Prop. 1981/82:120

Regeringens proposition

1981/82:120

om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m. m.;

beslutad den 18 febraari 1982.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

BJÖRN MOLIN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om vissa ändringar i luUskyddet för beredningar av köksväxler, frakter eller andra växtdelar. Förslaget innebär bl. a. en övergäng från vikttull till värdetull för flertalet produkter.

I propositionen redovisas vidare resultatet av de omförhandlingar som har ägt ram med EG och vissa GATT-länder beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna i GATT.

I proposifionen föreslås också att tullfrihet införs för fryst och torkad sparris saml för ammoniak.

Ändringama i tulltaxan föreslås träda i kraft den 1 juli 1982.

Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 120

Prop. 1981/82:120 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa

Härigenom föreskrivs all 7 kap., 8 kap., 13 kap., 15 kap., 20 kap., 22 kap. och 28 kap. lagen (1977:975) med tulltaxa' skall ha nedan angivna lydelse.

7 kap. Köksväxter samt vissa ätbara rötter och stam- eller rotknölar

Anmärkning

Ordet "köksväxter" i nr 07.01, 07.02 och 07.03 skall anses inbegripa ätbara svampar, tryffel, oliver, kapris, tomater, potatis, rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika, fänkål, persilja, körvel, dragon, krasse, mejram (Majorana hortensis eller Origanum majorana), pepparrot och vitlök.

Nr 07.04 omfattar alla torkade, dehydratiserade eller evaporerade köksväxter av sådana slag som är hänförliga till nr 07.01-07.03 andra än:

a. torkade spritade baljväxtfrön (nr 07.05);

b. målen sötpaprika (nr 09.04);

c.  mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.05 (nr 11.04);

d. mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxler, färska eller kylda:

A. kål:

1. blomkål:

a. under liden I juni-30 november    ..... 10 %

b. under liden 1 december-31 maj   ...... fri

2. vilkål och rödkål:

a. under liden 1 maj-30 november     ... 10 %

b. under tiden 1 december—30 april    . 17 %

3. grönkål och brysselkål:

a. under tiden I juni-31 december   ...... 20 %

b. under tiden I januari-31 maj    ......... fri

4. salladskål:

a. under tiden I april—31 december   ... 20 %

b. under tiden 1 januari-31 mars    ....... .............. fri

5. annan:

a.  under liden 1 mars-3l december   ..... .......... 20 %

b.  under liden I januari—29 febraari     .............. fri

B. gurkor:

I.  slanggurkor:

a. under liden 16 mars-30 april    ......... .......... 20 %

b. under tiden 1 maj-30 juni    .............. 20 %,

dock minst

50: - per

100 kg

c.  under tiden 1 juli-30 september   ..... 20 %,

dock minst

70: - per

100 kg

' Senaste lydelse av 7, 20, 22 och 28 kap. 1981:1087. Senaste lydelse av 8 kap. 1980:452.

Prop. 1981/82:120

d. under tiden 1 oktober—15 mars     ... .............. fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni-30 september    . 20 %

b. under fiden 1 oktober-"l5 juni    ....... fri

C. lök:

1. vitlök   ................................................... .............. fri

2. purjolök, bunfiök och gräslök:

a. under liden 1 maj-30 november     ... 10%

b. under liden 1 december-30 aprU    ... fri

3. annan:

a. under fiden 16 juli-29 februari    ....... ......... 20 %,

dock minst

25: - per

100 kg

b. under tiden 1 mars-15 juli     ............ fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli   .. ......... 20 %,

dock minst

25: - per

100 kg

2. annan   ................................................. fri

E. spartis:

1. under tiden I maj-30 juni   ................... ........... 14 %

2. under liden I juli-30 april   .................... .............. fri

F.  svampar och tryffel:

1. champinjoner   ...................................... 10 %

2. andra   .................................................. fri

G. tomater:

1. under liden 16 april-15 maj    ............... ......... 10%,

dock minst

50: - per

100 kg

2. under tiden 16 maj-30 juni    ................ .......... 17 %,

dock minst

50: - per

IOO kg

3. under tiden I juli—30 september   ........ .......... 17 %,

dock minst

70: - per

100 kg

4. under liden I oklober-31 oktober   ........ 17 %,

dock minst

50: - per

IOO kg

5. under tiden 1 november-15 april   ........ .............. fri

H. sallad:

1.  isbergssallad:

a. under tiden 1 april-30 april.....    IOO kg 25:-

b. under tiden 1 maj-30 november    .... .......... 11 %

c.  under tiden I december-31 mars   .... .............. fri

2.  annan:

a. under liden I mars-15 december   .... .......... 11 %

b. under fiden 16 december-29 februari               fri

Prop. 1981/82:120 4

IJ. baljfrakter:

1. ärter:

a. under liden I mars—31 december   ......... 5 %

b. under liden 1 januari-29 februari                fri

2. andra:

a. under fiden 1 mars-31 december   7 %

b. under tiden 1 januari-29 febraari                   fri

K. sötpaprika   .................................... fri

L. rotfrukter:

1. morötter    .................................. 10 %

2. peppartol    ................................. 3 %

3. andra   ....................................... 5 %

M. kronärtskockor:

1. under tiden 1 juli-30 november   ...... 10%

2. under tiden 1 december-30 juni   ..... fri

N. andra slag:

1. under tiden I maj-30 november    .... 10 %

2. under fiden 1 december-30 april   .... ........... fri

07.02  Köksväxler (även kokta), frysta:

A.      morötter, ärter, bönor, spenat, lök, annan än vitlök,
purjolök, bunllök och gräslök, saml morötter och

ärter, blandade   .............................. 16 %

B. broccoli och spartis    ....................... fri

C. andra slag:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst luUbelagda

07.03     Köksväxler, tillfälligt konserverade i saltvatten, sva-
velsyrlighetsvalten eller andra konserverande lösning
ar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion;

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den fid dessa är högst luUbelagda

07.04     Torkade, dehydrafiserade eller evaporerade köks
växter, hela, i bilar, skivade, krossade eller pulverise-
rade, men ej vidare beredda:

A. potatis, vitlök, sparris saml svampar och tryffel,

andra än champinjoner   .................... fri

B. andra slag   .................................... 3 %

07.05     Torkade spritade baljväxtfrön av sådana slag som an
vändes till människo- eller djurföda, även skalade eller

kluvna   ............................................. fri

07.06     Maniok-, artow- och salepsrot, jordärtskockor, balater
(sölpolatis) och andra liknande rötter, slam- eller rot
knölar med hög hall av stärkelse eller inulin, färska

eller torkade, hela eller i bitar; märg av sagopalm    ... fri

Prop. 1981/82:120 5

8 kap. Ätbara frukter och nötter; skal av meloner eller citrusfrukter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej icke ätbara nötter och frukter.

2. Ordet "färska" skall även avse kylda varor.

08.01 Dadlar, bananer, kokosnötter, paranötler, kasj ananas, avokadofrakter, mango, guava och stan, färska eller torkade, även skalade	unötter, mango-	fri
08.02 Citrasfrukter, färska eller torkade		fri
08.03 Fikon, färska eller torkade    .........		fri
08.04 Vindruvor, färska eUer torkade: A. färska: 1. under liden 1 juli-31 oktober............... 2   under fiden 1 november—30 juni      ....	100 kg	12:50 fri
B. torkade    ...............................		fri
08.05 Nötter och liknande frukter, andra än sådana som är hänförliga fill nr 08.01, färska eller torkade, även ska lade    ......................................................		fri
08.06 Äpplen, päron och kvitlenfrukler, färska: A. äpplen: 1.             under liden 16 juU-29 febraari. 2.             under tiden 1 mars—15 juli	100 kg	25:-fri
B. päron och kvittenfrukter: t. under tiden 16juli-31 december  .. 2. under liden 1 januari—15 juli   .....	100 kg	25:-fri
08.07 Slenfrakler, färska: A. körsbär: 1. under liden 16 juni—31 juli    .............		5%
2. under liden 1 augusti-15 juni   .		fri
B. plommon: 1.  under tiden 16 juli—30 september   .................................................		15 %
2. under tiden 1 oktober—15 juli		fri
C. andra   ..................................		fri
08.08 Bär, ej hänföriiga till nr 08.07, färska: A. hallon, krusbär och vinbär, andra än svarta vinbär: 1. under liden 1 juni—31 augusti   ...........		7 %
2. under liden 1 september—31 maj    .....................................		fri
B. svarta vinbär: 1. under liden 1 juni—31 augusti		11 %
2. under tiden 1 september-31 maj    .............................................		fri
C. jordgubbar: 1.      under tiden 8 juni-31 augusfi   2.      under tiden 1 september—7 juni    ........................................		14% fri
D. andra   ...................................		fri
08.09 Andra färska frukter: A. meloner: 1.            under tiden 16 juni-30 september   ....................................... 2.            under liden 1 oktober—15 juni		18% fri
B. andra   ...................................		fri
08.10 Frakter (även kokta), frysta, utan tiUsats av so( A. jordgubbar   ..................................	;ker: 100 kg	50:-
1           B. hallon   .............................		fri

Prop. 1981/82:120 6

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda

08.11      Frakter, tillfälligt konserverade (l.ex. med svaveldi
oxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller
andra konserverande lösningar) men i föreliggande
skick olämpliga för direkt konsumtion:

A. jordgubbar................................................. 17 %

B. äpplen   ..................................................... 20 %

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda

08.12   Frakter, torkade, andra än sådana som är hänföriiga fill

nr 08.01, 08.02, 08.03, 08.04 eller 08.05  ..... fri

08.13                                                                             Skal av meloner eller citrasfrakter, färska, frysta, tor
kade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavel
syrlighetsvatten eUer andra konserverande lösningar fri

13 kap. Schellack o. d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Nr 13.03 skall anses tUlämpligt för bl. a. lakritsextrakt och pyrethrumextrakt, hum-leextrakt, aloeextrakt och opium. Numret skall ej anses tillämpligt för:

a.    lakritsextrakt innehållande mer än 10 viktprocent sackaros eller föreliggande
som konfektyrer (nr 17.04);

b.  maltextrakt (nr 19.02);

c.  extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d.    alkoholhaUiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt samman
satta alkoholhaUiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning
av drycker (22 kap.);

e.  kamfer, glycyrrhizin och andra produkter enligt 29.13 och 29.41;

f.   medikamenter hänförliga till nr 30.03 och blodgrupperingsreagens (nr 30.05);

g.  garvämnesextrakter och färgämnesextrakler (nr 32.01 och 32.04);

h.   eteriska oljor "concretes", "absolutes" och resinoider (nr 33.01) samt vatten frän destination av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor (nr 33.06); ij.   naturgummi, balata, guttaperka och liknande naturiiga produkter (nr 40.01).

13.2 ScheUack, kornlack, stocklack o.d.; naturiiga gummiarter, hartser, gummiharlser och balsamer                fri

13.3 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pekfinater och peklater; agar-agar saml annat växtslem och andra förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska ämnen .. fri

Prop. 1981/82:120 7

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spalt-ningsprodukter därav; beredda ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska växer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. svinfett och öäderfäfett enligt nr 02.05;

b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04);

c.  grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04;

d.            isolerade fettsyror, beredda växer, medikamenter, färger, läcker, tvål och
såpa, parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor och
andra varor hänförliga till något tulltaxenummer i sjätte avd.;

e. faktis framställd av oljor (nr 40.02).

2.    "Soapstocks", bottensatser erhållna vid rening av oljor samt återstoder från
destination av stearin, ullfett eller glycerol skall anses hänförliga till nr 15.17.

15.1 Isler, annat svinfett och fjäderfäfetl, ulsmälla, utpressade eller extraherade med lösningsmedel            ...................................................................... fri

15.2 Fetter av nötkreatur, får eller getter, ej utsmälta; ur sådana fetter ulsmälla eller med lösningsmedel extraherade fetter (inbegripet "premier jus")  ...... fri

15.3 Solarstearin och oleoslearin (presstalg); islerolja, oleo-margarin och talgolja, ej emulgerade, blandade eller på

annat sätl beredda ....................................... fri

15.4 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur        fri

15.5 Ullfett och fetlartade ämnen erhållna därur (inbegripet

lanolin)    ....................................................... fri

15.06  Andra animaliska oljor och fetter (inbegripet klövolja

saml fetter från ben och avfall)   ................... fri

15.07     Vegetabiliska fetter och fela oljor, råa, renade eller
raffinerade:

I A. linolja  ....................................................... .............. fri

B. krolonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfröolja och

träolja    .................................................... .............. fri

C. andra slag:

1. avsedda all användas uteslutande för tekniskt

bruk   .................................................... .......... 8 %'

2. andra:

a.  oraffinerade    .................................. ......... 10 %

b.  andra    ............................................ .......... 15 %

15.08     Animaliska och vegetabiliska oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, fakliserade, blåsta, polymeriserade
genom värmebehandling i vakuum eller inert gas eller
pä annat säll modifierade:

A. linolja, Iräolja, oiticicaolja och ricinolja  ..    100 kg 3:-

B. andra slag   .............................................. fri

15.10 Fettsyror; sura oljor från raffinering; feltalkoholer:

A. fettsyror saml sura oljor från raffinering   . fri

B. feltalkoholer  ............................................. 6 %

15.11..................................................................... Glycerol och glycerollul    fri

' Oraffmerade fria t. o. m. den 30 juni 1984 (jfr 1981:434).  Fri t,o.m. den 30juni 1984 Gfr 1981:434).

Prop. 1981/82:120 8

15.12       AnimaUska och vegelabUiska oljor och fetter, som helt
eller delvis hydrerals eller som gjorts fastare eller här
dals genom andra processer, även raffinerade men ej
vidare bearbetade:

A.  avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk 8 %

B.  andra   ...................................................... 17 %

15.13...................................................................... Margarin, konsfister och annat berett ätbart fett            25%

15.15   Spermaceli (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även

färgad; bivax och andra insekts växer, även färgade  .. fri

15.16 VegelabUiska växer, även färgade   .............. fri

15.17 Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fetlartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska växer   .............................. fri

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a.            köksväxter och frukter, beredda eller konserverade pä sätt som anges i 7 och
8 kap.;

b.            fruktgeléer, fruktpastor o.d. i form av sockerkonfektyrer (nr 17.04) eller
chokladkonfektyrer (nr 18.06).

2. Köksväxter enligt nr 20,01 och 20.02 är sådana som skulle vara hänförliga lill nr 07.01—07.05 om de vid förtullningen förelåg i där angivet skick.

3. Ätbara växter, rötter oeh andra växtdelar (t. ex. ingefära och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade jordnötter skall tulltaxeras enligt nr 20.06.

4. Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent skall tulltaxeras enligt nr 20.02.

20.01      Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade
med ättika eUer ättiksyra, även med tillsats av socker,
salt, kryddor eller senap:

A. gurkor:

1. hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen

vikt   ...................................................... 5 %

2. andra slag   .......................................... 10 %,

dock minst

30: - per

100 kg

B. rödbetor    ................................................. 10 %

C. oliver, kapris och sötpaprika  .................... fri

D. rödkål och kronärtskockor    ...................... 7 %

E. andra köksväxter  ..................................... 11 %

F.  frakter   ..................................................... .............. fri

20.02      Köksväxler, beredda eller konserverade på annat sätt
än med ättika eller ättiksyra:

A.                                                                               tomater, oliver, potatis, kapris, sötpaprika och pro
dukter av tiU nr 07.05 hänförliga ärter och bönor fri

B. svampar och tryffel:

1.  champinjoner   ...................................... .......... 15 %

2.  andra slag   .......................................... fri

Prop. 1981/82:120 9

C. sparris  ..........................................    100 kg' 40:60

D................................................................ ärter, med undantag av produkter av tUl nr 07.05
hänförliga ärter    ...................................... ......... 10 %

E................................................................ bönor, med undantag av produkter av lill nr 07.05
hänförliga bönor    .................................... 8 %

F.  lök, stekt (även fryst); surkål    ................. 5 %

G. andra slag   ............................................... 11 %

20.03   Frakter, frysta, med fillsals av socker:

A. jordgubbar   ...................................     100 kg 50: -

B. hallon   ...................................................... fri

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda

20.4 Frukter, fraklskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande säll beredda med socker                                                                           fri

20.5 Sylter, fruklgeléer, marmelader, fraklmos och fruktpastor, beredda genorn kokning, med eller utan tillsals av socker:

A. av jordgubbar, svarta vinbär eller äpplen               7 %

B. andra slag   ............................................... 5 %

20.06   Frakter, beredda eller konserverade på annat säll, med

eller utan tillsats av socker eller sprit   ......... .............. fri

20.07      Fraklsafl (inbegripet dravmusl) och köksväxtsafl,
även med tillsats av socker men ojäst och ej innehållan
de sprU:

A................................................................ av svarta vinbär eUer jordgubbar; blandsafl innehål
lande saft av svarta vinbär eller jordgubbar          10%

B. annan:

1.    av äpplen, päron, körsbär eller plommon; bland
safl, innehållande saft av äpplen, päron, körsbär
eller plommon men ej innehållande saft av svarta

vinbär eller jordgubbar   ....................... 5 %

2. av köksväxter, andra än tomat   ........... 3 %

3. andra slag   .......................................... fri

22 kap. Drycker, sprit och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar ej:

a. havsvatten (nr 25.01);

b. destillerat vatten, ledningsförmägevatten och vatten av motsvarande ren
hetsgrad (nr 28.58);

c.  utspädd ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d. medikamenter enligt nr 30.03;

e. parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2.     För tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller att alkoholstyrkan skall anses vara
den som erhålles genom mätning med Gay-Lussacs alkoholometer vid en tempe
ratur av -l-15°C.

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

Prop. 1981/82:120 10

2:1 För tillämpning av underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt uttryckes i volymprocent, gälleratt halten skall beräknas vid -l-15°C.

22.01 Vatten, inbegripet mineralvallen och kolsyrat vatten;

is och snö   ........................................ fri

22.02    Lemonad, aromaliseral mineralvatten, aromaliseral
kolsyrat vallen och andra alkoholfria drycker, med
undantag av fraklsafl och köksväxtsafl hänförliga lill

nr 20.07   .......................................... fri

22.03 Maltdrycker:

med en alkoholhalt:

A. ej överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)              100 I 10: -

B. överstigande 1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl)     100 1 12: -

C. överstigande 2,8 viktprocent (starköl)               100 1 14: -

22.04    Dravmusl i jäsning, ävensom dravmusl vars jäsning
avbrutits på annat sätl än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter....    100 I 25: -

B. på andra käri   ..........................    100 I 10: -

22.05    Vin av färska druvor; druvmusl vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:

A. musserande   ............................    100 1 77:50

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter                  IOO I 21:20

b. på andra käri   ...................     100 I 8:80

2. överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter                  100 I 57:10

b. på andra käri   ...................     100 I 42:50

22.06    Vermul och annat vin av färska dravor, smaksatt med
aromatiska extrakter:

med en alkoholhall:

A. ej överstigande 15 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter    100 1 21:20

2. på andra käri   ......................     100 1 8:80

B. överstigande 15 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter.     100 1 57:10

2. på andra käri   ......................     100 I 42:50

22.07    Andra jästa drycker, l.ex. äppelvin (cider), päronvin
och mjöd:

A. musserande, andra än äppel- och päronvin   .   100 1 100: -

B. andra slag, med en alkoholhall:

1. ej överstigande 15 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter                  100 1 25: -

b. på andra käri  ....................     100 I 10: -

2. överstigande 15 volymprocent:

I a. pä kärl rymmande högst 10 liter                 100 I 40: -

b. på andra kärl   ...................     100 I 50; -

22.08    Etanol (elylalkohol) och finsprit, odenalurerade, med
en styrka av 80° eller högre; denalurerad sprit (inbegri
pet etanol och finspril), oavsett styrkan:

A................................................... avsedda all användas uteslutande för kemisk om
vandling    ...................................... fri

B. andra   ........................................... 6 %

Prop. 1981/82:120 11

22.09      Sprit (etanol, elylalkohol), ej hänföriig fiU nr 22.08;
likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhal-
tiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för fram
ställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker........    100 1 92:50

B.        andra drycker, inbegripet odenalurerad sprit med
en styrka understigande 80°:

1. på kärl rymmande högst 10 liter:

a.  whisky......................................     100 I 57:10

b.  brännvin,   okryddai  eller  kryddat;   vodka;

genever och gin  ......................     100 I 40: -

c.  andra slag ...............................     100 I 67:50

2. på andra kärl:

a.  whisky...................................    100 I av

50 % alkoholhaU vid + 15°C     ........ .......... 16:50

b............................................ brännvin,   okryddat  eller  kryddat;   vodka;
genever och gin  ...................    100 1 av

50 % alkoholhaU vid + 15°C     ........ .......... 15: -

c.  andra slag ...........................     100 I av

50 % alkoholhaU vid -M5°C    ........... ........ 17:50

C.  sammansatta alkoholhaUiga beredningar (s.k. kon
centrerade extrakt) för framställning av drycker   .. 5 %

22.10...................................................................... Ättika         6%

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 3. lagen (1977:293) om handel med drycker, utgär, om tullfrihet ej ålnjutes, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac   ............................................................      95: -

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky   ......      88: -

Andra spritdrycker, ej hänförliga till lulltaxenr 22.08        78: -

Vin: musserande:

champagne ..................................................      32: -

annat  ..........................................................      23: -

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 15 volymprocent   ...................      28: -

ej överstigande 15 volymprocent  ................       13: -

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 4. lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget för alkoholdrycker faststäUl belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. skatt enligt 10 § lagen (1977: 306) om dryckesskatt; samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968; 430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena utgår tull med 8 kronor per liter.

28 kap. Oorganiska kemikalier; organiska och oorganiska föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper

Anmärkningar

I.   Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren eller anmärkningarna till detta kapitel skall tulltaxenumren i detta kapitel anses tillämpliga endast för: a.   isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande föroreningar;

Prop. 1981/82:120

b.  produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c. produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning
att lösningen är en för dessa produkter normal och nödvändig handelsform,
som är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl,
och att lösningsmedlet ej gör produkten lämpligare för speciell användning
än för allmänt bruk;

d. produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel
nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter;

e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med damningshindrande
medel eller försatta med färgämne för att underlätta deras identifiering eller
av säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna ej gör produkten lämpli
gare för speciell användning än för allmänt bruk.

2.     Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulf-
oxylater (nr 28.36), karbonater och peroxikarbonater av oorganiska baser (nr
28.42), cyanider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.43), fulmina-
ter, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.44), organiska pro
dukter inbegripna i nr 28.49-28.52 samt karbider av metaller eller icke-metaller
(nr 28.56) skall endast följande kolföreningar tulltaxeras enligt detta kapitel:

a. koloxider; hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra, isocyansyra, tio-
cyansyra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

b. karbonylhalogenider (nr 28.14);

c.  koldisulfid(nr28.15);

d. tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, telluro-
cyanater, tetratiocyanatodiamminkromater ("reineckater") och andra kom-
piexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.48);

e. hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogeni-
der, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och metallderivat därav (nr
28.58), andra än kalciumcyanamid innehållande högst 25 viktprocent nitro-
gen, beräknat pä vattenfri torrsubstans (31 kap.).

3. Detta kapitel omfattar ej:

a. natriumklorid och magnesiumoxid, även kemiskt rena, samt andra produkter
hänförliga till femte avd.;

b. metaUorganiska och icke-metallorganiska föreningar andra än dem som är
nämnda i anm. 2 ovan;

c.  produkter nämnda i anm. I, 2, 3 och 4 lill 31 kap.;

d. oorganiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer, hänför
liga till nr 32.07;

e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter föreliggande som laddningar lill
brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.17;
bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.19; odlade
kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller
alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.19;

f.  ädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) samt stoft och pulver
av sådana stenar (nr 71.02-71.04) ävensom ädla metaller och legeringar av
ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;

g. metaller, även kemiskt rena, och metallegeringar, hänförliga till något num
mer i femtonde avd.;

h. optiska element, l.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror bestående av en syra hänförlig till underavdelning II till detta kapitel och en metalloxidsyra hänförlig till underavdelning IV skall tulltaxeras enligt nr 28.13.

5. Nr 28.29-28.48 skall anses tillämpliga endast för salter (inbegripet peroxisalter) av metaller eller ammonium.

Där ej annat följer av lydelsen av tulltaxenumren skall dubbelsalter och komplexa salter tulltaxeras enligt nr 28.48.

6. Nr 28.50 skall anses tillämpligt endast för:

a. följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper: naturligt uran och
uranisotoperna 233 och 235 samt plutonium och plutoniumisotoper;

b. följande radioaktiva kemiska grundämnen: teknetium, prometium, poloni-
um, astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium,
americium och andra grundämnen med högre atomnummer;

c. alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, inbegripet iso
toper av ädla och oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.;

d. oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper,
även om de ej är kemiskt definierade och även om de är blandade med
varandra;

Prop. 1981/82:120 13

e.            legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter innehållande des
sa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar
därav;

f.  förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.

Ordet "isotoper", nämnt ovan och i nr 28.50 och 28.51, inbegriper "anrikade isotoper" men inbegriper ej kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, och ej heller uran utarmat på U 235.

7. Nr 28.55 skall anses inbegripa fosforjärn (järnfosfid) innehållande minst 15 viktprocent fosfor samt fosforkoppar (kopparfosfid) innehållande mer än 8 viktprocent fosfor.

8. Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen), dopade för användning inom elektroniken, skall hänföras till detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. Skurna till skivor, plattor eller liknande former hänföres de till nr 38.19.

I   Kemiska grundämnen

28.01   Halogener (fiuor, klor, brom och jod):

A. klor    ......................................................... 4,9 %

B. andra   ...................................................... fri

28.2 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidall svavel                    fri

28.3 Kol (inbegripet kimrök)   ................................. fri

28.4 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-metaller:

A. oxygen (syre)   ......................................... 6,9 %

B. kisel ...............................................     100 kg 5:60

C. andra   ...................................................... fri

28.05.............................................................. Alkalimetaller och alkaUska jordartsmetaller; sällsynta
jordarlsmelaller, yttrium och skandium saml bland
ningar och legeringar av dessa ämnen med varandra;
kvicksilver   .................................................... .............. fri

II   Oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväle) och saltsyra samt klorosva-

velsyra .......................................................... 3,7 %

28.8 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra)    .... 3,7 %

28.9 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra            8 %

28.10 Fosforpenloxid och fosforsyror (meta-, orto- och py-ro-):

A.  ortofosforsyra    ........................................ ............ 4 %

B.  andra   ...................................................... ......... 4,3 %

28.12 Borlrioxid och borsyra  .................................. .............. fri

28.13 Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller (med undanlag av vatten):

A.  svaveldioxid och svaveltrioxid   ................. ......... 3,7 %

B.  koldioxid (kolsyra) och perklorsyra   ......... 7,8 %

C. andra   ...................................................... .............. fri

III   Halogen- och svavelföreningar av icke-metaller

28.14 Halogenider, oxidhalogenider och andra halogenföreningar av icke-metaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid    .............. 7,8 %

B. andra   ...................................................... fri

Prop. 1981/82:120 14

28.15 Sulfiderav icke-metaller; fosfortrisulfid:

A. koldisulfid (kolsvavla)    ..................... 4,1 %

B. andra   .......................................... fri

IV    Oorganiska baser samt oxider, hydroxider och peroxider av metaller

128.16 Ammoniak, vallenfri eller i vattenlösning              fri

28.17    Nalriumhydroxid (kausfik soda); kaliumhydroxid
(kauslikt kali); natrium- och kaliumperoxid:

A. nalriumhydroxid i fasl form    ............... ........ 5 %

B. andra slag   .................................... ...... 4,1 %

28.18 Hydroxid och peroxid av magnesium; oxider, hydroxider och peroxider av strontium eller barium     fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid   ..................... ........... fri

28.20 Aluminiumoxid  och  aluminiumhydroxid;  konstgjord

korand   ............................................ fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider    ........... ........... fri

28.22 Manganoxider   ................................... ........... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som

FejOj   ........................................................... ............. fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella ko-bolloxider           fri

28.25 Tilanoxider  ........................................ .......... fri

28.27 Blyoxider; mönja och orangemönja   ........ fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin saml deras oorganiska salter; andra oorganiska baser samt melalloxider, me-tallhydroxider och metallperoxider:

A. hydrazin och oorganiska salter därav    ....... 4,5 %

B. andra   .......................................... ........... fri

V    Metallsalter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror

28.29 Fluorider;   fiuorosilikaler,   fiuoroborater   och   andra fluorkomplexa salter    fri

28.30 Klorider, oxidklorider och hydroxidklorider; bromider

och oxidbromider; jodider och oxidjodider   ........... fri

28.31     Hypokloriler; kommersiellt kalciumhypoklorit; klori-
ler; hypobromiler:

fri

7,8%

7,8% fri fri

3,7% fri fri

A. kalciumhypoklorit och klorkalk; hypobromiler   ...

B. andra   ..........................................

28.32     Kloraler och perkloraler; bromater och perbromater;
jodaler och perjodaler:

A. perkloraler   ....................................

B. andra   ..........................................

28.35 Sulfider; polysulfider   ...........................

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), inbegripet ditioniter stabiliserade med organiska ämnen; sulfoxylaler:

A. nalriumformaldehydsulfoxylat    ...........

B. andra   ..........................................

28.37........................................................ Sulfiler och liosulfaler  

Prop. 1981/82:120 15

28.38     Sulfater (inbegripet alunarter) och peroxisulfater (per-
sulfater):

A. aluminiumsulfat   .............................. 4,1 %

B. kaliumaluminiumsulfal (kalialun), järn(II)sulfal (fer-

rosulfat) och koppar(lI)sulfat    ........... 3,7 %

C. andra   .......................................... fri

28.39 Nitriter och nilraler    ............................ fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiler och fosfater:

A. natrium- och kaUumfosfaler samt kalciumfosfaler,

andra än kalciumhydrogenfosfal (dikalciumfosfat) 4,1 %

B. andra   .......................................... fri

28.42     Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonaler);
kommersiellt animoniumkarbonal innehållande am-
moniumkarbamat:

7,8% fri fri fri

3,7% fri

4,1 % fri

fri

fri

A................................................... ammoniumkarbonat,  även  innehållande ammoni-
umkarbamal   ..................................

B. andra   ..........................................

28.43 Cyanider och komplexa cyanider  ............

28.44 Fulminaler, cyanater och tiocyanater   ....

28.45 Silikater; kommersiella natrium- och kaliumsilikater:

A. natrium- och kaliumsilikater   ..............

B. andra   ..........................................

28.46  Borater och perborater:

A. nalriumperboral   ..............................

B. andra   ..........................................

28.47 Salter av melalloxidsyror (l.ex. kromaler, permanga-naler och stannaler)      

28.48 Andra salter (inbegripet peroxisalter) av oorganiska syror med undantag av azider 

VI   Diverse

28.49     Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla me
taller; salter och andra oorganiska eller organiska för
eningar av ädla metaller, inbegripet albuminaler, pro-
teinaler, tannaler och liknande föreningar, även om de

ej är kemiskt definierade   ..................... fri

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva kemiska grundämnen och radioakliva isotoper; oorganiska och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller isotoper, även om de ej är kemiskt definierade; legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen, isotoper eller föreningar   ........................................ fri

28.51 Isotoper saml oorganiska och organiska föreningar därav, även om de ej är kemiskt definierade, andra än

isotoper och föreningar hänförliga lill nr 28.50         fri

28.52................................................. Oorganiska och organiska föreningar av torium, av
uran utarmat på U 235, av sällsynta jordarlsmelaller
eller av yttrium eller skandium, även blandade med
varandra   .......................................... fri

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), inbegripet hydrogen
peroxid i fasl form  ............................... 7,8 %

Prop. 1981/82:120 16

28.55 Fosfider, även icke kemiskt definierade   .. ........... fri

28.56 Karbider, även icke kemiskt definierade:

A. kalciumkarbid    ............................... ......... 5 %

B. andra   .......................................... fri

28.57  Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även

icke kemiskt definierade   ...................... ........... fri

28.58                                                              Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat val
len och ledningsförmågevallen saml annat vallen av
motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med
ädelgaserna avlägsnade); komprimerad luft; amal
gamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller fri

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

Prop. 1981/82:120 17

Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-02-18

Närvarande: statsrådet Ullslen, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Molin

Proposition om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa, m. m.

