budgetproposition. Sålunda fömtses nu ett underskott om ca 76,2 miljarder kr.

För budgetåret 1982/83 beräknades i budgetpropositionen elt underskott om ca 82,6 miljarder kr. De nya beräkningarna visar ett underskott om ca 75,7 miljarder kr.

1 särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1982, det revi­derade budgetförslaget 1982/83, vissa kommitléfrågor och åtgärder för sysselsättningen inom arbetsmarknads- och bostadsdepartementens verk­samhetsområden.

Vidare redovisas bl.a. en reviderad nalionalbudgel för år 1982 samt en långtidsbudget för budgetåren 1982/83-1986/87.

I    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150

 

Prop. 1981/82:150                                                    2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-04-22

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, An­dersson, Boo, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, TUlander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsråden Friggebo, Johansson, Wirtén och Eliasson

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83, m.m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet Wirtén anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1981/82:100) förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83. På de punkter där förslagel upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda propositioner.

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen -fömtom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ett särskill förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k. komplelteringspropositionen. Della förslag bör nu lämnas lill riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en revide­rad nalionalbudgel tillställas riksdagen.

Statsrådet Wirtén föredrager de delar av förslaget till kompletteringspro­position som faller inom vederbörandes ansvarsområde. Statsråden Frig­gebo och Eliasson föredrager vissa sysselsättningsskapande ätgärder inom bostads- resp. arbetsmarknadsdepartementens verksamhetsområden. Vi­dare redovisar statsrådet Johansson vissa kommitléfrågor. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén hemställer all regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-5.

Norsledts Tryckeri, Stockholm 1982

 

Reviderad finansplan

Bilaga 1

 

 

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan  1

Regeringens prop. 1981/82:150                             Bilaga 1

Utdrag
EKONQMIDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser reviderad finansplan

1    Den ekonomiska politiken

Den ekonomiska politiken syftar till atl uppnå full sysselsättning, låg inflafipnstakt, god tUlväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans. Dessa mål har ett inbördes samband. Full sysselsättning kan t, ex. långsik­tigt endast upprätthållas vid en låg inflationstakt. På motsvarande sätt utgör stabila priser, fuU sysselsättning och god tillväxt den viktigaste fömtsättningen när det gäller att åsladkomma en rättvis inkomstfördelning och att förbättra villkoren för de sämst ställda i samhället. Dpi förtjänar också att understrykas att i en öppen ekonomi utgör balans i de utrikes betalningarna på sikt en fömtsättning för att nå målen för den ekonomiska politiken.

Varje diskussion om den ekonomiska politikens inriktning och vilka medel som behövs för att nå målen måste utgå från dels vårt nuvarande ekpnomiska läge och de lärdomar vi kan dra av utveckhngen under den gångna tiden, dels prognoser om de framtida internationella betingelserna för den svenska ekonomin.

1.1 Utvecklingen före och efter oljechockerna

Den svenska välfärden bygger i avgörande grad på alt vi deltar i ell fritt utbyte av varor och tjänster över gränserna. Den inhemska marknaden är begränsad och det är endast genom internationell handel som vi i tillräcklig utsträckning kan tillgodogöra oss stordrifts- och specialiseringsfördelar. Handelsutbytet ger oss också tekniska och andra impulser som ökar pro­duktiviteten och produktionsförmågan i den svenska ekonomin. Samtidigt som detta är tiU stor fördel för oss är det uppenbart att del inte är fråga om I    Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 150. Bilaga 1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad Tmansplan        2

någon smärtfri eUer problemlös process. Ett land där exporten svarar för 1/3 av bmttonalionalprodukten (BNP) och för närmare hälften av industri­produktionen blir med nödvändighet också starkt beroende av utveckling­en i omvärlden.

Under fiden från det andra väridskrigets slut fram till i början av 1970-talet utvecklades världsekonomin på ett för oss mycket gynnsamt sätt. Vi drog nytta av den fortgående liberaliseringen och den snabba tillväxten av världshandeln - under perioden 1950-1973 växte handeln med industri­varor med ca 9% per år - av att den internationeUa inflafionen inte uppgick fiU mer än ca 3 % per år, av stabila växelkurser och av stabila och låga energipriser.

Dessa gynnsamma betingelser upphörde i början av 1970-talet. Sedan 1973 kännetecknas den internationella utvecklingen av inflafion av stor­leksordningen 10% eller mer per år, och av hög arbetslöshet. Tillväxten i industriländerna har också varit svag. Som elt resultat härav har värids-handeln utvecklats långsammare, handeln med industrivaror växte med ca 5% under perioden 1973-1981. Oljepriset som 1973 uppgick tiU 2,46 doUar per fat låg 1981 på ca 34 dollar.

Ungefär samtidigt med den första oljechocken inträffade också andra förändringar i världsekonomin bl. a. i form av en i vissa branscher starkt ökad konkurtens från de nyligen industrialiserade länderna i Sydostasien. De förändrade pris- och konkurrensförhållandena på världsmarknaden medförde att en stor del av den svenska industrins kapitalstock blev föråldrad.

Sammanfattningsvis kan man kpnstatera aft de internationella befingel-sema för den svenska ekonomin på ett dramatiskt sätt förändrats sedan böljan av 1970-talet. Oljenotan har ökat från drygt 3 miljarder, molsvaran­de 9% av exporten, 1972 tiU 34 miljai-der, motsvarande nära 24% av exporten 1981.

Dessa ändrade förhåUanden har drabbat alla länder i västvärlden. Vid en internafionell jämförelse finner man atl Sverige kunnat hålla uppe syssel­sättningen väsenfligt bättre än nästan alla andra länder. 1973 var arbetslös­heten i Sverige 2,5% och inom OECD-området totalt 3,3%. 1981 var siffran åter för svensk del 2,5% medan arbetslösheten i OECD-området totalt uppgick tiU 7,2%.

I andra avseenden har emellertid den svenska utvecklingen varit sämre än det intemationeUa genpmsnittet. Mest slående är att industriproduk­fionen utvecklats svagt och atl vårt bytesbalansunderskott, mätt såsom andel av BNP, ligger avsevärt över genomsnittet för OECD-länderna.

I den nyligen publicerade avstämnlngen av 1980 års långtidsutredning ("TUlväxt eller stagnation?" SOU 1982:14) analyseras vilka krav föränd­ringarna i världsekonomin ställer på den svenska ekpnomiska utveckling­en. Därvid framhåUs särskilt följande:

— När bytesförhållandet försämras måste reallöner och total inhemsk kpn-sumtion anpassas nedåt

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad Tmansplan

3

—För att nå balans i utrikesbetalningarna krävs en förskjutning av produk­fionen från skyddad till konkurrensutsatl sektor

—För att denna förändring skall kunna ske inom ramen för en marknads­ekonomi är det nödvändigt att relafiva löner och relativ lönsamhet förskjuts till förmån för den konkurrensutsatta sektorn. Vinster och anställningsvillkor i industrin måste förbättras i förhållande lill andra sektorer

—Relativprisförändringarna nödvändiggör också en omstrukturering inom industrin. Det gäUer särskilt varvs-, järn- och stålindustrin, men kraven på omstmkturering är inte begränsade till dessa branscher

—De kraftigt förändrade relativpriserna innebär att en betydande del av den existerande kapitalstocken bUvil ekonomiskt föråldrad. För att bibehålla tillväxtkapaciteten i ekonomin krävs omfattande nyinveste­ringar

—De höjda priserna på olja och energi innebär att energi- och oljeanvänd­ningen måste nedbringas.

Införande av ny teknik, strukturell omvandling och anpassning är natur­liga delar av den ekonomiska utvecklingsprocessen. De angivna kraven innebär emeUertid att behovet av omvandhng, rörlighet och flexibiUlet har ökat under 1970-talet.

Utredningen visar också att utvecklingen i viktiga avseenden avvikit från den önskvärda. Således ökade företagens kostnader för arbetskraften

Diagram 1    Reallönegapet för Sverige 1970-1982 Index 1970 = 100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lön plus sociola

 

 

 

avqifler i realo

 

 

 

termer

130

-

 

 

s'"

p>

/

<—

 

 

120 110

 

 

f

 

 

 

 

 

A

h

\___-

 

*.....

 

Reol national-

 

 

 

—/

 

inkomst

 

 

 

y

C/

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L

I      I_ L

1970        1972        1974        1976        1978

Källa: OECD och ekonomidepartementet.

1980        1982

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan       4

(lön plus sociala avgifter) kraftigt i reala termer efter den första oljekrisen, i stället för alt minska, och låg därefter kvar på en i förhållande lill produk-tionsutveckUngen alltför hög nivå under 1975-1980. Under 1981 och 1982 har en viss anpassning skett (diagram 1).

Som en följd av reallöneutvecklingen och en snabb offentlig utgiftsök­ning har också den Iptala konsumfionen legat på en alltför hög nivå efter den första oljechocken.

Lönsamhetsutvecklingen har inte heller svarat mot de ställda kraven. Den har totalt sett legat på en för låg nivå och den relativa lönsamheten har dessutom varit högst i den från ufländsk konkurrens skyddade sektorn. Det är dessutom främst denna sektor saml de delar av induslrin som långsiktigt måste minska sin kapacitet (varv, järn och stål), som fått la emot de under 1970-talel snabbi ökade subventionerna från den offentliga sektorn. Eftersom det ofta är de nybildade förelagen som expanderar sysselsättningsmässigt innebar 1960-lalets låga nybildningstakl av förelag öch allmänl dåliga företagarklimat, att del i den svenska ekonomin fanns få expansiva företag under 1970-talets krisår, som kunde avbalansera syssel-sätlningsminskningen i de stagnerande industribranscherna. De totala subventionerna ökade från knappt 4% av BNP 1970 till närmare 10% av BNP 1980.

1 finansplanen anförde jag att vi varaktigt kan klara den fulla sysselsätt­ningen endast genom att den ullandskonkurrerande sektorn, i första hand industrin, expanderar. Ulredningen ansluter sig lill delta synsätt.

Jag anser att ulredningens beskrivning av problembilden i stora drag är riktig. Den hittUlsvarande debatten har också bekräftat att de flesta anser detta vara fallet även om naturligtvis meningarna skiljer sig när det gäller att ange vilka åtgärder som behövs för att åsladkomma nödvändiga trend­brott och återställa balansen i den svenska ekonomin.

Innan jag redovisar min syn på vilken ekonomisk politik som bör föras vill jag något diskutera hur den internationella ekonomin kan tänkas ut­vecklas under den närmaste framliden.

1.2 Den internationella miljön under den närmaste framtiden

Den prognos för den internationella konjunkturutvecklingen som pre­senterades i finansplanen, och som anslöt till OECD:s bedömning, utgick från att en konjunkturuppgång skulle komma alt inledas under första halvåret 1982. Uppgången förutsågs komma först i Västeuropa och Japan medan Förenta staterna skulle ligga ca elt halvt år senare i konjunkturför­loppet. Sammantaget innebar delta all BNP i OECD-länderna väntades öka med 1 1/4%. Tyngdpunkten låg på andra halvåret och i slutet av 1982 väntades tillväxten i industriländerna vara uppe i en årstakl av närmare 4%.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad fmansplan        5

Den information som tiUkommil under de senaste månaderna lyder på att utvecklingen under 1982 blir sämre än väntat, i första hand till följd av en svagare ulveckling i Japan och Förenta staterna.

Den intemationeUa ekonomiska utvecklingen under den närmaste fiden kommer i huvudsak atl bero av följande faktorer: oljeprisernas utveckling, den ekonomiska politikens inriktning, ränte- och valulakursutvecklingen.

Vad först beträffar oljemarknaden räknade man vid årsskiftet allmänt med att oljepriserna skulle ligga kvar på ungefär oförändrad nivå i dollar under resten av 1982. Detta anlagande, som även låg lill gmnd för finans­planens beräkningar, gmndade sig bl. a. på beslut av OPEC under hösten. Under vintern och våren har del emellertid visat sig att efterfråge- och utbudsförhållandena inte varit förenliga med ett råoljepris på den angivna nivån, ca 34 dollar per fat för typråoljan Arabian Light.

Den totala världsproduktionen låg på ca 57,5 milj. fal per dag (mbd) medan efterfrågan kan uppskattas till ca 54 mbd. Bedömningarna av gapet meUan produktion och efterfrågan varierar mellan 3 och 5 mbd. Vid ett så kraftigt överutbud kunde prisnivån inte upprätthållas.

På spelmarknaden föll priserna på råolja från knappt 33 dollar per fat fill ca 28 doUar per fat på några veckor. Även priserna för långsiktiga kon­traktsleveranser har sänkts. Det gäller i första hand del brittiska oljebola­get BNOC som sänkte sitt pris från 35 till 31 dollar per fat i början av mars. Även Norge, Nigeria och Iran har sänkt sina priser. Härtill kommer alt del finns tecken på att även länder som inte sänkt de officiella priserna erbju­der rabatter i olika former.

Även framdeles kommer oljepriserna att styras av utbud och efterfrå­gan. Efterfrågan kommer i sin tur att bero av hur omfattande besparingsan­strängningarna är, av hur oljelagren utvecklas och av styrkan i den interna­tionella konjunktumppgången.

De två oljechockerna 1973 och 1979 utlöste omfattande besparingsan­strängningar i västvärlden. Dessa har lett fill all oljekonsumtionen per producerad enhet har sjunkit kraftigt (diagram 2). Vid oljepriser på eller i närheten av nuvarande nivåer är incitamenten att spara olja mycket starka och det finns anledning utgå från all ansträngningarna atl på ohka sätt minska behovet av olja kommer alt fortsätta, såframt inte prisbilden under­går en dramatisk förändring. Detta är en positiv faktor vid bedömningen av hur den framlida oljeefterfrågan utvecklas ehuru det ligger i sakens natur att den är svår att kvantifiera.

I fråga om oljelagren har en viss neddragning skett under Qärde kvartalet 1981 och första kvartalet 1982. Då emellertid förbrukningen också minskal är lagren i relation tUl förbrukningen ungefär oförändrade. Enligt IEA:s beräkningar skulle lagren andra kvartalet 1982 motsvara 103 dagars för-bmkning. Motsvarande period under 1981 var siffran 105 dagar. Om hän­syn tas även till de oljemängder som befinner sig under transport lill sjöss synes dock lagren ha minskat mer.. ti    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga t

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad fmansplan

Diagram 2   Reala otjeproduktpriset ocli specifika otjeförbrukningen i Sverige 1973— 1981

Log skala Index 1973 = 100

240 230 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70

Oljeförbruknmq per produktionsenhet

_L

_L

J.

J.

_L

1973       1974        1975       1976       1977       1978        1979        1980       1981 Källa: SIND.

Det höga ränteläget verkar dämpande på benägenheten hos förbmkarna och oljeföretagen att hålla stora lager. Något omslag i lagemtvecklingen torde inte vara att emotse så länge förväntningarna inle är inställda på fortsatta prisfaU snarare än motsatsen. Sammanlaget synes det troligt att lagren dras ner ytterligare under den närmaste fiden.

Slutligen förväntas den internationella konjunktumppgången bli relativt måttlig under innevarande år variör efterfrågan på olja inte torde öka nämnvärt av detta skäl.

På utbudssidan är det påtagligt att OPEC-länderna kraftigt minskat sin produktion under senare år. Efter de senast fattade besluten under OPEC-mötet i Wien i mars i år uppgår produktionen enligt officiella källor till 17,5 mbd att jämföra med en produktion av över 31 mbd före revolutionen i Iran. Möjlighetema till ytterligare utbudsbegränsningar synes, åtminstone för en del av de mest betydande producenterna, tämligen begränsade i beaktande av de redan gjorda nedskärningarna och med hänsyn till att flera av dessa oljeexportörer har stort behov av utländsk valuta.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad fmansplan        7

En utomordentligt viktig faktor när det gäller att bedöma det framtida utbudet utgörs av de labUa poUtiska förhållandena i Mellersta Öslem. Skulle kriget mellan Iran och Irak upphöra torde emellertid dessa länder successivt komma att öka sin oljeexport.

Det är självfaUet vanskligt att väga ihop dessa och andra relevanta faktorer till en prisprognos. Erfarenheterna har också lärt oss all förhållan­dena på oljemarknaden kan förändras snabbt och dramafiskt.

Konjunkturinstitutet har antagit att de genpmsnittliga importpriserna (inkl. frakt m. m.) på råolja för Sveriges del kommer atl ligga strax under 33 doUar per fat under det andra kvartalet i år. Som jämförelse kan nämnas atl det genomsnitfiiga impprtpriset för 1981 låg på drygt 35 dollar och att priset under första kvartalet 1982 inte nämnvärt skiljde sig från genomsnittspriset för hela 1981. De redan genomförda prissänkningarna medför all de svens­ka importpriserna i genomsnitt minskar till inle fullt 34 dollar per fat. Effekterna av prissänkningarna på den svenska oljenotan motverkas dock av kursuppgången för dollarn.

Det angivna priset avser ett sammanvägt genomsnitt av priserna på import från spotmarknaden och import enligt kpntrakt. Prisprpgnpsen fömtsätter ett ytterligare fall från den nivå som rådde vid månadsskiftet mars/april genom en viss omfördelning tiU bUligare inköpsställen.

Vidare har antagits att lagerefterfrågan, i samband med den säsongmäs­siga uppbyggnaden, kommer att leda tiU en viss internationell prisuppgång på petroleumprodukter under det tredje kvartalet i år följd av en uppgång under fjärde kvartalet för råoljan. Jag finner konjunklurinstitutets prpgnps rimlig på basis av tillgänglig infprmafipn. Självfallet måste den vida psäker-hetsmarginalen betonas. För 1983 torde efterfrågan ge underlag för en viss fortsatt prisuppgång motsvarande ett oförändrat realpris för oljan under loppet av året.

Oljeprisutveckling av det slag som här antagits skulle utgöra en posifiv faktor i den internationella konjunkturbilden. Lägre oljepriser innebär höjda realinkomster och medför därför en ökning av efterfrågan i industri­världen samfidigt som inflationstrycket från kostnadssidan minskar och bytesbalansen förbättras. Detta leder också till att utrymmet för ekono­misk-politiska stimulansåtgärder ökar.

Arbetslösheten omfattar f. n. närmare 30 milj. människor i västvärlden, motsvarande drygt 8% av arbetskraften. Trots dessa höga tal - och trots att arbetslösheten aUtjämt visar tendenser att växa - har den ekpnpmiska poUtiken en påtagligt restriktiv inriktning i så gott som alla länder. Framför allt gäller detta penningpolitiken.

Avsikten härmed är att dämpa inflationstakten. Härvidlag har också vissa framsteg gjorts icke minst i Förenta staterna. Ansträngningarna att minska inflationstakten har också posifivt påverkats av de låga råvampri-serna.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan             8

Inflationstakten i OECD totalt sett hade i mars gått ner lill ca 8% (12 .månaderslal) alt jämföra med över 10% för ett år sedan. I Förenta staterna var motsvarande siffror ca 7% resp. drygt 11 %. Den sjunkande inflations­takten leder till högre realinkomster och ökad investeringsbenägenhet.

Del är dock osäkert i vad mån den uppkomna lägre inflationstakten kommer att kunna bevaras vid en kommande konjunkturuppgång. Del finns anledning förmoda atl flera länders regeringar kommer atl ånyo skärpa den ekonomiska politiken för den händelse inflationen på nytt visar tendenser att skjuta fart.

Ett annat osäkerhetsmoment vid en bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen under den närmaste tiden utgörs av ränteutveck­lingen. De höga reala räntor som f.n. allmänt råder i västvärlden - och som snarast tenderat att öka ytterligare i takt med atl inflationen bromsats upp — verkar dämpande på viktiga efterfrågefaktorer, bl. a. på företagens invesieringsbenägenhet, på bostadsbyggandet och på inköpen av varaktiga kapitalvaror bl. a. bilar.

HärtiU kommer att ränteutvecklingen påverkar valutakurserna. De höga amerikanska räntorna har bidragit fill atl den amerikanska dollarn kraftigt stärkts gentemot den tyska marken och den japanska yenen. Detta har skett trots att gmndläggande faktorer såsom bytesbalansulveckling och konkurrenskraft inte talar lill dollarns förmån. De höga amerikanska rän­torna har också dragit med sig höga räntor i Västeuropa eftersom myndig­helerna i bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland velat motverka en ytteriigare depreciering av den egna valulan som skulle försvåra ansträngningarna atl bekämpa inflationen. På senare tid har dock en viss nedgång skett i de västeuropeiska räntorna.

Valutakursutvecklingen har således inneburil att i första hand den tyska och den japanska konkurrenskraften förstärkts. OPEC-ländernas över­skott beräknas 1982 minska kraftigt och ev. nära nog försvinna. OECD-länderna kommer också totalt sett att vara ungefär i balans. Förbättringen inom industriländerna kommer dock alt vara ojämnt fördelad. Förbundsre­publiken Tyskland och Japan kommer att visa stora överskott under del att de flesta små länder kommer att uppvisa stora underskott.

Det finns anledning alt understryka de risker som finns att valulakursut­vecklingen ytterligare ökar tendenserna att tillgripa protektionistiska ål-

Tabell 1. OPEC-ländernas bytesbalans 1973-1982

Miljarder dollar, löpande priser

 

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981'

1982-

6,6

67,8

35

40

31.7

5

68,4

115

70.8

0-15

' Preliminärt utfall.

 Ekonomidepartementets bedömning.

Källa: För 1973-1981: Internationella valutafonden.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan       9

gärder. För atl illustrera hur slarka dessa tendenser redan är kan nämnas att såväl Förenta staterna som samtliga EG-länder med egen bilprodukfion nu har s.k. "orderly markeling arrangements" med Japan som syftar lill atl begränsa den japanska bilexporten; etl förhållande som i stor utsträck­ning måste ses i samband med valulakursutvecklingen.

Det finns all anledning för Sverige att i olika internationella sammanhang verka för alt frihandeln inte ytterligare beskärs. Samtidigt är del av yttersta vikl att vi inle själva vidtar åtgärder av protektionistisk karaktär. Sådana skulle undergräva vår trovärdighet och indirekt försvåra våra egna möjlig­heter att öka exporten och upprätthålla full sysselsättning.

Utvecklingen på de internatipnella valutamarknaderna är av central betydelse för svensk del både på kort och lång sikt. I likhet med vad som gäller för oljepriserna är del samtidigt fråga om variabler som är myckel svåra att prognosera. Konjunkturinsfitulet har utgått från det sedvanliga tekniska antagandet att växelkurserna under det kommande året kommer atl ligga kvar på ett genomsnitt av kursen för december-febmari. För den amerikanska dollarn innebär detta 5,65 kr. Delta skulle innebära att dollar-kursen skulle falla från nuvarande nivå på ca 5,90 kr. Jag viU understryka att doUarn mycket väl kan tänkas bli starkare än vad som ligger i konjunk­turinstitutets antagande. Skulle så bli fallet kommer detta att verka återhål­lande på möjligheterna atl sänka räntorna i Västeuropa. De balansbrisler som sammanhänger med skillnaderna i konkurtenskraft skulle ytteriigare accentueras.

Den här gjorda bedömningen innebär alt tillväxten i Västeuropa kan uppskattas till knappt I 1/2% 1982. De faktorer som väntas bära upp en uppgång är främst exporten men även den inhemska efterfrågan kan ut­vecklas gynnsamt som en följd av lägre inflatipn och därmed högre realin­komster och bättre investeringsklimat. En successivt gynnsammare ut­veckling av bytesbalanserna kan också öppna vägen för ytterligare ränte­sänkningar.

Frankrike utgör i någon mån etl särfall bland industriländerna i så måtto att man där sökt föra en intern stimulanspolitik i avvaktan på att den internationella konjunktumppgången blir mer markerad. Arbetslösheten har likväl fortsalt att öka samtidigt som inflation, konkurrenskraft och bytesbalans utvecklats ogynnsamt. Francen devalverades i höstas och har under den senaste tiden varit utsatt för betydande tryck på valutamarkna­den.

Den amerikanska ekonomin befinner sig f. n. i en svag utvecklingsfas. Under första kvartalet 1982 sjönk produktionen i en årstakl av 4,7%. Den kraftiga apprecieringen av dollarn har också inneburit att konkurrenskraf­ten försvagats markant. Sedan augusti 1980 har dollarn stigit med 20% gentemot ett vägt genomsnitt av Förenta staternas handelspartners. Dess­utom har det höga ränteläget dämpat den inhemska aktiviteten. Det är sannolikt att konjunkturen vänder uppåt under andra halvåret 1982 fill följd

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       10

av skattesänkningar och ökade miilitämtgifter. Obalansen mellan finans-och penningpolitiken kan dock innebära att uppgången inte blir särskilt stabil. Det stora budgetunderskottet och därmed sammanhängande infla­tionsförväntningar samt ökad kreditefterfrågan i den privata sektprn kan kpmma att ånyp pressa upp räntenivån.

Till bilden hör också att det ingalunda är säkert att den amerikanska administrationen får igenom sina utgifts- och skatteförslag i kongressen. Skulle försvarsutgifterna öka långsammare och skattesänkningarna delvis utebli eller uppskjutas blir den stimulans som utgår från den federala budgeten lägre och budgetunderskottet mindre. Därmed ökar å andra sidan fömtsättningarna att räntorna sjunker och att penningpolitiken blir mindre restriktiv.

Sammanfattningsvis innebär prognosema att tillväxltakten i OECD -med de angivna fömtsättningarna - kan uppskattas fill drygt 1/2% 1982. OECD-området beräknas totalt- sett. uppnå balans i utrikeshandeln men med stora variationer mellan olika länder. Förbundsrepubliken Tyskland och Japan väntas visa betydande överskott medan de flesta andra länderna redovisar fortsatta underskott. Världshandeln beräknas växa med 3 ä 4%.

1.3 Huvudinslagen i den ekonomiska politiken

Under det senaste året har framsteg gjorts när det gäller att återställa balansen i den svenska ekonomin. Devalveringen och olika åtgärder för att förbättra ekonomins funktionsförmåga har skapat fömtsätlningar för en ökad tillväxt i den utlandskonkurterande sektorn. Samtidigt har de offent­liga utgiftemas tillväxt kraftigt dämpats genom vidtagna besparingsåt­gärder.

Positiva resultat av den förda politiken, i förening med lägre oljepriser och långsammare internationell inflationstakt, kan avläsas i att inflations­takten sjunker och f.n. ligger på 9% (12-månaderstaI), underskottet i bytesbalansen minskar tiU 2,3% av BNP enligl prognoserna för 1982 och i att diskontot har kunnat sänkas i två omgångar den 15 oktober 1981 och den 10 mars 1982. Underskotten i statsbudgeten - mätta som andel av BNP - är också på nedåtgående.

Å andra sidan har arbetslösheten ökal och det är också uppenbart alt underskotten i bytesbalans och statsbudget alltjämt är mycket stora. Dessa underskott försvårar för oss att nå målen i den ekonomiska politiken.

Underskottet i statsbudgeten verkar likvidiserande på ekonomin och tenderar att driva upp räntelägel och underblåsa inflationsförväntningarna. Underskotten gör det också svårare att successivt appreciera den svenska kronan för att få ner inflationstakten.

Mot den redovisade bakgmnden finns det vid uppläggningen av den ekonomiska politiken särskild anledning att stryka under följande:

- Eftersom låg inflation är en fömtsättning för att trygga den fulla

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan 11

sysselsättningen och för en rättvis inkomstfördelning måste kampen mot inflationen ges högsta prioritet

-     Vi måste få återhållsamma och ansvarsfulla uppgörelser på arbets­marknaden. Utveckhngen under 1983 blir av avgörande belydelse när det gäller att varaktigt förbättra konkurrenskraften pch få ner inflatipnslakten

-     KpnjunkturppUfiken måste avpassas så att den ligger i linje med de krav som slmkturomvandlingen ställer. Del innebär bl. a. atl det relativa efterfrågelrycket inte kan tillåtas sfiga fill en nivå där vi riskerar att vinsterna av förra årets devalvering spolieras.

Arbetsmarknadspolifiska insatser måste utformas så att de underlättar en nödvändig långsiktig anpassning. Industri- och näringspolitiken måste fortsalt utformas så att den skapar gynnsamma fömtsätlningar för industri­ell förnyelse och för ny- och småföretagsamheten.

Konkreta uttryck för ansträngningarna att få ner inflafionen är bl.a. skatteuppgörelsen, som bygger på att de medverkande partierna enats om att söka nedbringa inflationen tiU 5,5 % under de kommande åren, och de olika åtgärderna för att förbättra kapital, arbets- och råvarumarknadernas funkfionsförmäga. Åtgärderna bidrar tiU atl eliminera eller mildra infla­tionsdrivande flaskhalsar och dämpa kostnadsutveckhngen: Insatserna för att spara i de offentliga utgifterna och därmed minska budgetunderskottet är också av stor betydelse när det gäller att dämpa prisstegringarna.

1 syfte att återställa den samhäUsekonpmiska balansen måsle resurser omfördelas från den skyddade sektprn tiU den konkurtensutsatta sektorn, i första hand industrin. Därtill kommer krav på en betydande strukturom­vandling inom den konkurrensutsatta sektorn. Vi måste öka exporten och investeringarna vilket innebär att det utrymme som står lill förfogande för ökad inhemsk konsumtion, privat såväl som offenfiig, blir ytterst begrän­sat.

Kvantitativt kan situationen illustreras med de beräkningar som gjorts i avstämnlngen av 1980 års långtidsutredning. Utredarna pekar på att vid en möjlig tillväxt på 2,4% per år kommer BNP att växa med 31 miljarder kr (räknat i fasta priser) under perioden 1981 — 1985. Även om ambitionsnivån för bytesbalansen inte satts högre än att vi ännu 1985 kommer atl ha ett underskott motsvarande 2 % av BNP innebär detta atl ca 25 miljarder kr. eller ca 4/5 av den totala tillväxten i ekonomin måste avsättas för ökad export och ökande investeringar. Utrymmet för ökad konsumtion inskrän­ker sig till 6 ä 7 miljarder kr. Det följer att såväl reallöner som offentliga utgifter måste hållas tillbaka.

Jag vUl i detta sammanhang understryka det nära samband som finns mellan ansträngningama att spara i de offentliga utgiftema och reallöneut­vecklingen. Ett omfattande sparprogram är nödvändigt för att skydda reallönema. Under hela 1970-talet växte de offentliga utgifterna med ca 6% per år i reala termer. Därmed intecknades hela BNP-tUlväxten och mer därtill. ReaUönerna kunde upprätthållas endast genom en omfattande ut­landsupplåning. Självfallet måste denna utveckling brytas.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       12

Underlåtenhet att vidta nödvändiga sparåtgärder skulle lägga en orimligt slor del av anpassningsbördan på löntagarna och leda till kraftiga standard­sänkningar. Som jag senare kommer alt redovisa har vidtagna besparings­åtgärder medfört att de offentliga utgifterna 1982/83 är ca 18 miljarder kr. lägre än de skulle varit utan besparingarna. Del nämnda beloppet molsva­rar 10% av lönesumman efter skall.

Reallöneutvecklingen är inte endasl beroende av fördelningen av det fillgängliga konsumtionsutrymmet. Det är också angeläget atl tillväxten blir hög så att del finns någol atl fö:rdela.

Jag har tidigare pekat på alt en låg inflafipnstakt är en fömtsättning för god tillväxt. Samtidigt finns det ett nära samband mellan kostnadsutveck-Ung och inflation. En inflationstakt på 5,5 % per år fömtsätter i princip, och under fömtsättning att man har balans i utgångsläget, alt kostnaden per producerad enhet i ekonomin som helhet inte heller ökar mer än så.

Det kostnadsmässiga utrymmet för löneökningar kommer under de kom­mande åren att vara ytterst begränsat. Vid ett givet inflationsmål beror utrymmet av ett flertal faktorer såsom produkfivitelsutvecklingen, beho­vet att sänka våra relativa exportpriser i syfte att återta marknadsandelar och av alt vinstläget i den konkurrensutsatla sektorn behöver förbättras. Vidare måsle en avräkning ske för den höjning av arbetsgivaravgifterna med 2 procentenheter, motsvarande ungefär 1,5 % av de totala lönekostna­derna som ingår som etl led i skaltereformen.

Om den internationella inflafionen är större än 5,5% per år måsle den svenska kronan långsiktigt apprecieras om vår interna inflationstakt skall hållas på den målsatta nivån. Hur stort apprecieringskravet är beror givet­vis på den internationella inflationstakten.

Inom ramen för den begränsade lolalnivån måste industrins relativa löneläge förbättras om vi skall uppnå den erforderliga förskjutningen av produktionens inriktning från den skyddade till den konkurrensutsatla sektorn.

Jag vill också erinra om det uttalande som centerpartiet, folkpartiet och socialdemokraterna gjort i anslutning till skatteuppgörelsen. I della har underslmkits att tillgängligt utrymme för löneförbättringar i huvudsak bör tillfalla de inkomsttagare som i begränsad utsträckning får direkta fördelar av de sänkta marginalskatterna.

De åtgärder som konstituerar regeringens ekonomiska politik syftar i första hand till att komma tillrätta med ett antal stmkturella problem. Det är viktigt att även konjunkturpolitiken utformas på ett sätt spm ligger i linje med den långsiktigt nödvändiga anpassningen av den svenska ekonomin.

Del innebär att efterfrågelrycket i den svenska ekonomin inte får bli så högt i relation till omvärlden att den nödvändiga förbättringen av vårt kostnadsläge uteblir. Jag framhöll i finansplanen atl våra erfarenheter under senare år i della avseende är entydiga. Under perioder när vi hållit tillbaka efterfrågan i den svenska ekonomin i relation till omvärlden har

 

Prop. 1981/82:150   Bilagal    Reviderad finansplan         13

vår konkurrenskraft ökat och sysselsättningen förbättrats i industrin samti­digt som gmnden lagts för att få ner inflationen och förbättra bytesbalan­sen. Under perioder när vi bedrivit en relativt expansiv politik har däremot konkurrenskraften snabbi försämrats. Detta förhållande begränsar tillsam­mans med nuvarande underskotten i statsbudget och bytesbalans våra möjligheter att i kortsiktigt sysselsättningsfrämjande syfte stimulera den inhemska efterfrågan.

De nämnda reaktionsmekanismerna är ett uttryck för att den svenska ekonomin haft alltför många flaskhalsar och inle fungerat tillräckligt smi­digt för atl tåla ett relativt högt efterfrågetryck utan all den samhällsekono­miska balansen gått förlorad. De olika åtgärder som på senare tid vidtagits för att öka flexibiliteten, rörligheten och effektiviteten i den svenska eko­nomin skall ses mot denna bakgrund. Det gäller bl.a. skattereformen och de olika insatserna för att förbättra kapital-, arbetsmarknads- och råvam-marknadernas funktionssätt. De har alltså som sitt syfte att möjliggöra en högre efterfrågan och därmed en högre sysselsättningsnivå.

Jag har tidigare framhållit att vi måsle spara av en rad strukturella skäl -bl. a. för att minska den andel av de totala resurserna som fördelas via de offentliga budgetarna, Samfidigt är det självklart atl besparingsåtgärderna kortsiktigt medför att efterfrågelrycket i ekonomin dämpas. I den mån den totala efterfrågenivån därmed skulle riskera hamna på en lägre nivå än vad som är lämpligt kan detta motverkas av sänkta skaller. Regeringens förslag atl sänka mervärdeskatten i höstas motiverades bl. a. av atl sparåtgärderna i de offentliga budgetama annars i rådande relativt svaga internationella konjunktur hade kunnat leda till en aUtför låg samlad efterfrågenivå i ekonomin.

På längre sikt kan den fulla sysselsättningen endast tryggas genom alt tillväxten i den konkurrensutsatta sektorn ökar. På kortare sikt och i avvaktan på att devalveringen och andra åtgärder som vidtagits får full effekt är det emellertid nödvändigt att statsmakterna går in med olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa måste givetvis utfor­mas så att de inle motverkar slmkturomvandlingen. Jag återkommer härtill i det följande.

Åtgärder för att förbättra ekonomins produktionsförmåga Skattereformen

Denna fråga har behandlats i den proposition (prop. 1981/82; 197) som för endast någon vecka sedan förelagts riksdagen. Jag skall därför här inskränka mig till att konstatera atl del sedan lång tid tillbaka har varit ett önskemål att få ner de internationellt sett unikt höga svenska marginalskat-tema och dämpa den starka progressionen i inkomstskaltesystemet. Den uppgörelse som träffats mellan centerpartiet, folkpartiet och socialdemo­kraterna beräknas medföra att marginalskatten blir högst 50 % för omkring 90 % av inkomsttagarna. Endast 5 % av dessa beräknas få marginalskatter t2   Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 150. Bilaga 1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       14

på 55 % eller mer. Reformen innebär också alt hushållens räntekänslighet ökar.

Skattereformen innebär att incitamentstmkturen förändras över hela det ekonomiska fältet. Det kommer att löna sig bättre för den enskilde att arbeta och spara samtidigt som det blir dyrare alt basera sin ekonomi på olika former av upplåning.

En viktig posifiv effekt ligger i alt hushållens benägenhet atl betala även mycket höga räntor kommer alt minska. Därmed ökar möjligheten att hålla ett lägre ränteläge vilket är posifivt för den ekonomiska utvecklingen, inte minst i den konkurtensutsatta sektorn.

Företagens kapitalförsörjning

En förbättrad lönsamhet är ett villkpr för att industriinvesteringarna skall öka och för en varaktigt hög industriproduktion. Sedan 20 år tillbaka har vinstnivån i den svenska industrin Irendmässigt fallit som framgår av diagram 3.'

Den låga vinstnivån håUer tillbaka investeringarna och har även gröpt ur industriföretagens soliditet som från 1970 gått ner med ca 7 prpcentenheter fiU 26 % 1981. Utvecklingen är så mycket mer proände som företagens risker i flera avseenden ökat under senare år vilket innebär alt behovet av högre soliditet accentueras. Samfidigt som industrin utvecklats svagt har vinstutvecklingen varit mer positiv inom för utländsk konkurtens skyd­dade branscher.

Del är nödvändigt atl företagens soliditet förbättras. Finansiellt svaga företag har låg motståndskraft vid konjunkturnedgångar och har heUer inte möjlighet att göra de framlidssatsningar som behövs.

Mot denna bakgmnd finns det anledning atl hälsa med liHfredssläUelse alt industrins lönsamhet, efter en förnyad nedgång 1981, nu ser ut att vara på väg att förbättras. Det är särskiU positivt att lönsamhetsutvecklingen i verkstadsindustrin, som i vikliga avseenden måste utgöra motorn i en process som syftar fill att varakfigt öka antalet induslrianställda, förbätt­ras.

En betydande del av förbättringen i driftsöverskolten kommer dock alt gå åt för all läcka industriföretagens ökade negativa finansnetto. Enligt SCB:s statisfik försämrades de större industriföretagens negafiva finan­siella netto från drygt 1 miljard kr. 1980 lill 4 1/2 miljarder kr. 1981, motsvarande nästan 2 % av omsättningen 1981. Det är också ett allvarligt memento att avkastningen på arbetande kapital i industriföretagen inte heller under 1982 beräknas motsvara mer än ungefär inflationen. Avkast­ningen ligger också avsevärt under den förtäntning som man kan uppnå genom att låna ut medel på kredilmarknaden.

' Diagrammet exkluderar varvsindustrin men vissa andra krisbranscher (jäm- och stålverken) ingår. Dessa svarar dock för en så begränsad andel att de endast margineUt påverkar totalbilden.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

Diagram 3   Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin exid. varv 1963-1983

Procent

30   ■

25

20

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A

 

 

 

 

 

 

 

r"

 

DriftsoverskoM, brutto

,.

•■■

r''

K"'

tÖverskott

.   netto

 

t\

\

> 

n

v'

 

 

 

 

\ \

■""-.-    y

/ / /

\

/

 

 

 

 

 

\ \

\

K

 

 

 

 

 

 

\

\

\ \ \

 

r'\

 

 

 

 

 

-

 

 

\

v

1

/I

\/

 

63    64   65    66   67    68   69    70    71    72    73   74    75   76    77   78    79   80    81    82    83

L

±_J__ L

J__ I_ \_ L

J__ \_ L

lill

Anm. Vinstnivån 1963-1971 är inle fullt jämförbar med motsvarande mått för perioden 1972-1983 på grund av skillnader i behandlingen av lagerprisvinster. Källor: Konjunkturinstitutet , statisfiska centralbyrån och ekonomidepartementet.

Även om en vinstuppgång är nödvändig är det inte realistiskt att räkna med att förelagens behov av riskkapital skaU kunna tillgodoses enbart genom internt genererade vinstmedel. Den industriella expansion som är nödvändig fömtsätter också en omfattande nyemissionsverksamhet.

Mot bakgmnd härav har en rad åtgärder vidtagits för att mildra den ur samhällsekonomisk synpunkt olämpliga diskriminering av sparande i nä­ringslivet som skattereglerna inneburit. Förändringarna har givits en in­riktning som i första hand kommer småsparare tillgodo. De viktigaste av dessa åtgärder är

-      det aUmänna skattefondsparandet som ger vissa skatteförmåner för den som i regelbundna former spar upp till 600 kr. per månad,

-      det företagsanknutna skattefondsparandet, som öppnat möjlighet för de anställda att spara i det egna företagets aktier,

-      reduktion av dubbelbeskattningen av utdelningsinkomster från börsno­terade företag på upp till 7 500/15 000 kr. för ensamstående resp. makar.

Förslag har även lagts fram för att förbättra de icke börsnoterade företa­gens möjligheter aft dra till sig extemt riskkapital. 1 propositioner fram­lagda tidigare i vår har således föreslagits alt möjligheter öppnas för dessa företag alt ansluta sig lill skattefondsparandet; att skattebelastningen på

 

Prop. 1981/82:150    Bilagal    Reviderad finansplan              16

utdelad vinsl i stort sett halveras och atl vissa lättnader genomförs i förmögenhetsbeskattningen av i förelagen investerat kapital.

Genom skattefondsparandet tilUörs aktiemarknaden f. n. 2 miljarder kr. per år av närmare en halv miljon sparare, vilket väsentligt förbättrar företagens tillgång på riskvilligt kapital. Della molsvarar mer än väl vad som enligl i samband med långtidsLitredningarna gjorda beräkningar krävs av hushållen för alt näringslivet skall kunna finansiera en tillräcklig expan­sion under 1980-lalet. Del är värt att lägga märke till all eftersom ökningen av hushållens finansiella tillgångar per år kan beräknas uppgå lill ca 20 miljarder kr. är del tillräckligt om endasl en liten del härav - mindre än I/IO - kanaliseras lill näringslivel. Några tvångsvisa arrangemang för all lösa näringslivets riskkapitatfråga behövs inle.

Skattefondsparandet har också lett fiU en önskvärd ökad spridning av aktieägandel. Den andel av aktiestocken som ägs av de rikaste hushållen -1975 beräknas av 1 % av hushållen ägt knappt 30 % av de börsnoterade aktierna - har av detta och andra skäl fortsatt att minska.

Den uppgång i akfiekurserna som skett de senaste två åren har medfört att företagens kostnader för alt anskaffa riskkapital påtagligt sjunkit. Ny­emissionsaktiviteten har följdriktifei ökat starkt och uppgick 1981 till över 1,5 miljarder kr. jämfört med endast 100 resp. 600 milj. kr. under de foregående två åren. För 1982 har hittills tillkännagivits emissioner på ca 1 300 milj. kr.

Det senaste årets kursuppgång har medfört att industriföretagen nu värderas närmare sitt substansvärde än tidigare (diagram 4). Det är positivt eftersom en nödvändig fömtsättning för ökade industriinvesteringar är alt kursvärdel på företagen står i rimlig relatipn till substansvärdet. I annat fall kan realfillgångar förvärvas mycket bilhgare genom köp av andra företag än genom egna investeringar. Företagsköp och ökad koncentration inom näringshvet bhr dominerande i stället för ökade reala investeringar.

Som jag framhöll i finansplanen måsle den kursuppgång som inträffat under senare år ses som en normalisering och inle som en artificiellt uppdriven kursnivå. De förhållanden som rådde under 1970-lalels senare hälft, där de stora industriföretagen på börsen värderades till långt mindre än halva substansvärdet, kan inte sägas vara normala. Det bör påpekas alt även inkl. den senaste kursuppgången har aktieägarnas avkastning sett över en längre period varit måttlig. Den reala avkastningen efter skatt har under de senaste 5, 10 resp. 25 åren uppgått till resp. 1,5, 0,7 och 1 % per året. För aktieägare som betalar förmögenhetsskatt har avkastningen i genomsnitt varit negativ.

De samhällsekonpmiskt centrala samband som finns mellan en fungeran­de aktiemarknad och förelagens soliditet och expansipnsförmåga är bak­grunden lill att man i så gott som samtliga industriländer under senare år kraftigt mildrat eller hell elimineral dubbelbeskattningen av företagens vinster och/eller vidtagit andra lättnader i beskattningen av aktier. Sådana

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

17

Diagram 4    Börsbolagens börsvärde i procent av substansvärdet 1967—1981

(Justerat eget kapital)

Industri-, handels-, rederi- och fastighetsbolag på Stockholmsbörsen

Procent

J__ \_ L

1967       69          71          73

Källa: Aktiv placering AB.

75

77

79

lättnader har införts, resp. behållits, även i länder med socialdemokrafiska regeringar såsom t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Dan­mark.

De steg som hittills tagits i Sverige har inneburit atl dubbelbeskattningen mildrats. Enligt min mening talar starka skäl för att de vidtagna ålgärderna avlöses av ett syslem där dubbelbeskattningen i princip avskaffas. Dessa frågor utreds f. n. av kapitalvinstkommiltén.

Skattefondsparandet innebär att riskvilligt kapital ställs till näringslivets förfogande. Det är önskvärt att stimulera även andra former av långsiktigt bundet sparande. Även skallesparandet i banker har blivit en betydande framgång. Totalt deltar närmare 700000 personer i denna sparform. Vid utgången av 1981 uppgick den samlade kontobehållningen lill 6,6 miljarder kr. I dessa konton har därmed långsiktigt bundits elt belopp motsvarande ca 2 % av den utestående penningmängden.

Genom skattefond och skatlesparandet har möjUgheter öppnats för den enskilde spararen att få en avkastning efter skatt som är positiv även efter det att man tagit hänsyn till inflafionen. De skattelättnader som de två sparformerna erbjuder har givits formen av etl avdrag från skatten och har således samma värde oavsett inkomstnivå.

 

Prop. 1981/82:150    Bilagal    Reviderad fmansplan        18

Finanspolitiken

Förändringar i den offentliga sektorns inkomster och utgifter har sedan länge utgjort ett viktigt slabiUseringspolitiskt instmment. I takt med att den offenfliga sektorn.vuxit och den svenska ekonomin kommit i obalans har emellertid de offentliga inkomsternas och utgifternas betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen kommit alltmer i förgrunden.

En alltför snabb offenfiig utgiftsexpansion kan hämma tillväxten genom att den minskar näringslivets möjligheter att dra lill sig nödvändiga reala resurser i form av arbetskraft och kapital. Negativa effekter på pris- och lönebUdningen och därmed på näringslivets konkurrenskraft kan också uppkomma. Vid en snabb utgiftsexpansion försämras budgetsaldot, vilket leder fill en likviditetspåspädning som ökar inflationsrisken och/eller stäl­ler krav på en stram kreditpolitik med höga räntor.

Det är inte heller en framkomlig väg att genom en höjning av skatte­trycket försöka begränsa de negativa effekterna av en alltför snabb offent­lig utgiftsexpansion. En sådan politik skuUe tvärtom riskera alt driva upp inflationen, minska näringslivets konkurtenskraft och förvärra balansbris­terna i den svenska ekonomin. Det privata konsumfionsutrymmet skuUe också bli alltför begränsat.

De totala offentliga utgifterna i Sverige är högre än i något annat land i västvärlden. De har också ökat mycket snabbi. Utgifternas andel av BNP steg från 45% 1970 till 66% 1981. I Norge pch Danmark, som hade en utgiftsandel 1970 på drygt 40%. ligger utgiftsandelen på ca 55%. I många västeuropeiska länder är utgiftsandden väsentligt lägre. Exempelvis ökade utgiftsandelen i Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland från knappt 40% 1970tUlca45% 1980.

Mot denna bakgmnd står det enligt min mening klart att del centrala målet för finanspolitiken under en lång följd av år kommer atl vara att hålla tillbaka den offenfiiga utgiftsexpansionen. Denna bedömning delas av de intemationeUa organisationerna som granskal den svenska ekonomin. I exempelvis OECD:s senaste Sverigerapport ifrågasätts t.o.m. humvida del räcker att dämpa utgiftsexpansionen och om vi inte nu i själva verket nått en punkt där den absoluta utgiftsnivån måste skäras ned.

Genom variationer i skatteuttaget är det möjligt att avväga finanspoliti­ken också med hänsyn tUl konjunkturiäget. Jag vUl emellertid erinra om atl de stora balansbristerna i den svenska ekonomin i viss utsträckning besku­rit den stabUiseringspolitiska handUngsfriheten. Exempelvis skulle det inte vid en otillräcklig konkurtenskraft i den svenska industrin vara möjligt att permanent hålla uppe efterfrågan genom en expansiv finanspolitik.

Under 1980 och 1981 dämpades den offenfiiga ulgiftsexpansionen tUl ca 4% per år jämfört med 6% per år under 1970-talet. Den dämpning av utgiftsexpansionen som skedde under 1980 och 1981 är emellertid inte tillräcklig. Som jag angav i finansplanen bör politiken på längre sikt inrik­tas på att begränsa de offenfiiga utgiftemas ökning tiU ca 1 % per år.

 

Prop. 1981/82:150   Bilagal    Reviderad fmansplan               19

De beräkningar som gjorts över de offentliga utgifternas reala utveckling under 1982 och 1983 visar att ulgiftsexpansionen kommer att dämpas kraftigt. Ökningstakten uppgår i genomsnitt under de två åren till drygt I % per år (tabell 2). Räknat exkl. räntor är utgifterna i stort sett realt oföränd­rade. Såväl konsumtion och investeringar som transfereringar utvecklas väsentligt långsammare än tidigare.

Tabell 2.    Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter i reala termer 1970—1983

 

 

 

Milj. kr., löpande priser 1980

Åriig procentuell förändring

 

 

1970-     1980       1981 1979

1982       1983 prognos prognos

Transfereringar Transfereringar

exkl. räntor Konsumtion och

investeringar

154 137 176

8,9            3,8         8,9 9,1          -0,2         4,1 3,9            3,0         0,6

2,5

0,9

-0,5

3.9 0,4' 0,5   .

Totalt

330

5,9            3,4        .4,4

1,0

2,1

Totalt exkl. räntor

313

5,9             1,6         2,1

0,1

0,5

BNP

523

2,0             1,9       -0,9

1,4

2,4

Medan det således står klart att utgiftsökningen kraftigt bromsals upp finns del anledning att tolka de beräknade ulgiftstakterna under enstaka år med försiktighet. Utgiftsutvecklingen kan i betydande utsträckning påver­kas av tillfälliga variationer. Även förskjutningar mellan prisutvecklingen för offenlUg konsumtion och investeringar resp. för bruttonationalproduk-ten kan påverka den registerade ulgiftsexpansionen under olika år. Den myckel låga utgiftsexpansionen under 1982 förklaras bl.a. att priserna på export och privat konsumtion och därmed på BNP lill följd av devalvering­en beräknas öka snabbare än priset på offentlig konsumtion och investe­ringar.'

Den offentliga sektorns direkta anspråk på reala produktionsresurser för

konsumtion och investeringar avspeglas bäst vid en fastprisberäkning med hjälp av prisindex för resp. användningsområde. Utvecklingen för offentlig konsumtion och investeringar beräknad på detta sätt redovisas i tabell 3.

' En närmare redogörelse för de reala offentliga utgiftstakterna redovisas i den preliminära nationalbudgeten, kapitel 9.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan            20

Tabell 3.    Offentlig konsumtion och investeringar 1980—1983

Årlig procentuell förändring

1980    1981     1982     1983

2,0

-2,3

-2,6

0,5

-2,4

-2,5

16,1

-1,4

-3,8

2,6

1,4

0,3

3,0

2,7

1,0

0.2

-6,3

-4,4

Statens' konsumtion och investeringar            0,4
därav: konsumtion                   1,4
investeringar                               -7,8
Kommunemas konsumtion och investe­
ringar                                        3,4
därav: konsumtion                   2,8
investeringar                            6,2
Totala offentliga sektorns

konsumtion och investeringar 2,5               1,2          0,3          -0,6

' Myndigheter inkl. socialförsäkring.

Som framgår av tabellen sker en kontinuerlig minskning av fillväxten i den oftentliga sektorns direkta resursanspråk. Enligt kalkylen skulle under 1983 t. o. m. en viss minskning av resursanspråken ske.

Statens konsumfion och investeringar beräknas minska såväl under 1982 som 1983. Den kommunala konsumtionens underliggande ökningstakt be­döms under 1982 sjunka till ca 1,5%. I kalkylen fömtsätts också att denna ökning i den kpmmunala kpnsumtionen under 1983 skall begränsas fill 1 %.

När del gäller den mer långsikliga utgiftsutvecklingen har den nyligen presenterade långfidsutredningen i en s.k. referenskalkyl beräknat all de offenfliga utgifterna mellan 1981 pch 1985 i genomsnitt kommer att öka med drygt 2% per år om inga nya statliga ulgtflsbeslul fattas och om kommunernas konsumfionsökning begränsas till I % per år fr.o.m. 1983. Räknat exkl. statsskuldsränlor motsvarar del en utgiftsökning på drygt 1 % per år. För att hålla den totala ulgiftsexpansione'.i vid 1 % per år skulle enligt utredningen nya besparingar på ca 25 miljarder kr. vara nödvändiga under perioden fram till 1985. Till della kommer de besparingar som krävs för atl uppväga de nya utgiftsbehov som erfarenhetsmässigt uppkommer. Även om kalkyler av denna typ är föirknippade med viss osäkerhet visar de ändå klart att besparingar i de offentliga utgifterna blir nödvändiga under en följd av år. Det är emellertid inte meningsfullt att nu precisera något nytt besparingsmål. Det får mot bakgmnd av del allmänna ekonomiska läget fastställas under hösten. Allmänt kan emellertid sägas alt ju snabbare konjunktumppsvinget kommer och ju starkare det blir desto stramare kan finanspoUtiken vara utan att negativa kortsiktiga effekter på sysselsätt­ningen behöver uppkomma.

Medan det är uppenbart all utgiftsexpansionen även i fortsättningen måste hållas på en låg nivå är det enligt min mening ett svårare avvägnings­problem i vilken takt en framlida nedgång i de offentliga utgifternas andel av BNP bör utnyttjas för en sänkning av del totala skattetrycket i ekono­min. För en relativt snabb sänkning talar de positiva effekter som skulle uppkomma på viljan till arbele och sparande. Även lönekostnader, priser och konkurrenskraft skulle kunna piiverkas posifivt. Mot detta står emel-

 

Prop. 1981/82:150    Bilagal    Reviderad finansplan             21

lertid de negativa konsekvenserna av alltför stora budgetunderskott. Vid en kraftig hkviditetspåspädning ökar risken för inflafion samtidigt som räntoma drivs upp och näringslivets investeringar hämmas.

Avvägningen av skattetrycket måste sålunda även ske mot bakgmnd av de StabUiseringspolitiska krav som del allmänna ekonomiska läget ställer. I nuvarande statsfinansiella läge vore det enligl min mening inle förenligl med en ansvarsfuU finanspolitik att inför det väntade konjunktumppsving­et 1983 avstå från att totalfinansiera den föreslagna skatteomläggningen.

Kommunerna

Kommunerna svarar för 2/3 av den totala offentliga efterfrågan i form av offentlig konsumtion och investering och närmare hälften av de totala offentliga ulgtfterna. Den återhållsamhet som måste prägla den offentliga hushållningen kan därför inle undanta kommunerna. Kraven på återhåll­samhet har dock satts lägre än de krav som slaten tagit på sig. Jag vill erinra om att under 1981 sjönk statens kpnsumtion och investeringar med 2% medan kommunerna i stället redovisade en ökning på 2 1/4%. Vidare har för den statliga utgiftsutvecklingen för de närmaste åren satts som mål en årlig vplymminskning på 3 % (exkl. vissa arbelsmarknadspolitiska och industripolifiska insatser saml exkl. statsskuldsränlor). För kommunernas del har statsmakterna accepterat en ökning på högst I % per år.

Det stod under hösten klart alt kommunerna inte skulle komma atl hålla en ökningstakt på 1 % under 1982. I finansplanen i januari gjordes bedöm­ningen att ökningen skulle bli 1,7%. De uppgifter från kommunerna som nu föreligger tyder i pch för sig på en snabbare ökning. Det berpr dock bl. a. på att etl ökat antal beredskapsarbeten i kommunal regi tillkommer under 1982. Om man korrigerar för effekter av beredskapsarbeten saml överföring av huvudmannaskapet för två statliga sjukhus till landstingen, skulle den underliggande tillväxten uppgå till 1,4%.' För 1981 var mot­svarande tal 3%. En dämpning tycks sålunda vara på väg även om volym­ökningen 1982 ligger över vad som vpre önskvärt. Det bör dock vara möjligt för kommunsektorn att nästa år hålla sig inom den angivna öknings-taklen på högsl 1 % särskilt med hänsyn tagen lill att beredskapsarbetena bör kunna avvecklas under 1983.

' I nationalräkenskapsstafistiken påverkas den kommunala konsumtionen av bered­skapsarbeten och överföring av huvudmannaskap för Karolinska sjukhuset till Stockholms läns landsting (1982) och Akademiska sjukhliset till Uppsala läns lands­ting (1983). Effekterna av dessa förändringar samt den underliggande expansions-takten framgår av följande tablå;

1982         1983

2,7

1.0

0,8

0,5

0.5

-0,5

Total kommunal volymökning, %   . därav: överföring av sjukhus

beredskapsarbeten

underliggande kommunal

expansion                                        1.4              1,0

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1   Reviderad finansplan       22

I syfte att dämpa konsumtionsexpansionen har statsmakterna beslutat att begränsa kommunemas finansiella utrymme och ange rikthnjer för den kommunala verksamhetens reala utveckhng. Statsmakterna ser också sys­temafiskt över de krav staten ställer på kommunerna i syfte att underlätta anpassningen till en lägre volymökning.

Begränsningen av det finansiella utrymmet kommer i första hand att verka under 1983. Trpts de åtgärder som vidtagits kommer kommunsek­torn som helhet under nästa år få ell finansiellt överskott på ca 5 miljarder kr. 1 ett läge där löne- och prisstegeiingstakten avtar gynnas kpmmunerna av systemet för utbetalning av kommunalskattemedel eftersom kommu­nernas skatteinkomster ett visst år iir beroende av löneökningstakten två år fidigare. Erfarenheten talar för alt så betydande finansiella överskptt kan riskera att utnyttjas för nyta åtaganden från kpmmunernas sida, pm kpmmunernas budgetarbete inte präglas av stor återhållsamhet.

Kpmmunerna har nu haft en rimlig fid atl anpassa sig till kravei på begränsning av kpnsumtionsvolymen fill 1 %. Arbetsmarknadsläget 1983 medger också en avtrappning av de kommunala sysselsätlningsinsatserna.

KredUpolitiken

Utvecklingen under 1981 och början av 1982

Den internationeUa ränteutvecklingen kännetecknas av en påfallande instabUitet och ofömtsebarhet. Orsaken lill delta är främst den utformning som den ekonomiska politiken givits i Förenta staterna. Den expansiva finanspolitiken tenderar att i kombinafion med den strama penningpolifi-ken driva upp ränteläget. Någon styrning av ränteläget förekommer inle, ulan penningpolifiken inriktas ensidigt på att kontrollera penningmängden även på mycket kort sikt. När utvecklingen tenderar alt avvika från del uppställda penningmängdsmålet vidtas korrigerande åtgärder. I kombina­tion med marknadens förväntningar kan detta ge upphov till snabba och kraftiga utslag på räntelägel.

Det svenska ränteläget, som höjts relativt kraftigt i samband med valu­taoron i början av 1981, sänktes successivt under loppet av 1981 och böljan av 1982. Genom gradvisa nedjusteringar av bankemas upplåningskoslnad i riksbanken sänktes penningmarknadsräntorna från drygt 16% i början till 12 ä 13% i slutet av 1981. Efter devalveringen av den svenska kronan ökade den räntepohfiska handlingsfriheten något. Det blev möjligt att anpassa även det allmänna ränteläget fill den sjunkande inflafionstakten och det svaga konjunkturläget. Diskontot sänktes i två steg från 12 tiU 10% och den långa statsobligationsräntan från 13,5 till 12,75%. Vid den senaste diskontosänkningen i mars bibehölls dock bankernas upplåningskostnad i riksbanken på oförändrad nivå, 14%. Därigenom hölls penningmarknads­räntorna kvar på en internatipnellt sett konkurrenskraftig nivå, vilket är nödvändigt om inte negativa valutaeffekter skall uppkomma. Om banker-

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad flnansplan      23

nas upplåningskostnad skall verka styrande för penningmarknadsräntorna måste dock kassakvotema anpassas så atl bankerna befinner sig i straff­räntezonen vid upplåning i riskbanken. I detta syfte höjdes kassakvoterna i mitten av aprU 1982 från 2 tUl 4%.

På grund av det relativt höga aUmänna ränteläget i Sverige skedde under 1981 en kraffig omsvängning i den privata sektorns kapitaltransaktioner med uflandet från ett utflöde 1980 på ca 3 miljarder kr. tiU ett inflöde 1981 på ca 10 miljarder kr. Därigenom kunde statens utlandsupplåning minskas kraftigt, vilket var nödvändigt efter den mycket omfattande upplåningen under 1980 (tabeU 4).

Under första kvartalet 1982 skedde elt valutaflöde i den privata sektorn på ca 5 miljarder kr., vilket enligt de bedömningar sorn nu kan göras ungefär svarar mot bytesbalansunderskottet.

Tabell 4. Betalningsbalansens utveckling 1979—1981 samt vissa uppskattningar för första kvartalet 1982

Nettobelopp i miljarder kr.

 

 

 

 

 

Första kvartalet

 

1979

1980

1981

1982

Valutareservens förändring

- 3

0

1

0

Statens och riksbankens

 

 

 

 

nettoupplåning utomlands

9

22

7

5

Valutaflöde i privata

 

 

 

 

sektorn

-12

-22

-6

-5

därav: bytesbalans

(-10)

(-19)

(-16)

(-4)

övrigt

(- 2)

(- 3)

(   10)

(-1)

Utsikterna för 1982 och 1983

Det centrala problemet vid utformningen av kreditpoUfiken kommer även under 1982 att vara hur det svenska ränteläget bör avvägas i förhål­lande till det internationeUa. Vid en svag inhemsk konjunklumtveckling och en fallande prisstegringstakl är ett relativt lågt ränteläge motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Handlingsfriheten är emellertid begränsad på grund av de stora balansbristerna i den svenska ekonomin. På kort sikt kan ett för lågt ränteläge driva fram ett kapitalutflöde i den privata sektorn. På längre sikt minskar möjligheterna att hålla tillbaka likviditetstillväxten i ekonomin och bekämpa inflationen. Effekfiviteten i ekonomin försämras också om realräntan hålls på en så låg nivå att hushållningen med knappa kapitalresurser eftersatts.

En lämplig avvägning är enligt min mening att långsiktigt utforma ränte-och kreditpolitiken så att den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet är i balans och helst ger upphov tiU ett visst kapitalinflöde. Statens utlandsupplåning kan då hållas på en nivå som ungefär motsvarar eller något understiger bytesbalansunderskpttet.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad fmansplan      24

På grund av del svaga konjunkturläget innebär en relativt snabb likvidi­tetsökning knappast något problem för inflationsbekämpningen under 1982. Vid en kraftig konjunklurförbällring kommer däremot det centrala kreditpolitiska problemet under 1983 sannolikt att vara hur likviditetsfill-växten i den svenska ekonomin skäll kunria begränsas till vad som är långsiktigt förenligt med en fortsatt dämpning av inflafionstakten. Kredit-politiken behöver då sannolikt också stödjas av finanspolitisk åtstramning.

Budgetunderskottet leder till en stark ökning av inlåningen i bankerna. Därmed skapas förutsättningar för en snabb kredilexpansion. Riksbanken kan förhindra delta genom att anpassa likviditetskvoterna så att bankerna tvingas placera en stor del av inlåningen i statspapper. Dessa likviditets­kvoter närmar sig nu den legala gränsen, 50%. Det är inte önskvärt att höja denna gräns eftersom det skulle leda till att bankerna i allt högre grad blev kapitalmarknadsinstitut som till övervägande del placerar sina tillgångar i statspapper medan den ordinarie bankutlåningens relativa betydelse mins­kar. Bankernas vinster kommer också att fluktuera mycket kraftigt allt eftersom de rörliga inlåningsräntorna är låga eller höga i förhållande till de fast förräntade pbligatipnsportföljeinas avkastning. Ju störte obligations­innehavels andel av balansomslutningen blir, desto starkare blir denna utväxling. Detta kommer också att pressa fram allt starkare variationer i ut- och inlåningsränlorna i bankerna.

Med tanke på de svårigheter som kan föreligga att snabbi dämpa likvidi-tetsulvecklingen är det av vikl alt pröva nya vägar all öka statens upplå­ning främst från företag pch hushåll. Jag har därför tillkallat en utrednings­man som skyndsamt prövar förutsättningarna för all obligationsfonder i bankernas regi skall kunna inrättas (E 1982:5). Avsikten med obligations­fonderna är atl förbättra möjlighetema all öka stalsupplåningen från all­mänheten. Därigenom begränsas likvidiletslillväxlen i ekonomin samtidigt som bankernas balansräkningar inte tyngs av oproportionerligt snabbt växande statspappersportföljer.

En framgångsrik upplåning via obligalionsfonder förulsätter konkur­renskraftiga upplåningsvillkor. Räntan måsle överstiga avkastningen på alternafiva riskfria placeringar. I första hand torde upplåningen från före­tagssektorn kunna ökas. En kraftig upplåningsökning från hushållen är f. n. mindre sannolik. Realinkomslulvecklingen är svag och en slor del av sparandet binds redan långfristigt inom ramen för skallesparandet. En viss överföring av långfristigt banksparande bör dock kunna ske.

På sikt kan införandel av obligalionsfonder komma att innebära en aktivering av den svenska andrahandsmarknaden för obligafioner liknande den som skett för bankcertifikalen. En sådan utveckling skulle ha posifiva effekter på kapitalmarknadens funktionssätt.

Det är inte möjligt all nu exakt ange hur budgetunderskottet kommer all finansieras under 1982. Del är bl.a. svårt all uppskatta vilken omfattning som statsupplåningen via obligationsfonderna kan få. En grov bild över budgetunderskottets finansiering under 1982 kan ändå ges (tabell 5).

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan           25

Tabell 5. Finansiering av budgetunderskottet 1980-1982

Nettobelopp, miljarder kr.

 

 

1980

1981

1982

Banksektorn'

17

38

32-38

Kapitalmarknadsinstituten

10

12

14

Obligationsfonder

 

 

5-7

Allmänheten exkl. obligationsfonder

5

7

8-10

Summa Sverige

32

57

63-65

Utlandet

22

9-

12-14

Totalt (statens iitgiftsöverskott)

54

66

77

' Någon fördelning på riksbanken och banksystemet i övrigt görs inte i denna uppställning. Hur én sådan fördelning utfaller beror på hur kassakraven används.  Utlandsupplåningen redovisas här i enlighet med riksgäldskontorets bokförings­principer. Upplåningen skiljer sig därför något från vad som redovisa i tabell 4, där upplåningen beräknats till Iransaktionsvärde.

Avsikten är alt under 1982 via pbhgalipnsfonderna låna upp 5-7 mil­jarder kr. Den traditionella upplåningen från allmänheten torde kunna ökas från 7 miljarder kr. under 1981 till 8-10 miljarder kr. under 1982. Möjlighe­tema atl öka statens upplåning i kapitalmarknadsinstituten är begränsade, pm inle näringslivets möjligheter tUl långfristig finansiering allvarligt skall försvåras. Om upplåningen ökas i takt med ökningen i institutens place­ringskapacitet är det rimligl alt räkna med en ökning till 14 miljarder kr. 1982. Vid en statlig utlandsupplåning som är ungefär lika med eUer något mindre än det beräknade bylesbalansunderskottel på ca 14 miljarder kr. skuUe det vid ett budgetunderskott på 77 miljarder kr. återstå ca 35 mil­jarder kr. att finansiera i banksektorn.

Kreditefterfrågan från andra än staten kan under 1982 väntas bli relativt svag. Hushållens efterfrågan begränsas av den svaga reaUnkomstulveck-lingen och den ökade räntekänslighet som följer av den föreslagna skatte­reformen. Företagens efterfrågan är svag p. g. a. den låga investerings- och akfivitetsnivån. En viss ökning av kreditbehovet främst när det gäller rörelsekrediter kan dock väntas under loppet ay året. Bostadssektorns upplåningsanspråk kommer alt minska genom det minskade bostadsbyg­gandet. Inte heller kommunernas kredilefterfrågan kan väntas öka i nämn­värd omfattning.

Totalt räknar jag med alt bankernas s. k. övrigutlåning i svenska kronor skall komma alt öka med ca 7%. En viss anpassning får ske med hänsyn tiU hur stor förelagens utlandsupplåning bUr. Likvidiletslillväxlen i ekono­min skulle därmed stanna vid II ä 13%jämfört med 14% under 1981. Vid en framgångsrik statsupplåning via obligationsfonder torde det således vara möjligt att hålla likviditetstillväxten på en rimlig nivå.

Finansbolagens kredilgivning kan under 1982 väntas öka relativt svagt. Den förordning om ufiåningsreglering som regeringen meddelat har inte behövt utnyttjas för annat än konlokortskreditgivningen. För denna råder ett uflåningstak som begränsar den möjliga kreditökningen tUl 14% mellan september 1981 och december 1982.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       26

Kreditmarknaden kommer enligt min mening att under 1982 präglas av relativt god balans. Någon risk för en allmän ränleglidning föreligger inte. Under det kommande konjunkturuppsvinget måste emellertid statens upp­låning från allmänheten ökas kraftigt för atl hålla fillbaka likviditelslillväx-ten i ekonomin. Samtidigt kommer företagens kreditefterfrågan att öka. Vid en fullständigt fri räntesättning skulle då sådana ränlestegringslen-denser kunna uppkomma atl företagens investeringsaktivitet allvarligt hämmades. Jag kpmmer därför senare i dag att på framställning av riks­banksfullmäktige föreslå regeringen att förprdna pm fortsatt räntereglering för bankema t. o. m. 30 april 1983.

Som fuUmäkfige framhållit i sin skrivelse är det viktigt att bankerna i störte utsträckning än vad som hittills varit fallet ger förelagen mer riskbe-lonade krediter. Bankerna är genom sin organisafion och kompelens väl lämpade för denna uppgift. Ränteregleringen har emeUertid i viss mån begränsat bankernas intresse för sådan kreditgivning. Räntesättningen för enskilda krediter har visserligen varit fri. Regleringen av den genomsniftli­ga utlåningsräntan har emellertid medfört atl en ökad kreditgivning tiU hög ränta tvingat fram räntesänkningar i den befintliga kreditportföljen. Ban­kemas möjligheter att i praktiken kpmpensera sig för ökad risk i kreditgiv­ningen har därigenpm varit beskuren. Detta problem kommer atl reduceras genom att bankernas blancokreditgivning fill företagen i fillämpningen undantas från ränteregleringen.

Sysselsättningspolitiken

Den fuUa sysselsättningen är ett av den ekonomiska politikens viktigaste mål. Detta förhållande har fått styra inriktningen av politiken i stort. Arbetslösheten i Sverige har också efter oljechockerna legat på en avse­värt lägre nivå än i praktiskt tagel alla andra länder. Arbetslösheten har dock stigit under hösten och vintern och nått en nivå jämförbar med den som redovisades i början av 1970-talet.

En del av svårigheterna att upprätthålla full sysselsättning kan givetvis återföras på den relafivt svaga utvecklingen i de industrialiserade länderna - totalt beräknas antalet arbetslösa inom OECD-området uppgå till när­mare 30 milj. människor i år - och därmed även i fråga om marknadstill­växten av vår export.

Till de svårigheter som skapas av den internatipnella utvecklingen kpm­mer att arbetsmarknaden i Sverige under senare år i vikfiga avseenden inte fungerat tUlfredsställande. Medan antalet lediga platser har fluktuerat inpm ganska snäva marginaler sedan början av 1960-lalet har antalet perspner som är arbetslösa eller föremål för olika former av arbetsmarknadspohtis-ka insatser blivit aUt fler. Marknaden fungerar således sämre när det gäller alt passa ihop utbud och efterfrågan och den tid som går åt innan en ledig plats besätts har successivt vuxit. Vakanstiderna har ökat mest för indu-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       27

strin. Förklaringen återfinns såväl i skatteregler och lagstiftning som i ändrade atfityder, ökad frekvens dubbelarbetande hushåll m. m.

I syfte atl åsladkomma en bättre fungerande arbetsmarknad har en rad åtgärder vidtagits under senare år. Således har de s. k. Åmanlagarna modi­fierats i syfte att möjliggöra provanställning och tillfäUiga anstäUningar vid arbetstoppar. Jag vill också understryka den betydelse spm skatlerefpr-men får även i detta sammanhang genom att lönen effektivare kan sfimule­ra den enskilde att åta sig nya arbetsuppgifter. Industrins möjligheter att rekrytera personal har förbättrats genom att den offentliga efterfrågan på arbetsmarknaden hålls tillbaka.

När det gäller industrins möjligheter att dra fill sig erforderiig arbetskraft spelar utgången av kommande avtalsuppgörelser en central roll. Det är nödvändigt atl den konkurrensutsatla sektorn får bli löneledande inom den, totalt .sett myckel begränsade, ram som finns. Lönesättningen utgör en betydelsefull faktor också när del gäller aft bekämpa ungdomsarbetslös­heten. Lönelägel måsle anpassas så aU efterfrågan på nytillträdande ar­betskraft ökar om vi varaktigt skall kunna förbättra ungdomarnas arbets­marknadssituation.

Riksdagen antog under 1981 riktlinjer för arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning som syftade fill att förbättra arbetsmarknadens funk-fionssätt och underlätta den ömsesidiga anpassningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Därvid framhölls betydelsen av atl såväl arbets­givare och arbetssökande som staten tar ansvar för att underlätta denna anpassning. Arbetsmarknadspolifikens viktigaste del är den egenlliga platsförmedlingen, som syftar tiU atl de arbetssökande skall kunna ta de arbeten som finns på den öppna marknaden. Viktiga organisatoriska för­ändringar har genomförts inom arbetsförmedlingen och ansträngningarna att effektivisera dess arbetsformer fortsätter.

I den mån som det inte är möjligt att placera de arbetslösa i arbete på den öppna marknaden måste andra åtgärder vidtagas. I första hand prövas därvid möjligheten att med hjälp av arbetsmarknadsutbildning underlätta en framfida arbetsplacering. F.n. deltar drygt 40000 personer i sådan utbildning.

Antalet beredskapsarbeten har under budgetåret stegvis ökats. I mars 1982 sysselsattes drygt 53000 personer i sådana, vilket var mer än 20000 fler än samma månad förra året. Utöver beredskapsarbetena har hittills ca 4000 särskilda ungdomsplatser, för vilka statliga bidrag utgår med nästan hela lönebeloppet, inrättats för arbetslösa 16- och 17-åringar.

Regeringen har under innevarande budgetår också vidtagit omfattande åtgärder för att främja sysselsättningen i byggsektorn. Offentliga investe­ringar för ca 800 milj. kr. har fidigarelagts, och flera störte sjukhusinvesle-ringar har meddelats byggnadstillstånd. Särskilda bidrag och lån har läm­nats tUl ombyggnader och reparationer inom bostadssektorn.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan      28

Devalveringen och andra vidtagna åtgärder har i förening med avtalet för 1981 och 1982 lagt en grund för en positiv produktionsutveckling även om den internationella konjunkturuppgången kommer någol senare än som tidigare antagits. Den svenska industriproduktionen vände uppåt under sista kvartalet 1981 efter elt ganska kraftigt fall under året. Den genom­snittliga produktionsnivån väntas 1982 ligga ca 3 % högre än föregående år. Under loppet av 1982 beräknas dock ökningslalet bli väsentligt större eller ca 8%. Detta kommer alt medföra en uppgång i industrisysselssättningen med början under andra halvåret i år.

Likväl får man räkna med att arbetsmarknadssituationen i år och under kommande vinter riskerar att bli alltför svag om särskilda insatser inte görs. Det är utomordentligt angelägel atl dessa inriktas på kortvariga arbeten och på åtgärder som är ägnade all underlätta en framtida sladigva­rande anställning i någon av näringslivels expansiva delar.

Mol denna bakgmnd kommer senare i dag att föreslås åtgärder för sammanlagt 2,2 miljarder kr. för arbetsmarknadspolitiskt motiverade in­satser. Åtgärderna avser i första hand arbetsmarknadsutbildning, bered­skapsarbeten, förlängning av de särskilda ungdomsplatserna och tidigare­läggning av statliga byggnads- och anläggningsarbeten saml lån och bidrag till ombyggnader och reparationer inom bostadssektorn.

2   Utvecklingen 1982 och 1983

Regeringens inriktning av politiken syftar till att fä till stånd en export-ledd uppgång. Den internationella ulveckling som jag tidigare skisserat ger fömlsättningar för en marknadstillväxt om närmare 4% i år och någol mera nästa år. En exportökning enbart i takt med marknadstillväxten räcker dock inte för att långsiktigt förbättra bytesbalansen. Vi måste därutöver återta marknadsandelar.

Den faktiska exportutvecklingen sedan devalveringen i september 1981 tyder på atl vi nu håller på alt återta förlorad tertäng. Konjunkturinstitutet räknar med att vi under 1982 kommer att vinna marknadsandelar ungefär i den takt som antogs i finansplanen i januari. Ökningen av exporlvolymen för varor med närmare 6% är det mest expansiva inslaget i ekonomin i år.

Våra marknader för bearbetade industriprodukter väntas växa med ca 3,5 % inom industriländerna. Devalveringen skapade ell utrymme för före­tagen att låta de svenska produklemas pris öka långsammare än konkur­renternas, dvs. våra relafiva priser skulle sjunka. Efter devalveringen har relativpriserna sjunkit med 5,5% och konjunkturinstilutet räknar med en fortsatt sänkning så all våra exportpriser vid utgången av 1982 skuUe ha sänkts ca 9% i förhållande liU konkurtenlerna. Härvid har hänsyn också tagits till företagens behov att öka vinstmarginalerna till en långsiktigt mer normal nivå samt till förbättringar av vårt relativa kostnadsläge.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       29

Detta skulle göra det möjligt att öka våra marknadsandelar med 4,5 % så att exporten av bearbetade varor till OECD-länderna kunde öka med 8% i volym i år.

OECD-länderna mottar över 80 % av vår export. När det gäller exporten fill övriga länder är bilden mera splittrad. Devalveringen gör oss självfallet mera konkurrenskraftiga också på dessa marknader men å andra sidan blir marknadstiUväxten där relativt svag. Försämrade oljeinkomster medför alt marknadstUlväxten inom OPEC-länderna begränsas tUl 8% mot 22% i fjol. Även för övriga u-länder och statshandelsländer är expansionen svagare.

Dessutom får vi räkna med alt exporten av vissa råvaror, bl.a. järn­malm, i nuvarande konjunkturläge utvecklas långsamt .så atl den totala exportvolymökningen stannar vid drygt 5,5%.'

För 1983 leder konjunktumppgången till att världshandeln för industri­varor totalt torde öka med ca 5%. Under fömtsättning att våra produk­tionskostnader inte ökar snabbare än i år kommer vi även då all kunna dra nytta av ett gynnsamt relativt prisläge så alt vi vinner marknadsandelar i viss utsträckning. Då bör även råvamexporten ha kommit igång varför den totala exporttillväxten skulle kunna bli ca 7,5%.

En fömtsättning för att exportökningen skall ske är all företagen an­vänder en väsenfiig del av det utrymme som devalveringen skapade för att hålla lägre prisökningar än konkurrenterna. I annat fall kan inte induslri-sektom växa tillräckligt för alt långsiktigt förbättra bytesbalansen. Så vilt man kan se av statistiken över exportulfallet under senare delen av Qolåret tycks företagen ha sänkt sina relativpriser i störte ulslräckning än jag räknade med i finansplanen.

Siffrorna över månatliga expprt- och importpriser i början av 1982 skulle dock kunna tolkas så atl benägenheten hos de svenska förelagen atl hålla lägre prisökningar än konkurtenlerna skulle ha upphört. De höjda ex­portpriserna kan emellertid också bero på att av devalveringen föranledda kostnadshöjningar först nu slår igenom på priserna.

Den bedömning av de svenska exportföretagens priser jämfört med konkurrentemas som konjunkturinslilulet gjort för 1982 får därför anses realisfisk.

Samtidigt finns det anledning räkna med att priserna internationellt kommer att öka mycket svagt nästa år. Orsaken är lägre oljepriser och låga löneavtal. Det innebär alt konkurtensläget skärps. Vi kommer att möta konkurtens baserad på en ökning av arbetskraftskostnaden per producerad enhet på kanske under 5%. Priserna på industrivaror väntas i genomsnitt öka 5-6%.

För att vi långsikfigt skall kunna öka exporten krävs därför en god produktivitetsutveckling och en utomordentligt återhållsam lönekostnads-

' Export prognosen i finansplanen i januari redovisade av indextekniska skäl en högre voiymsiffra, se närmare kapitel 3 i den reviderade nationalbudgeten.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1 • Reviderad finansplan        30

ökning i den svenska ekonomin samt en prispolifik från de svenska företa­gens sida som utnyttjar dessa konkurrensfördelar. Jag har tidigare berört frågan om löneutrymmet för 1983.

Vad gäller prisutveckhngen under 1982 bör beaktas att den avsaktning i konsumentpriserna som de sänkta oljepriserna för med sig inte direkt påverkar avtalsindex. Där är det direkta genomslaget av energiprisökning­ar bortrensat. Avtalsindex kommer därför att ge en överdriven uppfattning om de prisökningar som konsumenterna möter i år. Realinkomsterna kom­mer därmed att utvecklas bättre än avlalsindex visar. Av vikt i samman­hanget är också att 1981 års indexklausul underskreds med nästan I pro­centenhet.

Konjunkturinsfitulet räknar med att hushållens reaUnkomsler sjunker med ca 2,5 % i år. Det är dock inte troligt att hushållen fuUt ut anpassar sin konsumtion fill denna inkomstförändring. Istället kommer de sannoUkt att minska sparandets andel av inkomsten så att konsumtionsminskningen begränsas till 1 %. Därmed har under 1981 pch 1982 en betydande anpass­ning uppnåtts av den privata konsumtionen i riktning mot vad våra produk­tionsresurser medger.

För den händelse kombinationen av internationella priser, lönekost­nader och produkfivitet blir gynnsam skulle en real köpkraftsökning om högst 1 % vara möjlig under 1983 utan att målet att förbättra den externa balansen uppges. Standardökningen faller i allt väsentligt på pensionärer­na. För löntagarna blir köpkraften ungefär oförändrad. Transfereringarna ökar obetydligt i år och minskar realt sett nästa år bl. a. som en följd av besparingsarbetet.

Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar beräknas som nämnts bli ungefär oförändrade 1982 och minska något 1983.

Sammantaget räknar jag med att de totala offenfiiga utgiftema ökar med ungefär I % i år och 2 % nästa iir. Volymberäkningarna kommenteras närmare i den reviderade nationalbudgeten. För 1982 och 1983 är innebör­den att utgiftstakten bringats ned under BNP-tillväxten.

Det låga kapacitetsutnyttjandet medför att en produkfionsökning kan ske under året utan större ökningar av produktionskapaciteten. Detta framgår också av att industrins investeringar i år sjunker med drygt 10% enligt konjunklurinstitutets tolkning av företagens planer. Under loppet av året stiger dock investeringsnivån och under 1983 kan en fortsatt uppgång påräknas. Ökningen under 1983 k;in mot bagrund av vad vi idag vet pm kapacitetsutnyttjandet Pch vinstutvecklingen samt erfarenheterna från uppgången 1979-1980 bedömas bli ca 10%.

Det finns anledning att räkna med att relativpriserna på boende kommer att stiga under kommande år vilket kommer att påverka nybyggandet av bostäder. Antalet påbörjade lägenheter kommer dock att minska relativt långsamt eftersom det kommer att byggas fler mindre lägenheter.

För 1982 kan påbörjandet beräknas tiU ca 40000 lägenheter. Jag har då

 

Prop. 1981/82:150   Bilagal    Reviderad finansplan         31

tagit hänsyn till den positiva inverkan som del tidigare i vår framlagda förslaget pm prpduktipnskostnadsbelåning för småhus har.

Ökningar i reparations-, ombyggnads- och energisparverksamheten bi­drar till att hålla uppe aktiviteten inom byggsektorn. Chefen för bostadsde­partementet kommer senare denna dag att framlägga förslag om vissa stimulansåtgärder för ombyggnads- och reparationsverksamheten med hu­vudsaklig effekt vintern 1982/1983.

Kommunernas investeringar påverkas dels av anpassningen ned mot en enprocentig volymtillväxt, dels av det lägre bostadsbyggandet. Det inne­bär investeringsminskningar om ca 5 % per år.

De statliga investeringarna ökar 1982 med 14%. Nästa år karakteriseras investeringsutvecklingen av att det sker en förskjutning från offentliga investeringar mot ett störte inslag av näringslivsinvesleringar.

Produktionen stiger under de två åren också som en följd av elt ökat lagerbehov. När efterfrågan ökar erfordras en viss uppbyggnad av råvam-och insatsvamlager samtidigt som volymen varor i arbete ökar. En del av denna lagemppbyggnad fillgodoses genom import. Även för oljelagren är en viss åtemppbyggnad under perioden trolig.

I finansplanen räknade jag med en BNP-tillväxt i år på 1 %. Konjunktur­institutets prognos innebär en något snabbare ökning, 1,2%. Med hänsyn till de föreslagna stimulansåtgärderna kan fillväxten beräknas tiU 1,4%. Under fömtsättning att den internationella utveckUngen blir som här skis­serats samt att kostnadsutvecklingen här hemma håller sig inom de an­givna ramarna skulle tillväxten nästa år kunna bli knappt 21/2%, dvs. vi skuUe närma oss den långsiktiga kapacitetstillväxten.

Under loppet av 1982 torde industriproduktionen öka med ca 8%. Räk­nat som skUlnaden mellan årsgenomsnitt blir dock uppgången mera be­gränsad eller 3 % i år och 4,5 % nästa år.

Konjunktumppgången medför att efterfrågan på arbetskraft från indu­strin börjar öka under loppet av 1982. Erfarenheterna från tidigare år tyder på att det tar drygt ett halvår från det industriproduktionen börjat stiga påtagligt tUl dess sysselsättningen påverkas. Industrikonjunkturen nådde sin botten under hösten 1981. Där är därför rimligt att vänta en sysselsätt­ningsförbättring mot slutet av 1982 och under 1983. Denna ökade arbets­kraftsefterfrågan har ännu inte registrerats i konjunkturinstitutets industri­barometer för nästa kvartal och i allmänhet inte heUer i länsarbetsnämn­dernas rapporter.

Arbetslösheten uppgår f.n. till ca 130000 personer (säsongrensat). Un­der loppet av andra halvåret i år bör en viss sysselsättningsförbättring kunna märkas. Denna förstärks av de föreslagna åtgärderna.

För 1983 fömtses en relativt kraftig ökning av produktionen. Även om produktionsökningen tiU en del kan tiUgodose en befinflig arbetsstyrka finns det anledning att räkna med att den också drar med sig en ökad arbetskraftsefterfrågan. Det finns således anledning att räkna med att arbetslösheten fortsätter att minska under 1983.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Fteviderad finansplan

32

Det blir således möjligt alt under 1982 och 1983 bättre uppfylla målen när det gäller sysselsättning och inflafion genom alt arbetslösheten sjunker och inflafionen dämpas. Det är dock viktigt att notera au detta kräver atl de här tidigare angivna fömtsättningarna uppfylls.

Tabell 6.    Försörjningsbalans 1980—1983

Procentuell volymförändring

 

 

 

Miljarder kr

Volymutveckling

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

1980

1981

1982

1983

 

 

 

prel.

progn.

progn.

BNP

569,6

 

-0.9

1,4

2,4

Import, varor och tjänster

176,6

 

-4,2

1.4

4.7

Tillgång

746,2

 

-1.6

1,4

2,9

Bruttoinvesteringar

109,3

 

-5,6

- 3,0

2,4

Näringslivet

48,7

 

-7,5

- 3,8

6,7

därav: industri

18,1

 

-8,4

-11,3

10.0

Statliga mynd. och affärsverk

12,2

 

-7,7

14,0

4,4

Kommuner

21,8

 

-0,7

- 5,3

-4,8

Bostäder

26,6

 

-4,2

- 9,2

-2,6

Lagerinvestering'

-4,2

 

-1,8

0,7

0,3

Privat konsumtion

296,6

 

-0,6

-  1,0

1,0

Offentlig konsumtion

169,6

 

1,9

1,1

-0.1

Statlig

51,3

 

-0,5

- 2,4-

-2.5=

Kommunal

118,3

 

3,0

2,7

1,0=

Iiihemsk efterfrågan

571,3

 

-2,7

- 0,0

1,2

Export, varor och tjänster

174,9

 

1,6

5,7

7.5

Användning

746,2

 

-1,6

1,4

2,9

' Lagerförändring i procent av föregåen!

le års

BNP.

 

 

 

J9S2

1983

 

 

Kommunal konsumtion

 

2.7

1.0

 

 

därav: överföring av sjukhus

 

0,8

0,5

 

 

Beredskapsarbeten

 

0,5

-0,5

 

 

Underliggande volymökning

 

1.4

1,0

 

 

Stattig konsumtion

 

2,4

-2.5

 

 

därav: överföring av sjukhus

-

1,6

-1,1

 

 

Åtgärdspaket

 

0,2

0,1

 

 

Underiiggande volymökning

-

1,0

-1,5

 

 

Vad gäller den externa balansen så sker en viss förbättring av bytesba­lansen mellan 1981 och 1982. Underskottet sjunker från 15,7 lill 14,4 miljarder kr. Det senare motsvarar 2,3% av BNP.

Under 1982 uppnås enligt konjunklurinstitutets bedömning etl överskott i handeln med varor på 2,8 miljarder kr., dvs. något mera än vad jag räknade med i finansplanen. Sedan beräkningen i januari har oljenotan blivil ca 4 miljarder kr. billigare. Delta motverkas dock kortsiktigt av atl exportpriserna nu synes bli lägre än vad som då antogs. På längre sikt är detta positivt eftersom lägre exportpriser ger utslag i marknadsandelsvins­ter och ökad exportvolym.

Tjänstebalansen visar nu dessutom elt större underskott för 1982 än del fanns anledning räkna med i finansplanen.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan

33

Med den gynnsamma ulveckling av del svenska konkurrenslägel som här fömtsätts för 1983 skulle det vara möjligt atl då förbättra handelsbalan­sen med ytterligare ca 4 miljarder kr. Även förbättringen av bytesbalansen skulle kunna bli ca 4 miljarder kr. Detta ger ett bylesbalansunderskott på 1,5 % av BNP. Delvis beror della av de lägre oljepriserna. Skulle dessa på nytt bölja stiga som en följd av att oljeefterfrågan närmar sig den befintliga produktionskapaciteten fördyras oljenotan samtidigt som den internatio­nella konjunkturen och exporttillväxlen börjar mattas av.

Det förhållandet att vi redan 1983 skulle kunna nå ett bylesbalansunder­skott på mindre än 2% av BNP innebär inle att vi långsiktigt säkrat en sådan förbättring. Till bilden hör också atl med de gjorda oljeprisantagan­dena kan OECD-ländemas bylesbalansunderskott i genomsnitt beräknas bli lägre.

Tabell?.    Bytesbalansen 1981-

Milj. kr., löpande priser

1983

 

 

1981

1982

1983

 

prel.

progn.

progn.

Export, varor, fob

144064

167 400

188600

Import, varor, cif

146071

164600

181900

Handelsbalans

- 2007

2800

6700

Export av tjänster exkl. restpost

 

 

 

inkl. korr. av handelsstat.

20538

22100

24900

Import av tjänster inkl. korr. av

 

 

 

handelsstat.

30532

33 700

35900

Tjänstebalans

- 9994

-11 600

-11000

Räntenetto

-11503

-14600

-16400

U-landsbistånd

- 3 835

- 4300

- 4700

Övriga transfereringar

- 2405

- 2800

- 3 200

Transfereringsbalans

-17743

-21700

-24300

Restpost

14000

16000

18000

Bytesbalans

-15744

-14400

-10500

Andel av BNP, %

-2,8

-2,3

-1,6

Skulle timlöneökningen bli större än 5,5% bhr det inte möjligt att hålla inflationen på den nivå om 5,5% som regeringspartiema och socialdemo­kraterna satt upp som mål i samband med skatteuppgörelsen. Vid en lönekostnadsökning på exempelvis 12—13% per timme kommer inflatio­nen sannolikt att uppgå till 8 å 9% nästa år. Under följande år ökar inflationen ytterligare. Detta sker även om den internafionella inflationen blir så låg som här fömtsätts.

I ett sådant läge blir det inte möjligt att hålla nere inflationen genom en appreciering. En sådan kan inte vinna trovärdighet när vår konkurrens­kraft försämras kraftigt. Man får också räkna med att produktiviteten blir sämre vid en högre kostnadsutveckling. Den svenska ekonomin skulle få stora svårigheter att klara ökningar av arbetskraftskostnaden per produ­cerad enhet på 10% när motsvarande ökningstakt för våra konkurrenter ligger på kanske 5 %.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       34

Problemen kommer atl visa sig redan under 1983 men med än större kraft åren därefter.

HushåUens reala disponibla inkomster skuUe i detta högkoslnadsaltema-tiv komma att öka svagt 1983 men därefter blir det på nytt minskningar. Det är inte minst skatteuppgörelsens konstmkfioner med en indexreglering baserad på en fömtsatt inflation om 5,5% som innebär att en högre infla­tion på viss sikt får en kraftigt åtstramande verkan.

Den försämrade konkurtenskraften leder till att investeringsbenägenhe­ten blir mindre. Industrins och det övriga näringslivets investeringsverk­samhet bUr återhållsam.

En ogynnsam kostnadsutveckhng ger inte omedelbart utslag i en sämre bytesbalans. De höjda relativpriser som följer av kostnadsökningarna ger till en början ökade exportintäkter, som skedde 1975 och 1976, så att den underliggande försämringen av bytesbalansen inte omedelbart kan avläsas. Den åtstramning som sker i fråga om privat konsumtion, främst för pensio-närema, håller också nere importefterfrågan. Bytesbalansunderskottet stiger därför inte på kort sikt.

Däremot blir effekterna betydande på något års sikt. Höga relativpriser kommer att slå ut vår exportindustri från viktiga marknader. På sikt försämras bytesbalansen allvarligt.

Aktiviteten i ekonomin bUr betydligt lägre än vid den lägre kostnadsut­vecklingen. Nedan jämförs hur de olika delarna av ekonomin kommer att utvecklas vid en låg resp. hög kostnadsökning (procentuell volymföränd­ring 1983).

 

 

Låg kostnadsökning

Hög kostnadsökning

BNP

2,4

1,5

Import

4,7

4,1

Investeringar

2,4

2,2

Lager

0,3

0,4

Offentlig konsumtion

-0,1

0,7

Privat konsumtion

1,0

0,5

Export

7,5

4,1

Vid en ogynnsam kostnadsutveckling torde en viss del av den lägre inhemska privata efterfrågan i form av konsumtion och investeringar fyllas på med offentlig efterfrågan, bl.a. kommunal konsumfion. En sådan mera expansiv kommunal utveckling to:rde leda tiU kommunalskattehöjningar, i varje fall efter 1983, vilka ytterligare pressar ner den privata efterfrågan.

Det största efterfrågebortfallet kommer på exportsidan. Möjligheterna till en expansion med exporten som drivande inslag reduceras ordentligt, krav på kostnadsanpassning efter 1983 kommer att ställas.

Detta innebär också att arbetslösheten kommer att börja öka på nytt. Både ifråga om inflation, bytesbalans och sysselsättning försämras således läget.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 35

3   Avslutning

Den ekonomiska kris som följt efter de två oljechockerna har medfört att utvecklingen i västvärlden sedan början av 1970-talet karakteriserats av hög inflafion, hög arbetslöshet och låg tillväxt. Världshandeln har ökat betydligt långsammare än tidigare.

Dessa förhållanden har i hög grad påverkat förutsättningarna för den svenska ekonomin. Vår välfärd bygger i avgörande grad på att vi kan dra nytta av den specialisering som den internationella handeln möjliggör. Samfidigt medför vårt starka internationella beroende att vi i hög grad påverkas av utvecklingen i omvärlden.

Den ekonomiska polifiken i Sverige har anpassats lill den efter den andra oljekrisen på nytt försämrade situafionen. Devalveringen och olika åtgär­der för att förbättra ekonomins funktionsförmåga har, i förening med avtalsuppgörelsen, skapat fömlsättningar för ökad tillväxt i den utlands­konkurterande sektorn. Vi håller på att återta förlorade marknadsandelar och exporten beräknas under 1982 öka med närmare 6%.

De offentliga utgifternas tillväxt har dämpats genom vidtagna bespa­ringsåtgärder. Besparingarna har inget egenvärde. De genomförs för att bereda utrymme för expansion i näringslivet, för att dämpa budgetunder­skotten, minska inflafionstakten och skydda reallönerna.

Vi kan inte lösa de problem som budgetunderskotten ger upphov fill genom kraffigt höjda skatter. Sådana skulle driva på inflationen och för­sämra vår internationella konkurrenskraft. Därmed skuUe sysselsättning, reallöner och välfärd komma i farozonen.

Regeringens besparingsförslag har utformats så att svaga gmpper i vårt samhälle skyddas, samtidigt som de nödvändiga kostnadsbegränsningarna kommer till stånd.

Trots den svaga internationella utvecklingen har det varit möjligt atl begränsa arbetslösheten tUl ungefär den - i sig olyckligt höga - nivå som registrerades i början av 1970-talet. Även om detta i ett internafionellt perspektiv är en betydande framgång är det uppenbart atl i längden kan den fulla sysselsättningen endast försvaras genom att vi uppnår en god fiUväxt i den uflandskonkurterande sektorn, i första hand industrin.

Skattereformen är av avgörande betydelse när det gäller att öka den svenska ekonomins produktionsförmåga. Det kommer att löna sig bättre att arbeta och spara. De positiva verkningarna beror såväl på de betydande minskningarna av marginaleffektema som på den breda uppslutningen bakom reformen och dess fömtsätlningar inom det politiska livet och på arbetsmarknaden.

Det råder ingen tvekan om att en ekpnpmisk återhämtning med åter­ställd balans ligger inom det möjligas gränser. Export, marknadsandelar och industriproduktion är på väg uppåt. Inflation, oljeberoende, bytesba­lansunderskott och ökningslakt i de offentliga utgifterna är på väg nedåt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1    Reviderad finansplan       36

För att återställa balansen i den svenska ekonomin krävs inle enbart all den ekonomiska politiken fullföljs utan även att partier och intresseorgani­sationer över hela fältet medverkar till etl samhällsklimat där sänkt infla­tionstakt och framgångar på exportmarknaden varaktigt kan uppnås. En­dast därmed kan sysselsättning och välfärd tryggas.

Det finns i Sverige en betydande värdegemenskap och en lång tradition av samförstånd och samverkan. Tar vi vara på dessa tillgångar kommer Sverige att reda upp sina ekonomiska problem.

Till regeringsprolokollel i detta ärende bör fogas såsom bilaga: Revide­rad nalionalbudgel 1982 (bilaga 1.1).

4   Hemställaii

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

godkänna de allmänna riktlinjer för dep ekonomiska politiken som jag har förordat i del föregående.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1    Reviderad finansplan 37
Innehållsförteckning

1 Den ekonomiska politiken   ..................................      I

1.1                                                                  Utvecklingen före Pch efter oljechockerna                1

1.2   Den internationella miljön undci den närmaste framliden   ....         4

1.3   Huvudinslagen i den ekonomiska polifiken ..........    10

Åtgärder för att förbättra ekpnpmins produktionsförmåga           13

- Skattereformen  ..............................................    13

—                                                                      Företagens kapitalförsörjning              14

- Finanspolitiken   ............................................... .. 18

—                                                                      Kommunerna                 21

- Kreditpolitiken   ............................................... .. 22

—                                                                      Sysselsättningspolitiken                     26

2   Utvecklingen 1982 och 1983   ............................. .. 28

3   Avslutning   ..................................................... .. 35

4   Hemställan   .................................................... .. 36

Tabellförteckning

TabeU 1. OPEC:s bytesbalans 1973-1982   .............. ... 8

Tabell 2. Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter i reala termer

1970-1983    ...........................................   19

Tabell 3. Offentlig konsumtion och investeringar 1980-1983                  20

Tabell 4. Betalningsbalansens ulveckling 1979-1981 saml vissa upp­
skattningar för första kvartalet 1982    .........   23

Tabell 5. Finansiering av budgetunderskottet 1980-1982                      25

TabeU 6. Försörjningsbalans 1980-1983   ................   32

TabeU 7. Bytesbalansen 1981-1983   .....................   33

Diagramförteckning

Diagram 1. Reallönegapet för Sverige 1970-1982   .....       3

Diagram 2. Reala oljeproduktpriset och specifika oljeförbmkningen i

Sverige 1973-1981   ..............................       6

Diagram 3. Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet i tillverk­
ningsindustrin exkl. varv 1963—1983  ........      15

Diagram 4. Börsbolagens  börsvärde  i  procent av  substansvärdet

1967-1981    ........................................      17

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

 

 

Bilaga 2

Reviderat budgetförslag

 

 

 

Regeringens prop. 1981/82:150                            Bilaga 2

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-22 Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.

REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG

1    Det reviderade budgetförslaget

1.1 Inledning

Underskottet i statsbudgeten har ökat snabbt under senare år. Budget­politiken måsle inriktas på att bryta denna utveckling. Riksdagen har (prop. 1979/80:150, FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421) som långsiktigt mål för budgetutvecklingen angett alt budgetunderskottet som andel av brutto­nationalprodukten (BNP) borde minska med en procentenhet per år. 11981 års kompletteringsproposition (prop. 1980/81:150) uttalades alt det med hänsyn tiU budgetsaidols starka beroende av konjunktumtvecklingen vore lämpligt atl också ange elt mål för utvecklingen av de icke konjunkturbero­ende statsutgifterna. Utgiftsutvecklingen uppvisar nämligen betydligt stör­re stabUitet över konjunkturcyklerna än budgetsaldols utveckling och elt utgiftsmål borde därför vara värdefullt i det kontinuerliga budgetarbetet. Sålunda slogs fast att stalsutgifterna exkl. statsskuldränlor och vissa kon­junkturberoende anslag borde minska med 3 % per år i fasta priser. Riksda­gen (FiU 1980/81:40, rskr 1980/81:420) har ställt sig bakom även detta centrala budgetpolitiska mål.

Utöver de kvantifierade mål för budgetpolitiken som har fastställts har även olika riktlinjer för budgetprövningen på längre sikt lagts fram. Jag vill särskilt peka på de riktlinjer som togs upp i 1981 års kompletteringspropo­sition (prpp. 1980/81:150). De pmfaltade bl.a. begränsning av automatiken i statsbudgeten, begränsning av generella subventionssystem och ytteriiga­re effekfivisering och begränsning av statsförvaltningen. Riksdagen (FiU 1980/81:40, rskr 1980/81:420) har ställt sig bakom dessa riktlinjer, som också tiUämpades i besparingsarbelet till årets budgetproposition.

Under innevarande år har ytterligare underlag för den ekonomiska bud­getpolitiken tillkommit. I betänkandet (SOU 1982: 14) "Tillväxt eller stag­nation, avstämning av 1980 års långtidsutredning" har utsikterna för den I    Riksdagen 1981182 saml. Nr 150. Bilaga 2

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                         2

svenska ekonomin under första hälften av 1980-talel behandlats. Jag har nyss, vid min presentation av den reviderade finansplanen (bilaga 1), kommenterat della. Det kan dock finnas anledning alt i detta sammanhang påminna om att vissa av de slutsatser jag då drog har betydelse för uppläggningen av budgetpolitiken framöver.

Arbetet med 1982 års långfidsbudget har nu avslutats och bör redovisas som bilaga (bilaga 2.1) till denna ])roposifion. I långtidsbudgeten kartläggs de statsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslul och gjorda åtaganden. Vidare ingår bl.a. analyser av automafiken på statsbudgetens utgiftssida samt en diskussion av de statliga åtaganden som inte återfinns i statsbudgeten, s. k. ulombudgetära kostnader. 1 årets bud­getproposition aviserade jag min avsikt att i komplelteringspropositionen redovisa effekterna i ell längre perspekfiv av vidtagna besparingar. En sådan analys återfinns i långtidsbudgeten. Jag kommer i del följande all återkomma till denna fråga. En god gmnd föreligger sålunda för att ange olika utgångspunkter för budgetpolitiken på såväl kort som lång sikt.

1.2 Bakgrunden till den budgetpolitiska utvecklingen under 1970-talet

Elt gemensamt drag för utvecklingen i Sverige och i flertalet av de industrialiserade länderna är atl de statliga budgetunderskotten vuxit un­der 1970-lalel. I löpande priser ökade svenska statens budgetunderskott från ca 3 miljarder kr. budgetåret 1970/71 till ca 60 miljarder kr. budgetåret 1980/81. Mätt som andel av BNP ökade underskottet från 1,5 fill 10,9%. Då budgetunderskottet är infimt förknippat med övriga ekonomiska ba­lansbrister är det av intresse vid överväganden om den framtida budgetpo­litiken att närmare analysera budgetunderskottets utveckling under 1970-talet.

Statsinkomsterna i reala termer' ökade under 1970-lalet med ca 2,8% per år. Inkomstutvecklingen skiljde sig emellertid åt mellan 1970-lalets första och andra hälft. Under budgetåren 1970/71-1974/75 ökade statsinkomsterna med ca 4% per år för att under 1975/76 öka med hela 14,6%. Under resten av decenniet stagnerade inkomstutveckUngen. Sam­tidigt förändrades statsinkomsternas sammansättning. De direkta skatter­nas andel av statsinkomsterna sjönk. Denna utveckUng var speciellt påtag­lig under 1970-talets senare hälft. De direkta statsskatternas andel av statsinkomstema sjönk således från ca 36% 1975/76 fill ca 23% 1980/81.

Statsutgifternas ulveckling under 1970-lalel var tämligen stabil och obe­roende av förändringar i den ekonomiska tillväxten. I genomsnitt ökade statsutgiflerna med drygt 5,5% per år i fasta priser under decenniet. Det var betydligt snabbare än tillväxten av BNP, som under 1970-talet i genom­snitt uppgick till 2,0% per år. Det ledde i sin tur till att statsulgifternas andel av BNP ökade från ca 27% 1970/71 fill ca 39% 1980/81.

' Vid justering från löpande till fasta priser har implicitprisindex för BNP använts. Basåret vid deflatering är 1975.

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                  3

I diagram 1 iUustreras budgetens utveckling under 1970-talel. Som fram­går förblev statsinkomsterna på en konstant nivå i reala termer under 1970-talets senare hälft samtidigt som utgifterna fortsatte all öka. Då olika faktorer påverkar inkomsternas och utgifternas tillväxt kan utvecklingen under decenniet med avseende på dessa faktorer grovt sett indelas i fyra faser. Den första omfattar perioden 1970/71 -1974/75, då budgetunderskot­tet ökar men från en låg nivå. Den andra fasen utgörs av budgetåret 1975/ 76, då budgetgapet sluts genom en extremt kraftig inkomstökning. Denna fas följs av en period då utgifterna ökar snabbi samtidigt som inkomsterna stagnerar. Den fjärde fasen, perioden 1979/80-1982/83, karakteriseras av en klar uppbromsning av utgifterna för statlig verksamhel samt transfere­ringar samtidigt som statsskuldräntorna ökar dramatiskt. Jag övergår nu fiU att närmare belysa utvecklingen under dessa faser.

Diagram 1. Budgetsaldots utveckling under 1970-talet i 1975 års priser, miljarder kr.

Miljarder kr.

130

Statsutgifter totalt

 

120

Statsskuldränl

 

110

j  Statsutgifter exkl. statsskul räntor

100

90

Statsinkomste

80-

70

1

1970/71

1973/74

\°nwi

1979/80

1982/83 Budgetår

* "Hoppet" i kurvorna beror på ändrade redovisnings­regler

Ett underskott i bytesbalansen föranledde en stram budgetpolitik under de två första åren på 1970-talet. TUI följd av konjunkluravmattningen budgetåret 1972/73 minskade statsinkomsterna i reala termer samtidigt som utgifternas ökningstakt förblev i stort sett oförändrad. Effekten av den

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                 4

förda politiken blev ett överskott i bytesbalansen med ett försämrat bud-getsaldp.

Under slutet av år 1973 kom den första oljeprischocken. De kraftiga prishöjningarna på insatsvaror inom produkfionen medförde en snabb internationell konjunkluravmallning. I syfte att motverka den internatio­nella konjunkturen inleddes i Sverige den s.k. överbryggningspoliliken. Under budgetåret 1973/74 var statsutgifternas ökningstakt dubbelt så snabb som tillväxten i BNP. Då inkomstutvecklingen var relativt svagare medförde detta alt budgetunderskottet under perioden 1970/71-1974/75 ökade från 1,5% av BNP till 3,9%.

Överbryggningspoliliken förde med sig en kraftig ökning av lönerna och en kraftig stimulans av den inhemska efterfrågan. Lönesummans tillväxt, de höjda arbetsgivaravgifterna, ökningen av den privata konsumtionen och den höga sysselsättningen medförde en real ökning av statsinkomsterna 1975/76 på ca 14,6%. Effekten på budgetens inkomstsida var dessulom betingad av systemet för uppbörd och utbetalning av kommunalskatleme-del. Staten svarar för uppbörden av kommunalskatterna och på statsbud­getens inkomstsida redovisas nettot av influtna och utbetalade medel. Då uppbörd sker på grundval av innevarande års löneutveckling och utbetal­ning av kommunalskattemedel i ill kpmmunerna sker med två års eftersläp­ning, förstärkte detta system effekten på statsbudgeten av löneutveckling­en 1975/76. Samtidigt som statsinkomsterna ökade kraftigt låg utgifternas ökningstakt i nivå med tidigare budgetår. Den sammanlagda effekten av denna utveckling blev atl budgetunderskottets andel av BNP kunde redu­ceras. Exkl. statsskuldränlor visade budgetsaldot ell överskott motsvaran­de 0,3% av BNP.

Den snabba lönekostnadsulvecklingen ledde till atl prishöjningarna på svenska exportprodukter översteg prisstegringstakten för importen. Kopp­lingen av den svenska kronan lill den tyska marken medförde samfidigt all kronan apprecierades mol övriga valutor. Effekten av denna utveckling blev en försämring av den sven;»ka industrins konkurrenskraft och ell ökat bylesbalansunderskott. Det kan alltså konstateras atl del samhällsekono­miskt sett var ett mycket högt pris som fick betalas för den skenbara budgetförstärkningen 1975/76. Kostnaderna härför kom att till stor del belasta de följande budgetåren.

Under budgetåren 1976/77 och 1977/78 minskade BNP i fasta priser för första gången under efterkrigstiden. Då BNP-utvecklingen är av avgörande betydelse för statsinkomsternas utveckling, minskade statsinkomsterna i fasta priser under dessa budgetår. Till denna utveckling bidrog även det fidigare nämnda systemet för uppbörd och utbetalning av kommunalskat­temedel. Budgetåret 1977/78 minskade inkomsterna realt sett med 2,7%. Utbetalningarna av kommunalskattemedel della år baserades på lönesum­mans snabba ökning budgetåret 1975/76 samtidigt som tillväxten av den totala inkomstskatten var låg på grund av den svaga ekonomiska tillväx­ten.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                 5

Effekten av de höga löneökningarna åren 1975-1976 slog med viss eftersläpning igenom i form av prisökningar. Delta medförde atl utgifterna på de pris- och lönekänsliga anslagen ökade snabbt budgetåren 1976/77 och 1977/78. De stmkturella obalanserna inom den svenska ekonomin som blottlades i samband med oljeprishöjningarna och lönekostnadsexplo­sionen 1975-1976 medförde ökade industri- och arbetsmarknadspolitiska insatser. Utgiftema för dessa ändamål fördubblades realt sett från budget­året 1975/76 tiU budgetåret 1978/79. Utöver dessa utgiftsökningar tillkom utgifter för flera nya reformer. Huvuddelen av dessa hade beslutals före budgetåret 1976/77, men slog till stor del igenom på utgiftssidan först under perioden 1976/77-1978/79. Till denna kategori hör bl. a. förändringar inom sjukförsäkringssystemet, utbyggnaden av pensionstillskotten, ökade kosl-nadssubventioner och statsbidrag liU barnomsorg. Dessutom tillkom öka­de utgifter till följd av ytterligare reformer som beslutades under de ak­tuella åren, t. ex. utbyggnaden av föräldraförsäkringen och energipoUtiska åtgärder.

Und_er dessa budgetår, 1976/77-1978/79, ökade budgetunderskottet kraftigt. Underskottels andel av BNP ökade från 3,0% budgetåret 1976/77 fiU 8,9% budgetåret 1978/79, dvs. en tredubbling på två budgetår. Av budgetunderskottet svarade stalsskuldränlorna 1978/79 aUtjämt för en mindre del, eller ca två procentenheter. Budgetunderskottet exkl. stats­skuldräntor uppgick således till 21,1 miljarder kr. i 1975 års prisnivå eller 6,9% av BNP. Vidare uppvisade den konsoliderade offentliga sektorn år 1978 för första gången under 1970-talet ett negativt finansieUt sparande.

Genom att finansiera en del av budgetunderskottet genom upplåning i uflandet kunde staten även finansiera bylesbalansunderskottel. Det upp­komna budgetunderskottets likvidiserande effekt medförde en ökad risk för ett valutaulflöde om inte den svenska räntenivån förblev konkurrens­kraftig. I takt med alt den internationella räntenivån steg tvingades även den svenska räntan upp. Kostnaderna för detta kunde avläsas på statsbud­geten i form av en kraftigt växande räntebörda. De kraftigt ökade budget­underskotten ledde till en motsvarande ökning av statsskulden. Tillsam­mans med den höjda räntenivån medförde detta att statsskuldräntorna ökade med 15 miljarder kr. mellan budgetåren 1978/79 och 1980/81.

Budgetåren 1979/80 och 1980/81 skedde en klar uppbromsning i tillväx­ten av utgifterna exkl. statsskuldränlor. Under år 1980 inledde regeringen ett omfattande besparingsarbete. På grundval av förslag från regeringen fattade riksdagen under hösten 1980 beslut om besparingar på 6,4 miljarder kr. huvudsakligen avseende budgetåret 1981/82. Till följd av della minska­de statsutgifterna exkl. statsskuldräntor något 1981/82. Denna politik har inför nästa budgetår fullföljts med än slörre kraft. Genom den stramare utgiftspolitiken under senare år har budgetunderskottet exkl. statsskuld­ränlor i reala termer legat kvar kring ca 26 miljarder kr. Som andel av BNP sjunker underskottet 1982/83 och uppgår till 5,7%.

 

Prop, 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                 6

Att budgetunderskottet totalt sett ändå fortsatt alt öka beror på stats­skuldräntornas tiUväxt. Dessa hänger samman dels med alt statsskulden ökar för varje år budgeten uppvisar underskott, dels med den allmänna uppgången i räntenivån.

I en analys av budgetunderskottets samhällsekonomiska effekter blir därmed frågan om räntebetalningarnas karaktär av belydelse. Jag har i 1981 års finansplan utförligt behandlat denna fråga. Jag konstaterade då att det finns anledning atl särskilt beakta ränteposten i en ekonomisk analys av budgetunderskottet. VUken vikt ränteposterna bör tiUmätas beror på vilka ekonomisk-poUtiska effekter som studeras. Från kreditpolitisk syn­punkt är det inte motiverat att betrakta räntebetalningarna på annat sätt än övriga utgifter. De skärper de kredilpolitiska och penningpoUtiska pro­blemen på samma sätt som övriga utgiftsökningar som inle finansieras med skattehöjningar. Eftersom likviditetsökningen i ekonomin måste begränsas tvingar de växande underskotten fram en kreditpolitisk åtstramning. Å andra sidan är den finanspolitiska effekten av ökade statsskuldräntor rela­tivt begränsad jämfört med flertalet andra utgifter. Denna fråga behandlas närmare i den reviderade nationalbudgeten. Sammanlaget kan ökade rän-teutgtfler leda lill en situation med både kreditpolitisk och finanspolifisk åtstramning samtidigt som budgetunderskotten växer. Jag viU därför un­derstryka den slutsals jag drog i den senaste finansplanen, nämligen atl budgetsiluationen är destabiliserande och utgör en riskfaktor när det gäller våra möjligheter att nå balans genom god fillväxt vid låg inflation.

1.3 Det aktuella budgetläget

Statsinkomsterna

Statsinkomsternas utveckling är beroende av inkomstutveckUngen i samhället. Min kalkyl utgår från samma fömtsätlningar som jag redovisade i den reviderade finansplanen. Lönesummans tUlväxt översteg för år 1981 den ökning som låg tUl grund för min beräkning i budgetpropositionen med drygt en procentenhet. För år 1982 har viss justering av lönesummans ökning skett jämfört med tidigare förutsättningar. Härutöver har revide­ring skett av den allmänna ekonomiska ulvecklingsbilden med konsekven­ser för bl.a. den beräknade utveckUngen av privat konsumfion. Av nu tillgängligt underlag att döma kan statsinkomsterna för budgetåret 1982/83 uppskattas till 180,7 miljarder kr , vilket innebär en uppräkning på ca 11,8 miljarder kr. jämfört med vad som beräknades i budgetproposifionen.

Regeringen har i prop. 1981/82:197 lagt fram förslag om en inkpmstskat-terefprm. I prppositionen föresläs i första hand en betydande marginalskat­tesänkning och för höga inkomster en begränsning av underskottsavdra­gens skattemässiga värde som går utöver den som följer av marginalskatte­sänkningen. För huvuddelen av inkomsttagarna bUr marginalskatten högst 50%fr.o.m. årl985.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                 7

Omläggningen föreslås bli genomförd under perioden 1983-1985. För budgetåret 1982/83 har inkomstskatten tili följd av reformen kassamässigl beräknats minska med ca 0,8 miljard kr.

Skattereformen föresläs för är 1983 bli finansierad genom en allmän löneavgift på två procentenheter. Avgiflen föreslås hell följa de regler som gäller för socialavgifter.

Inkomsterna från lagstadgade socialavgifter beräknas öka med 5,2 mil­jarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. De föreslagna besparingarna inom sjukförsäkringssystemet (prop. 1981/82:144) ger för budgetåret 1982/83 ca 1 miljard kr. i inkomstförstärkning, vilket ingår i dessa 5,2 miljarder kr. Dämtöver har nivån på utgiftema för sjukpenning­ersättningar sänkts på grund av atl utfallet för år 1981 blivit lägre än vad som tidigare beräknats. Vidare innebär den föreslagna allmänna löneavgif­ten atl inkpmslerna budgetåret 1982/83 stiger med 2,6 miljarder kr. Reste­rande del av ökningen förklaras av högre lönesummeutveckling i denna beräkning jämfört med kalkylerna i budgetpropositionen.

För alt alkoholdryckernas prisutveckling skall följa den allmänna prisut­vecklingen föreslås i prop. 1981/82:202 att skatten på spritdrycker höjs den 1 maj 1982. Vidare föreslås att en generell skattehöjning på alkoholdrycker genomförs den I januari 1983. Slutligen föreslås atl skatten på kolsyrade läskedrycker och lättöl sänks den 1 maj 1982.

Erfarenhelerna från senare år indikerar en minskad konsumtion i sam­band med skattehöjningar på alkoholhaltiga drycker. Det är dock svårt att bedöma hur kombinationen av skattehöjning och volymnedgång påverkar skatteintäkterna. Några inkomstförstärkningar under budgetåret 1982/83 till följd av ökade skattesatser har av denna anledning inte lagts in i beräkningarna.

I budgetpropositionen aviserades vissa förslag för att förstärka budge­tens inkomstsida nämligen en ändrad finansiering av det statliga oljelag-ringsprogrammet, en skatt på oinspelade ljud- och videokassetiband, för­kortade kredittider när det gäller skaller på olja och bensin m. m. samt en översyn av olika frågor som har samband med uppbörden av mervärde­skatt vid import. Förslag i dessa frågor har nu lagts fram för riksdagen. Jag vill i detta sammanhang kortfattat redogöra för de finansiella effekterna av förslagen.

Det ändrade finansieringssället och utsträckningen i tiden av del statliga oljelagringsprogrammet ger en engångsförslärkning av statsbudgeten un­der budgetåret 1982/83 med ca I 140 milj. kr. Denna består av att behåll­ningen på oljdagringsfonden, ca 815 milj. kr., tillförs budgetens inkomst-.sida och av inkomster från försäljning av varor, ca 325 milj. kr., som tidigare köpts genom utnyttjande av en rörlig kredit. Dessulom tillkommer effekten av att beredskapslagringsavgiften omformas till en skall. Denna förändring innebär alt inkomsterna ökar med 1435 milj. kr. budgetåret 1982/83. Spm jag senare kommer atl redovisa innebär dock omläggningen

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                         8

samtidigt att anslagen på statsbudgeten för oljelagringsprogrammet ökar i det närmaste lika mycket.

Inkomsterna lill följd av den föreslagna skatten på oinspelade ljud- och videokassetiband kan beräknas till ca 115 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Översynen av reglerna för uppbörd av mervärdeskatt vid import saml förslagen om ändrad uppbörd av bensinskatt m. m. ger, utöver en positiv ränieeffekt på drygt 400 milj. kr. per år, en engångsförslärkning av budge­ten för budgetåret 1982/83 om ca 4.2 miljarder kr.

Regeringen har föreslagit att 15 olika statliga fonder skall upplösas och att de medel som frigörs överförs till statsbudgeten. Den sammanlagda budgetförstärkningen av delta förslag beräknas till ca 955 milj. kr.

Budgetförstärkningarna under budgetåret 1982/83 till följd av de nu nämnda förslagen kan sålunda anges lill i storleksordningen 5,2 miljarder kr.

Statsutgifterna

I budgetförslaget beräknades de totala stalsutgifterna för budgetåret 1982/83 fill inemot 251,6 miljarder kr. Nu föreliggande beräkningar slutar på ca 256,5 miljarder kr. Ökningen förklaras av flera faktorer. Som senare denna dag kommer att redovisas av chefen för arbetsmarknadsdeparle-menlel ökar stalsutgifterna för arbelsmarknadspolitiska åtgärder av syssel-sättningsskäl med ca 1,4 miljard kr under budgetåret 1982/83 jämfört med budgetpropositionen. Från den 1 juli 1982 filiförs beredskapslagringsavgif­ten statsbudgeten. Därmed ökar även belastningen på statsbudgeten efter­som utgifterna för oljelagringsprogrammet i samband med detta finansieras över anslag. Ny information vad beträffar utbetalningstakten och periodi-ceringen av utgifter för framför allt räntesubventioner har inneburit att utgifterna för räntebidrag justerats upp med ca 1,1 miljard kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen. Uppjusteringen beror främst på änd­rade regler för utbetalning av räntebidrag till flerbostadshusprojekt för liden mellan färdigställande och utbetalning av lån. Sådana bidrag utgår för projekt med preliminärt beslut om bostadslån efter den 18 september 1978. Fr. o. m. år 1981 får även gruppbyggda småhus vissa räntebidrag för tiden mellan färdigställande och lånels utbetalning. I samband med avisering-arna i december 1981 framkom atl liden mellan färdigställande och utbe­talning har blivit längre än vad som tidigare förutsågs. Därigenom ökar utgifterna för räntebidrag. Reglerna beräknas få full anslagseffekl under budgetåret 1982/83. Enligt vad jag har erfarit kommer bostadsstyrelsen atl se över tillämpade beräknings- och prognosrutiner i syfte atl fortsättnings­vis redan i budgetpropositionen kunna göra en säkrare bedömning av utfallet.

Stalsskuldränlorna beräknas vidare bli ca 0,6 miljard kr. mindre än i budgetpropositionen. Denna effekt uppkommer framför alll genom all en ny kalkyl gjorts vad beträffar den långsiktiga placeringen av statsskulden.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                 9

men även som effekt av den tidigare omnämnda översynen av reglerna för uppbörd av mervärdeskatt vid import samt förslagen om ändrad uppbörd av bensinskatt m. m. Dessulom har jag reellt sett räknat upp utgifterna på posten för fillkommande utgiftsbehov, netto på grund av ökade arbets­marknads- och induslripolitiska insatser. Jag avser alt i del följande, vid min anmälan av avsnittet SärskUda frågor, återkomma med en mer detalje­rad redogörelse av de allmänna faktorer som ligger bakom den uppräkning av statsutgifterna för budgetåret 1982/83 som har skett jämfört med budget­förslaget.

Jag övergår nu till att följa upp del besparingsprogram som redovisades i årets bugetproposition. Helårseffeklen av besparingsprogrammet angavs till 13,4 miljarder kr., inberäknat de besparingsåtgärder som riksdagen beslutade om under hösten 1981. Besparingseffekten för budgetåret 1982/ 83 beräknades till 9,7 miljarder kr. Genom omprioriteringar och besparing­ar utöver sparmålet skapades ett begränsat utrymme för ökade insatser inom elt fåtal särskilt angelägna områden. Kostnaderna för de nämnda insatserna angavs i budgetpropositionen undersliga 900 milj. kr. Räknat som helårseffekt översteg sålunda de i budgetpropositionen redovisade nettobesparingarna 12 miljarder kr.

En betydande del av besparingsprogrammet - ca 4,1 miljarder kr. räknat som helårseffekt och ca 2,2 miljarder kr. räknat som budgeteffekt för budgetåret 1982/83 - bestod av förslag som regeringen avsåg all lägga fram för riksdagen senare under riksmötet. Förslagen har nu lagts fram. Vid den slufliga beredningen av förslagen har vissa avvikelser uppkommit jämfört med vad som aviserades i budgetpropositionen. Vidare har inrikt­ningen och omfattningen av de förslag som regeringen redovisade i budget­propositionen för att begränsa kommunernas finansiella utrymme föränd­rats under den fprtsätta beredningen inpm riksdagen. Jag kpmmer i den fortsatta redovisningen alt begränsa mig lill de större besparingarna och de mer betydande avvikelserna.

I budgetpropositionen föreslogs beträffande den kommunala ekonomin vissa generellt verkande åtgärder för atl begränsa kommunernas finansiella utrymme. Förstärkningen av statsbudgeten lill följd av åtgärderna beräk­nades uppgå till ca 3000 milj. kr. i helårseffekt och lill ca 1,5 miljarder kr. för budgetåret 1982/83. Efter ytterligare beredning av förslagen sedan propositionen lagts fram kan förstärkningen av statsbudgeten nu beräknas fill ca 3,5 miljarder kr. räknat på helår och lill ca 1,7 miljarder kr. för budgetåret 1982/83, dvs. en ökning med 500 milj. kr. resp. 250 milj. kr.

Inom totalförsvarsområdet angavs den ekonomiska inriktning som gäll­de för arbelet med lotalförsvarsproposilionen. Denna inriktning innebar besparingar om ca 150 milj. kr. i helårseffekt och ca 300 milj. kr. för budgetåret 1982/83. De förslag som slufligt lagls fram i tolalförsvarspropo-sitionen (prop. 1981/82:102) uppfyller väl denna inriktning. De förstärk­ningar som föreslås för de civila totalförsvarsgrenarna möjliggörs genom ti    Riksdagen 1981/82. 1 samt. Nr 150. Bilaga 2

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                10

omprioriteringar inom totalförsvaret. Besparingarna skall uppnås inom det militära försvaret genom rationaliseringar och minskning av fredsorganisa­tionen. En i huvudsak oförändrad nivå upprätthåUs för krigsorganisa­tionen.

Inom socialdepartementets område aviserades inom sjukförsäkringen nellobesparingar uppgående lill inemot 1 800 milj. kr. räknat som helårsef­fekt och lill ca 950 milj. kr. i effekt för budgetåret 1982/83. Besparingarna omfattade områdena sjukpenningförsäkring, tandvårdsförsäkring, sjuk­penningavdrag vid sjukhusvård, bidrag lill företags hälsovård samt höjda patientavgifter hos privatprakfiker. För sjukpenningförsäkringen beräkna­des nettobesparingen uppgå till ca 1,4 miljarder kr. per helår och till 650 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Denna besparing beräknas nu för helår och för budgetåret 1982/83 bli ca 100 milj. kr. resp. 50 milj. kr. mindre än vad som angavs i budgetproposifionem. Besparingen avseende företagshälso­vården angavs i budgetpropositionen till 150 milj. kr. räknat på helår och lill 75 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Möjligheterna att minska bidragen fill företagshälsovården kommer all undersökas ytterligare. De i budget­propositionen redovisade besparingsbeloppen bör därför räknas ned med 250 milj. kr. räknat på helår och med 125 milj. kr. räknat för budgetåret 1982/83.

Inom handelsdepartementets område aviserades i budgetpropositionen förslag om ändrad finansiering och utsträckning i tiden av det statliga oljelagringsprogrammet. Besparingseffekten för budgetåret 1982/83 liksom helårseffekten uppskattades i budgetpropositionen vara i storleksordning­en 400 milj. kr. I 1982 års tptalförsvarsprpppsilipn har föreslagits all oljelagringsprogrammet sträcks ut i tiden och atl oljdagringsfonden upp­hör fr. o. m. den I juli 1982. Beredskapsavgiften ersätts då med en energi­skatt medan kostnaderna för lagringsprogrammet belastar statsbudgeten. Beräkningen i samband med framläggandet av propositionen visar nu en minskad budgetbelastning under budgetåret 1982/83 och per helår av stor­leksordningen 700 milj. kr., dvs. ;!00 milj. kr. mer än vad som aviserades i budgetpropositionen. Avskaffandet av oljdagringsfonden ger, som tidigare har nämnts, därutöver engångsvis vissa inkomstförstärkningar på budge­tens inkomstsida.

Inom arbetsbetsmarknadsdepartementets område aviserades besparing­ar inom arbetslöshetsförsäkringers område. Besparingen angavs tiU ca 520 milj. kr., varav knappt 290 milj. kr. var hänförliga till socialförsäkringssek­torn. Besparingen kan nu beräknas till samma belopp som aviserades i budgetpropositionen.

Inom bostadsdepartementets område föreslogs i budgetpropositionen åtgärder för all begränsa storleken på nybyggda småhus med statliga lån. Besparingseffekten av detta förslag beräknades tiU ca 70 milj. kr. räknat på helår. Vidare aviserades förslag om ändrad inriktning av bostadssubven­tionerna. Besparingseffekterna räknat på helår angavs lill 1,2 miljarder kr.

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                 11

inkl. den nyssnämnda besparingen på 70 milj. kr. Det angavs att besparing­en kunde komma att beröra såväl budgetens utgiftssida som dess inkomst­sida. Nettoeffekten av de nu framlagda förslagen angående förändrad inriktning av bostadssubventionerna blir en förstärkning av statsbudgeten med 1,2 miljarder kr. för budgetåret 1983/84 och med ytterligare 655 milj. kr. budgetåret 1984/85 samt 570 milj. kr. budgetåret 1985/86. Jämfört med vad spm tidigare har aviserats ökar budgeteffekten för del första helåret med 80 milj. kr. Av hela budgetförstärkningen faller knappl 500 milj. kr. på budgetens inkomstsida budgetåret 1982/83, medan för de två följande budgetåren tiUkommer ytterligare ca 250 milj. kr. per år.

Den ändrade inriktningen av besparingsförslagen rörande den kommu­nala ekonomin ger, som jag fidigare har nämnt, en budgetförstärkning utöver de som föreslogs i budgetpropositionen på 500 milj. kr. som helårs­effekt och med 250 milj. kr. räknat för budgetåret 1982/83. De övriga redovisade besparingsåtgärderna ger en samlad besparing på knappt 4,3 miljarder kr. räknat på helår. För budgetåret 1982/83 uppgår besparingen till drygt 2,4 miljarder kr. Besparingarna överstiger sålunda med i storleks­ordningen 200 milj. kr. de belopp som aviserats i budgetproppsilionen såväl räknat på helår som för budgetåret 1982/83. I detta sammanhang bör också uppmärksammas den positiva ränteeffekt för statsverket på drygt 400 milj. kr. räknat i helårseffekt som följer av förslaget om ändrad upp­börd av bensinskatt m. m.

De samlade besparingarna uppskattades i budgetpropositionen lill ca 13,4 miljarder kr. för helår och lill ca 9,7 miljarder kr. för budgetåret 1982/83. Dessa belopp bör nu räknas upp med ca 1,1 miljard kr. resp. 0,5 miljard kr. Av min redovisning framgår sålunda all det uppsatta sparmålet har uppfyUls.

Som jag inledningsvis omnämnt angavs i årets budgetproposition att ett begränsat utrymme skapats för ökade insatser inom ett fåtal särskUt ange­lägna områden. Kostnaderna för de nämnda insatserna inkl. kommande särpropositioner angavs komma att understiga 900 milj. kr. Denna bedöm­ning äger alltfort giltighet. De kostnader som inte fanns redovisade under anslag i budgetpropositionen hade beaktats vid beräkningen av posten fillkommande utgiftsbehov, netto.

Saidoutvecklingen

De förändringar av statsbudgeten för vilka jag nyss har redogjort sam­manfattas i tabell I. Budgetunderskottet beräknas för innevarande budget­år till ca 76,2 miljarder kr.

I budgetpropositionen beräknades budgetunderskottet för budgetåret 1982/83 tiU ca 82,6 miljarder kr. Jämfört med denna beräkning har under­skottet i statsbudgeten enligt de reviderade beräkningarna nu minskal och beräknas uppgå tiU ca 75,7 miljarder kr. Av förbättringen på drygt 6,9 miljarder kr. svarar vissa engångsförstärkningar i denna beräkning för 5,2

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag

12

miljarder kr. Det bör dock påpekas alt även åtgärder av engångskaraktär reducerar framtida utgifter i form av minskade statsskuldräntor. Även om engångsförstärkningarna exkluderas visar budgetunderskottet mellan bud­getpropositionen och nuvarande beräkning en minskning med drygt 1,5 miljard kr. För all utvecklingen mot en förbättring av budgetsaldot skall kunna vidmakthållas måste även fortsättningsvis den strama budgetpoliti­ken fullföljas.

 

Tabell I. Statsbudgeten budgetåren l

(Miljarder kr.)

 

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Budgetprop. 1981

Ny be­räkning

Budgetprop. 1982

Ny be­räkning

Inkomster Utgifter

Saldo

158,1

225,7

-67,6

161,5

237,7

-76,2

169,0 251,6

-82,6

180,7 256,4

-75,7

1.4 1982 års långtidsbudget

Jag övergår nu till alt redogöra för resultaten i 1982 års långtidsbudget (bU. 2.1).

Långtidsbudgetens syfte är att kartlägga konsekvenserna för budgetul-vecklingen på längre sikt av redan fattade beslul och gjorda åtaganden. I långtidsbudgeten görs alltså inle några försök alt förutse vilka beslut som statsmakterna kommer atl fatta under perioden. En sådan kartläggning kan sedan utgöra underlag för en analys av de statsfinansiella förutsättningarna under de närmaste åren. Långfidsbudgelen omfattar, fömtom beräkningar av statsbudgetens inkomster och utgifter, beräkningar rörande socialför­säkringssektorn samt en redovisning av vissa andra verksamheter som direkt eller indirekt styrs av statliga beslut. Härutöver behandlas i årets långtidsbudget resultaten av vissa ytterligare analyser, vilka jag strax avser att återkomma fill.

Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutals eller fömlskickats. Bl.a. har hänsyn lagils lill den av regeringen föreslagna skatteomläggningen fr.o.m. den 1 januari 1983. Beräkningarna utgår be­träffande åren 1982 och 1983 från samma antaganden rörande priser, löner och tillväxt i samhället som presenteras i den reviderade finansplanen. För perioden därefter ansluter sig förutsättningarna för beräkningarna till de antaganden som ligger till gmnd för alternalivet I i avstämningen av 1980 års långtidsutredning. Långtidsbudgetens kalkyler är mycket känsliga för förändringar i gjorda antaganden. Jag kommer i det följande att kommente­ra de resultat som uppkommer vid skilda antaganden i centrala variabler.

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag

13

Statsinkomsternas åriiga procentuella tiUväxt under den framföriiggande perioden skulle enligt långtidsbudgetkalkylen komma att uppgå lill 6,6% i löpande priser. Denna ökningslakt beror på bl. a. lönesummans och den privata konsumtionens utveckUng. Vidare har vissa avgifter och skatter införts fr. o. m. budgetåret 1982/83.

I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av statsut-giflema, exkl. statsskuldräntorna, under långtidsbudgelperioden att uppgå till 4,4%. Denna relativt låga utvecklingstakt får ses mot bakgmnd av långtidsbudgetmetodiken, för vilken jag nyss redogjorde. Som jag senare återkommer till kommer vidare effekterna av vidtagna besparingar också att slå igenom under perioden.

Stalsskuldränlorna växer myckel snabbt under perioden och uppgår för slulåret fill ett belopp som molsvarar drygt två tredjedelar av budgetun­derskottet. Sammantaget beräknas de totala statsutgifterna i löpande priser komma att öka med 6,4% under långtidsbudgetperioden. StalsutgU"-terna, exkl. stalsskuldränlorna, ökade i fasta priser med inemot 4% per år under perioden 1976/77-1980/81. Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 0,4% årligen.

För alt belysa hur de statliga utgifterna direkt och indirekt ställer an­språk på reala resurser är det av intresse att analysera utgifterna i realeko-nomiska termer, dvs. fördelade på konsumfion, investeringar, transfere­ringar och finansieUa transaktioner. I tabell 2 redovisas statsutgifternas utveckling i fasta och löpande priser fördelade pä realekonomiska katego-

Tabell 2. Statsutgifternas utveckling fördelade på realekonomiska kategorier

(Milj. kr.)

 

 

 

 

 

1982/83

 

Genomsnittlig pro­centuell förändring 1982/83-1986/87

 

Avrundat nominellt belopp

Andel av totala stats­utgifterna

 

Fasta priser

Löpande priser

Statliga konsumtionsutgifter Statliga in vesteringsutgifter

51500 11400

20,0 4,5

-    0,1

-    1,4

-1- 6,3

+ 4,5

Summa statliga konsumtions-och investeringsutgifter

62900

24,5

-0,3

-t- 5,6

Summa transfereringar

varav

till hushål!

till kommunsektorn

Statsskuldräntor

178500

68500 47 300 38800

69,7

26,7 18,5 15,1

-1- 1,8

-    0,5

-     0,7
-H0,1

+ 6,5

+ 2,9 + 5,6 + 16,2

Summa fmansiella transaktioner

15000

5,8

+ 2,9

-1- 6,9

Summa statsutgifter

256400

100,0

+ 1,4

+ 6,4

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                 14

Statens utgifter för konsumtion och investeringar, dvs. statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, uppgår för budgetåel 1982/83 till 62,9 miljarder kr. och utgör därmed ca 25 % av statsbudgetens utgifter. Enligt långtidsbudgeten skulle dessa utgifter i fasta priser minska med 0,3 % per år. I löpande priser ökar utgifterna för statlig konsumtion och statliga investeringar med 5,6 % per år. Den låga ökningstakten i långtidsbudget­beräkningen jämfört med det historiska ulfaUet är i slor ulslräckning en följd av långtidsbudgetens beräkningsteknik. Tillämpningen av denna be­räkningsteknik, som innebär att hänsyn endast tas till fattade beslut och gjorda åtaganden, innebär bl.a. ar.l investeringsutgifterna i långtidsbudge­ten minskar allteftersom beslutade: investeringar upparbetas. När det gäller den statliga konsumtionen utgår beräkningen i princip från förutsättningen om oförändrad ambitionsnivå. För myndighetsanslag och liknande anslag har i samband med den löpande prisberäkningen fillämpats det s. k. huvud­alternativet, vilket innebär all anslagen efter pris- och löneomräkning normall minskas med 2 % per år rned hänsyn lill förväntad produktivitets­ökning.

Transfereringar och finansiella transaktioner, dvs. överföringar fill and­ra sektorer av ekonomin, innebär inle ett omedelbart ianspråktagande av resurser. Indirekt ger de dock upphov lill en efterfrågan av reala resurser genom effekterna på bl. a. mottagarnas disponibla inkomster. Transfere­ringar och finansiella transaktioner beräknas för budgetåret 1982/83 uppgå fill 193,5 miljarder kr. och utgör därmed ca 75 % av budgetens utgifter. Liksom i tidigare långtidsbudgetkalkyler uppvisar transfereringarna en betydligt snabbare ökningslakt än konsumtions- och investeringsutgtf-terna. Transfereringarna beräknas, således atl öka med 1,8 % i fasta priser och med 6,5 % i löpande priser.

Även beträffande lransferering.arna har långtidsbudgettekniken hittills inneburit en undervärdering av den sedermera faktiskt realiserade utveck-Ungstakten. Pris- och löneomräkningar görs således endast på de anslag som genom indexbindningar eller regelsystem blir föremål för automafiska justeringar, exempelvis folkpensionerna och räntebidragen på bostadsom­rådet. Beträffande l.ex. barnbidragen finns inga sådana kopplingar och någon uppräkning härav med hänsyn lill prisutvecklingen har därför inte skett. Trots att beräkningarna också för transfereringarna är snävt gjorda, framstår det klart alt del är transfereringarna som svarar för merparten av utgiftstillväxten i långtidsbudgeten. Transfereringsulgifiernas utveckling under långtidsbudgetperioden påverkas i hög grad av de antaganden som görs, främst vad avser pris- och löneutvecklingen.

Den snabbast växande utgiftsposten under långtidsbudgetperioden är statsskuldräntorna. Enligl beräkningarna i årets långtidsbudget skulle den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser uppgå till 16,2 %. För budgetåret 1982/83 beräknas kostnaden för statsskulden komma att uppgå fill 38,8 miljarder kr. Med givna anlaganden fömtses motsvarande belopp

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                 15

för budgetåret 1986/87 komma att uppgå lill ca 70,7 miljarder kr., vilket motsvarar 74,1 % av budgetunderskottet delta år.

En del av de statliga utgifterna — 15 miljarder kr. - utgörs av finansiella transaktioner, dvs. lån till företag eller enskilda perspner. Som exempel kan nämnas lån till bostadsbyggande, studielån och regionalpoliliska lån. Sammantaget beräknas de finansiella transaktionerna under långtidsbud­gelperioden öka med 2,9 % per år i fasta priser och med 6,9 % i löpande priser. Denna del av statsbudgeten kan ses som en del av kreditmarkna­den, eftersom staten i denna verksamhet närmasi svarar för en kreditför-medlande funktion. Med delta betraklelsesätt kan de finansiella transaktio­nerna, vad avser ålerbelalningspliktig del av lånen, avräknas vid beräk­ningen av budgetsaldot, dvs. underskottet reduceras med beloppet för finansiella transaktioner netto. Det sålunda framräknade beloppet definie­ras som statens finansiella sparande. Vid en ananlys av sparandeutveck­lingen i samhället är det, som jag tidigare nämnt, ofta delta begrepp som används för redovisning av statens del. Del bör dock påpekas alt en stor del av denna kreditgivning sker på särskilt gynnsamma villkor och att krediterna i vissa fall kan omvandlas lill bidrag.

Underskottet i statsbudgeten beräknas uppgå till 76,2 miljarder kr. bud­getåret 1981/82. För budgetåret 1982/83 beräknas underskottet komma att uppgå lill 75,7 miljarder kr. Före statsskuldränlor beräknas motsvarande underskott lill 36,9 miljarder kr.

Under långtidsbudgelperioden ökar budgetunderskottet med ca 19,7 miljarder kr. Jämfört med Qolårets långtidsbudget är della en belydligt lägre ökningslakt. Med givna anlaganden förutses en lägre tillväxttakt av statens utgifter och en inkomstulveckling som innebär att inkomsterna som andel av BNP är stabil under perioden. Det kan observeras alt denna utveckling skulle innebära att underskottet som andel av BNP sjunker från 12,8 % då engångseffekterna på statsbudgeten budgetåret 1982/83 frånräk­nats till ca 10,8 % budgetåret 1986/87.

Jämfört med långtidsutredningens prognos enligt alternativ I ligger lång­tidsbudgetens saldo för år 1985 ca 18 miljarder kr. högre. Skillnaden hänför sig huvudsakligen lill de höjda punktskatter som lagts in i långtidsutred­ningens kalkyl, vilket med hänsyn lill beräkningsmetodiken inte sker i långtidsbudgeten.

Jag vill dock ånyo understryka att beräkningarna av de framfida budget­underskottens storlek är förknippade med osäkerhet och grundade på vissa antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. Delta förhållande illustreras i följande diagram över de fyra senaste långtidsbudgetarnas kalkylmässiga utfall. Som framgår av diagrammet har budgetsaldot de närmast föregående långtidsbudgetarnas slutar legat på samma nivå som startåret i nästkommande års långtidsbudget. Vidare har avståndet mellan startår och slutar successivt vidgats. Bägge dessa tendenser har nu brufits.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       16

Diagram 2

Saidoförändringar i långtidsbudgeten iir 1979 till nuvarande beräkning för långtids­budgeten år 1982

LB 79     79/80 i-- 1 83/84

LB 80               80/81 I----------- 1 84/85

LB81                                   81/821-------------------- 185/86

LB 82                                     82/83 I                  I 86/87

Utfall, prognos 79/80      80/81 82/83   81/82

T                     1                          TT-'

__l........................................................ I____ 1___ I___ I___ I_______

-40 -45   -50   -55  -60 -65 -70   -75 -80   -85  -90   -95 -100 Saldo Anm. För budgetåren 1981/82 och 1982/83 avses beräknat utfall.

En förändring av de grundläggande antagandena på vilka långtidsbudget-kalkylerna vilar får följder, som kraftigt påverkar budgetsaldot vid lång-tidsbudgelperipdens slut. Flertalet av de anlaganden som rör cenlrala volymfaktorer bakom ulgiflslillväxten, som exempelvis befolkningsut­vecklingen, kan sägas vara relativt säkra. Antagandena om den ekonomis­ka utvecklingen är däremot förenade med en betydande osäkerhet.

För att belysa känsligheten i beräkningarna kan del vara av intresse alt någol närmare belysa och redovisa effekter av ändrade anlanganden inom vissa betydelsefulla verksamhetsområden. En sådan redpvisning lämnas i långtidsbudgeten. Ett antagande spm är av central betydelse är utveckling­en av räntenivån. Om räntenivån under långtidsbudgetperioden skulle antas vara en procentenhet högre än tidigare beräknat, skulle utgifterna för statsskuldräntan bli ca 4 miljarder kr. högre budgetåret 1986/87.

Omfattningen av insatserna på de arbetsmarknads-, industri- och bo­stadspolitiska områdena är av central betydelse för beräkningsresultaten. Olika krav kan l.ex. komma atl ställas på ökade utgifter för sysselsätt­ningsskapande åtgärder och arbetsmarknadsutbildning m. m. Av slor bety­delse för förändringen av statsutgiflerna för arbetsmarknadspolitik blir inle bara antalet personer som blir föremål för åtgärder utan också fördelningen mellan utgifter för ovan nämnda åtgärder. Om man antar atl 40000 perso­ner, motsvarande ca en procentenhets högra arbetslöshet, skulle sysselsät­tas med sedvanliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder skulle statsbudge­tens utgifter öka med ca 2 miljarder kr. 1982/83.

De tidigare presenterade beräkningarna har endasl tagit hänsyn lill be­slutade industripolitiska satsningar. Om man i stället antar alt utgifterna Ugger kvar i nivå med de närmasi föregående åren blir utgifterna i löpande priser inemot 10 miljarder kr. slörre vid långtidsbudgelperiodens slutar.

Beräkningen av utvecklingen inom del bostadspolitiska området påver­kas av anlaganden kring bostadsbyggandets volym. Effekten på statsbud­geten av en ökning av bostadsproduktionen av 10000 fler lägenheter per år

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                        17

i flerbostadshus kan i löpande priser beräknas lill drygt 3 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Långtidsbudgetmelodiken innebär att endasl beslutade förändringar av skattesatser läggs in i beräkningarna. Många av de indirekta skatterna som är utformade som styckskaller har emellertid genom särskilda beslut höjts så att de huvudsakligen följt prisutvecklingen. Det gäller l.ex. skatten på vin, sprit pch tobak liksom på olja. Om de indirekta skatterna höjs i takt med den allmänna prisutvecklingen skulle inkomsterna bli ca 8 miljarder kr. högre 1986/87 än vad som tidigare har beskrivits.

Det kan således konstateras all beräkningarna i hög grad påverkas av förändringar i olika centrala variabler. Dessa är av olika karaktär och påverkar statsinkomster och statsutgifter på olika sätt. Statens inkomster är starkt beroende av den reala tillväxten i ekpnpmin. Budgetens utgifter därempt styrs i hög grad av faktorer av annan art såsom befolkningsföränd­ringar och olika former av automatik. Långtidsbudgeten är som nämnls varken en prognos eller en plan för den framlida utvecklingen. Däremot visar den på vissa grundläggande tendenser i budgelulvecklingen. Alltför stor uppmärksamhet bör därför inte fästas vid budgetsaidols absoluta nivå för olika år under långtidsbudgelperioden.

De resultat som 1982 års långtidsbudget visar befäster dock enligt min mening alt den strukturella obalans som finns i statsbudgeten består. Dock vill jag framhålla att de målmedvetna insatser som har vidtagits för all bromsa upp den statliga utgiftsutvecklingen har inneburil all del statliga budgetunderskottets ökningstakt i långtidsbudgetkalkylen minskar. Exklu­deras stalsskuldränlorna blir denna tendens än mer påtaglig.

Även om tendenser kan skönjas lill en ulveckling mot sundare statliga finanser, så kvarstår enligt min mening behovet av fortsatta målmedvetna besparingsansträngningar som bl. a. måste syfta till att bryta upp de starka automatiska bindningar som finns på utgiftssidan.

1.5 Erfarenheter av de senaste årens besparingsarbete, m. m.

Jag har tidigare vid flera tillfällen behandlat de slarka automatikbind­ningar som finns i statsutgifternas ulveckling. Automatikbindningar finns såväl avseende faktorer som mera direkl påverkar vissa verksamhetsområ­den, l.ex. befolkningens ålderssammansättning, som i fråga om mera allmänekonomiska variabler, t. ex. löne- och prisutvecklingen. Om inle regelsystemen på olika utgiftsområden löpande omprövas blir del i hög grad faktorer utanför statsmakternas direkta kontroll som styr utgifternas utveckling. I Qolårets långtidsbudget konstaterades all inemot 85% av statsbudgetens utgifter ökar mer eller mindre automatiskt vid oförändrade regelsystem och principer. Molsvarande undersökning har upprepats i årets långtidsbudget. I fråga om den totala omfattningen av existerande t2   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                18

automatikbindningar ger årets undersökning elt likartat resultat. Vissa nya tendenser framträder dock och jag skall strax återkomma lill dessa. Dess­förinnan vill jag dock, som aviserades i årets budgetproposition, uppehålla mig något vid en redovisning av effekterna av vidtagna besparingar i elt längre perspektiv. För en utförligare beskrivning av bl. a. anlaganden och beräkningar som legat tUl grund för kalkylerna hänvisar jag lill årets långtidsbudget.

1.5.1 Statsfinansiella effekter av vidtagna besparingar

Beräkningarna i långfidsbudgelen av de mer långsiktiga besparingseffek­terna utgår från ett rent kassamässigt slatsfinansiellt perspektiv. Endast de direkta effekterna kvantifieras. Della innebär en väsentlig begränsning i beräkningarna eftersom de statsfinansiella besparingarna kan återverka på olika sätt på samhällsekonomin, vilket i sin tur kan ge indirekta effekter på statsfinanserna. Kalkylerna har gjorts utifrån samma fömlsättningar som gäller i övrigl i beräkningarna i långtidsbudgeten. Del bör nämnas all della i sig är någol oegentligt eftersom den samhällsekonomiska bilden skulle lett sig annorlunda om inte besparingsåtgärderna genomförts. Syftet är således inle atl ge någon fullständig bild av budgetunderskottets storiek om inga besparingsåtgärder vidtas. Storleken av de direkta statsfinansiella besparingseffekterna är dock enligl min mening viktiga som elt mått på de insatser som gjorts för att komma ål de strukturella obalanserna i statsfi­nanserna.

Kalkylerna i långtidsbudgeten ulgår från de samlade sparpakel som regeringen lagt fram från hösten 1980 lill dagsläget (prop. 1980/81:20, 1980/ 81:116, 1980/81:118, 1981/82:30 och prop. 1981/82:100 inkl. åtföljande särproposilionsfrågor). Redovisningen omfattar de besparingar inom so-cialförsäkringsseklom och på statsbudgeten som redovisats i nämnda pro­positioner. Däremot exkluderas vissa förändringar i skattesatser, t. ex. för punktskatter och mervärdeskall, som föreslagils i nämnda propositioner. Besparingseffekterna har beräknats i enlighet med de principer som jag redogjorde för i årets budgetproposition. Som jag framhöll i samband med min redpvisning av den saidoutveckling som beräknats i långtidsbudgeten är kalkylerna därmed beroende av de underliggande antagandena.

Antalet besparingsåtgärder som ingår i de propositioner som undersök­ningen omfattar uppgår lill drygt 200. Elt begränsat antal besparingsåt­gärder svarar för huvudparten av besparingsbeloppet. De tjugo belopps­mässigt största besparingarna svarar sålunda för 80% av del sammanlagda värdet av besparingarna. Detta är delvis ett resultat av en medveten prioritering, delvis en avspegling av statsbudgetens struktur i vilken elt fåtal anslag svarar för den överviigande delen av statsutgifterna. Exempel­vis svarar de trettio största anslagen på statsbudgeten (drygt 3,5% av totala antalet anslag) för inemot 70% av omslutningen exkl. statsskuldrän­tor.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       19

Tabell 3. Statsflnansiella besparingar under budgetåren 1980/81-1986/87

(Miljarder kr.)

1980/81   1981/82   1982/83   1983/84   1984,'85   1985/86   1986/87

Löpande priser       0,9         7,4          18,5        22.8        27,5        30,8        33,4

Fasta priser     1,0      7,8      18,5        21,6        24,7        26,3        27,0

(1982/83 års nivå)

Anm. De i tabellen redovisade beloppen inkluderar besparingar såväl på statsbudge­ten som inom socialförsäkringssektorn. Fastprisberäkningen är baserad på en defla­tering av beräkningen i löpande priser.

De direkta effekterna av besparingsåtgärderna beräknas i löpande priser öka från inemot 19 miljarder kr. budgetåret 1982/83 till drygt 33 miljarder kr. budgetåret 1986/87. Av bl.a. lekniska skäl redpvisas vissa besparingar spm ökade inkpmster. Begränsningarna i det kommunala skatteunderlaget och begränsningama i avdraget för arbetsresor svarar för merparten av detta belopp. Viss del av besparingarna faller inte på statsbudgeten. Detta gäller de besparingar som berör ATP, delpension och delar av arbetslös­hetsförsäkringen. Sammantaget svarar dessa för drygt 3 miljarder kr. av besparingarna. I fasta priser ökar besparingarna under långtidsbudgetpe­rioden från inemot 19 lill 27 miljarder kr.

Beräkningarna av besparingarnas tillväxt är, som jag redan framhållit, beroende av vissa i långtidsbudgeten givna antaganden. Främst gäller delta räntenivån och basbeloppets utveckling i förhållande lill konsumentprisin­dex (KPI). Basbeloppsindex har i kalkylerna fömtsätts öka i genomsnitt knappt en procentenhet långsammare än KPI per år. Vidare har vissa besparingsåtgärder inte tagits med i redovisningen, bl.a. utsträckning i tiden av oljelagringsprogrammet. Sammanlaget lorde beräkningen i lång­tidsbudgeten, enligt min mening, snarare under- än överskatta storleken på besparingarna.

De senaste årens besparingsarbele medför, som framgår av tabell 3, nivåmässigt mer betydande besparingseffekter först fr. o. m. budgetåret 1982/83. Den nivämässiga besparing som uppnås budgetåret 1982/83 ökar även i fasta priser under långtidsbudgetperioden. Bidragande fill denna ökning i fasta priser är främst övergången till ett nytt basbeloppsindex saml besparingarna inom del bostadspolitiska området. Det faktum atl besparingspoliliken nu börjar ge avsedd effekt vad gäller ansträngningarna att begränsa statsutgifternas tillväxttakt är ett glädjande inslag i den bud­getpolitiska bilden. Likväl är de redan föreslagna och beslutade besparing­arna inle tilllräckliga för att de av statsmakterna uppsatta riktlinjerna för budgetpolitiken skall kunna uppnås.

Del kan i detta sammanhang finnas skäl all påminna om den saldoul-veckling som enligl långtidsbudgeten följer av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Mellan budgetåren 1981/82 och 1986/87 förutses budget­underskottet i löpande priser öka med 20 miljarder kr. trols att besparing-

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       20

arna för motsvarande period ökar med drygt 25 miljarder kr. Tillväxten av besparingarna kan därför på intei, sätt ses som alt utrymme skulle finnas för nya utgiftsåtaganden. Tvärtom måste ytterligare besparingar genomfö­ras för att de av statsmakterna uppsatta målen för budgetpolitiken och samhällsekonomin skall kunna uppfyllas.

I långtidsbudgeten har även studerats besparingarnas inriktning med avseende på realekonomiska kategorier. Därvid har de besparingar som uppkommer på budgetens inkomstsida hänförts till realekonomiska grup­per på motsvarande sätt som normall görs för statsutgifter.

Tabell 4. Direkta statsnnansiella effekiier av vidtagna besparingsåtgärder fördelat på realkategorier budgetåret 1986/87 i fasta priser (i 1982/83 års prisläge)

Miljarder kr.

Statlig konsumtion                                   0.7

Statliga investeringar                              0,1

Transfereringar till hushåll                       14,4

kommuner                        10,9

företag                             0,9

Summa besparingar                                 27,0

Tonvikten på besparingarna ligger på transfereringarna. Begränsningar av statlig konsumtion och investering svarar sammanlagt för knappl I miljard kr. av de totala besparingarna. Del bör dock observeras all redo­visningen i långtidsbudgeten inte innefattar de begränsningar av den stat­liga konsumtionen som uppstår till följd av den under senare år tillämpade metoden all efter pris- och löneomräkning reducera myndighetsanslagen med 2%, vilket kan anses motsvara en rimlig produktiviielsökning hos myndighelerna.

Transfereringar till hushåll svarar, i fasta priser, för drygt 14 miljarder kr. av de totala besparingarna. Av beloppet beror ca 4,5 miljarder kr. på förändrade principer för beräkning av basbeloppet. Drygt 3 miljarder kr. avser besparingar på bostadspolitikens område. Begränsningarna av re­seavdragen, livsmedelssubventionerna samt förändringarna inom sjukför­säkringssystemet är andra åtgärder som ger betydande beloppsmässiga besparingar. Det bör observeras alt redovisningen av transfereringarna är hell inriktad på de kassamässiga effekterna för staten.

Överföringarna till kommunerna har beräknats under förutsättning alt det regelsystem som föreslagits för år 1983 ligger fast även för resterande delen av långtidsbudgelperioden. Med denna förulsätlning kommer trans­fereringarna lill kommunsektorn atl begränsas i fasta priser med inemot 11 miljarder kr. De största effekterna erhålls genom begränsningar i del kommunala skalteunderiagel. Därutöver har stödet lill kommunerna inom utbildningsområdet begränsats i fasta priser med ca 1,1 miljard kr.

Begränsningarna av transfereringarna tUl företagssektorn uppgår lill ca I miljard kr. i fasta priser.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       21

Som jag tidigare nämnt visar den analys som gjorts i långtidsbudgeten atl omfattningen av automatiken är ungefär av samma omfattning som vid molsvarande tidpunkt för elt år sedan. Della förhållande kan synas förvå­nande med tanke på dels omfattningen av de besparingar som vidtagits, dels att merparten av besparingarna gjorts inom den grupp av inkomster/ utgifter som vid ett oförändrat regelsystem förändras aulpmaliskt. Huvud­förklaringen är alt regeringens sparförslag snarare syftat lill all mildra effekterna av autpmafiken än alt helt bryta eller upphäva den. För all åstadkpmma detta har tillämpats i princip två olika metoder. Den ena har varit att göra förändringar i basen för del automatikstyrda området. Den andra metoden har varit atl modifiera indexkonstruktioner och indexbind­ningar. Den första metoden kännetecknas av alt del redan på kort sikt uppstår en full helårseffekl av besparingen. Även om automatiken i sig beslår kommer den att verka från en lägre nivå varigenom en bättre anpassning kan ske lill resursutrymmet i ekonomin. Den andra metoden syftar fill atl mera långsiktigt anpassa utvecklingen till skiftande samhälls­ekonomiska fömtsätlningar. Della innebär all Ivärdel av de besparingar som kan uppkomma jämfört med oförändrade indexkonstmktioner delvis blir en funktion av den allmänna ekonomiska utvecklingen.

De besparingar som åstadkommits genom förändring i baserna för del automatikstyrda området svarar för de värdemässigt största besparingar­na. Förändringar i indexkonstmktioner har dock varit ell väsentligt inslag i den förda politiken. Sålunda har modifieringar gjorts av principerna för del index som styr basbeloppet, biståndsramens och försvarsramens omräk­ning samt upptrappningsreglerna för den statligt garanterade räntan för bostadslån. Syftet med modifieringarna har i vissa fall inle betingats av besparingssträvanden. Detta gäller det nya försvarsprisindexet. Om ATP-systemet inkluderas innebär åtgärderna att drygt 100 miljarder kr. av statsutgifterna omfattats av förändrade indexkonstmktioner.

Sammanfattningsvis pekar enligl min mening den redovisning jag givit av besparingsansträngningarna under de senaste åren mol all arbetet varit framgångsrikt och alt vidtagna åtgärder nu börjar bära frukt. Samtidigt krävs fortsatta åtgärder med denna inriktning om inte gjorda insatser helt eller delvis skall omintetgöras.

1.5.2 Ulombudgetära utgifter

Långtidsbudgeten har under senare år successivt vidgats lill att omfatta inte bara beskrivningar över statsbudgetens ulveckling, ulan också över andra verksamheter som mer eller mindre styrs av statliga beslul. I årets långtidsbudget görs en ytterligare ansats atl beskriva sådana kostnader som uppkommer i samhället till följd av statliga beslut, men som inte kommer till uttryck på statsbudgetens utgiftssida. Med hänsyn härtill be­nämns dessa utgifter ulombudgetära (eng. off-budget expenditure). Jag finner denna genomgång värdefull som underlag för fortsatta övervägan­den om budgetpolitiken.

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag

27

Enligt min mening finns skäl atl ägna ökad uppmärksamhet åt ulombud­getära utgifter. Även om det många gånger är svårl att mäta omfattningen av dessa, så visar redovisningen i långtidsbudgeten att de representerar betydande belopp. Budgetpolitiken måste, som jag tidigare nämnt, inriktas på åtgärder som bidrar till alt anpassa den offentliga sektorns omfattning till det samhällsekonomiska utrymmet.

Om detta mål skall kunna uppnås är del angelägel alt budgetpolitiken inle enbart inriktas på statsbudgetens utgifter, utan även på andra statliga beslut som påverkar den samhäUsekonomiska utvecklingen. Jag tänker då t. ex. på effekterna av statlig reglering och utgifter över stafligt reglerade offentliga fondsystem.

Av nämnda skäl anser jag att det finns anledning att inom ramen för budgelpohliken också beakta de utombudgelära utgifterna. Del förutsätter bl.a. att statsmakterna får en bättre bild över omfattningen av dessa utgifter än vad som nu är fallel. Instmment för prövningen av dessa utgifter bör också utvecklas.

I vissa fall utgör skaltereduktioner av olika slag ett allernaliv till direkta bidrag över budgetens utgiftssida. Som exempel kan nämnas extra avdrag för pensionärer och investeringsavdrag. Från stalsfinansiell synpunkl har dessa i princip samma effekt som direkta utgifter. De kan därför kallas skatteutgifter (eng. tax expenditure). Det är viktigl att förekomsten och omfattningen av sådana skalleulgifter kartläggs och i ökad ulslräckning prövas inom ramen för budgetpolitiken.

Beträffande statliga lån och kreditgarantier har åtgärder redan vidtagits för att beskriva de samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser­na av denna verksamhet. Jag anser att det finns skäl att gå vidare i detta syfte. En strävan bör därvid vaia all så långl möjligt göra realistiska bedömningar av de statsfinansiella effekterna av den statliga kreditgaranti-givningen. Ansvariga myndigheter bör enligt min mening ägna ökad upp­märksamhet åt dessa och särskilt analysera kostnadskonsekvenserna i sina anslagsframställningar. Vidare bör bl. a. uppmärksammas nettoeffekten av den stafiiga långivningen, dvs. att kostnaderna för lån som ges över stats­budgeten inte tiU fuUo motsvaras av framlida intäkter av amorteringar och räntor.

Jag anser även all del finns anU;dning att ägna ökad uppmärksamhet åt effeklema av statUg reglering och normgivning. Särskill i ett pressat statsfinansiellt läge kan det finnas en tendens att, i syfte att undvika utgifter över statsbudgeten, föreskriva att diverse åtgärder skall vidtas, t. ex. av den privata sektorn. Detta riskerar alt leda till ökade kostnader för näringslivet, vilket kan inverka på t. ex. industrisektorns möjligheter att expandera. All göra en fullständig kartläggning av de tptala ekpnomiska effekterna av gällande regelsystem och normer torde vara en närmast omöjlig uppgift. Det har dock under senare år gjorts särskilda översyner på vissa områden, framför allt sådana som berör kommunsektorn. Vidare kan

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                23

nämnas den översyn som gjorts av prisregleringen under 1970-talet och den pågående översynen av regleringen på kapitalmarknaden. Jag anser att det finns anledning att ytteriigare analysera de ekonomiska konsekvenser­na av den statliga regleringen. Den reglering som riktar sig mol näringslivel bör därvid särskilt uppmärksammas.

Offentliga fonder utanför .statsbudgeten representerar etl betydande kapital och de inkpmster pch utgtfter spm har samband med fpnderna är myckel omfattande. Enligl min mening bör beslul som leder till ökade utgifter i dessa system föregås av en noggrann prövning. Beslutsunderiaget vid ställningstagande tUl förändringar i berörda system bör i ökad utsträck­ning innehålla analyser av de totala ekonomiska konsekvenserna, t. ex. vad avser fondernas ställning, behov av avgiftshöjningar, effekter på skatte- och avgiftsunderlagen etc. Flera fonder har kopplingar lill statsbud­geten. Vid analyser av ovan nämnt slag bör därför även de direkta statsfi­nansiella effekterna studeras. Det är vidare angeläget att ändamålen med fonderna fortlöpande granskas. I den mån fonderingen av medel inte har någon uppenbar funktion bör fondernas fortbestånd las under omprövning.

Sammanfattningsvis kan sägas atl en förbättrad överblick och analys av ulombudgetära utgifter är angelägen. Delta gäller speciellt när en utom-budgetär finansieringsform är etl alternativ till utgifter över statsbudgeten.

1.6 Budgetpolitiska riktlinjer

1.6.1 Riktlinjer på längre sikt

I förra årets kompletteringsproposition angavs vissa riktlinjer för bud­getpolitiken på längre sikt. Den tidigare presenterade långtidsbudgeten och de slutsatser som jag har dragit härav ger anledning all återkomma till denna fråga. Låt mig inledningsvis framhålla vissa allmänna utgångspunk­ter för mina överväganden.

-     Del sparmål som uppställts i Qolårels komplelleringspröposition för
budgetåret 1982/83 om 12 miljarder kr. har uppfyllts, förutsatt alt vä­
sentUga förändringar inte sker av de propositioner som ännu inte har
behandlats av riksdagen. Därmed har ett väsentligt steg lagils mol en
successiv sanering av statsfinanserna.

—    Fortsatta uthålliga sparinsatser krävs under de närmaste åren. Behovet
av detta framstår tydligt mol bakgrund av resultaten på årets långtids­
budget. Kraven i dessa avseenden stiger om den ekonpmiska utveck­
lingen inte länkas in i de banor som avstämnlngen av långtidsutredning­
en anger.

-     Statsbudgetens utgifter kännetecknas alltfort av en långtgående automa­
tik. Vidtagna åtgärder har dock i vissa hänseenden ändrat automatikens
innebörd.

—    En hög inflation leder till en försvagning av statsfinanserna. 1 huvudsak
sammanhänger del med slatsskuldränlornas stora andel av budgetutgif-

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       24

lerna, men även bortsett härifrän torde denna utgångspunkt gälla. Här­till kommer självfallet att ett alltför stort budgetunderskott i sig verkar inflationsdrivande. - En ökning av statsinkomsterna måste framför alll ske genom atl tillväx­ten i ekonomin främjas. Det är inte en framkomlig väg att öka inkoms­terna genom ytterligare höjningar av skattetrycket. Av del anförda följer atl besparingsanslrängningarna måsle drivas vi­dare på etl planmässigt säll och i elt långsiktigt perspektiv. Det av riksda­gen angivna långsikliga målel all minska budgetunderskottet som andel av BNP med i genomsnitt en procentenhet per år bör ligga fasl liksom målet atl minska statsutgifternas reala tillväxt, exkl. statsskuldränlor och vissa konjunkturberoende anslag, med ca 3 % per år. Enligt min mening har det varit av stort värde atl ha kvantifierade mål för del praktiska besparingsar­belet även på längre sikt.

De mål för budgetutvecklingen som här har redovisats är till sin karaktär av relativt allmän art. De måste kompletteras med mer preciserade rikt­linjer för utgiftsprövningen och besparingsarbetet. I förra årets kompletle-ringsprpposition redovisade jag sådana riktlinjer.

Erfarenheterna från den praktiska tillämpningen av dessa riktlinjer i del besparingsarbele som har bedrivits sedan fjolårels kompletteringsproposi-fion bygger på de sparförslag som där lades fram eller aviserades i mångt och myckel på det synsätt som låg bakom riktlinjerna. Enligt min mening bör dessa ligga fasl.

I fråga om statliga investeringar bör framhållas alt de i vissa fall avser uppbyggnad av en samhällelig infrastruktur som långsiktigt kan ge mycket god avkastning. I dessa fall finns slarka skäl atl upprätthålla en hög investeringsnivå. Del har också skett under senare år.

Med tanke på den stora betydelse som kommunsektorn representerar i budgeten finns det enligt min mening anledning atl någol kommentera de fömlsättningar som bör gälla för besparingar på della område.

För de närmaste åren har statsmakterna lagt fast riktlinjer för kommun­sektorn som innebär all den kommunala konsumfionstillväxlen måste be­gränsas till högst I % per år. Delta förutsätter all omfattande omprövnings-åtgärder sätts in. Något utrymme för nya statligt beslutade reformer som ökar den kommunala konsumlionsvolymen finns inte. Transfereringarna till kommunsektorn svarar för 21,7% av de totala statsutgifterna exkl. statsskuldränlor. Statsmakternas fortsatta besparingsanslrängningar mås­te därför med nödvändighet beröra också kommunerna. Samtidigt bör enligl min mening åtgärder som inskränker kommunernas finansiella ut­rymme motsvaras av en minskning i statliga krav på kommunal verksam­het.

Jag har i tidigare sammanhang anfört atl besparingsbehoven är av sådan omfattning all inget område ensamt kan svara för den nödvändiga anpass­ningen. Besparingsåtgärderna måste med nödvändighet påverka levnads-

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       25

villkoren för alla i samhället. Samtidigt får besparingarna inte drabba de grupper som har det sämst. Dessa bedömningar har präglat arbetet med de besparingar som framlagts eller aviserats i 1982 års budgetproposition. Kunskaperna kring hur olika individers och hushålls levnadsförhållanden påverkas av förändringar i statliga skatte-, avgifts- och förmånssystem är emellertid ofullständiga. Det är därför angelägel med elt fortsatt arbete i syfte atl kartlägga dessa effekter. Ell sådant arbete pågår bl.a. inom riksrevisionsverkel. Jag vill understryka vikten av all man vid studier av t. ex. besparingsinsalser väljer relevanta jämförelseallernativ. Alternalivet till besparingar är ofta skattehöjningar med starkt negativa effekter på den samhällsekonomiska utvecklingen.

Jag övergår nu lill all redovisa vissa områden som enligt min mening tidigare inle har uppmärksammats tillräckligt, men som nu bör integreras i besparingsarbetet framöver.

Det första området rör statens in- och utbetalningar. De bör fördelas på ett sådant sätt alt räntekostnaderna minimeras. 1 takt med den starkt växande omslutningen p°i statens budget och genom del höga räntelägel ökar betydelsen av atl noga bevaka gällande kreditlider och utbelalnings-mtiner m. m.

Vad gäller inbetalningar av bl. a. skatter till staten förekommer varieran­de kredittider. Dessa är ofta betingade av bl.a. historiska skäl. Även på della område finns skäl lill en förnyad översyn. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är det enligt min mening viktigt att staten i ökad utsträckning kontinuerligt ser över de betalningsströmmar statliga regel­system ger upphov till. De nyligen framlagda förslagen angående förkorta­de kredittider för inbetalningar av mervärdeskatt och bensinskatt skall bl.a. ses i delta perspektiv. Jag avser atl senare i vår återkomma lill regeringen med förslag om all dessa förhållanden ses över allsidigt.

Utöver löpande in- och utbetalningar har staten fordringar och skulder gentemot privatpersoner, organisationer och företag. Även här är det angeläget all se över gällande regelsystem i syfte alt förbättra statens kassahållning och uppnå besparingar. Från stalsfinansiell synpunkt finns det elt starkt behov av all l.ex. påskynda återbetalningarna av de lån som utestår inom bostadsdepartementets område. Antalet utestående lån är i dag drygt 900000. Lånefordringarna uppgår till sammanlagt över 50 mil­jarder kr. De nyligen föreslagna regeländringarna för återbetalning av lån vid överlåtelse av småhus har just detta syfte. Del gäller också den nyligen beslutade höjningen av garanlitalel inom studiemedelssystemet. Delta tal reglerar den ålerbetalningsskyldiges skuld och åriiga återbetalning. Vissa åtgärder har sålunda vidtagits och syftel är all inom olika områden gå vidare och undersöka möjligheterna till ytterligare åtgärder för all uppnå motsvarande effekter.

Liknande bedömningar kan behöva göras vad gäller vissa låneformer där valmöjlighet föreligger i fråga om utlåning över den statliga budgeten eller

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                26

upplåning direkl på kreditmarknaden. Som exempel kan nämnas att inom bostadsdepartementets område har en utredare sett över möjligheterna till rationaliseringar i administrationen av bostadsfinansieringssyslemet. Hu­vuduppgiften har varit att undersöka förutsättningarna att föra över de stafiiga bostadslånen till bostadslåneinstituten. Utredningsförslaget har remissbehandlats och bereds nu vidare i regeringskansliet.

Vid sidan av budgeten förekommer olika former av statliga fonder. Vissa av dessa torde numera ha föriorat sin ursprungliga betydelse. Vidare är förvaltningen många gånger spridd på flera olika myndigheter. I syfte att effektivisera och förenkla fondförvaltningen anser jag att fondernas admi­nistration i så stor utsträckning som möjligt bör sammanföras till effektiva enheter. Dessutom bör de fonder som spelat ut sin roll upplösas. Som exempel på åtgärder med denna inriktning kan nämnas förslagen i proposi­tionen om avveckling av vissa stafliga fonder (prop. 1981/82:213). Det finns enligt min mening anledning ai t undersöka möjligheterna alt gå vidare på denna väg.

Avslutningsvis bör också framhållas viklen av atl i ökad utsträckning ägna uppmärksamhet ål sådana finansieUa konsekvenser av statliga beslut som inte kommer till uttryck på statsbudgeten. Jag har tidigare redovisat min syn på dessa s. k. ulombudgetära utgifter.

Vad jag nu har anfört bör inle bara ligga till grund för ompriorilerings-och besparingsarbetet på längre sikt ulan också för budgetarbetet inför budgetåret 1983/84. Jag vill dock någol utveckla min syn på uppläggningen av höstens budgetarbete.

1.6.2 Riktlinjer för budgetåret 1983/84

För all på ett medvetet säll kunna genomföra olika besparingar krävs en god framförhållning. Tiden från det en besparing först initieras lill dess den beslutas är ofta ganska lång. Från beslulsfidpunkten till fullt genomslag i lägre statsutgifter går del ytterligare tid. En orsak fill denna tidsåtgång är att mer genomgripande besparingsförslag måste föregås av ett omsorgsfullt utredningsarbete. Detta förhållande kommer atl förstärkas allteftersom besparingsarbetet fortskrider. Med hänsyn härtUI är det inte möjligt att bedriva besparingsarbelet med ulgångspunkt i den konjunklurpoliliska utvecklingen. I slällel måste de mer stabila målen för budgetpolitiken vara styrande för besparingsansträngningarna.

De nu föreliggande bedömningarna i avstämningen av 1980 års långtids­utredning, beräkningarna i den reviderade nationalbudgeten saml långtids­budgeten inger viss opfimism i så måtto atl effekterna av besparingspolili­ken böljar ge resultat. En målmedveten fortsättning av besparingsarbelet är dock nödvändig.

Som jag anförde i 1982 års budgetproposifion bör ett sparmål uppställas även för budgetåret 1983/84. Långlidsbudgetkalkylerna utgör etl viktigl underlag för att bedöma den rimliga nivån. Budgetunderskottet beräknas i dessa fill ca 86,6 miljarder kr. budgetåret 1983/84. Erfarenhetsmässigt

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag               27

innebär det en kraftig underskattning av det underskott som uppkommer vid oförändrad politik och utan särskilda budgetförstärkande åtgärder. Del sammanhänger med den metodik som används i långlidsbudgelkalkylerna och som jag tidigare utförligt redovisat. Mol bakgrund av de synpunkter jag tidigare framhållit beträffande svårigheterna atl ytterligare höja skatte­trycket, måste slutsatsen bli atl besparingarna för budgetåret 1983/84 bör vara av ungefär samma omfattning som de i årets budgetproposition re­dovisade besparingarna för budgetåret 1982/83.

Jag vill i detta sammanhang framhålla den förstärkning av förberedelser­na för besparingsåtgärderna i nästa budgetarbete som har genomförts genom utformningen av de årliga anvisningarna för myndigheternas bud­getarbete. Som jag strax återkommer till har regeringen i dessa lagt fasl skärpta krav vad gäller redovisningen av tekniskt underlag för olika bespa­ringar.

Vid min presentation av budgetpolitiken i förra årets komplelleringsprö­position anförde jag att besparingsanslrängningarna borde vara ell viktigt inslag i den reguljära budgetprocessen. Erfarenheterna av denna hante­ringsordning från sistlidna budgetarbete är positiva. Även fortsättningsvis bör därför utgångspunkten vara att besparingarna i sin helhet behandlas i budgetprocessen och sedan samlat presenteras i budgetpropositionen. På detta sätt får såväl riksdag som regering de bästa förutsättningarna att pröva besparingsförslagen i etl sammanhang och mot bakgrund av en beskrivning av den totala samhäUsekonomiska bilden.

Det är inte möjligt att redan nu precisera vilka områden som framdeles kan komma att beröras av olika sparåtgärder. Bl.a. bör myndigheternas anslagsframställningar avvaktas innan stäUning tas härtiU. Jag vill likväl något kommentera vissa frågor som blir aktuella. Allmänt bör självfallet gälla de riktlinjer för budgetpolitiken på längre sikt som jag nyss har angivit. Inom ramen för dessa principer räknar jag med atl besparingsarbe­let kommer att beröra ett flertal anslag inom varje departements verksam­hetsområde. Neddragningar av utgifter och i vissa fall personal blir med andra ord aktuella över ett mycket brett fäll. Eftersom budgetarbetet inriktas på besparingar kan nya eller utökade utgiflsåtaganden bli aktuella endast i undantagsfall och då enbart om de finansieras genom ompriorite­ringar eUer besparingar utöver de besparingskrav som den allmänna bud­getpolitiken kommer att stäUa. Med della sätt all hanlera budgelulveck­lingen faller det sig också naturligt atl liksom hittills begränsa antalet särpropositioner som medför ökade kostnader. Detta bör innefatta även sådana förslag som finansieras med avgifter.

Den framförhållning som ett målmedvetet och rationellt inriktat bespa­ringsarbete kräver har, som jag nyss antydde, kommit fill ullryck bl. a. i de årliga anvisningar till myndigheterna som regeringen har beslutat om. I anvisningarna får myndigheterna i uppdrag alt för sakanslag (dvs. främst transfereringsanslag) som omsluter minst 100 milj. kr. redovisa ett tekniskt

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                        28

underlag som visar hur en neddragning om minst 10 % kan genomföras. 1 anslagsframställningen skall sålunda bl.a. följande uppgifter redovisas: besparingens beloppsmässiga storlek, förulsätlningarna för besparingen, personalpolitiska konsekvenser samt effekter i fördelningspolifiskt hänse­ende. Alt på delta sätt engagera myndigheterna på elt tidigare stadium i besparingsarbelet bör enligt min rnening skapa bäitre förulsällningar för alt planera för och även på sikt kunna genomföra de förändringar som blir nödvändiga för att effektivt begränsa de offentliga utgifterna.

I de årliga anvisningarna slås fasl att myndigheterna skall beräkna sitt medelsbehov med utgångspunkt i det s. k. huvudförslaget. Delta gäller såväl för budgetåret 1983/84 som för de påföljande fyra budgetår som omfattas av långtidsbedömningsperioden. Enligl min bedömning bör myn­dighelerna räkna med all huvudför;>laget i allt väsentligt kommer atl tilläm­pas inom överskådlig framlid. Samtidigt anvisas i de årliga anvisningarna en ny lillämpningsmöjlighet. Av störst allmän betydelse är alt myndighe­terna ges möjlighet att lämna förslag till tidsmässig omfördelning av den rafionalisering om 10 % som huvudförslaget innebär för den kommande femårsperioden. Sålunda kan myndigheterna bättre anpassa genomföran­det till de specifika förutsättningar som gäller i del enskilda fallet. Dock gäller två cenlrala förutsättningar, nämligen dels att minst 6 % uppnås under de första tre åren, dels all underlagsmaterialet i anslagsframställ­ningen är så genomarbetat atl det kan tjäna som underlag för etl beslut som sträcker sig längre än det närmaste budgetåret. Av särskill värde för vissa myndigheter bör de möjligheter vara som nu öppnas i de årliga anvisning­arna all minska anslagsbelastningen genom neddragning av lokalkostna­derna.

Etl genomarbetat underlag för det fortsatta besparingsarbelet bör även komma fram genom de översynsprojekt som regeringen har initierat och som jag har redovisat i tidigare propositioner. Etl ökal utnyttjande av de kvalificerade utredningsresurserna vid riksrevisionsverket och slalskon-tpret bör pckså kunna avsälla värdefulla resultat. Denna möjlighet atl få fram besparingsunderlag bör framgent kunna få en större betydelse.

Riksdagen (KU 1981/82: 10, rskr 1981/82:25) har beslutat att ändra riks­dagsordningen (RO) så att de krav som nu finns i RO, 3 kap. 2 §, atl prpposifioner med förslag om nytt eller väsentligt höjt anslag också skall innehålla en uppskattning om framlida koslnader för det ändamål som förslaget avser, utvidgas till att gälla även sådana propositioner som inne­håller riktlinjer för viss statsverksamhet (RF, 9 kap. 7 §). Den beslutade ändringen träder i kraft den 1 juli 1982 (SFS 1981: 1097). Mol bakgrund av riksdagens beslul har regeringen i februari 1982 utfärdat riktlinjer för arbetets bedrivande inom regeringskansliet så all även förslag om ändrad eller ny lagstiftning av riktlinjekaraktär så långt som möjligt redovisar tillförlitliga kostnadsbedömningar. Redovisningen bör, bl. a. mol bakgrund av riksdagens uttalande, framdeles göras mer utföriig och i möjligasle mån

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag               29

ange de beräknade statsfinansiella effekterna i form av belopp eller be­loppsintervall.

Mot bakgmnd av del ansträngda budgetläget tillämpades i årets budget­proposition striktare principer för omräkning av bidragsanslag samt för statlig garantigivning. Även om denna uppstramning bara har begränsad betydelse för saidoutvecklingen är den väl motiverad av det övergripande kravet att uppnå balans i prövningen av olika typer av statliga aktiviteter liksom mellan stora och små verksamhetsområden. Även nästkommande budgetarbete bör därför de principer som hösten 1981 fillämpades för statlig garantigivning och för beräkning av bidragsanslag äga giltighet. Samma sak bör gälla i fråga om den utomordentligt hårda prövningen av överskridanden. Som jag tidigare har framhållit bör också arbetet med atl se över de statliga utbetalningsreglerna för olika anslag drivas vidare.

Fortsatt uppmärksamhet kommer atl ägnas ål kostnadsutvecklingen för det statliga utredningsväsendet. Jag vill bl. a. erinra om att regeringen nyligen genom en ändring i 5 § kommilléförordningen (1982:37) ålagt alla kommittéer att snarast göra upp en plan för utredningsarbetet och ange den beräknade kostnaden för fullgörandet av uppdraget. Vidare har jag erfarit att statsrådet Johansson kommer senare denna dag atl la upp bl. a. frågan om kommittéernas konsultkostnader (bil. 3).

Jag vill även ta upp ett annat område av viss betydelse. De taxor för statliga tjänster som tillämpas utanför direkt uppdragsverksamhet har traditionellt höjts med tämligen långa mellanrum. Fortsättningsvis bör enligt min mening i normalfallet en justering med hänsyn lill kostnadsul-veckUngen ske varje år. Självfallet innebär inle della på någol säll att kravet på fortsatta rationaliseringar i kostnadsbesparande syfte får efter­sättas. Det förhållandet att en verksamhet är eller kan bli avgiftsfinan-sierad innebär således inte att kraven på effektivitet blir mindre än vid anslagsfinansiering. I många fall, där inle konkurrens eller andra förhållan­den framtvingat en sådan effektivitet, måsle det även fortsättningsvis bevakas i den vanliga budgetprocessen.

Som framgår av den redpgörelse jag just givit kommer del fortsatta arbetet med att dra ned de statliga utgifternas tillväxttakt att fordra en ökad medverkan från de statliga myndighelerna. Fömtsättningarna för en ratio­nell budgetering förbättras avsevärt om den kan baseras på underlag från de organ som besitter sakkunskapen pä olika områden. Detta konstateran­de är särskilt relevant då budgetarbetet inriktas på omprioriteringar och besparingar.

 

 

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag             31

2   Särskilda frågor

2.1 Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.

Som jag redovisade i förta årets kompletteringsproposition gäller nume­ra nya former för redovisning av utnyttjandet av finansfullmakten (jfr prop. 1979/80:150 bil. 2). Avsikten är att riksdagen genom en samlad redovisning av utnyttjandet av finansfullmakten och övriga konjunktur- och arbels­marknadspolitiska bemyndiganden skall kunna få en bättre överblick över hur olika bemyndiganden har utnyttjats. En sådan redovisning bör vara så fullständig som möjligt och lämnas först i komplelteringspropositionen. Hemställan om en ny finansfullmakt för det nästföljande budgetåret görs vid samma tillfälle. Om arbetsmarknadsläget skuUe kräva insatser, utöver vad som kan tillgodoses genom ianspråktagande av den givna finansfull­makten, ankommer det på regeringen all på tilläggsbudget begära en utvid­gad finansfullmakt.

Jag skall i det följande redovisa hur regeringen har utnyttjat finansfuU-maklen från föregående redovisningstillfälle t.o.m. den 21 april 1982. Denna redogörelse, som alltså avser de sista månaderna av budgetåret 1980/81 och större delen av budgetåret 1981/82, bör bringas lill riksdagens kännedom.

Regeringen har av riksdagen bemyndigats atl, om arbetsmarknadslägel kräver del, för budgetåret 1980/81 besluta om utgifter intill elt sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1979/80: 150 bil. 2, FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421). I prop. 1980/81:150 (bil. 2) redpvisades de åtgärder spm under budgetåret 1980/81 t. o. m. den 22 april 1981 hade beslutats med stöd av finansfullmakten. Härutöver aviserade jag att jag avsåg återkomma med en närmare redovisning av de åtgärder i sysselsältningsbefrämjande syfte som regeringen beslutade om den 23 april 1981. Genom beslul sagda dag utnyttjades finansfullmakten för sysselsättningsskapande åtgärder inom byggarbetsmarknaden. Beslutet avsåg tidigareläggning av bl. a. byggnads­arbeten för polisväsendet (39,4 milj. kr.), domstolsväsendet (22,1 milj. kr.) och statens vattenfalls verk (50 milj. kr.) saml byggande av statliga vägar (113,3 milj. kr.). Sammantaget uppgick tidigardäggningarna lill 389850000 kr. Under ålerslpden av det gångna budgetåret utnyttjade regeringen inle finansfullmakten. Totalt disponerades under budgetåret 835750000 kr.

