Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse                Skr 1981/82:103

1981/82:103

med överlämnande av 1982 års kommittéberättelse;

beslutad den 22 december 1981.

Regeringen överlämnar lill riksdagen enligl bifogade utdrag av rege­ringsprolokoll, 1982 års kommilléberällelse.

THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL AXEL PETRI

 

Skr 1981/82:103

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET             PROTOKOLL

Vid regeringssammanträde 1982-12-22

Närvarande: statsminister Fälldin, statsråden Ullslen, Wikström, Frig­gebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland och Molin.

Föredragande: statsrådet Petri

Skrivelse med överlämnande av 1982 års kommittéberättelse

1 1982 års kommittéberättelse

Enligl tilläggsbestämmelsen 3.6.2 lill riksdagsordningen skall regeringen årligen, samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen en redo­görelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen. En sådan redogörelse har utarbetats inom justitie­departementet. Berättelsen är uppdelad i två volymer, en huvuddel som innehåller personredovisning m.m. (del 1) och en del som innehåller de kommittédirektiv som har meddelats efter det redovisningen i 1981 ärs kommilléberällelse färdigställdes (del 11).

Del 1 bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 1, och del II som bilaga 2.

2 Ändringar i kommittéberättelsen m.m.

Under senare år har formerna för kommilléverksamheien och därmed sammanhängande frågor setts över i olika sammanhang. Vissa ändringar har därvid gjorts i fråga om uppläggningen av kommitléberällelsen.

1 1981 års kommilléberällelse genomfördes den ändringen all uppgifter lämnades om när kommittéerna beräknades kunna avsluta sill arbete. Dittills hade kommittéerna uppgetl endast om de beräknade all avsluta arbetet under det följande året eller om arbetet beräknades pågå även under hela del året.

 

3                                                                         Skr 1981/82:103

Även i 1982 års berättelse lämnas uppgift om när kommittéerna beräk­nas avsluta sill arbete. Jämfört med tidigare berättelser görs emellertid den ändringen att uppgifter inle lämnas om antalet sammanträden o. dyl. ulan redovisningen begränsas fill förslag som kommittéerna har avlämnat under redovisningsperioden. Däremot lämnas uppgift om par-litillhörighel för ledamöter av riksdagen.

Den väsentligaste ändringen i del 1 beslår emellertid av en ny redovis­ning av fördelningen mellan kvinnor och män i kommittéerna. Som statsrådet Johansson framhöll i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 3 s. 11) måste strävandena all utjämna könsfördelning­en i bl.a. utredande organ fortsätta. För all del skall bli möjligt alt bedöma resultaten av ansträngningarna är del nödvändigt med ell sla­lisliskl faktaunderlag. Ell sådant kommer fr.o.m. nu årligen all redovisas i kommiltéberältelsen. Redovisningen görs i underbUaga 2. I bilagan lämnas uppgifter för varje departements område och totalt för kommit­téväsendet i fyra grupper. Dessa grupper är ordförande, ledamöter, experter och sekreterare.

Som framgår av underbilaga 2, tabellen Totalt Departementen, utgjorde kvinnorna omkring 10 procent av gruppen ordförande m.m., omkring 21 procent av gruppen ledamöter m.m., omkring 13 procent av gruppen sakkunniga m.m. och omkring 22 procent av gruppen sekreterare och övriga.

När del gäller del II av berättelsen har inle någon annan ändring gjorts än all direktiven nu tryckts i den ordning de har getts ul i direklivserien. Genom denna ändring har kostnaderna för framställningen av del 11 kunnat begränsas.

1 detta sammanhang vill jag erinra om all regeringen genom förordning­en (1980:628) om rältsdalasystemel beslutat göra rällsdalasyslemel till­gängligt för en större krets av användare fr.o.m. den 1 januari 1981. I detta system ingår bl.a. de dataregister som används för all framställa del 1 och II av kommitléberällelsen.

Dataregislren var tidigare tillgängliga för sökning via terminaler hos statsrådsberedningen och ell anlal departement, i riksdagen, hos några universitet samt hos ett anlal domstolar och andra myndigheter. Genom tillkomsten av förordningen ges nu många andra tillfälle all söka via terminal i dataregislren i RÄTTSDATA. Anslutningen till systemet ökar successivt. F.n. är omkring 160 terminaler anslutna till dataregislren. Bland dem som har lerminalanslutning finns advokater, förelag och fackliga organisationer av skilda slag.

 

Skr 1981/82:103

3 Planerade ändringar i kommittéberättelsen

Några större ändringar av del 1 av kommiltéberältelsen lorde inle behö­vas för de närmaste budgetåren. Däremot föreligger planer på större ändringar när del gäller del II.

Den särskilda direklivserien vari tryckta direktiv ges ut löpande omfattar omkring 100 direktiv per år. Utöver omkring 600 friexemplar av serien säljs i genomsnitt 250 exemplar av LiberFörlag/Allmänna förlaget.

Del II av berättelsen görs nu liksom del I i omkring 7000 exemplar.

Med hänsyn till del förhållandevis ringa intresse för direktiven som kan utläsas av nu angivna uppgifter beträffande den löpande direklivserien kan man överväga all framställa del II av berättelsen i en mindre upp­laga. Framställningen av denna kan kanske också förenklas yllerligare.

En annan lösning är alt föra samman direktiven för ett kalenderår i en särskild, från riksdagstrycket skild årlig publikation med Svensk förfatl-ningsssamling (SFS) som mönster. En sådan publikation, som också bör ges ut i en mindre upplaga än del 1 av kommitléberällelsen, kan lämp­ligen avgiftsfinansieras.

Vilken av nu angivna lösningar som bör väljas kan inle nu anges. Yllerligare utredning krävs.

4 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att fegeringen överlämnar 1982 års kommilléberällelse lill riksdagen.

5 Regeringens beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

 

Skr 1981/82:103

Bilaga 1

Kommitté­berättelse 1982

Dell

Kommittéernas

sammansättning

 

Skr 1981/82:103                                                                   6

Redaktionell anm.

1.         Två delar

Kommitléberällelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den lid berättelsen avser samt kommittéernas uppgifter om planering, kostnader samt för­delningen mellan män och kvinnor i kommittéarbete och register

Direktiv och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliet gemensam serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de genom LiberFörlag.

Direktiv som getts ul i denna serie trycks på nyll en gång om året i del II. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i direklivserien.

Del II innehåller direktiv och tilläggsdirekfiv som meddelats sedan redovisningen i 1981 års berättelse färdigställdes saml register.

2.         Kommittébeteckning

För varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie
för år. Nummerbeleckningen anges med förkortning för departement
saml årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart
efter ordet kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommitlen (Ju
1981:00) och kommittén (Ju 1981:00) om  . Beteckningen är av­
sedd att användas vid såväl hänvisningar i löpande text som i kamerala
sammanhang.

För kommitté (motsvarande) som fillkommit före år 1971 används som löpnummer del nummer i riksdagsberällelsen under vilket kommittén första gången redovisats.

3.        Rollfördelning inom kommitté

Enligl 2 § kommittéförordningen (1976:119) består en kommitté av ord­förande och en eller flera andra ledamöter. Kommitté kan biträdas av

 

7                                                                         Skr 1981/82:103

bl.a. sakkunniga, experter och sekreterare. Kommittéförordningen inne­håller föreskrifter om nämnda medverkandes befogenheter.

Denna uppdelning av de medverkande avser kommiltéer som har till­kallats efter den 30 april 1976. Beträffande befogenheter för medverkan­de i äldre kommittéer hänvisas till övergångsbestämmelserna lill kom­mitléförordningen.

4. Uppgifter om kommittéer i berättelsen

1982 års berättelse redovisar uppgifter inkomna lill justitiedepartemen­tet före den 20 november 1981 utom vad avser kommittékostnaderna i underbilaga 1.

S. Uppgifter om kommittéer under löpande är

De uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i RÄTTS­DATA, ett datorstött informationssystem. Bestämmelser som RÄTTS­DATA finns i förordningen (1980:628). Kommiltéberältelsen framställs med hjälp av systemet. Under löpande år kan uppgifter om kommittéer­nas verksamhet erhållas ur detta syslem efter hänvändelse lill justitiede­partementet.

 

 

 

Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:l

Justitiedepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 4, 10, 11, 12, 23, 38, 44 och 46

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1 och 5

1. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:is bemyndigande den 30 december 1966 för att bereda frågan om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:

Ordförande:

Broomé, N. G. Bo, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1981)

Lindh, Ove M. 1., hovrättspresident (fr.o.m. den 1 mars 1980) t.o.m. den 31 oktober 1981)

Ersällare för ordföranden: Arrfell, Ulf, expeditionschef (fr.o.m. den 28 mars 1980)

Ledamöter: Ahlenius, Inga-Britt M. S., departementsråd (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Börjesson, Mals R., generaldirektör (fr.o.m. den 3 september 1975) Ekslam, Gunnar E., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Eriksson, G. Lennart, generallulldirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Fischier, Sven G. O. M., Ijf. överdirektör Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Lindström, Eric K. G., förvaltningsdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Nilsson, K. F. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Nilsson, Torbjörn, M. E., ralionaliseringschef (fr.o.m. den 1 november 1981)

Romander, Holger A. G., rikspolischef Sjöberg, K. G. Magnus, riksåklagare (fr.o.m. den 1 april 1978) Skarvall, Kari-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ersällare för ledamot: Eklöf, Jan, statistikchef (för Nilsson, Lennart) (fr.o.m. den 1 november 1980)

 

Ju:l    Skr 1981/82:103                                              10

Gardmo, Irma M., datachef (för Fischier) (fr.o.m. den 11 september

1978)

Hedén, Kerstin, kanslisekrelerare (för Ahlenius) (fr.o.m. den 9 mars

1981)

Lindberg, Bert H., bitr. skalledirektör (för Hallman) (fr.o.m. den 21

oktober 1980)

Österman, Dag J., avdelningsdirektör (för Nilsson, Torbjörn) (fr.o.m.

den 15 november 1980)

Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör (för Börjesson) (fr.o.m. den 1

november 1981)

Rundlöf, G. Arne M., byråchef (för Eriksson) (fr.o.m. den 21 oktober

1980)

Wikström, K. Arne, byråchef (för Sjöberg) (fr.o.m. den  1 februari

1977)

Wranghull, Hans O., byråchef (för Romander) (fr.o.m. den 21 oktober

1980)

Åhlén, Lars, hovrällslagman (för Börjesson) (fr.o.m. den 27 oktober

1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Kontaktmän:

DAFA

Cadsson, Ulf V., överdirektör

Domstolsverket Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör

Generahullstyrelsen Erixon, Ragnar W., byrådirektör

Kriminalvårdsstyrelsen Gardmo, Irma M., dalachef

Riksarkivet Lundquist, C. Lennart, förste arkivarie

Rikspolisstyrelsen Kullberg, G. Harry, datachef

Riksrevisionsverket Ringström, Björn M., revisionsdirektör

 

11                                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:2

Riksskatteverket Lindberg, Bert H., bitr. skaltedireklör Österlund, Tord H:son, bitr. skaltedireklör

Riksåklagaren Carison, N. Gunnar, avdelningsdirektör

Socialstyrelsen Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör

Statens invandrarverk Weibo, Björn S., avdelningschef

Statens naturvårdsverk Miinlzing, Lars, avdelningsdirektör

Statistiska centralbyrån Eklöf, Jan, statistikchef

Statskontoret Österman, Dag J., avdelningsdirektör

Stockholms universitet Seipel, Peter M., docent

Sveriges advokatsamfund Wahlin, Tryggve, advokat

Lokal: Rosenbad 4. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktaval 763 48 00 (sekreteraren)

Samarbelsorganets verksamhet är reglerad genom kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets informationssystem och förordningen (1980:628) om rältsdalasystemel. Särskilda direktiv har därutöver ej meddelats.

Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för brollmålsförfarandel hos polis, åklagare och domstolar samt rutiner för kriminalvårdens myndigheter (BROTTSRI), system för lagstiftnings-förfarandet samt rättspraxis, m.m. (LAGRI/RÄTTSDATA) och planeringsrutiner (PLANRI).

2. Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

Tillkallade enligt Kungl. MaJ:ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med uppdrag all verkställa utredning angående den familjerältsUga lag­stiftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 27 augusti 1969):

Ordförande: Kjellin, Björn T. M., f.d. hovrättspresident

 

Ju:2    Skr 1981/82:103                                             12

Ledamöter: Bjelle, Britta M., distriktsåklagare (fr.o.m. den 29 november 1978) Hansson, Lilly E., menlalskölare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 14 februari 1974)

Mattson, Lisa, redaktör, led. av riksdagen/s

Olsson, N. Martin, bankkamrer, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I december 1976)

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen/m Svensson, Evert L., förbundsordförande, led. av riksdagen/s

Experter: Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 11 juni 1979) Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör (fr.o.m. den 11 mars 1974) Magnusson, Staffan E., rättschef (fr.o.m. den 28 januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A., advokat

Witiorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1974) Åkesson, Hans O., professor

Sekreterare: Tollie, Lars W., regeringsråd

Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor Engström, Lars-Göran, hovrättsassessor

Lokal: Regeringsrätten, Box 2293, 103 17 Stockholm, tel. växel 23 86 40 (Tollie). Rosenbad 4. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 76 (Ekman). Departe­mentens utredningsavdelning. Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Engström)

Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberällelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberällelse Ju 21.

Kommittén planerar all i december 1981  avge belänkandel (SOU 1981:85) Äktenskapsbalk. Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under år 1983.

3. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 juni 1971 för översyn av konkurslagsliftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 4 september 1971):

 

13                                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:4

Ordförande: Hellners, E. Trygve, hovrättslagman (fr.o.m. den I augusti 1979)

Ledamöter: Edgren, Björn, advokat (fr.o.m. den 6 maj 1980) Lundberg, Per-Ivan S., verkst. direktör (fr.o.m. den 21 mars 1979) Wilhelmsson, Arne E., rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Experter; Nilsson, Lars S. E., kronofogde (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Tjernberg, K. V. Harry, lagman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Åkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Jerrsledt, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977-)

Bitr. sekreterare: Wiking-Johnsson, I. H. Peter, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5. Postadress: Justiliedeparlemenlet, 103 33 Stockholm, tel. 20 26 37 (Jerrstedt), 20 25 47 (Wiking-Johnsson)

Direktiven   för   kommittén,   se 1972   års   riksdagsberällelse  Ju 54. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 6.

Kommittén beräknas avge sitl slutbetänkande under år 1982.

4. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 september 1972 för all verkställa översyn av lagstiftningen om förelagsinleckning (se Post- och Inrikes lidn. den 14 oktober 1972):

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrällslagman

Experter: Heuman, Jan G. M., justitieråd

Liljeqvisl, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1974) Norden, Joar, bankdirektör

Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 september 1978) Törnell, Inga-Britt, jämställdhelsombudsman Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare: Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

 

Ju:4    Skr 1981/82:103                                             14

Bitr. sekreterare: Lundquist, Ulla M. L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 december 1979)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberällelse Ju 58.

Utredningen har den 6 november 1981 avgell slutbelänkandel (SOU 1981:76) Företagshypotek. Uppdraget är därmed slutfört.

5. Energirådet (Ju 1974:03)

Tillkallade enligl Kungl.  Maj:ls bemyndigande den   14 december 1973:

Ordförande: Fälldin, N. O. Thorbjörn, statsminister, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 26 november 1979)

Ledamöter: Andersson, Torslen Ch., direktör Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen/fp Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Björnström, Björn S., direktör Boalt, Carin M., professor Bodslröm, Lennart, förbundsordförande, TCO Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen/vpk Edberg, Rolf F., f.d. landshövding Ekberg, J. Göran, direktör

Eliasson, Ingemar, statsråd (fr.o.m. den 22 september 1981) Engqvist, Lars F., chefredaktör Essen, Ingemar, direktör Falk, Hans G., direktör Gerholm, Tor R., professor Grafslröm, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Hagson, Carl A., direktör

Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen/c Hambraeus, Gunnar A., professor Holmberg, Bo, landstingsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Holmqvist, Sture L., fasiighelschef Högberg, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 december 1980) Kruse, Birgitta, socionom (fr.o.m. den 1 december 1980) Kypengren, Sven H., direktör   . Lanlz, A. Benne, direktör Lindahl, Lars O. H., direktör Lindell, Bo G., generaldirektör

 

15                                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:6

Molin, N. Rune, sekreterare

Nilsson, Alde E., direktör

Norland, Sven-Anders, överingenjör (fr.o.m. den 2 september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E. Billy, tf. överdirektör (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september 1974)

Petri, Carl Axel H., statsråd (fr.o.m. den 26 november 1979 t.o.m. den

21 september 1981)

Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör

Sundblad, K. Erik, disponent

Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande (avliden)

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör

Walin, Gösta A., f.d. justitieråd

Weinehall, Lars E. J., leg. läk. (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Wiberg, Ragne, kanslichef

Sekreterare: Dahllöf, Lars, informationssekreterare (fr.o.m. den 26 november 1979 t.o.m. den 21 september 1981)

Nilsson, Christer, sakkunnig i arbetsmarknadsdepartementet (fr.o.m. den 22 september 1981)

Lokal: Drottninggatan 21. Postadress: 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 12 64 (sekreteraren)

Energirådel skall inte agera annat än i krissituationer.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

6. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 (se Post- och Inrikes lidn. den 24 maj 1974) och regeringens bemyndigande den 8 maj 1980 med uppdrag all göra en översyn av försäkringsavlalslagen m.m.:

Ordförande: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd (fr.o.m. den 27 augusti 1980)

Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av riksdagen/fp Johansson, Sven, pastor, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 14 november 1980)

Palm, Anders, lagman (fr.o.m. den 9 maj 1980) Schönmeyr, C. Richard A. C, verkst. direktör

 

Ju:6    Skr 1981/82:103                                             16

Experter: Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 9 oktober 1979) Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1977)

Hallgren, Sven, direktör (fr.o.m. den 14 februari 1978 t.o.m. den 31 december 1980)

Hägglund, Sven-Olof, förhandlingsombudsman (fr.o.m. den 11 mars 1981)

Persson, R. Kjell-Åke, utredningschef (fr.o.m. den 18 december 1974) Pettersson, Yngve, överinspektör (fr.o.m. den 13 mars 1981) Roos, Carl Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Rosencrantz, Gunde, försäkringschef (fr.o.m. den 9 oktober 1979) Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974) Unneryd, Åke, chefakluarie (fr.o.m. den 4 november 1981) Ullerström, Thomas O., avdelningschef (fr.o.m. den 12 april 1979) Wallerberg, Björn, försäkringsdireklör (fr.o.m. den 20 januari 1981) von Willebrand, Karin M., f. d. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1977 l.o.m. den 12 mars 1981) Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Jacobson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 november 1980)

Lokal:    Rosenbad   4.    Postadress:   Jusliliedeparlementel,    103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 82

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 62.

Kommittén planerar all avge näsla delbetänkande under år 1983. Kommittén beräknas avsluta sill arbete före utgången av år 1985.

7. Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1974 för alt verkställa översyn av varumärkeslagsliflningen m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 24 maj 1974):

Ordförande:

Knulsson, P. Anders, justitieråd

Ledamöter: Göransson, Lars G., direktör Nillzell, Gunnar O., direktör

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen/s Uggla, Claes A., palenlrälisråd

 

17                                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:8

Experter: Cariman, J. Holger, f.d. patenträttsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hoff, Inga, byråchef (fr.o.m. den 10 juli 1980) Holmqvist, Lars J. H., docent

Norberg, Sven, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare: Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal: Rosenbad 4. Postadress: Jusfitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 46 74 (sekreteraren)

Direkfiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 63.

Utredningen skall enligl sina direkfiv bl.a. följa utvecklingen på varumärkesområdet inom EG där man f.n. söker all skapa elt gemensamt varumärkessystem. Utredningen har därför funnit det lämpligt att inte avsluta utredningsarbetet nu utan tills vidare avvakta den fortsatta utvecklingen av arbetet inom EG.

8. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes lidn. den 12 juli 1974):

Ordförande:

Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen/c Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen/s

Experter: Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april 1975) Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare: Slenefeldt, Ulf 1., rådman (fr.o.m. den I september 1974)

Lokal: Malmö tingsrätt, Rådhuset, Kalendegalan 1, Box 265, 201 22 Malmö, tel. växel 040/763 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 67.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1982.

2    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Ju:9    Skr 1981/82:103                                             18

9. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 20 februari 1975 (se Post- och Inrikes lidn. den 19 april 1975) och den 8 maj 1980 för översyn av lagstiftningen om stiftelser:

Ordförande: Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den  1 maj 1979)

Ledamöter: von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Grolander, Carl-Gustaf, lagman (fr.o.m. den 30 juni 1980) Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen/s Lundgren, Ragnar, advokat (fr.o.m. den 30 januari 1980) Sandberg, Hans A. S., f.d. landstingsdirektör

Experter: Cederlund, Lars Johan O. B., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1977)

Henriz, Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977) Holmström, Leif, universitetslektor (fr.o.m. den 21 april 1978) Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör Nöleberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 8 december 1976) Peterson, Staffan A. A., rådman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 maj 1980)

Sekreterare: Bengtsson, Jörgen, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lokal: Birger Jarls Torg 5. Postadress: Justiliedeparlemenlet, 103 33 Stockholm, tel 20 31 09 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 57.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

10.      Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 6 mars 1975 (se Post- och Inrikes lidn. den 26 april 1975) och den 25 november 1976 för utredning angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m.m.:

Ordförande: Tranell, E. Olof B., lagman (fr.o.m. den 22 november 1976 t.o.m. den 30 juni 1981)

 

19                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:ll

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor (l.o.m. den 30 juni 1981) Gellerman, Kerstin (fr.o.m. den 1 december 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1981)

Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen/s (t.o.m. den 30 juni 1981)

Oskarsson, Ingegärd J., led. av riksdagen/c (t.o.m. den 30 juni 1981) Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 11 april 1978 t.o.m. den 30 juni 1981)

Experter: Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Drangel, Bo F. E., departementsråd (fr.o.m. den 1 april 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Hegardi, Nils A., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1976 t.o.m. den 30 juni 1981)

Leander, Sven A., kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lindgren, Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 6 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Rimvall, Per O., bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976 t.o.m. den 30 juni 1981)

Sköld, B. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 3 april 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Sekreterare: Ulmander, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Direkfiven  för  kommittén,  se 1976 års  kommittéberättelse Ju 58. Tilläggsdirekfiv, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:4.

Uppdraget är slutfört.

11. Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 23 juni 1975):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

 

Ju:ll    Skr 1981/82:103                                             20

Ledamöter: Larsson, L. Thorslen, led. av riksdagen/c

Lindberg, Sven J., ombudsman, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 9 februari 1978)

Experter: Andersson, Lars, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 april 1980) Söderberg, Elmer, agronom (fr.o.m. den 3 mars 1977) Wallin, Alf G., överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Lundgren, C. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1977)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 60. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Ju 5.

Kommittén har den 2 november 1981 avgetl slutbelänkandel (SOU 1981:80) Arrenderätt 2. Regler om investeringar i arrendejordbruket m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 5 juni 1975 (se Post- och Inrikes lidn. den 17 juli 1975), den 25 november 1976 och den 25 maj 1978 för översyn av hyreslagen:

Ordförande: Vängby, Staffan O. S., justifieråd

Ledamöter: Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 december 1976)

Fagander, Arne, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 27 januari 1978) Jansson, Sven I., direktör

Johansson, Erik, landläkare (fr.o.m. den 29 maj 1978) Landqvisl, Stig, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 2 februari 1981)

Nyquist, S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 8 november 1979)

Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, f.d. led. av riksdagen/fp Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande (avliden)

 

21                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:13

Experter: Blomgren, Sture, sakkunnig i bostadsdepartementet (fr.o.m. den  1 september 1978)

Forsström, Jan E. C, tf. departementsråd (fr.o.m den 20 februari 1980) Frei valds, Laila, byråchef (fr.o.m. den 29 maj 1978) Josephsson, Leif E., chefsjurist (fr.o.m. den 15 september 1975) Lindqvist, N. Inge A., hyresråd (fr.o.m. den 20 februari 1980) Mildner, Erwin A., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1979) Svahn, Bertil A., rådman (fr.o.m. den 7 mars 1978) Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare: Lundeberg, Magnus, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 62.

Utredningen har den 5 november 1981 avgetl belänkandel (SOU 1981:77) Hyresrätt 3. Bruksvärde, hyresprocess m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

13. Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 4 mars 1976 (se Post- och Inrikes tidn. den 30 mars 1976) och den 24 februari 1977 för översyn av upphovsrättslagsliflningen m.m.:

Ordförande:

Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd (fr.o.m. den 21 januari 1977)

Ledamöter: Bengtson, Torsten S., bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Gustafsson, Lars, författare (fr.o.m. den 25 februari 1977) LindquisC, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 25 februari 1977) Nordenskiöld, Otto, f.d. radiochef (fr.o.m. den 9 november 1979)

Experter: Berg, L. Christer, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1980) Ekberg, Kari-Henrik, direktör

Furumo, Gunnar, ombudsman (fr.o.m. den 26 februari 1979) Gehlin, Jan, hovrättsråd

Gustafsson, Lars, jur. kand. (fr.o.m. den 12 mars 1981) Hernlund, Carl-Hugo H., förste ombudsman

 

Ju:13    Skr 1981/82:103                                           22

Holming, Klas J. L., direktör

Karnell, G. Gunnar W., professor

Landquist, Eddie L., direktör (t.o.m. den 11 mars 1981)

Lindegård, Jan, länsåklagare (fr.o.m. den 7 oktober 1980)

Lindstedt, Gustaf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Magnusson-Sessler, Gun 1., förbundsjurist

Modig, Jonas E., direktör

Nordmark, Hans A., direktör

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Peyron, Ulf C. C, programjurist

Storm, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 23 april 1976)

Åkerberg, Yngve, förbundsordförande (fr.o.m. den 25 februari 1977)

Sekreterare: Halvorsen, Roland, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Bitr. sekreterare: Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1980 t.o.m. den 17 juni 1981)

Lokal: Birger Jarls Torg 5. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockhoim, tel. 20 31 22 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II Ju 4. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 10.

Utredningen har den 1 juli 1981 avgett promemorian (Ds Ju 1981:7) Skärpta åtgärder mot upphovsrättsinträng.

Utredningen planerar att avge näsla delbetänkande under år 1982. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete tidigast under år 1983.

14. Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 25 mars 1976 (se Post- och Inrikes lidn. den 8 maj 1976) och den 27 januari 1977 för att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott:

Ordförande: Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident

Ledamöter: Bergander, Lilly K., kontorist, led. av riksdagen/s Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 19 november 1979) Polslam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen/c

 

23                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:15

Experter: Jareborg, Nils B., docent Jonsson, Torsten J., länsåklagare

Sekreterare: Hegrelius Jonson, Barbro M., hovrättsråd

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgalan 8, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1977 ärs kommittéberättelse del II Ju 7. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 4.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

15. Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) (DALK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för att göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-informafion m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Blom, Lennart, f.d. borgarråd, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Ledamöter: Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen/fp

Granstedt, Pär E., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 24 oktober 1980) Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen/s Hugosson, Kurt 1., byråchef, led. av riksdagen/s Wickum, Britt, universitetslektor (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Experter: Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1977) Granström, Claes, förste arkivarie (fr.o.m. den 24 oktober 1980) Nilsson, Torbjörn M. E., ralionaliseringschef (fr.o.m. den 1 november 1981)

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E., ralionaliseringschef (fr.o.m. den 1 oktober 1976 l.o.m. den 31 oktober 1981) Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1981)

Bitr. sekreterare: Siversen, Bengt 1., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976 t.o.m. den 31 oktober 1981)

 

Ju:15    Skr 1981/82:103                                           24

Lokal: Datainspekfionen, Bergsgatan 51, Box 12050, 102 22 Stockholm, tel. växel 22 79 80 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del 11 Ju 5. Tilläggsdirekfiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Ju 4 och 1982 års kommittéberättelse del II dir 1980:82.

Kommittén har den 16 september 1981 avgetl promemorian (Ds Ju 1981:15) Tillstånd och fillsyn enligt datalagen. Förslag fill åtgärder på kort sikt m.m. Avd 1 och II - Nuläge, överväganden och förslag samt promemorian (Ds Ju 1981:16) Avd 111 - Bilagor.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under hösten 1983.

16. 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att se över lagsfiftningen om sedlighetsbrott:

Ordförande: Lind, Johan, hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 15 december 1980) Nordenson, Ulf K., jusfitieråd (t.o.m. den 14 december 1980)

Ledamöter: André, Gunilla K., led. av riksdagen/c

Bergström, Britta J., fil. lic, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 24 november 1979)

Hjelmström, I. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen/vpk Mårtensson, Bengt C. L., pol. mag. Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen/s

Experter: Hedlund, Eva, socionom (fr.o.m. den 8 februari 1980) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 14 februari 1978) Meyerson, Anita, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Persson, Leif G. W., kriminolog (fr.o.m. den 7 juni 1977)

Sekreterare: Almbladh, Ingrid A. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Lokal: Birger Jarls Torg 5. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 20 73 10

Direkfiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 5. Tilläggsdirekfiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Ju 1.

Kommittén har den 26 maj 1981 avgett delbelänkandet (Ds Ju 1981:8) Ålalsregler vid misshandel.

 

25                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju: 18

Experten i kommittén, Leif Persson, har den 7 oktober 1981 avgetl rapporten (SOU 1981:64) Våldtäkt, en kriminologisk kartläggning av våldtäkisbrottel.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

17. Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för all utreda frågorna om överlåtelse och pantsättning av byggnad på annans mark m.m.:

Särskild utredare: Heuman, Jan G. M., jusfifieråd (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sakkunniga: Corell, Hans A. V., tf. rättschef Dryselius, Harald S., byråchef Gregow, P. J. Torkel, justitieråd Norden, Joar, bankdirektör

Sekreterare: Ekstedi, Olle U.-E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 ärs kommittéberättelse del 11 Ju 8.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

18. Rättegångsutredningen (Ju 1977:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att göra en översyn av rättegångsförfarandet vid allmän domstol:

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, landshövding

Ledamöter: Ericsson Köhler, Ella, chefsrådman Laurin, Lars, advokat

Sandberg, Lennart, lantmästare (fr.o.m. den 10 januari 1979) Styring, Sten, länsåklagare Thörngren, John, nämndeman (fr.o.m. den 6 december 1978)

 

Ju:18   Skr 1981/82:103                                            26

Sakkunniga: Wasteson, Lennart, lagman (fr.o.m. den 5 september 1977) Wentz, Nils O., kammarrättspresident (fr.o.m. den 5 september 1977)

Experter: Blomkvist, Curt B., advokat (fr.o.m. den lOjuni 1977) Lindblom, Per Henrik, professor (fr.o.m. den 28 mars 1978) Lindegård, Jan, länsåklagare (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare: Fitger, Peter, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Eklycke, S. Lars G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977) Eksborg, Ann-Louise, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21  september 1981)

Lokal: Rosenbad 4. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 91 (Fitger), 763 48 92 (Eklycke), 763 48 90 (Eksborg)

Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 7 och 19 samt 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:47.

Utredningen har i febmari 1981 avgett en promemoria om avgörande av brottmål vid huvudförhandling i den tilltalades frånvaro.

Utredningen beräknas avge ett delbetänkande om rättegången vid tingsrätt i början av är 1982 och skall därefter fortsätta arbetet enligt tilläggsdirektiv, se ovan.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1984.

19. Kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 3 februari 1977 och den 8 februari 1979 för att utreda frågor om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.:

Ordförande: Hedman, Bengt, hovrällslagman (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ledamöter: Cederqvist, S.  Wivi-Anne, arbetsförmedlare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 mars 1979)

 

27                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:20

Lidgard, H. Bertil 1., jur. kand., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1

mars 1979)

Malhsson, Karl-Gustaf, ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den

1 mars 1979)

Schönberg, Astrid, bankdirektör (fr.o.m. den I mars 1979)

Sakkunniga: Burman, Bengt, överlantmätare (fr.o.m. den 1 april 1977) Eliason, Bo, lantmätare, (fr.o.m. den 15 maj 1979) Warensjö, J. A. Folke, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 20 april 1979)

Sekreterare: Adebäck, Sten I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1977 t.o.m. den 30 september 1981) Bertorp, Michael, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1981)

Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgatan 8, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 9. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 4.

Kommittén beräknas i december 1981 avge delbetänkandet (SOU 1981:91) Ställföreträdare för fastighetsägare i vissa fall. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

20. Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 februari 1977 för att utreda frågan om barns rättsliga ställning:

Ordförande: Sverne, Tor E., justitieombudsman

Ledamöter: Dencik, Lars, tf. professor (fr.o.m. den 1 januari 1979) Hedvall, Yvonne M., ftl. kand., f.d. ers. för led. av riksdagen/m Nilson, Eivor, leg. sjuksköterska, ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Sandelius, Kerstin, utredningssekreterare Strand, Lars B., departementssekreterare

Sakkunniga: Börjeson, Bengt, rektor (fr.o.m. den 12 februari 1981) von Euler, Rigmor, f.d. barnombudsman

Holmquist, Gertrud M. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 september 1979)

 

Ju:20    Skr 1981/82:103                                           28

Jentzsch, Gunnie V., f.d. byråföreslåndare

Krantz, P. Gunnar, direktör

Linde, Gunnel, författare

Lundgren, Valborg, advokat

Melldén, Anna-Lisa, länsskolpsykolog

Ottoson, Ivan, byråchef

Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor

Thunved, Anders E., hovrättsråd

Experter: Bohman, Michael, professor (fr.o.m. den 19 december 1977) Ewerlöf, Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1981) Gustafsson, Inga, fil. lic. (fr.o.m. den 3 april 1978)

Sekreterare: Röst Andréasson, E. Barbro, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Bitr. sekreterare: Ewerlöf, K. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juni 1978 t.o.m. den 31 december 1980)

Lokal: Birger Jarls Torg 5. Postadress: Justifiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 20 31 66 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 11.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

21. Militäransvarskommittén (Ju 1977:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för att se över det militära ansvarssystemel m.m.:

Ordförande: Thyresson, Gunnar, f.d. jusfilieombudsman

Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torslen, statsråd, led. av riksdagen/c (t.o.m. den 23 juni 1981)

Hagberg, Helge M. H., f.d. kommunalråd, led. av riksdagen/s Hallenius, Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 24 juni 1981)

Sakkunniga: Allmér, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Andersson, Lars G., länsåklagare (fr.o.m. den 5 maj 1977)

 

29                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:22

Asp, K. Åke, hovrättslagman (fr.o.m. den 5 maj 1977)

Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977)

Blomberg, Karl, studerande (fr.o.m. den 30 juni 1980 l.o.m. den 14 juli

1981)

Edström, Rune, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977)

Forssberg, E. Olof, rättschef (fr.o.m. den 28 mars 1979)

Rudenslam, Alexander (fr.o.m. den 15 juli 1981)

Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättspresident (fr.o.m. den 5 maj 1977)

Wallrolh, Bengt, överste av 1. graden (fr.o.m. den 5 maj 1977)

Experter: Blomberg, E. Gunnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 13 juni 1977) Fernqvist, Dan E. 1., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sekreterare: Jonasson, Hans-Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 57 14 (Thyresson). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm. Göta hovrätt, Hovrällslorgel, Box 423, 551 16 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (Jonasson)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 12.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

22. Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 för att utreda frågan om en ny yltrandefrihelsgrundlag:

Ordförande: Schöier, Hans E., chefredaktör

Ledamöter: Ehnmark, Anders

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen/c Ljunggren, Anders

Maltson, Lisa, redaktör, led. av riksdagen/s Svensson, Olle F. S., redaktör, led. av riksdagen/s Unckel, Per C. G., led. av riksdagen/m

Sakkunniga: Eklundh, Claes G. B., rättschef Holmberg, Erik G., hovrällslagman Vallinder, Torbjörn, universitetslektor

 

Ju:22    Skr

Experter: Ekberg, Karl Henrik, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Fahlberg, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 19 juni 1980) Gehlin, Jan, hovrättsråd (fr.o.m. den 19 juni 1980) Lundahl, Per C. 1., fil. mag. (fr.o.m. den 19 februari 1979) Pennlöv, Jan, lagman (fr.o.m. den 10 december 1979) Rabenius, Lars E., förhandlingschef (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Sekreterare: Behrman, Cari, rådman

Bitr. sekreterare: Påhlman, Anders T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1977)

Lokal: Katrineholms tingsrätt. Storgalan 25, 641 45 Katrineholm, tel. 0150/163 30 (Behrman), Birger Jaris Torg 5. Postadress: Justifiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 20 50 32 (Påhlman)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 16.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

23. Tomträttskommittén (Ju 1977:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för att se över bestämmelserna om tomträttsavgäld m.m.:

Ordförande: Scherman, Karl Gustaf, generaldirektör (t.o.m. den 31 januari 1981)

Ledamöter: Farm, Gunnel, ombudsman, landstingsledamot (t.o.m. den 31 januari 1981)

Göransson, Bengt, kommunalråd (l.o.m. den 31 januari 1981) Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen/s (l.o.m. den 31 januari 1981)

Olsson, Karl Erik T., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen/c (l.o.m. den 31 januari 1981)

Persson, S. Erik, universitetslektor (t.o.m. den 31 januari 1981) Persson, H. Magnus W., led. av riksdagen/s (t.o.m. den 31 januari 1981) Svegfors, J. Mals A., direktör (l.o.m. den 31 januari 1981)

Sakkunniga: Brunfelter, Ulf, direktör (t.o.m. den 31 januari 1981) Fridell, G. Ingvar, direktör (t.o.m. den 31 januari 1981)

 

31

Ridderstrand-Linderolh, E. Inger A., stadsjurist (l.o.m. den 31 januari

1981)

Romson, Rolf, direktör (t.o.m. den 31 januari 1981)

Svensson, S. 1. R. Erik, förbundsordförande (avliden)

Experter: Hall, A. Bertil, fastighetsråd (t.o.m. den 31 januari 1981) Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 januari 1981)

Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (l.o.m. den 31 januari 1981)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 15.

Kommittén  har den 23 januari   1981   avgett belänkandet (SOU 1980:49) Tomträtt. Uppdraget är därmed slutfört.

24. Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 30 juni 1977 och den 7 december 1978 med uppdrag att utreda frågor om konsumentköp:

Ordförande: Knulsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Ledamöter: Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Lewén-Eliasson, Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Sakkunniga: Bergström, Knut-Elis, direktör (fr.o.m. den 22 januari 1979) Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 27 september 1977)

Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980) Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 27 september 1977) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 27 september 1977)

Holm, A. Ernst Olaf, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 januari 1979) Persson, Gustav E., direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Sundquist, A. Åke, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Viklund, Lars, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

 

Ju:24    Skr 1981/82:103                                           32

Expert: Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1977)

Sekreterare: Adolfsson, Marianne, revisionssekreterare (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 26 augusfi 1981) Olsson, Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 augusti 1981)

Bitr. sekreterare: Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1979 t.o.m. den 26 augusfi 1981)

Lokal: Birger Jads torg 5. Postadress: Jusfifiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 20 14 11 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 17. Tilläggsdirekfiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Ju 1.

Utredningen barden 15 juni 1981 avgett betänkandet (SOU 1981:31) Avtalsvillkor mellan näringsidkare.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1983.

25. Sjölagsutredningen (Ju 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 1 december 1977 och den 24 september 1981 med uppdrag alt se över sjölagen:

Ordförande: Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman (fr.o.m. den 5 december 1977)

Ledamöter: Grönfors, Kurt, professor (fr.o.m. den 25 september 1981) Hagberg, Lennart, advokat (fr.o.m. den 5 december 1977) Hedborg, Per Erik, direktör (fr.o.m. den 5 december 1977) Himmelstrand, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 11 juni 1981) Holtzberg, Bengt, direktör (fr.o.m. den 7 maj 1981) Lundh, Torsten, direktör (fr.o.m. den 7 maj 1981)

Sakkunnig: Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 22 december 1977 l.o.m. den 24 september 1981)

Experter: Bergfelt, K. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den 22 december 1977 t.o.m. den 6 maj 1981)

Edling, N. Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 22 december 1977 t.o.m. den 6 maj 1981)

 

33                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:26

Sekreterare: Hellbacher, Ulf H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 december 1977)

Lokal: Birger Jarls torg 5. Postadress: Justiliedeparlementet, 103 33 Stockholm, tel. 20 31 74 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 23. Tilläggsdirekfiv, se 1982 års kommittéberättelse del lldir 1980:81.

Utredningen har den 6 april 1981 avgett delbetänkandet (SOU 1981:8) Översyn av sjölagen 1. Begränsning av redares ansvar. Befordran av passagerare.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under är 1984.

26. 1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för att göra en översyn av vallagen:

Ordförande: Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Ledamöter: Karlsson, Ronny, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Mossberg, K. Holger, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Pettersson, Lars, organisationssekreterare (fr.o.m. den 3 januari 1978) Pettersson, A. Georg, ombudsman f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1980)

Schultz, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Expert: Boström, E. John, rådman (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 20 67 35 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Ju 2. Tilläggsdirekfiv, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:38.

Kommittén har den 30 september 1981 avgetl delbelänkandet (Ds Ju 1981:21) Tiden för extra val till riksdagen.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under år 1982.

3    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Ju:27    Skr 1981/82:103                                                   34

27. LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 för att göra en utvärdering av tillämpningen av lagen (1973:558) om tillfälligl omhändertagande och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.:

Särskild utredare: Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 14 mars 1978)

Experter: Berggren, Nils-Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 februari 1981) Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 16 maj 1978) Lindh, Ove M. 1., hovrättspresident (fr.o.m. den 16 maj 1978) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 16 maj 1978)

Sekreterare: Orlon, Frank L. B., hovrältsfiskal (fr.o.m. den 15 maj 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Ju 4.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1982.

28. Tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att se över tvångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m.m.:

Ordförande: Wennergren, C. Bertil O., lagman (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Ledamöter: Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 21 november 1978)

Cederqvist,  S.  Wivi-Anne,  arbetsförmedlare,  led.  av  riksdagen/s (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Junzell, Sven H., advokat (fr.o.m. den 29 juni 1978) Klöver, A. Helge M., järnvägsexpeditör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 29 juni 1978)

 

35                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:29

Sakkunniga: Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 18 september 1979)

Löfmarck, Peter, departementsråd (fr.o.m. den 10 november 1980) Nilsson, Sam, programdirektör (fr.o.m. den 7 mars 1979) Nord, Karl-Erik, skaltedireklör (fr.o.m. den 7 mars 1979) Rabenius, Lars-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 7 mars 1979) Rosengren, Lars, advokat (fr.o.m. den 7 mars 1979) Waldau, Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 7 mars 1979) Wikström, K. Arne, byråchef (fr.o.m. den 7 mars 1979)

Sekreterare: Helin, G. Sigvard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 oktober 1978)

Lokal: Departementens kommittéer, Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberällelse del II Ju 8. Tilläggsdirekfiv, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:10.

Kommittén har den 12 november 1981 avgetl delbelänkandet (Ds Ju 1981:22) Hemlig avlyssning m.m.

Huvudbelänkandet med förslag till baslag om tvångsmedel avses bli klart under år 1982.

Uppdraget beräknas avslutas år 1983 med ell belänkande om resterande frågor.

29. Miljöskadeutredningen (Ju 1978:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågor om skadestånd vid miljöskador:

Särskild utredare: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd (fr.o.m. den 28 september 1978)

Sakkunniga: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 28 september 1978)

Freivalds, Laila, byråchef (fr.o.m. den 28 september 1978) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 28 september 1978) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 september 1978) Pontén, Erik J., rådman (fr.o.m. den 28 september 1978) Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 28 september 1978)

 

Ju:29    Skr 1981/82:103                                           36

Experter: Edslam, Lars, chefsombudsman (fr.o.m. den 15 december 1978) Lindgren, J. Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 11 september 1979) Ullman, Harald C. G., ombudsman (fr.o.m. den 15 december 1978)

Sekreterare: Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 5, tel. 20 14 11 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 9.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

30. Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 september 1978 med uppdrag att utreda frågan om översyn av förvaltningslagen m.m.:

Ordförande: Slerzel, Fredrik A. C, f.d. justitieråd (fr.o.m. den 23 november 1978)

Ledamöter: Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 23 november 1978)

Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 23 november 1978)

Sakkunniga: Billum   Stegard,   Susanne,   kammarrättsassessor   (fr.o.m.   den   17 september 1981)

Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 22 januari 1979) Ragnemalm, Hans, professor (fr.o.m. den 19 mars 1981) Riberdahl, Curt, förbundsjurist (fr.o.m. den 19 mars 1981)

Sekreterare: Björnberg, Kjell E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Bitr. sekreterare: Fribergh, B. Erik R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979 l.o.m. den 19 juli 1981)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommilléberällelse del II Ju 11.

 

37                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:31

Utredningen har den 14 juli 1981 avgetl delbetänkandet (SOU 1981:46) Ändringar i förvaUningslagen. Allmänna överväganden. Partiella reformer.

Utredningen planerar att avge ett principbetänkande under sommaren 1982.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under år 1983.

31. Kommissionslagskommittén (Ju 1978:10)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 oktober 1978 för att se över kommissionslagen m.m.:

Ordförande: Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 15 december 1978)

Ledamöter: Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 december 1978) Olsson, Stig E., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 december 1978)

Sakkunniga: Carlhammar, Åke, direktör (fr.o.m. den 11 september 1979 t.o.m. den 19 januari 1981)

Freszals, Öyvind, jur. kand. (fr.o.m. den 17 april 1980) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den 8 februari 1979) Herrlin, Hans, direktör (fr.o.m. den IO januari 1979) Lindahl, Lars O. H., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1979) Löfberg, Christer, förbundsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1979) MiJllern, Anders T., bolagsjurist (fr.o.m. den 10 mars 1980) Nordin, Jan, direktör (fr.o.m. den 20 januari 1981) Söderlund, Herbert, advokat (fr.o.m. den 10 januari 1979)

Experter: Hastad, Torgny, professor (fr.o.m. den 4 juni 1981) Nyström, Jan-Åke, jur.kand. (fr.o.m. den 26 november 1979)

Sekreterare: Josefson, S. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 13.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1983.

 

Ju:32    Skr 1981/82:103                                                   38

32.      Viteskommittén (Ju 1979:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag all utreda frågan om straffrättslig kompensation vid bortfallet av förvandlingsslraffel och att göra en översyn av vilesinslilulel:

Ordförande: Löfmarck, Madeleine, docent (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Ledamöter: Pettersson, Hans A., kranmaskinisl, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Tilländer, Ulla B., statsråd, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 22 januari 1979 l.o.m. den 3 juni 1981) Öhrslröm, Annika, ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 4 juni 1981)

Experter: Lavin, H. S. Rune, professor (fr.o.m. den 17 september 1979) Persson, Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1981)

Sekreterare: Kinberg, Anders U., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Lokal: Rosenbad 4. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. väx!el 763 10 00, direktval 763 48 88 (Kinberg), 763 48 89 (Persson)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Ju 12.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under våren 1982.

33.      Pantbrevsutredningen (Ju 1979:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 25 januari 1979 med uppdrag att utreda frågor angående panlrättsreglerna i fastighets-, sjö-och lufträlten:

Särskild utredare: Conradi, Erland G. F., f.d. justitieråd (fr.o.m. den 19 februari 1979)

Sakkunniga: Ackermark, Sixten, jur. kand. (fr.o.m. den 12 mars 1979) Balk-Möller, Stig, chefsjurist (fr.o.m. den 12 mars 1979) Bruzelius, Krister, jur. kand. (fr.o.m. den 12 mars 1979) Gregow, P. J. Torkel, justitieråd (fr.o.m. den 29 mars 1979) Kärrberg, Slig, bankdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979) Rönnberg, Mals, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979)

 

39                                     Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:35

Sekreterare: Qwisl, Lars S. E., revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1979)

Lokal: Birger Jads torg 7, tel. 20 94 39 (Conradi), 20 90 74 (Qwisl). Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommilléberällelse del 11 Ju 2.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

34.      Patentprocessutredningen (Ju 1979:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 25 januari 1979 med uppdrag att utreda frågor rörande patenlprocessen och sanktionssyslemel inom patenträtten:

Särskild utredare: Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga: Andersson, Andy, patenlingenjör (fr.o.m. den 5 mars 1979) Engström, Fritz, advokat (fr.o.m. den 5 mars 1979) Geijer, Lennart, förutv. statsråd, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Grunden, Örjan, advokat (fr.o.m. den 5 mars 1979) Kranseli, Arne, civilingenjör (fr.o.m. den 5 mars 1979) Uggla, Claes A., palenlrälisråd (fr.o.m. den 5 mars 1979) Westlander, Olle, rådman (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Experter: Arvidsson, Solveig M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Eriksson, Karl Anders, byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1980) Törnroth, Lennarth, palenlrälisråd (fr.o.m. den 29 maj 1979)

Sekreterare: Kvillner, Bo E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1979)

Lokal: Rosenbad 4. Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 80 (sekreteraren)

Direkfiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 3.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

35.      Fängelsestraff kommittén (Ju 1979:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för att utreda vissa frågor om fängelse och kriminalvård i anstalt:

 

Ju:35    Skr 1981/82:103                                           40

Ordförande: Cosmo, Carl-Johan, hovrällslagman (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Ledamöter: Klöver, A. Helge M., järnvägsexpeditör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Littmarck,  Blenda  M.  V.,  led.  av riksdagen/m (fr.o.m.  den   16 maj 1979)

Maltson, Lisa, redaktör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 maj 1979) Nilsson, Jan, sekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1979) Winqvist, Kay-Vilhelm, fil. kand. (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Sakkunniga: Aspelin, L. B. Edand, hovrättsråd (fr.o.m. den 18 juni 1979) Martinsson, Bo N. O., generaldirektör f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 18 juni 1979)

Experter: Brorsson, Kent, jur. kand. (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Engström, B. Gunnar, kriminalvårdsdirektör(fr.o.m. den ISjuni 1979) Gustafsson, Sfig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Kadsson, K. Harry, kriminalvårdsdirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Kiihlhorn, Eckart, professor (fr.o.m. den ISjuni 1979) Victor, Dag, jur. dr (fr.o.m. den 7 september 1979) Walander, Håkan 1., ombudsman (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Sekreterare: Lundqvist, Axel G. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Bitr. sekreterare: Borgeke, Marfin, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I november 1981) Rydell, Peter, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1980 l.o.m. den 30 september 1981)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 6. Tfiläggsdirekfiv, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:5.

Kommittén avser att i december 1981 avge delbelänkandet (SOU 1981:92) Villkodig frigivning samt nämnder och lekmannamedverkan inom kriminalvården.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1984.

 

41                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:36

36. Frivårdskommittén (Ju 1979:05)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för alt pröva vissa frågor om kriminalvård i frihet m.m.:

Ordförande: Börjeson, C. Olof A., lagman (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Ledamöter: Andersson, A. Arne, bitr. socialchef, ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 16 oktober 1981)

Andersson, J. Sven G., verkst. direktör (fr.o.m. den 16 maj 1979 t.o.m. den 15 oktober 1981)

Johnsson, Ella 1., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 16 maj 1979 t.o.m. den 15 oktober 1981)

Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Mattson, Lisa, redaktör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 oktober 1981)

Nygren,  Arne J., redaktör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den   16 maj 1979)

Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Sakkunnig: Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör (fr.o.m. den 18 juni 1979)

Experter: Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1979) Meelhz, Lennart, skyddskonsulent (fr.o.m. den ISjuni 1979) Bernlson, Eskil, skyddskonsulent (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Farm, O. Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Sandström, Annika, jur. kand. (fr.o.m. den 30 oktober 1979)

Sekreterare: Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Ju 7.

Kommittén har den 26 november 1981 avgett delbetänkandet (SOU 1981:90) Frivårdspåföljder. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

 

Ju:37    Skr 1981/82:103                                                   42

37. Delegationen (Ju 1979:06) för kontraktsvård

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för planering och uppföljning av försöksverksamhet med s.k. konlraklsvård av narkotikamissbrukare som har begått brott:

Ordförande: Börjeson, C. Olof A., lagman (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Ledamöter: Johnsson, Ella 1., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Lindquist, Inger G., chefsrådman led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Experter: Burman, Egon, bitr. socialdireklör (fr.o.m. den den 19 november 1979) Hedlund, Maj-Britt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 april 1981) Olsson, Orvar, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Ording, Jan, byråchef (fr.o.m. den 18 december 1979 l.o.m. den 13 april 1981) Östman, Olle, medicinalråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sekreterare; Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 8.

Delegationen beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

38. Fastighetsdata- och inskrivningsregisterkommittén (Ju 1979:07) (FADIR)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 augusti 1979:

 

43                                     Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:39

Ordförande: Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torsten, statsråd, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 16 augusfi 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Landberg, Maj-Lis H. A., kassör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 augusti 1979 l.o.m. den 30 juni 1981)

Nilsson, Per-Axel E., avdelningschef, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 augusti 1979 l.o.m. den 30 juni 1981)

Turesson, Bo, civilingenjör, f.d. led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 16 augusfi 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Österdahl, Sven Otto, byrådirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1979 l.o.m. den 30 juni 1981)

Sakkunnig: Nilsson,   Torbjörn   M.   E.,   ralionaliseringschef  (fr.o.m.   den   26 september 1979 l.o.m. den 27 mars 1981)

Expert: Åsbrink, Erik, fastighetsråd (fr.o.m. den 11 mars 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Sekreterare: Persson, Gert I. E., teknisk direktör (fr.o.m. den 27 augusti 1979 l.o.m. den 30 juni 1981)

Bitr. sekreterare: Isoz, N. G. Henning, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979 l.o.m. den 30 juni 1981)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 9.

Kommittén har den 11 mars 1981 avgetl delbetänkandet (Ds Ju 1981:1) Den framlida fastighetsdalaverksamheten Del 1.

Kommittén har i en skrivelse lill chefen för jusliliedeparlementel den 28 april 1981 hemställt om att befrias från återstående delar av sitl utredningsuppdrag. Regeringen har i ell beslut den 27 maj 1981 bifallit framställningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

39. MAIK-kommittén (Ju 1979:08)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag all pröva frågan om marknadsanpassad arbetsersättning lill intagna i kriminalvårdsanstalter m.m.:

 

Ju:39    Skr 1981/82:103                                           44

Ordförande: Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 september 1979)

Ledamöter: Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 september 1979)

Exner,   Lahja, textilarbetare,  led. av  riksdagen/s (fr.o.m. den   1 september 1979)

Körlof, Björn, departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 november 1980)

Experter: Eriksen, Tor, byråchef (fr.o.m. den 12 oktober 1981) Johansson, Jörgen, byråchef (fr.o.m. den 19 augusfi 1980) Malmberg, Lars, bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 5 februari 1981) Nilsson, Bo, personaldirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Sekreterare: Horned, Owe, hovrältsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1980)

Lokal:   Rosenbad   4.   Postadress:   Justitiedepartementet,    103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 83 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 10.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1983.

40. Utredningen (Ju 1979:09) om skydd för företagshemligheter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 augusfi 1979 för att utreda frågor om skyddet för förelagshemligheter m.m.:

Särskild utredare: Roos, Carl Marfin, professor (fr.o.m. den 12 september 1979)

Sakkunniga: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15 december 1980) Eklöf, Bo E., direktör (fr.o.m. den 12 september 1979) Eriksson, Kurt, jur. kand. (fr.o.m. den 12 september 1979) Forstadius, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 12 september 1979) Holgersson, K. Jörgen, departementsråd (fr.o.m. den 12 september 1979)

Schirren, Nils, förbundsjurisl (fr.o.m. den 12 september 1979) Öhman, Toivo, förbundsjurist (fr.o.m. den 12 september 1979)

 

45                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:42

Sekreterare: Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1979)

Lokal: Birger Jarls Torg 5. Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Stockholm, tel. 20 49 19 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Ju 11.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

41. Utredningen (Ju 1979:10) om internationella faderskapsfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 november 1979 för all utreda de internationella faderskapsfrågorna:

Särskild utredare: Pålsson, N. D. Lennart, professor (fr.o.m. den 16 november 1979)

Sakkunniga: Jentzsch, Gunnie V., f.d. byråföreslåndare (fr.o.m den 12 mars 1980) Widgren, A. Kristina, byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980) Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980)

Expert: Nyberg, Arne, byråchef (fr.o.m. den 18 juli 1981)

Sekreterare:

Bergholtz, Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 12.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under första halvåret 1983.

42. Fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 november 1979 för att se över fastighelsbildningslagstiftningen:

Ordförande: Landahl, E. Tore, hovrättspresident (fr.o.m. den 1 december 1979)

 

Ju:42    Skr 1981/82:103                                           46

Ledamöter: Johansson, Kurt-Ove, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 21 december 1979)

Svanslröm, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sakkunniga: Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 21 december 1979)

Eliason, Bo, lantmätare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m. den 21 december 1979) Hansson, Bo, byråchef (fr.o.m. den 21 december 1979) Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den 21 december 1979)

Molander, Stefan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 december 1979) Sälre, Åke, civilingenjör (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979)

Bitr. sekreterare: Bonde, Fredrik E:son, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 15.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

43. Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979:

Ordförande: Ljungar, Jan A. B., f.d. justitieråd (fr.o.m. den 21 december 1979)

Ledamöter: Bjelle, Britta, distriktsåklagare (fr.o.m. den 12 januari 1981) Bäckström, Maja, undersköterska, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Måbrink, Bertil U., ombudsman led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 29 januari 1980 l.o.m. den 3 mars 1981)

 

47                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:44

Nordlander, Karin, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 4 mars 1981) Sjögreen, Lennart, hovrättsråd (fr.o.m. den 29 januari 1980) Ulmander, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1980) Winlher, S. 1. Eva, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 29 januari 1980 l.o.m. den 11 januari 1981)

Sakkunniga: Aspegren, Lennart, rättschef (fr.o.m. den 5 februari 1980) Drevhammar, Ylva, förste sekreterare (fr.o.m. den 5 februari 1980) Karlsson, Alf, ombudsman (fr.o.m. den 5 februari 1980) Nitzelius, Tor, ombudsman (fr.o.m. den 5 februari 1980) Normark, Georg R., chefsjurist (fr.o.m. den 5 februari 1980) Romson, Rolf, direktör (fr.p.m. den 5 februari 1980) Schirren, Nils, förbundsjurist (fr.o.m. den 5 februari 1980)

Sekreterare: Wallslröm, S. Lennart, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Markborn-Sörås, Catharina, advokat (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Lokal: Birger Jads torg 5, tel. 20 66 04 (Ljungar), 20 50 23
(Wallslröm), 20 75 58 (Markborn-Sörås). Postadress: Jusfifiedeparte­
mentet, 103 33 Stockholm             

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Ju 13.

Kommittén har den 18 december 1980 avgetl delbelänkandet (Ds Ju 1980:13) Åtal mot offentliga funktionärer. Den enskildes talerält m.m.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

44. Grundlagskommittén (Ju 1980:01)

Tillkallade enligl regeringens bemydigande den 21 februari 1980 för alt utreda vissa grundlagsfrågor:

Ordförande: Heckscher, Gunnar E., f.d. ambassadör (fr.o.m. den 21 februari 1980 l.o.m. den 31 mars 1981)

Ledamöter: Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 21 februari 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Björck, Anders P-A., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 21 febmari 1980 t.o.m. den 31 mars 1981) Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen/c (fr.o.m.

 

Ju:44    Skr 1981/82:103                                           48

den 21 februari 1980 t.o.m. den 31 mars)

Gustafsson, Hans I., sladsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 21

februari 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 21

februari 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Kärnek, Ruth I. C, f.d. landsfingsråd (fr.o.m. den 21 februari 1980

t.o.m. den 31 mars 1981)

Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 februari 1980

t.o.m. den 31 mars 1981)

Tarschys, N. Daniel, docent, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 21

februari 1980 l.o.m. den 31 mars 1981)

Sakkunniga: Holmberg, Erik G., hovrällslagman (fr.o.m. den 21 februari 1980 l.o.m. den 31 mars 1981)

Hultquisl, Ove, informafionssekreterare (fr.o.m. den 28 maj 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Regner, Göran 1. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 februari 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Sekreterare: Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 februari 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Bitr. sekreterare: Persson, B. Göran H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 februari 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Ju 3.

Kommittén barden 31 mars 1981 avgett betänkandet (SOU 1981:15) Grundlagsfrågor.

Uppdraget är därmed slutfört.

45. Stöldutredningen (Ju 1980:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 med uppdrag alt undersöka frågan om åtgärder mot butiksfillgrepp m.m.:

Särskild utredare: Persson, Carl G., f.d. landshövding (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Sakkunnig: Magnusson, N. Åke, polismästare (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Sekreterare: Adell, Gunnar, kammaråklagare (fr.o.m. den 1 maj 1980)

 

49                                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:47

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Ju 2.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

46. Permissionsutredningen (Ju 1980:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 med uppdrag att undersöka vissa frågor rörande permissioner från kriminalvårdsanslaller m.m.:

Särskild utredare: Leche, Johan H., lagman (fr.o.m. den 26 mars 1980 l.o.m. den 30 september 1981)

Experter: Karlström, Vilhelm, byråchef (fr.o.m. den 25 februari t.o.m. den 30 september 1981)

Pettersson, Lars-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1981 l.o.m. den 30 september 1981)

Sekreterare: Kaslman Heuman, Åsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den  12 maj 1980 l.o.m. den 30 september 1981)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del II Ju 5.

Utredningen har den 21  september  1981  avgell belänkandel (Ds Ju 1981:14) Straffverkställighet för vissa längtidsdömda m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

47. Ägarlägenhetsutredningen (Ju 1980:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 med uppdrag all utreda frågor om äganderätt lill lägenheter i flerfamiljshus:

Särskild utredare: Brink, Stig, regeringsråd (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Experter: Isoz, N. G. Henning, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 september 1980) Magnusson, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 september 1980)

4    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Ju:47    Skr 1981/82:103                                           50

Sekreterare: Kallner, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal: Rosenbad 4. Postadress: Justifiedepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 78 (Kallner), 763 48 79 (Isoz)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Ju 6. Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

48. Utredningen (Ju 1980:05) om alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1980 för att utreda möjligheterna att använda utandningsprov som bevismedel vid trariknykterhetsbrott:

Särskild utredare: Bjöding, Johan, f.d. borgmästare (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Experter: Bonnichsen, Roger, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Goldberg, Leonard, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Jagefors, Sten, polisintendent (fr.o.m. den 11 december 1980) Klelle, Hans, universitetslektor (fr.o.m. den 11 december 1980)

Sekreterare: Trulsson, Rolf G. K., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Väslergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del II

Utredningen har den 9 oktober 1981 avgell delbetänkandet (Ds Ju 1981:13) Klinisk undersökning vid misstanke om trafiknykterhets­brott.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under år 1983.

49. Utredningen (Ju 1980:06) för att se över gällande ordning i fråga om godtrosförvärv av stöldgods m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 september 1980:

 

51                                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Ju:51

Särskild utredare: Ekström, Allan, rådman, f.d. ers. för led. av riksdagen/ (fr.o.m. den 27 november 1980)

Sekreterare: Ulmander, Jan, hovrättsassessor

Lokal:   Rosenbad   4.   Postadress:   Justitiedepartementet,    103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 81 (sekreteraren)

Direkfiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Ju 7.

Utredningen beräknas avge sitl slutbetänkande under år 1983.

50. Utredningen (Ju 1980:07) angående domstolsadministrationen

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 december 1980 för alt följa upp 1975 års reform av domstolsadminislralionen:

Särskild utredare: Hedborg, Gustaf, f.d. kammarrällspresident (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Experter: Björling, Johan, f.d. borgmästare (fr.o.m. den 1 januari 1981) Hillerudh, Lars-Olov, lagman (fr.o.m. den 1 januari 1981) Linderberg, Bengt, lagman (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Sekreterare: Almblad, Jörgen, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal:   Riddarhuskajen   1,1   tr.,   11128   Slockhoim,  tel.   118723 (Hedborg), 10 82 76 (Almblad)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1980:83.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete i december 1981.

51. 1981 års polisberedning (Ju 1981:02) (PB 81)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 april 1981 för genomförandet av beslutade reformer beträffande polisens uppgifter, utbildning och organisation m.m.:

 

Ju:5l    Skr 1981/82:103                                            52

Ordförande: Krislensson, Astrid, landshövding, f.d. led. av riksdagen/m

Ledamöter: Arrfell, Ulf, expedifionschef (fr.o.m. den 27 april 1981) Jonsson, Göte, kriminalinspektör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 27 april 1981)

Nygren, Arne, redaktör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 27 april 1981) Petersson, Hans, folkskollärare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 27 april 1981)

Polslam, Åke, poliskommissarie, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 27 april 1981) Segerström, Ingrid, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 27 april 1981)

Sakkunnig: Broomé, Bo, statssekreterare (fr.o.m. den 27 april l.o.m. den 31 oktober 1981)

Experter: Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd (fr.o.m. den 27 april 1981) Munck, Johan, departementsråd (fr.o.m. den 27 april 1981) Welander, Gösta, departementsråd (fr.o.m. den 27 april 1981)

Sekreterare: Alpsten, Börje, departementsråd (fr.o.m. den 27 april 1981)

Lokal:   Rosenbad   4.   Postadress:   Justitiedepartementet,    103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 48 00 (sekreteraren)

Direktiven för beredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:27.

Beredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

52. Kommittén som utvidgade regler om näringsförbud

Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 1981.

Ledamöter m.fl. ej utsedda.

Direktiv för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:63.

 

53                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:1

Utrikesdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1981:4

1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 6 juli 1972 för all utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:

Ordförande: Blix, Hans M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976)

Ledamöter: Blomqvist, Gunnar, huvudavdelningschef (fr.o.m. den  16 februari 1979)

Göransson, Olle, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 13 december 1979) Hirdman, H. Sven, statssekreterare (fr.o.m. den 9 november 1979) Hyltenius, Carl-Magnus G., ambassadråd (fr.o.m. den 13 december 1979 l.o.m. den 26 oktober 1981)

Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 3 november 1976)

Nilsson, Bengt G., departementsråd (fr.o.m. den 3 november 1976 l.o.m. den 26 oktober 1981)

Norberg, Lars, kansliråd (fr.o.m. den 26 oktober 1981) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1. graden

Experter: Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant, (fr.o.m. den 29 augusti 1977)   ' Janzon, Bo, förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Johnson, Bo F., folkrällssakkunnig (fr.o.m. den 16 december 1976) Prawilz, Jan, laborator Rybeck, Bo, generalläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1972)

Sekreterare: Bring, Ove, jur. dr (fr.o.m. den 20 april 1976)

Lokal:   Utrikesdepartementet,  Gustav  Adolfs  torg   1,   Box 16121, 103 23 Stockholm, tel. växel 786 60 00 (sekreteraren)

 

UD:1    Skr 1981/82:103                                            54

Direktiven för delegationen, se 1973 års riksdagsberättelse UD 5. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

2. Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för all fortlöpande följa utvecklingen på nedruslningsområdel saml utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor:

Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, f.d. led. av riksdagen/s

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen/s Eckerberg, C. Lennart, ambassadör (fr.o.m. den 13 augusti 1979) Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen/s Hirdman, H. Sven, statssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1979) Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen/c Lidgard, Curt S. H., ambassadör (fr.o.m. den 11 juli 1978) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 28 mars 1977) Ångström, Rune T., led. av riksdagen/fp

Experter: Berglund, Hans E. I., överste (fr.o.m. den 1 april 1981) Björeman, Carl E., generalmajor (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Cars, Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 31 augusti 1978) Dahlén, Per Olof (Olle) R., ambassadör Dahlman, S. Ola, forskningschef Ericsson, Ulf A., minister

Hyltenius, Carl-Magnus G., ambassadråd (fr.o.m. den I september 1981)

Johnson, Bo F., folkrällssakkunnig (fr.o.m. den 18 januari 1977) Lind, Johan H., departementssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1981) Lindström,   J.-Mikael,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    1 september 1981)

Lundell, Nils, överste 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lundin, S. Johan, forskningschef

Norberg, Lars R., kansliråd (fr.o.m. den 13 januari 1977 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

 

5S                             Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:3

Prawilz, Jan, laborator

Strömbäck, Stig, kommendör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 l.o.m. den 31

mars 1981)

Theolin, Sture B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980)

Sekreterare: Hyltenius, Carl-Magnus G., ambassadråd (fr.o.m. den 16 juli 1978 t.o.m. den 31 augusti 1981) Norberg, Lars R., kansliråd (fr.o.m. den 1 september 1981)

Lokal:  Utrikesdepartementet,  Gustav  Adolfs torg   1,  Box 16121, 103 23 Slockhoim, tel. växel 786 60 00

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommittéberättelse del II UDl.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

3. Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan om hur de resurser som utrikesförvaltningen disponerar bäst bör utnyttjas samt avge förslag härom liksom om möjliga rationaliseringsåtgärder:

Särskild utredare: Engblom, Göran, ambassadör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Sakkunniga: Bothén, Kerstin, ambassadråd (fr.o.m. den 1 november 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Göransson, Bo, avdelningschef (fr.o.m. den I september 1981) Kjellén, Bo, expeditionschef, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Lindslåhl, Mårten, administrativ chef (fr.o.m. den I november 1978) Monlelius, Jan-Christian, expeditionschef (fr.o.m. den 1 november 1978) Tscherning, Tom, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1981)

Experter: Amnéus, Henrik, minister (fr.o.m. den 23 april 1981) Andersson, Karl-Erik, generalkonsul (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 31 mars 1981) Bergman, Agneta, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

 

UD:3    Skr 1981/82:103                                            56

Bjurner, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Björkman, Rune, byråassislenl (fr.o.m. den 1 november 1978)

Dahlström, Gunnar, generalkonsul (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Djurberg, Maj, departementssekreterare (fr.o.m. den  1  november

1978)

Ekdahl, Lennart, byggnadsråd (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m.

den 31 mars 1981)

Göransson, Bo, avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m.

den 31 augusfi 1981)

Hallström, Maj, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1978)

Heckscher, Ewa, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1981)

Lewin, Elisabeth, civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Liljegren, Henrik, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lindstrand, Leif, byggnadsråd (fr.o.m. den I april 1981)

Lonaeus, Gunnar, ambassadör (fr.o.m. den 1 april 1981)

Malmsten, Cecilia, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september

1979)

Öländer, Anders, kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1978)

Olsson, Hans-Olle, ambassadör (fr.o.m. den 2 november 1981)

af Sillen, Jan, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1978)

Slernby, Björn, förste ambassad- sekreterare (fr.o.m. den 1 november

1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Tallrolh, Tore, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1978)

Widgren, Greger, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Wiik, Curt, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978)

Årefeldl, Ann, kanslisekrelerare (fr.o.m. den I november 1978 l.o.m.

den 31 mars 1981)

Sekreterare: Amnéus, Henrik, minister (fr.o.m. den 25 september 1978 l.o.m. den 22 april 1981) Johnsson, Lave, ambassadråd (fr.o.m. den 27 april 1981)

Lokal: Tysta Marigången 2. Postadress: Utrikesdepartementet, Box 16121, 103 23 Stockholm, tel. 786 60 00

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 UD 2.

Utredningen har den 18 juni 1981 avgell delbelänkandet (Ds UD 1981:1) Den framlida ulrikesljänslen II. De svenska huvudintressenternas syn på utrikesförvaltningen. Behovel av planering.

Utredningen beräknas lägga fram elt tredje delbetänkande under senhösten 1981 och avsluta sill arbete under år 1982.

 

57                                    Kommittéer: Utrikesdepartementet    UD:4

4. Förberedande kommittén (UD 1979:01) för 1981 års FN-konferens om nya och förnybara energikällor

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 14 juni 1979 för all organisera förberedelserna för svenskt vidkommande:

Ordförande: Eliasson, Ingemar, statsråd (fr.o.m. den 27 maj 1981) Petri, Cad Axel H., statsråd (fr.o.m. den 18 januari 1980 t.o.m. den 26 maj 1981)

Vice ordförande: Hegardi, Margareta, statssekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Ledamöter: Andréen, Rolf, kansliråd (fr.o.m. den 18 januari 1980) Assarsson, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Bildt, Cad, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Brandels, Leif, verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 april 1981) Dahllöf, Lars, informationssekreterare (fr.o.m. den 18 januari 1980 l.o.m. den 26 maj 1981)

Edqvisl, Olle, tekn. dr (fr.o.m. den 29 augusfi 1979) Granstedt, Pär E., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 18 januari 1980) Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Kelfis, Pär, departementsråd (fr.o.m. den 29 augusfi 1979) Krisloferson, Lars A., fil. dr (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Narfström, Petter, överingenjör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Nordbäck, Magnus, kansliråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Rey, Lars, verkst. ledamot (fr.o.m. den 29 augusti 1979 l.o.m. den 31 mars 1981)

Söderqvisl, Oswald, byråsekreterare, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Tham, Carl, sakkunnig i utrikesdepartementet, fd. ers. för led. i riks­dagen/fp (fr.o.m. den 6 mars 1980) Wennerberg, Sigfrid, verkst. ledamot (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Sekreterare: Ringborg, Mals, departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Bitr. sekreterare: Beijer, Bruno, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Uppdraget är slutfört.

 

Fö:l    Skr 1981/82:103                                                      58

Försvarsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 2, 4 och 8

1. 1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU-75)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den ISjuni 1975 för att lämna förslag till bestämmelser för övergången till ändrat skyddsrums­system (se Post- och Inrikes fidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen/s

Ledamöter: Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Welin, E. Gösta, direktör Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen/c Williamsson, Uno E. 1., länsråd

Experter: Böhlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980 t.o.m. den 27 januari 1981)

Edmén, Lars H., försvarsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Frank, Aage, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1980) Frödin, Sven-Erik R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den  15 februari 1980)

Janson, Björn C, hovrättsassessor

Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975) Strömblad, B. Chades R., docent (fr.o.m. den 24 april 1980) Terslad, 1. Gösta A., kansliråd

Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., avdelningschef

Bitr. sekreterare: Norrman, Sten-Inge H., byrådirektör (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Lokal: Civilförsvarsstyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad, tel. växel 054/10 30 00 (sekreteraren)

 

59                                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:2

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 17. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II Fö 2.

Utredningen har i juni 1981 avgetl delbelänkandet (Ds Fö 1981:6) Besiktning, underhåll och förbättringar av skyddsrum och i november delbetänkandet (Ds Fö 1981:8) Skyddsplan - planering för befolkningens skydd i krig och (Ds Fö 1981:9) Redovisning av studier utförda i samband med skyddsrumsutredningens arbete.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under är 1982.

2. Värnpliktsinflytandekommittén(Fö 1977:01)(VIK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 för att utreda formerna m.m. för de värnpliktigas medinflytande:

Ordförande: Malmberg, Östen F. G., f.d. stadsjurist (t.o.m. den 27 mars 1981)

Ledamöter: Eliasson, Björn E. A., bonde, f.d. ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 6 mars 1978 t.o.m. den 27 mars 1981) Olsson, E. Billy, överdirektör (t.o.m. den 27 mars 1981) Selö, Christer, förbundskassör (t.o.m. den 27 mars 1981) Svartberg, Karl-Erik, rektor, led. av riksdagen/s (t.o.m. den 27 mars 1981)

Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen/m (t.o.m. den 27 mars 1981)

Sakkunniga: Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 3 maj 1977 t.o.m, den 27 mars 1981)

Christiansen, C. J. Robert, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1980 t.o.m. den 27 mars 1981)

Hedström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979 l.o.m. den 27 mars 1981)

Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman (t.o.m. den 27 mars 1981) Petterson, Lars-Olov, ombudsman (t.o.m. den 27 mars 1981) Spångberg, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979 l.o.m. den 27 mars 1981) Svensson, S. Raymond, förste sekreterare (t.o.m. den 27 mars 1981)

Experter: Sandgren, Gösta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977 t.o.m. den 27 mars 1981)

Tamfeldt, Bengt G., generalmajor (fr.o.m. den 22 oktober 1979 t.o.m. den 27 mars 1981)

 

Fö:2   Skr 1981/82:103                                             60

I

Huvudsekreterare: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 31 maj 1981)

Bitr. sekreterare: Pantzerhielm, H. Henrik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 maj 1977 l.o.m. den 27 mars 1981)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Fö 3. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommilléberällelse del II Fö 1.

ommiltén harden27 mars 1981 avgett slutbelänkandel (Ds Fö 1981:3) Värnpliktigas medinflytande i arbetsmiljöfrågor m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) (FK-78)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 med uppdrag alt överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling m.m. efter år 1982:

Ordförande: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 26 juni 1981)

Nordbeck, S. E. Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 25 juni 1981)

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulenl, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 25 juni 1981)

Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 6 april 1978)

Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 6 april 1978) Gustavsson, Åke, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 april 1980) Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 6 april 1978)

Larsson, Ulf O., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Lewén-Eliasson, Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 6 april 1978)

Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 6 april 1978)

Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 6 april 1978) Sundström, Gudrun, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 14 mars 1980)

 

61                             Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:3

Tham, Carl G. W., sakkunnig i utrikesdepartementet, f.d. ers. för led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 21 januari 1980)

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 17 december 1979)

Experter: Andersson, Björn E. H., ombudsman (fr.o.m. den 17 december 1979) Broström, Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 24 april 1978) Cars, Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 19 februari l.o.m. den 20 september 1981)

Dahlén, Rune B., byråchef (fr.o.m. den 1 november 1980) Danarö, Lars G. O., departementsråd (fr.o.m. den 3 mars 1981) Edling, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 3 mars 1981) Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1980) Ekebjär, N. Göran, byråchef (fr.o.m. den 19 februari t.o.m. den 1 juli 1981)

Eliasson,  Lars-Mårlen, överingenjör (fr.o.m. den 27 augusti   1979 t.o.m. den Ijuli 1981)

Frödin, Sven-Erik R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 augusfi 1979) Gyllö, Sture A., f.d. avdelningschef (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 19 februari t.o.m. den 20 september 1981)

Isaksson, Ebbe, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 februari l.o.m. den 20 september 1981)

Jansson, C. G. Erik, överste (fr.o.m. den 1 november 1981) Janson, Björn C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 september 1979) Johansson, Kurt A., försvarsdirektör (fr.o.m. den 19 februari 1981) Johansson, O. Mauritz, förhandlingschef (fr.o.m. den 9 februari 1981) Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Linder-Aronson, N. Lennart, tf. länsråd (fr.o.m. den 24 september 1979)

Lindkvist, Börje K., generalsekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978) Ludvik, Klaus, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980) Lundberg, Leif O. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Nilsson, Carl-Erik J., informationssekreterare (fr.o.m. den 27 juli 1981)

Nilsson, Karl Erik, bitr. direktör (fr.o.m. den 17 december 1979 l.o.m. den 8 februari 1981)

Norell, Thomas, departementsråd (fr.o.m. den 19 februari 1981) Ohlsson, Hans G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 juli 1981) Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 24 april 1978 t.o.m. den 2 mars 1981)

 

Fö:3    Skr 1981/82:103                                            62

Persson, Rolf E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 november 1980)

Petri, Gunnar, tf. överdirektör (fr.o.m. den 19 februari t.o.m. den 20

september 1981)

Rangnitl, F. Harald O., departementsråd (fr.o.m. den 27 augusti 1979

t.o.m. den 2 mars 1981)

Rosén,  Björn  V.,  major (fr.o.m.  den   19 februari l.o.m. den  20

september 1981)

Sagrén, K. Åke, överste (fr.o.m. den 28 augusti 1980)

Sandberg, Ulf, förste ombudsman (fr.o.m. den 17 december 1979)

Schuback, Bengt J., viceamiral (fr.o.m. den 24 april 1978)

Sjösledt, Slig, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Strand, Karl-Erik, direktör (fr.o.m. den 17 december 1979 l.o.m. den

31 oktober 1981)

Terslad, 1. Gösta A., kansliråd (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Thyberg, P. Erik, planeringschef (fr.o.m. den 24 april 1978)

Tunberger, Johan A., informationssekreterare (fr.o.m. den 15 februari

1980 l.o.m. den 7 maj 1981)

Wahlbäck, M. Krister, docent (fr.o.m. den 24 april 1978 t.o.m. den 20

september 1981)

Wigzell, Kerstin, sekreterare (fr.o.m. den 17 december 1979)

Wiklorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Wiktorin, Ove E. A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 28 augusti 1980)

Huvudsekreterare: Wigur, J. T. Rolf, generalmajor (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sekreterare: Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 17 december 1979) Börjesson,  Dick R., kommendörkapten (fr.o.m. den  17 december 1979)

Dahlberg, Christer H., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juli 1981) Dreiwitz, Bo G., planeringsdirektör (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 14 oktober 1981)

Frank, Aage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981) Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 6 april 1978) Wahlberg,   K.   Ingemar,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 november 1980)

Bitr. sekreterare:

Rosell, E. Egon, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 25 05 (sekreteraren), 763 27 33, (kansli)

 

63                                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:5

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Fö 4. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II Fö 3.

Kommittén har i februari 1981 avgett delbelänkandet (Ds Fö 1981:1) Säkerhetspolitiken och totalförsvaret, i mars rapporten (Ds Fö 1981:4) Priskompensalion och planeringsosäkerhel i försvaret saml i februari belänkandel (Ds Fö 1981:5) Swedens securily policy and defence planning, engelsk översättning av Ds Fö 1981:1.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande i december 1981.

4. Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning (SamD NBO)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 1 juni 1978 för samordning av arbetet med all genomföra den nya befälsordningen för det militära försvaret:

Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Ledamöter: Ahlin, Per A. G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Albrektson, Hans B., departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978) Grahn, T. Roland, överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Jansson, C. G. Eric, överste (fr.o.m. den 1 juni 1978) Klinlhof, Hans E. A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 april 1980) Krappe, S. Inge G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 maj 1980) Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1979) Palm, Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Sekreterare: Ridderstad, Gunnar C. A., major (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommilléberällelse del II Fö 5.

Delegationen har i oktober 1981 lämnat redogörelse för sill arbete i särskild skrivelse lill regeringen. Uppdraget är därmed slutfört.

5. Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 juni 1978 med upp­drag att utreda frågan om kategoritillhörighet, rekrytering och utbild­ning för viss civilmilitär personal m.m.:

 

Fö:5    Skr 1981/82:103                                            64

Särskild utredare: Ärvas, Dag G. C, konteramiral (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Experter: Ahrensledl, Bengt A., stabsmeteorolog (fr.o.m. den 19 februari 1979) Borgquisl, Frilhiof, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980)

Jidborg, Leif L., armédirektör av 1. graden (fr.o.m. den 5 december 1978)

Norrthon, Peter S., marindireklör av 1. graden (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Rillsél, K. Ingvar, överste (fr.o.m. den 19 februari 1979) Rybeck, Bo, tf. generalläkare (fr.o.m. den 19 februari 1979) Tegenfeldt, Hans G., flygdirektör av 1. graden (fr.o.m. den 5 december 1978)

Zetterström, Björn E., försvarsöverläkare (fr.o.m. den 5 december 1978)

Sekreterare: Lindahl, Carl-Fredrik H., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr. sekreterare: Nystedl, Slig H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Lokal: Kommendörsgalan 28, 5 Ir., 114 48 Stockholm, tel. 61 20 34 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommilléberällelse del 11 Fö 6.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

6. Utredningen (Fö 1978:05) Hälso- och sjukvård i försvaret (HSF)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag all överväga vissa frågor och genomföra vissa överläggningar m.m. i samband med organisationsförändringar inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred:

Särskild utredare: Romberg, N. Wilhelm A., direktör (fr.o.m. den 1 augusfi 1978)

Sakkunnig: Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

 

65                                     Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:7

Experter: Bengtsson, Sven Eric, regementsläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1980) Köhler, N. Christer, major (fr.o.m. den I januari 1979 t.o.m. den 15 mars 1981)

Lindberg, Bo, major (fr.o.m. den 16 oktober 1980) Lagerholm, Göran E., försvarsöverläkare (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Sekreterare: Westman, Henrik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Bitr. sekreterare: Högberg,  C. Johan  H.,  departementssekreterare (fr.o.m.  den   15 september 1980)

Lokal:     Försvarsdepartementet,     Regeringsgalan     1-3,     103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 25 63 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Fö 7.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

7. Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att utreda och lämna förslag angående tolkning och tillämpning av saml information och undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation.

Ordförande: Skarstedi, Carl-Ivar S., hovrättspresident (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Ledamöter: Björeman, Carl E., generalmajor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Johnson, Bo F., folkrällssakkunnig (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Lundqvist, Roland S., byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Munck, Johan, departementsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1. graden (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sakkunniga: Bring, Ove, jur. dr (fr.o.m. den 2 oktober 1980) Broström, Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) von Celsing, Elof F, H. T. H., överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Forssbeck, Bengt G. l:son, byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Grahl-Madsen, Atle, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

5    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Fö:7    Skr 1981/82:103                                            66

Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Maltsson, Ingemar, undervisningsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Slroh, Olof, f.d. generalsekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Sundelius, Ove R. S., länsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978 t.o.m. den 15 september 1981) Åstrand, K. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Experter: Pedersson, Ingemar, major (fr.o.m. den 1 april 1979) Wallberg, C. G. Börje J., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 april 1979)

Sekreterare: Brandel, Erik J. M., jur. kand. (fr.o.m. den 2 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: von Celsing, Elof F. H. T. H., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Stock­holm, tel. växel 786 60 00, direktval 786 63 85 (sekreteraren), 786 63 83 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Fö 8.

Kommittén planerar alt avge näsla delbetänkande under år 1982. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

8. Kommittén (Fö 1979:01) om vissa frågor rörande den militära underrättelsetjänsten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för all utreda vissa frågor rörande den militära underrättelsetjänsten m.m.:

Ordförande: Wieslander, Bengt, regeringsråd (fr.o.m. den 2 juli 1979 t.o.m. den 19 december 1980)

Ledamöter: Jödahl, Ole, f.d. ambassadör (fr.o.m. den 2 juli 1979 t.o.m. den 19 december 1981)

Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 2 juli 1979 l.o.m. den 19 december 1980)

Sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 augusti 1979 l.o.m. den 19 december 1980)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Fö 1.

 

67                                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:9

Kommittén  har den   19  december   1980 avgelt betänkandet (Ds Fö 1980:8) Verksamheten vid IB m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

9.1979 års militära flygindustrikommitté (Fö 1979:02) (MFK-79)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för alt utreda vissa frågor rörande den militära flyginduslrins framlida struktur m.m.:

Ordförande: Norling, Bengt O., landshövning, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Ledamöter: Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 3 september 1979) Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 17 oktober 1979)

Gustavsson, Åke, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 3 september 1979) Johansson, Göran, statssekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979) Thörner, Brivio, direktör, (fr.o.m. den 3 september 1979)

Sakkunniga:

Holgersson,   Svante   O.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 december 1980)

Lagerblad, J. Peter, departementsråd (fr.o.m. den 3 september 1979) Tegnér, Per, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979)

Experter: Dellborg, Sfig G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gärd, Helge E., överste (fr.o.m. den 4 december 1979) Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1980) Hökborg, Sven-Olof, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979) Krugei-, Hans civilingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1979) Lennartsson, Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1980) Nielsen, Kaj L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 4 december 1979) Pettersson, Lars-Olov, ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1979) Petzäll, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1979) Rosell, E. Egon, organisafionsdireklör (fr.o.m. den 4 december 1979) Svensson, Åke L. R., överingenjör (fr.o.m. den I september 1980) Östh, Bernt N. S., överste (fr.o.m. den 4 december 1979)

Sekreterare: Jarmar, L. Håkan, organisafionsdireklör (fr.o.m. den 17 september 1979)

 

Fö:9    Skr 1981/82:103                                            68

Bitr. sekreterare: Eriksson, E. M. Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1979) Tjäder, Thomas H., kanslisekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 27 42 (ordföranden), 763 27 38 (sekreteraren), 763 27 35 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Fö 2. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommilléberällelse del 11 Fö 5 och 1982 års kommittéberättelse del II dir 1980:87.

Kommittén har i april 1981 avgetl principbetänkandet (Ds Fö 1981:2) Framtida militär flyginduslri i Sverige.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande kring halvårsskiftet 1982.

10. Utredningen (Fö 1980:01) Religionen i försvaret

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 24 april 1980 för att se över organisation och arbetsformer m.m. för den andliga vården inom försvarsmakten:

Särskild utredare: Larsson, R. Per-Ola, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sakkunniga: Aglerl, Per Arne, generalsekreterare (fr.o.m. den 5 september 1980) Svärd, Karl-Erik, kyrkoherde/fältprost (fr.o.m. den 5 september 1980)

Experter: Björkman, Bo, komminister (fr.o.m. den 1 juni 1981) Boo, Per, komminister (fr.o.m. den 1 juni 1981) Linge, Sverker, komminister (fr.o.m. den 1 juni 1981) Norberg, Anders, pastor (fr.o.m. den 1 juni 1981) Segrén, Tage A. W., stabskonsulent (fr.o.m. den 5 september 1980)

Sekreterare: Hafslröm, K Gunnar E. T., byrådirektör (fr.o.m. den 5 september 1980)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 39 89 (utredaren), 763 39 90 (sekreteraren)

 

69                                  Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:12

Direktiven för utredningen, se 1981  års kommilléberällelse del II Fö 4.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under fjärde kvartalet 1982.

11. Värnpliktsförmånsutredningen (FÖ 1980:02)(VFU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 för all utreda frågan om värnpliktsförmåner under beredskap och krig:

Särskild utredare: Resare, Alf C. R., överdirektör (fr.o.m. den I november 1980)

Experter: Bergvall, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 19 februari 1981) Isaksson, Ebbe, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 mars 1981) Olsson, Leif E., byrådirektör (fr.o.m. den 11 maj 1981) Palm, Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den 19 februari 1981) Reulerdahl, Gad, överste (fr.o.m. den 19 februari 1981) Råberg, Alf Å., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 februari 1981)

Sekreterare: Resen, Maj-Britt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 27 82 (utredaren), 763 27 10 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del 11 Fö 6.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under mars 1982.

12. Utredningen (Fö 1980:03) om försvarsupphandling

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980 för att utreda och lämna förslag om vissa frågor rörande upphandling av försvarsmateriel:

Särskild utredare: Winberg, O. Berfil, planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1980)

Experter i referensgrupp:

Ordförande: Nilsson, Jan H., expeditionschef (fr.o.m. den 2 februari 1981)

 

Fö:12    Skr 1981/82:103                                           70

Övriga experter: Gustafsson,  G.   Yvonne,  departementssekreterare  (fr.o.m.  den  2 februari 1981)

Hellsladius, Jan, byrådirektör (fr.o.m. den 2 februari 1981) Jansson, K. Ivar, överingenjör (fr.o.m. den 9 april 1981) Kihlslröm, Hans G. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 april 1981) Landahl, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1981) Larsson, Mats Å, E., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari l.o.m. den 18 mars 1981)

Linder, F. Georg, inköpsdireklör (fr.o.m. den 2 februari 1981) Sleen, A. Göran, tf. revisionsdirektör (fr.o.m. den 2 februari 1981) Tegnér, Per, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1981)

Sekreterare: Tjäder, Thomas H., kanslisekreterare

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 4 tr.,   115 28 Stockholm, tel. 62 77 06 (utredaren), 62 82 83 eller 763 26 02 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Fö 7.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under tredje kvartalet 1982.

13. 1980 års underhållsutredning (Fö 1980:04) (U-80)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1980 för alt utreda och lämna förslag om försvarels underhåll av materiel:

Särskild utredare: Resare, Alf C. R., överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Sakkunniga: Almgren, Carl Eric Å., general (fr.o.m. den 1 januari 1981) Thulslrup, Jörgen, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 februari 1981)

Experter: Armandsson, Per-Anders, flygdirektör av 1. graden (fr.o.m. den 12 oktober 1981)

Bjöding, Percy G., avdelningschef (fr.o.m. den 12 oktober 1981) Borgen, Jan O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 20 mars l.o.m. den 25 september 1981)

Brunner, C. Mats, överste (fr.o.m. den 29 september 1981) Cedheim, Bengt O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 februari t.o.m. den 25 september 1981) Dellborg, Stig G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 20 mars 1981)

 

71                            Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö: 13

Eriksson, E. M. Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Eriksson, Örjan, överingenjör (fr.o.m. den 2 april 1981)

Hansson, Nils-Erik, flygdirektör av 1. graden (fr.o.m. den 7 oktober

1981)

Hillelsson, B. Fredrik, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 oktober 1981)

Holmen, Sven, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 oktober 1981)

Johansson, B. Ingvar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 20 mars l.o.m. den

25 september 1981)

Johnsson, Jan H. M., armédirektör av I. graden (fr.o.m. den  12

oktober 1981)

Källqvisl, C. Lennart W., flygdirektör av 1. graden (fr.o.m. den  1

Januari 1981)

Linde, N. E. Håkan, överingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lundberg, Leif O. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november

1981)

Lundqvist, Alge, överingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Löfkvist, O. Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 oktober 1981)

Näsström, P. Staffan, flygdirektör av 1. graden (fr.o.m. den 15 oktober

1981)

Resen, Maj-Britt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 maj 1981)

Sterner, C. Örjan, marindireklör av 1. graden (fr.o.m. den 1 januari

1981)

Svahn, Nils G., marindireklör av 1. graden (fr.o.m. den 7 oktober

1981)

Svensson, Åke L. R., överingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Söderberg, K. Ragnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Tibell, Hans A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 februari 1981)

Torfgård, Sven H., överste av 1. graden (fr.o.m. den 29 september

1981)

Wiklorin, Owe E. A., överstelöjtnant (fr.o.m. den I januari 1981)

Sekreterare: Nordlöf, J. Greger, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 27 82 (utredaren), 763 27 48 (sekreteraren)

Direkfiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1980:88.

Utredningen har den 25 september 1981 avgell delbelänkandet (Ds Fö 1981:7) Försvarets materielunderhåll under 1980-talet.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande vid halvårsskiftet 1982.

 

Fö:14    Skr 1981/82:103                                                  72

14. Motståndsutredningen (Fö 1980:05) (MU)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 18 december 1980 med uppgift all överväga och lämna förslag om uppgifter m.m. för ett svenskt icke-militärt motstånd som komplement till övriga totalförsvarsålgärder:

Särskild utredare: Gustavsson, Bengt T., landshövding (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Experter: Andersson, Björn E. H., ombudsman (fr.o.m. den 4 maj 1981) Brandby-Cösler, Margareta, komminister (fr.o.m. den 4 maj 1981) Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 4 maj 1981) Sunesson, Karl Henrik A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 maj 1981) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1. graden (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Bitr. sekreterare: Lundmark,  Birgitta 1.  K., departementssekreterare (fr.o.m. den   I januari 1981)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 25 50 (sekreteraren), 763 25 62 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1980:90.

Utredningen planerar att avge ett delbetänkande i december 1981. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

15. Informationsberedskapsutredningen (FÖ 1981:01) (InfoBU)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 12 mars 1981 med uppgift att se över informalionsberedskapen vid krig och krigsfara m.m.:

Särskild utredare: Orrö, Sven-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 6 april 1981)

Experter: Berg, Jan-Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 september 1981) Borgström, Lars G., journalist (fr.o.m. den 1 augusti 1981)

 

73                                   Kommittéer: Försvarsdepartementet    Fö:16

Hafslröm, Marie M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Morell, Roland, generalsekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Pall, Arne, redaktionschef (fr.o.m. den I september 1981) Sondén, Jan A., kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1981) Tunberger, Johan, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1981)

Sekreterare: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Lokal: Fredsgalan 2, 3 tr., 111 52 Stockholm, tel. 11 42 85 (utredaren), 11 39 35 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:15.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1983.

16. Sårbarhetsberedningen (Fö 1981:02) (SÅRB)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juli 1981 för utredning av och för information och rådgivning i frågor rörande säkerhet och sårbarhet på dataområdet:

Ordförande: Eriksson, B. Allan, kansliråd (fr.o.m. den 25 augusfi 1981)

Ledamöter: Axelsson, Göran, kanslichef (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Carlsson, Ulf V., överdirektör (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Hertz, Olof A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Holmström, Bo, avdelningschef (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Jonsson, Göte K., direktör (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Lundberg, Bruno, utredningschef (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Svenonius, Per H., avdelningschef (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Vinge, Per-Gunnar, direktör (fr.o.m. den 25 augusfi 1981)

Huvudsekreterare: Wrede, Rabbe A. H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1981)

Sekreterare: Ledell, L. Göran E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1981)

 

Fö:16    Skr 1981/82:103                                          74

Lokal: Datainspektionen, Bergsgatan 51, n.b., 112 31 Stockholm, tel. växel 769 10 00, direktval 769 74 83 (ordföranden), 769 84 06 eller 769 84 63 (huvudsekreteraren), 769 84 06 eller 060/18 70 00 (sekre­teraren), 769 84 96 (sekretariatet)

Direktiven för beredningen, se 1982 ärs kommittéberättelse del II dir 1981:48.

Beredningen skall innan årsskiftet 1981-1982 till regeringen avge en handlingsplan.

Beredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1984.