1   Inledning

1974 års trädgärdsnäringsutredning (Jo 1974:09)' avlämnade den 7 november 1979 en promemoria Översyn av tullarna för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar. Promemorian bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgells av lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium, generallullslyrelsen, statens pris- och kartellnämnd (SPK), statens industriverk, kommittén för industrins råvarukoslnadsuljämning (Jo 1978:07), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), ICA-förbundet, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening. Landsorganisationen i Sverige (LO), importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), Föreningen Svenska Konservlillverkare och ScandUor AB.

Kommerskollegium har bifogat yttranden av Stockholms Handelskammare, Skånes handelskammare saml handelskammaren i Gävle.

Trädgårdsnäringens riksförbund och Föreningen Svenska Konservlillverkare har i särskUda skrivelser framfört kompletterande synpunkter på trädgårdsnäringsulredningens förslag.

En sammansläUning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bUaga 2.

Med anledning av de ändringar i tulltaxan som föreslagits av 1974 års Irädgårdsnäringsuiredning har omförhandlingar ägt rum beträffande ett antal produkter för vilka tullarna har varit bundna inom ramen för det

' Departementsrådet Rune Henriksson, ordförande, kommunalrådet Villiam Björk, i. riksdagsledamöterna Valdo Carlström och Anna-Lisa Nilsson samt riksdagsledamoten Håkan Strömberg.

2  Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr . ''O

Prop. 1981/82:120 18

allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT). Sedan dessa förhandlingar numera avslutats får jag anmäla resultatet härav för riksdagens godkännande.

AB Findus har i skrivelse till regeringen hemställt om tullfrihet för fryst och torkad spartis. Skrivelsen har överlämnats av Föreningen Svenska Konservlillverkare som även yttrat sig i frågan.

Supra AB har gjort en framställning om tullfrihet för ammoniak. Yttrande i frågan har avgetls av kommerskollegium, generallullslyrelsen och utredningen (Jo 1981:07) om försöriningen med gödselmedel m.m. Kommerskollegium har inhämtat synpunkter från överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), statens jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivsorganisalioner.

2   Föredragandens överväganden

1974 års Irädgårdsnäringsuiredning framlade i augusti 1978 i betänkandet (SoU 1978:51) Svensk trädgårdsnäring - Produktion, rationalisering och internationella förhållanden bl.a. förslag till förändringar av del svenska gränsskyddel på Irädgårdsområdet. Utredningens förslag, som omfattade 6-8 kap. i luUlaxan, innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av tullperioderna. I syfte alt värdesäkra tullnivåerna föreslogs en övergång från vikllullar lill värdetullar för vissa produkter.

Tullskyddel för Irädgårdsprodukler togs upp lill behandling i regeringens proposition 1978/79:136 om trädgårdsnäringen. Regeringens förslag innebar en övergång från vikllull lill värdetull för vissa produkter, höjningar och sänkningar av luUsatserna samt justeringar av vissa tullperioder.

Propositionen behandlades i riksdagen dels av jordbruksutskottet (JoU 1978/79:29), dels av skatteutskottet (SkU 1978/79:47). Riksdagen biföU regeringens förslag om övergång till värdeluUar (rskr 1978/79:400). Riksdagen gjorde dock vissa ändringar i lulltaxeförslagen.

I samband med alt regeringen i proposition 1979/80:24 redovisade resultatet av de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT föreslogs alt de nya tullarna skulle träda i kraft i den mån inle GATT-bindningar hindrade delta. I enlighet med riksdagens beslut (rskr 1979/ 80:138) trädde ändringarna i 6-8 kap. tulltaxan i kraft den I februari 1980.

Resultatet av de omförhandlingar som ägt rum med EG beträffande de produkter för vUka tullarna varit bundna i GATT redovisades i samband med regeringens proposition 1979/80:175 med förslag till skyddsåtgärder mol lågprisimport på irädgårdsområdet. Den träffade överenskommelsen innebar att de ändringar som beslutats av 1978/79 års riksmöte kunde genomföras fullt ul. De nya tullarna trädde i kraft den 1 juli 1980.

I trädgårdsnäringsulredningens betänkande år 1978 behandlades inle lullskyddel för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar

Prop. 1981/82:120 19

(20 kap. tulltaxan). Utredningen har forlsall arbetet med en översyn av tullarna på delta område. Översynen har skett i samarbete med kommittén (Jo 1978:07) för industrins råvarakostnadsuljämning (RÅK). Trädgårdsnäringsulredningens förslag redovisades den 7 november 1979 i promemorian Översyn av tullarna för beredningar av köksväxler, frukter eller andra växtdelar.

Med anledning av övergången från vikllullar lill värdetullar för färska köksväxter och frukter hänförliga fill 7 och 8 kap. i tulltaxan, finner utredningen del lämpligt all också tullarna för beredda köksväxler och frakter ulgår i form av värdeluUar. Härigenom skulle lullnivåerna värde-säkras även för dessa produkter så att tullarnas skyddseffekt inle urholkas av infiationen.

Vidare anser utredningen att justeringar av lullnivåerna för vissa varuslag bör genomföras. Justeringarna är delvis föranledda av de ändringar av tullnivåerna under 7 och 8 kap. som beslutats av riksdagen år 1979. Enligt utredningen bör tullarna emellertid ocksä anpassas bättre till den nuvarande konkurrenssituationen och den konkurrenssituation som kan förutses för såväl trädgårdsnäringen som den berörda livsmedelsindustrin i framtiden.

För ell anlal varuslag föreslår utredningen tullfrihet på grund av all någon produktion inte förekommer inom landet, l.ex. konserverade tomater, oliver, kapris, paprika, tryffel och sparris.

Utredningen föratsätter att kompensafion för belastningen av jordbruks-prisreglerade råvaror inkluderas i del föreslagna lullskyddel då belastningen är av liten betydelse. Om däremot belastningen är av större betydelse bör enligt utredningens mening möjligheter ges till kompensation för de i beredningen ingående jordbruksprisreglerade varorna, främst socker.

Utredningens förslag beträffande lulltaxenr 08.10 innebär alt frysta jordgubbar ulan fillsals av socker (08.10.100) beläggs med en värdetull på 11 % i avvaktan på all frågan om möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda svenskproducerade jordgubbar utreds.

Vad gäller lill lulltaxenr 20.01 hänförliga beredningar föreslår utredningen en värdetull på 12% för positionerna 20.01.152 och 20.01.159 (rödbetor saml andra köksväxler) saml en värdetull pä 15% för positionen 20.01.151 (gurkor). Utredningen föreslår vidare beträffande lulltaxenr 20.02 att positionerna 20.02.100 och 20.02.909 (ärter saml andra köksväxler) beläggs med en tull på 12%, medan positionerna 20.02.200 och 20.02.300 (bönor saml svampar och tryffel) beläggs med en tull på 8 resp. 15%. I de fall produkter är baserade på jordbruksprisreglerad råvara (torkade ärter och bönor) föreslås att dessa produkter förs lill jordbruksprisregleringen och upptas med tullfrihet. För frysta jordgubbar med tillsats av socker (20.03.100) föreslås en tullsals på 11%, dvs. samma tull som föreslås för lulltaxenr 08.10. Utredningen förordar all produkter under positionen 20.03.909 (andra frysta frukter) som hittills under hela året bör beläggas

Prop. 1981/82:120 20

med samma tuU som motsvarande färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda.

Sylter, marmelader och andra produkter hänförliga till lulltaxenr 20.05 bör enligt utredningen ges ell manufaklureringsskydd som bör sättas vid 5%. För produkter innehållande luUbelagda råvaror föreslår utredningen en värdetull på 7%. För fraktkonserver hänförliga till lulltaxenr 20.06 föreslås tullfrihet. Till tuUlaxenr 20.07 hänförliga safter av svarta vinbär, jordgubbar och äpplen samt biandsafter bör enligt utredningen beläggas med en tull på 10%, medan för saft av päron, körsbär, plommon, krasbär och vinbär, andra än svarta vinbär, samt köksväxtsafter föreslås en tullsats på 5%).

För övriga varuslag hänförliga fill 20 kap. i tuUtaxan föreslår utredningen tullfrihet.

Utredningens förslag om en övergång från vikllullar lill värdetullar för beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar har i huvudsak tillstyrkts av de remissinstanser som representerar odlarna och konservindustrin. Från handelns sida menar man emeUertid att de föreslagna tullsatserna genomgående bör ligga på en lägre nivå än vad utredningen föreslår. Även kommerskollegium anser att tullsatserna för vissa positioner bör ligga vid en något lägre nivå än den utredningen förordar. Från industrins sida framhålls att utredningens förslag till utformning av tullskyddet för frakt- och grönsakskonserver tillgodoser fiertalel av konservindustrins krav beträffande de principer som bör ligga fill grund för tullskyddet för dessa produkter, även om nivån på del föreslagna luUskyddet i vissa fall kan anses väl låg.

Flera remissinstanser framhåller att utredningens förslag i alltför liten utsträckning beaktar konsumenternas intressen. Några remissinstanser anser all utredningen inle beaktar förslagets biståndspolitiska konsekvenser.

För egen del biträder jag utredningens förslag om en övergång lill värde-tullar för beredda köksväxter och frukter. En övergång från vikllullar lill värdetullar har tidigare skett med tullarna i allmänhet i den svenska tulltaxan och nu senast beträffande köksväxler och frukter i 7 och 8 kap. i tulltaxan. Tillämpning av värdetullar innebär all lullnivån värdesäkras och alt luUens skyddseffekt inle minskar i takt med infiationen. Jag har vid mina ställningstaganden i denna fråga liksom i de övriga frågor jag lar upp i del följande samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Utredningen föreslår alt vissa justeringar av lullnivåerna skall genomfö- ras bl. a. med tanke på de åndringar av lullnivåerna för färska köksväxler och frukter som används som råvara.

Fiertalel av tullarna på detta område är emellertid bundna i GATT. I den mån höjningar av bundna tullar aktualiseras krävs omförhandlingar med berörda länder. Detla gäller även vid övergång till värdetull i de fall bindningen avser en vikllull.

Prop. 1981/82:120 21

Bestämmelser om sådana omförhandlingar finns i artikel XXVIII i GATT. Enligl dessa bestämmelser fillkommer rätt att påyrka förhandling varje avlalsslutande part med vUken ursprungligen förhandlades om medgivandena och varje annan avlalsslutande part som bedöms ha ställning som huvudleverantör. Samråd skaU också på begäran ske med varje annan avtalsslutande part som bedöms ha ett väsentligt intresse i medgivandena. Vid dessa omförhandlingar, som också kan avse kompensation med avseende på andra varor, skall parterna sträva efter att bibehålla en allmän nivå av reciproka och ömsesidigt fördelaktiga medgivanden vilken inte är mindre gynnsam än vad som gällde innan sådana förhandlingar ägt rum.

Det har mol denna bakgrand befunnits lämpligt all genomföra sådana omförhandUngar innan förslag liU nya tuUar föreläggs riksdagen.

Sedan GATT i maj 1980 notifierals om önskemål alt omförhandla ell anlal medgivanden beträffande beredda köksväxter och frakter har förhandlingar ägt ram med EG som på flertalet posifioner på området har StäUning som huvudleverantör saml med Österrike, Polen och USA.

Vid omförhandlingarna har utgångspunkten för svensk del varit trädgårdsnäringsulredningens förslag. Samtidigt har det varit en strävan all begränsa tullhöjningarna bl. a. för alt undvika ogynnsamma verkningar pä konsumentpriserna. Del har också varit nödvändigt alt söka finna lullni-våer som har kunnat accepteras av motparterna i omförhandlingarna ulan omfattande kompensation i form av nedsättning av tullarna på näraliggande områden.

Omförhandlingarna har nu slutförts, sedan enighet nåtts om förslag lill överenskommelser mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan EG, Österrike, Polen och USA. Överenskommelserna innebär att Sverige i fråga om flertalet produkter som har varit bundna i GATT erbjuder åter-bindning vid nya värdeiullsalser under kapitel 20. Vidare erbjuds sänkningar av vissa tidigare bindningar saml ett anlal nya bindningar, i regel på en nivå som motsvarar gällande tulltaxa.

En förteckning över de GATT-bindningar som ingår i förslaget till överenskommelser bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3.

Beträffande produkter hänförliga till lulltaxenr 20.01 innebär överenskommelserna all tullen för smågurkor sätts lill 5 % och för andra gurkor till 10% med en minimituU av 30 kr. per 100 kg. För rödbetor blir tullen 10%, för rödkål och kronärtskockor 7 % och för andra köksväxter 11 %.

Under lulltaxenr 20.02 binds tullen vid 10% för ärter, 8% för bönor, 15% för champinjoner, 5% för stekt lök och surkål och 11% för andra produkter.

Produkter hänförliga lill lulltaxenr 20.04 (kanderade frukter) blir tullfria.

För produkter hänförliga till lulltaxenr 20.05 blir tullen 7% för sylter, geléer etc. av svarta vinbär och jordgubbar och 5% för andra produkter.

Produkter hänförliga till lulltaxenr 20.06 blir tullfria.

För produkter hänförUga lill lulltaxenr 20.07 blir tullen 10% för safter av

Prop. 1981/82:120 22

svarta vinbär och jordgubbar, 5% för safter av äpplen, päron, körsbär och plommon saml 3 % för safter av köksväxter (andra än tomater). För övriga oblandade safter föreslås tullfrihet.

Som kompensation för återtagandet av de tidigare svenska tullbindningarna lämnas däratöver erbjudande om vissa sänkningar av gällande tullar. Tullfrihet erbjuds sålunda för fryst broccoli (nuv. tull 10%), frysta hallon (nuv. tull 7%), pektinämnen, pekfinater och peklater (nuv. tull 6%, ärf. n. suspenderad enligl 5 § luUförordningen) och blekt linolja (nuv. tull 3 kr. för 100 kg).

Tullen sänks för vissa jästa drycker från 67:50 till 40 kr. för 100 liter och för genever och gin från 67:50 till 40 kr. för 100 liter om importen sker på kärl rymmande högst 10 liter och från 17:50 till 15 kr. för 100 liter om importen sker på andra kärl.

För varor hänföriiga lill lulltaxenr 20.03, 20.04, 20.05 och 20.07 har Sverige förbehållit sig rätten all vid import, utöver den bundna nivån, utlaga en rörlig avgift för all ta hänsyn lill prisskillnader för i varan ingående sockermängd. Detta innebär att del system för extem prisutjämning vid import, som gäller fr.o.m. den I jiili 1981 enligl de ändringar i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukels område som beslutats av 1980/81 års riksmöte (prop. 1980/81:190, JoU 36, rskr 419), kan tillämpas fullt ut för här berörda produkter.

I överenskommelsen med Polen har förutsatts all de luUreduklioner som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT (jfr prop. 1979/80:24) för imporien av vissa spritdrycker hänföriiga tUl lulltaxenr 22.09 skall genomföras utan avtrappning.

1 samband med överenskommelsen om GATT-bindningar har vissa andra åtaganden gjorts från svensk sida.

Sverige beviljar sålunda enligt särskild skriftväxling EG vissa lullförmåner som tillägg lill de förmåner som Sverige redan beviljat i skriftväxling i anslutning till frihandelsavtalet år 1972. Enligl skriftväxlingen sänks tullen för champinjonkonserver från 15% lill 13% vid import från EG.

I särskild skriftväxling med Österrike beviljar Sverige också vissa tull-kontingenter för importen av fruktsafter med ursprang i EFTA-länderna. För safter av äpplen och päron samt blandningar därav medges sålunda tullfrihet upp till en årlig kvantitet av 4 200 ton. För saft av svarta vinbär sänks tullen från 10% tiU 5% upp fill en årlig kvantitet av 400 ton.

Jag förordar all regeringen föreslår riksdagen all godkänna de föreslagna överenskommelserna om GATT-bindningarna liksom förslaget om skriftväxling med EG angående lullförmåner vid import av champinjonkonserver och förslaget om skriftväxling med Österrike angående tullkoniingenter vid import av vissa fruktsafter.

Förslaget tiU ändring av lagen (1977:975) med tulltaxa har utformats med beaktande av de åtaganden som överenskommelserna innebär för Sveriges del.

Prop. 1981/82:120 23

Genomförandel av de särskilda luUförmånerna beträffande champinjonkonserver vid import från EG får ske med utnyttjande av de bemyndiganden som har lämnats enligt 4 § tullförordningen (1973:979). Jag finner del naturligt att ifrågavarande lullättnader - i likhet med vad som var fallet med de tullförmåner som lämnades enligl skriftväxlingen år 1972 - skall kunna utsträckas att gäUa även i förhällande till EFTA-länderna.

Också när det gäller lullkontingenlerna för fruktsafter med ursprung i EFTA-länderna får genomförandet ske med utnyttjande av nyssnämnda bemyndiganden enligt 4 § luUförordningen. Administrationen av tullkon-tingenterna kommer — lik.som när det gäller nuvarande tullkontingent för margarin — all åvila statens jordbraksnämnd.

När det gäller produkter som inte berörs av överenskommelserna om GATT-bindningarna får jag anföra följande.

Frysta jordgubbar utan tillsats av socker är hänförliga tUl lulltaxenr 08.10, medan frysta jordgubbar med fillsals av socker är hänförliga till lulltaxenr 20.03. Tullsalsen vid båda positionerna är 50 kr. för 100 kg. Trädgårdsnäringsutredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri alt använda inom Sverige producerade jordgubbar snarast utreds. Detta bör enligt utredningen ske genom kontakter mellan företrädare för odlarna och industrin. I avvaktan härpå föreslås en värdetull på t. v. 11%.

Utredningens förslag till luUskydd för frysta jordgubbar tillstyrks av de remissinstanser som företräder odlare. Trädgårdsnäringens riksförbund anser all en värdetull av 14% bättre skulle stämma överens med tullen på färska produkter. Föreningen Svenska Konservtillverkare framhåller all leveranserna av svenskodlade jordgubbar endasi uppgår fill ca 1% av konservinduslrins råvarabehov. En tull pä importerade djupfrysta bär skulle enligt föreningen inle bli en skyddstull för svensk odling utan enbart en kostnadsbelastning för konservinduslrin och konsumenterna. Föreningen hemställer alt lullfrihel införs på djupfrysta jordgubbar.

I Ukhet med utredningen finner jag del lämpligt alt möjligheterna för svensk livsmedelsindustri alt i högre grad än f.n. använda svenskodlade jordgubbar undersöks. Detta bör ske genom överläggningar mellan odlarna och industrin. I avvaktan på resultatet härav föreslår jag att tullen för frysta jordgubbar hänförliga liU luUtaxenr 08.10 och 20.03 behålls oförändrad.

Beträffande övriga produkter under lulltaxenr 20.03 tillstyrker jag utredningens förslag om all de som hillills under hela året beläggs med samma tull som motsvarande färska produkter under den lid dessa är högst luUbelagda.

För sylter, mos och andra produkter av äpplen under tuUlaxenr 20.05 tillstyrker jag en tull av 7%.

För flertalet produkter under tulllaxenummer 20.06 innebär överenskommelserna att lullfrihel genomförs. Jag anser del lämpligt all den tullfri-

Prop. 1981/82:120 24

het för blandad frukt (20.06.900) som Sverige medgivit i samband med de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT samtidigt genomförs ulan avtrappning.

Vissa sockrade safter under lulltaxenr 20.07 berörs inte av överenskommelserna om GATT-bindningar. Jag föreslår att för dessa produkter får gälla samma tuU som för motsvarande osockrade produkter.

I överensstämmelse med utredningens förslag bör produkter av till lulltaxenr 07.05 hänförliga ärter och bönor föras över lill jordbruksprisregleringen. Dessa produkter har undantagils från GATT-bindningar. Produkterna har upptagits med lullfrihel i förslaget till tulltaxa. Enligt vad jag har inhämtat avser chefen för jordbraksdepartemenlet att senare under riksmötet föreslå regeringen alt lägga fram förslag till ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrakels område.

Jag vill i delta sammanhang la upp dels frågan om tullfrihet för fryst och torkad spartis, dels frågan om slopande av tullen för ammoniak.

AB Findus har i en framställning, som överlämnats av Föreningen Svenska KonservtUlverkare, hemställt om tullfrihet för fryst sparris (ur lulltaxenr 07.02 B) och torkad sparris (ur tuUlaxenr 07.04 C). Bolaget pekar på att det tullskydd (14%) för färsk spartis som trädde i kraft den I juli 1980 också kommit att framsläUas för fryst spartis. Torkad sparris är tullfri vid import från EFTA medan en tull av 3 % tas ul vid import från andra länder. Fryst och torkad sparris används nästan uteslutande som råvaror inom livsmedelsindustrin vid tillverkning av soppor och färdiga maträtter. Del kan enligl bolaget knappast hävdas all fryst och torkad sparris konkurrerar med färsk svensk sparris. Bolaget hemsläller därför om tullfrihet för fryst och torkad sparris.

Föreningen Svenska Konservtillverkare delar bolagels uppfattning och fillstyrker därför framställningen.

För egen del finner jag del angelägel all så långt som möjligt kunna undvika att tull las ul på varuslag där skyddsbehov saknas. Då något sådant behov inte torde föreligga beträffande fryst och torkad sparris förordar jag alt tulltaxan ändras så att lullfrihel ges för dessa produkter.

Supra AB har i skrivelse lill regeringen hemställt om tullfrihet för ammoniak. Bolaget framhåller alt elt slopande av tullen på ammoniak på ett avgörande sätt skulle säkerställa tillförseln av ammoniak för bolaget, vilket är av vital betydelse för svensk gödselmedelslillverkning och därmed även förproduktionen av baslivsmedel inom svenskt lantbruk.

Ammoniak har sin helt dominerande användning som råvara vid tillverkning av kvävegödselmedel. Varan är i tulltaxan hänförlig lill lulltaxenr 28.16 med en värdetull av f.n. 10,2%. Åtagandena i de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT innebär all tullen etappvis skall sänkas fill 9%. Ammoniak är tullfri vid import från EG och EFTA samt vissa u-länder. Supra är f. n. Sveriges enda tillverkare av gödselmedel och i praktiken även av ammoniak.

Prop. 1981/82:120 25

Såsom jag tidigare anfört har frågan om tullfrihet för ammoniak remissbehandlats. Sveriges Kemiska Industrikontor finner all tullfrihet för ammoniak väsentligt skulle gagna den svenska gödselmedelsinduslrins konkurrensförmåga och fillstyrker lullfrihel. Kommerskollegium anser all del kan finnas anledning att överväga generell lullfrihel för ammoniak för all undvika all en tull som svensk industri inle har något behov av kommer att utgöra en onödig kostnadsbelastning för den berörda industrin. KoUegiel anser dock alt frågan om lullfrihel för ammoniak bör anstå i avvaktan på alt läget beträffande den framtida svenska försörjningssituationen har belysts, bl.a. i den pågående utredningen om försörjningen med gödselmedel. Utredningen (Jo 1981:07) om försörjningen med gödselmedel m.m. tillstyrker tullfrihet. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är principiellt av den åsikten all aUt som kan gynna svensk försörjningsviktig industri bör göras. Införande av lullfrihel kan därvid vara en åtgärd. Styrelsen framhåller dock samfidigt att ett underlättande av importen av ammoniak genom all ta bort tullen skuUe kunna motverka syftet all försöka trygga en inhemsk produkfion av ammoniak och anser sig därför ej kunna tillstyrka bolagels framställning.

För egen del finner jag det angeläget att undvika att tull las ut på varor där skyddsbehov saknas och där tullen endasi kommer all utgöra en onödig kostnadsbelastning för den svenska industrin. Jag förordar därför att luUlaxan ändras så att tullfrihet införs för ammoniak.

Jag förordar all ändringarna i tulltaxan träder i kraft den I juli 1982.

Delsamma bör gälla genomförandel av de särskilda luUförmånerna för champinjonkonserver och tuUkonlingenterna för fruktsafter.

De ändringar som nu föreslås i tulltaxan är inte av sådan beskaffenhet all lagrådets yttrande krävs.

3   Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag tUl lag om ändring i lagen (1977; 975) med tulltaxa.

4   Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna förslagen lill överenskommelserna beträffande bindningarna i GATT och beträffande tullförmåner för champinjonkonserver och tullkoniingenter för fruktsafter.

2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1977:975) med tulltaxa.

Prop. 1981/82:120 26

5    Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1981/82:120 27

Bilaga 1

W   ÄRS

TRÄDGÅRDSNÄR INGSUTREDNING

översyn av tullarna fur berednr.'gar av kdksväxter, frukter eller andra Växtdelar

RROMEMORIA 19/9-11-07

Prop. 1981/82:120 28

Till statsrådet och chefen för 3 ord öTTilcs departement et

Genom besltit den IJ september 1974 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga att utreda trädgårdsnäringen. Med stöd av bemyndigandet har som sakkunniga förordnats departementsrådet Bune Henriksson, tillika ordförande, kommunalrådet Villiam Björk, direktören Valdo Carlström, handelsträdgårdsmästaren Anna-Lisa Nilsson och riksdagsledamoten Håkan Strömberg.

Som experter åt de sakkunniga har förordnats professorn Mårten Carlsson, avdelningschefen Henry Gustafsson, agronomen Herbert Lööw, direktörerna Hägnar Moberg och Holger Hyström samt förbundsordföranden Börje Svensson.

Till sekreterare har förordnats avdelningsdirektören Lars Erik Gradin och till biträdande sekreterare bl.a. kanslisekreteraren Dag von Schantz.

Utredningen har antagit namnet 1974 års trädgårdsnärings-utredning.

Regeringen har i betänkandet (SOU 1976:51/ Svensk trädgårdsnäring - Produktion, rationalisering, intemationella förhållanden lagt fram förslag rörande kapitlen 6, 7 och 8 i tulltaxan. Dtredningen har därefter fortsatt arbetet med en översyn av kapitel 20 i tulltaxan. 5-/ers:/nen har skett j. samarbete med kormiittén för industrins råvarukostnadsutjämning. Vidare har utredningen haft överläggningar med berörda myndigheter och organisationer.

Utrednin-e.n tår härmed överlämna nromemorian Översvn av tullarna för beredningar a\' köksväxter, frukter eller andra växtdel a-", som innehåller utredningens överväganden och förslag.

Prop. 1981/82:120 29

utredningen är enig i sitt förslag.

Särskilda yttranden har avgetts av experterna Herbert Lööw och Holger Nyström.

Stockholm den '; november 1979

För 1974 års trädgårdsnäringsutredning

Rune Henriksson

/Dag von Schantz

Prop. 1981/82:120 30

iwreplLL

1.     Inledning

2.     Nuvarande  förhållande

2.1 Trädgårdanäringen

2.2 Frukt-  cch grönsäy.sV.onserfindustrin
2.5 Tullarna

J.       *.rbetet?, uppläggning

4.       Utredningen.B  överväganden och  förslag

4.1 Allmänna synpunkter

4.2 Förslag  rörande  olika  produkter

-j.       Förslagets genomförande

6.   Sammanfattning av förslaget

PÖTf attnins-sf c-rslag t.   Särskil" yttrande av experten Herbert LSöw

9. Särskilt yttrande av experten Holger >;yström

10. Bilagor

Prop. 1981/82:120 31

PRO.HEMORIA

ÖVSRSYN AV TUm.RJJA FÖR BERSDNINGAR AV KÖKSVÄ?ITSR,   FRUXTER ELLEF. AHDR-'-. VÄXTDELAR

1.        Inledning

1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09) gjorde i betänkandet (SOU 1970:51) Svensk trädgårdsnäring - Produktion, rationalisering och internationella förhållanden en översikt av Sveriges hanael med trädgårdsprodukter och det nuvarande svenska gränsskyddet. Konkurrensen mellan i-länder och u-länder på trädgårdsom.rädet redovisades också. Utredningen företog en genomgång av gränsskyddet och lade fram förslag till förändringar av detta med utgångspunkt från att skyddet skulle bibehållas på i stort sett oförändrad nivå. Utredningens förslag, som omfattade kapitlen 6, i   och 6 i tulltaxan (l977:97;r), innebar såväl tullhöjningar som tullsänkningar och ändringar av tull perioderna. I syfte att värdesäkra tullnivåerns föreslogs en övergång från vikttullar till värdetullar för vissa produkter.

1 oetänkandet prövade.» inte tuilskyddet för beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar (kap,.20 i tulltaxan). Utredningen anförde med anleaning härav följande.

Utredningen har, raed"anledning av att en särskild utredning om rå\'arukostnadsutjäjnning skall tillsättas, inte prövat tuilskyddet för de produkter som ingår i detta kapitel. Utredningen förutsätter atx den genomgång av tullarna som kommer att ske görs gemjensamt .mellan utredningarna beträffande de aktuella trädgårdsprodukterna, då det är angeläget att dessa tullar korresponderar med de som trädgårdsnäringsutredningen föreslagit.

Vidare föreslog utredni.ngen att tullen på frysta jordgubbar utan tillsats av socker (stat.nr. 06.10.100) skulle höjas från 53 kr./ 100 kg till 75 kr./IOO kg. Denna höjning föreslogs dock inte tli genomförd förrän de tullar i kap. 20 i tulltaxan som berörs av den föreElarria höjningen varit föremål för utredning och förslag.

Prop. 1981/82:120 32

På grundval av utredningens betänkande lade regeringen i propositionen 1976/79:136 om trädgårdsnäringen fram förslag om bl.a. gränsskyddet för trädgårdsprodukter.

1 propositionen anförde chefen för handelsdepartementet bl.a. följande.

När det gäller tullen för frysta fru.kter enligt tulltaxenr 06.10 är det enligt min mening lämpligt att avvakta med prövningen av tullnivåerna till dess trädgårdsnäringsutredningen har prövat tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter, etc, som omfattas av 20 kap. i tulltaxan. Jag föreslår därför att texten till detta tulltaxenummer tills vidare bibehålls oförändrad, vilket för frj'sta jordgubbar innebär oförändrad vikttull och för öiTiga frysta frukter och bär samma tull som. föreslås för motsvarande färska produkter, när dessa är högst tullbelagda.

I övrigt föreslår jag ingen annan ändring av tullskyddet för frukter och bär än en övergång till värdetull på i stort sett samma nivå som. nuvarande vikttull.

Tulltaxans 20 kap. omfattar beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar. Trädgårdsnäringsutredr.ingen har ärjiu inte prövat tullskyddet för de produkter som ingår i detta kapitel. Utredningen har förutsatt att en genomgång av tullarna beträffande de aktuella trädgårdsprodukterna skall ske gemensamt med den särskilda utredningen om råvarukostnadsutjäraning (Jo 1975:

I likhet med trädgårdsnäringsutredningen finner jag det angeläget att tullarna för beredningarna korresponderar med dem som koramer att gälla för de färska produkterna. Jag förutsätter att utredningens förslag för beredningarna delvis kan föreligga i så god tid att förslag kan underställas riksdagen redan under 1979/60 års riksmöte. Såsom vissa remissinstanser har framhållit bör ändringarna av tullarna på trädgårdsprodukter och beredningar genomföras i ett sammanhang.

Det bör vidare påpekas att i de fall nuvarande vikttull eller tulljieriod ä:' bunden 1 liATT virrletul le.n ej ler linn utnt räckt.i i"--ri:)den inte k:in n.ättas i kr.ift !'örrän orforu" rl i .1:1 iiid rin/:.i.r b.ir åstadkom,mith enligt de regler i GATT som gäller fi.ir detta. :'..-i snart riksdagens beslut föreligger kommer förnandlingar att inledas härom. Resultatet härav kom,mer senare att redovisas för riksdagen.

Mot aenna bakgrund föreslår jag att ändringarna beträffande L—c kap. i tulltaxan träder i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Jag räknar raed att de GATT-förhandlingar som krävs är slutförda under hösten 1979- Tulländringarna torde därmed kunna sättas i kraft omkring den 1 januari 19SO.