När det gäller utnyttjandet av finansfullmakten för innevarande budgetår vill jag erinra om att riksdagen har bemyndigat regeringen att, om arbets­marknadsläget kräver det, för detta budgetår besluta om utgifter infill ell sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1980/81:150 bil.2, FiU 1980/ 81:40, rskr 1980/81:421). FuUmakten får, liksom föregående budgetår, användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyn­dande av statliga investeringar som normalt finansieras med anslag på

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                        32

statsbudgeten saml för beredskapsarbeten och för bidrag lill kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten för kommu­nala projekt får fastställas av regeringen med hänsyn lill ändamålet, dock högsl lill 75 %. Vidare får finansfullmakten användas för bidrag till nä­ringslivet och bpstadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser tillfälligt höjas tiU högsl 75 %.

Regeringen har t.o.m. den 21 april 1982 disponerat finansfullmakten genom beslul den 17 september, den 26 november och den 22 december 1981 samt den 24 februari och den 15 april 1982. Genom beslut den 17 september 1981 utnyttjades fullmakten med 600 milj. kr. Beslutet avsåg dels 200 milj. kr. för tidigareläggning av bl.a. byggande av statliga vägar och byggprojekt för statens vatlenfallsverk saml en ökad medelsram för byggnadsstyrelsen för fastighetsunderhåll, dels 400 milj. kr. för nya bered­skapsarbeten. Den 26 november IS'8I beslöt regeringen om ytterligare 460 milj. kr. för beredskapsarbeten samt 50,6 milj. kr. till anskaffande av ett tjänslefartyg som ersättning för två äldre lotsdistriktsfartyg. Genom beslu­tet den 22 december 1981 disponerades 39960000 kr. för bl.a. tidigare­läggning av statliga byggprojekt och ökat stöd till byggande av skogsvägar. Beslutet den 24 februari 1982 innebar atl 160 milj. kr. disponerades för nya beredskapsarbeten. Den 15 april 1982 beslöt regeringen all anvisa 33 milj. kr. för finansiering av två tidigare beställda miljöskyddsfarlyg. Genom dessa fem beslul har sammanlagt 1343 560000 kr. av finansfullmakten disponerats.

Jag vill vidare, för fullständighelens skull, omnämna all jag senare denna dag avser föreslå regeringen att medge att finansfullmakten tas i anspråk för vissa sysselsältningsfrämjande åtgärder. Vederbörande statsråd kom­mer senare denna dag all ge en närmare redovisning av syftet härmed. Redovisningen för riksdagen av detaljerna i detta ärende lorde få anstå till nästa års komplelleringsproppsition.

Vid sidan av finansfullmakten har riksdagen lämnat regeringen ett antal konjunktur- eller arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena som har lämnats för budgetåret 1981/82 är följande.

Inom försvarsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen har be­myndigats all medge överskridande av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktur- eller bered­skapsskäl.

Inom bosladepartementels verksamhetsområde: Under förslagsanslaget Viss bosiadsförbätlringsverksamhet m. m. har regeringen bemyndigats att ändra ramen för räntefria förbättringslån om del behövs av sysselsält-ningsskäl. Under reservalionsanslagen Anordningsbidrag m. m. lill all­männa samlingslokaler, Upprustningshidrag m.m. till allmänna samlings­lokaler samt Lån för allmänna samlingslokaler får ramarna för bidrag resp. lån överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl. Även under anslaget Tilläggslän fill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan beslutsramen vid­gas om del behövs av sysselsätlningsskäl.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       33

De bemyndiganden jag nu har redovisat har t. o. m. den 21 april 1982 inte utnyttjats under budgetåret 1981/82. Regeringen kommer av sysselsätl­ningsskäl senare att besluta om atl höja ramarna för lån och bidrag till anordning och uppmstning av allmänna samlingslokaler. Redovisning av detaljerna i delta ärende torde fä anslå lill nästa komplelleringspröposi­tion. Vidare kommer regeringen av sysselsätlningsskäl alt föreslå riksda­gen att höja lillslyrkanderamen förhöjt låneunderlag och för lilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. Jag har erfarit all chefen för bostadsdepartementet senare denna dag kommer atl redovisa detta för­slag.

Regeringen disponerar för innevarande budgetår, som jag tidigare nämnt, en finansfullmakt om 2500 milj. kr. Jag förordaratt fullmakten för budgetåret 1982/83 las upp med samma belopp. Denna bör få disponeras på samma villkor som gäller för innevarande budgetår.

Jag vill i detta sammanhang ta upp frågan om inredning och utrustning till lokaler som iordningställs genom beslut om ny-, lill- eller ombyggnader med anlitande av finansfullmakten. En del av den nyanskaffning som kan erfordras vid ny-, till- eller ombyggnader har långa leveranslider och nära samband med de byggnadsåtgärder som vidtas. Riksdagen har bemyndigat regeringen att — i avvaktan på all slutliga kostnadsramar för anskaffning av inredning och utrustning kan redovisas för riksdagen - besluta om beställning av sådan s.k. byggnadspåverkande inredning och utrustning fill byggnadsprojekt som har godkänts av riksdagen (prop. 1976/77: 100 bil. 11 s. 75-76, FiU 1976/77:13, rskr 1976/77:169). Byggnadsprojekt som regeringen beslutar om med stöd av finansfullmakten redovisas i efterhand för riksdagen. Även för sådana byggnadsprojekt behöver vissa beställning­ar av inredning och utrustning göras innan denna redovisning kan ske. Jag förordar därför att riksdagens bemyndigande får gälla för byggnadspåver­kande inredning och utrustning - samt i undantagsfall för övrig inredning och utrustning - även i anslutning till de byggnadsarbeten som regeringen beslutar om med slöd av finansfullmakten.

2.2 Statliga kreditgarantier

Staten ger i olika sammanhang garantier för lån som tas upp av privata och statliga företag saml av organisationer och enskilda personer. Vid utgången av budgetåret 1980/81 uppgick de utomstående statliga kreditga­rantierna lill sammanlagt ca 63 300 milj. kr. I årets budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 2) lämnade jag en utförlig redovisning av denna verksamhet och av de förändringar som då föreslogs för budgetåret 1982/ 83. Jag vill nu komplettera denna redovisning med de förslag till föränd­ringar avseende stafliga kreditgarantier som förelagts riksdagen efter bud­getpropositionen.

Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde föreslås i prop.  1981/82:98 om vissa luftfarlspoliliska åtgärder att luftfartsverket

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                34

medges rätt att teckna borgen för Linjeflyg AB intill ett belopp av högsl 200 milj. kr. I prop. 1981/82:137 och 1981/82:185 om exportverksamhet inom väghållningsområdet resp. om exportverksamhet m. m. inom luft­fartsområdet föreslås inrättandet av stafliga bolag för export inom väghåll-ningspmrådet samt luflfartsområdet. Resp. myndighet föreslås få rätt alt teckna borgen inom en ram av 3 milj. kr. resp. 2,5 milj. kr.

Inom ekonomidepartementets verksamhetsområde föreslås i prop. 1981/ 82:176 om garantier för nordiska projektinvesteringslån alt en nordisk överenskommelse om garanfier fiU nordiska projekfinvesteringslån skaU godkännas. För Sveriges vidkommande innebär delta etl samlat garanfi-åtagande av ca 850 milj. kr. i det penningvärde som gäller i mars 1982.

Inom handelsdepartementets verksamhetsområde föreslås (prop. 1981/ 82:102 och 1981/82:148) ett slopande av garantiramarna för kreditgarantier för lån fiU teko-, sko- och garveriindustrier resp. kredhgarantier för sä­songkrediter till läderskoföretag. Dessa ramar, som uppgår lill sammanlagt 122 milj. kr., föreslås ersättas av en samlad ram för beredskapsgaranli till ett belppp av 125 milj. kr.

Inpm industridepartementets verksamhetspmråde föreslås i prop. 1981/ 82:99 om vissa åtgärder inom mineralområdet att ett nybildat helstatligt bolag för uppdragsverksamhet inom mineralområdet ges rätt att ta upp lån med statlig garanti inom en ram av 40 milj. kr. I prop. 1981/82:118 om åtgärder för de små Pch medelstpra företagen samt om innovationspoliti­kens inriktning föreslås att statliga garantier intUl etl belopp av totalt 25 milj. kr. skall kunna lämnas för lån till vissa småföretagsinriktade utveck­lings- och investmentbolag, s.k. fiUväxtinvestbolag. I prop. 1981/82:113 om program för regional utveckling och resurshushållning föreslås en årlig kreditgarantiram om 50 milj. kr. för lån till företag i glesbygder och för lån tiU anskaffning av vamlager. För innevarande budgetår uppgår denna årliga garantiram lill 48 milj. kr.

De förslag till förändringar i statens garantiåtaganden som jag här re­dovisat sammanfattas i följande tabell. 1 tabellen redovisas också de för­ändringar av garantiramar för budgetåret 1982/83 som föreslogs i budget-prpposifipnen. Därigenpm erhålls en samlad bild av de föreslagna föränd­ringarna mellan budgetåren 1981/82 pch 1982/83.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag               35

Tabell 5. Föreslagna förändringar av ramar för statligt garantiåtagande m. m.

(Milj. kr.)

 

 

 

Garantiram

Förändring mel-

 

 

 

lan budgetåren

 

 

 

 

1981/82

1982/83

 

Ramar för samlat statligt garantiåtagande

 

 

 

1 budgetpropositionen redovisade

 

 

 

förändringar

 

 

+6925

Rätt att teckna borgen för vissa

 

 

 

bolag

-

205,5

+   205,5

Garantier till nordiska projekt

-

850

+  850

Garantier för lån inom bered-

 

 

 

skapsförsöfiningsområdet

122

125

+      3

Garantier för lån till uppdrags-

 

 

 

bolag inom mineralområdet samt

 

 

 

fiUväxtinvestbolag

—

65

+    65

Ramar för årligt statligt engagemang

 

 

 

1 budgetpropositionen redovisade

 

 

 

förändringar

1097.9

889,5

-  208.4

Garantier för lån till företag i

 

 

 

glesbygder m. m.

48

50

+      2

Summa förändringar av ram!>r för

 

 

 

statligt garantiåtagande

 

 

-1-7842,1

Om riksdagen bifaUer regeringens förslag blir således den sammanlagda ökningen av statens garantiramar budgetåret 1982/83 närmare 8 miljarder kr., som framgår av den redovisade tabellen.

De statliga kreditgarantierna påverkar inte direkt de statliga utgifterna. Så länge en låntagare på egen hand klarar av elt låneengagemang behöver en statlig kreditgaranfi inte infrias. Under senare år har dock lämnade garantier måst infrias i ökande ulslräckning. Under budgetåret 1980/81 infriades sålunda statliga kreditgarantier lill etl sammanlagt belopp av 539 milj. kr. De största enskilda posterna utgjordes av utgifter för läckande av föriuster för industrigaranfilån (172 milj. kr.), läckande av föriuster vid lånegarantier till skogsindustrin (125 milj. kr.), läckande av föriuster i exportkreditnämndens garantigivning (105 milj. kr.) saml läckande av för­luster för garantier tUl varvsföretag (102 milj. kr.). För innevarande bud­getår beräknas garanfier till elt belopp av ca 370 milj. kr. komma att infrias. Merparten härav, ca 275 milj. kr., avser garantier för rederistöd och slöd till beställare av fartyg.

Jag förordar att riksdagen får möjlighet att ta del av vad jag nu har anfört.

2.3 Statsbudgeten budgetåren 1981/82 och 1982/83

Riksrevisionsverket har med skrivelser den 2 april 1982 lämnat sina beräkningar av dels statsbudgetens inkomster under budgetåren 1981/82 och 1982/83, dels budgetutfallet för budgetåret 1981/82. För en närmare redogörelse hänvisar jag fill verkels skrivelser (bil. 2.2 och 2.3). Med detta

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       36

och övriga av mig kända förhållanden som underlag kommer jag nu att redovisa mina kalkyler avseende budgelulvecklingen för budgetåren 1981/ 82 och 1982/83.

Min avsikt är att först kort redovisa mina beräkningar för innevarande budgetår för all därefter mer utförligt redogöra för min kalkyl avseende nästkommande budgetår. Liksom i budgetpropositionen kommer jag. med beaktande av gängse avmndningsregler, att avrunda förekommande be­lopp tiU hela miljoner kronor.

2.3.1 Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1981/82
Riksrevisionsverket beräknar i båda skrivelserna statsinkomsterna för

innevarande budgetår fill totalt 161499 milj. kr. Av den skrivelse, som innehåller en beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1981/82, framgår även all verket beräknar utgifterna lill 237673 milj. kr. och budgetunder­skottet fiU 76 174 milj. kr.

Riksrevisionsverket har dock inte kunnat beakta tidigare omnämnda utgifter för två miljöskyddsfarlyg.

Jag finner med anledning härav anledning alt justera upp utgifterna för 1981/82 med 33 milj. kr. jämfört med verkets beräkningar. Jag beräknar således utgifterna för budgetåret 1981/82 lill 237706 milj. kr. och budgetun­derskottet fill 76207 milj. kr.

Vid min redogörelse för beräkningen av inkomster och utgifter för bud­getåret 1982/83 ämnar jag att återkomma med en fylligare beskrivning av de skilda fömtsättningarna i budgetpropositionen och nuvarande beräk­ning.

2.3.2    Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1982/83
Inkomsterna

I riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster för bud­getåret 1982/83 har verket tagh hänsyn till beslut eller förslag om föränd­ringar som har lagts fram av regeringen i propositioner m.m. offentlig­gjorda före den 15 mars 1982. Efter detta datum har vissa förulsällningar förändrats. Jag avser därför i det fiiljande atl redogöra för de förändringar av verkets beräkningar som jag har funnit vara ofrånkomliga. I den mån det inte närmare anges vilket budgetår som förändringen avser, gäller denna för nästkommande budgetår.

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckhng är de anlaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. Riksrevisions-verkels beräkningar gmndas på antagandet atl lönesumman mellan åren 1980 och 1981 ökar med 8,2% samt med 5,7% mellan åren 1981 och 1982. Mellan år 1982 och år 1983 har verket antagit en lönesummefillväxl på

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag               37

5,7%. Jämfört med de anlaganden som låg lill grund för beräkningarna i budgetpropositionen har lönesummans tillväxt mellan åren 1980 och 1981 höjts med drygt en procentenhet. För utvecklingen mellan åren 1981-1982 och 1982-1983 har lönesummans ökningslakt justerats ned med ca 0,5 procentenheter resp. knappl två procentenheter. Riksrevisionsverkets an­taganden om lönesummans utveckling ligger väl i linjer med de bedömning­ar som jag tidigare har redovisat i den reviderade finansplanen. Med hänsyn härtUI och med beaktande av den allmänna osäkerhet som förelig­ger vid kalkyler av della slag förordar jag inga justeringar av riksrevisions­verkets inkomstberäkningar som grundar sig på lönesummans utveckling.

Enligt 12 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall varje år be­stämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskat­ten skall ingå i preliminärskatten för kommande budgetår. I prop. 1981/ 82:197 om reformerad inkomstbeskattning föreslås att detta syslem skall upphöra och att fastställandet skall ske sista gången i fråga om första hälften av budgetåret 1982/83. Jag.föreslår att ullagsprocenten för första hälften av budgetåret 1982/83, dvs. andra kalenderhalvåret 1982, fastställs till 100. Förslag lill lag härom har utarbetats inom budgeldepartementet (bU. 2.7). Förslaget är av sådan beskaffenhet alt lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

Jag övergår nu lill att redogöra för de avvikelser geniemoi riksrevisions­verkets beräkningar över inkomsterna budgetåret 1982/83 som blir följden av ändrade fömtsätlningar.

Som jag tidigare har anfört har regeringen föreslagil vissa ändringar i den stafliga uppbörden av bensinskatt m.m. (prop. 1981/82:201). Den sam­manlagda effekten av de föreslagna åtgärderna innebär en engångsför­slärkning av budgeten för budgetåret 1982/83 med 4200 milj. kr. Vidare innebär åtgärderna en ppsitiv ränieeffekt spm beräknas till drygt 400 milj. kr. i helårseffekt Pch till knappt 300 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Räntevinsterna uppkpmmer som minskade statsskuldränlor.

Engångsförstärkningen på sammanlagt 4200 milj. kr. berör ett flertal inkomsttitlar. För inkomsttitlarna bensinskatt och energiskatt innebär för­slagen atl inkomsterna ökar med 520 milj. kr. resp. 480 milj. kr. Inkomster­na under inkomsttiteln mervärdeskatt ökar med 3 200 milj. kr.

I prop. 1981/82:202 föreslås höjningar av skatten på alkoholdrycker m.m. För spritdrycker föreslås höjning i två steg. Den 1 maj 1982 höjs skatten med 9 öre/Uter för varje hel volymprocent alkohol. En ytteriigare höjning om 7 öre/liter för varje volymprocent alkohol föreslås ske den I januari 1983. Sistnämnda datum höjs även skatten på slarkvin, starköl och öl. Från den 1 maj 1982 sänks däremot skatten på lättöl och läskedrycker.

Erfarenheterna från senare år indikerar en minskad konsumtion i sam­band med skattehöjningar på detta område. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning kombinationen av skallehöjning och volymnedgång

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       38

påverkar skatleintäklerna. Några inkomstförstärkningar under budgetåret 1982/83 fill följd av ökade skattesatser har av denna anledning inte kalkyl­mässigt lagls in i beräkningarna. Med hänsyn lill svårighelerna all bedöma den samlade effekten av dessa skattehöjningar har jag därför nu vall atl inte justera riksrevisionsverkels beräkningar på inkomsttitlarna skatt på spritdrycker, skatt på vin och skatt på malt- och läskedrycker.

Etl flertal statliga myndigheter förvaltar olika fonder. 1 syfte atl förenkla och effektivisera fondförvaUningen pågår en utredning för att se över den statliga fondförvaltningen. Utredningsmannen avlämnade i början av år 1982 delbelänkandet om Avveckling av vissa statliga fonder (SOU 1982:12).

Regeringen har i prop. 1981/82:213 föreslagil, mol bakgrund av nyss nämnda delbetänkande, atl 15 olika fonder upplöses och att de medel som frigörs överförs till statsbudgeten. Det bokförda värdet av fpndernas till­gångar uppgick den 30 juni 1981 till ca 1700 milj. kr. Den budgetförstär­kande effekten vid en avveckling av fonderna har för budgetåret 1982/83 uppskattats till ca 1 100 milj. kr. Dessa medel bör tas upp för redovisning på inkomsttiteln övriga inkomster av statens verksamhet. I samband med en sådan avveckling av fonderna bortfaller dock de ränteinkomster som eljest skulle ha fillföris statsbudgeten från dessa fonder. Jag föreslår där­för, efter samråd med vederbörande departementschefer, atl följande in­komsttitlar från budgetåret 1982/83 kan utgå ur statsbudgeten: ränteinkom­ster på medel avsatta tUl folkpensionering, ränteinkomster på medel av­satta till civila tjänstepensioner, ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner, ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familje­pensioner och ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsan­stalt. Den sammanlagda budgetförstärkningen, när nyss nämnda förslag har beaktats, uppskattar jag till ca 955 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Riksrevisionsverket har vidare för nästkommande budgetår beräknat inkomsterna under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto efter elt oförändrat lönekostnadspålägg om 39%. Den allmänna löneavgiften som i prop. 1981/82: 197 föreslås införtis från den I januari 1983 kommer alt belasta denna inkomsttitel med drygt 200 milj. kr. Mot bakgrund av de stora överskotten under budgetåren 1981/82 och 1982/83 finner jag emeller­tid ingen anledning atl förorda att lönekostnadspåläggel för budgetåret 1982/83 höjs. Jag vill i delta sammanhang erinra om all riksrevisionsverkel på regeringens uppdrag utreder vissa frågeställningar pm del statliga löne­kostnadspåläggel m. m.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigl föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt innebär de förordade justeringarna av verkets beräk­ningar att inkomsterna för budgetåret 1982/83 ökar med 5 155 milj. kr. Jag beräknar således statsbudgetens inkomster för budgetåret 1982/83 fill ca 180692 milj. kr. Jag har låtit upprätta en tabeUarisk uppställning som sammanfattar mina avvikelser från verkels beräkningar (tabell 6). I sagda

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag

39

uppställning har jag för fullständighetens skuU även återgivit statsinkom­stema för budgetåret 1981/82 även om jag som tidigare omnämt inte föror­dar några avvikelser från verkets beräkningar av inkomsterna för delta budgetår.

I budgetpropositionen beskrev jag problemen med förseningen av det deklaralionsmaterial som ingår i de laxeringsstalisfiska undersökningar som riksrevisionsverkel har som underlag främst för atl prognostisera fysiska personers inkomstskatt. Enligt vad jag har erfarit fortsätter verket att studera olika metoder för att vid de skilda beräkningsfillfällena kunna utnyttja deklaralionsmaterialet så effektivt som möjligt. Min förhoppning är att verket i samråd med andra berörda organ skall ha funnit lämpliga metoder för detta arbete inför höstens beräkningar till 1983 års budgetpro­position.

Tabell 6. Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster

(1000-tal kr.)

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

 

Riksrevi-

Förändring

Riksrevi-

Förändring

 

sionsver-

enligt fö-

sionsver-

enligt fö-

 

kets be-

redragan-

kets be-

redragan-

 

räkning

den

räkning

den

 

 

(rev.

 

(rev.

 

 

 

beräkning)

 

beräkning)

 

 

Föredragandens jus-

 

 

 

 

 

teringar:

 

 

 

 

 

1411 Mervärdeskatt

 

 

40300000

+

3 200000

1421 Bensinskatt

 

 

6070000

+

520000

1428 Energiskatt

 

 

8230000

+

480000

2811 Övriga inkom-

 

 

 

 

 

ster av statens

 

 

 

 

 

verksamhet

 

 

350000

+

1 100000

2361 Ränteinkomster

 

 

 

 

 

på medel avsatta till

 

 

 

 

folkpensionering

 

 

108000

-

108000

2362 Ränteinkomster

 

 

 

 

 

på medel avsatta fill

 

 

 

 

civila tjänste-

 

 

 

 

 

pensioner

 

 

3319

—

3319

2363 Ränteinkomster

 

 

 

 

 

på medel avsatta till

 

 

 

 

militära pensioner

 

 

409

-

409

2364 Ränteinkomster

 

 

 

 

 

på medel avsatta till

 

 

 

 

allmänna familje-

 

 

 

 

 

pensioner

 

 

10466

-

10466

2365 Ränteinkomster

 

 

 

 

 

på medel avsatta

 

 

 

 

 

vid statens pen-

 

 

 

 

 

sionsanstalt

 

 

22660

-

22660

Summa förändringar

 

 

 

 

 

enligt föredraganden

 

 

 

 

 

Summa inkomster

161498903

161498903

175537294

180692440

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                        40

Riksrevisionsverket har föreslagit vissa förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster. Jag finner verkets förslag väl avvägda. Avslut­ningsvis vill jag redovisa såväl verkets som mina tidigare omnämnda förslag till förändringar i uppställningen av budgetens inkomster fr.o.m. budgetåret 1982/83 (tabell 7).

Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster bud­getåret 1982/83.

Inkomsttitel                                     Anm.

1281 Allmän löneavgift                   Ny inkomsttitel

1312 Hyrehusavgift                        Ny inkomsttitel

1431                                        Särskild beredskapsavgift Ny benämning: Särskild avgift
för oljeprodukter                      för oljeprodukter

1432                                                Kassettskatt        Ny inkomsttitel
2213 Överskott av akademiska

sjukhusets fasfighetsför-
förvaUning                                Utgår

2534 Vissa avgifter för registre­
ring av körkort och motor­
fordon                                       Ny inkomsttitel

2361  Ränteinkomster på medel av­satta till folkpensionering          Utgår

2362  Ränteinkomster på medel av­satta till civila tjänste­pensioner            Utgår

2363  Ränteinkomster på medel av­satta till militära pensioner       Utgår

2364  Ränteinkomster på medel av­satta tUl allmänna familje­pensioner      Utgår

2365  Ränteinkomster på medel av­satta vid statens pensions­anstalt        Utgår

Utgifterna

I budgetpropositionen upptogs de totala statsutgifterna för budgetåret 1982/83, exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i disposition av rörliga krediter saml beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto lill 242 367 milj. kr.

I olika propositioner, som har förelagts riksdagen före den I april 1982 och genom beslul som riksdagen har fattat fram till nämnda dag, har anslag som innebär en ökning i förhållande fill budgetpropositionen med 4 100 milj. kr. föreslagits. Jag återkommer strax med en hänvisning till den bilaga där nu nämnda propositioner m. m. redovisas. I min beräkning vill jag även beakla vissa propositioner som är hänförliga lill liden efter utgången av mars månad. Sålunda har jag erfarit att chefen för arbetsmarknadsdeparte­mentet senare denna dag föreslår ytterligare anslag om tillsammans I 370 milj, kr. Även chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsbeståndet. För­slagen, som på sikt leder fill ökade statsutgifter om sammanlagt 285 milj. kr., beräknas inle leda lill ökad budgetbelastning budgetåret 1982/83.

Anslaget till räntor på statsskulden, m.m. upptogs i budgetproposi­tionen för budgetåret 1982/83 till 39400 milj. kr. Belastningen på delta

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag               41

anslag är fömtom av räntenivån i huvudsak beroende av det ackumulerade budgetsaldot från tidigare budgetår, men naluriigtvis även i någon mån beroende av budgetsaldot under det budgetår för vilket anslaget anvisas. Jag har under hand inhämtat att riksgäldskonloret numera beräknar att statsskuldräntorna kommer att uppgå lill 38800 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Anslaget lill räntor på statsskulden, m. m. bör följaktligen tas upp med detta belopp. De ändringar i staten för riksgäldsfonden som föranleds härav torde få företas genom finansutskottets försorg.

Jag har låtit upprätta en specifikafion över föreslagna och beslutade anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande lill budgetproposi­tionen. Specifikationen (bil. 2.5) läcker perioden t. o. m. mars månad saml den justering av anslaget lill räntor på statsskulden, m.m. som jag nyss nämnde. I en huvudlildsvis sammanställning av förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1982/83 sedan budgetpropositionen, som jag har låtit upprätta och som jag ämnar föreslå skall fogas lill protokollet (bil. 2.6), har jag beaktat dels den nyss nämnda specifikafionen avseende perio­den t.o.m. mars månad (bil. 2.5), dels de ytterligare förslag som jag har behandlat. Sammantaget innebär detta atl jag beräknar utgiftsanslagen för budgetåret 1982/83 fill 247238 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter utgången av mars 1982 som inte särskilt redovisats torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

Innan jag går in på mina överväganden rörande hur behållningarna på ulgiflsanslagen kommer atl utvecklas budgetåret 1982/83 vill jag tabella-riskt redovisa utvecklingen av anslagsbehållningarna fr. o. m. budgetåret 1975/76 t. o. m. innevarande budgetår.

Tabell 8. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1975/76—1981/82

(Miljarder kr., ökning +, minskning -)

 

Huvudtitel

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

 

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Utfall

Ber. utfall

Arbetsmarknads-

 

 

 

 

 

 

 

departementet'

1,08

1,44

1,49

3,10

1,86

1,60

2,56

(förändring un-

 

 

 

 

 

 

 

det budgetåret)

(+0,62)

(+0,36)

(+0,05)

(+1,61)

(-1,24)

(-0,26)

(+0,96)

Industri-

 

 

 

 

 

 

 

departementet'

0,70

2,11

7,31

8,21

7,01

7,36

5,48

(förändring un-

 

 

 

 

 

 

 

der budgetåret)

(+0,17)

(+1,41)

(+5,20)

(+0,90)

(-1,20)

(+0,35)

(-1,89)

Övriga huvud-

 

 

 

 

 

 

 

titlar

6,78

6,43

7,76

10,23

11,48

11,03

9,36

(förändring un-

 

 

 

 

 

 

 

der budgetåret)

(+0,74)

(-0,35)

(+1,33)

( + 2,47)

(+1,25)

(-0,45)

(-1,67)

Summa

8,56

9,98

16,56

21,54

20,35

19,99

17,40

(förändring un-

 

 

 

 

 

 

 

der budgetåret)

(+1,52)

(+1,42)

(+6,58)

(+4,98)

(-1,19)

(+0,.6)

(-2,59)

' Anslagen till lokaliseringslån och statens hantverks- och industrilånefond har samtliga år hänförts till indu­stridepartementet.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag

42

De reviderade beräkningarna av anslagsbehållningarnas storlek vid ut­gången av innevarande budgetår som gjorts sedan budgetpropositionen uppgår till 564 milj. kr. Denna revidering får beaktas som fullt rimlig med tanke på den stora volym som anslagsbehållningarna nu uppgår lill.

För en närmare redovisning av de beräknade anslagsbehållningarna vid utgången av innevarande budgetår hänvisar jag lill riksrevisionsverkets beräkningar (bil. 2.2). Jag har inget alt erinra mot verkets prognos.

Tabell 9. Beräknad förändring i anshigsbehållningarna under budgetåret 1981/82

(Milj. kr., ökning +, minskning -)

 

 

.Anslags-

Beräknad förändring 1981-07-01-1982-06-30

behållning

 

 

1981-07-01

Riksrevi-         Budget-     Riksrevi-        Föredra-

 

sionsverket     prop.         sionsverket     ganden

 

(dec. 1981)      1982          (ny beräk-

 

ning)

Anslagsbehåll­ningar

19989

-2906

-3 156

-2 592

-2 592

1 budgetproppsilipnen underströk jag den osäkerhet som vidlåder beräk­ningar av anslagsbehållningarnas ulveckling. Detta gäller självfallet i än högre grad bedömningarna för nästkommande budgetår. Dessa bedöm­ningar beaktar del förhållandel all de medel som kommer alt krävas för tillkommande utgiftsbehov avser kassamässig belastning. När anslagsbe­lopp föreligger kan dessa myckel väl avvika från tidigare kassamässigt beräknade belopp. Om inle förutsättningarna i övrigl har förändrats inne­bär detta all en justering bör göras i anslagsbehållningarnas utveckling.

Inledningsvis viU jag fömlskicka atl de under våren framlagda proposi­tionerna inle innebär någon ändnid bedömning av den totala förbrukningen av anslagsbehållningar under budgetåret 1982/83.

Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet räknar jag med alt anslagsbehållningarna avseende anslagen till energibesparande åtgärder kommer atl minska under budgetåret 1982/83. Jag uppskattar minskningen av anslagsbehållningarna inom bostadsdepartementets verksamhetsområ­de till ca 500 milj. kr. Inom industridepartementels verksamhetsområde beräknar jag, efter samråd med chefen för industridepartementet och stats­rådet Eliasson, all anslagsbehållningarna kommer alt minska med ca 1 500 milj. kr.

För övriga huvudtitlar har jag, efter samråd med berörda departements­chefer och övriga statsråd, inte funnit anledning alt nu räkna med annat än att anslagsbehållningarna sammantaget blir oförändrade under nästa bud­getår.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                       43

Tabell 10. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under budgetåret 1982/83

(Miljarder kr.)

Huvudtitel                      Beräknad anslags-     Beräknad förändring

behållning          1982-07-01 -1983-06-30

1982-07-01

 

Bostadsdepartementet

1,11

-0,5

Industridepartementet

5,48

-1,5

Övriga huvudtitlar

10,81

-

Summa                           17,40

Sammanlagt räknar jag med alt 2 miljarder kr. av anslagsbehållningarna kommer att förbmkas under budgetåret 1982/83 (tabell 10). Dessa beräk­ningar beaktar del nyss nämnda förhållandet all bedömningarna av de medel som kommer all krävas för tillkommande utgiftsbehov, netto såväl under innevarande som nästkommande budgetår avser kassamässig belast­ning.

Disposition av rörliga krediter

Budgelutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i disposifionen av rörliga krediter hos riksgäldskonloret. Så­dana krediter har enligt riksdagens beslut ställts lill förfogande för vissa myndigheter och bolag. Under budgetåret 1981/82 beräknar riksrevisions­verkel att dispositionen av röriiga krediter skall minska med 580 milj. kr. Jag ansluter mig lill verkets beräkningar.

För nästkommande budgetår brukar en schablonmässigt beräknad ök­ning av den rörliga krediten om 500 milj. kr. las upp i förslaget till statsbud­get. Som jag redan redovisade i budgetpropositionen torde dock export-kreditnämnden komma atl påtagligt behöva öka sill utnyttjande av bevil­jade rörliga krediter. Mol denna bakgmnd bör, i likhel med vad jag beräk­nade i budgetpropositionen, enligt min mening för budgetåret 1982/83 ökningen av den samlade rörliga krediten beräknas lill 1 200 milj. kr.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

Redan statsbudgeten bör så långt möjligt visa den totala budgetbelast­ning som kan väntas under budgetåret. Jag har tidigare redogjort för den budgetbelastning som kan beräknas uppkomma för budgetåret 1982/83 lill följd av föreslagna utgiftsanslag, förändringar i anslagsbehållningar och ändrad disposifion av rörliga krediter. Jag avser nu att behandla de ytterli­gare utgiftsbehov som nu kan beräknas tillkomma under nästa budgetår.

I budgetproppsilipnen upptogs under posten för beräknal fillkommande utgiftsbehov, netto etl belopp av 6 miljarder kr. för tilläggsbudgetar och för etl antal andra propositioner avseende bl. a. totalförsvarets fortsatta ul­veckling samt vissa statliga företag. Vidare beaktades då kommande för­slag om besparingar samt vissa inkomstförstärkningar som l.ex. ändrade uppbördsmfiner.

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                        44

Jag räknar med atl arbetsmarknads- och industripolitiken under budget­året 1982/83 kommer all förorsaka kostnader utöver de medelsberäkningar som har föreslagils i de hittills under våren framlagda propositionerna. Jag vill här särskilt påpeka behovel av en finansiell rekonstruktion av Statsföretag AB. Härtill kommer i sedvanlig ordning vissa andra utgifter på filUäggsbudget som inle har kunnat beaktas i statsbudgeten. Jag vill i della sammanhang förutskicka att jag senare denna dag kommer att föreslå regeringen all med utnyttjande av finansfullmakten tidigarelägga vissa statliga byggprojekt. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet återkom­mer senare lill denna fråga.

Med hänsyn till vad jag har anfiirt föreslår jag att poslen för beräknal fillkpmmande ulgiflsbehpv, netlp förs upp med ett belopp om 6000 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Jag vill emellertid nämna att riksdagen har beslutat om atl värdegarantier till den statliga varvskoncernen skall kunna infrias redan innan slutlig förlusl på fartygsproduklion och kundfordringar har konstaterats (prop. 1981/82:56, NU 1981/82: 13, rskr 1981/82:82). Un­der innevarande budgetår har samtliga återstående värdegarantier infriats, vilket har beaktats i beräkningen av budgelutfallet för budgetåret 1981/82. Delta får till följd att någol anslag för infriande av nyss nämnda värdega­rantier under budgetåret 1982/83 inte erfordras. Av budgettekniska skäl har ett belopp motsvarande del i budgetpropositionen anslagna dragits ifrån posten tillkommande utgiftsbehov, netto. Della torde få beaktas i riksdagsbehandlingen.

Summering av statsbudgetens utgifter

I det föregående har jag redogjort för mina överväganden kring statsut­gifterna för budgetåret 1982/83. Sammantaget innebär mina beräkningar atl statsutgifterna kommer att uppgå till 256438 milj. kr., vilket är 4870 milj. kr. mer än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1982.

Tabell 11. Statsutgifterna budgetåret 1982/83

(Milj, kr.)__________________________________________

- 1982/83

Budgetprop.   Ny beräkning

Utgiftsanslag                                        242 367    247238

Förändringar i anslagsbehållningar          2 000       2 000

Ändrad disposition av rörliga krediter       1200        1200

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, n;tto 6000       6000

Summa statsutgifter                             251567    256438

2.3.3 Statsbudgetens saldo budgetåren 1981/82 och 1982/83

Med hänvisning till min redovisring i del föregående beräknar jag utfal­let av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget tiU statsbudget 1982/83 på säll som framgår av tabell 12.

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag

45

Tabell 12. Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1980/81-1982/83

(Miljarder kr.)

 

 

 

1980/81

1981/82

 

1982/83

 

Procentuell förändring

 

Utfall

 

 

 

 

 

 

 

Budget-

Ny beräk-

Budget-

Ny beräk-

■ Från ut-

Från ny be-

 

 

prop.

ning

prop.

nmg

fall 1980/81 till ny be­räkning 1981/82

räkning 1981/82 till ny beräk­ning 1982/83

Inkomster

155,3

1.'59,4

161,5

169,0

180,7

+ 3,4

+ 11,9

Utgifter

215,3

237.6

237,7

251,6

256,4

+ 10.4

+ 7,9

Saldo

-60,0

-78,2

-76,2

-82,6

-75,7

 

 

I årets budgetproposition beräknades statsinkomsterna för budgetåret 1981/82 lill 159,4 miljarder kr. Den nu aktuella beräkningen ger vid handen alt inkomsterna blir ca 2,1 miljarder kr. högre samtidigt som utgifterna endast marginellt ökar jämfört med vad som beräknades i budgetproppsi-fionen. Detta leder till alt budgetunderskottet för budgetåret 1981/82 sjun­ker från 78,2 miljarder kr. som beräknades i budgetpropositionen till 76,2 miljarder kr.

Utgifterna för budgetåret 1982/83 beräknades i budgetpropositionen lill 251,6 miljarder kr. Nu prognosfiserar jag utgifterna lill 256,4 miljarder kr. Ökningen förklaras bl. a. av ökade arbelsmarknadspolitiska insatser samt ökade kostnader för ränte- och bostadssubventioner. Statsinkomsterna nästa budgetår uppskattas nu lill 180,7 miljarder kr. Detta innebär en icke obetydlig uppräkning av inkomsterna jämfört med budgetpropositionen. TUl en del förklaras ökningen av en högre lönesumma år 1981 än vad spm tidigare har beräknats. Vidare innebär den föreslagna allmänna löneavgift, spm föreslagits kpmma att införas från den I januari 1983, alt inkomsterna ökar. Dessutom tillkommer i denna beräkning vissa inkomstförstärkningar som i budgetpropositionen hade beaktats inom ramen för posten för till­kommande utgiftsbehov, netto. Som exempel på delta kan nämnas bespa­ringarna inom sjukförsäkringssystemet. Regeringen har till riksdagen läm­nat förslag dels om att oljdagringsfonden skall upphöra den I juli 1982, dels att den särskilda beredskapslagringsavgiften för oljeprodukter - som f. n. redovisas utanför statsbudgeten - omformas fill en skatt som tas upp bland statsbudgetens inkomster. De ovan nämnda förändringarna påverkar budgetsaldot budgetåret 1982/83.

Sammanfattningsvis innebär beräkningarna atl budgetunderskottet i den nu föreslagna statsbudgeten för budgetåret 1982/83 minskar med 6,9 mil­jarder kr. jämfört med del förslag som lades fram i budgetpropositionen.

I samband med budgetpropositionen aviserades eller föreslogs vissa åtgärder som engångsvis fick budgetförstärkande effekter budgetåret 1982/ 83 om knappl 2,1 miljarder kr. 1 min nya beräkning tillkommer vissa förslag som innebär engångsförstärkningar av budgeten på ca 5,2 miljarder kr. De förslag som avses är dels förslaget till ändrad uppbörd av bensin-

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                 46

skatt m. m. (prop. 1981/82: 201), dels den föreslagna avvecklingen av vissa statliga fonder (prop. 1981/82:213).

Till regeringsprotokoUet i detta iirende bör fogas som bilagor:

Långfidsbudget för perioden 1982/83-1986/87 {Bilaga 2.1)

Riksrevisionsverkets beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1981/82 (Bilaga 2.2)

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1982/ 83 (Bilaga 2.3)

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1982/83 (Bi­laga 2.4)

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande lill budgetproposi­tionen för budgetåret 1982/83 (Bilaga 2.5)

Förändringar i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1982/83 sedan budgetpropositionen (BUaga 2.6)

Lagförslag {Bilaga 2.7)

3   Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1.   godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat,

2.   anta inom budgeldepartementet upprättat förslag lill lag om stor­leken av statlig inkomst skall som ingår i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1982/83,

3.   godkänna min beräkning av statsbudgetens inkomster för bud­getåret 1982/83 enligt den vid detta protokoll fogade specifika­tionen,

4.   godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållning­arna för budgetåret 1982/83,

5.   godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1982/83,

6.   godkänna min beräkning av beräknat tillkpmmande utgiftsbe-hpv, nellp för budgetåret 1982/83,

7.   med ändring av förslag i prop. 1981/82:100 bil. 20 tUl Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1982/83, anvisa ett förslagsan­slag av 38800000000 kr.,

8.   bemyndiga regeringen aft under budgetåret 1982/83, om arbets­marknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad jag har förordat intill eft sammanlagt belopp av 2500000000 kr.,

 

Prop. 1981/82:150    Reviderat budgetförslag                47

9. bemyndiga regeringen att besluta om beställning av inredning och utmstning för byggnadsprpjekt som beslutas med stöd av finansfullmakten i enlighet med vad jag har förordat i det föregå­ende, dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om

10.         utnyttjande av finansfullmakten

11.         statliga kreditgarantier.

 

Prop. 1981/82:150   Reviderat budgetförslag                   48

Innehållsförteckning                                                             sid.

1 Det reviderade budgetförslaget ....................................       1

1.1                                                                                   Inledning                          1

1.2   Bakgrunden till den budgelpolifiska utvecklingen under 1970-talel                            2

1.3   Del aktuella budgetläget  ......................................... ..... 6

1.4   1982 års långtidsbudget  ......................................... ... 12

1.5   Erfarenheter av de senaste årens besparingsarbete, m.m.    ... 17

 

1.5.1    Statsfinansiella effekter av vidtagna besparingar               18

1.5.2    Ulombudgetära utgifter   .................................. ... 21

1.6                                                                                   Budgelpolifiska riktlinjer               23

1.6.1    Riktlinjer på längre sikt   .................................. ... 23

1.6.2    Rikthnjer för budgetåret 1983/84   ..................     26

2 Särskilda frågor   ........................................................... ... 31

2.1    Utnyttjande av finansfuUraaklen, m. m.....................     31

2.2    Statliga kreditgarantier   ..........................................     33

2.3    Statsbudgeten budgetåren 1981/82 och 1982/83   . ... 35

 

2.3.1     Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1981/82         36

2.3.2     Statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1982/83         36

2.3.3     Statsbudgetens saldo budgetåren 1981/82 och 1982/83   ..         44

3 Hemställan  .................................................................... ... 46

Tabellförteckning                                                                  sid.

Tabell 1.       Statsbudgeten budgetåren 1981/82-1982/83               12

Tabell 2.       Statsutgifternas utveckling fördelade på realekonomiska

kategorier    .....................................................    13

Tabell 3.       Statsfinansiella besparingar under budgetåren 1980/81-

1986/87     ... .:................................................    19

Tabell 4. Direkta statsfinansiella efi"ekter av vidtagna besparings­åtgärder fördelat på realkategorier budgetåret 1986/87 i

fasta priser    ...................................................    20

Tabell 5. Föreslagna förändringar av ramar för statligt garantiåta­
gande m.m....................................................... ... 35

Tabell 6. Justering av riksrevisionsverkels beräkningar av stats­
budgetens inkomster   .................................... ... 39

Tabell 7. Förslag fill förändringar i uppställningen av statsbudge­
tens inkomster budgetåret 1982/83   ............. ... 40

Tabell 8.       Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1975/

76-1981/82...................................................... .. 41

Tabell 9. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under bud­
getåret 1981/82   ............................................ .. 42

TabeU 10. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna under bud­
getåret 1982/83    ...........................................    43

Tabell 11.     Statsutgifterna budjetåret 1982/83    .......... .. 44

Tabell 12.     Utvecklingen av statsbudgetens saldo budgetåren 1980/

81-1982/83    ..................................................    45

Diagramförteckning

Diagram I.   Budgetsaldots utveckling under  1970-talet i  1975 års

priser   .............................................................      3

Diagram 2. Saidoförändringar i långtidsbudgeten år 1979 till nuva­
rande beräkning för långtidsbudgeten år 1982                16

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

Bilaga 3

Vissa kommittéfrågor

 

 

 

Regeringens prop. 1981/82:150                             Bilaga 3

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande: statsrådet Johansson

Anmälan till proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser vissa kommittéfrågor

Vissa kommittéfrågor

Riksdagen har gett regeringen till känna alt en fullständig genomlysning av frågan om ett slopande av nuvarande system med dagarvoden för kommittéuppdrag till förmån för andra former av ersättning bör ske i del arbete med en allmän översyn av utformningen och storleken av ersätt­ningen för olika statliga bisysslor — bl. a. kommiltéuppdragen - som pågår inom regeringskansliet (skr 1980/81: 144, FiU 30, rskr 284). I det samman­hanget bör enligt riksdagen också en närmare analys ske av orsakerna lill den kraftiga förskjutning mol en ökad andel av konsultationer som skett inom ramen för departementens kostnader för kommittéväsendet under budgetåret 1979/80 samtidigt som den andel av kommillékostnaderna som dagarvodena svarar för har minskal.

Den allmänna översyn av utformningen och storleken av ersättningarna för olika statliga bisysslor - l.ex. uppdrag som ledamot i verksstyrelse -som anmäldes i regeringens anförda skrivelse 1980/81:144 har nu avslu­tats. Den har bl.a. resulterat i en slörre enheflighel i arvoderingen av uppdrag som ledamot i statliga styrelser och nämnder samt en viss uppräk­ning av utgående arvoden. Arbetet med all på motsvarande säll åsladkom­ma en större likformighet vid arvoderingen av uppdrag som ordförande i sådana styrelser och nämnder fortsätter.

Översynsarbetel har omfattat också ersättningen för kommittéuppdrag. En viss uppräkning har gjorts av denna ersättning.

I skrivelsen 144 framhöll jag att det i samband med den enkät som gjorts med anledning av promemorian (Ds B 1981:2) Kommittéarvodena kommit fram förslag och synpunkter värda atl närmare överväga.

Konsekvenserna av att slopa dagarvodena och byta ul dem mot andra former av ersältning för kommittéuppdrag har nu ytterligare övervägts och analyserats inom budgeldepartementets personalenheler. De uppslag som förts fram i enkätsvaren redpvisas i del följande.

I prpmemorian och i enkätsvaren har ell förslag bl. a. förts fram om att I    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 150. Bilaga 3

Kartong: S. 1, sista raden TiUkommer: I promemorian      om att

 

Prop. 1981/82:150                                                    2

göra det lill ell tjänsteåliggande för innehavare av statliga tjänster alt åta sig uppdrag i kommitté.

Men en sådan skyldighet skulle förmodligen, som bl. a. statens arbetsgi­varverk påpekat, framkalla krav på bättre förmåner i själva anställningen. För egen del tror jag dessulom all det skulle stöta på myckel stora problem alt göra klart vilka tjänster som skulle förenas med ell sådant åliggande; del är ju främst individens kvalifikationer och kunskaper som gör honom eller henne lämplig att anförtros ett kommittéuppdrag och inte den omstän­digheten atl han eller hon innehar en viss tjänst. Man skulle därför med stpr sannolikhet kunna hamna i en situation där avsevärda koslnader måste läggas ned på all förbättra anställningsvillkoren för ell stort antal tjänster utan all man för den skull kunde vara säker på alt del någonsin blev aktuellt all anlita innehavarna för kommittéuppdrag. Därtill kommer atl övertidstjänslgöring skulle kunna förutses öka för dessa tjänstemän med stegrade lönekostnader som följd för den myndighet där de är anställ­da. Härvid bör observeras, vilket också framhölls i promemorian, alt övertidsersättningen redan per timme i de flesta fall överstiger dagarvodet. Därutöver skulle man behöva ha elt kompletterande ersättningssystem för de uppdragstagare som inte har statstjänst, bl.a. anställda hos kommuner och i enskild tjänst samt fria yrkesutövare.

Ett annal förslag har också förts fram, nämligen alt man i slället för ersättning i form av dagarvode skulle söka komma överens med olika medverkanden i kommillér om ersättning från fall lill fall.

Ett sådant system skulle emellertid som jag ser det med slor säkerhet bli betydligt dyrare än systemet med dagarvoden, eftersom dessa är schablo­niserade. I elt system där ersättning fastställdes från fall lill fall skulle nämligen uppdragstagaren som villkor för sin medverkan kunna ställa helt andra anspråk i fråga om arvodets slorlek. Eftersom ell sådant system vidare skulle komma atl tillämpas inom utredningar av olika tyngd, sam­mansättning och karaktär, skulle det kunna leda lill komplikationer vid bedömningen av skälig ersältning.

Samma förhållande gäller ett tredje förslag. Enligl della skulle ersätt­ningen i större utsträckning relaleras till den arbetsinsats som behöver göras, dvs. en fprm av betingsersältning. Ersättningen skulle därvid i det enskilda fallet få bestämmas av ordföranden i kommittén inom vissa av regeringen angivna kostnadsramar.

Elt fjärde förslag som väckts i sammanhanget innebär alt sammanträdes­arvoden utgår bara lill ledamöter och experter. Hämtöver skulle enligt förslagel etl fast månadsarvode ulgå till ordföranden i kommittéer, eventu­ellt även till sekreterare.

Ett sådanl arvode skulle enligl min mening behöva differentieras för alt någorlunda återspegla den arbetsbörda som kan råda i olika kommittéer. Inte heller delta förslag torde leda lill någon minskning av kpstnaderna för arvpden.

 

Bilaga 3   Budgeldepartementet                                              3

Kostnaderna för dagarvoden har f. ö. håUit sig i det närmaste oförändra­de de senaste åren. Det framgår av följande sammanställning (jfr skr 1980/ 81:144 s. 131).

Dagarvode i milj. kr.

1978/79    1979/80    1980/81

S, U,Jo, Bo                               7,3            6,1           6,3

I                                               2,2            2,7           2,6

Övriga departement              11,1          10,0         11,0

Summa                                  20,6          18,8         19,9

Den nu redovisade analysen av de olika förslag till alternativa ersätt­ningsformer som förts fram har enligt min mening belyst att dessa skulle ställa sig dyrare för staten. Förslagen bör därför inte genomföras.

Jag går därmed över fill frågan om den av riksdagen begärda närmare analysen av orsakerna tiU förskjutningen mot en ökad andel konsiilfin-satser i kommittéarbetet.

En arbelsgmpp inom regeringskansliet har med anledning av riksdagens beslut gjort en genomgång av kommillékoslnaderna under budgetåren 1978/79-1980/81. Man har därvid inriktat sig på kostnadema för konsulfin-satser, inräknat kostnaderna för bidrag till myndigheter, institutioner m. m., enligt redovisningen i kommittéberättelserna.

Jag anser mig i allt väsentligt kunna ansluta mig fill vad arbetsgmppen har kommit fram tUl.

Genomgången inom arbetsgmppen har koncentrerats till kommittéer under fem departement, nämligen social-, utbildnings-, jordbmks-, bo­stads- och industridepartementet. Det sistnämnda departementels område har ägnats särskild uppmärksamhet.

Antalet verksamma kommittéer m. m. under dessa fem departement och fördelningen av departementens kostnader för kommittéarbetet nämnda tre budgetår framgår av följande sammanställningar.

Antalet verksamma kommittéer m. m.
1978/79    1979/80    1980/81

S, U,Jo, Bo                               139           149           139

I                                               55             64             60

Summa för dessa fem departement        194           213         199

Uppgifterna har tagits fram av de fem departementen och avser kommit­téer som har varit verksamma resp. budgetår.

 

Prop. 1981/82:150                                                    4

Som framgår har antalet kommittéer i de fem departementen hållit sig tämligen oförändrat de tre budgetåren:

 

 

Kommittékostnaderna 1978/79                 1979/80 milj. kr.    %        milj. kr.

%

1980/81 milj. kr.

%

Totalkostnader för kommittéarbetet

 

 

 

 

 

 

S, U,Jo, Bo

I

Övriga nio departement

75,4 48,5 76,4

38 24 38

81,3 68,9 74,1

36 31

33

93,5 53,4 85,0

40

23 37

Summa för samtliga departe ment

200,3

100

224,3

100

231,9

100

Koslnader för konsult­insatser i kommitté­arbetet

 

 

 

 

 

 

S,U,Jo, Bo

1

Övriga nio departement

18,9 15,6

13,7

40

32 28

25,2

43,6

9,1

32 56 12

28,0

28,0

6,9

44 44 12

Summa för samtliga departe ment

48,2

100

77,9

100

62,9

100

Av tabellerna framgår att totalkostnaden per kommitté i genomsnitt har stigit ganska väsentligt. Det beroi" dels på prisutvecklingen, dels på sam­bandet mellan kostnadernas slorlek och omfattningen av del utredningsar­bete som utförs. Arbetets omfattning är i sin tur beroende av de frågor som skaU utredas. Departement som har all handlägga de för dagen politiskt prioriterade frågoma får därför räkna med all bära de tyngsta kostnaderna för det stafliga utredningsväsendet. Under de departement som undersökts har inom kommittéväsendet de senare åren också behandlats sådana frågor som exempelvis efterfrågeundersökningar för barnomsorgen (S), orsa­kerna tiU minskningen av barnantalet (S), tandvårdens organisation (S), sjukvårdsplanering (S), förenklingen av den statliga skoladminislrationen och en reformerad gymnasieskola (U), forskning rörande radon och bilav­gaser (Jo), övergång från hyresrätt till bostadsrätt (Bo) och stora delar av energiområdet (I). BehandUngen av dessa frågor har varit kostnadskrä­vande både totalt och vad gäller konsultationer.

Av sammanställningen framgår alt de fem departementen svarade för ca två tredjedelar (62—67 %) av kommittéväsendets totala koslnader ifrågava­rande år. Industridepartementets andel av totalkostnaderna höll sig unge­far mellan en fjärdedel och en tredjedel (23-31%). Detta departements höga kostnad budgetåret 1979/80 inverkar självfallet starkt på totalkostna­den för de fem departementen och alltså på totalkostnaden för samfliga departement.

Genomgången av det undersökta materialet visar atl konsulter har anli­tats, 1978/79 av 96 kommittéer, 1979/80 av 106 kommittéer och 1980/81 av 131 kommittéer. Koslnaderna för konsulter har trots delta minskat från budgetåret 1979/80 fill 1980/81.

 

Bilaga 3   Budgetdepartementet                                   5

Av sammanställningen framgår också atl de fem departementen svarade för den helt dominerande delen (72-88%) av konsultkostnaderna i kom­mittéarbetet. Industridepartementets andel var här så myckel som mellan en tredjedel och drygt hälften (32-56%) av de totala kostnaderna för konsulter.

Ett skäl till att konsulter används inom kommittéväsendet torde vara att de behandlade frågorna blivit alltmer invecklade och omfattande.

Industridepartementets höga kostnader för konsultinsatser -' speciellt budgetåret 1979/80 - har alltså starkt påverkat totalkostnaderna för hela kommittéväsendet. En analys av orsakerna fill industridepartementets sto­ra konsultationsuttag är därför på sin plats.

Den främsta orsaken till industridepartementets höga siffror är sålunda den expansiva utvecklingen inom det energipolitiska området sedan mitten på 1970-talet. Kommittéer som exempelvis reaktorsäkerhetsutredningen (I 1979:07) och konsekvensutredningen (I 1979:08) har haft komplicerade och känsliga utredningsuppgifter. De har samtidigt haft krav på sig atl arbeta snabbt. Vidare har i stor utsträckning den kompelens som de har efterfrågat inte funnits fillgänglig inom statsförvaUningen.

Samtidigt har den statliga verksamheten inom energiområdet byggts ut under 1970-talet. Detta har till stor del skett i organ som har kommittésta­tus. Här avses energisparkommittén (I 1974:05), delegationen (I 1975:02) för energiforskning, oljeersältningsdelegalipnen (I 1979:01) och delegatio­nen (I 1980:08) för uppbyggnaden av en oljeersällningsfond. Budgetåret 1980/81 belastar de kommittéanslaget med ca 23 milj. kr., dvs. med nära hälften av industridepartementels totalkostnader för dess kommittéer. Det är här frågan om områden som har krävt omfattande konsultinsatser. Industridepartementet hämtar i betydligt större utsträckning än andra de­partement sin sakkunskap utanför det statliga området. Detta har varit särskilt påtagligt när det gäller behandlingen av energifrågorna. Särskilt energisparkommittén har haft mycket stora konsultationskostnader, t. ex. budgetåret 1979/80 inte mindre än 19,8 milj. kr. Dessa koslnader hänför sig dock fill största delen tiU inköp av informationstjänster i samband med de sparkampanjer som kommittén pä regeringens uppdrag genomför och inte till egentlig utredningsverksamhet. I och med att dessa kommittéers verk­samhet kommer att föras över tUl den nya statliga myndighetsorganisafion inpm energipmrådet SPm inrättas den 1 juli 1982 kommer verksamheten att betalas från de nya myndigheternas anslag i statsbudgeten. Därmed kan en markant sänkning av industridepartementets koslnader för kommittéer förväntas ske.

Ett liknande förhållande föreligger inom jordbruksdepartementets verk­samhetsområde, där överföringen av miljödatanämndens (Jo 1974: A) verksamhet fiU en toxikologisk informationsservice har medfört en halve­ring av kommittéanslaget för budgetåret 1982/83.

 

Prop. 1981/82:150                                                    6

Elt annat skäl till användningen av konsulter är alt det många gånger kan StäUa sig ekonpmiskt mer fördelaktigt för slaten att tillfäUigl förslärka sin kompetens med kpnsultinsatser än all bygga upp en egen kompetens som det i längden kan vara svårt att nyttja fullt ut.

Jag vUl dock peka på att en viss andel av konsultationskostnaderna utgör ersättning till statliga myndigheter för t. ex. personalkostnader, databear­betningar eller annal biträde.

En faktor av vikt för kostnadsutvecklingen som den interdepartementala arbetsgmppen också har belyst är prisutvecklingen för konsulttjänster under de tre åren. Trots att det är svårt att göra mera exakta jämförelser meUan prisema på konsulttjänsterna - eftersom del ofta rör sig om hell ohka tjänster med mycket ohka omfattning och inom vitt skilda ämnesom­råden - visar genomgången på en kraftig höjning av timersättningen. En inte ovanlig prisintervaU budgetåret 1980/81 inom industridepartementets område synes vara 200-500 kr. per timme, men både lägre och högre ersättningar förekommer.

Som ett led i regeringens verksamhet med atl effektivera kommittéarbe­tet är det emeUertid av yttersta vikl all konsulter i fortsättningen engageras först när statsmyndigheternas egna resurser visar sig otillräckliga. Jag vill i sammanhanget erinra om att regeringen tidigare uttalat att i första hand statskontoret och riksrevisionsverket bör komma i fråga då behov av utredningsuppdrag inom deras kompetensområde uppkommer.

Regeringen har vidare genom en ändring i 5 § kommittéförordningen (1976:119, senaste lydelse 1982:37) ålagt alla kommittéer att snarast göra upp en plan för utredningsarbetet och ange den beräknade kostnaden för fuUgörandet av uppdraget. Det departement till vilket kommittén hör skall hållas underrättat om planeringen. På det sättet får departementen en avsevärt bättre möjlighet än tidigare att övervaka kommittéernas koslna­der. Som ytterligare elt led i effekliveringen av kommittéarbetet har depar­tementen i årets budgetarbete uppmanats all vidla en rad åtgärder för atl begränsa kostnadema för kommittéväsendet.

För att de statliga myndigheternas upphandling i princip skall bedrivas affärsmässigt skall de vid köp av varor pch tjänster m. m. följa bestämmel­serna i upphandlingsförordningen (1973:600, ändrad senast 1980:850). Att tiUämpa affärsmässiga principer vid upphandling av konsulttjänster torde bidra liU att håUa kostnadsutveckliingen för denna typ av tjänster under kontroll på samma sätt som sker vid annan upphandling.

Trols att upphandlingsförordningen gäller även för kommittéernas verk­samhet har något upphandlingsförfsrande i dess mening inle alllid ägt mm inom de kommittéer som arbetsgmppen har granskat.

För att öka kostnadsmedvetandel i både nuvarande och blivande kom­mittéer avser jag atl återkomma liU regeringen med förslag till hur man på lämpligt sätt bör styra kommittéernas upphandUng av konsulter.

 

Bilaga 3    Budgetdepartementet                                  7

Jag vill vidare hänvisa lill vad chefen för budgeldepartementet anför i årets budgetförslag (prop. 1981/82:100 bil. 2 s. 90) om den utbildning av anställda i kommittéväsendet som pågår. Syftet med ulbildningen är alt effeklivera kommittéarbetet.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag nu har anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1S82

 

 

 

Bilaga 4

Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmark­nadsdepartementets verksamhetsområde

 

 

 

Regeringens prop. 1981/82:150                                Bilaga 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande: statsrådet Eliasson

Anmälan til' slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

Inledning

Arbetslösheten är betydligt lägre i Sverige än i de flesta andra länder. Genom en aktiv arbetsmarknadspolitik har den bristande tillgången på lediga platser i stor utsträckning kunnat kompenseras av tillfälliga insatser för arbetslösa, främst i form av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsut­bildning.

Under innevarande budgetår har arbetsmarknadsläget varit sämre än under de närmasi föregående. Antalet arbetslösa uppgick i mars i år till 124000 (2,9 % av arbetskraften) vilket är 34000 fler än i mars månad föregående år. Vidare har antalet lediga platser sjunkit avsevärt.

Antalet sysselsatta i beredskapsarbeten har under budgetåret stegvis ökats. I mars månad 1982 sysselsattes drygt 53000 personer i sådana arbeten, vilket var 20000 fler än samma månad förra året. Enskilda bered­skapsarbeten har anordnats under innevarande budgetår enligl ell särskilt bemyndigande av regeringen. Utöver beredskapsarbeten har hittills anord­nats ca 4000 s.k. ungdomsplatser för arbetslösa 16-17-åringar för vilka statsbidrag utgår. Vidare var antalet personer i arbetsmarknadsutbildning i mars månad 1982 drygt 40000 vilket är 2000 fler än under samma fid år 1981.

Regeringen har också under innevarande budgetår vidtagit omfattande åtgärder för att främja sysselsättningen i byggsektorn. Offentliga investe­ringar för ca 800 milj. kr. har fidigarelagts och byggnadstillstånd har meddelats för flera större sjukhusbyggen.

Under budgetåret 1982/83 väntas arbelsmarknadsulvecklingen så små­ningom vändas till del bäitre. Den i höstas genomförda devalveringen och en internafionell efterfrågeökning kan förutses medföra en fortsatt ökning av vamefterfrågan på industrins exportmarknader, vilket så småningom också kommer all öka behovel av arbetskraft. En ökning av industrins sysselsättning kan bli märkbar före årsskiftet 1982—83.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har i skrivelse den 16 april 1982 - med hänvisning lill länsarbetsnämndernas aktuella redogörelser — framhållit att 1    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 4

 

Prop. 1981/82:150                                                                  2

samtliga länsarbetsnämnder räknar med en kraftigt ökad arbetslöshet efter en viss säsongmässig förbättring under sommaren 1982. AMS räknar med att efterfrågan på arbetskraft kommer att bli fortsall myckel låg under hela år 1982 och atl sysselsättningen totalt sett väntas fortsätta atl minska. Mot bakgmnd härav har AMS föreslagit vissa anslagsförslärkningar utöver vad som upptagits i årets budgetproposition. Jag återkommer strax till detta.

Arbelsmarknadsutsikterna inger oro. Både kortsiktiga, konjunklureUa faktorer och mer långsiktiga tendenser innebär risk för ökande obalans meUan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Del är en väsentlig arbets­marknadspolitisk uppgtft all underlätta för dem som drabbas av omställ­ningar atl la varaktiga arbeten i företag som har goda framtidsutsikter liksom alt förhindra atl den industriella expansionen hämmas av brist på arbetskraft.

Eft centralt mål för regeringens politik är full sysselsättning. Kraftfulla insatser bör därför vidtas för alt motverka arbetslöshet. Samtidigt måste emellertid hänsyn las till de rådande balansproblemen i ekonomin. Offent­liga sektorn måsle under nästa budgetår liksom f. n. växa långsammare än under 1970-talet, och de arbetsmarknadspoUtiska insatserna skall utformas så all de inle motverkar den angelägna strukturomvandlingen i näringsli­vel. För atl sysselsältningsmålet skall kunna upprätthållas varaktigt är det nödvändigt att företagen förmår la vara på de utvecklingsmöjligheter som finns.

Arbetsmarknadspolitikens cenlrala uppgift kommer liksom under inne­varande budgetår att bli all lösa arbelslöshelsproblemen inom ramen för de lediga platser som finns på arbetsmarknaden. Detta innebär att platsför­medlingen måste sättas i centrum för del arbetsmarknadspolitiska arbetet. Såväl arbetsgivarna som de arbetssökande bör vara beredda att ge avkall på orealistiska önskemål så all de lediga platser som finns kan passas ihop med de arbetssökande.

För att motverka arbetslöshet under vinterhalvåret 1982-83 kommer jag nu alt föreslå regeringen att ytterligare medel om I 370 milj. kr. anvisas för sysselsättningsskapande åtgärder. Av beloppet avser I 100 milj. kr. bered­skapsarbeten, 150 milj. kr. särskilda insatser för Norrbottens län, 60 milj. kr. s. k. ungdomsplatser, 50 milj. kr. för rådrumsbeställningar och 10 milj. kr. för särskilda åtgärder i Uppsala län.

Utsikterna inför nästa vinterhalvår pekar på en fortsatt försämring inom byggsektorn. Även om den negativa utvecklingen av bygginvesteringarna i viss utsträckning kan vägas upp av ökad reparations- och underhållsverk-samhel slår det klart att det också i år är angeläget att tidigarelägga stafliga investeringar för atl skapa ytterligare sysselsättning främst i skogslänen. Regeringen kommer därför all föreslå all 600 milj. kr. avsätts för tidigare-läggningar av statliga investeringa.r. Vidare höjs den särskilda ramen för allmänna samlingslokaler med 30 milj. kr.

Dessutom avser chefen för bostadsdepartementet, med vilken jag har samrått, all föreslå åtgärder inom bostadssektorn som kan beräknas med-

 

Bilaga 4    Arbetsmarknadsdepartementet                      3

föra alt byggnadsarbeten för ytterligare drygt en miljard kronor kommer fill stånd under del närmaste året. Det gäller främst möjligheter lill statliga lån för vissa slags reparationer i bostadssektorn samt elt bidrag till om­byggnad på 10000 kr. per lägenhet. Dessa olika åtgärder inom bostadssek­torn beräknas medföra utgifter på sammanlagt ca 200 milj. kr. för staten. Dämtöver har regeringen nyligen föreslagit förbättringar av lånemöjlighe­terna vid nybyggnad av stalsbelånade småhus, vilka beräknas medföra en ökning av investeringsvolymen med 2000 småhus eller ca en miljard kr. Dessutom vidgas det statliga stödet till kulturhistorisk bebyggelse. Jag övergår nu till att behandla de olika anslagen.

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

I årets budgetproposition har medelsbehovet under ifrågavarande anslag beräknats lUl 1680500000 kr. Därvid antogs att IIOOOO personer skulle komma alt deltaga i arbetsmarknadsutbildning varav 79000 i SÖ-kurser.

Jag vill innan jag går in på anslagsfrågorna redovisa en rapport den 29 mars 1982 som AMS gjort på uppdrag av regeringen och som redovisar fömtsättningarna för elt utökat resursnytljande inom arbetsmarknadsut­bildningen.

I rapporten redogör AMS bl. a. för de viktigaste orsakerna lill nedgången i antalet dellagare i arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1980/81. En viktig orsak till detta menar AMS var den medvetna sirävan från styrelsens sida att inrikta arbetsmarknadsutbildningen mol yrkesutbildning anpassad efter arbetsmarknadens behov dvs. mol de särskill anordnade AMU-kurserna vUkel medförde alt ulbildningen inom del reguljära skolvä­sendet minskade. Erfarenheterna visar också alt verksamheten inle med omedelbar verkan kan minskas eller utökas via förändringar i medelstill­delningen under pågående budgetår då AMU-kurserna lill stora delar är uppbyggda med relativt fasta resurser. En rad åtgärder har emellerlid vidtagits under det senaste året i syfte atl bättre kunna utnyttja AMU:s resurser. AMS framhåller därvid all planeringstekniken enligt del nya systemet med bas- och komplemenlbehov successivt har utvecklats. San­nolikt kommer della alt förbättra träffsäkerheten i planeringen och därmed öka möjligheten lill ett bättre resursutnyttjande.

Rapporten visar att AMS ambition när det gäller all utnyttja AMU:s resurser är myckel hög. Erfarenhelerna från de senaste åren visar dock all förändringar av kursutbudet kräver noggrann planering både på längre och kortare sikt. Jag räknar med att de vidtagna åtgärderna skall öka resursut­nyttjandet så att arbetsmarknadsutbildningen kan få den planerade omfatt­ningen.

1 skrivelse den 16 april 1982 har AMS med hänsyn lill den väntade arbetsmarknadssituationen bedömt atl arbetsmarknadsutbildningen behö­ver planeras för totalt 120000 deltagare under budgetåret 1982/83 eller

 

Prop. 1981/82:150                                                    4

10000 fler än vad som beräknades i årets budgetproposition. Antalet deltagare per månad skulle då enligt AMS genomsnittligt kunna uppgå till 43000 dvs. ca 5000 fler än under innevarande budgetår.

AMS begär vidare bemyndigande atl med parternas medverkan göra en särskild satsning i form av brislyrkesutbildning inom det Verkstadstekniska områdel. Syftel är atl förebygga sådana flaskhalsproblem som kan upp­komma vid en konjunktumppgång. För att della skall komma igång på kort tid begär AMS bemyndigande alv. få anställa högst 15 personer under i första hand tre månader. För denna satsning hemställer AMS vidare alt få tillämpa ett utbildningsbidrag om 280 kr./dag (motsvarande 35 kr./tim.) och bekosta detta samt utökade kurskostnader med förväntade reservationer på berörda anslag. AMS beräknar alt utgifterna för utbildningsbidrag för ytterligare 10000 dellagare uppgår lill 190 milj. kr.

För egen del anser jag att AMS förslag att utöka bristyrkesutbildningen bör genomföras i syfte all lösa flaskhalsproblem inom verkstadsindustrin i samband med en konjunklurförbällring. Tillgången på yrkesutbildad ar­betskraft i en konjunkturuppgång är av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av arbetskraftseflerFrågan. På detta säll skapas utrymme också för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Inle minsl för kvinnor torde en sådan utbildning få betydelse då efterfrågan på arbets­kraft åter ökar. Jag förordar därför alt AMS för hösten 1982 får planera för i genomsnitt 3000 platser mer än vad jag beräknat i årets budgetproposi­tion. Genom den förväntade förbättringen av sysselsättningen under våren 1983 får AMS emellertid inrikta sina planer på en lägre volym under den andra delen av budgetåret så atl den totala omfattningen under budgetåret kan ske inom ramen för anslagna medel. Skulle del visa sig atl AMS även för våren 1983 behöver planera för en högre volym har jag för avsikt alt återkomma i denna fråga tidigt under hösten 1982.

Jag kan däremot inte biträda AMS förslag om ell högre utbildningsbidrag för den som genomgår bristyrkesutbildning. Enligl min uppfattning måste en vidareutbildning av anställd personal redan med nuvarande bidrag framstå som fördelaktig också för företagen. AMS begäran av ytterligare personalresurser kan jag inle tillstyrka.

AMS har också begärt en höjning av bidraget för utbildning vid permit-terings- och uppsägningshol från 20 till 35 kr. per timme under 960 limmar. Enligl AMS bör slödel avgränsas lill företag inom tillverkningsindustrin.

Vidare har riksdagen genom beslul (AU 1981/82:21, rskr 1981/82:216) givit regeringen möjlighet all höja ifrågavarande bidrag t. o. m. utgången av år 1982.

Jag anser dock alt denna fråga bör anslå lill efter sommaren då utveck­lingen av industrikonjunkturen bäitre kan bedömas. Jag kan därför behöva återkomma till regeringen härom.

AMS har i en särskild skrivelse den 16 april 1982 om åtgärder för ungdomar bl.a. framhållit betydelsen av all kunna utnyttja både arbets­marknadsutbildning och beredskapsarbete effeklivl. AMS framhåller alt

 

Bilaga 4    Arbetsmarknadsdepartementet                      5

en allt större del av de arbetslösa ungdomarna redan har gymnasieutbild­ning. De som har genomgått icke yrkesinriktad utbildning eller helt saknar gymnasial utbildning har dock behov av att få genomgå arbetsmarknadsut­bildning. Erfarenhelerna av de nuvarande lillträdesreglerna har dock visat att de särskilda villkoren som gäller för 18—19-åringar har försvårat an­vändningen av arbetsmarknadsutbildningen för denna grupp. AMS fram­håller vidare all del utbildningsbidrag om 75 kr./dag som idag ulgår till ungdomar under 20 år inle i tillräcklig grad kan slimulera utbildningslrötta ungdomar till utbildning.

AMS föreslår därför atl arbetsmarknadsutbildningen öppnas för ungdo­mar i åldern 18-19 år på samma villkor som för vuxna, dvs. ulan begränsa­de fiUträdesvillkor och med samma utbildningsbidrag som för vuxna.

F. n. gäller atl arbetsmarknadsutbildning kan beviljas ungdomar i åldern 18-19 år som antingen uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd eller har varit arbetssökande genom arbetsförmedlingen i minsl tre måna­der. Vidare skall möjligheten lill utbildning i gymnasieskolan först ha prövats. Jag vidhåller min uppfattning att en gymnasial utbildning ofta är den lämpligaste lösningen även för arbetslösa ungdomar som fyllt 18 år. Därempt finner jag del angeläget atl begränsa den nuvarande "kvalifika­tionstiden" om tre månader för de ungdomar som inte uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd. Jag avser därför all senare föreslå rege­ringen en regeländring härvidlag.

Ungdomar under 20 år som genomgår arbetsmarknadsutbildning får i allmänhet en dagpenning om 75 kr. vilket är samma belopp som det kontanta arbetsmarknadsstödet. För dem som har försörjningsplikt mot bam är dagpenningen 155 kr. Med hänsyn till det ålgärdsprogram för ungdomar upp till 21 års ålder som riksdagen nyligen, fattade beslul om (AU 1981/82:21, rskr 1981/82: 216) och som f. n. bereds inom regeringskan­sliet kan jag inte biträda AMS förslag om en höjning av utbildningsbidraget till samma nivå som för vuxna dvs. 155 kr. Däremot finner jag del rimligl att dagpenningen vid arbetsmarknadsutbildning för ungdomar i åldern 18-19 år likställs med den ersältning som lämnas lill 16-17-åringar som har ungdomsplals. Jag förordar därför atl dagpenningen för ungdomar i åldern 18-19 år får höjas till 85 kr. Jag räknar med alt utgifterna härför kan läckas av den under innevarande budgetår beräknade reservationen under ansla­get B 3. Bidrag till arbetslöshetsersällning och utbildningsbidrag.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna den av mig förordade höjningen av dagpenningen i utbildningsbidraget för ungdomar under 20 år.

 

Prop. 1981/82:150                                                              6

B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder

I årets budgetproposition beräknades för sysselsättningsskapande ålgär-der ett medelsbehov av 2229 150000 kr., varav bl. a. I 899500000 kr. för delprogrammet Beredskapsarbeten och 10000000 kr. för delprogrammet Industribeställningar. Av medlen för delprogrammet Beredskapsarbeten beräknades 200 milj. kr. behöva utnyttjas för omställningsbidrag enligt särskild förordning (1981:549) i samband med större driflinskränkningar i företag. Med hänsyn lill bl.a. de olika besparingsåtgärder som samtidigt föreslogs beräknade jag att medlen skulle räcka lill 4,5 milj. dagsverken i beredskapsarbeten.

AMS har i skrivelse den 16 april 1982 hemställt att ytterligare medel anvisas för sysselsättningsskapande åtgärder under budgetåret 1982/83 utöver vad som beräknades i budgetpropositionen. Beträffande bered­skapsarbetena har AMS redovisat två alternativa kalkyler för medelsför-bmkningen. Enligt det första alternativet skulle sammanlagt åtta miljoner dagsverken å 510 kr. under budgetåret kosta sammanlagt 4080 milj. kr., vilket innebär atl 2391 milj. kr. skulle behöva anvisas utöver vad som beräknas i budgetpropositionen. AMS har som grund för denna kalkyl fömtsatt att arbetenas fördelning på skilda ändamål och huvudmän förblir ungefär densamma som under innevarande budgetår. Som elt andra alter­nafiv har AMS beräknal kostnadseffekterna av en angelägen ökning av andelen invesleringsarbeten, vilken enligt AMS kan uppnås genom bl.a. en höjning av tilläggsbidraget för sådana arbeten från 15 % lill 30 % av underlaget. Om investeringsarbetenas andel av 8 milj. dagsverken höjs fill en fjärdedel beräknas den genomsnittliga dagsverkskostnaden för alla be­redskapsarbeten bli 585 milj. kr., varigenom medelsbehovet för bered­skapsarbeten totalt sett ökar till 4680 milj. kr., eller 2991 milj. kr. utöver vad som beräknades i budgetproijositionen.

Med hänsyn till del ytterst ansträngda budgetläget är jag inle beredd att föreslå all AMS yrkande om medel för beredskapsarbeten tillmötesgås fullt ut. Jag förordar för min del ytterligare 1 100 milj. kr. avsätts för beredskapsarbeten. En fortsatt hög arbetsmarknadspolifisk beredskap är dock nödvändig och den finansfullmakt som står fill regeringens förfogan­de gör det möjligt att med kort varsel anvisa medel som behövs för extra arbelsmarknadspolitiska insatser.

Jag har vidare erfarit all under perioden 1982-1985 kommer 1450 bygg­nadsarbetare från kraftverksbyggena i Forsmark alt lämna verksamheten där. Under år 1982 med början under maj månad beräknas 700 personer att friställas. Jag kommer därför all föreslå regeringen att Uppsala län priori­teras vid tidigardäggningar av statliga byggen. Jag kommer vidare alt föreslå regeringen att 10 milj. kr. under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder avsätts för att i Uppsala län kunna utföra kpmmunala och enskilda byggprojekt som beredskapsarbeten. De projekt som avses kommer de tre nordupplandskommuherna Östhammar, Tierp och Älvkarleby lill del.

 

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet                       7

Jag har i årets budgetproposition anmält för riksdagen atl jag senare kommer atl föreslå regeringen alt en högsta gräns för bidragsunderlagel för dagsverkskoslnaden vid beredskapsarbete sätts lill 3000 kr. Förslaget ingår i regeringens besparingsprogram för budgetåret 1982/83.

Investeringsarbetena spelar i Norrbollens län en mycket väsentlig roll i arbelslöshetsbekämpande syfte. De har bidragit till atl förbättra förutsätt­ningarna för näringslivets expansion genom den inriktning som varit all förslärka infrastmkturen och bygga ut samhällsservicen. En begränsning av den totala dagsverkskostnaden skulle för Norrbollens del medföra svårigheter att starta nödvändiga projekt. Med tanke på de särskilda insat­ser som nu är nödvändiga, i första hand i malmfälten, kommer jag därför all senare föreslå regeringen vissa justeringar vad gäller den högsta grän­sen för bidragsunderlaget för dagsverkskostnaden vid beredskapsarbete vad gäller i Norrbottens län och övriga landel. Justeringen kommer atl göras så all den i budgetpropositionen angivna besparingen kommer att bestå.

AMS har föreslagil en generell höjning av tilläggsbidragel för kommuna­la beredskapsarbeten under budgetåret 1982/83. Jag är inle beredd att tillstyrka delta. Möjligheten atl, i vissa regioner, höja lilläggsbidraget för investeringsarbeten finns redan idag och den möjligheten kvarstår även under nästa budgetår.

AMS har vidare pekat på att behovel av rådmmsbeslällningar kommer att bli förhållandevis stort även under del kommande budgetåret och beräknar därför, utöver i budgetpropositionen angivna 10 milj. kr., ell ytterligare medelsbehov om 50 milj. kr. för indusiribeställningar. Jag föror­dar i likhet med AMS att anslagsposten för indusiribeställningar las upp med sammanlagt 60 milj. kr.

Behovet av särskilda åtgärder för att främja ungdomars sysselsättning

Den allmänna försvagningen av arbetsmarknadsläget under den gångna hösten och vintem har i hög grad drabbat ungdomarna. Ungdomsarbets­lösheten nådde under hösten den högsta nivå som någonsin registrerats i arbetskraftsundersökningarna. Arbetslösheten bland ungdomarna har där­efter minskat fill följd av en stark prioritering av de arbelsmarknadspolitis­ka åtgärderna för ungdomar.

Under loppet av första kvartalet i år har således ungdomsarbetslösheten minskat från 9,4 % i januari till 6,4 % i mars samtidigt som antalet ungdo­mar i beredskapsarbete har ökat.

För åldersgmppen upp lill 20 år uppgick den relafiva arbetslösheten i mars månad till 9 % vUket motsvarar 18200 personer. Samtidigt var 20000 ungdomar i denna åldersgrupp sysselsatta i beredskapsarbete och 3 300 ungdpmar i åldern 18-19 år deltog i arbetsmarknadsutbildning.

Enligt arbetskraflsundersökningar uppgick antalet arbetslösa 20-24-åringar i mars till 23 100 eller 5,3 %. Molsvarande siffra för etl år sedan var

 

Prop. 1981/82:150                                                                  8

3,8 %. I beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning deltog 27600 personer i denna åldersgrupp.

Som jag tidigare har anfört väntas dock inte eftertVågan på arbetskraft stiga nämnvärt förrän tidigast under våren 1983. Betydande insatser kom­mer därför även fortsättningsvis alt krävas och då särskilt för ungdomarna.

AMS har i skrivelse den 16 april 1982 särskilt framhållit svårigheterna för ungdomar över 18 år alt få arbele. AMS understryker vikten av att både arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete kan användas för denna grupp.

Beträffande beredskapsarbete framhåller AMS att de enskilda bered­skapsarbetena för ungdomar under 25 år bör bibehållas. Med den omfatt­ning av beredskapsarbete, som jag har beräknal för budgetåret 1982/83, utgår jag från att antalet sysselsatta ungdomar skall kunna bibehållas på nuvarande nivå. Jag avser vidare all föreslå regeringen att enskilda bered­skapsarbeten för ungdomar får fortsätta enligt de föreskrifter som f. n. gäller även under hösten och vintern 1982-83.

Jag förutsätter vidare alt AMS vid fördelning av medel för beredskapsar­beten prioriterar orter med särskilt besvärande arbetsmarknadssituation för ungdomar och i synnerhet för unga kvinnor.

Efter del att överenskommelse träffats mellan regeringen och arbets­marknadens parter infördes i januari i år bidrag lill ungdomsarbelsplatser för 16-17-åringar. Verksamheten skulle ses som ell komplement till sko­lans insatser för all dämpa den under hösten stigande arbetslösheten för främst 17-åringar.

Riksdagen har genom godkännande av arbetsmarknadsutskottets betän­kande (AU 1981/82: 21, rskr 1981/82: 216) redan givit sitt medgivande till en förlängning av denna verksamhet vid sidan av skolans yrkesintroduktion.

Även AMS anser alt verksamheten med ungdomsplalserna bör få fort­sätta. AMS menar dock alt införandet av ungdomsarbetsplatserna har gjort yrkesinlroduklionens ställning oklar och att det uppstått svårigheter för skolan atl utöva sitt uppföljningsansvar. För både ungdomarnas och ar­betsgivarnas del kräver ungdomsarbetsplatserna kontakt med två myndig­heter vilket framslår som byråkratiskt och skaparen rad onödiga problem. AMS anser därför all ansvaret för ungdomsarbetsplalserna i fortsättningen bör handhas av skolan.

Mot bakgrund av de erfarenheter som hittills vunnits i samband med utnyttjandet av ungdomsplalserna föreslår jag efter samråd med statsrådet Tilländer alt ansvaret för ungdomsplatserna flyttas över till skolan. Jag förutsätter därvid att de lokala planeringsråden kommer atl följa verksam­heten. Med beaktande av de bedömningar som f. n. kan göras har jag preliminärt beräknat 60 milj. kr. för ungdomsplatser. Jag förutsätler alt kommunernas behov av medel för denna uppföljande verksamhet därvid också blir tillgodosedda. Del bör ankomma på regeringen att utforma de närmare föreskrifterna härom.

 

Bilaga 4    Arbetsmarknadsdepartementet                              9

Vidare avser jag att inom kort föreslå regeringen atl de medel för ungdomsplatser som kommer att kvarstå vid slutet av budgetåret, skall få användas för förlängning av de nu pågående ungdomsplatserna på så sätt att de ungdomar som senast den 15 maj 1982 tillträtt en ungdomsplats får fortsätta densamma upp till högst 6 månader.

Denna nya uppgift för skolan atl anvisa ungdomsplatser bör ses som ett led i skolans uppföljningsansvar alt stegvis förbereda och underlätta ung­domars inträde på arbetsmarknaden. Samtidigt kan anknytningen till sko­lan underlätta inslag av utbildning eller övergång till utbildning inom gym­nasieskolans ram. Del är enligt min mening viktigl atl utbildning sätts i första mmmet för ungdomar under 18 år. Det normala bör vara att en ungdom som anvisas ungdomsplals skall ha genomgått yrkesintroduktion eller någon utbildning i gymnasieskolan.

Överföringen av systemet med ungdomsplatser för 16-17-åringar lill skolans uppföljningsansvar bör också ses som etl led i det åtgärdsprogram, innebärande att alla ungdomar upp tiU 21 års ålder kan erbjudas utbildning eller arbele, som riksdagen genom godkännande av arbetsmarknadsutskot­tets betänkande (AU 1981/82:21, rskr 1981/82:216) har beslutat om. Della kräver en översyn av de medel som står till förfogande inom både arbets-marknadspoUtikens och ulbildningspolifikens område. Jag har i denna fråga haft samråd med statsrådet Tilländer och en helhetslösning kommer atl presenteras för regeringen så snart som möjligt.

Den nya uppgiften för kommunerna kräver särskilda lagbestämmelser. Ett förslag till lag om ändring i skollagen (1962:319) har upprättals inom arbetsmarknadsdepartementet. Jag har i denna fråga samrått med statsrå­det Tilländer. Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som underbUaga 4:1.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels all antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag lill

1.       lagom ändring i skollagen (1962:319),
dels alt

2.        lill Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1982/83 ut­
över vad som föreslagils i prop. 1981/82:100, bil. 15, under tolfte
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag om 1 220000000 kr.

Bil. Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län

Inget annat län har en så ogynnsam sysselsältningssituation som Norr­botten. Antalet arbetslösa och sysselsatta i beredskapsarbeten ligger långt över riksgenomsnittet. Den industri som finns har delvis drabbats av stmkturproblem.

Ca 70 % av länels industrisysselsättning finns inom gruv-, järn- och skogsindustrin, dvs. inom branscher med stora problem. Sysselsättningen

 

Prop. 1981/82:150                                                   10

inom byggnads- och anläggningssektorn minskar och den tidigare kraftiga sysselsättningsökningen inom den offentliga sektorn har i del närmaste upphört.

Anställningsstopp har under de senaste åren rått vid länels basindu­strier. LKAB och SSAB har underrättat länsarbetsnämnden om all de fillsammans har en övertalighel om ca I 700 personer. LKAB förhandlar med de fackliga organisationerna om varsel om uppsägning av ytterligare 900 arbetstagare.

I mars 1982 fanns det 9740 kvarstående arbetslösa i länet, 4780 i bered­skapsarbete Pch drygt 3400 i aibelsmarknadsutbildning. Totalt var det 17950 personer som saknade fotfäste på arbetsmarknaden. Detta är ca 2 100 fler än vid motsvarande tidpunkt år 1981. .,

Trots de betydande insatser scm gjorts för alt främja sysselsättningen i Norrbplten anser jag det motiverat att särskilda medel anvisas för ytterli­gare sysselsättningsskapande åtgärder i länet. För alt mildra sysselsätt­ningsproblemen föreslår jag därför alt en särskild medelsram inrättas för Norrbollens län. 150 milj. kr. bör därför ställas tUl regeringens förfogande för statliga bidrag lill särskilda insatser i länet. Malmfältskommunerna Gällivare och Kiruna saml Pajala kommun bör prioriteras vid medelstill­delningen.

Dessa medel bör vidare anvisas, utöver, de särskilda regionalpolitiska medel som föreslås i den regionalpolitiska propositionen (prop. 1981/ 82: 113) som nyligen överiämnals lill riksdagen.

Medlen skall disponeras av regeringen och ansökan om medel skall ställas fill länsarbetsnämnden i länet, som tillsammans med länsstyrelsen skall göra en bedömning av projektets livskraft och sedan med eget yttran­de överlämna ansökningen lill regeringen. Regeringen bör också ha möjlig­heten all själv initiera användningen av medlen för visst ändamål. Det är viktigt atl de bedömningar som görs av de regionala myndighetema tar hänsyn lill objektets lämplighet och sysselsättningsskapande åtgärder så­väl på kort som på lång sikt. Projekt som stimulerar sysselsättningen på lång sikt bör prioriteras.

Efter samråd med chefen för industridepartementet anser jag vidare all dessa medel i första hand bör användas för investeringar inom industri-, mineral- och energisektorerna, men även insatser för turistnäringen bör kunna göras. Bidrag bör även kunna ges lill projektering av kommunala objekt, vilka beräknas kunna tidigareläggas av sysselsätlningsskäl.

Inom ramen för regeringens prövning bör det också vara möjligt all exempelvis kunna pröva framställningar om ytterligare medel för projekt i glesbygd och projekt för nyföretagande och företagsutveckling.

För atl säkerställa lönsam verksamhet i de med stafliga stöd uppförda kommunägda verksamheterna är del viktigt att kommunerna gör en nog­grann ekonomisk analys av de föreslagna projekten. Länsslyrelsen eUer den regionala utvecklingsfonden bör kunna medverka i detta arbete.

 

Bilaga 4   Arbetsmarknadsdepartementet                      11

Bidraget bör kunna kombineras med annal statligt slöd såsom l.ex. statsbidrag lill beredskapsarbete och regionalpolitiskt slöd. Som huvudre­gel bör gälla all det sammanlagda statliga stödet utgår med högst 75 % av kostnadema.

Medlen bör kunna disponeras för investeringar som påbörjas före ut­gången av budgetåret 1983/84.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt fill Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbollens län för budgetåret 1982/83 under tolfte huvudtiteln anvisa elt reserva­tionsanslag om 150000000 kr.

C 3 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Som jag har redovisat i prop. 1981/82: 125, bil. 7, med anmälan om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1981/82 har utgifterna för programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsätt­ning, delprogrammet Anställning med lönebidrag, överstigit för ändamålet anvisade medel. Därför föreslogs ytterligare 355 milj. kr. lill lönebidrag för innevarande budgetår.

Vad gäller frågan om en anslagshöjning för budgetåret 1982/83 avser jag alt föreslå regeringen atl återkomma längre fram när de faktiska utgifterna bättre kan bedömas. Därvid kan också beaktas det medelsbehov som kan uppstå lill följd av insatser för arbetshandikappade som friställs från Öre­sundsvarvet AB i Landskrona.

 

Prop. 1981/82:150                                                                 12

Underbilaga 4:1

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs i fråga orn skollagen (1962: 319)' dels att 2 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i lagen skall införas en ny paragraf, 9 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§-

Varje kommun skall

a) sörja för undervisningen av barn

grundskola,

b)  främja åtgärder i syfte all be­reda ungdom undervisning i gymna­sieskola ävensom

c)   i övrigt vårda skolväsendet i kommunen, såvitt ej handhavandet därav ankommer på annan.

 

b)   bedriva uppföljande stiidie-och yrkesorientering och vidta and­ra åtgärder till stöd för ungdomar som inte har fy Ut arton år och som efter avslutad grundskola inte ge­nomgår UtbUdning eller har jäst an­stäUning,

c)   främja åtgärder i syfte att bere­da ungdom undervisning i gymna­sieskola ävensom

d)    i övrigt vårda skolväsendet i
kommunen, såvitt ej handhavandet
därav ankommer på annan.

9a§

Skolstyrelsen skall ha hand om förvaltning och verkställighet inom det område som avses i 2 § h). i den mån dessa uppgifter inte tillkom­mer någon annan enligt bestäm­melser som regeringen meddelar eller enligt beslut som avses 13 kap. 14 § kommunallagen (1977:179).

Skolstyrelsen skall fullgöra de uppgifter som följer av särskilda fö­reskrifter om statligt bidrag till åt­gärder för utbildning och arbete åt ungdomar under arton år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Lagen omtryckt 1970: 1026. Senaste lydelse 1975: 159.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

Bilaga 5

Sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsdepartementets verksamhetsområde

 

 

 

Regeringens prop. 1981/82:150                            Bilaga 5

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET              PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-04-22

Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1982/83 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

Bostadsförsörjning m. m.

1   Sysselsättningsskapande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Inledning

Som jag framhöU i årets budgetproposifion (prop. 1981/82:100 bil. 16) har bostadspolitiken tidigare i hög grad varit inriktad på nyproduktion av bostäder. De bostäder som vi kommer att bmka om tio eller tjugo år är till allra största delen redan byggda. Ett gmndläggande drag i 1980-talets bostadspolitik blir därför enligt min mening att bygga om, underhålla och bättre förvalla de bostäder som redan finns samtidigt som man vidtar olika åtgärder för att spara energi. Självklart behövs också en nyproduktion av bostäder.

En betydande ökning av byggnadsverksamheten i form av ombyggnader och underhåll har skett under 1970-talet. Framför aUt beroende på energi­sparverksamheten ökade ombyggnadsinvesteringarna kraftigt de sista åren på 1970-talet. Bostadsbeståndets ålderssammansättning har vidare med­fört atl omfattningen av underhållet stadigt har ökat. Detta har gjort alt den totala byggproduktionen i bostadssektorn mätt i fasta priser trots nedgång­en av nybyggandet var av samma omfattning år 1980 som i början på 1970-talet. Ombyggnader och reparationer av bostäder har härigenom fått en sådan omfattning att de är av största vikt för sysselsättningen och produk­tionen i byggbranschen.

Vi måste i framlider, sträva efter att utnyttja bostadsbeståndet och andra samhällsresurser mer effektivt. Del finns i dag elt omfattande behov av ombyggnad och uppmstning av omoderna och halvmoderna lägenheter. Det stora behovet av förnyelse dokumenteras bl. a. av stadsförnyelsekom­mittén i betänkandet (SOU 1981:99) Stadsförnyelse och bostadsförbätt­ring. Enligt kommittén är det bestånd som behöver förnyas så stort all, trots ökade insatser, endast en mindre del kommer alt beröras under en tioårsperiod. Kommittén understryker vidare atl även behovet av under-1    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 5

 

Prop. 1981/82:150                                                    2

håll och mindre förbättringar ökar starkt trots att ombyggnaderna förut­sätts öka.

Behovet av insatser i bostadsbeståndet i framtiden är motiv för att noggrant följa utveckUngen av den svenska byggnadsindustrins produk­tionskapacitet. Det finns även skäl. att påpeka att vid en given ekonomisk volym ombyggnads- och förbättringsverksamheten ger fler arbetstillfällen än nybyggnad.

TUlgängUga uppgifter tyder på att den totala byggproduktionen kommer att minska under år 1982. Bostadssektorn utgör en viktig del av del totala byggandet och har de senaste åren svarat för ca 40% av byggproduk-fionen. Del finns emellertid f.n. skäl att befara all denna verksamhet nu stagnerar och minskar särskilt under den senare delen av år 1982 om inga åtgärder vidtas. En sådan utveckling skulle leda till en ytterligare nedgång av den totala produkfionen och sysselsättningen i byggandet.

Mot bakgmnd härav och med hänsyn fill den stora enighet som råder om behovet av ökade insatser i bostadsbeståndet kommer jag i det följande alt föreslå åtgärder för att sfimulera ombyggnader och underhåll i bosläder. Förslagen skall ses som tillfälliga åtgärder med syfte alt främst motverka den hotande nedgången i byggandet vintern 1982/83. Först vUl jag emeller­tid för riksdagens kännedom redovisa min syn på hur den fortsatta bered­ningen av vissa stadsförnyelsefrågor bör bedrivas.

Den fortsatta beredningen av frågoi' om stadsförnyelse

När jag efter regeringens bemyndigande tUlkallade sladsförnydsekom-mittén (Bo 1979:04) angav jag som en huvuduppgift för kommittén att behandla frågor om stadsförnyelsens lämpliga inriktning och omfattning på kort och lång sikt. I direkfiven sägs bl.a. atl förnyelsen bör öka i omfatt­ning men att den bör ske i varsammare former än fidigare. Man bör också visa större respekt för den befintliga miljöns kvaliteter och för de boendes önskemål. Betydelsen av alt få bo kvar i sitt hus eller bostadsområde betonas särskUt. Kommittén skulle också komma med förslag som under­lättade genomförandet av stadsförnyelsen.

Kommittén har nyligen lämnat ell första betänkande (SOU 1981:99) Stadsförnyelse och bostadsförbättring. I betänkandet redovisas vissa över­väganden om bostadsbeståndets förnyelse under 1980-lalet. Förslag läm­nas tiU ändringar av bl. a. byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1981:873) och bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, änd­rad senast 1982:30) som syftar till alt underlätta en varsam ombyggnad av bostadshus. Betänkandet remissbehandlas f. n. Jag har för avsikt atl så fort som remissbehandlingen är avslutad överväga kommitténs förslag, inle minst med hänsyn till den stimulanseffekt som de kan få för ombyggnads-verksamheten. Ett annat viktigt skäl härför är att man måste ta fillvara alla möjligheter att förenkla och underlätta verksamheten. Beredningen inom departementet kommer därför att ske med den inriktningen alt en proposi­tion skaU läggas fram för riksdagen för behandling under nästa riksmöte.

 

Bilaga 5    Bostadsdepartementet                                   3

Standardkraven vid ombyggnad

Stadsfömyelsekommiltén anser atl del bör ställas krav på en ökad varsamhet vid ombyggnad. I begreppet varsamhet ligger enligl kommittén bl.a ett krav på atl man skall ta lill vara befintliga resurser. Kommittén anför alt det är viktigt all ombyggnadsverksamhelen präglas av ett medve­tande om den äldre bebyggelsens rent tekniska kvaliteter och en respekt för det byggnadskunnande som ofta kommer till uttryck i äldre hus.

Jag delar helt kommitténs uppfattning atl de värden och kvaliteter som finns i bebyggelsen måsle las lill vara vid ombyggnader. Såväl ekonomiska som miljömässiga skäl talar för detta, liksom hänsynen lill dem som an­vänder byggnaden. En gmndläggande utgångspunkt vid all ombyggnad bör vara all utnyttja den befintliga resursen effektivt. Man bör inte vidla mer omfattande åtgärder än som behövs med hänsyn till de funktionella och tekniska krav som enligt byggnadsstadgan måste ställas på en byggnad. Ell effektivt utnyttjande av befintliga resurser innebär bl.a. att man så långl möjligt skall bevara eller återanvända befintliga inredningar, ytskikt, plan­lösningar m.m. Elt sådanl krav bör dock inte uppfattas som absolut. Självfallet måsle det vara möjligt att göra en avvägning mellan den befint­liga byggnadens kvaliteter i fråga om material och utförande, å ena sidan, och, å den andra, den mer praktiska utformning som kan följa med att moderna material och inredningar används. Även faslighelsekonomiska hänsyn måste kunna las, särskill till behovet av framlida underhåll. Samti­digt är det dock viktigt alt inle enbart de båda sistnämnda faktorerna, som ofta sker i dag, i stor utsträckning får styra innehållet i ombyggnadsverk­samhelen. En ökad medvetenhet hos fastighetsägarna om bebyggelsens kvaliteter måste eftersträvas.

Kommittén har föreslagil att vissa generella åtgärder vidtas i detta syfte inom ramen för byggnadslagstiftningen. Vissa åtgärder är dock möjliga all vidta även inom det statliga bostadsfinansieringssyslemet. En åtgärd är all begränsa möjlighetema atl få slafiigt finansieringsstöd för ombyggnad av bostadshus så att bostadslån inte kan erhållas för sådana ombyggnader som leder tiU en standard som är högre än normal standard vid nybyggnad. Den nuvarande möjligheten att få statligt stöd även till ombyggnader som leder till en högre standard än vid nybyggnad bör således upphöra. En annan åtgärd som kan vidtas är all komplettera nuvarande förutsättningar för statliga ombyggnadslån med ett krav på atl befinfiiga kvaliteter hos huset tas tUl vara vid ombyggnad.

Enligt min mening bör åtgärder redan nu vidtas inom bostadsfinansie­ringssyslemet i syfte atl uppnå en ökad varsamhet vid ombyggnader, särskiU vid ombyggnader av bostadshus. Jag förordar därför alt den nuva­rande möjligheten atl få bostadslån för sådana ombyggnader som leder fill högre standard än vid nybyggnad upphävs. I fortsättningen bör gäUa som en lånefömlsättning alt lägenhetens standard efter ombyggnaden inte får

 

Prop. 1981/82:150                                                    4

översliga normal standard i nybyggda lägenheter. Vidare förordar jag alt det som en ny lånefömlsättning uppställs krav på hänsynstagande till befintliga kvahteter hos huset.

Huruvida tillräcklig hänsyn i det särskilda fallet tas till befintliga kvali­teter är en fråga som i första hand måsle bedömas av kommunen med beaktande av bl.a. de krav som ställs i byggnadsstadgan. Förmedlingsor­ganet bör i sitt yttrande över ansökan om bostadslån för ombyggnad särskih ange om befintliga kvaliteter enligt dess bedömning las lill vara på ett tiUfredsställande sätt.

De ändringar i fömlsättningarna för statliga ombyggnadslån som jag nu har föreslagit bör träda i kraft den 1 juli 1982. De nya reglerna bör dock inle tillämpas i sådana ärenden i vilka bostadslån eller, i fall byggnadslov krävs, byggnadslov för ombyggnaden har sökts före ikraftträdandet.

I detta sammanhang vill jag ta upp frågan om lån för underhållsåtgärder som utförs i samband med ombyggnader. Från några håll har nämligen uppgetts att ombyggnader i vissa fall görs onödigt ingripande för alt den byggande skall kunna få bostadslän även för eftersatt underhåll. Bostads­lån kan beviljas för sådana löpande underhållsarbeten som är direkt föran­ledda av andra arbeten för vilka lån kan beviljas. Enligl bostadsstyrelsens föreskrifter får vid en mera fullständig ombyggnad eftersatt underhåll räknas in i låneunderlaget om underhållet måste utföras i samband med ombyggnad för alt ge helheten ell gott och varaktigt resultat. Vid mindre omfattande ombyggnader eller ombyggnader i etapper är endasl sådanl underhåU som är betingat av åtgärderna i övrigt låneberälligande. Om gränsen mellan underhåll och ombyggnad är svår att fastställa anger slutli­gen styrdsens föreskrifter atl bedömningen inle skall vara restriktiv.

Enligt min mening är gällande föreskrifter väl avvägda. Det av mig nyss förordade kravet på varsam ombyggnad som förutsättning för bostadslån är inte avsett att inskränka möjligheten alt bevilja bostadslån för underhåll i samband med ombyggnad.

Avslutningsvis vill jag redovisa min syn på hur förslaget om krav på varsam ombyggnad som låneförutsättning påverkar bestämmandel av panlvärdel. Enligl gällande regler bestäms panlvärdel med utgångspunkt i pantvärdet för en motsvarande nybyggnad, dock lägst fill del belopp som motsvarar låneunderlagel. Enligt bostadsstyreisens föreskrifter skall avvi­kelser från resultatet för en motsvarande nybyggnad som har väsentlig betydelse för byggnadens funktion föranleda reduktion av nybyggnads-pantvärdet. Vid begränsade ombyggnader gäller särskilda föreskrifter för bestämmande av panlvärdel. Milt förslag om krav på varsam ombyggnad som en fömtsättning för bostadslån torde inte leda fill lägre pantvärden vid ombyggnad än f. n., eftersom det inte lar sikte på sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för byggnaden.

 

Bilaga 5    Bostadsdepartementet                                    5

Ändrade regler för finansiering av till- och påbyggnader

Enligt gäUande regler får bostadslån lämnas för ny- eller ombyggnad av hus fill den del det i färdigt skick innehåller utrymmen för bostadsändamål eller sådana utrymmen för annat ändamål (lokaler) tUl vilka hänsyn las vid beräkning av låneunderlagel. För nybyggnad och ombyggnad gäller skUda finansieringsvillkor i vissa avseenden. De väsenfiigasle skiUnaderna är all s.k. produktionskostnadsanpassad belåning kan medges vid nybyggnad men inte vid ombyggnad och att s. k. uppskjuten amortering fillämpas för lån för nybyggnad.

Enligt bostadsstyrelsens föreskrifter skall tillbyggnad anses som om­byggnad. Stadsförnyelsekommittén har föreslagit att såväl tiUbyggnader som påbyggnader som har samband med andra fömyelseåtgärder i etl hus eller ett bostadsområde skaU ges samma finansieringsvillkor som gäller för nybyggnad.

För sammanhangets skull vill jag redovisa atl jag delar stadsförnyelse­kommitténs uppfattning att tUl- och påbyggnader av hus i ett bostadsområ­de kan utgöra ett angeläget inslag i förnyelsen och all jag anser alt starka skäl talar för alt kommitténs förslag reaUseras. Enligt vad jag har erfarit har bostadsstyrelsen, mot bakgmnd av sin bedömning att delta ligger inom styrelsens kompetensområde, beslutat att ändra fmansieringsreglerna på ett sätt som slår i huvudsaklig överensstämmelse med vad stadsförnyelse­kommittén har föreslagit.

Stöd till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse

Riksdagen fastställer årligen en ram för de antikvariska myndighelemas fillslyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunder­lag och/eller tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse. För år 1982 har riksdagen medgett (prop. 1981/82:100 bil. 16, CU 1981/ 82:24, rskr 1981/82:238) att ramen för tillstyrkande av förhöjt låneunderlag och tiUäggslån bestäms till 30 milj. kr. Bostadsstyrelsen har i skrivelse den 25 mars 1982 hemställt att ramen för år 1982 vidgas med 20 milj. kr. tiU 50 milj. kr.

Under januari och febmari 1982 har de antikvariska myndigheterna tillstyrkt sådana ombyggnader fill ett belopp av drygt 24 milj. kr. Av detta belopp avser 20 milj. kr. företag i Stockholms län. För år 1982 anger AB Familjebostäder och AB Stadsholmen behov av ytterligare sammanlagt 16 milj. kr. När det gäller Göteborgs och Bohus län har hittills belopp på 3,5 milj. kr. tillstyrkts, och ytterligare 5 milj. kr. kan komma att behövas.

Enligt bostadsstyrelsen är läget på vissa håll allvarligt. AB Stadsholmen och AB Familjebostäder har milande produktionsplaner för att genomföra nödvändiga ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Med hänsyn tiU att Stockholms kommun inte lämnar beslut om kommunala

 

Prop. 1981/82:150                                                    6

bidrag förrän de antikvariska myndigheterna har tillstyrkt förhöjt låneun­derlag och tiUäggslån för projektet innebär den nuvarande begränsade ramen att arbetena stoppas. Även för Hagaprojektet i Göteborg kan den begränsade ramen hindra en angelägen förnyelse.

Mot bakgmnd av de dokumenterade behoven förordar jag all de antikva­riska myndigheternas lUlstyrkanderam för år 1982 vidgas med 20 milj.kr. och fastställs lill 50 milj.kr. Ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse är arbetskrafts intensiva och ger därför högre direkt sysselsättningseffekt än andra ombyggnader. Jag räknar inle med all för­slagel får effekt på statsbudgeten fbrrän budgetåret 1983/84.

Bidrag till ombyggnad

Riksdagen beslöt förra våren på gmndval av regeringens förslag i prop. 1980/81:202 om sfimulansålgärder inom ombyggnads- och underhåUssek-torn inför vintern 1981/82 (CU 1980/81:41, rskr 1980/81:401). Ålgärderna var tidsbegränsade. Efter förslag i prpp. 1981/82:17 beslöt riksdagen om en viss föriängning av giltighetstiden (CU 1981/82:2, rskr 1981/82:18).

Ett särskilt bidrag kunde lämnas med högsl 15000 kr. fill sådana om­byggnader av flerbostadshus som skedde med stöd av statliga bostadslån. Som fömtsättning för bidrag gällde bl. a. all arbetena påbörjades under fiden den 1 augusfi 1981-den 31 januari 1982. Arbetena skulle vara i huvudsak avslutade senast den 30 juni 1982. Vidare krävdes att arbetskraf­ten hade anvisats eUer godkänts av den offenfiiga arbetsförmedlingen. Ombyggnader av hus i Stockholms län var undantagna från bidrag.

Möjligheten att få elt särskill bidrag för ombyggnad av flerbostadshus har lett tUl en ökad ombyggnadsverksamhet och har haft goda effekter på vintersysselsättningen. Jag förordar därför att denna stödform återinförs. Det maximala bidragsbeloppet bör emellertid kunna sänkas något. Bidrag bör därför lämnas med 15% av den gpdkända ombyggnadskostnaden, dock högst med 10000 kr. per lägenhet efter ombyggnaden.

Bidrag bör liksom tidigare kunna lämnas enbart för sådana ombyggnads­projekt som genomförs med stöd av bostadslån. Som en fömtsättning för bidrag bör vidare gälla atl arbetena påbörjas tidigast den I augusti 1982 och är i huvudsak avslutade senast den 31 mars 1983. Härigenom åstadkommer man en styrning mot arbeten under vinterhalvåret. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande alt förlänga giltighetstiden.

Bidragsgivningen bör omfatta samtliga län. Del bör ankomma på rege­ringen att meddela de ytterligare bestämmelser som kan behövas med hänsyn tiU syftet med bidragen.

Anslagsbehovet för de av mig föreslagna bidragen beräknar jag lill 110 milj. kr. Eftersom bidragen är tillfälliga bör något särskill anslag för detta ändamål inte inrättas. Bidragen torde lämpligen kunna betalas ul frän anslaget Viss bpstadsförbättringsverksamhet m. m. Jag räknar med att mitt

 

Bilaga 5    Bostadsdepartementet                                 7

förslag i det föregående endast kpmmer att föranleda begränsade utbetal­ningar under budgetåret 1982/83 med hänsyn lill den tid som förflyter mellan preliminärt beslul och utbetalning.

Lån till byggnadstekniska åtgärder

Som en stimulansåtgärd inför vintern 1981/82 kunde statliga lån tempo­rärt lämnas för reparationer av vissa byggnadstekniska brister (repara­tionslån). Som en förutsättning för lånen gällde all reparationsarbetena påbörjades under fiden den I september 1981-den 28 februari 1982. Arbe­tena skulle vara i huvudsak avslutade senast den 30 juni 1982.

Enligt bostadsstyrelsens redovisning har den tillfälliga långivningen haft goda effekter på reparalionsverksamhelen. Totalt har ca 80 milj. kr. bevil­jats i lån, varav 75 milj.kr. till flerbostadshus och 5 milj.kr. lill småhus. Drygt 40% av medlen har använts för atl åtgärda fönsterskador pch unge­fär en tredjedel för alt reparera balkpnger.

Erfarenheterna av långivningen visar dpck atl tiden har varit för kort för att nödvändig planering och projektering skulle kunna hinnas med. I många län har därför endasl en begränsad verksamhet kommit igång. Med hänsyn lill det klart dokumenterade behovel av reparationer av byggnads­tekniska brister i bostadsbeståndet anser jag alt det från såväl sysselsätt­ningssynpunkt spm bostadspolitisk synpunkl är angeläget all sådana repa­rationer ges stöd också inför kommande vinter. Jag förordar därför att lån för vissa byggnadslekniska åtgärder (reparalionslån) återinförs temporärt.

Som fömtsättning för de temporära lånen bör tills vidare gälla atl arbe­tena påbörjas tidigast den I augusti 1982 och är i huvudsak avslutade senast den 31 mars 1983. Regeringen bör dock liksom beträffande ombygg­nadsbidragen utverka riksdagens bemyndigande atl förlänga giltighetsti­den.

Med begreppet byggnadstekniska brister bör avses brister både i bygg­nadens konstmktion och i byggmaterialet. Reparationslånen kunde fidi­gare lämnas för i första hand åtgärder som behövdes för att undanröja mögel-, röt- och korrosipnsskador. Enligl min mening bör som ändamål för vilka lån kan medges nu anges även fuktskador. Lån bör liksom tidigare kunna utgå också för atl avhjälpa andra byggnadslekniska brister.

Möjligheten all få lån bör gälla hela landel.Liksom under hösten och vintern 1981-1982 bör lånemöjligheten slå lill förfogande för både flerbo­stadshus och småhus oavsell upplålelseformen. Samma regler som tilläm­pades tidigare bör även fortsättningsvis gälla för långivningen.

Jag föreslår att beslut pm län för åtgärder som undanröjer byggnadstek­niska brister får medges inom en angiven ram. Denna ram bör bestämmas tiU 125 milj.kr. Del bör ankomma på bostadsstyrelsen atl i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen meddela beslul om den regionala fördelningen av medlen.

 

Prop. 1981/82:150                                                    8

Lånen bör betalas ul från anslaget Lån liU bostadsbyggande. Jag räknar endast med en mindre effekt på statsbudgeten för budgetåret 1982/83 vilken bör rymmas inom anslaget.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all

1.      godkänna de ändringar av grunderna för lån för ombyggnad som
jag har förordat,

2.   medge att ramen för de antikvariska myndigheternas fiUstyrkan-den av sådana ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tiUäggslån vidgas med 20000000 kr. för år 1982,

3.   gpdkänna vad jag har förprdal i fråga om bidrag för vissa om­byggnader av flerbostadshus,

4.   godkänna vad jag har förordat i fråga om lån för åtgärder som syftar lill att eliminera byggnadstekniska brister.

2   Försöksverksamhet med decentralisering till kommunerna av be­slut om energilån

Enligl bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen beviljas inte bostadslån till energibesparande åtgärder (energilån) om arbetena har på­börjats innan låneansökningen har prövats. Bostadsstyrelsen beslöt emel­lertid atl tillfälligt under hösten 1981 lämna en generell dispens från kravei all arbetena inte får ha påbörjats innan beslut har meddelats av länsbo­stadsnämnd. Dispensen omfattade ansökningar som enbart avsåg energi­besparande åtgärder och som hade fillstyrkts av förmedlingsorganel senast den 31 december 1981.

Jag uttalade i årets budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 16 s. 101) att om erfarenhelerna av den tillfälliga dispensordningen inle är negativa bör det vara möjligt att försöksvis flytta över beslutanderälten i dessa ärenden till ett antal kommuner som kan bedömas ha goda förutsättningar att själva fatta sädana beslul. Jag uppgav samtidigt att överväganden i dessa frågor pågick inom bostadsdepartementet.

Någon samlad utvärdering av erfarenheterna av den tillfälliga dispens­ordningen har ännu inte vidtagits. Vad som har kommit fram under hand lyder emellertid inle på all erfarenhelerna skulle vara negativa. Jag vill i sammanhanget nämna atl enligt lagen (1974:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. är en kommun skyldig all för­medla bl. a. statliga lån tUl bostäder.

Jag förordar nu atl beslutanderätten i frågor om bostadslån lill energibe­sparande åtgärder skall kunna överlämnas till kommunerna inom ramen

 

Bilaga 5   Bostadsdepartementet                                  9

för en försöksverksamhet samt att regeringen bemyndigas atl besluta om bestämmelsema för denna försöksverksamhet. Försöksverksamheten bör pågå tiUs vidare fram tiU den dag som regeringen senare bestämmer mot bakgmnd av de samlade erfarenheterna av verksamheten.

Vid bifall till vad jag nu har förordat avser jag att återkomma lill rege­ringen i frågan, sedan närmare synpunkter har inhämtats från bl.a. bo­stadsstyrelsen och Svenska kommunförbundet. Redan nu viU jag emeller­tid, som en information tiU riksdagen, redovisa huvuddragen i den filläm-nade försöksverksamheten.

Kommunerna bör beredas fillfälle atl anmäla fiU regeringen om de vill della i en försöksverksamhet där rätten all besluta om energilån överläm­nas tiU kommunen. En fömtsättning bör vara atl de kommuner som viU delta i försöksverksamheten bedömer att de redan har resurser för detta. Regeringen bör successivt kunna ta ställning tUl anmälningarna. Av prak­tiska skäl bör dpck kpmmunerna inträda i försöksverksamheten vid be­stämda tidpunkter. En första sådan tidpunkt bör vara den 1 januari 1983.

De kommuner som deltar i försöksverksamheten bör besluta i aUa ären­den där ansökan endast avser energUån. Ansökningar som avser byggna­der som ägs eller förvaltas av kommunen själv bör dock som hittills lämnas liU länsbostadsnämnden för beslut. Länsbostadsnämndema bör vidare även i fortsättningen besluta i ärenden där bostadslån tUl energibesparande åtgärder söks i kombination med bostadslån för andra ändamål.

Försökskommunerna fömtsätts besluta om den totala godkända kostna­den och lånels storlek.

Det är enligt min uppfattning väsenfiigt atl den försöksvis inrättade beslutsordningen leder fiU en förenklad hantering, både för myndigheterna och för de sökande. De nya administrafiva mtiner som krävs får inte medföra att utökade kontroll- och arkivfunktioner måste byggas upp hos kommunema. Kommunernas prövning bör bygga på de uppgifter som de sökande redovisar. De sökande bör inte i della skede behöva styrka sina uppgifter med gravationsbevis eller andra utdrag ur myndighelsregisler. Den kontroll som behöver utföras i dessa avseenden bör göras då länsbo­stadsnämnden prövar ansökan om utbetalning, sedan arbetena väl har slutförts.

Länsbostadsnämndernas befattning med sådana energilåneärenden som omfattas av försöksverksamheten kommer således att begränsas til! att kontrollera att de fömlsättningar är uppfyllda som kommunen har ställt upp som villkor för lån, att besluta om utbetalning av lånen samt att därefter svara för den fortsatta låneförvaltningen.

Vad gäller besvärsordningen för sådana beslul om energilån som fattas av kommuner som ingår i försöksverksamheten bör bostadsstyrelsen även i fortsättningen vara sista besvärsinstans. Besvär över beslul om energilån kommer således i dessa faU att kunna föras i två instanser, nämligen länsbostadsnämnden och bostadsstyrelsen.

 

Prop. 1981/82:150                                                   10

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen atl besluta om en försöksverksamhet med decentralisering tiU vissa kommuner av beslutanderätten i frågor om bostadslån tUl energibesparande åtgärder.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

Bilaga 1.1

Reviderad nationalbudget 1982

 

 

 

Prop. 1981/82:150

Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 1982

REVIDERAD NATIONALBUDGET 1982'

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1982 som härmed läggs fram är utarbetad inom ekonomidepartementet och konjunkturinslitutel. National­budgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har ulredningsrådel hörts. Dess ledamöter bär ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Nationalbudgeten består av två delar. I den första delen, kapitel I, sammanfattar ekonomidepartementet det ekonpmiska läget och konjunk-tumtsikterna. Den andra delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen t.o.m. 1982 inom olika områden mera i detalj. I den sammanfattande bedömningen och i de kapitel som ekonomidepartemenlet svarar för har perspektivet utsträckts lill alt omfatta 1983.

Kapitlen 3 Utrikeshandel, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna, 8 Lönsamhet, kostnader och priser och 10 Kreditmark­naden har sammanställts inom konjunkturinstilutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gmvor, mineralbrott och tiUverkningsinduslri saml skogsbmk i kapitel 4.

I ett särskilt appendix redovisas en inom konjunkturinstitutet utförd studie rörande statsskulden och de realekonomiska effeklema av statens ränteutgifter.

Av ett bihang som följer därefter framgår i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartemenlet resp. konjunktur­institutet. Vidare redovisas prognoslal för olika delseklorer enligt ekono-midepartementels och konjunkturinsfitutels bedömingar.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1982 och 1983 vilar på ekonomidepartementet, där arbetet med nationalbudgeten letts av stats­sekreteraren Sten Westerberg och departementsrådet Sune Davidsson.

' Kalkylerna avslutades för ekonomidepartementets del den 22 april 1982. 1    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        2

1    Sammanfattande översikt'

1.1 Den internationella utvecklingen

Under de tre månader som gått sedan den preliminära natiorialbudgeten presenterades i januari har de internationella fömtsättningarna ändrats på etl par väsentliga områden. Det gäller dels växelkurser och räntor, dels oljepriser.

Omkring årssktftet väntade man alt räntorna skulle dras ned något, främst i Förenta staterna, i samband med en fortsatt lågkonjunktur under första halvåret 1982. Samtidigt fanns det faktorer som talade för alt dollarn skulle försvagas i relation till de västeuropeiska valutorna och yenen. En sådan faktor var försämringen av den amerikanska konkurrenskraften under 1981. Denna försämring borde få effekter på Förenta staternas bytesbalans och därigenom försvaga dollarn. Stigande budgetunderskott innebar också en risk för ökande infialiön och därmed elt försämrat förtro­ende för dollarn.

Trols alt de underliggande faktorema har utvecklats i den förutsedda riktningen har dollam stärkts ytteriigare pch räntorna snarast visat tendens att öka sedan årsskiftet. (Se diagram 1:1). Denna utveckling har inte kunnat undgå att få vissa återverkningar på världsekonomin i övrigt.

Diagram 1:1 Räntor utomlands 1979-1982

Procent

1979 Källa: Riksbanken.

1980

1981

1982

' 1 detta kapitel presenteras ekonomidepartementets bedömning av det ekonomiska läget och av konjunkturutsiktema. 1 de följande kapitlen 2-10 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        3

Det gmndläggande draget i den amerikanska ekonomiska politiken se­dan Reaganadministralionens tillträde i januari 1981 har varit en stram monetaristisk penningpolitik och inriktning mot atl begränsa statsutgif­terna (exkl. försvaret) kombinerat med ell kraftigt avståndstagande från skattehöjningar. I praktiken har detta lett lill en i övervägande grad expan­siv finanspolitik.

Inriktningen på att endast tiUåta en begränsad monetär expansion med­förde under 1981 kraftiga variationer i räntenivån. Vissa fider låg banker­nas ufiåningsränta fill de bästa kunderna (prime råte) över 20%. Variatio­nerna i räntenivån hör ihop med den kortsiktiga utvecklingen av penning­mängden. Den har ökat betydligt mera än vad som ligger inom de ramar som Federal Réserve dragit upp. Det har lett lill förväntningar om en ytterligare skärpt penningpolitik, vilket har drivit upp räntorna.

Under liden har man i Västeuropa i någon mån försökt lösgöra sig från den amerikanska räntenivån genom att inte följa med i ränleuppgången utan i stället stegvis dra ned räntorna. Detta har främst gjorts av inhemska investerings- och sysselsättningsskäl. Del vidgade räntegapet har bidragit till att driva upp dollarkursen till tidigare inte uppnådda nivåer (se diagram 1:2). Prisutvecklingen på olja och andra råvaror har emellertid i viss utsträckning motverkat höjningen av dollarkursen.

Skattesänkningen i Förenta staterna den 1 juli i år och uppgången i föisvarsutgiftema torde bidra fill att budgetunderskottet kan bli ca 100 miljarder dollar både innevarande och nästa budgetår. Del motsvarar ungefär 3% av BNP vilket inte är uppseendeväckande myckel sett i etl intemationellt perspektiv men innebär atl anspråk ställs på en betydande

Diagram 1:2 Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen okt. 1980—mars 1982

DM   DOLLAR                                                                                            YEN-DOILAR

D-MABK  DOLLAR

240 235 230 225 220 215 210 205 200

YCN   DOLLAR

 

'    I    ■    __ ................................. __ LJ____ III__________ L_

O  N DIJ      F M    A f/ J     JAS     O N dIj     F W

1980                 1981                 1982

I    1     ]    I     I

_l__ LJ___ I_ I_ [_!_

O N DJJ      F (v-,    A M J     JAS     O N DIJ     F

1980                  1981                  19

Källa: OECD.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        4

del av utrymmet på kapitalmarknaden. Här har tidigare antytts alt ell stigande budgetunderskott skulle kunna försvaga dollarkursen. Å andra sidan är risken för att finansieringen av budgelunderskollel driver upp räntorna slor. En sådan uppgång skulle kunna dämpa produkfionen kraf­figt men samfidigt håUa uppe valutakursen.

En förnyad ränteuppgång skulle också riskera atl dra upp räntoma i Västeuropa och därmed få en ytterligare depressiv effekt. Skulle de väst­europeiska räntorna av olika anledningar inte fullt ut följa med en sådan amerikansk utveckling skulle räntegapet vidgas, vilket knappast kunde undgå att få konsekvenser för valutakurserna. Även om inle dollarn skulle stiga ytterligare skulle i varje fall en annars möjlig utjämning utebli eller fördröjas. Slutresultatet av en sådan ulveckling skulle kunna bli en fortsall restriktiv penningpolitik med negativa konsekvenser på produktion, inves­teringar och sysselsättning.

De valulakursförändringar som skett sedan andra hätflen av 1980 har lett fill kraftiga förskjutningar av konkurrensförhållandena. För Västeuropa och Japan har konkurrenskrafter, förbättrats ordentligt gentemot Förenta staterna. Utvecklingen riskerar att driva på de protektionistiska tendenser som finns i länder som drabbas av en försämrad konkurrenskraft.

SkuUe å andra sidan dollarn försvagas bör ränteskillnaderna kunna mins­ka och handlingsfriheten för de västeuropeiska penningpolitiska myndig­helerna öka. Den inflationsrisk som en lättare penningpolitik kan innebära skulle kunna balanseras av apprecieringen av de västeuropeiska valutorna. Därmed skulle de vinster som under det senaste halvåret uppnåtts på inflationsbekämpningens område inle behöva äventyras.

Valulakursutvecklingen tenderade under 1981 att i många länder fördrö­ja den dämpning av inflationen som är ett huvudmål för den ekonomiska politiken. Trögheten i priserna nedåt fördröjde prisavmallningen i appre-cierande länder som Förenta staterna medan priserna hölls uppe i depre-cierande länder i Västeuropa. Under de senaste månaderna har man dock kunnat se påtagliga resultat vad gäller priserna. Den genomsnittliga infla­tionen i OECD-området dämpades från ca 10,5% för 1981 till 9% i februari i år, räknat på 12-månaderstal. De senaste månadernas inflation, omräknad i årstakl, är ännu lägre.

Eftersom inflationsdämpningeri varit del kanske viktigaste målel för den ekonomiska polifiken i de ekonomiskt tongivande länderna, kan del finnas anledning fråga huruvida della uppnåtts huvudsakligen via den ekonomis­ka politiken eller av andra skäl.

Del främsta vapnet har varit en stram penningpolitik, med mer eller mindre fast fixerade målsättningar för penningmängdens tiUväxt. Filosofin bakom detta har varierat någol men i huvudsak gått ut på all en fasl ram för denna tillväxt efter hand skuUe dra ner inflationsförväntningarna i linje med vad som vore förenligt med den penningpolifiska normen. På sina håll har måluppfyllelsen tfråga om penningmängdsfillväxt varit låg. Vidare

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         5

synes resultatet i första hand ha varit en dämpad real tillväxt. Huruvida inflationsförväntningarna varaktigt påverkats på detta sätt är oklart. I varje fall har den strama penningpolitiken som elt inslag haft höga, och varieran­de, räntor vUket påverkal prisindexarna och därmed fördröjt en avläsbar effekt av inflationsbekämpningen. Räntorna har också utgjort etl hinder för investeringar som skulle ha kunnat lägga gmnden fill en stabil tillväxt med på sikt bättre möjligheter till låg inflation.

Inte heller ifråga om finanspolitiken är resultaten entydiga. Skärpningen av finanspolitiken har verkat aktivitelsdämpande även om s. k. automa­tiska slabiUsalorer, bl. a. i form av ökade utbetalningar av arbetslöshetsun­derstöd, verkat i motsatt riktning. Den låga aktivitetsnivån har bidragit till att skatteintäkterna ökal långsamt och varit en faktor bakom de ökande underskotten i de offentliga budgetarna i många länder. Underskotten har ökat likviditeten i ekonomierna och därmed också inflationsrisken.

Åtstramningen har obestridligen lett lill en låg eller i vissa fall t.o.m. negativ tillväxt och den lägre efterfrågan på arbetskraft som följt härav torde ha verkat avkylande pä lönerna. En klar nedgång i löneökningslakten inom OECD-området har kunnat registreras och del har naturliglvis åter­verkat på inflationen. Både del låga avtalet för västtysk stålindustri med en löneökning på 4,2 % och omförhandlingen av de amerikanska bilarbetarnas avtal kan tjäna som exempel.

Överhuvudtaget har löneökningstakten efter den andra oljekrisen 1979 legat på en betydligt lägre nivå än efter den första krisen 1973-1974. Det förhållandet att man inte på samma sätt försökt kompensera sig för oljepri­serna har underlättat anpassningen. Konjunkluravmattningen skulle av denna anledning kunna bli mindre djup än som var fallet efter den första oljekrisen.

Det är troligt att olje- och övriga råvarupriser spelat en viktig roll för dämpningen av konsumentpriserna. Som exempel kan nämnas alt andra råvaror än olja under 1981 sjunkit i pris. Råvaruprisernas utveckling kan åtminstone delvis ses som ett utslag av den internationella åtslramningspo-litiken.

Vid årsskiftet utgick prognoserna från att råoljeprisel under 1982 skulle ligga sfilla på 34 doUar per fat för lypråoljan Arabian Light. Ell sådanl antagande baserade sig också på del prisbeslut som fattades vid höstens OPEC-möle.

Efterfrågan blev dock så svag att den prisnivån inle kunde upprätthållas. Den löpande oljeproduktionen är störte än den slutliga efterfrågan. Hur stort detta överskott är, är svårt alt bedöma, uppskattningarna ligger omkring 3-5 miljoner fat per dag motsvarande 5 ä 10% av produktionen. På spot-marknaden föll priserna från knappt 33 dollar per fal lill 27-28 doUar per fat på kort tid.

Även priserna på olja levererad enligl långsiktiga kontrakt har lill viss ' del fallit. Det brittiska oljebolaget BNOC sänkte sitt pris med 4 dollar i

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Diagram 1:3 Oljemarknaden 1965-19)12

mbd

70

60

Produktiortstak

50 •

40

67

30

1965

.J__ \ LJ_ LL

71

73

69

75

77

I     I     I____ L_L

81

79

A«m.-Produktionstaket har erhållits genom s. k. peak-to-peak anpassning med korri­gering för effekterna av embargot 1974, revolutionen i Iran 1979 och krigsutbrottet mellan Iran och Irak 1980. Siffran för oljeförbrukningen 1981 är en uppskattning.

Källa: OPEC Bulletin, augusti 1981. Petroleum Intelligence Weekly, 11 januari 1982. Beräkningar inom ekonomidepaitementet.

böljan av mars. Prisema föi övrig Nordsjöolja följde efter. Med vissa undantag har dock den officiella kontraktsprisnivån på olja producerad inom OPEC inle sänkts. I syfte att försvara konlraktspriserna beslutade OPEC vid sitt möte i Wien den 19-20 mars 1982 att begränsa utbudet. Begränsningen uppgår tiU 1,5 miljoner fal per dag enligt officieUa uppgifter.

Diagram 1:3 anger överslagsmässigt hur efterfrågan och produktionska­pacitet utvecklats under 1970-talel Den viktiga frågan är om den beslutade produktionsbegränsningen får den åsyftade inverkan på priserna. Prisut­vecklingen beror på styrkan och snabbheten i den internationeUa konjunk­turen och den oljeefterfrågan som denna ger upphov till samt på bespa­ringsansträngningarna och behovet av lagemppbyggnad.

Oljeförbmkningen har sjunkit kraftigt i relation till BNP i industriländer­na, särskilt efter den andra oljekrisen. Av intresse är om de besparingsåt­gärder spm resulterat i denna minskning av pljeförbmkningen per prpdu-cerad enhet är bestående och om besparingarna kommer att fortsätta. Skulle de låga oljepriserna leda fill en lägre ambitionsnivå i fråga om besparingar skulle detta kunna innebära atl oljeefterfrågan i konjunktur­uppgången skulle stiga i stort sett i takt med BNP-tillväxten inom OECD-området.

HärtUI kommer behovel av normal lagemppbyggnad. Trols den ned­dragning av lagren som skett under 1980 och 1981 är dessa fortfarande

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        7

sannolikt höga i relation till förbrukningen. Det höga ränteläget har lett fill att förbmkarna är försiktiga med någon mera omfattande lageruppbygg­nad. Någon sådan kommer knappast heller all börja förrän förväntningar­na är inställda på att botlennivån för oljepriserna uppnåtts. Även om efterfrågan både för slutlig förbrukning och lager ökar under 1983 kommer sannohkl fortfarande ett utbudsöverskptt all råda.

Som följd av den utveckling som kunnat iakttas hittills har konjunkturin­sfitulet antagit att det genomsnittliga importprisel (inkl. frakt m.m.) på råolja för Sveriges del skulle komma att under 1982 ligga strax under 33 doUar per fal. Som jämförelse kan nämnas alt del genomsnittliga im­portpriset 1981 låg på 35,33 dollar.

Det angivna priset avser ell sammanvägt genomsnitt av priserna på import frän spotmarknaden och import enligt kontrakt. Prisprognosen fömtsätter bl. a. en ökad andel olja från spotmarknaden i vår import.

Vidare har institutet antagit atl efterfrågan, i samband med den säsong­mässiga lagemppbyggnaden, kommer all leda fill en viss prisuppgång på petroleumprodukter under det tredje kvartalet i är följt av en uppgång under Qärde kvartalet för råoljan. Efterfrågan under 1983 ger sannolikt underlag för en viss fortsatt prisuppgång molsvarande ett oförändrat real­pris för oljan. Efter hand kan det finnas underlag även för en real oljepris­stegring. Det reala importpriset på olja framgår av diagram 1:4.

Inte minst mol bakgrund av de senaste 10 årens erfarenheter finns del anledning fråga sig hur stor risken kan vara för en mera turbulent utveck­Ung. Del är i och för sig sant alt båda oljekriserna inträffat i samband med högkonjunkturer då efterfrågan på olja både för slutlig användning och för lagemppbyggnad stigit kraftigt och i skeden då det inte heller är ovanligt alt råvampriser varierar kraftigt. Men när del gäller oljan kan man inte bortse från den roll som pplitiska kriser spelat. Vid den första pljekrisen var det oktoberkriget och hotel om en successiv neddragning av tillförseln som skapade underlag för den kraftiga prisstegringen. Vid den andra oljekrisen var det revolufionen i Iran 1979 samt kriget mellan Iran och Irak som påverkade oljeproduktionen och skapade farhågor inom industrivärl­den för ytterligare störningar av oljelillförsdn. Detta ledde lill betydande lagerköp vilket drev upp priserna.

Det bör således observeras alt de båda oljekriserna varit förbundna med politiska kriser i del största producentområdel. Detta har självfallet bety­delse när det gäller alt förutse oljeprisulvecklingen framöver. Den prognos som här gjorts innebär elt i flera avseenden försiktigt anlagande. Någon snabb prisökning antas inte. Däremot kan del reala oljepriset på sikt länkas öka.

Oljepriset kan inte ses frikopplal från vad som händer med valutakur­serna. Skulle dpllarn falla minskar delta värdet av OPEC-ländernas oljein­täkter och del skulle då kunna finnas en strävan atl hålla oljepriserna högre än i en situation där doUarn ligger kvar på nuvarande nivå. Med hänsyn till

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Diagram 1:4 Realpriset pä svensk oljeimport 1970—1983

Halvlogaritmisk skala. Index 1975 = 100

250

200

150

100

-    hml—

J4I-

1970   71     72    73     74     75    76    77    78     79     80     81     82    83

Anm: Realpriset mäts som svenskt importpris för råolja och petroleumprodukter i relation tiU svenskt importpris för bearbetade varor.

marknadsläget och tiU OPEC:s sjunkande marknadsandel torde dock ett sådant relativt prisläge vara svårt alt upprätthålla, särskilt i den mån del kräver prishöjningar. Del lorde vara realistiskt att räkna med att vid en lägre doUarkurs en viss kompenserande rörelse uppåt av oljepriserna kom­mer att finnas men atl denna sannolikt inle kommer all kunna kompensera dollarfallet fullt ut och atl prisanpassningen kommer atl släpa efter.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         9

För amerikansk del skulle en nedgång i dollarns värde medföra ten­denser lill stigande priser genom all oljepriserna skulle stiga räknat i dollar. (Härtill kommer självfallet den importprisökande effekt som själva depre­cieringen ger på varor som noteras i andra valutor.) För de apprecierande valutorna skulle dollarfallet och oljeprisstegringarna motverka varandra.

Vilka konsekvenser ett sjunkande oljepris skulle ha på västvärldens ekonomier är delvis beroende av hur dessa länders ekonomiska polifik utformas. Skulle man trots realt sjunkande oljepriser i den internationella handeln ändå vilja hålla uppe realpriset för de inhemska konsumenterna skulle delta kunna ske genom höjda skaller. SkuUe man ändå vilja uppnå den realinkomslpåverkan som de sjunkande oljepriserna möjliggör kan detta uppnås genom alt kombinera höjda energiskatter med molsvarande sänkning av andra skatter. Eftersom det i de tongivande länderna idag finns elt starkt behov av all redovisa resultat på inflationsbekämpningens område och eftersom en sådan omläggning av skallepoUfiken kräver parla­mentens medverkan är del dock mest sannolikt all flertalet länder istället väljer alt låta oljeprissänkningarna slå igenom i konsumentledel.

Effekterna på världsekonomin av sänkta oljepriser är beroende av indu­striländernas reaktion i finans- och penningpoliliskt avseende. De blir också beroende av hur snabbi lägre oljeintäkter påverkar OPEC-ländernas import. En mycket överslagsmässig kalkyl skulle kunna ange all en pris­sänkning på ca 10% skulle öka tillväxten i OECD-länderna med ca 1/4 procentenhet i år och 1/2 procentenhet nästa år. Inflationen skulle kunna dämpas med knappt 1/2 resp. 1 procentenhet.

Totalt har tUlväxten i OECD-området beräknats bli 1/2% i år och 3% nästa år. Profilen ser ut på följande sätt:

 

BNP-förändring sedan föregående

halvår, årstakt %

 

 

1981 I

II

1982 I

II

1983 I

II

2,4

0

-1/2

2

2 1/2

3 1/2

Detta innebär en någol svagare internationell konjunktumppgång i år än vad som beräknades i den preliminära nationalbudgeten i januari. Skillna­den ligger främst i en svagare ulveckling i Förenta Staterna. Det är som tidigare nämnts främst i Förenta staterna som de ändrade förutsättningarna i fråga om ränte- och växdkursulveckling verkat lillväxthämmande.

Det är vidare av intresse, särskUt för små ulrikeshanddsberoende eko­nomier som den svenska, hur en internationell konjunklurförbällring av antytt slag påverkar världshandeln. Samvariationen mellan BNP-tillväxt och import av bearbetade industrivaror inom OECD-området framgår av diagram 1:5.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       10

Diagram 1:5 BNP och import av bearbetade varor i OECD-området 1963—1981

 

 

 

 

 

 

 

18

 

,'.

A

 

 

 

16

 

\

/

1 \

1

/',

 

 

14 12

-

l\

/

1

\

\

\ \

1 \      IMPORT  AV   BEARBETADE   VAROR

10 8 6

-

i   '--

1

i

\

\ \ \ \

/    •          >

J \   W

/

/

/ /

\

\

4

-

 

S/      BNP

V_

 V \r

V--

1 1

 

 

v   \

2

-

 

 

 

\\ /

 

\\

0 -2

 

 

 

 

H/

 

\ \

-

 

 

 

1 1

t

 

\ \

\

-4

-

 

 

 

 

 

 

-6

1

1       1        1

1        1

1     'l

1 1 1 1 I 1

1      1

1      1     1

 

1962

64            66

68

70

72            74           76

78

80

Importelaslicitel

 

 

 

 

 

1963

1964       1965

1966

1967

1968       1969       1970

1971

1972

1,6

2,8         1,9

1.9

2,2

2,5         3,5         3,4

1,5

1,7

1973

1974       1975

1976

1977

1978       1979       1980

1981

 

2,7

 

5,3         15,0

2,6

0,9

1,3         3,1         3,1

-1,2

 

Del är vanligt att importtUlväxten är större än BNP-tillväxten, dvs. atl den s.k. importdasticiteten ökar i konjunktumppgångar. För 1982 och 1983 har antagits en importelaslicitel om i genomsnitt 2,5 vilket inte är någon särskilt hög siffra om man jämför bakåt i liden. Det leder lill en ökning av handeln inom OECD-området på 3,5% resp. 5%.

Länderna utanför OECD-området påverkas på olika sätt av en lägre oljenota. Utvecklingsländer utan olja får en lättnad när del gäller bytesba­lansen samtidigt som deras möjligheter att exportera fill industriländerna ökar. För OPEC-länderna försämras deras importkapacitet. Sammantaget väntas OECD-ländernas marknader utanför det egna området öka med närmare 4% i år vilket ger en total världshandelstiUväxt på knappl 4%.

För nästa år har en något lägre irnportbenägenhet antagits, varför världs­handeln trots den högre BNP-tillväxten endast skulle öka obetydligt snab­bare, eller med ca 5%. Med utgångspunkt från tidigare års erfarenheter skulle en högre prognos för världshandeln i och för sig kunna försvaras.

De sjunkande oljepriserna sänker produktionskostnaderna i industrilän­derna. Avmattningen i löneökningarna verkar åt samma håll. Arbetskrafts­kostnaden per producerad enhet i genomsnittlig nationell valuta kan beräk-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        11

nas öka med drygt 6% i år och sannolikt mindre nästa år. För 1982 har konjunkturinstitutet därför antagit all priset på industrivaror i internafio­nell handel skall öka med ca 6%. För 1983 har en ökning på 5-6% här ansetts trolig. 1978, ett år som i flera hänseenden är jämförbart med 1982, steg dessa priser mindre än 4 %. För svensk del har avtagande prisstegring­ar kpnsekvensen alt det från ullandel kommande inflationstrycket blir lägre men samtidigt krävs en störte återhållsamhet med den inhemska kostnadsutvecklingen.

Det finns anledning understryka att fortsatt höga och t.o.m. stigande räntor leder tiU en svagare produktion än vad som här förutsatts. Vid en snabb konjunkturförbättring kan också olika trögheter i ekonomierna kom­ma atl visa sig igen och inflalipnen ta fart utan alt oljepriserna behöver vara primärt pådrivande. Under 1978 började konsumentpriserna stiga redan innan den andra oljeprisvågen hade satt in. Det finns etl tydligt samband mellan lättnaderna i den ekonomiska politiken och prisstegringar­na. Skulle inflationstakten la fart på nytt är det sannolikt atl flera viktiga länder åter stramar åt den ekonomiska politiken. Därmed skulle uppgång­en hållas nere på en låg nivå. Vid ett sådant händelseförlopp skulle inte nödvändigtvis oljeeflerfrågan bli den avgörande lillväxlreslriktionen.

SannoUkt skulle världshandelns ökning då begränsas, kanske inle så mycket i år som nästa år. Fortfarande torde man dock få räkna med alt prisstegringarna i inlemationell handel blir förhållandevis låga. Svensk industri skulle då stå inför en svårbemästrad situation karaktäriserad av låg världshandels-, och därmed marknadstillväxt, samtidigt som konkurren­temas priser fortfarande hålls på en relativt låg nivå.

Den andra oljekrisen medförde kraftiga försämringar av industriländer­nas bytesbalanser.

Efter den första oljekrisen lyckades OECD-länderna genom en drastisk åtstramningspolilik vända det underskott som den fördyrade oljenotan medfört till etl överskott redan 1975.

Vid den andra oljekrisen var anpassningsprocessen smidigare men det innebar också atl OECD:s underskott blev bestående över en längre peri­od. Spegelbilden av detta är atl OPEC-ländernas överskoll också hållils uppe under längre tid.

I januari fömtsågs OECD-underskottet för 1982 dras ner fill 25 ä 30 miljarder doUar medan OPEC:s överskott väntades gå ner till ca 35 mil­jarder doUar att jämföra med över 100 miljarder dollar två år fidigare.

Den nya oljebilden har förändrat fömtsättningarna. Den här upplinje-rade utvecklingen kan innebära en ytterUgare sänkning av OECD-under­skottet till en obetydlig nivå i år. Förbättringen av områdets bytesbalanssi­tuation koncentreras dock huvudsakligen i uppbyggnad av stora överskott i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. För OPEC-staternas del skulle överskottet praktiskt taget raderas ut.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         12

1.2 Utvecklingen i Sverige 1981-1983

Bakgrund

Sedan några månader tillbaka fiinns lydliga tecken på alt konjunkturned­gången har bmtits. Industriproduktionen har ökal varje månad sedan sep­tember 1981 och även den senaste konjunkturbarometern visar alt företa­gen är instäUda på ökad orderingång och produktion under det första halvåret i år.

Läget idag uppvisar vissa likheter med situationen våren 1978. En avgö­rande fråga var då som nu huruvida den export- och industrilillväxt som devalveringen på hösten innan syftade lill skulle komma till slånd. 1 del följande kommer vissa jämförelser med läget 1978—1979 all göras i sam­band med diskussionen om utvecklingen i år och nästa år.

Utvecklingen under första delen av 1980 riskerade alt leda in den svens­ka ekonomin på en kurs som på eti: alltför påtagligt säll avvek från omvärl­dens. Skärpningen av finanspolitiken under hösten medförde främst alt den inhemska efterfrågan dämpades i takt med omvärldens. En kombina­tion av stram ekonomisk politik och andra faktorer såsom stigande olje­priser höll ner efterfrågan under hela 1981.

Induslrin kunde inte kompensera försvagningen av hemmamarknaden genom en expansion på exportmarknaderna. Det berodde till en del på alt även dessa marknader dämpades av lågkonjunkturen. Men lika viktig var försämringen av den svenska konkurrenskraften.

Visserligen innebar tvåårsavtalel för 1981 och 1982 en kostnadsökning för det första året som ungefär motsvarade ullandels men utvecklingen på de internationella valutamarknaderna försämrade vårt konkurrensläge sär­skUt mot de västeuropeiska länderna. Från augusti 1980 till augusti 1981 apprecierades kronan mot de länder som är anslutna lill EMS med drygt 10%.

Försämrad konkurrenskraft och sjunkande marknadsandelar motivera­de devalveringen med 10% i september 1981.

Det förefaller som om devalveringen snabbi givit resultat redan under hösten. De svenska exportpriserna tycks ha ökat ca 5 1/2 procentenheter långsammare än konkurrenternas under andra halvåret 1981 räknat i jäm­förbar valuta. Det gav också tUl resultat att marknadsandelar började återvinnas så all exporten av bearbetade varor kunde öka med drygt 6%. Den totala exporten ökade om än någpt långsammare.

Nedgången av efterfrågan på hemmamarknaden gällde både konsumtion och investering. Det fick också konsekvenser för importefterfrågan som minskade med närmare 6%. Kraftigt bidragande härtill var lagerminsk­ningen. Nationalräkenskaperna tyder på att den minskade lagerhållningen motsvarar en eflerfrågeförändring på 1,8% räknat som andel av BNP. Del var särskilt lagren av petroleumprodukter som minskade. Uppskattnings­vis reducerades dessa lager med 2 milj. ton. Det motsvarar ungefär 10% av den tptala årsförbmkningen.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         13

Tabell 1:1 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående år 1978-1983

1978      1979      1980      1981      1982      1983

0,4

1,4

0,1

-0,3

-0.5

0,5

0,1

0,3

0,1

0,0

-0,2

-0,2

0,6

0,9

0,5

0,5

0,5

0,2

1,7

1,1

0,6

-1,1

-0,6

0,4

1,4

1,9

1,4

-1,8

0,7

0,3

2,8

5,7

2,7

-2,7

0,0

1,1

4,1

-1,4

-0,8

1,8

1,4

1,3

2,5

2,3

-0,5

0,5

1,9

2,6

1,6

3,7

0,3

-1,3

0,5

1,3

Privat konsumtion Statlig konsumfion Kommunal konsumtion Bruttoinvestering Lagerinvestering

Summa inhemsk efterfrågan

Nettoefterfrågan från utlandet Export, varor och tjänster ./. Import, varor och tjänster

BNP-förändring__________________ 1,3        4,3        1,9      -0,9         1,4        2,4

Källor: Konjunkturinstitutet, statistiska centralbyrån och beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.

Förbmkningen av petroleumprodukter torde ha minskat med 10%, del­vis beroende på den lägre akfiviteten i ekonomin och delvis beroende på energibesparingar.

Kombinationen av låg inhemsk akfivitel och förbättrad konkurrenskraft efter devalveringen ledde lill en förbättring av bytesbalansen för varor och tjänster på ca 9,5 miljarder kr. reah sett. Detta motverkades i viss mån av försämringen av terms-of-trade och av transfereringarna på 1,8 resp. 4,7 miljarder kr. men resultatet blev en viss förbättring av bytesbalansen så alt underskottet stannade vid 15,8 miljarder kr. eller 2,8% av BNP. För OECD-länderna i genomsnitt motsvarade deras underskott mindre än 1 % av områdets BNP.

Som framgår av tabell 1:1 gav utrikeshandeln netto ell bidrag lill produk­tionsutvecklingen på 1,8 procentenheter medan den inhemska efterfrågan motsvarade 2,7 procentenheter. Därav svarade lagerminskningen för 1,8 procentenheter. Av övrig inhemsk efterfrågan svarade investeringarna för huvuddelen av minskningen. På den privata sidan var det de försämrade konjunkturutsiktema som motiverade en slörre försiktighet. På den offent­liga sidan började inriktningen mol större återhållsamhet i första hand la sig uttryck i lägre investeringar. Första steget i en process som syftar fill försiktighet med utgiftsökningar är naturiigen att se över invesleringspla-nema.

För staten minskade även konsumtion medan den kommunala konsum­tionen ökade med ca 3%. Detta är en något långsammare volymökning än som tidigare beräknats. Räknat i värde är dock ökningen densamma som beräknades i den preliminära nationalbudgeten i januari, det är istället priset per konsumlionsenhel som visat sig stiga snabbare. Totalt sett skulle BNP ha minskal med 0,9% under 1981. Tas hänsyn till den alltmer nega­fiva faktorinkomslen från uflandet, dvs. ränteutbetalningarna m.m., och försämringen i bytesförhållandet har den för inhemsk förbmkning tillgäng­liga inkomsten, bmttonationalinkomsten BNI, minskal väsenfligt mer eller med 1,9%.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        14

Diagram 1:6 BNP kvartalsvis 1970-1581

Milj. kr. 1975 års priser. Säsongrensade värden

81 80 79 78 77 76 75 74 73 72 71 70 69 68 67 66 65 64

L

1970 1971  1972 1973 1974  1975 1976 1977 1978 1979  1980 1981

Den angivna produktionsminskningen på 0,9% utgörs av bmttonafional-produklen mätt från användningssidan. Mätt från produktionssidan, dvs. produktionen summerad över olika sektorer i ekonomin, anger statistiken en minskning på 0,3 %.

Det torde under alla förhåUanden vara klart att en produktionsminskning ägt mm. Även i de europeiska industriländerna i övrigl har det varit en produktionsminskning under året.

En produktionsminskning leder lill konsekvenser för sysselsättningen. Den totala sysselsättningen minskade under loppet av året. Arbetslösheten steg därmed under året från ca 2 % vid årets början tUl ca 3 % vid dess slut om hänsyn tas tUl de säsongmässiga förändringarna. Den jämförbara ar­betslöshetsnivån som genomsnitt för samfliga OECD-länder var närmare 8%.

Priser, löner, kostnader

Två frågor är speciellt viktiga för den ekonomiska utvecklingen i Sverige under den närmaste tiden. Det är dels följden för svensk del av de interna­tionella problem som tidigare diskuterats, dels av den inhemska pris- och kostnadsutvecklingen. Vad gäller den senare är möjligheterna all undvika en utlösning av avtalsklausulen i 1982 års avtal och att för 1983 hålla inflationen på de i skatteöverenskommelsen angivna 5,5 procenten av särskilt intresse.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        15

Inflationstakten fortsätter atl dämpas i år. När det gäller utvecklingen mätt meUan årsgenomsnitten blir dock trycket från de internationella pri­serna obetydligt svagare än under 1981 som framgår av följande tablå som anger bidrag lill konsumentprisökningen i procentenheter enligt konjunk­turinstitutets beräkningar.

 

 

1981

1982

Bidrag från

Internationella priser

Indirekta skatter och livsmedelssubventioner

Övriga kostnadsfaktorer

Totalt

3,8 2,1 6,2

12,1

3,7

-0,3

4,6

8,0

Inflalionsimpulsema från utlandet dämpas således inte nämnvärt vilket beror på eftersläpande genomslag från devalveringen. Räknat under loppet av resp. år blir dock avsaktningen tydligare, bidraget blir närmare 2 pro­centenheter lägre 1982.

De indirekta skatterna bidrar tiU att sänka inflationstakten i år. Det beror i första hand på effekten av mervärdeskattesänkningen. Det lägre kostnadstrycket från inhemska koslnadsfaktorer 1982 jämfört med 1981 förklaras dels av att lönekostnadsökningen är lägre under det andra avtals­året, dvs. 1982, dels av atl produktivitetsökningen antagits bli något högre. Arbetskpstnaden per prpducerad enhet skulle därför öka med bara 2-3 % i år mpt över 10% i QpI.

Enligl konjunkturinstitutets beräkningar i kapitel 6 skulle inflationen i genomsnitt gå ned från 12,1 % 1981 lill 8% 1982. Räknat från årets början till dess slut skulle ökningen bli ännu något lägre. Del innebär alt inflatio­nen i stort sett halverats från hösten 1980 tUl hösten 1982. Enligt institutets kalkyler skulle detta innebära att den s. k. avtalsindex, dvs. konsumentpri­serna rensade för energipriser, i början av hösten skulle bryta igenom den gräns på 6,9% som enligt avtalen utlöser kompensation.

Eftersom konjunklurinstitutets kalkyler bygger på en fömtsättning om oförändrad politik har l.ex. någon förändring i diskontot inte antagits. SkuUe den internationella och inhemska utvecklingen medge en förändring i delta avseende blir möjligheterna att förhindra uflösning av avtalsklau­sulen större.

Det är av intresse att notera all avtalet slöts i ell läge där man fömlsåg realt stigande energipriser och alt parterna utgick från alt lönlagarna inte skulle ha kpmpensatipn för delta. Under 1981 steg också energipriserna realt men så tycks inle bli fallel i år. I den preliminära nationalbudgeten räknades med en svag uppgång av del reala oljepriset under årets lopp men med de nya prognoser för oljepriserna som gjorts blir del istället en drygt 2-procentig realprissänkning på energi trots skattehöjningarna under våren. Del framgår av att avlalsindex, som är rensat från energipriser, väntas

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  16

stiga snabbare än konsumentprisindex. Avtalsindex överskattar därmed den prisutveckling som den totala konsumtionen drabbas av genom alt de ur köpkraftsynpunkl positiva energipriserna inte är medräknade. Del kan vidare npteras att prisutvecklingen enligl avtalsindex 1981 blev 0,9 prp­centenheter jämfört med den gräns där avtalsklausulen skulle ha ullösts.

Utvecklingen under 1983 blir viktig dels för atl kostnadsökningarnas storlek då påverkar möjligheterna att tillvarata de konkurrensfördelar de­valveringen givit, dels för all de också bestämmer möjligheterna atl uppfyl­la de förutsättningar som skalleuppgörelsen är byggd på.

Den låga internationella inflationen förbättrar möjligheterna att nå den målsatta prisstegringstakten men den skärper samtidigt kraven på en låg kostnadsökning här hemma för alt kunna behålla de andelsvinster devalve­ringen givit.

För att belysa dessa frågor har för 1983 räknats med två kostnadsalterna­tiv. Det ena, alternativ I, förulsätter en låg timkoslnadsökning så att konsumentprisökningarna kan hållas på 5,5%. I detta alternativ skulle arbetskraftskostnaden per timme öka med ca 7 % varav 1,5 procentenheter fömtsätts avräknas för finansiering av marginalskallesänkningen. Därmed kvarstår ett utrymme på 5,5% för avtalsmässig löneökning och löneglid­ning tillsammans.

I det andra alternativet, all II, har antagits en hög lönekostnadsökning, närmare 13%. Vid en sådan kostnadsutveckhng blir den reala produktions-tUlväxten också lägre varför man också måsle utgå ifrån alt produktivite­ten mätt som produktionsökning per timme blir långsammare. Förulsäll­ningar och resultat framgår av tabell 1:2.

Det krävs en kombination av gynnsamma faktorer för atl del ska vara möjligt alt få ned inflafionen lill den målsatta nivån: hög produktivitetsök­ning, låg lönekostnadsökning och en försiktig prispolilik från förelagens sida. Sammanfaller dessa faktorer, vilket det finns fömtsätlningar för alt de skall kunna göra 1983, kan inflationen bringas ned till den angivna takten. Våren 1979 nådde prisstegringarna ned lill denna nivå innan effek­terna av den andra oljekrisen ännu börjat märkas i de inhemska prisni­våerna.

Tabell 1:2 Kostnadsutveckling och inflation 1983

Proc. förändring

 

 

Alt.l

Alt. Il

Internationella priser i nat. valutor

5,5

5,5

Svensk lönekostnadsökning per timme

7,2

12,8

Produktivitet i prod. av bearb. varor

4

3

Produktivitet i tjänstesektorn

2

1

Vinstandelsförändring

 

 

bearb. varor

+ \

-1-1

tjänstesektorn

oför.

oför.

Konsumentpriser

5,5

8,5

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  17

Produktivitetsökningen i alternativ I ligger ungefär i linje med vad som uppnåddes vid konjunktumppgången 1978-1979. När det gäller löneök­ningen är det dock ett brott mot tidigare trender. Lönekoslnadsökningen är i och för sig större än 1982 men å andra sidan fömtsätts 1,5 prpcentenheter därav avräknas för finansieringen av första etappen av marginalskatte­sänkningen varför det bara blir kvar 5,5% för direktlöneökning. Detta är en procentenhet mindre än 1982. Om man för den konkurrensutsatla sektorn avsätter 3 procentenheter för löneglidning skulle del bara återstå 2,5 procentenheter för avtalsmässig löneökning. Detta är en procentenhet mindre än 1982. En så låg avtalsmässig löneökning har, som framgår av kapitel 6, inte förekommit under 1970-talet.

Med dessa fömtsätlningar skulle det bli omöjligt för företagen att både fortsätta att sänka sina relativa priser något i förhållande till konkurrenler­na och förbättra vinstmarginalema ell par procent. Vinstmarginalförbätt­ringen ligger dock främst inom råvaminduslrierna och är mera begränsad inom produktionen av bearbetade varor.

I alternativet med snabbare kostnadsökning finns del ingen möjlighet att begränsa prisstegringarna tiU 5,5%. Kostnadsökningen i sig gör del pmöj­ligt, därtill kpmmer all prpduktiviteten torde utvecklas svagare så alt arbetskostnaden per producerad enhet bara av denna anledning blir högre. Det finns ingen anledning tro att företagen skulle absorbera en vinslför-sämring av den storlek det skulle bli fråga om ifall företagen skulle bära kostnadsökningen genom sänkta vinstnivåer i syfte att behålla konkurrens­kraftiga priser. Det är istället troligt att de höjer sina priser mer än konkur­renterna för att kortsiktigt försvara vinsterna.

Det kan bli fråga om kraftiga rdalivprishöjningar, ca 3,5%, om man fömtsätter att strävandena går ul på atl i stort sett hålla vinstmarginalerna på 1982 års nivå. Relafivprishöjningen påverkar naturligtvis vår konkur­renskraft på ett mycket negativt sätt. Detta kommer dock att till fullo märkas på exportvolymerna först på ett par års sikt.

Beräkningama tyder på en inflafionstakt i närheten av 9% för 1983. Uppgiften avser dock årsgenomsnittet, tendensen under året är klart sti­gande. Fortsätter denna utveckling under 1984 stiger inflationen snabbt upp över lO-procentsnivån. En så kraftig kostnadsökning kan dock inte fortgå länge innan motåtgärder måsle tillgripas.

Utrikeshandel

Oljekrisen 1979-1980 fördyrade oljenolan för Sveriges del så som fram­går av följande tablå (förändring i miljarder kr., föregående års prisnivå, minustecken anger försämring av bytesbalansen)'.

' I tablån anges nettoeffekten av prisförändringen på handelsbalansen. Eftersom exporten av petroleumprodukter uppgår till 5 1/2 miljarder kr. har priseffektema på exporten också beaktats.

2   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

1979

1980

1981

 

Priseffekt Volymeffekt

Summa

-     8

-     2

-10

-81/2 31/2

-5

-61/2

5

-11/2

Energibesparingar och låg akti\'itel dämpade den negativa bytesbalans-effekten. Del är svårt att skilja ul hur mycket härav som är konjunktur­beroende och hur myckel som är en långsiktig besparing.

Under perioden var det naturligtvis svårt att kompensera de sfigande oljekostnaderna med exportökning inom andra områden i elt läge där flertalet länder förde åtstramningspolilik.

Under 1980 och 1981 förlprade vi ånyo marknadsandelar. En kraftigt bidragande orsak härtill var att konkurrenskraften försämrades fram till devalveringen. Sammanställningen i tabell 1:3 visar att den underliggande försämringen av exportvolymerna för bearbetade varor och råvaror inte syntes i handelsbalansen i löpande priser utan doldes bakom terms-of-trade-förbältringar. Det var dock inte terms-of-trade-förbättringar som kunde förbli beslående ulan innebar att priset på svenska varor steg mer än för konkurrenlerna vilket hade negativa konsekvenser för marknadsande-lama både på export- och hemmamarknaden.

Under 1980 och 1981 tillsammantagna växte marknaden för bearbetade varor knappast alls inom OECD-området. Däremot ökade marknaderna utanför OECD-området med inemot 20%. Det lyckades någol bättre för svensk export på dessa marknader. För den totala exporten av bearbetade

Tabell 1:3 Förändring av handelsbalansen 1979-1983

Miljarder kr., föregående års priser

1979-1980

1980-1981

 

 

Pris­effekt

Volym-effekt

Summa

Pris­effekt

Volym­effekt

Summa

Råolja, petr.prod. Bearbetade varor Övriga varor

-8 1/2

2 1/2 2 1/2

3 1/2 -3 1/2 -2 1/2

-5

-1 0

-6 1/2 3 1/2 1 1/2

5

4 1/2 1

-1 1/2 8

2 1/2

Summa

-3 1/2

-2 1/2

-6

-1 1/2

10 1/2

9

 

1981-1982

 

1982-1983

 

 

Pris­effekt

Volym­effekt

Summa

Pris­effekt

Volym-effekt

Summa

Råolja, petr.prod. Bearbetade varor Övriga varor

-1 -1 1 1/2

-2 7 0

-3 6

1 1/2

-1

1/2

1

-2 1/2 5 1/2

-3 1/2 5 1/2 1 1/2

Summa

-   1/2

s

4 1/2

1/2

3

3 1/2

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        19

industrivaror blev utvecklingen följande över åren 1980 och 1981, uttryckt i mUjarder kr. i 1979 års priser.

 

Marknadstillväxt

4 1/2

Anddsförlusl

-4

Exportförändring

1/2

Som fidigare nämnts böljade återhämtningen av förlorade andelar för­hållandevis snabbt efter devalveringen. Konjukturinstitulet räknar med att del från halvårsskiftet 1981 tiU utgången av 1982 ska vara möjligt atl vinna tUlbaka marknadsandelar molsvarande 7% av exporten av bearbetade varor. I ekonomidepartementets kalkyler har perspektivet utsträckts lill att omfatta 1983 och del fömtsätts alt del även då ska vara kostnadsmäs­sigt möjligt alt hålla något lägre exportprisulveckling än omvärlden. Över hela perioden räknat från devalveringen skulle sålunda de svenska ex­portpriserna hållas så mycket lägre än konkurrenternas att relativpriserna skulle sjunka med ungefär 10%.

En jämförelse kan här göras med utvecklingen efter devalveringarna 1977. Rdalivprissänkningen under etlårsperioden från halvårsskU"let 1977 var också ungefär 10%. Då upphörde emellertid rdalivprissänkningarna och övergick förhållandevis snabbi i ökningar. Vid en bedömning av hum­vida prissältningsbeteendet nu kommer alt vara annorlunda finns del an­ledning alt särskilt beakta följande faktorer. För det första är vinstläget bättre än 1977—1978. Då låg neltodriftsöverskollel enligt nationalräken­skaperna räknat som andel av industrins förädlingsvärde på 5 % medan del 1981 beräknas ha varit 8 ä 9%. De omedelbara behoven atl höja intäkterna är därför idag inte lika stora. Företagen bör kunna anlägga ett någol längre perspekfiv på sin prispolilik och lägga större vikt vid de intäkter som konkurrenskraftiga priser på sikt erbjuder genom volymökningen.

För det andra var konkurrensen om fillgängliga arbetskraftsresurser då betydligt hårdare, den offentliga sektorn rekryterade ca 50000 personer per år. De närmaste åren blir motsvarande ökningar ungefär hälften så stora. Andelen företag som uppgav brist på kvalificerad arbetskraft steg snabbi under 1979 fram fill hösten 1980.

De oroande tecken som finns är alt priserna enligt den månatliga ex­portprisindex som ingår i producentprisindex stigit sedan december. I och för sig är del vanligt atl priserna stiger omkring årsskiften. Om man ser fill relationen mellan export- och importpriser på verkstadsvaror, den största enskilda gruppen bearbetade varor, tycks exportpriserna ha stigit mer än importpriserna under månadema december-febmari. Della skulle vid första påseende kunna tolkas som ett utslag av en mer aggressiv prispolitik från förelagens sida. En rimligare förklaring är dock alt prisjusteringar som föranleddes av devalveringen i syfte alt kompensera för höjda importkosl-nader och ge utrymme för en viss förbättring av vinstmarginalerna inle

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

20

genomfördes omedelbart utan till avsevärd del togs ut med verkan omkring årsskiftet. Exportvolymen under det första kvartalet i år har, jämfört med molsvarande period 1981, ökal ungefär med de 5-6% som prognosen fömtsätter. Man kan därför inle la de senaste månadernas exportprisstali-stik som ett tecken på att den beräknade relativprissänkningen skulle utebli. Det finns sålunda ingen anledning frångå den gmndläggande kalky­len.

Resultatet för exportvolymtillväxlen framgår av följande tablå (proc. volymförändring).

 

 

1981

1982

1983

Bearbetade varor

 

 

 

Marknadstillväxt Andelsförändring Exportökning

1

0 1

3,5

4

7,5

5

2,5

7,5

Råvaror

-2,9

2,3

6

Total varuexport

(enl. nationalräkenskapernas

beräkningsmetoder)

0,6

5,8

7,5

Det förefaller finnas möjlighet atl i år återvinna en del av den mark som råvamexporten förlorade under 1981. Det gäller främst för tvävaror medan massaexporten ungefär följer marknadstillväxten. För malmexporten kan en fortsatt svag ulveckling väntas.

Exportökningen är enligt denna prognos långsammare än vad som var fallel efter devalveringen 1977. Eiel borde inle möta några kapacitelsmäs-siga hinder atl öka exporten i den angivna takten. Därtill kommer atl den inhemska efterfrågan nu hålls tillbaka i högre grad.

Ovan redovisade kalkyler avser exporten av varor. Enligl de undersök­ningar som gjorts på uppdrag av belalningsbalansdelegafionen har expor­ten av tjänster kommit all spela en allt viktigare roll. Exporfinkomslerna på ijänstesidan uppgick 1977 tiU 16 miljarder kr. och beräknas 1981 ha uppgått till 32 miljarder kr.

Tjänstexporlen väntas dock öka något långsammare än varuexporten i år, ca 4,5%, men ungefär följa samma tillväxttakl som vamexporten nästa år.

Den totala exporten av varor och tjänster skulle därmed öka drygt 5,5% i år och 7,5% 1983.'

Den volymutveckling som här diskuterats bygger på vissa anlaganden om de svenska företagens prissättning. Del förutsätts vidare en sänkning av den internationella inflationstakten. För innevarande år skulle prissteg­ringen på industrivaror i internationell handel stanna vid drygt 6% i natio-

' Den lägre prognosen för 1982, räknad enligt nationalräkenskapernas metoder, jämfört med PNB har närmast indextskniska förklaringar, se kapitel 3.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        21

 

Tabell 1:4 Bytesbalansen 1981-

-1983.

 

 

Milj. kr., löpande priser

 

 

 

 

1981

1982

1983

 

prel.

progn.

progn.

Export, varor, fob

144064

167 400

188600

Import, varor, cif

146071

164600

181900

Handelsbalans

- 2007

2800

6700

Export av tjänster exkl.

 

 

 

restpost inkl. korr av

 

 

 

handelsstat.

20538

22100

24900

Import av tjänster inkl.

 

 

 

korr. av handelsstat.

30532

33 700

35 900

Tjänstebalans

- 9994

-11600

-11000

Räntenetto

-11503

-14600

-16400

U-landsbistånd

- 3 835

- 4300

- 4700

Övriga transfereringar

- 2405

- 2800

- 3 200

Transfereringsbalans

-17743

-21700

-24 300

Restpost

14000

16000

18000

Bytesbalans

-15744

-14400

-10500

Andel av BNP, %

-2,8

-2,3

-1,6

nella valutor. För nästa år väntas takten sjunka fill 5 1/2%. Det ger naturiigtvis ett mycket begränsat utrymme för svenska pris- och kostnads­stegringar i den konkurrensutsatla sektorn.

Omräknat i svenska kronor och med hänsyn lagen lill helårseffekten av devalveringen på 1982 skulle del kunna länkas bli elt utrymme på ca 15 1/2%. Eftersom här fömtsätts en rdafivprissänkning på ca 5 1/2% skulle det bli en exportprisstegring på 9 1/2% räknat i svenska kronor. Med hänsyn tiU alt det bedömts bli möjligt med en relativprissänkning på 1/2% nästa år skulle det då ge en svensk exportprisökning'på bara 5%. Konse­kvenserna i fråga om utrymme för kostnadsökningar och vinster har redan diskuterats.

Sammanlagt innebär detta atl handelsbalansen förbättras med 4,8 mil­jarder kr. i år från ett underskott på 2 miljarder kr. 1981 lill ell överskott på 2,8 miljarder kr. i år. Av detta överskott har 1,3 miljarder kr. redan uppnåtts under det första kvartalet.

Trots konkurrenskraftsförbältringen fortsätter dock sannolikt försäm­ringen av tjänstenettot om hänsyn inte tas liU de av betalningsbalansdele­gationen prognoserade statisliskt oredovisade inkomsterna. Inräknas den­na korrigering skulle Ijänstebalansen bli oförändrad.

Den ökade skuldsättningen utomlands och de höga räntorna drar vidare upp transfereringsutgifterna. Försämringen uppgår tiU ca 3,5 miljarder kr.

Totalt sett väger dock förbättringen av handelsbalansen upp de negativa posterna så atl bytesbalansen förbättras ca I miljard kr. Underskottet skulle stanna vid 14,4 miljarder kr. motsvarande 2,3% av BNP.

Under 1983 skulle förbättringar av handelsbalansen fortsätta med så mycket som 4 miljarder kr. Även Ijänstebalansen torde förbättras.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         22

Försämringen av transfereringsbalansen väntas däremot fortsätta om än i långsammare takt än tidigare. Riintebelalningarna lill utlandet beräknas uppgå tiU 25 miljarder kr. Samtidigt bör observeras att bl.a. de höga räntesatserna även ökat ränteinkomsterna. De beräknas i år vara 8,5 miljarder kr.

För nästa år skulle bytesbalansen då kunna komma ner till ett underskott på drygt 10 miljarder kr. motsvarainde ungefär 1,5% av BNP. De angivna siffroma avser det lägre kostnadsalternativet. I det högre alternativet torde, kanske något förvånande, bytesbalansen visa elt någol bäitre saldo 1983. Detta beror i huvudsak på två faktorer. För det första väntas företa­gen höja sina relafivpriser vilket omedelbart ger högre exportinkomster, de negativa effekterna kommer lill fullo först senare.

För det andra leder så kraftiga kostnadsökningar med stor sannolikhet till att näringslivels investeringar blir betydligt mindre expansiva. De har ett högt importinnehåll.

För del tredje urholkar den högre inflationen disponibdinkomslerna så att den privata konsumtionsefterfrågan också ökar långsammare.

Kortsiktigt skulle därför en högre kostnadsökning inte leda lill en sämre bytesbalans. Exporterfarenhelerna frän 1970-lalet talar dock för att på ett par års sikt blir konsekvenserna ytterst kännbara.

Industrins produktion och investeringar

Här har tidigare redovisats all industriproduktionen stigU sedan septem­ber 1981 (se diagram 1:7). D-t innebär att konjuklurnedgången har varit kortare än 1975-1977. Dä sjönk industriproduktionen från årsskiftet 1974/ 1975 ända till mitten av 1978, nu beräknas nedgången-vara under knappt två år, 1980 och 1981.

Det finns dock vikliga skillnader mellan förhållandena då pch nu. Lagren hade börjat byggas upp redan under 1974 och uppbyggnaden fortsatte under de följande åren. Det var i hög grad en följd av den lagerstödspolitik som då bedrevs. När sedan konkurrenskraften förbättrades genom deval­veringarna 1977 måsle lagren först säljas ut innan del kunde bli aktuellt med någon produktionsökning. Överlagren torde gott och väl ha mplsvaral ett års industriproduktion.

Härtill kom atl under slörre delen av perioden 1974-1977 kämpade svensk industri med etl kostnadsliige som uppenbart var omöjligt att bibe­hålla på sikt. Nu har kostnadsläget istället snabbt rättats till. I jämförelse med avmattningen i början av 1970-talel är del heller inte någon ovanligt kort tid som produktionsminskningen varat.

Det är huvudsakligen exporten och lagemppbyggnaden som svarar för efterfrågan på industrivaror. Detta gäller både 1982 pch 1983. Under 1983 bidrar pckså invesleringsuppgången till att få fart på prpdukfionen.

Med en produktivitetsökning på omkring 3,5% för hela induslrin, skulle det, om hänsyn tas lill den genomsnittliga arbetstiden per person, ske en

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

23

Diagram 1:7   Industriproduktionsindex 1972—feb. 1982 samt prognos för årsgenom­snitten 1982 och 1983

1975 års priser. Säsongrensade månadsvärden utjämnade med tremånaders glidande

medelvärde

Index 1968=100

150

140

130

120

 

110

100

I        I____ \___ \___ \___ L

1972        1973        1974        1975        1976        1977        1978        1979        1980        1981  1982       1983

Tabell 1:5 Industrins utveckling 1981-1983

Proc. volymförändring

1981

1982

1983 Alt.l

Alt. Il

Produktion                      -3,5                  3                4 1/2  2

Investeringar                 -8,5         -11          10                  5

Produkfivhet                   -0,5                 4               3 1/2 2 1/4

Sysselsättning (antal pers.)          -26000    - 6000    16000   -2000

Export (varor)                                0,6                5,8               7,5        4

sysselsättningsökning under andra halvåret innevarande år. Räknat meUan årsgenomsnitten 1982 och 1983 skuUe det vara fråga om en ökning med ca 15000 personer men räknat från bottennivån under första halvåret 1982 till början av 1983 blir det i stället fråga om en ökning på ca 20000 personer. Antalet sysselsatta inom industrin kommer ändå alt ligga betydligt under den senaste toppnivån som inföll 1980.

I och med vinstförbältringen under 1982 och 1983 och del gradvis ökade kapacitetsutnyttjandet kan man räkna med att investeringarna så småning­om börjar öka igen. Enligt den investeringsenkät som ligger fill grund för konjunkturinstitutets prognos i kapitel 7 skulle det bli en viss investerings-ökning under loppet av 1982. Mellan årsgenomsnitten 1981 och 1982 blir det dock en minskning på 11%. Investeringsuppgången kan förväntas fortsätta under 1983, här har räknats med 10% i ökning i del gynnsamma koslnadsaltemativet.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

24

Diagram 1:8   Industriinvesteringarnas och driftsöverskottets andel av industrins för­ädlingsvärde 1970-1983

Procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

22

 

A      DRIFTSÖVi.RSKOTT

 

21

 

/ \

 

20 19

 

/      \

 

/

\

 

18 17 16 15

\.

 

\

li

 

r" / '

V.X"

.    INVESTERINGSKVOT v \

-\

 

\

 

 

14 13

 

 

\

 

\                /

\

y

 

 

 

 

-./

-

'i .••■■■'

12 11

 

 

 

1

 

\

 

 

 

 

\

/

\

 

10 9 8

 

 

 

\

1

\      /

 

 

 

 

 

/

V

 

 

 

 

\

1

 

 

7

 

 

 

\

1

 

 

b

 

 

 

\

■

 

 

5

1

i

1

1

1

1

1

1972

1970

1982

1974        1976        1978        1980

Som framgår av diagram 1:8 skulle del innebära en mycket försiktig ökning av investeringskvoten. Del medför också att kapitalstocken i indu­slrin på nytt böljar öka.

I alternativet med högre kostnadsökning bryts den påbörjade induslriex-pansionen innan den internationella konjukluren börjar mattas. Produk-fionsökningen bedöms stanna vid 2 % 1983 främst beroende på försämrade exportulsikter och svårare konkurrensförhållanden gentemot importerade varor. Den sysselsättningsförbättring som påbörjats mol slutet av inneva­rande år stannar troligen upp och benägenheten bland företagen all öka sin personalstyrka avtar på nytt. En viss invesleringsökning, närmasi av er­sättningskaraktär, har dock antagits även i detta alternativ. Huruvida den kommer lill slånd eller ej får dock betraktas som högst osäkert.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       25

Hushållens inkomster, konsumtion och sparande

Hushållens realinkomster steg snabbt 1980 trols den skärpning av den indirekta beskattningen som skedde under hösten.'

Av följande tablå framgår också alt löne- och företagarinkomster samt den kombinerade effekten av direklskalleförändringar och transfereringar bidrog lill disponibelinkomstökningen. På skattesidan var del bl.a. fråga om den särskilda skatteredukfionen som beslutades i samband med avtals­rörelsen och som lades ul under hösten och därmed motverkade en del av verkningarna av de höjda indirekta skatterna.

 

 

1980

1981

1982

1983 Alt.l

Alt. II

Faktorinkomster Inkomstöverföringar Direkta skatter m. m. Netloinbetalningar till del offentliga

Disponibel inkomst

0,3

3,3 + 3,5

-1-30,8 3,1

-      2,8
1,7

+  1,7

H-22,2

-    1,7

-2,5 -1,4 -H0,5

-6.5

-2,5

0

0

+ 1.5

+1 1

2

-    1

-    1

-21 0,5

Anm. Negativt tecken anger att förändringen innebär en minskning av hushållens inkomster.

Den stramare ekonomiska politiken och tvåårsavtalel sänkte realin­komsterna under 1981 och under 1982. Besparingarna sänker inkomstöver­föringarna realt under innevarande år och tillsammans med den begränsa­de marginalskaltejuslering som gjordes för 1982 blir nettot av transfererin­gar och direkta skaller negativt för hushållen.

För 1983 tycks del dock bli möjligt all i begränsad utsträckning vända realinkpmstutvecklingen igen så all en viss ökning blir möjlig. Del är pensipnärerna spm 1983 får en viss slandardökning bl.a. spm konsekvens av att energipriserna utvecklats så svagt under 1982. Del är nämligen prisutvecklingen fram till november 1982 som bestämmer pensionerna för 1983.1 ett läge där inflationstakten avtar är del gynnsamt att få sin inkomst indexerad efter Qolårets utveckling.

Pensionernas reala ökning svarar i stort sett för hela ökningen av de disponibla inkomsterna. Även 1983 sjunker realvärdet av övriga inkomst-överföringar. Löntagarna kan uppnå ungefär oförändrad reallön 1983 även om direkflöneökningen stannar vid 5,5%, delta under förulsätlning alt inflationen inte blir högre än 5,5%.

Skulle avtalen inriktas på all uppnå oförändrad reallön 1983 och i enlig­het med vad som tidigare sagts medföra en ökning av de direkta limlönerna med 5,5% skulle man kunna hävda all sett över hela perioden har prisut­vecklingen hållils pä den nivå som parterna mer eller mindre uttalat utgick ifrån när avtalen tecknades. Avtalsindex' ulveckling i förhållande till de

' Till en del är realinkomstutvecklingen beroende av hur ränteförändringar beaktas i de prisindexar som används för att räkna om inkomsterna i fasta priser.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          26

gränser som sattes upp vid avtalets ingående tar nämligen ut varandra under åren 1981 och 1982 som framgår av följande tablå.

Prisutveckling i förhållande liU fömtsättning vid avtalets ingående (posi­tivt tecken anger prisökning utöver kompensationsgränsen).

1981         1982         1983

+ \

Beräkningarna avser lönlagarna räknat som grupp. Hur utvecklingen blir för olika gmpper inom denna kategori, och därmed hur första steget i skalteöverenskommelsen verkar, beror självfallet fömtom inkomsfiäget också av underskottsavdragens storiek. Vidare spelar avtalsuppgörelsens förddningspplitiska profil en viktig roll för utfallet.

1 alternativ II belyses vad som händer vid en högre pris- och löneök­ningslakt. Det är naturiigtvis så att om prisstegringslaklen skulle bli högre än vad som här angivits skulle del beskära realinkomsterna om lönerna inte ökar snabbare. Kommer en sådan ulveckling till slånd genom snab­bare internationeUa priser finns möjligheten att möta detta med en appre-cieringspoUtik vilken bör kunna ha trovärdighet vid så låga lönekostnads­ökningar.

Är del istället så alt prisstegringarna blir högre än 5,5% på grund av högre inhemska koslnader, som belyses i alternafiv II, blir effekterna på hushållens köpkraft annorlunda. Det är knappast troligt att löneökningar­nas realvärde redan första året äts upp av prisstegringar och den högre köpkraftsindragning som skatterna då ger. Del är i stället troligen så som framgår av alternativ II att reallönerna kortsiktigt blir bäitre än i alternativ I. Om kostnadsutvecklingen fortsätter i samma banor efter 1983 blir resul­tatet för reallönerna dock snabbt sämre.

Det,som för 1983 främst ger en lägre total real disponibel inkomst i alternativ II jämfört med alternafiv I är pensionärernas inkomster. De nominella inkpmslerna är samma i båda alternativen, de bestäms nämligen av prisutvecklingen under Ipppet av 1982. Den högre inflationstakten i alternativ II ger direkt försämrande effekt på deras reala disponibla in­komster. Härtill kommer att vissa kategorier pensionärer drabbas av det ökade skattetrycket.

De sociala förmåner som följer löneutvecklingen får därempt ett bättre realt utfall i högkostnadsalternativet.

De kraftiga variationerna under senare år i disponibelinkomsterna åter­finns inte i samma utsträckning i den privata konsumtionens utveckling som framgår av följande tablå (proc. förändring).

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       27

 

 

 

 

 

1980

1981

1982

1983

 

 

Alt. 1

Alt. 11

Real disp. inkomst Privat konsumtion Sparkvot, %

3,1 0,1 5,9

-1,7

-0,6

4,9

-2,5 -1,0

3,4

1 1 3,4

0,5 0,5 3,4

Under 1981 när realinkomsterna sjönk, inflationstakten var hög under större delen av året och arbetslösheten tenderade att öka, hade det varit naturiigt alt vänta en stigande sparkvot. I stället tycks hushållen ha försökt att uppehålla sin konsumlionsslandard genom atl sänka sin sparkvot. Här bör också beaktas atl hushållens reala sparande sjönk som en följd av det lägre bostadsbyggandet. Däremot steg del finansiella sparandel räknat som en andel av inkomsterna. Detta har också en koppling till bostadsbyggan­det, den främsta anledningen till del stigande finansiella sparandet var alt hushållen minskade sina byggnadskrediter. Ell visst tillskoll dämlöver kom från bank- och försäkringssparande. Till en del har således de förvän­tade reaktionerna hos hushållen blivit de som varit rimliga all förvänta, men della överskuggas av de nämnda andra faktorerna som haft till effekt alt sparkvoten sjunkit.

När det gäller konsumtionens sammansättning finner man en kraftig sänkning av livsmedelskonsumtionen. Som tidigare framhållits har della sannolikt skett för att skapa utrymme för konsumfionsutgifter som endast kan förändras på längre sikt såsom bostadsutgifter.

För 1982 har konjunkturinstitulet antagit att sparkvoten skall fortsätta atl faUa. Även för della år skulle del i och för sig finnas anledning vänta en sparkvolsökning. Skälen för detta skulle bl. a. kunna vara all arbetslöshe­ten ligger på en hög nivå men kanske inte minst att effekterna av marginal-skaltereformen redan nu skulle öka benägenheten att spara.

I pch för sig torde man nog kunna förvänta tendenser till etl ökande finansiellt sparande genom ökad sanering av hushållens skuldsättning.

Ett minskat reah sparande genom minskat småhusbyggande torde emel­lertid vara att vänta även 1982. Vidare kan man observera all de indikatio­ner på konsumtionsutvecklingen som finns för årets början snarast lyder på större kraft i konsumfionen än under 1981. Detaljhandelns försäljning har ökat under januari och febmari. Bilförsäljningen har ökal med 10% under det första kvartalet.

Därför har här, i likhet med konjunkturinstitutet, antagUs all sparkvoten fortsätter att falla även i år så alt konsumtionsminskningen stannar vid 1%, se diagram 1:9,

För 1983 har schablonmässigt antagils en oförändrad sparkvot. Skattere­formen borde här verka med än större kraft i riktning mot en ökad sparbe-nägenhet men med hänsyn lill svårigheten att uppskatta effekten därav har

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         28

Diagram 1:9   Sparkvoten 1971-1982

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata

\ \

_ \_

\

Genomsnitt        \

1971-1981=4,0%       *

2 -

I        I        i        I        I        I        I_____ L

1971    1972     1973    1974    1975     1976   1977     1978   1979     1980   1981     1982 Källor: Konjunkturinsfitulet och statistiska centralbyrån.

en oförändrad sparkvot antagits. Ciärmed skulle den privata konsumtionen på nytt kunna öka något.

Görs samma antagande om sparkvoten även i alternativ II skulle skillna­den mellan alternativen begränsa sig tUl en halv procentenhet för den privata konsumfionen. Sett på någol längre sikt blir skillnaden avsevärt större. Det kommer mycket snabbt att visa sig alt det inte är möjligt att upprätthålla en oförändrad konsumlionsslandard i det högre kostnadslä­get.

Den offentliga sektorn

Den offentliga utgiftstaklen har dämpats. Från att ha ökat med drygt 5,5% under 1970-lalet stannade ökningen vid knappt 4% i genomsnitt 1980-1981. De första stegen logs på det statliga områdel. Den statliga konsumfionens ökningslakt avtog redan under 1980 för all 1981 förby las i en minskning. Samma år minskade också de offentliga investeringarna.

Eftersom kommunerna svarar för en väsentlig del av de offentliga utgif­terna har särskilda ansträngningar gjorts för att få ned deras volymtillväxt. Volymtalen som redovisas i nationalräkenskaperna påverkas bl. a. av i hur hög grad det förekommit beredskapsarbeten i kommunal regi. Detta påver­kar exempelvis utvecklingen 1980 och 1981. I år och nästa år inträder en annan komplicerande faktor. 1982 förs Karolinska sjukhuset och 1983 Akademiska sjukhuset över lill resp. landsting. Della kommer all registre-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  29

ras som en kommunal volymtUlväxt. Korrigerat för dessa speciella fakto­rer ser den underliggande utvecklingen ut på följande sätt (proc. föränd­ring).

1980     1981     1982     1983

Total volymförändring                2,8      3,0            2,7               1,0

därav

0,5

-0,5

0,8

0,5

1,4

1,0

beredskapsarbeten    -0,8           -

överföring av sjukhus      -           -

underliggande volymfillväxt      3,6      3,0

Tar man hänsyn tUI dessa speciella faktorer skulle den underliggande ökningstakten halveras mellan 1981 och 1982. Dehnä bedömning innebär en viss nedrevidering av den prognos som gjordes i januari. Det är främst det nu kända lägre utfallet för 1981 som utgör mptivet härför.

Mot en uppdelning av ovan angivet slag kan invändas att även den volymökning som beredskapsarbeten utgör måste finansieras med offent­liga medel eller upplåning. Här har dock fömtsätts alt ökningen av bered­skapsarbetena är av tillfälligt slag och kommer att avvecklas under loppet av 1983 när sysselsättningsläget förbättras. Här har vidare förutsatts att kommunema nästa år kommer att hålla den av statsmakterna fastlagda volymfillväxten på 1 %.