 

75                                 Kommittéer: Socialdepartementet    S:l

Socialdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 2, 3, 6, 8, 9, 10,16, 17, 22, 23 och 26

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1 och 4

1. Socialdepartementets sjukvårdedelegation (S 1966:39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:tsbeslut den 30juni 1965 för att som en till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjuk­vårdsresurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:

Ordförande: Pettersson, S. Åke, E. statssekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979)

Ledamöter: Alsén, Sven, avdelningschef

Barenthin, Willy, tf. kansliråd (fr.o.m. den 31 maj 1979) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Eriksson, Evert G., landsfingsråd

Grufberg, Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 9 december 1980) Göransson, Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Ihrfors, Carl-Johan, landsfingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977) Karlsson, Olle, landsfingsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Kärnek, Ruth I. C, oppositionsråd Lindström, Alice M. F., undervisningsråd Litzner, Ragnar, landstingsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Nordlander, Nils Brage, landstingsledamot (fr.o.m. den 20 maj 1980) Ringborg, Erland, planeringschef (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 10 november 1978) Rundcrantz, Hans, docent (fr.o.m. den 9 januari 1981) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15 november 1977 t.o.m. den 8 december 1980)

Svensson,  Margareta, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 27 september 1979)

Söderqvisl, Bengt O. A., expedifionschef Thor, Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976) Westerborn, Olle O. A., docent (t.o.m. den 8 januari 1981) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

 

S:l    Skr 1981/82:103                                               76

Zelterslröm-Lagerwall, Gerd M., direktör

Experter: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 21 juni 1977) Bergsledt, Tord L. H., sjukvårdsdirektör Jönsson, E. Gustav, departementsråd Ifvarsson, Carl-Anders, sakkunnig (fr.o.m. den 19 juni 1981) Nygren, G. Ingemar, departementsråd

Slålbo, Per-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Tibell, Björn, överläkare (fr.o.m. den 4 december 1979 l.o.m. den 18 juni 1981)

Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wiclorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare: Brallhall, 1. Birgitta, departementssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har bl.a. behandlat olika frågor angående läkare, sjuk­sköterskor och undersköterskor. Ett läkarfördelningsprogram för åren 1982-1983 har fastställts. Vidare har vårdpersonalprognoser rörande framlida tillgång och efterfrågan på vissa vårdpersonalkalegorier ularbets.

Följande rapporter har avgetls (SOU 1981:1) Hälsorisker (SOU 1981:2) Ohälsa och vårdutnyttjande (SOU 1981:3) Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv (SOU 1981:4) Utgångspunkter och riktlinjer för del fortsalla arbetet. Dessutom har följande sekretariatspromemorior avgells Demografiska och socio-ekonomiska förhållanden inom befolkning­en

Hälso- och sjukvårdsplanering Vår hälsa - i går, i dag och i morgon (fakta ur HS90:s underlagssludier)

Delegationens arbete beräknas pågå tills vidare.

2. Pensionskommittén (S 1970:40)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj 1970 för att utreda frågan om pensionsåldern m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 25 juni 1970):

 

77                                         Kommittéer: Socialdepartementet   S:3

Ordförande: Granqvist, Liss M., f.d. president

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen/c Bergström, Britta J., fil. lic, f.d. led. av riksdagen/fp Jönsson, E. Gustav, departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen/s Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen/s Regnéll, Carl Göran, fil. dr, f.d. led. av riksdagen/m

Experter: Alkman, Leif A., försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 1 november 1977) Brallhall, Kenneth, försäkringsdomare (t.o.m. den 31 december 1980) Sjögren, Carl-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1981) Svensson, Inge G., direktör

Wilhelmsson, A. Börje, försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 1 maj 1977) Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare: Abelson, Lars Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1977) Eriksson, Per E., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

Direktiven   för   kommittén,   se 1971   års   riksdagsberällelse   S 34. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II S 1.

Kommittén har i november 1981 avgelt sitl slutbetänkande (SOU 1981:61 och 62) Familjepension. Uppdraget är därmed slutfört.

3. Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 25 januari 1974 med uppdrag all företa en översyn av personalorganisationen vid er­kända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

Utredningsman: Jonsson, Folke, byråchef

Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger, direktör Nordström, Gösta, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman

 

S:3    Skr 1981/82:103                                              78

Sekreterare: Roslönn, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1977 t.o.m. den 31 juli 1981)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Sedan avtal slutits om ändrat huvudmannaskap för nykterhetsvårdens institutioner har utredningen slutfört sitt uppdrag.

4. Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Tillkallade enligl Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1974 för alt som en lill socialdepartementet knuten delegation ha till uppgift dels att med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels att initiera forsknings- och ut­vecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken:

Ordförande: Pettersson, S. Åke E., statssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979)

Ledamöter: Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Bjurulf, Per, professor (fr.o.m. den 15 mars 1978) Engström, Arne V., generaldirektör Hedlén, Bengt R., socialdirektör Korpi, F. Walter, professor (fr.o.m. den 1 juli 1980) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 15 januari 1981) Nilsson, Ruth, landsfingsledamot (fr.o.m. den 23 maj 1978) Scherman, Karl Gustaf, generaldirektör (fr.o.m. den 15 september 1981)

Sjöberg, Hilding, landstingsledamot (fr.o.m. den 2 april 1979) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 20 augusti  1979 l.o.m. den 14 januari 1981) Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen/c

Åslröm, Lars-Åke E., f.d. generaldirektör (t.o.m. den 12 september 1981)

Ersättare: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (för Nilsson) (fr.o.m. den 5 november 1976)

 

79                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S:4

Eriksen, Tor, byråchef (för Åslröm fr.o.m. den 14 april 1979 l.o.m. den

12 september 1981; för Scherman fr.o.m. den 15 september 1981)

Janson, Carl-Gunnar, professor (för Bjurulf)

Johansson, Karl-Axel, sekfionschef (för Andersson) (fr.o.m. den 1

september 1979)

Kjellgren, Eivor, intendent (för Wiklund) (fr.o.m. den 1 april 1977)

Korpi, F. Walter, professor (för Rehn)

Lundström, Stig, kansliråd (för Pettersson) (fr.o.m. den 15 mars 1981)

Magnusson,  Nils,  avdelningschef (för  Pettersson) (t.o.m.  den   14

januari 1981)

Stark, K. Birger, socialchef (för Hedlén)

Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för Westerholm t.o.m. den 14

januari 1981; för Magnusson fr.o.m. den 15 januari 1981)

Villner, Ina, sekreterare (för Sjöberg) (fr.o.m. den 23 maj 1978)

Experter: Elmhammer, Nils E. 1., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 6 mars 1978) Wiclorson, Karl-Eric A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976)

Sekreterare: Arve-Parés, Birgit, forskningssekreterare (fr.o.m. den I juni 1980) Dahl, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979 l.o.m. den 30 april 1981)

Olsson, Orvar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Uggla, G. Inga-Lill, forskningssekreterare

Wickberg, Nils, forskningssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979 l.o.m. den 31 maj 1981)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Initialivgruppen för narkomanvårdsforskning har i november 1981 avgetl slutrapport med förslag till forskningsprogram.

Delegationen ger årligen ut en verksamhetsberättelse som bl.a. innehåller en projektkalalog. I delegationens rapportserie har följande rapporter avgells under året

(Rapport 1980:3) Personalen vid de allmänna försäkringskassornas lokalkontor

(Rapport 1980:4) Frisk eller sjuk på äldre dar

(Rapport 1981:1) Tandläkarbesök och tandläkares behandling av karies och parodonlit i Sverige under åren 1974-1977

(Rapport 1981:2) Evaluering av öppna omsorgsformer

(Rapport 1981:3) Åldrande och boende

(Rapport 1981:4) Socialpolifiken i Västtyskland

 

S:4    Skr 1981/82:103                                              80

(Rapport 1981:5) Delpension. En väg till ökad valfrihet och ökad välfärd

Delegationens arbete beräknas pågå tills vidare.

5. Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig (USIK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för att utreda frågan om sjukvård i krig:

Ordförande: Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen/m

Ledamöter: Hansson, Lilly E., mentalskötare, led. av riksdagen/s Litzner, Ragnar, landstingsråd Nilsson, Göte, landstingsledamot Ångström, Rune T., led. av riksdagen/fp

Experter: Börjeson, Börje, driftchef Gyllö, Sture A., avdelningschef Hullstrand, Lars R., departementsråd Orrö, Sven-Erik O., departementsråd Persson, Sven-Åke, landstingsdirektör Rybeck, Bo, generalläkare (fr.o.m. den 1 december 1979) Söderberg, Ragnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 26 mars 1980) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wiktorin, Bengt, sektionschef

Sekreterare: Lundberg, Karl-Göran E., ulbildningschef (fr.o.m. den 28 januari 1980) Skoglund, Caj U., sjukhusdirektör

Lokal: Sjukhuset i Kristinehamn, 681 00 Kristinehamn, tel. växel 0550/83000 (Skoglund)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 S 17. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 S 10.

Utredningen har i mars 1981 avgelt delbelänkandet (Ds S 1981:2) Skydd för sjukvården i krig.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under år 1982.

 

81                                         Kommittéer: Socialdepartementet    S:7

6. Prostitutionsutredningen (S 1977:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att göra en kartläggning av prostitutionen m.m.:

Särskild utredare: Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen/m

Sekreterare: Lindblom, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S I.

Utredningen har i oktober 1981 avgett belänkandel (SOU 1981:71) Prostitutionen i Sverige. Bakgrund och åtgärder. Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets omfattning (UNO)

I

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för all göra en kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning:

Särskild utredare: Palm, Böret, justitieråd

Sakkunniga: Bishop, Norman, byråchef Carlsson, Gösta, professor Esbjörnson, Esbjörn, byråchef Fors, Åke, departementsråd Ording, Jan, byråchef

Sekreterare: Hedberg, Anders, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981) Karlsson, Christer, departementssekreterare Olsson, Orvar, fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Johansson, Torbjörn, byråassistent (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Olsson, Börje, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Roth, Christer, föreståndare (fr.o.m. den 28 maj 1978 l.o.m. den 31 december 1980)

6    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

S:7    Skr 1981/82:103                                             82

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 33 34 (Orvar Olsson)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 S 4.

Utredningen har i december 1980 avgell rapporten (Ds S 1980:11) Tungt narkotikamissbruk - en särredovisning för län och kommuner av 1979 års undersökning saml i augusfi 1981 rapporten (Ds S 1981 :l I) Ungdom, droger och förebyggande arbete.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under första hälften av år 1982.

8. Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m.m. (ALLFA)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för all utreda frågor om ADB inom den allmänna försäkringen m.m.:

Ordförande: Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen/c

Ledamöter: Lindström, Gunvor, försäkringstjänsteman Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen/m Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen/s Stephansson, Jan, civilekonom

Sakkunniga:

Bergvall, Olof, överdirektör

Engman, Jan, avdelningschef

Ljungholm, Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 12 december 1978)

Osvald, Thomas, byråchef

Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare

Experter: Axelsson, Göran, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1980) Bohman, Sven, direktör Holmberg, Stig, direktör Johansson, Börje, ombudsman Lundberg, Bengt T., avdelningsdirektör

Tjärnberg, Marianne, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 november 1979) Öster, Tjelvar. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1979)

 

83                                 Kommittéer: Socialdepartementet    S:9

Sekreterare: Torpefäll, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977 l.o.m. den 31 maj 1981)

Öström, Klasgöran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977 l.o.m. den 30 juni 1981)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 S 7.

Utredningen har den 11 mars 1981 avgett betänkandet (SOU 1981:24) Socialförsäkringens datorer. Uppdraget är därmed slutfört.

9. Omsorgskommittén (S 1977:12)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12 augusti 1977 för alt utreda vissa frågor om omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda, psykotiska barn och flerhandikappade:

Ordförande: Larsson, Gerhard, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978)

Ledamöter: Hallerby, Nils, landstingsråd

Samuelsson, Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 6 juni 1980) Signell, E. Sven-Gösta, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 24 oktober 1977)

Swarlling, Fredrik, landstingsråd

Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 13 november 1978)

Sakkunniga: Grunewald, Karl R., medicinalråd Grönwall, Lars O., försäkringsrätlsråd Wessman, Lennart, särskoleinspeklör

Experter: Dahlin, Gunilla, psykolog Everitt, Allan, ombudsman

Högberg, Birgit E., vårdchef (fr.o.m. den 1 oktober 1980 l.o.m. den 31 januari 1981; fr.o.m. den 1 februari l.o.m. den 31 mars 1981) Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1978) Linder, Bengt, förste sekreterare Maltsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare

 

S:9    Skr 1981/82:103                                             84

Sekreterare: Bolander, Lars, socialchef (l.o.m. den 30 oktober 1981) Carlberg, Annchadotle, psykolog (fr.o.m. den 1 januari 1980 l.o.m. den 15 mars 1981)

Fellenius, Olle, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 mars 1978 l.o.m. den 24 april 1981)

Bitr. sekreterare: Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 S 12. Tilläggsdirektiv, se 1980.års kommittéberättelse del II U 6 och 1981 års kommittéberättelse del II S 3.

Kommittén har i juni 1981 avgeU slutbetänkandet (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade samt en sammanfattning i betänkan-del (SOU 1981:27) med samma namn.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Fluorberedningen (S 1977:13)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för vissa frågor om användning av fluor i kariesförebyggande syfte:

Ordförande:

Larsson, Gerhard, direktör (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Ledamöter: Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Hjelmslröm, I. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Klingvall, Maj-Inger, ulredningsassislenl (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Wachtmeisler, Knut G. N., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Östergren, Karin, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Sakkunniga: Berglund, Fredrik, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

 

85                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:ll

Holmsledl, Bo R., professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977 Torell, Per, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Winberg, Jan, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Experter: Bmce, Åke, professor (fr.o.m. den 26 september 1977) Cronström, J. N. Runo, tandläkare (fr.o.m. den 8 september 1977)

Sekreterare: Lindgren, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 augusti 1977 l.o.m. den 31 augusfi 1981)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Beredningen har i juni 1981 avgetl betänkandet (SOU 1981:32) Fluor i kariesförebyggande syfte. Uppdraget är därmed slutfört.

11. Ensamförälderkommittén (S 1977:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 september 1977 för all göra en översyn av samhällsstödet till ensamslående föräldrar:

Ordförande: André, Gunilla K., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 10 november 1977)

Ledamöter: Forslund, Bo E., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 november 1977) Heinemann, Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 10 november 1977) Johansson, Ulla, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 november 1977) Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 november 1977)

Sakkunniga: Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 september 1979) Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 februari 1978)

Experter: Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1979) Kindlund,   A.   Sören,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   18 september 1978) Wicksell, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den I november 1980)

Sekreterare: Böreslam, Eva, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Hägg, Monica, regedngsrättssekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

 

S:ll , Skr 1981/82:103                                               86

Lundkvist, Gunnel, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 17 augusti 1978)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II S 14.

Kommittén  har i  oktober  1981   avgett rapporten (Ds S 1981:18) Ensamförälder 1980. Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

12. Utredningen (S 1977:21) om de homosexuellas situation i samhället

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för att undersöka de homosexuellas situation i samhället:

Ordförande: Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Ledamöter: Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Bohlin, Eva, lärare (fr.o.m. den 17 januari 1978) Hansson, Lilly E., menlalskölare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 januari 1978 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Israelsson, Karin, distriktssköterska, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I november 1981)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 17 januari 1978) Malmgren, Lena, komminister (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Experter: Ekdahl, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978) Petersson, Stig-Åke, byråsekrelerare (fr.o.m. den 11 september 1979) Witiorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare: Hansson, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Bitr. sekreterare: Håkansson, Per Arne, fil. kand. (fr.o.m den 21 maj 1979 t.o.m. den 30 april 1980; fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 december 1980; fr.o.m. den 1 januari 1981)

 

87                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:13

Lokal:    Departementens    utredningsavdelning.    Västergatan    47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50

Direktiven för utredningen, se 1979 ärs kommittéberättelse del II S 2.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

13. 1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 för all göra en översyn av den allmänna tandvårdsförsäkringen m.m.:

Ordförande: Englund, K. Svante I., överdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Ledamöter: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Claesson, Halvard, landstingsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Dahl, Gerd B., ombudsman (fr.o.m. den 16 januari 1978) Gustafsson, Hans 1., sladsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 januari 1978) Öfström, Sylve, landstingsledamot (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sakkunniga: Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 december 1980) Marits, Arvo A., byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Sandberg, Lars, förbundsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Sibbmark, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980) Strand, Kad-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 december 1980) Wintzer, Slig, sekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Experter: Böhlin, Erling, landläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Ek, Bengt, tandvårdschef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Gardeslröm, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 9 juni 1978) Hammar, Carl-Filip, avdelningschef (fr.o.m. den 23 februari 1981) Marken, Kad-Erik, överlandläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Maltsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Sundberg, Hans E., övertandläkare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Witiorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 22 februari 1980) Ågren, Sture, tandtekniker (fr.o.m. den 16 januari 1978)

 

S:13    Skr 1981/82:103                                            88

Sekreterare: Högberg, Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Bitr. sekreterare: Carlsson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Kindlund, Hannelotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusfi 1979) Malmqvisl, Jan S. N., tandläkare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Ågren, Per K. G., branschekonom (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 4.

Utredningen planerar att avge sitl huvudbetänkande i slutet av år 1981. Därefter planerar utredningen att redovisa vissa frågor i ett del-belänkande under år 1982. Därmed är utredningens arbete slutfört.

14. Beredningen (S 1978:03) för internationellt läkemedelssamarbete

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag att planera, samordna och successivt utvärdera en försöksverk­samhet rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer samt lämna förslag beträffande utformningen av en eventuell framtida reguljär verksamhet inom detta område:

Ordförande: Lennmarker, Göran, planeringschef (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Ledamöter: Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Elfwendahl, Bo, ambassadör (fr.o.m. den 2 oktober 1978 l.o.m. den 22 oktober 1981)

Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Stenson, Bo, byråchef (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Tyndal, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978 t.o.m. den 18 maj 1981) Ängeby, Ragnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 mars 1979)

Sakkunniga: Sjölin, Staffan, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lundbäck, Holger, professor (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

 

89                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:15

Nohdander, Åke, direktör (fr.o.m. den 27 mars 1979)

Rönmark, John, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Wahlqvist, Stig, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978; avliden i februari

1981)

Öslholm, Ivan, doktor (fr.o.m. den 15 september 1981)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, byråchef (fr.o.m. den 13 november 1978) Lönnquist, J. Gunnar, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 24 53 90

Direktiven för beredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 8.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

15. Sjukpenningkommittén (S 1978:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 juni 1978 med uppdrag att göra en översyn av sjukpenningförsäkringen:

Ordförande: Granqvist, Liss M., f.d. president (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter: Andersson, Gösta, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 maj 1981) Arrbäck, Gunnel, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Berggren, Ulf, direktör (fr.o.m. den 15 september 1979) Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Karlehagen, Sigvard, företagsläkare (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 30 april 1981)

Lindblad, Gullan, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 april 1981) Lönnerblad, Sara, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Oxelberg, Marian, ombudsman (fr.o.m. den 8 februari 1980) Walander, Håkan I., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1978) Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 juli 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Sakkunniga: Backman, Ulla-Britt, konsulent (fr.o.m. den 25 september 1978) Horn af Ranlzien, Hans, sektionschef (fr.o.m. den 25 september 1978) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 december 1980)

 

S:15    Skr 1981/82:103                                            90

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978 l.o.m. den 4 december 1980)

Experter: Brännmark, Gerd, assistent (fr.o.m. den 10 mars 1980) Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 25 september 1978) Rylander, Ola, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 25 september 1978) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 25 september 1978)

Sekreterare: Thelin, Krister, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1979) Thoresson, Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 27 november 1978)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Thelin, Thoresson)

Direktiven för kommittén, se 1979 ärs kommittéberättelse del II S 6.

Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II S 10.

Kommittén har i april  1981  avgett betänkandet (SOU   1981:22) Sjukersättningsfrågor.

Kommitténs arbete beräknas avslutas under år 1982.

16. Familjevårdsutredningen (S 1978:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att initiera, samordna och utvärdera viss försöksverksamhet saml alt med utgångspunkt häri utreda vissa frågor rörande vård i familjehem av missbrukare:

Särskild utredare; Sannegård, Wilhelm, informafionschef (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sakkunniga: Davidsson, Bitte, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981) Hedlund, Maj-Britt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 september 1978)

Minell, Marita, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978 t.o.m. den 28 februari 1981)

Sandberg, Owe, chefspsykolog (fr.o.m. den 20 september 1978) Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978)

Experter: Hultstrand, Lars R., departementsråd (fr.o.m. den 20 september 1978)

 

91                                Kommittéer: Socialdepartementet    S:18

Linderoth, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1978) Olsson, Birger, lantbrukare (fr.o.m. den 20 september 1978) Sambergs, Åke, fil. lic. (fr.o.m. den 6 september 1979) Setréus, Åke E., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Vikström, Björn, leg. psykolog (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sekreterare: Slymne, Anders, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Wiig, Pål, fil. kand. (fr.o.m. den 9 augusti 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 7.

Utredningen har i oktober 1981 avgett betänkandet (Ds S 1981:17) Det förstärkta familjehemmet. Uppdraget är därmed slutfört.

17. Kortvågsutredningen (S 1978:06)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 december 1978 för att utreda vissa frågor rörande användningen av apparatur för behandling med kortvåg, mikrovåg och ultraljud m.m.:

Särskild utredare: Lindgren, S. Åke, generalläkare (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Sekreterare: Sävenstrand, Ulf, civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den 30 september 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II S 1.

Utredningen   har   i  juli   1981   avgett   belänkandel  (Ds   S 1981:8) Behandling med kortvåg, mikrovåg och ultraljud. Uppdraget är därmed slutfört.

18. Kommittén (S 1979:03) om hemspråksträning för förskolebarn

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för att kartlägga språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern och föreslå erforderliga åtgärder:

Ordförande: von Euler, Rigmor, f.d. barnombudsman (fr.o.m. den 15 september 1979)

 

S:18   Skr 1981/82:103                                             92

Ledamöter: Bengtsson, Per-Olof, kanslichef (fr.o.m. den 15 september 1979) Grabö, Paul, agron. lic, ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I december 1979)

Liljegren, Gunnel, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 september 1979)

Sandéhn, Margit, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 september 1979) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 15 september 1979)

Sakkunniga: Hardeberg, Gunilla, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Pentinsaari, Helena, byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979) Widgren, Jonas, kansliråd (fr.o.m. den 15 september 1979) Wigart,   Anne-Oulram,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   15 september 1979)

Winberg, Ylva, sekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979) Åsledt, Inga-Britta, byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Experter: Heyman, Anna-Greta, sekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1981) Lundqvist, Lars-Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980) Rätlö-Nilsson, Lydia, metodiklärare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Sekreterare: Olsson, Gunnel, invandrarkonsulent (fr.o.m. den 11 augusti 1980) Thorsell, Siv, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II S 3.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

19. Bilstödskommittén (S 1979:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 april 1979 för all utreda frågan om bilslöd lill handikappade:

Ordförande: Jonsson, Elver A. D., posfiljon, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 22 maj 1979)

 

93                                        Kommittéer: Socialdepartementet   S:20

Ledamöter: Littmarck,  Blenda  M.  V.,  led.  av  riksdagen/m (fr.o.m.  den  22 maj 1979)

Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Pehrsson, Maj R., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 22 maj 1979) Segerström, Ingrid, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Sakkunniga: Cadsson, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 14 september 1981)

Lagerlöf, Inga-Britt, byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Lanlz, Kjell-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 februari 1980 t.o.m. den 12 mars 1981)

Mallsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Månsson, Bo, konsulent (fr.o.m. den 22 maj 1979) Nordström, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1981)

Roosmark, Per-Olov, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 mars 1981) Thordin, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Experter: Jönsson, Arne, ingenjör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Slenquist, Margareta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Sekreterare:

Hammar, Beale-Charlotte, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 septem­ber 1979) Hedvall, Finn, byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1981)

Lokal: Handikappforskningen, Göteborgs universitet. Brunnsgalan 2, 413 12 Göteborg, tel. 031/41 09 19

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II S 5.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1982.

20. Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för all göra en översyn av del ekonomiska stödet lill barnfamiljerna med särskild inriktning på flerbarnsfamiljerna:

 

S:20   Skr 1981/82:103                                             94

Ordförande; Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Ledamöter: Israelsson, Karin, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 augusfi 1981) Johansson, Sune, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Johansson, Ulla, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 28 augusfi 1979) Tilländer, Ulla B-, ämneslärare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 28 augusfi 1979t.o.m. den31 juli 1981)

Troedsson, Ingegerd, förste vice talman i riksdagen/m (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Sundling, Sylvia, sekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Sakkunniga: Kindlund, Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Modig   Tham,   Agneta,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   5 december 1980)

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 28 augusfi 1979 t.o.m. den 4 december 1980) Strand, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Expert: Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 augusfi 1979)

Sekreterare: Grufberg, Maj-Britt, tf. organisationsdirektör (fr.o.m. den I januari 1980) Söderberg, Per-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Orrell, Margareta E., fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1979)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 S 6.

Kommittén har avgett en rapport (Ds S 1981:4) Flerbarnfamiljerna -karlläggning och analys och ett delbetänkande (Ds S 1981:12) Fler­barnsfillägg för familjer med 16-19-åringar.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

21. Cancerkommittén (S 1979:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för all utreda frågor om cancerförebyggande åtgärder:

 

95                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:22

Ordförande; Bergström, Sune, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Ledamöter: Ehrenberg, Lars, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Einhorn, Jerzy, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Friberg, Lars, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Gustafsson, Bengt, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Carlheim-Gyllensköld, Karin, universitetslektor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Holmberg, Bo, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Larsson, Lars-Gunnar, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 7 juni 1979) Mileikowsky, Curt, docent (fr.o.m. den 7 juni 1979) Swarén, Ulla, kanslichef (fr.o.m. den 7 juni 1979) Söderbaum, Peter, docent (fr.o.m. den 7 juni 1979) Thor,Thorslen, direktör (fr.o.m. den 7 juni 1979) Westermark, Torbjörn, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Sakkunniga: Alsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 18 mars 1980) Liliewall, E. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sekreterare: Englund, Anders, chefiäkare (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Bitr. sekreterare: Säfwenberg, Jan-Olof, fil. mag. (fr.o.m. den 7 januari 1981)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II S 7.

Kommittén beräkas avsluta sill arbete under år 1982.

22. Kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m.m. (RFV-översynen)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 14 juni 1979 för översyn av riksförsäkringsverkets organisafion m.m.:

Ordförande: Åslröm, Lars-Åke, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979)

 

S:22   Skr 1981/82:103                                             96

Ledamöter; Engman, Jan, avdelningschef (fr.o.m. den 29 juni 1979) Engström, Wilhelm, chefrevisor (fr.o.m. den 29 juni 1979) Persson, Gustav, sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1979) Stephansson, Jan, civilekonom (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Sakkunniga: Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 december 1980) Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1979) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m.den 29 juni 1979 t.o.m. den 4 december 1980)

Experter; Dahlberg, Lill, ombudsman (fr.o.m. den 29 juni 1979) Johansson, Börje, ombudsman (fr.o.m. den 29 juni 1979) Tjärnberg, Marianne, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Sekreterare: Eriksen, Kersti, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Bitr. sekreterare: Kvist, Lena, byrådirektör (fr.o.m. den 8 februari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Lulhander, Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II S 8.

Kommittén har i augusfi  1981  avgett belänkandel (Ds S 1981:13) Riksförsäkringsverkels roll, uppgifter och organisation. Uppdraget är därmed slutfört.

23. Sjukreseutredningen (S 1979:09)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för alt se över sjukförsäkringens ersättningssystem vid sjukresor;

Särskild utredare; Olsson, Bengt, landshövding (fr.o.m. den 30 augusti 1979)

Sakkunniga; Dahlgren, Carl Ivar, förste sekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979) Fredrixon, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 december 1979) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den  10 december 1979)

 

97                                Kommittéer: Socialdepartementet    S:24

Sibbmark, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 december

1979)

Öberg, Bernt, sekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sekreterare: ■ Bäckman, Göran, konlorsföreslåndare (fr.o.m. den 1 januari 1980 l.o.m. den 30 april 1981)

Jenslav, Marika, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Direkfiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II S 9.

Utredningen har i juni   1981  avgett belänkandel (SOU   1981:35) Sjukresor - Samordning och förenkling. Uppdraget är därmed slutfört.

24. Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationella handikappåret 1981

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för alt förbereda det internafionella handikappåret 1981;

Ordförande; Ahrland, Karin, statsråd, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 4 juni 1981) Holm, Elisabel, förutv. statsråd (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den 3 juni 1981)

Vice ordföranden: Lindqvist, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 4 december 1979)

Ordförande i arbelsutskoll;

Kjellén, Bo, expedifionschef (fr.o.m. den 1 januari 1980) Olofsson, Gunnar, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Ledamöter; Abelin, Slig, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979) Alaby, Gert, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag. (fr.o.m. den 4 december 1979) Bengtsson, Per Olof, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 4 december 1979)

Elm, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Ericson, Seivern, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Eriksson, Seved, byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1981)

7    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

S:24    Skr 1981/82:103                                            98

Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.rn. den 4 december 1979)

Finn, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Gardeslröm, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Gellsledl, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979)

Grunewald, Karl, medicinalråd (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Gunnarsson, Olle, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Gustavsson, Rune, led. av riksdagen/cp (fr.o.m. den 4 december 1979)

Holmsledl, Sven, direktör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Håkansson, Margot, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 4 december

1979)

Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979)

Kellquist, Tore, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Kälvemark, Torslen, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindahl, Jan-Mals, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lindberg, Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindencrona,    Hanne,    departementssekreterare    (fr.o.m.    den    4

december 1979)

Mattsson, Bengt-Olof, kansliråd (fr.o.m. den 4 juni 1981)

Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979 l.o.m.

den 31 januari 1981)

Skanlz, Anna-Greta, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 december

1979)

Sålde, Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den

30 september 1981)

Ulberg, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Wikman, Monika, ombudsman (fr.o.m. den 4 december 1979)

Örnhall, Hans, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Sekreterare: Björk-Gurner, Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 19 maj 1980) Gudmundson, Ulla, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Nolle, Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Rydbeck, Margareta, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1981) Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 S 11.

 

99                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:25

Beredningsgruppen har under år 1981 publicerat rapporterna Internationella handikappåret 1981: Planer och förberedelser i Sverige och Svensk handikappolitik.

Statistiska centralbyrån (SCB) har på gruppens uppdrag gjort en specialbearbetning av material rörande vissa handikappgruppers levnadsförhållanden. Materialet har publicerats i Sveriges officiella statistik (SOS), rapporten nr 25 Handikappad. Delaktig och jämlik?

Beredningsgruppen beräknas avsluta sitt arbete under sommaren 1982.

25. Anhörigvårdskommiltén (S 1979:11)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att göra en översyn av olika frågor rörande vård av anhöriga i hemmet, m.m.:

Ordförande: Gustavsson, Rune, socionom, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 10 april 1980)

Ledamöter: Grönhagen, Nils-Olof, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 april 1980) Hesselström, Kerstin, landstingsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Kärnek, Ruth 1. C, landstingsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 april 1980)

Sakkunniga: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Jönsson, Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 12 juni 1980) Rosenius, Margareta, sekreterare (fr.o.m. den 16 februari 1981) Svensson, Marghila, sekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1980 l.o.m. den 15 februari 1981)

Experter: Hagberg, Ann-Charlolle, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1980 t.o.m. den 11 mars 1981)

Lemperl, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 mars 1981) Strand, Birgit, byråchef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Svensson, Margareta, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Sekreterare: Blomgren, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

 

S:25   Skr 1981/82:103                                            100

Laius, Gunilla, fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1980)

Nyberg,   Gunnel,   förste   organisationsassistent   (fr.o.m.   den    1

september 1980)

Westin, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den  12 februari t.o.m. den 30

november 1981)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II S 12.

Kommittén har i oktober 1981 avgeU delbetänkandet (Ds S 1981:15) Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år.

Kommittén fortsätter arbetet med översynen av hemsjukvården med särskill avseende på rätten till ledighet från arbetet för vård av äldre, sjuk eller handikappad anhörig i hemel saml elt ersättningssystem härför.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande lill årsskiftet 1982-1983.

26. Organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 september 1979 för all utarbeta underlag för statsmakternas närmare beslut om socialstyrelsens uppgifter, resurser och organisation:

Ordförande; Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 21  november 1979)

Ledamöter: Engström,Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979) Hedengren, Sven-Olof, överdirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Israelsson, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Lennmarker, Göran, sakkunnig (fr.o.m. den 21 november 1979) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 21 november 1979 l.o.m. den 26 januari 1981)

Pettersson, Åke, statssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979 t.o.m. den 26 mars 1981) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 21 november 1979)

Sakkunniga: Fors, Åke, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Orrö, Sven-Erik, O. departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Witiorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979)

 

101                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:27

Expert: Åberg, Fritz, byråchef (fr.o.m. den 1 januari l.o.m. den 30 november 1980)

Sekreterare: Hedvall, Finn S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén häri juni 1981 avgetl betänkandet (Ds S 1981 ;5) Ansvars-och uppgiftsfördelning m.m. för läkarnas vidareutbildning. Uppdraget är därmed slutfört.

27. Kommittén (S 1979:13) för opinionsbildning mot drogkulturen

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979 för att planera och genomföra en aktion mol överlåtelse av alkohol lill ungdom saml för fördjupa opinionsbildningen mot droger:

Ordförande; Lindberg, Jakob, departementsråd (fr.o.m. den 12 januari 1981) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den  1 december 1979 t.o.m. den 11 januari 1981)

Ledamöter: Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 14 april 1980) Blomberg, Ingrid, direktör (fr.o.m. den 1 december 1979) Burman, Karl-Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979) Dahlbäck, Sven-Åke, byråchef (fr.o.m. den 1 december 1979) Engman, James, informationschef (fr.o.m. den 1 december 1979) Erlandsson, Gottfrid, polisintendent (fr.o.m. den 1 december 1979) Ivarsson, Kent, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1981) Jönsson, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den 1 december 1979) Nilsson, Stellan, sekreterare (fr.o.m. den 30 maj 1980) Nyrén, Lars, skolkonsulent (fr.o.m. den I december 1979) Rydberg, Björn, socionom (fr.o.m. den 1 september 1981) Rämgård, Rolf, sakkunnig (fr.o.m. den 1 mars 1981) Wegerman, Åke, byråchef (fr.o.m. den 1 december 1979) Viklund-, Margareta, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Sekreterare: Beckérus, Margareta, informationssekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1981) Horning, Eric, speciallärare (fr.o.m. den 1 augusti 1981)

 

S:27    Skr 1981/82:103                                           102

Rydberg, Björn R., socionom (fr.o.m. den 1 december 1979 l.o.m. den den 31 augusti 1981)

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 21 04 85 (sekreterarna)    .

Kommittén har genomfört en rad informationsåtgärder under devisen Stoppa langningen - Aktion mol alkoholfaran. En fördjupad opinionsbildning fortsätter under år 1982 med tema Aktion mol droger.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under är 1982.

28. Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd beträffande boendeservice för svårt handikappade

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 17 januari 1980 för samråd beträffande boende och service för svårt handikappade:

Ordförande: Fors, Åke, f.d. departementsråd (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Ledamöter; Harriman, Siv, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lundin, Inge-Britt, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Rydén, Kjerslin, avdelningschef (fr.o.m. den 25 januari 1980) Söderberg, Bengt, socialchef (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Experter: Andersson, Birgitta (fr.o.m. dén 5 augusti 1981) Carlsson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 25 januari 1980) Dalen, Ingrid, if. departementsråd räd Juhlin, Inga-Maj, socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980) Källman, Per-Olov, kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Lewander, Anders, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lindberg, Bertil, kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1981) Lindhe, Lotta, socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980 l.o.m. den 4 augusti 1981) Månsson, Karin, arkitekt (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Sekreterare; Lejdström, Krisfina, förste kanslist (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direkfiv har ej meddelats.

 

103                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:29

Arbetsgruppen har avgell Rapport om intervjuundersökning i Stockholms län 1980. Redovisning av bakgrundsmaterial för all utreda behovet av boende med service för ungdomar med rörelsehinder.

Arbetsgruppen beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

29. 1980 års abortkommitté (S 1980:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 med uppgift att utvärdera abortlagstiftningen m.m.;

Ordförande; Bråkenhielm, Anita, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Ledamöter: Eirefeldt, Christer, byggnadstekniker, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Israelsson, Karin, distriktssköterska, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 maj 1981)

Lanlz, Inga, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 19 mars 1980) Olsson, Elvy, E. landshövding, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 mars 1980 l.o.m. den 20 maj 1981)

Sakkunnig: Sahlin, Jan, förbundsjurist (fr.o.m. den 9 april 1980)

Experter: Starup-Mårtensson, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1980) Sundslröm-Feigenberg, Kajsa, leg. läkare (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sekreterare: Rolén, Mals, fil. dr (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Bitr. sekreterare: Callerslen, Margareta, kurator (fr.o.m. den 1 januari l.o.m. den 31 augusfi 1981)

Lidholm, Merike, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 maj 1981) Lindgren, Jane, kurator (fr.o.m. den 1 augusti 1981 l.o.m. den 31 mars 1982)

Norbelie,  Bertil,  rektor (fr.o.m. den   15 september l.o.m. den  28 februari 1982)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

 

S:29    Skr 1981/82:103                                           104

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 4.

Kommittén planerar att lämna elt delbetänkande i december 1981. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

30. Journalutredningen (S 1980:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för att göra en översyn av gällande råd i fråga om gallring i vissa medicinska arkiv m.m.:

Särskild utredare: Fallström, Ann-Marie, arkivarie (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sakkunnig; Alsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 25 april 1980)

Experter; Björvell, Hjördis, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 19 maj 1980 t.o.m. den 3 mars 1981)

Bolinder, Erik, leg. läkare (fr.o.m. den 25 april 1980) Chrisliani, Karin, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 4 mars 1981) Holmberg, Rolf, projektledare (fr.o.m. den 25 april 1980) Johansson, Kerstin, assistent (fr.o.m. den 27 maj 1981) Malker, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april 1980) Pursche, Werner, landsarkivare (fr.o.m. den 25 april 1980) Sahlin, Jan, förbundsjurisl (fr.o.m. den 25 april 1980) Sjöberg, Karl H., överläkare (fr.o.m. den 25 april 1980) Smedby, Björn, professor (fr.o.m. den 25 april 1980) Starup-Mårtensson, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sekreterare: Forsberg, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1981) Häger, Lars, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1980 l.o.m. den 31 december 1980)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 1 och S 12.

Utredningen planerar all avge ett delbetänkande under år 1982 beträffande utredningsdirektivens första del.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under år 1983.

 

105                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:32

31. Socialdatautredningen (S 1980:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för att undersöka behovet av undanlag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens personregister:

Särskild utredare: Kadsson, Willy, socialchef (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter: Berglind, Hans, professor (fr.o.m. den 1 juli 1980) Dahlström, Rolf, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 31 juli 1981)

Edvardsson, Cad-Edvard, förste arkivarie (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lannerberth, Marianne, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Larsson, Jan, fil. dr (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Nasenius, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Norslröm, Cad, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sekreterare; Dahlström, Rolf, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusfi 1981) Larsson, Jan, fil. dr (fr.o.m. den 1 september 1980 l.o.m. den 31 juli 1981)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartemenleln, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del 11 S 2.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under andra halvåret 1982.

32. Samordningsorganet (S 1980:06) för alkoholfrågor (SAMO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 maj 1980 för att initiera och planlägga åtgärder inom det alkoholpolifiska området m.m.:

Ordförande: Pettersson, S. Åke E. statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ledamöter: Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m. den 31 augusti 1981)

Bramsvik, NilsErik, statssekreterare (fr.o.m. den I september 1981) Dinkelspiel, Ulf, bitr. kabinettssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Eriksson, Lennart, generallulldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) Eriksson, Thorslen, sakkunnig (fr.o.m. den 1 september 1981) Grufberg, Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1981)

 

S:32    Skr 1981/82:103                                           106

Hegardi, Margareta, statssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Larsson, P. Slig 1., statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Lindh, Ove, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Orehag, Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 september 1981)

Palm, Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Romander, Holger A. G., rikspolischef (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Sandebring, Hans, statssekreterare (fr.o.m. den 15maj 1980 l.o.m. den

31 augusfi 1981)

Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m.

den 31 augusti 1981)

Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Westerberg, Bengt, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980 l.o.m. den

31 augusfi 1981)

Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ersättare: Esbjörnson,   Esbjörn,   byråchef   (fr.o.m.   den   15   maj 1980)   (för Romander)

Finn, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Larsson) Fischerslröm, Barbro, expeditionschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Bramsvik)

Hedengren, Sven-Olof, överdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Westerholm)

Honelh, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Eriksson, Thorsten)

Johansson, Sven, Åke, tf. överdirektör (fr.o.m. den 1 september 1981) (för Orehag)

Lagerlöf, Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Wahlberg)

Leuf, Nils-Börje, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Hegardi)

Lindberg, Jakob,, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1981) (för Pettersson)

Lundh, Gunnar, tullråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Eriksson) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den  15 maj  1980 t.o.m. den 31 januari 1981) (för Pettersson)

Munck, Johan, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lindh) Nordling, Lotly A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Palm)

Orehag, Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m. den 31 augusfi 1981) (för Ulvhammar)

Skarell, Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981) (för Grufijerg)

 

107                              Kommittéer: Socialdepartementet   S:33

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m. den 31 augusti 1981) (för Westerberg)

Sakkunnig; Swedberg, Bo, redaktionschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lundin)

Sekreterare; Enge, Inger, socionom (fr.o.m. den 18 augusti 1980 l.o.m. den  17 februari 1981)

Karlsson, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1981) Landerholm, Margareta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lindberg, E. Jakob M., avdelningsdirektör (fr.o,m. den 14 maj 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Olsson, Börje, byråsekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Öste, Suzanne, förste byråinspektör (fr.o.m. den 1 september 1980

Bitr. sekreterare: Johansson, Benny, förste aktuarie (fr.o.m. den 15 maj l.o.m. den 31 oktober 1981)

Åberg, Gunnar M., byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 augusti l.o.m. den 1 december 1980)

Lokal: Drottninggatan 20, 2 tr. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 21 06 31 (Kadsson)

Direktiven, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 6. Samarbetsorganet beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1982.

33. Socialberedningen (S 1980:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen samt uUärdering av den nya socialtjänsllagstiftningen:

Ordförande: Slerzel, Fredrik A. C, f.d. jusfifieråd (fr.o.m. den 19 juli 1980)

Ledamöter; Larsson, Erik, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 juli 1980) Rembo, Sonja, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 19 juli 1980) Romanos, Gabriel, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 19 juli 1980) Sjöström, Kurt, avdelningschef (fr.o.m. den 19 juli 1980) Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juli 1980)

Sakkunniga; Bergman, Sven Erik, avdelningschef (fr.o.m den 24 november 1980) Farm, Ingemar, sekreterare (fr.o.m. den 24 november 1980)

 

S:33    Skr 1981/82:103                                           108

Holmquist, Gertrud, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980) Håkansson, Bertil, anstallsdireklör (fr.o.m. den 24 november 1980) Johansson, Karl-Axel, sektionschef (fr.o.m. den 24 november 1980) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 24 november 1980) Gustavsson, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 24 november 1980)

Experter; Kellner, Bertil, överläkare (fr.o.m. den 24 november 1980) Meyerson, Anita, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sekreterare; Billum Stegard, Susanne, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Bitr. sekreterare: Ahlqvist, Ulla, kronofogde (fr.o.m. den 1 november 1980) Engström, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1981) Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för beredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 5. Tilläggsdirektiv, se 1982 års kommilttéberätlelse dir 1981:55.

Beredningen har i januari 1981 avgell belänkandet (SOU 1981:7) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), i juni 1981 betänkandena (Ds S 1981:6) Åtgärder mot missbruk under graviditet saml (Ds S 1981:7) Ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).

Beredningen planerar alt avge nästa delbetänkande under år 1983.

Beredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1985.

34. Föräldraförsäkringsutredningen (S 1980:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för all göra en översyn av reglerna för rätt lill ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen, m.m.:

Särskild utredare: Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sakkunniga: Drevhammar, Ylva, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Falkenberg, Eva, förbundsjurisl (fr.o.m den 20 oktober 1980) Lönnerblad, Sara, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Stråth, Claes, sekreterare, (fr.o.m. den 1 juli 1980) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Westin, Aina, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980)

 

109                              Kommittéer: Socialdepartementet    S:35

Experter: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980 t.o.m. den 3 mars 1981)

Ekslam, Åke, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 september 1980) Hallberg, Kajsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1980 l.o.m. den 30 aprfi 1981)

Lemperl, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 mars 1981) Liden, Sverker, departementssekreterare (fr.o.m. den I maj 1981) Svensson, Sven Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 15 september 1980)

Sekreterare: Röcklinger, Anna-Sfina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusfi 1980)

Lokal: Riksförsäkringsverket, 103 51 Slockhoim, tel. växel 22 10 80

Direkfiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del II S 7.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

35. PBU-utredningen (S 1980:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 för all utreda hur den verksamhet som bedrivs inom den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningen skulle kunna samordnas inbördes och med andra verksamheter med näraliggande arbetsuppgifter:

Ordförande: Sverne, Tor, justitieombudsman (fr.o.m. den 23 februari 1981)

Ledamöter: Claesson, Inger, habiliterings- och   utvecklingschef (fr.o.m. den  23 februari 1981)

Göransson, Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 23 februari 1981) Häggmark, Siri, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 23 februari 1981) Nilsson, Eivor, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 23 februari 1981)

Sakkunniga: Farm, Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Karlsson, Emy, socionom (fr.o.m. den 23 februari 1981) Minell, Marita, sekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Sikell, Evi, kurator (fr.o.m. den 23 februari 1981) Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Östman, Olle, byråchef (fr.o.m. den 23 februari 1981)

 

S:35    Skr 1981/82:103                                           110

Experter: Bergenheim, Elisabeth, familjerådgivare (fr.o.m. den 6 april 1981) Brallhall, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981)

Neander, Ebba, överläkare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Sylwander, Inga, förbundsordförande (fr.o.m. den 6 april 1981)

Sekreterare: Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartemenlel, 103 33 Slockhoim, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 9.

Utredningen beräknas avge sitt belänkande under år 1983.

36. Försäkringsdomstolskommittén (S 1980:10)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 juni 1980 för genomgång av försäkringsdomslolarnas verksamhet m.m.:

Ordförande; Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den 13 september 1980)

Ledamöter: Bengtsson, Albert, försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 13 september 1980) Grönwall, Lars O., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 13 september 1980) Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den 13 september 1980) Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 13 september 1980)

Experter: Ekeberg, Karl-Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m den  13 september 1980)

Forstadius, Erik, direktör (fr.o.m. den 13 september 1980) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den  13 september 1980)

Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980 l.o.m. den 15 september 1981)

Karlsson, Henry, förbundssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980) Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980)

Lundberg, Allan, f.d. försäkringsdomare (fr.o.m. den 15 december 1980)

 

111                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:38

Sjöquisl, Hans, avdelningschef (fr.o.m. den 15 december 1980) Wellerling, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 13 september 1980)

Sekreterare: Björklund, Bengt T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 oktober 1980) Nordlund,    Hanserik,    försäkringsrältsassessor   (fr.o.m.   den    15 december 1980 l.o.m. den 30 november 1981)

Lokal:    Departementens   kommiltéer.    Lilla    Kungsängsgatan   3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Björklund)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II S 8.

Kommittén har i juni  1981  avgett delbelänkandet (Ds S 1981:9) Försäkringsdomstolarnas arbetsläge. Förslag till åtgärder. Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

37. Behörighetsutredningen (S 1980:11)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980 för alt göra en översyn av gällande legitimations- och andra behörighets­bestämmelser för personal inom hälso- och sjukvården m.m.;

Särskild utredare: Johansson, Sven, landshövding (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sakkunnig: Hjern, Bo, direktör (fr.o.m. den 29 december 1980)

Sekreterare: Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del II S 11.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

38. Äldreberedningen (S 1981:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1980 för beredning av frågor som gäller de äldres levnadsförhållanden:

Ordförande: Rogestam, Chrisfina, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den IO februari 1981)

 

S:38    Skr 1981/82:103                                           112

Ledamöter:

Fager, Henny, kommunalråd (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Konradsson, Ingemar, ied. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 februari

1981)

Werner, Mårten, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Winlher, Eva, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Sakkunniga: Blixt, Gösta, förbundssekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1981) Linder, Bengt, förste sekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1981) Petersson, Kerstin, sekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1981) Sandberg, Lars, ordförande (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Sekreterare: Börjesson, Sture, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 januari 1981)

Bitr. sekreterare: Bolander, Fredrik, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 november 1981 t.o.m. den 30 april 1982)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1982 ärs kommittéberättelse del II dir 1980:93.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

39. Kommittén (S 1981:02) för specialistutbildning i Sverige av läkare från utvecklingsländer m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 januari 1981 för all utreda de frågor som sammanhänger med specialistutbildning av läkare från utvecklingsländer m.m. och föreslå hur en sådan verksamhet kan organiseras;

Särskild utredare: Petersson, P. Owe, sjukhusdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Sakkunniga: Barenthin, Willy, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1981) Jonsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981) Lestner, Inga, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1981) Slålbo, Per-Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Experter: Areskog, Nils-Holger, professor (fr.o.m. den 1 mars 1981) Dahlgren, Sven, professor (fr.o.m. den 1 mars 1981)

 

113                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:41

Hjern, Bo, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1981) Karlen, Ingvar, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1981) Kimbré, Siv, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Sekreterare: Timelin, Margaretha, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Lokal:   Fredsgalan   2.   Postadress:   Socialdepartementet,    103 33 Stockholm, tel. 21 32 08

Direktiven för kommittén, se  1982 års kommittéberättelse del  11 dir 1981:1.

Kommittén beräknas avge sitt betänkande i januari 1982.

40. Kommittén (S 1981:03) om etiska, humanitära och sociala frågor m.m. kring hybrid-DNA-tekniken

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 februari 1981 för all utreda och lämna förslag lill etisk och social lagstiftning m.m. för användning av hybrid-DNA-tekniken:

Ordförande; Wennergren, Bertil, lagman (fr.o.m. den 1 november 1981)

Ledamöter: Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 november 1981)

Ekström, Göte, kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1981) Israelsson, Per, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 1 november 1981) Niblaeus,  Kerstin, utredningssekreterare (fr.o.m. den   I   november 1981) Sundberg, Ingrid, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 november 1981)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommilléberällelse del II dir 1981:3.

41. Socialavgiftsutredningen (S 1981:04)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 7 maj 1981 med uppgift all göra en översyn av debiterings- och uppbördssyslemet för arbetsgivaravgifter:

8    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

S:41    Skr 1981/82:103                                           114

Särskild utredare: Björne, Gunnar, regeringsråd (fr.o.m. den 11 juni 1981)

Sakkunniga: Haglund, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1981) Ivarsson, Lars, hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 juni 1981) Linde, Per-Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1981) Lundin, Tore, bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 11 juni 1981)

Experter: Johnsson, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 juni 1981) Pagrolsky, Leif, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 juni 1981) Ranlzén, Karl-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1981) Svanlesson, Magnus, tf. organisationsdirektör (fr.o.m. den  11 juni 1981)

Sekreterare: Olsson, Kjell, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1981)

Lokal: Birger Jads Torg 9, 111 28 Slockhoim, tel. 11 32 42

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:29.

Utredningen planerar att avge ett delbetänkande i början av år 1982. Utredningen beräknas avge sitl slutbetänkande under år 1983.

 

115                        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:l

Kommunikationsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 1, 3, 4, 6, 7, 8, 11, 12, 13, 17, 18 och 20

1. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF) (Partikelmärkningsutredningen)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18 februari 1972 för all leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg samt den 16 augusti 1979 för all utreda de tekniska möjligheterna lill och effekterna av märkning av andra oljeresler i fartyg än rester av tung olja i lasllankar på tankfartyg saml de tekniska möjligheterna till märkning av oljerester i tankar försedda med inerlgasanläggning:

Ordförande; Sleen, Göran A., generaldirektör (l.o.m. den 28 februari 1981)

Sakkunniga: Agnedal, Per-Olov, fil. lic. (fr.o.m. den 13 september 1979 l.o.m. den 28 februari 1981)

Asplund, Lars D., förste byråingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1980 l.o.m. den 28 februari 1981)

Eriksson, Per A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 28 februari 1981)

Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (t.o.m. den 28 februari 1981) Svensson, Cay Bertil, gränschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Sekreterare; Torngren,   Jerker   R.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    13 september 1979 t.o.m. den 28 februari 1981)

Direkfiven för de sakkunniga, se 1973 års riksdagsberättelse K 38. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del 11 K 3. De sakkunniga har erhållit utvidgat uppdrag enligt regeringsprotokoll den 16 augusfi 1979.

Utredningen har i februari 1981 avgett betänkandet (Ds K 1981:3) Partikelmärkning av olja i fartygs maskinrum och av lätta lastoljor m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

 

K:2    Skr 1981/82:103                                                          116

2. Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda frågor som hänger samman med de ombordanslälldas arbets- och miljöförhållanden m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och den 25 oktober 1975):

Utredningsman: Sidenbladh, Karl J. E., f.d. hovrättspresident (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter: Alarik, K. Lennart O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 mars 1977) Baecklund, Lars I., direktör

Egsledl, Hans B., ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1978) Eliasson, Rolf E., skeppsredare

Eriksson, Per A., sjösäkerhelsdireklör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Gullberg, Hans E., hovrättsråd Havik, Folke, verkst. direktör

Högberg, K. Gunnar, verkst. direktör (fr.o.m. den 28 november 1980) Lindblad, Björn, ombudsman (fr.o.m. den 19 december 1979) Lindskog, Björn E., jur. kand. (fr.o.m. den 25 januari 1977) Rude, Karl R., verkst. direktör

Sjöstedi, K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Säfbom, Erland, ombudsman (fr.o.m. den I december 1978 l.o.m. den 14 december 1980)

Themnér, J. Christer, förbundsjurist (fr.o.m. den  1 december 1978 l.o.m. den 14 december 1980) Thornslröm, J. H. Torgny, verkst. direktör

Tygesen, Lars S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978) Törnqvisl, Folke, f.d. avlalssekrelerare (fr.o.m. den 10 september 1980)

Sekreterare: Hogebrandl, S. Göran, hyresråd (fr.o.m. den 16 november 1978)

Lokal: Hyresnämnderna för Stockholms Uppsala och Gollands län, Drollningholmsvägen 22, Box 12179, 102 25 Slockhoim, tel. växel 54 03 60

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberällelse K 37. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse K 20, 1978 års kom­mittéberättelse del II K 6 och 1979 års kommilléberällelse, del II K 11.

Utredningen har den 19 februari 1981 avgett betänkandet (Ds K 1980:17) Sjöarbetsfidsfrågor.

 

117                   Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:4

Utredningen beräknas avge sitl slutbetänkande före utgången av år 1981.

3. Utredningen (K 1976:01) om samverkans­möjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m. (SAMVERK-utredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att utreda samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verksladsrörelser m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976):

Utredningsman: Swanstein, Stig N. S., generaldirektör (fr.o.m. den I september 1978 l.o.m. den 19 november 1981)

Experter: Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1979 l.o.m. den 19 november 1981)

Dahlin, N. Åke S., överingenjör (fr.o.m. den 17 november 1977 t.o.m. den 19 november 1981)

Sekreterare: Brunsson, Karin M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978 l.o.m. den 19 november 1981)

Ringborg, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1980 t.o.m. den 19 november 1981)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommilléberällelse del 11 K 2. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II K 5.

Uppdraget är slutfört.

4. Lufttransportutredningen (K 1978:07) (LTU)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 25 maj 1978 med uppdrag all utreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik, m.m.:

Ordförande: von Sydow, Gunnar, f.d. landshövding (fr.o.m. den 26 juni 1978 l.o.m. den 28 februari 1981)

 

K:4    Skr 1981/82:103                                             118

Ledamöter: Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den 28 februari 1981)

Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m den 26 juni 1978 l.o.m. den 28 februari 1981)

Nordell. J. Olof C, trafikdirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978 l.o.m. den 28 februari 1981)

Winberg, Henrik A., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978 l.o.m. den 28 februari 1981)

Ledamöter i referensgrupp: Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 26 juni

1978 t.o.m. den 28 februari 1981)

Gustavsson, G. Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 26 juni 1978 t.o.m.

den 28 februari 1981)

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den

25 februari 1980 l.o.m. den 28 februari 1981)

Nyqvist, S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m.

den 26 juni 1978 t.o.m. den 28 februari 1981)

Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen/c

(fr.o.m. den I januari 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Experter: Hägglund, Bengt, ekonomichef (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m. den 28 februari 1981)

Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1979 l.o.m. den 28 februari 1981)

Norslröm, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 mars 1979 t.o.m. den 28 februari 1981)

Olsson, Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978 l.o.m. den 28 februari 1981)

Persson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Persson, Tore, överste av 1. graden (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m. den 28 februari 1981) Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1979 t.o.m. den 28 februari 1981)

Swarling, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 28 februari 1981)

Sekreterare: Nilsson, N. Johnny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979 l.o.m. den 12 april 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 K 6.

 

119                    Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:6

Utredningen har i december 1980 avgett slutbelänkandel (SOU 1981:12) Inrikesflyget under 1980-talel. Uppdraget är därmed slutfört.

5. Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 med uppdrag att utreda frågor om parkeringsöverträdelser på tomtmark m.m.;

Särskild utredare; Huldén, K. O. Tomas, rådman (fr.o.m. den 13 december 1978)

Experter: Ohlsson, Sven 1. B., driftchef (fr.o.m. den 24 januari 1979) Sigfridsson, Sven-Erik 1., rättschef (fr.o.m. den 24 januari 1979)

Sekreterare: Persson, 1. B. Gunilla, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Lokal; Vattenöverdomstolen, Järntorget 84, Box 2257, 103 16 Stockholm, tel. växel 23 68 00

Direkfiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II K 10.

Utredningen har den 15 december 1980 avgett delbelänkandet (Ds K 1980:14) Felparkering på tomtmark.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1983.

6. Utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 januari 1979 med uppdrag att utreda vissa frågor om transport av farligt gods:

Särskild utredare; Sellgren, Rolf O. M., transporlplaneringschef, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 30 oktober 1979)

Experter- Björkman, Fredrik A. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Eriksson, Hans G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1979)

 

K:6    Skr 1981/82:103                                             120

Hoppe, Hans V., jur. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1979) Striby, 1. Christina, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1981) Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979) Svensson, S. K. Tuve, intendent (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Sekreterare: Brandt, Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1981) Striby, 1. Christina, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 mars 1979 l.o.m. den 31 december 1980)

Bitr. sekreterare: Nyström, Göran K., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II K 1.

Utredningen har den 17 november 1981 avgell slutbelänkandel (Ds K 1981:9) Säkrare transporter av farligt gods. Uppdraget är därmed slutfört.

7. Mönstringsutredningen (K 1979:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den I mars 1979 med uppdrag att se över lagstiftningen om mönstring och registrering av sjömän:

Särskild utredare: Krislensson,  Astrid   M.,   landshövding,  f.d.   led.  av  riksdagen/m (fr.o.m. den 4 april 1979)

Experter: Alarik, K. Lennart O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 april 1979) Kjellslenius, Börje, socionom (fr.o.m. den 4 april 1979) Ljungqvisl, Claes, ombudsman (fr.o.m. den 4 april 1979) Persson, Börje, förbundsombudsman (fr.o.m. den 4 april 1979) Revborn, Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 4 april 1979) Sjösledt, K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den 4 april 1979) Themnér, J. Christer, förbundsjurisl (fr.o.m. den 4 april 1979) Tygesen, Lars S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 april 1979)

Sekreterare: Wikmark, Stefan G., rådman (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II K 3.

 

121                        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:8

Utredningen har den 12 december 1980 avgetl principbetänkandet (Ds K 1980:13) Enklare mönstring och bättre registrering av sjömän saml den 20 november 1981 belänkandel (DS K 1981; 10)

Enklare mönstring och bättre registrering av sjömän. Del II.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Väghållningsutredningen (K 1979:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 februari 1979 för översyn av statsbidragssystemet för kommunal väghållning m.m.:

Särskild utredare: Turesson, Bo, överlanlmälare, f.d. led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 7 december 1979 l.o.m. den 31 maj 1981)

Sakkunniga: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979 t.o.m. den 31 maj 1981)

Sicking, Karl-Otto, teknisk direktör (fr.o.m. den 1 maj 1979 l.o.m. den 31 maj 1981)

Experter: Gustafson, Carl-Erik, f.d. teknisk direktör (fr.o.m. den 1 maj 1979 l.o.m. den 31 maj 1981)

Johansson, Rolf B., förste vägingenjör (fr.o.m. den I maj 1979 t.o.m. den 31 maj 1981)

Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den  I september 1980 l.o.m. den 31 maj 1981)

Skagersjö, Bengt, Irafikingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1979 l.o.m. den 31 maj 1981)

Svanlemark, Lennart S. 1., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 maj 1979 l.o.m. den 30 november 1980)

Öhman, Hans E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1980 l.o.m. den 31 maj 1981)

Sekreterare: Kjellin, Bror, civilingenjör (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 maj 1981)

Bitr. sekreterare: Rydén, Lena B., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 maj 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II K 6.

 

K:8    Skr 1981/82:103                                             122

Utredningen  har  i  maj 1981   avgett  betänkandet  (Ds   K 1981:4) Bidragsvägar - system och statsbidrag för kommunal väghållning. Uppdraget är därmed slutfört.

9. Sjömanspensionsutredningen (K 1979:06)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979 med uppdrag att undersöka förutsättningarna för en sjömanspen­sionering grundad pä kollektivavtal:

Särskild utredare: Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrättsräd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter: Alarik, K. Lennart O., hovrättsassesssor (fr.o.m. den 3 september 1981) Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 3 september 1981)

Hyllengren, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Sjöquist, Hans E., avdelningschef (fr.o.m. den 18 februari 1980) Stenlund, Kjell A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Sekreterare:

Kastman, B. H. Göran, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal: Kammarrätten i Jönköping, Östra Storgalan 7, Box 647,55118 Jönköping, tel. växel 036/16 99 10

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 K 8. Tilläggsdirektiv, se 1982 års kommilléberällelse del II dir 1981:54.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under våren 1982.

10. Kollektivtrafikberedningen (K 1979:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979 för alt finna vägar alt förbättra nuvarande kolleklivtrafiksyslem:

Ordförande; Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

 

123                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:ll

Ledamöter: AIdén, A. Olle, landsfingsråd (fr.o.m. den 4 juni 1980) Farm, Gunnel, ombudsman (fr.o.m. den 19 november 1979) Komstedt, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 19 november 1979)

Norling,   S.   Åke,   kommunfullmäktiges  ordförande  i   Göteborgs kommun (fr.o.m. den 19 november 1979 t.o.m. den 27 januari 1981) Segerström, Ingrid, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 november 1979) Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 19 november 1979)

Tengbom-Velander, Ella, kommunalråd (fr.o.m. den 28 januari 1981) Wohlin-Andersson, Anna M., ers. för led. av riksdagen/c

Sakkunnig; Bäckström, Ingemar, verkst. direktör (fr.o.m. 21 januari 1980)

Expert; Hallsten, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Sekreterare: Dahl, Jan, civilingenjör (fr.o.m. den 25 augusti 1980 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Wallin, L. Bosse, civilingenjör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Åbrink, Kjell, sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Lokal: Transporträdet, Industrivägen 7, Box 1339, 171 26 Solna, tel. 730 58 80

Direktiven för beredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II K9.

En utförlig arbetsplan för beredningen har utarbetats i samband med anslagsframställningen.

Arbetet bedrivs främst genom praktisk försöksverksamhet, bl.a. i form av modellortsprojekt.

Beredningens arbete beräknas inte bli avslutat under de närmaste åren.

11. Taxesamordningsulredningen (K 1979:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 november 1979 för att utreda samordningen av taxorna för viss kollektiv persontrafik mellan olika regioner:

Särskild utredare: Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr.o.m. den 22 november 1979 t.o.m. den 15 februari 1981)

 

K:ll    Skr 1981/82:103                                             124

Expert: Berg, Hans E.. departementssekreterare (fr.o.m. den 30 november 1979 l.o.m. den 15 februari 1981)

Sekreterare: Lindh, Erik A., f.d. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 november 1979 l.o.m. den 15 februari 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II K 10.

Utredningen   har  den  26 januari   1981   avgelt  betänkandet  (Ds K 1981 ;2) Taxesamordning tåg - buss. Uppdraget är därmed slutfört.

12. Flyglagutredningen (K 1979:09)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för översyn av luftfartsförfallningarna. I översynen skall ingå dels en språklig och redaktionell överarbetning av författningarna, dels behandling av vissa materiella frågor:

Särskild utredare: Johnsson, Jan G., lagman (fr.o.m. den 21 december 1979 t.o.m. den 31 december 1981)

Experter: Brusén, Vollrath M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980 l.o.m. den 31 december 1981)

Göransson, E. Magnus, hovrältsfiskal (fr.o.m. den 9 april l.o.m. den 31 december 1981)

Renbjer, N. Lennart, kammarrätlsfiskal (fr.o.m. den 12 mars 1980 l.o.m. den 31 december 1981)

Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1980 l.o.m. den 31 december 1981)

Sekreterare:

Persson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1  mars 1980 l.o.m. den 31 december 1981)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del II K 1.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande (Ds K 1981:12 och Ds K 1981:13) Reviderad luflfarlslagstiftning del 1 och II i december 1981. Uppdraget är därmed slutfört.

 

125                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:13

13. Transportforskningskommittén (K 1980:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 för översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transportområdet:

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, landshövding (fr.o.m. den 21  februari  1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ledamöter: Munke, Sven, redaktör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 21 februari 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Wohlin-Andersson, Anna M., ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 februari 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Zachrisson, Bertil, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 21 februari 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Experter: Appelgren, L. Göran S., kanslichef (fr.o.m. den 5 maj 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Asp, Kenneth O. R, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Boye, Yngve, byråchef (fr.o.m. den 5 maj I980t.o.m. den 30juni 1981) Carlsund, H. Bo H., departementsråd (fr.o.m. den 5 maj 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Lanlz, Kjell-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Ronne, Benglerik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Roos, Åke P., bitr. föreståndare (fr.o.m. den 5 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Tidhull, Bengt A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Sekreterare: Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 21 februari 1980 t.o.m. den 31 maj 1981)

Bitr. sekreterare: Nyström, Göran K., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Roosmark, Per-Olov, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II K 2.

 

K: 13    Skr 1981/82:103                                          126

Kommittén har den 1 juli  1981 avgett belänkandel (Ds K 1981:5) Transporlforskning - Organisation och Samverkan. Uppdraget är därmed slutfört.

14. Stockholmsutredningen (K 1980:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 mars 1980 för all upprätta ell program för samordnade statliga insatser på trafikområdet i Stockholmsregionen:

Särskild utredare: Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 27 mars 1980)

Experter; Brynell, P. Ulf T., gatudireklör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Bäckström, A. Ingemar, verkst. direktör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 5 maj 1980) Lindslenz, Bernt G. C, kanslichef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Nordell, J. Olof C, Irafikdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Nyström, Lennart, finanssekreterare (fr.o.m. den ISjuni 1980) Rosqvist, C. Gunnar, Irafikdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thunved, Jan G., drätseldireklör (fr.o.m. den 18 juni 1980) Wallin, L. Bosse, civilingenjör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Wohlin, Hans E. O., planeringschef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Öberg, L. J. Eskil, vägdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sekreterare: Lundin, K. G. Ingemar, civilingenjör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Lokal; Transportrådet, Industrivägen 7, Box 1339, 171 26 Solna, tel. växel 730 58 80

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II K 3.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

15. Närsjöfartsulredningen (K 1980:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1980:

Särskild utredare; Dahlgren, Lars, direktör (fr.o.m. den 24 oktober 1980) Gutsjö, Jan-Eric, kammarrätlsfiskal (fr.o.m. den 28 oktober  1980 t.o.m. den 8 september 1981)

 

127                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:16

Lagebrant-Nordqvisl, Eva M.-L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1981)

Sekreterare; Williamson, Morgan, fil. lic. (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Björklund, K. Per-Olof, universitetslektor (fr.o.m. den 1 januari l.o.m. den 30 juni 1981)

Lokal; Kommunikafionsdepartementet, Vasagalan 8-10, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för utredaren, se 1981 års kommittéberättelse del 11 K 4.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete i januari 1982.

16. Organisationskommittén (K 1980:04) för trafikflygarutbildning (OTU)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 25 september 1980 för att svara för den närmare planläggningen av en civil pilotutbildning m.m.:

Ordförande; Letzén, K. Sven-Roland, ekonomidirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Ledamöter: Cederwall, Ulf, pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1981) Eriksson, Erik Gunnar, flygkaplen (fr.o.m. den 23 oktober 1980 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Nilsson, Alf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Nilsson, Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Nordström, Lars-Erik, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Torselius, Jan Henrik, överste (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Westman, Henrik, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Experter; Arkehag, Leif, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 december 1980) Cederwall, Ulf, pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1980 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1980)

 

K:16    Skr 1981/82:103                                           128

Kågström, Anders, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1980) Regefalk, Egon, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 december 1980) Skoghagen, Owe, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 december 1980) Strid, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1980)

Sekreterare: Törfeldl, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Lokal: Regeringsgatan 13,6 tr., 111 53 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II K 5.

Kommittén beräknas avge sitt betänkande i mars 1982.

17. Utredningen (K 1981:01) om inrikesflygets utveckling (Inrikesflygutredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 januari 1981 med uppdrag all utreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m.m.;

Särskild utredare: Johansson, S. K. Lennart, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 26 januari l.o.m. den 14juni 1981)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommilléberällelse del II dir 1981:7.

Utredningen har i maj 1981 avgett belänkandel (Ds K 1981:6) Inrikesflyg på Arlanda.

Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (K 1981:02) om flottning i Pite älv

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 14 maj 1981 för all undersöka del lämpligaste transportsättel för rundvirke i Pileälvsområdet:

Särskild utredare: Sandebring, Hans, statssekreterare (fr.o.m. den 2 juni t.o.m. den 31 oktober 1981)

Expert: Carlsund, H. Bo H., departementsråd (fr.o.m. den 2 juni l.o.m. den 31 oktober 1981)

 

129                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:19

Sekreterare: Hallslen, Lars T., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni l.o.m. den 31 oktober 1981)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:32.

Utredningen   har  den   23   oktober   1981   avgell  belänkandel  (Ds K 1981 ;11) Virkeslransporter längs Pite älv. Uppdraget är därmed slutfört.

19. Nationella kommittén (K 1981:03) för nordiska trafiksäkerhetsåret 1983

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 11 juni 1981:

Ordförande: Sigfridsson, Sven-Erik I., rättschef (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Vice ordförande: Backman, Gösta B., departementsråd (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Ledamöter; Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Jonasson, Bertil J. E., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Lindahl, Essen, H. G., direktör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Rejdnell, Erik H., kamrer, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Ryding,   Gunvor,   industriljänsteman,   f.d.   led.   av  riksdagen/vpk (fi.o.m. den 15 juni 1981)

Experter:
Englund, S. Anders J., fil. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1981)
Hagberg, Jan W., byråchef (fr.o.m. den 19 augusti 1981)       

Hammarlund, Carl-Gunnar, direktör (fr.o.m. den 19 augusti 1981) Sureli, Valeri, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sekreterare: Mohlin, Hans H., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Ledamöter i huvudkommittén: Backman, Gösta B., departementsråd (fr.o.m. den 15 juni) Hammarlund, Carl-Gunnar, direktör (fr.o.m. den 19 augusti 1981) Sigfridsson, Sven-Erik 1., rättschef (fr.o.m. den 15 juni 1981)

9    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

K:19    Skr 1981/82:103                                           130

Lokal:   Kommunikationsdepartementet,   Vasagatan   8-10,    103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 36 73

Direktiven för kommittén, se  1982 års kommilléberällelse del  11 dir 1981:40.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1984.

20. Flygtrafikledningstjänstutredningen (K 1981:04)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 9 juli 1981 för all se över vissa frågor rörande flyglrafikledningsljänslens organisation m.m.:

Särskild utredare; Sandebring, Hans E., statssekreterare (fr.o.m. den 13 juli 1981)

Experter: Boheman, Ted., överstelöjtnant (fr.o.m. den 28 augusfi 1981) Karlsson, Berndt, flygledare (fr.o.m. den 28 augusti 1981) Kårbro, John, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 augusti 1981) Olemyr, Per-Olov, flygchef (fr.o.m. den 28 augusti 1981) Sundberg,  Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1981)

Sekreterare:

Larsson, L. Thomas, byrådirektör (fr.o.m. den 10 augusti 1981)

Lokal; Vasagatan 8-10, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommilléberällelse del II dir 1981:51.

Kommittén  beräknas  avge  sitt  slutbetänkande  (Ds  K 1981:14)  i januari 1982.

Uppdraget är därmed slutfört.

21. Förhandlingsman (K 1981:05) för en kollektivavtalsreglerad sjömanspensionering, m.fl.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 27 augusti 1981 med uppdrag att för statens räkning förhandla med arbetsmarknadsparterna och - med förbehåll för regeringens godkännande - träffa en uppgörelse om villkoren för en övergång fill en ordning som bygger på kollektivavtal:

 

131                      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    K:22

Förhandlingsman: Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr.o.m. den 17 september 1981)

Sakkunniga: Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 17 september 1981) Karlsson, Gunnar  B.  S.,  f.  förbundsordförande (fr.o.m. den   17 september 1981)

Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 17 september 1981)

Lokal: c/o Kammarrättsassessor Göran Kastman, Kammarrätten i Jönköping, Östra Storgatan 7, Box 647, 551 18 Jönköping, tel. växel 036/16 99 10

Direktiven för förhandlingsmannen, se 1982 års kommilléberällelse del lldir 1981:53.

Förhandlingsmannen beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

22. 1981 års bilarbetstidsutredning (K 1981:06)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 10 september 1981:

Särskild utredare: Peterson, Lars E., generaldirektör (fr.o.m. den 17 september 1981)

Expert; Hartzell, Gösta, förste tullinspektör (fr.o.m. den 21 oktober 1981) Renbjer, Lennart, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Segerfalk, Bertil, byråchef (fr.o.m. den 21 oktober 1981) Täveby, Gunnar, polisintendent (fr.o.m. den 21 oktober 1981)

Sekreterare: Hellström, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Lokal;   Kommunikalionsdeparlemenlel,   Vasagalan   8-10,    103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 36 09

Direkfiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:52.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete i april månad 1982.

 

E:l    Skr 1981/82:103                                              132

Ekonomidepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1981: 5

1. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 oktober 1974 för samordning av belalningsbalansslalisliken (se Post- och Inrikes lidn. den 1 mars 1975):

Ordförande: Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 14 november 1979)

Ersättare för ordförande: Wahlsledt,   Bengt   L.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    14 november 1979)

Ledamöter: Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef (fr.o.m. den 4 februari 1980)

Ersättare för ledamot: Esaieson,  Erik  R.  A., statistikchef (för  Lönnqvist) (l.o.m. den  5 november 1981)

Franzén, J. Thomas H., avdelningsdirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 18 oktober 1977) Koll, Jiiri, tf. statistikchef (fr.o.m. den 6 november 1981)

Sekreterare: Persson, Nils Eric, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1979)

Lokal: Sveriges Riksbank, Bmnkebergslorg 11, Box 16283, 103 25 Slockhoim tel. växel 787 00 00, direktval 787 01 46 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 36.

Delegationen har den 17 december 1980 avgell en rapport med resultaten från en undersökning av företagens tjänsteexport och tjänsleimporl 1979.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

133                                   Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:2

2. Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten

Tillkallade enligt regeringens bemyndiganden den 30 januari 1975 och den 12 maj 1977 för att utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes lidn. den 8 februari 1975)

Ordförande; Larsson, Y. Allan G., chefredaktör (fr.o.m. den 24 augusti 1979 l.o.m. den 16 februari 1981) Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den 9 mars 1981)

Ledamöter: Alderin,  Robert  B.,  vice verkställande direktör (fr.o.m.  den  21 november 1979)

Broms, Jan T. R., direktör (fr.o.m. den 9 oktober 1980) Edin, Per-Olof, utredningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1977) Feldt, Kjell-Olof, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 januari 1979) Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen/s Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den 18 augusfi 1980) Molin, N. Rune, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979) Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör Rötlorp, Anders, direktör (fr.o.m. den 7 april 1981) Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 5 december 1979)

Tobisson, Lars F., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 21 november 1979) Waldenström, Erland, direktör

Werthén, Hans L.O., tekn. dr (fr.o.m. den 8 januari 1980 l.o.m. den 6 april 1981)

Experter: Böök, Sven Åke, föreståndare (fr.o.m. den 14 juli 1977) Edenhammar, Hans, auktoriserad revisor (fr.o.m. den  1 november 1979 l.o.m. den 31 december 1981) Eidem, Rolf 1., civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1977) Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 9 mars 1981) Johansson, Sven-Erik N., professor (fr.o.m. den 9 mars 1976) Kristoffersson, Anders W., fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1977 t.o.m. den 30 september 1981)

Lundgren, Nils, fil. dr (fr.o.m. den 9 mars 1981) Pettersson, Per, A. hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1980) Söderström, Hans T:son, docent (fr.o.m. den 9 mars 1981)

Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1975 l.o.m. den 8 mars 1981)

 

E:2    Skr 1981/82:103                                             134

Bitr. sekreterare: Skog, Rolf R., civilekonom (fr.o.m. den 7 november 1978)

Lokal: Regeringsgatan 13,6tr., 111 53 Stockholm, tel. växel763 10 00, direktval 763 25 72

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 37. Tilläggsdirektiv, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981 ;11.

Utredningen har i september  1981   avgelt slutbelänkandel (SOU

1981:44) Lönlagarna och kapilallillväxten 5. Slutrapport. Följande expertrapporter har därefter avgetls under hösten 1981 resp.

kommer all avges under våren 1982

Tillskott av nytt riskkapital från löntagarfonder av Per Hörnfeldl Löntagarfonders aktieköp via börsen av Lennart Låflman Röslvärdesdifferenser i svenska börsbolag av Rolf Skog Löntagarfonders finansiering och incidens av Anders Kristoffersson Hushållens aktieägande i Sverige av Roland Spant Kapitalfonder och kapitalmarknad av Rolf Eidem Aklieägandels struktur i förelagen av Ragnar Boman Vinslbegreppel och skallefrågor i samband med fonder av Hans

Edenhammar Sambandet mellan lokal lönebildning, arbelskraftsrekrytering och

lönsamhet i svenska industriföretag av Nils-Henrik Schager Löntagarfonder och kapitalmarknaden av Rolf Eidem Solidarisk lönepolitik och löntagarfonder av Berndt Öhman

Sekretariatet kommer all avsluta sill arbete under våren 1982.

3. Banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för alt göra en översyn av banklagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1976):

Ordförande: Malmgren, Kurt K-G., rättschef

Ledamöter: Danielsson, C. Bertil, bankdirektör Danielsson, Stig A., bankinspektör Eklöf, Kurt G. A., vice riksbankschef Rydh, Jan R., verksl. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Schierbeck, Per W., verkst. direktör (fr.o.m. den 8 september 1980) Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör

 

135                                   Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:4

Sakkunnig: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Experter: Bökmark, Jan S., direktör

Dahlheim, Bo 1. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Lindstrand, H. Tomas, civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1978) Utterström, Thomas O., avdelningschef (fr.o.m. den 20 mars 1979)

Sekreterare: Bredin, Lars A. G., vice börschef (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr. sekreterare: Nollorp, Lars G. N., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1978) Nordström, L. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 november 1978)

Lokal: Göta hovrätt, Hovrätlslorgei, Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (bitr. sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II E 1. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II E 4 och 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981 ;46.

Utredningen planerar all avge näsla delbetänkande under år 1982. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1984.

4. Valutakommittén (E 1977:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för alt utreda med valutaregleringen sammanhängande spörsmål:

Ordförande; Wickman, H.  Krister, f.d. riksbankschef, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 20 september 1977)

Ledamöter: Berg, Bengt R., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Berg, Bengt Åke, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Eklöf, Kurt G. A., vice riksbankschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ekman, Jan E. H. M., bankdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 1 februari 1978) Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I februari 1978) Lendenius,   Lars-Gunnar,   utredningssekreterare   (fr.o.m.   den   13 augusfi 1980) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980)

 

E:4    Skr 1981/82:103                                             136

Wachtmeisler, Knut G. N., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Wibble, Anne M., ekon. lic. (fr.o.m. den 12 december 1978)

Experter: Jonsson, Björn T., departementsråd (fr.o.m. den 1 april 1980) Kragh, Börje R. V., professor (fr.o.m. den 1 september 1980) Linton, E. Charlotte, jur. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1980) Nipstad, Jan A., bankokommissarie (fr.o.m. den 15 november 1977) Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1978) Persson, Lars E. H., departementsråd (fr.o.m. den 7 november 1978) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Huvudsekreterare: Sahlén, Anders F., pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1978)

Sekreterare: Öjeheim, Per-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Lokal: c/o Allmänna Pensionsfonden, Box 7484, 103 92 Stockholm, tel. 21 55 20

Direkfiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 E 3.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under år 1982.

5. Försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05) (FRU)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 för all se över lagen om försäkringsrörelse m.m.:

Särskild utredare: Lind, Johan A. L., hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 21 november 1977)

Experter: Bökmark, Jan S., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978) Eriksson, A. A. Tage, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978) Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978) von Willebrand, Karin M., f.d. avdelningsdirektör (fr.o.m. den  10 januari 1978)

Sekreterare: Hahn, R. A. Birgitta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 januari 1978 l.o.m. den 14 november 1981)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommilléberällelse del 11 E 5.

 

137                                  Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:7

Utredningen har den 12 juni 1981 avgelt belänkandel (Ds E 1981:11) Följdlagstiftning till en ny lag om försäkringsrörelse. Uppdraget är därmed slutfört.

6. Lönspardelegationen (E 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 september 1978 för alt följa och analysera del nya lönsparsyslemel m.m.:

Ordförande; Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 13 december 1978)

Ledamöter: Roos, J. Olle, skalledirektör (fr.o.m. den 13 december 1978) Rylander, Gunnel I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 december 1978)

Widestrand, Lars O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 december 1978) Ysander, Bengt-Christer, docent (fr.o.m. den 13 december 1978)

Expert: Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979)

Sekreterare: Albrålen, Jens V., ekonom (fr.o.m. den 26 oktober 1981) Björhn, Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den 31 juli 1981)

Lokal:    Ekonomidepartementel,     103 33    Stockholm,    tel.    växel 763 10 00, direktval 763 15 02 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommittéberättelse del II E

2.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

7. Försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01) (FVK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 december 1978 och den 13 november 1980 med uppdrag all se över lagstiftningen om försäkringsbolagens och försäkringsinspeklionens verksamhet m.m.:

Ordförande: Wesledind, Erik A., landshövding (fr.o.m. den 5 april 1979)

 

E:7    Skr 1981/82:103                                             138

Ledamöter: Fernlund, B. Dan, byråchef (fr.o.m. den 5 april 1979) Gabrielsson, A. Edmund B., expeditionschef/rättschef (fr.o.m. den 5 april 1979)

Gustavsson, K. Rune, socionom, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 5 april 1979)

Hörnlund, Gördis K., f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 5 april 1979 l.o.m. den 19 oktober 1981)

Lindwall, Lars E., direktör (fr.o.m. den 5 april 1979) Rejdnell, Eric H., led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 januari 1981) Schönmeyr, C. Richard A. C, verksl. direktör (fr.o.m. den 5 april 1979) Winberg, Margareta, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 20 oktober 1981)

Experter; Brege, J. Lennart O., organisationsdirektör (fr.o.m. den 24 april 1979) von Heijne, Hans A. B:sson, direktör (fr.o.m. den  1 juni   1981) (ingående i sekretariatet)

Johansson, Sven-Erik N., professor (fr.o.m. den 27 januari 1981) Odelius, Bo G., ombudsman (fr.o.m. den 6 juni 1979 t.o.m. den 20 april 1981) (ingående i sekretariatet)

Öländers, Anders O., distriktskonlorschef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Olby, A. Jan E., byrådirektör (fr.o.m. den 24 april 1979) Sköldborg, Thomas F., direktör (fr.o.m. den 27 januari 1981) Utterström, Thomas O., avdelningschef (fr.o.m. den 24 april 1979)

Sekreterare: Lundgren, Bo K., kammarrätlsfiskal (fr.o.m. den 21 augusti 1979)

Bitr. sekreterare: Callbo, M. Christina, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Lokal: Salviigränd 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14 29 (sekreteraren)

Direktiv för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 E 1.

Kommittén har avgetl delbetänkandet (Ds E 1981 ;4) Handläggning av konsumenlskyddsfrågor inom försäkringsområdet.

Kommittén planerar all avge näsla delbetänkande under hösten 1982. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

8. VPM-utredningen (E 1979:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för att utreda frågor om tillsynen över värdepappersmarknaden m.m.:

 

139                            Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:9

Särskild utredare: Wahlgren, E. Göran, regeringsråd (fr.o.m. den 4 september 1979)

Sakkunnig: Abelin, Hans Henrik, bankdirektör (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Experter; Damberg, Bo, bankdirektör (fr.o.m. den 29 januari 1980) Wunderman, C. Håkan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sekreterare: Svensson, S. Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Lokal:   Göta   hovrätt.   Box   422,   551 02   Jönköping,   tel.   växel 036/11 94 30 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II E 3.

Utredningen beräknas avge sill betänkande i december 1982.

9. Utredningen (E 1979:03) angående översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979:

Särskild utredare: Abelin, Hans Henrik, bankdirektör (fr.o.m. den 2 oktober 1979)

Sakkunniga: Nordling, Carl-Einar, kammarråd (fr.o.m. den 25 oktober 1979) Teleslam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 25 oktober 1979)

Experter: Karlsson, Erik L., riksbanksdireklör (fr.o.m. den 27 november 1979) Lalin, Per Olov, revisionsdirektör (fr.o.m. den 27 november 1979) Lindberg, P. Lennart, byråchef (fr.o.m. den 27 november 1979)

Sekreterare: Frii, Lennart W., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 oktober 1979)

Lokal:    Departementens    utredningsavdelning.    Västergatan    47. Postadress; Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommilléberällelse del 11 E 4.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

E:10   Skr 1981/82:103                                            140

10. Utredningen (E 1980:01) om jordbrukets kapitalförsörjning

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 7 juni 1979 för att utreda med jordbruksfinansieringen sammanhängande frågor;

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Ledamöter; Arvidsson, Helge, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Eklöf, Kurt G. A., vice riksbankschef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Hillbom, Lars, civilekonom (fr.o.m. den 1 februari 1980) Lindberger, Lars, överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Experter; Knutsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 20 februari 1980) Petrini, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981) Zettermark, J. Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 februari 1980 t.o.m. den 28 februari 1981) Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 22 februari 1980)

Sekreterare: Classon, Anders, bankdirektör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Bitr. sekreterare: Ingemansson, Jan H. I., lantbrukskonsulenl (fr.o.m. den 20 februari 1980)

Lokal: Östgötaibanken, Box 11, 590 40 Linköping, tel. 013/12 91 00

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II E 2.

Kommittén beräknas avge sill betänkande i december 1981.

11. Statistikutredningen (E 1980:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 oktober 1979:

Ordförande; Sandgren, C. Lennart, landshövding (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Ledamöter; Carlsson, Bo, ekon. dr (fr.o.m. den 17 mars 1980) Carlsson, Gösta, professor (fr.o.m. den 17 mars 1980) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 mars 1980)

 

141                                 Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:ll

Högmark, Anders G., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 17 mars 1980) Nilsson, K. F. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 17 mars 1980) Tarschys, N. Daniel, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Sakkunniga: Norén, Agneta, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1980) Ohlsson, P. T. Ingvar, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 17 mars 1980) Skogö, Ingemar, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusfi 1980 l.o.m. den 27 oktober 1981) Sleen, Anitra, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 28 oktober 1981)

Experter: Bernunger, Ingvar, intendent (fr.o.m. den 7 april 1981) Boman, Ragnar Å., redaktör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Borgström, Henrik, redaktör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Bruhner, Göran, direktör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Broms, Jan T. R., utredningschef (fr.o.m. den 5 mars 1981) Danielsson, Georg, revisionsdirektör (fr.o.m. den 10 november 1980) Eriksson, Sune, direktör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Gidlund, Jan-Erik, forskningsassistent (fr.o.m. den 17 februari 1981) Holm, Per, professor (fr.o.m. den 5 mars 1981) Johansson, Bengt A. W., generaldirektör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Johansson, Bengt K. Å., kanslichef (fr.o.m. den 5 mars 1981) Lundbladh, Grethe, socialinspektör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Myrbeck, Arne K. D., aktuarie (fr.o.m. den 17 februari 1981) Odhner, Claes-Erik, utredningschef (fr.o.m. den 5 mars 1981) Peterson, Bo, planeringschef (fr.o.m. den 5 mars 1981) Ruisl, Erik H., professor (fr.o.m. den 17 februari 1981) Sandlund, Maj-Britt, länsråd (fr.o.m. den 5 mars 1981) Sjöström, Olle G., fil. dr (fr.o.m. den 5 mars 1981) Spjulh, Gösta, redaktör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Spänt, Roland, avdelningschef (fr.o.m. den 5 mars 1981) Svenningsson,  S.  Levi  H.,  utredningssekreterare (fr.o.m. den   17 februari 1981)

Virin, Ola, direktör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Wadensjö, Eskil G., professor (fr.o.m. den 10 november 1980) Wallander, Jan R., fil. dr (fr.o.m. den 17 februari 1981) Wallberg, Klas H. S., avdelningschef (fr.o.m. den 5 mars 1981) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 17 februari 1981) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 5 mars 1981) Wittrock, Björn, docent (fr.o.m. den 17 februari 1981) Åkerman, Sune M. R., professor (fr.o.m. den 17 februari 1981)

Sekreterare: Guteland, Gösta A., statistikchef (fr.o.m. den 1 juni 1980)

 

E:ll    Skr 1981/82:103                                             142

Bitr. sekreterare: Hoem, Britta, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1981) Jelf, Hans R., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1980) Norström, Thor A., lektor (fr.o.m. den 1 juli 1981) Nygren, H. Ola, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1981) Renck, P. Olof, ekon. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1981) Tingvall, Lennart, fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1981)

Lokal; Fredsgatan 6, 4 tr, 111 52 Slockhoim, tel. 21 62 73 (Guleland), 21 03 68(JelO

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II E 5.

Utredningen  har gell  ut  en  uppsatssamling  som  används  soin diskussionsunderlag i utredningens fortsatta arbete. Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under år 1983.

12. Kommittén (E 1980:03) om översyn av kreditpolitiken och den kreditpolitiska lagstiftningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 mars 1980:

Ordförande: Wallander, Jan R., bankdirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ledamöter; Höök, Erik S. V., professor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Kragh, Börje R. V., professor (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Expert; Hedberg, Lars O. O., bankinspektör (fr.o.m. den 16 september 1980)

Sekreterare: Englund, K. G. Peter, ekon. dr (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Viotu, S. Staffan J., docent (fr.o.m. den 18 augusfi 1980)

Bitr. sekreterare: Forslund, Anders, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1981)

Lokal: Handelshögskolan i Slockhoim, Box 6501, 113 83 Stockholm, tel. växel 736 01 20

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II E 2.

Kommittén planerar att under vintern 1981-1982 publicera ett antal expertrapporter.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under år 1982.

 

143                                 Kommittéer: Ekonomidepartementet    E:14

13. Kontokortskommittén (E 1980:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27 mars 1980 för all utreda verksamheten med kontokort;

Ordförande; Wesledind, N. Peter, justifieråd (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter; Anderberg, K. Ingvar, direktör (fr.o.m. den 17 juni 1980) Andersson, Rolf B., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 17 juni 1980) Hedberg, E. M., Gertrud, sakkunnig (fr.o.m. den 17 juni 1980) Sljernslröm, O. Ingolf, direktör (fr.o.m. den 17 juni 1980) Sundgren, E. Roland, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Experter: Agevik, Eva, byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1980 l.o.m. den 3 mars 1981)

Karneman, H. Gunnar, verksl. direktör (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Näslund, Hans J. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 mars 1981) Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Wahlstedi, Bengt L., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

Sekreterare; Hiibinelte, K. Berfil, hovrättsassessor (fr.o.m. den Ijuli 1980 l.o.m. den 31 mars 1981) Kaslman Heuman, Åsa H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 april 1981)

Bitr. sekreterare: Söderström, Christer U., byrådirektör (fr.o.m. den 16 februari 1981)

Lokal; Regeringsgatan 13,6 tr., 11153 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 39 67

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II E 1.

Kommittén har inte tagit slutlig ställning lill om delbetänkande beträffande vissa frågor skall avges.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under andra halvåret 1983.

14. Utredningen (E 1980:05) om de små och medelstora företagens finansiella situation

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 26 juni 1980:

Särskild utredare; Nordenfalk, S. R. E. Johan, ambassadör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

 

E:I4    Skr 1981/82:103                                            144

Sakkunniga: Alderin, Robert B., vice verkst. direktör (fr.o.m. den 17 november 1980)

Björhn, Arne L., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 november 1980)

Stångberg, Olle, kansliråd (fr.o.m. den 17 november 1980) Åberg, Lars Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 17 november 1980)

Sekreterare; Söderström, B. Olof, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1980)

Bitr. sekreterare: Albrålen, Jens V., civilekonom (fr.o.m. den 15 januari l.o.m. den 25 oktober 1981)

Lokal: Drottninggatan 2,5 tr., 11151 Stockholm, tel. 2152 23 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del 11 E 3.

Utredningen har den 13 november 1981 avgett delbelänkandet (SOU 1981:95) Tillväxtkapilal.

Utredningen planerar all avge näsla delbetänkande i början av år 1982 eller, i annat fall, slutbetänkande i mitten av 1982.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete vid början av hösten 1982.

 

145                                      Kommittéer: Budgetdepartementet    B:l

Budgetdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 1, 7, 12, 13, 15, 22, 27 och 34

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 24 och 31

1. 1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 mars 1969, den 29 juni 1970 saml den 18 juni 1971 för all se över gällande bestämmelser på punktskatleområdel i vissa delar (se Post- och Inrikes lidn. den 5 juni 1969 och den 2 oktober 1970);

Ordförande: Edstrand, Kad-lngmar, departementsråd (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Ledamöter; Thulin, Einar E:son, f.d. skaltedireklör Wadell, Ulla G. S., skaltedireklör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Willart, N. Bo, byråchef

Experter: Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Friedner, Lars F. V., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 september 1977)

Olsson, Bertil O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Sjöstrand, A. Mats T., tf. bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Sekreterare: Lindgren, Per Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 25 april 1977)

Bitr. sekreterare: Körner, Klas-Håkan (Håkan), kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen härden 13 november 1981 avgelt slutbelänkandel (SOU 1981:83-84) Uppdraget är därmed slutfört.

10    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

B:2    Skr 1981/82:103                                             146

2. Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1971 med uppdrag att verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se Post-och Inrikes tidn. den 11 november 1971):

Utredningsman; Fridolin, Hans R., f.d. departementsråd

Experter: Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam, Leif E., departementsråd Mellbin, B. Lennart, byråchef

Norrman, Bo U. S., taxeringsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Yregård, Rune, bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 2 januari 1980)

Sekreterare: Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal; Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Tilläggsdirektiv för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:34.

Utredningen planerar att avge ett delbetänkande under sommaren 1982. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

3. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj;t och vilka som därutöver skall underställas riksdagens lönedelegalion (se Post- och Inrikes lidn. den 10 juli 1972);

Utredningsman: Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal: Riksdagens näringsulskotl, Brunkebergsterrassen 1, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberällelse Fi 46.

 

147                              Kommittéer: Budgetdepartementet    B:4

Utredningen avser alt vid årsskiftet  1981-1982 avge belänkandet Riksdagen och slatstjänstemänneris anställningsvillkor. Uppdraget blir därmed slutfört.

4. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för all utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m.m. i skalleprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Ordförande: Nordenadier, Anders, lagman

Ledamöter; Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 7 mars 1979) Bergh, Sten, lagman

Bergqvisl, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Gustafsson, K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Söderström, Kurt 1. W., ingenjör, f.d. led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Welander, Gösta, departementsråd Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen/s

Sakkunniga;

Erling, E. Martin H., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 april 1980) Nord, Karl-Erik, skaltedireklör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1981) Widmark, P. Sverker V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Bjernstad, S. L. Börje, kronofogde (t.o.m. den 31 december 1980) Björnesjö, Sven G., f.d. taxeringsrevisor

Bruhn, Sigleif (LeiQ E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Fall, Arne E. C, kronofogde (fr.o.m. den 1 januari 1981) Hirschfeldl, Johan H., byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Jarenius, J. Christer 1., direktör

Johansson, Bo G. H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1981) Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976) Ljungwall, N. E. Folke, länsåklagare (fr.o.m. den 17 februari 1976)

 

8:4    Skr 1981/82:103                                             148

Bitr. sekreterare: Kronholm, Birgit S. B., distriktsåklagare (fr.o.m. den 15 april 1979)

Lokal; Departementens utredningsavdelning, Väslergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Eding och Kronholm), tel. växel 0480/28 000 (Nordenadier)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberällelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del II B 6.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

5. Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 för att utreda frågan om del skatteadministraliva sanktionssyslemel (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1975):

Ordförande; Widmark, P. Sverker V., regeringsråd

Sakkunniga: Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen/c Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen/s

Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)

Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G. H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Malsson, Tommy, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Olsson, E. Ragnar, laxeringsintendent (fr.o.m. den 12 september 1977)

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 33

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 40.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1982.