Prop. 1981/82:120 33

Vid behandlingen av regering-ens förslag i denna del i riksdagens skatteutskott (SkU 19','6/'.' :47) anförde utskottet i anledning av motionen 1976/79:247'& av Hans wachtmeister m.fl. (m) följande:

I  denna motion tas upp en fråga som gäller fri-sta köksväxter och frysta bär. I propositionen föreslås att provningen av tullnivåerna för dessa varor skall anstå till desss trädgårdsnäringsutredningen behandlat tullst~'Qdet för beredningar av köksväxter och frukter i 20 kap. i tulltaxan. Texten för de frysta varorna föreslås därför stå oförändrad kvar, vilket innebär att samma tull som för motsvarande färska produkter, när dessa, är som högst tullbelagda, kommier att utgå för de frysta varorna, övergångsvis in.riebär detta \'iss ökning av tullen på de frj'sta varorna, vilket motionärerna inte anser tillfredsställande. Utsi:ottet delar så till vida motionärernas uppfattning som utskottet anser att ett bibehållande av nuvarande tullnivå i avvaktan på utredningen nade varit att föredra om detta kunnat genomföras utan några komplikationer. En sådan lagstiftning skulle emellertic kräva en omrälcning av tullen och en uppdelning av de frj'sta vs-rorna i en mängd underpositioner som skulle tillämpas under förhållandevis kort tid. I fråga om åtskilliga varor som då måste specificeras skulle osäkerhet råda om de över huvud taget före-ko.TLmer i fryst skick. Med hänsjm härtill och onaer förutsättning att det ifrågavarande utrednings- och lagstiftningsarbetet beträffande dessa varor kan genomföras planenligt tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker således motionen 2476 när det gäller den senast behandlade frågan.

Jordbruksministern tillkallade år 1976 en särskild komm.ixi;é med uppdrag att se över de olika systemen for industrins råvarmtost-nadsutjämning, m.m. (Jo 1976:07). Jordbruksministerr; anförde i direktiven till komm.ittén att .= amråd borde ske med trädgårdsns-rin-sutredningsn som bl.a. skall pröva tullsk;.-ddet för beredningar av V;öksväxter. frukter och andra växtdelar.

.''ied a.nledning härav bildades i juni 1979 en arbetsgz-upp under trädgårdsnäringsutredningen med leaamöter från denna utredning och komm.ittén för industrins råvarukostnadsutjämnin.-; (RAK).

Arbetsgruppen skulle pröva tuilskyddet för tulltaxenr 06.IC samt tulltaxans kar. 20  och avge förslag till eventuella ändringar till trädgårdsnäringsutredningen. Arbetet skulle bedrivas så att förslag kunde lämnas senast den 1 oktober 1979-

3 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120

Prop. 1981/82:120 34

2.  Nuvarande förhållande

2.1  Trädgårdsnäringen

Trädgårdsnäringsutredningen har i betänkandet Svensk trädgårdsnäring - Produktion, rationalisering, internationella förhållanden gett en utförlig beskrivning av den svenska trädgårdsproduktionens omfattning och inriktning i dag. Riktlinjer dras också upp för en svensk trädgårdsnäringspolitik.

I betänkandet görs vidare en bedömning av framtiden mot bakgrund av lönsamhetsutvecklingen och de internationella förhållandena. Därvid anför utredningen bl.a. följande.

Odlingen på fri land bedöms totalt sett bli av oförändrad arealomfattning vilket innebär att de producerade kvantiteterna kommer att långsiktigt öka i takt med ökade arealskördar. Grönsaker på fri land toroe komma att benålla nuvarande omfattning. Olika produkters utveckling blir beroende av möjligheterna att använda maskinsksrd. De produkter som kan skördas med maskin kan genom, förbättrade maskiner få en gynnsaui utveckling, medan andra svårmekaniserade grödor kan undergå en kraftig kostnadshöjning.

Frukt od 1 inger, kan beräKnas a* t genomgå en kraftig föryngring av trädbeståndet som medför att nyare och bättre sorter används. Skördens storiek kommer totalt att öka något. Bärodlingen har under en följd av år ökat och denna trend torde fortsätta. Odlingen av jordgubbar som är den dominerande undergår en ständig utveckling beträffande sorter, odlingsteknik och tekniska utrustningar. Hed hjälp sv bevattning kan odlingssäkerheten ökas.

Odlingen i växthus har ökat i omfattning under 1970-talet men samtidigt har andelen äldre relativt orationella enheter ökat. Bet är angeläget att ett utbyte sker av de orationella anläggningarna. De möjligheter som står till buds när det gäller att förbilliga produktionen är framför allt åtgärder som syftar till att m.inska arbetsinsatsen och oljeförbrukningen per producerad enhet. Sam.ma effekt nås genom att oka nyttjandegraden i växthusen och öka avkastningen per areale.nhet. Produktionen av slang-

Prop. 1981/82:120 35

gtir.ka har ökat under de senaste åren och produktionen är tidvis under sommaren tillräcklig för att täcka den svenska konsumtionen. Odlingen av tomater har ökat och kan förväntas öka ytterligare .

2.2 Frukt- och grönsakskonservindustrin

Statens industriverk har nyligen i rapporten (SIND 19'i'fc:6) Livsmedelsindustri behandlat denna industrigren.=5 utvecklingsdrag. Trädgårdsnäringsutredningen får hänvisa till denna rarport för en närmare beskrivning av frukt- och grönsakskonservindustrin, vilken bransch närmast berörs av utredningens förevarande promemoria.

I' industriverkets rapport indelas livsmedelsindustrin i elva delbranscher med sinsemellan olika struktur. Delbranscherna inom den egentliga livsmedelsindustrin, dvs. exklusive malt- och läs-kearycksindustrin, förs samman till en skyddad och en konlrurrens-utsatt del. Till den senare delen hänförs bl.a. frukt- och grön-saksKcnservindustrin. Indelningen, grundar sig på att huvuddelen av produkterna från den skyddade livsmedelsindustrin är skyö.Tads från utländsk konkurrens genom gränsskydd inom, jordbruksprisreg leringens ram.

Av rapporten framgår att fruKt- ->c'n  grönsakskonservindustrin år 19('b sysselsatte <". öOO anställda i   arbetsställen med minst 5 sysselsatta. Ite.sa utgjorde ,6   procent av antalet an:;tällda inom livsmedelsindustrin. Branschens produktion, mätt som saluvärde, uppgick samma år till 1 600 .milj. kr. vilket motsvarade 7,1 procent av livsmedelsindustrins saluvärde. Förädlingsvärdet uppgick till 600 m:i]j. kr. eller 9,5 procent av livsm.edelsindustrins förädlingsvärde.

Frukt- och grönsakskonservindustrin tillverkar industriellt beredda frukt- och grönsaksprodukter. Förutom kon;;e-''ver ingår djupfry!;ta och torkade produkter inkl. exempelvis pulversopor och potatismcspul ver, diverse inläggningar samt drycker hasera-de c* frukt-, tär- eller grön.saksråvara som saft och juice.

Prop. 1981/82:120 36

Av rapporten framgår att produktionen inom frukt- och grönsakskonservindustrin är relativt heterogen i den meningen att branschen tillverkar ett stort antal produkter. Len bestar av ett 40-tal arbetsställen med minst 5 sysselsatta och med sinsemellan mycket stor spridning av arbetsställestorleken. Antalet företag är något färre då de större företagen vanligen har flera arbetsställen. Dessutom tillkommer oml:ring 40 arbetsställen med färre än 5 sysselsatta. Branschen inkluderar således såväl de stora konserv- och djupfrysningsföretagen som mycket små safttillverkare och musterier av vilka många är i drift endast en del av året.

?'rukt- och grönsakskonservindustrins huvudsakliga råvaror, HÖk.T-växter. frukter, bär och safter. Innefattas endast delvis i jordbruksprisregleringen. Sålunda är gals cch gröna matärter, bruna bönor och potatis skyddade mot importkonkurrens genom; införselavgifter. Gröna ärter som. skördas färska, s.k. konservärter, sam.t bönor som, skördas i form av hela skidor är däreraot inte jordbruksprisreglerade. För jordbruksråvaror ("mjöl. irjjölk. kött, ägg och äggprodukter, stärkelse, socker, sockerkulör, sirap och fettvaror; som ingår i såser och soppor medges s.k. intern cri:;-utjämning.

T rapuortn fra::!,'!-,! ] l; att ut :■ i keshiinde 1 n av frukt- och grön.-i.-ik:;-kons-rvindu;-1 ri ns produkter kri-.Ktäriseras av en omfattantie i:rt-port och en relativt begränsad export. Importen har ökat i volym under de senaste decennierns. och importkonkurrensen har hårdnat. I fråga om importvarorna sägs vidare följande.

De dominerande importvarorna är sådana som. av natur] iga skäl inte odlas och ».-icareförädlas i landet. Beredda b-är och frukter är den största gruppen, som till huvuddelen består av inlagda eller konserverade sydfrukter och tomatpuré etc. från USA. Australien ocn .Sydafrika. Under varugruppen köksväxter inkl. potatis ingår i imiporten främ.st grönsaker etc. som svam-oar. konserverade och frysta bönor och sparris frän Taiwan. Sydkorea, Kina. Spanien och ett flertal andra europeiska länder. Saft och juice innehåller främst juice av citrusfrukter från Brasilien. USA och Israel.

Prop. 1981/82:120 37

I rapporten konstateras att livsmedelsindustrin efter en expansionsfas under 1960-talet stagnerat under 19,'0-talet. Antalet sysselsatta m.inskade något. Många, främst mindre arbetsställen har försvunnit, vilket lett till att arbetsställena i genomsnitt blivit färre och större. Denna process har varit betydligt snabbare inom livsm.edelsindustrin än inom tillverkningsindustrin som helhet.

I rapporten bedöm.s produktionsvolymen inom hela livsmedelsindustrin öka raed i genomsnitt 1 ''-  per år fram till år "985, vilket är on snabba:-e tillväxt än hittills under 19iO-talet, men betydligt långsamicare än under 1960-talet. Den sk;,'ddade delen beräknas växa långsammare än den konkurrensutsatta delen av livsmedelsindustrin (0,5 respektive 2,5 <  i genomsnitt per år). Av ae enskilda delbranscherna beräknas frukt- och grönsakskonservindustrin tillväxa snabbast med 3.5 '  per år, vilket innebär en ökning av antalet sysselsatta inomi denna bransch med 600 personer framtill år 1965. Med hänsyn tagen till produktivitetsökningar innebär den förväntade utvecklingen för hela livsmedelsindustrin rasd en sysselsättningsminskning raed 6 000 personer fram till år

Utvecklingen för livsmedelsindustrin som helhet oeräKnar industriverket medföra en fortsatt strukturomvandling med sysselsätt-nings.minsk-ningar och utslagning av .mindre företag so.m följd. Inom frukt- och grönsakskonservindustrin bedöras några drastiska strukturomvandlingsproblem inte vars att vänta under den närmaste framtiden. Vissa svårigheter kan dock komma att uppstå i de företag som tillverkar svajnpkonserver, vilka är utsatta för konkurrens av lågprisimport.

2.3 Tullarna

I den genomgång av tulltaxan som 1952 års tulltaxekommitté gjorde blev även tullskyddet för beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar i kap. 20 i tulltaxan föremål för ingående prövTiing. Därefter har vid flera tillfällen tullskyddet för enstaka produlTter sänkts i samband raed tullförhandlinaar i olika sammanhang. Det tailskydd som f.n. råder redovisas i bilaga l.

Prop. 1981/82:120 38

Kap. 20 omfattas endast marginellt av EFTA-överenskom.melsen och ingår inte i frihandelsavtalet med EG. För ett flertal varuslag finns GA.TT-bindningar vilka inte kan överskridas utan föregående förhandlingar i GATT. Dessa framgår av bilaga 1.

Härutöver finns vissa handelspolitiska koncessioner gentemot u-länderna inom ramen för det generella preferenssystemet som, i vissa fall även är EFTA-koncessioner. Dessa firjis också upptagna i bilaga 1.

För framställning av produkter under kap. 20 i tulltaxan används hundsakligen råvaror hänförliga till kapitlen ' och S i tull-ta.xan. "ör ett flertal =v produkterna under sistnämnda båda kapitel har riksdagen beslutat om en överrång från vikttullar till värdetullar samt även beslutat om vissa justeringar av tullnivåerna.

Fri landsodling av bär och grönsaker är för odlaren alternativ till odling av sedvanliga jordbruksgrödor som, omifattas av jordbruksprisregleringen. I de fall. industrins råvarubehov täcks genom kontraktsodling kan det därför inte uteslutas att jordbruk:-,-prisregle.ingen påverkar råvarupriset.

Ftt flertal av varugrupperna under kap. 20 innehåller 2ven j'-."'j-bruksprisregl eraoe råvaror. :i"ai!iför allt socker. Vi.-, fastställandet av ".5" å.s tulltaxa fastställdes tullarna foj' dessa varu-gruooer uå et.t sådan satt att de även s-culle täcka den belast.-ning sot: orsakades av jordbr-jksprisregleringen. Utvecklingen har emellertid medfört att de nuvarande tullarna i åtskilliga i'ail blivit otillräckliga för att kompensera för tull- ocn avgiftsbelastning pä ingående råvaror. I flera fall kar; man sålunda konstatera att ett negativt ti;llskydc uppstått.

Värdet av den inhemska produktionen av varor under kap. 20 tren 19:6 och 19.  samt exporten och importen under åren 19 lö-,'." framgår av bilaga 2.

Prop. 1981/82:120 39

3.  A.rbetets uppläggning

Den tidigare nämnda arbetsgruppen med representanter för trädgårdsnäringsutredningen och RAK har utarbetat förslag till förändringar i gällande tullskydd för beredningar av köksväxter, frukter och andra växtdelar samt för frysta jordgubbar utan tillsats av socker.

Gruppen har i sitt arbete inhä.mtat nödvändiga uppgifter om produktion, råvaror m,.m.. för bedömningen av ändringarna av tullskyddet för produkter enligt kap. 20.

Ledamöter i arbetsgruppen var från trädgårdsnäri.ngsutredningen avdelningschefen Henry Gustafsson, tillika ordförande, avdelningsdirektören Lars Erik Gradin, direktörerna Ragnar Moberg och Holger Nyström särat från RÅK direktören Erik Brandt, tullrådet Karl-Evert Rydberg och avdelningsdirektören Robert Udd. Gruppens sekreterare var kanslisekreteraren Dag von Schantz.

Arbetsgruppen har i särskild skrivelse till trädgårdsnäringsutredningen lagt frami sina förslag. Trädgårdsnäringsutredningen följer i de bedömningar som, ligger till grund för förevarande promemoria i princip aroetsgruppens förslag. Vissa ändringar har dock gjorts.

Till det förslag arbetsgruppen avgav har reservationer lämnats av Mooerg ocn lystrom samt särskilt yttrande av Brandt. Moberg och Nyström är experter i trädgårdsnäringsutredningen och de har alltså möjlighet att i särskilda yttranden till utredningens förslag lägga frair, sina sy-npunkter om dessa skulle skilja sig från utredningens.

B:randt däremot har ingått i arbetsgruppen som representant för n.AK och han har följa..tligen inte möjlighet att till trädgårdsnäringsutredningens förslag framföra sina särskilda synpunkter. 1 det särskilda yttrande som Brandt avgett till arbetsgruppens skrivelse fra,Tit:åller han sammanfattningsvis att en sammantagen bedömning av de av honom åberopade i'aktorerna skulle ge till resultat något högre tullar än de av arbetsgruppen föreslag-

Prop. 1981/82:120 40

na Det skulle dock inte kunna uteslutas att en viss prisstegring inom detta varuom.råde därmed skulle kunna uppstå. I syfte att så långt möjligt undvika detta vill han inte motsätta sig det av gruppen föreslagna lägre tullskyddet. Detta bör då betraktas som ett minlmiskydd för att ge en bas för den industriproduktion, som kan bedömas ha rimliga förutsättningar att även på sikt kunna överleva och utvecklas.

Brandts särskilda yttrande fogar utredningen som. bilaga 3 till förevarande promemoria.

Prop. 1981/82:120 41

4.   Utredningens överväganden och förslag

4.1  Allraänna synpunkter

Trädgårdsnäringsutredningen finner med anledning av riksdagens .beslut om övergång till värdetullar för tulltaxans kapitel 7 och 6 det lärapligt att även tullarna för beredda köksväxter och frukter utgår i form av värdetullar. Härigenom kan tullnivåerna värdesäkras även för dessa produkter så att tullarnas skyddseffekt inte urholkas av inflationen.

Vidare finner utredningen att justeringar av tullnivåema för vissa varuslag måste genom.föras. Dessa justeringar är oelvis föranledda av de ändringar av tull.nivåerna under kapitlen 7 och c som redan beslutats av riksdagen. Vidare måste tullarna bättre anpassas till den nuvarande konkurrenssituationen och den konkur renssituation som man kan förutse för såväl trädgårdsnäringen som den ber''rda livsmedelsindustrin i framtiden. Härvid har utredningen vid sina överväganden ansett att det faktum att produkterna hänförliga till kap. 20 står utanför EG- och EFTA-avtalen i viss utsträckning bör beaktas. Utredningen har vid bedömningarna av tullnivåerna även eftersträ.vat en rimlig balans mellan producent- och konsumentintressena. För ett flertal varuslag föreslår utredningen tullfrihet i huvudsak på ftrund av att någon proauirtion av dessa varuslag inte förekommer inom landet.

Av betydelse för bedömningen av ändringama av tullEl:yddet för produkter enligt kap. 20 är som nyss framhållits den inverkan son, ae redan beslutade tulländringama på trädgårdsprodukter får för tullarna på livsmedelsindustriprodukterna. Utredningen har funnit att höjningarna av tullarna på råvaran mestaaels får en begränsad återverkan på tullarna p.å varor enligt ka.p. ?0. Utvecklingen i iilika h'tn;wertdPri för" :i.'iV.'il t. r.ädgå:"dMri.'ir'i Tirfvi yoiii iiidu-:it.rin motiverar' dtjck enii.»;t utredningens moniiig i Tlera i':ii] .iij.i-teringar av tullarna för livsmedelsindustriprodukterna luider kar.. 20.

En sammanställning av utredningens förelag redovisas på sid ?1-23.

Prop. 1981/82:120 42

Kom.pensationen för belastningen av jordbruksprisreglerade råvaror bör enligt utredningens m,ening inkluderas i det föreslagna tullskyddet då belastningen är av liten betydelse. Om. däremot belastningen är av större betydelse bör kompensationen inte inräknas i tullskyddet. Frågan om kompensation bör i dessa fall lösas inom, ranien för det a.rbete som bedrivs av RÅK.

i samband med regeringens och riksdagens behandling av förändringarna av tullskyddet för tulltaxans kapitel b-6 prop. ig.H'' ,9:10, '5kU 1 9 f 3''; 9:4 :') förutsattes att ändri.ngarna av tullarna på trädgårdsprodukter och beredningar därav skulle genomföras i ett sa.m.T.anhang. Enligt utredningens mening bör inte ändringar av tuilskyddet för beredningarna träda i kraft om inte samtidigt möjligheterna till kompensation för de i beredningarna ingående jordbruksprisreglerade varorna, främst socker kan ges. För att ett ändrat tullskydd för bereoningarna skall kunna träda i kraft så snart som möjligt föreslår utredningen därför att. i aKtan på förslag från R.IK rörande hur problemet definitivt bör lösas, frågan får en provisorisk lösning genom att de varuslag som berörs förs till jordbruksprisregleringen. Härigenom skapas möjligheter att utöver tullen ta ut en rörlig avgift på sam.T.a sätt somi nu sker för vissa varuslag som, om,fattas av extern prisutjämning, t.ex. ''saft" hänförlig till tulltaxenr 21.01'.

Utredningen lägger fram erforderliga författningsförslag '(sic. 24-2,').

4.2  Förslag rörande olika orodul:ter

De ändringar i tullarna som enligt utredningens bedömningar bör göras anges i det följande. Den tullincidens som här anges avser utgående tull i procent av det genomsnittliga i.mpcrtpriset år 19'i'c.

Tulltaxenr 03.10

Till detta nu,mm,er förs frysta fruKter utan tillsats av socker.

Prop. 1981/82:120 43

08.10.100 frysta .iordgubiigr utan tillsats av socker. Gällande tull är 5C kr./lOO kg, vilket innetJär en gennm.snittlig inciaen:-, på 10 fo. Utredningen föreslår att möjligheterna för jvensk liv.s-medelsindustri att använda inora Sverige producerade jordgubbar snarast utreds. Detta bör ske genom kontakter mellan företrädare för odlarna och industrin. I av\'aktan härpå föreslår gruppen en värdetull tills vidare på 11 %.

Tulltaxenr 20.01

Till detta num,mer förs kö'Ksväxter och frukter, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även raed tillsats av socker, salt, kryddor eller senap.

20.01.151 - gu.rKor. Gällande tull är 20 kr./i 00 kg vilket inne
bär en geno.msnittlig incidens om 7 o.   Importen från östländer
svarar för drygt 70 'fo  av totala importkvantiteten och incidensen
för denna import var ca 11 fo. Det totala iraportvärdet uppgick år
1978 till 2,5 milj. kr. och den svenska produktionen år 1977 till
75,5 milj. kr. Industrins behov av råvara täcks huvudsakligen ge
nom kontraktsodlingar inora landet. Len nya tullen på färsk gurka
ökar råvarubelastningen endast obetydligt. Den inhemska produk
tionen och odlingen har emellertid stor regionalekonomisk bety
delse. Odlingen är koncentrerad till Blekinge län och nordöstra
Skåne där derj vid .mindre företag utgör ett betydelsefullt komp
lement till odlingen av de vanliga jordbruksgrödorna. Odlingen

är mycket ar'oetSKrävande. En utökad import till låga priser bör motverkas för att den inhemska odlingen och produktionen skall Kunna bibehållas på oföändrad nivå. Utredningen föreslår därför en värdetull på 15 '*. I tullskyddet ingår kompensation för belastningen av jordbruksprisreglerade produkter.

20.01.152 - röd.oetor. Gällande tull är 20 kr./lOO kg, vilket in
nebär incidensen 6 "ä. Importvärdet uppgick år 1976 till 0,9 m.ilj.
kr. och produktionsvärdet till 34,6 milj. kr. år 1977. Odlingen
är koncentrerad till Skåne, Halland och CrOtland och skördearbe
tet är mekaniserat. Den genora.snittliga odlingsarealen per före
tag är därför större än fer gurkodlingen. Utredningen föreslår

en värdetull på 12 '. 1 tullsKyddet ingår kompensation för belastningen av jordbruKsprisregleraae produkter.

Prop. 1981/82:120 44

20.01.153 - oliver och kapris. Gällande tull är 20 kr./i 00 kg. Utredningen föreslår tullfrihet för produkterna.-

20.01 .15 - andra köksväxter. Gällande tull är 20 "Kr./lOO kg, vilket inneoär en genomsnittlig incidens på b %.   Till detta stat.nr förs bl.a. röd'Kål, syltlök, pickles och andra kö'Ks-växtblandningar. Importen uppgick år 1976 till 9,5 milj. kr. och det inhemska produktionsvärdet år 1977 till 5.5 milj. kr. Utredningen har iunnit det lämpligt att tullen för dessa produkter inte avviker nämnvärt från övriga tullar under sanmia. tulltaxe-ntunmer och föreslår därför en värdetull på 12 '-i.

20.01.250 fruKter. Gällande tull är 20 kr./lOC kg. Utredningen föreslår tullfrihet.

Tulltaxenr 20.02

Till detta num.mer förs köksväxter beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika och ättiksyra.

20.02.100 arter. Gällande tull är 20 kr./lOO kg. vilket innebär en genomsnittlig incidens på •'G c.   Importen år 1976 uppgick till 1 milj. kr. cch den inhemska produktionen till 19,4 milj. kr. år 19..• I de fall produkter under detta stat.nr är baserade på jordbrukspris.reglerad råvara iiänförlig till tulltaxenr 07.05 (torkade spritade ärter) föreslår utredningen att dessa produkter förs till j,)rdbruk.=5prisregleringen och ges tullfrihet.

För konserverade ärter som inte är baserade pä jordbruksprisreglerad råvara gäller att dessa konkurrerar med motsvarande frysta produkter. För frysta ärter skall enligt riksdagens beslut gälla en värdetull på 16 "S. Tullen på konserverade ärter bör ,inte avvika alltför mycket härifrån. Utredningen föreslår ett tullskydd på 12 'S för konserverade ärter.

20.02.200 böner. Gällande tuli är 20 kr.,'l00 kg, vilket innebär en genomsnittlig incidens på r.  ''.. Importvärdet uppgick år 19'■ till 1,,3 ,milj. kr. ocb den inhem.ska produktionen ir l"'  till 1."- raiii. kr. 1 oe fall produ.kter unaer detta stat.nr basera?

Prop. 1981/82:120 45

på jordbruksprisreglerad råvara hänförlig till tulltaxenr O,.05, exerapelvis torkade bruna och vita bönor, föreslår utredningen att dessa produkter förs till jordbruksprisregleringen och ges tullfrihet. Utredningen förordar att för vita bönor bör utgå en lägsta införselavgift på 8 " av varuvärdet, m.otsvarande den nuvarande tullen för dessa bönor.

För konserverade bönor som. inte är baserade på jordbruksprisreglerad råvara, exem.pelvis haricots verts föreslår utredningen en värdetull på c f,. Dessa bönor konserveras visserligen inte inom landet, men konkurrensen med frysta bönor och med konserverade ärter bör beaktas så att tullen för kon3er-'.'"erade bönor inte avviker alltför m.ycket från tullarna på de nämnda andra produkter.

20.02.300 - svampar och tryffel. Gällande tull är 65 kr../l00 kg, vilket innebär en genomsnittlig incidens på 11 . Det inhemska produktionsvärdet år 1977 uppgick till 19,4 milj. kr. och importen år 1976 till 56,3 milj. kr. Odling av svamp för avsättning som färski-ara förekommer numera endast vid några få företag inom landet. Till följd av sin karaktär bör denna produktion korapletteras .med konservproduktion. Stora skillnader föreligger mellan priset på inhem.sk konserv och importerad konserv och att en ökning av denna skillnad kan få allvarliga konsekvenser för den inhem.ska odlingen. Utredningen föreslår ett tullskydd på 15 '"'" vari ingår kompensation för jordoruksprisreglerade produkter.

Utredningen föreslår tullfrihet för tryffel.

20.02.401 - tomater. Gällande tull är 20 kr./lOO kg. Någon produktion inom landet förekom,mer inte. Utredningen föreslår tullfrihet .

20.02.40. - toniatsulp och 20.02.40 - tomatpuré. Varorna är tullfria. Utreaningen föreslår fortsatt tullfrihet.

20.02.500 - sparris. Gällande tull är 65 kr./lOO kg. Någon inhemsk produKt;on förekommer inte. Utredningen föreslår tullfrihet .

Prop. 1981/82:120 46

20.02.901 - oliver. Gällande tull är 12.50 kr./IOO kg. Utredningen föreslår tullfrihet.

20.02.902-905 - Potatisprodukter. Varorna är tullfria men jordbruksprisreglerade. Utredningen föreslår ingen ändring.

20.02.906 - kapris och paprika. Gällande tull är 20 kr./i00 kg. Utredningen föreslår tullfri'net.

20_. 02.909 - andra. Gällande tull är 20 kr./i00 kg, vilket motsvarar en genomsnittlig incidens av 5 ?o. Till detta stat.nr. förs grönsaksblandningar ofta innehållande ärter och morötter. Utredningen föreslår därför en tullsats på 12 fc.

Tulltaxenr 20.OJ

Till detta mdjcier förs frysta frukter med tillsats av socker.

Trädgårdsnäringsutredningen förutsätter att frågan om kompensation för sockerinnehåll löses inom ramen för det arbete som bedrivs av RAK. I avvaktan på att detta arbete slutförs föreslår utredningen att möjligneter att utta en rörlig avgift för socker-innehåll ges genom att varorna enligt tulltaxenr 20.03 förs till jordbruksprisregleringen.

20.03.100 - frysta jordgubbar med tillsats av socker. Gällande tull är 50 Kr./lOO Kg, vilket ger en genomsnittlig incidens på    %.   J  avvaktan på att frågan om/ industrins möjligheter att utnyttja svenska jordgu"bbar utreds oc'n under förutsättning att tullskyddet pä 06.10.100 blir 11 fc  föreslår utredningen en tullsats tills vidare på 11 fi. Härvid har sockerinnehållet inte beaktats.

20.03.901 - blåbär. Varan ar tullfri. Utredningen föreslår fortsatt tullfrihet. Härvid har sockerinnehållet inte beaktats.

20.03.902 - hallon. Gällande tull för hallon är 25 kr./IOO kg. Någon produktion av hallon för infrysning förekommer inte inum landet cch utredningen iöreslår därför tullfrihet. Härvid har sockerinne.öillet inte beaktats.

Prop. 1981/82:120 47

20.03.909 - andra. Utredningen föreslår att samma tull sats får sälla sor., för motsvarande färska råvaror under den tid dessa är högst tullbelagda. Härvid har sockerinnehållet inte beaktats.

Tulltaxenr 20.04

Till detta nummer förs frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker.

Utredningen förutsätter att frågan om, kompensation för sockerinnehåll löses inom ramen för HAK:s arbete. I av-iaktan härpå bör möjligheten att utta en rörlig avgift för sockerinnehåll ges genora att varorna enligt nr 20.04 förs till jordbruksprisregleringen.

20.04.000 - kanderade frukter m.m. Gällande tull är 40 kr./IOO kg, vilket ger en genomsnittlig incidens på 5 '- Utredningen föreslår tullfrihet. Härvid har sockerinnehållet inte beaktats.

Tulltaxenr 20.05

Till detta numi-mer förs sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och fruktpastor, beredda genom kokning .med eller utan tillsats av socker.

Utredningen förutsätter att frägan om kompensation för sockerinnehåll löses inom ramen för RÄK:s arbete. I avvaktan härpå bör mcjligheten att utta en rörlig avgift för sDckerinnehåli ges genom att varorna enligt nr 20.05 förs till jordbrxKsprisregleringen.

20.05.100-909 - sylter m.m. Nuvarande tull uppgår till 35 kr./ 100 kg, vilket ger en genomsnittlig incidens av ca 6 ■%. Värdet av den inhemska produktionen år 197 var 211.3 milj. kr. och iraportvärdet år 1975 var 12,1 m.ilj. kr. För saur:tliga produkter under detta tulltaxenr gäller att de kan innehålla relativt stora mängder socker. Produktionsvärdet uppgår till drygt 210 milj. kr. och importvärdet till ca 12 milj. kr. Utredningen ha? funnit att ev.t mianufaktureringsskydd bör ges för dessa varor, vilket bör sättas vid 5 f,. För produkter som innehåller tullbelagda råvaror behövs ett något nugre skydd. Utredningen föreslår 7 'f för dessa varor. Hä.rvid nar sockerinnehållet inte beaktats.

Prop. 1981/82:120 48

Tul1taxenr 20.06

Till detta nummer förs frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker eller sprit. Gällande tullsatser är 15 kr./lOO kg och 12.50 kr./lOO kg raed undantag för produkter raed enbart ananas samt vissa nötter som är fria. Importvärdel var år 19','5, 67,7 milj. kr. Någon produktion av betydelse förekommer inte inom landet, och gruppen föreslår därför tullfrihet. Sockerinnehållet i dessa produkter varierar kraftigt. Utredni.ngen förutsätter att frågan om en eventuell kompensation för sockerinnehållet i produkterna bedöras inom ramen för R.ÅK:s arbete. I a\'vaktan härpå bör emellertid möjligheten att ta ut en rörlig avgift för sockerinnehåll g-es genom att varorna enligt tulltaxenr 20.06 förs tiil jordbruksprisregleringen.

Tulltaxenr 20.07

Till detta num.mer förs fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsafl, även med tillsats av socker men ojäst och innehållande sprit. Gällande tullskydd varierar raellan 5 kr. och 12.50 kr..' 100 kg för osockrad saft. För sockrad saft är tullskyddet 3O kr./ 100 kg. Värdet av produktionen inom, landet var 39/ milj. kr. år 19:  och importvärdet år 1°'6 242.4 milj. kr. Utredningen förutsätter- att frågan om kompensn.". : on för sockerinnehål 1 löses av RAfi. I a"wak.tari härpå bör mj. ligheten att ta ut en rörlig avgi M för sockrad saft ges genom: att denna vara förs till jordbruksprisregleringen .

Utredningen har funnit att råsaft sora används för tillverkning av saft i liten utsträc'Kning produceras inom landet, va.rför ut-red.ningen övervägt tullfrihet. En tullfrihet öt  råsaft skulle emellertid innebära en försvagning av de beslutade tullarna på råvarorna, t. ex. svarta vinbär som kontraktsodlas inom. landet. Mot bakgrund härav föreslår utredningen att råsaft tullbeläggs. Råvarubelastningen för olika typer av råsaft varierar betydligt b.g.a. att de ingående råvarorna är belagda med olika tullsatser. Utredningen fcreslår därför en värdetull på 10 för saft av svarta vinbär, jordgiibcar och äpplen .samt biandsaft. För saft av päron, körs:är. plommon, krusbär, vinbär, andra än svarta

Prop. 1981/82:120 49

vinb"ir.   oc'-;  V.ijksväxtsafter  föreslår  utredningen   en  värdetull pä  5 "''■•   För  sai't   av  andra   slag  föreslås  tullfrihet.

