Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:136

Regeringens proposition

1981/82:136

om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392);

beslutad den 6 maj 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL AXEL PETRI

Propositionens huvudsaltliga innehåll

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd-larrätt. Denna skyddsform regleras i växtförädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971:393). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering få viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten.

Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter. Denna konvention har reviderats år 1978.

I propositionen föreslås att Sverige tillträder 1978 års ändrade konven­tionstext. För att göra detta möjligt behövs vissa mindre ändringar i växt­förädlarrättslagen. Propositionen innehåller förslag till sådana ändringar.

■Vidare läggs fram förslag till några lagändringar som inte föranleds av 1978 års konventionstext. Sålunda föreslås att skyddstiden förlängs från 15 eller, beträffande vissa växtarter, 18 år till 20 år. Dessutom föreslås vissa ändringar i syfte att anpassa regieringen till föreskrifterna i den nya rege­ringsformen om normgivningskompetensen.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1    Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 136

 

Prop. 1981/82:136 Lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971: 392) dels att i 31, 47, 49 och 50 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 1-3, 5, 8 och 21 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I §

Denna lag äger tillämpning på växtsort, tillhörande växtsläkte el­ler växtart som Konungen bestäm­mer.

Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläk­ten eller växtarter som anges i bila­gan till denna lag.

§

Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinneha­vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan, i den mån det är nödvändigt för uppjyllande av Sve­riges förpliktelser enligt överens­kommelse med främmande stat och i övrigt under förutsättning av öm­sesidighet eller om det är av bety­dande allmänt intresse, förordna att växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

Växtförädlarrätt får också för­värvas

1.    av förädlare, som har fram­
ställt en växtsort i en främmande
stat som är ansluten till konven­
tionen den 2 december 1961 för
skydd av växtförädlingsprodukter,
eller av sådan förädlares rättsinne­
havare,

2.    av förädlare, som är medbor­
gare i eller har hemvist i en sådan
stat och som i annat fall än som
anges under 1 har framställt en
växtsort utomlands, eller av sådan
förädlares rättsinnehavare.

Växtförädlarrätt får förvärvas även i annat fall, om regeringen finner att det är av betydande in­tresse för svensk folkförsörjning el­ler för den svenska växtodlingen.

3 § Växtsort registreras endast om den

1. genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsansökningen.

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2.    är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,

3.    efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sorthsta, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.

Registrering får ej ske, om växt-material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne­havare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registre­ringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

Registrering får ej ske, om växt-material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne­havare yrkesmässigt förts i handeln

/. här i riket före dagen för registreringsansökningen,

2.   utomlands tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna gäller vin, fruktträd, skogs­träd, prydnadsträd eller deras grundstammar,

3.   utomlands tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna gäller annan växt än som avses under 2.

5 §

Konungen kan förordna att ansö­kan om registrering av växtsort, vil­ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämp­ning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket, om sökanden yrkar det.

Har en växtsort angetts i en an­sökan om skydd i en stat som är ansluten till konventionen den 2 de­cember 1961 för skydd av växtför­ädlingsprodukter och söks registre­ring av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då an­sökningen gjordes i den främmande slaten (prioritetstiden), skall vid tillämpning av 3 § första stycket 1 och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten, om sökanden yrkar det. Så­dan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en annan främmande stat, om mot­svarande prioritet från svensk an­sökan om skydd för växtsort medges i den stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande lagstiftningen i huvud­sak överensstämmer med konven­tionen.   Har   ansökan   om   skydd

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

I förordnande skall anges de när­mare villkor under vilka sådan prio­ritetfår åtnjutas.

Föreslagen lydelse

gjorts i flera främmande stater, räknas tolvmånadersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen eller tnyndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand­lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessa jöreskrif-ter, får prioritet inte åtnjutas.

8 § Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

Sortbenämning får icke godtagas om den

I. består av enbart siffror.

2.    uppenbariigen är ägnad att vil­seleda allmänheten,

3.    strider mot lag eller annan för­fattning eller mot allmän ordning el­ler om den är ägnad att väcka föi-argelse,

4.    kan förväxlas med sortbenäm­ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö­reslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings­material av sådan sort,

5.    kan förväxlas med varu­märke, namn, firma eller annan be­teckning för vilken annan än sökan­den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag,

6.    kan förväxlas med sådant va­rumärke för material av växtsort el­ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt­ning av ömsesidighet förordna, alt sortbenämning som registrerats el­ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och

Sortbenämning får icke godtagas om den

1.    består av enbart siffror, såvi­da det inte är fasl praxis att beteck­na ifrågavarande sort på detta sätt,

2.    uppenbarligen är ägnad att vil­seleda allmänheten,

3.    strider mot lag eller annan för­fattning eller mot allmän ordning el­ler om den är ägnad att väcka för­argelse,

4.    kan förväxlas med sortbenäm­ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö­reslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings­material av sådan sort,

5.    kan förväxlas med varu­märke, namn, firma eller annan be­teckning för vilken annan än sökan­den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag,

6.    kan förväxlas méd sådant va­rumärke för material av växtsort el­ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt­ning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats el­ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

andra styckena registreras i Sveri­ge, om icke synnerliga skäl är där­emot.

Föreslagen lydelse

andra styckena registreras i Sveri­ge, om icke synnerliga skäl är där­emot.

21 §

Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre­ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstam­mar, skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om regist­rering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre­ring bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat från ingången av året efter det, då beslutet om regist­rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

 

Prop. 1981/82:136

Bilaga

A. Lantbruksväxter

Agrostis spp.                                   Ven

Alopecurus pratensis L.                 Ängskavle

Avena byzantina K. Koch                Rödhavre

Avena sativa L.                               Havre

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll               Sockerbeta

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.                  Foderbeta

Brassica napus L. var. oleifera Metzg.  Raps

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.     Kålrot

Brassica nigra (L.) W. Koch            Svartsenap

Brassica oleracea L. ssp. acephala DC. Fodermärgkål

Brassica rapa L. var. oleifera Met;cg.   Rybs

Brassica rapa L. var. rapifera Metig.     Röva

Bromus arvensis L.                         Renlosta

Bromus inermis Leyss.                   Foderlosta

Camelina sativa (L.) Crantz             Oljedådra

Cannabis sativa L.                           Hampa

Cynosurus cristatus L.                    Kamäxing

Dactylis glomerata L.                     Hundäxing

Festuca spp.                                 Svingel

Glycine max (L.) Merrill                   Sojaböna

Helianthus annuus L.                        Solros

Hordeum vulgäre L.                           Korn

Linum usitatissimum L.                        Lin

Lolium spp.                                    Rajgräs

Lupinus angustifolius L.                    Blålupin

Lupinus luteus L.                            Gullupin

Medicago spp.                                Lusern

Ornithopus sativus Bröt.                 Seradella

Papaver somniferum L.                     Vallmo

Phalaris arundinacea L.                    Rörflen

Phaseoulus vulgaris L.                       Böna

Phleum spp.                                   Timotej

Pisum sativum L.                               Ärt

Poa spp.                                         Gröe

Secale cereale L.                              Råg

Sinapis alba L.                               Vitsenap

Solanum tuberosum L.                     Potatis

Trifolium hybridum L.                     Alsikeklöver

Trifolium pratense L.                      Rödklöver

Trifolium repens L.                          Vitklöver

Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol. Vete

Triticum durum Desf.                   Makaronivete

Vicia faba L. var. minor Harz.           Åkerböna

Vicia sativa L.                             Fodervicker

Vicia villosa Roth                          Luddvicker

Zea mays L.                                    Majs

Jfr SFS 1978:475.

 

Prop. 1981/82:136

B. Trädgårdsväxter

1. Köksväxter

 

Allium spp.

Lök

Anethum graveolens L.

Dill

Apium graveolens L.

Selleri

Asparagus officinalis L.

Sparris

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.

Rödbeta

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L.

Kål

Capsicum annuum L.

Paprika

Cucumis melo L.

Melon

Cucumis sativus L.

Gurka

Daucus carota L.

Morot

Glycine max (L.) Merill

Sojaböna

Lactuca sativa L.

Sallat

Lycopersicon esculentum P. Mill.

Tomat

Pastinaca sativa L.

Palsternacka

Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill

Persilja

Phaseolus vulgaris L.

Böna

Pisum sativum L.

Ärt

Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner

Rättika

Raphanus sativus L. var. radicula Pers.

Rädisa

Spinacia oleracea L.

Spenat

Vicia faba L. var. major Harz.

Bondböna

Zea mays L.

Majs

2. Fruktträd och bärväxter

 

Malus spp.

Äpple

Pyrus spp.

Päron

Prunus spp.

Körsbär,

 

plommon.

 

persika, aprikos

Fragaria spp.

Jordgubbar,

 

smultron

Ribes spp.

Vinbär, krusbär

Rubus spp.

Hallon,

 

björnbär

Vaccinium spp.

Blåbär, lingon

Grundstam för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes

 

3. Prydnadsväxter

 

Alstroemeria L.

Perulilja

Begonia elatior (Begonia x Hiemalis)

Begonia

Chrysanthemum spp.

Krysantemum

Dianthus caryophyllus L.

Nejlika

Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch

Julstjärna

Pelargonium-Peltatum-Hybridi

Hängpelargon

Pelargonium-Zonale-Hybridi

Vanlig pelargon

Pelargonium-Peltatum x Pelargonium-

 

Zonale-Hybridi

 

Phaseolus coccineus L.

Rosenböna

Potentilla fruticosa L.

Tok

 

Prop. 1981/82:136

Ros
Rosa spp.                                                SaintpauUa

Saintpaulia ionantha H, Wenoi.                    Kornettblomma

StreptocarpusxhyrbridusVoss

'C- S''"*''                                                 Pil, sälg, vide

Saiix spp.

 

Prop. 1981/82:136                                                    9

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-02-11

Närvarande: statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafson, Elmstedt, Tilländer, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Lagrådsremiss om ändringar i växtförädlarrättslagen (1971:392)

1    Inledning

För nya växtsorter finns en särskild civilrättslig skyddsform, växtföräd­larrätt. Denna skyddsform, som uppvisar stora likheter med patent, regle­ras i växtförädlarrättslagen (1971:392) och växtförädlarrättskungörelsen (1971: 393). Den som har framställt en ny växtsort kan genom registrering fa viss ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten.

Den svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt grundas på 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter (Convention pour la protection des obtentions végétales), i det följande benämnd "växtförädlarrättskonventionen". 1961 års konventionstext har tillträtts av Belgien, Danmark, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Israel, Italien, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Spanien, Sverige och Sydafrika. De stater som har tillträtt konventionen bildar en union för skydd av växtförädlingsprodukter, UPOV (rUnion pour la protection des obtentions végétales). UPOV, som har sitt säte i Geneve, administreras i nära anslutning till Världsorganisationen för den intellektuella äganderät­ten (World Intellectual Property Organization, WIPO). Konventionens administrativa bestämmelser reviderades genom en tilläggsakt år 1972. Samtliga stater som är anslutna till 1961 års text har fillträtt filläggsakten.

År 1975 inleddes inom UPOV arbete på en revision av konventionen. Syftet med revisionen var framför allt att underlätta för vissa stater, som inte hade ansett sig kunna tillträda konventionen i dess ursprungliga ly­delse, att göra detta. Vidare var avsikten att göra vissa ändringar som erfarenheterna av konventionens tillämpning hade visat var önskvärda.

Den 9-23 oktober 1978 hölls i Geneve en diplomatisk konferens för revision av konventionen. I konferensen deltog de tio stater som då var

 

Prop. 1981/82:136                                                   10

medlemmar i UPOV (samtliga ovannämnda stater utom Israel och Spa­nien). Ett stort antal icke-medlemsstater deltog som observatörer.

Den diplomatiska konferensen antog en reviderad text av 1961 års kon­vention samt två rekommendationer i anslutning till vissa artiklar i konven­tionen. Den reviderade konventionstexten trädde i kraft den 8 november 1981, sedan den hade tillträtts av sex stater, Danmark, Irland, Nya Zee­land, Schweiz, Sydafrika och USA.

1978 års konventionstext i de engelska, franska och tyska versionerna jämte en inom justitiedepartementet utarbetad översättning till svenska bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Inom justitiedepartementet har utarbetats en promemoria (Ds Ju 1981:19) Ändringar i växtförädlaiTättslagen. I denna promemoria föreslås att Sverige tillträder 1978 års konventionstext. Vidare läggs fram förslag till den lagstiftning som erfordras för ett svenskt tillträde. I promemorian förordas också en lagändring som inte föranleds av 1978 års konventions­text. Sålunda föreslås en förlängning av skyddstiden från 15 eller, beträf­fande vissa växtarter, 18 år till 20 år. Dessutom föreslås vissa författnings­ändringar som föranleds av 1974 års regeringsform. Det i promemorian framlagda lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt, lantbruksstyrelsen, statens växtsortnämnd, patent- och registreringsver­ket, näringsfrihetsombudsmannen, statens utsädeskontroll, Sveriges lant­bruksuniversitet. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska lantmännens riks­förbund. Svenska patentombudsföreningen, W Weibull AB och Träd­gårdsnäringens riksförbund.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2   Gällande ordning

2.1 Gällande svensk rätt

Regeringen har i växtförädlarrättslagen (1 §) bemyndigats att närmare ange lagens tillämpningsområde med avseende på objektet, dvs. vilka växtsorter som kan skyddas. Lagen är sålunda tillämplig på växtsorter som tillhör sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. I en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen anges dessa växtsläkten och växtarter. För närvarande omfattar bilagan 93 växtsläkten och växtarter. Därav är 46 lantbruks växter och 47 trädgårdsväxter. Av trädgårdsväxterna är 22 köksväxter, 14 fruktträd eller bärväxter samt 11 prydnadsväxter.

Växtförädlarrättslagen innehåller också vissa begränsningar när det gäl­ler växtförädlarrättens subjekt, dvs. vem som kan fä växtförädlarrätt. Sådan rätt kan erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sorter som har fram-

 

Prop. 1981/82:136                                                   11

ställts utomlands får växtförädlarrätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinne­havare (2 § första och andra styckena).

Regeringen har i lagen bemyndigats att under vissa förutsättningar för­ordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har framställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant förordnande får meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt överenskommelse med annan stat. Förordnande får också meddelas i annat fall under förutsätt­ning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse (2 § tredje stycket).

Förordnande av det slag som nu har nämnts finns i 2 § växtförädlarrätts­kungörelsen. Där föreskrivs att växtförädlarrätt får förvärvas också av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinne­havare. Sådan rätt får vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands liksom av deras rättsinnehavare.

För att växtförädlarrätt skall kunna beviljas för en växtsort krävs att växtsorten är ny, dvs. att den med minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från varje annan sort som har blivit känd före dagen för registre­ringsansökningen. Vidare måste sorten vara likformig (homogen) och be­ständig (stabil) (3 §).

Växtförädlarrätten innebär ensamrätt att yrkesmässigt framställa och marknadsföra förökningsmaterial av sorten samt i vissa fall också att yrkesmässigt använda sorten för framställning av förökningsmaterial av annan sort (4 §). Däremot ger växtförädlarrätten i regel inte ensamrätt att framställa konsumtionsvara. Ensamrätten kan inskränkas genom tvångsli­cens (27 §).

Den som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få priori­tet från en tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har sålunda i 5 § växtförädlarrättslagen bemyndigats förordna att ansökan om skydd för en växtsort, som tidigare har angivits i ansökan om skydd i utlandet, skall när det gäller kravet pä nyhet (3 § första stycket I och tredje stycket) anses gjord samtidigt med den utländska ansökningen, om sökanden begär det. I ett sådant förordnande skall de närmare villkoren för prioritet anges.

Förordnande rörande prioritet har meddelats i 8 § växtförädlarrättskun­görelsen. För att få åtnjuta prioritet måste sökanden ge in ansökan om skydd i Sverige inom 12 månader från den dag då den utländska ansökning­en gjordes. Vidare skall han iaktta vissa andra i kungörelsen närmare angivna krav.

Ansökningar om växtförädlarrätt prövas av statens växtsortnämnd (6 och 7 §§). Utredning av frågan huruvida förutsättningarna för att erhålla växtförädlarrätt föreligger skaffar nämnden genom att föranstalta om prov

 

Prop. 1981/82:136                                                   12

med material av växtsorten (16 {■). Sådant prov får äga rum hos en myndig­het eller institution i ett annat l.ind, i den mån avtal om detta har ingåtts mellan växtsortnämnden och registreringsmyndigheten i det andra landet (10 a § växtförädlarrättskungörelsen).

Växtförädlarrätt kan upprätthållas under högst 15 år. För vin, fruktträd och deras grundstammar samt för skogsträd och prydnadsträd är den längsta skyddstiden dock 18 år. Skyddstiden räknas från ingången av året efter det då beslutet om registrering av sorten vann laga kraft (21 §). För att växtförädlarrätten skall upprätthållas måste sortinnehavaren för varje kalenderår erlägga fastställd årsavgift (23 och 30 §§).

Har växtförädlarrätt meddelats trots att de materiella förutsättningarna för detta inte är uppfyllda, skall registreringen av växtförädlarrätten upp­hävas. Talan om upphävande av växtförädlarrätt prövas av allmän domstol (31 §).

I växtförädlarrättslagen finns också bestämmelser om användningen av registrerade sortbenämningar. När en ansökan om växtförädlarrätt görs, skall sökanden ge in ett förslag till en benämning på sorten (7 § andra stycket). Sortbenämningen skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter (8 §). Den som yrkesmässigt utbjuder till försäljning eller annars tillhandahåller förökningsmaterial av en sort för vilken växtföräd­larrätt har meddelats skall därvid använda den benämning som har i;egi-strerats för sorten. Detta gäller även sedan skyddstiden för sorten har gått ut eller växtförädlarrätten annars har upphört (22 §).

Den som gör intrång i växtförädlarrätt kan drabbas av påföljder i form av straff (36 §) och skadestånd (37 !j)- Skadestånd kan utgå också för intrång som görs under den tid ansökningen om växtförädlarrätt är under pröv­ning, under förutsättning att ansökningen sedermera leder till att växtför­ädlarrätt meddelas (39 §).

Vid sidan av växtförädlarrätten finns i Sverige ett system med obligato­risk statsplombering av utsäde i förening med en växtförädlingsavgift. Bestämmelser härom finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförord­ningen (1980:438). Detta system omfattar så gott som samtliga lantbruks­växter. Utsäde av de sorter som omfattas av systemet får överlåtas eller exporteras endast om statsplombering av utsädet har skett. Den som begär plombering — vare sig det är förädlaren själv eller någon annan som framställer utsäde - är skyldig att betala växtförädlingsavgift. För sort som har registrerats enligt växtförädlarrättslagen föreligger dock avgifts­skyldighet endast om förädlaren har förklarat att han inte avser att ekono­miskt utnyttja växtförädlarrätten för ifrågavarande sort. Influtna avgifter fördelas mellan förädlarna i förhållande till vad som har erlagts i avgift för deras växtsorter. Förädlaren kan sålunda ekonomiskt utnyttja sin växtför­ädlarrätt genom att antingen ta ut licensavgifter för annans yrkesmässiga utnyttjande av sorten och då avstå från växtförädlingsavgifter eller att ta emot utdelning av växtförädlingsavgifter och då avstå från att ta ut licens­avgifter.

 

Prop. 1981/82:136                                                             13

2.2 Växtförädlarrättskonventionen

Växtförädlarrättskonventionen är i sina grunddrag uppbyggd efter mönster av Pariskonventionen för industriellt rättsskydd och Bernkonven­tionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Konventionens ända­mål är att tillerkänna förädlaren av en ny växtsort eller hans rättsinneha­vare en rätt som närmare anges i konvenfionen.

Konventionen bygger på principen om s.k. nafionell behandling. Detta innebär att en unionsstat är skyldig att ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska personer) hemmahörande i andra unionsstater samma rättigheter som lagstiftningen ger de egna medborgarna (art. 3).

I det följande lämnas en redogörelse för de viktigare ändringar i konven­tionen som gjordes vid 1978 års diplomatiska konferens. För en mera ingående redogörelse för konventionens innehåll hänvisas till prop. 1971:40 s. 24-27.

Unionsstaterna får tillerkänna förädlaren den rätt som avses i konven­tionen genom en särskild skyddsform eller genom patent. En unionsstat vars nationella lag medger skydd i båda dessa former får emellertid tilläm­pa endast en av skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart (art. 2). Denna bestämmelse har lämnats oförändrad. Det förekommer emellertid i vissa stater (framför allt i USA) att skydd kan meddelas för samma växt­släkte eller växtart både genom patent och genom en särskild skyddsform. I USA meddelas sålunda skydd i form av patent för växtsorter med vegetativ förökning och skydd genom en särskild skyddsform för växt­sorter med sexuell förökning. Vissa växtsorter förökar sig både sexuellt och vegetativt. För att göra det möjligt för sådana stater att tillträda konventionen togs vid 1978 års revision in en undantagsbestämmelse i art. 37. Innebörden av denna bestämmelse är att en stat som före den 31 oktober 1979 beviljar skydd under båda dessa former för samma växtsläkte eller samma växtart får fortsätta att göra detta, om denna stat när den undertecknar konventionen eller deponerar sitt tillträdesinstrument gör förebehåll därom.'

I art. 2 har också tagits in en uttrycklig bestämmelse om att en unionsstat får begränsa tillämpningen av konventionen inom ett växtsläkte eller en växtart till att avse växtsorter som har ett visst slags förökning eller en viss slutlig användning.

Konvenfionen är tillämplig på alla växtsläkten och växtarter (art. 4.1). Unionsstaterna förbinder sig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att efter hand fillämpa konventionens bestämmelser på största möjliga antal växt­släkten och växtarter. Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse skall en unionsstat när konventionen träder i kraft för dess vidkommande tilläm-

' En unionsstat som har gjort ett sådant förbehåll har rätt att tilllämpa de patenter-barhetsvillkor och den skyddstid som föreskrivs i den statens patentlagstiftning såvitt gäller de sorter som skyddas enligt den lagstiftningen (art. 37.2).

 

Prop. 1981/82:136                                                   14

pa konventionen på åtminstone fem av de växtsläkten som finns upptagna på en lista fill konventionen. Staterna förbinder sig vidare att tillämpa konventionen på ytterligare växtsläkten som är upptagna på listan. Denna förbindelse innebär att staterna skall tillämpa konventionen inom en tid av tre år på ytterligare minst två växtsläkten, inom en tid av sex är på ytterligare minst fyra växtsläkten och inom en tid av åtta år på alla växtsläkten på listan (art. 4.2).

När listan gjordes upp togs hänsyn särskilt till förhållandena i Europa. Listan kom därför att omfatta huvudsakligen arter som var lämpade för odling i länder med tempererat klimat. Detta gjorde det svårt för länder i andra världsdelar att fillträda konventionen. På grund härav slopades listan vid 1978 års revision. Liksom tidigare är staterna skyldiga att tilläm­pa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten eller växtarter, men staterna får fritt välja dessa släkten eller arter. En unionsstat skall sålunda när konventionen träder i kraft för vederbörande stat tillämpa den på åtminstone fem växtsläkten eller växtarter. Vidare är staterna skyldiga att inom en tid av tre år från ikraftträdandet tillämpa konventionen på sam­manlagt minst tio växtsläkten eller växtarter, inom en tid av sex år på sammanlagt minst 18 växtsläkten eller växtarter och inom en tid av åtta år från ikraftträdandet på sammanlagt minst 24 växtsläkten eller växtarter (art. 4.2). UPOV:s råd har i konventionen bemyndigats att på begäran av en stat minska det antal växtsläkten eller växtarter som staten måste tillämpa konventionen på eller förlänga de tidsfrister som nu har nämnts eller ge dispens i båda dessa avseenden. Hänsyn skall därvid tas till de särskilda ekonomiska eller ekologiska förhållandena i ifrågavarande stat (art. 4.4 och 4.5).

Eftersom konvenfionen i 1978 års lydelse lämnar unionsstaterna frihet att avgöra för vilka växtsläkten eller växtarter skydd kan erhållas i veder­börande stat antog den diplomatiska konferensen en rekommendation av innebörd att varje unionsstat skall sträva efter att ge möjlighet till skydd för alla de växtsläkten och växtarter som är av väsentlig ekonomisk betydelse i den egna staten.

Unionsstaterna får i ett avseende göra undantag från principen om nationell behandling. En unionsstat som tillämpar konventionen på ett visst växtsläkte eller en viss växtart får enligt 1978 års konventionstext begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater som tillämpar konventionen på detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har hemvist eller säte i någon av dessa stater (art. 3.3). Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en unionsstat göra sådan avvikelse från principen om nationell behandling endast såvitt gäller växtsläkte eller växtart som inte finns pä den till konventionen fogade listan (art. 4.4).

Omfattningen av det skydd som växtförädlarrätten ger regleras i art. 5. Den rätt som tillerkänns förädlaren innebär att hans tillstånd i förväg måste

 

Prop. 1981/82:136                                                                 15

inhämtas om någon vill framställa i och för yrkesmässig avsättning, ut­bjuda eller yrkesmässigt försälja förökningsmaterial såsom sådant av sor­ten. Vegetativt förökningsmaterial innefattar även hela plantor. Förädla-rens rätt omfattar också plantor av prydnadsväxter eller delar av sådana plantor, vilka normalt utnyttjas yrkesmässigt för andra ändamål än förök­ning, i fall då de yrkesmässigt utnyttjas såsom förökningsmaterial för framställning av prydnadsväxter eller snittblommor (art. 5.1). En unions­stat får genom lagsfiftning i fråga om vissa växtsläkten eller växtarter tillerkänna förädlaren en mera omfattande rätt än den som anges i art. 5.1. Särskilt påpekas att ensamrätten får utsträckas ända till den yrkesmässigt försålda produkten (art. 5.4).

I art. 5.1 gjordes inte någon ändring i sak genom 1978 års revision. Den diplomatiska konferensen uttalade emellertid i en rekommendation att den begränsning av skyddet som föreskrivs i art. 5.1 kan skapa särskilda problem såvitt gäller vissa växtsläkten eller växtarter. Konferensen ansåg det vara av stor betydelse att växtförädlarna hade möjlighet att skydda sina intressen på ett effektivt sätt men framhöll samtidigt att det måste göras en rättvis avvägning mellan förädlarnas och brukarnas intressen. Konferen­sen rekommenderade konventionsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att beträffande vissa växtsläkten eller växtarter ge en mera omfattande ensamrätt än som anges i art. 5.1, i den mån detta var önskvärt för att skydda förädlarnas berättigade intressen.

De allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna erhållas anges i art. 6. Sålunda krävs att växtsorten är ny, dvs. att den genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt kan skiljas från tidigare kända växtsorter.' Vidare måste sorten vara likformig (homogen) och beständig (stabil). Slut­ligen skall den erhålla en särskild benämning.

En ändring har också gjorts i art. 6.1 .b.i som innehåller vissa bestämmel­ser om nyhetskravet. Enligt den nu gällande lydelsen av konventionen får skydd inte medges för en sort om den, då ansökan om skydd ges in i en unionsstat, med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i den staten. I denna bestämmelse har gjorts den ändringen att en unionsstat i sin nationella lagstiftning får medge att skydd erhålls, trots att sorten har före ansökningsdagen utbjudits eller yrkesmässigt försålts i denna stat sedan högst ett år före ansökningsdagen. Denna ändring gjordes för att tillgodose önskemål från främst USA, vars lagstiftning innehåller en sådan reglering (s. k. period of grace).

Enligt konvenfionen i dess ursprungliga lydelse gäller vidare att registre­ring av en växtsort inte fär ske, om sorten med samtycke av förädlaren

' Enligt konventionen i dess nuvarande lydelse gäller att en unionsstat kan begränsa nyhetskravet i art. 6 beträffande nyligen framställda sorter som fmns när konven­tionen träder i kraft för den staten (art. 35). I 1978 års konventionstext har denna bestämmelse ändrats till att avse nyligen framställda sorter som fmns den dag då vederbörande stat för första gången tillämpar konventionen på det växtsläkte eller den växtart till vilken en viss sort hör (art. 38).

 

Propu 1981/82:136                                                   16

eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i annan stat än den där registrering söks sedan mer än fyra år före dagen för ansökningen. I 1978 års konventionstext görs skillnad mellan å ena sidan vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd, däri inbegripet deras grund­stammar, och å andra sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts Ull sex år medan fristen är oförändrad för övriga växtarter, /inledningen till denna ändring är att de nu nämnda växtarterna (vin och vissa träd) i regel växer långsamt och att det därför går ganska lång tid innan förädlaren kan bedöma om den nya sorten är så värdefull att det finns skäl att söka skydd i flera stater.

Den som har gett in en ansökan om skydd för viss växtsort i en unions­stat har s.k. prioritetsrätt, om han inom 12 månader därefter ger in en ansökan om skydd för samma sort i en annan unionsstat. Prioritetsrätten innebär att den senare skall anses ingiven den dag då den första ansökning­en gavs in (art. 12.1). På denna punkt har inte gjorts någon ändring. Sökanden har en frist på fyra år efter utgången av prioritetstiden för att tillställa en unionsstat för vilken han har begärt prioritet de kompletterande handlingar och det material som krävs enligt den statens lagstiftning (art. 12.3). Även denna bestämmelse är oförändrad. I 1978 års konventionstext har emellertid gjorts det tillägget att denna stat får kräva att de komplette­rande handlingarna och materialet skall tillhandahållas inom en skälig frist, om den ansökan som utgör grund för prioritetsyrkandet har avslagits eller återkallats. När en ansökan har avslagits eller återkallats, har vederböran­de myndighet nämligen inte längre någon anledning att behålla de handling­ar och det material som sökanden har gett in. Om dessa handlingar och detta material inte bevaras, har myndigheterna i andra unionsstater och tredje man inte möjlighet att kontrollera om den ansökan för vilken priori­tet begärs faktiskt avser samma växtsort som den prioritetsgrundande ansökningen. Det ansågs därför väsentligt att myndigheterna i de andra . stater i vilka skydd söks har rätt att kräva att sökanden omgående ger in kompletterande handlingar och material.

I fråga om sortbenämningen finns detaljerade bestämmelser i art. 13. Sortbenämningen, som är avsedd att vara sortens generiska beteckning, skall göra det möjligt att identifiera den nya sorten. Enligt den ursprungliga konventionstexten får sortbenämningen inte bestå av enbart siffror. Enligt 1978 års konventionstext är detta däremot tillåtet, om det är allmänt tillämpad praxis för att beteckna sorter. Särskilda föreskrifter ges för att säkerställa enhetliga sortbenämningar i alla unionsstaterna. De nationella myndigheterna i unionsstaterna iir skyldiga att registrera den benämning som sökanden har föreslagit, om inte en stats myndighet finner att den föreslagna benämningen är olämplig i vederbörande stat.

Art. 13 innehåller i sin ursprungliga lydelse ett antal bestämmelser rörande förhållandet mellan sortbenämningar och varumärken. Dessa be­stämmelser har vållat svårigheter för vissa stater. I 1978 års konventions-

 

Prop. 1981/82:136                                                                 17

text finns inte någon reglering av förhållandet mellan sortbenämningar och varumärken, utan denna fråga får regleras i nationell lag. Unionsstaterna är emellertid skyldiga att se till att inga rättigheter i den beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den fria användningen av denna benämning, och detta även efter det att skyddet har upphört (art. 13.1). Tredje mans äldre rättigheter påverkas inte (art. 13.4). Det är tillåtet att, när en sort utbjuds ull försäljning eller säljs, till den registrerade sortbe­nämningen foga ett varumärke eller en liknande beteckning. Om en sådan beteckning tillfogas, skall sortbeteckningen likväl vara lätt att urskilja (art. 13.8).

De traktaträttsliga och administrativa bestämmelserna i 1978 års kon­ventionstext skiljer sig pä många punkter från motsvarande bestämmelser i den ursprungliga lydelsen. Ändringarna har i allmänhet lett till att växtför-ädlarrättskonvenfionen har bringats i överensstämmelse med andra kon­ventioner inom immaterialrätten som har utarbetats under senare år.

1978 års konventionstext träder i kraft en månad efter det att minst fem stater har deponerat tillträdesinstrument under förutsättning att minst tre av de stater som har tillträtt denna text redan tidigare var medlemmar i unionen genom att ha tillträtt konventionen i dess ursprungliga lydelse (art. 33.1)

Den reviderade konventionstexten innehåller också en reglering av för­hållandet mellan stater som är bundna av olika texter (art. 34.2). En unionsstat som inte är bunden av 1978 års text får sålunda genom medde­lande till UPOV:s generalsekreterare förklara att den kommer att tillämpa 1961 års text i förhållande till även de stater som är bundna av endast 1978 års text. En stat som är bunden av endast 1978 års text skall tillämpa den texten gentemot en unionsstat som har avgivit sådan förklaring (art. 34.1). En unionsstat som inte tillträder 1978 års text och inte avger en sådan förklaring har inte något traktaträttsligt förhållande till de stater som blir medlemmar i unionen genom att tillträda 1978 års text. Mellan tvä stater som båda är bundna av endast 1961 års text men av vilka endast den ena tillträtt 1978 års text gäller givetvis 1961 års text.

3    Sammanfattning av departementspromemorian

Det påpekas till en böljan i promemorian att den år 1978 genomförda revisionen av 1961 års konvention för skydd av växtförädlingsprodukter hade till huvudsakligt syfte att underiätta för vissa stater att tillträda konventionen. Det framhålls vidare att de sakliga ändringarna är av be­gränsad omfattning.

I promemorian föreslås att Sverige tillträder 1978 års konventionstext. För att så skall kunna ske fordras att växtförädlarrättslagen ändras på några punkter så att den kommer att överensstämma med den reviderade 2   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 136

 

Prop. 1981/82:136                                                   18

konventionstexten. I promemorian läggs fram förslag till sädana ändringar. Promemorian innehåller också en del andra förslag. Sålunda förordas att skyddstiden för växtsorter förlängs från nuvarande 15 eller, beträffande vissa växtsorter, 18 år till 20 år. Vidare föreslås en mindre ändring av kraven på de benämningar som skall registreras för skyddade växtsorter. I promemorian läggs också fram förslag till lagändringar som syftar till att anpassa växtförädlarrättslagen till den nya regeringsformen.

4   Frågan om Sveriges tillträde till 1978 års konventionstext

Departementspromemorians förslag att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext av växtförädlarrättskonventionen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna. Ingen remissinstans har uttalat sig mot ett svenskt tillträde till konventionstexten.

1978 års revision av växtförädlarrättskonvenUonen innebär inte några ändringar i de grundläggande principerna i konventionen och inte heller några ändringar av större saklig betydelse. Som tidigare har nämnts var syftet med revisionen av konventionen att underlätta för vissa stater som inte hade ansett sig kunna tillträda konventionen i dess ursprungliga ly­delse att göra detta. Av denna anledning genomfördes vissa sakliga änd­ringar. Vidare gjordes vissa mindre ändringar som erfarenheterna av kon­ventionens tillämpning hade visat vara önskvärda. Slutligen genomfördes vissa ändringar i de traktaträttsliga och administrativa bestämmelserna för att bringa dem i överensstämmelse med andra konventioner inom immate­rialrätten som har utarbetats under senare är. Den reviderade konventions­texten trädde i kraft den 8 november 1981.

De ändringar som gjordes för att underlätta för utomstående stater att tillträda konventionen är i huvudsak följande.

Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse måste konventionssta­terna tillämpa konventionen på etL visst minsta antal växtsläkten som finns upptagna på en lista som är fogad till konventionen och som huvudsakligen tar upp arter som är lämpade för odling i länder med tempererat klimat. För att undanröja de svårigheter som detta skapar för länder i andra världsdelar att tillträda konventionen har listan slopats. Staterna är dock fortfarande skyldiga att tillämpa konventionen på ett visst minsta antal växtsläkten eller växtarter, men staterna får fritt välja dessa släkten eller arter.

Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en stat som medger skydd både genom en särskild skyddsform och genom patent tillämpa endast en av skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart. Vissa stater, framför allt USA, medger dock att både patent och växtförädlarrätt i vissa fall meddelas för samma växtsläkte eller växtart. För att göra det möjligt för stater med ett sådant system att tillträda konventionen ges

 

Prop. 1981/82:136                                                   19

dessa stater rätt att även i fortsättningen tillämpa båda skyddsformerna på samma växtsläkte eller växtart.