Vad gäller den fmansiella utvecklingen är det av särskilt intresse att observera den kraftiga förbättringen i kommunernas finansiella sparande. Eftersläpningen i utbetalningen av kommunalskattemedel ger en kraftigt likvidiserande effekt på kommunerna i elt läge där löne- Pch prisöknings-taktema går ner. Det kan därför finnas viss risk att den kpmmunala volymökningen inte kan hållas på 1 % 1983 i en situation där det finansiella sparandet visar elt överskott på ca 5 miljarder kr.

För statens del kan motsvarande uppställning över konsumfionsföränd-ringama göras. Eftersom den statliga konsumtionen är betydligt mindre än den kommunala väger överföringen av de båda sjukhusen tyngre för sta­tens del.

1982         1983

Total volymförändring                                           -2,4           -2,5

därav

1,6

-1,1

0,2

0,1

1,0

-1,5

överföring av sjukhus

sysselsättningsfrämjande åtgärder

underliggande volymförändring

Besparingsarbelet medför således att den underliggande statliga kon­sumtionen fortsätter atl minska i omfång.

Som framgår av tabell 1:6 innebär vad som här redovisats tillsammans med de besparingar som görs i transfereringssystemet att den totala offent­liga utgiftstakten dämpas högst avsevärt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        30

Tabell 1:6 Den offentliga sektorns utveckling 1981-1983

 

 

1981     .

1982

1983

Offendig konsumtion, %

1,9

1,1

-0,1

Offenfiig sysselsättnings-

 

 

 

förändring, antal personer

29600

20000

3000

Offentliga reala utgifter, %

4,4

1,0

2,1

Offentliga reala utgifter

 

 

 

exkl. statsskuldsräntor

2,1

0,1

0.5

Budgetsaldo, miljarder kr.

-66277

-76800

-80600

Budgetsaldo i % av BNP

-11,6

-12,5

■.-12,0

Offenfligt finansiellt

 

 

 

sparande, miljarder kr.

-30043

-36600

-36600

Offentligt finansiellt

 

 

 

sparande i % av BNP

- 5,3

- 5,8

- 5,4

Särskilt gäller detta för utgifterna exkl. statsskuldsräntor. Fördelningen meUan kalenderåren 1982 och 1983 är osäker men i genomsnitt för dessa år skuUe ulgiftstakten (exkl. räntor) vara obetydlig. Även om räntorna tas med i beräkningen tycks ökningstakten vara långsammare än BNP-tillväx­ten, dvs. utgiftsandden sjunker.

Som framgår av kapitel 9 kan vissa invändningar riktas mot att räkna de offentliga utgifterna som andel av BNP. Skulle man i stället räkna dem som andel av de totala utgifterna i ekonomin skuUe utgiftsandden ha börjat dämpas redan 1979-1980.

Den redovisade utvecklingen innebär att ökningstakten i både det stat­liga budgetunderskottet och den offentUga sektoms negativa finansiella sparande dämpas jämfört med tidigare år. Sett i relafion till BNP minskar budgetsaldots andel något mellan 1982 och 1983.

De finanspolitiska effekterna som dessa beräknas med ekonomideparte­mentets enkla finanspolitiska effektmodell, se kapitel 9, fångar också upp de nämnda tendenserna. Den expansiva effekten avtar under 1981 och 1982 för att 1983 förbytas i en åtstramande effekt.

i 980     1981     1982     1983

Finanspolitisk effekt, % av BNP    2,2        1,0       0,9     -0,8

Inom ramen för det utvecklingsarbete med beräkningarna av de finans­politiska effekterna som pågår inom konjunkturinstitutet har en särskild studie av statsskulden och de realekonomiska effekterna av statens rän­teutgifter gjorts (appendix efter kapitel 10). Slutsatsema av denna genom­gång är att statens ränteutgifter, med de gjorda fömtsättningarna, inte torde ha haft några mera betydande expansiva effekter på samhällsekono­min under perioden 1970-1981. I studien påpekas dock att under de närmaste åren skulle, med de bindningar av räntesatserna som föreligger och under fömtsäftning att en dämpning av inflationen till storieksordning-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

31

Tabell 1:7 Finansiellt sparande 1980-1983

Milj. kr., löpande priser

 

 

1980

1981

1982

1983

Offenfiig sektor

-21 100

-30100

-36600

-36600

Staten

-37900

-49000

-56 100

-61400

Kommuner

-     100

500

1800

5 300

Socialförsäkring

16900

18400

18000

19500

Bostäder

-12200

-12100

-10000

- 9000

HushåU

12000

12700

9400

11000

Näringsliv

2500

13 800

22800

23600

Icke-finansiella

 

 

 

 

företag

-17600

-12600

- 6200

- 7400

Finansiella företag

20100

26400

29000

31000

Summa bytesbalans

-18800

-15700

-14400

-11000

en 5-6% kan realiseras, den relativt höga reala räntesatsen kunna medfö­ra en expansiv effekt på de sektorer som placerat sina tillgångar i statspap­per. Detta kan utgöra ett problem för slabiliseringspolitiken när det gäller att dämpa inflationen. Det bör observeras aft här avses den reala genom­snittliga räntesatsen på statsskulden. Av intresse när det gäUer näringsli­vets investeringsbenägenhet är den reala nyupplåningsränlan. Denna fråga diskuteras inte i delta sammanhang.

FinansieUt sparande och kreditmarknadens utveckling

Den reala utvecklingen återspeglas i de finansieUa sparandena, se tabell 1:7.

Förbättringen av bytesbalansen under åren 1981-1983 motsvaras av elt ökat finansiellt sparande inom landet. Under åren 1981 och 1982 försämras fortfarande den offentliga sektorns sparande varför det är andra sektorer som svarar för ökningen. Den lägre aktiviteten inom bostadsbyggandets område medför ett ökat finansiellt sparande. Men del är framför allt inom näringslivel som ökningen sker. För 1981 hänger del dock samman med att invesleringsakfivUeten är låg samfidigt som lagren minskar. Däremot tycks netlosparandet inom de icke-finansiella företagen snarast ha minskal.

Förändring i finansiellt sparande

Miljarder kr.

 

 

1981

1982

1983

Offentliga sektor

-9,0

-6,5

0

Bostäder

0,1

2,1

1

Hushåll

0,7

-3,3

1,5

Näringslivet

11,3

9,0

1

finansiella företag

6,3

2,6

2

icke-finansiella företag

5.0

6,4

-1

Utlandet

3,1

1,3

3

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        32

1982 ställer i första hand lageruppbyggnaden större anspråk på finan­siella resurser. De reala investeringarna fortsätter att sjunka i volym.

Fömlsättningarna är goda att netlosparandet i förelagen skall kunna förbättras i år. Skulle den här antagna gynnsamma kostnadsbilden reali­seras för 1983 skulle ingen nämnvärd försämring ske i det finansiella sparandet trots att investeringsaktiviteten då får fart.

De senaste årens kredilmarknadsutveckling och kreditpolitik har i hög grad präglats av statens betydande upplåningsbehov och av de inslabila internationella valuta- och kapitalmarknaderna. I förening med Sveriges stmkturella underskott i bytesbalansen är utrymmet för en självständig kredilpolilik litet.

Trots all det svenska diskontot låg kvar på en historiskt mycket hög nivå under störte delen av 1981 kunde dock olika korta räntesatser successivt sänkas. Efter del atl räntan i F()renta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland sjunkit något och den svenska valutareserven legal på en relafivt stabil nivå kunde diskontot sänkas från 12 till 11% i oktober. En viss nedtrappning av räntorna i tongivande länder och avtagande inflationstakt medgav en ytterligare diskontosänkning i mars i år lill 10%. Straffräntan, dvs. räntesatsen för bankernas upplåning i riksbanken över viss nivå vUken i hög grad styr penningmarknadsränlorna, behölls oförändrad. Rän­torna på prioriterade obligationer berördes inte.

Under 1981 omfördelades finansieringen av budgetunderskottet beroen­de på ändrade marknadsförutsättningar. Statens utlandsupplåning mer än halverades, från 22 till 9 miljarder kr., medan upplåningen i riksbanken ökade med ungefär motsvarande belopp. Statens ökade finansieringsbehov på ca 12 miljarder kr. placerades huvudsakligen i bankerna. Det innebar atl närmare 90% av affärsbankernas inlåningsökning (inkl. bankcertifikat) från aUmänhelen 1981 placerades i statsobligationer. I samband med en stadigt fallande skaltkammarväxelränla och samfidigt bibehållen obliga­tionsränta skedde också en omfördelning i budgetunderskottets inhemska finansiering från korta papper till långa. Allmänhetens andel av finansi­eringen förblev oförändrad mellan 1980 och 1981.

Till betydande del kom således ökningen i budgetunderskottet att slå igenom på penningmängden, dvs. bankinlåningen. Genomsnittligt har den stigit ca 12% de båda senaste åren vilket är en lägre takt än 1978-1979.

Elt kvarstående bylesbalansunderskott, ell stort budgetunderskott och starkt beroende av en osäker inlemationell ränteutveckling kommer även i fortsättningen all prägla kreditmarknadens utveckling.

Skall valutareserven kunna bibehållas ungefär på nuvarande nivå bör såväl staten som den privata sektorn upprätthålla upplåning i utländsk valuta enligl de ansvariga myndigheternas uppfattning. De korta räntorna bör därför i princip håUas på en nivå som leder till ell visst privat kapilalin-flöde netto. Statens uppgift blir all läcka upp huvuddelen av det valutaul­flöde som härrör från underskotten i bytesbalansen. Den inhemska finansi-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         33

eringen av statens utgiftsöverskoll måste med olika metoder inriktas mol att begränsa budgetens likviditelsskapande effekter.

Innevarande års budgetunderskott beräknas öka någol mindre än som tidigare fömtsetts, med II miljarder kr. till 77 miljarder kr. Till den del statens utgiftsöverskoll finansieras med lån i riksbanken och i utlandet motverkas inte likviditetsökningen i bankerna. Så sker emellerlid om kapi-talmarknadsinstitulen eller allmänheten (företag, hushåll etc.) köper stats­papper. Finansiering i bankerna ökar inlåningen eller penningmängden men får olika inlåsningseffekt beroende på om den är kort eller långfristig samt på bankernas likviditet och utlåningskapacilel.

Finansieringsbilden för 1982 visar alt även med tämligen optimistiska antaganden om kapitalmarknadens och allmänhetens kapacitet och vilja att placera tillgångar i statspapper skulle finansieringsansvaret återigen hu­vudsakligen läggas på bankerna. Vissa banker har emellertid passerat den lagstadgade gränsen på 50% likviditetskrav bl. a. beroende på en periodvis mycket svag kreditefterfrågan. Det är rimligl all räkna med en återhållsam kreditefterfrågan från i första hand hushåU och kommuner även i år och del bidrar till atl obligafionsporlföljen växer i bankerna. Del är emellertid inte önskvärt att obligationernas andel av balansomslutningen fortsätter alt sfiga. Samfidigt växer andelen dyr specialinlåning i bankerna då statens utgiftsöverskott i första hand återspeglas i företagens snabba inlåningsex­pansion och prioritering av finansiella placeringar på bekostnad av reala. Detta innebär att bankernas resultatutveckling blir inslabilare.

Det har därför ansetts angeläget all öka statens upplåning pä den in­hemska marknaden utanför bankerna. Ett system med obligafionsfonder knutna fill bankerna har föreslagits för atl underlätta upplåningar.

Syftet är i första hand att föra över en del av bankernas storinlåning, dvs inlåning i större belopp till speciella räntevillkor, lill dessa fonder och främsta målgmpp blir då de större företagen. Ett betydande återflöde till staten från företagssektorn och kommunerna där likviditelsökningen bl. a. till följd av budgetunderskottet är snabbast skulle således kunna ske.

Hushållens benägenhet att öka sitt bidrag tiU budgetens finansiering med hjälp av obligationsfonder får anses, vara mindre med den svaga realinkomslutveckling man lorde få räkna med. Hushållen har emellertid den överlägset största volymen bankinlåning, närmare 200 miljarder kr. jämfört med ca 85 miljarder för företag och kommuner tillsammans vid årsskiftet 1981/82. Kan en marginellt ökad del av denna stock omfördelas innebär det ett väsentligt bidrag lill statsbudgetens finansiering.

Det är givetvis mycket osäkert hur stora inlåningsvolymer som kan dras från banksystemet och placeras i obligalionsfonder. Likviditeten är hög i näringslivet i utgångsläget och stiger ytterhgare enligt de beräkningar över den finansiella sparandeutvecklingen som redovisats. Enligt riksbankens bedömning bör obligationsfonderna kunna dra till sig 5-7 miljarder kr. redan under 1982 om en introdukfion vid halvårsskiftet kan ske. Det 3   Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         34

molsvarar slorleksmässigt ungefär 10% av bankernas specialinlåning inkl. bankcertifikat. Tillsammans med kapitalmarknadsinstitutens och hushål­lens Iradilionella placeringar i statspapper skulle därvid allmänheten totalt sett öka sin andel av budgetunderskottets finansiering.

Kreditefterfrågan. Bankernas utlåning i svenska kronor måsle förbli återhållsam mot bakgrund av likvidiletspåspädningen från budgetunder­skottet och kravei all näringslivet bör svara för en viss kapitalimport. Under Qolåret var utlåningen mycket svag. Bortsett från en fiUfällig upp-blåsning före årsskiftet av mer teknisk art rörde del sig om ökningslal på 3-4%. Utlåningen till hushåll låg på en i stort sett oförändrad nivå. Byggnadskrediterna sjönk medan övrigufiåningen ökade i ungefär samma takt som 1980, ca 7%. Företagens kraftigt växande upplåning under senare år, 13-15% exkl. bostadskrediter, fillgodosågs heh med lån i utländsk valuta.

För affärsbankerna har detta inneburil en markant förskjutning i uflå-ningsstmkturen mol alll mindre engagemang i hushållen relativt sett. Kre-ditpoliliken och den även av andra skäl svaga låneefterfrågan har också medfört att hushållens traditionellt stora inlåningsöverskott ökal kraffigt i synnerhet i affärsbankerna. Spegelbilden är ell stabUt utlåningsöverskotl gentemot företagen vilket dock finansierats med upplåning i ullandel. Hushållens överskott kan därför sägas indirekt bidraga till bankernas fi­nansiering av statens budgetunderskott.

För innevarande år fömtsätts atl företagens utlandsupplåning kan fortgå ulan allvarliga störningar då marknaden nu är väletablerad och upplåning i ufländsk valuta bedöms som någorlunda attraktiv. Etl omslag lill ökad industriproduktion i år pekar på ett något större behov av rörelsekrediter även i kronor. Å andra sidan beräknas de rörliga produktionskostnaderna öka i väsentligt långsammare takt än 1981. Stigande driftsöverskott i före­tagssektorn bör som nämnts leda fill en fortsatt förbättring av företagens finansiella sparande. Något klar samband mellan della och förelagens externa upplåning torde dock inte föreligga. Fjolårets kraftiga upplåning visar att inte minsl avkastningen på finansiella placeringar och höga likvi­ditetspreferenser är en viktig faki:or i sammanhanget. Likviditeten synes även realt sett ha stigit i företagssektorn de senaste tre åren. Samtidigt tprde möjligheterna fill hög avkastning på placeringar inom t. ex. den grå kreditmarknaden försämras mol bakgmnd av den begränsade avdragsrät­ten för hushållens räntekostnader i enlighet med skatteuppgörelsen. Före­tagens samlade upplåningsbehov är därför svårbedömda.

Däremot pekar hushållens situation mer entydigt på en fortsalt svag kredilefterfrågan. Som följd av skatteuppgörelsen toi-de hushållen vara mycket försiktiga att öka sina skulder. De goda lånemöjligheterna i bank kan leda tUl en viss förskjutning från dyra avbetalningskrediler tiU banklån.

En fortsatt minskning av bosladsbyggnadskrediler kan förutses i och med alt bosladsinvesteringarna sjunker även i nominella tal. Kommuner­nas finansiella sparande förbättras kraftigt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        35

Sammantaget bedöms bankernas totala utlåning i kronor komma att stiga relafivt modest, uppskattningsvis 5—6%. Det är endasl marginellt mer än fjolårets 4,5% men las hänsyn till atl pris- och kostnadsökningarna dämpas väsentligt i år innebär det en klar uppgång.

En sådan utlåningslakt kan också ses som en riktlinje från likviditelssyn-punkt. Skall penningmängdsökningén kunna begränsas till 11-12% kan inle ufiåningen i kronor tillåtas expandera kraftigare. Nu kan del hävdas all detta alltjämt är en för kraftig ökning av penningmängden om den skall förenas med en uthålligt lägre inflationstakt, enligt skalleuppgörelsen 5— 6%, och en real produktionsökning på ett par procent.

På kort sikt är inflationstrycket naluriigtvis avhängigt av ett antal reala faktorer och dessa är relativt gynnsamma för 1982 och kanske slörre delen av 1983. Därefter blir det kommande löneavtalet och de mer allmänna inflationsförväntningarna i en uppåtgående konjunktur av stor betydelse. Med fortsatta vinslförbättringar, högre kapacitetsutnyttjande och ånyo stigande personalbehov i näringslivet kan emellertid en hög likviditet leda till exempelvis ökad löneglidning och underblåsa inflalionsförväntning-arna. En successiv nedpressning av likvidiletspåspädningen i ekpnpmin är därför ett riktmärke för kreditpolitiken de närmaste åren.

Produktion och sysselsättning

Genom den låga aktiviteten i ekonomin under 1981 skedde en omsväng­ning så atl utrikeshandeln kom att bidra posUivt fill BNP-tillväxten medan den inhemska efterfrågan hölls tillbaka. Även för 1982 gäller att det är utrikeshandeln som svarar för tUlväxten medan de inhemska eflerfrågefak-torerna netto inte ökar tillväxten. Under 1983 däremot när den privata konsumfionen och investeringarna växer kommer även den inhemska ef­terfrågan alt bidra lill BNP-ökningen. I år beräknas BNP öka med knappl 1,5%, se tabell 1:8. Detta är en snabbare ökning än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten. Detta beror till större delen på all den privata konsumtionen nu inte beräknas minska lika snabbt.

Produklionsuppgången leder till en förbättring av sysselsättningsläget redan mol slutet av 1982. De föreslagna arbelsmarknadspolitiska åtgärder­na bidrar självfallet tiU atl arbetslösheten kan reduceras men oavsett detta lorde sysselsättningsläget förbättras som en följd av den ökade produk­tionen inom näringslivet. Vid stigande arbelskraflseflerfrågan kommer dock troligen benägenheten alt söka sig ut på arbetsmarknaden all öka varför nedgången i arbetslösheten inte blir så stor som den ökande efterfrå­gan skulle ge anledning tro. Med de här angivna förutsättningarna skulle som framgår av kapitel 5 arbetslösheten ligga på 125000 personer 1982 motsvarande 2,9% och 1983 sjunka till ca 115000 personer eller 2,7%.

Skulle det högre koslnadsalternativel realiseras 1983 blir den reala ut­vecklingen väsentligt annorlunda. Del är framför allt den reala utrikeshan­deln som försämras. Vidare utvecklas privat konsumtion och privata inve-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

36

 

Tabell 1:8 Försörjningsbalans 1980-

Procentuell volymförändring

1983

 

 

 

 

 

Miljan

ler kr.,

Volymutveckling

 

 

löpand priser

le

 

 

 

 

1980

1981

1982

1983

BNP

569.6

 

-0,9

1.4

2,4

Import, varor och tjänster

176.6

 

-4,2

1,4

4,7

Tillgång

746.2

 

-1,6

1,4

2,9

Bruttoinvesteringar

109.3

 

-5,6

- 3,0

2,4

Näringslivet

48,7

 

-7,5

- 3,8

6,7

därav: industri

18.1

 

-8,4

-11,3

10.0

Statliga mynd.

 

 

 

 

 

0 affärsverk

12.2

 

-7,7

14,0

4,4

Kommuner

21.8

 

-0,7

- 5,3

-4,8

Bostäder

26.6

 

-4,2

- 9,2

-2,6

Lagerinvestering'

-4.2

 

-1,8

0,7

0,3

Privat konsumtion

296,6

 

-0,6

-  1,0

1,0

Offentlig konsumtion

169,6

 

1,9

1.1

-0,1

Statlig

51.3

 

-0,5

- 2,4-

-2.5

Kommunal

118.3

 

3,0

2,7

1,0-

Inhemsk efterfrågan

571.3

 

-2,7

0,0

1.2

Export, varor och

 

 

 

 

 

tjänster

174,9

 

1,6

5.7

7,5

Användning

746,2

 

-1,6

1,4

2,9

' Lagerförändring i procent av

föregående års BNP.

 

 

 

1982

1983

 

 

Kommunal konsumtion

 

2,7

1,0

 

därav: överföring av sjukhus

 

0,8

0,5

 

 

Beredskapsarbeten

 

0,5

-0,5

 

 

Underiiggande volymökning

 

1.4

1,0

 

 

Statlig konsumtion

 

2,4

-2,5

 

 

därav: överföring av sjukhus

 

-1,6

-1,1

 

 

Åtgärdspaket

 

0,2

0,1

 

 

Underliggande volymökning

 

-1,0

-1,5

 

 

steringar långsammare. Det förefaller troligt att delta delvis skulle fyllas ut med ökad offentlig konsumtion och offentliga investeringar. Skillnaderna mellan alternativen framgår av följande tablå.

Låg kostnadsökning        Hög kostnadsökning

BNP

2,4

Import

4,7

Investeringar

2,4

Lager

0,3

Offentlig konsumtion

-0,1

Privat konsumtion

1,0

Export

7,5

1,5 4,1 2,2 0,4 0,7 0,5 4,1

Trols den ökade offentliga efterfrågan kommer arbetslösheten all bli högre än i alternativet med låg kostnadsökning. Men framför allt skulle utsikterna för en successiv förbättring av den svenska ekpnpmin försäm­ras.

 

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

 

 

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

39

2   Det internationella läget

2.1 Sammanfattande översikt

Den prpgnos för den internationella konjunkturutveckUngen, som pre­senterades i den preliminära nationalbudgeten utgick från atl en konjunk- -tumppgång, om än en svag sådan, skulle komma all inledas under 1982. En försiktig uppgång i Västeuropa och Japan väntades underförstå halvåret, varpå skulle följa en aktivitelsförbältring i Förenta staterna under andra halvåret.

Under vintern och våren har indikationer kommit, vilka lyder på att Västeuropa har haft en något starkare uppgång samtidigt som aktiviteten har sjunkit mer än väntat i Förenta staterna. Men ökningstakterna för 1982, mätt som total produktionsökning, förutses både i Europa och i den västliga induslrivärlden som helhet bli relativt måttliga, drygt 1,5% resp. drygt 0,5 % i genomsnitt 1982.

De direkt neddragande effekterna av den andra oljeprischocken 1979/80 verkar nu i stort sett ha ebbat ut. Däremot fortsätter den alltjämt övervä-

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1979-1982

Årlig procentuell förändring

 

 

Andel av

1979

1980

1981-

1982'

1983-

 

OECD-områ-

 

 

 

 

 

 

dets totala

 

 

 

 

 

 

BNP,%'

 

 

 

 

 

De sju stora länderna

 

 

 

 

 

 

Förenta staterna

34,6

2,8

-0,1

2,0

-1,5

2.5

Japan

13,7

5,5

4.4

2.9

2,5

4

Förbundsrepubliken Tyskland

10,8

4,5

1,9

-0.3

1

3

Frankrike

8,6

3,5

1.2

0,5

2,5

2.5     .

Storbritannien

6,9

1,4

-1,4

-2 ■

1

1.5

Italien

5,2

4,9

4,0

-0,8

1

2-

Canada

3,3

3,2

-0.1

3

-0,5

1,5

Norden

 

 

 

 

 

 

Danmark

0,9

3,5

-0,2

-0,5

3

1,5

Finland

0,7

7,2'

5.0

1

1

2,5

Norge

0,8

5,1

3,9

.    0,7

0

1,5

Sverige

1,6

4,3

1,8

-0,9

1,2

2,3

Vissa andra OECD-länder

 

 

 

 

 

 

Belgien

1,5

2,3

.   2,5

-1

1/2

 

Nederiändema

2,2

1,8

0,6

-1,2

3/4

 

Schweiz

1,3

2,5

4,4

0,6

1/2

 

Österrike

1,0

4,9

3,1

0

2

 

OECD-Europa

46,3

3,2

1,5

-    1/4

1 1/2

2,5

OECD-totalt

100,0

3,4

1,3

1 1/4

1/2

3

' 1980 års priser och växelkurser.

 Ekonomidepartementets bedömningar

Källa: OECD.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  40

gande restriktiva ekonomiska politiken atl dämpa aktiviteten. Situationen i industriländerna karakteriseras, generelll sett, av en svag produktion och en rekordhög arbetslöshet. Men samtidigt har prisökningslaklen blivit lägre.

Under 1981 medförde förändringarna i växelkurserna betydande omslag i konkurrensförhållandena mellan OECD-länderna. Dollarns appreciering ledde l.ex. lill atl Förenta staternas konkurrenskraft, mätt i termer av relativ arbetskraftskostnad per producerad enhet (i gemensam valuta), försämrades med ca 14% 1981. lin betydande strukturanpassning lorde vara nödvändig som en följd av omsvängningarna på valutamarknaderna, de kraftiga energiprishöjningarna och konkurrensen från de S. k. nyindus-trialiserade länderna. En strukturanpassning skulle självfallet underlättas av en stabil ekonomisk fillväxt. Men mot bakgrund av den svaga tillväxt som har registrerats under inledningen av 1980-talet, och med hänsyn till de måttliga tillväxttakter som förutses, kan strukturanpassningen komma all hämmas även under de närmaste åren. Risken för protektionistiska åtgärder är därmed uppenbar. Redan nu kan vissa tendenser lill ökad protekiionism märkas, liksom bilaterala överenskommelser om exportbe­gränsningar.

En osäkerhet i förutsägelserna för 1982 är huruvida de mycket höga arbetslöshetstalen leder till en omsvängning i den ekonomiska politiken i en mer expansiv riktning. Elt sådant omslag har redan tidigare gjorts i Frankrike. Det i febmari framlagda brittiska budgetförslaget torde också innebära ett avsteg från den tidigare strama penningpolitiken. Sammanta­get för länderna i OECD-området, lorde ändå de höga budgetunderskotten utgöra en väsentlig restriktion för en generell expansiv politik. AUl för höga budgetunderskott tenderar all ytterligare driva upp realräntan. Della skulle i sin lur bidra lill atl de privata investeringarna påverkades ännu mer i negativ riktning.

Med de svaga lillväxtulsikter som förutses kommer den redan nu höga arbetslösheten all fortsätta sfiga, till över 8% för OECD-området som helhet eller lill närmare 29 miljoner människor. Den svåra arbetsmarknads­situationen, tillsammans med elt generellt sett svagt vinstläge i induslrin, torde samtidigt verka återhållande på löneökningarna under 1982. De måttliga löneavtal, som slutits i Förenta staterna pch i Förbundsrepubliken Tyskland, stöder antagandel pm alt löneökningarna kan bli relativt låga. Della talar för all inflatipnslakten kan kpmma atl dämpas. Trpts att infla­tionslakten i konsumenlprisledet fortfarande är hög, har framsteg vad gäller att dämpa ökningslakten noterats främst i Förenta staterna. Infla­tionstakten ligger där för närvarande kring 7% i årstakl. Denna ulveckling har fåll stöd av fallande råvaru- och oljepriser. Råvarupriserna föll l.ex. med 13% mellan fjärde kvartalen 1980 och 1981 i relation till exportpri­serna på tillverkade varor. Skillnaderna i inflationstakt är dock fortfarande betydande i västvärlden mellan Japan och Förbundsrepubliken Tyskland å

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

41

ena sidan och Storbritannien och Italien å den andra. För innevarande år förutses en inflationstakt pä ca 8% i industriländerna, vilket är klart lägre än i Qol.

Den höga och fluktuerande amerikanska räntan har varit en viktig be­stämningsfaktor för ränteläget i hela OECD-området under 1981. När den amerikanska räntan steg, följde i allmänhet de västeuropeiska länderna efter därför alt de annars skulle ha tvingats att anpassa växelkurserna ännu mer nedåt än vad som faktiskt skedde. Räntan i Förenta staterna har fluktuerat kraftigt under de senaste åren, vilket framgår av diagram 2:1. Förändringen i dagslåneräntan, den s. k. Federal Funds, har varit särskilt påtaglig. Andra räntor, l.ex. den s. k. prime-rate (den utlåningsränta ban-

Diagram 2:1 Penningmängden samt olika räntor i Förenta staterna okt. 1980—mars 1982

Mllja

450 445 440 435 430 425 420 415 410

8y2

OKT,       DEC       FEB,       ,APR,       JUN                 AUG        OKT       ,DEC        .FEB,

1980      I                         1981                          I1982

20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10

1980      I Källa: Federal réserve.

1981

1982

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

42

kerna tar ut av sina bästa kunder), har sedan med viss lidseflersläpning anpassats till dagslåneränlans fluktuationer. Det som bestämt räntan i Förenta staterna har varit den höga kredilefterfrågan till följd av de ökande behoven att finansiera det växande federala budgetunderskottet i kombina­tion med den strama penningpolitiken och den privata sektorns lånebehov. Den privata sektorn trängdes emellerlid ul från kredilmarknaden i den tidigare uppsvingsfasen. Den höga räntan bröt av den konjunkturuppgång i Förenta staterna som påbörjades hösten 1980. En annan viktig orsak fill fluktuationerna i räntenivån har varit oförutsedda ökningar i den ameri­kanska penningmängden. När penningmängden har stigit över det inter­vall, som har angivits som mål, har räntan tenderat atl stiga (se diagram 2:1). Sålunda kom räntorna all stiga under såväl andra kvartalet 1981 som under första kvartalet 1982 på grurd av en för kraftig expansion av pen­ningmängden trots svag eller vikande kreditefterfrågan från den privata sektorn. Vid dessa tillfällen har sannolikt förväntningar skapats om en snar, ytterligare kredilåtslramning för att dämpa expansionen i penning­mängden.

Mot bakgmnd av sannolikheten för ett stigande federalt budgetunder­skott i Förenta staterna, och med tanke på den förutsedda uppgången i den amerikanska ekonomin fram emol hösten 1982, kan räntorna där återigen komma all stiga. Humvida detta även leder lill stigande räntor i Västeuro-

Diagram 2:2 Oyeefterfrågan i OECD-länderna 1970-1981

1970 71    72   73    74   75    76    77   78   79   80    81 Källa: Economic Outlook, dec. 1981, OECD.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         43

pa, torde fill en inle oväsentlig del bero på hur de västeuropeiska ländernas bytesbalanser utvecklas. Ett valutainflöde som en följd av reala transaktio­ner via bytesbalansen torde minska behovet av ett finansiellt inflöde via kapilalbalanserna. Ett sådant förlopp skulle i sin tur minska behovel av alt hålla höga räntor för att undvika en ytterligare depreciering av de västeuro­peiska valutorna gentemot dollarn.

Under de två konjunkturuppgångarna på 1970-talel kom efterfrågan på olja alt stiga kraftigt (se diagram 2:2). Till denna prisuppdrivande faktor kom att utbudet av olja stördes av politiska oroligheter. Följden blev all priserna på olja kom att stiga myckel kraftigt vid två fillfällen, 1973/74 resp. 1979/80. Under 1981 drev dessutom den kraftiga dollaruppgången upp priserna, mätt i västeuropeisk valuta. De höjda priserna har emellerlid samtidigt ökal incitamenten alt spara och diversifiera energi hos såväl företag som hushåll. För OECD-området registrerades 1981 en nedgång i oljeefterfrågan, som uppgick till 17% jämfört rned toppnivån 1979 (se diagram 2:2). Den vikande efterfrågan under början av 1982 har givit utslag på priserna. Sålunda sjönk de s.k. spotpriserna dramatiskt mol slutet av januari, med ca 4 dollar per fal (se diagram 2:3). Därefter har både-Storbritannien och Norge sänkt priset på kontraklsoija. I mars samman­trädde representanter för de oljeproducerande länderna (OPEC) i Wien. Man beslutade atl skära ned och maximera produktionen för att söka bibehålla det officiella riktpriset på 34 dollar per fat. De flesta bedömare verkar emellertid vara tämligen ense om att det kommer alt vara svårt att upprätthålla de officiella konlraktspriserna på råolja. Della kan naluriigtvis ske anfingen genom att del officiella priset sänks eller genom alt särskilda rabatter ges. Redan nu finns indikationer som tyder på atl man böljat gå den senare vägen. Energibesparingar och den svaga ekonpmiska aktivite­ten i industriländerna har, tillsammans med alt konsumentländerna dragil ned sina oljelager, utsatt oljemarknaden för ett stort tryck. Della har som

Diagram 2:3 Utvecklingen av genomsnittligt spotpris resp. officiellt råoljepris för OPEC-länderna april 1981-mars 1982

Pris i dollar per fat

OFFICIELLT PRIS

api        moJ   '    iun   '      iul      '   auq   '   sep       okt   nov        dec

1981

Källa: Statens pris- och kartellnämnd.

feb        rna r      ap

1982

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

44

nämnts fått genomslag på priserna. I samma riktning har del faktum verkat att många av OPEC-länderna är i stort behov av oljeintäkter. Deras bytes­balanser uppvisar underskoll samtidigt som de har stora investeringspro­jekt på gång. Dessa OPEC-länder befinner sig i ett utsatt läge, när det gäller att hålla fast vid det överenskomna produktionstaket.

Även om del är troligt atl oljepriserna anpassar sig nedåt åtminstone under merparten av 1982, är bilden osäker för åren därefter. Faktorer som ökad ekonomisk tillväxt med åtföljande ökad efterfrågan på olja, minskad besparingsiver till följd av lägre priser pch en lageruppbyggnad talar för att priserna rimligen inle kommer att falla under någon längre period.

Effekterna på världsekonomin av sänkta oljepriser är svåra alt kvantifi­era. Storleken på effekterna är beroende av hur och på vilket sätt regering­arna i de enskilda länderna reagerar, bl. a. i vad mån finanspolitiken läggs om i en expansiv riktning eller ej vid en lill följd av sänkta oljepriser snabb förbättring av externbalansen. Effekterna är också beroende på i vad mån OPEC-länderna drar ned sin import från OECD-området som en respons på minskade oljeintäkter. En inle pbelydlig del av Västeuropas nuvarande exportökning går till OPEC-länderna. Som en tumregel, och med rimliga antaganden, torde man kunna säga atl en allmän lO-procentig oljepris­sänkning under andra kvartalet 1982, ökar tillväxten i västvärlden med 1/4 procentenhet 1982 och med 1/2 procentenhet 1983. Inflationstakten torde kunna dämpas med knappt 0,5 respektive med I procentenhet.

Den amerikanska ekonomin befinner sig för närvarande i en mycket svag fas. Dollarns kraftiga appreciering under 1981 har inneburit alt kon­kurrenskraften försvagats markant, se diagram 2:4. Dessutom har det höga ränteläget verkat dämpande på den inhemska ekonomiska aklivile-

Diagram 2:4 Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen okt. 1980—mars 1982

DM/DOLLAP,

YEN/DOLLAR

 

2.50 2,40 2,30 2.20 2.10 2.00 1.90

D-MARK/DOLLAR

 

ondIj   fmamj   jas   cndIj   fm
1980               1981               1982

O N D|j      FW    AMJ     JAS     ONDIJ     fm

1980               1981               1982

Källa: OECD.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        45

ten. Skattesänkningarna från sommaren samt ökade militärutgifter borde kunna ge skjuts ål ekonomin under senare hälften av året. Motsättningarna mellan finans- och penningpolitiken kan dock innebära atl en uppgång inle blir särskill stabil. Det stora federala budgelunderskollel, och därmed sammanhängande inflationsförväntningar samt ökad kredilefterfrågan från den privata sektorn kan komma all ånyo driva upp räntenivån och därmed försvaga uppgången.

För Västeuropa väntas de senaste årens förbättring i konkurrenssitua­tionen, fill följd av dollarns appreciering, bana väg för en exportledd uppgång under 1982 främst till länder utanför OECD-området. Men OPEC-ländernas väsentligt försvagade bytesbalanser och därmed importbenägen­het samt problemen för utvecklingsländerna alt finansiera sin import, är osäkerhetsfaktorer i denna bedömning. Den inhemska efterfrågan i OECD-området kommer troligen att accelerera under året, då utrymmet för ränte­sänkningar kan bli större till följd av en gynnsammare ulveckling av bytesbalanserna. Den lägre oljenotan ger ell slörre expansionsutrymme och därmed en ökad internhandel.

I Japan har en gradvis övergång från exportledd tillväxt till en baserad på inhemsk efterfrågan ägt rum. För en uppgång i den inhemska efterfrågan talar de lättnader som gjorts i penningpolitiken.

Av de nordiska länderna väntas Danmark få den högsta tillväxten i år efter de senaste årens fallande totalproduktion. Den kostnadsanpassning, som ägt rum lorde ge en fortsatt gynnsam exportutveckling. Ytterligare stimulans kommer från utvinnings- och investeringsakliviteierna inom ol-jeseklorn. Men trots all BNP:s fillväxt kan nå 3% förbättras inle lägel på arbetsmarknaden och arbetslösheten antas ligga kvar på 9%. I Finland

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling 1977-1982

Åriig procentuell utveckling

 

 

1978

1979

1980

1981

Feb 1981 Feb 1982

Förenta statema

7,7

11.3

13,5

10,4

7,7

Japan

3,8

3,6

8,0

4,9

3,1

Förbundsrepubliken Tyskland

2,7

4,1

5,5

5,9

5,9

Nederiändema

4,1

4,2

6,5

6,7

6,8

Schweiz

1,1

3,6

4,0

6,5

5.2

Frankrike

9,1

10,8

13.6

13,1

14,0

Storbritannien

8,3

13,4

18,0

11,9

11,0

Italien

12,1

14,8

21.2

19,5

17,1

Canada

9,0

9,1

10.1

12,4

11,6

Belgien

4,5

4,5

6,6

7,6

7,6

Österrike

3,6

3,7

6,4

6,8

6,3

Sverige

10,1

7,2

13,7

12,1

9,0

Norge

8,1

4,8

10,9

13,6

11,9

Finland

7,8

7,5

11,6

12,0

10.3

Danmark

10,0

9,6

12,3

11,6

11,8  ■

OECD-totalt

8,0

9,8

12,9

10,6

9,1

OECD-Europa

9,3

10,6

14,1

12,3

11.6

Källa: OECD.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  46

Tabell 2:3 BNP-tillväxt inom OECD-området och världshandel 1982 och 1983

Procentuell volymförändring

 

 

1982

 

1983

BNP-tillväxt Väridshandel Väridsmarknadspriser

a) bearb. varor nationella valutor

b) svenskt importpris på råolja i USD (exkl.
frakt m. m.)

1/2 4

6

. 31,4

 

3 5

5,5

32,2

BNP-tillväxt i årstakt för de fyra halvåren 1982-

1982:1 Förenta statema                                     -4 Japan                                                      2,5 OECD-Europa                                           1,5 OECD-totah                                           -0,5

-1983 1982:11

2

3,5 2 2

1983:

2,5 4

2,5 2,5

I       1983:11

3,5 4,5 3 3,5

Källa: Ekonomidepartementet.

väntas utrikessektorn ge mindre dragkraft i år. Exporten österut kan komma att sjunka, men detta kompenseras i viss mån av en uppgång i försäljningen till västmarknaderna. Ell problem är dock den försämrade konkurrenskraften. För hela året kan den ekonomiska tillväxten bli runt I %. Även Norge har fått vidkännas minskad konkurrenskraft under sena­re år och detta kan komma att hämma exportutvecklingen. Nedrevidering-ar av oljeinläkterna försämrar statens finanser och externbalansen. Den inhemska efterfrågan torde utvecklas svagt och totalproduktionen kan komma att stagnera.

För OECD-området summerar prognoserna lill en tillväxttakt om drygt 1/2% 1982, se tabell 2:1. Den i huvudsak exporlledda tillväxten lorde ha gynnsamma effekter på områdets samlade bytesbalans. De mest markanta förbättringarna antas dock uppkomma i Förbundsrepubliken Tyskland och Japan.

Under andra halvåret 1982 förutses en accelererad tillväxt, som väntas hålla i sig in på 1983. Då torde en gradvis förbättring av den privata konsumtionen ha kommit i gång. En förutsedd högre inhemsk efterfrågan bprde också ge effekter på invesleringsulvecklingen.

I tabell 2:3 sammanfattas de viktigaste bedömningarna om den interna­tionella utvecklingen för 1982 och 1983.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Den amerikanska ekonomin präglas starkt av instabiliteten på de finan­siella marknaderna. Del som bestämt räntan har varit den betydande kreditefterfrågan via den federala budgeten, till följd av växande budgetun­derskott, i kombination med den strama penningpolitiken och den privata

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        47

sektorns lånebehov. Den privata sektorn har emeUertid i fidigare upp­svingsfaser trängts ut från kreditmarknaden. Den höga räntan bröt sålunda av den konjunkturuppgång i Förenta staterna som påbörjades hösten 1980. En annan viktig orsak tUl fluktuationer i räntenivån har varit oförutsedda ökningar i penningmängden. Har penningmängden stigit över det intervall som angivits som mål, har räntan tenderat att stiga. Därför kom räntorna att stiga under första kvartalet 1982 trots svag eller vikande kreditefterfrå­gan från den privata sektorn. Vid dessa tUlfäUen har förväntningar sanno­likt skapats om en snar, ytterligare kredilåtslramning för att dämpa expan­sionen av penningmängden.

Den nedgång i den nominella räntenivån vid ingången till 1982, som tidigare har förväntats, lill följd av den fallande aktiviteten i den privata sektorn, uteblev som ovan påpekats. Den dämpade inflationstakten har i stället medfört en kraftig höjning av realränlenivån. Trols all utrikeshan­deln registrerat en försämring mot slutet av 1981, har de höga räntorna återigen drivit upp den effektiva växelkursen.

Även om totalproduktionen steg med 2% under 1981, jämfört med genomsnittsnivån för året dessförinnan, inleddes en kraftig försämring mol slutet av året. BNP sjönk med ca 5 % i årstakt under sista kvartalet. I stort sett alla efterfrågekomponenter föll kraftigt men särskilt utsatt var bostads­byggandet. Industriproduktionen låg i december 1981'nästan 7 % lägre än toppnivån i juli samma år. Arbetslösheten ökade också snabbt, med ca 1,5 procentenhet tiU ca 8,5 % från maj fill december, molsvarande drygt 10 miljoner arbetslösa. Orsaken till den snabba försämringen i den amerikans­ka ekonomin är främst den höga realränlenivån. Därmed torde utsikterna för 1982 i hög grad vara beroende av hur denna nivå utvecklas.

Den budget, som president Reagan lade fram i februari 1982 uppvisade ett underskott för innevarande budgetår (som löper ut i september 1982) på ca 100 miljarder dollar (ca 3 % av BNP). För nästa budgetår lorde man få räkna med elt oförändrat budgetunderskott. Del.tidigare målet om en balanserad budget 1984 har frångåtts. Del bör påpekas alt administrationen i sina budgetberäkningar har utgått från en prognos för totalproduktionens fillväxt om 5,2 % 1983. En sådan tillväxttakl lorde vara en alltför optimis­tisk bedömning. Det går därmed inte atl bortse ifrån atl del federala underskottet kan bli ännu större under de kommande åren. Budgetunder­skottens negafiva effekter avgörs av kredilmarknadens förmåga att kanaU-sera medel för dess finansiering. De flesta bedömare tycks vara överens om att underskotten kommer att leda fill att den privata sektorn trängs undan från kreditmarknaden, någol som i sin lur kan ge nya ränte stegring­ar.

I den preliminära nationalbudgeten fömtsågs en viss sänkning av de korta räntorna i början av 1982. Som orsak angavs den vikande kredilefter­frågan från den privata sektorn. Men i stället steg de korta räntorna någol samtidigt som den svaga induslriproduktionsutvecklingen i januari belades

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        48

statisliskt. Osäkerheten är därmed stor om hur räntorna kommer atl ut­vecklas pä kort sikt. Senare under innevarande år är som nämnts risken påtaglig atl räntorna sfiger lill nya rekordnivåer.

Mol bakgmnd av den tecknade finansiella bilden finns det fog för en nedrevidering av den prognos som beskrevs i den preliminära nafionalbud-gelen (PNB). En sådan bedömning stöds av de senast kända siffrorna för de s. k. ledande indikatorerna. Nedgången i totalproduktionen lorde såle­des bli mer markerad än vad som tidigare har förutselts. Den svaga uppgång i industriproduktionen, som registrerades för februari kan sannp­likt snarare förklaras av förskjutningar mellan januari och februari på grund av del dåliga vintervädret än som tecken på en begynnande konjunk­tumppgång.

För andra halvåret 1982 förutsågs i PNB en något ljusare utveckling. En ökad privat konsumtion, initierad av de från den I juli beslutade inkomst-skattesänkningarna, bedömdes kunna driva upp kapaciletsulnyttjandel och därmed efter hand även de privata investeringarna. Höga realräntor påverkar naturligtvis styrkan i en sådan konsumlionsledd uppgång, varför det återigen finns risk för att aktivitetsförbättringen bryts av på grund av finansiella restriktioner.

Den starka dollarapprecieringen har lett till en markerad försämring av del relativa kostnadsläget för den ullandskonkurrerande induslrin. Därför kan etl negativt bidrag från utrikeshandeln förväntas under 1982.

Mot bakgrund av ovanstående kan BNP förväntas sjunka med ca 1,5 % under 1982. Därmed torde arbetsmarknadsläget ytteriigare kpmma atl försämras.

Den ovan tecknade bilden över den amerikanska ekonomin är lill inle ringa grad beroende av en fortsättning av den annonserade ekonomiska politiken. Det finns emellertid elt ökande tryck, även inom administratio­nen, atl strama åt finanspolitiken och lätta något på penningpolitiken. President Reagan har dock hittills avfärdat alla förslag till kursändring av den ekonomiska politiken. Etl mofiv, som ändå talar för en viss revidering av politiken är att del stundar val till kongressen i höst.

Försörjningsbalansen Förenta staterna

Procentuell volymförändring

 

 

1980

1981

1982

Privat konsumtion

0,5

2,6

1

Offentliga utgifter

2,9

0,4

--1 1/4

Fasta privata bruttoinvesteringar

-7,2

0,1

-2 1/2

Lager'

-0,2

0.6

-   1/2

Utrikesbalans'

1,0

-0,5

-1

BNP

-0,1

2,0

-1,5

Förändring som procent av BNP för föregående år.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  49

Japan

Mol slutet av 1981 började utrikeshandelns roll som den drivande kraf­ten i ekonomin avla. Under fjärde kvartalet var exportökningens upp­bromsning särskill markerad. Därför kom BNP för första gången på flera år alt falla under del sista kvartalet 1981. För året som helhet registrerades en ökning av tplalproduktionen med 2,9 %. Denna ökning är mindre än vad som förutspåddes i den preliminära nationalbudgeten. delvis på grund av officiell revidering av utvecklingen för första halvåret.

De flesta prognoser för 1982 antyder en gradvis övergång från en export­ledd tillväxt till en baserad på inhemsk efterfrågan. En uppgång i den inhemska efterfrågan lorde också komma atl ske eftersom man börjat föra en lättare penningpolitik med en nedgång i räntor som följd. Diskontot sänktes sålunda mot slutet av 1981 från 6,25 % till 5,5 %.

Dilemmat för Japan är att om en räntenedgång medges så motverkas möjligheterna att på kort sikt stärka yenen. En appreciering av yenen vore från flera synpunkter önskvärd, speciellt med tanke på det stigande byles-balansöverskollel, vilket dessutom kan komma atl bli ännu slörre på grund av nedgången i oljepriserna.

De lättnader i penningpolitiken, som införts medger naturligtvis ökade privata investeringar, men samtidigt stramas finanspolitiken ål, vilket torde göra atl den offentliga konsumtionen dämpas betydligt. Detta är en medveten sirävan för att få bukt med budgetunderskottet.

En efterfrägekomponenl, som förväntas ge etl ordentligt bidrag till pro­duklionsuppgången 1982 är den privata konsumtionen. Men uppgången i konsumtionen under andra halvåret 1981 har inle skett i sådan takt att en sådan hypotes får stöd. Men den dämpade infialionslaklen tillsammans med en viss nedgång i sparkvoten ger sannolikt ändå en privat konsum­tionsökning på drygt 2 %.

Exportutvecklingen, som har varit mycket kraftig under de senaste åren, 19 % 1980 och 16 % 1981, torde komma att dämpas till ca 8 % 1982. En väsentlig orsak är det motstånd Japan mött i Förenta staterna och i Västeu­ropa mol den tidigare exporloffensiven. Där har förutom tendensen lill allmän protekiionism också bilaterala överenskommelser om exportbe­gränsningar märkts. Bidraget från utrikeshandeln lorde sannolikt uppgå lill ca I 1/4 % i år och väntas väga åtminstone lika tungt 1983.

Totalproduktionen förutses öka med ca 2,5% 1982. Takten i produk­tionsuppgången tilltar sannolikt under andra halvåret i år och torde hålla i sig under nästa år. Avgörande för produktionsökningens storlek är alt en successiv acceleration av den privata konsumtionen äger rum.

Även om Japan myckel framgångsrikt anpassat sig efter den andra stora pljeprishöjningen och minskal beroendet av importerad olja, finns det fortfarande elt icke oväsentligt importbehov. Den tendens till sjunkande oljepriser, som har registrerats hittills under 1982 kan givetvis påverka den ovan förutsedda utvecklingen. Om tendensen till sjunkande oljepriser fort-4   Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       50

sätter och kommer all omfatta även OPEC, torde produktionsuppgången i Japan stärkas, dock tidigast mot slutet av 1982 eller in på 1983.

Försörjningsbalansen Japan

Procentuell volymförändring

 

 

1980

1981

1982

Privat konsumtion

0,6

0,7

2

Offentlig konsumtion

2.2

3,5

0,5

Fasta bruttoinvesteringar

0,2

1,6

1 1/4

Lager'

0

-0,4

1/4

Utrikesbalans'

3,5

2,1

1 1/4

BNP

4,2

2,9

2,5

' Förändring som procent av BNP för fbregående år.

Förbundsrepubliken Tyskland

Totalproduktionen sjönk under 1981 med 0,3%, vilket innebar en mind­re nedgång än den som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Delta berodde lill en del på en någol lägre dämpning av den inhemska efterfrågan men framför alll på etl starkt bidrag från utrikeshandeln. Här synes en under 1981 kraftigt ökad försäljning till de oljeproducerande länderna vara en bidragande orsak.

Inför 1982 väntas faktorer som dollarkursen, ränteutvecklingen och oljepriserna bli avgörande för styrkan i den ekonomiska återhämtningen.

Dollarn har sedan i december 1981 åter stärkts. Geniemoi D-marken har dollarn stigU från ca 2,28 fill ungefär 2,37 DEM/USD under början av 1982. En sådan uppgång förbättrar visseriigen ytterligare den västtyska konkur­renskraften men driver samtidigt upp imporlpriserna med risk för elt åtföljande genomslag i konsumenlprisledet. Höjda inhemska priser gör att den privata konsumtionsutvecklingen hålls tillbaka. Vid nuvarande dollar­kurs finns emellertid inle några tecken som tyder på en accelererande inflation. I stället har inflationstakten dämpats lill f.n. ca 5% på tolvmå­naders basis.

Landets centralbank, Bundesbank, beslutade i mars 1982 att åter igen sänka den s.k. lombardräntan från 10 lill 9,5%. Detta var den fjärde i raden av sänkningar sedan oktober 1981. Den nedåtgående ränletrenden beror naturligtvis på all bytesbalansen har genomgått en betydande för­bättring samt all årets första avtalsuppgörelser resulterat i löneökningar på 4,2%. En annan orsak till all rärtetrenden är nedålriklad kan vara all Bundesbank har lättat någpt på omsorgen om valutakursen. Allmänt vän­tas ytterligare nedjusteringar i räntenivån. Därmed finns det anledning atl se något mindre pessimistiskt på invesleringsulvecklingen under 1982.

De internationellt fallande oljepriserna är en ljuspunkt för den kom­mande återhämtningen. Del är emellerlid för tidigt alt förutsäga omfatt­ningen av oljeprisfallet. Förbundsrepubliken Tyskland importerar ca 40% av sin olja från icke-OPEC-producenter, vars priser redan nu har fallit. De

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  51

officiella OPEC-priserna har inte ändrats. Det är dock svårl alt kvantifiera effekterna av sjunkande oljepriser eftersom ekonomin påverkas på flera sätt: I) Konsumentpriserna dämpas, vilket driver på den privata konsum­tionen. 2) Vinstläget förbättras, vilket stimulerar investeringarna. 3) Bytes­balansen stärks, under antagande om att OPEC inte väsentligen drar ned sin import från bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland. Detta ger utrymme för en större inhemsk efterfrågan. Ännu finns inga tecken på någon betydande styrka i ekonomin till följd härav. Det är därför troligt all effekterna av de redan inträffade oljeprissänkningarna dröjer till slutet av 1982 eller in på 1983.

I februari lade förbundsregeringen fram etl särskill sysselsältningsprp-gram. Huvuddragen i prpgrammet är: ett tioprocentigl investeringsbidrag, ökade offentliga investeringar och fler yrkesutbildningsplatser. Detta lorde påverka den inhemska efterfrågan i positiv riktning. Del är troligt att detta prpgram i kombination med den nedåtgående trenden i räntenivån gör att de totala bruttoinvesteringarna ligger kvar på nuvarande nivå i stället för att, som tidigare antogs, minska under 1982.

Utrikeshandeln lorde även fortsättningsvis komma all vara motorn i ekonomin. De senast kända siffrorna över orderingången hos exportin­dustrin stöder en sådan prognos. Orsaken är bl.a. den kraftiga konkur­renskraftsförbältringen som deprecieringen av D-marken har inneburit. Under 1982 torde bytesbalansen ge ett överskott. En sådan utveckling kan, som ovan beskrivits, leda lill sänkta räntor men också till alt D-marken blir någol starkare.

Del förefaller som om uppgången i ekonomin inte kommer att bli särskilt dramatisk. BNP bedöms komma att stiga med drygt 1 % 1982 med en successiv acceleration under loppet av året till en årstakt på ca 3% under inledningen av 1983. Eftersom produktionsökningen inte inledningsvis ger upphov till ökad sysselsättning, utan i stället till ökad produktivitet, för­utses en ytterligare stigande arbetslöshet. I februari uppgick denna till drygt 8% eller knappl 2 miljoner arbetslösa.

Försörjningsbalansen Förbundsrepubliken Tyskland

Procentuell volymförändring

 

 

1980

1981

1982

Privat konsumtion

1,7

-1,2

1/4

Offentlig konsumtion

2,6

1,7

3/4

Fasta bruttoinvesteringar

3,7

-2,9

0

Lager'

-0,6

-1,7

0

Utrikesbalans'

0,1

2,2

1 3/4

BNP

1,9

-0,3

1

Förändring som procent av BNP för föregående år.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        52

Frankrike

Den budget som regeringen presenterade i höstas innefattade bl.a. alt 40000 nya arbeten skulle skapas inom den offentliga sektorn under 1982. Dessutom innehöll budgeten åtgärder för stimulans av bl.a. den privata konsumfionen. Sammantaget antogs det statliga budgetunderskottet bli ca 95 miljarder francs (2,6% av BNP). Reviderade siffror tyder emellertid på all underskottet kommer alt uppgå till närmare 115 miljarder, en i interna­tionell jämförelse ändå inle särskilt hög nivå. Med elt oförändrat skatte­tryck, vilket regeringen i olika sammanhang har utlovat, kan underskottet i 1983 års budget komma alt uppgå tUl ca 200 miljarder francs. Mol bak­grund av detta har presidenten slagit fast att sysselsättningspolitiken har högsta prioritet men att ett alltför snabbt växande budgetunderskott samti­digt är etl hot mol sysselsättningen på sikt. Delta uttalande kan tolkas som början lill en omsvängning av den ekonomiska politiken och ell närmande lill den mer restriktiva politik, som förs i de flesta andra OECD-länder.

Den inhemska efterfrågan, framför alll den privata och den pffenlliga kpnsumtionen, accelererade under hösten 1981. Effekterna av politikom­läggningen förra sommaren har också visat sig i form av en ökad tillväxt­takl under andra halvåret. För 1981 som helhet steg BNP ändå med bara ca 0.5% och arbetslösheten ökade under andra halvåret 1981. Inflationstak­ten har tilltagit frän 12,5% lill ca 14%.

Den höga inflationstakten har lett till spänningar inom del europeiska valutasamarbetet, EMS. Francen devalverades gentemot övriga valutor i oktober 1981. Under första kvartalet 1982 visade sig dock denna devalve­ring vara otillräcklig. I mars kom francen återigen under press med åtföl­jande valulareservutflöde som resultat. Även om diskontot ligger oföränd­rat på 9,5% har de korta räntorna pressals uppåt för alt ge etl tillfälligt andrum.

Trots tendensen till en omsvängning i den ekonomiska politiken torde utvecklingen under 1982 ändå komma att innehålla ett betydande mått av inhemsk efterfrågeslimulans. Der privata konsumtionen kan komma atl stiga med nära 3 % fill följd av ökade socialförsäkringsförmåner och något stigande reallöner. Möjligen kan en viss neddragning av sparkvoten bidra härtUl.

Det stigande budgetunderskottet med åtföljande finansieringsbehov torde leda fill ett minskat utrymme för den privata sektorn på kreditmark­naden. Della verkar återhållande på de privata investeringarna. Eftersom de offentliga investeringarna beräknas öka, bör de totala investeringarna avla endast marginellt.

Den tendens fill sjunkande oljepriser som har nplerats för västeurppeisk olja och på den s. k. spotmarknaden under början av 1982 lorde ännu inte i någon väsentlig grad påverka Frankrike. Landet köper nämligen en bety­dande del av sin olja från OPEC-länderna.

Sammantaget lorde BNP stiga med ca 2,5% innevarande år. Öknings-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         53

taklen antas bli starkare mot slutet av 1982 och kan vid ingången till 1983 ligga kring 3% i årstakt. Bidraget till totalproduktionen kommer främst från den inhemska efterfrågan medan bidraget från utrikeshandeln blir litet eller l.o. m. negativt.

Försörjningsbalansen Frankrike

Procentuell volymförändring

 

 

1980

1981

1982

Privat konsumtion

1,7

2,0

2 3/4

Offentlig konsumtion

2,8

2,5

3,5

Fasta bruttoinvesteringar

0.8

-1 1/4

-1/4

Lager'

0,2

-2

1/4

Utrikesbalans'

-0,7

1 1/4

0

BNP

1,2

0,5

2,5 ■

' Förändring som procent av BNP för föregående år.

Storbritannien

Den svåra ekonomiska situationen i Storbritannien fprlsalle under 1981. Tplalproduktionen sjönk för andra året i följd, med ca 2 %. En svag återhämtning ägde dock rum under slutet av året, vilken främst lorde ha berott på en lageruppbyggnad.

Den budget, som regeringen presenterade i mars för budgetåret 1982/83 innebär att det offentliga lånebehovet (PSBR) minskar med I miljard pund fill 9,5 miljarder pund (ca 3,5 % av BNP) jämfört med föregående budget­år. De viktigaste inslagen är höjda punktskatter på alkohol, tobak och bensin, ökal slöd lill byggnadsindustrin, en sänkning av arbetsgivaravgif­ten samt vissa skattelättnader för småföretagare.

Regeringen har beslutat frångå sin medelfristiga strategi vad gäller målel för penningmängdens tillväxt. Detta mål revideras upp från 5-9 % till 8-12 % för nästa budgetår. En mindre stram penningpolitik ger sannolikt också utrymme för räntesänkningar och en viss anpassning nedåt av pund­kursen.

Sjunkande oljepriser och måttliga löneökningar saml en förväntad posi­fiv produktivitetsutveckling torde dämpa inflationslakten fill under 10 % under 1982. Något som stöder en sådan prognos är atl arbetskraftskostna­den per producerad enhet har fallit kraftigt, mätt med tolvmånaderstal, under 1981. Den underliggande inflationstakten har påverkals av dämpade löneökningar men också av en inle oväsentlig ökning av produktiviteten. En sjunkande pundkurs stärker visserligen konkurrenskraften men kan dock via höjda importpriser driva upp inflationslakten och sålunda samti­digt verka i motsatt riktning. För hushållssektorn förutses fallande reala disponibla inkomster. En viss neddragning av sparkvoten kan dock kom­ma alt ulgöra buffert så alt den privata konsumtionen slagnerar.

De annonserade lättnaderna i penningpolitiken torde inverka positivit på invesleringsulvecklingen. Ett myckel lågt kapacitetsutnyttjande verkar

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         54

samtidigt återhållande. Sammanlaget torde därför de fasta bmttoinvesle-ringarna komma all utvecklas svagt för året som helhet men en viss uppgång under loppet av året förutses.

Del lageromslag som inleddes mot slutet av 1981 väntas fortsätta under innevarande år och in på 1983. Den relativt svaga uppgången i totalproduk­tionen som fömtses i år och nästa år, är till stor del beroende av styrkan i en fortsatt lageruppbyggnad.

Den internationella konkurrenskraften för den icke oljebaserade sektorn förbättrades något under föregående år. Men den relativa arbetskostnaden per producerad enhet är fortfarande hög till följd av de under 1979 och 1980 kraftiga löneökningarna och apprecieringen av pundet. Kostnadsläget torde dock förbättras under 1982, bl. a. beroende på den aviserade enpro-cenliga sänkningen av arbetsgivaravgiften och på en eventuell depreciering av pundet till följd av lättnader i penningpolitiken. Även om detta kan leda till en viss förbättrad exportutveckling mot slutet av 1982 kommer sanno­likt utrikesbalansen att ge ell negafivt bidrag till lolalproduktionen för året som helhet.

Sammantaget lorde BNP komma all stiga med ca 1 % under 1982. Ökningstakten blir sannolikt mer uttalad mot slutet av året och under början av 1983. Men denna ökning av totalproduktionen är för liten för atl innebära någon förbättring av situationen på arbetsmarknaden. Dessulom torde produklionsuppgången fill en början leda till fortsatta produktivitets­vinster snarare än lill ökad sysselsättning.

Försörjningsbalansen Storbritannien

Procentuell volymförändring

1980          1981          1982

 

Privat konsumtion

0,7

-    1/4

0

Offentlig konsumtion

1,7

1/2

-    1/4

Fasta bruttoinvesteringar

-2,2

-7

0

Lager'

-3,1

-1 1/4

■2

Utrikesbalans'

1,1

0

-1

BNP

-1,4

-2

1

' Förändring som procent av föregående års BNP.

Danmark

Låg inhemsk ekonomisk aktivitet och kraftigt stigande arbetslöshet har präglat den danska ekonomin under de senaste åren. Exporten har varit del mest positiva inslaget. Exportandelar har vunnits, vilket möjliggjordes av den kostnadsanpassning som iigt rum efter den andra oljeprischocken. Hushållens realinkomster sjönk ytterligare 1981. Då antalet transfere-ringsmotlagare samtidigt växte, begränsades fallet i den privata konsum­tionen lill knappt 2 %. Arbetslöshets- och sysselsätlningsstöd torde ha bidragit till alt den offentliga konsumtionens ökningslakt, trots atl den avsaktade något ändock uppgick liU ca 3 1/2-4 %. Behovet att spara in på

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        55

utgiftsidan har tagit sig uttryck i atl offentliga investeringar för andra året i rad föll kraftigt. Privata investeringar sjönk än mer markant. Detta får ses mpl bakgrund av låg inhemsk efterfrågan, låga vinstmarginaler, ogynnsam relation mellan finansiella och produktiva investeringar, högt ränteläge och minskad realinkomsl. De sistnämnda faktorerna sammantaget med snabbi ökande produktionskostnader medförde att påbörjade byggnader vid slutet av året låg 17-18 % lägre än ett år tidigare. Den totala inhemska efterfrå­gan kan ha minskat med 2 1/2-3 % 1981.

Kostnadsanpassningen, som tillkommit bl.a. genom devalveringarna 1979 och minskad real inkomst hos hushållen, innebar all exporten kunde öka med närma.i-e 3 %, medan importen föll tillbaka med 3 1/2 % lill följd av den svaga inhemska efterfrågan och tillkommande kapacitet i oljesek-Iprn. Handelsbalansen förbättrades därmed från DKK 13,7 miljarder i underskott 1980 till DKK 11 miljarder 1981.

Trots behovet att begränsa det statliga budgetunderskottet kan finanspo-lifiken förväntas ha en fortsatt expansiv effekt 1982. Härtill bidrar de automatiska stabilisatorerna och växande kostnader för den statliga upplå­ningen. Till delta kommer effekterna av de aviserade sysselsättningsstöd­jande ålgärderna. Trohgen kommer underskottet därmed att överstiga uppskattningen DKK 48 miljarder för 1982 att jämföras med DKK 35 miljarder 1981 (ca 9,5 % av BNP).

Med den kraftiga ökningen av statens upplåningsbehov kan penningpoli­fiken förutses få en fortsatt stram inriktning. Vid mitten av 1981 skärptes kredilpoliliken någol efter en snabb ökning av bankernas utlåning bl.a. föranledd av återbetalning av skulder till ullandel av den privata sektorn. Det generella uUåningstaket för bankerna har satts lill 10 % mellan septem­ber 1981 och september 1982, dvs. oförändrat ökningslal från föregående år.

Under hösten förväntas en uppgång i den ekonomiska aktiviteten. Mot bakgmnd av växelkursförändringarna inom EMS' ram i oktober och i februari kan konkurrenskraften antas förbli oförändrad under antaganden om löneökningar på 12 % och en viss produktivitelsslegring. Med de senaste årens koslnadsanpassning skulle exporten kunna öka med 5—6 %. TiU följd av en avsaktning i konsumentprisernas ökningstakt till ca 9 %, förväntas hushållens reala inkomster växa. Ökad aktivitet och investe­ringsverksamhet inom olje- och gassektorn antas bidra med en procent lill totalproduktionen. De offentliga utgifternas tillväxttal saktar av och kan uppskattas lill 2 1/2 %. Fortsatt minskning förutses för offentliga investe­ringar och utsikterna för aktiviteten inom byggnadssektorn är också svaga. Privata investeringar torde ligga kvar på en låg nivå tills en starkare produklionsuppgång äger rum.

Sammanfattningsvis skulle BNP kunna öka i storleksordningen 3 %. Importen väntas öka i takt med uppgången i inhemsk efterfrågan eller i samma storieksordning som expprten. Även under antaganden om en i

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        56

stort sett oförändrad handelsbalans kan bytesbalansens underskott öka till DKK 14 1/2 miljarder (3 1/2-4 % av BNP) från runt 13 miljarder 1981 på grund av växande räntebetalningar.

Totalproduktionen förutses vid ingången lill 1983 visa en gynnsam ul­veckling, men obalanserna i ekonomin kvarstår. Behovet att få ner arbets­lösheten och samtidigt minska budgelunderskollel kan innebära ätt finans­politiken även under kommande år inriktas på nedskärningar på utgiftssi­dan med samtidiga sysselsättningsstödjande åtgärder. För atl få igång investeringsverksamheten efter de senaste årens negativa ulveckling skul­le en räntesänkning vara påkallad, vilken dock får balanseras mol behovel av räntediflerenser mol utlandet för atl finansiera underskotten i bytesba­lans och budget.

Försörjningsbalansen Danmark

Procentuell volymförändring

 

 

1980

1981

1982

Privat konsumtion

- 4,1

-  1 1/2

2 1/2

Offentlig konsumtion

5,2

4

2 1/2

Fasta bruttoinvesteringar

-13,7

-15 1/2

3 1/2

Lager'

- 0,8

-

1/2

Utrikesbalans'

4,4

2

1/4

BNP

- 0,2

-     1/2

3

Förändring som procent av föregående års BNP

Finland

Nedgången i den finska exporten till västmarknaderna var den starkast bidragande orsaken lill att den ekonomiska tillväxten började avta i början av 1981 efter de senaste årens höga fillväxt. Därmed steg arbetslösheten. Totalproduktionen visade ändå en tillväxt om ca I %. Till detta bidrog en ökning om 30% av exporten till östblocket, som tar emot ca 25% av Finlands utförsel.

Den gradvis ökande arbetslösheten och en mindre höjning av skatte­trycket var begränsande faktorer för hushållens reala disponibla inkoms­ter. Den privata konsumtionen kan ha ökat med 2%, medan den offentliga konsumtionens ökningstakt uppgick till 3,5 %, vilket innebär en avsaktning från föregående år. Även de offentliga investeringarna upprätthölls, men ändå föll de fasta investeringarna totalt med ca 3%. Med försämrade konjunklurutsikler och den temporära skatten på icke prioriterade investe­ringar blev företagen mindre benägna att investera i fasl kapital, där en nedgång om 3 1/2% har ägt rum. Även lagren drogs ner mot bakgrund av del höga internationella ränteläget och avsaktande råvampriser. Totalt kan den inhemska efterfrågan ha sjunkit med 1/2%. Den svaga inhemska utvecklingen medförde all importen sjönk markant, medan framför allt den bilaterala handeln med Sovjetunionen gav fortsatt skjuts ål exporten.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        57

Bytesbalansens underskoll kunde minskas lill 1,7 miljarder FIM motsva­rande ca 1 % av BNP från närmare 3% av BNP 1980.

I balanserandet mellan behovel att få ner arbetslösheten och atl dämpa prisökningslaklen har budgeten för 1982 fått en mer expansiv inriktning än i Qol, då den hade en eflerfrågedämpande effekt. Konjunkturpolitiska specialdepositioner, motsvarande ca 6% av värdet på de privata investe­ringarna frisläpptes i början av året i syfte att stimulera företagens investe­ringar och arbetsmarknadsppliliska specialålgärder vidtas för atl stödja sysselsättningen. Budgetens förväntade underskott på 7,5 miljarder FIM (3,5 % av BNP) kan komma all ökas på under loppet av året om ytterligare sysselsättningsstödjande åtgärder blir aktuella. Beräkningar uppskattar effekten av den totala offentliga sektorns finanser på tillväxten till 1,4 procentenheter i år.

Under våren 1981 vidtogs en uppluckring av penningpolitiken genom atl bankernas upplåning i centralbanken underlättades och även i år torde finansieringssituationen för såväl förelag som hushåll förbli relativt gynn­sam.

Med en genortisriitllig löneökning på 101/2% i år beräknas lönekostna­derna per producerad enhet (uttryckt i samma valuta) stiga med 6 prpcent­enheter mer än i kpnkurrerande länder, varmed konkurrenskraften skulle komma alt ha försämrats med 12-13% 1980-82: En slor del härav förkla­ras av växelkursförändringar. Således kan även fortsättningsvis exportan­delar komma att tappas. Exporten lill västmarknaderna antas öka med 4%, medan exporten österut sjunker någol. Den totala utförseln kan växa med ett par procent med tyngdpunkten på senare delen av 1982. Importen kommer troligen alt stagnera eller minska svagt och bytesbalansen kan visa ett överskoll på 1 1/2 miljarder FIM. Ell par procents ökning i hushål­lens disponibla reala inkomster och relativt lätta kreditmöjligheter samt en något ökad sparkvot torde ge en ökning i privat konsumtion runt 1 1/2%. Den offentliga konsumtionen fortsätter atl öka snabbare än den privata. Den svaga ekonomiska bilden talar för ett fortsatt fall för bruttoinveste­ringarna. Totalproduktionen antas börja öka först under senare hälften av 1982 och för året som helhet kan tillväxten bli drygt 1 %. Arbetslösheten kan därigenom komma atl stiga från genomsnittligt 5,3% 1981 lill 61/2%-7% 1982.

Vid ingången till 1983 torde den finska ekonomin befinna sig i en upp­gångsfas. Problemen för den ekpnomiska politiken kan förutses vara beho­vet atl förbättra konkurrensförmågan och atl få ner arbetslösheten. Den externa balansen lorde inte ulgöra en begränsning. Kostnadsutvecklingen är osäker då konsumentpriserna förutses öka med mer än OECD-genom-snittet även i år och då det tvååriga löneavtalet löper ut i mars 1983.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  58

Försörjningsbalansen Finland

Procentuell volymförändring

1980         1981         1982

 

Privat konsumtion

2,5

1 1/2

1 1/2

Offentlig konsumtion

4,1

31/2

3 1/2

Fasta bmttoinvesteringar

9,6

-3

-21/2

Lager'

1,0

-2

0

Utrikesbalans'

-0,3

2

1

BNP

5,0

1

1

' Förändring som procent av föregående års BNP.

Norge

Under 1981 saktade den ekonomiska tillväxten av i Norge, då del preli­minära utfallet för BNP-tillväxten blev 0,7%. Produktionen inom oljesek­torn stagnerade och därmed ökade BNP exkl. oljesektofn med 0,9%. Arbetslösheten ökade under årets lopp, men är fortfarande en av de lägsta inom OECD-området. Den privata konsumtionen visade den svagaste utveckhngen bland de inhemska efterfrågekomponenterna. Den pffenlliga kpnsumlipnen ökade däremot något snabbare än under de föregående åren eller med närmare 5 %. Bortser man från militära uppköp blev dock ök­ningslakten runt 2 procentenheter lägre. Del mest expansiva elementet i den norska ekonomin utgjordes av bruttoinvesleringarna, vilket till största del kan hänföras till fullföljandet av en andra plattform i Statfjordfällel. Men även industrins investeringar hölls väl uppe. Trots införandet av prisslopp och upphävandet av indexklausulen i löneuppgörelsen ökade konsumentpriserna med 13,6%, vilket överstiger ökningstakten på Norges viktigaste marknader. Den gynnsamma prisutvecklingen på olje- och gas­exporten bidrog främst till all bytesbalansens överskott ökade från NOK 5,5 miljarder 1980 fill NOK 13,8 miljarder 1981 (ca 4,5% av BNP).

Finanspolitiken förutses bli fortsalt expansiv om än något mindre under innevarande år än 1981. BudgetsaJdol exkl. oljeinkomster antas ligga kvar på samma nivå som i Qol, dvs. ell underskott om NOK 19 miljarder. Ytterligare nedrevideringar har gjorts av statens oljeinkomster med anled­ning av det sjunkande världsmarknadspriset på olja och lägre produktions­nivå än vad som tidigare fömtsetts. Risk föreligger därmed att finanspplili-ken bhr än mer expansiv, vilket skulle försvåra inflatipnsbekämpningen pch en gynnsammare utveckling av kpnkurtensförmågan. På grund av minskade försvarsutgifler begränsas den pffenlliga konsumtionens ök­ningstakt tiU 3 % 1982.

Kreditpolitikens inriktning blir fortsatt stram i avsikt att motverka den expansiva effekten av finanspolitiken. Penningpolitiken inriktas på kon­troll av Ukviditetsutbudel tiU den privata sektorn med öppna marknads-operationer som etl viktigt instmment. Målet för penningmängdens ökningslakt har satts fill 10%, vilket skulle motsvara BNP:s nominella tillväxt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        59

Avslutandet av prisstoppet vid årsskiftet och den höga prisökningslak­len i början av året försvårar årets avtalsrörelse. Utfallet av denna påver­kar i sin lur pris- och konkurrenskraflsutvecklingen, som försämrats under de senaste åren. Förutsatt oförändrade reala löner kan de nominella löner­na komma att öka med närmare 10%, vilket med en produktivilelsförbätl-ming om 2-2 1/2% skulle innebära en fortsatt försämring av den relativa timkostnaden per producerad enhet. Den privata konsumfionen väntas visa en svag ökning. Med växande orderingång sedan mitten av 1981 och en långsam ekonomisk återhämtning i omvärlden kan exporten komma atl växa med närmare 3% i år, vilket dock skulle innebära fortsatt tappade marknadsandelar. Fullföljandet av stora investeringsprojekt innebär att investeringarna kan antas minska med 5% 1982. Inom oljeseklorn kommer dock investeringarna all hållas uppe (dessa bokförs som lageruppbyggnad tills investeringen avslutats), vilket bidrar lill att importen kan antas växa med 6%. Med de svaga oljepriserna kan bytesbalansen i år visa under­skoll. Sammanfattningsvis, kan den inhemska efterfrågan antas utvecklas svagt med viss draghjälp från uflandet under senare hälften av året. Den ekonomiska tillväxten kan komma all stagnera. BNP exkl. olja och skeppsfart kan växa i storleksordningen I 1/2%.

Inför 1983 utgör exportmarknadernas förutsedda ulveckling den största ljuspunkten. Men för alt kunna dra fördel härav, lorde en förbättring av konkurrensförmågan vara nödvändig. Betydelsefullt härvidlag är produkti­vitetsutvecklingen saml utfallet av årets löneavtal. Det senare illustreras av all även utan några lönehöjningar i år beräknas, konkurrenskraften försämras bl.a. på gmnd av överhängel från 1981. Lägre oljeinkomsler och inflationsutvecklingen talar för alt finanspolitiken läggs om i mer restriktiv riktning. Avtalsrörelsen kan underlättas av utlovade skattesänkningar, men elt frågetecken är hur dessa skall finansieras.

Försörjningsbalansen Norge

Procentuell volymförändring

 

 

1980

1981

1982

Privat konsumtion

2,2

1,3

1 1/2

Offentlig konsumtion

4,7

4,9

3

Bmttoinvesteringar

-0,7

16,5

-5 3/4

Lager'

2,6

-4,9

21/4

Utrikesbalans'

-0,5

-0,3

-13/4

BNP

3,9

0,7

0

BNP exkl. olja och sjöfart

2,2

1,0

11/2

Förändring i procent av föregående års BNP.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         60

3   Utrikeshandeln

3.1 Exporten

Återblick på utvecklingen av varue:iporten 1981

Världshandeln med bearbetade varor ökade med omkring en procent i volym från första till andra halvåret 1981. Den svenska exporten av bear­betade varor ökade under samma period med 6 1/4 % och synes alltså ha återtagit marknadsandelar i påtaglig omfattning. Framför allt förefaller andelsvinsterna ha varit stora i de mindre OECD-länderna samt i OPEC-och de övriga u-länderna. I de ur svensk exportsynvinkel viktigaste OECD-länderna beräknas marknadsandelsvinslen ha stannat vid ca 1 % i volym mellan halvåren 1981. Andelsvinsterna under andra halvåret 1981 hänger delvis samman med en avsevärd sänkning av exportens relativpris. Uttryckt i svensk valuta steg således del svenska exportpriset på bearbeta­de varor med ca 4 1/2% från första fill andra halvåret 1981 medan motsva­rande ökning av världsmarknadspriset uppgick till drygt 10 1/2%. Den svenska exportens relativpris sjönk således med 5 1/2%. Räknat i nationel­la valutor dämpades likväl världsmarknadsprisernas ökningstakt något under loppet av 1981. Den svenska rdalivprissänkningen motsvarade nära 9/10 av den registrerade devalveringen av den svenska kronan från första lill andra halvåret 1981. Den importkostnadsökning som krondevalvering-en i september 1981 innebar fick uppenbarligen inte i nämnvärd grad någon återverkan på de svenska exportpriserna under 1981. Inte heller synes krondevalveringen ha lett till all exportindustrins vinstmarginaler under andra hälften av 1981 steg i den omfattning som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. Den försikliga prissättningspolitik som så­lunda i allmänhel förefaller ha präglat de svenska exportföretagen i sam­band med devalveringen hösten 1981 torde bl. a. ha sin gmnd i den förhål­landevis svaga internationella eftertrågan samt det, framför alll i förhållan­de till EG-området, påtagligt försämrade konkurrenslägel för svensk pro­dukfion under 1980 och fram fill devalveringen 1981. Marknadsandelsök­ningen i området utanför de viktigaste OECD-länderna under andra halv­året 1981 är emellertid av den storieksordningen alt den inle enbart torde kunna förklaras av den beräknade relativprissänkningen. En del av denna anddsvinsl torde kunna föras tillbaka på exportleveranser av mer tillfällig natur. Devalveringen i september 1981 kan emellerfid ha lett till att vissa produkter som, lill följd av försämrad konkurrenskraft under de senaste åren, slagits ut ur produktionen, kanske företrädesvis produkler av jämfö­relsevis "enkel" karaktär och med lågt pris per volymenhet, åter började levereras till exportmarknaderna. Ell återupptagande av exporten av så­dana varor förklarar troligtvis såväl en del av de svenska marknads-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

61

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1970-1982

Säsongrensade halvårsdata. 1975= 100

 

 

 

 

 

105

100

95

90

'a

Marknadsandel, löpande priser

(\

/

\

 

-n/

_V

 

 

 

 

v

 

\

F\                  ,

 

 

 

 

 

 

 

\      y    Al

r\

85

 

 

 

 

 

 

 

\

 

 

r

\

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

105 h

100

95

 

■/I

 

Vlarknadsandel. /olym

 A

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rv

W

 

/ / /

 

 

 

 

 

 

 

\

r '

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

105

-

 

Relativpris

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

>.

 

r

 

A

95

 

rx.

r-

J

 

 

\/i

 

 

85

 

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

\

>._

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

1970 1971  1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 /fä/Zor; Se tabell 3: 1.

anddsvinsierna mot slutet av 1981 som den förhållandevis måttliga upp­gången i de svenska exportpriserna under andra hälften av 1981'.

Från 1980 lill 1981 steg exporten av bearbetade varor (exkl. fartyg) med inle fullt I % i volym medan råvaruexportvolymen sjönk med nära 3%. För fartygsexporten, vilken minskade oavbrutet från 1975 till 1980, registrera-

' Det bör emellertid påpekas att för att ett nytillskott i produktsortimentet skall kunna påverka den registrerade prisförändringen måste nytillskottet äga rum inom det minsta aggregatet i den använda varuindelningen.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  62

des en påtaglig ökning 1981. Ökningen kan emellertid helt återföras på en uppgång i utförsäljningen av begagnade fartyg. Totalt sett ökade Sveriges export med 1,7%'. I värde ökade den totala exporten med 10,5%.

Utsikter för varuexporten 1982

Sedan den preliminära nationalbudgeten utarbetades har utvecklingen i omvärlden föranlett en viss nedrevidering av lillväxlulsiklerna i OECD-området 1982, (se närmare kapitel 2). Härmed kan också utvecklingen av den internationella handeln liksom marknadsutveckUngen för svensk ex­port förutses bli någol svagare än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Marknadsulrymmet för svensk export av bearbetade varor till OECD-området beräknas nu växa med inle fullt 3 1/2% 1981-1982. Även marknaderna utanför OECD-området förväntas tillväxa något långsammare än vad som fömtsågs fidigare. OPEC-ländernas import har beräknats öka med ca 8% 1982, dvs. i en klart lägre takt än 1981, då

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området 1975-1982

Procentuella förändringar

 

 

1975-

1976-

1977-

1978-

1979-

1980-

1981-

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Löpande priser. Skr.

 

 

 

 

 

 

 

Marknad

19,5

17

20,5

18

13

8,5

20,0

Marknadsandel

-6,5

-4,5

-1,5

2,5

-3

-3

-1,5

Export

11,5

11,5

19

21

9,5

5,5

18,5

Volym-'

 

 

 

 

 

 

 

Marknad

13

3,5

5

10,5

3,5

-2,5

3,5

Marknadsandel

-7,5

1.5

4,5

-1,5

-4

-0,5

4,5

Export

-4,5

5

9,5

9

-0,5

-3,5

8

Pris", Skr.

 

 

 

 

 

 

 

Marknad

6

13

15

7

9

11,5

16

Relativpris

1

-6

-5,5

3.5

1,5

-2

-5,5

Export

7

6,5

8,5

11

10,5

9

9,5

' SITC 5-8, exkl. 68, 793.

■ Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

• Exportvärdet i löpande priser deflateiat med hybridindex typ Paasche. '• Eniigt hybridindex typ Paasche.

Anm. Begreppet "marknad" avser importförändringen för de olika länderna sam­manvägda med deras andelar i Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga effekter av exportens strukturella ländersammansätt-ning. Procenttalen är avrundade till närmaste hel- eller halvtal. Källor: FN, utrikeshandelsstatistik från OECD, nationella statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitu­tet.

' Utfallet har framkommit efter fastprisberäkning till 1980 års priser. Med national­räkenskapemas beräkningsmetod - där fastprisberäkningen av utrikeshandeln sker tiU 1975 års priser - uppgick motsvarande ökning till 0,6%.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  63

importvolymen preliminärt steg med ca 22%. De icke-oljeproducerande u-ländernas import beräknas öka med ca 4% 1982 mol ungefär 7% 1981. För statshandelsländerna förutses en importlillväxltakl för 1982 i ungefär sam­ma storleksordning som 1981 - 3%. Totalt skulle därmed marknadstill­växten för svensk export av bearbetade varor 1981-1982 uppgå till 3 1/2 ä 4%.

Väridsexportprisel för bearbetade varor kan nu beräknas stiga någon procentenhet långsammare 1982 än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Uttryckt i nationella valutor beräknas ökningen 1981-1982 stanna vid pmkring 6,5%. Nedrevideringen har främst sin grund i en fömtsedd svagare löneökningslakt i OECD-länderna samt ett sannolikt lägre råoljepris. Dessa effekter mptverkas emellertid av att prpduktivitets-ulvecklingen i OECD-pmrådet nu kan förutses bli någpt svagare än vad SPm angetts tidigare. I svenska krpnor har väridsexportprisel för bearbeta­de varor beräknats sfiga med 161/4%' 1981-1982. Vid valulaomräkningen har antagits atl de valutakursrelationer som rådde under vintermånaderna 1981-1982 blir tillämpliga för år 1982 i dess helhet. Del svenska exportpri­set för bearbetade varor har beräknats öka med ca 9 1/2% 1981-1982, dvs. ungefär en halv procentenhet mindre än vad som räknades med i den preliminära nationalbudgeten. Nedrevideringen har sin grund i all export­företagens insatsvamkostnader nu kan beräknas bli lägre. Däremot är del troligt all den ökning av vinstmarginalerna - i första hand tUl följd av devalveringen av kronan 1981 - som tidigare beräknades inträffa mot slutet av 1981 i slället sker under 1982. Preliminära prisuppgifter för januari och febmari ger vid handen atl exporlprisökningarna kan ha varit förhål­landevis kraftiga under dessa månader. Del svenska relativa exportpriset för bearbetade varor skuUe därmed sjunka med ca 5 1/2% 1981-1982. Med utgång enbart från rdalivprisutvecklingen har marknadsandelen för svensk export av bearbetade varor i OECD-området beräknats öka med drygt 6% från 1981 till 1982". Varusammansätlningen i den svenska expor­ten av bearbetade varor torde emellertid komma alt inverka ogynnsamt på den svenska marknadsandelsutvecklingen 1982 genom att efterfrågan på framför allt investeringsvaror förutses bli förhållandevis svag. Härutöver har räknats med att den trendmässiga "strukturella" marknadsandelsför-lusl i storleksordningen I % per år som kunnat noteras under 1970-lalet gör sig gällande även under 1982. Den svenska marknadsandelen för bearbela-

' Ökningstakten blir densamma oavsett om de olika ländernas exportprisföränd-ringstal vägs samman med väridshandelsvikter eller med vikter som avspeglar ländemas betydelse som konkurrenter till Sverige.

- Dessa beräkningar grundar sig på en total priselasticitet om 1,7 för de svenska marknadsandelarna för bearbetade varor med avseende på det relativa exportpriset. Effekterna på marknadsandelarna är fördelade på tre år så att elasliciteten är 0,9 samma år (tolvmånadersperiod) en relativprisförskjutning sker, 0,6 året därefter och 0,2 tvä år efter relativprisförskjutningen. Elasticiteterna är skattade på data för perioden 1960-1978.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 64

Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till olika länderområden 1975-1982

Procentuella volymförändringar

 

 

1975-

1976-

1977-

1978-

1979-

1980-

1981-

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

OECD-länderna-

4,6

5,0

9,6

9,2

-0,6

- 3,4

8,2

Ovriga länder

- 5,8

-1,2

10,6

6,3

4,2

14,3

8,1

därav: Osteuropa

 

 

 

 

 

 

 

och Kina

-16,2

-9.9

5,9

-2,8

-9,1

-10,2

6,1

OPEC-länderna'

24,0

-6,6

25,3

2,7

1,4

37,8

11.2

Andra länder

-10,0

4,5

6,9

14,0

4,4

11,5

7,4

Summa

1,6

3,7

9.7

8,0

-0,1

0,9

8,1

Summa bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

enligt SNI-definition."

1,7

3,9

9,5

9,7

-0.4

0,9

8,0

 SITC 5-8, exkl. 68, 793.

' Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Iriand, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela och Nigeria. " Jfr. tabell 3:4.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunk­turinstitutet.

de varor i OECD-området skulle därmed öka med drygt 4 1/2% 1981-1982. Den uppdragning av ökningstakten i förhållande till den preliminära nationalbudgeten som detta innebär har sin grund i alt sänkningen av det relativa exportpriset från 1980 lill 1981 blev större än vad som räknades med tidigare. I länderna utanför OECD-området beräknas marknadsan-delsvinslen för Sveriges export av bearbetade varor 1981 -1982 stanna vid 3%. Effekterna av rdalivprissänkningen 1981 och 1982, vilken beräknas komma till stånd i första hand till följd av devalveringen av kronan i september 1981, kan antas inträflä med längre lidseflersläpning på dessa marknader jämfört med OECD-området. Den totala marknadsandelsök­ningen för bearbetade varor 1981 - 1982 skulle därmed uppgå lill drygt 4%. Det skulle innebära en ökning av exportvolymen av sådana varor med drygt 8%, dvs. en kvarts procentenhet lägre ökningstakt än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten.

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1973— 1982

1970 = 100

1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

US dollar                     133 162 182 183 199 230  263 291 277  288

Genomsnittliga

nationella valutor         110 136 149 158 167 174  191 210 230  245

Svenska kronor           113 140 147 155 173 202  219 239 272  316

Anm. Sammanvägt med hänsyn till ländernas betydelse i världshandeln. Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1981/82:10   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

65

Exporten av råvaror kan nu beräknas öka med 1,6% i volym från 1981 fill 1982. För exporten av trävaror har en marknadsandelsökning i storleks­ordningen 8 ä 9% bedömts bli möjlig 1981-1982. Några påtagliga andels-vinster är däremot inte all vänta för massaexportens del. Den svenska exportprisutvecklingen kan här förväntas följa den internationella, vilket innebär en från 1980 och 1981 fortsatt kraftig ökning av exportpriset räknat i svensk valuta. För järnmalm kan en fortsalt export volymminskning för­utses. En närmare genomgång av utvecklingen inom olika delbranscher återfinns i kapitel 4-

Den totala varuexporten beräknas öka med 6 ä 6 1/2% i vplym från 1981 till 1982. Om expprtvolymen under hela 1982 skulle förbli på den förhållan-

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1980—1982

 

 

 

 

 

Exportvärde, milj.

kr.

Åriig procentuell förändring

 

 

 

1980

1981

1982

Volym'

1

 

Pris'

 

 

 

1980

1981

1982

1980

1981

1982

Jordbruksprodiikter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och fisk

1383

1508

1824

- 6.4

- 0.7

11.0

16.0

9.9

9,0

Skogsbruksprpdukter

190

223

255

-12.0

2,8

2.0

13.5

14,4

12.0

Mineraliska produkter

2 528

2 805

3 093

-14.5

- 4.2

-  1.6

14,2

15.9

12,1

därav: järnmalm

1604

1644

1743

-21,5

-17,0

- 7.0

25,2

23,5

14,0

Industriprodukter exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fartyg

/2J 977

135692

158689

- 0.9

0.2

6.7

12.5

9.2

9.6

därav:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

livsmedelsprpdukter

2 234

2655

3 107

-  1,3

3,3

4,5

10,5

15,0

12,0

trävaror

5 503

5 287

6141

-14,4

- 4,3

15.0

24.2

0,4

1,0

massa

6041

6764

8 168

-13,6

- 4.3

5,0

21.5

17,0

15.0

papper och papp

10808

12 375

14692

- 4,3

2,1

6,0

15,6

12.1

12,0

petroleumprodukter

5419

5927

5 545

39,1

- 9,1

-10,0

19.2

20.4

4,0

järn och stål

8734

8245

9956

- 8,7

- 8,1

5,0

13,6

2.7

15.0

ickejärnmetaller

3 267

3 083

3431

- 2,8

4,8

4,5

31,8

-9,9

6,5

verkstadsprodukter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

58935

66094

77 885

2,2

1,8

8.0

8.7

10,1

9.1

övriga industri-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

produkter inkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

elektrisk ström

23036

25 262

29764

- 0,6

2,9

7.6

12.7

6,6

9.5

Export exkl. fartyg

128078

140228

163861

- 1.2

0.4

6,5

12.8

9.1

9.4

Fartyg

2 699

4 296

4059

-33,6

55,6

-10,0

12,8

2,3

5,0

Bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

exkl. fartyg

101 143

111319

131766

- 0.4

0,9

8,0

10.6

9.1

9.6

Råvaror'

26935

28909

32095

- 4,2

- 2.9

2,3

2M

10,5

8,5

Total export

130777

144524

167920

- 1,7

1,7

6,3

12,8

8,9

9,3

Total export enligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

NR"

 

 

 

- 2,5

0,6

5,8

13,6

9.4

9,8

' Prisutvecklingen anges enligt "hybridindex" av typ Paasche. Denna index används även som deOator för exporten. Volymutvecklingen blir därmed återgiven i enlighet med volymindex typ Laspeyres. - Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter exkl. fartyg samt övriga industriprodukter utom elektrisk ström.

' Export exkl. fartyg minus de i not 2 nämnda varugrupperna. " I uppgifterna för handelsbalansen (tabell 3:7) har NR:s exportvärden använts.

Anm. 1981 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1982 avser prognoser. Varu­grupperna är definierade i SNl-termer. Detta är skälet till att uppgifterna för exporten av bearbetade varor i denna tabell skiljer sig från uppgifterna i tabell 3: 2 där denna varugrupp är definierad i SITC-termer. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

5   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 66

devis höga nivå som säsongrensai; sett etablerades fjärde kvartalet 1981 skulle export volymökningen mellan årsgenomsnitten för 1981 resp. 1982 uppgå fill drygt 5 1/2%.

En försvagning av exportorderingängen totaU sett under vintermåna­derna 1981-1982 torde emellertid leda till atl exportvplymen sjunker till­baka något åtminstone första kvartalet 1982. Från första lill andra halvåret 1982 kan en exportvolymlUlväxl i storleksordningen 4 å 5 % vara alt vänta.

3.2 Importen

Utvecklingen av varuimporten 1981

Sveriges totala vamimport minskade vplymmässigt med drygt 7%' mel­lan 1980 och 1981. Nedgången, ehum stark, var mindre än vad spm förutsågs i den preliminära nafionalbudgelen (PNB-82). Minskningen kan återföras främst på den reducerade införsel av både bearbetade varor'- och råvaror som registrerades under de första tre kvartalen 1981.

Som framgår av tabeU 3:5 minskade imporlvolymen av bearbetade varor med ca 4 3/4% 1980-1981. Denna utveckling var en följd av den påtagliga försvagning av den inhemska efterfrågan som ägde rum meUan 1980 och 1981. Såväl maskin- och byggnadsinvesteringar som privat kon­sumtion minskade och lämnade därmed elt negativt bidrag lill importen av bearbetade varor. Omslaget från en kraffig lageruppbyggnad 1980 lill en nästan lika kraftig lageravveckling 1981 har hkaledes verkat i importmins­kande riktning (se avsnitt 7.3).

En faktor som däremot förefaller att ha verkat i importökande riktning har varU de senaste årens rdalivprisulveckling för bearbetade varor. För­dröjda effekter av de prissänkningar för importen relativt den inhemska produktionen som inträffade 1979 och 1980 har tillsammans med den svenska kronans appreciering gentemot EMS-valutorna under en slor del av I98I gett elt bidrag till importvolymen, vilket skattas till över 2%' vad gäller bearbetade varor.

För importen av råvaror beräknas volymminskningen 1980-1981 fill 11 1/2%, främst tUI följd av en kraftigt reducerad införsel av råolja, petroleumprodukter och ickejärnmetaller.' Minskningen blev emellertid

' Med nationalräkenskapernas beräkningsmetod blev minskningen knappt 6%. ■ Importen av bearbetade varor består av i tabell 3:6 redovisade varugrupperna verkstadsprodukler exkl. fartyg, övriga industriprod. inkl. livsmedelsprodukler samt träfiberplaltor.järn och stål och papper och papp. Tillsammans utgör verkstadspro­dukter och övriga industriprodukter inkl. livsmedelsprodukter ca 95 % av importvär­det för bearbetade varor. Bearbetade varor utgör ca 2/3 av av värdet för totala importen.

' Institutet har här antagit en importpriselasticitet för bearbetade varor på 0,4 under det år som relativprisförändringen sker, 0,5 under året därefter och 0,1 under tredje året.

" Sveriges samlade råvaruimport består till drygt 70% av råolja och petroleumpro­dukter.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

67

 

ri      \6

O

o.E »•

rt "e  f'

ä « SS ort _ c

u  T   u

—• fe u 00 2 a

,«2 c " TO 4> y

2 .i; g o u e a— o H

2

 

 

 

rJ o o r* oo' ' o' 2

O

\D p r-. >/

1- rf

2"

 

 

CN OO t-. t--_ —' - (S r

 

, „ ®.

rioo ('o

■♦ f

 

        —>

I      I

 

Tt o_  r-

00

t~-- 0 CT (

 

m

 

 

 

 

 

 

 

0 «n ri 0*'

y

oCo" tn ri

 

c

•

1

 

 — »0 1         1

 

 

n

> O rj o ri r-" o ri

o r* ON       O rf --:}■' r       

o_  O o_

w-T ri VO ri      —"

 

o r- r* ■    f«%

 

—' r-" o'

r|   '•o w' tt o" o

or- — —   

0 !£) >n —

— "n* — .

in

0   0  f.-!   0

— 0 (n' t'

rT

(N <-|  '.C  - t 06

1            1      1

1

r, (N r.1 —

0' 00' 0 r-"

"o'

I      I

r- 1/11/1 "

 

00 w-l —

0

Tt ov 00 sO

— —      n

v-i 0 ri

r 1 1

rW

*. — 0 »n

•i-i —   Tf   \D

n »n so 1  T

1

»n in' ri '**"

1 TT

— 00 0 >r  a

ri

0"

Tf  os n ri 0 in 0'

I      I      I      I       I

I   I

m rj VO Ov

1

ON        r*i

rt          VO

S

rt m ( r- rj n r m

vO n r 00

i

rt         

2

rt — m r- — VO Ov rn

VO r

M

S

— \0'             Tf         \o — r-m

nrfoo              in         oooc»vo

>nr-              n          vo — »oov

On<              Tj-       — OOTtrn

-      tn

n —          r*-i            —

or-o         r-     Ovr-nrJ         f*

Tj- — n    Tf     inrnon           o

— 00m          o         rONOOrn             O

\0"0v       r      -tnr*m          CT\

r* —        -                 —                   Tj-

OnvOvD        -Tf-O                    »O

»/-i\Ovo       O        n-invi                   VI

v-iriON        r           -nr*-)00               —

O          

»nor--       rt    -i/-i-Tj-m      r-

ri —       —                 —                  Tj-

E

■§2o

D. CA   cd 'C   0)   Q.

3

3 o

tKlXl

o   P   Ort I-   D   O

ai: c a a.-2,

c •i£2

in r-■o t iS<2

v

- !3 »j a j£  .0

•   3      .     .

J "O -r; 2

= «S o

3 T3 S  o, U   B   c

: t; c

o l4_.   o

— >

to = an

-     :0'-

C O

a

E

«IJ     ,     »J     ■*-!    V

£ c rt -* O)

•c c   M

ii c s

Ld .= Ll

-o  « ,- o «-.ä

 

.0 = fe > ■o  c «

—   c   ca

■ VI    r-   00

t.   o .-   t;

w       00      "T
oo      tn '

.E  Hc'

.*        c   >   V5

u        yi   c   M

>   If

3        rt '.D   o      .

e    w "5 " =

F    u " " .a

_    -a  '-'"
o    " In «

!  lip

—              —   G, (jj

S         C   _   3 T3

J=    Jio   rt   g

(Q   a>  .zr"a

S     2  E "
•a    t; M .t

■—    CÄ       . o

rt       rt ■*   t- OG

C    'J - <« —

-O   -S 5    C   :S

       p. o, coc:

E =

u — > ttlJ dj " rt Q. (S w 04   

■moS f

D.00 2 ~ D.O        rt

E   "£:fe

>.P rt;--

05 E > i  u  g

2* D. t* rt

•O 00 2 c

■a             "- S n
'aE

M

 Z "U 00 .:£ t: - :«*

. a rt 2; E

ort>-    «

u-1 r —   c r —  DU    .

Ov "S T3 Q   c

- .0 5.2

._ ra g 1- >,

.E " -c a  .Si 5u g

2_g at rt

.0 a> c       t/i 'C  c  _ 2 t"

I------- ;

X)   _

w   (L) 00 T3

1-S

S- 2 S M ■=

rt —   !; .a   in 1—     . ;rt   c _c.

v, "5 > C -g

fe .  >-   "  O

'9, E o-a z,

m|   D.rt   u

rt fe t c g c Q.— t, 3

fe !C u ä-

rt ,, _ 3 .«

C   OJ

St.

Is-o »  04 3 •> ort js  TO  c

Trt   M o   >   3

rt :o o 2 o

c ti: (v J= .>

*-  é  TO O

a E cti:

h...- 00 -

O — Os

•—    t/3  —

O 5 e 00

rart . « !; -c E K.2f-a  .b c "O

_2 j) o ■■   ■-'

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

68

Diagram 3:2 Importpris- och volymutvecklingen 1976—1982, totalt och för vissa varugrupper

Helårsdata

350 330 310 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90

.■.■,.

 

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

Anm. Importvärden i löpande priser enligt utrikeshandelsstatistiken. Importpriser enligt hybridindex. Uppgifterna för 1982 avser prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska.centralbyrån.

mindre än vad som förutsågs i PNB-82. Importen av råolja och raffinerade produkter blev ca 700 lusen ton högre än vad som där förutsattes. Merpar­ten av detta tillskott torde få lokaliseras till december månads kraftiga utfall (se även diagram 3:2 och tabell 3:6).

Atl importen av råolja minskade 1980-81 med så myckel som 17 1/2% var i huvudsak en följd av atl produktionen vid de svenska raffinaderierna drogs ned kraftigt. Samtidigt som den inhemska raffinaderiproduktionen reducerades med över 20% minskade importen av petroleumprodukter -vilka lill 90% består av oljebränslen - med 16%. Totalt beräknas nämligen den inhemska förbrukningen av oljebränslen ha minskat med 10% vartill kommer att lagren reducerades med ca 2 milj. m' under 1981. För motor-brännolja och tunna eldningsoljor minskade konsumtionen med ca 8%. För tjocka eldningsoljor blev förbrtikningsminskningen hela 15 %, vilket är en någol kraftigare nedgång än vad som förutsågs i PNB-82.

Som framgår av tabell 3:6 minskade nettoimporten av råolja och petro­leumprodukter sammanlagt med drygt 18% mellan 1980 och 1981. Sedan 1978 har nettoimporten minskat med drygt 20%. Förbrukningen beräknas sammanlagt ha minskat med ca 15%. En betydande del av importnedgång­en under denna period kan således återföras på att lagren minskade 1981 efter den avsevärda lageruppbyggnaden 1979 och 1980.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 69

Tabell 3:6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1974—1982'

1974      1975     1976     1977     1978     1979     1980     1981      1982

Löpande priser, milj.

kr.

 

 

 

 

 

 

Import av råolja

 

3 405

4400

5 652

6474

7206

10039

Petroleumprodukter

 

 

 

 

 

 

 

Import

 

8705

7944

8 323

8 805

7421

16012

Export

 

700

919

1031

1303

1662

3261

Nettoimport

 

8005

7025

7292

7502

5759

12751

15214 15937 18181 5419 5927 5 545 9795   10010   12636

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter       11410   11425   12944   13976   12965   22790   27733   29326   32414

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter

i procent av BNP'                     4,5        3,8       3,8       3,8       3,2       5,0       5,3        5,1        5,2

7975 års priser"*

Nettoimport av råolja

och petroleumprodukter       11112    11425   11312   11149   10035   11265    9831     8018    8639

Volymindex (1975= 100)       97,26   100,00   99,01    97,58    87,83    98,60    86,05    70,18    75,61

' Uppgifterna för 1974-1981 är hämtade frän utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1982 avser prognoser. Samtliga uppgifter redovisas i SNI-termer. Tidigare har råolja och petroleumprodukter definierats i SITC-termer. Denna omläggning har medfört att vissa uppgifter är ändrade.

 Netto. Export av råolja förekom endast 1974 (8 milj. kr.), 1975 (2 milj. kr.), 1979 (86 milj. kr.), 1980 (58 milj. kr.) och 1981 (4 milj. kr.) och beräknas 1982 uppgå till ca 8 milj. kr. ' BNP till marknadspris. '' Deflatering enligt hybridindex. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Importprisutvecklingen 1980-1981 blev något rner dämpad än vad som förutsågs i PNB-82. För totala importen ökade importpriserna med i ge­nomsnitt 11 1/3%, eller drygt I procentenhet mindre än väntat.' Prisök­ningslaklen blev därmed betydligt lägre än året innan då importprisindex steg med drygt 15%. En stor del av denna minskade prisökningstakt berodde på prisutvecklingen för råolja och petroleumprodukter. Öknings­takten 1980-1981 var för dessa produkter sammanlagda ungefär hälften av den för 1979-1980.

För bearbetade varor blev prisökningen 1980-1981 7 1/2 %, eller knappt 1 procentenhet lägre än vad som förutsågs i PNB-82. Förklaringen till denna förhållandevis måttliga prisutveckling ligger delvis i de betydande internationella växelkursförändringar som skedde under de första tre kvar­talen 1981. 1 samband med dessa apprecierades den svenska kronan gent­emot valutorna för länder som står för en betydande andel av Sveriges import av bearbetade varor. Därefter synes den i september skedda deval­veringen ha fått långsammare genomslag i imporlprisutvecklingen än vän­tat. Detta tycks delvis bero på att en del temporära prissänkningar gjorts av utländska leverantörer.

' Enligt nationalräkenskapemas metoder blev prisökningen för totala importen 1980-1981 drygt 9 1/2%.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        70

Sammanlagt ledde prisökningarna och volymminskningarna mellan 1980 och 1981 till en värdeökning för Sveriges totala vanlimport på drygt 3 1/2%. Delta är ungefär 1 1/2 procentenheter mer än vad som förutsågs i PNB-82.

Utsikter för 1982

Konjunkturinstitutets beräkningar indikerar för 1982 en volymmässig ökning med knappl 2 1/3%' för den totala varuimporten. Jämfört med PNB-82 medför delta en nedrevidering med drygt 2 1/2% procentenheter. Störte delen av denna neddragning följer av en ändrad bedömning av råvaru'importen.

De reviderade prognoserna för importen av råvaror tyder sålunda på en volymmässig ökning på endast 2 1/2%. Detta är en betydligt svagare ökning än vad som förutsågs i PNB-82. Nedrevideringen kan främst åter­föras på den tidigare nämnda och oväntat stora införsel av råolja och petroleumprodukter som skedde mol slutet av 1981. Denna synes till slor del kunna uppfattas som en tidigaireläggning och beräknas sålunda medföra elt minskal importbehov 1982. Utöver detta tycks den planerade lagerhåll­ningen 1982 indikera ytterligare anpassning nedåt med hänsyn till den minskade förbrukningen 1980 och 1981. Importen av råolja väntas minska med drygt 1% 1981-1982, vilket ligger i linje med nedrevideringar av produktionsplanerna hos de svenska raffinaderierna. (I PNB-82 förutsågs en ökning av råoljeimporten.)

Konjunklurinstitutets prognoser för importvolymen av bearbetade varor har gjorts med ledning av en regressionsberäkning. 1 denna har det marginella importinnehållet i slutlig efterfrågan och lagerförändringar skat­tats för åren 1969-1980. I slutlig efterfrågan ingår inte de delområden av konsumtion, investering och export vilka enligt SCB:s inpul-outpul kal­kyler har elt lågt eller obefintligt impörtinnehåll. I skattningen ingår inte relativpriset som förklaringsvariabel.

Som framgår av diagram 3:3 har den faktiska importen legat över den från ekvationen beräknade importen från 1976 till 1981. "Överimportens" andel av den totala bearbetade varuimporten (mätt i 1975 års priser) har under dessa år, med undanlag för 1977 och 1981 varit förhållandevis stabil. Gapet kan åtminstone lill en del förklaras av.den svenska importens relativprisutveckling under perioden. Mellan 1974 och 1976 skedde en prissänkning relativt inhemsk produktion av importen med i genomsnitt 2 3/4% per år. 1977 ökade gapet starkt, vilket med andra ord innebär att importen då steg myckel snabbare än vad efterfrågan ensam kan förklara. En rimlig tolkning kan vara att den ackumulerade relativprissänkningen -om drygt 8% - från åren 1974-1976 fick ett genomslag i 1977 års import.

I nationalräkenskapernas termer skattas motsvarande siffra till drygt 1 2/3%.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

71

Diagram 3:3 Import av bearbetade varor 1969—1981 enligt importekvation samt beräknat utfall och prognos för 1982

Milj. kr., 1975 års priser. Helårsdata

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6500C

 

 

---------- PROGNOS                                                                                           >f''''\

00000

 

/j- \

■•..-■'

/

 

55000

..•

 

 

 

 

 

•■'   >

Y

\

 

 

 

 

 

50000 45000 40000 35000

1/

 

 

 

 

 

 

 

 

t

f

 

 

 

 

 

 

 

 

.i~l

 

y

 

 

 

 

 

 

 

 

 

/

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J__ L

I       II___ \__ \_ L

1969   1970  1971   1972   1973   1974   1975   1976  1977  1978   1979   1980   1981   1982 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prisskillnaden mellan importerade och hemmaproducerade varor synes då ha blivit tillräckligt stor för att göra det ekonomiskt motiverat för svenska företag att lämna svenska leverantörer och gå över till utländska leverantö­rer.

Devalveringarna under 1976 och 1977 återställde relativpriset 1978 så att det kom i nivå med relativpriset för åren i början av 1970-lalel. Från 1976 till 1978 ökade importens relativpris med i genomsnitt 2 3/4% per år. Gapet minskade 1978 och fram lill 1980 hölls det i stort sett oförändrat. Under liden hade emellertid importens relativpris börjat falla på nytt. Från 1978 till 1981 registrerades en sänkning på närmare 6% (eller ca 2% per år). Som följd därav ökade gapet ånyo 1981 ungefär lill samma storlek som rådde 1977.

Som framgår av den streckade prognoslinjen i diagram 3: 3 väntas gapet minska 1982. Devalveringen i september förta året kalkyleras leda lill en höjning av importens relativpris 1982 med drygt 2 1/2%. Eftersläpande effekter av relativprissänkningarna från 1980-1981 beräknas därmed kun­na neutraliseras. (Det förefaller nämligen troligt atl en relalivprisföränd-ring lill följd av en devalvering - eller revalvering - leder lill snabbare genomslag på importvolymen än de relativprisförändringar som är en följd

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  72

av olika prisstegringstakl inom Sverige och i utlandet.)' Utöver devalve-ringseffeklerna väntas den svaga efterfrågan i Sverige relativt andra mark­nader (dvs. det relativa efterfrågelrycket) bidra till alt minska del gap som framträder i diagrammet.

Till betydande del kan den svaga tillväxten som för 1982 förutses för importen av bearbetade varor återföras på en förväntad fortsatt svag ulveckling av den inhemska efterfrågan. Den privata konsumtionen vän­tas minska samtidigt som den offentliga konsumtionen beräknas öka en­dast obetydligt. Investeringar i maskiner och byggnader väntas inle heller kunna lämna någol positivt bidrag till importulvecklingen. Det är endasl eflerfrågelillskotlel från lageromslaget (se avsnitt 7:3) och den ökade exporten (se avsnitt 3: I) som påtagligt beräknas påverka importen av bearbetade varor i uppdrivande riktning. Som framgår av tabell 3:5 väntas importen lill de viktiga exportindustriernayä/-« och stål och verkstadspro­dukter öka med 4 respektive 3 1/4% 1981-1982.

Prisstegringen 1981 — 1982 för totala importen väntas bli drygt 10%.' Detta är 2 1/2 procentenheter lägre än vad som förutsågs i PNB-82. Som framgår av tabell 3:5 beräknas ca I 3/4% procentenheter härav följa av ändrade prisprognoser för råolja och petroleumprodukter. Sålunda för­utses priset på Sveriges import av råolja öka med i genomsnitt knappt 4% 1981 -1982. Under inverkan av fallande spolpriser räknas för samma peri­od med en importprisökning på petroleumprodukter om endasl drygt 2 1/2%. Totalt väntas importpriset för råvaror öka med ca 6 1/4%.'*

För bearbetade varor väntas en importprisökning 1981-1982 på drygt 12%. Delta är drygt 1 procentenhet lägre än vad som förutsågs i PNB-82. Revideringen kan återföras på en någol ändrad bedömning när det gäller utvecklingen av världsmarknadens priser 1981 -1982. Dessa väntas nu öka långsammare än i PNB-82 huvudsakligen till följd av en förutsedd långsam­mare löneökningstakt i OECD-länderna (se avsnitt 3.1).

Sammantaget förutses stegringen av importpriserna (drygt 10%) och importvolymtillväxten (knappt 2 1/3 %) för den totala varuimporten leda till en värdeökning av varuimporten 1981-1982 på ca 12 3/4%.

' Detta kan bero på att en del svenska företag som under en period av relativpris-sänkningar har börjat leta efter utländska leverantörer avbryter sökandet när en förhållandevis kraftig devalvering genomförs. Eftersläpande effekter av en relativ­prissänkning beräknas därför bli av mindre betydelse än under en period av långsam relativprisförändring.

 Även här beräknas devalveringen bidra till att bromsa upp inhemska efterfrågan genom att den verkar återhållande på utveckligen av realinkomsten. ' Eller knappt 11 % i nationalräkenskapemas termer.

■* I grundkalkylema för råolja och petroleumprodukter har förutsatts en genomsnitt­lig dollarkurs på 5.66 SEK för 1982. Det genomsnittliga fatpriset (cif) 1982 för Sveriges import av råolja antages vidare bli knappt USD 33. Motsvarande pris 1981 var ca USD 35,30.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

73

3.3 Betalningsbalansen

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar förbättrades någol 1981, det negativa saldot minskade med 3 miljarder kr., men visar ändock elt underskott på knappl 16 miljarder kr. (se tabell 3:7).

Tabell 3:7 Betalningsbalans 1978-

Milj. kr., löpande priser.

1982

 

 

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Export av varor, fob

98206

118210

130837

144064

167 386

Import av varor, cif

92 751

122963

141721

146071

164 606

Handelsbalans'

5455

-4753

-10884

- 2007

2780

Korrigering av handels-

 

 

 

 

 

statistiken'

-  308

-  303

-    684

-    835

-    804

Handelsbalans

5147

-5056

-11568

- 2 842

1976

Sjöfartsnetto

3 140

3 669

4 105

4146

4 336

Resevaluta, netto

-4 0)7

-4858

- 5 389

- 6367

- 6850

Övriga tjänster, netto

-3 504

-4519

- 5 422

- 6951

- 8284

Korrigering av tjänster"*

(3 600)

(6300)

(8800)

(10300)

(11800)

Bytesbalans för varor och

 

 

 

 

 

tjänster

4366

-4464

- 9474

- 1714

2 978

Därav: tjänster

-  781

592

2094

1 128

1002

Avkastning på kapital, netto

-3 143

-3 383

- 6338

-11316

-14 330

därav: räntenetto:      staten och

 

 

 

 

 

riksbanken

232

176

-  1355

- 4111

- 4 700

övriga

-3686

-3 855

- 4862

- 7 392

- 9850

Övriga transfereringar, netto

-4756      (-5 864)''         -5 341

- 6234

- 6427

- 7 266

Korrigering av transfereringar"

(3 500)

(3 300)

(3 200)

(3 700)

(4 200)

Bytesbalans för varor,

 

 

 

 

 

tjänster och transfereringar

-    33      (-IMl)"         -9888

-18846

-15757

-14418

Därav: transfereringar

-4399

-5 424

- 9372

-14043

-17 396

Kapitalbalans

5451       (   6559)"            7996

24 253

18289

 

Tilldelade SDR

-

258

256

262

 

Restpost

-2 356

-   944

- 5 708

-  1649

 

Valutareservens transaktions-

 

 

 

 

 

förändring

3062

-2 578

-      45

1 145

 

Förändring på grund av

 

 

 

 

 

kursrörelser

-1356

-  591

34

4121

 

Valutareservens totala

 

 

 

 

 

förändring

1706

-3 169

11

5 266

 

' Exkl. korrigering av handelsstatistiken.

- Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS flygplansimport i utlandet direkt landad fisk, rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport samt för 1980 och 1981 korrigering för exporterade oljeriggar som finns kvar i svensk ägo.  Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

" Korrigeringsposten totalt uppgår till 7 100, 9600, 12000, 14000 och 16000 milj. kr. för 1978-1982. Fördel­ningen av korrigeringsposten på tjänstebalansen och transfereringsbalansen är skönsmässig vilket markeras genom att siffrorna i tabellen är satta inom parentes. -Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

* I slutet av juni 1978 beslöt statsmakterna att efterskänka en rad tidigare givna krediter till u-länder till ett värde av en dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för såväl transfereringsnetto som kapitalba­lans, såtillvida att den senare förstärks med samma belopp. Formellt belastar hela detta belopp 1978 års bytesbalans, ehuru det redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha stått klart att dessa till största delen skulle komma att efterskänkas. I realiteten har transfereringsnettot därmed felperiodiserats. I huvudkolumnen ovan redovisas transfereringsnetto, bytesbalanssaldo och kapitalbalans exkl. den genomför­da avskrivningen av u-landskrediter. Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        74

Bytesbalansens minskade underskoll 1980-1981 är helt hänförbart till handelsbalansen vilken förbättrades med drygt 8 1/2 miljard kr. Denna positiva utveckling motverkas dock av en fortsatt försämring av transfere­ringsnettot till följd av ökande räntebetalningar på ulandslånen.

För 1982 väntas bytesbalansen visa en positiv förändring om I 1/2 miljard kr. Underskottet skulle därmed stanna vid knappt 14 1/2 miljard kr. motsvarande 2 1/4% av BNP. För handelsbalansen emotses en fortsatt förbättring med 5 miljarder kr. som delvis uppvägs av en ytteriigare för­sämring av räntenettot med 3 miljairder kr.

Netlokapitalimporten sjönk 1981 med 6 miljarder kr. från 1980 års myc­ket höga nivå. Nedgången beror huvudsakligen på minskad utlandsupplå­ning av staten.

Handelsbalansen

Utrikeshandeln med varor uppvisade 1981 ett underskott på ca 2 mil­jarder kr. Underskottet i handelsbalansen reducerades därmed med inemot 9 miljarder från 1980. Denna förbättring i handelsbalansen har sin grund i att importvolymen sjönk med ca 6% medan exporten steg med omkring 1/2% i fasta priser 1980-1981. Bytesförhållandet i utrikeshandeln, dvs. förhållandet mellan export- och importpriserna', förändrades inte nämn­värt.

Underskottet i handelsbalansen 1981 beräknas vändas till ett överskott 1982 uppgående till ca 2,8 miljarder. Den totala exportvolymen förutses öka med 5,8%' 1981-1982 medan importvolymökningen beräknas stanna vid 1,7'. Detta skulle i fasta priser motsvara en förbättring av handelsba­lansen med drygt 6 miljarder. Denna volymmässiga förbättring motverkas emellertid av att bytesförhållandet beräknas undergå en försämring med ca 1 %. Den totala förbättringen av den faktiska handelsbalansen, dvs. sådan den uttrycks i löpande priser, skulle därmed stanna vid knappt 4,8 mil­jarder från 1981 till 1982. Omkring tre Qärdedelar av denna förbättring kan härledas som effekt av devalveringen av den svenska kronan i september 1981. Devalveringen kan härutöver väntas få positiva effekter på handels­balansen 1983 och möjligen även 1984. Totalt skulle devalveringens identi-fierbara pris- och volymeffekter leda till en förstärkning av handelsbalan­sen med omkring 10 miljarder fram till och med 1984. Härutöver kommer effekter av devalveringen på tjänste- och transfereringsbalansen.

Tjänste och transfereringsbalansen

Den svenska handelsflottan fortsatte krympa under 1981 och investe­ringarna i den beräknas ha sjunkit till en obetydlig nivå. Det totala brutto-tonnaget är nu lägre än 1960. I viss mån kompenseras detta av en ökad

' Enligt nationalräkenskapemas beräkningsmetod, se tabell 3:4 och 3: 5.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        75

inhyrning av utländska fartyg, särskill bulk- och tankfartyg för tramp- och kontraklsjöfart. Trots en försämrad fraklmarknad har rederiernas brutlo-fraklinläkter ökat, delvis lill följd av devalveringen i september 1981. Rederiernas koslnader i utlandet har ökat snabbare än intäkterna vilket lett ett tämligen oförändrat sjöfartsnetto.

För innevarande år väntas en uppgång i världshandeln vilket bör ge utrymme för ett ökat kapacitetsulnytljande av det svenska tonnaget. Nå­gon nämnvärd höjning av fraktsatserna väntas ej komma till stånd under 1982 med tanke på den överkapacitet som finns i världshandelsflottan. Totalt sett förefaller det dock sannolikt med en viss förbättring av sjöfarts-nettot 1982.

Brultoutflödet av resevaluta ökade 19 % mellan helåren 1980 och 1981.1 volym motsvarar detta en ökning om 5 % enligt nationalräkenskaperna. En av orsakerna till uppgången är det ökande charterresandel. En annan orsak kan vara en tillväxt av invandrares hemförsel av svenska sedlar vilken registreras som resevalulautgifter. Utgifterna geniemoi Finland steg kraf­tigt 1981 vilket lyder på att en del av uppgången kan beslå av sådan hemförsel.

Inflödet av resevaluta beräknas ha ökal 20% 1981 vilket enligl national­räkenskaperna innebär en volymökning om 6%. Här har devalveringen bidragit till en kraftig uppgång under sista delen av året, delvis via ökad norsk gränshandel i Sverige.

För 1982 förutses en fortsalt volymökning av inflödet i ungefär samma storleksordning som för Qolåret. Värdemässigt väntas inflödet stiga 15%. Devalveringen och hushållens fortsatt sjunkande reala disponibelinkomst bör leda till en icke obetydlig volymminskning av utflödet. Inflationen utomlands och den extra fördyringen av resandet till följd av devalveringen förutses ändock bidra lill ell ökat resevalutaulflöde om 11 %. Sammantaget ger detta en ytterligare försämring av resevalutanettot med 0,5 miljarder kr. lill -6,9 miljarder kronor.

Poslen övriga tjänster i tabellen 3: 8 ger en ofullständig bild av tjänsteut-bylet med utlandet. En stor del av den korrigeringsposl som återfinns i ovannämnda tabell berör i sak denna post.

Nettot av avkastningen på kapital har beräknats till -11,3 miljarder kr. 1981, dvs. en försvagning med 5 miljarder kr. Försämringen beror på de stigande räntebetalningarna till ullandel lill följd av såväl ökad länestock som högt ränteläge och oförmånlig valutakursutveckling. För 1982 väntas en ytterligare förändring i negativ riktning om 3 miljarder kr. vilket skulle ge ell netto på -14,3 miljarder kr. Här har förutsatts en nettoupplåning om 15 miljarder kr. 1982, varav staten antas slå för en tredjedel, samt en rörlig räntesats om ca 15%.

Posten övriga transfereringar netto, vars största delpost är u-landsbi-slåndet, visar ett ökat underskott såväl 1981 som 1982.

Även beträffande räntebetalningar och övriga transfereringar räknar man med bristande täckning i statistiken på inflödessidan. En del av den totala korrigeringsposten har därför förts till transfereringarna.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        76

4   Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Industrins efterfrågeläge var svagt under 1981. Först under Qärde kvar­talet kom en tydlig ökning av den samlade orderingången att ske. Orderin­gången hade innan dess rört sig endasl obetydligt uppåt från den botten­punkt som nåddes i slutet av 1980 efter det starka och snabba fallet sedan våren 1980. Bakom den tröga utvecklingen av den samlade orderingången under loppet av 1981 döljer sig emellertid hell motsatta förlopp för hemma-resp. exportorderingången. Hemmaorderingången föll från första till andra halvåret medan exporlorderingången steg under loppet av året - mest markerat under Ijärde kvartalet. Orderutvecklingen under fjärde kvartalet kom i förening med fallande leveranser - helt hänförbara till hemmamark­naden - att resultera i en viss ökning av orderstockarna som dessförinnan minskat sen första kvartalet 1980.

Bland de branscher som hade en positiv exportorderutveckling under senare delen av 1981 var verksladsinduslrin, sågverken och stålindustrin, medan eflerfrågelägel försvagades bl.a. för massa- och pappersindustrin.

Industrins produktionsutveckling har successivt anpassats nedåt från början av 1980 fram till slutet av 1981. Produktionen under fjärde kvartalet var sålunda närmare 8% lägre än underförstå kvartalet 1980. Fallel mellan helåren 1980 och 1981 uppgick till 3 1/2% där de kraftigaste minskningarna skell inom gruvorna, sågverken, pelroleumraffinaderierna och stålverken.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1979—1982

Procentuell volymförändring frän föregående år

 

SNI

 

1979

1980

1981

1982 prognos

2

Gruvor och mineralbrotl

20.7

0.1

- 9,1

- 7,2

2301

Järnmalmsgruvor

18,9

2,1

-14,6

-13,0

2302

Ickejämmalmsgruvor

38,4

-3,6

0,6

2,0

210, 220, 290

Övriga gruvor och mineralbrott

3.2

-3,2

2,7

2,0

3

Tillverkningsindustrin

6.0

-1,2

- 3.3

3,2

33111

Sågverk'

3,7

0,8

- 7,2

- 2,5

34111

Massaindustri

6,9

-8,5

- 2,3

- 0,5

34112

Pappers- och pappindustri

9,3

-2,2

-  1,0

3,5

353, 354

Petroleumraffinaderier m. m.-

8,5

3,0

-15,9

2,5

371

Jäm- och stålverk'

17,8

-6,0

- 8,9

5,0

372

Ickejämmetallverk

4,9

-2,9

-4,9

1,0

38./.3841

Verkstadsindustri exkl. varv

8,8

1,2

- 0,7

4,3

3841

Varv"

-16,0

-5,3

2,6

- 4,0

3 resterande

Övrig industrisektor'

2,7

-2,4

- 5,6

2,6

2,3

Hela industrin

6,3

-1.1

- 3,5

3,0

' Inkl. hyvlerier och Iräimpregneringsverk.

■ Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

' Inkl. ferrolegeringsverk.

■* Inkl. båtbyggerier.

' Omfattar nu även livsmedelsindustri och träfiberplattindustri, se not sid. 87.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        77

Verkstadsindustrins produktion minskade knappt 1 %, medan utveckling­en inom övrigsektorn blev betydligt mer kontraktiv. Jämförelser med 1980 ger trots den negativa utvecklingen en alltför ljus bild genom att 1980 års produkiion sänktes av de omfattande arbetsmarknadskonflikterna.

För 1982 förutses som en följd av konkurrenskraftsförbältringen genom devalveringen av kronan i september i Qol en förhållandevis god utveckling av exporten. Del gäller särskill för bearbetade varor, medan åtminstone delar av råvarorna, bland dem malmen, kan väntas möta etl kärvare efterfrågeklimal. Den inhemska efterfrågan för slutlig förbrukning förutses emellertid fortsätta all minska men effekten härav motvägs delvis genom att de stigande relativa importpriserna väntas göra det möjligt för den svenska industrin all öka sina marknadsandelar. Därtill kommer atl lager­utvecklingen bidrar lill en viss ökning av efterfrågan. Med dessa förutsätt­ningar beräknas en ökning av industriproduktionen på ca 3% kunna ske 1981-1982. Tyngdpunkten i tillväxten väntas ligga på andra halvåret.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

Avsättningslägel för den svenska järnmalmsexporten är fortfarande myckel svagt. Skeppningarna av malm har successivt sjunkit alltsedan sommaren 1980 och nedgången berodde åtminstone lill en början på den europeiska stålindustrins krympta malmbehov. Under 1981 lorde man dessutom ha fått vidkännas betydande marknadsandelsförluster och san­nolikt kommer man även under innevarande år atl förlora andelar.

Alltsedan våren 1980 har den internationella stålkonjunkturen varit vi­kande lill följd av den myckel svaga utvecklingen av slålförbrukningen inom i all synnerhet Västeuropa. Stålproduktionen inom EG, som sjönk kraftigt under andra halvåret 1980 stabiliserade sig under 1981 på denna lägre nivå. Produktionsminskningen hargenomdrivils centralt av EG-kom­missionen och genom ländervisa Ivångskvoleringar. Produktionsnivån un­der 1981 lorde ha svarat tämligen väl mol den löpande förbrukningen inom EG. Sammantaget sjönk stålproduktionen i Västeuropa drygt 2% 1980-1981, efter etl produktionsras på närmare 9% året innan. Följaktligen föll även den svenska järnmalmsexporlen ytterligare under 1981. Bortfallet var dock belydligt slörre än minskningen i stålproduktionen och man har förutom successivt krympta leveranser lill Polen fått vidkännas andelsför­luster, huvudsakligen i Förbundsrepubliken Tyskland. Sammantaget sjönk exportvolymen 17% 1980-1981 medan däremot exportpriserna under in­verkan av den stigande dollarkursen steg 23 1/2% under samma period.

Efterfrågeförsämringen ledde till all LKAB införde 8 veckors produk­tionsstopp under sommarmånaderna. På detta sätt försökte man undvika en upprepning av 1975-1977 års kraftiga lageruppbyggnad. Denna åtgärd sattes in efter det all lagren dessförinnan hade ökat under elt års tid. Ändå steg lagren med ca 3 milj. lon under loppet av 1981. Brytningen av järn­malm minskade samtidigt drygt 14 1/2% 1980-1981 till 23 milj. ton.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        78

Någon ytterligare minskning av den europeiska stålproduktionen påräk­nas inte i år utan istället beräknas produktionsnivån kunna höjas succes­sivt under loppet av året, dock inle mera än alt ökningen stannar vid ca 2 % jämfört med 1981. Förutsättningar för en ökad malmexporl borde därmed finnas, men mycket tyder på att man även i år får vidkännas andelsförlus­ter. Till följd av det stora överskoll av malm som finns på världsmarkna­den räknar man med atl den ökning av malmkonsumtionen som förutses i år kommer att kunna täckas från befintliga överlager, troligen lill raballera-de priser. De svenska malmproducentema räknar däremot med att kunna minska sina lager först 1983 och 1984. Här har således kalkylerats med en exportvolymminskning på 7% 1981-1982. Avtalen om 1982 års malm­priser blev i stort sett klara på senvintern och innebär att de svenska malmpriserna kommer atl höjas i genomsnitt 5% räknat i US$. Vidare tycks dollarkursens utveckling bidra till en ytterligare prisökning och sam­mantaget torde exportpriserna i svenska kronor stiga ca 14% 1981-1982.

Förutom omfattande personalinskränkningar vid LKAB planeras även i år 8 veckors produktionsslopp, förlagd lill tre kortare perioder. Till följd av de försämrade avsättningsmöjligheterna och de redan fyllda hamnlagren i Narvik beräknas sålunda brytningen av svensk järnmalm minska ytterliga­re och här har kalkylerats med en produktionsnedgång på 13% 1981-1982. De stora malmlagren förutses därmed bli i stort sett oförändrade under året.

Försämringen av byggkonjunkturen i såväl Västeuropa som USA under 1981, medförde alt trävaruförbrukningen på de svenska exportmarknader­na sjönk kraftigt. Lagren i köparieden på kontinenten minskade samtidigt under I98I och förstärkte efterfriigeförsvagningen. Nedpressningen av efterfrågan utsatte också den internationella prisnivån på trävaror för stark press. Redan under 1980 föll priserna på den nordamerikanska marknaden, medan prisrörelserna var små i Västeuropa fram lill 1981. För vissa svens­ka sortiment av byggnadsvirke föl! då försäljningspriserna med i genom­snitt 30% under loppet av första halvåret 1981. Del kraftiga prisfallet upphörde dock i stort sett helt under tredje kvartalet. Mol slutet av 1981 kunde åter vissa mindre prishöjningar genomföras. Leveranspriserna så­som de mätes i exportstatisliken steg påtagligt under loppet av 1980 ända fram till första kvartalet 1981. Därefter gav de sänkta försäljningspriserna utslag i exportens leveranspriser. 1 genomsnitt ökade därför de svenska leveranspriserna i exporten med l/'?.% 1980-1981.

En påtaglig återhämtning av den svenska trävaruexportens volymut­veckling skedde under andra halvåret 1981, efter all ha pressals tillbaka lill en utomordentligt låg nivå under första halvåret. Här bidrog sannolikt den svenska devalveringen av kronan i september 1981 verksamt till alt de svenska exportpriserna räknat i utländsk valuta sänktes ytterligare vilket stimulerade efterfrågan på svenska trävaror. Framför allt finska och kana­densiska exportörer fick samtidigt vidkännas marknadsandelsförluster.

 

Prop. 1981/82:10    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         79

I volym minskade den svenska trävaruexporten med 4,3 % 1980-1981. Även efterfrågan på den svenska marknaden sjönk under 1981 som en följd av den minskade byggaktivitelen och produktionsneddragningarna inom den träbearbetande industrin. Leveranserna lill inhemska köpare och för­brukare beräknas ha minskal med närmare 7 % i volym 1980-1981.

Trots en konsekvent neddragning av produktionsvolymen under 1981, växte sågverkens trävarulager kraftigt under första halvåret. Lagerökning­en då uppgick till 1,2 milj. m', vilket lill kvantiteten är likvärdigt med den mycket omfattande lageravtappning som skedde under loppet av 1978 och 1979.

Vändningen i leveransutvecklingen under andra halvåret 1981 i kombi­nation med fortsall minskad produktion medförde alt sågverkens lager åter tappades av så att trävarulagrens tillväxt för året i dess helhet slutade vid 0,3 milj. kbm. Vid årsskiftet 1980/1981 uppgick trävarulagren totalt till närmare 3,7 milj. kbm, vilket motsvarar 4-5 månaders sågverksproduk­tion.

I volym minskade sågverksproduktionen med 7,2% 1980-1981, mätt med SCB's produktionsvolymindex.

Ett nödvändigt villkor för att balansen på de internationella trävaru­marknaderna mera påtagligt skall kunna förbättras är alt byggandet och därmed trävaruförbrukningen i främst Förenta staterna kan höjas påtag­ligt. Att döma av den fortsatt svaga utveckling som bostadsbyggandet väntas få i Förenta staterna tycks detta inte komma all ske under 1982. I Västeuropa väntas byggnadsverksamheten stiga successivt under loppet av 1982 från en mycket låg nivå men torde likväl räknat mellan helårsge-nomsnillen 1981 -1982 endast lämna utrymme för en i stort sett oförändrad trävaruförbrukning. Den totala efterfrågan av trävaror i Västeuropa synes trots delta ha möjligheter alt stiga mellan 1981 -1982, eftersom den kraftiga lageravtappningen under första halvåret 1981 visade sig vara övergående. Enbart i importörsleden beräknas trävarulagren ha reducerats med ca 1 milj. m' under 1981. Vid en i stort sett oförändrad slutlig trävaruförbruk­ning mellan I98I och 1982 i Västeuropa och under förutsättning atl lagerrö­relserna i köparieden blir små under 1982, skulle en höjning av den totala trävaruefterfrågan med omkring 1 milj. kbm, eller ca 5% där vara möjlig 1981-1982.

Här har bedömts att den svenska sågverksexporten ökar med 14% 1981-1982, eller med ca 0,6 milj. kbm. Detta förutsätter atl svenska sågverk fortsätter att erövra marknadsandelar under 1982.

På den internationella trävarumarknaden stiger priserna sannolikt mått­ligt under 1982. Den internationella prisutvecklingen på trävaror bör lämna utrymme för en höjning av de svenska exportpriserna med i genomsnitt 1% 1981-1982.

Avsättningen på den svenska marknaden bedöms fortsätta att falla 1982. En del av trävarulagren torde avvecklas och produktionsvolymen vid sågverken beräknas därmed minska med 21/2% 1981 — 1982.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          80

Dämpningen i den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa och Förenta statema under andra halvåret 1980 medförde att avsättningsläget för pap­per och papp försämrades på de svenska exportmarknaderna. Prissteg­ringslakten på papper bromsades samtidigt upp och vändes t.o.m. lill vissa prisfall mot slutet av året. Redan under första kvartalet 1981 åter­hämtades dock den amerikanska ekonomin temporärt, samtidigt som pro-duklionsfallet i Västeuropa hejdades. Uppsvinget i Förenta staterna och en stark appreciering av den amerikanska dollarn gentemot de s.k. EMS-valutorna pressade dessutom upp priserna på pappersmassa och på dollarprisnoterade papperskvaliteter i Västeuropa. Detta underlättade prishöjningsförsöken för de kontinentala tillverkarna som redan under första halvåret 1981 åter annonserade högre försäljningspris i Västeuropa. Med en fortsall svag västeuropeisk konjunktur och en klar försämring av den amerikanska under loppet av 1981 förstärktes dock tendenserna lill ell successivt ökande utbudsöverskctl av papper på världsmarknaden. Den amerikanska dollarns depreciering gentemot EMS- valutorna hösten 1981, lättade dessulom - vad gäller råvaruanskaffningen - på kostnadstrycket för de västeuropeiska pappersbruken. Sannolikt via förväntningar om sänkta papperspriser i Västeuropa stimulerade detta lill en viss minskning i lagerhållningen av papper i förbrukarleden under andra halvåret 1981. Totalt sett beräknas pappersförbrukningen inom EG-området ha minskal med måttliga 1/2 milj. lon under 1981, till en nivå strax under 24 milj. ton. I Förenta staterna bedöms förbrukningen ha ökat med ca 2% 1980-1981, men även här föll efterfrågan mol slutet av 1981.

Trols minskad inhemsk förbrukning ökade importen av papper och papp lill Västeuropa under 1981. De kontinentala tillverkarna pressades hårt av stigande kostnader på importerad avsalumassa under 1981, vilket resulte­rade i en försvagad konkurtenskraft framför allt gentemot nordiska expor­törer. Omräknat till elt antal västeuropeiska valutor kan höjningen av massapriserna i Västeuropa uppskattas till mellan 20 och 25% 1980-1981, samtidigt som de kontinentala papperspriserna endast ökade mellan 5 och 10%.

Under dessa omständigheter, och sedermera även med stöd av devalve­ringen av den svenska kronan i september, fick den svenska pappersexpor­ten en god draghjälp under 1981. Totalt skeppades knappt 3,5 milj. ton papper lill EG-området under 1981, vilket var en ökning med 10% jämfört med 1980. För hela exporten av papper och papp blev ökningen 2,1% i volym 1980-1981.

I genomsnitt höjdes exportpriserna med 12% 1980-1981. Starkast blev prisökningen på mer bulkbetonade papperskvaliteter där försäljningen i stort sett sker i amerikanska dollar. På de s. k. grafiska kvaliteterna som för det mesta säljs i nationella valutor höjdes priserna väsentligt mindre.

På grund av en störte än planerad lagertillväxt i de svenska pappersbru­ken under senare delen av 1980 anpassades produktionsvolymen till en i

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  81

stort sett oförändrad leveransulveckling mellan andra halvåret 1980 och första halvåret 1981. Produktionsvolymen fortsatte därefter alt falla något under loppet av 1981. 1 genomsnitt föll produktionen med I % 1980-1981. Papperslagren beräknas ha ökal med måttliga 40 lusen lon under 1981, vilket var ca 130 tusen lon mindre än lagerökningen under 1980.

Efterfrågan på papper och papp lorde komma all förbli låg framför allt under första halvåret 1982, och först mot slutet av året ha utsikter atl kunna öka mer påtaghgl. Här har bedömts atl den svenska pappersexpor­ten skall öka med i genomsnitt 6% i volym 1981-1982. Del har då förut­satts att de marknadsandelsvinster som erövrades av svenska exportörer under 1981 även skall ge en betydande effekt på exporttillväxlen under 1982.

De svenska exportpriserna har bedömts stiga med i genomsnitt 12% 1981-1982. Då prisökningen redan under 1981 var stark, innebär prispro­gnosen för 1982 att prisutvecklingen bedömts bli belydligt lugnare i år.

Produktionen kan väntas öka med mellan 3 a 4% 1981-1982 under förulsätlning all lagerförändringarna vid bruken blir små.

Den tilltagande pappersprodukllonen i såväl Västeuropa som Förenta staterna under första halvåret 1981 medförde att den svenska exporten av pappersmassa åter kunde höjas från en låg nivå under Qärde kvartalet 1980. Förbrukningen slutade all öka under sommaren för all vända klart nedåt mot slutet av 1981. På exportmarknaderna begränsades efterfrågan ytterligare av att köparna minskade massalagren under senare delen av 1981.

Den svenska exporten av pappersmassa sjönk med 4,3% i volym 1980-1981.

Flera resullallösa försök att höja dollarpriserna på pappersmassa gjordes under 1981. Atl prishöjningsförsöken misslyckades var sannolikt elt utslag av dels en svag pappersmarknad, såväl i Västeuropa som Förenta staterna och dels den slarka apprecieringen av den amerikanska dollarn under 1981. På den svaga amerikanska marknaden uppkom redan under vintermåna­derna 1980/1981 ell överulbud, vilket yttrade sig i prispress på nordameri­kansk massa i Västeuropa. Rabaltgivningen på nordamerikanska leveran­ser tilltog sålunda under 1981, samtidigt som vissa leverantörer i Norden och Nordamerika upprepade gånger försökte höja dollarpriserna på blekt sulfatmassa. Apprecieringen av den amerikanska dollarn medförde i sig en kraftig fördyring för västeuropeiska köpare av massa. För tillverkare bero­ende av köpmassa överskred kostnadsökningen de prishöjningar på eget papper som kunde genomdrivas pä kontinenten. Obalansen på massamark­naden tvingade efterhand också de svenska exportörerna lill atl ge vissa rabatter under 1981. I genomsnitt höjdes massapriserna i svenska kronor med 17% 1980-1981.

Senast massapriserna i dollar justerades upp var i april 1980, då priserna i genomsnitt höjdes med ca 10%. Prisökningen i dollar på pappersmassa kan sålunda beräknas till högsl 2 1/2% 1980-1981. 6   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         82

Med en markant lägre utleveranslakt under andra halvåret 1981, tvinga­des den svenska massaindustrin minska produktionsvolymen mot slutet av året för alt därigenom motverka en alltför snabb ökning av massalagren. Dessförinnan under 1981 hade produktionsvolymen väl anpassats till le-veransulvecklingen. 1 genomsnitt sjönk produktionen med 2,3% 1980-1981. Massalagren ökade med drygt 550 tusen ton under 1981 vilket var drygt 170 lusen lon mer än lagerökningen under 1980.

Efterfrågan på svensk pappersmassa sjönk påtagligt under Qärde kvarta­let 1981, och var fortfarande svag under januari och februari i år. Försvag­ningen i efterfrågan under vinterhalvåret lorde till största del bero på att lagerhållningen i olika köparied sedan en tid varit successivt fallande, vilket är ett normalt förlopp på en vikande marknad. Det förhållande att massan efterhand blivit billigare i Västeuropa under andra halvåret, främst på grund av direkta prisrabalter. torde ytterligare ha stimulerat köparna all minska lagren i avvaktan på fortsatta prisfall. Lagerstatislik indikerar nu att köparnas massalager i Västeuropa dragits ned till en utomordenligt låg nivå och fortsalla lagerminskningar framstår därför som mindre sannolika. En viss återhämtning av efterfrågan redan under första halvåret i år torde därför kunna ske. För all avsättningen mer påtagligt skall kunna höjas är del dock nödvändigt alt efterfrågan i Förenta staterna ökar. Återhämtas den amerikanska efterfrågan på pappersmassa, är del rimligl all räkna med en snabb eflerfrågetillväxl även i Västeuropa. Här har bedömts att efter­frågan i Förenta staterna skall stiga under andra halvåret 1982, och därmed även lätta på konkurrenstrycket i Västeuropa.

Den svenska exporten av pappersmassa har här bedömts öka med 5 % i volym 1981-1982.

Exportpriserna beräknas öka med 15% 1981-1982, varviden höjning av massapriserna i dollar har förutsatts ske fr. o. m. Qärde kvartalet 1982.

Det kan förmodas atl massaföretagen i år strävar efter alt avveckla en del av den lagerökning som skedde under 1981. Då avsättningen på den svenska marknaden bedömts bli låg 1982, skulle en produktionsminskning med 1/2% vara sannolik 1981-1982.

För skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutveckling­en inom skogsindustrierna ha medfört att den totala rundvirkesförbruk-ningen minskade med 5% 1980- 1981 (se tabell 4:2). Minskningen i rund-virkesförbrukningen var störst inom sågverksindustrin vars timmerför­brukning minskade med 7,5% 1980—1981. Förbrukningen av massaved minskade med 4% 1980-1981.

Importen av rundvirke höjdes kraftigt under 1981, och dä särskilt av massaved som ökade med nära 73% i volym 1980-1981. Totalt ökade importen med 55% i volym 1980-1981, eller med 1,7 milj. m. Närmare 18% av massaindustrins totala rund virkesförbrukning tillgodosågs genom import under 1981. 1975 var molsvarande tal 10%.

Rund virkesexporten föll med knappl 4 1/2% i volym 1980-1981.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

83

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1980-1982

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

 

 

 

1 000 kbm

Förändring från föregående år.

 

1980

% resp.

1 000 kbm

 

1981

1982

 

prel.

prel.

prognos

Produktion

46498

1,0

3,0

sågtimmer

22072

-6,0

-   2,0

massa- och boardved

21526

7,0

7,0

övrigt rundvirke

2900

10,5

6,5

Import

3117

55,0

- 20,0

Summa tillgång

49615

4,5

1,0

Export

881

-4,5

2,0

Lagerförändring (1 000 kbm)

-2650

2050

3400

Förbrukning

51384

-5,0

-   2,0

sågtimmer

22874

-7,5

-   4,5

massa- och boardved

25670

-4,0

-    1,0

övrigt rundvirke

2840

11,0

-   7,5

Summa användning

49615

4,5

1,0

Källa: Konjunkturinstitutet.

Den sedan 1974 kraftigt minskade avverkningsakliviteten i landels sko­gar har medfört alt rundvirkeslagren skurits ned under en följd av år. Under 1980 minskade rundvirkeslagren med ytteriigare 2.7 milj. m', trols att en viss ökning av avverkningarna kom lill stånd. Avverkningarna ökade ytterligare någon procent 1980-1981 vilket — eftersom förbrukningen samtidigt minskade — innebar att lagerultömningen kunde bromsas upp och vändas i en påfyllning under 1981. Vid årsskiftet 1981/1982 var den totala lagerslocken ca 2 milj. m slörre än ett år tidigare.

Vid årsskiftet 1980/1981 beräknas massavedslagren ha motsvarat 2 må­naders massaproduktion men hade vid årsskiftet 1981/1982 kommit upp lill drygt 3 månaders varaktighet. Med hänsyn till att massa- och pappersin­dustrin befinner sig i en konjunktursvacka torde denna lagernivå anses som klart otilLfredsställande under normala förhållanden och det kan för­modas alt cellulosaindustrin fortsätter atl sträva mot ökad lagerhållning av rundvirke också under 1982.

Den totala lagerstocken av sågtimmer motsvarade vid årsskiftet 1981/ 1982 en varaktighet på knappl 2 månader vilket får anses som lågt, trots alt sågtimmerlagren normalt sett är betydligt lägre än massavedslagren.

De produktionsprognoser som redovisats i det föregående beräknas innebära att den totala rundvirkesförbrukningen faller med 2% 1981-1982. Skulle en avverkningsökning med 3% kunna realiseras 1981-1982, fylls rundvirkeslagren på'med mellan 3 och 4 milj. m' under 1982. Härvid har dä anlagils alt importen av rundvirke minskar med 20% 1981-1982.

Exporten av rundvirke har samtidigt bedömts kunna komma att öka med 2% 1981-1982.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         84

Avsättningsläget för järn- och stålverken som varit vikande sedan våren 1980 och fram till hösten 1981 förbättrades avsevärl framför allt på export­marknaderna mot slutet av året. Ståleflerfrågan har dock varit mycket svag i Europa och befinner sig fortfarande på en låg nivå. Däremot har efterfrågan från framför allt Nordamerika varit klart stigande under 1981, vilket har givit bl. a. de svenska verken ökade avsättningsmöjligheter.

Det är framför allt exporten av specialstål som har minskat under 1981, i ton räknat drygt 13%, men exporten till Förenta staterna har ökal betyd­ligt. Till de öst- och västeuropeiska länderna däremot har betydande leve­ransminskningar kunnat noteras. När det gäller handelsstålet blev expor­ten lill Europa ungefär oförändrad 1981 jämfört med året innan medan återigen Förenta staterna tog hem kraftigt ökade mängder. Även till vissa andra icke-europeiska länder ökade leveranserna betydligt. Sammanlaget minskade likväl exporten av järn och stål med 8% 1980-1981. Normall sett skulle en vikande efterfrågan, likt den som framför allt Västeuropa upplevt, resultera i en press nedåt på priserna. Sådana tendenser har dock EG-administrationen lyckats bryta genom sitt stålkrisprogram. Mark­nadskrafterna är satta ur spel och man har genomfört ländervisa produklionskvoter, delvis för alt undvika riskerna för ett priskrig. Man har t. o. m. lyckats höja priserna, i två omgångar under hösten 1981 och senast i januari i år. Prispåslagen har i allmänhel varit betydande. Denna ulveck­ling har varit gynnsam även för de svenska verken som i sin lur har kunnat höja sina priser i ungefär samma omfattning. De svenska exportpriserna kunde delvis som en följd av detta men även som en konsekvens av devalveringen höjas betydligt mot slutet av 1981. De största prisökning­arna noterades för handelsstålet. För helåret 1981 steg exportpriserna dock endasl med drygt 2 1/2% jämfört med 1980.

Även stålefterfrågan på den svenska marknaden har totalt sett varit klart vikande sedan drygt ett år tillbaka. Förbrukningen av stål har successivt minskat inom framför alll byggnadsverksamheten medan däremot verk­stadsindustrins och varvens konsumtion har bibehållits i stort sett på 1980 års nivå. Såväl handelsstålet som specialstålet har drabbats. Även de utländska leverantörerna fick uppleva etl stort eflerfrågebortfall under året och imporlvolymen sjönk drygt 12% 1980-1981. Andelen importerat stål minskade därmed under 1981, liksom året innan.

De svenska stålverkens investeringar i insalsvarulager och lager av varor i arbele minskade kraftigt 1981, dessutom drogs färdigvarulagren ned betydligt under andra halvåret. Efterfrågetillväxten mot slutet av året möjliggjorde sålunda en minskning av färdigvarulagren som dock fortfa­rande anses vara något för stora enligt den senaste konjunkturbarometern. Produktionsnivån hölls i stort sett oförändrad under loppet av året efter en successiv neddragning året innan och helårsvis stannade minskningen 1980-1981 vid knappt 9%.

Enligt konjunkturbarometern i mars rapporterar de svenska stålverken

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  85

en fortsatt ökad orderingång underförstå kvartalet 1982 från såväl hemma-som exportmarknaderna. Även under andra kvartalet emotses en betydan­de ökning. Branschen präglas sålunda av optimism men en viss återhåll­samhet i bedömningen lorde ändå vara befogad, framför allt när det gäller exportmöjligheterna. Den kvantitativa order- och leveransstatistiken indi­kerar också atl en viss avmattning åtminstone för tillfället har framträtt ånyo.

Den internationella slålkonjunkluren är fortfarande svag. Investerings-efterfrågan är genomgående på nedgång i Europa och även i Förenta staterna har den ekonomiska aktiviteten sjunkit betydligt under vinterhalv­året. Della tillsammans med det amerikanska hotet om dumpingåtal mol europeiska stålverk, får troligen till följd alt den europeiska stålexporlen till Förenta staterna kommer att minska något. Vidare bedöms inle den reella slålförbrukningen i Europa öka nämnvärt under loppet av 1982, åtminstone inte förrän mol slutet av året. Dock är förbrukariedets lager av stål f n. myckel små och vid en begynnande konjunkturuppgång kan dessa behöva ökas betydligt. De svenska stålverkens expansionsmöjligheter återfinns emellertid utanför den europeiska marknaden och utanför Euro­pa lorde man även ha vissa möjligheter all utnyttja devalveringen för atl öka sina marknadsandelar. Delta bör bl. a. gälla den amerikanska markna­den där den svenska exporten av handelsslål utgör en mycket begränsad andel av den totala amerikanska importen och den lorde därmed inte framstå som något slörre hot mol den inhemska stålindustrin. Sammanla­get har här kalkylerats med en tillväxt i den svenska exportvolymen med 5% 1981-1982. Exportpriserna har höjts betydligt i början på året och mellan helårsgenomsnilten 1981 och 1982 beräknas ökningen bli 15%.

Även den inhemska stålefterfrågan förutses åter komma atl öka under loppet av 1982. Framför allt väntas della ske genom en relativt kraftig ökning av verkstadsindustrins produkiion samtidigt som ell omslag lill en viss uppbyggnad av förbrukarlagren torde inträffa. Slålkonsumtionen inom framför alll byggnadsverksamheten beräknas dock fortsätta all minska. Importvolymen förutses öka med 4% 1981 — 1982 och importen skulle därmed fortsätta atl tappa marknadsandelar lill de inhemska producen­terna, bl. a. genom tillkomsten av elt nytt valsverk för tunnplåt som väntas sätta igång produktionen under hösten. Under dessa förutsättningar väntas produktionen av järn och stål stiga ca 5% 1981-1982.

Efterfrågan på verkstadsprodukter försvagades snabbi under våren 1980. Visserligen kom en viss återhämtning av orderingången alt ske efter arbetsmarknadskonflikterna men den kom enbart all gälla hemmamark­nadsorderna. Exporlefterfrågan däremot mattades ytterligare. Under Qär­de kvartalet föll ocksä hemmaorderingången. Bollenpunkten i orderkur­van nåddes därmed - en viss tillväxt skedde sedan under Qolårels första hälft, särskill vad gäller exportorderna. Ökningstakten för dessa blev mer markerad under andra halvåret medan hemmaorderna ånyo föll tillbaka.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

86

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1980—1982

1975 års producentpriser

 

 

 

Milj. kr..

Förändring från föregående är.

 

 

1980

% resp. milj.

kr.

 

 

 

1981

 

1982

 

 

 

 

 

prognos

 

Produktion

49356

-1,2

 

4,4

 

Import

30844

-3,6

 

3,0

 

Summa tillgång

80200

-2,1

 

3,9

 

Offentlig konsumtion

3972

4.7

 

-0,4

 

Privat konsumtion

6897

0,2

 

-0,7

 

Investeringar

19260

-2,0

 

-0,3

 

Export

37 320

1,8

 

8,0

 

Lagerförändring i industrin

 

 

 

 

 

(milj. kr.)

1132

-  830

 

-379

 

Lagerförändring i handeln

 

 

 

 

 

(milj. kr.)

314

-1034

 

627

 

Varuinsats

11215

-3,0

 

-1,0

 

industri

3684

-6,1

 

1,6

 

byggnadsverksamhet

5 622

-2,3

 

-3,1

 

övrigt

1909

0,9

 

0,9

 

Summa användning

80200

-2,1

 

3,9

 

Källa: Konjunkturinstitutet.

Orderstockarna började växa vid halvårsskiftet och hade vid slutet av året nått ungefär samma slorlek som i början av 1980.

Exportleveranserna av verkstadsprodukter ökade i volym knappl 2% 1980-1981 med en klar omsvängning till en ökning under andra halvåret. Del var främst OPEC-länderna, övriga u-länder samt de mindre OECD-länderna som bar upp exportökningen, medan exporten lill våra traditio­nellt stora handelspartners inom OECD-området utvecklades svagt.

De inhemska leveranserna däremot beräknas ha minskat elt par procent 1980-1981. Också för dessa gäller att en mer positiv profil kan spåras mot slutet av året. Del framgår av vidslående försörjningsbalans alt del främst var den offentliga sektorn - särskilt försvaret - som svarade för en ökad efterfrågan av verkstadsprodukler. Efterfrågan för privat konsumtion där-emol blev oförändrad jämfört med 1980, trots en viss ökning av bilinköpen, medan rnaskininvesteringarna minskade elt par procent. Dessulom mins­kade behovet av verksladsprodukter som insatsvaror både inom induslrin och byggnadsverksamheten. Etl starkt negativt bidrag till eflerfrågeut-vecklingen kom vidare från lagercykeln. Lagren av verkstadsprodukter inom industrin ökade nämligen i markant lägre takt än under 1980 samtidigt som inom handeln en klar neddragning kom all ske. Importen av verk­stadsprodukter minskade snabbi; avspeglande alt fallet i eftertrågan främst gällde produktområden med högt impörtinnehåll. Den inhemska produk­tionsneddragningen begränsades lill knappl 1 %.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        87

För 1981-1982 beräknas, som närmare framgår av kapitel 2, en volym­ökning av exporten av bearbetade varor på ca 8% bli möjlig (vilket är något lägre än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten). Denna ökning har också bedömts sannolik för verkstadsproduklerna vilket rimmar väl med förelagens egna uppfattningar som de kommer till uttryck i statistiska centralbyråns i februari insamlade exportenkät.

Den inhemska efterfrägeutvecklingen däremot väntas mattas ytterligare något vad gäller verkstadsprodukter både för konsumtion och för investe­ring. Della gäller också insatsen av verkstadsvaror i byggnadsverksamhe­ten men en viss uppgång kan beräknas ske lill industrin. Industrins lager av verkstadsprodukler förutses bli i stort sett oförändrade under 1982 med en viss ökning av lagren av insatsvaror och varor i arbele medan färdigvaru­lagren beräknas minska. Några större ändringar av handelns lager av verkstadsprodukler väntas inte heller. Totala efterfrågan på verksladspro­dukter skulle härigenom komma all öka knappl 4% vilket således främst kan återföras på den förutsedda exporttillväxlen. Också på hemmamark­naden beräknas växelkursförändringarna få effekt; importens volymök­ning väntas stanna vid ca 3% 1980-1981. Den svenska verkstadsindustrin skulle härigenom kunna öka produktionen 4-5% 1980-1981.

Industribranscherna inom övrigsektorn producerar huvudsakligen fär­digvaror vilka lill övervägande delen avsätts pä den inhemska marknaden. I huvudsak utgör produkterna konsumtionsvaror eller halvfabrikat som förädlas vidare i andra industribranscher eller används i byggnadsverk­samheten.

Avsältningsläget för övrigvaror försvagades markant under loppet av 1980 och den slutliga efterfrågan blev i stort sett oförändrad 1979-1980. Efterfrågan försämrades ytterligare under 1981 beroende på den svaga inhemska utvecklingen. Även exportefterfrågan från främst Västeuropa var svag under första halvåret 1981. Under andra halvåret steg återigen efterfrågan frän utlandet och exportvolymen ökade med drygt 5 % mellan halvåren, säsongrensat sett. Vissa andelsvinsler lorde ha åstadkommits under andra halvåret eftersom marknadstillväxten i de för övrigsektorn betydande västeuropeiska länderna var fortsalt svag under perioden. Sam-mantagel steg exportvolymen I 1/2% 1980-1981. Den inhemska slutliga efterfrågan sjönk betydligt 1981 jämfört med 1980, huvudsakligen lill följd av atl den privata konsumtionen minskade. Även tillverkningsindustrins och byggnadsverksamhetens vikande produktionsutveckling medförde ell

' Sektorn omfattar livsmedelsindustri inkl. dryckesvara- och tobaksindustri (SNI 31), textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruindustri (SNI 32). trähus- och bygg-nadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), träfiberplattindustri (SNI 34113), pappers-och pappförpackningsin­dustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaraindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1980—1982

1975 års producentpriser

 

 

Milj. kr..

Förändring från föregående år.

 

1980

% resp. milj.

kr.

 

 

1981

 

1982

 

 

 

 

prognos

Produktion'

55790

-1,8

 

2,7

Import

27810

-5,2

 

1,0

Summa tillgång

83600

-2,9

 

2,2

Offentlig konsumtion

6280

2,5

 

0,8

Privat konsumtion

33 580

-2,3

 

-1,7

Investeringar

960

-2,0

 

-0,3

Export

16710

1,5

 

8,1

Lagerförändring i industrin

 

 

 

 

(milj. kr).

620

-915

 

360

Lagerförändring i handeln

 

 

 

 

(milj. kr.)

240

-955

 

490

Varuinsats

25210

-0,7

 

0,1

industri

6110

-1,2

 

3,5

byggnadsverksamhet

8780

-2,3

 

-3,1

övriga sektorer

10320

0,9

 

0,9

Summa användning

83600

-2,9

 

2,2

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönst­ret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinsfitulet.

minskat behov av övrigvaror. Vidare upphörde i början på året övrigsek­torns uppbyggnad av egna färdigvarulager och under återstoden av 1981 har en successiv neddragning ägt rum vilket gav upphov till ell betydande negativt lageromslag. Även handelns lager av övrigvaror sjönk under lop­pet av året och bidrog genom del kiaftiga omslaget till elt påtagligt eflerfrå­gebortfall. Den svaga inhemska efterfrägeutvecklingen medförde att också importen av övrigvaror sjönk kraftigt framför alll under första halvåret och för helåret 1981 minskade imporlvolymen drygt 5% jämfört med 1980. Även produktionen sjönk påtagligt under första halvåret och någon åter­hämtning mol slutet av året kom inle till stånd. Därmed kom neddragning­en av övrigvaruproduktionen atl uppgå till drygt 5 1/2% 1980-1981.

Eflerfrågelägel för övrigsektorn förutses förbättras under 1982, främst lill följd av gynnsammare avsättningsmöjligheter utomlands. Trots en rela­tivt måttlig tillväxt på flera betydande exportmarknader kan exporten, genom ytterligare andelsvinster, förväntas växa med drygt 8% 1981-1982. Hemmamarknaden däremot beräknas utvecklas svagt dä den privata kon­sumtionen förutses fortsätta atl minska. Tillverkningsindustrins beräknade produktionsökning kommer att medföra en ökad efterfrågan på övrigvafor i form av insatsleveranser medan leveranserna lill byggnadsverksamheten fortsätter atl minska. Vidare räknas med elt eflerfrägetillskoll som härrör

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        89

från övrigsektorns ökade investeringar i insatsvarulager och lager av varor i arbele liksom frän partihandelns positiva lageromslag.

Ökningen av andelen importvaror i försörjningen av övrigvaror beräknas komma att dämpas 1981-1982, som en följd av den fördyring av import­varor som devalveringen medfört. Imporlvolymökningen beräknas sålun­da stanna vid 1 %. Utrymmet för inhemsk produktionstillväxt väntas där­med uppgå till ca 2 1/2% 1981-1982.

4.3 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Bruttonationalprodukten mätt från användningssidan beräknas 1981 ha minskal med 0,9%. Från produktionssidan uppskattas BNP bara ha mins­kat med 0,3%. Skillnaden på drygt 1/2% mellan beräkningarna från pro­duktions- och användningssidan beror på osäkerhet i underlaget och utgör den s. k. restposten i nationalräkenskaperna. Poängleras bör vidare att nationalräkenskaperna inle korrigeras för variationer i årets längd, varför 0,3% av minskningen i BNP beror på alt 1980 var skottår. Å andra sidan skulle nedgången 1981 ha blivit omkring 0,5 % djupare om inte jämförelsen med 1980 påverkats av att produktionen då stördes av omfattande arbets­marknadskonflikter.

Produktionsminskningen orsakades främst av ett lageromslag och av den svaga inhemska slutliga efterfrågan, beroende på en kraftig nedgång i investeringarna och på en minskning i den privata konsumtionen. Expor­ten av varor och tjänster steg med 1,6% i volym samtidigt som motsvaran­de import beräknas ha minskat med 4,2%. Utrikeshandelssektorn beräk­nas därmed ha givit elt positivt bidrag lill BNP-utvecklingen motsvarande 1,8 procentenheter.

Produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar redovisas i nedan­stående tablå, både som preliminära beräkningar för 1981 enligl nationalrä­kenskaperna och prognoser för 1982 och 1983. Bedömningarna för 1982 och 1983 grundar sig pä ekonomidepartementels prognoser för den interna­tionella och den inhemska utvecklingen. Hänsyn har vidare tagits till de sysselsältningsbefrämjande åtgärder som nu föreslås. För 1983 redovisas inte uppgifter för samtliga delbranscher.

Produktionen inom jordbruket beräknas enligl statens jordbruksnämnd ha ökal med 0,4% i volym 1981. För 1982 väntas produktionen öka med 2,2%. Ökningslakten var avsevärt högre i vegetabilieproduktionen än i animalieproduktionen och samma relation väntas även 1982.

Skogsbrukets bidrag till BNP beräknas enligt nationalräkenskaperna ha minskal med nära 2 % 1981. Samtidigt har dock avverkningen enligt senare bedömningar ökal med 1 %. NR-beräkningarna lorde därför komma atl upprevideras. För 1982 förutses avverkningarna öka med 3% och produk­tionen totalt i skogen med 2%. Samtidigt antas importen av rundvirke sjunka kraftigt och rundvirkeslagren öka. Utsikterna för 1983 torde vara någol positivare genom att skogsindustrins efterfrågan dä väntas öka.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         90

Industriproduktionen beräknas ha minskat med 3 1/2% 1981 jämfört med 1980. Produktionsnivån låg egentligen 5% under 1980 års nivå om man kortigerar för storkonflikten. Delar av verkstadsindustrin (särskilt bilindustrin) klarade sig bäst medan råvaruproducerande branscher som gruvor, massaindustri och bygginriktade företag som t. ex. producerar trävaror, järn- och stålprodukter, jord- och stenvaror fick en allt sämre efterfrågebild under året.

1982 beräknas industriproduklioren öka med 3%. Detta förulsätter en mer än dubbelt så kraftig ökningstakt under loppet av året. Det är i första hand verkstadsindustrin som väntas bidra till produktionsuppgången. För 1983 väntas industriproduktionen ifortsätta att öka, nu med drygt 4%, vartill då även skogsindustrin kan v.intas ge bidrag.

Elproduktionen ökade mycket kraftigt under 1981 till följd av alt flera nya kärnkraftverk togs i drift under året. Från all tidigare ha haft elunder-skott blev Sverige 1981 nettoexportör av elkraft med överskott på 2,7 TWh motsvarande lika mycket i procent av produktionen. Ändå tvingades vi netto importera elström mot slutet av året p.g.a. driflsproblem vid några kärnkraftverk och extremt kallt väder.

Elförsöijningssituationen har bidragit till atl andelen oljebaserad elpro­duktion minskat lill omkring 5% mot 12% 1979. Övergången från oljean­vändning till el är markant både inom induslrin, vars elförbrukning trots aktivitetsnedgången i stort sett låg stilla, och hushållsseklorn m. m. där förbrukningen steg med hela 7%.

Den totala handelsbalanseffekten av det förbättrade elförsöijningsläget i form av omslag till elöverskoll och lägre oljeimport kan beräknas till kring 1 1/2 miljarder kr. 1981. Även Qärrvärmeproduklionen ökar trendmässigt.

För 1982 väntas energisektorns produktion öka med 1 1/2%. Samtidigt ökar den inhemska förbrukningen. Elöverskottet väntas därför bara bli 1 TWh 1982. Driftsstörningarna i början av året och rulinöversyner av kärnkraftverken håller produktionen nere.

Den totala byggproduktionen minskade med 3% 1981, men döljer en mycket splittrad bild på delmarknader. Nyproduktionen av bostäder mins­kade med 10%, medan ombyggnadsverksamheten steg med 12%. Samti­digt fortsatte även reparalionsverksamhelen atl öka. Näringslivets byggin-vesteringar sjönk med nära 10%. För 1982 väntas en fortsall kraftig tillba­kagäng främst i nybyggnadsseklorn men med måttliga ökningar för repara­tions- och ombyggnadsverksamhet. Även induslrin räknar med atl dra ned sina bygginvesteringar. Totalt beräknas byggproduktionen minska med 21/2% 1982, medan bygginvesteringsdeien beräknas minska i dubbelt så hög takt. 1983 torde investeringsaktiviteten i näringshvet vända uppåt och bidra till atl produktionsnivån i byggbranschen stiger något jämfört med 1982. De nu föreslagna åtgärderna i form av bl. a. ombyggnadsstöd och tidigarelägganden av statliga byggen bidrar till att hålla byggvolymen uppe både 1982 och 1983.

Produktionen av privata tjänster omfattar både handel, restauranger.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        91

hotell, banker, försäkring och olika former av uppdragsverksamhet. Trots fallet i den inhemska efterfrågan och i industriproduktionen ökade tjänste­produktionen 1981 med 1/2%. Privata tjänster är dock den sektor som har sämst underlag för produklionsberäkningar i nationalräkenskaperna. För

1982   förutses en lika stor ökning som 1981, 1/2%. Producenlorienterade
tjänster som partihandel, transporter och olika former av uppdragsverk­
samhet väntas öka medan detaljhandel och vissa konsumenttjänster väntas
få en mer negativ utveckling. Under 1983 torde produktionen av privata
tjänster öka kraftigt i takt med att den inhemska efterfrågan förbättras
inom de flesta delseklorer.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha ökat med knappt 2% 1981. Landstings- och primärkommunerna ökade med knappl 3% medan statens produktion minskade med 1/2%. I kapitel 9 beskrivs den väntade utvecklingen inom den offentliga sektorn mer detaljerat. Staten beräknas minska sin verksamhet med knappt 2%, vilket motvägs av en kommunal ökning med ca 2,5%. Häri ingår en viss volymökning i beredskapsarbeten. För 1983 beräknas den kommunala ökningen uppgå till den målsatta ut­vecklingstakten 1 %, och statens produktionsvolym torde fortsätta alt sjunka, nu med 2%. Kalkylerna har påverkats även av de huvudmanna­skapsförändringar som genomförs för Karolinska sjukhuset 1982 resp. för Akademiska sjukhuset 1983. Dessa förändringar ökar den kommunala produktionen och minskar den statliga produktionen i motsvarande mån.

Mot bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika näringsgrenar torde bruttonationalprodukten komma alt öka med 1,4% 1982. Produk­tionsökningen väntas i stor ulslräckning komma 2:a halvåret. För 1983 torde totalproduktionen fortsätta att öka så att bruttonalionalprodukten för

1983   överstiger 1982 års nivå med knappt 2 1/2%.'

 

 

Bransch

Andel av total pro­duktion 1981

Procentuell förändring i produktionsvolymen

 

1981

1982

1983

Jordbruk och fiske Skogsbruk Gruvor och tillverk­ningsindustri El-, gas-, vatten- och värmeverk Byggnadsverksamhet

2,5 1,9

26,6

3,1

7,7

1,7 -1,8

-3,5

15,7 -3,0

3,2 1 2,0/

3,0

1,4

-2,5

1,5

4,5

0,6

Summa varu- och kraftproduktion

41,8

-1,8

1.9

3,3

Privata tjänster Offentliga tjänster

36,2 22,0

0,5 1,9

0,5 1,5

2,5 0,3

Summa tjänstepro­duktion

58,2    .

1.0

0,9

1,7

Total produktion

100

-0,3

1,4

2,4

Total produktion mätt från användningssidan

 

-0,9

1,4

2'4

' I dessa prognoser har ej hänsyn tagits till kalendereffekter. Produkfionen 1982 och 1983 påverkas av att antalet arbetsdagar är något fler än 1981. Detta skulle motsvara drygt 0,5% ytterligare i produktionsökning 1982 men inte påverka 1983.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         92

5   Arbetsmarknaden

5.1      Sammanfattning

Arbetsmarknadslägel har försämrats kraftigt under loppet av 1981, men ändå inte i den utsträckning som förväntades i Qolårels reviderade nalio­nalbudgel. Utbudet av arbetskraft har, delvis lill följd av olika arbetsmark­nads- och utbildningspolitiska åtgärder, slutat att öka. 5000 personer färre (0,1 %) räknades in i arbetskraften första kvartalet 1982 jämfört med etl år tidigare. Särskilt ungdomamas förvärvsfrekvenser har minskal. Samtidigt minskade arbetskraftsefterfrågan i takt med den allt svagare produktionen. Antalet sysselsatta minskade under samma period med ca 40000 personer. Kommunerna ökade sin personal samtidigt som induslrin minskade kraf­tigt.

Arbetslösheten har, som den mäts i arbelskraftsundersökningarna, ökat med 1/3 till omkring 130000 personer säsongrensat. Samtidigt har även antalet personer som berörs av arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökat kraftigt liksom antalet undersysselsatta och latent arbetslösa.

Under 1982 beräknas utbudet av arbetskraft minska med 0,2% i timmar, men öka räknat i antal personer med drygt 10000 till följd av sänkt medelarbetstid. Arbelskraflseflerfrågan beräknas med utgångspunkt från den beräknade produktionen och gjorda produktivitetsantaganden minska med 0,5 % i arbetstimmar, vilket motsvarar 5 000 personer. Arbetslösheten skulle härigenom komma all öka till ca 125 000 i genomsnitt för 1982, vilket skulle innebära en minskning under loppet av 1982 med ca 10000 personer säsongrensat sett. En stigande arbetskraftsefterfrågan, särskilt inom indu­strin, motvägs delvis av att även arbetskraftsutbudet väntas öka.

För 1983 beräknas den ökande ekonomiska aktiviteten inom näringslivel skapa elt större behov av arbetskraft. Samtidigt torde del genom olika arbetsmarknads- och utbildningspolitiska åtgärder tillbakahållna utbudet av arbetskraft åter öka. Den genomsnittliga arbetstiden väntas inle heller sjunka enligt trenden från 1970-talet. Den öppna arbetslösheten torde härigenom fortsätta att minska i samma takt som under loppet av 1982 och i genomsnitt bli omkring 115000 personer för 1983. Antalet personer som berörs av arbelsmarknadspolitiska åtgärder torde kunna reduceras i snab­bare takt under loppet av.året.

5.2      Läget på arbetsmarknaden under 1981 och början av 1982

Arbetskraftsutbud

Tillgången pä arbetskraft bestäms av hur befolkningen i arbetande åldrar utvecklas och av hur andelen som har eller söker arbele förändras.

Folkmängden stagnerar, 1981 vair ökningen endast ca 5000 personer men i åldern 16-74 år var ökningen större genom atl den årsklass som tillkom är ca 10000 personer större än normalt. Nelloinvandringen blev

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        93

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1970, 1975-1981

Årsmedeltal (16-74 år)

 

 

 

1970

1975

1976

1977

1978

1979

1980'

1981

Män

 

80,6

80,0

79,5

78,6

78,3

78,5

78,5

77,3

därav:     16-

-24 år

67,3

72,4

72,9

71,9

80,8

71,8

71,1

67,9

25-

-54 år

95,1

95,2

97,7

95,5

95,3

95,3

95,5

94,9

55-

-74 år

62,8

55,4

52,8

50,8

50,4

50,4

50,2

49,0

Kvinnor

 

52,8

59,2

60,0

61,1

62,2

63,5

64,5

65,7

därav:     16-

-24 år

58,9

66,1

67,7

68,0

68,1

69,7

69,8

67,8

25-

-54 år

64,5

74,2

75,6

77,5

79,3

81,1

82,8

84,8

55-

-74 år

29,0

29,7

29,9

30,1

30,6

30,9

31,0

32,3

Samtliga

 

66,7

69,6

69,8

69,9

70,2

71,0

71,4

71,5

' För 1980 har uppskattade värden för april utnyttjats. Källa: Statistiska centralbyrån.

1981 bara knappt 3000 personer mol ca 10000 personer 1980. Genom all invandringen rymmer både adoptioner och gäststudenter torde nettot av flyttningar över riksgräns ha inneburit en minskning av utbudet.

Förvärvsfrekvensemas utveckling redovisas i tabell 5:1. Den kraftiga ökningen frän de 4 senaste åren stannade nästan helt upp och blev bara O, I procentenhet mellan 1980 och 1981. En kraftig nedgång bland männen med drygt 1 procentenhet motvägs av en något större ökning hos kvinnor, främst i åldrama 25-54 år. Den ändrade utvecklingen för utbudet är till stor del en effekt av att de yngre åldersgrupperna i slörre utsträckning än tidigare sugs upp i utbildningsverksamhet. Den svaga efterfrågan på ar­betskraft pä många orter har bidragit till atl ell större antal personer väljer utbildning eller annan verksamhel framför att gå ul i arbetslöshet. Bland 16-19 åringarna var arbetskraftsdeltagandet ca 5 % lägre än ett år tidigare.

Mätt i timmar beräknas utbudet ha ökat med 0,6% och i antal personer med 0,7% 1981. Skillnaden mot hur antalet personer i arbetskraften för­ändras beror av minskande genomsnittliga arbetstider. Den genomsnittliga arbetsfiden var i stort sett oförändrad jämfört med 1980. Långlidsfrånvaro p.g.a. studier, sjukdom, värnplikt m.m. beräknas öka med 0,3% 1981. Den ökande andelen kvinnor i arbetskraften bidrar med 0,2% lill sänkt medelarbetstid genom att deltid är vanligare bland kvinnor än bland män. Den trendmässiga minskningen i arbetstiden motvägs av atl "övrig frånva­ro" var hög 1980 p.g.a. arbetsmarknadskonflikterna.

Arbetskraftsefterfrågan

Som mått på arbelskraftsefterfrågans utveckling kan man använda sys­selsättningsutvecklingen som visar den efterfrågan som kunnat realiseras. Andra indikatorer på efterfrågan är statistiken över nyanmälda och kvar­stående lediga platser hos arbetsförmedlingarna saml andelen förelag som uppgivit brist på olika kategorier arbetskraft i konjunkturinstitutels kvar­talsvisa barometerundersökningar. I den mån dessa mått på efterfrågan

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

94

TabeU 5:2 Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU, 1975-1981

Medeltal sysselsatta, 1000-tal

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Sysselsatta

4062

4088

4099

4115

4180

4230

4225

man

2342

2337

2314

2297

2315

2327

2286

kvinnor

1720

1751

1785

1818

1865

1903

1938

Heltidssysselsatta

 

 

 

 

 

 

 

(mer än 35 fim./v.)

3313

3239

3191

3152

3 169

3 186

3 161

Deltidssysselsatta

 

 

 

 

 

 

 

(20-34 fim./v.)

521

603

659

710

766

786

812

Deltidssysselsatta

 

 

 

 

 

 

 

(l-19tim./v.)

228

246

249

253

245

258

252

' Årsmedeltalen för 1980 är beräknade med uppskattade värden för april 1980. Källa: Statistiska centralbyrån.

avviker från sysselsättningen tyder de på olika slag av obalanser på arbets­marknaden.

Den totala sysselsättningen ökade kraftigt från mitten av 1978 till halv­årsskiftet 1980 och har sedan dess minskat något, se tabell 5:2 och diagram 5:1. Antal sysselsatta män har legat i stort sett sfilla under hela 1970-talet men minskade med 40000 1981. Kvinnoma fortsatte att öka med drygt 30000.

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1976-1982

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Anm. För april 1980 saknas uppgifter p. g. a. konflikten. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 95

Det ökande kvinnodeltagandet visar sig ocksä i form av att antalet heltidssysselsatta minskar samtidigt som deltid blir vanligare, 4000 perso­ner fler arbetar deltid 1 :a kvartalet 1982 än för ett år sedan men 40000 färre arbetar heltid. Till denna ulveckling torde även bidra faktorer som skatte­systemet, arbetsmarknadslagstiftningen och svagare efterfrågan med på­tvingad korttidsvecka. Dellid är vanligast inom den offentliga sektorn som ju kraftigt expanderat under 1970-talel. 48% av de sysselsatta kvinnorna arbetar deltid mol endast 8% bland männen l:a kvartalet 1982. 84% av de deltidsarbetande var kvinnor. Ökningen av deltidsarbetet gäller inte de som jobbar mindre än halvtid (<20 timmar). Dessa minskade med ca 15000 personer.

Sysselsättningsutvecklingen fördelad på näringsgrenar framgår av tabell 5:3.

Sysselsättningen inom industrin nådde en topp under Iredje kvartalet 1980 och har sedan dess minskat. Under 1981 var industrisysselsältningen drygt 30000 personer mindre än under 1980. I början av 1982 var industri­sysselsättningen knappt 50000 personer lägre än etl är tidigare.

Antalet sysselsatta inom byggnadsverksamheten fortsatte att öka under början av 1981 men minskade sedan kraftigt kring årsskiftet 1981/1982.

Den privata tjänstesektorn är den sysselsättningsmässigt största sektorn

Tabell 5:3 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1979—1981

 

 

 

 

1981

Procentuell förändring

 

 

Antal

syssel-

 

 

 

 

 

1979-

1980

1980-

1981

 

satta, 1 000-tal

 

 

 

 

 

Antal

Antal

Antal

Antal

 

 

syssel-

arbets-

syssel-

arbets-

 

 

satta

timmar

satta

timmar

Jordbruk och fiske

176

-2,9

-4,6

0,6

0,8

Skogsbruk

52

-0,5

-2,8

-5,6

-0,5

Gruvor och tillverk-

 

 

 

 

 

ningsindustri

953

-0,2

-1,2

-2,7

-3,0

El-, gas-, vatten-

 

 

 

 

 

och värmeverk

32

0

-0,9

0,6

-1,7

Byggnadsverksamhet

314

2,5

1,6

-0,7

0,3

Privata tjänster'

1378

0,4

-0,5

-1,1

-1,9

Staten

318

0,9

0,9

-0,2

-1,2

Kommuner

1011

5,0

3,9

3,0

2,4

Summa

4234

1,3

0,2

-0,4

-1,0

Korrigeringspost'

6

 

 

 

 

Totalt

4241

1,1

0,2

0,2

-0,3

' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank- och försäkringsinstitut, fasfighetsförvaltning m. m.

 Den totala sysselsättningsutvecklingen fås från arbetskraftsundersökningarna kor­rigerade för kalendariska effekter m. m. för att överensstämma med nationalräken­skapemas definitioner. På senare är har förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och arbetskraftsunder-sökningama. Källa: Statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

96

Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1976—1982

Tusental. Säsongrensade månadsdata. Log. skala.

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen då vissa branscher uteslutits. Korrigering för den utvidgade anmälningsplikten har ej gjorts. Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

i tabell 5:3. Dess sysselsättning minskade under 1981. Under första kvarta­let 1982 var drygt 15000 personer färre sysselsatta i denna sektor jämfört med första kvartalet 1981.

Den kommunala sysselsättningen fortsatte att öka i snabb takt under 1981. Den genomsnittliga sysselsättningsökningen under året uppgick till ca 35000 personer. Ökningstakten påverkas av beredskapsarbeten. Första kvartalet 1982 finns enligl arbetskraftsundersökningarna ca 30000 fler kommunanställda än ett år tidigare. Sysselsättningen i den statliga sektorn var 1981 något lägre än under molsvarande period 1980. Borträknas ett minskat antal värnpliktiga var del en ökning med ca 3000 personer i statlig tjänst.

Analysen av statisfiken över antalet nyanmälda lediga platser försvåras av den anmälningsplikt som successivt införts och som nu gäller hela landet. Enligt beräkningar gjorda av AMS har denna anmälningsplikt med­fört atl antalet till arbetsförmedlingarna lediga platser ökat med ca 30%.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

97

Den nedgång i antalet nyanmälda lediga platser som inleddes under sommaren 1980 fortsatte under 1981 och början av 1982. Under första kvartalet 1982 nyanmäldes 144000 lediga platser till arbetsförmedlingarna, omkring 20% lägre än första kvartalet 1981. Andelen kortlidsplatser har ökat.

I diagram 5:2 redovisas utvecklingen av antalet kvarstående lediga platser totalt och för fyra delsektorer. Antalet kvarstående lediga platser ger en indikation på den icke tillgodosedda efterfrågan på arbetskraft.

Även antalet kvarstående lediga platser har minskat kraftigt sedan mit­ten av 1980. De uppgick under första kvartalet 1982 lill 18000. Jämförelser med tidigare år försvåras även här av den successivt införda anmälnings­plikten men ocksä av andra ändringar i de administrativa rutinerna införda fr. o. m. april 1981. Minskningen i förhällande till 1980 är i alla händelser betydande. Särskilt påtaglig är minskningen för tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten.

Bristen på yrkesarbetare enligt konjunkturinstitutets barometerunder­sökningar redovisas i tabell 5:4. Under tolv kvartal i följd, fram till septem­ber 1980, ökade andelen företag med brist på yrkesarbetare lill 51%. Därefter har personalsituationen vänt. I mars 1982 är del bara vart åttonde företag som har rekryteringsbekymmer.

För andra personalkategorier är eflerfrågelägel än sämre. För byggnads­arbetare av olika slag har 1980 års bristsituation under 1982 förbytls till all i stort sett inga byggföretag saknar ens specialiserad arbetskraft.

Tabell 5:4 Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1980—1982

Procentuell andel ja-svar

 

 

1980

 

 

 

1981

 

 

 

1982

 

1 kv.

2kv.

3 kV.

4kv.

1 kv.

2kv.

3kv.

4kv.

1 kv.

Brist på yrkesarbetare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totala industrin

43

48

51

40

29

22

18

14

13

Trävaruindustri

47

43

39

27

17

12

10

8

10

Massa-, pappers- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grafisk industri

23

30

31

25

12

10

9

4

6

Jäm-, stål- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

metallverk

38

47

51

39

23

14

10

11

12

Verkstadsindustri

50

56

63

53

39

31

21

16

13

Varvsindustri

53

78

79

79

76

45

77

63

62

Brist på byggnads- och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anläggningsarbetare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Betongarbetare

45

58

60

28

6

5

8

9

4

Träarbetare

68

75

66

43

8

6

1

1

0

Murare

34

61

48

II

4

3

2

1

0

Källa: Konjunkturinstitutet.

7   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        98

Tabell 5:5 Arbetslösheten 1979-1982

Års- och kvartalsmedeltal, 1000-tal (16-74 år)

 

 

 

 

 

1979

1980

1981

1981

 

 

 

1982

 

Ikv.

2 kV.

3kv.

4kv!

1 kv.

Arbetslösa, totalt

88

84

108

101

85

116

129

137

16-24 år

35

35

43

36

30

53

54

49

25-54 år

40

39

51

52

41

51

61

69

55-74 år

13

10

13

14

14

11

14

19

Storstadslän

26

24

30

27

24

32

34

40

Skogslän

26

26

32

33

27

33

37

41

Övriga län

36

34

46

41

34

51

58

56

Medelantal veckor

 

 

 

 

 

 

 

 

i arbetslöshet

17

16

16

16

19

15

17

19

Relativa arbetslöshets-

 

 

 

 

 

 

 

 

tal (arbetslösa i procent

 

 

 

 

 

 

 

 

av arbetskraften)

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

2,1

2,0

2,5

2,4

2,0

2,6

3,0

3,2

16-24 år

4,9

5,0

6,3

5,4

4,6

7,0

8,1

7,6

25-54 år

1,4

1,3

1,8

1,8

1,9

1,8

2,1

2,4

55-74 år

1,8

1,4

1,8

1,8

1,9

1,6

1,9

2,6

Män

1,8

1,7

2,4

2,3

2,0

2,3

2,8

3,0

Kvinnor

2,3

2,3

2,6

2,4

2,0

3,0

3,2

3,4

Anm. Årsmedeltal för 1980 har beräknats med uppskattade värden för april 1980. Källa: Statistiska centralbyrån.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Den ökning av arbetslösheten som inleddes under senare delen av 1980 fortsatte under 1981. Första kvartalet 1982 var 137000 arbetslösa enligl arbetskraftsundersökningarna, se tabell 5:5.1 januari var 153000 personer utan arbete, det högsta antal som uppmätts i Sverige.

Antalet arbetslösa i procent av arbetskraften var första kvartalet 1982 3,3%. Säsongrensat nåddes arbetslöshetstoppen redan i oktober-novem­ber 1981 varefter antalet arbetslösa säsongrensat legat kring 130000 perso­ner. Arbetslösheten är störst bland yngre kvinnor.

Även statistiken över antalet arbetslösa kassamedlemmar visar en likar­tad bild, en betydande ökning har ägt mm under loppet av 1981. Mellan första kvartalen 1981 och 1982 ökade kassaarbetslösheten från 55000 lill 80000 personer, eller från 1,8 till 2,5%.

Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning var ända fram till febmari 1982 lägre än ett år tidigare. Första kvartalet 1982 deltog i genomsnitt 41000 personer. Beredskapsarbetena ökade gradvis under 1981 så atl omfattningen under tredje kvartalet översteg nivån ett år tidigare. Första kvartalet 1982 var 47000 personer sysselsatta i beredskapsarbeten, 20000 fler än ett är tidigare. Antalet personer som sysselsattes i skyddat och halvskyddat arbele (anställda i Samhällsföretag AB, i arbetsmarknadsinsti­tuten m. m.) fortsatte att öka i stadig takt, med omkring 4000 personer per år, se tabell 5:6.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

99

Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1976-1981

Tusental. Säsongsrensade månadsdata

120

100

_L

_L

_L

L

±

1976         1977          1978         1979         1980          1981          1982

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och stafistiska centralbyrån.

Antalet personer som berörts av varsel om uppsägningar och permitle-ringar ökade starkt i slutet av 1980 och låg därefter kvar på en hög nivå under 1981 (tabell 5:7 och 5:8). Samma utveckling kan iakttas avseende antalet personer med korttidsvecka. Varslen verkställs i högre grad än tidigare år.

Den svaga arbetskraftsefterfrågan under hösten 1981—vintern 1982 framgår också av att omkring 25000 fler av de deltidsarbetande, jämfört med ett år tidigare, vill ha längre arbetstid. Även de latent arbetssökande, dvs. de som velat arbeta men av olika skäl inte sökt arbele, ökade med 15000 personer mellan första kvartalet 1981 och motsvarande kvartal i år.

Tabell 5:6 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1976—1981

Månadsmedeltal. 1000-tal

1976

1977

1978

1979

1980

1981

 

Arbetsmarknadsutbildning       29

Beredskapsarbete    26
Skyddat och halvskyddat

arbete m. m.             44

99

Totalt

 

44

51

53

44

32

29

45

48

24

25

45

47

49

54

58

18

144

150

122

115

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  100

 

 

 

Tabell 5:7 Antal

personer berörda av

v.arsel om

driftsinskränkning 1980-

-1982

 

1980

1981

1981

 

 

 

1982

 

1 kv.

2kv.

3kv.

4kv.

1 kv.

Uppsägningar      31347        62522  12798        14063 14135            21526  16770
Permitteringar     12413        28084  5489  11231 5801 4863            7509
Förkortad arbets­
vecka                   27027        44637  9558  11826 10632 2621            7053

Anm. Varsel om driftsinskränkning skall rapporteras till arbetsmarknadsstyrelsen viss tid före verkställighet. Statistiken avser när varslet lagts, inte när driftsin­skränkningen verkställts. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Tabell 5:8 Antal personer berörda av varsel om uppsägningar och permitteringar 1976-1982

1976     1977      1978     1979     1980     1981      1981     1982
________________________________________ 1 kv.    1 kv.

Industri           22996 49583      39316 14373 31815 67544 14184      18585

därav: verkstadsind. 7708   26967 18391 6851         7926 25489         4167    5812
Branscher utanför

industrin          11027 18638      18735 11966 11945 23 062 4103       5694

Totalt                 34023   68221   58051   26339  43760   90606   18287 24279

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

5.3 Arbetsmarknaden under 1982 och utblick inför 1983

Arbetskraftsutbud

Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna 16—74 år väntas öka med 0,3% mellan 1981 och 1982. Nettot av in- och utvandring väntas bli 1000 personer vilket genom ålderssammansättningen inte innebär något nettotillskoll alls under 1982. Det relativa arbetskraftstalet fömtses vara oförändrat. Männens relativa arbetskraftstal väntas minska med 0,5 pro­centenheter medan kvinnornas torde stiga med 0,5 procentenheter. För­ändringarna mot trenden från 197(i-lalet är störst för de allra yngsta som i högre grad går kvar i utbildning och bland de äldsta som i stigande grad pensioneras.

Dessa anlaganden om befolkningstillväxt och relativa arbetskraftstal innebär alt arbelskraftsutbudel bara ökar med drygt 10000 personer eller med 1/4% mellan 1981 och 1982. Den föreslagna utökningen av arbets­marknadspolifiska åtgärder väntas bidra till att utbudet ökar. Utbudet i timmar förutses minska med 0,2 %. Timutbudel dras ned av att den genom­snittliga arbetstiden antas minska med 0,4% genom fortsatt trendmässig ökning av långtidsfrånvaron och ökad kvinnoandel i arbetskraften. En viss konjunktureffekl av korttidsvecka ingår också i kalkylen för första delen av året.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

101

 

Tabell 5:9 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1974-

Årlig procentuell förändring

1981

 

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

 

Jordbmk och fiske

Skogsbmk

Gmvor och tillverkningsindustri

El-, gas-, vatten- och värmeverk

Byggnadsverksamhet

Privata tjänster Offentliga tjänster

 

18,9

-1,2

5,2

1,2

8,4

1,9

9,6

0,9

-3,6

-3,9

-4,0

-7,8

5,6

3,1

4,4

1,5

3,7

-0,8

1,0

-1,7

3,9

8,6

1,0

-0,5

-4,5

8,5

6,4

1,0

10,1

-2,4

7.9

17,7

5,4

3,9

-4,2

7,5

7,2

2,8

0,1

-3,3

6,0

0,9

2,7

0,9

3,0

4,2

2,5

2,4

-0,8

0,5

0,3

0,3

0,4

0,8

-0,4

0,5

 

Totalt

3,8

0,5

1,0

0,2

3,2

4,1

1,4

0,8

Total produktivitet (med produk­tionen mätt från användningssida)

3,5

1,7

0,2

-0,5

4,1

3,0

1,6

0,1

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Tabell 5:10 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1982

Åriig procentuell förändring avmndad till halva och hela procentenheter

 

 

Produktion

Produktivitet

Sysselsättning (timmar)

Jordbmk och fiske

3,0

5,0

2,0

Skogsbmk

2,0

4,0

-2,0

Gmvor och fillverknings-

 

 

 

industri

-3,0

4,0

-1,0

El-, gas-, vatten- och

 

 

 

värmeverk

1,5

1,5

0,0

Byggnadsverksamhet

-2,5

-0,5

2,0

Privata tjänster'

0,5

2,0

-1,5

Offentliga tjänster

1,5

0,0

1,5

Totalt

1,4

1,9

-0,5

' Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsför­valtning m. m.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1982

I detta avsnitt redovisas prognoserna för produktions- och produkfivi­telsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Utifrån dessa bedömningar erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Genom alt ställa ul-budsprognosen mot efterfrägekalkylen kan man få en uppfattning om sys­selsättning och arbetslöshet under 1982.

Produktions- och produktivitetsprognoserna för 1982 framgår av tabell 5:10. I tabell 5:9 redovisas produktivitetsutvecklingen de senaste åren. Där redovisas också produktiviteten såsom den framgår om produktionen mäts från användningssidan. Den totala produkfionen väntas öka med 1,4% 1982. Samtidigt fömtsätts produkfivilelen, dvs. produktionen per arbetad Umme, förbättras med nära 2%, vilket ger en minskning av arbels­kraflseflerfrågan mätt i timmar med 0,5%. Den genomsnittliga arbetstiden fömtsätts minska med 0,4%. Sysselsättningen i personer beräknas således minska med 0,1 % jämfört med 1981 års genomsnitt, vilket motsvarar 5000 personer.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 102

För industrin fömtses att produktionen vänder från en minskning under 1980 och 1981 lill en ökning på ca 3% 1982. Produktiviteten beräknas öka med 4%, sysselsättningen i timmar skulle därmed minska med 1 %.

Produktionen inom byggnadsverksamheten väntas minska med 2 1/2% under 1982. Eftersom produktiviteten samtidigt försämras svagt minskar sysselsättningen i denna sektor med 2% mätt i timmar. De föreslagna arbetsmarknads- och bostadspolitiska åtgärderna väntas medföra alt bygg­produktionen blir en knapp procentenhet högre än ulan ätgärder.

För den privata tjänstesektorn, som är den sysselsättningsmässigt störs­ta sektorn, fömtses en svagt ökande produktion 1982 jämfört med 1981. Den svaga produklionsutveckhngen sammanhänger i första hand med att den privata konsumtionen minskar under 1982, vilket påverkar produk­tionen inom varuhandeln. Produktiviteten beräknas öka med 2%. Tjänste­sektorn minskar följaktligen sin efterfrågan på personal under 1982, med 1 1/2% mätt i timmar.

Den offentliga sektorn expanderar långsammare under 1982 än tidigare. För statens del väntas sysselsättningen minska och den kommunala syssel­sättningen beräknas öka betydligt långsammare än tidigare. Sysselsätt­ningen i timmar väntas öka med sammanlagt 1 % i den offentliga sektorn.

Arbetskraftsefterfrågan mätt i timmar kan schablonmässigt räknas om fill personer genom antagande om genomsnittlig arbetsfid. En sådan kalkyl har självklart stora brister men redovisas ändå i nedanstående tablå grovt sektomppdelad.

Schablonberäkning av sysselsättningsutveckling i olika branscher 1982 och 1983

Antal personer 1982                1983

-    3000

-    6000

-    6000

-2000 16000 -1000

-10000

15000

- 7 000 27000

-8000 11000

Jord- och skogsbmk

Gmvor och tillverkningsindustri

Byggnadsverksamhet

Privata tjänster

Staten' Kommuner

Totalt                                                       - 5000        31000

' Därav ca 8 000 anställda vid Karolinska sjukhuset som överförts till Stockholms läns landsting 1982 resp. ca 6000 anställda vid Akademiska sjukhuset för vilket Uppsala läns landsting blir huvudman fr. o. m. 1983.

Den kommunala expansionen tycks således fortsätta att under 1982 suga upp arbetskraft, medan samtliga andra sektorer redovisar minskning. En del av den kommunala sysselsättningsökningen förklaras av det ökande antalet beredskapsarbeten. Minskningen är mest dramatisk i byggsektorn där fallel i produktion främst drabbat den "tunga" byggverksamheten.

Tablån visar sysselsättningsförändringen mellan årsgenomsnitten. Efter­som sysselsättningsläget i flertalet sektorer radikalt försämrats under lop-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1.   Reviderad nationalbudget         103

pel av 1981 innebär denna kalkyl ändå en ljusnande bild av arbelskraflsef­lerfrågan under loppet av 1982. Delta gäller i första hand induslrin som redan under hösten väntas behöva öka sin personalstyrka.

Arbetsmarknadsläget torde således förbättras under loppet av året. Vid årets ingång ligger arbetslösheten på en för svenska förhållanden hög nivå. Allteftersom effekterna av de ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits under hösten 1981 och nu föreslagna resurstillskott för arbetsmarknadspo-lifiken slår igenom på produktionen beräknas efterfrågan på arbetskraft öka. Arbetslösheten fömtses mot slutet av året sjunka samtidigt som de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fortfarande beräknas ha relativt slor omfattning.

Det låga kapacilelsutnyttjandet innebär dock att del finns en stor pro­duktivitetsreserv inom företagen, som begränsar arbetskraflsefterfrågan. Det stora antalet personer som berörs av arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika art och ökande antal personer som vill arbeta mer eller som skulle ha sökt arbete om del funnits pä orten lorde också innebära att varje efterfrågeökning leder till ökat utbud av arbetskraft. Därmed torde del inte vara realistiskt att räkna med någon drastisk sänkning av arbetslösheten.

Utblick mot 1983

1983 beräknas arbetskraftsutbudet mätt i antal personer öka med 0,5%. Nettoinvandringen fömtses öka fill 5000. Förvärvsfrekvenserna antas öka med 0,3 procentenheter, delvis lill följd av del återhållna utbudet under 1982. Samtidigt torde den genomsnittliga arbetstiden inte längre minska i samma takt som under tidigare är. Bl. a. införande av karensdagar och den nya skattereformen väntas bidra till atl medelarbetstiden bara minskar med 0,2% under 1983. Utbudet i timmar skulle då öka 0,3%.

Produktionen 1983 beräknas öka med nära 21/2% vilket tillsammans med en antagen genomsnittlig produklivitet på knappt 2% resulterar i en ökad arbetskraftsefterfrågan med ca 1/2% mätt i timmar och ca 3/4% räknat i personer. Förbättringen av arbetsmarknadsläget under loppet av året torde leda till att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan nedbringas, men även till en minskning av arbetslösheten. Räknat mellan årsgenomsnitten 1982 och 1983 kan denna nedgång beräknas till knappt 10000 personer.

En mycket grov kalkyl över den förväntade sysselsättningsutvecklingen 1983 per sektor redovisas i tablån på föregående sida. Den tilltagande aktivitetsnivån inom både industrin och vissa ijänslebranscher väntas ge ett försatt sug efter arbetskraft, samtidigt som efterfrågan från den offent­liga sektorn beräknas avta. Just omsvängningen i arbelskraflseflerfrågan mellan olika sektorer torde ställa krav pä ökad rörlighet på arbetsmarkna­den, såväl bransch- och yrkesmässigt som geografiskt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

104

6   De enskilda konsumenternas ekonomi

6.1 Sammanfattning

Utvecklingen 1980-1981

Inkomst- och prisutvecklingen 1980-1981 innebar en påtaglig nedgång i köpkraften för hushållssektorn. Minskningen, som uppgick till 1,7 % (se tabell 6:1, disponibel inkomst i 1975 års priser och diagram 6:2), är den kraftigaste negativa förändringen av hushållens reala disponibla inkomster under efterkrigstiden. Mellan 1979 och 1980 steg den reala disponibelin­komsten med 3 %. 1 löpande priser var tillväxten i disponibelinkomslen

Tabell 6:1 Hushållssektorns' inkomster cch utgifter 1980-1982

 

 

Milj. kr.

 

Procentuell förändring från

 

 

 

föregående

är

 

 

1980

1981

1980

1981

1982 prognos

Löpande priser

 

 

 

 

 

I. Faktorinkomster-

300653

326016

11,9

8,4

6,9

Löner

243 398

263 262

11,2

8,2

6,0

Enskilda företagares inkomster

29298

32321

10,4

10,3

6,0

Tillräknat driftsöverskott

 

 

 

 

 

från egna hem

17957

20433

11,2

13.8

18,2

Tilläggspost till disponibel

 

 

 

 

 

inkomst

10000

10000

38,9

0,0

9,6

2. Inkomstöverföringar till hus-

 

 

 

 

 

håll frän offentliga sektorn

97994

111 184

15,3

13,5

8,0

3. Direkta skatter, avgifter m. m.

114293

125 323

7,7

9,7

9,0

4. Nettoinbetalningar till det

 

 

 

 

 

offentliga (3./.2)

16299

14139

-22,8

-13,3

16,7

5. Räntor och utdelningar, netto

-5025

-6 225

1,1

-23,9

5,6

6. Övriga transfereringar, netto

4 890

6160

7,4

26,0

14,8

7. Disponibel inkomst

284219

311812

15,0

9,7

6,8

8. Privat konsumtion

267474

296597

11,7

10,9

8,5

9. Sparande''

16745

15215

117,3

- 9,1

-25,9

10. Sparkvot'(9:7)

5,9

4,9

2,8

-  1,0

-  1,5

1975 års priser

 

 

 

 

 

11. Disponibel inkomst

173866

170950

3,1

-1,7

- 2,5

12. Privatkonsumtion

163618

162609

0,1

-0,6

-  1,0

13. Implicitprisindex för privat

 

 

 

 

 

konsumtion (1975= 100)

163,47

182,40

11,6

11,6

9,6

' Hushållsseklorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas arbetstagaror­ganisationer, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationer, Röda korset m.m. saml ej statsbidragsberättigade sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hus­håll som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.  Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post. ' Inkl. uttag från handelsbolag saml räntor på hushållens livförsäkringssparande. " Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1980 till 3 200 milj. kr. och 1981 till 4000 milj. kr. ' Förändring mätt i procentenheter. Källor: Konjunkturinstitutet och stafistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget  105

9,7 % 1981 mol 15 % 1980. Prisökningstalel för privat konsumtion enligt implicitprisindex var däremot lika stort bägge åren, 11,6 %.

Den disponibla lönesumman - här definierad som det belopp hushållen erhåller efter del alt preliminär A-skatt, fyllnadsskatt saml kvarskait dra­gils bort från lönesumman och överskjutande skatt lagts lill - sjönk realt med drygt 3 % 1981 (se tabell 6:5'). 1981 fick löntagarhushållen som kollektiv inle heller någon köpkraflsförslärkning från de sociala förmåner­na. De enskilda företagarnas inkomster sjönk något i fasta priser, men genom atl B-skalteuttagel realt sett minskade kraftigt, ger kalkylerna ett positivt köpkraftslillskoll från driftsöverskolten. Pensionsinkomslerna ökade också realt sett 1981, men belydligt mindre än tidigare år.

Trots den kraftiga köpkraftsökningen 1980 drog hushållen inte upp sina inköp. Konsumtionsvolymen förblev oförändrad och sparkvoten ökade kraftigt (se diagram 6:1). Inte heller 1981 lät hushållen inköpsvolymen nära

Diagram 6:1 Sparkvoten 1971-1982

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata

1971    1972     1973    1974    1975     1976   1977     1978    1979     1980   1981     1982 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' I tabell 6:5 redovisas en uppdelning av realinkomsten pä beskattade och obeskat­tade inkomsttyper. Till skatterna har därvid förts preliminär A- och B-skatt samt slutskattereglering (fyllnadsskatt, kvarskait och överskjutande skatt). Som anges i tabellen finns det inte någon statistik som visar hur mycket av preliminärskatten och slutskatteregleringen som belastar räntor och utdelningar. Nationalräkenskapsbe­greppet "tillräknat driftsöverskott från egnahem" (som ingår i driftsöverskotten) har definilionsmässigt ingen motsvarighet i skattesystemet. Nämnda inkomsttyper har alltså inte kunnat korrigeras för någon skattebelastning. Även i övrigt har det endast varit möjligt att göra mycket överslagsmässiga kalkyler.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        106

följa köpkraftsförändringen. Konsumtionen sjönk 0,6 % och sparandels andel av disponibelinkomsten minskade med en procentenhet.

Utvecklingen 1981-1982

Under 1982 försämras de enskilda konsumenternas .realinkomsl ytterli­gare. De totala faktorinkomslerna beräknas öka 7 % i löpande priser, 1 1/2 procentenheter mindre än 1980-1981. Till skillnad mol 1981 stiger nettoin­betalningarna till det offenfiiga vilket drar ner hushällens disponibla in­komster. Skatte- och avgiftsinbetalningarna beräknas stiga både absolut och procentuellt mer än inkomslöverföringarna frän stat, socialförsäkring och kommuner. Tillväxten i total disponibel inkomst blir enligt progno­serna 6 3/4 % 1982 mol 9 3/4 % 1980-1981.

Den utbetalda lönesumman beräknas öka 6 % 1982. Löneökningar enligt avtal kalkyleras till drygt 5 % i förhållande till beräkningsbasen (1981 års nivålönesumma framskriven med sysselsättningskomponenten). Enligt prisprognosen kommer prisutvecklingsgarantin all utlösas under hösten 1982. Till en del väntas utbetalningarna av de icke nivåhöjande engångsbe­loppen enligt prisutvecklingsgarantin ske först 1983 och därmed inkluderas i 1983 års utbetalda lönesumma. Totalt beräknas löneökningen till följd av att prisutvecklingsgarantin utlöses höja lönesumman 1982 med 0,1 pro­centenhet. Löneglidningen har SEills lill 2 % mellan 1981 och 1982 och sysselsättningen väntas dra ned lönesummeutvecklingen med 0,5 %. En­skilda företagares inkomster väntas 1982 öka lika myckel som lönerna. Ökningslakten sjunker således jämfört med 1980-1981.

Prisstegringen enligt konsumentprisindex väntas bli 7,8 % under loppet av 1982. Genomsnittsnivån för året beräknas ligga ca 8 % över genomsnit­tet 1981. Implicitprisindex för total privat konsumfion har anlagils visa ett icke oväsentligt högre ökningslal, 9 1/2 %, vilket främst förklaras av alt egnahemsposten i nationalräkenskaperna beräknas annorlunda än i konsu­mentprisindex.' Prisstegringen på 9 1/2 % innebär atl realinkomsten 1982 skulle sjunka med 2 1/2 %.

Den totala reallönesumman beräknas sjunka drygt 3 % 1982. Beroende på atl skatteuttaget inte sjunker lika mycket blir nedgången ännu störte efter skatt eller 4 1/2 %. Pensionsinkomslerna väntas minska realt både före och efter det att skatten dragits, med en procent. De enskilda företa­gamas inkomster beräknas vidare minska med drygt 3 % före skatt samti­digt som skatteuttaget förväntas öka med 4 %. En positiv tillväxt visar det för hushållen negativa nettot av räntor och utdelningar. Som tidigare framhållits har det emellertid inte varit möjligt att korrigera denna serie för den faktiska skattebelastningen.

' Kalkylförfarandet i nationalräkenskaperna innebär också att hushållen fär en betydande ökning av den tillräknade inkomsten från egnahem (och därmed ett tillskott Ull deras disponibelinkomst) 1981 -1982.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

107

Konsumenterna väntas inte heller 1982 dra ner sina inköp i takt med köpkraftsminskningen. Övervägande skäl har ansetts tala för all sparkvo­ten fortsätter att minska. Bl.a. fmns ett visst behov av ersättningsköp, som visat sig i ökade bilinköp mol slutet av förra året och de första månaderna i år. Konsumfionen var överhuvudtaget påfallande stark under sista kvarta­let 1981 och även under de första månaderna i år synes konsumtionen ha hållits uppe. Det förefaller under sådana omständigheler troligt att hushål­lens konsumtion faller relativt måttligt mellan helåren 1981 och 1982. Här har valts atl räkna med en nedgång med en procent. Trögheten i konsum-fionsanpassningen nedåt i takt med köpkraflsneddragningen skulle alltså fortsätta. Sparkvoten skulle i så fall sjunka ytteriigare 1 1/2 procentenhet 1981-1982 ned fill en sparkvot på 3 1/2 %.

Utvecklingen av hushållens köpkraft och konsumtionsutgifter halvårsvis under 1970-talel framgår av diagram 6:3. Diagram 6:2 innehåller molsva­rande helårsdata, satta / relation tUl folkmängden. Frän 1970 till 1980 steg den totala realinkomsten 22 % med en oavbruten ökning år från är, fränsett en svag avmattning 1978. Räknat per capita blir ökningslakten lägre, eller 18 %, och nedgången 1978 något mer accentuerad. Av diagrammet framgår också den påtagliga nedgången 1981. Totala konsumtionsvolymen steg 1970-1980 med 20%, motsvarande en ökning per person med 16%. Konsumlionsnivän var högst 1976 och 1979, men hölls uppe pä ungefär samma nivå även 1980 och 1981.

Diagram 6:2 Disponibel inkomst och privat konsumtion per capita, 1970—1982

1975 års priser. Index 1970 = 100

-----    Disponibel inKomst

---- Privat konsumtion

115

105

100

J

±

L

I

_L

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

108

Den tidigare beskrivna omsvängningen 1981-1982 i nettoinbetalning­arna lill det offentliga illustreras i tablån nedan, som visar utvecklingen sedan 1970 av dessa nettoinbetalningar samt av faktorinkomster och total disponibel inkomst. Neltoinbetalnirigarna, dvs. överskottet av hushållens inbetalningar av skaller och avgifter över de inkomstöverföringar som hushållen erhållit från offentliga sektorn, uppgick 1970 lill 21 % av disponi­belinkomslen. Andelen sjönk sedan under hela 1970-lalel så alt den 1980 uppgick lill 5,7 % och 1981 lill 4,5 %. Regeringens successiva sparåtgärder har åstadkommit en viss vändning 1982.

1975 års priser

 

 

1970

1973

1976

1979

1980

1981

1982 prognos

Milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

1. Faktorinkomster

168874

171920

186110

183413

183919

178737

174 278

(inkl. tilläggspost

 

 

 

 

 

 

 

till disponibel in-

 

 

 

 

 

 

 

komst)

 

 

 

 

 

 

 

2. Inkomstöverföringar

 

 

 

 

 

 

 

till hushåll från

 

 

 

 

 

 

 

off. sektorn

29309

35 289

48617

58016

59946

60956

60083

3. Direkta skatter.

 

 

 

 

 

 

 

avgifter, m. m.

58647

58 300

69937

72434

69917

68708

68 340

4. Nettoinbetalningar

 

 

 

 

 

 

 

till det offentliga

 

 

 

 

 

 

 

(2./.3)

-29338

-23011

-21320

-14418

- 9971

- 7 752

- 8257

5. Disponibel inkomst

142 192

150441

166035

168 635

173866

170950

166619

Index 1970=100

 

 

 

 

 

 

 

1. Faktorinkomster

100

102

110

109

109

106

103

2. Inkomstöverföringar

100

120

166

198

205

208

205

3. Direkta skatter m.m.

100

99

119

124

119

117

117

4. Nettoinbetalningar

10(1

78

73

49

34

26

28

(2./.3)

 

 

 

 

 

 

 

5. Disponibel inkomst

10(1

106

117

119

122

120

117

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

6.2 Löner

Den utbetalda lönesumman för samtliga anställda ökade enligt national­räkenskaperna med 8,2% 1980-1981. 1 början av 1981 utbetalades re­troaktivt vissa lönebelopp avseende avlalslönehöjningar i slutet av 1980. Omplaceras sådana lönebelopp lill kostnadsmässigt rätl period erhålls den s. k. kostnadslönesumman. Om denaa reduceras med de icke nivåhöjande engångsbelopp som kommit till användning i senare års avtalsuppgörelser, fås en s. k. nivålönesumma.

Kostnadslönesumman för samtliga anställda 1981 ökade 9,6 % i förhål­lande fill 1980 års nivålönesumma. Härav beräknas avtalskomponentens bidrag ulgöra 7,2 procentenheter, varav 3,0 procentenheter är atl hänföra till 1981 års avtal och 4,2 procentenheter till tidigare avtal, medan löneglid-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

109

ningen skallas till 2,6 %. Sysselsättningen beräknas ha gett elt negativt bidrag på 0,1 % fill lönesummeulvecklingen. Förelagens koslnadslöne-summa steg 8,9 %, vilket molsvarar en timkostnadsökning exkl. sociala avgifter på 9,0 %, (se tabell 6:2).

Ökningen av industriarbetarnas timförtjänster 1980-1981 uppgick till 10,7 % enligt statistiska centralbyråns förljänslstalislik som inte innefattar engångsbelopp. Inkl. engångsbeloppen som utbelaldes 1980 erhölls en förtjänslökning om 10,2 % 1981 (se tabell 6:2). Härav utgörs 6,0 procenten­heter av avtalsmässiga löneökningar varav 3,3 procentenheter är alt hänfö­ra fill 1981 års avtal. Löneglidningen uppgick således enligl dessa kalkyler till 4,2 %. Till följd av ökade sociala avgifter beräknas timkostnaden ha ökat med 0,5 procentenheter utöver limlöneökningen.

Kalkyler för samtliga anställda grundade på de Ivåårsavlal som slöts våren 1981 ger en avtalsmässig höjning utöver 1981 års nivålönesumma på 5,2 % 1982. 1 beräkningarna har anlagils alt prisulvecklingsgarantin avse­ende 1982 ger elt icke nivåhöjande engångsbelopp på 0,1 %. Löneglidning­en har satts lill 2,0 % medan sysselsättningen väntas ge elt negativt bidrag till lönesummeutvecklingen pä 0,5 %. Enligl ovanslående kalkyler väntas kostnadslönesumman öka med 6,1 % mellan 1981 och 1982 under del all den utbetalda lönesumman stiger med 6,0 %. Timkostnaden beräknas

Tabell 6:2 Lönekostnadsutveckling 1969-1982 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

Samtliga löntagare' Avtal          Löneglid-

Summa

Industriarbetare'

 

 

 

 

Avtal

Löneglid-

Timför-

Sociala

Timkost-

 

 

ning

 

 

ning

tjänst

kostnader

nad-

 

1

2

3 = (1+2)

4

5

6 = (4-1-5)

7

8

1969

4,5

2,3

6,8

4,7

4,5

9,2

1,4

10,7

1970

5,5

3,6

9,1

4,5

7,1

11,6

0,7

12,4

1971

7,1

3,2

10,3

5,1

5,4'

10,5

1,2

11,8

1972

9,0

0,3

9,3

8,6

3,0'

11,6

0,5

12,2

1973

5,6

2,1

7,7

4,1

4,0

8,1

3,1

11,5

1974

7,4

3,0

10,4

5,0

6,8

11,8

5,1

17,5

1975

13,0

1,9

14,9

10,5

7,5

18,0

3,7

22,4

1976

10,2

2,1

12,3

7,9

5,4

13,3

3,1

16,8

1977

7,3

3,8

11,1

3,7

3,5

7,2

3,4

10,8

1978

8,1-

2,7

10,8

4,8"

3,2

8,0

-0,7

10,7-

1979

6,7

2,5

9,2

4,4'

3,8

8,2

0,4

8,7

1980

7,5

1,6

8,8

6,1'

3,2

9,3

0,8

10,2

1981

6,4

2,6

9,0

6,0

4,2

10,2

0,5

10,7

Prognos

 

 

 

 

 

 

 

 

1982

4,7

2,0

6,7

3,7

3,0

6,7

0,2

6,9

' Kol, 1-3 baserar sig på lönesummestatisfik. Uppgifterna för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig på

förtjänststatistik utom för 1971 och 1972.

■'■ Timförtjänsten och de sociala kostnaderna i indexform multiplicerade med varandra.

' Enligt lönesummeberäkningarna. Förtjänststatistiken visar 4,9% för 1971 och 4,3% för 1972.

"• Inkl. effekten av införandet av femte semesterveckan.

' Inkl. engångsbelopp som ej ingår i SCB:s förtjänststatistik

Källor: Konjunkturinstilutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        110

1981-1982 öka med 6,8 % varvid 0,1 procentenheter är att hänföra fill ökade sociala kostnader.

Induslriarbelarlönerna beräknas avlalsmässigt öka med 3,7% 1981-1982. Fömtsatt en löneglidning pä 3,0 % skulle härmed en limlöneökning pä 6,7 % vara atl vänta. Antalet löinerevisionstillfällen på gmnd av avtals­mässiga löneökningar är färre 1981-1982 än 1980-1981, vilket gör del motiverat att räkna med lägre löneglidning 1982 än 1981 (jfr konjunklurin­stitutets höstrapport 1979, sid. 93). Timkostnaden för industriarbetare väntas till följd av höjda sociala avgifter stiga med 0,2 procentenheter utöver timlöneökningen.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens disponibla inkomster ökade 1980-1981 nominellt med 9,7 %. Prisstegringen för den privata konsumtionen (enligt implicitprisin­dex) uppgick till 11,6%. Realt sjönk således disponibelinkomsten med 1,7%.

De totala faktorinkomslerna (löner, enskilda företagares inkomster, till­räknat driftsöverskoll frän egnahem samt den s.k. lilläggsposlen lill hus­hållsinkomsterna, se tabell 6:1) beräknas ha ökat 8 1/2 % i löpande priser räknat från 1980 till 1981. Övervägande delen av faktorinkomslerna beslår av löner. Som redovisats i avsnill 6.2 steg den utbetalda lönesumman med 8,2 % före skatt. SCB:s beräkningar av lönesumman 1981 utgår beträffan­de statliga myndigheter från riksbokföringen. När det gäller kommunerna har lönesumman uppskattats med hjälp av statistik över sysselsättningsut­veckling och avtalsmässiga löneökningar saml antaganden om löneglid­ningen. Resultatet har stämts av mol februarienkäten till kommunerna. Ökningstakten för övriga löner hai" hämtats från kontrolluppgifterna i det skatteadministrativa systemet. De uppgifter som framkommit genom den nya statistiken har föranlett att löneglidningen reviderats upp kraftigt i och med uppjusteringen av den restpost för vilken det tidigare inle fanns någon information. Totala löneglidningen skattas nu till 2,6 % mot 1,7 % enligl PNB-beräkningarna. Sysselsättningsutvecklingen blev mindre negativ än vad den tidigare prognosen antydde.

De enskilda förelagarnas inkomster ökade 1981 drygt 10 %, ungefär lika mycket som föregående år. Driftsöverskotten från jordbruk och skogsbmk beräknas ha ökat även realt sett (före skall). Inkomsterna från övrig rörelse, som är den slörsla poslen bland förelagarinkomsterna, kalkyleras ha stigit 7 1/2 %. Tilläggsposten till disponibelinkomsten, som avser att täcka stafistiskl oredovisade faktorinkomster, har för 1981 salts lill 10 miljarder kr., samma belopp som året innan. 1 de definitiva inkomstkalky­lerna beräknas disponibelinkomsten som summan av hushållens konsum­tionsutgifter och sparande. Tilläggsposlen uppkommer som residual mel­lan den på så sätt erhållna totala disponibelinkomslen och de statistiskt

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         111

redovisade inkomstposterna. För 1981 är finansräkenskaperna fortfarande så preliminära all någon definitiv bestämning av hushållens finansiella sparande ännu inle kan göras. Resultaten från de kvartalsvisa finansrä­kenskaperna har dock i viss mån beaktats när storleken på restposten beslämls.

Prognoserna för 1982 resulterar sammantagna i en lägre uppgång i de totala faktorinkomslerna än 1981, dvs. ca 7 %. Den utbetalda lönesumman kalkyleras öka 6 %. Såväl sysselsättningsutveckling som avlalsmässigt löneulfall väntas bli lägre än förra året. De enskilda företagarnas inkomster fömtses stiga ungefär lika mycket som lönesumman, vilket är en betydligt mindre ökning än 1981. Tillväxten i skogsinkomsterna beräknas avstanna och kanske t. o. m. vända till nedgång. Beträffande övriga faklorinkomster väntas fortsatt relativt stor ökningstakt för det tillräknade driftsöverskollet av egnahem. Inkomstsidan i denna post ökar i stort i takt med utvecklingen av hyreskostnaderna vilket inneburit en jämförelsevis slor ökning. Kost­nadssidan, bestående av försäkringar, reparationer, avgifter för vatten och avlopp, fastighetsskatt och avskrivningar (ränteutgifter däremot ingår i räntenettot) uppgår till knappl 40 % av inkomsten. Trols avsevärda kost­nadsökningar vissa år — t. ex. fastighetsskatten 1981 - överväger den tillräknade inkomsten. Prognosen för tilläggsposten till disponibelinkoms­len har gjorts så att värdet i löpande priser 1981 räknats upp med den beräknade procentuella förändringen i implicitprisindex.

Inkomstöverföringarna från den offentliga sektorn till hushållen ökade 13 1/2 % 1981, vilket är ett par procentenheter mindre än 1980.1 tabell 6:3 redovisas inkomslöverföringarna i detalj. Utbetalningarna från socialför­säkringssektorn ökade mer 1981 än 1980 till följd av den stigande arbetslös­heten - i genomsnitt var 2,5 % av arbetskraften arbetslös 1981 mol 1,9 %

1980.   För flertalet övriga poster redovisas emellerlid avtagande öknings­takt. Antalet dellagare i arbetsmarknadsutbildning minskade, vilket åter­speglas i att den sammanlagda ersättningen vid sådan utbildning sjönk. Utbetalningarna av studiebidrag vid annan utbildning steg däremot kraftigt

1981.   De ändrade reglerna för beräkning av basbelopp medförde atl ök­ningen i pensionsutbelalningarna saktade av. Ökningstakten sjönk emeller­tid inte mer än all den ungefär motsvarade genomsnittet för åren efter den kraftiga höjningen 1976 och 1977. Föräldraförsäkringen byggdes ut 1980, då utbetalningarna steg närmare 30 %. Från denna höga nivå fortsatte ökningen i lägre takt, 17 %, nästföljande år. Inom sjukförsäkringen i övrigl har utbetalningarna under senare år ökal obetydligt och realt sett sjunkit, bl.a. på grund av atl antalet sjukdagar minskal. För övriga statliga in­komstöverföringar noteras en lägre ökningstakt 1981 än 1980. De kommu­nala transfereringarna till hushållen ökade däremot mer 1981 än året innan. Utbetalningarna av bostadsbidrag var (i löpande priser räknat) ungefär lika stora 1981 som 1980, medan övriga inkomstöverföringar i form av pen­sioner till kommunalanställda, socialhjälp m. m. ökade ca 14 %.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

112

Tabell 6:3 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn 1978-1982

Milj. kr., löpande priser

 

 

 

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

1.

Från staten

39 703

44463

51828

57943

60951

l.l

Barnbidrag

3964

A All

A 971

■     5 174

5 226

1.2

Studiebidrag, studiecirkelverksamhet

1910

1995

2101

2641

2725

1.3

Bostadsbidrag

327

364

431

258

258

1.4

Arbetsmarknadsutbildningsbidrag

1832

2042

1903

1499

1624

1.5

Arbetsskadeförsäkring

719

904

1 113

1350

1370

1.6

Kontant arbetsmarknadsstöd

257

276

314

399

500

1.7

Lönegaranti

300

302

355

375

800

1.8

Folkpensioner

25 653

28477

33 234

37 551

39290

1.8.1

Folkpension, statlig

23164

25 706

29741

33 746

35 840

1.8.2

Folkpension, kommunalt bostadstillägg

2489

2 771

3 493

3 805

3450

1.9

Delpension

687

890

1239

1558

1480

1.10

Pensioner till f. d. anställda

1301

1430

1650

1691

1777

l.ll

Övrigt

2753

3 361

4511

5447

5901

2.

Från kommunerna

7598

8432

9008

9985

10876

2.1

Bostadsbidrag

1866

2030

2 253

2260

2180

2.2

Pensioner fill f. d. anställda

1518

1597

1790

2029

2 197

2.3

Övrigl

4214

4805

4965

5 696

6499

3.

Från socialförsäkringssektorn

28059

32104

37158

43256

48285

3.1

ATP

12 337

15 072

19030

Ii 531

27 060

3.2

Sjukförsäkring m. m.

14 180

15 342

16 398

17124

17 855

3.2.1

Sjukförsäkring

11897

12605

12853

12979

13450

3.2.2

Föräldraförsäkring

2283

2737

3 545

4 145

4405

3.3

Arbetslöshetsförsäkring

1542

1690

1730

2595

3 370

4.

Summa inkomstöverföringar

75360

84999

97994

111184

120112

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Inkomslöverföringarna till hushållen 1982 har skattats med ledning av prognoserna över löneutveckling m.m. samt beslutade och av regeringen föreslagna ändringar i bidragsregler. Totalt förutses en ökning med 8 %. Ökningstakten blir betydligt lägre än tidigare år, bl.a. på grund av att basbeloppet förblir oförändrat under hela året. Inräknat höjning av pen­sionstillskotten till de pensionärer som enbart har folkpension beräknas de totala folkpensionsutbetalningarna (exkl. bostadstillägg) öka drygt 6 % 1981-1982, vilket är en halvering av ökningstakten. De kommunala bo­stadstilläggen fill pensionärer kalkyleras minska ca 9 % på grund av ändra­de bidragsregler. Även fillväxten i ATP-ulbelalningarna saktar av relativt kraftigt, till ca 15 % i år mot 24 % 1981. Den sänkta pensionsnivån i delpensioneringen beräknas leda lill att pensionsformen minskar i betydel­se. Utbetalningarna väntas sjunka 5 % 1982.

En viss förbättring i arbetsmarknadsläget förutses under loppet av året. Ökningen i arbetslöshetsutbetalningarna kalkyleras inte bli lika stor som 1981 men beräknas likväl fill närmare 30 %. Deltagandet i arbetsmarknads­utbildning förväntas öka under 11982. Arbetsmarknadsläget väntas även medföra en kraftig ökning i utbetalningarna av lönegarantier. Trots det utvidgade flerbarnsslödel ändras barnbidragsulbelalningarna obetydligt på

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

113

grund av atl antalet barn minskar. Realvärdet av barnbidragen fortsätter att sjunka. För de kommunala inkomslöverföringarna som socialhjälp m.m. väntas 1982 nästan lika storökning som 1981, dvs. ca 14%.

Hushållens inbetalningar av skatter och avgifter lill stat, kommuner och socialförsäkring (se tabell 6:4) beräknas ha ökat 9,7% 1981. Detta är elt par procentenheters högre ökningslakt än 1979-1980. Definitiva siffor över inbetalningarna av preliminär A-skatt 1981 föreligger ännu inte. Inbe­talningarna har emellertid preliminärt beräknats lill 109,5 miljarder kr., vilket är en uppjustering med 1,3 miljarder jämfört med prognosen till den preliminära nationalbudgeten. Samtidigt har lönesumman justerats upp avsevärt (drygt 3 miljarder). Relationen mellan ökning i skalleinbetalning­ar och ökning i inkomstunderlag har därmed återförts lill en mer rimlig nivå än enligl tidigare beräkningsresultat. Inbetalningarna av direkta skatter beräknas ha ökat 9,7 % 1980-1981 och avgifterna 9%. Till följd av minskal småhusbyggande sjönk hushållens anslutningsavgifter och gatubyggnads-ersättningar till kommunerna. Övriga avgifter till kommunerna är den post som ökal mest, nämligen 12 1/2%.

Tabell 6:4 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m. 1978-1982

Milj. kr., löpande priser

 

 

 

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

1.

Direkta skatter

89 975

99353

106640

116982

127436

1.1

Prel. A-skatt

82 705

91782

99725

109500

117826

1.2

Prel. B-skaH

7 194

7932

8558

8444

9620

1.3

Slutskattereglering

921

432

-  838

-   328

752

1.3.1

Kvarstående skatt'

2633

2888

2952

3121

3 602

1.3.2

Fyllnadsskatteinbetalningar

4 289

4 564

4449

6059

6441

1.3.3

Överskjutande skatt

-6001

-7 020

-8239

-9508

-9291

1.4

Avgår: Indirekta skatter

1003

992

1 \i9

1628

1721

1.5

Övriga direkta skatter, netto

158

199

334

994

959

2.

Avgifter m.m.

5 887

6 770

765J

8341

9183

2.1

Till staten

1681

1854

2151

2 358

2 597

2.1.1

Arvs- och gåvoskau, arvsmedel

479

475

580

631

704

2.1.2

Egenavgifter och frivilliga

 

 

 

 

 

 

socialförsäkringsavgifter

858

935

1064

1 187

1288

2.1.3

Övrigt

344

AAA

507

540

605

2.2

Till kommunerna

2 549

3039

3 525

3 842

4 286

2.2.1

Investeringsbidrag

694

747

778

755

732

2.2.2

Övrigt

1855

2292

2747

3 087

3 554

2.3

Till socialförsäkringssektorn

1657

1877

1977

2141

2 300

2.3.1

Obligatoriska egenavgifter

1397

1629

1726

1886

2036

2.3.2

Frivilliga avgifter

260

248

251

255

264

3.

Summa direkta skatter,

 

 

 

 

 

 

avgifter m.m.

95862

106123

114 293

125323

136619

Influtna delen.  Allmän arbetsgivaravgift och barnomsorgavgift (egenavgifter), fastighetsskatt samt skogsvårdsavgift. Anm. Kvarstående skatt avser inkomster två är tidigare, medan fyllnadsinbetalningarna och överskjutande skatt avser inkomster ett år tidigare. Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

8   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   114

Det totala uttaget av preliminär irkomslskatt 1982 påverkas främst av all del kommunala grundavdraget höjs och den särskilda skallereduktionen tas bort, atl avtrappningen av pensionärernas extra avdrag skärps och skatleullagei i första inkomslskiklet slopas.' Sammantaget beräknas dessa ändringar höja skatteuttaget med 800 milj. kr. jämfört med ett beräknat uttag enligt 1981 års regler. Indexregleringen av den statliga skatteskalan beräknas minska skatteuttaget med 4,2 miljarder kr. jämfört med en i nominella termer oförändrad skatteskala. Totalt skulle således den prelimi­nära skallen 1982 sänkas med 3,4 miljarder kr. jämfört med ett utfall enligl

1981    års skalleregler. Ungefär 90% av delta belopp kan föras fill A-
skallen. Den kommunala utdebiteringen ökar med 19 öre. I föreliggande
prognoser för 1982 har makromarginalskattekvoten bortsett från ovan
beskrivna ändringar i skalleregler och kommunal utdebitering antagits
sjunka någol för lönernas del. Kalkylerna ger till resultat en ökning av den
preliminära A-skatten med 7 1/2%. Den preliminära B-skallen bestäms
delvis av den slutliga skatten två år tidigare. Slutskatteregleringen, dvs.
nettot 1982 mellan hushällens inbetalningar av kvarstående skatt och fyll­
nadsskatt å ena sidan och återbäringen av överskjutande skall å andra
sidan, beräknas höja hushållens skatteinbetalningar med 750 milj. kr.

Hushållens avgifter m.m. fill del offentliga förutses öka 10% 1982. Liksom 1981 är del avgifterna till kommunerna som väntas stiga kraftigast. Sammanlagt resulterar prognoserna över hushållens skatter och avgifter

1982    i en ökning av inbetalningarna med 9%.

Hushållens negativa netto mellan inkomster från räntor och utdelningar m.m. och motsvarar utgifter försämrades 1981 med ytterligare en miljard kr. Prognoserna för 1982 utgår från alt diskontot förbhr oförändrat - 10% — och att hushållens upplåning blir återhållsam. Det genomsnittligt sett lägre ränteläget 1982 leder då till att räntenettot förbättras något.

Ovan redovisade prognoser för utvecklingen 1981-1982 resulterar sam­mantagna i en ökning av hushållens disponibla inkomster i löpande priser med 6,8%. Eftersom prisuppgången enligt implicitprisindex har skattats till 9,6% sjunker inkomsterna i reala termer med 2,5%.

Utvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla inkomsten efter det att skatteinbetalningarna dragits från resp. inkomstslag redovisas i tabell 6:5. Det bör understrykas att de statistiska bristfälligheterna och de principiella svårigheterna i kalkylerna gör atl redovisningen i tabell 6:5 endasl ger en grov indikation på den reala utvecklingen för olika inkomst­typer efter skatt och på inkomstposternas relativa betydelse för den totala ökningen av realinkomsten.

' Begränsningen av reseavdraget förutsätts inte påverka preliminärskatteinbetal-

ningama.

 I Konjunkturläget april 1981 (Reviderad nationalbudget för 1981) kommenteras

beräkningama närmare i en exkurs i kapitel 6, avsnitt 6.3.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

115

Tabell 6:5 Realinkomstutveckling efter skatt 1979-1982

1975 års priser

 

 

 

 

Förändring i realinkom:

sten, %

Bidrag till disponibelinkomstut- .

 

 

 

 

 

 

vecklingen, procentenl

rieter

 

1979

1980

1981

1982

1979

1980

1981

1982

 

 

 

 

 

prognos

 

 

 

prognos

1.

Löner

1,9

2,1

- 3,2

-4,5

1,1

1,2

-1,8

-2.5

2.

Driftsöverskott därav

2,1

1,0

2,7

0,3

0,3

0,1

0,3

0,1

 

enskilda företagares inkomster

0,3

2,2

3,4

-6,4

0,0

0,1

0,2

-0,4

 

tillräknat driftsöverskott från

 

 

 

 

 

 

 

 

 

egna hem

4,1

-0,3

2,0

7,8

0,3

0,0

0,1

0,5

3.

Räntor och utdelningar, netto'

-20,0

11,3

-11,0

13,9

-0,3

0,2

-0,2

0,3

4.

Pensioner

4,8

6,1

2,7

-1,0

0,8

1,1

0,5

-0,2

5.

Beskattade sociala förmåner

0,5

-3,1

- 2,5

0,4

0,0

-0,1

-0,1

0,0

6.

Övriga inkomstöverföringar, netto

8,7

-2,2

0,2

-4,5

0,4

-0,1

0,0

-0,2

7.

Summa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

\ +2 + i + A + 5 + 6

2,4

2,5

-  1,4

-2,6

2,3

2,4

-1,3

-2,5

8.

Tilläggspost fill disponibel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkomst

-24.6

24,5

-10,4

0,0

-1,0

0,7

-0,4

0,0

9.

Disponibel inkomst (7 4- 8)

1,3

3,1

- 1,7

-2,5

1,3

3,1

-1,7

-2,5

' Räntor och utdelningar har i tabellen inte korrigerats för den faktiska skattebelastningen. - Sjukpenning och föräldrapenning, utbetalningar frän arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönega­rantifond samt vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning. Källor: Konjunkturinsfitulet, riksrevisionsverket och stafisfiska centralbyrån.

Reallönesumman beräknas 1981 ha sjunkit 3 % före skatt och skatteutta­get (inkl. slutskattereglering) kalkyleras ha sjunkit ungefär lika myckel så att reallönen efter skatt minskade med drygt 3 %.

Tillväxten i driftsöverskolten 1981 beror på atl B-skatteinbelalningarna (inkl. slutskattereglering) realt sett sjönk mer än enskilda företagares in­komster och det tillräknade driftsöverskottet från egnahem. Pensionsin­komsterna efter skatt beräknas ha ökal realt med 2 3/4%, knappt hälften så mycket som året innan. Om de gamla reglerna för basbeloppet fortfarande gällt, skulle ökningen uppgått lill ca 3 1/4%. Utbetalningarna av övriga sociala förmåner sjönk 1981 i fasta priser räknat.

För 1982 resulterar prognoserna över reallönesumman i en minskning med drygt 3 % före skatt. Nedgången förstärks ytterligare genom att sum­man av preliminär A-skatt och slutskattereglering beräknas sjunka mindre än lönesumman. Efter skatt kalkyleras reallönesumman minska med 4 1/2%. Pensionsinkomsterna väntas minska realt, både före och efter del atl skatten dragits, med en procent. Hade basbeloppet fastställts enligt de regler som gällde före oktober 1980, skulle pensionsinkomsterna ha ökat knappt I 1/2%' efter skatt. Övriga beskattade förmåner beräknas öka något realt efter skatt.

' Systemändringama slår speciellt pä 1982. För januari 1983 innebär nu aktuella prisprognoser att basbeloppet ökar 7,9% (till 19200 kr.). Skulle kompensationen ha utgått enligt höjningen av konsumentprisindex skulle basbeloppet höjas med 8,4% (19300 kr.).

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  116

De icke beskattade inkomstöveiföringarna lill hushållen - t. ex. barn-och studiebidrag, socialhjälp samt skadeförsäkringsutfall - fömtses mins­ka drygt 3%. Hushållens inbetalningar av egenavgifler till socialförsäk­ringen, värdavgifter till kommunerna, skadeförsäkringspremier m.m. be­räknas för 1982 bli lika stora realt sett som 1981. Nettot mellan nämnda inkomstöverföringar till och från hushållen skulle därmed sjunka ca 4 1/2%. Driftsöverskolten skattas 1982 öka något på gmnd av att det tillräknade driftsöverskottet från egnahem förväntas stiga betydligt mer än implicitprisindex. En positiv tillväxt visar också det för hushållen negativa nettot av räntor och utdelningar, som beräknas minska ca 500 milj. kr. i 1975 års priser. Som framhållits i not 2 till tabell 6:5 har denna post inte korrigerats för den faktiska skattebelastningen.

Tabell 6:5 visar också atl 1981 var det endast pensionsinkomsterna som gav etl påtagligt positivt bidrag till realinkomsten. Driftsöverskolten synes också ha givit ell visst positivt bidrag, vilket emellertid mer än uppväges av del negativa bidraget från tilläggsposlen. Såväl 1981 som 1982 är det realvärdeminskningen av lönesumman som svarar för den stora nedgången i realinkomsten.

6.4       Konsumentpriserna

Från december 1980 lill december 1981 steg konsumentprisindex (KPI) med 9,4% enligl långlidsindex' (9,7% enligt kortlidsindex). Detta var en belydligt lägre ökningstakt än under 1980 då prisökningen uppgick till 13,7%. Nettoprisindex som visar konsumentprisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och tillägg för subventioner steg under 1980 med 11,0%. Prisökningen 1981 mätt enligl KPI exkl. bränsle, bensin och kok­gas (avlalsindex) uppgick till 9,3% i november för atl sedan sjunka till

8.5       % i december, vilket för båda dessa månader var lägre än det pristak på
9,4% som satts i LO-S AF avtalet. Om prislakel hade överskridits skulle
prisulvecklingsgarantin i avtalet ha ufiösts. Om inle statsmakterna under
hösten vidtagit en diskonlosänkning (12 till 11%) och en momssänkning
(19 till 17,7%) så hade - enligt en mekanisk omräkning - prisökningen
enligl avlalsindex uppgått till 9,7% i november och 10,1 % i december.

Prisutvecklingen under perioden oktober-december 1981 blev något lägre än vad konjunkturinstitutet förutsäg i PNB-82. Det svaga eflerfråge­lägel tidigare under året fillsammans med prissloppet under hösten synes

' Längtidsindex utgör den ärslänk som ingår i den officiella KPl-serien och där inverkar pä indexutslagen för sådana perioder som överskrider minst ett årsskifte. I pressmeddelanden från SCB brukar emellertid utvecklingen av KPI för senaste 12-månadersperiod anges med avräkning av förekommande differens mellan kort- och långtidsindex för december.

 Detta hade inneburit att engångsbelopp på totalt 51 kr. betalas ut till de löntagare som omfattas av detta avtal. De hade dessutom erhållit ett extra lönepåslag på 1982 års löner med i genomsnitt 0,65% (ca 40 kr./månad).

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

117

Tabell 6:6 Konsumentprisindex december 1980—december 1981

Långtidsindex dec.-dec.

 

 

Väg-

Procentuell

Inverkan

Procentuell

 

nings-

förändring

pä total-

andel av

 

tal

dec. 1980-dec.1981

index

totala ök­ningen

Totalt

1 000,0

9,4

9,4

100,0

Samtliga varor

615,5

9,0

5,5

58,9

Livsmedel

194,0

11,9

2,3

■   24,5

Alkohol och tobak

66,0

4,3

0,3

3,0

Bränsle och bensin

68,0

24,2

1,6

17,5

Kläder och skor

83,5

2,3

0,2

2,0

Övriga icke varaktiga varor

63,5

8,0

0,5

5,5

Varaktiga varor

140,5

4,3

0,6

6,4

Samfiiga tjänster

384,5

10,0

3,9

41,1

Bostad

210,0

10,5

2,2

23,6

Övriga privata tjänster

96,0

10,0

1,0

10,3

Offenfiiga tjänster

78,5

8,6

0,7

7,2

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ha medfört att den höjning av imporlpriserna som följde av den svenska kronans devalvering med 10% i september inte slog igenom i konsu­mentpriserna sä snabbt som då antogs. Devalveringen beräknas höja KPI med 2,5% under loppet av ett år. Under 1981 synes endasl ungefär en procentenhet ha slagit igenom i konsumentpriserna.

I tabell 6:6 redovisas prisutvecklingen för delgmpper i konsumentprisin­dex. Livsmedel är den grupp som givit det största bidraget lill den totala ökningen av KPI under 1981, 2,3 procentenheter, vilket motsvarar en prisökning på knappt 12%. P.g.a. minskade subventioner har prisupp­gången på baslivsmedel (mjölk, kött, ost, bröd etc.) varit betydligt högre än för övriga livmedel, eller drygt 18%. Av bostadspostens bidrag på 2,2 procentenheter kan ungefär lika stor del hänföras lill flerbostadshusen som till egnahemmen. Liksom under 1980 är det gruppen bränsle och bensin som ökat mest i pris, knappl 25%.

Tabell 6:7 Konsumentprisförändringen 1975—1982 uppdelad på komponenter

Långtidsindex dec.-dec.

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Konsumentprisnivåns procentu-

 

 

 

 

 

 

 

ella uppgång, totalt

9,4

12,8

7,5

9,7

13,7

9,4

7,8

därav hänförs till:

 

 

 

 

 

 

 

ändring i indirekta skatter

-

2,6

0,5

0,7

3,4

-0,8

0,3

automatiska effekter av indi-

 

 

 

 

 

 

 

rekta värdeskatter

0,9

1,2

0,8

0,8

1,4

1.1

0.9

ändring av internafionellt

 

 

 

 

 

 

 

bestämda priser

2,4

3,8

1,8

3,9

3,3

4,0

■   2,3

ändring av jordbrukspriser

0,4

0,6

0,5

0,4

0,6

1,0

0,8

ändring av bostadsprissättning

2,3

1,6

1,1

2,3

2,3

2.2

1,4

ändring i diverse taxor

0,1

0,7

0,6

0,2

0,6

0,7

0,6

irendavvikelse i prisema på

 

 

 

 

 

 

 

färskvaror

-0,3

-0,1

0,3

-0,2

0,1

-0,3

0.1

restfaktor

3,6

2,4

1,9

1,6

2,0

1,5

1,4

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   118

I tabell 6:7 redovisas prisökningarna 1981 liksom den prognoserade ökningen för 1982 med uppdelning på olika komponenters betydelse för förändringarna i konsumentprisindex. Restfaktorn dvs. i huvudsak löne­kostnadernas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna har bidragit med 1,5 procentenheter, vilket är ca en pro­centenhet lägre än genomsnittet under 1970-lalet. De internafionellt be­stämda priserna - vilka i kalkylerna förutsätts i huvudsak följa importpri­sernas ulveckling - beräknas ha bidragit lill konsumenlprisökningen med 4,0 procentenheter. Om de importprisökningar som framgått av utrikes-handelsslalistiken omgående slagit igenom lill fullo i konsumentpriserna så hade detta bidrag varit nästan en procentenhet slörre. 1 föreliggande pro­gnos har antagils atl detta överskjutande bidrag slår igenom i KPI först under 1982. Atl bidraget frän ändring i indirekta skatter blev negativt beror på sänkningen av mervärdesskatten i november, vilken beräknas ha sänkt prisnivån med 1,0%. Jordbmksprisernas exceptionellt höga bidrag på 1,0 procentenheter beror delvis på atl subventionerna av jordbruksprodukter minskats med totalt 550 milj. kr. Tidigare år har man successivt ökal dessa subventioner år för år, vilket hållit nere jordbmksprisernas genomslag i KPI.

Årsgenomsnittet för KPI 1981 låg 12,1% över genomsnittet för 1980 (tabell 6:8). Beräkningarna av implicitprisindex för den privata konsum­tionen enligl nationalräkenskaperna visar på en någol lägre ökningstakt, 11,6%.

Prisutsikter för 1982

Från december 1981 till februari 1982 har konsumentprisindex stigit 3,9%. Molsvarande period 1981 var uppgången 4,3%. Jordbruksavtalet jämte den fortsatta nedtrappningen av livsmedelssubventiönerna med 500 milj. kr. beräknas ha dragil upp totalindex med drygt 0,5 procentenheter. Bostadsposten exkl. bränsle och lyse har bidragit med 1,0 procentenheter varav 0,8 faller på flerbostadshusen. Den totala prisökningen mellan febru-

Tabell 6:8 Konsumentprisernas uppgång, årsgenomsnitt 1979-1982

 

 

1979-

1980-

1981-

 

1980

1981

1982 prognos

Konsumentprisemas uppgång, totalt

13,7

12,1

8,0

Ändrade indirekta skatter

 

 

 

och livsmedelssubvenfioner

2,1

2,1

-0,3

Ändring av intemationeUa

 

 

 

pnser

4,7

3.8

3,7

Övriga kostnadsfaktorer

6,9

6.2

4,6

Anm. Tabellen är härjedd ur tabell 6:7. Automatiska effekter av indirekta värde­skatter har förts till "Ändring av internafionella priser" resp. "Övriga kostnadsfak­torer". Ändrade livsmedelssubventioner har sammanförts med ändrade indirekta skatter. I tabell 6:7 ingår ändrade livsmedelssubvenlioner i "Ändring av jordbruks­priser".

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        119

ari 1981 och febmari 1982 var - enligl den officiella konsumentprisindexen - 9,0%.

Bedömningen av prisutvecklingen för 1982 har utgått från nu aktuella prognoser för importpriser, arbetskraftskostnader samt beslutade höjning­ar av indirekta skatter och innefattar sålunda beräkningar av hur dessa faktorer kan väntas påverka prisutvecklingen. Prognoserna förutsätter oförändrat diskonto och i huvudsak oförändrade växelkurser. Med ul­gångspunkt från den lönekalkyl som gjorts har arbetsgivarnas koslnader per timme i genomsnitt för samtliga anställda antagits stiga med 6,8% 1981 — 1982. Lönekostnadernas genomslag i prisema inom de för interna­tionell konkurrens skyddade områdena (exkl. bostäder och jordbruk) har antagits få ett med hänsyn till kostnadsutvecklingen Irendmässigt värde. De priskomponenter som innefattas i restfaktorn väntas under dessa förut­sättningar påverka konsumentprisindex med 1,4 procentenheter. Delta skulle bli del lägsta bidrag denna faktor gett under de senaste 10 åren, vilket återspeglar den relativt låga ökningen av arbetskraftskostnaderna för 1982.

I prognosen för de internationellt bestämda priserna har förutsatts en sänkning av importpriserna på råolja och petroleumprodukter, med ca 7% mellan fjärde kvartalet 1981 och fjärde kvartalet 1982. För övriga import­varor väntas priserna stiga något mindre än under 1981, knappt 11%. En trolig eftersläpning i importprisernas genomslag lill konsumenlprisnivån i anslutning till devalveringen har föranlett en uppjustering med en procent­enhet av den internationella prisfaklorn för 1982. Faktorn skulle under dessa fömtsätlningar bidra till en ökning av KPI med 2,3 procentenheter.

I prognosen över bosladspriserna har förutsatts atl kallhyrorna i flerbo­stadshus ökar med i genomsnitt 12% under loppet av året. Egnahemskost­naderna väntas bl.a. pä gmnd av diskontosänkningen i mars öka med endast ca 1,5%. Delta skulle innebära ett KPI-tillskoll från bosladsposten med 1,4 procentenheter.

Prisutvecklingen för de inhemska jordbruksprodukterna väntas bli något lägre än 1981. Produklionsmedelsprisindex (PM-index) som visar prisut­vecklingen för jordbmkels inköpta produktionsmedel väntas p.g. a. mins­kade räntekostnader och oljekostnader endasl stiga med ca 4% under perioden oktober 1981—april 1982. De prishöjningar som jordbrukel får la ut 1 juli 1982 kan under sådana förhållanden uppskattas till elt årsbelopp pä ungefär 800 milj. kr. och ge elt KPI-tillskoll pä 0,3 procentenheter. Till­sammans med bidraget från januari skulle jordbruksprisernas KPl-bidrag stanna vid 0,8 procentenheter (exkl. moms) trots den minskade subven­tioneringen.

Totalt sett innebär dessa beräkningar en ökning av KPI med 7,8% från december 1981 lill december 1982. Årsgenomsnittet beräknas ligga 8,0% över genomsnittet 1981. Implicitprisindex för total privat konsumtion be­räknas fä en betydligt högre ökning', 9,6%.

' Den stora skillnaden mellan implicitprisindex och konsumentprisindex förklaras främst av olika beräkningsprinciper för egnahemsposten.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 120

Prisutvecklingen mätt enligl avlalsindex (se tablå) beräknas öka något mer än KPI - 8,0% (december 1981-december 1982) - eftersom prisök­ningarna på bränsle och bensin fömtses bli mindre än genomsnittet för övriga varor och tjänster som ingår i KPI. Om prisutvecklingen enligt avtalsindex följer mönstret som anges i tablån skulle prisulvecklingsgaran­tin utlösas i september. Engångsbelopp på 19 kr. skulle därvid betalas ut för september, 32 kronor för oktober och november och 45 kr. för decem­ber. Totalt sett skulle engångsbelopp på 128 kr. belalas ut och dessutom skulle 1983 års löner höjas med 1,0%.

Avtalsindex utveckling (månadsvis) 1981—1982

(Prognos fr. o. m. mars 1982)

JFMAMJJA                                       S       O      N        D

1981         2,3    4,2    4,8    5,6    6,1    6,3    7,0    7,5       8,4      8,8      9,3      8,5

1982         2,6    4,2    4,4    5,0    5,4    5,6    6,4    6,7       7,1*     7,5**   7,8**   8,0***

Avtalsindex (ATI) anger den prisutveckling som ligger till grund för prisutveck-lingsgaranfin i LO-SAF-avtalet. ATI anger prisutvecklingen av konsumentprisindex (med långtidsindex december föregående år som bas) exkl. varorna eldningsolja, fjärrvärme, bensin och kokgas (dessa varor hade en vikt av 7,7% i KPI 1981 och 7,75% i KPI 1982). Om prisutvecklingen enligt ATI överstigit 9,39% skulle prisut­vecklingsgarantin ha ufiösts. 1982 skall ATI översliga 6,99% för att prisutveckhngs-garantin skall utlösas. Det bör obser/eras att avtalsindex inte är något officiellt indextal, utan att detta är konjunkturinstitutets tolkning av hur avtalsindex skall beräknas.

D = korttidsindex för december * = 19 kr. i engångsbelopp ** = 32 kr. i engångsbelopp *** = 45 kr. i engångsbelopp

Basbeloppet för 1983 som beror på prisutvecklingen t.o.m. november

1982  mätt enligl basbeloppsindex (KPI exkl. ändringar av energipriser, indirekta skatter och subventioner) skulle enligt dessa beräkningar uppgå till 19200 kr. Om KPI i november 1982 skulle bestämma basbeloppet för

1983  skulle detta bli 100 kr. högre, eller 19300 kr.

6.5 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen beräknas ha fallit med 0,6% i volym 1981. Konsumtionsnedgången blev därmed 0,7 procentenheter mindre än vad som fömtsågs i PNB-82. Del huvudsakliga skälet härtill står att finna i den ovänlat positiva konsumtionsutvecklingen fjärde kvartalet 1981. Eftersom disponibelinkomsten realt sett sjönk 1,7 % 1980-1981 minskade sparandet påtagligt och sparkvoten föll till 4,9% (se diagram 6:1).

Från andra halvåret 1980 lill första halvåret 1981 sjönk hushållens reala disponibelinkomsl relativt kraftigt och betydligt mer än den privata kon­sumtionen vilken endast minskade I 1/4%. Under denna period sänktes hushällens köpkraft av såväl ökade indirekta skatter och minskade livsme-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

121

Tabell 6:9 Hushållens konsumtionsutveckling 1972-1981

 

 

 

 

 

Milj. kr.

Andelar av

Procentuell förändring.

1975 års priser

 

 

1981, löpande

total konsumfion

 

 

 

 

 

 

 

1972-

1978

1979

1980

1981

 

 

priser

 

1977'

 

 

 

 

1.

Varor

189791

64,0

2,8

-  1,5

2,9

- 0,6

-1,7

 

1.1 Varaktiga varor

25509

8,6

4,2

- 7,5

4,6

- 2,4

-1,6

 

1.1.1 Bilar

6435

2,2

2,8

-16,3

6,6

-11,0

-1,9

 

1.1.2 Övriga

19074

6,4

6.2

- 4,0

3,9

0,7

-1,5

 

1.2 Delvis varaktiga varor

47004

15,8

5,5

0,6

3,7

1,5

0,2

 

1.3 Icke varaktiga varor

117 278

39,6

1,4

- 0,6

2,1

-  1,1

-2,6

 

1.3.1 Livsmedel

69900

23,6

1,2

- 0,4

2,8

- 0,6

-3,2

 

1.3.2 Övriga

47 378

16,0

1,9

- 0,9

1,0

- 2,2

-1,5

2.

Tjänster

99818

33,6

2,6

1,3

2,1

1,7

1,4

 

2.1 Bostäder

58626

19,7

2,7

2,3

2,2

2,0

2,0

 

2.2 Övriga

41 192

13,9

2,4

- 0,1

1,9

1,2

0,4

3.

Summa inhemsk konsumtion

289609

97,6

2,8

- 0,6

2,6

0,1

-0,7

4.

Turistutgifter netto

6988

2,4

-3,9

- 9,2

4,9

2,5

3,5

5.

Hushållens toUla konsumtion

296597

100,0

2,6

- 0,7

2,7

0,1

-0,6

6.

Hushållens disponibla inkomster

311812

 

2,1

- 0,2

1,3

3,1

-1,7

' Årstakt.

Källor: Konjunkturinstitutet och statisfiska centralbyrån.

delssubventioner som ökad räntebörda. Från första till andra halvåret 1981 noterades en uppgång i såväl disponibelinkomst som privat konsumtion. För konsumtionens del blev ökningen ca 1/2 %. Det förhållandevis gynn­samma utfallet, realt sett, av andra halvårets disponibelinkomsl får delvis återföras på den momssänkning som genomfördes under hösten.

Diagram 6:3 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1973-1982

Miljarder kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

1973       1974        1975       1976       1977       1978        1979       1980       1981        1982 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        122

Mellan 1980 och 1981 minskade de sammanlagda vaminköpen med 1,7%. Livsmedel, vilka har stigit mycket i pris under 1981, har fått vidkän­nas den största volymminskninger. De varaktiga varornas andel av hushål­lens totala konsumtion har fortsatt minska trols en mycket måttfull prisut­veckling. Den mest positiva utvecklingen står precis som för 1980 att finna inom gruppen delvis varaktiga varor, dvs. kläder, skor och textilier m. m.

Vad beträffar tjänstekonsumtionen märks en klart avtagande öknings­takt för gmppen övriga tjänster medan bostadskonsumlionens uppgång var fortsatt stabil. Totalt ökade Ijänstekonsumtionen 1,4% mellan helåren 1980 och 1981.

Hushållens köpkraft förutses falla med 2,5% 1981-1982. Konsumtionen var påfallande hög under fjärde kvartalet 1981 och även under innevarande års första månader tycks konsumfionen ha hållils väl uppe. Det förefaller under dessa omständigheler troligt att hushållens konsumtion faller relativt måttligt mellan helåren 1981 och 1982. Här har valts all räkna med en nedgång om 1 %. En svag nedgång har därvid antagits ske såväl mellan andra halvåret 1981 och första halvåret 1982 som mellan de båda halvåren 1982. Sparkvoten som föll 1 procentenhet 1980-1981 skulle i sä fall sjunka ytteriigare I 1/2 procentenheter, till 3 1/2%, mellan 1981 och 1982.

Appendix till Kapitel 6

Koixj unkturinstitutets avtalsberäkn ingår

Med konjunkturinstitutets avtalsberäkningar avses här en sammanställ­ning av inom institutet kalkylerade procentuella löneökningar enligt avtal.' Sädana avlalskalkyler har institutet gjort under en följd av år dock ulan atl presentera materialet i mer utförlig form. I första hand har dessa uppgifter använts i lönesummeberäkningar och avtalen har därför i möjligasle mån gmpperats och samman vägts till de 15 sektorer (se tablå I) som ingår i nafionalräkenskapernas lönesummekalkyler. Svårigheterna med att över­sälta avtalsuppgörelserna lill NR:s indelning är härvid betydande och till en viss del har de omfördelningar som behövt göras fått bli relativt schema­tiska. Avtalskalkylema används bl. a. som grund vid lönesummans uppdel­ning på avtal, löneglidning samt sysselsättning. Konjunkturinstitutets kal­kyler används vidare i betydande utsträckning av nationalräkenskaperna i de kvartalsvisa lönesummeberäkningar som speciellt avser de avtalsområ-

' Med avtalsmässig löneökning förstås löneökningar enligt sådant avtal som träffas mellan partema på resp. avtalsområde. På LO-SAF-sidan innebär detta alt den avtalsmässiga löneökningen inkluderat den s. k. förbundslöneglidningen. Däremot kommer eventuella avvikelser från förbundsuppgörelsema vid de lokala förhand-lingama att räknas som löneglidning.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        123

Tablå 1

Indelning som används i de kvartalsvisa lönesummeberäkningarna

 

SNI

11-1-13

Jordbmk

 

12

Skogsbruk

arbetare

2-1-3-1-4

Industri

tjänstemän arbetare

5

Byggnadsverksamhet

tjänstemän

arbetare

tjänstemän

61 -1-62

Varuhandel

arbetare

63

8

71./.711

Hotell plus restaurang Bank plus försäkring Privat samfärdsel

butikspersonal plus tjänstemän

72-711 Del av 9 Del av 9 Del av 9

Statlig samfärdsel

Övriga privata tjänster

Stafiiga myndigheter

Kommun (lärare med statligt avtal plus anställda med kommunalt

avtal)

Någon exakt avgränsning av avtalen i enlighet med ovanslående indel­ning är ej möjlig all nä. De i beräkningarna använda värdena för avtalen är följaktligen approximativa.

den för vilka del inle finns någon statistik över utbetald lönesumma. För dessa områden byggs lönesumman upp med hjälp av statistik över syssel­sättning, avtalsuppgifter samt anlaganden om löneglidningen. Om avtals­uppgörelserna är kända vid prognosfillfället kan i huvudsak samma metod tillämpas vid lönesummeprognoserna. I detta fall görs dock kalkyler på mer aggregerad nivå.

Ett annat viktigt användningsområde för avtalsberäkningarna i den sys­temafiska avtalsredovisningen är KI:s lönekostnadskalkyler. Helårsstafi-sfik över kostnad för avtal och löneglidning för samtliga löntagare resp. för industriarbetare publiceras regelmässigt i kapitlet rörande de enskilda kon­sumentemas ekonomi. Vidare fär Kl ofta förfrågningar från förelag, orga­nisationer och enskilda personer om lönekostnadsutvecklingen. I allmän­het efterfrågas då totala kostnaden inkl. löneglidningen och sociala av­gifter.

Vad gäller själva datainsamlingen så sker den i huvudsak direkl från de privata arbetsmarknadsorganisationerna, statens arbetsgivarverk samt landstings- och kommunförbunden. I några fall utgörs informationsunder­laget av officiell statistik l.ex. den månatliga statistiken över sysselsätt­ning och löner för arbetare inom industrin inkl. de särskilda undersökning­arna över retroaktiva löneutbetalningar. Tillgängliga uppgifter om avlalsul-fallen omgmpperas, som fidigare nämnts, till de områden som används i lönesummeberäkningarna och fördelas pä lidsperioder (kvartal och helår). I princip eftersträvas att utbetalningar av lön enligt nya avtal, av retroaktiv

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

124

lön och av engångsbelopp i förekommande fall redovisas inle blott efter giltighetstid utan såvitt möjligt även med hänsyn lill den faktiska tiden för utbetalningarna i syfte atl belysa såväl kostnads- som inkomstutveckling­en. En del avtalskomponenler är beroende av löneglidningen och prisut­vecklingen. Utfallna förtjänst-, löne- och prisutvecklingsgarantier måste därför i förekommande fall i en första omgång beräknas på basis av prognoser över löneglidning och prisutveckling, för att sedan revideras när faktiska uppgifter kommer. Dessa revideringar, liksom revideringar på grund av de förbundsvisa avtalen i vissa fall blir klara med tämligen slor eftersläpning, innebär alt det "definitiva avlalsutfallet" ibland blir klart med förhållandevis slor fördröjning.

Institutets avtalsberäkningar utförs primärt för elt års särskilda kvartal. Beräkningarna avser i första hand procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Avtalslöneökningar fördelas på höj­ningar enligl tidigare års avtal (s.k. överhäng) och enligt årets avtal med särredovisning av retroaktiva utbetalningar och engångsbelopp. Redovis­ningar härav för helår ges regelmässigt i kapitlet om hushållens ekonomi i Konjunkturläget.

Tablå 2

Tidpunkter för avtalsuppgörelserna 1969-1981

 

 

LO-SAF

SAF-PTK

Stat

Kommun

Tvåårsavtal för 1981 och 1982

81-02-02

81-05-11

81-04-08

81-04-08

Ettårsavtal för 1980

80-05-11

80-06-12

80-05-11

80-05-11

"Tvåårsavtal" för 1978 och 1979

 

 

 

 

löpte till 79-10-01

78-03-11

78-03-11

78-06-22

78-06-05

Ettårsavtal för 1977

77-05-26

77-05-26

77-08-03

77-07-24

Tvåårsavtal för 1975 och 1976

75-04-26

75-06-12 75-05-07 (SALF)

75-04-15

75-05-05

 

 

(76-05-21

(76-05-07

(76-07-07

 

 

Allm. anst.

Kontroll-

Kontroll-

 

 

villk. -1-

station)

station)

 

 

löner)

 

 

Ettårsavtal för 1974

74-04-25

74-04-05

74-02-28

74-02-10

Treårsavtal för 1971, 1972, 1973

71-06-22

 

71-06-16

71-05-17

Tvåårsavtal för 1969 och 1970

69-06-20

 

69-07-12

69-07-12

Femårsavtal för 1969-1973

 

69-01-18 69-12-14 Sågs över maj 1971

 

 

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

125

 

Tabell 1 Löntagarnas erhållna avtalsmässiga' löneökning kalenderåren 1971-

Procentuell förändring mellan kalenderår

1981

 

 

 

 

 

 

Industri

 

 

Byggnadsverksamhet

Jord-

Privata

Stall, affärs-

Summa

Statl. myndig-

Kom-

Summa off.

Samtliga löntagare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbe-

tjänste-

Summa

arbe-

tjänste-

Summa

bruk

 

verk

livet

heter

 

sekt.

 

 

tare

man

 

tare

man

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1971

5,1

6,2

5,5

2,9

6,1

3,6

9,0

6,1

12,1

5,9

8,8

10,7

10,1

6,9

1972

8,7

6,9

8,1

8,2

6,9

7,9

7,4

10,5

10,3

9,0

8,2

9,1

8,8

9,0

1973

4,1

7,0

5,1

4,4

7,0

4,9

5,9

6,2

5,5

5,5

6,3

5,5

5,7

5,6

1974

5,0

10,4

6,8

3,2

10,5

4,9

8,7

8,0

10,7

7,2

7,8

8,0

7,9

7,4

1975

10,6

14,3

11,9

6,3

14,4

8,1

17,6

15,2

15,5

13,0

12,9

13,3

13,2

13,0

1976

7,9

11.2

9,1

4,9

11,2

6,3

13,5

10,7

12,4

9,6

11,1

11,8

11,6

10,2

1977

3,7

7,1

4,9

2,9

7,0

3,8

6,7

6,9

11,3

5,8

10,3

11,5

11,1

7,3

1978'

7,5

7,8

7,6

6,4

8,2

6,7

8,3

9,6

6,9

8,3

6,0

8,1

7,5

8,1

1979

3,7

5,5

4,3

2,1

5,2

2,8

5,7

5,6

9,0

4,9

8,8

7,7

8,0

5,8

1980

7,3

7,1

7,2

5,3

7,2

5,7

8,7

8,4

10,3

7,7

10,3

10,8

10,6

8,6

1981

5,5

4,2

5,0

3,9

4,3

4,0

6,8

6,6

6,4

5,6

6,5

7,4

7,2

6.1

Vikt

17,5

10,4

27,9

6,4

1,7

8,1

1,5

28,7

2,3

68,5

8,3

23,2

31,5

100,0

' De år engångsbelopp förekommer är dessa inräknade i den avtalsmässiga löneökningen.  Inkl. femte semesterveckan. Källa: Konjunkturinstitutet.

TabeU 2 Arbetskraftskostnader 1971-1981

Procentuell förändring mellan kalenderår

 

 

 

 

 

 

Näringslivet Avlal    Löne-

Avtal-1-

Sociala

Arbets-

Industriarbetare

 

 

Indust]

ritjänstemän

 

 

Ind. arb.

 

Avtal

Löne-

Timför- Sociala

Tim-

Avtal

Löne-

Avtal -I-

Sociala

Arbets-

Arbets-

 

 

glid-

lönegl.

kostn.

krafts-

 

glid-

tjänst

kostn.

kost-

 

glid-

lönegl.

kostn.

krafts-

krafts-

 

 

ning'

 

 

kosi-nad-

 

ning

 

 

nad"

 

ning

 

 

kostnad'

' kostnad

1971

6,3

3,9

10,2

1,1

11,4

5,1

5,4

10,5

1,2

11,8

6,2

2,7

8,9

0,9

9,9

11,1

1972

8,6

0,1

8,7

0,2

8,9

8,6

3,0

11,6

0,5

12,2

6,9

1,7

8,6

-0,1

8,5

10,9

1973

5,6

3,1

8,7

2,5

11,4

4,1

4,0

8,1

3,1

11,5

7,0

1,9

8,9

2,0

11,1

11,4

1974

7,2

4,2

11,4

4,8

16,7

5,0

6,8

11,8

5,1

17,5

10,5

1,8

12,3

4,5

17,4

17,5

1975

13,0

3,4

16,4

3,4

20,4

10,5

7,5

18,0

3,7

22,4

14,3

2,2

16,5

3,1

20,1

21,6

1976

9,6

4,0

13,6

3,4

17,5

7,9

5,4

13,3

3,1

16,8

11,2

2,5

13,7

3,7

17,9

17,2

1977

5,8

2,2

8,0

3,2

11,5

3,7

3,5

7,2

3,4

10,8

7,1

1,8

8,9

3,0

12.2

11,3

1978

6,0

3,6

9,6

-0,6

12,1"

4,8

3,2

8,0

-0,7

10,7"

5,6

2,2

7,8

-1,2

9,9"

10,4"

1979

5,7

3,6

9,3

0,5

9,8

4,4

3,8

8,2

0,4

8,7

5,9

1,9

7,8

1,2

9,1

8,9

1980

6,6

1,8

8,4

1,0

9,5

6,1'

3,2

9,3

0,8

10,2

6,3

2,4

8,7

1,1

9,9

10,1

1981

5,9

2,3

8,2

0,1

8,3

6,0

4,2

10,2

0,5

10,7

4,5

2,1

6,6

-0,2

6,4

9,1

' Uppgifterna är hämtade från lönesummeberäkningama och får därmed betraktas som förhållandevis osäkra.  Summa avtal och löneglidning i indexform multiplicerad med de sociala kostnaderna i indexform. ' Inkl. engångsbelopp som ej ingår i SCB:s förtjänststatistik. " Inkl. effekten av införandet av den femte semesterveckan. Källor: Konjunkturinstitutet och stafistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         126

7   Investeringarna

7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1982

De fasta bruttoinvesteringarnas andel av bruttonationalprodukten (in­vesteringskvoten) låg under 1974-1977 på en stabil nivå på ca 21 %. 1978 sjönk investeringskvolen till 19%, en för efterkrigstiden rekordlåg nivå. En viss återhämtning skedde sedan till 19,5 % 1980 genom ökande investe­ringar i näringslivel och en liten uppgång i de offentliga myndigheternas investeringar. Därefter beräknas investeringarna ånyo ha fallit 1981. Den totala nedgången beräknas till 5,7 % och var ungefär lika slor för byggnads-som för maskininvesleringar. Frånräknas de starkt varierande investering­arna i handelsflottan blir dock minskningen slörre för byggnader än för maskiner. Byggkonjunkturen försvagades kraftigt under 1981 och ned­gången i byggnadsverksamheten omfattar ocksä bostadssektorn. Påbörjan­det av nya lägenheter beräknas ha fallit ytteriigare från omkring 50000 1980 till 44000 1981.

Investeringarna inom näringslivet exkl. bostäder beräknas 1981 ha mins­kat med 6,5%, med en starkare nedgång på byggnadssidan än pä maskinsi­dan. Den främst från hemmamarknaden vikande efterfrågan har starkt försvagat industrikonjunkturen och industriinvesteringarna minskade med 8,5% Investeringarna inom handeln, som gick ned kraftigt 1980, förblev ungefär oförändrade 1981.

De offentliga myndigheternas investeringar beräknas sammanlaget ha minskat med ca 4%. Nedgången är hell hänföriig till de statliga myndighe­tema medan de kommunala investeringarna synes ha legat kvar på 1980 års nivå.

Prognosen för innevarande år anger en fortsalt nedgång i investeringsak­tiviteten. Sammanlagt beräknas investeringarna falla med 3,6% 1981-1982. Då samtidigt en ökning av BNP förutses innebär kalkylerna att investeringskvoten sänks till en ny bottennivå på något under 18%.

Vid en uppdelning på byggnader och maskiner totalt är del byggnadsin­vesteringarna som svarar för hela nedgången. Den kraftiga försvagningen av byggkonjunkturen väntas fortsätta och i konjunkturbarometern från mars 1982 uppgav praktiskt taget samtliga företag inom byggbranschen att efterfrågan var det främsta hindret för en ökning av produktionen. Della avspeglas i prognosen för bostadsbyggandet. För 1982 har antagils att den totala igångsättningen av lägenheter kommer atl falla ytterligare eller lill 39000 och bosladsinvesteringarna beräknas minska med 11 %.

Näringslivel exkl. bostäder förutses minska sina investeringar med en­dasl 1 % 1982 och nedgången är totalt sett helt hänföriig till byggnadsinves­teringarna. Utvecklingen väntas emellertid skilja sig åt för olika delar av

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

127

Tabell 7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1978—1982 efter kapitaltyp och näringsgren

 

 

Milj. kr.

Årlig procentuell förändring.

1975 års priser

 

1981, löpande

 

 

 

 

 

 

1978

1979

1980

1981

1982

 

priser

 

 

 

 

prognos

Byggnader och anläggningar

 

 

 

 

 

 

Permanenta bostäder

26563

15,0

1,7

- 3,5

-4,2

-10.9

Nybyggnad

19799

7,7

-0,9

- 3,5

- 9,9

-15,5

Näringsliv exkl. bostäder

23643

- 7,9

-0,8

5,9

- 9,1

- 3,4

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

1262

3,0

-6,8

- 4,4

-29,0

0,5

Industri

3985

-27,7

-7,1

20,5

-18,7

-15,0

Handel m. m.

2869

-11,1

2,4

- 3,7

- 9,5

- 4,5

(Dffenfiiga affärsverk

8054

- 4,4

-7,5

14,5

-  1,4

3,1

Övrigt näringsliv

7473

3,4

10,7

- 3,2

- 6,6

- 4,9

Offentliga myndigheter inkl. militära'

15442

3,5

0,6

0,6

- 2,6

- 6,3

Summa

65648

2,2

0,4

1,2

- 5,8

- 6,8

Summa exkl. vägar

62226

1,6

0,6

1,9

- 5,4

- 6,6

Maskiner m. m.

 

 

 

 

 

 

Näringsliv

37 209

-17,0

13,3

5,7

- 5,0

0,6

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske Industri Handel m. m. (pffenlliga affärsverk Övrigt näringsliv Näringsliv exkl. handelsflottan Offentliga myndigheter

Summa

Summa exkl. handelsflottan

Totalf

Permanenta bostäder

Näringsliv exkl. bostäder

Privat jordbruk, skogsbruk och fiske

Industri

Handel m. m.

Offentliga affärsverk

Övrigt näringsliv

Näringsliv exkl. bostäder

och handelsflottan Offentliga myndigheter inkl. militära'

Summa

Summa exkl. handelsflottan

EnUgt nationalräkenskapernas

beräkningsmetoder

Totalt

 

37 209

-17,0

13,3

5,7

- 5,0

0,6

2216

-18,3

2,2

-16,7

- 7.3

3.1

14084

-19,4

7,0

18,9

- 5,3

-10,3

5602

-15,1

16,3

-10,4

5,2

- 7,3

3 898

- 0,6

-2,5

14,8

- 2,2

24,7

11409

-19,4

27,6

3,5

- 9,6

9,0

37 132

-13,1

6,4

8,9

-  1,1

- 0,4

3212

4,3

-1,5

5,7

-10,4

0,9

40421

-15,3

11,8

5,7

- 5,5

0,6

40344

-11,6

5,6

8,6

- 2,0

- 0,3

26563

15,0

1,7

- 3,5

- 4,2

-10,9

61262

-13,2

7,6

5,7

- 6,5

- 0.9

3496

- 9,3

-1,4

-12,4

-16,3

2,2

18069

-21,7

3,4

19,2

- 8.5

-11,3

8471

-13,7

11,4

- 8,2

0,3

- 6.5

11952

- 3,2

-5,9

14,6

-  1,7

10,1

19274

-11,2

20,9

1,0

- 8,4

3,8

61 185

-10,8

3,5

7,6

- 4,2

-  1,5

18654

3,7

0,2

1,6

- 4,2

- 4,9

106479

- 5,2

4,9

3,0

- 5,7

- 3,6

106402

- 3,5

2,5

4,1

- 4,2

- 4,0

- 8,0

5,8

- 5,6

3,6

3,1

109310

' Inkl. offentliga väginvesteringar.

- 1 privat jordbruk innefattas avelsdjur och i övrigt näringsliv, travhästar m. m. Summan av byggnads- och

maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

 Inkl. s. k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinsfitulet och statistiska centralbyrån.

näringslivel. Sålunda har industrins investeringar, med beaktande av årets februarienkäl från statistiska centralbyrån, bedömts minska med 11%. Däremot har affärsverkens investeringar beräknats komma all öka med

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  128

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på närings­grenar 1973-1982

1975 års priser. Säsongrensade halvårsdala. Index 1972 = 100

100

Permanenta bostäder

 

 

 

 

 

taringsl

v, exkl

jostäde

 

 

120

■

100 80

-.,Y*~

 

r\

 

~N/

""v

 

l

 

r

f]

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Därav: Industri

120

 

 

 

 

Näringsliv

exkl handelsflottan

 

 

140

A

\.

120

 

/

f

\

 

(

v-.

r*

 

f"

 

 

\

    '

 

 

 

100

 

 

 

 

 

N;

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Därav: Industri

 

 

 

 

 

140 120

A/1

r

A

 

 

 

{

\~._

 

/]

 

V

> 1

V

''_,

/'

A

 

100

 

 

 

 

\

 

 

r

k.

 

 

 

 

 

\

\

r

(

> 

s

 

80

 

 

 

 

 

\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

v

 

 

 

 

 

100

100

 

 

 

160

-

Offe

ntliga rr

ynd

ghe

ter

 

 

 

140 120 100

-

/

1 j

f\

A

/

 

K

f

-.1

/

A

v

'

„_,

/-''

 

 

 

 

f

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I_ L

I    I    I    I    I

73    74   75    76   77    78    79    80    81    82

L_J__ I    I    I    I    I__ \         I    I    I

73    74    75    76    77    78    79    80    81    82

Anm. 1 vaije deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statisfiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

129

10%. Handelns investeringar förutses - delvis som en följd av stagne­rande privat konsumtion och lägre bostadsbyggande - minska med 6,5%. De offentliga myndigheternas investeringar beräknas minska med 5%. Både de kommunala och de statliga myndighelerna väntas dra ner sina investeringar,

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bosladsinvesteringarna minskade med drygt 4% 1981. Nybyggnadsin­vesteringarna sjönk med 10%, varvid investeringarna i flerbostadshus ökade med 7% och småhusinvesleringarna minskade med 16%. Ombygg-nadsinvesteringarna steg med drygt 12% 1981. Därvid steg ombyggnadsin­vesteringarna i flerbostadshus med mer än 30% medan ombyggnadsverk­samhelen i småhus föll med ca 10%.

Påbörjandet av nya lägenheter föll från 50000 lägenheter 1980 lill om­kring 44 000 lägenheter 1981. Därmed sjönk igångsättningen förändra året i följd med mer än |0% och i likhet med 1980 var det småhusen som svarade för nedgången. Under 1981 färdigställdes totalt 51600 lägenheter, dvs. i stort sett lika många som under 1980. Jämfört med tidigare kalkyler för 1981 är della en ökning med 2000 lägenheter och det synes bero på att byggtiderna för småhusbyggandet förkortats mer än väntat under året.

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1978-1982 inom privat och offentlig sektor

 

 

 

Milj. kr.

Procentuell volymförändring från föregående år.

 

1981,

1975 års

priser

 

 

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

1978

1979

1980

1981

1982

Privata

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

61439

-10,3

7,4

-0,5

- 5,7

-4,9

exkl. bostäder

41061

-18,1

10,7

0,6

- 6,0

-1,5

därav: exkl.

 

 

 

 

 

 

handelsflottan

40984

-14,9

4,7

3,1

- 2,4

-2,4

Offentliga

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

45 00

2,8

1.4

8.1

- 5.6

-1,9

exkl. bostäder

38 855

1,5

0,5

9,6

- 6,1

-2,1

därav: statliga

17 066

4.9

1.3

13,5

-11.9

2.0

kommunala

21789

-  1,3

-0,1

6,2

- 0,7

-5,6

Summa

 

 

 

 

 

 

inkl. bostäder

106479

- 5.2

4.9

3.0

- 5.7

-3.6

exkl. bostäder

79916

- 9.7

5.8

4.8

- 6.0

-1.8

Enligl nationalräken-

 

 

 

 

 

 

skapernas beräknings-

 

 

 

 

 

 

metoder'

 

 

 

 

 

 

Privata exkl. bostäder

43 892

-22,5

12.7

1,0

- 5,8

-1,5

Summa inkl. bostäder

109310

- 8,0

5,8

3,1

- 5,6

-3,6

' Inkl. s.k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

9   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         130

Småhusbyggandet, som flera år under senare delen av 1970-talet legat tämligen stabilt på en nivå omkring 40000 påbörjade lägenheter per år, minskade sålunda 1981. Igångsättningen beräknas ha uppgått lill 26400 lägenheter under fjolåret. Koslnadshöjande faktorer och minskande real disponibel inkomst har samverkat till atl dämpa efterfrågan av småhus. Boendekostnaderna har stigit till följd av atl byggkostnaderna ökal snabbt — i synnerhet under 1980 och första halvåret 1981 - och av del höga räntelägel under 1981. Därtill komrner effekten av de ändrade reglerna för utbetalning av räntebidrag, som medför ökade boendekostnader under de första 10-15 åren i elt nytt statsbelånal småhus. De framtida kostnaderna påverkas också av den föreslagna inkomslskatlereformen, som innehåller förslag om bl.a. begränsning av viirdet av underskoltsavdrag. Dessutom har troligen risklagandel vid köp av småhus upplevts ha ökal i och med den svaga prisutvecklingen för äldre småhus under 1980 och 1981 och den därav följande osäkerheten om framlida prisutveckling. Det är oklart i vilken utsträckning även andra än de nämnda ekonomiska faktorerna, såsom l.ex. tillgången på attraktiv tomtmark och demografiska faktorer, bidragit till den vikande efterfrågan.

Igångsättningen av lägenheter i flerbostadshus 1981 beräknas ha blivil oförändrad jämfört med 1980, dvs. ca 17600 lägenheter. Bostadsstyrelsen genomförde vid årsskiftet 1981/1982 en enkät lill kommunerna angående läget pä bostadsmarknaden. Kommunerna får bl.a. ange väntetid för att erhålla bostad i kommunerna och får därvid välja bland svarsalternativen: "prakliskl taget genast", "efter 3-4 månaders väntelid", "efter lång väntelid". Andelen kommuner som anger lång väntetid uppgår till 72% bland storstadskommunerna, men endast lill 17% bland övriga kommuner. Det råder således alltjämt bostadsbrist i storstadsregionerna - däribland dock ej i kommunerna Göteborg och Malmö. Situationen har emellertid förbättrats jämfört med etl år tidigare, då en större andel av landels kommuner angav alt bostad kunde erhållas först efter lång väntetid. Dess­utom har en förskjutning av svaren från alternalivet "3—4 månaders vänte­tid" lill "praktiskt tagel genast" ägt rum bland kommunerna utanför storstadsregionerna. Antalet lediga lägenheter steg med drygt 4000 mellan mars och september 1981 och uppgick därmed till närmare 19000. Sedan september 1981 har lägenhetsreserven ökal med ytterligare ell par lusen lägenheter. Uppgången under 1981 berör huvudsakligen mindre orter och sammanfaller i mänga fall med arbetsmarknadsproblem på orten ifråga. En del av de outhyrda lägenheterna lorde därför inte komma att efterfrågas inom överskådlig framlid och utgör sålunda heller inte någon brukbar lägenhetsreserv. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter i flerbostadshus har som framgår av tabell 7:3 beräknats öka under både 1981 och 1982. Byggkostnaderna för nyproduktionen utgör dock elt problem - bygg-nadsprisindex steg nämligen med 17,5% i genomsnitt för 1977-1980 -eftersom boendekostnaden i många nyproducerade flerbostadshus är så hög att det är svårt all hyra ut lägenheterna.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 131

Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1978—1982

 

 

1978

1979

1980

1981 prel.

1982 prognos

Påbörjade'

 

 

 

 

 

Flerbostadshus

16650

17 850

17600

17600

17 000

Småhus

40650

38200

32 600

26400

22000

Totalt

57300

56050

50200

44000

39000

Inflyttningsfärdiga

 

 

 

 

 

Flerbostadshus

13 600

15600

15900

17 600

19000

Småhus

40150

39900

35 550

34000

25 000

Totalt

53750

55500

51450

50600

44000

' Ett bostadshus anses bli påböriat den månad dä grundbottenbesiktningen äger rum

och/eller de egentliga byggnadsarbetena påbörias.

- Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant

skick att de kan tas i bruk anses huset vara infiyttningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1978-1980 avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Mot bakgrund av att hushållens reala disponibla inkomster antas falla och att arbetsmarknadslägel väntas förbli fortsatt svagt under 1982 bedöms påbörjandet av nya lägenheter 1982 fortsätta att minska. Med ledning av uppgifter som bostadsstyrelsen samlat in från kommunerna om det beräk­nade antalet ansökningar om statligt bostadslån beräknas påbörjandet bli ca 39000 lägenheter totalt, varav 17000 i flerbostadshus och 22000 i småhus. Antalet färdigställda lägenheter beräknas bli 44000. För flerbo­stadshusen väntas en ökning av färdigställandet. Ökningen beror på alt byggnadstiderna förlängdes kraftigt 1979 och 1980, varför en del av färdig­ställandel successivt flyttats framåt. Byggtiderna har sedan återgått till en mera normal längd.

Den kraftiga ökningen av ombyggnadsinvesteringarna för flerbostadshus 1981 fcirklaras främst av en betydande igångsättning av projekt med energi-sparstöd. Starkast blev expansionen under andra halvåret lill följd av atl bidraget lill energibesparande åtgärder avskaffades fr.o.m. 1981-06-30, vilket ledde lill en mycket stor anhopning av ansökningar om energispar-slöd före denna tidpunkt och därpå följande beslul om energisparstöd under hösten. I expansiv riktning verkade också del bidrag om 20 % av den godkända kostnaden - vid max 15000 kr per lägenhet - som utgår vid ombyggnadsarbete av flerbostadshus, vilket påbörjats under tidsperioden 1981-08-01-1982-02-28 och avslutas senast 1982-06-30. Även under första halvåret 1982 beräknas dessa faktorer få en påtaglig positiv inverkan på ombyggnadsvolymen för flerbostadshus, medan effekterna bortfaller un­der andra halvåret, varför ökningslakten för helåret 1982 väntas reduceras avsevärl jämfört med 1981.

Med ovan angivna förutsättningar om igångsättning m. m. beräknas bo­sladsinvesteringarna minska med 11 % 1982. Nybyggandet förutses sjunka

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 132

Tabell 7:4 Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1980—1982

Med statligt stöd'

1 form av:  energisparstöd

övrigt­utan statligt stöd

Totalt

därav: flerbostadshus småhus

 

 

Milj. kr.

Ariig procentuell förändring.

1981,

1975 års

pnser

 

löpande

 

 

 

 

 

 

priser

1980

1981

1982 prognos

6146

-3,7

13,8

0

1670

-5.5

21,3

-11.8

4 476

-3,1

11,3

4,3

618

0,6

1,0

1,0

6 764

-3,2

12,5

0

4 404

2,7

30,6

4,4

2 360

-9,9

-10,5

- 8,1

' Med statligt stöd avses här statliga län och bidrag.

 Häri innefattas ombyggnadslän. förbäitringslån och boendemiljöstöd.

Källa: Konjunkturinstitutet.

med drygt 15%, varvid byggandet av flerbostadshus väntas öka med 5% samtidigt som småhusbyggandet väntas falla med 25%. Ombyggnadsin-vesleringarna förutses totalt sett bli oförändrade jämfört med fjolåret. Därvid fortsätter dock ombyggnadsinvesteringarna i flerbostadshus att stiga medan ombyggnaden av småhus minskar.

Industrin

Under 1970-1975 producerade industrin varor till ett sammanlagt föräd­lingsvärde av 462 miljarder kr. (1975 års priser). Under samma period investerade företagen 74 miljarder kr. (1975 års priser) i byggnader och maskiner. Investeringskvolen mätt på detta sätt låg således i genomsnitt för perioden på 16% (se diagram 7: 2). 1976-1981 producerades det för 467 miljarder kr. och investerades för 66 miljarder kr., dvs. den genomsnittliga investeringskvoten sjönk till 15%. Investeringskvoten nådde 1976 sitt högsta värde under 1970-talet - 17,5%. Den föll sedan varje år fram lill 1979 då den uppvisade sill lägsta värde på 12%. Trots uppgången i produk­tion och kapacitetsutnyttjande under 1979 valde förelagen nämligen i stor utsträckning all vänta med alt öka sina investeringar till in på 1980. Det höjda resursutnyttjandet under 1979 och början av 1980 ledde också till en ökning av företagens vinster och invesleringslillväxten 1980 blev hela 19% i volym. Härigenom steg investeringskvoten lill drygt 14%.

Det preliminära utfallet för industriinvesteringarna 1981 liksom bedöm­ningen av 1982 års investeringar grundar sig på statistiska centralbyråns investeringsenkät från februari 1982. Mellan 1980 och 1981 beräknas inve­steringsvolymen ha minskat med 8.5%. Detta får ses mol bakgrund av att den främst från hemmamarknaden vikande efterfrågan samtidigt medfört produktionsminskning. Säsongrensat från andra halvåret 1980 lill första halvåret 1981 minskade såväl byggnads- som maskininvesteringarna starkt. Under andra halvåret 1981 dämpades minskningslakten på maskin-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

133

Diagram 7:2 Industrins investeringskvot 1970—1982

Investeringar/förädlingsvärde, 1975 års priser

 

 

 

 

 

 

 

17

 

 

 

 

 

 

r\

 

 

 

 

 

 

/"

 

\

 

16 15 14

 

/

/

 

 

\

 

 

y

y

 

 

 

\

 

 

 

 

 

 

 

 

4    -

 

 

 

 

 

 

 

1

i                 /i

k

13 12

 

 

 

 

 

 

 

 

\

 

 

\

\

\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

V

7

 

\

\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

r>r—

 

 

 

11

 

---

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J__ L

J__ \__ I__ \__ \__ L

1970   1971    1972    1973   1974   1975   1976   1977    1978    1979   1980   1981    1982 Källor: Konjunkturinsfitulet och statistiska centralbyrån.

sidan, men tilltog på byggnadssidan. Därmed skulle byggnadsinvestering­arna mellan helåren 1980 och 1981 ha gått ned med 19% i volym och maskininvesleringarna med 5%. Delta innebär atl industrins invesle-ringskvol ånyo sjunkit. De statliga industriinvesteringarna, som steg myc­ket kraftigt 1980, beräknas ha fallit avsevärt mer än de privata.

Företagens planer för 1982 saml planer och utfall för några tidigare år redovisas i tabell 7; 5. Variationen i avvikelserna tyder på att investerings­planerna revideras på etl säll som är starkt påverkal av de kortsiktiga förändringarna i kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler. För 1982 för­utses en uppgång i industriproduktionen och del medför ett högre kapaci-

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1972-1982

Åriig procentuell förändring, 1975 års priser

1972     1973     1974    1975     1976    1977     1978     1979    1980    1981     1982

Planerat i februari samma är' -4
Faktiskt inträffad förändring 4
Differens                      8

10

 

-4

-14

-15

<;

14

-8

-15

0

-17

—22

3

19

-9

(-11)

4

- 3

- 7

_2

5

-1

(4)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och enkätärets utfall. För planförändringen 1981-1982 har använts det preliminära utfallet för 1981. Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 134

letsutnyltjande än under 1981. Som en följd av devalveringen i september 1981 kommer troligtvis vinstmarginalerna atl ökajämfört med 1981. I detta sammanhang kan erinras om de ytterligare investeringsbefrämjande insat­ser som statsmakterna vidtog under hösten 1981.

Åtgärderna innebär atl invesleringsavdraget och fondfrisläppel på bygg­nadssidan förlängts med ett år. Vidare har invesleringsavdraget för inven­tarier lagts om så all avdraget samordnats med uppbördssyslemet för mervärdeskatten istället för som hittills med inkomstskatten. Avdraget uppgår lill 10% av anskaffningsvärdet exkl. mervärdeskatt. Omläggningen betyder att effekten likviditetsmäsisigt i genomsnitt kommer ett år snabbare för förelagen. Sammanlaget har det med beaktande av konjunktursitua­tionen i övrigt bedömts som rimligt atl räkna med en uppjustering av företagens planer på 4 procentenheter. Trols uppjusteringen skulle indu­strins investeringar ändå minska ytteriigare 1982. Nedgången skattas till 11 % och förklaras främst av fortsatt kraftigt fallande statliga industriinve­steringar. För induslrin som helhet bedöms maskininvesleringarna minska med 10% och byggnadsinvesteringarna med 15 %.

I diagram 7: 3 redovisas invesleringsulvecklingen för några investerings­tunga branscher. Branschuppgiftei-na för prognosårel har schablonmässigt korrigerats på samma säll som industrin som helhet, vilket medför alt de branschvisa prognoserna är väsentligt ovissare än prognosen för den totala industrin. Den starkaste investeringsökningen under 1979 och 1980 skedde inom järn- och stålverken. Inom verkstadsindustrin accelererade tillväxten 1980 och även inom massa- och pappersindustrin samt inom övriga bran­scher steg investeringarna. Under 1981 fortsatte investeringarna alt öka inom massa- och pappersindustrin. Investeringarna inom järn- och stål­verk saml övriga branscher beräknas däremot ha minskat. Även inom verksladsinduslrin synes en viss minskning ha skett. Mellan 1981 och 1982 anger kalkylerna krympande investeringar inom alla fyra i diagrammet redovisade branscher. I likhel med utvecklingen närmast föregående år förutses järn- och stålverkens investeringsminskning bli myckel kraftig medan verkstadsindustrins väntas bli endasl svag.

Handel m.m.

Den totala investeringsvolymen inom gruppen handel m. m.' blev i stort sett oförändrad mellan 1980 och 1981. Därvid minskade dock byggnadsin­vesteringarna med 10% medan in\'esteringarna i maskiner, inventarier och transportmedel steg med 5 %.

Beräkningarna för 1981 och 1982 baseras på dels den av statistiska centralbyrån i februari 1982 genomförda enkätundersökningen inom han-

' Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teater, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

135

Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1975-1982

1975 års priser. Index 1975 = 100

130

120

110

100

90

80

70

60

50

110 100 90 80 70 60

 

 

 

 

 

 

Totalt

110

"

i 00

 

 

90

 

> 

k

 

 

80 70

 

 

\

 

 

A

N.

Å

/

 

s

 

 

 

 

 

 

 

 

rv

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J

ärn-

och stålverk

 

 

 

110

 

100

- —1

r\

90 80

 

\

 

\

V                A

70 60 50 40

 

 

\               L

 

 

A

 

\'

\

 

 

\

 

/

\

\

 

 

 

\

1

/

 

 

 

 

 

 

\ >

/

 

 

\

30 20

 

 

 

\/

 

 

 

 

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

Verkstadsindustri'

100

■ -n

r\

90 80 70 60

 

\

 

 

\         /=r-

 

 

A jC

 

 

 

 

Kf

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I   w

assc

A

- oc

 

Il pappersindustri

 

 

\

 

 

 

 

L                                     -

 

 

 

\          /

 

 

 

 

 

N-i

r

 

 

 

 

 

rv

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

'    0

- v.

vriga branscher

 

 

\

..A.

 

 

 

\-

 

1

K

 

 

 

 

 

 

s

 

75     76     77     78     79     80

31     82

75     76     77     78     79    80     81     82

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala indu­strin. Investeringarna i bilar ingår. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

dels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kostnader och byggnadslider för påbörjade byggnadsprojekt inom gruppen privat handel. Vid utarbetandet av prognoser för byggnadsinvesteringarna har också utnyttjats de av SCB i november 1981 och februari 1982 utförda byggnadsinventeringarna samt arbetsmarknadsstyrelsens rapportering av beviljade igångsättningstillstånd.

Påböijandel av nya projekt inom gruppen privat handel, som under 1980 minskade kraftigt, steg med 10% 1981. Det var emellertid främst under fjärde kvartalet 1981 som igångsättningen ökade, vilket medför att endast en liten del av byggkostnaderna för dessa projekt kom att beröra 1981.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

136

Med hänsyn till den svaga utvecklingen av privat konsumtion under de två senaste åren och den väntade minskningen under 1982 samt till minskat behov av nyetablering i nya bostadsområden lill följd av nedgången i bostadsbyggandet bedöms igångsättningen av byggnadsprojekt inom pri­vat handel minska något under 1982. Även byggnadsinvesteringarna inom privat handel, mätt som nedlagda kostnader i fasta priser, beräknas minska under 1982 - en minskning med 5 % förutses. Inkluderas även den statliga delen av gruppen handel m.m. blir minskningen likaså 5% 1981-1982.

Enkäten visar alt företagen planerar en relativt betydande minskning av maskininvesteringarna under 1982. Tidigare års enkätsvar visar emellerlid genomgående en benägenhet alt starkt underskatta utfallet. Underskatt­ningens slorlek har visat en tendens atl samvariera med utvecklingen av privat konsumtion. Investeringsplanerna har med hänsyn till den beräkna­de nedgången i privat konsumtion korrigerats upp med etl något lägre tal än tidigare och maskininvesleringarna bedöms minska med 7% 1981-1982. De totala investeringarna inoin gruppen handel m. m. förutses sålun­da minska med drygt 6%.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna minskade enligl preliminära beräkning­ar med knappt 12% i volym mellan 1980 och 1981. Som framgår av tabell 7:6 minskade investeringsverksamheten inom såväl myndigheter, statliga företag' som affärsverken. Byggnadsinvesteringarna minskade med drygt 9% och maskininvesteringarna med närmare 15%.

Tabell 7:6 StaUiga investeringar 1979-1982

 

 

 

Milj. kr.

Årlig procentuell

förändring.

 

 

1981,

1975 års

priser

 

 

 

löpande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

priser

1979

1980

1981

1982 prognos

Statliga affärsverk

 

 

 

 

 

exkl. industri

7814

-3,5

19,6

- 2,3

21,1

Statliga myndigheter

 

 

 

 

 

inkl. militära

4431

-0.2

-7,8

-16,1

- 2,6

Statliga företag

 

 

 

 

 

(industri m. m.)

4821

11,6

30,6

-21,0

-25,1

Statliga investeringar

 

 

 

 

 

totalt

17 066

1,3

13,5

-11,9

2,0

därav: byggnader

9191

-0,4

7,6

- 9.2

3,0

maskiner

7875

3,4

20.5

-14.7

1,0

Anm. Exkl. SJ:s tågfärja ökar de statliga affärsverkens investeringar med 16,7%

1982.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

' De statliga företagens investeringar redovisas i tabell 7: 1 under industri, handel och övrigt näringsliv.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        137

Till underiag för beräkningarna över den statliga investeringsverksamhe­ten ligger enkäter från affärsverk, myndigheter och företag insamlade av statistiska centralbyrån februari 1982.

Inom de statliga affärsverken minskade investeringarna med drygt 2% under 1981. Byggnadsinvesteringarna och maskininvesteringarna sjönk med ca 2% vardera. Della innebär en nedrevidering jämfört med PNB-kalkylen och beror bl. a. på senareläggning av vissa byggnadsinvesteringar och att leveransen av en lågfärja till statens järnvägar försenats.

Myndigheternas investeringar sjönk med drygt 16% under 1981. De dominerande byggnadsinvesteringarna minskade med 15.5% huvudsakli­gen lill följd av minskat vägbyggande, men också beroende på neddrag­ningar av det byggande som byggnadsstyrelsen administrerar. Inköpen av maskiner och inventarier minskade med närmare 18%.

De statliga förelagens investeringar minskade efter invesleringsexpan-sionen 1980 med 21 % under 1981. Della beror främst på avtagande ma­skininvesteringar inom den statliga industrin och gruppen övrigt närings­liv.

Utifrån de planer som föreligger för 1982 väntas de statliga investering­arna öka med 2% 1981-1982. Härvid väntas en fortsalt nedgång av både myndigheters och statliga förelags investeringar. Affärsverkens investe­ringar beräknas däremot att öka. Totalt väntas byggnadsinvesteringarna stiga med 3 %. Här kan noteras en ökning för vattenfallsverket medan de statliga förelagen minskar sina investeringar. Maskininvesteringarna be­räknas öka svagt eller med I %. Här märks främst en ökning för affärsver­ken medan den statliga industrin minskar sina maskininköp. De totala maskininköpen påverkas av ett engångstillskotl i form av en färja som beräknas bli levererad under 1982. De totala statliga investeringarna exkl. färjan beräknas ligga på en i volym oförändrad nivå under 1982.

Kommunala investeringar'

De kommunala investeringarna minskade med 1/2% i volym 1980-1981. Därvid minskade maskininvesleringarna med 3%, medan byggnadsinves­teringarna förblev i stort sett oförändrade (se tabell 7: 7).

Till grund för kalkylerna över invesleringsulvecklingen 1981 och 1982 ligger en av statistiska centralbyrån i februari insamlad enkät bland primär­kommuner och landsting, samt en enkät avseende vissa av de kommun-ägda förelagen. Landstingens investeringsuppgifter i februari-enkäten för del innevarande året brukar i allmänhel stämma väl överens med del ulfall som senare redovisas. Primärkommunernas investeringar 1981 har där­emot på basis av tidigare erfarenhet nedjusterats, främst på maskinsidan.

Primärkommunernas och landslingens sammanlagda byggnadsinveste-

' 1 detta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna exkl. bostäder och indu­stri.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

138

Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1980-1982

 

 

 

Milj. kr. 1981, löpande priser

Åriig 1975

procentuell förändring, års priser

 

1980

1981

1982 prognos

Primärkommuner därav: affärsverk

myndigheter Landsting Övriga'

Summa

därav: byggnader maskiner

13479 4058 9421 4 261 4028

21768

18 326

3442

5,4 5,7 5,3 8,3 6,9

6,2

5,6 9.3

-1,1 -0,4 -1,4 4,4 -4,6

-0,7

-0,2 -3,2

-11.6

-11,7

-11,6

6,5

2,2

-    5,5

-  7,0
1,4

' Häri innefattas kommunägda företag, församlingar m. m. Kommunal industri och

bostäder ingår däremot ej.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ringar beräknas ha ökal med I 1/2% i volym 1980-1981. Landslingens byggnadsinvesteringar steg med 9 1/2%, medan primärkommunernas byg­gande minskade med 1/2%. På maskinsidan synes primärkommunernas och landslingens investeringar ha sjunkit med 6 1/2%. Delta innebär atl deras investeringar totalt sett förblev i stort sett oförändrade. De kommu­nala förelagens totala investeringar synes ha minskat med 5 1/2% i volym 1980-1981.

Eftersom de årsvisa budgetramarna för kommunernas investeringar i allmänhet är lämligen snävt fastlagda och därvid angivna i nominella belopp kan prisutvecklingen normalt förmodas ha en rätt stark inverkan på investeringsvolymen i kommunerna. I tabell 7:8 redovisas primärkommu­nernas och landstingens investeringsplaner för 1982 omräknade lill procen­tuell volymförändring tillsammans med planer och faktiska förändringar för några tidigare år. De av kommunerna angivna investeringsplanerna omräknas alltså till investeringsbelopp i fasta priser. För 1982 har använts den inom konjunkturinslilulel kalkylerade prisutvecklingen 1981-1982 av

Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i kommunernas och landstingskommunernas totala investering­ar 1973-1982

Årlig procentuell förändring, 1975 års priser.

1973     1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980    1981     1982

8

-4

0

1

14

4

12

11

4

-4

0

-7

-2

-2

9

-4

- 2

5

0

(-7)

2

-3

-2

-3

-5

-8

-14

-6

-4

(-3)

Planerat i februari året innan Faktiskt inträffad förändring Differens

Anm. De av kommunema angivna investeringsplanerna har omräknats till fasta priser på basis av prisutveck­lingen för investeringsvaror. Vid faslprisberäkningarna av kommunemas planer för 1982 har använts konjunk­turinsfitutels prognos för prisutvecklingen 1981-1982. Planerna redovisas i denna tabell som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och föregående års utfall i fasta priser. För planförändringen 1981-1982 har använts det preliminära utfallet för 1981. Uppgifterna inom parentes är prognoserade. Källor: Konjunkturinsfitulet och staUsciska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       139

byggnadspriser resp. priser pä maskiner och inventarier. De så omräknade investeringsplanerna bör sedan korrigeras med hänsyn lill mönstret för tidigare avvikelser mellan planer och utfall.

Investeringsplanerna har kraftigt överskattat utvecklingen under 1978-1980. Delta lorde sammanhänga med de betydande finansiella överskotten inom den kommunala sektorn under 1978 och 1979. Mol bakgrund av sin goda ekonomi har primärkommunerna och landstingen ställt upp omfat­tande investeringsprogram, som sedan endast i begränsad utsträckning kunnat genomföras. Invesleringsanslagen har sålunda utnyttjats i avsevärt lägre grad än som förutsetts. Detta lorde i hög grad vara en följd av del försämrade planeringslägel inom primärkommunerna som följde den kraf­tiga expansiionen av barnstugebyggandel 1977 samt av den betydande bristen på byggnadsarbetare som förelåg under 1979 och 1980. Även för 1981 synes investeringsutfallel ha blivit lägre än vad som planerades i februari samma år. Sannolikt är detta en följd av den successiva försvag­ning av primärkommunernas ekonomi som ägt rum under 1980 och 1981. Även den av regeringen klart uttalade målsättningen att den kommunala sektorns volymexpansion bör dämpas lorde haft en viss återhållande in­verkan på invesleringsulvecklingen under 1981.

Primärkommunernas och landstingens sammanlagda investeringsplaner för 1982 anger en markerad neddragning av investeringsvolymen. Denna är i sin helhet hänförlig till primärkommunerna, medan landstingen planerar en fortsatt expansion. Del minskade bostadsbyggandet torde också minska behovet av investeringar inom primärkommunerna. Investeringsplanerna för såväl primärkommunerna som landslingen har nedjusterats ungefär i linje med de differenser mellan planer och ulfall som förekom före 1978.

Primärkommunernas och landstingens investeringar beräknas därvid to­talt sett sjunka med 7 1/2% i volym 1981-1982. Byggnadsinvesteringarna väntas minska med 8% och maskininköpen med 3%. Landslingens inves­teringar beräknas totalt sett öka med 6 1/2%, medan däremot primärkom­munernas investeringar väntas falla med II 1/2%. Inkluderas församling­arna och de kommunala företagen kan den kommunala sektorns investe­ringar totalt sett beräknas sjunka med 5 1/2% i volym.

7.3 Lagerinvesteringarna

Lagerinvesleringarnas förlopp under sista delen av 1981 blev betydligt mer dramatiskt än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten (PNB). Lageravvecklingen under fjärde kvartalet blev så kraftig att fallet i lagren i hela ekonomin 1981 kom atl uppgå till hela 4,2 miljarder kr. i löpande priser. Det motsvarar en minskning om 1,4 miljarder kr. i 1975 års priser vilket var ca I miljard kr. mer än vad som väntades i PNB. En mycket stor del av denna differens kan hänföras till en oförutsett stark lagerutlömning i handeln, men också lill lägre lagerstockar än väntat inom

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 140

Tabell 7: 9 Lagervolymförändringar totult och efter näringsgrenar 1978—1982

Milj. kr., 1975 års priser

 

 

1978

1979

1980

1981

1982 prognos

Jord- och skogsbruk

-  250

-   365

-135

70

200

Industri

-4881

-1417

3 163

319

840

El-, gas- och vattenverk

-    81

105

15

-    25

20

Partihandel

15

191

1079

-1205

325

Detaljhandel (inkl. irans-

 

 

 

 

 

portmedelshandel)

-   898

1 132

63

-  587

-450

Summa

-6 095

-  354

4185

-1428

935

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

industrin. Huvudorsakerna till del mer markerade lageiförloppet ligger främst i all efterfrågan både för privat konsumtion och export kom att öka snabbare än förutsett, samtidigt som industrins produktion drogs ned mer än beräknat.

Lageruppbyggnaden inom Industrin, exkl. varven, fortfor ännu under första halvåret 1981 och kom inte förrän under andra halvåret alt övergå lill en neddragning. Lagerminskningarna gällde emellertid enbart insalsvaror och varor i arbele, medan lagren av färdiga produkler ännu steg. Det var särskill inom verkstadsindustrin samt massa- och pappersindustrin som färdigvarulagren steg under andra halvåret, medan inom sågverken och stålindustrin betydande lagerminskningar kunde åstadkommas. För totala lagren inom industrin, exkl. varven, kom därmed en minskning om ca 100 milj. kr. att ske under 1981. Lagerstockarna sedda i relation till produk­tionsnivån - vilken drogs ned både 1980 och 1981 - kom härigenom att vid slutet av 1981 atl vara endast obetydligt högre än två år tidigare. Kontrasten gentemot lageruppbyggnadsfaserna 1974-1976 och 1969-1971 är slående.

I prognoserna för 1982 innefattas en försiktig uppdragning av lagren av insalsvaror och varor i arbele hell i takt med den förväntade ökningen av industriproduktionen. På färdigvarusidan däremot, väntas verkstadsindu­strin inleda en avveckling medan lagren inom basindustrierna fortsätter atl minska. Totalt sett skulle lagren inom induslrin, exkl. varven, minska i relativt hög takt under första halvåret medan en ökning skulle ske först under andra halvåret så atl neltotillväxlen 1982 skulle stanna vid någol hundratal milj. kr.

Varvens lager (med en klar dominans av lagren av varor i arbete) steg väsendigt under 1981 och för 1982 väntas en fortsatt lagerökning i form av fartyg under byggnad.

Inom partihandeln minskade lagren av bränsle och drivmedel betydligt. Även för andra varugrupper skedde kraftiga neddragningar så alt lagren vid slutet av året kom alt bli i stort sett lagom stora. Också inom detaljhan­deln kom en anpassingsprocess igång under 1981. Lagerneddragningarna

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  141

Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförändring 1969—1982'

Milj. kr., 1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata

1000

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

A

f

 

 

 

 

 

Insatsvaror

exkl

va

v

 

 

/

 

\

r

P\

•n

r /

\

 

 

 

 

 

 

V

 

 

 

 

/

 

■v*

 

V

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000 0

n

h '

äror i

arbete exkl varv

 

 

\

N,-

P       

/'

s/

 

 

r-A

f\

 

 

 

 

 

 

 

 

 

\      

 

 

V

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

1000

O

-1000

-2000

 

 

-

r-

r\

/

C\

Färdigvaror  exkl varv

■j

r

\

 

/

 

 

\

 

/

 

 

 

 

■■

M

/

 

 

\

/

 

 

N_.

 

 

 

 

 

 

 

 

V

/

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5000

-

 

 

 

 

 

A

Totalt exkl varv

 

 

 

4000

■    K                    

\

3000

l\

/

\

 

 

!>    ■               

 

\

 

2000

1

 

\

 

/

 

\

 

 

 

\

/

 

 

K

1000

/

 

\                 1

 

 

\             ■         /\

/

 

\\              1

 

 

i

1 '

   '

0

 

 

 

r\

 

/

 

 

\                     i

 

\

1

 

 

 

 

 

 

 

 

A                         t

 

\

1

 

 

 

 

\       /

 

 

 

\   z

 

\y

1000 2000 3000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

v

 

 

 

\

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

J___ \__ I__ I__ \__ L

J___ L

J___ L

1969    1970     1971     1972    1973    1974     1975    1976     1977    1978    1979    1980     1981     1982

' Exkl. varvens lagervolymförändringar.

Anm. Fr.o.m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i icke känd omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget          142

här väntas emellertid fortsätta 1982 medan en uppbyggnad av partihandels­lagren förutses.

Inom jord- och skogsbruket steg lagren något under senare delen av 1981. Då kunde en viss påfyllnad av de otillräckliga rundvirkeslagren ske. Avverkningarna steg nämligen samtidigt som skogsindustriernas råvaru­förbrukning sjönk något. Uppbyggnaden av dessa lager väntas fortgå un­der 1982.

I allt skulle därmed lagren komma all stiga ca 0,9 miljarder kr. 1982 vilket ger ett omslag i lagercykeln på ca 2,4 miljarder kr. från 1981. Detta innebär ett bidrag lill den inhemska efterfrägeutvecklingen 1981-1982 motsvarande 0,8 %.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  143

8   Lönsamhet, kostnader och priser

8.1 Näringslivets vinstutveckling

Lönsamhetskalkylerna har utökats till alt omfatta även andra delar av näringslivel än industrin. Fortfarande saknas dock etl antal vikliga bran­scher som exempelvis varuhandeln. Vilka sektorer som omfattas av beräk­ningarna visas i tabell 8:1.

Utanför beräkningarna ligger alltjämt bl.a. finansiella kostnader vilka påverkar nettoresultatet men inte driflsöverskotlet. Eftersom förelagen har betydande räntebärande nettoskulder har den successiva övergängen till nominellt höga och även realt beaktansvärda räntenivåer inneburil en tilltagande belastning, vilket alltså inte kommer till uttryck i driftsöver­skollet.

Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet sjönk något 1981.' Vinst-nedgången kan helt hänföras till industribranscherna, medan driftsöver-skoltsandelen inom de tjänsteproducerande sektorerna samt jord- och skogsbruket synes ha ökat något. En orsak till industrins svaga ulveckling är atl konkurrensen frän ullandel - både på export- och hemmamarkna­derna - hindrat förelagen atl helt vältra över sina kostnadsökningar på köparna. Till detta kommer atl del svaga eflerfrågelägel drabbat induslrin särskilt kraftigt, vilket i sin lur påverkat arbetsproduktiviteten negativt. Medan produktiviteten sjönk 0,5% i gruvor och tillverkningsindustri kun­de sektorn övriga privata tjänster (exkl. varuhandel, bosläder saml bank-och försäkring) uppvisa en produktivitetsökning på 3,1 %.

I diagram 8:1 visas driftöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa branscher. Skogsbruket beräknas trols en sänkt arbetsproduktivitet ha ökat driflsöverskotlet tämligen kraftigt. Det är de stora prishöjningarna på sågtimmer och massaved (22% 1980—1981, mätt hos skogsbruket) som möjliggjort detta. De därmed ökade koslnaderna för skogsråvara har i sin tur slagit hårt mot sågverken samt massa- och pappersindustrin som kraf­tigt sänkt sina vinster 1981 (diagram 8:2).

Den mycket låga aktiviteten inom byggsektorn har skapat problem för byggnadsindustrin. Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet synes ha sjunkit drasriskt 1981 och beräknas ligga på den lägsta nivån på mer än tio år. Starkt bidragande har därvid varit att arbetsproduktiviteten sjönk drygt tre procent lill följd av del låga kapacilelsutnytljandel. Den svaga efterfrå­gan har också försvårat för branschen atl - som i stor.utsträckning skett tidigare - kompensera sig för kostnadsökningar genom atl höja försälj­ningspriserna.

' Det senaste år för vilket nationalräkenskaperna publicerat statisfik över drifts­överskotten är 1980. Uppgifterna för 1981 grundar sig på kalkyler utförda vid konjunkturinstitutet.

' Detta innefattar dock ett av nationalräkenskaperna gjort schablonantagande om 2% åriig produktivitetstillväxt för vissa tjänstesektorer.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 144

Diagram 8:1 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i olika delar av näringslivet 1971-1982

Procent

20 -

15

10

 

SKOGSBRUK     SNR 1200

-

 

r\

 

\>A

r

\

VI

—

 

 

\

 

—

— i

.•"

>.

\

>.

v____ f'

>"■"■

,'

L

 

 

 

 

 

 

 

 

BY

r-GNADSINDL'STRI    SNR 5000

- w.\

/

 

\

-A

r\

\

'''

 

\

 

 

A—

 

 

\ \ t

 

i

/

 

 

\ \

1

 

V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

f-n

r>.

JÄfiNJV>ALMSGRUVOR

 

 

\

SNR 2100

20

 

 

-

_r—T--

0 20

 

 

 

 

 

 

-

 

 

\

h

s

40 60

 

 

 

\

i

 

-

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

00

-

 

 

1

1

-230

1

1

 

 

 

 

 

 

40

 

A,

 

RÅVAROR'

1

 

 

/

K

UR SNR 2000-3000

30

\

/

\

 

20 10

V'

v

1   \

 

---

.y

\

y-"

''

 

 

 

V

 

y\

 

0

 

 

\

 

/y\

 

 

 

 

 

/  \

 

-10

-

 

1

 

/

\ /

-20

 

 

 

i

 

v

 

 

 

\         /

 

 

-30

-

 

 

/

 

 

-40

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BEARBETADE VAROR

20

■ h

UR SNR 3000

\

15

 

 

_l

-Ä-*

 

\     /

10 5

 

 

\    r

\t

 

 

\

 

'

v

 

 

 

 

 

 

I  I  I  I  I  I  I  I  I  I  I  I

72      74        76        78       80        82

................... Ill

72     74        76        78        80        82

' Exkl. varuhandel, bostäder saml bank- och försäkring. - Gruvor och mineralbrott, sågverk, massaindustri samt ickejämmetallverk.  Inkl. livsmedel.

Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Dä diagram­met ej ritats med enhetlig skala får kurvan olika utseende i de olika diagrammen. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  145

Tabell 8:1 Driftöverskott i vissa delar av näringslivet samt i hela ekonomin 1976—1982

Milj. kr., löpande priser

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Jordbruk och fiske

4034

4046

4489

4 196

4 558

5151

6116

Skogsbruk

3 280

3 448

2 980

2 157

2 800

3 931

3 963

Järnmalmsgruvor

356

-   282

-  660

-  546

-  209

-   292

-   238

Övriga gruvor och

 

 

 

 

 

 

 

mineralbrotl

239

173

182

553

480

420

584

Sågverk

-    40

-   318

88

534

882

-   276

-   130

Massaindustri

316

-1289

-1 117

-   253

-   483

-   693

-   539

Pappersindustri

-   102

-  575

-  354

-    20

10

-   404

-    26

Petroleumraffma-

 

 

 

 

 

 

 

derier m. m.

607

1004

1 106

1982

1699

1205

1282

Jäm- och stålverk

-2845

-2 665

-2218

-1440

-1 952

-3715

-2875

Ickejämmetallverk

-    31

-  235

-  200

-   330

-  203

-  631

-  654

Verkstadsindustri

 

 

 

 

 

 

 

exkl. varv

4306

2968

2023

4999

5 431

5 906

9036

Övrig tillverknings-

 

 

 

 

 

 

 

industri exkl. varv

5487

5 626

5 808

7 362

9089

8 582

11 507

Byggnadsindustri

4 465

4608

4973

6090

6389

5413

5 510

Privata tjänster.

 

 

 

 

 

 

 

exkl. vamhandel.

 

 

 

 

 

 

 

bostäder samt bank

 

 

 

 

 

 

 

och försäkring

5 482

5 649

7934

10583

10953

12 733

16480.

Summa

25554

22158

25034

35867

39444

37436

50016

Övriga sektorer'

25368

19446

26 905

32413

42170

 

 

Hela ekonomin

50922

41604

51939

68280

81614

 

 

' Varv. el-, värme-, gas- och vattenverk, varuhandel, bostäder, bank och försäkring samt restpost. Anm. Driftsöverskottens andelar av förädlingsvärdet visas i diagrammen 8:1 och 8:2. Källor: Konjunkturinstilutet och statistiska centralbyrån.

En betydligt positivare vinstutveckling 1981 kan rapporteras från den heterogena branschen privata tjänster'. Huvudorsaken lorde vara all den allmänl svaga efterfrågan har drabbat denna sektor jämförelsevis lite. Medan sålunda industriproduktionen sjönk med mer än 3 procent kunde de tjänsteproducerande branscherna registrera en produktionsökning på 1,7%. Detta bidrog verksamt till att lönekostnaden per enhet steg endasl måttligt, eller med 5,7%. Dä lönernas andel av totalkostnaden dessutom är slörre inom tjänsteproduktionen än inom övriga delar av näringslivet blir lönekostnadsulvecklingen här av särskild vikl.

De stora förlusler som de tidigare så vinstrika svenska järnmalmsgru­vorna fått vidkännas under senare år är välbekanta. Nedgången började på allvar 1976 och en bottennivå för driftsöverskollet nåddes 1978. En viss återhämtning har skell sedan dess men ännu 1980 var driftsöverskollet negativt och uppgick till ca -200 milj. kr. En förnyad nedgång inträffade 1981 trots att järnmalmspriserna i svenska kronor ökade med hela 16%. Den exceptionellt kraftiga produktivitetsminskningen, -9,5% se tabell 8:4, var därvid avgörande. Del kan också nämnas all för LKAB, den helt

' Exkl. varuhandel, bostäder samt bank och försäkring. 10   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget  146

dominerande järnmalmsproducenten i Sverige, sä har de finansiella kost­naderna netto — vilka tillsammans med extraordinära kostnader och skat­ter skall dras ifrån driftsöverskoltel för atl erhålla nettoresultatet - ökal kraftigt från ca 200 milj. kr. 1980 lill mer än 400 milj. kr. 1981.

Industrins delbranscher har dels.ts in i sådana som producerar råvaror och sådana som tillverkar bearbetade varor. Branschaggregalel bearbeta­de varor behandlas i nästa avsnitt om tillverkningsindustrin. Vinsterna har sammantaget för råvarubranscherna svängt kraftigt under perioden 1970-1981. Under högkonjunkturen 1973-1974 skedde en stark vinstökning vilken till stor del berodde på den rävaruboom, med slarka inslag av spekulationseflerfrågan, som då rådde på världsmarknaden. Under pe­rioden 1975-1977 steg råvarupriserna allt långsammare p.g.a. den låga internationella efterfrågan. De svenska råvaruföretagens koslnader, sär­skill lönekostnaderna, fortsatte dock att öka i snabb takt och resultatet blev en snabb och kraftig vinstförsämring. Bollen nåddes 1977 då det samlade driftsöverskottet inom råvarubranscherna totalt uppgick till -2 miljarder kr. En orsak till atl råvaruproducenterna drabbats särskill hårt av lönsamhetskrisen är den slarka utlandskonkurrensen vilken - i ännu högre grad än vad som gäller övriga konkurrensutsatla delar av näringslivel — förhindrar att vinstnivån hålls uppe med hjälp av prishöjningar. Till delta kommer att nya och effektivare konkurrenter expanderat på marknaden (järnmalm) saml atl de svenska insalsvarukostnaderna utvecklats ogynn­samt (skogsindustrin). En vändning uppåt inleddes 1978 då de rörliga produktionskostnaderna per enhet sjönk något. Kraftiga prisökningar så­väl 1979 (16,1%) som 1980 (18,8%) möjliggjorde en fortsatt vinslåter-hämtning men driftöverskottets andel av förädlingsvärdet var 1980 nätt och jämt positiv. För 1981 beräknas vinsterna återigen ha fallit med den största nedgången för ickejärnmetaller, där svag internationell prisutveck­ling är orsaken, och för den skogsbaserade råvaruindustrin, där kraftiga prishöjningar på skogsråvara tillsammans med — för sågverken - oföränd­rade produktpriser ligger bakom.

Prognoserna för 1982 visar på vinstökningar för i stort sett alla delar av näringslivel för vilka beräkningar gjorts. De enda undantagen är skogsbruk och byggnadsindustri. Det är den historiskt sett mycket låga ökningen av timlönekostnaden (ca 6%) och de möjligheter till prishöjningar som deval­veringen givit som beräknas medföra denna vinstökning. Företagens pris­sättning efter devalveringen berörs också något i kapitlet om utrikeshan­deln. Vinslförsämringen för skogsbruket förklaras uteslutande med alt prisema på skogsråvara väntas öka mycket svagt. Detta gäller framförallt huvudprodukten sågtimmer för vilken prisnivån beräknas sjunka med ca 10%. Den kalkylerade fortsatta nedgången i byggnadsindustrins vinster är i och för sig måttlig men visar ändå att de negativa effekterna på byggföre-

 Gruvor och mineralbrott, sågverk, mE;Ssaindustri och ickejämmetallverk.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

147

 

Tabell 8:2 Produktpriser och rörliga produktionskostnader per enhet i

Procentuella förändringar

vissa delar av näringslivet 1976—1982

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Skogsbruk

 

 

 

 

 

 

 

Förbrukning

13,4

19,2

11,7

11,6

10,8

10,5

6,8

Lönekostnad

22,2

20,6

-4,9

2,7

2,7

10,4

1,6

Summa rörlig kostnad'

/9,7

20,2

-0,6

5.4

5.3

10,4

3.3

Produktpris

•    3,8

20,2-

-6.2

- 7,0

12,5

22,0

2,0

Marginal

-13,3

0,0

-5,6

-11,8

6,8

10,5

-1,3

Industriråvaror

 

 

 

 

 

 

 

Förbrukning

11.5

17,8

-1,5

10.9

18,6

12,7

7,3

Lönekostnad

18,7

11,5

-1,7

1,7

11,6

9,7

4,1

Summa rörlig kostnad'

13,5

16,2

-1.5

8.6

17.0

12,0

6,6

Produktpris

4,9

3,1

0,5

16,1

18,8

6,1

8,9

Marginal

- 7,6

-11,3

2,0

6,9

1,5

-5,3

2,2

Tillverkningsindustri

 

 

 

 

 

 

 

exkl. varv

 

 

 

 

 

 

 

Förbmkning

11,8

9,7

8,9

12,2

15,9

11,9

8,8

Lönekostnad

14,9

10,4

5,2

0,2

10,5

10,5

2,3

Summa rörlig kostnad'

12,7

9,9

7,5

8.3

13.8

11.6

7,1

Produktpris

9,1

8,6

7,8-

10,8

13,7

10,0

9,0

Marginal

- 3,2

-  1,2

0,3

2,3

-0,1

-1,4

1,8

Byggnadsindustri

 

 

 

 

 

 

 

Förbrukning

12,9

8,1

7,7

9,7

16,7

12,3

8,7

Lönekostnad

21,6

6,0

6,6

5,3

10,5

12,2

7,2

Summa rörlig kostnad'

16,4

7,2

7.3

7.9

14.2

12,3

8.1

Produktpris

17,2

6,9

7,2

8,7

13,0

10,2

8,0

Marginal

0,7

- 0,3

-0,1

0,7

-1,1

-1,9

-0,1

Privata tjänster

 

 

 

 

 

 

 

Förbrukning

13,3

10,2

12,7

9,9

9,3

12.4

9,0

Lönekostnad

14,2

10.6

7,4

3,5

10,3

5,7

2,8

Summa rörlig kostnad'

13,7

10.t

10.0

6,

9.5

9.5

5,8

Produktpris

n,i

9,4

11,4

8,2

9,0

10,0

8,0

Marginal

- 0,9

- 0,6

1,3

1,3

-0,5

0,5

2,1

' Med avdrag för subventioner.

 Gmvor- och mineralbrott, sågverk, massaindustri samt ickejämmetallverk.

' Exkl. vamhandel, bostäder samt bank och försäkring.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

tagen av det låga byggandet kan väntas fortsätta. Produktiviteten antas fortsätta att minska något (-0,3%) medan limlönekostnaden väntas öka mer än för genomsnittet (6,9%) vilket naturligtvis verkar uppdragande på branschens kostnader. En mer positiv utveckling kan däremot väntas för sektorn privata tjänster. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet har här antagits öka mycket målUigt, eller med 2,8%, vilket är den avgörande faktorn bakom den kalkylerade vinstuppgången. Det bör dock påpekas att den prognoserade försäljningsprisökningen, 8%, är något osäker. Drifts-förlusterna för järnmalmsgruvorna väntas minska någol 1982 men beräk­nas ändå uppgå till mer än tio procent av produktionsvärdet. Det låga kapacilelsutnytljandet vilket följer av den antagna 13-procenliga produk-tionsnedgängen är en viktig orsak till det oförmånliga utfallet av vinstkal-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         148

kylen. På prissidan beräknas en 15-procentig höjning kunna ske, men prisnivån för järnmalm torde även efter detta ligga för lågt för att ens vid högre kapacitetsutnyttjande ge de svenska gruvorna en tillfredsställande vinst. Den sammantagna prognosen för de branscher som producerar råvaror visar inte att någon avgörande förbättring kan väntas. Den beräk­nade prisökningen, 8,9%, medger visserligen en marginalförbällring men är hell otillräcklig för atl branschaggregatet skall kunna generera etl posi­tivt driftsöverskoll. På kostnadssidan kan nämnas att produktiviteten vän­tas öka långsammare än industrigenomsnittet, eller med 2,0%.

De prisprognoser som ligger till grund för driflsöverskottsberäkningarna redovisas i tabell 8:6.

8.2 Tillverkningsindustrins lönsamlliet, kostnader och priser

Tillverkningsindustrins vinster sjönk 1981 jämfört med året innan. Stör­re delen av vinstförsämringen skedde i elt antal "krisbranscher"; skogsin­dustri samt järn-, stål- och metallverk medan den viktiga verkstadsindu­strin synes ha bibehållit sin vinstnivå i stort sett oförändrad.

Driftsöverskottels andel av förädlingsvärdet i några industribranscher visas i diagram 8:2, medan utvecklingen för aggregatet bearbetade varor (inkl. livsmedelsindustri) kan ses i diagram 8:1.

I tabell 8:3 illustreras pris-, kostnads- och marknadsandelsulvecklingen' för den del av svensk tillverkningsindustri som producerar bearbetade varor. De svenska och de internationella priserna har för denna varugrupp utvecklats lämligen olika under de senaste tio åren (se också kapitlet om utrikeshandeln), medan det inom de branscher som tillverkar mera rävaru-belonade produkter ofta funnits ett mer eller mindre etablerat världsmark­nadspris som de svenska leverantörerna i praktiken haft begränsade möj­ligheter atl avvika från. Under 1975 och 1976 utnyttjade de svenska företa­gen den omständigheten att det i prissättningen av bearbetade varor är möjligt att - åtminstone på kort sikt - avvika från den internationella prisutvecklingen. Det gjordes i ett försök att kompensera för de kraftiga kostnadsökningar som industrin, framför allt på lönesidan, då drabbades av. Bl. a. på grund av de marknadsandelsförluster med åtföljande negativa produkliviletseffekler som blev resultatet av relativprishöjningen steg dock koslnaderna likafullt mer än försäljningspriserna och en kraftig sänk­ning av branschens vinster inleddes. Genom devalveringarna 1977 kunde de svenska producenterna sänka sina priser relativt de utländska konkur­renlerna såväl 1977 som 1978 och ett visst återtagande av marknadsandelar kom lill stånd. Delvis på grund av all devalveringarna drev upp priserna pä importerade insalsvaror, men under 1977 också på grund av den snabba

' Marknadsandelar och relativpriser avser den svenska och de utländska markna-dema sammanvägda, se även not till tabell 8:6.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

149

 

Diagram 8:2 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i olika industribranscher 1971-1982

Procent

 

50

A                      SÅGVERK    SNR 3411

40

A

30

-   /

\

20

10

0

:n

/

v

\-/

4

r''

-10

-

 

\

7

 

v

-20

 

 

 

v

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

O

-20

-40

-60

-80

-100

-120

 

r —

p--"

l~f~7'

v

JÄRN- OCH STÅLVERK SNR 3710

v

 

\

 

A.

 

 

 

\

Å

 

 

 

 

 

/

 

/

 

 

V

/

1

J

 

 

 

 

 

V

 

 

 

 

 

 

20 10

Z

f\

S

CKE JA SNR 372

> 

RNMETA 1

ELVERK y

y

0 -10

 

 

 

v

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

-20 -30

 

 

 

 

\

A

 

-

 

 

 

V\

A

 

-40 -50

 

 

 

 

 

 

-

 

 

 

 

 

 

-60

 

 

 

 

 

 

\

1,

 

1   1   M   II

W-

72        74        76        78        80        82

 

 

 

 

 

■55

_ ÖVRIG TILLVERKNINGSINDUSTRI EXKL VARV

 

OCH PETROLEUMRAFF.

20 15

 

'N

            /

 

/ / /

 

 

/'

r

"*..

 

\

 

 

10

5

 

 

 

 

 

 

 

*

\

 

 

v

I     I     I     I     I     I     I      I     I     I     I      I 72        74        76        78        80        82

Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Dä diagram­met ej ritats med enhedig skala får kurvan olika utseende i de olika deldiagrammen. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

150

ökningen av lönekostnaderna per producerad enhet, fortsatte industrins vinster att sjunka. Bottenläget nåddes 1978 då driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet var lägre än för någol annal år under 1960- och 1970-talen. En avsevärd återhämtning av vinstmarginalerna kunde emellertid ske

1979.  En huvudorsak var att arbetskraftskostnaden per enhet sjönk vilket i sin tur lill slor del berodde på den ovanligt starka produktivitetsökningen. Trots den förmånliga kostnadsutvecklingen höjde de svenska producen­terna sina försäljningspriser mer än de utländska konkurrenlerna vilket på kort sikt torde ha resulterat i ökade vinstmarginaler. 1980 höjdes relativpri­set gentemot utlandet återigen men detta räckte inte till mer än att öka vinstmarginalen med ett par tiondels procentenheter. En starkt bidragande orsak till delta var den myckel låga produktivitetsökningen (0,5%) 1979-

1980.  Under 1981 synes de svenska försäljningspriserna ha fortsalt alt öka i någol lite snabbare takt än de internationella priserna. Det är relativpriset på hemmamarknaden som beräknas ha stigit medan Sveriges relativa ex­portpris däremot bedöms ha sjunkit något. Produktionskostnaderna steg emellertid snabbare än försäljningspriserna - till stor del på grund av den minskande arbetsproduktiviteten (-0,9%) - och branschens vinstmar­ginal beräknas därmed ha sjunkit 0,8 procentenheter.

Tabell 8:3 Priser, kostnader och marknadsandelar för bearbetade varor' 1976-

Procenluella förändringar

1982

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Kostnader per enhet

 

 

 

 

 

 

 

Förbmkning

11,4

8,8

10,6

10,9

12,6

11,1

9.7

Lönekostnader

15,5

10,7

6.1

0,1

10,5

9,9

2,0

Summa rörlig kostnad

12,7

9,4

8,8

7,1

11,3

10,8

7,4

Marginal

-3,1

-0,5

-0,1

1,9

0,3

-0,8

1,9

Svenskt produktpris

9,2

8,8

8,7

9,1

11,6

9,9

9,4

Marknadspris

6,0

12,6

13,5

7,0

8,9

9,8

13,8

Svenskt relativpris

3,0

-3,4

-4,2

2,0

2,5

0,1

-3,9

Marknadsandel

-3,6

-0,6

2,0

-1,2

-2,4

0,2

2,4

' Innefattar av beräkningstekniska skäl även livsmedelsindustri. Detta medför vissa skillnader jämfört med motsvarande tabell i den preliminära nationalbudgeten.

y4nm.På gmnd av olikheter ide indexar<;om ingår i resp. "Svenskt produktpris" och "Marknadspris" börden beräknade relativprisutvecklingen tolkas med viss försiktighet. Detta kan även sägas gälla marknads­andelsförändringarna i tabellen. Marknad och marknadsandel avser hemma- och exportmarknaderna sam­manvägda. Marknadsandelsutvecklingen pä hemmamarknaden är mätt som variationer kring trenden, vilken uppgår till 1,3 procentenheter per år. Orsaken är att definitionen av marknadsandelar skiljer sig mellan hemma- och exportmarknaderna. Sveriges exportmarknadsandelar definieras som svensk exports andel av mottagarländernas import, medan hemmamarknadsandelen istället har inhemsk förbrukning som nämnare. Importens andel av den inhemska tillförseln ökar dock - pä grund av ökad internationell arbetsfördelning -mer eller mindre trendmässigt i de flesta länder. Detta antyder att om Sveriges exportmarknadsandelar (mätta enligl ovan) är oförändrade ett år så ökai samtidigt den svenska exportens andel av avnämarländernas inhemska förbrukning. Ett riktigt marknadsandelsmått skulle alltså mäta svenska leveransers andel av den inhemska tillförseln i alla länder. Detta har dock inte varit möjligt. Det har därför istället varit nödvändigt att jämställa andelsutvecklingen på hemmamarknaden med motsvarande utveckling på exportmarknaden. Trend­rensningen av hemmamarknadsandelen syftar alltså till att korrigera för att den ökande internationella specialiseringen påverkar de bägge marknadsandelsmåtlen på olika sätt. Röriig kostnad är beräknad med avdrag för subventioner.

Källor: Nationalräkenskaperna, svensk handelsstatistik, beräkningar gjorda för kapitlet om utrikeshandeln samt konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       151

För 1982 har - som en konsekvens av devalveringen hösten 1981 -antagits en tämligen kraftig sänkning av de svenska relativpriserna på såväl hemma- som exportmarknaderna. Då lönekostnaderna per enhet förutses öka långsamt beräknas ändå elt avsevärt utrymme återstå för höjningar av vinstmarginalerna. Driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet skulle där­med kunna bli ungefär lika hög som för 1970-lalels första år. Det bör påpekas att det i branschaggregatet ingår två "krisbranscher" nämligen järn- och stålverk samt pappersindustri. En indikation på vinstutveckling­en för de mer expansiva delarna av aggregatet ges av kurvorna över verkstadsindustri exkl. varv och "övrig tillverkningsindustri" i diagram 8:2. Dessa visar att driflsöverskoltsandelen - särskill inom verkstadsindu­strin — väntas bli väl så hög som under början av 1970-lalel.

Tillverkningsindustrins delbranscher

Vinstandelen inom sågverken har svängt kraftigt under den senaste tioårsperioden. Detta mönster är emellertid vanligt för industribranscher vars produktion är av råvarukaraktär. Anledningen är bl. a. all produktpri­serna — som till slor del bestäms på världsmarknaden - fluktuerar snabbt och mycket på grund av stora kast i efterfrågan, medan producenternas kostnader pä grund av olika trögheter är mer stabila. För sågverkens del har vinstfluktuationerna förvärrats av att priset på sågtimmer ofta inte satts med hänsyn lill den rådande prisutvecklingen på trävaror ulan med en viss eftersläpning, vilket nedanstående tablå visar:

 

Procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

1974

1975     1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Produkt­pris Sågtimmer

43,8 43,7

-1,3    11,2 15,9    14,6

11,2 15,3

1,5

-2,7

11,2 3,3

16,0 15,1

0,5

12,7

1,0 -5,0

Anm. Sågtimmerpriset avser enhetsvärde för trävaruindustrins förbrukning enligt industristatistiken.

Särskilt vinslnedgängen 1975 och 1976 liksom vinstförbältringen 1979 kan lill stor del sägas bero på eftersläpningen i prissättningen på sågtim­mer. Även vinstnedgången 1981 har till en del samma förklaring men denna gång ökade även kostnaden för övriga insatsvaror saml lönekostnaden per enhet - trols en förvånansvärt stark produktivitetsutveckling, 2,0% -snabbare än produktpriset. För 1982 väntas priset på trävaror, trols deval­veringen, endast öka marginellt (1%); då produktionskostnaderna per enhet antas sjunka svagt beräknas vinstmarginalen ändå kunna höjas nå­got. Branschen väntas dock fortfarande generera ell negativt driftsöver­skoll 1982.

Bilden av massa- och pappersindustrin liknar den för sågverken men trenden i vinstutvecklingen har varit klart mer negaliv. Medan driflsöver-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

152

Tabell 8:4 Produktpriser och rörliga prc>duktionskostnader per enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1976-1982

Procentuella förändringar

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Sågverk

 

 

 

 

 

 

 

Förbmkning

17,8

17,4

- 5,6

7,8

15,7

12,0

-2,4

Lönekostnad

13,0

6,9

3,1

1,4

6,7

6,6

4,1

Summa rörlig kostnad'

/6,6

14,9

- 3.7

6.3

13.6

10.8

-1,1

Produktpris

11,2

11,2

1,5

11,2

16,0

0,5

1,0

Marginal

-4,6

- 3,2

5,4

4,6

2,1

-9,3

2,1

Massa- och pappersindustri

 

 

 

 

 

 

 

Förbrukning

4,6

11,4

- 3,2

11,5

21,4

17,3

12,7

Lönekostnad

16,1

12,5

- 3,2

-2,3

12,3

7,0

2,9

Summa rörlig kostnad'

7,1

11,7

- 3.2

8,2

19.4

15,2

10,8

Produktpris

-2.9

- 0,6

0,3

15,0

18,4

13,0

13,0

Marginal

-9,3

-11,0

3,6

6,3

-0,8

-1,9

2,0

Järn- och stålverk

 

 

 

 

 

 

 

Förbmkning

9,4

- 2,4

13,0

16,3

16,4

12,7

9,4

Lönekostnad

22,1

16,4

-10,6

-9,3

13,0

14,1

-1,3

Summa rörlig kostnad'

13.5

4,1

3.8

7.8

15.4   ,

13,1

6,4

Produktpris

2,9

A.l

10,1

15,9

13,3

3,5

13,5

Marginal

-9,3

0,6

6,1

7,5

-1,8

-8,5

6,7

Ickejämmetallverk

 

 

 

 

 

 

 

Förbmkning

8,4

14,2

9,4

29,1

16,8

6,5

10,0

Lönekostnad

14,4

- 0,1

- 3,2

3,7

14,9

12.4

3,7

Summa rörlig kostnad'

9,7

10.9

6,8

24,4

16.5

7.4

9,0

Produktpris

9,1

6,3

8,1

22,4

19,0

2,1

9,5

Marginal

-0,5

- 4,1

1,2

-1,6

2,1

-4,9

0,5

Verkstadsindustri

 

 

 

 

 

 

 

exkl. varv

 

 

 

 

 

 

 

Förbmkning

10,9

8,5

13,8

10,6

9,5

8,5

9,7

Lönekostnad

19,7

12,1

8,2

-2,4

1,1

8,2

1,5

Summa rörlig kostnad'

14.3

10.0

11,3

5,3

8.6

8,4

6,7

Produktpris

11,0

8,3

9,9

7,9

8,6

8,6

8,7

Marginal

-2,9

-  1,5

-  1,3

2,5

0,0

0,2

1,9

Övrig tillverknings-

 

 

 

 

 

 

 

industri exkl. varv

 

 

 

 

 

 

 

och petroleiimraffina-

 

 

 

 

 

 

 

derier

 

 

 

 

 

 

 

Förbmkning

12,9

10,8

9,0

10,3

14,0

12,6

9,5

Lönekostnad

11,7

9,6

8,4

4,2

12,9

11,4

2,8

Summa rörlig kostnad'

12.5

10,4

8,6

8.4

12.5

12,4

7.8

Produktpris

10,2

10,3

8,6

9,2

13,4

11,8

9,3

Marginal

-2,0

- 0,1

0,0

0,7

0,8

-0,5

1,4

' Med avdrag för subventioner.

' SNR 3421 och 3422 dvs. exkl. pappersvamindustri.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

skottets andel av förädlingsvärdet för sågverken nådde en jämförelsevis hygglig nivå under högkonjunkturen 1979-1980 så var massa- och pap­persindustrins driftsöverskoll negativt, i storleken -500 milj. kr. Dessut­om belastas branschen med kapitalkostnader som är högre än för industri­genomsnittet vilket medför atl nettoresultatet visar en relativt andra indu­strigrenar ännu sämre ulveckling. Driflsöverskottets andel av förädlings-

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        153

värdet har sjunkit lämligen mycket 1981 trots atl branschen genomfört omfattande prishöjningar på sitt sortiment (13,0% i genomsnitt 1980-1981). Vinstnedgången synes nästan uteslutande kunna hänföras lill de kraftigt ökade kostnaderna för skogsråvara (20,5%). För 1982 väntas en fortsall snabb höjning av massavedspriserna (15,8%) men lack vare den beräknade mycket låga ökningen av arbetskraftskostnaderna visar progno­sen på en viss marginalförbällring. Branschens verksamhet beräknas dock fortsätta atl leda lill stora föriuster.

Järn- och stålverken är en "gammal" krisbransch i Sverige; enligl na­tionalräkenskapernas statistik har driftsöverskolten varit negativa sedan 1971. Prisutvecklingen på delar av produktsortimentet liknar här den för råvaror. Della innebär liksom för råvaruindustrin alt man har tämligen begränsade möjligheter alt vältra över sina kostnadsökningar på köparna. Della har drabbat järn-och stålverken särskill hårt under den svenskas, k. kostnadskrisen. Därtill kommer för stålindustrins del att slålkonsumtionen utvecklats utomordentligt svagt efter 1973. Sålunda sjönk den synliga konsumtionen av stål med i genomsnitt 2 % per år 1973-1979 i Västeuropa och den internationella "stålkrisen" har snarast förvärrats under senare tid. Trols försök lill avlal om all hälla tillbaka stålutbudet har priserna varit pressade, någol som får anses nästan ofrånkomligt i en bransch där mar­ginalkostnaden - särskilt vid lågt kapacitetsutnyttjande - troligen ligger en bra bil under genomsnittskostnaden. Svårighelerna på volymsidan har också varit stora för de svenska producenterna, med avsevärda produk­tionsminskningar de senaste två åren. 1981 sjönk vinsterna kraftigt och driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet beräknas ha nått en lägre nivå än någonsin tidigare i nationalräkenskapsstalistiken. De bakomliggande faktorerna var i första hand den svaga prisutvecklingen på järn och stål (3,5%) samt sänkningen av arbetsproduktiviteten (-4,5%). Järn- och stål­verken är också stora förbrukare av energi och den kraftiga prishöjningen (49,1%) pä tung eldningsolja blev därtor kännbar. Prognosen för 1982 innebär en kraftig vinstförbältring men fortfarande på en föriuslbringande nivå. Den väntade återhämtningen följer dels av atl priserna - delvis på grund av devalveringen — antas öka 13,5% och dels av alt produktiviteten tack vare en prognoserad 5-procenlig produktionsökning beräknas öka starkt.

Den bransch i dessa kalkyler som haft den bästa vinstsiluationen under senare år är verkstadsindustri exkl. varv. Detta beror delvis på alt man med sina mer specialiserade produkter lättare kunnat höja försäljningspriserna än l.ex. råvarubranscherna, men också på alt man relativt väl kunnat komma tillrätta med kostnadsökningarna. 1981 synes också en liten ökning av bruttomarginalen ha kommit lill slånd tack vare den jämförelsevis låga ökningen av koslnaderna för insatsvaror. En rejäl vinstuppgång väntas dock 1982, myckel som en följd av den prognoserade låga ökningen av arbetskraftskostnaden per producerad enhet. Timlönekostnaden beräknas

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

154

Tabell 8:5 Lönekostnader och produktiviitet i vissa industribranscher 1976—1982

Procentuella förändringar

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Järnmalmsgruvor

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

15,8 -4,4

11,2 -11,1

10,7 -1,9

4,7 2,7

12,7 9,3

8,9 -9,5

6,3

-3,3

Sågverk

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

22,4 8,5

11,7

4,5

13.4 10,0

4,5 3,1

13,2 6,2

8,9 2 2

6,3 2,1

Massa- och pappersindustri

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

19,0

2,4

10,4 -  1,8

12,4 16,0

6,5 9,0

12,9 0,5

9,0

1,8

6.3

3,3

Järn- och stålverk

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

14,9 -5,9

7,4 - 7,7

4,2 16,4

8,0 .   19,1

10,8 •    -2,0

8,9

-4,5

6,3

7,7

Verkstadsindustri e.xkl. varv

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

18.5 -1,0

9.4

- 2,3

10,5 2,1

8,2 10,9

11,2

3,2

8,9 0,7

6,3

4,7

Övrig tillverkningsindustri'

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

18,8 6,3

10,4 0,6

12,9 4,1

7,9

3,7

11,2 -1,6

8,9

-2,3

6,3 3,4

Råvaror'

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

19,7 0,8

11,3 - 0,2

10,3 12,3

6,7 4,9

12,7 1,1

9,2 -0,4

6,3 2,0

Bearbetade varor

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

18,4

2.5

9,8 - 0,9

11.1 4,6

8,0

7,9

11,1 0,5

8,9 -0,9

6,3

4,2

Tillverkningsindustri exkl. varv

 

 

 

 

 

 

 

Lönekostnad per timme Produktivitet

18,4 3,1

9,8 - 0,6

11,1

5,4

7,8

7,7

11.3 0,7

8,9 -1,4

6,3 3.9

' Exkl. varv, petroleumraffinaderier och ickejämmetallverk.

 Gmvor och mineralbrotl, sågverk, massaindustri samt ickejämmetallverk.

' Pappersindustri, järn- och stålverk, verkstadsindustri exkl. varv och "övrig tillverkningsindustri".

Anm. Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke vamanknutna indirekta skatter,

per arbetad timme. Produktivitet avser bmttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

härvid stiga 6,3 % - den lägsta höjningen på över 15 år - medan produkti­viteten förutses öka med, historiskt sett, relativt måttliga 4,7%. Del kan nämnas att den produktionsökning (4,4%) som ligger i produktivitetsprog­nosen beräknas bli möjlig uteslutande genom en ökning av exportefterfrå­gan (med 8,0%).

Den heterogena sektorn övrig tiUverkningsinduslri exkl. varv innefattar så disparata branscher som livsmedels-, textil- och kemisk industri. Trots att aggregatet har vissa inslag av "krisbranscher" så var vinstnedgången

Se produklionskapiUet för en exakt definition.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

155

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader och arbetsproduktivitet i tillverkningsin­dustrin exkl. varv 1964-1982

Årlig procentuell förändring

25

20

15

10

Bruttoproduktionsvolym per arbetslimme

I     I    1

lill________ \_ \_ \_ I    I    I     I    I     I

64        66         68         70        72         74        76         78         80         82

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

under andra delen av 1970-talel inle så markerad som för den totala tillverkningsindustrin exkl. varv (se diagram 8:2). En orsak är atl den betydande delbranschen livsmedelsindustri till stor del är skyddad från utlandskonkurrens och atl man därför haft goda möjligheter all bibehålla sina vinstmarginaler genom prishöjningar. En annan är att den kemiska induslrin (exkl. petroleumraffmaderier) hör lill de branscher som interna­tionellt sett klarat de senaste lågkonjunkturerna bäst. För 1981 sjönk dock vinstnivån inom övrig tillverkningsindustri exkl. varv tillbaka. Det var dels den - jämfört med verkstadsindustrin - kraftiga ökningen av insalsvaru-kostnaden och dels den oförmånliga produktivitetsutvecklingen (-2,3%) som låg bakom. Produktivitetssänkningen var i sin lur en följd av att produktionsökning minskade kraftigt, eller med 5,6%, vilket är största nedgången på mer än 10 år. Prognosen för 1982 pekar pä en måttlig produktionsökning (2,6%) vilket tillsammans med den beräknade svaga höjningen av timlönekoslnaden ger en ökning av branschens unit labour cost med endast 2,8%. Detta, tillsammans med de försäljningsprishöjning­ar som bl.a. på grund av 1981 års devalvering väntas komma till stånd, leder enligl kalkylerna till att driflsöverskottets andel av förädlingsvärdet ökar 1982. Vinstnivån synes därmed även för övrig tillverkningsindustri exkl. varv komma att nå upp till vad som registrerades under 1970-lalels första är.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

156

Tabell 8:6 Priser på olika insatsproduktc r 1976-1982

Procentuella förändringar

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Sågtimmer

14,6

15,3

- 2,7

3,3

15,1

12,7

-5,0

Massaved

4,8

7,8

- 6,3

3,1

14,3

20,5

15,8

Jordbmk produktpris

11,3

8,7

7,1

4,3

9,3

13,0

12,0

Jordbruk import

23,1

39,2

- 4,4

-0,1

5,9

-2,7

14,0

Järnmalm produktpris

1,2

-11,3

- 7,8

7,9

24,6

16,0

15,0

Övrig mineral produktpris

9,6

8,1

4,3

9,6

13,3

3,5

9,5

Övrig mineral (exkl. rå-

 

 

 

 

 

 

 

olja) import

-9,1

-  1,5

11,5

4,0

31,7

5,8

11,9

Råolja

13,3

8,8

0,6

35,1

61,4

30,3

3,9

Sågat trä hemma

15,8

7,0

-  1,8

15,0

21,1

0,9

1,0

Massa hemma

-2,3

- 5,2

-13,6

27,0

21,9

14,2

15,0

Papper hemma

0,4

3,9

2,6

9,5

17,9

10,1

12,0

KI:s övrigsektor hemma

10,5

12,0

7,2

7,9

12,5

12,6

9,2

KI:s övrigsektor import

3,1

10,0

10,4

9,6

10,0

8,0

12,5

Eldningsolja tung

8,0

18,3

1,9

44,7

36,4

49,1

6,6

Bensin etc.

14,0

2,1

14,1

20,2

35,1

19,5

5,0

Jäm och stål hemma

1,9

- 0,6

5,7

12,9

13,5

2,6

10,0

Jäm och stål import

-4,1

9,7

8,6

14,8

8,5

-0,6

12,0

Ickejämmetall hemma

14,9

7,3

7,8

30,4

23,0

4,9

12,0

Ickejämmetall import

3,6

7,2

5,7

23,2

26,3

0,7

12,0

Verkstad exkl. varv hemma

9,4

7,1

9,2

8,6

11,4

7,3

8,3

Verkstad exkl. varv import

6,2

11,5

13,6

5,3

7,0

7,7

11,4

El och värme produktpris

11,8

9,7

17,6

12,7

19,0

2,0

4,5

Byggnad produktpris

17,2

6,9

7,2

8,7

13,0

10,2

8,0

Vamhandel produktpris

8,9

9,1

11,7

10,7

13,2

.    10.0

■     9,5

Övriga hyror produktpris

11,2

9,4

13,1

9,0

9,5

10,8

13,0

Finansiella tjänster

 

 

 

 

 

 

 

produktpris

9,6

6,5

30,0

13,2

4,6

10,0

9,0

Övriga privata tjänster

 

 

 

 

 

 

 

produktpris

12,7

9,4

11,4

8,2

9,0

10.0

8,0

Anm. Produktpris avser implicit pris på bruttoproduktionsvärde enligt nationalräkenskaperna. Hemmapris avser producentprisindex för svenska Tillverkares leveranser till hemmamarknaden. Importpris avser han­delsstatistikens hybridprisindex typ Paasche.

Sammanvägda prisindexar för förbmkningen i olika branscher finns i tabell 8: 2 och 8:4. Källor: Konjunkturinstitutet, skogsstyrelsen och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   157

9   Den offentliga verksamheten

9.1       Allmänt

Den offentliga sektorns verksamhet har på olika säll betydelse för ut­vecklingen inom samhällsekonomin i övrigt. Dels påverkar de offentliga utgifterna för konsumtion och investeringar direkt den totala efterfrågan i ekonomin, dels påverkar skaller och transfereringar inkomsterna för hus­håll och förelag. Därmed har den offentliga verksamheten en indirekt inverkan på efterfrägeutvecklingen ocksä inom den privata delen av eko­nomin. Härtill kommer den offentliga sektorns inflytande på ekonomin via kreditmarknaden, l.ex. genom budgetunderskottets finansiering och AP-fondens belydelse för utbudet på kapitalmarknaden.

Den offentliga verksamheten diskuteras i det följande med utgångspunkt från inkomst- och ulgiflsöversikter för delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn saml för den offentliga sektorn som helhet.

Avslutningsvis presenteras i avsnill 9.6 vissa beräkningar av finanspoli­tikens effekter på samhällsekonomin under perioden 1975-1983.

Anm. De definitioner och avgränsningar som här tillämpas överensstämmer med nationalräkenskaperna. Socialförsäkringssektorn omfattar endast allmän sjukför­säkring, allmän tilläggspensionering samt erkända arbetslöshetskassor. TiU staten räknas numera kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), arbetsskadeförsäkring, folk­pensionering, delpensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, lönegarantifond och sjöfolkspensionering, vilka samtliga tidigare inrymts i socialförsäkringssektorn.

9.2 Staten

Beräkningarna över statens inkomster och utgifter baserar sig för 1980 och 1981 på nationalräkenskaperna. För 1982 har inkomster och utgifter prognoserats av riksrevisionsverkel. Här presenteras också en prognos för 1983. Denna kalkyl, som dock måsle bedömas som något mer osäker, baserar sig för inkomstsidan på riksrevisionsverkets inkomstberäkningar. På utgiftssidan ligger i huvudsak budgetförslaget 1982/83 saml långtidsbud­getens beräkningar för 1983/84 som grund. Hänsyn har också tagils lill de sysselsältningsfrämjande åtgärder som idag föreslås regeringen.

Förändringar i gränsdragningen mellan staten och socialförsäkringssek­torn har redovisats i tidigare narionalbudgeler. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande utgörs nu liksom tidigare prakliskl taget enbart av AP-fonden. Vid jämförelser med inkomster och utgifter bakåt i liden har staten korrigerats för denna förändring.

Som framgår av nedanstående tablå har statsbudgetens underskott ökat kraftigt under senare år. Budgetunderskottet försämrades drastiskt under slutet av 1970-talet och uppgick 1981 lill 66 miljarder kr. 1982 och 1983 väntas budgetunderskottet öka till nära 77 resp. 81 miljarder kr. En del av försämringen är alt hänföra lill inflationens inverkan men räknat som andel av BNP har budgetunderskottet ökat frän 3 å 4% i böljan av 1970-talel till beräknade 12% 1983.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        158

Budgetsaldo 1972-1983

1972     1973    1974    1975     1976    1977     1978    1979    1980    1981     1982     1983

45

-53

-66

-77

-81

10

-10

-11,5

-12,5

-12,0

-33

Budgetsaldo

-6

-6

-10

-11

-1

-18

Andel av BNP

-3

-2,5

- 4

- 4

-2

- 5

Statsinkomsterna ökar i allmänhet långsammare än utgifterna i lågkon­junkturer. Under 1981, med en relativt matt konjunktur, ökade budgetun­derskottet någol snabbare än tidigare år; 13 miljarder kr., vilket ledde till ett budgetsaldo på drygt 66 miljarder kr. Visserligen ökade inkomsterna med 11,5% men utgifterna fortsatte atl öka snabbare än inkomsterna eller med drygt 15% och från en högre nivå.

 

Procentuell

utveckling av statens inkomster och

utgifter samt BNP

 

 

1980

1981

 

1982

1983

Inkomster

Utgifter

BNP

11,7 13,2 13,9

11,5 15,2 9,0

 

8,0 9,5 9,5

7,5 8,0 8,0

För 1982 beräknas budgetsaldot försämras med ytteriigare II miljarder kr. till nära 77 miljarder kr. Ulgiftstakten dämpas visseriigen kraftigt till 9,5% men inkomstökningen stannai- vid enbart 8%. Denna inkomstökning är dock högre än vad man tidigare räknat med. Orsaken lill detta är dels en något snabbare ökning av den totala lönesumman och dels att vissa in­komstförstärkningar av engångskaraktär genomförs.

Del gäller framför allt omläggningen av utbetalningen av mervärdeskatt för importvaror, vilket väntas inbringa ca 3 miljarder kr. 1982. Dessutom kommer elt antal mindre fonder att dragas in lill statskassan vilket kommer att förstärka denna med ytteriigare ca I miljard kr. Trols detta ökar underskottet som andel av BNP till 12,5%.

Budgetunderskottet väntas 1983 öka med blygsamma 4 miljarder till knappt 81 miljarder kr., vilket främst beror på den begränsade ökningstak­ten pä utgiftssidan. Budgetsaldots andel av BNP beräknas för 1983 bli 12%. För första gången sedan 1976 skulle saldots andel av BNP sjunka. Skulle budgetsaldot öka med ytteriigare 2,5 miljarder kr. skulle dess andel av BNP dock bli oförändrad.

De direkta skatterna beräknas 1981 ha ökat med enbart 3 %. Della beror på att utbetalningarna av kommunalskattemedel som är en avdragspost bland de direkta skatteinkomsterna (se tabell 9:1) beräknas öka starkt. För 1982 genomförs vissa justeringar av skatteskalorna till en kostnad av 1,3 miljarder kr. Indexregleringen medför ell inkomstbortfall motsvarande 4,2 miljarder kr. jämfört med om 1981 års skatteskalor hade gällt. Höjningen av det kommunala grundavdraget kostar ytteriigare 2,7 miljarder kr. me­dan borttagandet av särskilda skaltereduktionen inbringar 4,2 miljarder kr.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

159

Tabell 9:1 Statens inkomster och utgifter 1980-1983

Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

 

 

Milj. kr.

 

 

 

Förändring, %

 

 

 

1980

1981

1982

1983

1979-1980

1980-1981

1981-1982

1982-1983

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

 

1        Inkomster

146479

163391

176520

189530

11,7

11,5

8,0

7,5'

1.1     Direkta skatter

37033

38242

43 170

42510

4,5

3,3

13,0

- 1,5

1.2     Indirekta skatter

69501

79797

82370

91630

15,5

14,8

3.0

11,0

1.3     Socialförsäkringsavgifter

25 203

29281

28490

31000

23,3

16,2

- 2,5

9,0

1.4    Övriga inkomster

14742

16071

22490

24390

- 2,3

9,0

40,0

8,5

2        Utgifter

184338

212390

232580

250890

13,2

15,2

9,5

8,0

2.1     Transfereringar

133415

158538

176410

193020

14,2

18,8

11.5

9,5

2.1.1 Till hushåll

51828

57943

60950

63810

16,6

11,8

5,0

4,5

2.1.2 Till socialförsäkringssektorn

2824

1280

4860

2000

-26,1

-54,7

379.5

-59,0

2.1.3 TiU kommuner

38680

43895

45140

48800

12,9

13,5

3,0

8,0

2.1.4 Till företag

18884

23 883

27700

30960

- 5,3

26,5

16,0

12,0

därav: livsmedels- och ränte-

 

 

 

 

 

 

 

 

subvenfioner

8270

10418

11500

13770

15,2

26,0

10,5

19,5

industripolitiska

 

 

 

 

 

 

 

 

åtgärder

5 230

5080

8430

—

-16,0

- 2,9

66,0

—

2.1.5 Till internationell verksamhet

4141

4242

4810

5190

2,0

2,4

13,5

8,0

2.1.6 Ränteutgifter

17058

27295

32950

42260

65,4

60,0

20,5

28,5

2.2     Konsumtion

45129

48813

50670

52420

12,4

8,2

4,0

3,5

2.3    Realinvestering

4717

4385

4670

4820

2,0

- 7,0

6,5

3,0

2.4     Lagerinvestering

926

522

700

500

 

 

 

 

2.5     Köp och försäljning av

 

 

 

 

 

 

 

 

fastigheter

151

132

130

130

 

 

 

 

3        Finansiellt sparande

-37859

-48999

-56060

-61360

19,2

29,4

14,5

9,5

11972 15100         15000

1650        2 130 1660

1053        5306 5640 4240

-52909   -66 277 -76800     -80600

24590

2375

25 875 2508

25 240 2470

4                                        Utlåning och andra finansiella
transaktioner                     13997
därav:   industripolitiska

åtgärder

5           Korrigeringspost

6           Totalsaido

1975 års priser

Konsumtion                               25969

Realinvestering                          2996

12,1 -14,5     26,0 - 0,5

-62,6     29,0 -22,5

2,5 4,0

1,3 - 0,4 - 2,5 7,9 -16,3 -  1,5

Anm. Nivån på inkomster och utgifter skiljer sig något från budgetdepartementets beräkningar av redovis­ningstekniska skäl. Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Totalt minskas skatteinkomsterna med 4 miljarder kr. genom dessa åtgär­der. Det måste dock framhållas atl detta endast är beräknade värden. De skatteinkomster som kunde ha influtit med oförändrade skatteskalor skulle mycket väl ha kunnat bli lägre.

1983 genomförs den första etappen av regeringens skattereform som går ut på att till 1985 sänka marginalskallen för majoriteten av inkomstlagarna till högsl 50%. Del innebär atl de direkta skatterna kommer att sänkas med 3,8 miljarder kr. 1983. Dessulom indexregleras skatteskalorna med 5,5% vilket minskar statsinkomsterna med ytteriigare 3,2 miljarder kr. Kommu-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 160

nalskatierna som är en avdragsposl bland de direkta skatteinkomsterna ökar kraftigt trots regeringens indragning av kommunalskatter på 3,5 mil­jarder kr. Dessa faktorer gör tillsammans atl den direkta skallen minskar 1983 med 1,5%.

Inkomsterna av indirekta skatter ökade kraftigt 1981, eller med 15%. Under 1982 beräknas ökningen stanna vid 3%. Inbetalningarna av mervär­deskatten, vilken svarar för ungefär hälften av de indirekta skatterna, väntas minska med I % och 1983 öka med 7,5%. Inkomsterna av mervär­deskatt sammanhänger med den privata konsumtionens utveckling och den aktuella skattesatsen. Den 16 november 1981 sänktes mervärdeskatten från 19 till 17,7%. Tillsammans med en beräknad svag ökning av privata konsumtionen 1982, värdemässigt ca 8%, beräknas dessa inkomster ut­vecklas mycket svagt. Företag som under 1982 gör investeringsavdrag kan direkt netta dessa i samband med inbetalningar av mervärdeskatt. Detta bortfall av mervärdeskatt har beräknats lill ca 1,5 miljarder kr. Totalt sett kommer därmed inkomsterna av mervärdeskatt att minska under 1982 med ca 1%. För 1983, kommer intäkterna från mervärdeskatten att öka med 7,5%.

Övriga indirekta skatter består av punktskatter och s.k. arbetsgivarav­gifter eller löneberoende indirekta skatter. Av punktskatterna höjdes skat­terna på bensin och eldningsolja med 7 öre/1 resp. 75 kr./m' den 1 april 1982. Skatterna på vin och sprit höjs den I maj 1982 samt 1 januari 1983. I beräkningama ingår enbart beslutade eller aviserade punktskatlehöjning-ar. För 1983 har därför inga ytterligare skattehöjningar lagts in utan ök­ningen av punktskatterna följer enbart volymökningen av den privata konsumtionen.

Arbetsgivaravgifterna ökade kraftigt 1981 p. g. a. beslutade höjningar av skattesatsen för barnomsorgsavgil"len. Några höjningar av arbetsgivarav­giften har inte aviserats för 1982 och 1983 med etl undantag. Den beslutade marginalskallereformen kommer atl finansieras genom en s. k. löneavgift på 2% för 1983. Genom denna höjning finansieras den ovan angivna sänkningen av de direkta skatterna 1983. Indirekta skatter beräknas där­med öka 11 % 1983.

Genom införandet av löneavgifte:n som ska finansiera genomförandet av marginalskallereformen reduceras den lönesumma utifrån vilken de direk­ta skatterna beräknas. Detta ger i sig ett skallebortfall som måsle kompen­seras genom en högre löneavgift. Storleken på denna har bestämls med hänsyn tagen till detta förhållande.

Statens inkomster av socialförsiikringsavgifter ökade kraftigt 1980 och 1981. Detta beror huvudsakligen på atl uppbörden av de statliga myndighe­ternas arbetsgivaravgifter lagls om fr. o. m. I juli 1980. Därigenom bok­fördes för både 1980 och 1981 avgifter från tre halvår. Fr.o.m. 1982 upphör denna effekt, vilket innebär all dessa inkomster beräknas minska med 2,5% i jämförelse med 1981. 1983 kommer dessa inkomster att öka

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        161

med 9% vilket i stort sett molsvarar lönesummans utveckling samt innefat­tar en ökning av avgiftssatsen för ATP med 0,2%.

Den ovan nämnda omläggningen av socialförsäkringsavgifierna påver­kar statens övriga inkomster i motsatt riktning. Inkomsterna blir lägre under 1980 och 1981 för att 1982 öka kraftigt. Ökningen under 1982 accen­tueras av kraftigt ökade inleveranser från affärsverken samt riksbanken. Dessutom tillkommer alt statens ränteinkomster ökar kraftigt 1982. Denna sistnämnda effekt gäller även 1983, medan övriga inkomster i övrigt väntas utvecklas relativt måttligt detta år.

Statens utgifter väntas fortsätta all växa i snabbare takt än inkomsterna och ligger dessutom på en nivå som är 25% högre än inkomsterna. 1981 blev ökningen 15,2%. 1982 och 1983 beräknas ökningstakten dämpas till 9,5 resp. 8% bl. a. genom de besparingar som då ska genomföras. Den helt dominerande utgiftsposten är transfereringar där denna dämpning av ök­ningstakten märks tydligast. Ökningen i transfereringar liU hushåUen 1981 beror främst på ökningar i utbetalningar av folkpensionerna samt den relativt snabba ökningen av utbetalningar lill delpension. Totalt sett beräk­nas de statliga transfereringarna till hushållen öka med 11,8% 1981 och 5 resp. 4,5% 1982 och 1983. Orsaken till den lägre ökningslakten de senare åren är dels regeringens besparingsåtgärder och dels atl inga reformer genomförs utan endast automatiska utgiftsökningar.

Bland dessa transfereringar ingår också folkpensioner. Dessa ökade kraftigt i både nominella och reala termer fram t.o.m. 1981. Genom de ändrade reglerna för uppräkning av dessa pensioner bromsades denna ökning upp kraftigt 1982 och 1983.

Transfereringar tiU företag inkluderar i enlighet med nationalräkenska­pernas principer livsmedelssubventioner och räntebidrag till bosläder. 1981 kom dessa till följd av bl.a. diskonlohöjningen i januari 1981 atl öka med drygt 26%. Ökningen avsåg enbart räntebidragen. Livsmedelssub­ventionerna minskade med 500 milj. kr. den I januari 1982. Trols diskonto­sänkningen i oktober 1981 och februari 1982 med 1 procentenhet vardera kommer räntesubventionerna att öka. Sammanlagt beräknas dessa trans­fereringar öka med 16% 1982. 1983 antages livsmedelssubventionerna vara i stort sett oförändrade, medan räntesubventionerna fortsätteratt öka.

Som transferering till förelag räknas vidare bl.a. lagerstöd, presstöd, transportstöd, bidrag lill SJ för icke lönsamma järnvägar och stöd lill energibesparande investeringar. Del som framför allt förklarar den starka ökningen av transfereringarna till företagssektorn under senare år är emel­lertid de särskilda industripolitiska satsningarna inom varvsindustrin, stål­industrin, skogsindustrin m.fl. branscher. Under 1982 väntas dessa trans­fereringar öka bl. a. genom kraftigt ökade utgifter för varvsindustrin. Detta beror på en tidigareläggning av utbetalningar av förlustgarantier lill statliga varv på 2500 milj. kr. Dessa induslripolitiska åtgärder prognoseras inte till skillnad från andra poster. Här medtages endasl redan beslutade eller 11    Riksdagen 1981182. I saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       162

Tabell 9:2 Industripolitiska ätgärder 1976-1982

Milj. kr.

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Statliga företag

1887

1342

625

1615

1350

1980

3 890

Varvsindustri

556

1465

1638

5077

3 360

3000

4 100

Stålindustri

-

-

1770

1652

1120

1160

220

Skogsindustri

-

-

360

325

60

520

40

Övriga branscher

-

-

413

1969

990

550

1840

Totalt

2443

2807

4806

10638

6880

7210

10090

därav: transferering

420

1593

2594

6224

5 230

5080

8430

lån och aktieteckning

2023

1214

2212

4414

1650

2130

1660

Anm. Statliga företag omfattar i huvudsak företag inom Statsföretag, t. ex. NJA, LKAB, ASSI m. fl. Källor: Budgetdepartementet, industridepartementet och riksrevisionsverket.

aviserade åtgärder. Någon särskild redovisning för 1983 har därför ej gjorts. Trots ökningarna av transfereringarna de senaste åren ligger de ändå under den högsta nivån 1979. Till stor del har också de induslripolitis­ka insatserna utgått i form av län och aktieteckning. Denna del redovisas i tabell 9:1 under poslen utlåning och andra finansiella transaktioner. 1981 ökade denna post med 29% för alt 1982 beräknas minska med 22,5%.

Som framgår av tabell 9:2 uppgår genomförda eller beslutade industripo­litiska ätgärder fr. o. m. 1976 till drygt 44 miljarder kr. varav över 65% i form av transfereringar och resten som lån och aktieteckning. De industri­politiska satsningarna har varit starkt koncentrerade. Omkring 19 miljarder kr. avser satsningar på varvsindustrin. De tre branscherna varv, stål- och skogsindustri har mottagit näri. 60% av industristödet, men svarar enbart för knappt 30% av industrins totala förädlingsvärde.

Merparten av induslripolitiska åtgärder som riktas lill skogsindustrin och stålindustrin har utgått i form av lån och aktieteckning. Utbetalningar­na har ökat kraftigt. Fram t. o. m. 1982 beräknas värdet av dessa insatser ha uppgått till drygt 7 miljarder kr. Under 1980, 1981 och 1982 är de industripolitiska insatserna påtagligt lägre jämfört med 1979.

Transfereringarna tiU internationeU verksamhet utgörs huvudsakligen av gåvodelen i u-landsbiständet. Inkl. krediter lill utvecklingsländer beräk­nas u-landsbiståndet 1982 uppgå till närmare 5 miljarder kr. Ränteutgif­terna på statsskulden ökar f n. mycket snabbt lill följd av de snabbt ökande underskotten i statsbudgeten och uppgick 1981 till drygt 27 mil­jarder kr. eller 12,8% av statsutgifterna. 1982 beräknas utgiften för stats­skuldsräntorna till 33 miljarder kr. eller drygt 14% av de totala statsutgif­terna. Därmed bidrar statsskuldsräntorna med nära 3 procentenheter till den totala utgiftsökningen på 9,5%. 1983 väntas ränteutgifterna fortsätta att öka kraftigt, eller med drygt 28%.

Den statliga konsumtionen ökade med 8,2% i löpande priser 1981. 1982 väntas en uppbromsning av ökningstakten lill 4% och 1983 till 3,5%. Från

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        163

en ökning av konsumtionsvolymen 1980 på 1,4% är det 1981 fråga om en minskning av konsumtion i reala termer med 0,5 % 1982 och 1983 beräknas en minskning av volymen med 2,5% vardera året. Bakgrunden lill denna minskning är dels att Karolinska sjukhuset och .Akademiska sjukhuset 1 jan. 1982 resp. I jan. 1983 övergår till landstingskommunalt huvudmanna­skap, dels regeringens genomförda resp. planerade sparåtgärder. Kalky­lerna har gjorts med dessa besparingar inräknade. 1981 minskade syssel­sättningen inom den statliga sektorn med ca 300 personer. 1982 och 1983 beräknas sysselsättningen fortsätta att minska med ytterligare ca 10000 personer vardera året. Den allt övervägande delen beror på den ovan­nämnda ändringen.

Investeringsverksamheten inom de statliga myndigheterna beskrivs när­mare i kapitel 7. De statliga myndigheternas investeringar beräknas minska med 16% 1981 för att därefter minska ytterligare med 1,5 resp. 4% 1982 och 1983.

Statens egen utlåning - bl.a. i industripolitiskt syfte — och övriga finansiella transaktioner minskade 1981. Minskningen förklaras av en kraf­tig neddragning av rörliga krediter. Täckning av förluster inom varvs- och stålindustrin görs ofta i form av förlust eller garantilån. Dessa är egendigen subventioner, men förs inte som transferering till förelag förrän lånen förfaller till betalning. En stor del av de lån som utgivits de senaste åren är därför redan intecknade som förelagssubventioner under kommande år. Försämringen av statens finansieUa sparande skulle därmed från 1980 till 1981 bli drygt 11 miljarder kr. och försämras med ytterligare 7 resp. 5 miljarder kr. under 1982 och 1983.

Beräkningarna över statens inkomster och utgifter omfattar den statliga verksamheten såsom den definieras i nationalräkenskaperna. För att erhål­la statsbudgetens saldo, vilken baseras på en verksamhet som är något snävare avgränsad, införs en korrigeringspost.

9.3 Kommunerna

Liksom tidigare har statistiska centralbyrån under februari 1982 genom­fört en enkät lill kommunerna avseende de kommunala inkomsterna och utgifterna under Qolåret och innevarande år. Enkäten har legat lill grund för den bedömning av den kommunala sektorns utveckling som redovisas i tabell 9:3.

Vad gäller skatter och statsbidrag bygger redovisningen på uppgifter från riksrevisionsverkel och budgeldepartementet. Uppgifterna för 1980 och 1981 överensstämmer med nationalräkenskaperna.

Skatteinkomsterna inom den kommunala sektorn beräknas stiga med 12% 1982, vilket är samma ökningstakt som 1981. Bakom denna förhällan-devis snabba ökning ligger att lönerna steg påtagligt under konjunkturupp­gången 1979-1980, vilket påverkar kommunernas skatteinkomster med

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

164

 

Tabell 9:3 Kommunernas inkomster och utgifter 1980-

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

1983

 

 

Milj. kr.

 

 

 

Föränd

ring, %

 

 

1980

1981

1982

1983

1980-1981

1981-1982

1982-1983

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

1        Inkomster

145318

163770

179200

195000

12,5

9,5

9,0

1.1     Skatter

77668

87020

97470

106700

12,0

12,0

9.5

1.2     Statsbidrag

38680

43900

45 140

48800

13,5

3,0

8,0

1.2.1 Allmänna statsbidrag

9629

11480

10100

10500

19,0

-12,0

4,0

1.2.2 Speciella statsbidrag

29051

32420

35040

38300

11.5

8,0

9,5

1.3    Övriga inkomster

28970

32850

36590

39500

13,5

11,5

8,0

2        Utgifter

145369

163260

177 710

189700

12,5

9,0

6,5

2.1     Transfereringar

23 936

26320

28480

29800

10,0

8,0

4,5

2.1.1 Till hushållen

9008

9990

10880

11850

11,0

9,0

9,0

2.1.2 Till staten

3 393

3 250

3 400

3450

-4,5

5,0

1,5

2.1.3 Till företag

4929

5 350

5 800

5450

8,5

8,5

-6,0

2.1.4 Ofördelat

6606

7730

8400

9050

17,0

8.5

7,5

2.2     Konsumtion

105 102

118290

130430

140800

12,5

10.5

8,0

2.3     Investeringar

17008

18 830

18950

19100

10,5

0,5

1,0

2.4     Netto av mark- och

 

 

 

 

 

 

 

fastighetsköp

-677

-180

-150

0

 

 

 

3        Finansiellt sparande

 

 

 

 

 

 

 

enligt nationalräken-

 

 

 

 

 

 

 

skaperna (1-2)

-51

510

1492

5300

 

 

 

1975 års priser

 

 

 

 

 

 

 

Konsumtion

57913

59640

61250

61870

3,0

2,5

1,0

Investeringar

10291

10310

9610

9160

±0

- 7,0

-4,5

Anm. Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutjämningsbidrag och särskilt bidrag till

kommunerna. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

tvä års fördröjning. Dessutom höjdes den kommunala utdebiteringen den 1 januari 1981 med 46 öre och den 1 januari 1982 med 19 öre till 29,74 kr.