4   Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120

Prop. 1981/82:120 50

j____ Förslagets genom.förande

Som tidigare nämnts är tullarna för ett flertal varuslag under kap. 20 bundna i GATT.

Det förslag som trädgårdsnäringsutredningen nu lägger fram och som innebär dels en övergång från vikttullar till värdetullar för tulltaxans kap. 20, dels justeringar av tullskyddet för vissa tulltaxenr under detta kapitel medför därför att omförhandlingar i GATT må.ste genomföras.

Sora tidigare framinållits förutsattes i samband med regeringens och riksdagens be"nandling av förändringama av tullskyddet för tulltaxans kapitel 6-8 att ändringarna av tullarna på trädgårdsprodukter och beredningar därav skulle genom.föras i ett sammanhang. Andringarna av tullskyddet för beredningar av köksväxter och frukter bör som utredningen förut nämnt inte träda i kraft om inte samtidigt möjligheterna till kompensation för de i beredningarna ingående jordbi-ulisprisreglerade varorna, främst socker, kan ges. För att ett ändrat tullskydd för beredningar skall kunna tillämpas så snart som möjligt har utredningen därför föreslagit att, i a-/vaktan på förslag från FIAK hur problemet definitivt bör lösas, frågan får en rrovisorisk lösning genom att de varuslag som berörs fiirs till jorubruksprisregleringen. .Det blir härigenom möjligt att senast den 1 januari 19".1 genomföra utredningens förslag.

Prop. 1981/82:120

51

6.   Sa.m-manfattning av utredningens  förslag

Statistiskt  nr Tuli-     Varunr

Varuslag

"Nuvarande tull sats

■jenorasni tt-lig import-incidens 1976'

utredningens förslag

10C

Frukter(även kokta),frysta utan till.c-ats dv socker

jordgubbar

100 kg 50:

G'/l.

11".'

20,01

Köksväxter och frukter.beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra,även raed tillsats av socker,salt, kr'ddor eller se.nap:

	köksväxter:
151	-gurkor
1S2	-rödbetor
153	-oliver och kapr
159	-andra
250	frukter

100 kg 20	'/'i	15fo
100 kg 20	6"	12f.
100 kg 20	2f	fri
100 kg 20	ö"-	1?f
100 kg 20	4fo	fri

lOf 2-1

fri

■T T' -

12f

20.0? Köksväxter beredda eller kon-

:-ierverade på :innat sätt än ;iie(i ättika eller ättiksyra:

100 kg ?0	-	1 ('."o	I?"'
100 kg 20	-	6-	9'-'
100 kg 65	-	11":	■
100 kg 20	_	nf	fri

1.0 ärter

200 bönor

300 svanpar och tr;vffel

4',)i tom.ater

40 tomatpulp

r-.

ri

100 kg 65:-100 kg 12:50

4         0- tomatpuré
nCQ sparris
C:1 oliver

potatisprodukter:

902    -för beredni.ng av puré(mos)

•.TI fri

-andra slag: 9'"3    - - frysta 904    - - i hermetiskt slutna kärl

005       - - andra fri
906    kapris samt röd och grö.n

paprika 100 kg 20;-

909    andra 100 kg 20:-

?o.o3

100

901

rrukter, fr;,'sta med tillsats av socker:

jordgubbar

100 kg 50:

Prop. 1981/82:120

52

It at i st i sktnr

Tull-

Varunr

Varuslag

Nuvarande  Genomsnitt- Utred-

tullsats   lig import- ningens

incidens förslag

1978

(20.03)902

0,0Q

hallon andra

3f

100 kg 25:-

belägges under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

20.04  000    Frukter,fruktskal och andra

växtdelar,kanderade.glaserade eller på liknande sätt beredda

raed socker

100 kg 40:-

fri

20.0

Sylter,fruktgeleér.marmelader, fruktmios och fru'Ktpastor beredda genom ko'kning,med eller utan tillsats av socker:

100	av citrusfrukter
300	av bär
901	av äpplen
qoG	andra slag

100 kg 35	6fo	bt
100 kg 35	3%	1   alt 5f
100 kg 35	■,'=0	/fo
100 -Kg 35	■'=!i	/ alt 5"-

fri fri fri fri f-i

Frukter,peredda eller konserverade på annat sätt,med eller utan tillsats av socker eller sprit:

200'    ananas

300    citrusfrukter

400    päron

500    aprikoser

600    persikor

kajusnötter(cashnötter),jord-nött er och paranötter samt nötter och liknande frukter e de slag som avses i nr 06.05:

,'00    -rostade

805    -ej rostade

809    andra frukter 900    blandade frijkter

10C Kg 15:-	0%
100 kg 15:-	6 »'
100 kg 12:50	4f-.
100 kg 12:50	=f

fri	-	fri
fri	-	fri
ioo kg 15:-		fri
100 kg 12:50	4f	fri

varor baserade på tullbelagda råvaror

Prop. 1981/82:120

53

.';tati_Bt_ Tull-

iskt nr Varunr

Varuslag

Nuvarande  Genomsnitt- Utred-

tullsats   lig import- ningens

incidens förslag

1 78

20.0,'

302

303 .08

402 403 40S

502 S03

600

,08

Fruktsaft(inbegripet druvmust) och köksväxtsaft.även med tillsats av socker men ojäst och ej inne.hållande sprit:

saft av passionsfrukt,mango eller guava

saft av apelsin:

-oscckrad,på kärl vägand brutto:
—över 3 -g 100

—3 kg eller därunder       100
-sockrad 100

saft av grapefrukt:

-osockrad,på käirl vägande brutto:

—över 3 kg 100

— 3 l-.g eller därunder 100
-sockrad 100

saft av annan citrus frukt: -osockrad.påkärl vägande brutto:

— över 3 kg 100

— 3 Kg eller därunder       100 -sockrad 100

saft av anana:,-:

osockrad.på kärl vägande brutto:

—över 3 kg 100

— 5 Kg eller därunder       100
-sockrad 100

saft av tomat:

-osoc"f:rad , på kärl vägande brutto:

—över 3 kg

—5 kg eller därunder

-sockrad

100 100 100

fri

fri

fri

kg  5:-	lf	fri
kg 7:50	2.	fri
kg  30:-	8f	fri

kg 5:-	lf	fri
kg 7:50	2.	fri
kg  30:-	1":	fri

kg 5:-	lf.
kg   ,:50	?f,
kg  30:-	r

kg  10:-	2f,	fri
kg  12:50	,',<	fri
kg  30:-	%	fri

%

% I6f

kg 10:-kg 10:-kg 30:-

100 kg   10:-	2<=
100  kg  12:50	2f
100 kg  50:-	4

Ö02 ' O *" 805

806 80 ,■ 608

saft av annan frukt:

-osockrad,på kärl vägande brutto

—över 5 kg

—3 kg eller därunder

-sockrad

saft av annan köksväxt:

-osockrad.på kärl vägande brutto:

—över 3 kg 100

— 3 kg eller därunder 100

-sockrad 100

5 alt 10f.j 5 alt 10., 5 alt 10' '

kg   10:-	3f	To
kg  10:-	r-	5f
kg  30:-	IOä	5

1)Se förslag till tulltaxa

Prop. 1981/82:120

54

Författningsförslag

1  Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979=514) om ändring i lagen (1977:975)

med tulltaxa

Härigenom föreskrivs att tulltaxenr 05.10 och 20 kap. la.gen (ll'9:514) om ö.ndring i lagen (1977:975) med tulltaxa skall ha nedan angivna lydelse.

Huvarand£ IjyÉÅ

Föi;eslagn_ldle_

08.10 Frukter (även kokta), frysta, utan tillsatser av socker:

06.10 Ftrukter (även kokta), frysta, utan tillsatser av socker:

A. jordgubbar      100 kg 50:-

E. andra slag:

belägges under 'nela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

jordgubbar        11 %

andra:

belägges under hela året med

samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid

dessa är högst tullbelagda

Prop. 1981/82:120 55

20 kap. Beredningar av köksväxter, frukter eller andra växtdelar Anmärkningar

1.  Detta kapitel omfattar ej:

a.            köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på
sätt som anges i 7 och 8 kap.;

b.            fruktgeléer, fruktpastor o.d. i form av sockerkonfektyr
(nr 17.04) eller chokladkonfektyr (nr I8.O6).

2.     Köksväxter enligt nr 20.01 och 20.02 är sädana som skulle
vara hänförliga till nr07.01-07.05 om de vid förtullningen
förelåg i där angivet skick.

3.     Ätbara växter, rötter och andra'växtdelar (t.ex. ingefära
och angelika) inlagda i sockerlag skall tulltaxeras som
konserverad frukt enligt nr 20.06; även rostade jordnötter
skall tulltaxeras enligt nr 20.06.

4.     Tomatsaft i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 vikt
procent skall tulltaxeras enligt nr 20.02.

20.01     Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade med
ättika eller ättikssjrra, även med tillsats av socker,
salt, kryddor eller senap:

A.  gurka........................................... 15 fo

B.  oliver, kapris och frukter............... fri

C.  andra slag.................................... 12

20.02     Köksväxter beredda eller konserverade på annat sätt än
med ättika eller ättikssyra:

A.  tomater, oliver, kapris, paprika,

tryffel och sparris.............................. fri

B.  svampar .......................................... 15 ':

C. potat isprodui:ter ocn produkter av till

nr 0\05 hänföriiga ärter och bönor .. fri
L. produkter av till nr C".01-O".03 hän-

förl iga bönor ................................... ............... •- ''

?..   andra slag ..................................... ............... 12 f

20.03  Frul:ter, frysta, med tillsats av socker:

A. jordgubbar....................................   %

E. hallon........................................... ................ fri

C. andra:

beläggs under hela året med samma sum.ma tull soiTi notsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

20.04     Frtikter, fruktskal och andra växtdelar,
kanderade, glaserade eller pä liknande

sätt beredda med socker.................... fri

20.05     Sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och fruktpastor,
beredda genota kokning, med eller utan tillsats av socker:

A.................................................. av körsbär, krusbär, plommon, jord
gubbar, vinbär och äpplen............... ................ 7 %

B.  andra slag..................................... ................ 5 ■&

Prop. 1981/82:120 56

20.06    Frukter,   beredda  eller  konserverade  på  annat
sätt,   med   eller utan  tillsats  av  socker  eller

sprit   ...................................................... .......... fri

20.07     Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft, även
med tillsats av socker men ojäst och ej innehållande
sprit:

A. av svarta vinbär, äpplen och jordgubbar

blandsaft ............................................        10 f.

E. annan:

1. av päron, körsbär, plommon, krusbär,
vinbär, andra än svarta vinbär och

köksväxter .....................................         5 a'

2. andra slag ......................................        fri

Denna lag träder i kraft den

Prop. 1981/82:120 57

2  Förslag till

Lag om ändring i lagen (I9t'7:340.) om prisreglering pä jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1967:340; o,m prisreglering på jordbrukets områdel skall ha nedan angivna lydelse.

Förteckning Bilaga

över varor som avses i 2 § lagen

Tulltaxenr  Varuslag

ur 19.06 Ealrverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao (oavsett mängden) med undantag av biscuits och wefers

ur  20.02  Potatisprodukter och produkter av till nr 07.05
hänförliga ärter och bönor beredda eller konser
verade på annat sätt än med ättika eller ättikr
syra

20.3 Frukter, frysta, med tillsats av socker

20.4 Frukter, fru}:tskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller pä liknande sätt beredda med socker

20.5 Sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och frulrtpastor, beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker

20.6 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, raed eller utan tillsats av socker eller sprit

ur  20.07  Frul:tsaft (inbegripet druvmust), med tillsats av socker

ur  21.05  Ho.mogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar, innehållande kött (inbegripet andra djurdelarj

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865

2

Senaste lydelse 1979:527

Prop. 1981/82:120 58

tranas av experten Herbert Lööw

Den svenska konservindustri som arbetar med bär, frul:t, grönsaker och rotfrul-:ter byggdes i stor utsträckning upp under andra världskriget. Den bestod till en början av en mängd småindustrier lokaliserade till lämpliga odlingsområden. Liksom vad gäller a.nnan industri har därefter skett en snabb struktur-ontvandling somi medfört att de mindre konkurrensdugliga enhetema slagits ut. Dessa nedläggningar har i de flesta fall medfört att odlingen av de aktuella växtslagen upphört inom fabrikemas uppsamlingsomräden. Eftersom det varit en arbetsintensiv pro-duiztion, 'har nedläggningarna skapat problem i form av minskade sysselsättningstillfällen båae inomi familjejordbruket och inom industrin. Ett något högre tullsldd som gör att flera konkurrerande svenska industrier kan överleva bör ur sysselsättnings- och valutasynptmkt vara en bättre lösning än lågt tullsltydd och importkonkurrens men arbetslöshet.

Av de kvarvarande grödorna finns några som med fördel kan odlas inom landet trots vårt nordliga läge, men som behöver ett något högre tuil3'Kydd än det av utredningen föresla.gna. Till dem hör

20.02.100 ärter (s.k. konservärter)

Konser-verade ärter produceras i dag av Ari Findus i Bjuv, av Fcodia AE: i Ellos och av Semper AS i Laholm.. A.v dessa säljer FinduE och Foodia på konsuraentmiartaaden, medan Semper producerar enbart för storköksmarknaden. Så sent som år 1971 farms det sju fabriker som tillverkade konser%'erade ärter. Hedläggningstakten speglar priskonkurrensen hitintills. Sverige exporterar halva sin produJ;tion av cjupfr\'Sta ärter. Det är ett resultat av lämpliga oclingsbetingelser, skickli;-a odlare, ett bra samarbete raellan odlare och fabrik samt effektivt drivna fabriker. Vissa ärtkvaliteter som kommer fram är dock mindre lämpliga för frysning. men däremot utmärkta för konservering. .Möjligheterna att driva ärtprodul;tion totalt sett på ett lönsamt sätt är därför beroende av möjligheterna att även sälja konserverade ärter. Findus och Semper arbetar m.ed både frysning och konservering, medan Toppfrys levererar

Prop. 1981/82:120 59

råvaran till Foodias konservering.

Frysta ärter har ett tullsltydd på 16 proc. För att den svenska produktionen av konservärter inte skall begränsas ytterligare och priskonJcurrensen ifråga om svensk vara skall upphöra är det nödvändigt att även konservärtema har samma tullskydd, d.v.s. 16 proc.

20.07 Saft av svarta vinbär

Svarta vinbär är det enda bärslag av vilket det f.n.  Sinns  en odling direkt avsedd för safttillverkning. Det är en typisk familjejordbnil-.sgröda i nordvästra Skåne, Blekinge, Värenc och Vätterbygden. Den svenska produktionen har dock att konkurrera med importerad vara frän Holland, med lågprisvara i formi av råsaft och koncentrat från främst Felen samt med tillfälliga överskottspartier från Englands stora produktion.

För färska svarta vinbär är tullskyddet 11 proc. För produkterna under 20.05 Har föreslagits ett manufaktureringsskydd på 5 r.'roc. Med ett liknande slcydd för produktionen av svarta vinbär borde skyddet vara 16 proc. Med hänsjTi till svårigheterna för tullverket att arbeta med olika tullnivåer för likartade produkter får jag dock ansluta mig till utredningens förslag om en tull-sats pä 10 >.

Prop. 1981/82:120 60

9.  Särskilt yttrainde av experten Holger Nyströra

Vad gäller tullsatserna inom kapitel 20 vill jag frajimålla följande allraäna synpunkter.

Beträffande ett flertal för konsumenterna väsentliga tullpositioner föreligger inte någon besvärande importkonkurrens och ej heller finns några tecken pä att en sådan är att förvänta. Tvärtom är som framgår av utredningen importandelen ofta mycket liten jäm,fört med vad som gäller svensk konsumentvaruproduktions konlrurrensförhållanden i allmänhet, trots att gränssKyddet ej sällan kan anses moderat. En ökad importkonkurrens skulle från konsuments:/npunkt vara öns"Kvärd beträffande åtskilliga positioner ned hänsyn till en ofullständig inhiemsk "Konkurrens.

Visserligen finns, som Industriverket framhåller i den rapport: Livsmedelsindustri (1976:8), som refereras i promemorian, en totalt sett betydande införsel av produkter inora frukt- och grönsakskonservindustrins område. Denna import domineras emellertid, som också framgår av referatet, helt av sådana varor soiii inte odlas och vidareförädlas i landet.

Av referat av SIND:s rapport framgår vidare,-att produktionstillväxten och sysselsättningsutvecklingen inom frukt- och grönsakskonservindustrin är tillfredsställande i jämförelse med 'övriga delar av livsmedelsindustrin, såväl den s'kyddade som den kontairrensutsatta delen. Den positiva 'bedömningen gäller också läget i stort med viss reservation för att svårigneter skulle kunna möta svampkonservindustrin, varom mera i det följande. Det bör också noteras, att frukt- och grönsakskonservindustrin på grund av den begränsade importkonkurrensen följdriktigt uteslöts från Industriverkets något senare utredning om importkorftPirrerande hemmam,arkriadsindustri (SIND 1979 = 3) tillskillnad från t.ex. fisk- och fiskkonservindustrin.

För flera viktiga varuslag föreligger en situation, där det antingen finns endast en svensk producent eller en svensk tillverkare 'nar en helt marknadsdominernade ställning. Med hänsyn

Prop. 1981/82:120 61

härtill är det från allmänna synpunkter angeläget, att importen inte försväras sä att en nödvändig konkurrens omöjliggörs. Noteras bör att berörda livsmedelsindustri ofta utgör dotterföretag till utländska koncerner eller har annan väsentlig internationell anknytning. Inom frukt--och grönsakskonservindustrin svarade de utlandsägda företagen eriligd; SIND:s rapport för 72 % av sysselsättningen 1975-

En jämförelse med gränsskyddet i t.ex. Finland eller EG - som gjorts från industrihäll - syns inte relevant. Den finska tullpolitiken avviker allmänt sett i många stycken frän den svenska. Inom EG finns redan i nuläget en mycket stor konkurrens mellan åtskilliga tillverkare i nästan alla medierasländer, en konkurrens som kommer att skärpas än mer när raedleraskap utöver för Grekland även blir aktuellt för Spanien och Portugal. Konktirrensen inom EG är f.n. sä stor, att ett tämligen högt gränsskydd runt Gemenskapen inte medför några nackdelar från prissynpunkt för konsumenterna.

Den svenska industrins räddhåga för större inbrrtningar pä marknaden från olika statshandelsländer är enligt handelns uppfattning mycket litet grundad på verkligheten. Den mindre import som nu sker från sådana länder "kan inte gärna tas till utgångspunkt för en allmän tullsättning gällande i förhällande till sa..:,tliga länder. Som utredningen påpekar omfattas detta kapitel inte av tullfriheten enligt Sveriges avtal raed EG och övriga EFTA-länder, varför tullarna kommer att avse hela importen, något som borde tala för försiktighet vid utmätningen av tullskyddets storlek.

Tullskydd bör inte automatiskt tillkomma varje produktion utan skall betraktas som en samhällelig stödåtgärd, vilken m,åste motiveras av ett föreliggande behov. Det svenska tullsKyddet har som bekant i mycket stor utsträckning avvecklats genom våra EG- och EFTA-avtal samt GSF-raedgivanden. Enligt den nu frair,-lagda propositionen om de nyligen avslutade GATT-förhandling-arnas resultat kommer den genomsnittliga tullnivån för industrivaror att minska raed 2c f: och utgöra 4,1 5°. Mot denna "bakgrund

Prop. 1981/82:120 62

är det naturligt, att den till följd av peiiningvärdesutveok-lingen minskade tullskyddsnivån på nu aktuella varuområde i stort sett inte torde ha inne"ourit nägra mer betydande svårigheter för den berörda industrin. Med hänsyn till industrins struktur 'Kommer tullhöjningar inom denna varusektor med största sannolikhet att leda till ökade konsumentpriser. Det bör vidare erinras om vikten av att i rådande ekonomiska läge iaktta försiktighet i fråga om att höja tullar likson: andra pålagor som driver på inflationen.

Enligt min mening är det inte acceptabelt att behandla gränsskyddet för vissa varor inom k.apitel 20 i två skilda samman.hang oberoende av varandra. Som framgår av utredningens förslag kan råvarukostnadsutjämning i vissa fall bli aktuell vid sidan av ett eventuellt särskilt tullskydd. Frägan om behovet av råvaru-kompensation utreds f.n. av kommiittén för industrins råvarukostnadsut jämning (RAIK). Först då RÅ}.-:s förslag föreligger blir det möjligt att bedöma storleken av det totala gränss'Kyddet för vissa betydelsefulla produkter inom detta kapitel i tulltaxan. Det sy-ns inte riktigt att i dessa fall nu framlägga förslag till tullar utan kännedom om PJlK:s ställningstagande. Det är ju det totala gränsskyddets nivå som blir avgörande och som skall jämföras med nuvarande tullar. Dessa konstruerades på sin tid med hänsyn till verkningarna av då föreliggande skydd för jcrdbruksråvaror.

Jag anser därför, att utredningen borde ha avstått från att framlägga förslag os tullar vad gäller nr 20.03, 20.05 och 20.07. Såsom utredningen framhåller medför av riksdagen beslutade tullhöjningar för vissa varor i .kapitel 7 och 8 endast 'oegränsade verkningar på tullnivån inom 'Ka'itel 20. Det kan därför inte anses nödvändigt, att tulländringar för ifrågavarande varor inom kapitel 20 genomförs i ett sajraaanhang med tulländringarna i kapitel 7 och 8. Jag föreslår alltså, att i dessa fall nuvarande tullar tills vidare bioehålls i s'/\'aktan på RÅK:s ställningstagande och att inte några åtgärder nu vidtas för att överföra varupositionema till jordbruksregleringen. Frågan om vissa positioner skall överföras till denna bör i första 'nand RAli ta ställning till och omfattas av dess utred-

Prop. 1981/82:120 63

nlngsuppdrag, som ju avser en genomgång av alla spörsmål avseende råvarukompensation. Skulle skäl föreligga för en mer brådskande handläggning - någon grund härför har inte framkommit vid det utredningsarbete, som jag haft tillfälle att följa - bör RAll uppmanas påskynda sin handläggning i ifrågavarande hänseende.

Under hänvisning till vad som ovan framhållits vill jag som utgängsptmkt för tullsättningen föreslå nuvarande importinci-denser raed tillägg för den eventuella fördyring, som uppjusteringen av vissa tullar i kapitel 7 och 8 kan medföra. Detta innebär ett större 'nänsynstagande till konsumentintresset än utredningens förslag, som i vissa fall alltför mycket beaktat producenternas yrkanden.

Pä grund av önskvärdheten av en enhetelig tull för vissa varugrupper inom kapitlet är det dock lämpligt att ibland något över- eller underskrida den principiella nivån. Jag vill därför föreslå följande tullsatser i de fall jag ej anser utredningens förslag godtagbara.

20.01.151 ,'i-urkor'i

Tull: 6 % Tullincidens: 7 t

En svensk tillverkare är hel", marlmadsdomd-nemade. Importen

torde utgöra mindre än 5 f av produl:tionen.

200jl_.15£ jj:'oi'2_e\pTJ)

Tull: 8 fo Tullincidens: t f:

Sarama svenska produktionsförhållande som beträffande gurka.

Importen motsvarar 2-3 t  av den inhemska produi:tionen. ,

20.02.25 £ £andrE_kök£växter)

Tull: o °:o Tullincidens: 6 f.

Det är önsktärt mea samma tullsats som för tidigare positio.ner.

Prop. 1981/82:120 64

£0_02.1.00 lärter_)_

Tull:8 % Tullincidens: 10 %

I princip emdast en svensk tillverkare for konsumentvarumarknaden. Utvecklingen till denna faktiska monopolsituation torde i första hand sammanhänga med de betydande stordriftsfördelar, som enligt Industriverkets tidigare nämnda rapport kännetecknar denna industribransch. Importvärdet utgör oa 1 mkr att jämföra med en inheimk produktion om ca 20 mkr. En jämförelse med tullförhållandena för djupfrysta ärter är knappast adekvat, dä importen av den djupfrysta produkten praktiskt taget upphört under senare är.

_20_0£.£00 Xb2n£r_

Tull: Tullfrihet för haricots verts, brytbönor o. likn. samt för vita bönor i konserv

Någon svensk produktion av haricots verts, brjtbönor o. likn. förekommer inte. Bl.a. av prisskäl föreligger inte något marknadsmässigt, samband med den djupfrysta produkten, vilket majoriteten tycks anta. Något särskilt substitutionsförhållande till konserverade ärter finns inte enligt handelns bedömning. Odlingen av bönor av dessa slag är mycket begränsad och arbetskrävande .

Något siryddsintresse från odlingens synpunkt kan därför rimligen inte föreligga. Nämnvärd import av färska sådana bönor. före'Kommer inte, dä varan blir alltför äjr  och dessutom är mycket ömtålig frän hanteringssynpunkt.

Vita bönor odlas inte i landet. Den lilla inläggning av importerade torkade vita bönor, som nu sker vid ett företag, anses inte kvalitati\'t tillfredsställande. Enligt handelns uppfattning är något gränsskydd därför inte motiverat. Marknadens behov täcks naturligen genom import.

2.0.0.00 XsvavparJ

Tull: 12 fo Tullincidens: 11 f.

Utredningens förslag att höja tullen till 15 5 medför inte

något mer avgörande stod för producenten av champinjoner men

Prop. 1981/82:120 65

innebär en ej obetydligt ökad beskattning av konsumenterna raed hänsyn till importens helt dominerande betydelse. Med en viss övergäng till speciella inl.äggningar, vilka inte konkurrerar med imiportvaran, har den inhemska producentens konkurrensläge stärkts. Möjligheter att med någorlunda rimliga tullsatser helt effektivt skydda produktionen föreligger knappast. Skulle i framtiden svårigheter uppstå till följd av ökad konkurrens frän utlandet, bör dessa mötas med särskilda stödåtgärder om sä anses befogat. Den av majoriteten föreslagna tullhöjningen är utan betydelse i en sådan situation.

20j.01.202 iandra_k£ksväxter)

Tull: 8 fo Tullincidens; 5 %

I konsekvens med tidigare anförda tullförslag.

£0_C._1_02 Xf£J'S'ta 20£d£U_bbr_m£d_socke£) Tull: Oförändrad (50:-/100 kg)

I awaktan på HÅK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker bör något förslag till ny tull inte fastställas. Vid den tidpunkt då KÅK tagit ställning till frågan bör man ocksä bättre ktmna öveblicka, om realistiska förutsättningar verkligen kan skapas för en industriell användning av svenskodlade jordgubbar och om därmed behov av tullskydd föreligger.

20.05.100-909 (sylter, fruktgeléer, marmelader, fruktmos och fruktpastor, beredda genom kokning, med eller

____________ u;tan liI;l2al:S_av .sokrj_________________

Tull: Oförändrad (35:-/100 kg)

Vad gäller större delen av hit hänförliga varor blir frågan om råvarukompensation iör  socker av avgörande betydelse för möjligheterna till framtida importkonkurrens. Trots ett f.n. moderat tullskydd, som fastställts med hänsyn till dåvarande rävarukompensationsförhållanden, uppgår importen endast till ca 7 f av det inhemska produktionsvärdet i genomsnitt. Importen innebär inte något hot mot den inhem.ska produktionen. Nu föreslagna tullar och full råvarukompensation skulle sannolikt i stort sett stoppa den nuvara.nde begränsade importen med åt-

5 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120

Prop. 1981/82:120 66

föjjande negativa konsekvenser för konsumenterna.

Det är därför vad gäller dessa varor särskilt angeläget, att gränsskyddets framtida storlek bestäms genom att råvarukom-pensationen och ett eventuellt särskilt manufaktureringsskydd i form av tull behandlas 1 ett sammanhang. Jag kan därför inte biträda förslaget om 5 resp. 7 ?t- tull utan möjlighet att överblicka vilket det totala gränsskyddet kommer att bli. Frågan om eventuellt tullskydd för produkter inte innehållande socker är nära beroende av ett ställningstagande till gränsskyddet för produkter med socker.

20.07.802, 803 (fruktsafter av vinbär, jordgubbar, äpplen, päron, körsbär, plommon, krusbär samt köksväxtsafter, oblandade eller i blandning med

_____________ annan af tj____________________________

Tull: 4-5 %; köksväxtsafter tullfria

Utredningen konstaterar, att råsaft som används för tillverkning av saft endast i liten utsträckning produceras inom landet. Nuvarande tullincidenser är låga, ofta 2 3 f• Utredningen avser tydligen att genom en tullsats om 10 f för saft av svarta vinbär, jordgubbar och äpplen söka åstadkomma en produi:tion av tillräcklig omfattning för industrins behov. Huruvida förutsättningar för en sådan utveckling föreligger, är enligt min mening inte tillfredsställande utrett och ifrågasätts på många häll. I förhållande till nuläget skulle orafattande investeringar krävas ej endast i nyodling utan också i produl:tionsanläggningar. Det syns uppenbart, att en sådan svensk produktion prismässigt inte kan konkurrera med utlandet. En väsentlig fördjTring av slutprodukterna skulle därför bli följden. Att satsa pä en huvudsakligen ny, inte konkurrens-duglig odling och produktion är enligt min mening felaktigt och kostnadema härför drabbar konsumenterna. Prishöjningarna kan bli av en storleksordning som leder till minskad efterfrågan. Jag avstyrker därför att den föreslagna tullen om 10 % genomförs. Eri tullsats om 4-5 %  f6r de varuslag, för vilka utredningen nu föreslär tull, skulle möjligen kunna accepteras.

Prop. 1981/82:120 67

Vidare vill jag ifrågasätta, om en tull pä köksväxtsafter verkligen är motiverad. Sådan saft torde med undantag av morots-saft inte produceras inom landet. Horotssaft är lättförstörbar och förekomnjer därför inte i den intemationella handeln. De idéer om att saluföra industripreparerad, hällbarhetsbehandlad morotssaft, som uppgetts föreligga, torde inte vara mer avancerade och det syns mycket tveksamt, ora man komimer att uppnå ett godtagbart resultat. Skulle en sådan konkurrerande produktion i utlandet verkligen komma till stånd, blir det tids nog att då aktualisera frågan om en eventuell tull.

Prop. 1981/82:120

68

Nuvarande tullsatser

3ATT-bindningar

Bilaga 1

GATT-bindning  Tull enl. kr./IOO kg     tulltaxa

kr./IOO kg

20.01 20.02

20.04

20

20

152-250

100 ärter		20	20
200 bönor		20	20
300 svampar och trj'f	'fel	65	65
401 tomater		20	20
403 tomatpulp		fri	fri
408 tomatpuré		fri	fri
500 sparris		65	65
901 oliver		12,50	12,50
906 kapris samt röd	och
grön paprika		20	20
909 andra		20	20
Kanderade fruktskal		40	40
andra		50	40

20.0b

100 av citrusfrukter

300 av bär

909 av andra slag

40 35

40 35

60 (kastanjer) 35

20.06

pulp 200 ananas 300 citrusfrukter 400 päron 500 aprikoser 600 persikor 700 805

809 andra fruKter 900 blandade frukter

15

12,50

15

15

12,50

12,50

fri

fri

15

12,50

15

15

12,50

1 2,50

fri

fri

15

12,50

20.07

oEcckrad saft:

av citrusfrukter:

i kärl vägande brutto:

302, 402, 502 ---  över 3 kg

303, 403, 503 - - 3 kg eller

därunder

5 7,50

7.50

av annan frukt:

i kärl vägande brutto:

602, 603.