Genom 1978 års konventionstext ges en unionsstat möjlighet att anse nyhetskravet uppfyllt trots att en sort har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i den staten under högst ett är före den dag dä ansökan om skydd görs (s.k. period of grace).

Slutligen har gjorts vissa uppmjukningar i regleringen rörande sortbe­nämningar.

De ändringar som nu har behandlats innebär att staterna ges vissa valmöjligheter. Detta medför givetvis att rättslikheten mellan unionssta­terna kan komma att minska. Från svensk synpunkt måste detta anses vara en nackdel. Uppmjukningen av konventionen på dessa punkter har dock bedömts nödvändig för att kunna få en större krets stater att tillträda konvenfionen. I viss mån har detta syfte redan uppnåtts, eftersom USA och Nya Zeeland har tillträtt den reviderade konventionstexten. Även andra utomeuropeiska stater som är viktiga när det gäller utbyte av förök­ningsmaterial har uttalat starkt intresse för den reviderade konventionen, t. ex. Australien och Kanada. Enligt min uppfattning uppväger den ökade anslutningen till konventionen väl den nyss redovisade nackdelen. Det måste ocksä vara ett svenskt intresse att växtförädlarrättskonventionen får största möjliga anslutning av stater i vilka växtförädling bedrivs. Jag före­slår alltså att Sverige snarast tillträder 1978 års konventionstext.

5   Allmän motivering till den föreslagna lagstiftningen

5.1 Inverkan på den svenska lagstiftningen av 1978 års konventionsänd­ringar

De ändringar som 1978 års konventionstext innebär i förhållande till växtförädlarrättskonventionen i dess ursprungliga lydelse föranleder över­väganden om författningsändringar endast pä ett fåtal punkter. Det är fallet beträffande vissa frågor rörande reciprocitet och nyhetskravets innebörd, regleringen av växtsortbenämningar samt frågan om växtsortnämndens möjlighet att infordra ytterligare handlingar och material i det svenska ansökningsärendet när prioritet begärs från en tidigare ansökan i utlandet.

Reciprocitet

Unionsstaterna får i ett avseende göra undantag från den enligt konven­tionen eljest gällande principen om nationell behandling, dvs. att en uni­onsstat är skyldig att ge skyddsberättigade (fysiska eller juridiska perso­ner) hemmahörande i andra unionsstater samma rättigheter som den ger de egna medborgarna. En unionsstat som tillämpar konventionen på ett visst växtsläkte eller en viss växtart får nämligen enligt 1978 års konventions­text begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater som

 

Prop. 1981/82:136                                                   20

tillämpar konventionen på detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har hemvist eller säte i någon av dessa stater (art. 33). Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse får en unionsstat göra sådan avvikelse frän principen om nationell behandling endast såvitt gäller ett växtsläkte eller en växtart som inte finns upptagen på den till konventionen fogade listan (art. 4.4).

När Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext uppkommer enligt promemorian frågan om Sverige för skydd bör kräva reciprocitet, dvs. ge rättssubjekt i andra unionsstater möjlighet att få skydd i Sverige endast för växtsläkten och växtarter där skydd kan erhållas i vederbörande sökandes hemland. Motsvarande fråga uppkom redan när Sverige skulle tillträda växtförädlarrättskonventionen i dess ursprungliga lydelse. Föredragande departementschefen ansåg då att reciprocitet inte borde krävas. Han an­förde att, om en växtart som inte fanns på listan hade inordnats i det svenska systemet, det inte borde krävas att svenska förädlare åtnjöt skydd för samma art i en främmande stat för att förädlare från denna stat skulle kunna få rättsskydd för sorter inom arten häri landet (prop. 1971:40 s. 91). Något allmänt krav på reciprocitet ställs därför inte upp i 2 § växtförädlar­rättslagen, som behandlar möjligheten för förädlare i annan konventions­stat att få skydd i Sverige.

Genom att listan över de växtsläkten för vilka skydd obligatoriskt måste ges i unionsstaterna har slopats föreligger risk för att olika unionsstater kommer att skydda olika växtsläkten och växtarter. En sådan utveckling är sannolik särskilt med hänsyn till att stater från områden med olika klimat kommer att tillhöra unionen. Enligt promemorian synes det dock inte finnas någon anledning att gå ifrån det ställningstagande som gjordes när växtförädlarrättslagen antogs. Sverige bör därför enligt promemorian inte utnyttja möjligheten att kräva reciprocitet i det avseende som nu behandlas. I promemorian uttalas emellertid att det finns anledning att på nytt ta upp frågan, om det skulle visa sig att andra stater kommer att ställa krav på reciprocitet när det gäller svenska sökande.

Reciprocitetsfrägan har inte berörts av någon remissinstans. För egen del instämmer jag i vad som har anförts i promemorian i denna fråga. Jag anser sålunda att Sverige inte bör utnyttja möjligheten att kräva reciproci­tet när det gäller de växtsläkten och växtarter för vilka skydd kan erhållas.

Nyhetskravet

Genom 1978 års revision har innebörden av nyhetskravet ändrats i två avseenden. Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse fär registrering av en växtsort inte ske, om sorten med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare har utbjudits eller yrkesmässigt försålts i annan stat än den där registrering söks sedan mer än fyra år före dagen för ansökningen. Motsvarande bestämmelse finns i 3 § tredje stycket växtför­ädlarrättslagen. 1978 års konventionstext gör skillnad mellan å ena sidan

 

Prop. 1981/82:136                                                   21

vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd (däri inbegripet deras grund­stammar) och å andra sidan andra växtarter (art. 6.1.b.ii). Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts till sex år, medan fristen är oförändrad för övriga växtarter. I promemorian föreslås att den svenska lagstiftningen anpassas till konventionen pä denna punkt.

Promemorians förslag till förlängning av fyraårsfristen har inte berörts av någon remissinstans.

Om Sverige skall tillträda 1978 års konventionstext, måste fyraårsfristen i 3 § tredje stycket växtförädlarrättslagen förlängas för vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd (däri inbegripet deras grundstammar). Jag kan för egen del inte finna att en sådan förlängning skulle ge upphov till några svårigheter för svensk del.

Enligt konventionen i dess ursprungliga lydelse innebär nyhetskravet ocksä att en växtsort för att få skydd i en unionsstat inte får med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare ha utbjudits eller yrkesmässigt försålts i denna stat före ansökningsdagen. Konventionens reglering har på denna punkt ändrats genom 1978 års konventionstext så att en unionsstat i sin nationella lagstiftning får medge att skydd erhålls, trots att sorten har före ansökningsdagen utbjudits eller sålts i denna stat sedan högst ett år före ansökningsdagen (s.k. period of grace). Denna ändring gjordes som tidigare har nämnts för att tillgodose önskemål frän främst USA, vars lagstiftning innehåller en sådan reglering. Det finns enligt promemorian inte någon anledning att i svensk rätt mjuka upp nyhetskravet på detta sätt. I promemorian uttalas att den nu behandlade ändringen i konvenUonen därför inte bör föranleda någon ändring i den svenska lagstiftningen.

Inte heller denna fråga har behandlats av remissinstanserna. Jag ansluter mig till promemorians förslag även i detta avseende. Jag föreslår därför att någon ändring av nyhetskravet inte görs i svensk rätt.

Sortbenämningar

1978 års revision innebär också att regleringen i art. 13 beträffande sortbenämningar har ändrats. Dessa ändringar skall här behandlas i endast ett avseende. Enligt den ursprungliga konventionstexten får sortbenäm­ningen inte bestå av enbart siffror. Enligt 1978 års konventionstext är däremot en sortbenämning som består av enbart siffror tillåten, om detta är allmänt tillämpad praxis för att beteckna sorter.

I 8 § andra stycket växtförädlarrättslagen föreskrivs att en sortbenäm­ning inte fär godtas om den består av enbart siffror. I tredje stycket ges emellertid regeringen möjlighet att under förutsättning av ömsesidighet förordna att sortbenämningar, som har registrerats eller sökts registrerade i en främmande stat, skall utan hinder av vad nyss har sagts registreras i Sverige, om det inte föreligger synnerliga skäl mot detta. En föreskrift av denna innebörd finns i 13 § växtförädlarrättskungörelsen.

Det kan enligt promemorian inte anses vara fast praxis i Sverige att

 

Prop. 1981/82:136                                                   22

beteckna växtsorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Däremot förekommer sådan praxis i en del andra konventionsstater när det gäller majs och vissa grundstammiar till vin och fruktträd. Regleringen i 13 § växtförädlarrättskungörelsen ger visserligen statens växtsortnämnd tillräckliga möjligheter att godta en sortbenämning som består enbart av siffror, om benämningen avser en sort beträffande vilken sådan praxis föreligger utomlands och benämningen har tidigare registrerats eller sökts registrerad i annan konventionsstat än Sverige. Skulle däremot en benäm­ning inte ha fidigare registrerats eller sökts registrerad för sorten utom­lands, ger gällande rätt inte statens växtsortnämnd någon möjlighet att registrera en sortbenämning som består av enbart siffror även om det utomlands är fast praxis att beteckna sorten pä detta sätt. Det synes visserligen inte föreligga anledning att uppmuntra utnyttjandet av sortbe­nämningar som består av enbart siffror. För att svensk rätt skall överens­stämma med den reviderade konventionstexten torde det dock enligt pro­memorian vara nödvändigt att ändra 8 § växtförädlarrättslagen sä att växt­sortnämnden fär godta en sortbenämning som består av enbart siffror, om det är fast praxis att beteckna sorten på detta sätt.

Denna fråga berörs i ett av remissyttrandena. Statens växtsortnämnd anför att det inte är praxis i Sverige att beteckna växtsorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Enligt nämnden är dylik praxis utomlands begränsad till majs, sorghum och grundstammar av frukt­träd, och införandet av den föreslagna regeln skulle därför i praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt vissa grundstammar. Nämnden framhåller vidare att tillämpningen av regeln blir än snävare, eftersom redan enligt gällande rätt en sådan sortbenämning skulle godtas om den förut har godkänts i ett annat land. Nämnden anför att den föreslagna regeln skulle bli tillämplig endast i sådana fall dä ansökan om växtförädlarrätt görs i Sverige som första land i fråga om en sort av dessa två mindre vanligt förekommande växtslag eller i fråga om vissa grund­stammar. Nämnden tillstyrker dock förslaget, även om den föreslagna regeln enligt nämnden kommer att få ingen eller ringa betydelse.

Jag instämmer i vad statens växtsortnämnd har anfört rörande de fall i vilka den föreslagna regeln skulle bli tillämplig. Som nämnden har påpekat skulle denna regel få ringa praktisk betydelse. Den föreslagna ändringen torde dock vara nödvändig för att få överensstämmelse mellan svensk rätt och den reviderade konventionstexten. Jag föreslår därför att 8 § växtför­ädlarrättslagen ändras i enlighet med vad som föreslås i promemorian.

Handlingar och material i ansökningsärenden

I promemorian anförs ocksä att 1978 års konventionsrevision föranleder en ändring i 8§ andra stycket 2 växtförädlarrättskungörelsen. I denna bestämmelse föreskrivs att sökanden för att komma i åtnjutande av priori­tet skall inom viss frist ge in de ytterligare handlingar och det material som

 

Prop. 1981/82:136                                                   23

behövs för prövningen av prioritetsfrägan. Bestämmelsen grundas på kon­ventionens artikel 12.3. Denna artikel har ändrats i 1978 års konventions­text. I fråga om ändringens innebörd och skälet för denna hänvisas till avsnitt 2.2. I promemorian föresläs motsvarande ändring i 8§ andra stycket växtförädlarrättskungörelsen. Efter samråd med chefen för jord­bruksdepartementet vill jag uttala att avsikten är att motsvarande ändring skall göras i 8§ andra stycket växtförädlarrättskungörelsen. Växtsort­nämnden bör nämligen ges möjlighet att omgående kräva in de ytterligare handlingar och det material som behövs när den prioritetsgrundande an­sökningen har återkallats eller avslagits.

5.2 Skyddstidens längd

Frågan om skyddstidens längd berörs inte av 1978 års revision av växt­förädlarrättskonventionen. Denna fråga har emellertid aktualiserats av W Weibull AB och Svalöf AB, som i en gemensam skrivelse till statens växtsortnämnd hemställt att skyddstiden för alla jordbruks- och trädgårds­växter förlängs till 20 år.

Enligt växtförädlarrättslagen kan växtförädlarrätt upprätthållas under högst 15 är. För vin, fruktträd och deras grundstammar, skogsträd och prydnadsträd är den längsta skyddstiden dock 18 år. Skyddstiden räknas från ingången av året efter det dä beslutet om registrering av sorten vann laga kraft. De skyddstider som anges i växtförädlarrättslagen är desamma som de minimitider som föreskrivs i konventionen.

En undersökning av gällande rätt i övriga unionsstater visar emellerfid att de flesta unionsstaterna har skyddstider som är längre än de som gäller i Sverige. Danmark, som tidigare har haft samma skyddstider som Sverige, har år 1981 genomfört vissa förlängningar. Där gäller numera en 20-årig skyddstid för växtsorter med sexuell förökning. För plantor med vegetativ förökning tillämpas i Danmark en 15-årig skyddstid utom såvitt gäller potatis, som har en 25-årig skyddstid, och såvitt gäller skogsträd, fruktträd och prydnadsväxter, för vilka skyddstiden är 18 år. I Belgien, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna och Schweiz tillämpas för lantbruksväxter, köksväxter och prydnadsväxter en 20-årig skyddstid. Fruktträd och skogsträd samt humle och potatis har i dessa länder en 25-årig skyddstid. För bärbuskar gäller en 20-årig eller i vissa fall en 25-årig skyddstid. I Storbritannien gäller som huvudregel en 15-årig skyddsfid, men ett 25-årigt skydd tillämpas för fruktträd och skogsträd och ett 20-ärigt för vissa bärbuskar och prydnadsväxter. I Italien gäller också som huvud­regel en skyddstid på 15 år, men för vin, skogsträd och fruktträd tillämpas en 30-årig skyddstid. I USA gäller förhållandevis korta skyddstider, för växtsorter med vegetativ förökning 17 år från ansökningsdagen och för växter med sexuell förökning 18 år från beslutet att meddela skydd.

När växtförädlarrättslagen infördes diskuterades skyddstidens längd in-

 

Prop. 1981/82:136                                                   24

gående. I det utredningsförslag som låg till grund för lagstiftningen angavs skyddstiden i växtförädlarrättslagen till 15 år eller, såvitt gäller fruktträd, skogsträd, prydnadsträd och vin, 18 år. Utredningen föreslog emellertid att regeringen skulle bemyndigas att i fråga om visst växtsläkte eller viss växtart förordna om längre skyddstid, dock högst 25 år. Slutligen föreslog utredningen att regeringen med stöd av detta bemyndigande skulle i växt­förädlarrättskungörelsen generellt utöka skyddstiderna för fruktträd, pryd­nadsträd, vin och potatis till 25 år samt för övriga växtarter till 20 år.

I propositionen anförde föredragande departementschefen att för skyddstiderna 20 resp. 25 år talade att dessa tider gällde i Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna. Emellertid hade utred­ningen enligt hans mening inte anfört övertygande belägg för att skyddsti­derna i Sverige borde vara längre än de 15 resp. 18 år som konventionen krävde som minimum. Han betonade att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Mot fördelarna för förädlingsföretagen att ha långa skydds­tider måste enligt hans mening vägas önskemålen från allmän synpunkt att förädlingsresultaten inom rimlig tid ställdes till allmänhetens fria förfogan­de. Han ansåg att man inte kunde helt bortse från att förhållandevis begränsade skyddstider kunde stimulera företagen att relativt snabbt få fram nya skyddsvärda sorter. Av dessa skäl föreslog han att skyddstiderna skulle bestämmas i enlighet med konventionens minimikrav. Han tillade emellertid att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas då erfarenhet hade vunnits av hur systemet verkade. Om enhetliga längre tider skulle komma att rekommenderas pä ett internationellt plan, var detta enligt hans mening en omständighet som måste tillmätas stor vikt (prop. 1971:40 s. 79).

Några internationella rekommendationer om en enhetlig skyddstid har inte antagits. Av vad som har anförts i det föregående framgår emellertid att de flesta av UPOV:s medlemsstater tillämpar längre skyddstider än Sverige. I allmänhet gäller en skyddstid på 25 år för fruktträd och skogs­träd och en 20-ärig skyddstid för övriga växtsläkten och växtarter. Dessa skyddstider har alltså bedömts skäliga i de flesta unionsstater.

I promemorian föreslås att skyddstiden bestäms till 20 är för alla växt­släkten och växtarter. Promemorians förslag har uttryckligen tillstyrkts av Svea hovrätt, statens växtsortnämnd. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska lantmännens riksförbund (SLR), W Weibull AB och Trädgårds­näringens riksförbund (TRF). Stacens växtsortnämnd påpekar särskilt att ett flertal av UPOV:s medlemsstater har en längre skyddstid än den mini­mitid på 15 år som konventionen föreskriver och att Sverige även efter den föreslagna förlängningen av skyddstiden till 20 år torde komma att tillhöra de länder som tillämpar den kortaste skyddstiden.

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) ställer sig däremot tveksam till för-

 

Prop. 1981/82:136                                                   25

slaget i denna del. Han uttalar att den föreslagna förlängningen av skydds­tiden förefaller omofiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe­gränsning. NO hänvisar också till det tidigare omnämnda yttrandet av föredragande departementschefen i prop. 1971:40 s. 79 och påpekar att några internationella rekommendationer om förlängning av skyddsfiderna inte har antagits.

För egen del vill jag anföra följande.

När skyddstidens längd skall bestämmas bör enligt min mening utgångs­punkten vara att tiden skall vara sä lång att förädlaren är i stånd att under normala förhållanden få igen sina kostnader för utveckling av den nya sorten och därjämte en skälig vinst för sitt förädlingsarbete. Skyddstiden bör å andra sidan inte vara längre än vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte. För de flesta sorter för vilka skydd söks i Sverige torde de skyddstider som nu gäller vara tillräckliga. Man kan emellertid inte bortse ifrån att skyddstiderna ibland är otillräckliga. Vissa sorter har stort värde för folkhushållet under lång tid, 20 år eller därutöver. Det är dyrbart för förädlarna att vidmakthålla en sort. När det gäller vissa arter krävs nämli­gen stort arbete för att kontinuerligt ta fram nytt förökningsmaterial av den sort för vilken växtförädlarrätt har beviljats. För att en förädlare skall ha ekonomiskt intresse av att upprätthålla en sort under längre tid måste han därför fä intäkter som täcker hans kostnader för att upprätthälla sorten. Vad som nu har sagts gäller t. ex. i hög grad en för folkhushållet så viktig växtart som potatis. Mot bakgrund härav torde en viss förlängning av de nu gällande skyddstiderna vara motiverad.

Det allmänna intresset att ge förädlarna ekonomiskt utbyte av att upp­rätthålla växtsorter som är värdefulla för folkhushållet är givetvis störst när det gäller lantbruksväxter. Jag anser att en förlängning av skyddstiden för dessa växter från 15 år till vad som i allmänhet gäller för dessa växtarter i UPOV:s medlemsstater, 20 år, är påkallad. Även om behovet av en förlängning inte är lika stort när det gäller trädgårdsväxter, finns det enligt min mening inte skäl att ha en kortare skyddstid för dessa växter än för lantbruksväxter. Träd och vin har redan i gällande rätt en längre skyddstid än övriga växtarter, 18 år. Detta beror på att det vanligen tar lång tid att framställa förökningsmaterial av träd. I övriga unionsstater är skyddstiden för träd och vin i tegel 25 år. En förlängning av skyddstiden bör dock göras med viss försiktighet. Enligt min mening måste en skyddstid pä 20 år även för träd och vin ge förädlaina ett rimligt skydd.

På grund av vad sålunda har anförts föreslär jag att skyddstiden bestäms till 20 är för alla växtsläkten och växtarter.

Vid en förlängning av skyddstiden uppkommer frågan hur man bör behandla växtsorter, för vilka beslut om registrering har meddelats före lagändringens ikraftträdande. När giltighetstiden för patent år 1978 för­längdes från 17 till 20 är infördes särskilda övergångsbestämmelser. Den

 

Prop. 1981/82:136                                                                 26

längre giltighetstiden kom i princip att gälla beträffande redan meddelade patent. Det ansågs emellertid att en föriängning av patenttiden kunde vara obillig mot licenstagare, vars licens endast sträckte sig till utgången av den kortare giltighetstiden, eller mot annan som hade vidtagit väsentliga åtgär­der för att utnyttja den patentskyddade uppfinningen sedan patenttiden hade gått ut. På grund härav föreskrevs att den längre patenttiden skulle gälla endast i fråga om patent för vilka vid lagändringens ikraftträdande återstod minst fem år av den kortare giltighetstiden. Detta ansågs utgöra en rimlig avvägning som gav berörda parter tid att anpassa sig till det nya rättsläget.

Även vid en förlängning av skyddstiden i växtförädlarrättslagen bör beaktas behovet att ge berörda parter en skälig anpassningstid. Det är emellertid att märka att växtförädlarrättslagen trädde i kraft den 1 juli 1971 och att beslut om registrering av skydd för nya sorter inte började medde­las förrän under är 1972. Man torde kunna utgå från att de föreslagna lagändringarna träder i kraft under år 1982. Eftersom skyddstidens längd räknas frän ingången av året efter det då beslutet om registrering vann laga kraft, återstår sålunda vid ikraftträdandet minst fem år av skyddstiden även för de först registrerade växtsorterna. För vissa äldre sorter medde­lades visserligen beslut om registrering redan är 1971. För dessa sorter kvarstår sålunda vid ikraftträdandet minst fyra år. I promemorian anförs att någon övergångsreglering inte behövs beträffande förlängningen av skyddstiden. Denna fråga har inte berörts under remissbehandlingen.

Jag instämmer i vad som anförs i promemorian pä denna punkt. Någon övergångsreglering beträffande förlängningen av skyddstiden behövs inte enligt min mening. Jag föreslär därför att förlängningen av skyddstiden till 20 år skall gälla även för sådana växtsorter för vilka växtförädlarrätt har beviljats innan lagändringen träder i kraft.

5.3 Ändringar av konstitutionella skäl

Som tidigare nämnts (avsnitt 2.1) har regeringen bemyndigats att i vissa avseenden reglera växtförädlarrättslagens tillämpningsområde. Detta är fallet när det gäller växtförädlarrättens objekt, dvs. vilka växtsorter som kan skyddas, och rättens subjekt, dvs. vem som kan få växtförädlarrätt.

Växtförädlarrättens objekt

I fråga om växtförädlarrättens objekt föreskrivs sålunda i I § växtföräd­larrättslagen att lagen är tillämplig på växtsorter tillhörande sådant växt­släkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. Dessa växtsläkten och växtarter anges i en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen. Bilagan omfattar f. n. 93 släkten och arter.

I promemorian anförs att det inte torde vara förenligt med kraven pä lagform i 8 kap. 2 § regeringsformen att låta regeringen avgränsa växtföräd-

 

Prop. 1981/82:136                                                   27

larrättslagens tillämpningsområde i ett så väsentligt avseende. Växtföräd­larrättens objekt bör därför enligt promemorian regleras direkt i lagen. Detta innebär enligt promemorian att bilagan bör flyttas från kungörelsen till lagen.

Promemorians förslag i detta avseende har kritiserats under remissbe­handlingen. Svea hovrätt anför sålunda att bestämmelserna i 8 kap. 2§ regeringsformen inrymmer svåra tolkningsfrågor, varför en närmare ana­lys hade varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenser­na av förslaget. Hovrätten framhåller att förteckningen över skyddade växtarter kan väntas bli föremål för ändringar även i framtiden. Vidare kan enligt hovrätten förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras i för­teckningen, bl.a. beträffande latinska namn på arter. Även statens växt­sortnämnd, lantbruksstyrelsen, statens utsädeskontroll och Svenska pa­tentombudsföreningen har liknande synpunkter.

För egen del vill jag först uttala att jag har förståelse för vad vissa remissinstanser har påpekat om att den föreslagna ordningen ter sig mindre smidig än den nuvarande. Jag instämmer emellertid i vad som har anförts i promemorian om att det inte är förenligt med kraven pä lagform i 8 kap. 2 § regeringsformen att låta regeringen avgränsa lagstiftningens tillämpnings­område i ett så väsentligt avseende som när det gäller vilka växtsorter som skall skyddas. Jag har ocksä kommit till slutsatsen att det inte är möjligt att avgränsa lagstiftningens tillämpningsområde genom någon allmän beskriv­ning av de växtsorter som skall skyddas. Olägenheterna av att ha förteck­ningen i lagen bör inte heller överdrivas. Bilagan till kungörelsen har ändrats endast vid två tillfällen sedan år 1971.

Sammanfattningsvis anser jag alltså att växtförädlarrättens objekt måste regleras direkt i växtförädlarrättslagen genom att bilagan flyttas frän kun­görelsen till lagen.

Växtförädlarrättens subjekt

Växtförädlarrättslagen innehåller ocksä vissa begränsningar när det gäl­ler växtförädlarrättens subjekt. Sådan rätt kan erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträf­fande sorter som har framställts utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2 § första och andra styckena). Någon ändring i dessa bestämmelser behövs inte av konstitutionella skäl.

Regeringen har emellertid i lagen bemyndigats att under vissa förutsätt ningar förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har fram­ställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant förordnande får enligt lagen meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt en överenskommelse med annan stat. Förordnande får ocksä meddelas i annat fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande

 

Prop. 1981/82:136                                                   28

allmänt intresse (2 § tredje stycket). Förordnanden i detta avseende finns i 2§ växtförädlarrättskungörelsen. Enligt kungörelsen lar sålunda växtför­ädlarrätt förvärvas ocksä av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Enligt kungörelsen får växtförädlarrätt vi­dare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands. Detsamma gäller beträffande sådana förädlares rättsinnehavare. Något förordnande i de övriga fall som anges i 2 § tredje stycket växtförädlarrätts­lagen har inte meddelats.

I promemorian anförs att det inte heller torde vara förenligt med reglerna i regeringsformen om normgivningskompetensen att till regeringen delege­ra rätten att avgränsa lagens tillämpningsområde när det gäller växtföräd­larrättens subjekt. Också i detta hänseende måste enligt promemorian en reglering ske i lag. I promemorian föreslås därför att bemyndigandena i 2§ tredje stycket växtförädlarrättslagen upphävs och att de bestämmelser som f. n. finns i 2§ växtförädlarrättskungörelsen flyttas till lagen. Det kan däremot enligt promemorian inte anses lämpligt att i lagen ta upp direkt tillämpliga regler som svarar mot det nuvarande bemyndigandet för rege­ringen att förordna om att växtförädlarrätt får meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intres­se.

Promemorians förslag att de nuvarande bemyndigandena i 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen till viss del skall ersättas av en direkt till­lämplig lagbestämmelse genom att de bestämmelser som f. n. fmns i 2 § växtförädlarrättskungörelsen flyttas till växtförädlarrättslagen har inte mött några invändningar under remissbehandlingen. Jag delar den uppfatt­ning som framförs i promemorian att växtförädlarrättens subjekt måste regleras i lag. Jag godtar också promemorieförslaget på denna punkt.

Att förslaget i promemorian i övrigt saknar motsvarighet till nuvarande 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen har emellertid kritiserats av flera remissinstanser.

Svea hovrätt anför sålunda att det nuvarande bemyndigandet i 2§ tredje stycket växtförädlarrättslagen avser sorter som har framställts av utländs­ka förädlare i länder som inte är anslutna till växtförädlarrättskonven­tionen. Hovrätten påpekar att enligt uttalande av departementschefen vid lagens tillkomst regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sorter som har stort intresse för svensk växtodling och konsumtion (prop. 1971:40 s. 91). Hovrätten anser att med denna begränsning, som bör klart anges i lagen, det skulle kunna hävdas att ett bemyndigande för regeringen att ge dispens är att bedöma som en verkställighetsföreskrift enligt 8 kap. 13 § regeringsformen. Spörsmålet bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare.

Statens växtsortnämnd, Lantbrukarnas riksförbund och Svenska länt-

 

Prop. 1981/82:136                                                   29

männens riksförbund anser att man i promemorian inte tillräckligt har uppmärksammat önskvärdheten av att kunna utbyta förädlingsmaterial med länder som av olika skäl inte har anslutit sig till konventionen. Växt­sortnämnden har tillagt att det f. n. föreligger nio ansökningar om registre­ring av pelargoner, som har framställts i Tyska Demokratiska Republiken, vilka ansökningar kan beviljas skydd endast efter dispens med stöd av bestämmelsen om betydande allmänt intresse.

Med anledning av denna kritik vill jag för egen del anföra följande. I den nu gällande bestämmelsen i 2 § tredje stycket växtförädlarrättslagen be­myndigas regeringen att meddela förordnande om växtförädlarrätt under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intres­se. Promemorians förslag innebär att denna möjlighet skulle falla bort.

Såsom flera remissinstanser har framhållit skulle emellertid promemo­rieförslaget i denna del medföra en försämring för svenska intressen i förhällande till vad som nu gäller. Det kan nämligen tänkas uppkomma fall där en utländsk förädlare utan anknytning till någon konventionsstat inte vill ställa en växtsort fill svenska odlares förfogande, om han inte fär växtförädlarrätt här i landet. Om det skulle vara fråga om en sort som är av stort intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodling­en, skulle icke obetydliga nackdelar kunna uppstå för värt land. Det är därför enligt min mening i hög grad önskvärt att även i framtiden ha en ordning som gör det möjligt för utländska förädlare att i sädana fall få växtförädlarrätt i Sverige.

Enligt min mening bör det åsyftade resultatet kunna uppnås genom att det nuvarande bemyndigandet också i det nu berörda hänseendet ersätts med en direkt tillämplig lagregel. Såsom har anförts i promemorian kan det dock inte anses lämpligt att ge denna regel ett innehåll som helt svarar mot det nuvarande bemyndigandet för regeringen att förordna om att växtför­ädlarrätt fär meddelas under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. En direkt fillämplig lagregel bör nämligen klarare ange under vilka förutsättningar som den får tillämpas. Jag förordar därför att regeln ges den utformningen att växtförädlarrätt får förvärvas i de nu avsedda fallen, om det är av betydande intresse för svensk folkför-söijning eller för den svenska växtodlingen. Det får sedan i vanlig ordning ankomma på den rättstillämpande myndigheten att pröva om dessa förut­sättningar är uppfyllda. Med hänsyn till karaktären av denna prövning bör den ankomma på regeringen.

Prioritet

Den som söker skydd i Sverige kan under vissa förutsättningar få priori­tet från en tidigare ansökan i annan stat. Regeringen har i 5 § växtförädlar­rättslagen bemyndigats att förordna att ansökan om skydd för en växtsort, som tidigare har angetts i ansökan om skydd i utlandet, skall när det gäller kravet på nyhet anses gjord samtidigt med den utländska ansökningen, om

 

Prop. 1981/82:136                                                   30

sökanden begär det. 1 ett sådant förordnande skall de närmare villkoren för prioritet anges.

Växtförädlarrättslagen innehåller sålunda i sin nuvarande lydelse inte några bestämmelser om villkoren för att någon skall få åtnjuta prioritet, frånsett förutsättningen att prioritet får grundas endast på en tidigare ansökan om skydd utomlands. I stället bemyndigas regeringen i lagen att föreskriva villkoren för prioritet. Dessa villkor finns f. n. i växtförädlar­rättskungörelsen. De grundläggande villkoren för prioritet är viktiga ma­teriellrättsliga regler. I promemorian anförs att sådana regler enligt den nya regeringsformen skall anges i lag. Enligt promemorian bör därför föreskrif­ten om den tid inom vilken prioritet får åtnjutas och bestämmelserna om vilka fidigare ansökningar som får utgöra grund för prioritet föras över från växtförädlarrättskungörelsen till växtförädlarrättslagen. Övriga förutsätt­ningar bör emellertid enligt promemorian liksom hittills kunna regleras i växtförädlarrättskungörelsen.

Promemorians förslag i detta avseende har inte berörts av remissinstan­serna. Jag instämmer i att de grundläggande villkoren för prioritet är viktiga materiellrättsliga regler och att sådana regler enligt regeringsfor­men skall anges i lag. Jag anser därför att promemorians förslag till lagänd­ringar på denna punkt bör genomföras. Föreskriften om den Ud inom vilken prioritet får åtnjutas och bestämmelserna om vilka tidigare ansök­ningar som får utgöra grund för prioritet bör därför flyUas från växtföräd­larrättskungörelsen till växtförädlarrättslagen. Jag delar den uppfattning som har kommit till uttryck i promemorian att övriga förutsättningar för prioritet liksom hittills bör kunna regleras i växtförädlarrättskungörelsen.

6    Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392). Förslaget bör fogas till regeringsprotokollet i deUa ärende som bilaga 4.

7   Specialmotivering

I §

I denna paragraf anges växtförädlarrättens objekt, dvs. vilka växtsorter som kan skyddas. I paragrafens nu gällande lydelse föreskrivs att lagen är tillämplig pä växtsort tillhörande sådant växtsläkte eller sådan växtart som regeringen bestämmer. I en bilaga till växtförädlarrättskungörelsen anges dessa växtsläkten och växtarter.

Av de skäl som har anförts i den allmänna mofiveringen (avsnitt 5.3) bör avgränsningen av växtförädlarrättens objekt anges i själva lagen. I paragra-

 

Prop. 1981/82:136                                                   31

fen föreskrivs därför att lagen är tillämplig på växtsorter som tillhör de växtsläkten eller växtarter som anges i bilaga till lagen. Bilagan flyttas alltså frän kungörelsen fill lagen.

I bilagan har gjorts vissa ändringar i enlighet med förslag från statens växtsortnämnd. Sålunda har under en ny rubrik "skogsträd" tagits upp växtsläktet Salix, vilket omfattar pil, vide och sälg. Dessa växtarter be­döms kunna användas för energiproduktion i form av s.k. energiskogar. Vidare har sojaböna, som f.n. är upptagen under rubriken "jordbruks­växter", tagits in även under rubriken "trädgårdsväxter". Slutligen har gjorts några korrigeringar av namngivningen pä vissa arter som redan är upptagna i bilagan.

2 §

I denna paragraf anges växtförädlarrättens subjekt, dvs. vem som kan få växtförädlarrätt.

Växtförädlarrätt kan enligt paragrafen erhållas av förädlare som har framställt en växtsort i Sverige eller av deras rättsinnehavare. Beträffande sort som har framställts utomlands får sådan rätt förvärvas av den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller av sådan förädlares rättsinnehavare (2 § första och andra styckena). Dessa bestämmelser har inte ändrats.

Regeringen har i tredje stycket bemyndigats att under vissa förutsätt­ningar förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sorter som har fram­ställts utomlands av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige. Sådant förordnande fär meddelas i den mån det är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt överens­kommelser med andra stater. Förordnande får också meddelas i andra fall under förutsättning av ömsesidighet eller om det är av betydande allmänt intresse. Förordnande i detta avseende finns i 2 § växtförädlarrättskungö­relsen. Växtförädlarrätt får sålunda förvärvas ocksä av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrättskonvention eller av deras rättsinnehavare. Sådan rätt får vidare förvärvas av förädlare som är medborgare i eller har hemvist i en konventionsstat och som i annat fall har framställt en växtsort utomlands eller av sädana förädlares rättsinnehavare.

I paragrafen har som ett nytt tredje stycke tagits in bestämmelser om att växtförädlarrätt under vissa förutsättningar får förvärvas i två fall, utöver vad som anges i första och andra styckena. Växtförädlarrätt får enligt det nya tredje stycket också förvärvas av förädlare som har framställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till 1961 års växtförädlarrätts-konvenUon eller av sådana förädlares rättsinnehavare. Vidare får växtför­ädlarrätt förvärvas av förädlare som är medborgare eller har hemvist i en sådan stat och som i annat fall än som nyss sagts har framställt en växtsort utomlands eller av sådana förädlares rättsinnehavare. En stat kan vara

 

Prop. 1981/82:136                                                   32

ansluten till växtförädlarrättskonventionen antingen i dess lydelse enligt 1961 års text och 1972 års tilläggsakt eller i dess lydelse enligt 1978 års konventionstext.

Vidare har i paragrafen som ett nytt fjärde stycke tagits in en bestämmel­se som ger möjlighet för utländska förädlare att under vissa förutsättningar få växtförädlarrätt i Sverige även i fall som inte omfattas av första, andra eller tredje stycket. Som förutsättning gäller att regeringen i ett enskilt fall finner att det är av betydande intresse för svensk folkförsörjning eller för den svenska växtodlingen. Denna bestämmelse bör tillämpas restriktivt. Det torde t. ex. vara uteslutet att tillämpa bestämmelsen på prydnads­växter.