I syfte att begränsa de kommunala skatteinkomsterna har grundavdraget vid kommunal beskattning höjts från 6000 till 7000 kr. och det kommunala skalleunderlaget från juridiska peisoner har begränsats med 20%. Dessa båda åtgärder begränsar kommunernas skatteinkomster 1982 med drygt 2,9 miljarder kr.

Statsbidragens ökningstakt dämpas avsevärt 1982. 1981 ökade de med 13,5%, för 1982 förutses en ökning med endasl 3%. Den låga ökningstak­ten förklaras främst av att skattebortfallsbidragen och kompensationsbi­dragen inte utgår fr. o. m. 1982. De allmänna statsbidragen utgörs därefter enbart av skatteutjämningsbidrag.

Även de specialdeslinerade statsbidragen ökar långsammare 1982, dels som följd av dämpad tillväxt av de kommunala verksamheter till vilka statsbidrag utgår, dels genom att vissa bidrag begränsats inom ramen för del statliga besparingsarbelet.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       165

De övriga inkomsterna beräknas öka med drygt 11 % 1982 jämfört med närmare 14% 1981. Den dämpade ökningslakten är lill stor del hänförlig till att ränteinkomsternas tillväxt reduceras påtagligt 1982 efter atl ha ökat mycket starkt 1978-1981. Minskningen beror dels på all ändrade utbetal­ningsregler för kommunalskattemedel begränsar den genomsnittliga likvi­diteten, dels på räntesänkningarna i oktober 1981 och i mars 1982.

Sammanlaget beräknas de kommunala inkomsternas ökningstakt mins­ka från drygt 12% 1981 fill drygt 9% 1982.

Transfereringsutgifterna ökar 1982 med 8%. Även här dämpas öknings­takten av den lägre räntenivån, vilken begränsar kommunernas räntekost­nader.

Den kommunala konsumtionen ökade enligl nationalräkenskaperna med 3% i volym 1981, vilket är en något högre ökningstakt än 1980. Därvid bör dock beaktas all 1980 års utveckling starkt påverkades av att de kommuna­la beredskapsarbetena under della är minskade i omfattning med närmare 10000 personer medan beredskapsarbetenas inverkan på konsumtionsut­vecklingen under 1981 var i stort sett neutral. Della innebär atl konsum-fionsvolymen exkl. kommunala beredskapsarbeten ökade i klart lägre takt 1981 än 1980.

För 1982 förutses en fortsatt neddragning av den kommunala konsum­tionens volymtillväxt. På basis av enkäter som utförts av statistiska cen­tralbyrån och kommunförbunden förefaller del troligt all primärkommu­nerna kommer atl öka sin konsumtion med 1 ä 1,5%, och landstingen med ca 2% 1982. Till landstingens ökningslakt 1982 bör dessutom läggas ytterii­gare drygt 2 procentenheter till följd av att huvudmannaskapet för Karo­linska sjukhuset 1982 övergår från staten lill Stockholms läns landsting. Sammantaget skulle den kommunala konsumtionen i så fall öka med 2,2-2,5% 1982.1 den preliminära nationalbudgeten antogs en ökning på 1,7% i år, dvs. klart högre än den ökningstakt på I % per år som regering och riksdag angivit ultfrän samhällsekonomiska utgångspunkter. Häri hade dock ej den ovan nämnda huvudmannaskapsförändringen beaktats.

Mot bakgrund av kommunernas betydande satsningar på beredskapsar­beten mot slutet av 1981 och under inledningen av 1982, och elt fortsatt svagt sysselsättningsläge inom ekonomin totalt sett under 1982, har de kommunala beredskapsarbetena bedömts få en viss ytterligare uppdri­vande inverkan på konsumlionsvolymen under 1982. För helåret beräknas antalet beredskapsarbeten öka med i genomsnitt knappl 5000 personer. Inkl. beredskapsarbeten beräknas sålunda konsumtionsvolymen öka med 2,7% 1982. Detta innebär en personalökning om närmare 27000 personer, jämfört med ca 30000 personer 1981. De olika faktorernas inverkan på konsumtionens volymtillväxt framgår av nedanstående tablå.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 166

1981            1982            1983

Huvudmannaskapsförändringar             -   0,8                  0,5

Beredskapsarbeten                                 -  0,5                 -0,5

Övrigt                                                      3,0                      1,4 1,0

Totalt                                                       3,0                     2,7 1,0

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar blev i stort sett oförändrade 1981. För 1982 förutses en nedgång med närmare 7%. Minskningen är helt hänförlig lill primärkommunerna medan lands­tingens investeringar fortsätter att öka. En närmare redogörelse för kom­munemas investeringar lämnas i kapitel 7.

De ovan redovisade beräkningsirna över kommunernas inkomster och utgifter innebär att inkomsterna ökar snabbare än utgifterna både 1981 och 1982. Det finansiella sparandet blir därigenom alll bättre, ca 1/2 miljard kr. 1981 och drygt 1 1/2 miljarder kr. 1982.

Mycket översiktliga kalkyler för 1983 pekar på en dryg fördubbling av det finansiella överskottet inom den kommunala sektorn. Detta under förutsättning att kommunerna genomför en neddragning av konsumtionens volymökningstakt till I % och all prisökningen för kommunal konsumtion begränsas till 7%. Vidare har antagits en fortsalt nedgång i investeringsvo­lymen med närmare 5%. När det gäller inkomstsidan har de föreslagna reduceringarna av skatteinkomsterna beaktats i kalkylen. Dessa innebär att landstingen inle får tillgodoräkna sig skatteunderlaget för juridiska personer och de borgerliga primärkommunerna endast 40% av detta skat­teunderlag. Dessutom reduceras skatteunderlaget för fysiska personer med 1 procentenhet för såväl primärkommuner som landsting. Bortfallet av kommunalskatteinkomster lill följd av dessa åtgärder har beräknats till 3 1/2 miljarder kr. Utdebiteringen har antagits bli oförändrad 1983.

Del bör understrykas att beräkningarna gäller hela den kommunala sektorn. Enskilda primärkommuner och landsting kan självfallet uppvisa en annan finansiell utveckling än vad summan av de kommunala verksam­heterna gör.

9.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorns inkomster ökade i snabbare takt 1980 och 1981 än fidigare. Della sammanhänger främst med att uppbörden av de stadiga myndigheternas arbetsgivaravgifter lades om den I juli 1980 vilket medförde ett engångstillskotl till avgiftsinkomsterna andra halvåret 1980 och första halvåret 1981 (jfr avsnittet om statens socialförsäkringsavgifter). Den 1 januari 1981 steg ATP-avgiflen md 0,25 procentenheter enligl en tidigare fastställd plan. Den I januari 1982 ändrades beräkningen av ATP-avgiflen. För 1981 var underlagssumman begränsad lill 120750 kr. Upp Ull detta värde togs en avgift på 12,25 % ul. Fr. o. m. 1982 skulle avgiften höjas

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

167

Tabell 9:4 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1980—1983

Löpande priser

 

 

 

 

 

 

 

 

Milj. kr. 1980

1981

1982

1983

Förändring, %

 

 

1980-1981

1981-1982

1982-1983

1

Inkomster

66420

74885

80690

85340

12,7

8,0

6,0

1.1

1.2 1.3 1.4

Avgifter

Bidrag från staten Ränteinkomster Övriga inkomster

49440

2824

14018

138

56636

1280

16814

155

56590

4860

19080

160

61700

2000

21470

170

14,6

-54,7

19,9

12,3

0

379,5

13,5

3,0

9,0 -59,0

12,5 6,5

2

Utgifter

49544

56442

62660

65870

13,9

11,0

5,0

2.1

2.2 2.3

Transfereringar till

hushållen

Övriga transfereringar

Konsumtion m. m.

37 158 9989

2397

43256 10674

2512

48290 11700 2670

50960

12100

2810

16,4 6,9

4,8

11,5 9,5 6,5

5,5 3.5 5,0

3

Finansiellt sparande

16876

18443

18030

19470

9,3

-2,0

8,0

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

till 12,5%, men genom atl underlaget nu kommer all ulgöras av hela lönesumman sänks avgiflsprocenten till 9,4%. Jämfört med 1981 är del ändå fråga om en höjning med 0,2 procentenheter. Vidare ökar posten ränteinkomster kraftigt p. g. a. det höjda ränteläget. De totala inkomsterna beräknas öka med nära 13% 1981 av ovan nämnda skäl och med 8% 1982. 1983 väntas inkomsterna öka med 6%.

Det samlade uttaget av kollektiva avgifter uppgick under 1981 lill 35,5 % för arbetare och 41 % för tjänstemän. Det bör härvid observeras att avgifts­underlaget är mindre än lönesumman och atl underlaget varierar mellan olika arbetsgivarkalegorier.

Kollektiva avgifter i % av lön

 

 

Arbetare

 

 

Tjänstemän

 

Indirekta skatter

i % av lön

 

Lag-

Avtals-

Summa

Lag

Avtals-

Summa

Indirekta skatter

Byggforsk-

 

stadgade

enliga

 

stadgade

enliga

 

exkl.

byggforsk-

ningsavgift

 

 

 

 

 

 

 

ningsavgift

 

1970

10,9

0,6

11,5

10,6

9,1

19,7

1,00

 

0,50

1971

11,3

0,6

11,9

11,0

8,8

19,8

2,00

 

0,50

1972

11,4

1,0

12,4

11,1

8,5

19,6

.2,10

 

0,50

1973

11,5

2,5

14,0

11,0

9,0

20.0

4,10

 

0,50

1974

15.8

4,2

20,0

15,1

10,5

25,6

4,10

 

0,50

1975

20,2

4,4

24,6

18,9

10,7

29,6

4,10

 

0,60

1976

23,6

4,4

28,0

23,3

10,7

34,0

4,68

 

0,70

1977

26,4

5,0

31,4

26,2 -

10,9

37,1

5,68

 

0,70

1978

29,0

5,1

34,1

28,8

11,0

39,9

3,05

 

0,70

1979

28,9

5,4

34,3

29,1

11,3

40,4

2,38

 

0,70

1980

29,7

5,5

35,2

29,9

11,4

41,3

2,65

 

0,70

1981

29,8

5,7

35,5

30,1

10,9

41,0

3,00

 

0,70

1982

30,0

5.7

35,7

30,0

10,9

40,9

3,00

 

-

Källa: SAF-tidningen nr 27 1981.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  168

Ovanstående tablå visar hur summan av arbetsgivaravgifterna som pro­cent på lönesumman fördelar sig på dels indirekta skatter (inkl. bygg-forskningsavgifl) saml kollekliva avgifter. De senare fördelas på dels kate­gorierna arbetare och tjänstemän och dels på avtalsenliga och lagstadgade avgifter. Från 1982 kommer lönesumman och avgiftsunderlaget all bli identiskt. Därmed kommer de lagstadgade kollektiva avgifterna all bli desamma för både arbetare och tjänstemän. Vidare upphör byggforsk-ningsavgiflenfr. o. m. I januari 1982.

Transfereringarna tiU hushållen, dvs. utbetalningarna av ATP, sjuk- och föräldrapenning samt arbetslöshetsersättning steg 1981 med 16,4%. Denna fortsalla höga ökningstakt beror främst på ökade utbetalningar av ATP. För 1982 och 1983 förutses en minskad ökningslakt, 11,5 resp. 5,5 %, bl. a. beroende på de ändrade reglerna för utbetalning av ATP som föreslogs i regeringens proposition 1981/82: 30. Pensionerna kommer nu även alt räk­nas upp endasl en gång per år.

 

Procentuell

utveckling

av socialförsäkringssektorns

inkomster och

utgifter samt BNP

 

 

1980

1981

1982

1983

Inkomster

Utgifter

BNP

 

15,0 17,8 13,9

12,7

13,9

9,0

8,0 11,0 9,5

6,0 5,0 8,0

Pensionsutbelalningarna för ATP utgör drygt 50% av de transfereringar Ull hushåll som redovisas i tabell 9:4. De ökade med 4,5 miljarder kr. 1981. Bakom denna ökning ligger kompensation för prisstegringar och en ökning av antalet pensionärer med ATP. 1982 beräknas ATP-ulbelalningarna öka med endast 3,5 miljarder kr. beroende på ändringen av reglerna för uppräk­ningen av pensionerna, 1983 ökar de åter med drygt 4,5 miljarder.

Utgifterna för sjukförsäkringen steg drygt 4% 1981 och 1982. 1983 beräknas en minskning med drygt 11 %. Orsaken till della är de förändring­ar av sjukförsäkringen som föreslogs i proposition 1981/82:144 och som ska träda i kraft I jan. 1983. Utvecklingen av tranfereringsutgifterna till hushåll framgår av nedanstående tablå. Där framgår atl ATP slår för den största delen av utgiftsökningen.

Transfereringar till hushåll 1980-1983

 

 

1980

1981

1982

1983

ATP

19030

23 537

27060

31760

Sjukförsäkring inkl.

 

 

 

 

föräldrapenning

16398

17124

17 860

15 830

Erkända arbetslös-

 

 

 

 

hetskassor

1730

2 595

3 370

3 370

Det finansieUa sparandet uppgick 1981 fill 18,4 miljarder kr. Efter en beräknad minskning till 18 miljarder 1982 väntas sparandel öka lill 19,5 miljarder kr. 1983.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         169

9.5 Den totala offentliga sektorn

Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar svarar för drygt 1/3 av bruttonationalprodukten. Den offentliga konsumtionen beräknas ha ökat med 1,9% 1981 främst fill följd av den relafivt kraftiga kommunala expansionen på 3,0%. Under 1982 och 1983 förutses den offentliga kon­sumtionens volymtillväxt bromsas upp. Volymökningen beräknas uppgå fill ca 1% 1982 och vara oförändrad 1983. Antalet anställda beräknas fortsätta att öka med nära 27000 i kommunerna, medan det inom slaten kommer alt minska med knappl 10000 personer 1982, vilket huvudsakligen beror på att Karolinska sjukhuset övergår till landslingskommunalt huvud­mannaskap. För 1983 förutses en liknande minskning för staten medan kommunalt anställda ökar med ca 10000 personer. 1983 beror dessa för­ändringar bl. a. på atl Akademiska sjukhuset överförs frän staten till lands­tinget. 1981 uppgick antalet anställda i statliga och kommunala myndighe­ter fill 1 288 100 personer exkl. värnpliktiga.

De offentliga investeringarna antas minska med 6,1 % 1981 i volym. De statliga myndigheternas investeringar förväntas minska med 16%. Inför 1982 tyder de enkäter som insamlats på en minskning av investeringsvoly­men i de offentliga investeringarna. Endast de statliga affärsverken visar någon större ökning. I tabell 9:5 ingår även investeringar i kommunala och statliga affärsverk och bolag. Inkl. dessa investeringar beräknas de totala offentliga investeringarna minska med 2% 1982 och med I % 1983.

Hela den offentliga sektorns efterfrågan i form av konsumtion och inves­teringar skulle därmed ha ökal med endasl 0,5% för 1981. För 1982 förutses en ökning med 0,5%. 1983 väntas den offentliga sektorns efterfrå­gan vara oförändrad.

Tabell 9:5 Den ofTentliga sektorns konsumtion och investeringar 1980—1983

 

 

Milj. kr..

, löpande priser

 

Volymförändring,

%

 

1980

1981

1982

1983

1980-1981

1981-1982

1982-1983

Statlig konsumtion

Socialförsäkringssektorns

konsumtion

45 129

2357

48813 2466

50670 2 620

52420 2750

-    0,4

-    2,5

-2,5 -1,5

-2,5 -1,5

Kommunal konsumtion

105 102

118288

1.30430

140800

3.0

2,5

1,0

Offentlig konsumtion

152588

169567

183720

195970

1,9

1,0

0

Statlig investering' Socialförsäkringssektorns investeringar Kommunala investeringar'

17615

40 17008

17020

46 18834

18710

50 18950

20110

50 19 100

-11,9

12,0 0

2,0

7.0 -6,5

2,0

6,5 -4,5

Offentliga investeringar

34663

35900

37 710

39 260

- 6,1

-2,0

-1,0

därav: myndigheter

17 567

18654

19200

19560

- 4,2

-5,C

-1.5

Summa offentlig sektor

187251

205467

221 430

235230

0,5

0,5

0

' Inkl. affärsverk samt statliga och kommunala bolag exkl. bostadsinvesteringar.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

170

Tabell 9:6 Den totala offentliga sektorns; inkomster och utgifter 1980-1983

 

 

 

 

 

 

Milj. kr. 1980

1981

1982

1983

Förändring, %

 

 

1980-

1981-

1982-

 

 

 

 

 

1981

1982

1983

1        Inkomster

306006

345589

373710

405530

12,9

8,0

8,5

1.1     Skatter

184202

205060

223 010

240840

11,3

9,0

8,0

1.2     Socialförsäkringsavgifter

74643

85917

85080

92700

15,1

-1,0

9,0

1.3     Övriga inkomster

47161

54612

65 620

71990

15,8

20,0

9,5

2        Utgifter

327040

375632

410250

442120

14,9

9,0

8,0

2.1     Transfereringar

152287

182327

202180

221 540

19,7

11,0

9,5

2.1.1 Till hushåll

98290

111530

120110

126630

13,5

7,5

5,5

2.1.2 Till företag inkl. livsmedels- och

 

 

 

 

 

 

 

bostadssubventioner

28264

33 848

38290

41440

19,8

13,0

8,0

2.1.3 Till internationell verksamhet

4 141

4 242

4810

5190

2,4

13,5

8,0

2.1.4 Övriga transfereringar

21592

32707

38970

48 280

51,5

19,0

24,0

2.2     Konsumtion

152588

169567

183 720

195 970

11,1

8,5

6,5

2.3    Realinvestering

22691

23 787

24 370

24480

4,8

2,5

0,5

2.4     Korrigeringspost'

-    526

-      49

20

130

 

 

 

3        Finansiellt sparande

-21034

-30043

-36540

-36590

42,8

21,5

0

4       Över statsbudgeten finansierad

 

 

 

 

 

 

 

utlåning

13997

11972

15100

15000

 

 

 

' Inkl. nettot av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa: Ekonomidepartementet.

1 tabell 9:6 redovisas den offenfiiga sektorns inkomster och utgifter 1980-1983. Transaktionerna mellan de tre delseklorerna har eliminerals varför tabellen endast visar transaktionerna mellan den offenfiiga sektorn och samhällsekonomin i övrigt.

Fr.o.m. 1978 har hela den offenfiiga sektorn uppvisat sparandeunder-skotl. Under 1980 beräknas underskottet ha varit drygt 21 miljarder kr. Den fortgående försämringen av statens finansiella sparande i kombination med stagnerande sparöverskoll i den allmänna pensionsfonden ligger bak­om denna utveckling. Under 1982 beräknas kommunernas finansiella ställ­ning vara relativt god, medan statens finansiella sparande försämras. To­talt sett beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 9 miljarder kr. 1981 till ca 30 miljarder kr. i sparandeunderskolt motsvarande 5,3 % av BNP. 1982 försämras sparandet med ytterligare nära 6 miljarder till 36 miljarder kr. Uppbromsningen av budgetunderskottet inom den stafiiga sektorn och förbättringen av det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn och kommunerna gör att det finansiella sparandet för hela offentliga sektorn blir nominellt oförändrat 1983. Sparandets andel av BNP sjunker därmed till 5,4%.

För att fä en uppfattning om volymutvecklingen av den offentliga utgifts­takten kan man studera förändringen av offentlig konsumfion och investe­ring i fasta priser, dvs. deflaterade med sektorns egna deflalorer. För atl fä även transfereringarna i fasta priser kan man deflatera dessa med impli-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        171

citprisindex för privat konsumtion. Transfereringarna går nämligen till ca 60% lill hushåll. De offentliga utgifterna beräknade på detta sätt framgår av följande tablå.

 

 

1980

1981

1982

1983

Utgifter

3,0

4,1

0,8

1,7

därav: staten

3,1

6,3

0,5

3,8

socialförsäk-

 

 

 

 

ringssektorn

3,9

2,9

1,1

0,0

kommuner

2,7

2,3

0,9

-0,1

I vissa sammanhang vill man jämföra offenfiiga inkomster och utgifter med BNP och dess utveckling i fasta priser. Detta mätt visar bl. a. hur slor den totala skattekvoten är i förhällande till BNP. Utvecklingstakten visar hur snabbt de offentliga inkomsterna och utgifterna växer i förhållande till BNP:s utveckling.

 

 

1970-

1980

1981

1982

1983

 

1979

 

 

 

 

Inkomster

4,2

1,7

2,7

0,0

2,9

därav: skatter

3,0

-0,8

1,2

0,5

2,4

avgifter

8,8

6,8

4,7

-8,5

3,3

Utgifter

5,9

3,4

4,4

1,0

2,1

Utgifter exkl.

 

 

 

 

 

räntor

5,8

1,6

2,1

0.1

0,5

därav: staten

6,0

2,4

6,4

1,0

3,9

staten exkl. stats-

 

 

 

 

 

skuldsräntor

5,6

-1,7

1,2

-1,1

-0,2

socialförsäkrings-

 

 

 

 

 

sektorn

12,8

3,9

4,1

2,3

0,0

kommunema

4,2

4,2

2,5

0,5

1,0

BNP

2,0

1,9

-0,9

1,4

2,4

Den reala utvecklingen av offentliga inkomster och utgifter samt BNP, deflaterade med BNP-deflatorn, framgår av ovanstående uppställning (år­lig procentuell volymförändring). Inkomster och utgifter i löpande priser för den offentliga sektorn samt BNP i fasta priser har hämtats från natio­nalräkenskaperna för perioden 1970-1981. Transfereringar inom den of­fentliga sektorn har netlats bort.

Den reala utvecklingen av de totala offentliga utgifterna ökade under 1970-talet med 5,9% per år, dvs. betydligt snabbare än BNP som ökade 2% under samma tid. Under 1980 ökade de offentliga utgifterna med endast 3,4% vilket är belydligt långsammare än under 1970-talet. Under 1980 uppvisade framför allt staten en markant nedgång i utgiftstaklen. Nedgången blir ännu mer markant om man ser fill utgiftstakten exkl. statsskuldsräntor. Realt hade dä slaten en minskning av utgifterna med 1,7%.

1981 beräknas de totala utgifterna öka med 4,4% vilket är långsammare än under 1970-lalet, men snabbare än 1980. Ökningen beror framför allt på

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 172

att statsutgifterna beräknas stiga med 6,4% vilket lill slor del beror på de kraftiga ökningarna av stalsskuldsränlorna. Exkl. statsskuldsränlor ökar statsutgiflerna med endasl 1,2%. För 1982 beräknas den reala offenfiiga utgiftstakten bromsas upp kraftigt till 1 %, vilket är lägre än den beräknade ökningen av BNP. Minskningen är främst hänföriig lill staten, men även kommunerna uppvisar en kraftigt minskande ökningstakt. Den högre ök­ningstakten som erhålls på detta sätt jämfört med den tidigare beskrivna metoden förklaras framför allt av alt BNP-deflatorn i allmänhel är lägre än deflatorn för offentlig konsumtion och investering samt implicitprisindex för privat konsumtion.

Som framgick av ovanstående har den reala utgiftsökningen i den offent­liga sektorn varit större än BNP-tillväxten under 1970-lalet. Som en följd härav har de konsoliderade utgifierna satta som relation till BNP ökal trendmässigt under 1970-talet, från 45 % 1970 till 66% 1981. Detta framgår av nedanstående tablå.

Den totala konsoliderade offentliga sektorns andel av BNP

1970   1971   1972   1973   1974   1975   1976   1977   1978   1979   1980   1981   1982   1983

Utgifter                 44,8   46,5   47,4   45,9   49,1   49,9   52,6   58,7   60,6   61,7   62,6   65,9   65,8   65,7

Inkomster             48,9   51,6   51,8   50,0   51,0   52.7   57,2   60,4   60.2   58,7   58,6   60,7   59,9   60,2

Skatter-I-avgifter 41,0   43,4   43,2   41.5   42,5   44,0   48,5   51,4   50,8   49,9   49,5   51,1   49,4   49,6

Inkomsterna har också ökal som andel av BNP men inte lika snabbi. Från 1977 har de legal i stort sett oförändrade på ca 60% av BNP medan utgifterna ökal från 59 till ca 66% av BNP 1983. Delta kan också avläsas i den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande. 1977 är in-komslandelen fortfarande något större än utgiflsandelen och det är också del sista år som del totala finansiella sparandet är positivt. Utvecklingen från 1977 framgår av nedanstående tablå.

OffenUiga sektorns totala finansiella sparande

 

1977

6133 milj. kr.

1978

-  1989 milj. kr.

1979

-13 803 milj. kr.

1980

-21 034 milj. kr.

1981

-30043 milj. kr.

1982

-36540 milj. kr.

1983

-36590 milj. kr.

En jämförelse mellan offenfiiga utgifter och inkomster samt BNP är pedagogisk. Man får dock komma ihåg att offentliga utgifter och inkomster inte ingår i sin helhet i BNP. Av offentliga utgifter är det endast konsum­fion och investering som ingår i BNP och de utgör endasl ca 33%. Resten av utgiftema, dvs. transfereringarna ingår således inle. Även på inkomstsi­dan förekommer en del inkomster som ej ingår i BNP, l.ex. skatt på transfereringar, dvs. beskattade sociala förmåner. Både inkomster och

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

173

utgifter kan därför åtminstone teoretiskt överstiga BNP. All hitta etl objektivt mått på offentliga sektorns slorlek är därför inle lätt. Ett säll som rekommenderas av OECD är att mäta offentliga sektorns totala utgifter resp. inkomster som andel av hela ekonomins totala utgifter och inkoms­ter. Resultatet framgår av nedanstående tablå.

1970    1971     1972     1973     1974    1975     1976    1977     1978     1979    1980

Andel av inkomsterna Andel av utgiftema

 

28,1

29,2

29,4

28,5

27,9

29,0

30,3

31,0

30,4

29,5

29,1

25,7

26,9

27,6

27,2

26,8

27,6

27,8

29,7

30,8

30,3

30,1

Av tablån framgår att offentliga sektorns storlek mätt på detta sätt utgör ca 30% av totala ekonomin och varit sjunkande sedan 1978. Det är en mindre andel än vad offentlig konsumfion utgör av BNP.

9.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Under många år har en enkel modell använts i nationalbudgetarbelel för att belysa de samlade finanspolitiska effekterna inle bara av statsbudge­tens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas och socialför­säkringssektorns inkomster och utgifter. Beräkningarna syftar till all bely­sa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påver­kar samhällsekonomin. Dessulom har särskilda beräkningar ulförts för effekterna av vissa ekonomisk-politiska åtgärder, t. ex. invesleringsslimu-lerande åtgärder, lagerstöd och industripolitiskt slöd i form av lån. Till den offentliga sektorn räknas i detta sammanhang också investeringar i stafiiga och kommunala affärsverk och bolag. Som mått på den finanspolitiska effekten utnyttjas de reala förändringarna i procent av BNP i fasta priser. För närmare beskrivning av metodiken när det gäller de finanspolitiska effektberäkningarna kan hänvisas till tidigare narionalbudgeler.'

Förändringar i delposter i de offentliga inkomsterna och utgifierna ger olika effekter på samhällsekonomin. Om del sker sammansällningsför-skjulningar som har större påverkan på samhällsekonomin i övrigt, blir den finanspolitiska effekten slörre än vad den annars skulle ha blivit. Genom att göra antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenä-genheterna tas i modellen hänsyn till dessa förhållanden. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenhe-terna för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Det aktuella konjunkturläget liksom även eflerfrågeökningarnas sam-

' En mer utvecklad finanspolitisk effektmodell är under utarbetande vid konjunktur­institutet. Denna väntas medföra en revidering av multiplikatorema. På det sätt som budgetunderskottet finansieras får t. ex. de statliga ränteutgifterna sannolikt inte så stor expansiv effekt i verkligheten. I avvaktan på detta utvecklingsarbete används t. v. de gamla multiplikaterema. Se vidare i appendix efter nationalbudgeten.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

174

mansättning påverkar de marginella inkomstbenägenheternas storlek. För 1981 har den marginella importberiägenheten för privat konsumtion förut­satts uppgå till 0,25. 1982 och 19S3 antas denna importbenägenhet vara 0,30 resp. 0,35. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion och inves­tering har uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet för 1981, 1982 och 1983 har i likhel med tidigare beräkningar förutsatts vara 0,7.

Med de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som re­dovisats ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med fillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten av förändring­ar i den offentliga sektoms verksamhet på bruttonationalprodukten räknas fram. För några av de viktigaste variablema redovisas multiplikatorema för 1981 till 1983.

 

 

1981

1982

1983

Byggnadsinvesteringar

1,7

1,6

1,5

Maskininvesteringar

1,3

1,3

1,2

Offentliga löner

1,9

1,8

1,7

Övrig offendig konsumtion

1,5

1,4

1,4

Permanenta transfereringar

 

 

 

till hushåll

1,1

1,0

0,9

Direkta skatter

-1,0

-0,9

-0,8

Indirekta skatter

-0,9

-0,9

-0,9

I modellen varierar dessa multiplikatorer genom antaganden om import-benägenheten med konjunkturerna. Syftet är att samma mulfiplikatorer ska användas för år som befinner sig i samma fas av konjunkturen.

I tabell 9:7 redovisas beräkningar över finanspolitiska effekter för 1975-1983. Frågan om hur den offentliga sektoms effekt på ekonomin i övrigl skall beräknas, är svår att besvara både utifrån teorefiska och praktiska utgångspunkter. Den beräkningsmetodik som har använts inne­bär att om de offentliga utgifterna och inkomsterna inle förändras realt sett

TabeU 9:7 Finanspolitiska effekter 1975-1983

Procent av bmttonalionalprodukten i fasta priser

 

 

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

Staten:   direkt effekt indirekt effekt Summa

0.3 0,1 0,4

0,2 0,9 1,1

-0,2 2,4 2,2

0,3 3,1 3,4

0,3

2,2 2,5

0,2 -0,5 -0,3

-0,2 0,8 0,6

0,0 0,4 0,4

-0,1 -0,1 -0,2

Kommunema:   direkt effekt indirekt effekt Summa

0,5 0,6 1,1

0,5

-0,1

0,4

0,9

-0,7

0,2

0,8 -1,8 -1,0

0,8 0,2 1,0

1,9 0,4 2,3

0,5

-0,2

0,3

0,3

-0,1

0,2

0,0 -0,5 -0,5

Socialförsäkringssektorn'

0,4

-0,2

0,4

0,5

0,3

0,2

0,1

0,3

-0,1

Totalt

1,9

1,3

2.8

2,9

3,8

2,2

1,0

0,9

-0,8

' Inkl. allmänna pensionsfonden. Källa: Ekonomidepartementet.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        175

Tabell 9:8 Finanspolitiska effekter 1980-1983

Procent av bmttonalionalprodukten i fasta priser

 

 

1980

1981

1982

1983

Staten

 

 

 

 

Inkomster därav: direkt skatt indirekt skatt

0,0

0,4 -0,4

0,1

0,5 -0,4

0,4

-0,2 0,7

-0,4

0,4 -0,6

Utgifter

därav: transfereringar m.m.

konsumtion

investeringar

-0,3

-0,4

-0,1

0,2

0,5

1,1 -0,3 -0,3

0,0

0,1

-0,5

0,4

0,2

0,4

-0,3

0,1

Summa staten

-0,3

0,6

0,4

-0,2

Kommunerna

 

 

 

 

Inkomster därav: skatter

-0,2

0,2

-0,2 -0,1

0,0

-0,3

-0,7

-0,5

Utgifter

därav: transfereringar konsumtion investeringar

2,5 0,0 2,3 0,2

0,5

-0,1

0,6

0,0

0,2

0,0

0,6

-0,4

0,2

0,0

0,5

-0,3

Summa kommunema

2,3

0,3

0,2

-0,5

Summa offentlig sektor

2,2

1,0

0,9

-0,8

Källa: Ekonomidepartementet.

från den uppnådda nivån uppstår ingen finanspolifisk effekt. Även om den offentliga sektorns finansiella sparande är oförändrat kan emellertid en finanspolitisk effekt uppstå genom all det sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter.

För hela perioden 1975-1982 har den offenfiiga sektom haft eller beräk­nats få en expansiv effekt på samhällsekonomin. 1979 var det år då effek­ten var störst. Därefter har denna gradvis avtagit för att 1983 för första gången beräknas få en kontrakfiv effekt.

Denna successiva neddragning återfinns både inom den statliga och kommunala sektorn saml inom socialförsäkringssektorn.

Samtliga sektorer beräknas få en kontraktiv effekt 1983, elt är som bedöms innebära en konjunktumppgång.

Av tabell 9; 8 framgår något utförligare hur olika delposter i den offent­liga sektoms inkomster och utgifter bidrar till den totala finanspolitiska effekten för 1980-1983.

Staten fick en kontraktiv effekt pä ekonomin högkonjunkturåret 1980. Det berodde helt på den kraftiga minskningen av utbetalningarna för indu­slripolitiska åtgärder.

De sänkningar av den direkta skatten som gjordes bl. a. för att underlätta avtalsrörelsen uppvägdes av de senare beslutade höjningarna av de indi­rekta skatterna, bl.a. av mervärdeskatten. Trols nominellt sett kraftigt ökade statsutgifter - nära 22 miljarder - blev den finanspolitiska effekten negafiv. Detta berodde på att utgifter med hög multiplikatoreffekt som

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        176

t. ex. industripolifiska åtgärder minskar kraftigt medan utgifter med låg muUiplikatoreffekt, t. ex. räntor på statsskulden, ökar kraftigt.

1981  hade staten en liten men dock expansiv effekt på ekonomin. Den berodde nästan uteslulande på de kraftiga utgiftsökningarna för industripo­litiska åtgärder och utbetalningar för räntor på statsskulden, vilken trots sin låga multiplikatoreffekt ändå ger elt stort bidrag till den totala effekten. Dessa ökningar motverkas lill en del av de ulgiftsbesparingar som började få verkan 1981 och som framför alll drabbade statlig konsumtion och investering. På inkomstsidan fick sänkningarna av den direkta skallen posifiva effekter som delvis motverkar effekten från de indirekta skat­terna. Sänkningen ay mervärdeskallen i november får däremot ingen märkbar inverkan förrän 1982.

1982  beräknas bli det år då besparingarna på allvar slår igenom. Den expansiva effekt som ökningarna av utgifterna för räntor och industripoli­tiska åtgärder medför motverkas delvis av de reala neddragningarna för transfereringama till kommuner och hushåll. Den expansiva effekten från investeringarna, vilken helt beror pä ökningar hos affärsverken (SJ, tele­verket, luftfartsverket), upphävs genom den beräknade minskningen av stadig konsumtion. Den kraftigaste stimulerande effekten 1982 kommer på inkomstsidan och beror på sänkningen av mervärdeskatten i november 1981.

För 1983 beräknas de reala neddragningarna av transfereringarna vara mindre än de reala ökningarna av räntor och industripolifiska åtgärder. Ökningen av affärsverkens investeringar överstiger den reala minskningen av de statliga myndighelemas investeringar. Tillsammans med ökningen av transfereringama och de statliga investeringarna har de statliga utgif­terna en expansiv effekt pä ekonomin. På inkomstsidan har minskningen av den direkta skatten genom skattereformen en posifiv effekt. Denna minskning motsvaras av en lika stor ökning bland de indirekta skatterna. Reformen finansierar en ökning av löneskallen. Att den sammanlagda effekten blir negativ beror på all multiplikatorn för den indirekta skallen är högre än den för den direkta skatten.

För kommunerna innebär framför allt ökningen av konsumtionen expan­siva finanspolitiska effekter. Dessa var störst 1980 för atl därefter avta. Även investeringarna uppvisar en minskande effekt, vilka 1982 och 1983 väntas bli negativa. På inkomstsidan medför de ökade kommunaiskalle-medlen 1981 — 1983 kontrakliva effekter. Sammantaget innebär della alt kommunerna har en expansiv men avlagande effekt åren 1980-1982 för alt 1983 förbylas i en kontraktiv effekt.

Socialförsäkringssektorn har sedan 1977 haft en svagt expansiv effekt på ekonomin. Orsaken härtill är att transfereringarna till hushållen vuxit väsentligt snabbare än den huvudsakliga inkomstposten, socialförsäkrings-avgtfierna. Detta beräknas gälla även för 1982. För 1983 kommer sektorn att få en kontraktiv effekt på ekonomin. Detta beror pä den reala neddrag­ningen av transfereringarna till hushållen, vilken är orsakad av framför allt förändringarna i sjukförsäkringssystemet.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       177

10   Kredilmarknaden

Det under senare år ansträngda betalningsbalanslägel har i ökad grad gjort den svenska kredilmarknaden känslig för internationella ränteföränd­ringar. Den inhemska räntenivån har också fått anpassas lill del internatio­nella ränteläget. Upptrappningen av den internationella räntenivån inled­des under andra halvåret 1979 och fortsatte under 1980 med en temporär nedgång under våren och sommaren 1980 (diagram 10:1). Del svenska diskontot kom mol denna bakgrund atl höjas vid fyra fillfällen under senare delen av 1979 och i början av 1980. sammanlagt från 6,5% lill 10% (diagram 10:2). Någon sänkning av det svenska ränteläget skedde ej under våren och sommaren 1980. Istället inriktades kreditpolitiken på att motver­ka de ränlesänkningslendenser, som uppkommit på den korta marknaden.

Ränlestegringen utomlands nådde en höjdpunkt runt årsskiftet 1980/81. Den allt större dispariteten mellan den inhemska och utländska räntenivån tillsammans med förväntningar om en nedskrivning av den svenska kronan ledde fill ell utflöde av valuta, vilket under januari 1981 blev påfallande kraftigt. 1 syfte att dämpa det betydande valutautflödet vidtogs en serie åtgärder. Den 20 januari beslöt riksbanken alt höja diskontot från 10 lill 12%. För alt förstärka diskontohöjningens effekt på penningmarknadsrän­torna - specialinlånings- och hankcertifikatränlan - skärptes villkoren för

Diagram 10:1 Räntor utomlands 1979-1982

Procent

PRIME    RÅTE    I    USA

DISKONTO   I   VALUTAKORGENS LÄNDER

1979

1980

1981

1982

Källa: Riksbanken.

12   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        178

Diagram 10:2 Diskontot för Sverige samt emissionsvillkor för långa statslån 1979— 1982

Procent

 

 

 

 

 

 

 

15 14

LÄNG   STATSOBLIGATIONSRÄNTA

 

13

.

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

 

11 10

 

 

1--

 

 

 

 

 

9 8

7

RIKSBANK ■I

ENS   DISKONTO

6

-

 

1979                    1980                     1981                     1982

Källa: Riksbanken.

bankernas upplåning i riksbanken. Den s.k. straffräntan höjdes från 13% till 17 % (diagram 10:3). Samtidigt justerades kassakraven uppåt för atl öka bankernas uppläningsbehov i riksbanken. I linje med strävan att pressa upp den inhemska räntenivån höjde samtidigt riksgäldskontoret skallkam-marväxeldiskonlot, varvid den effektiva avkastningen på skattkammar-växlar kom att uppgå lill närmare 17%. 1 början av febmari infördes utlåningslak. Detta innebar, all affärsbankernas övriguUåning i svenska kronor, jämte tillväxt av fordran på finansbolag och fordran i svenska kronor på utländsk bank avseende krediter för finansiering av svensk export och import, skulle uppgå till högst 5 % under perioden 30 juni 1980-30 juni 1981. Avsikten med ålgärderna var dels att begränsa utlåningen i svenska kronor dels alt stimulera förelagen alt la hem sina utlandslikvider. De i januari vidtagna kreditpolitiska åtgärderna tillsammans med i februari aviserade finanspolitiska besparingsåtgärder bromsade upp utflö­det och vände det i elt inflöde. Omsvängningen i valutaströmmarna i kombination med en viss nedgång i den internationella räntenivån innebar atl kredilpoliliken kunde lättas något. En sänkning av de korta inhemska räntorna kunde äga rum. Fr. o. m. den 10 mars låg affärsbankernas kassa­krav på 2%, vilket var 2 procentenheter lägre än under det ansträngda läget i januari. Straffräntan sänktes den 26 mars och den II juni med sammantaget 2 procentenheter lill 15%. Samtidigt sänkte riksgäldskon­toret diskontot på skattkammarväxlar, varvid den effektiva avkastningen sjönk från strax under 17% lill cirka 14%. Under våren och sommaren steg

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

179

Diagram 10:3 Korta räntor i Sverige 1979-1982 Procent

3-MANADERS BANKCERTIFIKATRÄNTA

EFFEKTIV   RÄNTA   PA

3-MÄNÅDERS SKATTKAMMARVÄXLAR

L

1979 Källa: Riksbanken.

1980

1981

1982

räntorna utomlands ånyo. De korta räntorna på den svenska kredilmarkna­den fortsatte dock atl falla. Skallkammarväxelränlan sänktes ytteriigare i juli och augusti. Straffräntan behölls vid dessa båda fillfällen oförändrad. Penningmarknadsräntorna föll i anslutning till sänkningen av nyssnämnda räntor.

Som etl led i den ekonomiska politiken devalverades den svenska kro­nan med 10% den 14 september 1981. Devalveringen, sänkningarna av de inhemska marknadsräntorna samt nedgången i främst den amerikanska och tyska räntenivån gjorde det möjligt för riksbanken att låta det svenska diskontot sjunka frän 12% fill 11% fr.o.m. den 15 oktober. Straffräntan sjönk samtidigt från 15 lill 14%.

En fortsatt nedgång i den internationella räntenivån möjliggjorde i början av 1982 en ytterligare anpassning av den svenska räntan fill det svaga inhemska konjunkturläget och den sjunkande investeringsakfivitelen. Fr. o. m. den 12 mars sänkte riksbanken diskontot från 11 till 10%. Härige­nom återfördes diskontot till den nivå del hade före den kraftiga höjningen i januari 1981. För alt behålla möjligheterna att kontrollera valutaulflödet bibehölls straffräntan vid 14%. Penningmarknadsräntorna förutsågs här­igenom komma atl hållas uppe. Kassakraven höjdes ånyo lill 4% för samtliga banker fr. o. m. den 15 april för all möta kommande mycket stora statliga utgiftsöverskoll.

Som framgått ovan tvingade det ansträngda valulalägel i januari 1981 fram en myckel kraftig höjning av de korta räntorna. Räntesatsen pä prioriterade obligationer höjdes visserligen samtidigt med 1% lill 13,5%.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

180

Obligafionsmarknaden blev dock dämpad. Marginalen mellan diskonto och statsobligationsränta krympte från 2,5 till 1,5% (diagram 10:2). De korta räntorna kom atl ligga över räntan för långfristiga placeringar. Place­ringarna fick härigenom en kortare karaktär med återverkningar på framför allt finansieringen av statsbudgeten. 1 och med att den långa räntan hölls oförändrad vid diskonlosänkningen i oktober 1981 ökade ånyo marginalen mellan kort och lång ränta lill 2,5 %. Åtgärderna i oktober föregicks av förväntningar om etl sjunkande ränteläge, som tillsammans med bankernas goda likviditet ledde lill omfattande placeringar i stals- och bostadsobliga-lioner. Den förbättrade balansen på kapitalmarknaden samt en svag kredit-efterfrågan möjliggjorde en säiikning av den länga räntan. Den 3 december 1981 sänktes räntesatsen på prioriterade bosladsobligationer och för sta­tens långfristiga obligationslån med 0,75 procentenheter till 12,75%. 1 och med diskonlosänkningen i mars 1982 kom marginalen mellan diskonto och statsobligationsränta att återställas och vidgas lill 2,75%.

Diagram 10:4 SUtens budgetunderskott 1978-1982

Miljarder kr., 12-månadersförändringar.

1978

1979

19M

1981

1982

Källa: Riksgäldskontoret.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

181

Diagram 10:5 Penningmängden samt dess påverkande faktorer 1978—1982

Miljarder kr., 12-månadersförändringar

45

41

37

33

29

26

21

17

13

9

6

O

-5 -9 -13 -17 -21 -25

PENNINGMÄNGD

TILLSKOTT FRÅN BANKERNAS ÖVRIG UTLÅNING I SV.KR.

VALUTAFLÖDE

 

1978

1979

1980

1982

Anm. Valutaflödet definieras som förändringen i valutareservens transaktionsvärde exkl. statens och riksbankens lånetransaktioner samt tilldelning av särskilda drag­ningsrätter. Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

10.1 Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

För atl öka statens upplåning pä marknaden utanför bankerna har under senare år betydande åtgärder företagits och påtagliga resultat uppnåtts. Samtidigt har emellertid del statliga utgiflsöverskoltel accelererat i en än snabbare takt (diagram 10:4). Statens likvidiletslillskott lill ekonomin har därmed tilltagit (diagram 10:5). 1 syfte all begränsa likvidiletslillskotlen har åtgärder för all dämpa bankernas utlåning vidtagits. Under 1979 och 1980 kom etl kontinuerligt växande utflöde av utländska valutor, som i och för sig kanske haft samband med statsbudgetens utveckling, att verka återhållande pä penningmängdens tillväxt. Under 1981 minskade utflödet successivt. Kredilefterfrågan var samtidigt avmattad under året. Penning­mängden ökade med 14,4% från december 1980 lill december 1981 men låg genomsnittligt under året Il-I2%över 1980 års nivå.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   182

Tabell 10:1 Penningmängden 1980-1981

Milj. kr.

_______________________                           1980             1981

Penningmängd, ökning:

Banktillgodohavanden inkl. bank-                 31856           42491

certifikat (netto)

Sedlar och mynt                                              2638             2475

Summa                                                          34494           44966

Tillskott genom:

Valutareservens förändring                         -       11            5 266

Statens upplåning i utlandet

22 057

- 9368

54429

66014

14897

-18 133

66

- 1863

214

3412

3 988

- 8603

15043

8915

5 802

5 165

1 160

- 1995

839

- 3 844

(ökning = -)

Statens utgiftsöverskott

Statens upplåning utanför bankerna

(ökning = -)

Medel på invesleringskonton i

riksbanken (ökning =-)

Likviditetskonton i riksbanken

(ökning = -)

Övriga riksbankstransaktioner

Bankernas utlåning till allmänhelen

exkl. refinansiering i utlandet

Bankernas nettoförvärv av hypoteks-

obligationer

Bankemas fordringar på övriga

kreditinstitut

Bankema, diverse

Summa                                                          34494           44966

Anm. Uppgifterna om valutareserven i tabellen redovisar bokförda värden. Detta innebär, att kurseffekten ingår i valutareservens förändring och i övriga riksbanks­transaktioner och påverkar ej penningmängden. Källa: Riksbanken.

Beloppsmässigt ökade penningmängden med 45 miljarder kr. under 1981, vilket var 10,5 miljarder kr. mer än 1980 (tabell 10:1). Till den betydande tillväxten 1981 bidrog bland annat statens transaktioner. Vidare var valutaulflödet exklusive de statliga kapitaltransaktionerna väsentligt lägre 1981 än 1980. De stora avlyften av bankernas, bosladsbyggnadskre­diler under hösten 1981 som följd av de omfattande teckningarna på bosladsobligationer kom däremot att få en likviditetshämmande inverkan. Bankernas stock av uteslående bostadsbyggnadskrediter minskade 1981 med 3 miljarder kr. jämfört med en uppbyggnad på 4,5 miljarder kr. 1980.

Penningmängdens ökning översteg med några procentenheter bmllona-tionalproduklens ökning i löpande priser. Denna uppgick lill 9,0% mellan 1980 och 1981. Detta innebär, att den reala likviditeten, uttryckt som kvoten mellan ett genomsnitt av penningmängden över året och bruttona­tionalprodukten, visade en dragning uppåt (diagram 10:6).

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

183

Diagram 10:6 Real likviditet 1976-1981

Index 1976= 100

 

 

 

 

 

102

>'                                   

101

yy

X

r->>

> 

100 99 98 97

/

 

""

 

\

N      yA

/

 

 

 

 

\

 

 

 

 

96 95

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

94 93

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1976

1977

1978

1979

1980

1981

Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten mellan ett index för penning­mängden och elt index för bruttonationalprodukten till löpande priser. Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Under 1981 växte banktillgodohavanden från kommuner, företag och hushåll med 35,5 miljarder kr., vilket var drygt 7 miljarder kr. mer än 1980 (tabell 10:2). Placeringarna i bankcertifikat var, sett över 1981 som helhet, närmare 7 miljarder kr. lägre jämfört med 1980. Ell kraftigt omslag från bankcertifikat till specialinlåning ägde rum under andra halvåret 1981. Bakom denna ulveckling låg stora svängningar i bankcerlifikalränlan un­der 1981.

Kommunernas banktillgodohavanden byggdes upp i en alll snabbare takt under 1981 vilket även kreditmarknadsstatisliska uppgifter för kom­muner visar (tabell 10: 7). En ännu mer markant ökning ägde rum i företa­gens banktillgodohavanden, där ökningen var nära 7 miljarder kr. större 1981 än 1980.

Diagram 10:7 ger en samlad bild av de olika samhällssektorernas reala likviditet. Vid skattningen av denna likviditet relaleras den monetära likvi­diteten till elt mått på Iransakfionerna. Av diagrammet framgår, att den snabba stegringen i kommunernas reala likviditet under tidigare år, lill följd av en snabb monetär expansion, bröts 1980. Kommunernas utgifter växte då i snabbare takt än den monetära likviditeten. Under 1981 fortsatte den nedåtgående trenden i kommunernas reala likviditet främst lill följd av

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

184

Tabell 10:2 Inlåning i bankerna från vissa sektorer 1980—1981

Milj. kr., förändring

1980

1981

 

Kommuner

Icke-finansiella företag Hushåll

Summa banktillgodohavanden

 

1721

2 330

5 564

12436

20788

20775

35541

28073

Anm. Inklusive bankcertifikat, exklusive medel på konto i riksbanken. Bankerna har även inlåning från andra insättarkategorier än de som ingår i tabellen varför tabellens summa ej överensstämmer med totalen för bankernas inlåning från allmän­heten.

Källa: Statistiska centralbyrån.

en snabb utgiftsökning. Även industrins reala likviditet vände 1980. En bidragande orsak till denna utveckling var den produktionsökning som skedde. Under 1981 vände industrins reala likviditet uppåt igen, då den monetära likviditeten accelererade snabbare än industriprodukfionen i lö­pande priser. Hushållens reala likviditet uppvisar däremot en jämn ulveck­ling, dvs. i första hand banktillgodohavandena hålls på en oförändrad nivå relativt konsumfionsutgifterna.

Diagram 10:7 Olika sektorers reala likviditet 1976-1981

Index 1976 = 100

140

130

KOMM.UNER

120

110

90

1976       1977      1978      1979

1980

Anm. Den reala likviditeten är för kommuner, industriföretag och hushåU definierad som kvoten mellan ett index för banktillgodohavanden och ett realekonomiskt aktivitetsindex. Omvandlingen från monetär till real likviditet har åstadkommits genom en division för kommunernas del med utgifterna för konsumtion och investe­ringar, för industriföretagens del med industriproduktionen och för hushållens del med den privata konsumtionen, allt i löpande priser. Källa: Konjunkturinstitutet.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 185

Tabell 10:3 Bankernas likvida tillgångar 1980-1981

Milj. kr., förändring

 

 

1980

1981

A. Påverkande faktorer

 

 

Valutareserven

11

5 266

Statens upplåning i utlandet (ökning = -)

-22057

- 9368

Statens utgiftsöverskott

54429

66014

Statens upplåning utanför bankema (ökning = -)

-14 897

-18 133

Allmänhetens innehav av sedlar och mynt

 

 

(ökning = -)

- 2 638

- 2475

Investeringskonton i riksbanken (ökning = -)

66

-  1863

Likviditetsutjämningskonton i riksbanken

 

 

(ökning = -)

-    214

3412

Kassakvotsmedel i riksbanken (ökning =-)

6709

- 2932

Övriga riksbankstransaktioner

- 3 988

- 8603

Summa

17 399

31318

B. Affärsbankernas likvida tillgångar

 

 

Nettofordringar på riksbanken

-     187

3 726

Statspapper

16480

26040

Nettofordringar på sparbanker och

 

 

föreningsbanker

-    720

— 2242

Summa

15 573

27 524

C. Spar- och föreningsbankernas likvida tillgångar

 

 

Statspapper

1 106

1552

Korta nettofordringar på affärsbanker

720

2242

Summa

1826

3794

Anm. Uppgifterna om valutareserven i tabellen redovisar bokförda värden. Detta innebär, att kurseffekten ingår i valutareservens förändring och i övriga riksbanks-transaktioner och påverkar ej likviditetsutvecklingen.

Källa: Riksbanken.

Bankernas likvida tillgångar

Bankernas likvida tillgångar exkl. kassakvotsmedel växte med drygt 31 miljarder kr. 1981, vilket var cirka 14 miljarder kr. mer än 1980 (tabell 10:3). Det var framför alll utflödet av utländska valutor, som verkade mindre återhållande på bankernas likviditelslillväxt än 1980. Även statens transaktioner gav etl slörre likvidiletslillskott jämfört med 1980.

Sett över helåret 1981 placerade affärsbankerna mer än hela sin likvidi-telsökning på 27,5 miljarder kr. i statsobligationer, vilket var inte mindre än 88% av inlåningen inkl. bankcertifikalen. Kraftiga svängningar i ut­vecklingen av affärsbankernas likvida tillgångar och deras placeringar ägde dock rum under loppet av året. I början av året växte, i samband med elt högt ränteläge på penningmarknaden, affärsbankernas skallkammarväxel-innehav påtagligt. Förväntningar om elt sjunkande ränteläge försköt under den senare delen av året placeringarna. Affärsbankerna avyttrade då i hög grad skattkammarväxlar, samtidigt som deras nelloköp av statsobliga­tioner blev synnerligen omfattande.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

186

TabeU 10:4 Kreditmarknaden 1980 och 11981

Milj. kr., nettobelopp

 

Långivare

, Låntagare

 

 

 

 

 

 

Staten

Kom­muner

Bostäder

Före­tag

Hus­håll

Summa

1980

 

 

 

 

 

 

A. Svensk marknad

 

 

 

 

 

 

Riksbanken

Affärsbanker

Spar- och föreningsbanker

Enskilda försäkringsinrättningar

OffenUiga försäkringsinrällningar

Allmänheten

-:)93 16421 1 106 3459 6764 5215

464 188 275 276 -165

6713 3013 2795 4027 198

-    7 2984 2816 5281 3 857 -411

11

3041

2149

541

-573 29623

9 272 12351 14924

4 837

Summa

32.m

1038

16 746

14520

5 758

70434

B. Utlandet'

 

 

 

 

 

 

Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt

530

21527

17 -121 -    6

-

6 ill

715

-966

-

681A

594

20555

Summa

22057

-110

-

6076

-

28023

Summa A-t-B

54429

928

16746

20596

5758

98457

C. Staten

-

474

5412

5918

2193

13997

Totalt A-l-B-l-C

54429

1402

22158

26514

7 951

112454

1981

 

 

 

 

 

 

A. Svensk marknad

 

 

 

 

 

 

Riksbanken

Affärsbanker

Spar- och föreningsbanker

Enskilda försäkringsinrättningar

Offentliga försäkringsinrättningar

Allmänheten

11912 24117 1552 4 525 7 641 6899

715 310

28 286

71

-1 934 2022 6817 4834 2917

-9 6000 1717 1520

3 477 -78

-205

3 628

2126

800

11697 35 394

7727 13 690 16 238

9809

Summa

56646

1410

17523

12627

6349

94555

fi. Utlandet'

 

 

 

 

 

 

Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt

963 8405

108

36

607

-

8983 3571 1322

-

10054

3 607

10334

Summa

9368

751

-

13876

-

23 995

Summa A-l-B

66014

2161

17 523

26503

6349

118550

C. Staten

-

523

6161

6865

2901

16450

Totalt A-l-B-l-C

66014

2684

23684

33368

9250

135000

' Avser långfristig nettoupplåning inkl. företagens kortfristiga nettoupplåning i utländska banker för finansi­ering av export och import samt valuta bankemas utlåning i utländsk valuta till valutainlänning. Källa: Riksbanken och konjunkturinstitutet.

10.2 Kreditinstitutens utlåning

Ufiåningen på den inhemska organiserade kreditmarknaden exkl. sta­tens direkta kreditgivning framgår av tabell 10:4. Kreditgivningen till staten ökade, medan den sjönk till företagen. Den svenska upplåningen i utlandet uppgick under 1981 till 24 miljarder kr., vilket var 4 miljarder kr.

 

Prop. 1981/82:150   BUaga 1.1   Reviderad nationalbudget         187

mindre än 1980. En sektorvis omfördelning ägde dock mm. Under 1980 svarade slaten för merparten av ufiandsupplåningen, medan företagens andel härav dominerade 1981.

Affärbankernas totala kredilgivning uppgick under 1981 till 45,2 mil­jarder kr. vilket var 8,7 miljarder kr. mer än 1980. Ökningen avsåg främst långivning i form av obligationsplaceringar, men även refinansierade kredi­ter i utländsk valuta fill företagen ökade.

De kraftiga svängningarna i skatlkammarväxelräntan under 1981 åter­speglades som nämnts ovan i affärsbankernas finansiering av statsskulden. Under första halvåret var placeringarna i skattkammarväxlar betydande, medan en omkastning fill statsobligationer ägde rum under den senare delen av året. För 1981 som helhet sjönk affärsbankernas skatlkammar-växelinnehav med drygt 7 miljarder kr., vilket var etl omslag på ca 17 miljarder kr. jämfört med 1980. Affärsbankernas nettoköp av statsobliga­tioner sjönk under första hälften av 1981 för atl växa markant under andra halvåret. Bakom denna kraftiga tillväxt låg bl.a. en successiv nedtrapp­ning av den korta räntan, varigenom placeringar i statsobligationer kom att framstå som attraktivare. Även förväntningarna om ett sjunkande ränte­läge spelade in och försköl placeringarna. Innehavet av statsobligationer växte med inte mindre än närmare 36 miljarder kr. under andra halvåret 1981. Affärsbankernas totala kreditgivning fill staten kom härigenom atl uppgå till 24 miljarder kr. 1981, vilket var en ökning med 7,7 miljarder kr. jämfört med 1980.

Mol bakgmnd av rådande ränteförvänlningar gjorde affärsbankerna be­tydande teckningar av bostadsobligationer i slutet av 1981. Dessa kom all uppgå lill 23,5 miljarder kr. för helåret 1981, vilket var 9 miljarder kr. mer än 1980. Affärsbankernas nelloköp av bosladsobligafioner var emellerlid av samma storieksordning 1981 som 1980 dvs. 3,2 miljarder kr. Då den totala volymen obligationsemissioner var stor 1981 blev avlyften av affärs­bankernas bostadskrediter omfattande detta år och kom att översliga ulbe-talningama med drygt 3 miljarder kr. Stocken av utestående bosladsbygg­nadskrediler minskade således med detta belopp. Under 1980 växte denna stock med 3,8 miljarder kr.

Diagram 10:8 visar affärsbankernas under året begränsade utlåning i svenska kronor samt deras under året omfattande i utlandet refinansierade utlåning. Beloppsmässigt uppgick affärsbankernas totala övrigutlåning dvs. utlåning exkl. bostadskrediter lill drygt 18 miljarder kr. (tabell 10:5). Ökningen i affärsbankernas totala övriguUåning hänförde sig i huvudsak till företagssektorn.

Spar- och föreningsbankernas nettoplaceringar sjönk med 1,3 miljarder kr. till ca 8 miljarder kr. 1981. Nedgången berörde både bostadssektorn och förelagen. Spar- och föreningsbankernas nelloköp av bostadsobliga­tioner var något lägre 1980 än 1981. Även spar- och föreningsbankernas avlyft av bostadsbyggnadskrediter växte betydligt under 1981 och kom atl

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget

188

Diagram 10:8 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1977-1982

Procentuella 12-månadersförändringar

1977

1978

1£79

1980

1981

1982

Anm. Hänsyn är ej lagen till kurseffekten under 1981. Den uppgick till närmare 6 miljarder kr. Källa: Riksbanken.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       189

Tabell 10:5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1980-1981

 

 

Förändring,

milj. kr.

Ställning

IQRl

 

1980

1981

—         1 !70 1

31 december

Affärsbanker

 

 

 

Kommuner

406

551

7 588

Näringsliv

9462

11856

93 547

därav: industri

2679

4 230

31557

Hushåll

3 041

3 628

40022

Övriga

575

2 269

10506

Summa

13484

18304

151663

Därav krediter i utländsk valuta

6930

10649

41783

Spar- och föreningsbanker

 

 

 

Kommuner

226

187

3 724

Näringsliv

1530

1258

21 153

därav: industri

176

232

1469

Hushåll

2149

2 126

46210

Övriga

311

-120

1667

Summa

4216

3451

72 754

Anm. Krediter i utländsk valuta redovisas till Iransaktionsvärde. Krediter till per­sonliga företagare ingår i näringslivet.

Källa: Riksbanken.

uppgå lill samma belopp som utbetalningarna. Under 1980 ökade stocken av utestående bostadskrediter. Deras totala kredilgivning fill bostadssek­torn blev ca 1 miljard kr. lägre 1981 än 1980.

De enskilda försäkringsinrättningarnas totala netloplaceringar på kre­dilmarknaden växte med 1,3 miljarder kr. fill 13,7 miljarder kr. 1981. Det var i synnerhet deras bosladsobligationsförvärv, som blev omfattande. Nelloköpen härav uppgick till 6,8 miljarder kr. Bakom denna ulveckling låg förlängningen av den allmänna placeringsplikten för försäkringsbolag och de speciella placeringskvoter, som infördes för deras förvärv av bo­sladsobligationer. De faktiska bosladsplaceringarna översteg dock kraven. Även ränteförvänlningarna i slutet av 1981 lorde ha bidragit till försäk­ringsbolagens snabba ökning av bostadsobligationsköpen 1981.

Under 1981 översteg allmänna pensionsfondens pensionsutbelalningar dess ränteintäkter med drygt 7 miljarder kr., vilket var 1,8 miljarder kr. mer än 1980. Denna ulveckling har i en accelererad takt pågått sedan 1976, då pensionsutbetalningarna hade stigit till samma belopp som fondens ränteintäkter. Trols ränteintäkternas stegring har takten i pensionsutbelal­ningarna vuxit än snabbare. Ökningen i pensionsutbetalningarna är följden av atl antalet ATP-pensionärer ökar bl.a. genom pensionssystemets ge­nomslag. Dessutom stiger pensionsbeloppen dels beroende på inflationen dels p.g.a. att nyblivna pensionärer har fler pensionsgrundade inkomstår och högre inkomster än tidigare års pensionärer. Fondökningen blev ändå 1,6 miljarder kr. större 1981 än 1980. Bakom denna uppgång låg en kraftig tillväxt i de influtna avgifterna bl. a. till följd av en höjning av avgiftsuttaget

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   190

Tabell 10:6 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1980-1981

Milj. kr., nettobelopp

1980     1981

helår     helår     l:ahå       2:a hå

Budgelutfallet (nettoutg.-)        -54429     -66014     -23354     -42660

Statsskuldens förändring inom landel

(ökning = + )                             32372       56646        18909       37 737

7230

- 715

10144

-10859

13 300

27676

2900

24 776

7 101

25 570

2114

23456

3 625

300

-

300

4253

3657

2065

1592

3 137

158

1686

- 1528

Skattkammarväxlar och korttidslän

Korta obligationer

Långa obligationer

Premieobligationer

Sparobligationer

Övrigt

Statsskuldens förändring utom landet

(ökning =-)-)                              22057    9368     4445     4923

Anm. För att ernå överensstämmelse mellan uppgifterna för statens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskontorets och statsverkets kassaförändringar dragits av från skattkammarväxlar och korttidslÉm. Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

1981 lill 12,25% mot tidigare 12%. Samtidigt utnyttjade företagen sin återlånerätt i lägre grad 1981 än 1980. Fondens placeringar på kapitalmark­naden i form av värdepapper och reverslån växte härigenom med drygt 2 miljarder kr. till närmare 17 miljarder kr. Framförallt fondens nelloköp av statsobligationer växte, men även deras neltoköp av såväl bostads- som företagsobligalioner ökade. Fondens reverslån var lägre 1981 än 1980.

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Statens budgetutfall gav ell negativt saldo på 66 miljarder kr. 1981 (tabell 10:6). Mot bakgrund av del förbättrade bylesbalanslägel och en påtaglig ökning av den icke-stafiiga utlandsupplåningen kom under 1981 ökningen av statens utlandsskuld att stanna pä 9,4 miljarder kr. Statens inhemska upplåning blev istället omfattande. I enlighet med strävandena all placera så stor del av statsskulden som möjligt på marknaden utanför bankerna blev upplåningen där slor 1981. Statens upplåning i bankerna kom ändock att uppgå lill betydande belopp.

Statsbudgetens finansiering präglades under första halvåret 1981 starkt av den snäva marginalen mellan kort och lång ränta, som uppkom i sam­band med räntejusteringarna i januari 1981. Teckningarna av statliga obli­gationslån var dämpade, medan statens försäljning av skattkammarväxlar var betydande. Under andra halvåret 1981 skedde en omfattande statlig obligationsupplåning.

Beräknat från löpande inkomst- och ulgiftsredovisningar uppvisade kommunerna ett visst inkomslöverskott 1981. Enligt kredilmarknadsslatis-fiska uppgifter för kommuner och landsting förekom ett smärre utgifts-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         191

Tabell 10:7 Kommunernas rinansiella sparande 1980-1981

Milj. kr., förändring

1980              1981

1888

2615

2585

1 141

-440

 

4033

 

2645

4 120

-110

751

1038

1410

1717

1959

- 9

 

2636

 

Likvida tillgångar Utlåning

Övriga finansiella tillgångar' Summa finansiella tillgångar (1) Upplåning totalt därav:    i utlandet

på svensk kreditmarknad övrig inhemsk upplåning Övriga skulder' Summa skulder (2)

Finansiellt sparande (l)-(2)                                 1397              -364

' inkl. diskrepans

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

överskott detta år (tabell 10:7). Trols denna utveckling blev kommunernas uppbyggnad av de likvida tillgångarna betydande, vilket också framgår av tabell 10:2.

Under 1981 färdigställdes någol fler lägenheter än 1980 eller ca 51600 lägenheter. Igångsättningen av bostäder sjönk med ca 6100 lägenheter till 44000. Volymmässigt blev bostadsinvesteringarna lägre 1981 än 1980. Investeringarnas värdemässiga ökning uppgick lill ca 6,6% 1981, varvid behovel av bosladsbyggnadskrediler ökade.

Under året tecknades bosladsobligalionslån för 23,5 miljarder kr., vilket var 9 miljarder kr. mer än 1980. Avlyften av utestående bostadsbyggnads-krediter blev härigenom avsevärda 1981. Bankernas utbetalningar av bo­stadsbyggnadskrediter var begränsade under 1981. Bankernas stock av utestående bostadsbyggnadskrediter sjönk med 3,2 miljarder kr. Under 1980 ökade den med 4,3 miljarder kr. Då stora obligationsemissioner och stora avlyft motvägde varandra 1981 begränsades ökningen i bostadssek­torns nelloupplåning på kreditmarknaden till knappt 800 milj. kr. och

Tabell 10:8 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos staten 1980 och 1981

Milj. kr., nettobelopp

1980              1981

12132

19286

4267

-2209

3 552

-2237

715

28

347

446

16746

17 523

5412

6161

Obligationer Direkta lån från banker därav:   affärsbanker

spar- och föreningsbanker Lån från enskilda och offentliga försäkringsinrättningar

Summa

Staten

Källa: Riksbanken.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 192

Tabell 10:9 Företagens upplåning på kreditmarknaden samt hos staten 1980 och 1981

Milj. kr., nettobelopp

1980             1981

A. /Sverige

1875

3 187

4810

6962

2871

5 741

7835

2478

14520

72627

611

8983

-251

4893

6076

73576

20596

26503

5 918

6S65

26514

33368

Obligationer och förlagslån Direkta banklän

därav: affärbankerna Upplåning hos övriga institut

Summa

B. I utlandet'
Genom valutabanker
Övrigt

Summa

Summa A-l-B

C.                                           Staten
Totalt A-l-B-t-C                       __________________________

' Uppgiftema inkl. devalveringseffekt. Källa: Riksbanken.

stannade på 17,5 miljarder kr. (tabell 10:8). Neltoulbetalningarna av stat­liga bostadslån växte samtidigt med 750 milj. kr.

Företagens inhemska upplåning på kreditmarknaden sjönk med knappt 2 miljarder kr. 1981 till 12,6 miljarder kr. (tabell 10:9). Det var försäkrings-inrättningarnas reverslån till företagen, som svarade för nedgången. En viss uppgång av företagens finansiering på obligationsmarknaden kunde konstateras 1981. Förelagens nelloupplåning utomlands uppgick under 1981 lill knappl 14 miljarder kr. Förelagens totala upplåning, dvs. på den inhemska kredilmarknaden, hos staten saml i utlandet uppgick 1981 lill 33 miljarder kr. vilket var närmare 7 miljarder kr. mer än 1980.

Även den svaga utvecklingen av förelagens investeringar verkade i likvidiletshöjande riktning 1981. Företagens fasta investeringar ökade med 1,4 miljarder kr. 1981. Ett kraftigt lageromslag ägde mm fpån en lagerupp­byggnad på 5,6 miljarder kr. 1980 till en neddragning på 4,5 miljarder kr. 1981. Utvecklingen av de fasta investeringarna och lagren innebar därmed etl minskat finansieringsbehov från förelagens sida 1981. Samtidigt sjönk brutlosparandel. Företagens finansiella sparande kom emellertid all för­bättras med ca 5 miljarder kr.

Sett över helåret 1980 balanserade i stort sett företagens avsättningar och uttag på konto i riksbanken varandra. I och med första kvartalets utgång 1981 upphörde konton för likviditetsutjämning, varvid innestående medel jämte räntor utbetalades. Härigenom frigjordes runt 3,5 miljarder kr. Under 1981 gjordes insättningar på tillfälligt vinslkonto i riksbanken. I slutet av november 1981 fanns drygt 3 miljarder kr. insatta på della konto. Lagen om insättning på detta konto grundade sig pä regeringens proposi­tion om insatser för alt underlätta nya löneavtal. Medel som insatts på

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        193

vinslkonto är spärrade i fem år. Under denna tid får utbetalning göras endast om företaget erhållit tillstånd att ta vinslfond i anspråk. Under december månad ledde tillstånden till all företagen tog ut drygt I miljard kr. Totalt sett innebar dessa transaktioner, atl företagen 1981 netto fick ut 1,5 miljarder kr. från riksbanken.

Utvecklingen av förelagens finansiella sparande, totala upplåning samt transaktioner med riksbanken innebar en väsentligt högre likviditelsupp-byggnad 1981 än 1980, vilket stöds av utvecklingen av förelagens banktill­godohavanden i tabell 10:2.

10.4 Utblick mot 1982

Utifrån de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler 1982.

För 1982 beräknas statens budgetunderskott bli närmare 77 miljarder kr., vilket är 11 miljarder kr. mer än 1981. En viss förbättring av bytesba­lansens underskott bedöms ske 1982. Den icke-slalliga upplåningen netto i utlandet kan dock komma atl minskas någol, vilket skulle kunna innebära en slörre statlig upplåning utomlands 1982 än 1981. Statens anspråk pä den inhemska kreditmarknaden kommer ändå alt bli större 1982 än 1981.

Kommunernas finansiella sparande beräknas förbättras med runt 1,6 miljarder kr. 1982, varigenom en fortsatt uppbyggnad av deras likvida tillgångar kommer atl ske.

Under 1982 uppskattas färdigställandet av bostäder bli ca 7600 lägen­heter färre än 1981 eller ca 44000. Även igångsättningen beräknas bli lägre eller ca 40000. Bostadsinvesteringarnas volymmässiga nedgång uppskat­tas till drygt 9% om hänsyn tas till de sfimulansålgärder som nu föreslås. Även värdemässigt beräknas en nedgång. Behovet av bostadsbyggnads­krediter kan således bli något lägre 1982 än 1981.

Företagssektorns fasta investeringar beräknas 1982 växa med drygt 4 miljarder kr. Lagren beräknas samtidigt byggas upp med knappt 2 mil­jarder kr. jämfört med en neddragning på 4,5 miljarder kr. 1981. Detta pekar på etl ökat finansieringsbehov från investeringssidan 1982. Samtidigt pekar nuvarande prognoser på en avsevärd förbättring i brutlosparandel varvid företagens finansiella sparande skulle fortsätta alt förbättras under 1982. Förelagens samlade kredilefterfrågan skulle således kunna minska 1982, men Qolårels kraftiga upplåningsökning vid sidan av en finansiell sparandeförbältring gör en sådan bedömning myckel osäker.

13    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  194

APPENDIX

Statsskuld och realekonomiska effekter av statens rän­teutgifter*

1   Inledning

Under senare år har ränteutgifterna på statsskulden ökal kraffigt. Syftet med denna studie är att analysera vilken effekt på den reala ekonomin dessa ränteutbetalningar har. Effekterna analyseras med utgångspunkt från nationalekonomisk teori där real avkastning styr sparande och port­följval. Vidare beaktas konsekvenserna av alt ränteinkomsterna på stats­papper beskattas.

Studien är begränsad på många säll. Det är inte de realekonomiska effekterna av hela statens budget som studeras. Sådana beräkningar åter­finns i kapitel 9 i den reviderade nationalbudgeten. Här analyseras enbart effekterna av statens ränteutbetalningar. En annan begränsning är alt bara inkomsteffekten av de ökade räntebetalningarna studeras, inle substitu-lionseffekten av en högre räntesats pä statspapper. Exempelvis görs inget försök atl konstalera huruvida en uppdriven ränta på statsobligationer eventuellt har dämpat de reala investeringarna ("crowding-out"). Inte heller behandlas finansieringen av budgetsaldot annal än indirekt. Ytterli­gare en viktig begränsning är att inflationstakten tas som given vid analy­sen av ränteutgifternas effekter.

Problemet med statens ränteutgifter behandlas nedan i två steg. I avsnill

2         redovisas först hur den reala statsskulden har utvecklats sedan 1970. Den
långsiktiga ränlebelaslningen av statsskulden lorde beskrivas bäst genom
att en rimlig långsiktig realränta appliceras på skulden. Därigenom blir
själva skulden en indikator på den framlida räntebelastningen. I avsnitt 3
redovisas den reala räntesatsen pii statsskulden sedan 1970 och fördelning-

' Denna studie har utförts inom konjunkturinstitutet av Edward Palmer och Svante Öberg.

 Betydelsen av statsskulden och statsskuldsräntorna för ekonomin har tidigare behandlats utföriigt i den svenska ekonomiska litteraturen av bl. a. Myrdal, Lindahl, Hammarskjöld, Welinderm.fi., särskilt under 1930-och 1940-talen. Se t. ex. Gun­nar Myrdal: PM angående verkningarna på den ekonomiska konjunkturutveckling­en i Sverige av olika åtgärder inom äen offentliga hushållningens område, Bihang till riksdagens protokoll 1933, 1. saml. Bilaga III; Gunnar Myrdal: Finanspolitikens ekonomiska verkningar, SOU 1934:1; Erik Lindahl: "Teorin för den offentliga skuldsättningen", Studier i ekonom; och historia, tillägnade Eli F. Heckscher, Uppsala 1944; Dag Hammarskjöld: PM angående principerna för budgetens balan­sering, Bihang till riksdagens protokoll 1946, I. saml. Nr I Del 2 Bihang D; Carsten Welinder: "Budgetpolitiken inför kravet på samhällsekonomisk balans". Ekono­misk Tidskrift 1946:2. Se också Lars Lindberger: "Översikt av krigsårens statsfl­nansiella utveckling i Förenta Staterna, Storbritannien och Sverige", Bilaga 2 till Konjunkturläget Våren 1945, för en analys av den statliga räntebördan efter andra världskriget.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget  195

en av statens räntebetalningar. 1 detta avsnitt diskuteras också beskatt­ningen av ränteinkomster pä statspapper. I avsnitt 4 analyseras de reale­konomiska effekterna av statens ränteutbetalningar. Dessa effekter påver­kas bl.a. därav att realräntan på kort sikt kan förväntas avvika från vad som kan betraktas som en långsiktig realränta på statsskulden. De beräk­ningar som förekommer i studien baserar sig på elt siffermaterial från januari 1982. Underiagel för den reviderade nationalbudgeten har ej kun­nat beaktas.

2   Statsskuld och offentlig förmögenhet

I detta avsnitt redovisas hur statsskulden har förändrats sedan 1970. För alt ge en mer allsidig bild av utvecklingen redovisas även de offentliga tillgångarnas förändring.

Som framgår av nedanstående tablå uppgick statens finansiella tillgångar till 178 miljarder kr. ullimo 1981, att jämföra med en skuld på 296 miljarder kr. Statens finansiella nettoskuld var alltså betydligt lägre än statsskulden. Utvidgas perspektivet lill all omfatta den konsoliderade offentliga sektorn, dvs. stat, kommuner, socialförsäkring och riksbank, erhålles en positiv finansiell nettoförmögenhet pä 112 miljarder kr. ullimo 1981.

Miljarder kr., löpande priser                                 Belopp

31 dec. 1981

Statsskuld                                                             296

Statens tillgångar                                                178

Kommunernas tillgångar netto                             -12

Socialförsäkringens tillgångar netto                    186

Riksbankens tillgångar netto'                                56

Summa                                                                 408

Offentliga sektoms tillgångar netto                    112

' Exkl. utelöpande sedlar.

Källa: Finansräkenskaper, preliminär nationalbudget 1982 och riksbanken.

Socialförsäkringen och riksbanken lämnar positiva bidrag till förmögen­heten för den konsoliderade offentliga sektorn. Socialförsäkringens netto­tillgångar beslår nästan uteslulande av AP-fonden. Den ulelöpande sedel­mängden (37 miljarder kr.) har i della sammanhang exkluderats från riks­bankens skulder eftersom den är en skuld av en speciell karaktär i och med att den dels sannolikt inte behöver amorteras (i all synnerhet inte vid en fortsatt inflation), dels inte innebär någon ränlebelaslning i framtiden.

I diagram 1 redovisas hur statsskulden och de offentliga tillgångarna har förändrats sedan 1970 i 1982 års prisnivå.' Statsskulden har ökat från en

' Tillgångar och skulder har deflaterats med implicitprisindex för privat konsum­tion. Index 1982 har satts till 1.00 och tillämpats pä tillgångar och skulder vid ingången av 1982 (= tillgångar och skulder 31 december 1981).

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget

196

Diagram 1 Statsskuld och offentliga tilllgängar 31 december 1970—1982

Miljarder kr., 1982 års priser

400 -

300 -

200 -

100 -

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillgång

ar

 

1

 

r-

 

 

 

 

.'■

 

1

Netto Statssk

 

 

 

a

...

 

iK»:,

•

.•■

 

 

uld

 

 

 

...

•*

..-»•J

\

\L

 

......   i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

s

 

J___ L

J___ L..

J__ I_ l±

70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82

Anm.: Med offendiga tillgångar avses här statens finansiella bruttotillgångar och

fmansiella nettotillgångar i kommuner, socialförsäkring och riksbank.

Källa: Finansräkenskaper, riksgäldskonloret och preliminär nationalbudget 1982.

nivå på ca 100 miljarder kr. i början av 1970-talet till knappl 300 miljarder kr. i slutet av 1981. Samtidigt har även tillgångarna ökat. Ungefär hälften av ökningen har skett i AP-fonden men även staten, kommunerna och riksbanken har ökat sina fillgångar. Den finansiella nettoförmögenheten ökade 1970-1976 men har därefter till slutet av 1981 minskat med drygt 110 miljarder kr. (1982 års priser). I diagrammet har även prognoser för utvecklingen under 1982 lagts in.

Under senare år har det förekommit en diskussion om hur underskottet i staten eller den offentliga sektom bör definieras. De förslag som har framförts har varierat bl. a. med hänsyn fill hur stor del av den offentliga sektorn som inräknas, humvida nominella eller reala ränteinkomster och ränteutgifter ingår och om underskottet är det fakfiska eller ett hypotetiskt under antagandet att produktionskapaciteten skulle ha varit fullt utnyttjad. I nedanstående tablå redovisas två mått på den offentliga sektorns finan­siella situation — statens inflationsrensade budgetsaldo och den offentliga sektorns inflationsrensade fmansiella sparande - som anknyter lill de i diagram 1 redovisade kurvorna (iver statsskuld och offentliga sektorns finansiella förmögenhet. Av redovisningen framgår också sambandet mel­lan statens budgetsaldo och de förändringar som redovisas i diagrammet.

 

Prop. 1981/82:150   Biläga 1.1    Reviderad nationalbudget 197

Miljarder kr., löpande priser                                      Belopp

1982

Statens budgetsaldo                                                -80

Värdeminskning av statsskulden                                27

Inflationsrensat budgetsaldo                                   -53

Statens udåning m. m.                                              18

Finansiellt sparande i kommunema                             3

Finansiellt sparande i socialförsäkringen                   18

Finansiellt sparande i riksbanken                                5

Summa ökning av offentliga tillgångar                       44

Värdeminskning av tillgångarna                               -31

Inflationsrensad ökning av offentliga tillgångar        14

Inflationsrensat finansiellt sparande i den offendiga sektom —39

Anm.: För riksbanken har en schablonmässig framskrivning gjorts. Med offentliga tillgångar avses här statens finansiella bruttotillgångar och finansiella nettotillgångar i kommuner, socialförsäkring och riksbank. Källa: Preliminär nationalbudget 1982.

Av tablån framgår att statens budgetsaldo beräknas bli -80 miljarder kr. 1982.' Samtidigt minskar det reala värdet av statsskulden med 27 miljarder kr. på gmnd av inflationen. När denna värdeminskning dras av från budgetsaldot erhålls ett inflationsrensat budgetsaldo på -53 miljarder kr., vilket visar hur den reala statsskulden förändras under året. I princip är del förändringar av delta slag som redovisas av den prickade kurvan i diagram 1.

På motsvarande sätt beräknas den offentliga sektorns finansiella till­gångar öka med 44 miljarder kr. eller inflationsrensat med 14 miljarder kr. (heldragen kurva i diagram 1). Värdeminskningen är då beräknad på samt­liga fillgångar utom aktier, insatser i statliga affärsverk och monetärt guld. Man kan notera att värdeminskningen i den offentliga sektorns finansiella tillgångar är större än värdeminskningen i statsskulden.

Den sista raden i tablån visar del inflationsrensade finansiella sparandet i den konsoliderade offentliga sektorn. Det beräknas således uppgå lill -39 miljarder kr., vilket också är etl mått på hur mycket den offenfiiga sektorns finansiella förmögenhet försämras under 1982 (streckad kurva i diagram I).

I nedanstående tablå redovisas det inflationsrensade finansiella sparan­det i den offentliga sektorn sedan 1970 i fasta priser. Av tablån framgår att den offentliga sektoms finansiella förmögenhet ökade med knappt 20 mil­jarder kr. per år i början av 1970-talet (i 1982 års priser). Försämringen av det inflationsrensade finansiella sparandet fill 1982 beror huvudsakligen på de ökade underskotten i statens budget. Men även socialförsäkringen (huvudsakligen AP-fonden) har bidragit lill försämringen i och med alt den reala fonduppbyggnad som i början av 1970-lalel motsvarade ca 15 mil-

' Observera att det är material från den preliminära nationalbudgeten som ligger till grund för beräkningama.

Skulden 31 december 1981 har deflaterats med ökningen av implicitprisindex för privat konsumtion mellan 1981 och 1982 (9,1 %).

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget       198

jarder kr. per år (i 1982 års priser) under 1980 och 1981 har förbytts i en mindre fondminskning. Man kan också notera att försämringen av det inflationsrensade sparandet avbröts 1981 men all prognoserna för 1982 tyder på en fortsatt försämring.

Miljarder kr., 1982 års priser

År        70     71     72     73      74    75     76      77       78     79     80      81      82

Belopp      17     20     17     15     -1      3     14     -4    -17 -25  -35   -34   -39

Källa: Nationalräkenskaper, finansräkenskaper och preliminär nalionalbudgel 1982.

Det finns givetvis problem med den valda redovisningen. Exempelvis är en del av statens utlåning av en sådan karaktär alt del kan diskuteras om den bör inräknas bland de finansiella tillgångarna eller om den bör betrak­tas som en löpande utgift. Vidare bör uppmärksammas att diskussionen i detta avsnitt enbart har gällt den finansiella förmögenheten. Den reala förmögenheten i form av mark, byggnader och maskiner hos statliga och kommunala myndigheter har inte behandlats.

Slutligen kan del vara av intresse att jämföra statens budgetsaldo 1982 (-80 miljarder kr.) med den offentliga sektorns inflationsrensade finan­siella sparande (-39 miljarder kr.). Det senare är betydligt mindre. Där­emot är försämringen i de offenfiiga finanserna de senaste åren av samma storleksordning vare sig man mäter försämringen i termer av statens bud­getsaldo eller den offentliga sektorns inflationsrensade finansiella sparan­de. Försämringen av budgetsaldot mellan 1976 och 1982 är 68 miljarder kr. och av det inflationsrensade finansiella sparandel 56 miljarder kr. (båda mätta i 1982 års priser). Det är således utvecklingen av statens budgetun­derskott som har varit avgörande för försämringen av de offentliga finan­serna de senaste åren. Av detta skäl diskuteras i följande avsnitt enbart ränteutgiflerna på statsskulden och realekonomiska effekter av dessa.

3   Ränta på statsskulden

I föregående avsnill redovisades hur statsskulden och den offentliga sektoms finansiella nettoförmögenhet har förändrats sedan 1970. Stats­skulden har ökat mycket kraftigt de senaste åren. 1 delta avsnitt redovisas utvecklingen av den nominella och reala räntesatsen på statsskulden. Dessutom redovisas vilka sektorer som erhåller statens ränteutgifter och behandlas beskattningen av ränteinkomster på statspapper.

Storleken av räntebetalningarna på statsskulden är fömtom av skuldens storlek beroende av vilken räntesats som tillämpas. 1 en analys av ränteut­betalningarnas realekonomiska effekter bör man skilja på den nominella och den reala räntesatsen. Enligt ekonomisk teori är det företrädesvis den

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget   199

Diagram 2 Genomsnittlig räntesats på statsskulden 1970—1982

Procent

Inflation
-___       .,*•

10

_    f-

Real   räntesats

-5   L

I        1       1_____________ lill.................................... II           

70   71    72   73   74   75   76   77    78   79   80   81   82 Källa: Riksgäldskontoret, nationalräkenskaper och preliminär nationalbudget 1982.

reala räntesatsen som är väsentlig för hushållens sparande och för hushål­lens och förelagens portföljval. 1 diagram 2 redovisas den genomsnittliga nominella och reala räntesatsen på statsskulden under perioden 1970-1982.

Under nästan hela den studerade perioden har den reala räntesatsen på statsskulden varit negaliv. Uppgången i inflationstakten under början av 1970-talet medförde alt den reala räntesatsen sjönk successivt lill -5%. Anledningarna var att den nominella räntan på äldre statspapper var bun­den och att nyupplåningsränlan bara delvis följde med inflationstakten i uppgången. Efter 1976 ökade den nominella räntesatsen successivt medan inflationen stannade på en relativt oförändrad nivå. Därmed steg även realräntan. Den tillfälliga dämpningen av inflationen 1979 medförde en positiv real räntesats detta år. Även för 1982 förutses en uppgång av den reala räntesatsen till följd av en dämpad inflation.

För en diskussion av de reala effekterna av statens ränteutgifter är det viktigt att la hänsyn till placeringen av statsskulden och fördelningen av statens ränteutgifter; se nedanstående tablå. Den första kolumnen visar fördelningen av statsskulden. Av en total skuld pä 296 miljarder kr. ullimo 1981 var 107 miljarder placerade i förelag. Av dessa svarade finansiella företag såsom banker och försäkringsbolag för 105 miljarder kr. Del kan anmärkas alt den del av statsskulden som har placerats i utlandet har ökal från praktiskt taget ingenting i början av 1970-lalel lill ca 17% 1981.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        200

 

Miljarder kr., löpande priser

Belopp

Ränte-

Ränteutgift

 

31 dec.

utgift

efter skatt

 

1981

1982

1982

Statliga myndigheter och fonder

5

0,6

0,6

Riksbanken

50

4,8

4,8

AP-fonden

43

4,9

4,9

Företag

107

12,1

10,9

Hushåll

38

3,5

2,5

Utlandet

52

7,6

7,6

Totalt

296

33,5

31,3

I den andra kolumnen redovisas en uppskattning, delvis baserad pä statsskuldens fördelning och schablonframskrivningar, av hur slor del av statens ränteutgifter som utbetalas lill olika sektorer. Uppskattningen visar att drygt 10 miljarder kr. av statens ränteutgifter tillfaller den ofTentliga sektorn (statliga myndigheter och fonder, riksbanken och AP-fonden). Närmare 8 miljarder kr. av ränteutgifterna betalas till utlandet. Endast hälften av ränteutgifterna, knappt 16 miljarder kr., utbetalas fill den privata inhemska sektom (hushåll och företag).

I tablåns tredje kolumn redovisas en kalkyl över fördelningen av statens ränteutgifter efter beskattning. De statliga myndigheternas och fondernas, riksbankens och AP-fondens ränteinkomster beskattas inte och utlandets ränteinkomster beskattas inte i Sverige. Hushållens del av statsskulden består av spar- och premieobligationer. Sparobligationerna stiger i värde enligt en på förhand uppgjord tabell. Värdestegringen består av en del som motsvarar en ränta och beskattas som sådan och en del som är en skattefri bonus'.T tablån har en marginalskatt på 60% tillämpats för räntedelen av avkastningen på sparobligationer. På premieobligationer lottas det ul vins­ter på vilka det dras 20% vinstskatt.

Företagens del av statsskulden innehas till största delen av affärsbanker men även försäkringsbolag svarar för en betydande del. Den frän företagen inlevererade skatten på ränteinkomster är liten. Delvis beror det på att försäkringsbolagen på gmnd av de speciella regler som gäller för beskatt­ning av försäkringsverksamhel endast betalar en obetydlig skatt. För af­färsbankerna har exempelvis kursförluster på obligationsslocken till följd av en successivt sfigande nyupplåningsränta begränsat skatteinbetalning­arna eftersom kursförlusterna är avdragsgilla. De finansiella företagen sammantagna (exkl. riksbanken) hade exempelvis 1980 ett räntenetto på över 18 miljarder kr. och betalade mindre än 1 miljard kr. i bolagsskall. Av

' För 1982 års första sparobligationslån (Spar 82 vårlånet) är räntan 9% och den

skattefria bonusen ytterligare 5 3/4%.

 För 1982 års premielån är vinstsumman före skatt varie år 9% av det nominella

lånebeloppet.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        201

denna anledning har en låg skatteandel, 10%, tillämpats vid beräkningen i tablån när det gäller företagens ränteinkomster.

Dessa beräkningar ulgår från vilken sektor som primärt erhåller statens räntebetalningar. En del av räntebetalningarna till affärsbankerna kan emellertid betraktas som indirekta betalningar till icke finansiella företag och hushåll. Affärsbankernas ökade innehav av statsobligationer motsva­ras nämligen till den del det inte baseras på en minskad annan utlåning av en ökad inlåning. Därmed kan räntebetalningarna fill affärsbankerna indi­rekt sägas ha medfört en ökad skatt på ränteinkomster i icke finansiella förelag och hushåll.

Slutsatsen av de genomförda beräkningarna och resonemangen torde dock bli att skatten på statens ränteutgifter återför jämförelsevis måttliga belopp lill statskassan. Däremot kan beskattningen av ränteinkomster vara mera väsenthg ur många andra synvinklar. Exempelvis kan det påpekas all skatten har tagits ut från en negafiv realränta vilket kan ha haft sin betydel­se för sparande och placeringar under den studerade perioden.

4   Realekonomiska effekter av statens ränteutgifter

I föregående avsnitt konstaterades atl ungefär hälften av statens ränteut­gifter utbetalas lill delar av den offentliga sektorn eller till uflandet. De eventuella realekonomiska effekterna av ränteutbetalningar fill den offent­liga sektorn bortses från i detta sammanhang. Inte heller görs något försök alt utvärdera de realekonomiska effekterna av statens ränteutbetalningar fill ullandel. Därefter återstår den andra hälften av statens ränteutgifter vilken efter etl troligen relativt litel skatteavdrag tillfaller den inhemska privata sektorn dvs. hushåll och företag. 1 detta avsnitt diskuteras först realekonomiska effekter av statens ränteutgifter 1970-1981 med utgångs­punkt från de räntesatser och den inflationstakt som då varit. Därefter diskuteras möjliga effekter de närmaste åren.

Analysen av statsskuldsräntornas inverkan på hushållens ekonomi utgår i enlighet med nationalekonomisk teori ifrån alt del är realräntesatsen som är väsentlig för hushållens sparbeslul.' Lika väl som realräntan har sin givna inverkan på utvecklingen av den reala förmögenheten är det rimligl att förutsätta att hushällen åtminstone vid mera långsiktiga överväganden rörande konsumtionsutgifterna påverkas av ränteintäkter och ränteutgifter i reala termer. 1 synnerhet i ett mera kortsiktigt perspektiv torde dock en

' Standardreferenser är Franco Modigliani och Richard Brumberg: "Utility Analy­sis and the Consumption Function" i Post-Keynesian Economics edited by Kenneth Kurihara, London 1955 och Milton Friedman: A Theory of the Consumpiion. Function, Princeton 1957.

14   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        202

viss grad av "money illusion" göra sig gällande. I det följande redovisas emellertid i första hand de återverkningar som uppkommer ifall hushållen har ett rent realt betraktelsesätt.

Enligt teorin kommer hushällen vid inflation atl tillföra sitt nominella sparande ett belopp som motsvarar den del av de nominella ränteinkoms­terna som utgör kompensation för inflationen. Detta beteende gäller i första hand under fömtsättning alt realräntan och de förväntade realin-komstema är oförändrade. Annorlunda uttryckt är sparbenägenheten hundraprocentig för den del av de nominella ränteinkomsterna som mot­svarar inflationen. Endasl den del av de nominella ränteinkomsterna som motsvarar en real räntesals kommer till största delen att konsumeras.

I enlighet med bilden som återges i diagram 2 har hushållens realräntein-komsler på spar- och premieobligationer varit negativa under nästan hela den studerade perioden. Förändringarna mellan åren har i allmänhet varit små. Ett undanlag är att realränteinkomsterna ökade kraftigt 1979 och minskade igen 1980 till följd av den tillfälliga dämpningen av prisstegringar­na 1979.

Inkomsteffekten av de negativa realräntor som hushållen erhållit pä statspapper bör enligl ovan refererade teorier ha varit en långsamt verkan­de dämpning av den privata konsumtionen sedan början av 1970-talet. När hänsyn tas även till beskattningen av ränteinkomster kan den samman­lagda effekten uppskattas vara atl den privata konsumfionens nivå i slutet av perioden har dämpats med knappt 1/2%. Någon stimulerande effekt av de senaste årens ökande statsskuldsräntor torde alltså inte ha förekommit när det gäller den del av räntebetailningarna som går direkt fill hushållen.

Verkligheten motsvarar naturligtvis inle helt teorin. Skulle exempelvis en viss grad av "money-illusion" förekomma i verkligheten kan det med­föra att hushållen betraktar även en del av de ränteinkomster som utgör kompensation för inflationen som reala inkomster eller annorlunda ut­tryckt drar ner sitt reala sparande vid inflafion. Statens nominella ränteut­gifter kan då inverka mer stimulerande på ekonomin än vad som har fömtsätts ovan.

De företag som emoltar statens räntebetalningar är, som redan har nämnts, nästan uteslutande banker och försäkringsbolag. Utvecklingen av realräntan på statsskulden är otvivelaktigt av betydelse för dessa företags rörelseresultat. Del mest väsentliga i detta sammanhang är emellertid hur de influtna statsskuldsräntoma påverkar deras kapacitet att öka kreditgiv­ningen till andra sektorer än staten. I sista hand är utformningen av kreditpolitiken avgörande härför.

För bankemas del finns det skäl som talar för att den del av statens räntebetalningar som motsvarar inflafionen mer eller mindre automatiskt placeras i nya statsobligationer. Vid en inlåning som ökar i takt med inflationen och vid oförändrade likviditetskvoter så måste bankema öka sitt innehav av prioriterade placeringar (bl.a. statsobligationer) i takt med

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         203

inflafionen I. Därför ger den del av ränteinkomsterna pä statspapper som motsvarar inflationstakten troligen inte någon väsentlig gmnd för en real kreditexpansion. Däremot kan den del av ränteinkomsterna som motsva­rar en positiv real räntesats i högre grad få en sådan effekt. Som redan framhållits kan emellertid tillämpningen av de kreditpolitiska reglema m. m. bli avgörande för bankernas faktiska kreditexpansion.

Realt sett har avkastningen på statspapper även för banker och försäk­ringsbolag varit i varierande grad negativ under sjuttiotalet. Mellan 1980 och 1982 ökar emellertid företagens ränteinkomster på statsobligationer kraftigt. Mycket tyder på att det förbättrade finansiella sparande dessa ränteinkomster har gett upphov till i banker och försäkringsbolag har placerats i just statspapper som en följd av ökade likviditetskvoter m. m. Därmed torde inte heller under denna period de ökande räntebetalningarna till banker och försäkringsbolag ha haft någon betydande realekonomisk sfimulanseffekt.

Slutsatsen av denna analys är atl det inte torde vara rimligl att räkna med några betydande expansiva effekter på samhällsekonomin av statens ränteutbetalningar under perioden 1970-1981.

Avslutningsvis diskuteras statsskuldsräntomas betydelse i framtiden. Officiella prognoser tyder på en nedgång i inflationen de närmaste åren. I avstämningen av 1980 års långtidsutredning räknar man exempelvis med en inflationstakt på 5.5% per år 1983-1985

Samtidigt är den nominella räntesatsen på statsskulden till stor del bunden på flera års sikt. Tidigare skedde statens upplåning vanligen mol tioåriga lån med fasl räntesats. På senare år har emellertid statsskuldens genomsnittliga löptid förkortats bl. a. genom att en slor del av skulden har placerats i banksystemet mot kortfristiga obligationer med 2-3 års löptid och mot skattkammarväxlar med en löptid under 1 år. Den genomsnittliga löptiden var vid utgången av budgetåret 1980/81 ca 4 år. Vidare har den långsiktiga bindningen av räntesatser mjukats upp genom införandet av lån med regler om räntejustering efter fem år och lån med rörlig räntesats. Utlandsskulden hade vid utgången av 1980/81 en genomsnittlig löptid på drygt 7 år och var delvis upptagen till rörlig ränta.

' För hushållens del finns det teoretiska motiv som talar för att dessa så länge

relationen mellan realträntor pä olika typer av tillgångar är oförändrad önskar

behålla fördelningen av förmögenheten oförändrad. Detta är en grundläggande

tanke i portföljvalsteorin, se t. ex. James Tobin: "A General Equilibrium Approach

to Monetary Theory", JoMrna/of Money Credit and Banking 1 (February 1969). Vid

en oförändrad total förmögenhet i fasta priser skulle hushållen då vilja öka sina

banktillgodohavanden (och sitt innehav av spar- och premieobligationer) i takt med

inflationen.

2 SOU 1982: 14 Tillväxt eller stagnation? (Alternativ I).

' Beräkning baserad på riksgäldskontorets verksamhetsberättelse 1980/81.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         204

Nedgången i inflationstakten tillsammans med den långsiktiga bindning­en av räntan kan medföra betydande reala räntesatser på statsskulden de närmaste åren'. Hur stor den reala räntesatsen blir beror i första hand på hur kraftig dämpningen av inflationstakten blir. Detta kommer i sin tur att vara beroende av ambitionsnivån i den ekonomiska politiken när det gäller atl nedbringa inflationstakten. Vid den dämpning man räknar med i av­stämningen av 1980 år långtidsutredning kommer realräntan på statsskul­den att överstiga 5 % de närmaste åren.

Med 5% realränta 1983 blir den reala räntekostnaden ca 17 miljarder kr. detta år att jämföra med nominella räntekostnader i. storleksordningen 40 miljarder kr. (1982 års prisnivå). De reala räntekostnaderna ökar därefter för vatje år statsbudgeten uppvisar etl inflationsrensat underskott.

En dämpning av inflationstakten lill 5.5% per är kommer sålunda all innebära betydande reala överföringar till de sektorer som har placerat sina tillgångar i statsobligationer. Delvis sker dessa överföringar till andra delar av den offentliga sektorn (främst riksbanken och AP-fonden) och delvis till utlandet. Men en stor del går till den inhemska privata sektorn. Hushållen kommer exempelvis att få en bättre avkastning på sina spar- och premieobligationer. Bankernas räntenetto kommer troligen atl öka lill följd av att gapet mellan räntesatserna på stocken av statsobligationer och på inlåningen vidgas. Försäkringsbolagens fonder kommer all få betydande positiva bidrag från ränteinkomsterna på statspapper osv.

Dessa reala överföringar kan tänkas få en expansiv inverkan pä ekono­min, en inverkan som kan utgöra ell problem för möjligheterna alt dämpa inflationstakten. Den ökande statsskulden och den långsikliga bindningen av räntesatsen på statsobligationer kan därmed bli en faktor som försvårar en dämpning av inflationslakten.

Ser man problemet med stalsskuldsränlorna pä längre sikt är del rimligl att fillämpa en lägre real räntesals. I följande räkneexempel tillämpas en real räntesals på 2%. Det motsvarar dels en prognosticerad real genom­snittsränta pä statsskulden 1982, dels (vilket är mer väsentligt) en räntesats som det kan vara rimligt att räkna med för en långsiktig utveckling under balanserade förhållanden. Räkneexemplet avser 1982 års prisnivå.

Med en real räntesats på 2% blir den årliga reala räntekostnaden för en statsskuld på ca 300 miljarder kr. (vilket motsvarar lägel i början av 1982) 6 miljarder kr. Det inflationsrensade budgetunderskottet 1982 på 53 mil­jarder kr. medför att de långsiktiga realränteutgifterna ökar med drygt 1 miljard kr. Motsvarande ökning av de reala ränteutgifterna kommer all ske vatje år etl underskott av denna slorlek kvarstår.

' Tendensen till stigande realränta kan delvis utgöra en direkt följd av att inflationen avtar. Det är nämligen mindre troligt atl en negativ realränta kan förekomma vid en låg inflationstakt.

 I Alternativ I räknar man i avstämningien med en real nyupplåningsränta på 2 ä 3 % 1983-1985 och 5 % genomsnittlig realränta på statsskulden 1985.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         205

Vidgar man slutligen perspektivet till hela den offentliga sektom kan man på motsvarande sätt beräkna den årliga reala kostnaden för försäm­ringen av den offenfiiga finansiella förmögenheten sedan 1976 (drygt 110 miljarder kr.) till drygt 2 miljarder kr. Årets inflafionsrensade underskott i den offentliga sektoms finansiella sparande (39 miljarder kr.) ökar de reala ränteutgifterna netto med knappt 1 miljard kr. per är.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1   Reviderad nationalbudget         206

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade national­budgeten 1982

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovi­sas detta i tablåform. Härutöver framgår E:s och KI:s bedömningar av utvecklingen 1982 inom olika delsektorer.

 

Sektor

Avsnittet utformat

Prognos,

%

 

inom

E

Kl

Privat konsumtion

Kl

-1.0

-1.0

Offentlig konsumtion

E

1.1

 

Bruttoinvesteringar

Kl

-3.0

-3.6

Lagerinvesteringar'

Kl

0.7

0.7

Export av varor och tjänster

Kl

5.7

5.7

Import av varor och tjänster

Kl

1.5

1.5

Bruttonationalprodukt

E

1.4

-

Internationell bedömning

E

 

 

Produktion inom gruvor, mineralbrott.

 

 

 

tillverkningsindustri och skogsbruk

Kl

 

 

Övrig produktion

E

 

 

Arbetsmarknad

E

 

 

De enskilda konsumenternas ekonomi

Kl

 

 

Lönsamhet, kostnader och priser

Kl

 

 

Offendig verksamhet

E

 

 

Kreditmarknad

Kl

 

 

Sammanfattning

E

 

 

Lagerförändring i % av föregående års BNP.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        207
Innehåll

1       Sammanfattande översikt    .....................................      2

1.1    Den intemationeUa utvecklingen   ...........................      2

1.2    Utvecklingen i Sverige 1981-1983  ...........................    12

2       Det internationella läget   ........................................    39

2.1          Sammanfattande översikt    ..................................... ... 39

2.2          Länderöversikter  .....................................................    46

3       Utrikeshandeln    .................................    .................    60

3.1          Exporten   ................................................................    60

3.2          Importen   ................................................................    66

3.3          Betalningsbalansen   ...............................................    73

4       Produktionen   ..........................................................    76

4.1          Sammanfattning av industriproduktionens ulveckling                  76

4.2          Utvecklingen inom olika delbranscher   ....................    77

4.3          Övriga näringsgrenar och den totala produktionen   .......           89

5       Arbetsmarknaden    ..................................................    92

5.1          Sammanfattning  ......................................................    92

5.2          Läget på arbetsmarknaden under 1981 och början av 1982   ...            92

5.3          Arbetsmarknaden under 1982 och utblick inför 1983                  100

6       De enskilda konsumenternas ekonomi    .................. 104

6.1          Sammanfattning  ...................................................... 104

6.2          Löner  ...................................................................... 108

6.3          Hushållens disponibla inkomster   ............................ 110

6.4          Konsumentpriserna    ............................................... 116

6.5          Den privata konsumtionen    .................................... 120

Appendix Konjunkturinstitutets avtalsberäkningar   122

7       Investeringarna   ..................................................... 126

7.1          Sammanfattning av invesleringsulvecklingen samt prognos för 1982                    126

7.2          Investeringsutvecklingen inom olika områden   ....... 129

7.3          Lagerinvesteringarna   ............................................ 139

8       Lönsamhet, kostnader och priser  ............................ 143

8.1          Näringslivets vinstutveckling   .................................. 143

8.2          Tillverkningsindustrins lönsamhet, kostnader och priser    ....     148

9       Den offentliga verksamheten    ................................ 157

9.1          Allmänt   ................................................................... 157

9.2          Staten    ................................................................... 157

9.3          Kommunerna   .......................................................... 163

9.4          Socialförsäkringssektorn   ........................................ 166

9.5          Den totala offentliga sektorn   ................................. 169

9.6          Beräkning av finanspolitiska effekter   ..................... 173

10     Kreditmarknaden    ................................................... 177

lO.I   Likviditetsutvecklingen   .......................................... 181

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        208

10.2      Kredifinsfitutens utlåning    ............................ . 186

10.3      Den sektorvisa upplåningen    ......................... . 190

10.4      Utblick mol 1982   ........................................ . 193

Appendix Statsskuld och realekonomiska effekter av statens

ränteutgifter   ............................................. 194

1              Inledning   .................................................. . 194

2              Statsskuld och offentlig förmögenhet    ............ . 195

3              Ränta på statsskulden  .................................. 198

4              Realekonomiska effekter av statens ränteutgifter               201

Bihang

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade national­
budgeten 1982   ................................................. 206

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad ilatlonalbudget 209
Tabellförteckning

1:1    Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregåen­
de år 1978-1983    .............           ...............    13

2      Kostnadsutveckling och inflation 1983    ........... .. 16

3      Förändring av handelsbalansen 1979--1983    :...    18

4      Bytesbalans 1981-1983   ...................    ........    21

5      Industrins utveckhng 1981-1983......................    23

6      Den offenfiiga sektorns utveckling 1981 -1983       30

7      Finansiellt sparande 1980-1983   .....................    31

8      Försörjningsbalans 1980-1983   .......................    36

2:1   Bmttonationalproduklens  utveckling  i  vissa  OECD-länder

1979-1982..................................    .....    ...    39

2      Konsumentprisernas utveckling 1977-1982.........    45

3      BNP-tillväxt inom OECD-området och väridshandel 1982 och 1983                  46

3:1   Sveriges export av bearbetade varor till OECD-områdét 1975-

1982..........................................................    62

2      Sveriges export av bearbetade varor till olika länderområden 1975-1982                    64

3      Världsmarknadspriserna för bearbetade varor 1973-1982   ...         64

4      Exportutvecklingen för olika vamgmpper 1980-1982           65

5      Importutvecklingen för olika vamgmpper 1980-1982   .;                67

6      Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1974-1982    69

7      Betalningsbalans 1978-1982   ......................... .. 73

4:1    Industriproduktionens utveckling 1979-1982       76

2      Försöijningsbalans för mndvirke 1980-1982  .......    83

3      Försöijningsbalans för verkstadsprodukter 1980-1982                   86

4      Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1980-1982   ......          88

5:1   Relativa arbetskraftstal 1970, 1975-1981   .....                         93

2      Sysselsättningsutvecklingenenligt AKU, 1975-1981            94

3      Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1979-1981                   95

4      Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1980-1982        97

5      Arbetslösheten 1979-1982    ......................... .. 98

6      Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1976-1981        99

7      Antal personer berörda av varsel om driftsinskränkning 1980— 1982                100

8      Antal personer berörda av varsel om uppsägningar och permit­teringar 1976-1982                 100

9      Produktivitetsutvecklingen  inom olika näringsgrenar  1974-

1981   ....................................................... 101

10   Produktion, produktivitet och sysselsättning 1982           101

6:1    Hushållssektorns inkomster och utgifter 1980-1982                   104

2      Lönekostnadsutveckling   1969-1982   samt  arbetskraftskost­nader för industriarbetare                  109

3      Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektom 1978-

1982   ....................................................... 112

4  Hushållens direkta skatter, avgifter m. m. 1978-1982                   113

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         210

5      Realinkomstutveckling efter skatt 1979-1982   ... 115

6      Konsumentprisindex december 1980-december 1981                     117

7      Konsumentprisförändringen 1975-1982 uppdelad på kompo­nenter                   117

8      Konsumentprisernas uppgång, årsgenomsnitt 1979—1982             118

9      Hushållens konsumtionsutveckling 1972-1981   .. 121

7:1   Fasta bmttoinvesteringar 1978-1982 efter kapitaltyp och nä­
ringsgren   ..................................................    127

2      Fasta bmttoinvesteringar 1978-1982 inom privat och offenfiig sektor       129

3      Lägenheter i påböijade och inflytlningsfärdiga bostadshus 1978-1982       131

4      Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1980-1982                132

5      Planerade och faktiska förändringar av industrins totala inves­teringar 1972-1982           133

6      Stafiiga investeringar 1979-1982   ...................        136

7      Kommunala investeringar 1980-1982   ..............    138

8      Planerade och faktiska förändringar i kommunernas och lands­tingskommunernas totala investeringar 1973-1982    ...............................................    138

9      Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1978-

1982..........................................................    140

8:1   Driftsöverskott i vissa delar av näringshvet samt i hela ekono­
min 1976-1982    .........................................    145

2      Produktpriser och rörliga produktionskostnader per enhet i vissa delar av näringslivet 1976-1982         147

3      Priser, kostnader och marknadsandelar för bearbetade varor 1976-1982             150

4      Produktpriser och rörliga produktionskostnader per enhet i tillverkningsindustrin 1976-1982       152

5      Lönekostnader och produktivitet i vissa industribranscher 1976-1982                 154

6      Priser på olika insatsprodukter 1976-1982  ........    156

9:1    Statens inkomster och utgifter 1980-1983   ... 159

2      Industripolitiska ätgärder 1976-1982    ............. 162

3      Kommunemas inkomster och utgifter 1980-1983                164

4      Socialförsäkringssektoms inkomster och utgifter 1980-1983 167

5      Den offenfiiga sektoms konsumtion och investeringar 1980-

1983   ........................................................ 169

6      Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1980-1983                              170

7      Finanspolitiska effekter 1975-1983   ................   174

8      Finanspolitiska effekter 1980-1983   ................   175

10:1................................................................. Penningmängden 1980-1981             182

2      Inlåningen i bankema från vissa sektorer 1980-1981                    184

3      Bankemas likvida tillgångar 1980-1981............... 185

4      Kreditmarknaden 1980 och 1981...................... 186

5      Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostads­byggande 1980-I98I                189

6      Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1980-1981                190

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget         211

7      Kommunernas finansiella sparande 1980-I98I   ...    191

8      Bostadssektoms upplåning på kreditmarknaden samt hos sta­ten 1980 och 1981             191

9      Företagens upplåning på kredilmarknaden samt hos staten 1980 och I98I           192

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget        212

Diagramförteckning

1:1    Räntor utomlands 1979-1982   ....                     2

2      Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen okt. 1980-mars 1982                   3

3      Oljemarknaden 1965-1982    ..    .....................     6

4      Realpriset på svensk oljeimport 1970 1983   ......     8

5      BNP och import av bearbetade varöf i OECD-området 1963-

1981      .......................... :........................        10

6      BNP kvartalsvis 1970-1981    .       ..................      14

7      Industriproduklionsindex 1972-febr.  1982 samt prognos för årsgenomsnitten 1982-1983                      23

8      Industriinvesteringarnas och driftsöverskottels andel av indu­strins förädlingsvärde 1970-1983              24

9  Sparkvoten 1971-1982   ................................     28

2:1    Penningmängden samt olika räntor i Förenta staterna okt.

1980-mars 1982    .......................................    41

2      Oljeefterfrågan i OECD-länderna 1970-1981    ....    42

3      Utvecklingen av genomsnittligt sportmarkiiadspris resp. offici­ellt råoljepris för OPEC-länderna april 1981-mars 1982   ................................................ .. 43

4      Dollarns utveckling gentemot D-marken och yenen okt. 1980-mars 1982                   44

3:1    Marknadsandelar och realariva priser för Sveriges export av

bearbetade varor till OECD-ländema 1970-1982       61

2      Importpris- och volymutvecklingen 1976-1982 totalt och för vissa vamgrupper              68

3      Import av bearbetade varor 1969-1981 enligt importekvation samt beräknat utfall och prognos för 1982    .................................................................     71

5:1   Arbetskraft och sysselsättning 1976-1982   ....     94

2  Vid arbetsförmedlingama kvarstående lediga platser 1976-

1982   .......................................................     96

3............................................................... Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvar­
stående lediga platser 1976-1982   .................     99

6:1    Sparkvoten 1971-1982   .............................    105

2      Disponibel inkomst och privat konsumtion per capita 1970-1982              107

3      Hushållens   disponibla   inkomster   och   konsumfionsutgifter 1973-1982          121

7:1   Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på nä­
ringsgrenar 1973-1982   ................................    128

2      Industrins investeringskvot 1970-1982   ...........    133

3      Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1975-1982          135

4      Totala industrins lagervolymförändring 1969-1982                 141

8:1   Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i olika delar av

näringslivet 1971-1982    ...............................    144

2   Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i olika industri­
branscher 1971-1982   ..................................    149

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 1.1    Reviderad nationalbudget 213

3   Rörliga produkfionskostnader och arbetsprodukfivitet i till­
verkningsindustrin exkl. varv 1964-1982   ...... ,..  155

10:1   Räntor utomlands 1979-1982   ..................... 177

2      Diskontot för Sverige samt emissionsvillkor för länga statslån 1979-1982         ,.,,      178

3      Korta räntor i Sverige 1979-1982   .............. ,...  179

4      Statens budgetunderskott 1978-1982   ....... ,.,.  180

5      Penningmängden samt dess påverkande faktorer 1978-1982   .      181

6      Real likviditet 1967-1981    ........................... ,183

7      Olika sektorers reala likviditet 1976-1981          .......:        184

8      Bankemas utestående krediter till andra ändamål än bostads­byggande 1977-1982       ,         188

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

 

 

Bilaga 2.1

Långtidsbudget för perioden 1982/83-1986/87

 

 

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget         1

Bilaga 2.1

Långtidsbudget för perioden 1982/83-1986/87

Innehållsförteckning

Sid.

1 Inledning .......................................................      3

1.1   Den svenska långtidsbudgeten - inriktning, syfte och läsan­visning                 3

1.2   Långtidsbudgetar i andra länder   ...................      5

2 Den samhällsekonomiska bakgrunden   .................      9

2.1    Inledning   .................................................      9

2.2    Strukturproblem och balansbrister i den svenska ekonomin   .       9

2.3    Långtidsutredningens kalkyler   ......................    10

2.4    Sambandet mellan långtidsutredningen och långtidsbudgeten        13

3 Beräkningsmetodiken  ....................................... .. 14

3.1    Antaganden.............................................. ... 14

3.2    Beräkningsteknik  ........................................    15

4.................................................................. Statsutgifternas fördelning på ändamål - redovisning av statsut­
gifterna i oförändrad pris- och lönenivå   .............    16

Ändamålsuppdelning:

Folkpensioner, sjukförsäkring m.m.....................    17

Utbildning och forskning  ................................   20-

Totalförsvar   .............................................. .. 24

Bostadspolitik   .............................................    28

Arbetsmarknads- och regionalpolitik ..................    31

Stöd till barnfamiljer ...................................... .. 35

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn              39

Kommunikationer  .........................................    41

Hälso-, sjuk- och socialvård   .........................    42

Rätts- och polisväsende   ..............................    44

Näringspolitik   .............................................    45

Internationellt utvecklingssamarbete m. m..........    48

Energiförsörjning   ......................................... .. 48

Övrigt   ......................................................    49

5 Statsutgifterna   ............................................. .. 51

5.1    Sammanfattning av statsulgifternas utveckling                 51

5.2    Statsutgiftemas uppdelning på realekonomiska kategorier   ..       53

6 Statsinkomsterna ............................................ .. 61

6.1    Regelsystem som styr statsinkomsterna   ........ .. 61

6.2    Resultat av beräkningarna över statsbudgetens inkomster  71

6.3    Stabiliteten i skatteunderlagen   ....................    72

7 Statens budgetsaldo   ......................................    76

7.1    Statens budgetsaldo och finansiella sparande .. .. 76

7.2    Effekter på budgetutvecklingen av andra förutsättningar ....        78

7.3    Budgetunderskottets finansiering   ................. .. 81

8 Automatiken i stalsutgifterna   ...........................    84

8.1    Begreppet automatik  .................................. .. 84

8.2    Automatikens omfattning  ............................    85

8.3    Automafik och real resursförbmkning  ..............    90

8.4    Samhällsekonomiska fömtsätlningar   ..............    90

1    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget             2

8.5    Vidtagna åtgärder mot existerande automatikbindningar  ....        93

8.6    Metoder som tillämpas i andra länder   ............    95

9 Statsfinansiella konsekvenser av  beslutade  besparingar  under

långtidsbudgelperioden   ................................... .. 95

9.1    Avgränsningar   ....................................    - -- 95

9.2    Val av referensnivå   ................................... .. 97

9.3    Resultat av kalkylerna   ................................ .. 97

9.4    Besparingarnas realekonomiska fördelning ........ .. 99

9.5    Besparingarna och automatiken...................... 101

9.6    Indirekta effekter av besparingarna   .............. 102

10                                                                     Utombudgelära utgifter                      103

10.1   Allmänt   .................................................. 103

10.2   Skalleulgifter   ........................................... 106

10.3   Statliga lån och kreditgarantier   .................. 108

10.4   Statlig reglering och normgivning   ................ 109

10.5   Stadigt företagande   ................................. 113

10.6   Offentliga fonder utanför statsbudgeten    ...... 114

10.7   Slutsatser och kommentarer   ...................... 115

11                                                                     Sammanfattning och slutsatser                    118

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget         3

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1982/83-1986/87

1    Inledning

1.1 Den svenska långtidsbudgeten

Inriktning och syfte

Under senare år har långtidsbudgeten successivt fåll én ändrad karaktär. Urspmngligen syftade långtidsbudgeten enbart fill atl kartlägga de statsfi­nansiella konsekvenserna pä längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden.

De samhällsekonomiska fömtsättningarna med begränsat utrymme för fortsatt utbyggnad av offentlig sektor har emellertid medfört att kraven pä långtidsbudgeten att ge en mer fullständig bild av hela den offentliga verksamheten har ökal. Den fortgående ökningen av budgetunderskottet har också lett till att det blivit alh mer viktigt all analysera de faktorer som styr inkomst- och utgiftsutvecklingen. Den mekaniska framräkningen av budgelulvecklingen i volymlermer intar därför inle samma cenlrala plats som tidigare. Syftet med förändringarna i långtidsbudgetens uppläggning är alt ge ett bättre underlag för överväganden om budgetpolitikens inrikt­ning framöver. Det samhällsekonomiska perspektiv som tecknas i årets långtidsbudget utgår från utvecklingen enligl alternativ I i avstämningen av 1980 års långtidsutredning.

Liksom tidigare år omfattar den egenlliga långlidsbudgetberäkningen statsbudgetens inkomster och utgifter. Som underlag för en bedömning av utvecklingen av de verksamheter som direkl styrs genom statliga beslut ger statsbudgeten emellertid en ofullständig bild. Beslut som fattas av riksdag, regering eller statliga myndigheter kan leda till alt utgifter upp­kommer i samhället utan att dessa kommer till direkl uttryck på statsbud­geten. Dessa utgifter kan betecknas som utombudgelära utgifter (eng. off-budget expenditure). Ulombudgetära utgifter kan i detta sammanhang delas in i följande huvudgmpper:

-     skatteutgifter

-     statliga lån och kreditgarantier

-     statlig reglering och normgivning

-     utgifter i statligt företagande

-     offentliga fonder utanför statsbudgeten.

Utgifierna i socialförsäkringssystemet och i viss utsträckning den kom­munala sektorn kan därvid räknas in i en eller flera av huvudgmpperna av utombudgelära utgifter.

I årets långtidsbudget görs en översiktlig beskrivning av de ulombudge­tära utgifternas orsaker och i viss mån omfattning, varvid även de problem som är förknippade med en analys av de ulombudgetära utgifterna behand-

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget                  4

las. Vidare görs en uppföljning av den analys av utgiflsaulomatiken i statsbudgeten som presenterades i föregående års långtidsbudget.

En nyhet i årets långtidsbudget är den beskrivning och analys som görs av effeklema av de besparingsåtgärder som regering och riksdag beslutat om i syfte atl hålla fillbaka den offentliga utgiftsutvecklingen.

Långtidsbudgetens utgiftssida är en kalkyl över omfattningen av de resurser som krävs för alt av statsmakterna gjorda åtaganden skall kunna infrias. Statsinkomsterna beräknas i huvudsak med ulgångspunkt i oför­ändrade skatte- och avgiftssatser eller, i tillämpliga fall, redan föreslagna eller beslutade förändringar.

I princip görs inga försök att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas under perioden eller effekterna av dessa. Det måste understrykas att långtidsbudgeten således varken är en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med lång­tidsbudgetkalkylen är endast att redovisa vUken budgetutveckling som blir följden om inga nya utgiftsåtaganden görs och inga nya beslut fattas om ändrade skatte- och avgiftsregler.

Långtidsbudgeten är således i allt väsenUigt en konsekvensberäkning. De slutsatser som dras av dessa konsekvensbeskrivningar är partiella och utvecklas inle lill en samhällsekonomisk analys. Sådana analyser återfinns i den reviderade finansplanen och den reviderade nationalbudgeten.

1982 års långtidsbudget har utarbetats inom budgeldepartementets bud­getavdelning pä grundval av material från myndigheter och departement. Underlaget till avsnitt 2 om den samhällsekonomiska bakgrunden har tagits fram inom ekonomidepartemenlet.

Läsanvisningar

Långtidsbudgeten är att betrakta som en sammanhållen helhet. Omfång­et på materialet gör dock all några ord bör sägas om avsnillsindelningen.

I avsnitt 2 behandlas den samhällsekonomiska bakgrunden lill beräk­ningarna i långtidsbudgeten. Sambandet mellan långtidsbudgeten och lång­tidsutredningens olika alternativ diskuteras. Della leder fram lill de anta­ganden om centrala ekonomiska variabler som ligger lill grund för beräk­ningarna. Dessa antaganden behandlas i avsnitt 3. Här görs också en mer ingående redovisning av olika tekniska aspekter på beräkningarna av stats­budgetens utgifter och inkomster.

Avsnitt 4 innehåller en detaljerad genomgång av statsutgifterna uppde­lade efter ändamål. Denna redovisning sker i princip i samma pris- och lönenivå som tillämpas i budgetpropositionen för budgetåret 1982/83. Det­ta innebär all en bild ges av de olika volymfaktorer som påverkar utveck­lingen inom olika-områden. I detta avsnill redovisas också utvecklingen inom socialförsäkringssektorn. Statsutgifterna redovisas därefter samlat i avsnitt 5. Här görs en omräkning till löpande priser med utnyttjande av de antaganden och förutsättningar som anges i avsnitten 2 och 3. Vidare ges

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget            5

en översikt av utgiftsutveckhngen sådan den framkommer vid en uppdel­ning på realekonomiska kategorier.

Statsinkomsternas utveckling behandlas i avsnitt 6 mot bakgmnd både av vissa stmkturella tendenser och av faktorer av mer tillfällig karaktär. En redovisning av effeklema av den föreslagna skattereformen görs också i detta avsnitt.

I avsnitt 7 förs utgifterna och inkomsterna samman i en redogörelse för utvecklingen av statsbudgetens saldo under långtidsbudgelperioden. Vi­dare diskuteras effekter på saldoutvecklingen av förändringar i antaganden vad gäller vissa centrala variabler. Olika aspekter på bugelunderskottels finansiering ur främst kreditmarknadspohtisk synvinkel redovisas.

Graden av automafik i statsutgifternas ulveckling samt betydelsen härav behandlas i avsnitt 8.

I avsnitt 9 redovisas de statsfinansiella konsekvenserna av vidtagna och föreslagna besparingsåtgärder i den offentliga verksamheten.

För att beskriva verksamheter utanför statsbudgeten vars utgiftsutveck­ling påverkas direkt eller indirekt av statliga beslut diskuteras ulombudge­tära utgifter i avsnitt 10.

Den ändamålsgmpperade redovisningen i avsnitt 4 utgör en viktig ut­gångspunkt för redovisningen av totaleffekterna i de efterföljande avsnit­ten. Avsnitt 4 innehåller bl. a. beskrivningar av regelsystem, ulgiftsstyran-de faktorer och utvecklingen på skilda områden och kan därför sägas vara ett centralt avsnitt i långtidsbudgeten. Den som är särskilt intresserad av någon eller några sektorer kan här finna värdefulla upplysningar. Den som är mer intresserad av en översikt av statsbudgetens totala ulveckling rekommenderas dock lägga mindre vikt vid läsningen av avsnitt 4.

Långtidsbudgelberäkningarna och slutsatserna av dessa sammanfallas i avsnitt 11.

1.2 Långtidsbudgetar i andra länder

Långtidsbudgetar framlas även i många andra länder (mediumlerm plans eller budgets). Deras uppläggning och utformning varierar dock kraftigt. Detta sammanhänger bl. a. med de syften för vilka långtidsbudgetar fram­las. I vissa länder har budgeten en programmatisk innebörd. I andra används den för att illustrera olika ekonomiska utvecklingsalternativ.

Rent allmänt kan konstateras att i ett internationellt perspekfiv har intresset för långtidsbudgeleringen ökat under senare år. En orsak härtill kan vara tillväxten i sig av de offentliga budgetarnas omfattning. Detta torde ha ökat intresset för att studera budgetutvecklingen i elt mer långsik­tigt perspektiv. Vidare torde det besparings- och omprövningsarbete som bedrivs i flera länder ha bidragit till att öka behovet av framförhållning i tiden. En ytterligare tendens är den uppmärksamhet som flera länder ägnar de faktorer som medför automatik i statsutgifter och statsinkomster.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget            6

I övrigt uppvisar långfidsbudgelar i andra länder varierande ambitionsni­våer med avseende på bl.a. omfattning, tidsperiod, hur de kan användas som styrinstrument m. m. Trots att olika förutsättningar ur bl. a. budgetpo-litisk synpunkt föreligger kan det vara av intresse att notera vissa tekniska likheter och olikheter jämfört med svenska förhållanden.

Inledningsvis kan konstateras atl formaliserade långtidsbudgetar främst framlas i industriländer. Detta beror bl. a. på all denna typ av budgetplane­ring kräver:

-     formulering av handlings- och liktlinjer för budgetpolitiken på medel­lång sikt

-     att långsiktiga prognoser, i regel i reala termer, sammankopplas med den detaljrika finansiella programmeringen som krävs i en årsbudget

-     att resurser för prognostisering och planering upprätthålls och utveck­las.

Dessa nödvändiga beståndsdelar saknas i de flesta utvecklingsländer och finns bara i fio till femton av industriländerna. 1 de senare förekommer långtidsbudgetar av varierande omfattning i regel som en del av den årliga budgetprocessen, dvs. ell syslem som innebär atl budgetarna rullas för varje år.

Én principiell skillnad mellan olika länder avser valet att arbeta i löpande eller fasta priser. Detta sammanhänger bl.a. med syftet med långtidsbud­get, dvs. vilken styrfunktion som eftersträvas. En majoritet av länderna gör prognoserna i fasta priser i syfte att illustrera i vilken omfattning en viss politik påverkar statsbudgetens inkomster och utgifter oberoende av prisutvecklingen. Budgeten kan därmed sägas ulgöra en form av konse­kvensbeskrivning. Några länder tillämpar däremot genomgående en bud­getering i löpande priser. Huvudmotiven härför synes vara dels alt en fastprisberäkning inte anses ta tillräcklig hänsyn lill skillnaderna i prisut­veckling mellan offentlig och privat sektor, dels all användandet av lö­pande priser anses ge en ökad realism i budgeten och öka regeringens möjligheter att kontrollera tillväxten i utgiftsutvecklingen.

Vad gäller långtidsbudgetens status förekommer en varierande praxis. I vissa länder fattar regeringen och/eller parlamenten formella beslut, i and­ra redovisas långtidsbudgeten som en orienterande prognos. Därutöver finns vissa skillnader vad gäller omfattningen, dvs. om budgeten behandlar den totala offentliga verksamheten eller endasl vissa delområden.

I vissa fall har långtidsbudgeten en annorlunda strukturell uppläggning i förhållande fill årsbudgeten. I regel innebär della att grövre sorleringsbe-grepp används. Likaså kan noteras en variation i vilka lidsperioder som föredras. I de länder där budgeten har karaktären av en plan för verksam­heten och där även planen särskilt beslutas används kortare perioder, i regel högst tre år utöver budgetåret. Nedan följer en kortfattad beskrivning av tillämpade principer och tekniker i vissa länder. Sammanställningen gör inle anspråk på att vara fullständig eller i alla avseenden hell aktuell, men belyser ändå en del av de skillnader som kan konstateras.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget            7

De nordiska länderna uppvisar stora likheter i sitt sätt att arbeta med och presentera långtidsbudgeten. Vissa skillnader finns dock. Sverige är f. n. ensamt om att göra beräkningar både i fasta och löpande priser. Som regel används en fastprisberäkning. I den danska långtidsbudgeten tas, till skillnad från övriga nordiska länder, även med förväntade men ej besluta­de åtaganden och projekt. För Norge och Danmark gäller vidare alt budge­ten omfattar en kortare tidsperiod än vad som gäller för Sverige och Finland. De nordiska ländernas teknik överensslämmer dock i så mån atl budgeten i huvudsak är en konsekvensbeskrivning av redan fattade beslut. Långtidsbudgeten presenteras i samband med det årliga budgetförslaget, några formella beslul fattas sålunda inle.

I USA tas en långtidsbudget fram som underlag för kongressens diskus­sioner om skatte- och budgetförändringar. Den visar på den troliga utveck­lingen av federala utgifter och inkomster om den nuvarande ekonomiska politiken fullföljs, allt under vissa antaganden om den internafionella eko­nomins utveckling. De prognoser som tas fram kan liksom i Sverige såle­des inle betraktas som uppskattningar av aktuella framlida utfall. Lång­tidsbudgeten uppdelas på slörre s. k. programkategorier (major program categories) som l.ex. försvaret och federala bidrag till olika ändamål (grants). Budgeten omfattar i princip samtliga federala utgifter men presen­teras på ett något annorlunda sätt än det årliga budgetförslaget. Inriktning­en är att visa på tillväxten eller volymutvecklingen över en femårsperiod. I anslutning till presentationen av rent siffermaterial diskuteras relativt ingå­ende de olika faktorer som genererar tillväxten t. ex. lagstiftning, indexsy­stem m. m. En femårsbudget avseende utvecklingen av skalleutgifter (tax expenditure) tas ocksä fram. Budgetarna används av kongressen som ett ingångsvärde i den diskussion som handlar om budgelpolifiska riktlinjer, besparingar m.m.

Ansträngningarna alt införa ett långlidsbudgetsystem i Storbritannien inleddes så tidigt som år 1961 och landet har sedan dess utvecklat elt relativt omfattande system. Prognoser över den offentliga utgiftsutveck­lingen utgör gmndstenen och görs varje år för vart och ett av de tre nästkommande åren. 1 prognoserna har hittills inte tagits hänsyn till för­väntade framtida beslut om all introducera nya verksamheter eller att modifiera pågående. Hittills har budgetprognoserna för kommande år gjorts i fasta priser. Avsikten har varit all belysa effekterna av politiken pä volymutvecklingen. Fr. o. m. budgetåret 1982/83 läggs emellerlid systemet om till en budgetering i löpande priser. Denna omläggning motiveras främst av att man från brittisk sida anser att denna teknik ger en bättre realism i budgeteringen och att planering i fasta priser eller volym minskar möjligheterna för regeringen att kontrollera tillväxten i de offentliga utgif­terna.

Österrikes långtidsbudget görs i fasta priser för en femårsperiod. Nya kända åtaganden och förändringar tas med i planeringen. En avgörande

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget            8

skillnad i förhållande till andra länder är att budgeten begränsas till all omfatta vissa särskilt lunga poster i statsbudgeten, som t. ex. byggandet av vägar och fasligheter. Myndighetsanslagen behandlas således inte. Parla­mentet fattar inte några formella beslul på gmndval av budgeten, däremot kommenteras den redovisade utvecklingen.

Liksom Storbritannien använder Schweiz en teknik som innebär en budgetering i löpande priser. Budgeten omfattar samtliga statsutgifter och tar hänsyn till kända.kommande åtaganden och projekt. Tidsperioden är begränsad till tre år och ett formellt beslut över inriktningen fattas på grundval av budgetdokumentet.

Utgångspunkten för budgetprocessen:! Nederländerna är en långtids­budget (multiyear plan) för i nästkommande budgetår plus ytterligare fyra år. Planen görs i löpande priser. Varje års budgetbehandling inleds med en avstämning mot den liggande planen. Planen utformas på tre nivåer, dels en med oförändrad ambitionsnivå, dels en där konsekvenserna av den sittande regeringens antagna, policyålgärder för mandatperioden beräknas och dels en nivå som därutöver lar hänsyn till eventuella antagna policyål­gärder efter mandatperioden. Planen innehållande regeringens anlagande om policyålgärder för mandatperioden beslutas pä ministernivå vad gäller de tvä åren efter budgetåret och är bindande för resp. minister. Fördelarna med denna uppläggning anses vara.atl den ger underlag för långsikliga prioriteringar, påvisar följdkostnader som inte kan ses kommande budget­år och ger en koppling till långtidsutredningarna. En påtaglig nackdel anses vara att systemet är känsligt för-störningar t. ex. trendbrott.

Canadas långtidsbudget omfattar en plan för en fyraårsperiod i fasta priser. Budgeten markerar inledningen eller startskottet för den årliga budgetprocessen. För de tre inledande åren överenskoms om planeringsni­våer eller sätts direkta utgiftstak för alla tyngre kategorier av program och utgifter med hänsyn tagen till den.all manna ekonomiska utvecklingen. För alt bibehålla flexibiliteten i budgeten och öka handlingsberedskapen an­vänds dessutom metoder altprognoslisera olika utgiftsnivåer för program med höga andelar fasta kostnader och som är känsliga för påverkan av faktorer utanför statens kontroll. Långtidsbudgetens olika program och kategorier av utgifter indelas i ett antal s. k. kuvert (funciional envelopes), som i praktiken innehåller utgiftstak och ramar för verksamheten. Denna metodik med kuvert bibehålls när lå.ngtidsbudgelens första år omsätts i en årlig budget. Canadas system, och långtidsbudgetens status spelar en an­norlunda och mer avgörande roll i budgetpolitiken än i flertalet andra länder bl. a. som en följd av.att också den åtföljande årliga budgetproces­sen uppvisar specifika-särdrag.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget        9

2   Den samhällsekonomiska bakgrunden

2.1      Inledning

Sverige har liksom de flesta industriländerna djupgående ekonomiska balansbrister. Det är en uppgift för den ekonomiska politiken atl dessa avhjälps så att de centrala målen för den samhällsekonomiska utvecklingen kan realiseras. Det synes vara en allmän uppfattning att delta kräver betydande stmkturella förändringar i ekonomin, varför en återgång till balans torde komma atl la flera år i anspråk. I denna process spelar den statliga finanspolitiken en betydande roll.

I långtidsbudgeten behandlas i första hand statsinkomsternas, slatsutgif-temas och budgetsaldots ulveckling under vissa av långfidsbudgellekniken bestämda fömlsättningar. Även om intresset således koncentreras till statsbudgeten är det vikfigt att delta sker under beaktande av de olika ömsesidiga samband som finns mellan statsbudgeten och samhällsekono­min i övrigt. Dessa samband har stärkts i och med den snabba tillväxten i statsbudgetens omslutning. Därmed har utformningen av statens budget och dess finansiering fått en betydande inverkan på produktionsförhållan­den, bytesbalans, arbetslöshet, inkomstfördelning osv. Å andra sidan är statsbudgetens utveckling i hög grad avhängig av förhållandena inom övri­ga delar av samhällsekonomin.

Som framgår av den följande genomgången i detta avsnitt råder det etl starkt samband mellan Sveriges aktuella stmktur- och balansproblem å ena sidan och de statliga utgifternas och budgetsaldots utveckling å den andra. Mot denna bakgmnd sammanfattas i det följande huvuddragen i den sam­hällsekonomiska utvecklingen såsom den redovisats i den nyligen pubh-cerade avstämningen av 1980 års långtidsutredning (SOU 1982:14).

2.2      Strukturproblem och balansbrister i den svenska ekonomin

Enligt långfidsutredningen emanerar de nuvarande balansbristerna i den svenska ekonomin redan från 1960-talet men förstärktes och framträdde klart i 1970-talels utveckling. Likartade problem uppstod då också i många andra industriländer, vilket har kommit till uttryck i stigande arbetslöshet och inflation samt minskad ekonomisk fillväxt. Försvagningen i internatio­nell tillväxt har i sin tur påverkat den svenska utvecklingen.

Den jämförelsevis svaga internationella utvecklingen under 1970-talet hade flera orsaker. En av de viktigaste var de mycket kraftiga prisstegring­ar på olja och råvaror som ägde mm under 1970-talet. För industriländerna innebar oljeprisstegringama dels en kraftig inflafionsimpuls, dels elt ökat bytesbalansunderskott.

Den intemationeUa utvecklingen under 1970-talet har rest många krav på stmkturell anpassning i svensk ekonomi. För att på lång sikt få balans i

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           10

utrikesbetalningarna krävs enligt långtidsutredningen en förskjutning av produktionen till konkurrensutsatl sektor. Delta kräver en förskjutning av relativa löner och relativ lönsamhet till förmån för den konkurrensutsatla sektorn. Förändringar i industrins relativpriser nödvändiggör också en omstmkturering inom induslrin. För detta krävs omfattande nyinveste­ringar. Sveriges relativt andra länder höga oljeberoende utgör en annan försvärande faktor. Enligl långtidsutredningen kommer behovel av struk­turell anpassning under 1980-lalel att ställa stora krav på hög flexibilitet i ekonomin.

Vad gäller den offenfiiga sektorn, som är av speciellt intresse från långtidsbudgetsynpunkt, har enligt långtidsutredningen finansieringen av dess verksamhet blivil ett växande problem. Den allmänna slagnationen som präglat marknadssektorn har försvårat möjligheterna att finansiera tillväxten i den offenfiiga sektorn med fortsalla skattehöjningar. Den of­fentliga utgiftstillväxten har därför i allt större ulslräckning kommit att bli lånefinansierad. Någon motsvarande uppgång i det finansiella sparandet på den privata sidan har inte ägt rum. Därmed har också sparande och kapitalbildning sjunkit kraftigt. Konsumfionsandelen i ekonomin har vuxit samtidigt som investeringskvoten har sjunkit och bylesbalansunderskottel har ökat.

2.3 Långtidsutredningens kalkyler

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige på medellång sikt och de där­med sammanhängande ekonomisk-politiska problemen utgör elt väsentligt inslag i långtidsutredningen.

I den nyss nämnda avstämningen av 1980 års långtidsutredning har ett syfte varit att granska kalkylerna i 1980 års långtidsutredning (LU 80) i ljuset av de senaste årens utveckling saml att mot denna bakgrund göra nya bedömningar av den svenska ekonomins ulveckling under åren 1981 -1985.

Huvuduppgiften för denna avstämning - liksom för LU 80 - var atl undersöka vilken ekonomisk ulveckling som krävs för att den svenska ekonomin skall nä de allmänt accepterade balansmålen. I delta syfte kon-stmerades i rapporten tre alternativa utvecklingsvägar för den svenska ekonomin under perioden 1981-1985. Alla tre alternativen bygger pä gemensamma fömtsätlningar beträffande den internationella utvecklingen, arbelskraftsutbudel och produktivitetsutvecklingen i Sverige.

Utvecklingen enUgt alternativ I

Alternativ I i LU-avstämningen utgår från fömtsättningen att vissa cen­trala mål för den ekonomiska politiken uppnås. Sålunda antas full syssel­sättning råda i den svenska ekonomin år 1985, vilket innebär atl sysselsätt-

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget      II

ningen ökar något snabbare än del tillgängliga arbelskraflsutbudel. Vidare antas att balans skall nås i utrikesbetalningarna år 1990. Detta har anlagils innebära etl underskott år 1985 motsvarande 2 % av BNP. Ar 1981 utgjorde bytesbalansunderskottet 2,5% av BNP.

För att åstadkomma denna ulveckling är del enligt långtidsutredningen nödvändigt att den totala konsumtionen ökar långsammare än den totala produktionen i landet och alt industrins konkurrenskraft ökas bl. a. genom alt relativpriserna sänks med 2% per är räknat från är 1981. Drygt hälften av denna relalivprisanpassning har redan åstadkommits genom den liopro-centiga devalveringen. Alternativet bygger vidare på alt löneökningarna hålls tillbaka i förhållande till utvecklingen i våra konkurrentländer. Även vinsterna i induslrin bör enligt långtidsutredningen tillåtas öka till nivån under början av 1970-talel.

Den genomsnittliga inhemska inflationstakten förutsätts i alternativ I inte översfiga 5,5% per år fr.o.m. år 1983. För all försvara en så låg prisökning är det, enligl långtidsutredningens kalkyler, nödvändigt att bedriva en apprecieringspolitik, dvs. värdet på den svenska kronan måste skrivas upp i förhällande lill valutakorgen.

Den exportledda tillväxten i industrin kan beräknas bära upp en total produktionsökning i den svenska ekonomin, BNP-tillväxt, på 2,4% per år vilket under hela perioden 1981 — 1985 skapar en resurstillgång som uppgår lill ca 31 miljarder kr. räknat i 1975 års priser. Härav las betydande belopp i anspråk för alt förbättra bytesbalansen, saml för ökade Iransfereringsbe-talningar lill utlandet (räntor samt u-landsbistånd). Därmed minskar utrymmet för inhemsk användning med 13,6 miljarder kr. i 1975 års priser. Kravet på en investeringsuppgång i ekonomin intecknar, slutligen, 8,4 miljarder kr. av produktionsökningen.

Sedan de angivna posternas resursanspråk dragils från BNP-ökningen återstår 6,6 miljarder kr. att las i anspråk för en ökning av den inhemska konsumtionen. Fördelningen av delta knappa tillväxtutrymme mellan pri­vat och offentlig konsumtion har gjorts med föresatsen all den privata konsumtionen tillåts öka i en sådan takt att reallönen per timme kan stiga svagt under perioden 1981 — 1985. Per sysselsatt beräknas dock reallönen falla med ca 0,5 % per är. Den privata konsumtionens ökning har under dessa fömtsätlningar beräknats till 0,7% per år.

Den offentliga konsumtionen kan i så fall öka med 0,6% årligen, vilket kan jämföras med en ökning på 3,3 % per år 1974-1981. Del är alltså fråga om en myckel kraftig uppbromsning. Den statliga konsumtionen beräknas härvid minska med 0,8% per år och den kommunala konsumfionen öka med 1,2% per är.

Den angivna utvecklingen för statlig konsumtion ligger i linje med den under senare år fillämpade mycket restriktiva ulgiflsbehandlingen. För kommunernas del överensstämmer kalkylen med del fasfiagda målet att begränsa den årliga kommunala konsumtionstillväxten lill högst 1 %.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                  12

Den totala offenfiiga ulgiflslillväxten i alternativ I bygger på den angivna reala utvecklingen för konsumtion och investeringar samt på antagandel alt nu existerande regler beträffande övriga utgifter fortsätter alt gälla. De besparingar som aviserats i 1982 års budgetproposition har beaktats i kalkylen. De totala offentliga utgifterna har under dessa förutsättningar beräknats öka realt med 2,3% per år under perioden 1981-1985. Räknas ränteutgifterna bort uppgår ökningen till 1,4 % per år.

Långtidsutredningens alternativ I implicerar vidare att budgetunderskot­tet kommer att reduceras. Som en del av denna kalkyl ligger all den totala skattekvoten i ekonomin höjs från 49,5% av BNP år 1981 lill 51,3% år 1985.

Andra utvecklingsvägar (alternativen II och III)

Utvecklingen av exporten och linduslriproduktionen i alternativ I inne­bär elt mycket drastiskt trendbrott i jämförelse med den stagnation som rått under senare delen av 1970-talet. Att åstadkomma en sådan vändning är enligt långtidsutredningen en mycket svår uppgift. I avstämningen har därför studerats också andra alternativ som bygger på en mera modest utveckling för industrin.

Alternativ II har byggts upp från två utgångspunkter. För det första har exporten antagils växa i takt med den internationella marknadstillväxten. För det andra har det antagits att den åtstramning av privat och offentlig konsumtion som genomfördes i alternativ I också fullföljs i alternativ II.

En industriexpansion kommer enligt långtidsutredningen inte till stånd i detta alternativ då förutom den svagare exporttillväxlen också olika re­striktioner på ekonomins utbudssida antas bli bestående. Företagen kom­mer därmed inte att kunna utnyttja den genomförda devalveringen för att sänka relativpriserna. Industrins produktionstillväxt blir därmed lägre än i alternativ I, vilket leder till en fortsatt nedgång i industrisysselsältningen. Mol bakgmnd av den strama politiken blir enligl de redovisade kalkylerna en kraftig ökning av arbetslösheten oundviklig i detta alternativ.

Också bytesbalansen försämras i förhållande lill allernaliv I genom all industriexpansionen uteblir. Enligl långtidsutredningen leder sålunda en åtstramning av konsumfionen i detta fall till en sänkning av den totala produktionstillväxten, ofullständigt kapacitetsutnyttjande, stigande ar­betslöshet och växande bytesbalansunderskott.

Alternativ III utgår från samma svaga industriutveckling som antagils i alternativ II. 1 detta fall har dock politiken antagils bli inriktad pä alt skapa full sysselsättning genom offentlig expansion och ökal bostadsbyggande.

Den privata konsumtionen fömtsätts i delta alternativ växa med 1,8% per är 1981-1985, dvs. i samma takt som under 1970-lalet. Den offentliga konsumtionen behöver dä öka med 2,6% per år. Den statliga konsum­tionen har i detta alternativ förutsatts vara oförändrad, medan den kommu-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           13

nala konsumtionen skulle öka med 3,7% årligen. Också de offentliga investeringarna stimuleras i detta alternativ för atl ge stöd lill produktion och sysselsättning inom industri och byggnadsverksamhet. BNP-ökningen har beräknats till 2,2% per år.

Den expansiva ekonomiska politiken fömtsätts emellertid leda till höjd inflationstakt. Konsumentpriserna beräknas i detta alternativ stiga med 10% per år I98I-1985. Den relativt svaga exportutvecklingen i kombina­tion med hög inhemsk efterfrågan leder till ett växande bytesbalansunder­skott. Detta beräknas växa från 14 miljarder kr. år 1981 till ca 50 miljarder kr. år 1985. Mätt som procent av BNP i löpande priser betyder detta att underskottet växer från 2,5% år 1981 till ca 5,5% år 1985. Den fortsatta ökningen av offentlig konsumtion och offentliga transfereringar leder vi­dare till ett växande budgetunderskott. Detta uppgår enligt kalkylen lill 124 miljarder kr. år 1985, vilket motsvarar 13,3% av BNP.

Även om man i detta alternativ uppnår målet om full sysselsättning så sker detta enligt långtidsutredningen på bekostnad av att utgångslägels obalanser förvärras ytterligare med åtföljande svårigheter all på sikt upp­rätthålla den fulla sysselsättningen.

2.4 Sambandet mellan långtidsutredningen och långtidsbudgeten

Långtidsutredningens kalkyler utgör inga prognoser över den väntade ekonomiska utvecklingen. I stället presenteras alternativa scenarier utifrån vissa antaganden bl.a. om den ekonomiska politikens utformning. Enligt långtidsutredningen är det endasl en utveckling i linje med avstämningens alternafiv I som leder till alt våra aktuella balansbrisler kan avhjälpas och att de centrala målen för den ekonomiska politiken uppnäs.

I långtidsbudgeten kartläggs som nämnts de statsfinansiella konsekven­serna av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Kalkylerna återspeglar således budgetutvecklingen om inga nya åtgärder vidtas. Några försök atl fömtse kommande åtgärder görs inle. Tillsammans ger dessa båda material ett underlag för statsmakterna alt bedöma om och i vilken omfattning omläggningar eller andra förändringar krävs i den statliga utgifts- och inkomstpolitiken.

För att utföra beräkningarna i långtidsbudgeten behövs en rad antagan­den om bl.a. pris- och löneutvecklingen, den ekonomiska tillväxten, ar­betslösheten osv. under de år som långtidsbudgeten omfattar. Dessa anla­ganden bör i princip utgå från oförändrad ekonomisk politik, dvs. atl inga nya ätgärder vidtas.

Föreliggande långtidsbudget utgår från ganska schematiska anlaganden om den ekonomiska utvecklingen som - med vissa modifieringar med hänsyn till den aktuella konjunktursituationen - ansluter sig till alternativ I i LU-avstämningen. Detta alternativ bygger dock på vissa förulsällningar som inle är förenliga med långfidsbudgellekniken. Kalkylerna blir med

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget       14

andra ord inte hell konsistenla. Den praktiska betydelsen av della bör dock inte överdrivas. Också tidigare långtidsbudgetar har varit behäftade med sådana inkonsistenser.

Långtidsbudgetens resultat påverkas av förändringar i ohka centrala variabler. I avsnitt 7.2 redovisas därför vissa beräkningar av hur ändringar i olika antaganden inverkar på kalkylresultalet.

Det bör observeras att långtidsbiidgettekniken ger - vid i övrigt likarta­de fömtsätlningar om den ekonomiska utvecklingen — ett budgetsaldo som avviker från det som anges i av.slämningens finansiella kalkyl. Denna skillnad kommenteras senare.

3   Beräkningsmetodiken

3.1 Antaganden

Långtidsbudgeten är varken en plan eller prognos för hur budgetens inkomst- och utgiftssida utvecklas. Syftet med långtidsbudgeten är i stället att ge en bild av konsekvenserna pii statsbudgeten av redan fattade beslut och existerande regelsystem. Den skall endast beskriva hur inkomst- och utgiftssidan i statsbudgeten utvecklas om inga ytterligare åtgärder vidtas. För att genomföra beräkningar av utgifts- och inkomstsidan krävs antagan­den om den framtida utvecklingen av olika cenlrala variabler. För att kunna beräkna de framtida effekterna av tidigare beslut krävs anlaganden om l.ex. befolkningsutvecklingen, antal elever i skolan, antal platser i barnomsorgen etc. Förutom dessa antaganden om volymutvecklingen be­hövs även anlaganden för pris-, löne- och ränteutvecklingen fram lill år 1987.

Beräkningarna i långtidsbudgeten bygger på ell stort antal antaganden om olika faktorers utveckling under perioden 1982-1987. De centrala fömtsättningarna för beräkningen av statens utgifter och inkomster utgörs av antaganden om den ekonomiska tillväxten, pris- och löneutvecklingen, saml om räntenivån. För åren 1982 och 1983 ansluter antagandena för BNP-tillväxt, priser, löner m.m. lill den samhällsekonomiska bild som presenteras i den reviderade nationalbudgeten. För åren därefter beräknas prisökningen uppgå till 5,5 % årligen. Ökningen av limlönen har, efter avräkning av de krav finansieringen av skaltereformen ställer, beräknats till ca 5,5 % per år under perioden 1983-1985 och för de resterande tvä åren i långtidsbudgelperioden lill ca 7 %. Räntans nivå har beräknats successivt sjunka från dagens nivå och antas ligga på 9 % under den senare delen av långtidsbudgelperioden, vilket innebär en relativt hög realränta.

Övriga för beräkningsarbetet nödvändiga förutsättningar beskrivs inle här utan redovisas i möjligasle mån under de avsnitt där de varit styrande för kalkylerna.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget            15

3.2 Beräkningsteknik

Principer för utgiftsberäkningarna

Bedömningen av anslagsutvecklingen under långtidsbudgetperioden har gjorts inom budgeldepartementets budgetavdelning efter samråd med ve­derbörande departement och i vissa fall myndigheter. Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppel för budgetåret 1982/83 enligl 1982 års reviderade budgetförslag. Dessa beräkningar pre­senteras detaljerat i avsnitt 4. Utgifierna är beräknade i samma pris- och lönenivå som i 1982 års budgetproposition och beloppen anger, i enlighet med långfidsbudgellekniken, endast förändringar i ulgiflsvolymen.

Förändringen av volymen av olika verksamheter är resultatet av olika beslut och är i varierande utsträckning av automatisk karaktär beroende på långsiktigheten och graden av bindningar i de fattade besluten, i stort enligt följande principer.

— För ett flertal anslag, l.ex. de s.k. förvallningsanslagen, har slalsmak-terna inte mer preciserat angett på vilken ambitionsnivå som verksam­heten skall bedrivas på längre sikt. För dessa anslag har antagits en oförändrad anslagsnivå i fasta priser.

— För andra anslag styrs utveckhngen under perioden av faktorer som pä kort sikt är svåra att påverka för beslutsfattarna. Anslagsutvecklingen för sädana anslag har beräknats med varierande metoder. En central faktor alt ta hänsyn lill vid beräkning av volymutvecklingen av många anslag är förändringar av befolkningens storlek och sammansättning. Denna påverkar nivån på anslagen för exempelvis folkpensioner, skol­väsende, m. m. I beräkningarna av utgifterna för dessa anslag ingår en grov uppskattning av effekter av befolkningsförändringar.

— Vissa anslag styrs av alt statsmakterna lagt fast långsiktiga ramar för verksamheten. Möjligheterna att påverka volymutvecklingen varierar då med hänsyn till bl. a. ramperiodens längd. Exempel härpå är ramarna för det militära försvaret och civilförsvaret.

— Olika typer av avtal, l.ex. mellan slaten och landstingskommunerna, styr volymutvecklingen för vissa anslag. Styrande för anslagsberäkning­en under långtidsbudgelperioden är bl. a. avtalsperiodens längd och de faktorer som reglerar volymen på den verksamhet som avtalet gäller.

— Del förekommer även tidsbegränsade program, för exempelvis forsk­ning inom olika områden, som anger med vilken volym verksamheterna skall bedrivas, ofta under en två- till treårsperiod. Förekomsten av ramar, avtal och program innebär alt verksamheternas volym utvecklas i enlighet med dessa under en viss lid. Om klara ultalanden om lidsbe­gränsning av ramar, program, avlal m.m. föreligger har i långtidsbud­getberäkningarna anlagils all utgifterna bortfaller när programmet etc. upphör. I övriga fall har i regel schablonmässigt anlagils alt utgifierna för de olika ändamålen kvarstår under hela långtidsbudgelperioden.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1   Långtidsbudget                   16

—     Vissa anslag styrs av bidragsregler som medför en mer eller mindre
automafisk utgiftsutveckling. Bidragsreglerna anger vilka individer eller
verksamhetsområden som är bidragsberättigade. Bidragen kan utgå i
form av elt visst belopp per bidragsberälligad individ, som en andel av
kostnaden för en viss tjänst eller kan i vissa fall utgå i förhållande lill
bidragsmoltagarens inkomst. Det styrande inslaget vad avser volymen i
ett sådant givet system är sålunda de faktorer som ger antalet bidrags­
berättigade.

-       Utgifter för arbetsmarknads- och näringspolitiken har beräknats med
utgångspunkt i atl inga större nya utgiflsåtaganden görs under långtids­
budgetperioden. Samtidigt faller medel för tillfälliga insatser bort under
perioden. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har beräknats kon-
junkturneutrall. Detta innebär att anslagen är beräknade atl räcka lill
åtgärder vid ell normall konjunkturläge och med nuvarande ambitions­
nivå och uppsättning av medel.

Fömtom beräkningarna av volymutvecklingen presenteras också kal­kyler i löpande priser. Dessa beräkningar görs med utgångspunkt i de antaganden om den framfida utvecklingen av priser, löner, m. m. som har presenterats inledningsvis i detta avsnitt.

I det sedvanliga budgetarbetet tillämpas ell s. k. huvudalternativ som innebär att förvaltningsanslag efter pris- och löneomräkning minskas med 2 % med hänsyn till förväntad produktivitetsökning inom den statliga sektorn. På samma sätt har under långtidsbudgelperioden anslagseffekten av det s.k. huvudalternativet endast lagts in i den anslagsberäkning som görs i löpande priser.

Principer för inkomstberäkningarna, m.m.

Beräkningarna i långtidsbudgeten av inkomsterna grundar sig på anla­ganden om bl. a. lönesummans och prisernas ulveckling. Inkomstskatter, sociala avgifter och mervärdeskall styrs bl.a. av utvecklingen av dessa variabler. Vidare har beaktats beslutade och föreslagna förändringar som berör statsinkomsterna.

Det nyligen framlagda förslaget om en reformerad inkomstbeskattning har lagts in i kalkylerna. För är 1983 har föreslagils en 2-procenlig höjning av arbetsgivaravgiften för all finansiera reformens kostnader. Efter år 1983 är finansieringsformerna inte hell klara. Beräkningarna bygger dock på fömtsättningen atl skattereformen i sin helhet skall finansieras.

4   Statsutgifternas fördelning på ändamål

I della avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i oförändrad pris-och lönenivå under perioden t.o.m. budgetåret 1986/87. Redovisningen omfattar de totala utgifterna inom statsbudgeten grupperade i fjorton ända-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           17

målsgmpper. Beräkningarna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 1982/83 som redovisas i budgetpropositionen, eller om förändringar inträf­fat på gmnd av särpropositioner m. m., beräkningen i det reviderade bud­getförslaget. Vidare tas i ändamålsavsnitlen i viss utsträckning upp även sådant stadigt stöd som påverkar statsbudgetens inkomstsida och som utgår i form av avdrag eller skattereduktioner. Viss statligt reglerad verk­samhet som finansieras med arbetsgivaravgifter eller andra avgifter utan att redovisas på statsbudgeten behandlas också.

Beräkningarna i långtidsbudgeten påverkas i hög grad av de beslul som fattats av statsmakterna under de senaste åren. Som framgår av den följande redovisningen beräknas de totala statsutgifterna i oförändrad pris-och lönenivå bli i stort sett oförändrade under långtidsbudgelperioden. På några områden minskar kostnaderna under långtidsbudgelperioden.

I beskrivningen av utgiftsutvecklingen för de skilda ändamålen läggs särskild tonvikt vid de faktorer, l.ex. i form av volymförändringar och regelsystem, som styr utgiftsutvecklingen.

Avsnittet innehåller således en relativt detaljerad genomgäng av statsut­gifterna efter ändamål. Om huvudintresset är att få en uppfattning om de totala utgiftsanspråken behöver ej avsnitt 4 läsas ulan del är möjligt atl övergå direkt till avsnitt 5, som innehåller en kortfattad beloppsmässig sammanfattning av avsnitt 4.

Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

Förmåner i socialförsäkringssystemet m.m.

Ändamålsgruppen domineras av utgifter för folkpensionering, bidrag till sjukförsäkring samt statens bidrag fill kommunala bostadstillägg till folk­pension (KBT). Dämtöver redovisas i delta avsnitt utgiftsutvecklingen för den allmänna tilläggspensioneringen (ATP). Bland övriga förmåner inom socialförsäkringssystemet, som regleras via fonder, kan nämnas delpen­sionförsäkringen, arbetsmarknadsförsäkringen och arbetslöshetsförsäk­ringen.

Förändringar i socialförsäkringssystemet

Vissa förändringar i systemet har beslutats. Enhetliga socialförsäkrings-avgifter har införts fr. o. m. är 1982. Vidare har riksdagen fidigare beslutat om viss årlig höjning ay ATP-avgiflen. Sista höjningen enligt detta beslul sker år 1984. Sättet att beräkna det index (basbeloppsindex), som basbe­loppet räknas upp med, förändrades från den 1 januari 1981. Innevarande riksmöte har beslutat att basbeloppet fr.o.m. den 1 januari 1982 skall räknas upp endast en gång per år. Vidare har föreslagils atl ökad självrisk införs i sjukförsäkringen. Den besparing som därigenom uppkommer före­slås fillgodoföras statsbudgeten genom att sjukförsäkringsavgiften sänks och folkpensionsavgiften höjs. Bland andra förändringar kan nämnas att 2   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          18

pensionstillskotten föreslås bli höjda med två procentenheter den 1 juli

Folkpensionering och KBT

Folkpensioneringen beräknas kosta drygt 37 miljarder kr. budgetåret 1982/83. Utgifterna finansieras till viss del (65%) genom en socialförsäk­ringsavgift till folkpensionen. Inbetalda avgifter redovisas som inkomst på statsbudgeten. Det finns således ingen direkl koppling mellan avgifter och utgående förmåner. Utvecklingen har varit sådan att finansieringen genom avgifter har minskal och skattefinansieringen ökal. Den föreslagna höj­ningen av folkpensionsavgiften i samband med besparingarna inom sjuk­försäkringen kommer alt innebära att denna utveckling bryts. Utgifterna styrs av befolkningens ålderssammansättning samt den allmänna pris- och löneutvecklingen.

Det totala antalet pensionärer beräknas under långtidsbudgelperioden årligen öka med i genomsnitt 16000 varav 14000 ålderspensionärer. Anta­let folkpensionärer beräknas år 1982 uppgå till drygt 1,9 miljoner varav nära ca 1,4 miljoner ålderspensionärer. Drygt 800000 pensionärer erhåller ålderspension från ATP.

Av tabell 2 framgår utgiftsutvecklingen för de delar av systemet som redovisas över statsbudgeten. Kostnaderna för folkpensionerna beräknas under perioden minska till följd av alt utgifierna för pensionstillskotten minskar. Att utgifterna för pensionstillskotten minskar sammanhänger med alt allt fler nytillkommande pensionärer får ATP. Utgiftsökningen som uppstår på gmnd av ökat antal pensionärer uppväger ej utgiftsminsk­ningen för pensionstillskotten (tabell I).

Tabell 1. Folkpensionärer, utgiftspåverkande faktorer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

Utgiftsstyrande faktorer

Utgiftsförändring till

 

 

 

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Ökat antal pensionärer Pensionstillskott

Summa

-1-205 -400

-195

-1-185 -435

-250

-1-420 -465

- 45

-f280 -480

-200

Folkpensionärer, vars huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpen­sion, medges vid inkomsttaxeringen ett särskilt avdrag för nedsatt skatle-förmäga. Den som har endast ålderspension och pensionstillskott får extra avdrag med så stort belopp att någon skatt inte kommer atl påföras honom. Vid stigande inkomst minskas del extra avdraget. Även förmögenhelsinne-hav inverkar på avdragets storlek.. Reglerna för det extra avdraget har

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

19

ändrats fr. o. m. den 1 januari 1982 så atl avdraget minskar snabbare med stigande inkomst.

Utgifterna för statsbidrag till kommunalt bostadstillägg tiU folkpension styrs av antalet personer som med hänsyn till inkomst och bostadskostnad är bidragsberättigade. Statsbidrag utgår fr. o. m. den 1 april 1982 med 25 % av kommunemas kostnader för bostadstillägg upp till vissa övre hyres­gränser. Frän samma datum har även en undre hyresgräns pä 80 kr. per månad införts. Den besparing som därigenom uppkommer är även orsak till den minskade anslagsbelastningen för budgetåret 1983/84.

Sjukförsäkring

Utgifterna för sjukförsäkringen omfattar utbetalningar av sjukpenning, ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, subventioner av läkemedelskost­nader m.m. År 1982 beräknas dessa utgifter till ca 25,5 miljarder kr. Kostnaderna för sjukpenningen beräknas uppgå lill 13,5 miljarder kr. Av­gifterna för dessa ändamål beräknas inbringa ca 29,5 miljarder kr. Genom dem finansieras även föräldraförsäkringen. Sjukförsäkringsavgiften skall finansiera 85 % av sjukförsäkringens utgifter medan återstående 15 % skall täckas med statsbidrag. I den mån influtna avgifter överstiger inkomstti­telns andel av avgifterna uppkommer elt överskott som med viss eftersläp­ning genom ett avräkningsförfarande överförs fill den s. k. allmänna sjuk­försäkringsfonden.

Utgifierna för sjukförsäkringen styrs bl.a. av antalet sjukdagar per för­säkrad samt nivån på ersättning för inkomstbortfall. Denna beror i sin tur pä löneutvecklingen. Olika ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, ut­gifter för läkemedel, sjukresor m. m. påverkas av pris- och löneutveckling­en. Kostnaderna för dessa ändamål påverkas också av patientavgifternas storlek m. m. Administrationen av socialförsäkringssystemet beräknas 1982/83 kosta ca 2700 milj. kr.

Tabell 2. Folkpensioner, sjukförsäkringar m. m.

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

Procen-

Genom-

 

snittlig

 

 

 

- tuell för-

snittlig

 

 

 

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

 

tuell

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

föränd-

 

 

 

1983/84

ändring

 

ring

 

 

 

 

1982/83-

 

1976/77-

 

 

 

 

1986/87

 

1980/81

 

 

 

 

 

Totala utgifter

-H3,4

42355

-260    -274    -1-22

-135

- 0,6 .

-0,4

därav

 

 

 

 

 

 

folkpensioner

-1-3,0

37455

-198     -252     -44

-200

- 0,5

-0,5

sjukförsäkring

-0,5

3 378

+ m     + 78     -H90

+ 89

-1- 8,0

+ 3,7

övrigt (inkl. KBT)

 

1522

-335     -100    -24

- 24

-22,0

-9,1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                  20

Inkomster och utgifter för ATF' redovisas hell utanför statsbudgeten. Reglering sker via AP-fonden. AP-fonden beräknas för budgetåret 1982/83 uppvisa ett överskott på 18,2 miljarder kr.

Trots fattade beslut om höjning av avgiflen kommer del årliga överskot­tet i AP-fonden att sjunka under långtidsbudgelperioden. Detta beror på atl utbetalningarna ökar dels på gmnd av att antalet pensionärer som uppbär ATP ökar och dels på alt storleken på utgående pensioner ökar i takt med alt systemet varit i kraft under en längre tid. Denna utveckling väntas fortgå fram till år 1990. Därefter avtar ökningstakten för att helt upphöra år 2020. Utvecklingen inom ATP-syslemet har närmare belysts i samband med avstämningen av långtidsutredningen.

Utvecklingen av utgifterna för pensionerna

Folkpensionen utgår till alla pensionärer. En viss del av den, pensions­tillskottet, är dock behovsprövad genom alt det minskar om förmånsta­garen har andra inkomster t. ex. ATP. Av tabell 3 framgår de sammantagna utgifterna för pensionerna. Den visar all kostnaderna för ATP stiger snab­bare än kostnaderna för folkpensioneringen. Utgifterna för det behovsprö­vade pensionstillskottet sjunker urder perioden. Delta beror på, som tidi­gare nämnts, alt andelen pensionärer med ATP ökar.

Tabell 3. Utgiftsutveckling för pensionerna budgetåren 1982/83-1986/87

(Löpande priser, miljarder kr.)

.    1982/83   I983,'84   1984/85   1985/86   1986/87

Folkpension
exkl. pensions­
tillskott                  31,1    33,1    34,9        37,0        38,9
Pensionstillskott                6,4         6,3  6,1      5,9     5,5
ATP                                   29,5        33,7        37,4        41,9        47,0

ToUlt                      67,0        73,1        78,4        84,8        91,4

Utbildning och forskning

Ändamålsgruppen omfattar utgifter för utbildningsväsendet och för den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt slöd. I dessa ingår bl.a. del obligatoriska skolväsendet, gymnasiala skolor, vuxenutbildning, högre utbildning, studiestöd samt forskning. Till högre utbildning och forskning förs bl.a. anslagen fill högskolan inkl. lanlbruksuniversilelel, undervisningssjukhus, de statliga forskningsråden och styrelsen för tek­nisk utveckling. I gmppen ingår även de statliga utgifterna för forskning och ulveckling på energiområdet.

Staten svarar för koslnader för skolledar- och lärarlöner, dvs. ca hälften av den offentliga sektorns samlade utgifter för det obligatoriska skolväsen­det och gymnasieskolorna. Resten faller pä kommunerna.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

21

Generellt för ändamålsgmppen gäller att kostnadsförändringar på ansla­gen i hög utsträckning följer löneutvecklingen för lärare (skolväsendel och högskolan) och förändringen av basbeloppet (studiestöden). Utgifterna inom ändamålsgmppen styrs således av en långtgående automatik.

Tabell 4. Utbildning och forskning

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

 

Procentu-

Genom-

 

snitdig

 

 

 

 

 

- ell för-

snittlig

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

 

tuell för-

 

 

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

ändring

 

 

 

 

 

1983/84

ändring

 

\916/11-

 

 

 

 

 

 

1982/83-

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

1986/87

Totala utgifter

-h 6,3

33101

-652

-789

-495

-333

-2,0

-1,8

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

obligatoriska skolväsendet

-H 5,6

13079

-602

-415

- 72

- 86

-4,6

-2,3

gymnasieskolan m. m.

+ 5,2

4976

- 73

-110

-153

-121

-5,1

-2,4

högre utbildning och

-1- 3,2

8765

+ 50

-239

-131

-101

■f0,6

-1,2

forskning

 

 

 

 

 

 

 

 

studiesociala ändamål

-H29,0

4906

- 38

- 25

-138

- 25

-0,8

-1,2

Vidare styrs utgifterna av antalet elever i varje årskull som gär igenom skolsystemet. Framför allt påverkas anslagen inom skolväsendet, den högre utbildningen och studiestödet. Under långtidsbudgelperioden mins­kar antalet elever i grundskolan (7-15 år) varje är och med ca 7% för hela perioden. De stora årskullar som föddes åren 1964-1967 leder till en högsta dimensionering av gymnasieskolan (16-19 år) under budgetåret 1982/83. Därefter minskar antalet elever och därmed antalet platser årligen under hela perioden, totalt med närmare 10%. Därefter sker en mindre ökning varefter minskningen fortsätter. Årskullarna från mitten av 1960-talet uppnår under perioden högskoleåldern (20—25 år). Det innebär för högskolan att en ökning av antagningen sker budgetåret 1982/83 med ca 1500 platser och en ytterligare ökning under budgetåren 1983/84-1984/85 med sammanlagt 1500 platser. Utbudet av platser beräknas sålunda öka med ca 3000 till slutet av 1980-lalel då en motsvarande minskning plane­ras. Dessa förändringar inom högskolan skall genomföras med oförändrad resurstilldelning varför anslagen till gmndläggande högskoleutbildning be­räknas bli oförändrade under längtidsbudgetperioden. Minskningen av an­talet barn i grundskoleåldern under perioden kommer under 1990-talet och framåt att innebära kraftigt minskade årskullar för gymnasie- och högsko­lan.

Det obligatoriska skolväsendet

Utgifterna för det obligatoriska skolväsendet minskar uttryckt i oföränd­rad pris- och lönenivå under hela långtidsbudgetperioden eftersom antalet elever totalt minskar under perioden. Den kraftiga minskningen på grund­skoleanslaget  lill  budgetåret   1983/84  sammanhänger med   -  förutom

 

Prop. 1981/82:150   BUaga 2.1    Långtidsbudget           22

minskningen av antalet elever och beslutade besparingar - den tekniska konstmktionen av statsbidraget till driften av grundskolor. Bidraget utgår i efterhand. Anslaget innehåller för budgetåret 1983/84 etl relativt, stort belopp för löneökningar hänförliga lill budgetåret 1982/83. I enlighet med långtidsbudgettekniken räknas inte heller denna del av anslaget upp med antaganden om löneförändringar. Belastningen på anslaget i löpande priser framgår av tabell 5.

 

Tabell 5. Bidrag till drift av grundskolor

(Milj. kr., löpande pris- och lönenivå)

 

1982/83

Förändring till

 

1983/84   1984/85   1985/86   1986/87

Totala utgifter                                   12 365

+930      +725      H-820      +1395

En viktig utgiftsstyrande faktor för gmndskolebidraget - fömtom totala antalet elever - är det genomsnittliga antalet elever/klass. En förändring av klasstorleken med exempelvis en elev i alla tre stadierna, innebär en kostnadsförändring för staten med ca 350 milj. kr. i 1981/82 års löneläge. En sådan förändring påverkar även de kommunala kostnaderna. Utgiftsut­vecklingen påverkas även i hög utsträckning av de i avtal fastställda undervisningsskyldighelerna för lärarna (antal timmar i undervisning).

Riksdagen har uttalat att reformijn med samlad skoldag i gmndskolan endast får genomföras om den ej medför kommunala merkostnader. En ny läroplan för gmndskolan gäller fr. o. m. läsåret 1982/83. De statliga kostna­derna för de permanenta delarna av läroplansreformen belastar statsbud­geten fullt ut budgetåret 1985/86 med ca 330 milj. kr.

Gymnasieskolan

Den kraftiga minskningen av antalet 16-åringar under långtidsbudgetpe­rioden leder till en motsvarande minskning av antalet inlagningsplalser på gymnasieskolans linjer och grundskoleanknulna specialkurser. Utöver dessa platser finns 34000 platser i specialkurser kortare än ett år och s. k. högre specialkurser i vilka ingår en ökning med 1 200 för budgetåret 1982/ 83. Ökningen är gjord för alt i motsvarande grad påverka dimensioneringen av högskolan. Vidare ingår arbelsmarknadspolitiska åtgärder genom intro­duktionsprogram och yrkesintroduklion. Den relativa ökningen av antalet platser på yrkesinriktade linjer som regeringen föreslär i årets budgetpro­position fömtsätts gälla hela perioden. Även anslaget för gymnasieskolan styrs i hög utsträckning av gällande avlal för lärarnas undervisningsskyl­dighet.

Gymnasieskolans dimensionering och fördelning av eleverna på olika studievägar påverkar även statens bidrag till undervisningsmateriel i gym­nasieskolan. Regeringen har i årets budgetproposition föreslagil ell nytt

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1   Långtidsbudget            23

statsbidrag till dessa ändamål och dämtöver föreslagil alt etl extra bidrag till inköp av första uppsättningen stadigvarande materiel övergångsvis skall utgå. Den i budgetpropositionen föreslagna styrningen mot yrkesin­riktade studievägar medför atl den genom del minskade antalet elever förväntade minskningen av anslaget uteblir.

Vuxenutbildning, studiecirklar, folkhögskolor m. m.

Kostnaderna för vuxenutbildning, vars stora utgiftsposter utgörs av bidragsanslagen lill studiecirklar, invandrarundervisning i svenska, driften av folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning, beräknas inle öka under långtidsbudgetperioden.

Storleken på anslagen till studiecirklar och invandrarundervisning beslu­tas av riksdagen i den årliga budgetprövningen. Dessa anslag antas inte öka under långtidsbudgetperioden.

Anslagen till driften av folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning följer huvudsakligen löneutvecklingen för lärare. Volymen förväntas bli oförändrad under perioden. Det sammanhänger bl.a. med riksdagens be­slut om maximering av antalet undervisningstimmar för den kommunala vuxenutbildningens grundskole- och gymnasieskolekurser. Maximeringen av dessa utbildningars omfattning förutsätts gälla för hela perioden. Också för folkhögskolornas del har förutsatts en oförändrad volym under pe­rioden.

Högskoleutbildningen

Utgifterna i oförändrad pris- och lönenivå för den grundläggande hög­skoleutbildningen väntas, som framgår av redovisningen av ungdomskul­larnas utveckling, i stort sett bli oförändrade. Beslutad utökning av vissa utbildningslinjer kommer att finansieras genom omprioritering av resurser inom området.

De dominerande utgiflsstyrande faktorerna för den grundläggande hög­skoleutbildningen exkl. kommunal högskoleutbildning utgörs av de plane­ringsramar som årligen fastställs av riksdagen, utbildningens längd, kosl­naderna per utbildningsplats saml dimensioneringen av kringkostnader som l.ex. administrationen vid högskoleenheterna m.m. Dessa faktorer utgör gmnden för de årliga anslagsberäkningarna. Sammanlagt består 80-90% av de totala kostnaderna av lönekostnader. Utgiftsutvecklingen på­verkas även i hög utsträckning av de i avtal fastställda undervisningsskyl­digheterna för lärarna.

Staten ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften av den kommunala högskoleutbildningen. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 fast­ställs ett schabloniserat statsbidrag årligen per landsting såvitt gäller ut­bildningen inom vårdsektorn.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget                 24

Studiestöd

Utgifierna för sludiesociala ändamål styrs av antalet studerande på gymnasie- och högskolenivå och av bidragsreglerna. Storleken av de åter­betalningspliktiga studiemedlen är knuten till basbeloppet.

Antalet gymnasiestuderande beräknas minska under perioden, vilket leder till minskade utgifter till denna grupp.

På grund av ändrade antagningsregler för högskolan förväntas andelen yngre studerande att stiga, vilket kommer att leda till ell högre utnyttjande av studiemedel. Besparingsförslag i 1982 års budgetproposition kommer atl leda till minskad anslagsbelastning.

Forskning och utveckUng

Till gmppen forskning och ulveckling förs ocksä utgifter för energi­forskning. En medelsram om 1400 milj. kr. disponeras för ändamålel under perioden 1981/82-1983/84. För budgetåret 1982/83 har beräknats en medelsram öm 500 milj. kr. Programmet finansieras genom en avgift på oljeprodukter och belastar således inle statsbudgeten.

Riksdagen har för perioden 1981/82-1983/84 fastställt elt program för industrins forskning och utveckling. Programmet innebär all styrelsen för teknisk utveckling (STU) erhåller 1775 milj. kr. och att fonden för industri­ellt utvecklingsarbete (industrifonden) erhåller 450 milj. kr.

Industrins forskning och utveckling stöds även genom del särskilda forskningsavdraget vid statsbeskattringen. Avdraget utgår i förhållande till dels företagens forsknings- och utvecklingsinsatser, dels ökningen av des­sa. I och med att stödet ulgår som avdrag vid beskattningen erhålls det endast av företag som redovisar taixerad inkomst. Inkomstbortfallet på grund av dessa avdrag kan för år 1982 uppskattas till 180 milj. kr.

I enlighet med principerna för långtidsbudgeten har för perioden efter budgetåret 1983/84 beräknats oförändrade insatser för industriellt forsk­nings- och utvecklingsarbete.

Forskningen inom utbildningsdepartementets område svarar för ca en tredjedel av det statligt finansierade forsknings- och utvecklingsarbetet. För budgetåret 1982/83 har en reformram om ca 70 milj. kr. avsatts. Det därpå följande året beräknas en förstärkning av ca 90 milj. kr.

Totalförsvar

1 ändamålsgmppen totalförsvar ingår det militära försvaret, civilförsva­ret, del ekonomiska försvaret och övrigt totalförsvar,

Regeringen har under våren 1982 förelagt riksdagen förslag till inriktning av säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveck­ling för de närmaste fem åren. Långtidsbudgelberäkningarna ulgår från förslagen i denna proposition.

Fleråriga försvarsbeslut innebär ell system med femåriga planeringsra-

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget                 25

mar och ett automatiskt verkande priskompensationssystem för del militä­ra försvaret och civilförsvaret. Nuvarande priskompensation innebär kom­pensation för pris- och lönestegringar enligt utvecklingen av nettoprisindex (NPI). Bristande samstämmighet mellan NPI och den faktiska pris- och löneutvecklingen inom det militära försvaret och civilförsvaret har skapat betydande planeringsproblem för myndigheterna. På kort sikt har särskilt avvikelserna mellan löneutveckling och NPI-ulveckling varit stora. Mot denna bakgmnd föreslås i propositionen ett nytt priskompensalionssystem för det militära försvaret och civilförsvaret. Det nya systemet innebär att man väger samman två indexserier - ett löneindex för de 35 % av plane­ringsramen som beräknas bestå av lönekostnader och nettoprisindex för resterande 65%. Del nya indexet benämns försvarsprisindex (FPl). Pris­kompensation för civilförsvarets utgiftsram för skyddsrum föreslås dock även fortsättningsvis baseras på NPI.

Det militära försvaret

För perioden 1982/83-1986/87 föreslås för del militära försvaret en planeringsram om 82817 milj. kr. i prisläget febmari 1981. Utfallet för budgetåret 1982/83 beräknas till 19048 milj. kr., varav 2485 milj. kr. för beräknad priskompensation.

För att skapa största möjliga utrymme för sådan materialanskafifning och utbildning som är av belydelse i krigsorganisationen föreslås omfattande förändringar i fredsorganisationen genom rationaliseringar och indragning­ar av förband. Målet för perioden 1982/83-1986/87 är att åstadkomma omprioriteringar om ca 2400 milj. kr.

Det största enskilda materielobjekl som föreslås är utveckling och till­verkning av ett nytt flygplanssyslem som skall kunna lösa jakt-, allack-och spaningsuppgifter (JAS). Målet för planeringen är alt Viggensystemet skall kunna börja ersättas i böljan av 1990-talet.

Civilförsvaret

För civilförsvaret anges i propositionen all inriktningen av civilförsvars­verksamheten bör vara alt ge befolkningen skydd mol verkningarna av konventionella stridsmedel, men att ökad uppmärksamhet skall ägnas åt skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel. I propositionen föreslås att en hemskyddsorganisation införs och alt skyddsplaner upprättas för alla kommuner. För civilförsvaret exkl. skyddsrumsdelen föreslås för pe­rioden 1982/83-1986/87 en planeringsram om 1780 milj. kr. i prislägel febmari 1981. Planeringsramen fördelas med en efter hand ökande årlig utgiftsram under perioden. Detta hänger samman med alt den föreslagna utbyggnaden av civilförsvaret genomförs successivt. För budgetåret 1982/ 83 beräknas ell utfall på ca 360 milj. kr. inkl. 47 milj. kr. för beräknad priskompensation. För skyddsrum föreslås ingen femårig planeringsram, bl. a. mot bakgrund av svårigheterna atl fömtse den kommande byggnads-

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          26

verksamhetens omfattning. Den ekonomiska ramen för skyddsrum bör därför prövas årligen. För budgetåret 1982/83 beräknas ell utfall på ca 313 milj. kr. inkl. 43 milj. kr. för beräknad priskompensation.

Det ekonomiska försvaret

Del ekonomiska försvaret omfattar åtgärder för all erhålla en tillfreds­ställande försörjningsförmåga under kriser och i krig. Inriktningen i lotal­försvarsproposilionen är att försörjningsförmågan i första hand skall säker­ställas för livsmedel, beklädnad, värme, hälso- och sjukvård saml härför erforderliga stödfunktioner i form av insalsvaror, arbetskraft, energi och transporter.

Styrande för utgifterna inom del ekonomiska försvaret är investeringar i oljelagringsprogrammet och åtgärder som föreslås inom den särskilda in­vesteringsramen samt de driftkostnader dessa investeringar föranleder. Driftkostnaderna utgörs till största delen av räntekostnader. Genom den stafiiga redovisningens uppbyggnad medför dessa räntekostnader molsva­rande inkomster på statsbudgetens inkomstsida.

Inom energiområdet har riksdagen under våren 1981 fastställt ett förslag till reviderat oljelagringsprogram. I totalförsvarspropositionen föreslås alt inlagringen av råolja m. m. av statsfinansiella skäl förlängs med två år fill utgången av år 1986. Senareläggningen innebär för budgetåret 1982/83 en i förhållande till riksdagsbeslutet minskad utgift om 856 milj. kr. Före ut­gången av år 1983 planeras en översyn av del reviderade programmet.

Oljelagringsprogrammet har hittills finansierats över oljdagringsfonden genom uttag av en särskild beredskapsavgift på oljeprodukter. I lotalför­svarsproposilionen föresläs atl oljdagringsfonden upphör, atl den särskil­da beredskapsavgiften för detta ändamål omformas fill en energiskatt saml att anskaffningen av råolja, gasbensin m. m. sker över statsbudgeten. Genom detta ökar omslutningen av statsbudgetens inkomster med totalt ca 6 miljarder kr. under långtidsbudgetperioden. Dessulom föreslås att be­hållningen på fonden den 1 juli 1982 uppgående till ca 814 milj. kr. lillgodo­förs statsbudgeten som besparing.

På övriga försörjningsområden föreslås en i huvudsak oförändrad me­delstilldelning.

Kostnaden för den föreslagna inriktningen av försörjningsberedskapen för perioden 1982/83-1986/87 kan uppskattas till knappl 11,8 miljarder kr. Riksdagen föreslås dock enbart ta ställning till utgifterna för budgetåret 1982/83. För de därpå följande budgetåren kommer sedvanlig budget­prövning att ske av anslagen.

För budgetåret 1982/83 utgör de samlade koslnaderna för det ekonomis­ka försvaret 2239 milj. kr. Av detta utgör 210 milj. kr. den särskilda investeringsramen och 1 391 milj. kr. investeringar m. m. inom oljelag­ringsprogrammet. Driftkostnaderna uppgår till 638 milj. kr. varav 434 milj. kr. är räntekostnader.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

27

Övrigt totalförsvar

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inle ingår i det militära försvaret, civilförsvaret eller det ekonomiska försvaret. Vikti­ga delar av övrigt totalförsvar är bl. a. psykologiskt försvar, hälso- och sjukvård samt polisväsende.

I princip omfattar övrigt totalförsvar all samhällelig verksamhet som skall fortgå i krig. I budgelsammanhang är dock avgränsningen mycket snäv och avser endast anslag eller delar av anslag som finansierar verk­samhet som är direkt inriktad mol beredskapsuppgifter. I lotalförsvarspro­posilionen föresläs bl.a. insatser för forskningen inom det psykologiska försvaret, försöijningsberedskapen inom hälso- och sjukvården samt en förstärkt ställning och ökade resurser för civilbefälhavarna. För de anslag som hänförs fill övrigt totalförsvar föreslås utgifter om sammanlagt 460 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Ekonomisk nivå

För totalförsvaret som helhet innebär förslagen i proposifionen en eko­nomisk inriktning som uppfyller de besparingsmål som har angetts i bud­getpropositionen för budgetåret 1982/83. Sammantaget för perioden 1982/ 83-1986/87 medför förslagen en ekonomisk nivå som ligger ca 1,5 mil­jarder kr. lägre än vad som svarat mot en fortsättning av den ekonomiska nivån enligt 1977 års försvarsbeslut.

De förstärkningar som föreslås för de civila lotalförsvarsgrenarna möj­liggörs genom omprioriteringar inom totalförsvaret. Besparingarna skall uppnås inom det militära försvaret genom rationaliseringar och minskning av fredsorganisationen. En i huvudsak oförändrad nivå upprätthålls för krigsorganisationen.

Tabell 6. Totalförsvar

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

Procen-

Genom-

 

snittlig

 

 

 

- tuell för-

snittlig

 

 

 

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

 

tuell för-

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

ändring

 

 

 

1983/84

ändring

 

1976/77-

 

 

 

 

1982/83-

 

1980/81

 

 

 

 

1986/87

Totala utgifter

+ 1,9

22601

+ 178     + 8      -1-35

- 4

+0,8

+0,2

därav

 

 

 

 

 

 

militärt försvar

+ 1,9

19048

0         0           0

0

0

0,0

civilförsvar m. m.

