Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1981/82:132

Regeringens proposition

1981/82:132

om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Produktutvecklingscent­rum i Östergötland m. fl.;

beslutad den 24 februari 1982.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Öster­götland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling och Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete befrias från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet med undantag för skyldigheten alt betala kommunal inkomst­skatt för fastighetsinkomster. Den inskränkta skattskyldigheten föreslås gälla fr. o. m. 1981 års taxering för Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland och fr. o. m. 1982 års taxering för de andra institufionerna.

1 Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 132


 


Prop, 1981/82:132                                                               2

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 8 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

53 8

I mom. • Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 66 sägs;

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fasfighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet översfiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av miUtärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning fill sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för fimstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av faslighet eller rörelse här i riket eller fillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialav­gifter samt - i den mån avdrag har medgetts för avgifterna - reslituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

1 Senaste lydelse 1981:1150.


 


Prop, 1981/82:132                                                                   3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

b)      staten;

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c)    landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll­
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)   akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbelsorgan för sådana
sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utveck­lingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, understöds­föreningar som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, pen­sionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfäs­telse m. m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetsta­gare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd lill följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkrings­bolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna  pensionsfonden.   All- Allmänna  pensionsfonden.   All-

männa sjukförsäkringsfonden, Apo- manna sjukförsäkringsfonden, Apo-
tekarsocietetens stiftelse för fram- tekarsocietetens stiftelse för främ­
jande av farmacins utveckling jande av farmacins utveckling
m. m.. Bokbranschens Finansie- m. m.. Bokbranschens Finansie­
ringsinstitut Aktiebolag, Dag Ham- ringsinstitut Aktiebolag, Dag Ham­
marskjölds minnesfond. Fonden för marskjölds minnesfond. Fonden för
industriellt utvecklingsarbete, Fon- industriellt utveckhngsarbete. Fon­
den för industriellt samarbete med den för industriellt samarbete med
u-länder. Järnkontoret och SIS- u-länder. Fonden för svenskt-norskt
Standardiseringskommissionen i
industrieUt samarbete, Järnkontoret

Sverige, så länge kontorets respekfi- och SlS-Slandardiseringskommis-ve kommissionens vinstmedel an- sionen i Sverige, så länge kontorets vänds fill allmänt nyttiga ändamål respekfive kommissionens vinstme-och utdelning inte lämnas lill deläga- del används till allmänt nyttiga ända-re eller medlemmar, Nobelsfiftel- mål och utdelning inte lämnas fill sen. Norrlandsfonden, Stiftelsen In- delägare eller medlemmar, Nobel-dustricentra. Stiftelsen Industriellt stiftelsen. Norrlandsfonden, Stiflel-utvecklingscentmm i övre Norrland, sen Industricentra, Stiftelsen Indu-Stiftelsen för produktutvecklings- striellt utvecklingscentrum i övre centrum i Göteborg, Svenska bibel- Norrland, Stiftelsen Institutet för r Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 132


 


Prop, 1981/82:132                                                                   4

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

sällskapets bibelfond. Svenska Pen- Företagsutveckling, Stiftelsen för
ninglotteriet Aktiebolag, Svenska produktutvecklingscentrum i Göte-
skeppshypolekskassan. Svenska borg. Stiftelsen Produktutvecklings-
UNICEF-kommitlén, Sveriges ex- centrum i Östergötland, Svenska
portråd, Sveriges turistråd och Ak- bibelsällskapets bibelfond. Svenska
fiebolaget TipsQänst:
                  Penninglotteriet Aktiebolag, Svens-

för inkomst av fasfighet;          ka skeppshypolekskassan. Svenska

UNICEF-kommiltén, Sveriges ex­portråd, Sveriges turistråd och Ak­tiebolaget TipsQänst: för inkomst av fasfighet;

e)   kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, sfiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda
personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för
beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella
föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor;

för inkomst av fasfighet och av rörelse;

f)    svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildals för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvals;

g) utländska bolag;

för inkomst av här belägen fasfighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fasfighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, atl sfiftelse eller förening, som har fill huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och fillämpas såvitt avser Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland första gången vid 1981 års taxering samt såvitt avser Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete och Sdftelsen Institutet för Företagsutveckling fr. o. m.  1982 års taxering. Har Stiftelsen Produktulvecklingscentrum i