3 §

I denna paragraf regleras de allmänna förutsättningarna för att skydd skall kunna meddelas för en växtsort. De grundläggande förutsättningarna för skydd, att sorten skiljer sig från varje annan redan känd sort samt att den är likformig och beständig, anges i paragrafens första stycke. 1 andra stycket regleras när en annan sort skall anses känd. Dessa stycken har inte ändrats.

Enligt tredje stycket får registrering av en sort inte ske, om växtmaterial av sorten har förts i handeln på visst sätt före registreringsansökningen. Registrering fär sålunda inte ske, om växtmaterial av sorten med samtycke av förädlaren eller dennes rättsinnehavare yrkesmässigt har förts i handeln i Sverige före dagen för registreringsansökningen. Registrering får inte heller ske om växtmaterial på sådant sätt har förts i handeln utomlands mer än fyra år före dagen för registreringsansökningen. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) görs i den nya texten skillnad mellan å ena sidan vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd och deras grundstammar och å andra sidan andra växtarter. Beträffande förstnämnda grupp har fyraårsfristen förlängts till sex år, medan fristen är oförändrad för övriga växtarter.

Statens utsädeskontroll (SUK) föreslår en redaktionell ändring i fråga om nyhetskravet i första stycket 1. För att uppnå en mer exakt överens­stämmelse med konventionens artikel 6.1.a bör punkten enligt SUK ges följande avfattning: "genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort som blivit känd före dagen för registreringsan­sökningen". SUK anför att effekten av flera viktiga kännetecken kan adderas och ge en tydlig skillnad, även om inte något av dem var för sig är tillräckligt för att särskilja sorten.

I anledning av detta remissyttrande kan anföras följande. Det är visserli­gen riktigt att uttrycket "ett eller flera viktiga kännetecken" används i konventionstexten (art. 6.1.a). Konventionstexten ändrades emellertid inte pä denna punkt vid 1978 års revision och denna lydelse fanns sålunda redan i 1961 års text på vilken den svenska lagstiftningen bygger. Därtill

 

Prop. 1981/82:136                                                   33

kommer att den föreslagna ändringen av lagtexten knappast löser det problem som SUK pekar på. Det har sålunda ansetts att nyhetskravet är uppfyllt om den nya sorten skiljer sig frän tidigare kända sorter genom flera, kännetecken som visserligen inte var för sig är tillräckligt viktiga för att nyhetskravet skall anses uppfyllt men som tagna tillsammans visar att en tydlig skillnad föreligger mellan sorterna. Det är tveksamt om den av SUK föreslagna lagtexten ger uttryck för denna princip. SUK:s förslag skulle snarast leda till att nyhetskravet anses uppfyllt endast om vatje kännetec­ken för sig är viktigt. Mot bakgrund härav har lagtexten inte ändrats på denna punkt.

5 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om rätt att räkna prioritet frän tidigare ansökan om växtförädlarrätt.

Paragrafen utgör en fullmaktsbestämmelse som ger regeringen rätt att bestämma under vilka förutsättningar en ansökan om registrering i Sverige av växtförädlarrätt för en växtsort som tidigare har angivits i ansökan om skydd i uflandet får åtnjuta prioritet från den utländska ansökningen. Av skäl som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3) måste de grundläggande bestämmelserna om prioritet anges i själva lagen. Paragra­fen innehåller därför i sin nya lydelse de grundläggande materiella vill­koren för att prioritet skall få åtnjutas.

I första stycket första meningen regleras rätten att åtnjuta prioritet från tidigare ansökan om skydd i stat som är ansluten till växtförädlarrättskon­ventionen. Om en växtsort har angivits i en ansökan om skydd i en sådan stat och registrering av växtsorten söks i Sverige inom tolv månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten, skall ansökningen i Sverige anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten när det gäller kravet på nyhet (3 § första stycket 1 och tredje stycket). Som förutsättning för att prioritet skall få åtnjutas gäller att sökanden yrkar det.

I första stycket andra meningen behandlas möjligheten att grunda priori­tet på en ansökan om skydd som inte avser en stat som är ansluten till växtförädlarrättskonventionen. Som förutsättning för att prioritet skall få åtnjutas i dylika fall krävs att motsvarande prioritet från svensk ansökan medges där den ifrågavarande ansökningen har gjorts. Vidare krävs att lagstiftningen där i huvudsak överensstämmer med konventionen. Vad som främst kommer i blickpunkten vid denna bedömning är reglerna om lika behandling av inhemska och utländska sökande.

För det fall att en ansökan om skydd för en växtsort görs i skilda länder, skall enligt konventionen (art. 12.1) tolvmånadersfristen för prioritet räk­nas från den dag då den första ansökningen gavs in. Enligt bestämmelsen skall ansökningsdagen inte räknas in i fristen. Någon motsvarande författ­ningsbestämmelse finns inte i svensk rätt. En bestämmelse med denna innebörd har tagits in som en tredje mening i första stycket. 3    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 136

 

Prop. 1981/82:136                                                   34

Andra stycket första meningen innehåller ett bemyndigande för rege­ringen att föreskriva i vilken ordning prioritetsyrkande skall framställas och vilka handlingar som skall ges in till stöd för yrkandet. Regeringen bemyndigas att delegera rätten att utfärda föreskrifter i de nu nämnda hänseendena. Enligt andra meningen får prioritet inte åtnjutas, om de föreskrifter som har utfärdats med stöd av bemyndigandet inte iakttas.

8 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om sortbenämningar.

Enligt paragrafen i dess nu gällande lydelse får en sortbenämning inte godtas, om den består av enbart siffror. I 1978 års konventionstext före­skrivs emellertid att en sortbenämning som består av enbart siffror är tillåten, om det är allmänt filländpad praxis att beteckna sorten på detta sätt.

Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) ger visserligen 13 § växtförädlarrättskungörelsen statens växtsortnämnd möjligheter att godta en sortbenämning som består enbart av siffror. Detta gäller emeller­tid bara om benämningen avser en sort beträffande vilken sådan praxis föreligger utomlands och benämningen har registrerats eller sökts regi­strerad för ifrågavarande växtsort i någon annan konventionsstat än Sveri­ge. För att svensk rätt skall stå i full överensstämmelse med den revidera­de konventionen har andra stycket I i förevarande paragraf ändrats sä att en sortbenämning som består av enbart siffror får godtas, såvida det är fast praxis att beteckna den ifrågavarande sorten pä detta sätt.

21 §

I denna paragraf regleras skyddstidens längd.

Enligt paragrafen i dess nu gällande lydelse kan växtförädlarrätt upprätt­hållas under 15 år räknat från ingången av året efter det då beslutet om registrering vann laga kraft. Såvitt gäller vin, fruktträd och deras grund­stammar, skogsträd och prydnadsträd kan växtförädlarrätten dock upp­rätthållas under 18 år från nämnda dag. Av skäl som har anförts i den allmänna mofiveringen (avsnitt 5.2) har skyddstiden förlängts till 20 år för alla växtsläkten och växtarter.

Ikraftträdandebestämmelsen

Den föreslagna ändringen i 3 § måste träda i kraft samma dag som 1978 års konventionstext träder i kraft för Sveriges del. Det finns inte någon anledning att låta övriga lagändringar träda i kraft vid annan tidpunkt. Det bör därför ankomma pä regeringen att bestämma fidpunkten för lagändringarnas ikraftträdande.

 

Prop. 1981/82:136                                                            35

8   Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392).

9   Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

 

 

 

Prop. 1981/82:136                                                            37

Bilaga 1

Internationell konvention för skydd av växtförädlingsprodukter

upprättad i Geneve den 2 december 1961, reviderad i Geneve den 10 november 1972 och den 23 oktober 1978

 

38

International Convention for the Protec­tion of New Varieties of Plants

Prop. 1981/82:136

Convention Internationale pouir la Protec­tion des Obtentions Végétales

du 2 décembre 1961

revisée ä Geneve le 10 novembre 1972 et le 23 octobre 1978

of December 2, 1961, as revised at Geneva 1972, andon October 23,

on November  10, 1978

 

Table des Matiéres

Préambule Artide

premier

 

Artide Artide

2: 3:

Artide

4:

Artide

5:

Artide

6:

Artide

7:

Artide Artide

8: 9:

Artide

10:

Artide

II:

Objet de la Convention; con-

stitution d'une Union; siége de

rUnion

Formes de protection

Traitement  national;  récipro-

cité

Genres et espéces botaniques

qui doivent ou peuvent étre

protegés

Droits protegés; étendue de la

protection

Conditions requises pour bé-

néficier de la protection

Examen officiel des variétés;

protection provisoire

Durée de la protection

Limitation  de  Texercice  des

droits protegés

Nullité et déchéance des droits

protegés

Libre choix de TEtat de

rUnion  dans  lequel   la   pre-

miére demande est déposée;

demandes dans d'autres Etats

de rUnion; indépendance de

la protection dans différents

Etats de TUnion

Artide 12 Artide 13 Artide 14

Droit de priorité

Dénomination de la varieté

Protection   indépendante   des

mesures réglementant la pro-

duction, le contröle et la com-

mercialisation

Artide 15: Artide 16:

Artide 17:

Artide 18:

Artide 19:

Organes de TUnion

Composition     du      Conseil;

nombre de voix

Observateurs  admis   aux   ré-

unions du Conseil

President et vice-présidents du

Conseil

Sessions du Conseil

Table of contents

Preamble

Artide 1: Purpose of the Convention; Constitution of a Union; Seat of the Union

Artide   2:      Forms of Protection

Artide 3: National Treatment; Reciproc-ity

Artide 4: Botanical Genera and Species Which Must or May be Pro-tected

Artide 5: Rights Protected; Scope of Protection

Artide 6: Conditions Required for Pro­tection

Artide 7: Official Examination of Varie­ties; Provisional Protection

Artide   8:      Period of Protection

Artide 9: Restrictions in the Exercise of Rights Protected

Artide 10: Nullity and Forfeiture of the Rights Protected

Artide II: Free Choice of the Member State in Which the First Appli­cation is Filed; Application in Other Member States; Inde-pendence of Protection in Dif-ferent Member States

Artide 12:      Right of Priority Artide 13:      Variety Dénomination Artide 14:      Protection    Independent    of Measures Regulating Produc-tion, Certification and Market­ing

Artide 15:      Organs of the Union

Artide 16:      Composition of the Council;

Votes Artide 17:      Observers in Meetings of the

Council Artide 18:      President and Vice-Presidents '

of the Council Artide 19:      Sessions of the Council

 

Prop. 1981/82:136

39

(Översättning)

 

Internationales     Ubereinkommen Schutz von Pflanzenziichtungen

vom 2. Dezember 1961, revidiert in Genf am 10. undam23. Oktober 1978

zum        Internationell konvention  för skydd av

växtförädlingsprodukter

upprättad i Paris den 2 december 1961,
November 1972        reviderad i Geneve den 10 november 1972

och den 23 oktober 1978

 

Inhaltsverzeichnis

Präambel

Innehållsförteckning

Preambel

 

Artikel  I:       Zweck des Ubereinkommens; Artikel I:

Bildung eines Verbands; Sitz

des Verbands
Artikel 2:       Schutzrechtsformen                Artikel 2:

Artikel 3:       Inländerbehandlung;    Gegen-  Artikel 3:

seitigkeit
Artikel 4:       Botanische Gattungen und Ar-    Artikel 4:

ten,    die   geschutzt   werden

mussen öder können
Artikel 5:       Inhalt      des      Schutzrechts;   Artikel 5:

Schutzumfang
Artikel 6:       Schutzvoraussetzungen         Artikel 6:

Artikel 7:       Amtliche Priifung von Sorten,   Artikel 7:

vorläufiger Schutz
Artikel 8:       Schutzdauer                            Artikel 8:

Artikel 9:       Beschränkungen in der Ausu- Artikel 9:

bung des Ziichterrechts
Artikel 10:      Nichtigkeit    und    Aufhebung   Artikel  10:

des Ziichterrechts
Artikel 11:      Freie Wahl des Verbandstaats, Artikel  11:

in dem die erste Anmeldung

eingereicht   wird;   Anmeldun-

gen in anderen Verbandsstaa-

ten;      Unabhängigkeit      des

Schutzes    in    verschiedenen

Verbandsstaaten
Artikel 12:     Priorität                                   Artikel 12

Artikel  13:      Sortenbezeichnung               Artikel 13

Artikel 14:      Unabhängigkeit des Schutzes   Artikel 14

von  Massnahmen  zur Rege-

lung der Erzeugung, der Uber-

wachung und des gewerbsmäs-

sigen Vertriebs
Artikel 15:     Organe des Verbands             Artikel 15:

Artikel 16:     Zusammensetzung des Råtes;   Artikel 16:

Abstimmungen
Artikel 17:      Beobachter in Sitzungen des Artikel 17:

Råtes
Artikel 18:      Präsident und Vizepräsidenten Artikel 18:

des Råtes
Artikel 19:     Tagungen des Råtes               Artikel 19:

Konventionens ändamål; upp­rättandet av en union; unio­nens säte Skyddsformer

Nationell behandling; recipro­citet

Växtsläkten och växtarter som skall eller får skyddas

skyd-

Skyddade   rättigheter; dets omfattning Villkor för skydd

Officiell  prövning  av   sorter; provisoriskt skydd Skyddstid

Begränsning i utövningen  av den skyddade rätten Ogiltighet och upphävande av skyddsrätten

Fritt val av den unionsstat i vilken första ansökan ges in; ansökningar i andra unions­stater; skyddets oberoende i olika unionsstater

Prioritetsrätten

Sortbenämning

Skydd oberoende av åtgärder

för  reglering  av   produktion,

kontroll eller handel

Unionens organ Rådets sammansättning; röst­ning

Observatörer vid rådets sam­manträden

Ordförande och vice ordföran­de Rådets sammanträden

 

Prop. 1981/82:136

Artide 20

Réglement intérieur du Con­seil; réglement administratif et financier de l'Union

Artide 21:      Missions du Conseil

Artide 22:      Majorités requises pour les dé-

cisions du Conseil Artide 23:      Missions     du     Bureau     de

rUnion; responsabilités du Se-

crétaire   general;   nomination

des fonctionnaires Artide 24:      Statut juridique

Artide 25:      Vérification des comptes

Article 26:      Finances

Artide 27:      Revision de la Convention

Article 28: Langues utilisées par le Bu­reau et lors des réunions du Conseil

Article 29: Arrangements particuliers pour la protection des obten­tions végétales

Article 30: Application de la Convention sur le plan national; accords particiiliers pour Tutilisation en commun de services chargés de Texamen

Article 31:      Signature

Article 32: Ratification, acceptation ou approbation; adhésion

Article 33: Entrée en vigueur; impossibi-lité d'adhérer aux textes anté-rieurs

Article 34: Relations entré Etats lies par des textes différents

Article 35: Communications concernant les genres et espéces protegés; renseignements ä publier

Article 36:      Territoires Article 37:      Derogation pour la protection sous deux formes

Article 38: Limitation transitoire de Texi-gence de nouveauté

Artide 39:      Maintien des droits acquis

Article 40:      Réserves

Article 41:      Durée et dénonciation de la

Convention Article 42:      Langues; fonctions du déposi-

täire

40

Article 20: Rules of Procedure of the Council; Administrative and Financial Regulations of the Union

Article 21:      Tasks of the Council

Article 22: Majorities Required for Deci-sions of the Council

Article 23: Tasks of the Office of the Union; Responsibilities of the Secretary-General; Appoint-ment of Staff

Article 24:      Legal Status

Article 25:      Auditing of the Accounts

Article 26:      Finances

Article 27:      Revision of the Convention

Article 28: Languages Used by the Office and in Meetings of the Council

Article 29: Special Agreements for the Protection of New Varieties of Plants

Article 30: Implementation of the Con­vention on the Domestic Lev-el; Contracts on the Joint Utili-sation of Examination Ser­vices

Article 31:      Signature

Article 32: Ratification, Acceptance or Approval; Accession

Article 33: Entry Into Force; Closing of Earlier Texts

Article 34: Relafions Between States Bound by Different Texts

Article 35: Communications Concerning the Genera and Species Pro­tected; Information to be Pub-lished

Article 36:      Territories

Article 37: Exceptional Rules for Protec-fion Under Two Forms

Article 38: Transitional Limitation of the Requirement of Noveity

Article 39:      Preservation      of      Existing

Rights Article 40:      Reservations Article 41:      Duration and Denunciation of

the Convention Article 42:      Languages; Depositary Func-

tions

 

Prop. 1981/82:136

41

 

Artikel 20:

Artikel 21: Artikel 22:

Artikel 23:

Artikel 25

Artikel 26

Artikel 27

Artikel 28:

Artikel 20: Geschäftsordnung des Råtes; Verwaltungs- und Finanzord-nung des Verbands

Arfikel 21: Artikel 22:

Artikel 23:

Aufgaben des Råtes 'Erforderliche Mehrheiten fur die BeschliJsse des Råtes Aufgaben des Verbandsbiiros: Verantwortung des General­sekretärs; Ernennung der Be-diensteten

Artikel          24:

Artikel 25

Artikel 26

Artikel 27

Artikel          28:

Rechts- und Geschäftsfähig-keit

Rechnungsprijfung Finanzen

Revision des Ubereinkom­mens

Vom Bijro und in Sitzungen des Råtes benutzte Sprachen

Artikel 29:

Besondere Abmachungen zum Schutz von Pflanzenziichtun­gen

Artikel 30:

Artikel 31: Artikel 32:

Artikel 33:

Anwendung des Ubereinkom­mens im innerstaatlichen Be-reich;   Vereinbarungen   iJber die  gemeinsame   Inanspruch-nahme von Priifungsstellen Unterzeichnung Ratifikation,   Annahme   öder Genehmigung; Beitritt Inkrafttreten;    Unmöglichkeit friiheren Fassungen beizutre-ten

Artikel 34:

Artikel 35:

Beziehungen zwischen Staa-ten, die durch unterschiedliche Fassungen gebundensind Mitteilungen iiber die schutz-fähigen Gattungen und Arten; zu veröffentlichende Informa­tionen

Artikel 36: Artikel 37:

Hoheitsgebiete

Ausnahmeregelung fiir den Schutz unter zwei Schutz­rechtsformen

Artikel 38:

Voriibergehende Einschrän-kung des Erfordernisses der Neuheit

Artikel 39:

Artikel 40: Artikel 41:

Artikel 42:

Aufrechterhaltung wohlerwor-bener Rechte Vorbehalte

Dauer   und   Kiindigung   des Ubereinkommens Sprachen; Wahrnehmung der Verwahreraufgaben

Rådets arbetsordning; unio­nens administrativa och finan­siella reglemente

Rådets uppgifter Majoritet som krävs för rådets beslut

Unionens byrås uppgifter; ge­neralsekreterarens åligganden; anställning av personal

Artikel 24:      Rättslig ställning

Revision Finanser Revision av konventionen

Språk som används av byrån och vid rådets sammanträden

Artikel 29: Särskilda överenskommelser för skydd av växtförädlings­produkter

Artikel 30: Tillämpning av konventionen i nationell rätt; särskilda avtal om gemensamt utnyttjande av provningsinstitutioner

Artikel 31:      Undertecknande

Artikel 32:     Ratifikation,   antagande   eller

godkännande; anslutning Artikel 33:      Ikraftträdande;   stängning   av

tidigare texter

Artikel 34: Förhållandet mellan stater bundna av olika texter

Artikel 35: Meddelande rörande de växt­släkten och växtarter som skyddas; upplysningar som skall publiceras

Artikel 36:     Områden

Artikel 37: Undantagsbestämmelser för skydd i två former

Artikel 38: Övergångsvis gällande in­skränkning i nyhetskravet

Artikel 39: Upprätthällande av äldre rät­tigheter

Artikel 40:      Förbehåll

Artikel 41: Konventionens varaktighet; uppsägning av konventionen

Artikel 42:     Språk; depositariens uppgifter

 

Prop. 1981/82:136

42

 

LES PARTIES CONTRACTANTES, Considérant que la Convention Internatio­nale pour la protection des obtentions végé­tales du 2 décembre 1961 modifiée par TActe additionnel du 10 novembre 1972 s'est avérée un instrument de valeur pour la coopération Internationale en matiére de protection du droit des obtenteurs;

Réaffirmant les principes figurant dans le préambule de la Convention, selon lesquels:

a)    elles sont convaincues de Timportance que revet la protection des obtenlions végé­tales tant pour le développement de Tagricul-ture sur leur territoire que pour la sauvegarde des intéréts des obtenteurs,

b)   elles sont conscientes des problémes particuliers que soulévent la reconnaissance et la protection du droit de Tobtenteur et notamment des limitations que peuvent im-poser au libre exercice d'un tel droit les exi-gences de Tintérét public.

THE CONTRACTING PARTIES Considering that the International Conven­tion for the Protection of New Varieties of Plants of December 2, 1961, amended by the Additional Act of November 10, 1972, has proved a valuable instrument for Internation­al coopération in the field of the protection of the rights of the breeders,

Reaffirming the principles contained in the Preamble to the Convention to the effect that:

(a)    they are convinced of the importance attaching to the protection of new varieties of plants not only for the development of agri-culture in their territory but also for safe-guarding the interests of breeders,

(b)   they are conscious of the special prob­lems arising from the recognition and protec­tion of the rights of breeders and particularly of the limitations that the requirements of the public interest may impose on the free exer­cise of such a right.

 

c) elles considérent qu'il est hautement souhaitable que ces problémes auxquels de tres nombreux Etats accordent une legitime importance soient résolus par chacun d'eux conformément ä des principes uniformes et dairement définis;

Considérant que le concept de la protec­tion des droits des obtenteurs a pris une grande importance dans beaucoup d'Etats qui n'ont pas encore adhéré ä la Convention;

Considérant que certaines modifications dans la Convention sont nécessaires pour fa-ciliter Tadhésion de ces Etats ä TUnion;

Considérant que certaines dispositions concernant Tadministration de TUnion créée par la Convention doivent étre amendées å la lumiére de Texpérience;

(c) they deem it highly desirable that these problems, to which very many States rightly attach importance, should be resolved by each of them in accordance with uniform and cleariy defined principles,

Considering that the idea of protecting the rights of breeders has gained general accep­tance in many States which have not yet ac-ceded to the Convention,

Considering that certain amendments in the Convention are necessary in order to fa-cilitate the joining of the Union by these States,

Considering that some provisions concern­ing the administration of the Union created by the Convention require amendment in the light of experience,

 

Considérant que la meilleure fagon d'at-teindre ces objectifs est de reviser ä nouveau la Convention;

Sont convenues de ce qui suit:

Considering that these objectives may be best achieved by a new revision of the Con­vention,

Have agreed as follows:

 

Article premier

Objet de la Convention; constitution d'une Union; siége de I'Union

I) La présente Convention a pour objet de reconnaitre et d'assurer un droit ä Tobtenteur

Article I

Purpose of the Convention; Constitution of a Union; Seat of the Union

(I) The purpose of this Convention is to recognise and to ensure to the breeder of a

 

Prop. 1981/82:136

43

 

DIE VERTRAGSSTAATEN

In der Erwägung, dass das Internationale Ubereinkommen zum Schutz von Pflanzen-zuchtungen vom 2. Dezember 1961 in der durch die Zusatzakte vom. 10 November 1972 geänderten Fassung sich als wertvolles Instrument fiir die Internationale Zuzammen-arbeit auf dem Gebiet des Schutzes von ZiJchterrechten erwiesen hat,

Erneut die in der Präambel des Uberein­kommens enthaltenen Grundsätze bekräfti-gend, wonach

a)    sie von der Bedeutung uberzeugt sind, die dem Schutz neuer Pflanzensorten sowohl fur die Entwicklung der Landwirtschaft in ihrem Hoheitsgebiet als auch fiir die Wah-rung der Interessen der ZiJchter zukommt,

b)    sie sich der besonderen Probleme, die die Zuerkennung und der Schutz des Zuch-terrechts aufwerfen und insbesondere der Beschränkungen, die die Erfordernisse des öffentlichen Interesses der freien AusiJbung eines solchen Rechtes auferlegen können, bewusst sind,

c)    sie es fiir höchst wiinschenswert halten, dass diese Probleme, denen sehr vide Staa-ten berechtigte Bedeutung beimessen, von je-dem dieser Staaten nach einheitlichen und klar umrissenen Grundsätzen gelöst werden.

DE FORDRAGSSLUTANDE STATERNA som anser att konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter den 2 december 1961 i dess lydelse enligt tilläggsakten den 10 november 1972 har visat sig vara ett värde­fullt instrument för internationellt samarbete i fråga om skyddet för förädlarnas rättigheter;

som på nytt bekräftar de principer som anges i preambeln till konventionen, enligt vilka:

a)    de är övertygade om den betydelse som skyddet av växtförädlingsprodukter har såväl för jordbrukets utveckling inom deras områ­den som för tillvaratagandet av förädlarnas intressen,

b)   de är medvetna om de särskilda pro­blem som uppstår till följd av erkännande av och skydd för förädlarens rätt, och särskilt om de begränsningar av det fria utövandet av denna rätt som kan vara nödvändiga i det allmännas intresse,

c)    de anser att det är i hög grad önskvärt att dessa problem, som ett mycket stort antal stater med rätta anser vara viktiga, löses av var och en av dem i överensstämmelse med enhetliga och klart angivna principer;

 

In der Erwägung, dass der Gedanke des Schutzes von Ziichterrechten grosse Bedeu­tung in vielen Staaten gewonnen hat, die dem Ubereinkommen noch nicht beigetreten sind,

In der Erwägung, dass bestimmte Ände-rungen in dem Ubereinkommen erforderlich sind, um diesen Staaten den Beitritt zum Ver­band zu erleichtern.

In der Erwägung, dass einzelne Bestim-mungen iiber die Verwaltung des durch das Ubereinkommen geschaffenen Verbands im Licht der Erfahrungen änderungsbediirftig sind,

In der Erwägung, dass diese Ziele am be­sten durch die erneute Revision des Uberein­kommens erreicht werden können,

Haben folgendes vereinbart:

som anser att principen om ett skydd för förädlarnas rättigheter har fått stor betydelse i många stater som ännu inte har anslutit sig till konventionen;

som anser att vissa ändringar i konven­tionen är nödvändiga för att underlätta för dessa stater att bli medlemmar i unionen;

som anser att vissa bestämmelser rörande administrationen av den union som har upp­rättats genom konventionen bör ändras mot bakgrund av de erfarenheter som har erhål­lits;

som anser att det bästa sättet att uppnå dessa mål är att på nytt revidera konven­tionen;

har överenskommit om följande:

 

Artikel I

Zweck des Ubereinkommens; Bildung eines Verbands: Sitz des Verbands

(I) Zweck dieses Ubereinkommens ist es, dem Zuchter einer neuen Pflanzensorte öder

Artikel I

Konventionens ändamål; upprättandet av en union; unionens säte

1. Ändamålet med denna konvention är att tillerkänna och tillförsäkra förädlaren av en

 

Prop. 1981/82:136

44

 

d'une varieté végétale nouvelle ou å son ayant cause (désigné ci-aprés par Texpres-sion « Tobienteur ») dans des conditions dé-finies ci-aprés.

2)   Les Etats parties ä la présente Conven­tion (ci-aprés dénommés « Etats de TUn-ion ») constituent entré eux une Union pour la protection des obtentions végétales.

3)   Le siege de TUnion et de ses organes permanents est fixé ä Geneve.

Article 2

Formes de protection

1)   Chaque Etat de TUnion peut recon­naitre le droit de Fobtenteur prévu par la présente Convention par Toctroi d'un titre de protection particulier ou d'un brevet. Toute-fois, un Etat de TUnion dont la législation nationale admet la protection sous ces deux formes ne doit prévoir que Tune d'elles pour un méme genre ou une méme espéce botani-que.

2)   Chaque Etat de 1'Union peut limiter rapplication de la présente Convention ä IMn-térieur d'un genre ou d'une espéce aux var­iétés ayant un systéme particulier de repro-duction ou de multiplication ou une certaine utilisation finale.

new plant variety or to his successor in title (both hereinafter referred to as "the breeder") a right under the conditions herein­after defined.

(2)   The States parties to this Convention (hereinafter referred to as "the member States of the Union") constitute a Union for the Protection of New Varieties of Plants.

(3)   The seat of the Union and its perma­nent organs shall be at Geneva.

Article 2

Forms of Protection

(1)   Each member State of the Union may recognise the right of the breeder provided for in this Convention by the grant either of a special title of protection or of a patent. Ne-vertheless, a member State of the Union whose national law admits of protection un­der both these forms may provide only one of them for one and the same botanical genus or species.

(2)   Each member State of the Union may limit the application of this Convention within a genus or species to varieties with a particular manner of reproduction or multi­plication, or a certain end-use.

 

Article 3

Traitement national; réciprocité

1) Les personnes physiques et morales ayant leur domicile ou siége dans un des Etats de TUnion jouissent, dans les autres Etats de TUnion, en ce qui concerne la re­connaissance et la protection du droit de l'ob-tenteur, du traitement que les lois respectives de ces Etats accordent ou accorderont par la suite ä leur nationaux, le tout sans préjudice des droits spécialement prévus par la pré­sente Convention et sous réserve de Taccom-plissement des conditions et formalités impo-sées aux nationaux.

Article 3

National Treatment; Reciprocity

(I) Without préjudice to the rights special-ly provided for in this Convention, natural and legal persons resident or having their re­gistered Office in one of the member States of the Union shall, in so far as the recognition and protection of the right of the breeder are concerned, enjoy in the other member States of the Union the same treatment as is accord-ed or may hereafter be accorded by the re-spective laws of such States to their own nationals, provided that such persons comply with the conditions and formalities imposed on such nationals.

 

2) Les nationaux des Etats de TUnion n'ayant ni domicile ni siége dans un de ces Etats jouissent également des mérnes droits, sous réserve de satisfaire aux obligations qui peuvent leur étre imposées en vue de per-

(2) Nafionals of member States of the Uni­on not resident or having their registered Of­fice in one of those States shall likewise enjoy the same rights provided that they fulfil such obligations as may be imposed on them for

 

Prop. 1981/82:136

45

 

seinem Rechtsnachfolger (beide im folgenden als "Ziichter" bezeichnet) unter den nachste-hend festgelegten Bedingungen ein Recht zu-zuerkennen und zu sichern.

(2)   Die Vertragsstaaten dieses Uberein­kommens (im folgenden als "Verbandsstaa­ten" bezeichnet) bilden untereinander einen Verband zum Schutz von Pflanzenziich­tungen.

(3)   Als Sitz des Verbands und seiner stän-digen Organe wird Genf bestimmt.

ny växtsort eller dennes rättsinnehavare (i det följande benämnd "förädlaren") en rätt på de villkor som anges i det följande.

2.    De stater, som är parter i denna konven­tion (i det följande benämnda "unions­stater"), bildar en union för skydd av växt­förädlingsprodukter.

3.    Unionen och dess permanenta organ har sitt säte i Geneve.

 

Artikel 2

Schutzrechtsformen

(I) Jeder Verbandsstaat känn das in die-sem Ubereinkommen vorgesehene ZiJchter-recht durch die Gewährung eines besonderen Schutzrechts öder eines Patents zuerkennen. Jedoch darfein Verbandsstaat, dessen inner-staatliches Recht den Schutz in diesen beiden Formen zulässt, nur eine von ihnen fur die-selbe botanische Gattung öder Art vorsehen.

Artikel 2

Skyddsformer

1. Varje unionsstat fär tillerkänna föräd­laren den rätt som avses i denna konvention genom en särskild skyddsform eller genom patent. En unionsstat, vars nationella lagstift­ning medger skydd i båda dessa former, får emellertid tillämpa endast endera av dem pä samma växtsläkte eller växtart.

 

(2) Jeder Verbandsstaat känn die Anwen­dung dieses Ubereinkommens innerhalb einer Gattung öder Art auf Sorten mit einem bestimmten Vermehrungssystem öder einer bestimmten Endnutzung beschränken.

2. Varje unionsstat får begränsa tillämp­ningen av denna konvention inom ett växt­släkte eller en växtart till att avse växtsorter som har ett visst slag av förökning eller en viss slutlig användning.

 

Artikel 3

Inländerbehandlung; Gegenseitigkeit

(1)   Natiirliche und juristische Personen, die ihren Wohnsitz öder Sitz in einem Ver­bandsstaat haben, geniessen in den anderen Verbandsstaaten in bezug auf die Zuerken­nung und den Schutz des Ziichterrechts die Behandlung, die nach den Rechtsvorschrif-ten dieser Staaten deren eigene Staatsange-hörige gegenwärtig öder kiinftig geniessen, und zwar unbeschadet der in diesem Uber­einkommen besonderes vorgesehenen Rechte und unter dem Vorbehalt, dass sie die Bedingungen und Förmlichkeiten erfullen, die den eigenen Staatsangehörigen auferlegt werden.

(2)   Angehörige der Verbandsstaaten, die weder ihren Wohnsitz noch ihren Sitz in einem dieser Staaten haben, geniessen eben-falls die gleichen Rechte, sofern sie den Verpflichtungen nachkommen, die ihnen ge-

Artikel 3

Nationell behandling; reciprocitet

I. Fysiska och juridiska personer, som har sitt hemvist eller säte i en av unionsstaterna, åtnjuter i de andra unionsstaterna i fråga om erkännandet av och skyddet för förädlarens rätt samma behandling som dessa staters la­gar ger eller i framtiden kommer att ge sina egna medborgare, och detta utan inskränk­ning i de rättigheter som särskilt anges i den­na konvention, samt med förbehåll för upp­fyllandet av de villkor och formaliteter som föreskrivs för statens egna medborgare.

2. Medborgare i unionsstater, som inte har hemvist eller säte i någon av dessa stater, åtnjuter likaledes samma rättigheter, under förutsättning att de uppfyller de förpliktelser som kan åläggas dem i avsikt att möjliggöra

 

Prop. 1981/82:136

mettre Texamen des variétés qu'ils auraient obtenues ainsi que le contröle de leur multi­plication.

3) Nonobstant les dispositions des para-graphes 1) et 2), tout Etat de TUnion appli-quant la présente Convention å un genre ou une espéce déterminé a la facuité de limiter le bénéfice de la protection aux nationaux des Etats de TUnion qui appliquent la Conven­tion ä ce genre ou cette espéce et aux per­sonnes physiques et morales ayant leur domi­cile ou siége dans un de ces Etats.

46

the purpose of enabling the varieties which they have bred to be examined and the multi­plication of such varieties to be checked.

(3) Notwithstanding the provisions of paragraphs (1) and (2), any member State of the Union applying this Convention to a giv­en genus or species shall be entitled to limit the benefit of the protection to the nationals of those member States of the Union which apply this Convention to that genus or spe­cies and to natural and legal persons resident or having their registered office in any of those States.

 

Article 4

Genres et espéces botaniques qui doivent ou peuvent étre protegés

1)  La présente Convention est applicable ä tous les genres et espéces botaniques.

2)  Les Etats de TUnion s'engagent ä prendre toutes les mesures nécessaires pour appliquer progressivement les dispositions de la présente Convention au plus grand nombre de genres et espéces botaniques.

3)  a) Au moment de Tentrée en vigueur de la présente Convention sur son territoire, chaque Etat de TUnion applique les disposi­tions de la Convention ä au moins cinq genres ou espéces.

b)   Chaque Etat de T Union doit appliquer
ensuite lesdites dispositions ä d'autres genres
ou espéces, dans les délais suivants ä dater
de Tentrée en vigueur de la présente Conven­
tion sur son territoire:

i) dans un délai de trois ans, ä au moins dix genres ou espéces au total;

ii) dans un délai de six ans, å au moins dix-huit genres ou espéces au total;

iii) dans un délai de huit ans, å au moins vingt-quatre genres ou espéces au total.

c)    Lorsqu'un Etat de TUnion limite Tappli-
cation de la présente Convention å Tintérieur
d'un genre ou d'une espéce conformément
aux dispositions de Tarticle 2.2), ce genre ou
cette espéce sera néanmoins considéré
comme un genre ou une espéce aux fins des
alinéas a) et b).

4)   A la requéte d'un Etat ayant Tintention
de ratifier, d'accepter ou d'approuver la pré-

Article 4

Botanical Genera and Species Which Must or May be Protected

(1)  This Convention may be applied to all botanical genera and species.