+6,5

674

+ 61     -1-78      -1-51

-H8

+9,1

+7,0

ekonomiskt försvar

-1,8

2238

+ 143         0           0

0

-1-6,4

+ 1,5

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

28

Bostadspolitik

Ändamålsgmppen domineras av räntebidrag och långivning till bostads­byggande. För budgetåret 1982/83 beräknas dessa uppgå till sammanlagt 15,2 miljarder kr. Bland andra ändamål inom gmppen märks bidrag och lån till bostadsförbättringar, bidrag till förbättring av boendemiljön saml bo­stadsbidrag för låginkomsttagare.

Tabell 7. Bostadspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

Procen-

Genom-

 

.  snittlig

 

 

 

- tuell

snittlig

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

 

tuell för-

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

ändring

 

 

 

1983/84

ändring

 

1976/77-

 

 

 

 

1982/83-

 

1980/81

 

 

 

 

1986/87

Totala utgifter

+ 5,8

15 730

+2367  -1500 -450

-1-500

+ 15,0

+ 1,4

därav

 

 

 

 

 

 

räntebidrag

-1-10,1

9000

-1-  900  -1500  -500

-t-400

+ 10,0

-2,0

lån till bostadsbyggande

-1- 4,4

6250

-1-1400  -1-    50  -t-IOO

+ 100

+ 22,4

+6.0

Lån tiU bostadsbyggande

Utgifierna för lån till bostadsbyggande bestäms av antalet lägenheter för vilka bostadslån betalas ut under etl budgetår. Beräkningarna i långtids­budgeten har gjorts med utgångspunkt i all bostadsbyggandets omfattning

Diagram 1. Utgifter för statliga lån till bostadsbyggande under långtidsbudgetperio­den vid olika byggvolym

Miljarder kr.

12

10

6-

43000 lägenheter/år; löpande priser

—    43000 lägenheter/år; fasta priser 33 000 lägenheter/år: fasta priser

 

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87     Budgetår

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           29

ligger kvar på 1981 års nivå, dvs. totalt ca 44000 påbörjade lägenheter per år varav ca 43000 med statliga lån.

I en känslighetsanalys har beräkningar gjorts avseende effekterna av en förändring av bostadsbyggandet med 10000 lägenheter per år såväl i fasta priser som i löpande priser. Av beräkningarna framgår alt om bostadsbyg­gandet begränsas med 10000 lägenheter per år fr.o.m. år 1982 minskar statens utlåning med viss förskjutning med 1 300 milj. kr. per år i fasta priser. En årlig prisökning med 5,5 % skulle innebära att utlåningen succes­sivt ökar med upp till 2 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Räntebidrag

Räntebidrag täcker mellanskillnaden mellan faktisk räntekostnad för såväl statslån som bottenlån och den s.k. garanterade räntan. Den garante­rade räntan under del första året är 3,0% för hyres- och bostadsrältslägen-heler (i huvudsak flerbostadshus) och 5,5% för egnahem. Därefter ökar räntan med 0,25 procentenheter per år för flerbostadshus och 0,50 procent­enheter för egnahem. Riksdagen har beslutat om engångsupptrappningar utöver de årliga ökningarna för vissa årgångar av bostadshus.

Regeringen har nyligen föreslagit riksdagen ändrade regler för räntebi­drag och bostadsbidrag. Samtidigt har införandel av en hyresavgift föresla­gits (prop. 1981/82:124).

Räntebidragen till enskilt ägda flerbostadshus föreslås ändras sä atl räntebidrag utgår på 95 % av låneunderlagel i stället för som tidigare på 92%. Motivet till förslaget är att uppnå en förbättrad kostnadsparitel mellan enskilda och övriga ägare av flerbostadshus. Dessutom minskas räntebidragen under åren 1983-1985 för vissa statligt belånade hyres- och bostadsrätlshus. Räntebidragen minskas även för vissa statligt belånade egnahem.

Den kostnadsökning som uppstår lill följd av de ändrade bidragsreglerna åren 1983-1985 påverkar endast delar av bostadsbeståndet. Genom bruks-värdessyslemet höjs hyresnivån även för hus till vilka räntebidrag ej utbe­talas. För atl ägarna av dessa hus ej skall få ökade intäkter, som inte motsvaras av ökade utgifter, föreslås alt en s.k. hyreshusavgift för dessa hus införs.

Nettoeffekten av de föreslagna reformerna och besparingarna beräknas bli en förstärkning av statsbudgeten med 1,2 miljarder kr. budgetåret 1983/ 84 och med ytterligare 655 milj. kr. budgetåret 1984/85 saml 570 milj. kr. budgetåret 1985/86. För åren efter budgetåret 1985/86 uppgår helårseffek­ten till ca 2,4 miljarder kr.

Utgifterna för räntebidrag bestäms av gällande räntenivåer och av de regler som riksdagen beslutar skall gälla för lägsta garanterade ränta saml upptrappning av denna. Såväl antalet nya lägenheter per år som produk­tionskostnaderna per lägenhet påverkar räntebidragsutgifterna. Vid kon­verteringar av gamla lån bestäms räntan efter det då gällande ränteläget.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

30

För bottenlån sker detta vanligtvis vart femte eller vart tionde år men för statslån normah vatje år.

En förändring av stats- och bottenläneräntan med exempelvis en pro­centenhet från år 1983 skulle påverka räntebidragen med ca 800 milj. kr. redan budgetåret 1983/84. En höjning av räntenivån med en procentenhet under hela långtidsbudgelperioden skulle leda till en ökning av utgifierna med drygt 2000 milj. kr. budgetåret 1986/87.

En minskning av bostadsbyggandet med 10000 lägenheter per år fr. o. m. år 1982 skulle innebära att utgifierna under budgetåret 1986/87 minskar med ca 1200 milj. kr.

Diagram 2. Kostnader för räntebidrag under långtidsbudgetperioden vid olika bygg­volym och räntenivå, fasta priser.

Miljarder kr.

18 -

16

43 000 lägenheter/år; räntenivån oförändrad jämfört med dagsläget

14-

12

10-

6-

43000 lägenheter/år;

långtidsbudgetens

ränteförutsättningar

33000 lägenheter/år;

långtidsbudgetens

ränteförutsättningar

4-

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87      Budgetår

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

31

Sambandet med statsbudgetens inkomstsida

Bostadssubventionernas totala effekter på budgetens utgifts- och in­komstsida är relativt omfattande och komphcerade. Sambandet mellan statens långivning, räntebidrag, statens ränteinkomster och ränteavdrag vid beskattningen kan vara svär atl överblicka. Härigenom kan även nettoeffekten på budgeten av t. ex. ränteändringar bli svära att bedöma.

Ett inslag i bostadspolitiken är utformningen av fastighetsbeskaltningen. För egnahemsägare innebär skattereglerna att etl schablonbelopp förs upp som beskattningsbar inkomst medan dels ränteutgifterna för faslighets-lånen är avdragsgilla, dels får normalt etl extra avdrag göras. För hus med större lånebelopp överstiger normall avdragen schablonintäkten. Della medför att många egnahemsägare redovisar ell underskoll av sill faslig-hetsinnehav vid inkomsttaxeringen. Under år 1981 beräknas de totala underskotten uppgå till ca 26 miljarder kr. En schablonmässig framskriv­ning baserad på de antaganden som gäller för långtidsbudgetberäkningarna och på förslaget till skatteomläggning tyder pä atl detta belopp kommer atl öka till drygt 34 miljarder kr. år 1986.

För bostadslån gäller alt amorteringar registreras som inkomst på stats­budgetens inkomstsida. Vad avser räntebidragen gäller atl dessa utgifter till viss del omförs till inkomstposten ränteinkomster på bostadslån.

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Ändamålsgruppen omfattar statens utgifter för skilda arbetsmarknads­politiska åtgärder såsom arbetsförmedhng, sysselsättningsskapande åtgär­der, arbetsmarknadsutbildning, kontantstöd vid arbetslöshet, Stiftelsen Samhällsföretag samt andra sysselsältningsfrämjande åtgärder saml ar­betsmiljöåtgärder. Vidare hör utgifterna till regionalpoliliska åtgärder till denna ändamålsgrupp.

Tabell 8. Arbetsmarknads- och regionalpolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

 

 

Genom­snittlig procen­tuell för­ändring 1976/77-1980/81

1982/83

Förändring till

 

Procen-- tuell för-7 ändring 1982/83-1983/84

Genom­snittlig procen­tuell för­ändring 1982/83-1986/87

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/8

Totala utgifter därav

arbetsmarknadspolitik

regionalpolitik

-t 5,8

+ 5,0 -1-11,2

14933

13 128 1805

-1259  -1-220    -16

-1045  4-214    -24 -214-1-7    + 1

-11

-18

-h 7

-    8,4

-     8,0
-11,9

-1,8

-1,7

-2,7

Utgifterna för arbetsmarknadspolitiken beräknas uppgå till närmare 14 miljarder kr. för budgetåret 1982/83. Vissa anslag är konjunkturneutrall beräknade. Utgifierna beräknas därför vara oförändrade under perioden.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          32

Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutbildning kan anordnas i skolöverstyrelsens regi i form av s. k. AMU-kurser, i kurser inom ramen för del reguljära utbildningsvä­sendet samt i förelagsulbildning. Deltagare i AMU-kurser och kurser inom det reguljära utbildningsväsendet uppbär utbildningsbidrag. Vid utbildning i företag ulgår bidrag lill förelagen. Utgifierna för arbetsmarknadsutbild­ning finansieras via anslag över statsbudgeten och från arbetsgivaravgifter.

En arbetsgivaravgift om 0,8% utlas för atl täcka 55 % av kostnaderna för i huvudsak följande bidrag:

-     kontant arbetsmarknadsstöd,

-     grundbidrag och progressivbidrag lill erkända arbetslöshetskassor,

-     den del av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som avser pro­grammet Kontant stöd vid arbetslöshet,

-     utbildningsbidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning,

-     utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktad rehabilitering.

Den andel som inle läcks av arbetsgivaravgifter finansieras via statsbud­geten. För att klara tillfälliga svängningar i berörda utgifter och inkomster finns en röriig kredit. Övriga utgifter för arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering finansieras direkt från anslag över statsbudge­ten. Det gäller bl.a. utgifter för atl ordna AMU-kurser och yrkesinriktad rehabilitering saml bidrag lill arbetsgivare som anordnar utbildning för anställda.

Utgiftsutvecklingen för arbetsmarknadsutbildningen styrs i första hand av antalet elever och av elevbidragens storiek. Även fördelningen av kursdeltagarna regionall och utbildningens inriktning är av belydelse för kostnadsutvecklingen. Bidragen är kopplade lill ersättningen vid arbetslös­het, dvs. höjda arbetslöshetsersättningar ger höjda utbildningsbidrag. An­talet elever i verksamheten är beroende på arbetsmarknadslägel och på i vilken utsträckning de sökande uppfyller arbelsmarknadskungördsens villkor för tillträde lill utbildningen. Antalet kursdeltagare och fördelning­en av dem bestämmer antalet kursveckor, vilket är avgörande för kostna­derna för de utbildningsresurser i form av lärare, lokaler etc. som krävs. I årets budgetproposition har beräknats atl ca 110000 personer kommer atl della i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1982/83.

Sysselsättningsskapande åtgärder avser främst statliga och kommunala beredskapsarbeten. Verksamheten har beräknats få en i huvudsak oför­ändrad omfattning under långtidsbudgelperioden jämfört med beräkningen för budgetåret 1981/82 (konjunklurneutral beräkning).

Behovet av beredskapsarbeten är i hög grad avhängigt konjunkturut­vecklingen och sysselsättningsläget. Det innebär atl medelsålgången kan variera kraftigt mellan budgetåren. Avgörande för koslnaderna för verk­samheten är dels antalet sysselsättningsdagar, dels den genomsnittliga kostnaden för per sysselsättningsdag. Till kommunalt beredskapsarbete lämnas statsbidrag normalt med 75% för lönekostnader för de anvisade

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          33

arbetslösa. Därutöver utgår vid invesleringsarbeten ett filläggsbidrag om 15% för övriga kostnader. Avdrag görs i dessa fall för den ekonomiska fördel som den enskilde, för beredskapsarbetet ansvarige anordnaren, har av ett sådant arbete.

Utgiftema för beredskapsarbeten har för budgetåret 1982/83 beräknats fill ca I 889 milj. kr. molsvarande 4,5 miljoner syssdsätlningsdagar med en genomsnittlig dagsverkskoslnad på 450 kr. I mars 1982 uppgick antalet sysselsatta personer i beredskapsarbete till 53 400. En förändring av anta­let sysselsätlningsdagar med 1 miljon under budgetåret, molsvarande drygt 9000 personer i arbete i genomsnitt 6 månader, påverkar anslaget med ca 450 milj. kr.

En förändring av dagsverkskostnaden med 50 kr. skulle - med i övrigt oförändrade antaganden - påverka anslaget med 225 milj. kr.

Stöd vid arbetslöshet utgår dels i form av ersättning frän erkända arbets­löshetskassor, dels i form av kontant arbetsmarknadsstöd till personer som står utanför arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsersättningen och del kontanta arbetsmarknadsstödet finansieras dels över statsbudgeten, dels genom fidigare nämnda arbetsgivaravgift saml till en mindre del genom medlemsavgifter från de försäkrade.

Utgifierna från anslaget styrs av arbetslöshetens omfattning - antalet arbetslösa och antalet ersättningsdagar - och ersättningsnivån. Den hög­sta ersättningsnivån fastställs av statsmakterna.

Regeringen har förelagt riksdagen förslag fill ändrade bidragsregler inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen (prop. 1981/82:139). Förslagen medför även förenklingar och ändringar av reglerna för statsbidrag fill arbetslöshetskassorna föreslås. Dessulom föreslås ändrade tider för av­stängning från kassorna vid arbetslöshet. Förslagen innebär besparingar på totalt 520 milj. kr., varav 234 milj. kr. pä statsbudgeten.

Arbetslösheten uppgick för första kvartalet 1982 till 3,2% i genomsnitt per månad. En förändring av arbetslösheten med en procentenhet under en tid av två månader innebär atl koslnaderna för arbetslöshetsunderstöd förändras med ca 120 milj. kr.

Sedan budgetåret 1973/74 har antalet anställda vid arbetarskyddsstyrel­sen och yrkesinspektionen mer än fördubblats. För långtidsbudgetperioden fömtsätts oförändrad omfattning av verksamheten.

Riksdagen har beslutat om en ny organisation för skyddat arbete m. m. Den nya organisafionen trädde i kraft den 1 januari 1980. Denna verksam­hel samordnas av Stiftelsen Samhällsföretag med landstingskommunerna och slaten som gmndare. Staten lar numera hela kostnadsansvaret för den skyddade verksamheten.

Sfiftelsen föreslås få elt anslag om 2321 milj. kr. för budgetåret 1982/83 inkl. utgifter för vissa investeringar. Utgifterna beräknas bli i stort sett oförändrade under långfidsbudgelperioden. Styrande för utgiftsutveckling­en är i första hand beslul om nya platser i den skyddade verksamheten. 3    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           34

Sådant beslut tas av riksdagen eller efter dess medgivande av regeringen. Dämtöver påverkas anslagsbehovet av löneutvecklingen för de anställda, kostnadsutvecklingen för investeringar och inköp av maskiner och råvaror samt försäljningsintäkterna.

Riksdagen har vidare fatlat beslul om en ny organisation för den yrkesin­riktade rehabiliteringen genom inrättande av arbetsmarknadsinstitut inom arbetsmarknadsverket. Den nya organisationen för arbetsmarknadsinstitut trädde i kraft den 1 januari 1980. Halvskyddad sysselsättning och arkivar­bete'har sedan den 1 juli 1980 ersalts av en anställningsform som kallas anställning med lönebidrag. Anslagen för verksamheterna fömtsätts förbli i stort:sett.oförändrade under långtidsbudgetperioden. Antalet platser med lönebidrag är begränsat i fråga om statliga myndigheter. Utvecklingen beträffande platser inom övriga sektorer styrs bl.a. av arbetsförmedling­ens möjligheter att placera arbetshandikappade.

Regionalpolitik

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen förslag till program för regio­nal utveckling och resurshushållning (prop. 1981/82:113). I propositionen föreslås mål och riktlinjer för regionalpolifiken som i huvudsak bygger på den .politik riksdagen tidigare lagt fast. Genom bl. a. ökad decentralisering av beslut om de regionalpolitiska medlen fömtses ökad effektivitet i ge­nomförandet av regionalpolitiken. Som elt komplemenl till hittillsvarande i huvudsak selektiva medel föreslås ett generellt verkande medel i form av differentierade arbetsgivaravgifter i fyra kommuner i Norrbottens län.

En ny stödområdesindelning föreslås som innebär en kraftig prioritering av de regionalpolitiskt sämst ställda regionema. I landet i övrigl föreslås att ett begränsat investeringsbidrag skall kunna lämnas. Vidare föreslås all regeringen skall kunna peka ul kommuner med stmkturproblem utanför stödområden där under en begränsad övergångsperiod regionalpolitiskt stöd skall kunna lämnas.

För det regionalpoliliska stödet lill näringslivel har riksdagen lagt fast en beslulsram för budgetåren 1979/80-1983/84. Denna uppgår lill 8 131 milj. kr. och omfattar avskrivningslån/lokaliseringsbidrag, ulbildningsstöd, sys­selsättningsstöd, offertstöd och lokaliseringslån. För budgetåret 1982/83 beräknas för bl. a. dessa ändamål anslag på ca 319 milj. kr. för bidragsverk­samhet och 500 milj. kr. för lokaliseringslån. De ökade anspråk på medel som kan förväntas pä grund av penningvärdets försämring beräknas under budgetåren 1983/84 och 1984/85 balanseras av de besparingsåtgärder som beslutades av riksdagen hösten 1981. För budgetåren 1985/86 och 1986/87 har i enlighet med långtidsbudgetmetodiken fömtsätts all anslagen hålls oförändrade.

De kortsiktiga variationerna i utnyttjandet av de medel som disponeras inom ramen beror huvudsakligen på förändringar i företagens investerings-benägenhet, vilken i sin tur bl. a. är avhängig av den allmänna konjunktur-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

35

utvecklingen. Utnyttjandet beror även på den subvenlionsnivå som tilläm­pas.

Förslaget om ytterligare decentralisering av de regionalpolitiska medlen innebär även alt ett nytt anslag inrättas varifrån regeringen fördelar medel till länsstyrelserna för bl.a. mindre lokaliseringsbidrag och investeringsbi­drag, glesbygdsstöd och regionalt utvecklingsarbete. För budgetåret 1982/ 83 föreslås detta anslag uppgå till 275 milj. kr. I enlighet med långtidsbud­getmelodiken beräknas detta anslag bli oförändrat under perioden.

För särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län före­slås en ram på 150 milj. kr. att användas t. o. m. budgetåret 1983/84, varav 50 milj. kr. skall avse 1983/84.

I Gällivare, Jokkmokks, Kimna och Pajala kommuner föreslås en sänk­ning av arbetsgivaravgifterna med tio procentenheter för alla arbetsgivare utom kommun, allmän försäkringskassa och statlig myndighet med undan­tag av statens affarsdrivande verk. Sänkningen föreslås träda i kraft den I janauri 1983. Kostnaden för denna sänkning beräknas uppgå till 80 milj. kr. för budgetåret 1982/83 och till det dubbla beloppet för etl helt budgetår.

Stöd till barnfamiljer

Utgifierna under denna ändamålsgmpp är till något mer än hälften inkomstöverföringar till hushållen i form av allmänna barnbidrag, föräldra­penning och bostadsbidrag för barnfamiljer. Den kraftigast växande delen av ändamålsgmppen utgörs av statsbidrag till kommunernas barnomsorg. Vidare ingår bidragsförskott och den del av statens bidrag till social hem­hjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Tabell 9. Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

Procen-

Genom-

 

snittlig

 

 

 

- tuell för-

snittlig

 

 

 

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

 

tuell för-

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

ändring

 

 

 

1983/84

ändring

 

1976/77-

 

 

 

 

1982/83-

 

1980/81

 

 

 

 

1986/87

Totala utgifter

-1- 4,2

13667

-1-194     -1-325     -1-215

H-206

+  L4 .

-Hl ,7

därav

 

 

 

 

 

 

allmänna barnbidrag

-1- 2,5

6199

- 90    - 40    - 30

- 30

-  1,5

-0,8

bostadsbidrag

- 9,6

1 100

-H58           0           0

0

-1-14,4

+ 3,4

bidrag till barn-

 

 

 

 

 

 

omsorg m. m.

-H3,4

6368

+ 116    -h365     -H246

-1-235

+ 2,0

-1-3,6

Anm. Härtill kommer det stöd till barnfamiljerna som utgår i form av skattelättnader. Omfattningen av detta stöd har för år 1982 beräknats till ca 1 750 milj. kr.

De allmänna barnbidragen

Barnbidraget ulgår fr. o: m, den 1 oktober 1980 med 3 000 kr. per år och bam under 16 år. Bidragsberättigade är f.n. ca 1 miljon familjer med 1,7

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           36

miljoner barn. Fr. o. m. den 1 januari 1982 ulgår ett s. k. flerbarnstillägg till familjer med tre eller flera barn.

Utgiflsstyrande faktorer är antalet bidragsberättigade barn och bidragels storlek.

Under perioden beräknas antalet bidragsberättigade barn minska efter­som antalet barn som passerar 16-årsgränsen beräknas översliga antalet födda.

Föräldraförsäkringen inom sjukförsäkringen infördes år 1974 och har sedan dess successivt byggts ut. Föräldraförsäkringen omfattar fr. o. m. år 1980 havandeskapspenning, föräldrapenning i samband med barns födel­se, särskild föräldrapenning samt föräldrapenning för tUlfällig vård av barn. Försäkringen ger alla föräldrar ell ekonomiskt skydd när de är hemma i samband med barns födelse eller sjukdom. Den ger även föräld­rarna ekonomiska möjligheter all vara hemma hos sina barn under viss lid fram t. o. m. barnets första skolär. 85 % av föräldraförsäkringens koslnader täcks av socialförsäkringsavgifter lill sjukförsäkringen medan 15% läcks över statsbudgeten.

Utvecklingen av koslnaderna för föräldraförsäkringen är i sin helhet svår att bedöma bl. a. med hänsyn lill den begränsade erfarenheten av de förändringar som har genomförts under de senaste åren.

Kostnaderna för den havandeskapspenning som infördes den 1 januari 1980 påverkas av antalet graviditeler, de berörda kvinnornas förvärsfre-kvens, i vilka yrken de arbetar samt möjligheterna lill omplacering inom arbetsplatsen. Kvinnornas benägenhet att utnyttja rätten är vidare av avgörande belydelse för kostnaderna. Kostnaderna för havandeskapspen­ning beräknas uppgå lill ca 50 milj. kr. per år.

Kostnaderna för föräldrapenning i samband med barns födelse beror främst pä antalet födda barn samt föräldrarnas förvärvsfrekvens och in­komst. Kostnaderna beräknas uppgå lill 2400 milj. kr. under år 1982.

Den särskilda föräldrapenningen, som f.n. utgår under 180 dagar, kan tas ul under en åtlaårsperiod. Under 90 dagar ulgår ersättning med belopp som motsvarar sjukpenning. För resterande dagar utgår ersättning enligl garantinivån dvs. 37 kr. per dag. Koslnaderna för elt visst år blir därför beroende av i vilken utsträckning ersällningsdagar las ut i direkl anslutning till föräldrapenning i samband med barnels födelse saml hur föräldrarna väljer all fördela resterande dagar över den återstående delen av ållaärs-perioden. Under år 1982 beräknas kostnaderna uppgå till ca 1 500 milj. kr.

Koslnaderna för föräldrapenning för tillfällig värd av barn beräknas till 720 milj. kr. är 1982 och påverkas, utöver vissa tidigare nämnda faktorer, ocksä av barnets sjukdomsfrekvens. En ökad kunskap om och benägenhet att utnyttja rätten lill ledighet/ersättning har sannolikt bidragit till de senas­te årens ökning av antalet ersällningsdagar. Antalet sjukdagar som belastar sjukförsäkringen kan också ha minskal på grund av den utbyggda föräldra­försäkringen.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           37

Bostadsbidrag

De statliga och statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår till omkring 340000 familjer med omkring 680000 barn. Bidragen är relate­rade till inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen (SKBB) är även beroende av bostadskostnaderna.

Regeringen har i prop. 1981/82:124 föreslagit att hyresgränserna samt beloppen för de statliga bostadsbidragen höjs. Ändringarna innebär att bidragen omfördelas till förmån för stora hushåll med höga bostadskost­nader. Genom de föreslagna ändringama kan effekterna av minskningarna av de generella bostadssubventionerna mildras för de mest utsatta hushål­len.

Kostnaderna för bostadsbidragen är bl.a. beroende av antalet barn, hushållsstmktur, bostadskostnader, inkomstulveckling samt förvärvsfre­kvens.

Stödet till låginkomsttagare utan barn har i långtidsbudgeten inräknats i ändamålsgmppen bostadspolitik. Statsbidrag till kommunala bostadstill-lägg till folkpensionärer är upptagna under ändamålsgruppen folkpensioner m.m.

Bidragsförskott

De barn under 18 års ålder vars föräldrar lever åtskilda är genom bi­dragsförskotten garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd. Bidrags­beloppet är relaterat till det nya basbeloppet.

Kostnaderna för bidragsförskotten beror främst på barnantal, andelen bam som lever skilda från någon eller båda föräldrarna samt i vilken omfattning dessa barns ekonomiska gmndtygghel tillgodoses genom un­derhållsbidrag från föräldrarna. Andelen bam för vilka bidragsförskott utgår — f. n. drygt 11 % — har ökat något medan det totala antalet barn i bidragsberättigade åldrar minskar. Andelen bidragsförskott som återbeta­las av de underhållsskyldiga föräldrarna har ökat något sedan försäkrings­kassorna övertog administrationen.

Barnomsorg

Nuvarande statsbidragssystem för kommunernas barnomsorg fast­ställdes av riksdagen år 1976. Driftbidrag till daghem och fritidshem utgår med ett årligt belopp per plats. För familjedaghem utgår bidrag med 35% av kommunernas bmttokostnader för verksamheten samt dämtöver utgår ett särskilt gmndbelopp per barn. Bidragsbeloppen justeras årligen med hänsyn till den genomsnittliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

Riksdagen fastställde hösten 1981 ett nytt statsbidragssystem för kom­munernas barnomsorg. Fr.o.m. den 1 januari 1983 utgår statsbidrag med 40% av kommunernas bmtlokostnader för barnomsorgen, exkl. admini­strationskostnader. Statsbidraget kommer att omfatta inte bara daghem.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           38

fritidshem och familjedaghem utan även ddtidsförskolor, öppna förskolor och visst schablonbidrag till kostnader för den pedagogiska ledningen. Enligt en särskild regel får statsbidraget för befintlig verksamhet i daghem och fritidshem i viss kommun öka i förhållande till föregående år med högst den genomsnitfiiga åriiga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

Den faktiska platsutvecklingen i barnomsorgen avgörs av kommunerna.

Kommunerna analyserar behovet av barnomsorg med utgångspunkt i beräkningar av antalet barn, förvärvsintensitet, föräldrars efterfrågan m. m. Den faktiska utbyggnaden och därmed kostnadsutvecklingen avgörs emellertid i hög grad av kommunernas ambitionsnivå vad avser alt täcka efterfrågan på barnomsorg saml kommunernas möjligheter i form av eko­nomiska fömlsättningar, tillgång på mark, lokaler, personal m. m.

Statens bidrag till driften av förskolor och fritidshem styrs av volym- och kostnadsutvecklingen i kommunerna och av löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Utöver vad som tidigare nämnts påverkas utvecklingen vad gäller fritidshemmen även av omfattningen av barnens vistelse i sko­lan.

Svenska kommunförbundet har i början av år 1981 i en enkät till landets kommuner tagit in och sammanställt aktuella planer för utbyggnad av daghem, fritidshem och familjedaghem under åren 1980 och 1981. Resulta­tet visar att många kommuner med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen inte kan fullfölja tidigare planer.

Kommunernas barnomsorgsplaner för tiden 1981-1984 är därför inte längre heh aktuella. Beräkningarna av utgifterna i långtidsbudgeten bygger på resultatet av Svenska kommunförbundets enkät för tiden t. o. m. 1982 samt en utbyggnad under åren 1983-1987 i enlighet med kommunernas planer.

I proposifionen om kommunalek.onomiska frågor inför år 1982 (prop. 1980/81:116), som riksdagen ställt sig bakom, fastsläs att den kommunala tillväxten år 1982 måste bringas ned till ca 1 %. Vidare konstateras att det torde bli ofrånkomligt att ompröva takten i utbyggnaden även på de priori­terade områdena (barnomsorg och långtidssjukvård) för att en samhälls­ekonomiskt godtagbar utveckling skall kunna realiseras.

I 1981 års komplelleringspröposition (prop. 1980/81:150) framhölls alt om kommunerna skall kunna begränsa volymökningen till ca I % kommer daghemsutbyggnaden inte aft kunna förverkligas i den takt som fömtsätts i kommunernas planer. Vidare måsle nya platser i barnomsorgen i stor utsträckning tillskapas genom etl effektivare utnyttjande av redan befint­liga resurser. Riksdagen hade inga invändningar mot de omprövningar och de ställningstaganden som gjordes i detta avsnitt i del reviderade budget­förslaget. De i propositionen angivna rikfiinjerna för den kommunala eko­nomin godtogs.

Om beräkningarna av utgifterna i långtidsbudgeten mot denna bakgrund skulle gmndas på en utbyggnad motsvarande en sänkning till en tredjedel

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           39

av volymökningen enligt kommunernas planer fr. o. m. den I januari 1982 sänks kostnadsnivån märkbart. Statens kostnader i fasta priser blir ca 1 miljard kr. lägre än som beräknats för budgetåret 1986/87 och sammanlagt drygt 3 miljarder kr. lägre under hela långtidsbudgelperioden. Kommuner­nas bmttokostnader (inkl. statsbidrag) skulle under dessa förutsättningar bli sammanlagt knappl 8 miljarder kr. lägre under perioden.

Utöver ovan redovisade utgifter under denna ändamålsgrupp utgår stöd till barnfamiljer inom ramen för skattesystemet vilket påverkar statens inkomster. Stöd i form av skattelättnad kan utgöras av avdrag eller skatte­reduktion.

Förvärvsavdrag om högst 2000 kr. medges gifta och ogifta skattskyldiga som uppbär A-inkomst och som har hemmavarande barn under 16 år. Inkomstbortfallet för stat och kommun kan för är 1982 beräknas till ca 750 milj. kr.

Avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn medges med högst 3000 kr. per barn och år till dess barnet fyller 18 år. Om barnet går i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande är åldergränsen 21 år. In­komstbortfallet för stat och kommun kan för år 1982 beräknas lill ca 350 milj. kr.

Skattereduktion medges dels gift vars make helfsaknar eller har mycket låg inkomst, s.k. hemmamakereduktion, dels ensamstående med hemma­varande barn under 18 år. Avdraget uppgår till 1 800 kr. Hemmamake-reduktionen reduceras med 30% av inkomsten för den make som har lägst inkomst. Om denna inkomst överstiger 6000 kr. medges således inte avdrag. Statens inkomstbortfall kan för år 1982 beräknas till ca 650 milj. kr.

Slöd till barnfamiljer i form av avdrag och skattereduktion kan således beräknas uppgå till totalt ca 1750 milj. kr. motsvarande ca 13% av de samlade statsutgifterna under ändamålsgruppen.

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn

Ändamålsgruppen omfattar från år 1982 enbart skatteutjämningsbidra-gen. Dessa bidrag syftar till alt minska skattekrafts- och kostnadsskill­nader för landstingskommuner, kommuner och kyrkliga kommuner i olika delar av landet. Den år 1979 beslutade skatteutjämningsreformen genom­förs i sin helhet år 1982.

Skatteutjämmningsbidragen har störst betydelse för Gofiands kommun, för norrlandskommuner och för glesbygdskommuner i andra delar av lan­det. Reformeringen av skalteutjämningssyslemel innebär atl de södra och mellersta delarna av landet får de största bidragsökningarna under åren 1980-1982. Genom reformen har således en viss utjämning skett av skill­naderna i bidragsnivå mellan främst de norra delarna av landel och övriga delar.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           40

Tabell 10. Skatteutjämningsbidrag

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivii)'

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till                             Procen-

Genom-

 

snittlig

 

------------------------------  tuell

snitdig

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 föränd-

procen-

 

tuell för-

 

ring

tuell för-

 

ändring

 

1982/83-

ändring

 

1976/77-

 

1983/84

1982/83-

 

1980/81

 

 

1986/87

Skatteutjämnings-

 

 

 

 

bidrag

-h7,0

10300

-201     -88      -8        +5        -2,0

-0,7

' Statsutgifterna för de allmänna bidragen till den kommunala sektorn har först beräknats i löpande priser. Därefter har utgifterna deflaterats med beräknad timlöne- och KPl-ulveckling.  Avser samdiga allmänna statsbidrag till den kommunala sektorn.

Utvecklingen av skatleuljämningsbidragen är beroende av det kommu­nala skatteunderiaget och nivån pä de kommunala skallesalserna i kom­muner och landstingskommuner. Skalteuljämningssyslemel garanterar kommuner och landstingskommuner en individuellt äsatl skattekraft (skat­teunderlag i skattekronor per invånare) i relation till medelskattekraften (skattekronor per invånare i genomsnitt för riket). Staten tillskjuter således skatteunderlag upp fill den garanterade skattekraften i den män kommu­nens resp. landstingskommuns skattekraft understiger denna. Ökningen av medelskattekraften från bidragsårel 1981 lill bidragsåret 1982 (7,4%), höjer nivån för skatleuljämningsbidragen. För den enskilda kommunen resp. landstingskommunen bestäms skatteutjämningsbidragets förändring av hur det egna skatteunderlaget utvecklas i förhållande till genomsnittet i landet.

Den grundgaranti som åsalts varje kommun och landstingskommun i skatteutjämningssystemet är oförändrad över åren. Den totala garantin bestäms emellerlid också av de tillägg till eller avdrag från grundgarantin som görs med hänsyn lill befolkningens åldersstruktur i resp. kommun och landstingskommun. Kommunerna får också tillägg för en omfattande be­folkningsminskning. Den totala garantin räknas om åriigen, varvid omfatt­ningen av den enskilda kommunens resp. landstingskommunens skatteut­jämningsbidrag justeras. Däremot påverkas i princip inte omfattningen av de samlade bidragen. Endast om relationerna mellan kommuner inom resp. utom skafteutjämningssystemel förändras i fråga om den beaktade åldersstmkturen påverkas den totala omfattningen. För bidragsåret 1982 har noterats en kraftig ökning i skatleuljämningsbidragen lill landstings­kommunerna på grund av att ell nytt kostnadsunderlag använts för beräk­ning av äldersstruklurfaklorns inverkan.

Skatleutjämningsbidragens storlek bestäms också av resp. kommuns och landstingskommuns skattesals. Det tillskott av skatteunderiag som erhålls vid brist på skaUekrafl multipliceras nämligen med skattesatsen för kommunerna och landstingskommurierna. Förändringar av skattesatserna

 

Prop. 1981/82:150   Bilagi2.1    Långtidsbudget             41

i de bidragsmotlagande kommunerna och landstingskommunerna får såle­des effekt på omfattningen av de totala skatleuljämningsbidragen.

En höjning av skattesatsen med 0:50 kr./skr. om året frän 29:74 kr./skr. år 1982 till 32:24 kr./skr. år 1987 skulle exempelvis innebära alt skatleul­jämningsbidragen budgetåret 1986/87 kommer all uppgå till 10685 milj. kr. i fasta priser. Det är 677 milj. kr. mer än vid oförändrad skattesats under perioden. Skatleuljämningsbidragen, som för budgetåret 1982/83 beräknas till 10300 milj. kr., beräknas i fasta priser till 10008 milj. kr. budgetåret 1986/87. Hänsyn har då tagits till de generella åtgärder som statsmakterna har beslutat för att begränsa kommunsektorns finansiella utrymme år 1982 och riksdagsbeslut om generella åtgärder år 1983. Indragningen av medel till följd av dessa åtgärder har fömtsätts vara beständig. Vidare har beak­tats de övriga anslag i budgetproposifionen och i propositionen om refor­mering av inkomstskatten som påverkar ökningstakten i det kommunala skatteunderiaget.

Kommunikationer

Ändamålsgmppen omfattar huvudsakligen utgifter för vägväsende inkl. trafiksäkerhet, affärsverk och myndigheter (postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket), stöd till lokal och regional kollektivtrafik saml vissa investeringsulgifter för Sveriges Radio AB.

Inom vägväsendel finns bl.a. koslnader för väganslag och trafiksäker­het.

Statligt stöd till icke lönsam landsbygdslrafik upphör i den takt som länshuvudmännen tar över det lokala och regionala Irafikansvarel. 1 slällel utgår ett nytt bidrag till lokal och regional kollektivtrafik. Nivån på bidra­get i resp. län beror på trafikens omfattning och inriktning. Bidrag ulgår efter en av regeringen särskilt fastställd milersättning.

Vid bedömningen av affärsverkens och myndigheternas investerings­verksamhet har hänsyn tagils till väntad efterfrågan och produktivilets-slegring. Vidare har pågående arbeten, beslutade program och vissa en-gångsprojekt beaktats. Statens järnvägars övriga investeringar har beräk­nats med utgångspunkt i strukturplanen för SJ. I denna anges en i reala termer genomsnittlig årlig ökning av den totala investeringsvolymen med 5% t. o. m. budgetåret 1985/86.

Investeringarna i sjöfartsmateriel dimensioneras främst utifrån behovet av en godtagbar nivå vad gäller sjösäkerhet. Sädana investeringar avser bl.a. fartyg och båtar, fyr- och telemateriel, sjökartläggning och vissa fariedsinvesteringar. Medelsförbmkningen för postens investeringar avser byggandet av posthus. Luftfartsverkels investeringar hänför sig lill redan beslutade och planerade investeringar främst till följd av väntad trafikut­veckling samt ställda flygsäkerhetskrav. Televerkets investeringar styrs i huvudsak av reinvesteringsbehov och efterfrågefillväxt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

42

Tabell Ii. Kommunikationer

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

 

Procen-

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

- tuell för-

snittlig

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

 

tuell

 

 

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

föränd-

 

 

 

 

 

1983/84

ändring

 

ring

 

 

 

 

 

 

1982/83-

 

1976/77-

 

 

 

 

 

 

1986/87

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

 

Totala utgifter

-1-0,1

10771

-1-451

-355

-H02

-69

+ 4,2

-h0,3

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

vägväsendel

+ 1,1

5266

-    1

0

0

0

0,0

0,0

järnvägs-, luft- och

 

 

 

 

 

 

 

 

sjöfartsväsendet

-1-0,9

3457

-1-170

-  15

+ 93

+ 9

+ 4,9

-1-1,8

post- och telekommuni-

 

 

 

 

 

 

 

 

kationer m. m.

-6,6

1766

-1-259

-350

-    2

-89

H-14,7

-2,5

Hälso-, sjuk- och socialvård

Ändamålsgruppen omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden.. Huvuddelen avser statsbidrag till vårdområden under kom­munalt huvudmannaskap, varav statsbidrag fill den psykiatriska sjukvår­den utgör den största posten. Statsbidrag utgår också till annan hälso- och sjukvård, social hemhjälp och samhällets åtgärder för handikappade. I direkt statlig regi drivs f. n. ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för alkoholmissbmkare. Huvudmannaskapet för dessa institutioner ändras den 1 januari 1983. Huvudmannaskapet för de statliga undervisningssjuk­husen blir helt avvecklat den I januari 1983.

Tabell 12. Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

 

Procen-

Genom-

 

snittlig procen-

 

 

 

 

f.,.>ii pf

snittlig procen-

 

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

 

tuell

 

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

föränd-

 

 

 

 

1983/84

ändring

 

ring

 

 

 

 

 

1982/83-

 

1976/77-

 

 

 

 

 

1986/87

 

1980/8 il

 

 

 

 

 

 

Totala utgifter

-1-1,0

8 326

-260     -154

+AA

-22

-3,1

-1,2

därav

 

 

 

 

 

 

 

psykiatrisk sjuk-

 

 

 

 

 

 

 

vård m. m.

-2,7

4316

-    2     -201

0

-50

0,0

-1,5

åldringsvärd

4-1,8

1081

-1-24     -1-34

-1-35

-H36

+1,2

-1-2,8

hjälp åt handi-

 

 

 

 

 

 

 

kappade m.m.

-H8,i

1235

+ n   +5

-1-14

+ \1

-0,9

-H0,8

Psykiatrisk sjukvård

Genom avtal har slaten och landstingskommunerna träffat överenskom­melse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvärden m.m. för tiden t.o.m. år 1983.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                 43

Kroppssjukvård och allmän hälsovård

De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser vissa myndigheter på detta område, statsbidrag till vissa former av hälso-och sjukvård samt bidrag till koslnaderna för de kommunala undervis­ningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för kommunala under­visningssjukhus har i huvudsak skett med utgängspunkt i nuvarande gmn­der för finansieringsfördelningen som fastställs i avtal. Statens utgifter pä detta område styrs främst av läkarutbildningens omfattning och av kostna­derna för investeringar vid undervisningssjukhusen. 1 beräkningen har hänsyn tagils lill att akademiska sjukhuset i Uppsala får landstingskommu­nalt huvudmannaskap den 1 januari 1983. För långtidsbudgelperioden be­räknas en viss minskning av utgifterna till följd av att ersättningarna till Stockholms och Uppsala läns landsting för övertagande av huvudmanna­skapet för de statliga undervisningssjukhusen successivt upphör. Investe­ringarna beräknas komma att ligga pä en oförändrad nivå.

Åldringsvård

Inom åldringsvården inriktas samhällets insatser i ökad omfattning på öppna vårdformer. Staten täcker 35 % av kommunernas kostnader för den sociala hemhjälpen vilken omfattar hemvårdare, hemsamariter och vissa andra serviceåtgärder. Statens kostnader för bidraget bestäms av kommu­nernas koslnader. Den kommunala kostnaden är beroende av verksamhe­tens omfattning och löneutvecklingen för aktuella personalkategorier. Med hänsyn till det ökade antalet äldre, främst i de högsta åldersgmpperna, samt utvecklingen mol hemsjukvård kan en viss ökning av efterfrågan på vård komma alt ske. Även förändringar i hemhjälpens arbetsformer och innehåll kan i viss utsträckning komma all öka kostnaderna.

Ungdoms- och nykterhetsvård

Ungdomsvårdsskolor och vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare drivs t. v. i stadig regi. Huvudmannaskapet för dessa institutioner kommer atl övergå till landstings- och primärkommuner fr. o. m. den I januari 1983. En särskild överenskommelse om statsbidrag fr. o. m. år 1983 har träffats.

Handikappåtgärder

Samhällets åtgärder för handikappade omfattar flera områden. Den slör­re delen av utgifterna - l.ex. förtidspensioner och handikappersättningar inom folkpensioneringen - ingår i andra ändamålsgrupper. I denna ända­målsgmpp ingår utgifter för bidrag till särskolor, bidrag till färdtjänst och social hemhjälp för handikappade, bidrag till organisafioner m.m. I lång­tidsbudgeten har gjorts vissa antaganden om volymutvecklingen. Hänsyn har också tagits till den beslutade utbyggnaden av texttelefon till döva m.fl. Ansvaret för övriga handikapphjälpmedel har landstingskommuner­na. Ersältning för dessa lämnas över sjukförsäkringen och redovisas i denna ändamålsgmpp.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

44

Statsbidrag till färdtjänst ulgår med 35 % av kommunernas koslnader för verksamheten. Kostnadsnivån bestäms av den allmänna kostnadsutveck­lingen, antalet förflytlningshandikcippade samt de enskilda kommunernas regler för och organisation av verksamheten. Statsbidraget till färdtjänst har ökal myckel kraftigt i vissa kommuner under senare är. Bidragsreg­lerna har mot denna bakgmnd fr. o. m. bidragsåret 1981 ändrats i syfte att begränsa kostnadsutvecklingen och samtidigt utjämna skillnaderna mellan kommunerna.

Rätts- och polisväsende

Till ändamålsgmppen hör polisväsendet, domstolsväsendet och krimi­nalvärden.

Tabell 13. Rätts- och polisväsende

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå.)

 

 

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

 

Procen-

Genom-

 

snittlig

 

 

 

 

 

- tuell för-

snittlig

 

 

 

 

 

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

ändring

procen-

 

tuell

 

 

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

föränd-

 

 

 

 

 

1983/84

ändring

 

ring

 

 

 

 

 

 

1982/83-

 

1976/77-

 

 

 

 

 

 

1986/87

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

 

Totala utgifter

-1-4,3

7936

-1-28

-I-Il

-8

0

-1-0,4

-H0,1

därav

 

 

 

 

 

 

 

 

polisväsende

-t-3,3

4088

-1- 3

0

0

0

0,0

0,0

domstolar m. m.

-1-4,8

1688

-fil

-f20

0

0

-1-0,7

-1-0,4

kriminalvård

-1-5,5

1453

-1- 4

- 7

-8

0

+0,3

-0,2

Polisväsendet och domstolarna

Polisväsendet har förstärkts kraftigt under 1970-talet. Under budgetåren 1970/71-1980/81 ökade antalet tjänster med ca 2890 lill totalt ca 16130 tjänster. Polisväsendet tillfördes inte några tjänster för budgetåren 1981/ 82-1982/83.1 stället omfördelades resurserna inom polisväsendet till vissa högt prioriterade verksamheter. För de närmaste åren har inte beräknats några personalförstärkningar. Inte heller domstolsväsendet har antagits få något tillskott av tjänster under långtidsbudgelperioden.

Rättshjälp

Rättshjälpskoslnaderna redovisEis under domstolar m.m. Rättshjälps-kostnaderna beräknas uppgå lill 170 milj. kr. under budgetåret 1982/83. Därvid har beaktats att besparingar med en helårseffekl om ca 50 milj. kr. avses föreslås i en särproposition under år 1982. Kostnaderna beräknas inte öka under perioden.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

45

 

Kriminalvård

Kriminalvärdens inriktning styrs av det principbeslut om kriminalvår-, dens framtida utformning som fattades av 1973 års riksdag. I prop. 1980/ 81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. anfördes att de redovi­sade behoven av nya lokaler för kriminalvården borde omprövas mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget. Beläggningen vid kriminalvår­dens anstalter har under senare tid varit mycket hög. Genom de åtgärder som föreslås i årets budgetproposition och genom tillkomsten av nya lokalanstalter bedöms i långtidsbudgeten den nuvarande bdäggningssilua-tionen kunna bemästras. Som exempel kan dock nämnas att en ytterligare ökning av beläggningen med 10% skulle kräva ca 400 anstaltsplatser,, vilket motsvarar tio nya lokalanstalter.

Näringspolitik

Ändamålsgmppen näringspolitik omfattar insatser inom jordbruk, skogsbmk, fiske, hantverk samt handel och industri. Utgifterna avser främst insatser för handel och industri och har till stor del karaktären av omfattande och koncentrerade engångsvisa satsningar. Belastningen över budgetåren kan därigenom variera kraftigt.

Tabell 14. Näringspolitik

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Genom-     1982/83      Förändring till    Procen-

snitllig                                                — tuell för-

procen- 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

tuell för-                                              1982/83-

ändring                                                 1983/84
1976/77-
1980/81

Genom­snittlig procen­tuell för­ändring 1982/83-1986/87

 

Totala utgifter

+6,1

5 808

-1378  -45

104    -61

-23,7

-7,6

' Inkl. anslagsbehållningar 1500 milj. kr., SEK belastning 400 milj. kr. utöver
anslag.                                                                                'i

Under senare delen av 1970-lalet gjordes omfattande statliga insatser i näringslivel i syfte atl underlätta strukturomvandlingen. Exempel pä stora och tidsbegränsade insatser för all möjliggöra en lämplig strukturomvand­ling är bildandet av Svenskt Stål AB (SSAB) och statens engagemang i varvsindustrin.

I denna ändamålsgmpp ingår även utgifterna för de statsstödda export­krediterna. En betydande del avser stöd lill fartygsexport. Våren 1981 beslutade riksdagen att förlänga detta stödsystem i någol ändrade former. Kostnaderna för systemet beräknas, på basis av de antaganden som lång­tidsbudgeten bygger på, bli närmare 800 milj. kr. år 1982 för att därefter öka och sedan successivt minska till ca 800 milj. kr. år 1986. Elt flertal faktorer påverkar utgiftens storlek. Viktigast är dock räntesubventionens

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          46

storlek. Denna utgörs av skillnaden mellan marknadsräntan, vilken be­stämmer statens upplåningskoslnad, och utlåningsräntan som i sin tur följer den internationelh överenskomna räntenivån för statsstödda ex­portkrediter (den s. k. consensusräntan).

Den beräknade utvecklingen av statens utgifter för de statsstödda ex­portkrediterna, del s. k. SEK-syslemel, redovisas i nedanstående figur. Av denna framgår bl. a. den avgörande belydelse för utgiftsutvecklingen som upplåningsräntan har. Med långtidsbudgetens ränteantaganden, kommer som tidigare redovisats, de statliga utgifterna för SEK-syslemel all minska för tillkommande utlåning som en följd av att räntesubventionen minskar i vatje enskilt ärende. Om beräkningarna däremot utgår frän antaganden om en högre räntenivå, l.ex. oförändrad nivå under perioden, ökar räntesub­ventionens storlek mycket kraftigt och därmed också de stafiiga utgifterna för systemet.

Diagram 3. Utgifter för statsstödd exportkredit

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Milj.kr.

-Oförändrad räntenivå
1500-                                                          ""

1000-

_______ Räntenivån = 11%

cnn                                                  ~             Långtidsbudgetens

°"                                                                   räntenivå (9%)

-I—v?:—I---- ÄR

1982        1983     '     1984     '     1985     '     1986

Näringslivet stöds även genom olika avdrag m. m. inom ramen för in­komstbeskattningen. Bl.a. kan nämnas del särskilda invesleringsavdraget och möjligheter att utnyttja investeringsfonder. Beslut om rätl för företa­gen att få investeringsavdrag fattas av riksdagen. Företagen har haft möj­lighet att göra sådana avdrag under en lång följd av år. Investeringar i maskiner och andra inventarier stimuleras under år 1982 genom ett särskill investeringsavdrag vid redovisningen av mervärdeskatt. Avdraget innebär i praktiken etl skattefritt bidrag med 10% av anskaffningsvärdet. Investe­ringar i byggnader stimuleras t.o.m. mars 1983 genom ett särskilt avdrag

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

47

vid inkomsttaxeringen. Avdraget uppgår till 10% av utgifter för byggnads­arbetet. Den årliga minskningen av statsinkomsterna till följd av dessa investeringsavdrag kan uppskattas till i grova drag 1000-1500 milj. kr. Genom att utnyttja sina investeringsfonder kan förelagen få omedelbart avdrag för investeringar i byggnader och inventarier. Eftersom sådana investeringar annars skrivs av under en längre tidsperiod medför fond-utnyttjandet att en skattekredit ges. Avsättningar fill investeringsfond har under senare år uppgått lill drygt 2000 milj. kr. åriigen, men varierar med den ekonomiska konjunkturen, förelagens lönsamhet m. m.

Under budgetåren 1976/77-1980/81 uppgick kostnaderna på statsbudge­ten för insatser till krisdrabbade förelag och branscher till drygt 39 mil­jarder kr. i långtidsbudgetens prisläge. Delta motsvarar ett genomsnitt av ca 7,9 miljarder kr. per år. Av insatserna gick ca 11 miljarder kr. till helägda statliga företag, ca 18 miljarder kr. fill varvsindustrin och ca 10

Diagram 4. Statliga insatser i krisdrabbade foretag och branscher.

(Miljarder kr., oförändrad pris- och lönenivå)

Miljarder kr.

Årligt genomsnitt 1976/77-80/81

76/77     77/78    78/79    79/80    80/81    81/82    82/83   83/84   84/85   85/86   86/87

Budgetår

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

48

miljarder kr. till andra branscher. I den sistnämnda posten ingår av staten delägda företag som t.ex. SSAB. För innevarande budgetår beräknas denna typ av insatser komma atl uppgå lill ca 8,6 miljarder kr. i samma prisläge. Budgetåren därefter kommer statsbudgeten att belastas med ut­betalningar för redan fattade beslul. Dessa utgifter har lagls in i långtids­budgeten. Den framtida kassamässiga belastningen hänför sig främst lill riksdagsbeslut om slöd lill varvsnäringen. I diagrammet nedan redovisas koslnaderna för sådana insatser i krisdrabbade företag och branscher som gjorts med hjälp av medel som tillskjulits genom särskilda beslul vid sidan av ordinarie anslag.

I långtidsbudgeten har endasl elt relativt sett mindre belopp lagls in för tillkommande utgiftsbehov inom industripolitiken. Om konjunktur- eller stmkturproblem skulle åtföljas av beslut om nya insatser för stöd lill problembranscher och krisdrabbade förelag i samma omfattning som un­der de senaste åren, skulle kostnaderna för induslripolitiska insatser bli väsentligt större än della belopp. Effekterna på budgetsaldot av en sådan utveckling behandlas i avsnitt 7.

Internationellt utvecklingssamarbete m. m.

Anslagen för internationellt utvecklingssamarbete för budgetåret 1982/ 83 har beräknats så att de något överstiger 1 % av bruttonationalinkomsten (BNI). I prop. 1980/81:20 angående besparingar i statsverksamheten, m. m. föreslogs BNI som beräkningsgrund för biståndet i stället för brutto­nationalprodukten. Utgångspunkten för beräkningarna i långtidsbudgeten är att biståndsanslagen skall motsvara ovanstående andel av BNI. En förändring av BNl:s tillväxt med en procentenhet medför all anslagen med etl års eftersläpning förändras med 60 ä 70 milj. kr.

Tabell 15. Internationellt utvecklingssamarbete

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till                               Procen-

Genom-

snittlig procen-

 

tuell för"

snittlig procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

tuell för-

 

1982/83-

tuell för-

ändring

 

1983/84

ändring

1976/77-

 

 

1982/83-

1980/81

 

 

1986/87

Totala utgifter

-t-1,7

6145    -1-197     -1-158     -1-163     -1-146    -1-3,

-1-2,:

Energiförsörjning

Ändamålsgruppen energiförsörjning omfattar främst anslag till statens vatlenfallsverk, anslag till ersättning för försenad idrifllagning av kärn-reaklorer och anslag till energibesparande åtgärder inom bostadsbestån­det.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

49

Tabell 16. Energiförsörjning

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

Procen-

Genom-

 

snittlig procen-

 

 

 

- tuell för-7 ändring

snittlig procen-

 

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/8'

 

tuell för-

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

ändring

 

 

 

1983/84

ändring

 

1976/77-

 

 

 

 

1982/83-

 

1980/81

 

 

 

 

1986/87

Totala utgifter

-1- 8,4

4 268

-f427     -f438     -1-448

-360

-1-10,0

-1-  1,4

därav

 

 

 

 

 

 

energibesparande åtgärder

 

 

 

 

 

 

inom bostadsbeståndet m. m.

-1-21,4

1 100

H-300    -1-300    -1-200

-1-300

-f27,3

H-18,9

övrigt

-1- 4,9

3 168

-1-127    -fl 38     -1-248

-660

-1- 4,0

-  1,2

Vid beräkningen av utgifterna för statens vatlenfallsverk har investe­ringsnivån bedömts bli i stort oförändrad.

Vid försenad idrifllagning av kärnreaktorer utgår ersältning till reaktor­innehavare. Kostnader för della ingår i ovanstående tabell. Ersättningsbe­loppen växer successivt fram t.o.m. budgetåret 1985/86 för atl under periodens sista år minska kraftigt.

Oljeersättningsfonden lämnar stöd för att stimulera introduktion och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan minska oljeberoendet. För treårsperioden 1981-1983 beräknas en medelsram om 1 700 milj. kr., var­av 600 milj. kr. för verksamhetsåret 1982. Fonden finansieras med en avgift på olja. Eftersom kostnaderna inte belastar statsbudgeten ingår de inte i tabellen ovan.

Utgiftema för energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet har beräk­nats med utgångspunkt i de regler som gäller för energisparstödel fr. o. m. den 1 januari 1982.

Anslaget är beräknat utifrån en fr.o.m. budgetåret 1982/83 oförändrad ram för statliga lån till bostadshus om 1 900 milj. kr. En successiv ökning av utgiftema antas för långtidsbudgetperioden. Denna sammanhänger med den eftersläpning som gäller från tidpunkt för beslul lill att åtgärden är utförd och lånet kan betalas ut.

Övrigt

Till gmppen Övrigt har förts utgifter som inte har behandlats i någon av de tidigare redovisade ändamålsgmpperna. Här återfinns bl.a. anslag för livsmedelssubventioner, riksdag och regering, skatteadministrafion, miljö­vård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och frifidsverksamhet saml central och regional förvaltning.

4   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

50

Tabell 17. Övrigt

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

Procen-

Genom-

 

snittlig

 

 

 

- tuell för-

snittlig

 

 

 

 

procen-

 

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 ändring

procen-

 

tuell för-

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

ändring

 

 

 

1983/84

ändring

 

1976/77-

 

 

 

 

1982/83-

 

1980/81

 

 

 

 

1986/87

Totala utgifter

-H,8

21697

-1155  -109    -1- 83

-  14

- 5,3

-1,4

därav

 

 

 

 

 

 

livsmedelssubventioner

-0,4

2944

0        0           0

0

0,0

0,0

kyrkliga och kulturella

 

 

 

 

 

 

ändamål

-H0,5

2114

+    52-14    -    6

-1-    1

+ 2,5

-1-0,4

skatteadministrationen

 

2299

0-1-36    -1-100

-130

0,0

0,0

Priserna på jordbmksprodukter fastställs av statsmakterna efter över­läggningar mellan statens jordbruksnämnd, jordbruksnämndens konsu­mentdelegation och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. År 1973 inför­des livsmedelssubventioner som elt stöd till främst barnfamiljer och lågin­komsttagare. Koslnaderna för livsmedelssubventionerna kan beräknas till ca 2,9 miljarder, kr. för budgetåret 1982/83. Inkluderas vissa låginkomst-satsningar m.m. uppgår beloppet lill ca 3,3 miljarder kr. Livsmedelssub­ventionerna torde därigenom komma att motsvara 4% av värdet av den totala livsmedelskonsumtionen.

Kostnaderna för riksdag, regeringskansli och kommittéväsendet åter­finns under denna ändamålsgmpp. Även anslagen till de kungl. hov- och slottsstalerna redovisas här. För budgetåret 1982/83 har de samlade kosl­naderna för dessa ändamål beräknats till ca 980 milj. kr.

Även skatteadministrationen m. m. ingår i denna ändamålsgrupp. Kosl­naderna för riksskatteverket, länsstyrelsernas skatteavdelningar, de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna samt för arvoden till taxeringsnämndsordföranden m. m. beräknas budgetåret 1982/83 uppgå lill sammanlagt ca 2300 milj. kr.

Anslagen lill kulturändamål som för budgetåret 1982/83 uppgår till ca 1,3 miljarder kr. kan i stort indelas i förvaltningsanslag och bidragsanslag. Vissa bidragsanslag styrs av automatik, i huvudsak bidrag lill lönekost­nader för vissa verksamheter.

Inom mediaområdet utgör stödet till dagspressen den huvudsakliga de­len. Dessa stöds styrs av automatiskt verkande volymregler. Totalt uppgår statens utgifter på mediaområdet till drygt 500 milj. kr. budgetåret 1982/83.

Statens utgifter för kyrkliga ändamål uppgår till 107 milj. kr. under budgetåret 1982/83.

För beräknat tillkommande utgiftsbehov har för den framförliggande perioden beräknats utgifter molsvarande de kostnader som erfarenhets­mässigt uppkommer i samband med sedvanliga tilläggsbudgetar saml viss reserv därutöver bl. a. begränsade insatser av arbetsmarknads- och indu­stripolitisk art.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          51

I fråga om förändringar i anslagsbehållningar har vissa belopp lagts in under andra ändamålsgrupper. Återstående förändringar i anslagsbehåll­ningar har beaktats under denna ändamålsgrupp.

5   Statsutgifterna

5.1 Sammanfattning av statsutgifternas utveckling

Den utveckling av statsbudgetens utgifter som behandlats i avsnitt 4 sammanfattas i tabell 18. Enligt de redovisade beräkningarna skulle stats­utgifterna i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldräntor) minska med i genomsnitt 0,4% per är under perioden. Denna utveckling är således en konsekvens av fömtsättningen atl endast gjorda åtaganden realiseras. Den faktiska utvecklingen av utgifterna under perioden 1976/77-1980/81 innebar en genomsnittlig ökning med inemot 4% per år i fasta priser. När man ser till beräkningarna för den framförliggande perioden, bör man hålla i minnet att kostnaderna för beräknat tillkommande utgiftsbehov avser ett beräknat utfall för budgetåret 1982/83. För de följande budgetåren däremot är denna post mer schablonmässigt beräknad enligt gängse metoder för långtidsbudgetkalkyler.

Som framgått av avsnitt 4 är många anslag beroende av pris- och löneut­vecklingen. I tabell 19 redovisas utgiftsutvecklingen i löpande priser. Till gmnd för dessa beräkningar ligger de anlaganden som behandlats i avsnitt 3. Vid beräkningen av lönekostnader har fömtsätts att limlöneökningarna inom offentlig sektor ligger i linje med de som antas för ekonomin i stort. Vidare har fömtsätts att utgifterna för den egentliga förvaltningen beräk­nats ufifrån det s.k. huvudförslaget. Detta innebär sålunda ett krav pä fortlöpande rafionaliseringar och produktivitetsförbättringar för all upp­rätthålla en oförändrad omfattning av och kvalitet i verksamheten. Möjlig­het finns för statliga myndigheter att planera dessa rationahseringar inom ett treårsperspektiv. I beräkningarna har dock normall en schablonmässig 2-procentig årlig reducering lagts in.

Efter omräkning blir den genomsnittliga årliga ökningen av statsutgif­terna i löpande priser (exkl. statsskuldräntor) 4,4% under långtidsbudgel­perioden.

För att beräkna utvecklingen av de totala utgifierna måsle man även beakta statsskuldräntorna. Av tabell 20 framgår all de totala statsutgif­terna i löpande priser ökar med 6,4% per är i genomsnitt under perioden.

Utgifternas ökningstakt framöver är i myckel hög grad beroende av den antagna pris- och löneutvecklingen. Denna kan i hög grad avvika från den pris- och löneutveckling som var aktuell under den bakomliggande peri­oden. En viss jämförbarhet med den bakomliggande perioden erhålls dock om utgifternas ökningslakt deflaleras med BNP-deflatorn. En sådan kalkyl

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

52

resulterar i en genomsnittlig årlig ökning om ca I % under långtidsbudgel­perioden att jämföra med 6% per år för den tidigare perioden. Det bör dock understrykas att de pä detta säll enligt gängse långtidsbudgetmelodik beräknade utgifterna inte är att betrakta som en prognos för den sannolika framtida utvecklingen.

Tabell 18. Utgiftsutvecklingen i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. statsskuldräntor)

(Milj. kr.)

 

 

 

 

 

Genom-

Anslag

Förändring till

 

 

Procen-

Genom-

 

snittlig procen-

m m

 

 

 

 

■ tuell för-l ändring

snittlig procen-

 

1982/83

1983/84 1984/85 1985/86 1986/8

 

tuell

 

 

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

föränd-

 

 

 

 

 

1983/84

ändring

 

ring

 

 

 

 

 

 

1982/83-

 

1976/77-

 

 

 

 

 

 

1986/87

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

 

Folkpensioner, m. m.

-1-3,4

42 355

-   260

-  274

+ 11

-135

- 0,6

-0,4

Utbildning och forskning

-1-6,3

33 101

-  652

-  789

-495

-333

- 2,0

-1,8

Totalförsvar

-1-1,9

22601

-1-   178

-1-      8

-1- 35

-    4

-1- 0,8

-1-0,2

Bostadspolitik

-1-5,8

15730

-1-2 367

-1500

-450

-1-500

-1-15,0

-1-1,4

Arbetsmarknads- och regio-

 

 

 

 

 

 

 

 

nalpolitik

-1-5,8

14933

-1259

-1-   220

-  16

-  11

- 8,4

-1,8

Stöd till barnfamiljer

-1-4,2

13667

-1-   194

-1-  325

■f215

H-206

-1-  1,4

+ 1,7

Kommunikationer

-1-0,1

10771

-1-  451

-   355

-1-102

- 69

-1- 4,2

-0,3

Skatteutjämningsbidrag

-1-7,0

10300

-  201

-    88

-    8

-1-    5

- 2,0

-0,7

Hälso-, sjuk- och socialvård

-1-1,0

8326

-  260

-   154

-1- 44

- 22

- 3,1

-1,2

Rätts- och polisväsende

-1-4,3

7936

+    28

-1-     11

-    8

0

-1- 0,4

-1-0,1

Internationellt utvecklings-

 

 

 

 

 

 

 

 

samarbete

 

6145

-1-   197

+   158

-1-163

-1-146

-1- 3,2

-1-2,8

Näringspolitik

-1-6,7

5808

-1378

-    45

-104

- 61

-23,7

-7,7

Energiförsörining

-1-8,4

4268

+  421

-t-  438

-448

-360

-H0,0

+ 1,4

Övrigt

-1-1,8

21697

-1155

-   109

-1- 83

-  14

- 5,3

-1,4

Utgifter i oförändrad

 

 

 

 

 

 

 

 

pris- och lönenivå (exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

statsskuldräntor)

-1-3,9

217638

-1323

-2154

-1- 31

-152

- 0,6

-0,4

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

53

Tabell 19. Utgiftsutvecklingen i löpande priser (exkl. statsskuldräntor)

(Milj. kr.)

 

 

 

 

 

Anslag

Förändring till

 

 

 

Procen-

Genom-

 

m. m. 1982/83

 

 

 

 

 

tuell för­ändring

snitdig procen-

 

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

 

 

 

 

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

 

 

 

 

 

 

1983/84

ändring

1982/83-

1986/87

Folkpensioner, m. m.

42 355

-f2293

-1-1844

-1-

2214

+  1983

+ 5,4

•+-4,6

Utbildning och forskning

33 101

-1-2097

-1-1419

+

1523

+ 2328

+ 6,3

-1-5,2

Totalförsvar

22601

-1-1297

-Hl 247

+

1189

-1-  1549

+ 5,7

+ 5,4

Bostadspolitik

15730

-1-2413

-  874

-1-

515

-h  1170

+ 15,3

-1-4,8

Arbetsmarknads- och regional-

 

 

 

 

 

 

 

 

politik

14933

-  813

-1-  598

+

367

-1-    385

- 5,4

-1-0,9

Stöd till barnfamiljer

13 667

-1-  673

-1-  771

+

710

+    907

+ 4,9

-1-5,2

Kommunikationer

10771

-H115

+   122

-1-

526

+    378

+ 10,4

+4,7

Skatteutjämningsbidrag

10300

-1-  471

-1-  625

-1-

753

+    821

+ 4,6

+6,0

Hälso-, sjuk- och socialvård

8326

-1-   151

-1-  292

-1-

536

+    496

+  1,8

+4,2

Rätts- och polisväsende

7936

-1-  700

-1-  593

+

588

+    615

+ 8,8

+7,1

Internationelh utvecklings-

 

 

 

 

 

 

 

 

samarbete

6145

-1-   588

+  527

-1-

573

-1-    596

-1- 9,6

-1-8,2

Näringspolitik

5808

-1246

+    81

-

19

+ '     46

-21,5

-5,3

Energiförsörining

4268

-1-  711

+  624

-1-

600

-    198

+ 16,7

+8,9

Övrigt

21697

-  483

-1-  475

+

674

-1-    587

- 2,2

4-1,4

Utgifter i löpande priser (exkl.

 

 

 

 

 

 

 

 

statsskuldräntor)

217638

4-9967

+8344

+ 10749

+ 11663

+ 4,6

+4,4

Absolut nivå

 

227605

235949

246698

258 361

 

 

Tabell 20. Totala statsutgifter

(Milj. kr., löpande priser, avrundat)

 

 

 

 

 

 

Genom­snittlig procen­tuell föränd­ring

1976/77-1980/81

Anslag

m.m.

1982/83

Absolut

nivå

 

 

Procen­tuell för­ändring 1982/83-1983/84

Genom­snittlig procen­tuell för­ändring 1982/83-1986/87

 

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Summa statsutgifter (exkl.

statsskuldräntor)

Statsskuldräntor

ToUla statsutgifter i löpande priser

•fl4,6 -1-44,7

+16,6

217638 38800

256 438

227600 48200

275800

235900 56000

291900

246700 62 800

309500

258400 70700

329100

-1- 4,6

-1-24,2

+ 7,5

+ 4,4 4-16,2

+ 6,4

5.2 Statsutgifternas uppdelning på realekonomiska kategorier

1 avsnitt 4 redovisas statsutgifterna uppdelade på ändamälsomräden. För att underlätta en analys av utgiftsutveckhngen i ett samhällsekono­miskt perspektiv krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer, dvs. en fördelning på konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          54

Vid en analys i reala termer är det i första hand av intresse atl skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att slaten slutligt förbrukar produktionsresurser och å andra sidan sådana utgifter som är överföringar till andra sektorer i ekonomin. De senare påverkar den reala samhällseko­nomiska utvecklingen indirekt, bl. a. genom sina effekter på de disponibla inkomsterna och likviditeten i andra delar av ekonomin. Den genomgång i realekonomiska termer som sker i del följande bygger i huvudsak på del inom nationalräkenskaperna tillämpade internationella SNA-systemet (Sy­stem of National Accounts).

De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna visar statens direkta förbrukning av reala resurser. Sorn konsumtionsutgifter betraktas koslna­der för statliga myndigheters produktion av tjänster inom l.ex. försvaret, undervisningssektorn och rättsväsendel. Konsumtionsutgifterna beslår till närmare 60% av lönekostnader inkl. sociala avgifter. Försvarels investe­ringar, som inte har någon civil användning, räknas även in som konsum­tion. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, exempelvis hyror, reparationer och underhåll. Det investeringsbegrepp som används skiljer sig i princip inte från det som gäller för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål. Till skillnad från vad som gäller vid en strikt tillämpning av SNA-systemet räknas dock även affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.

Det bör understrykas att gränsen mellan konsumtion och investering i vissa fall kan vara flytande. Det kan sålunda hävdas atl delar av utgifterna för l.ex. utbildning och forskning, vilka klassificeras som konsumtion, utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner.

Den del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i transfereringar (inkomstöverföringar, bidrag) och finansiella transaktioner (lån).

Transfereringarna indelas i undergrupper med utgångspunkt i olika mot­tagare av inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfere­ringar fill hushällen. I denna gmpp ingår utgifterna för folkpensioner, sjukförsäkringar, bambidrag m. m. Den näst största undergruppen är transfereringar till kommunsektorn. Som transfereringar räknas också rän­teutgifter för statsskulden, statens bidrag till förelag och organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd.

Till gmppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktie­teckning, markinköp m. m. Denna utgiftskategori kan i viss mening uppfat­tas som en del av kreditmarknaden. I vissa fall kan det dock vara svårt all helt entydigt avgöra om ett visst Sinslag skall klassificeras som finansiell transaktion eller transferering. T. ex. omförs vissa lån till bidrag efter en viss tid om bidragsmottagaren inte kan uppfylla i förväg ställda krav föratt erhålla medlen. Vidare innebär åtminstone huvuddelen av anslagen till

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          55

finansiella transaktioner att anspråk ställs på de samhällsekonomiska re­surserna. Vid ett studium av hur slor del av dessa resurser som staten tar i anspråk eller fördelar kan det därför ofta vara mindre intressant all särskil­ja transfereringar och finansiella transaktioner.

Konsumtions- och investeringsutgifter

Som framgår av tabell 21 utgörs ca tvä tredjedelar av statens konsum­tionsutgifter av kostnader för försvar, högre utbildning och forskning, polisväsende och kriminalvård saml vägunderhåll. Också den återstående delen av utgifierna innehåller utgiftsposter som inle avser myndighetsutöv­ning i traditionell mening.

För statens konsumtionsutgifter gäller att flertalet anslag beräknas bli oförändrade under den framförliggande perioden i oförändrad pris- och lönenivå. Sammantaget minskar de statliga konsumtionsutgifterna i fasta priser med i genomsnitt 0,1 % per är.

De statliga investeringarna visar en genomsnittlig årlig nedgång om 1,4% i fasta priser. Delta sammanhänger främst med att bedömningen av invesleringsulvecklingen i hög grad påverkas av långtidsbudgetens karak­tär. Redan beslutade investeringer kommer under långtidsbudgelperioden alt avslutas, medan nya investeringsobjekt av naturliga skäl har bedömts mer reslrikfivt i beräkningarna. Investeringarna omfattar framför alll kraft­stationer, teleanläggningar, järnvägar och byggnader, dvs. investeringar som till en slor del sker inom affärsverken.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att statens utgifter för konsum­fion och investeringar minskar någol under perioden räknat i fast prisläge. I löpande priser beräknas konsumtions- och investeringsutgifterna sam­manlagt öka med 7,8%. Den i jämförelse med den antagna allmänna prisutvecklingen och den låga utgiftstillväxlen hänger delvis samman med atl kompensation för inflationen reducerats med två procentenheter av det uppräknade anslaget vad gäller den statliga förvaltningen. Den måttliga förändringen i konsumtions- och investeringsutgifter förklarar således inle de totala stalsutgiflernas ökning. I själva verket sjunker deras andel av de totala utgifterna under perioden.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

56

Tabell 21. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

 

 

Genom-

1982/83

 

Genom-

 

sniulig

 

 

snittlig

 

 

 

 

procen-

Avrundat

Andel av

procen-

 

tuell för-

nominellt

totala

tuell för-

 

ändring

belopp

statsut-

ändring

 

1976/77-

 

gifterna

•1982/83-

 

1980/81

 

 

1-986/87

Statliga konsumtionsutgifter

+ 1,4

51500

20,0

-0,1

därav

 

 

 

 

försvar

 

19200

7,5

 

utbildning och forskning

 

6300

2,5

 

polisväsende och-kriminalvård

 

7900

3,1

 

vägunderhåll

 

2200

0,9

 

förvaltning m. m.

 

15 900

6,2

 

Statliga investeringsulgifter

-3,7

11400

4,5

-1,4

Summa statliga konsumtions-

 

 

 

 

och investeringsutgifter

-1-0,4

62900

24,5

-0,3

>lnm.lUtgifternas klassificering anpassas löpande. Detta gör att de reala fördel-ningamaiolika långtidsbudgetar, inte är helt jämförbara.

Transfereringar

Transfereringarna beräknas budgetåret 1982/83 svara för 69,7% av de totala statsutgifterna. Utvecklingen av transfereringarna framgår av tabell 22.'Om man ser till den faktiska utvecklingen under bakomliggande peri­oder, finner man-alt transfereringarnas andel av de totala stalsutgifterna stadiglvökar. Det faktum alt transfereringarna utvecklas snabbare än ulgif-temaför. konsumtion och investeringar torde främst hänga samman med att utgifterna för transfereringarna styrs strikt av gällande regelsystem i vilket det ofta finns, inbyggt en mer eller mindre stark automatik, medan utgifierna för konsumtion och investeringar påverkas bl. a. av fortlöpande produktivitetsförbättringar oeh rationaliseringar. Under den framförlig­gande perioden stiger transfereringarna med 1,8% per år uttryckta i fasta priser.

Transfereringarna tiU hushåU beräknas minska med i genomsnitt 0,5% per åri:oförändrad pris- och lönenivå. Folkpensionerna dominerar i denna .griippvoch svarar för över hälften av gmppens utgifter. Som framgår av följande; tablå minskar folkpensionerna något uttryckt i fasta priser, vilket berorpå-alt antalet pensionärer som slår utanför ATP-systemel minskar under långtidsbudgetperioden. Beräkningarna tar hänsyn till föreslagna ändringar i socialförsäkringssystemet. När det gäller utvecklingen i lö-pandeipriser är denna något lägre än den antagna allmänna inflationstakten till följd av att basbeloppet har rensats frän effekterna av förändrade energipriser saml indirekta skatter och subventioner. Vidare har hänsyn tagits'1111 att basbeloppet endast räknas upp en gång per år från den 1 januari: 1982.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

57

Tabell 22. Transfereringarnas utveckling

(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)

 

 

Genom-

1982/83

 

Genom-

 

snittlig

 

 

snittlig

 

procen-

Avrundat

Andel av

procen-

 

tuell för-

nominellt

totala

tuell för-

 

ändring

belopp

statsut-

ändring

 

1976/77-

 

gifterna

1982/83-

 

1980/81

 

 

1986/87

Transfereringar till hushåll'

-1- 4,4

68 500

26,7

- 0,5

Transfereringar till kommun-

 

 

 

 

sektorn

-1- 4,9

47 300

18,5

- 0,7

Statsskuldränlor

-1-31,7

38800

15,1

4-10,1

Transfereringar till företag

 

 

 

 

m.m.

-1-13,0

17200

6,8

- 4,1

Internationella transfere-

 

 

 

 

nngar

4-10,6

6700

2,6

+ 2,2

Summa transfereringar

+ 8,5

178500

69,7

+ 1,8

' Häri ingår räntebidrag för bostäder och livsmedelssubventioner som i SNA-syste­met klassificeras som transfereringar till företag.  Deflaterade med BNP-deflatorn.

Anm. Utgiftemas klassificering anpassas löpande. Detta gör att de reala fördel­ningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt jämförbara.

Räntebidraget till bostäder ökar kraftigt under budgetåret 1982/83 bl. a. på gmnd av att konverteringar av bostadslän detta år för första gången inkluderar lån med konvertering vart femte år. Denna höjning är av en­gångskaraktär och inte beroende av en ändring av reglerna för bidragsgiv­ningen.

Tabell 23. Transfereringar till hushåll

(Milj. kr.)

 

 

 

1982/83

Genomsnittlig åriig för-

 

(Milj. kr..

ändring 1982/83-1986/87

 

avrundat)

 

 

 

Oförändrad

Löpande

 

 

pris- och

priser

 

 

lönenivå

 

Folkpensioner

37 300

-0,4

4-4,4

Räntebidrag till bostäder

9000

-2,0

-1,4

Bambidrag

5 200

-0,7

-0,7

Sjukförsäkring och föräldra-

 

 

 

försäkring

4400

+2,9

+8,9

Livsmedelssubventioner

3 300

0

0

Övriga transfereringar till

 

 

 

hushåll

9300

-1,0

4-0,2

Summa transfereringar till

 

 

 

hushåll

68500

-0,5

+2,9

Utgifterna för barnbidrag minskar räknat i oförändrad prisnivå. Detta beror på att antalet barn beräknas minska. I enlighet med långtidsbudge­tens metodik har dessa utgifter ej räknats upp i takt med prisutvecklingen.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget

58

De statliga transfereringarna tiU kommunsektorn för konsumtion och investeringar innefattar dels bidrag avsedda för särskilda ändamål som exempelvis lärarlöner för gmndskolan saml barnomsorgen, dels skatteut­jämningsbidrag till kommunerna. Transfereringarna till kommunsektorn beräknas minska med 0,7% per år i oförändrad pris- och lönenivå under den framförliggande perioden. Ett drygt liolal specialdeslinerade bidrag svarar för närmare 80% av de statsbidrag lill den kommunala sektorn som utgår för särskilda ändamål. De större anslagen framgår nedan:

 

 

Tabell 24. Transfereringar till kommunsektorn

 

 

(Milj. kr.)

 

 

 

 

1982/83

Genomsnittlig årlig för-

 

(Milj. kr..

ändring 1982/83-1986/87

 

avrundat)

 

 

 

Oförändrad

Löpande

 

 

pris- och

priser

 

 

iönenivå

 

Bidrag till skolväsendet m. m.

18400

-2,3

4-4,1

Skatteutjämningsbidrag

10300

-0,7

4-6,0

Bidrag till sjukvård, social

 

 

 

hemhjälp m. m.

5400

-1,7

4-4,4

Bidrag till förskolor, dag-

 

 

 

hem m. m.

7100

4-3,8

+ 8,9

Övriga transfereringar till

 

 

 

kommunsektom

6100

-0,5

4-6,7

Summa transfereringar till

 

 

 

kommunsektorn

47 300

-0,7

+5,6

Bidrag lill skolväsendet m. m. består lill över 90% av löner till gmnd-skole- och gymnasieskollärarna. Nedgången i oförändrad pris- och löneni­vå sammanhänger framför allt av minskat antal elever. Uppräkningen till löpande priser har gjorts med utgångspunkt i antagandena om löneutveck­lingen. Gmndskolebidragssystemets utformning gör atl olika förskjut­ningseffekter uppstår i beräkningen.

Statens bidrag till förskolor, daghem m. m. ökar i oförändrad pris- och lönenivå främst till följd av kommunernas utbyggnad av denna verksam­het. Löneutvecklingen i samhället påverkar slalsbidragsnivän. 1 beräk­ningen i löpande priser har detta förhållande beaktats. Beräkningen är dock schablonmässig.

Bidragen till sjukvård, social hemhjälp m. m. består till största delen av bidrag till kliniker för psykiskt sjuka. Omfattningen av dessa senare anslag bestäms av utfallet i förhandlingar mellan slaten och landstingskommuner-

Utgifterna för skatteutjämningsbidrag beskrivs närmare under ända­målsavsnittet skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektorn.

I posten övriga transfereringar till kommunsektorn ingår bl. a. bidrag till kommunall bostadstillägg till folkpensionärer. Totalt sett minskar denna grupp av transfereringar i fasta priser.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           59

Transfereringar till företag m.m. inkluderar överföringar till såväl pri­vata som statliga förelag. Även transfereringar till organisationer och ideella föreningar ingår i denna gmpp. I fasta priser registreras en genom­snittlig minskning med 4,1% per år under perioden. Som framgår av redovisningen under ändamålsgmppen näringspolitik har de statliga insat­serna till krisdrabbade företag och branscher varit mycket stora under den historiska perioden. För långtidsbudgelperioden har antagits att några nya sådana insatser ej blir aktuella.

Om krisinsatserna skulle komma att fortsätta pä samma nivå som under budgetåren 1975/76—1979/80, skulle transfereringar lill förelag kommande budgetår bli väsentligt mycket slörre än vad som här angivils.

De internationella transfereringarna beslår nästan hell av anslag lill utvecklingsbistånd. Biståndet beräknas öka med 2,2% per år i oförändrad pris- och lönenivå och med 7,4% per år i löpande priser. Denna tillväxt uppstår till följd av antagandet all utvecklingsbiståndet utgör en konstant andel av bmttonationalinkomsten.

Totalt ökar transfereringarna med 1,8 % i fasta priser. I löpande priser innebär detta en årlig genomsnittlig ökning på 6,5 %.

Statsskuldräntorna beräknas i fasta priser öka med i genomsnitt 10,2% ärligen under längtidsbudgetperioden. Ökningslakten av slalsskuldrän-toma bestäms dels av ökningen av statsskulden, dels av hur och till vilka villkor statsskulden kan placeras.

Vid slutet av är 1981 uppgick statsskulden till ca 296 miljarder kr., varav ca 52 miljarder kr. var placerade hos utländska långivare. Under 1970-talet har statsskuldens andel av BNP mer än fördubblats. Från alt ha varit drygt 20% i början av decenniet uppgick de under år 1981 till ca 52%. Denna ökning av statsskulden har inneburil en snabbt växande räntebörda.

Tabell 25. Statsskuldens fördelning per den 31 december 1981 (Milj. kr.)

 

Lån inom landet

 

Räntelöpande obligationslån Premieobligationslån Sparobligationer Skattkammarväxlar

166111

21525 16939 33 243

Övrigt

6 140

Summa inhemsk skuld

243958

Lån utom landet

 

Upplåning för statens vattenfallsverk Krediter hos intemationeUa banker

247 18671

Lån pä den internationella kapitalmarknaden

32713

Summa utländsk skuld

51632

ToUl statsskuld

295590

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          60

Den kostnad som slutligen belastar statsbudgeten är nettot av riksgälds­kontorets inkomster och utgifter. Räntor på statsskulden är här den slor­leksmässigt betydande posten, men valutavinster och valutaförluster saml inkomster i form av räntor pä rörliga krediter påverkar utgifternas storlek.

F. n. beräknas den statliga nyupplåningen på den svenska kreditmarkna­den ske till en genomsnittlig räntesats av ca 12,5%. Som framgår av tabell 26 beräknas stalsskuldränlorna öksi med 31,9 miljarder kr. i löpande priser under långtidsbudgelperioden, vilket innebär atl de ökar snabbare än nå­gon annan utgiftspost. Storleken på slatsskuldränlornas ökningslakt är emellertid känslig för vilka antaganden som görs om den framtida ränteut­vecklingen, Sålunda innebär en procentenhels högre räntenivå under hela långtidsbudgetperioden att statsskuldräntorna skulle bli ca 4 miljarder kr. större del sista året i långtidsbudgelperioden.

Tabell 26. Statsskuldräntorna i löpande priser

(Milj. kr.)

 

 

Absolut

Förändring till

 

 

Åriig procentuell förändring

1982/83

1983/84      1984/85

1985/86

1986/87

38800

4-9423       4-7733

4-6808

4-7974

4-16,2

En av orsakerna bakom den snabba utvecklingen av stalsskuldränlorna under 1970-talet, förutom del snaibbl växande budgetunderskottet, har varit det successivt stigande ränteläget. Delta har medfört alt nyupplåning och omsättning av gamla lån har blivit dyrare än för den förfallande statsskulden. Under långtidsbudgelperioden antas en successivt fallande ränteutveckling. Trots detta kommer statsskuldräntornas andel av de lo-tala utgifterna att öka från 15,1 % budgetåret 1982/83 till 21,5% budgetåret 1986/87.

Vaije år som underskott uppkommer ökar statsskulden och därmed ränteutgifterna i nominella termer. Nominellt sett kommer stalsskuldrän­lorna fortsätta atl öka även då budgetunderskottet minskar. 1 reala termer kan situationen le sig annorlunda. Realt sett kan räntebördan sjunka även om budgeten uppvisar underskott. Delta fömtsätter dock atl budgetun­derskottet inte är för stort saml en fördelaktig kombination av ekonomisk tillväxt och/eller ett sjunkande ränteläge.

Finansiella transaktioner

I posten finansiella transaktioner ingår dels statlig utlåning till olika ändamål såsom bostadsbyggande, s;tudielån och lån till företag, dels aktie­köp, köp och försäljning av mark samt förändringar i dispositionen av rörliga krediter. Som framgår av nedanstående tablå beräknas de finan­siella transaktionerna öka med 2,9 % per är i oförändrad pris- och lönenivå.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

61

Det dominerande anslaget avser lån till bostadsbyggande. Utvecklingen här förklaras både av omfattningen av bostadsbyggandet och av kostnads­utvecklingen.

Tabell 27. Finansiella transaktioner

(Milj. kr.)

 

 

 

1982/83 (Milj. kr., avrundat)

GenomsniHiig åriig förändring

 

Oförändrad pris- och iönenivå

Löpande priser

Lån till bostadsbyggande

Studielån

Energispariån för bostäder

Lokaliseringslån

Övriga finansiella transaktioner

Summa finansiella transaktioner

6300

3 100

700

500

4400

15000

4- 6,1

-     1,2
4-31,6
±0

-    2,1

+ 2,9

4-12,4 + 3,8 4-31,6 ± 0 - 2,1

+ 6,9

Den statliga utlåningen har kommit atl bli en väsentlig del av kreditmark­naden. Kalenderåret 1981 svarade den statliga kreditgivningen netto för ca 12% av den totala kreditgivningen pä den organiserade marknaden. Sta­tens finansiella transakfioner är av väsenfiig belydelse vid en studie av sparandets utveckling. Statens finansiella sparande definieras som budget­saldot reducerat med nettobeloppet av finansiella transakfioner och amor­teringar på statliga lån på budgetens inkomstsida. Det statliga finansiella sparandet visar statens direkta andel av bylesbalansunderskottel.

6   Statsinkomsterna

Detta avsnitt består av i huvudsak två delar: först redovisas vissa regel­system som styr statsinkomsternas utveckling, därefter belyses vissa aspekter på hur skatteunderlagen påverkas av förändringar i olika skatte­satser.

6.1 Regelsystem som styr statsinkomsterna

Tyngdpunkten i beskrivningen under avsnittet 6.1 läggs vid inkomstskat­ten. Inkomstskatten svarar visserligen endast för en femtedel av statsin­komsterna, men är trots della på kort sikt av avgörande betydelse för inkomsternas utveckling, bl.a. till följd av systemet för utbetalning av kommunalskattemedlen. En redogörelse ges för hur inkomstskatten beräk­nas med hänsyn till avdrag, skattereduktioner m. m. Det nyligen framlagda förslaget om reformerad inkomstbeskattning belyses ocksä. Avslutnings­vis presenteras resultatet av de beräkningar av statsinkomsternas utveck-

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          62

ling som gjorts för den nu aktuella långtidsbudgelperioden, givet de anta­ganden som presenteras i avsnitt 2. För en närmare redovisning över effekterna vid en annan samhällsekonomisk bild hänvisas fill avsnittet om budgetsaldot.

Inkomstskatten

Avgörande för inkomstskattens utveckling är dels beslutade skatte­satser, dels utvecklingen av skatteunderlaget.

Löne- och pensionsinkomsterna inkl. beskattade sociala förmåner be­räknas år 1981 till 346 miljarder kr. Övriga inkomstslag - inkomst av kapital, annan fastighet, jordbruksfastighet, rörelse och tillfällig förvärvs­verksamhet - beräknas därtill ge skattepliktiga inkomster om ca 33 mil­jarder kr. Den debiterade inkomstskatten för fysiska personer beräknas uppgå till ca 32% av den på detta sätt beräknade totala inkomslsumman. Därav är statens andel ca 9% och den kommunala 23%.

Tabell 28. Skattens andel av totala inkonistsumman år 1981, löpande priser

 

 

a)

Total inkomstsumma för fysiska personer: Total lönesumma inkl. beskattade förmåner

miljarder kr.

 

276

 

Totalt utbetalade pensioner

67

 

Övriga förvärvskällor

36

 

Summa

379

b)

Debiterad skatt för fysiska personer:

 

 

Statlig

33

 

Kommunal

89

 

Summa

122

c)

Skattens andel av beskattningsunderlaget:

 

 

Statlig

10

 

Kommunal

27

 

Summa

37

' Beskattningsunderlaget beror på förändringar av dels inkomster, dels avdrag. Hur detta beräknas framgår av diagram 5.

Regeringen har i prop. 1981/82:197 lagt fram förslag om en inkomstskat-lereform. I propositionen föreslås främst en betydande marginalskatte­sänkning och en begränsning av underskottsavdragens skattemässiga vär­de. För huvuddelen av inkomstlagarna blir marginalskatten högsl 50%. Även för inkomsttagare med högre marginalskatt begränsas underskottens skattemässiga värde till detta procenttal. Detta sker genom atl den stafiiga inkomstskatten delas upp i etl gmndbelopp som beräknas pä den beskatt­ningsbara inkomsten och ett tilläggsbelopp som beräknas på ett underlag där underskottsavdrag (och förlustavdrag) inte har medgetts. Omläggning­en föreslås genomföras successivt under åren 1983-1985.

Den nuvarande indexregleringen innebär all skatteskalan varje år jus­teras med hänsyn lill utvecklingen av basbdoppsindex. Därvid bortses

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           63

från utvecklingen av indirekta skaller, tullar, avgifter och ändringar i energipriser medan däremot subventioner läggs till.

I propositionen föreslås atl uppräkning av basenheterna under genom­förandeperioden 1983—1985 redan nu fastställs. Basenheten har därvid föreslagits till 7300 kr. år 1983, 7700 kr. år 1984 och 8 100 kr. för år 1985. För tiden efter år 1985 har inle föreslagils någon ändring av nuvarande system.

Koslnaderna för reformen har beräknats lill sammanlagt 10,8 miljarder kr. i löpande priser. I propositionen framhålls all kostnaderna i sin helhet skall finansieras. Finansieringen för år 1983 föreslås ske genom en allmän löneavgift om två procentenheter. Hur den återstående finansieringen skall ske har inte föreslagits. I långtidsbudgetens kalkyler har förutsatts att skaltereformen i sin helhet skall finansieras. För år 1983 har den 2-procen-tiga löneavgiften lagts in, för åren därefter har en schablonmässig beräk­ning av finansieringen gjorts.

Inkomster och avdrag i taxeringen

Inkomst av tjänst är det dominerande inkomstslaget och svarar för ca 91 % av de fysiska personernas sammanräknade inkomst. I inkomst av tjänst ingår framför allt alla löneinkomster. Dessutom räknas pensionerna dit. Inkomst av rörelse svarar för 3%, inkomst av kapital för 4% och inkomst av jordbruksfastighet för 1 % av fysiska personers sammanräk­nade inkomst. Återstoden fördelas ungefär lika på inkomst av annan fasfig­het och tdlfällig förvärvsverksamhet. Den största gruppen inkomsttagare, dvs. anställda löntagare, har sina huvudsakliga inkomster av tjänst medan egenföretagarnas inkomster huvudsakligen härrör från jordbruksfastig­heter ocli rörelse.

Statlig beskattningsbar inkomst framkommer om från sammanräknad inkomst dras underskottsavdrag och övriga allmänna avdrag. För är 1981 kan den sammanräknade inkomsten (efter reduktion med 15 miljarder kr. för avdrag för intäkternas förvärvande under inkomst av tjänst) uppskattas lill ca 375 miljarder kr. Underskottsavdragen och övriga allmänna avdrag kan beräknas till sammanlagt ca 31 miljarder kr. För alt lindra beskattning­en av pensionärernas inkomster avgår för dessa även elt extra avdrag. Extra avdrag kan medges även i vissa andra fall. För all erhålla beskatt­ningsbar inkomst vid den kommunala beskattningen avgår dessulom ell grundavdrag. Gmndavdragel kan inte påverkas av den enskilde inkomstta­garen och är närmasi all betrakta som ingående i skatteskalan och del­samma kan i viss ulslräckning anses gälla det extra avdraget för folkpen­sionärer. Skatteskalan och den kommunala skattesatsen tillämpas på den beskattningsbara inkomsten. Den skatt som därvid räknas fram reduceras med eventuella skattereduktioner såsom skattereduktion för gift vars make saknar inkomst eller har mycket låg inkomst och för ensamslående med

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

64

Diagram 5. Debiterad skatt efter skatteomläggningen

Inkomster

Tjänst

Kapital

Annan fastighet

Rörelse

Jordbruk

Tillfällig förvärvs­verksamhet

 

Avdrag:

Sammanräknad inkomst

n

Underskott i förvärvskälla

Övriga allmänna avdrag

Förlustavdrag

Taxerad inkomst

Grundavdrag (fr. o. m. år 1980 endast vid den kommunala beskattningen)

Extra avdrag (avser främst pensionärer)

-I

 

Beskattningsbar inkomst

r--'---i

I Underlag för i

tilläggsbudget'

 

 

 

 

 

 

Uträknad slalhg skatt före skatte­reduktion

 

 

 

 

Skatlereduktion föraklieutdelning

-

 

 

 

 

 

 

Skattereduktion (1 800-kronan)

-

 

 

 

 

 

 

Sparskattc-reduktion

-

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa statlig skatt efter skattereduktion

' Avser endast personer med en sammanräknad inkomst minskad med övriga allmänna avdrag överstigande den s. k. brytpunkten.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           65

bam saml viss skattereduktion för sparande och aktieutdelningar. Kostna­dema för skattereduktionerna bärs hell av staten.

Förslaget om begränsning av underskottsavdragens skattemässiga värde har utformats så att den statliga inkomstskatten delas upp i två delar: gmndbelopp och tilläggsbelopp. Gmndbeloppet tas liksom den nuvarande inkomstskatten ut pä den beskattningsbara inkomsten efter en progressiv skatteskala. Det högsta uttaget vid grundbelopp utgör 20% och inträder vid 10 basenheter (molsvarande 69000 kr. i 1982 års basenhet). Tilläggsbe­loppet utgår också efter en skatteskala med ett nollskikt upp till 16 basen­heter (motsvarande 110400 kr. i 1982 års basenhet) och en högsta skatte­sats om 30%. Underlaget utgörs i princip av den statligt beskattningsbara inkomsten ökad med medgivna underskottsavdrag och förlustavdrag (vil­ket alltså motsvarar sammanräknad inkomst minskad med övriga allmänna avdrag). Tilläggsbelopp kommer således att tas ut bara i de fall där den sammanräknade inkomsten överstiger den s.k. brytpunkten, dvs. 16 bas­enheter.

Kostnaderna för intäkternas förvärvande under inkomst av tjänst redo­visas huvudsakligen av löntagare. Företagare har i princip samma typ av avdrag men dessa framgår inle direkt av diagrammet eftersom avdragen i dessa förvärvskällor inte särredovisas. Bland dem som redovisar inkomst av tjänst kan också återfinnas individer som på grund av arbetets art kan ha mycket stora avdrag avseende kostnader för intäkternas förvärvande. Kostnaderna uppgick år 1981 lill 15 miljarder kr. Därav utgjorde avdraget för resor till och från arbetet 8 miljarder kr.

Från 1983 års taxering (1982 års inkomster) skall de första 1000 kr. i reseavdraget räknas som personliga levnadsomkostnader och berättigar således inte till avdrag. Tidsvinsten för att medge avdrag för resor med egen bil höjs samtidigt frän 1,5 limmar fill 2 limmar. Vid 1982 års taxering har - enligt riksrevisionsverkels taxeringsslatisliska undersökning - ca 3,8 miljoner inkomsttagare reseavdrag. Det totala avdragsbeloppet för resor till och från arbetet uppgick under är 1981 till ca 8 miljarder kr.

Vid 1982 års taxering skulle 1 000-kronorsbegränsningen ha reducerat reseavdraget med ca 2,5 miljarder kr. Av de 4,8 miljoner inkomsttagare som gjorde reseavdrag 1981 gjorde 1,5 miljoner inkomsttagare avdrag för resor med bil. Det totala avdraget för resor med bil uppgick lill 6 miljarder kr.

Applicerat på 1981 års inkomster skulle begränsningarna i reseavdraget medföra att avdragen minskar med ca 4 miljarder kr., varav 2,5 miljarder kr. beror på 1000 kronors-begränsningen.

I prop. 1981/82:197 föreslås ett schablonavdrag på 1000 kr. under in­komst av tjänst för den som har haft inkomster av förvärvsarbete. Avdra­get får dock inte överstiga 5% av inkomsten, avrundat lill helt hundratal kronor. Inkomsttagare som har haft andra inkomster av tjänst, t. ex. folk­pension eller periodiskt understöd, behåller del nuvarande schablonavdra­get om 100 kr. Avdrag för kostnader för resor till och frän arbetet (lill den 5    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

66

del dessa är avdragsgilla) och för koslnader i samband med tjänsteresa eller dubbel bosättning medges vid sidan av schablonavdraget. Om övriga kostnader överstiger schablonavdraget medges avdrag för de verkliga kostnaderna. Nuvarande regel om avmndning uppåt av det sammanlagda avdragsbeloppet slopas.

Från bmttointäkterna av kapital, annan faslighet, rörelse, jordbmksfas­tighet och tillfällig förvärvsverksamhet kan olika slag av avdrag göras. Om bmttointäkterna är slörre än avdragen redovisas nettot som inkomst. I första hand är det fråga om olika slag av omkostnader, men även vissa stimulansavdrag m. m. förekommer. Överstiger däremot avdragen brut­tointäkterna i förvärvskällan uppkommer ett underskott som - med vissa undantag — fär kvittas mot överskott i andra förvärvskällor. Underskotts­avdragen beräknas år 1981 uppgå till 26 miljarder kronor.

Av en preliminär bearbetning av riksrevisionsverkels taxeringsstatis-tiska undersökning för inkomståret 1981 framgår hur avdragen fördelar sig på olika inkomstklasser. Detta år uppgick underskottsavdragen totalt lill inemot 26 miljarder kr., varav 17 avseende annan faslighet. Underskottet av annan fastighet uppkommer huvudsakligen på gmnd av ränteutgifter för inteckningslån. Underskottsavdragens utveckling är därmed känslig för förändringar i räntenivån. I sammanhanget bör nämnas att förändringar i räntenivån även påverkar de ränteinkomster som deklaranterna redovisar.

Tabell 29. Underskottsavdrag år 1981

(Prel. bearbetning av RRV:s taxeringsstatistiska undersökning)

 

Sammanräk-

Antal

Annan fastighet

Kapital

 

Övriga under-

Underskottsavdrag

nad inkomst

perso-

 

 

 

 

skoltsavdrag'

totalt

 

1 nno kr

npr som

 

 

 

 

 

 

 

 

1 \njyf M .

avlämn.

antal

genom-

antal

genom-

antal

genom-

antal

genom-

 

dekl.

1 000-tal snitt-

1000-tal

snitt-

1 000-lal

snht-

1000-tal snitt-

 

1 000-tal

 

ligl

avdrag.

kr.

 

ligt

avdrag.

kr.

 

ligt

avdrag.

kr.

 

ligt

avdrag.

kr.

- 25

1 166

50

5475

56

2202

17

18756

115

6264

25- 50

1712

123

5482

217

1527

35

6370

351

3494

50- 75

1708

300

10834

501

2030

44

8681

757

6149

75-100

1148

400

14335

373

3466

32

9886

678

10819

100-150

488

253

17 985

176

7 370

17

9964

348

17304

150-

145

95

30886

64

25913

11

118247.

121

48 585

Totalt

6367

1221

14267

1388

4129

155

17226

2370

10899

Summa i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

miljarder kr.

 

 

17

 

6

 

3

 

26

Bl. a. jordbruksfastighet och tillfällig förvärvsverksamhet.

Som fidigare redovisats - i samband med marginalskattereformen -kommer underskotten atl fr.o.m. år 1985 ge en skallelindring om högsl 50%.

Övriga allmänna avdrag består till stor del av förvärvsavdrag, avdrag för periodiskt understöd  samt försäkringspremier.  Förvärvsarbetande

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           67

barnföräldrar erhåller förvärvsavdrag som uppgår lill högsl 2000 kr. I fråga om makar tillförs avdraget den av makarna som har lägst inkomst. Under år 1981 fick ca 943000 hushåll förvärvsavdrag och den sammanlagda avdragssumman uppgick fill. ca 1,8 miljarder kr. Avdrag för periodiskt understöd består bl. a. av underhåll till icke hemmavarande barn. Avdraget är fr. o. m. inkomståret 1978 maximerat fill 3 000 kr. per barn.

För vissa andra periodiska understöd är det avdragsgilla beloppet inte maximerat. Det gäller t. ex. understöd till tidigare anställd och då under­stöd har betalats ut på gmnd av föreskrift i testamente. Avdrag för utbetalt periodiskt understöd i andra fall medges från taxeringsåret 1983 med högsl 5000 kr. för varje givare. Avdragsrätten föreslås upphöra fr. o. m. år 1983. Avdrag för periodiskt understöd uppgick år 1981 totalt lill 1,4 miljard kr. Försäkringsavdraget för vissa andra försäkringar är maximerat fill 250 kr. per person (500 kr. för ensamstående med barn och för makar gemensamt). Under år 1981 gjorde 3,2 miljoner inkomsttagare avdrag för sådana försäk­ringspremier till ett sammanlagt belopp om ca 0,7 miljarder kr. Avdraget föreslås slopat fr. o. m. år 1983.

Lagstadgade socialavgifter

De socialavgifter som redovisas på statsbudgeten svarar för ca en femte­del av de beräknade totala inkomsterna pä statsbudgeten. Under 1970-talet har en successiv höjning av den samlade avgiftsnivån ägt mm i samband med att lättnader genomförts i den statliga inkomstskallen. Socialavgif-tema har härigenom kommit att få en växande betydelse i statsbudgeten.

Vid givna avgiftssatser följer utvecklingen av inkomsterna från socialav­gifterna i huvudsak lönesummans tillväxt. Sett för enskilda år förekommer dock avvikelser mellan den kassamässiga tillväxten av inkomsterna från socialavgifterna och lönesummans tillväxt. Detta beror pä uppbördssysle­met. Preliminär uppbörd av arbetsgivaravgifter sker på basis av senast redovisade lönesumma, dvs. lönesumman två år tidigare. Denna uppräk­nas med en av regeringen fastställd uppräkningsfaktor som avses motsvara två års löneutveckling. Till följd av detta syslem får en lönestegringstakl som ligger över denna uppräkningsfaktor inle omedelbara effekter på statens inkomster, utan får effekter i form av ökade fyllnadsinbetalningar ett år senare och kvarstående avgifter året därpå.

På statsbudgeten redovisas socialavgifterna efter delvis olika principer. Inkomsterna från folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och vuxen­utbildningsavgiften bmttoredovisas. Hur dessa utvecklats debiterings-resp. kassamässigt under den senaste femårsperioden framgår av tabell 30.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

68

Tabell 30. Jämförelse av debiterade och kassamässigt influtna avgifter för folkpension, barnomsorg och vuxen­utbildning

 

År

Avgifts-

Avgiftsuttag

Avgifts-

Avgiftsbelopp'

Kassamässigt Procen-

Differens

 

underlag

i % av av-

underlagets

 

 

influtna be-

tuell

mellan influ-

 

totah,

giftsunder-

utveckling

miljarder

årlig för-

lopp, mil-

ärlig

tet belopp

 

miljarder

laget

från före-

kr.

ändring,

jarder kr.

föränd-

och avgifts-

 

kr.

 

gående år,

%

 

%

 

ring

belopp, miljarder kr.

1977

179,6

9,45

9,1

17,0

62,3

15,6

64,1

-1,4

1978

196,2

9,85

9,2

19,3

13,5

18,8

20,5

-0,5

1979

214,0

10,15

9,1

21,7

12,4

20,8

10,6

-0,9

1980

241,3

10,45

12,8

25,2

16,1

25,5

22,6

-hO,3

1981*

261,1

10,85

8,2

28,3

12,3

30,3

18,8

-2,0

1982*

275,2

10,90

5,4

30,0

6,0

30,9

2,0

-0,9

Avgiftsuttaget multiplicerat med avgiftsunderlaget för resp. år. ' Prognos

Som etl led i finansieringen av marginalskattereformen har föreslagits en allmän löneavgift fr. o. m. år 1983 med tvä procentenheter. Avgiften skall beräknas på samma underlag som socialavgifterna. För åren efter 1983 har formerna för finansiering inte föreslagits.

I tabell 31 redovisas dels vilka principer som gäller för inkomstredovis­ningen av socialavgifter på statsbudgeten, dels de i beräkningarna antagna avgiftsuttagen under långtidsbudgetperioden.

Tabell 31. Lagstadgade socialavgifter

 

Avgifter

Procentuellt uttag för

avgift såret

 

1981

1982

1983

1984-1987

Avgifter vars inkomster heh redovisas på statsbudgeten

 

 

 

 

Folkpensionsavgiften Bamomsorgsavgiften Vuxenutbildningsavgiften

8,40 2,20 0,25

8,45 2,20 0,25

9.95 2,20 0,25

9,95 2,20 0,25

Avgifter vars inkomster delvis redovisas på statsbudgeten

 

 

 

 

Sjukförsäkringsavgiften Delpensionsavgiften'

10,50 0,50

10,50 0,50

9,00 0,50

9,00 0,50

Avgifter vars inkomster inle

redovisas på statsbudgeten

Socialförsäkringsavgift

till ATP

Arbetsskadeförsäkringsavgift

Lönegarantiavgift

Arbetarskyddsavgift

Avgift till arbetslöshetser­sättning och utbildningsbidrag''

Avgift till arbetslöshetsför­säkring och kontant arbets­marknadsstöd

Arbetsmarknadsutbildnings­avgift

 

12,25

9,40

9,60

9,80

0,60

0,60

0,60

0,60

0,20

0,20

0,20

0,20

0,155

0,155

0,155

0,155

0,80

0,80

0,80

0,8

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           69

 

Avgifter

Procentuellt uttag för avgiftsåret

 

1981

1982

1983         1984-1987

Avgift till sjöfolkspensione-ring

(0,8)

(0,8)

(0,8)         (0,8)

Byggnadsforskningsavgift'

(0,70)

-

-

Summa

Finansiering av marginalskattereformen

33,055

33,255      33,455 2,0

' Så länge delpensionsfonden uppvisar underskott redovisas inkomsterna delvis på

statsbudgeten.

 Ändrade regler för fastställande av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1982.

' Avser endast en del av avgiftsunderlaget.

■* Omläggning fr. o. m. den 1 juH 1981.

Det ökade inslaget av självrisk inom sjukpenningförsäkringen (prop. 1981/82:144) minskar utbetalningarna med knappt 2 miljarder kr. för kalen­deråret 1983. Effekten av besparingen skall tillföras statsbudgeten. För att erhålla besparingen på statsbudgeten höjs folkpensionsavgiflen från år 1983 med 1,5 procentenheter.

Inkomsterna från samtliga socialavgifter beräknas för budgetåret 1982/ 83 uppgå fill 99,1 miljarder kr. Pä statsbudgeten redovisas emellerfid endast 36,2 miljarder kr., vilket således utgör drygt en tredjedel av dessa inkomster.

Indirekta skatter

De indirekta skatterna svarar för ca 42 % av statsbudgetens inkomster. Ökningstakten av inkomster från indirekta skatter har under den senaste femårsperioden klart överstigit ökningstakten för övriga inkomster.

Mervärdeskatten är statsbudgetens största enskilda inkomstslag. Skat­ten ändrades i november 1981 från 23,46% av varans pris före mervärde­skatt till 21,51 %. För vissa varor och tjänster utgår ingen eller reducerad mervärdeskatt.

Bestämmande för mervärdeskallens utveckhng vid given skattesats är bl. a. utvecklingen av konsumtionen av mervärdeskaltebelagda varor och tjänster inom den privata och offentliga sektorn. Den privata konsumtions­utvecklingen beror till stor del på hushållens disponibla inkomster. En ökning av den privata konsumtionen med en procentenhet i löpande priser ökar intäkterna av mervärdeskatten med ca 200 milj. kr. allt annat oföränd­rat. De senaste årens utveckling har inneburit att en ökande andel av hushållens konsumtionsutgifter fallit på områden där mervärdeskallen inte utgår: energi och boende.

Av betydelse för den framtida utvecklingen av inkomster frän mervärde­skatt är även utvecklingen av export och import. Om ett ökat resurs­utrymme avsätts för export kommer intäkterna av mervärdeskatt kortsik-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           70

tigt atl bli mindre än om samma resurser används för konsumtion. Detta beror på att importen är belagd med mervärdeskatt,.medan mervärdeskat­ten återbetalas vid export.

Regeringen har i prop. 1981/82:201 föreslagit ändrad uppbörd m.m. av vissa skatter. För skatt på bensin, olja och fasta bränslen förkortas den genomsnitfiiga kreditfiden med 10 dagar. Rätten fill avdrag för ingående mervärdeskatt vid import ändras till ell inträde först när tullverkets faktura bokförs. Kredittiden för tullverkets faktura förkortas dessulom med 10 dagar. Råoljan som f.n. är en mervärdeskallepliktig vara görs skattefri. Dessa förändringar ger en positiv avgångseffekt på statsbudgetens in­komstsida under budgetåret 1982/83 på ca 4,2 miljarder kr. saml en ränteef­fekt på ca 270 milj. kr. Pä helår kan ränteeffeklen uppskattas fill 420 milj. kr.

Många övriga indirekta skatter — t. ex. skatt på tobak, bensin och energi - utgår med i kronor fastställt belopp per enhet. Till följd av alt punktskat­terna är fastställda pä detta sätt leder en allmän prisstegring till att prisrela-lionerna mellan punktskattebdagda och övriga varor förskjuts. För att återställa prisrelationerna krävs att skattesatserna ocksä höjs i takt med den allmänna prisstegringen. Sä har också skett pä tobak och dryckesvaror under 1970-talel. I enlighet med långtidsbudgeltekniken har i dessa kal­kyler dock antagits att skattesatserna inte höjs under perioden.

Tabell 32. Utveckling av priser för vissa punktskattebdagda varor

År                     Genomsnittlig årlig prisutveckling

KPI         Alkoholhal-    Bränsle Bensin

tiga drycker    och lyse och tobak

 

1960-1965

3,6

3,2

-0,1

0,8

1965-1970

4,4

5,3

1,5

1,7

1970-1975

8,0

7.9

15,6

10,5

1975-1980

10,5

10,2

18,4

15,7

För vin, sprit och tobak utgör skatten en så hög andel av varans totala pris att förändringar i skattesatserna blir avgörande för prisutvecklingen.

Prisutvecklingen på energi och bensin är betydligt mer känslig för pris­ökningar som förklaras av andra faktorer än skaltehöjningar. Under 1970-talet har prisökningarna på dessa produkter klart överstigit den allmänna prisutvecklingen.

Ränteinkomster och återbetalning av lån

De statliga ränteinkomsterna utgörs av såväl intäkter vid ufiåning som ränta på kapitalbehållning. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas räntor på beredskapslagring, där inkomsterna består av en kalkylmässigt beräknad ränta på investerat kapital i vamlager och förrådsanläggningar.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           71

Inkomstema under gmppen "återbetalning av lån" utgörs av amorte­ringar på statliga lån.

De värdemässigt mest betydelsefulla ränteinkomsterna utgörs av räntor pä bostadsbyggande och energisparlån. Som visats i beskrivningen av bostadspolifik i ändamålsavsnittet (4) finns elt komplicerat samband mel­lan utgiftema för bostadssubventioner och budgetens inkomstsida.

Under budgetåret 1982/83 beräknas ränteinkomsterna pä län för bostads­byggande och energisparlån till 6,6 miljarder kr.

6.2 Resultat av beräkningarna över statsbudgetens inkomster

Vid beräkningen av statsinkomsternas utveckling beaktas för längtids­budgetperioden beslutade och av regeringen föreslagna förändringar som berör statsinkomsterna. Förslagen till marginalskaltesänkning har beaktats i beräkningen. Avsikten är att förslagen skall totalfinänsieras via andra åtgärder på budgetens inkomstsida. Därmed kommer således statsinkoms­terna totalt sett inte atl påverkas.

De beräknade förändringarna i statsinkomsterna under långtidsbudgel­perioden med tidigare angivna fömtsätlningar framgår av tabell 33. I fasta priser ökar inkomsterna med ca en procentenhet per år under längtidsbud­getperioden. .   .

Inkomstskatten uppvisar en tillväxttakt om ca 4%. I beräkningen har beaktats de i budgetpropositionen föreslagna åtgärderna att begränsa kom­munernas finansiella utrymme.

Inkomstema frän de lagstadgade socialavgifterna beräknas i löpande priser öka med ca 13% per år. I beräkningarna har därvid förslaget om att höja folkpensionsavgiften och sänka sjukförsäkringsavgiften från den 1 januari 1983 beaklats.

Mervärdeskattens ökningstakt beräknas i löpande priser komma att uppgå till ca 5 % i genomsnitt per år.

Övriga indirekta skatter förutses minska med i genomsnitt drygt 1 % per år. Kalkylen baseras på oförändrade nominella skattesatser vilket i allmän­het även torde innebära sjunkande relativpriser för dessa varor. Den volymmässiga konsumfionen torde med denna fömtsättning i praktiken komma att öka snabbare än vad långlidsbudgetberäkningen visar. Del är emellertid svårt alt bedöma hur slor en sådan ökning skulle bli. I beräk­ningarna antas ökningen i princip följa den volymmässiga utvecklingen av total privat konsumtion. En kalkyl skulle också kunna ha baserats på antagandet om l.ex. punktskattehöjningar i takt med prisutvecklingen. Därvid bör dock hållas i minnet all en sådan förutsättning inle kan läggas in i kalkylen ulan att delta får konsekvenser för andra inkomster på budge­ten. T. ex. fäs återverkningar pä privat konsumtion och därmed på intäk­terna av mervärdeskallen liksom indirekta skaller i övrigt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

72

Tabell 33. Totala statsinkomster

(Milj. kr., löpande priser, avrundat)

 

 

 

 

 

Genom-

1982/83

Förändring till

 

 

Procen-

Genom-

 

snittlig procent-

enl. nuv.

 

 

 

 

tuell för­ändring

snittlig procen-

 

beräk-

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

 

tuell

ning

 

 

 

 

1982/83-

tuell för-

 

föränd-

 

 

 

 

 

1983/84

ändring

 

ring

 

 

 

 

 

 

1982/83-

 

1976/77-

 

 

 

 

 

 

1986/87

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstskatt

-1- 0,2

34011

-1-1282

-1-  1510

+ 1919

-t- 4090

+ 3,8

-1- 5,9

Socialavgifter

4-30,6

33 550

-5 327

+ 3 509

+ 21 A»

+ 3 886

-H5,9

+ 9,9

Finansiering av

 

 

 

 

 

 

 

 

marginalskatte-

 

 

 

 

 

 

 

 

reformen'

 

2651

+2328

+ 3058

+ 2814

-

-1-87,8

+ 50,2

Mervärdeskatt

-ni 5,1

43 500

+  400

+ 3 200

+ 3 200

+ 3 100

-1- 0,9

+ 5,3

Övriga indirekta

 

 

 

 

 

 

 

 

skatter

-H8,0

34 183

-1633

-      38

+    285

+    281

- 4,8

- 0,8

Ränteinkomster och

 

 

 

 

 

 

 

 

återbetalning av lån

-1-28,0

12656

-Hl 683

+  1 148

+  1772

+  1971

-t-13,3

+ 11,0

Totala statsinkomster

+11,1

180692

-8558

-t-14 604

-t-14 547

-t-15 230

+ 4,7'

-1- 6,6

Absolutnivä

 

180692

189250

203 854

218401

233631

+ 4,7

+ 6,6

Andel av BNP, %

 

27,7

26,9

26,8

26,6

26,4

■ - 2,9

-  1,2

Utveckling uttryckt i

 

 

 

 

 

 

 

 

fasta priser

 

180692

179384

183 141

185984

188 595

- 0,7

+  1,1

' För år 1983 har föreslagits en allmän löneavgift om två procentenheter.

6.3 Stabiliteten i skatteunderlagen

Under 1970-talet har, som framgår av tabell 34, den totala skattekvoten stigit frän 41 % av BNP är 1970 lill närmare 50 % år 1979. Ju högre det samlade skatteuttaget är i förhållande till BNP desto mer beroende av varandra blir underlagen för de olika skatteinkomsterna eftersom föränd­ringar i uttaget av en skattetyp återverkar på underlaget till de andra. Delta avsnitt kommer att behandla vissa orsaker till detta. Vidare anges några kalkylmässiga exempel.

I det följande illustreras från ell rent statiskt betraktelsesätt hur vissa skattebaser påverkar varandra. Därefter analyseras vissa indirekta effek­ter på skatteunderlagen som uppstår via priser, löner, import och syssel­sättning. Detta slag av analys är främst av intresse som underlag för beräkningar av skatteinkomsternas ulveckling. Vid en bedömning av i vad mån skatteförändringar, och i så fall vilka som kan vara lämpliga atl vidta, är däremot andra aspekter av avgörande intresse. Som exempel på sådana aspekter kan nämnas den allmänna ekonomiska situationen, konjunkturlä­get, det statsfinansiella lägel, effekter på främst industrins konkurrenskraft samt fördelningspolitiska effekter.

 

Tabell 34. Den totala konsoliderade offentliga sektorns andel

av BNP

 

 

 

 

 

 

1970  1971   1972   1973   1974

1975   1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

Utgifter                                   44,8   46,5   47,4   45,9   49,1 Inkomster                               48,9   51,6   51,8   50,0   51,0 Skatler+avgifler                     41,0   43,4   43,2   41,5   42,5

49,9   52,6

52,7   57,2 44,0   48,5

58,7 60,4 51,4

60,6 60,2 50,8

61,7 58,7 49,9

62,6 58,6 49,5

65,9 60,7 51,1

65,4 59,6 49,2

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget

73

Exempel på vissa statiska effekter av skatteförändringar Skatterna kan indelas i följande skattetyper:

1.    Löneskatter. Hit räknas i detta sammanhang även socialförsäkrings­
avgifter

2.    Direkta skatter

3.    Punktskatter

4.    Allmän värnskatt, moms

5.    Icke löne- eller vamanknytna skaller typ motorfordonsskatter och fasfighetsskatter.

Samtliga dessa skalletyper belalas ur de inkomster som genereras av produktionen, BNP. Av betydelse är därför hur nära källan, dvs. föräd­lingsvärdet, skatten las ut.

Det kan därför vara illustrativt alt visa konsekvenserna för skatteunder­laget och skatteinkomsterna vid en förändring av en skatt som tas ut nära källan. Initialt antas att t. ex. arbetsgivaravgifterna höjs med tio procenten­heter, från 40 till 50 % av lönesumman. Vidare antas all del inte finns utrymme att finansiera denna höjning genom löneökningar samtidigt som vinstandelen antas vara oförändrad. Del innebär under dessa förutsätt­ningar att höjningen av arbetsgivaravgiften avräknas från den egentliga lönesumman exkl. kollektiva avgifter. För är 1982 beräknas lönesumman till närmare 300 miljarder kr. I och med atl lönesumman minskar, föränd­ras också basen för de direkta skatterna. Arbetsgivaravgiften utgår med ca 40 % på lönesumman och belöper sig till närmare 120 miljarder kr. De direkta skatterna utgår pä samma lönesumma och utgör ca 35 %. De inbringar således ca 105 miljarder kr. Höjs nu arbetsgivaravgiften till 50 % skulle statsinkomsterna öka med 0,10 x 300 = 30 miljarder kr. Då emellertid detta i exemplet skulle avräknas från lönesumman reduceras effekten, eftersom lönesumman minskas. Detta innebär att den höjda skallesatsen appliceras på ett lägre underlag. Den sammanlagda efi"ekten av förändring­en minskar därvid med 10 miljarder kr. för att uppgå till 20 miljarder kr.

Skatte­sats

30

iiQ

 

A      

betsgivaravgirter

 

 

 

i                        25

 

 

 

 

 

3

 

 

 

230

 

200 —>

Lönesumma

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

74

Då lönesumman samfidigt utgör underiagel för de direkta skatterna reduceras även dessa med 7 miljarder kr. (0,35x20). Nettoeffekten blir således endast 13 miljarder kr. För alt kompensera bortfallet i skattebasen skulle de direkta skatterna behöva höjas 7 miljarder kr. eller med 2,5 procentenheter (från 35 % till 37,5 %).

Skatte­sats

Direicta skattar

Lönesumma

Resonemanget kan föras ell steg ytteriigare genom att beakla även de indirekta skatterna. Ökar de direkta stals- eller kommunalskatterna vid oförändrad realinkomsl och sparkvot kommer den disponibla inkomsten alt sjunka, vilket i värt exempel fär lill följd atl mervärdeskatte- och punktskatteinkomsterna sjunker. Detta beror på atl den reala konsum­tionsvolymen minskar till följd av sjunkande inkomster. Om konsumtionen faller likartat med avseende på mervärdeskatte- och punktskattebdagda varor och tjänster bör inkomsterna minska i proportion lill minskningen av de disponibla inkomsterna. I praktiken minskar förmodligen inte bostads­posten, åtminstone inle på kort sikt, vilken inte innehåller mervärdeskatt. Detta innebär alt konsumtionsminskningen av mervärdeskaltebelagda varor blir slörre. Likaså finns en tendens all vid konsumtionsneddrag­ningar minska mer på skatlelunga varor, typ tobak, alkohol och energi. 1 fider med ökande realinkomster blir sannolikt detta beteende inle så mar­kant.

Detta kan illustreras med elt annat exempel. På en lönesumma pä ca 300 miljarder kr. ulgår en genomsnitfiig skatt på 35 %. Hushållen erhåller härvid ca 195 miljarder kr. disponibla för konsumfion och sparande. Anlag att direktskatten höjs med en procentenhet lill 36 % och atl sparkvoten är oförändrad. Detta leder till atl de disponibla inkomsterna sjunker med 3 miljarder kr. till 192 miljarder kr. Bortfallet av momsintäkter på detta belopp, fömtsatt att det hade använts till konsumtion, är drygt 0,5 mil­jarder kr. (0,177x3,0) och bortfallet av punktskatter drygt 0,15 miljarder kr. (0,05x3,0). Den totala inkomstförstärkningen av skattehöjningen på 3 miljarder kr. reduceras därför med 0,6-0,7 miljarder kr.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           75

En ändring av en viss skatt kan således påverka basen för samtliga skatter som tas ut i senare led, vilket reducerar den ursprungliga effekten. Även ändringar av direkta skatter och mervärdeskatiesalser kan fä liknan­de återverkande effekter men i mindre grad. Exempelvis påverkas inkoms­tema vid en ändrad skattesats för mervärdeskall av effekterna av höjning­ens indirekta verkan via ändrad sparkvot och disponibel inkomst.

Exempel på vissa dynamiska effekter vid skatteförändringar

Tidigare har diskuterats hur skalleändringar stafiskt sett påverkar basen för andra skatter. Dessutom uppslår en indirekt effekt till följd av att ekonomin söker en ny jämvikt vid ett annat läge med ändrade priser, löner och sysselsättning. Dessa effekter är mycket svåra att kvantifiera; Skalte­höjningar har normalt en kontrakfiv effekt på samhällsekonomin. Generellt kan man uttrycka detta som att skatteökningar minskar den disponibla inkomsten. Därmed minskar den inhemska efterfrågan, vilket får kontrak­liva effekter på produkfion och sysselsättning i den mån efterfrågan inle överstiger produktionskapaciteten. Detta leder till all underlaget för de direkta skatterna minskar. Den minskade efterfrågan innebär lägre kon­sumtionsvolym som minskar basen för de indirekta skatterna. Efterfråge-minskningen förstärks via de s. k. multipHkativa verkningarna som innebär att den direkta efterfrågeminskningen även får verkningar i de bakomlig­gande leveranlörsleden. Den totala efterfrågeminskningen blir därför stör­re än den urspmngliga. Effekten pä skattebaserna är avhängiga av hur totala efterfrågan förhåller sig till utbudet i ekonomin.

Valet av skatteförändring påverkar det dynamiska förloppet olika. Ex­empelvis kan en höjning av de direkta skatterna ge en dämpande effekt pä priser, löner och sysselsättning, vilket kan tendera all ge lägre mervärde­skatteinkomster på grund av den lugnare prisutvecklingen och den lägre konsumlionsvolymen. Pä gmnd av den minskade efterfrågan kan syssel­sättningen och därmed inkomsterna från direkt skatt minska. Höjer man de indirekta skattema, l.ex. mervärdeskallen, kommer normall priserna atl stiga liksom på sikt erfarenhetsmässigt även lönerna. Nettoeffekten redu­ceras dock eftersom konsumtionsvolymen och sysselsättningen minskar genom de ökade priserna. Lägre konsumlionsvolym ger mindre punktskat­teinkomster och lägre sysselsättning som ger lägre direkta skalleinkoms­ter.

Av ovanslående resonemang framgår att en viss försiktighet bör iakttas vid en bedömning av vilka statsfinansiella effekter en förändring av skatte­satserna kan få. Inkomstema från en mervärdeskattehöjning påverkas av många faktorer utöver höjningen av skattesatsen. En annan aspekt man kan lägga på mervärdeskatteökningar är atl de tenderar att höja prisnivån. I den statliga budgeten är en mängd poster knutna till den allmänna prisnivån, l.ex. pensioner, studiemedel (se avsnittet om automatiken i statsbudgeten). En mervärdeskattehöjning kan därför medföra en mängd ökningar pä utgiftssidan vilket ytterligare reducerar nettoeffekten.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           76

Även om ingen ändring av skattesatserna skulle vidtas kan skalleba­serna urholkas beroende pä den reala BNP-utvecklingen. Atl skallein­komsterna ökar nominellt måste därvid ställas i relation lill den allmänna prisutvecklingen.

Å andra sidan torde en snabb ökning av BNP leda lill breddade skatte­baser och snabbt ökade skatteinkomster. Della är dock inle en under alla förhållanden given slutsats. En konjunkturuppgång kan uppkomma genom atl exporten eller investeringarna ökar. Detta leder till en positiv effekt på BNP. Däremot påverkas skatteinkomsterna endast marginellt vid en sådan utveckling eftersom såväl export som investeringar i huvudsak är befriade från skatter. Det är främst när förändringarna slår igenom som en syssel­sättningsökning som inkomsterna kan väntas stiga.

Även utvecklingen av importen har en påverkan pä skatteinkomsternas tillväxt. Sedan mitten av 1970-lalet har det skell en markant ökning av Sveriges importberoende. Som exempel kan nämnas texfilindustrin, men även tekniskt mer avancerade industrier som bilindustrin och elektronisk industri täcker större delen av sill behov av delar och halvfabrikat genom import. En stmkturomvandling från inhemska till utländska underieveran-törer medför givelvis försämrad bytesbalans, men kan även leda lill lägre inhemsk produkfion och sysselsättning och därmed lägre skatteinkomster.

Förutom de rent samhällsekonomiska aspekterna som anförts ovan kan även förändrade beteenden vid kraftiga förändringar av den totala skatte­kvoten påverka inkomsternas utveckling. Som exempel brukar anföras att successiva höjningar av skattekvoten till en påtagligt högre nivå kan inne­bära en ökad tendens lill kortare arbetstid. Della leder naturligtvis lill lägre skatteintäkter. Del måste dock betonas svårigheterna all dra några långt­gående slutsatser huruvida del är skattetrycket eller andra bakomliggande faktorer som i detta fall påverkar arbetstidens längd.

Del som ovan anförs under avsnitt 6.2 innebär sammantaget atl ändrade skattesatser får återverkan pä underiagel för andra skatter. Delta skall dock inte tolkas på så sätt att höjda skattesatser inle ger någon budgetför­stärkande effekt. Hur stora skatteinkomsterna blir är beroende dels av hur skatteunderlagen påverkas av förändringarna, dels av den allmänna ekono­miska situafionen som t. ex. kapacitetsutnyttjandet i ekonomin.

7   Statens budgetsaldo

7.1 Statens budgetsaldo och finansiella sparande

De tidigare presenterade beräkningarna av statsbudgetens inkomster och utgifter under långtidsbudgelperioden har tillsammans med del finan­siella sparandet sammanställts i tabell 35. Utöver den framräknade utveck­lingen under långtidsbudgelperioden redovisas utfallet budgetåren 1976/77 t.o.m. 1981/82.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

77

Tabell 35. Budgetsaldo och finansiellt sparande budgetåren 1976/77-1986/87 (Milj. kr. i löpande priser)

 

 

 

Budgetår

Inkomster

Utgifter

 

Saldo

Finansiella transak­tioner, netto

Statens fi­nansiella sparande

 

 

Totalt

därav stats-

 

 

 

 

skuldräntor

 

(avrundat)

(avrundat)

1976/77 (utfall)

104360

114844

5416

-10484

5 600

- 4900

1977/78 (utfall)

112113

137292

6916

-25 179

8000

-17200

1978/79 (utfall)

119664

158 341

8802

-38678

8200

-30500

1979/80 (utfall)

132491

182475

14 509

-49984

12500

-37500

1980/81 (utfall)

155 287

215238

23 765

-59951

11100

-48900

1981/82 (prel.)

161499

237706

27800

-76207

10650

-65 550

1982/83 (avrundat)

180700

256400

38800

-75 700

12000

-63 700

1983/84 (avrundat)

189200

275800

48200

-86600

13 200

-73 400

1984/85 (avrundat)

203900

291 900

56000

-88 100

13800

-74 300

1985/86 (avrundat)

218400

309500

62800

-91 100

14600

-76500

1986/87 (avrundat)

233600

329100

70700

-95 500

15 200

-80300

Under långtidsbudgetperioden ökar budgetunderskottet med totalt 19,7 miljarder kr. i löpande priser eller med ca 6,0 % ärligen. Under 1970-talet ökade underskottet som andel av BNP. Om engångsförstärkningarna av statsbudgeten 1982/83 frånräknas kan underskottets andel av BNP beräk­nas till ca 12,8% jämfört med 11,6% eljest. Vid slutet av långtidsbudgel­perioden har budgetunderskottets andel av BNP, med den i långtidsbudge­ten tillämpade metodiken, uppskattats lill ca 10,8% vid givna antaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen. Detta förklaras av en lägre ökningstakt för statens utgifter och en inkomstutveckling innebärande all inkomsternas andel av BNP förblir i stort sett stabil under perioden.

Budgetsaldot exkl. statsskuldräntor förbättras frän elt underskott om 36,9 miljarder kr. 1982/83 till 24,7 miljarder kr. 1986/87 i löpande priser. Budgetsaldot exkl. statsskuldräntor är av intresse eftersom det belyser utvecklingen av de inkomster och utgifter som kan påverkas genom direkta beslut av statsmakterna. Stalsskuldränlorna däremot bestäms dels av upp­låningsbehovet, dels av det ränteläge som råder vid uppläningslillfället.

Som framgår av avsnill 5 utgörs en del av statsutgifterna av finansiella transaktioner. Budgetsaldot efter avdrag för dessa finansiella transaktioner (netto) utgör statens finansiella sparande. Vid en analys av sambandet mellan olika balansbrister i ekonomin är della ell mer relevant begrepp. Statsbudgetens direkta effekt på bytesbalansen kan utläsas ur det finan­siella sparandet då summan av alla inhemska sektorers finansiella sparan­de ger bytesbalansens utfall.

Den i långtidsbudgeten erhållna utveckhngen av statens budgetsaldo och finansiella sparande är ej en prognos utan en framskrivning av utveckhng­en enligt vissa regler. Skillnaden mellan framskrivning och prognos kan illustreras av en jämförelse av det ovan beräknade saldot är 1985 med budgetsaldot i avstämningen av 1980 års låndfidsulvecklingsalternaliv I

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           78

detta år. Långtidsutredningens saldo är ca 18 miljarder kr. lägre. Denna skillnad förklaras huvudsakligen av att höjda punktskatter lagts in i långtidsutredningens kalkyl. I denna utredning har nämligen bl.a. förut­satts skattehöjningar, som knutits till ökningen av den allmänna prisnivån. Genom sin uppbyggnad anticiperas däremot inte långtidsbudgetens poli­tiska beslut i framskrivningen av statens inkomster och utgifter.

Resultatet av långlidsbudgelkalkylen bör tolkas med en viss försiktighet. Som framgår av tabell 36 föreligger skillnader mellan beräkningsresultaten i tidigare långtidsbudgetar och den faktiska utvecklingen. Dessa skillnader föreligger även om man studerar inkomster och utgifter för sig, men de tenderar atl motverka varandra. Skillnaden mellan beräkning och utfall är sålunda mindre om man studerar budgetsaldot än vid studium av de enskil­da komponenterna. Orsakerna tili dessa skillnader är fiera. Exempelvis underskattas ofta prisnivåförändringen. Vidare inkluderas ej särskilda be­slul avseende l.ex. arbetsmarknads- och induslripolitiska utgifter. Rent allmänl synes en vikfig slutsats vara att själva nivån på budgetsaldot ur vissa synpunkter är mindre intressant än den tendens som framkommer vid beräkningarna.

Tabell 36. Budgetsaldots utveckling i de senaste långtidsbudgetarna

(Miljarder kr., löpande priser)

 

 

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86   1986/87

1978 års långtidsbudget

-41,8

-38,0

-40,2

-42,2

-42,8

 

 

 

1979 års långtidsbudget

 

-48,2

-49,8

-51,6

-52,0

-54,5

 

 

1980 års långtidsbudget

 

 

-57,9

-64,8

-73,7

-74,0

-78,5

 

1981 års långtidsbudget

 

 

 

-74,9

-80,4

-81,8

-89,6

-99,1

Nuv. beräkning

 

 

 

 

-75,7

-86,6

-88,1

-91,1     -95,5

Utfall

-38,7

-49,9

-60,0

-76,2

 

 

 

 

7.2 Effekter på budgetutvecklingen av andra förutsättningar

De i långtidsbudgeten erhållna resultaten avseende inkomster, utgifter och finansiellt sparande är i hög grad beroende av bakomliggande antagan­den om den ekonomiska utvecklingen. En förändring av något av dessa anlaganden får följdverkningar som kraffigt påverkar budgetsaldot vid långtidsbudgelperiodens slut. Flertalet av de antaganden som rör centrala volymfaktorer bakom ulgiflslillväxten, som exempelvis befolkningsut­vecklingen, kan sägas besitta en hög grad av säkerhet. Antagandena om den ekonomiska utvecklingen är däremot förenade med en betydande osäkerhet. För att belysa känsligheten i beräkningarna har valts atl redovi­sa en alternativ beräkning som huvudsakligen bygger på de fömtsätlningar som återfinns i avstämningen av 1980 års långtidsutredning (SOU 1982:14) alternativ 111. I denna beräkning förutsätts en svag industriell utveckling samtidigt som målet att hålla upp(i sysselsättningen på en hög nivå kvar­står. Det sistnämnda fömtsätts ha kunnat uppnås genom en expansion av

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          79

de offentliga utgifterna. 1 alternativet antas alt såväl priser som löner ökar kraftigt. Vidare fömtsätts all den privata konsumtionen växer i samma takt som under 1970-talel samtidigt som den offentliga konsumtionen ökar markant. Den offentliga konsumlionsökningen antas hell falla på den kom­munala sektorn. Den statliga sektorn förblir däremot oförändrad. Under dessa betingelser antas räntenivån ej kunna sänkas utan i stort ligga kvar på nuvarande nivå. Del bör påpekas alt de beräkningar som presenteras i del följande är gjorda enligt långtidsbudgetmetodiken, vilket innebär all de karaktäriseras av en hög grad av mekanisk framskrivning. Kalkylen bygger således inte på en i alla hänseenden genomarbetad allernaliv ulveckling av samhällsekonomin.

Initialt innebär den höga lönesummeutvecklingen en budgetförstärkning bl.a. till följd av systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den på så sätt erhållna budgetförstärkningen kan emellertid ej neutralisera utgiftsökningen avseende pris-, löne- och räntekänsliga anslag, vars ök­ningstakt tenderar atl översliga inkomstutveckUngen på längre sikt.

Med utgångspunkt från dessa antaganden kan budgelunderskollel, med sedvanlig långtidsbudgetmelodik och med beaktande av den snabbare tillväxten i kommunsektorn, beräknas vara i storleksordningen 10 mil­jarder kr. högre än i huvudalternativet budgetåret 1986/87.

På budgetens utgiftssida är utgifterna pä pris- och lönekänsliga anslag i storleksordningen 65 miljarder kr. högre än i del tidigare presenterade alternativet. Denna utveckling förklaras av alt del för mer än hälften av statsbudgetens utgifter förehgger en fullständig automatik i utgiftsutveck­lingen vid oförändrade regelsystem och principer. Speciellt genomslag fär ränteutvecklingen på utgifter för räntebidrag, kredilgivning vid export samt statsskuldränlor.

Även pä budgetens inkomstsida föreligger en hög grad av automatik. Främst gäller delta inkomster frän inkomstskatt, socialavgifter, mervärde­skatt saml ränta på lån till bostadsbyggande och energisparlån.

Det bör dock påpekas alt en beräkning som bygger på långtidsutredning­ens alternativ III medför inkonsistenser vid tillämpningen av gängse lång­tidsbudgetmelodik. I detta alternativ förutsätts den privata konsumtionen öka i volym med ca 3 % årligen. Samtidigt förutsätts en ökad aktivitet inom den kommunala sektorn kräva finansiering med höjda kommunalskatter. 1 syfte att göra dessa båda anlaganden inbördes förenliga förutsätter lång­tidsutredningen - för att bibehålla nuvarande skattetryck - all den stat­liga inkomstskatten sänks med ca 25 miljarder kr. Någon sådan skallesänk­ning läggs ej in enligt långtidsbudgetmetodiken, vilket innebär all del totala skattetrycket i långtidsbudgetens kalkyler ökar kraftigt.

Till följd av den höga pris- och löneutvecklingen ökar progressiviteten åter i skattesystemet främst under åren 1983-1985 dä basenheten lagts fast. De ökade inkomstskatterna till följd av detta kan beräknas lill ca 7 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          80

Jämförelsen mellan statsbudgetens ulveckling enligt långtidsutredning­ens alternativ I och III som görs i långtidsbudgeten bör dock tolkas med stor försiktighet. Det bör starkt betonas alt de resultat som framkommer, vad avser budgetutvecklingen, bygger pä vissa bestämda principer vad gäller beräkningar av statsfinansiella utgifter och inkomster. Olika dyna­miska reaktionsmönster i samhällsekonomin samt ekonomisk-politiska åt­gärder kan sålunda i hög grad påverka den faktiska statsfinansiella utveck­lingen. Långtidsbudgeten i sig ger därför inte ell tillräckligt underlag för all värdera alternafiven. En sådan värdering kräver all hänsyn las lill de totala samhällsekonomiska effekterna av de olika alternativen. I detta samman­hang bör faktorer som budgetsaldots effekt på inkomstfördelning, kapaci-telsulnyttjande, terms of trade m. m. tas i övervägande.

Del lorde också vara av intresse ur känslighelssynpunkt all närttiare analysera och redovisa effekter av ändrade antaganden inom vissa betydel­sefulla verksamhetsområden. De insatsområden där förändrade krav pä budgetpolitiska insatser är av central belydelse för beräkningsresultaten är bl.a. utgifter för arbetsmarknads-, industri- och bostadspolitik samt ut­gifter för statsskuldränlor. Delta gäller såväl i långtidsbudgetens huvudkal­kyl som i den alternativa beräkningen.

Ett centralt omräde som påverkar budgetutfallet är utvecklingen på arbetsmarknaden. Olika krav kan t. ex. komma att ställas på ökade utgifter för sysselsättningsskapande åtgärder och arbetsmarknadsutbildning m. m. En avgörande faktor för förändringen av statsutgifterna för arbetsmark­nadspolitik blir i en sådan situation fördelningen mellan utgifter för ovan nämnda åtgärder. En ökning av antalet personer i arbetsmarknadsutbild­ning och beredskapsarbeten med 40000, dvs. molsvarande ca en procent­enhets ökning av arbetslösheten, under etl år ökar statsutgifterna budget­året 1982/83 med ca 2 miljarder kr.

De tidigare presenterade beräkningarna har endasl tagit hänsyn till be­slutade industripolitiska satsningar. Om strukturproblemen inom krisdrab­bade företag och branscher skulle kvarstå och åtföljas av beslul om nya insatser inom dessa områden, kommer utgifterna för industripolitik all öka. Om man i en mekanisk Irendframskrivning antar alt utgifterna ligger kvar i nivå med de närmast föregående åren blir utgifierna i löpande priser ca 10 miljarder kr. slörre budgetåret 1986/87.

Utvecklingen inom det bostadspolitiska området är av central belydelse för budgelulvecklingen. Inte minsl gäller della anlaganden kring bostads­byggandets volym. Effekten på slEitsbudgeten av en ökning av bostadspro­duktionen av 10000 fler lägenheter i flerbostadshus under långtidsbudgel­perioden kan i löpande priser beräknas lill ca 3 miljarder kr. budgetåret 1986/87. Utgifterna pä statsbudgeten består av lån och räntebidrag.

I ovanstående genomgång har det inle varit möjligt att kvantifiera de indirekta och mer långsiktiga effekterna av ökade statliga insatser inom arbetsmarknads-, industri- och bo.stadspolitik. Dessa kan vara positiva för

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           81

statsbudgeten i t. ex. form av bättre utbildningsnivå, högre investeringsvo­lym, men ocksä negativa som t. ex. stelare industristruktur och allmänt sett mindre flexibel samhällsekonomi.

Till följd av budgetunderskottens ulveckling har statsskulden ökal. Vid slutet av år 1981 uppgick den till ca 296 miljarder kr. Detta har i sin tur inneburit alt statsskuldräntornas andel av de totala utgifterna har ökat. Effekten av denna utveckling är att marginella'ränteförändringar har kom­mit att fä allt slörre statsfinansiella konsekvenser. Om räntenivån höjs och blir en procentenhet högre under långfidsbudgelperioden, ökar utgifterna för statsskuldränlor med ca 4 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Långtidsbudgetmetodiken innebär att endasl beslutade förändringar av skattesatser läggs in i beräkningarna. Många av de indirekta skatterna har emellertid höjts genom särskilda beslut, så att de huvudsakligen följt prisutveckhngen. Detta innebär atl inkomsterna klart understiger vad som vore fallet om dessa skatters andel av konsumentpriserna förblev konstant över långtidsbudgetperioden. Om punktskatterna följt den allmänna prisut­vecklingen skulle inkomsterna vara ca 8 miljarder kr. högre budgetåret 1986/87 än vad som tidigare beskrivits.

Den alternativa beräkningen visar på att en annan ekonomisk utveckling med en högre löne-, pris- och räntenivå vid en framskrivning leder till en saidoförsämring på i storlekordningen 10 miljarder kr. vid långtidsbudgel­periodens slut. Denna beräkning fömtsätter en oförändrad ambitionsnivå. Som framgår av exemplen ovan på effekten av olika politiska beslut på statsbudgeten, uppvisar del beräknade saldot en slor känslighet över liden vid marginella budgetpolitiska förändringar. Delta gäller självfallet såväl i uppåtgående som nedåtgående riktning.

7.3 Budgetunderskottets finansiering

Förekomsten av elt budgetunderskott innebär all slaten tillför samhälls­ekonomin mer köpkraft än vad som dras in via skatter m. m. Effekten av denna likviditetsökning kan dock påverkas genom statsskuldspolitiken och kredilpoliliken. På så sätt är det inte budgetunderskottet i sig, ulan hur det finansieras som är av samhällsekonomiskt intresse. Finansieringen kan ske på olika säll; vart och etl med sina effekter. De huvudsakliga finansierings­källorna är:

- utländska långivare

—      banksystemet

- kapitalmarknadsinslitul

—      allmänhet.

Det övergripande målet för slalsskuldspolitiken är att finansiera budget­underskottet på ett för ekonomin som helhet lämpligt sätt. Möjligheten all uppnå detta mål under långtidsbudgelperioden är bl. a. beroende av spa­randels ulveckling i ekonomin. Om ell statligt sparandeunderskott kom-6   Riksdagen 1981/82. 1 samt. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           82

penseras av ett sparandeöverskott inom övriga sektorer, kan underskottet finansieras inom landet. I annal fall uppslår ett bytesbalansunderskott, vilket måsle balanseras av ett molsvarande valulainflöde vid givna växel­kurser. Denna ufländska upplåning kan såväl staten som övriga samhälls­sektorer svara för.

Sparandet inom övriga sektorer, t. ex. socialförsäkringssektorn och hos allmänheten, kan påverkas genom politiska beslul. Nedan diskuteras några av de avvägningsproblem som budgetunderskottet ger upphov fill, givet vissa gmndläggande balansbrisler i ekonomin.

Statsskuldspolitiken är i sina finansiella effekter underkastad tvä restrik­tioner nämligen likviditelslillväxt och räntenivå. Placeringen av statsskul­den hos olika långivare får effekter som belyser sambandet mellan dessa restriktioner. Avvägningen mellan olika finansieringsalternativ kräver där­för att hela inriktningen av den ekonomiska politiken beaktas.

De två huvusakliga källorna fill likviditetsökningen i ekonomin är dels statens budgetunderskott, dels bankernas utlåning. En del av del likvidiletslillskott som del negafiva budgetsaldot orsakar kan dras in ge­nom upplåning utanför bankerna i Sverige, dvs. hos kapitalmarknadsinsti-luten och allmänhelen. Detta kan innebära all räntenivån pressas upp, vilket i sin tur kan verka dämpande på investeringsviljan. Omvänt leder en finansiering av budgetunderskottet inom banksystemet eller i ullandel främst lill en ökning av likviditeten i ekonomin. Etl mått på den erhållna likviditetstdlväxlen är penningmängdens ökningslakt.

Tabell 37. Penningmängden ~ påverkande faktorer, netto i miljarder kr.

 

 

1979

1980

1981

TillskoU från:

 

 

 

Staten

 

 

 

Statens utgiftsöverskott

44,0

54,4

66,0

Upplåning utanför bankerna i

 

 

 

Sverige (- = ökning)

-17,7

-14,9

-18,1

Riksbanken

 

 

 

Företagens konton (- = ökning)

- 3,2

- 0,1

1,5

Övriga transaktioner

- 2,3

- 3,6

- 6,0

Banker

 

 

 

Övrig utlåning i svenska kronor

13,2

10,7

11,1

Övrigt

5,4

10,4

- 2,8

Summa inhemska tillskott

39,4

56,9

51,7

Nettoflöde gentemot utlandet

 

 

 

Bytesbalans

- 9,9

-18,8

-16,5

Privata kapitalrörelser

- 2,3

- 3,6

9,8

Total penningmängdsokning

27,2

34,5

45,0

Ökningen i penningmängden bestäms huvudsakligen av den reala BNP-utvecklingen, inflationen samt av hushållens och förelagens finansiella sparande. Om staten och banksystemet skulle ge upphov till ett större likviditetstillskott än det som motsvarar den efterfrågande penning­mängdsökningen, kommer överskottet atl läcka ul i form av valutaulflöde.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           83

Vid givna växelkurser kräver detta i sin tur antingen en motsvarande statlig utlandsupplåning eller en höjning av räntorna för atl vända de privata kapitalrörelserna.

En central avvägningsfråga för slalsskuldspolifiken är således fördel­ningen mellan upplåning i Sverige eller i utlandet. Statlig upplåning i utlandet, som syftar till att finansiera bylesbalansunderskollet, leder lill en påspädning av valutareserven. Genom den kreditexpansion, som blir re­sultatet av upplåningen, uppslår en allmän likvidiletstillväxl. Elt givet bylesbalansunderskott kan emellerfid finansieras genom privata kapital­rörelser. Detta leder till en lägre likviditelslillväxt, men det skulle samfi­digt fömtsätta en relativt sett högre räntenivå. Starkt förenklat kan man säga, atl stalsskuldspolitiken är en balansgäng mellan likviditelsskapande och ränteuppdrivande faktorer.

Balansbrisler i ekonomin som t. ex. bytesbalansunderskottet lägger yt­terligare restriktioner pä slalsskuldspolilikens utformning. Detta gäller bl. a. möjligheten att föra en lägräntepolitik. Som nämnls ovan fömtsätter en bylesbalansfinansiering genom elt privat kapitalinfiöde en internatio­nellt sett konkurrenskraftig räntenivå. Alternafivt innebär en statlig byles­balansfinansiering en likviditetsökning som, för att inte slå igenom i form av inflation, kräver en likviditetsindragning genom upplåning utanför banksystemet i Sverige. En sådan upplåning tenderar att driva fram rela­tivt höga räntor för all slimulera allmänheten till förvärv av statspapper. 1 viss utsträckning och med andra bieffekter kan dock statsmakterna placera statspapper utanför banksystemet med andra styrmedel än räntan. Om en likviditetsindragning inte kan realiseras ökar sannolikheten för att likvidi­tetsökningen leder till ett valutautflöde. Vid oförändrade växelkurser stäl­ler detta krav på en anpassning av räntenivån så all valutautflödet kan hejdas.

En minskning av bylesbalansunderskottel förbättrar ej i sig möjligheter­na att hålla nere räntenivån vid ett oförändrat budgetunderskott. Ett lägre bylesbalansunderskott innebär dä att finansieringskravel pä den svenska kreditmarknaden ökar i molsvarande grad med åtföljande effekter på rän­tenivån.

Finansieringen av budgetunderskottet är som ovan framhållits beroende av valutasituafionen. Utvecklingen under är 1981 belyser delta. Under första halvåret höjdes särskill de korta räntorna för att hejda del valutaul­flöde som ägde mm i januari. Detta medförde en kortfristig finansiering av budgetunderskottet till relativt höga kostnader, främst i form av skattkam­marväxlar. Under andra halvåret kunde den korta räntenivån sänkas, vilket möjliggjorde en långfristig statlig upplåning.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          84

Tabell 38. Statens upplåning år 1981

(Milj. kr.)

 

Upplåningsform

l:a hå

2:a hå

Helåret

Skattkammarväxlar

10169

-10912

-743

Korta obligationer

2900

24776

27676

Långa obligationer

2114

23456

25570

Premieobligationer

0

300

300

Sparobligationer

2065

1592

3 657

Övrigt i Sverige

1709

-  1502

207

Upplåning i utlandet

4423

4911

9334

Summa

23 379

42622

66001

Finansieringen under år 1981 skiljer sig frän tidigare är bl.a. vad gäller bytesbalansunderskotlels finansiering. Både år 1979 och 1980 svarade staten för hela bytesbalansfinansieringen. Under år 1981 däremot med­förde företagssektorns upplåning i uflandet, vilket delvis betingades av en stram kredilpolilik och av del höga svenska ränteläget, att behovet av stafiig utlandsupplåning minskade. Andelen av statens budgetunderskott som placerades hos utländska långivare sjönk således från ca 41 % år 1980 fillcal4%år 1981.

Effekten av den förda stalsskuldspolitiken är av central belydelse genom återverkningarna på de reala delarna av ekonomin och därmed för möjlig­heterna att påverka budgetunderskottets utveckling. Tidigare har effekter­na på bl. a. budgetsaldot diskuterats vid förändringar av gjorda antaganden om räntenivå och infiationstakl. En ökning av budgetunderskottet under långtidsbudgelperioden innebär fon:salta stora krav pä den svenska kredit­marknaden. Detta kan innebära en ökad risk all väsentliga kreditbehov trängs undan om företagssektorns kredilefterfrågan ökar.

8   Automatiken i statsutgifterna

8.1 Begreppet automatik

Den övervägande delen av statsbudgetens utgifter liksom huvuddelen av utgifterna inom den del av socialförsäkringssystemet som inle redovisas pä statsbudgeten styrs av en långtgående automatik. Aulomatikbindningar finns även i varierande grad i andra statligt reglerade system utanför statsbudgeten, l.ex. jordbruksprisregleringen. Förändringar i befolkning­ens ålderssammansättning, ökningar av löner och priser etc. medför att utgifterna stiger inom ramen för gällande regelsystem, utan alt några beslut om reformer eller nya åtaganden fallas. Så länge dessa regelsystem inte omprövas är del därför faktorer utanför statsmakternas omedelbara kon­troll som styr vissa utgifters utveckling.

Det faktum att många och stora anslag på budgeten präglas av automatik skall givelvis inle uppfattas så att de slår utanför statsmakternas kontroll.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           85

Riksdagen är suverän och kan pröva alla utgifter; regelsystem kan ändras och indexeringar brytas upp. Begreppet "automatik" måste således upp­fattas i relation lill nu gällande regelsystem, avtal och former för budgetbe­handling.

Graden av automatik på statsbudgeten varierar i betydande utsträckning mellan olika typer a.v anslag. De anslag som är indexerade och följer förändringar i priser, löner m.m. präglas av en långtgående automatik. Men även utöver dessa anslag gäller att statsbudgetens utgifter i hög grad är beroende av den allmänna prisutvecklingen. I det reguljära budgetarbe­tet räknas myndighetsanslagen generelll upp med hänsyn fill förändringar i pris- och lönenivån. En stor gmpp anslag är varken indexerade eller föremål för sedvanlig pris- och löneomräkning. Emellertid kan konstaleras att också dessa i olika avseenden präglas av automafik. Som exempel kan nämnas utgifterna för arbetsmarknadsåtgärder som påverkas av föränd­ringar i konjunktur- och sysselsättningsläget.

8.2 Automatikens omfattning

I syfte alt illustrera omfattningen och karaktären av automatik i stats­budgeten presenterades i Qolårels långfidsbudget en indelning av statsbud­getens utgifter i olika gmpper alltefter de faktorer som bedömdes vara styrande. En motsvarande klassificering av utgifterna med ulgångspunkt i budgetförslaget för budgetåret 1982/83 ger etl likartal resultat som Qolårels undersökning.

Anslagen har indelats i tre huvudgmpper beroende på graden av automa­tik i utgifternas utveckling. Vidare har ränteutgifterna för statsskulden bmtits ut i en kategori för sig. Dessutom har vissa utgifter lämnats utanför undersökningen beroende på deras särskilda karaktär. Dessa är: oförut­sedda utgifter, ökad disposition av rörliga krediter, beräknal tillkommande utgiftsbehov samt riksdagen och dess verk.

Den första huvudgmppen består av anslag som präglas av vad som kan betecknas som fullständig automatik. Häri ingår framför alll alla anslag där utgiftema direkt påverkas av skilda index. Den andra huvudgruppen består av anslag som är föremål för pris- och löneomräkning i den ärliga budget­processen. I första hand består denna gmpp av olika myndighetsanslag. I den tredje huvudgmppen har sammanförts de anslag som i slörre ulslräck­ning kan sägas bestämmas genom enskilda beslul. Detta hindrar i och för sig inte att vissa former av automatik kan göra sig gällande även här.

Indelningen i gmpper utgår frän de regelsystem som kan påverkas ge­nom politiska beslul. Effekterna av andra mer opåverkbara typer av för­ändringar, t. ex. demografiska, beaktas inte vid klassificeringen. För en utförligare beskrivning av principer m. m. för indelningen hänvisas till fjolårets långtidsbudget.

Huvudresultatet av den utförda undersökningen sammanfattas i diagram

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

86

Diagram 6.

Utgiftsstyrande faktorer i statsbudgeten

Totala utgifter 252 miljarder kr.

Miljarder kr.

130

 

m

 

Fullständig automatik

Pris- och löneomräkning

.•S5S37S iSvrr---Y

a Separata beslut

Räntor på statsskulden

Resterande

Anm. Gruppen "resterande" omfattar i årets långtidsbudget oförutsedda utgifter, ökad disposition av rörliga krediter, tillkommande utgiftsbehov (exkl. medel som beräknats till försvarspropositionen). Det s. k. täckningsanslaget samt förbrukning av anslagsbehållningar har förts till de grupper av utgifter som de förutses falla på. 1 fjolårets undersökning tillämpades något annorlunda principer. Vid jämförelsen med fiolårets undersökning har denna korrigerats så att samma principer tillämpas.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

87

6. Diagrammet har indelats i olika sektorer beroende på vilka faktorer som är styrande för utgiftsutvecklingen. På cirkelns omkrets anges i miljarder kr. summan av de utgifter som påverkas av i resp. fält angiven faktor.

Jämförelse medfjolårels undersökning

Procentuell andel av:

Utgifter exkl. statsskuld­räntor

Totala utgifter

 

Fullständig automatik

Pris- och löneomräkning

Separata beslut

LB8I

LB82

LB8I

LB82

LB81

LB82

18% 19%

17% 17%

62% 61 %

 

 

 

 

 

 

LB81                                  1

LB82

52%

 

1 16% 1 16%

15 % 15%

 

LB8I

 

LB82

 

 

 

LB81            1

 

LB82           1

 

55%

 

B

Resterande

LB8I 3%

LB 82 3 %

LB 81 3 % LB 82 2 %

 

Räntor på statsskulden

LB81

LB82

12%

16%

Fullständig automatik

Som framgår av diagram 6 påverkas 130 miljarder kr., eller drygt hälften av statsbudgetens utgifter, av vad som här har betecknats som fullständig automatik. De beloppsmässigt viktigast är anknytningen av vissa Iransfe-reringsanslag (främst folkpensioner) till basbeloppet och försvarsramens koppling till försvarsprisindex (FPI). Även kopplingen av biståndsramen till bmttonationalinkomsten (BNI) tillhör denna kategori. Vissa utgifter, främst vissa större transfereringsanslag till kommunala sektorn som styrs av löneutvecklingen, förs ocksä fill kategorin fullständig automatik. Det gäller bl. a. grundskole- och gymnasieskolbidragen samt skatteutjämnings-bidraget. Gruppen fullständig automafik omfattar även vissa anslag som är beroende av den allmänna räntenivån. Del gäller främst räntesubventio­nerna till bostadssektorn samt koslnaderna för de statsstödda exportkredi­terna.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                  88

De ovan uppräknade anslagsgrupperna kännetecknas alla av olika former av indexeringar. En annan form av fullständig automatik uppträder i de fall där slaten ersätter en viss andel av kostnaderna för en verksamhet utan alt ha direkl kontroll över verksamhetens omfattning. Detta gäller framför allt beträffande de specialdeslinerade bidragen lill kommunerna som t. ex. statsbidraget till barnomsorgen.

Kännetecknande för alla ovan beskrivna utgifter är all statens styrning av utgiftsutvecklingen är mycket begränsad inom ramen för nu gällande regler. Till övervägande delen ökar de automatiskt i takt med utvecklingen av löner, priser och andra styrande faktorer. Till gruppen skulle kunna adderas räntorna pä statsskulden, vilka utgör drygt 15 % av de totala utgifterna.

Pris- och löneomräkning

Utöver de indexerade anslagen är många andra utgifter beroende av inflationsutvecklingen i och med alt de är föremål för pris- och löneom­räkning i arbetet med statsbudgeten för kommande budgetår. Dessa ut­gifter utgör ca 40 miljarder kr. eller ca 16 % av statsbudgetens totala utgifter. Häri ingår i stor utsträckning olika former av myndighetsanslag. Generelll budgetbehandlas dessa så all den historiska medelstilldelningen tas som utgängspunkt för en uppräkning för att kompensera pris- och lönestegringar. Denna kompensation sker dock vanligen inte fullt ut. Ut­gående från principen atl en ökad produktivitet bör leda lill ett minskat realt anslagsbehov har pris- och löneomräkningen de senaste åren reduce­rats med tvä procentenheter. De anslag som reguljärt har pris- och lö-neomräknats på det senare sättet svarar för 9 % av statsutgifterna.

Ca.6 % av utgifterna prisomräknas enligl särskilda metoder. Vanligen utgår budgelbehandlingen även i dessa fall från den faktiska nominella nivån. Skilda former för prisuppräkning förekommer sedan. I vissa fall bibehålls anslagsbeloppet på oförändrad nominell nivå. Exempel på anslag i denna gmpp är anslagen för drift av vägar.

Separata beslut

Gmppen av utgifter som bestäms genom separata beslul i varje enskilt fall svarar för ca 15 % av de totala utgifterna. Detta innebär all de i högre grad än vad som är fallet för de fidigare uppräknade anslagsgrupperna budgeteras "från botten". Della skall dock inle tolkas som att inle även i detta fall vissa former av automatik kan göra sig gällande. De anslag som ingår i denna kategori har indelats i vissa undergrupper. En sådan utgör de transfereringar lill enskilda som inle omräknas om inte politiska beslut härom fattas. I denna grupp ingår bl.a. barnbidragen, livsmedelssubven­tionerna och bostadsbidragen.

Gruppen omfattar även investeriingar i byggnader, anläggningar och i viss mån även utrustning. Varje investering kan givetvis uppfattas som

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           89

resultatet av ett särskilt beslut. En investering genomförs emellertid ofta under en längre tidsperiod och under denna period utvecklas kostnaderna tämligen automatiskt.

Till gmppen separata beslut har även förts utgifterna på olika konjunk­turkänsliga anslag. De olika sysselsätlningspoliliska åtgärderna ingår här liksom flera anslag inom industripolitikens omräde. Dessa utgifter påver­kas i betydande grad av konjunktumtvecklingen. Dessutom kan man kon­statera att en betydande del av de utgifter som inte medtagits i samman­ställningen, nämligen delar av beräknat tillkommande utgiftsbehov påver­kas av konjunktumtvecklingen.

Automatiken i socialförsäkringssektorn

Beskrivningen ovan omfattar endasl sådana utgifter som redovisas på statsbudgeten. Även socialförsäkringssektorn har analyserats i detta sam­manhang med hänsyn till att såväl utgifter som inkomster styrs av stats­makternas beslul. Likväl redovisas de endasl i begränsad utsträckning direkt på statsbudgeten. Hit hör ATP, sjuk-, delpensions-, arbetslöshets-och arbetsskadeförsäkringen. Koslnaderna för dessa beräknas uppgå till totalt 66,1 miljarder kr. Härav ingår ca 5,7 miljarder kr. pä statsbudgetens utgiftssida i form av statsbidrag. Av de utgifter för socialförsäkringssyste­met som redovisas vid sidan av statsbudgeten är totalt ca 47,2 miljarder kr. närmast atl hänföra till gruppen fullständig automatik.

Övriga utgifter - ca 13,2 miljarder kr. - kan hänföras fill den grupp vars ulveckling styrs genom separata beslut. Hit hör bl. a. ersättningsnivåerna för tandvårdsförsäkringen, delar av sjukförsäkringen m.m. Dessa fast­ställs efter överläggningar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Kostnadsutvecklingen beaktas vid överläggningarna.

Tabell 39. Utgiftsstyrande faktorer inom socialförsäkringssektorn utanför statsbudge­ten budgetåret 1982/83 (Miljarder kr.)

 

 

 

 

Totalt

varav belopp

 

Huvudsaklig faktor som

 

beräknade

 

 

 

bestämmer utgiftsutveck-

 

 

 

 

 

utgifter

som

ingår på

som redovisas

lingen (utöver konjunk-

 

 

statsbudgetens

pä annat sätt

turfaktorer)

 

 

utgiftssida

 

 

ATP

29,5

_

 

29,5

Basbeloppet

Sjukförsäkringen:

 

 

 

 

 

- sjukpenning och föräldra-

17,4

2,6

 

14,8

Löneutvecklingen

försäkring

 

 

 

 

 

- läkemedelsersällning, patient-

14,1

2,1

 

12,0

Separata beslut

avgifter, tandvårdsförsäkring

 

 

 

 

(kostnadsutveckling)

m. m. Delpensionsförsäkringen

1,5

-

 

1,5

Basbeloppet

Arbetslöshetsförsäkringen

2,2

1,0

 

1,2

Separata beslut om dag­penningklasser m. m.

Arbetsskadeförsäkringen

1,4

-

 

1,4

Löneutvecklingen

Summa

66,1

5,7

 

60,4

 

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget       90

8.3 Automatik och real resursförbrukning

Automatiken i statsbudgetens utgifter har olika effekter på samhällseko­nomin beroende på om utgifterna avser transfereringar eller egen statlig verksamhet. Nedan diskuteras något hur besparingar på olika slag av utgifter verkar. Ökade utgifter får normalt motsatta effekter mol de nedan redovisade.

Statens utgifter för transfereringar tiU hushållen utgör inle någon direkt offentlig resursförbrukning. De reala effekterna uppstår först i ett senare led då transfereringen påverkar mottagarens konsumtion. 1 besparings­sammanhang kan sålunda konstateras att en begränsning av transferering­arna inte påverkar den direkta offentliga resursförbrukningen. Ätgärder på transfereringsområdet kan däremot leda till finansiella effekter, dvs. mins­ka budgetunderskottet. Vid överväganden av finansiell art uppstår natur­ligtvis frågan om minskade transfereringar kan vara ett alternativ till ökade skatter. Valen mellan skaltehöjningar och transfereringsnedskärningar blir i detta fall en fråga om bedömningar av effektivitets- och fördelnings-aspekter samt vilken effekt som kan förutses på samhällsekonomin i stort.

Transfereringar till kommunsektorn har delvis andra realekonomiska effekter än transfereringar lill hushållen. De reala effekterna av korrige­ringar av transfereringar till kommunerna blir avhängigt kommunernas handlande. Lägre transfereringar kan resultera i neddragning av den kom­munala verksamhetens omfattning och/eller höjning av nivån på den kom­munala beskattningen och de kommunala avgifterna.

Vad gäller anslag lill statens egen verksamhet gäller alt begränsningar får omedelbara reala effekter. Naturligtvis kan minskade reala anslag i vissa fall leda till produklivitetshöjande åtgärder. Härigenom kan verksam­heten kanske bibehållas fill minskade kostnader. I vissa fall kan statens egen verksamhet finansieras genom taxehöjningar.

8.4 Samhällsekonomiska förutsättningar

Det finns argument både för och emot indexering och andra liknande regler som leder fill atl utgifter automatiskt räknas upp. Nedan redovisas en del sådana argument.

Förutsatt alt indexen korrekt återspeglar kostnadsutvecklingen garante­ras att anslaget automatiskt bibehåller sitt reala innehåll. Avvägningar av eventuella reformer eller besparingar som anses angelägna kan göras med indexeringen som bas för de fördelningspolitiska diskussionerna. När det gäller transfereringar till enskilda innebär förekomsten av indexbindningar uppenbara fördelar för mottagaren. Den garanterar att det reala värdet av bidraget inte urholkas av inflationen, vilket kan ha stor belydelse ur inkomsttrygghetssynpunkt.

Bland argument som talar mot indexeringar kan nämnas all de kan försvåra omprövning av ett anslag, trots alt en sådan ibland kan vara

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

91

befogad när de urspmngliga förutsättningarna ändrats. En annan fråga är i vilken utsträckning indexeringar i nuvarande statsfinansiella läge har oöns­kade konsekvenser relativt andra ulgiftsanslag eller relativt utvecklingen av statens inkomster.

En viktig fråga i detta sammanhang är om inflationen som sådan leder lill en försvagning av statsfinanserna. 1 nuvarande budgetläge finns del argu­ment för alt så skulle vara fallet. Huvudförklaringen härtill är skillnaden mellan utgifternas och inkomsternas slorlek. Detta illustreras av följande schematiska exempel som ulgår frän nuvarande nivå på beräknade in­komster och utgifter. Om inkomsterna antas öka med 7% och för stals­skuldränlorna tillämpas en räntesals för nyupplåning om 7% kan dras vissa aritmetiska slutsatser.

Om utgifterna exkl. statsskuldräntor fömtsätts öka i takt med inkoms­terna (dvs. 7%) kommer budgetunderskottet all öka med inemot 11 % (se anm. exempel I).

 

 

 

 

Anm.

Exempel 1: Utgifter exkl

'. stalsskuldränlor öko

ir / lakl med inkomsterna (7 %)

 

Utgångsläge årO'

abs. nivå miljarder kr.

Efter omräkning

till år -1-1

 

%

abs. nivå miljarder kr.

Inkomster Utgifter exkl. stats-skuldräntor Statsskuldräntor Saldo

174

218

39

-83

. 7

7

14,9' 10,7

186,2

233,3

44,8

-91,9

Exempel 2: Budgetsaldot och totala ulgifternc

I skall öka i läkt med inkomsterna

 

Utgångsläge årO'

abs. nivå miljarder kr.

Efter omräkning till år -i-1

 

%

abs. nivå miljarder kr.

Inkomster Utgifter exkl. stats­skuldräntor Statsskuldränlor Saldo

174

218

39

-83

7

5,6 14,9'

7

186,2

230,2

44,8

-88,8

Exempel 3: Oförändrat i

nominellt budgetsaldo

 

 

 

Utgångsläge årO'

abs. nivå miljarder kr.

Efter omräkning

till år-1-1

 

%

abs. nivå miljarder kr.

Inkomster Utgifter exkl. stats­skuldräntor Statsskuldräntor Saldo

174

218

39

-83

7

2,9

14,9'

0

186,2

224,4

44,8

-83,0

' Nivåerna korrigerade för budgetförstärkande engångseffekter. 7% av 83 miljarder kr. (= budgetunderskottet år 0) -1-39 miljarder kr. (= stals­skuldränlorna år 0).

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1   Långtidsbudget                   92

Om budgetsaldot och de totala utgifterna inte skaU tillåtas öka procen­tueUt sett snabbare än inkomsterna krävs att utgifter exkl. statsskuldrän­lor ökar ca 1,5 procentenheter långsammare än inkomsterna (se anm. exempel 2).

Om budgetunderskottet inte skall öka nominellt får, med ovan angivna antaganden, utgifter exkl. statsskuldräntor endasl öka med ca 3%, dvs. fyra procentenheter långsammare än inkomsterna (se anm. exempel 3).

Ovanslående exempel ulgår från schematiska antaganden och är endast avsedda all illustrera en dimension av problemen med långtgående index­bindningar i nuvarande budgetläge med skilda nivåer på statsutgifter och statsinkomster.

1 fråga om inflationens verkningar på statsfinanserna finns inga entydiga slutsatser. Både inkomster och utgifter är beroende av en mängd olika pris-och löneomräkningstal. I sista hand beror därför effekterna på saidout­vecklingen av relationerna mellan dessa olika omräkningskomponenter. Det bör också observeras att de aulomatikbindningar som finns pä budge­tens inkomst- och utgiftssida i ett läge med ekonomisk tillväxt - speciellt i ett inledande skede - normalt leder lill att inkomsterna ökar relativt sett snabbare än utgifterna (exkl. statsskuldräntor). Samtidigt tenderar trycket på insatser av tillfällig karaktär inom arbetsmarknads- och industripoliti­ken att avta. Hur stora problem scm uppslår med aulomatikbindningar är ur statsfinansiell synpunkt sålunda i hög grad en funktion av det allmänna ekonomiska läget.

En annan fråga är om indexbindningar medför att den reala volymen av utgifterna ökar. Under förutsättningen all olika indexanknytningar på elt rättvisande sätt återspeglar kostnadsutvecklingen kan konstaleras alt så inle är fallet om effekterna av indexbindningen betraktas isolerat. Däremot kan givelvis annan automatik i form av exempelvis befolkningsförändring­ar innebära atl utgifierna för staten ökar även realt sett.

Vidare kan man se till vad en indexreglering för med sig beträffande det indexskyddade verksamhetsområdets utveckling som andel av BNP under olika antaganden. Del centrala här är dock utvecklingen av BNP snarare än själva prisutvecklingen. Om BNP är oförändrat i reala termer, ligger också etl prisbundel anslag fast son andel av BNP, oavsell prisutveckling­en fömtsatt att kostnadsutvecklingen är densamma som för ekonomin i sin helhet. Om BNP däremot faller, ökar givetvis del indexbundna anslagels BNP-andel. Nu kan givetvis diskuteras BNP-mållets lämplighet som mätt­stock dä del gäller att mäta den samhällsekonomiska bärkraften relaterat till enskilda utgiftsanslag. Om BNP antas vara realt oförändrad, men all det är samhällsekonomiskt nödvändigt alt vissa sektorer expanderar, följer atl indexbundna utgifter kommer atl öka som andel av del återstående utrymmet. Enligl avstämningen av långtidsutredningen kännetecknas Sve­riges aktuella ekonomiska situation av en låg ekonomisk fillväxt samtidigt som en stor del av produktionsökningen i framtiden måste åtgå för att

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           93

avveckla vårt bytesbalansunderskott. Vidare ställs stora krav på en expan­sion av investeringarna inom näringslivet. Utrymme både för offentlig konsumtion och privat konsumfion finansierad via offentliga transferering­ar blir under dessa antaganden mycket begränsat. Den automatiska ök­ningen av de indexbundna utgifterna kan i etl sådant perspektiv tvingas ske pä bekostnad av andra icke indexbundna utgifter.

8.5 Vidtagna åtgärder mot existerande automatikbindningar

En långsammare tillväxt av statsutgifterna kan åstadkommas genom att avskaffa indexkopplingar. En annan metod att minska utgiftstillväxten är atl göra ingrepp i anslagens bas, medan själva indexkonstmktionen lämnas intakt. En annan möjlighet är att välja en annan deflator än den aktuella indexen, om existerande indexform ger överkompensation i förhållande fill ett uppställt mål. Detta kan i vissa avseenden sägas vara ett tekniskt problem som rör frågan om val av index och om kvaliteten och användbar­heten av de index som förekommer.

En genomgång av vidtagna besparingsåtgärder under senare år riktade mot områden som kännetecknas av automafik visar att dessa snarare syftat till att mildra de som statsmakterna bedömt negativa statsfinansiella effek­terna av automatiken än till all upphäva den. Denna typ av förändringar har inte kunnat fångas upp i den tidigare diskuterade aulomalikundersök-ningen. Exempel finns såväl på ingrepp i anslagens bas som på modifie­ringar av indexanknytningar.

Ett exempel där effekterna av automatiken har förändrats genom änd­ringar i basen för omräkningen är beslutet alt endast omräkna basbdopps-anknylna förmåner en gäng om året. Denna åtgärd utformades på sådanl säll att den inte endasl innebär en leknisk omläggning ulan även atl en viss nivåsänkning uppstår jämfört med om regelsystemet bibehållits oföränd­rat. Ett annat exempel på förändringar i basen är förslaget i årets budget­proposition att innefatta vissa ytterligare utgifter inom biståndsramen. Även de föreslagna besparingarna inom sjukpenningsystemel har denna karaktär.

En delvis annorlunda metod vad gäller att påverka automatiken och utvecklingen av resursförbrukningen har tillämpats vad gäller statens rela­tioner till den kommunala sektorn. Efter överläggningar med kommunför­bunden har storleken på den kommunala konsumtionstillväxten lagls fast. De finansiella krav den fastlagda volymexpansionen antagits ställa har därefter jämförts med de finansiella resurserna i kommunsektorn i syfte all genom ätgärder på den finansiella sidan öppna en balans mellan den reala och den finansiella bilden. Med delta som utgångspunkt har genomförts begränsningar av det finansiella utrymmet. Begränsningarna har åstad­kommits såväl genom förändringar i basen för aulomalikbundna special-destinerade statsbidrag som genom begränsningar av det skatteunderlag

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget           94

kommunerna får tillgodogöra sig för kommunal inkomstskatt m. m. Vägle­dande för valet av metod har angivits vara förddningspoliliska. Skatteut­jämningsreformen och de automalikkopplingar som fmns genom anknyt­ningen lill lönesummans utveckling har genomförts samtidigt som generel­la finansiella begränsningar vidtagits via det kommunala skatteunderlaget.

Del motiv som anförts vad gäller flera modifieringar i indexkonstruk­tioner har varit alt bättre söka anpassa utvecklingen "på marginalen" till de samhällsekonomiska förutsättningarna. Det kan vara av intresse i detta sammanhang att kort ange ett antal exempel där detta motiv uppgivits vara vägledande. Ett exempel är förändringen av det index som styr basbelop­pet. Vid beräkningen av basbeloppet bortses numera frän indirekta skat­ter, tullar och avgifter samt förändringar i energipriser, men tillägg görs för subventioner. Omläggningen har bl.a. motiverats med all ökade import­priser för energi begränsar utrymmet för ökning av den inhemska efterfrå­gan eftersom en del av det tillgängliga produklionsutrymmel bör avsättas för att betala en dyrare import. Det anförda motivet till all rensa basbelop­pets utveckling från förändringar av indirekta skaller och subventioner har varit att tillse atl effekterna av ekonomisk-politiska åtgärder av typ föränd­ringar i skatteuttaget inle skall motverkas av indexkonstruktioner på bud­getens utgiftssida. Samma argumenl har legat bakom beslutet atl indexreg­leringen av skatteskalan numera skall följa samma principer som basbe­loppsindexen. Ett annat exempel på en förändrad indexkonslmktion som mofiverats med en sirävan till en bäitre anpassning lill de lotalekonomiska fömtsättningarna är biståndsramens koppling lill BNI i slällel för BNP.

Försvarsramen har hittills varit kopplad till utvecklingen av nettoprisin­dex. Den reala utvecklingen av försvarsanslagen har därmed blivil starkt beroende av förändringar i relationen mellan nettoprisindex och de kostna­der som uppstår i försvarels verksamhet. En starkt bidragande orsak lill detta har varit skillnaden mellan lönekostnadsulvecklingen och övrig pris­utveckling. I den försvarsproposilion som regeringen nyligen lagt fram föreslås atl försvarsramen anknyts till ett index baserat på en samman­vägning av löne- och nettoprisindexförändringen. Syftet är att indexkopp­lingen på elt mera stabilt säll skall ge avsedda effekter vad gäller försvarels reala resurstilldelning.

Förändringen av upptrappningsreglerna för den statligt garanterade rän­tan är ytterligare ett exempel på hur en automatikbindning bibehålls men hur en modifiering minskar den statsfinansiella belastningen jämfört med ett bibehållet regelsystem.

För statens förvaltningskostnader har under senare år praktiserats meto­den att inte ge full kompension för pris- och lönestegringar. Motivet har varit att stimulera lill produklivitetshöjande åtgärder och besparingar. Metoden kan också ses som ell styrinstrument som syftar lill alt genom modifieringar i principerna för pris- och löneomräkning åstadkomma en begränsning av resursförbrukningen inom offentlig sektor pä ett sätt som statsmakterna bedömt som önskvärt.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget       95

8.6 Metoder som tillämpas i andra länder

I andra länder har långtidsbudgeten — som framgår av avsnill 1.2 — i vissa fall en annan uppläggning och ett annat syfte än den svenska. 1 en del länder är den direkl styrande för budgetprocessen. Tendenser lill högre kostnader än som beräknats i uppgjord budget - t. ex. lill följd av automa­tikbindningar - tolereras i varierande grad. I vissa länder har lillgripils generella begränsningar i den automatiska inflations- och lönekompensa­tionen, s.k. cash limits, dvs. att full kompensation för prisstegringar en­dast ges upp lill en viss förutbestämd nivå. Syftet har varit alt uppnå del i långtidsbudgeten avsedda finansiella resultatet.

Begränsning av den automatiska infialionskompensationen kan ske på flera sätt. En metod kan vara atl full kompensation endast ges upp fill en viss nivå för prisstegringarna, varefter ingen eller endasl begränsad kom­pensation ges. En sådan åtgärd fär mänga gånger ses i relation lill en strävan atl hålla nere prisstegringarna. Så snart inflationen sfiger över en viss nivå minskar med en sådan metod de reala utgifterna under vissa anslag. Vid en strikt tillämpning fungerar åtgärden således som en automa­tisk stabilisator i budgeten. De reala effekterna av en sådan metod är svåra att i förväg avgöra. Ä andra sidan kan hävdas att cash-limits är ett sätt all påverka inflafionsförväntningarna. En avgörande faktor för storieken på de reala effekterna blir dä hur effektivt cash-limits i praktiken är som inflationsdämpande metod.

En annan teknik som tillämpas i vissa fall av länder där långfidsbudgelar har en finansiellt styrande funktion är alt sätta upp en samlad ram för ett antal delprogram. Om kostnadsutvecklingen visat sig översliga den beräk­nade har vissa delprogram hell enkelt lagts ned. Denna metod lorde vara tillämpbar enbart där stor flexibililel föreligger vad gäller rörlighet av insatsfaktorer. Av naturliga skäl är metoden relativt sett enklare att tilläm­pa i fall då staten köper tjänster eller program.

En budgelleknik som har vissa likartade inslag har på senare år använts i Canada. Något förenklal innebär metoden all ell stort antal utgiftsområden (molsvarande flera departements verksamhetsområden) tilldelas etl ge­mensamt, på förhand bestämt, nominellt belopp. Om beloppet, på gmnd av t. ex. en högre prisutveckling än beräknal, inte räcker till får ompriorite­ringar tillgripas mellan utgiftsområdena.

9   Statsfinansiella konsekvenser av beslutade besparingar under långtidsbudgetperioden

9.1 Avgränsningar

Under senare år har regeringen lagt fram elt flertal förslag till samlade besparingar inom den totala statsverksamheten. Besparingarna har i regel

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget                 96

kombinerats med andra ekonomisk-politiska åtgärder. Som exempel kan nämnas investeringsslimulanser, förändringar av skattesatser och valuta­kursjusteringar.

Besparingarnas ekonomiska verkan kan mätas på flera sätt. En aspekt är de samhällsekonomiska effekter som uppkommer. Härmed avses bl.a. återverkningarna på den offentliga sektorns reala resursförbrukning, effek­ter på privat konsumtion m. m. En annan aspekt är den rent statsfinan­siella. De statsfinansiella konsekvenserna av en besparing kan sägas beslå av dels en omedelbar direkt effekt av besparingen, dels de indirekta effek­ter som uppstår genom att besparingen får återverkningar på samhällseko­nomin i stort och därmed indirekt i sin tur påverkar statens inkomster och utgifter.

1 långtidsbudgeten är det i första hand intressant all se lill de statsfinan­siella effekterna av vidtagna besparingsåtgärder. En rad avgränsningspro­blem samt mätsvårigheter uppstår därvid.

En första fråga är hur besparingar skall särskiljas frän andra slatsfinan­siellt förstärkande åtgärder som vidtagits. 1 den genomgång av besparings­åtgärder som redovisas nedan har valls all utgå från de fem samlade sparpakel som lagts fram. Sålunda omfattar materialet följande proposi­tioner:

1.    "Besparingar i statsverksamheten, m.m." (hösten 1980; prop. 1980/ 81:20)

2.    "Om kommunalekonomiska frågor inför år 1982" (våren 1981; prop. 1980/81:116)

3.    "Om ekonomisk-politiska åtgärder" (våren 1981; prop. 1980/81:118)

4.    "Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m." (hösten 1981; prop. 1981/82:30)

5.    Förslag i årets budgetproposifion i vad avser del uppsatta sparmålet inkl. eventuellt åtföljande särpropositionsfrågor under våren 1982.

Endast de direkta effekterna på statsfinanserna har sökt kvantifieras. Redovisningen omfattar såväl besparingar inom socialförsäkringssektorn som direkta besparingar på statsbudgeten. Kalkylerna avser de kassamäs­siga statsfinansiella effekterna. Vissa förslag i ovan nämnda propositioner har inle tagils med i sammanställningen över besparingar på gmnd av all de knappast kan betraktas som egenlliga besparingar. Det gäller föränd­ringar i mervärdeskallesalsen, vissa punktskatiehöjningar samt olika typer av tillfälliga investeringsslimulanser via budgetens inkomstsida. Föreslag­na taxe- och avgiftsförändringar har inkluderats bland besparingarna i den mån förändringarna innebär en utvidgning av del laxebelagda området. Tidigareläggning av vissa taxehöjningar som ändå senare skulle ha genom­förts ingår således inle i sammanställningen. Vissa besparingar har inle inkluderats. Detta gäller del nya försvarsbeslutet samt del statliga oljelag­ringsprogrammet. Besparingarna avseende kommunsektorn har beräknats under fömtsättning atl del regelsystem som föreslagits för år 1983 ligger

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                  97

fasl även för resterande delen av längtidsbudgetperioden. Antalet enskilda besparingsförslag som ingår i redovisningen uppgår till drygt 200.

Vissa besparingar dyker upp på budgetens inkomstsida trots att de i alll väsentligt har samma karaktär som ulgiftsbesparingar (s. k. skalleulgifter). Detta innebär bl.a. all den minskning av den kommunala sektorns finan­siella utrymme som uppkommer via begränsningar i del kommunala skat­teunderlaget liksom förändrade avtrappningsregler för extra avdrag till folkpensionärer och begränsningen av avdraget för arbetsresor likställs med utgiftsbesparingar. För sådana besparingar som påverkar den beskatt­ningsbara inkomsten har som besparing endasl räknats nettoeffekten kas­samässigt för staten. Endasl de besparingar som direkl berör den kommu­nala sektorn har tagils med. Vissa andra besparingar, som inle i första hand avser kommunerna, kan dock indirekt få effekter på kommunernas finansiella utrymme genom atl de påverkar det kommunala skatteunderia­get. Dessa indirekta effekter, som i vissa fall är positiva och i andra fall negativa ur kommunal synvinkel, har inte beaktats i redovisningen av besparingar som drabbar kommunsektorn.

9.2      Val av referensnivå

Ett allmänt problem vid beräkningar av statsfinansiella besparingar är valet av referensnivå. Endast åtgärder som resulterar i direkta volym­minskningar jämfört med ett oförändrat regelsystem bör ses som bespa­ringar. Pä kort sikt kan referensnivån i allmänhet anges ulan större pro­blem. I långtidsbudgetens perspektiv är referensnivån i vissa fall inte lika given. Problem uppstår l.ex. när av en besparingsåtgärd berört regelsy­stem är föremål för översyn eller nya beslul under perioden. Av detta skäl ingår, som tidigare nämnts, vissa besparingsåtgärder inte i redovisningen.

Del bör vidare uppmärksammas alt värdet av en vidtagen besparing kan förändras över liden genom senare beslutade åtgärder. Elt speciellt pro­blem utgör därvid de besparingar som påverkas av inkomstbeskattningen eftersom denna berörs av en omläggning under långtidsbudgelperioden. Besparingarna har i sädana fall beräknats med utgångspunkt i samma genomsnittliga skattesals under hela perioden. Med hänsyn till atl endasl vissa av besparingarna berörs har denna förenklade förutsättning begrän­sad betydelse för kalkylerna.

9.3      Resultat av kalkylerna

Besparingseffekterna har beräknats i löpande priser utifrån samma för­utsättningar som gäller för övrigt i beräkningarna i långtidsbudgeten. Fast­prisberäkningen baseras pä en deflatering av beräkningen i löpande priser. Metoden alt utgå från samma antaganden som gäller i övrigl i långtidsbud­geten innebär i sig en inkonsistens eftersom den samhällsekonomiska 7   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                  98

bilden får antas ha sett annorlunda ul om inte besparingsåtgärderna ge­nomförts. Detta innebär att materialet bör tolkas med försiktighet. Bespa­ringarnas återverkningar på samhällsekonomin i stort och därmed på sta­tens inkomster och utgifter är svåra atl uppskatta. Redovisningen omfattar därför endast de direkta effekterna av besparingarna. 1 avsnill 9.6 redovi­sas dock några aspekter på indirekta effekter.