 

149                                     Kommittéer: Budgetdepartementet    B:7

6. Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för alt utreda vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1976);

Utredningsman: Wahlgren, E. Göran, regeringsråd

Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skaltedireklör

Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 september 1978)

Grop, Erik H., försäkringstjänsteman (fr.o.m. den 14 maj 1979) Kihlslröm, Laila K. E., direktör (fr.o.m. den 19 januari 1977) Nilson, Lars-Erik, direktör (fr.o.m. den 8 december 1978) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 februari 1977) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 19 januari 1977) Öhman, Arne J. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare: Edling, A. Roland, rådman Salsbäck, K. Johan, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Lokal: Länsrätten i Örebro län. Box 59, 701 02 Örebro, tel. växel 019/13 60 00 (Edling), tel. växel 08/763 10 00 (Salsbäck)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del 11 B 3.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

7. Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03) (FOK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12 februari (se Posl-och inrikes tidn. den 22 maj 1976) och den 25 november 1976 saml den 24 april 1980 för att utreda frågan om samordning av statliga åtgärder vid förelags obestånd;

Ordförande; Westerlind, Erik A., landshövding

Ledamöter: Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen/s

Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 30 juni 1977)

 

8:7    Skr 1981/82:103                                             150

Fridolfsson, Filip W., fabrikör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 30

juni 1977)

Löfberg, Karl Axel, f.d. departementsråd

Wilhelmsson, Arne E., rådman

Ångström, Rune T., led. av riksdagen/fp

Sakkunniga: Jäderqvisl, K. Bertil, kronodirektör (fr.o.m. den I september 1976) Åvall, Sven K., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Experter: Björklund, Jan O., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1976) Bovidson, Thure, direktör (fr.o.m. den 9 september 1976) Herrstedt, Henry T. O., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976)

Lundius, Torsten M., advokat (fr.o.m. den 27 juni 1980) Olson, Hans Christer, ekon. dr (fr.o.m. den 21 juli 1980) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 9 september 1976)

Sekreterare: Ohlsson, J. Staffan C, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 juni 1976 l.o.m. den 31 augusti 1981)

Bitr. sekreterare: Kristiansson, Erling B., förste byråsekreterare (fr.o.m. den I juni 1979)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del II B 1. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 B 8.

Kommittén har den 4 juni 1981 avgett slutbelänkandel (SOU 1981:37) Förelags obestånd II. Rekonstruktioner, revisionsfrågor m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

8. 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 september 1976 för att göra en översyn av reglerna för fastighetstaxering (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1976):

Ordförande: Björne, B. Gunnar, regeringsråd

Ledamöter: Hall, A. Bertil, fasfighetsråd

Jansson, Paul G., elektriker, riksgäldsfullmäklig, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 mars 1978)

 

151                                     Kommittéer: Budgetdepartementet    B:9

Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 17 mars

1978)

Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 17

mars 1978)

Malmberg, C. Lars E., bitr. skaltedireklör

Stensson, S. L. Börje, skolchef, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 17

mars 1978)

Wadell, Ulla G. S., kammarrättslagman

Experter; Carlegrim, N. Erik A., professor (fr.o.m. den 10 februari 1977) Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1979) Fridell, G. Ingvar, förbundsordförande (fr.o.m. den 20 mars 1978) Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977)

Hansson, Bo R. A., byråchef (fr.o.m. den 12 december 1978) Henrikson, Kjellåke, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1978) Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd (fr.o.m. den 10 februari 1977) Nilsson, Lars-Roland, bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 24 juni 1981) Nilsson, Nils-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 19 september 1977) Rispe, Curt B., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Sekreterare: Bergenstjerna, Johan P., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Bergenstjerna och Henrikson)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del 11 B 4. Tilläggsdirektiv, se 1979 års kommittéberättelse del 11 B 4.

Kommittén har den 9 mars 1981 avgett delbelänkandet (Ds B 1981:5) Särskild fastighetstaxering.

Återstående delar av uppdraget kommer att redovisas i ell belänkande omkring halvårsskiftet 1982. Därvid skall bl.a. den s.k. rullande fastighetstaxeringen behandlas.

9. Förvaltningsutredningen (B 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för alt utreda frågan om bättre metoder för planering och hushållning i statsförvaltningen:

Ordförande: Tarschys, N. Daniel, docent, led. av riksdagen/fp

 

8:9    Skr 1981/82:103                                             152

Ledamöter; Hanson, Per-Olof, f.d. borgarråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen/s Kristiansson, N. Axel, f.d. ers. för led. av riksdagen/c Lewén-Eliasson, Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen/s Pettersson, S. Arne, kommunalråd, f.d. led. av riksdagen/s Svegfors, J. Mats A., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 7 december 1978)

Sakkunniga: Andersson, B. Göran, ombudsman (t.o.m. den 25 januari 1981) Båfäll, B. Evert, kanslichef (fr.o.m. den 15 mars 1977) Carlsson, Jan-Olof, bergsingenjör

Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1977) Nitzelius, Tor K-F., ombudsman (fr.o.m. den 26 januari 1981) Olsson, E. Olof, andre förbundsordförande

Experter; Annerberg, Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 december 1979)

Birgersson, Bengt Owe, docent (fr.o.m. den 28 maj 1979 l.o.m. den 25 januari 1981)

Carlsson, Sture E., direktör (fr.o.m. den 6 december 1979) Witlenmark, Lars T. N., t f. departementssekreterare (fr.o.m. den 26 januari 1981)

Sekreterare:

Birgersson, Bengt Owe, docent (fr.o.m. den 26 januari 1981) Noaksson, Hans E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Witlenmark, Lars T. N., tf. departementssekreterare (fr.o.m. den 6 december 1979 l.o.m. den 25 januari 1981)

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 B 11. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 7.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

10. Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 med uppdrag all göra en teknisk översyn av vägtrafikbeskaltningen;

Särskild utredare: Lindslam, Leif E., departementsråd

 

153                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:11

Experter: Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Borgstrand, Björn J., byrådirektör (fr.o.m. den  12 december 1978 l.o.m. den 20 oktober 1980)

Bornhager, Sven-Åke (Sven) I., förste byråsekreterare Carlson, Å. Lennart, bitr. skaltedireklör Eriksson, K. Birger, avdelningsdirektör Guste, Göran L., byrådirektör

Sjöstrand, A. Mals T., tf. bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 29 juni 1981) Skarell, Gunnar É. A., departementssekreterare

Sekreterare: Hamberg,   Lennart   T.   C,   kammarrättsassessor   (fr.o.m.   den   14 maj 1979) Sjöstrand, A. Mats T., tf. bUr. skalledirektör (l.o.m. den 28 juni 1981)

Lokal: Birger Jarls Torg 7-9. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 22 36 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 B 2. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 3 och 1981 års kommittéberättelse del II B 10.

Utredningen har den 27 mars 1981 avgetl delbelänkandet (Ds B 1981:4) Översyn av väglrafikbeskallningen. Del 3. Beskattningen av eldrivna fordon och den 15 maj 1981 delbelänkandet (Ds B 1981:8) Översyn av vägtrafikbeskaltningen. Del 4. Effektivare brukandeförbud.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

11. Stämpelskatteutredningen (B 1977:06)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag all se över reglerna om stämpelskatt och expeditionsavgift saml avgiften för förhandsbesked i laxeringsfrågor:

Särskild utredare: Francke, Jan Å., departementsråd

Experter: Bredin, Lars A. G., vice börschef

Hagman, Björn O., byrådirektör (l.o.m. den 31 mars 1981) Hedström, Carin M. U., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lindby-Ragslen, Barbro F. M. S., revisionsdirektör (fr.o.m. den  1 november 1980)

Lundholm, Eric L. O., bitr. skaltedireklör Rehnström, K. Åke H., hovrättsassessor

 

8:11    Skr 1981/82:103                                           154

af Sandeberg, J. D. Fredrik-Adolf, förste advokalfiskal (fr.o.m. den 21 augusti 1980)

Torngren, Håkan E., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Åhlén, Lars, hovrällslagman

Sekreterare; Dinnetz, Peter, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1980)

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 B 5.

Utredningen planerar att avge nästa delbetänkande under våren 1982. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

12. Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977 med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet fill Västerbottens län:

Särskild utredare; Ångström, Rune T., led. av riksdagen/fp

Sakkunniga; Beckman, Lars E. A., bitr. professor, universiletsrektor Carlsson, P. Bertil, kommunalråd Forsell, Harry A., länsråd Lundberg, Henry L., direktör Svensson, Åke G., fil. dr, utbildningsledare

Expert: Pärson, Hanns B. S., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Sekreterare; van der Capelien, Constance (Connie) E., departementssekreterare Peterson, Christer B. O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1978 t.o.m. den 15 maj 1981)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II B 6.

Utredningen   har   den   16  januari   1981   avgell  belänkandet  (Ds B 1980:18) Lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län. Del 3. Uppdraget är därmed slutfört.

 

155                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:13

13. Delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för att aktivt verka för att begränsa och underlätta företagens och kommunernas uppgiftslämnande;

Ordförande; Wirsäll, Nils-Erik, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 30 juni 1981)

Ledamöter; Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Bergstig, Lars H., kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Gärdsmo, Fred B., direktör (fr.o.m. den 1 december 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Haglund, Sune K., boktryckare, borgarråd (fr.o.m. den I september 1977 l.o.m. den 30 juni 1981)

Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 5 december 1978 t.o.m. den 30 juni 1981)

Hedberg, Stig E., förbundsjurist (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Myrbeck, Arne K. D., sekfionschef (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 30 juni 1981)

Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 30 juni 1981)

de Woul, Jan T. J., pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Wästberg, Greta E., direktör (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 30 juni 1981)

Experter; Armholt, Roland H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 september 1980)

Densjö, K. A. Sören, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1979) Ekwall, Thomas F. H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1978) Muhlenbock, Kjell 1. O., jur. kand. (fr.o.m. den 2 juni 1980) Pedersen, Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 4 februari 1980)

Sekreterare: Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ferrmark-Hanno, Cathrina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980 l.o.m. den 30 september 1981)

 

8:13    Skr 1981/82:103                                           156

Direktiven för delegationen, se 1978 års kommittéberättelse del II B

8.

Delegationen har den 28 augusfi   1981  avgetl belänkandel (SOU 1981:58) Samverkan vid uppgiftslämnande. Uppdraget är därmed slutfört.

14. Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag att se över reglerna om beskattning av traktamenten m.m.;

Ordförande; Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöter: Hägelmark, S. Eric L., kapten, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ulander, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 24 april 1980)

Sakkunniga: Hirschfeldl, Johan H., byråchef (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hägglund, Sven-Olof, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978) Rispe, Curt B., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 21 september 1979)

E.xperter: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlson, Malls E., förste revisor (fr.o.m. den 29 juni 1978) Ohlsson, Bengt M., taxeringsdirektör (fr.o.m. den 18 december 1980) Wilhelmsson, F. Uno, förhandlingsdirektör (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sekreterare: Palme, Sven C. G., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 14 mars 1978) Ström, Ivan S., länsrätlsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978)

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr. Postadress: Budgeldeparlemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för de sakkunniga, se 1979 års kommilléberällelse del 11 B

2.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under första halvåret 1982.

 

157                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:16

15. Konsultexportutredningen (B 1978:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 med uppdrag alt utreda frågan om samverkan i fråga om statlig konsult­verksamhet i ullandel m.m.:

Särskild utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Experter: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1978 t.o.m. den 18 augusfi 1980) Norberg, Sven, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 2 maj 1979)

Sekreterare: Skogö, Ingemar, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Svensson, Carl-Gustaf Å., civilekonom (fr.o.m. den 13 november 1978 t.o.m. den 18 augusfi 1980)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II B 3.

Utredningen har i skrivelse den 30 juni 1981 anmält att den har slutfört sitt uppdrag.

16. Solnautredningen (B 1978:06)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 september 1978 för att företräda staten vid förhandlingar med Solna kommun om över­iåtelse av vissa markområden, m.m.:

Förhandlare; Englund, K. Svante I., överdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Sakkunniga: Hägg, Y. O. Sture, avdelningschef (fr.o.m. den 6 november 1978) Smith, A. Åke, planeringsdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Experter: Ehding, C. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den 28 november 1980)

Löfslrand, J. Ingvar, avdelningsdirektör (fro.m. den 13 april 1981) Norell, Thomas, tf. departementsråd (fr.o.m. den 6 november 1978) Tengwall, Jan O., f.d. byråchef (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal; Statens förhandlingsnämnd. Sturegatan 24, 114 36 Stockholm, tel. växel 67 96 50

 

8:16    Skr 1981/82:103                                           158

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningens uppdrag har av regeringen den 9 oktober 1980 utvidgats att omfatta förhandlingar med Sundbybergs kommun om överlåtelse av viss mark.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

17. Realbeskattningsutredningen (B 1978:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag alt belysa konsekvenserna av en real beskattning av räntor och kapitalvinster, m.m.;

Särskild utredare: Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den 7 november 1978)

Sakkunniga: von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1978) Barghoitz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 27 december 1978) Jussil, Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1978)

Expert; Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Sekreterare: Roman, Rolf-Erik, pol. mag. (fr.o.m. den 27 december 1978)

Lokal: Lilla Nygatan 1,1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Slockhoim

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II B 8.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande vid årsskiftet 1981-1982.

18. Kronoholmsutredningen (B 1978:08)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 december 1978 med uppdrag alt utreda frågan om de s.k. kronoholmarnas framtida disposition;

Särskild utredare; Knös, A. Gustaf, chefsrådman (fr.o.m. den 28 december 1978)

 

159                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:19

Sakkunniga; Andersson, Bengt G., byråchef (fr.o.m. den 23 april 1981) Dahnell, Karin A. B., kammarråd (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sekreterare: Eklund, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Lokal: Birger Jarls Torg 7-9. Postadress; Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 20 15 79 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B I.

Utredningen    beräknas   avsluta   sill   arbete   omkring   årsskiftet 1982-1983.

19. Bruttoskattekommittén (B 1979:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 med uppdrag att utreda olika former av bmlloskatler;

Ordförande: Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Ledamöter: Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 13 mars 1979) Barghoitz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 13 mars 1979) Åberg, Carl Johan, docent (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Sakkunnig: von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Experter; Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 6 apnl 1981) Lundin, N. Tore H., bitr. skalledirektör (fr.o.m. den 6 april 1981) Normann, N. Göran, fil. dr (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Sekreterare; Hulgaard, Bodil C, kammarrättsråd (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Lokal;   Budgetdepartementet,   Kanslihusannexet,   Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II B 6 och 1981 års kommittéberättelse del II B 11.

Kommittén har den 7 oktober 1981 avgett belänkandet (Ds B 1981:15) Allmän produktionsfaktorskatt.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete omkring årsskiftet 1981-1982.

 

8:20    Skr 1981/82:103                                           160

20. Kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 med uppdrag att göra en teknisk översyn av aktievinslbeskallningen och pröva vissa andra frågor angående realisationsvinstbeskattningen av lös egendom:

Ordförande; Swartling, Anders J. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Ledamöter: Atterwall, Göran L., bankdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skaltedireklör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hagsledl, J. Anders, professor (fr.o.m. den 15 mars 1979) Wikander, Sten J. O., direktör (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Sakkunniga: Barghoitz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hallin, Yngve H., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1980) Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980) Helmers, Dag, professor (fr.o.m. den 15 februari 1980) Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Experter: Björhn, Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 25 februari 1980) Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 28 maj 1979) Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1979) Larsson, B. Roland, mäklare (fr.o.m. den 14 december 1979)

Sekreterare: Andersson, C. Staffan, kammarrätlsfiskal (fr.o.m. den 17 april 1979 l.o.m. den 20 april 1981)

Sandström, B. Gustaf T., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Tegnander, Hans J. O., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1981)

Lokal: Birger Jarls Torg 7-9. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Sandström)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 5. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 B 2 och B 15.

Kommittén planerar att avge nästa delbetänkande i december 1981. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

161                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    B:21

21. Energiskattekommittén (B 1979:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 med uppdrag alt utreda beskattningen av energi, m.m.:

Ordförande: Hanson, Per-Olof, f.d. borgarråd (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Ledamöter: Blom, Lennart, f.d. borgarråd, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Silfverstrand, Bengt H., företagsekonom, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 31 oktober 1979) Örlendahl, Per Anders, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Sakkunniga: Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr.o.m. den 15 maj 1979) Eklund, Erik G., direktör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Fridolin, Hans R., f.d. departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1979) Leijon, Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Lindslam, Leif E., departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1979) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Experter: Andersson, B. Palle, direktör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Cading, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Näsman, Dan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1980)

Sekreterare; Aspén, B. Urban, slafisfikchef (fr.o.m. den 1 januari 1980) Fredholm, U. Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Lokal; Birger Jarls Torg 7-9. Postadress; Budgetdepartementet, tel. växel 22 36 00 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II B 4. Tilläggsdirekfiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 B 13.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete vid årsskiftet 1981-1982.

11     Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

8:22    Skr 1981/82:103                                           162

22. ADB-anskaffningsutredningen (B 1979:09)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för att se över frågor rörande samordnad anskaffning av ADB-ulruslning i statsförvaltningen:

Särskild utredare: Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (fr.o.m. den 6 augusfi 1979)

Sakkunniga; Frank, S. Torsten, organisationsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Lundberg,   Bengt   T.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    18 september 1979)

Åstrand, Berit E., organisationsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Experter; Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 18 september 1979) Lindby-Ragsten, Barbro F. M. S., revisionsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Olhede, Torleif E., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 december 1979)

Rosén, J. Axel, byråchef (fr.o.m. den 18 september 1979) Tufvesson, Jan O. 1., avdelningschef (fr.o.m. den 18 september 1979) Wall, NilsOlof, organisationsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Sekreterare: Farm, Håkan A. F., tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979 l.o.m. den 11 mars 1981)

Bitr. sekreterare; Ericsson, L. E. Staffan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 1 februari 1981)

Direkfiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 10.

Utredningen  har  den  30 januari   1981   avgett  betänkandet  (Ds B 1980:19) Anskaffning av ADB-utrustning. Uppdraget är därmed slutfört.

23. Husebyutredningen (B 1979:10)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för att utreda dels omfattningen av den av Florence Stephens till staten testamenterade egendomen och vilka konsekvenser som ett eventuellt

 

163                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:24

mottagande skulle få för staten, dels hur egendomen lämpligen bör användas, förvallas och redovisas bland statens tillgångar, om staten lar emot den:

Särskild utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979)

Sakkunniga: Enander, Gunnar M., skogsdireklör (fr.o.m. den 25 juni 1979) Herslöf, Rolf B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979) Sellvall, L. Göran, expedifionschef (fr.o.m. den 25 juni 1979)

Expert; Klange, Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Sekreterare: Edenman, Gunnar H., advokalfiskal (fr.o.m. den 25 juni 1979)

Lokal: Kammarkollegiet, Birger Jads torg  14, Box 2218,  103 15 Stockholm, tel. växel 23 45 60 (sekreteraren)

Direkfiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 9.

Utredningen har den 23 mars 1981 avgett betänkandet (Ds B 1981 ;3) Huseby bruk i statlig ägo.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

24. Chefsutbildningskommittén (B 1979:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 med uppdrag att utreda frågor om hur utbildningen av högre chefer inom statsförvaltningen skall läggas upp;

Ordförande: Larsson, P. Stig 1., statssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Jeding, Lars G., utbildningschef (fr.o.m. den 18 Juli 1979) Lennerlöf, N. O. Lennart, professor (fr.o.m. den 18 juli 1979) Rainer, A. Ove, generaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Experter; Bergsman, P. G. Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Larsson, Gösta E., personaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979)

 

8:24    Skr 1981/82:103                                           164

Sekreterare: Holmqvist, Hans, pol. mag. (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 ärs kommittéberättelse del 11 B 11.

Kommittén har den 24 augusti 1981 avgelt betänkandet (Ds B 1981:14) Erfarenheter av försöksverksamhet och förslag fill forlsall utbildning för högre chefer i statsförvaltningen.

Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under första halvåret 1982.

25. 1979 års folkbokföringskommitté (B 1979:12)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 augusti 1979 med uppdrag att utreda en framlida organisation för folkbokföringen:

Ordförande; Rangnitl, F. Harald O., rättschef (fr.o.m. 3 december 1979)

Ledamöter; Eliasson, S. Kristina (Stina), ämneslärare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I januari 1980)

Jansson, Paul G., elektriker, riksgäldsfullmäklig, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 3 december 1979)

Sakkunniga; Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979) Ljungholm, Kurt A, avdelningschef (fr.o.m. den 3 december 1979)

Experter: Boman, Carl-Göran A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979)

Granström, Claes A., förste arkivarie (fr.o.m. den 3 december 1979) Högberg,   P.J.   Wolmar,   folkbokföringsdirektör   (fr.o.m.   den   3 december 1979)

Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979) Sellvall, L. Göran, expeditionschef (fr.o.m. den 3 december 1979)

Sekreterare: Lilliecrona, Mats G. C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1979)

Bitr. sekreterare; Svedberg, Ingrid, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1980)

 

165                                   Kommittéer: Budgetdepartementet    8:26

Lokal; Birger Jads Torg 7-9, tel. 20 69 82 (Lilliecrona), växel 22 36 00 (Svedberg). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Slockhoim

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 12.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete vid årsskiftet 1981-1982.

26. 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag att se över beskattningsreglerna för familjeförelag;

Ordförande; Bergqvisl, G. Holger, civilekonom, riksgäldsfullmäktig, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 10 december 1979; avliden) Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 april 1981)

Ledamöter: Bergslig, Lars H., kanslichef (fr.o.m. den 21 april 1981) Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 december 1979)

Lööw, Maj-Lis H., arbetsförmedlare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 december 1979)

Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den  10 december 1979 l.o.m. den 20 april 1981)

Wärnberg, Erik G., bankofullmäktig, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga: Alderin, Robert B., vice verkst. direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) von Bahr, Slig V., departementsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Davidsson, Sune I., tf. departementsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Larsson, John C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980) Nilsson, N. Folke, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Starkerud, Lars 1., sekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980) Svenningsson, Karl-Axel H., tandläkare (fr.o.m. den 4 februari 1980)

Experter: Herdin, Klas G. E., bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 27 februari 1980 l.o.m. den 12 augusfi 1981)

Klange, Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 7 september 1981) Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1980)

 

B:26    Skr 1981/82:103                                           166

Sekreterare: Bergström, Björn 1., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 december 1980)

Ekholm, C. Bertil, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1980) Kaslman, B. H. Göran, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal: Drottninggatan 2,5 tr. Postadress: Budgeldeparlemenlel, 103 33 Stockholm, tel. 21 50 49 (Ekholm), 036/16 99 10 (Kaslman)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II B 13.

Kommittén har den 13 oktober 1981 avgetl delbelänkandet (Ds B 1981:13) Förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och medelstora förelag.

Kommittén planerar att avge näsla delbetänkande under år 1982.

27. Kommittén (B 1979:14) om folkpensionärernas skattelättnader

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 november 1979 med uppdrag all se över reglerna om folkpensionärernas skalleläit-nader:

Ordförande: Wachtmeisler, Knut G. N., lantmästare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 december 1979)

Ledamöter: Andersson, A. Arne, socialchef, ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 10 december 1979)

Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 december 1979)

Gustafsson, K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 10 december 1979)

Persson, Anita T. E., socialkamrer, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga: Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980) Ardbo, C. Martin L., byråingenjör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Brunkener, Magnhild, byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Gustavsson, Nils E. E., socialombudsman (fr.o.m. den 7 januari 1980) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Expert: Edlund, C. Berfil, departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980)

 

167                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:28

Sekreterare: Edlund, S. Lisbeth, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980 t.o.m. den 31 juli 1981)

Direkfiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II B 16.

Kommittén har den 21 maj 1981 avgeU belänkandel (Ds B 1981:7) Folkpensionärernas beskattning. Uppdraget är därmed slutfört.

28. Kulturskattekommittén (B 1979:15)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag all se över kulturarbetares och uppfinnares skaller och avgifter:

Ordförande; Hedborg, Gustaf T:son, f.d. kammarrällspresident (fr.o.m. den 10 december 1979)

Ledamöter: Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 10 december 1979)

Högmark, Anders G., civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sundman, Per Olof, författare, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 10 december 1979)

Söderslen, Bo Å., professor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den  10 december 1979)

Sakkunniga: Lundh, Brita G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1980) Lundin, N. Tore H., bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Sahlslröm, A. Margareta G., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Sessler, Gun 1., förbundsjurist (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wallerius, Olof, ingenjör (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Experter: Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Ivarsson, E. Lars 1., hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Lundberg, E. Allan, f.d. försäkringsdomare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Sekreterare: Sjöblom, Per Å. G., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 13 december 1979)

 

8:28    Skr 1981/82:103                                           168

Lokal;    Riddarhuskajen    1,    11128    Stockholm,    tel.    1187 27 (ordföranden), 10 82 73 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II B 14.

Kommittén har den 9 april 1981 avgett delbelänkandet (Ds B 1981:9) Förslag lill lag om uppfinnarkonto.

Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

29. 1980 års kommitté (B 1980:01) för översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag, m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 oktober 1979 med uppdrag att se över reglerna för beskattning av statsbidrag, m.m.

Ordförande: Åbjörnsson, Carl V., f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Ledamöter: Carlsson, N. Boris, kanslichef (fr.o.m. den 21 januari 1980) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Roos, J. Olle, skattedirektör (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Sakkunniga; Bökmark, Jan S., direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Hultqvisl, L. Gösta, regeringsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wallestam, Leif K. H., kammarrättsassessor (fr.o.m den 21 januari 1980)

Experter; Jegefors, Kjell N., byråchef (fr.o.m. den 23 januari 1980) Slångberg, Olle H., kansliråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Zelterslen, lan E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sekreterare; Östberg, Eva M., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den  1  februari 1980)

Lokal: Birger Jarls Torg 9. Postadress: Birger Jarls Torg 7-9, 111 28 Stockholm, tel. 11 18 42 (ordföranden), 11 13 92 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 15.

Kommittén avser att i december 1981 avge delbetänkandet (Ds B 1981:17) Beskattning av statsbidrag och andra stöd lill förelag, m.m.

Återstående del av utredningsarbetet, som avser frågan om avdrag för framtida ulgifler, beräknar kommittén kunna avsluta vid årsskiftet 1982-1983.

 

169                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:31

30. Kommunala grundgarantiutredningen (B 1980:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 december 1979 med uppdrag all göra en översyn av statistik och kalkylmeloder för grundgaraniin i skatteuljämningssyslemet:

Särskild utredare: Bergsten, E. Rune, departementsråd (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Sakkunniga: Attersved, Björn E. S. O., sekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980) Nilsson, Håkan 1., sekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Experter; Beijer, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 februari 1980) Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Sekreterare; Jonsson, Anders B., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredaren och sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 1.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

31. Datadelegationen (B 1980:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 13 mars 1980 med uppdrag att bl.a. utarbeta förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället. Daladelegalionen bör verka för alt samarbete mellan bl.a. pågående utredningar underlättas samt att deras förslag kan samordnas. Därmed skapas förulsätlningar för en mer samlad datapolitik:

Ordförande; Johansson, S. Olof H., statsråd (fr.o.m. den 13 mars 1980)

Ledamöter: Bergnéhr, Bo (Bosse) H., ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1980) Cadsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 18 april 1980 t.o.m. den 22 mars 1981)

Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 18 april 1980 l.o.m. den 9 augusfi 1981) Edström, Folke S., bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 23 mars 1981)

 

8:31    Skr 1981/82:103                                           170

Fagerberg, Gösta, f.d. kommunalråd (fr.o.m. den 18 april 1980)

Faxén, Karl-Olof, direktör (fr.o.m. den 18 april 1980)

Johansson,   Marie-Ann,   programmerare,   led.   av   riksdagen/vpk

(fr.o.m. den 18 april 1980)

Jonsson, Göte K., direktör (fr.o.m. den 18 april 1980)

Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 18

april 1980)

Larsson, P. Stig 1., statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Lendenius, Lars-Gunnar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april

1980)

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den

10 augusfi 1981)

Lindeberg, Tuve E. W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april

1980)

Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 18 april

1980)

Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 18

april 1980)

Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Sakkunniga; Ingberg, William, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 juni 1980) Jonas, Leif B. M., verkställande direktör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Sundelius, Claes-Göran T., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 juni 1980)

Experter: Arkéus, L. O. Sune, teknisk direktör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Freese, P. G. Jan, generaldirektör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Höyer, Rolf 1., tf. professor (fr.o.m. den 17 november 1980) Johansson, Sven-Åke, tf. departementsråd (fr.o.m. den 22 april 1981) Kollerbaur, Anita, forskare (fr.o.m. den 15 mars 1981) Lindeborg, E. G. Lennart, överingenjör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 juni 1980 t.o.m. den 7 april 1981)

Moberg, Sven T., generaldirektör (fr.o.m. den 11 augusti 1980) Sleen, O. Roland, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 april 1981)

Sekreterare: Axelsson, Göran, civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1980) Docherty, Peter, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1980) Marking, A. Christer, forskare (fr.o.m. den 1 januari 1981) Qwerin, Agneta E. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1981)

Lokal: L. Nygatan 1,3 tr. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)

 

171                             Kommittéer: Budgetdepartementet    8:33

Direktiven för delegationen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 4.

Delegationen har avgell en verksamhetsredogörelse till regeringen. Delegationens arbete beräknas pågå tills vidare.

32. Utredningen (B 1980:04) om pensionsrätt

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 10 april 1980 med uppdrag att granska de principer som är och har varit vägledande vid bestämmande av pensionsförmåner för främst politiskt fillsalta tjänstemän och all överväga eventuella ändringar av dessa principer:

Särskild utredare: Nilsson, N. Per-Erik, justitieombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1980)

Sakkunniga: Monlelius,  Jan-Christian   O.   A.,  expedifionschef (fr.o.m.  den   1 december 1980)

af Sandeberg, Gustaf (Gösta) W. D., f. d. departementsråd (fr.o.m. den 10 september 1980)

Experter: Gyllander, Hans E., förste sekreterare (fr.o.m. den I november 1980) Horn af Ranlzien, Hans G. E., sektionschef (fr.o.m. den 1 november 1980)

Jansson, Tomas E. O., fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1980) Troije, Karl-Axel, avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare; Loinder, Urban G., revisionssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1980)

Lokal: Högsta domstolens kansli. Box 2066, 10312 Slockhoim, tel. växel 08/23 67 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 B 7.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande lill årsskiftet 1981-1982.

33. Kommittén (B 1980:05) om underskottsavdrag

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 februari 1980 med uppdrag att utreda frågan om avdrag för underskoll vid inkomsttaxeringen;

 

B.33    Skr 1981/82:103                                           172

Ordförande: Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Ledamöter: Barghoitz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 19 maj 1980) Jacobsson, Egon O., ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Kristenson, E. Valter, metallarbetare,

riksgäldsfullmäktig, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 maj 1980) Olsson, N. Martin, bankkamrer, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Olsson, R. Cyril, avdelningschef (fr.o.m. den 19 maj 1980) Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 maj 1980 t.o.m. den 14 juni 1981)

Troedsson,   Ingegerd,   pol.   mag.,   förste   vice   talman,   led.   av riksdagen/m (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Sakkunniga; Alderin, Robert B., vice verksl. direktör (fr.o.m. den 19 maj 1980) Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 19 maj 1980) Broms, Jan T. R., direktör (fr.o.m. den 1 september 1980) Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 19 maj 1980) Herin, Jan C. G. F:son, departementsråd (fr.o.m. den 21 april 1981) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 maj 1980) Ramm-Ericson, Michael, bitr. direktör (fr.o.m. den 19 maj 1980) Virin, C. Niclas, allmänt ombud (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Experter: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 19 maj 1980) Fällh, J. Harald B., utredningssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1981) Åsbrink, Erik, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 27 januari 1981)

Sekreterare: Gustavsson, Bengt A., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal: Departementens kommiltéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 40125 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II B 3.

Kommittén har inlett en kartläggning av underskottsavdragen, vilken beräknas bli klar under år 1982. Något huvudbetänkande kan inte förväntas före kartläggningens avslutande.

 

173                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    B:35

34. Utredningen (B 1980:08) om arbetsgivarinträdets administration

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 augusti 1980 med uppdrag att utreda och utarbeta förslag till förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbelsgivarinträde:

Särskild utredare: Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 8 september 1980)

Expert; Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980)

Sekreterare: Lindh, Sören B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 september 1980 t.o.m. den 15 september 1981)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 B 12.

Utredningen härden 22 juli 1981 avgett betänkandet (Ds B 1981:11) Förenklad administration av arbelsgivarinträde. Uppdraget är därmed slutfört.

35. Kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1980 för att göra en översyn av reglerna om uppskov med beskattningen av realisationsvinst vid fastighelsförsäljningar och alt pröva vissa andra närliggande frågor:

Ordförande; Wadell, Ulla G. S., kammarrättslagman (fr.o.m. den 21 januari 1981)

Ledamöter: Billing, Knut N. G., politisk sekreterare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 21 januari 1981)

Hall, A. Bertil, fastighetsråd (fr.o.m. den 21 januari 1981) Jacobsson, Egon O., ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 21 januari 1981) Nilsson, N. Folke, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1981)

Sakkunniga; Berglöf, J. Sigvard C. D;son, skaltedireklör (fr.o.m. den 23 mars 1981) Swartling, Anders J. A., departementsråd (fr.o.m. den 23 mars 1981) Öberg, Sten E., förste taxeringsintendent (fr.o.m. den 23 mars 1981)

 

8:35    Skr 1981/82:103                                           174

Experter: Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1981) Magnusson, Gunnar K. O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 augusti 1981) Tivéus, Ulf A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 mars 1981)

Sekreterare: André, C. U. Peder, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 mars 1981)

Bitr. sekreterare; Grozdics, Alf S. A., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 23 mars 1981)

Lokal; Riksskatteverket, 17 194 Solna, tel. växel 08/98 15 20 (Peder Andreé), växel 031 /17 38 00 (Alf Grozdics)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II B 14.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1982-1983.

36. Skalteindrivningsutredningen (B 1981:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1980 för att se över indrivningslagsliftningen;

Särskild utredare: Wilhelmsson, Arne E., rådman (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Sakkunniga: Holmgren, Bert A., bitr. skaltedireklör (fr.o.m. den 16 mars 1981) Törnebohm, Yngve K. V., revisionsdirektör (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Experter; Buregård, Arne W., uppbördschef (fr.o.m. den 23 mars 1981) Burup, Artur W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 mars 1981) Jungkvist, K. J. Ragnar, f.d. kronodirektör (fr.o.m. den 2 april 1981) Skogö, Ingemar, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1981) Tavemark, Rune K. E., kronofogde (fr.o.m. den 16 mars 1981) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 23 mars 1981) Thorsell, Eva K., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1981) Welin, C. Magnus G:son, kronofogde (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Sekreterare: Ljusberg, L. Christer, kronofogde (fr.o.m. den 16 mars 1981) Sonesson, Anders G. S., byrådirektör (fr.o.m. den 16 mars t.o.m. den 13 september 1981) Walterson, Frank W. H., byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1981)

 

175                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:37

Lokal: L. Nygatan 1, 1 tr. Postadress: Budgeldeparlementel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 37 (Walterson)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommilléberällelse del 11 dir 1980:89.

Utredningen   har  den   24 juli   1981   avgell  delbelänkandet  (Ds B 1981:12) Restavgift på skatt m.m. Utredningen planerar att avge nästa delbetänkande under år 1982. Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under år 1983.

37. Expertgruppen (B 1981:03) för studier i offentlig ekonomi (ESO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1981:

Ordförande: Tarschys, N. Daniel, docent, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 8 april 1981)

Ledamöter; Ahlenius, Inga-Britt M. S., tf. departementsråd (fr.o.m. den 8 april 1981)

Larsson, P. Stig I., statssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1981) Lundgren, Nils G. H., fll. dr (fr.o.m. den 8 april 1981) Nilsson, K. F. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 8 april 1981) Petri, Gunnar G. B., tf. överdirektör (fr.o.m. den 8 april 1981) Ysander, Bengt Christer A., docent (fr.o.m. den 8 april 1981)

Expert: Noaksson, Hans E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 april 1981)

Sekreterare; Ahlander, Dag Sebastian, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 augusfi 1981) Swedenborg, Birgitta C, forskare (fr.o.m. den 4 maj 1981)

Bitr. sekreterare: Björk-Falkenström, G. Marianne, tf. kanslist (fr.o.m. den 4 maj 1981)

Lokal; Stora Nygatan 2 B, 2 tr. Postadress; Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14 39 (Ahlander), 763 14 38 Swedenborg), 763 14 36 (BjörkFalkenström)

Direktiven för expertgmppen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:25.

Expertgmppens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

8:38    Skr 1981/82:103                                           176

38. Utgiftsskattekommittén (B 1981:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 mars 1981 med uppdrag att belysa konsekvenserna av alt införa en ulgiftsskatl som alternativ eller komplement till inkomstskatten:

Ordförande; Mundebo, K. A. Ingemar, landshövding, förutv. statsråd, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 22 maj 1981)

Ledamöter; Grahn, E. Olof (Olle), fabrikör, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 15 juni 1981)

Gustafsson, Hans 1., förutv. statsråd, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 maj 1981)

Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 22 maj 1981)

Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 22 maj 1981) Åsbrink, Erik, utredningssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1981)

Sakkunniga: Barghoitz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 22 maj 1981) Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1981) Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 22 maj 1981) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1981) Lodin, Sven-Olof, professor (fr.o.m. den 22 maj 1981) Nilsson, Karl-Johan, skattedirektör (fr.o.m. den 22 maj 1981) Nilsson, N. Folke, direktör (fr.o.m. den 22 maj 1981) Tellander, Hans O., direktör (fr.o.m. den 22 maj 1981) Zettermark, J. Åke, utredningssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1981)

Expert: Jonsson, Anders B., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1981)

Sekreterare; Roupe, Jacob M., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Lokal; Lilla Nygatan 1, 1 tr. Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Slockhoim, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 41 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:14.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1984.

 

177                                    Kommittéer: Budgetdepartementet    8:40

39. Utredningen (B 1981:05) om viss översyn av gällande upphandlingsbestämmelser

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 juni 1981:

Särskild utredare: Lundell, Sture V., f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 11 juni 1981)

Experter: Hylländer, C. A. Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 7 september 1981) Myrslen, Karl G., ingenjör (fr.o.m. den 7 september 1981) Nistér, Per-Erik Z., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 7 september 1981) Rosenberg, S. Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 7 september 1981)

Sekreterare: Landahl, Jan E. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1981)

Lokal: Birger Jarls torg 7-9. Postadress: Budgeldeparlementel, 103 33 Stockholm, tel. växel 22 36 00 (utredaren), tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommilléberällelse del 11 dir 1981:35.

Utredningen beräknas avge sill belänkande i februari 1982.

40. Skatteavräkningssakkunniga (B 1981:06)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 24 september 1981 med uppdrag all göra en översyn av reglerna om avräkning av utländsk skatt:

Särskild utredare: Eckerslen, Ivan E., sakkunnig (fr.o.m. den 25 september 1981)

Sakkunniga; Ersson, L. Stefan, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 25 september 1981)

Hagergård, Sture A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 september 1981) Tolsloy, Slephan, direktör (fr.o.m. den 25 september 1981)

Sekreterare: Åbjörnsson, Birgitta, kammarrätlsfiskal (fr.o.m. den  16 november 1981)

12    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

8:40    Skr 1981/82:103                                           178

Lokal: Budgeldeparlemenlel, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren), 2150 08 (utredaren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:60.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

179                               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:l

Utbildningsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 3, 5, 7, 8, 11, 13, 17, 18, 20, 23, 27, 28, 34, 37, 38 och 41

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 4 och 6

1. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift att förhandla om en avlalsreglering av de upphovsrältsliga frågorna på undervisningsområdet.

De sakkunnigas uppgift i nuvarande skede är all förhandla om en avlalsreglering rörande inspelning av upphovsrällsligl skyddat material inom undervisningsverksamheten. Från upphovsrällslig synpunkt gäller olika regler för inspelning av ljudradioprogram och TV-program. De sakkunnigas förhandlingar skall enbart omfatta TV-programmen. Därvid skall beaktas all olika regler kan böra gälla för undervisningsprogram och andra program. De sakkunniga skall inle ta upp frågor som rör storleken av de ersättningar som kan komma ifråga.

Ordförande:

Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Bergström, Svante B., professor (l.o.m. den 6 mars 1981)

Experter: Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör Gehlin, Jan, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1979) Hernborn, Hans, programredaklör (fr.o.m. den 1 november 1979) Landslröm, Sten-Sture H., direktör

Larsson, Gösta, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Magnusson-Sessler, Gun I., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 november 1979)

Peyron, Ulf, C. C. programjurist (fr.o.m. den 1 november 1979) Rosing, Svante, jur. kand. (fr.o.m. den 1 november 1979) Sjönell, Sven, intendent (fr.o.m. den 1 november 1979) Åkerberg, Yngve, musiker (fr.o.m. den I november 1979)

 

U:l    Skr 1981/82:103                                             180

Sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare

Lokal: MynUorgel 1. Postadress: Ulbildningsdeparlemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 51 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1982.

2. Bibelkommissionen (U 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ls bemyndigande den 1 december 1972 för alt nyöversätla Nya testamentet (se Post- och Inrikes lidn. den 19 januari 1973):

Ordförande: Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 20 oktober 1978)

Ledamöter: Björck, Staffan, professor

Erlander, Lillemor, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 24 januari 1978) Fo.rkman, Göran, kyrkoherde Lindström, Harry, fil. lic. Marlling, Carl Henrik, direktor

Mattsson, S. M. Lennart, dislriktssludieledare, f.d. led. av riksdagen/c Narrowe, Morlon H., rabbin (fr.o.m. den 1 juli 1975) Piltz, Anders, docent (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter: Aro, Jussi, professor (fr.o.m. den 1 januari 1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Björndalen, Anders J., docent (fr.o.m. den 1 mars 1980) Brandt, Krister, pastor (fr.o.m. den 1 juli 1976) Erixon, Björne, pastor (fr.o.m. den 1 september 1980) Frykholm, Yngve, kontraktsprost (fr.o.m. den 1 september 1980) Gotfiieb, Hans, lektor (fr.o.m. den 1 december 1979) Griinbaum, Catharina, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1980) Harding, Gunnar, författare (fr.o.m. den 15 februari 1981 t.o.m. den ISjuni 1981)

Harviainen, Tapani, docent (fr.o.m. den 1 november 1980) Hermondsson, Elisabeth, författare (fr.o.m. den 1 september 1980) Hidal, Sten, docent Illman, Karl-Johan, professor (fr.o.m. den 1 september 1980)

 

181                              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:2

Ljung, Inger, docent (fr.o.m. den 1 januari 1980 t.o.m. den 31 oktober

1981)

Johnson, Bo, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Kronholm, B. Tryggve, professor

Meltinger, N. D. Tryggve, professor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Nilsson, Björn, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Norin, Slig, docent (fr.o.m. den 15 januari 1981)

Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den 1 september 1978)

Ottosson, Magnus, docent (fr.o.m. den 1 september 1980)

Rubinslein, Harry 1., studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Saebö, Magne, professor (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sjögren, Lennart, författare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Strömberg  Krantz,  Eva, leol. kand. och fil. mag. (fr.o.m. den   1

september 1980)

Sundström, Gun-Briu, författare (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 30

juni 1981)

Svenungsson, Birgitta, adjunkt (fr.o.m. den 1 september 1980)

Teleman, Ulf, professor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Wrede, Gösta, docent (fr.o.m. den 1 september 1980)

Översättningsenheten för Nya testamentet:

Ordförande: Björck, Staffan, professor

Ledamöter: Block, Per H. L., leol. lic. (fr.o.m. den 1 september 1975) Riesenfeld, Harald, professor (l.o.m. den 31 augusti 1981)

Översättningsenheten för Gamla testamentet:

Ledamöter: Albrektson, Bertil, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Harding, Gunnar, författare (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Kronholm, Tryggve, professor (fr.o.m. den I september 1981) Sundström, Gun-Britt, författare (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Översättningsenheten för apokryferna:

Ledamöter: Blomqvist, Jerker, professor (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Sundström, Gun-Britt, förfallaren (fr.o.m. den 1 augusti 1981)

Koordinator; Åsberg, Christer, fil, mag. (fr.o.m. den 1 september 1978)

 

U:2    Skr 1981/82:103                                            182

Sekreterare: Åsberg, Christer, fil. mag.

Bitr. sekreterare: Jonsson, K. E. Johnny, B. D. (Bachelor of Divinily) (fr.o.m. den 1 januari 1977 l.o.m. den 30 september 1981) Nilsson, Herbert, departementssekreterare

Olofsson, Staffan, fil. lic. och leol. kand (fr.o.m. den 1 juni 1980 l.o.m. den 30 juni 1982) Secher, Jörgen, fil. lic. (l.o.m. den 31 december 1980)

Lokal: Åsgränd 1,1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12 83 97 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)

Direktiven för kommissionen, se 1974 års riksdagsberällelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommilléberällelse U 25 saml 1978 års kommittéberättelse del 11 U 11.

Kommissionen har den 18 september 1981 avgell delbelänkandet (SOU 1981:56)

Kommissionen planerar all avge nästa delbetänkande 1984.

3. Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för all utreda del sludiesociala stödet (se Post- och Inrikes lidn. den 7 oktober 1975):

Ordförande: Andersson, Johnny, departementsråd

Ledamöter: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Båhlerud, Hilligerl, kassör (fr.o.m. den 22 oktober 1977) Lindström, Ralf E., ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den I juli 1978)

Lundgren, Bo Richard, sekreterare (fr.o.m. den 26 januari 1978) Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)

Nilsson, Christer, politisk sekreterare (fr.o.m. den I januari 1978) Odelsparr, Margit E., jur. kand., ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I oktober 1977)

Waldenström, Sven, civilekonom (fr.o.m. den 29 maj 1978) Weslerlund, Uno, ombudsman Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen/s

 

183                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:3

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den I augusti 1976)

Sakkunniga: Olsson, E. Billy, överdirektör (fr.o.m. den 8 december 1980) Ringborg, S. Erland, planeringschef (fr.o.m. den 8 december 1980)

Experter: Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 december 1975) Dahlquisl,    Lars-Ola,    departementssekreterare    (fr.o.m.    den    1 september 1980)

Dalen, Ingrid, tf. departementsråd (fr.o.m. den 3 november 1976) Honelh, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Johansson, H. Karl-Johan, byråchef (fr.o.m. den 6 december 1979) Johansson, Rolf G., sekreterare (fr.o.m. den 6 december 1979 l.o.m. den 7 december 1980)

Jonsson, Nils Ingemar, skolkamrer (fr.o.m. den 30 oktober 1978 t.o.m. den 7 december 1980)

Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1976)

Kärrslröm, Margit, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1979) Linander, B. Åke G., byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1980) Lindblad, L. Anders, byrådirektör (fr.o.m. 6 december 1979 l.o.m. den 7 december 1980)

Lindeberg, Roy H. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1980) Mellgren, Tor-Olov O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 december 1979 l.o.m. den 7 december 1980)

Morhed, Gun-Britt, utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 maj 1981) Olsson,   Billy,  överdirektör  (fr.o.m.  den   I   juli   1980  l.o.m.  den  7 december 1980)

Sundström, Björn G., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1980) Svanfeldl, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den  17 december 1975 t.o.m. den 7 december 1980) Svensson, M. Allan, professor (fr.o.m. den I april 1980)

Sekreterare: Maltsson, Slig, överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Bitr. sekreterare: Lundquist, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I april 1978) Morhed, Gun-Britt, mellanstadielärare (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 20 maj 1981)

Lokal:   Svartmangalan   9,1   tr.,   11129   Slockhoim,  tel.   101896 (sekreteraren), 10 24 59 (kansli)

 

U:3    Skr 1981/82:103                                            184

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommilléberällelse U 58. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommilléberällelse del 11 U 14, 1979 års kommittéberättelse del 11 U 14 och 1982 års kommilléberällelse del 11 dir 1981:44.

Utredningen avser all i slutet av år 1981 avge belänkandel (Ds U 1981:11) Studiestöd - Handikappade studerande, försäkringsskydd, sludiesociala undersökningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 med uppgift all leda verksamheten på framlidssludieområdet (se Post- och Inrikes lidn. den 3 november 1975): en särskild folder som sekretariatet har framställt.

Sekretariatet har fr.o.m. den 1 juli 1980 överförts lill forsknings­rådsnämndens organisation.

5. Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 augusti för att göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (Se Post- och Inrikes lidn. den 17 augusti 1976):

Ordförande: Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Ledamöter: Alemyr, Slig R., folkhögskolereklor, led. av riksdagen/s Fogelström, Hans, ombudsman

Gren, Arne, kommunalråd (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Grunewald, Björn M., civilekonom

Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Paul, Lars, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1977) Rogestam, A. Christina, fil. kand., led. av riksdagen/c Slålhammar, Bert E. J., skolinspektör, f.d. led. av riksdagen/fp Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen/m

 

185                               Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:5

Sakkunniga: Anneling, Ingvar, köpman (fr.o.m. den 1 juli 1979) Arndt, Nils, rektor

Engman, Ove, förste vice förbundsordförande (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Hellström, E. Emil, länsarbetsdirektör Holmberg, Olle, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1979) Hälleberg, Allan, sekreterare Nilsson, Johnny, studerande Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G., avdelningschef

Ringborg, S. Erland, tf. planeringschef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Rådmark, Johan, studerande (fr.o.m. den I juli 1979) Teveborg, Lennart, skolråd

Experter; Beckman, Anita, studiereklor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Beckne, Rolf A. P., lektor (fr.o.m. den 1 november 1979) Belfrage, Göran, civilingenjör (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Berggren, Sören V., ulbildningsinlendent (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Boldl, Göran B. L., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Bruhn, L. Gunnila, studierektor (fr.o.m. den I februari 1980) Brändslröm, Dan A., kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Eklund, Svea 1., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Fernkvisl, Hans, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den I februari l.o.m. den 28 februari 1981)

Fredriksson, Bert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Fredriksson, Ingrid,'departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Gärlze, Bo, gymnaslikdireklör (fr.o.m. den 8 april 1980) Göranson, Ulf G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977) Harling, Birgit, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980) Hasselberg, Kersti, teckningslärare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Heklor, Carl-Magnus, civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Hemberg, Maja, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980) Henningsson, Anna Louise, fil. kand. (fr.o.m. den 15 maj 1980 l.o.m. den 31 mars 1981)

Holmberg, Per H., rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Holmkvist-Svensson, Ruth I., utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Hullin, Johny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1980) Hastad, Malls, fil. dr (fr.o.m. den 18 februari 1980) Härnqvisl, Kjell, professor (fr.o.m. den I januari 1978) Ivarsson, Reinhold, lektor (fr.o.m. den 3 mars 1980)

 

U:5    Skr 1981/82:103                                                          186

Javetle, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Johansson, Bengt E. A., sekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Johansson, Martin, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Jonshagen, Ingrid, byråchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Jonsson, Benny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Jonsson-Wiklund, Ingela, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Jorg, Johann M., ingenjör (fr.o.m. den 10 oktober 1977)

Jos, N. Olof, statistikchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Karlsdotler-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Klasson, Alger, lektor (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Klein, Alexander, lektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Koskinen, Lennart, docent (fr.o.m. den 10 november 1980 l.o.m. den

30 november 1981)

Larsson, Hans, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1977)

Laurell, Inger, redaktör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lind, Siv 1., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Linde,  Göran,  adjunkt  (fr.o.m.  den   1   april   1980 l.o.m.  den  30

september 1981)

Lindell, Ebbe, professor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Linden, Yngve, metodiklärare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Lindholm, Evert, rektor (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Lindskoug, Ingemar, fil. lic. (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lindström, Alice M. F., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Ljunggren, Stina, rektor (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ljungqvisl, Björn U. T., sekreterare (fr.o.m. den I oktober 1977)

Lundberg, Hilding, förste konsulent (fr.o.m. den 16 januari 1980)

Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Lundgren, Ulf, professor (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Magnusson, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1976)

Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Myrberg, Mals, fil. dr (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Naeslund, Lars G., psykolog (fr.o.m. den 3 september 1979 l.o.m. den

30 juni 1981)

Naltsén, Carl-Edvard, lektor (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Nerdrum-Ullman, Wenche, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Nordin, Eva, studerande (fr.o.m. den I december 1980)

Norlin, Åke, lektor (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

Owens, Marie, studerande (fr.o.m. den 12 juni 1979)

Olsson, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Persson, Börje, lektor (fr.o.m. den 8 juni 1981)

Pelrusch, Inger E., syokonsulenl (fr.o.m. den I januari 1980 t.o.m. den

30 juni 1981)

 

187                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:5

Pettersson, Kenlh J. L., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 september

1978)

Rendahl, Olle, adjunkt (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Risberg, Alli, adjunkt (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Schedvin, Sven-Olof, studierektor (fr.o.m. 10 mars 1980)

Schelin, Leif Ericsson, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m.

den 31 oktober 1981)

Schöldström, Ulf C. W. S., utredningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Stendahl, Christina, lektor (fr.o.m. den 15 februari l.o.m. den 31 mars

1981)

Slridh, Arne, ulbildningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Ström, Gunnar O. F., professor (fr.o.m. den I oktober 1977)

Svanfeldl, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Söderström, Magnus, adjunkt (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 mars

1981)

Thelin, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den I oktober 1977)

Tiderman, Vincent, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31

mars 1980)

Tingbjörn, Gunnar, lektor (fr.o.m. den I februari 1981)

Trygg, Margareta, konsulent (fr.o.m. den 14 september 1980)

Waldenvik, Alf-Göran, studierektor (fr.o.m. den 14 januari 1980)

Veslin, F. E. Margareta, f.d. undervisningsråd (fr.o.m. den  I april

1978)

Westman,    Anna-Christina,    avdelningsdirektör   (fr.o.m.    den    1

september 1979)

Weslon, Kerstin, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980)

Viberg, Gunilla, adjunkt (fr.o.m. den 14 september 1980)

Vikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Åhman, A. Sune, rektor (fr.o.m. den 15 september 1979)

Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sekreterare: Ekholm, Lars, tf. departementsråd (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Bitr. sekreterare: Bergstrand-Wilson, Kerstin, musikpedagog (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommilléberällelse del II U 11. Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommittéberättelse del 11 U I saml 1980 års kommilléberällelse del II U II.

Utredningen kommer i december 1981 all avge betänkandena (Ds U 1981:13-20) Ämnesanalyser för gymnasieutredningen saml sitl slutbetänkande (SOU 1981:96-98) En reformerad gymnasieskola samt tvä därtill hörande undersökningsrapporter.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

U.6    Skr 1981/82:103                                             188

6. Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 9 september 1976 för all ingå i den svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådel (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1976):

Ordförande: Sliernsledl, K. Jan T., expeditionschef (l.o.m. den 30 juni 1981) Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Ledamöter: Ebbeson, Ulf, byrådirektör Norberg, Randolph, sekreterare Teveborg, Lennart, skolråd Åsledt, Inga-Britta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sakkunniga: Hamber, Hans O. A., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 november 1979) Lundgren, Staffan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1976) Olsson, Artur H. S., skolråd (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Expert: Kenltä, V. Matti, adjunkt (fr.o.m. den I januari 1980) Lidbaum, Marja, skolkonsulent (fr.o.m. den 24 februari 1978) Sparrman, Carl-Axel, adjunkt (fr.o.m. den 26 oktober 1978) Strömberg, Silja K., kulturattaché (fr.o.m. den 24 februari 1978)

Sekreterare: Sanlesson, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Lokal: Ulbildningsdeparlemenlel, MynUorgel 1, 103 33 Slockhoim, tel. 763 10 00 (växel), direktval 763 17 97 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1977 års kommilléberällelse del II U 12.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

7. Videogramulredningen (U 1977:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag all utreda frågan om samhällets insatser på videogramområdel:

Ordförande: Sundman, Per Olof, författare, f.d. led. av riksdagen/c

 

189                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:7

Ledamöter: Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen/m Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen/s Ingeislam, Margareta, producent Ström, Gunnar, partisekreterare

Experter: Allerstrand, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 13 juni 1980) Arlinger, Slig, docent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Bergold, Jan Olov, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1978) Bolander, Lars, socialchef (fr.o.m. den 1 maj 1979) Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 16 maj 1978)   " Edwall, Börje, ombudsman (fr.o.m. den I juni 1980) Edwall, Ingvar, sludiekonsulenl (fr.o.m. den 13 mars 1978) Eklindh, Kenneth, skolkonsulent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Fransson, Arne, rektor (fr.o.m. den 13 mars 1978) Gustavsson, Sture, redaktör (fr.o.m. den 13 mars 1978) Hederström, C. Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1977) Hellslen, Bertil, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1980) Hjorth, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Holmstrand, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Jacobson, Brita A., apotekare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lindencrona, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den 1 mars 1980) Lundström, Beata, informationssekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1978)

Mallsson, Bengl-OlofT., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1979)

Nordstrand, Jon Erik, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 13 juni 1980) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 juni 1977) Pettersson, Rune, fil. lic. (fr.o.m. den 1 mars 1981) Preisler, Gunilla, doktorand (fr.o.m. den 13 mars 1978) Svanberg, Lars, redaktör (fr.o.m. den 3 juni 1977) Söderlind, Olof, förbundsdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1978) Wahlström, Victor, ombudsman (fr.o.m. den 10 april 1979) Östman, Bertil, universitetslektor (fr.o.m. den 29 januari 1979 l.o.m. den 30 juni 1981)

Sekreterare: Svärd, Slig, sludiesekreterare

Bitr. sekreterare: Hallenberg, Ingemar, sludieinslruklör (fr.o.m. den I november 1977) Nordangård, Magnus, redaktör (fr.o.m. den 1 april 1980 t.o.m. den 31 juli 1981)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 7.

 

U:7    Skr 1981/82:103                                            190

Utredningen har den 2 juni 1981 avgett belänkandel (SOU 1981:16) Film och TV i barnens värid och den 1 september 1981 (SOU 1981:55) Video saml i november 1981 belänkandel (Ds U 1981:12) Video som konstnärlig resurs, - Museerna och videogrammen.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppgift all klarlägga möjligheterna all konstruera ett syslem som ger bildkonstnärerna ersättning för all verk som inle längre är i upphovsmannens ägo visas offentligt:

Särskild utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör (fr.o.m. den 6 september

1977)

Experter: Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 28 augusti 1978) Hedfeldl, Erik, f.d. justifieråd (fr.o.m. den 6 september 1977)

Sekreterare: Holmstrand, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 augusti 1978)

Bitr. sekreterare; Slenqvisl,   Gunnel   M.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   15 oktober 1979)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommilléberällelse del 11 U 10.

Utredningen har den 12 mars 1981 avgeU belänkandel (Ds U 1981:3) Visningsersältning ål bildkonstnärer. Uppdraget är därmed slutfört.

9. Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 september 1977:

Ordförande: Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den  1 oktober 1977)

Vice ordförande: Lindahl, Jan-Mats, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1981) Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980 l.o.m. den 31 maj 1981)

 

191                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:10

Ledamöter: Högdahl, Lars, departementsråd (fr.o.m. den ISjuni 1981) Karlson, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 10 september 1979) Lagerlöf, Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1979)

Lindgren, Lennart 1., departementsråd (fr.o.m. den 8 april 1980) Norslröm, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Pettersson, Gunnel, sakkunnig (fr.o.m. den 8 april 1980) Saillon-Burman, Ellen, sekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thomasson, Lars, förste rektor (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thorslenson, R. Billy, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977 l.o.m. den 17 juni 1981)

Experter: Arell, Nils, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Svonni, Mikael, studerande (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare: Slenqvisl, Gunnel M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Lokal: Slorkyrkobrinken 4. Postadress: Ulbildningsdeparlemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 96 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

10. Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01) (FOSAM)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag att utreda högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, förelag och organisationer, m.m.:

Ordförande: Richardson, N. Gunnar E., docent, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Ledamöter: Bjurel, A. Bertil E., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den I mars 1978) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 mars 1978)

 

U:IO    Skr 1981/82:103                                                        192

Johansson, Sven A. E., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978) Lindqvist, Ingvar F., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978) Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 1 mars 1978) Ringborg, S. Erland, tf. planeringschef (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Sakkunniga: Franzén, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den  15 januari 1981)

Johansson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter: Andersson, Curt, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1978) Ekenberg, Bengt, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Elvin, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978) Kirsebom, Bjarne A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Olsson, Birgitta, ekonom (fr.o.m. den 1 april 1978) Sidenbladh, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den I april 1978)

Wahlund, Ingrid, ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1980) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Öhman, Per, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1978) Österberg, Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 15 januari 1981) Franzén, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978 l.o.m. den 14januari 1981)

Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978 l.o.m. den 14 januari 1981)

Wallin, Kerstin, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978 l.o.m. den 14januari 1981)

Lokal: Svartmangalan 9, 111 29 Stockholm, tel. 21 56 24 (Andersson)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 2.

Kommittén planerar all i början av år 1982 redovisa försöksverksamheten med kontaktforskare i en rapport och därefter avsluta sill arbete.

 

193                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:ll

11. Gäststuderandekommittén (U 1978:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag att utreda vissa frågor rörande utländska studerande:

Ordförande; Mallsson, Slig, överdirektör (fr.o.m. den 24 april 1978)

Ledamöter; Hermelin, Johan, studerande (fr.o.m. den 24 april 1978) Körlof, Björn H. B., departementssekreterare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 24 april 1978)

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 24 april 1978)

Sakkunniga; Enocksson, Sten Arne, odonl. kand. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Holm, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Experter: Brunnberg, Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Cleve, Lars, utbildningsledare (fr.o.m. den 7 maj 1979) Ekholm, Britlmari, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gabrielson, Göran, tf. byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Hagfall, Ola, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 15 december 1979) Hildeman, Nils Gustav, programdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Klelle, Tove, kursföreståndare (fr.o.m. den 27 april 1979) Nylund, Elisabeth, kursföreståndare (fr.o.m. den 7 maj 1979) Ragnarsson, Eva, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 14 juni 1981)

Stendahl, Christina, utbildningsledare (fr.o.m. den 27 april 1979) Söderström, Nils, studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1980) Wahlén, Staffan, studiereklor (fr.o.m. den 18 december 1979) Wedelin, Kerstin B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Sekreterare: Sparring, Leena, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 30 juni 1981)

Direkfiven för kommittén, se 1979 års kommilléberällelse del 11 U 6.

Kommittén har den 6 oktober 1981 avgell slutbelänkandel (Ds U 1981:8) Utländsk studerande i Sverige saml utvärderingsrapporten (Ds U 1981:9) för försöksverksamhet med behörighelsgivande förutbildning för utländska studerande läsåret 1979/80.

Uppdraget är därmed slutfört.

13    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

12. Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning (Komvux)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 16 mars 1978 med uppdrag alt göra en översyn av den kommunala vuxenutbildningen:

Ordförande; Alemyr, Slig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöter: Davidsson, Inga, folkskollärare (fr.o.m. den 1 maj 1981) Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hällgren, Martin, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlsson,  K. Gösta, folkhögskolerektor, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 16 mars 1978 l.o.m. den 30 april 1981) Nordstrandh, Ove H., lektor, f.d. led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordström, Marie, fil. lic, led. av riksdagen/ (fr.o.m. den 16 mars 1978) Oscarsson, Berit, sludiesekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sakkunniga: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Holmberg, Gösta, direktör (fr.o.m. den 12 april 1979) Hultqvisl, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Landslröm, Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Larsson, Leif, studerande (fr.o.m. den 16 mars 1978) Olsson, Artur H. S., skolråd (fr.o.m. den 16 mars 1978) Wallmark, Nils, adjunkt (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Experter; Berntsen, Leif, rektor (fr.o.m. den I maj t.o.m. den 30 juni 1981) Fernkvisl, Hans, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 oktober 1981)

Lindholm, Evert, rektor (fr.o.m. den I juli l.o.m. den 31 december 1981)

Mejer, Nils, studierektor (fr.o.m. den I maj t.o.m. den 30 juni 1981) Stenboig, Per-Olof, studierektor (fr.o.m. den 21 september t.o.m. den 31 december 1981)

Swartling, Ingela, adjunkt (fr.o.m. den I maj l.o.m. den 30 juni 1981) Vällfors, Gudrun, studierektor (fr.o.m. den 1 maj l.o.m. den 30 juni 1981)

Sekreterare: Salin, Sven, lektor (fr.o.m. den 1 juni 1978)

 

195                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:13

Bitr. sekreterare: Eklund, Lars, ulbildningskonsulent (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wickberg,    Barbro    I.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    1 september 1978)

Lokal: Vasagalan 36, 3 tr., 111 20 Slockhoim, tel. 21 28 51 (Salin), 21 00 53 (Wickberg) 21 13 80 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 4. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 U 9.

Kommittén kommer att avge sitt huvudbetänkande vid årsskiftet 1981-1982 och avser all avge ell delbetänkande om Statens skolor för vuxna (SSV) i juni 1982.

Kommittén beräknas avsluta sitl arbete den 30 juni 1982.

13. Elewårdskommittén (U 1978:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 för att utreda organisation, innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvärdsarbelel:

Ordförande: Petersson, Ann-Marie, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter: Backmann, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den I juli 1978) Jönsson, N. Paul, sekreterare (fr.o.m. den 27 november 1979) Melldén, Anna-Lisa, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Paulsson, Solveig, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Persson, Per~Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1979)

Sakkunniga; Honelh, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Svensson, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 november 1979)

Experter: Bjarnehäll, Karl-Gustav, skoldirektör (fr.o.m. den 14 mars 1979) Bolme, Per, leg. läkare (fr.o.m. den I november 1978) Colnemd, Gunnel, psykolog (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Eriksson, Ann-Charlotte, studerande (fr.o.m. den 1 november 1978) From, Gun-Britt, syokonsulenl (fr.o.m. den 14 mars 1979) Granér, Anna-Lena, studerande (fr.o.m. den 1 november 1978) Holmgren, Jacomien, speciallärare (fr.o.m. den 1 november 1978)

 

U:13    Skr 1981/82:103                                           196

Jelder, Gunnel, kurator (fr.o.m. den 14 mars 1979) Jonsson, Elisabeth, psykolog (fr.o.m. den 14 mars 1979) Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 14 mars 1979) Wennbo, Ulla, lektor (fr.o.m. den 7 maj 1980)

Sekreterare: Bernlsson, Gert, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 19juni 1981)

Bitr. sekreterare: Ansiger, Arne, rektor (fr.o.m. den 8 oktober  1979 t.o.m. den 31 maj 1981)

Rask, Lena, skolpsykolog (fr.o.m. den 22 september 1980 t.o.m. den 31 juH 1981)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 5. Tilläggsdirekfiv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 6.

Kommittén har den 16 december 1980 avgetl delbelänkandet (SOU 1980:50) Personalutveckling, personalvård, personalplanering och den 26 juni 1981 en skrivelse om elevvård.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Integrationskommittén (U 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 för att utreda frågan om integration av handikappade elever i skolväsendet jämte därmed sammanhängande frågor;

Ordförande; Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter: Crona, Ulf, gymnastiklärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Martinsson, Åke, slöjdlärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odelsparr, Margit E., jur. kand., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Pekkari, Olle, studierektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rydle, M. Birgitta, ämneslärare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sakkunniga: Larsson, Gun vi, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odre, Torsten, speciallärare (fr.o.m. den 15 november 1978)

 

197                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:14

Experter: Adeen, Rose-Mari, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 november 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Bernhardsson, Göte, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Carlquist, Ebba, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Hammar, Åsa B., tf. rektor (fr.o.m. den I oktober 1981) Hejdenberg, Kerstin, utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

Eklindh, Kenneth, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1979) Karlerö, Lars-lngemar, länsskolinspeklör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Karlsson, Ingrid, forlbildningskonsulenl (fr.o.m. den 1 oktober 1980 l.o.m. den 1 mars 1981; fr.o.m. den 2 mars t.o.m. den 31 maj 1981) Lundquist, Arne, gymnaslikdireklör (fr.o.m. den 15 december 1980 l.o.m. den ISjuni 1981)

Mattsson,  Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den   1 februari 1979)

Nicklasson, Stina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Nilsson, Lars, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den I mars 1981; fr.o.m. den 2 mars t.o.m. den 31 maj 1981) Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Sibbe, Tora, rektor (fr.o.m. den 1 februari 1979) Sjöqvisl, Brita, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1979) Ström, Märta, f.d. hörselkonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981) Svensson, Harry, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare: Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Hammar, Åsa B., tf. rektor (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 september 1981) Magnusson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Lokal: Svartmangalan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 114218 (sekreteraren), 10 53 54 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 U 10. Tilläggsdirekfiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 U 6 och U 14.

Kommittén har den 12 mars 1981 avgett delbetänkandet (SOU 1981 ;23) Tekniska hjälpmedel för handikappade och den 24 april 1981 delbelänkandet (Ds U 1981:2) Högstadium vid specialskolorna för döva och hörselskadade.

Kommittén beräknas avge sitl slutbetänkande i januari 1982.

 

U:I5    Skr 1981/82:103                                            198

15. Nääs-utredningen (U 1978:08)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 18 maj 1978 med uppdrag att utreda frågan om den framlida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs:

Särskild utredare: Hammar, Beate Charlotte, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 decem­ber 1981)

Sleller, Emil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den 30 november 1981)

Experter: Bothén, Anders, huvudredaktör (fr.o.m. den 13 september 1979) Krantz, Hans, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 augusti 1979)

Lokal; Skolöverstyrelsen, Karlavägen 108, tel. växel 14 06 60. Postadress; 106 42 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II U 7.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

16. Närradiokommittén (U 1978:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli  1978 med uppdrag att utreda frågan om närradio och när-TV;

Ordförande:

Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Ledamöter; Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Forslund, Britt-Marie, redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Knutson, Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 20 juli 1978) Swedberg, Bo G. R., redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga; Leijonborg, Lars, partisekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978 l.o.m. den 12 maj 1981)

Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 oktober 1978) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den I september 1978) Persson, Valdemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

 

199                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:17

Experter: Hedman, Lars Owe (Lowe), fil. dr (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lindstedt, Gustaf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 mars 1979) Rosenlund, Stig U., överingenjör (fr.o.m. den 25 mars 1979)

Sekreterare: Palmborg, Olle, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1978)

Bitr. sekreterare; Andreasson, Sture, ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Gustafson, Karl-Gunnar (Kalle), redaktör (fr.o.m. den 1 juni 1979) Nielsen, Svante, utbildningsledare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Strömberg, M. 1. Anita, fil. mag. (fr.o.m. den 7 mars 1979)

Lokal: Tegeluddsvägen 90, 115 28 Stockholm, tel. 63 34 80 (Palmborg), 24 43 35 (växel, kansli)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 U 11. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommilléberällelse del 11 U 6.

Kommittén har den 24 mars 1981 avgett delbelänkandet (SOU 1981:13) Närradio. Samtidigt med delta betänkande har kommittén avgett rapporten (Ds U 1980:14) Närradion och dess lyssnare. En undersökning avseende vecka 16, 1980, och rapporten (Ds U 1981:1) Utvärdering av närradion. En första resullalsammanslällning.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under juni månad 1982.

17. Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan om den nya informationsteknologin:

Ordförande: Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Ledamöter: Andersson, Leif, kanslichef (fr.o.m. den 20 juli 1978) Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 20 juli 1978) Eriksson, Olle, entreprenör, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 20 juli 1978) Rönnung, Calarina E. M., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga: Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Lannegren, Göran S., tf. kansliråd (fr.o.m. den 20 juli 1978) Pennlöv, Jan, rättschef (fr.o.m. den 20 juli 1978)

 

U:I7    Skr 1981/82:103                                           200

Sommar, Cad Olov, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Thalén, Lars, redaktör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Unsgaard, Håkan, programdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Wahlström, Ingemar, marknadsdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Experter; Casemyr, Rune, direktör (fr.o.m. den I november 1979) Ekinge, Roland, tekn. dr. (fr.o.m. den 1 november 1979) Engwall, Lars, docent (fr.o.m. den 7 februari 1979) Fjaeslad, Björn, docent (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gerentz, Sven, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gustafsson, Karl Erik, docent (fr.o.m. den 12 december 1979) Jönsson, Erik, civilingenjör (fr.o.m. den I november 1979) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1979) Otlander, Chris, docent (fr.o.m. den 12 december 1979) Pihlgren, L. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 2 maj 1979) Rohéhn, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Torbacke, Jarl, docent (fr.o.m. den 7 februari 1979) Österlund, Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare; Ohlin, Tomas, fil. lic. (fr.o.m. den 14 augusti 1978 t.o.m. den 30 septem­ber 1981)

Bitr. sekreterare: Essen, Erik 1., hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 juli 1978 l.o.m. den 31 juli 1981)

Holmlöv, Per Gunnar, ekon. dr (fr.o.m. den 1 april 1979 l.o.m. den 31 augusti 1981)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 12.

Utredningen  har den 29 juni   1981   avgell slutbelänkandel (SOU 1981:45) Nya medier - text-TV, teledata. Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (U 1978:13) för översyn av den interna organisationen för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet

Genom beslut den 6 april 1978 uppdrog regeringen åt styrelsen för myndigheten livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet all se över myndighetens interna organisation.

Vidare förordnade regeringen docenten Birgitta Ericsson, förste bib­liotekarien Sten G. Lindberg, generaldirektören Edvard Reuterswärd,

 

201                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:19

ståthållaren vid Kungl. Slottet Harald Smith, riksdagsledamoten godsägaren Hans Wachtmeisler och förste intendenten Dag Widman att vara ledamöter i styrelsen för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet. Åt Reuterswärd uppdrogs att vara styrelsens ord­förande. Fr.o.m. den 1 juni 1980 är överintendenten Kersti Holmquist ledamot i styrelsen. Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978;

Expert; Johansson, Bertil, arkivarie (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindahl, Jan-Mats, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare: Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Uppdraget är slutfört.

19. Utredningen (U 1978:14) om förutsättningarna för en närmare samverkan mellan livrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978 för all undersöka förutsättningarna för en närmare samverkan mellan, å ena sidan, livrustkammaren och, å den andra husgerådskammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet:

Utredningsman: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör

Experter: Fogelmarck, Stig, överinlendent (fr.o.m. den 1 juli 1978) Holmquist, Kersti, överinlendent (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lindahl, Jan-Mats, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Smith, Harald S. W., ståthållare (fr.o.m. den 22 februari 1979)

Sekreterare; Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal: Slorkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Slockhoim, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 25

 

U:19    Skr 1981/82:103                                           202

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen beräknas avge en rapport före utgången av år 1981. Utredningen avser härvid föreslå att den fr.o.m. den I juli 1982 avlöses av ell särskilt organ för kontinuerlig samverkan mellan Slottets museer m.m.

20. Huvudmannaskapskommittén (U 1978:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan om enhetligt huvudmannaskap för högskolan;

Ordförande: Sköld, Lars G., överdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter: Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 december 1978)

Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 september 1978)

Nordlander, Nils-Brage, överläkare (fr.o.m. den 1 december 1978) Rogestam, A. Christina, fil. kand. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 15 januari 1980) Sandell, Ulla, kommunalråd/s (fr.o.m. den 15 september 1978)

Experter; Barenthin, Willy, tf. kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1979) Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 1 februari 1979) Klässbo, Maria, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 februari 1979) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Nilsson, Malts G., avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1979) Nilsson, Sven, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979) Persson, Jan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 februari 1979) Törnqvisl, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den 1 maj 1979) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Weslerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1979) Åhgren-Lange, Ulla, byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Sekreterare: Holmberg, Gunnar L., byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr. sekreterare: Aggebo, Claes-Göran, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1979)

 

203                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:21

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberällelse del 11 U 13.

Kommittén har den 18 december 1980 avgelt slutbelänkandel (SOU 1981 ;9) Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. Förstatligande av de medellånga vårdutbildningarna.

Uppdraget är därmed slutfört.

21. Talbokskommittén (U 1979:02)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 för att förbereda ett statligt övertagande av Synskadades riksförbunds (SRF) bibliotek och därmed sammanhängande frågor;

Ordförande; Andersson, Bertil, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ledamöter: Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lindahl, Jan-Mals, tf. departementsråd (fr.o.m. den 15 november 1979 t.o.m. den 31 december 1981)

Lindqvist, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Rdel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1981) Thorell Riltby, Elisabet, bitr. bibliotekschef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga: Gurinder, Jan-Olof, bibliotekschef (fr.o.m. den 1 juni 1980) Strand, Auli, sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Ullander, Kerstin, sekreterare (fr.o.m. den I mars 1979)

Experter: Cahling, Ulla, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 12 mars 1979) Lundh, Brita, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Sekreterare: Gulyas, Miklos, bibliolekskonsulenl (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Bitr. sekreterare: Rönn-Diczfalusy, Agneta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal; Drottninggatan 14, 3 tr.. Ill 51 Stockholm, tel. 63 13 10 (Andersson), växel 763 10 00, 21 20 91 (kansli), 21 37 83 (sekreteraren), 21 38 69 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II U 5.

Kommittén planerar att avge ett betänkande i februari 1982.

 

U:22    Skr 1981/82:103                                           204

22. Uppföljningskommittén (U 1979:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 för att följa utvecklingen av högskolereformen;

Ordförande; Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 17 september 1980)

Ledamöter; Alemyr, Sfig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Biörck, Gunnar, professor, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Egardl, Peter A. N., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1979) Elmstedt, Claes Y., statsråd led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 mars 1979 l.o.m. den 30 september 1981)

Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Mårtensson, Iris, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 23 april 1981) Rogestam, A. Chrisfina, fil. kand., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Tenfätt, Fredrik, redaktör (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Ullenhag, Jörgen U., byråchef, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga; Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 23 april 1981) Ringborg, Edand, planeringschef (fr.o.m. den 23 april 1981)

Experter: Bauer, D. E. Marianne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1979) Larby, Karin M., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 29 april 1981)

Sjöberg, Tommie, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1980) Strandeli, Hans, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 april 1981) Streijffert, Helena, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 september 1980)

Sekreterare: Kälvemark, Torslen, avdelningsdirektör (fr.o.m. den  1 april  1981 l.o.m. den 30 juni 1982)

Bitr. sekreterare: Klintberg, Wanda, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusfi 1981 t.o.m. den 30 juni 1982) Linnarson, Håkan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1981)

Lokal; Svartmangalan 9, 111 29 Slockhoim, tel. 10 20 68 (Kälvemark), 10 23 41 (kansli)

 

205                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:24

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 U 4. Tilläggsdirektiv, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:13.

Kommittén planerar att avge ett delbetänkande kring vissa högskole­administrativa frägor under våren 1982.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

23. Radiorättskommittén (U 1979:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den  10 maj 1979 för översyn av vissa radiorättsliga frågor;

Särskild utredare; Pennlöv, Jan I., rättschef (fr.o.m. den 10 maj 1979) •

Experter: Fahlberg, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Göransson, Lars, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1979) Lannegren, Göran S., tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1979) Mossler, Åke, chefsjurist (fr.o.m. den 1 juli 1979) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Persson, Valdemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Regner, Göran, 1. F. hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Sundelius, Claes-Göran T., departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sekreterare: Hellner, Carin, kammarrättsassessor (fr.o.m. den ISjuni 1979 t.o.m. den 17 maj 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 U 10.

Utredningen härden 15 april 1981 avgett betänkandet (SOU 1981 ;19) Översyn av radiolagen.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Filmpolitiska beredningen (U 1979:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 med uppgift att delta i beredningen av vissa filmpolifiska frågor:

 

U:24    Skr 1981/82:103                                           206

Ordförande;

Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 6 augusti 1980)

Ledamöter: Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Bengtson, Torslen S., bankofullmäktige, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I juli 1980)

Göransson, Bengt G. 1., direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Sundström, Gudrun, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Sakkunniga; Ahlenius, Inga Britt, tf. departemenlsråd(fr.o.m. den 1 april 1981) Holmslrand, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 juni 1979) Svensson, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Welterberg, Ulf G., avdelningschef (fr.o.m. den 21 juni 1979 t.o.m. den 31 mars 1981)

Experter; Ahlmark, Per, förulv. statsråd, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Askelöf, Suzanne, sekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1981) Clason, Anders, chefredaktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Donner, Jörn, författare (fr.o.m. den 21 juni 1979) Elmhorn, Kerstin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Hald, Peter, produktionsledare (fr.o.m. den 21 juni 1979) Larson, Leif, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Levin, Bert, statssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1981) Lindenbaum, Gustaf, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Molin, Lars, författare (fr.o.m. den 15 oktober 1981) Spindler, Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1981) Svenstedt, Carl Henrik, författare (fr.o.m. den 15 oktober 1981) Österberg, Rolf, direktör (fr.o.m. den 15 oktober 1981)

Sekreterare: Marén, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Bitr. sekreterare; Söderström, Karin, kanslist (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Lokal; Slorkyrkobrinken 2-4. Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 25

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Beredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

 

207                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:26

25. Utredningen (U 1979:07) om den civila flyghistoriska museiverksamheten

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild utredare: Dyring, Eric, museidirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Experter: Nordström, Lars-Erik, flygsäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979) Sandqvisl, Inga-Britta, förste arkivarie (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sekreterare: Sahlholm, Bo, civilingenjör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Lokal; Tekniska museet, 115 27 Stockholm, tel. växel 63 10 85

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 U 13.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under februari 1982.

26. Konservatorsutredningen (U 1979:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för all utreda frågan om utbildning av konservatorer m.m.

Särskild utredare: Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Experter; Chrislensen-Sköld, Beatrice, fil. mag. (fr.o.m. den 16 november 1981) Eklöw, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1980 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Hagander, Sten, tf. undervisningsråd (fr.o.m. den 15 april 1980) Jonsson, Benny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1981) Lindmark, Hans, konservator (fr.o.m. den 1 september 1981) Möller, Eva, konservator (fr.o.m. den I oktober 1979) Nisbelh, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1980) Tångeberg, Peter, konservator (fr.o.m. den 15 april 1980) Vahlquist, Gudrun, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1981) Wallenborg, Irma, konservator (fr.o.m. den 15 april 1980) Zetterström, Kjell, museichef (fr.o.m. den I oktober 1979)

Sekreterare; Rådström, Dag T., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

 

U:26    Skr 1981/82:103                                           208

Bitr. sekreterare: Chrislensen-Sköld, Beatrice, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1980 l.o.m. den 15 november 1981)

Lokal: Svartmangalan 9, 111 29 Stockholm, tel. 10 24 83 (Rådström)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 U

12.

Utredningen planerar att i december 1981 avge elt delbetänkande. Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

27. Utredningen (U 1979:09) om behov av radiobiologisk forskning m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild utredare

Lemne, Mats H., f.d. landshövding (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Experter; Söderman, Olle, ingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Ånäs, Per, civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Sekreterare; Samuelsson, Bengt, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 U 16.

Utredningen har den 21  augusti  1981  avgett slutbelänkandel (Ds U 1981:6) Radiobiologisk forskning m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

28. Kommittén (U 1979:10) om forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Ordförande; Andrén, Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Ledamöter: André, Gunnel, leol. kand. (fr.o.m. den 19 juli 1979) Jacobsson, Ulla, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Jönsson, Hans-Åke, teknolog (fr.o.m. den 19 juli 1979) Klein, Eva, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

 

209                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:29

Lagerroth, Ulla-Britta, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Magnusson, Robert, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Månsson, Ingmar, professor (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Nilsson, Sven Erik, professor (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Ruin, Olof, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979 t.o.m. den 31 december

1980)

Ryd, Harriet, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Stephansson, Ove, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Slråby, Kerstin, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Terenius, Lars, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Åkedind, Ulla, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Experter: Björkhem, Örjan, fil. kand. (fr.o.m. den 8 januari 1980) Näslund, Hans, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1981 l.o.m. den 31 mars 1981)

Sekreterare: Myhrberg, Harry, docent (fr.o.m. den 1 oktober 1979 l.o.m. den 30 juni 1981)

Bitr. sekreterare: Ottosson, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Direkfiven för kommittén, se 1980 ärs kommilléberällelse del 11 U 15. Tilläggsdirekfiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 U 3.

Kommittén har den ISjuni 1981 avgett betänkandena (SOU 1981:29) Forskningens framlid. Forskning och forskarutbildning i högskolan och (SOU 1981:30) Forskarutbildningens meritvärde.

Uppdraget är därmed slutfört.

29. Delegationen (U 1979:11) för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 juli.1979;

Ordförande: Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979 l.o.m. den 5 juli 1981) Eriksson, Thorsten, rektor (fr.o.m. den 6 juli 1981)

Ledamöter: Gölhberg, Kersfin, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 juli 1979) Haglund, Ann-Cathrin, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

14    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

U:29    Skr 1981/82:103                                           210

Hjelm-Wallén, Lena B., adjunkt led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juli

1979 l.o.m. den 30 september 1980)

Hörlén, Linnea, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Kallos, Daniel, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Persson, Göran, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juli 1979 t.o.m. den

30 september 1980)

Sakkunniga; Börjesson, Bengt, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979) Elvander, Nils, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Lundgren, Ulf, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sekretariat: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 83 (Peter Honeth, departementssekreterare)

Direktiven för delegationen, se 1980 års kommittéberättelse del II U 17.

Delegationen beräknas avsluta sitl arbete under är 1982.

30. Skolförfattningsutredningen (U 1979:12)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979;

Särskild utredare: Sanmark, P. Arvid L., rättschef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter; Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Johansson,  Lillemor U., departementssekreterare (fr.o.m. den   16 oktober 1979)

Larsson, B. Kenneth, språkexpert (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Persson, P. Östen, f.d. länsskolinspektör (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Wallin, Sven-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare; Håkansson, Lars Eric, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Lokal; Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II U 20.

Utredningen har i maj 1981 avgett delbetänkandet (Ds U 1981:4) Skollagen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela är 1982.

 

211                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:32

31. Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande; Edmar, Staffan, kanslichef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Ledamöter: Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 6 seplemberl979) Karlsson, Ingemar, landstingsråd (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sakkunniga: Carlgren, Frans, fil. lic. (fr.o.m. den 6 september 1979) Hälleberg, Allan, sekreterare (fr.o.m. den I juni 1981) Malmeslröm, Göran, rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 maj 1981)

Experter: Hagander, Sten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Marcusson, Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den  15 oktober 1979)

Olsson, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1980) Rodhe, Birgit, rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979 t.o.m. den 31 augusti 1981)

Sekreterare: Sjöberg, Lars-Olof, skolinspektör (fr.o.m. den 6 september 1979)

Lokal: Svartmangalan 9,3 tr., 11129 Stockholm, tel. 207837 (Sjöberg)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II U 21.

Kommittén har den 22 maj 1981 avgett delbelänkandet (SOU 1981:34) Frislående skolor för skolplikliga elever.

Kommittén planerar alt avge sitt slutbetänkande i december 1982 och avsluta arbetet vid årsskiftet 1982-1983.

32. Utredningen (U 1979:15) med uppdrag att utreda frågan rörande den framtida verksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979;

Särskild utredare: Virdebrandt, Cad-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 6 september 1979)

 

U:32    Skr 1981/82:103                                           212

Sekreterare: Bogefeldt, Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter: Bexelius, Björn, intendent (fr.o.m. den 1 juli 1980) Forsslröm, Per, intendent (fr.o.m. den 14 december 1979) Kartaschew, Kenneth, antikvarie (fr.o.m. den 14 december 1979) Lidemark, Ebbe, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 december 1979) Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sauler, Willmar, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1980) Östman, Arnold, teaterchef (fr.o.m. den 14 december 1979)

Lokal: Slorkyrkobrinken 2-4. Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 25

Direktiven för utredningen, se 1980 ärs kommittéberättelse del 11 U 19.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under december månad 1981.

33. Folkbiblioteksutredningen (U 1979:17)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 december 1979:

Ordförande: Rodhe, Birgit, rektor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Ledamöter; Eliasson, Anna, fil. mag., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 mars 1980) Fleelwood, Elisabeth, adjunkt, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Green, Åke, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 mars 1980) Jansson, Barbro, sociolog (fr.o.m. den 1 mars 1980) Johansson, Kent, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Ristarp, Jan, kanslichef (fr.o.m den 1 mars 1980)

Sakkunniga: Eriksson, Sune, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Johansson, Hans, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981) Jonsson, Bo A., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1980) Svensson, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter: Andersson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1980)

 

213                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:33

Beckman   Hirschfeldl,   Ingår,  förste  bibliotekarie (fr.o.m.  den   15

augusfi 1980)

Diltmer, Ulf, stadsbibliotekarie (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Eide-Jensen, Inger, kulturchef (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Gumpert, Jan, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Hedin, Benkt-Erik, författare (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Höglund, Anna-Lena, bibliotekschef (fr.o.m. den 1 januari l.o.m. den

31 jufi 1981)

Johansson, Hans, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980 l.o.m.

den 30 juni 1981)

Jonsson, Kersfin, byrådirektör (fr.o.m. den I juli 1981)

Karlsson, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980 t.o.m. den

3 december 1980)

Lindholm, Berndt, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Lundh, Brita, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Maltsson, Inger, bibliotekschef (fr.o.m. den 1 september 1980)

Nordström, Tore, kulturchef (fr.o.m. den I juli 1980)

Renborg, Greta, lektor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 januari

t.o.m. den 30 juni 1981)

Skoglund, Lena, lektor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Strand, Auli, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1980)

Thomasson, Björn E., kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Tynell, Lars V., riksbibliotekarie (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Werbell, Bror, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Wessel, Britta, kulturchef (fr.o.m. den 1 september 1980)

Viirman, Ants, bitr. bibliotekschef (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Sekreterare; Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Albrektson, Bengt Olov, kulturchef (fr.o.m. den 10 mars 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981) Höglund, Anna-Lena, bibliotekschef (fr.o.m. den 1 augusti 1981)

Lokal: Stora Nygatan 33, 111 20 Stockholm, tel. 20 69 84 (Hallberg), 20 33 05 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 U 1.

Kommittén planerar att avge en faktarapport och en debattbok i februari 1982.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1983.

 

U.34    Skr 1981/82:103                                           214

34. Utredningen (U 1980:01) för översyn av statens konstråds organisation och verksamhetsformer

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 31 januari 1980:

Särskild utredare: Ziemelis, Mite, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Expert: Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Den särskilde utredaren har den 24 juni 1981 inkommit med skrivelse lill ulbildningsdepartemenlel. Uppdraget är därmed slutfört.

35. Utredningen (U 1980:02) om ortnamnsverksamheten i riket m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 januari 1980:

Särskild utredare: Kromnow, Åke, f.d. riksarkivarie (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga: Benson, Sven, professor (fr.o.m. den 1 februari 1980) Guslavson, Helmer, förste antikvarie (fr.o.m. den 1 februari 1980) Karlsson, Johannes, kanslichef (fr.o.m. den I oktober 1980) Löfvendahl,  Eberhard, avdelningsdirektör (fr.o.m. den   1   februari 1980)

Millgård, E. Olof (Olle) teknisk direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Svanslröm, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Experter: Lindeberg, Roy, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1981) Mattisson, Ann-Krislin, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 april l.o.m. den 15 juni 1981) Roslvik, Allan, arkivchef (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare: Åkesson, Hans, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Lokal: Slorkyrkobrinken 2-4. Postadress: Ulbildningsdeparlemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 12 (Kromnow), 763 19 07 (Åkesson)

 

215                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:37

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 U 2. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

36. Utredningen (U 1980:03) om den framtida hälso-och sjukvården samt motionsidrotten för studerande

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 december 1979:

Särskild utredare: Ekholm, Lars, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter: Dahlquisl, Lars-Ola, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Nicolausson, Ulf, sektionschef (fr.o.m. den 1 november 1980) Nygårdh, Christina, jur. stud. (fr.o.m. den 1 november 1980) Nyman, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1980) Rönmark, Walter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980) Sibbmark, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Swahn, Claes-Göran, intendent (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare; Eliason, Olof S., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980)

Lokal; Landsfingsförbundet, Box 6606, 113 84 Stockholm, tel. växel 23 65 60 (Eliason)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

37. Organisationskommittén (U 1980:06) för Musikaliska akademiens bibliotek m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 maj 1980:

Ordförande; Sliernstedl, K. Jan T., expedifionschef (fr.o.m. den 27 mars 1980)

Ledamöter: Höglund, Olov, organisafionsdireklör (fr.o.m. den 27 mars 1980) Nordmark, Hans A., direktör (fr.o.m. den 27 mars 1980 t.o.m. den 20 april 1981) Olofsson, Ulla Keding, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 april 1981)

 

U:37    Skr 1981/82:103                                          216

Tollie. Thomas, överbibliotekarie (fr.o.m. den 21 april 1981) Virdebrant, Carl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 27 mars 1980) Öhman, Ulf, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 mars 1980 t.o.m. den 20 april 1981)

Sakkunnig; Åstrand, Hans, sekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Experter: Brunius, Jan, arkivarie (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Hellberg, Roland, byråsekreterare (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Sundström, Sten, kamrer (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sekreterare: Jonsson, Anita, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Organisationskommittén har den 7 januari 1981 avgelt förslag till instruktion för den nya myndigheten statens musiksamlingar och den 9 februari 1981 förslag till befattningsbeskrivningar till grund för förhandling om anställningsoch arbetsvillkoren för personalen vid statens musiksamlingar.

Uppdraget är därmed slutfört.

38. 1980 års bokbranschutredning (U 1980:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1980;

Särskild utredare; Petri, Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1980)

Sakkunniga; Breidensjö, Harry, kanslichef (fr.o.m. den I november 1980) Modig, Jonas, direktör (fr.o.m. den 17 april 1980) Nordenson, Per, direktör (fr.o.m. den 17 april 1980) Thörngren, Torbjörn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Experter; Ahlmark, Dan, ekon. lic. (fr.o.m. den 17 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Andersson, Anders, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

 

217                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:39

Brodin, Bengt, docent (fr.o.m. den 17 april 1980) Elvestedt, Ulf, ekon. dr (fr.o.m. den 1 november 1980) Lindeberg, Roy, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1981) Riidel, Wolfgang,,departementssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Sahlslröm, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980) von Seth, Wilhelm, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980) Thörngren, Torbjörn, byrådirektör (fr.o.m. den 17 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Sekreterare: Werbell, Bror 1., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980 l.o.m. den 31 augusfi 1981)

Bitr. sekreterare; Erikson, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1980)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del II U 4.

Utredningen har den 26 juni 1981 avgett belänkandel (Ds U 1981 ;5) Stöd till bokutgivning och bokförlag - en utvärdering. Uppdraget är därmed slutfört.

39. Utredningen (U 1980:08) om dagstidningar för synskadade

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 juli 1980;

Särskild utredare; Modig, Jan Otto, vice radiochef (fr.o.m. den 10 juli 1980)

Sakkunniga: Andersson, Christina, utredningssekreterare (fr.o.m. den 22 september 1980)

Gurinder, Jan-Olof, bibliotekschef (fr.o.m. den 22 september 1980) Pers, Anders H., redaktör (fr.o.m. den 22 september 1980) Westberg, Lars, journalist (fr.o.m. den 22 september 1980)

Sekreterare: Edsman, Björn, fil. dr (fr.o.m. den 27 april 1981) Nilsson, Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den 10 juli 1980 t.o.m. den 9 april 1981)

Lokal; Slorkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 25

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 U 5. Tilläggsdirekfiv, se 1982 års kommilléberällelse del II dir 1981:31.

 

U:39    Skr 1981/82:103                                           218

Utredningen har i mars 1981 avgett rapporten Utvärdering av försöksverksamhet med dagstidningar för synskadade.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande vid årsskiftet 1981-1982.

40. Kommittén (U 1981:01) om samverkan mellan förskola och skola

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 4 december 1980;

Ordförande: Gölhberg, Kerstin, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Ledamöter: Björk, Kaj, rektor (fr.o.m. den 16 mars 1981) Edwardsson, Roland, byråchef (fr.o.m. den 16 mars 1981) Grahn, Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den 16 mars 1981) Johansson, Karl-Axel, sektionschef (fr.o.m. den 16 mars 1981) Persson, Göran, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 mars 1981) Rydle, Birgitta, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Sakkunniga; Henriksson, Sture, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 mars 1981) Honeth, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1981) Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 16 mars 1981) Thorstensson, Billy, departementsråd (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Expert: Rosengren, Bodil, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Sekreterare: Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 21 april 1981)

Lokal: Svartmangalan 9, 111 29 Stockholm, tel. 20 32 55 (Norberg), 20 83 53 och 20 77 57 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1980:84 och dir 1981:39.

Kommittén har under år 1981 börjat sitl arbete med en inventering av den lokala försöksverksamhet som bedrivs eller har bedrivits i kommunerna rörande samverkan förskola-skola.

Kommittén planerar att avge ett delbetänkande enligt dir 1980:84 under hösten 1982. Arbetet med tilläggsdirektiven (dir 1981:39) om prövning av konsekvenserna med sänkt skolpliktålder beräknas pågå även under år 1983.