(2)  The member States of the Union un-dertake to adopt all measures necessary for the progressive application of the provisions of this Convention to the largest possible number of botanical genera and species.

(3)  (a) Each member State of the Union shall, on the entry into force of this Conven­tion in its territory, apply the provisions of this Convention to at least five genera or species.

(b)    Subsequently, each member State of
the Union shall apply the said provisions to
additional genera or species within the fol-
lowing periods from the date of the entry into
force of this Convention in its territory:

(i) within three years, to at least ten gen­era or species in all;

(ii) within six years, to at least eighteen genera or species in all;

(iii) within eight years. to at least twenty-four genera or species in all.

(c)    lf a member State of the Union has
limited the application of this Convention
within a genus or species in accordance with
the provisions of Article 2 (2), that genus or
species shall nevertheless, for the purposes
of subparagraphs (a) and (b), be considered
as one genus or species.

(4)   At the request of any State intending to
ratify, accept, approve or accede to this Con-

 

Prop. 1981/82:136

47

 

gebenenfalls auferiegt werden. um die Prii­fung der von ihnen gezuchteten Sorten und die Uberwachung ihrer Vermehrung zu er-möglichen.

(3) Abweichend von den Absätzen 1 und 2 känn jeder Verbandsstaat, der dieses Uber­einkommen auf eine bestimmte Gattung öder Art anwendet, den Schutz auf Angehörige von Verbandsstaaten beschränken, die dieses Ubereinkommen auf die gleiche Gat­tung öder Art anwenden. sowie auf natiir­liche und juristische Personen, die ihren Wohnsitz öder Sitz in einem dieser Staaten haben.

prövning av de sorter som de har framställt och kontroll av deras förökning.

3. Utan hinder av vad som sägs under I och 2 får varje unionsstat, som tillämpar den­na konvention pä ett visst växtsläkte eller en viss växtart, begränsa rätten att få skydd till medborgare i de unionsstater som tillämpar konventionen pä detta växtsläkte eller denna växtart och till fysiska och juridiska personer som har sitt hemvist eller säte i någon av dessa stater.

 

Artikel 4

Botanische  Gattungen  und Arten,  die ge-schiitzt werden mussen öder können

(1)   Dieses Ubereinkommen ist auf alle bo­tanischen GaUungen und Arten anwendbar.

(2)   Die Verbandsstaaten verpflichten sich, alle Massnahmen zu treffen, die notwendig sind, um dieses Ubereinkommen allmählich auf eine möglichst grosse Anzahl von bota­nischen Gattungen und Arten anzuwenden.

(3)a) Jeder Verbandsstaat wendet dieses Ubereinkommen, sobald es fiir sein Hoheits­gebiet in Kraft triu, auf mindestens funf Gat­tungen öder Arten an.

Artikel 4

Växtsläkten och växtarter som skall eller får skyddas

1.   Denna konvention är tillämplig pä alla växtsläkten och växtarter.

2.   Unionsstaterna förbinder sig att vidta alla erforderliga åtgärder för att efter hand tillämpa konventionens bestämmelser på största möjliga antal växtsläkten och växtar­ter.

3.   a) Varje unionsstat skall när konven­
tionen träder i kraft inom dess område tilläm­
pa konventionens bestämmelser pä åtminsto­
ne fem växtsläkten eller växtarter.

 

b)    Später wendet jeder Verbandsstaat
dieses Ubereinkommen innerhalb folgender
Fristen nach dessen Inkrafttreten fur sein
Hoheitsgebiet auf weitere Gattungen öder
Arten an, und zwar

i) innerhalb von drei Jahren auf mindes­tens insgesamt zehn Gattungen öder Arten;

ii) innerhalb von sechs Jahren auf min­destens insgesamt achtzehn Gattungen öder Arten;

iii) innerhalb von acht Jahren auf minde­stens insgesamt vierundzwanzig Gattungen öder Arten.

c)    Beschränkt ein Verbandsstaat innerhalb
einer Gattung öder Art die Anwendung
dieses Ubereinkommens gemäss Artikel 2
Absatz 2, so wird eine soiche Gattung öder
Art gleichwohl fur die Zwecke der Buchsta-
ben a imd b als eine Gattung öder Art angese-
hen.

(4) Auf Antrag eines Staates, der beab-sichtigt,  dieses   Ubereinkommen  zu  ratifi-

b)    Varje unionsstat skall därefter tillämpa
nämnda bestämmelser på ytterligare växt­
släkten eller växtarter inom följande frister,
räknade från konventionens ikraftträdande
inom dess omräde:

i) inom en tid av tre är på sammanlagt minst 10 växtsläkten eller växtarter;

ii) inom en tid av sex år på sammanlagt minst 18 växtsläkten eller växtarter;

iii) inom en tid av åtta år på sammanlagt minst 24 växtsläkten eller växtarter.

c)    Begränsar en unionsstat tillämpningen
av denna konvention inom ett växtsläkte eller
en växtart enligt artikel 2.2, skall detta växt­
släkte eller denna växtart likväl anses som ett
växtsläkte eller en växtart vid tillämpningen
av a) eller b).

4. På begäran av en stat som avser att rati­ficera, godta eller godkänna denna konven-

 

Prop. 1981/82:136

48

 

sente Convention ou d'adhérer ä celle-ci, le Conseil peut, afin de tenir compte des condi­tions économiques ou écologiques particu-liéres de cet Etat, décider, en faveur de cet Etat, de réduire les nombres minimaux pré­vus au paragraphe 3), de prolonger les délais prévus dans ledit paragraphe, ou de faire les deux.

vention, the Council may, in order to take account of special economic or ecological conditions prevailing in that State, decide, for the purposes of that State, to reduce the minimum numbers referred to in paragraph (3), or to extend the periods referred to in that paragraph, or to do both.

 

5) A la requéte d'un Etat de TUnion, le Conseil peiit, afin de tenir compte des diffi-cultés particuliéres recontrées par cet Etat pour remplir les obligations prévues au; para­graphe 3) b), décider, en faveur de cet Etat, de prolonger les délais prévus dans le para­graphe 3) b).

(5) At the request of any member State of the Union, the Council may, in order to take account of special difficulties encountered by that State in the fulfilment of the obligations under paragraph (3) (b), decide, for the pur­poses of that State, to extend the periods referred to in paragraph (3) (b).

 

Article 5

Droits protegés; étendue de la protection

I) Le droit accordé ä Tobtenleur a pour effet de soumettre ä son autorisation préala-ble

Article 5

Rights Protected; Scope of Protection

(I) The effect of the right granted to the breeder is that his prior authorization shall be required for

 

-     la production ä des fins d'écoulement commercial,

-     la mise en vente,

-     la commercialisation

du materiel de reproduction ou de multiplica­tion vegetative, en tant que tel, de la varieté.

Le materiel de multiplication vegetative com-prend les plantes entiéres. Le droit de Tob-tenteur s'étend aux ptantes ornernentales ou parties de ces plantes normalement commer-cialisées ä d'autres fins que la multiplication, au cas oii elles seraient utilisées commercia-lement comme materiel de multiplication en vue de la production de plantes d'ornement ou de fleurs coupées.

2)   L'obtenteur peut subordonner son au­torisation ä des conditions quMl définit.

3)   L'autorisation de Tobtenteur n'est pas nécessaire pour Temploi de la varieté comme source initiale de variation en vue de la cré-ation d'autres variétés, ni pour la commer­cialisation de celles-ci. Par contre, cette au­torisation est requise lorsque Temploi répété de la varieté est nécessaire ä la production commerciale d'une autre varieté.

-    the production for purposes of commer­cial marketing

-    the offering for sale

-    the marketing

of the reproductive or vegetative propagating material, as such, of the variety.

Vegetative propagating material shall be deemed to include whole plants. The right of the breeder shall extend to ornamental plants or parts thereof normally marketed for pur­poses other than propagation when they are used commercially as propagating material in the production of ornamental plants or cut flowers.

(2)  The authorisation given by the breeder may be made subject to such conditions as he may specify.

(3)  Authorisation by the breeder shall not be required either for the utilisation of the variety as an initial source of variation for the purpose of creating other varieties or for the marketing of such varieties. Such authorisa­tion shall be required, however, when the repeated use of the variety is necessary for the commercial production of another vari­ety.

 

Prop. 1981/82:136

49

 

zieren, anzunehmen, zu genehmigen öder ihm beizutreten, känn der Rat, um aus-sergewöhnlichen wirtschaftlichen Verhältnis-sen öder Umweltbedingungen in diesem Staat Rechnung zu trägen, beschliessen, dass fiir diesen Staat die in Absatz 3 aufgefuhrten Mindestzahlen herabgesetzt, die dort ge-nannten Fristen verlängert öder beide Mass­nahmen getroffen werden.

(5) Auf Antrag eines Verbandsstaats känn der Rat, um besonderen Schwierigkeiten Rechnung zu trägen, denen dieser Staat sich bei Erfullung seiner Verpflichtungen nach Absatz 3 Buchstabe b gegeniibersieht, be­schliessen, dass die in Absatz 3 Buchstabe b genannten Fristen fiir diesen Staat verlängert werden.

tion eller att ansluta sig till den, får rådet, med hänsyn till de särskilda ekonomiska eller ekologiska förhållandena i denna stat, besluta att såvitt gäller den staten minska de mini­miantal som föreskrivs under 3, förlänga de frister som föreskrivs där eller vidta båda dessa åtgärder.

5. På begäran av en unionsstat fär rådet, med hänsyn till de särskilda svårigheter som denna stat möter när det gäller att uppfylla de förpliktelser som anges under 3. b, besluta såvitt gäller den staten att förlänga de frister som föreskrivs under 3. b.

 

Artikel 5

Inhalt des Schutzrechts; Schutzumfang

(I) Das dem Zuchter gewährte Recht hat die Wirkung, dass seine vorherige Zustim-mung erforderlich ist, um generatives öder vegetatives Vermehrungsmaterial der Sorte als solches

—  zum Zweck des gewerbsmässigen Ab-satzes zu erzeugen,

—  feilzuhalten,

—  gewerbsmässig zu vertreiben.

Artikel 5

Skyddade rättigheter; skyddels omfattning

I. Den rätt som tillerkänns förädlaren in­nebär att hans tillstånd i förväg måste inhäm­tas för att

-      framställa, i och för yrkesmässig avsätt­ning,

-      utbjuda,

-      yrkesmässigt försälja förökningsmaterial såsom sådant av sorten.

 

Zu dem vegetativen Vermehrungsmaterial gehören auch ganze Manzen. Das Recht des Zuchters erstreckt sich auf Zierpflanzen öder deren Teile, die iiblicherweise nicht zu Ver-mehrungszwecken gewerbsmässig vertrieben werden, falls sie als Vermehrungsmaterial zur Erzeugung von Zierpflanzen öder Schnittblumen gewerbsmässig verwendet werden.

(2)   Der Ziichter känn seine Zustimmung von Bedingungen abhängig machen, die er festlegt.

(3)   Die Zustimmung des Ziichters ist nicht erforderlich, wenn die Sorte als Ausgangsma-terial fiir die Schaffungweiterer Sorten ver­wendet wird und diese gewerbsmässig ver­trieben werden. Dagegen ist die Zustimmung erforderlich, wenn die Sorte fur die gewerbs-mässige Erzeugung einer anderen Sorte fort-laufend verwendet werden muss.

4    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 136

Vegetativt förökningsmaterial innefattar även hela plantor. Förädlarens rätt omfattar också plantor av prydnadsväxter eller delar av sådana plantor, vilka normalt utnyttjas yrkesmässigt för andra ändamål än förök­ning, i fall då de yrkesmässigt utnyttjas så­som förökningsmaterial för framställning av prydnadsväxter eller snittblommor.

2.   Förädlaren fär uppställa villkor för sitt tillstånd.

3.   Tillstånd av förädlaren behövs inte, när sorten används som utgångsmaterial för framställning av andra sorter och inte heller för yrkesmässigt utnyttjande av dessa. Där­emot krävs tillstånd, när upprepad använd­ning av sorten är nödvändig för yrkesmässig framställning av en annan sort.

 

Prop. 1981/82:136

50

 

4) Chaque Etat de TUnion peut, soit dans sa propre législation, soit dans des arrange­ments particuliers au sens de Tartide 29, ac-corder aux obtenteurs, pour certains genres ou espéces botaniques, un droit plus étendu que celui défini au paragraphe I) et pouvant notamment s'étendre jusqu'au produit com-mercialisé. Un Etat de TUnion qui accorde un tel droit a la facuité d'en limiter le bénéfice aux nationaux des Etats de I'Union accor-dant un droit identique ainsi qu'aux per­sonnes physiques ou morales ayant leur do­micile ou siége dans Tun de ces Etats.

(4) Any member State of the Union may, either under its own law or by means of spe­cial agreements under Article 29, grant to breeders, in respect of certain botanical gen­era or species, a more extensive right than that set out in paragraph (1), extending in particular to the marketed product. A mem­ber State of the Union which grants such a right may limit the benefit of it to the nation­als of member States of the Union which grant an identical right and to natural and legal persons resident or having their regis­tered office in any of those States.

 

Article 6

Conditions  requises pour bénéjicier de  la protection

I) L'obtenteur bénéficie de la protection prévue par la présente Convention lorsque les conditions suivantes sont remplies:

a) Quelle que soit Torigine, artificielle ou naturelle, de la variation initiale qui lui a donné naissance, la varieté doit pouvoir étre nettement distinguée par un ou plusieurs ca-ractéres importants de toute autre varieté dont Texistence, au moment oii la protection est demandée, est notoirement connue. Cette notoriété peut étre établie par diverses réfé-rences telles que: culture ou commercialisa­tion déjä en cours, inscription sur un registre officiel de variétés effectuée ou en cours, pré-sence dans une collection de référence ou description precise dans une publication. Les caractéres permettant de définir et de distin-guer une varieté doivent pouvoir étre recon-nus et décrits avec precision.

Article 6

Conditions Required for Protection

(I) The breeder shall benefit from the pro­tection provided for in this Convention when the following conditions are satisfied:

(a) Whatever may be the origin, artificial or natural, of the initial variation from which it has resulted, the variety must be cleariy dis-tinguishable by one or more important char-acteristics from any other variety whose exis-tence is a matter of common knowledge at the time when protection is applied for. Com­mon knowledge may be established by refer-ence to various factors such as: cultivation or marketing already in progress, entry in an official register of varieties already made or in the course of being made, indusion in a reference collection, or precise description in a publication. The characteristics which per-mit a variety to be defined and distinguished must be capable of precise recognifion and description.

 

b) A la date du dépöt de la demande de protection dans un Etat de TUnion, la varieté

i) ne doit pas avoir été offerte ä la vente ou commercialisée, avec Taccord de fob­tenteur, sur le territoire de cet Etat - ou, si la législation de cet Etat le prévoit, pas depuis plus d'un an - et

(b) At the date on which the application for protection in a member State of the Union is filed, the variety

(i) must not - or, where the law of that State so provides, must not for longer than one year - have been offered for sale or marketed, with the agreement of the breed­er, in the territory of that State, and

 

Prop, 1981/82:136

51

 

(4) Jeder Verbandsstaat känn in seinem in­nerstaatlichen Recht öder in besonderen Ab­machungen im Sinne des Artikels 29 den Ziichtern fur bestimmte botanische Gattun­gen öder Arten ein Recht gewähren, das uber das in Absatz I bezeichnete hinausgeht und sich insbesondere bis auf das gewerbsmässig vetriebene Erzeugnis erstrecken känn. Ein Verbandsstaat, der ein solches Recht gewährt, känn dieses auf Angehörige der Verbandsstaaten, die ein gleiches Recht gewähren, sowie auf natiirliche und juri­stische Personen beschränken, die ihren Wohnsitz öder Sitz in einem dieser Staaten haben.

4. Varje unionsstat fär, antingen genom nationell lagstiftning eller genom särskilda överenskommelser enligt artikel 29, för vissa växtsläkten eller växtarter tillerkänna föräd­larna en mera omfattande rätt än den som anges under I; särskilt gäller att denna rätt får utsträckas ända till den yrkesmässigt för­sålda produkten. En unionsstat, som ger en sådan rätt, får begränsa förmånen därav till medborgare i de unionsstater som ger samma rätt samt till fysiska eller juridiska personer som har sitt hemvist eller säte i sådan stat.

 

Artikel 6 Schutzvoraussetzungen

Artikel 6 Villkor för skydd

 

(I) Der Ziichter geniesst den in diesem Ubereinkommen vorgesehenen Schutz, wenn folgende Voraussetzungen erfullt sind:

a)    Die Sorte muss sich ohne Riicksicht darauf, ob das Ausgangsmaterial, aus dem sie entstanden ist, kiinsfiichen öder natiiriichen Ursprungs ist, durch ein öder mehrere wich-tige Merkmale von jeder anderen Sorte deut-lich unterscheiden lassen, deren Vorhanden-sein im Zeitpunkt der Schutzrechtsanmel-dung allgemein bekannt ist. Diese Offenkun-digkeit känn auf Grund verschiedener Tatsa-chen festgestellt werden, beispielsweise durch bereits laufenden Anbau öder gewerbs­mässigen Vertrieb, bereits erfolgte öder ein-geleitete Eintragung in ein amtliches Sorten-register, Anbau in einer Vergleichssammlung öder genaue Beschreibung in einer Veröffent-lichung. Die Merkmale, die es ermöglichen, eine Sorte zu bestimmen und zu unterschei­den, mussen genau erkannt und beschrieben werden können.

b)   Am Tag der Einreichung der Schutz-rechtsanmeldung in einem Verbandsstaat darfdie Sorte

i) im Hoheitsgebiet dieses Staates noch nicht - öder, wo das Recht dieses Staates dies vorsieht, nicht seit mehr als einem Jahr - mit Zustimmung des Zuchters feil-gehalten öder gewerbsmässig vertrieben worden sein sowie

I. Förädlaren åtnjuter det skydd som anges i denna konvention, när följande vill­kor är uppfyllda:

a) Vare sig det utgångsmaterial till den ur­sprungliga variation ur vilken sorten har framkommit är konstgjort eller naturligt, skall sorten genom ett eller flera viktiga kän­netecken kunna tydligt skiljas från alla andra sorter, som är allmänt kända vid den tidpunkt då skydd söks. Att sådan allmän kännedom föreligger kan framgå av olika förhållanden, såsom att sorten redan odlas eller utnyttjas yrkesmässigt, att den har tagits in i en offici­ell sortlista eller anmälts till en sådan, att den förekommer i en referenssamling eller att den har noggrant beskrivits i en publikation. De kännetecken, som gör det möjligt att beskriva och särskilja en sort, måste kunna tydligt fastställas och beskrivas.

b) Den dag ansökan om skydd för en uni­onsstat ges in får sorten

i) inte ha med förädlarens samtycke ut­bjudits eller yrkesmässigt försålts inom den statens område eller, om detta föreskrivs i den statens lagstiftning, inte med förädla­rens samtycke ha utbjudits eller yrkesmäs­sigt försålts sedan mer än ett år, och

 

Prop. 1981/82:136

52

 

ii) ne doit pas avoir été offerte ä la vente ou commercialisée, avec Taccord de Tob-tenteur, sur le territoire de tout autre Etat depuis plus de six ans dans le cas des vignes, des arbres forestiers, des arbres fruitiers et des arbres d'ornement, y com-pris, dans chaque cas, leurs porte-greffes, ou depuis plus de quatre ans dans le cas des autres plantes. Tout essai de la varieté ne comportant pas d'offre ä la vente ou de commercialisation n'est pas opposable au droit å la protection. Le fait que la varieté est devenue notoire autrement que par Toffre ä la vente ou la commercialisation n'est pas non plus oppos­able au droit de Fobtenteur ä la protection.

(ii )must not have been offered for sale or marketed, with the agreement of the breed­er, in the territory of any other State for longer than six years in the case of vines, forest trees, fruit trees and ornamental trees, including, in each case, their root-stocks, or for longer than four years in the case ofall other plants.

Trials of the variety not involving offering for sale or marketing shall not affect the right to protection. The fact that the variety has be-come a matter of common knowledge in way s other than through offering for sale or mar­keting shall also not affect the right of the breeder to protection.

 

c)    La varieté doit étre suffisamment homo-
géne, compte tenu des particularités que pré­
sente sa reproduction sexuée ou sa multipli­
cation vegetative.

d)   La varieté doit étre stable dans ses ca­
ractéres essentiels, c'est-ä-dire rester con-
forme ä sa definition, å la suite de ses repro-
ductions ou multiplications successives, ou,
lorsque Fobtenteur a défini un cycle particu­
lier de reproductions ou de multiplications, å
la fin de chaque cycle.

e)   La varieté doit recevoir une dénomina­
tion conformément aux dispositions de Farti-
cle 13.

2) L'octroi de la protection ne peut dé-pendre d'autres conditions que celles men-tionnées ci-dessus, sous réserve que Fobten­teur ait satisfait aux formalités prévues par la législation nationale de FEtat de FUnion dans lequel la demande de protection a été déposée, y compris le paiement des taxes.

(c)   The variety must be sufficiently homo-
genous, having regard to the particular fea-
tures of its sexual reproduction or vegetative
propagation.

(d)   The variety must be stable in its essen-
tial characteristics, that is to say, it must
remain true to its description after repeated
reproduction or propagation or, where the
breeder has defined a particular cycle of re­
production or multiplication. at the end of
each cycle.

(e)   The variety shall be given a dénomina­
tion as provided in Article 13.

(2) Provided that the breeder shall have complied with the formalities provided for by the national law of the member State of the Union in which the application for protection was filed, including the payment of fees, the grant of protection may not be made subject to conditions other than those set forth above.

 

Article 7

Examen   officiel   des   variétés;   protection provisoire

1)  La protection est accordée apres un exa­men de la varieté en fonction des critéres définis ä Farticle 6. Cet examen doit étre approprié ä chaque genre ou espéce botani-que.

2)  En vue de cet examen, les services compétents de chaque Etat de FUnion peu­vent exiger de Fobtenteur tous renseigne-

Article 7

Official Examination of Varieties; Provision­al Protection

(1)  Protection shall be granted after exami­nation of the variety in the light of the criteria defined in Article 6. Such examination shall be appropriate to each botanical genus or species.

(2)  For the purposes of such examination, the competent authorities of each member State of the Union may require the breeder to

 

Prop. 1981/82:136

53

 

ii) im    Hoheitsgebiet    eines    anderen

Staates mit Zustimmung des Ziichters im

Fall von Reben, Wald-, Obst- und Zierbäu-

men jeweils einschliesslich ihrer Unteria-

gen noch nicht seit mehr als sechs Jahren

öder im Fall von anderen Pflanzen noch

nicht seit mehr als vier Jahren feilgehalten

öder  gewerbsmässig   vertrieben   worden

sein.

Mit der Sorte vorgenommene Versuche, die

kein Feilhalten und keinen gewerbsmässigen

Vertrieb   beinhalten,   beeinträchtigen   nicht

das Recht auf Schutz. Ebensowenig wird das

Recht des Ziichters auf Schutz durch die Tat-

sache beeinträchtigt, dass die Sorte auf an-

dere    Weise   als   durch    Feilhalten   öder

gewerbsmässigen Vertrieb allgemein bekannt

geworden ist.

c)     Die Sorte muss hinreichend homogen
sein; dabei ist den Besonderheiten ihrer ge-
nerativen öder vegetativen Vermehrung
Rechnung zu trägen.

d)    Die Sorte muss in ihren wesentlichen
Merkmalen beständig sein, d.h. nach ihren
aufeinanderfolgenden Vermehrungen öder,
wenn der Zuchter einen besonderen Vermeh-
rungszyklus festgelegt hat, am Ende eines
jeden Zyklus weiterhin ihrer Beschreibung
entsprechen.

e)    Die Sorte muss eine Sortenbezeichnung
gemäss Artikel 13 erhållen.

(2) Die Gewährung des Schutzes darf nur von den vorstehenden Voraussetzungen ab­hängig gemacht werden; der Ziichter muss jedoch den Förmlichkeiten, die im innerstaat­lichen Recht des Verbandsstaats, in dem die Schutzrechtsanmeldung eingereicht wurde, vorgesehen sind, einschliesslich der Zahlung der Gebiihren genugt haben.

ii) inte ha med förädlarens samtycke sa­luhållits eller yrkesmässigt försålts inom annan stats område sedan mer än sex är såvitt gäller vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd, däri inbegripet i samtliga fall deras grundstammar, eller sedan mer än fyra år såvitt gäller andra växter.

Försök med sorten som inte inneburit utbju­dande eller yrkesmässig försäljning inverkar inte på rätten att få skydd. Den omständighe­ten att sorten har blivit allmänt känd på annat sätt än genom utbjudande eller yrkesmässig försäljning inverkar inte heller på rätten att få skydd.

c)    Sorten skall vara tillräckligt homogen
med beaktande av de särdrag, som dess sex­
uella eller vegetativa förökning betingar.

d)    Sorten skall vara beständig med avseen­
de på sina väsentliga kännetecken. Detta in­
nebär att den skall förbli i överensstämmelse
med beskrivningen av sorten efter upprepade
förökningar eller, i det fall att förädlaren har
angivit en särskild förökningscykel, efter av­
slutandet av varje sådan cykel.

e)    Sorten skall erhålla en benämning i en­
lighet med artikel 13.

2. Beviljandet av skydd får inte vara bero­ende av andra villkor än de som har nämnts ovan, dock med förbehåll för att förädlaren skall ha uppfyllt de formaliteter som före­skrivs i den nationella lagstiftningen i den stat för vilken skydd söks, däri inbegripet erläg­gande av avgifter.

 

Artikel 7

Amtliche  Priifung  von  Sorten;  vorläufiger Schutz

(1)   Der Schutz wird nach einer Prufung der Sorte auf die in Artikel 6 festgelegten Voraussetzungen gewährt. Diese Priifung muss der einzelnen botanischen Gattung öder Art angemessen sein.

(2)   Fiir die Priifung können die zuständi-gen Behörden eines jeden Verbandsstaats von  dem   Ziichter  alle   notwendigen   Aus-

Artikel 7

Officiell prövning   av   sorten;  provisoriskt skydd

1.    Skydd beviljas efter en prövning av sor­
ten med hänsyn tagen till de kriterier som
anges i artikel 6. Denna prövning skall anpas­
sas efter varje växtsläkte eller växtart.

2.    För denna prövning får vederbörande
myndigheter i varje unionsstat kräva att för­
ädlaren tillhandahäller alla nödvändiga upp-

 

Prop. 1981/82:136

54

 

ments.   documents,   plants   ou   semences nécessaires.

3) Tout Etat de FUnion peut prendre des mesures destinées ä défendre Fobtenteur contre les agissements abusifs des tiers qui se produiraient pendant la période comprise entré le dépöt de la demande de protection et la décision la concernant.

furnish all the necessary information, docu­ments, propagating material or seeds.

(3) Any member State of the Union may provide measures to protect the breeder against abusive acts of third parties commit-ted during the period between the filing of the application for protection and the décision thereon.

 

Article 8

Durée de la protection

Le droit conféré ä Fobtenteur est accordé pour une durée limitée. Celle-ci ne peut étre inférieure ä quinze années, ä compter de la date de la délivrance du titre de protection. Pour les vignes, les arbres forestiers, les arbres fruitiers et les arbres d"ornement, y compris, dans chaque cas, leurs porte-greffes, la durée de protection ne peut étre inférieure ä dix-huit années, ä compter de cette date.

Article 8

Period of Protection

The right conferred on the breeder shall be granted for a limited period. This period may not be less than fifteen years, computed from the date of issue of the title of protection. For vines, forest trees, fruit trees and ornamental trees, including, in each case, their root-stocks, the period of protection may not be less than eighteen years, computed from the said date.

 

Article 9

Limitation de V exercice des droits protegés

1)   Le libre exercice du droit exdusif ac­cordé ä Fobtenteur ne peut étre limité que pour des raisons dMntérét public.

2)   Lorsque cette limitation intervient en vue d'assurer la diffusion de la varieté, FEtat de FUnion intéressé doit prendre toutes mesures nécessaires pour que Fobten­teur re?oive une rémunération équitable.

Article 9

Restrictions in the Exercise of Rights Pro­tected

(1)  The free exercise of the exclusive right accorded to the breeder may not be restricted otherwise than for reasons of public interest.

(2)  When any such restriction is made in order to ensure the widespread distribution of the variety, the member State of the Union concerned shall take all measures necessary to ensure that the breeder receives équitable rémunération.

 

Article 10

Nullité et déchéance des droits protegés

1)   Le droit de Fobtenteur est déclaré nul, en conformité des dispositions de la législa­tion nationale de chaque Etat de FUnion, s'il est avéré que les conditions fixées ä Farticle 6.1) a) et b) étaient pas effectivement rem­plies lors de la délivrance du titre de protec­tion.

2)   Est déchu de son droit Fobtenteur qui n'est pas en mesure de presenter å Fautorité compétente le materiel de reproduction ou de

Article 10

Nullity and Forfeiture of the Rights Protect­ed

(1)   The right of the breeder shall be de-clared null and void, in accordance with the provisions of the national law of each mem­ber State of the Union, if it is established that the conditions laid down in Article 6 (1) (a) and (b) were not effectively complied with at the time when the title of protection was is-sued.

(2)   The right of the breeder shall become forfeit when he is no longer in a position to provide the competent authority with repro-

 

Prop. 1981/82:136

55

 

kiinfte und Unterlagen sowie das erforder-liche Pflanz- öder Saatgut verlangen.

(3) Jeder Verbandsstaat känn Massnah­men zum Schutz des Ziichters gegen miss-bräuchliches Verhalten Dritter, das in der Zeit von der Einreichung der Schutzrechts­anmeldung bis zur Entscheidung hieriiber be-ganen_worden ist, treffen.

lysningar och handlingar samt allt nödvändigt plantmaterial eller utsäde.

3. En unionsstat får vidta åtgärder för att skydda förädlaren mot sådant missbruk från tredje mans sida som äger rum under tiden från det att ansökan om skydd ges in och till beslutet rörande ansökningen meddelas.

 

Artikel 8

Schutzdauer

Das dem Ziichter gewährte Recht wird fiir eine begrenzte Zeitdauer erteilt. Diese darf nicht kiirzer sein als fiinfzehn Jahre, vom Tag der Erteilung des Schutzrechts an gerechnet. Fiir Reben, Wald-, Obst- und Zierbäurhe jeweils einschliesslich ihrer Unterlagen darf die Schutzdauer nicht kiirzer sein als acht­zehn Jahre, von diesem Zeitpunkt an gerech­net.

Artikel 8

Skyddstid

I. Den rätt som tillerkänns förädlaren be­viljas för en begränsad tid. Denna tid får inte understiga 15 år, räknat frän den dag dä be­slut om skydd meddelas. För vin, skogsträd, fruktträd och prydnadsträd, däri inbegripet i samtliga fall deras grundstammar, får skydds­tiden inte understiga 18 är från nämnda dag.

 

Artikel 9

Beschränkungen in der Ausubung des Ziich­terrechts

(1)   Die freie Ausubung des dem Ziichter gewährten ausschliesslichen Rechts darf nur aus Griinden des öffentlichen Interesses beschränkt werden.

(2)   Erfolgt diese Beschränkung zu dem Zweck, die Verbreitung der Sorte sicherzu-stellen, so hat der betreffende Verbandsstaat alla notwendigen Massnahmen zu treffen, da-mit der Zuchter eine angemessene Vergiitung erhält.

Artikel 9

Begränsning i utövningen av den skyddade rätten

1.    Det fria utövandet av den ensamrätt som har tillerkänts förädlaren får begränsas endast av hänsyn till allmänt intresse.

2.    När en sådan begränsning företas i syfte, att säkerställa spridning av sorten, skall ve derbörande unionsstat vidta alla erforderliga åtgärder för alt förädlaren skall erhålla skälig ersättning.

 

Arfikel 10

Nichtigkeit   und  Aufliebung   des   Ziichter­rechts

(1) Das Recht des Ziichters wird nach Massgabe des innerstaatlichen Rechtes eines jeden Verbandsstaats fur nichtig erklärt, wenn sich herausstellt, dass die in Artikel 6 Absatz I Buchstaben a und b festgelegten Voraussetzungen bei der Erteilung des Schutzrechts tatsächlich nicht erfullt waren.

Artikel 10

Ogiltighel och upphävande av skyddsrätten

I. Förädlarens rätt skall förklaras ogiltig i enlighet med bestämmelserna i varje unions­stats lagstiftning, om det visas att de villkor som föreskrivs i artikel 6.1.a. och b faktiskt inte var uppfyllda, när skyddet beviljades.

 

(2) Das Recht des Ziichters wird aufgeho-ben, wenn er nicht in der Lage ist, der zu-ständigen Behörde das Vermehrungsmaterial

2. Förädlarens rätt är förfallen, om han inte kan tillhandahålla vederbörande myndig­het sådant förökningsmaterial som möjliggör

 

Prop. 1981/82:136

56

 

multiplication permettant d'obtenir la varieté avec ses caractéres tels quMls ont été définis au moment oii la protection a été accordée. 3) Peut étre déchu de son droit Fobtenteur:

a)   qui ne présente pas ä Fautorité compé­tente, dans un délai prescrit et apres mise en demeure, le materiel de reproduction ou de multiplication, les documents et renseigne­ments jugés nécessaires au contröle de la va­rieté, ou ne permet pas Finspeclion des me­sures prises en vue de la conservation de la varieté;

b)  qui n'a pas acquitté dans les délais pre-scrits les taxes dues, le cas échéant, pour le maintien en vigueur de ses droits.

ductive or propagating material capable of producing the variety with its characteristics as defined when the protection was granted. (3) The right of the breeder may become forfeit if:

(a)   after being requested to do so and with­in a prescribed period, he does not provide the competent authority with the reproduc­tive or propagafing material, the documents and the information deemed necessary for checking the variety, or he does not allow inspection of the measures which have been taken for the maintenance of the variety; or

(b)  he has failed to pay within the pre­scribed period such fees as may be payable to keep his rights in force.

 

4) Le droit de Fobtenteur ne peut étre an-nulé et Fobtenteur ne peut étre déchu de son droit pour d'autres motifs que ceux men-tionnés au present article.

(4) The right of the breeder may not be annulled or become forfeit except on the grounds set out in this Article.

 

Article 11

Libre choix de I'Etat de I'Union dans lequel la premiére demande est déposée; demandes dans d'autres Etats de V Union; indépen­dance de la protection dans différents Etats de I'Union

1)     L'obtenteur a la facuité de choisir
FEtat de FUnion dans lequel il désire déposer
sa premiére demande de protection.

2)  L'obtenteur peut demander å d'autres Etats de FUnion la protection de son droit sans attendre qu'un titre de protection lui ait été délivré par FEtat de FUnion dans lequel la premiére demande a été déposée.

3)  La protection demandée dans différents Etats de FUnion par des personnes phy­siques ou morales admises au bénéfice de la présente Convention est indépendante de la protection obtenue pour la méme varieté dans les autres Etats appartenant ou non ä FUnion.

Article 11

Free Choice of the Member State in Which the First Application is Filed; Application in Other Member States; Independence of Pro­tection in Different Member States

(1)  The breeder may choose the member State of the Union in which he wishes to filé his first application for protection.

(2)  The breeder may apply to other mem­ber States of the Union for protection of his right without waiting for the issue to him of a title of protection by the member State of the Union in which he filed his first application.

(3)  The protection applied for in different member States of the Union by natural or legal persons entitled to benefit under this Convention shall be independent of the pro­tection obtained for the same variety in other States whether or not such States are mem-bers of the Union.

 

Article 12

Droit de priorité

I) L'obtenteur qui a réguliérement fait le dépot d'une demande de protection dans Fun des Etats de FUnion jouit, pour effectuer le dépöt dans les autres Etats de FUnion, d'un droit de priorité pendant un délai de douze

Article 12

Right of Priority

(I) Any breeder who has duly filed an ap­plication for protection in one of the member States of the Union shall, for the purpose of filing in the other member States of the Union, enjoy aright of priority fora period of

 

Prop. 1981/82:136

57

 

vorzulegen, das es gestattet, die Sorte mit den im Zeitpunkt der Schutzerteilung fur sie festgelegten Merkmalen zu erstellen.