De direkta effekterna av besparingsåtgärderna beräknas i löpande priser öka från inemot 19 miljarder kr. budgetåret 1982/83 till drygt 33 miljarder kr. budgetåret 1986/87. Vid en bokföringsteknisk redovisning kommer besparingen pä 33 miljarder kr. alt registreras som en ökning av statsin­komsterna med 12 miljarder kr. och en minskning av slalsutgiflei na med 21 miljarder kr.' Av della utgör besparingarna avseende ATP och delpension, som redovisas helt vid sidan av statsbudgeten, drygt 3 miljarder kr. (tabell 38).

\ fasta priser med budgetåret 1982/83 som bas ökar besparingarna under långtidsbudgeten från inemot 19 till 27 miljarder kr.

En illustration av den spridning som finns i besparingarnas storlek ges av att de 20 beloppsmässigt slörsla besparingarna (dvs. ca 10%) svarar för 80% av del sammanlagda värdet av besparingarna.

Även beräkningarna av besparingarnas tillväxt i fasta priser är i hög grad beroeijde av underliggande anlaganden. Det gäller främst anlagandel om ränteutvecklingen och basbeloppets ulveckling geniemoi KPI. Som exem­pel kan nämnas att om räntenivån förutsätts bestå på dagens nivå i stället för att successivt sjunka ökar besparingarnas storiek i fasta priser budget­året 1986/87 med en halv ä en miljard kr. Etl annal exempel är besparingar­na via övergången från KPI till basbeloppsindex vilka i hög grad är beroen­de av oljeprisels ulveckling. Beräkningarna ovan bygger på atl oljepriserna ökar snabbare än KPl. Om oljepriserna som exempel i slället skulle komma alt öka genomsnittligt i samma takt som den antagna KPl-ulveck-lingen reduceras besparingarna i långtidsbudgetens slutar netto i fasta priser med uppskattningsvis inemot I miljard kr.

' Eftersom tabell 40 inkluderar socialförsäkringssektorn har besparingarna inom sjukförsäkringen förts till utgifterna. Genom avgiftsjusteringar kommer dock bespa­ringen att tekniskt registreras pä statsbudgetens inkomstsida.

 För perioden 1981-1987 antas basbeloppsindex öka i genomsnitt knappt en pro­centenhet per år långsammare än KPI.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget

99

Tabell 40. Besparingarnas storlek. "Bokföringsteknisk redovisning". Löpande och fasta priser (1982/83 års nivå) (Miljarder kr.)

1980/81      1981/82      1982/83      1983/84      1984/85      1985/86      1986/87

 

Löpande priser totalt

 

0,9

7,4

18,5

22,8

27,5

30,8

33,4

varav

- inkomster

 

0,0

2,0

5,9

8,3

10,1

11,8

12,4

 

- utgifter inkl.

ATP

0,9

5,4

12,6

14,5

17,4

19,0

21,0

 

- ATP och delpension

0,2

0,2

1,2

0,9

1,9

2,3

3,1

Fasta

priser totalt

 

1,0

7,8

18,5

21,6

24,7

26,3

27,0

9.4 Besparingarnas realekonomiska fördelning

I sammanställningen ovan har bokföringstekniska principer varit vägle­dande för om besparingarna värdemässigt skall redovisas som ökade in­komster eller minskade utgifter. Della innebär bl.a. alt en stor del av de besparingar som riktar sig mot kommunsektorn inkluderas bland effekter­na på inkomsterna. Samma sak gäller den begränsning av rätten lill reseav­drag som drabbar hushållen. Vid etl studium av inriktningen av bespa­ringsåtgärderna är det av intresse alt, i likhet med begränsningar av stats­utgifterna, hänföra denna typ av minskade utgifter på statsbudgetens in­komstsida till realekonomiska kategorier. I diagram 7 har en sådan omför­delning gjorts av samtliga besparingar på inkomstsidan. I allmänhet har ingen tveksamhet förelegat vid klassificeringen av inkomsterna. Tilläggas kan att taxe- och avgiftshöjningar, som inte är av skatteutgiflskaraktär, omfördelats till den sektor av samhället som drabbas av höjningen.

Diagram 7. Direkta effekter av vidtagna besparingsåtgärder fördelat på realgrupper. Budgetåret 1986/87 i fasta priser. Miarder kr.

nvesteringar 0,1 miljarder kr.

0,7 miljarder kr.

till företag 0,9 miljarder kr.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget           100

Tonvikten på besparingarna ligger på transfereringarna. Statlig konsum­tion och investering svarar budgetåret 1986/87 i fasta priser för knappt 1 miljard kr. av de totala besparingarna om 27 miljarder kr. Det bör dock observeras att de begränsningar av den statliga konsumtionen som uppstår till följd av den under senare år tillämpade metoden att efter pris- och löneomräkning reducera myndighetsanslagen med 2% inle ingår. De be­gränsningar som uppstår vid en konsekvent fillämpning av denna reduce­ring motsvarar 300 ä 400 milj. kr. per år i fasta priser. Investeringarnas ringa bidrag till de totalt redovisade besparingarna är sannolikt missvisan­de. I redovisningen ingår nämligen endast beslul att upphäva eller sträcka ul i tiden redan fattade investeringsbeslut. Den större delen av begräns­ningen vad gäller statens egna investeringar torde uppstå genom en allmän restriktiv prövning av nya investeringar.

Transfereringar tUl hushåll svarar för 14,4 miljarder kr. (drygt 50%) av de totala besparingarna. Det bör observeras atl redovisningen av transfe­reringarna är hell inriktad på de kassamässiga effekterna för staten. Dessa sammanfaller på grund av kommunalskatteeffekten i vissa fall inte med hur individerna drabbas av samma besparingar. Denna brist på överensstäm­melse gäller främst basbeloppsindex, reseavdraget, sjukpenningförsäk­ringen saml besparingarna inom ränlebidragssystemet. För staten kan beräknas att övergången lill basbeloppsindex och beslutet att endast jus­tera basbeloppet en gång per år innebär en stalsfinansiell besparing om drygt 4,5 miljarder kr. Övriga större besparingar återfinns inom sjukförsäk­ringen och det bostadspolitiska området.

Vid utvärdering av de fördelningspolitiska effekterna ger studier över hur besparingarna fördelar sig aggregerat på olika samhällssektorer etl ofullständigt svar. För sådana bedömningar måste man se lill hur bespa­ringarna drabbar olika individer och hushåll med olika inkomstnivå, sys­selsättningsgrad, barnförekomst, ålder m. m. Därvid bör beaktas atl även besparingar som inte avser transfereringar fill hushällen kan få indirekta effekter på hushällens ekonomiska situation. Exempel på sädana bespa­ringar är ändringar i statliga överföringar till företag och kommuner.

Vid en fördelningspolitisk diskussion av begrårisningar av generella transfereringar till hushåll måsle även beaktas den effekt som uppstår genom atl besparingar för vissa hushållstyper tenderar alt överlagra var­andra. Delta beror på alt vissa hushållslyper beroende på sammansättning, inkomstnivå m. m. berörs av fler slags transfereringar än andra och därmed även i större utsträckning berörs av besparingarna.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                101

Tabell 41. Besparingar avseende transfereringar till hushåll budgetåret 1986/87 i fasta priser (Miljarder kr.)

-    basbeloppsindex samt engängsomräkning av basbeloppet (kassamässigt för staten)    4,6

-    bostadspolitik                                                3,3

-    sjukförsäkring m.m.                                        2,3

-    reseavdraget'                                                1,3

-    livsmedelssubventioner samt prisstoppsersättning 1,0

-    övrigt                                                             1,9

Summa                                                             14,4

' Netto efter hänsyn till effekt av grundavdragskorrigering gentemot kommunema.

Under fömtsättning att det regelsystem som föreslagils för år 1983 ligger fast kommer överföringarna till kommunsektorn i fasta priser atl begränsas med inemot 11 miljarder kr. vid långtidsbudgetens slutar. Huvudsakligen åstadkoms detta genom generella ingrepp som syftar lill all minska del finansiella utrymmet i kommunsektorn. De slorleksmässigt största effek­terna hänför sig till begränsningar i det kommunala skatteunderiaget. Där­utöver har stödet till kommunerna inom utbildningsområdet dragits ned i fasta priser med ca 1,1 miljard kr.

Tabell 42. Besparingar avseende transfereringar till den kommunala sektorn budget­året 1986/87 i fasta priser (Miljarder kr)

-    kommunalskattemedel (begränsningar i skatteunderiaget) 7,6

-    effekt på skatteutjämningsbidraget av skatteunderlags-begränsningarna           1,5

-    övriga statsbidrag saml lån                           1,8

Summa                                                            10,9

Transfereringarna tiU företag har begränsats med inemot 1 miljard kr. i fasta priser. Besparingarna har främst riktats mol del regionalpoliliska stödet inkl. transportstödet, energibesparande åtgärder saml medelstill­skott till de regionala utvecklingsfonderna:

9.5 Besparingarna och automatiken

Besparingarnas inriktning kan även studeras i relation till de mekanis­mer som styr utgiftsutvecklingen vid ett oförändrat regelsystem. En redo­visning av vissa besparingsförslag har i dessa hänseenden redan givits i avsnittet om automatiken i statsbudgeten (avsnitt 8.5).

Av tabellen nedan framgår att merparten av besparingarna gjorts inom den gmpp av inkomster/utgifter vars ulveckling styrs av fullständig auto­matik. Det innebär dock inte att automatiken heU har bmtits eller upp­hävts. Däremot har automafikens verkningar begränsats eller på annat sätt

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          102

ändrats. Genomslaget på utgiftsutvecklingen har reducerats med i princip tvä olika metoder. Förändringar i basen för det indexslyrda området har varit en metod. Metoden karaktäriseras av atl det redan på kort sikt uppstår en full helårseffekt av besparingen. Exempel på della är merparten av de besparingar som avser den kommunala sektorn, liksom förändringar­na inom sjukförsäkringssystemet. En andra metod har varit atl modifiera indexkonstmktioner och indexbindningar. Anknytningen av pensioner m.m. lill basbeloppsindex samt ändrade upptrappningsregler för räntebi­drag är exempel pä sädana indexförändringar.

Tabell 43. Besparingarnas fördelning på automatikgrupper budgetåret 1986/87 i fasta priser

 

 

 

 

 

 

Miljarder kr.

Fullständig automatik

21,1

varav   - indexstyrda eller likartade

 

 

18,8

- aktivitetsstyrda

 

 

2,3

Pris- och löneomräkning

 

 

0,8

Separata beslut

 

 

3.4

varav   - transfereringar till hushåll

 

 

1,5

- konjunkturkänsliga anslag.

strukli

jrpolitik

0,7

- övrigt

 

 

1,2

Taxeförändringar (inkl. hyreshusavgift)

 

1,7

Summa

 

 

27,0

9.6 Indirekta effekter av besparingar

Statsflnansiella besparingar återverkar på olika sätt på samhällsekono­min. Genom atl den statsfinansiella utvecklingen i sin tur är beroende av förändringar i samhällsekonomin är det av naturliga skäl inle möjligt all beräkna de slutliga finansiella konsekvenserna av besparingarna för stats­budgetens del. Den typ av effekter del kan handla om kan schematiskt illustreras med några exempel. En minskning av offentlig konsumtion ger direkt minskade mervärdeskatleinkomsler. Offentlig konsumtion omfattar även offentliganställdas löner. Görs beräkningslekniskl antagandet alt ing­en ahernativ sysselsättning föreligger skulle en minskning av antalet of-fentliganställda medföra minskade inkomster av dels löneskatter, dels direkta inkomstskatter. På samma sätt leder minskade transfereringar till hushåll till minskad privat konsumtion och därmed produktion. Detta innebär lägre sysselsättning i näringslivet och därmed lägre statsin­komster. Ökad arbetslöshet orsakar automatiskt högre utgifter för arbets­löshetsunderstöd och kan ställa krav på slörre insatser av sysselsättnings­skapande åtgärder. Antag all man vill spara in 100 milj.kr. på transfere­ringar lill hushåll. Därmed kan produktionen länkas falla med netto 70 milj.kr. Av detta är lönekostnaden ca 35 milj. kr., varav ca 20 milj.kr. skulle ha betalats i skatt. Om arbetslöshetsunderstödet ökas med 20 milj. kr. återstår av den urspmngliga besparingen 60 milj. kr. Det bör betonas

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          103

att siffroma enbart är avsedda att illustrera effekterna och inte angivna i avsikt att mäta bortfallet.

Minskningar i offentlig konsumtion och investering innebär minskad produktion, inle bara för det direkta konsumfionsbortfallet, utan också för leverantörer i bakomliggande led. Den totala effekten kan bli myckel större än den urspmngliga. Anlag alt staten vill skära ner sina försvarsin­vesteringar. Det drabbar då produktionen av försvarsmateriel med hela sitt belopp. För underleverantörerna av utmstning minskar beställningarna och deras underleverantörer kommer också atl få skära ner sin produktion. Totalt kan produktionsminskningen, om inget importläckage förekommer, komma att utgöra ett belopp som betydligt översfiger den ursprungliga besparingen. Detta är vad som i vissa sammanhang bmkar kallas mullipli-katoreffekten.

Även minskningar av transfereringar lill privata sektorn har multiplika-toreffekter men i lägre grad. Detta beror på de indirekta effekter som belyses nedan.

Minskade transfereringar till hushåll leder till minskad privat konsum­tion och därmed till minskad produktion med ett belopp som är högre än det urspmngliga. Detta illustreras med följande exempel. En minskning av transfereringarna till hushåll på 100 milj. kr. får en neddragande effekt pä produktionen med 70 milj. kr. vid en marginell importbenägenhet på 30%. Genom att flera led av underleverantörer berörs kan produktionsbortfallet belöpa sig fill ett påtagligt högre belopp. Denna depressiva effekt kan dock i högre eller lägre grad motverkas om besparingen t. ex. leder lill att statens upplåning kan minskas vilket stimulerar ekonomin.

Transfereringar till företag har givelvis en hög multiplikalor då det är frågan om direkt produktionsslimulerande bidrag. Om transfereringarna avser krisbranscher torde dock multiplikatoreffekten vara lägre med tanke pä det låga förädlingsvärde som normalt kännetecknar dessa branscher. Även transfereringar tiU utlandet har BNP-stimulerande effekter till den del u-landsbiståndet återkommer som beställning till svensk industri. Rän­teutbetalningar däremot har en ytterst liten stimulerande effekt på BNP. Det beror på atl en stor del av räntan enbart avser att hålla kapitalet intakt.

10   Utombudgetära utgifter

10.1 Allmänt

Utgångspunkter

Beslut som fattas av riksdag, regering eller statliga myndigheter kan leda fill att utgifter uppkommer i samhället utan alt dessa direkt kommer till utryck på statsbudgeten. Dessa utgifter kan därför betecknas som utom­budgetära utgifter (eng. off-budget expenditure). Enligt en vanlig definition

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          104

menas med utombudgelära utgifter/kostnader sådana finansiella kostna­der som uppkommer i samhället tillföljd av statliga beslut, men som inte direkt framgår av statsbudgetens utgiftssida. Den följande beskrivningen syftar inle till att i kvantitafiva termer ange omfattningen av sädana utgifter utan snarare att belysa olika fall då utombudgetära effekter uppkommer. De utombudgetära utgifterna kan, i syfte att underlätta en vidare analys, delas in i fem huvudgmpper:

—Skatteutgifter (eng. lax expenditure). Begreppet är svårt aU definiera entydigt. I vid mening kan begreppet sägas avse avvikelser från gmnd­läggande skatteskala eller regdstmktur t. ex. i form av särskilda avdrag, vilket leder till skattelättnader för vissa grupper av skattebetalare och fill minskade skatteintäkter för staten eller kommunerna. Denna defini­tion är dock svår att ange i mera operativa termer.

—Statliga lån och lånegarantier. Staten kan behöva ta upp ytterligare län för alt finansiera sin uflåningsverksarrihet. Kostnaderna för att la upp ytterligare lån eller bevilja garanfier är ofta av en storlek som inle motsvaras av de framtida intäkterna. Merkostnaderna kan sägas vara utombudgelära i den mån de inte prövas särskilt i samband med all medel för lån anvisas och kreditgarantiramar fastställs.

—Statlig reglering och normgivning. Inte sällan innebär denna reglering eller normgivning att kommunal och privat sektor åläggs vidta kost­nadskrävande åtgärder. Allernarivél till att slaten över statsbudgeten åtar sig en direkl utgift för atl få en viss åtgärd utförd kan vara atl ålägga den kommunala eller den privata sektorn alt vidta åtgärder med egna medel. I del första fallet kommer finansieringen av åtgärderna lill ut­tryck på statsbudgeten, medan det i del senare fallet blir fråga om ulombudgetära utgifter.

—Statligt företagande. Vei"ksamheten i affärsverken, uppdragsmyndighe-tema och de statliga bolagen leder till utgifter som oftast endast delvis kontrolleras inom ramen för budgetprocessen. Uppkommande utgifter som måste täckas över statsbudgeten registreras i många fall först med viss eftersläpning (l.ex. i form av inträffade förluster). Det statliga företagandel undergår sällan samma finansiella kontroll från statsmak­ternas sida som myndigheterna.

—Offentliga fonder utanför statsbudgeten. I flera offenfiiga verksamheter kanaliseras såväl inkomster som utgifter över fristående fonder. In­komster, utgifter samt fondernas förvaltning regleras helt genom statliga beslut, men verksamheten kommer inle alls eller i ringa utsträckning fill uttryck på statsbudgeten.

Val av styrmedel

Såväl utgifter över statsbudgeter som utorribudgetära utgifter har sin grund i en strävan från statsmakternas sida att få vissa åtgärder utförda eller atl reglera ekonomiska förhållanden i samhället, t. ex. all fördela

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          105

ekonomiska resurser. Valet mellan alt försöka nä uppsatta mål genom direkta statsutgifter eller med utombudgelära medel är dock inte betydel­selöst ur en rad aspekter:

—Den sedvanliga ekonomiska eller politiska kontrollen underlättas när det gäller direkta statsutgifter, medan utombudgelära utgifter i slörre utsträckning ligger utanför denna kontroll. I en del fall kan del vara mofiverat att frigöra statlig verksamhet från direkt politisk eller ekono­misk kontroll. Detta gäller i varierande grad för del statliga företagan­det, där snabb och fortlöpande teknisk anpassning och marknadsan­passning kan försväras av en direkt anknytning till den politiska besluts­processen. Mycket av kommunernas verksamhet är sådan som stats­makterna med angivande av allmänna mål eller riktlinjer har anförtrott de kommunala självstyrande organen att ulföra utifrån de skilda lokala fömtsättningarna. Denna decentralisering av beslutsfattandet motsva­ras av att verksamheten inte alls eller endast delvis finansieras över statsbudgeten.

—Ökade utgiftsåtaganden över statsbudgeten uppfattas ofta som en utök­ning av den offentliga sektorn. Beslut som leder till utombudgetära utgifter kan innebära att man uppnår samma primära mål som med direkta statsutgifter, men del uppfattas inte alltid som en utbyggnad av statsverksamheten.

—En direkt utgift över statsbudgeten belastar samtliga skattebetalare, medan kostnaderna t. ex. för statlig reglering oftast läggs pä en mindre grupp. Utgifter från offentliga fonder belastar dem som svarar för avgif­terna till fonderna, vilka oftast utgör en niindre grupp än samtliga skattebetalare. Valet mellan direkta statsutgifter och utombudgetär finansiering kan således innebära förddningsmässiga imphkationer. Inte heller skatteutgifter och utgifter över statsbudgeten är ur förddnings-mässig synpunkt rena substitut även om de får samma saidoeffekt. Normalt innebär t. ex. progressivitet i skatteskalan alt värdet av nedsatt skatt blir större för höginkomsttagare.

—Genom att vissa utgiflsåtaganden kanaliseras över fristående fonder kan man till del frigöra statsbudgeten från inverkan av konjunkturella eller demografiska fluktuationer.

Ell val mellan all få en åtgärd till stånd via direkta statsutgifter eller med utombudgetär finansiering bör således innefatta en rad ekonomiska och politiska överväganden, l.ex. vilket som är del mest effektiva sätlel från resursförbmkningssynpunkt, om åtgärden bör ulföras inom eller utanför den offentliga sektorn, vilka som bör tjäna på åtgärden och vilka som bör bära kostnaden för den etc. Det torde råda allmän enighet om vikten av att sådana valsituationer uppmärksammas och blir föremål för överväganden.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget         106

Utombudgetära utgifter i långtidsbudgeten

Skälen till all la upp utombudgelära utgifter till behandling i långtidsbud­geten är flera. För det första utgör långtidsbudgeten ell underlag för analys av de statsfinansiella förutsättningarna på medellång sikt och är därigenom etl underlag vid utformningen av budgetpolitiken för de närmarste åren. De utombudgelära utgifterna uppgår lill myckel stora belopp och kan bl. a. därför antas ha en betydande inverkan pä det ekonomiska beteendet i samhället i övrigt. Långtidsbudgeten har också sedan tidigare omfattat en redovisning av utvecklingen för några områden som i en eller annan utsträckning står under statlig kontroll utan att redovisas pä statsbudgeten. Detta gäller t. ex. socialförsäkringssektorn, kommunsektorn m. m.

Vidare kan nämnas att de utombudgetära utgifterna svarar för en väx­ande del av de utgiflsåtaganden som uppkommer lill följd av statliga beslul. Delta är en utveckling som pågått under decennier. I etl pressat slatsfinansiellt läge kan det tinnas skäl att anta att tendensen alt välja utombudgetär finansiering ökar. Det är mol denna bakgrund angelägel alt man strävar efter atl åstadkomma en mer samlad och fullständig redovis­ning av den statliga ekonomiska aktiviteten utanför statsbudgeten.

Ett annat viktigt motiv är atl statliga beslut som leder fill utgifter utanför statsbudgeten inle sällan har långsiktiga konsekvenser. Dessa kan i sin lur leda lill effekter på statsbudgeten. Ett beslul om all öka utnyttjandet av en offentlig fond kan l.ex. fä till följd att avgifterna till fonden senare kan behöva höjas för alt dess realvärde skall kunna bevaras. Della kan då inverka på ullaget av andra avgifter och skatter.

En mer fullständig redovisning av ulombudgetära utgifter kan också ha det värdet att den pekar på vikten av att inte enbart fokusera kommande besparingssträvanden på statsbudgetens utgiftssida. En sådan redovisning understryker betydelsen av att i besparingssammanhang och utgiftspröv­ningen i övrigt analysera såväl effekter pä statsbudgetens utgiftssida som dess inkomstsida samt utgifter utanför statsbudgeten, bl. a. med avseende på samhällsekonomisk kostnad och nytta.

I de följande avsnitten görs en översiktlig genomgång av de skilda ulombudgetära ulgiftslyper som tidigare har berörts. Möjligheterna atl göra en systematisk genomgång är f. n. små bl. a. på grund av att tillgången till kvantitafiva utgifter är begränsad. Redovisningen syftar bl.a. lill alt exemplifiera omfattningen och betydelsen av de utombudgelära utgifterna samt hur de utombudgetära mekanismerna verkar.

10.2 Skatteutgifter

Skalleulgifter kan ha formen av befrielse från skatteplikt, särskilda avdrag i skatteunderlaget i olika skatteslag, reduktioner i den skatt som framräknats efter fastställande av skatteunderlag, särskilda skatteskalor eller möjlighet alt skjuta upp beskattning. Mätningar av värdet av enskilda

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          107

och totala skalleulgifter innebär betydande problem, vilket bha. hänger samman med att det är svårt att ange vad som skall anses vara gmndläg­gande skatteskala eller regelstruktur. Reglerna för avdrag och skattereduk­tioner kan vidare vara mer eller mindre fasta och således i betydande grad bli föremål för olika tolkningar i olika instanser. Vidare kan man konstate­ra att ett ändrat skatteuttag när del gäller en viss typ av skatt kan få effekter på uttaget av andra typer av skatter eller avgifter. Svårigheterna att ta hänsyn till inleraktionen mellan skalteslagen ökar ju mer komplext skattesystemet är.

Omfattningen av olika avdrag får inte uppfattas som exempel på värdet av skatteutgifter i inkomstskaltesystemet. Enligt inlemationell praxis bru­kar inte avdrag för inkomsternas förvärvande räknas som skalteulgifler. Som exempel kan nämnas all i inkomstskattesystemet schablonbeskattas inkomst av fastighet och avdrag medges samtidigt för underskott i denna förvärvskälla. Detta underskottsavdrag räknas således lill den grundläg-■ gande regelstmkturen.

För budgetpolitiken är del främst av betydelse att beakta sådana avdrag som ges i slimulanssyfte och som skulle kunna motsvaras av ell statligt bidrag eller som från statsbudgetsynpunkt kan jämställas med ett sådant. Det kan l.ex. gälla det extra avdraget för folkpensionärer eller investe­ringsavdragen för rörelseidkare. Många gånger representerar sådana av­drag betydande belopp, l.ex. kan värdet av de särskilda avdragen för maskininvesteringar och byggnadsinvesteringar uppskattas till totalt ca 2,2 miljarder kr. för taxeringsåret 1981. I beskrivningen av utvecklingen för vissa ändamål (avsnitt 4) har lämnats en del andra exempel på avdragsmöj­ligheter.

Som underlag för ställningstaganden i enskilda fall har en redovisning av de totala skatteutgifterna, oavsett hur de definieras, ett begränsat värde. Det viktigaste syftet med alt observera förekomsten av skatteutgifter och statsbudgeteffekterna av dessa torde vara att detta i vissa fall möjliggör en rationell avvägning i valet mellan inkomstreduktion och utgiftsökning.

Ovanstående hindrar dock inte att del bl.a. av pedagogiska skäl kan finnas anledning att i vissa sammanhang, l.ex. i budgetförslaget och i långtidsbudgeten, följa utvecklingen av skalleulgifterna. Della förutsätter dock atl mera allmänt accepterade och operativa definitioner och avgräns­ningar kan utvecklas.

En effekt av förekomsten av skatteutgifter som också bör observeras är att konsumtionsmönster och konkurrensförhållanden kan påverkas vid förändringar av skattesatser i skilda skalteslag. Skalleulgifter kan, som tidigare nämnts, ha formen av skattebefrielse, t. ex. i mervärdeskaltesysle-met för en viss typ av tjänster. Förändras skattesatserna sä förändras också den relativa förmånen av skattebefrielsen genom atl förhällandet till skattebelagda tjänster påverkas.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          108

10.3 Statliga lån och kreditgarantier

Lån

Den statliga långivningen redovisas i betydande utsträckning över stats­budgetens utgiftssida på så sätt atl medel för nya lån för skilda ändamål anvisas på reservationsanslag medan inflytande räntor och amorteringar redovisas på inkomsttitel. Tidigare redovisades utlåningen ofta netto, dvs. medel för nya län med avdrag för beräknal inflylande medel från räntor och amorteringar. Den nu tillämpade principen kan sägas bättre återspegla statens ekonomiska aktivitet, samfidigt som den samlade ekonomiska ef­fekten för låntagarna kan sägas bli överskattad.

Budgetåret 1982/83 beräknas den totala utlåningen över anslag på stats­budgeten fill ca 12 miljarder kr., för ett 100-tal skilda ändamål. De mer betydande ändamålen är:

Milj. kr.

Bostadsbyggande                                                6 250

Studiemedel                                                       3 112

Energisparlån för bostäder                                       682

Lokaliseringslån                                                     500

Till ovan nämnda belopp kan komma förbmkning på äldre ej fullt utnytt­jade låneanslag oftast avseende industripolitiska åtgärder. Vidare kan pos­ten Tillkommande utgiftsbehov komma atl utnyttjas för lån.

För samma budgetår beräknas de till följd av amorteringar inflytande medlen till ca 3 miljarder kr. Att gapet mellan nyutlåning och inflytande medel från tidigare beviljade medel är så stort beror i första hand på att den stafiiga utlåningen över statsbudgeten ökat under senare år. Det totala värdet av utestående fordringar på statliga lån, inklusive lån från fonder utanför statsbudgeten, uppgick vid utgången av budgetåret 1980/81 till ca 86 miljarder kr., vilket kan jämföras med utlåningen fem år fidigare, ca 46 miljarder kr. För vissa lån gäller dessutom att skulderna kan avskrivas efter viss tid om låntagaren inte bedöms klara bördan av återbetalning.

Flera av de större lånen har mycket förmånliga villkor för låntagarna genom låga räntesatser och långa amorteringstider, vilket snabbi leder till en real urholkning av statens fordran. Della gäller l.ex. för bostadslånen och studiemedlen.

Även från offenfiiga fonder utanför statsbudgeten förekommer ufiåning i betydande utsträckning. Detta gäller särskilt AP-fonderna. Syftet med utlåningen från AP-fonderna är i första hand att bevara fondernas reala kapitalvärde. Vidare har ufiåningen från AP-fonderna kommit all bidra med krediter till framför allt bostadsbyggandet.

Sett ur ett bokföringslekniskt perspektiv motsvaras statliga lån lill kom­munal eller privat sektor av en fordran på låntagarna som förväntas ge framfida inkomster. Med hänsyn till de effekter som beskrivits ovan finns

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          109

det dock skäl alt inte enbart anlägga ett bokföringsmässigt synsätt på den statliga utlåningen.

Utombudgetära effekter av den statliga utlåningen kan uppkomma fram­för alll genom att staten i sin tur kan behöva öka sin upplåning till kostna­der som överstiger framtida intäkter. Detta inträffar när lånen ges på mycket förmånliga villkor, t. ex. låg ränta, långa amorteringstider samt möjligheter alt efter viss fid få lånen avskrivna. Statliga lån tillkommer ofta i det syftet att statsmakterna önskar stödja en viss typ av verksamhet som bedöms ha ett särskilt värde från samhällets synpunkter. Det kan därvid finnas elt subventionselement med i långivningen som inte framgår av statsbudgetens utgiftssida och inverkar på inkomstsidan med viss efter­släpning. Subventionen kan då betraktas som en utombudgetär effekt i den mån som den inte prövats vid beslutsfillfället utan först senare påverkar statsbudgeten som en ofömtsedd kostnad.

Kreditgarantier

Beträffande statliga kreditgarantiåtaganden gäller att dessa inverkar di­rekt på statsbudgeten först då staten av skilda skäl tvingas infria sina åtaganden.

Under senare år har de av staten utställda garantierna ökat mycket kraftigt i omfattning. Under de senaste fem budgetåren ökade de från knappt 30 miljarder kr. till drygt 63 miljarder kr., eller i genomsnitt med ca 22 % per är. En närmare redovisning av garantigivningens omfattning och utveckling lämnades i 1982 års budgetproposition. Därvid behandlades även vissa effekter av garantigiv ningen pä kredilmarknaden.

Utombudgetära effekter i samband med kreditgarantier uppkommer på flera sätt. Detta kan bli fallel l.ex. om förlustriskerna inle har kunnat bedömas på ett adekvat sätt i arbetet med statsbudgeten. I en vidare mening kan utombudgetära effekter också sägas vara att verksamheter och projekt som inte uppfyller rekvisiten för statlig kreditgaranti kan komma att trängas ut från kredilmarknaden även om de från företagsekonomisk synpunkt har fömtsätlningar för en högre avkastning.

10.4 Statlig reglering och normgivning

Bakgrund

Genom lagstiftning och utfärdande av förordningar reglerar riksdagen resp. regeringen kommuners, företags, privatpersoners m.fl. agerande bl.a. i ekonomiska sammanhang. Statliga myndigheter utfärdar föreskrif­ter, råd och anvisningar i samma syfte. Inte sällan innebär denna reglering eller normgivning att kommunal och privat sektor fömtsätts göra ekono­miska åtaganden. I en del fall har regler som endast gäller internt inom statsförvaltningen blivit normerande även för kommunal och privat sektor. Exempel på detta är det statliga resereglementel som ofta ligger till gmnd för reseersättningar m. m. inom kommuner och företag.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget      110

Det kan finnas vissa skäl att anta att statlig reglering som ett alternativ till utgifter över statsbudgeten används för atl få ätgärder vidtagna särskilt i ett pressat statsfinansiellt läge. Fömtom ökade svårigheter att frigöra resurser för nya utgiftsåtaganden inom ramen för statsbudgeten, kan det bredare socialekonomiska perspektiv som anlagts i samhällsdebatten un­der det senaste decenniet vara en orsak fill atl stadig reglering har ökat. Detta har kommit fill uttryck särskilt på områden som miljövård, trafiksä­kerhet, arbetsmiljö och på handikappområdet.

Att mäta de totala ekonomiska konsekvenserna av sådana stafiiga be­stämmelser som ålägger allmänhelen eller icke statliga organ alt vidla åtgärder som kräver en resursinsats torde vara en närmast omöjlig uppgift. De regelkomplex som finns är många och ofta mycket omfattande. Del torde också i många fall vara svårt att bedöma i vilken omfattning ätgärder skulle ha kommit fill stånd, om den statliga regleringen uteblivit. Detta försvårar mätningen ytterligare. Svårighelerna att identifiera och mäta konsekvenserna innebär också stora problem atl klariägga de förddnings­mässiga effekterna, dvs. vilka kategorier som drar nytta av normgivningen och vilka som slutligen får bära kostnaderna. Några exempel som visar hur utombudgetära mekanismer verkar vid statlig reglering skall dock ges här. Det bör dock betonas atl exemplen enbart avser vissa mekanismer och inte utgör någon värdering av regleringens för- och nackdelar.

Skolväsendet

För genomförande av undervisningen i grund- och gymnasieskolan samt den kommunala vuxenutbildningen ger staten bidrag till kommunerna. Bidragen är avsedda att täcka kostnaderna för lärarlöner medan kommu­nerna står för kostnader för lokaler, skolmåltider, skolskjutsar, annan personal än lärare och även huvuddelen av koslnaderna för undervisnings­materiel, m.m.

Fömtom beslut om ekonomiska resurser i form av bidrag frän staten beslutas på central statsmaktsnivå om mål och riktlinjer och i princip lim-och kursplaner för undervisningen. Detta kommer till uttryck i författning­ar av olika slag som för skolväsendel totalt är myckel omfattande. I hög utsträckning är dessa författningar styrande för den kommunala ambitions­nivån för skolorganisafionen och därmed de kommunala'utgifierna, som senare redovisas, har en betydande minskning av detaljregleringen inom skolområdet skett under senare är.

Gmndskolan är obligatorisk och därmed inte påverkbar i volym för kommunerna. Beslut om dimensionering av gymnasieskolan fattas årligen av riksdagen. Sysselsättningssituationen för ungdomarna har dessulom inneburit att särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser har gjorts inom ramen för gymnasieskolan. Dessa beslut påverkar direklde kommunala kostnaderna.

Statsbidragen till driften av gmnd- och gymnasieskolan uppgick för

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget         111

budgetåret 1980/81 fill knappt 15 miljarder kr. 1 de schablonmässiga beräk­ningar av de totala koslnaderna för ungdomsskolan som har gjorts upp­skattas de kommunala kostnaderna vara lika stora som de statliga. Samhäl­lets totala kostnader för denna verksamhel uppgick således till ca 30 miljarder kr. under nämnda budgetär.

Byggnormen

Svensk Byggnorm är statens planverks tillämpningsföreskrifter till bygg­nadsstadgan (SFS 1959:612), som innehåller beslämmelser om byggnaders utförande och om tillsynen över byggandet. Beslämmelserna och tillämp­ningsföreskrifterna gäller byggnaders säkerhet, hygien och trevnad. Olika krav ställs pä l.ex. byggnaders konstmktion, brandskydd, energihushåll­ning och installationer. Prövningen görs av de kommunala byggnadsnämn­derna i samband med byggnadslovsprövningen.

. Byggnormen är elt exempel på stafiig reglering som har stora ekonomis­ka konsekvenser, varav endast en mindre del faller direkl på statsbudge­ten. Den del som påverkar statsbudgeten avser om- och nybyggnad av bostadshus med statliga lån och räntebidrag. Resterande del finansieras genom prioriterade bottenlån och s.k. topplån. Enligt byggnadsstadgan skall föreskrifter av icke oväsentlig ekonomisk belydelse fastställas av regeringen för att bli gällande.

Kontrollfunktioner m. m.

Tidigare har den statliga regleringen ofta haft formen av mer eller mindre detaljerade bestämmelser. Numera finns del en klar tendens atl vid ny lagstiftning och vid genomgripande ändring av gammal lagstiftning utfärda s. k. ramlagar. Sådana lagar innehåller oftast endast mål och riktlinjer. Exempel på ramlagar är miljövårdslagen och den föreslagna s. k. hälso-och sjukvårdslagen som ersätter en rad äldre, mera detalj styrande lagar. Lagarnas närmare innehåll konkretiseras ofta genom centrala förvaltnings­myndigheters föreskrifter, råd och anvisningar eller genom praxis.

Det finns flera orsaker till denna utvecklingstendens. Ett skäl lorde därvid vara att förhållandena i samhället skiftar så snabbt att ansvariga myndigheter bedömts bäst skickade och har större resurser att fortlöpande anpassa beslämmelserna. När lagstiftningen riktar sig mot verksamheter som står utanför statsförvaltningen kan del dessulom vara ell viktigt skäl för ramlagar alt dessa i princip medger större frihet för de verksamhelsan-svariga att utföra verksamheterna efter de förutsättningar som gäller i det enskilda fallet. Detta fömtsätter dock att statliga myndigheter inte utfärdar sådana detaljföreskrifter att handlingsfriheten begränsas utöver vad som har varit avsett vid lagstiftningens tillkomsl.

I syfte att kontrollera att de cenlrala myndigheternas närmare reglering inte leder lill ökade direkta eller indirekta kostnader i den verksamhel som

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          112

berörs utfärdades år 1970 den s.k. begränsningskungörelsen. Avsikten är att denna i första hand skall bidra till atl begränsa utgiftsexpansionen. Nya och ändrade regler som i mer väsentlig grad kan leda till direkta eller indirekta kostnadsökningar i den berörda verksamheten skall enligt kungö­relsen underställas regeringens prövning.

Enligl sin instruktion har riksrevisionsverket fill uppgift alt följa myndig­heternas tillämpning av begränsningskungörelsen.

När det gäller reglering som inverkar på kommunernas kostnader finns också den s.k. stat-kommun-gruppen, en arbelsgmpp med företrädare för staten, kommunerna och landstingen, som bl. a. har lill uppgift alt granska den statliga regleringen av den kommunala sektorn.

Även i övrigt har åtgärder vidtagits i syfte att minska den statliga detaljregleringen för kommuner och landsting. Kommunallagsreformen år 1977 karaktäriseras av alt kommunerna och landstingskommunerna ges stor frihet att anpassa sin verksamhet fill lokala förhållanden.

I enlighet med kommunallagsreformens intentioner har också betydande begränsningar gjorts i detaljregleringen på flera andra områden. Vad gäller skolväsendet har l.ex. skett en långtgående decentralisering av besluten om undervisningens organisation och användning av anvisade resurser. Fr.o.m. budgetåret 1978/79 är statsbidraget till driften av grundskolor schabloniserat. Det innebär alt statsmakterna fastställer resurser och inne­håll för undervisningen, medan kommunerna i hög utsträckning själva organiserar genomförandet.

Även vad gäller byggnormen har gjorts vissa förenklingar. Ändringar av normen görs numera i huvudsak samlat vid enstaka tillfällen efter längre tidsintervall (minsl 5 är). Den senaste slörre revideringen gjordes är 1980. Planverket hade då föreberetl sina förslag i sex olika intressegrupper, vilka bl.a. hade till uppgift att analysera kostnadskonsekvenserna, såväl vad avser byggandet som beträffande administrafionen. Vidare remitterades förslagen till olika organ inom byggnadsväsendet saml berörda myndighe­ter.

I planverkets underlag och i den fortsalla beredningen gjordes olika kostnadsberäkningar av kostnadseffekterna i olika led.

Ell annat exempel pä kostnadsberäkningar av della slag har redovisats av den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA). Denna består av företrädare för regeringskansliet och de båda kommunförbun­den. KEA har bl.a. redovisat kalkyler över de förändringar i resursför­brukningen som är att hänföra bl. a. till av statsmakterna fattade reform­beslut och andra bindningar saml redovisat skilda faktorer som inte kunnat kvantifieras men som leder till ökade kostnader.

Vissa åtgärder har således vidtagits under senare är för att begränsa de ekonomiska effekterna av statlig detaljreglering pä bl.a. det kommunala området, vilket ocksä blir föremål för en total prövning från statsmakter­nas sida i syfte all, med beaktande av den kommunala självstyrelsen, anpassa volymexpansionen lill samhällsekonomiskt godtagbara ramar.

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget               113

Prövningen av utombudgelära utgifter som följer av statlig reglering är dock i det enskilda fallel fortfarande begränsad i jämförelse med den ulgiftsprövning som sker vad gäller statsbudgeten. Gjorda uttalanden av statsmakterna tyder dock på elt ökat intresse för dessa problemställningar. Inte minst gäller delta utvecklandet av kontrollfunktioner. Vikten av atl få en mer samlad bild av den statliga regleringens totala effekter betonas också. Såvitt nu kan bedömas är dock de kalkylmässiga problemen bety­dande härvidlag.

10.5 Statligt företagande

Affärsverken hade under år 1980 en omsättning pä 32,7 miljarder kr. Etl stort antal andra myndigheter bedriver verksamhel pä uppdragsbasis som service lill privata förelag, privatpersoner och andra statliga myndigheter. Omsättningen i de avgiftsbelagda delarna av dessa myndigheters verksam­het uppgick budgetåret 1979/80 till ca 3,8 miljarder kr. De statliga aktiebo­lagen hade under år 1980 en omsättning pä totalt 71,7 miljarder kr. exkl. omslutningen i de statliga kreditinstituten.

Såväl för de affärsdrivande verken som för uppdragsmyndigheterna gäller atl statsmakterna ställer en lång rad krav vad avser redovisnings­principer, taxesällning, konsolidering och förräntning av statskapitalet m. m. Affärsverken och uppdragsmyndigheterna är i regel inte föremål för samma noggranna budgelgranskning som förvaltningsmyndigheterna. De har ofta relativt slor frihet atl besluta om investeringar saml om nya eller förändrade tjänster.

Inte heller verksamheten i de statliga bolagen står hell utanför budgel-mässig kontroll. Del förekommer all anslag ges över statsbudgeten i form av lån eller bidrag för investeringar eller läckande av underskott. Vidare har statsmakterna insyn i och möjligheter till påverkan av verksamheten bl.a. genom styrelserepresenlaiion.

Sammantaget kan dock sägas alt en slor del av det statliga förelagandel har klara utombudgetära drag i den meningen atl verksamheten inte prövas i den ordinarie budgetprocessen.

Om man ser till utvecklingen över några år har expansionen i det statliga företagandel varit störst i de statliga bolagen. Därefter följer affärsverken, medan verksamhelsvolymen i uppdragsmyndighelerna snarast förefaller ha minskat. En sluLsats av detta skulle kunna vara all de budgelpolitiska restriktioner som gäller för förvaltningsmyndigheterna också har fått effekt på uppdragsmyndighelerna medan affärsverken och de statliga bolagen har kunnat operera friare. Affärsverken och de statliga bolagen har en friare ställning just med hänsyn till all de i skiftande grad arbetar pä en fri och konkurrensutsatl marknad. Verksamheten har, åtminstone vad gäller de statliga bolagen, andra primära syften än all tillhandahålla service ål myn­digheter och allmänheten, nämligen all ge vinsl saml erbjuda arbetslillfäl-8    Riksdagen 1981/82. 1 .saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget                 114

len. Det kan dock konstateras all om statsmakterna skulle sträva efter all påverka affärsverkens och de statliga bolagens verksamhetsvolym innehål­ler budgetprocessen i riksdag och regering begränsade möjligheter härtill.

10.6 Offentliga fonder utanför statsbudgeten

Det totala antalet offentliga fonder som förvaltas av statliga organ upp­gick vid millen av år 1981 lill över 3600. De allra flesta av dessa fonder har dock karaktären av donationsfonder för socialt understöd, stipendier och forskning. Den samlade behållningen på donationsfonderna lorde uppgå till mellan 800 och 1000 milj. kr. För övriga offenfliga fonder, inkl. AP-fonderna kan den totala behållningen vid utgången av budgetåret 1980/81 uppskattas till närmare 190 miljarder kr.

Fonderna förvaltas av närmare 140 statliga organ.

I detta avsnitt skall redovisas några av de beloppsmässigt mera betydan­de offentliga fonder vars finansiering, förvaltning och utbetalningar regle­ras genom statliga beslut men i huvudsak saknar koppling till statsbudge­tens utgiftssida. Därvid behandlas fonder inom socialförsäkringssystemet, vissa fonder inom energiområdet.

Fonder inom socialförsäkringssystemet

Av nedanstående sammanställning framgår behållningen på socialför­säkringens mera betydande fonder per den 30 juni 1981 samt utbetalningar av de mot dessa fonder svarande förmånerna under budgetåret 1980/81.

Behållning

Förändring i

i%

Milj. kr.

från föregående

 

budgetår

 

181 796

+ 11,1

 

1613

+ 17,6

 

183409

-1-11,2

 

1321

±   0

 

538

+   2,5

 

947

+ 19,4

 

-617 (skuld)

-30,2

 

13

±   0

 

33

±   0

 

98

16,6

 

AP-fondema

—1:a - 3:e fondema

—4:e fonden

Summa

Folkpensionsfonden Frivilliga pensionsförsäkringsfonden Arbetsskadefonden Fonden för delpensionsförsäkring Särskilda yrkesskadefonden Fonden för frivillig yrkesskade­försäkring Trafiklivräntefonden

Summa       185742      11,1

Även när det gäller arbetslöshetsförsäkringen finns vissa medel avsatta, vilka kan tjäna som buffert vid tillfälligt ökat utnyttjande.

Socialförsäkringen finansieras till övervägande delen med avgifter. Des­sa avgifter beräknas år 1982 uppgå lill ca 84 miljarder kr. Av avgifterna redovisas endast ca 35% över statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna beräknas för samma är till ca 102 miljarder kr., varav ca 41 miljarder kr.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                115

redovisas över statsbudgetens utgiftssida. När del gäller folkpensioner, sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring bekostas utgående förmåner lill viss del med skallemedel, dvs. koslnaderna motsvaras ej helt av inflytande avgifter. Graden av avgiftsfinansiering är f. n. för folkpensioneringen ca 66%, för sjukförsäkringen 85% och för arbetslöshetsförsäkringen ca 33 %.

Fonder inom energiområdet

För oljeersättningsfonden har stödbehovet för åren 1981-1983 beräk­nats fill I 700 milj. kr. Fonden finansieras med en del av den särskilda beredskapsavgiften på olja. Någon behållning av betydelse vid utgången av budgetåret 1980/81 fanns inle eftersom tillförseln av avgifter till riksgälds­konloret, som är fondförvaltare, påbörjades först i november 1980.

Energiforskningsfonden tillförs medel för finansiering av energiforsk­ningsprogrammet som har tilldelats en ram om 1400 milj. kr. för budget­åren 1981/82-1983/84. Även denna fond finansieras med en del av den särskilda beredskapsavgiflen på olja.

Oljeprospekteringsfonden finansieras ocksä via den särskilda bered­skapsavgiften pä olja. Behållningen vid utgången av budgetåret 1980/81 var 114 milj. kr.

Rundradiorörelsens fond

Sveriges Radio-koncernens (SR) verksamhel finansieras med avgiftsme­del som tillförs radiofonden. Fondens medel ligger helt utanför statsbudge­ten och finansierar, förutom SR:s drift- och bygganslag även televerkels drift- och investeringsmedel. Fonden förvaltas av riksgäldskonloret som därigenom har möjlighet all, i män av överskoll från fonden, finansiera andra åtaganden med fondmedel genom lån.

Riksdagen fastställer årligen hur stort belopp SR och televerket får rekvirera ur fonden. På denna bas får SR dämtöver rekvirera medel enligt särskilda regler. Avgiftshöjningar måste göras löpande för alt täcka infla-tionskoslnader och av statsmakterna fastställd ambitionsnivå för koncer­nens verksamhet. Riksdagen har beslutat all avgiften får höjas tidigast den 1 juli 1983. Avgiften är kopplad till innehav av tdevisionsmotlagare.

Ur fonden rekvirerade budgetåret 1980/81 SR och televerket totalt drygt 1,8 miljarder kr. Behållningen per den 30 juni 1981 uppgick till 27 milj. kr. och beräknas, med avgiftshöjning fr. o. m. den 1 april 1981, per den 1 juli 1982 uppgå till ca 130 milj. kr. exkl. de effekter den s. k. TV-pejlingen kan medföra.

10.7 Slutsatser och kommentarer

Atl utgifter kan uppkomma i samhället fill följd av statliga beslut ulan all detta kommer fram på statsbudgetens utgiftssida är i och för sig ett känt

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget                116

förhållande. Vid ulgiftsprövningen i riksdag, regering och statliga myndig­heter görs också ofta bedömningar och beräkningar av utombudgelära utgifter. Della görs dock med varierande grad av noggrannhet, bl. a. bero­ende av vilket statistiskt underlag m. m. som föreligger. Nya ulgiftsälagan-den över statsbudgeten kommer lill uttryck på elt lämligen samlat och överskådligt sätt, l.ex. som en ökning på statsbudgetens utgiftssida, för­sämrat budgetsaldo, ökad statlig upplåning etc. Det finns skäl all anta alt della bidrar lill en mer restriktiv inställning till nya utgiflsåtaganden över statsbudgeten än lill åtgärder som finansieras på annal sätt. De utombud­getära utgifterna tenderar mer all "försvinna i mängden". Delta lorde bero bl. a. pä att del har saknats adekvata beräkningsmetoder saml samlade och överblickbara redovisningar av de ulombudgetära utgifterna.

Den föregående beskrivningen av skilda typer av utombudgetära utgifter syftar till atl ge en myckel översiktlig redovisning. Av denna redovisning framgår, all utombudgetära effektei" förekommer i elt stort antal fall samt all de ulombudgetära utgifterna sammantaget lorde svara för myckel stora belopp.

Att statliga beslut verkställs av organ som slår utanför den direkta budgetstyrningen och kontrollen bygger bl.a. pä tanken atl det för vissa verksamheter finns anledning alt eftersträva en slörre flexibililel vad gäller anpassning till omvärlden. En genomgripande omläggning för alt lägga in utombudgetära utgifter i den ordinarie statsbudgeten torde i mänga fall leda till oönskad komplexitet och byråkrati.

Beträffande skatteutgifterna kan sägas atl dessa direkt påverkar stats­budgetens inkomstsida. Av speciellt intresse är atl observera de fall då utbytbarhet kan föreligga mellan åtgärder på budgetens utgiftssida resp. skalleulgifter. Som tidigare har antytts kan en bättre beskrivning och kalkylering av vissa skalleutgifter bidra lill all förbättra överblickbarheten och underlätta val av handlingsalternativ. Detta är i stor ulslräckning ett melodmässigt problem.

Statliga lån och kreditgarantier har uppenbara direkta slalsbudgetef-fekter. Statsbudgeten ger redan i dag på delta omräde en god uppfattning om statens ekonomiska akfivitel, bmllo. Däremot lorde det finnas vissa möjligheter all i ökad utsträckning g; en samlad beskrivning av nettoeffek­terna på statsbudgeten, bl.a. vad avser statens totala kostnader för nya lån, inkl. koslnaderna för den statliga upplåningen saml framlida intäkter av räntor och amorteringar. Vissa beskrivningar görs redan i dag av de sekundära effekterna, dvs. länens och garantiernas inverkan på den all­männa kreditmarknaden. Som framgår av det tidigare finns dock betydan­de svårigheter när del gäller att entydigt värdera dessa effekter.

Den statliga regleringen och normgivningen är myckel omfattande. Det finns en lång rad beslämmelser som styr beteendet i kommunal och privat sektor. En kartläggning av effekterna av sådana gällande regelsystem och normer från finansiell synpunkt lorde därför visa sig vara en närmast

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          117

omöjlig uppgift. Della hindrar dock inte att man pä områden där de ekonomiska konsekvenserna bedöms som mycket omfattande, med beak­tande av vad som bör gälla vad avser reglernas ändamål, rällssäkerhels-och rättviseaspekter, även framgent kan göra särskilda översyner i syfte ait förenkla, anpassa och förbilliga de åtgärder som krävs enligt resp. regelkomplex. Sådana särskilda översyner har gjorts och pågår. Vissa centrala organ, l.ex. riksrevisionsverkel, gör ocksä fortlöpande gransk­ningar och föreslär förändringar. Även i övrigt lorde det framöver komma atl ställas ökade krav på redovisning av finansiella konsekvenser av ny lagstiftning och annan reglering. Riksdagen har t. ex. ålagt regeringen all i propositioner av riktlinjekaraktär redovisa de ekonomiska konsekvenser­na.

När det gäller det statUga företagandet har det nämnls att dessa till stor del kommer till uttryck på statsbudgeten eller i anslutning lill denna. Som framgår av det tidigare har mycket av det statliga företagandet medvetet lagls utanför budgelkonlrollen med hänsyn till kraven pä särpräglad kom­pelens hos de verksamhelsansvariga, affärsmässighet och marknadsan­passning. Alt tillskapa kontrollfunktioner genom närmare anknytning fill budgetkontrollen kan få betydande negativa effekter. Ingående redovis­ningar lämnas redan i dag till riksdagen och allmänhelen i fiera samman­hang.

De offentliga fonderna utanför statsbudgeten representerar etl betydan­de kapital och de ärliga inbetalningarna och utbetalningarna är ocksä mycket omfattande. I de flesta fall finansieras utgifierna med enbart av­giftsmedel.

Socialförsäkringssystemet svarar för en slor del av de utgifter som regleras genom statliga beslul, bl.a. genom att del på etl eller annat säll omfattar nästan alla som vistas i landet. Relativt små förändringar i de skilda förmänsslagen kan därför få stora konsekvenser för de totala utgif­terna i absoluta tal. De direkta effekterna på statsbudgetens utgiftssida är varierande och är ofta mycket begränsade. De direkta effekterna pä sam­hällsekonomin och statsbudgeten kan emellertid bli betydande. 1 den mån ökade utgifter, till följd av förändrade regler, ändrade demografiska förhål­landen m.m., leder till en urholkning av fondmedlen måste delta mötas med insats av skattemedel eller ökat uttag av avgifter. Det är bl. a. av dessa skäl naturligt att beslutsunderlaget vid ställningslagande till förändringar i här nämnda system ger en belysning av dessa sekundära effekter. 1 förhål­lande fill vad som gäller för några av de andra utombudgetära utgiftsly-pema synes metodproblemen vara mindre härvidlag.

9   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.1

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget                118

11    Sammanfattning och slutsatser

Inledning

Långtidsbudgetens främsta syfte är all kartlägga de statsfinansiella kon­sekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Långtidsbudgeten redovisar också vissa kalkyler över socialförsäkrings­sektorn och andra utombudgetära utgifter (utgifter utanför statsbudgeten) i syfte alt ge underlag för bedömning av sådana verksamheter som styrs av statliga beslul. Vidare analyseras i årets långtidsbudget vissa statsfinan­siella effekter av de av statsmakterna beslutade och föreslagna sparåtgär­derna. En uppföljning av den automatikstudie över statsutgifterna som presenterades i förra årets långtidsbudget görs och kompletteras nu med en diskussion om indexering av anslag.

På utgiftssidan omfattar långtidsbudgeten en kalkyl över de resurser som krävs för atl verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med de beslut som statsmakterna redan har faltal och de åtaganden som har gjorts för framtiden. Vad gäller statsinkomsterna grundas beräkningarna pä i princip oförändrade skatteregler och avgiftssatser i den män inle förändringar beslutats eller aviserats. Hänsyn har bl.a. tagits till av regeringen föresla­gen skatteomläggning fr.o.m. den I januari 1983. I långtidsbudgeten görs inga försök att förutse vilka beslut avseende budgetens inkomster och utgifter som statsmakterna kan komma att fatta under perioden. Långtids­budgeten är således varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med långtidsbud­geten är huvudsakligen att redovisa vilken budgetutveckling som blir följ­den om inga nya utgiftsåtaganden görs och om skatte- och avgiftsreglerna inte ändras. Budgetutvecklingen beräknas med utgångspunkt i givna anta­ganden och påverkas av förändringar i dessa. För alt testa känsligheten i beräkningarna redovisas effekter av ändrade antaganden. Detta material kan sedan tjäna som underlag för överväganden om riktlinjer för budgetpo­litikens utformning på något längre sikt.

En allmän tendens internationellt är att en ökad tonvikt läggs på läng-tidsbudgelering och planering. Olika länders långtidsbudgetar uppvisar en dock en del skillnader sinsemellan, bl. a. vad gäller syftet med analyserna. I vissa länder har budgeten en programmatisk innebörd, i andra används den för att illustrera olika ekonomiska alternativ. 1 övrigt uppvisar lång­tidsbudgetar i andra länder varierande ambitionsnivåer avseende bl.a. omfattning, tidsperiod, användning som styrmedel, fast- eller löpandepris-beräkning m. m. Rent allmänt kan konstateras att formaliserade långtids­budgetar främst tas fram i industriländer och där med en i tekniskt avseen­de varierande grad av ambition och omfattning. 1 långtidsbudgeten redovi­sas några exempel på den teknik sorn används i andra länder.

Den svenska långtidsbudgeten behandlar i första hand statsbudgetens

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          119

inkomster och utgifter. Som underlag för en bedömning av utvecklingen av de verksamheter som direkt styrs genom statliga beslut ger statsbudgeten emellertid en ofullständig bild. 1 redovisningen av statsutgifternas fördel­ning på olika ändamål har därför tagits med beskrivningar av gällande regler för vissa avdrag och skattereduktioner m. m. som påverkar budget­saldot på likartal sätt som olika inkomstöverföringar pä budgetens utgifts­sida. Vidare redovisas vissa andra verksamheter som staten reglerar, men som varken redovisas på statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida. I årets långtidsbudget har därutöver gjorts ett försök alt pä ett mer systematiskt sätt definiera och kartlägga exempel pä sädana beslul som fattas av riks­dag, regering eller statliga myndigheter som kan leda till att utgifter upp­kommer i samhället utan att dessa kommer till uttryck på statsbudgeten. Dessa utgifter kan betecknas som utombudgetära utgifter (eng. off-budget expenditure). De utombudgetära utgifterna har därvid delats in i följande huvudgmpper:

-     skatteutgifter (eng. tax-expendilure)

-     statlig reglering och normgivning

-     statliga lån och lånegarantier

-     utgifter i statligt företagande

-     offenfliga fonder utanför statsbudgeten.

Långtidsbudgetens gmndmaterial utgörs av underlag som har tagits fram inom regeringskansliet. De slufliga bedöiriningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett inom budgeldepartementets budgetav­delning.

Långtidsbudgeten omfattar budgetåren 1982/83-1986/87. För budget­året 1982/83 baseras kalkylerna på de utgifts- och inkomstberäkningar som redovisas i 1982 års reviderade budgetförslag. Vad gäller perioden därefter ansluter sig fömtsättningarna för beräkningarna, med vissa modifikationer med hänsyn lill den aktuella konjunkturbilden, fill de antaganden som ligger lill gmnd för alternativet I i avstämningen av 1980 års långtidsutred­ning. Som tidigare har nämnts har därutöver vissa kalkyler gjorts av effekterna av alternafiva antaganden.

Den samhällsekonomiska utvecklingen till mitten av 1980-talet

I långtidsbudgeten behandlas i första hand statsinkomsternas, statsutgif­ternas och budgetsaldots utveckling under vissa av långfidsbudgellekniken bestämda fömlsättningar. Även om intresset således koncentreras till statsbudgeten är det viktigl att delta sker under beaktande av de olika ömsesidiga samband som finns mellan statsbudgeten och samhällsekono­min i övrigt. Dessa samband har stärkts i och med den snabba tillväxten i statsbudgetens omfattning. Därmed har statsbudgeten fält en mycket bety­dande inverkan på inkomstfördelning, produktionsförhållanden, bytesba­lans, sysselsättning osv. Å andra sidan är statsbudgetens utveckling i hög grad avhängig av förhållandena inom samhällsekonomin.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          120

Den samhällsekonomiska bakgmnd som har tecknats för den framförlig­gande perioden har huvudsakligen baserats på det material som har redovi­sats i samband med den presenterade avstämningen av 1980 års långtids­utredning (långtidsutredningen).

Enligt långtidsutredningen har den internationella utvecklingen under • 1970-talet rest många krav på stmkturell anpassning i svensk ekonomi. För att på lång sikt få balans i utrikesbetalningarna betonas vikten av en förskjutning av produktionen lill konkurrensutsatl sektor. Delta fömtsät­ter enligt långtidsutredningen en förskjutning av relativa löner och relativ lönsamhet till förmän för den konkurrensutsatta sektorn. Förändringar i industrins relativpriser nödvändiggör också en omstrukturering inom indu­strin. För detta krävs omfattande nyinvesteringar. Vidare framhålls all Sveriges, relativt andra länder, höga oljeberoende måste nedbringas.

Balansproblemen i den svenska ekonomin kommer vidare till uttryck i det växande budgetunderskottet. De offentliga utgifterna har ökal myckel snabbt som följd av tillväxten i offenfiig konsumtion och i inkomstöver­föringar till andra sektorer.

Ett huvudsyfte med långtidsutredningen har varit att granska kalkylerna i LU 80 i ljuset av de senaste årens ulveckling samt atl mol denna bak­gmnd göra nya bedömningar av den svenska utvecklingen under åren 1981-1985. Utgångspunkten har därvid varit - liksom för LU 80 - att undersöka vilken ekonomisk utveckling som krävs för atl den svenska ekonomin skall nå de allmänt accepterade balansmålen. I detta syfte kon­stmeras i rapporten tre alternativa utvecklingsvägar för den svenska eko­nomin under perioden 1981-1985. Alla tre alternativen bygger på gemen­samma fömtsätlningar beträffande den internafionella utvecklingen, ar­betsutbudet och produktivitetsutvecklingen i Sverige.

AUernativ I i LU-avstämningen utgår frän förutsättningen att vissa cen­trala mål för den ekonomiska politiken uppnäs. Sålunda antas full syssel­sättning råda i den svenska ekonomin år 1985. Vidare antas all balans nås i utrikesbetalningarna år 1990. Della har antagils innebära elt underskoll år 1985 motsvarande 2% av BNP. Alternalivet bygger pä atl ekonomisk-politiska åtgärder vidtas i syfte alt få till slånd en snabb uppgång av export och investeringar. Samtidigt hålls den privata och offentliga konsumfionen tillbaka.

En ulveckling av den svenska ekonomin efter dessa linjer innebär etl påtagligt trendbrott i jämförelse med händelseutvecklingen under senare delen av 1970-talet. Att åsladkomma en sådan vändning är enligl långtids­utredningen en mycket svår uppgift. 1 avstämningen har därför studerats också andra alternativ som bygger på en mer modest utveckling av framför allt industriproduktionen. Della görs i alternativen II och III. Skillnaden mellan alternativen II och III ligger främst i atl, medan alternativet II resulterar hög öppen afrbelslöshet, så fömtsätts i alternativet III att åtgär­der vidtas för att skapa full sysselsättning genom offenfiig expansion och

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget

121

ökat bostadsbyggande. Delta sker, enligt långtidsutredningen, på bekost­nad av att utgångslägets obalanser förvärras ytterligare.

Föreliggande långtidsbudget utgår från ganska schematiska anlaganden om den ekonomiska utvecklingen som - med vissa modifikationer med hänsyn till den aktuella konjunktursituationen — ansluter sig lill allernaliv I i LU-avstämningen. Detta alternativ bygger dock pä vissa fömtsätlningar som inle är förenliga med långfidsbudgellekniken. Kalkylerna blir med andra ord inle helt konsistenla. Också fidigare långtidsbudgetar har varit häftade med sådana inkonsistenser. Långtidsbudgelberäkningarna har även kompletterats med en känslighetsanalys.

Statsutgifternas utveckling

Statsutgiflerna exkl. statsskuldräntorna ökade i oförändrad pris- och lönenivå med inemot 4% per är under perioden 1976/77-1980/81. Läng-fidsbudgetkalkylen resulterar i en minskning med 0,4% årligen. I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av statsutgifterna, exkl. stalsskuldränlorna, under långtidsbudgelperioden uppgå fill 4,4%.

Statsskuldräntorna växer mycket snabbi under perioden och uppgår för slutåret till ett belopp som motsvarar drygt två tredjedelar av budgetun­derskottet. Sammantaget beräknas de totala utgifterna, inkl. stalsskuldrän-toma, i löpande priser komma atl öka med 6,4% under långtidsbudgetpe­rioden.

För att belysa pä vilket säll statens utgifter direkt eller indirekt kommer att ställa anspråk pä reala resurser är det av intresse att analysera utgif­terna i realekonomiska termer, dvs. fördelade på konsumtion, investering­ar, transfereringar och finansiella transaktioner. I följande tabell redovisas statsulgiftemas utveckling i fasta priser fördelade på realekonomiska kate­gorier.

Tabell 44. Statsutgifternas utveckling fördelade på realekonomiska kategorier

Fasta priser

1982/83 (milj. kr.)

Avrundat Andel av nominellt totala belopp      statsut­gifterna

Genomsnittlig pro­centuell förändring 1982/83-1986/87

Löpande priser

 

Statliga konsumtionsutgifter Statliga investeringsutgifter

Summa statliga konsumtions-och investeringsutgifter

Summa transfereringar

varav

Transfereringar till hushåll Transfereringar till kom­munsektom Statsskuldräntor

Summa finansiella transaktioner

SUMMA STATSUTGIFTER

20,0

4,5

24,5 69,7

26,7

-   0,1

-   1,4

-   0,3 -I- 1,8

-   0,5

-I-   6,3

+   4,5

-t-   5,6

+   6,5

+   2,9

51500 11400

62900 178500

68 500

 

47 300 38800

18,5 15,1

- 0,7 -H0,1

-I-. 5,6 -1-16,2

15000

5,8

+ 2,9

-1- 6,9

256400

100,0

1,4

-1- 6,4

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget         122

Statens utgifter för konsumtion och investeringar, dvs. statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, uppgår för budgetåret 1982/83 till 62,9 miljarder kr. och utgör därmed ca 25 % av statsbudgetens utgifter. Enligt långtidsbudgeten kommer dessa utgifter i fasta priser att minska med 0,3 % per år. Under jämfördseperioden ökade statens utgifter på dessa områden med 0,4%. Den låga ökningstakten i långtidsbudgetberäkningen jämfört med det historiska utfallet är i stor utsträckning en följd av långtidsbudge­tens beräkningsteknik. Tillämpningen av denna beräkningsteknik, som innebär att hänsyn endast tas till fattade beslul, innebär bl.a. att investe­ringsutgifterna i långtidsbudgeten minskar allteftersom beslutade investe­ringar upparbetas. När del gäller den statliga konsumtionen utgår beräk­ningen i princip från förutsättningen om oförändrad ambitionsnivå. För myndighetsanslag och liknande anslag har det s.k. huvudalternativet till-lämpats i löpandeprisberäkningen, vilket innebär att anslagen efter pris-och löneomräkning normalt minskas med 2% per år med hänsyn till förväntad produktivitetsökning.

Transfereringar och finansiella transaktioner, dvs. överföringar till and-, ra sektorer av ekonomin, innebär inte etl omedelbart ianspråktagande av resurser. Indirekt ger de dock upphov till en efterfrågan av reala resurser genom effekterna på bl. a. mottagarnas disponibla inkomster. Transfere­ringar och finansiella transaktioner beräknas för budgetåret 1982/83 till 193,5 miljarder kr. och utgör därmed ca 75% av budgetens utgifter. Lik­som i tidigare långtidsbudgetkalkyler uppvisar transfereringarna en betyd­ligt snabbare ökningstakt än konsumtions- och invesleringsutgifterna. Transfereringarna beräknas således att öka med 1,8% i fasta priser jämfört med 8,5% under jämförelseperioden.

Även beträffande transfereringarna har långtidsbudgeltekniken hittills inneburit en undervärdering av den sedermera faktiskt realiserade utveck­lingstakten. Pris- och löneomräkningar görs således endast på de anslag som genom indexbindningar eller regelsystem blir föremål för automatiska justeringar, exempelvis folkpensionerna och räntebidragen på bostadsom­rådet. Beträffande l.ex. barnbidragen finns inga sådana kopplingar och någon uppräkning av barnbidragels storlek med hänsyn lill prisutveckling­en har därför inte skett. Trots atl beräkningarna också för transferering­arna är snävt gjorda, framslår del klart atl det är transfereringarna som svarar för merparten av utgiftstillväxten i långtidsbudgeten. Detta förkla­ras främst av den snabba ökningen av koslnaderna för stalsskuldränlorna. Transfereringsulgifiernas utveckling under långfidsbudgelperioden påver­kas vidare i hög grad av de antaganden som görs, främst vad avser pris-och löneutvecklingen.

Den snabbast växande utgiftsposten under långtidsbudgelperioden är statsskuldräntorna. Enligt beräkningarna i årets långtidsbudget skulle den genomsnittliga ärliga ökningen i löpande priser uppgå till 16,2%. För budgetåret 1982/83 beräknas kostnaden för statsskulden komma att uppgå

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          123

tdl ca 38,8 miljarder kr. Med givna antaganden förutses molsvarande belopp för budgetåret 1986/87 komma alt uppgå till nära 70,7 miljarder kr.

En del av de statliga utgifierna, 15 miljarder kr., utgörs av finansiella transaktioner, dvs. lån till företag eller enskilda personer, som exempel kan nämnas lån till bostadsbyggande, studielån och regionalpolitiska lån. De finansiella transaktionerna beräknas under längtidsbudgetperioden öka med 2,9% per är i fasta priser. Denna del av statsbudgeten kan ses som en del av kredilmarknaden, eftersom staten i denna verksamhel närmasi svarar för en kreditförmedlande funktion. Med delta betraktelsesätt kan de finansiella transaktionerna, vad avser ålerbelalningspliktig del av lånen, avräknas vid beräkningen av budgetsaldot, dvs. underskottet reduceras med beloppet för finansiella transaktioner (netto). Det sålunda framräk­nade beloppet definieras som statens finansiella sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen i samhället är del ofta detta begrepp som an­vänds.

Huvuddelen av anslagen lill finansiella transaktioner medför atl anspråk ställs pä samhällsekonomiska resurser. Vid elt studium av hur stor del av dessa resurser som staten tar i anspråk eller fördelar är det därför ofta mindre intressant att skilja mellan transfereringar och finansiella transak­tioner. Det bör också framhållas att det kan vara svårt att avgöra om en utgift bör betraktas som transferering eller finansiell transaktion.

Statsinkomsternas utveckling

En utgångspunkt i långtidsbudgetens beräkning av statsinkomsternas utveckling har varit atl den av regeringen föreslagna skallereformen frän den 1 januari 1983 blir totalfinansierad.

Statsinkomsternas utveckling vid givna skattesatser är i allt väsentligt beroende av de samlade löneinkomsterna, dvs. lönesummans utveckling. Den stafiiga inkomstskatten liksom olika löneskatter, påverkas direkt av bmttoinkomstens utveckling, medan de indirekta skatterna, t. ex. mervär­deskatten, påverkas indirekt via den privata konsumtionen.

I sammanhanget bör också påpekas alt statsinkomsternas utveckling mellan olika år kan uppvisa variationer i tillväxttakten beroende på kassa­mässiga förskjutningar mellan budgetåren. Delta sammanhänger främst med avräkningssystemet för kommunalskaltemedlen. Dessa uppbärs av praktiska skäl av staten och redovisas tekniskt på statsbudgetens inkomst­sida. I långtidsbudgeten diskuteras ocksä det beroendeförhållande som kan finnas mellan olika skatters faktiska avkastning utifrån vissa givna antaganden. Detta är en fråga som tilldragit sig elt ökat intresse under senare år.

De totala statsinkomsterna har ökat med genomsnittligt 11,1% under perioden 1976/77-1980/81 i löpande priser, vilket kan jämföras med stats­utgifternas ökning med 16,6% under motsvarande period.

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          124

Under långtidsbudgetperioden beräknas statsinkomstema i löpande priser att öka med 6,6% per år.

Statens budgetsaldo och finansiella sparande

För budgetåret 1982/83 beräknas underskottet enligt det redovisade bud­getförslaget komma alt uppgå fill 75,7 miljarder kr. Före statsskuldräntor beräknas budgetunderskottet budgetåret 1982/83 uppgå till 36,9 miljarder kr.

Under längtidsbudgetperioden ökar budgetunderskottet med ca 19,7 miljarder kr. Jämfört med Qolårels långfidsbudget är detta en betydligt lägre ökningstakt. Med givna antaganden fömtses en lägre fillväxttakt av statens utgifter och en inkomstulveckling som innebär atl inkomsterna som andel av BNP är stabil under perioden. En väsentlig orsak till den lägre ökningstakten är att årets långlidsbudgetkalkyler utgår från andra antaganden om löne-, pris- och räntenivåer.

En del av statsutgiflerna utgörs av lån till olika ändamål, s. k. finansiella transaktioner. Budgetsaldot efter avdrag för dessa finansiella transakfioner utgör statens finansiella sparande. Under 1970-talets senare del växte del statliga budgetunderskottet och statens finansiella sparande som andel av BNP. Om vissa engångsförstärkningar av statsbudgeten 1982/83 frånräk­nas kan underskottets andel av BNP beräknas lill ca 12,8% jämfört med 11,6% eljest. Vid slutet av längtidsbudgetperioden har underskottets andel av BNP, med den i långtidsbudgeten tillämpade metodiken, uppskattats till ca 10,8% vid givna anlaganden om den samhällsekonomiska utvecklingen.

Tabell 45. Statens inkomster, utgifter och finansiella sparande budgetåren 1982/83— 1986/87 (miljarder kr., löpands priser)

 

 

1982/83

1983/84

1984/85

1985/86

1986/87

Inkomster Utgifter

180,7 256,5

189,2

275,8

203,8 291,9

218,4 309,5

233.6 329.1

Saldo

-75,7

-86,6

-88,1

-91,1

-95,5

Finansiella transaktioner

(netto)

FinansieUt sparande

12,0 -63,7

13,2 -73,4

13,8 -74,3

14,6 -76,5

15,2 -80,3

Jämfört med långtidsutredningens prognos enligt alternativ I ligger lång-fidsbudgetens saldo för år 1985 ca 18 miljarder kr. högre. Skillnaden hänför sig huvudsakligen till de höjda punktskatter som lagts in i långtidsutred­ningens kalkyl. Långtidsbudgeten däremot har en annan beräkningsmeto­dik, innebärande att inga antaganden om framfida politiska beslut görs vid framskrivningen av inkomster och utgifter.

Det i långtidsbudgeten framräknade budgetunderskottet implicerar na­turligtvis att stora finansiella krav ställs på den svenska kreditmarknaden. Hur finansieringen sker är av stort ekonomisk-politiskt intresse, dä ohka

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          125

finansieringsvägar medför olika samhällsekonomiska effekter, bl. a. avse­ende likviditetsfillväxten i ekonomin och räntenivån. I långtidsbudgeten diskuteras vissa sådana effekter.

Som framgått av det föregående är kalkylerna i långtidsbudgeten käns­liga för gjorda antaganden såväl vad avser den samhällsekonomiska bilden som i fråga om utvecklingen ay enskilda utgifts- och inkomstkomponenler. I sammanfattningens avslutande avsnitt diskuteras vad ändringar i dessa hänseenden betyder för kalkylresultaten.

Automatiken i statsutgifterna

Den övervägande delen av statsbudgetens utgifter, liksom huvuddelen av utgifterna inom den del av socialförsäkringssystemet som inte redovisas på statsbudgeten, styrs av en långtgående automatik. Aulomatikbindning­ar finns även i varierande grad i andra statligt reglerade system utanför statsbudgeten, l.ex. jordbmksprisregleringen. Förändringar i befolkning­ens ålderssammansättning, ökningar av löner och priser etc. medför all utgifterna stiger inom ramen för gällande regelsystem, ulan atl några beslul om reformer eller nya åtaganden fattas. Sä länge dessa regelsystem inte omprövas är del därför faktorer utanför statsbudgetens direkta kontroll som styr utgifternas utveckling.

Riksdagen kan självfallet ändra de regelsystem och indexeringar som styr statsutgifterna. Begreppet automatik används därför väsentligen för att beskriva hur genomgripande prövningen av dessa utgifter blir vid de årliga budgetbehandlingarna.

I syfte alt illustrera omfattningen och karaktären av automatik i stats­budgeten presenterades i fjolårets långtidsbudget en indelning av statsbud--getens utgifter i ohka grupper efter de faktorer som bedömdes vara styran­de. Statsutgifterna indelades därvid i följande huvudgrupper, nämligen anslag som präglas av fullständig automatik, anslag som är föremål för pris- och löneomräkning saml anslag som bestäms av separata beslut. Statsskuldräntorna har lagts in i en egen grupp. En motsvarande klassifice­ring av utgifterna med utgångspunkt i budgetförslaget för budgetåret 1982/ 83 ger ett hkartat resultat som Qolårels undersökning. Av statsbudgetens utgifter påverkas drygt hälften, ca 130 miljarder kr., av fullständig automa­tik. Inkluderas statsskuldräntorna påverkas knappl 70% av de totala stats­utgifterna av mer eller mindre fullständig automatik såsom delta begrepp definierats i undersökningen. Till detta kan läggas de anslag som är föremål för reguljär pris- och löneomräkning. Därmed stiger andelen till ca 80%. Även för resterande 20% förekommer aulomatikinslag. För en närmare redogörelse hänvisas till avsnitt 8.

Även socialförsäkringssektorn har analyserats i detta sammanhang mol bakgmnd av,att såväl utgifter som inkomster styrs av statsmakternas beslul. Likväl redovisas de endast i begränsad ulslräckning direkl på

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          126

statsbudgeten. Av de utgifter för socialförsäkringssystemet som redovisas vid sidan av statsbudgeten är totalt ca 47 miljarder kr. närmast atl hänföra ull gmppen fullständig automatik. Övriga utgifter - ca 13 miljarder kr. -kan hänföras till den grupp vars utveckling styrs genom separata beslul. Emellertid finns även för denna grupp i praktiken betydande bindningar till kostnads- och löneutvecklingen.

I långtidsbudgeten diskuteras för- och nackdelar av indexeringar och andra former av automatik. I ell läge med minskat utrymme för privat och offentlig konsumtion och i etl läge där noggranna avvägningar mellan olika utgiftsområden måste göras kan olika automatikbindningar minska hand­lingsutrymmet. I diskussioner kring indexering bör vidare observeras att i nuvarande läge finns argument för alt inflationen som sådan leder till en försvagning av statsfinanserna. Även i vissa andra avseenden kan en alltför omfattande indexering medföra besvärande statsfinansiella konse­kvenser. Ä andra sidan innebär den stora andelen av utgifterna knutna till olika indexar, atl stora gmpper garanteras avsedd standardföljsamhet ulan all årliga beslut måste fattas. Även i vissa andra avseenden kan tekniken med indexering ha påtagliga fördelar.

Effekter av vidtagna besparingsåtgärder

Under senare är har regeringen lagt fram förslag lill samlade besparingar inom den totala statsverksamheten. Besparingarna har i regel kombinerats med andra ekonomisk-politiska åtgärder. Som exempel kan nämnas inves­teringsstimulanser och förändringar av skattesatser.

Besparingarnas ekonomiska verkan kan mätas pä flera sätt. En aspekt är de samhäUsekonomiska effekter som uppkommer. Härmed avses bl.a. återverkningarna på den offentliga sektorns reala resursförbrukning, effek­ter på privat konsumtion m.m. En annan aspekt är den rent statsfinan­siella. De statsfinansiella konsekvenserna av en besparing kan sägas beslå av dels en omedelbar direkl effekt av besparingen, dels de indirekta effek­ter som uppstår genom att besparingen får återverkningar på samhällseko­nomin i stort och därmed även indirekt påverkar statens inkomster och utgifter.

I långtidsbudgeten behandlas i första hand de direkta statsfinansiella effekterna av vidtagna besparingsåtgärder. Vissa indirekta statsfinansiella effekter omnämns dock i översiktliga termer. Till grund för redovisningen av spareffeklerna ligger de fem samlade sparpakel som framlagts fr. o. m. hösten 1980. Resultatet av kalkylerna bör tolkas med försiktighet och med beaktande av de antaganden och fömtsätlningar som har legat fill grund för beräkningarna. Dessa utvecklas närmare i avsnitt 9 lill långfidsbudgelen.

De direkta effekterna av besparingsåtgärderna beräknas i löpande priser öka från inemot 19 miljarder kr. budgetåret 1982/83 till drygt 33 miljarder kr. budgetåret 1986/87.1 fasta priser med budgetåret 1982/83 som bas ökar

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          127

besparingama under långtidsbudgetperioden frän inemot 19 fill 27 mil­jarder kr.

Tonvikten på besparingarna ligger på transfereringarna. Av de totala besparingarna om ca 27 miljarder kr. budgetåret 1986/87 svarar besparing­arna vad gäller transfereringar lill hushåll för 14,4 miljarder kr. Huvudpar­ten härav faller på förändringarna vad gäller beräkningstekniken för basbe­loppet samt besparingar inom bostadspolitiken och sjukförsäkringen. Vad gäller transfereringar till kommuner uppgår molsvarande belopp fill 10,9 miljarder kr. och för transfereringar till företag till inemot 1 miljard kr. Besparingarna i statlig konsumtion och investeringar svarar budgetåret 1986/87 i fasta priser för knappt 1 miljard kr.

En genomgång av besparingsåtgärder riktade mot områden som känne­tecknas av automatik tyder på att dessa snarare utformats i syfte att mildra de från stalsfinansiell synpunkt negafiva effekterna av automafiken än till att upphäva den.

Utombudgetära utgifter

Beslut som fattas av riksdag, regering eller stafliga myndigheter kan leda till att utgifter uppkommer i samhället utan att dessa kommer till uttryck på statsbudgeten. Dessa utgifter kan därför betecknas som utombudgetära utgifter (eng. off-budget expenditure). Enligt en vanlig definifion menas med utombudgetära utgifter/kostnader sådana finansiella kostnader som uppkommer i samhället till följd av statliga beslut, men som inte direkt framgår av statsbudgetens utgiftssida.

Såväl utgifter över statsbudgeten som utombudgetära utgifter har sin gmnd i en strävan från statsmakternas sida att få vissa åtgärder utförda. Valet mellan att försöka nå uppsatta mål genom direkta statsutgifter eller med utombudgetära medel är dock inte egalt ur en rad aspekter som närmare utvecklas i långtidsbudgeten.

1 årets långtidsbudget har gjorts en genomgång av utombudgetära ut­gifter fördelat pä skatteutgifter, statliga län och länegarantier, statlig regle­ring och normgivning, statligt företagande saml offentliga fonder utanför statsbudgeten. Exempel på utombudgetära utgifter redovisas enligt denna uppdelning. Någon fullständig redovisning av utgifierna görs dock inte, utan syftet är främst att peka på det statliga beslutsfattandets stora räck­vidd vid sidan av sådana beslut som direkt kan avläsas i statsbudgeten. Det kan mot denna bakgmnd finnas skäl att ägna ett ökat intresse åt detta område.

Vid utgiftsprövningen i riksdag, regering och stafiiga myndigheter görs ofta bedömningar och beräkningar av ulombudgetära utgifter. Detta görs dock med varierande grad av noggrannhet, bl. a. beroende av tillgängen på statistiskt underlag. En allmän iakttagelse är att i prövningen av utombud­getära utgifter synes mer statsfinansiella aspekter tillmätas annan vikt än i

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          128

budgetprövningen. Nya utgiflsåtaganden över statsbudgeten kommer till uttryck på ett tämligen samlat och överskådligt sätt, t. ex. som en ökning på statsbudgetens utgiftssida, försämrat budgetsaldo, ökad staflig upplå­ning etc. Däremot saknas i många fall adekvata beräkningsmetoder samt samlade och överblickbara redovisningar av de utombudgetära utgifterna.

Slutsatser

De i långfidsbudgelen erhållna resultaten avseende inkomster, utgifter och finansieUt sparande är i hög grad beroende av bakomliggande antagan­den om den ekonomiska utvecklingen. I del föregående har redovisats de fömlsättningar som ligger till grund för beräkningarna i 1982 års länglids-budget. Enligt dessa ökar budgetunderskottet under längtidsbudgetperio­den med totalt 19,7 miljarder kr. i löpande priser eller med ca 6,0% årligen. Denna utveckling innebär att underskottet som andel av BNP sjunker till ca 10,8% budgetåret 1986/87 vid givna antaganden om den samhällsekono­miska utvecklingen. En förändring av dessa antaganden får följdverkning­ar. I vissa fall kan sådana förändringar kraftigt påverka budgetsaldot vid långtidsbudgetperiodens slut. Flertalet av de antaganden som rör centrala volymfaktorer bakom utgiftstillväxlen, som exempelvis befolkningsut­vecklingen, kan sägas besitta en hög grad av säkerhet. Antagandena om den ekonomiska utvecklingen är däremot förenade med en betydande osäkerhet. För att belysa känsligheten i beräkningarna har valts att redovi­sa en alternativ kalkyl. Denna kalkyl bygger huvudsakligen på den stmktur av antaganden som ligger bakom långtidsutredningens alternafiv III.

I detta alternativ fömtsätts en svag industriell ulveckling samtidigt som sysselsättningen upprätthålls genom en expansion av den offenfliga sek­torn. I alternafivet förutsätts att såväl priser som löner ökar kraftigt samt en hög ränteivå. Det bör betonas alt de beräkningar som presenteras i det följande är mekaniska och all de inte bygger på en i alla hänseenden genomarbetad alternativ utveckling av samhällsekonomin.

Med ulgångspunkt från dessa antaganden kan budgetunderskottet, med sedvanlig långtidsbudgetmetodik, och med beaktande av den snabbare tillväxten i kommunsektorn, beräknas vara i storleksordningen 10 mil­jarder kr. högre än i huvudalternafivet budgetåret 1986/87. Initialt innebär den höga lönesummeutvecklingen en budgetförstärkning bl. a. lill följd av systemet för utbetalning av kommunalskattemedel. Den på så sätt erhållna budgetförstärkningen kan emellertid ej neutralisera utgiftsökningen avse­ende pris-, löne- och räntekänsliga anslag, vars ökningstakt tenderar atl överstiga inkomstutveckltngen på längre sikt.

Del bör dock påpekas att en beräkning som bygger på långtidsutredning­ens alternafiv III medför inkonsistenser vid tillämpningen av gängse läng-tidsbudgetmetodik. I detta alternativ förutsätts den privata konsumtionen öka i volym med ca 3,0 procent årligen. Samfidigt förutsätts en ökad

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          129

aktivitet inom den kommunala sektorn kräva finansiering med höjda kom­munalskatter. I syfte att göra dessa båda antaganden inbördes förenliga fömtsätter långtidsutredningen - för alt bibehålla nuvarande skattetryck — att den statliga inkomstskatten sänks med ca 20 miljarder kr. Någon sådan skattesänkning läggs ej in enligt långfidsbudgelmetodik, vilket inne­bär alt det totala skattetrycket i långtidsbudgetens kalkyler ökar kraftigt.

Till följd av den höga pris- och löneutvecklingen ökar progressiviteten åter i skattesystemet främst under åren 1983-1985 då basenheten lagts fast. De ökade inkomstskatterna fill följd av della kan beräknas fill ca 7 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

På budgetens utgiftssida ökar utgifterna pä pris- och lönekänsliga anslag med i storleksordningen 65 miljarder kr. mer än i det tidigare presenterade alternativet. Någon 2-procentig minskning av statliga myndigheters löner och omkostnader har i denna alternafiva beräkning ej tagits med.

Jämförelsen mellan statsbudgetens ulveckling enligl långtidsutredning­ens altemativ I och III som görs i långtidsbudgeten bör dock tolkas med slor försiktighet. Det bör starkt betonas alt de resultat vad avser budgetut­vecklingen som framkommer bygger på vissa bestämda principer vad gäller beräkningar av statsfinansiella utgifter och inkomster. Olika dyna­miska reaktionsmönster i samhällsekonomin saml ekonomisk-politiska åt­gärder kan sålunda i hög grad påverka den faktiska statsfinansiella utveck­lingen. Långtidsbudgeten i sig ger därför inte elt tillräckligt underlag för atl värdera alternativen. En sådan värdering kräver att hänsyn tas till de totala samhällsekonomiska effekterna av de olika alternativen. I detta samman­hang bör faktorer som budgetsaldots effekt pä inkomstfördelning, kapaci­tetsutnyttjande, terms offrade m. m. las i övervägande.

Det torde ocksä vara av intresse ur känslighetssynpunkt alt närmare analysera och redovisa effekter av ändrade anlaganden inom vissa betydel­sefulla verksamhetsområden. De insatsområden där förändrade krav på budgetpolitiska insatser är av central belydelse för beräkningsresultaten är bl.a. utgifter för arbetsmarknads-, industri- och bostadspolitik. Della gäl­ler såväl i långtidsbudgetens huvudkalkyl som i den alternafiva beräkning­en.

Ett centralt område som påverkar budgelutfallet är utvecklingen på arbetsmarknaden. Olika krav kan t. ex. komma att ställas på ökade utgifter för sysselsättningsskapande åtgärder och arbetsmarknadsutbildning m. m. Avgörande för förändringen av statsutgifterna för arbetsmarknadspolitik blir fördelningen mellan utgifter för ovan nämnda ätgärder. Om man antar att 40000 personer, motsvarande ca en procentenhets högre arbetslöshet, skulle sysselsättas med sedvanliga arbelsmarknadspolitiska åtgärder under ett år skulle statsbudgetens utgifter öka med ca 2 miljarder kr. 1982/83.

De fidigare presenterade beräkningarna har endast tagit hänsyn lill be­slutade induslripolitiska satsningar. Om strukturproblemen inom krisdrab­bade företag och branscher skulle kvarstå och åtföljas av beslut om nya

 

Prop. 1981/82:150    Bilaga 2.1    Långtidsbudget          130

insatser inom dessa områden, kommer utgifterna för industripolitik att öka. Om man i en mekanisk Irendframskrivning antar atl utgifierna ligger kvar i nivå med de närmast föregående åren blir utgifierna i löpande priser ca 10 miljarder kr. slörre vid långtidsbudgelperiodens slut.

Utvecklingen inom det bostadspolitiska områdel är av central belydelse för budgetutvecklingen. Inte minst gäller detta antaganden kring bostads­byggandets volym. Effekten på statsbudgeten av en ökning av bostadspro­duktionen av 10000 fler lägenheter i flerbostadshus kan i löpande priser beräknas till ca 3 miljarder kr. budgetåret 1986/87.

Långtidsbudgetmetodiken innebär all endasl beslutade förändringar av skattesatser läggs in i beräkningarna. Många av de indirekta skatterna har emellertid höjts genom särskilda beslut, så att de huvudsakligen följt prisutvecklingen. Detta innebär att inkomsterna klart understiger vad som vore fallet om dessa skatters andel av konsumentpriserna förblev konstant över långtidsbudgelperioden. Om punktskatterna följt den allmänna prisut­vecklingen skulle inkomsterna vara 8 miljarder kr. högre än vad som tidigare beskrivits.

Det kan således konstateras alt beräkningarna på ett avgörande sätt påverkas av förändringar i vissa cenlrala variabler. Dessa är av olika karaktär och påverkar statsinkomster och statsutgifter pä olika sätt. Sta­tens inkomster är starkt beroende av den reala tillväxten i ekonomin. Budgetens utgifter däremot styrs i hög grad av faktorer av annan art såsom befolkningsförändringar och olika former av automaliksyslem. Långlids-budgeten är som nämnts varken en prognos eller en plan för den framlida utvecklingen. Däremot visar den på vissa gmndläggande tendenser i bud­getutvecklingen. Alltför stor uppmärksamhet bör därför inte fästas vid budgetsaldots absoluta nivå för olika år under längtidsbudgetperioden. Vad som däremot bör understrykas är att de beräkningar som gjorts pekar på en bestående stmkturell försvagning av statsfinanserna, men att det finns tecken till att takten kan komma atl bromsas upp. Exkluderas stals­skuldränlorna blir denna tendens mer påtaglig. Slatsskuldräntornas tillväxt utgör emellertid en mycket dynamisk faktor i de totala statsutgifternas tillväxt. Budgetunderskottens likvidiserande och ränteuppdrivande verkan torde komma att ulgöra en fortsatt försvärande faktor för den ekonomiska politiken under långtidsbudgetperioden.

En annan mycket betydelsefull faktor i della sammanhang är utgiftssi­dans stora följsamhet till olika bindningar av automatisk karaktär. Stu­dierna av automatiken i statsbudgeten ger vid handen att de senaste årens besparingsansträngningar snarare lorde komma alt mildra eller förändra effekterna av automatiken än all bryta den. Vidare kan noteras tenden­serna att i ökad utsträckning använda s. k. utombudgetär finansiering.

Statsinkomsternas andel av BNP förblir i långtidsbudgetens huvudkal­kyl konstant under perioden, vilket medför en förbättring av budgetsaidol före statsskuldränlor. Del stora budgetunderskottet under tidigare är, lik-

 

Prop. 1981/82:150   Bilaga 2.1    Långtidsbudget          131

som utvecklingen under längtidsbudgetperioden, medför dock att stats­skuldräntorna fortsätter all öka. Dessa förhållanden leder lill atl gapet mellan inkomster och utgifter fortsätter all successivt vidgas åtminstone i nominella termer om inte fortsatta budgetförstärkande åtgärder sätts in. Detta kan liksom i fjol anses vara etl huvudresullat av årets långtidsbud­get.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

 

 

Bilaga 2.2

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1981/82

 

 

 

Prop. 1981/82:150                                                               1

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

Bilaga 2.2 TILL REGERINGEN

Reviderad beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1981/82

Riksrevisionsverkel (RRV) lämnar härmed en reviderad beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1981/82.

I beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget (FiU 1981/82:15, prop. 1981782:99, 101, 125, förslag 1981/82:6, 7). Vidare ingår regeringens beslut om utnyttjande av finansfullmakten (budgetdepartemenlel 1981-09-17, 1981-11-26, 1981-12-26, 1982-02-24). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen pä tilläggsbudget till 5499 milj. kr. Besluten att utnyttja finansfull­makten gäller I 286 milj. kr.

Statsbudgetens inkomster beräknas uppgå lill 161 499 milj. kr. för bud­getåret 1981/82 vilket är 2849 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Utgifierna beräknas uppgå till 237673 milj. kr. I statsbudgeten anvisades 5000 milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Beloppet var avsett för tilläggsbudgetar och prisstegringar som inle kunde förutses i budgetpropositionen. 1 denna beräkning har hänsyn tagits till förslag om utgifter på tilläggsbudget l-lll enligl ovan angivna propositioner och beslut om all utnyttja finansfullmakten.

För all undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på tilläggsbudget tagits med, har del i statsbudgeten anvisade beloppet för beräknal tillkom­mande utgiftsbehov, netto justerats ned med 4000 milj. kr. lill 1000 milj. kr.

Del beräknade utfallet för statsbudgetens utgifter blir då I 329 milj. kr. större än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. justering av beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto, tilläggsbudget I-Ill och finansfull­makt). Statsbudgetens underskott för budgetåret 1981/82 beräknas uppgå till 76174 milj. kr., vilket är 1520 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. 1 bilaga I redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på inkomsttyp och huvudtitlar.

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

 

Inkomster

Statsbudget

Beräknat

Differens

 

 

utfall

beräknat utfall och statsbudget

Skatter

133 867

135005

+ 1 138

Inkomster av statens verksamhet

16462

17 559

-1-1097

Inkomster av försåld egendom

77

65

-     12

Återbetalning av lån

2 283

2611

■+  328

Kalkylmässiga inkomster

5 961

6259

+  298

Sumnia

158650

161499

-1-2849

1    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.2

 

Prop. 1981/82:150

 

Utgifter

Anvisat

Beräknat

Differens

 

t.o. m.

utfall

beräknat

 

tilläggs-

 

utfall och

 

budget 111

 

anvisat

Förslags- och obetecknade anslag

181715

185 531

-1-3816

Reservationsanslag

53 129

52 722

-  407

Röriiga krediter {+ = ökad

 

 

 

disposition, — = minskad

 

 

 

disposition)

+    500

-    580

-1080

Beräknat tillkommande

 

 

 

utgiftsbehov, netto

1000'

-

-1000

 

Summa

236344

237 673

-t-1329

STATSBUDGETENS SALDO

 

 

 

(inkomster-utgifter)

-77694

-76 174

-1-1520

' I statsbudgeten ingick 5000 milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Detta belopp har justerats ned till 1000 milj. kr. sedan hänsyn tagits till tilläggsbudget I-III.

Inkomster

Del beräknade utfallet för inkomsterna i förhållande lill beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga 2. Inkomsterna beräknas bli 2849 milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna hänför sig till följande inkomslhuvudgrupper.

Tabell 2. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

Skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

Lagstadgade socialavgifter

Skatt pä varor och tjänster

Rörelseöverskott

Övriga

Summa

-1-3 662 -2794 -5336 -1-1 122 +   607

-1-2 849

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

 

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1980-

-1982

 

 

Procentuell förändring från föregående är

1980

 

1981

1982

Statsbudget                                             11,8 Reviderad beräkning över utfallet 1981/82                            11,2

 

5,3 8,2

6,5

5,7

Inkomsterna inom inkomslhuvudgmppen skall pä inkomst, realisations­vinst och rörelse beräknas bli 3662 milj. kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten. Del beror bl.a. på atl lönesumman för är 1981 beräknas öka mer än vad som antogs i statsbudgeten.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas bli 2794 milj. kr. slörre än i

 

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82       3

statsbudgeten. Inkomsterna på titeln folkpensionsavgift beräknas uppgå till 23616 milj. kr., vilket är 1044 milj. kr. mer än i statsbudgeten. 1 statsbudgeten beräknades titeln sjukförsäkringsavgift, netto ge ett under­skott pä 227 milj. kr. Nu beräknas titeln ge elt överskott på I 285 milj. kr. Ökningen beror bl.a. på lägre kostnader för sjukförsäkringen under år 1981.

Skatt på varor och tjänster beräknas uppgå lill 5 336 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Av detta belopp hänför sig 4 200 milj. kr. till mervärdeskatten. Skattesatsen sänktes den 16 november 1981 från 23,46% fill 21,51% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt (SFS 1981:992). Minskningen av inkomsterna av mervärdeskatt beror även på atl utfallet för budgetåret 1980/81 blev lägre än beräknal och på alt den privata konsumtionen och imporlvärdet beräknas öka mindre än vad som antogs i statsbudgeten. Inkomsterna av skall på sprit, tobak, energi och särskilda varuskatter beräknas uppgå till 14824 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Det är 1270 milj. kr. mindre än vad som beräknades i statsbudgeten. Nedräkningarna beror främst pä ändrade anlaganden om volymutveckling­en.

Rörelseöverskotten för affärsverk m.m. beräknas uppgå till 5 558 milj. kr. vilket är I 122 milj. kr. mer än vad som beräknades i statsbudgeten. 1 denna togs riksbankens inlevererade överskott upp med 850 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Riksbankens nettovinst under år 1981 uppgick till 5425 milj. kr. Fullmäktige i riksbanken föreslår alt 2000 milj. kr. av vinslen levereras in fill statsverket under budgetåret 1981/82 (förslag 1981/82:12).

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas uppgå till 185 531 milj. kr. (bilaga 3). Utgifterna på dessa anslag blir dä 3 816 milj. kr. slörre än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I-III och beslul alt utnyttja finansfullmakten). De största differenserna mellan beräknat ulfall och statsbudget anges nedan.

Tabell 4. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj. kr.)

+

610

+

747

-1-

402

-

1700

+

435

-1-

564

-

226

-

217

-1-

520

-t-

249

-H700

-

1200

-hl 932

Folkpensioner

Försvarsdepartementet

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

Studiemedel

Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

Bidrag till sjukförsäkringen

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer Täckande av föriuster på grund av garantier till den statliga

varvskoncernen Räntor på statsskulden m. m. Övriga

Summa                                                                     -1-3 816

 

Prop. 1981/82:150                                                    4

Utgifterna för folkpensioner beräknas till 35 240 milj. kr. vilket är 610 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Del beror på att basbeloppet ökat snabbare än vad som antogs i statsbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn tagits till det nya sättet att fastställa basbeloppet fr.o.m. den 1 januari 1982 (prop. 1981/82:50, SfU 1981/82:6, rskr 1981/82:85). Utgif­terna under försvarshuvudlitdn beräknas bli 747 milj. kr. slörre än i statsbudgeten, vilket beror pä atl kompensationen för prisstegringar blir slörre än vad som angavs i statsbudgeten.

Till grund för beräkningen av löner i statsbudgeten ligger de lönebelopp som gällde fr. o. m. den I juli 1980. Anslag i vilka löner ingår har räknats om med hänsyn lill löneavtalet för åren 1981 och 1982 (ALS 1981-82). Till följd därav har bl. a. förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisa­tionen räknats upp till 3708 milj. kr., vilket är 402 milj. kr. mer än beloppet i statsbudgeten. 1 statsbudgeten anvisades 2000 milj. kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner. Sedan hänsyn tagits lill lönerna för åren 1981 och 1982 har utgifierna på detta anslag beräknats till 300 milj. kr. Della belopp är avsett all täcka merkostnader för löner på reservalionsan­slagen, bl. a. inom universitets- och högskoleområdet.

Del beräknade utfallet för anslaget studiemedel beräknas bli 435 milj. kr. högre än i statsbudgeten, vilket bl.a. beror på ökal antal studerande vid universitet och högskolor. Utbetalningarna av bidrag lill driften av kliniker för psykiskt sjuka beräknas bli 564 milj. kr. större än enligl statsbudgeten. Det beror på alt avtal mellan staten och landstingen slutits för åren 1980— 1983. Den lägre utbyggnadstakten av förskolor och fritidshem beräknas medföra att utbetalningarna av bidrag för detta ändamål beräknas bli 226 milj. kr. mindre än vad som anvisats i statsbudgeten. Bidraget till sjukför­säkringen beräknas bli 217 milj. kr. mindre än vad som togs upp i statsbud­geten. Minskningen beror bl.a. på lägre kostnader för sjukförsäkringen under år 1981.

I statsbudgeten anvisades 180 milj. kr. till kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit. Kostnaderna beräk­nas nu uppgå Ull 700 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Kostnadsökningen beror på att räntedifferenserna varit större än vad som antogs i statsbudge­ten. Ersättningen för försenad idrifllagning av kärnreaktorer beräknas uppgå lill 349 milj. kr. under budgetåret 1981/82 vilket är 249 milj. kr. mer än vad som anvisades i statsbudgeten. 1 statsbudgeten anvisas 800 milj. kr. för täckande av föriuster pä grund av garantier till den statliga varvskon­cernen. Utbetalningarna pä della anslag beräknas nu uppgå till 2500 milj. kr. under 1981/82. Ökningen beror på alt riksdagen beslutat att en del av garantierna skall kunna infrias innan slutlig förlust på fartygsproduklion och kundfordringar har konstaterats (prop. 1981/82:56, NU 1981/82:13, rskr 1981/82:82). Enligt den ursprungliga planen skulle garantierna infrias först senare budgetår.

Räntorna på statsskulden beräknas uppgå till 27800 milj. kr. under 1981/

 

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82        5

82. Del är 1 200 milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. Minsk­ningen beror på atl skattkammarväxlar ersatts med obligationslån med räntebetalning först under budgetåret 1982/83.

Reservationsanslag

Anslagsbehållningarna beräknas uppgå lill 17397 milj. kr. vid budget­
årets slut (bilaga 4). Det är en minskning med 2592 milj. kr. jämfört med
behållningarna vid början av budgetåret.

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar (milj. kr.)

Anslag                                                            Ökning      ( + )

Minskning (-)

Bidrag till internationella biståndsprogram          +   287

Bilateralt utvecklingssamarbete                           +   300

Arbetsmarknadsutbildning '                                  +  474

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag       +   233

Sysselsättningsskapande åtgärder                     -I-   365

Län till bostadsbyggande                                     -1 450
Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. - 350
Tillskott av medel till Svenska Varv AB för nedläggning

av Öresundsvarvet AB                                       +   336

Kapitaltillskott till Statsföretag AB                        +  300

Län till Saab-Scania AB (1980/81)                         -  200

Avskrivningslån till beställare av fartyg (1979/80) - 256
Bidrag till Svenska Varv AB för vissa

utvecklingskostnader (1980/81)                         -  410

Avskrivningslån till varvsindustrin m. m. (1980/81) -  430

Förlagslån till domänverket (1978/79)                  -  205

Övriga                                                                   -1586

Summa                                                                 -2 592

De största förändringarna av anslagsbehållningarna hänför sig till utrikes-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen.

Utrikesdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med 596 milj. kr. till 3853 milj. kr. vid budgetårels slut. Av ökningen hänför sig 287 milj. kr. till anslaget bidrag till internationella biståndsprogram och 300 milj. kr. till anslaget bilateralt utvecklingssamarbete.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med 964 milj. kr. till 2566 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1981/82. Behållning­en på anslaget för arbetsmarknadsutbildning beräknas öka med 474 milj. kr. Del beror på att 600 milj. kr. överförts från arbelslöshetsfonden lill detta anslag. Behållningen på anslaget bidrag lill arbetslöshetsersältning och utbildningsbidrag beräknas bli 233 milj. kr. Under budgetåret 1981/82 har regeringen anvisat 1 020 milj. kr. till anslaget sysselsättningsskapande åtgärder med stöd av finansfullmakten. Behållningen pä detta anslag vid budgetärels slut beräknas bli 1 550 milj. kr., vilket innebär en ökning med 365 milj. kr.

Bosladsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå lill I 110 milj. kr. vid budgetårets slut. Det innebär en minskning med I 906 milj. kr.

 

Prop. 1981/82:150                                                    6

Av della belopp hänför sig 1450 milj. kr. till lån för bostadsbyggande och 350 milj. kr. lill vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.

Industridepartementets behållningar beräknas minska med I 885 milj. kr. fill 5476 milj. kr. I statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisas 672 milj. kr. som tillskott av medel lill Svenska Varv AB för nedläggning av Öresundsvarvet AB. Utbetalningarna beräknas uppgå till 336 milj. kr. under budgetåret 1981/82. 1 tilläggsbudget 111 föreslås all 300 milj. kr., anvisas som kapitaltillskott till Statsföretag AB för alt stärka förelagets likviditet. Beloppet kommer all belalas ul under budgetåret 1982/83. Be­hållningarna på anslagen avskrivningslån till beställare av fartyg, bidrag till Svenska Varv AB för vissa utvecklingskostnader och avskrivningslån lill varvsindustrin beräknas minska med sammanlagt I 096 milj. kr.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5. 1 statsbud­geten beräknades dispositionen av rörliga krediter öka med 500 milj. kr. Del utestående beloppet på rörliga krediter beräknas nu uppgå lill 2840 milj. kr. vid budgetårets slut. Del är en minskning med 580 milj. kr.

Del utestående beloppet vid budgetårets slut på televerkels rörliga kre­dit för abonnentulruslningar beräknas bli 527 milj. kr. Det är en ökning med 454 milj. kr. Vid början av budgetåret var del utestående beloppet på den rörliga krediten för försvaroberedskap I 059 milj. kr. Detta belopp har nu återbetalats. Vid budgetårets slut beräknar Exporlkreditnämnden (EKN) utnyttja 700 milj. kr. av den rörliga krediten för föriuster på ex-portkredilgarantier. De kraftigt ökade förlusterna beror bl.a. på utveck­lingen i Polen.

Beslut

Beslul i detta ärende har fallals av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektö­ren Hansson, föredragande, och förste revisorn Unander.

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

 

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

BUuga t

Statsbudgeten för budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

Inkomster

1000 Skatter

2000 Inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

4000 Återbetalning av län

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

Underskott

SUMMA

 

Statsbudget

Beräknat

Differens

 

utfall

beräknat utfall och statsbudget

133 867

135005

-I-I 138

16462

17 559

-1-1097

77

65

-  12

2 283

2611

-1- 328

5 961

6 259

+   298

158650

161 499

-1-2 849

77 694

76174

-1520

236 344

237673

-1-1329

 

Utgifter

Anvisat

Beräknat utfall

Differens be­räknat utfall och anvisa!

 

Utgiftsanslag

I               Kungl. hov- och slottsstaterna

II             Justitiedepartementet

III           Utrikesdepartementet

IV           Försvarsdepartementet

V             Socialdepartementet

VI           Kommunikationsdepartementet

VII         Ekonomidepartementet

VIII       Budgetdepartementet

IX           Utbildningsdepartementet

X             Jordbruksdepartementet

XI           Handelsdepartementet

XII         Arbetsmarknadsdepartementet

XIII       Bostadsdepartementet

XIV       Industridepartementet

XV         Kommundepartementet

XVI       Riksdagen och dess verk m. m.

XVII     Räntor på statsskulden m. m.

XVIII   Oförutsedda utgifter

Summa

Beräknad övrig medelsförbrukning

I               Minskning av anslagsbehållningar

II             Ändrad disposition av rörliga krediter

Summa

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto SUMMA

 

23

24

-1-   1

6 897

7 547

-H 650

6489

5946

- 543

18099

18 846

-1- 747

61482

62563

-H08I

12095

12 245

+   150

410

426

-1-  16

14172

12 705

-1467

.30482

31440

+  958

6318

6521

-1- 203

1689

1794

+   105

14 249

13452

- 797

15 556

17491

+1 935

11722

16072

-1-4 3.50

2719

2908

-1- 189

442

466

+    24

29000

27 800

-1200

1

7

+      6

231 845

-1-6408

238 253

 

3000

-

-3 000

500

- 580

-1080

3500

- 580

-4080

1000'

-

-1000

236344

237673

-f-J328

' I statsbudgeten ingick 5 000 milj. kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Detta belopp har justerats ned till 1 000 milj. kr. sedan hänsyn tagits till tilläggsbudget I-III.

 

Prop. 1981/82:150

Bilaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

Statsbudget

Beräknat utfall

Differens beräknat utfall och stats­budget

 

1111

Fysiska personers skatt pä inkomst.

realisationsvinst och rörelse

1121

Juridiska personers skatt pä

inkomst, realisationsvinst

och rörelse 1144 Lotterivinstskatt 1211 Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1231 Barnomsorgsavgifl 1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 1331 Arvsskatt 1341 Stämpelskatt 1411 Mervärdeskatt 1422 Särskilda varuskatter

1424 Tobaksskatt

1425 Skall på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1441 AB Vin- & Spritcentralens

inlevererade överskott 1471 Tullmedel 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2151  Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2311 Räntor på lokaliseringslån

2396 Ränteinkomster på det av byggnads­styrelsen förvaltade kapitalet

2511  Expeditionsavgifter

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar 5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Övriga

Summa

25 328

29085

+ 3 757

 

2 370

2319

-  51

770

725

-  45

22 572

23616

-t-1044

- 227

1285

+ 1512

5 886

6 119

+ 233

644

702

+ 58

475

520

+  45

1400

1305

- 95

42 700

38 500

-4 200

715

604

- Ill

3 250

3000

- 250

4810

4470

- 340

1 100

1 150

+  50

1076

1035

-  41

7319

6 750

- 569

100

140

+ 40

1305

1380

+  75

850

2000

+ 1 150

827

768

-  59

415

385

-  30

169

277

+ 108

270

325

+  55

926

893

-  33

236

280

+ 44

1393

1025

- 368

1010

1298

+ 288

1363

1 454

+  91

761

927

+ 166

1306

1349

+ 43

27 530

27814

+ 284

161 499

+2849

158650

 

Bilaga 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

Bilaga 3

Förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1981/82 (miy. kr.)

Anvisat

Beräknat utfall

Differens be­räknat utfall och anvisat

 

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

 

D

2

Allmänna domstolarna

 

E

2

Kriminalvårdsaiistalter

IV

 

 

Försvarsdepartementet

V

B

. 3

Riksförsäkringsverket

 

B

5

Folkpensioner

 

B

6

Bidrag till kommunala bostads­tillägg till folkpension

 

B

8

Bidrag till sjukförsäkringen

 

C

1

Allmänna barnbidrag

 

C

4

Bidragsförskott

 

D

1

Bidrag till social hemhjälp

 

D

3

Bidrag till driften av för­skolor och fritidshem

 

D

5

Bidrag lill kommunala familje­daghem

 

G

2

Karolinska sjukhuset: Driftkostnader

 

H

2

Bidrag till anordnande av kli­niker för psykiskt sjuka m. m.

 

H

3

Bidrag tilJ driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

 

I

4

Ersättningar lill kommunerna för hjälp till utländska med­borgare, flyktingar m. m.

 

K

4

Bidrag till driften av sär­skolor m. m.

VI

G

2

Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

VIII

D

2

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

 

G

12 Täckning av merkostnader för

 

 

 

löner och pensioner m. m.

IX

C

12

Bidrag till driften av grundskolor m. m.

 

C

19

Bidrag till driften av gymnasieskolor

 

C

27

Bidrag till undervisnings­materiel inom gymnasieskolan

 

E

7

m. m.

Bidrag till driften av folk­högskolor m. m.

 

F

4

Studiemedel m. m.

XI

G

1

Tullverket: Förvaltningskostnader

XII

B

1

Arbetsmarknadsservice

 

C

4

Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

 

D

2

Åtgärder för flyktingar

XIII

B

4

Räntebidrag m. m.

 

B

5

Eftergift av hyresföriustlån

 

B

7

Bostadsbidrag m. m.

 

B

8

Viss bosiadsförbätlringsverk­samhet m. m.

XIV

B

17

Kostnader för statsstödd export­kreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

3 306 745 991 .

17931 129

34630

1390 3 850 5215 895 1330

4140

1240

374

220

3 578

177

378

582

9086

2000

12021

3 584

41

368 2672

586 1056

2054 110

7100 100

1100

120 180

3708

790

1080

18678

216

35240

1338 3633 5185 1000 1440

3914

1130

412

300

4142

230

414

.   513

9239

300

12058

3715

140

422 3107

635 1132

2014 225

7190 130

1020

90 700

 

+

402

+

45

+

89

+■

747

+

87

+

610

_

52

-

217

-

30

+

105

+

110

-

226

-

110

+

38

+

80

+

564

+

53

+

36

-

69

+

153

-1

1700

+

37

+

131

99

 

+

54

+

435

+

49

+

76

_

40

+

115

+

90

+

30

-

80

30

+   520

 

Prop. 1981/82: ISO

10

 

Anvisat

Beräknat utfall

Differens be­räknat utfall och anvisat

 

E   12 Ersättning för försenad idrift-

. tagning av kärnreaktorer G    7 Täckande av föriuster på grund av garantier till den statliga varvskoncernen XV      B     1  Länsstyrelserna

B     2 Lokala skattemyndigheterna
XVII           Räntor på statsskulden m. m.

Övriga

Summa

349

100

+  249

 

800

2500

+ 1700

1564

1642

+ 78

587

623

+ 36

29000

27800

-1200

26385

■ 27137

+ 752

185531

+3816

181715

 

Bilaga 2.2    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

II

BUaga4

Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag under budgetåret 1981/82 (milj. kr.)

 

 

 

Reservation

Reservation

Ökning

(+)

 

 

1981-07-01

1982-06-30

Minskning

(-)

III

c     1  Bidrag till internationella

 

 

 

 

 

 

biståndsprogram

1950

2237

+

287

 

 

C     2 Bilateralt utvecklingssam-

 

 

 

 

 

 

arbete

1263

1563

+

300

 

V!

B     2 Drift av statliga vägar

1015

1212

+

197

 

 

B     3  Byggande av statliga vägar

769

696

-

73

 

 

B     5 Bidrag till byggande av

 

 

 

 

 

 

kommunala vägar och gator

232

187

-

45

 

 

1977/78

 

 

 

 

 

 

B    10 Byggande av mellanriksvägen

 

 

 

 

 

 

Kiruna-Narvik

88

16

—

72

 

 

D   5    Bidrag till vissa transporter

 

 

 

 

 

 

på malmbanan

-

175

+

175

 

 

H     1 Teleanläggningar

295

116

-

179

 

 

1979/80

 

 

 

 

 

 

IC   2 Anskaffning av ny tågfäria

72

-

-

72

 

 

1979/80

 

 

 

 

 

 

IC   3 Särskilda investeringar i

 

 

 

 

 

 

järnvägsanläggningar i Norr-

 

 

 

 

 

 

bottens län

180

117

-

63

 

VIII

B     2 Anskaffning av ADB-utrustning

23

57

+

34

 

X

1980/81

H   20 Lån till Svensk Avfalls-

 

 

 

 

 

 

konvertering

49

18

-

31

 

XII

B     2 Arbetsmarknadsutbildning B     3  Bidrag till arbetslöshetsersätt-

—

474

+

474

 

 

ning och utbildningsbidrag

-

233

-U

233

 

 

B     4 Sysselsättningsskapande

 

 

 

 

 

 

åtgärder

1185

1550

+

365

 

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

B   12 Lån till Norrbottens läns lands-

 

 

 

 

 

 

ting för vissa investeringar

225

75

-

150

 

XIII

B     3 Län till bostadsbyggande B     9 Bidrag till förbättring av

1487

37

"

1450

 

 

boendemiljön

III

II

-

100

 

 

B    17  Vissa energibesparande åtgärder

 

 

 

 

 

 

inom bostadsbeståndet m. m.

1337

987

-

350

 

XIV

B   22 Teckning av aktier i AB Svensk

 

 

 

 

 

 

Exportkredit

-

50

+

50

 

 

1979/80

 

 

 

 

 

 

B   25 Avskrivningslån till beställare

 

 

 

 

 

 

av fartyg

299

40

-

259

 

 

1978/79

 

 

 

 

 

 

C   5    Bidrag till sysselsättningsåtgär-

 

 

 

 

 

 

der inom varvsregionerna

64

4

-

60

 

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

E     6 Energibesparande åtgärder inom

 

 

 

 

 

 

näringslivet m. m.

456

262

-

194

 

 

F    13  Energiforskning

78

-

-

78

 

 

F   21   Län till Saab-Scania AB

290

90

-

200

 

 

G     8 Tillskott av medel till Svenska

 

 

 

 

 

 

Varv AB för nedläggning av

 

 

 

 

 

 

Öresundsvarvet AB

-

336

+

336

 

 

G   19 Kapitaltillskou till

 

 

 

 

 

 

Statsföretag AB

-

300

+

300

 

 

1980/81

 

 

 

 

 

 

G    7 Medelstillskott till Svenska

 

 

 

 

 

 

Varv AB

231

38

-

193

 

 

Prop. 1981/82:150                                                             12

 

 

Reservation

Reservation

Ökning

(+)

 

1981-07-01

1982-06-30

Minskning

(-)

1980/81

 

 

 

 

G    8 Bidrag till Svenska Varv AB

 

 

 

 

för vissa utvecklingskostnader

850

440

-  410

 

1980/81

 

 

 

 

G   12 Avskrivningslån till varvs-

 

 

 

 

industrin m.m.

803

373

-  430

 

1980/81

 

 

 

 

G   14 Lån till SSAB Svenskt Stål

 

 

 

 

AB för rekonstruktionsändamål

145

_

-   145

 

1980/81

 

 

 

 

G   15 Lån till SSAB Svenskt Stål

 

 

 

 

AB för stmkturändamål

146

-

-   146

 

1980/81

 

 

 

 

G   22 Medelstillskotl till Statsföre-

 

 

 

 

lag AB för avveckling av viss

 

 

 

 

verksamhel i Uddcomb Sweden AB

127

20

-   107

 

1978/79

 

 

 

 

I G 2 Förlagslån till domänverket

210

5

-   205

 

1978/79

 

 

 

 

V   23 Regionalpolitiskt stöd:

 

 

 

 

Lokaliseringslån inom varvs-

 

 

 

 

regionerna

245

215

-   30

 

Övriga

5764

5464

-   300

 

Summa

19989

17397

-2592

 

 

Bilaga 2.2   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1981/82

13

BUaga5

Beräknad disposition av rörliga krediter

 

Utestående

Beräknat

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1981-06-30

belopp 1982-06-30

1981/82

Televerket, AbonnentuCrustningar

Statens järnvägar

Luftfartsverket

Statens jordbruksnämnd

Förenade fabriksverken

Stiftelsen Samhällsföretag

Försvarsberedskap

Förluster på exportkreditgarantier

Övriga

Summa

 

73

527

+   454

408

350

-    58

-

40

+    40

270

85

-   185

172

110

-    62

100

40

-    60

1059

-

-1059

-

700

+   700

1338

988

-   350

3420

2840

-  580

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

 

 

Bilaga 2.3

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1982/83

 

 

 

Prop, 1981/82:150

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

Bilaga 2.3

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1982/83

Enligt riksrevisionsverkels (RRV) instruktion skall RRV vatje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statens inkomster för del kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i kompletleringspropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna för budgetåret 1982/83 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt kon­junkturkänsliga inkomsttitlar. I anslutning lill beräkningarna har bedöm­ningar även gjorts av utfallet för budgetåret 1981/82. Underlag för beräk­ningarna har inhämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessulom uppgifter utnyttjats dels från RRV:s taxe­ringsslatisliska undersökning avseende inkomståret 1980, dels från RRV:s aktiebolagsenkäl.

I beräkningarna har hänsyn tagits till de propositioner etc. som förelåg den 15 mars 1982. Bl.a. har lagrädsremissen av förslag till reformerad inkomstbeskattning beaktats.

För de titlar avseende budgetåret 1982/83 där RRV nu förordar föränd­ringar på mer än 20 milj. kr. lämnas i det följande kommentarer till förändringarna.

I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRV:s reviderade beräkningar titel för litel för budgetåren 1981/82 och 1982/83. För all underiätta jämfö­relse med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten presenteras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1982-1983.

Den av RRV utgivna Inkomslliggaren för budgetåret 1981/82 kan tillsam­mans med RRV:s inkomstberäkning i december 1981 (se bilaga 2.1 i budgetpropositionen 1982) användas som ell komplement till den nu pre­senterade reviderade inkomstberäkningen. Inkomslliggaren innehåller ut­förliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka be­stämmelser som gäller för dessa.

Beslut i della ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, avdelnings-

1    Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 150. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:150                                                    2

direktören Dalmo, föredragande, byrådirektörerna Aronsson, Hansson, Karlson, Svahlstedt och Rahmn samt förste revisorn Unander.

Stockholm den 2 april 1982

G Rune Berggren

Stig Dalmo

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       3

Innehåll

I. SAMMANFATTNING                                                       Sid.

Förutsättningar   ................................................     5

Utveckling av inkomsterna budgetåren 1981/82 och 1982/83                7

Jämförelse mellan beräkningen i budgetpropositionen och RRV:s

marsberäkning  ................................................ .. 10

II. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR

Utveckling av skatteunderlaget inkomståren 1976-1981   21

RRV:s taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1980.     24
Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren

1981-1983   ...........................................    ....    24

Utvecklingavskatteunderlagetforsvenskaakliebolagm.fi.    25

III. BERÄKNING AV DE OLIKA INKOMSTTITLARNA

1000 SKATTER    ....................................      ....:...   27

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse      27

1111 Fysiska  personers   skatt   på  inkomst,   realisationsvinst  och

rörelse   ...................................................... .. 27

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse......................................................... .. 31

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse   .    33

1144 Lotterivinstskatt   ....................................... .. 33

1200 Lagstadgade socialavgifter   ......................... .. 33

1211 Folkpensionsavgifl   ..................................... .. 34

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto   ........................ .. 34

1231 Barnomsorgsavgifl   .................................... ... 37

1241 Vuxenutbildningsavgift   ............................... .. 38

1251 Övriga socialavgifter, netto  .......................... .. 38

1281 Allmän löneavgift   .......................................   39

1300 Skatt på egendom ....................................... .. 39

1312 Hyreshusavgift............................................   39

1341 Stämpelskatt    ...........................................   39

1400 Skatt på varor och tjänster .......................... .. 40

1411 Mervärdeskatt   .......................................... .. 40

1421   Bensinskatt ................................................. .. 41

1422   Särskilda varuskatter   ................................... .. 42

1424 Tobaksskatt   ............................................. .. 42

1426 Skatt på vin   ............................................. .. 42

1428 Energiskatt  ............................................... .. 42

1431  Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter ........ .. 44

1432  Kassettskatt   ..............................................   44

1441 AB Vin- & Sprilcentraiens inlevererade överskott               45

1471 Tullmedel   ........................    .....................   45

 

Prop. 1980/81:150                                                               4

2000 INKOMSTER AV STATENS VERKSAMHET    ..........    45

2100 Rörelseöverskott ..................................................... ... 46

2111   Postverkels inlevererade överskott   ......................... ... 46

2112   Televerkets inlevererade överskoll   ..........................     48

2113   Statens järnvägars inlevererade överskoll   ..............     50

2114   Luftfartsverkets inlevererade överskott   ..................     52

2115   Förenade fabriksverkens inlevererade överskott   .... ... 55

2116   Statens vattenfallsverks inlevererade överskoll   ...... ... 56

2117   Domänverkets inlevererade överskott   .................... ... 61

 

2121   Statens vägverks inlevererade överskott   ...............    62

2122   Sjöfartsverkets inlevererade överskott   ...................    63

2123   Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning                 63

2131 Riksbankens inlevererade överskott   ......................    63

2141 Myntverkets inlevererade överskott   ......................    64

2151   Tipsmedel  ................................................................. .. 64

2152   Lotlerimedel   .............................................................    64

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning   ...........    65

2213   Överskott av akademiska sjukhusels fastighetsförvaltning  ....   65

2214   Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning             65

2300 Ränteinkomster   .................................................         65

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande   ........ .. 65

2500 Offentligrättsliga avgifter   ....................................... .. 66

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon ....    66

5000 KALKYLMÄSSIGA INKOMSTER   ........................... .. 66

5100 Avskrivningar ...........................................................    66

5121 Avskrivningar på civila fastigheter   ......................... .. 67

5141 Statens vägverks avskrivningar   ............................ .. 68

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning  ............................    68

5200 Statliga pensionsavgifter, netto    ........................... .. 68

5211 Statliga pensionsavgifter, netto   ............................ .. 68

Tabellförteckning ............................................................     71

Bilaga 1   .........................................................................      72

BUaga 2   .........................................................................     81

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning

I.    SAMMANFATTNING

Förutsättningar

RRV:s förslag till reviderad beräkning av statsbudgetens inkomster un­der budgetåret 1982/83 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1981/82 grundas på den ekonomiska politik, som har kommit till uttryck i beslut av statsmakterna eller i förslag som har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 15 mars 1982 samt därefter oförändrad ekonomisk politik. Förslaget till reformerad in­komstbeskattning som skall föreläggas riksdagen i mitten av april år 1982 har den 8 mars överlämnats lill lagrådet för yttrande. Förslagel har därmed blivit offentligt. I skrivelse till RRV den 16 mars 1982 har budgetdeparte­mentet uttryckt önskemål om att RRV beaktar förslaget till reformerad inkomstbeskattning i verkets reviderade beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåret 1982/83. RRV har därför i föreliggande beräkning tagit hänsyn till de förändringar i beskattningen år 1983 som föreslås i lagrådsremissen.

Förutom dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av kon­junkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens in­komster. Den bedömning som regeringen presenterade i den prehminära nationalbudgeten har utgjort det huvudsakliga underiagel för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. Vidare har RRV hållit kontakt med konjunkturinslilutet och ekonomidepartementet i anslutning lill del där pågående arbetet med den reviderade nationalbudgeten. Med anled­ning av vad som har framkommit vid dessa kontakter har revideringar gjorts av antagandena i den preliminära nationalbudgeten.

Antaganden om löneutvecklingen har stor belydelse för RRV:s beräk­ningar. Den utbetalda lönesumman beräknas nu öka med 8,2% mellan åren 1980 och 1981. Det är en uppjustering med drygt 1 procentenhet jämfört med det antagande som låg lill grund för budgetförslaget.

Är 1982 väntas den utbetalda lönesumman öka med 5,7% under vissa givna förutsättningar. Del är en nedjuslering med ca 0,5 procentenheter jämfört med antagandet om lönesummans tillväxt i beräkningarna lill bud­getpropositionen.

För år 1983 finns inga löneavtal slutna. Skattereformen år 1983 föreslås finansieras med en allmän löneavgift på 2%. Den förutsätts avräknas mol löneutrymmet i avtalsförhandlingarna. Efter vad RRV under hand erfarit utgår konjunkturinsUtutet och budgetdepartementet i arbelet med den reviderade nationalbudgeten från ett antagande om en lönesummetillväxl på 5,7 procentenheter mellan åren 1982 och 1983. RRV har därför vall alt göra beräkningarna av statsbudgetens inkomster år 1983 utifrån detta antagande.

 

Prop. 1980/81:150

Tabell 1. Statsbudgetens inkomster fördelade på huvudgrupper budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83, milj. kr.

 

 

1980/81

1981/82

1980/81

1981/82

Förändring

Förändring

 

Utfall

Stats-

RRVs mars-

RRVs mars-

från 1980/81

i procent

 

 

budget

beräkning

beräkning

till 1982/83

 

1000 Skatter

134818

133867

135005

146993

11989

8,9

1100 SkaU på inkomst.

 

 

 

 

 

 

realisationsvinst

 

 

 

 

 

 

och rörelse

34057

29534

33 196

34011

815

2,5

1200 Lagstadgade social-

 

 

 

 

 

 

avgifter

33 890

28 709

31503

36201

4699

14,9

1300 SkaU på egendom

2 358

2659

2677

3 298

621

23,2

1400 Skatt på varor och

 

 

 

 

 

 

tjänster

64513.

72965

67629

73483

5 854

8,7

2000 Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

verksamhet

14 552

16462

17 560

18285

726

4,1

2100 Rörelseöverskott

3 942

4436

5 558

6047

489

8,8

2200 Överskott av statens

 

 

 

 

 

 

fastighetsförvaltning

738

207

317

302

-    15

- 4,7.

2300 Ränteinkomster

5 888

8596

8691

9854

1 163

13,4

2400 Aktieutdelning

94

84

91

94

3

2,9

2500 offentligrällsliga

 

 

 

 

 

 

avgifter

870

909

1009

1053

44

4,3

2600 Försäljningsinkomster

889

597

■625

254

- 371

-59,3

2700 Böter m.m.

210

241

244

332

88 .

36,1

2800 Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

statens verksamhet

1922

1393

1025

350

- 675

-65,9

3000 Inkomster av försåld

 

 

 

 

 

 

egendom

77 -

77

65

72

7

11,1

3100 Inkomster av försålda

 

 

 

 

 

 

byggnader och maski-

 

 

 

 

 

 

iier m. m.

63

58

33

41

7

21,6

3200 Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

rnarkförsäljning

-

—

14

14

-

0,0

3300 Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

försåld egendom

14

18

18

18

-

0,0

4000 Återbetalning av län

2406

2283

2611

2947

336

12,9

4100 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

iiäringslån

333

265

298

299

1

0,4

4200 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

bostadslån m. m.

1040

.1012

1299

1540

241

18,6

4300 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

studielän

612

584

592

674

82

13,9

4400 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

energisparlån

80

85

105

135

29

28,1

4500 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

övriga lån

340

338

317

299

-   18

- 5,7

5000 Kalkylmässiga inkomster

3434

5961

6259

7 240

981

15,7

5100 Avskrivningar

4271

4655

4910

5905

995

20,3

5200 Statliga pensionsav-

 

 

 

 

 

 

gifter, netto

-837

1306

1349

1335

-    14

-  1,0

Totala inkomster

155287

158650

161499

175537

14038

8,7

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       7

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster har reviderats upp mellan åren 1980 och 1981 sedan beräkningen till budgetpropositionen gjordes. Den statligt taxerade inkomsten beräknas nu öka med 36% mellan dessa år. Underlaget för denna beräkning har hämtats från den enkät till svenska aktiebolag som RRV utfört under februari-mars 1982. Mellan åren 1981 och 1982 antas att aktiebolagens stadigt taxerade inkomster ökar med 25%.

En specifikation av RRV:s beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1981/82 och 1982/83 samt under kalenderåren 1981, 1982 och 1983 framgår av en särskild tabellbilaga. En sammanfattning av beräk­ningsresultaten framgår av tabell 1.1 tabell 5 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu föreslår ändringar av beräkningen till budgetpropositionen.

Utvecklingen av inkomsterna budgetåren 1981/82 och 1982/83

Enligt de reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1981/82 till 161499 milj. kr. eller 6212 milj. kr. mer än budget­året 1980/81. För budgetåret 1982/83 beräknas de totala inkomsterna uppgå till 175537 milj. kr. Det är 8,7% eller 14038 milj. kr. mer än vad som beräknas för innevarande budgetår.

Av tabell 1 framgår att av inkomstökningarna på 14038 milj. kr. mellan budgetåren 1981/82 och 1982/83 beräknas skatt på varor och tjänster svara för 5 854 milj. kr. och lagstadgade socialavgifter för 4699 milj. kr. Skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse ökar med 815 milj. kr. Inom in­komsthuvudgruppen svarar de juridiska personernas skatter för en ökning på 4556 milj. kr., medan de fysiska personernas inkomstskatter minskar med 3 754 milj. kr. (se tabell 2).

Orsakerna till denna utveckling är flera, men del är speciellt följande faktorer som kan framhållas.

Tabell 2. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse budgetåren 1981/82 och 1982/ 83, milj. kr.

 

 

1981/82

1982/83

Förändring

Förändring

 

RRVs mars-

RRVs mars-

från 1981/82

i procent

 

beräkning

beräkning

till 1982/83

 

1100 SkaU på inkomst, reali-

 

 

 

 

sationsvinst och rörelse

33195

34011

+-  815

+    2,5

1110 Fysiska personers skatt

 

 

 

 

på inkomst, realisations-

 

 

 

 

vinst och rörelse

29085

25 331

-3754

-  12,9

1120 Juridiska personers skall

 

 

 

 

på inkomst, realisations-

 

 

 

 

vinst och rörelse

2319

6875

+4556

+ 196,5

1130 ofördelbara skatterpå

 

 

 

 

inkomst, realisations-

 

 

 

 

vinst och rörelse

1000

1000

0

0

1140 Övriga inkomstskatter

792

805

+     13

+    1,7

 

Prop. 1980/81:150                                                                  8

—Utbetalningarna till kommunerna begränsas. Det beror dels på begräns­ningen av det kommunala skatteunderlaget för juridiska personer åren 1982 och 1983, dels på det relativt låga utfallet på kommunalskatleun-deriagel för juridiska personer år 1980, vilket styr förskotten och slut­regleringen är 1982.

—Den antagna gynnsamma utvecklingen av inkomsterna för juridiska personerår 1982 antas innebära ökade fyllnadsinbetalningar våren 1983. Den negativa utvecklingen av inkomsllileln fysiska personers skatt har

ocksä sin största förklaring i utbetalningarna till kommunerna. Dessa utbe­talningar väntas, i motsats till vad gäller kalkylerna över titeln juridiska personers skatter, öka kraftigt för titeln fysiska personers skaller. Delta beror bl. a. på övergången lill en s. k. förenklad beräkning av del kommu­nala skatteunderlaget 1980. Fr. o.m. detta år kan kommunerna tillgodoräk­na sig kommunalskalleunderlagel från de beskattade sociala transferering­arna som sjukpenning, föräldrapenning etc. Dessa kvittades mol alt vissa bidrag försvann för kommunerna. Denna förenkling innebär atl nettot på inkomsttiteln kassamässigt minskar med drygt 3000 milj. kr. är 1982 och ca 3500 milj. kr. år 1983. Även inkomslulvecklingen över åren har stor belydelse för de kommunala utbetalningarna. Skatteunderlaget för fysiska personer beräknas komma atl utvecklas i gynnsam riktning för kommuner­na år 1981 liksom år 1980 i jämförelse med kommande år. Utbetalningarna blir, trots de införda begränsningarna i förskollsulbelalningarna, därför höga kalenderåren 1982 och 1983 till följdav eftersläpningarna i systemet. Till della kommer den föreslagna skallereformen år 1983 som minskar skatteinbetalningarna våren 1983.

De lagstadgade socialavgifterna ökar med 4698 milj. kr. (se tabell 3) mellan budgetåren 1981/82 och 1982/83. Av denna ökning svarar den all­männa löneavgiften för 2651 milj. kr. I lagrådsremissen om reformerad inkomstbeskattning föreslås att en allmän löneavgift på 2% införs fr. o. m. den I januari 1983. Löneavgiften är avsedd att finansiera skallereformens första steg. Återstående del av inkomstökningen mellan budgetåren förkla­ras i huvudsak av ökningen i den totala lönesumman.

Besparingseffekterna på grund av de i prop. 1981/82: 144 föreslagna förändringarna i sjukförsäkringssystemet beräknas för budgetåret 1982/83 ge en bruttoeffekt på 1050 milj. kr. Av denna bruttoeffekt svarar de två karensdagarna inkl. högriskskyddel fören besparingseffekt på 615 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Till denna bruttobesparing på inkomsttiteln sjuk­försäkringsavgift, netto skall emellerlid de minskade preliminära skattein­betalningarna under våren 1983 frändragas för alt man skall erhålla den verkliga besparingseffekten på statsbudgeten, eftersom ersättningen från sjukförsäkringssystemet är beskattningsbar.

Skatten på varor och tjänster ökar med 5854 milj. kr. under budgetåret 1982/83 jämfört med budgetåret 1981/82. Del är en ökning med 8,7%. Mervärdeskatten ökar med I 800 milj. kr. eller 4,7%. Sänkningen av skal-

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning      9

Tabell 3. Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1981/82 och 1982/83, milj. kr.

 

 

1981/82

1982/83

Förändring

Förändring

 

RRVs mars-

RRVs mars-

från 1981/82

i procent

 

beräkning

beräkning

till 1982/83

 

1200 Lagstadgade socialav-

 

 

 

 

gifter

31503

36201

+4698

+ 14,9

1211 Folkpensionsavgift

23616

26972

+ 3 356

+  14,2

1221 Sjukförsäkringsavgift,

 

 

 

 

netto

1285

-742

-2027

-157,7

1231 Barnomsorgsavgift

6119

6504

+  385

+    6,3

1241 Vuxenutbildningsavgift

673

707

+    34

+    5,1

1251 Övriga socialavgifter,

 

 

 

 

netto

-309

-  16

-  293

- 94,8

1261 Bidrag till förvaltnings-

 

 

 

 

kostnader för arbets-

 

 

 

 

skadeförsäkringen

51

53

+      2

+    3,9

1271 Inkomster av arbetsgi-

 

 

 

 

varavgifter till arbe-

 

 

 

 

tarskyddsstyrelsens

 

 

 

 

och yrkesinspek-

 

 

 

 

tionens verksamhet

68

72

+      4

+    5,9

1281 Allmän löneavgift

-

2651

+2651

_

Tabell 4. Skatt på varor och tjänster budgetåren 1981/82 och 1982/83, milj. kr.

 

 

1981/82

1982/83

Förändring

Förändring

 

RRVs mars-

RRVs mars-

frän 1981/82

i procent

 

beräkning

beräkning

till 1982/83

 

1400 Skatt på varor och

 

 

 

 

 

tjänster

67629

73483

+5854

+ .8,7

1411 Mervärdeskatt

38500

40300

+ 1800

+ 4,7

1421 Bensinskatt

5 250

6070

+

820

+ 15,6

1422 Särskilda varuskatter

604

599

-

5

- 0,8

1423 Försäljningsskatt på

 

 

 

 

 

motorfordon

524

549

+

25

+ 4,8

1424 Tobaksskatt

3000

2940

-

60

- 2,0

1425 SkaU på spritdrycker

4470

4 335

-

135

- 3,0

1426 Skatt på vin

1 150

1 150

 

0

0

1427 Skatt på malt- och

 

 

 

 

 

läskedrycker

1035

1038

+

3

+ 0,3

1428 Energiskau

6750

8 230

+ 1480

+ 21,9

1429 Särskild avgift på svavel-

 

 

 

 

 

haltigt bränsle

2

2

 

0

0

1431 Särskild beredskapsavgift

 

 

 

 

för oljeprodukter

0

1503

+ 1503

-

1432 Kassettskatt

0

115

+

115

-

1441 AB Vin-& Spritcentralens

 

 

 

 

inlevererade överskott

140

140

 

0

0

1442 Systembolaget AB:s in-

 

 

 

 

 

levererade överskott

93

60

-

33

-35,5

1451 Reseskatt

156

159

+

3

+  1,9

1452 Skatt pä annonser och

 

 

 

 

 

reklam

250

285

+

35

+ 14,0

1453 Totalisatormedel

250

260

+

10

+ 4,0

1454 Skatt på spel

75

78

+

3

+ 4,0

1461 Fordonsskatt

2 360

2 385

+

25

+  1,1

1462 Kilometerskatt

1640

1700

+

60

+ 3,7

1471 Tullmedel

1380

1585

+

205

+ 14,9

1481 Övriga skatter på varor

 

 

 

 

 

och tjänster

0

0

 

0

0

 

Prop. 1980/81:150                                                   10

tesatsen den 16 november 1981 påverkar inkomsterna enbart andra hälften av budgetåret 1981/82 men hela budgetåret 1982/83. Invesleringsavdraget vid redovisning av mervärdeskall beräknas minska inkomsterna med 500 milj. kr. budgetåret 1981/82 och med 1000 milj. kr. budgetåret 1982/83. Della förklarar den svaga ökningstakten i inkomsterna av mervärdeskatt. Bensinskatten ökar med 7 öre den I april 1982 och föreslås öka med ytterligare 17 öre den 1 juli 1982. Della förklarar ökningen på 820 milj. kr. eller 15,6% under budgetåret 1982/83. Inkomsterna av energiskatt ökar med 1480 milj. kr. eller 21,9%. Ökningen förklaras även här av skattehöj­ning dels den 1 april 1982 med 46 kr. per m olja, dels den 1 juli 1982 med 38 kr. per m olja. Vidare beräknas inkomsterna på titeln särskild beredskaps-avgift lill 1 500 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Det är en engångseffekl av att oljdagringsfonden föreslås upphöra den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:102). Regeringen föreslår alt en skatt på kassettband tas ul från den 1 juli 1982 (prop. 1981/82:159). Skatten ökar inkomsterna med 115 milj. kr. 1982/83.

Jämförelse mellaii beräkningen i budgetpropositionen och RRV:s marsbe­räkning

Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1981182 beräknas nu bli 2 124 milj. kr. högre än enligt beräkningen i budgetpropositionen. I tabell 5 redovisas de inkomsttitlar där RRV nu föreslår en ändrad beräkning jäm­fört med i budgetpropositionen. Det bör påpekas att budgetpropositionens beräkning grundades på elt lägre ökningslal för den totala lönesumman för inkomståren 1981 och 1983 än RRV:s beräkningar i december.

Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas nu bli 1379 milj. kr. högre än som antogs i budgetpropositionen. Del högre inkomstantagandet för inkomståret 1981 som RRV tillämpar i denna beräkning orsakar upp­justeringen.

De juridiska personernas inkomstskatter beräknas öka med 119 milj. kr. mer än vad som antogs i budgetpropositionen. Det beror främst på en upprevidering av aktiebolagens beräknade fyllnadsinbetalningar våren 1982.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas nu till 31 503 milj. kr., vilket är 463 milj. kr. mer än vid beräkningen i budgetpropositionen. Det högre antagandet om lönesummans utveckling mellan åren 1980 och 1981 i denna beräkning innebär främst att fyllnadsinbetalningarna under våren 1982 blir större än vad som beräknades i budgetpropositionen.

Inkomsterna av mervärdeskatt har räknats upp med 300 milj. kr. till följd av utfallet hittills under budgetåret. Detsamma gäller ökningen med 140 milj. kr. för inkomsterna av bensinskatt. Däremot beräknas inkomsterna av energiskatt bli 230 milj. kr. lägre än i budgetförslaget till följd av att skatteunderlaget är lägre än vad som tidigare antogs.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     11

Tabell 5. Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRV:s marsberäkning för budgetåren 1981/82 och 1982/83, tusental kr.

1271 Inkomster av arbets­givaravgifter till arbetarskyddsstyrel­sens och yrkesinspek­tionens verksamhet

1281 Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

 

1321 Fysiska personers för­mögenhetsskatt

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

 

1331 ArvsskaU

1332 Gåvoskatt 1341 Stämpelskatt

1400 Skatt på varor och tjänster

1411 Mervärdeskatt 1421 Bensinskatt

 

Inkomsttitel

1981/82

 

 

1982/83

 

 

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

 

budget-

RRV:s

( + )

budget-

RRV:s

( + )

 

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

 

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

1100 Skatt på inkomst,

 

 

 

 

 

 

realisationsvinst

 

 

 

 

 

 

och rörelse

31732900

33195900

+ 1463000

34676000

34011000

-  665000

Ull Fysiska personers

 

 

 

 

 

 

skatt på inkomst.

 

 

 

 

 

 

realisationsvinst

 

 

 

 

 

 

och rörelse

27706000

29085 000

+ 1379000

27103 000

25 331000

-1772000

1121 Juridiska personers

 

 

 

 

 

 

skatt på inkomst.

 

 

 

 

 

 

realisationsvinst

 

 

 

 

 

 

och rörelse

2200000

2319000

+   119000

5 768000

6875000

+ 1 107000

1131 ofördelbara skatter

 

 

 

 

 

 

på inkomst, realisa-

 

 

 

 

 

 

tionsvinst och rörelse

1000000

1000000

-

1000000

1000000

-

1141 KupongskaU

43000

43 000

-

45000

45 000

-

1142 Utskiftningsskalt och

 

 

 

 

 

 

ersättningsskatt

20900

20900

-

22000

22000

-

1143 Bevillningsskatl

3 000

3000

-

3000

3000

-

1144 Lotterivinstskatt

760000

725000

-    35000

735000

735 000

-

1200 Lagstadgade social-

 

 

 

 

 

 

avgifter

31039800

31502 600

+  462800

31011900

36201100

+5189200

1211 Folkpensionsavgift

23 457000

23 616000

+   159000

24436000

26972000

+ 2 536000

1221 Sjukförsäkringsavgift,  .

 

 

 

 

 

 

netto

1043000

1285000

+  242000

-601000

-742000

-   141000

1231 Barnomsorgsavgifl

6079000

6119000

+    40000

6355000

6504000

+   149000

1241 Vuxenutbildningsavgift

669000

673000

+      4000

691 000

707000

+     16000

1251 Övriga socialavgifter.

 

 

 

 

 

 

netto

-327000

-309000

-     18000

6000

-   16000

-    22000

1261 Bidrag till förvalt-

 

 

 

 

 

 

ningskostnader för

 

 

 

 

 

 

arbetsskadeför-

 

 

 

 

 

 

säkringen

50500

50600

+       100

53 100

53 100

-

 

68 300

68000

-

300

71800

72000

+

200

-

-

 

-

-

2651000

+2651000

2662900

2676900

+

14000

3342800

3298201

_

44599

54900

54900

 

—

348000

348000

1

+

1

702000

702000

 

-

926000

926000

 

-

15 000

15000

 

_

15 000

15000

 

_

475000

520000

+

45000

510000

520000

+

10000

70000

80000

+

10000

70000

80000

+

10000

1346000

1305 000

—

41000

1 473 800

1409200

—

64600

67 395511

67629211

+

233700

71028511

73483010

+2454499

38 200000

38500000

+

300000

40500000

40300000

-

200000

5 110000

5 250000

+

140000

5 345000

6070000

+

725000

 

Prop. 1980/81:150

12

 

Inkomsuitel

1981/82

1982/83

 

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt pä spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt-och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på sva-velhaltigt bränsle

 

1431 Särskild beredskapsav­gift för oljeprodukter

1432 Kassettskatt

 

1441 AB Vin- & Spritcentra­lens inlevererade över­skott

1442 Systembolaget AB:s inlevererade överskott

 

1451 Reseskalt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt pä spel

 

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt 1471 Tullmedel

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

2100 Rörelseöverskott

2111  Postverkets inleve­rerade överskott

2112  Televerkets inleve­rerade överskott

2113  Statens järnvägars inle­vererade överskott

2114  Luftfartsverkets in­levererade överskott

2115  Förenade fabriks­verkens inlevererade överskott

2116  Statens vatlenfalls­verks inlevererade överskott

2117  Domänverkets inleve­rerade överskott

 

2121 Statens vägverks in­levererade överskott

2122 Sjöfartsverkets inleve­rerade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2131 Riksbankens inleve­rerade överskott

 

Enligt budget­proposi­tionen

Enligt RRV:s marsbe­räkning

Ökning ( + )

Minsk­ning (-)

Enligt budget­proposi­tionen

Enligt RRV:s marsbe­räkning

Ökning ( + )

Minsk­ning (-)

608000

604000

-

4 000

615 000

599000

-

16000

523000 2965000 4470000 1 175000

524500 3000000 4470000 1 150000

+ +

1500 35 000

25 000

548000 2905 000 4 335 000 1 175 000

549 500 2940000 4 335000 1 150000

+ +

1500 35000

25 000

1035000 6980000

1035 000 6750000

-

230000

1038000 7935 000

1038000 8 230000

+

295 000

1500

1700

+

200

1500

1500

 

-

1

1

 

-

1

1503000 115000

+ 1502999 + 115000

150000

140000

-

10000

100000

140000

+

40000

73000 156000

93 000 156000

+

20000

60000 159000

60000 159000

 

—

249000

250000

75000

2360000

1640000

1375000

250000

250000

75000

2360000

1640000

1380000

+ +

1000 5000

284000

260000

78000

2 385000

1700000

1605 000

285 000

260000

78000

2385 000

1700000

1585000

+

1000 20000

10

10'

 

-

10

10

 

-

5494083

5 558281

+

64198

5 990290

6046936

+

56646

76000

81000

+

5 000

81000

85000

+

4 000

201300 1

203 200

1

+

1900

231 100 t

240600

+

9500

1

66 572

i

65972

-

600

1 116900

1

115 000

-

1900

48600

50400

+

1800

54 000

54600

+

600

1 665 800

1664 858

-

942

1942000

1932000

-

10000

80000

100000

+

20000

80000

57000

-

23 000

32 200

31274

-

926

74 150

27 000

-

47 150

73 800

73 600

—

200

83 500

93400

+

9900

35 167      35 167

2000000       2000000

36500       37500    +       1000

2000000       2000000

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     13

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

 

Enligt       Enligt        Ökning

budget-    RRV:s       ( + )

proposi-   marsbe-    Minsk-

tionen      räkning     ning (-)

Enligt       Enligt        Ökning

budget-    RRV:s       (+)

proposi-   marsbe-   Minsk-

tionen      räkning     ning(-)

 

2141 Myntverkets inleve­rerade överskott

2151  Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2211  Överskott av kriminal­vårdsstyrelsens fas­tighetsförvaltning

2212  Överskott av karo­linska sjukhusets fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akade­miska sjukhusets fas­tighetsförvaltning

2214  Överskott av bygg­nadsstyrelsens fastig-hetsförvahning

2215  Överskott av general­tullstyrelsens fastig­hetsförvaltning

2221 Överskott av förråds-anläggningar för eko­nomiskt försvar

2300 Ränteinkomster

2311 Räntor pä lokalise­ringslån .

2312 Ränteinkomster på jordbrukets lager­huslån

2313 Ränteinkomster pä sta­tens avdikningslån

2314 Ränteinkomster pä fis-kerilån

2315 Ränteinkomster på fiskberedningslän

2316 Ränteinkomster på vat­tenkraftslån

2317 Ränteinkomster pä luftfartslän

2318 Ränteinkomster på sta­tens lån för den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslän

 

2321  Ränteinkomster på .skogsväglån

2322  Räntor på övriga näringslän. Kammarkollegiet

2323  Räntor på övriga lån, Lantbruksstyrelsen

2331            Ränteinkomster på
.   egnahemslän

2332          Ränteinkomster på lån
för bostadsbyggande

66000      100000    +    34000   87000     206000    +   119000

768800     768 300    -        500 814800     795 100    -     19700

379843     384509    +      4666 389339     403 735    +     14396

349119   316844    -    32275               348822         302005    -    46817

1435

1435

1 348        1348

25956       25956

11897

1897

11897

11897

34920

309511     277236    -    32 275  334920     300000

407

570

570

407

36 600

8736256   8690580 - 45676   9890642   9854042

550

550

2 500

2 500

421

421

226

226

2001

2001

13758

13 758

4

4

61330 2091

61330 2091

310000   325000 +  15000   310000   310000

 

1

650

1 650

2100

2 100

319

319

235

235

2111

2111

14776

14776

4

4

 

38720

38720

2 167

2167

15

15

190000

6375000  6 274 697 - 100 303   7215000  7025000

 

Prop. 1980/81:150

14

 

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

 

Enligt

Enligt

Ökning

budget-

RRV:s

i+)

proposi-

marsbe-

Minsk-

tionen

räkning

ning (-)

Enligt       Enligt        Ökning

budget-    RRV:s       ( + )

proposi-   marsbe-    Minsk-

tionen      räkning     ning(-)

 

2333  Ränteinkomster på lån för bostadsförsöqning för mindre bemedlade bamrika familjer

2334  Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

 

2341  Ränteinkomster på sta­tens län för universi­tetsstudier

2342  Ränteinkomster på all­männa studielån

2343  Räntor på övriga stu­dielän. Kammar­kollegiet

2351 Räntor på energi­spariån

2361  Ränteinkomster pä medel avsatta till folkpensionering

2362  Ränteinkomster på me­del avsatta till civila tjänstepensioner

2363  Ränteinkomster på me­del avsatta till militära pensioner

2364  Ränteinkomster på me­del avsatta till allmänna familjepensioner

2365  Ränteinkomster på me­del avsatta vid statens pensionsanstalt

2366  Ränteinkomster på me­del avsatta till pen­sioner för vissa av riks­dagens verk

2371 Räntor på beredskaps­lagring och förråds­anläggningar

2381  Ränteinkomster på lån till personal inom utri­kesförvaltningen m. m.

2382  Ränteinkomster på län till personal inom bi­ståndsförvaltningen m. m.

2383  Ränteinkomster på sta­tens bosättningslån

2384  Ränteinkomster på län för kommunala mark­förvärv

2385  Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386  Ränteinkomster på län för allmänna samlings­lokaler

2387  Ränteinkomster pä kre­diter till udandet

363

330

45 37000

363

330

45 37000

343

343

330

330

-              45            45

36800       36800

9627      403 000    424000    +    21000

300000     309627

100300     105300    +      5000  102000     108000    +      6000

3 248

3 248

3319

405 405 10310 10310 22 120    22120

3319

68

409 409 10466 10466 22660    22660

74

68

74

573900   573 900

394796   394796

760

760

700

330      330 18000    18000

87500

85 500

2000

11 700    11700 162    • 162

700

 

315

315

24000

24000

114000

114000

160

160

9100

9100

372

372

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     15

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

 

Enligt       Enligt        Ökning

budget-    RRV:s       (+)

proposi-   marsbe-    Minsk-

lionen      räkning     ning(-)

Enligt       Enligt        Ökning

budget-    RRV:s       (+)

proposi-   marsbe-    Minsk-

tionen      räkning     ning(-)

2388     Ränteinkomster på

mark för naturskydd            -              -

2389          Ränteinkomster på lån
för inventarier i vissa

I 185

10 500 20800

56878

1 185

10500 20800

56878

specialbostäder                1300         1300

10500

10500

35770

35 770

50002

50002

6500

6500

2391  Ränteinkomster på markförvärv för jord­brukets rationalisering

2392  Räntor på intresse­medel

2393  Övriga ränteinkomster. Kammarkollegiet

2394  Övriga ränteinkomster

2395  Övriga ränteinkomster; Riksgäldskontoret          554       554

2396  Ränteinkomster på del av byggnadsstyrelsen

förvaltade kapitalet

867900

892900    +

25 000

921600

1 050000

+   128400

2400 Aktieutdelning

90887

90887

—

93534

93 534

—

2411 Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

aktier

90887

90887

-

93 534

93 534

-

2500 Offentligrättsliga

 

 

 

 

 

 

avgifter

1004152

1009392    +

5240

944975

1053095

+   108120

2511 Expeditionsavgifter

270300

280300 . +

10000

345 300

345 300

. —

2512 Vattendomstolsav-

 

 

 

 

 

 

gifter

150

150

-

150

150

—

2513 Avgift för statlig

 

 

 

 

 

 

kontroll av läkemedel

42950

42950

-

45 879

45 879

-

2514 Elevavgifter vid styrel-

 

 

 

 

 

 

sen för vårdartjänst

46

46

—

64

64

-

2515 Avgifter vid trafik-

 

 

 

 

 

 

säkerhetsverket

-

-

-

-

—

-

2516 Körkortsavgifter

27 000

30200     +

3 200

-

-

-

2517 Avgifter för registre-

 

 

 

 

 

 

ring av motorfordon

147400

138100     -

9300

-

-

-

2518 Fyravgifter, farieds-

 

 

 

 

 

 

varuavgifter

278000

278000

-

309600

309600

—

2519 Skeppsmätnings-

 

 

 

 

 

 

avgifter

2400

2400

-

3 250

3 250

—

2521 Fartygsinspektions-

 

 

 

 

 

 

avgifter

7270

7 270

-

8 380

8380

-

2522 Avgifter för granskning

 

 

 

 

 

 

av biograffilm

1500

1500

-

1500

1500

-

2523 Avgifter för särskild

 

 

 

 

 

 

prövning och fyllnads-

 

 

 

 

 

 

prövning inom skol-

 

 

 

 

 

 

väsendet

900

900

-

900

900

-

2524 Avgifter vid statens

 

 

 

 

 

 

jordbruksnämnd

2706

2706

-

2 895

2895.

-

2525 Avgifter för växt-

 

 

 

 

 

 

skyddsinspeklion

7 800

7800

-

9000

9000

-

2526 Avgifter vid kött-

 

 

 

 

 

 

besiktning

29300

29300

-

30300

30 300

-

2527 Avgifter för statskon-

 

 

 

 

 

 

troll av krigsmaleriel-

 

 

 

 

 

 

tillverkning

750

750

-

775

775

-

 

Prop. 1980/81:150

16

 

Inkomsttitel

1981/82

 

 

1982/83

 

 

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

 

budget-

RRV:s

(+)

budget-

RRV:s

(-I-)

 

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

 

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

2528 Avgifter vid bergs-

 

 

 

 

 

 

staten

6500

6500

—

6700

6700

-

2529 Avgifter vid patent-

 

 

 

 

 

 

och registrerings-

 

 

 

 

 

 

väsendet

99035

100375

+       1340

93 875

104995

+     11120

2531 Avgifter vid registre-

 

 

 

 

 

 

ring i förenings m. fl.

 

 

 

 

 

 

register

16500

16500

-

17 000

17000

-

2532 Exekutionsavgifter

63 191

63 191

-

68900

68900

-

2533 Avgifter vid statens

 

 

 

 

 

 

planverk

453

453

-

507

507

—

2534 Vissa avgifter för re-

 

 

 

 

 

 

gistrering av körkort

 

 

 

 

 

 

och motorfordon

-

-

-

-

97000

+    97000

2600 Försäljningsinkomster

2611  Inkomster vid krimi­nalvården

2612  Inkomster vid statens rättskemiska laborato­rium

2613  Inkomster vid karo­linska sjukhuset

2614  Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­holmissbrukare

2615  Inkomster vid arbetar­skyddsstyrelsen

2616  Försäljning av sjökort

2617  Lotsavgifter

2618  Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2619  Inkomster vid riks­antikvarieämbetet

 

2621  Inkomster vid lant­bruksnämnderna

2622  Inkomster vid statens livsmedelsverk

2623  Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

2624  Inkomster av uppbörd av felparkerings-avgifter

2625  Utförsäljning av beredskapslager

2700 Böter m.m.

2711  Restavgifter

2712  Bötesmedel

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

 

-

-

 

-

-

97000

+

97000

624620

625010

+

390

254233

254233

 

-

105000

105000

 

-

IIOOOO

IIOOOO

 

-

6000

6000

 

-

8 500

8500

 

-

308000

307300

_

700

_

_

 

_

550

220

550

7512

7512

9500

9500

40000

40000

1 190

16000

16000

5 600

5 600

1250

1250

220

 

5 560

5 560

8 500

8500

30000

30000

55 760

56950

17000

17 000

5 600

5600

1250

1250

10900

11950

11 950.

100

43 700

43 700

331 500

331500

171000

171000

160500

160500

350000

350000

350000

350000

10900

 

31500

31400

39000

39000

243600

243600

108600

108600

135000

135 000

1025000

1025 000

1025000

1 025 000

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     17

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

Enligt       Enligt        Ökning     Enligt        Enligt        Ökning

budget-    RRV:s       (+)           budget-     RRV:s       (+)

proposi-   marsbe-   Minsk-      proposi-    marsbe-   Minsk-

tionen      räkning     ning (-)     tionen       räkning     ning (-)

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars in­komster av försålda fasligheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriks­verkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfalls-verks inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkels inkoms­ter av försålda faslighe­ter och maskiner

 

3121  Kriminal vårdsstyrelr sens inkomster av för­sålda byggnader och maskiner

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3123  Sjöfartsverkets in­komster av försålda byggnader och maski­ner

3124  Statskontorets inkoms­ter av försålda datorer m.m.

3125  Byggnadsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maski­ner

3126  Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3131 Försvarets myndig­heters inkomster av försålda byggnader och maskiner

33854      33337    -        517  38653     40553    -I-      1900

1 000        1 000

1000         1000

15000       15000

15000       15000

634    +        633    6000         7500    +      1500

10000       10000

10000       10000

I 200        1 200

1000         1000

2000         1000    -      1000      1000        1500    +    500

50

50

50

50

200

50

150          200

100

I 000        1 000

1000        1000

3400         3400

3400         3400

100

2    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:150

18

 

Inkomsttitel

1981/82

1982/83

 

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

 

budget-

RRV:s

(+)

budget-

RRV:s

(-I-)

 

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

 

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

3200 Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

rnarkförsäljning

13600

13600

—

13600

13600

—

3211 Övriga inkomster av

 

 

 

 

 

 

markförsäljning

13 600

13 600

-

13 600

13600

-

3300 Övriga inkomster

 

 

 

 

 

 

av försåld egendom

18000

18000

—

18000

18000

—

3311 Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

gruvegendom

18000

18000

-

18000

18000

-

4100 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

näringslån

298012

298012

—

299210

299 210

_

4111 Återbetalning av lokali-

 

 

 

 

 

 

seringslån

240000

240000

-

240000

240000

-

4121 Återbetalning av jord-

 

 

 

 

 

 

brukels lagerhuslån

22

22

-

_

_

_

4122 Återbetalning av sta-

 

 

 

 

 

 

tens avdikningslån

1550

1550

-

1350

1350

_

4123 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

fiskerilån

11000

11000

—

11500

11500

_

4124 Återbetalning av fisk-

 

 

 

 

 

 

beredningslän

838

838

_

1 106

1 106

_

4131 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

vattenkraftslån

193

193

-

201

201

_

4132 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

luftfartslån

2273

2273

-

1956

1956

_

4133 Återbetalning av sta-

 

 

 

 

 

 

tens lån för den mindre

 

 

 

 

 

 

skeppsfarten

17893

17893

-

18476

18476

—

4134 Återbetalning av kraft-

 

 

 

 

 

 

ledningslån

18

18

-

18

18

_

4135 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

skogsväglän

-

-

-

-

-

-

4136 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

övriga näringslän.

 

 

 

 

 

 

Kammarkollegiet

22765

22765

-

23093

23093

-

4137 Återbetalning av övriga

 

 

 

 

 

 

näringslån. Lantbruks-

 

 

 

 

 

 

styrelsen

1460

1460

-

1510

1510

-

4200 Återbetalning av bostadslån m. m.

4211  Återbetalning av lån till egnahem

4212  Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213  Återbetalning av lån för bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer

4214  Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån

4311 Återbetalning av sta­tens lån för universi­tetsstudier

1250750        1298957     +    48207

50            50

1250000        1298207     +    48207

700

700

591 650

591650

650

650

1450700        1540000     +    89 300

1450000       1539300    +    89300

700

700

673650

673650

650

650

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     19

 

Inkomsttitel

1981/82

 

 

1982/83

 

 

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

 

budget-

RRV:s

(+)

budget-

RRV:s

(+)

 

proposi-

marsbe-

Minsk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

 

tionen

räkning

ning (-)

tionen

räkning

ning (-)

4312 Återbetalning av all-

 

 

 

 

 

 

männa studielån

39000

39000

-

38000

38000

-

4313 Återbetalning av stu-

 

 

 

 

 

 

diemedel

552000

552000

-

635 000

635000

—

4314 Återbetalning av övriga

 

 

 

 

 

 

studielån. Kammar-

 

 

 

 

 

 

kollegiet

-

■ —

-

-

-

-

4400 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

energisparlån

100000

105003

+      5003

120000

134500

+    14500

4411 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

energisparlån

100000

105003

+      5 003

120000

134 500

+     14500

4500 Återbetalning av

 

 

 

 

 

 

övriga lån

317340

317340

—

299210

299210

—

4511 Återbetalning av lån till

 

 

 

 

 

 

personal inoiii utrikes-

 

 

 

 

 

 

förvaltningen m. m.

4300

4300

-

4800

4 800

—

4512 Återbetalning av lån lill

 

 

 

 

 

 

personal inom bi-

 

 

 

 

 

 

ståndsförvaltningen

 

 

 

 

 

 

m. m.

2 900

2900

-

3 650

3650

—

4513 Återbetalning av lån

 

 

 

 

 

 

för kommunala mark-

 

 

 

 

 

 

förvärv

145000

145000

—

150000

150000

_

4514 Återbetalning av lån

 

 

 

 

 

 

för studentkåriokaler

100

100

-

. 90

90

-

4 556

4750

4 750

10000

10000

5000

5000

6962

6962

55 000

55000

1850

1850

24 284

24 284

30

30

57 358

57 358

10000

10000

5 000

5 000

7172

7172

50000

50000

4515  Återbetalning av lån för allmänna samlings­lokaler           4556

4516  Återbetalning av ut­givna startlän och bidrag

4517  Återbetalning av u-landslän

4518  Återbetalning av kredi­ter till utlandet

4519  Återbetalning av sta­tens bosättningslån

1850

1850

-

 

-

25000

25000

-

-

 

-

36898

36898

-

4909799

+

41836

5981049

5904915    -

-    76134

65000

-

5000

385 000

375 000    -

-     10000

1454000

 

-

1468100

1468100

_

4521  Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4522  Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523  Återbetalning av övriga lån, Riksbanken

4524  Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskonloret

4525  Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor       -

4526  Övriga återbetalningar         -

5100 Avskrivningar        4867963

5111  Postverkets av­skrivningar        70000

5112  Televerkets av­skrivningar        1 454000

 

Prop. 1980/81:150

20

 

Inkomsttitel

1981/82

 

 

 

1982/83

 

 

 

Enligt

Enligt

Ökning

Enligt

Enligt

Ökning

 

budget-

RRV:s

(-t

-)

budget-

RRV:s

(+)

 

proposi-

marsbe-

M

insk-

proposi-

marsbe-

Minsk-

 

tionen

räkning

ni

ng(-)

tionen

räkning

ning (-)

5113 Statens järnvägars

 

 

 

 

 

 

 

avskrivningar

927000

927000

 

-

1016000

1016000

—

5114 Luftfartsverkets

 

 

 

 

 

 

 

avskrivningar

61900

66600

+

4700

68600

70200

+      1600

5115 Förenade fabriks-

 

 

 

 

 

 

 

verkens avskrivningar

51500

44100

-

7 400

57700

56000

-      1700

5116 Statens vattenfalls-

 

 

 

 

 

 

 

verks avskrivningar

1800000

1800000

 

-

2436000

2336000

-   100000

5121 Avskrivningar pä

 

 

 

 

 

 

 

civila fastigheter

181829

193 829

+

12000

195 874

200240

+      4366

5131  Uppdragsmyndighelers

 

 

 

 

 

 

 

m. fl. komplement-

 

 

 

 

 

 

 

kostnader

49145

49145

 

—

56461

56461

—

5141 Statens vägverks

 

 

 

 

 

 

 

avskrivningar

101627

145 663

+

44036

103052

141 152

+    38100

5142 Sjöfartsverkets av-

 

 

 

 

 

 

 

skrivningar

71400

71400

 

-

84700

84700

—

5143 Avskrivningar pä

 

 

 

 

 

 

 

ADB-utrustning

98500

92000

—

6500

108500

100000

-      8500

5144 Avskrivningar på för-

 

 

 

 

 

 

 

rådsanläggningar för

 

 

 

 

 

 

 

ekonomiskt försvar

1062

1062

 

■ -

1062

1062

-

5200 Statliga pensions-

 

 

 

 

 

 

 

avgifter, netto

1485000

1349000

—

136000

1785000

1335000

-  450000

5211 Statliga pensions-

 

 

 

 

 

 

 

avgifter, netto

1485000

1349000

—

136000

1785000

1335000

-  450000

Statsbudgetens totala

 

 

 

 

 

 

 

inkomster

159374997

161498903

+2123906

168942279

175537294

+6 595 015

I den reviderade beräkningen av statsbudgetens inkomster för budget­året 1982183 beräknas inkomsterna bli 6595 milj. kr. högre än beräkningen i budgetpropositionen. I beräkningen av inkomstskatterna har bl.a. hän­syn tagits till förslagen om begränsningar av utbetalningarna till kommu­nerna år 1983 och skattereformen år 1983. Den senast nämnda faktorn medför att fysiska personers inkomstskatter väntas minska med 1772 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen. Begränsningen av förskotten till kommunerna avseende de juridiska personernas skalleunderlag tillsam­mans med en uppjustering av inkomstantagandena för aktiebolagens in­komster medför att de juridiska personernas inkomstskatter väntas öka med I 107 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas nu till 36201 milj. kr., vilket är 5 189 milj. kr. mer än vid beräkningen i budgetpropositionen. Förändringen mellan prognostillfällena förklaras i huvudsak av den tidigare omnämnda allmänna löneavgiften som föreslås i lagrådsremissen angående reformerad inkomstbeskattning samt av den kraftiga revideringen av lönesummans

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     21

utveckling under år 1981. Vidare har prop. 1981/82:144 om ändringar i sjukförsäkringen m. m. inneburit viss uppjustering av inkomsterna för budgetåret 1982/83.

För budgetåret 1982/83 beräknas inkomsterna av skaU på varor och tjänster öka med 2454 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen. Bensin­skallen och energiskatten ökar med 725 milj. kr. resp. 295 milj. kr. Del är en kombinerad effekt av att skatten på bensin och olja höjs den I april 1982 och atl avgiften till oljelagringsfonden avskaffas den 1 juli 1982 samtidigt som bensinskallen och energiskalten på olja ökar med motsvarande belopp (prop. 1981/82:102). I samband härmed ökar inkomsterna på titeln särskild beredskapsavgift för oljeprodukter tillfälligt med 1 503 milj. kr. Regeringen föreslår all en skatt på ljud- och videokassettband, kassetlskatl, införs den 1 juh 1982 (prop. 1981/82: 159). Inkomsterna beräknas lill 115 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Bland övriga inkomstUllar kan nämnas att inkomsterna av räntor på lån för bostadsbyggande har justerats ned med 190 milj. kr. jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

II.    ALLMANNA FÖRUTSÄTTNINGAR

Utvecklingen av skatteunderlaget inkomståren 1976—1981

För att man skall kunna bedöma utvecklingen av statens inkomster är det av slor belydelse all analysera förändringarna av fysiska och juridiska personers inkomster. Här görs därför först en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i stafistiska centralbyråns taxeringsstatistik. Utvecklingen av inkomster och avdrag från olika för­värvskällor vid taxeringen lill statlig inkomstskatt redovisas i tabell 6. Av tabellen framgår utfallet vid de senaste sex taxeringarna.

Inkomst av tjänst utgör del dominerande inkomstslaget för fysiska per­soner. För inkomståret 1980 utgjordes 92% av den sammanräknade in­komsten av inkomst av tjänst. Därnäst i betydelse kommer inkomst av kapital med 3,1 % och inkomst av rörelse med 2,7%.

Inkomst av kapital visar stora variationer under den redovisade perio­den. Det är framför allt förändringar av räntenivån som orsakat detta. Mellan åren 1977 och 1978 minskade inkomsten med 2,4%. Mellan åren 1979 och 1980 ökade däremot inkomsten med 65,7%. Ränteförändringen förklarar till stor del den stora ökningen. Den genomsnittliga räntenivån ökade mellan åren med 2,75 procentenheter.

Inkpmst av tillfällig förvärvsverksamhet uppgick för år 1979 till 1470 milj. kr., vilket är en minskning med drygt 8%jämfört med år 1978. Under sexårsperioden redovisas en årlig inkomstökning med drygt 16%. Dessa inkomster redovisas i taxeringsslalisliken och ingår i underiagel för beräk-

 

Prop. 1980/81:150

22

 

+ +

VO tn ov

m' Tt r-'

.- fn — I   + +

I

VO

 

JÉ

, ,

 

 

"ä

_3

g

Oi

5

.S

p

W5

 

C

DU

a>

;S

T3

 

c

■2

E

i«

:C0

Si

C

•j;

t/1

ov — ov

 

OO Tf v| r-; ri u-T o ri

r4 r-- rn to

VD

 

oo o

riri

m

■"ri

 

vo r<

+ + -1- +

1    +

+

+ +

+ +

1

+-

O w- m "in rl o O O

fn —. oo'rn

o'

o'oC rJ

rn o'

r-;

rn

O

)   + + +

1   +

+

+ +

1   +

+

+

oo r-_ r-;  o' ri r-i —

o'rl

m

 

'if

 

ON

ri

ve rf

+ + + +

+   1

+

+ +

+ +

+

+

 ( 00 t-- -■i roo ri

(N Ov

00 oö — fn

 

rj n

m

O rT

r-

 

+ + +T

+ +

-)-

+ +

1   +

+

+

c »n rn wn ri o f*i v

00 rs)

 

rlTf" n —

r| On ri vi

O,

"1

1   +   1   +

+ +

+

+ +

1 +

+

+

o r

r-' '■t f oT

— ö o u- 00 O

rn to (N VO Tf tn

 

1 00

o--t

m Tf

r- 00 rj in

00

■*'

r4

VO

m rJ 0 n

m

— O

ov

— r- rj —

yy-i rJ m

o

 

— \D r

« o n-i 00

r-- os r- On

O'vo'

 

oq »o oC w-T

■ 00

00 o

0\'rn

8

o

vo

o

r*~i — oo VO

— VO

Ov

— 00

rj

r- rJ

NO

m

r>

— o o" oo' 0\ rJ rj rJ r- r- o\ r-

Ovt/-! fN o" O t VO VO

 

ri "O

OOTt

00 r-

r--oo

vioo'

CM -t

m

vi

ON

ITi

r — r- o

.— in

ft

rJ 00

»- »o

rJ

v m rJ

m

00 r»

lo o r-; —  r- TT \n  rJ m r-r  m r-~

ov oo' fNi r

ve" o

oqn riri'

rioT

rn

rj

oo

1-

r-i  r- un rj r

— in

 

r ri

— m rJ

■ r- n r-i

m m

2

o sD rON

0\ wn 'O ov u-i O r- rj

ii

ao

— r—■

r| — m m — u-

O r-

ri

r-

( '— \o o

— ■*

VO

rj

ON r-

o

in r-i o r-l

rn

r-

~  '.. "1 ri o' Ov rn ov tn oc Tf

VO ov t3v

fn ■*

00 00

 

00 nD V-TON

\o o

o"on" ON — m On

oo"

 

m        VO rn

m

Os 00

r- rg

00

r-  r-

a

m Tt

+ +

+ + +    + +  +

 

r- ON —

•«4; —

■

rND

.ri

 

 

 

 

 

m oo -

r-T"

ri

riri

ON

rj      —'

 

 

- -

rJ

1   +    +-

+ +  +

00 — lo'—'

+   I

OI —           o

>n' C3V  —"

+ +

-t-

+

Ov O

—. r-- 00

Tj------------

I   +   I

r- ov

Ov 00 (N f I    +

-qoc

fn r riri

I    I

■* o' -a-

+ +

+ I

I

TT

f»r

o

+   I

(N          "tn

5 tn           o

O o            o

— O)       tn

fn r-l

tn 00

VO —

r-- o m

00 r-       .—

r» ..       VO

oo         n

o a   00

 

Tj- 00 ON

m —'

r- ' m

m nO

'  ON

n

•n fn tj-tn fN rj n tn       o

fN [         m

fN —       o

rj rn        o

vo     n

" Ov      m

- r-    00

 

ON  —    Tj-   ON

ri "O >ri Kn rs)

NO

 

 

ON O »n

oo nO

9i

 

 

 

rst nO NO

rj o

00

'- O O

2

rn

- m ON

 

irt

 

■< O On

— »

ON nO rJ

o wn

—. r4 ri

rj

r- TT        tn

tn vO                 VO

— ov                VO

r-        —

nD i/n r- i/n wn r- rJ ri m

 

o

e

s

S      S

DC 5

'C > 2 ca

SS

■s

■g

60 g

tu .SPu

 

c   t/1 . rt -T?

; O fe g tfe :§ -

*V   f-

li,\5

> C"

< 

o

 

00

 oö E -

>  nj

CO

Opov

ra -

Ot3 00 M

5 E t

2t:i:

H

 

V

SI

.2? u

JZ 00 g S CO ;.«  v.

t

«)   c/J   c   cO   > CO   C     1-

■• P ' tu £ ■£? —

ef S £ oga 2 o 5 9 c      S

5 .i: .c

5 •

su'

 

■o

> 

CO

o

CO

 

c c

2P S

:C0

■o

J

> 

 

CO

\n <

<     =

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     23

•t

+

"I

oC

+

 

VO

-t-

r<

+

VO

in

ov

m VO tn      TJ. o\    Ov

 

r) oo n (N tn VO

+ + +

O

r- t-

+ +

ov

+

m r-

+ +

+25,5 + 23,4 + 25,3

tn Tf

vO ov

T +

"i,

vo'

+

m rj

oooC r- — + +

Ovo<5 r| •n rirn

 

o

00 nD

r-ioC

 

I   I

I  I  I

I  I    I

 

O ON r-- vi' o" vi

m        v

Ov'in

r»

r-tn

(3v'r .— n

.■n

00

IS

1  1 +

1   +

+

+ +

+

+

°°. °° R,

.— tn'fn tn — m

tn fn vo'ti-'

 

Ov_ —

r-'ov'

vO

fn

 

1   +   1

1   +

1

+    1

+

T

Ov r-      in

TT —'      — fn —      r-.

« r- 00 r--_     tn —;   ©_

tn" r (n' ri     r- oo'   tt"

—. ,—       ri VO    wH

+ + + +       +++-    ++      + +

 

VI v m VI

r nO

'*!

\C 00

v 0\

 

 

 

 

 

rj O rj o

oo m

o~

o o\

VI On

+ +

I   + + +

I   +    +

"   -"        n

+

+

+ +        I   +

+    + +

 

n (Ov r- —

a\ n

Ov

— rj_

rJ Tt

o' vo' —' —'

Tf'fn

O

vo' —

Tt —'

Tf   —   —

fn

 

 

 

+ + + +

+   1

+

+ +

+ +

ov ovTj- r-

— Th

Ov_

tn —

— tC

' 00 Tt' ri

or-'

w

(n' —

o'—'

 

-- f

 

m —'

 

+ +   1   +

+ +

+

+ +

+ +

00 c?v fN tn

rJ O

"1

Ov r|

OvtS

Tj-' oo fn tn

■*'o'

m

— m'

—'tn

.—'

.—i .—1

 

rj —

rj —

I   +       + +    +

 

■ ri r-

rl o ON

roq oq

— nO     o —1     00

 vi

m r-m Tf

'—        n

v r--

Tj- v On oo

m - — On               no tj-      t-*

O " NO VI               ON —       r-

o 00 — o      o On   o

Tj- ri On rJ              n —         m

— —                 --      I/)

m                       f

m nD Tj- rn

ON 00

nd fn

rJ ON

n r

fn

o r*".         v        I

On 0\         r-~     —

nD nD       rvl     

O 00          o        I

 

r~-_ m ri      -

Os -rf \o      r- oo'

— NO o                "*

r- 00

Tf  ON

On

O ri

ri — m r-

00 ' ri o                  *- r-.

o '— 00 00              '— 00

00 Tt oON            r- o

m r4 NO NO                     — r
—. r-

o o 00 m

— r-

o

■ o

rM 00          „        _

On ft          O       fn

r- v-,          no     Ä

r<

r4

 

" r| VI vn      00 v ■' Tf' no' oo' O 00 ri ri ON — — r-

o\

 

r- — rn

vi m

ON

r---

 

 

 

 

V~i rJ  ■rt

00 fn

f«i

\o r

—  V   Tj-

Tf

vo

ri m

 

m 0\ NO rn 00 rg m (N v o       — NO

—   VI

PN

NOri o' vi' o r-

—  o
m r-

—                \o
ri

On fn

r-' r-'

o o

VI v-,

r- ON

v oq vT 


 

— m —       O r-

ri vi 00       - ON

r-' no'      —

m r       —

ON      rj

 

ND NO OO

vi no' ri vT ON oo T|- r- 00 TT v r-m - fn V) - rj r

ON oq

'no' 00 "

m -

'-   NO

00 oq         r- -

- v             oor-i

Tf oo          o r-

m -            ri On

ri O            r- ri
— Tt

r>i

rs|

 

r  O —                    vi —

ri NO r- 0\               v-i On

00 fn — ri                ri no

m —' Tt o                — '

— o

NO_00

r-'oo — r- m ri

ON nO

rvi no         m

o' oo'          ri

or-             —

r o             Tj-

r- o\           —

o     m
ri

 

—       vo

s

r-. vo o

r- vD

1-

00

o

Ov

VD TJ- t--

 

 

— ov

vO

M

n

TT

00

r-

 

ve

 

 

 

 

 

VD csi   r—  m         lOv tn      

— tn     m   Tj-        Ov VO      N

O <-.!   VO  Tj-        o r           I--

Tj-   —  TJ.  fn         —   TJ-     00

—   fn              tn r-

Tj-  r-            — I/-1

vo  o             (N oo

r-   —            ov —'

 

"x tco „

_ E & 2

p °iO'Ö.

ä

5 o

X .S

—                  00 c

Oc

i!                 = CO

SU             :rt    t/3

00 •               tu ji

'IS'

t/1    t/1    C   CO    >

CO   3

CO t — ;

o)

s  o E --P

,15-ti .5

■■O .B

B

o J< _c

OOtcO

2 S

■o   ;0

CO

E

B

a

Vi

i: ;0

t      c   -co

'3-

i S 2 5 E ä

1=   CO

.c

 

C3 00

•SP £

= ra

:Cd    t«

t4-l   

%%é.

ai =.1 ESS

.5 g

5.S 'a c

  r: .:.; c,-  _ ;0 =co -±        CO

13 > CO

T) C 3

-g   on   00 .5   3   C

sal

t/1

tCO

•T3 C

■ s s I fe» 5 C0.5 >-g s S;

E

<2j4 c g 00

o

3    of-gcCräco-B   2.|Sg-oi;«o

 

T) ■ > <

o .a: s

 

Prop. 1980/81:150                                                   24

ning av statlig och kommunal inkomstskatt. För den del av inkomsterna som härrör från försäljning av fastigheter kan uppskov med inkomstskat-■ten erhållas. T. o. m. inkomståret 1978 låg besluten om uppskov hos läns-rättema. Detta innebar att inkomsterna ingick i taxeringsutfallen. Fr. o. m. inkomståret 1979 beslutar emellertid taxeringsnämnderna i de flesta fall om uppskov. Detta medför att de inkomster som den skattskyldige erhåller uppskov med beskattningen av inte ingår i taxeringsutfallet. Detta kan förklara en del av den minskning som har registrerats mellan åren 1978 och • 1979.

Avdragen för underskott i förvärvskälla har" visat en fortgående ökning under hela den i tabellen redovisade perioden. Ökningen uppgår till i genomsnitt 23 % per år. Den största posten bland dessa är underskott av annan fastighet, dvs. de underskott som uppkommer för bl.a. villor och fritidshus på grund av ränteavdragen. Avdragen för underskott i förvärvs­källa beror därför till stor del på räntenivåns utveckling samt reglerna för beskattning av fastigheter.

Inkomståret 1980 togs del statliga grundavdraget bort. Delta förklarar den stora minskningen av grundavdrag och extra avdrag mellan åren.

Riksrevisionsverkets taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomst­året 1980

För beräkning av skatt på inkomst och förmögenhet åren 1981 -1984 har resultat från RRV:s taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomst­året 1980 använts. Resultaten från denna undersökning är f. n. preliminära och någon redovisning av uppskattningen av inkomster och avdrag görs därför inte här utan kommer att publiceras senare.

Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren 1981—1983

RRV antog i beräkningarna i december 1981 atl lönesummans tillväxt

mellan åren 1980 och 1981 skulle bli 7,1%. Mellan åren 1981 och 1982

antogs lönesummetillväxten bli 7,0%. Eftersom inga nya avtal var slutna

för år 1983, valde RRV att schablonmässigt skriva fram lönesumman med

:8% mellan åren 1982 och 1983.

Budgetförslaget byggde emellertid på en nedjuslering av antagandena för kalenderåren 1981 och 1982. Beräkningarna i budgetförslaget grun­dades även på en lägre lönesummetillväxl än vad RRV föreslagil som en schablonmässig ökning för år 1983.

RRV har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 8,2% mellan åren 1980 och 1981. Del är främst statistiska central­byråns bearbetningar av skatteadministrationens kontrolluppgifter, som har givit underlag för denna kraftiga uppjustering. I arbetet med den reviderade nationalbudgeten antas f.n. att lönesumman ökar med 5,7%

 

Bilaga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     25

mellan åren 1981 och 1982. Samma utvecklingstakt ligger till grund för kalkylerna även kalenderåret 1983. Då förutsätts all den planerade skatte­reformen genomförs tillsammans med en finansiering med en tvåprocentig löneavgift.

De utbetalda pensionerna beräknas i denna beräkning öka med 16,7% mellan åren 1980 och 1981 och med 9,6% mellan åren 1981 och 1982. RRV förutsätler att basbeloppet 19100 kr.kommer att ligga till grund för utbe­talningarna av pensioner år 1983, vilket resulterar i en ökningstakt av storleksordningen 10,7%.

Förslaget till ändringar i sjukförsäkringen m.m. i prop. 1981/82:144 innebär alt prognosen för sjukpenning och föräldrapenning, som upptas lill beskattning, minskar med ca 2 miljarder kr. mellan åren 1982 och 1983 jämfört med RRV:s decemberberäkning. Således förutses utvecklingslak­ten för denna post minska med ca 11 % mellan dessa år.

Av inkomsterna från andra förvärvskällor har utvecklingen av inkomst av kapital mellan åren 1981 och 1982 justerats ned från knappt 10% lill drygt 3%jämfört med RRV:s decemberberäkning. Delta är bl.a. en följd av diskontosänkningen i mars 1982. För 1983 räknar RRV med en öknings­lakt på drygt 10% av inkomster av kapital. Förändringarna baseras på nu gällande antaganden om räntenivån, in- och utlåning saml sparande.

För inkomsterna av jordbruksfastighet och rörelse har ökningstakten mellan åren 1980 och 1981 reviderats upp. Inkomst av jordbruksfastighet beräknas nu öka med 20% jämfört med knappl 10% i RRV:s december­beräkning. Rörelseinkomsterna beräknas öka med knappl 15% jämfört med 12% i tidigare beräkning.

Underskotten i förvärvskälla har sedan slutet av 1960-talel ökal kraftigt varje år med några få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposlen är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotten. Trots effekterna av fastighetstaxeringen beräknas utvecklingstakten för de totala underskotten bli så hög som 22 % mellan åren 1980 och 1981. Mellan åren 1981 och 1982 har RRV räknat med en utvecklingstakt på 9%. Del är en lägre ökningstakt än tidigare som förklaras av dels diskonlosänkningen i mars 1982, dels det förslag till avdragsbegränsningar som inryms i förslaget till skatteomläggning år 1983. Osäkerheten är stor beträffande utveckling­en av underskottens ulveckling år 1983 och kommande år. RRV har därför valt atl schablonmässigt skriva fram de totala underskottsavdragen med 5%.

Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.

Under februari-mars 1982 upprepade RRV sin enkät från hösten 1981 till etl urval om drygt 2000 svenska förelag, sparbanker och försäkringsin­stitut.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt laxerade

 

Prop. 1980/81:150

26

 

iS

i > :5 « i    -ii s

>  t E «3i

 

 

r NO m rj ri 00 ON m NO o rj ri m fn r

O      o r»      —

 

Ul c o > -.