 


Prop, 1981/82:132                                                     5

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Östergötland vid 1981 års taxering beskattats i vidare omfattning än som följer av denna lag får besvär anföras över taxeringen enligt 100 6 taxeringslagen (1956:623). I övrigt gäller bestämmelserna om ikraftträdande av lagen (1981:1150) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).


 


Prop. 1981/82:132

BUDGETDEPARTEMENTET


Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-02-24


Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Anders­son, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Produkt-utvecklingscentrum i Östergötland m, fl.

1 Inledning

Stiftelser är liksom de flesta andra juridiska personer i regel oinskränkt skattskyldiga till statlig och kommunal inkomstskatt. Stiftelserna är i allmänhet också skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Vissa stiftelser och andra juridiska personer har emellertid ansetts bedriva en så höggradigt allmännyttig verksamhet att deras skattskyldighet har inskränkts. De har sålunda befriats från statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt och skattskyldigheten fill kommunal inkomstskatt har begränsats till fastighets­inkomster. Bestämmelserna härom finns i bl. a. 53 8 1 mom. förstastycket d) kommunalskattelagen (1928:370), KL, 7 6 första stycket e) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 6 8 1 mom. första stycket b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

De institutioner som åtnjuter den inskränkta skattskyldigheten räknas upp i 53 § 1 mom. första stycket d) KL. De bedriver som nämnts en verksam­het med allmännyttiga ändamål, bl. a. inom områdena för utbildning och industriell utveckling. Förteckningen i lagrummet har från tid lill annan kompletterats. Bl. a. gäller detta i fråga om nybildade rättssubjekt som bedriver verksamhet som nära överensstämmer med de uppgifter som ombesörjs av organ som redan förekommer i förteckningen. I det följande föreslår jag atl tre nya rättssubjekt skall tas in i förteckningen. De organ som berörs av mina förslag är Stiftelsen Produktulvecklingscentrum i Östergöt­land, Stiftelsen Insfitutet för Företagsutveckling samt Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete.


 


Prop, 1981/82:132                                                               7

2 Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland

Stiftelsen Produktulvecklingscentrum i Östergötland har bildats av Östergötlands läns landsting och samthga kommuner i Östergöfiands län. Enligt avtal mellan stiftarna den 16 oktober 1980 skall stiftelsens verksamhel bestå i att lämna projektledningsservice inom produktutvecklingsområdet. I stiftelsens stadgar anges de närmare riktlinjerna för verksamheten. Stiftel­sens ändamål är att främja produktutvecklingen inom främst de mindre och medelstora industriföretagen i Östergötland. Sfiftelsen skall biträda företa­gen med erforderlig service i form av projektadminislration, projektsam­manhållning och projektplanering. Verksamheten skall bedrivas i samver­kan med bl. a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Utvecklingsfon­den. Verksamheten skall bedrivas på försök under en femårsperiod och stiftarna skall under denna tid gemensamt medverka i finansieringen av verksamheten. Stiftelsen förvaltas av en styrelse som utses av landstinget. Sfiftelsen skall inte stå under länsstyrelsens tillsyn.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har ansökt om att stiftelsen skall bli inskränkt skattskyldig. Länsstyrelsen har anfört att organisafion och former för stiftelsens verksamhet visserligen har beslutals för endasl en period av fem år. Avsikten är emellertid att verksamheten skall fortsätta även därefter. För de första fem åren har budgeterats sammanlagt ca 3 milj. kr. i bidrag från stiftarna. Eftersom verksamheten inleddes redan under år 1980 har länsstyrelsen hemställt att begränsning av skattskyldigheten medges retro­aktivt även för delta år.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetls av riksskatteverket (RSV) och STU. Remissinstanserna fillstyrker bifall lill framställningen.