 

219                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:41

41. Organisationskommittén (U 1981:02) för den statliga skoladministrationen

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12 mars 1981:

Ordförande: Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 13 mars 1981) t.o.m. den lOjuni 1981) Johansson, Larz, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 11 juni 1981)

Ledamöter: Ahlenius, Inga Britt, tf. departementsråd (fr.o.m. den 13 mars 1981) Björk, Hans, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 mars 1981) Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1981) Orehag, Lennart, tf. överdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1981) Söderberg, Pär, länsskolinspektör (fr.o.m. den 13 mars 1981)

Sakkunniga: Sahlin, John E., förhandlingsdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1981) Lukkari, Bror, undervisningsråd (fr.o.m. den 13 mars 1981)

Experter: Andersson, Ingemar, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1981) Ehnmark, Ernst Erik, informationschef (fr.o.m. den 1 maj 1981) Elam, Lars, länsskolinspeklör (fr.o.m. den 13 mars 1981) Englund, David, förlagschef (fr.o.m. den  13 mars t.o.m. den 30 september 1981)

Gamfeldl, Björn, expert (fr.o.m. den 1 april 1981) Gozzi, Sören, ombudmsan (fr.o.m. den 1 april 1981) Hjorth, Sonja, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 mars 1981) Hollman, Ulla, byråassislenl (fr.o.m. den 1 april 1981) Lindskog, Göte, skoldirektör (fr.o.m. den 13 mars 1981) Lövgren, Esse, undervisningsråd (fr.o.m. den 13 mars 1981) Magnusson, Agnes, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 maj 1981) Nordman, Egon, länsskolpsykolog (fr.o.m. den 1 april 1981) Oscarsson, Per-Olof, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1981) Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 13 mars l.o.m. den 30 september 1981)

Tmedson, Gun, kanslist (fr.o.m. den 1 april 1981) Uhlin, Åke, undervisningsråd (fr.o.m. den 13 mars 1981) Wadner, Nils Olov, byrådirektör (fr.o.m. den I april 1981) Wahlström, Ulf, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1981) Wedman, Ingemar, docent (fr.o.m. den 1 maj 1981) Weslas, John, skolinspektör (fr.o.m. den 1 april 1981) Wilhelmsson, Lars, expert (fr.o.m. den 1 april 1981)

 

U:41    Skr 1981/82:103                                           220

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:16.

Kommittén har under hösten 1981 avgett fyra rapporter. Uppdraget är därmed slutfört.

42. Utredningen (U 1981:03) om utbildningens och forskningens uppgifter i strävandena att förbättra den svenska ekonomins utvecklings- och konkurrenskraft

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 april 1981;

Särskild utredare; Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1981)

Sekreterare: Christoffersson, Nils-Olof, revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Lokal; Svartmangalan 9, 111 29 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:30.

Utredningen planerar att avge en rapport över arbetet vid halvårs­skiftet 1982.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under är 1983.

43. Språk- och kulturarvsutredningen (U 1981:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juli 1981 med uppgift att utreda invandrarfrågor inom skolväsendets och vuxenut­bildningens område;

Särskild utredare: Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Lokal: St. Nygatan 2 A, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14 45 (Ulvhammar), 763 14 43 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:49.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982 och 1983.

 

221                             Kommittéer: Utbildningsdepartementet    U:4S

44. Delegationen (U 1981:05) för förhandlingar rörande nordisk radio- och TV-samarbete m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 augusti 1981 :

Ordförande: Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Ledamöter: Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1981) Sidenbladh, Thomas, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1981)

Experter: Lannegren, Göran, departementsråd (fr.o.m. den I september 1981) Lindgren, Kersfin, redaktör (fr.o.m. den 1 november 1981) Persson, Valdemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1981) Sundelius, Claes Göran (fr.o.m. den 1 september 1981)

Sekreterare: Kirsebom, Bjarne, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget I, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 18 75 (Kirsebom)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

45. Utredningen (U 1981:06) om översyn av användningen av studieomdöme som urvalsgrund vid antagning till högskoleutbildning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 september 1981;

Särskild utredare: Alemyr, Stig, rektor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 november 1981)

Sekreterare: Svärd, Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den 1 november 1981)

Lokal; Svartmangalan 9, 111 29 Stockholm, tel. 10 18 96 (sekretera­ren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:59.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

 

Jo:l    Skr 1981/82:103                                             222

Jordbruksdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981:9, 18, 21, 23 och 28

1. 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för alt utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes lidn. den 5 oktober 1974):

Ordförande: Henriksson, Rune I., avdelningschef

Sakkunniga: Björk, Villiam E., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen/s Carlström, A. Valdo, direktör, f.d. led. av riksdagen/fp Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmäslare, f.d. led. av riksdagen/c Strömberg, K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Experter: Carlsson, C. Mårten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1977) Donelius, Göran H., direktör (fr.o.m. den 28 augusti 1980) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Johansson, J. Jörgen, direktör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Larsson, Lars I. H., direktör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Lööw, Herbert P. D., agronom (fr.o.m. den 1 februari 1978) Moberg, C. E. Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Olsson, Bengt M., avdelningschef (fr.o.m. den 20 januari 1980) Renborg, Ulf B;son, professor (fr.o.m. den 1 december 1979) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19 oktober 1974)

Sekreterare: Gradin, Lars-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1976)

Bitr. sekreterare: Liden, Carl-Johan, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 maj 1976 l.o.m. den 1 november 1981) Wennberg, Gunilla 1., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Lokal: Lantbruksnämnden i Malmöhuslän, Celsiusgatan 38C,212 14 Malmö, tel. växel 040/93 45 80 (sekreteraren)

 

223                                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:2

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 31.

Utredningen har den 25 september 1981 avgetl delbelänkandet (Ds Jo 1981 ;7) Svensk trädgårdsnäring; Forskning och försök. Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande år 1982.

2. Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att göra en översyn av miljöskyddslagsliflningen (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976); Ordförande;

af Klintberg, Lennart, vatlenrältsdomare (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sakkunniga; Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen/m Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen/s Larsson, Lars-Åke G., ombudsman, led. av riksdagen/s Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 november 1976)

Mallsson, Kjell A., led. av riksdagen/c Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen/s

Experter: Almerud, S. Sture, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Beckman, Lars K. A, G., departementsråd Dahllöf, Lars A., hovrältsfiskal (fr.o.m. den 27 oktober 1980) Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd Görs, Folke, driftdirektör (fr.o.m. den 27 november 1980) Hanson, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 9 september 1980) Helmerson, Bo I. H., direktör

Johansson, Caj-Aage, trafikdirektör (fr.o.m. den 6 mars 1979 t.o.m. den 26 november 1980) Olerud, Eric Hj., sekreterare

Sicking, Karl-Otto, teknisk direktör (fr.o.m. den 1 februari 1981) Svärd, Stig Olof, vattenrättsdomare (t.o.m. den 30 september 1981)

Sekreterare; Ericsson, Mats Y., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 januari 1980) Öijerholm, C. Rutger, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal;   Jordbruksdepartementet,    103 33   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekreteraren). Besöksadress Jakobsgalan 26

Direkfiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del 11 Jo 8. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

 

Jo:3    Skr 1981/82:103                                           224

3. Jakt- och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för alt göra en översyn av vissa jakt- och viltvårdsfrågor:

Ordförande: Ekström, E. Sören, departementsråd

Ledamöter: Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 16 augusti 1979)

Andersson, J. Arne L., inspektör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 16 augusfi 1979)

Flodslröm, Karin A.-M., lågsladielärare, ers. för led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 augusti 1979)

Jönsson, Elias 1., lantbrukare (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Lindberg, Sven J., ombudsman, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 16 augusfi 1979)

Sakkunniga: Johansson, Stig E., överdirektör (fr.o.m. den 16 augusfi 1979) Karlsson, Thure W., lantbrukare (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Lindqvist, Bernt O. S., förbundsjurist (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Pettersson, Jan-Olof A., byråchef (fr.o.m. den 16 augusfi 1979) Sköld, Per 1., verkst. direktör (fr.o.m. den 16 augusfi 1979)

Experter: Dahl, A. Erik, professor (fr.o.m. den 1 september 1979) Hermansson, Nils T., jur. kand., civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor Weinberg, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare; Petterson, Hans H. J. A., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare; Anefall, Bengt, arkitekt (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den 30 november 1981) Stagh, Tommy Ch., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1980)

Lokal:   Jordbruksdepartementet,    103 33   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekretariatet). Besöksadress: Jakbosgalan 26

Direktiven för beredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Jo 4.

Beredningen har den 26 maj 1981 avgelt belänkandet (Ds Jo 1981:5) Vilt och jakt. Sociala och ekonomiska värden.

Beredningen beräknas avge sitl huvudbetänkande under hösten 1982.

 

225                                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:4

4. Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 maj 1977 för alt utreda frågor om luftvårdsproblem på grund av bilavgaser;

Ordförande; Svenson, S. Göte, landshövding

Ledamöter: Flyborg, Berit, fru Häggström, Nils, docent

Johansson, N. Bertil M., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen/c Lorenlzon, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen/m Marcusson, Eric R., ombudsman, f.d. led. av riksdagen/s Niblaeus, Kerstin S. E., tekn. dr

Sakkunniga: Friberg, Lars T., professor (fr.o.m. den 16 februari 1978) Gawell, Jonas, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Hultqvisl, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1981)

Högberg, Lars G., avdelningschef (fr.o.m. den I november 1980) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977) Magnusson, Egon S. 1., ingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Nordin, Tommy, verkställande direktör (fr.o.m. den 27 november 1980)

Sigfridsson, Sven-Erik I., rättschef (fr.o.m. den 1 november 1977 l.o.m. den 14 september 1981)

Striby, Christina, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1981) Åslander,  A.  Nils-Olof (Olle),  avdelningsdirektör (fr.o.m.  den   1 november 1977)

Experter: Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978) Holmberg, Bo E. G., professor (fr.o.m. den 2 november 1978) Killingmo, Odd-Hroar, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978)

Sekreterare: Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 november 1980)

Bitr. sekreterare; Berggren, P. Anders E., trafikingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Friberg, Göran E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal: Statens naturvårdsverk. Englundavägen 2, Box 1302, 171 25 Solna, tel. växel 98 18 00 direkt 29 21 20

15    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Jo:4    Skr 1981/82:103                                           226

Direkfiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 7. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Jo 3.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande i december 1982.

5. Naturresurs- och miljöutredningen (Jo 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 januari 1978 med uppdrag all utforma riktlinjer för den framlida naturresurs- och miljö­politiken;

Ordförande: Bernhard, Carl Gustaf, professor (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Ledamöter: Lönnqvist, Ulf R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Olsson, Karl Erik T., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Radesjö, G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Redbrandl, Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 21 mars 1978) Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sakkunniga:

Herlilz, Agneta, fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Lund, D. Gunnar M,, direktör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Montgomery, John-Gabriel C, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Nilsson, Olof, statssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980) Tengberg, Bo E., ombudsman (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Experter: Daléus, C. E. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Delin, P. Staffan, fil. lic. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Egneus, Hans, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ejerhed, Anders G., civilingenjör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Emmelin, Lars, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 27 juni 1978) Falk, Bo V. P., fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Gunnarsson, Jan G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980l.o.m. den31 juli 1981)

Häggrolh, Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 augusti 1981) Jansson, Ann-Mari, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

 

227                                Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:6

Johansson, Thomas H. B., docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Kumm, Karl-Ivar, agronom (fr.o.m. den 24 april 1979)

Lindgren, I. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Löfgren, Torsten Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 juni

1978)

Malmer, Nils, professor (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Meyerson, Per-Marfin, fil. dr (fr.o.m. den 24 april 1979)

Ohlson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 9 januari 1979)

Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Svedin, Uno, fil. dr (fr.o.m. den 28 december 1979)

Tengslröm, Emin, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Wramner, Per 1., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Zetlerslen, Gunnar M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november

1980)

Huvudsekreterare: Arrhenius, Erik, professor (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sekreterare: Nordström, K. Sivar V., jägmästare (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Carlman, A. Ingrid M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Gandy, Eric, förste revisor (fr.o.m. den 1 mars 1980) Lindqvist, Hans Chr., jur. kand. (fr.o.m. den I maj 1979) Lindwall, Bengt, departmenlssekrelerare (fr.o.m. den 1 februari 1980) Mono, Ralph S., fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari 1980 l.o.m. den 30 september 1981) Wallgren, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal: Nybrogalan 6, 114 34 Stockholm, tel. växel 63 02 50 (sekreta­riatet)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Jo 3.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1982.

6. Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftföroreningar

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 januari 1978 med uppdrag att samordna det svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av frågor rörande långväga transport av luftföroreningar i olika internationella organisationer:

 

Jo:6    Skr 1981/82:103                                           228

Ordförande: Svenson, S. Göte, landshövding (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Ledamöter: Forslund, Bo E., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 29 mars 1978) Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 13 februari 1979)

Experter: Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Johnson, Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 29 mars 1978) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 29 mars 1978) Olding, Per E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 mars 1978) Palme,  Thomas  O.  V.,  departementssekreterare  (fr.o.m.  den   13 februari 1979)

Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1978) Svensson, S. Ulf, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Bitr. sekreterare: Mannheimer, Kaj E., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Lokal:   Jordbruksdepartementet,    103 33   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekreteraren). Besöksadress Jakobsgatan 26.

Direkfiven för kommittén, se 1979 ärs kommittéberättelse del II Jo 2. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Jo 1.

Kommittén beräknas lämna slutrapport i början av år 1982.

7. Kommittén (Jo 1978:07) för industrins råvarukostnadsutjämning m.m. (RÅK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 med uppdrag att se över de olika systemen för industrins råvarukostnadsutjämning m.m.:

Ordförande: Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

 

229

Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:8

Ledamöter: Becker, Gunnela, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Brandt, Erik, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Cederberg, Thomas, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 20 november 1978) Kristensson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Leuf, Nils-Börje, departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Lindqvist, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Näslund, Nils Erik, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Rydberg, Karl-Evert, tullråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Udd, S. Robert, byråchef (fr.o.m. den 20 november 1978)

Experter: Olsson, O. Berfil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sjöberg,   O.   Torgny,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   20 november 1978) Witl, Nils, f.d. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Sekreterare: Granlund, U. Kristina, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal; Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 ( sekreteraren). Besöksadress Jakobsgalan 26

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Jo 9.

Kommittén har den 12 december 1980 avgett betänkandet (Ds Jo 1980:14) Industrins råvamkoslnadsutjämning. Kommitténs huvuduppdrag är därmed avslutat.

Kommittén kommer att i elt senare delbetänkande ta upp frågan om prisutjämning för stärkelse.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under slutet av år 1981.

8. Radonutredningen (Jo 1979:01)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 1 februari 1979 för alt utreda frågan om åtgärder mot strålrisker i byggnader, m.m.;

Särskild utredare: von Sydow, Gunnar, f.d. landshövding (fr.o.m. den 28 februari 1979)

Experter: Aldrin, Lars B., direktör (fr.o.m. den 19 juli 1979) Erikson, Bengt E., ingenjör (fr.o.m. den 11 juni 1979)

 

Jo:8    Skr 1981/82:103                                           230

Johansson, Bengt H., byrådirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979) Kadsson, Rune, sekfionschef (fr.o.m. den 21 september 1980) Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1979) Svedjemark, Gun Aslri, laborator (fr.o.m. den 11 juni 1979) Teli, Wilhelm, byråchef (fr.o.m. den 11 juni 1979) Wahren, Håkan G. H., fil. lic. (fr.o.m. den 11 juni 1979) Åkerblom, Gustav V., förste statsgeolog (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Sekreterare: Lindeberg, K. Göran, organisationsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Bitr. sekreterare: Eklund, B. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Lokal; Statskontoret, Primusgatan 18, Lilla Essingen, Box 34107, 100 26 Slockhoim, tel. växel 738 40 00, direktval 738 45 81 resp. 738 45 80

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Jo 2.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande hösten 1982.

9. Kommittén (Jo 1979:03) om organisation och

finansiering av djurens hälso- och sjukvård (Djurhälsoutredningen)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 maj 1979:

Ordförande: Wallin, Alf G., överdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Ledamöter: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 11 december 1979)

Lindberg, Gunvor, lantbrukare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Rhodin, Barbro, lantbrukare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Strömberg, K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sakkunniga: Anderholm, T. Lennart, distriktsveterinär (fr.o.m. den 1 juni 1979) Ehn, Bengt E. A., länsveterinär (fr.o.m. den 1 juni 1979) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1981) Norell, Thomas P., departementsråd (fr.o.m. den 8 oktober 1980 t.o.m den 31 januari 1981) Roos, Arne K., direktör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

 

231                               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:10

Experter: Gozzi, A. Sören, ombudsman (fr.o.m. den 21 augusti 1979) Henricsson, Ulf I. R., departementsråd (fr.o.m. den 16 januari 1981) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Petrelius, Torsten, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1979) Skoglund, Eric, veterinärråd (fr.o.m. den 1 juni 1979) Österling, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1981)

Sekreterare: Adler, Hans V. H., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1979) Svensson, Bengt Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979 t.o.m. den 30 september 1981)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Jo 5. Tilläggsdirektiv, se 1982 års kommittésberällelse dél 11 dir 1981 ;2.

Kommittén härden 2 juli 1981 avgett slutbetänkandet (SOU 1981:57) Djurens hälso- och sjukvård. Uppdraget är därmed slutfört.

10. Allmänningsutredningen (Jo 1979:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 juni 1979 och den 23 april 1981 för översyn av lagstiftningen om häradsallmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna:,

Särskild utredare: Thorselius, Ulf T., kansliråd (fr.o.m. den 4 maj 1979 l.o.m. den 17 juni 1981)

Ordförande: Thorselius, Ulf, kansliråd (fr.o.m. den 18 juni 1981)

Ledamöter: Andersson, Axel, kronojägare (fr.o.m. den 18 juni 1981) Lorenlzon, Sven-Erik, lantbrukare (fr.o.m. den ISjuni 1981)

Experter; Axelson, Bo A., länsjägmäslare (fr.o.m. den 11 december 1979) Eliason, Bo, lantmätare (fr.o.m. den 4 maj 1979) Ericsson, Mals Y., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 maj 1979) Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Nilsson, Lars-Evald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 maj 1979) von Strokirch, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Svanberg, Gösta, skogsförvaltare (fr.o.m. den 4 maj 1979)

 

Jo:10    Skr 1981/82:103                                          232

Lokal: Jordbruksdepartementets kommittélokaler. Östra Storgatan 29, 552 40Jönköping, tel. 036/11 24 90

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Jo 4.

Kommittén beräknas avge två delbetänkanden under år 1982. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

11. Hästutredningen (Jo 1979:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 7 juni 1979 för att utreda statens stöd till häslaveln;

Ordförande; Pettersson, Harald, landshövding (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Ledamöter; Dahlén, Bertil V., avdelningschef, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Hallenius, Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Hugosson, Kurt 1., byråchef, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Johansson, Gunnar, häradsdomare f.d. led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Nilsson, Kerstin, folkhögskollärare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Sakkunniga: Berg, Måns H., agronom (fr.o.m. den 4 september 1979) Ehn, Bengt E. A., länsveterinär (fr.o.m. den 4 september 1979) Ernmark, Hans E. G., generalsekreterare (fr.o.m. den 4 september 1979)

Lindberg, Gert G. P., verkst. direktör (fr.o.m. den 4 september 1979) Löfvenberg, Sten, byråchef (fr.o.m. den 4 september 1979)

Sekreterare; Bjäresten, Inger M., lantbrukskonsulenl (fr.o.m. den 4 september 1979)

Bitr. sekreterare; Lundin, Björn E., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 september 1979)

Lokal;    Lantbruksnämnden,    Box   333,   831 24   Östersund,   tel. 063/12 45 70 (sekreteraren)

 

233                               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:l2

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Jo 9.

Kommittén har den 4 september 1981  avgetl delbelänkandet (Ds Jo 1981:6) Statens hingsdepå och sluteri.

Kommittén beräknas avge sitl slulbeänkande i början av år 1982.

12. Utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och turistpolitiken (TUREK)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979;

Särskild utredare; Pettersson, Harald, landshövding (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Sakkunniga: Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1980 t.o.m. den 31 augusfi 19S1)

Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1981) Sparre, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Experter: Davidson, Anette, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Ericson, Gerhard, kanslichef (fr.o.m. den 10 januari 1980) Levin, P. Tage, departementsråd (fr.o.m. den 29 januari 1980) Lindgren, E. Göran, turistchef (fr.o.m. den 1 september 19S1) Pettersson, Jan-Olof, byråchef (fr.o.m. den 10 januari 1980) Åberg, Ulf A. G., administrafiv chef (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Sekreterare: Lindell, Rolf, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Bitr. sekreterare: Boklund, S. Ingemar, byrådirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Lindgren, E. Göran, luristintendent (fr.o.m. den 10 januari 1980 l.o.m. den 31 augusfi 1981)

Lokal: Regeringsgatan 65, VI tr., uppgång C, tel. 21 89 31 (Lindell), 21 96 31 (Boklund), 21 77 82 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Jo 7.

Utredningen har i juni 1981 avgett delbetänkandet (SOU 1981:28) Turism och friluftsliv - det centrala myndighetsansvaret. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

Jo:13    Skr 1981/82:103                                          234

13. Utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska förhållanden

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979;

Särskild utredare; Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1979)

Ledamöter: Lindberg, Sven J., ombudsman, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 18 mars 1980) Stridsman, Torslen U., ombudsman (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sakkunniga: Silén, Ulla-Britta, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1980) Stenberg, J. Nikolaus, renägare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Experter: Bohlin, E. Jörgen, förbundsjurist (fr.o.m. den 18 mars 1980) Gustavsson, Knut, byrådirektör (fr.o.m. den 5 november 1980) Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 november 1980) Åhrén, Anders G., renägare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sekreterare; Bunsow, Jan P., konsulent (fr.o.m. den 5 november 1980) Karlsson, Robert, byrådirektör (fr.o.m. den 18 mars 1980 t.o.m. den 14 mars 1981)

Lokal: Lantbruksnämnden, Box 453, 90109 Umeå, tel. 090/12 57 20

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Jo 10. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Jo 2.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

14. Kommittén (Jo 1979:09) om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 augusti 1979:

Ordförande; Engström, Arne V., generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Ledamöter; Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 23 oktober 1979)

Andersson, John O., skogsarbetare, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 23 oktober 1979)

 

23S                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:14

Eriksson, Karl Erik, lantbrukare, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 14

september 1979)

Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 14

september 1979)

Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 14

september 1979)

Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 14

september 1979)

Sakkunniga: Arrhenius, Erik, professor (fr.o.m. den 6 november 1979) Brandt, Erik, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Falk, Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Hagner, Slig O. A., direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Holm, Lennart W., överingenjör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Lundsledt, H. Håkan Å., ombudsman (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Lönngren, Rune D., farm. dr (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Nilsson,  B.  Ingemar,  andre förbundssekreterare (fr.o.m.  den  23 oktober 1979)

Olsson, Bengt M., avdelningschef (fr.o.m. 23 oktober 1979) Olsson, Per-Olof, hortonom (fr.o.m. den I november 1980) Tågmark, Sven G., lantbrukare (fr.o.m. den 23 oktober 1979)

Experter: Andersson, Kjell S., stalskonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1981) Kumm, Karl-Ivar, agronom (fr.o.m. den 25 januari 1981) Olding, Per E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 april 1980) Pettersson, Bo D., agronomie licentiat (fr.o.m. den I februari 1981)

Bitr. sekreterare: Boheman,   C.   Anders,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   6 november 1979)

Ekström, Georg G., assistent (fr.o.m. den 1 november 1979) Joelsson, Arne, agronom (fr.o.m. den 1 mars 1981) Sundell, Björn E. G., forskarassistent (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal;   Jordbruksdepartementet,    103 33   Slockhoim,   tel.   växel 763 10 00. Besöksadress Jakobsgalan 26

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del 11 Jo 11. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

Jo:15    Skr 1981/82:103                                          236

15. Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 oktober 1979;

Särskild utredare: Tillinger, Lars-Erik, hovrättslagman (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Experter; Högberg, J. Paul, f.d. rektor (fr.o.m. den 10 januari 1980) Persson, Anders, överläkare (fr.o.m. den 16 januari 1981) Rosengren, Björn, advokat (fr.o.m. den 10 januari 1980) Räf, Lars E., överläkare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Sekreterare: Haglind, Lars, lingsfiskal (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Lokal: Jakobsgalan 15-17, 103 33 Slockhoim (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 1.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i slutet av år 1981.

16. Kommittén (Jo 1980:01) om kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstförhållanden

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 13 mars 1980:

Ordförande: Renlund, R. Gösta, bankdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter; Nilsson, Bernt, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 juni 1980) Rydén, Rune, kommunalråd (fr.o.m. den 17 juni 1980) Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Svensson, Arne, lantbrukare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 juni 1980) Öster, Kad Olov, departementsråd (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Sakkunniga; Andersson, Bo L., tf. professor (fr.o.m. den 18 november 1980) Hillbom, Lars, civilekonom (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Tiberg, Lennart, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980)

 

237                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo: 17

Experter: Lebert, Hans, byråchef (fr.o.m. den 18 november 1980) Petrini, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1981) Säkk, Kad, byråchef (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Wilson, Bernt O. E., statistikchef (fr.o.m. den 18 november 1980) Zettermark, Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1980 l.o.m. den 28 februari 1981)

Sekreterare; Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Bitr. sekreterare; Reidius, Mats A., fil. kand. (fr.o.m. den 18 november 1980)

Lokal: Lantbruksnämnden i Stockholms län. Box 1030, 171 21 Solna, tel. 83 53 20 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Jo 3.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

17. Kommittén (Jo 1980:02) med uppdrag att utreda sockernäringens framtida omfattning, inriktning, organisa-sation och struktur

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980:

Ordförande: Gustafsson, G. Einar, f.d. landshövding (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter; Bengtsson, Hugo, plåtslagare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Eriksson, Ingvar, lantbrukare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Larsson, Einar, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 17 juni 1980) Löfgren, Gully, skolvärdinna (fr.o.m. den 2 juni 1981) Ohlin, Maja, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 17 juni 1980; avliden)

Sakkunniga; Cederberg, Thomas, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Forsberg, Nils Göran, ombudsman (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Johannesson, Erik Å., direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Kristiansson, Axel N., lantbrukare (fr.o.m. den 20 oktober 1980)

Experter: Erlander, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Leufsledl, Hans-Erik, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980 t.o.m. den 12 augusfi 1981)

 

Jo:17    Skr 1981/82:103                                          238

Nilsson, Nils-Arne, agronom (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Nygårds, Peter, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1980) Wramsledl N. A. Svante, verkst. direktör (fr.o.m. den 13 augusti 1981)

Sekreterare; Olsson, K. Börje, lanlbruksdireklör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Karlsson, L. Börje, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal:  Lantbruksnämnden  i   Kristianstads län.  Box 549, 291 25 Krisfianstad, tel. 044/12 62 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 4.

Kommittén beräknas avsluta sitl arbete i januari 1982.

18.      Utredningen (Jo 1980:03) om kontrollen åv
matpotatis

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1980;

Särskild utredare; Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter; Bengtsson, Paul, lantmästare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1980) Pääjärvi, K. Erland, statsinspeklör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1980) Wirtén, G. S. Åke, direktör

Sekreterare: von Schanlz, Dag I. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 5.

Utredningen  har den  27  februari   1981   avgell betänkandet (Ds Jo 1981:2) Malpolafiskontroll. Uppdraget är därmed slutfört.

19.      Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning av vissa
dryckesförpackningar, m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 5 juni 1980:

 

239                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:20

Särskild utredare; Grabö, Paul, agron. lic, ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 30 juli 1980)

Sakkunniga; Böhlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Holgersson, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1981) Holmberg, Nils, direktör (fr.o.m. den 8 september 1980) Lindgren, Lennart 1., departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980) Tetzel, Tomas Å. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1980) Thorell, Lars G., byråchef (fr.o.m. den 8 september 1980)

Experter: Johannesson, Erik Å., direktör (fr.o.m den 15 oktober 1980) Olsson, Jan G., förste vice ordförande (fr.o.m den 15 oktober 1980)

Huvudsekreterare; Lindgren, Lennart 1., departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Sekreterare; Strömblom, Bengt Y., byrådirektör (fr.o.m. den 8 september 1980 l.o.m. den 30 september 1981)

Lokal; Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel växel 763 10 00, direktval 763 35 01

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Jo 6.

Utredningen har den 30 december 1980 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1980:13) Återvinning av dryckesförpackningar.

Kommittén har den 19 november 1981 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1981:8) Pant på vin- och spritbuteljer.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under åf 1982.

20. Kommittén (Jo 1980:06) med uppgift att samordna aktiviteter i samband med uppföljningen av Stockholmskonferensen 1972 om den mänskliga miljön (Miljö-82)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980;

Ordförande: Nilsson, Olof, statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1980)

Ledamöter: Blix, Hans M., statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1980)

 

Jo:20   Skr 1981/82:103                                           240

Daléus, C. E. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den 1 december 1980) Löfdahl, Göran, direktör (fr.o.m. den 1 december 1980) Paulsson, Valfrid, generaldirektör (fr.o.m. den 1 december 1980)

Experter: Andersson, Folke O, professor (fr.o.m. den 1 december 1980) Dicksson, William, byråinspektör (fr.o.m. den 1 december 1980) Jacks, Gunnar, docent (fr.o.m. den 1 juni 1981) Jernelöv, Arne, forskningschef (fr.o.m. den 1 dwcember 1980) Knutsson, Gert, professor (fr.o.m. den 1 december 1980 t.o.m. den 31 maj 1981)

Kucéra, Vladimir, forskare (fr.o.m. den 1 december 1980) Nilsson, Jan R. L., byråchef (fr.o.m. den 1 december 1980) Oden, Svante N. F., professor (fr.o.m. den 1 december 1980) Persson, Göran, avdelningschef (fr.o.m. den 1 december 1980) Rodhe, Henning, docent (fr.o.m. den 1 december 1980) Troedsson, Tryggve B. J., professor (fr.o.m. den 1 december 1980)

Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1980)

Lokal:   Drottninggatan   18.   Postadress;   Jordbruksdepartementet, 103 33 Slockhoim, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del  II dir 1980:80.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

21. Förhandlingsgruppen (Jo 1981:01) för nya avtal rörande forskning och utvecklingsverksamhet på det skogstekniska området samt rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m.

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27 november 1980;

Ordförande; Kronvall, R. Stellan, departementsråd (fr.o.m. den 2 februari 1981)

Sakkunniga; Jönsson, Gert J., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1981) Junback,   Carl   Gunnar,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   2 februari 1981) Holmgren, Anders F., byråchef (fr.o.m. den 2 februari 1981)

 

241                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:22

Sekreterare: Sjöberg, Tommie W., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1981)

Särskilda direktiv har ej meddelats utöver vad som angetts i rege­ringens beslut den 27 november 1980.

Förhandlingsgruppen har i november 1981 avgetl betänkandet (Ds Jo 1981:11) Slöd fill kollekfiv forskning rörande skogsirädsförädling och skogsgödsling m.m. och betänkandet (Ds Jo 1981:12) Stöd till kollekliv skogsleknisk forskning.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. Utredningen (Jo 1981:02) av verksamhet och organisation m.m. vid statens veterinärmedicinska anstalt och statens lantbrukskemiska laboratorium

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 april 1981;

Särskild utredare: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Experter: Boberg, L. Håkan, kansliråd (fr.o.m. den 11 maj 1981) Ehn, Bengt, länsveterinär (fr.o.m. den 11 maj 1981) Hansen, Hans-Jörgen, professor (fr.o.m. den 11 maj 1981) Hansson, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1981) Jansson, Torgerd R. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1981) Jönsson, Gert 1., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1981) Månsson, Ingmar M., professor (fr.o.m. den 11 maj 1981) Mårding, Lennart H. A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1981) Nordblom, Bengt S. J., velerinärråd (fr.o.m. den 11 maj 1981) Nygård, Bengt A. V., professor (fr.o.m. den 11 maj 1981) Oscarsson, Görel B. A., universitetsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1981) Pääjärvi, K. Erland, byråchef (fr.o.m. den 11 maj 1981) Sjöberg,   Tommie   W.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    11 maj 1981)

Sekreterare: Hoel, Christer O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Lokal:     Sveriges    lantbruksuniversitet,     750 07     Uppsala,     tel. 018/10 20 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:20.

16    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Jo:22    Skr 1981/82:103                                          242

Utredningen planerar att i december 1981 avge delbelänkandet (Ds Jo 1981:9).

Utredningen beräknas avge sitl slutbetänkande under år 1982.

23. Utredningen (Jo 1981:03) om förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre år 1988

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 april 1981:

Särskild utredare: Persson, Carl, f.d. landshövding (fr.o.m. den 6 april 1981)

Sakkunniga: Boberg, Håkan, kansliråd (fr.o.m. den 6 april 1981) Ekström, Sören, departementsråd (fr.o.m. den 6 april 1981)

Experter: Feuk, Yngve, direktör (fr.o.m. den 6 april 1981) Nyman, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1981) Pettersson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 april 1981) Pihlgren, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april l.o.m. den 17 juni 1981) Sundberg, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1981)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:26.

Utredningen har den 7 maj 1981 avgett betänkandet (Ds Jo 1981:4) Vinler-OS i Falun/Åre 1988. Uppdraget är därmed slutfört.

24. Kommittén (Jo 1981:04) om det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 mars 1981;

Ordförande; Wallin, Alf, överdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Ledamöter; Berglund, Frida, skolsköterska, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Hanefjord, Folke, hemmansägare (fr.o.m. den 1 juni 1981) Johansson, Filip, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 juni 1981) Lestander, Paul, skogsarbetare (fr.o.m. den 1 juni 1981)

 

243                         Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo:25

Lindberg, Sven, f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Lorenlzon, Sven-Erik, lantbrukare led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Sakkunniga: Hillbom, Lars, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1981) de Woul, Jan T. J., pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Experter: Hansson, Hans Gunnar, lanlbruksdireklör (fr.o.m. den 1 juli 1981) Hansson, Nils Olof Robert, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1981) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den I juli 1981) Melin, Sven Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1981) Nilsson, Sven, lantbrukskonsulenl (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sekreterare: Ingemansson, Jan, förste lantbrukskonsulenl (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Bitr. sekreterare; Karm, Rein, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Lokal; Ronnebygatan 46, Karlskrona, tel. 0455/82 040 (sekreteraren). Postadress; Lantbruksnämnden, Ronnebygatan 46, 371 33 Karlskrona

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del  11 dir 1981:17.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

25. Kommittén (Jo 1981:05) om förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och skogsbruket

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 april 1981:

Ordförande: Widén, Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1981)

Ledamöter: Brunander, Lennart, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 22 juni 1981) Danielsson, Berfil, lantbrukare led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 22 juni 1981)

Nyqvist, Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 juni 1981)

Segerstedi, Martin, arbetsförmedlare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 juni 1981) Österdahl, Sven-Otto, byrådirektör (fr.o.m. den 22 juni 1981)

 

Jo:25    Skr 1981/82:103                                          244

Sakkunniga: Eliason, Bo C.-O., lantmätare (fr.o.m. den 20 augusti 1981) Klange, Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 20 augusti 1981)

Experter: Bräsch, Erik O., byråchef (fr.o.m. den 20 augusfi 1981) Eriksson, Ingemar A. E., länsjägmäslare (fr.o.m. den 20 augusfi 1981) Millgård, Olof E., teknisk direktör (fr.o.m. den 20 augusti 1981)

Sekreterare: von Strokirch, Bengt E. J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 juni 1981)

Bitr. sekreterare: Bexell, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1981)

Lokal; Lantbruksslyrelsen, Vallgatan 6, Jönköping. Postadress; Lantbruksslyrelsen, 551 83 Jönköping, tel. 036/16 94 20 (sekreteraren), växel 08/763 10 00, direktval 763 34 11 (bitr. sekreteraren)

Direkfiven för kommittén, se 1982 års kommilléberällelse del 11 dir 1981:22.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

26. Kommittén (Jo 1981:06) om vissa fiskefrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 juni 1981: Ledamöter m.fl. ej utsedda.

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse dir 1981:41.

27. Utredningen (Jo 1981:07) om försörjningen med gödselmedel m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 25 juni 1981;

Särskild utredare; Cederwall, F. E. Gustav, f.d. landshövding (fr.o.m. den 26 juni 1981)

Sakkunniga: Cavalli-Björkman, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 26 juni 1981) Karlsson, W. Thure, lantbrukare (fr.o.m. den 26 juni 1981) Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 26 juni 1981)

 

245                              Kommittéer: Jordbruksdepartementet    Jo:28

Experter: Parö, A. W. Bängt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 26 juni 1981) Wenker, Slig, avdelningschef (fr.o.m. den 26 juni 1981)

Sekreterare: Preuthun, Jan O., byrådirektör (fr.o.m. den 26 juni 1981)

Lokal; Statens jordbruksnämnd, 551 82 Jönköping, tel. 036/16 94 80 (sekreteraren)

Direkfiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:45.

Utredningen beräknas avge sitt betänkande i början på år 1982.

28. Kommittén (Jo 1981:08) om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1982

Tillkallde enligt regeringens bemyndigande den 20 augusti 1981 :

Ordförande: Hjelm, K. G. Lennart, professor (fr.o.m. den 21 augusfi 1981)

Ledamöter: Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1981) Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1981)

Ersättare för ledamot; Olsson, Bengt M., avdelningschef (för Lindström) (fr.o.m. den 21 augusti t.o.m. den 31 augusti 1981)

Sekreterare: Lebert, Hans, byråchef (fr.o.m. den 14 september 1981)

Bitr. sekreterare: Andersson, Hans A., byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1981) Lindqvist, S. O. Lennart, byråchef (fr.o.m. den 14 september 1981) Moqvist, Vera S., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 14 september 1981)

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:56.

Kommittén har den 19 november 1981 avgell betänkandet (Ds Jo 1981:10) Vissa förslag rörande jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1982.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Jo:29    Skr 1981/82:103                                          246

29. Utredningen (Jo 1981:09) om översyn av lagstiftningen om ägofred

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 oktober 1981;

Särskild utredare: Eckerslen, Ivan E., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Experter: Eliason, Bo C. O., lantmätare (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Liljeberg, J. Åke A., länsjägmäslare (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Thörn, Karl-Gustaf, lanlbruksdireklör (fr.o.m. den I oktober 1981)

Sekreterare: Örnsledl, T. M. Bjarne, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 november 1981)

Lokal; Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 34 08 (sekreteraren)

Direktiven   för utredningen,  se   1982  års  kommilléberällelse dir 1981:61.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

247                                   Kommittéer: Handelsdepartementet    H:l

Handelsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 1, 2, 3, 5, 6, 10, 11 och 12

1. Palentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade enligl Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1967 för utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes lidn. den 22 januari 1968):

Ordförande; Borggård, Göran, generaldirektör

Ledamöter: Bergling, Nils B. V., direktör Ekslam, Gunnar E., avdelningschef Körner, F. Lennart, direktör Larfeldl, Nils J., ingenjör Wallerius, Olof, ingenjör

Experter; Jonson, Lars, ordförande i marknads-, domstolen Persson, R. Eskil, patenträltsråd Uggla, Claes A., patenträltsråd

Sekreterare: Törnroth, N. Lennarth, patenlrätlsråd

Bitr. sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, L. G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 10. Tilläggsdirektiv 1-111, se 1975 års kommittéberättelse H I. Tilläggsdirekfiv IV, se 1978 års kommilléberällelse del 11 H 6.

Kommittén har den 18 september 1981 avgetl belänkandel (SOU 1981:21) Internationellt patenlsamarbele 111, 1977 års Budapesiöverenskommelse.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

H:2    Skr 1981/82:103                                            248

2. Prisregleringskommittén (H 1975:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 24 juli 1975, ändrat genom regeringens bemyndigande den 15 december 1976, för utvärdering av prispolitiken;

Ordförande; Jonson, Lars, ordförande i marknadsdomstolen (fr.o.m. den 24 mars 1980)

Ledamöter: Dahmén, Erik V. H., professor (fr.o.m. den 20 januari 1977) Johansson, Bengt A. W., budgetchef (fr.o.m. den 20 januari 1977) Lundgren, Nils, fil. dr (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Sakkunniga: Andrée, Sfig, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1978) Ankers, Mikael, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Jonung, Lars Ph. D., (fr.o.m. den 20 april 1977) Lindström, Bertil, ekon. lic. (fr.o.m. den 31 januari 1977) Nilsson, Allan, revisor (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Experter: Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 22 augusti 1975) Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den 24 januari 1977) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976)

Sekreterare: Göranson, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr. sekreterare: Thomaeus, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommilléberällelse H 18. Direktiven för kommittén, med ändring av tidigare direktiv, se 1978 års kommittéberättelse del 11 H 9.

Kommittén har den 23 juni 1981 avgetl sill slutbetänkande (SOU 1981 ;40) Prisreglering mol inflation? Uppdraget är därmed slutfört.

3. 1978 års tullagsutredare (H 1978:01)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 27 april 1978 med uppdrag alt se över tullagstiftningen:

 

249                             Kommittéer: Handelsdepartementet    H:5

Särskild utredare: Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 27 april 1978)

Sakkunniga; Leuf, Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rundlöf, Arne, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rydberg, Kad-Evert, tullråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Direktiven för utredaren, se 1979 års kommittéberättelse del II H 3.

Utredaren har avgett dels betänkandet (Ds H 1981:5) Grundlag och tullag, dels en lill belänkandet fogad promemoria. Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningen (H 1978:03) om import- och exportförfattningar

Tillkallad"enligl regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag att göra översyn av import- och exporlförfatiningar;

Särskild utredare; Öhman, Frank, f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sekreterare: Sundström, Kerstin, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal: Birger Jarls torg 7, tel. 20 26 31  (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberälttelse del II H 4.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

5. Krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01) (KMEK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979 för att se över riktlinjerna för svensk export av krigsmateriel;

Ordförande; Andersson, Sven, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

 

H:5   Skr 1981/82:103                                             250

Ledamöter: Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 augusfi 1979)

Hjerne, Gunnar, f. landstingsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Sundström, Gudrun, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Sakkunniga: Beckius, Sven Erik, kansliråd (fr.o.m. den 1 september 1979) Lagerblad, J. Peter, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1979) Liljegren, Henrik, departementsråd (fr.o.m. den 21 maj 1980) Norberg, Sven, expeditionschef/rättschef (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sekreterare: Meyer, Lennart, revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 H 3.

Kommittén har den 17 juni 1981 avgett belänkandel (SOU 1981:39) Svensk krigsmaterielexport. Uppdraget är därmed slutfört.

6. Teknikhandelsutredningen (H 1979:03)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979 för alt utreda frågan om handel med teknik;

Särskild utredare; Mileikowsky, Curt, tekn. dr (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga: Borggård, Göran, generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Hornmark, Nils, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Experter: Hedberg, Bertil, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979) Hjorth, Jan, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979) Lunell, Karl-Axel, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979) Odhner, Clas-Erik, agronom (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sekreterare: Karlsson, Leif, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Bitr. sekreterare: Ros, Mikael, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

 

251                                   Kommittéer: Handelsdepartementet    H:7

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 H 2.

Utredningen har den 8 oktober 1981 avgett betänkandet (Ds H 1981 ;3) Handel med teknik.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Riktlinjekommittén (H 1979:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för all se över vissa konsumenipoliliska medel för producenlpåverkan m.m.:

Ordförande; Wikström, Solveig, professor (fr.o.m. den 14 september 1979)

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 14 september 1979) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Holm, Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1981) Josephsson, Leif E., chefsjurist (fr.o.m. den 14 september 1979 l.o.m. den 31 december 1980)

Persson, Inger, hemkonsulent (fr.o.m. den 14 september 1979) Tengelin, Sten, jur. dr (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga: Larsson, Sture, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1979) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1979)

Sundberg, Anita, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Wesfiund, Göran, chefsjurist (fr.o.m. den 28 november 1979)

Experter: Knulsson, Roland, fil. lic. (fr.o.m. den 28 april 1980) Vannerus, S. Olof, marknadsdirektör (fr.o.m. den 28 april 1980)

Sekreterare: Andersson, Ulf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979) Sonnerby, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Lokal: Fredsgatan 2, 3 tr. Postadress: Handelsdeparlemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 82 (Andersson), 763 37 80 (Sonnerby)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II H 4.

Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

 

H:8   Skr 1981/82:103                                             252

8. Varuprovningskommittén (H 1979:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att utreda frågan om jämförande varuprovningar, andra produkt­undersökningar och marknadsöversikter;

Ordförande; Rydberg, Lennart, borgarråd (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Ledamöter; Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 25 febmari 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Malmgren, Bert, direktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Pettersson, Hans, A. kranmaskinist, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Sandgren, Edmund, direktör (fr.o.m. den I mars 1981) Svensson, Sten I., informationschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Wallberg, Ursula, byråchef (fr.o.m. den 25 februari 1980) Wallin, Per, direktör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Sakkunniga; Furusjö, Maja-Lisa, chefredaktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Gemmel, Christer, planeringschef (fr.o.m. den 3 mars 1980) Ljungberg, Ulla, konsumentsekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980) Nykvist,   Ann-Chrislin,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   25 februari 1980) Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Sekreterare: Kohlslröm, Ewa, byrådirektör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Plym Forshell, Kerstin, utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Lokal: Fredsgatan 2, 3 tr., tel. 21 58 62 (Kohlström), växel 763 1000, direktval 763 37 79 (Plym Forshell). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 H 6.

Kommittén beräknas avge sitt betänkande under sommaren 1982.

9. IDB-kommittén (H 1979:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 23 augusti 1979 för att utreda Sveriges medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB):

 

253                                 Kommittéer: Handelsdepartementet    H:10

Ordförande; Lagerfelt, Kad Gustav, f.d. ambassadör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Ledamöter: Bildt, Carl, statssekreterare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den  19 november 1979)

Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 14 februari 1980) Franzén, Ivar, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 november 1979) Hellström, Mals J., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 november 1979) Lidbom, Cad G., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sakkunniga: Cavalli-Björkman, departementsråd (fr.o.m. den 19 november 1979) Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter; Focksledl, Sven, internationell sekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Karlsson, Erik, inlernationeli sekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Lindgren, Hugo, bankdirektör (fr.o.m. den 19 november 1979) Åman, Karl Erik, direktör (fr.o.m. den 8 maj 1980)

Sekreterare: Hjertonsson, Ulf, ambassadråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Bitr. sekreterare: Fleelwood Wennerholm, Caroline departementssekreterare (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Postadress:   Handelsdepartementet,   103 33   Stockholm,  tel.  växel 763 10 00, direktval 763 19 64 (hänvisning fill sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II H 5.

Kommittén planerar att avge ett betänkande i december 1981. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1982.

10. 1980 års oljelagringskommitté (H 1980:01) (OLK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för all pröva det löpande oljelagringsprogrammet m.m.;

Ordförande: Huss, Erik, f.d. landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1980)

 

H:I0    Skr 1981/82:103                                           254

Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Blom, Lennart, f.d. borgarråd, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den I februari 1980)

Dahlström, Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Holst, Perolof, kommunalråd (fr.o.m. den 1 februari 1980) Lindahl, Essen H. G., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Experter; Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Frigren, Suzanne, byråchef (fr.o.m. den 10 mars 1980) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 10 mars 1980) Herin, Jan C. G. E. F;son, departementsråd (fr.o.m. den 10 mars 1980) Johansson, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980) Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1981) Orrö, Sven-Erik, O. departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1980) Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars 1980) Slålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 18 april 1980) Sundin, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Thyberg, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 10 mars 1980) Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Sekreterare: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Gernandl, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommiltéberälelse del 11 H 1.

Kommittén har den 26 augusfi 1981 avgett sitt slutbetänkande (Ds H 1981 ;2) Kol, uran och gas för kristid. Uppdraget är därmed slutfört.

11. Ursprungsmärkningsutredningen (H 1980:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för att lämna förslag till bestämmelser om urspmngsmärkning av kläder;

Särskild utredare; Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1980)

 

255                                 Kommittéer: Handelsdepartementet    H:12

Sakkunniga: Braunerhielm, Erik, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Carlslen, Anders, inköpschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Fermbäck, Lars, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Högmark, Christina, ombudsman (fr.o.m. den 11 april 1980) Lindgren, Lars-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 11 april 1980) Sergenius, Tore G., direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Thorsson, Slig, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980)

Experter: Arvius, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Johansson, Roland, byrådirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 april 1980) Nyrén, Bengt, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1980) Sundin, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Waesterberg, Lars, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1980)

Sekreterare: Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Carlson, Per A., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1981)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II H 2.

Utredningen  har den  28  oktober   1981   avgetl betänkandet (Ds H 1981 ;1) Ursprungsmärkning av kläder. Uppdraget är därmed slutfört.

12. Organisationskommittén (H 1980:03) för allmänna reklamationsnämnden

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 juni 1980 för att förbereda verksamheten hos allmänna reklamationsnämnden såsom en fristående myndighet;

Ordförande; Mangärd, Nils, hovrättsråd (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter: Almström, Bjarne, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1980) Linder, Alf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 juni 1980) Nykvist, Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1980) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 juni 1980)

 

H:12    Skr 1981/82:103                                           256

Experter: Lundell, Per 1. G., byrådirektör (fr.o.m. den 30 juni 1980) Tiselius, Per-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare: Ström, Hlun, Berit, sekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har den I oktober 1980 avgett en promemoria om avgifter vid allmänna reklamationsnämnden. Uppdraget är därmed slutfört.

13. Sydafrikalagsutredningen (H 1980:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980 för en genomgång av tillämpningen av lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia och alt kartlägga möjligheterna alt vidga sanktionerna mot Sydafrika:

Särskild utredare: Hamdahl, Bengt O., jusfifiekansler (fr.o.m. den 1 december 1980) t.o.m. den 31 oktober 1981)

Sakkunniga; Eklöf, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 februari 1981) Norberg, Sven, expedifionschef/ rättschef (fr.o.m. den 2 februar 1981) Romare, Jan, kansliråd (fr.o.m. den 2 februari 1981) Wellerblad, Torslen, internationell sekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1981)

Sekreterare: Brolin, Lars, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1980)

Lokal: Riddarhuskajen 5. Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 10 73 94 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1980:86.

Utredningen beräknas fortsätta sitt arbete under år 1982.

 

257                                  Kommittéer: Handelsdepartementet    H:14

14. Utredningen (H 1981:01) om kommerskollegiets tolk- och translatorverksamhet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 juli 1981:

Särskild utredare; Nilsson, Per-Erik, justitieombudsman (fr.o.m. den 1 september 1981)

Sekreterare; Schöldström, Arne G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1981)

Lokal: V. Trädgårdsgatan 4. Postadress; Riksdagens ombudsmanna-expedinon. Box 16327, 103 26 Stockholm, tel. 23 58 80

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommilléberällelse del 11 dir 1981:58.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1982.

17    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

A:l    Skr 1981/82:103                                             258

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 1, 3, 8, 9, 10, 11, 14, 17 och 18

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 4, 7 och 24

1. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 januari 1967 för att i anslutning lill sysselsäliningsberedningens verksamhet la initiativ lill och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:

Ordförande: Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Ledamöter: Bäckström, O. Anders, sekreterare (fr.o.m. den 26 april 1977) Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Leion, Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1981) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975 t.o.m. den 14 januari 1981) Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor Rydén, Jan E., överdirektör

Wadensjö, Eskil, professor (fr.o.m. den 1 januari 1981) Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Wretborn, Christer, ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1977)

Experter; Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör Wadensjö, Eskil, professor

Sekreterare; Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (fr.o.m. den  1  september 1976)

Bitr. sekreterare: Björklund, Anders C. T., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 november 1977)

 

259                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:2

Särskilda direkfiv har ej meddelats.

Expertgruppen har fr.o.m. den 1 juli 1981 ombildals lill Delegafionen (A 1981:01) för arbeismarknadspolifisk forskning. Se A 24.

2. Delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09) (DELFA)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifter inom arbetslidsområdel:

Ordförande; Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Sakkunniga; Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 10 november 1977)

Högberg, K. Gunnar, direktör (l.o.m. den 4 februari 1981) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Leion, Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Nilsson, A. Erik, förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 2 februari 1978) Sundén, S. Bo H., civilekonom (fr.o.m. den 5 februari 1981) Suppleanter:

Bengtsson,   C.   Ola,   sektionschef (för   Hagman)  (fr.o.m.   den   10 november 1977)

Forell, Cad-Axel, direktör (för Sundén) (fr.o.m. den 17 november 1978)

Larsson, Claes A., förhandlingsdirektör (för Nilsson) (fr.o.m. den 2 februari 1978)

Lefrell, N. Anders, ombudsman (för Nelander) (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Nörby, Bengt D., ombudsman (för Leion) (fr.o.m. den 10 september 1979) Westin, Aina V. H., ombudsman (för Karlsson)

Experter: Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978 t.o.m. den 30 september 1981)

Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977 t.o.m. den 30 september 1981)

 

A:2    Skr 1981/82:103                                            260

Sekreterare: Hagberg, Ann-Charlolle, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977 l.o.m. den 31 oktober 1980) Weigell, K. Ulla, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Lokal:  Arbetsmarknadsdepartementet,   Drottninggatan  21,   103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 13 40 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1975 års kommilléberällelse A 24.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

3. Utlänningslagkommittén (A 1975:04) (ULK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 för alt företa en översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975);

Ordförande: Bouvin, J. Åke, hovrättslagman (fr.o.m den 6 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ledamöter: Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 22 juni 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 22 juni 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

Werenfels-Röllorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

Sakkunniga; Esbjörnson, Esbjörn, byråchef (fr.o.m. den 22 juni 1976 l.o.m. den 9 november 1980)

Heiwe, Rune, byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Wahlström, Stina M., expeditionschef (fr.o.m. den 22 juni 1976 t.o.m. den 30 juni 1981)

Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

Öberg, N. P. Kjell, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

 

261                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:4

Expert: Anderberg, Bo A. E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Sekreterare: Isacsson, Karin, byråchef (fr.o.m. den 21 maj 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

Bitr. sekreterare; Cronstedl, Nane M., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976 l.o.m. den 30 juni 1981)

Direkfiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 A 3. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del 11 A 6.

Kommittén har den 25 maj 1981 avgett delbelänkandet (Ds A 1981:8) Ett särskild utvisningsförfarande, verkställighet och förvar, straff och ansvar.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (EIFO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 och den 12 juni 1980 för all fastställa forskningsbehov i frågor rörande in- och utvandring m.m.:

Ordförande: Öberg, N. P. Kjell, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 juni 1982)

Ledamöter: Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1977 t.o.m. den 30 juni 1982)

Bukovac-Re„ Maja, förste ombudsman (fr.o.m. den 21 maj 1981 l.o.m. den 30 juni 1982)

Dahlberg, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978 l.o.m. den 30 juni 1982)

Haavio-Mannila, Elina, professor (fr.o.m. den   19 december  1975 l.o.m. den 30 juni 1982)

Himmelslrand, J. Ulf I., professor (fr.o.m. den 19 december 1975 t.o.m. den 30 juni 1982)

Karlsson, N. Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978 l.o.m. den 30 juni 1982)

 

A:4    Skr 1981/82:103                                            262

Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd (fr.o.m. den 19 december 1975

l.o.m. den 30 juni 1982)

Myrdal, Hans Göran, direktör (fr.o.m. den 19 december 1975 l.o.m.

den 30 juni 1982)

Palmlund, Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 12 juni 1980 t.o.m.

den 30 juni 1982)

Ruke-Dravina, Vella T., professor (fr.o.m. den  19 december 1975

l.o.m. den 30 juni 1982)

Stenberg, Tage U., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 mars 1977 l.o.m.

den 30 juni 1982)

Wallberg, Klas H. S., avdelningschef (fr.o.m. den 19 december 1975

l.o.m. den 30 juni 1982)

Widgren, Jonas, kansliråd (fr.o.m. den 1 april 1979 l.o.m. den 30 juni

1982)

Wigart, Anne-Oulram, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 juni

1980 t.o.m. den 30 juni 1982)

Experter: Hannerz, Ulf, professor (fr.o.m. den 11 maj 1978) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 18 september 1978) Reinans, Sven, A. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Skulnabb-Kängas, Tove, fil. lic. (fr.o.m. den 11 maj 1978) Wadensjö, Eskil W., professor (fr.o.m. den 11 maj 1978) Öhman, Sven E. G., professor (fr.o.m. den 5 mars 1980)

Sekreterare:                     -

Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den I juli 1978)

Bitr. sekreterare: Hamberg, Eva M., fil. dr (fr.o.m. den 1 december 1977) Landén, C. G. Ragnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Lilhman, Yngve, fil. dr (fr.o.m. den 4 oktober 1979) Winai-Slröm, Gabriele M., fil. dr (fr.o.m. den 16 mars 1981)

Projektanställda    inom    projektet    Invandringens    långsiktseffekter, delprojektet Andragenerationens levnadsförhållanden:

Björklund, Ulf B., fil. dr (fr.o.m. den Imaj 1980 l.o.m. den 31 december

1981)

Boyd, Sally M., fil. lic. (fr.o.m. den 1 september 1980 l.o.m. den 31

december 1981)

Curlis, Thomas, forskningsassistent (fr.o.m. den  I  september 1981

t.o.m. den 31 maj 1982)

Engelbreklsson, Ulla-Britt, fil. dr (fr.o.m. den 1 januari 1980 l.o.m. den

31 december 1981)

 

263                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:4

Municio, M. Ingegerd, fil. kand. (fr.o.m. den I oktober 1979 t.o.m. den

28 februari 1981)

Snicker,  Raija, fil. kand. (fr.o.m. den   1  maj 1980 l.o.m. den 31

december 1981)

Soininen, Marilla A., fil. kand. (fr.o.m. den   1 juli l.o.m. den 31

december 1981)

Sällerberg, Peter (fr.o.m. den 1 april 1981 l.o.m. den 30 juni 1981) Projeklanslälld enligl forskningsplanen Förändring och förnyelse inom invandrarundervisning:

Haga, Annie, tf. skolassistenl (fr.o.m. den 9 februari l.o.m. den 31

oktober 1981)

Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. växel 23 36 80 (kansli)

Direktiv enligt arbetsplan som fastställts i oktober 1981.

I EIFO:s serie med forskningsrapporter har under år 1981 följande publikationer utkommit

Birgitta Ornbrani, Möte med välfärdens byråkrater. Svenska myndig­heters mottagande av en krislen minoritetsgrupp från Mellersta Östern (augusti)

Ulf Björklund, North to anolher counlry. The formafion of a suryoyo communily in Sweden (september)

Övriga publikationer från EIFO under hösten 1981 Ulla-Britt Engelbreklsson, Italienare i Väslerslad Sven Reinans, Utlänningar på arbetsmarknaden Tommars Hammar, Kvinnor som kandidater i valet 1979 Tommas Hammar, Invandrare söm kandidater i valet 1979 Ingegerd   Municio,   Symposium   on   the   Position   of   Yugoslav Immigrants in Sweden, Split (30lh Ocl-lsl Nov 1979)

I.     Bilingualism, Models of Educalion and Migralion Policies

II. Family and Position in the Swedish Sociely

Jonas Widgren, Immigration to Sweden in 1980-81 SOPEMI Christina Jonung, Migranl Women in the Swedish Labour Märket Publikafioner från Projektet Invandringens långsiktseffekter PIL

I.     Tomas Hammar, Long Term Effecls of Immigration

II.    Tomas Hammar, Swedish and European Immigration policy

III. Halil Sariaslan, Educating Turkish Immigrant Children
Övriga publikationer

Invandringen och Framtiden under redaktion av Eva M. Hamberg och Tomas Hammar.

Antologi om invandring av Kjell Öberg m!fl. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

A:5    Skr 1981/82:103                                                     264

5. Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 februari 1976 för all utreda vissa frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin (se Post-och Inrikes lidn. den 6 mars 1976):

Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör

Ledamöter: Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, f.d. led. av riksdagen/c Breidensjö, Monica, ombudsman

Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1977) Kjellstrand, Leif 1., ombudsman Lindström, Gunnar, direktör

Ronne-Björkqvisl, Ingrid, barnläkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Rydén, H. Rune O., fil. lic, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 26 april 1977)

Wilander, Sven E., landstingsman Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen/s

Experter; Bolinder, Erik, leg. läkare Brallhall, 1. Birgitta, departementssekreterare Claeson, Bo, planeringschef (fr.o.m. den 1 mars 1979) Egidius, Henry, lektor (fr.o.m. den I april 1980) Gerhardsson, Gideon, professor Gullberg, Hans E., hyresråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Högas, Carl-Göran, tf. departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1981)

Jonsson, Åke G., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Kvarfordl, Eva B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1979 l.o.m. den 31 mars 1981)

Kvarnström, Sven K., chefläkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Lundgren, Nils P. V., professor (t.o.m. den 14 januari 1981) Magnusson, Egon S. 1., ingenjör Masreliez, Nils G., med. lic.

Nerell, Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A., personaldirektör Teljstedl, Håkan, miljöchef (fr.o.m. den 26 april 1977) Ulfvarson, Ulf Ö., professor (fr.o.m. den 15 januari 1981) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef

Ydreborg-Westberg, Berit, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 26 april 1977)

 

265                        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:6

Sekreterare: Wessman, Yvonne B.-M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Bitr. sekreterare: Nilsson, Bernt, civilingenjör (fr.o.m. den 9 april 1979)

Lokal: Malmtorgsgalan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 1109 83 (sekreteraren), 11 21 86 (bitr. sekr.), 11 07 56 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II A 3.

Utredningen har den 28 januari 1981 avgell delbetänkandet (Ds A 1981 ;1) Mät- och laboratorieresurser för bättre arbetsmiljö.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande omkring årsskiftet 1982-1983.

6. Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02) (NARK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den lOjuni 1976 för all utreda vissa frågor på del arbelsrältsliga området (se Post- och Inrikes fidn. den 17 juni 1976);

Ordförande; Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande

Ledamöter: Bergnéhr, Bo H., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1981) Ekeberg, Per Olof, förbundsjurist Elmstedt, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 8 mars 1978) Fagerlund, Bengt O. H., försäkringsassislent, f.d. led. av riksdagen/s Gustafsson, Sfig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen/s Johansson, S. Anita, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 november 1979) Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen/fp Larsson, P. Stig I., statssekreterare (fr.o.m. den 9 november 1979) Nilsson, Jan-Ivan N., f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 december 1976)

Wennerfors, Alf, informafionschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 27 april 1978)

Westerberg, Lars G. 1., f.d. andre ordförande i LO, landshövding (l.o.m. den 31 januari 1981)

Sakkunniga: Ahlvarsson, Lars 1., direktör Bäckström, N. Birger, direktör von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör Forstadius, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 15 september 1976)

 

A:6    Skr 1981/82:103                                            266

Experter; Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1977)

Sekreterare: Eriksson, Lars G., hovrättsassessor

Lokal:   Malmtorgsgalan   5,3   Ir.,   11151   Stockholm,  tel.   10 62 78 (sekreteraren), 11 10 93 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del 11 A 5.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1982.

7. Jämställdhetskommittén (Ju 1976:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1976 för all utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.:

Ordförande: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 12 oktober 1979 l.o.m. den 21 maj 1981)

Romanus, L. Gabriel, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 13 augusti 1981)

Vice ordförande: André, Gunilla K., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Ledamöter: Bolin, Görel (fr.o.m. den 15 oktober 1981)

Johansson, Marie-Ann, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den I december 1979)

Slålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 april 1979)

Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 12 augusti 1976)

af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 12 augusti 1976 l.o.m. den 14 oktober 1981) Wiklander, Torsten P., rektor (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Sakkunniga: Bergström, Gudrun A. C, sakkunnig (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Experter: Böreslam, Eva, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Edsla, Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 februari 1979 l.o.m. den 5 juni 1981)

 

267                    Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:7

van der Capeilen, Constance (Connie) E., departementssekreterare (för Edsla) (fr.o.m. den 7 februari 1979 l.o.m. den 14 mars 1981) Herlin, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 juni 1981) Josefsson, G. Birgitta M., rektor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Sekreterare: Isacsson, Karin L., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Bitr. sekreterare: Hagman, Inger (Ninni), fil. kand. (fr.o.m. den 12 juni 1978) Lenander, Anders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 november 1979 l.o.m. den 28 februari 1981)

Smitt, Myrna E. D., fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1978) Söderlund, Kenneth (Kenlh) J., inspektör (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 31 augusti 1981)

Informationssekreterare: von Redlich, K. M. Charlotte, journalist (fr.o.m. den 4 mars 1981)

Projeklanslälld för karlläggning av invandrarkvinnornas situation: Palmgren, Irene, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 januari 1981)

Projeklanslälld för att genomföra en karlläggning av männens arbetssi­tuation och livsvillkor, männens attityder till jämställdhet m.m.;

Jalmert, Lars, universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1980 l.o.m.

den 30 juni 1982)

Lejdström, Krislina, projektledare (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den 31

december 1981)

Lokal: Drottninggatan 6, 2 tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommilléberällelse del 11 Ju 10. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommittéberättelse del II A 7 och 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:19.

Kommittén har all redovisa resultatet av sitl arbete i etapper, l.ex. i form av olika projektrapporter.

Kommittén har den 17 februari 1981 avgett studien (Ds A 1981:2) Invandrarkvinnor och jämställdhet.

Kommittén kommer under åren 1982-1983 alt avge yllerligare tre betänkanden: ett ålgärdsförslag med anledning av belänkandet (SOU 1979:89) Kvinnors arbete, en kartläggning av männens arbetssituation och livsvillkor, männens atfityder lill jämställdhet m.m. samt ell betänkande om förutsättningarna för att ingripa mot könsdiskriminerande reklam.

Kommitténs arbete beräknas pågå tills vidare.

 

A:8    Skr 1981/82:103                                            268

8. Anställningsskyddskommittén (A 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 oktober 1977 för att göra en översyn av anslällningsskyddslagstiftningen m.m.

Ordförande: Ryman, Sven-Hugo G., ulbildningschef (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 30 april 1981)

Ledamöter: Ahlvarsson, Lars L, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Elmstedt, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 19 februari 1981)

Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 19 februari 1981)

Lidbom, Carl G., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Olsson, H. Å. Lennart, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 febmari 1981)

Rindborg, Stig A. J., landstingsråd (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Stridsman, Torsten U., ombudsman, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981) Ulander, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Zethraeus, Sten Å., advokat (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 19 februari 1981)

Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Sakkunniga; Bäckström, N. Birger, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Elmer, Anders B., förbundsjurist (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 19 februar 1981)

Nordin, Jan, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Wislrand, Anders W. H., lönedirektör (fr.o.m. den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februar 1981)

 

269                         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:9

Experter; Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 19 februari 1981)

Carlson, Svante S., rådman (fr.o.m den 19 december 1977 t.o.m. den 19 februari 1981)

Holmstrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 mars 1978 l.o.m. den 19 februari 1981)

Lagerlöf, Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1978 l.o.m. den 19 februari 1981)

Sekreterare: André, Kerstin 1., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 17 december 1979 l.o.m. den 31 december 1980)

Lemperl, Erik M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 31 mars 1981)

Tocklin, Hans E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977 l.o.m. den 31 mars 1981)

Bitr. sekreterare: Wadslein, Margareta, tf. hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari t.o.m. den 31 mars 1981)

Direkfiven för kommittén se 1978 års kommittéberättelse, del 11 A 2. Tilläggsdirekfiv, se 1979 års kommittéberättelse del 11 A 7.

Regeringen har den 19 februari 1981 beslutat att kommittéarbetet skall läggas ned saml alt kopior av del material som har utarbetats inom kommittén skall överlämnas till arbetsmarknadsdepartementet för att där färdigställas och presenteras i departementets s.k. Ds-serie.

Arbetsmarknadsdepartementet har den 1 april 1981 avgett promemorian (Ds A 1981:6) Anställningsskydd på grundval av kommit­téns arbete.

9. 1978 års semesterkommitté (A 1977:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977;

Ordförande; Nilsson, Jan-Ivan N., f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Ledamöter; Forstadius, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Fransson, Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 februari 1978)

 

A:9    Skr 1981/82:103                                            270

Gustafsson, Slig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen/s

(fr.o.m. den 1 februari 1978)

Hultgren, Christina A., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1

februari 1978)

Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Mårtensson, A. Iris, studieombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m.

den 1 februari 1978)

Svensson, Sten 1., informationschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den

1 februari 1978)

Åberg, Per 1., förhandlingsdirektör (fr.o.m. den 12 december 1979)

Åkerblom, Leif G., förbundsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sakkunniga: Bergström, K. Olof L., sektionschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Elmer, Anders B., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hartzell, Lars, förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 februari 1978) Stråth, Claes T., sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Sundén, S. Bo H., civilekonom (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Experter; Grönwall, Lars O., försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Öström, Klasgöran, byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare: Gustafsson, A. Gunilla C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Bitr. sekreterare: Befve, Sven G. E., sektionschef (fr.o.m. den 18 september 1978 l.o.m. den 14 december 1980)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberällelse del II A 1.

Regeringen har den 1 oktober 1981 beslutat att kommittéarbetet skall läggas ned.

Kommittén har ej avgell något betänkande.

10. Delegationen (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor (DELFUS)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 för ungdomens sysselsättningsfrågor:

 

271                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:10

Ordförande: Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1980)

Ledamöter: Artin, Stellan, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Arrbäck-Falk, Gunnel, kommunalråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978) Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Erneman, Ingrid M., fil. stud. (fr.o.m. den 15 mars 1980) Fransson, Arne A. E., personalchef led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 november 1979)

Gårdsledl, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hansson, Kjell, studerande (fr.o.m. den 24 augusti 1978) Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ingvardsson, Margo, sjukgymnast (fr.o.m. den 1 februari 1978) Karlsdotler-Jonshagen, Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den I februari 1978)

Leijon, Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Möller, 1. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Walldin, Carin M., sekreterare (fr.o.m. den I februari 1978) Wallslröm, Margot, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 februari 1980) Witlbom, Bengt G. -A., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 mars 1980) Östberg, Bertil M., förbundsombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1978) Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Ersällare för ledamot: Ahlkvisl, Birgitta, fil. lic. (för Artin) (fr.o.m. den 1 februari 1978) Andersson,   Elis  G.,  byggnadsarbetare,   led.  av  riksdagen/c  (för Gustafsson) (fr.o.m. den I februari 1978)

Backgård, Margareta E., sömmerska (för Ingvardsson) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Carlsson, Anna Ch., fil. kand. (för Östberg) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Cavallius, Lena, avdelningsdirektör (för Jonshagen) (fr.o.m. den 1 december 1979)

Granberg, Agneta, bitr. sektionschef (för Erneman) (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Göransson, Bo F. O., ombudsman (för Möller) (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hansson, Sven Ove (för Leijon) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

 

A:10    Skr 1981/82:103                                           272

Helin, Etel M., ombudsman (för Borg) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Henriksson, Runa M., kontorist (för Häll) (fr.o.m. den 18 april 1978)

Larsson, K. L. Ingemar, sekreterare (för Eriksson) (fr.o.m. den  1

februari 1978)

Lindblad, M. Ulla E., folkskollärare (för Arrbäck-Falk) (fr.o.m. den 1

februari 1978)

Lindqvist, Alf, ombudsman (för Walldin) (fr.o.m. den 14 september

1978)

Magnusson, Göran, departementssekreterare (för Östlund) (fr.o.m.

den 25 augusti 1978)

Nilsson, Matts G., avdelningschef Hagman) (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Norlander, Torsten, förbundssekreterare (för Hansson) (fr.o.m. den 24

augusfi 1978)

Raattamaa, Bo W., sekreterare (för Högberg) (fr.o.m. den 1 februari

1978)

Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (för Nyberg)

(fr.o.m. den 1 februari 1978)

Stigare, Jan A., undervisningsråd (för Gårdstedi) (fr.o.m. den   I

februari 1978)

Svensson, S. Raymond, sekreterare (för Tornberg) (fr.o.m. den 16

december 1979)

Svensson, Sten 1., informationschef, led. av riksdagen/m (för af

Ugglas resp. Witlbom) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Sekreterare: Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 A 3.

1 prop. 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen föreslog regeringen att ell centralt planeringsråd skulle inrättas med uppgift all svara för samverkan mellan skola och arbetsliv. Samtidigt anmäldes för riksdagen att delegationen som en konsekvens härav borde avvecklas. Riksdagen hade inle något att erinra mol regeringens förslag. Regeringen har därför den 1 oktober 1981 beslutat alt delegationens arbete skall läggas ned.

11. Utredningen (A 1978:03) av vissa arbetstidsfrågor

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 23 februari 1978 för att utreda vissa frågor på arbetslidsområdel:

 

273                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:12

Särskild utredare: Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Sakkunniga; Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Johansson, Hans F. G., direktör (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Kjellslrand, Leif 1., ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 31 mars 1981)

Kraffl, Sven, förste sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Lundqvist, Marianne, förbundsordförande (fr.o.m. den I september 1979 l.o.m. den 31 mars 1981)

Nilsson, A. Erik, förhandlingsdirektör (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Nörby, Bengt D., ombudsman (fr.o.m. den 10 september 1979 l.o.m. den 31 mars 1981)

Olofsson, H. P. O. Roland, sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Segerfalk, I Bertil T., byråchef (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 31 mars 1981)

Experter: Hagberg, Ann-Charlolle, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Lindström, Jöns A., byråchef (fr.o.m. den 6 april 1978 l.o.m. den 31 mars 1981)

Rundqvist, Karl-Ingvar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 31 mars 1981)

Weigell, Ulla, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 augusti 1979 t.o.m. den 31 mars 1981)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 A 5.

Utredningen har den  19 februari  1981  avgetl belänkandet (SOU 1981:5) Ny arbelsfidslag. Uppdraget är därmed slutfört.

12. Dataeffektutredningen (A 1978:05)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag alt utreda dalateknikens effekter på produktion och arbetsliv:

18    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

A:12    Skr 1981/82:103                                           274

Ordförande: Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 december 1978 l.o.m. den 31 mars 1981) Ulfhielm, Monica H. V., pol. mag. (fr.o.m. den I april 1981)

Ledamöter: Fagerberg, Gösta, kommunalråd (fr.o.m. den 1 december 1978) Frejhagen E. Birgitta E., dalasakkunnig (fr.o.m. den 1 december 1978) Gustafsson, G. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1979) Johansson, Larz A., kommunalråd led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lendenius,   Lars-Gunnar,   utredningssekreterare   (fr.o.m.   den   19 februari 1981)

Lindeberg, Tuve E.W., enhetschef (fr.o.m. den 1 november 1979) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 december 1978)

Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m. den 18 februari 1981)

Wennerfors, Alf, informationschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 december 1978)

Experter: Bengtsson, B. Ivar, forskningspsykolog (fr.o.m. den 15 mars 1979) Brodén, E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979) Docherty, Peter, docent (fr.o.m. den 15 mars 1981) Hedberg, Bo L. T., professor (fr.o.m. den 15 mars 1979) Jönsson, Gert, byrådirektör (fr.o.m. den 3 september 1979) Magnusson, Björn H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 14 mars 1981)

Oscarsson, Bo S. I., kanslichef (fr.o.m. den 15 mars 1981) Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 15 mars 1979 l.o.m. den 18 februari 1981) Unga, Nils J., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 19 februari 1981)

Sekreterare; Stephansson, Jan E., civilekonom (fr.o.m. den 15 februari 1979 l.o.m. den 31 mars 1981)

Torpefäll, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 mars t.o.m. den 30 september 1981)

Bitr. sekreterare: Ekenhill, Jan-Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1980) Loman, Lars E., fil. kand. (fr.o.m. den 17 augusfi 1981)

 

275                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 13

Thorslund, Bertil O., marknadschef (fr.o.m. den 1 mars 1979 l.o.m. den 31 augusti 1981)

Thuresson, Carin, civilekonom (fr.o.m. den 1 mars 1980 l.o.m. den 16 augusti 1981)

Lokal: Drottninggatan 20, 3 tr., 103 33 Slockhoim, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för utredningen, se 1979 års kommilléberällelse del 11 A 8.

Utredningen har den 9 april 1981 avgett delbelänkandet (SOU 1981:17) Industrins datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Den 18 november 1981 har utredningen avgell rapporten (Ds A 1981:16) Kontorens datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö, samtidigt med publicering av rapporter från tre delstudier som initierats av utredningen:

(Ds A 1981:13) Bankdalorisering i 80-lalsperspekliv - några möjliga utvecklingsalternativ, konsekvenser och styrmedel,

(Ds A 1981 ;14) Datoriseringen i försäkringsbranschen,

(Ds A 1981:15) Konlorsaulomafion i statsförvaltningen - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande vid årsskiftet 1982-1983.

13. Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) (DU)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 3 augusti 1978 med uppgift all göra en utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m.fl.:

Särskild utredare: Öberg, N. P. Kjell, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 4 augusti 1978)

Experter: Baer, Lars-Anders, jur. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1980) Bukovac-Re, Maja, organisalionssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Carragher, Desmond, flyklingsekrelerare (fr.o.m. den 8 april 1980) Ehn, Billy G., docent (fr.o.m. den 1 april 1979) Gotlfarb, Ragnar, advokat (fr.o.m. den 1 april 1979) Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den 1 april 1979) Hannerz, Ulf, professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Hanson, K. Göte, professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Kristal-Andersson, Binnie, leg. psykolog (fr.o.m. den 1 april 1979) Lange, Anders L., tf. universitetslektor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Löwander, Birgitta E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1979)

 

A:I3    Skr 1981/82:103                                           276

Ofstad, Harald, professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Re, Valerio, organisalionssekreterare (fr.o.m. den 12 oktober 1980) Soysal, Besim, föreningskonsulent (fr.o.m. den 1 april 1979) Terrefe, Almaz, inslilulionssekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1979) Tirkkonen, Tuomo J., generalsekreterare (fr.o.m. den 1 april 1979) Arne, professor (fr.o.m. den I april 1979) Tsokanis, Georgios, bilmekaniker (fr.o.m. den 1 april 1979) Ulkulug, Hésamettin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1979) Villner, Bo V., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 januari 1981) Westin, Charles M. H., docent (fr.o.m. den 1 mars 1979) Wladdimiro, M. Gabriela, psykolog (l.o.m. den 31 juli 1981) Öhman, Sven E. G., professor (fr.o.m. den 1 april 1979)

Sekreterare: Bergman,  Erland C. A., departementssekreterare (fr.o.m. den   15 december 1978) Swedin, Bo W. B;son, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Lokal; Malmtorgsgalan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 10 62 45 (Bergman) och 11 25 79 (Swedin)

Direktiven for utredningen, se 1979 års kommitté

Utredningen har under 1981 i LiberFörlags Publica-serie utgett en antologi. Att leva med mångfalden, och rapporten Etnisk diskriminering och social identitet av Anders Lange och Charles Westin. Ijuni 1981 har utredningen avgell delbetänkandet (SOU 1981:38) Om hels mol folkgrupp.

Utredningen planerar alt avge nästa delbetänkande under hösten 1982 och slutbetänkande under hösten 1983.

14. SFI-kommittén (A 1978:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 december 1978 med uppdrag alt göra en översyn av svenskundervisningen m.m. för invandrare;

Ordförande; Bouvin, J. Åke, hovrättslagman (fr.o.m. den I januari 1979)

Ledamöter: Annerstedl, Ylva S. V., adjunkt, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Johansson, Birgitta K., metallarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 januari 1979)

 

277                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A: 14

Karlsson, Marianne E., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den i januari

1979)

Liljegren, Gunnel, adjunkt led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 januari

1979)

Marcusson, Eric R., f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Sakkunniga: Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1979) Fjällslröm, Thord G., sludieombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Hultqvisl, Nils A. L., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979) Hultquisl, H. Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1979) Jonsson, A. Henry, sektionschef (fr.o.m. den 1 januari 1979) Kirudd, B. Jan G., rektor (fr.o.m. den 1 januari 1979) Myrdal, Hans-Göran, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979) Ringholm, Bosse 1. K., departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979) Tirkkonen, Tuomo J., generalsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1979) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Experter: Alm, Görel G. M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1979) Boeke, Maja, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Chalzopoulos, KariofiUis, hemspråkslärare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Dawod, Elias, hemspråkslärare (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Edström, Nils Erik, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1981 l.o.m. den 30 april 1981)

Ekman, Dag, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 september 1979) Johansson, Berndt O. L., tf. undervisningsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Kakossaios, Mira, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Kantor, Leo, fil. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Koch, Michael, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 september 1979) von Menlzer, Louise, byrådirektör Redemo, Arne A., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1979) Rilanoro-Niva, Marja-Riita, sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Söderström, Nils, studierektor (fr.o.m. den 1 juli 1979 l.o.m. den 30 juni 1980; fr.o.m. den 1 november 1980) Ulker, Hykut, redaktör (fr.o.m. den I oktober 1979)

Sekreterare: Boye-Moller, Monica, fil. mag. (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II A 1.

 

A:14    Skr 1981/82:103                                           278

Kommittén har i november 1981 avgell betänkandena (SOU 1981:86 och SOU 1981:87) Svenskundervisning för vuxna invandrare Uppdraget är därmed slutfört.

15. Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbetsmiljörisker (INRA)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 april 1979:

Särskild utredare: Palmlund, K. Ingar, tf. överdirektör (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sakkunniga: Granqvist, Hans G., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Hjälm, N. Ingemar, överingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979) Keisu-Lennerlöf, Lisa, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindström, Bertil F., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979) Oscarsson, Bo S.I., kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1979) Schön, G. Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Swarén, Ulla M., kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1979) Westerholm,  P.M., utredningssekreterare (fr.o.m. den  1  november 1979)

Experter: Buchl, Bengt O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Bäckström, Jörgen, docent (fr.o.m. den 27 februari 1980) Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hogsledl, L. Christer, bitr. överläkare (fr.o.m. den 27 februari 1980) Jonsson, E. Valter, metodiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lamberl, Bo, docent (fr.o.m. den 27 februari 1980) Larsson, P. Härje, marknadschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lauber, Alexander, universitetslärare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lehto, Pentti O., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) (fr.o.m den 27 februari 1980) Leymann, Heinz F. W., forskningspsykolog Lidin, Karl-Olof, lagman (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindkvist, Kad-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m. den I oktober 1980)

Marmgren, Kerstin, informationschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Medbo, A. Evert, lektor (fr.o.m. den 27 februari 1980) Nilsson, Carina, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Olivecrona, Christina, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

 

279                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:16

Ryberg, Kurt A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Örn-Holm, Greta S. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Sekreterare; Åhs, Ulla M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Bitr. sekreterare; Byfors, Ingela, byrådirektör (fr.o.m. den 18 februari 1980) Linton, Harald F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 april 1981)

Tivéus Kronlund, Ylva, informationschef (fr.o.m. den 1 november 1981)

Lokal; Justitiedepartementets kommittélokaler, Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm, tel. 20 87 25 (sekreteraren), 20 12 47 (assistent)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II A 4.

Utredningen beräknas avge sitl belänkande under våren 1982.

16. Äldrearbetskommittén (A 1979:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979;

Särskild utredare: Stark, Hans O., f.d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den t september 1979)

Sakkunniga: Andersson, Hans G. 1., sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979) Falk, Lars-Erik T., sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979) von Feilitzen, Styrbjörn, direktör (fr.o.m. den 15 november 1979) Farm, O. Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979 l.o.m. den 14 december 1980)

Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 mars 1981) Jönsson, Ingeborg K., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1979)

Lindberg, S. Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 december 1980)

Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari l.o.m. den 28 februari 1981)

Remens, Eva, vice ordförande (fr.o.m. den 15 november 1979) Sehlberg, E. Willy, kanslichef (fr.o.m. den 15 november 1979) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 15 november 1979) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979 l.o.m. den 31 januari 1981)

 

A:16    Skr 1981/82:103                                           280

Expert: Nyberg,   F.   Jan-Erik,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    10 december 1979)

Sekreterare: Linderoth,   Eva   A.   C,   departementssekreterare  (fr.o.m.   den   10 december 1979)

Sjölander, A. G. Katarina, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Bitr. sekreterare: Johansson, Tom G., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Lokal: St.  Nygatan 2 A, 111 27 Slockhoim, tel. växel 763 1000, direktval 763 14 49 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II A 2.

Kommittén har den 13 maj 1981 avgell delbelänkandet (Ds A 1981:7) Anställningsskydd för äldre.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

17. Utredningen (A 1979:04) om arbetsmiljöinvesteringar i mindre och medelstora företag m.m. (MAI)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979:

Särskild utredare:

Palmlund, K. Ingar, tf. överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga: Andersson, Rolf, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980) Engelbo, N. Gösta E., byråchef (fr.o.m. den I februari 1980) Lindell, Björn, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Rehn, K. Magnus, ingenjör (fr.o.in. den 1 februari 1980) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Experter: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1980) Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 mars 1981) Holmquist, Jörgen, departementssekreterare (fr.o.m. den   10 mars 1980)

Häggmark, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

 

281                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:18

Söderberg, Bo G., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Öhman, Per I., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare: Nyberg, Lars (-Uno), byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Eliasson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Engstrand, R. Göran T., amannuens (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 A 6.

Utredningen   har  i   november   1981   avgett  slutbetänkandet  (Ds A 1981 ;12) Om slalligl slöd till arbelsmiljöinvesteringar. Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (A 1979:05) om vapenfriorganisationen (UVO)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 1 november 1979:

Särskild utredare: Skilje, Tord G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Sakkunniga; Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Arrfell, Ulf, expeditionschef (fr.o.m. den 7 januari 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Lundqvist, David N., kanslichef (fr.o.m. den 7 januari 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Palm, Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Experter: Hedén, P. Håkan H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den den 15 juni 1980 l.o.m. den 30 juni 1980)

Persson, Bengt R., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 januari 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Sekreterare; Kjellgren, Hans Erik, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 A 7.

 

A:18    Skr 1981/82:103                                           282

Utredningen har den 16 juni 1981 avgetl betänkandet (Ds A 1981:5) Förslag till viss omorganisation av vapenfriverksamheten. Uppdraget är därmed slutfört.

19. Kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknads­utbildning och företagsutbildning (KAFU)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 november 1979 för all göra en översyn av arbetsmarknadsutbildningen samt föreslå åtgärder vad beträffar utbildningen i företag:

Ordförande: Ringholm, Bosse I. K., departementsråd (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Ledamöter: Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 28 februari 1980) Olsson, Artur H. S., skolråd (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Sakkunniga; Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1980) Fogelström, Hans V., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hultquisl, Nils A. L., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hultqvisl, H. Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Kylerud,   C.   Elisabet,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   16 maj 1980) Tegman, L. Olof, ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter: Gustavsson, Kjell, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 maj 1980) Håkansson, Sune H. A., universitetsadjunkt (fr.o.m. den 1 februari l.o.m. den 31 mars 1981)

Jerwheim, Leif G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Jonsson, Kenny D. A., departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1980) Linden, Lars, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Persson, P. Harald S., kursföreståndare (fr.o.m. den 15 januari t.o.m. den 15 mars 1981) Östberg, N. Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 16 maj 1980)

Sekreterare: Arenbro, Ewa M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Thellman-Guslavson, U. Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Lokal; Malmtorgsgalan 5,1 tr., 11151 Stockholm, tel. 219135 (Kansliet), 21 91 24 (ordföranden), 21 91 58 och 11 66 19 (sekreterarna)

 

283                   Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:21

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del 11 A 8. Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II A 7.

Kommittén har i mars 1981 avgett delbelänkandet (Ds A 1981:3) Budget för AMU-cenler, Budgetering och uppföljning för arbetsmarknadsutbildning anordnad av skolöverstyrelsen.

Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under hösten 1982.

20. Utredningen (A 1980:03) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens använding

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980:

Särskild utredare: Slerzel, Fredrik A. C, f.d. justifieråd (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Postadress: c/o Fredrik Slerzel, N. Mälarstrand 32, 112 20 Stockholm, tel. 54 97 02

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 A 2.

21. Invandrarpoliliska kommittén (A 1980:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 juni 1980:

Ordförande: Olsson, Elvy E., landshövding, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Ledamöter: Chrisopoulos, Alexander, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Exner, Lahja A., textilarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Larsson, K. Roland, sakkunnig (fr.o.m den 19 juni 1980) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juni 1980) Svensson, Sten 1., informationschef, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 19 juni 1980) Widing, S. Lennart, kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Sakkunniga: Arfin, Stellan, direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 19 juni 1980)

 

A:21    Skr 1981/82:103                                           284

Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Hribar, Lojze, jur. kand. (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Palmlund, Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Platin, Ulla Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Widgren, Jonas O., kansliråd (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Experter: Heiwe, Rune E. E., polisintendent (fr.o.m. den 1 december 1980) Olderin, Gunnar O., byråchef (fro.m. den 1 december 1980) Reinans, Sven A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980) Wenslröm, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1981) Öhman, Ulf R., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1981)

Sekreterare: Källberg, K.N. Ingemar, avdelningschef (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Bitr. sekreterare: Hedén, Kerstin E., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 september l.o.m. den 31 december 1980)

Ranland, Bengt G., byråchef (fr.o.m. den I februari 1981) Sparring, Leena K., tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Lokal:  Malmtorgsgalan  5,3  tr.,   11151   Stockholm, tel.   1125 74 (huvudsekreteraren), 11 25 47 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 A 4.

Kommittén planerar all avge ell delbetänkande under år 1982. Kommittén beräknas avsluta sitl arbete år 1984.

22. Utredningen (A 1980:05) om kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsanställda på kontorsområdet

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 8 maj 1981:

Särskild utredare: Ljungar, Jan A. B., f.d. justitieråd (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sakkunniga: Almström, Lars G., vice verksl. direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Änder, C. Peter E., jur. kand. (fr.o.m. den 1 januari 1981) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hellgren, Eva, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Kolk, Jaan, förbundssekreterare (fr.o.m. den 25 augusti 1981) Leion, Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1981)

 

285                       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    A:23

Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980 l.o.m. 14januari 1981)

Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Experter: Jansson, Sfig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980) Kruse, Anders E. J., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lemperl, Erik M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1981) Tocklin, Hans E., hovrättsassessor (fr.o.m. den I april 1981) Wadstein, Margareta, tf. hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1981)

Sekreterare: Eklund, Lars Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal; Justitiedepartementets kommittélokaler, Birger Jarls Torg 5, 103 33 Stockholm, tel. 20 66 04 (utredaren), 20 49 58 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 A 3.

Utredningen planerar att i januari 1982 avge ell delbetänkande. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

23. Utredningen (A 1980:06) om

arbetsmarknadspolitisk styrning av byggnadsverksamheten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 september 1980:

Särskild utredare: Hanson, Per-Olof, förulv. borgarråd (fr.o.m. den 4 september 1980)

Sakkunniga: Hinlze, N. Olof O., ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Juthagen, Leif R., byggnadsråd (fr.o.m. den 4 september 1980) Löfslrand, Gad E., ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Molin, S. Lennart, ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Olsson, K. Olle, avdelningsombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 4 september 1980)

Sekreterare; Zingmark, P. O. Anders, civilekonom (fr.o.m. den 1 december 1980)

Lokal: Justitiedepartementets kommittélokaler, Birger Jarls torg 5, 111 28 Stockholm, tel. 22 66 04 (utredaren), 20 49 58 (sekreteraren)

Direkfiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 A 5.

 

A:24    Skr 1981/82:103                                           286

24. Delegationen (A 1981:01) för arbetsmarknadspolitisk forskning (DEFA)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 1 juli 1981;

Ordförande; Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Ledamöter; Bäckström, O. Anders, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981) Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1981) Leion, Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981) Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1981) Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981) Wadensjö, Eskil, professor (fr.o.m. den 1 juli 1981) Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1981) Wretborn, Christer, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Sekreterare; Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981) Persson-Tanimura, Inga, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Bitr. sekreterare: Björklund, Anders C. T., ekon. dr (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Lokal; Malmtorgsgalan 5,1 tr., 11151 Stockholm, tel. 21 16 56 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:00.

Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmark­nadsfrågor (EFA) ombildades fr.o.m. den 1 juli 1981 fill Delegafionen (A 1981 ;01) för arbetsmarknadspolitisk forskning (DEFA) med uppgift alt initiera och samordna arbetsmarknadspolitisk forskning.

Delegationen planerar att sammanställa en essäsamling Svensk arbetsmarknadspolitik - Erfarenheter och framtidsperspektiv.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

287                                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:2

Bostadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1981: 2, 7, 8, 13 och 18

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 2 och 3

1. Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966 med uppgift all bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering;

Ordförande:

Nyquist, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter; Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Elison, Magnus L., byråchef

Karlsson, Erik L., riksbanksdirektör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Westerberg, Sten B., statssekreterare (fr.o.m. den 8 november 1979) Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 8 november 1979)

Sekreterare: Jussil, Sune K., departementsråd

Bitr. sekreterare: Grundwall, K. Ricard, departementssekreterare Karayel, Eva, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Lokal; Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för delegationen, se 1967 års riksdagsberättelse ln 30.

Delegationens arbete beräknas pågå under de närmaste åren.

2. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för all såsom rådgivande expertgrupp i den

 

Bo:2    Skr 1981/82:103                                           288

omfattning departementschefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering:

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör (l.o.m. den 31 oktober 1981)

Sakkunniga; Ahlberg, Cad-Fredrik J., professor (t.o.m. den 31 oktober 1981) Biörnslad, Margareta, överantikvarie (l.o.m. den 31 oktober 1981) Björk, Sven E. J., professor (l.o.m. den 31 oktober 1981) Bräsch, Erik O., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (t.o.m. den 31 oktober 1981) Falk, Erik G. R., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Fladvad, J. Arne, direktör (t.o.m. den 31 oktober 1981) Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 september 1975 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Johansson, Östen B., byråchef (t.o.m. den 31 oktober 1981) Kragh, Börje R. V., professor (t.o.m. den 31 oktober 1981) Olsson, Rune 1., teknisk direktör (fr.o.m. den 12 januari 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Wendl, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1976 l.o.m. deg 31 oktober 1981) Ågren, Lars O. T., direktör (l.o.m. den 31 oktober 1981)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under hösten 1981 avslutat sin verksamhet.

3. Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 februari 1975):

Ordförande: Nyquist, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1979)

Ledamöter; Antoni, Nils A. T., professor

Dalen, Ingrid, tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979)

 

289                                  Kommittéer: Bostadsdepartementet    8o:4

Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 18 april 1979)

Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979

t.o.m. den 13 september 1981)

Munro, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 18 april 1979)

Myhlback, Lennart J., tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 november

1981)

Svegfors, J. Mats A., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 19 februari 1980

t.o.m. den 31 maj 1981)

Svensson, Kjell R., departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979)

Svensson, Nils-Eric, direktör

Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979)

Wramner, Per, statssekreterare (fr.o.m. den 14 september 1981)

Zelterquisi, Urban, tf. departementsråd (fr.o.m. den 14 september

1981)

Åslröm, C. G. Birger, departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979)

Sekreterare: Häggrolh, R. Sören, departementssekreterare

Lokal; Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för expertgruppen, se 1976 års kommittéberättelse B 13.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

4. Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 februari 1978 med uppdrag all utreda frågan om fritidsboendels framlida utveckling:

Ordförande: Mallsson, Kjell A., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ledamöter: Andersson, J. Arne L., inspektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ingvar-Svensson,  Inger, landstingsledamot, f.d.  led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Knutson, Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den I maj 1978)

Nilsson, E. Birger, bankofullmäktig, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Nilsson, K. Lennart, byggnadssnickare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 maj 1978)

19    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Bo:4    Skr 1981/82:103                                           290

Sakkunniga; Hörngren, Sten, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978) Karlson, Rolf A., tf. kansliråd (fr.o.m. den 19 januari 1979) Nyman, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m den 2 januari 1980)

Experter: Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Fridell, Ingvar G., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 maj 1978) Käck, Bengt-Olof, länslanlmälare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Mehr, Katrin G., tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Rosander, Tom, arkitekt (fr.o.m. den 1 maj 1978) Sehlin, Halvar, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978) Svegrell, Tomas, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978) Wästlund, I. Gunilla, byrådirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sekreterare: Schelander, Pär, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr. sekreterare: Malmgren, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den I november 1978) Nilsson, Lennart, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978) Thorin, Leif, arkitekt (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal; Linnégatan 7 n.b., 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (Schelander), 67 28 94 (Malmgren), 67 57 42 (Thorin) och 67 57 53 (Nilsson)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberällelse del II Bo 2.

Kommittén har den 7 april 1981 avgett delbetänkandet (Ds Bo 1981:3) Fritidshus eller permanentboslad? Bättre möjligheter att bevara per­manentbostäder ål bofasta och fritidshus för fritidsboende.

Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

5. Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse (Energihushållningsdelegationen)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för att bereda frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse:

Ordförande: Nyquist,   Per-Olof (Ola)  G.   B.,  statssekreterare  (fr.o.m.  den   13 november 1978)

 

291                            Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:5

Ledamöter: Andersson, Kjerslin G., folkskollärare, led. av riksdagen/c "(fr.o.m. den 1 maj 1979)

Dahl, R. Birgitta, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den I maj 1979) Dahlberg, Rolf I., yrkesvalslärare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Sakkunniga: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 14 april 1978)

Experter: Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1979) Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1981) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1980) Hjelmqvist, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978) Hjorth, Lars E. A., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978 t.o.m. den 30 april 1981)

Karlsson, Ulf G., huvudsekreterare (fr.o.m. den 1 jufi 1979 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Lögdberg, Arne R. L., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Munro, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 1 maj 1979) Tombrock, Gun, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Sekreterare: Lagerström, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1981) Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 10 juli 1978 t.o.m. den 13 september 1981)

Bitr. sekreterare: Diczfalusy, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981) Lindörn, Bo F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 28 febmari 1981)

Lokal; Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för delegationen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 4. Tilläggsdirekfiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Bo 2.