00

ca

t   u 00 TO

c >

■    CO

CO t_

.          t«    -"

.       U-    w     00

.Q   tu      4>   C3V

- On VI ON 0\

ri Tf -H rj

'— fn

 

t>,   00   t      1   —

■o.SiS Soo = ■«=*"§-

Uh .c C5   tA 01:0

m fn fn r-~ v On ri  n ON m Tf ■ m v

VI O     «

 

CO                ,          00

c                 .       c c ov

3 "O         en   _   5   tu

ECO       C   E   ?5       I

u    C CO "5 oco JL

ooS i>                  o = J to

 

r- ri 00 — 0

0 ON

r*%

«

0 — r- v VI

Tt On

r»

0

—< —. m Tj- r-

 

(

ri

+ +  +

£

=      2 E «       :  u o > p - o

neg

;0    CO    J-  Ov

00 ri ■ — — 0\ O 00 nO v — r n ri 00 r - - - ri

— 0\    vo         ri

00 00    <«      

NO ri    M         —

o         TT

 

5 fa

" 00

=1

Of OD

,_. TD   t/1   —   S   

.-.SPS E g S.fe I

oo~ «  o = -  C" S

.W,rt   £    O

" a> o >   c - <=■

rt ><  u   c (u op

c/D ii .= Oi t« ort —

 

v 0 r NO

,— 1/-

m

m ri 00 ri Tj-

— ON

'•t

(N Tj- TT NO

 

00

+ +    +

On VI     N nD —     r»

(N v ri o 00

- v O r - ■ 00 v TT rj

Si s|

:o u 00 S

•c   E'E «

o co ii ""

o 5 cotK

tu .

.M.

 

 

:«

 

«5

r-

C

 

 

 

 

0»

rt

JS

 

a

c:

H

< 

bflOv ON ON Ov rt - On ÖN On

•ö       2:

•g I  I  1  I  I .-00000

t>        fN o o o

S    CQ

12 00 2

rt (/J , > tn

CS   g O  :C0  ■

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     27

inkomsten samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1982. Vidare ingår frågor angående storleken av del särskilda forskningsavdraget (SFS 1980:955) och det särskilda invesleringsavdraget (SFS 1980:953, 954).

I det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller storleksgruppen 0-19 anställda är myckel osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med totala antalet förekommande företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna grupp av företag. En utförlig beskrivning kommer all publiceras i statistiska centralbyråns statistiska meddelanden, serie F.

Resultatet av enkäten har fördelats på företagsstorlek och redovisas i tabell 7.

Enligt enkäten beräknas den statligt taxerade inkoihslen öka med 36% från år 1980 lill 1981. Enligt höstens enkät var ökningen 28%. Den kommu­nalt taxerade inkomsten beräknas i vårenkälen öka med 17% mellan åren 1980 och 1981.1 höslenkäten beräknades den kommunalt taxerade inkoms­ten öka med 9%. Fyllnadsinbetalningarna under våren 1982 beräknas ulgöra ca 37% av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1981. Del särskilda forsknings- och utvecklingsavdräget beräknas uppgå till 524 milj. kr. Företag med fler än 500 anställda svarar för 85 % av delta avdrag.

Det särskilda investeringsavdraget för maskininvesleringar beräknas uppgå till 2012 milj. kr. för verksamhetsåret 1981. Avdraget för byggnads­investeringar beräknas till 191 milj. kr. Förelag med fler än 500 anställda svarar för 52 % av de totala avdragen.

Vid bedömning av 1982 års statligt laxerade inkomster har RRV utgått från en Irendmässig ökning på 10%. För verksamhetsåret 1982 upphör det särskilda investeringsavdraget för maskininvesleringar vid inkomsttaxe­ringen. Detta i kombination med devalveringen av den svenska kronan under hösten 1981 antas öka den taxerade inkomsten utöver den Irendmäs-siga ökningen. RRV räknar därför med alt den statligt laxerade inkomsten ökar med 25% mellan verksamhetsåren 1981 och 1982.

III.    BERÄKNING AV DE OLIKA INKOMSTTITLARNA

1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. RRV

har i sin beräkning av inkomstskatterna för budgetåret 1982/83 även be­dömt utfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna sammanfallas i tabell 8 i vilken också framgår skillnaden gentemot beräkningar i budget­propositionen.

Utgångspunkten för beräkningarna är bl. a. de inkomstfördelningar som antas gälla för åren 1981, 1982 och 1983. RRV:s taxeringsslatisliska under-

 

Prop. 1980/81:150

28

Tabell 8. Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

 

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Inkomster

 

 

 

 

Prel. A-skatt

111 743

-1-1749

118732

-   126

Prel. B-skatt

7910

-1-     10

8810

-    64

Fyllnadsinbetalningar

 

 

 

 

av prel. skatt

6267

-   384

7201

-    53

Kvarstående skatt

3654

0

3 855

-  271

Slutlig kompensation

 

 

 

 

till kommuner enligt

 

 

 

 

1974 års skattereform

1455

0

0

0

Summa inkomster

131029

-1-1375

138598

-  514

Utgifter

 

 

 

 

Kommunalskattemedel

88750

-      4

99397

+  769

Överskjutande skatt

9270

0

8962

+ 421

Omföringar till andra

 

 

 

 

inkomsttitlar

3 924

0

4 908

-1-    68

Summa utgifter

101944

-      4

113267

-t-1258

Netto på titeln

29085

-1-1379

25331

-1772

Debiterad statlig skatt (inkl

. statlig skattereduktion), milj

.kr.

 

År

1980

1981

1982

1983

Fysiska personers statliga

 

 

 

 

inkomstskatt (-skattered.)

27685

27839

33 178

32143

sökning har använts för atl beräkna dessa. Beräkningen bygger på fram­skrivningen av den inkomstfördelning som gällde för basåret 1980. Föränd­ringar i skattesystemet åren 1981-1982 har beskrivits i RRV:s december­beräkning. Där redovisas även effekterna av de olika ändringarna i skatte­reglerna. Förändringarna i skattereglerna m. m. för år 1982 är:

-    Det kommunala grundavdraget höjdes från 6000 kr. till 7500 kr. från år 1982.

-    Förskotten av kommunalskattemedel år 1982 beräknas på ett underlag justerat med en höjning som om grundavdraget varit 7000 kr. vid 1981 års taxering.

-    Den indexreglerade särskilda skattereduktionen upphörde.

-    Den tillfälliga skatteredukrionen från åren 1980 och 1981 byggdes in i skatteskalan.

-    Reseavdragen begränsades genom atl avdrag medges endast för koslna­der större än 1000 kr.

-    Tidsvinst på två timmar krävs för att ge rätt till avdrag för resa med egen bil lill och från arbetet.

-    Skatteskalan justerades i första skiktet så att ingen statlig skatt utgår upp lill en basenhet.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     29

-    Basenheten fastställdes till 6900 kr. för år 1982.

-    Kvarskatleavgiften.höjdes lill 8% för kvarstående skatt under 5 100 kr. och till 10% över 5 100 kr.

-    Rätten till insättning på skogskonto utvidgades.

-    Investeringsavdrag för byggnadsarbeten m. m. förlängdes.

-    Tidpunkten för indexuppräkning av folkpension m. m. ändrades.

-    Regler för avtrappning av del extra avdraget för pensionärer ändrades. För åren 1983-1985 har ell förslag lill reformerad inkomstbeskattning

överlämnats till lagrådet. Efter önskemål från budgetdepartemenlel har RRV tagit hänsyn till innehållet i detta förslag vid beräkningen av fysiska personers skatter budgetåret 1982/83. Dessulom har RRV beaktat uppgö­relsen om frågor rörande den kommunala ekonomin som älerremillerades lill finansutskottet den 10 mars 1982.

Följande förändringar i beskattningen m. m. föreslås gälla år 1983:

-    De statliga marginalskallesatserna sänks. Högsta skattesatsen för flerta­let inkomsttagare utan underskoltsavdrag uppgår lill maximall 44% år 1983.

-    Statliga skatten delas upp i två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp.

-    Grundbelopp tas ut på den beskattningsbara inkomsten.

-    Tilläggsbelopp beräknas för inkomster över en s.k. brytpunkt (16 bas­enheter, dvs. 116800 kr.).

-    Underiagel för tilläggsbelopp utgörs i huvudsak av den beskattningsbara inkomsten ökad med underskoltsavdrag. På sä sätt begränsas del skat­temässiga värdet av underskottsavdragen. Skattesatsen är 0% upp till etl skatteunderlag på 116800 kr. och 2% (1983) av skatteunderiaget mellan 116800 kr. och 138700 kr. Skallesatsen stiger sedan till maximall 10% (1983) vid ett underiag överstigande 328500 kr.

 

-     Kvittning av underskoll av schablontaxerad faslighet mol inkomst av kapital medges med högsl 30000 kr. vid beräkning av tilläggsbelopp.

-     Möjlighet finns att vid beräkning av tilläggsbelopp kvitta underskott i näringsverksamhet mot överskott i samma förvärvskälla under en tid av högst sex år.

-     Basenheten i skalleskalan har på förhand bestämts för de tre åren som reformen genomförs och blir 7300 kr. år 1983.

-     Kapitalförsäkringsavdraget slopas.

-     Avdragsrätlen för frivilliga periodiska understöd slopas.

-     Nytt schablonavdrag på 5% av kontant bruttolön m. m. eller högsl I 000 kr. införs under inkomst av tjänst.

-     Skattesatsen höjs från 2 lill 3% i inkomslskiklet 7300 kr.-29200 kr.

-     Fribeloppet på äkta makars B-inkomsler höjs lill 5000 kr. och omvand­las till grundavdrag.

-     Skattereformen finansieras år 1983 med en allmän löneavgift på 2%.

-     Skalteunderiagel för juridiska personer minskas lill 40% för kommuner och lill O % för landsting.

 

Prop. 1980/81:150                                                   30

—Återstående skatteunderlag minskas med 1 % för kommuner och lands-Ung.

—En hyreshusavgift om I % (1983) på taxeringsvärdet införs (prop. 1981/ 82:124).

—Avdragsrätl införs för utdelning på icke börsnoterade aktier. Avdrag medges med 70% av utbetalat belopp, dock maximall 700000 kr. (Lag­rådsremiss 1982-02-24.)

—Skogsvårdsavgiften sänks och preliminärbeskatlas samtidigt som det extra avdraget vid skogsavverkning upphör den 1 juli 1982.

—Sjukförsäkringen förändras bl.a. lill all omfatta två karensdagar och lägre ersättning (prop. 1981/82:144).

RRV har beräknat enskilda effekter av några av dessa förslag. Föränd­ringarna i övrigt har RRV explicit tagit hänsyn till i de programförutsätt­ningar och framskrivningar som har gjorts iden taxeringsslatisliska under­sökningen baserad på 1980 års inkomstfördelning. RRV har även förnyat beräkningarna av effekterna av de ändrade skallereglerna år 1982.

För att bedöma effekten av skalleomläggningen är 1983 vad avser änd­ringar i den statliga skatteskalan, har RRV beräknat den totala skatten som 1982 års skalleskala skulle ha gällt år 1983. En jämförelse har därefter gjorts med den skatt som uträknas om 1983 års skatteskala används. Den kommunala medelutdebileringen har därvid anlagils vara oförändrad mel­lan åren 1982 och 1983. Den totala skillnaden i slutlig skatt har då blivil 5900 milj. kr. Av denna skattelindring år 1983 svarar indexregleringen av skatteskalorna för ca 3200 milj. kr. (förändring av basenheten från 6900 kr. till 7300 kr.). 1 förutsättningarna har det föreslagna schablonavdraget under inkomst av tjänst beräknats minska skalleunderlagen med ca 3200 milj. kr. Slopandet av kapitalförsäkringsavdraget och de frivilliga periodis­ka understöden beräknas tillsammans minska de allmänna avdragen med ca 1000 milj. kr.

Bl. a. för att finansiera införandet av schablonavdraget föreslås alt skat­tesatsen i inkomslskiklet 1-4 basenheter höjs från 2 lill 3%. Denna höj­ning av skattesatsen innebär en total skattehöjning på ca 1150 milj. kr.

De olika delarna i skattereformen såsom tilläggsbeloppels slorlek, effek­ter av underskottsavdragens begränsningar, kvittning av underskott mot kapitalinkomster m. m. har RRV tidigare belyst i verkets remissvar på Reformerad inkomstbeskattning (dnr 1981:1015).

För att begränsa utbetalningarna lill kommunerna har föreslagits alt skatteunderlaget för kommuner och landsting skall minskas med I % år 1983. RRV har beräknal effekten av denna begränsning till ca 870 milj. kr.

Inflödet av preliminär A-skatt är i huvudsak känt t.o.m. januariter­minen år 1982. Utfallet under november och januari avseende skatter på inkomster under september-december år 1981 blev belydligt högre än vad som antogs i budgetpropositionen. Orsaken till denna ökning är en högre lönesummetillväxt år 1981 än vad som antogs i budgetpropositionen.

 

Bilaga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     31

Även beräkningarna av den slutliga skatten år 1981 visar en ökning, om än inte så stor som den preliminära A-skatten. Orsakerna är förändringar i antaganden om underskoltsavdrag, löner och övriga inkomstslag.

Uppjusteringen av preliminärskatteinflödet, dvs. både A- och B-skatt, molsvarar således i kalkylerna en något mindre ökning av den slutliga skatten år 1981. Detta medför alt de fysiska personernas fyllnadsinbetal­ningar våren 1982 och deras kvarstående skatter våren 1983 kan antas bli lägre än vad som tidigare beräknats. Den överskjutande skatten som betalas ul under hösten 1982 väntas därför öka jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

För åren 1981-1983 har stora förändringar gjorts i antagandena om lönesumman m. m. (se tidigare avsnill). Dessa förändringar, tillsammans med den föreslagna skatteomläggningen och förslaget om nya regler för utbetalningar till kommunerna år 1983, påverkar främst posterna prelimi-närskalteinbelalningarna och utbetalningarna till kommunerna budgetåret 1982/83 jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.

De nya lönesummeantagandena medför atl preliminärskatterna beräk­nas öka med ca 1000 milj. kr. kalenderåret 1982 jämfört med tidigare beräkning. Av 1983 års sex uppbördslerminer faller dock endast två pä budgetåret 1982/83. Den föreslagna skattesänkningen år 1983 slår därför inte fullt ut i beräkningarna för budgetåret 1982/83.

RRV har för år 1983 kalkylerat med oförändrad kommunal utdebitering. Uppjusteringen av skatteunderlaget år 1981 innebär all utbetalningarna av kommunalskattemedel, trots den föreslagna minskningen av underlaget för fysiska personer med 1 %, beräknas öka med ca 1 250 milj. kr. jämfört med beräkningen lill budgetpropositionen.

RRV:s kalkyler över de fysiska personernas inkomstskatter innebär en uppjustering med 1 379 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och en minskning med 1771 milj. kr. för budgetåret 1982/83 jämfört med beräkningen i budgetpropositionen.

RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse lill 29085000000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill 25 331000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. På

inkomsttiteln redovisas bl.a. de juridiska personernas preliminära skatter liksom avräkningen av de utbetalningar av kommunalskattemedel som kan beräknas på de juridiska personernas kommunala skatteunderiag. Till grund för beräkningen ligger den tidigare redovisade enkäten till svenska aktiebolag m. m. Enkäten pekar på en uppjustering av de juridiska perso­nernas laxerade inkomster mellan inkomståren 1980 och 1981. Med led­ning av enkäten har RRV justerat upp också fyllnadsbetalningarna våren 1982. Förelagens benägenhet alt göra fyllnadsbetalningar väntas bli bestå­ende även våren 1983. De totala fyllnadsbetalningarna har uppjuslerats

 

Prop. 1980/81:150

32

med 159 milj. kr. budgetåret 1981/82 och med 211 milj. kr. budgetåret 1982/ 83. Den preliminära B-skalten som betalas in budgetåret 1982/83 har också justerats upp. Det sammanhänger främst med debiteringssystemet för B-skattare. Inbetalningarna av B-skatt år 1982 baseras på den slutliga skatt som debiterades för år 1980. 1 kalkylen har RRV beaktat riksskalteverkets rekommendationer (dnr 1982/83-319) atl anmana de förelag som detta år ålades alt göra inbetalningar på tillfälligt vinslkonto att lämna en preliminär självdeklaration för år 1982.

Begränsningen av det kommunala skatteunderlaget för juridiska perso­ner, vilket ligger till grund för utbetalningar av förskoll av kommunalskat­temedel, gör bl. a. att utgiftsposten kommunalskattemedel beräknas mins­ka med 769 milj. kr. budgetåret 1982/83. Skatteunderiaget föreslås minska till 40% för kommuner och till 0% för landsting. Helårseffekten 1981 har RRV med ledning av de nya antagandena från aktiebolagsenkälen skattat till totalt 2700 milj. kr. i minskade utbetalningar till kommunerna jämfört med beräkningarna lill budgetpropositionen.

RRV beräknar inkomsterna på titeln juridiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rörelse lill 2319000000 kr. budgetåret 1981/82 och till 6875000000 kr. för budgetåret 1982/83.

Tabell 9. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

 

 

1981/82

 

■ 1982/83

 

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

 

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Inkomster

 

 

 

 

 

Prel. B-ska«

5 563

- 35

5518

-f

58

Fyllnadsbetalningar

 

 

 

 

 

av prel. skatt

2137

-1-159

4 335

-1-

211

Kvarstående skatt

480

0

501

+

5

Summa inkomster

8180

-1-124

10374

+

274

Utgifter

 

 

 

 

 

Kommunalskattemedel

4 564

-1-    5

2234

-

823

Överskjutande skatt

1248

0

1215

-

10

Omföringar till andra

 

 

 

 

 

inkomsttitlar

49

0

50

 

0

Summa utgifter

5861

+    5

3499

-

833

 

Netto på titeln                      2319

-1-119

6875

-1-1107

Debiterad statlig skatt, milj. kr.

År                                                1980

1981

1982

1983

Juridiska personers stat­liga inkomstskatt                         2078

2 895

3 584

3 943

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     33

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse. Till den­na titel förs de skatteinkomster som ej är möjliga atl särredovisa på fysiska eller juridiska personer. Nettot har både i RRV:s december- och marsbe­räkning förts upp med 1000 milj. kr. för budgetåren 1981/82 och 1982/83.

RRV beräknar inkomsterna på titeln ofördelbara.. skaller på inkomst, realisationsvinst och rörelse till 1 000000000 kr. för budjgetäret 1981/82 och 1000000000 kr. för budgetåret 1982/83.

Tabell 10. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Ehligfc

Förändring

 

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

 

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Inkomster

 

 

 

 

Etestanlier m. m.

1500

0

1 500i

0

Summa inkomster

1500

0

ISOOi

0

Utgifter

 

 

 

 

Restitutioner

500

0:

500

0

Summa utgifter

500

0

500

0

Netto på titeln

1000

0'

lOOOi

0

1144 Lotterivinstskatt. 1 skrivelse till RRV den 5 mars 1982 meddelar riksskatteverket att beräkningarna till budgetförslaget byggde på felaktiga uppgifter i riksgäldskonlorets inkomster under titeln lötlerivinstskall bud­getåret 1981/82.. Av denna anledning har riksskatteverket justerat ned ptognosen på titeln för budgetåret 1981/82 med 35 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskalteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotterivinstskatt beräknas till 725000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 735000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1200 Lagstadgade socialavgifter

De lagstadgade socialavgifterna belalas under året in i form av prelimi­nära avgifter, fyllnadsinbetalningar av prehminära avgifter och kvar­stående avgifter. För en närmare redovisning av uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas till RRV:s decemberberäkning.

I redovisningen nedan över prognosen för de lagstadgade socialavgif­terna görs jämförelse med budgetpropositionen. Antagandel angående lö­nesummans utveckling för år 1981 ligger i RRV:s marsberäkning belydligt högre än i budgetpropositionens beräkningar. 1 budgetpropositionen antas lönesumman mellan åren 1980 och 1981 öka med ca 6,9%. RRV:s marsbe­räkning bygger på en utvecklingstakt på 8,2 % för lönesumman mellan åren 3   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:150

34

1980 och 1981. Konsekvensen av denna förändrade förutsättning för prog­nosen är väsentliga inkomstförstärkningar för såväl budgetåret 1981/82 som budgetåret 1982/83.

1211 Folkpensionsavgift. Som framgår av tabell 11 har prognosen för in­komstema från folkpensionsavgiften räknats upp jämfört med budgetpro­positionen. För budgetåret 1981/82 motiveras uppräkningen av del högre antagandet om lönesummans ulveckling för 1981 som nu gäller. Den i prop. 1981/82:144 föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften med 1,5 procentenheter till 9,95% fr.o.m. den 1 januari 1983 förklarar till största delen uppräkningen av inkomstema för budgetåret 1982/83.

RRV beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgift lill 23616000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 26972000000 kr. för budgetåret 1982/83.

Tabell 11. Folkpensionsavgifl, miy. kr.

 

 

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

 

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

 

 

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

 

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Inkomster

 

 

 

 

 

Direktdebiterade

 

 

 

 

 

avgifter

 

19925

-1-137

22801

+2319

Egenavgifter och

 

 

 

 

 

skattedebiterade

 

 

 

 

 

avgifter

 

939

-

1070

+      8

Avgifter från statliga

myn-

 

 

 

 

digheter och affärsverk

2751

-1- 22

3 101

+   199

Summa inkomster

 

23616

-1-159

26972

-(-2 536

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto. 1 prop. 1981/82:144 föreslås avsevärda förändringar av försäkringsskyddet inom det allmänna sjukförsäkringssy­stemet. Propositionen innebär i korthet att elt system införs med två dagar utan ersättning vid vatje sjukdomsfall, s. k. karensdagar. Personer med ofta återkommande sjukfall skyddas med ett högriskskydd. Högriskskyd­det innebär att antalet karensdagar begränsas lill tio under en tolvmåna­dersperiod. För de första 90 sjukdagarna sänks kompensationsgraden från 90% till 87% av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättningen för inkomstdelar mellan 5,5 och 7,5 gånger basbeloppet föreslås sänkas från 90% till 60% av den sjukpenninggrundande inkomsten. Även för föräldra­försäkringen föreslås sänkt ersätlningsgrad. Sjukpenningavdragel vid sjuk­husvård föreslås höjt från 35 kr. till 40 kr. per vårddag. Vidare minskas försäkringsersättningen för landvård genom att ersättningsgraden sänks från 50% till 40% av kostnaderna upp lill 2500 kr.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     35

De ändrade reglerna avses gälla fr. o. m. den 1 januari 1983 med undan­tag för förändringarna av sjukpenningavdraget vid sjukhusvård och i land-vårdsförsäkringen som avses genomförda den 1 juli 1982.

I propositionen beräknas de föreslagna åtgärderna innebära en samman­lagd besparing av sjukförsäkringens utgifter med ca 2 100 milj. kr. Kalky­len i propositionen bygger på en tidigare gjord bedömning av sjukförsäk­ringens utgifter för 1983 på 14400 milj. kr. vad avser sjukpenningen.

RRV beräknar med hjälp av underlag från riksförsäkringsverket motsva­rande utgift till 13 100 milj. kr. Till följd av denna lägre bas vid beräkningar­na av besparingseffekterna beräknas den sammanlagda helårseffekten till 1900 milj. kr. De föreslagna besparingarna fördelar sig på följande sätt för budgetåret 1982/83 (milj. kr.):

1982/83

Två karensdagar med högriskskydd Lägre kompensationsgrad m. m. Ändrad tandvårdsförsäkring

615

245 200

1060

Den ovan redovisade besparingseffekten för budgetåret 1982/83 gäller för inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto. Besparingseffekten redu­ceras till följd av att besparingarna i huvudsak är beskattade förmåner. I kalkylen på titeln 1111 fysiska personers skatt på inkomst, realisations­vinst och rörelse har hänsyn tagits till de minskade skatteinkomster som blir följden av elt minskat skatteunderlag.

Tabell 12. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostna­der, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

 

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Sjukpenning

13020

- 95

12720

-1032

Sjukvårdsförmåner inkl.

 

 

 

 

läkemedelsersättning

11241

+    8

11743

-   155

Föräldrapenning

4281

-212

4662

-   146

Frivillig försäkring

6

0

5

1

Förvaltningskostnader

2310

- 20

2 390

0

Summa utgifter

30858

-319

31520

-1334

Statsbidrag

4628

- 48

4728

-   200

Inkomsttitelns andel av

 

 

 

 

sjukförsäkringens kost-

 

 

 

 

nader

26230

-271

26792

-1134

Netto på titeln framgår av tabell 13.

 

Prop. 1980/81:150                                                   36

För att besparingarna skall tillföras statsbudgeten och inte sjukförsäk­ringssystemet sänks visserligen sjukförsäkringsavgiften med 1,5 procent­enheter till 9,0%, men samtidigt höjs folkpensionsavgiften med 1,5 pro­centenheter lill 9,95 % fr. o. m. den 1 januari 1983.

De föreslagna besparingarna av sjukförsäkringens koslnader motsvarar en sänkning av sjukförsäkringsavgiften på 0,75 procentenheter. Den före­slagna förändringen av sjukförsäkrings- och folkpensionsavgiften på 1,5 procentenheter medför att medel överförs från sjukförsäkringssystemet till statsbudgeten.

Som framgår av tabell 12 beräknas sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader uppgå till 26230 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82 och till 26792 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Jämfört med budgetpro­positionen innebär detta en nedjuslering med 271 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 1 134 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Förändringarna i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1982/83 förklaras dels av de ovan beskrivna besparingarna, dels av en revidering av koslnaderna till följd av utfallet för andra halvåret 1980.

Sammanställningen över inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto visar att inkomsterna beräknas till 28964 milj.

Tabell 13. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligl RRV:s marsbe-

Förändring jämfört med bud-

Enligt RRV:s marsbe-

Förändring jämfört med bud-

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Inkomster

Direktdebiterade av­gifter

24629

- 56

24 235

-1206

Egenavgifter och övriga skattedebiterade av­gifter

Avgifter från statliga myndigheter och affärs­verk

992

3432

0

+ 22

1 100

3 485

+      9 -   121

Återföring av medel från allmänna sjukförsäkrings­fonden

Övriga inkomster

Summa inkomster

139 29192

0 -1-    5 - 29

144 28964

0

0

-1318

Utgifter Inkomsuitelns andel

av sjukförsäkringens

kostnader

26230

-271

26792

-1 134

Avsättning av medel till allmänna sjukför­säkringsfonden

Summa utgifter

1677 27907

0 -271

2914 29706

-    43 -1177

Netto på titeln

1285

-1-242

-742

-   141

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     37

kr. för budgetåret 1982/83. Detta är en förändring jämfört med budgetpro­positionen med 1 318 milj. kr. Alt inkomstprognosen inle har reviderats ner mer trots sänkningen av sjukförsäkringsavgiften med 1,5 procentenheter förklaras av den kraftiga höjningen av lönesummans ulveckling mellan åren 1980 och 1981.

Den sammantagna effekten av inkomst- och utgiftsminskningen på in­komsttiteln medför atl nettot för titeln beräknas sjunka med 141 milj. kr.

Överskottet på den allmänna sjukförsäkringsfonden för kalenderåret

1980  beräknas lill 3 273 milj. kr. exkl. fondens ränteutgifter. Vad avser fondens ränteskuld lill statsbudgeten hänvisas till RRV:s decemberberäk­ning. Efter avräkning gentemot del tidigare ackumulerade underskottet pä fonden och den ovannämnda ränleskulden återstår I 677 milj. kr. att avsät­ta till sjukförsäkringsfonden under budgetåret 1981/82. För kalenderåret

1981  beräknas överskottet på den allmänna sjukförsäkringsfonden uppgå till 2914 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto till 1285000000 kr. för budgetåret 1981/82. För budgetåret 1982/83 beräknar RRV att inkomsttiteln får etl underskott på 742000000 kr.

1231 Barnomsorgsavgift. Inkomsterna frän barnomsorgsavgiften framgår av tabell 14. Förändringarna i prognosen jämfört med budgetpropositionen förklaras av höjningen av lönesummans ulveckling mellan 1980 och 1981.

Tabell 14. Barnomsorgsavgift, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

 

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Inkomster

 

 

 

 

Direktdebiterade av-

 

 

 

 

gifter

5 189

-H35

5459

-t-130

Avgifter från statliga

 

 

 

 

myndigheter och affärs-

 

 

 

 

verk

719

+ 5

765

-t-  13

Egenavgifter

211

0

280

+    6

Titeln Barnomsorgs-

 

 

 

 

avgift

6119

-1-40

6504

-1-149

RRV beräknar inkomsterna på titeln barnomsorgsavgift lill 6 119000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 6504000000 kr. för budgetåret 1982/83.

 

Prop. 1980/81:150

38

1241 Vuxenutbildningsavgift

Tabell 15. Vuxenutbildningsavgift, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt RRV:s marsbe­räkning

Förändring jämfört med bud­getpropo­sitionen

Enligt RRV:s marsbe­räkning

Förändring jämfört med bud­getpropo­sitionen

Inkomster

Direktdebiterade av­gifter

Avgifter från statliga myndigheter och affärs­verk

Titeln Vuxenutbildnings­avgift

591

82 673

+ 2

+2 +4

620

87 707

-fl4

-1- 2 -(-16

RRV beräknar inkomsterna på titeln vuxenutbildningsavgift lill 673000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 707000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1251 Övriga socialavgifter, netto. Under titeln övriga socialavgifter redovi­sas delpensionsavgiften, arbetsgivaravgiften lill arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag m.fl. övriga socialavgifter (tabell 16). Tabell 16. Övriga socialavgifter, netto, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRV:s

jämfört

RRV:s

jämfört

 

marsbe-

med bud-

marsbe-

med bud-

 

räkning

getpropo­sitionen

räkning

getpropo­sitionen

Inkomster

 

 

 

 

1 Arbetsskadeförsäkring

1561

■ -1- 7

1659

-1-  13

2 Byggnadsforsknings-

 

 

 

 

avgift

60

-f 2

0

0

3 Lönegarantiavgift

541

-H 8

623

+ 61

4 Arbetarskyddsavgift

416

+ 4

438

-1-    3

5 Avgift för sjöfolks

 

 

 

 

pensionering

11

-

11

0

6 Delpensionsavgift

1403

-H8

1479

-1- 23

7 Arbetsgivaravgift till

 

 

 

 

arbetslöshetsersättning

 

 

 

 

och utbildningsbidrag

2153

-1-11

2 263

-1-117

Summa inkomster

6145

-1-50

6473

-1-217

Utgifter

 

 

 

 

Summa 1 -7 enl. ovan

6145

-1-50

6473

-1-217

8 Merkostnader för

 

 

 

 

delpensionsförsäk-

 

 

 

 

ringen

111

-17

16

+ 11

9 Slutreglering gent-

 

 

 

 

emot arbetslöshets-

 

 

 

 

fonden

199

0

-

_

Summa utgifter

6455

-1-33

6489

-1-239

Netto på inkomsttiteln

 

 

 

 

Övriga socialavgifter,

 

 

 

 

netto

-310

-1-17

-   16

- 22

 

Bilaga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     39

RRV beräknar underskottet på titeln övriga socialavgifter, netto för budgetåret 1981/82 till 310000000 kr. För budgetåret 1982/83 beräknar RRV underskottet på titeln till 16000000 kr.

1281 Allmän löneavgift. I lagrådsremissen om reformerad inkomstbeskatt­ning föreslås att en allmän löneavgift införs för alt finansiera skatterefor­mens första steg. Avgiftsuttaget skall vara 2 % och den nya arbetsgivarav­giften skall gälla fr. o. m. den 1 januari 1983. Eftersom den nya allmänna löneavgiften skall beräknas på samma beräkningsunderlag som de lagstad­gade socialavgifterna och uppbäras på samma sätt som arbetsgivaravgifter­na i övrigl föreslår RRV att den nya avgiften placeras under inkomsthu­vudgruppen 1200 Lagstadgade socialavgifter.

RRV föreslår alt inkomsterna från den allmänna löneavgiften tillförs en ny inkomsttitel benämnd 1281 Allmän löneavgift.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln allmän löneavgift till 2651 000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1300   Skatt på egendom

1312 Hyreshusavgift. I prop. 1981/82:124 föreslås att en ny avgift benämnd hyreshusavgifl införs. Räntebidragen minskas åren 1983-1985 för vissa årgångar av stadigt belånade hyres- och bostadsrätlshus. Genom bruksvär­desystemet får denna kostnadsökning effekt på hyresnivån också i de hus som inte omfattas av räntebidragsgivningen. Fastighetsägarna i dessa hus kan således få ökade intäkter utan att få vidkännas motsvarande kostnads­ökning. Det gäller främst fastigheter byggda före år 1958. Av denna anled­ning föreslås en avgift på sådana fastigheter. Avgiften föreslås uppgå lill I % av taxeringsvärdet år 1983, 1,5 % år 1984 och 2 % år 1985. Hyreshusav­giften föreslås utformas efter förebild av vad som gäller för skogsvårdsav-giflen. Det innebär att avgiften skall debiteras och uppbäras enligl bestäm­melserna i uppbördslagen. Avgiflen föreslås också beaktas vid beräkning­en av den preliminära skatteuppbörden. Av denna anledning kommer intäkterna från avgiften alt ingå i den allmänna skatleuppbörden redan år 1983, men omförs till den här föreslagna inkomsttiteln först när 1984 års taxering är klar, dvs. under budgetåret 1984/85.

RRV föreslär av denna anledning atl en ny inkomsttitel benämnd hyres­husavgift införs budgetåret 1982/83 och atl den formellt förs upp med 1000 kr.

1341 Stämpelskatt. 1 budgetförslaget uppfördes titeln med I 346 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 1473,8 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I skrivelse till RRV den 8 mars 1982 beräknar domstolsverket inkomster­na på titeln till 980 milj. kr. budgetåret 1981/82 och till 1014,2 milj. kr.

 

.äProp. 1980/81:150

40

-budgetåret 1982/83. Det innebär en nedjuslering av inkomsterna med 50 milj. kr. resp. 74,6 milj.kr. jämfört med budgetpropositionen. Den revide­rade prognosen byggerpå det faktiska utfallet av stämpelskatt år 1981 och en årlig prisstegring avunderlagssummanfom 10%. Den lägre prisstegring-len för budgetåret 19&1/82 förklaras av Iägeit;pa villamarknaden.

Riksskatteverket har reviderat upp .prognosen på inkomsterna med 9 milj. kr. budgetåret 1981/82 och med 10 milj. kr. budgetåret 1982/83.

RRV ansluter sig till riksskalteverkets och domstolsverkets beräkning­ar. Inkomsterna på titeln stämpelskatt beräknas till 1305000000 kr. för budgetåret 1981/82'Och till 1409200000 kr. för budgetåret 1982/83.

11400   Skatt på varor och tjänster

1411 Mervärdeskatt. Inkomsterna på denna titel uppbärs av länsstyrelser­na och tullverket.

Utfallssiffror för inbetald skatt till länsstyrelserna ärikända t. o. m. feb-?mari månad'1982 och för återbetald skatlit.o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privata konsumtionens ulveckling. Mellan åren 1981 och .1982 beräknas den privata konsumtionen öka med ca 6%. Det är -samma-ökningstakt som antogs i decemberberäkningen. För år 1983 har ökningen "beräknats till knappt 6%, vilket är 2 procentenheter lägre än enligt decemberberäkningen. :Länsslyrelsemas neltouppbörd av mervär­deskatt under budgetåret 1981/82 beräknas uppgå lill 8900 milj. kr., vilket är 700 milj. kr. högre än i decemberberäkningen. Uppbörden under budgel-låret 1982/83 beräknas uppgå till 6700 milj. kr. Del är en ökning med 100 imilj. kr. jämfört med decemberberäkningen. I dessa beräkningar har hän­syn tagit«;lill del särskilda invesleringsavdraget för inventarieanskaffning. Avdragefberäknas minska inkomsterna med500 milj. kr. budgetåret 1981/ 82 och med 1000 milj.ikr. budgetåret;i982/83.

TTabell 17. Mervärdeskatt'budgetåret 1981/82,.mijj. kr.

 

 

Uppbördsmånad

Tullverket

Länsstyrelser

na

Summa

 

Inbetald

Återbetald

 

 

 

skaU

skatt

 

.'Juli-aug.

4 144'

6719'

3778'

7085'

Sept.-okt.

4782'

6195'

5405'

5 572'

.Nov.-dec.

5754'

6738'

4745'

7747'

.Jan.-febr.

4920

6953'

.5 309

6564

:*lars-april

.5070

.6564

5192

6442

Maj-juni

4930

6231

6071

5091

'Summa

29600

39400

30500

38500

';U Ifall

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     41

Generallullstyrelsen har reviderat sin prognos för mervärdeskatt på importerade varor. Styrelsen har räknat med elt imporlvärde på 169400 milj. kr. för år 1982. Det åren ökning med 16,1% jämfört medar 1981. För år 1983 har imporlvärdet beräknats lill 190600 milj. kr., vilket molsvarar en ökning med 12,5%. Generallullstyrelsen har beräknal uppbörden av mervärdeskatt till 29600 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 33i600 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För budgetåret 1981/82 har prognosen på tullens uppbörd räknats ner med 400 milj. kr. jämfört med vad som upptogs i budgetförslaget. För budgetåret 1982/83 har uppbörden räknats ner med 300 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 38 500000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 40300000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1421 Bensinskatt. Inkomsterna av bensinskatt beräknades i budgetförsla­get till 5110 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 5 345 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Hänsyn hade då lagils till den föreslagna bensinskalle-höjningen den 1 april 1982 med 7 öre per liter till 120 öre per liter. 1 skrivelse till RRV den 5 mars 1982 anför riksskatteverket följande:

Under tiden den I juli 1981-den 31 januari 1982 var inkomsten av bensinskatt 3 318,1 milj. kr. På grundval av inhämtade uppgifter om försälj­ningen av bensin under tiden november 1981-januari 1982 kan ca I 190 milj. kr. beräknas inflyta under tiden febmari-april 1982. Under maj och jurii 1981 inflöt 759,5 rriilj. kr. Om förbrukningen antas minska med ca I % skulle inkomsten under dessa två månader kunna beräknas lill 751,9 milj. kr. På gmnd av ändrad skattesats för tillsatser av elrar av metanol och etanol fr.o.m. den 1 juli 1981 bör detta belopp minskas med 8 milj. kr. Inkomsten av bensinskatt under budgetåret 1981/82 kan då beräknas till (3318,1-1-1 190-1-751,9 ./. 8=) 5 252 eller avrundat 5 250 milj. kr. Enligt förslag i budgetpropositionen kommer bensinskallen atl höjas den I april 1982 från 113 öre till 120 öre per liter. Ändringen påverkar inkomsten fr. o.m. juli 1982.

1 RSV:s inkomstberäkning hösten 1981 antogs alt förbrukningen mins­kar med 1% om året för vartdera av budgetåren 1982/83 och 1983/84. Etrarna av metanol och etanol antas minska intäkterna med 25 milj. kr. under budgetåret 1982/83 jämfört med föregående budgetår. Med dessa fömlsättningar kan inkomsten för budgetåret 1982/83 beräknas till (0,99x5250x120/113 ./. 25=) 5494 eller avmndat 5495 milj. kr.

Riksskatteverket har räknat upp inkomsterna med 140 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 150 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalför­svarels fortsatta utveckling föreslår regeringen atl beredskapsavgiften på Jbensin upphör fr. o. m.den I juli 1982 (se sid. 71 särskild beredskapsavgift för oljeprodukter). 1 stället höjs bensinskatten med motsvarande belopp och föreslås utgå fr. o. m. den 1 juli 1982 med 137 öre per liter. Till följd av

 

Prop. 1980/81:150                                                   42

skattehöjningen beräknas inkomsterna öka med 575 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 5250000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 6070000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1422 Särskilda varuskatter. Riksskatteverket har i skrivelse den 5 mars 1982 räknat ned inkomsterna med 8 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 20 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Nedjusteringen beror på atl fr. o. m. den 1 januari 1982 skall inte emballaget räknas in i skatlevikten för choklad- och konfektyrvaror. Generallullstyrelsen har i skrivelse den 4 mars 1982 räknat upp inkomsterna med 4 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1981/82 och 1982/83.

RRV ansluter sig till riksskalteverkets och generaltullstyreisens beräk­ningar. Inkomsterna på titeln särskilda varuskatter beräknas lill 604000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 599000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1424 Tobaksskatt. I skrivelse till RRV den 5 mars 1982 beräknar riksskat­teverket inkomsterna på titeln lill 3000 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 2940 milj. kr. för budgetåret 1982/83. I förhållande lill budgetförslaget innebär detta en ökning av inkomsterna med 35 milj. kr. för vart och ell av budgetåren.

RRV ansluter sig lill riksskalteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln tobaksskatt beräknas till 3000000000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill 2940000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1426. Skatt på vin. 1 skrivelse till RRV den 5 mars 1982 beräknar riksskat­teverket inkomsterna lill 1 150 milj. kr. för budgetåret 1981/82 resp. bud­getåret 1982/83. Del är en minskning med 25 milj. kr. för vart och ell av budgetåren jämfört med budgetförslaget.

RRV ansluter sig lill riksskalteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt på vin beräknas till 1 150000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 1 150000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1428 Energiskatt. I budgetförslaget beräknades inkomsterna på denna litel till 6980 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 7935 milj. kr. för budget­året 1982/83. I skrivelse till RRV den 5 mars 1982 anför riksskatteverket följande:

a Energiskatt på elkraft

Regeringen har föreslagil atl skattebelastningen för tillverkning av skogsprodukter ändras från 1,3% till 1,6% av försäljningsvärdet. Detta medför att skatteintäkterna ökar med totalt 70 milj. kr. per år. Ökningen antas fördelas lika på elkraft och olja. RSV bortser från effekten under innevarande budgetår.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     43

Med utgångspunkt från RSV:s beräkning hösten 1981 blir inkomsten budgetåret 1981/82 2496 milj. kr. och för budgetåret 1982/83 (2596-1-35 =) 2631 milj. kr.

b Energiskatt på bensin och gasol

RSV beräknar ingen förändring av inkomsten jämfört med höstprogno­sen 1981.

c Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol

Under tiden 1 juli 1981-31 januari 1982 inflöt 1002,3 milj. kr. och under februari 1982 väntas 647 milj. kr. inflyta. Under tiden 1 mars-30 juni 1981 inflöt 677,3 milj. kr. Förbmkningen antas minska med 3% för resten av budgetåret 1981/82. I RSV:s inkomstberäkning hösten 1981 antas skatle-nedsältningen medföra att intäkterna minskar med 75 milj. kr. mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82. För de fyra månaderna mars-juni 1982 minskar därför intäkten med (4/12x75 =) 25 milj. kr. Inkomsten för bud­getåret 1981/82 kan beräknas till (1002,3-647-1-0,97x677,3x207/130 ./. 25=) 2670 milj. kr.

Enligt regeringens förslag i budgetpropositionen kommer energiskalten pä skattepliktiga oljor att höjas den 1 april 1982 med 46 kr. per m' från 207 kr. till 253 kr. per m. Ändringen påverkar inkomsten fr. o. m. juli 1982.

I propositionen redogörs som ovan sagts för en ändring av grunderna för den industriella nedsättningen av energiskatten. Ändringen innebär alltså att skatteintäkterna lorde öka med ca 70 milj. kr. för helt år. Av detta belopp kan hälften anses falla på bränslesidan.

Förbmkningen antas minska med 2% för vartdera av budgetåren 1982/ 83 och 1983/84. Under tiden juli-september 1981 inflöt 424 milj. kr. när skattesatsen fortfarande var 130 kr./m'. Inkomsten för budgetåret 1982/83 kan beräknas rill (0,98x424x253/130+0,98x(2670-424)x253/207-l-35 =) 3533 milj. kr.

Den sammanlagda energiskatten blir då för budgetåret 1981/82 (2496-1-1545-1-2670=) 6711 eller avmndat 6710 milj. kr. och för budget­året 1982/83 (2631-M 530-1-3533 =) 7694 eller avrundat 7695 milj. kr.

Riksskatteverket har räknat upp prognosen för inkomsterna på titeln bensinskatt med 140 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Della har föranlett RRV all räkna upp inkomsterna av energiskall på bensin i motsvarande grad. Inkomsterna har räknats upp med 40 milj. kr. vart och ell av budget­åren 1981/82 och 1982/83.

I prop. 1981/82:102 om säkerhels- och försvarspolitiken samt totalför­svarets fortsatta utveckling föreslår regeringen alt beredskapsavgiflen till oljelagringsfonden upphör den 1 juli 1982 (se sid. 71 särskild beredskapsav­gift för oljeprodukter). Avgiften som är 38 kr. per m' olja skall i stället från den 1 juli 1982 tas ut som energiskatt på olja.

Energiskatten på olja blir därmed totalt 291 kr. per mTill följd av denna omläggning beräknas inkomsterna på titeln energiskatt öka med 495 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till 6750000000 kr. för budgetåret 1981/82 och 8230000000 kr. för budgetåret 1982/83.

 

Prop. 1980/81:150                                                            44

1431   Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Genom olika beslul har
oljelagringsfonden kommit att finansiera andra åtgärder än de ursprungli­
gen avsedda. Vidare fmns i dag önskemål om att oljelagringsfonden skall
finansiera en rad ytterligare uppgifter inom området för beredskapslagring.
Till följd av dessa ökade och vidgade anspråk på fonden föreslår regering­
en, prop. 1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalför­
svarets fortsatta utveckling, att finansieringen sker över statsbudgeten i
stället för ur oljelagringsfonden. Förslaget innebär att den del av särskilda
beredskapsavgiflen som går till oljelagringsfonden upphör den 1 juli 1982.
Avgiften är 17 öre per liter bensin och 38 kr. per m' olja. Samtidigt som
avgiften upphör höjs bensinskatten resp. energiskatten på olja med samma
belopp. Vidare innebär förslaget att de utgifter som skulle ha finansierats
ur fonden i stället finansieras över ulgiftsanslag. Som en konsekvens av
denna finansiering över budgeten överförs oljelagringsfondens beräknade
saldo per den 1 juli 1982 till inkomsttitel på statsbudgeten. Saldot beräknas
till 814 milj. kr. De avgifter som flyter in efter den I juli 1982, dvs. avgifter
för perioden april-juni, skall också föras in på budgeten. Dessa avgifter
beräknas till 364 milj. kr. Vidare tillkommer försäljningsinkomsler på ca
325 milj. kr. Det innebär att inkomsterna på titeln tillfälligt kommer all
uppgå till 1503 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För budgetåret 1983/84
inflyter endast försäljningsinkomster på ca 325 milj. kr. och därefter upp­
hör inkomsterna på titeln.

Efter den 1 juli 1982 upphör oljelagringsfonden och kvar fmns oljepro­spekteringsfonden, oljeersättningsfonden och energiforskningsfonden. Ef­ter höjningen av avgiften den 1 april 1982 med 29 kr. per m' olja blir den totala avgiften till de återstående fonderna 80 kr. per m'. Enligt propositio­nen bör lagmbriken ändras till lag om en särskild avgift för oljeprodukter då den återstående avgiften inte har något direkt samband med beredska­pen. RRV föreslår atl inkomsttiteln ändras i enlighet härmed och benämns särskild avgift för oljeprodukter.

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift för oljeprodukter till 1000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 1503000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1432   Kassettskatt. I prop. 1981/82:159 om lag om skatt på vissa kassett­
band föreslår regeringen att en skatt på oinspelade ljudkassettband och
videokassettband införs. I propositionen anges att band som uppenbarli­
gen är avsedda atl användas på samma sätt som oinspelade band skall
jämställas med oinspelade band. Skall ulgår inte för band vars spellid
uppgår dll högst 30 minuter. Kasseltskallen föreslås ulgå med 4 öre per
spelminut för ljudkassettband och 25 öre per spelminut för videokassett-
band. Det vanligaste ljudkassettbandet, 90-minulersbandel, skulle då be­
skallas med 3:60 kr. och motsvarande videokassettband, 180-minutersban-
del, med 45 kr. Den nya skatten avses träda i kraft den 1 juli 1982.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     45

Redovisningsperioden föreslås till en månad. Deklaration skall avges och skatten eriäggas senast den femte i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. För budgetåret 1982/83 inflyter inkomster således endast skatt för 10 beskattningsperioder. 1 propositionen har inkomsterna av kassetlskatten beräknats till 135 milj. kr. räknat på helår. Därav avser 35 milj. kr. skatt på ljudkassettband och 100 milj. kr. skall pä videokassett­band. Inkomsterna för budgetåret 1982/83 kan beräknas till 115 milj. kr.

RRV föreslår atl inkomsterna av kassetlskatl redovisas på en särskild titel benämnd 1432 Kassettskall under huvudgruppen skall på varor och tjänster.

RRV beräknar inkomsterna på titeln kassetlskatl till 115000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott. 1 skrivelse till RRV den 5 mars 1982 har riksskatteverket meddelat all AB Vin- & Sprilcenlra-len beräknar bolagets vinstinleverans lill 140 milj. kr. för budgetåret 1981/ 82, vilket är en minskning med 10 milj. kr. i förhållande till budgetförslaget. För budgetåret 1982/83 har inleveransen räknats upp med 40 milj. kr. lill 140 milj. kr.

RRV ansluter sig lill riksskalteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln AB Vin- & Sprilcentraiens inlevererade överskott beräknas lill 140000000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill 140000000 kr. för budgetåret 1982/83.

1471 Tullmedel. I budgetförslaget uppfördes titeln med I 375 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till I 605 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I skrivelse till RRV den 4 mars 1982 beräknar generaltullstyrelsen in­komsterna till 1 380 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till I 585 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Nedjusteringen för budgetåret 1982/83 sker på grund av att imporlvärdet beräknas öka i lägre takt åren 1982 och 1983 än vad som antogs i budgetförslaget.

RRV ansluter sig till generaltullstyreisens beräkning. Inkomsterna på titeln tullmedel beräknas lill I 380000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till I 585000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2000   Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrällsliga avgifter samt försälj­ningsinkomsler.

 

Prop. 1980/81:150 2100   Rörelseöverskott

46

Överskott från de statliga affärsverken skall tillföras denna huvudgrupp. De statliga affärsverken redovisar i skrivelser till RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. Affärsverken har av RRV anmodats alt pre­sentera sina beräkningar på följande säll. I en huvudtabell, som följer samma uppställning för samtliga affärsverk, redovisas det förväntade re­sultatet av rörelsen, speciella bokslutsdisposilioner samt beräkning av överskott och inleveranser. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i särskilda tabeller. Övriga fakto­rer av väsentlig betydelse för bedömning av del förväntade ekonomiska resultatet skall anges.

Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRV:s beräkningar och förslag till inkomster av affärsverkens inleverera­de överskott för budgetåren 1981/82 och 1982/83.

2111 Postverkets inlevererade överskott. Postverket har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till 81 milj. kr. resp. 85 milj. kr. Det innebär en ökning med 5 milj. kr. resp. 4 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

Tabell 18. Postverkets resultaträkningar för budgetåren 1980/81-1982/83, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

Rörelseintäkter, exkl.

 

 

 

 

 

driftbidrag m.m."

6527

6760

7216

7 560

7801

Rörelsekostnader, exkl.

 

 

 

 

 

avskrivningar m. m.'

-6689

-6475

-7214

-7080

-7 680

Driflbidrag, tidningar

66

66

60

60

. 54

Driftbidrag, diligens-

 

 

 

 

 

rörelsen

26

25   ■

40

40

45

Rörelseresultat före av-

 

 

 

 

 

skrivningar

-    70

376

102

580

220

Avskrivningar enligt plan

-   135

-   150

-   183

-   170

-   190

Rörelseresultat

-  205

226

-    81

410

30

FinansieUt netto

43

40

43

49

64

Extraordinära poster

2

5

1

1

1

Resultatföre boksluts-

 

 

 

 

 

disposilioner

-   160

271

-    37

460

95

Avskrivningar utöver

 

 

 

 

 

plan

 

-   109

-    30

-   370

-    35

Skillnad mellan faktisk

 

 

 

 

 

pensionskostnad och

 

 

 

 

 

bokförd pensionsulgift

(258)

(233)

(254)

(245)

(255)

Resultat efter boksluts-

 

 

 

 

 

disposilioner

-   160

162

-    67

90

60

Konsolideringsfond,

 

 

 

 

 

insättning

 

-    98

 

-      5

 

Konsolideringsfond, uttag

227

 

147

 

25

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     47

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift­stat

Utfall

Drift­stat

Ny be­räkning

Beräk­ning

överskott att inleverera tiU Statsverket

67

64

80

85

85

Inleverans Därav:

Av föregående års över­skott

Av årets överskott

61

11 50

62

14

48

76

16 60

81

16 65

85

20 65

Överskott i % av i medeltal disponerat statskapital

10,25

9,5

10,75

10,75

12,0

' Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 19. Rörelsekostnaderna inkluderar här liksom i Postverkets officiella redovisning utbetalade pensioner. Försäkringsmässig merkostnad för pensioner redovisas som vanligt under särskild rubrik.

1980/81

1981/82

1982/83

Drift-       Utfall      Drift-      Ny be-    Beräk-
stat                stat     räkning   ning

 Extra ordinära poster. Vinst vid försäljning av

anläggningstillgångar m. m. Övrigt

Summa

 Avskrivningar utöver plan

Skillnad mellan kalkylmässigt beräknade avskrivningar och avskrivningar enligt plan

Avskrivningar på uppskrivet fastighetsvärde

Extra avskrivning av statskapitalet enligt för­utsättningarna i årets bud­getproposition

Summa

 

2

1

4

1

1

2

5

1

1

 

- 30

-30

- 30

 

- 7?

 

- 40 -300

 

-109

-30

-370

-35

-35

Utdrag ur postverkets skrivelse:

För vart och ell av budgetåren 1981/82 och 1982/83 räknar Postverket nu med atl kunna leverera elt överskott på 85 Mkr., vilket motsvarar normal förräntning av det disponerade statskapitalet. Förräntningskravet beräk­nas kunna klaras utan någon allmän portohöjning och med i stort sett oförändrad behållning på konsolideringsfonden.

Postverket räknar med oförändrad postvolym under 1981/82. Under 1982/83 beräknas poslvolymen öka med 1,5%.

. Personalvolymen beräknas öka med 0,5% under 1981/82 men beräknas kunna hållas på oförändrad nivå under 1982/83. Den genomsnittliga prisök­ningen på personalkostnaderna beräknas till 6,5 % för vartdera budgetåret. Ökningen bygger på fömtsättningarna i Er skrivelse.

 

Prop. 1980/81:150                                                                 48

Sakkostnaderna beräknas öka med 16% under 1981/82 och med 15% under 1982/83. Det är främst lokalkostnaderna som har en ogynnsam utveckling.

Diskontot förutsätts ligga kvar på nuvarande nivå 10%.

Tabell 19. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

slat

räkning

ning

Rörelseintäkter

 

 

 

 

 

exkl. driftbidrag

 

 

 

 

 

Försändelseintäkter'

4217

4277

4734

4835

4990

Uppdrag åt staten

188

169

180

175

250

Räntenetto

917

1020

922

1158

1 116

Ersättning från PK-banken

549

555

601

592

605

Postavgifter betalnings-

 

 

 

 

 

förmedling

293

293

335

335

335

Särskilda affärsområden

191

236

239

240

265

Övriga intäkter

172

210

205

225

240

Summa rörelseintäkter

6527

6760

7216

7560

7801

Rörelsekostnader

 

 

 

 

 

exkl. avskrivningar

 

 

 

 

 

Lön och lönetillägg

3856

3640

3 975

3900

4170

Sociala avgifter m.m.

1448

1362

1520

1480

1575

Övriga personalkostnader

144

141

151

155

165

Summa personalkostnader*

5448

5143

5646

5535

5910

Sakkoslnader

1242

1332

1568

1545

1770

Summa rörelsekostnader

6689

6475

7214

7080

7680

' Skillnaden mellan driftstat och och utfall budgetåret 1980/81 beror på 1,5% bättre volymutveckling än väntat. Skillnaden mellan driftstat och ny beräkning budgetåret 1981/82 beror främst pä högre andel normalpost än beräknat efter införandet av det nya taxesystemet.

 Skillnaden mellan driftstat och utfall budgetåret 1980/81 beror främst på att diskon­tot under året blev 2 % högre än väntat. Skillnaden mellan driftstat och ny beräkning för budgetåret 1981/82 beror dels pä att det höga diskontot ligger kvar längre än väntat, dels pä en gynnsammare medelsaido - och medelförräntningsutveckling än väntat.

' Skillnaden mellan driflstal och utfall budgetåret 1980/81 beror främst på att 1981 års löneavtal innebar oväntat låga kostnadsökningar för första halvåret 1981.

RRV ansluter sig lill postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln post­verkets inlevererade överskott beräknas till 81000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 85000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2112 Televerkets inlevererade överskott. Televerket har i skrivelse lill RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till 203,2 milj. kr. resp. 240,6 milj. kr. Det innebär en ökning med 1,9 milj. kr. resp. 9,5 milj. kr. i förhållande lill budgetpropositionen. Utdrag ur televerkets skrivelse:

Televerkels beräknade intäkter, driftkostnader och överskoll för bud­getåren 1981/82 och 1982/83 framgår av tabell 20 med kommentarer. Tabel-

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     49

len omfattar även av regeringen fastställda driflstater för budgetåren 1981/ 82 och 1982/83 samt utfall för budgetåret 1980/81.

Vid intäktsberäkningarna har hänsyn tagits till laxeförändringarna som verket beräknar genomföra 1 december 1982 och 1 januari 1983 enligt televerkets framställning lill regeringen 1981-10-27.

1 beräkningarna har hänsyn tagits till alt televerkets Larmdivision över­förs till bolagsform 1 juli 1982.

Beträffande televerkets utveckling hänvisas till verkels anslagsfram­ställning för budgetåret 1982/83, främst avsnitt 4 och bilaga 3.

Tabell 20. Televerkets driflstat för budgetåren 1980/81-1982/83, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drifl-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

Rörelseintäkter'

8900,4

9300,1

10303,4

10158,0

10806,0-

Rörelsekostnader

-5 083,4

-5395,8

-6271,4

-6 194,0

-6574,0

Driftbidrag'

-

-

-

-

-

Rörelseresultatföre

 

 

 

 

 

avskrivningar

3 817,0

3904,3

4032,0

3964,0

4232,0

Kalkylmässiga avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

-3 728,4

-3 357,3

-3709,9

-3643,1

-3906,8

Rörelseresultat

88,6

547,0

322,1

320,9

325,2

Finansiellt netto

-    77,5

-    63,6

-   106,2

-    62,0

-    50,0

Räntekostnader"

-

1,1

-    67,0

-    39,0

-   133,0

Extraordinära poster

22,5

23,2

30,2

27,9

1,3

Resultatföre boksluts-

 

 

 

 

 

disposilioner

.    33,6

505,5

179,1

247,8

143,5

Skillnad mellan kalkyl-

 

 

 

 

 

mässiga och bokförda

 

 

 

 

 

avskrivningar

 

 

 

 

 

Skillnad mellan faktisk

 

 

 

 

 

pensionskostnad och

 

 

 

 

 

bokförd pensionsutgift

 

 

 

 

 

Övriga bokslutsdisposi-

 

 

 

 

 

tioner'

4-   140,3

-   324,8

+    28,9

-    37,1

+   107,1

Kommunala skatter

 

 

 

 

 

Årets överskott

173,9

180,7

208,0

210,7

250,6

Inleverans

167,9

176,5

201,2

203,2

240,6

Därav:

 

 

 

 

 

Från föregående års

 

 

 

 

 

överskott

39,9

40,9

45,2

45.2

52,7

Från årets överskon

128,0

135,5

156,0

158,0

187,9

Överskott i % av

 

 

 

 

 

i medeltal disponerat

 

 

 

 

 

statskapital

9,5

9,5

10,75

10,75

12,00

' Fördelning av rörelseintäkter på rörelsegrenar.

 1 televerkets driftstat upptages sedan budgetåret 1972/73 endast de samlade rörel­sekostnaderna, utan någon specificering pä delposter. Anledningen härtill är att televerket internt budgeterar de samlade utgifterna uppdelade pä utgiftsslag för verksamheten inklusive anläggningsverksamhet. ' Televerket har ej några driftbidrag.

" Räntekostnaderför abonnentanläggningar finansierade med särskild röriig kredit. ' Förändringar av lagerreserv.  .

4   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:150

50

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

Telefon

7624,0

7891,2

8761,9

8665,1

9228,2

Textkommunikation

294,0

366,1

450,9

429,4

500,3

Datakommunikation

206,0

243,1

282,1

285,0

356,9

Larm*

126,0

1!17,1

122,0

122;0

-

Rundradio

315,4

313,8

326,7

326,7

360,4

Övrig radio

217,0

211,5

230,2

230,2

251,4

Div. inkomster

118,0

157,3

129.6

99,6

108,8

Summa rörelseintäkter

8900,4

9300,1

10303,4

10158,0

10806,0

* Larm överförs till bolag 1982-07-01.

RRV ansluter sig lill televerkets beräkning. Inkomsterna på titeln tele­verkets inlevererade överskott beräknas till 203 200000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 240600000 kr. för budgetåret 1982/83.

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott. Statens järnvägar har i skrivelse till RRV räknat med att någon inleverans av överskott inte kommer att ske under budgetåren 1981/82 och 1982/83. 1 budgetproposi­tionen togs titeln upp med formellt 1 000 kr. för båda budgetåren. Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

Konjunkturnedgången har blivit långvarigare än man allmänl räknade med hösten 1981. Framför allt som följd härav beräknas nu godstrafikens volym för de aktuella budgetåren bli betydligt lägre än som förutsattes i höstprognosen 1981.

I höstprognosen räknade SJ med ökade intäkter bl.a. genom successiv anpassning av taxorna lill förutsatt inflation. De första stegen i denna anpassning har redan beslutals av regeringen (taxehöjning i järnvägstrafik 1982-01-01, i busstrafik 1982-02-01). Den nu reviderade prognosen fömt­sätter all SJ även i fortsättningen får möjlighet atl inflationsanpassa intäk­terna.

Ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. upptogs i hös­tas till 896 milj. kr. för 1982/83. Beloppet har nu sänkts till 863 milj. kr. enligt årets budgetproposition på gmnd av att begärd ersättning för drift och underhåll av plankorsningar mellan järnväg och allmän väg ej bevil­jats.

Beräkningen av personalkostnaderna gmndar sig på en ny bedömning av personalbehovet. Liksom i höstprognosen antas all 1982 års ökningstakt för personalkostnadsnivån enligt avlal m. m. gäller även de följande åren. Prisnivån för material, externa tjänster m.m. har antagils öka med 6,5% per år fr. o.m. 1982.

Prognoserade avskrivningar anknyter till den rambudget för investering­arna som fastställts av statsmakterna. Avskrivningarna baseras på anlägg­ningamas beräknade nuvärde.

Som framgår av tabell 21 leder denna prognosrevidering fram till under­skott om ca 385 milj. kr. för 1981/82 och ca 205 milj. kr. för 1982/83. Underskottet för innevarande budgetår beror i huvudsak på konjunktur-

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     51

nedgången men får också ses mot bakgrunden av SJ:s vinterproblem. Någon inleverans av överskottsmedel kan alltså inle påräknas för de båda prognosåren.

I höslprognosen redovisades beräknade effekter av ett handlingspro­gram för resultatförbättring, som utarbetats i samband med en översyn av företagets verksamhet och organisation — kallade VO-80. Handlingspro­grammet avser åtgärder på såväl intäkts- som kostnadssidan. För att programmet skall få de effekter som angavs i höslprognosen krävs en påtaglig konjunkturen uppgång i godstrafiken. Som ovan nämnts väntas godstrafikens volym bli betydligt lägre än som fömtsättes i höstprognosen. Handlingsprogrammets resultathöjande effekt under de aktuella budget­åren beräknas därför nu bli mindre än som tidigare angivits och har i viss utsträckning beaktats i de prognoserade intäkterna och kostnaderna. De resultatförbättrande åtgärderna håller nu på atl inarbetas i budgeten fr.o.m. 1982/83. Förelagets satsning på dessa åtgärder kan leda lill att resultatutvecklingen blir gynnsammare än prognosen utvisar.

Tabell 21. Statens järnvägars driftstat för budgetåren 1980/81-1982/83, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift­stat

Utfall

Drift-stat

Ny be­räkning

Beräk­ning

Rörelseintäkter'

Rörelsekostnader'

Driftbidrag

6673 5836

6219 5 849

6953 6232

6775 6263

7416 6636

Rörelseresultat före

avskrivningar Kalkylmässiga avskrivningar Kostnadsavlastning

837 1011 -160

370

989

-160

721 1128 -180

512 1 107 -180

780 1226 -210

Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster

-  14 12

2

-459 20

2

■  -227 17 3

-415 15 15

-236 15 15

-385

Resultatföre boksluts­dispositioner

Skillnad mellan kalkyl­mässiga och bokförda avskrivningar

Skillnad mellan faktisk pensionskostnad och bokförd pensionsutgift

Övriga bokslutsdispositioner

Kommunala skatter

Årets överskottiunderskott   .

Inleverans Därav:

Från föregående års

överskott

Från årets överskott

Överskott i % av me­deltal disponerat stats­kapital

-437

-437

-207

-207

-206

-385       -206

' Enligt specifikation i tabell 22.

 Här anges SJ:s förslag till resultatbudget 1981-05-15. Regeringens beslut framgår

av regleringsbrev 1981-06-18.

 

Prop. 1980/81:150

52

Tabell 22. Statens järnvägars rörelseintakter och rörelsekostnader, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Ulfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat'

räkning

ning

Intäkter

 

 

 

 

 

Gods- och posttrafik

3 102

2912

3 206

2981

3 348

Persontrafik

2074

2206

2593

2636

2899

Ersättning för drift av

 

 

 

 

 

olönsamma järnvägslinjer

 

 

 

 

 

m.m.

788

788

865

865

863

Summa trafikintäkter

5964

5906

6664

6484

7110

Ersättning för för-

 

 

 

 

 

svarsberedskap

10

10

10

10

12

Hyresverksamhet

40

43

46

.48

51

Övriga intäkter

246

260

233

233

243

Tillkommande intäkter

413

-

-

-

-

Summa rörelseintäkter

6673

6219

6953

6775

7416

Kostnader exkl. avskrivningar

 

 

 

 

 

Löner och arbetsgivar-

 

 

 

 

 

avgifter'

4264

4215

4464

4438

4649

Övriga kostnader

1572

1634

1768

1825

1987

Summa rörelsekostnader

5836

5849

6232

6263

6636

' Inkl. nettosjukkostnad, livräntor, grupplivförsäkring och arbetsmarknadsförsäk­ring.

 I driflstaten förutsatte regeringen bl. a. förslag om taxehöjningar under budgetåret 1980/81. Taxehöjningar genomfördes 1980-07-01 (persontrafik, järnväg), 1980-11-01 och 1980-12-01 (gods- resp. persontrafik, järnväg), 1981-03-01 (bussgods) samt 1981-04-01 och 1981-05-01 (godstrafik, järnväg resp. persontrafik, järnväg och buss). ■' Enligt SJ:s förslag till resultatbudget.

RRV beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägars inlevererade överskott till formellt 1000 kr. för budgetåret 1981/82 och till formellt 1000 kr. för budgetåret 1982/83.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott. Luftfartsverket har i skrivel­se till RRV beräknat inleveransen av överskoll under budgetåren 1981/82 och 1982/83 lill 66,0 milj. kr. resp. 115,0 milj. kr. Del innebär en minskning med 0,6 milj. kr. resp. 1,9 milj. kr. i förhållande lill budgetpropositionen. Utdrag ur luftfartsverkets skrivelse:

Med hjälp av halvårsutfall saml kända och bedömda förhållanden för andra halvåret har nyligen en bedömning av helårsutfallen 1981/82 avseen­de intäkter och koslnader gjorts.

Enligt denna bedömning väntas del totala inläklsulfallel bli 732,8 Mkr., vilket är 5,2 Mkr. mindre än budgeterat. Detta beror i första hand pä att trafikutvecklingen inte beräknas nå budgeterad nivå, framförallt vad gäller den utrikes trafiken. En annan orsak är alt den budgeterade taxehöjningen fr.o.m. 1981-11-01 inte kunde genomföras förrän 1982-01-01 p.g.a. del allmänna prisstoppet under hösten. Dessa negativa konsekvenser kompen­seras dock delvis genom högre intäkter från extern, internationell utbild­ning av flyglrafikledare samt högre ränteintäkter på likvidilelsöverskott.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     53

Tabell 23. Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1980/81-1982/83, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift­budget

Utfall

Drift­budget

Ny be­räkning

Beräk­ning

Rörelseintäkter Rörelsekostnader

649,5 -507,8

628,7 -499,3

738,0 -567,6

732,8 -572,3

840,0 -619,9

Rörelseresultatföre

avskrivningar Avskrivningar

141,7 - 87,7

129,4 - 88,0

170,4 - 79.0

160,5 - 85,0

220,1 - 90,0

Rörelseresultat Kommunala skatter

54,0 -    0,1

41,4 -    0,1

91,4 -    0,1

75,5 -    0,1

130,1 -    0,1

Årets överskott

53,9

41,3

91,3

75,4

130,0

Inleverans

Därav: Från föregående år Av årets överskott

48,1

8,1 40,0

38,1

8,1 30,0

77,6

11,3 66,3

66,0

11,3

54,7

115,0

20,7 94,3

Överskott i % av i medeltal disponerat statskapital

4,0

3,1

7,0

5,6

9,4

Kostnaderna väntas totalt uppgå till 657,4 Mkr., mot budgeterat 646,7 Mkr. Ränleersättningen till kommunerna för kommunala finansieringsbi­drag har därvid reducerats från full förräntning (54,7 Mkr.) till en möjlig förräntning på 30,8 Mkr.

De främsta orsakerna till överskridandel av koslnadsbudgeten är:

-     högre personalkostnader p. g. a. nytt, ej budgeterat, löneavtal med flyg-trafikledarna (löneökningen kompenseras dock resultatmässigt genom höjning av trafikavgifterna)

-     större ersättningar till andra myndigheter (främst flygvapnet och SMHI) genom nya avtal

-     högre avskrivningskostnader, främst p. g. a. tidigare färdigställandelid-punkter för vissa större anläggningar.

Överskottet för inleverans till staten, väntas med ovan angivna förutsätt­ningar komma att uppgå till 75,4 Mkr. vilket motsvarar drygt 52% av full förräntning.

Kostnads- och inläklsberäkningen för 1982/83 har gjorts enligt de förut­sättningar som angivils i verksledningens budgetdirektiv för 1982/83.

Intäkterna för 1982/83 har därvid beräknats till 840 Mkr., inklusive en genomsnittlig taxehöjning på 10% från 1982-11-01. Trafikvolymen uttryckt i landningar beräknas enligt verkels prognoser komma all öka med 3 % och uttryckt i antalet passagerare med 5%jämförl med volymen 1981/82.

Kostnaderna (inkl. kommunala räntor) har beräknats lill 710 Mkr. Lik­som för tidigare år är den kommunala räntan reducerad i förhållande till full förräntning. För 1982/83 beräknas den möjliga förränlningen uppgå till 50,0 Mkr jämfört med full kommunal förräntning på 62,2 Mkr.

Som grund för kostnadsbedömningen ligger bl.a. en personalvolym­minskning med ca 2,5% jämfört med innevarande år. Lönenivån väntas öka med ca 5%, inkl. effekter av Ijänstelidsklassuppflyltningen och utfall av L-ATF. De sociala kostnaderna har beräknats efter 33% av lönesum­man. Vidare har antagits att resekostnaderna och kostnader för konsult­tjänster inle överskrider budgelbeloppen för 1981/82. Övriga driflkost-

 

Prop. 1980/81:150

54

nåder, inkl. ersättning till andra myndigheter, väntas öka med ca 7% till följd av pris- och löneutveckling 1982/83.

Överskottet har för 1982/83, med ovan angivna fömtsätlningar, beräk­nats till 130 Mkr. Det fulla förräntningskravet, räknat efter 12% avkast­ningsränta, uppgår till 165,8 Mkr. Överskottet utgör alltså ca 78% av full förräntning.

Tabell 24. Luftfartsverkets intäkter, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

budget

 

budget

räkning

ning

Trafikintäkter

 

 

 

 

 

Landningsavgifler

118,6

118,4

141,2

137,8

166,5

Passageraravgifter

133,9

125,1

138,2

134,4

157,3

Terminaltjänstavgifter

51,0

44,4

51,6

51,0

59,7

Hangar och parkering

3,2

3,0

3,9

4,0

4,7

Undervägsavgifter

130,4

119,2

147,3

138,4

165,8

Summa trafikintäkler

437,1

410,1

482,2

465,6

554,0

övriga intäkter

155,5

158,5

179,1

180,3

198,2

Ersättning för flyg-

 

 

 

 

 

trafiktjänst m. m.

45,1

44,9

63,0

71,5

71,4

Luftfartsinspektionens

 

 

 

 

 

avgifter

10,3

10,5

11,6

11,6

12,9

Finansiella och extra-

 

 

 

 

 

ordinära intäkter

1,5

4,7

2,1

3,8

3,5

Intäkter totalt

649,5

628,7

738,0'

732,8

840,0'

-01.

' Inkl. taxehöjning om i genomsnitt 11,6% från 1981-11-01.  Inkl. taxehöjning om i genomsnitt 13,6% från 1982-01-01. ' Inkl. taxehöjning om i genomsnitt 10% från 1982-

Tabell 25. Luftfartsverkets kostnader, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

budget

 

budget

räkning

ning

Personalkostnader

 

 

 

 

 

Löner

226,4

225,9

243,7

246,8

257,0

Sociala kostnader

74,6

71,9

80,4

80,7

84,8

Div. personalkostnader

19,5

I8;6

22,3

22,5

23,1

Avgår: Ersättning från

 

 

 

 

 

försäkringskassan

-7,2

-7,5

-7,8

-7,8

-8,3

Summa personalkostnader

313,3

308,9

338,6

342,2

356,6

Sakkostnader

 

 

 

 

 

Materialkostnader

33,3

34,7

40,1

40,8

45,6

Tjänster åt utomstående

64,1

61,6

73,5

72,6

79,3

Adm. koslnader

3,6

4,8

4,3

4,6

4,6

Summa sakkostnader

101,0

101,1

117,9

118,0

129,5

Ersättning till andra

 

 

 

 

 

myndigheter

70,0

77,7

72,7

76,5

79,8

Kommunala räntor'

21,2

8,9

34,6

30,8

50,0

Avskrivningar

87,7

88,0

79,0

85,0

90,0

Finansiella och extra-

 

 

 

 

 

ordinära kostnader

2,4

2,8

3,9

4,9

4,1

Kostnader totalt

595,6

587,4

646,7

657,4

710,0

' Reducerad lill faktisk/beräknad måluppfyllelse.

 

Biläga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     55

RRV ansluter sig till luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln luftfartsverkels inlevererade överskott beräknas till 65 972 000 kr. för bud­getåret 1981/82 och till 115000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott. Förenade fabriksver­ken har i skrivelse till RRV beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till 50,4 milj. kr. resp;. 54,6 milj. kr. Det innebär en ökning med 0,4 milj. kr. resp. 0,6 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen. Utdrag ur förenade fabriksverkens skrivelse:

Utfallet för 1981 har beräknats med utgångspunkt från vårt preliminära bokslut.

Beräkningen för 1983 har gjorts i 1983 års beräknade penningvärde och med utgångspunkt från vår operativa långsiktsplan..

r resultaten för 1982 har utvecklingskostnaderna'för Stirling inle medta­gits.

Avskrivningar har beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instmk­tion.

Antalet heltidsanställda beräknas för 1982 till ca 5 800:

Investeringamaför 1982 beräknas uppgå lill 96,0 Mkr:

Förräntningskravet på statskapitalet har beräknats efter 10,75% ränta t.o.m. den 30juni 1982, därefter med 12%.

Tabell 26. Förenade fabriksverkens driftstat för åren 1981—1983, milj. kr.

 

 

1981

 

1982

 

1983

 

Drift­stat

Utfall

Drift­stal

Ny be­räkning

Beräk­ning

Rörelseintäkter Röi-elsekostnader

1 436,9 -1255,8

1 506,7 -1361,8

1517,7 -1321-5

r517;7 -1321,5

1 842,0 -1 620,0

Rörelseresultat före avskrivningar

Kalkylmässiga avskriv­ningar

181,1 -    49,6

144,9 -    43,8

196,2 -    53,0

196,2 -    58,6

222,0 -    64,0

Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster

131,5

-       21,0

-        8,0

101,1

-       11,5

-        8,4

143,2:

-       20,0

-        8,5

137,6

-       20,0

-        8,5

158,0

-         28,0

-          9,0

Resultat före boksluts­dispositioner Bokslutsdispositioner Kommunala skaller

102,5

-       46,0

-         1,0

81,2

-       30,0

-        0,8

114,7

-       55,9

-        1,0.

109,1

-       49,0

-        1,0

121,0

-    55,2 1,0

Årets överskott

55,5

50;4

57,8

59,1

64*8-

Inleverans Därav:

Från föregående:års överskott

Från årets överskott

47,5

5,9 41,6

55,9

14,3 41,6

48,8

8,8 40,0

49,8

8,8 41,0

62,2

13,6 48;6

överskott i % av i medeltal disponerat statskapital

9,5

9,5-10,75

10,75-12,0:   10,75-12,0       12;0)

 

Prop. 1980/81:150                                                   56

Tabell 27. Förenade fabriksverkens rörelseintäkter per rörelsegren, mi. kr.

 

Sektor

1981

 

1982

 

1983

 

Drift­budget

Utfall

Drift­budget

Ny be­räkning

Beräk­ning

Försvarsmateriel

Underhåll

Övrigt

Summa

669,3

767,1 0,5

1436,9

659,7 839,6

5,7

1505,0

661,9

850,8

5,0

1517,7

661,9

850,8

5,0

1517,7

761,0

1 076,0

5,0

1842,0

RRV ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas till 50400000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 54600000 kr. för budgetåret 1982/83.

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott. Statens vattenfalls­verk har i skrivelse lill RRV beräknal inleveransen av överskott under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till 1664,9 milj. kr. resp. 1932,0 milj. kr. Det innebär en minskning med 0,9 milj. kr. resp. 10,0 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen. Utdrag ur statens vattenfallsverks skrivelse:

Kraftverksrörelsen Budgetåret 1981/82

Förutsättningar

Vattenfalls beräkningar i driflstaten för 1981/82 grundades på vissa anla­ganden beträffande prisnivån, belastnings- och kraftbalansutvecklingen m. m. Några av dessa förutsättningar har nu förändrats.

Vattenkraftsproduktionen har varit högre än vad som förutsattes i drift­staten. För hela budgetåret beräknas vatlenkraftproduklionen öka med 0,8 TWh. Den under sommaren gynnsamma tillrinningen till de vattenkraft-producerande älvarna beräknas medföra en betydande magasinsuppbygg­nad.

Till följd av problem med ånggeneratorerna i Ringhals 3 beräknas den egna kärnkraftproduklionen minska med 2,8 TWh. Denna minskning upp­vägs av den ökade vattenkraftproduktionen, av ökade kärnkraftsinköp från Forsmarks Kraflgmpp AB (FKA) samt av slörre inköp av tillfällig kraft. Utbytet av tillfällig kraft beräknas ge en minskad nettoförsäljning med 0,6 TWh.

Belastningsulvecklingen väntas bli 0,2 TWh lägre än i driftstaten.

En modifiering av verkels högspänningstariffer har beslutats. Delta in­nebär bl.a. att energiavgifterna sänks under sommarmånaderna 1982 och 1983.

Höjningen av lågspänningstarifferna fr. o. m. 1982-01-01 har medtagits i beräkningama.

Oljepriserna beräknas bli genomsnitUigt högre under budgetåret än vad som tidigare förutsatts.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     57

Tabell 28. Statens vattenfallsverks driftstat för budgetåren 1980/81-1982/83, milj. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

Kraftverken

 

 

 

 

 

Rörelsens intäkter

6494,5

6635,6

7906,2

8 563,0

9302

Rörelsens kostnader

-3 841,6

-3 764,9

-5004,6

-5841,1

-6086

Rörelseresultat före

 

 

 

 

 

avskrivningar

2652,9

2870,7

2901,6

2 721,9

3216

Kalkylmässiga avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

-1570,0

-1642,4

-1788,0

-1788,0

-1879

Rörelseresultat efter

 

 

 

 

 

avskrivningar

1 082,9

1 228,3

1113,6

933,9

1337

Finansiella intäkter

284,9

473,3

479,8

600,8

474

Finansiella kostnader

-    43,1

-     10,2

-    56,5

-    80,0

-   111

Realisationsvinster

-

1,2

-

-

_

Extraordinära intäkter

-

84,0

172,4

530,0

180

Extraordinära koslnader

-

-    85,4

-    24,6

-  300,0

-    28

Återföring av internt

 

 

 

 

 

fördelad ränta

76,9

56,0

83,0

83,0

89

Resultat före boksluts-

 

 

 

 

 

dispositioner

1401,6

1 747,2

1 767,7

1 767,7

1941

Bokslutsdisposilioner

15,6

2,5

18,0

18,0

18

Resultat före skatter

1417,2

1 749,7

1785,7

1 785,7

1959

Kommunalskatt

-   200,0

-  275,0

-   330,0

-   330,0

-   244

Ränta på disponerat

 

 

 

 

 

statskapital

1217,2

1 474,7

1455,7

1 455,7

1715

Ränta på disponerat

 

 

 

 

 

statskapital i % av i me-

 

 

 

 

 

deltal disponerat kapital

9,5

11,1

10,75

10,75

12,0

Inleverans

1 428,9

1408,9

1664,8

1 664,8

1932

Därav:

 

 

 

 

 

Från föregående år

278,9

278,9

500,8

500,8

492

Av årets ränta på disp.

 

 

 

 

 

statskapital

1 150,0

1 130,0

1 164,0

1 164,0

1440

Egna avskrivningsmedel

1 570,0

1 646,8

1 800,0

1 800,0

2 336

Inkomst av försålda fas-

 

 

 

 

 

tigheter och maskiner

10,0

42,8

10,0

10,0

10

Intäkter, kostnader och resultat

Totalt beräknas rörelseinläklerna öka med 657 milj. kr. jämfört med fastställd driftstat. Intäkterna från fast engrosförsäljning minskar med 24 milj. kr. beroende på något lägre försäljningsvolym. Högre energipristill-lägg på gmnd av högre oljepriser uppväger intäktsborlfall på gmnd av modifiering av sommartariffer. Delaljförsäljningsinläkterna beräknas öka med 53 milj. kr. p. g. a. tidigare nämnda tariffhöjning.

Trols en något högre volym beräknas intäkterna från försäljningen av tillfällig kraft minska med 72 milj. kr. beroende på väsentligt lägre pris. De tillfälliga kraflleveranserna är beroende av den aktuella kraftbalanssilua-tionen och varierar starkt både till pris och volym. Intäkterna av tillfällig kraftförsäljning bör ses mot bakgrund av koslnaderna för inköp av tillfällig kraft som beräknas öka med 76 milj. kr. p. g. a. väsentligt slörre volym.

 

Prop. 1980/81:150

58

Intäkterna liksom kostnaderna för arbeten åt utomstående beräknas öka med 700 milj. kr. Poslen avser verkets entreprenadåtagande för FKA, som redovisades felaktigt i driftstaten. Detta får dock ingen resultatpåverkan.

Problemen med Ringhals 3 har medfört lägre egen kärnkraftproduktion. Delta beräknas minska kostnaderna med 94 milj. kr. Koslnaderna för annan värmekraft väntas öka medi3 milj. kr. p.g.a. högre oljepriser.

Kostnaderna för främmande produktion (inköp av fasl och tillfällig kraft) beräknas öka med 228 milj. kr. beroende dels på högre koslnader för inköp av kärnkraft från FKA p. g. a. devalvering och större volym, dels på ökade tillfälliga kraftinköp.

Totalt beräknas rörelsens koslnader öka med 837 milj. kr. inkl. kostna­der för arbeten åt utomstående och med 137 milj. kr. exkl. dessa kostna­der.

Rörelseresultatet beräknas totalt försämras mot driflstaten med 180 milj. kr.

Finansiella intäkter beräknas öka med 121 milj. kr. beroende dels på ökade ränteintäkter från FKA, dels på ökade ränteintäkter från riksgälds­kontoret där verket placerar överskott av likvida medel. Överskottet av

Tabell 29. Driftstat för kraftverken, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

Driftstat

Ny beräkn.

Beräkning

Rörelsens intäkter

 

 

 

Fast kraftförsäljning

 

 

 

Engrosförsäljning

5514,5

5 490,0

5925

Delaljförsäljning

703,0

756,0

839

Tillfällig kraftförsäljning

443,5

371,8

613

Transiteringsintäkler

398,0

398,0

396

Engångsavgifter

30,0

30,0

44

Arbeten åt utomstående

762,8

1 462,8

1429

Övriga rörelseinläkter

54,4

54,4

56

Summa rörelsens intäkter

7906,2

8563,0

9302

Rörelsens kostnader

 

 

 

Egen produktion

 

 

 

Vattenkraft

-   248,5

-  248,5

-  321

Kärnkraft

-1111,8

-1017,8

-1323

(varav bränsle)

(-  437,6)

(-   362,8)

(-  604)

Annan värmekraft

-  271,3

-   274,1

-   281

(varav bränsle)

(-   135,5)

(-   138,3)

(-   135)

Övriga produktionsan-

 

 

 

läggningar

-      0,4

-      0,4

-

 

Summa;    -1632,0

-1540,8

-1925

Främmande produkiion

 

 

 

Fast kraft

-1499,0

-1651,2

-1632

Tillfällig kraft

-  262,3

-   337,8

-   150

 

Summa     —1761,3

-1989,0

-1782

Distributionskostnader

-   396,4

-   396,4

-  416

Fastighetsskötsel

-    30,0

-    30,0

-    33

Arbeten åt utomstående

-  762,8

-1462,8

-1429

Administrationskostnader

-  217,5

-   217,5

 

Förstudier

-     15,1

-     15,1

 

Forskning, utveckling.

 

 

 

demonstration (FUD)

-   118,9

-   118,9

-  501

Övriga omkostnader

-    70,6

-    70,6

 

 

Summa     -1611,3

-2311,3

-2379

Summa rörelsens kostnader

-5004,6

-5841,1

-6086

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     59

 

 

1981/82

 

1982/83

 

Driftstat

Ny beräkn.

Beräkning

Rörelseresultat före

 

 

 

avskrivningar

2901,6

2721,9

3216

Kalkylmässiga avskrivningar

-1788,0

-1788,0

-1879

Rörelseresultat efter

 

 

 

avskrivningar

1 113,6

933,9

1337

Finansiella intäkter

 

 

 

Utdelning på aktier i

 

 

 

dotterbolag

11,6

11,6

 

Utdelning på aktier och

 

 

 

andelar i andra företag

0,1

2,4

 

Räntor från dotterbolag

354,4

364,9

 

Övriga finansiella

 

 

 

intäkter

113,8

221,9

 

Summa

479,9

600,8

474

Finansiella koslnader

 

 

 

Ränta på rörlig kredit

-    20,0

-      2,0

 

Övriga räntekostnader

-    36,6

-    78,0

 

Summa

-    56,6

-    80,0

-   111

Extraordinära intäkter

172,4

530,0

180

Extraordinära kostnader

-    24,6

-   300,0

-    28

Återföring av internt för-

 

 

 

delad ränta

83,0

83,0

89

Resultat före bokslutsdis-

 

 

 

positioner och skall

1 767,7

-      1767,7

1941

Bokslutsdispositioner

 

 

 

Skillnad mellan pensions-

 

 

 

kostnad och pensionsut-

 

 

 

betalning

18,0

18,0

18

Resultat före skatt

1785,7

1785,7

1959

Kommunalskatt

-   330,0

-  330,0

-  244

Ränta på disponerat

 

 

 

statskapital

1455,7

1455,7

1715

' På grund av ändrad uppställning av driftstaten fr. ö. m. 1981/82 ingår ej budgetåret 1980/81.

likvida medel hänför sig till slor del till avsättningar för kärnkraftens reslkostnader som ännu inte behövt disponeras till utbetalningar. Fr. o. m. den 1 januari 1982 inbetalar verket avgifter för dessa kostnader till Nämn­den för hantering av använl kärnbränsle (NAK).

Finansiella kostnader beräknas öka med 23 milj. kr. främst beroende på i driflstaten ej medtagna räntekostnader för reverser utfärdade i samband med förvärv av fömtvarande Gränges Krafts verksamhet 1982-01-01.

Den beräknade ökningen av de extraordinära intäkterna med 357 milj. kr. beror dels på större ersättning för försenad idrifttagning av kärnreak-torerna i Ringhals, dels på ersättning för Vallenfalls förlusttäckningsbidrag om 275 milj. kr. till Svenska Petroleum AB (prop. 1981/82:100 - bilaga 17). Utbetalningen av förlusltäckningsbidragel har redovisats som extraordinär kostnad.

Sammantaget beräknas de finansiella och extraordinära posterna öka med 180 milj. kr. vilket kompenserar försämringen av rörelseresuhatet enligt ovan.

 

Prop. 1980/81:150                                                   60

Bokslutsdispositioner och skatter beräknas uppgå lill samma belopp som i den fastställda driftstaten. -

Sammantaget innebär de nya beräkningarna ett i jämförelse med driflsta­ten oförändrat resultat på 1455 milj. kr., vilket molsvarar fastställt avkast­ningskrav för budgetåret, 10,75% på disponerat statskapital.

Budgetåret 1982/83

Beräkningarna, som bygger på en inom verket upprättad intern budget, utgår ifrån normalårstillrinning till de vatlenkraftproducerande älvarna, bedömd tillgänglighet för kärnkraft saml en belastningsökning med ca 2,5%.

Beräkningarna har skett i prisnivån K = 717. Huvuddelen av den fasta engrosförsäljningen (ca 80%) följer 1981 års högspänningstariffer. Detalj­försäljningen har beräknats utifrån de lågspänningstariffer som trädde i kraft 1 januari 1982. Olje- och uranpriserna har beräknats till 9,0 resp. 4,0 öre/kWh.

Ersättning från staten lill Vattenfall för merkostnader för kärnkraflför-seningen ingår i beräkningarna med 152 milj. kr.

Enligt aktuella beräkningar uppgår de kalkylmässiga avskrivningarna till 1900 milj. kr. Utöver dessa skall verket under 1982/83 göra extra avskriv­ningar med 436 milj. kr. molsvarande under tidigare budgetår erhållen ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer enligl regeringsbeslut 1982-01-21.

Utgående från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna etl resultat på 1 715 milj. kr., vilket molsvarar bedömt avkastningskrav för budgetåret.

Kanalrörelsen Budgetåret 1981/82

Kanalrörelsen beräknades i driflstaten för innevarande budgetår ge en ränta på disponerat statskapital om 0,3 milj. kr. I de nya beräkningarna har vissa marginella justeringar gjorts vilka dock inte förändrar beräknal resul­tat.

Det bör framhållas att den allmänna ekonomiska utvecklingen, olje- och uranpriser, kärnkraftblockens drifltillgänglighet, vatlentillrinning och be­lastningsutveckling är faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resul­tatet och som gör beräkningarna osäkra.

Nedan angiven inleverans för budgetåret 1981/82 överstiger det redovi­sade resultatet med 209 milj. kr. eftersom inleveransen avser ränta på totalt disponerat statskapital, dvs. också ränta på kapital bundet i anlägg­ningar under uppförande. Denna ränta finansieras genom anslag. För bud­getåret 1982/83 beräknas inleveransen överstiga resultatet med 217 milj. kr.

Beräknat                Beräknad

resultat                 inleverans

1981/82                 1456                     1665

1982/83                 1715                     1932

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     61

Tabell 30. Driftstat för kanalverken, mi. kr.

 

 

1980/81

 

1981/82

 

1982/83

 

Drift-

Utfall

Drift-

Ny be-

Beräk-

 

stat

 

stat

räkning

ning

Rörelseintäkter

 

 

 

 

 

Ersättning för viss

 

 

 

 

 

kanaltrafik

21,9

24,3

28,1

28,0

28,8

Övriga trafikintäkler

4,5

4,5

5,2

5,3

6,8

Övriga rörelseintäkter

0,8

1,0

0,9

0,9

0,9

Summa rörelsens intäkter

27,2

29,8

34,2

34,2

36,5

Rörelsens koslnader

 

 

 

 

 

Farledsunderhåll

 

 

- 5,0

- 5,0

 

Tekniskt underhåll

 

 

- 7,4

- 7,4

 

Sluss- och brotjänster

-27,0

-29,9

- 7,9

- 7.9

-35,5

Lolsning

 

 

- 7,1

- 7,1

 

Administration

 

 

- 4,4

. - 4,4

 

Övrigt

 

 

-  1,9

-  1,9

 

Summa rörelsens kostnader

-27,0

-29,9

-33,7

-33,7

-35,5

Rörelseresultat före

 

 

 

 

 

avskrivningar

0,2

- 0,1

0,5

0,5

1,0

Avskrivningar

-

-

- 0,2

- 0,2

- 0,3

Rörelseresultat efter

 

 

 

 

 

avskrivningar

0,2

- 0,1

0,3

0,3

0,7

Realisationsvinster

—

0,1

-

-

—

Kommunalskatt

-

-.

-

-

-

Ränta på disponerat

 

 

 

 

 

statskapital

0,2

0,0

0,3

0,3

0,7

RRV ansluter sig lill statens vatlenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vatlenfallsverks inlevererade överskoll beräknas till I 664900000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill 1932000000 kr. för budget­året 1982/83.

2117 Domänverkets inlevererade överskott. Domänverket har i skrivelse lill RRV beräknat inleveransen av överskoll under budgetåren 1981/82 och 1982/83 till 100 milj. kr. resp. 57 milj. kr. Det innebär en ökning med 20 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och en minskning med 23 milj. kr. för budgetåret 1982/83 i förhållande till budgetpropositionen. Den extra inle­veransen av överskott för verksamhetsåret 1981 beräknar domänverket göra i slutet av budgetåret 1981/82. Utdrag ur domänverkels skrivelse:

1 tabell 31 har beräkningen för 1982 ändrats till följd av i december fastställd budget. Resultatet efter skatt beräknas nu till 89 Mkr.

 

Prop. 1980/81:150

62

Tabell 31. Domänverkets driftstat för åren 1980-1983, milj. kr.

1980

1981

1982

1983

 

Beräkn.  Utfall okt. -80

Beräkn.  Beräkn.  Beräk-dec.-80 okt. -81   ning

Beräk­ning

1496       1 484 -1190    -1193

1656

1357

1632 -1336

I 727       1790 1463    -1490

Rörelseintäkter

Rörelsekostnader

Driftbidrag

296

299

291

95

196

3

264

121 143

17 126

306

99

207 4

300

145 155

29 126

Rörelseresultat före avskrivningar

108    -   109

Planenliga avskriv­ningar

188 1

190 19

Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster

199

189

209

203

Resultatföre boksluts­dispositioner

Skillnad mellan kalkyl­mässiga och bokförda avskrivningar

Skillnad mellan faktisk pensionskostnad och bokförd pensionsutgift

72    -

-    48    -

-     13    -

-      6    -

1    -

-     11

16    -

-     16    -

-    36    -

-    36    -

-    36    -

-    36

15

135

140

167

89

79

52

55

65

81

100

57

Övriga bokslutsdisposi­lioner

Kommunala skatter

Årets överskott

Inleverans Överskott i % av i medeltal disponerat

statskapital                           12,2        14,3        14,8

17,7

9,4

8,4

Tabell 32. Domänverkets investeringar, milj. kr.

1981

1982

1983

 

Aktier

Maskiner och inventarier

Mark, byggnader och markanläggningar

Summa

 

327

 

 

142

146

151

217

111

80

257

231

686

Jämfört med tidigare beräkning för 1981 har tillkommit markinköp för 38 milj. kr. och aktier för 81 milj. kr.

I övrigt hänvisas till tidigare insänd inkomstberäkning 1981-11-02.

RRV ansluter sig till domänverkels beräkning. Inkomsterna på titeln domänverkets inlevererade överskott beräknas till 100000000 kr. för bud­getåret 1981/82 och till 57000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2121 Statens vägverks inlevererade överskott. I samband med höslberäk-ningen 1981 beräknade vägverket överskottet (räntan) för verksamhetsåret 1982 och därpå följande år utifrån anläggningstillgångarnas anskaffnings­värden med avdrag för ackumulerade normalavskrivningar. Samtidigt be-

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     63

räknades avskrivningarna efter anläggningsUllgångarnas anskaffningsvär­den. Nu återgår vägverket till att tillämpa regeringens föreskrifter 1960-06-30 avseende regler för beräkning av avskrivningar resp. överskoll.

I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln till 32,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82 (verksamhetsåret 1981) och lill 74,2 milj. kr. för budgetåret 1982/83 (verksamhetsåret 1982).

I skrivelse till RRV beräknar statens vägverk överskottet till 31,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 27,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För år 1981 har använts räntesatsen 10,12% och för år 1982 11,375%.

RRV ansluter sig lill statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vägverks inlevererade överskott beräknas till 31274000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 27000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2122   Sjöfartsverkets inlevererade överskott. I budgetpropositionen upp­
fördes inkomsterna på titeln till 73,8 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till
83,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Sjöfartsverket har under hand meddelat RRV reviderade beräkningar för budgetåren 1981/82 och 1982/83. Överskottet för budgetåret 1981/82 har beräknats efter räntan 10,75% och för budgetåret 1982/83 efter 12,0%.

Sjöfartsverket beräknar inkomsterna på titeln till 73,6 milj. kr. för bud­getåret 1981/82 och till 93,4 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV ansluter sig lill sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 73600000 kr. för bud­getåret 1981/82 och till 93400000 kr. för budgetåret 1982/83.

2123   Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning. I budgetpropo­
sitionen beräknades inleveranserna på titeln till 35,2 milj. kr. för budget­
året 1981/82 och till 36,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Statskontoret har under hand meddelat RRV reviderade beräkningar för budgetåren 1981/82 och 1982/83. Överskottet för budgetåret 1981/82 har beräknats efter räntesatsen 10,75% och för budgetåret 1982/83 efter 12,0%. Dessulom har tagits hänsyn till senaste beräkning av kapitalbehåll­ningen vid ingången av budgetåret 1982/83. Överskottet beräknas nu rill 35,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 37,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV ansluter sig till statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utmstning beräknas lill 35 167000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill 37500000 kr. för budgetåret 1982/83.

2131 Riksbankens inlevererade överskott. I budgetpropositionen beräkna­des inkomsterna på titeln till 2000 milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1981/82 och 1982/83. I skrivelse lill RRV meddelar riksbanken att beräk­ningarna kvarstår oförändrade.

 

Prop. 1980/81:150                                                   64

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna på titeln riks­bankens inlevererade överskott beräknas rill 2000000000 kr. för budget­året 1981/82 och till 2000000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2141 Myntverkets inlevererade överskott. I budgetpropositionen beräkna­des inkomsterna på titeln till 66,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 87,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Myntverket beräknar nu inkomsterna till 100,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 206,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Ökningen för de båda budgetåren beror på att myntverket, på riksbankens begäran, skall öka produktionen av 5-kronorsmynt. Avsikten är att på försök öka ut växlingen av 5-kronorsmynt samtidigt som utväxlingen av 5-kronorssedlar skall minska.

RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln myntverkets inlevererade överskott beräknas till 100000000 kr. för bud­getåret 1981/82 och till 206000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2151 Tipsmedel. AB Tipstjänst beräknar inkomsterna på titeln tipsmedel till 768,3 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 795,1 milj. kr. för budget­året 1982/83. Jämfört med budgetpropositionen är det en minskning av inkomsterna med 0,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 19,7 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Nedräkningen för budgetåret 1982/83 beror på all omsättningen under perioden juli-december 1982 beräknas bli lägre än vad som antogs i samband med höstberäkningen 1981.

RRV ansluter sig lill AB Tipsljänsls beräkning. Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas lill 768300000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 795 100000 kr. för budgetåret 1982/83.   .

2152 Lotterimedel. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på ti­teln till 379,8 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och fill 389,3 mjlj. kr. för budgetåret 1982/83.

Svenska Penninglotteriet AB beräknar nu inkomsterna till 384,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 403,7 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Del är en uppräkning med 4,7 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och med 14,4 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Uppräkningarna beror på ökad vinsl på rörel­sen.

RRV ansluter sig till Svenska Penninglotteriet AB:s beräkning. Inkoms­terna på titeln lotlerimedel beräkans till 384509000 kr. för budgetåret 1981/ 82 och till 403735000 kr. för budgetåret 1982/83.

 

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 65 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2213    Överskott av akademiska sjukhusets fastighetsförvaltning. 1 budget­
propositionen beräknades inkomsterna på titeln lill 11,9 milj. kr. för vart
och elt av budgetåren 1981/82 och 1982/83.

Den 8 december 1981 träffades avtal mellan Uppsala läns landstings­kommun och statens förhandlingsnämnd om landstingets övertagande av akademiska sjukhuset i Uppsalafr. o. m. den 1 januari 1983. Vad gäller den ekonomiska slutregleringen avtalas bl.a. all akademiska sjukhuset under budgetåret 1982/83 ej skall tillföra medel lill statsbudgetens inkomstsida, inkomsttitlarna 2213 Överskott av akademiska sjukhusels fastighetsför­valtning samt 5121 Avskrivningar på civila fastigheter. RRV föreslår atl inkomsttitel 2213 Överskott av akademiska sjukhusels fastighetsförvalt­ning ulgår ur statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

För budgetåret 1981/82 meddelar akademiska sjukhuset att höstberäk­ningen kvarstår oförändrad.

RRV ansluter sig till akademiska sjukhusets beräkning. Inkomsterna på titeln överskott av akademiska sjukhusels fastighetsförvaltning beräknas rill 11 897000 kr. för budgetåret 1981/82.

2214    Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. 1 budgetpropo­
sitionen beräknades inkomsterna på titeln till 309,5 milj. kr. för budgetåret
1981/82 och till 334,9 milj. kr. för budgetåret 1982/83. I skrivelse lill RRV
beräknar byggnadsstyrelsen överskottet lill 277,2 milj. kr. för budgetåret
1981/82 och lill 300,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Nedräkningen för budgetåret 1981/82 beror på all byggnadsstyrelsens räntepliktiga kapital är slörre än tidigare beräknat, bl.a. på grund av tidigare färdigställande av byggnader. Överskottet för budgetåret 1982/83 har satts lika med prognosen i anslagsframställningen för budgetåret 1982/ 83. Nedräkningen jämfört med höslberäkningen beror bl.a. på att inleve­ranserna av både räntor och avskrivningar beräknas öka.

RRV ansluter sig lill byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning beräknas till 277236000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 300000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2300   Ränteinkomster

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande. Ränteinkomsterna för budgetåret 1981/82 har beräknats efter den för kalenderåret 1981 fastställda räntan på statliga bostadslån om 12,75% (SFS 1980:915). För budgetåret 1982/83 grundas beräkningarna på den för 1982 fastställda räntan om 13,0% (SFS 1981:1172) och en nettoutlåning på 6000 milj. kr. 5   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:150                                                   66

Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till 6275 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 7055 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV ansluter sig lill bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande beräknas till 6275000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 7055000000 kr. för budgetåret 1982/83.

2500   OfTentligrättsliga avgifter

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon. RRV före­slår all fr.o.m. budgetåret 1982/83 uppförs en ny inkomsttitel. Beroende på att inkomslliUarna 2516 Körkortsavgifter och 2517 Avgifter för registre­ring av motorfordon upphör den 30 juni 1982. Trafiksäkerhelsverkel kom­mer att finansiera sina koslnader för verksamheten vid de cenlrala bil-, körkorts- och yrkesregistren med dessa avgifter. I avgifterna ingår även länsstyrelsernas koslnader för detta ändamål, som (enligt prop. 1981/ 82:100 bilaga 9) skall inlevereras lill statsverket. RRV föreslår all inleve­ransen av dessa avgifter fr. o. m. den 1 juli 1982 sker till den nya inkomstti­teln 2534 Vissa avgifter för registrering.av körkort och motorfordon.

Trafiksäkerhelsverkel beräknar inkomsterna pä titeln till 97,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

RRV ansluter sig till trafiksäkerhetsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon beräknas fill 97000000 kr. för budgetåret 1982/83.

5000   Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar och statliga pen­sionsavgifter, netto.

5100   Avskrivningar

Med avskrivning menas den beräknade värdeminskningen för elt kapi­talobjekt under en viss period. Värdeminskningen kan bero på.fysisk förslitning, leknisk ulveckling m.m. För affärsverken sker avskrivningar som regel på tillgångens återanskaffningsvärde. Medel motsvarande av­skrivningar inlevereras lill statsverket och påverkar därmed affärsverkens likviditet.

I skrivelse lill RRV har förenade fabriksverken, luftfartsverket, postver­ket, statens järnvägar, statens vatlenfallsverk och televerket lämnat upp­gifter om affärsverkens avskrivningar. De beräknade inkomsterna på tit­larna för budgetåren 1981/82 och 1982/83 framgår av tabell 33.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     67 Tabell 33. Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1981/82 och 1982/83, tusental kr.

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Ökning (-I-)

Enligt

Ökning (H-)

 

RRV:s

minskning (-

)RRV:s

minskning (-)

 

marsbe-

jämfört med

marsbe-

jämfört med

 

räkning

budgetprop.

räkning

budgetprop.

5111 Postverkets av-

 

 

 

 

skrivningar

65000

-5000

375000

-  10000

5112 Televerkets av-

 

 

 

 

skrivningar

1454000

-

1468100

.  -

5113 Statens järnvägars

 

 

 

 

avskrivningar

927000

-

1016000

—

5114 Luftfartsverkets

 

 

 

 

avskrivningar

66600

-1-4700

70200

-1-    1600

5115 Förenade fabriksver-

 

 

 

 

kens avskrivningar

44100

-7400

56000

-    1700

5116 Statens vattenfalls-

 

 

 

 

verks avskrivningar

1800000

-

2336000

-100000

Summa

4356700

-7700

5321300

-110100

Avskrivningarna för affärsverken beräknas uppgå till 5321,3 milj. kr. under budgetåret 1982/83. Det är 110,1 milj. kr. mindre än enligl budget­propositionen. Av detta belopp hänför sig 100 milj. kr. till statens vatten­fallsverk. Denna förändring kommenteras under titeln 2116 Statens vatten­fallsverks inlevererade överskott.

RRV ansluter sig lill affärsverkens beräkningar. Inkomsterna av affärs­verkens avskrivningar beräknas till 4 356700000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 5 321 300000 kr. för budgetåret 1982/83.

5121 Avskrivningar på civila fastigheter. I skrivelser lill RRV har akade­miska sjukhuset och byggnadsstyrelsen inkommit med reviderade beräk­ningar av inkomsterna av avskrivningar på civila fastigheter budgetåren 1981/82 och 1982/83.

De beräknade inkomsterna på titeln framgår av följande sammanställ­ning (tusental kr.):

1981/82

1982/83

Budgetprop.   Rev. beräkn.  Budgetprop.   Rev. beräkn.

Akademiska sjukhuset Byggnadsstyrelsen Övriga myndigheter

Summa

6934 167400

7495

181829

6934

179400

7495

193829

6934

183700

5 240

195874

195000

5240

200240

Akademiska sjukhuset övergår i landstingets ägo fr. o. m. den 1 januari 1983. Till följd av avlal mellan staten och Uppsala läns landstingskommun kommer akademiska sjukhuset ej all leverera in avskrivningar fr. o. m.

 

Prop. 1980/81:150                                                   68

budgetåret 1982/83. Byggnadsstyrelsens uppräkning för budgetåren 1981/ 82 och 1982/83 beror lill största delen på att verkets ränteplikliga kapital är större än tidigare beräknat.

RRV ansluter sig till akademiska sjukhusets och byggnadsstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln avskrivningar på civila fastigheter be­räknas till 193829000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 200240000 kr. för budgetåret 1982/83.

5141 Statens vägverks avskrivningar. I höstberäkningen beräknade statens vägverk avskrivningarna efter anläggningstillgångarnas anskaffningsvär­den. I enlighet med vad som förordats i budgetproposifionen återgår väg­verket till beräkning av avskrivningarna utifrån riilgångarnas åleranskaff-ningsvärden (normal- och indexavskrivningar). Inkomsterna beräknas lill 145,7 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och till 141,2 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För budgetåret 1981/82 innebär delta en uppräkning med 44,1 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen och för budgetåret 1982/83 en upp­räkning med 53,1 milj. kr. jämfört med RRV:s höstberäkning eller med 38,1 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

RRV ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vägverks avskrivningar beräknas till 145663000 kr. för budgetåret 1981/82 och lill 141 152000 kr. för budgetåret 1982/83.

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning. I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln till 98,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 108,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Statskontoret har under hand meddelat RRV reviderade beräkningar för budgetåren 1981/82 och 1982/83. Inkomsterna beräknas till 92,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82 och lill 100,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Nedräkningarna för de båda budgetåren förklaras av att investeringarna beräknas bli lägre än vad som tidigare beräknats.

RRV ansluter sig till statskontorels beräkning. Inkomsterna på titeln avskrivningar på ADB-utrustning beräknas till 92000000 kr. för budgetåret 1981/82 och fill 100000000 kr. för budgetåret 1982/83.

5200   Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto. I prognosen över inkomsterna på inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto har hänsyn tagits till de i prop. 1981/82:144 föreslagna förändringarna vad avser storleken på sjuk­försäkrings- och folkpensionsavgiflen. Den allmänna löneavgiften beräk­nas för budgetåret 1982/83 belasta inkomsttiteln med 218 milj. kr. (se tabell 34).

 

BHaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     69

Tabell 34. Statliga pensionsavgifter, netto, milj. kr.

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRV:s

jämfört med

RRV:s

jämfört med

 

marsbe-

budgetpropo-

marsbe-

budgetpropo-

 

räkning

sitionen

räkning

sitionen

Program 1

 

 

 

 

Inkomster

 

 

 

 

1 Lönekostnadspålägg

8514

-(-113

9130

+ 99

2 Personalsjukpenning

 

 

 

 

m. m.

1 189

- 21

1200

- 90

(därav vissa lärar-

 

 

 

 

kategorier)

(418)

(-  18)

(440)

(- 24)

Summa inkomster

9703

-1- 92 -

10330

-1-   9

Utgifter

 

 

 

 

1 Socialförsäkringsav-

 

 

 

 

gifl till försäkringen

 

 

 

 

för tilläggspension

1953

-1-  11

2040

- 28

2 Socialförsäkringsav-

 

 

 

 

gift till den allmän-

 

 

 

 

na sjukförsäkringen

2134

+    1

2052

-235

3 Socialförsäkringsav-

 

 

 

 

gift lill folkpensio-

 

 

 

 

neringen

1711

_    2

2001

-f 160

4 Allmän löneavgift

-

-

218

-(-218

5 Lönegarantiavgift

41

-

43

-    1

6 Delpensionsavgift

103

-1-    1

110

-1-    1

7 Vissa yrkesskadeer-

 

 

 

 

sättningar m. m.

28

+    1

29

+    1

8 Ersättning från grupp-

 

 

 

 

livförsäkring

74

-    2

78

-    5

9 Vuxenutbildningsavgift

51

-

55

+    1

10 Arbetarskyddsavgift

32

-1-    1

33

-    1

11 Barnomsorgsavgifl

477

-1-    1

479

-

12 Arbetsgivaravgift till

 

 

 

 

arbetslöshetsersättning

 

 

 

 

och utbildningsbidrag

163

-

172

-    3

13 Avsättningar till

 

 

 

 

framtida komplette-

 

 

 

 

ringspensioner

2966

-1- 80

3020

- 99

Summa utgifter

9703

-1- 92.

10330

-1-    9

Program 2

Inkomster

Lönekostnadspålägg m. m.       1827

Sumina inkomster       1827

Utgifter

1   Ei-sättning frän grupp­livförsäkring     28

2   Avsättningar till fram­tida kompletteringspen­sioner      1 799

Summa utgifter            1827

Program 3

Inkomster
1 Avsättningar till fram­
tida kompletteringspen­
sioner                          4 765

-140 -140

+    A

-144 -140

64

1932 1932

24

1908 1932

4928

-183 -183

-181 -183

-280

 

Prop. 1980/81:150

70

 

 

1981/82

 

1982/83

 

 

Enligt

Förändring

Enligt

Förändring

 

RRV:s

jämfört med

RRV:s

jämfört med

 

marsbe-

budgetpropo-

marsbe-

budgetpropo-

 

räkning

sitionen

räkning

sitionen

2 Bidrag till koslnader

 

 

 

 

för polis-, domslols-

 

 

 

 

och uppbördsväsendet

56

-    2

57

-

3 Vissa pensionsavgifter

12

-

13

-

Summa inkomster

4833

- 66

4998

-280

Utgifter

 

 

 

 

1 Personalpensions-

 

 

 

 

förmåner

3484

+ 70

3663

-(-170

2 ÖverskoUH-/

 

 

 

 

Underskott -

-(-1349

-136

+   1335

-450

Summa utgifter

4833

- 66

4928

-280

RRV beräknar inkomsterna på titeln statliga pensionsavgifter, netto till 1349000000 kr. för budgetåret 1981/82 och till 1 335000000 kr. för budget­året 1982/83.

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning       71

TABELLFÖRTECKNING                                               Sid.

1.................................................................. Statsbudgetens inkomster fördelade på huvudgrupper budgetåren
1980/81, 1981/82 och 1982/83   ........................      6

2. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse budgetåren

1981/82 och 1982/83   ....................................      7

3.    Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1981/82 och 1982/83                     9

4.    Skatt på varor och tjänster budgetåren 1981/82 och 1982/83                    9

5.    Jämförelse mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRV:s marsberäkning för budgetåren 1981/82 och 1982/83   ................................................ .. 11

6.    Utfallet av taxeringarna till stadig inkomstskatt för verksamhets­åren 1975-1980 (taxeringsåren 1976-1981)   .................................................................... .. 22

7.    Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar, forsknings- och utveckHngsavdrag samt investeringsavdrag, för­delat på företagsstorlek verkamhelsåren 1980 och 1981                 26

8.    Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse      28

9.    Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörel­se                     32

10. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse ...        33

11.                                                                     Folkpensionsavgift                  34

12.   Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader                 35

13.   Inkomster och utgifter under inkomstfiteln sjukförsäkringsavgift, netto              36

14.   Barnomsorgsavgifl............................................. .. 37

15.   Vuxenutbildningsavgifl  ..................................... .. 38

16.   Övriga socialavgifter, netto   .............................    38

17.   Mervärdeskatt budgetåret 1981/82   ...................    40

18. Postverkets resultaträkningar för budgetåren 1980/81 -1982/83    .  46

19.   Postverkels rörelseinläkter och rörelsekostnader   .. .. 48

20.   Televerkets driftstat för budgetåren 1980/81 -1982/83                   49

21.   Statens järnvägars driftstat för budgetåren 1980/81-1982/83  ....    51

22.   Statens järnvägars rörelseintäkter och rörelsekostnader                  52

23.   Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1980/81 -1982/83  ...    53

24.   Luftfartsverkets intäkter    ................................              54

25.   Luftfartsverkels koslnader ................................. .. 54

26.   Förenade fabriksverkens driflstat för åren 1981-1983             55

27.   Förenade fabriksverkens rörelseinläkter per rörelsegren         56

28.   Statens vattenfallsverks driflstat för budgetåren 1980/81-1982/83   57

29.   Driftstat för kraftverken   ..................................    58

30.   Driftstat för kanal verken...................................    61

31.   Domänverkets driftstat för åren 1980-1983   ........ .. 62

32.   Domänverkets investeringar   .............................    62

33.   Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1981/82 och 1982/83  ...     67

34.   Statliga pensionsavgifter, netto  ........................    69

 

Prop. 1980/81:150

72 BUaga 1

Inkomster på statsbudgeten budgetåren 1981/82 och 1982/83 resp. kalenderåren 1982 och 1983 samt juli­december 1981, tusental kr.

 

 

Budgetår

 

Kalenderår

 

 

 

1981/82

1982/83

1981 juli-dec.

1982

1983

 

Prognos

Prognos

Utfall

Prognos

Prognos

STATENS TOTALA INKOMSTER

161498903

175537 294

66742019

164829966

183905 861

1000 Skatter

135004611

146993311

57613001

136987410 154 533 011

1100 Skatt på inkomst, realisations-

 

 

 

 

 

vinst och rörelse

33195900

34011000

9147900

31178000

34133000

11 to  Fysiska personers skatt på

 

 

 

 

 

inkomst, realisationsvinst

 

 

 

 

 

och rörelse

29085000

25331000

9577000

25871000

23 701000

1111   Fysiska personers skatt på

 

 

 

 

 

inkomst, realisationsvinst

 

 

 

 

 

och rörelse

29085 000

25 331000

9577000

25 871000

23701000

1120 Juridiska personers skatt på

 

 

 

 

 

inkomst, realisationsvinst

 

 

 

 

 

och rörelse

2319000

6875000

-1329000

3523000

8597000

1121  Juridiska personers skatt på

 

 

 

 

 

inkomst, realisationsvinst och

 

 

 

 

 

rörelse

2319000

6875 000

-1329000

3 523000

8597000

1130  Ofördelbara skatter på inkomst.

 

 

 

 

 

realisationsvinst och rörelse

1000000

1000000

498000

1002000

/ 000000

1131   Ofördelbara skatter pä inkomst.

 

 

 

 

 

realisationsvinst och rörelse

1000000

1000000

498000

1002000

1000000

1140  Övriga inkomstskatter

791 900

805000

401 900

782000

835000

1141   Kupongskatt

43000

45000

39100

45900

45000

1142  Utskiftningsskatt och ersätt-

 

 

 

 

 

ningsskatt

20900

22 000

0

20900

22000

1143  Bevillningsskatt

3 000

3 000

1700

1300

3 000

1144  Lotterivinstskatt

725000

735 000

361 100

713900

765 000

1200 Lagstadgade socialavgifter

31502600

36201100

13254500

32153600

42457800

1211   Folkpensionsavgift

23 616000

26972000

10104 600

23988400

30342000

1221   Sjukförsäkringsavgift, nefto

1285 000

-742000

517 500

1007 500

-1 063 000

1231   Barnomsorgsavgifl

6119000

6504000

2640300

6207700

6 836000

1241  Vuxenutbildningsavgifl

673 000

707 000

301300

681700

745 000

1251   Övriga socialavgifter, netto

-309000

-16000

-362200

148200

33 000

Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbelarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel Allmän löneavgift

1261

50600

53 100

22 100

51200

54800

1281

1300 Skatt på egendom

1310  Skall på fast egendom

1311  Skogsvårdsavgifter

1312  Hyreshusavgifl

 

1320  Förmögenhetsskatt

1321  Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322  Juridiska personers förmögenhetsskatt

 

1330  Arvsskatt och gåvoskall

1331  ArvsskaU

1332  Gåvoskatt

1271

 

 

 

68000

72000 2651000

30900 0

68900 0

76000 5 434000

2676900

54 900 54900

3298201

348001 348000

887100

0 0 0 0

2823300

54900

54900

0

717000

3382201

348001 348000

717000

941000

941000

702000

926000

0

702000

926000

15 000 600000 520000

80000

15000 600000 520000

80000

0

311300

263700

47600

15000 628 700 556300

72400

15 000 620000 540000

80000

 

Biläga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     73

 

 

 

Budgetär

 

Kalenderår

 

 

 

1981/82

1982/83

1981

1982

1983

 

 

 

 

juli-dec.

 

 

 

 

Prognos

Prognos

Utfall

Prognos

Prognos

1340

Övrig skatt på egendom

1305000

1409200

575800

1422 700

1473200

1341

Stämpelskatt

1305000

1409200

575 800

1422700

1473200.

1400

Skatt på varor och tjänster

67629211

73483010

34323501

70832510

74560010

1410

Allmänna försäljningsskatter

38500000

40300000

20404500

39095500

41950000

1411

Mervärdeskatt

38500000

40300000

20404500

39095 500

41950000

1420,

 

 

 

 

 

 

1430

Skatt på specifika varor

22 785201

26531000

11239201

25208500

25688000

1421

Bensinskall

5250000

6070000

2 880300

5 554700

6223000

1422

Särskilda varuskatter

604000

599000

326800

582200

608000

1423

Försäljningsskall på

 

 

 

 

 

 

motorfordon

524500

549500

248400

546 100

559500

1424

Tobaksskatt

3000000

2940000

1554500

2970500

2915000

1425

Skatt på spritdrycker

4470000

4 335000

2249200

4388800

4335000

1426

Skatt på vin

1 150000

1 150000

522600

1133400

1 150000

1427

Skatt på malt- och läskedrycker

1035000

1038000

555 700

1037 300

1039000

1428

Energiskatt

6750000

8 230000

2900000

7606000

8 389000

1429

Särskild avgift på svavelhaltigt

 

 

 

 

 

 

bränsle

1700

1500

1700

1500

1500

1431

Särskild beredskapsavgift för

 

 

 

 

 

 

oljeprodukter

1

1503000

1

1341000

325000

1432

Kassetlskatl

 

115000

0

47000

143000

1440  Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol

1441  AB Vin- & Sprilcentraiens inlevererade överskott

1442  Systembolaget AB:s inleve­rerade överskoll

 

1450  Skatt på tjänster

1451  Reseskalt

1452  Skatt på annonser och reklam

1453  Totalisatormedel

1454  Skall på spel

 

1460  Skatt på vägtrafik

1461  Fordonsskatt

1462  Kilometerskatt

 

1470  Skatt på import

1471  Tullmedel

 

1480  Övriga skaller på varor och tjänster

1481  Övriga skatter på varor och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet

2100  Rörelseöverskott

2110  Affärsverkens inlevererade överskott

2111  Postverkels inlevererade överskott

2112  Televerkets inlevererade överskott

2113  Statens järnvägars inlevererade överskott

2114  Luftfartsverkets inlevererade överskoll

2115  Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

200000

233000

340000

233000

140000

140000

140000

140000

 

 

93000

60000

0

93000

200000

731000

782000

363800

741500

807000

156000

159000

88400

146600

160000

250000

285000

115000

262300

305000'

250000

260000

123200

255800

263000

75000

78000

37200

76 800

79000

4000000

4085000

/ 641600

4073400

4125000:

2360000

2 385000

975000

2410000

2400000

1640000

1700000

666600

1663 400

1725 000

1380000

1585000

674400

1480600

1650000

1 380000

1585000

674400

1480600

1650000

10

10

0

to

10

10

10

0

10

10

17559594

18285345

5 581115

18399902

18921717

5558 281

6046936

1 221 242

5851495

6198423

2165431

2484201

662600

2329231

2644801

81000

85000

16600

84400

85 000

203200

1

240600

1

45100 0 0

210800 1

250600

1

1

65972

I

115000

1 86672

1

130000

50400

54600

0

91400

62200

6   Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3

 

Prop. 1980/81:150

74

 

Budgetår

Kalenderår

 

2116  Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskott

 

2120  Övriga myndigheters inlevererade överskott

2121  Statens vägverks inlevererade överskott

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123  Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

 

2130  Riksbankens inlevererade överskott

2131  Riksbankens inlevererade överskott

 

2140  Myntverkets inlevererade överskott

2141  Myntverkels inlevererade överskott

 

2150   Överskott från spelverksamhet

2151   Tipsmedel

2152   Lotlerimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2210  Överskott av civil fastiglietsförvaltning

2211  Överskott av kriminalvårds­styrelsens fastighetsförvaltning

2212  Överskott av karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning

2213  Överskott av akademiska sjukhusets fastighetsförvaltning

2214  Överskott av byggnads­styrelsens fastighetsförvaltning

2215  Överskott av generaltull­styrelsens fastighetsförvaltning

 

2220  Överskott av försvarets fastighetsförvaltning

2221  Överskott av förråds­anläggningar för ekonomiskt försvar

2300 Ränteinkomster

2310,

2320 Räntor på näringslån

2311  Räntor på lokaliseringslån

2312  Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313  Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314  Ränteinkomster på fiskerilån

2315  Ränteinkomster på fiskberedningslän

2316  Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317  Ränteinkomster på luftfartslån

2318  Ränteinkomster på statens län för den mindre skeppsfarten

 

1981/82 Prognos

1982/83 Prognos

1981

juli-dec.

Utfall

1982 Prognos

1983 Prognos

1664858

1932000

600900

1755958

2060000

100000

57000

0

100000

57000

140041

157900

36800

145667

163 700

3] 11A

27000

31 21A

58274

28000

73 600

93400

36800

83 500

98200

35 167

37500

0

35167

37500

2000000

2000000

0

2000000

2000000

2000000

2000000

0

2000000

2000000

100000

206000

29100

170900

148000

100000

1152809

768300

384 509

206000

/198835

795100

403 735

29100 492 742 327800 164942

170900

1205697

814400

391297

148000

1241922

829600

412 322

316844

302005

0

316844

302005

316844

302005

0

316844

302005

1348

1435

0

1348

1435

25 956

0

0

25 956

0

11897

0

0

11897

0

277 236

300000

0

277236

300000

407

570

0

407

570

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

8690580

9854042

3359 379

9 353149

10314977

386083 325000

392881 310000

16 718 0

580541 485 000

425479 300000

1

0

0

1

0

650 2 100

550 2500

0 1318

650 1382

550 2 500

319

421

200

119

929

235 2111

226 2001

100 0

272 2111

220 2001

14776

13 758

12893

20058

 

Bilaga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     75

Budgetår

Kalenderår

 

1981/82 Prognos

1982/83 Prognos

1981

juli-dec.

Utfall

1982       1983

Prognos      Prognos

 

m. m.

315

330

100

400

430

2383 Ränteinkomster på statens bo-

 

 

 

 

 

sällningslån

24000

18000

10000

24000

15000

2384 Ränteinkomster på lån för kom-

 

 

 

 

 

munala markförvärv

114000

85 500

57000

104500

66500

4 O

38720

2167

6275405

15

6274697

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321  Ränteinkomster pä skogsväglån

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323  Räntor på övriga lån, Lantbruksslyrelsen

 

2330   Räntor på bostadslån

2331   Ränteinkomster på egnahemslån

2332   Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333   Ränteinkomster på lån för bostadsförsörining för mindre bemedlade barnrika familjer

2334   Räntor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

 

2340   Räntor på studielån

2341   Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342   Ränteinkomster på allmänna studielån

2343   Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

 

2350   Räntor på energisparlån

2351   Räntor på energispariån

 

2360  Räntor på medel avsatta tiU pensioner

2361  Ränteinkomster på medel avsalta till folkpensionering

2362  Ränteinkomster på medel avsatta till civila tjänste­pensioner

2363  Ränteinkomster pä medel avsatta till militära pensioner

2364  Ränteinkomster pä medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365  Ränteinkomster på medel avsat­ta vid statens pensionsanstalt

2366  Ränteinkomster på medel avsat­ta till pensioner för vissa av riks­dagens verk

 

2370  Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2371  Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2350,

2390  Övriga ränteinkomster

2381  Ränteinkomster pä län till perso­nal inom utrikesförvaltningen m. m.

2382  Ränteinkomster på lån till perso­nal  inom  biståndsförvaltningen

4 O

61330

2091

7025673

O

7025000

O O

15 100

O

3040049

O

3039700

6 O

67820

3 O

104 330

3122      2053

6665695 7415663

15           O

6664997 7415000

333

363

343

184

353

 

330 37045

330 36545

165 4500

330 56545

330 36 745

45

45

0

45

45

37000

36800

4500

56500

36700

0 309627 309627

0 424000 424000

0 139500 139500

0

370127 370127

0 484000 484000

141451

144928

39200

142 729

145 943

105 300

108000

38300-

106000

109000

3 248

3319

100

3 377

3318

405

409

0

448

409

10310

10466

200

10676

10462

22120

22660

600

22160

22680

68

74

0

68

74

394 796

573900

0

394 796

573 900

394796

573900

0

394796

573900

146173

/ 255 5/5

119412     ■

/142 716

1233247

760

300

800

700

780

 

Prop. 1980/81:150

76

 

 

Budgetår

 

Kalenderår

 

 

 

1981/82

1982/83

1981 juh-

-dec.

1982

1983

 

Prognos

Prognos

Utfall

Prognos

Prognos

2385  Ränteinkomster på län för stu-

 

 

 

 

 

 

dentkårlokaler

160

0

 

0

160

0

2386  Ränteinkomster pä lån för all-

 

 

 

 

 

 

männa samlingslokaler

9100

11700

 

4 300

10300

13000

2387  Ränteinkomster pä krediter till

 

 

 

 

 

 

utlandet

372

162

 

212

268

54

2388  Ränteinkomster på mark för na-

 

 

 

 

 

 

turskydd

0

0

 

0

0

0

2389  Ränteinkomster på lån för inven-

 

 

 

 

 

 

tarier i vissa specialbostäder

1300

1 185

 

100

1201

1 185

2391   Ränteinkomster på markförvärv

 

 

 

 

 

 

för jordbrukets rationalisering

10500

10500

 

0

14500

10500

2392  Räntor på intressemedel

35 770

20800

 

18800

27 352

20 800

2393  Övriga ränteinkomster, Kam-

 

 

 

 

 

 

iTiarkollegiet

50002

0

 

0

0

0

2394  Övriga ränteinkomster

6 500

56878

 

28600

66356

54978

2395  Övriga ränteinkomster. Riks-

 

 

 

 

 

 

gäldskontoret

554

0

 

0

0

0

2396  Ränteinkomster pä det av bygg-

 

 

 

 

 

 

nadsstyrelsen förvaltade kapita-

 

 

 

 

 

 

let

892 900

1050000

 

0

892900

1050000

2400 Aktieutdelning

2410   Inkomster av statens aktier

2411   Inkomster av statens aktier

2500

2511 2512 2513

2514

2515

2516 2517

2518 2519 2521 2522

2523

Offentligrättsliga avgifter

Expeditionsavgifter Vattendomstolsavgifter Avgift för statlig kontroll av lä­kemedel

Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

Avgifter vid trafiksäkerhetsver­ket

Körkortsavgifter Avgifter för registrering av mo­torfordon

Fyravgifter, farledsvaruavgifter Skeppsmätningsavgifter Fartygsinspektionsavgifter Avgifter för granskning av bio­graffilm

2524 2525

2526

2527

2528 2529

2531

2532 2533

Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol­väsendet

Avgifter vid statens jordbruks­nämnd

Avgifter för växtskyddsinspek-tion

Avgifter vid köttbesiktning Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning Avgifter vid bergsstaten Avgifter vid patent- och regi­streringsväsendet Avgifter för registrering i för­enings m.fl. register Exekutionsavgifter Avgifter vid statens planverk

 

90 887

93534

500

90597

93536

90557

93534

500

90597

93536

90887

93 534

500

90597

93 536

009 392

1053095

397 759

1130 351

1060929

280300

345 300

137459

290841

350 100

150

150

100

100

150

42950

45 879

0

85 801

49117

46

64

0

46

64

0

0

0

0

0

30200

0

16700

13 500

0

138100

0

41000

97 100

0

278000

309600

98000

341 000

310 600

2400

3 250

900

3 100

3 250

7270

8380

2200

9550

8 380

1500

800

1400

1500

1500

 

900

900

400

900

900

2706

2895

800

3 351

2998

7 800

9000

2900

8800

9500

29 300

30300

12700

31750

30650

750

775

0

750

775

6500

6700

2600

7 900

6700

00 375

104995

45 500

106260

100 345

16500

17 000

8200

16800

17 500

63 191

68900

27 200

62991

70900

453

507

300

410

500

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     77

Budgetär

Kalenderår

 

1981/82 Prognos

1982/83 Prognos

1981

juli-dec.

Utfall

1982       1983

Prognos      Prognos

 

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2600 Försäljningsinkomster

2611  Inkomster vid kriminalvården

2612  Inkomster vid statens rättske­miska laboratorium

2613  Inkomster vid karolinska sjuk­huset

2614  Inkomster vid statens vårdan­stalter för alkolholmissbrukare

2615  Inkomster vid arbetarskyddssty­relsen

2616  Försäljning av sjökort

2617  Lotsavgifter

2618  Inkomster vid Sveriges meteoro­logiska och hydrologiska institut

2619  Inkomster vid riksantikvarieäm­betet

 

2621  Inkomster vid lantbruksnämn­derna

2622  Inkomster vid statens livsme­delsverk

2623  Inkomster vid statens veterinär­medicinska anstalt

2624  Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgifter

2625  Utförsäljning av beredskaps­lager

2700 Böter m.m.

2711  Restavgifter

2712  Bötesmedel

2800 Övriga inkomster av statens verk­samhet

2811   Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3110  Affärsverkens inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3111  Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3112  Televerkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner

3115  Förenade fabriksverkens in­komster av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens vatlenfallsverks inkoms­ter av försålda fasligheter och maskiner

97000

48000

97000

 

 

625010

254233

409135

335966

253347

105000

IIOOOO

48500

111500

IIOOOO

6000

8 500

2400

7600

9500

307 300

0

307 300

0

0

550

220

100

670

0

5 560

7512

1400

7115

7 862

8500

9500

6200

7800

7100

30000

40000

16600

31400

40000

56950

0

0

56950

0

17000

16000

8400

18200

16000

5600

5 600

1760

5440

5600

1250

1250

675

1200

1250

10900

11950

4600

10291

12 334

31400

43700

11200

38800

43 700

39000

1

0

39000

1

243600 .

331500

129800

259800

348500

108600

171000

68500

112100

182000

135000

160500

61300

147 700

166500

1025000

350000

63300

1061700

350000

1025 000

350000

63 300

1 061 700

350000

64937

72153

2103

83634.

63853

33337

40553

2103

45234

32 553

26637

1

33503

1

1003

1

38634

0

1500

26003

1

1000

1

1000

1

0

1

1000

15 000

15000

15 000

15000

634

7 500

8134

10000

10000

14000

10000

1000

 

Prop. 1980/81:150

78

 

Budgetär

1981/82 Prognos

1982/83 Prognos

Kalenderår

1981

juli-dec.

Utfall

1982 Prognos

1983 Prognos

 

3117 Domänverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner

3120   Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3121   Kriminalvårdsstyrelsens in­komster av försålda byggnader och maskiner

3122   Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3123   Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maski­ner

3124   Statskontorets inkomster av för­sålda datorer m. m.

3125   Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

3126   Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner

 

3130   Försvarets myndigheters in­komster av försålda byggnader och maskiner

3131   Försvarets myndigheters in­komster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markför-säyning

3211  Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom

3311 Inkomster av statens gruvegen­dom

4000  Återbetalning av lån

4100  Återbetalning av näringslån

4110  Återbetalning av industrilån

4111  Återbetalning av lokaliserings­lån

 

4120  Återbetalning av jordbrukslån

4121  Återbetalning av jordbrukets la­gerhuslån

4122  Återbetalning av statens avdik­ningslån

4123  Återbetalning av fiskerilån

4124  Återbetalning av fiskberednings­län

 

4130  Återbetalning av övriga närings­lån

4131   Återbetalning av vattenkraftslån

4132   Återbetalning av luftfartslän

4133  Återbetalning av statens län för den mindre skeppsfarten

4134  Återbetalning av kraftlednings­län

3300

3650

3200

3150

1100

1200

1000

1000

1200

1000

1500

1000

2000

 

50

50

800

-750

50

50

100

0

50

100

1000

1000

700

1000

300

3400

3400

3400

3400

3400

3 400

3 400

3400

 

13600

13600

0

20400

13300

13600

13600

0

20400

13 300

18000

18000

0

18000

18000

18000

18000

0

18000

18000

2610962

2946 570

1300200

2415503

3056268

298012

299210

133500

310777

288434

240000

240000

116 700

238600

230000

240000

240000

116700

.   238600

230000

13410

13956

1100

12310

14523

22

0

0

22

-

1550

1350

0

1550

1350

11000

11500

700

10300

11500

838

1106

400

438

1673

44602

45254

15 700

59567

43911

193

201

.  100

93

210

2273

1956

200

2073

1956

17893

18476

5900

26993

17 124

18

18

0

18

18

 

Bilaga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     79

4135   Återbetalning av skogsväglän

4136  Återbetalning av övriga närings­län. Kammarkollegiet

4137' Återbetalning av övriga närings­lån. Lantbruksstyrelsen

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.

4211  Återbetalning av län till egna­hem

4212  Återbetalning av län för bostads­byggande

4213  Återbetalning av lån för bostads­försörining för mindre bemed­lade bamrika familjer

4214  Återbetalning av övriga bostads­län, Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån

4311  Återbetalning av statens län för universitetsstudier

4312  Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313  Återbetalning av studiemedel

4314  Återbetalning av övriga studie­lån. Kammarkollegiet

4400 Återbetalning av energisparlån

4411   Återbetalning av energispariån

4500 Återbetalning av övriga lån

4511   Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.

4512   Återbetalning av lån till personal inom biständsförvahningen m.m.

4513   Återbetalning av lån för kommu-iiala markförvärv

4514   Återbetalning av län för student­kåriokaler

4515   Återbetalning av lån för all­männa samlingslokaler

4516   Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517   Återbetalning av u-landslån

4518   Återbetalning av krediter till ut­landet

4519   Återbetalning av statens bosätt-iiingslän

 

4521  Återbetalning av lån för inventa­rier i vissa specialbostäder

4522  Återbetalning av övriga län. Kammarkollegiet

4523  Återbetalning av övriga lån. Riksbanken

4524  Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskonloret

4525  Återbetalning av län för svenska FN-styrkor

4526  Övriga återbetalningar

 

Budgetår

 

Kalenderår

 

 

1981/82

1982/83

1981 juli-dec.

1982

1983

Prognos

Prognos

Utfall

Prognos

Prognos

0

0

0

0

.

22765

23 093

9000

29730

23 093

1460

1510

500

960

1510

1298957

1540000

618000

1420957

1660000

50

0

0

50

0

1298207

1539300

617600

1420607

1659300

700

400

300

700

700

 

0

0

0

0-

0

591650

673650

341800

275 250

673150

650

650

0

650

650

39000 552000

38000 635000

2800 339000

61600 213000

37500 635 000

0

0

0

0

0

105003

105 003

134500

134500

48700

48700

119803

119803

150000

150000

317 340

299210

158200

288716

293684

4 300

4 800

2200

4 500

5000

2900

3 650

1500

3 050

4 300

145 000

150000

69600

150400

150000

100

90

0

100

90

4 556

4750

2400

4506

4 850

10000 5000

10000 5 000

5 900 3200

6600 3 800

10000 5 000

6962

7172

3 500

7021

3613

55000

50000

25000

55 000

50000

1850

1850

100

1750

1850

24284

0

13700

0

0

30

0

0

0

0

57358

0

26900

0

0

0 0

25000 36898

4 200 0

-4 200 56189

25000 33981

 

Prop. 1980/81:150

80

 

 

Budgetår

 

Kalenderår

 

 

 

1981/82

1982/83

1981 juli-dec.

1982

1983

 

Prognos

Prognos

Ulfall

Prognos

Prognos

5000 Kalkylmässiga inkomster

6258799

7239915

2245600

6943517

7322012

5100 Avskrivningar

4909799

5904915

1870400

5305717

6097012

5110 Affärsverkens avskrivningar

4356 700

5321300

1804200

4694600

5502200

5111  Postverkets avskrivningar

65000

375000

0

65000

375000

5112 Televerkets avskrivningar

1454000

1 468 100

344400

1843 700

1502500

5113  Statens'järnvägars avskrivningar

927.000

1016000

565 800

869200

1062500

5114  Luftfartsverkels avskrivningar

66600

70200

0

66600

70200

5115 Förenade fabriksverkens av-

 

 

 

 

 

skrivningar

44100

56000

0

44100

56000

5116 Statens vatlenfallsverks avskriv-

 

 

 

 

 

ningar

1800000

2336000

894000

1806000

2436000

5720 Avskrivningar på civila fastighe-

 

 

 

 

 

ter

193829

200240

0

193829

200240

5121  Avskrivningar på civila faslighe-

 

 

 

 

 

ter

193 829

200240

0

. 193 829

200240

5130  Uppdragsmyndigheters kömple-

 

 

 

 

 

mentkostnader

49145

56461

4 700

5/957

56958

5131   Uppdragsmyndigheters m.fl.

 

 

 

 

 

kpmplementkostnader

49145

56461

4700

51987

56958

5140  Övriga avskrivningar

310125

326914

61500

365301

337614

5141   Statens vägverks avskrivningar

1.45663

141 152

29000

192739

146152

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar

71400

84700

32500

79500

90400

5143 Avskrivningar på ADB-utrust-

 

 

 

 

 

ning

92000

100000

0

92000

100000

5144 Avskrivningar på förrådsanlägg-

 

 

 

 

 

ningar för ekonomiskt försvar

1 062

1062

0

1062

1062

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

1349000

1335000

375200

1637800

1225000

1 349000

1335000

375200

1637800     1225 000

(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendel m. m.)

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     81

Bilaga 2

Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida för budgetåret 1981/82, tusental kr.

 

I stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

1000 Skatter

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisa­tionsvinst och rörelse

fl 11 Fysiska personers skatt på inkomst, realisations­vinst och rörelse

1120  Juridiska personers skatt på inkomst, realisa­tionsvinst och rörelse

1121  Juridiska personers skatt pä inkomst, realisa­tionsvinst och rörelse

 

1130  ofördelbara skatter på inkomst, realisations­vinst och rörelse

1131  Ofördelbara skatter pä inkomst, realisations­vinst och rörelse

 

1140   Övriga inkomstskatter

1141   Kupongskatt

M42  Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143  Bevillningsskatl

1144  Lotterivinslskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter

1211   Folkpensionsavgift

1221   Sjukförsäkringsavgift, netto

1231   Barnomsorgsavgifl

1241   Vuxenutbildningsavgift

1251  Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsska­deförsäkringen

1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbelar­skyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk­samhet

1300 Skatt på egendom

1310  Skatt på fast egendom

1311  Skogsvärdsavgifter

 

1320  Förmögenhetsskatt

1321  Fysiska personers förmögenhetsskatt

1322  Juridiska personers förmögenhetsskatt

 

1330  Arvsskall och gåvoskatt

1331  ArvsskaU

1332  Gåvoskatt

 

1340  Övrig skatt på egendom

1341  Stämpelskaft

1400    Skatt på varor och tjänster

1410  Allmänna försäljningsskatter

1411  Mervärdeskatt 1420,

1430     Skatt på specifika varor

1421  Bensinskatt

1422  Särskilda varuskatter

1423  Försäljningsskatt på motorfordon

1424  Tobaksskatt

1425  Skall på spritdrycker

1426  Skaft på vin

 

133867451

135004611

29534000

33195900

25328000

29085000

25 328000

29085000

2370000

2319000

2370000

2 319000

1000000

1000000

1000000

1000000

836000

791900

48000

43000

15000

20900

3 000

3000

770000

725000

28709100

31502600

22572000

23 616000

-227000

1285000

5 886000

6119000

644000

673 000

-285000

-309000

50500

50600

68000

68 600

 

2659 200

2676900

55200

54 900

55200

54900

659000

717000

644000

702000

15000

15000

545000

600000

475000

520000

70000

80000

1400000

1305000

1400000

1305000

72965151

67629211

42 700000

38500000

42700000

38500000

24073001

22 785201

5253000

5 250000

715000

604000

548000

524500

3250000

3000000

4810000

4470000

1 100000

1 150000

 

Prop. 1980/81:150

82

 

1427  Skatt pä malt- och läskedrycker

1428  Energiskatt

1429  Särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle 1431   Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

 

1440  Överskott vid försäljning av varor med stats-monopol

1441  AB Vin- & Spritcentralens inlevererade över­skott

1442  Systembolaget AB:s inlevererade överskott

 

1450  Skatt på tjänster

1451  ReseskaU Skatt på annonser och reklam Totahsatormedel Skatt pä spel Skatt på vägtrafik Fordonsskatt Kilometers katt Skatt på import Tullmedel

Övriga skatter på varor och tjänster Övriga skatter på varor och tjänster

1452 1453 1454 1460 1461 1462 1470 1471 1480 1481

2000  Inkomster av statens verksamhet

2100    Rörelseöverskott

2110   Affärsverkens inlevererade överskott

2111   Postverkets inlevererade överskott

2112   Televerkets inlevererade överskott

2113   Statens järnvägars inlevererade överskott

2114   Luftfartsverkets inlevererade överskott

2115   Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

2116   Statens vattenfalls verks inlevererade överskott

2117   Domänverkets inlevererade överskott

 

2120   Övriga myndigheters inlevererade överskott

2121   Statens vägverks inlevererade överskott

2122   Sjöfartsverkets inlevererade överskott

2123   Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-ut­rustning

 

2130   Riksbankens inlevererade överskott

2131   Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott

2141 Myntverkets inlevererade överskott
2750 Överskott från spelverksamhet

2151  Tipsmedel

2152  Lotterimedel

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning

2210   Överskott av civil fastighetsförvaltning

2211   Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighets­förvaltning

2212   Överskott av karolinska sjukhusets fastig­hetsförvaltning

2213   Överskott av akademiska sjukhusets fastighets­förvaltning

2214   Överskott av byggnadsstyrelsens fastighets­förvaltning

2215   Överskott av generaltullstyrelsens fastighets­förvaltning

 

2220   Överskott av försvarets fastighetsförvaltning

2221   Överskott av  förrådsanläggningar  för ekono­miskt försvar

 

I stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

1076000

1 035 000

7 319000

6750000

2000

1

1700

1

170000

233000

100000

140000

70000

93000

717000

731000

129000

156000

249000

250000

260000

250000

79000

75 000

4 000000

4000000

2 360000

2 360000

1640000

1640000

1305 000

1380000

1305000

1380000

150

10

150

10

16461840

17 559594

4435503

5558281

2132 101

2165431

76000

81000

200 500

1

203 200

1

83 700

65 972

50000

50400

1649900

1664 858

72000

100000

136050

140041

32750

31274

70 500

73600

32 800

35 167

850000

2000000

850000

2000000

75000

100000

75 000

100000

1242352

1152809

827 000

768300

415352

384 509

206774

316844

206 774

316844

1500

1348

24 000

25956

12 256

11897

168 552

277 236

466

407

 

Bilaga 2.3    Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     83

2300  Ränteinkomster

2310,

2320 Räntor på näringslån

2311   Räntor pä lokaliseringslän

2312   Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313   Ränteinkomster pä statens avdikningslån

2314   Ränteinkomster pä fiskerilån

2315   Ränteinkomster pä fiskberedningslän

2316   Ränteinkomster på vattenkraftslån

2317   Ränteinkomster på luftfartslän

2318   Ränteinkomster pä statens lån för den mindre skeppsfarten

2319   Ränteinkomster på kraftledningslän

 

2321   Ränteinkomster pä skogsväglån

2322   Räntor pä övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323   Räntor pä övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

 

2330   Räntor på bostadslån

2331   Ränteinkomster pä egnahemslän

2332   Ränteinkomster pä län för bostadsbyggande

2333   Ränteinkomster pä lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334   Räntor på övriga bostadslän, Bostadsstyrelsen

 

2340   Räntor på studielån

2341   Ränteinkomster pä statens län för universitets­studier

2342   Ränteinkomster pä allmänna studielän

2343   Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

 

2350   Räntor på energisparlån

2351   Räntor på energispariän

 

2360   Räntor på medel avsalta lill pensioner

2361   Ränteinkomster pä medel avsatta till folkpen­sionering

2362   Ränteinkomster pä medel avsatta till civila tjänstepensioner

2363   Ränteinkomster pä medel avsatta till militära pensioner

2364   Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365   Ränteinkomster pä medel avsatta vid statens pensionsanstalt

2366   Ränteinkomster pä medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk

 

2370   Räntor på beredskap.slagring

2371   Räntor på beredskapslagring 2i50,

2390  Övriga ränteinkomster

2381   Ränteinkomster pä lån till personal inom utrikes­förvaltningen m. m.

2382   Ränteinkomster på lån till personal inom biständsförvahningen m. m.

2383   Ränteinkomster pä statens bosättningslän

2384   Ränteinkomster pä län för kommunala markför­värv

2385   Ränteinkomster pä län för studentkårlokaler

2386   Ränteinkomster på län för allmänna samlingslo­kaler

2387   Ränteinkomster pä krediter till utlandet

2388   Ränteinkomster pä mark för naturskydd

2389   Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

 

1 stats­budgeten beräknat belopp

Beräknat utfall

8596082

8690 580

300 745 270000

1

J5605i 325 000

1

700

1600

330

235

2 156

650

2 100

319

235

2111

9309

4

70

13719

2621

6300635

15

6 300000

14 776

4

38 720

2 167

6275 405

15

6274 697

350

270

39525

363

330

37045

45 39480

45 37 000

300000 300000 135494

309627 309627 141451

99200

105 300

3221

3 248

369

405

9994

10310

22 640

22 120

70 394 796 394 796

68 394 796 394 796

1124887

1146173

600

700

4 980 20000

315 24 000

96000 160

114000 160

8 300 380

9 100

372

1 150

1300

 

Prop. 1980/81:150

84

 

2391  Ränteinkomster pä markförvärv för jordbrukets rationalisering

2392   Räntor på intressemedel

2393   Övriga ränteinkomster. Kammarkollegiet

2394   Övriga ränteinkomster. Riksbanken

2395   Övriga ränteinkomster. Riksgäldskontoret

2396  Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

2400 Aktieutdelning

2410   Inkomster av statens aktier

2411   Inkomster av statens aktier

2500 Oentligrättsliga avgifter

2511   Expeditionsavgifter

2512   Vattendomstolsavgifter

2513   Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514   Elevavgifter vid styrelsen för värdartjänst

2515   Avgifter vid trafiksäkerhets verket

2516   Körkortsavgifter

2517   Avgifter vid registrering av motorfordon

2518   Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519   Skeppsmätningsavgifter

 

2521   Fartygsinpektionsavgifter

2522   Avgifter för granskning av biograffilm

2523  Avgifter för särskild prövning och fyllnads­prövning inom skolväsendet

2524   Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525   Avgifter för växtskyddsinspektion

2526   Avgifter vid köttbesiktning

2527  Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltill­verkning

2528   Avgifter vid bergsstaten

2529   Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

 

2531  Avgifter för registrering i förenings m. n. register

2532  Exekutionsavgifter

2533  Avgifter vid statens planverk

2600  Försäljningsinkomster

2611   Inkomster vid kriminalvården

2612   Inkomster vid statens rättskemiska labora­torium

2613   Inkomster vid karolinska sjukhuset

2614   Inkomster vid statens värdanstalter för alkohol­missbrukare

2615   Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

2616   Försäljning av sjökort

2617   Lotsavgifter

2618   Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

2619   Inkomster vid riksantikvarieämbetet

 

2621   Inkomster vid lantbruksnämnderna

2622   Inkomster vid statens livsmedelsverk

2623   Inkomster vid statens veterinärmedicinska an­stalt

2624   Inkomster av uppbörd av felparkenngsavgifter

2625   Utförsäljning av beredskapslager

2700  Böter m.m.

2711   Restavgifter

2712   Bötesmedel

 

I stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

7000

10500

16000

35 770

39 392

50002

4 500

6500

425

554

926000

892900

83533

90887

83533

90887

83 533

90887

909029

1009392

235926

280300

1000

150

40148

42950

32

46

25 600

30 200

117200

138100

257000

278000

2 400

2400

5810

7270

1526

1500

725

900

2419

2706

6900

7800

27000

29300

470

750

5 200

6500

99562

100 375

16500

16500

63 191

63 191

420

453

597251

625010

112000

105 000

7 200

6000

308200

307 300

750

550

5 800

5 560

7900

8 500

37000

30000

56370

56950

13 000

17000

7 100

5 600

1400

1250

11 130

10900

29400

31400

1

39000

241085

243600

122010

108600

119075

135 000

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     85

 

I stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet

2811  Övriga inkomster av statens verksamhel

3000 Inkomster av försåld egendom

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.

3110  Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3111  Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112  Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fastig­heter och maskiner

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastighe­ter och maskiner

3115  Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116  Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117  Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

 

3120   Civila myndigheters inkomster av försålda bygg­nader och maskiner

3121   Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122   Statens vägverks inkomster av försålda byggna­der och maskiner

3123   Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124   Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125   Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda bygg­nader och maskiner

3126   Generaltullstyrelsens   inkomster   av   försålda byggnader och maskiner

 

3130   Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3131   Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning

3211   Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom

3311   Inkomster av statens gruvegendom

4000 Återbetalning av lån

4100  Återbetalning

4110  Återbetalning

4111  Återbetalning

 

4120  Återbetalning

4121  Återbetalning

4122  Återbetalning

4123  Återbetalning

4124  Återbetalning

 

4130  Återbetalning

4131  Återbetalning

4132  Återbetalning

4133  Återbetalning skeppsfarten

av näringslän

av industrilån av lokaliseringslän av jordbrukslån av jordbrukets lagerhuslän av statens avdikningslån av fiskerilån av fiskberedningslän av övriga näringslån av vattenkraftslän av luftfartslän av statens lån för den mindre

 

1392 583

1025 000

1 392 583

1025000

76814

64937

58814

33337

32003

1

26637

1

1

1000

1

1000

20000

15000

1

1

1000

634

10000

t

10000

1

1

11551

1

3300

3150

1200

1000

1000

200

50

200

50

7000 1

1000

1 /5260

3400

15 260

3400

-

13600

-

13600

18000

18000

18000

18000

2283133

2610962

265419

298012

230000

240000

230000

240000

12612

13410

22

22

1750

1550

10000

11000

840

838

22807

44602

193

193

1974

2273

15212

17893

 

Prop. 1980/81:150

86

 

1 stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

4134   Återbetalning av kraftledningslän

4135   Återbetalning av skogsväglän

4136  Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkol­legiet

4137  Återbetalning av övriga näringslän, Lantbruks­slyrelsen

4200 Återbetalning av bostadslån m. m.

4211   Återbetalning av lån till egnahem

4212   Återbetalning av län för bostadsbyggande

4213   Återbetalning av län för bostadsförsörjning för mindre bemedlade bamrika familjer

4214   Återbetalning av övriga bostadslän,  Bostads­styrelsen

4300 Återbetalning av studielån

4311  Återbetalning av statens lån för universitetsstu­dier

4312   Återbetalning av allmänna studielän

4313   Återbetalning av studiemedel

4314  Återbetalning av övriga studielän, Kammarkol­legiet

4400 Återbetalning av energisparlån

4411   Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån

4511  Återbetalning av län till personal inom utrikes­förvaltningen m. m.

4512  Återbetalning   av   län   till   personal   inom   bi-ståndsförvaltningen m. m.

4513  Återbetalning av lån för kommunala markför­värv

4514  Återbetalning av lån för studentkåriokaler

4515  Återbetalning av län för allmänna samlingslo­kaler

4516  Återbetalning av utgivna startlån och bidrag

4517  Återbetalning av u-landslån

4518  Återbetalning av krediter till utlandet

4519  Återbetalning av statens bosättningslän

 

4521  Återbetalning av lån för inventarier i vissa spe­cialbostäder

4522  Återbetalning av övriga lån. Kammarkollegiet

4523  Återbetalning av övriga lån. Riksbanken

4524  Återbetalning av övriga lån. Riksgäldskontoret

4525  Återbetalning av län för svenska FN-styrkor

5000  Kalkylmässiga inkomster

5100    Avskrivningar

5110  Affärsverkens avskrivningar

5111  Postverkets avskrivningar

5112  Televerkets avskrivningar

5113  Statens järnvägars avskrivningar

5114  Luftfartsverkets avskrivningar

5115  Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116  Statens vattenfallsverks avskrivningar

 

5120  Avskrivningar på civila fasligheler

5121  Avskrivningar på civila fastigheter

 

5130   Uppdragsmyndighelers komplemenlkosinader

5131   Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkost­nader

22 765

1460

1298957

50 I 298 207

700

100 3510

1800

1012003

200 I 010000

1795

591650

650

39000

552000

583550

650

39500

543400

105003

105003

317340

84500

84 500

337661

4 600

4 300

963

2900

 

126000

145 000

90

100

4 750

4 556

10000

10000

7000

5 000

6955

6962

60000

55000

2 035

1850

22 563

24 284

5

30

67 700

57 358

25000

-

5961078

6 258 799

4655 078

4909799

4 101 038

4356 700

42000

65 000

1 363 000

1454000

761000

927000

68 800

66600

52600

44 100

1813638

1800000

199543

193 829

199543

193 829

51135

49145

51 135

49145

 

Bilaga 2.3   Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning     87

 

I stats-

Beräknat

budgeten

utfall

beräknat

 

belopp

 

5140   Övriga avskrivningar

5141   Statens vägverks avskrivningar

5142   Sjöfartsverkets avskrivningar

5143   Avskrivningar på ADB-utrustning

5144   Avskrivningar pä förrädsanläggningar för ekono­miskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensions­medel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.)

STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

 

303362

310125

122800

145 663

73 500

71400

106000

92000

1062

1062

1306000

1349000

1306000

1349000

158650316

161498903

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

 

 

Bilaga 2.4

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1982/83

 

 

 

Prop. 1981/82:150

Bilaga 2.4   Specifikation av statsbudgetens inkomster

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1982/83

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: lill Fysiska personers skatt på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

25 331000 000    25 331000000

Bilaga 2.4

 

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, reaUsationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skall på in­komst, realisationsvinst och rö­relse

1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatl

1144 Lotterivinstskatt

6875000000     6875000000

1000000000      1000000000

45000000

22000000

3000000

735000000

805 000000    34 011000 000

 

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifl .

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgifl

1241 Vuxenutbildningsavgifl

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgif­ter till arbelarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verk­samhel 1281 Allmän löneavgift

26972000000

-742000000

6504000000

707000000

-16000000

53 100000

72000000 2651000000

36201100000    36201100000

 

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311  Skogsvårdsavgifter

1312  Hyreshusavgifl

348000000 1000

348001000

I    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.4

 

Prop. 1981/82:150

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögen­hetsskatt

1322 Juridiska personers förmögen­hetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331  Arvsskatt

1332  Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskall

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 AUmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfor­don

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskalt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

 

1431  Särskild avgift för oljeprodukter

1432  Kassettskall

1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:

1441  AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

1442  Systembolaget AB:s inleve­rerade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451  Reseskall

1452  Skatt på annonser och reklam

1453  Totalisatormedel

1454  Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrafiik:

1461  Fordonsskatt

1462  Kilometerskatl

1470 Skatt på Import: 1471 Tullmedel

926000000 15000000        941000000

600000000

520000000 80000000

1409 200 000 1409200000     3 298 201000

43500000000 43500000000

6590000000 599000000

549500000 2940000000 4335000000 1 150000000 1038000000 8710000000

1 500000 1503000000 115000000 27531000000

140000000 60000000   200000000

159000000

285000000

260000000

78000000

782000000

2385000000

1 700 000 000 4 085 000 000

1585000000 1585000000

 

Prop. 1981/82:150

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster

10000

10000    77683010000

Summa Skatter   151193311000

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111  Postverkets inlevererade överskott

2112  Televerkels inlevererade över­skoll

2113  Statens järnvägars inlevererade överskoll

2114  Luftfartsverkels inlevererade överskott

2115  Förenade fabriksverkens inle­vererade överskoll

2116  Statens vatlenfallsverks inleve­rerade överskott

2117  Domänverkets inlevererade överskoll

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:

2121  Statens vägverks inlevererade överskoll

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskoll

2123  Inlevererat överskott av uthyr­ning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade över­skoll

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade över­skoll

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151  Tipsmedel

2152  Lotlerimedel

2200 Överskott av statens fastighetsför­valtning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvalt­ning:

2211 Överskoll av kriminalvårdssty­relsens fastighetsförvaltning

85000000

240600000

1000

115000000

54600000

1932000000

57000000     2484201000

27000000 93400000 37500000        157900000

2000000000     2000000000

206000000        206000000

795 100000

403 735 000  / / 98 835 000     6 046 936 000

1435000

ti    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.4

 

Prop. 1981/82:150                                                                  4

2214  Överskott av byggnadsstyrel­sens fastighetsförvaltning      300000000

2215  Överskoll av generaltullstyrei­sens fastighetsförvaltning            570000        302005000        302005000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

2311  Räntor på lokaliseringslån         310 000 000

2312  Ränteinkomster på jordbrukels

lagerhuslån                                            -

2313  Ränteinkomster på statens av­dikningslån   550000

2314  Ränteinkomster på fiskerilån        2500000

2315  Ränteinkomster på fiskbered­ningslän          421000

2316  Ränteinkomster på vallenkrafls-

lån                                                  226000

2317  Ränteinkomster på luflfarlslån      2001 000

2318  Ränteinkomster på statens lån

för den mindre skeppsfarten       13 758 000

2319                                                  Ränteinkomster på kraftled­
ningslån                                             4000

2321  Ränteinkomster pä skogsväglån            -

2322  Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet        61330000

2323  Räntor på övriga näringslån,

Lantbruksslyrelsen                        2091000        392881000

2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahems­
lån                                                         -

2332  Ränteinkomster på lån för bo­stadsbyggande   .       7025000000

2333  Ränteinkomster på lån för bo­stadsförsörjning för mindre be­medlade barnrika familjer                                            343 000

2334  Räntor påövriga bostadslån,

Bostadsstyrelsen                             330000      7025673000

2340 Räntor på studielån:

2341  Ränteinkomster på statens lån

för universitetsstudier                     45000

2342  Ränteinkomster på allmänna

studielän                                     36800000

2343  Räntor på övriga studielån.

Kammarkollegiet                                               36845000

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariån            424000000        424000000

 

Prop. 1981/82:150

2360 Räntor på medel avsatta tiU pen­sioner:

74000

74000

2366 Ränteinkomster på medel avsat­ta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring: 2211 \ Räntor pä beredskapslagring och förrädsanläggningar

573900000        573900000

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

 

2381 Ränteinkomster pä län lill per-

 

sonal inom utrikesförvaltningen

 

m.m.

760000

2382 Ränteinkomster på lån lill per-

 

sonal inom bislåndsförvallning-

 

en m.m.

330000

2383 Ränteinkomster på statens bo-

 

sällningslån

18000000

2384 Ränteinkomster på lån för kom-

 

munala markförvärv

85500000

2385 Ränteinkomster på lån för stu-

 

dentkåriokaler

-

2386 Ränteinkomster på lån för all-

 

männa samlingslokaler

11700000

2387 Ränteinkomster pä krediter lill

 

utlandet

162000

2388 Ränteinkomster på mark för na-

 

turskydd

-

2389 Ränteinkomster på lån för in-

 

ventarier i vissa specialbostäder

1 185000

2391 Ränteinkomster på markförvärv

 

för jordbrukels rationalisering

10500000

2392 Räntor på intressemedel

20800000

2394 Övriga ränleinkom.ster

56878000

2396 Ränteinkomster på del av

 

byggnadsstyrelsen förvalla-

 

de kapitalet

1050000000      1255815000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

93534000     93534000

93534000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511  Expeditionsavgifter               345 300000

2512  Vattendomstolsavgifter                150000

2513  Avgift för statlig kontroll av lä­kemedel        45879000

2514  Elevavgifter vid styrelsen för

vårdartjänst                                   64000

2518  Fyravgifter, fariedsvaruavgifler 309600000

2519  Skeppsmälningsavgifter           3 250000

 

Prop. 1981/82:150

 

2521 Fartygsinspektionsavgifter

8 380000

2522 Avgifter för granskning av bio-

 

graffilm

1 500000

2523 Avgifter för särskild prövning

 

och fyllnadsprövning inoni skol-

 

väsendet

900000

2524 Avgifter vid statens jordbruks-

 

nämnd

2895000

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-

 

tion

9000000

2526 Avgifter vid köttbesiktning

30300000

2527 Avgifter för statskontroll av

 

krigsmaterieltillverkning

775000

2528 Avgifter vid bergsstaten

6700000

2529 Avgifter vid patent- och regi-

 

slreringsväsendel

104995000

2531 Avgifter för registrering i före-

 

nings m.fl. register

17000000

2532 Exekulionsavgifter

68900000

2533 Avgifter vid statens planverk

507000

2534 Vissa avgifter för registrering

 

av körkort och motorfordon

97000000      1053095000

2600 Försäljningsinkomster:

 

2611 Inkomster vid kriminalvärden

110000000

2612 Inkomster vid statens rättske-

 

miska laboratorium

8500000

2614 Inkomster vid statens vårdan-

 

stalter för alkoholmissbrukare

220000

2615 Inkomster vid arbelarskydds-

 

styrelsen

7512000

2616 Försäljning av sjökort

9500000

2617 Lotsavgifter

40000000

2619 Inkomster vid riksantikvarie-

 

ämbetet

16000000

2621 Inkomster vid lantbruksnämn-

 

derna

5600000

2622 Inkomster vid statens livsme-

 

delsverk

1250000

2623 Inkomster vid statens veterinär-

 

medicinska anstalt

11950000

2624 Inkomster av uppbörd av fel-

 

parkeringsavgiflei

43700000

2625 Utförsäljning av beredskaps-

 

lager

1000        254233000        254233000

2700 Böter m.m.:

 

2711 Restavgifter

171000000

2712 Bötesmedel

160500000        331500000        331500000

 

Prop. 1981/82:150

2800 Övriga inkomster av statens verk­samhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhel

I 450 000 000      / 450 000 000      1450 000 000

Summa Inkomster av statens verksamhel    19240491000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111  Postverkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner           I 000

3112  Televerkets inkomster av för­sålda fastigheter och maskiner                                                     1000000

3113  Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maski­ner                                                    15000000

3114  Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maski­ner    I 000

3115  Förenade fabriksverkens in­komster av försålda fasligheter

och maskiner                                7500000

3116       Statens vattenfallsverks in­
komster av försålda fastigheter

och maskiner                               10000000

3117       Domänverkels inkomster av
försålda fastigheter och maski­
ner

1000      33503000

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121  Kriminalvårdsstyrelsens in­
komster av försålda byggnader

och maskiner                                1000000

3122  Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maski­ner         1500000

3123  Sjöfartsverkels inkomster av försålda byggnader och maski­ner 50000

3124  Statskontorets inkomster av

försålda datorer m. m.                    100000

3125  Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner     1000000

3126  Generaltullstyreisens inkomster av försålda byggnader och ma­skiner   -

3650000

 

Prop. 1981/82:150

3130 Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets myndigheters in­komster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markför­säljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegen­dom

3400000

13600000

18000000

3400000

13600000

18000000

40553000

13600000

18000000

Summa Inkomster av försåld egendom   72153000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings­lån

240000000

240000000

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

 

 

4121 Återbetalning av jordbrukets la-

 

 

gerhuslån

-

 

4122 Återbetalning av statens avdik-

 

 

ningslån

1350000

 

4123 Återbetalning av fiskerilån

11500000

 

4124 Återbetalning av fiskbered-

 

 

ningslän

1 106000

13956000

4130 Återbetalning av övriga näringslån:-

 

 

4131 Återbetalning av vallenkrafts-

 

 

lån

201000

 

4132 Återbetalning av luftfartslån

1956000

 

4133 Återbetalning av statens lån för

 

 

den mindre skeppsfarten

18476000

 

4134 Återbetalning av kraftlednings-

 

 

län

18000

 

4135 Återbetalning av skogsväglån

-

 

4136 Återbetalning av övriga nä-

 

 

ringslån. Kammarkollegiet

23093000

 

4137 Återbetalning av övriga nä-

 

 

ringslän. Lantbruksstyrelsen

1510000

45254000        299210000

4200 Återbetalning av bostadslån m. m.:

4211  Återbetalning av lån till egna­hem

4212  Återbetalning av län för bo­stadsbyggande

1539300000

 

Prop. 1981/82:150

700000

/ 540 000 000      1540 000 000

4213  Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijning för mindre be­medlade barnrika familjer

4214  Återbetalning av övriga bo­stadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

650000

38000000 635000000        673650000        673650000

4311  Återbetalaing av statens län för universitetsstudier

4312  Återbetalning av allmänna stu­dielån

4313  Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energispariän:

 

4411 Återbetalning av energispariån

134500000        134500000        134500000

4500 Återbetalning av övriga lån:

 

4511 Återbetalning av lån lill perso-

 

nal inom utrikesförvaltningen

 

m.m.

4800000

4512 Återbetalning av lån lill perso-

 

nal inom biståndsförvaltningen

 

m.m.

3650000

4513 Återbetalning av lån för kom-

 

munala markförvärv

150000000

4514 Återbetalning av län för stu-

 

dentkåriokaler

90000

4515 Återbetalning av lån för all-

 

männa samlingslokaler

4750000

4516 Återbetalning av utgivna

 

startlän och bidrag

10000000

4517 Återbetalning av u-landslån

5000000

4518 Återbetalning av krediter till

 

utlandet

7172000

4519 Återbetalning av statens bosäll-

 

tiingslån

50000000

4521 Återbetalning av lån för inven-

 

tarier i vissa specialbostäder

1850000

4525 Återbetalning av lån för

 

svenska FN-styrkor

25000000

4526 Återbetalning av övriga lån

36898000        299210000        299210000

Summa Återbetalning av lån   2946570000

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111  Postverkets avskrivningar  375 000000

5112  Televerkets avskrivningar 1468 100000

5113  Statens järnvägars avskrivningar 1016000000

5114  Luftfartsverkets avskrivningar 70200000

 

Prop. 1981/82:150

10

 

5115  Förenade fabriksverkens av­skrivningar

5116  Statens vattenfallsverks av­skrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastig­heter

5130 Uppdragsmyndigheters komplement­kostnader:

5131 Uppdragsmyndighetersm.fi. komplemenlkosinader

5140 Övriga avskrivningar:

5141  Statens vägverks avskrivningar

5142  Sjöfartsverkets avskrivningar

5143  Avskrivningar på ADB-utrust­ning

5144  Avskrivningar på förrådsan­läggningar för ekonomiskt för­svar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kosl­nader för polis-, domstols- och upp­bördsväsendel m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, netto (Pensionsmedel inkl. Bidrag lill koslnader för polis-, domslols-och uppbördsväsendet m. m.)

56000000 2336000000     5321300000

200240000        200240000

56461000

56461000

141 152000 84 700000

100000000 1062000

326914000      5904915000

,335000000      1335000000      1335000000

Summa Kalkylmässiga inkomster   7 239915 000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER    180692440000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

Bilaga 2.5

Specifikation av anslags­förändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1982/83

 

 

 

Prop. 1981/82:150                                                              I

Bilaga 2.5   Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 2.5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande tili budgetpropositionen för budgetåret 1982/83

1 000-tal kr.

Ökning      (-t-)
Minsk­
ning       (-)

Huvudtitel, anslag

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

Beräknat belopp i

budget-      Propositio-     Anslags-

propositionen nens eller       belopp

skrivelsens

nummer

 

//. Justitiedeparlementet

 

 

 

 

 

Lokala polisorganisationen: Utrustning,

 

 

 

 

 

reservationsanslag

I57I6

143

17216

-t-

1500

Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna.

 

 

 

 

 

förslagsanslag

205 649

143

206124

+

475

Byggnadsarbeten för kriminalvården,

 

 

 

 

 

reservationsanslag

33 700

141

43 700

+

10000

Summa

255065

 

267 040

+

11 975

IV. Försvarsdepartementet

 

 

 

 

 

Reglering av prisstegringar för det militära

 

 

 

 

 

försvaret, förslagsanslag

1900000

102

2 500000

+

600000

Arméförband:

 

 

 

 

 

Ledning och förbandsverksamhet.

 

 

 

 

 

förslagsanslag

3971000

102

4511 100

+

540100

Materielanskaffnirxg, förslagsanslag

1 170000

102

1268706

+

98706

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

460000

102

376000

-

84000

Forskning och utveckling, förslagsanslag

148200

102

180000

+

31800

Marinförband:

 

 

 

 

 

Ledning och förbandsverksamhet.

 

 

 

 

 

förslagsanslag

1283900

102

1415000

+

131100

MatenelaT\skaffr\ir\g, förslagsanslag

657000

102

1034000

+

377000

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

120400

102

157000

+

36600

Forskning och ut\eckl'ir\g. förslagsanslag

75 000

102

87100

+

12100

Flygvapenförband:

 

 

 

 

 

Ledning och förbandsverksamhet.

 

 

 

 

 

förslagsanslag

2 306 200

102

2 333 000

+

26800

Materielanskaffning, förslagsanslag

2 455850

102

2 140000

-

315850

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

236600

102

215 000

—

21600

Forskning och MveckMg, förslagsanslag

407 984

102

700000

+

292 016

Operativ ledning m. m.:

 

 

 

 

 

Ledning och förbandsverksamhet.

 

 

 

 

 

förslagsanslag

512540

102

504900

-

7640

Hater'ie\anskaffn'ing, förslagsanslag

77 800

102

78 000

-1-

200

Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

79 700

102

90500

4-

10800

Civilförsvar, förslagsanslag

271980

102

290500

4-

18 520

Civilförsvar:

 

 

 

 

 

Anskaffning av anläggr\\ngar, förslagsanslag

11000

102

22200

+

11200

Skyddsrum, förslagsanslag

200000

102

270500

+

70500

Reglering av prisstegringar för civilförsvaret.

 

 

 

 

 

förslagsanslag

68000

102

90000

+

22000

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

 

 

 

 

 

förslagsanslag

2725 '

102

2960

+

235

Flygtekniska försöksanstalten, förslagsanslag

2260

102

2400

+

140

S'\gnalskydd, förslagsanslag

1050

102

2210

+

1 160

Vissa teleanordningar, förslagsanslag

27 160

102

43 615

+

16455

Summa

16446349

 

18314691

+1 868 342

I    Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150, Bilaga 2.5

 

Prop. 1981/82:150

1 000-tal kr.

{+) (-)

Huvudtitel, anslag

v. Socialdepartementet Bidrag till sjukförsäkringen,/ö/i/agia/u/ag Akademiska sjukhuset i XJppsaXa, förslagsanslag Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Avlöningar till läkare, förslagsanslag

Driftkostnader, förslagsanslag

Utrustning, reservationsanslag

Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,

förslagsanslag Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag Beredskapslagring för hälso- och sjukvården

m. m., reservationsanslag Driftkostnader för beredskapslagring m. m.,

förslagsanslag Utbildning av personal för hälso- och sjukvård

i krig m. m., förslagsanslag Utveckling och försök med vissa vårdformer,

reservationsanslag Ersättning till postverket för befordran av

b\\r\dskr\flsförsändelser. förslagsanslag

Summa

VI. Kommunikationsdeparlemenlel Statens vägverk: Försvarsuppgifter,

reservationsanslag Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar,

reservationsanslag Övrig verksamhet, förslagsanslag Flygplatser m. m., reservationsanslag Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag Viss ersättning till Linjeflyg AB,

reservationsanslag

Summa

VIII. Budgetdepartemenlel
Anskaffning av ADB-utrustning,

reservationsanslag Teknikupphandling inom dataområdet, reservationsanslag

Summa

IX. Utbildningsdepartementet
Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag Bidrag till verksamhet inom musik- och

bildområdena m. m., reservationsanslag Talboks- och punklskriftbiblioleket:

Produktionskostnader, reservationsanslag

Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, reservationsanslag Statens biografbyrå, förslagsanslag Filmstöd, reservationsanslag

 

 

 

Beräknat belopp i budget­propositioner

Sludigt förslag eller beslut

Fö

Ök Mi nin

rändring

Propositio-1 nens eller skrivelsens nummer

Anslags­belopp

ning      ( nsk-

ig           (

3 850000

144 145

3 325000 89500

-1-

525000 89500

133 520

36091

2746

15000

145 145 145 145

-

-

133 520

36091

2746

15000

835000

145

945000

+

IIOOOO

2400

145

-

-

2400

34591

102

56802

-t-

22211

29810

102

36240

-1-

6430

5425

102

7085

-1-

1660

-

143

7000

-1-

7000

2400

SoU 33

15093

-H

12693

4946983

 

4481720

—

465 263

12500

102

23460

-1-

10960

6000

26069

101 400

5 500

102 94 98

102

9000 26294 73 200 10000

-1-+

+

3     000
225

28 200

4     500

-

98

50000

+

50000

151469

 

191 954

+

40485

98000

123

93 000

-

5000

_

123

10000

+

10000

8376

111

128

111

128

143 111 111

12605

2213

2450

24956

98000

 

9126

+

750

31500

-1-

31500

17355

-1-+

250 4500

2653

+

440

2691

+

241

32215

+

7259

 

Prop. 1981/82:150

1000-tal kr.

Huvudtitel, anslag

Stöd lill taltidningar, reservationsanslag Länsskolnämndernas utvecklingsstöd,

reservationsanslag Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag Medicinska fakulteterna, reservationsanslag Utbildningsbidrag för doktorander, förslagsanslag Vissa kostnader i samband med forsknings- och

forskarutbildningsreform, reservationsanslag Bred utbildning i dalafrågor, reservationsanslag Nordiska ministerrådets kulturbudget,

förslagsanslag

Summa

X. Jordbruksdepartementet Lantbruknämndema, förslagsanslag Statens hingstdepå och stuteri:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till statens hingstdepå och stuteri,

förslagsanslag Lån till stiftelse för häslavel m. m. i Flyinge,

reservationsanslag Prisreglerande ätgärder på jordbrukets område,

förslagsanslag Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring,

reservationsanslag Kostnader för beredskapslagring av livsmedel

m. m., förslagsanslag Bidrag till permanent skördeskadeskydd Prisreglerande åtgärder på fiskets område,

förslagsanslag Statens veterinärmedicinska anstalt,

förslagsanslag Velerinärslaten. förslagsanslag Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

Vppdragsverksamhel, förslagsanslag Bidrag till djurens hälso- och sjukvård,

reservationsanslag Bidrag till avlägset boende djurägare för

veterinärvård, förslagsanslag Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder,

reservationsanslag Statens veterinärmedicinska anstalt:

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt,

reservationsanslag Sveriges lantbruksuniversitet:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag Åtgärder mol försurningen, reservationsanslag Lån till ett pantbolag, reservationsanslag Bidrag till kalkning av sjöar och vallendrag,

reservationsanslag Stöd till idrotten, reservationsanslag Stöd till friluftslivet m. m., reservationsanslag

Summa

 

 

 

Beräknat belopp i budget­propositioner

Slutligt förslag eller beslut

Föl

Ök Mil nin

-ändring

Propositio-1 nens eller skrivelsens

Anslags­belopp

ning { + ) nsk-

g    (-)

 

nummer

 

 

 

-

129

10000

-l-

10000

5079

369637

339945

■  78144

143 145 145 106

6139

380465

346645

90432

+ + + +

1060 10828

6700 12288

-

106

123

12462 10000

+ ■ -1-

12462 10000

29377

200

35100

+

5 723

872782

 

986783

+

114001

218617

122

220117

+

1500

1

198

1

 

-

2200

198

4 500

+

2300

-

198

3 500

+

3 500

3 308000

209

3 308000

 

-

17000

102

40000

+

23 000

85 725 15000

1

102 JoU 21

205

86703

1

1

+

978 14999

56 105 52 531

122 122

-

-

56 105 52 531

-

122

1

+

1

-

122

53 341

+

53 341

-

122

1517

+

1517

-

122

1539

+

1539

-

122

1

+

1

-

122

44682

+

44682

326905

122 151 131

327440 40000 50000

+

+ +

535 40000 50000

23 000 160650

151

KrU 19 KrU 19

170990 15 735

+ +

23000 10340 15735

4265735

 

4 368069

+

102 334

 

Prop. 1981/82:150

1 OOO-tal kr.

Huvudtitel, anslag

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

Beräknat

belopp i

Anslags­belopp

Ökning Minsk­ning

budget-      Propositio-

propositionen nens eller skrivelsens nummer

(+) (-)

 

44 510

29220

3 740

31230 383092

165 100

XI. Handelsdepartementet

Nordiska ministerrådets allmänna budget,

förslagsanslag Yiommerskollegmm, förslagsanslag Näringsfrihetsombudsmannen, förslagsanslag Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader,/öri/ögiani/ag Drift av beredskapslager, förslagsanslag Beredskapslagring och industriella åtgärder,

reservationsanslag Särskilda koslnader för o\]e\agr'\ng, förslagsanslag Föriuster på beredskapsgarantier m.m.,

förslagsanslag Tullverket: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

636727

Summa      1293619

208 148 195

102 102

102 102

102

143

59200   -I- 14690

29420   -I-    200

5105    +    1365

32990   -(-  1760

444393   -t- 61301

1493 555 4-1328455

1    +          I

500 -1-1410273

I        + 639227        +

2703 892

 

XII. .Arbetsmarknadsdepartementet
Kommittéer m. m., reservationsanslag
Bidrag till arbetslöshetsersättning och

utbildningsbidrag, reservationsanslag Särskilda sysselsättningsskapande ätgärder i

tekokommunerna, reservationsanslag Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag

Summa

XIII.     Bostadsdepartementet
Räntebidrag m. m., förslagsanslag
Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag
Lantmäteriet:

Försvarsberedskap, reservationsanslag

Summa

XIV. Industridepartemenlet

Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.,

reservationsanslag Täckande av föriuster i anledning av garantigivning

hos regionala utvecklingsfonder, förslagsanslag Täckande av föriuster i anledning av statliga

industrigaranlilån m. m., förslagsanslag Medel för tillämpad forskning, reservationsanslag Bidrag till Centrum för småföretagsutveckling,

reservationsanslag Räntestöd till Tillväxtinvestbolag,

reservationsanslag Täckande av föriuster i anledning av statliga

garantier för lån lill Tillväxtinvestbolag m. m.,

förslagsanslag Regionalpolitiskt stöd:

Bidragsverksamhet,/öri/ag5anj/«g

Lokaliseringslån, reservation.sanslag Åtgärder i glesbygder, reservationsanslag

 

14487

123

15 987

-1-

1500

2 423 796

139

1 847 800

-

575 996

_

148

15 000

+

15 000

454362

143

454562

+

200

2892645

 

2 333 349

-

559296

7 900000

124

9 000000

+ \ 100000

1 100000

124

1250000

-1-

150000

2093

102

2631

-1-

538

9002093

 

10252631

-Hl 250538

95 000 1

118 118

95000

1

-■

-

75000

118

100000

-1-

25 000

-

123

15 000

+

15000

-

118

1350

+

1350

_

. 118

3 500

+

3 500

1

118

113 113 113

+

318910 500000

-    83 290

-      100000

-      100000

402 200 600000 100000

 

Prop. 1981/82; 150

1 OOO-tal kr.

Ökning
Minsk­
ning       (-)

{+)

Huvudtitel, anslag

Slutligt förslag eller beslut    Förändring

Beräknal

belopp i

Anslags­belopp

budget-      Proposilio-

propositionen nens eller skrivelsens nummer

 

1668486 9704

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier

till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag  1

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering,

reservationsanslag                                   35 000

Regionalpolitiskt stöd: Regionala

utvecklingsinsatser, reservationsanslag          -

Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län,

reservationsanslag                                       -

Ersättning för nedsättning av socialavgifter,

förslagsanslag                                               -

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk kartering samt information och

dokumentation, reservationsanslag           35617

Uppdragsverksamhet, /örj/ögiani/ag               I

Prospektering m. m., reservationsanslag     7969

Utrustning, reservationsanslag                   5 000

bergsstaten, förslagsanslag                           1799

Statens gruvegendom:

Prospektering och brytvärdhetsundersökningar,

reservationsanslag                                   72 077

Egendomsförvaltning m.m., förslagsanslag  631 \

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag                                                1

Bidrag till statens provningsanstalt,

reservationsanslag                                   33 189

Statens provningsanstalt: Utrustning,

reservationsanslag                                    6000

Bidrag lill verksamheten vid Studsvik

Energiteknik AB, reservationsanslag          80000

Avveckling av forskningsreaktorn RI,

reservationsanslag                                   10000

Avveckling av forskningsreaktorer m. m.,

reservationsanslag                                        -

Summa      I 565 226

XV. Kommundeparlementet Länsstyrelserna, förslagsanslag Civilbefalhavama, förslagsanslag Bidrag till kvinnoorganisationemas centrala

verksamhet, förslagsanslag Bidrag till kyrkofonder på grund av indragna

skatteutjämningsmedel

Summa

1 678 190

XVII. Räntor på statsskulden, m.m.

Räntor på statsskulden, m. m., förslagsanslag      39400000

Summa            39400000

Summa förändringar på statsbudgeten         82 868156

113 113 113 113 113

99 99 99 99 99

99 99

121

121

121

115

115

115

102 102

155

158

 

-

-

35000

275 000

+

275000

150000

-1-

150000

80000

-1-

80000

61 385

+

25 768

_

_

7969

800

-

4200

2076

-1-

277

58400

_

13 677

7470

+

1099

74392

+

41203

17000

+

11000

58200

-

21800

-

-

10000

16500

+

16500

1834987

+

269761

1672486

+

4 000

11868

+

2164

2000

-I-

2 000

44 000   -I-    44000

1730354   +    52164

38800000   -  600000

38800000   -  600000

86368470 -1-3500314

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

 

 

Bilaga 2.6

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1982/83 sedan budgetpropositionen

 

 

 

Prop. 1981/82:150

Bilaga 2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget

Bilaga 2.6

FÖRÄNDRINGAR I FORSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET 1982/83 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.6

 

Prop. 1981/82:150

Statsbudgeten för budgetåret 1982/83

Inkomster

 

 

 

 

Budget-

Senare

Summa

 

 

 

propositionen

ändringar

1 OOO-tal

 

 

 

1 OOO-tal kr.

1 OOO-tal kr.

kr.

Inkomster

 

 

 

 

 

Skatter

 

 

140059211

-1-11134100

151193311

Inkomster av

statens verksamhet

 

18203996

+ 1036495

19240491

Inkomster av

försåld egendom

 

70253

-1-        1900

72153

Återbetalning

av lån

 

2842770

-1-     103 800

2946570

Kalkylmässiga inkomster

 

7766049

-    526134

7239915

 

 

Summa

168942279

-1-11750161

180692440

Underskott

 

 

82624921

- 6879847

75 745074

 

 

Summa

251567 200

-t- 4870314

256437514

 

Prop. 1981/82:150                                                              3

Bilaga 2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget budgetåret 1982/83

Utgifter

Budget­propositionen 1 OOO-tal kr.

Senare ändringar 1 OOO-tal kr.

Summa 1 OOO-tal kr.

 

Utgiftsanslag

Kungl. hov- och slottsstatema

Justitiedepartemenlet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Ekonomidepartementet

Budgetdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Handelsdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Kommundepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden m.m.

Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

 

 

25 204

-

25 204

 

7611862

+     11 975

7623 837

 

7088161

-

7088161

 

18055935

+1 868 342

19924 277

 

64640964

-  465 263

64175 701

 

11425 833

+    40485

11466318

 

452223

-

452223

 

12876699

+      5000

12881699

 

32089789

+   114001

32203790

 

6158246

-1-   102334

6260580

 

1751873

-1-1410273

3 162146

 

12477811

+  810704

13288515

 

17133144

-t-1250538

18383682

 

7737 303

+  269761

8007064

 

2922357

-1-    52164

2974521

 

518796

-

518796

 

39400000

-  600000

38800000

 

1000

-

1000

Summa

242367200

+4870314

247237514

 

2000000

_

2000000

 

1200000

-

1200000

Summa

3200000

-

3200000

 

6000000

-

6000000

Summa

251567200

-1-4870314

256437514

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

 

 

 

Lagförslag

Bilaga 2.7

 

 

 

Prop. 1981/82:150 Bilaga 2.7 Lagförslag

Bilaga 2.7

Förslag till

Lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1982/83'

Härigenom föreskrivs atl statlig inkomstskatt för skaltskyldig, som avses i 10 § I mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall för förra hälften av budgetåret 1982/83 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

' Senaste lag i ämnet 1981: 556.                  Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1982

1    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 150. Bilaga 2.7

 

 

 

Innehållsförteckning

 

 

 

Prop. 1981/82:150   Innehållsförteckning                       I
Innehållsförteckning

Bilaga 1   Reviderade finansplanen

1 Den ekonomiska politiken ................................... .... I

1.1                                                                  Utvecklingen före och efter oljechockerna                I

1.2   Den internationella miljön under den närmaste framtiden   ....        4

1.3   Huvudinslagen i den ekonomiska politiken .......... .. 10

 

2   Utvecklingen 1982 och 1983   ............................. .. 28

3   Avslutning   .....................................................    35

4   Hemställan   ....................................................    36

Bilaga 2   Reviderade budgetförslaget

1 Det reviderade budgetförslaget............................      I

1.1................................................................. Inledning                     1

1.2   Bakgrunden lill den budgetpolitiska utvecklingen under 1970-talet                  2

1.3   Det aktuella budgetlägel   .............................. ... 6

1.4   1982 års långtidsbudget  ............................... .. 12

1.5   Erfarenheter av de senaste årens besparingsarbele, m. m.    ...     17

1.6   Budgetpolitiska riktlinjer   ............................... .. 23

2 Särskilda frågor  ............................................... .. 31

2.1    Utnyttjande av finansfullmakten, m. m.............. .. 31

2.2    Statliga kreditgarantier   ................................    33

2.3    Statsbudgeten budgetåren 1981/82 och 1982/83              35

3 Hemställan   ....................................................    46

Bilaga 3   Vissa kommittéfrågor

Bilaga 4   Sysselsättningsskapande åtgärder inom arbetsmarknadsdeparte­mentets verksamhetsområde

Bilaga 5   Sysselsättningsskapande  åtgärder  inom  bostadsdepartementets verksamhetsområde

Underbilagor

Bilaga 1.1  Reviderad nationalbudget 1982

Bilaga 2.1  Långtidsbudget för perioden 1982/83-1986/87

BUaga 2.2 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budget­året 1981/82

Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budget­året 1982/83

Bilaga 2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1982/83

Bilaga 2.5 Specifikation av anslagsförändringar i förhållande lill budget­propositionen för budgetåret 1982/83

Bilaga 2.6 Förändringar i förslaget lill statsbudget för budgetåret 1982/83 sedan budgetpropositionen

Bilaga 2.7 Lagförslag

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982