Föregen del vill jag framhålla följande. Stiftelsen Produktulvecklingscent­rum i Östergötland företer med avseende på såväl ändamål som arbetsupp­gifter och finansiering betydande likheter med vissa andra rättssubjekt som åtnjuter den inskränkta skattskyldigheten, bl. a. Sfiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland och Stiftelsen för produktutvecklings­centrum i Göteborg. Det är enligt min uppfattning motiverat att Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland jämställs med de nämnda orga­nen i skattehänseende. Jag föreslår därför att stiftelsen tas med i förteck­ningen i 53 8 1 mom. första stycket d) KL.

3 Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

Under våren 1980 beslutade riksdagen (prop. 1979/80:88, NU 41, rskr 274) att ombilda enheten för företagsutveckling hos statens industriverk till en statlig sfiftelse. Det ansågs atl arbetsuppgifterna - fortbildning för att stödja utvecklingen av mindre och medelstora företag - skulle kunna fullgöras på ell effektivare sätt inom ramen för en friare organisationsform. I prop. 1979/80:88 anförde föredraganden alt stiftelsens verksamhet borde ses som


 


Prop, 1981/82:132                                                                   8

en kompletterande insats vid sidan av det befintliga privata kursutbudet. Stiftelsens uppgift skulle bl. a. vara atl genomföra kurser som var angelägna från samhällets synpunkt men kanske olönsamma eller i övrigt mindre attraktiva för andra kursarrangörer. Föredraganden framhöll att stiftelsen som grundprincip skulle bedriva sin verksamhet i affärsmässiga former och eftersträva kostnadstäckning. Genom verksamhetens speciella inriktning kunde möjligheterna fill kostnadstäckning dock bli begränsade. Det var därför motiverat atl samhället i mån av behov bidrog fill finansieringen. Näringsutskottet instämde i denna bedömning.

Med stöd av riksdagens bemyndigande har regeringen den 10 juli 1980 fastställt stadgar och utsett styrelse för Stiftelsen Institutet för Företagsut­veckling (SIFU). SIFU har härefter den 1 juli 1981 övertagit personal, egendom och verksamhet från den särskilda enheten på statens industri­verk.

Enligt stadgarna har SIFU fill ändamål alt genom fortbildningsinsatser stärka de små och medelstora företagens livskraft och utvecklingsförmåga. Detta skall ske främst inom områdena för teknik, juridik och ekonomi. SIFU kan också på särskilt uppdrag utveckla och genomföra fortbildning för personer i annan privat eller i offentlig verksamhet. Som ett led i fortbildningsverksamheten bör SIFU bedriva behövligt försöks- och utveck­lingsarbete. Etl nära samarbete med de regionala utvecklingsfonderna skall eftersträvas. Styrelsen för SIFU utses till större delen av regeringen. Stiftelsen är undantagen från länsstyrelsens fillsyn.

SIFU har ansökl om inskränkt skattskyldighet enligt 53 8 1 mom. första stycket d) KL.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av RSV, STU, Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen) samt Sveriges industriförbund.

RSV, STU och SHIO-Familjeföretagen tillstyrker framställningen. Sveri­ges industriförbund anser att det inte finns något behov av att f. n. införliva stiftelsen bland de inskränkt skattskyldiga subjekten med hänsyn bl. a. till de resultaluQämningsmöjligheter som finns vid beskattningen. Förbundet påpekar också atl frågan om hur statsbidrag skall behandlas skallemässigt är föremål för utredning och menar att man bÖr avvakta delta utredningsarbe­te.