Delegationen planerar att avge nästa betänkande under år 1984.

 

8o:6    Skr 1981/82:103                                           292

6. Underhållsfondsutredningen (Bo 1978:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för att se över förulsällningarna för underhåll av hyres- och boslads-rätlsfasligheler

Särskild utredare: Könberg, Bo G., landstingsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Sakkunniga; Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Jonsson, Björn T., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Jussil, Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Zachrisson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 februari 1980)

Experter: Anderslig, Lars 1., förbundsordförande (fr.o.m. den I februari 1981) Karlsson, Bo-Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Karlsson, Milton, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Kielland, Jan, civilekonom (fr.o.m. den 15 juli 1980) Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Myhlback, Lennart J., tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1981) Ohlson, Björn 1., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Olsson, K. E. Esbjörn, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Svensson, S. 1. R. Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1978; avliden)

Sekreterare: Myhlback, Lennart J., tf. departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1978t.o.m. den31 juli 1981) Söderberg, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 21 september 1981)

Bitr. sekreterare: Bergkvist, Karl, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1978) Rönnmark, Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1978)

Lokal: Bosladsdeparlemenlel, Regeringsgalan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 14 20 20 (Söderberg), 2158 88 (Bergkvist) och 2158 04 (Rönnmark)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Bo 5. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Bo 3.

Utredningen barden 15 juni 1981 avgett belänkandel (SOU 1981:47) Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

 

293                                   Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo:7

7. 1978 års bostadsrättskommitté (Bo 1978:06) (BRK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 10 november 1978 för att utreda frågan om ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet:

Ordförande; Dalgren, Gunnar E. S., direktör (fr.o.m. den 28 december 1978)

Ledamöter; Dahlberg, Rolf 1., yrkesvalslärare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 november 1979)

Yngvesson, Nils H., kommunalråd (fr.o.m. den I mars 1979) Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den I mars 1979)

Experter: Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hallberg, Bengt, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1981) Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hultberg, Ralf E., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lindqvist, N. Inge A., hyresråd (fr.o.m. den 21 augusti 1980) Näverfell, Arne S., direktör (fr.o.m. den 7 oktober 1980) Olsson, K. E. Esbjörn, direktör (fr.o.m. den I mars 1979) Ramnek, J. Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rosenlund, P. Arne, överingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Rudholm, Gösta H., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rönnberg, Mats O. F., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Svensson, S. Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den  1 mars 1979; avliden) Tornée, Per H. G., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sekreterare; Nyman, Bengt, forskningssekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr. sekreterare: Julius, Håkan G., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1979 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberällelse del 11 Bo 6.

Kommittén har den 31 mars 1981 avgell expertrapporten (Ds Bo 1981 ;2) Priser och omsättning på bostadsrällslägenheter och i augusti 1981 expertrapporten (Ds Bo 1981:4) Konsekvenser för de boende vid övergång till bostadsrätt saml den 7 september 1981 slutbelänkandel (SOU 1981:74) Från hyresrätt lill bostadsrätt.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Bo:8    Skr 1981/82:103                                           294

8. Landskapsinformationsutredningen (Bo 1978:08)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 23 november 1978 med uppgift att bl.a. utreda lanlmäteriets uppgifter all fillhandahålla information om landskapet:

Särskild utredare: Johansson, Sven, landshövding (fr.o.m. den 11 december 1978)

Experter: Lif, Göran, stadsingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Olsson, Rune 1., tekn. direktör (fr.o.m. den 11 december 1978) Ottoson, Lars, byråchef (fr.o.m. den 10 januari 1980) Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Söderström, Bengt H. T;son, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1979) Waslenson, Leif, docent (fr.o.m. den 10 januari 1980) Wijkmark, Bo, regionplanedirektör (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Sekreterare: Hammar, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m. den 15 oktober 1981)

Jansson, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Johansson,  Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den  1  februari 1979)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 7.

Utredningen har den 2 oktober 1981 avgelt sitt slutbetänkande (SOU 1981:73) Landskapsinformafion under 1980-talel. Uppdraget är därmed slutfört.

9. Bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för att utreda bostadsbidragen till barnfamiljer m.fl.:

Ordförande:

Nilsson, Lennart K. F., generaldirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Ledamöter; Claeson,  Tore   M.,   hyresgäslombudsman   led.  av   riksdagen/vpk (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Ekman, Kersfin, ingenjör led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 juni 1979) Jonsson, Arne, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juni 1979)

 

295                           Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 10

Nilsson, Lennart K., byggnadssnickare led. av riksdagen/s (fr.o.m.

den Ijuni 1979)

Troedsson, Ingegerd, förste vice talman/m (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sakkunniga: Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Orrell, ,P Krister, byråchef (fr.o.m. den I juni 1979) Strand, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Experter: Andersson, Mari, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 14 september l.o.m. den 30 oktober 1981)

olf H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lindberg, Göran P. H., docent (fr.o.m. den 1 september 1980 t.o.m. den 30 september 1981)

Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juni 1979) Westman, Gustaf-Adolf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979) Öjelind, B. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sekreterare: Zelterquisi, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Bitr. sekreterare: Hellslrand, Johan, förste sekreterare (fr.o.m. den 17 september 1979)

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direkfiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Bo I.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

10. Utredningen (Bo 1979:02) om planmässig sanering efter industrinedläggningar

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979;

Särskild utredare; Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef (fr.o.m. den 1 september 1979)

Experter: Burman, Eric-Gustav, direktör (fr.o.m. den 17 december 1979) Ekblad, Göran, sekreterare (fr.o.m. den I september 1980)

 

8o:10    Skr 1981/82:103                                         296

Gunnarson,   Jan   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    17

september 1979)

Nisser, A. Marie L., fil. lic. (fr.o.m. den 17 december 1979)

Persson, Gustav B., sekreterare (fr.o.m. den 17 december 1979)

Peterson, Carl Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 1 september

1981)

Sekreterare: Sedvallson, B. Gunnar H., byrådirektör (fr.o.m. den 26 september 1980)

Bitr. sekreterare; Envall, E. Håkan, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Lokal; Bosladsdeparlemenlel, Regeringsgalan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Bo 4.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

11. Värmemätningsutredningen (Bo 1979:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att utreda frågor om individuell mätning och debitering av kostnader för uppvärmning och tappvarmvatlenberedning:

Särskild utredare: Scherman,  Karl-Gustaf, generaldirektör (fr.o.m. den   1  september 1979)

Sakkunniga: Hammargren, Bengt H., ingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Jonsson, Bengt H. F., tekn. lic. (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 22 oktober 1979 l.o.m. den 13 september 1981)

Nilsson, Slig R., ingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Palm, Sven-Olof B., ombudsman (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Sundelin, Leif C, kamrer (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Söderberg, Hans 1., byrådirektör (fr.o.m. den 17 januari 1980) Wancke, N. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Experter: Bohm, J. Peter G., professor (fr.o.m. den 22 oktober 1979 l.o.m. den 31 december 1980)

 

297                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    8o:12

Bohman, Mals A., forskningsassistent (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Bornstein, Jozef, ingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Ekström, Leif, civilingenjör (fr.o.m. den 5 mars 1981)

Janvid, B. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1979 l.o.m.

den 31 december 1980)

Lagerström, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Lundgren, Thomas F., arkitekt (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Stadier, Claes-Göran Knulsson, civilingenjör (fr.o.m. den 22 oktober

1979)

Swegen, Joel A., byrådirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 november 1979) Hämler, Johannes, företagskonsult (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Lokal: Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm tel. växel 763 10 00 (Hämler)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Bo 5.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

12. Stadsförnyelsekommittén (Bo 1979:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för all utreda frågor om förnyelse av bebyggelsemiljön;

Ordförande: Hjerne, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Ledamöter: Andréasson, A. Owe 1., verktygsmakare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 september 1979)

Bengtsson, Bengt, ombudsman (fr.o.m. den 10 september 1979) Jonsson, Göte E. V., kommunalråd, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 september 1979)

Palmqvist, Margareta, barnmorska, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sakkunniga; Blomgren, Sture, pol. sakkunnig i bostadsdepartementet (fr.o.m. den 10 september 1979) Didén, Lars Uno, rättschef (fr.o.m. den 10 september 1979)

 

Bo:12    Skr 1981/82:103                                         298

Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 10 september 1979) Ivestedl, P. O. Ragnar, konsult (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 10 september 1979) Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 10 september 1979) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Experter: Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 10 september 1979) Dahlgren, Göran E., byråchef (fr.o.m. den 29 oktober 1979) Johansson, Ralph 1., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Lindencrona, Tomas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Lindvall, Jöran E. G., forskningssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1979)

Åslröm, C. G. Birger, departementsråd (fr.o.m. den 10 september 1979)

Österberg, Tommy B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sekreterare: Hermelin, Samuel, hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 april 1981) Söderström, Bengt H.T;son, kansliråd (fr.o.m. den 10 september 1979)

Bitr. sekreterare: Reinholdsson, Ronny, arkitekt (fr.o.m. den 1 november 1981) Reiter, Ole, planarkitekt (fr.o.m. den 19 maj 1980 t.o.m. den 31 juli 1981)

Lokal: Stadsförnyelsekommittéerna, Mäster Samuelsgatan 6,3 tr.. Box 7738, 103 95 Stockholm, tel. 20 74 82 (Söderström), 20 84 94 (Hermelin), 20 64 81 (Reinholdsson)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Bo 7.

Kommittén   planerar  att  avge   ett   delbetänkande  vid   årsskiftet 1981-1982. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

13. Samlingslokalkommittén (Bo 1979:05)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för all utreda principerna för det statliga slödel lill allmänna sam­lingslokaler;

 

299                           Kommittéer: Bostadsdepartementet    80:14

Ordförande; Olsson, Elvy E., landshövding, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 november 1979)

Ledamöter: Aglert, Per Arne, generalsekreterare (fr.o.m. den 18 januari 1980) Forslund, Bo E., ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den  1 november 1979)

Sakkunniga; Davidsson, Håkan E., kommunalråd (fr.o.m. den 24 april 1980) Göransson, Bengt G. 1., direktör (fr.o.m. den 24 april 1980) Rundlöf, Ragnar, direktör (fr.o.m. den 24 april 1980) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 24 april 1980) Åkerfeldt, Sven Eric, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 24 april 1980)

Experter: Orrell, P. Krister, byråchef (fr.o.m. den 24 april 1980) Renlsch-Jonas, Peter A., tf. kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1980) Virdebrant, Carl-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1980)

Sekreterare: Vingedal, S. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Andersson, Christina, förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1980 t.o.m. den 30 augusfi 1981)

Direkfiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Bo 8.

Kommittén   har  den  26  augusti   1981   avgett  betänkandet  (SOU 1981:63) Samhället och samlingslokalerna. Uppdraget är därmed slutfört.

14. Nationalkommittén (Bo 1979:06) för de svenska förberedelserna inför Europarådets stadsförnyelsekampanj

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande; Friggebo, Birgit 1. G., statsråd (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Ledamöter: Claesson, Anders E. W., chefredaktör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Gustavsson, Hans 1., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 26 oktober 1979 t.o.m. den 14 april 1981)

 

Bo:14    Skr 1981/82:103                                         300

Holm, J. Lennart,, generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Håkansson, Per Olof, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 april 1981) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Lidgard, H. Bertil I., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Olsson, Elvy E., landshövding, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Palmqvist, Margareta, barnmorska, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Pålsson, E. Roland, riksantikvarie (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Svenson, S. Göte, landshövding (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Experter; Dahlgren, Göran E., byråchef (fr.o.m. den 26 oktober 1979 t.o.m. den 31 december 1980)

Edsjö, Elisabeth M., byrådirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Ekblad, Göran, sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981) Kalles, Lars-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Lundmark, Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1981) Myhlback, J. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Nobis, E. Paula A., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Noord, Laila M., sekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979 l.o.m. den 31 augusti 1981) Sandström, Christina H., byrådirektör (fr.o.m. den 29 februari 1980)

Sekreterare: Söderström, Bengt H. T;son, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Bitr. sekreterare: Viklund,  B.  M.  Elisabet, departementssekreterare (fr.o.m. den   1 oktober 1979)

Lokal: Sladsförnyelsekommiltéerna, Mäster Samuelsgatan 6,3 tr.. Box 7738, 103 95 Slockhoim, tel. 20 74 82 (Söderström), 20 74 59 (Viklund)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har publicerat ett antal småskrifter, projektredovisningar m.m. Kommittén ger vidare ut en bulletin som hittills utkommit med fyra nummer.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

 

301                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 16

15. Byggprisutredningen (Bo 1980:01)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 för att utreda prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m.m.:

Särskild utredare: Jidow, Ulf D., direktör (fr.o.m. den I juli 1980)

Experter: Danielsson, B, Jan A., direktör (fr.o.m. den 22 september 1980) Hagängen, Arne, arkitekt (fr.o.m. den 20 januari 1981) Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 september 1980) Mildner, Erwin A., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 3 september 1980) Sundbom, Lars T., forskningssekrelerare (fr.o.m. den 3 september 1980) Sunnerman, Karl-Erik, byråchef (fr.o.m. den 3 september 1980)

Sekreterare; Axling, Lars ö., byrådirektör (fr.o.m. den 11 augusfi 1980)

Lokal:   Vasagatan   7,   Box 1115   III 81   Stockholm,   tel.   14 20 80 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del II Bo 1.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under första kvartalet 1982.

16. Lantmäteriutredning 80 (Bo 1980:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 april 1980;

Särskild utredare: Gullnäs, S. Ingvar, landshövding (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sakkunniga: Kadson, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 15 juli 1980) Pellbäck, E. Gösta, sladsingenjör (fr.o.m. den 15 juli 1980) Peterson, Carl-Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 15 juli 1980) Widmark, Jim V., administrafiv direktör (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Experter: Busck, Hans F. R., överlanlmälare (fr.o.m. den 15 juli 1980) Forseby, Bernt, ingenjör (fr.o.m. den 14 maj 1981) Rudhe, Sfig H., stadsingenjör (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Sekreterare: Axelsson, Sfig A., övedanlmätare (fr.o.m. den 15 juli 1980)

 

8o:16    Skr 1981/82:103                                         302

Bitr. sekreterare: Petterson, Åke, byråingenjör (fr.o.m. den 12 januari 1981)

Lokal; Bosladsdeparlemenlel, Regeringsgalan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Axelsson), 21 72 57 (Pettersson)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Bo 3.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under andra halvåret 1982.

17. 1980 års lantmäteritaxeutredning (Bo 1980:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 april 1980;

Särskild utredare; Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sakkunniga: Kleisl, Åke O., revisionsdirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Widmark, Jim V., administrativ direktör (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Experter; Burman, Bengt, överlanlmälare (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Ericsson, Svante, stadsingenjör (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Gustavsson, Claes-Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Sekreterare; Andersson, Ulf, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den 1 november 1980) Sundberg, Per, bitr. sladsingenjör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal; Statens vägverk, 781 87 Bodänge, tel. 0243/750 00

Direkfiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 Bo 2.

Utredningen beräknas avge sitl slutbetänkande i januari månad 1982.

18. Bostadslånekommittén (Bo 1980:04)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1980:

Särskild utredare; Eriksson, Bror R., landstingsråd (fr.o.m. den 1 december 1980)

 

303                                 Kommittéer: Bostadsdepartementet    Bo: 19

Experter: Andersson, Sven-Åke V., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 6 februari 1981)

Elison, Magnus L., byråchef (fr.o.m. den I december 1980) Grundwall,   K.   Ricard,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 december 1980)

Jonsson, Björn T., departementssekreterare (fr.o.m. den I december 1980)

Karlsson, Erik L., riksbanksdirektör (fr.o.m. den 1 december 1980) Modig Tham, K. Agneta, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 december 1980)

Sekreterare; Melin, N. Ronnie, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1981)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Bo 4.

Utredningen   beräknas   avge   sitl   slutbetänkande   vid   årsskiftet 1981-1982. Uppdraget är därmed slutfört.

19. Utredningen (Bo 1981:01) om sekretessgranskning av kartor m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 september 1981:

Särskild utredare: Brink, Stig, regeringsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sakkunniga: Hansson, Lars, överste (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Inge, Bengt O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Olsson, Rune I., teknisk direktör (fr.o.m. den I oktober 1981) Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sekreterare; Graah-Hagelbäck, Björn, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 november 1981) Kinberg, Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den I november 1981)

Lokal; Bostadsdepartementet, Regeringsgalan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

 

Bo:19    Skr 1981/82:103                                         304

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:57.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

305                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:1

Industridepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 1, 7, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23 och 29

Följande kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 2, 3, 4

1. Sveriges internationella byggnadskommitté (IN 1970:34) (SIBCO)

Tillkallade enligl Kungl. Maj;ls bemyndigande den 29 juni 1970 och
regeringens bemyndigande den 28 juni 1974 med huvudsaklig uppgift all
främja     inlernalionelll,     ekonomiskt,    industriellt    och

tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri, främst då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter: Antoni, Nils A. T., professor Bergvall, K. Lennart, arkitekt Bernhard, Harry B., överingenjör Brink, Slig, regeringsråd (fr.o.m. den 1 maj 1976) Ek, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Essunger, N. Gunnar P., överingenjör Johnson, Arne 1., professor Karléii, F. Ingvar G. D., direktör Liljefors, B. Anders, byggnadsråd Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Lund, Cad-Eddie, arkitekt (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Mydöv, Åke E., direktör

Näverfell, Arne S., verksl. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Olsson, K. E. Esbjörn, direktör Persson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 december 1976) Roos, Åke P., bitr. föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Sekreterare: Bouveng, Richard E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Lokal: Statens industriverk, Birger Jads torg 5, Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. växel 24 06 00 (sekreteraren)

20    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

1:1    Skr 1981/82:103                                            306

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetet inom kommitténs verksamhetsområde skall forlsälla inom ramen för annat existerande bilateralt och multilateralt samarbete.

2. Energisparkommittén (I 1974:05) (ESK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 25 oktober 1974 och regeringens bemyndigande den 8 november 1979 för att samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder i energibesparande syfte (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den 8 juli 1975);

Ordförande: Petri, Bengt, f.d. landshövding (fr.o.m. den 1 april 1979)

Vice ordförande; Norell, Ove A., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 april 1978 t.o.m. den 31 mars 1981)

Ledamöter: Brånemo, Jörgen, utredningssekreterare (fr.o.m. den  1  november 1981)

Eliasson, Björn E. A., bonde, f.d. ers. för led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 15 september 1978)

Engerslam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Hugosson,  Kurt  1., byråchef,  led. av  riksdagen/s (fr.o.m. den   1 november 1974)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 november 1974)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 november 1974)

Skanlz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 november 1974)

Sörberg, Bo, intendent (fr.o.m. den 15 mars 1980) Westerberg, Per, civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 15 september 1978)

Westerberg, Ulf L., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Weslholm, Carl-Johan, fil. dr (fr.o.m. den 1 januari 1977) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

 

307                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:2

Experter: Bjarnemo, Åke, byråsekreterare (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 14 oktober 1981)

Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1974) Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978 t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1981) Finney, F. Peter A., byrådirektör (fr.o.m. den 11 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1981)

Franlzell, A. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 14 oktober 1981)

Frigren, Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den I september 1975) Hagson, Cad A., direktör (fr.o.m. den I januari 1976) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1976) Holm, A. Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 15 september 1978 t.o.m. den 14 oktober 1981)

Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) Håkansson, Stig J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 14 oktober 1981)

Hallbom, Sven-Gösta, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1981)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Leijon, Lars, direktör (fr.o.m. den I september 1977 l.o.m. den 14 oktober 1981)

Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1978 t.o.m. den 13 september 1981)

Nellevad, Per, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 14 september 1981)

Nordin, Tommy, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Norell, Torslen B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 oktober 1977 t.o.m. den 14 oktober 1981)

Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Olsson, K. Åke, överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 14 oktober 1981)

Pettersson, Eric, generaldirektör (l.o.m. den 31 januari 1981) Randers, Jan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977) Rengholl, Ulf, verksl. direktör (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 14 oktober 1981)

Rosberg, Klas R., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 14 september 1981)

Sandström, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den 14 oktober 1981)

 

1.2    Skr 1981/82:103                                             308

Slerne, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974 l.o.m. den 30

juni 1981)

Slålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Svenson, Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977 l.o.m. den

14 oktober 1981)

Wahlgren, Nils-Einar, överingenjör (fr.o.m. den  1  december  1977

t.o.m. den 14 oktober 1981)

Waldenby, Torbjörn, verksl. direktör (fr.o.m. den 15 september 1978)

Sekreterare: Eriksson, Arne, ingenjör (fr.o.m. den 1 september 1981) Örnfell, Bengt W., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Huvudsekreterare: Dangården,    Birgitta,    departementssekreterare    (fr.o.m.    den    1 september 1981)

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1975 t.o.m. den 30 augusti 1981)

Bitr. sekreterare: Anebäck, Krislina, förste kanslist (fr.o.m. den 1 februari 1980) Byman, Disa K. G., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Eriksson, Arne, ingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979 l.o.m. den 31 augusti 1981)

Furubo, Jan-Eric, sekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1977) Holmqvist, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Kempe, K. Birgitta, socionom (fr.o.m. den 1 april 1981) Leijon, Jan E., ingenjör (fr.o.m. den 1 april 1976) Petersson, B. 1. Lennart, kamrer (fr.o.m. den 9 maj 1977) Slénson, Britt-Marie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1980) t.o.m. den 28 februari 1981)

Lokal: Kungsgatan 56, 2 tr, 111 22 Slockhoim, tel. 24 07 20

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse 1 28. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse 1 18.

Kommittén har i enlighet med sina direktiv bedrivit utåtriktad informationsverksamhet. Informationen sprids företrädesvis genom annonsering, broschyrer, filmer, konferenser, utställningar etc Kommittén verkar också för en samordning av statliga informationsinsatser gentemot framför alll kommunerna. Kommittén har även uppgifter enligl förordningen (1976:757) om vissa åtgärder inom statsförvaltningen för all minska förbrukningen av energi (ändrad 1979:735),

 

309                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:4

Kommitténs arbete upphör den 30 juni 1982. Verksamheten kommer fill en del all uppgå i del nya statliga energiverket som inrättas fr.o.m. den 1 juli 1982. Andra delar överläs av befintliga myndigheter, verksam­ma inom energiområdet.

3. Företagsdemokratirådet (I 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 för all följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se Post-och Inrikes lidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Åsling, Nils G., statsråd, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Ledamöter: Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen/s Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK Thurhagen, E. Ruben, direktör (fr.o.m. den 31 maj 1977)

Experter: Andersson, Alf Å. H., fil. kand. Bertenstam, Rita S., sekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare: Brodén, E. Bertil, departementssekreterare

Lokal; Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 05 (sekreteraren)

Direktiven för rådet, se 1976 års kommilléberällelse 1 20.

Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1982.

4. Delegationen (I 1975:02) för energiforskning (DFE)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12juni 1975(sePosl-och Inrikes tidn. den 5 juli 1975) och den 18 oktober 1979 för övergripande analys av forsknings- och utvecklingsinsatser på energiområdet för uppföljning av dem;

Ordförande: Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den I februari 1977)

 

1:4    Skr 1981/82:103                                             310

Ledamöter: Granstedt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den  1 februari 1977)

Krisloferson, Lars A., fil. dr. (fr.o.m. den 1 februari 1977) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen/s Redbrandl, Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari 1977) Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 mars 1977)

Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 23 april 1976)

Verkställande ledamot: Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör

Sakkunniga: Dahlström, Gösta E., ekonom (fr.o.m. den 1 maj 1977) Lundqvist, Dick O. R., tekn. dr (fr.o.m. den 1 maj 1977) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Experter: Appelgren, L. Göran S., kanslidireklör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Boye, Yngve, byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Brandels, Leif G., överingenjör (fr.o.m. den I april 1981) Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1975) Elmquisl, Eva C. E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977) Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den I oktober 1975) Faugert, Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Frigren, Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 12 juni 1978) Hagman, Björn O, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Johansson, Thomas H. B., docent (fr.o.m. den 1 september 1978) Karlqvisl, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 23 april 1976) Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 22 mars 1976) Lulhman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Munro, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 1 mars 1978) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Rasmuson, Anders S. H., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 20 december 1980)

Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 15 augusti 1975 t.o.m. den 31 mars 1981)

 

311                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:4

Schiilt, Torgny S. R., laborator (fr.o.m. den 1 december 1975)

Sleen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1978)

Strangert, Per-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Troedsson, Tryggve, professor (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Tydén, Thomas, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Ulvönäs, E. R. Staffan, överingenjör (fr.o.m. den I november 1977)

Wickman, Frans E., professor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Öhman, Christer L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sekreterare; Josefsson, J. Thomas, civilingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Hellström, L. Göran, byråsekreterare (fr.o.m. den I mars 1979) Hiigard, P. Åke, bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976) Kylborg, Dan E., byråassistent (fr.o.m. den 26 september 1981) Olsson, Bo, sjukhusdirektör (fr.o.m. den 30 mars t.o.m. den 2 oktober 1981) Olsson, Gudrun, byråassistent (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Lokal: Sveavägen 9-11,9 tr., 111 57 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direkfiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse 121. Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommilléberällelse del II 1 2, 1978 års kommittéberättelse del II 1 1, 1979 års kommittéberättelse del II 1 12 saml 1980 års kommittéberättelse del 11 1 13.

Delegationen har under året bl.a. haft samråd med de program­ansvariga organen inom programmet Energiforskning samt med representanter för andra myndigheter med anknytning till energiforskningsområdet. Företrädare för DFE medverkar fortlöpande i samarbetet inom International Energy Agency (lEA).

DFE;s verksamhet som programansvarigt organ för energiforsk­ningens program Allmänna energisyslemstudier har redovisats i anslagsframställningen för detta program.

DFE har under perioden avgetl följande rapporter:

(DFE-rapport nr 34) Att styra energianvändningen. Problem och möjligheter för svensk energipolitik

(DFE-rapport nr 35) Energigrödornas konkurrensförmåga om åkermark

(DFE-rapport nr 36) Long term energy options for Sweden. The lEA Model and some simulation results

(DFE-rapport nr 37) Renewable energy sourses. En engelsk bearbet­ning av rapport nr 21 och 22.

(DFE-rapport nr 38) De energipolitiska målen och taxesättningen på el och fjärrvärme (projektresultat)

 

1:4    Skr 1981/82:103                                            312

(DFE-rapport nr 39) Energi - till vad och hur myckel?

(DFE-rapport nr 40) Energi. En kortfattad framställning av skilda energibegrepp

(DFE-rapport nr 41) Energiforskningen 1981-84. Information om de statliga forsknings- och utvecklingsinsatserna

(DFE-rapport nr 42) Energy Research and Development in Sweden 1981-84

(DFE-rapport nr 43) Direclory of research and development projects within ihe Swedish Governmenlal Programme for Energy Research and Development 1978-80

(DFE-rapport nr 44) Solvärmeforskning. En utvärdering av statens insatser

Vidare har informationsbladet EnergiforskningsNytl utkommit med fem nummer.

Delegationens arbete upphör den 30 juni 1982. Verksamheten kommer all uppgå i energiforskningsnämnden, som inrättas fr.o.m. den 1 juli 1982 som ny myndighetsorganisation för långsiktiga och övergripande frågor vad gäller energiforskning.

5. Kooperationsutredningen (I 1977:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 10 februari 1977 för all utreda frågan om kooperationen och dess roll i samhället:

Ordförande: Eliasson, Lars M., f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen/c

Ledamöter: Alsén, Hans O., ombudsman, led. av riksdagen/s Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen/fp Kuylensljerna, C. Göran J., direktör Lundevall, Owe N. A., direktör Marcus, Lars E. P., direktör

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmäslare, f.d. led. av riksdagen/c Tågmark, Sven G., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen/c Westerberg, Per, civilekonom, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 23 april 1980)

Experter: Brodén, E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977) Lindquist, Sven B. E., bankdirektör (fr.o.m. den I januari 1980) Martin-Löf, Rutger, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

 

313                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:6

Olson, Gösta, bankdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Reinius, Ulla B., civilekonom (fr.o.m. den 16 maj 1977)

Sandström, B. Gustaf T., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1  mars

1979)

Sekreterare; Öh, E. Tage, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Marllinen, Eero O., fil: kand. (fr.o.m. den 1 mars 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Möller, S. A. Christer, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980t.o.m. den31 juli 1981)

Westerberg, Pia-Margherile, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lokal; Munkbron 11, 3 tr. 11128 Stockholm, tel. 116651 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 1112. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 1 7 och 1982 års kommilléberällelse del 11 dir 1981:37.

Utredningen har den 10 september 1981 avgell delbelänkandet (SOU 1981:54) Kooperativa företag, den 29 oktober 1981 huvudbelänkandet (SOU 1981:60) Kooperationen i samhället saml expertrapporterna (Ds 1 1981:12) Kooperationens industrisektor i 1980-lalels IndustriSverige och (Ds 1 1981:13) Föreningsdemokrali och förelagsdemokrati.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1983.

6. Delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrågor

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 17 februari 1977 och den 18 oktober 1979 för att bereda, samordna och intensifiera regeringens glesbygdsinsalser:

Ordförande: Eriksson, Per-Ola, landstingsledamot (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen/s Engström, Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen/c Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 juli 1980) Weslberg, Olof (Olle) f.d. led. av riksdagen/fp

 

1:6    Skr 1981/82:103                                             314

Experter: Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 september 1977) Liden, Carl-Johan, departementssekreterarare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Melin, Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1980) Mårten, Hans W., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Nyqvist, Christer, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Tetzell, Tomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Öhrman, Lars F., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sekreterare: Bond, L. Staffan, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal: Induslrideparlemenlel,Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 05 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1978 års kommittéberättelse del II1 3.

Delegationen har den 15 oktober 1981 avgetl rapporten (Ds I 1981:24) Politik för glesbygden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

7. Delegationen (I 1977:03) med uppgift att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag alt behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen samt att till delegationen knyta en arbetsgrupp (med högst nio ledamöter) med uppgift alt behandla de akuta sysselsättningsfrågorna i Göteborgsregionen:

Ordförande: Norling, Åke S., landshövding (fr.o.m. den 16 november 1980 l.o.m. den 7 april 1981)

Ledamöter: Adiels, Arne, landsfingsråd (t.o.m. den 7 april 1981) Antonsson, Johannes, landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1979 l.o.m. den 7 april 1981)

Franzén, Ivar, led. av riksdagen/c (l.o.m. den 7 april 1981) Fridh, K. Göte, landshövding (fr.o.m. den 1 september 1978 l.o.m. den 7 april 1981)

Hulterslröm, Sven Å., kommunalråd (l.o.m. den 7 april 1981) Ström, Lennart, kommunalråd (t.o.m. den 7 april 1981) Thorén, Rune, socionom (l.o.m. den 7 april 1981)

 

315                                     Kommittéer: Industridepartementet    1:8

Sekreterare; Sigfridson, C. A. Richard, planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977 l.o.m. den 30 juni 1981)

Bitr, sekreterare; Björneld, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977 l.o.m. den 7 april 1981)

Carlsson, Carl-Gustaf E., planeringsdirektör (fr.o.m. den I juni 1977 t.o.m. den 7 april 1981)

Jonsson, Karl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 7 april 1981)

Larsson, Claes, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 7 april 1981)

Direktiven för delegationen, se 1978 års kommittéberättelse del II 1 4.

Delegafionen har den 7 april 1981 avgelt betänkandet (Dsl 1981:5) Sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Direktinvesteringskommittén (I 1977:06) (DIRK)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag att utreda frågan om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter;

Ordförande: Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Ledamöter: Björkegren, Carl-Erik, direktör (fr.o.m: den 7 november 1977) Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 7 november 1977) Lennarlsson, Folke, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lindgren, Lars-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1980) Palmer, S. A. Anders, utredningssekreterare (fr.o.m, den 1 december 1978) Rydin, Bo Göran, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Experter: Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 november 1977) Jonsson, Björn T., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1978) Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 7 november 1977)

 

1:8    Skr 1981/82:103                                            316

Huvudsekreterare: Vahlne, Jan-Erik, ekon. dr (fr.o.m. den 1 december 1977)

Bitr. sekreterare: Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den 1 mars 1980) von Heland, Karl-Johan, ekon. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1978 l.o.m. den 30 september 1981)

Lokal: Regeringsgalan 65, 3 tr.. Box 7785,103 96 Stockholm, tel. växel 22 85 40

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 1116.

Kommittén har i juni 1981 avgell expertrapporterna (SOU 1981 ;33) Effekter av investeringar utomlands och (SOU 1981:43) De inlernalionella investeringarnas effekter.

Kommittén planerar att avge nästa rapport i december 1981.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

9. 1978 års standardiseringsutredning (I 1977:10)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 med uppdrag all utreda vissa frågor rörande standardisering:

Särskild utredare: Lindquist, Bertil, överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sakkunnig: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Experter: Carlsson, Per-Olof, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Röhnisch-Slröm,   Ann-Margrel,   förvaltningsjurisl   (fr.o.m.   den   1 september 1980)

Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980) Svahn, Hans L., hovrällslagman (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Lokal:   Munkbron    17,    1   tr.,    103 33   Slockhoim,   tel.   20 34 28 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II 1 4.

Utredningen planerar att avge sitl belänkande under år 1982.

 

317                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:10

10. Data- och elektronikkommittén (I 1978:04) (DEK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 juli och den 10 november 1978 med uppdraga» utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivels utveckling:

Ordförande; Mårtensson, Nils L., tf. professor (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ledamöter: Du Rielz, Gunnar, ekon. lic. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Eliasson, C. Gunnar, docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Frejhagen, E. Birgitta E., sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ingberg, William, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1979)

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen/fp Lindebro, K. Sören S., ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978) Petersson, S. G. Roland, direktörsassislenl (fr.o.m. den I november

■    1978)

Ribrant, Gunnar C. H., departementsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Thörngren, S. Bertil, docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Experter: Andersson, Emil, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1978) Andersson, Ture, instruktör (fr.o.m. den 1 december 1978) Brodén, E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 november 1978)

Edling, Sven, syslemchef (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Eriksson, Lennart, docent (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Johansson, John, ingenjör (fr.o.m. den 1 december 1978) Karlsson, Kenlh, ombudsman (fr.o.m. den 1 december 1978) Lundberg, Bengt T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978) Nilsson, Owe, direktör (fr.o.m. den 1 december 1978) Rann, Stig, ombudsman (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Reuterswärd, Anders, P. E. departementssekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sohlenius, Gunnar H., professor (fr.o.m. den 1 december 1978) Stark, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978) Weichbrodl, Björn, civilingenjör (fr.o.m. den 1 december 1978) Ödmansson, Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Örn, Torsten, verkstadschef (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sekreterare: Carlsson, Jan M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

 

1:10    Skr 1981/82:103                                           318

Bitr. sekreterare: Brodén, Kerstin, byråassistent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Oden, Nils A. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Persson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 25 september 1978 l.o.m. den 30 september 1981) Selg, Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1978)

Lokal: Industridepartementet, Drottninggatan 20, 111 51 Slockhoim, tel. växel 763 10 00, direktval 763 29 08 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 1 13.

Kommittén har i april 1981 avgett rapporterna (SOU 1981:10) Dalateknik i verkstadsindustrin. Datorstödd konstruktions- och till­verkningsteknik och (SOU 1981:11) Datateknik i processindustrin. Da­torstödda produktions- och processstyrsystem. I augusti 1981 betänkan­dena (Ds 11981:14 och SOU 1981:59) Dalateknik i industri­produktionen. Förslag lill industripoliliska åtgärder. 1 oktober 1981 en sammanfattning (Liber Förlag, 1981) Elektroniken i fabriken - hot eller hopp. 1 november 1981 rapporten (Ds 1 1981:26) The promotion of robolies and cad/cam in Sweden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

11. Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 januari 1979 och den 8 november 1979 med uppdrag att mot bakgrund av förutsätt­ningarna för ell ökat utnyttjande av solvärme och bränslen som kan ersätta olja verka för samordning av insatserna och föreslå erforderliga åtgärder för alt dessa snarast införs i det svenska energiförsörjnings-systemet:

Ordförande: Pettersson, Eric, B. generaldirektör (fr.o.m. den 8 mars 1979)

Ledamöter: Boman, Per-Olof, direktör (fr.o.m. den 1 december 1980) Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1979) Karlsson, Björn, professor (fr.o.m. den 8 mars 1979) Liljegren, Lars, sekreterare (fr.o.m. den 8 mars 1979) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 8 mars 1979) Lulhman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 8 mars 1979) Netzler, Lars, direktör (fr.o.m. den 8 mars 1979)

 

319                             Kommittéer: Industridepartementet    1:11

Sohlman, Åsa, pol. mag. (fr.o.m. den 8 mars 1979)

Tyrstrup, Kerstin, adjunkt (fr.o.m. den 8 mars 1979)

Wahlström, Björn, verkst. direktör (fr.o.m. den 8 mars 1979 l.o.m. den

30 november 1980)

Wesllin, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 8 mars 1979)

Experter: Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Ekholm, C. Bertil, kammarrätlsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1980) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holgersson,    Svante,    departementssekreterare   (fr.o.m.    den    15 september 1979)

Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979) Nordin, B. Tommy, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter i arbetsgruppen för kraftvärme och större hetvattencentraler: Hahn, Ragnar J., överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Holmström, Ivan Hj., överingenjör (fr.o.m. den I juni 1980) Lagerholm, K. Olov, överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Lundberg, E. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den I juni 1980) Öberg, Bengt H., direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter i arbetsgruppen för övriga hetvattencentraler: Andersson, Edor S. 1., ingenjör (fr.o.m. den I juni 1980) Gedung, J. Halvard, verksl. direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Nyquist, Cad-Edk, kraftverksdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Persson, Torsten A. 1., överingenjör (fr.o.m. den I juni 1980)

Experter i drivmedelplaneringsgruppen: Ordförande; Norrbom, Claes Erik, generaldirektör (fr.o.m. den 1 april 1981)

Övriga experter: Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den I april 1981) Berkevall, Olof G., verksl. direktör (fr.o.m. den 1 april 1981) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I april 1981) Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1981) Kinbom, K. Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1981) Magnusson, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1981) Nordin, B. Tommy, direktör (fr.o.m. den 1 april 1981) Näsman, Lars, direktör (fr.o.m. den 1 april 1981) Roos, Ulf G., byrådirektör (fr.o.m. den I april 1981) Svenningsson, Per Johan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1981)

 

1:11    Skr 1981/82:103                                           320

Experter i drivmedelsgruppen: Agfors, O. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979) Assarsson,   Bo   S.   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   18 december 1979)

Berghofm, C. Arne, överingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Björkman, Bertil, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Brandberg, Åke R. L., tekn. lic. (fr.o.m. den 18 december 1979) Fredriksson, Göran B., byrådirekrör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Haglund, Gunnar, disponent (fr.o.m. den 18 december 1979) Hallsten, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den  18 december 1979)

Holmqvist, Per-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Janz, Klaus P. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 december 1979) Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Johansson, Tage A., tekn. direktör (fr.o.m. den 18 december 1979) Kignell, Jan Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Kinbom, K. Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Laveskog, Anders, fil. lic. (fr.o.m. den 18 december 1979) Nilsson, H. Anders, agronom (fr.o.m. den 18 december 1979) Nyländer, L. Rune, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979) Nyström, Carl Gustaf, ingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Näsman, Lars A., direktör (fr.o.m. den 18 december 1979) Olsson, Karl Erik T., lantbrukare (fr.o.m. den 18 december 1979) Sahleslröm, Britt L., civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sveningsson, Per Johan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 december 1979) Wramner, Per 1., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Experter i kolgruppen: Andersson, Per-Gunnar, teknisk direktör (fr.o.m. den  I  november 1979)

Berg, Olle F., direktör (fr.o.m. den 1 november 1979) Borgne, Kurt G., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1979) Larsson, Folke L., byrådirektör (fr.o.m. den 20 juni 1979) Larsson, Yngve B., direktör (fr.o.m. den 20 juni 1979) Lindholm, Hans W., fil. lic (fr.o.m. den 20 juni 1979) Neuman, Håkan, civilekonom (fr.o.m. den 15 september 1979) Rödén, John O. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 juni 1979) Wikström, Olof G., tekn. direktör (fr.o.m. den 20 juni 1979)

 

321                                    Kommittéer: Industridepartementet    1:11

Experter i skogsgruppen: Berglund, Sven E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Dickens, C. Harry, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Dirke, Lars E., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Högfors, Sven E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Klingberg, Carl-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Ljunggren, M. H. Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979)

Schotle, J. Lennart H., generaldirektör (fr.o.m. denl oktober 1979) Sundberg, Carl-Gustaf, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Söderberg, Lena B., jägmästare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Experter i solgruppen: Andersson, Hans E. B., docent (fr.o.m. den 20 december 1979) Boström, Torbjörn A., forskningssekrelerare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Falkman, Lena, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Faugert, Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Frändberg, B. Tage J., byrådirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Hullberg, Ralf E., verksl. direktör (fr.o.m. den 20 december 1979) Johnson, Carl-Olof, ingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Kåberger, Dage R., direktör (fr.o.m. den 20 december 1979) Lilja, Jan A., civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Ljung, B. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Lundkvist, Bengt O., forskningssekrelerare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Lönn, Hans F., civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Nordström, Bengt F., planeringsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1979)

Nordström., Sören, byggnadsråd (fr.o.m. den 20 december 1979) Sandesten, F. Stefan, civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Sjöberg, Hans B., verksl. direktör (fr.o.m. den 20 december 1979) Stahre, N.Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Ågren, S. Birgitta V., kanslisekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979) Åstrand, Lars E., direktör (fr.o.m. den 20 december 1979)

Experter i torvgruppen: Björkman, Gunnar-Arne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Fagerlund, Bertil K. E., överingenjör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Fredriksson, Göran B., byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

21    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

1:11    Skr 1981/82:103                                           322

Groop, Sven P., civilingenjör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Ljunggren, M. H. Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979)

Nyqvist, Cad-Erik, krafiverksdireklör (fr.o.m. den 15 augusfi 1979) Stenbeck, B. Gösta, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Svanfeldl, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Uddgren, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Expertgruppen för uppföljning av oljeersättningsprogrammet:

Ordförande: Näven, Gordon, direktör (fr.o.m. den 1 september 1981)

Övriga experter: Björgerd, Anders, direktör (fr.o.m. den 1 september 1981) Enqvist, Ingvar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1981) Lagerholm, Olov, överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1981) Lundberg, Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Ljung, Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1981) Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den I september 1981) Regeslad, Sixten, direktör (fr.o.m. den I september 1981) Sohlman, Åsa, fil. dr (fr.o.m. den I september 1981) Svenningsson, Per Johan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1981)

Sekreterare: Molin, Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Sekreterare i delegationen: Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Bitr. sekreterare; Bäckstrand, Magnus H., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1979) Molin, Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Wahlqvist, Lars B., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lokal; Industridepartementet, Birger Jarls Torg 2, 103 33 Slockhoim, tel. växel 24 79 50, direktval 11 61 79 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 1 4. Tilläggsdirekfiv, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981 ;24.

Delegationens arbete upphör den 30 juni 1982. Verksamheten kommer att uppgå i den nya myndighetsorganisationen på energiområdet, som inrättas fr.o.m. den 1 juli 1982.

 

323                                    Kommittéer: Industridepartementet    1:13

12. Försvarsindustrikommittén (I 1979:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 1 februari 1979 med uppdrag all utarbeta långsikliga alternativa produktions- och sysselsällningsplaner inom de delar av försvarsmalerielinduslrin, som inte omfattas av den militära flyginduslrin:

Särskild utredare; Frilhiofson, Kad A. F., landshövding (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Experter: Angelöf, Arne, ombudsman (fr:o.m. den 3 september 1979) Böhlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 juni  1979 t.o.m. den 31 december 1980)

Carlsson, Jan Olof, planeringschef (fr.o.m. den I juni 1979) Gustafsson, G. Yvonne, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Ingberg, William, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Nygårds, Peter, sekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979) Odelberg, Axel, överingenjör (fr.o.m. den 19 september 1979) Peterson, Mals, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1980)

Sekreterare; Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Bitr. sekreterare: Selmer, Clas, byrådirektör (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Lokal; Industridepartementet, Försvarsindustrikommittén, Sture-gatan 24, 114 36 Stockholm, tel. 63 76 12 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 1115.

Kommittén planerar alt avge ett delbetänkande i januari 1982 och beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

13. Atomlagstiftningskommittén (I 1979:05) (ALK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 22 februari 1979 och den 8 november 1979 med uppdrag att utreda frågan om översyn av lagstiftningen på atomenergiområdet:

Ordförande; Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Ledamöter: Blom, Lennart, f.d. borgarråd, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 12 mars 1979)

 

1:13    Skr 1981/82:103                                           324

Klingvall, Maj-Inger, ulredningsassislenl (fr.o.m. den 12 mars 1979) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 12 mars 1979) Olsson, Karl Erik T., lantbrukare (fr.o.m. den I januari 1980) Söderqvisl, Oswald E. J., byråsekrelerare, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 12 mars 1979) Ångström, Rune T., led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Experter: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979) Jansson, Erik, reaklorinspeklör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Laurén, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979) Lindh, Gösta E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981) Lindström,   Jan-Mikael,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 oktober 1981) Snihs, Jan Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 maj 1979)

Lokal; Induslridepartemenlet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 71 (sekreteraren)

Direkfiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II 1 8. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

14. Utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning, m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den  19 juli och den 8 november 1979:

Särskild utredare: Grafslröm, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sakkunniga; Dahlström, Gösta E., ombudsman (fr.o.m. den 15 september 1979) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1980) Ericsson, K. Gunnar T., sektionschef (fr.o.m. den 15 september 1979) Helmerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 1 september 1980) Höjeberg, Mats O., fil. lic. (fr.o.m. den 15 september 1979) Karlsson, Ulf G., direktör (fr.o.m. den 15 september 1979) Wallenberg, Bengt E., civilingenjör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 15 september 1979) Annerberg,   Rolf   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    15 september 1979)

 

325                                    Kommittéer: Industridepartementet    1:15

Eng, Willy, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Lönnroth, Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Magnusson,   Jan   O.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den    15

september 1979 l.o.m. den 19 februari 1981)

Möller, S. A. Christer, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 1 mars

1980t.o.m. den31 juli 1981)

Weibull, Lilian, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Experter i arbetsgruppen Energikrävande industri: Albinsson, Harry, docent (fr.o.m. den 1 april 1981) Lind, Carl-Erik, energiverkschef (fr.o.m. den 1 april 1981) Timm, Dietrich H. E., fil. lic. (fr.o.m. den 1 september 1980 t.o.m. den 31 mars 1981)

Experter i arbetsgruppen Övrigt näringsliv: Södergren, Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1980 l.o.m. den 14 september 1981)

Tombrock, Gun, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Expert i arbetsgruppen Kommunal energiplanering: Enqvist, Ingvar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare; Hernmarck, Charlotte F., byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Bitr. sekreterare: Nordqvist, Ivar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1979) Näslund, Siv, byrådirektör (fr.o.m. den 7 november 1980)

Lokal: Industridedepartementet, Kungsgalan 35, 2 tr. 111 56 Stockholm, tel. 2144 24 (Grafslröm) 2143 44 (Hernmarck) 2144 44 (Nordqvist)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 1 18.

Utredningen beräknas avge belänkandel Energisamverkan stal-kom-mun-näringsliv i december 1981. Uppdraget är därmed slutfört.

15. Teknikimportkommittén (I 1979:14)

Tillkallade enligl regeringens bebemyndigande den 19 juli 1979 för all bedriva och utvärdera försöksverksamhet med produklsökning och teknikimporl saml studera vissa frågor i anslutning lill försöks­verksamheten:

 

1:15    Skr 1981/82:103                                           326

Ordförande; Ådahl, S. Y. P. Andreas, bitr. professor (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Ledamöter: Andersson, Dan  E., utredningssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Andrén, B. Robert, direktör (fr.o.m. den 1 november 1980) Flodin, Sten L., direktör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Heuman, Ulf L., direktör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Wiking, Gösta E., direktör (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Sakkunniga: Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Henkow, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den   1   november 1979)

Jörgensen, Peter A., överingenjör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Rundquist, Gerhard, överdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1981) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Experter: Slångberg, Olle H., kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare; Näsvall, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Bitr. sekreterare: Jensman, Kjell R.G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal: Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 60 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 1 19.

Kommittén planerar att avge elt delbetänkande under år 1982. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

16. Larmutredningen (I 1979:16)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 2 augusti 1979 för utredning om behovet av officiell kontroll m.m. av vissa larmanordningar:

Särskild utredare; Krislensson, Astrid M., landshövding (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den 19 november 1981)

 

327                                    Kommittéer: Industridepartementet    1:17

Sakkunniga; Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den  1 september 1979 t.o.m. den 19 november 1981)

Vilgeus, C. Jan 1., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979 l.o.m. den 19 november 1981)

Experter: Engersledl, Urban, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979 l.o.m. den 19 november 1981)

Wickström, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1979 t.o.m. den 19 november 1981)

Sekreterare: Sterfell, Ove P. E., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 november 1979 l.o.m. den 6 december 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 111 20.

Utredningen har den  19 november 1981  avgell belänkandet (Ds 1 1981:26) Färre falsklarm. Uppdraget är därmed slutfört.

17. Industristödsutredningen (I 1979:17)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för all utreda effekterna av industripolitisk stödverksamhet:

Ordförande; Ramström, Dick O., professor (fr.o.m. den 1 september 1980 l.o.m. den 30 september 1981)

Ledamöter: Sjöström, Alf, pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1979 l.o.m. den 30 september 1981)

Sundberg, L. Ove, verksl. direktör (fr.o.m. den 12 september 1979 t.o.m. den 30 september 1981)

Wibble, Anne M., ekon. lic. (fr.o.m. den 12 september 1979 t.o.m. den 30 september 1981)

Österberg, Gunnar R., fil. lic. (fr.o.m. den 12 september 1979 l.o.m. den 30 september 1981)

Experter: Davidson, Anders, informafionssekreterare (fr.o.m. den 18 oktober 1979 l.o.m. den 30 april 1981)

Fornslad, Bengt F., ekon. lic. (fr.o.m. den 1 februari 1980 t.o.m. den 30 september 1981)

 

1:17    Skr 1981/82:103                                           328

Fredriksson, Carl, departementssekreterare (fr.o.m. den I september

1980 l.o.m. den 30 september 1981)

Magnusson, Leif, t.f. byråchef (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den

30 september 1981)

Rundquist, Gerhard 1. A., överdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979

l.o.m. den 30 september 1981)

Slarell, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980

t.o.m. den 30 september 1981)

Sekreterare; Renck, Per Olof, ekon. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30 september 1981)

Bitr. sekreterare: Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1980 l.o.m. den 30 september 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 1 22.

Utredningen har i juli 1981 avgetl betänkandena (Ds 1 1981:7) Icke-permanenl slöd lill gruv- och stålföretag och (Ds 1 1981:8) Två samhällsekonomiska utvärderingar av icke-permanenl industristöd samt i augusti 1981 (Ds 1 1981:9) Icke-permanenl stöd lill tre industriföretag saml den 29 september 1981 betänkandet (SOU 1981:72) All avveckla en kortsiktig stödpolitik.

Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (I 1979:18) om skogsindustrins virkesförsörjning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande; Hedström, Bo S., generaldirektör (fr.o.m. den 6 september 1979 t.o.m. den 30 november 1981)

Ledamöter: Boström,  Curt  B.,  kamrer,  led.  av  riksdagen/s (fr.o.m. den   18 december 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Lundgren, Bo A. M., civilekonom led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 18 december 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Olsson, Gunnar, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 18 december 1979 l.o.m. den 31 oktober 1981)

 

329                                    Kommittéer: Industridepartementet    1:18

Stjernslröm, Per, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Thörner, Brivio, verkställande direktör (fr.o.m. den 18 december 1979) t.o.m. den 31 oktober 1981)

Sakkunniga: Colvér, Mats T., byråchef (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Hegelund, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Jansson, Sven, lantbrukare (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Jonsson, Bertil, förbundsordförande (fr.o.m. den  15 januari  1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Juhlin, Kjell, förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Sundberg, Carl Gustaf, direktör (fr.o.m. den 15 januari 1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Experter: Engström, Lars E., civilekonom (fr.o.m. den 15januari 1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Holmgren, Anders F., jägmästare (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Offesson, Per-Erik, skogsmästare (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Sandström, Gustaf, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 januari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Sekreterare: Djerf, Olle, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980 l.o.m. den 31 oktober 1981)

Bitr. sekrelrare: Jacobson, S. E. Olof, jägmästare (fr.o.m. den 1 mars 1980 t.o.m. den 30 september 1981)

Lindgren, Per Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I april 1980 t.o.m. den 30 november 1981)

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 1 23.

Utredningen har den 30 oktober 1981  avgetl belänkandel (SOU 1981:81) Skogsindustrins virkesförsörjning.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

1:19    Skr 1981/82:103                                           330

19. Organisationskommittén (I 1980:02) för omorganisation av statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27 mars 1980:

Ordförande; Dahlgren, Lars M. T., direktör (fr.o.m. den 1 april 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Ledamöter: Helte, Verner, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981) Janlinder, Hans, avdelningschef (fr.o.m. den 1 maj 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Jonsson, Sverker Å., civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lennartsson, Folke, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, verksl. direktör (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Thilén, Claes, civilingenjör, (fr.o.m. den I oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Experter; Danielson, Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Fogelmarck, F. A. Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 2 juni 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Holmqvist, Jörgen, departementssekreterare (fr.o.m. den I maj 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Häggmark, Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Kåverud, Marieanne, byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lindström, J. Christian, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lundberg, Leif O. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Seid, Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Slrömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

 

331                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:21

Sekreterare: Jill vert, Dick M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 april 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Bitr. sekreterare: Carlsledl, J. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980 l.o.m. den 31 augusfi 1981)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 1 2.

Kommittén har ijuni 1981 avgetl slutrapport. Uppdraget är därmed slutfört.

20. Kommittén (I 1980:03) för översyn av systemet för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1980;

Särskild utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den 29 maj t.o.m. den 31 december 1980)

Sekreterare: Fredriksson, Carl, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 maj 1980 l.o.m. den 31 januari 1981)

Bitr. sekreterare; Widebäck, Cecilia, civilekonom (t.o.m. den 13 februari 1981)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 1 5.

Uppdraget är slutfört.

21. Utredningen (I 1980:04) om vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 24 april 1980:

Särskild utredare; Svahn, Hans L., hovrällslagman (fr.o.m. den 3 juni 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

 

1:21    Skr 1981/82:103                                           332

Sakkunniga; Carlsson, Arne, departementsråd (fr.o.m. den 3 juni 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Larsson, Åke, jur. dr (fr.o.m. den 3 juni 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Expert: Widlund, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1980 l.o.m. den 28 februari 1981)

Sekreterare; Rekke, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 juni 1980 t.o.m. den 28 februari 1981)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberälleise del II 1 3.

Utredningen har i januari  1981 avgett betänkandet (Ds 1 1981:1) Rådrumsslöd och handläggning av obeståndsärenden. Uppdraget är därmed slutfört.

22. Ångexplosionskommittén (I 1980:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 oktober 1979:

Ordförande; Jung, Ingvar, professor (fr.o.m. den  17 september t.o.m. den 31 december 1980)

Ledamöter: Becker,  Kurt,  professor (fr.o.m. den   17  september t.o.m.  den 31 december 1980)

Carlsson, Janne, professor (fr.o.m. den 25 september t.o.m. den 31 december 1980)

Hedgran, Arne, professor (fr.o.m. den 17 september t.o.m. den 31 december 1980)

Sakkunniga: Högberg, Lars G., överingenjör (fr.o.m. den 22 september l.o.m. den 31 december 1980)

Lindh, Gösta E., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 september l.o.m. den 31 december 1980)

Sekreterare; Olsson, Bo, intendent (fr.o.m. den 1 oktober l.o.m. den 31 december 1980)

 

333                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:23

Bitr. sekreterare; Bergström, Gunilla, forskare (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december 1980)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberälleise del II 1 6.

Utredningen har i december 1980 avgett betänkandet (Ds I 1980:28) Ångexplosioner i lättvattenreaktorer. Uppdraget är därmed slutfört.

23. Kommittén (11980:07) om principerna för taxe- och prissättning inom energiområdet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1980 med uppdrag all kartlägga och analysera utformningen av taxor, priser och tariffer för olika energislag;

Ordförande; Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Ledamöter; Anell, Barbro, ekonomie doktor (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Bergendahl, Göran, professor (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Hjalmarsson, Lennart, professor (fr.o.m. den 1 november 1980 l.o.m. den 12 november 1981)

Swarling, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Experter: Bergman, Alf, direktör (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 1 november 1980 l.o.m. den 12 november 1981)

Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1980 l.o.m. den 12 november 1981)

Helzén, Berndt-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Johansson, Karl-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Karlsson, Björn, professor (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

 

1:23   Skr 1981/82:103                                            334

Lundin, Anders, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m.

den 13 september 1981)

Lyngsjö, Gert Ingemar, marknadschef (fr.o.m. den 1 november 1980

t.o.m. den 12 november 1981)

Näsman, Dan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Sköldefors, Walter, avdelningschef (fr.o.m. den 13 april t.o.m. den 12

november 1981)

Åstrand, Lars E., direktör (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 12

november 1981)

Sekreterare: Forsberg, Barbro, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 30 november 1981)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II 1 7.

Kommittén har i november 1981 avgett betänkandet (SOU 1981:69) Pris på energi.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Delegationen (I 1980:08) för uppbyggnad av en oljeersättningsfond

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 18 december 1980:

Ordförande; Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 19 december 1980)

Ledamöter; Borelius, Sven, verkst. direktör (fr.o.m. den 19 december 1980) Elam, Nils, verkst. direktör (fr.o.m. den 19 december 1980) Eriksson, Björn, budgetchef (fr.o.m. den 19 december 1980 t.o.m. den 14 september 1981)

Hansson, Slig, agronom (fr.o.m. den 19 december 1980) Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 19 december 1980) Holgersson,    Svante,    departementssekreterare   (fr.o.m.    den    15 september 1981)

Hörmander, Olof, direktör (fr.o.m. den 19 december 1980) Johansson, Östen, byråchef (fr.o.m. den 19 december 1980) Lubeck,, Lennart, verkst. direktör (fr.o.m. den 19 december 1980) Netzler, Lars, direktör (fr.o.m. den 19 december 1980) Rey, Lars, verkst. ledamot (fr.o.m. den 19 december 1980) Schotle, Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 19 december 1980)

 

335                             Kommittéer: Industridepartementet    1:25

Experter: Annerberg, Rolf, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981) Damgren, Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1981) Eriksson, Jan, byråassistent (fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 31 oktober 1981)

Hagvall, Jan G., revisionsdirektör (fr.o.m. den I maj 1981) Hemborg, Bo, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1981) Holgersson, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den   1  mars l.o.m. den 14 september 1981)

Ljunggren, Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Palm, Hans, pol. mag. (fr.o.m. den 2 november 1981) Rundquist, Gerhard 1. A., överdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1981) Åfeldt, Sten, byråassislenl (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Arbetsgruppen för stödkriterier och kalkylmetoder: Lundberg, E. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1981)

Sekretei-are: Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal; Birger Jads Torg 2, Box 2229, 103 15 Stockholm, tel. växel 24 79 50

Direktiven för delegationen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1980:92.

Delegafionen har den 12 oktober 1981 fill regeringen avgetl en översiktlig plan för disposition av stödmedel under perioden 1981-1983.

Delegationens arbete upphör den den 30 juni 1982. Verksamheten kommer att uppgå i oljeersättningsfonden, som inrättas fr.o.m. den 1 juli 1982 som ny myndighetsorganisation på energiområdet.

25. Utredningen (I 1981:01) ow utvecklingen på de internationella energimarknaderna (Energimarknadsutredningen)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 22 januari 1981:

Särskild utredare: Tham, Cad G. W., ers. för led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Experter; Agfors, Gunnar, direktör (fr.o.m. den I mars 1981) Bäckström, Å. P. Urban, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

 

1:25    Skr 1981/82:103                                           336

Björk, M. Olle, byrådirektör (fr.o.m. den   1  mars t.o.m. den 30

september 1981)

Frigren, Suzanne, M., byråchef (fr.o.m. den 15 maj 1981)

Grill A. Magnus E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Linder, Sven G., kansliråd (fr.o.m. den I mars 1981)

Lönnroth, N. Magnus (Måns), civilingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Nordbäck, Magnus, kansliråd (fr.o.m. den 15 maj 1981)

Renström, K. Gustav, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Ringborg, Mals, departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Schwarz, Brita E., forskningschef (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Sköldefors, Walter G., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Sohlman, P. Michael S. R., departementssekreterare (fr.o.m. den 1

mars t.o.m. den 30 september 1981)

Thyberg, Jan P., kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Sekreterare; Lind, H. Johan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Bitr. sekreterare: Björk, M. Olle, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1981) Gernandl, Ingrid M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31 augusfi 1981)

Lokal;   Industridepartementet,   Regeringsgatan   13,   6  tr.,   103 33 Slockhoim, tel. växel 786 60 00, direktval 786 64 19 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:8.

Utredningen planerar all avge ett betänkande under första halvåret 1982 och därmed avsluta sitl arbete.

26. Organisationskommittén (I 1981:02) med uppdrag

att utreda vissa frågor om mineralpolitisk verksorganisation

(Mineralverkskommittén)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 februari 1981 för alt med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i prop. 1980/81; 130 om industripolitikens inriktning m.m., lämna förslag till hur den mineralpolitiska verksorganisationen närmare skall utformas m.m.:

Ordförande: Ribrant, Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 10 april 1981)

 

337                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:26

Ledamöter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 15 april 1981) Knulsson, Gert O. 1., professor (fr.o.m. den 15 april 1981) Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 15 april 1981) Sjöberg, Lennart Å., skogsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1981)

Sakkunniga; Henningson, Thomas E. V., byråchef (fr.o.m. den 15 april 1981) Henriksson, Gilbert K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1981)

Holgersson, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1981)

Lundberg, Leif O. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1981) Roigarl, Lennart 1., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1981)

Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1981) Wesslén, Arne, chefsgeolog (fr.o.m. den 30 oktober 1981) Öquist, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1981)

Experter: Almqvist, L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Berner, Harald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 198!) Deliså, Stefan B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1981) Eklöf, Thorbjörn A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Ericsson, Birgitta, förste stalsgeolog (fr.o.m. den 15 maj 1981) Ericsson, Svante, systemerare (fr.o.m. den 15 maj 1981) Hallgren, Ulf G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Johansson, Bengt-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Ljung, J. Sigvard, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Lundgren, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Nilsson, Lars-Bertil, civilingenjör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Olsson, Lars-Göran, verksl. direktör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Rehnberg, Britt, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1981) Samuelsson, A., förste stalsgeolog (fr.o.m. den 15 maj 1981) Sörman, Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 15 maj 1981) Zweifel, Hans, chefsgeolog (fr.o.m. den 15 maj 1981)

Sekreterare; Edsla, Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1981)

Bitr. sekreterare: Odén-Berggren, Monica, ombudsman (fr.o.m. den 15 maj 1981) Rubin, Karin, fil. kand. (fr.o.m. den 27 februari 1981)

Lokal; Industridepartementet, Munkbron 11, 3 tr. 103 33 Stockholm, tel. 11 67 03 (sekreteraren)

22    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

1:26    Skr 1981/82:103                                           338

Direktiven för kommittén, se  1982 års kommittéberättelse del  11 dir 1981:18 saml filläggsdirektiv del 11 dir 1981:50.

Kommittén kommer i november  1981  alt avge belänkandel (Ds 1 1981:20) Förslag till ny mineralverksorganisation.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under sommaren 1982.

27. Kommittén (I 1981:03) av vissa frågor rörande trygghetsfonder

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1981;

Ordföranden; Ternryd, Cad-olof, generaldirektör (fr.o.m. den 12 maj 1981)

Sekreterare: Kjellman, Hans W., direktör (fr.o.m. den 20 maj 1981)

Bitr. sekreterare; Carlsledl, J. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981) Littorin, Sverker, fil. kand. (fr.o.m. den 29 oktober 1981

Lokal: Industridepartementet, Regeringsgatan 13, 6 tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 30 00, direktval 763 24 06, 63 50 20 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommilléberällelse del II dir 1981:28.

Kommittén planerar att avge ett delbetänkande under första halvåret 1982. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

28. Organisationskommittén (I 1981:04) för statens energiverk m.fl. organ inom energiområdet (OKE)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 mars 1981 med uppdrag att med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i prop. 1980/81:90 om rikfiinjer För energipolitiken, utarbeta förslag till organisation av statens energiverk, oljeersätlningsfonden och organet för långsiktiga och övergripande energiforskningsfrågor samt att medverka i arbetet med att genomföra den nya organisationen:

Ordförande: Hjorth, Lars E. A., vice verkst. direktör (fr.o.m. den 13 april 1981)

 

339                             Kommittéer: Industridepartementet    1:28

Ledamöter: Rey, Lars H., verkst. direktör (fr.o.m. den 13 april 1981) Winéus, Bengt G., departementsråd (fr.o.m. den 13 april 1981)

Sakkunniga; Brandels, Leif G., överingenjör (fr.o.m. den 13 april 1981) Dangården,    Birgitta,    departementssekreterare    (fr.o.m.    den    1 september 1981)

Haegermark, C. Harald, överingenjör (fr.o.m. den 13 april 1981) Hallsten, Lars T., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 april 1981) Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 13 april 1981) Karlsson, Ulf G., direktör (fr.o.m. den 13 april t.o.m. den 31 augusti 1981)

Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 13 april l.o.m. den 13 september 1981) Wennerberg, Sigfrid B., verkst. ledamot (fr.o.m. den 13 april 1981)

Experter:

Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Faugert, Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 april

1981)

Hagvall, Jan G., revisionsdirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Henningson, Thomas E. V., byråchef (fr.o.m. den 13 april 1981)

Henriksson, Gilbert K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 april

1981)

Holgersson, Svante O., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 april

1981)

Holmqvist, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1981)

Lundberg, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den  13 april

1981)

Nöu, Jaak, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Peresweloff-Moralh, Marie-Louise, byråsekreterare (fr.o.m. den  13

april 1981)

Rundquist, Gerhard I. A., överdirektör (fr.o.m. den 13 april 1981) Sekreterare:

Annerberg, Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 april

1981) Bitr. sekreterare:

Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 april

t.o.m. den 31 augusti 1981)

Hagman, Björn O., byrådirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Nilsson, Hans E., byrådirektör (fr.o.m. den 13 april 1981)

Tombrock, Gun M., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 april

1981)

 

1:28    Skr 1981/82:103                                           340

Lokal: Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 14 (sekreteraren)

Direktiven för organisationskommittén, se 1982 års kommitté­berättelse del lldir 1981:23.

Kommittén har den 12 september 1981 avgelt anslagsframställning för budgetåret 1982/83 samt principförslag lill organisation för statens energiverk, energiforskningsnämnden och oljeersätlningsfonden m.m.

Kommittén har vidare den 9 oktober 1981 avgell rapporten (Ds 1 1981:23) Lokalisering av energimyndigheterna.

Kommittén planerar alt senare under år 1981 lämna förslag lill närmare utformning av organisationen och lill instruktion för berörda organ, m.m.

29. Utredningen (I 1981:05) om vissa regionalpolitiska medel m.m.

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 2 april 1981:

Särskild utredare: Slåhl, Ingemar O. L., professor (fr.o.m. den 29 april l.o.m. den 30 november 1981)

Experter: Eriksson, K. Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 25 maj l.o.m. den 30 november 1981)

Holmgren, Torgny, tf. kanslisekrelerare (fr.o.m. den 25 maj l.o.m. den 30 november 1981)

Holmquist, Jörgen, departementsråd (fr.o.m. den 25 maj l.o.m. den 30 november 1981)

Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 25 maj t.o.m. den 30 maj 1981)

Ohlsson, Lennart, docent (fr.o.m. den 25 maj l.o.m. den 30 maj 1981) Ståhlberg, P. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 maj t.o.m. den 30 november 1981)

Sekreterare: Engelbrecht, Per-Ove, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 april t.o.m. den 30 november 1981)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:21.

 

341                                   Kommittéer: Industridepartementet    1:30

Utredningen har den 22 oktober 1981 avgetl belänkandel (Ds 11981:21) Differenfierade arbetsgivaravgifter som regionalpolitiskt medel.

Uppdraget är därmed slutfört.

30. Utredningen (I 1981:06) om program för utvecklingen på längre sikt av malmfältskommunerna i Norrbottens län

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1981:

Ordförande; Hammarslen, Erik, landstingsråd (fr.o.m. den 6 oktober 1981) Lassinantli, I., Ragnar, landshövding (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 5 oktober 1981)

Ledamöter; Björzén, Karl, bergsingenjör, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Fransson, Arne, företagsekonom, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Hansson, Lilly, mentalskötare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1981) Marklund, Eivor, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 1 juli 1981) Winlher, S. I. Eva, leg. sjuksköterska, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den Ijuli 1981) Witlbom, Bengt, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Sakkunniga: Backlund, P. Lars, länsråd (fr.o.m. den 1 juli 1981) Eriksson, Per-Ola, landstingsledamot (fr.o.m. den I juli 1981) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1981) Sekreterare Svensson, Leif, Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1981)

Bitr. sekreterare: Borg, Staffan, byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1981)

Lokal; Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 22 97 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del  11 dirl98l:33.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1982.

 

1:31    Skr 1981/82:103                                           342

31. Utredningen (I 1981:07) om alternativa former för statsstödd exportkreditgivning

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 juni 1981;

Särskild utredare: Nyqvist, Per T., rättschef (fr.o.m. den 11 juni 1981)

Expert: Cederlund, Lars, departeinenlssekrelerare (fr.o.m. den 11 juni 1981)

Sekreterare: Rekke, S. F. Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1981)

Lokal: Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 22 59 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1981:43.

Utredningen beräknas avsluta sitl arbete under slutet av år 1981.

32. Kommittén (I 1981:08) för att utreda frågan om åtgärder för att säkra kärnkraftens aweckling och ett fortsatt minskat oljeberoende

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 8 oktober 1981:

Ordförande:

Löwbeer, Hans, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1981)

Ledamöter: Cars, Hädar, förulv. statsråd, ers. för led. i riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 november 1981)

Dahl, Birgitta, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 november 1981) Francke, Per, redaktör (fr.o.m. den I november 1981) Hörnlund, Börje, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 november 1981) Pettersson, Lennart, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 november 1981) Unckel, Per, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den I november 1981)

Sakkunniga; Lundberg, Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1981) Nilsson, Christer, sakkunnig (fr.o.m. den 1 november 1981)

Direktiv för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse dir 1981:62.

 

343                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:l

Kommundepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1981: 7, 9, 11, 16, 17, 19 och 22

Följande kommitté inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1

1. Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Tillkallade enligl Kungl. Maj;ls beslut den 9 juni 1967 för all handlägga vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen;

Ordförande; Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1982)

Vice ordförande: Nordbeck, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979 l.o.m. den 30 juni 1982)

Ledamöter: Krona, Kurt, sekreterare (t.o.m. den 31 mars 1981) Lewensjö, Åke, sektionschef (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni 1982)

Lindberg, Olof, länsöverdirektör (fr.o.m. den den Ijuli 1981 l.o.m. den 30 juni 1982)

Nyqvist, N. Tore, länsöverdireklör (t.o.m. den 30 juni 1981) Wiktorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1976 l.o.m. den 30 juni 1982)

Experter; Bengtsson, Gunnar G., försvarsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978 l.o.m. den I oktober 1981)

Gustafsson, Ulf C, sekreterare (fr.o.m. den 6 oktober 1976 l.o.m. den 1 oktober 1981)

Lindencrona, Fredrik W. K., verksl. direktör (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den I oktober 1981)

Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974 l.o.m. den 1 oktober 1981)

Norderheim, Paul A. M., försvarsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Rydén, Alex B. R., kanslichef (fr.o.m. den 18 december 1979)

 

Kn:l    Skr 1981/82:103                                            344

Sekreterare: Cedmark, Jan R. H., avdelningsdirektör

Kansli: Civilförsvarsslyrelsen, Karolinen, 651 80 Karistad, tel. växel 054/10 30 00

Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberällelse K 57.

Riksnämnden har under året utgivit följande skrifter

Promemoria Reservanordning för kommunalteknisk försörjning enligl lagen om kommunal beredskap. (Utarbetad av en särskild arbetsgrupp, vars arbete fortsätter under budgetåret 1981/82.)

Totalförsvar på lokal nivå - kort information (Ny upplaga klar våren 1982)

Handledning Kommunal information. 1981 års upplaga.

Riksnämndens fortsatta verksamhet kommer att inriktas mot ledningsövningar för kommuner och landstingskommuner.

2. 1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 15 mars 1968 för all inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kari beröras av en handboksrevision:

Ordförande: Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter: Andrén, Åke, professor Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvisl, Britt G., författare

Lundell, Ragnar N. O., kontraktsprost (fr.o.m. den 1 juli 1979) Stripple, S. Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Experter: Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den 1 januari 1975) Alm, Kerstin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977) Andersson, Torslen N., prost Bohlin, Folke, docent

Bäckström, Anders, leol. kand. (fr.o.m. den 14 januari 1980) Eckerdal, Lars H., docent Erneholm, Berndt 1., expeditionschef Gerhardsson, Birger, professor

 

345                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:3

Godvik, Hans, kyrkoherde (fr.o.m. den 1 mars 1977)

Göransson, C. Göran N., departementsråd

Helander, Sven A. B., lektor (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Holte, K. Ragnar, professor

Ingebrand, Sven G., biskop (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Larsson, Edvin, professor (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist

Molde, F. Bertil, professor

Nilsson, Torslen, musikdirektör

Persson, Per Erik, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Selledind, Bo A. I., poet (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Simonsson, Tord L. W., domprost

Stensson, S. Lars-Gösta, prost (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Wikmark, Örjan G., kyrkoadjunkl (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sekreterare; Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975) Gärdar, Håkan, teol. dr (fr.o.m. den 8 oktober)

Bitr. sekreterare: Aldén, Lars O. T., pasloralsadjunkt

Lokal: Almgatan 3, 361 00 Emmaboda, tel. 0471/133 76, (Gärdar)

Särskilda direkfiv har ej meddelats.

Kommittén har under året avgetl delbetänkandet Svenska Kyrkans gudstjänst. Band 5 samt Bilaga 3-5 (SOU 1981:65-68). Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under år 1985.

3. 1969 års psalmkommitté (U 1970:47)

Tillkallade enligl Kungl: Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 för att inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av ett tillägg lill Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexler och psalmmelodier, att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska psalmboken företagits.

Kommittén har den 12 februari 1976 fått regeringens uppdrag att lägga fram förslag lill revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén uppdrag att, under beaktande av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år 1976 färdigställa och till regeringen inkomma med förslag till en första del av tillägg lill psalm­boken, dels utarbeta förslag lill en andra del av fillägg till psalmboken. Båda delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som psalmmelodier.

 

Kn:3    Skr 1981/82:103                                           346

Kommittén har den 13 september 1979 bemyndigats all inom ramen för sill uppdrag delta i arbetet på en ekumenisk psalmbok. Arbetet härmed bedrivs inom en ekumenisk arbetsgrupp (SAMPSALM)

Ordförande: Nivenius, C. Olof (Olle) B., biskop (fr.o.m. den 21 december 1979)

Ledamöter; Belfrage, H. Esbjörn G., docent Bexell, Göran, docent (fr.o.m. den 21 september 1977) Björkman, Ulf L., kontraktsprost (fr.om. den 21 december 1979) Froslenson, Anders, f.d. kyrkoherde

Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den 12 februari 1976) Göransson, Harald O., professor

Åberg, Jan Håkan, f.d. domkyrkoorganist (fr.o.m. den 12 februari 1976)

Experter: Boden, Anna-Brita, sekreterare

Ekenberg, Anders, teol. kand. (fr.o.m. den 1 september 1976) Erneholm, Berndt 1., expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör

Forsberg, P. Roland, musikdirektör (fr.o.m. den 18 mars 1976) Gellerstam, Martin, docent (fr.o.m. den 8 januari 1979) Griinbaum, Catharina, fil. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1981) Hartman, Olov, leol. dr

Haskå, Inger, docent (fr.o.m. den 8 januari 1979) Hellström, Jan-Arvid, docent (fr.o.m. den 1 maj 1979) Nisser, Per-Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 21 september 1977)

Selander, Inger, lektor (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 juni 1981) Sörenson, Torslen N., tonsättare

Sekreterare; Nisser, Per Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr. sekreterare: Boden, Anna-Brita, sekreterare

Lokal: Munkbron 17, 2 tr. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 24 26 (Nisser), 763 24 24 (Boden)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har den 15 september 1981 avgell betänkandet Den svenska psalmboken i fyra band

 

347                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:4

(SOU 1981:49) Psalmboksrevisionen. Inledande redovisning. Provsamling för Advent, Jul och Dagens lider. Band 1.

(SOU 1981:50) Förslag till bearbetning m.m. av psalmerna i 1937 års psalmbok / 1939 års koralbok. Band 2.

(SOU 1981:51) Förslag lill Psalmer och visor, del 2. Band 3.

(SOU 1981:52) Psalmer från andra sångböcker än Den svenska psalmboken med tillägg. Urval för en gemensam bok, sammanställt av SAMPSALM. Band 4.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete vid årsskiftet 1984-1985.

4. ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts beslut den 2 november 1973 för all behandla frågor om utveckling och utnyttjande av automatisk databehandling (ADB) med anknytning fill samhällsplaneringen inom länsstyrelserna m.m.:

Ordförande: Åkerlund, Hans E., länsråd (fr.o.m. den I december 1978)

Ledamöter: Adlercreutz, Gustaf L. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1981)

Aldskogius, Göran, departementsråd (fr.o.m. den 8 november 1979) Gunnarsson, G. Ingemar, byråchef (fr.o.m. den 8 november 1979) Henricsson, Ulf 1. R., departementsråd (fr.o.m. den 4 april 1977) Jönsson, Gert, byrådirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1979) Karlsson, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 13 september 1979) Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977 t.o.m. den 3 oktober 1979)

Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (t.o.m. den 2 november 1980) Molinder, Barbro G. M., planeringsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979)

Rapaport, Edmund, avdelningschef (fr.o.m. den 8 november 1979) Ridal, Håkan, länsarkitekt (t.o.m. den 31 januari 1981) Tallrolh, N. Börje, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 november 1979t.o.m. den 31 januari 1981) Werner, Per, länsarkitekt (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sakkunniga: Jenslav, Marika, sekreterare (fr.o.m. den 28 september 1979) Jonsson, Göte K., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

 

Kn:4    Skr 1981/82:103                                           348

Experter: Bergfeldt, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Carlsson, Lars-Gunnar, förste byråinspektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Gorpe, B. Peter W., organisationsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979)

Göthe, Leif, förste byråingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Hallen, Sten-Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979) Holgersson, Magnus, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Kjellin, G. Taro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 14 december 1980)

Nilsson, Per-Olov, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Norden, Christer, byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1980) Olsson, Rune 1., avdelningschef (fr.o.m. den 8 november 1979) von Seth, Pehr, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Slålberg, P. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977)

Sekreterare: Lundgren, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Bitr. sekreterare: Andersson, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 15 juni 1981) Rosborg, Chadolte, arkitekt (fr.o.m. den 15 september 1979 t.o.m. den 14 december 1980)

Lokal: Munkbron  11. Postadress: Kommundepartementet,  103 33 Stockholm, tel. 10 87 72 (Lundgren), 11 23 61 (Andersson)

Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års kommilléberällelse Kn 13. Tilläggsdirekfiv, se 1980 års kommilléberällelse del II Kn 9.

Beredningsgruppen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

5. Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att utreda frågan om vidgad länsdemokrali:

Ordförande; Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen/c

Ledamöter; Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen/s Lundberg, Arne H. R., kommunfullmäktiges ordförande (fr.o.m. den 1 augusfi 1977)

 

349                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:S

Maltsson, Kjell A., led. av riksdagen/c

Eriksson, Gunnel, kommunalråd

Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen/m (fr.o.m.

den 17 maj 1979)

Stålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen/s

Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare

Sakkunniga: Aldskogius, Göran, departementsråd (fr.o.m. den 14 oktober 1980) Henricsson, Ulf 1. R., departementsråd (fr.p.m. den 4 september 1980) Hultquisl, P. Ove 1., sekreterare Hägglund, John E., länsråd

Johansson, Gunnar, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Klason, Lars-Erik, förhandlings- chef (fr.o.m. den 1 februari 1977 l.o.m. den 30 juni 1980)

Lundberg, Lars-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977 l.o.m. den 30 juni 1980)

Norling, E. Gunnar E., länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (t.o.m. den 3 september 1980) Waldenström, Hans, direktör (fr.o.m. den 14 oktober 1980)

Experter: Almqvist, Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 27 februari 1981) Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 14 december 1977) Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Finnveden, Bengt A., förste bitr. avdelningschef (fr.o.m. den  14 december 1977 t.o.m. den 30 juni 1980) Hallman, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 14 oktober 1980) Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1977) Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sillen, Bo S. A., direktör (fr.o.m. den 1 september 1977) Sundelin, Dick, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Huvudsekreterare; Waldenström, Hans G. W., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 april 1980)

Sekreterare: Hallman, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 1 februari 1977 l.o.m. den 30 april 1980) Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 10 mars 1980)

 

Kn:5    Skr 1981/82:103                                           350

Bitr. sekreterare: Almqvist, Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 8 september l.o.m. den 31 januari 1981)

Roselius, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den  12 maj l.o.m. den 31 januari 1981)

Lokal; L. Nygatan I, 3 tr. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 79 (Lundmark)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommilléberällelse del II Kn 5. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommilléberällelse del II Kn 7.

Kommittén har i december 1980 avgett belänkandet (SOU 1980:53) Länsförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge. Kommittén planerar all avge sitt slutbetänkande under år 1982.

6. Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 22 juli 1976 med uppdrag all verkställa fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli 1976):

Ordförande; Svensson, Torsten V., departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1977)

Ledamöter: Carlzon, Lars, biskop Hedberg, Gösta, missionsföreståndare

Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Kollind, Hans O., krigsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Nilsson, Per-Olof, förbundsdirektör (t.o.m. den 29 februari 1980) Olsson, Sten G., stiftssekreterare Smith, Jan, kyrkoherde

Experter; Arfvidson, Agnar, f.d. kammarråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Lundqvist, Lennart, landskapsarkitekt (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sekreterare: Lenhammar, Harry K. W., docent (fr.o.m. den 19 augusti 1977)

SärskiU biträde för att utarbeta förslag till anvisningar för omhänder­tagande av döda civilpersoner i krig: Cronebäck, Ove, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

 

351                                 Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:7

Lokal; Munkbron  11.  Postadress:  Kommundepartementel,  103 33 Stockholm, tel. 20 44 41 (Svensson), 20 62 72 (Lenhammar)

Direktiven för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del II U 10.

Kommittén har tillsammans med med riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap utarbetat PM ang. begravningsväsendet under beredskap och krig. Förslag väntas bli lämnat lill regeringen under år 1982.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

7. Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för all utreda frågan om länsdomstolarnas organisatoriska ställning, målområde m.m.:

Ordförande: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter: Sandlund, Maj-Britt L., länsråd Styrud, S. Josef, lagman (fr.o.m. den I december 1978)

Sakkunniga: Eriksson, Kjell E., direktör

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen/s Höglund, A. Anne-Marie, förste länsassessor (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Lundborg, L. Åke, lagman

Magnusson, Klas R., förste länsassessor (fr.om. den 30 januari 1980) Nordling, Lotly A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 januari 1980) Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (t.o.m. den 30 januari 1980) Wennberg, K. H. Birger, lagman (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Sekreterare; Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1978)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Kn 1.

Kommittén har den 29 oktober 1981 avgett slutbetänkandet (SOU 1981:75) Länsrätternas målområde - Administrativ tväpartsprocess. Uppdraget är därmed slutfört.

 

Kn:8    Skr 1981/82:103                                           352

8. Ordningsstadgeutredmingen (Kn 1977:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för alt göra en översyn av allmänna ordningsstadgan:

Särskild utredare; Neergaard, Erik A., lagman

Sakkunniga: Andersson, P. Gustaf, polisöverinlendenl Ericson, Gerhard, kanslichef Palmcrantz, Hans U., hovrättsråd Romson, Rolf, direktör Vilgeus, C. Jan I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Experter; Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 januari 1981) Paulsson,B. Staffan J., polissekreterare (fr.o.m. den I oktober 1979) Thollander, K. Gunnar H;son, förbundsjurist (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Sekreterare: Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor (t.o.m. den 14 januari 1981) Riving, Britt-Marie, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 december 1981)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Box 187, 201 21 Malmö, tel. 040/734 30 (Riving)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Kn2.

Utredningen planerar att avge ett delbetänkande under december 1981.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande vid årsskiftet 1982-1983.

9. Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsstyrelse

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag att göra en översyn av lagen om församlingsstyrelse:

Särskild utredare: Slbll, Lennart, direktör (fr.o.m. den 5 augusfi 1977)

Sakkunnig: Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 7 november 1979)

 

353                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:10

Expert: Rydén, Sven G., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 mars 1979)

Sekreterare: Svensson, Per S. Ove, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 7 november 1979)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommilléberällelse del II Kn5.

Utredningen har i februari 1981 avgett betänkandet (SOU 1981:6) Översyn av lagen om församlingsslyrelse. Uppdraget är därmed slutfört.

10. Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag all göra en översyn av kommunalbesvärsprocessen m.m.;

Ordförande: Hamdahl, Bengt, jusliliekansler (fr.o.m. den 18 november 1977)

Ledamöter: Slerzel, Fredrik A. C, f.d. juslieråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Törnvall, Peder H., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Riberdahl, Curt S., sektionschef (fr.o.m. den 18 november 1977) Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Expert: Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Sekreterare: Börjeson, Sven, byråchef (fr.o.m. den 24 november 1977)

Bitr. sekreterare; Svensson, Per S. Ove, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Lokal:JO, Box 16327, 103 26 Stockholm, tel. 23 58 80 (Börjeson)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Kn 3.

Kommittén beräknas avge sill slutbetänkande under första halvåret 1982.

23    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Kn:ll    Skr 1981/82:103                                           354

11. Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977:

Särskild utredare: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sakkunniga: Calmfors, S. Hans, sladssekreierare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Ridderstrand-Linderolh, E. Inger A., stadsjurist (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Experter: Roos, A. G. Thorbjörn, kanslichef (fr.o.m. den I mars 1979) Sundberg, Erik D., f.d. drätseldireklör (fr.o.m. den I juni 1978) Waldenström, Hans G. W., kulturchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare: Hilborn, M. Ingegärd, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Direktiven för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Kn4.

Utredningen har den 11 september 1981 avgell belänkandel (SOU 1981:53) Stockholms kommunala styrelse - en partiell översyn av kommunallagen.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för fortsalt utredning av vissa kömmunaldemokratiska frågor:

Ordförande: Lindencrona, Fredrik W. K., direktör (fr.o.m. den 18 november 1977)

Ledamöter: Andersson, Leif, överförmyndare (fr.o.m. den 18 november 1977) Ericsson, Lars Eric, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Jonnergård, Gustaf, f.d. partisekreterare, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 18 november 1977)

Jonsson, S. D. Anita, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Zachrisson, Rune E., kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Åstrand, Göran, konsulent (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga: Anderson. Hans A. T., direklionssekrelerare (fr.o.m. den 1 december 1977)

 

355                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:12

Domargård, Tord V., driflchef (fr.o.m. den 1 december 1977) Högdahl, Lars A., departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978) Jonsson, Olof E., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1977) Karlsson, H. Urban, förste sekreterare (fr.o.m. den I december 1977) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 december 1977) Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978)

Experter: Birgersson,    Bengt    Owe,    docent,    föredragande    i    riksdagens konslitulionsuiskoll (fr.o.m. den 10 januari 1978) Geijer, Cad-Wedig G.O., kanslidireklör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Holmquist, Gertrud M. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Hull, Jan P., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1979) Kildén, Anna-Lisa, avdelningschef (fr.o.m. den 1 januari 1982) Lindau, F. Christer G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 augusti 1979) Ling, Hans G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979) Olsson, Ingrid M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1979) Sigfridsson, Sven-Erik 1., rättschef (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Sekreterare: Kildén, Anna-Lisa, avdelningschef (fr.o.m. den 1 januari 1980 l.o.m. den 31 december 1981)

Ribbing, Robert, kanslichef (fr.o.m. den I5januari 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Bitr. sekreterare: Kronvall, Kai F., utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Sköldborg, Torgny, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari l.o.m. den 30 juni 1981)

Lokal: Munkbron 11, 2 tr. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Stockholm, tel. 11 27 38 (Kildén), 20 76 39 (Ribbing), 10 43 12 (Kronvall)

Direktiven för kommittén, se 1978 års kommilléberällelse del II Kn 6. Tilläggsdirekfiv, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Kn 4.

Kommittén är administrativt ansvarig för genomförandel av del forskningsprogram om utvärdering av kommunindelningsreformen som riksdagen anvisat medel till. Forskningen följs upp inom den kommunaldemokrafiska forskningsgruppen.

Kommittén har under året avgell följande rapporter och betänkanden (Ds Kn 1981:2) Kommunala folkomröstningar i Sverige 1978 och 1980, betänkande V

 

Kn:12    Skr 1981/82:103                                         356

(Ds Kn 1981:8) Direklvalda lokala organ, belänkande VI (Ds Kn 1981 ;10) Hushållen och servicelandskapel, rapport 4 (Ds Kn 1981 ;12) Medborgarna och kommunen, rapport 5 (Ds Kn 1981:13) Kommunalpolitik, massmedier och medborgare, rapport 6

(Ds Kn 1981:15) Ty riket är Dill och makten, rapport 7 (Ds Kn 1981:17) Kommunalpolitikerna, rapport 8 (Ds  Kn   1981:18)  Kommunalpolitikerna.  Rekrytering - arbetsför­hållanden - funktioner, rapport 8. Del 2. Kommittén beräknas avge näsla delbetänkande i januari 1982. Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1984.

13. Kommunalföretagskommittén (Kn 1978:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag all utreda frågor om kommunala företag m.m.:

Ordförande: Petrén, Gustaf, regeringsråd (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Ledamöter: Gisslen, Axel, kommunalråd (fr.o.m. den 21 juni 1978) Josefson, Slig A., lantbrukare, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Sakkunniga: Hermanson, Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 oktober 1980)

Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978) Meyer, Lars, förbundsjurisl (fr.o.m. den 21 juni 1978) Nyström, Lennart, finanssekrelerare (fr.o.m. den 21 juni 1978) Regner, Göran I. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sekreterare: Graffman, Agneta C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal; Munkbron 11. Postadress: Kommundepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 11 19 64 (Graffman)

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommilléberällelse del 11 Kn 2.

Kommittén planerar all avge ett delbetänkande i början av år 1982 saml ett ytterligare delbetänkande under hösten 1982.

Kommittén beräknas avge sitl slutbetänkande under första halvåret 1983.

 

357                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:l5

14. Kommittén (Kn 1978:02) för medbestämmandefrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för fortsatt utredning av frågan om medbestämmande för de anställda i kommuner och landstingskommuner m.m.;

Ordförande; Hegrelius, Olov, f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Ledamöter: Ahlvarsson, Lars 1., direktör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Arnslröm, Sven G., avdelningschef (fr.o.m. den 31 augusfi 1979) Boman, Svante, chefsrådman (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Bäckström, N. Birger, direktör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Chrislensson, Kent, förbundsordförande (fr.o.m. den 26 november 1980)

Gustafsson, Agne, universitetslektor (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Lindh, K. Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 12 juli 1979) Rosengren, Judilh, ombudsman (fr.o.m. den 12 juli 1979)

Experter: Aspegren, Lennart, rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980) Högdahl, Lars A., tf. departementsråd (fr.o.m. den 12 september 1979) Lewensjö, Åke R., sektionschef (fr.o.m. den 12 september 1979) Neergaard, Erik A., lagman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Olsson, Ingrid M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare: Boman, Svante, chefsrådman (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00

Direktiven för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del 11 Kn 3 och Kn 4. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommilléberällelse del 11 Kn 2.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

15. Räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den I mars och den 7 juni 1979 för all utreda frågor om ersättning på grund av natur­katastrofer:

 

Kn:15    Skr 1981/82:103                                         358

Ordförande: Persson, Carl J. G., f.d. landshövding (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Ledamöter: Aulin, Olle M., bitr. försvarsdirektör, led. av riksdagen/m Bergander, Lilly K., kontorist, led. av riksdagen/s Bergdahl, Hugo A., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Johnsson, Rune S. G., ombudsman, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Svanberg, Karl-Erik, rektor, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sakkunniga: Arvidson, Olle, brandchef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Hultqvisl, Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Lewensjö, Åke R., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lindberg, Carl-Otto A., förste länsassessor (fr.o.m. den 16 juli 1979) Rangnitt, F. Harald O., rättschef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Sjölin, Jan P., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Sundberg, E. Bertil, vice brandchef (fr.o.m. den  1  februari  1980) Westling, Bengt R., ombudsman (fr.o.m. den 26 mars 1980)

Experter: Aronsson, Hans E., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979) Ekström, O. Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den I juli 1979) Halidén, Bengt A. E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Johansson, Bengt H., byrådirektör (fr.o.m. den I februari 1980) Stål, B. Torbjörn, överingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 16 juli 1979)

Bitr. sekreterare: Kihlgren, C. Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Larén   Marklund,   A.   E.   Ingrid,   hovrättsassessor  (fr.o.m.   den   1 maj 1980)

Lokal; Munkbron 11. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Slockhoim, tel. 11 21 74(Frid), 11 21 83 (Larén Marklund), 031/17 38 00 (Kihlgren)

 

359                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:l6

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II Kn I och 3.

Kommittén har den 13 oktober 1981 avgell principbetänkandet (SOU 1981:82) Samhällets räddningstjänst.

Kommittén planerar att under första halvåret 1982 avge två delbetän­kanden om nalurskadefrågor saml en rapport med redovisning av resultaten av en försöksverksamhet med helikopter i sjuktransport-organisationen.

Kommittén beräknas avsluta sill arbete omkring årsskiftet 1982-1983.

16. Kvinnoprästutredningen (Kn 1979:02)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för all utreda jämställdhet mellan kvinnor och män som präster i svenska kyrkan m.m.:

Särskild utredare: Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sakkunniga: Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 7 augusti 1979) Stolt, Lennart, direktör (fr.o.m. den 7 augusti 1979)

Experter: Engman, Gerd B., studiesekreterare (fr.o.m. den I juli 1979) Hammarbacken, Britta K. M., leg. sjuksköterska, led av riksdagen/c (fr.o.m. den 16 november 1979)

Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Malmgren, Lena M., tf. komminister (fr.o.m. den I juli 1979) Troedsson, Ingegerd, förulv. statsråd, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den Ijuli 1979)

Sekreterare: Löven, Bo C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 augusti 1979)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Kn6.

Utredningen har den 30 april 1981 avgett belänkandel (SOU 1981:20) Omprövning av samvetsklausulen - Män och kvinnor som präster i svenska kyrkan.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Kn:17    Skr 1981/82:103                                         360

17. Utredningen (Kn 1979:03) om översyn av skatteförvaltningen i Stockholms län (ÖSAB)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979: skild utredare: Bruno, Gösta F., f.d. överdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Sakkunniga: Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979)

Jakobsson, Kjell G. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Johnsson, Bengt Å. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1979) Tegnhed, Lars A., bitr. skatledireklör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Expert: Fritsch,  Jan,  byrådirektör  (fr.o.m.   den  3   augusti  l.o.m.  den   25 september 1981; fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sekreterare: Hillman, Bo 1., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Ihrmark, Astrid K. M., länsrevisor (fr.o.m. den I januari 1980 l.o.m. den 31 augusti 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberälleise del  II Kn5.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i december 1981. Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (Kn 1979:04) om begravningsverksamheten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 augusti 1979:

Särskild utredare: Slerzel, Fredrik A. C, justitieråd (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sekreterare: Nordling, Lotly A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har den ISjuni 1981 avgett betänkandet (SOU 1981:36) Begravningsverksamheten. Uppdraget är därmed slutfört.

 

361                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:20

19. 1979 års kyrkomöteskommitté (Kn 1979:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979;

Ordförande: Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 28 september 1979)

Ledamöter: Gibson, Urban H., chefskonsult (fr.o.m. den 28 september 1979) Grape-Lanlz,   Margareta,   utredningssekreterare   (fr.o.m.   den   28 september 1979)

Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 28 september 1979)

Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 28 september 1979)

Lundgren, Cad-Eric, förbundssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1979)

Expert: Slålvanl, Cad-Einar, studierektor (fr.o.m. den 1 december 1980)

Sekreterare: Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman (fr.o.m. den 1 december 1979)

Direkfiven för kommittén, se 1980 års kommilléberällelse del II Kn 8.

Kommittén har i februari 1981 avgett betänkandet (SOU 1981:14) Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

20. Utredningen (Kn 1979:08) om kommunal kompetenslagstiftning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 6 december 1979 för att utreda frågan om sammanförande av vissa lagar om den kommunala kompetensen till en lag:

Särskild utredare: Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga: Riberdahl, Curt S., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sahlin, Jan E. A., förste sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980)

Sekreterare: Rolfson, Bo G. R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1980)

 

Kn:20    Skr 1981/82:103                                         362

Lokal: Departementets kommittéer. Box 347, 401 25 Göteborg, tel. 031/17 38 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen beräknas avge sill slutbetänkande under år 1982.