.g02 - - över 3 kg 10

605 - - 3 kg eller därunder 12,50

10 12,50

Prop. 1981/82:120 69

av köksväxter:

i kärl vägande brutto:

702, 606 - - över 3 kg        10 10

703, 807--- 3 kg eller därunder 10 10

osockrad saft:

308,408, 508, ur 805 in casks:

av citrusfrukt, äpplen,

körsbär, svarta och röda

vinbär, krusbär, päron,

hallon, jordgubbar eller

blåbär 34 50

i andra kärl:

av citrusfrukt 54 50

av äpplen, körsbär, svarta

och röda vinbär, kztisbär,

päron, hallon, jordgubbar

eller blåbär 40 50

Prop. 1981/82:120

70

Gentemot u-ländema inom ramen fär det generella preferenssystemet gällande koncessioner som i vissa fall även är EPTA-konoessioner

Tariffnr				Varuslag               Kronor per		Medgivna
				100 kg		tullför-
				bastull		mäner
ur	20.	01		Köksväxter och frulrter, beredda eller konserverade med ättika eller ättikssyra köksväxter
			.155	oliver och kapris (även EFTA)	20	fri
			159	andra (än gurka och rödbetor)	20	fri
			250	frukter	20	fri
ur	20,	,02		-Köksväxter, beredda eller konserverade pä annat sätt än med ättika och ättikssyra
			401	tomater	20	fri
			901	oliver (även EFTA)	12.50	fri
			906	kapris samt paprika (även 'hL"i'P.j	20	fri
ur	20,	,04		Frukter, fruktskal och andra växtdelar, karj-derade, glaserade eller på liirmande sätt beredda med socker	40	fri
ur	20,	.06		Frukter, beredda eller konserverade pä annat sätt med eller utan tillsats av socker eller sprit
			200	ananas	12.50	fri
			500	citrusfrukter	15	fri
			400	päron	15	fri
			500	aprikoser	12.50	fri
			600	persikor	12.50	fri
			809	andra frul:ter	15	fri
			901	blandade frul;ter (fruktsallad)	12.50	fri
ur	20,	.07		Fruktsaft (inbegripet druv must och köksväxtsaft)
			101	saft av citrusfrulrt	c.	fri
			105	(osockrad)	7.50	fri
			301	saft av köksväxter	10	fri
			305	(osockrad)	10	fri
			309	saft av köksväxter (sockrad	) 50	fri
			606	saft av ananas (sockrad)	50	fri
			802	saft av passionsfrukt m.m. (osockrad)	10 12.50	fri fri
			805	saft av passi onsfru}:t m.m. (sockrad)	50	fri

Prop. 1981/82:120

71

Bilada  2

,-   vX)    N-\  -

rv-N N-ir C r -<: c\j  ■»-

r— f< - c\j       CO

I    t-— \.D X»   U    I   'O

cr\ CM 1- -<-       OJ

CM T- r-o

CM CO   OJ

• .-   CM   C   CM   N->   T-   '■d-
Q\         C\I   T-         ON

LO f ■ o  OD —   -

cocrNCOONOr--vDCJ pTN o        o OJ ■(- -

00          CM             

\£'  CM   l~-CO   o

-trco o CO X)

ITSCO   T-   ' N-\

COi-CO-CM-crMDt— CrNr<-NN-NM3   OOJCM   o

o - - o

CT\CM

C7N ON  O r- CM   LTN ■(-   O   oo

oor—r-O-Ot—LO

CO M) CO O MD   LO

■ O   O CO   CTN

CM a- - C o

o   '<:3- -   ' CM

C lOvocM CMCotr—

■■r3-CN*N   OLOt-COCOrCMT-   —   CMCM

T—   rOX)   t— LO LOX)

o   ON

CfN CM

r- LO

LO L'~

o 'J;		u-	O	CO
■	u- OJ	1   C30     1	1   vo	• o
■	- -	VO	r.-	. CO
o	• ,-   OS	N-S	N-N	c
			Cvj  .-	o

CN   LO.       -

CM sC; VD  CM o CM   CM   LO

O  I

■ I

13

Jt

r~\

-H

Q,

'O

c_

o

M

Ui

"i

-P

rt

01

«

a

l>i

-P

o; -d

0?

>

CL'

J

-P

a:

u

&.i;

u

*j ;o

>

0?

O

:

rn

.-H

SJ

■§

S

[-

0

s:

£1

01

..J

O

ci

SZ

;

r?.

-r?

o

..J

jr

o

T3   +J

.

o

Cti

-P

I—t

S--

a>

v-

[

o

U

c5

:c.:

O

0    ?

.H

o

tiO a;

a-'

Qj

E

CL

c-

o

tt)

S.J

c:*

o

o.

Sj   c5

b

c

?

-ö

-f

f

u

J

et

•o

u

.—1

P.  CD

C

!_,

-.-1

e:;

-p

X

rt

><:

o  e

d'

C   u

:S

>

0)

!»

Ö

U

=i

m

ro

CTJ

(D

c

t

t-:

trt

XI

C]

■

X:

>

U    Q)

u

E

CD

tt)

o-

u

-    (D

P,   ..

-(J

t;

icj.

>

x

u -c

XI   -P

>

CD

J<:

4

u

O.

v>

-p

1

Q)

.p  -J

Cti

CU

Q)

.4

>

0]

0) 1

A:

&'j

O

§

cn

CO c

4J

.H

tt)

o .G

c 3

ef. e

cfl E

53

> .H

a; S.4 .p  o.

:§

ctJ

0)

QJ

ri

:0

0)

-fcj

;0

;j

:o

o

:n:

*J

f

>

o

O

p.

o  cc

fe§

b<

CQ

u

bt:

:a!

i:

1   1

1

1   c-

i

JZ

ro

:c«

ICS

!o

n

■

• p

CD

o

li .i:

-   CM

to ON O

O

o

o

_

CO

C

_

Lro

CTN

L'" L-

LO

Ij-v ■o-

O

o

o

O

C

o

o O

O

H

.-   CNJ

T—

CM

r.-N

" -

cTN cr.

CDN o.

ON

c

nj

C\J

+ ro

+ C\J

-tJ

-itj

O

O

O

c

ro

*r

os

•*■>

O

O

d

Prop. 1981/82:120

72

r CO vo  ON -» c

• <-   -t:!- •,-

f T- O so 1— CM' ■  CM   ON tO T-

00

r   ro   I

I vo r-- t-

fo cr\

■  l>- CJN LO

lo 1- CM r

T-        ro

c       ' cc

CO      T-

b'"'' Oj   r— VD

O ■<=■ CT "=r

K" CM   OJ   CM

r— fo O VD O CM

T-   ro C CO   LO

r-                LO

G V O 0\ lO T- vX> CTN CrCO   CM   CTN

cc r—  - ro CTv O CO r- LO r-~ CJN UO CO 00 VD CO   "

lo. cm

CO          r CM

LO    I    -r-
VD          LO

r— ON O ro

T-   t'— OJ   - r- CM   CM   LO

rOMD            Oj

hO CNJ 'sD   CM   ON VO   ■»—

t-( % T-   lO CM   CM   O    "

SD SD ro r— rco               CJn

CO  [ o ro I-- VO               ON

O        T- sD

T-          LO ON          o

LO     I    vo   r-         d~s

O ro v CM C - rO CM C7N CTN ro ro

lOcO   ro c— CO VD  CM o  CTV CM  -CTn

CJN T— VD ON ON LO r--O. O- CM ro r— ro C—

co

cc

CM   O ro ■<-

O LO. r-- o [— -a- vö CTs CM 1—  T-  c—

C7N r~- 0 ro ers CO CO' o T: T* ro CJN

T- OJ VD - O  O

ro     ro ro ro ro ro                            s-,

CM   O

■ CO

CO  O  lO T-

CM'      -    T-      T-

rO     ro ro rr ro ro                            r

N-v   -C"

O  O

03 O,

>

x: o o

C

1

0)

c

■H      CC

:3

M

CJ

1 a:

t-H

rt

tp

r-l

1

u

U;. :o

m

!>

-P

(V

H

fl!

•o

».-cl

S

Cl)

OJ

r

rt

p

bn

-P

T?

-p

Xl

o

.p

•

tt)

tJ

E   tJ

v,

.---- v

h"

u

u

a.

tt)

0)

;?

-

rr.

I-H

C-J

tj

?-i

rt

o

tj

t)

I

U

t-H

te

ra

-s

fj a:

Uh

—!

rr

11

X

cfl

1<-J

fl)

cn

c   tt

j

h

tt)  si

,tJ .-—

n,

rt

XI

X!

CJ.   -J

C)

0,.

u

*=     tH

(11

CT

t -p

cti

XI

S

•>

ni

u

ro

>

c-,

ro

o

+ <-i

>

>

J  l

?n:

'.-

ij

Vj

.—1

4

M

c

C)

i-l

n.

w

i>

.v

:o

m

C3   :i

rt

rt

0 J

o

ctl

fl)

Cl)

• H

:cr,

J-)

0)

..

c:

D

C

M

C  cd

X

-y

•o   SJ

u

•ö

-P

|-

C)

X3

:n!   ti

-s

ro

.p

k

U

o

.H

CD

•ö  11

C

3

j   t>

-P

4.

fir

-p

%l »c«

a

t:'

c

+j

.p

u

I-l

h

u -a

CT<

3    3

t

t-H

(-H

o  n-1

c

§

>:.

ff

>

>

c<   S

u

u

• .cd

S

.-J

• .cd

ti

0)

\i

Iw.

Vv   U

rt

■Xi

JC

b

aj

b

Cfl

Cl!

u.

.i

crj

O

p.

cfl

P.

XJ

-

Cxh   -o

rc

DO

E

öD

\    1

o

Cl

ON

o

c

O

CTn

o

o

C-)

„

r

LO  CTN

ro 00

o o

C-.

O

o

c-1

c )

O O

c J

CJ

o

o

O    O

f>

(~>

0   0

CTV CJn

CT

o

N-N

CTN CN

CM

rvN

• r+ LNO CO co

a

CO

N- f.

Prop. 1981/82:120

73

)    f

VD

I

)    1

J

i

VD CO

-VD

-

O CO

LO

ro

CO

CM

lO C7N

-M

CO

ON

ro

CM     1

'

3~

CM

1

ON  -

r-

-d"

CN

,

;

ro

CM

rvj

ON -

CO CO    1

VD

ON

■«:3- lO

CM

r~—

-i: -P

"

ro OJ

-p

■     1

CO

1

CIN CM

'O

t

- C\J

CM cc

ro

O

\D

rO

L CTN

so

-

r—

ir-

1 —

ON

?<

0-.

W

C7N

- CC

CNCC

iT    1

1

ro

ON

C

o VD

LO

-,—

-—

■ CM

o

O

0

O

N-N

—

T—

LO

o

—

O

CC

•"

"r ■<-

CM

Oj

cr-

cc

r—

LO.

_

•

CM

-.—   ry-

lTn

1

■o -

o

..

O

;,_    1

o

■C"

T—      T—

cC

C", CM

ro

K-

CO

-c-

VO

CM

■>-CC

CM

■

,

'f—

CM

lO

T~

T—

o

1 —

:

u

ON

CC

CM

M

lO

.    .,

■

VD

■

CC    LN

1

CO o

o CO

-1.J

C

[—

- "

LO r--

\D

CvJ

G".

f-l

-

-

■'

LO

LO VD

CM

CO

O

■O

&

r--

CVl

■'d-

T—

"

—

ro

E

CJN

■

CM

M

~

"

,_,

rr-. O

CM CO

1-    LO

cc O-

L-

LO

.r-

• CC

,—

r- O

Lr>

LO,

r—CO

CC CC

r

1-i

CN ro

ON

0

O   CM

CM

CM

r— ■

■'

vD

>:

■r-    CM

CO

CM

CM' --D'

<■

rO

On

u- OJ

MT-

LTv

r-

T-

c

o

■

• H

+J

N.    O

r--CO

■

O    CN

rrs

-§

0   ro.

-

LO

lo cm

•TT

O -

lO

CM

\r\

- -

CM

VD

c:n

CM

LO -

lO

*"

•ö

VD

O

T-  rM

cr-

r~

<■

rrs

CJN

(h

Cn

ro Cs:

vD

A.

LO

•~

O

..

r-

4J

C5

-p

1

I

Oj

'■~<

■.a

O

>

C3

-p

Uj

O

jj

u

Cl

y:

-p

::?

:o

3

'-f

%j

J>i

1

u

c

cti

n

>

Q)

rt

m

-p ci

C ci

rt

rt

G

C

o

fe

-

c X

c

X!

o -ö

C   XI

rt t?

O

rf   X

ci'    ri>

X

rt

rti X

4J   (i

X

rt   rt X

rt

1   rt

M

tÄ

u   Ci

'h

Cd

u  a

>    Ih

a

r-

>

-ii;   U

>   2

u

>

M   'H

>

Im

>    ,2     i-

a

u

CJ

rt

o

rt  o

cd

o

cti   o

-i

ci   o Jt:

o

M

.4-1

o  o

0

o

o

o

o

o  o

*    O

o

-r-l

tn   O

-P    CO

o

-p

tr   o

-p  ro

o

-p   to   O

tu  tn

O

Q

t-J

o    ID

o

m

O    0

c-   o

n

<-(    c    tTj

rt  o

«

m

rt

ci

ci

a

ci

m

i

m

1    1

'

tj;

1    1

Uj     1

1

tn   1    1

1

1

rOCC

rOCC

rrv CO

rr

CO

N-N lo

-

CO

O   O

o

O o

o

o

O  O

O

o

L(

■  "C-

LO  tO

\o

CO cc

CO

cc

+ C\l

c

+ CM

OJ

OJ

-*- \D

ri

o

o

O

o

o

O

c:

rt

• *e

lO

'

CO

CO

E

-p cn

CO

ON	cr.	(M
O	o	O
On	cc	CO

«T<	.-	ocd	ocd
t;ll	..	in	SD
	C	c	C

        i-,        KH        H-        J •*-      CM      ro     -     LP,

Prop. 1981/82:120 74

Bilata 5

SÄRSKILT YTTRAIUE till förslaget från aroetsgr-uppen för kap. 20 av ledamoten Erik Brandt.

Kapitel 20 i tulltaxan omfattar ett varuområde som sedan länge missgynnats i t"aliskj'dds'nänseende.

De på sin tid fastställda vikttullama representerar genom penningvårdeförsämring - vars omfattning förvisso ej kunde förutses när den nuvarande tulltaxar, på området antogs på 50-talet - idag endast cirka en tredjedel av sitt ursprungliga belopo. Tullskyddet har ytterligare urgröpts genom att koEtnads'Delast-ningen för i tillverkningen använda råvaror i många fall ökat. 'Viktigast är "härvid ökningen för råvaran socker genom ett kraftigt vidgat gap mellan inhemskt pris och s.k. världsmarknadspris på denna vara. En viss ytterligare försämring i tullskyddet är att förutse genom att riksdagen i år fastställt i genomsnitt något högre tullar för i tillverkningen använd bär-, frukt-eller köksväxtråvara, hänförliga till kapitel ? och 8 av tulltaxan. Vissa av de använda råvarorna, som t,ex. gurka och rödbetor, är för 0'vrigt snarare att betrakta som jordbruksproduJ:ter med hänsyn till att de företrädesvis kontraktsodlas för konservindustrin av jordbrukare. Här - liksom för vissa andra kontrat;t-odlade råvaror - påverkar det allmänna jordbruksskyddet konservindustrins kostnad för sådana råvaror.

.Itt förhållanden som de ovan näranda trots detta inte lett till en avsevärt ökad import av kapitel 20-varor bör ses mot bakgrunden av faktorer som de inhems'Ka företagens insatser på marknadsföringssidan och förtrogenhet med svensk sniai: etc. Det vore dock felaktigt att tro, att sådana .konkurrensfördelar skulle bestå för all framtid.

Inom ett närbesläktat område, till 21.07 hänförliga saftpro-diikter, finns erfarenhet av hur snabbt situationen kan försämras för den svenska industrin, om tullskyddet inte ens ger kompensation för råvarubelastningen - långt mindre inrymmer ett manufaktureringsskydd. Statsmaktema har här agerat och infört en rörlig införselavgift på råvaran soc"Ker, varigenom situationen förbättrats för den inhemska industrin.

Erfarenheter från 70-'ta-let har rent allmänt visat hur snabbt konkurrenssituationen för svenska företag - även internationellt relativt stora sådana - kan försämras. Företag som tillverkar varor i kapitel 20 är inte undantagna från denna risk. Nedläggningar av tillverlcning har för ö-vrigt varit frekienta inom detta varuområde. Att hänvisa till den historiska utvecklingen när det gäller importens andel av den svenska marknaden och utgå från att denna andel skall förbli oförändrad framöver är lika relevant som att försöka köra bil och enbart titta i backspegeln.

Rådande förhållanden på gränsskyddsområdet för kapitel 20 har sedan länge påtalats av industrin och uppmärksammades även av 1972 års jord"Druksutredningen. Denna förordade en översyn av gränsskj'ddet för kapitel 20-varor som t.ex. sylt och m.irDielad.

Prop. 1981/82:120 75

Vid en sådan cversj-n av detta gränsskydd bör enligt min mening följande faktorer beaktas:

i) Gränsskyddet bör innefatta kompensation för rådande råvaru-belastning i form) a.v tullar på trädgårdsprodukter eller infcrselavgifter på jordbruksreglerade råvaror samt inrymma ett visst manufaktureringsskydd.

2) Full kompensation för införselavgifter på jordbruksreglerade råvaror - för kapitel 20 främst socker - bör utgå som en rörlig införselavgift på innehållet jordbruksråvara i import-produlzten. Kompensation för tullen på trädgårdsråvaror kan däremot räknas in i färdig-zaromas tull, tillsa.mmans med ett manufal:tureringsskydd för tillverkningen.

5) Vid fastsxällande av manufaktureringsskyadets höjd bör hänsyn tas till sådana förhållanden som att de aktuella varorna ej omfattas av EFTA-avtalet eller frihandelsa-vtalet raed EG. Detta inneö.--.r ..itt inbrytningar av en viixande import på den svenska marlmaden svårligen kan kompenseras genom ökad export, då EG och flertalet ElTA-länder här skyddar sig med höga tullar och stundom också med kvantitativa restriktioner. Sådana inbr:,-tningar leder istället till ett minskat marknads-underlag -för den inhemska tillverkningen, ."ed hänsyn härtill bör manufaktureringssryddet vara högre än för de livsmedelsprodukter so.m omfattas av frihandeln med EFTA/EG.

L)  Särskild hänsyn bör tas till tullskyddets höjd hos nordiska grarjiländer och i EG. .inledningen är bl.a. att omvärldens intresse för den svens'Ka markriaden erfarenhetsmässigt 'kan stimuleras av ett i förhållande till grannländerna märkbart lägre tullskydd i vårt land, varigenom den svenska m.arknaden bedöms bli mer tillgänglig.

■ji  Vid fastställande av manuf-iktureringsskydd bör särskild hänsj-n tas till det f örii.lll.andet, att importen frin Östeuropa tenderiir att öka i tukt riied att ni;in d.ir tillgodogör sig västeuropeisk teknologi och :-.tt r-risniviin f''.r iniporten från Östeuropa - liksom Ostasien - stundom .ir anmärkningsvärt låg. IJär man därför skall omvandla vikttullar till värdetullar är det i första hand tullinoidensen för denna lågprisimport som bör vara vägledande.

c, \

Vidare förtjänar beaktas att i de fall där statsraakteiTia i Sverige under senare år .Oisprövat tullskyddet på sådana livsmedelsprodulrter, vilka likso.T. de nu alrtuella faller utanför EFTA/EG, har man stannat, för ett tullskydd som ligger vid resp. t.o.m. något äver EG:s nivå. Det gäller såväl för fetter, oljor och margarin (kapitel lo) som föi jäst (kapitel 21). Det må vara att beredskapssynpunlcter här har å.beropats i viss utsträckning, men det torde ej kunna förnekas att sådana aspekter kan läggas även på tillverkningen av kaoitel 20-varor.

Prop. 1981/82:120 76

En sammantagen bedömning av ovan näjrnda faktorer skulle enlipt min mening ge till resultat något högre tullar än de av utredningen föreslagna. Det skulle doc'K inte kunna utelsutas att en viss prisstegring inom detta varuområde därmed skulle kunna uppstå. I syfte att så långt möjligt undvika detta vill jag inte motsätta mig det av gruppen föreslagna lägre tullskyddet. Detta bör aå betraktas som ett minimiskydd för att ge en bas för den industriprodulrtion, som kan bedömas ha rimliga förutsättningar att även på sikt kunna överleva och utvecklas.

En sänlming av tullskyddet tmder den föreslagna nivån - som i genomsnitt ligger vid endast cirka hälften av EG:s motsvarande tullskyddet - slrulle starkt försämra utsikterna för denna industri att även vara ett stöd för svensk trädsrårdsodling och jordbruk so.cn avnämare och vidareförädlare av trädgårdsprodukter resp. jordbruksvaror.

Som inledningsvis berörts råder otillfredsställande tullförhållanden för kapitel 2C-varor. Dessa skulle än raer förvärras, när riksdagens beslut om i genomsnitt något höjda tullar på trädgårdsråvaror i kapitel 7 och 8 sätts i kraft. Det är då otindgängligen nödvändigt att de av gruppen här föreslagna ändrade tullarna för kapitel 20-varor införes samtidigt som tullarna på råvaror i kapitel 7 och 8 blir tilllämpliga. Det är högeligen önskvärt att .iian frän sa.m,ma tidpunkt också kan införa de rörliga införselavgifter som formellt skall behandlas av utredningen or, råvarukostnasutjäjBning och som är kompensation för kostnadsbelastning pä i tillverkningen använaa jordbrulcsråvaror, främst socker.

Prop. 1981/82:120 77

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över 1974 års trädgårdsnäringsutrednings promemoria 1979-11-07 Översyn av tullarna för beredningar av köks växter, frukter eller andra växtdelar.

1    Allmänna synpunkter

Lantbruksstyrelsen finner utredningens förslag väl avvägda. Föreslagna tullhöjningar balanseras väl av förslag till sänkningar och tullfrihet. Styrelsen tillstyrker förslaget samt anför.

Enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för den svenska trädgårdsnäringspolitiken skall näringens möjligheter att uppnå regionalpolitiska mål utnyttjas. De föreslagna tullhöjningarna kan därvid ha betydelse. Odlingsvolymen av produkter för konservindustrin är beroende av denna industris konkurrenskraft och därmed förmåga att betala de produktpriser som är nödvändiga för lönsam odling. Särskilt odlingen av gurka och rödbetor har regionalekonomisk betydelse i de östra delarna av landet där odlingen är koncentrerad. Industrins utveckling har dock under 1970-talet visat en för denna odling negativ strukturutveckling. Ett tullskydd som i någon mån kan motverka ytterligare nedskärningar kan därför vara en insats motiverad av den beslutade trädgårdsnäringspolitiken.

Lantbrukarnas riksförbund hänvisar till sitt yttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande (SOU 1978:51) i vilket lämnades förslag pä tullar för färska och frysta köksväxter, frukt och bär. LRF framhöll i yttrandet nödvändigheten att också samtidigt i motsvarande grad förändra införselskyddet för färdiga produkter eller halvfabrikat baserade på dessa råvaror. LRF .ser därför med tillfredsställelse att utredningen nu framlagt ett förslag avseende tulltaxans kapitel 20 och förutsätter att dessa förslag kan träda i kraft så snart som möjligt.

Statens jordbruksnämnd hänvisar när det gäller frågan om övergång från vikttullar till värdetullar för trädgårdsprodukter till sitt yttrande av den 28 september 1978 över trädgårdsnäringens betänkande (SOU 1978:.51). I yttrandet uttrycks viss tveksamhet bl. a. med hänsyn till svårigheterna att kontrollera tullvärdet. Förslaget avsåg varor hänförliga till kap. 6-8 i tulltaxan. Riksdagens beslut innebar emellertid en övergång till värdetullar varför det synes konsekvent att även för beredda trädgårdsprodukter (kap. 20) tillämpa sådana. De svårigheter att kontrollera tullvärdet som föreligger vid import av färska varor enligt kap. 6-8 torde enligt nämnden heller inte föreligga i samma utsträckning för de beredda produkterna enligt kap. 20.

Trädgårdsnäringens riksförbund erinrar om att förbundet i sitt remissyttrande över trädgårdsnäringsutredningens betänkande 1978:51 framhöll

Prop. 1981/82:120 78

att tullarna under 20:e kapitlet med nödvändighet måste bringas i överensstämmelse med de tullar som då föreslogs och av riksdagen fastställdes under 7:e och 8:e tullkapitlen.

Förbundet tillstyrker utredningens förslag om en generell övergång till värdetullar för produkter under detta kapitel liksom tidigare skett under tullkapitlen 7 och 8. Härigenom inflationsskyddas tullarna, vilket förbundet hälsar med tillfredsställelse. Förbundet anför vidare i sitt yttrande över utredningens promemoria i denna del följande.

Avsättningen av köksväxter, frukt och bär till livsmedelsindustrin är av ett väsentligt lönsamhetsmässigt värde för den svenska trädgårdsproduktionen.

Vid sidan av för industriändamål, genom odlingskontrakt eller genom överenskommelse på annat sätt, direkt odlade kvantiteter (i vissa fall även kvaliteter) av olika produkter förekommer årligen en varierande men i högsta grad betydelsefull avsättning av ett flertal olika produkter.

För dessa normalt icke kontrakterade produkter utgör industriavsättningen ett viktigt komplement till färskmarknadsavsättningen genom att kvantiteter som av olika skäl inte är anpassade till denna kan finna alternativ avsättning.

Den genomsnittliga årliga kvantiteten av svensk frukt, som skulle behöva avsättas till industrin, har beräknats till drygt 20% av den totala yrkesmässigt odlade kvantiteten.

Årligen avsätts emellertid endast i genomsnitt omkring 10% beroende på konkurrenssituationen till importen. Under innevarande säsong med den markanta överskottssituation, som uppkommit dels till följd av riklig skörd i yrkesfruktodlingarna dels en rekordartad skörd i hemträdgårdarna, är behovet av industrin som alternativ avsättningsmöjlighet väsentligt större.

Industriavsättningen tjänar här som ett viktigt marknadsreglerande instrument samtidigt som man höjer kvalitetsnivån pä den frukt som bjuds ut på färskmarknaden till fördel för konsumenten.

Utrymmet för industriell avsättning har väsentligt minskat under senare år. Orsaken är den kraftiga urholkningen av de existerande vikttullarna men också livsmedelsteknikens landvinningar. Exempel på det senare är övergången till import av koncentrerad frukt-, bär- och köksväxtsaft med upp till 7 gångers styrka. Det är främst mot bakgrund av dessa förhållanden samt mot önskvärdheten av att kunna bibehålla och skapa lönsamhetsförutsättningar för den existerande kontraktsodlingen - ofta lokaliserad till områden där möjlighet till alternativt näringsliv är mycket begränsat -som förbundet bedömer behovet av tullskydd under 20:e tullkapitlet.

Såväl Trädgårdsnäringens Riksförbund som dess branschorganisationer har under en lång följd av år i olika sammanhang yrkat på ett återställande av tullskyddet för industriavsättningen av köksväxter, frukt och bär. Det är med tillfredsställelse förbundet noterar att en sådan översyn av tullarna under 20:e tullkapitlet nu genomförts.

Föreningen svenska konservtillverkare anför i sitt yttrande.

Kap. 20 tillhör ett varuområde som erfarenhetsmässigt riskerar att falla mellan de intressen vilka på den statliga sidan bevakar å ena sidan jordbru-

Prop. 1981/82:120 79

ket/trädgårdsnäringen, å andra sidan industrivaror. På annat sätt kan inte förklaras att tullskyddet för denna varugrupp sä påtagligt har försvagats -för att inte säga urgröpts - under en period av flera decennier utan att industrin vunnit gehör för kravet på korrigerande åtgärder, trots framställningar härom sedan lång tid tillbaka. Först 1972 års jordbruksutredning uppmärksammade de besvärliga förhållandena och förordade en översyn av gränsskyddet.

Det förtjänar erinras om att när 1952 års tulltaxekommitté framlade sitt förslag till revidering av den svenska tulltaxan, arbetade man med den huvudprincipen att gränsskyddet för en viss vara skulle ge kompensation för tullbelastningen på i tillverkningen använda råvaror jämte ett tullskydd för själva manufaktureringen; det senare skulle i princip motsvara 13% av förädlingsarbetet. Avsteg från manufaktureringsskyddet gjordes i både höjande och sänkande riktning i kommitténs slutgiltiga förslag. Däremot förekom endast rent undantagsvis att kompensation ej inrymdes i tullskyddet för tullbelastningen på i tillverkningen använda råvaror. Det senare är ju naturligt, då i motsatt fall ett negativt tullskydd skulle uppstå, liktydigt med en subvention av importen till nackdel för svensk industri och sysselsättningen däri.

Tullskyddet för varor i kap. 20 kom dock att få en felaktig utformning från åtminstone två synpunkter. Dels bakades i en och samma tullsats ihop både kompensation för tullbelastningen på använda råvaror och själva manufaktureringsskyddet, dels utformades tullskyddet som en vikttull, uttryckt i kr. per kg.

En inflation av en omfattning som då ej kunde förutses har senare urholkat tullskyddet så att detta idag endast motsvarar c:a en tredjedel av skyddets reella höjd kring mitten av 50-talet.

Tullskyddet för varor i kap. 20 har ytterligare urgröpts genom att tullbelastningen på den i tillverkningen ofta använda råvaran socker höjts gott och väl fem gånger under den aktuella perioden av ett kvarts sekel på grund av ett ökat jordbruksstöd till betodlingen.

Men även andra råvaror i tillverkningen har fått en kraftigt ökad råvaru-belastning. 1952 års tulltaxekommitté var medveten om att några av råvarorna — som ärter, gurka och rödbetor — odlades av jordbrukare. Dessa krävde en ersättning härför som inte alltför mycket skilde sig från den man erhöll vid odling av stora jordbruksgrödor som spannmål, socker och raps. Utredningen räknade med 15 % i kostnadspåslag på dessa kontraktsodlade grödor, mot bakgrund av att prisnivån för egentliga jordbruksprodukter bedömdes ligga c:a 20% över världsmarknadsprisnivån.

Sedan dess har gränsskyddet för svensk vegetabilieodling kraftigt stigit och överstiger nu sannolikt 100%. Detta påverkar kostnaden för i tillverkningen använda råvaror, samtidigt som färdigvarutullen sänkts genom penningvärdesförsämring.

En fjärde försämring av konkurrenssituationen för de aktuella produkterna är att riksdagen antagit och per den 1 februari 1980 beslutat sätta i kraft något höjda tullar på trädgårdsprodukter i kap. 7-8. Ytteriigare höjningar blir aktuella sedan vissa GATT-förhandlingar avslutats.

Sammanfattningsvis anser föreningen

att trädgårdsnäringsutredningens förslag till tullskydd bör accepteras -med ett par smärre justeringar, främst för 20.07;

att förslaget bör genomföras under 1980;

att ett negativt tullskydd sedan länge föreligger, som kommer att ytterligare förvärras, och att detta kräver åtgärder utan dröjsmål;

Prop. 1981/82:120 80

att förslaget om utformning av tullskyddet som ett manufaktureringsskydd jämte i vissa fall en rörlig införselavgift för kostnadsbelastningen på använda jordbruksråvaror kan tillstyrkas;

att införandet av detta gränsskydd bör ske i ett sammanhang;

att översynen av systemet för råvarukostnadsutjämning i RÅK inte motiverar en försening; RÅK själv har tillstyrkt att de berörda varorna i 20.03, 20.04, 20.05 och 20.07 överförs till jordbruksreglering och att en rörlig införselavgift för sockerinnehället uttas;

att införandet av nya, i vissa fall högre tullar på råvaror i kap. 7-8 gör det än mer angeläget att ej dröja med revidering av gränsskyddet för varor i kap. 20.

KommerskoUegium anför i sitt yttrande.

Det förhållandet att det nuvarande tullskyddet för till kap. 20 hänförliga produkter utgörs av vikttullar torde få ses som en konsekvens av att även tullskyddet för trädgårdsområdet utgjorts av vikttullar. I och med att flertalet produkter inom kap. 7-8 fr.o.m. 1980-02-01 beläggs med värdetullar finns det enligt kollegiets mening ej längre några skäl att motsätta sig en övergång till värdetull även för kap. 20-varor. De betänkligheter av främst tullteknisk natur mot värdetull som kollegiet i annat sammanhang anfört beträffande trädgårdsområdet äger inte giltighet här eftersom det rör sig om industriprodukter med helt annorlunda leveranssätt.

En övergång till värdetull skulle vidare lösa vissa av de problem som från generaltullstyrelsens sida anhängiggjorts beträffande beräkningen av tullpliktig vikt för vissa livsmedelsprodukter.

Sveriges industriförbund som ser med tillfredsställelse på att tullskyddet för produkter hänförliga till tulltaxans kapitel 20 nu äntligen blivit föremål för en revision anför.