(3)    Das Recht des Zuchters känn aufgeho-
ben werden,

a)    wenn er der zuständigen Behörde inner­halb einer vorgeschriebenen Frist und nach Mahnung das Vermehrungsmaterial, die Un­terlagen und die Auskunfte, die zur Uberwa­chung der Sorte fiir notwendig erachtet wer­den, nicht vorlegt öder wenn er die Nachpru-fung der zur Erhaltung der Sorte getroffenen Massnahmen nicht gestattet;

b)   wenn er nicht innerhalb der vorge­schriebenen Frist die Gebiihren entrichtet hat, die gegebenenfalls fiir die Aufrechterhal­tung seiner Rechte zu zahlen sind.

(4)    Aus anderen als den in diesem Artikel
aufgefuhrten Griinden känn das Recht des
Ziichters weder fiir nichtig erklärt noch auf-
gehoben werden.

framställning av sorten med dess egenskaper sådana de angavs när skyddet beviljades.

3. Förädlarens rätt får förklaras förfallen

a)   om han inte inom föreskriven tid och efter uppmaning tillhandahåller vederböran­de myndighet det förökningsmaterial samt de handlingar och upplysningar, som anses nöd­vändiga för kontroll av sorten, eller om han inte tillåter myndigheten att ta del av de åt­gärder som har företagits för att vidmakthålla sorten;

b)   om han inte inom föreskriven tid har erlagt de avgifter som i förekommande fall krävs för att hans rätt skall bestå.

4.    Förädlarens rätt fär inte förklaras ogiltig
och förädlaren får inte förlora sin rätt av an­
nan orsak än som anges i denna artikel.

 

Artikel 11

Freie Wahl des Verbandsstaats, in dem die erste Anmeldung eingereicht wird; Anmel-dungen in anderen Verbandsstaaten; Unab­hängigkeit des Schutzes in verschiedenen Verbandsstaaten

(1)   Der Ziichter känn den Verbandsstaat wählen, in dem er die erste Schutzrechtsan­meldung einreichen will.

(2)   Der Ziichter känn den Schutz seines Rechtes in anderen Verbandsstaaten beantra-gen, ohne abzuwarten, bis ihm der Verbands­staat der ersten Anmeldung ein Schutzrecht erteilt hat.

(3)   Der Schutz, der in verschiedenen Ver­bandsstaaten von natiiriichen öder juristi-schen Personen beantragt wird, die sich auf dieses Ubereinkommen berufen können, ist unabhängig von dem Schutz, der fiir dieselbe Sorte in anderen Verbandsstaaten öder in Nichtverbandsstaaten eriangt worden ist.

Artikel II

Fritt val av den unionsstat i vilken första ansökan ges in; ansökningar i andra unions­stater; skyddets oberoende i olika unions­stater

1.    Förädlaren får välja den unionsstat i vil­
ken han ger in sin första ansökan om skydd.

2.    Förädlaren fär söka skydd för sin rätt i andra unionsstater utan att avvakta att skydd beviljas av den unionsstat i vilken den första ansökningen gavs in.

3.    Skydd som i olika unionsstater söks av fysiska eller juridiska personer vilka åtnjuter denna konventions förmåner är oberoende av det skydd som har erhållits för samma sort i andra stater inom eller utom unionen.

 

Artikd 12

Priorität

(I) Hat der Ziichter eine Schutzrechtsan­meldung in einem der Verbandsstaaten vorschriftsmässig eingereicht, so geniesst er fur die Einreichung in den anderen Verbands­staaten während einer Frist von zwölf Mona-

Artikel 12

Prioritetsrätten

I. En förädlare, som i behörig ordning har givit in en ansökan om skydd i en av unions­staterna, har rätt till prioritet under en tid av 12 månader för att ge in ansökan om skydd i övriga unionsstater. Denna frist räknas från

 

Prop. 1981/82:136

58

 

mois. Ce délai est compte ä partir de la date du dépöt de la premiére demande. Le jour du dépöt n'est pas compris dans ce délai.

2) Pour bénéficier des dispositions du para­graphe 1), le nouveau dépöt doit comporter une requéte en protection, la revendication de la priorité de la premiére demande et, dans un délai de trois mois, une copie des docu­ments qui constituent cette demande, certi-fiée conforme par Fadministration qui Faura reeue.

twelve months. This period shall be comput­ed from the date of filing of the first applica­tion. The day of filing shall not be included in such period.

(2) To benefit from the provisions of para­graph (1), the further filing must include an application for protection, a claim in respect of the priority of the first application and, within a period of three months, a copy of the documents which constitute that application, certified to be a true copy by the authority which received it.

 

3) L'obtenteur bénéficie d'un délai de quatre ans apres Fexpiration du délai de priorité pour fournir ä FEtat de FUnion, auprés duquel il a été déposé une requéte en protection dans les conditions prévues au paragraphe 2), les documents complémen-taires et le materiel requis par les lois et régle-ments de cet Etat. Toutefois, cet Etat peut exiger la fourniture dans un délai approprié des documents complémentaires et du mate­riel si la demande dont la priorité est revendi-quée a été rejetée ou retirée.

(3) The breeder shall be allowed a period of four years after the expiration of the period of priority in which to furnish, to the member State of the Union with which he has filed an application for protection in accordance with the terms of paragraph (2), the additional documents and material required by the laws and regulations of that State. Nevertheless, that State may require the additional docu­ments and material to be furnished within an adequate period in the case where the appli­cation whose priority is claimed is rejected or withdrawn.

 

4) Ne sont pas opposables au dépöt effec-tué dans les conditions ci-dessus les faits sur-venus dans le délai fixé au paragraphe 1), tels qu'un autre dépot, la publication de Fobjet de la demande ou son exploitation. Ces faits ne peuvent faire naitre aucun droit au profit de tiers ni aucune possession personelle.

(4) Such matters as the filing of another application or the publication or use of the subject of the application, occurring within the period provided for in paragraph (1), shall not constitute grounds for objection to an application filed in accordance with the fore-going conditions. Such matters may not give rise to any right in favour of a third party or to any right of personal possession.

 

Article 13

Dénomination de la varieté

I) La varieté sera désignée par une dé­nomination destinée ä étre sa désignation générique. Chaque Etat de FUnion s'assure que, sous réserve du paragraphe 4), aucun droit relatif ä la désignation enregistrée comme la dénomination de la varieté n'en-trave la libre utilisation de la dénomination en relation avec la varieté, méme apres Fexpira­tion de la protection.

Arficle 13

Variety Dénomination

(I) The variety shall be designated by a dénomination destined to be its generic désig­nation. Each member State of the Union shall ensure that subject to paragraph (4) no rights in the désignation registered as the dénomi­nation of the variety shall hamper the free use of the dénomination in connection with the variety, even after the expiration of the pro­tection.

 

Prop. 1981/82:136

59

 

ten ein Prioritätsrecht. Diese Frist beginnt mit dem Zeitpunkt der Einreichung der er-sten Anmeldung. Der Tag der Einreichung wird nicht in die Frist eingerechnet.

(2)   Absatz 1 ist zugunsten der neuen Ein­reichung nur anwendbar, wenn diese einen Schutzrechtsantrag und die Beanspruchung der Priorität der ersten Anmeldung enthält und wenn binnen drei Monaten die Unterla­gen, aus denen diese Anmeldung besteht, abschriftlich vorgelegt werden; die Abschrif-ten mössen von der Behörde beglaubigt sein, welche diese Anmeldung entgegengenommen hat.

(3)   Dem Zuchter steht eine Frist von vier Jahren nach Ablauf der Prioritätsfrist zur Verfiigung, um dem Verbandsstaat, bei dem ein Schutzrechtsantrag nach Massgabe des Absatzes 2 eingereicht worden ist, die nach den Gesetzen und sonstigen Vorschriften dieses Staates erforderlichen ergänzenden Unterlagen und das erforderliche Material vorzulegen. Jedoch känn dieser Staat die Vorlage der ergänzenden Unterlagen und des vorzulegenden Materials innerhalb einer an-gemessenen Frist anfordern, wenn die An­meldung, deren Priorität in Anspruch genom­men wird, zuriickgewiesen öder zuriickge-nommen worden ist.

(4)   Einer unter den obigen Bedingungen vorgenommenen Anmeldung können Tatsa-chen nicht entgegengehalten werden, die in­nerhalb der Frist des Absatzes 1 eingetreten sind, wie etwa eine andere Anmeldung, die Veröffentlichung des Gegenstands der An­meldung öder seine Benutzung. Diese Tatsa-chen können kein Recht zugunsten Dritter und kein persönliches Besitzrecht begriin-den.

den dag då den första ansökningen gavs in. Ansökningsdagen räknas inte in i fristen.

2. För att åtnjuta de förmåner som anges under 1 skall den nya ansökningen innehålla begäran om skydd för sorten, yrkande om prioritet från den första ansökningen och, inom tre månader, avskrift av de handlingar av vilka den första ansökningen består, be­styrkt av den myndighet som mottog denna.

3. Förädlaren har en frist på fyra är efter utgången av prioritetstiden för att tillställa den unionsstat, i vilken han har givit in ansö­kan om skydd enligt vad som sägs under 2, de kompletterande handlingar och det material som krävs enligt den statens lagar och andra författningar. Denna stat får emellertid kräva att de kompletterande handlingarna och ma­terialet skall tillhandahällas inom skälig frist, om den ansökan frän vilken prioritet begärs har avslagits eller återkallats.

4. Åtgärder som har vidtagits under den frist som anges under I, t. ex. en annan ansö­kan, offentliggörande av föremålet för ansök­ningen eller utnyttjande av detta, fär inte åbe­ropas mot en ansökan som har gjorts under ovannämnda villkor. Dessa åtgärder fär inte ge upphov till någon rätt för tredje man och inte heller till någon föranvändarrätt.

 

Artikel 13

Sortenbezeichnung

(I) Die Sorte ist mit einer Sortenbezeich­nung als Gattungsbezeichnung zu kennzeich-nen. Jeder Verbandsstaat stellt sicher, dass, vorbehaltlich des Absatzes 4, keine Rechte an der Bezeichnung, die als Sortenbezeich­nung eingetragen ist, den freien Gebrauch der Bezeichnung in Verbindung mit der Sorte einschränken, auch nicht nach Ablauf des Schutzes.

Artikel 13

Sortbenämning

1. Sorten skall betecknas med en benäm­ning som är avsedd att vara dess generiska beteckning. Varje unionsstat skall tillse, med förbehåll för vad som sägs under 4, att inga rättigheter i fråga om den beteckning som har registrerats som sortbenämning hindrar den fria användningen av denna benämning i sam­band med sorten, och detta även efter det att skyddet har upphört.

 

Prop. 1981/82:136

60

 

2) La dénomination doit permettre d'iden-tifier la varieté. Elle ne peut se composer uniquement de chiffres sauf lorsque c'est une pratique établie pour designer des variétés. Elle ne doit pas étre susceptible d'induire en erreur ou de préter å confusion sur les carac-téristiques, la valeur ou Fidentité de la var­ieté ou sur Fidentité de Fobtenteur. Elle doit notamment étre différente de toute dénomi­nation qui désigne, dans Fun quelconque des Etats de FUnion, une varieté préexistante de la méme espéce botanique ou d'une espéce voisine.

(2) The dénomination must enable the vari­ety to be identified. It may not consist solely of figures except where this is an established practice for designating varieties. It must not be liable to mislead or to cause confusion concerning the characteristics, value or iden-tity of the variety or the identity of the breed­er. In particular, it must be different from every dénomination which designates, in any member State of the Union, an existing vari­ety of the same botanical species or of a closely related species.

 

3) La dénomination de la varieté est dépo­sée par Fobtenteur auprés du service prévu a Farticle 30.1) b). S'il est avéré que cette dé­nomination ne répond pas aux exigences du paragraphe 2), ce service refuse de Fenre-gistrer et exige que Fobtenteur propose, dans un délai prescrit, une autre dénomination. La dénomination est enregistrée en méme temps qu'est délivré le titre de protection conformé­ment aux dispositions de Farticle 7.

(3) The dénomination of the variety shall be submitted by the breeder to the authority referred to in Article 30 (I) (b). If it is found that such dénomination does not satisfy the requirements of paragraph (2), that authority shall refuse to register it and shall require the breeder to propose another dénomination within a prescribed period. The dénomina­tion shall be registered at the same time as the title of protection is issued in accordance with the provisions of Article 7.

 

4)  Il n'est pas porté atteinte aux droits an-térieurs des tiers. Si, en vertu d'un droit an-térieur, Futilisation de la dénomination d'une varieté est interdite ä une personne qui, con­formément aux dispositions du paragraphe 7), est obligée de Futiliser, le service prévu ä Farticle 30.1) b) exige que Fobtenteur pro­pose une autre dénomination pour la varieté.

5)  Une varieté ne peut étre déposé dans les Etats de FUnion que sous la méme dénomi­nation. Le service prévu å Farticle 30.1) b) est tenu d'enregistrer la dénomination ainsi déposée, ä moins qu'il ne constate la non-convenance de cette dénomination dans son Etat. Dans ce cas, il peut exiger que Fobten­teur propose une autre dénomination.

(4)  Prior rights of third parties shall not be affected. lf, by reason of a prior right, the use of the dénomination of a variety is forbidden to a person who. in accordance with the pro­visions of paragraph (7), is obliged to use it, the authority referred to in Article 30 (I) (b) shall require the breeder to submit another dénomination for the variety.

(5)  A variety must be submitted in member States of the Union under the same dénomi­nation. The authority referred to in Article 30 (I) (b) shall register the dénomination so sub­mitted, unless it considers that dénomination unsuitable in its State. In the latter casc; it may require the breeder to submit another dénomination.

 

6) Le service prévu ä Farticle 30.1) b) doit assurer la communication aux autres services des informations relatives aux dénominations variétales. notamment du dépöt, de Fenregis-trement et de la radiation de dénominations. Tout service prévu ä Farticle 30.1) b) peut transmettre ses observations éventuelles sur Fenregistrement d'une dénomination au ser­vice qui a communiqué cette dénomination.

(6) The authority referred to in Article 30 (I) (b) shall ensure that all the other such authorities are informed of matters concern­ing variety dénominations, in particular the submission, registration and cancellation of dénominations. Any authority referred to in Article 30 (I) (b) may address its observa­tions, if any, on the registration of a dénomi­nation to the authority which communicated that dénomination.

 

Prop. 1981/82:136

61

 

(2)   Die Sortenbezeichnung muss die Iden-tifizierung der Sorte ermöglichen. Sie darf nicht ausschliesslich aus Zahlen bestehen, ausser soweit dies eine feststehende Praxis fiir die Kennzeichnung von Sorten ist. Sie darf nicht geeignet sein, hinsichtlich der Merkmale, des Wertes öder der Identität der Sorte öder der Identität des Zuchters irrezu-fiihren öder Verwechslungen hervorzurufen. Sie muss sich insbesondere von jeder Sorten­bezeichnung unterscheiden, die in einem der Verbandsstaaten eine bereits vorhandene Sorte derselben botanischen Art öder einer verwandten Art kennzeichnet.

(3)   Die Sortenbezeichnung wird von dem Zuchter bei der in Artikel 30 Absatz I Buch­stabe b vorgesehenen Behörde hinterlegt. Stellt sich heraus, dass diese Bezeichnung den Erfordernissen des Absatzes 2 nicht entspricht, so verweigert diese Behörde die Eintragung und verlangt von dem Ziichter, dass er innerhalb einer vorgeschriebenen Frist eine andere Sortenbezeichnung vor-schlägt. Die Sortenbezeichnung wird gleich-zeitig mit der Erteilung des Schutzrechts ge­mäss Artikel 7 eingetragen.

(4)   Ältere Rechte Dritter bleiben unbe-ruhrt. Wird die Benutzung der Sortenbe­zeichnung einer Person, die gemäss Absatz 7 zu ihrer Benutzung verpflichtet ist, auf Grund eines älteren Rechtes untersagt, so verlangt die in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene Behörde, dass der Zuchter eine andere Sortenbezeichnung vorschlägt.

(5)   Eine Sorte darf in den Verbandsstaaten nur unter derselben Sortenbezeichnung ange-meldet werden. Die in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene Behörde ist ver­pflichtet, die so hinteriegte Sortenbezeich­nung einzutragen, sofern sie nicht feststellt, dass diese Sortenbezeichnung in ihrem Staat ungeeignet ist. In diesem Fall känn sie ver­langen, dass der Ziichter eine andere Sorten­bezeichnung vorschlägt.

(6)   Die in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene Behörde stellt sicher, dass alle anderen Behörden iiber Angelegenheiten, die Sortenbezeichnungen betreffen, insbeson­dere iiber die Einreichung, Eintragung und Streichung von Sortenbezeichnungen, unter-richtet werden. Jede in Artikel 30 Absatz I Buchstabe b vorgesehene Behörde känn der Behörde, die eine Sortenbezeichnung mitge-teilt hat, etwaige Bemerkungen zu der Eintra-

2. Benämningen skall göra det möjligt att identifiera sorten. Den får inte bestå av en­bart siffror, utom om detta är allmänt tilläm­pad praxis för att beteckna sorter. Den får inte vara vilseledande eller ägnad att orsaka förväxling i fråga om sortens egenskaper, värde eller identitet eller i fråga om förädla­rens identitet. Den skall särskilt skilja sig från varje benämning som i någon av unionssta­terna betecknar en redan befintlig sort av samma eller en närbesläktad växtart.

3. Sortbenämningen skall av förädlaren ges in till den myndighet som avses i artikel 30.1.b. Om det visar sig, att benämningen inte uppfyller de villkor som föreskrivs under 2, skall myndigheten vägra att registrera den samt anmoda förädlaren att inom föreskriven tid föreslå en annan benämning. Benämning­en registreras samtidigt som skydd beviljas enligt artikel 7.

4.    Tredje mans äldre rättigheter påverkas inte. Om på grund av en äldre rättighet nå­gon, som enligt vad som sägs under 7 är skyl­dig att använda en sortbenämning är förhind­rad att göra detta, skall den myndighet som avses i artikel 30.1.b anmoda förädlaren att föreslå en annan sortbenämning.

5.    Söks skydd för en sort i flera unions­stater, måste det ske under en och samma benämning. Den myndighet som avses i arti­kel 30.1 .b är skyldig att registrera den benäm­ning som sålunda har ingivits, såvida myndig­heten inte finner att benämningen är olämplig i vederbörande stat. I sådant fall får myndig­heten kräva att förädlaren föreslår en annan benämning.   .

6.    Den myndighet som avses i artikel 30.1 .b skall svara för att de andra myndighe­terna hålls underrättade om sortbe­nämningar, särskilt såvitt gäller ingivande, registrering och upphävande av benämning­ar. Varje myndighet som avses i artikel 30.1 .b får översända eventuella invändningar mot registrering av en sortbenämning till den myndighet som har lämnat underrättelse om benämningen.

 

Prop. 1981/82:136

62

 

7)  Celui qui, dans un des Etats de FUnion, procéde ä la mise en vente ou å la commer­cialisation du materiel de reproduction ou de multiplication vegetative d'une varieté proté-gée dans cet Etat est tenu d'utiliser la déno­mination de cette varieté, méme apres Fex­piration de la protection de cette varieté, pour autant que, conformément aux disposi­tions du paragraphe 4), des droits antérieurs ne s'opposent pas a cette utilisation.

8)  Lorsqu'une varieté est offerte ä la vente ou commercialisée, il est permis d'associer une marque de fabrique ou de commerce, un nom commercial ou une indication similaire, ä la dénomination variétale enregistrée. Si une telle indication est ainsi associée, la dé­nomination doit néanmoins étre facilement reconnaissable.

(7)  Any person who, in a member State of the Union, offers for sale or märkets repro­ductive or vegetative propagating material of a variety protected in that State shall be obliged to use the dénomination of that vari­ety, even after the expiration of the protec­tion of that variety, in so far as, in accor­dance with the provisions of paragraph (4), prior rights do not prevent such use.

(8)  When the variety is offered for sale or marketed, it shall be permitted to associate a trade mark, trade name or other similar indi­cation with a registered variety dénomina­tion. If such an indication is so associated, the dénomination must nevertheless be éasily recognizable.

 

Article 14

Protection indépendante des mesures ré­glementant la production, te contröle et la cotnmercialisation

Article 14

Protection Independent of Measures Regu­lating Production, Certification and Market­ing

 

1)   Le droit reconnu å Fobtenteur selon les dispositions de la présente Convention est indépendant des mesures adoptées dans cha­que Etat de FUnion en vue d'y réglementer la production, le contröle et la commercialisa­tion des semences et plants.

2)   Toutefois, ces derniéres mesures de-vront éviter, autant que possible, de faire obstade ä Fapplication des dispositions de la présente Convention.

(1)  The right accorded to the breeder in pursuance of the provisions of this Conven­tion shall be independent of the measures taken by each member State of the Union to regulate the production, certification and marketing of seeds and propagating material.

(2)  However, such measures shall, as far as possible, avoid hindering the application of the provisions of this Convention.

 

Article 15 Organes de I'Union

Les organes permanents de FUnion sont:

a)  le Conseil;

b)  le Secrétariat general, dénommé Bureau de FUnion Internationale pour la protection des obtentions végétales.

Article 15

Organs of the Union

The permanent organs of the Union shall be:

(a)  the Council;

(b)  the Secrétariat General, entitled the Of­fice of the International Union for the Protec­tion of New Varieties of Plants.

 

Article 16

Composition du Conseil; nombre de voix

Article 16

Composition of the Council; Votes

 

I) Le Conseil est composé des représen-

(1) The Council shall consist of the repre-

 

Prop. 1981/82:136

63

 

gung dieser Sortenbezeichnung zugehen las­sen.

(7) Wer in einem Verbandsstaat Vermeh­rungsmaterial einer in diesem Staat geschiitz-ten Sorte feilhält öder gewerbsmässig ver-treibt, ist verpflichtet, die Sortenbezeichnung auch nach Ablauf des Schutzes dieser Sorte zu benutzen, sofern nicht gemäss Absatz 4 ältere Rechte dieser Benutzung entgegenste-hen.

7. Den som i en unionsstat utbjuder eller yrkesmässigt försäljer förökningsmaterial av en sort som är skyddad i den staten är skyldig att använda sortbenämningen, och detta även efter det att skyddet för sorten har upphört, såvida inte äldre rättigheter utgör hinder här­emot enligt vad som sägs under 4.

 

(8) Beim Feilhalten öder bei dem gewerbs­mässigen Vertrieb der Sorte darfeine Fabrik-oder Handelsmarke, eine Handelsbezeich-nung öder eine andere ähnliche Angabe der eingetragenen Sortenbezeichnung hinzuge-fiigt werden. Auch wenn eine soiche Angabe hinzugefugt wird, muss die Sorterbezeich-nung leicht erkennbar sein.

8. När en sort utbjuds till försäljning eller yrkesmässigt försäljs, får till den registrerade sortbenämningen fogas ett varumärke, en fir­ma eller en liknande beteckning. Om en så­dan beteckning har tillfogats, skall sortbe­nämningen likväl vara lätt urskiljbar.

 

Artikel 14

Unabhängigkeit des Schutzes von Massnah­men zur Regelung der Erzeugung, der Uber­wachung und des gewerbsmässigen Ver­triebs

(1)   Das dem Zuchter nach diesem Uber­einkommen gewährte Recht ist unabhängig von den Massnahmen, die in jedem Ver­bandsstaat zur Regelung der Erzeugung, der Uberwachung und des gewerbsmässigen Vertriebs von Saat- und Pflanzgut getroffen werden.

(2)   Jedoch muss bei diesen Massnahmen soweit wie möglich vermieden werden, dass die Anwendung dieses Ubereinkommens be-hindert wird.

Artikel 14

Skydd oberoende av åtgärder för reglering av produktion, kontroll eller handel

1.    Den rätt, som enligt bestämmelserna i denna konvention har tillerkänts förädlaren, är oberoende av de åtgärder, som en unions­stat vidtar för att där reglera produktionen, kontrollen och handeln med utsäde och plant­material.

2.    Det bördock såvitt möjligt undvikas, att sådana åtgärder hindrar tillämpningen av denna konvention.

 

Artikel 15

Organe des Verbands Die ständigen Organe des Verbands sind:

a)    der Rat;

b)   das Generalsekretariat, das als Biiro des Internationalen Verbands zum Schutz von Pflanzenziichtungen bezeichnet wird.

Artikel 15 Unionens organ Unionens permanenta organ är:

a)   rådet;

b)   generalsekretariatet, som benämns by­rån för den internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter.

 

Artikel 16

Zusammensetzung    des    Råtes;    Abstim­mungen

(I) Der Rat besteht aus den Vertretern der

Artikel 16

Rådets sammansättning; röstning

I. Rådet består av företrädare för unions-

 

Prop. 1981/82:136

64

 

tants des Etats de FUnion. Chaque Etat de FUnion nomme un representant au Conseil et un suppleant.

2)   Les representants ou suppleants peu­vent étre accompagnés d'adjoints ou de con-seillers.

3)   Chaque Etat de FUnion dispose d'une voix au Conseil.

sentatives of the member States of the Uni­on. Each member State of the Union shall appoint one representative to the Council and one alternate.

(2)   Representatives or alternates may be accompanied by assistants or advisers.

(3)   Each member State of the Union shall have one vote in the Council.

 

Article 17

Observateurs admis aux réunions du Conseil

1)   Les Etats non membres de FUnion sig-nataires du present Acte sont invités ä titre d'observateurs aux réunions du Conseil.

2)   A ces réunions peuvent également étre invités d'autres observateurs ou des experts.

Article 17

Observers in Meetings of the Council

(1)   States not members of the Union which have signed this Act shall be invited as ob­servers to meetings of the Council.

(2)   Other observers or experts may also be invited to such meetings.

 

Article 18

President et vice-présidents du Conseil

1)   Le Conseil elit parmi ses membres un President et un premier Vice-président. Il peut élire d'autres vice-présidenls. Le pre­mier Vice-président remplace de droit le Pre­sident en cas d'empéchement.

2)   La durée du mandat du President est de trois ans.

Article 18

President and Vice-Presidents of the Council

(1)   The Council shall elect a President and a first Vice-President from among its members. It may elect other Vice-Presidents. The first Vice-President shall take the place of the President if the latter is unable to offi-ciate.

(2)   The President shall hold office for three years.

 

Article 19 Sessions du Conseil

1)   Le Conseil se réunit sur convocation de son President.

2)   II tient une session ordinaire une fois par an. En outre, le President peut réunir le Conseil ä son initiative; il doit le réunir dans un délai de trois mois quand un tiers au moins des Etats de FUnion en a fait la demande.

Article 19

Sessions of the Council

(1)   The Council shall meet upon convoca­tion by its President.

(2)   An ordinary session of the Council shall be held annually. In addition, the Presi­dent may convene the Council at his discre-tion; he shall convene it, within a period of three months, if one-third of the member States of the Union so request.

 

Article 20

Réglement intérieur du Conseil: réglement administratif et financier de V Union

Le Conseil établit son réglement intérieur et le réglement administratif et financier de FUnion.

Article 20

Rules of Procedure of the Council; Adtnini-strative and Financial Regulations of the Union

The Council shall establish its rules of pro­cedure and the administrative and financial regulations of the Union.

 

Prop. 1981/82:136

65

 

Verbandsstaaten. Jeder Verbandsstaat er-nennt einen Vertreter fiir den Rat und einen Stellvertreter.

(2)   Den Vertretern öder Stellvertretern können Mitarbeiter öder Berater zur Seite stehen.

(3)   Jeder Verbandsstaat hat im Rat eine Stimme.

staterna. Varje unionsstat utser en företräda­re i rådet och en ersättare.

2.    Företrädarna eller ersättarna får åtföljas av medarbetare eller rådgivare.

3.    Varje unionsstat har en röst i rådet.

 

Artikel 17

Beobachter in Sitzungen des Råtes

(1)   Staaten, die nicht Mitglieder des Ver­bands sind und diese Åkte unterzeichnet ha­ben, werden als Beobachter zu den Sitzungen des Råtes eingeladen.

(2)   Zu diesen Sitzungen können auch an­dere Beobachter öder Sachverständige einge­laden werden.

Artikel 17

Observatörer vid rådets sammanträden

1.   De stater som inte är medlemmar i uni­onen och som har undertecknat denna akt skall inbjudas att delta i rådets sammanträden som observatörer.

2.   Till dessa sammanträden kan också in­bjudas andra observatörer eller sakkunniga.

 

Artikel 18

Präsident und Vizepräsidenten des Råtes

(1)   Der Rat wählt aus seiner Mitte einen Präsidenten und einen Ersten Vizepräsiden­ten. Er känn weitere Vizepräsidenten wäh­len. Der Erste Vizepräsident vertritt von Rechts wegen den Präsidenten bei Verhin-derungen.

(2)   Die Amtszeit des Präsidenten beträgt drei Jahre.

Artikel 18

Ordförande och vice ordförande

1.    Rådet väljer bland sina medlemmar en ordförande och en förste vice ordförande. Det får välja ytterligare vice ordförande. Vid förfall för ordföranden ersätts denne av förste vice ordföranden.

2.    Uppdrag såsom ordförande avser en tid av tre år.

 

Artikel 19 Tagungen des Råtes

(1)   Der Rat tritt auf Einberufung durch seinen Präsidenten zusammen.

(2)   Er halt einmal jähriich eine ordenfliche Tagung ab. Ausserdem känn der Präsident von sich aus den Rat einberufen; er hat ihn binnen drei Monaten einzuberufen, wenn mindestens ein Drittel der Verbandsstaaten dies beantragt.

Artikel 20

Geschäftsordnung des Råtes; Verwaltungs-und Finanzordnung des Verbands

Artikel 19

Rådets sammanträden

1.    Rådet sammanträder på ordförandens
kallelse.

2.    Det håller ordinarie sammanträde en
gång om året. Dessutom fär ordföranden
sammankalla rådet pä eget initiativ; han skall
sammankalla rådet inom tre månader, när
minst en tredjedel av unionsstaterna har gjort
framställning därom.

Artikel 20

Rådets arbetsordning; unionens administra­tiva och finansiella reglemente

 

Der Rat legt seine Geschäftsordnung sowie die   Verwaltungs-  und   Finanzordnung  des Verbands fest. 5   Riksdagen 1981/82. t saml. Nr 136

Rådet fastställer sin arbetsordning och unionens administrativa och finansiella regle­mente.

 

Prop. 1981/82:136

66

 

Article 21 Missions du Conseil

Les missions du Conseil sont les suivantes:

a)   étudier les mesures propres ä assurer la sauvegarde et ä favoriser le développement de FUnion;

b)  nommer le Secrétaire general et, s'il Festime nécessaire, un Secrétaire general ad-joint; fixer les conditions de leurengagement;

c)   examiner le rapport annuel d'activité de FUnion et établir le programme des travaux futurs de celle-ci;

d)    donner au Secrétaire general, dont les
attributions sont fixées ä Farticle 23, toutes
directives nécessaires ä Faccomplissement
des täches de FUnion;

e)    examiner et approuver le budget de
FUnion et fixer, conformément aux disposi­
tions de Farticle 26, la contribution de chaque
Etat de FUnion;

f)     examiner et approuver les comptes pré-
sentés par le Secrétaire general;

g)    fixer, conformément aux dispositions
de Farticle 27, la date et le lieu des confé-
rences prévues par ledit article et prendre les
mesures nécessaires ä leur préparation;

h) d'une maniére générale, prendre toutes décisions en vue du bon fonctionnement de FUnion.

Article 21

Tasks of the Council

The tasks of the Council shall be to:

(a)   study appropriate measures to safe-guard the interests and to encourage the de­velopment of the Union;

(b)  appoint the Secretary-General and, if it finds it necessary, a Vice Secretary-General and determine the terms of appointment of each;

(c)   examine the annual report on the activ­ities of the Union and lay down the pro­gramme for its future work;

(d)   give to the Secretary-General, whose
functions are set out in Article 23, all neces­
sary directions for the accomplishment of the
tasks of the Union;

(e)   examine and approve the budget of the
Union and fix the contribufion of each
member State of the Union in accordance
with the provisions of Arficle 26;

(f)    examine and approve the accounts pre­
sented by the Secretary-General;

(g)   fix, in accordance with the provisions
of Article 27, the date and place of the confer-
ences referred to in that Article and take the
measures necessary for their préparation;
and

(h) in general, take all necessary décisions to ensure the efficient functioning of the Union.

 

Article 22

Majorités requises pour les décisions du Conseil

Toute décision du Conseil est prise ä la majorité simple des membres presents et vo-tants; toutefois, toute décision du Conseil en vertu des artides 4.4), 20, 2 Le), 26.5) b), 27.1), 28.3) ou 32.3) est prise ä la majorité des trois quarts des membres presents et votants. L'abstention n'est pas considérée comme vote.

Article 22

Majorities  Required for Décisions  of the Council

Any décision of the Council shall require a simple majority of the votes of the members present and voting, provided that any déci­sion of the Council under Artides 4 (4), 20, 21 (e), 26 (5)(b), 27 (1), 28 (3) or 32 (3) shall require threefourths of the votes of the members present and voting. Abstentions shall not be considered as votes.

 

Prop. 1981/82:136

67

 

Artikel 21 Aufgaben des Råtes

Der Rat hat folgende Aufgaben:

a)    Er priift Massnahmen, die geeignet sind, den Bestand des Verbands sicherzustel-len und seine Entwicklung zu fördern.

b)   Er ernennt den Generalsekretär und, falls er dies fiir erforderlich halt, einen Stell-vertretenden Generalsekretär und setzt die Einstellungsbedingungen von beiden fest.

c)    Er priift den jährlichen Bericht uber die Tätigkeit des Verbands und stellt das Pro-gramm fiir dessen kunftige Arbeit auf.

d)    Er erteilt dem Generalsekretär, dessen
Befugnisse in Artikel 23 festgelegt sind, alle
erforderlichen Richtlinien fiir die Durchfiih-
rung der Aufgaben des Verbands.

e)    Er priift und genehmigt den Haushalts-
plan des Verbands und setzt gemäss Artikel
26 den Beitrag eines jeden Verbandsstaats
fest.

O Er priift und genehmigt die von dem Generalsekretär vorgelegten Abrechnungen.

g) Er bestimmt gemäss Artikel 27 den Zeit­punkt und den Ort der dort vorgesehenen Konferenzen und trifft die zu ihrer Vorberei-tung erforderiichen Massnahmen.

Artikd 21 Rådets uppgifter

Rådets uppgifter är att

a)   undersöka lämpliga åtgärder för att trygga unionens bestånd och främja dess ut­veckling;

b)   utse en generalsekreterare och, om rå­det anser det vara nödvändigt, en vice gene­ralsekreterare samt bestämma deras anställ­ningsvillkor;

c)   granska årsberättelsen över unionens verksamhet och fastställa programmet för unionens framtida arbete;

d)    ge generalsekreteraren, vars åligganden
fastställs i artikel 23, alla erforderliga instruk­
tioner för att unionens uppgifter skall kunna
fullgöras;

e)    granska och godkänna unionens budget
och enligt artikel 26 fastställa bidrag för varje
unionsstat;

O granska och godkänna de räkenskaper som läggs fram av generalsekreteraren;

g) enligt artikel 27 fastställa tid och plats för de konferenser som avses i nämnda arti­kel och vidta erforderliga åtgärder för att för­bereda dessa;

 

h) Ganz allgemein fasst er alle BeschliJsse fur ein erfolgreiches Wirken des Verbands.

h) i övrigt fatta alla de beslut som behövs för att främja ett ändamålsenligt utövande av unionens verksamhet.

 

Artikel 22

Erforderliche Mehrheiten fiir die Beschliisse des Råtes

Ein Beschluss des Råtes bedarf der ein-fachen Mehrheit der anwesenden und abstim-menden Mitglieder; jedoch bedarf ein Be­schluss des Råtes nach Artikel 4 Absatz 4, Artikel 20, Artikel 21 Buchstabe e, Arfikel 26 Absatz 5 Buchstabe b. Artikel 27 Absatz 1, Artikel 28 Absatz 3 und Artikel 32 Absatz 3 einer Dreiviertelmehrheit der anwesenden und absfimmenden Mitglieder. Enthaltungen gelten nicht als Stimmabgabe.

Artikel 22

Majoritet som krävs för rådets beslut

Rådets beslut fattas med enkel majoritet av de närvarande och röstande medlemmarna; för beslut enligt artiklarna 4.4, 20, 2l.e, 26.5.b, 27.1, 28.3 eller 32.3 krävs dock tre fjärdedels majoritet av de närvarande och röstande medlemmarna. Nedlagda röster anses som icke avgivna.