21. Utredningen (Kn 1980:01) om inomregional skatteutjämning

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 10 april 1980;

Särskild utredare: Anlonsson, Johannes, landshövding (fr.o.m. den 11 april 1980)

Sakkunniga: Bergslen, E. Rune, departementsråd (fr.o.m. den 11 april 1980) Hjelmqvist, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 11 april 1980) Lindström, Harry 1., direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Skilje, Ivar, finansdireklör (fr.o.m. den 11 april 1980) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 11 april 1980)

Experter: Hermanson,    Gunnar,    departementssekreterare   (fr.o.m.    den    2 september 1981) Åkesson, Gert, budgelkamrer (fr.o.m. den 1 februari 1981)

Sekreterare: Rydberg, J. Å. Lennart, civiljägmäslare (fr.o.m. den 11 april 1980)

Direktiven för utredningen, se  1981  års kommilléberällelse del 11 Kn I.

Utredningen planerar all avge sill slutbetänkande i december 1981. Uppdraget är därmed slutfört.

22. Utredningen (Kn 1980:02) om redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1980 för att utreda frågan om utformningen av del ADB-baserade redovisnings­systemet för exekutionsväsendet:

Särskild utredare: Johansson, Larz A., kommunalråd, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 1 juli 1980)

 

363                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:23

Sakkunniga: Rydén, Nils, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Strömberg-Levin, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Svantesson, Magnus, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1980) Tavemark, Rune, kronofogde (fr.o.m. den 1 juli 1980) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Troive, Hans, skaltedireklör (fr.o.m. den I juli 1980)

Expert: Nilsson, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Sekreterare: Törnkvisl, Olof, kronofogde (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberälleise del 11 Kn2.

Utredningen har i juli 1981 avgett slutbelänkandel (Ds Kn 1981:5) Datorstöd för exekutionsväsendet och bilaga A (Ds Kn 1981:6) Utvärde­ringsrapport av det på försök drivna ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX) samt bilaga B (Ds Kn 1981:7) Allernaliva driflsstruklurer för exekutionsväsendets ADB-system.

Uppdraget är därmed slutfört.

23. Stat-kommungruppen (Kn 1980:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 24 april 1980 för all se över de statliga myndigheternas tillsyn och kontroll av kommunal och landstingskommunal verksamhet:

Ordförande: Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980)

Ledamöter: Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980 l.o.m. den 24 juni 1981)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980) Järdler, Sven A., förbundsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980 t.o.m. den 12 november 1981)

Landström, Sten-Sture, direktör (fr.o.m. den 13 november 1981) Pettersson, S. Åke E., statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980) Westerberg, Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980)

 

Kn:23    Skr 1981/82:103                                         364

Sakkunniga: Grufberg, A. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 15 december 1980)

Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den lOjuni 1980) Strand, Kad-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1980 t.o.m. den 14 december 1980)

Expert: Nordbeck, Lennart, kammarrättsråd (fr.o.m. den 15 oktober 1981)

Sekreterare: Nilsson, Jörgen, planeringssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Bitr. sekreterare: Eriksson, Anita, assistent (fr.o.m. den 1 juni 1981)

Lokal: Kommundeparlemienlel, Tysta Marigången 2, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 40 47 (sekreteraren), 763 40 23 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för arbetsgruppen, se 1981 års kommittéberättelse del II Kn3.

Stat-kommungruppen har under året avgell följande betänkanden (Ds Kn 1981:3) Besparingar genom förenklad provning av el-, vatten-och värmemätare

(Ds   Kn   1981:4)   Statsbidragen   lill   kommuner   Och   landstings­kommuner (Ds Kn 1981:11) Besparingar och förenklingar inom kollektivtrafiken (Ds Kn 1981:16) Besparingar och förenklingar för kommuner och landstingskommuner och

(Ds Kn 1981:20) Stat-kommungruppens verksamhet Stat-kommungruppens har därutöver den 16 december 1980 avgell förslag om slopande av underställning av plan för omsorgsverksamhelen m.   m.   saml   rapport  den   19   mars   1981   om   arbelarskyddsverkets normgivning och tillsyn enligl arbelsmiljölagen.

Stat-kommungruppens verksamhet skall vara avslutad den 30 juni 1983.

24. Kyrkomusikerutredningen (Kn 1980:04)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 11 december 1980 för all utreda kyrkomusikverksamhelens organisation:

Särskild utredare: Hansson, Bertil, led. av riksdagen/fp (fr.o.m den 15 december 1980)

 

365                               Kommittéer: Kommundepartementet    Kn:25

Sakkunniga; Arnslröm, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Bjurek, Zaid, musikdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1981) Broman, Bengt, kyrkoherde (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Sekreterare: Svensson, Per S. Ove, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1981)

Lokal: Departementens kommiltéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1980:85.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1984.

25. Kyrkofondsutredningen (Kn 1980:05)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 18 december 1980 för all utreda frågan om kyrkofondens användning för ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner, m.m.;

Särskild utredare; Slerzel, Fredrik A. C, f.d. justitieråd (fr.o.m. 22 december 1980)

Experter: Bergslen, E. Rune, departementsråd (fr.o.m. den 16 februari 1981) Göransson, C. Göran N., departementsråd (fr.o.m. den 16 februari 1981)

Hjelmqvist, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 16 februari 1981)

Janson, Bo 1., konsulent (fr.o.m. den 16 februari 1981) Nordling, Cad-Einrar, kammarråd (fr.o.m. den 16 februar 1981) Wallin, Elin, byrådirektör (fr.o.m. den 16 februari 1981)

Sekreterare: Thyblad, Tom F. F. T;son, rådman (fr.o.m den 22 december 1980)

Lokal: Kommundepartementet, Tysta Marigången 2, 103 33 Stock­holm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 38 74 (Thyblad)

Direktiven för utredningen, se 1982 års kommilléberällelse del 11 dir 1980:91.

Kommittén   har   i   oktober   1981   avgelt   delbetänkandet   (SOU 1981 ;88-89) Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1984.

 

Kn:26    Skr 1981/82:103                                         366

26. Utredningen (Kn 1981:01) om kommunalförbund

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 19 februari 1981 för all se över lagen om kommunalförbund:

Särskild utredare; Lindquist, Ulf, hovrättsråd (fr.o.m. den 20 oktober 1981)

Sekreterare: Rolfson, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 oktober 1981)

Lokal: Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031 /17 38 00

Direkfiven för utredningen, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:9.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1983.

27. Kommittén (Kn 1981:02) för undersökning av allvarliga olyckshändelser

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 mars 1981:

Ordförande: Persson, Carl, f.d. landshövding (fr.o.m. den 12 oktober 1981)

Lokal: Munkbron 17. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 24 23 (Persson)

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del II dir 1981:12.

Kommittén skall efter en försöksperiod på tre år redovisa sina er­farenheter och lägga fram förslag lil! den framlida inriktningen av verksamheten.

 

 

 

Skr 1981/82:103

368

Underbilaga I

KOMMITTÉKOSTNADER JUSTITIEDEPARTEMENTET

I

Kommitténs benämning

Kom-mlHéns nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.             1980-07-01-1981-06-30
1980-06-30    ------------------

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verk­samhet senast den 30 juni 1981

Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) Tomträttskommittén (Ju 1977:12) Fastighetsdata- och inskrivnings­registerkommittén (Ju 1979:07'! (FADIR) Grundlagskommittén (Ju 1980:01)

Summa

1982: 10 23

38 44

1 227,0 673,9

296,6 108,0

378,3 22,6

186,7 286,5 874,1

44,2 40,2

104,7

89,8

278,9

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1981

Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informations­system (SARI) Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) Konkurslagskommittén (Ju 1971 ;06) Utredningen (Ju 1972:12) om

företagsinteckning Energirädet (Ju 1974:03) Försäkringsrättskommittén

(Ju 1974:09) Varumärkesutredningen (Ju 1974:10) Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV) Sfiftelseutredningen (Ju 1975:01) Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju

1976:04) Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)

(DALK) 1977 ärs sexualbrottskommitté

(Ju 1977:03) Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05) Rättegängsutredningen (Ju 1977:06) Kommittén (Ju 1977:()7) om ställföre­trädare för dödsbo i vissa fall m.m.

 

1982: 1

2 3

10 952,4 5 199,7 2 969,6

1,7 757,9 445,8

60,6 42,5 50,6

4

5

1 252,0

411,8

15,8

6

7

1 642,2 376,0

164,6

43,3 22,2

8 9 11 12 13

690,4

2 224,5

1 754,6

925,4

1 353,6

0,6 291,5 385,1 173,7 187,6

49,6 58,3 69,1 66,4 131,8

14

710,9

206,1

25,5

15

2 593,7

602,1

60,0

16

17 18

1    402,2
661,2

2  222,3

180,8 212,0 507,5

59,2 20,2 191,5

35,5

19

565,1

175,9

 

369

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

10

Resersättning

Tryckning      Konsultationer

Övriga

administrativa

kostnader

Bidrag till

myndighet,

institution

Summa'

 

11,0 12,9

0,3 116,0

2,2

436,0 191,7

 

10,2 113,7 147,8

19,6 135,9

216,4 216,4

44,1 0,9

47,2

581,7

490,9

1700,3

 

5,0 83,6 33,8

17,3

1,9

969,6

11,9 0,2 0,3

1,1

I 050,7 884,2 530,5

446,0

 

16,5

2,2

5,5 46,8 21,7 22,6 14,3

29,7

18,4

7,8

15,0

121,9

29,0

77,2

0,5

214,3

1,2

0,2 0,1 0,4

32,8

0,7 0,2

224,4 24,4

55,7 397,1 476,1 262,8 334,1

261,3

1 004,8

247,8 247,9 821,1

241,6

24    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103

370

1

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt Militäransvarskommittén (Ju 1977:09) Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10) Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13) Sjölagsutredningen (Ju 1977:16) 1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01) LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03) Tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06) Miljöskadeutredningen (Ju 1978:08) Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09) Kommissionslagskommittén (Ju 1978:10) Viteskommittén (Ju 1979:01) Pantbrevsutredningen (Ju 1979:02) Patentprocessutredningen (Ju 1979:03) Fängelsestraffkommittén (Ju 1979.04) Frivärdskommittén (Ju 1979:05) Delegationen (Ju 1979:06) för kontrakts­värd MAIK-kommittén (Ju 1979:08) Utredningen (Ju 1979:09) om skydd för

företagshemligheter Utredningen (Ju 1979:10) om interna­tionella faderskapsfrägor Fastighetsbildningsutredningen (Ju

1979:11) Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13) Stöldutredningen (Ju 1980:02) Permissionsutredningen (Ju 1980:03) Ägarlägenhetsutredningen (Ju 1980:04) Utredningen (Ju 1980:05) om alkohol­utandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott Utredningen (Ju 1980:06) för att se över gällande ordning i fråga om godtrosför­värv av stöldgods m. m. Utredningen (Ju 1980:07) ang domstols-administrationen 1981 års polisberedning (Ju 1981:02) (PB81)

Summa

48

49 50 51

1982:

 

20

1 187,7

274,2

44,2

21

971,5

289,7

44,6

22

1 439,9

447,6

159,2

24

678,7

292,7

57,7

25

526,5

183,2

11,9

26

504,9

201,0

24,5

27

470,9

174,3

21,3

28

319,9

177,2

62,5

29

172,7

51,2

44,3

30

417,3

339,5

43,6

31

244,5

175,6

22,1

32

266,8

186,7

40,7

33

310,4

313,7

27,8

34

246,4

171,0

70,3

35

448,5

314,3

83,8

36

214,9

220,9

43,1

37

10,0

____

10,6

39

35,4

146,1

10,1

40

203,9

216,2

37,5

41

63,1

168,2

37,1

42

211,9

346,8

66,9

43

209,0

590,0

27,6

45

38,2

170,8

11,8

46

22,8

237,7

—

47

—

114,8

38,7

19,7

108,5

4,2

2 067,9

116,5 10 733,1

 

Kommittéer som slutredovisal sitt uppdrag i tidigare års kommitté­berättelser

Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

Utredningen (Ju 1972:04) om ny lagstift­ning om befordran med järnväg

Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)

Utredningen (Ju 1977:15) om rätten till arbetstagares uppfinningar

Fyndlagstiftningsutredningen (Ju 1978:05)

BRÅ-utredningen (Ju 1978.07)

Summa

 

1980:10

2 127,7

2,1

-

1981:5

1421,3

66,1

4,2

10

1419,6

49,8

19,7

28

672,2

64,7

60,7

32 34

243,0 335.8

60,6

26,7

270,0

22,8

40,5

147,9

 

371                                  Kommittékostnader: Justitiedepartementet

___8___________ 9____________ 10_________ II

23,9

_

57,8

_

26,6

—

10,4

_

17,9

74,4

19,3

73,6

23,5

_

20,3

0,8

37,1

_____

16,7

—

11,7

30,7

16,2

_

9,7

_

115,0

_

35,0

—

6,0

_____

6,7

—

23,5

-

17,6

-

93,8

_____

23,6

—

20,6

—

22,8

—

0,2                        -                  342,5

0,3                        -                  392,4

4,1                        -                  637,5

-                       -                          -                  360,8

-                      0,1                        -                  287,5

-                                              - -                           318,4 25,0                               -         -           244,1

-                                              -                          -                  260,8

-                                              -                          -                    95,5

-                                              -                          -                  420,2

-                                               -                                   -                        214,4

-                      0,8                        -                  270,6

-                                              -                          -                  357,7

-                                              -                          -                  251,0

-                        -                           -                  513,1
5,3                              0,1              -                  304,4

-                                              -                          -                    16,6

-                                              -                          -                  162,9

31,4                               -                -                  308,6

-                       -                           -                  222,9

0,2                        -                  507,7

0,2                        -                  641,4

299,2                               -               -                  502,4

-                                                                 -                          -                  260,5
-                              -                        -                               -    -                  153,5

9,3                              -                        -                               -  -                  137,5

23,2                    -                  -                       -                           -                    143,9

1 179,3             258,6        1546,5                53,9                        -                15 839,3

 

6,7

82,6

0,9

83,0

8,7

73,7

6,0

______

22,3

239,3

2,1

159,6

153.4

207,8

83,4

73,2

679,5

 

Skr 1981/82:103

372

I

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Nordiska straffrättskommittén (Ju 1961:5I) svensk sakkunnig

Nämnden (Ju 1968:67) för Europa­rådets kriminologiska forsknings­stipendier

Nordiska ämbetsmannakommittén (Ju 1974:07) för lagstiftningsfrågor

Telubutredningen (Ju 1981:A)

Nordisk kommitté (Ju 1981:01) för utredning av frågor om Färöarnas, Grönlands och Ålands representation i Nordiska rådet

Diverse myndigheter m. m.

Diverse firmor

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott den 1 juli 1980

Utestående reseförskott den 30 juni 1981

5,6

17,0 13,7

75,3

662,5

5,1 5,6

 

Summa

737,8

10,7

 

Summa totalt

12 615,0

2 505,4

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

- Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 

373

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

10

10,2

10,2

 

13,9

7,4 0,2

12,5

5,6 89,4

 

./. 12,6

./. 12,6

 

5,6 0,5

25,1

11,2

622,0

—

5,6 1321,3

/. 25,7

 

 

 

 

. /. 25,7

4,8 9,3

25,1

n,2

629,6

. /. 12,6

4,8 1411,1

1 358,7

658,9

1 774,1

730,7

. /. 12,6

19 630,2

 

Skr 1981/82:103

374

UTRIKESDEPARTEMENTET

I

2

 

t.o.m. 1980-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1980-07-01-1981-06-30

Lön m.m.'

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Förberedande kommittén (UD 1979.01) för 1981 års FN-konferens om nya och förnybara energikällor

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den I juli 1981

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av

folkrättens regler om humanitet i krig Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01) Utredningen (UD 1978:02) om utrikes­representationen

Summa

Summa

1982:4

1982:1

2

8,3

753,8 111,0

883,6

148,1

437,8 585,9

9,7 9,7

7,1

2,4

43,9 53,4

 

Kommittéer som slutredovisal sitt upp­drag i tidigare års kommitté-berättelser

Utredningen (UD 1979:02) om utbildnings­behovet för det svenska framtida utvecklingssamarbetet'

Utredningen (UD 1980:01) om fredskårens framtid

Summa

1981:5

518,6

2,5

74,8

87,8 162,6

2,9

21,6 24,59

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m m.

Svenska UNICEF-kommittén Brådskande utredningar på nedrustnings­området R Björnerstedt

Summa

62,6 62,6

15,9

15,9

I I beloppet ingår lönekostnadspålägg

- Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m m) samt sjukvårdskostnader har belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement. ■' Kostnaderna bestrids av andra medel än kommittéanslaget

 

375                                  Kommittékostnader: Utrikesdepartementet

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa-

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

m.m.

9,7 9,7

5.0                                         -                   -                       -                     207,9                368,1

5.1                                         -                   -                       -                           -                   7,5

 

18.6                                         -                   -                    0,6                           -                500,9

28.6                                         -                   -                   0,6                    207,9               876,5

61,0                       74,6                     -                            11,0                                -                         224,3

21,4                 35,1               -                      8,4                         -                   174,3

82,4               109,7             -                     19,4                       -                   398,6

15,9

 

40,0

40,0

—

62,6

40,0

118,5

 

Skr 1981/82:103

376

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.              1980-07-01-1981-06-30
1980-06-30    ------------------

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Värnpliktsinfiytandekom mitten (Fö 1977:01) (VIK)

Kommittén (Fö 1979:01) om vissa frågor rörande den militära underrättelse­tjänsten

Summa

1982:2

878,1 67,3

285,9

0,4 286,3

95,1

57,7 152,8

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den I juli 1981

1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU -75)

1978  års försvarskommitté (Fö 1978:02)
(FK-78)

Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning (SamD NBO)

Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Utredningen (Fö 1978:05) Hälso-och sjukvård i försvaret (HSF)

Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

1979  års militära flygindustrikommitté
(Fö 1979:02) (MFK-79)

Utredningen (Fö 1980:01) Religionen i försvaret

Värnpliktsförmånsutredningen (Fö 1980:02) (VFU)

Utredningen (Fö 1980:03) om försvars­upphandling

1980  års underhållsutredning
(Fö 1980:04) (U-80)

Motständsutredningen (Fö 1980:05) (MU) Informationsberedskapsutredningen

(Fö 1981:01) (InfoBU) Sårbarhetsberedningen (Fö 1981.02)

(SÅRB)

Summa

 

1982: 1

310,4

4,2

119,4

3

2 043,4

662,3

391,9

4

38,8

-

15,3

5

545,0

262,4

74,2

6

7

233,9 621,1

1,8 148,2

76,6 105,8

9

773,3

527,6

124,1

10

0,4

214,5

12,5

11

-

248,4

2,6

12

-

120,3

14,3

13 14

—

42,7 0,3

22,2 3,8

15

-

18,4

4,0

16

_

_

____

966,7

2 251,1

 

377                                  Kommittékostnader: Försvarsdepartementet

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa-

administrativa      myndighet.

kostnader            institution

m.m.

10,7                   -                  -                    42,9                        -                   434,6

7,8                    -                  -                      1,5                         -                    67,4

18,5                   _                 _                    44,4                        -                   502,0

44.2                    7,8                 -                    0,1                         -                  175,7
308,4                  - 4,1           89,1                       -                         1455,8

0,2                     -                  -                    2,0                         -                    17,5

11.3                          -                          -                        64,2                                 -                         412,1

8,2                     -                  -                    2,6                         -                    89,2

59.3                   -                    -                    3,3                         -                  316,6

91,6                     -             98,3                  39,5                         -                  881,1

25,2                     -                  -                  11,2                         -                  263,4

5,0                      -                  -                    6,7                         -                  262,7

-                      -                    -                    2,9                         -                  137,5

24.4                  - -             18,8                       -                         108,1
0,2                    - -                  -                       -                         4,3

-                          - -                  -                       -                         22,4
578,0                  7,8        102,4               240,4                         -              4 146,4

 

Skr 1981/82:103

378

1

Kommittéer som slutredovisal sitt uppdrag i tidigare års kommitté­berättelser

Beredningen (Fö 1975:01) om det fortsaUa arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

Sårbarhetskommittén (Fö 1977:02) (SARK)

1979 års materielanskaffningskommitté (Fö 1979:03) (MAK-79)

 

1981: 1

1 225,1

144,3

70,2

4

1 075,7

11,1

-

12

480,1

99,2

86,0

 

Summa

254,6

156,2

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m.m.

Utredningen (Fö 1977:A) om samordning av allmänna landmobila radiokommuni­kationer m.m. (SAMORA)'

Diverse personer

Gemensamma kostnader*

Utestående reseförskott den Ijuli 1980

Utestående reseförskott den 30 juni 1981

Summa Summa totalt

1 379,2

191,2

42,7

233,9 3 025,9

12,3

12,3 I 288,0

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader har

belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

' Kostnaderna bestrids av kommunikationsdepartementet med 10,5 tkr 1980/81.

■• Ang. Pilotutbildningskommittén (Fö 1978:A) har försvarsdepartementets kommittéanslag debiterats med 42,7 tkr

avseende 1979/80, se redogörelse K-dep.

 

379                                 Kommittékostnader: Försvarsdepartementet

10

37,2                     -               8,3                    2,5                         -                  262,5

-                       -                  -                       -                         -                    11,1

6,7                     -             23,8                    1.5                         -                  217,2

43,9                    -             32,1                   4,0                         -                 490,8

21,0                      -                         -                    21,0

2,7                     -                  -                       -                         -                  206,2

6,4                     -                  -                    1,5                         -                    50,6

V. 32,4                    _                  _                      _                         _               ./. 32,4

4,0                     -                  -                       -                         -                      4,0

./. 19,3                   -            21,0                   1,5                         -                 249,4

621,1                7,8          155,5               290,3                         -              5 388,6

 

Skr 1981/82:103

380

SOCIALDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1980-07-01-1981-06-30

1980-06-30-----------------------

Lön               Dag-

m.m.'            arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisations­utredning (S 1974:04) (NEPO)

Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m. m. (ALLFA)

Omsorgskommittén (S 1977:12)

Fluorberedningen (S 1977:13)

Sjukreseutredningen (S 1979:09)

Summa

1982:3

9

10

23

816,1

2 959,8

3 862,4 473,1 158,0

319,1

895,6

32,5

283,1

1 530,3

48,3

82,6 80,7 75,3 18,1 305,0

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den I juli 1981

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation

(S 1966:39) Pensionskommittén (S 1970:40) Delegationen (S 1974:05) för social

forskning Utredningen (S 1976:05) om sjukvärden i krig

(USIK) Prostitutionsutredningen (S 1977:01) Utredningen (S 1977:04) om narkotika­missbrukets omfattning Ensamförälderkommittén (S 1977:16) Utredningen (S 1977:21) om de homo­sexuellas situation i samhället 1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01) Beredningen (S 1978:03) för internatio-

riellt läkemedelssamarbete Sjukpenningkommittén (S 1978:04) Familjevärdsutredningen (S 1978:05) Kortvägsutredningen (S 1978:06) Kommittén (S 1979:03) för översyn av

hemspråksträning för förskolebarn Bilstödskommittén (S 1979:04) Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06)

 

1982: 1

2

4 747,1 3 666,0

124,3 332,0

111,4

4

2 426,0

675,3

105,5

5 6

1 021,7 1 248,2

225,4 232,8

102,5 29,5

7 11

3 333,3 865,0

463,7 444,0

41,1 38,0

12 13

637,4 3 417,5

325,9 441,1

60,8 90,7

14 15 16 17

499,0 635,8 541,3 354,4

159,0

344,4

249,9

83,9

65,3 97,5 46,8 11,1

18 19 20

220,3 134,7 102,6

316,0 189,1 403,3

62,7 47,6 53,7

 

381                                     Kommittékostnader: Socialdepartementet

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

-                        -                  -                       -                           -                  48,3

124.0                 85,9          189,5                    0,6                    250,0             1 051,7
162,7                 _ 40,4            4,4                       -                 1 183,8

61,6   '                 -               8,7                    0,6                      35,0                213,7

53,8                     -             17,1                  29,9                           -                402,0

402.1                85,9        255,7                  35,5                   285,0            2 899,5

7,2 139,7

386,6

21,4

16,5 1,1

21,8

45,3

10,7

12,7

80,5 21,9

—

—

21,0 0,1

23,2 38,1

56,9

66,2 230,0

2,6 0,2

23,1 166,0

10,6

133,5 617,7

5,7 7,4

96,7

159,1

51,7

1,3

96,4

5,6

0,1

293,2

5,4 0,5 10,0

67,8 24,8 18,0

-

26,1

55,5

3,5 3,2 0,2

556,0 584,2

-                                       871,3

-                                       429,4 284,3

653,7
95,0                 845,3

559,6 1 322,9

332,0 697,9 358,4 389,5

5,0                 455,0

- 290,8
530,7

 

Skr 1981/82:103

382

I

Cancerkommittén (S 1979:07) Kommittén (S 1979:08) för översyn av

riksförsäkringsverkets organisation

(RFV-översynen) Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationella

handikappåret 1981 Anhörigvårdskommitlén (S 1979:11) Organisationskommittén (S 1979:12) för

socialstyrelsen Kommittén (S 1979:13) för opinionsbildning mot drogkul­turen Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd

beträffande boendeservice för svårt

handikappade 1980 års abortkommitté (S 1980:02) Journalutredningen (S 1980:03) Socialdatautredning (S 1980:04) Samarbetsorganet för alkoholfrågor

(S 1980:06) (SAMO) Socialberedningen (S 1980:07) Översynen av föräldraförsäkringen m. m.

(S 1980:08) PBU-utredningen (S 1980:09) Försäkringsdomstolskommittén

(S 1980:10) Behörighetsutredningen (S 1980:11) Äldreberedningen (S 1981:01) Kommittén (S 1981:02) för specialist­utbildning i Sverige av

läkare från utvecklingsländer m. m. Kommittén (S 1981:03) om etiska,

humanitära och sociala frågor m. m.

kring hybrid-DNA-tekniken Socialavgiftsutredningen (S 1981:04)

Summa

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommitté­berättelser

Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Utredningen (S 1974:09) om sjukvård i livets slutskede (SLS)

Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Tobakskommittén (S 1977:03)

Texttelefongruppen (S 1977:15)

Beredningsgruppen (S 1977:19) för det internationella barnåret 1979

Organisationskommittén för försäkrings­rätterna (S 1978:02)

Kontraktsvårdsutredningen (S 1979:02)

Utredningen (S 1979:05) om alkoholfri motellverksamhet

Organisationskommittén (S 1980:05) för statens miljömedicinska laboratorium

Summa

36,7

21

466,9

186,3

151,3

22

308,0

238,6

 

24 25

303,9 0,2

658,2 327,0

32,5 7,6

26

678,3

595,8

47,6

27

160,4

247,7

20,2

28 29 30 31

11,1

2,2

111,1 176,2 168,2 130,5

36,7 22,1 23,1 14,7

32 33

16,8

513,0 736,8

47,6 17,0

34 35

-

117,0 157,1

30,2

36 37 38

—

210,9

108,7

58,5

27,2

39

60,!

40 41

1 478,7

9 812,4

 

1981:3

1979:4

4

3 290,0 1 294,9 3 961,0

2,3 212,7

58,5 48,3

7

2 200,0

48,7

-

979: 15

11

981: 16

2 537,4 285,8 564,4

49,3 69,8

39,5 16,0

19

2 179,3

81,1

45,8

21 26 29

1 760,5

301,0

29,2

77,2 74,9

-----

42

13,1

11,9

20,4

 

 

627,9

228,5

 

383

Kommittékostnader: Socialdepartementet

10

36,9

328,5

3,9

592,3

 

 

43,5

-

53,4

-

117,6

27,2

353,5

451,8

71,9 0,4

45,4

12,0

9,1

26,3

71,2

-

-

2,2

2,1 23,4 38,5 16,3

-

23,3 33,7

1,6 1,3 0,3

12,6 32,0

43,7 34,8

103,5

4,1 0,5

7,5 2,1

—

131,0

0,1

69,2

2,4 0,5

-

15,0

0,1

50,0

486,8

1 685,5 362,2

736,2

341,3

173,2 307,0 231,1 161,8

724,5 821,1

285,8 159,2

322,3

111,2

59,0

 

3,8

64,6

 

1493,1

I 039,8

2 609,3

202,8

150,0

16 786,1

 

0.9-24,6

0,5 14,7

2,1

3,7 0,4

1,2 48,1

95,5

5,2

23,6

65,6

189,9

2,1

2 124,4

2 126,5

16,3 18,9

2,7

37,9

172,6

0,9

311,8

72,3

49,8

189,6

16,0

2          256,1

77,2

78,6

0,4

.33,5

3          258,8

 

Skr 1981/82:103                                                     384

\________________________________ 2_______ 3______ 4_________ 5___

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkun­niga biträden inom departementet m.m.

Nämnden (S I960:A) för undervisnings­
sjukhusens utbyggande (NUU)                                 4 560,3                           929,3       8
Läkemedelsinformationsrådet

(S 1980:B)                                                                               -                  3,1       2

Samordningsgrupp (S 1980:C) för sjuk­
värdens försörjningsberedskap                                                                     151,3      1
Diverse myndigheter —
Diverse firmor 1,1
Diverse personer 453,9
Gemensamma kostnader 0,4
Utestående reseförskott

den 1 juli 1980 Utestående reseförskott den 30 juni 1981

Summa                                         1539,1    12:

Summa totalt                                       13 509,7      2 \y

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

- Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader I

belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 

385

Kommittékostnader: Socialdepartementet

 

10

II

 

102,2

-

60,3

55,2

-

1 233,5

21,8

-

52,0

-

-

96,9

23,5

-

86,8

4,2

1 970,7

281,5 1 970,7

. /. 0,4

297,9

42,5

706,6

396,9

453,9 1443,9

. /. 30,9

 

 

 

 

. /. 30,9

21,7

 

 

 

 

21,7

137,9

297,9

241,6

766,0

2 367,6

5 472,3

2 081,2

1 613,5

5 233,1

1 042,2

2 802,6

28 416,7

25    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103

386

 

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

 

 

1

2

3                    4                          5

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.              1980-07-01-1981-06-30

1980-06-30

Lön                      Dag-m.m.'                  arvoden'

Kommittéer som avslutat sitt arbete senast den 30 juni 1981

Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)' Lufttransportutredningen (K 1978:07) (LTU) Väghållningsutredningen (K 1979:04) Taxesamordningsulredningen (K 1979:08) Transportforskningskommittén (K 1980:01) Utredningen (K 1981:01) om inrikesflygets utveckling

1982

 

: 1

713,2

7,8

27,3

4

776,1

157,7

105,3

8

142,6

3,5

51,6

11

0,3

18,4

4,2

13

61,7

222,2

42,8

17

 

Summa

409,6

231,2

 

Kommittéer som fortsätter sin verksiamhet efter den 1 juli 1981

Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04) Utredningen (K 1976:01) om samverkans­möjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m m. (SAMVERK-utredningen) Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10) Utredningen (K 1979:01) om transport

av farligt gods Mönstringsutredningen (K 1979:02) Sjömanspensionsutredningen (K 1979:06) Kollekfivtrafikberedningen (K 1979:07) Flyglagutredningen (K 1979.09) Stockholmsutredningen (K 1980:02) Närsjöfartsutredningen (K 1980:03) Organisationsutredningen (K 1980:04) för

trafikflygarutbildning (OTU) Utredningen (K 1981:02) om fiottning

i Pite älv Kommittén (K 1981:03) för nordiska

trafiksäkerhetsäret 1983 Flygtrafikledningstjänstutredningen (K 1981:04) Förhandlingsman (1981:05) för en kollektivav­talsreglerad sjömanspensionering 1981 ärs bilarbetstidsutredning (K 1981:06)

Summa

215,1

547,6

44,7

1982:2

 

3

1 084,5

—

43,5

5

265,0

72,8

33,2

6

337,2

184,9

75,8

7

254,8

176,9

43,4

9

119,2

81,9

47,8

10

106,4

288,3

56,7

12

57,1

168,6

17,0

14

11,9

54,4

46,6

15

—

297,4

—

51,2

16

19 20

21

22

56,9

459,9

1 597,2

 

387                      Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa-

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

m.m.

5,1

—

95,4

4,8

61,9

53,3

210,7

—

23,3

16,2

157,1

1,8

0,2

—

52,7

1,3

47,0

—

36,4

—

1,5

—

55,0

0,3

139,0

69,5

607,3

8,2

140,4 588,9 253,5 76,8 348,4

56,8 1464,8

32,1                       10,0                    -                             2,4                                 -                          304,3

0,7                     -                  -                       -                           -                  44,2

3,3                     -                  -                    1,4                           -                110,7

13,0                     -                  -                    1,5                           -                275,2

36,8                    _                  _                      _                          _                257,1

28,6                     -               3,3                       -                           -                161,6

58.2                   - 71,2          9,1                       -                    483,5
16,4                   - -                  -                       -                    202,0

2,3                     -                  -                    5,0                           -                108,3

117,1                    -           255,3                    0,3                           -                670,1

65.3                  - -               1,3                       -                    174,7
8,5                    - -                  -                       -                        8,5

382,3                10,0           329,8                 21,0                       -                 2 800,2

 

Skr 1981/82:103                                                               388

1_____________________________________ 2________ 3_______ 4__________ 5

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommittéberättelse

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)             1981:3     4303,2        116,0          85,4

4

—

—

18,9

6

403,2

3,6

74,7

7

1 115,6

58,5

45,0

Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

SMHI-utredningen (K 1977:01)

Typbesiktningsutredningen (K 1977:02)

Utredaren (K 1978:06) av differenti­
erade körkort                                                      9          56,0           -               6,8

14

415,7

21,9

—

16

191,2

97,9

20,9

 

 

297,9

251,7

Särskild utredare (K 1979:03) av Göteborgs hamns internationella konkurrensförhällande

Körkortsmedicinska utredningen (K 1979:05)

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under

budgetåret 1980/81 för sakkunniga

biträden inom departementet m m.

29,7

24,0

0,4

11,3

-

2,9

-

10,6 29,5

384,8 84,2

-

Klassificeringsanstalternas undersöknings­
verksamhet (K 1979:B)                                                    50,8

Regeringsrepresentanter att handha
vissa frågor rörande Nord-
kalottnyget(K I979:D)                                                       12,6

Arbetsgrupp (K 1980:A) för enhetliga
bestämmelser i Norden rörande småbåtar
(fritidsbåtar)-*                                                                  2,6

Sakkunnig (K 1980:B) för visst
arbete i samband med
utbyggnad av Visby hamn                                                   —

Stängselnämnden                                                               28,3

Diverse myndigheter m m.

Diverse personer                                                                  —

Gemensamma kostnader-                                                      _

Utestående reseförskott den I juli 1980

Utestående reseförskott den 30 juni 1981

Summa                                 499,1         78,3

Sakkunniga i nordiskt lagstiftnings­arbete m m.

Svenska sakkunniga (K 1967:37) inom
Nordisk kommitté för trafiksäkerhets­
forskning (NKT)                                                                                 -             44,2

Nordisk kommitté (K 1967:38) för
transportekonomisk forskning (NKTF)                                                  —              7,9

Nordiskt trafiksäkerhetsräd
(K 1971:02) (NTR)                                                                             -              40,5

Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971:04)
för transportfrågor (NÄT)                                                                  0,1           95,4

Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom
Nordisk kommitté för vägtrafiklag­
stiftning (NKV)                                                                                   -              11,8

Nordisk bilteknisk kommitté

(K 1975:03) (NBK)

Summa                                    0,1          199,8

_____________________ Summa totalt_____ ________ 2 803,9      1 220,9

' I beloppet ingår lönekoslnadspålägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader 1

belastat anslaget VIII A2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet och kommundepartementet med vardera 46,8 tkr 1980/81.

" Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet med 4,7 tkr 1980/81.

5 Ang utredning om samordning av allmänna landmobila radiokommunikationer m m (SAMORA) är kommunil

tionsdepartementets andel 10,5 tkr 1980/81 se redogörelsen till Fö-dep.

•i Ang Pilotutbildningskommittén har kommunikationsdepartementets kommittéanslag krediterats med 42,7 i

avseende 1979/80, se redogörelse till FÖ-dep.

 

389                     Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet

10

3,7                114,7           103,3                  0,7                         -                   423,8

-                      -                  -                       -                           -                     18,9

4,7                    -                  -                       -                           -                     83,0

22,6                    -              129,7                    -                           -                   255,8

0,2                    -                  -                       -                           -                      7,0

2,6

—

0,1

—

1,5

16,2

6,2

0,6

35,3

130,9

239,3

1,3

24,6

143,3

-                   956,4

10,6                    _                  _                    1,2                          -                  65,5

21,9                    _                  _                       _                          _                  33,6

10.4                   _                  _                       _                          _                  13,3

5,0                     -                  -                       -                          -                  15,6

-                      -                   -                       -                          -                  29,5

-                       - -                  -                       -                    384,8
8,5                    1,3           10,5                  18,3                          -                122,8

. /. 9,8                                                                                                            . /. 9,8

10,9                                                                                                              10,9

57.5                  1,3           10,5                  19,5                          -               666,2

26,8                   _                   _                    0,3                           -                  71,3

23,7                  -                    -                       -                           _                  31,6

54,1                  -                    -                    0,4                           -                  95,0

53,0                  -                    -                       -                           -                148,5

33,6                   -                    -                    0,1                           -                  45,5

7,6                   -                    -                       -                           -                    7,6

198.8                  -                   -                   0,8               -           ,               399,5

812.9              211,7               1186,9       50,8                           -            6 287,1

 

Skr 1981/82:103

390

EKONOMIDEPARTEMENTET

I

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.             1980-07-01-1981-06-30
1980-06-30    ------------------

Lön m.m.

Dag-arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05) (FRU)

Summa

1982:5

509,5 194,0

194,0 49,9

49,9 0,2

 

Kommittéer som fortsätter sin verkiiamhet efter den 1 juli 1981

Betalningsbalansdelegationen

(Fi 1975:02) Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna

och kapitaltillväxten Banklagsutredningen (Fi 1976:04) Valutakommittén (E 1977:03) Lönspardelegationen (E 1978.01) Försäkringsverksamhetskommittén

(E 1979:01) (FVK) Värdepappersmarknadsutredningen

(E 1979:02) (VPM-utredningen) 1979 års fondutredning (E 1979:03) Utredningen (E 1980:01) om jordbrukets

kapitalförsörjning Statistikutredningen (E 1980:02) Kommittén (E 1980:03) angående

översyn av kreditpolitiken och

den kreditpolitiska lagstiftningen Kontokortskommittén (E 1980:04) Utredningen (E 1980:05) angående de små

och medelstora företagens finansiella situation

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1981

1980 års långtidsutredning (E I980:LU)

Summa

Summa

22,7

962,6

13,6

1982: 1

 

2 3 4 6

5 346,4 998,9

1 151,9 126,2

1046,5 353,1 371,3 151,0

105,6 77,0 93,4 10,1

7

440,2

442,1

75,1

8 9

95,5 147,0

155,1 186,2

37,8 44,5

10 II

8,2 0,1

119,4

374,5

15,8 36,6

12 13

—

193,9 193,2

5,1 49,5

14

—

139,6

4,9

 

 

339,59

578,1

 

926,7

265,5

 

 

 

265,5

—

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Gemensamma kostnader

Summa Summa totalt

43,2 43,2

4 242,2

628,0

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

- Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

har belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 

391                                 Kommittékostnader: Ekonomidepartementet

10

Resersättning    Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            insfitulion

m.m.

0,2                   7,0             39,0                    -                           -                   290,1

7,0                 39,0              -                       -                       290,1

2,6

-

395,7

-

26,2 56,7 18,1

0,9 140,5

116,0

9,5 220,7

38,5 11,9

23,4

-

11,6

2,7

4,6 26,5

—

-

0,5

37,5 15,1

—

-

13,6 12,8

1,9 2,6

0,6

5,0

0,1 2,9

1,0

_

_

0,8

16,2

142,0

597,4

83,8

6,5

671,5

398,5

7,1

6,5

671,5

398,5

7,1

434,6

I 333,7 486,8 644,7

554,9

198,0

257,2

186,3 439,0

206,6 248,2

146,3 5 357,0

I 349,1 1349,1

-                                             -                  -                      0,5                         -                    43,7

-                                             -                  -                      0,5                        _                    43,7

222,9              820,5        1034,9                91,4                        -                 7 039,9

 

Skr 1981/82:103

392

BUDGETDEPARTEMENTET

I

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.             1980-07-01-1981-06-30
1980-06-30---------------------

Lön

Dag­arvoden'

 

1982:7

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Företagsobeståndskommittén

(Fi 1976.03) (FOK) Utredningen (B 1977:07) med uppdrag

att utreda frågan om lokalisering av

ny verksamhet till Västerbottens län Konsultexportutredningen (B 1978:03) ADB-anskaffningsutredningen

(B 1979:09) Kommittén (B 1979:14) om folkpen-

sionärernas skattelättnader

Summa

356,9

62,5

2 249,2

 

12 15

514,3 872,6

149,5 ./. 13,1

30,2 17,8

22

255,6

206,3

24,2

27

88,9

176,6 876,2

78,8 213,5

267,1

56,3

74,6

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1981

: 1

1 489,7

588,0

22,6

2

1 124,8

221,1

59,1

3

0,8

-

1,3

4

3 080,4

712,5

105,6

5

2 105,8

710,9

74,1

6

380,6

-

123,2

8

1 796,7

341,9

143,8

9

2 960,1

449,3

1,7

10

659,6

326,1

45,7

II

707,7

169,6

64,6

13

3 971,5

288,1

89,8

14

993,2

395,4

67,0

16

36,3

—

25,2

17

279,2

157,6

37,4

18

182,8

186,6

3,7

19

245,1

—

51,7

20

254.5

176,6

142,7

21

193,2

438,2

99,2

23

73,2

_

67,1

24

84,2

267,6

9,0

25

173,6

341,7

62,2

26

112,8

416,3

22,0

28

117,9

205,6

41,4

1969 års punktskatteutredning
(Fi 1970:57)                                                  1982

Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)

Utredningen (Fi 1972:06) om under­ställning av avtal

Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhets­åtgärder m. m. i skatteprocessen (USS)

Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Utredningen (Fi 1976:02) om beskatt­ning av tjänstepensioner

1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976.05)

Förvaltningsutredningen (B 1977:01)

Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

Stämpelskatteutredningen (B 1977:06)

Delegationen (B 1977:09) för före­tagens uppgiftslämnande m. m. (DEFU)

Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Solnautredningen (B 1978:06)

Realbeskattningsutredningen (B 1978.07)

Kronoholmsutredningen (B 1978:08)

Bruttoskattekommittén (B 1979:04)

Kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Energiskattekommittén (B 1979:06)

Husebyutredningen (B 1979:10)

Chefsutbildningskommittén (B 1979:11)

1979års folkbokföringskommitté (B 1979:12)

1980års företagsskattekommitté (B 1979:13)

Kulturskattekommittén (B 1979:15) 1980 ärs kommitté (B 1980:01)

för översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag,
m.m.                                                                    29

 

393                                   Kommittékostnader: Budgetdepartementet

10                   11

Resersättning    Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag fill        Summa

administrafiva      myndighet.

kostnader            institution

134,4                   _                  _                    0,7                           -                554,5

8,8                     -             38,2                       -                           -                226,7

0,1              102,1               3,7                    0,6                           -                111,2

1,1                31,9                  -                    0,2                           -                263,7

11,9                    -                  -                       -                           -                267,3

156,3            134,0            41,9                   1,5                           -             1423,4

28.2                    _                  _                      _                           _                638,8

-                      -                   -                       -                           -                280,2

-                      -                   -                       -                           -                    1,3

143,2                    _                 _                    1,0                           -                962,3

81,5                    _                 _                      _                           _                866,5

3,5                            -                        -                              -                                    -                      126,7

7,5                24,8                  -                    0,4                           -                518,4

9,7                     _                 _                    0,5                           -                461,2

15,9                    -               2,5                    0,5                           -                390,7

10.3                    -                   -    0,2               .                           -                244,7

14,5                    -           207,3                  20,7                           -                620,4

0,6                     -                  -                    0,5                           -                463,5

-                      -                   -                       -                           -                  25,2

241,4

1,7

—

0,2

100,1

—

16,3

0,9

234,3

1,5

18,8

0,1

1 378,3

49,1

48,4

0,2

2,5

1,0

—

0,7

39.4                    -            241,4                    1,7                           -                477,5

190,5

5,7                     -           100,1                       -                           -                157,5

0,2                 20,0             16,3                    0,9                           -                356,7

0,5                     -           234,3                    1,5                           -                773,7

17,1                    -             18,8                    0,1                           -                103,1

525,0                    -          1378,3                  49,1                         -                2 229,0

32,2                     -             48,4                   0,2                         -                  484,7

43,9                     -               2,5                   1,0                         -                  485,7

0,9                     _                  _                   0,7                         -                  248,6

0,6                  0,1                  -                   2,5                         -                  326,6

 

Skr 1981/82:103

394

I

Kommunala grundgarantiutredningen

(B 1980:02) Datadelegationen (B 1980:03) Utredningen ( 1980:04) om pensionsrätt Kommittén (B 1980:05) om underskottsavdrag Utredningen (B 1980:08) om arbetsgivar­inträdets administration Kommittén (B 1981:01) för reavinstuppskov Skalteindrivningsutredningen

(B 1981:02) Expertgruppen för studier i offentlig

ekonomi (B 1981:03) (ESO) Utgiftsskattekommittén (B 1981.04) Utredningen (B 1981:05) om gällande

upphandi i ngsbestämmelser Skatteavräkningssakkunniga (B 1981:06)

Summa

 

30

2,4

—

7,3

31

18,6

725,7

23,6

32

—

1,7

8,8

33

—

185,2

38,0

34

—

160,1

—

35

—

59,3

—

36

-

110,8

-

37

____

13,8

____

38

—

—

—

39

____

_____

____

40

—

—

—

1494,»

7 916,8

 

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommittéberättelser

Utredningen (B 1979:01) om central rationalisering och ADB

Utredningen (B 1979:07) om minskning av statens bestånd av uthyrnings­bostäder

Utredningen (B 1980:06) om forsknings-och utvecklingsinsatser rörande offentlig ekonomi

Organisationskommittén (B 1980:07) för statskontoret (OKS-80)

2.Summa

1980:21

1981:23

36

37

306,5

6,1

21,9

115,3 143,3

29,3

5,5

16,7 51,5

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Decentraliseringsdelegationen

(B 1980:A) Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

den 1 juli 1980 Utestående reseförskott

den 30 juni 1981

Summa

151,6

517,6

2,1 8,5

528,2

 

Summa totalt

9 464,5

1 759,

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnadei

har belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 

395                                   Kommittékostnader: Budgetdepartementet

10

4,4                   -               95,5                       -                    -    ■                107,2

67,5                   -               49,1                   9,9                           -                875,8

27,7                   -                    _                   0,1                           -                  38,3

6.4                    -                   -                       -                           -                229,6

4.3                    -                   -                   0,1                           -                164,5

3.5                    -                   -                       -                           -                  62,8

9.4                  -                    -                       -                           -                120,2
-                      -                    -                       -                           -                  13,8

1103,6                         44,9               2 394,5                          91,8                                   -    13 045,7

0,3                            -                       -                             -                                   -  0,3

3,6                            -                       -                             _                                   _ 39,0

0,8                            -                       -                            1,7                                   -            29,9

0,4                            _                       _                            5,2                                   -           137,6

5,1                               _                        _                              6,9                                     - 206,8

8.1                    -                   479,5                              1,0                                     -  I 006,2

./. 0,6                              -                        -                               -                                     -       ./. 0,6

4.2 -                        _                               -                                     -            6,3
-                     63,0                          160,7                                     -  232,2

. /. 59,9                              -                        -                               -                                     _     . /. 59,9

31,1

—

—

—

/. 17,1

-

542,5

161,7

1247,9

178,9

2 978,9

261,9

-                     31,1

-                 1215,3

-                15 891,2

 

Skr 1981/82:103

396

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

I

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.             1980-07-01-1981-06-30
1980-06-30---------------------

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Utredningen (U 1977:08) om visnings­ersättning Elevvårdskommittén (U 1978:06) Utredningen (U 1978:13) för översyn av den interna organisationen för liv­rustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet Huvudmannaskapskommittén (U 1978:16) Radiorättskommittén (U 1979:05) Kommittén (U 1979:10) om forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan Utredningen (U 1980:01) för översyn av statens konstråds organisation och verksamhetsformer Organisationskommittén (U 1980:06) för Musikaliska akademiens bibliotek m. m. 1980 ärs bokbranschutredning (U 1980:07)

Summa

 

1982:8 13

161,1

1 237,0

816,6

47,3 43,9

18 20 23

255,0 859,7 202,6

55,6 495,5 146,9

17,4 27,0 51,8

28

188,4

427,5

84,5

34

47,2

189,1

0,8

37

-

20,8

24,4

38

 

251,3

70,8

367,9

2 403,3

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1981

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling

om avtalsreglering av uppphovsrättsliga

frågor på undervisningsområdet

(AUU-sakkunniga) Bibelkommissionen (U 1972:07) Studiestödsutredningen (U 1975:16) Gymnasieutredningen (U 1976:10) Svenska delegationen (U 1976:11) av

finsk-svenska utbildningsrådel Videogramulredningen (U 1977:05) Arbetsgruppen (U 1977:10) för same­frågor Forskningssamverkanskommittén

(U 1978:01) (FOSAM) Gäststuderandekommittén

(U 1978:03) Kommittén (U 1978:04) om kommunal

vuxenutbildning (Komvux)

 

: 1 2 3

5

51,8 7 352,8

4  247,6

5  546,0

1    557,5
870,7

2  785,6

34,1 43,1 132,9 130,5

6

7

350,3 1971,8

5,4 830,5

36,4 38,4

9

493,4

206,5

-

10

1 396,4

363,3

71,8

II

944,2

523,0     ■

52,4

12

1 558,6

746,5

88,3

 

397                            Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet

10                  11

Resersättning    Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa      myndighet.

kostnader            institution

1,8                    -                  -                       -                           -                    49,1

95,3                 51,4             20,0                  31,7                        -                  1058,9

-              15,0                       -                           -                  88,0

11,3               73,6                  -                  29,4                           -                636,8

0,4                26,6                  -                       -                           -                225,7

240,1                    -               3,3                  19,3                           -                774,7

-                                             -                   -                    1,6                           -                191,5

-                                             -                   -                       -                           -                  45,2

11,7                    -             15,0                    6,3                    150,0                505,1

360,6            151,6            53,3                 88,3                   150,0            3 575,0

 

48,0 101,2 141,9

94,4 80,7

216,0 791,7

125,5 20,7 50,3

51,9 85,0

—

10,0

0,5 39,4

13,4

-

-

-

15,6

114,5

0,6

11,8

33,1

-

65,4

13,9

220,9

—

1,4

45,6

34,1

I 774,1

50,0               I 485,9

3 980,7

-                    104,2

993,3

219,9

577,6

687,8

1 102,7

 

Skr 1981/82:103

398

 

1

Integrationskommittén (U 1978:07)

Nääs-utredningen (U 1978:08)

Närradiokommittén (U 1978:11)

Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

Utredningen (U 1978:14) om förutsätt­ningarna för en närmare samverkan mellan livsrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet

Talbokskommittén (U 1979:02)

Uppföljningskommittén (U 1979:03)

Filmpolitiska beredningen (U 1979:06)

Utredningen (U 1979:07) om den civila flyghistoriska museiverksamheten

Konservatorsutredningen (U 1979:08)

Utredningen (U 1979:09) om behov av radiobiologisk forskning m. m.

Delegationen (U 1979:11) för bättre skolmiljö och uppföljning av reform­besluten rörande grundskolan

Skolförfattningsutredningen (U 1979:12)

Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén)

Utredningen (U 1979:15) rörande den framtida verksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum m. m.

Folkbiblioteksutredningen (U 1979:17)

Utredningen (U 1980:02) om ortnamns­verksamheten i riket m. m.

Utredningen (U 1980:03) om den fram­tida hälso- och sjukvården samt motionsidrotten för studerande

Utredningen (U 1980:08) om dagstidningar för synskadade

Kommittén (U 1981:01) om samverkan mellan förskola och skola

Organisationskommittén (U 1981:02) för den statliga skoladministrationen

Utredningen (U 1981:03) om utbildningens och forskningens uppgifter i strävandena att förbättra den svenska ekonomins utvecklings- och konkurrenskraft

Språk- och kulturarvsutredningen (U 1981:04)

Delegationen (U 1981:05) för förhandlingar rörande nordisk radio- och TV-samarbete m. m.

Utredningen (U 1981:06) om översyn av användningen av studieomdöme som urvalsgrund vid antagning till högskoleutbildning

Summa

 

1982: 14 15 16

1    835,6
380,7

2      379,3

803,0

208,0

1 178,9

59,0 58,1

17

1 565,4

711.3

110,4

19

21 22 24

158,7

494,0

13,2

55,0

56,6

282,5 52,2

15,8 11,6

5,7 31,7

25 26

55,4 96,2

58,1

232,5

10,1 21,3

27

9,2

145,7

34,5 138,3

269,9

13,4 41,4

36,5

29 30

31

1,5 167,1

288,9

 

32 33

64,6

237,8

125,4 641,4

21,8 39,8

35

15,2

187,2

15,6

36

6,0

36,8

3,0

39

-

125,5

15,0

40

-

46,3

3,5

41

_

111,3

10,0

16,5

42 43

44 45

13 365,7

I 151,6

 

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommitté-berättelser

Kommittén (U 1976:04) om läromedels­marknaden Utredningen (1977:03) om kvinnliga

skolledare Lärartjänstutredningen (U 1977:04) Uppslagsverkskommittén (U 1977:09) Dagspresskommittén (B 1978:01) TV-avgiftsutredningen (U 1978:15)

 

:5

3 257,8

38,7

27,1

8

760,7

2,8

1,0

9

2 637,5

./. 13,2

—

12

581,9

87,9

2,6

14

1 067,9

135,8

57,3

26

742,5

40,9

25,0

 

399

Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet

 

78,5

1,5

114,6

68,6

66,2 171,7 24,1

9,0

375,9

6,7

22,6 73,9 36,8

10

534,6

11

1 038,3 209,5

2 507,7

957,9

 

6,0

5,2

11,6

27,8

3,9

0,4

0,3

32,0

14,3

4,8

72,4

314,4

63,5

63,7

79,8 286,7

149,6

 

19,6

38,2

28,2

1,2 0,7

6,6

35,7 247,4

360,2

 

0,1 138,5

29,0

1,3 30,9

0,7

148,6 850,6

232,5

 

 

13,1

-

7,0

0,4

4,2

0,6

38,1

0,3

3,1

1,6

1,1 0,3

52,9 151,0

55,7 161,6

 

7,5

24,0

 

1 352,2

553,6

I 513,4

502,9

584,6

19 024,0

 

1,6

1,5

68,2

27,5

 

0,4

138,5

—

0,8

2,4

20,9

—

0,8

—

40,2

—

_

4,7

55,0

6,0

8,6

—

—

9,8

—

164,6

143,5

10,9

130,7

277,4

75,7

 

Skr 1981/82:103

400

I

Skoladministrativa kommittén (U 1978:17) Utredningen (U 1979:01) om förstärkta

kontakter mellan hem och skola Dansteaterutredningen (U 1979:14) Sista Serafenutredningen (U 1979:16) Organisationskommittén (U 1979:18)

för statens konstmuseer Utredningen (U 1980:04) om översyn av

SFI-registret

Summa

28

4,0

I 338,9

 

29 41 43

355,9

2,3 6,7

40,4

27,4

0,9

17,1 14,5

45

7,2

62,6

8,7

49

—

—

11,1

 

 

428,2

164,4

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m. ni.

Svenska Unescorådets arbetsutskott

.. (U 195I:A)

Ämbetsmannakommittén (U 1971:14) för

nordiskt kulturellt samarbete Barnfilmrädet (U 1975:C) Arbetsgruppen (U 1978:B) kring norm­bildning och normöverföring i skolan Rikskommittén (U I980:A) mot våld

i skolan Arbetsgruppen (U I980:B) för beredning

av frågor rörande kontakter

mellan kultur och skola Arbetsgruppen (U 1980:C) för beredning

av frågor kring en förändrad statlig

skoladministration Acceleratorutredningen (U 1980:D) Arbetsgrupp (U 1981 :A) med uppdrag

att göra en översyn av de

praktiska arrangemangen för bevarande

av arkivhandlingar m. m. för

statsförvaltningen Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

den 1 juli 1980 Utestående reseförskott

den 30 juni 1981

Summa

94,8

2,7

650,1

 

450,6 312,8

6,1

9,3 49,4

648,9

221,1

31,9

246,1

548,5

13,7

30,2

148,4

-

36,4

556,9

45,6

21,5

97,9 0,1

I 603,2

244,7

 

Summa totalt

17 800,4

1 928,6

' I beloppet ingär lönekostnadspälägg.

- Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader 1

belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 

401

Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet

10

1,4 0,2

20,6

381,7

704,5

4,6

47,9

1,2

0,2 13,2

4,0

446,4 27,4 15,6

71,3

11,3 1 378,8

 

1,3

26,4

 

51,5 17,7

—

—

0,6

41,8

422,7

12,8

8,4

62,0

62,9

13,3

24,4

15,5

0,2

-

3,6

83,6

_

309,2

21,2

12,8

. /. 9,7

. /. 5,0

125,2

51,1 73,8

738,7

719,8

167,7

1016,5 12,8

 

0,5 3,6

3,9

45,5

742,6

0,3 478,2

1 542,9 1 696,5

22,0

2 289,1

0,3

101,8

2 220,3

./. 52,1

-

-

-

-

./. 52,1

30,4

—

—

—

—

30,4

297,6

531,3

1 077,9

538,0

3 224,7

7 517,4

2 031,0

1 941,0

2 692,5

1 142,4

3 959,3

31 495,2

26    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103

402

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1980-07-01 - 1981 -06-30

1980-06-30    ------------------

Lön               Dag-

m.m.'            arvoder

 

Kommittéer som avslutat sin verkiiamhet senast den 30 juni 1981

Kommittén (Jo 1979:03) om organisation och finansiering av djurens hälso-och sjukvård

Utredningen (Jo 1980:03) om kontrollen av matpotatis

Summa

1982:9 18

363,5

355,2

355,2

76,5

40,3 116,8

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den I juli 1981

1974 års trädgärdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen

Jakt och vilivårdsberedningen (Jo 1977:04)

Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

Naturresurs- och miljökommittén (Jo 1978.01)

Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftföroreningar

Kommittén (Jo 1978:07) för industrins råvarukostnadsutjämning m. m. (RÅK)

Radonutredningen (Jo 1979:01)

Allmänningsutredningen (Jo 1979:04)

Hästutredningen (Jo 1979:06)

Utredningen (Jo 1979:07) om den stat­liga rekreations- och turistpolitiken (TUREK)

Utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska förhållanden

Kommittén (Jo 1979:09) om avändningen av kemiska medel i jord- och skogs­bruket m. m.

Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar

Kommittén (Jo 1980:01) om kapitalföränd­ringarnas inverkan pä lantbrukarnas inkomstförhållanden

Kommittén (Jo 1980:02) med uppdrag att utreda sockernäringens framtida om­fattning, inriktning, organisation och struktur

Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning av vissa dryckesförpackningar, m. m.

Kommittén (Jo 1980:06) med uppgift att samordna aktiviteter i samband med uppföljningen av Stockholmskonferensen 1972 om den mänskliga miljön (Miljö-82)

 

1982: 1

1 027,7

-

120,0

2

1 325,5

135,9

33,5

3 4

904,5 4 907,6

242,0 248,6

95,3 76,4

5

2 605,4

1 863,7

97,4

6

835,1

-

6,0

7

8

10

II

211,5 628,1 136,3 156,8

2,3

138,2

52,3

170,3

56,9 13,6 49,2 43,2

12

225,8

544,5

64,3

13

1,8

147,3

41,3

14

89,6

187,5

50,0

15

 

81,7

47,8

52,4

16

17 19

20

8,6

97,3

44,4 59,3

101,0

26,6

 

403                               Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till         Summa-

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

134,5                   _                  _                       _                          _                   566,2

13,0                  7,8                -                       -                           -                     61,1

147,5                  7,8                -                       -                           -                   627,3

76,8

-

280,0

0,1

7,6

-

-

0,6

35,8 45,6

25,0 39,6

121,7 602,3

8,5 6,4

77,7

-

400,3

144,5

3,1

-

220,9

0,6

19,3

26,7

132,5

27,9

16,3

1 104,0 18,9

9,2

62,2

-

48,7

5,9

61,5

-

3,2

-

2,7

37,6

0,4

0,9

8,7

—

_

0,7

476,9

177,6

528,3
1 186,0             2 204,9

2 583,6

230,6

94,8

1 282,5

262,1

-                   241,4

725,6 253,2

279,1 138,9

0,3                           -                        -                              -                                    -                           61,3

24.3                    -                  -                      0,8                         -                    69,5

30.4                  2,3            115,7                    -                           -                   305,0

9,6                   7,5                -                      8,3                         -                   153,0

 

Skr 1981/82:103

404

1

Förhandlingsgruppen (Jo 1981:01) för nya avtal rörande forskning och ut­vecklingsverksamhet på det skogstek­niska området samt rörande skogs­trädsförädling och skogsgödsling

Utredningen (Jo 1981:02) av verksamhet och organisation m. m. vid statens veterinärmedicinska anstalt och statens lantbrukskemiska laboratorium

Utredningen (Jo 1981:03) om förutsätt­ningar för olympiska vinterspel i Falun/Are 1988

Kommittén (Jo 1981:04) om det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige

Kommittén (Jo 1981:05 om förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och skogsbruket

Vissa fiskefrågor (Jo 1981:06)

Utredningen (Jo 1981:07) om försörj­ningen med gödselmedel m. m.

Kommittén (Jo 1981:08) om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1982

Summa

21

22

23 24

25 26

27 28

16,4

0,4

4 081,7

8,4

942,2

 

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommitté­berättelser

Hjälmarutredningen (Jo 1976:10) Genbankutredningen (Jo 1973:04) Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägen­heter m. m. Vattenplaneringskommittén (Jo 1977:06) Kommittén (Jo 1978:05) för miljörisker

vid sjötransporter Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av

produktkontrollens organisation Utredningen (Jo 1979:02) om lokalisering av en central anläggning för miljö­farligt avfall Etanolutredningen (Jo 1979:05) Kommittén (Jo 1980:04) för förhandling om nya avtal rörande forskning och utvecklingsverksamhet på det jord­brukstekniska området

Summa

 

1980:12 1981:1

727,1 626,7

5

7

1 177,9 999,7

11

1 825,8

12

571,2

26 17

159,2 95,1

26

77,3

138,0

215,3

20,0

77,7 30,5

10,3

14,9

43,5

11,0 207,9

 

405

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

10

0,4

6,2

16,5

21,0

0,7

22,6 38,6

 

710,7

93,4

2 937,1

187,2

1 186,0

10 138,3

 

5,6

25,2 8,8

2,7

13,2 294,6

6,6

10,0 208,9

33,9

0,1

6,6

25,6

203,5 542,8

46,9

152,9

 

24,5

491,1

1,8

559,1

 

2,4 69,2

2,1 309,9

750,5

1,9

15,5 1 554,7

 

Skr 1981/82:103

406

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Miljövårdsberedningen (Jo I968:A)

Miljödatanämnden (Jo 1974:A)

Beredningen (Jo I978:A) för livsmedels-och näringsfrågor

Arbetsgruppen (Jo I979:A) för blyfri bensin

Organisationskommittén (Jo 1980:A) för Svalöf

Arbetsgruppen (Jo I980:B) med uppdrag att utreda AB Svensk laboratorie­tjänst (SVELAB) framtida organisation och verksamhet

Diverse myndigheter

Diverse firmor

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestäende reseförskott den 1 juli 1980

Utestående reseförskott den 30 juni 1981

 

1 709,3 34 822,6

242,7 2 578,0

16,9 31,0

55,4

-

41,4

500,0

-

-

98,6

9,7

-

 

101,7 17,1

-

 

44,3 37,1

60,6

 

Summa

3 030,6

149,9

 

Summa totalt

7 682,8

1 416,8

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnadei

har belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

Ang. sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fräga om metoder för märkning a olja i fartyg är jordbruksdepartementets andel 46,8 tkr 1980/81, se redogörelse till kommunikationsdepartementet

Ang. arbetsgrupp (K I980:A) för enhetliga bestämmelser i Norden rörande småbåtar är jordbruksdepartementet! andel 4,7 tkr 1980/81, se redogörelse till kommunikationsdepartementet.

 

407

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

 

33,2 81,0

26,3 396,0

65,2 2 014,9

26,3 199,8

481,3

410,6

5 782,0

2,0

-

-

-

-

43,4

0,4

-

-

-

-

0,4

0,4

-

105,1

-

-

115,2

2,3

0,4 19,2 0,6

2,7

188,6 2,4

48,6

0,3

0,7 1,6

100,0

104,3

305,7

2,8

124,8

90,6

./. 10,7

-

-

-

-

./. 10,7

10,9

—

—

—

—

10,9

139,7

425,0

2 424,8

228,7

581,3

6 980,0

1067,1

836,1

6112,4

417,8

1 767,3

19 300,3

 

Skr 1981/82:103

408

HANDELSDEPARTEMENTET

I

t.o.m. 1980-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1980-07-01-1981-06-30

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Prisregleringskommittén (H 1975:06) Krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01)

Kommittéer som fortsätter sin verksam­het efter den 1 juli 1981

Palentpolicykommittén (H 1969:10) 1978 ärs tullagsutredare (H 1978:01) Utredningen (H 1978:03) om import-

och exportförfattningar Teknikhandelsutredningen (H 1979:03) Riktlinjekommittén (H 1979:04) Varuprovningskommittén (H 1979:05) IDB-kommittén (H 1979:06) 1980 ärs oljelagringskommitté

(H 1980:01) (OLK) Ursprungsmärkningsutredningen

(H 1980:02) Sydafrikalagsutredningen

(H 1980:04) Utredningen (H 1981:01) om kommers­kollegiets tolk- och translators-verksamhet

Summa

Summa

 

1982:2

924,9

104,5

107,6

5

233,6

162,0

61,0

 

 

266,5

168,6

1982: 1 ■  3

1 101,2 652,2

275,8

34,1

4 6 7 8 9

246,9 120,6 180,3 98,4 210,5

330,7 190,4 358,9 297,3 92,4

14,9 43,1 40,6 63,5

10

106,3

145,4

111,8

97,7

48,1

13

14

154,5 47,0

405,7

1 892,4

 

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommittéberättelser

Insynsutredningen (H 1976:03) Resegarantilagutredningen (H 1977:07) Utredningen (H 1979:02) om Sverigehusets

framtida användning Utredningen (H 1979:07) om kommersiell

information till utlandet Organisationskommittén (H 1980:03) för

allmänna reklamationsnämnden

Summa

 

1981:3

5

830,0 753,8

3,8 224,6

60,4

27,5

9

22,8

./. 0,1

15,2

14

108,5

3,7

-

17

 

9,2 2 41,2

63,7 166,8

 

409                                  Kommittékostnader: Handelsdepartementet

10

Resersättning     Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

m.m.

23,5                   1,0            236,9                   0,8                         -                   474,3

17,7                   -                  -                      2,6                         -                   243,3

41,2                   1,0            236,9                   3,4                         -                   717,6

16,8                   -                  -                       -                           -                     50,9

-                      -                  -                      2,3                         -                   278,1

_

2,6

19,8

3,4

—

0,9

—

1,6

92,4

—

59,1

11,5

30,0

8,5

333,3

7,0                    -                19,8                   3,4                         -                   235,5

42,0                   _                  _                     0,9                         -                   444,9

44,3                   -                  -                      1,6                        -                   383,8

361,8                   -               92,4                       -                         -                  610,1

35,5                   -               59,1                  11,5                         -                  363,3

11,9                   -               30,0                    8,5                         -                  302,6

3,3                   -      .             -                       -                         -                    50,3

522,6                  -            201,3                 30,8                         -              3 052,8

5,6                     -                _                      1,4                          -                  71,2

0,8                20,0                -                      0,1                          -                273,0

-                           - -                -                         -                     15,1
./.3,0                     - -                -                         -                       0,7

-                       - -                0,6                     -                     73,5
3,4                   20,0            -                     2,1                          -               433,5

 

Skr 1981/82:103

410

I

Kostnader från Kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Tekodelegationen (I I978:B) Diverse personer Gemensamma kostnader Utestäende reseförskott

den 1 juli 1980 Utestäende reseförskott

den 30 juni 1981

809,7

425,3

334,9

91,0

162,6

 

Summa Summa total

851,2 3 251,3

162,6 903,7

' I beloppet ingär lönekostnadspålägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvärdskostnader

har belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 

411                                 Kommittékostnader: Handelsdepartementet

10                 11

12,4                     -           125,2                    2,2                         -                  727,7

-                                             -                   -                       -                         -                334,9

-                                             -             58,6                 88,4                         -                238,0

./. 4,5                    -                 -                       -                         -               ./. 4,5

0,4                     -                 -                       -                        -                    0,4

8,3                     -         183,8                 90,6                        -              1296,5

575,5            20,0         622,0              126,9                        -             5 500,4

 

Skr 1981/82:103

412

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

I

t.o.m. 1980-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1980-07-01-1981-06-30

Lön m.m.

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Expertgruppen (In 1968:14) för utred­ningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) Utlänningslagkommittén (A 1975:04) (ULK) Anställningsskyddskommittén (A 1977:01) Utredningen (A 1978:03) av vissa arbels­tidsfrågor Utredningen (A 1979:05) om vapenfri­organisationen (UVO)

Summa

 

1982: 1 3 8

2 747,5 1 786,9 1 742,6

174,3 144,5 576,7

55,6 68,0

75,4

11

206,1

37,1

101,9

18

19,1

205,6

59,4

 

 

1 138,2

360,3

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1981

Delegationen (A 1974:09) för arbetstids-frågor (DELFA)

Expertgruppen (A 1975:05) för invandrarings-forskning (EIFO)

Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01)

Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02) (NARK)

Jämställdhetskommittén (Ju 1976:08)'

1978 års semesterkommitté (A 1977:02)

Delegationen (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor (DELFUS)

Dataeffektutredningen (A 1978:05)

Diskrimineringsutredningen (A 1978:06)

SFI-kommittén (A 1978:07)

Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbetsmiljöriskerna (INRA)

Äldrearbetskommittén (A 1979:02)

Utredningen (A 1979:04) om arbets­ miljöinvesteringar i mindre och medelstora företag m. m. (MAI)

Kommittén (A 1980:02) för arbetsmark­nadsutbildning och företags­utbildning (KAFU)

Utredning (A 1980:03) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning

Invandrarpoliliska kommittén (A 1980:04)

Utredningen (A 1980:05) om kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsan­ställda på kontorsområdet

Utredningen (A 1980:06) om arbetsmark­nadspolitisk styrning av byggnadsverk­samheten

Delegationen (A 1981:01) för arbets­marknadspolitisk forskning (DEFA)

Summa

61,5

1 577,9

76,6

1982:2

 

4 5

2 180,0 2 071,9

731,1 414,0

39,5 105,3

6 7 9

921,1

7 857,8 827,2

251,9 403,7 259,4

76,7

27,9

3,2

10 12 13 14

500,2

636,5

1 007,6

895,9

. /. 12,5 729,3 599,6 458,2

17,2

65,0

108,0

144.4

15 16

119,2 186,4

384,5 231,5

125,7 41,0

17

5,1

249,6

48,3

19

-

431,8

40,2

20 21

-

407,9

39,6

22

-

134,0

40,2

23

 

96,9

_

24

983,7

5 847,5

 

413                       Kommittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet

10

Resersättning    Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa      myndighet,

kostnader            institution

m.m.

25,7

8,8

42,9

3,5 56,2

23,2

-

0,8 101,4

21,4 81,1

-                       1,0                          -                260,1
2,1                               8,0               -                231,4

5,0                          -          .     756,2

-                       -                            -                162,2

12,5                         -                299,7

2,1                          26,5                  -              1709,6

9,3                    -                29,8                   2,3                         -                    179,5

39,4

75,7

1,2 87,8

26,1 43,0

18,0 3,3

21,8 7,8 2,7

83,6 0,3

104,7

1,9

0,7 1,2

2,7 69,5 16,7 61,7

50,1

356,3 328,1 372,9

22,9 6,9 1,6

44,8 12,8

-

7,7 252,6

0,2 0,1

10,4

-

-

0,4

81,1

-

-

3,5

18,5

—

64,9

0,8

2,6

-

-

0,9

18,3

-

-

-

495,8

223,0

1 586,1

64,7

855,3 729,1

435,9

-   545,1
266,5

-                      7,4

-     1 243,0
1 109,4
1 038,8

562,9 538,0

-   308,7
556,6
531,7
177,7
115,2

-                 9 200,8

 

Skr 1981/82:103

414

 

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommitté-berättelser

Nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat arbete

Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda inrättandet av en jämställd­hetsombudsman och en jämställdhets­nämnd

Summa

1980: 13

1981:20

8 861,0

0,4 0,4

22,1 22,1

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Arbetsmarknadsrådet (A I975:A)

Nämnden (A 1976:C) för styrelserepre­sentation (NFS)

Assyriergruppen (A 1980:A)

Invandrarrådet (A I980:B)

Arbetsgruppen (A I980:C) för flykting­ansvaret

Referensgruppen (A 1981 :A) för jäm­ställdhetsfrågor

Diverse myndigheter m. m.

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott den I juli 1980

Utestående reseförskott den 30 juni 1981

Summa Summa totalt

22,1

76,6

 

25,0

—

4,5

3,9

295,6

12,8

—

1,4

—

11,7

146,5

857,3 243,9

51,1

I 417,2

1544,7 8 530,8

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

- Hyreskostnader och vissa lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader har belai

anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

' Kostnaderna har belastat kommittéanslaget p. I Forsknings- och utvecklingsarbete 1980/81, dessutom har 1 62

tkr belastat anslaget XII A6p.3 Forskning och utveckling vad avser jämställdhet 1980/81.

 

415

Kommittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet

10

262,9

262,9

 

262,9

25,2 25,2

47,7 310,6

 

1,5

46,6

2,8

71,2

3,9

0,1

2,5 0,3

0,2

23,7

4,5

357,5

4,5

233,5

 

0,1

5,5

-

10,0

569,3

./. 11,1

./. 11,1 857,4 828,7

. /. 10,0

-

-

-

-

./. 10,0

14,2 131,9

_

13,9

•   572,4

./. 11,1

14,2 2 302,9

729,1

304,1

1865,0

688,8

./. 11,1

13 523,9

 

Skr 1981/82:103

416

BOSTADSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1980-07-01-1981-06-30

1980-06-30    ------------------

Lön               Dag-

m.m.'            arvoder

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1981

Delegationen (In 1967:30) för

bostadsfinansiering Rådgivande expertgruppen (CI970:24)

för fysisk riksplanering Expertgruppen (B 1974:06) för

forskning om fysisk planering

och bebyggelse Fritidsboendekommittén

(Bo 1978:01) Delegationen (Bo 1978:03) för frägor om energihushållning

i befintlig bebyggelse

(Energihushållsningsdelegationen) Underhållsfondsutredningen

(Bo 1978:05) 1978 ärs bostadsrättskommitté

(Bo 1978:06) (BRK) Landskapsinformationsutredningen

(Bo 1978:08) Bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01) Utredningen (Bo 1979:02) om planmässig

sanering efter industrinedläggningar Värmemätningsutredningen (Bo 1979:03) Stadsförnyelsekommittén (Bo 1979:04) Samlingslokalkommittén (Bo 1979:05) Nationalkommittén (Bo 1979:06) för de

svenska förberedelserna inför

Europarådets stadsförnyelsekampanj Byggprisutredningen (Bo 1980:01) Lantmäteriutredning 80 (Bo 1980:02) 1980 ärs lantmäteritaxeutredning 80

(Bo 1980:03) Bostadslänekommittén (Bo 1980:04) Utredningen (Bo 1981:01) om

sekretessgranskning av kartor m. m.

Summa

 

1982: 1

982,0

-

2

1 138,0

-

3

1 134,0

126,2

4

2 750,3

781,7

5

1 042,3

117,4

6

1 923,3

473,7

7

1 428,2

607,2

8 9

769,2 316,5

579,3 394,3

10 II 12 13

308,7

3,7

482,1

102,0

368,3 172,7 701,3 477,0

14 15 16

301,8 1,2 0,7

531,4 407,0 395,6

17 18

0,6

140,7 64,1

19

6 337,9

65,0

28,7 48,4

61,5 61,6

48,5

50,3 54,9

53,5 71,4 30,7 68,3

47,9 27,3 32,2

750,2

 

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommitté-berättelser

Bostadssociala delegationen (B 1975:01) Vattenöverledningsutredningen

(Bo 1978:02) Kartutredning 78 (Bo 1977:01)

Summa

1980:4

7 1981:4

2 620,1

I 217,5 431,3

11,0

11,0

2,3 2,3

 

417

Kommittékostnader: Bostadsdepartementet

10

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

Övriga

administrativa

kostnader

Bidrag till myndighet, institution m.m.

Summa

 

2,1

37,7

104,8

 

1,1

24,7

-

0,7

130,4

59,6

220,4

34,4

18,3

167,3

632,6

1,2

50,4

-

550,6

10,1

48,4

24,1

1 102,5

19,7

23,6 6,8

—

166,0

0,3 2,6

29,3

31,9

109,0

21,4

14,4

50,2

33,2

304,5

1,0

3,1

30,0

15,2

112,2 13,3 56,6

113,2

145,6

168,9

1,7

59,1 1,2 0,3

14,2 5,6

I

-

1,3

 

-

181,4

-

1 274,9

—

998,3

-

1 146,4

28,0

1 878,4

-

653,5 624,6

00,0

502,3

312,3

1 289,9

581,9

50,0 30,0

1 059,4 647,7 486,4

_

154,9

—

71,0

 

674,6

403,3

3 413,9

180,2

208,0

11968,1

 

0,2 0,6 0,8

0,2

0,2

5,7 5,7

11,2

5,9

2,9

20,0

27    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103                                                               418

I________________________________ 2_______ 3______ 4_________ 5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter m. m.                                                                  —              —

Diverse firmor m. m.                                                                            —              —

Diverse personer                                                                                 —            10,0

Gemensamma kostnader                                                                  325,4           11,3

Utestäende reseförskott

den I juli 1980                                                                                  -                -

Utestående reseförskott

den 30 juni 1981

Summa                                 325,4          21,3

_________________________ Summa totalt______________ 6 674,3___ 773,8

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader h

belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

 

419                                  Kommittékostnader: Bostadsdepartementet

10

-                      -             753,6                       -                           -                753,6

1.3                   -                    -                       -                           -                   1,3

7,2                   -                    -                       -                           -                 17,2

9,5                   -           I 026,8                191,8                           -             I 564,8

./. 16,6                   _                   _                       _                          _             ./. 16,6

25,0                   _                   _                       _                          _                 25,0

26,4                  -          1780,4               191,8                           -            2 345,3

701,8                       403,3 5194,3 372,2                              213,7           14 333,4

 

Skr 1981/82:103

420

INDUSTRIDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1980-07-01-1981-06-30

1980-06-30    ------------------

Lön               Dag-

m.m.'            arvoder

 

1982: 1

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Sveriges internationella byggnads­kommitté (In 1970:34) (SIBCO)

Delegationen (I 1977:03) med uppgift att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen (Göteborgs­delegationen)

Kommittén (I 1980.03) för översyn av systemet för stasstödd exportkredit­givning genom AB Svensk Exportkredit m. m.

Utredningen (I 1980:04) om vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag m. m.

Ångexplosionskommittén (I 1980:06)

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1981

Energisparkommittén (I 1974:05) (ESK)

Företagsdemokratirådet (I 1975:01)

Delegationen för energiforskning (I 1975:02) (DFE)

Kooperationsutredningen (I 1977:01)

Delegationen för glesbygdsfrågor (I 1977:02)

Direktinvesteringskommittén (I 1977:06) (DIRK)

1978 års standardiseringsutredning (I 1977:10)

Data- och elektronikkommittén (I 1978:04) (DEK)

Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01)

Försvarsindustrikommittén (1 1979:02)

Atomlagstiftningskommittén (I 1979:05) (ALK)

Utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning m. m.

Teknikimportkommittén (I 1979:14)

Larmutredningen (I 1979:16)

Industristödsutredningen (I 1979:17)

Utredningen (I 1979:18) om skogs­industrins virkesförsörjning

Organisationskommittén (I 1980:02) för omorganiseringen av statens industriverks enhet för företags­utveckling (SIFU)

Summa

4,4

40,0

429,0

130,7

72,0

3 647,0

20

142,7

20,0

10,6

21

39,0

 

22

—

102,2

44,5

 

 

426,2

179,9

1982:2 3

63 574,2 793,2

1 866,8 . /. 30,2

58,9

7,5

4 5

12 544,6 2 849,2

2 638,4 1 011,0

132,7 89,2

6

906,3

235,8

64,9

8

2 149,4

648,1

31,7

9

1 086,5

289,8

24,7

10 11 12 13

2 071,4

1 745,7

131,5

147,3

860,1 932,8 392,6 241,6

71,2

175,5

48,9

67,1

14 15 16 17

345,1

142,6

533,7

510,3

150,4 464,5

190,6

26,2 113,8

18

139,5

60,3

426,5

62,3

75,3

19

442,6

 

421

Kommittékostnader: Industridepartementet

10

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

Övriga

administrativa

kostnader

Bidrag till myndighet, institution m.m.

Summa-

 

31,4

2,0

7,5

85,3

 

6,4

8,9

2 455,8

23,7

2 697,5

 

0,7

62,4

20,5

16,5

262,8

 

12,5 51,0

10,5 81,6

99,5 2 577,8

4,6

9,7 62,0

54,2

278,7 3 378,5

 

416,0

147,9

I 255,2

13 093,0

 

120,0 49,1

308,7 82,6

686,6 449,4

175,1 29,0

61,3

3,5

450,0

0,3

31,1

-

2 120,9

24,6

3,3

-

65,3

3,0

47,6 67,7 29,8 16,6

426,0

47,5

0,8

208,2 551,9 214,6

78,6

45,1

18,2

0,8

205,8

105,0

17 043,6

. /. 22,7

4 166,5

1         710,3

815,8

2         856,4

386,1

1 691,6

1 820,4

704,9

326,1

 

75,6

37,9 7,5

77,8

350,2

22,0 1 527,3

162,9

26,1

1,0 0,6

19,4

1 152,8

237,7

2 113,7

746,9

 

12,7

44,8

575,4

 

Skr 1981/82:103                                                               422

\_____________________________________ 2________ 3_______ 4__________ 5

Kommittén (1980:07) om principerna
för taxe- och prissättning inom
energiområdet                                                    23            —         184,7          36,8

Delegationen (I 1980:08) för uppbyggnad
av en oljeersättningsfond                                    24            —           0,5           51,6

Utredningen (I 1981:01) om utvecklingen
pä de internationella energimark­
naderna (Energimarknadsutredningen)                 25            —            —              —

Organisationskommittén (I 1981:02) med
uppdrag att utreda vissa frågor om
mineralpolitisk verksorganisation                         26            —          70,2           15,0

Utredningen (I 1981:03) av vissa frågor
rörande trygghetsfonder                                      27            —            —              —

Organisationskommittén (1 1981:04) för
statens energiverk m. fl. organ
inom energiområdet                                            28            —          20,1           30,6

Utredningen (I 1981:05) om vissa
regionalpolitiska medel m. m.                              29            —            —              —

Utredningen (1 1981.06) om program för
utvecklingen på längre sikt av malm­
fältskommunerna i Norrbottens län                       30            —            —              —

Utredningen (I 1981:07) om alternativa
former för statsstödd exportkredit­
givning                                                              31            —            —              —

Kommittén för (I 1981:08) för att utreda frägan om åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling och ett

fortsatt minskat oljeberoende                              32            —            —              —

Summa                              11356,6     1372,5

Kommittéer som slutredovisat sitt uppdrag i tidigare års kommitté-berättelser

1980:1

17 477,0

2,5

-

1981:2

5 772,2

29,9

. /. 0,8

6

7 1979:11

2 192,6

7 206,3

22 478,2

61,3 12,5

72,7 12,4

1980:14

1 508,8

-

-

16

837,3

40,0

66,7

"   Ju 45

2 014,5

-

-

21 1981:15

1 245,4 431,0

7,2 2,3

19,3

16

17 18

696,4 660,7 420,2

176,9

7,1 1,7

Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU)

Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) (MPU)

Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09) (LIND)

Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Energikommissionen (I 1976:05)

Utredningen (I 1977 .07) om statsföre­tags verksamhetsinriktning och mål

Utredningen (I 1977:11) om omställnings­bara eldningsanläggningar, m. m.

Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)

Kommittén (I 1978:05) för alternativ varvsproduktion

Energiprovningsutredningen (I 1978:06)

Utredningen (I 1978:07) om kärnkraftens radioaktiva avfall, organisations-och finansieringsfrågor

R2-utredningen (I 1978:08)

Flygindustriutredningen (I 1978:09)

Kommissionen (I 1979:04) för de mindre
och medelstora varven                                  1980:29     1 024,0

1981:22

1980.32

33

557,2 2061,2 4 647,9

-

1981:23

1 157,2

112,4

24

673,8

48,7

Kommittén (I 1979:06) om informations­systemet företag —samhälle m. m. (DIS-utredningen)

Reaktorsäkerhetsutredningen (1979.07)            1980:32     2 061,2          -               1,3

Konsekvensutredningen (I 1979:08)

Utredningen (I 1979:09) för industri­politikens informationsunderlag (KIPI)

Utredningen (I 1979:10) om myndighets­
organisationen inom energiområdet m. m.            24         673,8        48,7          110,8

 

423                                  Kommittékostnader: Industridepartementet

10

59,5                  0,7                -                     13,8                        -                   295,5

8,0                  10,0             18,6                147,0                        -                   235,7

31,2                   -                  -                     19,4                        -                   135,8

12,0                   -                88,4                   9,9                         -                   161,0

2,8                    -                  -                     11,9                        -                     14,7

899,4              2135,0        20 054,1             1039,9                    310,7             37 168,2

-                      -                  -                       -                           -                      2,5

1.0                    -                40,0                   2,0                         -                     72,1

 

2,4 2,9 6,0

41,5

25,0

1 425,5

50,0

11,1

8,7

1,6 0,3

—

73,0

0,4

-

-

13,6

-

/. 1,0 0,2

3,5 10,2

9,1

54,5

2,2 2,2

2,2

51,6 13,8

-

-

204,5

I 453,6

56,0

11,1

-                   188,8

13,6

21,0 88,7

237,8 13,8

-                      -                  -                       -                           -                      1,7

3.1                    -                  -                      0,3                         -                      3,4

-                        -                  -                      0,5                         -                      0,5
34,6                              -                   210,7                            10,4                                     -                          257,0

0,8                    -                79,7                  10,5                        -                    91,0

13,4                   -              231,1                    -                           -                   357,1

25,0              8,4                    1,9                         -                   194,8

 

Skr 1981/82:103

424

1

Utredningen (I 1979:11) om Norrlands­fonden

Utredningen (J 1979:15) om utvärdering av offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag m.m.

Svenska kommittén (I 1980:01) för

IAEA:s kärnkraftskonferens i Stockholm

Elanvändningskommittén (I 1980:05)

Summa

 

25

53,6

—

—

29

56,0

29,9

4,6

33 37

2,2

216,7 147,4 887,9

76,4

48,1

420,3

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom.departementet m. m.

Näringspolitiska rådet (I 1969:A)

Byggbranschrådet (I 1973:B)

Skogsbranschrådet (I 1973:C)

Stålbranschrådel (I 1974:B)

Svensk delegation (I 1976:A) att ingå i svensk-norsk kommitté för energi-och industrisamarbete

Regionalpolitiska rådet (I I977:A)

Teko-branschrådet (I 1977:B)

Delegationen (I 1977:D) för småföretags-frågor

Delegationen (I 1977:E) för struktur­frågor

Gruvdelegalionen (1 1978:C)

Delegationen (I I979:A) för samordning av havsresursverksamheten''

Varvsrådet (I I979:B)

Bilbranschrådet (I I979:C)

Barsebäcksdelegationen (I I979:D)

Expertgruppen (I 1979:E) för forskning om regional utveckling

Arbetsgruppen (I 1980:A) för upp­följning av vissa projekt inom norrbottendelegationen

Särskilda utredningsmedel 1980/81

Diverse myndigheter m. m.

Diverse firmor

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott den Ijuli 1980

Utestående reseförskott

,   den 30 juni 1981

Summa Summa totalt

 

837,8 1 497,0 4072,0 3 316,4

36,1 184,7 269,6

63,4

24,9

30,4

33,4

■    53,9

242,6 328,7 168,9

80,6

165,5

26,1

14,2 16,7

42,7

49,1

0,1

26,7

1 200,8 149,1

—

54,4 52,9

1 0878

108,4

30,2

34,2

2,0 173,7

19,8

86,9

38,7 20,4

2 148,1

1715,4

134,6

—

260,2 11,2

7,1

 

214,9 0,2

-

3 223,5

15 894,2

637,9 2 610,6

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

- Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader har

belastat anslaget VIII A 2 Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement.

' Kostnaderna har belastat anslaget XIV A 7. Försöksverksamhet med teknikimport.

'* Kostnaderna har belastat kommitléanslaget. Frän och med 1980/81 belastar kostnaderna XIV D 7. Delegationen

för samordning av havsresursverksamheten.

 

425

Kommittékostnader: Industridepartementet

10

0,4

0,4

 

0,6

 

45,9

92,5

94,7

732,9

32,1

30,0

253,6

25,4

44,0

341,1

2 515,7

791,2

35,1

1 259,1

536,6

5 100,2

 

39,0

0,3

. /. 0,2

7,1

14,3 4,8

8,0

7,0

25,6 1,2 0,5

21,6

278,0

6,2

1,5

258,2

 

20,6

32,8 60,0

43,4 3,5 1,7 2,4

18,5

-

55,0

-

185,3 91,0

:

46,2 50,0

53,1 3,3 2,2

16,7

113,0

1 365,3

184,0

170,2 218,9 337,3 186,8

127,6 187,0 123,8

34,8

239,7 150,9

215,3

178,2

91,4

78,5

4 048,5

 

1,4 0,8

2,1 . /. 0,8

15,6 1,2

1 286,0

69,2

790,3

1,0 0,9 0,5 0,2 390,4

. /. 1 700,0

7,1

1 548,6

82,1

806,4

217,2

. /. 1 309,0

. /. 26,4

-

-

-

-

. /. 26,4

31,2

-

—

—

—

31,2

415,5

282,7

4 070,2

632,3

. /. 1 516,0

7 746,1

1509,9

2 840,4

29 217,8

2 525,4

. /. 1 205,3

53 393,0

 

Skr 1981/82:103

426

KOMMUNDEPARTEMENTET

t.o.m. 1980-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1980-07-01-1981-06-30

Lön

Dag­arvoden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1981

Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsstyrelse

Kvinnoprästutredningen (Kn 1979:02)

Utredningen (Kn 1979:04) om begrav­ningsverksamheten

1979 ärs kyrkomöteskommitté (Kn 1979:06)

Summa

 

1982:9 16

199,7 32,7

91,3

67,7

49,2 61,3

18

37,1

20,3

11,1

19

130,7

170,5 349,8

29,2 150,8

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 Juli 1981

Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

1968  års kyrkohandbokskommitté
(U 1969:44)3

1969     ärs psalmkommitté (U 1970:47)3
ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)
Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)
Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)
Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)
Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02)
Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)
Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06)

för Stockholm Kommunaldemokratiska kommittén

(Kn 1977:07) (KDK) Kommunalföretagskommittén (Kn 1978:01) Kommittén (Kn 1978:02) för medbestäm­mande frågor Räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) Utredningen (Kn 1979:03) om översyn av skatteförvaltningen i Stockholms län (ÖSAB) Utredningen (Kn 1979:08) om kommunal

kompetenslagstiftning Utredningen (Kn 1980:01) om inom­regional skatteutjämning Utredningen (Kn 1980:02) om redovisnings­systemet för exekutionsväsendet (REX) Stat-kommungruppen (Kn 1980:03) Kyrkomusikerutredningen (Kn 1980:04) Kyrkofondsutredningen (Kn 1980:05) Utredningen (Kn 1981:01 om kommunalförbund Kommittén (Kn 1981:02 för undersökning av allvarliga olyckshändelser

Summa

28,6

122,9

833,4

1982: 1

 

2

2 427,5

399,2

108,7

3

2 271,7

456,8

47,3

4

1 527,3

364,4

103,7

5

468,9

126,2

21,9

6

1 189,2

440,4

24,0

7

289,0

0,3

47,0

8

458,1

80,8

—

10

577,4

283,1

38,8

11

343,5

163,0

68,0

12

2 044,6

857,3

82,0

13

432,2

360,0

45,8

14

534.2

120,7

23,5

15

562,1

717,4

79,0

17

246,3

377,0

39,2

20

62,4

237,4

29,7

21

37,2

301,7

21,7

22

_

232,1

8,8

23

—

213,8

28,4

24

_

—

—

25

_

107,2

9,7

26

_    •

—

—

27

950,1

5 867,4

 

427                                Kommittékostnader: Kommundepartementet

10

Resersättning    Tryckning      Konsultationer     Övriga                 Bidrag till        Summa

administrativa      myndighet.

kostnader            institution

17,6 12,1

86,3

0,2

3,2

12,8

11,7

-

4,4

13,5 56,0

42,2 128,5

1,5 13,4

1,4 9,0

244,4 144,5

60,3

258,3 707,5

20,9                    _                  _                    5,3                         _                 177,7

64.3                    - -             74,5                       -                         646,7
110,9                  - -            137,4                       -                         752,4

44.7                   - 93,3 88,8                              609,9                   1 304,8
43,6                   44,4               -                       -                         -                  236,1

15.4                   - -               3,0                       -                         482,8
27,6                   _ _              0,6                       -                         75,5

12.5                  - -               0,9                       -                         94,2
1,8                    _ _              1,5                      _                         325,2

19,2                    _                  _                    3,6                         _                 253,8

197,7                 6,1             36,4 18,4                                182,5                    1380,4

17,9                    -                  -                    4,3                         -                  428,0

15.0                   _                   _                      _                         _                 159,2

98.8                   -                 1,8                  11,4                         -                  908,4

9,3                     -                  -                    8,1                         -                  433,6

27,8                    _                  _                    0,9                         -                  295,8

48,8                 1,1               5,5                    6,2                         -                  385,0

14.1                  _ _              3,2                      _                         258,2
7,3                    16,1           0,3                  10,4                         -                  276,3

0,5                     -               4,0                    2,7                         -                  124,1

798,1                67,7           141,3               381,2                   792,4             8 998,2

 

Skr 1981/82:103

428

1

Kommittéer som slutredovisat sitt arbete i tidigare års kommittéberättelser

Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn

av kusterna Utredningen (Kn 1979:07) om statsbidrag

till kvinnoorganisationer

Summa

1981:21 23

130,6 85,9

9,0 9,0

32,1 32,1

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1980/81 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Referensgruppen (Kn 1976:A) för folk-rörelsefrägor

Arbetsgruppen (Kn 1978:A) för fram­ställning av publikation för sam-, hällsinformation

Arbetsgruppen (Kn I980:A) för förslag till ändrad brandförsvarsutbildning

Gemensamma kostnader

Utestående reseförskott den Ijuli 1981

Utestående reseförskott den 30 juni 1981

Summa

369,6

579,9

16,8

30,6 78,0

214,2

2,1

32,1

32,1

 

Summa Totalt

6440,4

165,1

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvärdskostnader har belastat anslaget (VIII A 2) Gemensamma ändamål för departementen med 11,2 mkr för samtliga departement. Ang. sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är kommundepartementets andel 46,8 tkr 1980/81, se redogörelsen till kommunikationsdepartementet. 3 Kostnaderna har bestridits med förskott ur kyrkofonden.

 

429                                Kommittékostnader: Kommundepartementet

10

8,5                    -                  -                       -                           -                      8,5

15,9                 86,6              3,2                    0,4                         -                   147,2

24,4                 86,6             3,2                   0,4                        -                   155,7

-                    61,4             52,4                   0,8                       33,0                 166,5

7,0                    -                  -                      0,1                         -                    69,8

15,7 2,5

15,7

-

0,1

7,2

.4,8

-

-

-

8,7 31,2

77,1

52,4

8,2

K»9,7

359,9

210,3

398,8

-                    93,8

-                   114,2

. /. 4,8

8,7
33,0                448,2

825,4            10 309,6

 

Skr 1981/82:103

Underbilaga 2

430

Fördelning mellan kvinnor och män i kommittéer som redovisas i kommittéberättelsen

Justitiedepartementet

Funktioner Ordförande m. m. Ledamöter m. m. Sakkunniga m. m. Sekreterare och övriga

Summa

Ekonomidepartementet

Kvinnor Män Funktioner                       Kvinnor         Män

3     38   Ordförande m. m.         O    12

57   169    Ledamöter m. m.         6    58

30   252   Sakkunniga m. m.         8    81

12    93 Sekreterare och övriga    4    32

102 552                  Summa       18 183

 

Utrikesdepartementet

Funktioner Ordförande m. m. Ledamöter m. m. Sakkunniga m. m. Sekreterare och övriga

Summa

Budgetdepartementet

 

Kvinnor

Män

Funktioner

a:i

vinnor

Män

2

3

Ordförande m. m.