Genom trädgårdsnäringsutredningens förslag tillgodoses ett från industrins sida sedan länge hävdat krav på ett rimligare gränsskydd för den industri som förädlar trädgärdsråvaror. Förslaget innebär att nämnda industri dels ges ett manufaktureringsskydd av ungefär samma storlek som annan konkurrensutsatt livsmedelsindustri, dels kompenseras för råvaru-fördyrningen av ingående trädgårds- och jordbruksråvaror.

Skånes handelskammare som inledningsvis understryker vikten av att vi i Sverige generellt har ett tullskydd som nära ansluter till vad som gäller i vår omgivning anför i sitt yttrande bl. a.

En tullreglering som i väsentlig mån avviker från våra konkurrentländers kan få olyckliga effekter i flera avseenden. Även på trädgårdsnäringens område torde dessa synpunkter äga giltighet. Det utesluter inte att en speciell produktprofil eller särskilda odlingsförhållanden i vårt land i något fall kan motivera regler som avviker från de som tillämpas i vår omvärld, t. ex. inom EG. Så långt möjligt bör givetvis Sverige också på detta område, likväl som på andra, eftersträva ett nedbrytande av handelshinder.

Prop. 1981/82:120 81

Handelskammaren vill samtidigt framhålla att den omvandling av tullskyddet på förevarande område son nu skett bort genomföras så att negativa övergångseffekter undvikits. Det kan sålunda ifrågasättas om det var lämpligt av riksdag och regering att frångå utredningens och många remissinstansers förslag om samtidig ändring av tullskyddet för kapitlen 7, 8 och 20. Effekterna på industrins råvarukostnader till följd av tullhöjningarna på varor i kapitel 7 och 8 har inte tillräckligt belysts. Uppenbart är emellertid att en betydande kostnadsfördyring för livsmedelsindustrin här uppstått. De stora ensidiga tullhöjningarna på djupfrysta produkter medför en konkurrenssnedvridning i förhållande till import av samma varor i färskt eller konserverat skick. Konkurrenssnedvridningen tar sig uttryck inte bara genom att djupfrysta importerade varor kommer i ett sämre läge än färska och konserverade. Genom att djupfryst import används i hög utsträckning för inhemsk konservering drabbas även den inhemska livsme-delskonservproduktionen i förhållande till färdigkonserverad import.

Stockholms handelskammare anser att det inte vore rationellt att bibehålla vikttullar för frukt- och grönsaksberedningar hänförliga till 20 kap. tulltaxan, då riksdagen beslutat om övergång till värdetullar för tulltaxans kapitel 7 och 8, som omfattar råvaror för framställning av frukt- och grönsaksberedningar. Handelskammaren delar därför utredningens uppfattning att eventuell tull för beredningar bör utgå i form av värdetull. Detta medför att tullarnas skyddseffekt i fortsättningen inte kommer att urholkas av inflationen, vilket förhållande man bör ta hänsyn till vid fastställande av de nya värdetullarna. I yttrandet säger handelskammaren vidare.

Trädgårdsnäringsutredningen har funnit att justeringar av tullnivåerna måste genomföras för vissa varuslag och hänvisar dels till de redan beslutade ändringarna av tullnivåerna under 7 och 8 kap. tulltaxan, dels till att tullarna bättre måste anpassas till den nuvarande och framtida konkurrenssituationen för trädgårdsnäringen och berörd livsmedelsindustri. Samtidigt har utredningen funnit att tullhöjningarna på råvarorna hänförliga till 7 och 8 kap. mestadels får en begränsad återverkan på tullarna på kap. 20-varor. I princip skulle därmed som motiv för tulljusteringar återstå konkurrenssituationen.

Av Industriverkets rapport Livsmedelsindustri har Stockholms Handelskammare närmast fått den uppfattningen att den svenska frukt- och grönsaksindustrins utveckling totalt sett är relativt tillfredsställande och att importkonkurrensen inte är överväldigande.

Statens pris- och kartellnämnd framhåller i sitt yttrande att om utredningens förslag skulle leda till att den totala avgiftsnivån skulle bli högre än nuvarande tullskydd, skulle konsumenterna drabbas i form av höjda konsumentpriser på ifrågavarande produkter. I avvaktan på RÅKs ställningstaganden och förslag bör därför, enligt nämndens mening, endast sådana tullförändringar göras, som är en konsekvens av redan beslutade tulländringar på köksväxter, frukter och bär inom kapitlen 7 och 8 i tulltaxan fr.o.m. den 1 februari 1980. 6   Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120

Prop. 1981/82:120 82

2    Synpunkter rörande industrins råvarukompensation

Lantbrukarnas riksförbund finner den av trädgårdsnäringsutredningen föreslagna lösningen att tills vidare hänföra produkter med nämnvärt innehåll av jordbruksreglerade råvaror till jordbruksregleringen i avvaktan på RÅKs beslut lämplig. Därmed bör för varje produkt och tillfälle under mellantiden en väl avvägd införselavgift kunne tagas ut.

Trädgårdsnäringens riksförbund anför i sitt yttrande i denna del följande.

Beträffande en del av de här aktuella varugrupperna utreds för närvarande och i annat sammanhang behovet av att utta en särskild råvarukostnadskompensation — i första hand beträffande socker. Skulle en höjning av råvarukostnadskompensation ske såsom kan förmodas, innebär detta i ett initialskede att det totala gränsskyddet höjs. Härefter kommer kompensationsavgiften att övergå till att vara en neutral faktor i bedömningen av det framtida tullskyddet för de svenska trädgårdsprodukterna. Förbundet vill därför framhålla, att bedömningen av tullens storlek för en aktuell produkt måste göras utifrån tullskyddet för motsvarande färska råvara samt behovet av att i övrigt stödja inhemsk produktion av denna råvara.

Utredningens förslag att i avvaktan på RÅK:s förslag om råvarukostnadsutjämning överföra vissa produktgrupper, innehållande större kvantiteter socker, till jordbruksregleringen har förbundet dock ingenting att erinra mot, då detta innebär att en fastställd tulljustering med omedelbar verkan kan träda i kraft.

Sveriges industriförbund understryker vikten av att frågan om råvarukostnadskompensation för socker som ingår i produkter hänförliga till tulltaxenr. 20.03-20.05 samt sockrade safter hänföriiga till 20.07 löses samtidigt med att de nya tullarna för dessa produkter träder i kraft. Förbundet tillstyrker därför att dessa varuslag överförs till jordbruksregleringen för att möjliggöra införandet av rörliga importavgifter. Det förtjänar påpekas att RÅK i sitt remissyttrande förklarat sig införstådd med en sådan lösning.

Föreningen svenska konservlillverkare anför i sitt yttrande.

Trädgårdsnäringsutredningen erinrar om att det i samband med regeringens och riksdagens behandling av förändringarna av tullskyddet för tulltaxans kap. 6—8 förutsatts, att ändringarna av tullarna för trädgårdsprodukter och beredningar därav - alltså kap. 20 - skulle genomföras i ett sammanhang. Enligt utredningens mening bör inte ändringar träda i kraft om inte samtidigt möjligheterna till kompensation för de i beredningarna ingående jordbruksprisreglerade varorna, främst socker, kan ges. För att ett ändrat tullskydd för beredningarna skall kunna träda i kraft så snart som möjligt föreslår utredningen därför att, i avvaktan på förslag från RÅK rörande hur problemet definitivt bör lösas, frågan får en provisorisk lös-

Prop. 1981/82:120 83

ning genom att de varuslag som berörs förs till jordbruksprisregleringen. Härigenom skapas möjligheter att utöver tullen ta ut en röriig avgift på samma sätt som nu sker för vissa varuslag som omfattas av extern prisut-jämming, t. ex. saft hänförlig till 21.07.

Sedan utredningen avgav sitt förslag har riksdagen godkänt nya (ullsatser - att träda i kraft den 1 februari 1980 - för ett stort antal varor i kap. 7-8, vilka är råvaror för tillverkning av kap. 20-varor. Detta förhållande gör det än mer angeläget, att revideringen av gränsskyddet för kap. 20 snarast genomföres och helst före utgången av år 1980.

Helt nödvändigt är därvid att förändringen i själva manufaktureringsskyddet och beslut om införande av rörlig införselavgift - på socker - tas samtidigt.

Som bekant arbetar sedan en tid en särskild kommitté - den s. k. RÅK - med en översyn av själva systemet med rörliga införselavgifter som kompensation för belastning på använda jordbruksråvaror. Detta förhällande kan dock icke tas till intäkt för att skjuta på beslutet om att snarast revidera gränsskyddet för kap. 20. RÅK själv har i ett yttrande till regeringen funnit, att dess arbete inte lägger hinder i vägen för att införa en rörlig införselavgift på vissa positioner, särskilt 20.03, 20.04, 20.05 och 20.07, där socker ingår. På samma sätt somredan skett med saft i 21.07 kan varorna överföras till jordbruksregleringen och rörlig införselavgift uttas på sockerinnehållet.

Det förefaller inte sannolikt att översynen av systemet för rävarukost-nadsutjämning i RÅK kommer att leda till någon mera väsentlig förändring beträffande utformningen av sockerkompensationen. I alla händelser kommer en sådan förändring inte att behöva föranleda några nya förhandlingar i GATT. Det är däremot önskvärt att sådana förhandlingar snarast tas upp i de fall där en tillämpning av trädgårdsnäringsutredningens förslag skulle föranleda att gällande bindningar måste brytas. Dessa förhandlingar bör om möjligt inledas innan riksdagen under våren 1980 tagit ställning till förslaget om utformning av gränsskyddet för kap. 20.1 dessa förhandlingar ser FSK del som möjligt att ånyo i GATT binda själva manufaktureringsskyddet, men däremot naturligtvis inte den röriiga införselavgiften.

KommUtén för industrins råvarukostnadsutjämning erinrar om att det är kommitténs uppgift att bl.a. bedöma behovet av prisutjämnande åtgärder för den del av den svenska industrin som är utsatt för konkurrens från andra länders industrier, vilka har tillgång till jordbruksrävaror till värids-marknadspris och anför.

Utan att kommittén föregriper sitt slutliga ställningstagande till prisut-jämningsfrågan tillstyrker kommittén trädgårdsnäringsutredningens förslag om att berörda varuslag tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Med beaktande av de regler som använts för att pröva behovet av prisutjämning för livsmedelsindustriprodukter, t. ex. för bagerivaror, anser kommittén att prisutjämnande åtgärder, genom uttagande av en rörlig avgift, bör införas för huvuddelen av ifrågavarande produkter samtidigt som det föreslagna tullskyddet träder i kraft.

För ärter och bönor hänförliga till tulltaxenr 20.02 föreslår utredningen i de fall dessa produkter är baserade på jordbruksprisreglerad råvara hänför-

Prop. 1981/82:120 84

lig till tulltaxenr. 07.05 att dessa produkter förs till jordbruksprisregleringen och ges tullfrihet. Härvid förordar utredningen vad gäller vita bönor en lägsta införselavgift på 8% av varuvärdet, motsvarande den nuvarande tullen för dessa bönor.

Kommittén tillstyrker att nämnda produkter tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Härigenom uppnås en överensstämmelse med vad som gäller för potatisprodukter under tulltaxenr 20.02, vilka omfattas av jordbruksprisregleringen. Vad gäller införselavgiftens storlek för vita bönor torde det ankomma på statens jordbruksnämnd att fastställa denna.

För övriga, icke jordbruksprisreglerade produkter hänförliga till tulltaxenr 20.02 innebär trädgårdsnäringsutredningens förslag att eventuell kompensation för ingående jordbruksprisreglerad råvara får anses vara inkluderad i det föreslagna tullskyddet. Med hänsyn till att nämnda produkter inte alls innehåller jordbruksprisreglerad råvara eller innehållet av sådan råvara är ringa, har kommittén inget att erinra mot förslaget.

Kooperativa förbundet anför i sitt yttrande i denna del följande.

Gränsskyddet för en del varor inom kap. 20 kommer att behandlas dels enligt utredningens förslag om tullskydd och dels som följd av RÅK:s senare förslag under år 1980 angående råvarukostnadsutjämning. KF:s principiella uppfattning är att man borde genomföra ovannämnda ändringar samtidigt för att kunna bedöma det totala gränsskyddet för viktigare varor inom kap. 20. Det synes därför i och för sig vara onödigt att som utredningen föreslagit påskynda tulländringar och provisoriskt överföra varorna till jordbruksprisregleringen, särskilt som RÅK-utredningen snart är klar.

Eftersom dock utredningsdirektiven förutsätter att förslag till ändrade tullar för kap. 20-varor skall underställas riksdagen under våren 1980 kan KF godta utredningens förslag - i första hand för de varor där tullsänkningar föreslagits, kombinerat med förslag om råvarukostnadsutjämning särskilt med hänsyn till sockerinnehållet. I avvaktan pä RÅK:s förslag senare i år förs dessa varor således provisoriskt till jordbruksprisregleringen varvid rörlig införselavgift kan tas ut.

Statens jordbruksnämnd som erinrar om att utredningens rubricerade förslag berör 60-talet positioner i tullverkets tulltaxa (den s.k. arbets-taxan), varav 48 är bundna i GATT, anför.

Omförhandlingar inom ramen för GATT blir aktuella för 31 positioner, om riksdagen beslutar i enlighet med utredningens förslag. Det torde inte vara orealistiskt att utgå från att de nödvändiga omförhandlingarna - i första hand med EG - kan komma att kräva betydande tid, vilket skulle innebära att de nya tullarna för beredningar av frukt och köksväxter kan träda i tillämpning tidigast hösten 1980, sannolikt dock avsevärt senare (enligt utredningen senast 1 januari 1981). RÅK:s förslag till prisut-jämningsåtgärder för bl.a. varor enligt kap. 20 beräknas föreligga under 1980. Den tidsvinst som därigenom kan uppnås genom en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa varor torde således bli relativt liten. Det hade varit en fördel om man kunnat avvakta den slutgiltiga lösning som förestår för de livsmedelsindustriprodukter som framdeles

Prop. 1981/82:120 85

skall omfattas av råvarukostnadsutjämning. Med hänsyn till utredningens direktiv att förslag skulle underställas riksdagen redan våren 1980 har dock nämnden inte något att erinra mot den föreslagna lösningen av råvarukostnadsutjämningsfrågan för vissa beredda trädgårdsprodukter.

Sverige har emellertid i de nyligen avslutade multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT åtagit sig att binda tullsatserna för en del fruktberedningar och råsafter enligt tulltaxenr. 20.06 resp. 20.07 vid en lägre nivå än tidigare. Utredningen föreslår att även dessa varor skall föras över till jordbruksprisregleringen. Om så blir fallet och avsikten är att tillämpa införselavgifter måste de nya bindningarna upplösas. Nämnden anser det sistnämnda mindre lämpligt och föreslår därför att man tills vidare avstår från att föra över berörda varor enligt tulltaxenr. 20.06 och 20.07 till jordbruksprisregleringen och att vidta prisutjämningsåtgärder för dem.

Kommerskollegium säger i sitt yttrande.

För ett flertal varuslag har utredningen föreslagit tullfrihet. Mestadels rör det sig här om varor varav ej förekommer produktion inom landet. För vissa av varuslagen föreslås att det skall ges möjlighet att ta ut kompensation för sockerinnehållet genom att varorna i avvaktan på RÅK:s utredning om prisutjämning tills vidare förs över till jordbruksprisregleringen. Kollegiet har ingen erinran mot förslaget att införa tullfrihet för dessa produkter men ställer sig avvisande till förslaget att produkterna överförs till jordbruksprisregleringen. En överföring till jordbruksprisregleringen av varuslag som inte produceras i Sverige eller för vilka råvaruprisutjämningen inte är motiverad av den aktuella konkurrenssituationen är enligt kollegiets mening inte internationellt försvarbar. Eftersom ett införande av prisutjämningsåtgärder för ett flertal positioner är beroende av att GATT-bindningar hävs - och måste kompenseras med bindningar för andra varuslag — är det angeläget att man till jordbruksprisregleringen endast överför sådana varor för vilka prisutjämningsåtgärder verkligen behövs.

Vad gäller skyddsbehovet till den del som avser kompensation för belastningen av i produkterna ingående jordbruksprisreglerade råvaror föreslår utredningen som tidigare nämnts att i de fall belastningen är av liten betydelse kompensation skall inkluderas i tullskyddet medan frågan om kompensation i övriga fall får lösas inom ramen för det arbete som bedrivs av RÅK. Kollegiet delar utredningens uppfattning på denna punkt. Däremot ställer kollegiet sig starkt tveksamt till förslaget om en provisorisk tillämpning av råvarukostnadsutjämning för vissa produkter innehållande socker. Ett ställningstagande till frågan om prisreglerande åtgärder för här aktuella produkter bör enligt kollegiet tas först när RÅK:s utredning föreligger eftersom det i RÅK:s utredningsuppdrag ingår att kartlägga vilka hvsmedelsindustriprodukter och råvaror som bör omfattas av prisutjämning. RÅK avser enligt vad kollegiet erfarit ha sin utredning klar före den 1 juli i år. Den eventuella tidsvinst som skulle uppnås genom att man i avvaktan på RÅK:s utredning provisoriskt genomför en råvarukostnadsutjämning blir således tämligen liten och uppväger ej enligt kollegiets uppfattning de förhandlingsmässiga komplikationer som sannolikt kommer att uppstå vid frågans behandling i GATT och som även kan innebära nackdelar tidsmässigt sett.

Beträffande GATT-behandlingen gäller att för flertalet av de positioner

Prop. 1981/82:120 86

för vilka föreliggande utredning föreslår råvarukostnadsutjämning har tullarna bundits vid vissa nivåer. I de fall där dessa bindningar måste brytas och omförhandlas kommer dessa omförhandlingar att onödigtvis kompliceras om storleken på det totala gränsskyddet ej kan uppskattas. Situationen kan härvid te sig olika för olika varuslag men det kan ej bortses från att förhandlingsmässiga komplikationer lätt uppstår om man redan före förhandlingarna bundit sig för en viss lösning innan en totalbedömning gjorts av vilket gränsskydd man vill uppnå och hur detta skall vara utformat.

Med hänsyn till vad som anförts anser kollegiet att man bör avvakta med överföringen till jordbruksregleringen av ifrågavarande produkter och därmed också fastställandet av de slutliga tullsatserna (såväl de nya värdetullarna som de föreslagna tullfriheterna) - till dess RÅK närmare prövat behovet av prisutjämningsåtgärder inom detta område. I avvaktan härpå bör nuvarande gränsskydd bibehållas.

Vad gäller behovet av ändrat gränsskydd till den del som ej avser kompensation för den råvarukostnadsbelastning som uppkommer till följd av att jordbruksprisreglerade råvaror ingår bör förutom råvarutullbelast-ningen även här den rådande konkurrenssituationen för berörd industri i första hand beaktas. Kollegiet får härvid erinra om att utredningen funnit att de beslutade höjningarna av tullarna på råvarorna mestadels torde få en begränsad återverkan.

Stockholms handelskammare anser att det är olyckligt att RÅK:s och trädgårdsnäringsutredningens arbete inte helt kunnat bedrivas i ett sammanhang. Det är därför enligt handelskammaren inte möjligt att nu fullständigt analysera effekten av trädgårdsnäringsutredningens förslag. Eftersom en hel del av de nu gällande vikttullarna är bundna i GATT torde emellertid de nya tullsatserna och eventuella rörliga avgifter inte kunna sättas i kraft förrän omförhandlingar skett enligt GATT:s artikel XXVIII. Enligt vad Handelskammaren kan förstå torde det vidare kunna befaras att omförhandlingarna kommer att dra ut på tiden, bl.a. av den anledningen att RÅK:s betänkande rimligen måste ligga till grund för eventuellt erforderliga svenska erbjudanden om återbindningar av de nya tullarna och avgifterna.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser att frågor rörande industrins råvarukompensation bör handläggas inom den för dessa frågor tillsatta, särskilda utredningen, RÅK, och anstå i avvaktan på definitivt ställningstagande, sedan denna utredning framlagt sina överväganden och går därför inte närmare in på dessa spörsmål. Föreningen anför vidare.

Någon anledning att nu vidta åtgärder för att överföra vissa varuposi-tioner till jordbruksregleringen föreligger inte enligt vår uppfattning. Frågan om en eventuell sådan åtgärd anser vi inte mer brådskande än att RÅK:s utredning och förslag kan avvaktas. Vidare kommer sannolikt nödvändiga omförhandlingar i GATT att kräva sådan tid, att provisoriska åtgärder i praktiken skulle innebära ett ganska ringa tidigareläggande i

Prop. 1981/82:120 87

förhållande till definitiva beslut i råvarukostnadsutjämningsfrågan i anslutning till RÅK:s överväganden.

ICA-förbundet konstaterar med beklagande att Trädgårdsnäringsutredningen och RÅK;s arbete inte kunnat samordnas. Förbundet anser detta vara mycket olyckligt då faktiska uppgifter om det kommande totala gränsskyddet är av största vikt för en helhetsbedömning av tänkbara effekter av föreslagna åtgärder. Förbundet anför vidare.

I princip anser vi det riktigt att vid import av färdiga produkter, hänsyn tas till avgiftema för de i produkterna ingående råvarorna. Detta möjliggör för svenska odlare och fabrikanter att kunna konkurrera med import på lika villkor.

En förutsättning för att sockerkompensationsavgift skall komma i fråga måste vara att produktion av den färdiga produkten förekommer i Sverige. Så sker t. ex. ej av fruktkonserver av olika slag, t. ex. ananas, aprikoser, persikor, päron och fruktcocktail. Med undantag av päron, varken odlas eller packas dessa frukter i Sverige.

Vi anser att fruktkonserver helt skall fritagas från avgift.

Sammanfattningsvis vill vi bestämt avvisa tanken på att besluta om förslag till nya tullar innan RÅK:s arbete föreligger som delunderlag för bedömande av det totala gränsskyddet.

Landsorganisationen i Sverige avstyrker utredningens förslag att vissa varuslag nu skall överföras till jordbruksprisregleringen. Enligt organisationens mening bör kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning först pröva och ta ställning till denna fråga.

3   Synpunkter beträfTande tullskyddets utformning och nivå

Föreningen svenska konservlillverkare konstaterar att tullskyddet för varor i kap. 20 allvarligt urholkats under de senaste 25 åren och nu lämnar industrin i stort sett utan egentligt skydd. I många fall räcker tullen inte ens till för att kompensera för tullbelastningen på använda jordbruksråvaror. I yttrandet säger föreningen.

Den ovan påtalade situationen har medverkat till en rad omställningar och nedläggning av tillverkningar inom det aktuella varuområdet. En koncentration har skett. Att produktionen inte ytterligare slagits ut av en växande import får tillskrivas sådana faktorer som

att smaken ofta är nationellt inriktad;

att det tar en lång tid innan utländska konkurrenter anpassar sin tillverkning till svensk smak;

att de svenska företagen hittills bedrivit en framgångsrik marknadsföring och har väl inarbetade kvalitetsnamn.

All erfarenhet under 70-talet har emellertid lärt, att fördelar för inhemsk industri mycket snabbt kan vägas upp av andra ekonomiska realiteter. Till de senare hör ett negativt tullskydd.

Prop. 1981/82:120 88

En motsvarande situation har för övrigt redan inträffat inom det aktuella varuområdet, för sådan saft som i tulltaxan hänföres till 21.07. Importen frän Norge växte starkt i början av 70-talet genom att gränsskyddet inte kompenserade för. ökad tullbelastning på råvaran socker. Statsmakterna reagerade positivt på industrins framställning om införande av en rörlig införselavgift på socker i saft hänförlig till 21.07. Importen har anpassats därefter.

Tillvägagångssättet för saft i 21.07 kan ses som ett precedensfall för en motsvarande utformning av tullskyddet för varor i kap. 20.

I det förberedande utredningsarbetet till trädgårdsnäringsutredningens betänkande - i en särskild arbetsgrupp gemensam med RÅK - har anförts att eftersom ingen avsevärd inbrytning av import skett på den svenska marknaden, så har industrin inte visat att behov av ett ändrat gränsskydd föreligger. Det är en argumentation som FSK mött även hos företrädare för vissa statliga myndigheter. Följande invändningar kan riktas häremot:

- För det första må framhållas att förändringar av konkurrenssituationen inom hela det industriella området numera sker mycket snabbare än tidigare. Belysande är vad som skett under 70-talet med svenska basindustrier. Det är felaktigt för att inte säga naivt att tro, att inte motsvarande förändringar kan ske för varor i kap. 20 när utgångsläget visar sådan brist i konkurrensneutralitet som nu är fallet genom en omfattande negativ tullbelastning.

- För det andra är det väsentligt att söka förebygga att en krissituation uppstår genom att tullskyddet anpassas, innan de svenska företagens konkurrenskraft urholkats till följd av stora importinbrytningar.

- För det tredje önskar industrin och föreslår trädgårdsnäringsutredningen inte några mer långtgående åtgärder på tullsidan än vad som i det stora hela redan gäller i Sverige för livsmedelsprodukter i övrigt.

- För det fjärde är det inte möjligt att mäta ett branschens "behov" av tullskydd, i synnerhet inte med den tidspress som trädgårdsnärings-utredningen haft att handlägga detta ärende. I alla händelser vänder sig FSK bestämt mot den mätmetoden, att en industrins konkurrenskraft skall ha försämrats - t. ex. som varvens - innan staten är beredd att ingripa. Åtgärder vid en så sen tidpunkt är väsenfligt kostsammare för samhället än förebyggande åtgärder. Det ter sig som både väl övervägt och en gärd av skälighet att ge den aktuella näringsgrenen motsvarande betingelser i fråga om gränsskydd som gäller för flertalet andra livsmedelsprodukter.

I ett särskilt yttrande till trädgårdsnäringsutredningens betänkande av ledamoten Erik Brandt har redovisats synpunkter beträffande de principer som bör ligga till grund för tullskyddet för kap. 20. Det förslag till utformning av tullskyddet som framlagts av trädgårdsnäringsutredningen tillgodoser enligt föreningen flertalet av de krav som framförts i yttrandet även om nivån på det föreslagna tullskyddet i vissa fall kan anses väl låg - och i något fall (20.07) för hög.

Sveriges grossistförbund instämmer till alla delar i de synpunkter som framförts av Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Förbundet uttalar bl. a.

Parallellt med trädgårdsnäringsutredningens arbete med tullkapitel 20 har kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning — RÅK - utrett

Prop. 1981/82:120 89

behovet av råvarukompensation för industrin. Då flera produkter inom tullkapitel 20 behandlas inom bägge utredningarna är det enligt vår mening angeläget att ett gemensamt förslag utarbetas. Ett sådant förslag skulle dels möjliggöra en bättre helhetsbedömning över hur importkonkurrensen kommer att påverkas, dels ge konsumenten en bättre chans att överblicka hur priserna framgent kan komma att påverkas.

Beträffande åtskilliga tullpositioner ställer vi oss frågande till på vilket sätt tullsatserna framräknats. Redovisning saknas sålunda över hur man gått till väga vid uträkningen av dessa. Då många företag torde komma att ställas inför stora problem med anledning av de föreslagna tullarna, bör det enligt vår mening vara en självklarhet att man noga redovisar tillvägagångssättet.

Vi vill ytterligare understryka vad Holger Nyström i sitt särskilda yttrande påpekar, nämligen

"För flera viktiga varuslag föreligger en situation där antingen finns endast en svensk producent eller en svensk tillverkare har en marknadsdo-minerande ställning. Med hänsyn härtill är det från allmänna synpunkter angeläget att importen inte försvåras så att en nödvändig konkurrens omöjliggörs."

Vidare bör understrykas vad Nyström säger om importkonkurrensen:

"Beträffande ett flertal för konsumenten väsentliga tullposilioner föreligger inte någon besvärande importkonkurrens och ej heller finns några tecken på att en sådan är att förvänta. Tvärtom är, som framgår av utredningen, importandelen ofta mycket liten jämfört med vad som gäller svensk konsumentproduktions konkurrensförhållanden i allmänhet trots att gränsskyddet ej sällan kan anses moderat. En ökad importkonkurrens skulle från konsumentsynpunkt vara önskvärd beträffande åtskilliga positioner med hänsyn till en ofullständig inhemsk konkurrens"

Trädgårdsnäringsutredningen har i sitt arbete eftersträvat en rimlig balans mellan producent- och konsumentintressena. Man har i utredningens slutgiltiga förslag dock svårt att hitta tullpositioner där producentinlres-sena fått ge vika för konsumentintressena. I de fall då konsumentintressena lämnats prioritet har det gällt situationer där de svenska producentintressena inte kunnat skadas, dvs. för sädana varor, som inte odlas och vidareförädlas i landet.

Enligt vår mening torde — om utredningens förslag till alla delar genomföres - konsumentens valmöjligheter inom flera varuområden komma att avsevärt beskäras. Likaså torde det vara ostridigt att konsumentpriserna kraftigt kommer att påverkas - ett förhållande som enligt vår mening bort redovisas i utredningen.

Sammanfattningsvis vill vi betona följande synpunkter, vilka vi anser vara av avgörande betydelse vid utformningen av de föreslagna tullarna inom tullkapitel 20.

Det synes oss synnerligen angeläget att i berörda fall inte framlägga förslag till tullar utan kännedom om RÅK:s slutliga ställningstagande. Det är ju dock ytterst det totala gränsskyddets nivå som blir avgörande och som skall jämföras med nuvarande tullar. Dessutom skulle ett sådant förfarande också strida mot tankarna i det ursprungliga utredningsuppdraget. - En fullständig beskrivning av tillvägagångssättet vid beräkningen av de

nya tulltaxorna bör redovisas.

Prop. 1981/82:120 90

— Det framlagda förslaget kan leda till att den ur konsumentsynpunkt önskvärda konkurrensen vad beträffar åtskilliga varuslag inom tullkapitel 20 kraftigt reduceras vilket i sin tur kan komma att föranleda onödigt förhöjda konsumentpriser. Ökad uppmärksamhet måste därför enligt vår mening ägnas denna omständighet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening hänvisar till och instämmer i det särskilda yttrande, som avgivits av experten i Trädgårdsnäringsutredningen Holger Nyström och som är fogat till utredningens promemoria. Föreningen, som också hänvisar lill de särskilda remissyttranden som avges av ICA Aktiebolag, Kooperativa Förbundet och Sveriges Grossistförbund, anför.

Vi vill särskilt understryka vikten av att återhållsamhet iakttas vid utmätning av tullskydd, som ju är en form av samhällsskydd till berörda industrier. Kostnaderna för detta stöd bärs i sista hand av konsumenterna, som drabbas av de ökade priser som tullarna medför. I dagens situation är det en av samhällets främsta uppgifter att bekämpa inflationen och det är därför synnerligen angeläget att iaktta försiktighet i fråga om lullhöjningar, som kan verka inflationsdrivande. Eftersom del bl.a. av Industriverkets utredningar och även av de ekonomiska resultatredovisningar för olika livsmedelsindustriföretag, som lämnats i dagspressen, inte kan utläsas, all berörd del av svensk livsmedelsindustri i stort sett skulle kämpa med några svårigheter på grund av utländsk konkurrens, finns det enligt vår uppfattning inte någon anledning att genomföra tullhöjningar annat än där så motiveras av ökade tullar för frukt, bär och grönsaker.

Kooperativa förbundet framhåller med utgångspunkt från att KF främst företräder konsumentintresset att det är KF:s principiella uppfattning att eventuella tullhöjningar bör begränsas så mycket som möjligt. Förbundet anför i denna del följande:

Även från "näringslivssynpunkt" får KF framhålla att tullskyddet bör begränsas och endast innefatta ett begränsat manufaktureringsskydd och då främst av hänsyn bl.a. till vårt höga löneläge, eventuella beredskapssynpunkter m. m. En viss anpassning till motsvarande förhållanden i EG kan således godtas eftersom tullskyddsnivån för dessa varor är avsevärt högre där. Hänsyn måste också tas till att riksdagsbeslut om något höjda tullar på trädgårdsråvaror i kap. 7 och 8 sätts i kraft. I den slutliga avvägningen anser KF att den största vikten måste fästas vid de långsiktiga konsumentintressena, vilket bl.a. innebär att konsumentprishöjningar begränsas och att bl.a. sysselsättningsaspekter beaktas. Med hänvisning till det ovan anförda anser KF att utredningens förslag till tullhöjningar för flera varor är onödigt stora (gurkor, rödbetor, konservärter, svamp etc). Det är bra att man för andra varor (som t. ex. oliver och kapris) föreslagit tullfrihet. För flera andra varor föreslås oförändrat tullskydd.