För egen del får jag anföra följande. Det är ell viktigt samhällsintresse att de små och medelstora företagens utvecklingsförmåga stärks genom fortbildningsinsatser. De villkor under vilka SIFU bedriver sin verksamhet skiljer sig på viktiga punkter från andra organ som bedriver förelagsinriklad utbildningsverksamhet. SIFU;s kursverksamhet utgör sålunda i första hand etl komplement till det befintliga privata utbudet. SIFU skall bl. a. tillgodose utbildningsbehovet inom de sektorer där övriga fortbildningsorgan av olika skäl tvekar alt gå in. Såsom framhålls i prop. 1979/80:88 kräver de speciella utbildningsbehoven hos de små företagen ofta särskill upplagda kurspro-


 


Prop, 1981/82:132                                                                   9

gram. I vissa fall är också antalet kursdeltagare begränsat. Det är alltså fråga om elt utbildningsområde där det allmänna får ta på sig ett särskilt ansvar för verksamheten. Jag anser mot denna bakgrund att SIFU bedriver en sådan allmännyttig verksamhet som kvalificerar för den inskränkta skattskyldighe­ten enligt 53 6 1 mom. första slycket d) KL.

När det sedan gäller behovet av en sådan inskränkt skattskyldighet bör framhållas atl sfiftelsen i praktiken är beroende av samhällets stöd för att kunna fullgöra sin funktion. Samhällets stöd fill SIFU utgår bl. a. i form av ett årligt anslag som sfiftelsen får över statsbudgeten. För budgetåret 1981/82 uppgår anslaget till 14,1 milj. kr. Anslaget för budgetåret 1982/83 har i årets budgetproposition upptagits fill ca 22 milj. kr. Även om dessa fillskoll totalt sett motsvaras av koslnader som uppkommer i verksamheten, kan anslagen temporärt leda till bokföringsmässiga överskott hos stiftelsen. Härigenom föreligger en risk för att en del av anslagen blir underkastade i vart fall förmögenhetsbeskattning. Samma sak gäller i fråga om den ackumulerade avkastning som SIFU kan erhålla på mottagna men ännu inte använda medel. Enligt min mening är sådana konsekvenser inte önskvärda.

Med hänsyn till det anförda bör SIFU;s skattskyldighet begränsas. Jag föreslår att SIFU tas med i förteckningen i 53 6 1 mom. första stycket d) KL.

4 Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete

Sveriges och Norges regeringar har den 25 mars 1981 träffat avtal om ekonomiskt samarbete. I anslutning till avtalet har parterna kommit överens om att inrätta en särskild fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. Fondens uppgift skall vara att genom fördelaktiga lån stödja samarbetspro­jekt mellan svenska och norska företag på det industriella området. Den skall ha ett fondkapital på 250 milj. kr. som skall tillskjutas successivt av parterna. I överenskommelsen mellan regeringarna anges att fonden skall undantas från beskattning utom såvitt avser inkomst av fastighet.

Riksdagen har den 10 juni 1981 godkänt dels avtalet om ekonomiskt samarbete, dels ett protokoll om upprättande av fonden för industriellt samarbete till den del protokollet avser bl. a. inskränkning i skattskyldighe­ten för fonden (prop. 1980/81:189, NU 65, rskr 427). Däremot har riksdagen inle beslutat om erforderliga författningsändringar.

Jag föreslår mot denna bakgrund all Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete tas in som begränsat skattskyldigt subjekt i 53 6 1 mom. första styckel d) KL.

5 Ikraftträdande

De nya reglerna om inskränkt skattskyldighet bör såvitt avser SIFU och Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete tillämpas första gången vid


 


Prop, 1981/82:132                                                    10

1982 års taxering. Med hänsyn till att Produktutvecklingscentrum i Öster-gödand började sin verksamhet under år 1980 bör inskränkningen i skattskyldigheten för denna stiftelse gälla redan fr. o. m. 1981 års taxering. För den händelse stiftelsen vid 1981 års taxering taxerats i vidare omfattning än vad som följer av de nya bestämmelserna, bör den tillförsäkras rätt att anföra besvär i särskild ordning enligt 100 8 taxeringslagen (1956:623). Beslämmelser härom har tagits in i övergångsbestämmelserna.

Med hänsyn till att den föreslagna lagändringen inskränker sig fill en komplettering av den nämnda förteckningen finns det enligt min mening inle någol behov av att inhämta lagrådets yttrande över förslaget.

6 Hemställan

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.