 

1

26

2

34

Ledamöter m. m.

 

13

102

8

43

Sakkunniga m. m.

 

18

256

0

8

Sekreterare och övriga

 

II

69

12

Summa

43     453

 

Försvarsdepartementet

Utbildningsdepartementet

 

Funktioner

K

vinnor

Män

Funktioner

Kvinnor

Män

Ordförande m. m.

 

1

18

Ordförande m. m.

5

28

Ledamöter m. m.

 

6

44

Ledamöter m. m.

53

112

Sakkunniga m. m.

 

6

154

Sakkunniga m. m.

117

367

Sekreterare och övriga

 

2

37

Sekreterare och övriga

31

71

Summa

15      253

Summa

206    578

 

Socialdepartementet

Funktioner Ordförande m. m. Ledamöter m. m. Sakkunniga m. m. Sekreterare och övriga

Summa

Jordbru ksdepartementet

 

vinnor

Män

Funktioner

 

Kvinnor

Män

6

29

Ordförande m. m.

 

0

18

78

173

Ledamöter m. m.

 

13

65

69

191

Sakkunniga m. m.

 

12

233

45

71

Sekreterare och övr

i ga

6

63

Summa

31    379

198     464

Kommunikationsdepartementet

Funktioner Ordförande m. m. Ledamöter m. m. Sakkunniga m. m. Sekreterare och övriga

Handelsdepartementet

 

Kvinnor

Män

Funktioner

Kvinnor

Män

0

9

Ordförande m. m.

1

7

6

27

Ledamöter m. m.

4

35

2

III

Sakkunniga m. m.

6

71

7

40

Sekreterare och övriga

8

19

Summa

15      187

Summa

19    132

 

431

Skr 1981/82:103

 

Arbetsmarknadsdepartementet

Industridepartementet

 

Funktioner

K

vinnor

Män

Funktioner

K

vinnor

Män

Ordförande m. m.

 

6

12

Ordförande m. m.

 

7

110

Ledamöter m. m.

 

40

105

Ledamöter m. m.

 

13

139

Sakkunniga m. m.

 

41

211

Sakkunniga m. m.

 

21

265

Sekreterare och övriga

 

37

42

Sekreterare och övriga

 

20

76

Summa

124     370

Summa

61      590

 

Bostadsdepartementet

Kommundepartementet

 

Funktioner

K

nnnor

Män

Funktioner

K

vinnor

Män

Ordförande m. m.

 

2

8

Ordförande m. m.

 

1

15

Ledamöter m. m.

 

11

46

Ledamöter m. m.

 

II

72

Sakkunniga m. m.

 

15

148

Sakkunniga m. m.

 

20

165

Sekreterare och övriga

 

4

48

Sekreterare och övriga

 

II

46

Summa

32     250

Summa

43     298

Totalt Departementen

 

Funktioner

Kvinnor

Män

Ordförande m. m.

35

333

Ledamöter m. m.

313

1 181

Sakkunniga m. m.

373

2 548

Sekreterare och övriga

198

715

Summa

919 4 777

Som framgår av tabellen Totalt Departementen utgjorde kvinnorna omkring lOprocent av gruppen ordförande m.m., omkring 21 procent av gruppen ledamöter m.m., omkring 13 procent av gruppen sakkunniga m.m. och omkring 22 procent av gruppen sekreterare och övriga.

 

Skr 1981/82:103

Statens offentliga utredningar 1981

432

Kronologisk förteckning

HS 90: Hälsorisker. S. HS 90: Ohälsa och vårdutnyttjande. S. HS 90: Hälso- och sjukvård i Internationellt perspektiv. S. HS  90:   Utgångspunkter  och   riktlinjer  for  det  fortsatta arbetet. S. Ny arbetstidslag. A.

Översyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. S. Översyn av sjölagen 1. Ju. Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. U. Datateknik i verkstadsindustrin. I. Datateknik i processindustrin. 1. Inrikesflyget under 1980-talet. K. Närradio. U.

Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagsiiftning m. m. Kn. Grundlagsfrågor. Ju Film och TV i barnens värld. U. Industrins datorisering. A, Minskat tobaksbruk. S. Översyn av radiolagen. U. Omprövning av samvetsklausulen. Kn. Internationellt patentsamarbete III. H. Sjukersättningsfrågor. S. Tekniska hjälpmedel för handikappade. U. Socialförsäkringens datorer. S. Bra daghem för små barn. S. Omsorger om vissa handikappade. S. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lag­förslag, specialmotiveringar. S.

Turism och friluftsliv.  Det centraki  myndighetsansvaret. Jo.

Forskningens framtid. U. Forskarutbildningens meritvärde. U. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. Fluor i kariesförebyggande syfte. S. Effekter av investeringar utomlands. I. ,Fristående skolor för skolplikliga elever. U. Sjukresor. S.

Begravningsverksamheten. Kn. Företags obestånd 11. B. Om hets mot folkgrupp, A. Svenk krigsmaterielexport. H. Prisreglering mot inflation? H. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. H. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. H. De internationella investeringarnas offekter. I. Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. E. Nya medier- text-TV. teledata. U. Andringar i förvaltningslagen. Ju. Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. Bo. Teiubaffären. Ju.

Den svenska psalmboken. Band 1. Kn. Den svenska psalmboken. Band 2, Kn. Den svenska psalmboken. Band 3. Kn. Den svenska psalmboken. Band 4. Kn. Stockholms kommunala styrelse. Kn. Kooperativa företag. I. Video. U.

Bibeln. Nya testamentet U. Djurens hälso- och sjukvård. Jo. Samverkan vid uppgiftslämnande. B. Datateknik i industriproduktionen, I. Kooperationen i samhället. I.

61. 62. 63. 64. 65.

88.

89.

90.

91.

92.

93.

94.

95.

96.

97.

98.

99. 100. 101. 102.

Familjepensionen. S. Familjepensionen. Sammanfattning. S. Samhället och samlingslokalerna. Bo. Våldtäkt. Ju.

Svenska kyrkans gudstjänst. Band 5. Kyrkliga handlingar. Kn.

Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunion - aktuella liturgiska utvecklingslinjer. Kn.

Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. Äktenskap och vigsel i dag - Liturgiska utecklingslinjer. Kn.

Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet, döden och begravningsgudstjänsten. Kn. . Pris på energi. I. Arbete eller pensionering. A. Prostitutionen i Sverige. S. Att avveckla en kortsiktig stödpolitik. I. Landskapsinformation under 1980-talet. Bo. Från hyresrätt till bostadsrätt. Bo.

Länsrätternas målområde - administrativ tvåpartsprocess. Kn.

Företagshypotek. Ju. Hyresrätt 3. Ju.

Löntagarna och kapitaltillväxten 6. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 7. E. Arrenderätt 2. Ju.

Skogsindustrins virkesförsörjning. I. Samhällets räddningstjänst. Kn.

Punkskatter och prisregleringsavgifter. Del 1. Redovisning, Beslut, Uppbörd, Kontroll. B.

Punktskatter och prisregleringsavgifter..Del 2. Författnings­förslag. B. Äktenskapsbalk. Ju.

Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 1. Övervä­ganden och förslag. A.

Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 2. Kartlägg­ning av nuläget. A.

Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Kn. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Bilagor. Kn. Frivård. Ju.

Ställföreträdare för fastighetsägare i vissa fall. Ju. Villkorlig frigivning. Ju. Inomregional skatteutjämning. Kn. Energisamverkan-stat, kommun, näringsliv. I. Tillväxtkapital. E. En reformerad gymnasieskola. U. Undersökningar kring gymnasieskolan. U. Studieorganisation och elevströmmar. U. Stadsförnyelse och bostadsförbättring. Bo Stadsförnyelse-kontinuitet, gemenskap, inflytande. Bo. Folkbokföringens framtida organisation.0. Fastighetsförmedlingslag. Ju.

 

433                                                       Skr 1981/82:103

Statens offentliga utredningar 1981 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Översyn av sjölagen 1. [8]

Grundlagsfrågor. [151

Avtalsvillkor mellan näringsidkare. (31]

Andringar i förvaltningslagen. [46]

Telubaffären. [48]

Våldtäkt. [64]

Företagshypotek. [76]

Hyresrätt 3. [77]

Arrenderätt 2. [80]

Äktenskapsbalk. [85]

Frivård. [90]

Ställföreträdare för fastighetsägare i vissa fall. [91]

Villkorlig frigivning. [92]

Fastighetsförmedlingslag. [102]

Socialdepartementet

Hälso-och sjukvård infor 90-talet. 1. Hälsorisker. [1] 2. Ohälsa och vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. [3] 4. Utgångspunkter och riktlinjer for det fortsatta arbetet. [4]

Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7] Minskat tobaksbruk. [18] Sjukersättningsfrågor. [22) Socialförsäkringens datorer. [24] Bra daghem för små barn. [25]

Omsorgskommittén. 1. Omsorger om vissa handikappade. [26] 2. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagför­slag, specialmotiveringar. (27] Fluor i kariesförebyggande syfte. (32] Sjukresor. [35]

Pensionskommittén. 1. Familjepensionen. [61] 2. Familjepensio­nen. Sammanfattning. [62] Prostitutionen i Sverige. [71]

Kommunikationsdepartementet

Inrikesflyget under 1980-talet. [12]

Ekonomidepartementet

Löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltill­ växten. Slutrapport. [44] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 6. [78] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 7. [79] Tillväxtkapital. [95]

Budgetdepartementet

Företags obestånd II. [37] Samverkan vid uppgiftslämnande. [58]

Punktskatteutredningen. 1. Punktskatter och prisregleringsavgif­ter. Del 1. Redovisning, Beslut, Uppbörd, Kontroll. [83] 2. Punktskatter och prisregleringsavgifter. Del 2. Författningsfor-slag. [84]

Utbildningsdepartementet

Enhetligt huvudmannaskap for högskolan. [9]

Närradio. [13]

Film och TV i barnens värld. [16]

Översyn av radiolagen. [19]

Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23]

Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situa­tion. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens meritvärde. [30]

Fristående skolor för skolpliktiga elever. [34] Nya medier - text-TV, teledata. [45] Video. [55]

Bibeln. Nya testamentet. [56]

Gymnasieutredningen. 1. En reformerad gymnasieskola. [96] 2. Undersökningar kring gymnasieskolan. [97] 3. Studieorganisa­tion och elevströmmar. [98]

Jordbruksdepartementet

Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. [28] Djurens hälso- och sjukvård. [57]

Handelsdepartementet

Internationellt patentsamarbete III. [21]

Svensk krigsmaterielexport. [39]

Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot inflation? [40] 2.

Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. [41] 3. Prisreglering mot

inflation? Bilagor 7-12. [42]

Arbetsmarknadsdepartementet

Ny arbetstidslag. [5]

Industrins datorisering. [17)

Om hets mot folkgrupp. [38]

Arbete eller pensionering. [70]

SFI-kommittén. 1. Svenskundervisning for vuxna invandrare. Del

1. Överväganden och förslag. [86] 2. Svenskundervisning for

vuxna invandrare. Del 2. Kartläggning av nuläget. [87]

Bostadsdepartementet

Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. [47] Samhället och samlingslokalerna. [63] Landskapsinformation under 1980-talet. [73] Från hyresrätt till bostadsrätt. [74]

Stadsförnyelsekommittén. 1. Stadsförnyelse och bostadsför­bättring. [99]. 2. Stadsförnyelse-kontinuitet, gemenskap, infly­tande. [100]

Industridepartementet

Data- och elektronikkommittén. 1. Datateknik i verkstadsindu­strin. [10] 2. Datateknik i processindustrin. [11] 3. Datateknik i industriproduktionen. [59]

Direktinvesteringskommittén. 1. Effekter av investeringar utom­lands. [33]  2. De internationella investeringarnas effekter. [43] Kooperationsutredningen. 1. Kooperativa företag. [54| 2. Koope­rationen i samhället. [60] Pris på energi. [69]

Att avveckla en kortsiktig stödpolitik. [72] Skogsindustrins virkesförsörjning. (81] Energisamverkan-stat, kommun, näringsliv. [94]

Kommundepartementet

översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. [14] Omprövning av samvetsklausulen. [20] Begravningsverksamheten. [36]

Anm   Siffrorna mom tclammer betecknar Litrednmgarnas nummer i den kronologiska förteckningen

28    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103                                                               434

Statens offentliga utredningar 1981 Systematisk förteckning

1969 års psalmkommitté. 1. Den svenska psalmboken. Band 1. [491 2. Den svenska psalmboken. Band 2. 150] 3. Den svenska psalmboken. Band 3. 151] 4. Den svenska psalmboken. Band 4. [621

Stockholms kommunala styrelse. [53]

1968 års kyrkohandbokskommitté. 1. Svenska kyrkans handbok. Band 5. Kyrkliga handlingar. [661 2. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirma­tion, kommunion - aktuella liturgiska utvecklingslinjer. [661 3. Svenska kyrkans gudtjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. Äkten­skap och vigsel i dag - Liturgiska utvecklingslinjer. [671 4. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet, döden och begravningsgudstjänsten, [681 Länsrätternas målområde - administrativ tvåpartsprocess. [751 Samhällets räddningstjänst. [821

Kyrkofondsutredningen. 1. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan.  [881  2.  Ekonomisk utjämning  inom  svenska  kyrkan. Bilagor. [891 Inomregional skatteutjämning. [931

Anm. Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska forteckningen.

 

435

Skr 1981/82:103

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) som publicerats sedan redo­visningen i 1981 års kommittéberättelse.

(Inom klaitimer anges det nummer i kommittéberättelsen, under vilket vederbörande kommitté redovisas)

Justitiedepartementet 1980

10.   Rättsdaiasystemet. En orientering.

Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsvä­sendets informationssystem (SAR])[1]

14. Väldet i videogram m.m. Förslag angåen­de lagstiftningsåtgärder.

1981

1.   Delbetänkandet Den framtida fastighets­dataverksamheten Del I, Fastighetsdata- och inskrivningsregister­kommittén (Ju 1979:07) (FADIR) [38]

2.   Betänkandet Rätt att sälja kvarlämnat gods

3.   Betänkandet Ekonomiska sanktioner vid brott i näringsverksamhet

4.   PM Sveriges riksvapen och Sveriges flagga

5.   PM Ändringar i alomansvarighetslagen

6.   PM De registrerades rätt till insyn i krimi­nal- och polisregistren

7.   PM Skärpta åtgärder mot upphovsrättsin­träng

Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) 113]

8.       Delbetänkandet Ätalsregler vid misshan­
del

1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03) [16]

9.       Handelskamrarnas tillsyn av notarius
publicus m.m.

10.  PM Blodundersökning i faderskapsmåi

11.  PM Rationellare summarisk betalnings­process

12.  Utgår

13.  Betänkandet Klinisk undersökning vid misstanke om trafiknykterhetsbrott Utredningen om alkoholutandningsprov som bevismedel trafiknykterhetsbrott (Ju 1980:05) [48]

14.  Betänkandet Straffverkställighet för vissa (ångtidsdömda m.m. Permissionsutredningen (Ju 1980:03) [46]

15.  PM Tillstånd och tillsyn enligt datalagen. Förslag til! åtgärder på kort sikt m.m. Avd I och II — Nuläge, överväganden och för­slag

Oatalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) [15]

16.     PM Tillstånd och tillsyn enligt datalagen.
Förslag till åtgärder på kort sikt m.m. Avd
III - Bilagor

Oatalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) [15]

17.  Sekretesskydd och informationsbehov. Vissa frågor om sekretesslagens tillämp­ning inom hälso- och sjukvården och so­cialtjänsten m.m.

18.  Underrätternas sammansättning

19.   .Ändringar i växlförädlarrältslagen

20.   PM Nämndemännens tjänstgöringsför­hållanden m.m.

21.   PM Tiden för extra val lill riksdagen 1978årsvallagskommitié(Ju 1978:01) [26]

22.   Delbetänkandet Hemlig avlyssning m.m. Tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06) [28]

23.   PM Nya avgifter för datainspektionens verksamhet

24.   Förvandling av böter

Utrikesdepartementet 1981

I.   Delbetänkandet Den framtida utrikestjäns-ten II. De svenska huvudintressenternas syn på utrikesförvaltningen. Behovet av planering

Utredningen (UD 1978:02) om utrikesre-presentation [3]

Försvarsdepartementet 1980

1.   Förslag till lag om tjänstgöringsskyldighel för kvinnor som har antagits till militär grundutbildning m.m.

4. Civilförsvaret och kommunerna.

Rapport till 1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) från en särskilt tillkallad ex­pertgrupp [3]

6.   Kvinnan och försvarets yrken — slutbe­tänkande — bilagedel. Beredningen (Fö 1975:01) fördel fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF) Slutredovisad i 1981 års kommittéberättel­se under Fö 1.

8.  Verksamheten vid IB m.m.

Kommittén (Fö 1979:01) angående vissa frågor rörande den militära underrättelse­tjänsten m.m. 18]

1981

1.       Betänkandet Säkerhetspolitiken och total­
försvaret

1978 ärs försvarskommitté (Fö 1978:02) [3]

2.       Principbetänkandet Framlida militär flyg­
induslri i Sverige

1979 års militära flygindustrikommitté (Fö
1979:02) (MKF-79) [9]

3.   Slutbetänkandet Värnpliktigas medinfly­tande i arbelsmiljöfrågor m.m. Värnpliktsinnytandekommittén (Fö 1977:01) [2]

4.   Priskompensation och planeringsosäker­het i försvaret

Utredning utförd på uppdrag av 1978 ärs försvarskommitté (Fö 1978:02) [3]

5.       Sweden's securily policy and defence
planning.

 

Skr 1981/82:103

436

 

A summary of an interim report by the 1978 Parliamentary Committee of Defen­ce, February 1981 1978 ärs försvarskommitté (Fö 1978:02) [3]

6.       PM Besiktning, underhäll och förbättring
av skyddsrum

1975 ärs skyddsrumsutredning (Fö 197.5:03) (SkrU-75) 11]

7.    Delbetänkandet Försvarets materielun-derhäll under 1980-talet I980ärsunderhälIsulredning(Fö 1980:04) 1131

8.    PM Planering för befolkningens skydd i krig

1975 ärs skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU-75) (11

9.       Redovisning av studier utförda i med
skyddsrumsutredningens arbete
Studier genomförda av 1975 års skydds­
rumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU-75) i
samarbete med Civilförsvarsstyrelsen [I]

10.  Civilförsvaret och kommunerna Rapport 2 till 1978 ärs försvarskommitté (Fö 1978:02) frän en särskilt tillkallad ex­pertgrupp [3]

11.  Civilbefälhavarnas planläggningsuppgif­ter i fred m.m.

Utredning 1981 inom försvarsdepane-mentet

Socialdepartementet 1980

10.          Om alkoholpolitiken

Förslag av Samordningsorganet (S 1980:06) för alkoholfrägor (SAMO) [32] Redovisad i 1981 ärs kommittéberättelse under S 43.

11.     Rapporten Tungt narkotikamissbruk —
en särredovisning för län och kommuner
av 1979 ärs undersökning
Utredningen (S 1977:04) om narkotika­
missbrukets omfattning (UNO) [7]

1981

1.       ATP-rätt för föräldrar som värdar egna
barn i hemmet, m.m.

PM utarbetad av en arbetsgrupp inom so­cialdepartementet

2.       Delbetänkandet Skydd för sjukvärden i
krig.

Utredningen (S 1976:05) om sjukvärden i krig [5]

3. Kvinnlig omskärelse

PM upprättad i samräd med tjänstemän inom justitie- och arbetsmarknadsdeparte­menten

4.   Rapporten Flerbarnsfamiljerna — kart­läggning och analys. Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06) [20]

5.   Förslaget Ansvars- och uppgiftsfördel­ningen m.m. för läkarnas vidareutbildning. Organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen [26]

6.   Delbetänkandet Åtgärder mot missbruk under graviditet. Socialbei-edningen (S 1980:07) [331

7.   Delbetänkandet Ändringar i lagen om be­ redande av sluten psykiatrisk värd i vissa fall (LSPV)

Socialberedningen (S 1980:07) [33]

8.       Slutbetänkandet Behandling med kortväg,
mikrovåg och ultraljud.
Kortvägsutredningen (S 1978:06) [17]

9.  Betänkandet Försäkringsdomstolarnas ar­betsläge. Förslag till åtgärder Försäkringsdomstolskommittén (S 1980:10) [36] iO. Samordning av humanmedicinsk och ve­terinärmedicinsk vaccinproduktion m.m. Rapport frän arbetsgruppen för en sam­ordnad vaccinproduktion (SVP)

11.     Rapporten Ungdom, droger och förebyg­
gande arbete.       '

Utredningen (S 1977:04) om narkotika­missbrukets omfattning (UNO) [7]

12.  Delbetänkandet Flerbarnstillägg för fa­miljer med 16— 19-äringar. Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06) [201

13.  Betänkandet Riksförsäkringsverkets roll, uppgifter och organisation. Koinmittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m.m. (RFV-översynen) [22]

14.  Socialförsäkring för vissa utlandsanställ-da m.m.

15.  Delbetänkandet Värdbidrag för handi­kappade barn under 16 år. Anhörigvärdskommittén (S 1979:11) [25]

16.  Merutgifter m.m. inom handikappersätt­ningen

17.  Betänkandet Det förstärkta familjehem­met.

Utredningen (S 1978:05) om familjevård för missbrukare [16]

18.     Ensamförälder 1980. En empirisk studie
av levnadsförhållanden för ensamboende
resp. sammanboende vårdnadshavare och
deras barn.

■ Studien genomförd av institutionen för so­cialt arbete, Umeä universitet pä uppdrag av Ensamförälderkommittén (S 1977:16) [II]

19.  Utbildning av läkare frän U-länder

20.  Förändring av nuvarande statsbidrag till familjepedagogisk verksamhet bland flyk­tingar och zigenare.

Förslag från en arbetsgrupp inom social­departementet

Kommunikationsdepartementet 1980

16.     Betänkandet Truckar i allmän trafik.
Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag alt
utreda vissa säkerhetsfrågor vid använd­
ning av truckar.

Slutredovisad i 1981 års kommittéberättel­se under K 4.

17.     Sjöarbetstidsfrågor
Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04) [4]

1981

1.   Älvflottning

2.   Taxesamordning täg —buss. Taxesamordningsutredningen (K 1979:08)[II]

3.   Betänkandet Partikeimärkning av olja i fartygs maskinrum och av lätta lastoljor m.m.

Partikelmärkningsutredningen (K 1972:01)111

4.   Bidragsvägar — system och statsbidrag för kommunal väghållning. Väghållningsutredningen (K 1979.04)18]

5.   Transportforskning — Organisation och Samverkan.

Transportforskningsulredningen (K I980:01)[13]

 

437

Skr 1981/82:103

 

6.   Rapporten Inrikesflyg pä Arlanda. Inrikesflygutredningen (K 1981:01) [17]

7.   Granskningsredogörelse över Statens järnvägars separatredovisning är 1981 av det trafiksvaga bannätet.

I98I års sakkunniga

8. Vattenföroreningsavgift.

PM av en arbetsgrupp inom regerings­kansliet.

9.        Slutbetänkandet Säkrare transporter av
farligt gods. Del 2.

Kommittén (K 1979:01) för transport av farligt gods [6]

10.  Slutbetänkandet Enklare mönstring och bättre registrering av sjömän. Del 2. Mönstringsutredningen (K 1979:02) [7]

11.  Betänkandet Virkeslransporter längs Pite älv.

Utredningen (K 1981:02) om flottning i

Pileälv[l8] 12.—13. Slutbetänkandet Reviderad luftfarts­lagstiftning del I och II.

Flyglagutredningen (K 1979:09) [12] 14.  Slutbetänkande.

Flygtrafikledningstjänstutredningen (K

1981:04)120]

Betänkandet utkommer i januari 1982.

Ekonomidepartementet 1980

4.   Skogsbruket. Bilaga l.till 1980ärs långtids­utredning (LU 80) (SOU 1980:52) [Under­bilaga I: Ekonomidepartementet]

5.   Strukturomvandling och tillväxt i svensk industri under efterkrigstiden. Bilaga 2 till 1980 ärs långtidsutredning (LU 80) (SOU 1980:52) [Underbilaga I: Ekonomidepar­tementet]

6.   Delbetänkandet Ny lag om försäkringsrö­relse.

Försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05) (FRU) [5]

Separat bilaga: Lag (1948:433) om försäk­ringsrörelse. Bilaga 2 till Ny lag om försäk­ringsrörelse i lydelse per den I januari 1981.

1981

1.   Varuhandeln. Bilaga 3 till 1980ärs långtids­utredning (LU 80) (SOU 1980:52) [Under­bilaga I: Ekonomidepartementetj Utarbetad på uppdrag av ekonomidepar­tementet av Handelns Forskningsinstitut (HFI) och AB Handelns Utredningsinstitut (HUI)

2.   Byggnads- och anläggningsindustri Bilaga 4 till 1980 ärs långtidsutredning (LU 80) (SOU 1980:52) [Underbilaga I: Ekonomi­departementet]

Utarbetad pä uppdrag av ekonomidepar­tementet av Svensk Byggnadsenlrepre-nadsförening (SBEF)

3.       Inkomst- och välfärdsfördelning Bilaga 5
till 1980 års långtidsutredning (LU 80)
(SOU 1980:52) [Underbilaga I: Ekonomi­
departementet]

Utarbetad pä uppdrag av ekonomidepar­tementet av utredningsinstitutet vid Statis­tiska Centralbyrän (SCB)

4.       Delbetänkandet Handläggningen av kon­
sumentskyddsfrågor inom försäkringsrå­
det.

Försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01) (FVK) [7)

5. Prognosmodell för privat konsumtion. Bi-

laga 6 till Långtidsutredningen 1980 (LU 80) (SOU 1980:52) [Underbilaga I: Ekono­midepartementel]

6.   Svensk export och import av varor. Bilaga 7 till Långtidsutredningen 1980 (LU 80) (SOU 1980:52) [Underbilaga I: Ekonomi­departementet]

7.   Prognosmodell för tjänste- och transfe-ringsbalansen. Bilaga 8 till 1980 års lång­tidsutredning (LU 80) (SOU 1980:52) [Un­derbilaga I: Ekonomidepartementet] Utarbetat på uppdrag av ekonomideparte­mentet av Aleksander Markowski vid Sve­riges Riksbanks Ekonomiska avdelning.

8.   Industrins lönsamhet, finansiering och in­vesteringar under 1970-talet. Bilaga 9 till 1980 ärs långtidsutredning (LU 80) (SOU 1980:52) av Hans Olsson [Underbilaga I: Ekonomidepartementet]

9.   Kredit- och kapitalmarknaden. Bilaga 10 till 1980 ärs långtidsutredning (LU 80) (SOU 1980:52) [Underbilaga I: Ekonomi­departementet]

10   Utvecklingen pä längre sikt. Bilaga 11 till 1980 ärs långtidsutredning (LU 80) (SOU 1980:52) av Tomas Restad. [Underbilaga I: Ekonomidepartementet]

11.  Slutbetänkandet Följdlagstiftning til) en ny lag om försäkringsrörelse. Försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05) (FRU) [5]

12.  Den offentliga sektorns tjänsteproduktion som forskningsobjekt

13.  Expertrapporten Den oreglerade kredit­marknaden av Stefan Ingves

1980 ärs kredilpoliliska utredning (E 1980:03) [12]

Budgetdepartementet 1980

18.  Delbelänkandet Lokalisering av ny verk­samhet till Västerbottens län. Del 3 Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verk­samhet till Västerbollens län [12]

19.  Betänkandet Anskaffning av ADB-ulruslning

ADB-anskaffningsutredningen (B 1979:09) [22]

1981

1.       PM Statliga myndigheters kurs- och konfe­
renslokaler

Utarbetad av en särskild tillkallad arbets­grupp

2.   PM Kommitléarvodena Budgetdepartemenlcts rättssekretarial

3.   Betänkandet Huseby bruk i statlig ägo Husebyulrediiingen (B 1979:10) [23J

4.   Betänkandet Översyn av vägtrafikbeskatt­ningen. Del 3. Beskattning av eldrivna for­don

Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) [10]

5.   Betänkandet Särskild fastighetstaxering 1976 ärs fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)[8]

6.   Personalfrågor och personalorganisation inom regeringkansliet

Rapport frän Statskonsult AB

7.       Betänkandet Folkpensionärernas beskatt­
ning

Kommittén (B 1979:14) om folkpensionä­rernas skattelättnader [27]

 

Skr 1981/82:103

438

 

8.   Betänkandet Över.syn av vägtrafikbeskatt­ningen. Del 3. Effektivare brukande Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) [10]

9.   Betänkandet Förslag lill lag om uppfin­narkonto Kulturskattekommittén (B 1979:15) [28]

 

10.   PM Beskattning av verksamhet i utlandet m.m.

11.   Betänkandet Förenklad administration av arbelsgivarinträde

Utredningen (B 1980:08) om arbetsgivar­inträdets administration [34J

12.   Betänkandet Restavgift på skatt m.m. Skalieindrivningsuiredningen (B 1981:02) [36]

13.   Betänkandet Förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och medel­stora företag

1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13) [26]

14.   Slutbetänkandet Erfarenheter av försöks­verksamhet och förslag till fortsatt utbild­ning för högre chefer i statsförvaUningen Chefsulbildningskommillén (B 1979:11) [24]

15.   Betänkandet Allmän produktionsfaktor-skatt

Bruttoskattekommittén (B 1979:04) [19]

16.   Reformerad inkomstbeskattning

17.   Delbetänkandet Beskattning av statsbi­drag och andra stöd lill företag, m.m.

1980 ärs kommitté (B 1980:01) för översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag, m.m. [29]

Utbildningsdepartementet 1980

13.   Förslag Administrationen av gymnasialt studiestöd Sludieslödsutredningen (U 1975:16) [3]

14.   Närradion och dess lyssnare. En under­sökning avseende vecka 16, 1980 Närradiokommittén (U 1978:11) [16]

1981

1.        Utvärdering av närradion. En första resul­
lalsammanslällning

Utarbetad pä uppdrag av Närradiokom­mittén (U 1978:11)116]

2.   Delbelänkandet Högstadium vid special­skolorna för döva och hörselskadade Integrationsutredningen (U 1978:07) [14]

3.   Betänkandet Visningsersättning ät bild­konstnärer

Utredningen (U 1977:08) om visningser­sättning [8]

4.   Delbetänkandet Skollagen Skolförfattningsuiredningen (U 1979:12) 130]

5.   Stöd till bokutgivning och bokförlag — en utvärdering

1980 ärs bokbranschutredning (U 1980:07)138]

6.   PM Radiobiologisk forskning m.m. Utredningen (U 1979:09) om behov av ra­diobiologisk forskning 127]

7.   PM En fiexiblare skolplanering

8.   Belänkandet Utländsk studerande i Sveri­ge

Gäststuderandekommillén (U 1978:03) [11]

9.        Uvärderingsrappon från försöksverksam­
het med behörighelsgivande förutbildning

för utländska studerande läsåret 1979/80. Specialbilaga till DsU 1981:8 Gäststuderandekommillén (U 1978:03) [11]

10. Renskötsel

Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrå­gor [9]

11.      Studiestöd — Handikappade studerande,
försäkringsskydd, studiesociala undersök­
ningar

Studiestödsuiredningen (U 1975:16)13]

12.      Video som konstnärlig resurs. — Museer­
na och videogrammen

Två uppsatser av Videogramulredningen (U 1977:05)17]

13.           —20. Betänkanden Ämnesanalyser för

gymnasieutredningen (U 1976:10)15]

Jordbruksdepartementet 1980

8.    PM Skogs- och jordbrukels forskningsråd Arbetsgruppen för skogs- och jordbruks­forskningsfrågor

9.    PM framtidsperspektiv inom svensk skogs- och jordbruksforskning

10.      Förhandlingsgruppen för stöd till kollek­
tiv jordbruksforskning

PM av särskilt tillkallad förhandlings­grupp

11.   Belänkandet Bekämpning av lövsly Utredningen (Jo 1979:09) om använd­ningen av kemiska medel i jord- och skogs­bruket m.m. [14]

12.   Miljövärdskosinader 1979- 1985. Under­lagsmaterial till 1980 ärs långtidsutredning (LU 80)

13.   Delbetänkandet Återvinning av dryckes­förpackningar

Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning av dryckesförpackningar

14.      Betänkandet Industrins råvarukostnads­
utjämning

Kommittén (Jo 1978:07) för industrins rå-varukostnadsuljämning 17]

1981

1.   Rapport från 16:c nordiska fiskerikonfe-rensen. Göteborg den 26-28 augusti 1980

2.   Betänkandet Matpotatiskonlroll Utredningen (Jo 1980:03) om kontrollen av matpotaiis 118]

3.   Rapporten om Svenska turistföreningens fjällanläggningar. Huvudmannaskap och kapitalförsörjning

Arbetsgruppen förSTF:s fjällanläggning­ar

4.   Betänkandet Vinter-OS i Falun/Are 1988 Utredningen (Jo 1981:03) om förutsätt­ningar för olympiska vinterspel i Falun/ Are är 1988123]

5.   Vilt och jakt. Sociala och ekonomiska vär­den

Redovisning av undersökningar utförda på uppdrag av Jakt- och viliberedningen (Jo 1977:04)13]

6.        Delbetänkandet Statens hingstdepå och
stuteri

Hästutredningen (Jo 1979:06) jll]

7.        Betänkandet Svensk trädgårdsnäring.
Forskning och försök

1974 ärs trädgärdsnäringsutredning (Jo 1974:09)11]

8.        Delbetänkandet Pant på vin- och spritbu­
teljer

 

439

Skr 1981/82:103

 

Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning av dryckesförpackningar ])9] 9.  Översyn av statens veterinärmedicinska anstalt

SVA-SLL-utredningen (Jo 1981.02) [22J 10.   Betänkandet Översyn av vissa frågor rö­rande jordbruksprisregleringen Kommittén (Jo 1981:08) om vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1982128]

Handelsdepartementet 1980

7.   Betänkandet Ny resegarantilag Resegarantilagsutredningen (H 1977:07) Slutredovisad i 1981 års kommittéberättel­se under H 5.

8.   PM Statliga åtgärder för tekoindustrin Utarbetad av den interdepartementala te­koarbetsgruppen (1 1978:B) lUnderbilaga I: Handelsdepartementet]

1981

1.   Betänkandet ursprungsmärkning av kläder UrsptTJngsmärkningsutredningen (H 1980:02)111]

2.   Slutbetänkandet Kol, uran och gas för krislid

1980 års oljelagringskommitté (H 1980:01) [10]

3.   Betänkandet Handel med teknik Teknikhandelskommittén (H 1979:03) 16]

4.   Förenta Nationernas principer och regler för kontroll av konkurrensbegränsningar

5.   Betänkandet Grundlag och tullag saml en till betänkandet fogad promemoria

1978 års tullagsutredare (H 1978:01) 13]

Arbetsmarknadsdepartementet 1981

1.       Delbetänkandet Mät- och laboratorieresur­
ser för bättre arbetsmiljö

1976 års företagshälsovärdsulredning (A 1976:01)15]

2.   Invandrarkvinnor och jämställdhet. En studie om invandrarkvinnors situation i Sverige Jämställdhetskommiltén (ju 1976:08) 17]

3.   Delbetänkandet Budget för AMU-center. Budgetering och uppföljning för arbets­marknadsutbildning anordnad av skol­överstyrelsen

Kommittén (A 1980.02) för arbetsmark­nadsutbildning och förelagsulbildning (KAFU) 119]

4.   Sysselsättningspolitik för arbete åt alla Remissammanställning av Sysselsätt­ningsutredningens (A 1974:02) slutbe­tänkande slutredovisat i 1980 års kommitté­ berättelse under A 2

5.   Förslag till viss omorganisation av vapen­friverksamheten

Utredningen (A 1979:05) om vapenfrior­ganisationen (UVO)ll8]

6.   PM Anställningsskydd Sammanställd inom arbetsmarknadsde­partementet pä grundval av Anställnings-skyddskommitténs (A 1977:01) arbete

7.   Delbelänkandet Anställningsskydd för äldre

1979 ärs äldrearbelskommitté (A 1979:02)
116]

8.       Delbetänkandet Ett särskilt utvisningsför­
farande. Verkställighet och förvar. Straff
och ansvar

Utlänningslagkommittén (A 1975:04) 13] 9.   PM Handläggning av ärenden angående avlägsnande av presumtiva terrorister

10.     Assyriernas/Syrianernas situation i Sveri­
ge

Rapport och förslag från en arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet (Å I980:A) lUnderbilaga I: Arbetsmarknads-departemenlei]

11.  Ett lokalt omhändertagande av fiyktingar Förslag från en arbetsgrupp inom arbets­marknadsdepartementet

12.  Betänkandet Om statligt stöd till arbels­miljöinvesteringar

Utredningen (A 1979:04) om arbelsmil­jöinvesteringar i mindre och medelstora företag m.m. (MAI) 117]

13.     Bankdatorisering i 80-talsperspektiv —
några möjliga utvecklingsalternativ, kon­
sekvenser och styrmedel

En branschstudie utförd av Arbetslivscen­trum på uppdrag av Dataeffektutredning­en (A 1978:05)112]

14.  Datoriseringen i försäkringsbranschen En branschstudie utförd av Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögsko­lan i Stockholm pä uppdrag av Dataeffekt­utredningen (A 1978:05)112)

15.  Kontorsautomation i statsförvaltningen

— ettekter på sysselsättning och arbetsmil­jö

En branschstudie utförd av statskontoret pä uppdrag av budgetdepartementet och initierad av Dataeffektutrednignen (A 1978:05)112]

16.     Kontorens datorisering — effekter pä sys­
selsättning och arbetsmiljö
Interimsrapport frän Dataeffektutred­
ningen (A 1978:05) 112]

Bostadsdepartementet 1980

4.   Energihushållning och samhällsekonomi Expertbilaga I till SOU 1980:43 Program för energihushållning i befintlig bebyggel­se

5.   Energihushållning och kommunal plane­ring

Expenbilaga 2 till SOU 1980:43 Program för energihushållning i befintlig bebyggel­se

6.       Styrmedel för energihushållning i byggna­
der

Expertbilaga 3 till SOU 1980:43 Program för energihushållning i befintlig bebyggel­se

7.   Totala energisparmöjligheter i bosläder Expertbilaga 4 till SOU 1980:43 Program för energihushållning i befintlig bebyggel­se

8.   Energispareffekter i bostadshus där åtgär­der genomförts med statligt energisparstöd Expertbilaga 5 till SOU 1980:43 Program för energihushållning i befintlig bebyggel­se

1981

1.   Utgår

2.   Expertrapporten Priser och omsällning pä bostadsrättslägenheter

En undersökning genomfärd vid institu­tionen för fastighetsekonomi, KTH, pä uppdrag av 1978 ärs bostadsrättskommitté (Bo 1978:06)17]

3. Delbetänkandet Fritidshus eller perma-

 

Skr 1981/82:103

440

 

nenlbosiad? Bättre möjligheter att bevara permanentbostäder ät bofasta och frilids-hus för fritidsboende Frilidsboendekommittén (Bo 1978:01) [4]

4.   Expertrapporter Konsekvenser för de boende vid övergäng till bostadsrätt Utförda av avdelningen för byggnads­funktionslära vid KTH på uppdragav 1978 års bosladsrättskommitté (Bo 1978:06) 17]

5.   PM Översyn av reglerna om stöd för indi­viduell anpassning av bostäder

Industridepartementet 1980

24.   Subventionerade exportkrediter — En ut­värdering av nuvarande system I980ärsexpertkreditulredning(l 1980:03) 120]

25.   Subventionerade exportkrediter — en ut­värdering av nuvarande system. Bilaga till Ds I 1981:24

1980 års exportkreditutredning (I 1980:03) [20]

26.  Utgår

27.   PM Review of the KBS II plan for hand­ling and Final Storage of Unreprocessed Spenl Nuclear Fuel.

28.   Ångexplosioner i lättvattenreaktorer Ångexplosionskommittén (I 1980:06) [22]

1981

1.   Betänkandet Rådrumsstöd och handlägg­ning av obeslåndsärenden m.m. Utredningen (I 1980:04) om vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag m.m. [21]

2.   Rapport från Delegationen (I 1978:C) för mellansvensk gruvindustri [Underbilaga I: Iridustridepartementet]

3.   Steam explosions in light water reactors. Översättning av Ds I 1980:28 Ångexplosionskommittén (I 1980:06) [22]

4.   Sikkerhedstekniske sporgsmål og faelles elementer i beredskabsforholdene i förbin­delse med Barsebäckvaerket. Svensk-Danska kommittén för bedöm­ning av kärnsäkerhetstekniska frägor m.m. i anslutning till kärnkraftverket vid Barse-biick

5.   Rapporten Sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen m.m. Göteborgsdelegalionen (I 1977:03) [7]

6.   PM Styrmedel för introduktion av natur­gas.

7.   Icke-permanenl stöd till gruv- och stålfö­retag — Fallstudier Industristödsutredningen (I 1979:17) [17]

8.   Två samhällsekonomiska utvärderingar av icke-permanent industristöd — Fallstu­dier

Industristödsutredningen (I 1979:17) [17]

9.       Icke permanent stöd till tre industriföretag
— Fallstudier
Industrislödsuiredningen (I 1979:17) [17]

10.  Has the induslrialized epoch in the west­ern world culminated Näringspolitiska rådet {I 1969:A) [Under­bilaga 1: Industridepartementet]

11.  Energisamverkan stat — kommun — nä­ringsliv.

Utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning ("Graf-strömska" utredningen) [14]

12.     Kooperationens industrisektor i 1980-ta-
iets Industri-Sverige

Kooperationsutredningen (I 1977:01) [5]

13.   Föreningsdemokrali och företagsdemo­krati Kooperationsutredningen (I 1977:01) [5]

14.   PM Datateknik i industriproduktion — Förslag till industripolitiska åtgärder Data- och elektronikkommittén (I 1978:04) [10]

15.   Regionalpolitiskt slöd. Effektivitet? En ut­värdering av det regionalpolitiska stödet Expertgruppen (I 1979:E) för forskning om regional utveckling (ERU) [Underbila­ga 1: Industridepariementet]

16.   Regionalpolitiken i en svagväxande eko­nomi med strukturomvandlingsproblem. Bilaga 1 till Ds! 1981:15 Exportgruppen (I 1979:E) för forskning om regional utveckling (ERU) [Underbila­ga 1: Industridepartementet]

17.   PM Enklare regler om torvutvinning för energiändamål

18.   Innovationspolitik för tillväxt Arbetsgrupp inom industridepartementet

19.   Perspektiv på stödområdesindelning Bila­ga 2 till Ds I 1981:15 Expertgruppen (I 1979:E) för forskning om regional utveckling (ERU) [Underbila­ga 1: Industridepartementet]

20.   Betänkandet Förslag till ny mineralpoli­tisk verksorganisation Organisationskommittén (1 1981:02) med uppdrag all utreda vissa frågor om mine­ralpolitisk verksorganisation (Mineral­verkskommittén [26]

21.   Betänkandet Differentierade arbetsgivar­avgifter som regionalpolitiskt medel Utredningen (I 1981:05) om vissa regio­nalpolitiska medel m.m. [29]

22.   Betänkandet Färrre falsklarm Larmuiredningen(I 1979:16) [16]

23.   Rapporten Lokalisering av energimyndig­heterna

Organisationskommittén (I 1981:04) för statens energiverk m.fl organ inom energi­området [28]

24.   Rapporten Politik för glesbygden Delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrå­gor [6]

25.   Bankernas roll i industripolitiken Arbetsgrupp inom industridepartementet

26.   The promotion of robotics and cad/cam in Sweden

Report from the Compulers and Electro­nics commission, Ministry of Industry Data- och elektronikkommittén [I 1978:04) (DEK) [10]

Kommundepartementet 1981

1.        Vän tur. Handlingsprogram för miljösäkra
sjötransporter pä Vänern

Upprättat av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län, Skaraborgs län och Värmlands län

2.   Betänkandet Kommunala folkomröst­ningar i Sverige 1978 och 1980 Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK) |12]

3.   Delbetänkandet Besparingar genom för­enklad prövning av el-, vatten och värme­mätare

Stat-kommungruppen (Kn 1980:03) |23]

4.        Rapporten Statsbidragen till kommuner
och landstingskommuner

 

441                                                                     Skr 1981/82:103

Stat-kommungruppen (Kn 1980:03)123]

5.       Slutbelänkandel Datorstöd till exeku­
tionsväsendet

Utredningen (Kn 1980:02) om redovis­ningssystemet för exekutionsväsendet (REX) 122]

6. Datorstöd för exekutionsväsendet. Bilaga

A.       Utvärderingsrapport av det pä försök
drivna ADB-baserade redovisningssyste­
met för exekutionsväsendet
Utredningen (Kn 1980:02) om redovis­
ningssystemet för exekutionsväsendet
(REX) 122]

7. Datorstöd för exekutionsväsendet. Bilaga

B. Alternativa driflsstruklurer för exeku­
tionsväsendets ADB-system
Utredningen (Kn 1980:02) om redovis­
ningssystemet för exekutionsväsendet
(REX) 122]

8.       Betänkandet Direklvalda lokala organ. En
principdiskussion

Kömmunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK) 112]

9. PM Valbarhet till kyrkvärdsuppdrag

10.     Hushållen och servicelandskapet. Geogra­
fiska studier av utnyttjande och attityder
Rapport 4 från Kommunaldemokratiska
forskningsgruppen, Kommunaldemokra­
tiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK) 112)

11.     Delbetänkande! Besparingar och förenk­
lingar inom kollektivtrafiken
Stat-kommungruppen (Kn 1980:03)123]

12.     Medborgarna och kommunen. Studier av
medborgerlig aktivitet och representativ
folkstyrelse

Rapport 5 från Kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunaldemokra­tiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK) 112]

13.     Kommunalpolitik, massmedier och med­
borgare. Studier av kunskaper, mediaut­
bud och förutsättningar för lokal opinions­
bildning

Rapport 6 frän Kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunal demokra­tiska kommittén (Kn 1977:07) 112]

14.     Ny evangeliebok. Överarbetning av 1968
ärs kyrkohandbokskommiltés (U 1969:44)
förslag SOU 1979:12

Arbetsgrupp inom kommundepartemen­tet

15.   Ty riket är ditt och makten. De politiska partiernas roll i svenska kommuner Rapport 7 frän Kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunaldemokra­tiska kommittén (Kn 1977:07)112]

16.   PM Besparingar och förenklingar för kommuner och landstingskommuner. Väg­ledning för myndigheternas översyn av statlig reglering Stat-kommungruppen (Kn 1980:03) 123)

17.   Kommunalpolitikerna. Rekrytering — ar­betsförhållanden — funktioner Rapport 8 frän Kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Kommunaldemokra­tiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK) 112)

18.   D:o

19.   PM Kommunal kontroll över spelhallar — en olämplig ungdomsmiljö

20.   Betänkandet Stat-kommungruppens verk­samhet

Stat-kommungruppen (Kn 1980:03)123]

21.     PM Utvärdering av kommundelningar.
Erfarenheter av Motala och Äsele kommu­
ners delning

 

Skr 1981/82:103                                                     442

Nordisk utredningsserie (Nu) 1981

Kronologisk förteckning

1.  Ökat nordiskt forskningssamarbete (del 1-2)

2.  Energihushållning i Norden

3.  Nordiska samarbetsorgan

4.  Multilaterala   socialkonventioner  med utomnordiska länder

5.  Arbeidsmarked og arbeidsmarkedspoli-tikk i Norden 1980

6.  Samisk kulturliv

7.  Ungdomsgaranti — teori eller virkelig-hed?

8.  Introduktion af nyeof vedvarendeener-gikilder

9.  Datateknologi i Norden

 

10. Nordiska ministerrådets sekretariatsor­ganisation

11. Energi i Norden — ekonomi, miljö och försörjningstrygghet

12. Gjennomforingen av det nordiske regio­nalpolitiske handlingsprogrammet av 1979

13. Naturgas — användning pä Nordkalot­ten och transport genom Norden

Serien avslutas pä vanligt vis, med: Nordisk statutsamling 1981 Nordisk stalistisk årsbok 1981

 

443

Personregister

Personregister till kommittéer

Abelin, Hans Henrik       E89

Abelin, Stig                S 24

Abelson, Lars Göran       S 2

Abramowicz, Isak        S 14

Ackermark, Sixten       Ju 33

Adebäck, Sten 1.       Ju 19

Adeen, Rose-Mari        U 14

Adell, Gunnar             Ju 45

Adiels, Arne                  1 7

Adler, Hans v. H.          Jo 9

Adlercreutz, Gustaf L. H. Kn 4

Adolfsson, Marianne    Ju 24

Adolfsson, Tage V. A.   Jo 2

Agevik, Eva                E 13

Agfors, Gunnar        1 11 25

Aggebo, Claes-Göran    U 20
Aglert, Per Arne        Fö 10, Bo 13

Agnedal, Per-Olov          K I

Ahlander, Dag Sebastian B 37

Ahlberg, Carl-Fredrik J.  Bo 2
Ahlenius, Inga-Britt

Ju I 51, B37,U2441, A 19

Ahlgren, Nils U.            1 14

Ahlin, Per A. G.            Fö 4

Ahlkvist, Birgitta          A 10

Ahlmark, Dan              U 38

Ahlmark, Lars F.      S 12, U 20 24

Ahlmark, Per               U 24

Ahlqvist, Ulla               S 33
Ahlvarsson, Lars I.    A 6 8, Kn 14

Ahrén, Per-Olov A.       Kn 2

Ahrenstedt, Bengt A.    Fö 5

Ahrfelt, Bengt              B 13
Ahrland, Karin                S 24, A 7

Alaby, Gert                 S 24

Alarik, K. Lennart O.  K 2 7 9

Albinsson, Harry           I 14

Albinsson, N. Gillis         Kn 5

Albrektson, Bengt Olov  U 33

Albrektson, Bertil           U 2

Albrektson, Hans B.      Fö 4

Albråten, Jens V.        E6 14

Aldén, A. Olle              K 10

Aldén, Lars O. T.          Kn 2
Alderin, Roben B. E 2 14, B 26 33

Aldrin, Lars B.              Jo 8

Aldskogius, Göran      Kn 4 5
Alemyr, Stig               U 5 12 22 45

Alkman, Leif A.               S2

Allerstrand, Sven           U 7

Allmér, Jan                Ju 21

Alm, Görel G. M.          A 14

Alm, Kerstin                Kn 2

Almblad, Jörgen          Ju 50

Almbladh, Ingrid A. M. Ju 16

Almerud, S. Sture         Jo 2

Almgren, Carl Eric Å.   Fö 13

Almqvist, L. Sture B.     1 26

Almqvist, Lennart         Kn 5

Almström, Bjarne         H 12

Almström, Lars G.        A 22

Alpsten, A. Börje      Ju 1 51

Alsén, Hans O.               I 5
Alsén, Sven                      S I 21 30

Alva, Jan A.               Ju 42

Amnéus, Henrik            UD 3
Anclow, Per R.

Ju 2 6, B 27 33, Bo 6

Änder, C. Peter E.        A 22
Anderberg, Bengt G.   UD 1, Fö 3

Anderberg, Bo A. E.        A 3

Anderberg, K. Ingvar     E 13

Anderholm, T. Lennart   Jo 9

Anderson, Hans A. T.  Kn 12

Anderson, K. G. Göthe    S 4
Andersson, A. Arne     Ju 36, B 27

Andersson, A. Gösta J.  Ju 8

Andersson, Alf Å. H.        13

Andersson, Anders       U 38

Andersson, Andy         Ju 34

Andersson, Axel          Jo 10
Andersson, B. E. Christer      U 10

Andersson, B. Göran       B 9

Andersson, B. Palle       B 21

Andersson, Bengt G.     B 18

Andersson, Bertil          U 21

Andersson, Birgitta       S 28
Andersson, Björn E. H.     Fö 3 14

Andersson, Bo L.         Jo 16

Andersson, C. Staffan   B 20
Andersson, Christer    K 3 4, U 44

Andersson, Christina     U 39

Andersson, Christina    Bo 13

Andersson, Curt           U 10

Andersson, Dan E.         115

Andersson, Edor S. 1.     111
Andersson, Elis G.

Ju39, Jo3, A 10

Andersson, Emil            1 10

Andersson, Folke O      Jo 20

 

Skr 1981/82:103

444

 

Andersson, Fritz A. R.

B 1

Andersson, Georg L.   UD 2, U 16

Andersson, Gösta

S 15

Andersson, Hans A.

Jo 28

Andersson, Hans E. B.

1 II

Andersson, Hans G. 1.

A 16

Andersson, Ingemar

U4I

Andersson, J. Arne L.

Jo 3, Bo 4

Andersson, J. Gunnar D.

 

\ 18, Bo 1

Andersson, J. Sven G.

Ju 36

Andersson, John 0.

Jo 14

Andersson, Johnny

U 3 22 26

Andersson, Karl-Erik

UD 3

Andersson, Karl Olov

B 19

Andersson, Kerstin G.

 

Ju 28

B 4, Bo 5

Andersson, Kjell S.

Jo 14

Andersson, L. Arne

Jo 9 14

Andersson, Lars

Ju 11

Andersson, Lars G.

Ju2l

Andersson, Lars G.

U33

Andersson, Leif

U 17

Andersson, Leif

Kn 12

Andersson, M. Alvar

S2

Andersson, Mari

Bo 9

Andersson, P. Gustaf

Kn8

Andersson, Per-Gunnar

1 11

Andersson, Rolf

A 17

Andersson, Rolf B.

E 13

Andersson, Sven

H5

Andersson, Sven-Åke V

Bo 18

Andersson, Tore

U3 12

Andersson, Torsten Ch.

Ju5, H 10

Andersson, Torsten N.

Kn2

Andersson, Ture

1 10

Andersson, Ulf   H 7, B(

D 17, Kn4

Anderstig, Lars 1.

Bo 6

André, C. U. Peder

B 35

André, Gunilla K. Ju 16

,S 11,A7

André, Gunnel

U28

André, Kerstin 1.

A8

Andréasson, A. Owe 1.

Bo 12

Andreasson, Sture

U 16

Andrée, Stig

H2

Andréen, Rolf

UD4

Andrén, B. Robert

1 15

Andrén, Carl-Gustaf

U28

Andrén, Margareta

Ju 28

Andrén, Åke

Kn2

Anebäck, Kristina

12

Anefall, Bengt

Jo 3

Anell, Barbro

123

Anell, Kerstin

1 17

Anér, Kerstin             Ju

5 15,8 40

Angelöf, Arne

Fö 9,1 12

Ankers, Mikael

H2

Anneling, Ingvar

U5

Anneli, Johan G.            U 3

Annerberg, Rolf G. B 9,1 14 24 28
Annerstedt, Ylva S. V.   A 14

Ansiger, Arne               U 13

Antoni, Nils A. T.      Bo 3, 1 I

Antonsson, Johannes 17, Kn21
Appelgren, L. Göran S. K 13, 1 4
Ardbo, C. Martin L.        B 27

Arell, Nils                      U9

Arenbro, Ewa M.           A 19

Areskog, Nils-Holger      S 39

Arfvidson, Agnar          Kn 6

Arfwedson, Anders

S32, U29 4I, Kn23
Arkehag, Leif               K 16

Arkéus, L. O. Sune        B 31

Arlinger, Stig                 U 7

Armandsson, Per-Anders Fö 13
Armholt, Roland H.        B 13

Arndt, Nils                    U 5

Arne, professor            A 13

Arnström, Sven       Kn 14 24

Aro, Jussi                     U 2

Aronsson, Hans E.       Kn 15

Arrbäck, Gunnel     S 15, A 10

Arrfelt, Ulf          Ju I 51, A 18

Arrhenius, Erik           Jo 5 14

Artin, Stellan            A 10 21

Ärvas, Dag G. C.           Fö 5

Arve-Parés, Birgit           S4

Arvidson, Olle             Kn 15

Arvidsson, Helge           E 10

Arvidsson, Lars-Eric      S 24

Arvidsson, Solveig M.   Ju 34

Arvius, Christer            H 11

Askelöf, Suzanne          U 24

Askmark  K. F. Ragnar   Kn 2

Asp, K. Åke                Ju 21

Asp, Kenneth O. P.       K 13

Aspegren, Lennart Ju 43, Kn 14
Aspelin, L. B. Erland     Ju 35

Aspén, B. Urban           B 21

Asplund, Lars D.            K I

Assarsson, Bo UD 4, Jo 4 6, 1 11
Atterwall, Göran L.        B 20

Aulin, Olle M.     Fö 1 9, Kn 15

Axelson, Bo A.             Jo 10

Axelsson, Göran Fö 16, S 8, B 31
Axelsson, Stig A.         Bo 16

Axling, Lars O.            Bo 15

B

Backgård, Margareta E. A 10

Backlund, P. Lars         1 30

Backman, Gösta B.       K 19

Backman, Ulla-Britt      S 15

Backmann, Sven          U 13

Baecklund, Lars I.          K 2

 

445

Personregister

 

Baekkevold, Arne E.

Ju28, B4 5, Kn 17
Baer, Lars-Anders         A 13

von Bahr, Stig V. Ju9, B17I9 26
Balk-Möller, Stig          Ju 33

Barenthin, Willy    S I 39, U 20

Barghoitz, Percy B.

B 17 19 20 33 38
Bauer, D. E. Marianne    U 22

Becker, Gunnela            Jo 7

Becker, Kurt                 1 22

Beckérus, Margareta      S 27

Beckius, Sven Erik         H 5

Beckman, Anita             U 5

Beckman, Lars E. A.      B 12

Beckman, Lars K. A. Ju 29 42, Jo 2
Beckman Hirschfeldl, Ingar U 33
Beckne, Rolf A. R           U5

Befve, Sven G. E.          A 9

Behrman, Carl             Ju 22

Beijer, Bruno               UD 4

Beijer, Lars                  B 30

Beiming, Ragne       A 4 14 21

Belfrage, Göran             U 5

Belfrage, H. Esbjörn G.  Kn 3

Bengtson, Torsten S. Ju 13, U 24
Bengtsson, Albert         S 36

Bengtsson, B. Ivar        A 12

Bengtsson, Bengt        Bo 12

Bengtsson, C. Ola          A 2

Bengtsson, Folke L.       Ju 5

Bengtsson, Gunnar G.   Kn 1

Bengtsson, Hans           B 10

Bengtsson, Hugo         Jo 17

Bengtsson, Jörgen         Ju 9

Bengtsson, K.-E. Bengt

Ju 12, S 10, A 5
Bengtsson, Paul           Jo 18

Bengtsson, Per-Olof   S18 24

Bengtsson, Sven Eric    Fö 6

Bengtsson, T. BertU   Ju 6 29

Benson, Sven              U 35

Berg, Bengt R.               E 4

Berg, Bengt Åke             E 4

Berg, Hans E.              Kil

Berg, Jan-Åke             Fö 15

Berg, L. Christer          Ju 13

Berg, Måns H.             Jo 11

Berg, Nils G.                  1 9

Berg, Olle F.                 111

Bergander, Lilly K. Ju 14, Kn 15
Bergdahl, Hugo A.       Kn 15

Bergendahl, Göran         I 23

Bergenheim, Elisabeth    S 35

Bergenstjerna, Johan P.  B 8

Bergfeldt, Anders         Kn 4

Bergfelt, K. Lennart      Ju 25

Berggren, Nils-Olof       Ju 27

Berggren, P. Anders E.  Jo 4

Berggren, Sören V.        U 5

Berggren, Ulf              S 15

Bergh, Sten                 B 4

Bergholm, C. Arne        1 11

Bergholtz, Gunnar       Ju 41

Bergkvist, Karl             Bo 6

Berglind, Hans              S3I

Bergling, Nils B. V.           Hl

Berglund, Fredrik         S 10

Berglund, Frida     Jo 24, I 6

Berglund, Hans E. 1.    UD 2

Berglund, Sven E.            Ill

Berglöf, J. Sigvard C. B 6 20 35

Bergman, Agneta        UD 3

Bergman, Alf               1 23

Bergman, Erland C. A.  A 13

Bergman, Lars              U-8
Bergman, Sven-Eric S 1 4 25 33
Bergnéhr, Bo (Bosse) H.   B 31, A 6

Bergold, Jan Olov          U 7

Bergqvisl, G. Holger      B 26

Bergqvisl, Jan G.           B 4
Bergqvist, Olof

S34, A6 8 17, Kn 10 14

Bergsman, P. G. Leif     B 24

Bergstedt, Tord L. H.      SI
Bergsten, E. Rune   B 30, Kn 21 25

Bergstig, Lars H.     B 13 26

Bergstrand, Sten-Erik    H 3
Bergstrand-Wilson, Kerstin     U 5

Bergström, Björn I.       B 26

Bergström, Britta J. Ju 16, S 2

Bergström, Gudrun A. C. A 7

Bergström, Gunilla        I 22

Bergström, K. Olof L.     A 9

Bergström, Knut-Elis   Ju 24

Bergström, Sune           S2I

Bergström, Svante B.     U I

Bergvall, K. Lennart         I I

Bergvall, Olof                S 8

Bergvall, Rolf             Fö 11

Berkevall, Olof G.           I II

Berndtson, Nils A.       Ju 44

Berner, Harald             1 26

Bernhard, Carl Gustaf    Jo 5

Bernhard, Harry B.          1 I

Bernhardsson, Göte      U 14
Bernitz, Ulf               Ju 10 40, H 7

Berntsen, Leif             U 12

Berntson, Eskil           Ju 36

Berntsson, Gert           U 13

Bernunger, Ingvar        E 11

Bertenstam, Rita S.       1 3

Bertorp, Michael         Ju 19

Bexelius, Björn            U 32

Bexell, Anders            Jo 25

Bexell, Göran               Kn 3

 

Skr 1981/82:103

446

 

Bildt, Carl             UD4, H9

Billing, Knut N. G.          B 35

Billum Stegard, Susanne

Ju 30, S 33
Birgersson, Bengt Owe B 9, Kn 12
Bishop, Norman       Ju 36, S 7

Biörck, Gunnar             U 22

Biörnstad, Margareta        Bo 2 12
Bjarnehäll, Karl-Gustav  U 13

Bjarnemo, Åke                I 2

Bjelle, Britta              Ju 2 43

Bjerndell, Jörgen H.    Ju 21, Fö 2
Bjernstad, S. L. Börje      B 4

Bjurek, Zaid               Kn 24

Bjurel, A. Bertil E.         UIO

Bjurman, C. G. Ulf     Kn8 15

Bjurner, Anders           UD 3

Bjurulf, Per                    S 4

Bjäresten, Inger M.      Jo 11

Björck, Anders R-A.     U7I7

Björck, Berndt H.      S 27, I 2

Björck, Staffan              U 2

Björeman, Carl E.        UD 2, Fö 7
Björgerd, Anders            1 11

Björhn, Arne L.     E6I4, B20

Björinder, Henry        U 20 30

Björk, Gunnar E.           Fö 3

Björk, Hans                 U4I

Björk, Jimmy                 K 4

Björk, Kaj                    U 40

Björk, M. Olle                I 25

Björk, Sven E. J.           Bo 2

Björk, Villiam E.             Jo I

Björk-Falkenström, G. Marianne

B 37
Björk-Gurner, Ulla          S 24

Björkegren, Carl-Erik        1 8

Björkhem, Örjan           U 28

Björklund, Anders C. T.      Al 24
Björklund, Bengt T.        S 36

Björklund, Jan O.            B 7

Björklund, K. Per-Olof    K 15

Björklund, Ulf B.            AÄ

Björkman, Bertil             I 11

Björkman, Bo              Fö 10

Björkman, Fredrik A. M.   K 6

Björkman, Gunnar-Arne   1 11

Björkman, Jerker            U 5

Björkman, Rune           UD 3

Björkman, Ulf L.           Kn 3

Björling, Johan         Ju 48 50

Björling, Percy G.         Fö 13

Björnberg, Kjell E,        Ju 30

Björndalen, Anders J.      U 2

Björne, B. Gunnar     B8, S4I

Björneld, Lars G.             1 7

Björnesjö, Sven G.         B 4

Björnström, Björn S.      Ju 5.

 

Björvell, Hjördis

S30

Björzén, Karl

130

Bladh, Lennart W.

U7

Blix, Hans M.             UDl, Jo 20

Blixt, Gösta

S38

Blixt, Olov

S3

Block, Per H. L.

U2

Blom, K. A. Birgitta

Ju 25

Blom, Lennart

 

Ju 15, B2I,

H 10, 1 13

Blomberg, E. Gunnar

Ju21

Blomberg, Ingrid

S27

Blomberg, Karl

Ju 21

Blomgren, Lars

S25

Blomgren, Sture         Jii

1 12, Bo 12

Blomkvist, Curt B.

Ju 18

Blomqvist, Gunnar

UD 1

Blomqvist, Jerker

U2

Boalt, Carin M.

Ju 5

Boberg, Håkan

Jo 23 22

Boden, Anna-Brita

Kn3

Bodström, Lennart

Ju 5

Boeke, Maja

A 14

Bogefeldt, Christer

U32

Boheman, C. Anders

Jo 14

Boheman, Ted.

K 20

Bohlin, E. Jörgen

Jo 13

Bohlin, Eva

S 12

Bohlin, Folke

Kn2

Bohm, J. Peter G.

Bo II

Bohman, Mats A.

Bo 11

Bohman, Michael

Ju 20

Bohman, Sven

S8

Boklund, S. Ingemar

Jo 12

Bolander, Fredrik

S38

Bolander, Lars

S9, U7

Boldt, Göran B. L.

U5

Bolin, Görel

A7

Bolinder, Erik

S 30, A 5

Bolme, Per

U 13

Boman, Carl-Göran A.

B 25

Boman, Per-Olof

1 11

Boman, Ragnar Å.

E II

Boman, Svante

Kn 14

Bond, L. Staffan

16

Bonde, Fredrik E.son

Ju 42

Bonnichsen, Roger

Ju 48

Boo, Per

Fö 10

Borelius, Sven

124

Borg, Göran K. G.

A 10 22

Borg, Staffan

130

Borgeke, Martin

Ju 35

Borgen, Jan 0.

Fö 13

Borggård, Göran

H 1 6

Borgne, Kurt G.

I II

Borgquist, Frithiof

Fö 5

Borgstrand, Björn J.

B 10

Borgström, Henrik

E 11

 

447

Personregister

 

Borgström, Lars G.      Fö 15
Bornhager, Sven-Åke (Sven) I.

B 10

Bornstein, Jozef         Bo 11

Boström, Curt B.    B 7, 1 18

Boström, E. John        Ju 26

Boström, Torbjörn A.     111

Bothén, Anders           U 15

Bothén, Kerstin           UD 3

Bouveng, Richard E. F.      II

Bouvin, J. Åke          A 3 14

Bovidson, Thure            B 7

Boyd, Sally M.              A Ä

Boye, Yngve          K 13, 14

Boye-Moller, Monica     Å 14

Bramsvik, NilsErik         S 32

Brandberg, Arvid     U 17, H8

Brandberg, Åke R. L.         Ill
Brandby-Cöster, Margareta Fö 14

Brandel, Erik J. M.        Fö 7
Brandels, Leif            UD 4, 14 28

Brandt, Erik             Jo 7 14

Brandt, Krister              U 2

Brandt, Åke                  K 6

Bräsch, Erik O.    Jo 25, Bo 2

Bratthall, Birgitta    S351,A5

Bratthall, Kenneth          S 2

Braunerhielm, Erik         H 11

Bredin, Lars A. G.   E 3, B 11

Brege, J. Lennart O.       E 7

Breidensjö, Harry         U 38

Breidensjö, Monica         A 5

Bring, Ove           UD I, Fö 7
Brink, Stig           Ju 47, Bo 19, 1 I

Broberg, Björn      U 10, 1 15
Brodén, E. Bertil      A 12, 1 3 5 10

Brodén, Kerstin            1 10

Brodin, Bengt               U 38

Brolin, Lars                  H 13

Broman, Bengt            Kn 24

Broomé, Bo              Ju 51 1

Brorsson, Kent            Ju 35

Broström, Ulf T. F.     Fö 3 7

Bruce, Åke                  S 10

Bruhn, L. Gunnila            U 5

Bruhn, Sigleif(LeiO E.      B 4

Bruhner, Göran             E 11

Brunander, Lennart      Jo 25

Brunfelter, Ulf             Ju 23

Brunius, Jan                U 37

Brunkener, Magnhild      B 27

Brunnberg, Jan-Erik       U 11

Brunner, C. Mats         Fö 13

Bruno, Gösta F.          Kn 17

Brunsson, Karin M.          K 3

Brusén, Vollrath M.        K 12

Bruzelius, Krister          Ju 33

Brynell, R Ulf T.            K 14

Bråkenhielm, Anita        S 29

Brånemo, Jörgen             1 2

Brändström, Dan A.        U 5

Brännmark, Gerd           S 15

Brännström, Roland J.    Fö 3

Broms, Jan T. R.  E2 11,B33

Bucht, Bengt O.           A 15

Bukovac-Re,             A 4 13

Buregård, Arne W.        B 36

Burman, Bengt    Ju 19, Bo 17

Burman, Egon             Ju 37

Burman, Eric-Gustav    Bo 10

Burman, Karl-Gunnar      S 27

Burström, Brita A.          B 5

Burup, Artur W.            B 36

Busck, Hans F. R.        Bo 16

Bunsow, Jan P.           Jo 13

Byfors, Ingela              A 1-5

Byman, Disa K. G.           12

Båfält, B. Evert             B 9

Båhlerud, Hilligert          U 3

Bäckman, Göran           S 23

Bäckstrand, Magnus H.   Ill

Bäckström, Anders       Kn 2

Bäckström, Ingemar   K 10 14

Bäckström, Jörgen        A 15

Bäckström, Maja          Ju 43

Bäckström, N. Birger A 6 8, Kn 14
Bäckström, O. Anders A 1 24

Bäckström, Å. P. Urban  1 25

Böhlin, Birgitta    Fö 1, Jo 19, 1 12
Böhlin, Erling                S 13

Bökmark, Jan S.    E 3 5, B 29

Börestam, Eva        S11,A7

Börjeson, Bengt    Ju 20, U 29

Börjeson, Börje              S 5

Börjeson, C. Olof A.        Ju 36 37
Börjeson, Sven           Kn 10

Börjesson, Dick R.         Fö 3

Börjesson, Mats R.        Ju I, B 24
Börjesson, Sture           S 38

Bottiger, E. Marie A.     Ju 13, U 7
Böök,Sven Åke              E 2

Cahling, Ulla                U 21

Callbo, M. Christina        E 7

Callersten, Margareta    S 29

Calmfors, S. Hans       Kn 11

Canarp, Curt S. T.      Al 24

van der Capeilen, Constance

B 12, A 7
Carbell, Leif E.         Ju 10 24

Carlberg, Anncharlotte    S 9

Carlegrim, N. Erik A.        B 8

Carlgren, Frans            U 31

Carlhammar, Åke          Ju 31

Carlheim-Gyllensköld, Karin S 21

 

Skr 1981/82:103

448

 

Carling, Alf G.

B 21, 148

Carlman, A. Ingrid M.

Jo 5

Carlman, J. Holger

Ju 7

Carlquist, Ebba

U 14

Carlshamre, NiTs 0. G.

S 13 24

Carlson, N. Gunnar

Ju 1

Carlson, Per A.

H II

Carlson, Svante S.

A8

Carlson, Å. Lennart

B 10

Carlsson, Anna Ch.

A 10

Carlsson, Arne

121

Carlsson, Birgitta

S 13

Carlsson, Bo

E 11

Carlsson, C. Mårten

Jo 1

Carlsson, Carl-Gustaf E

17

Carlsson, Folke

S28

Carlsson, G. Arne V.

A 1 24

Carlsson, G. Rune

 

S l,B3l,Kn23

Carlsson, Gösta

S7, E 11

Carlsson, Jan M.

I 10

Carlsson, Jan-Olof

B 9, 1 12

Carlsson, Janne

122

Carlsson, Lars-Gunnar

Kn4

Carlsson, N. Boris

B 29

Carlsson, P. Bertil

B 12

Carlsson, Per-Olof

19

Carlsson, Rolf

S 19

Carlsson, Sture E.

B9

Carlsson, Ulf V.           J

u 1.. Fö 16

Carlstedt, J. Bertil

I 19 27

Carlslein, Rune A.

B 21 27

Carlsten, Anders

H II

Carlström, A. Valdo

Jo 1

Carlsund, H. Bo H.

K 13 18

Carlzon, Lars

Kn6

Carnhagen, Göran E. T.

 

K 9,

B 9, Bo 5

Carragher, Desmond

A 13

Cars, Hädar   B3I,H9,

1 23 24 32

Cars, Hans Christian   UD 2, Fö 3

Casemyr, Rune

U 17

Cavalli-Björkman, Nils

H 9, Jo 27

Cavallius, Lena

A 10

Cederberg, Thomas

Jo7 17

Cederlund, Lars

Ju 9, 131

Cederqvist, S. Wivi-Anne Ju 19 28

Cederwall, F. E. Gustav

Jo 27,1 1

Cederwall, Ulf

K 16

Cedheim, Bengt 0.

Fö 13

Cedmark, Jan R. H.

Kn 1

von Celsing, Elof F. H.

Fö 7

Chatzopoulos, Karionili

is      A 14

Chrisopoulos, Alexander       A 21

Christensen-Sköld, Beat:

rice   U26

Chrislensson, Kent

Kn 14

Christiani, Karin

S30

Christiansen, C. J. Robert     Fö 2

Christoffersson, Nils-Olof     U 42

Claeson, Bo                  A 5
Claeson, Tore M. Ju 5, Bo 9
Claesson, Anders E. W.        Bo 14

Claesson, Halvard        S 13

Claesson, Inger           S 35

Clarkson, Rolf A.        K 4 19

Clason, Anders            U 24

Classon, Anders           E 10

Cleve, Lars                 U 11

Colnerud, Gunnel          U 13

Colvér, Mats T.            I 18

Conradi, Erland G. F.    Ju 33

Corell, Hans A. V.        Ju 17

Cosmo, Carl-Johan      Ju 35

Crabo, Sven                  B 2

Crona, Ulf                   U 14

Cronebäck, Ove           Kn 6

Cronstedt, Nane M.        A 3

Cronström, J. N. Runo   S 10

Curtis, Thomas              A 4

D

Dahl, A. Erik                 Jo 3

Dahl, Birgitta                I 32

Dahl, Christer                S 4

Dahl, Gerd B.                S 13

Dahl, Jan                    K 10

Dahl, R. Birgitta            Bo 5

Dahlberg, Christer H.     Fö 3

Dahlberg, Helge B.

Bo 9, Kn5

A I 17

S22

Bo 5 7

A4

U I

S27

Jo 11

UD 2

Fö 3

S23

Bo 12 14

K 15, I 19

Ju 4

S39

E3

S9

K3

UD 4, Jo 2

U5

UD 2

U3 36

UD3

e)

K8 Dahlberg, L. Åke Dahlberg, Lill Dahlberg, Rolf I. Dahlberg, Åke Dahlbom, Bengt S. Dahlbäck, Sven-Åke Dahlén, Bertil V. Dahlén, Per Olof (011 Dahlén, Rune B. Dahlgren, Carl Ivar Dahlgren, Göran E. Dahlgren, Lars Dahlgren, Rolf O. Dahlgren, Sven Dahlheim, Bo I. G. Dahlin, Gunilla Dahlin, N. Åke S. Dahllöf, Lars       Ju 5 Dahllöf, Urban S. Dahlman, S. Ola Dahlquisl, Lars-Ola Dahlström, Gunnar Dahlström, Gösta

B2I, H 10, 14 14
Dahlström, Rolf             S3I

Dahmén, Erik V. H.         H 2

 

449

Personregister

 

Dahnell, Karin A. B.          B 18
Dalen, Ingrid         S 28, U 3, Bo 3

Daléus, C. E. Lennart   Jo 5 20

Dalgren, Gunnar E. S.      Bo 7

Damberg, Bo                      E 8
Damgren, Fredrik

Jo 2 5, 124, Kn5

Danarö, Lars G. O.           Fö 3
Dangården, Birgitta    Bo 5, 1 2 28

Danielson, Erik                  I 19

Danielson, Gunnar H.         A 5

Danielsson, B. Jan A.      Bo 15

Danielsson, Bertil            Jo 25

Danielsson, Birger              S 3

Danielsson, C. Bertil           E 3

Danielsson, Georg           E 11

Danielsson, Stig A.             E 3

Davidson, Anders              117

Davidson, Anette            Jo 12

Davidsson, Bitte               S 16

Davidsson, David             H 10

Davidsson, Håkan E.      Bo 13

Davidsson, Inga              U 12

Davidsson, Sune I.           B 26

Dawod, Elias                    A 14

Delin, P. Staffan                Jo 5

Dellborg, Stig G.          Fö 9 13

Deliså, Stefan B.              1 26

Dencik, Lars                    Ju 20

Dennis, Bengt         B 15, 1 20

Densjö, K. A. Sören          B 13

Dickens, C. Harry              1 11

Dicksson, William            Jo 20

Diczfalusy, Bo E.               Bo 5

Dido'n, Lars Uno            Bo 12

Dinkelspiel, Ulf                 S 32

Dinnetz, Peter                  B 11

Dirke, Lars E.                        Ill

Dittmer, Ulf                       U 33

Djerf, Olle                          I 18

Djurberg, Maj                   UD 3

Docherty, Peter       B 31, A 12

Domargård, Tord V.        Kn 12

Donelius, Göran H.             Jo I

Donner, Jörn                    U 24

Drangel, Bo F. E.             Ju 10

Dreiwitz, Bo G.                  Fö 3
Drevhammar, Ylva      Ju 43, S 34

Dryselius, Harald S.         Ju 17

Du Rietz, Gunnar               I 10

Dyring, Eric                       U 25

Ebbeson, Ulf                      U 6

Eckerberg, C. Lennart     UD 2

Eckerdal, Lars H.              Kn 2

Eckersten, Ivan E.        B 40, Jo 29
Edberg, Rolf F.                  Ju 5

Edenhammar, Hans           E 2

Edenman, Gunnar H.        B 23

Edgren, Björn                   Ju 3
Edin, Karl-Axel

H 10, Bo 5, I 2 II 14 28

Edin, Per-Olof                     E 2

Edling, A. Roland                B 6

Edling, N. Axel            Ju 24 25

Edling, Sven                    1 10

Edling, Ulf                         Fö 3
Edlund, C. Bertil

B 8 14 19 20 27 33, A 2

Edlund, S. Lisbeth           B 27

Edmar, Staffan                  U31

Edmén, Lars H.                 Fö I

Edqvist, Olle                    UD 4

Edsjö, Elisabeth M.        Bo 14

Edsman, Björn                 U 39

Edsta, Björn              A 7, 1 26

Edstam, Lars                  Ju 29

Edstrand, Karl-Ingmar B 1, H 11

Edström, Folke S.            B 31

Edström, Nils Erik             A 14

Edström, Rune                Ju 21
Edvardsson, Carl-Edvard       S31

Edvardsson, P. Einar        S 15

Edwall, Börje                     U 7

Edwall, Ingvar                   U 7

Edwall, Pehr A. R.             Kn 2

Edwardsson, Roland        U 40

Egardt, Peter A. N.           U 22

Egebäck, Karl-Erik             Jo 4

Egidius, Henry                    A 5

Egnell, S. Jan-Erik             Fö 1

Egneus, Hans                   Jo 5

Egstedt, Hans B.                K 2

Ehn, Bengt              Jo 9 11 22

Ehn, Billy G.                      A 13

Ehnmark, Anders            Ju 22

Ehnmark, Ernst Erik         U 41

Ehrenberg, Lars               S 21
Ehrling,C. O. Ingvar   FÖ3 4, BI6

Eide-Jensen, Inger           U 33

Eidem, Rolf I.                       E2

Einhorn, Jerzy                  S 21

Eirefeldt, Christer             S 29

Ejerhed, Anders G.            Jo 5

Ek, Bengt                         S 13

Ek, C. Olof                          1 1

Ekberg, J. Göran               Ju 5

Ekberg, Karl-Henrik    Ju 13 22

Ekberg, Leif          Ju 9, S 36, B 33

Ekblad, Göran           Bo 10 14

Ekdahl, Bertil                    S 12

Ekdahl, Lennart               UD 3

Ekeberg, Karl-Gunnar       S 36

Ekeberg, Per Olof               A 6

Ekebjär, N. Göran             Fö 3

29    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103

450

 

Ekelund, Ulla G.     Fö3, U31

Ekenberg, Anders         Kn 3

Ekenberg, Bengt          U 10

Ekenhill, Jan-Erik          A 12

Ekevärn, Gunnar          1 26

Ekholm, Brittmari         U 11

Ekholm, C. Bertil  B 26, 1 11

Ekholm, Lars             U 5 36

Ekinge, Bernt A.          A 12

Ekinge, Roland             U 17

Eklindh, Kenneth          U7I4

Eklund, B. Lennart        Jo 8

Eklund, Erik G.             B 21

Eklund, Lars                U 12

Eklund, Lars Johan       A 22

Eklund, Per A.             B 18

Eklund, Svea 1.             U 5

Eklundh, Claes G. B.    Ju 22

Eklycke, S. Lars G.      Ju 18

Eklöf, Bo           H 13, Ju 40

Eklöf, Jan                    Ju I

Eklöf, Kurt G. A.       E34 10

Eklöf, Thorbjörn A.       1 26

Eklöw, Gunnar             U 26

Ekman, Dag                A 14

Ekman, Jan E. H.           E 4

Ekman, Kerstin            Bo 9

Ekman, Lena B.            Ju 2

Eksborg, Ann-Louise    Ju 18

Ekstam, Gunnar E.  Ju 1, H 1

Ekstam, Åke               S 34

Ekstedt, Olle U.-E.      Ju 17

Ekström, Allan            Ju 49

Ekström, E. Sören Jo 3 12 23

Ekström, Georg G.       Jo 14

Ekström, Göte             S 40

Ekström, Leif             Bo 11

Ekström, O. Göran      Kn 15

Ekström, Sven E. A.    Bo 10

Ekwall, Thomas F. H.    B 13

Elam, Lars                  U 41

Elam, Nils                   1 24

Elfwendahl, Bo            S 14

Eliason, Bo   Ju 19 42, Jo 10 25 29

Eliason, Olof S.            U 36

Eliasson, Anna             U 33
Eliasson, Bengt E.

Ju 23, Bo 11, I 13

Eliasson, Björn E. A. Fö 2, I 2

Eliasson, C. Gunnar      1 10

Eliasson, Folke            A 17

Eliasson, Ingemar Ju 5, UD 4

Eliasson, Lars M.            I 5

Eliasson, Lars-Mårten   Fö 3

Eliasson, Rolf E. ■         K 2
Eliasson, S. Kristina (Stina)   B 25

Elison, Magnus L.     Bo I 18

Elm, Christer               S 24

 

Elmer, Anders B.

A89

Elmhammer, Nils E. I.

S4

Elmhorn, Kerstin

U24

Elmquist, Eva C. E.

14

Elmstedt, Claes Y.

U22

Elmstedt, K. Erik

A68

Elvander, Nils

U29

Elvestedt, Ulf

U38

Elvin, Stig

U 10

Emmelin, Lars

Jo 5

Enander, Gunnar M.

B 23

Eng, Willy

1 14

Engblom, Göran

UD 3

Enge, Inger

S32

Engelbo, N. Gösta E.

A 17

Engelbrecht, Per-Ove

129

Engelbrektsson, Ulla-Britt       A 4

Engerstam, Claes M.

12

Engerstedt, Urban

1 16

Englund, Anders

S2I

Englund, David

U4I

Englund, K. G. Peter

E12

Englund, K. Svante I.

S 13, B 16

Englund, S. Anders J.

K 19

Engman, Gerd B.

Kn 16

Engman, James

S27

Engman, Jan

S8 22

Engman, Ove

U5

Engqvist, Lars F.

Ju 5

Engstrand, R. Göran T

A 17

Engström, Arne V.

S4, Jo 14

Engström, B. Gunnar

Ju 35

Engström, Bengt-Åke

S33

Engström, Fritz

Ju 34

Engström, Lars E.

1 18

Engström, Lars-Göran

Ju 2

Engström, Odd

S 26, I 6

Engström, Wilhelm

S22

Engwall, Lars

U 17

Enocksson, Sten Arne

U II

Enqvist, Ingvar

I II 14

Envall, E. Håkan

Bo 10

Ericson, Gerhard        J

0 12, Kn8

Ericson, Seivern

S24

Ericson, Sture T.

UD 2

Ericsson, Birgitta

126

Ericsson, Gunnar

Bo 4

Ericsson, K. Georg V.

Kn7 II

Ericsson, K. Gunnar T.

I 14

Ericsson, L. E. Staffan

B 22

Ericsson, Lars Eric

Kn 12

Ericsson, Mats Y.

Jo 2 10

Ericsson, Svante

Bo 17

Ericsson, Svante

126

Ericsson, Ulf A.

UD 2

Ericsson Köhler, Ella

Ju 18

Eriksen, Kersti

S22

Eriksen, Tor

Ju 39, S 4

 

451

Personregister

 

Erikson, Bengt E.              Jo 8

Erikson, Birgitta               U 38

Eriksson, A. A. Tage           E 5

Eriksson, Anita              Kn 23
Eriksson, Ann-Charlotte        U 13

Eriksson, Arne                    I 2

Eriksson, B. Allan           Fö 16

Eriksson, B. Sune       A 10 21

Eriksson, Björn                 I 24

Eriksson, Bror R.            Bo 18

Eriksson, E. M. Björn   Fö 9 13

Eriksson, Erik Gunnar      K 16

Eriksson, Evert G.              S 1

Eriksson, G. Lennart         Ju 1

Eriksson, Gunnel             Kn 5

Eriksson, Hans G.              K 6
Eriksson, Ingemar A. E.       Jo 25

Eriksson, Ingvar             Jo 17

Eriksson, Jan                    I 24

Eriksson, K. Arne              I 29

Eriksson, K. Birger           B 10

Eriksson, Karl .Anders    Ju 34

Eriksson, Karl Erik          Jo 14

Eriksson, Karl-Erik E.         1 4

Eriksson, Kjell E.              Kn 7

Eriksson, Kurt                 Ju 40

Eriksson, Lars G.               A 6

Eriksson, Lennart            S 32

Eriksson, Lennart            1 10

Eriksson, Olle                  U 17

Eriksson, Per A.               K I 2

Eriksson, Per E.                 S 2

Eriksson, Per-Ola          I 6 30

Eriksson, Seved               S 24
Eriksson, Sune E 11, U 33
Eriksson, Thorsten        S 32, U 29

Eriksson, Örjan              Fö 13

Erixon, Björne                   U 2

Erixon, Ragnar W.             Ju I

Erlander, Bo                   Jo 17

Erlander, Lillemor              U 2

Erlandsson, Bengt H.     Ju 27

Erlandsson, Gottfrid        S 27

Erling, E. Martin H.             B 4

Erneholm, Berndt I.      Kn 2 3

Erneman, Ingrid M.          A 10

Ernmark, Hans E. G.       Jo 11

Ernulf, T. Gudmund           Ju 6

Erséus, L. G. Torgny        Kn 3

Ersson, L. Stefan             B 40

Esaieson, Erik R. A.              El
Esbjörnson, Esbjörn    S 7 32, A 3

Esping, F. Lars-Erik          Bo 2

Essen, Erik 1.                  U 17

Essen, Ingemar                Ju 5

Essunger, N. Gunnar P.      1 I
Ettarp, Lars G. S 24, A 2 6
von Euler, Rigmor       Ju 20, S 18

S9

Ju 20

Ju 39, A 21

Everitt, Allan Ewerlöf, Göran Exner, Lahja

Fagander, Arne              Ju 12

Fager, Henny                   S 38

Fagerberg, Gösta   B 31, A 12

Fagerlind, Östen               Ju 8

Fagerlund, Bengt O. H.      A 6

Fagerlund, Bertil K. E.          Ill

Fahlberg, Håkan    Ju 22, U 23

Fahlin, Per G.                      KO

Falk, Bo V. R                     Jo 5

Falk, Eric                   JoU, Bo 2

Falk, Hans G.                    Ju 5

Falk, Lars-Erik T.              A 16

Falkehed, Sven A. L.         Kn I

Falkenberg, Eva               S 34

Falkman, Lena                  I 11

Fall, Arne E. C.                   B 4

Faugert, Sven J. E.   1 4 11 28

Faxén, Karl-Olof               B 31

von Feilitzen, Styrbjörn A 6 16

Feldt, Kjell-Olof                  E 2

Fellenius, Olle                     S9

Fermbäck, Lars                H 11

Fernkvist, Hans            U 5 12

Fernlund, B. Dan                E 7

Fernqvist, Dan E. I.         Ju 21
Ferrmark-Hanno, Cathrina    B 13

Feuk, Yngve                    Jo 23

Finn, Nils                     S 24 32

Finney, F. Peter A.             1 2

Finnveden, Bengt A.        Kn 5

Fischerström, Barbro       S 32

Fischier, Sven G. O.     Ju 1 36

Fiskesjö, Bertil A. N.   Ju 22 44

Fitger, Peter                   Ju 18

Fjaestad, Björn                U 17

Fjällström, Thord G.         A 14

Fladvad, J. Arne               Bo 2

Fleelwood, Elisabeth       U 33
Fleelwood Wennerholm, Caroline

H9

Flodin, Sten L.                   115

Flodström, Karin A.-M.       Jo 3

Flyborg, Berit                    Jo 4

Fockstedt, Sven                 H 9

Fogelmarck, F. A. Peter    1 19

Fogelmarck, Stig              U 19

Fogelström, Hans     U 5, A 19

Forell, Carl-Axel                  A 2

Forkman, Göran                 U 2

Fornstad, Bengt F.            117

Fors, Åke                  S 7 26 28

Forsberg, Barbro              1 23

Forsberg, Björn                S 30

 

Skr 1981/82:103

452

 

Forsberg, Nils Göran     Jo 17

Forsberg, P. Roland      Kn 3

Forseby, Bernt            Bo 16

Forsell, Harry A.           B 12

Forslund, Anders          E 12

Forslund, Bo E.  S 11, Jo 6, Bo 13
Forslund, Britt-Marie     U 16

Forssbeck, Bengt G. l:son     Fö 7
Forssberg, E. Olof        Ju 21

Forsström, Jan E. C.

Ju 12, B 20, Bo 7, 1 5
Forsström, Per             U 32

Forstadius, Erik L. W.

Ju40, S36, A69
Foyer, Lars O.               B 3

Fraenkel, Ingegärd C. E.      Ju 24
Francke, Jan Å.            Bil

Francke, Per               I 32 2

Frank, Åage               Fö 1 3

Frank, S. Torsten         B 22

Fransson, Arne              U 7

Fransson, Arne    130, B 7, A 9 10
Frantzell, A. Magnus        1 2

Franzén, Anders           U 10

Franzén, Ivar            H 9, 1 7

Franzén, J. Thomas H.    E 1

Fredholm, U. Birgitta      B 21

Fredriksson, Bert           U 5

Fredriksson, Carl        1 17 20

Fredriksson, Göran B.     Ill

Fredriksson, Ingrid         U 5

Fredrixon, Göran           S 23

Freese, Jan P. G.

Ju 15 38, Fö 16, B 31
Freivalds, Laila         Ju 12 29

Frejhagen, E. Birgitta E. A 12,1 10
Freszals, Öyvind          Ju 31

Friberg, Göran E.           Jo 4

Friberg, Lars          S 21, Jo 4

Fribergh, B. Erik R.       Ju 30

Frid, Sven Rune          Kn 15

Fridell, G. Ingvar

Ju 23 42, B 8.. Bo 4
Fridh, K. Göte                1 7

Fridolfsson, Filip W.        B 7

Fridolin, Hans R.         B 2 21

Friedner, Lars F. V.        Bl

Fries, Ingmar F.   B 5 6 8 28 35

Friggebo, Birgit 1. G.    Bo 14

Frigren, Suzanne      H 10, 1 25 2 4
Frii, Lennart W.              E 9

Frithiofson, Karl A. F.     I 12

Fritsch, Jan               Kn 17

From, Gun-Britt            U 13

Frostenson, Anders      Kn 3

Frykholm, Yngve            U 2

Frändberg, B. Tage J.     Ill

Frödin, Sven-Erik R.    Fö 1 3

Furubo, Jan-Eric             I 2

Furumo, Gunnar           Ju 13

Furusjö, Maja-Lisa         H 8

Fälldin, N. O. Thorbjörn Ju 5
Fallström, Ann-Marie     S 30

Fälth, J. Harald B.         B 33

Farm, Gunnel        Ju 23, K 10

Farm, Håkan A. F.         B 22

Farm, Ingemar

Ju36, S33 35, A 16 G

Gabrielson, Göran          U 11

Gabrielsson, A. Edmund B. E 7
Gadd, RE. Arne EII,U10,110
Gamfeldt, Björn            U 41

Gandy, Eric                  Jo 5

Gärd, Helge E.              Fö 9

Gärdar, Håkan              Kn 2

Gardeström, Linnea    S 13 24

Gardmo, Irma M.           Ju I

Gawell, Jonas               Jo 4

Gedung, J. Halvard         1 11

Gehlin, Jan         Ju 13 22, U I

Geijer, Carl-Wedig G.O. Kn 12
Geijer, Lennart            Ju 34

Gellerman, Kerstin        Ju 10

Gellerstam, Martin        Kn 3

Gellstedt, Björn             S 24

Gemmel, Christer            H 8

Gerentz, Sven              U 17

Gerhardsson, Birger       Kn 2

Gerhardsson, Birgit       Kn 3

Gerhardsson, Gideon       A 5

Gerholm, Tor R.             Ju 5

Gernandt, Ingrid     H 10, 1 25

Gibson, Urban H.         Kn 19

Gidlund, Jan-Erik           E 11

Gisslen, Axel               Kn 13

Godvik, Hans               Kn 2

Goldberg, Leonard        Ju 48

Gorpe, B. Peter W.        Kn 4

Gottfarb, Ragnar           A 13

Gottlieb, Hans               U 2

Gozzi, A. Sören      Jo 9, U 41

Graah-Hagelbäck, Björn Bo 19
Grabe, A. Gerhard       Ju 2 6

Grabö, Paul           S 18, Jo 19

Gradin, Anita 1.      5 29, U 10

Gradin, Lars-Erik           Jo 1

Graffman, Agneta C.    Kn 13

Grafslröm, Erik O. Hj. Ju 5, 1 14
Grahl-Madsen, Atle       Fö 7

Grahn, Birgitta             U 40

Grahn, E.Olof (Olle)       B 38

Grahn, T. Roland           Fö 4

Granberg, Agneta         A 10

Granér, Anna-Lena        U 13

Granlund, U. Kristina      Jo 7

 

453

Personregister

 

Granqvist, Hans G.        A 15

Granqvist, Liss M.       S 2 15

Granstedt, Pär E. Jul5, UD4,14
Grape-Lantz, Margareta Kn 19
Green, Åke                  U 33

Gregow, P. J. Torkel  Ju 17 33

Gren, Arne                    U 5

Grenander, Nils            K 21

Grill A. Magnus E.,         1 25

Grobgeld, Lennart M.    Ju 40

Groop, Sven P.             111

Grop, Erik H.                 B 6

Grotander, Carl-Gustaf   Ju 9

Grozdics, Alf S. A.         B 35

Grufberg, A. Lennart

S 1 32, Kn 23
Grufberg, Maj-Britt        S 20

Grunden, Örjan            Ju 34

Grundwall, K. Ricard Bo I 18
Grunewald, Ingelise   U 18 19

Grunewald, Karl           S 9 24

Griinbaum, Catharina     Kn 3

Grunewald, Björn M.       U 5

Griiting, Britt M.             U 1

Granström, Claes   Ju 15, B 25

Grönfors, Kurt     Ju 25 31, E 4

Grönhagen, Nils-Olof      S 25

Grönwall, Lars O. S 9 36, A 9
Gudmundson, Ulla          S 24

Gullberg, Hans E.

K2, A5 11 15 17
Gullnäs, S. Ingvar Ju 18, Bo 16
Gulyas, Miklos              U2I

Gumpert, Jan               U 33

Gunnarson, Jan G. Jo 5, Bo 10
Gunnarsson, G. Ingemar Kn 4
Gunnarsson, Olle           S 24

Gurinder, Jan-Olof     U 21 39

Gustafson, Carl-Erik       K 8

Gustafson, G. Arne  B 5 26 29

Gustafson, Karl-Gunnar (Kalle)

U 16
Gustafson, Sven H. B 28, U 17,1 5
Gustafsson, A. Gunilla C. A 9
Gustafsson, Agne        Kn 14

Gustafsson, Bengt        S2I

Gustafsson, C. E. Torsten

Ju 21 38, Kn5
Gustafsson, G. Einar     Jo 17

Gustafsson, G. Olof       A 12

Gustafsson, G. Yvonne Fö 12,1 12 Gustafsson, Hans I.