Statens pris- och kartellnämnd tillstyrker utredningens förslag till tullfrihet för sådana produkter som inte tillverkas inom landet. Detta bör verka sänkande på konsumentpriserna. Nämnden anför.

Prop. 1981/82:120 91

I andra fall finner nämnden att utredningen, som ett led i en strävan att skydda den inhemska produktionen, föreslår tullhöjningar även på produkter som importeras i endast begränsad omfattning. Vid en förhöjd avgiftsnivå finns det risk för att den konkurrerande importen slås ut, vilket bl.a. skulle leda till en försvagad konkurrens och minska konsumenternas valmöjligheter. En rätt avvägd tullnivå är särskilt viktig inom sådana produktområden, där den inhemska tillverkningen är koncentrerad till ett enda företag. Denna situation gäller exempelvis för inläggningar av gurka respektive rödbetor.

Sammanfattningsvis anser nämnden att utredningens nu framlagda förslag till ändrat tullskydd i alltför liten utsträckning beaktar konsumenternas intresse av valfrihet och så låga priser som möjligt. Tullhöjningar som skydd för inhemsk produktion bör i görligaste mån undvikas främst på produktområden, där importen är begränsad, eller där den inhemska produktionen är koncentrerad till ett enda företag.

Statens industriverk säger sig inte ha haft möjlighet att göra någon mer ingående bedömning av förslagets teknikdel och inte heller av dess konsekvenser för producent- och avnämarsida. I princip finner dock verket inget att erinra mot utredningens förslag vad gäller teknikdelen. Beträffande konsekvenserna för eller påverkan på olika intressenter av de föreslagna skyddsnivåerna anför verket att dessa behandlas mycket summariskt av utredningen samt att det inte varit möjligt för industriverket att med utgångspunkt från utredningens förslag och dess redovisade överväganden bedöma dessa aspekter. Verket avstår därför att ta ställning till de föreslagna skyddsnivåerna.

Kommerskollegium framhåller i sitt yttrande att en bedömning av det befogade i ett ändrat gränsskydd för produkter hänföriiga till kap. 20 enligt kollegiets mening i första hand bör baseras på en utredning om det faktiska skyddsbehovet för industrin i fråga. Härvid bör såsom utredningen framhållit även konsumentintressena beaktas. Kollegiet anför.

Gränsskyddet för här aktuella produkter kan, som framgår av utredningens förslag i princip delas upp i tre komponenter, varav den ena utgörs av manufaktureringsskyddet för den inhemska industrin, den andra av tullbelastningen av i produkterna ingående råvaror och den tredje av belastningen av i produkterna ingående jordbruksreglerade råvaror. I det av trädgårdsnäringsutredningen framlagda förslaget redovisas dock för de olika varuslagen ej närmare storleken av de olika komponenterna. Ej heller redovisas som regel i utredningen några andra uppgifter som styrker det faktiska behovet av att vidta uppjusteringar av det nuvarande gränsskyddet. Däremot har den särskilda arbetsgruppen med representanter från trädgårdsnäringsutredningen och RÅK i en till gruppens förslag fogad bilaga för ett antal livsmedelsprodukter redovisat tull- och avgiftsbelastningen för i produkterna ingående råvaror.

Generaltullstyrelsen säger sig inte ha något att erinra mot övergången till värdetullar och anser sig inte ha anledning att ta ställning till det föreslagna

Prop. 1981/82:120 92

grä'/sskyddets höjd. Styrelsen påpekar dock att det föreslagna systemet med tullar i kombination med rörliga införselavgifter förorsakar merarbete för såväl importörer som tullmyndigheter jämfört med nuvarande vikttullar.

3.1 Ätbara frukter m. m.

3.1.1 TuUta.xenr 08.10 (frysta frukter, ulan lUlsats av socker)

Lantbrukarnas riksförbund har ingen erinran mot utredningens förslag i denna del.

Trädgårdsnäringens riksförbund ställer sig positivt till utredningens förslag att snarast utreda möjligheterna att i ökad utsträckning använda svenska jordgubbar för industriändamål. Förbundet anför vidare.

Den svenska industrins behov av jordgubbar som råvara till mos, sylt, marmelad m. m. och för försäljning som frysta importeras under rubricerade nummer samt under nummer 20.03. Den försämring av tullskyddet som här skett har medfört att den tidigare inte obetydliga avsättningen av svenska bär härför har kraftigt reducerats. I ökad utsträckning har dessa kvantiteter därför fått söka sig ut på färskmarknaden.

Produktionen av jordgubbar totalt i landet har ökat drastiskt under 70-talet. Detta har medfört att betydande marknadsöverskott uppstår varje säsong. Tillräckliga alternativa avsättningsmöjligheter erbjuds inte. Förbundet anser att en förstärkning av det nuvarande tullskyddet gör det fullt möjligt att återta och utveckla en marknad för industrin.

De fördelar som kan uppnås genom en tryggad industriavsättning är förutom en direkt höjning av kvaliteten på färskmarknaden även en kvalitativt bättre beredd produkt. Det torde vara ovedersägligt att svensk råvara är kvalitativt bättre än varje importerad sådan. Industriavsättningen medverkar som inledningsvis framhållits till ett bättre och stabilare lönsamhetsläge för odlingen.

Utredningen föreslår att tullen tills vidare skall sättas på 11%. Förbundet vill framhålla att detta i sig innebär att tullen för 08.10.100 skulle bli lägre än vad utredningen föreslagit vid prövning av kapitlen 6, 7 och 8. En värdetull, beräknad efter samma principer som då (genomsnittlig incidens 1975-77), skulle bli ca 14%. Detta menar förbundet också bättre överensstämmer med tullen på färska jordgubbar (15%).

Sveriges industriförbund anför i denna del.

Enligt vad förbundet inhämtat efterfrågar industrin huvudsakligen snoppade jordgubbar, vilka de svenska odlarna inte kan leverera. För safttillverkning erfordras en typ av jordgubbar som knappast odlas i Sverige.

Industriförbundet hemställer att den föreslagna utredningen snarast kommer till stånd och helst avslutas under 1980. Förbundet utgår från att berörd industri blir representerad i utredningen. I avvaktan på resultatet av densamma bör nuvarande tull - 50 öre/kg - tillämpas. Om utredningen skulle finna att industrins behov av råvara inte till väsentlig del kan tillgodoses av inhemsk odling bör tullfrihet införas. I motsatt fall kan den föreslagna värdetullen om 11 % accepteras.

Prop. 1981/82:120 93

Kommerskollegium har ingen erinran mot att den föreslagna utredningen kommer till stånd men skulle föredra att den nuvarande vikttullen bibehålles i avvaktan på resultatet av utredningen. Kollegiet vill dock inte direkt motsätta sig förslaget om en övergång till en värdetull redan nu men förutsätter i så fall att tullskyddet omprövas i ljuset av det resultat som utredningen kommit fram till.

Skånes handelskammare uttalar i denna del följande.

Utredningen föreslår att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar bör utredas i särskild ordning. Handelskammaren tillstyrker att en sådan utredning kommer till stånd och förordar att den får i uppdrag att arbeta skyndsamt. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning föreslås att den nuvarande vikttullen 50 kronor/100 kg bibehålles. Handelskammaren avstyrker således utredningens förslag om att tills vidare införa en värdetull som ersättning för den nuvarande vikttullen.

Stockholms handelskammare erinrar om att utredningens förslag i fråga om tullen för frysta jordgubbar utan socker skiljer sig avsevärt från utredningens förslag i delbetänkandet SOU 1978:51 (vikttull om 75 kronor per 100 kg eller alternativt värdetull om 18%). Enligt Handelskammarens uppfattning finns det för närvarande inget skäl att höja tullen för denna vara. Utredningen synes vara av samma uppfattning, trots att man stannat för en tullsats som ligger något över 1978 års importincidens.

Föreningen svenska konservtillverkare hänvisar till vad Industriförbundet anför angående önskvärdheten av att den föreslagna utredningen angående möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar snarast kommer till stånd. I avvaktan på resultatet av densamma bör enligt Industriförbundet nuvarande tull om 50 öre/kg tillämpas.

3.2 Tulltaxenr 20.01 och 20.02 (beredningar av köksväxter, frukter m. m.)

3.2.1 Tulltaxenr 20.01 (köksväxter och frukter, beredda etter konserverade med ättika etter ättiksyra)

KommUtén för industrins råvarukoslnadsuljämning har inget att erinra mot trädgårdsnäringsutredningens förslag att i tullskyddet för tulltaxenr 20.01 även inkluderas kompensation för fördyringen av jordbruksprisreglerade råvaror.

Sveriges industriförbund anser att de föreslagna tullarna kan accepteras.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tullsats på 8% för beredda eller konserverade gurkor, rödbetor och andra köksväxter.

Statens jordbruksnämnd anör i sitt yttrande.

Prop. 1981/82:120 94

Utredningen konstaterar alt industrins behov av råvara f n. huvudsakligen täcks av en inhemsk produktion samt att importen av de beredda varorna är obetydlig. Möjlig framtida lågprisimport motiverar dock enligt utredningen höjningar av tullnivåerna i föreslagen omfattning. Nämnden delar inte denna uppfattning till fullo. De förhållanden som påpekats talar snarare för en viss återhållsamhet när det gäller tullhöjningar, vilket f ö. även understrukits av experten Holger Nyström i dennes särskilda yttrande. Nämnden anser att tullarna för här berörda varor bör kunna sättas något lägre än vad utredningen föreslagit, vilket ändå innebär överskridanden av gällande GATT-bindningar.

KommerskoUegium vill med hänsyn till den ändrade tullbelastningen för ingående råvaror inte motsätta sig en viss höjning av tullskyddet men föreslår med hänsyn till konkurrensläget och med beaktande av gällande GATT-bindningar att tullen sätts till 8%. Härvid har kollegiet tagit hänsyn till belastningen av i produkterna ingående råvaror samt beaktat att industrin dessutom ges ett för produkterna genomsnittligt sett rimligt netto-tullskydd.

Stockholms handelskammare konstaterar i sitt yttrande följande.

När det gäller produkter hänförliga till tulltaxenummer 20.01 innebär förslaget tullfrihet för vissa varuslag och en kraftig förstärkning av tullskyddet för beredda eller konserverade gurkor, rödbetor, köksväxtbland-ningar, rödkål m. m. Handelskammaren har inget att invända mot tullfrihet för varuslag som inte produceras här i landet. Som motiv för tullhöjningarna kan antas föreligga en befarad ökad lågprisimport. Den nuvarande importen av ifrågavarande produkter torde inte kunna anses hota svensk industri. Det föreligger därför enligt kammarens mening inte i nuläget motiv för tullhöjningar i den utsträckning som utredningen har föreslagit. Härvid får också beaktas att gäUande vikttullar för varor hänförliga till tulltaxenummer 20.01 delvis är bundna i GATT och att avvikelse från importincidenserna kommer att mötas av kompensationskrav från berörda GATT-länder i samband med omförhandlingarna.

3.2.1.1 Gurkor (20.01.151)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag om 15% tull med hänsyn till odlingens regionalpolitiska betydelse i Halland, Blekinge, Kalmar län och Gotland.

Kooperativa förbundet anser att utredningens förslag om en värdetull på 15% jämfört med en nuvarande genomsnittlig incidens på 7% och från östländerna 11 % är obefogat, bl. a. därför att importvärdet 1978 endast var ca 4% av den svenska produktionen. En kompletterande råvaruimport av färsk gurka behövs dock regelbundet för konservindustrins produktion för att utjämna svängningar i tillförseln under produktionssäsongen för att få full sysselsättning och jämn produktion i industrin. Lönsamheten för den svenska industrin är dessutom redan idag tillfredsställande för hithörande varor.

Prop. 1981/82:120 95

3.2.1.2 Rödbetor (20.01.152)

Lantbrukarnas riksförbund anser att den av riksdagen beslutade tullen på färska rödbetor på 5% sannolikt är för låg. För att bibehålla odling och industriproduktion inom landet är därför utredningens förslag om 12% tull på inlagda rödbetor befogat.

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att förbundet anser den föreslagna tullhöjningen onödig bl. a. därför att importvärdet är en så liten del av hela produktionen.

3.2.2 Tulltaxenr 20.02 (köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksprit)

Statens jordbruksnämnd anför i sitt yttrande följande.

Tullhöjningar har även föreslagits för konserverade ärtor, svampar och tryffel samt "andra" köksväxter (tulltaxenr 20.02). Tullnivån för ärtor höjs från 10% till 12% i de fall råvaran inte är jordbruksprisreglerad (om så är fallet föreslås produkten överförd till jordbruksprisregleringen med tullfrihet). Tullen för frysta ärtor (tulltaxenr 07.02) har av riksdagen höjts till 16%, vilket enligt utredningen motiverar höjningen för konserverade ärtor. Även för konserverade bönor som är baserade på prisreglerad råvara hänförlig till tulltaxenr 07.05 föresläs en överföring till jordbruksprisregleringen med tullfrihet. Nämnden tillstyrker förslaget för konserverade ärtor och bönor.

Tillverkningen av svampkonserver i Sverige har under en följd av år utsatts för hård konkurrens genom import från Ostasien av lågpriskaraktär. Utredningen pekar på att stora prisskillnader föreligger mellan inhemska och importerade konserver och att en ökning av denna skillnad kan få allvarliga konsekvenser för den svenska produktionen. Tullhöjning har därför föreslagits från 11 % till 15 %. Nämnden har funnit ändringen rimlig.

Till positionen "andra" köksväxter (20.02) hänförs bl. a. grönsaksblandningar. För att undvika snedvridning i konkurrensförhållandet med råvarorna har föreslagits en dryg fördubbling av tullen, nämligen från 5% till 12%. Nämnden har funnit höjningen något i överkant men med hänsyn till föreslagna tullnivåer likväl acceptabel.

Kommerskollegium anför rörande utredningens förslag i denna del följande.

F. n. utgår en tull om 20 öre/kg för konserverade ärter, bönor och andra köksväxter och 65 öre/kg för konserverad svamp. Tullarna är bundna i GATT vid utgående nivåer varvid för konserverad svamp i detaljhandelsförpackningar finns en alternativ bindning vid 13%.

Vad gäller konserverade ärter, bönor och andra köksväxter tyder enligt kollegiets mening de senaste årens produktions- och importutveckling ej på att det skulle föreligga något behov av att höja nuvarande tullnivåer om 10, 8 resp. 5% för här berörda produkter. För oförändrade tullnivåer talar även det förhållandet att de nuvarande tullarna är bundna i GATT. Av utredningens förslag framgår det emellertid att av tulltekniska skäl tullarna för konserver av ärter och andra köksväxter bör vara desamma. Mot

Prop. 1981/82:120 96

denna bakgrund samt med beaktande av GATT-bindningarna föreslår kollegiet därför att samtliga här aktuella produkter åsatts en värdetull om 8%. Denna innebär för konserverade ärter visserligen ett något lägre tullskydd än för närvarande. Härvid bör dock beaktas att konserverade ärter synes ha fått en något minskad råvarutullbelastning på grund av de på trädgårdsområdet företagna tulländringarna.

Vad gäller konserverad svamp har utredningen pekat på att det föreligger stora prisskillnader mellan inhemska och importerade produkter. Importen av dessa produkter ställd i relation till den inhemska produktionen är dessutom av betydande omfattning. Med hänsyn härtill samt med beaktande av rådande råvarukostnadsbelastning finner kollegiet en höjning av tullskyddet vara berättigad men anser att tullen bör uppgå till högst 13%. Detta skulle betyda att någon brytning av GATT-bindningen ej skulle behöva göras för de svampkonserver där en alternativ bindning vid 13% föreligger.

När det gäller förslaget att överföra vissa produkter under 20.02 till jordbruksregleringen vill kollegiet inte motsätta sig detta. Genom en sådan åtgärd skulle därvid dessa produkter jämställas med potatisprodukterna inom samma tulltaxenummer. Kollegiet vill emellertid peka på de komplikationer som förevarande GATT-bindningar utgör.

Sveriges industriförbund anför i sitt yttrande att vad gäller konserverade ärter och bönor som inte är baserade på jordbruksprisreglerade råvaror finns enligt förbundets mening skäl som talar för att dessa beläggs med samma tull som motsvarande frysta produkter - dvs. 16%. Förbundet vill emellertid föreslå att båda varuslagen beläggs med en tull om 12%.

För övriga till detta tulltaxenr hänförliga varuslag kan enligt förbundet de föreslagna tullarna accepteras.

3.2.2.1 Ärter (20.02.100)

Lantbrukarnas riksförbund erinrar om att riksdagen för frysta ärter har beslutat om en tull pä 16%. Tullen för konserverade ärter bör ligga på samma nivå. Motivet härför är enligt förbundet att vid produktion av ärter för frysning framkommer alltid partier som inte är lämpliga för frysning men utmärkta till konservering. För att vara konkurrenskraftig måste därför svensk odling och industri ha möjlighet att producera även konserverade ärter. Den möjligheten säkras endast om konserv- och frysärter har samma tull - 16%. LRF instämmer i att ärter, som - i motsats till frys-och konservärterna som skördas färska - skördats mogna och därmed är att betrakta som jordbruksråvara, skall beläggas med införselavgift i likhet med gula matärter och alltså ges tullfrihet.

Svenska lantarbetarförbundet instämmer i det särskilda yttrande som avgivits av experten Herbert Lööv med yrkande på att tullen fastställes till 16%, som är lika med förslaget till tull för frysta ärter.

Kooperativa förbundet anser inte att det finns något behov av att höja tullen på konserverade ärter och anför.

Prop. 1981/82:120 97

En höjning av tullen för konserverade ärter skulle varken vara till fördel för odlingen eller för konsumenterna. Om man anser att skyddet för djupfrysta och konserverade ärter bör vara ungefär lika högt anser KF att tullen på frysta ärter skulle sänkas. Det förekommer en betydande export av frysta ärter, medan den totala importen av ärter endast var 5 % av den inhemska produktionen.

Sveriges frukt- och grönsaksdislributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tull på 8% på konserverade ärter.

3.2.2.2 Bönor (20.02.200)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i baljorna t. ex. bakade vita bönor hänförs till jordbruksregleringen. Förbundet anför.

För konserverade bönor i baljor, t. ex. brytbönor och haricots verts föreslår utredningen en tull av 8 %. Som en följd av hård importkonkurrens har vi i Sverige sedan 1973 endast produktion av frysta bönor, i huvudsak brytbönor. Importen av konserverade bönor sker från Sydostasien till låga priser och är snabbt ökande. Den av utredningen föreslagna tullen kan f. n. accepteras, men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling bör frågan om tullhöjning aktualiseras.

Trädgårdsnäringens riksförbund delar utredningens uppfattning att bönor som inte saluförs i baljorna hänförs till jordbruksregleringen. Härigenom bör de vita bönorna kunna få ett gränsskydd, som motsvarar det som de bruna bönorna har.

För konserverade bönor i baljor, t. ex. brytbönor och haricots verts föreslär utredningen en tull av 8%. Denna tull kan f.n. enligt förbundet accepteras, men om en ökad import visar sig skapa problem för svensk grönsaksodling, bör frågan om tullhöjning aktualiseras.

Skånes handelskammare anser att importen av konserverade bönor i hög grad utgörs av lågprisimport hån öststaterna och Kina och utgör ett konsumtionsalternativ till svensktillverkade djupfrysta eller på annat sätt konserverade grönsaker. Det kan enligt handelskammaren ifrågasättas om tullsatsen inte bör sättas något högre än till 8%, som utredningen föreslår.

Sveriges frukt- och grönsaksdislributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om tullfrihet för haricots verts, brytbönor och liknande samt för vita bönor i konserv.

Kooperativa förbundet anser när det gäller tullen på produkter av vita bönor (såsom burkkonserver etc.) att denna bör vara så låg som möjligt eftersom någon svensk odling inte förekommer av vita bönor och det endast finns ett begränsat substitutionssamband mellan bruna och vita bönor. Förbundet anför.

7    Riksdagen 1981182. I saml. Nr 120

Prop. 1981/82:120 98

Utredningen föreslår att båda produkterna förs till jordbruksprisregleringen och ges tullfrihet men att en lägsta importavgift på 8% åsatts för vita bönor. Torkade bruna och vita bönor ingär nu i jordbruksprisregleringen, trots att någon odling av vita bönor ej förekommer i Sverige. KF anser därför inte att burkkonserver av vita bönor bör föras till jordbruksprisregleringen och att nuvarande tull på 20 kr./IOO kg sänks eller ev. bibehålls för produkter av vita bönor.

Impod anför i sitt yttrande följande.

Bönor tillhör de produkter som kan ha en potential från u-länderna utan att på något sätt konkurrera med existerande svensk produktion. Här föreslås två typer av gränsskydd, nämligen dels överföring till jordbruksprisregleringen, varigenom vissa typiska u-landsprodukter drabbas av högre priser, dels en höjning av tullen för vita bönor. Båda förslagen avstyrkes med hänsyn till konsekvenserna för u-landsimporten.

Scandistor AB uttalar att vita bönor inte odlas i landet varför det ur odlarsynpunkt inte kan vara motiverat med ett tullskydd för att indirekt stödja inhemsk produktion. I yttrandet sägs vidare.

Konsumtionen av vita bönor på burk visar idag en mycket positiv utveckling. Produkten är näringsriktig och billig och en förändring av tullsats till värdetull i stället för vikttull torde snart leda till en prishöjning av produkten, vilket måste anses vara emot samhällets och konsumentens intressen. En prishöjning från producentled måste betraktas som en realitet med den inflationstakt som råder världen över.

En i procent värdebaserad tullsats påverkar då direkt konsumentpriset. Som bekant använder efterföljande handelsled pålägg i procent (eg. marginal i procent).

Erfarenhetsmässigt tror vi oss också veta att en tullsats per kg vara är mindre diskriminerande mot mindre och medelstora importörer genom att de stora köparna genom förhandlingar får bättre priser och därigenom en lägre faktisk tullkostnad per burk eller kg.

3.2.2.3 Svampar och tryffel (20.02.300)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att svampar bör ges en tull på 15% medan tryffel ges tullfrihet.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening instämmer i experten Holger Nyströms förslag om en tull på 12% på svampar.

Stockholms handelskammare ifrågasätter om det finns skäl för en höjning av tullnivån för svampkonserver och anför.

Beträffande svampkonserver hänförliga till nr 20.02 i tulltaxan har utredningen föreslagit en värdetull som ligger betydligt över 1978 års importincidens för att motverka en ökning av prisskillnaden mellan inhemsk och importerad konserv. Värdetullar är till karaktären inte särskilt effektiva som skydd mot lågprisimport.

Prop. 1981/82:120 99

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att importen av champinjoner täcker ca 93% av konsumtionen, "medan svensk produktion mest omfattar specialprodukter. KF anser därför att tullen inte bör höjas.

ICA-förbundet anser att förslaget till nya tullar leder till onödiga fördyringar för konsumenterna. Den helt dominerande delen av konsumtionen kan enligt förbundet endast tillgodoses genom import.

Impod avstyrker utredningens förslag vad gäller svampar och tryffel och anför.

Den föreslagna tullhöjningen torde endast medverka till att konservera nuvarande marknadsförhållanden - möjligen att i någon grad negativt påverka efterfrågan - och hindra nya länder, u-länder, att komma in på marknaden. I stället borde tullfrihet medges för detta stat.nr.

3.2.2.4.         Tomater (20.02.404)

Lantbrukarnas riksförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund anser i sina yttranden att tullen bör bibehållas på oförändrad nivå, vilket omräknat i värdetull blir ca 11 %. Förbunden anför.

Denna produkt är tillsammans med konserverade haricots verts den snabbast växande importprodukten under kapitel 20. Konserverade tomater bUr en allt vanligare ingrediens i framförallt grytor och pizzor. UtveckUngen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tullen höjas till samma nivå som för färskvara om importen skapar problem för den svenska tomatodlingen.

Skånes handelskammare framhåller i sitt yttrande att denna produkt ökar mycket snabbt i importvolym. Utvecklingen av importvolymen och konkurrensen med svensk färsk vara bör följas och tills vidare bör tullen enligt Handelskammarens mening bibehållas oförändrad, motsvarande ca 11 % omräknat till en värdetull.

3.2.2.5.         Tomatpulp och tomatpuré (20.02.403 och 20.02.408)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag om fortsatt tullfrihet.

Svenska lantarbetarförbundet kan i princip biträda utredningens förslag, men anser dock att frågan måste ses i samband med den tull som kommer att fastställas för import av färska tomater.

3.2.2.6.         Sparris (20.02.500)

Lantbrukarnas riksförbund tillstyrker utredningens förslag om tullfrihet. Enligt förbundet har svensk produktion konkurrerats ut och den nuvarande odlingen säljs som färskvara. Prisskillnaden är så stor att tullen saknar betydelse.

Prop. 1981/82:120 100

3.2.2.7. Andra beredda eller konserverade köksväxter (20.02.909)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 16% tull bör de konserverade varorna ha samma tullskydd. Skånes handelskammare anför i sitt yttrande följande.

Till denna kategori hänförs bl.a. grönsaksblandningar. Utredningen föreslår 12% tull. Eftersom motsvarande frysta produkter av riksdagen getts 16% tull vill Handelskammaren ifrågasätta om inte även de konserverade varorna i denna grupp bör ha samma tullskydd.

Sveriges frukt- och grönsaksdislributörers förening anser i likhet med experten Holger Nyström att andra köksväxter bör ges ett skydd på 8%. Impod pekar i sitt yttrande på följande.

Utredningen föreslår här en värdetull på 12% med motiveringen att till detta stat.nr. förs grönsaksblandningar som ofta innehåller ärter och morötter. Samtidigt drabbas emellertid ett stort antal u-landsprodukter som var för sig har föga betydelse på den svenska marknaden men som för enstaka u-landsexportörer ändå kan vara väsentliga. Som exempel kan nämnas kronärtskocksbottnar, böngroddar, bambuskott, couscous och andra mer eller mindre exotiska produkter, för vilka det inte rimligtvis finns någon anledning att öka gränsskyddel. Om del nu skulle vara motiverat att höja tullen för grönsaksblandningar innehållande ärter och morötter, vilket motsägs av det faktum att dessa inte ens har något eget siat.nr., så borde man hellre göra detta genom att inrätta ett särskilt stat.nr. för den produkt man vill skydda.

3.3 Tulltaxenr 20.03 (frysta frukter med tillsats av socker)

3.3.1 Jordgubbar (20.03.100)

Lantbrukarnas riksförbund delar utredningens uppfattning att tuilskyddet tills vidare bör var 11 %. Dessutom bör sockerandelen beläggas med införselavgift.

Trädgårdsnäringens riksförbund anser att tullen bör beräknas efter samma grunder som skett vid prövningen av kapitlen 6, 7 och 8 och föreslår i överensstämmelse härmed en tull på 14%.

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inle bör fastställas innan RÅK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storieken av ett totalt gränsskydd kan bedömas.

Kooperativa förbundet anför i sill yttrande följande.

KF anser att man inte bör göra någon lulländring bl.a. med hänsyn lill alt förutsättningarna är dåliga för någon mer omfattande svensk odling av

Prop. 1981/82:120 101

jordgubbar till livsmedelsindustrin. Jordgubbsodlingen har vidare inte något beredskapsintresse. För närvarande importeras djupfrysta jordgubbar med tillsats av socker från bl. a. Ungern, som har betydligt lägre löner och andra kostnader än man har i Sverige. KF kan dock acceptera att en opartisk utredning görs om en eventuell utökning av inhemsk produktion av jordgubbar till livsmedelsindustrin.

Kommerskollegium hänvisar till vad kollegiet anfört beträffande till tulltaxenr 08.10 hänförliga frysta jordgubbar (utan tillsats av socker) och framhåller.

Det vore även här att föredra att den nuvarande vikttullen om 50 öre/kg bibehålls tills vidare. Om vikttullen för till tulltaxenr 08.10 hänförliga jordgubbar ändras till värdetull bör emellertid en värdetull av motsvarande storlek införas även för till 20.03 hänförliga jordgubbar. Även här bör dock tullskyddet omprövas när utredningens resultat framkommit.

Skånes handelskammare föreslår i överensstämmelse med vad handelskammaren anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker att nuvarande vikttull bibehålles tills vidare.

Sveriges industriförbund framhåller i sitt yttrande att i överensstämmelse med vad förbundet anfört beträffande frysta jordgubbar utan tillsats av socker anser förbundet att tullen i avvaktan på att möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda svenskproducerade jordgubbar utreds, bör kvarstå vid 50 kr./IOO kg.

3.3.2 Hallon (20.03.902)

Föreningen svenska konservtillverkare tillstyrker utredningens förslag om tullfrihet för frysta hallon med socker och hänvisar i detta Sammanhang till sin särskilda framställning om suspendering av tullen på vissa råvaror i kap. 7-8 - bl.a. frysta hallon — liksom till vad Industriförbundet anför om utredning angående ett mer definitivt tullskydd för djupfrysta jordgubbar och äpplekoncentrat.

3.4 Tulltaxenr 20.05 (sylter, fruktgeléer, marmelader m. m. beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i utredningens förslag att även dessa produkter tills vidare förs till jordbruksregleringen. Dessutom bör bär och fruktråvaran i enlighet med utredningens förslag ges ett manufaktureringsskydd i form av tull på 5%, dock 7% om råvaran i övrigi är tullskyddad.

Trädgårdsnäringens riksförbund: erinrar i sitt yttrande om att en väsentlig andel av den till industrin levererade kvantiteten äpplen används för framställning av mos. Även för bär, i första hand jordgubbar, är avsättning 8   Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 120

Prop. 1981/82:120 102

till industrin för framställning av beredningar under detta tullnummer mycket angeläget. Förbundet anför.

Enligt förbundets bedömning är en viktig förulsättning för att i större utsträckning kunna utnyttja svensk råvara för dessa beredningar att man ger industrin en bättre kostnadsmarginal i förhållande till importen av motsvarande färdigberedda produkter. I ett längre perspektiv anser förbundet att detta endast kan garanteras genom en relativt hög tullsats. Förbundet skulle därvid känna större trygghet i att en högre tullsats än vad utredningen föreslagit uttas för dessa produkter. Gällande GATT-bindning medger en höjning upp till 9%.

Skånes handelskammare anför i sitt yttrande i denna del följande.

En väsentlig del av den inhemska produktionen av bär och äpplen måste finna avsättning hos industrin för tillverkning av produkter under rubricerade tulltaxenummer. För att det skall bli möjligt för livsmedelsindustrin att kunna utnyttja svenska råvara måste kostnaden för denna stå i rimlig proportion till priset för motsvarande färdigberedda, importerade produkter. Handelskammaren menar att en något högre tullsats än vad utredningen föreslagit därför bör övervägas för produkter under rubricerade tulltaxenummer.

Sveriges frukt- och grönsaksdislributörers förening anser i likhet med experten Holger Nyström att någon ny tull inte bör fastställas innan RAK:s ställningstagande till frågan om eventuell råvarukompensation för socker föreligger och därmed storleken av ett totalt gränsskydd kan bedömas.

Bob Industrier AB ser med stor oro på förslaget till sänkta tullar på importerad sylt och marmelad som tillsammans med en ökad import av dessa produkter kommer att påverka de svenska odlarna, arbetsmarknadsläget inom vår egen industri samt landets betalningsbalans negativt.

KommerskoUegium konstaterar i sitt yttrande följande.

EnMgt vad som kunnat utläsas av de senaste årens produktions- och importutveckling synes det nuvarande tullskyddet inte ha inneburit något försämrat konkurrensläge för den svenska produktionen i förhållande till importen. Kollegiet vill dock med hänsyn till den stora belastningen av i produkterna ingående socker inte motsätta sig att det nuvarande gränsskyddet ersätts med ett system med ett tullskydd jämte kompensation för i produkterna ingående socker. Vad gäller tullskyddet finner emellertid kollegiet utifrån de av kollegiet beaktade aspekterna rörande nettotull-skydd och kompensation för råvarutullbelastning att nivåerna rätteligen borde sättas till 3 resp. 5 %. Enligt vad kollegiet erfarit talar emellertid lulltekniska skäl för att här berörda produkter har samma tull. Med hänsyn härtill och till att andra livsmedelsprodukter med ett gränsskydd av samma typ som här föreslås, har ett tullskydd i form av en värdetull om 5 % anser kollegiet att denna tullsats bör gälla även för här aktuella produkter.