 

Prop. 1981/82:136

Article 23

Missions du Bureau de V Union; responsabi­lités du Secrétaire general; nomination des fonctionnaires

1)   Le Bureau de FUnion exécute toutes les missions qui lui sont confiées par le Conseil. Il est dirigé par le Secrétaire general.

2)   Le Secrétaire general est responsable devant le Conseil; il assure Fexécution des décisions du Conseil. II soumet le budget å Fapprobation du Conseil et en assure Fexé­cution. 11 rend compte annuellement au Con­seil de sa gestion et lui présente un rapport sur les activités et la situation financiére de FUnion.

3)   Sous réserve des dispositions de Farti­cle 21.b), les conditions de nomination et d'emploi des membres du personnel néces­saire au bon fonctionnement du Bureau de FUnion sont fixées par le réglement adminis­tratif et financier prévu ä Farticle 20.

68

Article 23

Tasks of the Office of the Union; Responsibi­lities of the Secretary-General; Appointment of Staff

(1)   The Office of the Union shall carry out all the duties and tasks entrusted to it by the Council. It shall be under the direction of the Secretary-General.

(2)   The Secretary-General shall be respon-sible to the Council; he shall be responsible for carrying out the décisions of the Council. He shall submit the budget for the approval of the Council and shall be responsible for its implementation. He shall make an annual re­port to the Council on his administration and a report on the activities and financial posi­tion of the Union.

(3)   Subject to the provisions of Article 21 (b), the conditions of appointment and em­ployment of the staff necessary for the effi­cient performance of the tasks of the Office of the Union shall be fixed in the administra­tive and financial regulations referred to in Article 20.

 

Article 24 Statut juridique

1)   L'Union a la personnalité juridique.

2)   L'Union jouit, sur le territoire de cha­que Etat de FUnion, conformément aux lois de cet Etat, de la capacité juridique néces­saire pour atteindre son but et exercer ses fonctions.

3)   L'Union conclut un accord de siége avec la Confédération suisse.

Article 24 Legal Status

(1)   The Union shall have legal personality.

(2)   The Union shall enjoy on the territory of each member State of the Union, in con-formity with the laws of that State, such legal capacity as may be necessary for the fulfil­ment of the objectives of the Union and for the exercise of its functions.

(3)   The Union shall conclude a head-quarters agreement with the Swiss Confédé­ration.

 

Article 25

Vérijication des comptes

La vérification des comptes de FUnion est assurée, selon les modalités prévues dans le réglement administratif et financier vise å Farticle 20, par un Etat de FUnion. Cet Etat est, avec son consentement, désigné par le Conseil.

Article 25

Auditing of the Accounts

The auditing of the accounts of the Union shall be effected by a member State of the Union as provided in the administrative and financial regulations referred to in Article 20. Such State shall be designated, with its agree­ment, by the Council.

 

Prop. 1981/82:136

Artikel 23

Aufgaben des Verbandsbiiros; Verantwor­tung des Generalsekretärs; Ernennung der Bediensteten

(1)   Das Verbandsbijro erledigt alle Aufga­ben, die ihm der Rat zuweist. Es wird vom Generalsekretär geleitet.

(2)   Der Generalsekretär ist dem Rat ver-antwortlich; er sorgt för die Ausfiihrung der Beschliisse des Råtes. Er legt dem Rat den Haushaltsplan zur Genehmigung vor und sorgt fiir dessen Ausfiihrung. Er legt dem Rat alljährlich Rechenschaft iiber seine Ge-schäftsfiihrung ab und unterbreitet ihm einen Bericht iiber die Tätigkeit und die Finanzlage des Verbands.

(3)   Vorbehalfiich des Artikels 21 Buch­stabe b werden die Bedingungen fiir die Ein-stellung und Beschäftigung des fiir die ord-nungsgemässe Erfiillung der Aufgaben des Verbandsbiiros erforderlichen Personals in der in Artikel 20 bezeichneten Verwaltungs-und Finanzordnung festgelegt.

69

Artikel 23

Unionens byrås uppgifter; generalsekretera­rens åligganden; anställning av personal

1.   Unionens byrå skall fullgöra alla upp­drag och åligganden, som rådet har anförtrott den. Byrån leds av generalsekreteraren.

2.   Generalsekreteraren är ansvarig inför rådet; han skall tillse att rådets beslut verk­ställs. Han skall lägga fram budgeten för rå­dets godkännande och svara för att den ge­nomförs. Han skall årligen inför rådet redovi­sa för sin förvaltning och skall inför rådet lägga fram en årsberättelse rörande unionens verksamhet och dess ekonomiska ställning.

3.   Med förbehåll för bestämmelserna i arti­kel 21.b skall villkoren för utnämning och anställning av den personal som erfordras för unionens verksamhet anges i det administra­tiva och finansiella reglemente som avses i artikel 20.

 

Artikel 24

Rechts- und Geschäftsfähigkeit

(1)   Der Verband besitzt Rechtspersönlich-keit.

(2)   Der Verband geniesst im Hoheitsgebiet jé3es Verbandsstaats gemäss den Gesetzen dieses Staates die zur Erreichung seines Zweckes und zur Wahrnehmung seiner Auf­gaben erforderliche Rechts- und Geschäftsfä­higkeit.

(3)   Der Verband schliesst mit der Schwei-zerischen Eidgenossenschaft ein Abkommen iiber den Sitz.

Artikel 24 Rättslig ställning

1.    Unionen är en juridisk person.

2.    Unionen skall inom vaije unionsstats område och i enlighet med den statens lag åtnjuta erforderlig rättskapacitet för att unionens ändamål skall kunna uppnäs och för att dess uppgifter skall kunna utföras.

3.    Unionen skall ingå ett avtal rörande sitt säte med Schweiziska Edsförbundet.

 

Artikel 25

Rechnungspriifung

Die Rechnungspriifung des Verbands wird nach Massgabe der in Artikel 20 bezeichne­ten Verwaltungs- und Finanzordnung von einem Verbandsstaat durchgefiihrt. Dieser Staat wird mit seiner Zustimmung vom Rat bestimmt.

Artikel.25

Revision

Revision av unionens räkenskaper utförs av en av unionsstaterna i enlighet med vad som sägs i det administrativa och finansiella reglemente som avses i artikel 20. Denna stat utses efter eget samtycke av rådet.

 

Prop. 1981/82:136

70

 

Article 26

Finances

1) Les dépenses de FUnion sont cou-vertes:

-     par les contributions annuelles des Etats de FUnion;

-     par la rémunération de prestations de services;

-     par des recettes diverses.

2)a) La part de chaque Etat de FUnion dans le montant total des contributions an­nuelles est déterminée par référence au mon­tant total des dépenses å couvrir å Faide des contributions des Etats de FUnion et au nombre d'unités de contribution qui lui est applicable aux termes du paragraphe 3). La-dite part est calculée conformément au para­graphe 4).

b) Le nombre des unités de contribution est exprimé en nombres entiers ou en frac-tions d'unité pourvu que ce nombre ne soit pas inférieur ä un cinquiéme.

3)   a) En ce qui concerne tout Etat faisant
partie de FUnion ä la date ä laquelle le pre­
sent Acte entré en vigueur ä Fégard de cet
Etat, le nombre des unités de contribution
qui lui est applicable est le méme que celui
qui lui était applicable, immédiatement avant
ladite date. aux termes de la Convention de
1961 modifiée par F Acte additionnel de 1972.

b)   En ce qui concerne tout atitre Etat, il indique au moment de son accession ä FUnion, dans une dédaration adressée au Secrétaire general, le nombre d'unités de contribution qui lui est applicable.

c)    Tout Etat de FUnion peut, ä tout mo­ment, indiquer, dans une dédaration adres­sée au Secrétaire general, un nombre d'unités de contribution different de celui qui lui est applicable en vertu des alinéas a) ou b) ci-dessus. Si elle est faite pendant les six pre­miers mois d'une année civile, cette dédara­tion prend effet au debut de Fannee civile suivante; dans le cas contraire, eller prend effet au debut de la deuxiéme année civile qui suit Fannée au cours de laquelle elle est faite.

4)   a) Pour chaque exercice budgétaire, le
montant d'une unité de contribution est egal
au montant total des dépenses å couvrir pen­
dant cet exercice å Faide des contributions

Article 26 Finances

(1)    The expenses of the Union shall be met
from:

-     the annual contributions of the member States of the Union;

-     payments   received   for   services   ren-dered;

-     miscellaneous receipts.

(2)   (a) The share of each member State of
the Union in the total amount of the annual
contributions shall be determined by refer­
ence to the total expenditure to be met from
the contributions of the member States of the
Union and to the number of contribution un-
its applicable to it under paragraph (3). The
said share shall be computed according to
paragraph (4).

(b) The number of contribution units shall be expressed in whole numbers or fractions thereof, provided that such number shall not be less than one-fifth.

(3)   (a) As far as any State is concerned
which is a member State of the Union on the
date on which this Act enters into force with
respect to that State, the number of contribu­
tion units applicable to it shall be the same as
was applicable to it, immediately before the
said date, according to the Convention of
1961 as amended by the Additional Act of
1972.

(b)   As far as any other State is concerned, that State shall, on joining the Union, indi-cate, in a dédaration addressed to the Secre­tary-General, the number of contribution units applicable to it.

(c)    Any member State of the Union may, at any time, indicate, in a dédaration ad­dressed to the Secretary-General, a number of contribution units different from the number applicable to it under subparagraph (a) or (b). Such dédaration, if made during the first six months of a calendar year, shall take effect from the beginning of the subse-quent calendar year; otherwise it shall take effect from the beginning of the second calen­dar year which follows the year in which the dédaration was made.

(4)(a) For each budgetary period, the amount corresponding to one contribution unit shall be obtained by dividing the total amount of the expenditure to be met in that

 

Prop. 1981/82:136

71

 

Artikel 26

Finanzen

(1) Die Ausgaben des Verbands werden gedeckt aus

— den Jahresbeiträgen der Verbandsstaa­ten,

— der Vergiitung för Dienstleistungen,

— sonstigen Einnahmen.

(2)a) Der Anteil jedes Verbandsstaats an dem Gesamtbetrag der Jahresbeiträge richtet sich nach dem Gesamtbetrag der Ausgaben, die durch Beiträge der Verbandsstaaten zu decken sind, und nach der Anzahl der fiir diesen Verbandsstaat nach Absatz 3 massge-benden Zahl von Beitragseinheiten. Dieser Anteil wird nach Absatz 4 berechnet.

b) Die Zahl der Beitragseinheiten wird in ganzen Zahlen öder Bruchteilen hiervon aus-gedriickt, wobei sie nicht kleiner als ein Fiinf-tel sein darf.

(3)a) Fiir jeden Staat, der zum Zeitpunkt des Inkrafttretens dieser Åkte dem Verband angehört, ist die Zahl der fur ihn massgeben-den Beitragseinheiten gleich der Zahl der fur ihn unmittelbar vor diesem Zeitpunkt nach dem Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung massgebenden Einheiten.

b)   Jeder andere Staat gibt bei seinem Bei­tritt zum Verband in einer an den General­sekretär gerichteten Erklärung die fiir ihn massgebende Zahl von Beitragseinheiten an.

c)    Jeder Verbandsstaat känn jederzeit in einer an den Generalsekretär gerichteten Erklärung eine andere als die fiir ihn nach den Buchstaben a öder b massgebende Zahl von Beitragseinheiten angeben. Wird eine soiche Erklärung während der ersten sechs Monate eines Kalenderjahrs abgegeben, so wird sie zum Beginn des folgenden Kalender­jahrs wirksam; andernfalls wird die Erklä­rung zum Beginn des Zweiten Kalenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt, in dem sie abgegeben wurde.

(4)a) Fur jede Haushaltsperiode wird der Betrag, der einer Beitragseinheit entspricht, dadurch ermittelt, dass der Gesamtbetrag der Ausgaben, die in dieser Periode aus Beiträ-

Artikel 26 Finanser

1. Unionens utgifter täcks

-     av unionsstaternas åriiga bidrag,

-     av ersättningar för utförda tjänster,

-     av andra inkomster.

2.a) Varje unionsstats andel av det sam­manlagda beloppet av åriiga bidrag bestäms pä grundval av det sammanlagda utgiftsbe­lopp som skall täckas med bidrag från unions­staterna och det antal bidragsenheter som gäller för den staten enligt vad som sägs un­der 3. Denna andel beräknas enligt vad som sägs under 4.

b) Antalet bidragsenheter uttrycks i hela enheter eller i delar av enheter, varvid antalet dock inte får understiga en femtedel.

3.a) För stat som är medlem i unionen den dag då denna akt träder i kraft för den staten är antalet bidragsenheter detsamma som gäll­de för den staten omedelbart före nämnda dag enligt 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt.

b)   Varje annan stat anger vid sin anslut­ning till unionen i en förklaring till general­sekreteraren det antal bidragsenheter som skall gälla för den staten.

c)    Varje unionsstat får när som helst i en förklaring till generalsekreteraren ange ett antal bidragsenheter som skiljer sig från dem som gäller för den staten enligt vad som sägs under a) och b) ovan. Avges förklaringen un­der de första sex månaderna av ett kalen­derår, träder den i kraft vid början av följande kalenderår; i motsatt fall träder den i kraft vid början av det andra kalenderåret efter det är under vilket förklaringen gjordes.

4.a) För varje budgetperiod erhålls det be­lopp som motsvarar en bidragsenhet genom att dela det sammanlagda utgiftsbelopp som skall täckas under denna period med bidrag

 

Prop. 1981/82:136

72

 

des Etats de FUnion divisé par le nombre total d'unités applicable å ces Etats.

b) Le montant de la contribution de cha­que Etat de FUnion est egal au montant d'une unité de contribution multiplié par le nombre d'unités applicable ä cet Etat.

5) a) Un Etat de FUnion en retard dans le paiement de ses contributions ne peut - sous réserve des dispositions du paragraphe b) -exercer son droit de vote au Conseil si le montant de son arriéré est egal ou supérieur ä celui des contributions dont il est redevable pour les deux derniéres années complétes écoulées. La suspension du droit de vote ne libére pas cet Etat de ses obligations et ne le prive pas des autres droits découlant de la présente Convention.

period from the contributions of the member States of the Union by the total number of units applicable to those States.

(b) The amount of the contribution of each member State of the Union shall be obtained by multiplying the amount corresponding to one contribution unit by the number of con­tribution units applicable to that State.

(5) (a) A member State of the Union which is in arrears in the payment of its contribu­tions may not, subject to paragraph (b), exer­cise its right to vote in the Council if the amount of its arrears equals or exceeds the amount of the contributions due from it for the preceding two full years. The suspension of the right to vote does not relieve such state of its obligations under this Convention and does not deprive it of any other rights there-under.

 

b) Le Conseil peut autoriser ledit Etat ä conserver Fexercice de son droit de vote aussi longtemps qu'il estime que le retard résulte de circonstances exceptionnelles et inévitables.

(b) The Council may allow the said State to continue to exercise its right to vote if, and as long as, the Council is satisfied that the delay in payment is due to excepfional and unavoidable circumstances.

 

Article 27

Revision de la Convention

1)   La présente Convention peut étre revi­sée par une conference des Etats de FUnion. La convocation d'une telle conference est décidée par le Conseil.

2)   La conference ne délibére valablement que si la moitié au moins des Etats de FUnion y sont représentés. Pour étre adopté, le texte revisé de la Convention doit recueillir la ma­jorité des cinq sixiémes des Etats de FUnion représentés ä la conference.

Article 27

Revision of the Convention

(1)   This Convention may be revised by a conference of the member States of the Uni­on. The convocation of such conference shall be decided by the Council.

(2)   The proceedings of a conference shall be effective only if at least half of the member States of the Union are represented at it. A majority of five-sixths of the member States of the Union represented at the conference shall be required for the adoption of a revised text of the Convention.

 

Article 28

Langues utilisées par le Bureau et lors des réunions du Conseil

1)   Les langues frangaise, allemande et anglaise sont utilisées par le Bureau de FUnion dans Faccomplissement de ses mis­sions.

2)   Les réunions du Conseil ainsi que les conférences de revision se tiennent en ces trois langues.

Article 28

Languages Used by the Office and in Meet­ings of the Council

(1)   The English, French and German lan­guages shall be used by the Office of the Union in carrying out its duties.

(2)   Meetings of the Council and of revision conférences shall be held in the three lan­guages.

 

Prop. 1981/82:136

73

 

gen der Verbandsstaaten zu decken sind, durch die Gesamtzahl der von diesen Staaten aufzubringenden Einheiten geteilt wird.

b) Der Betrag des Beitrags jedes Ver­bandsstaats érgibt sich aus dem mit der Zahl der fiir diesen Staat massgebenden Beitrags­einheiten vervielfachten Betrag einer Bei­tragseinheit.

(5)a) Ein Verbandsstaat, der mit der Zah­lung seiner Beiträge im Riickstand ist, känn vorbehaltlich des Buchstabens b sein Stimm-recht im Rat nicht ausiiben, wenn der riick-ständige Betrag die Summe der von ihm fur die zwei vorhergehenden vollen Jahre ge-schuldeten Beiträge erreicht öder iibersteigt. Die Aussetzung des Stimmrechts entbindet diesen Staat nicht von den sich aus diesem Ubereinkommen ergebenden Pflichten und fiihrt nicht zum Verlust der anderen sich aus dem Ubereinkommen ergebenden Rechte.

b) Der Rat känn einem solchen Staat je­doch gestatten, sein Stimmrecht weiter aus-zuiiben, wenn und solange der Rat uberzeugt ist, dass der Zahlungsrtickstand eine Folge aussergewöhnlicher und unabwendbarer Umstände ist.

från  unionsstaterna med det  sammanlagda antalet enheter som gäller för dessa stater.

b) Varje unionsstats bidragsbelopp erhålls genom att multiplicera det belopp som mot­svarar en bidragsenhet med det antal bidrags­enheter som gäller för den staten.

5.a) En unionsstat som inte har i rätt tid betalat sitt bidrag får inte utöva sin rösträtt i rådet, om det belopp som dröjsmålet avser motsvarar eller överstiger det bidragsbelopp som den staten är skyldig att betala för de två närmaste föregående hela åren, med mindre annat följer av vad som sägs under b. Suspen­sion av rösträtten befriar inte denna stat från dess förpliktelser enligt konventionen och be­rövar inte den några andra rättigheter enligt konventionen.

b) Rådet får medge att sådan stat bibe­håller rösträtten så länge rådet anser att dröjsmålet beror på utomordentliga och oundvikliga omständigheter.

 

Artikel 27

Revision des Ubereinkommens

(1)   Dieses Ubereinkommen känn von einer Konferenz der Verbandsstaaten revi­diert werden. Die Einberufung einer solchen Konferenz wird vom Rat beschlossen.

(2)   Die Konferenz ist nur dann beschluss-fähig, wenn mindestens die Hälfte der Ver­bandsstaaten auf ihr vertreten ist. Die revi-dierte Fassung des Ubereinkommens bedarf zu ihrer Annahme der Funfsechstelmehrheit der auf der Konferenz vertretenen Verbands­staaten.

Artikel 27

Revision av konventionen

1.    Denna konvention kan revideras av en konferens av unionsstaterna. Rådet beslutar om sammankallandet av en sådan konferens.

2.    Konferensen är beslutmässig endast om minst hälften av unionsstaterna är företrädda vid konferensen. För antagande av en revide­rad text av konventionen krävs fem sjättedels majoritet av de av unionsstaterna som är fö­reträdda vid konferensen.

 

Artikel 28

Vom Biiro und in Sitzungen des Råtes be­nutzte Sprachen

(I) Das Verbandsbiiro bedient sich bei der Erfiillung seiner Aufgaben derdeutschen, der englischen und der französischen Sprache.

Artikel 28

Språk som används av byrån och vid rådets sammanträden

1. Unionens byrå skall använda engelska, franska och tyska språken när den fullgör sina uppgifter.

 

(2) Die Sitzungen des Råtes und die Revi-sionskonferenzen werden in diesen drei Spra­chen abgehalten.

2. Rådets   sammanträden   och   revisions­konferenserna skall hållas på dessa tre språk.

 

Prop. 1981/82:136

3) Le Conseil peut décider, en tant que de besoin, que d'autres langues seront utilisées.

74

(3) If the need arises, the Council may de­cide that further languages shall be used.

 

Article 29

Arrangements particuliers pour la protection des obtentions végétales

Les Etats de FUnion se réservent le droit de condure entré eux des arrangements par­ticuliers pour la protection des obtentions vé­gétales, pour autant que ces arrangements ne contreviennent pas aux disposifions de la présente Convention.

Article 29

Special Agreements for the Protection  of New Varieties of Plants

Member States of the Union réserve the right to conclude among themselves special agreements for the protection of new varie­ties of plants, in so far as such agreements do not contravene the provisions of this Con­vention.

 

Article 30

Application de la Convention sur le plan na­tional; accords particuliers pour I'utilisation en commun de services chargés de Vexamen

Article 30

Implementation of the Convention on the Do­mestic Level; Contracts on the Joint Utilisa­tion of Examination Services

 

1)    Chaque Etat de FUnion prend toutes
mesures nécessaires pour Fapplication de la
présente Convention et, notamment:

a)    prévoit les recours légaux appropriés permettant de défendre efficacement les droits prévus par la présente Convention;

b)   établit un service special de la protec­tion des obtentions végétales ou charge un service déjä existant de cette protection;

c)    assure la communication au public des informations relatives ä cette protection et au minimum la publication périodique de la liste des titres de protection délivrés.

 

2)   Des accords particuliers peuvent étre conclus entré les services compétents des Etats de FUnion en vue de Futilisation en commun de services chargés de procéder ä Fexamen des variétés, prévu ä Farticle 7, et au rassemblement des collections et docu­ments de référence nécessaires.

3)   Il est entendu qu'au moment du dépöt de son instrument de ratification, d'accepta-tion, d'approbation ou d'adhésion, chaque Etat doit étre en mesure, conformément ä sa législation interne, de donner effet aux dispo­sitions de la présente Convention.

(1)   Each member State of the Union shall
adopt all measures necessary for the applica­
tion of this Convention; in particular, it shall:

(a)   provide for appropriate legal remedies for the effective defence of the rights provid­ed for in this Convention;

(b)   set up a special authority for the pro­tection of new varieties of plants or entrust such protection to an existing authority;

(c)   ensure that the public is informed of matters concerning such protection, includ­ing as a minimum the periodical publication of the list of titles of protection issued.

 

(2)   Contracts may be concluded between the competent authorities of the member States of the Union, with a view to the joint utilisation of the services of the authorities entrusted with the examination of varieties in accordance with the provisions of Article 7 and with assembling the necessary reference collections and documents.

(3)   It shall be understood that, on deposit-ing its instrument of ratification, acceptance, approval or accession, each State must be in a position, under its own domestic law, to give effect to the provisions of this Conven­tion.

 

Prop. 1981/82:136

75

 

(3) Der Rat känn, soweit hierfiir ein Be-diirfnis besteht, die Benutzung weiterer Spra­chen beschliessen.

3. Rådet får, om så behövs, bestämma att ytterligare språk skall användas.

 

Artikel 29

Besondere Abmachungen zum Schutz  von Pflanzenziichtungen

Die Verbandsstaaten behållen sich das Recht vor, untereinander zum Schutz von Pflanzenziichtungen besondere Abmachun­gen zu treffen, soweit diese Abmachungen diesem Ubereinkommen nicht zuwiderlau-fen.

Artikel 29

Särskilda  överenskommelser för skydd av växtförädlingsprodukter

Unionsstaterna förbehåller sig rätten att sinsemellan träffa särskilda överenskom­melser för skydd av växtförädlingsprodukter i den mån dessa överenskommelser inte strider mot denna konvention.

 

Artikel 30

Anwendung des Ubereinkommens im inner­staatlichen Bereich; Vereinbarungen iiber die gemeinsame Inanspruchnahme von Prii­fungsstellen

(1)   Jeder Verbandsstaat trifft alle fiir die
Anwendung dieses Ubereinkommens
notwendigen Massnahmen, insbesondere

a)    sieht er geeignete Rechtsmittel vor, die eine wirksame Wahrung der in diesem Uber­einkommen vorgesehenen Rechte ermögli­chen;

b)   richtet er eine besondere Behörde fiir den Schutz von Pflanzenziichtungen ein öder beauftragt eine bereits bestehende Behörde mit diesem Schutz;

c)    stellt er die öffentliche Bekanntma-chung von Mitteilungen iiber diesen Schutz, zumindest die periodische Veröffentlichung des Verzeichnisses der erteilten Schutz-rechte, sicher.

 

(2)   Zwischen den zuständigen Behörden der Verbandsstaaten können Vereinbarungen zum Zweck der gemeinsamen Inanspruch­nahme von Stellen getroffen werden, welche die in Artikel 7 vorgesehene Priifung der Sor­ten und die Zusammenstellung der erforderli­chen Vergleichssammlungen und -unteriagen durchzufiihren haben.

(3)   Es besteht Einverständnis dariiber, dass jeder Staat bei Hinterlegung seiner Rati­fikations-, Annahme-, Genehmigungs- öder Beitrittsurkunde entsprechend seinem inner­staatlichen Recht in der Lage sein muss, die­sem Obereinkommen Wirkung zu verleihen.

Artikel 30

Tillämpning av konventionen i nationell rätt; särskilda avtal om gemensamt utnyttjande av provningsinslitutioner

1.    Varje unionsstat skall vidta alla erfor­
derliga ätgärder för tillämpningen av denna
konvention; den skall särskilt

a)   tillse att det finns lämpliga rättsmedel som gör det möjligt att effektivt hävda de rättigheter som anges i denna konvention;

b)   inrätta en särskild myndighet för skydd av växtförädlingsprodukter eller uppdra ät en redan befintlig myndighet att svara för detta skydd;

c)   tillse att allmänheten informeras i frågor rörande detta skydd, åtminstone genom ett periodiskt offentliggörande av en förteckning över meddelade skyddsrättigheter.

 

2.   Särskilda överenskommelser får ingås mellan vederbörande myndigheter i unions­staterna om gemensamt utnyttjande av de in­stitutioner som har till uppgift att utföra den provning av växtsorter som avses i artikel 7 och att samla erforderiiga kollektioner och dokument i referenssyfte.

3.   Det är underförstått att varje stat när den deponerar sitt instrument rörande ratifi­kation, antagande, godkännande eller anslut­ning skall vara i stånd att i enlighet med sin nationella lagstiftning genomföra denna kon­ventions bestämmelser.

 

Prop. 1981/82:136

Article 31

Signature

Le present Acte est ouvert ä la signature de tout Etat de FUnion et de tout autre Etat qui a été représenté å la Conference diplomati-que qui a adopté le present Acte. Il est ouvert ä la signature jusqu'au 31 octobre 1979.

76

Article 31

Signature

This Act shall be open for signature by any member State of the Union and any other State which was represented in the Diplomat-ic Conference adopting this Act. It shall re­main open for signature until October 31, 1979.

 

Article 32

Ratification, acceptation ou approbation; adhésion

1)    Tout Etat exprime son consentement ä
étre lié par le present Acte par le dépöt:

a)    d'un instrument de ratification, d'ac-ceptation ou d'approbation s'il a signé le pre­sent Acte, ou

b)   d'un instrument d'adhésion s'il n'a pas signé le present Acte.

 

2)   Les instruments de ratification, d'ac-ceptation, d'approbation ou d'adhésion sont déposés auprés du Secrétaire general.

3)   Tout Etat qui n'est pas membre de FUnion et qui n'a pas signé le present Acte demande, avant de déposer son instrument d'adhésion, Favis du Conseil sur la confor­mité de sa législation avec les dispositions du present Acte. Si la décision faisant office d'a-vis est positive, Finstrument d'adhésion peut étre déposé.

Article 33

Entrée en vigueur; impossibilité d'adhérer aux textes antérieurs

1)    Le present Acte entré en vigueur un
mois apres que les deux conditions suivantes
auront été remplies:

a)    le nombre des instruments de ratifica­tion, d'acceptation, d'approbation ou d'adhé-sion déposés est de cinq au moins;

b)   trois au moins desdits instruments sont déposés par des Etats parties ä la Convention de 1961.

2)    A Fégard de tout Etat qui déposé son
instrument de ratification, d'acceptation,
d'approbation ou d'adhésion apres que les
conditions prévues au paragraphe l)a) et b)
aient été remplies, le present Acte entré en
vigueur un mois apres le dépöt de son instru-

Article 32

Ratification, Acceptance or Approval; Accession

(1)    Any State shall express its consent to
be bound by this Act by the deposit of:

(a)    its instrument of ratification, accep­tance or approval, if it has signed this Act; or

(b)   its instrument of accession, if it has not signed this Act.

 

(2)   Instruments of ratification, accep­tance, approval or accession shall bé deposit-ed with the Secretary-General.

(3)   Any State which is not a member of the Union and which has not signed this Act shall, before depositing its instrument of accession, ask the Council to advise it in respect of the conformity of its laws with the provisions of this Act. If the décision embo-dying the advice is positive, the instrument of accession may be deposited.

Article 33

Entry Into Force; Closing of Earlier Texts

(1)    This Act shall enter into force one
month after the following two conditions are
fulfilled:

(a)   the number of instruments of ratifica­tion, acceptance, approval or accession de­posited is not less than five; and

(b)   at least three of the said instruments are instruments deposited by States parties to the Convention of 1961.

(2)    With respect to any State which depo-
sits its instrument of ratification, acceptance,
approval or accession after the conditions re­
ferred to in paragraph (l)(a) and (b) have
been fulfilled, this Act shall enter into force
one month after the deposit of the instrument

 

Prop. 1981/82:136

Artikd 31

Unterzeichnung

Diese Åkte wird fiir jeden Verbandsstaat und fiir jeden anderen Staat zur Unterzeich­nung aufgelegt, der auf der Diplomatischen Konferenz, welche diese Åkte angenommen hat, vertreten war. Sie liegt bis zum 31. Okto­ber 1979 zur Unterzeichnung auf.

77

Artikel 31

Undertecknande

Denna akt är öppen för undertecknande av varje unionsstat och av varje annan stat som var företrädd vid den diplomatiska konferens som antog denna akt. Den är öppen för un­dertecknande till och med den 31 oktober 1979.

 

Artikel 32

Ratifikation, Annahme öder Genehmigung; Beitritt

(1)    Jeder Staat bringt seine Zustimmung,
durch diese Åkte gebunden zu sein, dadurch
zum Ausdruck, dass er

a)    eine Ratifikations-, Annahme- öder Genehmigungsurkunde hinterlegt, sofern er diese Åkte unterzeichnet hat, öder

b)   eine Beitrittsurkunde hinterlegt, sofern er diese Åkte nicht unterzeichnet hat,

 

(2)   Die Ratifikations-, Annahme-, Geneh­migungs- öder Beitrittsurkunden werden beim Generalsekretär hinterlegt.

(3)   Jeder Staat, der dem Verband nicht an­gehört und diese Åkte nicht unterzeichnet hat, ersucht vor Hinterlegung seiner Beitrittsurkunde den Rat um Stellungnahme, ob seine Gesetze mit dieser Åkte vereinbar sind. Ist der die Stellungnahme beinhaltende Beschluss positiv, so känn die Beitrittsur­kunde hinterlegt werden.

Artikel 33

Inkrafttreten; Unmöglichkeit, fruheren Fas­sungen beizutreten

(1)    Diese Åkte tritt einen Monat nach dem
Zeitpunkt in Kraft, zu dem die folgenden Be­
dingungen erfullt sind:

a)    Die Zahl der hinterlegten Ratifikations-, Annahme-, Genehmigungs- öder Beitrittsur­kunden beträgt mindestens funf;

b)   mindestens drei der genannten Urkun­den sind von Vertragsstaaten des Uberein­kommens von 1961 hinterlegt worden.

(2)    Fiir jeden Staat, der seine Ratifika­
tions-, Annahme-, Genehmigungs- öder Bei­
trittsurkunde hinteriegt, nachdem die in Ab­
satz 1 Buchstaben a und b genannten Bedin­
gungen erfijllt sind, tritt diese Åkte einen
Monat nach dem Zeitpunkt in Kraft, zu dem

Artikel 32

Ratifikation, antagande eller godkännande; anslutning

1.    En stat uttrycker sitt samtycke till att
vara bunden av denna akt genom att depo­
nera

a)    ett instrument rörande ratifikation, an­tagande eller godkännande, om den har un­dertecknat denna akt, eller

b)   ett instrument rörande anslutning, om den inte har undertecknat denna akt.

 

2.    Instrument rörande ratifikation, anta­gande, godkännande eller anslutning skall de­poneras hos generalsekreteraren.

3.    En stat som inte är medlem i unionen och som inte har undertecknat denna akt skall innan den deponerar sitt anslutningsin­strument begära rådets ufiåtande om huruvi­da dess lagstiftning är i överensstämmelse med bestämmelserna i denna akt. Om det beslut som innehåller utlåtandet är positivt, får anslutningsinstrumentet deponeras.

Artikd 33

Ikraftträdande; stängning av tidigare texter

1.    Denna akt träder i kraft en månad efter
det att följande två villkor är uppfyllda:

a)    minst fem instrument rörande ratifika­tion, antagande, godkännande eller anslut­ning har deponerats;

b)   minst tre av dessa instrument har de­ponerats av stater som är part till 1961 års konvention.

2.    I fråga om stat som deponerar sitt in­
strument rörande ratifikation, antagande,
godkännande eller anslutning efter det att de
villkor som anges under l.a och b är upp­
fyllda träder denna akt i kraft en månad efter
det att den statens instrument deponerades.

 

Prop. 1981/82:136

ment.

3) Apres Fentrée en vigueur du present Acte conformément au paragraphe I), aucun Etat ne peut plus adhérer ä la Convention de 1961 modifiée par FActe additionnel de 1972.

78

of the said State.

(3) Once this Act enters into force accord­ing to paragraph (I), no State may accede to the Convention of 1961 as amended by the Additional Act of 1972.

 

Article 34

Relations entré Etats lies par des textes dif-jérents

1)   Tout Etat de FUnion qui, å la date de Fentrée en vigueur du present Acte å son égard, est lié par la Convention de 1961 modi­fiée par FActe additionnel de 1972 continue d'appliquer, dans ses relations avec tout autre Etat de FUnion non lié par le present Acte, ladite Convention modifiée par ledit Acte additionnel jusqu'ä ce que le present Acte entré également en vigueur a Fégard de cet autre Etat.

2)   Tout Etat de FUnion non lié par le pre­sent Acte ("le premier Etat") peut dédarer, par une notification adressée au Secrétaire general, qu'il appliquera la Convention de 1961 modifiée par FActe additionnel de 1972 dans ses relations avec tout Etat lié par le present Acte qui devient membre de FUnion en ratifiant, acceptant ou approuvant le pre­sent Acte ou en adhérant ä cdui-ci ("le se­cond Etat"). Dés Fexpiration d'un délai d'un mois ä compter de la date de cette notifica­tion et jusqu'ä Fentrée en vigueur du present Acte ä son égard, le premier Eta( applique la Convention de 1961 modifiée par FActe addi­tionnel de 1972 dans ses relations avec le second Etat, tandis que celui-ci applique le present Acte dans ses relations avec le pre­mier Etat.

Article 34

Relations Between States Bound by Different Texts

(1)   Any member State of the Union which, on the day on which this Act enters into force with respect to that State, is bound by the Convention of 1961 as amended by the Addi­tional Act of 1972 shall, in its relations with any other member State of the Union which is not bound by this Act, continue to apply, until the present Act enters into force also with respect to that other State, the said Con­vention as amended by the said Additional Act.

(2)   Any member State of the Union not bound by this Act ("the former State") may declare, in a notification addressed to the Secretary-General, that it will apply the Con­vention of 1961 as amended by the Additional Act of 1972 in its relations with any State bound by this Act which becomes a member of the Union through ratification, acceptance or approval of or accession to this Act ("the latter State"). As from the beginning of one month after the date of any such notification and until the entry into force of this Act with respect to the former State, the former State shall apply the Convention of 1961 as amend­ed by the Additional Act of 1972 in its rela­tions with any such latter State, whereas any such latter State shall apply this Act in its relations with the former State.

 

Article 35

Communications concernant le: genres et espéces protegés; renseignements å publier

1) Au moment du dépöt de son instrument de ratification, d'acceptation ou d'approba-tion du present Acte ou d'adhésion å celui-ci.