Prop. 1981/82:120 103

3.7 Tulltaxenr 20.06 (frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker)

Trädgårdsnäringens riksförbund säger i sitt yttrande att utredningen ej synes ha uppmärksammat att det inom landet förekommer en inte obetydlig produktion av konserverade äppleklyftor - framförallt för konsumtion inom bagerinäringen. För denna produktion används enbart svensk råvara. Den årliga avsättningen av äpple för detta ändamål uppgår enligt förbundet till i genomsnitt 150 ton. Förbundet anför vidare

Framställningen av konserverade äppleklyftor möter stark konkurrens ifrån import av motsvarande produkt. Detta har inneburit en successiv avtrappning av den svenska produktionen. Ett slopande av tullen, som utredningen föreslår, skulle med största sannolikhet innebära att denna produktion omedelbart upphörde. För fruktodlingens del vore detta mycket olyckligt, där det i dagens läge gäller att slå vakt om varje avsättningsmöjlighet. Sett till utvecklingen i USA, där denna produkt kraftigt ökat i produktion och konsumtion bl.a. av pajer, vore det olyckligt att slopa denna inhemska produktion om motsvarande positiva utveckling kan ske i vårt land. Förbundet yrkar på att konserverade äppleklyftor brytes ut och ges ett eget tullnummer samt att tullen bibehålles på nuvarande nivå fast utgår i form av värdetull med 3%.

Kommerskollegium har inga erinringar mot förslaget alt införa tullfrihet för produkterna. Däremot avvisar kollegiet förslaget om en överföring av produkterna till jordbruksregleringen. Enligt kollegiets mening finns ej några skäl för en sådan åtgärd i och med att produkterna ej är föremål för någon inhemsk tillverkning av betydelse. Även de nyligen gjorda GATT-bindningarna talar starkt mot en sådan åtgärd.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning erinrar vad gäller varor enligt tulltaxenr 20.06 om att Sverige vid de under år 1979 avslutade multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för GATT har förbundit sig att avveckla tullen på fruktsallad samt sänka tullarna till 5 öre per kg för övriga fruktkonserver. Mot bakgrund av dessa nyligen gjorda åtaganden inom ramen för GATT samt att behovet av kompensation för eventuellt ingående jordbruksprisreglerad råvara för produkter enligt tulltaxenr 20.06 är litet anser kommittén att dessa produkter inte f.n. bör föras över till jordbruksprisregleringen.

Impod anför i sitt yttrande följande.

I fråga om tulltaxenr 20.06, vartill förs "frukter, beredda eller konserverade på annat sätt med eller utan tillsats av socker eller sprit", l.ex. ananas, citrusfrukter, päron, aprikoser etc, så föreslår utredningen att man i avvaktan på resultatet av RÅK:s (kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning) arbete för över varorna enligt detta tulltaxenr till jordbruksprisregleringen. Detta kunde innebära att ett stort antal så-

Prop. 1981/82:120 104

dana produkter från u-länderna, som nu är befriade från avgifter skulle komma att drabbas av jordbruksavgifter på grund av sockerinnehållet. Detsamma kan gälla tulltaxenr 20.07.

3.8 Tulltaxenr 20.07 (fruktsaft och köksväxtsaft)

Lantbrukarnas riksförbund instämmer i förslaget att sockrad saft tills vidare hänförs till jordbruksregleringen och anför.

Inom landet förekommer odling avsedd för saftproduktion enbart av svarta vinbär. Dessutom används återkommande vissa partier av äpplen, jordgubbar, röda vinbär och rabarber för safttillverkning. Svarta vinbärsodlingen är en småbruksproduktion hitintills koncentrerad till nordvästra Skåne, Blekinge samt Urshult, Gränna och Visingsö i Småland. Importkonkurrensen kommer från Polen, Holland och England. Färska svarta vinbär har av riksdagen givits ett tullskydd på 11%. LRF anser att det dessutom behövs ett manufaktureringsskydd för industridelen på 5%. Tullen för svart vinbärssaft bör därför vara 16% mot av utredningen föreslagna 10%. LRF delar dock utredningens uppfattning att tullen på äpple- och jordgubbssaft bör vara 10% samt för saft av päron, körsbär, plommon, krusbär, andra vinbär än svarta saml köksväxter 5%.

Trädgårdsnäringens riksförbund fillstyrker utredningens förslag om en höjning av tullen för äpplesaft, jordgubbssaft, svart vinbärssaft samt biandsafter till 10 % samt för övriga frukt- och bärsafter samt köksväxtsafter 5 %. Förbundet anför bl. a.

Som framhållits ovan har avsättningen av svensk industriråvara starkt beskurits som en följd av tullskydets försvagning och övergången till import av saft i koncentrat,

I produkfionen av frukt och bär framkommer alltid en viss kvantitet av industrikvalitet. Inom äppleodlingen som exempel beräknas denna fill genomsnittligt 20 %, vilket motsvarar åriigen ca 8000 ton. Idag pressas stora kvantiteter av denna frukt ut på färskmarknaden, då avsättningsutrymmet till industrin begränsats. Detta skapar betydande marknadsproblem - inte bara i prishänseende utan kanske främst genom sänkningen av marknadens kvalitetsstatus. Inte obetydliga mängder måste dessvärre direkt förstöras. Detta är en olycklig omständighet - inte minst i beaktande av produkternas nyttighet. Del förtjänar att än en gång framhållas att svensk råvara av frukt och bär är lill sitt innehåll av näringsämnen och lill kvalitet i övrigt överlägsen importerad råvara och råsaftkoncenlral. Det borde därför vara en stor angelägenhet för samhället att stödja en ökad avsättning av svensk råvara till industrin.

Huvuddelen av den avsättning som idag sker till industrin går till framställning av saft, juice, must och liknande. Förbundet ser detta också som det för framtiden angelägnaste avsättningsområdet.

Den tullsats, som utredningen föreslår på 10 %, är uppenbart inte tillräcklig för att kompensera för det skydd som under åren gått förlorat. Med hänsyn emellertid till att de industrikvantiteter, som inom överskådlig tid kan levereras från svensk odling, inte kan täcka hela industrins behov har

Prop. 1981/82:120 105

förbundet varit berett acceptera utredningens förslag som rimligt avvägt för att inte ett högre pris i detaljledet skall få en konsumfionsminskande effekt. Tullsatsen 10 % är emellertid den absolut lägsta förbundet kan acceptera, om en bättre avsättningssituation skall kunna uppnås. En viss prishöjande effekt på den konsumtionsfärdiga produkten måste kunna accepteras med hänsyn till varans förbättrade kvalitet.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande.

För saft av ananas hänförlig till tulltaxenr 20.07 har Sverige vid GATT-förhandlingarna förbundit sig att avveckla tullen. Detta innebär således alt rörlig avgift inte kan tas ut för denna vara. Detsamma gäller för saft av passionsfrukt, mango eller guava, där Sverige tidigare gjort åtaganden inom GATT. Enligl kommitténs uppfattning bör endast annan sockrad saft under tulltaxenr 20.07 än saft av passionsfrukt, mango, guava och ananas föras över till jordbruksprisregleringen.

Statens jordbruksnämnd har inget att invända mot den nya tullen för råsaft av svarta vinbär, äpplen, jordgubbar samt biandsaft, då ett förstärkt gränsskydd kan anses mofiverat med hänsyn till inhemska odlingar av råvarorna. Däremot ifrågasätter nämnden tullhöjningar för råsaft av frukter, bär och köksväxter som i Sverige odlas i ringa omfattning eller inte alls. Sådan råsaft bör enligt nämndens uppfattning ges tullfrihet.

Kommerskollegium har i princip ingen erinran mot förslaget att för vissa safter nuvarande gränsskydd ersätts med ett tullskydd och ell syslem med kompensation för i produkterna ingående socker. Dock bör enligl kollegiets mening sådana sockrade safter, varav ej förekommer inhemsk fillverkning ej föras över till jordbruksprisregleringen. Kollegiet anför vidare.

I avsaknad av närmare uppgifter om den svenska marknaden och den svenska produktionens konkurrensläge, råvarukostnader, lullbelastning, m.m. har det ej varit möjligt för kollegiet att slutligt ta ställning till de föreslagna ändringarna av gränsskyddet. Med hänsyn härtill samt med beaktande av att de produkter för vilka föreslås ett tullskydd enligt utredningen i endast liten utsträckning tillverkas inom landet anser kollegiet därför att i nuvarande läge ej bör vidtas någon ändring av gränsskyddet för till 20.07 hänförliga produkter. Om en ändring av gränsskyddet skulle genomföras bör emellertid enligt kollegiets mening tullen av skäl som tidigare anförts under tulltaxenr 20.05 ej överstiga 5%.

Skånes handelskammare tillstyrker i sitl yttrande utredningens förslag om en tull av 10 % och framhåller.

I fråga om råsaft av jordgubbar bör emellertid, av skäl som utvecklats ovan rörande jordgubbar, gällande vikttull bibehållas tills vidare. När det gäller råsaft av äpplen kan det ifrågasättas om inte en utredning om råvarukostnadsfördyringen till följd av en 10 %-ig värdetull bör göras innan beslut fattas.

Prop. 1981/82:120 106

Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers förening anser att en eventuell tullhöjning bör begränsas i görligaste mån samt att köksväxtsafter bör göras tullfria. Föreningen ifrågasätter vidare om inte råsafter av frukter och bär, som inte alls eller endast i ringa omfattning odlas i Sverige, bör kunna göras tullfria.

Kooperativa förbundet framhåller i sitt yttrande att den svenska produktionen av svarta vinbär är av relativt liten omfattning och det är ovisst hur dess konkurrenskraft kan utvecklas på sikt. Med hänsyn till att det tar några år att utveckla svensk odling och att den har viss betydelse från beredskapssynpunkt kan KF dock godta att tills vidare skydda odlingen av svarta vinbär genom en värdetull på 10% för saft av svarta vinbär även om man härvid gynnar import av tullfria safter av passionsfrukt, ananas etc. från u-land. Härvid förutsätts dock att värdelullen för saft av jordgubbar, äpplen och biandsaft sänks från föreslagna 10 % fill ca 5 % eller lägre. KF föreslår även att en utredning görs om odlingen av svarta vinbär på sikt, varvid även näringsaspekter beaktas.

Sveriges industriförbund anför i sitt yttrande följande.

Jordgubbssaft. Om resultatet av den under 08.10 föreslagna utredningens arbete leder till att tullfrihet föreslås för frysta jordgubbar bör även saften bli tullfri.

Äpplesaft. Industrin efterfrågar i första hand äpplekoncentrat. Någon odling av äpplen för industriell konsumtion torde inte förekomma i Sverige. Tillverkningen av äpplekoncentrat är obetydlig. I bl.a. Schweiz och Österrike finns däremot stora moderna anläggningar med mycket hög kapacitet för framställning av äpplekoncentrat.

Enligt uppgift erhåller österrikiska odlare f.n. ett pris om 34 öre/kg äpplen. För tillverkning av 1 kg koncentrat åtgår ca 8 kg äpplen. Råvarukostnaden i Österrike uppgår således fill ca 2:72 kr. Enligt trädgårdsnäringsutredningen behöver svenska odlare ett pris om ca 80 öre/kg för att odlingen skall bli lönsam. Råvarukostnaden för svenskt koncentrat blir således 8:40 kr. Med hänsyn till denna betydande skillnad torde svensk koncentrattillverkning knappast kunna bli konkurrenskraftig.

Industrin torde således även fortsättningsvis bli till övervägande del beroende av importerad råvara. Den föreslagna tullen om 10% skulle därför innebära en ökad råvarukostnad för industrin - och därmed höjda konsumentpriser på saft - men däremot knappast ha någon egentlig betydelse för den svenska odlingen av konsumtionsfrukt. Förbundet anser därför att äpplekoncentrat bör bli tullfria. För annan saft av äpplen (äpplemust) kan däremot en tull om 10% accepteras, även om den inhemska tillverkningen av sådan saft torde vara obetydlig.

Päronsaft. Förhållandena torde vara likartade som ovan redovisats i fråga om äpplesaft. Förbundet vill därför föreslå tullfrihet även för päronkoncentrat.

Saft och koncentrat av körsbär, plommon, röda vinbär och krusbär. Med hänsyn till att tillverkningen av såväl koncentrat som råsaft är ytterst obetydlig i Sverige föreslås tullfrihet för dessa produkter.

Saft av svarta vinbär. Den föreslagna tullen om 10% kan accepteras.

Prop. 1981/82:120 107

Saft av köksväxter. Den föreslagna tullen om 5% kan accepteras.

Sedan arbetet med remissyttrandet avslutats har till förbundet inkommit skrivelse från AB Karakås-Kiviks Fruktodhngar och Musteri. Förbundet saknar underlag för att värdera de däri framförda synpunkterna - framförallt behövs material för att kunna bedöma i vilken utsträckning behovet av koncentrat inom hela industrin kan tillgodoses genom inhemsk tillverkning. I avsaknad av sådant material vidhåller vi vår uppfattning att detta behov endast till ringa del kan täckas inom landet. Förbundet vill emellertid föreslå uppdraget att för den ovan föreslagna utredningen som skall undersöka möjligheterna för svensk livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar utvidgas till att även avse motsvarande möjligheter vad gäller saftkoncentrat. I avvaktan på resultatet av dess arbete bör tullfrihet tillämpas för ifrågavarande koncentrat, utom för sådana av jordgubbar och svarta vinbär.

Bob Industrier AB anser i sitt yttrande att föreslagna värdetullarna på 10% för äpplesaft, svart vinbärs- och jordgubbsråsaft inte fyller någon som helst funktion för att skydda svensk produktion som är i det närmaste obefintlig. De höjda tullarna kommer istället att påverka konsumentpriserna. Saft och juice kommer att bli dyrare, vilket slår hårt mot barnfamiljerna.

4   Synpunkter rörande genomförandet av utredningens förslag.

Lantbrukarnas riksförbund anser att de föreslagna tulländringarna bör genomföras så snart som möjligt, senast från 1 juli 1980. Det förhållandet att förhandlingarna i GATT inte är avslutade för ett fåtal produkter får enligt förbundet inte hindra att den övriga produktionen ges ett rimligt införselskydd.

Lantbruksstyrelsen framhåller att utredningens förslag till tullhöjningar är begränsad till relativt få varuslag som emellertid har betydande intresse för den svenska trädgårdsnäringen. Beslut om tullhöjningar för dessa bör träda i kraft samtidigt med de redan beslutade tullhöjningarna för produkter tillhöriga kapitel 7 och 8. Lantbruksstyrelsen biträder uppfattningen att beslut bör kunna fattas redan innan betänkande från kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning föreligger.

Föreningen svenska konservtillverkare anser att utredningens förslag bör genomföras under 1980.

Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning anför i sitt yttrande i denna del följande.

Trädgårdsnäringsutredningens förslag förutsätter i vissa fall omförhandlingar i GATT. För de av kommittén här berörda produkterna enligt tulltaxenr 20.02-20.05 samt 20.07 bör vid dessa förhandlingar beaktas att en rörlig avgift skall kunna tas ut. Detta innebär att några nya GATT-

Prop. 1981/82:120 108

bindningar helst inte bör ske. Om det blir nödvändigt att binda de nya tullsatserna måste Sverige förbehålla sig rätten att utöver de bundna tullarna ta ut rörlig avgift för ingående jordbruksprisreglerade råvaror, alternativt endast för socker. Tills omförhandlingarna är klara respekteras gällande GATT-bindningar, även om varan är inordnad under jordbruksprisregleringen.

Kommerskollegium framhåller att för flera av de produkter under kap. 20 för vilka föreslås en ändring av gränsskyddet är tullen bunden i GATT. Enligt kollegiet bör härvid observeras att Sverige i MTN lämnat vissa tullmedgivanden, vilka ej redovisats i trädgårdsnäringsutredningens förslag. Kollegiet anför.

Såväl en omvandling från vikt- till värdetull som en höjning av tullen över den bundna nivån kräver i dessa fall en omförhandling i GATT enligt artikel XXVIII. En närmare redogörelse för de regler och procedurer som därvid gäller återfinns i en bilaga till kollegiets yttrande 1978-10-03 till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet rörande trädgårdsnäringsutredningens huvudbetänkande.

Ett genomförande av de föreslagna justeringarna av gränsskyddet innebär att flertalet tullbindningar under kap. 20 måste brytas. Detta kommer inom ramen för GATT:s omförhandlingsprocedur att medföra krav på kompensation. En ytterligare komplikation är att vissa av dessa tullbindningar helt nyligen lämnats inom ramen för MTN. Bl. a. berörs positioner inom tulltaxenr 20.06.

Kollegiet vill i det sammanhanget erinra om att det i MTN för ett flertal positioner under kap. 20 förelåg mot Sverige riktade önskemål om tullsänkningar från olika förhandlingsparters sida, däribland USA och ett stort antal u-länder. Ovannämnda förhållanden bör beaktas och kollegiet anser med hänsyn härtill att justeringar av gränsskyddet över de bundna nivåerna endast bör ifrågakomma då de är en direkt konsekvens av övergången till värdetull på berörda råvaror eller i fall där eljest ett starkt behov härav föreligger. I de fall sådana justeringar därvid bedöms erforderliga bör dessa enligt kollegiets mening avvika så lite som möjligt från den bundna nivån.

Produkter hänförliga till kap. 20 i tulltaxan omfattas ej av frihandelsavtalet med EG och endast i mycket begränsad utsträckning av EFTA-konventionen. För varuslag för vilka gäller GSP-tullfrihet har Sverige dock autonomt medgivit tullfrihet för import från EFTA-länder.

För här aktuella produkter liksom för övriga jordbruksprodukter utanför EG-avtalet resp. EFTA-konvenfionen gäller emellertid vissa allmänna åtaganden. I EG-avtalets artikel 15 har parterna sålunda förklarat sig beredda att under hänsynstagande till sin jordbrukspolitik främja en harmonisk utveckling av handeln med jordbruksprodukter. Vidare skall parterna i den blandade kommittén undersöka de svårigheter som kan uppkomma i deras handel med jordbruksprodukter och söka finna lämpliga lösningar. I EFTA-konvenfionen finns motsvarande åtaganden i artiklarna 22-25. Även i avtalet mellan EFTA-länderna och Spanien finns motsvarande åtaganden (artikel 9).

Vad gäller EG kan liksom på trädgårdsområdet konstateras att flera av de varuslag för vilka föreslås justeringar uppåt av gränsskyddet är föremål

Prop. 1981/82:120 109

för en betydande import från EG. Sveriges frihandelsavtal med EG utgör visserligen inget formellt hinder för att vidta en förstärkning av gränsskyddet. Om emellertid sådana förstärkningar genomförs för ett större antal varuslag kan det av EG i likhet med vad som redan skett på trädgårdsområdet komma att hävdas att detta strider mot andan i artikel 15 i avtalet. Förstärkningar av det svenska gränsskyddet, i stor utsträckning riktade mot import från EG bör därför enligt kollegiets mening vidtas med största försiktighet eftersom en sådan åtgärd kan försämra möjligheterna att uppnå bättre avsättningsförhållanden på EG-marknaden för svensk export.

För vissa av de produkter för vilka föreslås höjningar av gränsskyddet förekommer även en betydande import från EFTA. Även om produkterna ej omfattas av EFTA-konventionen eller av de koncessioner som Sverige autonomt medger kan dessa tullhöjningar komma att medföra kritik också från EFTA-håll.

De GATT-medgivanden som med de föreslagna justeringarna skulle behöva brytas drabbar i mycket stor utsträckning EG (i viss mån även EFTA). Man bör då vara medveten om att utrymmet för Sveriges del att lämna kompensation till EG (resp. EFTA) på tullområdet i en artikel XXVIII-förhandling f n. är ytterst begränsat genom Sveriges frihandelsavtal med berörda länder och kan sålunda endast lämnas inom kap. 1-24 i tulltaxan (i huvudsak varor inom jordbruks-, fiske- och trädgårdsområdet).

Med hänsyn till de ovan berörda EG- och EFTA-aspekterna samt de problem som vissa tullhöjningar på trädgårdsområdet redan medfört, förordar kollegiet att EG och EFTA informeras i god tid före officiell GATT-anmälan för det fall utredningens förslag leder till ändringar av gränsskyddet.

Inom ramen för det allmänna preferenssystemet till förmån för u-länderna (GSP) medger Sverige tullfrihet för ett antal produkter hänförliga till kap. 20. Även om det i utredningsförslaget inte utsagts förutsätter kollegiet att de föreslagna ändringarna av gränsskyddet inte föranleder några ändringar i tillämpningen av GSP. Det kan i sammanhanget vidare erinras om att industriländerna enligt del IV i GATT (det s. k. u-landskapitlet) har åtagit sig att i största möjliga utsträckning avstå från att införa eller öka tullar på produkter som är eller kan bli av särskilt intresse för u-ländernas export.

GeneraUullslyrelsen anför i denna del följande.

Texterna till nr 08.10 och anm. I b till 20 kap. avviker frän motsvarande texter i SFS 1977:975 och 1979:1188 resp. 1979:1185, vilket bör rättas till.

I tulltaxenr 08.10 skall ordet "tillsatser" ändras till "tillsats" i båda spalterna. I vänstra spalten skall i texten till underposition B "andra slag" ändras till "andra".

I anmärkning 1 b till 20 kap. skall orden "sockerkonfektyr" och "chokladkonfektyr" ändras till "sockerkonfektyrer" resp. "chokladkonfektyrer",

Tomater beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ätfiksyra är i utredningens förslag upptagna med tullfrihet under tulltaxenr 20.02 A. Det kan noteras att tomatpulp och tomatpuré (inbegripet tomat-., saft enligt anm. 4 till 20 kap.), vilka är upptagna i nuvarande tulltaxenr 20.02 A, kommer att omfattas av den nya lydelsen av denna tullfria rubrik.

Tullfrihet föreslås för djupfrysta sockrade hallon (tulltaxenr 20.03 A).

Prop. 1981/82:120 110

Styrelsen ifrågasätter om inte i konsekvens härmed tullfrihet borde införas även för djupfrysta osockrade hallon (tulltaxenr 08.10 B). Enligt SFS 1979:1188 utgår för de sistnämnda tull med 7% av värdet fr.o.m. den 1 februari 1980.

Utredningen föreslår alt tulltaxenr 20.05 delas upp i två underpositioner, A och B, med tull av 7 resp. 5% av värdet. Uppdelningen kommer att medföra tulltekniska svårigheter vid klassificeringen av sådana biandsylter som innehåller både frukter och bär upptagna i A och sådana som faller under B. Sylter av detta slag måste klassificeras med tillämpning av allmänna bestämmelser, punkt 3 b, i början av tulltaxan såsom den beståndsdel som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär. Att bedöma vilken av beståndsdelarna som är karaktärsgivande är i många fall omöjligt. Med hänsyn härtill och då den föreslagna tullskillnaden är liten föreslår styrelsen att samma tull skall utgå för samtliga varor enligl nr 20.05.

Om den föreslagna uppdelningen, trots ovan anförda skäl däremot, bibehålls bör i tulltaxenr 20.05 A ordet "och" ändras till "eller". I annat fall kan texten anses innebära att där avsedda sylter skall innehålla samtliga i numret uppräknade bär och frukter.

Av samma skäl bör "och" ändras till "eller" i tulltaxenr 20.07 A, och tulltaxenr 20.07 B 1 bör få följande ändrade lydelse:

"1. av päron, körsbär, plommon, vinbär, andra än svarta vinbär, eller köks väx ter".

Lag [1967:340) om prisreglering på jordbrukets område. Utredningen har föreslagit att sockrad saft enligt tulltaxenr 20.07 förs lill jordbruksprisregleringen. 1 förslaget till ändring i lagen 1967: 340 har utredningen dock inte tagit med sockrad köksväxtsaft. Texten vid 20.07 bör, om även sockrad köksväxtsafl skall omfattas av jordbruksprisregleringen, ha följande lydelse: "Fruktsaft (inbegripet druvmust) och köksväxtsaft, med tillsats av socker".

Prop. 1981/82:120

111

BUaga3

Nytillkomna eller ändrade svenska tullmedgivanden inom GATT

Tulltaxenummer	Varunummer	Varuslag	Tidigare bindning	Gällande tullsatser	Överenskomna medgivanden
1	2	3	4	5	6

20:-	20;-	5%
20:-	20:-	10%, dock minst 30: -per IOO kg-
20:-	20:-	10%
20:-	20:-	fri
20:-	20:-	fri
20:-	20;-	7%
20:-	20:-	11%
20:-	20:-	fri

fri fri 16%

fri

10%

20%, dock minst 25: -per 100 kg; fri

fri

3%

fri

fri

7%

fri

fri

fri

6%

fri

fri

fri

07.01

07.02

07.04

08.10

13.03

15.07

19.02

20.01

690

006 ur 009

006

901 902

200

502

IOO

ur 151

ur 151

152

153

ur 159

ur 159

ur 159

250

Köksväxter, färska eller kylda:
svampar och tryffel:
andra än champinjoner ........       -

Köksväxter (även kokta), frysta:

broccoli  ..............................        10%

lök, annan än viUök, purjolök, bunt-
lök och gräslök   ..................       -

Torkade, dehydratiserade eller evapo
rerade köksväxter, hela, i bitar, ski
vade, krossade eller pulveriserade, men
ej vidare beredda;
svampar och tryffel, andra än cham
pinjoner .................................

Frukter, även kokta, frysta, utan tillsats av socker:

blåbär   .................................

hallon ....................................

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och peklater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel erhållna ur vegetabiliska ämnen:

6%

pektinämnen, pektinater och pektater Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade: linolja:

4:50

blekt.......................    100 kg

Maltextrakt; beredningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, av sådana slag som användes som barnmat, för dietiskt ändamål eller för matlagningsändamäl även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:

maltextrakt  ........................

Köksväxter och frukter, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap: köksväxter: gurkor: hela gurkor, minst 85 stycken per

kg avrunnen vikt  .     100 kg

andra ..................     100 kg'

rödbetor   ...............     IOO kg

oliver och kapris  ....     100 kg

sötpaprika...............     IOO kg

rödkål och kronärtskockor 100 kg
andra köksväxter än gurkor, rödbe
tor, oliver och kapris, sötpaprika
och rödkål samt kronärtskoc
kor ........................    100 kg

frukter ......................     100 kg

Prop. 1981/82:120

112

5:-7:50

20.02  Köksväxter, beredda eller konservera
de på annat sätt än med ättika eller ät
tiksyra;

ur 100 ärter, andra än produkter av till nr

07.05 hänförliga ärter      100 kg

ur 200 bönor, andra än produkter av till nr

07.05 hänföriiga bönor    IOO kg

svampar och tryffel:

ur 300 champinjoner ..........     100 kg

ur 300              annan     svamp     än     champinjo
ner ........................    100 kg

ur 300 tryffel......................    100 kg

401 tomater ....................     IOO kg

901 oliver ........................    100 kg

906 kapris och sötpaprika .     100 kg

ur 909 lök,   skuren   i   skivor,   stekt   (även

fryst); surkål .......................

ur 909 andra köksväxler än ärter, bönor,
svampar och tryffel, tomater, tomat
pulp, tomatpuré, sparris, oliver, pota
tisprodukter, kapris och sötpapri
ka ............................    100 kg

20.03                 Frukter, frysta, med tillsats av socker;

901 blåbär   ..............................

902 hallon .................................

20.04  Frukter, fruktskal och andra växtdelar,
kanderade, glaserade eller pä liknande
sätt beredda med socker;

ur 000 kanderade fruktskal   .     100 kg

ur 000 andra ........................     100 kg

20.05  Sylter, fruktgeléer, marmelader, frukt
mos och fruktpastor, beredda genom
kokning, med eller utan tillsats av soc
ker:

av citrusfrukter;
ur IOO              av apelsiner, citroner och grape
frukt ........................................     100 kg

ur 100 av andra citrusfrukter ....    IOO kg

av bär;
ur 300              av   svarta   vinbär   och   jordgub
bar ...........................................     100 kg

ur 300 av krusbär...............     100 kg

ur 300 av andra bär ...........     100 kg

av andra slag än citrusfrukter, bär och

äpplen;
ur 909 av ananas, aprikoser, persikor och

plommon.................     100 kg

ur 909 kastanjepuré...........     100 kg

ur 909 andra .....................    100 kg

20.06  Frukter, beredda eller konserverade på
annat sätt, med eller utan tillsats av soc
ker eller sprit;

300 citrusfrukter...............     100 kg

400 päron .......................     100 kg

500 aprikoser...................     100 kg

600 persikor.....................     100 kg

809 andra frukter   ...........    100 kg

20.07  Fruktsaft (inbegripet druvmust) och
köksväxtsaft, även med tillsals av soc
ker men ojäst och ej innehållande sprit:

saft av apelsin: osockrad, på käri vägande brutto:

302 över 3 kg .............    100 kg

303 3 kg eller därunder   ....    100 kg

20	-	20;-	10%
20;-		20;-	8%
65; -'		65;-	15%
65: -3		65;-	5%
65	_3	65:-	fri
20	-	20:-	fri
12	50	12:50	fri
20	-	20;-	fri

20;

20;

5%

20;-

20:-

fri fri-'

fri

7%

40: 50;

fri' fri'

40;-40;-

40:-		35;-	5%'
~		35;-	5%'
_		35;-	7%'
40;-		35;-	5%'
"		35;-	5%-'
40:-		35;-	5%'
60:-		35:-	5%'
'		35:-	5%'
5		11:20	fri
s	-	11:20	fri
5	-	11:20	fri
5	-	11:20	fri
5	-	11:20	fri

fri

fri

5;-7:50

Prop. 1981/82:120

113

5;	-	5;-	fri
7:50		7:50	fri
34:-		30:-	fri'
5:-		5;-	fri
7:50		7:50	fri
34;-		30;-	fri'
10:-		10;-	fri
10	-	10;-	fri
10	-	10:-
12	50	12:50
34	-\	30:-
40	-

fri'

30;-

10%'

5%' fri'

10: 10;

3% 3%

67:50

40:

67:50 17:50

40:-15:-

22.07

22.09

308 sockrad  .................     100 kg     34:

saft av grapefrukt: osockrad, på käri vägande brutto:

402 över 3 kg..............     IOO kg

403 3 kg eller därunder               IOO kg

408 sockrad  .................    100 kg

saft av annan citrusfrukt: osockrad på kärl vägande brutto;

502 över 3 kg .............     IOO kg

503 3 kg eller därunder                100 kg

508 sockrad  .................    100 kg

saft av tomat; osockrad pä kärl vägande brutto:

702 över 3 kg .............    100 kg

703 3 kg eller därunder   ....    100 kg ur 802           saft av annan frukt än citrus-    100 kg ur 803           frukt, passionsfrukt, mango, ur 805           guava och ananas;

av svarta vinbär eller jordgubbar;
biandsaft innehållande saft av
svarta vinbär eller jordgubbar ,...
av äpplen, päron, körsbär eller
plommon; biandsaft, ej innehållan
de saft av svarta vinbär eller jord
gubbar  ............................

andra slag   ......................

saft av annan köksväxt; osockrad på kärl vägande brutto;

806 807

över 3 kg..............     100 kg      10;-

3 kg eller därunder   ....    100 kg      10; -Andra jästa  drycker,   t. ex.   äppelvin (cider), päronvin och mjöd; andra än musserande;

205

med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent: på käri rymmande högst

10 1 .......................    IOO I     67:50

Sprit (etanol, elylalkohol), ej hänförlig
till nr 22.08; likör och andra sprit
drycker; sammansatta alkoholhaltiga
beredningar (s.k. koncentrerade ex
trakt) för framställning av drycker:
genever och gin
510 pä käri rymmande högst 10 1    100 1     67:50

590 på andra käri   ..........    100 1

av 50% alkoholhalt vid-I-l 5°C   ...       17:50

' Tullen beräknas efter varornas vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i detaljhandeln.

" Minimivikttullen kan komma att justeras i förhållande till utvecklingen av produktionskostnaderna för dessa produkter i Sverige. Denna justering får dock inte i något fall överskrida utvecklingen av levnadskostnadsindex i Sverige under samma tid.

' Med frihet att ändra till 13% för svampar och tryffel i hermetiskt slutna käri för detaljhandelsförsäljning. " Med frihet att ändra till 20%.

' Sverige förbehåller sig rätten att vid import, utöver den bundna nivån, uttaga en röriig avgift för att taga hänsyn till prisskillnader för i varan ingående sockermängd.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982