Article 35

Communications Concerning the Genera and Species Protected; Information to be Pub-lished

(1) When deposifing its instrument of rati­fication, acceptance or approval of or acces­sion to this Act, each State which is not a

 

Prop. 1981/82:136

79

 

die Urkunde dieses Staates hinteriegt worden ist.

(3) Nach dem Inkrafttreten dieser Åkte ge­mäss Absatz I känn ein Staat dem Uberein­kommen von 1961 in der durch die Zusatz­akte von 1972 geänderten Fassung nicht mehr beitreten.

3. Efter det att denna akt har trätt i kraft enligt vad som sägs under 1 får en stat inte längre ansluta sig till 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt.

 

Artikel 34

Beziehungen zwischen Staaten, die durch un­terschiedliche Fassungen gebunden sind

(1)   Ein Verbandsstaat, der an dem Tag, an dem diese Åkte fiir ihn in Kraft tritt, durch das Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänderten Fassung gebunden ist, wendet in seinen Beziehungen zu jedem anderen Verbandsstaat, der nicht durch diese Åkte gebunden ist, weiterhin das genannte Ubereinkommen in der durch die Zusatzakte geänderten Fassung an, bis diese Åkte auch fiir diesen anderen Staat in Kraft tritt.

(2)   Ein Verbandsstaat, der nicht durch die vorliegende Åkte gebunden ist, (,,erstge-nannter Staat"), känn durch eine an den Ge­neralsekretär gerichtete Notifikation er-klären, dass er das Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geän­derten Fassung in seinen Beziehungen zu je­dem durch diese Åkte gebundenen Staat an­wenden wird, der Verbandsstat wird, indem er diese Åkte ratifiziert, annimmt, genehmigt öder ihr beitritt (,,letztgenannter Staat"). Während eines Zeitabschnitts, der einen Monat nach dem Tag einer solchen Notifika­tion beginnt und mit dem Inkrafttreten dieser Åkte fiir den erstgenannten Staat endet, wen­det dieser das Ubereinkommen von 1961 in der durch die Zusatzakte von 1972 geänder­ten Fassung in seinen Beziehungen zu dem letztgenannten Staat an, während dieser diese Åkte in seinen Beziehungen zu dem erstgenannten Staat anwendet.

Artikel 34

Förhållandet mellan stater bundna av olika texter

I. En unionsstat som den dag då denna akt träder i kraft för den staten är bunden av 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års lilläggsakt skall, i förhällande till varje annan unionsstat som inte är bunden av denna akt, fortsätta att tillämpa nämnda konvention i dess lydelse enligt nämnda tilläggsakt till dess att denna akt har trätt i kraft ocksä för denna andra stat.

2. En unionsstat som inte är bunden av denna akt ("den förra staten") får genom meddelande till generalsekreteraren förklara att den kommer att tillämpa 1961 års konven­tion i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt i förhållande till varje stat som är bunden av denna akt och som blir medlem i unionen genom att ratificera, godta, godkänna eller ansluta sig till denna akt ("den senare sta­ten"). Efter utgången av en frist pä en månad frän dagen för detta meddelande och till dess denna akt träder i kraft för den förra statens vidkommande skall den förra staten tillämpa 1961 års konvention i dess lydelse enligt 1972 års tilläggsakt i förhållande till den senare staten, medan den senare staten skall tilläm­pa denna akt i förhållande till den förra sta­ten.

 

Artikel 35

Mitteilungen iiber die schutzfähigen Gattun­gen und Arten; zu veröffentlichende Informa­tionen

(1) Jeder Staat, der nicht bereits Verbands­staat ist, notifiziert bei der Hinteriegung seiner Ratifikations-, Annahme-, Genehmi-

Artikd 35

Meddelande rörande de växtsläkten och växtarter som skyddas; upplysningar som skall publiceras

I. När en stat som inte redan är medlem i unionen deponerar sitt instrument rörande ratifikation, godtagande eller godkännande

 

Prop. 1981/82:136

80

 

chaque Etat qui n'est pas déjä membre de FUnion notifie au Secrétaire general la liste des genres et espéces auxquels il appliquera, au moment de Fentrée en vigueur du present Acte ä son égard, les dispositions de la pré­sente Convention.

2) Le Secrétaire general publie, sur la base de comrnunications regues de FEtat de FUni­on concerne, des renseignements sur:

a)    toute extension de Fapplication des dis­positions de la présente Convention ä d'autres genres et espéces apres Fentrée en vigueur du present Acte ä son égard ;

b)   toute utilisation de la facuité prévue å Farticle 3.3);

c)    Futilisation de toute facuité accordée par le Conseil en vertu de Farticle 4.4) ou 5);

d)    toute utilisation de la facuité prévue ä la
premiére phrase de Farticle 5.4), en précisant
la nature des droits plus étendus et en spéci-
fiant les genres et espéces auxquels ces droits
s'appliquent;

e)    toute utilisation de la facuité prévue ä la
deuxiéme phrase de Farticle 5.4):;

O le fait que la loi de cet Etat contient une disposition permise en vertu de Farticle 6.1)b)i) et la durée du délai accordé ;

g) la durée du délai vise ä Farticle 8, si ce délai est supérieur aux quinze années, ou dix-huit, suivant le cas, prévues par ledit article.

Article 36 Territoires

1)   Tout Etat peut dédarer dans son instru­ment de ratification, d'acceptation, d'appro-bation ou d"adhésion, ou peut informer le Secrétaire general par écrit ä tout moment ultérieur, que le present Acte est applicable ä tout ou partie des territoires, désignés dans la dédaration ou la notification.

2)   Tout Etat qui a fait une telle dédaration ou effectué une telle notification peut, å tout moment, notifier au Secrétaire general que le present Acte cesse d'étre applicable å tout ou

meinber of the Union shall notify the Secre­tary-General of the list of genera and species to which, on the entry into force of this Act with respect to that State, it will apply the provisions of this Convention.

(2) The Secretary-General shall, on the ba­sis of Communications received from each member State of the Union concerned, pub-lish information on:

(a)   the extension of the application of the provisions of this Convention to additional genera and species after the entry into force of this Act with respect to that State;

(b)   any use of the facuity provided for in Article 3 (3);

(c)   the use of any facuity granted by the Council pursuant to Article 4 (4) or (5);

(d)   any use of the facuity provided for in
Article 5 (4), first sentence, whith an indica­
tion of the nature of the more extensive rights
and with a specification of the genera and
species to which such rights apply;

(e)   any use of the facuity provided for in
Article 5 (4), second sentence;

(f)    the fact that the law of the said State
contains a provision as permitted under Arti­
cle 6 (I) (b) (i), and the length of the period
permitted;

(g)   the length of the period referred to in
Article 8 if such period is longer than the
fifteen years and the eighteen years, respec-
tively, referred to in that Article.

Article 36 Territories

(1)   Any State may declare in its instrument of ratification, acceptance, approval or ac­cession, or may inform the Secretary-Gener­al by written notification any time thereafter, that this Act shall be applicable to all or part of the territories designated in the dédaration or notification.

(2)   Any State which has made such a dec-laration or given such a notification may, at any time, notify the Secretary-General that this Act shall cease to be applicable to all or

 

Prop. 1981/82:136

gungs- öder Beitrittsurkunde zu dieser Åkte dem Generalsekretär eine Liste der Gattun­gen und Arten, auf die er dieses Ubereinkom­men anwenden wird, sobald diese Åkte fiir ihn in Kraft tritt.

(2) Der Generalsekretär veröffentlicht auf der Grundlage von Mitteilungen, die er von dem jeweiligen Verbandsstaat erhalten hat. Informationen uber

a)   die Ausdehnung der Anwendung dieses Ubereinkommens auf weitere Gattungen und Arten nach dem Inkrafttreten dieser Åkte fiir diesen Staat,

b)  jeden Fall, in dem von der in Artikel 3 Absatz 3 vorgesehenen Möglichkeit Ge­brauch gemacht wird,

c)   jeden Fall, in dem von Möglichkeiten Gebrauch gemacht wird, die der Rat gemäss Artikel 4 Absatz 4 öder 5 eingeräumt hat,

d)   jeden Fall, in dem von der in Artikel 5
Absatz 4 Satz I vorgesehenen Möglichkeit
Gebrauch gemacht wird, unter Angabe der
Art der weitergehenden Rechte und unter
Hinweis auf die Gattungen und Arten, auf die
sich soiche Rechte beziehen,

e)   jeden Fall, in dem von der in Artikel 5
Absatz 4 Satz 2 vorgesehenen Möglichkeit
Gebrauch gemacht wird,

O die Tatsache, dass das Recht dieses Staates eine nach Artikel 6 Absatz 1 Buch­stabe b Ziffer i zulässige Vorschrift enthält, unter Angabe der Länge der eingeräumten Frist,

g) die in Artikel 8 bezeichnete Zeitdauer, wenn sie iiber fiinfzehn beziehungsweise achtzehn Jahre hinausgeht.

81

av eller anslutning till denna akt, skall den tillställa generalsekreteraren en lista på de växtsläkten och växtarter på vilka den kom­mer att tillämpa denna konvention när denna akt har trätt i kraft för den staten.

2. Generalsekreteraren skall på grundval av de underrättelser som han mottar från ve­derbörande unionsstat publicera upplysning­ar om

a)   varje utvidgning av tillämpningen av denna konvention till andra växtsläkten och växtarter efter det att denna akt har trätt i kraft för den staten;

b)  varje utnyttjande av den rätt som anges i artikel 3.3;

c)   varje utnyttjande av rätt som har medgi­vits av rådet enligt artikel 4.4 eller 4.5;

d)   varje utnyttjande av den rätt som anges
i första meningen av artikel 5.4 med angi­
vande av innebörden av dessa mer omfat­
tande rättigheter och av de växtsläkten och
växtarter på vilka dessa är tillämpliga;

e)   varje utnyttjande av den rätt som anges
i andra meningen i artikel 5.4;

f)    den omständigheten att denna stats lag­
stiftning innehåller en föreskrift som är tillå­
ten enligt artikel 6.1 .b.i och längden på denna
frist;

g)   längden på den tid som avses i artikel 8,
om denna tid överstiger 15 år respektive 18
år.

 

Artikel 36 Hoheitsgebiete

(1)   Jeder Staat känn in seiner Ratifika­tions-, Annahme-, Genehmigungs- öder Bei­trittsurkunde erklären öder zu jedem spä-teren Zeitpunkt dem Generalsekretär schrift-lich notifizieren, dass diese Åkte auf alle öder einzelne in der Erklärung öder Notifikation bezeichneten Hoheitsgebiete anwendbar ist.

(2)   Jeder Staat, der eine soiche Erklärung abgegeben öder eine soiche Notifikation vor-genommen hat, känn dem Generalsekretär je­derzeit notifizieren, dass diese Åkte auf alle 6   Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 136

Artikel 36 Områden

1.    En stat får i sitt instrument rörande rati­
fikation, antagande, godkännande eller an­
slutning förklara eller när som helst senare
skriftligen meddela generalsekreteraren att
denna akt är tillämplig på hela eller en del av
de områden som anges i förklaringen eller
meddelandet.

2.    En stat som har avgivit en sådan förkla­
ring eller översänt ett sådant meddelande får
när som helst underrätta generalsekreteraren
om att denna akt upphör att vara tillämplig pä

 

Prop. 1981/82:136

partie de ces territoires.

3) a) Toute dédaration faite en vertu du paragraphe I) prend effet ä la méme date que la ratification, Facceptation, Fapprobation ou Fadhésion dans Finstrument de laquelle elle a été incluse, et toute notification effectuée en vertu de ce paragraphe prend effet trois mois apres sa notification par le Secrétaire gener­al.

b) Toute notification effectuée en vertu du paragraphe 2) prend effet douze mois apres sa reception par le Secrétaire general.

82 part of such territories.

(3)(a) Any dédaration.made under para­graph (I) shall take effect on the same date as the rafification, acceptance, approval, or ac­cession in the instrument of which it was included, and any notification given under that paragraph shall take effect three months after its notification by the Secretary-Gener­al.

(b) Any notification given under paragraph (2) shall take effect twelve months after its receipt by the Secretary-General.

 

Article 37

Derogation pour la protection  sous  deux formes

1)   Nonobstant les dispositions de Farticle 2.1), tout Etat qui, avant Fexpiration du délai pendant lequel le present Acte est ouvert å la signature, prévoit la protection sous les dif-férentes formes mentionnées ä Farticle 2.1) pour un méme genre ou une méme espéce peut continuer å la prévoir si, lors de la signa­ture du present Acte ou du dépöt de son instrument de ratification, d'acceptation ou d'approbation du present Acte, ou d'adhé-sion å celui-ci, il notifie ce fait au Secrétaire general.

2)   Si la protection est demandée, dans un Etat de FUnion auquel le paragraphe 1) s'ap-plique, en vertu de la législation sur les bre­vets, ledit Etat peut, nonobstant les disposi­tions de Farticle 6.1) a) et b) et de Farticle 8, appliquer les critéres de brevetabilité et la durée de protection de la législation sur les brevets aux variétés protégées selon cette loi.

3)   Ledit Etat peut, ä tout moment, notifier au Secrétaire general le retrait de sa notifica­tion faite conformément au paragraphe I). Un tel retrait prend effet ä la date indiquée par cet Etat dans sa notification de retrait.

Article 37

Exceptional Rules for Protection Under Two Forms

i 1) Notwithstanding the provisions of Arti­cle 2(1), any State which, prior to the end of the period during which this Act is open for signature, provides for protection under the different forms referred to in Article 2 (1) for one and the same genus or species, may con­tinue to do so if, at the time of signing this Act or of depositing its instrument of ratifica­tion, acceptance or approval of or accession to this Act, it notifies the Secretary-General of that fact.

(2)   Where, in a member State of the Union to which paragraph (1) applies, protection is sought under patent législation, the said State may apply the patentability criteria and the period of protection of the patent législation to the varieties protected thereunder, not­withstanding the provisions of Artides 6 (l)(a)and(b)and8.

(3)   The said State may, at any time, notify the Secretary-General of the withdrawal of the notification it has given under paragraph (1). Such withdrawal shall take effect on the date which the State shall indicate in its noti­fication of withdrawal.

 

Article 38

Limitation transitoire de iexigence de nou­veauté

Nonobstant les dispositions de Fartide 6, tout Etat de FUnion a la facuité, sans qu'il en

Article 38

Transitional Limitation of the Requirement

of Noveity

Notwithstanding the provisions of Article 6, any member State of the Union may, with-

 

Prop. 1981/82:136

83

 

öder einzelne  dieser  Hoheitsgebiete  nicht mehr anwendbar ist.

(3)a) Jede gemäss Absatz 1 abgegebene Erklärung wird gleichzeitig mit der Ratifika­tion, der Annahme, der Genehmigung öder dem Beitritt, in deren Urkunde sie enthalten war, und jede Notifikation gemäss jenem Ab­satz wird drei Monate nach ihrer Notifikation durch den Generalsekretär wirksam.

b) Jede Notifikation gemäss Absatz 2 wird zwölf Monate nach ihrem Eingang beim Generalsekretär wirksam.

hela eller en del av dessa områden.

3.a) Varje förklaring som har avgivits en­ligt vad som sägs under I träder i kraft samma dag som ratifikationen, antagandet, godkän­nandet eller anslutningen i det instrument i vilket förklaringen var intagen, och varje meddelande som har översänts enligt vad som där sägs träder i kraft tre månader efter det att meddelandet översändes av general­sekreteraren.

b) Varje meddelande som har översänts enligt vad som sägs under 2 träder i kraft 12 månader efter det att det mottogs av general­sekreteraren.

 

Artikel 37

Ausnahmeregelung fiir den Schutz unter zwei Schutzrechtsformen

(1)   Ungeachtet des Artikels 2 Absatz 1 känn jeder Staat, der vor Ablauf der Frist, während der diese Åkte zur Unterzeichnung aufliegt, Schutz unter den in Artikel 2 Absatz I bezeichneten unterschiedlichen Formen fiir dieselbe Gattung öder Art vorsieht, diesen weiterhin vorsehen, wenn er dies dem Gene­ralsekretär zu dem Zeitpunkt notifiziert, zu dem er diese Åkte unterzeichnet öder zu dem er seine Ratifikations-, Annahme-, Genehmi­gungs- öder Beitrittsurkunde zu dieser Åkte hinterlegt.

(2)   Wird in einem Verbandsstaat, auf den Absatz 1 anwendbar ist, um Schutz nach dem Patentgesetz nachgesucht, so känn dieser Staat abweichend von Artikel 6 Absatz 1 Buchstaben a und b und Artikel 8 die Paten-tierbarkeitskriterien und die Schutzdauer des Patentgesetzes auf die nach diesem Gesetz schutzfähigen Sorten anwenden.

(3)   Der betreffende Staat känn jederzeit dem Generalsekretär notifizieren, dass er die nach Absatz I vorgenommene Notifikation zuriicknimmt. Eine soiche Zuriicknahme wird zu dem Zeitpunkt wirksam, den der Staat in der Notifikation der Zuriicknahme angegeben hat.

Artikel 37

Undantagsbestämmelser för   skydd   i   två Jormer

1.    Utan hinder av vad som sägs i artikel 2.1 får en stat som, innan den frist under vilken denna akt är öppen för underteck­nande har gått ut, beviljar skydd under de olika former som anges i artikel 2.1 för sam­ma växtsläkte eller samma växtart fortsätta att göra detta, om denna stat meddelar gene­ralsekreteraren detta när den undertecknar denna akt eller deponerar sitt instrument rö­rande ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning till denna akt.

2.    Om i en unionsstat, för vilken vad som sägs under I är tillämpligt, skydd begärs en­ligt lagstiftningen rörande patent, får denna stat utan hinder av artikel 6.1.a och b och artikel 8 pä de sorter som skyddas enligt den­na lagstiftning tillämpa patenterbarhetsvill-kor och skyddstid enligt lagstiftningen röran­de patent.

3.    Denna stat fär när som helst meddela generalsekreteraren att den återtar det med­delande som har avgivits enligt vad som sägs under I. Ett sådant återtagande träder i kraft den dag som denna stat anger i meddelandet om återtagande.

 

Artikel 38

Voriibergehende Einschränkung des Erfor­dernisses der Neuheit

Ungeachtet des Artikels 6 känn jeder Ver­bandsstaat, ohne dass daraus den ubrigen

Artikel 38

Övergångsvis gällande  inskränkning i ny­hetskravet

Utan hinder av artikel 6 får en unionsstat, utan   att   därigenom   uppstår   någon   för-

 

Prop. 1981/82:136

84

 

résulte d'obligation pour les autres Etats de FUnion, de limiter Fexigence de nouveauté prévue ä Farticle susvisé, en ce qui concerne les variétés de création récente existant au moment ou ledit Etat applique pour la pre­miére fois les dispositions de la présente Con­vention au genre ou å Fespéce auquel de telles variétés appartiennent.

out thereby creating an obligation for other member States of the Union, limit the re­quirement of noveity laid down in that Arti­cle, with regard to varieties of recent création existing at the date on which such State ap­plies the provisions of this Convention for the first time to the genus or species to which such varieties belong.

 

Article 39

Maintien des droits acquis

La présente Convention ne saurait porter atteinte aux droits acquis soit en vertu des législations nationales des Etats de FUnion, soit par suite d'accords intervenus entré ces Etats.

Article 39

Preservation of Existing Rights

This Convention shall not affect existing rights under the national laws of member States of the Union or under agreements con­cluded between such States.

 

Article 40

Réserves

Aucune réserve n'est admise ä la présente Convention.

Article 40

Reservations

No reservations to this Convention are permitted.

 

Article 41

Durée et dénociation de la Convention

1)   La présente Convention est conclue sans limitation de durée.

2)   Tout Etat de FUnion peut dénoncer la présente Convention par une notification adressée au Secrétaire general. Le Secrétaire general notifie sans délai la reception de cette notification å tous les Etats de FUnion.

3)   La dénonciation prend effet ä Fexpira­tion de Fannée civile suivant Fannée dans laquelle la notification a été regue par le Se­crétaire general.

4)   La dénonciation ne saurait porter at­teinte aux droits acquis, å Fégard d'une vari­eté, dans le cadre de la présente Convention avant la date å laquelle la dénonciation prend effet.

Article 41

Duration and Denunciation of the Conven­tion

(1)   This Convention is of unlimited dura-,tion.

(2)   Any member State of the Union may denounce this Convention by notification ad­dressed to the Secretary-General. The Secre­tary-General shall promptly notify all mem­ber States of the Union of the receipt of that notification.

(3)   The denunciation shall take effect at the end of the calendar year following the year in which the notification was received by the Secretary-General.

(4)   The denunciation shall not affect any rights acquired in a variety by reason of this Convention prior to the date on which the denunciation becomes effective.

 

Article 42

Langues ; fonctions du dépositaire

Article 42

Languages; Depositary Functions

 

I) Le present Acte est signé en un exem-plaire original en langues franaise, anglaise

(1) This Act shall be signed in a singie original in the French, English and German

 

Prop. 1981/82:136

85

 

Verbandsstaaten eine Verpflichtung er-wächst, das in jenem Artikel vorgensehene Erfordernis der Neuheit in bezug auf Sorten einschränken, die zu dem Zeitpunkt, zu dem der betreffende Staat dieses Ubereinkommen erstmalig auf die Gattung öder Art, welcher die Sorten angehören, anwendet, vorhanden sind, aber erst kurz zuvor geziichtet wurden.

pliktelse för de övriga unionsstaterna, be­gränsa det nyhetskrav som föreskrivs i nämnda artikel såvitt gäller nyligen fram­ställda sorter som finns den dag då denna stat för första gängen tillämpar denna konvention på det växtsläkte eller den växtart som dessa sorter tillhör.

 

Artikel 39

Aufrechterhaltung wohlerworbener Rechte

Dieses Ubereinkommen lässt Rechte un-beruhrt, die auf Grund des innerstaatlichen Rechtes der Verbandsstaaten öder infolge von Ubereinkunften zwischen diesen Staaten erworben worden sind.

Artikel 39

Upprätthållande av äldre rättigheter

Denna konvention inkräktar inte på de rät­tigheter som förut har förvärvats enligt unionsstaternas nationella lagstiftning eller med stöd av överenskommelser mellan dessa stater.

 

Artikel 40

Vorbehalte

.   Vorbehalte   zu   diesem   Ubereinkommen sind nicht zulässig.

Artikel 40

Förbehåll

Förbehåll mot denna konvention är inte tillåtna.

 

Artikel 41

Dauer und Kiindigung des Ubereinkommens

(1)   Dieses Ubereinkommen wird auf unbe-grenzte Zeit geschlossen.

(2)   Jeder Verbandsstaat känn dieses Uber­einkommen durch eine an den Generalsekre­tär gerichtete Notifikation kilndigen. Der Generalsekretär notifiziert unverzuglich allén Verbandsstaaten den Eingang dieser Notifi­kation.

(3)   Die Kiindigung wird zum Ende des Ka­lenderjahrs wirksam, das auf das Jahr folgt, in dem die Notifikation beim Generalsekretär eingegangen war.

(4)   Die Kiindigung lässt Rechte unberuhrt, die auf Grund dieses Ubereinkommens an einer Sorte vor dem Tag erworben worden sind, an dem die Kiindigung wirksam wird.

Arfikel 41

Konventionens varaktighet; uppsägning av konventionen

1.    Denna konvention är utan tidsbegräns­ning.

2.    Varje unionsstat får säga upp denna konvention genom meddelande ställt till ge­neralsekreteraren. Generalsekreteraren skall omgående underrätta alla unionsstater om att han har mottagit detta meddelande.

3.    Uppsägningen träder i kraft vid utgång­en av det kalenderår som följer det år under vilket generalsekreteraren mottog meddelan­det.

4.    Uppsägningen inverkar inte på de rättig­heter som har förvärvats för en sort på grund av denna konvention före den dag då uppsäg­ningen träder i kraft.

 

Artikel 42

Sprachen; Wahrnehmung der Verwahrerauf­gaben

(1) Diese Åkte wird in einer Urschrift in deutscher,    englischer    und    französischer

Artikd 42

Språk; depositariens uppgifter

1. Denna akt är undertecknad i ett origi­nalexemplar på engelska, franska och tyska

 

Prop. 1981/82:136

86

 

et allemande, le texte fran9ais faisant foi en cas de différences entré les textes. Ledit exemplaire est déposé auprés du Secrétaire general.

2) Le Secrétaire general transmet deux copies certifiées conformes du present Acte aux Gouvernements des Etats représentés ä la Conference diplomatique qui Fa adopté et au Gouvernement de tout autre Etat qui en fait la demande.

languages, the French text prevailing in case of any discrepancy among the various texts. The original shall be deposited with the Sec­retary-General.

(2) The Secretary-General shall transmit two certified copies of this Act to the Gov-ernments ofall States which were represent­ed in the Diplomatic Conference that adopted it and, on request, to the Government of any other State.

 

3)   Le Secrétaire general établit, apres con-sultation des Gouvernements des Etats inte­resses qui étaient représentés å ladite Confe­rence, des textes officiels dans les langues arabe,. espagnole, italienne, japonaise et néerlandaise, et dans les autres langues que le Conseil peut designer.

4)   Le Secrétaire general fait enregistrer le present Acte auprés du Secrétariat de FOr-ganisation des Nations Unies.

5)   Le Secrétaire general notifie aux Gou­vernements des Etats de FUnion et des Etats qui, sans étre membres de FUnion, étaient représentés ä la Conference qui a adopté le present Acte, les signatures du present Acte, le dépöt des instruments de ratification, d'ac-ceptation, d'approbation ou d'adhésion, toute notification rejue en vertu des artides 34.2), 36.1) ou 2), 37.1) ou 3) ou 41.2) et toute dédaration faite en vertu de Farticle 36.1).

(3)   The Secretary-General shall, after con-sultation with the Governments of the inter-ested States which were represented in the said Conference, establish official texts in the Arabic-, Dutch, Italian, Japanese and Spanish languages and such other languages as the Council may designate.

(4)   The Secretary-General shall register this Act with the Secrétariat of the United Nations.

(5)   The Secretary-General shall notify the Governments of the member States of the Union and of the States which, without being members of the Union, were represented in the Diplomatic Conference that adopted it of the signatures of this Act, the deposit of in­struments of ratification, acceptance, ap­proval and accession, any notification re­ceived under Artides 34 (2), 36 (1) and (2), 37 (1) and (3) or 41 (2) and any dédaration made under Artide 36 (I).

 

EN FOI DE QUOI, les soussignés, dtiment autorisés ä cette fin, ont signé la présente Convention.

IN WITNESS WHEREOF, the under-signed, being duly authorized thereto, have signed this Convention.

 

FAIT å Geneve, le vingt-trois octobre mil neuf cent soixante-dix-huit.

DONE at Geneva, this twenty-third day of October, one thousand nine hundred and sev-enty-eight.

 

Prop. 1981/82:136

87

 

Sprache unterzeichnet; bei Unstimmigkeiten zwischen den verschiedenen Wortlauten ist der französische Wortlaut massgebend. Die Urschrift wird beim Generalsekretär hinter­legt.

(2)   Der Generalsekretär iibermittelt den Regierungen aller Staaten, die auf der Diplo­matischen Konferenz, die diese Åkte ange­nommen hat, vertreten waren, und der Regie-rung jedes anderen Staates auf deren Ersu-chen zwei beglaubigte Abschriften dieser Åkte.

(3)   Der Generalsekretär stellt nach Kon-sultierung der Regierungen der beteiligten Staaten, die auf der genannten Konferenz vertreten waren, amtliche Wortlaute in ara-bischer, italienischer, japanischer, niederiän-discher und spanischer Sprache sowie in den-jenigen anderen Sprachen her, die der Rat des Verbands gegebenenfalls bezeichnet.

(4)   Der Generalsekretär lässt diese Åkte beim Sekretariat der Vereinten Nationen re-gistrieren.

(5)   Der Generalsekretär notifiziert den Re­gierungen der Verbandsstaaten und der Staa­ten, die, ohne Verbandsstaaten zu sein, auf der Diplomatischen Konferenz, die diese Åkte angenommen hat, vertreten waren, die Unterzeichnungen dieser Åkte, die Hinterle­gung von Ratifikations-, Annahme-, Geneh­migungs- öder Beitrittsurkunden, jede nach den Artikeln 34 Absatz 2, 36 Absätze I und 2, 37 Absätze 1 und 3 öder 41 Absatz 2 einge-gangene Notifikation und jede nach Artikel 36 Absatz 1 abgegebene Erklärung.

ZU URKUND DESSEN haben die hierzu gehörig befugten Unterzeichneten dieses Ubereinkommen unterschrieben.

språken; vid bristande överensstämmelse mellan dessa texter har den franska texten vitsord. Detta exemplar deponeras hos gene­ralsekreteraren.

2.    Generalsekreteraren skall överlämna två bestyrkta kopior av denna akt till rege­ringarna i de stater som var företrädda vid den diplomatiska konferens som antog akten och till regeringen i varje annan stat som be­gär det.

3.    Efter överläggningar med regeringarna i de berörda stater som var företrädda vid nämnda konferens skall generalsekreteraren upprätta officiella texter på arabiska, hol­ländska, italienska, japanska och spanska språken och på de ytterligare språk som rådet beslutar.

4.    Generalsekreteraren skall låta registrera denna akt hos Förenta Nationernas sekretari­at.

5.    Generalsekreteraren skall underrätta re­geringarna i unionsstaterna och i de stater som utan att vara medlemmar i unionen var företrädda vid den konferens som antog den­na akt angående underskrifter av denna akt, depositioner av instrument rörande ratifika­tion, antagande, godkännande eller anslut­ning, varje förklaring eller meddelande som har mottagits enligt artiklarna 34.2, 36.1 eller 2, 37.1 eller 3 eller 41.2 och varje förklaring som har avgivits enligt artikel 36.1.

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har un­dertecknade, därtill vederbörligen befullmäk-tigade, undertecknat denna konvention.

 

GESCHEHEN zu Genf am dreiundzwan-zigsten Oktober neunzehnhundertachtund-siebzig.

SOM SKEDDE i Geneve den 23 oktober 1978.

 

Prop. 1981/82:136

88 Bilaga 2

Det i promemorian framlagda lagförslaget

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971:392)' dels att 1-3, 5, 8 och 21 §§ skall ha följande lydelse, dels att till lagen skall fogas en bilaga av följande lydelse, dels att ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen" i 31, 47, 49 och 50 §§.

Nuvarande lydelse

Denna lag äger tillämpning på växtsort, tillhörande växtsläkte el­ler växtart som Konungen bestäm­mer.

1 §

Föreslagen lydelse

Denna lag skall tillämpas på växtsorter som tillhör de växtsläk­ten eller växtarter som anges i bila­gan till denna lag.

2 §

Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinneha­vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan, i den mån det är nödvändigt för uppfyllande av Sve­riges förpliktelser enligt överens­kommelse med främmande stat och i övrigt under förutsättning av öm­sesidighet eller om det är av bety­dande allmänt intresse, förordna att växtförädlarrätt får förvärvas även för sort som framställts i främmande stat av annan än den som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige.

Växtförädlarrätt får också för­värvas,

1.    av förädlare, som har fram­ställt en växtsort i en främmande stat som är ansluten till konven­tionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter (konventionsstat), eller av sådan förädlares rättsinnehavare,

2.    av förädlare, som är medbor­gare i eller har hemvist i en konven­tionsstat och som i annat fall än som anges under I har framställt en växtsort utomlands, eller av så­dan förädlares rättsinnehavare.

' 19 § senaste lydelse 1977:628. 46 § senaste lyddse 1977:703. 48 § senaste lydelse 1977:628.

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

89

3 §

Växtsort registreras endast om den

1.    genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort
som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2.    är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,

3.    efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende på sina väsentliga kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt fillgänglig skrift eller om den eljest kommit fill allmänhetens kännedom.

Registrering fär ej ske, om växt­material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne­havare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registre­ringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

Registrering får ej ske, om växt­material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne­havare yrkesmässigt förts i handeln

/. före dagen för registrerings-ansökningen, om sorten har förts i handeln här i riket,

2.    tidigare än sex år före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands och avser vin, fruktträd, skogsträd, pryd­nadsträd eller deras grundstam-tnar,

3.    tidigare ån fyra år före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands och avser annan växtsort eller grundstam än som anges under 2.

5 §

Konungen kan förordna att ansö­kan om registrering av växtsort, vil­ken tidigare angivits i ansökan om skydd utom riket, skall vid tillämp­ning av 3 § första stycket I och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket, om sökanden yrkar det.

Har en växtsort angivits i en an­sökan om skydd i konventionsstal och söks registrering av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då ansökningen gjordes i den främmande staten (prioritetsti­den), skall vid tillämpning av 3 § första styckel I och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i den främmande staten, om sökan­den yrkar det. Sådan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skydd som avser en annan stat än konventionsstat, om motsvarande prioritet från svensk ansökan om skydd för växtsort medges i den

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

90

 

I förordnande skall anges de när­mare villkor under vilka sådan prio­ritet får åtnjutas.

stat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande lagstiftningen i huvudsak överens­stämmer med konventionen. Tolv­månadersfristen räknas från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand­lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrif­ter, får prioritet inte åtnjutas.

8 § Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten frän andra sorter.

Sortbenämning får icke godtagas om den

1. består av enbart siffror.

2.    uppenbarligen är ägnad att vil­seleda allmänheten,

3.    strider mot lag eller annan för­fattning eller mot allmän ordning el­ler om den är ägnad att väcka för­argelse,

4.    kan förväxlas med sortbenäm­ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö­reslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlisla eller som användes pä föröknings­material av sådan sort,

5.    kan förväxlas med varu­märke, namn, firma eller annan be­teckning för vilken annan än sökan­den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag,

6.    kan förväxlas med sådant va­rumärke för material av växtsort el­ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt­ning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats et-

Sortbenämning får icke godtagas om den

1.    består av enbart siffror, såvi-da det inte är fast praxis att beteck­na ifrågavarande sort på detta sätt,

2.    uppenbarligen är ägnad att vil­seleda allmänheten,

3.    strider mot lag eller annan för­fattning eller mot allmän ordning el­ler om den är ägnad att väcka för­argelse,

4.    kan förväxlas med sortbenäm­ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö­reslagits för införande i växtsortre-gistret eller annan officiell sortlista eller som användes på föröknings­material av sådan sort,

5.    kan förväxlas med varu­märke, namn, firma eller annan be­teckning för vilken annan än sökan­den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag,

6.    kan förväxlas med sådant va­rumärke för material av växtsort el­ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt­ning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats el-

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri­ge, om icke synnerliga skäl är där­emot.

91

Föreslagen lydelse

ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri­ge, om icke synnerliga skäl är där­emot.

21 §

Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre­ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstam­mar, skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat frän ingången av året efter det, då beslutet om regist­rering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre­ring bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat frän ingången av året efter det, då beslutet om regist­rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

 

Prop. 1981/82:136

 

92 Bilaga

A. Lantbruksväxter

 

 

Agrosfis spp.

 

Ven

Alopecurus pratensis L.

 

Ängskavle

Avena byzantina K. Koch

 

Rödhavre

Avena sativa L.

 

Havre

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var

. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var

. crassa Alef.

Foderbeta

Brassica napus L. var. oleifera Metzger

Raps

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica nigra (L.) W. Koch

 

Svartsenap

Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.

Fodermärgkål

Brassica rapa L. var. oleifera Me

tzger

Rybs

Brassica rapa L. var. rapifera Ms

:tzger

Röva

Bromus arvensis L.

 

Renlosta

Bromus inermis Leys.

 

Foderlosta

Camelina sativa (L.) Crantz

 

Oljedådra

Cannabis sativa L.

 

Hampa

Cynosurus cristatus L.

 

Kamäxing

Dactylis glomerata L.

 

Hundäxing

Festuca spp.

 

Svingel

Glycine max (L.) Merrill

 

Sojaböna

Helianthus annuus L.

 

Solros

Hordeum vulgäre L.

 

Korn

Linum usitatissimum L.

 

Lin

Lolium spp.

 

Rajgräs

Lupinus angustifolius L.

 

Blålupin

Lupinus luteus L.

 

Gullupin

Medicago spp.

 

Lusern

Ornithopus sativus Bröt.

 

Seradella

Papaver somniferum L.

 

Vallmo

Phalaris arundinacea L.

 

Rörflen

Phaseoulus vulgaris L.

 

Böna

Phleum spp.

 

Timotej

Pisum sativum L.

 

Ärt

Poa spp.

 

Gröe

Secale cereale L.

 

Råg

Sinapis alba L.

 

Vitsenap

Solanum tuberosum L.

 

Potatis

Trifolium hybridum L.

 

Alsikeklöver

Trifolium pratense L.

 

Rödklöver

Trifolium repens L.

 

Vitklöver

Triticum aestivum L.

 

Vete

Triticum durum Desf.

 

Makaronivete

Vicia faba L. var. minor (Peterm

.)

Åkerböna

Vicia sativa L.

 

Fodervicker

Vicia villosa Roth

 

Luddvicker

Zea mays L.

 

Majs

Senaste lydelse SFS 1978:475.

 

Prop. 1981/82:136

93

B. Trädgårdsväxter

1. Köksväxter

 

Allium spp.

Lök

Anethum graveolens L.

Dill

Apium graveolens L.

Selleri

Asparagus officinalis L.

Sparris

Beta vulgaris ssp. vulgaris var. conditiva Alef.

Rödbeta

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L.

Kål

Capsicum annuum L.

Paprika

Cucumis melo L.

Melon

Cucumis sativus L.

Gurka

Daucus carota L.

Morot

Lactuca sativa L.

Sallat

Lycopersicon esculentum P. Mill.

Tomat

Pastinaca sativa L.

Palsternacka

Petroselinum crispum (P. Mill.) Nijm. ex Hill

Persilja

Phaseolus vulgaris L.

Böna

Pisum sativum L.

Ärt

Raphanus sativus L. var. niger Pers.

Rättika

Raphanus saUvus L. var. radicula Pers.

Rädisa

Spinacia oleracea L.

Spenat

Vicia faba L. var. major Harz.

Bondböna

Zea mays L.

Majs

2. Fruktträd och bärväxter

 

Malus spp.

Äpple

Pyrus spp.

Päron

Prunus spp.

Körsbär,

 

plommon.

 

persika, aprikos

Fragaria spp.

Jordgubbar,

 

smultron

Ribes spp.

Vinbär, krusbär

Rubus spp.

Hallon,

 

björnbär

Vaccinium spp.

Blåbär, lingon

Grundstam för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes

 

3. Prydnadsväxter

 

Alstroemeria L.

Perulilja

Begonia elaUor (B x hiemalis)

Begonia

Chrysanthemum spp.

Krysantemum

Dianthus caryophyllus L.

Nejlika

Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch

Julstjärna

Pelargonium - Peltatum-hybr.

Hängpelargon

Pelargonium - Zonale (Hortorum) hybr.

Vanlig pelargon

Pelargonium - Peltatum hybr. x Pelargonium -

 

Zonale-hybr.

 

Phaseolus coccineus L.

Rosenböna

Potentilla fruticosa L.

Tok

Rosa spp.

Ros

Saintpaulia ionantha H. Wendl.

Saintpaulia

Streotocarpus x hvrbridus Voss

Kornettblomma

 

prop. 1981/82:136                                                   94

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden

Samtliga remissinstanser ställer sig i huvudsak posifiva till förslagen i departementspromemorian.

Sveriges Lantbruksuniversitetet, W Weibull AB och Trädgårdsnäring­ens Riksförbund (TRF) tillstyrker förslagen i promemorian.

Svea hovrätt

Hovrätten tillstyrker att Sverige Ullträder 1978 års ändrade konventions­text. Hovrätten har heller inte någon erinran mot de förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning som är föranledda av Sveriges anslutning fill kon­ventionen.

Den föreslagna förlängningen av skyddstiden enligt 21 § växtförädlar­rättslagen till 20 är för samtliga växtsläkten och växtarter synes vid en internationell jämförelse väl motiverad och tillstyrkes.

För förslaget att överföra förteckningen över skyddade släkten och arter samt vissa stadganden från växtförädlarrättskungörelsen till växtförädlar­rättslagen har åberopats grundlagsskäl, närmast bestämmelserna i 8 kap. 2§ regeringsformen. Dessa bestämmelser inrymmer svåra tolkningsfrågor och en närmare analys hade varit önskvärd liksom synpunkter på de praktiska konsekvenserna av förslaget i dessa delar.

Vad först angår förteckningen kan med hänsyn till tidigare vidtagna ändringar i densamma antas att även framdeles åtskilliga nya arter kommer att efterhand föras in i denna. Likaså kan förutses att smärre korrigeringar kan behöva göras i förteckningen, bl. a. beträffande latinska namn på arter.

Vad sedan gäller det nuvarande bemyndigandet i 2§ 3 st växtförädlar­rättslagen för regeringen att, om det är av betydande allmänt intresse, förordna om rätt att förvärva växtförädlarrätt kan anmärkas följande. Bemyndigandet avser sort som framställts av udändsk förädlare i land som ej är anslutet till växtförädlarrättskonventionen. Enligt uttalanden av de­partementschefen vid nuvarande lags tillkomst framgår att regeringens dispensrätt är begränsad till att avse endast sort som har stort intresse för svensk växtodling och konsumtion (se prop 1971:40 s 91). Med sistnämnda begränsning - som bör klart anges i lagen - skiflle kunna hävdas att ett bemyndigande för regeringen atl lämna dispens är att bedöma som en verkställighetsföreskrift enligt 8 kap 13 § regeringsformen. Spörsmålet bör enligt hovrättens mening övervägas ytterligare i det fortsatta utredningsar­betet.

Lantbruksstyrelsen

Genom aU Danmark under hösten fillträtt den år 1978 antagna lydelsen av konvention för skydd av växtförädlingsprodukter, har denna akt nu

 

Prop. 1981/82:136                                                   95

trätt i kraft. Det är därför önskvärt att även Sverige, så snart som möjligt, genom ändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlarrättskungörelsen undanröjer de hinder som för närvarande föreligger för tillträde av den nya konvenfionstexten.

Lantbruksstyrelsen tillstyrker i huvudsak det framlagda förslaget, men vill anföra följande.

Växtförädlarrättens objekt har, med anledning av den nya regeringsfor­men, flyttats från kungörelsen till lagen. Detta torde inte fä någon större inverkan inom lantbruksväxtsektorn, dä förteckningen redan idag omfattar näst intill alla på rikssortlistan förekommande lantbruksväxter. För träd­gårdsväxtsektorn, speciellt gällande prydnadsväxter, kan ändringen med­föra att riksdagen efterhand är tvungen att fastställa kompletteringar av växtförädlarrättens objekt.

Statens växtsortnämnd

Nämnden tillstyrker att Sverige snarast tillträder 1978 års konventions­text. Genom ett tillträde kan Sverige få till stånd ett samarbete med de nya medlemsstaterna och komma i åtnjutande av de fördelar detta innebär. Vidare är ett snart ratificerande angeläget för att undvika de komplikatio­ner som kan uppstå av att tillämpa olika texter inom UPOV.

I 8§ växtförädlarrättslagen föresläs den ändringen att sortbenämning inte skall fä godtas om den består av enbart siffror, såvida det inte är fast praxis att beteckna ifrågavarande sort på detta sätt. Såsom anmärkts i departementspromemorian är det inte praxis i Sverige att beteckna växt­sorter med en sortbenämning som består av enbart siffror. Utomlands är dylik praxis begränsad till majs, sorghum och grundstammar av fruktträd. Införandet av den föreslagna regeln skulle sålunda i praktiken komma att avse endast sorter av dessa två arter samt grundstammar. Tillämpningen av regeln blir än snävare, då redan enligt gällande regel en dylik sortbe­nämning skulle godtas om den förut godkänts i annat land. Den föreslagna regeln skulle sålunda komma i tillämpning endast i sädana fall då, ifråga om sort av ifrågavarande två, mindre vanligt förekommande växtslag och av grundstammar, ansökan om växtförädlarrätt görs i Sverige såsom första -och kanske enda - land. Hänvisningen i bestämmelsen till "fast praxis" skulle sålunda komma att hänföra sig enbart till förekommande praxis i annat land. Även om därför regeln torde komma att få ingen eller blott ringa betydelse vill nämnden tillstyrka förslaget i denna del.

Den i 21 § föreslagna förlängningen av skyddstiden tillstyrks av nämn­den. Som framhålls i promemorian har ett flertal UPOV-stater en längre skyddstid än den minimitid på 15 år som konventionen förskriver. Frän ytterligare stater har anmälts att man i samband med den lagrevision som pågår i syfte att ratificera den nya konventionstexten överväger att för­länga skyddstiden. Även med en förlängning av skyddstiden till 20 år torde Sverige fortfarande tillhöra de länder som tillämpar den kortaste skyddsti-

 

Prop. 1981/82:136                                                   96

den. Enligt nämndens mening är det önskvärt att förlänga skyddstiden för att därigenom ge våra egna förädlare likartade villkor som sina kollegor utomlands. Ökade kostnader för framställning av nya sorter liksom för arbetet att upprätthålla en redan skyddad sort motiverar att skyddstiden förlängs. Även om det föreligger avsevärda skillnader mellan olika växt­slag finner nämnden det inte befogat att införa olika skyddstider.

I detta sammanhang kan framhållas att omsättningen av sorter i Sverige är relativt hög. Sålunda har av de 26 sorter av lantbruksväxter som regi­strerades under nämndens första verksamhetsår 1971/72 redan 17 sorter (65 %) avregistrerats. Av de 81 sorter av lantbruks växter som registrerades under perioden 1971/72-1975/76 har hittills 38 (47%) avregistrerats. Under nämndens fio första verksamhetsår har totalt 50 (38%) av de registrerade sorterna avförts ur växtsortregistret. Omsättningen har varit störst ifråga om stråsäd och minst beträffande vallväxter.

Förslaget att till lagen flytta över bilagan i växtförädlarrättskungörelsen med förteckning över växtsläkten och växtarter som skyddas motiveras av grundlagsskäl. Även om nämnden kan instämma i vad som i promemorian anförts till stöd för överflyttningen vill nämnden dock framföra följande synpunkter. Framdeles får man räkna med att alltsom oftast behöva ändra förteckningen över skyddade släkten och arter. Internationellt utförs en fortlöpande översyn av namngivningen beträffande släkten och arter. En ändring av förteckningen kan sålunda bli nödvändig enbart för att korrigera ett latinskt namn på en art. Vidare kan nya släkten och arter behöva tas in i förteckningen. Redan nu omfattar visserligen förteckningen flertalet arter på lantbruks- och köksväxtsidan. Utökning kan på lantbruks- och köks-växtsidan bli mycket begränsad eftersom de flesta dithörande arter redan är skyddade. Däremot måste man räkna med att nya släkten och arter beträffande träd och trädgårdsväxter efterhand kommer att tas in i förteck­ningen. Nämnden överväger redan alt föreslå att i listan införs majrova och Salix. Undersökningar pågår att med annat land träffa avtal om sortprov­ning beträffande dessa arter.

Med hänsyn till det anförda anser nämnden angeläget att nuvarande smidiga beslutsordning om möjligt bibehålls. Skulle förslaget komma att genomföras önskar nämnden beredas tillfälle att inkomma med förslag till utökning av förteckningen. Redan nu vill nämnden föreslå att sojaböna införs i förteckningen under rubriken Trädgårdsväxter. Växtslaget är i förteckningen intaget som jordbruksväxt men har hittills endast haft bety­delse som trädgårdsväxt. 1 rikssortlistan är den också sedan 1977 upptagen enbart som köksväxt.

Den dispensmöjlighet regeringen har enligt 2 § 3 st gällande växtförädlar-rättslag att förordna att växtförädlarrätt får förvärvas för sort som fram­ställts i annat land än UPOV-land, då det är "av betydande allmänt intresse", kommer enligt förslaget att utgå. Hittills har sådan dispens ej sökts. F. n. föreligger dock nio ansökningar om registrering av pelargoner

 

Prop. 1981/82:136                                                                 97

framställda i DDR, vilka ansökningar endast kan beviljas skydd efter dispens enligt nämnda regel. Enligt uppgift frän sökandeombudet förelig­ger i detta fall avsikt att ansöka om sådan dispens. Nämndens preliminära prövning av dessa ansökningar är ännu ej avslutad.

Nämnden anser det angeläget att denna dispensmöjlighet bibehålls för att nya, för folkhushållet viktiga sorter vilka härstammar från ickekonven-tionsland snabbt skall kunna komma ut i marknaden i Sverige.

Patent- och registreringsverket har, bortsett frän ett påpekande beträf­fande 8§ växtförädlarrättskungörelsen, ingen erinran mot de framlagda förslagen ur de synpunkter som verket har att beakta.

Näringsfrihetsombudsmannen

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte på något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssituationen. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden före­faller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe­gränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt pro­memorian har några sådana rekommendationer inte antagits. Även om förslaget innebär en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och ocksä överensstämmer med giltighetstiden för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.

Den nuvarande svenska lagstiftningen om växtförädlarrätt har utformats med patentlagen som förebild. Legala ensamrätter av detta slag innefattar i sig en konkurrensbegränsning vars verkningar under vissa.förutsättningar kan bli föremål för åtgärder enligt konkurrensbegräsningslagen (KBL). Marknadsdomstolens avgörande i det s.k. däckdubbsmålet utvisar att ingripande med stöd av KBL kan ifrågakomma även mot sådana konkur­rensbegränsande avtalsvillkor, som faller inom ramen för patenträtten. Avgörandet torde även kunna vara vägledande för andra grenar av imma­terialrätten.

I yttrande över förslaget till lagstiftning om växtförädlarrätt år 1969 fann NO det tveksamt om tillräckliga skäl för att genomföra förslaget kunde anses föreligga. Enligt NO borde en ingående avvägning göras mellan å ena sidan fördelarna för de enskilda växtförädlarna av en legal ensamrätt för sina växtsorter i Sverige och i konventionsländerna och å andra sidan nackdelarna för samhället av ett konkurrensbortfall på området med ogynnsamma verkningar på prisbildningen. Enligt NOs mening borde det 7    Riksdagen 1981/82. t .saml. Nr 136

 

Prop. 1981/82:136                                                                 98

föreligga mycket tungt vägande skäl för att tillskapa nya legala ensamrät­ter. NO erinrade därvid om att det i växtförädlingsledet råder en utpräglad oligopolsituation med två starkt dominerande företag. Fåtalet företag inne­bar i sig en faktisk konkurrensbegränsning.

Marknadsbilden är för närvarande densamma med två företag av bety­delse, Weibull AB och Svalöf AB, av vilka det senare ägs av staten och Svenska Lantmännens Riksförbund med hälften var. Diskussioner har enligt uppgift förevarit om lämpligheten att slå samman de båda företagen. Vidare stöder staten svensk växtförädling genom ett anslag om för närva­rande ca 25 milj. kr. vilket disponeras av den nyinrättade statens växtför­ädlingsnämnd. Från jordbrukets föreningsrörelse tillskjuts ytterligare ca 6 milj kr. Av de totalt disponibla medlen erhåller enligt uppgift Svalöf och Weibulls ca 29 respektive ca 2 milj kr. Därutöver erhåller Sveriges Lant­bruksuniversitet och Göteborgs universitet mindre belopp. Från Weibulls sida har ifrågasatts om de båda företagen har behandlats likvärdigt i fråga om medelstilldelningen. NO har inte i förevarande sammanhang funnit anledning att nännare undersöka denna fråga. Skulle emellertid Weibulls ha fog för sin ståndpunkt skulle detta vara ett förhållande som ytterligare försämrar förutsättningarna för konkurrens på växtförädlingens område.

De i promemorian föreslagna förändringarna i gällande lagstiftning om växtförädlarrätt synes inte pä något avgörande sätt påverka den befintliga konkurrenssituationen. Den föreslagna förlängningen av skyddstiden före­faller emellertid omotiverad i ett läge där man nationellt och internationellt ökar ansträngningarna för att motverka olika former av konkurrensbe­gränsning. Vid växtförädlarrättslagens införande betonade föredragande departementschefen också att man borde iaktta stor försiktighet när det gällde att införa en helt ny immaterialsrättslig ensamrätt och inte göra denna rätt mera vidsträckt än vad som bedömdes som oundgängligen nödvändigt. Han tillade att frågan om skyddstidens längd borde kunna omprövas och om längre tider skulle komma att rekommenderas på ett internationellt plan var detta en omständighet som måste tillmätas stor vikt. Enligt promemorian har några sådana rekommendationer inte anta­gits. Även om förslaget innebäi en anpassning till de skyddstider som vanligen gäller i andra länder och också överensstämmer med giltighetsti­den för patent ställer NO sig tveksam till förslaget.

I fråga om de föreslagna förändringarna i övrigt finner NO inte skäl till några erinringar.

Statens utsädeskontroll

Statens utsädeskontroll (SUK) tillstyrker, att Sverige tillträder 1978 års reviderade text gällande 1961 års konvention för skydd av växtförädlings­produkter. Med några undantag tillstyrker SUK även de mindre ändringar i växtförädlarrättslagen, som föreslagits.

SUK anger nedan ändringsförslag resp. kommentarer till vissa paragra­fer:

 

Prop. 1981/82:136                                                   99

I §. Även om SUK har förståelse för strävan att följa regeringsformens krav på lagform, är det dock inte rimligt att belasta riksdagen och dess beredningsorgan med beslut om vilka nya växtsorter, som kan skyddas -sådana väntas främst inom prydnadsväxtsektorn - och t. ex. detaljänd­ringar av latinska namn, som tid efter annan måste göras efter internatio­nella överenskommelser. Särskilt i en tid med långt gående krav på spar­samhet och effektivisering är det inte motiverat att övergå till en tyngre ordning och lämna det nuvarande systemet, där regeringen bemyndigats att reglera detta.

3 §. SUK föredrar en mer exakt överensstämmelse med konventionstex­tens artikel 6 ifråga om särskiljbarhet och föreslår därför följande lydelse:

------ 1. genom ett eller flera viktiga kännetecken tydligt"         Änd­
ringsförslaget motiveras av att effekten av flera viktiga kännetecken kan
adderas och ge en tydlig skillnad, även om inget varför sig är tillräckligt för
att särskilja sorten.

8§. Sortbenämning med enbart siffror syns nödvändig i de fall dä det är praxis utomlands. För svenskt vidkommande torde detta bland lantbruks­växterna endast beröra majs.

Sveriges lantbruksuniversitet

Lantbruksuniversitetet delar uppfattningen att Sverige tillträder 1978 års konventionstext för skydd av växtförädlingsprodukter och har inget att erinra mot de följdförändringar i växtförädlarrättslagen och växtförädlar­rättskungörelsen som detta föranleder. Lantbruksuniversitetet tillstyrker vidare att skyddstiden för alla växtsorter förlängs till 20 år.

Lantbrukarnas riksförbund (LER) och Svenska lantmännens riksförbund (SLR)

Det är angeläget att konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter får så bred anslutning som möjligt. LRF och SLR tillstyrker därför att Sverige tillträder 1978 års ändrade konventionstext. Vidare är det förbun­dets uppfattning att Sverige bör verka för att ytterligare länder ansluter sig till konventionen snarast.

Förbunden tillstyrker även att skyddstiden för växtförädlingsprodukter förlängs till 20 år.

Enligt förbundens uppfattning har man i promemorian emellertid inte tillräckligt uppmärksammat önskvärdheten av utbyte av växtförädlingsma­terial med stater som av olika skäl inte ansluter sig till konventionen. Med den starka ställning som svensk växtförädling har skulle möjligheter till uppmjukning av reglerna om reciprocitet kunna medverka till ökad försälj­ning av svenska sorter utomlands. Härigenom skulle finansieringen av växtförädlingen underlättas tili gagn för det svenska jordbruket. Det är därför angeläget att lagförslaget kompletteras med bestämmelser av denna innebörd.

 

Prop. 1981/82:136                                                                100

W Weibull AB:

W Weibull AB, som beretts tillfälle yttra sig beträffande rubricerad promemoria, har inga erinringar mot de ändringar i växtförädlarrättslagen, som föreslås i promemorian.

Vi anser det väsentligt att kretsen av UPOV-stater ökar. Detta kan ge fördelar för svensk växtförädling och på lång sikt öka dess slagkraft.

Utsträckandet av skyddstiden enligt den nya lagtexten, vilken vi anser i hög grad motiverad, hälsas med tillfredsställelse.

Svenska Patentombudsföreningen (SPOF):

1  8. Ändringen må vara befogad av konstitutionella skäl, men den kom­mer att innebära att varje ändring i förteckningen måste föreläggas riksda­gen, vilket utgör en komplikation. Ser man tili hur denna förteckning har förändrats under de gångna tio åren framträder klart hur praktiskt det är att regeringen kan bestämma härom. Vi anser därför att det av praktiska skäl är att föredraga att förteckningen över de sorter som kan skyddas även i fortsättningen föreligger som bilaga till kungörelsen.

2  §. Enligt förslaget omfattar denna paragrafen sammanslagning av den nu gällande 2 § och 2 § i kungörelsen. Även här är det konstitutionella skäl som utgör bakgrunden. Ordalydelsen eller om del är av betydande allmänl intresse i den nu gällande 2 § återfinnes ej i förslaget, vilket torde vara en brist dä det således ej längre kommer att finnas någon möjlighet att skydda en växtsort, som framställts i en icke-konventionsstat av en medborgare i sådan stat, ens om det kan vara av betydande allmänt intresse.

21 §. De i promemorian anförda skälen till den föreslagna ändringen av skyddstiden synes välgrundade, och det får dessutom anses som en fördel att en övergångsreglering kan undvikas.

Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF):

Efter genomgång av rubricerade departementspromemoria har Träd­gårdsnäringens Riksförbund inget att erinra mot de lagändringar, som föreslås om växtförädlarrättslagen.

 

Prop. 1981/82:136                                                                101

Bilaga 4

Det remitterade förslaget

Förslag till

Lag om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Härigenom föreskrivs i fråga om växtförädlarrättslagen (1971: 392) dels att i 31, 47, 49 och 50 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels att 1-3, 5, 8 och 21 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att till lagen skall fogas en bilaga av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag äger tillämpning på            Denna lag skall tillämpas på
växtsort, tillhörande växtsläkte el- växtsorter som tillhör de växtsläk­
ter växtart som Konungen bestäm- ten eller växtarter som anges i bila-
mer.                                                                 gan lill denna lag.

2 §

Förädlare, som här i riket framställt en växtsort, eller hans rättsinneha­vare kan genom registrering få ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja sorten enligt denna lag (växtförädlarrätt).

Förädlare som är svensk medborgare eller har hemvist i Sverige eller sådan förädlares rättsinnehavare kan förvärva växtförädlarrätt även till sort som framställts utomlands.

Konungen kan, i den mån det är   Växtförädlarrätt får också för-

nödvändigt för uppfyllande av Sve-      värvas av

riges förpliktelser enligt överens-     1. förädlare, som har framställt

komtnelse med främmande stat och en växtsort i en främmande stat
i övrigt imder förutsättning av öm- som är ansluten till konventionen
sesidighet eller om det är av bety- den 2 december 1961 för skydd av
dande allmänt intresse, förordna växtförädlingsprodukter, eller av
att växtförädlarrätt får förvärvas sådan förädlares rättsinnehavare,
även för  sort  som framställts   i     2. förädlare, som är inedborgare

främmande stat av annan än den i eller har hemvist i en sådan stat
som är svensk medborgare eller har och som i annat fall än som anges
hemvist i Sverige. •                      under 1 har framställt en växtsort

utomlands, eller av sådan föräd­lares rättsinnehavare.

Växtförädlarrätt får förvärvas även I annal fall, om regeringen finner att det är av betydande in­tresse för svensk folkförsörjning el­ler för den svenska växtodlingen.

 

Prop. 1981/82:136

102

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Växtsort registreras endast om den

1.    genom minst ett viktigt kännetecken tydligt skiljer sig från annan sort
som blivit känd före dagen för registreringsansökningen,

2.    är tillräckligt likformig (homogen) med hänsyn tagen till de särdrag, som dess sexuella eller vegetativa förökning betingar,

3.    efter förökning utförd i enlighet med den av förädlaren anvisade förökningsmetoden är beständig (stabil) med avseende pä sina väsentliga kännetecken.

Växtsort anses som känd, om material därav yrkesmässigt utbjudits till försäljning eller eljest tillhandahållits eller om den intagits i eller anmälts till officiell sortlista, förekommer i allmänt tillgänglig referenssamling eller noggrant beskrivits i allmänt tillgänglig skrift eller om den eljest kommit till allmänhetens kännedom.

Registrering får ej ske, om växt­material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne­havare yrkesmässigt förts i handeln här i riket före dagen för registre­ringsansökningen eller utom riket mer än fyra år före nämnda dag.

Registrering får ej ske, om växt­material av sorten med samtycke av förädlaren eller hans rättsinne­havare yrkesmässigt förts i handeln

1.   före dagen för registrerings­ansökningen, om sorten har förts i handeln här i riket,

2.   tidigare än sex år före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands och avser vin, fruktträd, skogsträd, pryd­nadsträd eller deras grundstam­mar,

3.   tidigare än fyra är före dagen för ansökningen, om sorten har förts i handeln utomlands och avser annan växtsort eller grundslam än som anges under 2.

5 §

Konungen kan förordna atl ansö­kan om registrering av växtsort, vil­ken tidigare angivils i ansökan otn skydd utom riket, skall vid tillämp­ning av 3 § första slycket 1 och tredje stycket anses gjord samtidigt med ansökningen utom riket, om sökanden yrkar det.

Har en vä.xtsort angetts i en an­sökan om skydd i en stat som är ansluten till konventionen den 2 de­cember 1961 för skydd av vä.xlför-ädlingsprodukter och söks registre­ring av växtsorten här i riket inom tolv månader från den dag då an­sökningen gjordes i denfrämmande staten (prioritetstiden), skall vid tillämpning av 3 § första stycket I och tredje stycket den här ingivna ansökningen anses gjord samtidigt med ansökningen i denfrämmande staten, om sökanden yrkar det. Så­dan prioritet får åtnjutas även från ansökan om skvdd som avser en

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

103

 

I förordnande skall anges de när­mare villkor under vilka sådan prio­ritet får åtnjutas.

annan främmande stat, om mot­svarande prioritet från svensk an­sökan om skydd för vä.xtsort medges i den siat där den tidigare ansökningen gjordes och om den där gällande lagstiftningen i huvud­sak överensstämmer med konven­tionen. Har ansökan om skydd gjorts i flera främmande stater, räknas tolvmånadersfristen från den dag då den första ansökningen om skydd gjordes.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriver i vilken ordning yrkande om prioritet skall framställas och vilka hand­lingar som skall inges till stöd för yrkandet. Iakttas ej dessa föreskrif­ter, får prioritet inte åtnjutas.

Sortbenämning skall göra det möjligt att skilja växtsorten från andra sorter.

Sortbenämning fär icke godtagas om den

1. består av enbart siffror.

2.    uppenbarligen är ägnad att vil­seleda allmänheten,

3.    strider mot lag eller annan för­fattning eller mot allmän ordning el­ler om den är ägnad att väcka för­argelse,

4.    kan förväxlas med sortbenäm­ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö­reslagits för införande i växtsortre­gistret eller annan officiell sortlista eller som användes pä föröknings­material av sådan sort,

5.    kan förväxlas med varu­märke, namn, firma eller annan be­teckning för vilken annan än sökan­den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

Sortbenämning får icke godtagas om den

1.    består av enbart siffro--, såvi­da det inte är fast praxis atl beteck­na ifrågavarande sort på delta sätt,

2.    uppenbariigen är ägnad att vil­seleda allmänheten,

3.    strider mot lag eller annan för­fattning eller mot allmän ordning el­ler om den är ägnad att väcka för­argelse.

4.    kan förväxlas med sortbenäm­ning som för sort av samma eller närstående växtart införts eller fö­reslagits för införande i växtsortre­gistret eller annan officiell sortlista eller som användes pä föröknings­material av sådan sort,

5.    kan förväxlas med varu­märke, namn, firma eller annan be­teckning för vilken annan än sökan­den åtnjuter skydd och som skulle ha utgjort hinder mot att registrera sortbenämningen som varumärke, för material av växtsort eller för varor av liknande slag.

 

Prop. 1981/82:136

Nuvarande lydelse

6. kan förväxlas med sådant va­rumärke för material av växtsort el­ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Konungen kan under förutsätt­ning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats el­ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri­ge, om icke synnerliga skäl är där­emot.

104

Föreslagen lydelse

6. kan förväxlas med sådant va­rumärke för material av växtsort el­ler för varor av liknande slag, för vilket sökanden åtnjuter skydd.

Regeringen kan under förutsätt­ning av ömsesidighet förordna, att sortbenämning som registrerats el­ler sökts registrerad i främmande stat skall utan hinder av första och andra styckena registreras i Sveri­ge, om icke synnerliga skäl är där­emot.

21  §

Växtförädlarrätt gäller frän den dag, då ansökningen om registre­ring bifölls, och kan upprätthållas under femton eller, såvitt gäller vin, fruktträd och deras grundstcim-mar, skogsträd och prydnadsträd, aderton år räknat från ingången av året efter det, dä beslutet om regist­rering vann laga kraft.

Växtförädlarrätt gäller från den dag, då ansökningen om registre­ring bifölls, och kan upprätthållas under 20 år räknat frän ingången av året efter det, dä beslutet om regist­rering vann laga kraft.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

 

Prop. 1981/82:136

105

 

Bilaga'

A. Lantbruksväxter

 

Agrostis spp.

Ven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Avena byzantina K. Koch

Rödhavre

Avena safiva L.

Havre

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. ssp. vulgaris var. crassa Alef.

Foderbeta

Brassica napus L. var. oleifera Metzg.

Raps

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Kålrot

Brassica nigra (L.) W. Koch

Svartsenap

Brassica oleracea L. ssp. acephala DC.

Fodermärgkål

Brassica rapa L. var. oleifera Metzg.

Rybs

Brassica rapa L. var. rapifera Metzg.

Röva

Bromus arvensis L.

Renlosta

Bromus inermis Leyss.

Foderlosta

Camelina sativa (L.) Crantz

Oljedådra

Cannabis sativa L.

Hampa

Cynosurus cristatus L.

Kamäxing

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca spp.

Svingel

Glycine max (L.) Merrill

Sojaböna

Helianthus annuus L.

Solros

Hordeum vulgäre L.

Korn

Linum usitafissimum L.

Lin

Lolium spp.

Rajgräs

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago spp.

Lusern

Ornithopus sativus Bröt.

Seradella

Papaver somniferum L.

Vallmo

Phalaris arundinacea L.

Rörflen

Phaseoulus vulgaris L.

Böna

Phleum spp.

Timotej

Pisum sativum L.

Ärt

Poa spp.

Gröe

Secale cereale L.

Råg

Sinapis alba L.

Vitsenap

Solanum tuberosum L.

Potatis

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Triticum aestivum L. emend. Fiori et Paol.

Vete

Trificum durum Desf.

Makaronivete

Vicia faba L. var. minor Harz.

Åkerböna

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Zea mays L.

Majs

Jfr SFS 1978:475.

 

Prop, 1981/82:136

106

 

B. Trädgårdsväxter

1. Köksväxter
Allium spp.

Anethum graveolens L. Apium graveolens L. Asparagus officinalis L.

Beta vulgaris 1. ssp. vulgaris var. conditiva Alef.

Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb.

Brassica oleracea L.

Capsicum annuum L.

Cucumis melo L.

Cucumis sativus L.

Daucus carota L.

Glycine max (L.) Merill

Lactuca sativa L.

Lycopersicon esculentum P. Mill.

Pastinaca sativa L.

Petroselinum crispum (Mill.) Nym. ex A. W. Hill

Phaseolus vulgaris L.

Pisum sativum L.

Raphanus sativus L. var. niger (Mill.) S. Kerner

Raphanus sativus L. var. radicula Pers.

Spinacia oleracea L.

Vicia faba L. var. major Harz.

Zea mays L.

2. Fruktträd och bärväxter
Malus spp.

Pyrus spp. Prunus spp.

Fragaria spp.

Ribes spp. Rubus spp.

Vaccinium spp.

Grundstam för Malus, Pyrus, Prunus och Ribes

3. Prydnadsväxter

Alstroemeria L.

Begonia elatior (Begonia x Hiemalis)

Chrysanthemum spp.

Dianthus caryophyllus L.

Euphorbia pulcherrima Willd. ex Klotzsch

Pelargonium - Peltatum-Hybridi

Pelargonium — Zonale-Hybridi

Pelargonium — Peltatum x Pelargonium -

Zonale-Hybridi

Phaseolus coccineus L.

Potentilla fruficosa L.

Lök

Dill

Selleri

Sparris

Rödbeta

Kålrot

Kål

Paprika

Melon

Gurka

Morot

Sojaböna

Sallat

Tomat

Palsternacka

Persilja

Böna

Ärt

Rättika

Rädisa

Spenat

Bondböna

Majs

Äpple

Päron

Körsbär,

plommon,

persika, aprikos

Jordgubbar,

smultron

Vinbär, krusbär

Hallon,

björnbär

Blåbär, lingon

Perulilja

Begonia

Krysantemum

Nejlika

Julstjärna

Hängpelargon

Vanlig pelargon

Rosenböna Tok

 

Prop. 198i/82:136                                                  107

Rosa spp.                                                Ros

Saintpaulia ionantha H. Wendl.                    Saintpaulia

Streptocarpus x hyrbridus Voss                   Kornettblomma

C. Skogsträd

SäJix spp.                                               PiJ, sälg, vide

 

Prop. 1981/82:136                                                  108

Utdrag
LAGRÅDET                                    PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-04-29

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Delin, justitierådet Bengtsson.

Enligt lagrådet den 17 februari 1982 tillhandakommet utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 11 februari 1982 har regeringen på hemstäl­lan av statsrådet och chefen för justifiedepartementet Petri beslutat inhäm­ta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i växtförädlarrättsla­gen (1971; 392).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av t. f. departementsrådet Måns Jacobsson.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

3§

Av språkliga skäl bör lydelsen av paragrafens tredje stycke ändras på följande sätt:

"Registrering .-.-.-.-. förts i handeln

1. här i riket före dagen för registreringsansökningen,

2.    utomlands tidigare än sex år före dagen för ansökningen, när denna avser vin, fruktträd, skogsträd, prydnadsträd eller deras grundstammar,

3.    utomlands tidigare än fyra år före dagen för ansökningen, när denna avser annan växtsort eller grundstam än som anges under 2."

 

Prop. 1981/82:136                                                  109

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-05-06

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om ändring i växtförädlarrättslagen (1971:392)

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till lag om änd­ring i växtförädlarrättslagen (1971:392).

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet har i princip godtagit det remitterade förslaget men har föror­dat en redaktionell omarbetning av 3 § tredje stycket. Den ändring som lagrådet har föreslagit bör enligt min uppfattning godtas med en mindre jämkning.

Vissa smärre redaktionella justeringar har gjorts i 2 §.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

dels anta det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar,

dels godkänna den i Geneve den 23 oktober 1978 reviderade internatio­nella konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingspro­dukter.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan­den har lagt fram.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 11 februari 1982.

 

Prop. 1981/82:136                                                  110

Innehåll

Sid.

Propositionens huvudsakliga innehåll........................ .... 1

Lagförslag..........................................................      2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1982-02-11                   9

1   Inledning  .......................................................      9

2   Gällande ordning  ..............................................    10

 

2.1    Gällande svensk rätt....................   ...............    10

2.2    Växtförädlarrättskonventionen   ......................    13

 

3   Sammanfattning av departementspromemorian........    17

4   Frågan om Sveriges tillträde fill 1978 års konventionstext        18

5   Allmän motivering till den föreslagna lagstiftningen .. .. 19

 

5.1    Inverkan på den svenska lagstiftningen av 1978 års konven-fionsändringar            19

5.2    Skyddsfidens längd........................................    23

5.3    Ändringar av konstitutioneilla skäl..................... .. 26

 

6   Upprättat lagförslag...........................................    30

7   Specialmotivering.............................................. .. 30

8   Hemställan   .................................................... .. 35

9   Beslut............................................................. .. 35

Bilaga I       Internafionell konvention för skydd av växtförädlings­
produkter i dess år 1978 antagna lydelse.... .. 37

Bilaga 2       Det i promemorian framlagda lagförslaget .....        88

Bilaga 3       Sammanställning av remissyttranden  ....    94

Bilaga 4       Det remitterade förslaget   .................. 101

Utdrag av lagrådets protokoll 1982-04-29................ 108

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde 1982-05-06                  109

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1962