Ju44, S 13, B 38, Bo 14
Gustafsson, Inga         Ju 20

Gustafsson, K. G. Wilhelm B 4 27
Gustafsson, Karl Erik     U 17

Gustafsson, Kerstin M.

Ju3l,S36, A3 8 16

Gustafsson, Lars        Ju 13

Gustafsson, Lars        Ju 13

Gustafsson, Lars 1.  U 20 22
Gustafsson, M. Gunnar

Fö I, Kn 1 Gustafsson, N. Henry Jo I 14 18 Gustafsson, Stig G.

Ju 15 30 35 36 43, A 6 9, Kn 7

Gustafsson, Ulf C.        Kn 1

Gustavson, Helmer       U 35

Gustavsson, Arne         S 33

Gustavsson, Bengt A.   B 33

Gustavsson, Bengt T.  Fö 14
Gustavsson, Claes-Göran     Bo 17

Gustavsson, G. Ingvar    K 4

Gustavsson, K. Rune      E 7

Gustavsson, Kjell         A 19

Gustavsson, Knut        Jo 13

Gustavsson, Nils E. E.   B 27

Gustavsson, Rune    S 24 25

Gustavsson, Sture         U 7

Gustavsson, Åke       Fö 3 9

Guste, Göran L.             BIO

Guteland, Gösta A.          Ell

Gutsjö, Jan-Eric           K 15

Gyllander, Hans E.        B 32

Gyllö, Sture A.      Fö 3, S 5

Gårdstedt, H. Birger      A 10

Gärdsmo, Fred B.         B 13

Gärtze, Bo            .       U 5

Göranson, Lennart         H 2

Göranson, Ulf G.             U5

Göransson, Bengt        Ju 23
Göransson, Bengt G. 1.

U24, Bo 13

Göransson, Bertil        S I 35

Göransson, Bo             UD 3

Göransson, Bo F. O.      A 10

Göransson, C. Göran N. Kn 2 25

Göransson, E. Magnus   K 12

Göransson, Harald O.  Kn 2 3

Göransson, Lars           U 23

Göransson, Lars G.        Ju 7

Göransson, Olle   UDl, Fö 3, A 3

Görs, Folke                  Jo 2

Göthberg, Kerstin     U 29 40

Göthe, Leif                  Kn 4

H

Haavio-Mannila, Elina      A 4

Haegermark, C. Harald I 11 24 28
Hafström, K Gunnar E. Fö 10
Hafström, Marie M.      Fö 15

Haga, Annie                 A Ä

Hagander, Sten        U 26 31

Hagberg, Ann-Charlotte

S25, A2 11
Hagberg, Helge M. H.   Ju 21

 

Skr 1981/82:103

454

 

Hagberg, Jan W.          K 19

Hagberg, Lennart         Ju 25

Hagergård, Sture A.      B 40

Hagfall, Ola                 U 11

Haglind, Lars               Jo 15

Haglund, Ann-Cathrin    U 29

Haglund, Gunnar            1 11

Haglund, Sune K.          B 13

Haglund, Sven              S41

Hagman, B. Anders     A 2 10

Hagman, Björn O. B II, 14 28
Hagman, Inger (Ninni)     A 7

Hagner, Stig O. A.       Jo 14

Hagson, Carl A.     Ju 5, I 2 23

Hagstedt, J. Anders      B 20

Hagvall, Jan G.          124 28

Hagängen, Arne          Bo 15

Hahn, R. A. Birgitta        E 5

Hahn, Ragnar J.            I 11

Hald, Peter                  U 24

Hall, A. Bertil      Ju 23, B 8 35

Hallberg, Bengt             Bo 7

Hallberg, Dag R.           U 33

Hallberg, Kajsa             S 34

Halidén, Bengt A. E.    Kn 15

Hallen, Sten-Åke          Kn 4

Hallenberg, Ingemar       U 7

Hallenius, G. Ingemar

Ju 21, B 13, Jo 9 11
Hallerby, Nils                 S9

Hallgren, Sven              Ju 6

Hallgren, Ulf G.             126

Hallin, Yngve H.            8 20

Hallman, Eric R.      Ju I, B 25

Hallman, L. Åke G.

H2, Bo 15, 123
Hallqvist, Britt G.          Kn 2

Hallsten, Lars

K 10,1 11, K 18, 128
Hallström, Maj             UD 3

Halvorsen, Roland        Ju 13

Hamber, Hans O. A.       U 6

Hamberg, Eva M.           A 4

Hamberg, Lennart T. C. B 10

Hambraeus, Gunnar A. Ju 5, 1 4
Hambraeus, S. Birgitta   Ju 5

Hamdahl, Bengt H 13, Kn 10
Hammar, Beate-Charlotte S 19
Hammar, Carl-Filip         S 13

Hammar, K. Tomas G. A 4 13
Hammar, Lars               Bo 8

Hammar, Åsa B.           U 14

Hammarbacken, Britta K. M.

Kn 16
Hammarberg. Sven O.    Ju 9

Hammargren, Bengt H. Bo 11
Hammarlund, Carl-Gunnar K 19
Hammarsten, Erik          1 30

Hanefjord, Folke          Jo 24

Hannerz, Ulf              A 4 13

Hansen, Hans-Jörgen    Jo 22

Hanson, Arne               Jo 2

Hanson, K. Göte           A 13

Hanson, Per-Olof      B 9 21, A 23
Hansson, Bertil           Kn 24

Hansson, Bo          Ju 42, B 8

Hansson, Hans Gunnar        Jo 24
Hansson, Johan            S 12

Hansson, Karl-Axel       Jo 22

Hansson, Kjell              A 10

Hansson, Lars             Bo 19

Hansson, Lars R.            E I

Hansson, Lilly     Ju2, S5 12, 130
Hansson, Nils-Erik        Fö 13

Hansson, Nils Olof Robert  Jo 24
Hansson, Stig       Bo 4, 1 6 24

Hansson, Sven Ove      A 10

Hardeberg, Gunilla         S 18

Harding, Gunnar             U 2

Harling, Birgit                U 5

Harriman, Siv               S 28

Hartman, Olov             Kn 3

Hartzell, Gösta             K 22

Hartzell, Lars                A 9

Harviainen, Tapani         U 2

Haskå, Inger                Kn 3

Hasselberg, Kersti          U 5

Havik, Folke                  K 2

Heckscher, Ewa          UD 3

Heckscher, Gunnar E.   Ju 44

Hedberg, Anders            S 7

Hedberg, Bertil              H 6

Hedberg, Bo L. T.         A 12

Hedberg, E. M. Gertrud  E 13

Hedberg, Gösta          _ Kn 6

Hedberg, Lars O. O.      E 12

Hedberg, Stig E.           B 13

Hedborg, Anna M.        B 20 33 38
Hedborg, Gustaf    Ju 50, B 28

Hedborg, Per Erik         Ju 25

Hedén, Kerstin       Ju 1, A 21

Hedén, R Håkan H.       A 18

Hedengren, Sven-Olof      S 26 32
Hederström, C. Christer  U 7

Hedfeldt, Erik                U 8

Hedgran, Arne              1 22

Hedin, Benkt-Erik          U 33

Hedlén, Bengt R.            S 4

Hedlin, John W. A.     S 10 13

Hedlund, Eva              Ju 16

Hedlund, Maj-Britt      Ju 37, S 16
Hedman, Bengt            Ju 19

Hedman, Lars Owe (Lowe)   U 16
Hedström, Bo S.            118

Hedström, Carin M. U.    Bil

Hedström, Hans            Fö 2

 

455

Personregister

 

Hedvall, Finn             SI9 26

Hedvall, Yvonne M.      Ju 20

Hegardt, Margareta UD 4, S 32
Hegardt, Nils A.           Ju 10

Hegelund, Sven             1 18

Hegrelius, Olov           Kn 14

Hegrelius Jonson, Barbro M.

Ju 14
von Heijne, Hans A. Brsson E 7
Heinemann, Kerstin        S 11

Heiwe, Rune              A 3 21

Hejdenberg, Kerstin      U 14

Hektor, Carl-Magnus       U 5

von Heland, Karl-Johan    1 8

Helander, Sven A. B.     Kn 2

Helin, Etel M.               A 10

Helin, G. Sigvard          Ju 28

Hellbacher, Ulf H.         Ju 25

Hellberg, Roland           U 37

Hellgren, Eva               A 22

Hellman, Sven R.          Fö 3

Hellner, Carin               U 23

Hellners, E. Trygve        Ju 3

Hellstadius, Jan           Fö 12

Hellsten, Bertil              U 7

Hellstrand, Johan          Bo 9

Hellström, E. Emil           U 5

Hellström, Erik             K 22

Hellström, Jan-Arvid     Kn 3

Hellström, L. Göran         1 4

Hellström, Mats J.          H 9

Helmers, Dag             B 2 20

Helmerson, Bo 1. H.

Ju 29, Jo 2, H 10, 12 14
Helmfrid, Staffan          Bo 2

Helte, Verner                1 19

Helzén, Berndt-Olof       I 23

Hemberg, Maja              U 5

Hemborg, Bo

Fö 3, H 10, 12 11 24 25
Henkow, Sten               1 15

Henningson, Thomas E. V. 126 28
Henningsson, Anna Louise U 5
Henricsson, Ulf l.R. Jo 9, Kn 4 5
Henrikson, Kjellåke         B 8

Henriksson, Gilbert K. G. 126 28
Henriksson, Runa M. ■ A 10
Henriksson, Rune 1.       Jo 1

Henriksson, Sture         U 40

Henriz, Gunnar              Ju 9

Herin, Jan C. G.

E6, B 20 33, H 2 10
Herlin, Helena               A 7

Herlitz, Agneta             Jo 5

Hermanson, Gunnar Kn 13 21
Hermansson, Nils T.       Jo 3

Hermelin, Johan            U 11

Hermelin, Samuel         Bo 12

Hermondsson, Elisabeth  U 2

Hernborn, Hans             U 1

Hernelius, J. Allan          H 5

Hernlund, Carl-Hugo H.      Ju 13
Hernmarck, Charlotte F. 114

Herrlin, Hans               Ju 31

Herrlin, Klas G. E.          B 26

Herrstedt, Henry T. O.    B 7

Herslöf, Rolf B.             B 23

Hertz, Olof A.             Fö 16

Hertzman, A. Olov        Ju 24

Hesselström, Kerstin      S 25

Hesser, S. C. E.     Ju 13, U 1

Hessleborn, Olle K. A.     A 5

Heuman, Jan G. M.     Ju 4 17

Heuman, Ulf L.              115

Heurgren, Sven CO.        H 7, I 2
Heyman, Anna-Greta     S 18

Hidal, Sten                   U 2

Hilborn, M. Ingegärd    Kn 11

Hildeman, Nils Gustav    U 11

Hillbom, Lars

Ju 24, E 10, Jo 16 24
Hillelsson, B. Fredrik     Fö 13

Hillerudh, Lars-Olov      Ju 50

Hillman, Bo 1.             Kn 17

Himmelstrand, Gunnar        Ju 25
Himmelstrand, J. Ulf I.    AÄ

Hintze, N.Olof O:          A 23

Hirdman, H. Sven        UD I

Hirschfeldt, Johan H.   B 4 14

Hjalmarsson, H. Yngve J. Ju 10 24
Hjalmarsson, Lennart     1 23

Hjalmarsson, S. Åke

Fö 3 9, B 22, H 10
Hjelm, K. G.                Jo 28

Hjelm-Wallén, Lena B.       U 5 29 Hjelmqvist, Ingvar K. R.

Bo 5, Kn2l 25
Hjelmström, I. Eva K. Ju 16, S 10
Hjern, Bo                 S 37 39

Hjerne, Gunnar      H 5, Bo 12

Hjertonsson, Ulf            H 9

Hjorth, Jan              U 7, H 6

Hjorth, Lars

UD 4, Bo 5, 1 II 24 28
Hjorth, Sonja               U4l

Hjälm, N. Ingemar         A 15

Hoel, Christer O.          Jo 22

Hoem, Britta                E 11

Hoff, Inga                   Ju 7

Hogebrandt, S. Göran     K 2

Högfors, Sven E.           111

Hogstedt, L. Christer    A 15

Holgersson, K. Jörgen   Ju 40

Holgersson, Magnus      Kn 4

Holgersson, Svante

Fö 9, Jo 19, 1 ll 24 26 28

 

Skr 1981/82:103

456

 

Hollman, Ulla                 U4I

Holm, Birgitta              U 11

Holm, Elisabet              S 24
Holm, Ernst Olaf Ju 24, H 7, 1 2
Holm, J. Lennart

Bo23 5 12 14, 12 II

Holm, Lennart W.        Jo 14

Holm, Per                       Ell

Holmberg, Bo               Ju 5

Holmberg, Bo       S 21, Jo 4

Holmberg, Erik G.    Ju 22 44

Holmberg, Gunnar L.     U 20

Holmberg, Gösta          U 12

Holmberg, Nils             Jo 19

Holmberg, Olle               U 5

Holmberg, Per H.            U 5

Holmberg, Rolf             S 30

Holmberg, Stig              S 8

Holmen, Sven            Fö 13

Holmgren, Anders F. Jo 21, I 18

Holmgren, Bert A.         B 36

Holmgren, Gunnar         Jo 3

Holmgren, Jacomien      U 13

Holmgren, Torgny         I 29

Holming, Klas J. L.       Ju 13
Holmkvist-Svensson, Ruth L   U 5

Holmlöv, Per Gunnar      U 17
Holmquist, Gertrud

Ju 20, S 33, Kn 12

Holmquist, Jörgen  A 17, 129

Holmquist, K. O. Rolf Fö 5 8 14

Holmquist, Kersti          U 19

Holmqvist, Hans           B 24

Holmqvist, Jörgen          119

Holmqvist, Lars J. H.     Ju 7

Holmqvist, Per-Olof       I 11

Holmqvist, Sture L.       Ju 5

Holmqvist, Åke        11 2 28

Holmstedt, Bo R.          S 10

Holmstedt, Sven          S 24

Holmstrand, Ingrid   U 7 8 24
Holmstrand, N. G. Anders      A 8

Holmström, Bo            Fö 16

Holmström, Ivan Hj.          Ill

Holmström, Leif            Ju 9

Holst, Perolof              H 10

Holte, K. Ragnar           Kn 2

Holtzberg, Bengt         Ju 25
Honeth, Peter        S32, U3I3 40

Hoppe, Hans V.             K 6
Horn af Rantzien, Hans S 15, B 32

Horned, Owe             Ju 39

Horning, Eric               S 27

Hornmark, Nils              H 6

Hribar, Lojze               A 21
Hugosson, Kurt 1. Ju 15, Jo 11,1 2

Huldén, K. O. Tomas       K 5
Hulgaard, Bodil C.

S 11 20, B 19, Bo 7

Hult, Jan R                Kn 12

Hultberg, Ralf E.   Bo 7, I 11

Hulterström, Sven Å.      1 7

Hultgren, Christina A.     A 9

Hultin, Johny                U 5

Hultquist, Nils A. L.       A 19
Hultquisl, Ove             Ju44, Kn5

Hultqvisl, Anders          Jo 4

Hultqvist, L. Gösta       B 29

Hultqvisl, Nils A. L.       A 14

Hultqvist, Swen E. H.  Kn 15
Hultqvist, Tore         U 12, A 14 19

Hultstrand, Lars R.     S 5 16

Huss, Erik                   H 10

Hiibinette, K. Bertil       E 13

Hugard, P. Åke               I 4

Hyllengren, Jan              K 9

Hylländer, C. A. Göran   B 39
Hyltenius, Carl-Magnus G.

UD I 2

Håkansson, Bertil         S 33

Håkansson, Lars Eric     U 30

Håkansson, Margot       S 24

Håkansson, Per Arne     S 12
Håkansson, Per Olof

UD 4, Jo 2, Bo 14

Håkansson, Stig J.          I 2

Håkansson, Sune H. A.  A 19

Hastad, Matts               U 5

Hastad, Torgny          Ju 31

Håvik, I. Doris H.         S 15

Hägelmark, S. Eric L.    B 14

Häger, Lars                 S 30

Hägerhäll, Bertil G.    Jo 6 20

Hägg, Monica              S 11

Hägg, Y. O. Sture        B 16

Hägglund, Bengt            K 4

Hägglund, John E.        Kn 5

Hägglund, Sven-Olof Ju 6, B 14

Häggmark, Lars A. A 17, 1 19

Häggmark, Siri             S 35

Häggroth, R, Sören Bo 3, Jo 5

Häggström, Nils            Jo 4

Häll, Karl-Erik       U 12, 1 30

Hallbom, Sven-Gösta      I 2

Hälleberg, Allan          U5 3I

Hällgren, Martin           U 12

Hallman, Håkan            Kn 5

Hämler, Johannes       Bo 11

Härnqvist, Kjell              U 5

Högberg, Birgit E.          S 9

Högberg, C. Johan H.    Fö 6

Högberg, Eva E.     S24, AIO

Högberg, Gunnar          S 13

Högberg, J. Paul         Jo 15
Högberg, K. Gunnar

Ju 2, K 2, B 14, A 2 II

Högberg, Lars G.  Jo 4, 1 22

 

457

Personregister

 

Högberg, P. J. Wolmar   B 25
Högdahl, Lars U9, Knl2l4
Höglund, A. Anne-Marie      Kn 7

Höglund, Anna-Lena     U 33

Höglund, Olov         U 21 34 37 41

Högmark, Anders G. E 11, B 28

Högmark, Christina       H 11

Högas, Carl-Göran         A 5

Höjeberg, Mats O.         114

Hökborg, Sven-Olof      Fö 9

Hörjel, Nils J,               Ju 8

Hörlén, Linnea             U 29

Hörmander, H. Olof 1 4 11 24

Hörnell, Erik F.               1 8

Hörngren, Sten            Bo 4

Hörnlund, Börje            1 32

Hörnlund, Gördis K.         E 7

Höyer, Rolf I.               B 31

Höök, Erik S. V.           E 12

1

Ifvarsson, Carl-Anders   S I 20 26

Ihrfors, Carl-Johan         S I

Ihrmark, Astrid K. M.   Kn 17

lllman, Karl-Johan           U 2

Ingberg, William        B 31, 110 12

Inge, Bengt O.           Bo 19

Ingebrand, Sven G.       Kn 2

Ingelstam, Margareta     U 7

Ingemansson, Jan Jo 24, E 10

Ingvar-Svensson, Inger Bo 4

Ingvardsson, Margo      A 10

Isacsson, Karin           A 3 7

Isaksson, Ebbe        Fö 3 11

Isoz, N. G. Henning      Ju 38

Israelsson, Karin  S 12 20 29

Israelsson, Leif            S 26

Israelsson, Per             S 40

Ivarsson, E. Lars I. B 28, S 41

Ivarsson, Kent             S 27

Ivarsson, Reinhold          U 5

Ivarsson, S. Tore  U 10, Jo 5

Ivestedt, P. O. Ragnar Bo 12

J

Jacks, Gunnar             Jo 20

Jacobson, Bengt A.          Ull

Jacobson, Brita A.          U 7

Jacobson, Hans             Ju 6

Jacobson, S. E.Olof        I 18

Jacobsson, Egon O.   B 33 35

Jacobsson, Måns    H 1, 1 13

Jacobsson, Ulla            U 28

Jagefors, Sten            Ju 48

Jakobsson, Kjell G. L.   Kn 17

Jakobsson, Ulf G.      E I 2 6, B 38

Jalmert, Lars                 A 7

Janlinder, Hans              I 19

Janson, Björn C.        Fö I 3

Janson, Bo 1.            Kn 25

Janson, Carl-Gunnar      S 4

Jansson, Ann-Mari        Jo 5

Jansson, Barbro           U 33

Jansson, C. G. Eric    Fö 3 4

Jansson, Erik               1 13

Jansson, Ingrid            Bo 8

Jansson, K. Ivar         Fö 12

Jansson, Paul G.        B 8 25

Jansson, Stig L.           A 22

Jansson, Sven             I 18

Jansson, Sven 1.        Ju 12

Jansson, Tomas E. O.   B 32

Jansson, Torgerd R. M. Jo 22

Janvid, B. Staffan       Bo 11

Janz, Klaus R E.            111

Janzon, Bo                 UD 1

Jareborg, Nils B.         Ju 14

Jarenius, J. Christer I.    B 4

Jarmar, L. Håkan          Fö 9

Javette, Bo                  U 5

Jeding, Lars G.             B 24

Jegefors, Kjell N.          B 29

Jelder, Gunnel             U 13

Jelf, Hans R.                   Ell

Jensen, Birger H. L.       112

Jensman, Kjell R.G.       1 15
Jenstav, Marika            S 23, Kn 4

Jentzsch, Gunnie V. Ju 20 41

Jeppsson, O. Gunnar    Jo 16

Jernelöv, Arne            Jo 20

Jerrstedt, Lars-Göran    Ju 3

Jerwheim, Leif G.         A 19

Jidborg, Leif L.             Fö 5

Jillvert, Dick M.             I 19

Jirlow, UlfD.               Bo 15

Joelsson, Arne            Jo 14

Johannesson, Erik Å. Jo 17 19

Johannesson, Jan G.  A 1 24
Johanson, Bo C.         UD 4, 14 11

Johanson, Lars R.           B 4

Johansson, B. Ingvar   Fö 13

Johansson, B. Sture Kn 6 9 16
Johansson, B. Östen Bo 2, I 24 28

Johansson, Bengt A.W. E1I,H2

Johansson, Bengt E. A.   U 5

Johansson, Bengt-Erik   1 26

Johansson, Bengt H.      Jo 8
Johansson, Bengt H.   Bo 3 5 12 14

Johansson, Bengt H.    Kn 15

Johansson, Bengt K. Å.     Ell

Johansson, Benny         S 32

Johansson, Berndt O. L. A 14

Johansson, Bertil          U 18

Johansson, Birgitta K.    A 14

Johansson, Bo C           U 10

Johansson, Bo G. H.       B45

 

Skr 1981/82:103

458

 

Johansson, Börje

S8 22

Johansson, Caj-Aage

Jo 2

Johansson, Erik

Ju 12

Johansson, Filip

.lo 24

Johansson, Gunnar

Jo II

Johansson, Gunnar

Kn5

Johansson, Gunnar A.

Kn 19

Johansson, Göran

Fö 9

Johansson, H. Karl-Joh

an       U3

Johansson, Hans

U33

Johansson, Hans F. G.

A II

Johansson, J. Erik

Jo 6

Johansson, J. Jörgen

Jo 1

Johansson, John

I 10

Johansson, Jörgen

Ju 39

Johansson, K. Hilding

 

Ju 44, Kn 5 16 19

Johansson, Karl-Axel S 4 33, U 40

Johansson, Karl-Erik

123

Johansson, Kent

U33

Johansson, Kerstin

S30

Johansson, Kjell

H 10

Johansson, Kurt-Ove

Ju 42

Johansson, Lars

Bo 8

Johansson, Larz

 

U41, A 12, K.n22

Johansson, Lillemor U.

U30

Johansson, Marie-Ann

B31,A7

Johansson, Martin

U5

Johansson, N. Bertil M

Jo 4

Johansson, N. Filip

Ju 19

Johansson, 0. Mauritz

Fö 3

Johansson, Ralph 1.

Bo 12

Johansson, Roland

H II

Johansson, Rolf B.

K8

Johansson, Rolf G.

U3

Johansson, S. Anita

A6

Johansson, S. K. Lennart       K 17

Johansson, S. Olof H.

B31

Johansson, Stig E.

Jo 3

Johansson, Sune

S20

Johansson, Sven

Ju 6

Johansson, Sven

S 37, Bo 8

Johansson, Sven A. E.

U 10

Johansson, Sven-Erik N.       E 2 7

Johansson, Sven-Åke

S32, B 31

Johansson, Tage A.

I II

Johansson, Thomas H. B. Jo 5,14

Johansson, Torbjörn

S7

Johansson, Ulla

SI120

Johnson, Arne I.

1 1

Johnson, Bo

U2

Johnson, Bo F.   UD 1 2

Fö 7, Jo 6

Johnson, Carl-Olof

1 II

Johnsson, Bengt          S4I,KnI7

Johnsson, Ella 1.

Ju 36 37

Johnsson, Jan G.

K 12

Johnsson, Jan H. M.

Fö 13

Johnsson, John E.          A 9

Johnsson, Lars-Åke       S 37

Johnsson, Lave           UD 3

Johnsson, Rune S. G.   Kn 15

Jonas, Leif B. M.           B 31

Jonasson, Bertil J. E.     K 19

Jonasson, HansErik       Ju 21

Jonasson, J. E. Bertil       1 6

Jonnergård, Gustaf      Kn 12

Jonshagen, Ingrid           U 5

Jonson, Lars               H I 2

Jonsson, A. Henry         A 14

Jonsson, Anders B.     B 30 38

Jonsson, Anita             U 37

Jonsson, Arne              Bo 9

Jonsson, Bengt H. F.    Bo 11

Jonsson, Benny          U 5 26

Jonsson, Bertil              1 18

Jonsson, Björn T. E4, Bo 6 18,18
Jonsson, Bo A.       B 30, U 33

Jonssoti, E. Valter         A 15

Jonsson, Elisabeth        U 13

Jonsson, Elver A. D. S 19, A 6
Jonsson, Folke               S 3

Jonsson, Göte      Ju 51, Bo 12

Jonsson, Göte K.

Fö 16, B 31, Kn4
Jonsson, K. E. Johnny     U 2

Jonsson, Karl-Erik            1 7

Jonsson, Kenny D. A.    A 19

Jonsson, Kerstin           U 33

Jonsson, Nils Ingemar     U 3

Jonsson, Olof E.          Kn 12

Jonsson, S. D. Anita    Kn 12

Jonsson, Sverker Å.       1 19

Jonsson, Torsten J.      Ju 14

Jonsson, Åke           S 39, A 5

Jonsson-Wiklund, Ingela  U 5

Jonung, Lars Ph. D.        H 2

Jonäng, Gunnel M.

UD 2, S 12, Kn 19
Jorg, Johann M.             U 5

Jos, N. Olof                  U 5

Josefson, S. Bertil        Ju 31

Josefson, Stig A. B 8 38, Kn 13
Josefsson, G. Birgitta M.  A 7

Josefsson, J. Thomas       1 4

Josephsson, Leif E. Ju 12, H 7
Juhlin, Inga-Maj            S 28

Juhlin, Kjell                   118

Julius, Håkan G.            Bo 7

Junback, Carl Gunnar Jo 9 21
Jung, Ingvar                 1 22

Jungkvist, K. J. Ragnar   B 36

Junzell, Sven H.           Ju 28

Jussil, Sune K.     B 17, Bo 1 6

Juthagen, Leif R.          A 23

Jäderqvist, K. Bertil         B 7

 

459

 

Järdler, Sven A.

Kn23

Jödahl, Ole

Fö 8

Jönsson, Arne

S 19

Jönsson, E. Gustav

 

S 1 2 15 25, B 27 34, 129

Jönsson, Elias 1.

Jo 3

Jönsson, Erik

U 17

Jönsson, Gert

 

S 13 15 22 23 34 36, Jo 9, A 12,

 

Kn4

Jönsson, Gustav

S25

Jönsson, Hans-Åke

U28

Jönsson, Ingeborg K.

A 16

Jönsson, N. Paul

U 13

Jönsson, Per Ivan

B8

Jönsson, Rolf

S27

Jörgensen, Peter A.

I 15

K

Kakossaios, Mira

A 14

Kalles, Lars-Erik

Bo 14

Kallner, Bertil

Ju 47

Kallos, Daniel

U29

Kantor, Leo

A 14

Karayel, Eva

Bol

Kardell, J. Arne

Ju 29, Jo 4

Karlander, Olof

Jo 7, 1 8

Kariehagen, Sigvard

S15

Karién, F. Ingvar G.

I 1

Karlen, Ingvar

S14 39

Kaderö, Lars-lngemar

U 14

Karlqvist, Anders

14

Karisdotter-Jonshagen,

Ingrid C.

 

U5, A 10

Kadson, Matts E.

B 14

Kadson, Rolf A.

 

U9, Bo4 16, Kn4

Karlsson, Alf

Ju 43

Karlsson, Berndt

K 20

Karlsson, Björn

1 11 23

Kadsson, Bo-Arne

Bo 6

Karlsson, Christer

S7 32

Karlsson, Emy

S35

Karlsson, Erik

H9

Kadsson, Erik L.        E 9, Bo I 18

Karlsson, F. Göran

S2, B9

Karlsson, Gunnar B. S.

K2I

Kadsson, H. K. Göran

A289 11

Kadsson, H. Urban

Kn 12

Kadsson, Helge G.

Kn 15

Karlsson, Henry

S36

Karlsson, Ingemar

U3I

Karlsson, Ingrid

U 14

Kadsson, Johannes

U35

Karlsson, K. Gösta

U12

Kadsson, K. Harry

Ju 35

Karlsson, K. Ove

S 10

Kadsson, Kenth

1 10

 

Personregister

Karisson, L. Börje

Jo 17

Karlsson, Leif

H6

Karlsson, Marianne E.

A 14

Karlsson, Milton

Bo 6

Kadsson, N. Gösta

AÄ

Kadsson, Olle

S 1

Karlsson, Robert

Jo 13

Karlsson, Ronny

Ju 26

Karlsson, Rune

Jo 8

Kadsson, Thure W.

Jo 3

Kadsson, Tore

S9 11

Karlsson, Ulf G.     Bo 5

;, 12 14 28

Kadsson, W. Thure

Jo 27

Kadsson, Willy

S31

Karlsson, Åke

U33

Karlström, Hans Åke

K 16

Kadström, Vilhelm

Ju 46

Karm, Rein

Jo 24

Karnell, G. Gunnar W.

Ju 13

Karneman, H. Gunnar

E13

Kartaschew, Kenneth

U32

Kastman, B. H. Göran

K 9, B 26

Kastman Heuman, Åsa

 

J

u46, E 13

Keisu-Lennerlöf, Lisa

AI5

Kellquist, Tore

S24

Kempe, K. Birgitta

12

Kenttä, V. Matti

U6

Kettis, Pär

UD 4

Kettner, Bertil

S33

Kielland, Jan

Bo 6

Kignell, Jan Erik

1 11

Kihlgren, C. Gunnar

Kn 15

Kihlström, Hans G. W.

Fö 12

Kihlström, Laila K. E.

B6

Kildén, Anna-Lisa

Kn 12

Killingmo, Odd-Hroar

Jo 4

Kimbré, Siv

S39

Kinberg, Anders        Bo 19, Ju 32

Kinbom, K. Gunnar

1 11

Kindbom, Bengt M. L.

S8, B31

Kindlund, A. Sören

 

S 11 20,

U3, Bo9

Kindlund, Hannelotte

SI3

Kirsebom, Bjarne

U44 10

Kirudd, B. Jan G.

A 14

Kjellén, Bo           UD 3,

S 24, H 9

Kjellgren, Eivor

S4

Kjellgren, Hans Erik

A 18

Kjellin, Björn T. M.

Ju 2

Kjellin, Bror

K8

Kjellin, G. Taro

Kn4

Kjellman, Hans W.

127

Kjellstenius, Börje

K7

Kjellstrand, Leif 1.

A5 11

Klange, Anders       B 23 26, Jo 25

Klason, Lars-Erik

Kn5

Klasson, Alger

U5

 

Skr 1981/82:103

460

 

Kleberg, Cad-Johan V. E.      Ju 9

Klein, Alexander            U 5

Klein, Eva                   U 28

Kleist, ÅkeO.             Bo 17
Klemming, Lars-Göran    H 10 11

Klette, Hans              Ju 48

Klette, Tove               U 11

Klingberg, Carl-Olof       I 11

Klingvall, Maj-Inger S 10, 1 13

af Klintberg, Lennart     Jo 2

Klintberg, Wanda         U 22

Klinthof, Hans E. A.      Fö 4

Klässbo, Maria             U 20

Klöver, A. Helge M. Ju 28 35

Knutson, Göthe K. L. U 16, Bo 4

Knutsson, Gert    Jo 20, I 26

Knutsson, P. Anders Ju 7 8 24

Knutsson, P. Gösta      E 10

Knutsson, Roland          H 7

Knös, A. Gustaf           B 18

Koch, Michael             A 14

Kohlström, Ewa             H 8

Kolk, Jaan                  A 22

Kollerbaur, Anita          B 31

Kollind, Hans O.           Kn 6

Komstedt, P. L. Wiggo  K 10

Konradsson, Ingemar    S 38

Korpi, F. Walter            S 4

Koskinen, Lennart          U 5

Krafft, Sven               A 11
Kragh, Börje R. V.     E 4 12, Bo 2

Kransell, Arne            Ju 34

Krantz, Hans               U 15

Krantz, P. Gunnar       Ju 20

Krappe, S. Inge G.       Fö 4
Kristal-Andersson, Binnie     A 13

Kristenson, E. Valter     B 33
Kristensson, Astrid

Ju5l, K7, I 16

Kristensson, Bengt       Jo 7

Kristiansson, Erling B.     B 7

Kristiansson, N. Axel B 9, Jo 17

Krisloferson, Lars A. UD 4, I 4

Kristoffersson, Anders W.       E 2

Kromnow, Åke             U 35
Krona, Kurt               Fö I 3, Kn I

Kronholm, B. Tryggve     U 2

Kronholm, Birgit S. B.     B 4

Kronvall, Kai F.          Kn 12

Kronvall, R. Stellan     Jo 21

Krook, Inger           S 22 36

Kruse, Anders E. J.      A 22

Kruse, Birgitta             Ju 5

Kriiger, Hans               Fö 9

Kucéra, Vladimir         Jo 20

Kullberg, G. Harry         Ju I

Kumm, Kad-lvar       Jo 5 14
Kuylenstjerna, C. Göran J.       1 5

Kiihlhorn, Eckart          Ju 35

Kvarfordt, Eva B.           A 5

Kvarnström, Sven K.      A 5

Kvillner, Bo E. M.         Ju 34

Kvist, Lena                 S 22

Kylborg, Dan E.              I 4

Kylerud, C. Elisabet      A 19

Kypengren, Sven H.      Ju 5

Kåberger, Dage R.           III

Kågström, Anders         K 16

Kårbro, John                K 20

Kåverud, Marieanne       I 19

Käck, Bengt-Olof          Bo 4

Källberg, K.N. Ingemar   A 21

Källman, Per-Olov         S 28

Källqvist, C. Lennad W.      Fö 13

Kälvemark, Torsten S 24, U 22

Kärnek, Ruth 1. C. Ju 44, S 1 25

Kärrberjg, Stig            Ju 33

Kärrström, Margit           U 3

Köhler, N. Christer        Fö 6

Koll, Jun                         El

Könberg, Bo G.            Bo 6

Körlof, Björn       Ju 39, U 11

Körner, F. Lennart          H I
Körner, Klas-Håkan (Håkan)   Bl

Lagebrant-Nordqvist, Eva M.-L.

K 15
Lagerblad, J. Peter  Fö 9, H 5

Lagercrantz, Richard C. H.   U 14
Lagerfelt, Karl Gustav     H 9

Lagerholm, Göran E.      Fö 6

Lagerholm, K. Olov         1 11

Lagerlöf, Inga-Britt

S 19 32, U9, A8
Lagerroth, Ulla-Britta    U 28

Lagerström, Jan        Bo 5 11

Laius, Gunilla                S 25

Lalander, N. Sven O.     B 21

Lalin, Per Olov               E 9

Lambert, Bo                 A 15

Landahl, E. Tore          Ju 42

Landahl, Jan         Fö 12, B 39

Landahl, Per-Axel V.    Fö 7 14 15
Landberg, Hans W.       Bo 3

Landberg, Maj-Lis H. A.

Ju 38, E.2
Landén, C. G. Ragnar     A Ä

Landerholm, Margareta  S 32

Landquist, Eddie L.       Ju 13

Landqvist, Stig            Ju 12

Landström, Sten-Sture

U 1 12, Kn23
Lange, Anders L.          A 13

Lannegren, Göran        U 44 17 23
Lannerberth, Marianne   S31

 

461

Personregister

 

Lantz, A. Benne           Ju 5

Lantz, Inga                 S 29
Lantz, Kjell-Åke           S 19, K 13

Larby, Karin M.            U 22

Larén Marklund, A. E.  Kn 15

Larfeldt, Nils J.              H I

Larson, Leif                 U 24

Larsson, B. Kenneth     U 30

Larsson, B. Roland        B 20

Larsson, Claes               I 7

Larsson, Claes A.           A 2

Larsson, Edvin             Kn 2

Larsson, Einar            Jo 17

Larsson, Erik               S 33

Larsson, Folke L.           111

Larsson, Gerhard          S9I0

Larsson, Gun vi            U 14

Larsson, Gösta              U 1

Larsson, Gösta E.         B 24

Larsson, Hans               U 5

Larsson, Jan                  S3l

Larsson, John C.          B 26

Larsson, K. Einar A.     Jo 14

Larsson, K. L. Ingemar  A 10

Larsson, K. Roland        A 21

Larsson, L. Thomas       K 20
Larsson, L. Thorsten      Ju 11, E 4

Larsson, Lars-Gunnar      S2I

Larsson, Lars I. H.         Jo I

Larsson, Lars-Åke G.     Jo 2

Larsson, Leif                U 12

Larsson, Mats Å. E.     Fö 12

Larsson, P. Härje          A 15
Larsson, R Stig I.

S 32, B 24 31 37, A 6
Larsson, R. Per-Ola      Fö 10
Larsson, Sture               H 7
Larsson, Ulf O.              Fö 3
Larsson, Y. Allan G.         E 2
Larsson, Yngve B.             Ill
Larsson, Åke                1 21
Lassinantti, I.               1 30
Lauber, Alexander         A 15
Laurell, Inger                 U 5
Laurén, Staffan             I 13
Laurin, Lars                 Ju 18
Laveskog, Anders          1 11
Lavin, H. S. Rune         Ju 32
Leander, Sven A.         Ju 10
Lebert, Hans Jo 16 28
Leche, Johan H.           Ju 46
Ledeli, L. Göran E.       Fö 16
Lefrell, N. Anders            A 2
Lehto, Pentti O.            A 15
Leijon, Anna Margareta (Anna-
Greta)                        A 10
Leijon, Jan E.-                 12
Leijon, Lars                    1 2

Leijonborg, Lars           U 16

Leion, Anders B2I,A 122224
Lejdström, Kristina   S 28, A 7

Leman, E. Gunnar V.       1 4

Lemne, Mats H.            U 27

Lempert, Erik S 25 34, A 8 22
Lenander, Anders          A 7

Lendenius, Lars-Gunnar

E 4, B 31, A 12
Lenhammar, Harry K. W. Kn 6
Lennartsson, Folke 1 8 19, Fö 9
Lennedöf, N. O. Lennart B 24
Lennmarker, Göran     S 14 26

Lestander, Paul           Jo 24

Lestner, Inga               S 39

Letzén, K. Sven-Roland K 16
Leuf, Nils-Börje S 32, Jo 7, H 3
Leufstedt, Hans-Erik    Jo 17

Levén, R Staffan      Ju 36 37

Levin, Bert             U 24, E 2

Levin, P.Tage             Jo 12

Lewander, Anders         S 28

Lewén-Eliasson, Anna Lisa

Ju 24, Fö 3, B 9
Lewensjö, Åke       Kn 1 14 15

Lewin, Elisabeth          UD 3

Leymann, Heinz F. W.   A 15

Lidbaum, Marja              U 6

Lidbeck, P. Ingmar       Ju 34

Lidbeck, Åse                 A 2

Lidbom,CadG. H9,A821,1 13
Lidemark, Ebbe            U 32

Liden, Carl-Johan     Jo I, 16

Liden, Sverker              S 34

Lidgard, Curt S. H.       UD 2

Lidgard, H. Bertil 1. Ju 19, Bo 14
Lidholm, Merike            S 29

Lidin, Kad-Olof             A 15

Lif, Göran                    Bo 8

Liliewall, E. Birgitta        S2I

Lilja, Jan A.                  111

Liljeberg, J. Åke A.       Jo 29

Liljefors, B. Anders          1 1

Liljegren, Gunnel     SIS, A 14

Liljegren, Henrik     UD 3, H 5

Liljegren, Lars               1 11

Liljeqvist, Rolf A.           Ju 4

Liljeström, Rita       Ju 16, A 4

Lilliecrona, Mats G. C.    B 25

Linander, B. Åke G.        U 3

Lind, Cad-Erik               1 14

Lind, Johan            Ju 16, E 5

Lind, Johan H.       UD 2, 1 25

Lind, Siv 1.                   U 5

Lindahl, Cad-Fredrik H. Fö 5
Lindahl, Essen       K 19, H 10

Lindahl, Jan-Mats

S24, U9 18 19 21

 

Skr 1981/82:103

462

 

Lindahl, Lars O. H.     Ju 5 31

Lindahl, Torkel R. N.

K 4, B 31, Jo 2 6, 1 10
Lindau, F. Christer G.   Kn 12

Lindau, Lars      S21,Jo6, 111

Lindberg, Bert H.           Ju I

Lindberg, Bertil             S 28

Lindberg, Bo                Fö 6

Lindberg, Carl-Otto A. Kn 15
Lindberg, Gert G. P.     Jo 11

Lindberg, Gunvor           Jo 9

Lindberg, Göran R H.     Bo 9

Lindberg, Ingemar         S 24

Lindberg, Jakob         S 27 32

Lindberg, Olof              Kn 1

Lindberg, P. Lennart       E 9

Lindberg, S. Ingemar     A 16

Lindberg, Sven Ju 11, Jo 3 13 24
Lindberger, Lars            E 10

Lindblad, Björn              K 2

Lindblad, Gullan            S 15

Lindblad, Hans B. UD I, Fö 3
Lindblad, L. Anders        U 3

Lindblad, M. Ulla E.       A 10

Lindblom, Ann-Christine   S 6

Lindblom, Per Henrik     Ju 18

Lindby-Ragsten, Barbro F. M.

B II 22
Linde, Gunnel              Ju 20

Linde, Göran                 U 5

Linde, N. E. Håkan       Fö 13

Linde, Per-Gunnar

S4I, B 25, Bo 9
Lindeberg, K. Göran       Jo 8

Lindeberg, Per Erik 1 19, Kn 13
Lindeberg, Roy          U 35 38

Lindeberg, Roy H. B.       U 3

Lindeberg, Tuve E. W. B 31, A 12
Lindeborg, E. G. Lennart B 31
Lindebro, K. Sören S.     1 10

Lindegård, Jan         Ju 13 18

Lindell, Björn               A 17

Lindell, Bo G.                Ju 5

Lindell, Ebbe                 U 5

Lindell, Rolf                 Jo 12

Linden, Yngve               U 5

Lindenbaum, Gustaf      U 24

Lindencrona, Birgitta      U 7

Lindencrona, Fredrik W. K.

Kn 1 12
Lindencrona, Gustaf C. A. B 17
Lindencrona, Hanne       S 24

Lindencrona, Tomas     Bo 12

Linder, Alf                   H 12

Linder, Bengt             S 9 38

Linder, F. Georg          Fö 12

Linder, Sven G.             1 25

Linder-Aronson, N. Lennart Fö 3

Linderberg, Bengt        Ju 50

Linderoth, Eva A. C.      A 16

Linderoth, Tore             S 16

Lindgren, Anders           S 10

Lindgren, E. Göran       Jo 12

Lindgren, Gunnar         Ju 10

Lindgren, Hugo              H 9

Lindgren, I. Lennart U9, Jo5l9
Lindgren, J. Gunnar      Ju 29

Lindgren, Jane              S 29

Lindgren, Kerstin          U 44

Lindgren, Lars-Olof Hl I, 18
Lindgren, Per Anders B 1, 1 18
Lindgren, S. Åke           S 17

Lindh, Erik A.               Kil

Lindh, Gösta E.          I 13 22

Lindh, K. Rolf              Kn 14

Lindh, Ove          Ju I 27, S 32

Lindh, Sören B.             B 34

Lindhe, Lotta       ,       S 28

Lindholm, Berndt          U 33

Lindholm, Evert          U 5 12

Lindholm, Hans W.         111

Lindkvist, Börje K.         Fö 3

Lindkvist, Karl-Axel       A 15

Lindkvist, Oskar W.   Ju 10 23

Lindmark, Hans            U 26

Lindquist, Bertil              I 9

Lindquist, Inger G.

Ju 13 30 36 37, S 6
Lindquist, Sven B. E.       15

Lindquist, Ulf      Kn I 12 20 26

Lindqvist, Alf               A 10

Lindqvist, Bengt     S 24, U 21

Lindqvist, Bernt O. S.    Jo 3

Lindqvist, Gunnar          Jo 7

Lindqvist, Hans Chr.       Jo 5

Lindqvist, Ingvar F.       UIO

Lindqvist, N. Inge A. Ju 12, Bo 7
Lindqvist, S. O. Lennart Jo 28
Lindskog, Björn E.          K 2

Lindskog, Göte             U41

Lindskog, J. Lennart K 14, Kn 5
Lindskoug, Ingemar        U 5

Lindstam, Leif E.      B 2 10 21

Lindstedt, Gustaf Ju 13, U 16
Lindstenz, Bernt G. C.   K 14

Lindstrand, H. Tomas      E 3

Lindstrand, Leif           UD 3

Lindström, Alice M. F. S 1, U 5
Lindström, Bertil            H 2

Lindström, Bertil F.       A 15

Lindström, Eric K. G.      Ju I

Lindström, Gunnar          A 5

Lindström, Gunvor          S 8

Lindström, Harry            U 2

Lindström, Harry I.      Kn 21

Lindström, Ingvar A.    Jo 7 13 28

 

463

Personregister

 

Lindström, J. Christian    1 19

Lindström, J.-Mikael    UD 2, 113
Lindström, Jöns A.        All

Lindström, Ralf E.          U 3

Lindström, S. Olle     Bo 6, I 1

Lindståhl, Mårten        UD 3

Lindvall, Jöran E. G.     Bo 12

Lindwall, Bengt             Jo 5

Lindwall, Lars E.             E 7

Lindörn, Bo F.              Bo 5

Ling, Hans G.             Kn 12

Linge, Sverker            Fö 10

Linnarson, Håkan          U 22

Linton, E. Charlotte        E 4

Linton, Harald F.          A 15

Lithman, Yngve             A 4

Littmarck, Blenda M. V.

Ju35, S 19
Littorin, Sverker            1 27

Litzner, Ragnar            S I 5

Ljung, B. Harald            1 11

Ljung, Inger                  U 2

Ljung, J. Sigvard           I 26

Ljung, Lars U.          E4, 119

Ljungar, Jan A. B.       Ju 43, A 22
Ljungberg, Blenda M.      U 2

Ljungberg, Ulla              H 8

Ljungdahl, Olle             Kn 2

Ljunggren, Anders        Ju 22

Ljunggren, M. H. Margareta

1 II 24
Ljunggren, Stina            U 5

Ljungh, Claes W. B 14 21 26 33 38
Ljungholm, Kurt A.    S 8, B 25

Ljungqvisl, Björn U. T.    U 5

Ljungqvisl, Claes            K 7

Ljungwall, N. E. Folke      B 4

Ljusberg, L. Christer      B 36

Lodin, Sven-Olof           B 38

Loinder, Urban G.          B 32

Loman, Lars E.             A 12

Lonaeus, G. Håkan N.  BI5, Kn4
Lonaeus, Gunnar         UD 3

Lorenlzon, Sven Eric    Jo 4 10 24
Ludvik, Klaus                Fö 3

Lukkari, Bror                U 41

Lund, Carl-Eddie             1 1

Lund, D. Gunnar M.       Jo 5

Lundahl, Per C. 1.        Ju 22

Lundberg, Allan             S 36

Lundberg, Arne H. R.     Kn 5

Lundberg, Bengt T.  S 8, B 22,1 10
Lundberg, Bruno          Fö 16

Lundberg, E. Allan         B 28

Lundberg, E. Gunnar    1 11 24 32
Lundberg, Henry L.        B 12

Lundberg, Hilding           U 5

Lundberg, Karl-Göran E.        S 5

Lundberg, Lars-Olof      Kn 5

Lundberg, Leif Fö 3 13, 1 19 26 28
Lundberg, Per-Ivan S.   Ju 3

Lundblad, Grethe El I, Jo 14
Lundborg, L. Åke          Kn 7

Lundbäck, Holger          S 14

Lundeberg, Christer N. S.

U5, A 15
Lundeberg, Magnus      Ju 12

Lundell, Nils                UD 2

Lundell, Per I. G.          H 12

Lundell, Ragnar N. O.    Kn 2

Lundell, Sture V.          B 39

Lundevall, Owe N. A.       15

Lundgren, Barbro           1 26

Lundgren, Bo A. M.

B 8 26 38, I 18
Lundgren, Bo K.             E-7

Lundgren, Bo Richard      U 3

Lundgren, C. Bertil       Ju 11

Lundgren, Carl-Eric     Kn 19

Lundgren, Lennart        Kn 4

Lundgren, Nils E 2, H 2, B 37
Lundgren, Nils P. V.        A 5

Lundgren, Ragnar          Ju 9

Lundgren, Staffan         U 6

Lundgren, Thomas F.   Bo 11

Lundgren, Ulf             U 5 29

Lundgren, Valborg        Ju 20

Lundh, Brita       U 21 33, B 28

Lundh, Gunnar              S 32

Lundh, Torsten           Ju 25

Lundholm, Eric L. O.    B 5 11

Lundin, Anders    Jo 12, 12 23

Lundin, Björn E.           Jo 11

Lundin, Inge-Britt          S 28

Lundin, K. G. Ingemar    K 14

Lundin, S. Anders G.

Bo3 5 II, 128
Lundin, S. Johan          UD 2

Lundin, Tore       S 41, B 19 28

Lundin, Ulf W. S 32, U 9 22 24 44
Lundius, Torsten M.        B 7

Lundkvist, Bengt O.       Ill

Lundkvist, Gunnel          S 11

Lundmark, Birgitta 1. K. Fö 14
Lundmark, E. Gunnar Kn 4 5
Lundmark, Lars-Erik     Bo 14

Lundquist, Arne            U 14

Lundquist, C. Lennart    Ju I

Lundquist, Olof              U 3

Lundquist, Ulla M. L.      Ju 4

Lundqvist, Alge           Fö 13

Lundqvist, Axel G. B.    Ju 35

Lundqvist, David N.       A 18

Lundqvist, Dick O. R.       14

Lundqvist, Lars-Åke       S 18

Lundqvist, Lennart       Kn 6

 

Skr 1981/82:103

464

 

Malmer, Nils Malmeström, Göran Malmgren, Bert Malmgren, Bo Malmgren, Kurt K-G.

Jo 5

U3I

H8

Bo 4

E3

Kn 16

S 13

UD 3

S 14

H 12

Jo 6

I 5

A 14

U31

U 20, A I 22

U24

A 11

Fö 7

Jo 14

U7

S4

H6

S22

14 11

124

123

Ju 31

B7

Jo 20

Jo 17

Jo 5

Fö 13

Ju 32

Ju 28

A 23

B 16

Jo II

U35

Bo 5

1 11

S15 34

Jo 14

S 14

Jo 5

E 1

1 14 25

Kn 16

U41, A4

A 13

132

Jo 1

B 26

U4I

U 14

A 12

Jo 4, A 5

0.     B 35

U5, AIO

4 11 14 28

Kn7

Ju 47

B31, 1 17

Ju 45

Lundqvist, Marianne Lundqvist, Roland S. Lundstedt, H. Håkan Å. Lundström, Beata Lundström, Stig Lunell, Karl-Axel Luthander, Erik Luthman, Gösta F. Liibeck,

Lyngsjö, Gert Ingemar Löfberg, Christer Löfberg, Karl Axel Löfdahl, Göran Löfgren, Gully Löfgren, Torsten Hj. Löfkvist, O. Ingemar Löfmarck, Madeleine Löfmarck, Peter Löfstrand, Gad E. Löfslrand, J. Ingvar Löfvenberg, Sten Löfvendahl, Eberhard Lögdberg, Arne R. L. Lönn, Hans F. Lönnerblad, Sara Lönngren, Rune D. Lönnquist, J. Gunnar Lönnqvist, Ulf R. Lönnqvist, Åke S. G. Lönnroth, Måns Löven, Bo C. Lövgren, Esse Löwander, Birgitta E. Löwbeer, Hans Lööw, Herbert P. D. Lööw, Maj-Lis H.

M

Magnusson, Agnes Magnusson, Birgitta Magnusson, Björn H. Magnusson, Egon S. I. Magnusson, Gunnar K. O. Magnusson, Göran Magnusson, Jan     1 Magnusson, Klas R. Magnusson, Lars Magnusson, Leif Magnusson, N. Åke Magnusson, Nils

Ju 27, S 4 26 27 32 33
Magnusson, Robert       U 28

Magnusson, Staffan E.   Ju 2

Magnusson-Sessler, Gun I.

Ju 13, B 28, U 1
Malker, Hans                S 30

Malmberg, C. Lars E.    B 8, Ju 39
Malmberg, Östen F. G.   Fö 2

S 12,

Jo 4,

Malmgren, Lena Malmqvist, Jan S. N Malmsten, Cecilia Mandahl, Håkan Mangård, Nils Mannheimer, Kaj E. Marcus, Lars E. P. Marcusson, Eric R. Marcusson, Olof Marcusson, Sten G. Marén, Lars

Marits, Arvo A.            S 13
Markborn-Sörås, Catharina Ju 43

Marken, Kari-Erik         S 13

Marking, A. Christer      B 31

Marklund, Eivor            1 30

Marklund, Inger         U 5 10

Marmgren, Kerstin        A 15

Martin-Löf, Rutger         1 5

Martinsson, Bo N. O.    Ju 35

Martinsson, Åke           U 14

Martling, Cari Henrik       U 2

Marttinen, Eero O.         1 5

Masreliez, Nils G.           A 5

Mathsson, Karl-Gustaf Ju 19

Matsson, Tommy           B 5

Mattisson, Ann-Kristin   U 35
Mattson, Lisa Ju 2 22 35 36
Mattsson, Bengt-Olof

S249 13 19, U7 14

Mattsson, Ingemar       Fö 7

Mattsson, Inger           U 33
Mattsson, Kjell A.

Jo 2, Bo 4, Kn 5

Mattsson, S. M. Lennart U 2

Mattsson, Stig          U 3 11

Medbo, Å. Evert          A 15

Meethz, Lennart         Ju 36

Mehr, Katrin G.            Bo 4

Mejer, Nils                  U 12

Melin, Ingemar               I 6

Melin, N. Ronnie         Bo 18

Melin, Sven Ingemar    Jo 24

Mellbin, B. Lennad          B 2
Melldén, Anna-Lisa    Ju 20, U 13

Mellgren, Tor-Olov O.     U 3

von Mentzer, Louise     A 14

Mettinger, N. D. Tryggve U 2

Meyer, Lars               Kn 13

Meyer, Lennart             H 5
Meyerson, Anita           Ju 16, S 33

Meyerson, Per-Martin    Jo 5
Mildner, Erwin A.     Ju 12, Bo 15

 

465

Personregister

 

Mileikowsky, Curt       S2I,H6

Millgård, E.Olof (Olle)

Ju 42, U35, Jo 10 25
Minell, Marita                S16 35

Moberg, C. E. Ragnar        Jo I

Moberg, Sven T.               B 31

Modig, Jan Otto                U 39

Modig, Jonas           U 38, Ju 13

Modig Tham, Agneta S 20, Bo 18
Mohall, Cad-Erik               Fö 2

Mohlin, Hans H.                K 19

Molander, Stefan             Ju 42

Molde, F. Bertil                 Kn 2

Molin, Lars                       U 24

Molin, N. Rune            Ju 5, E 2

Molin, Olof                         111

Molin, S. Lennart              A 23

Molinder, Barbro G. M. Kn4 Montelius, Jan-Christian

UD 3, B 32 Montgomery, John-Gabriel C.

Jo 5
Mono, Ralph S.                  Jo 5

Moqvist, Vera S.              Jo 28

Morell, Roland                 Fö 15

Morhed, Gun-Britt              U 3

Mossberg  K. Holger        Ju 26

Mossler, Åke                    U 23

Munck, Johan Ju 51, Fö 7, S 32
Mundebo, K. A. Ingemar B 38
Mundebo, K. Lillemor       U3_5

Municio, M. Ingegerd         A Ä

Munke, Sven                    K 13

Munkhammar, Ann Charlotte

U 18 1932 37
Munro, Ingrids.         Bo 3 5, I 4

Muhlenbock, Kjell I. O.      B 13

Miillern, Anders T.            Ju 3 I

Miintzing, Lars                   Ju 1

Myhlback, J. Lennart Bo 14 3 6
Myhrberg, Harry               U 28

Myrbeck, Arne k: D. Ell, B 13
Myrberg, Mats                    U 5

Myrdal, Hans Göran       A 4 14

Myrlöv, Åke E.                     I I

Myrsten, Karl G.                B 39

Måbrink, Bertil U.             Ju 43

Månsson, Bo                     S 19

Månsson, Ingmar U 28, Jo 22
Månsson, Karin                 S 28

Mårding, Lennart H. A. Jo 22
Mårten, Hans W.                 I 6

Mårtensson, A. Iris A 9, U 22
Mårtensson, Bengt C. L. Ju 16
Mårtensson, Nils L.            I 10

Möller, Eva                       U 26

Möller, I.Cecilia                 AIO

Möller, S. A. Christer       15 14

N

Naeslund, Lars G.              U 5

Narfström, Petter            UD 4

Narrowe, Morton H.           U 2

Nasenius, Jan                   S31

Nattsén, Carl-Edvard         U 5

Neander, Ebba                S 35

Neergaard, Erik A.      Kn 8 14

Nelander, Sven             A 2 16

Nellevad, Per                      I 2
Nerdrum-Ullman, Wenche      U 5

Nerell, Gunnar H. T.           A 5

Netzler, Lars                I 11 24

Neuman, Håkan                I 11

Neyman, Thorsten L.        I 26
Niblaeus, Kerstin           S 40, Jo 4

Nicklasson, Stina A. R.     U 14

Nicolausson, Ulf               U 36

Nielsen, Kaj L.                  Fö 9

Nielsen, Svante               U 16
Niklasson, Ö. O. Harald     A I 24

Nilson, Eivor                    Ju 20

Nilson, Lars-Erik                 B 6

Nilsson, A. Erik              A 2 11

Nilsson, Alde E.                 Ju 5

Nilsson, Alf G.               K48 16

Nilsson, Alice H. C.         Fö 4 6

Nilsson, Allan                      H2

Nilsson, Anna-Lisa     Jo 1, 1 5

Nilsson, B. Ingemar        Jo 14

Nilsson, Bengt G.               UDl

Nilsson, Bengt-Åke         Ju 26

Nilsson, Bernt                 Jo 16

Nilsson, Bernt                    A 5

Nilsson, Björn                    U 2

Nilsson, Bo                      Ju 39

Nilsson, Carina                 A 15

Nilsson, Carl-Erik J.           Fö 3
Nilsson, Christer    Ju 5, U 3, I 32

Nilsson, E. Birger              Bo 4

Nilsson, Eivor                    S 35
Nilsson, Gunnar E.         Ju 39, 1 3

Nilsson, Göte                      S 5

Nilsson, H. Anders              I II

Nilsson, H.Christer            S 15

Nilsson, Hans E.                I 28

Nilsson, Herbert                 U 2

Nilsson, Håkan I.              B 30

Nilsson, Ingemar              K 16

Nilsson, Jan                     Ju 35

Nilsson, Jan H.                Fö 12

Nilsson, Jan-Ivan N.          A 69

Nilsson, Jan R. L              Jo 20

Nilsson, Johnny                  U 5

Nilsson, Jörgen               Kn 23

Nilsson, K. Börje               S 19
Nilsson, K. F. Lennart

Ju I, E II, B 37, Bo 9

30    Riksdagen 1981/82. I samt. Nr 103

 

Skr 1981/82:103

466

 

Gunnar

Fö 3, Kn I

S2

Jo 22

UD 4, 125

K4 14

Kn4

Ju4 17

B4

E 14

Ju 13

U38

Ju 16

Kn 1

U5

Ju31, A8

Ju 26 44, H 5

Jo 4, I 2 II

Ju 43

,U20

Kn25

Kn7 18

S36

Fö 13

U4I

U37

I 14

U7

U 12

I 11

S 19

I II

S3

Jo 5

E3

K 13

U25

U 12

U33

12

B 16, Jo 9

12

E 11

U2

.   Ju 5

A 10

U5

Fö 9

Kn5

10, I 7

B 19

Ju 43

Ju 13

K 16,

Kn5

Bo 4, 1 2

Ju 5

U 16

B2

Nilsson, K. Lennart Nilsson, Karl Erik Nilsson, Karl-Johan Nilsson, Kerstin Nilsson, Kjell O. H. Nilsson, Lars Nilsson, Lars-Bertil Nilsson, Lars-Evald Nilsson, Lars G. Nilsson, Lars-Roland Nilsson, Lars S. E. Nilsson, Lennart Nilsson, Matts G.      U Nilsson, N. Folke Nilsson, N. Johnny Nilsson, N. Per-Erik Nilsson, Nils-Arne Nilsson, Nils-Erik Nilsson, Olof Nilsson, Owe Nilsson, Per-Axel E. Nilsson, Per-Erik Nilsson, Per-Olof Nilsson, Per-Olov Nilsson, Ruth Nilsson, Sam Nilsson, Stellan Nilsson, Stig R. Nilsson, Sven Nilsson, Sven Nilsson, Sven Erik Nilsson, Torbjörn Nilsson, Tore U. Nilsson, Torsten Nilsson, Ulf Nilsson, Åke Nipstad, Jan A. Nisbeth, Åke Nisser, Å. Marie L. Nisser, Per Olof Nistér, Per-Erik Z. Nittzell, Gunnar O. Nitzelius, Tor Nivenius, C. Olof (Olle Noaksson, Hans E. Nobis, E. Paula A. Nohrlander, Åke Nolte, Lennart R. J. Noltorp, Lars G. N. Noord, Laila M. Norbelie, Bertil Norberg, Anders Norberg, Lars Norberg, Randolph Norberg, Sven   Ju 7, B Nord, Kari-Erik Nordangård, Magnus Nordbeck, Lennart

Bo 4 9

Fö 3, E 2

B 38

Jo II

Bo 5, 1 2

U 14

126

Jo 10

U5

B8

Ju 3

U39

5 20, A 10

B 26 35 38

K4

B 32

Jo 17

B8

Jo 5 20

I 10

Ju 38

H 14

Kn6

Kn4

S4

Ju 28

S27

Bo I I

U20

Jo 24

U28

Ju I 15 38

16

Kn2

Kn22

A6

E4

U26

Bo 10

Kn3

B 39

Ju 7

Ju 43, B 9

I        Kn3

B 9 37

Bo 14

S 14

S24

E3

Bo 14

S29

Fö 10

UD I 2

U 6 31 40

15, H 5 13

Ju 23, B 4

U7

Kn23

Nordbeck, S. E.

M.

Nordberg, S. Ivar Nordblom, Bengt S. J Nordbäck, Magnus Nordell, J.Olof C. Norden, Christer Norden, Joar Nordenadier, Anders Nordenfalk, S. R. E. Nordenskiöld, Otto Nordenson, Per Nordenson, Ulf K. Norderheim, Paul A Nordin, Eva Nordin, Jan Nordin, Sven-Erik Nordin, Tommy Nordlander, Karin Nordlander, Nils Brage   S Nordling, Carl-Einar   E9 Nordling, Lotty A.   S 32 Nordlund, Hanserik Nordlöf, J. Greger Nordman, Egon Nordmark, Hans A Nordqvist, Ivar Nordstrand, Jon Erik Nordstrandh, Ove H. Nordström., Sören Nordström, Bengt Nordström, Bengt F. Nordström, Gösta Nordström, K. Sivar V. Nordström, L. Anders Nordström, Lars E. Nordström, Lars-Erik Nordström, Marie Nordström, Tore Norell, Ove A. Norell, Thomas    Fö 3 Norell, Torsten B. Norén, Agneta Norin, Stig

K

12 1

Norland, Sven-Anders Norlander, Torsten Norlin, Åke Norling, Bengt O. Norling, E. Gunnar E. Norling, S. Åke Normann, N. Göran Normark, Georg R. Norrbom, Claes Erik K 10 14. Norrby, J. Sören Norrby, Jonas V. Norrby, Karl-Eric Norrman, Bo U. S.

 

467

Personregister

 

Norrman, Sten-Inge H.     Fö I

Norrthon, Peter S.            Fö 5

Norström, Bengt                U 9

Norström, Carl                 S 31

Norström, Göran                K 4

Norström, Thor A.                Ell

Nyberg, Arne                  Ju 41

Nyberg, F. Jan-Erik A 10 12 16

Nyberg, Gunnel               S 25

Nyberg, Lars                    A 17

Nygren, Arne         Ju 5136 37

Nvgren, G. Ingemar            S I

Nygren, H. Ola                     Ell

Nygård, Bengt A. V.        Jo 22

Nygårdh, Christina          U 36

Nygårds, Peter       Jo 17, I 12

Nykvist, Ann-Christin    H 8 12

Nyländer, L. Rune             I 11

Nylund, Elisabeth            U 11

Nvman, Bengt                  Bo 7

Nyman, Kjell     U36, Jo23, Bo4

Nyquist, Carl-Erik              I 11
Nyquist, Per-Olof (Ola) G.

Bo 1 3 5

Nyquist, S. Yngve           Ju 12

Nyqvist, Carl-Erik              I 11

Nyqvist, Christer                 I 6

Nyqvist, N. Tore               Kn 1

Nyqvist, Per T.                  131

Nyqvist, S. Yngve    K 4, Jo 25

Nyrén, Bengt                   H 11

Nyrén, Lars                      S 27

Nystedt, Stig H.                Fö 5

Nyström, Carl Gustaf        I 11

Nyström, Göran K.        K 6 13

Nyström, Holger R. B.       Jo 1

Nyström, Jan-Åke           Ju 3 I

Nyström, Lars A.                E 4
Nyström, Lennart      K 14, Kn 13

Näslund, Hans J. R.  E13, U28

Näslund, Nils Erik             Jo 7

Näslund, Per Olof A.          A 5

Näslund, Siv                     I 14

Näsman, Dan M.      B 21, I 23

Näsman, Lars                   I 11

Näsström, P. Staffan      Fö 13

Näsvall, Björn G.               115

Näverfelt, Arne S.     Bo 7, 1 1

Nävert, Gordon                I 11

Nörby, Bengt D.            A 2 11

Nöteberg, Rolf M.             Ju 9

Nöu, Jaak                         128

O

Odelberg, Axel                  I 12

Odelius, Bo G.                     E7

Odelsparr, Margit E.     U 3 14

Oden, Nils A. G.                1 10

Oden, Svante N. F.         Jo 20

Odén-Berggren, Monica    I 26
Odhner, Claes-Erik         E11,H6

Odre, Torsten                  U 14

Offesson, Per-Erik            1 18

Ofstad, Harald                 A 13

Ohlin, Maja                     Jo 17

Ohlin, Tomas                   U 17

Ohlson, Björn I.               Bo 6

Ohlson, J. S. Ragnar         Jo 5

Ohlsson, Bengt M.            B 14

Ohlsson, Hans G.             Fö 3

Ohlsson, J. S. Ragnar       U 10

Ohlsson, J. Staffan C.        B 7

Ohlsson, K. Agneta         Ju 11

Ohlsson, Lennart              I 29

Ohlsson, P. T. Ingvar       E 11

Ohlsson, Sven I. B.            K 5

Öländer, Anders              UD 3

Öländers, Anders O.          E 7

Olby, A.Jan E.                      E7

Olderin, Gunnar O.           A 21

Olding, Per E. M.          Jo 6 14

Olemyr, Per-Olov '            K 20

Olerud, Eric Hj.                  Jo 2

Olhede, TodeifE.              B 22

Olivecrona, Christina        A 15
Ollen, R. Joakim

Ju 1431, S8, B3I

Olofsson, Gunnar             S 24
Olofsson, H. R O. Roland     A 11

Olofsson, L. Göran             B 2

Olofsson, Staffan               U 2

Olofsson, Ulla Keding       U 37

Olson, Gösta                      1 5

Olson, Hans Christer          B 7
Olsson, Agne Henry O.

Ju 7 13, U7 16 17 23 Olsson, Artur H. S.    U6 12, A 19

Olsson, Bengt                  S 23

Olsson, Bengt                    U 5
Olsson, Bengt M. Jo 1 14 28
Olsson, Bertil O.               B I, Jo 7

Olsson, Birger                  S 16

Olsson, Birger                    U 2

Olsson, Birgitta                U 10

Olsson, Bo                     14 22

Olsson, Börje                S 7 32
Olsson, E. Billy      Ju 5, Fö 2, U 3

Olsson, E. Olof                   B 9

Olsson, E. Ragnar              B 5
Olsson, Elvy   S 29, A 21, Bo 13 14

Olsson, Gudrun                   I 4

Olsson, Gunnar                 I 18

Olsson, Gunnel                S 18

Olsson, Göran                 Ju 24

Olsson, H. Å. Lennart         A 8

Olsson, Hans-Olle            UD 3

 

Skr 1981/82:103

468

 

Olsson, Ingrid        U3l,Knl2l4
Olsson, Jan G.                 Jo 19

Olsson, Johan A.               B 26

Olsson, K. Börje               Jo 17

Olsson, K. E. Esbjörn   Bo 6 7, 1 1
Olsson, K. Olle                  A 23

Olsson, K. Åke                     I 2

Olsson, Karl Erik T.

Ju 23, Jo 5, I i I
Olsson, Kad Erik T.             1 13

Olsson, Kjell                      S4I

Olsson, Lars-Göran            I 26

Olsson, Leif E.                 Fö 11

Olsson, Lennart                 K 4

Olsson, N. Martin       Ju 2, B 33

Olsson, Orvar          Ju 37, S 47

Olsson, R L. Göran       Ju 24 29

Olsson, Per-Olof              Jo 14

Olsson, Per Sören    U 16 23 37

Olsson, R. Cyril                  B 33

Olsson, Rune I.     Bo 2 8 19, Kn 4
Olsson, Sten G.                Kn 6

Olsson, Stig E.                 Ju 31

Ording, Jan                Ju 37, S 7

Orehag, Lennart  S 24 32, U 14 41
Orrell, Margareta E.          S 20

Orrell, P. Krister            Bo 9 13

Orrö, Sven-Erik

Fö 3 15, S 5 26, H 10
Orton, Frank L. B.            Ju 27

Oscarsson, Berit               U 12

Oscarsson, Bo S. I.       A 12 15

Oscarsson, Görel B. A.     Jo 22

Oscarsson, Per-Olof         U41

Oskarsson, Ingegärd J.   Ju 10

österman, DagJ.                Ju I

Osvald, Thomas                  S 8

Ottander, Chris                U 17

Ottoson, Ivan                  Ju 20

Ottoson, Lars                   Bo 8

Ottosson, Hans                U 28

Ottosson, Magnus             U 2

Owens, Marie                     U 5

Oxelberg, Marian              S 15

S4I

Fö 15

Ju 6

S7

124

Pagrotsky, Leif Pall, Arne Palm, Anders Palm, Böret Palm, Hans

Palm, Hans G. G.     Fö4ll,A18 Palm, R. Elisabeth

Ju 30, S 32, Kn7 16 23
Palm, Sven-Olof B.          Boll

Palmborg, Olle                 U 16

Palmcrantz, Hans U.        Kn 8

Palme, Sven C. G.             B 14

Palme, Thomas O. V.        Jo 6

Palmer, S. A. Anders          I 8

Palmgren, Irene                A 7

Palmlund, K. Ingar      A 15 17

Palmlund, Thord G.       A 4 21

Palmqvist, Margareta Bo 12 14
Pantzerhielm, H. Henrik G. Fö 2
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm  119

Parö, A. W. Bängt          Jo 27

Paul, Lars                          U 5

Paulsson, E. Ingvar         Kn 7

Paulsson, Kurt-Inge         Ju 5

Paulsson, Solveig            U 13

Paulsson, Valfrid    Jo 20, I 13

Paulsson,B. Staffan J.      Kn 8

Pedersen, Zaid O. B.       B 13

Pedersson, Ingemar        Fö 7

H 10

I

U 16 17 K 11

II 14 19

21

Pehrsson, Maj R.             S 19
Pehrzon, Lars
Pekkari, Olle
Pellbäck, E. Gösta    Bo 8
Pellijeff, F. H. Alexej

Pennlöv, Jan       Ju22, U17 23

Pentinsaari, Helena          S 18

Pereswetoff-Morath, Marie-Louise

U39

Jo 15

B 27

K4 12

A 18

K7

U5

128 Pers, Anders H. Persson, Anders Persson, Anita T. E. Persson, Ann-Christine Persson, Bengt R. Persson, Börje Persson, Börje Persson, Carl

Kn

15 27 Ju 38 Bo 10 Ju 24 Ju 32 U29 40 Jo 6 20, 14 Ju 23

Ju 45, Jo 23

Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson Persson

Gert I. E.

S22,

Gustav

Gustav Göran Göran Göran

H. Magnus W.

K5

H7

U20

E4

I 10

Ju 16

E 1

A 19

U30

U 13

Kn2

H I

Ju 6

I I

Fö 3

Ju 23

1. B.Gunilla

Inger

Jan

Lars E. H.

Lars G.

Leif G. W.

Nils Eric

R Harald S.

R Östen

Per-Ebbe

Per Erik

R. Eskil

R. Kjell-Åke

Rolf

Rolf E.

S. Erik

 

469

Persson, Sven-Åke         S 5

Persson, Tore               K 4

Persson, Torsten A. I.    Ill

Persson, Valdemar U 16 23 44
Persson-Tanimura, Inga A 1 24
Peterson, Bo               Ell

Peterson, Carl Gunnar

Bo 10 16, Kn 12 23
Peterson, Christer B. O. B 12

Peterson, Lars E.         K 22

Peterson, Mats             I 12

Peterson, Staffan A. A.  Ju 9

Petersson, Ann-Marie    U 13

Petersson, B. I. Lennart   I 2

Petersson, Hans Ju 27 36 37 51
Petersson, Kerstin        S 38

Petersson, P. Owe        S 39

Petersson, Per M.    Fö 3, S 5

Petersson, S. G. Roland  I 10

Petersson, Stig-Åke      S 12

Petrelius, Torsten         Jo 9

Petrén, Gustaf           Kn 13

Petri, Bengt                   I 2

Petri, Cad Axel H. Ju 5, UD 4
Petri, Gunnar Fö 3, U 38, B 37
Petrini, Göran        E 10, Jo 16

Petrusch, Inger E.          U 5

Petterson, Lars-Olov     Fö 2

Petterson, Åke            Bo 16

Pettersson, A. Georg    Ju 26

Pettersson, Bengt A. G.  El

Pettersson, Bo D.        Jo 14

Pettersson, Eric        12 118

Pettersson, Gunnel        U 9

Pettersson, Hans       Jo 3 23

Pettersson, Hans   Ju 32, H 8

Pettersson, Harald    Jo 11 12

Pettersson, Jan-Olof  Jo 12 3

Pettersson, Kenth J. L.   U 5

Pettersson, Lars          Ju 26

Pettersson, Lars-Olov    Fö 9

Pettersson, Lars-Åke    Ju 46

Pettersson, Lennart   U14 4I

Pettersson, Lennart

S 8, B 31, A 12, 14 32
Pettersson, Per Ju 9, E 2, B 17 26
Pettersson, Rune           U 7

Pettersson, S. Arne        B 9

Pettersson, S. Åke

S I 4 26 32, Kn 23
Pettersson, Yngve        Ju 6

Petzäll, Ingvar             Fö 9

Peyron, Ulf            U 1, Ju 13

Pihlgren, Gunnar Jo 23, U 17
Piltz, Anders                 U 2

Platin, Ulla Britta          A 21

Plym Forshell, Kerstin     H 8

Polstam, K. Åke S. Ju 14 51, B 33

 

Personregister

Pontén, Erik J.

Ju 29

Prawitz, Jan

UD 1 2

Preisler, Gunilla

U7

Preuthun, Jan O.

Jo 27

Pripp, Nina M. E.        Ju

20, S 11

Pursche, Werner

S30

Påhlman, Anders T.

Ju 22

Pålsson, E. Roland

Bo 14

Pålsson, N. D. Lennart

Ju 41

Pärson, Hanns B. S.

B 12

Pääjärvi, K. Erland

Jo 18 22

Q

 

Qwerin, Agneta E. E.

B31

Qwist, Lars S. E.

Ju 33

R

Raattamaa, Bo W.        AIO

Rabenius, Lars E.   Ju 22 28
Radesjö, G. Wivi-Anne  BI3,Jo5

Ragnarsson, Eva         U 11

Ragnemalm, Hans       Ju 30

Rainer, A. Ove            B 24

Ramm-Ericson, Michael B 33

Ramnek, J. Lennart      Bo 7

Ramström, Dick O.       1 17

Randers, Jan E.             I 2
Rangnitt, F. Harald O.

Fö 3, B 25, Kn 15

Rangrost, Johny A. P.   A 10

Ranland, Bengt G.        A 21

Rann, Stig                  I 10

Rantzén, Karl-Göran      S41

Rapaport, Edmund       Kn 4

Rask, Lena                 U 13

Rasmuson, Anders S. H.  14

Re, Valerio                 A 13

Redbrandl, Lars-Göran Jo 5, I 4

Redemo, Arne A.          Å 14
von Redlich, K. M. Chadolte   A 7

Regefalk, Egon            K 16

Regeslad, Sixten          I 11

Regnéll, Carl Göran        S 2
Regner, Göran Ju44, U23, Kn 13

Rehn, K. Magnus          A 17

Rehnberg, Britt            1 26

Rehnström, K. Åke H.      BII

Reidius, Mats A.         Jo 16

Reinans, Sven          A 4 21

Reinholdsson, Ronny   Bo 12

Reinius, Ulla B.               I 5

Reiter, Ole                Bo 12
Rejdnell, Eric H.             E7, K 19

Rekke, Lars               12131

Rembo, Sonja              S 33

Remens, Eva               A 16

Renbjer, Lennart      K 22 12

Renborg, Greta            U 33

 

Skr 1981/82:103

470

 

Renborg, Ulf B:son            Jo 1

Renck, P.Olof             E 11, 1 17

Rendahl, Olle                     U5

Rengholt, Ulf                       I 2

Renlund, R. Gösta           Jo 16

Renmyr, Lars E.              Ju I 4

Renström, K. Gustav         1 25

Renlsch-Jonas, Peter A. Bo 13
Resare, Alf C. R.          Fö 11 13

Resen, Maj-Britt          Fö 11 13

Reulerdahl, Gad              Föll

Reuterswärd, Anders A 10 12,1 10 Reuterswärd, B. Edvard

B23, U 8 19
Reuterswärd, Erik A. P.     B 14

Revborn, Lennart               K 7

Rey, Lars           UD 4, 124 4 28

Rhodin, Barbro                  Jo 9

Ribbing, Robert              Kn 12

Riberdahl, Curt Ju30, Knl0 20
Ribrant, Gunnar             1 26 10

Richardson, N. Gunnar E. UIO
Ridal, Håkan                    Kn 4

Ridderstad, Gunnar C. A. Fö 4
Ridderstrand-Linderolh, E. Inger
A.                          Ju 23, Kn 11

Riesenfeld, Harald             U 2

Rimvall, Per O.                 Ju 10

Rindborg, Stig A. J.            A 8

Ringborg, Bengt                K 3

Ringborg, Edand S l,U3 5 10 22
Ringborg, Mals         UD 4, I 25

Ringholm, Bosse I. K. A 14 19
Ringström, Björn M.           Ju I

Risberg, Alli"                      U5

Rispe, Curt B.                 B 8 14

Ristarp, Jan                      U 33

Rilanoro-Niva, Marja-Riita A 14
Rillsél, K. Ingvar                Fö 5

Riving, Britt-Marie            Kn 8

Rodhe, Birgit                U 31 33

Rodhe, Henning              Jo 20

Rogestam, A. Christina

S 38, U 5 20 22
Rohéhn, Olle                    U 17

Roigarl, Lennart I.             I 26

Rolén, Mats                       S 29

Rolfson, Bo                 Kn 26 20

Rollen, Berit M. SI 24, A 12 19
Roman, Rolf-Erik               B 17

Romander, Holger A. G. Ju 1, S 32
Romanus, Gabriel       S 33, A 7

Romare, Jan                     H 13

Romberg, N. Wilhelm A. Fö 6
Romson, Rolf Ju 23 43, Kn 8
Ronne, Benglerik              K 13

Ronne-Björkqvisl, Ingrid    A 5

Roos, A. G. Thorbjörn     Kn 11

Jo 9

Ju 6 40

E 6, B 29

I 11

K 13. I 1

Roos, Arne K. Roos, Carl Martin Roos, J. Olle Roos, Ulf G. Roos, Åke P.

Roosmark, Per-Olov     S 19, K 13

Ros, Mikael                         H6

Rosander, Tom                Bo 4

Rosberg, Klas R.                 I 2

Rosborg, Charlotte          Kn 4

Roselius, Anders              Kn 5

Rosell, E. Egon              Fö 3 9

Rosén, Björn V.                Fö 3

Rosén, J.Axel                   B 22

Rosenberg, S. Göran       B 39

Rosencrantz, Gunde         Ju 6

Rosengren, Björn           Jo 15

Rosengren, Bodil             U 40

Rosengren, Judilh          Kn 14

Rosengren, Lars             Ju 28

Rosenius, Margareta       S 25

Rosenlund, P. Arne          Bo 7

Rosenlund, Stig U.           U 16

Rosing, Svante                  U 1

Roslönn, Ulf                        S3

Rosqvist, C. Gunnar         K 14

Rostvik, Allan                   U 35

Roth, Christer                    S 7

Roupe, Jacob M.              B 38

Rubin, Karin                      I 26

Rubinstein, Harry I.           U 2

Rude, Kad R.                      K 2
Rudenslam, Alexander         Ju 21

Rudhe, Slig H.                Bo 16

Rudholm, Gösta H.           Bo 7

Ruin, Olof                          U28

Ruist, Erik H.                        Ell

Ruke-Dravina, Vella T.        A 4

Rundcrantz, Hans               S I
Rundlöf, Arne                 H 3, Ju I

Rundlöf, Ragnar             Bo 13
Rundquist, Gerhard   1 15 17 24 28

Rundqvist, Karl-Ingvar     A 11

Rune, Christer L.              Ju 4
Riidel, Wolfgang U 21 33 37 38
Rybeck, Bo           UD I, Fö 5, S 5

Ryberg, Kurt A.                A 15

Ryd, Harriet                     U 28

Rydbeck, Margareta         S 24

Rydberg, Björn                 S 27
Rydberg, J. Å. Lennart Kn 21
Rydberg, Karl-Evert       Jo 7, H 3

Rydberg, Lennart              H 8

Rydell, Peter                   Ju 35

Rydén, Alex B. R.              Kn I

Rydén, H. Rune O.             A 5
Rydén, Jan E.        B 24 34, A 1 24

Rydén, Kjerslin                 S 28

 

471

Personregister

 

Rydén, Lena B.                  K 8

Rydén, Nils                     Kn 22

Rydén, Rune                   Jo 16

Rydén, Sven G.                Kn 9

Rydh, Jan R.                        E3

Rydin, Bo Göran                 1 8

Ryding, Gunvor                K 19

Rydle, Birgitta             U 14 40

Rylander, Gunnel I.             E6

Rylander, Nils B.               Ju 5

Rylander, Ola                   S 15

Ryman, Sven-Hugo G.        A 8

Råberg, Alf Å.                 Fö 11

Rådmark, Johan                 U 5

Rådström, Dag T.             U 26

Räf, Lars E.                     Jo 15

Rämgård, Rolf                  S 27

Rätlö-Nilsson, Lydia         S 18

Röcklinger, Anna-Stina     S 34

Rödén,John O. G.                 Ill
Röhnisch-Slröm, Ann-Margrel I 9

Rönmark, John                 S 14

Rönmark, Walter              U 36

Rönn-Diczfalusy, Agneta   U21
Rönnberg, Mals           Ju 33, Bo 7

Rönnmark, Christer          Bo 6

Rönnung, Calarina E. M.  U 17
Röst Andréasson, E. Barbro Ju 20

Rötlorp, Anders                  E 2

 

Saebö, Magne

U2

Sagrén, K. Åke

Fö 3

Sahlén, Anders F.

E4

Sahleslröm, Britt L.

1 11

Sahlholm, Bo

U25

Sahlin, Jan      S 29 30, Kn 10 20

Sahlin, John E.                 U4I

Sahlslröm, A. Margareta G. B 28
Sahlslröm, Sven                U 38

Saitton-Burman, Ellen        U 9

Salin, Sven                       U 12

Salsbäck, K. Johan              B 6

Sambergs, Åke                  S 16

Samuelsson, A.                  I 26

Samuelsson, Bengt          U 27

Samuelsson, Ingvar            S9

Sandberg, Hans A. S.        Ju 9

Sandberg, Lars                 S 13

Sandberg, Lars                 S 38

Sandberg, Lennart          Ju 18

Sandberg, Owe                 S 16

Sandberg, Ulf                    Fö 3

af Sandeberg, Gustaf (Gösta) W.

B 32 af Sandeberg, J. D. Fredrik-Adolf

B 11 Sandebring, Hans     S32, KI8 20

Sandéhn, Margit               S 18

Sandelius, Kerstin           Ju 20

Sandell, Arne                    Ju 6

Sandell, Ulla                     U 20

Sanden, Peter              E 4, I 8

Sandesten, F. Stefan        I 11

Sandgren, Edmund            H 8

Sandgren, C. Lennart K 13, E 11
Sandgren, Gösta              Fö 2

Sandlund, Maj-Britt E 11, Kn 7
Sandqvisl, B. Eje G. Jo 7 17 18
Sandqvisl, Inga-Britta      U 25

Sandström, Annika          Ju 36

Sandström, B. Gustaf T. B 20, I 5
Sandström, Björn                1 2

Sandström, Christina H. Bo 14
Sandström, Gustaf            118

Sandström, Staffan H 2 3 7 10 12
Sanmark, P. Arvid L.         U 30

Sannegård, Wilhelm          S 16

Sanlesson, Lars                 U 6

Sauter, Willmar                 U 32

von Schanlz, Dag I. H.     Jo 18

Schedvin, Sven-Ölof           U 5

Schelander, Pär                Bo 4

Schelin, Leif Ericsson          U 5

Scherman, Karl Gustaf

Ju 23, S 4, Bo II
Schierbeck, Per W.      Ju 5, E 3

Schirren, Nils               Ju 40 43

Schotte, J. Lennart H.    I 11 24

Schuback, Bengt J.            Fö 3

Schultz, Kerstin               Ju 26

Schult, Torgny S. R.             14

Schwarz, Brita E.               I 25

Schöier, Hans E.              Ju 22

Schöldström, Arne G.       H 14

Schöldström, Ulf C. W.       U5

Schön, G. Åke                   A 15

Schönberg, Astrid            Ju 19

Schönmeyr, C. Richard A.

Ju6, E7
Secher, Jörgen                   U 2

Sedvallson, B. Gunnar H. Bo 10
Segerfalk, Bertil       K 22, A 11

Segersledl, Martin           Jo 25

Segerström, Ingrid

Ju51,S 19, K 10
Segrén, Tage A. W.         Fö 10

Sehlberg, E. Willy             A 16

Sehlin, Halvar                   Bo 4

Seid, Björn                         I 19

Seipel, Peter M.                 Ju I

Selander, Inger                Kn 3

Selg, Håkan                       I 10

Sellgren, Rolf O. M.        K 6 10

Sellvall, L. Göran           B 23 25

Selmer, Clas                      I 12

 

Skr 1981/82:103

472

 

Selö, Christer                   Fö 2

Seregard, B. Ingvar V.        I 3

Sergenius, Tore G.           H 11

Serner, Uncas                   S 35

von Seth, Pehr                 Kn 4

von Seth, Wilhelm            U 38

Setréus, Åke E.                 S 16

Settedind, Bo A. I.            Kn 2

Sibbe, Tora                       U 14

Sibbmark, Bengt       S 13 23, U 36
Sicking, Kad-Otlo        K 8, Jo 2

Sidenbladh, Kad J. E.         K 2

Sidenbladh, Thomas     U44I0

Sigfridson, C. A. Richard      I 7

Sigfridsson, Sven-Erik 1.

K 5 19, Jo 4, Kn 12
Signell, E. Sven-Gösta        S9

Sikell, Evi                           S35

Silén, Ulla-Britta               Jo 13

Silfverstrand, Bengt H.      B 21

Sillen, Bo S. A.                  Kn 5

af Sillen, Jan                    UD 3

Simonsson, Tord L. W.     Kn 2

Siversen, Bengt I.            Ju 15

Sjunnebo, K. Ivan L.         Ju 5

Sjöberg, Hans B.                Ill

Sjöberg, Hilding                  S4

Sjöberg, K. G. Magnus      Ju I

Sjöberg, Karl H.                 S 30

.Sjöberg, Lars-Olof           U3I

Sjöberg, Lennart Å.           1 26

Sjöberg, O. Torgny Jo 7 17 27,1 11
Sjöberg, Svante       H 8, I 9 16

Sjöberg, Tommie    U 22, Jo 21 22
Sjöblom, Per Å. G.             B 28

Sjögreen, Lennart           Ju 43

Sjögren, Bengt L. B.        Ju 15

Sjögren, Carl-Göran           S 2

Sjögren, Lennart               U 2

Sjöholm, Eric G. R.         Fö 2 15

Sjölander, A. G. Katarina      A 16
Sjölin, Jan R                    Kn 15

Sjölin, Staffan                   S 14

Sjönell, Marianne     S 34 36, B 24
Sjönell, Sven                      U 1

Sjöquist, Hans            S 36, K 9

Sjöqvisl, Brita                •   U 14

Sjöstedt, K. Lennart T.    K 2 7

Sjösledt, Stig                    Fö 3

Sjöstrand, A. Mals T.       B 1 10

Sjöström, Alf                      117

Sjöström, Kurt                   S 33

Sjöström, Olle G.               Ell

Skagersjö, Bengt               K 8

Skala, Björn                  UD I 2

Skanlz, Anna-Greta     S 24, 1 2

Skarell, Gunnar E. A.       B 2 10

Skarstedi, Carl-Ivar S. Ju 21, Fö 7

Skarvall, Kad-Erik   Ju I 14, Fö 8

Skilje, Ivar                         Kn2l

Skilje, Tord G.                    A 18

Skog, Rolf R.                         E2

Skoghagen, Owe              K 16

Skoglund, Caj U.                 S 5

Skoglund, Eric                    Jo 9

Skoglund, Lena                 U 33
Skogö, Ingemar        El I, B 15 36

Skulnabb-Kangas, Tove      A 4

Sköld, B. Anders              Ju 10

Sköld, Lars G.                   U 20

Sköld, Perl.                        Jo 3

Sköldborg, Thomas F.         E 7

Sköldborg, Torgny          Kn 12

Sköldefors, Walter        I 23 25

Sköllerholm, S.Ove J.   B 6, H 7

Slunge, G. Walter R.          Kn2l

Smedby. Björn                  S 30

Smedmark, Göran G:son   S 15

Smith, A. Åke                    B 16

Smith, Haralds. W.            U 19

Smith, Jan                         Kn 6

Smitt, Myrna E. D.               A 7

Snicker, Raija                      A 4

Snihs, Jan Olof                   I 13

Sohlenius, Gunnar H.         I 10

Sohlman, R Michael S.        I 25

Sohlman, Åsa                   1 11

Soininen, Marina A.             A 4

Sommar, Carl Olov            U 17

Sondén,Jan A.                 Fö 15

Sonesson, Anders G. S.    B 36

Sonnerby, Claes                 H 7

Soysal, Besim                   A 13

Sparre, Bengt                 Jo 12

Sparring, Leena            U 11, A 21

Sparrman, Carl-Axel           U 6

Spendrup, K. Aksel           A 23

Spindler, Lennart             U 24

Spjuth, Gösta                   E 11

Spångberg, Jan                Fö 2

Spant, Roland                      Ell
Stadier, Claes-Göran Knutsson

Bo 11

Stagh, Tommy Ch.             Jo 3

Stahre, N.Gunnar      Jo 8, I 11

Starell, Lars                      I 17

Stark, Börje                      1 10

Stark, Hans O.                  A 16

Stark, K. Birger                   S 4

Starkerud, Lars I.             B 26
Starup-Mårtensson, Helena

S29 30

Sleen, A. Göran              Fö 12

Sleen, Anitra                    E 11

Steen, F. Peter                   1 4

Sleen, Göran A.                  K 1

 

473

Personregister

 

Steen, O. Roland             B 31

Stenbeck, B. Gösta          I 11

Stenberg, J. Nikolaus     Jo 13

Stenberg, Tage U.             A 4

Stenborg, Per-Olof          U 12

Stendahl, Christina      U 5 11

Slenefeldt, Ulf I.               Ju 8

Stenlund, Kjell A.               K 9

Stenmark, Bengt-Erik        K 2

Stenquist, Margareta      S 19

Slenqvisl, Gunnel M.       U 8 9

Stenson, Bo                     S 14

Slénson, Britt-Marie            I 2

Stensson, S. L. Börje         B 8

Stensson, S. Lars-Gösta  Kn 2
Stephansson, Jan        S8 22, A12

Stephansson, Ove          U 28

Sterfell, Ove RE.               I 16

Slernby, Björn                 UD 3

Slerne, Bengt G.                 1 2

Sterner, C. Örjan           Fö 13
Slerzel, Fredrik A. C.

Ju 30, S 33, A 20, Kn 10 18 25

Sleller, Emil                      U 15

Sliernsledl, K. Jan T.      U 6 37

Stigare, Jan A.                   AIO

Stjernslröm, O. Ingolf       E 13

Stjernslröm, Per                I 18

Stolt, Lennart              Kn 9 16

Storm, C. Olof                 Ju 13

Strand, Auli                 U 21 33

Strand, Birgit                    S 25
Strand, Karl-Erik

Fö3, S 1 13 15 20 22 26 32 Strand, Lars B.    Ju 20. S 20. Bo 9

Stranden, Hans               U 22

Strangert, Per-Olof             I 4

Streijffert, Helena            U 22

Striby, Christina         K 6, Jo 4

Strid, Ulf                           K 16

Slridh, Arne                        U 5
Stridsman, Torsten U. Jo 13, A 8
Strindberg, Per-Olof J. Ju 26, Kn 5

Stripple, S. Lennart          Kn 2

Slroh, Olof                        Fö 7

von Strokirch, Bengt  Jo 10 25

Slråby, Kerstin                 U 28

Stråth, Claes             S 34, A 9

Ström, Gunnar                   U 7

Ström, Gunnar O. F.            U5

Ström, Hlun                      H 12

Ström, Ivan S.                  B 14

Ström, Lennart                   1 7

Ström, Märta                    U 14

Ström, Turid              Ju 7 8 16

Strömberg, K. Håkan      Jo I 9
Strömberg, Karl-Erik J.

Ju 12, S 18

Strömberg, M. I. Anita      U 16

Strömberg, Rolf E.           Ju 23

Strömberg, Silja K.             U 6

Strömberg Krantz, Eva      U 2

Strömberg-Levin, Birgitta Kh 22
Slrömblad, B. Charles R. Fö 1
Slrömblom, Bengt Y.        Jo 19

Strömbäck, Erland H. D. Ju 29
Strömbäck, Stig               UD 2

Strömgren, Bo E. K 6, I 19 26
Sturkell, Cad-Edvard         S 12

Stymne, Anders                S 16

Styring, Sten                   Ju 18

Styrud, S. Josef                Kn 7

Stähl, Ingemar O. L.          129

Ståhlberg, Karin       S 33, H 11

Stål, B.Torbjörn              Kn 15

Stålberg, Marianne G. E.

A7, Kn5
Stålberg, P. Lennart I 29, Kn 4
Slålbo, Per-Olof               S 1 39

Stålebrant, Rolf          H 10, I 2

Stålhammar, Bert E. J.        U 5

Slålvanl, Carl-Einar         Kn 19

Slångberg, Olle E 14, B 29, I 15
Sundberg, Anita                 H 7

Sundberg, Cad-Gustaf I 11 18
Sundberg, E. Bertil         Kn 15

Sundberg, Erik D.           Kn 11

Sundberg, Hans E.            S 13

Sundberg, Ingrid

Ju 2, UD 2, S 40, U5 Sundberg, Kjell

K 4 12 16 20, Jo 23
Sundberg. L. Ove               I 17

Sundberg, Per                 Bo 17

Sundberg-Falkenmark, Malin F.
S.                                      Jo 5

Sundblad, K. Erik               Ju 5

Sundbom, Lars T.            Bo 15

Sundelin, Dick                  Kn 5

Sundelin, Leif C.              Bo 11

Sundelius, Claes Göran

B 31, U 23 44
Sundelius, Ove R. S.         Fö 7

Sundell, Björn E. G.          Jo 14

Sundén, S. Bo H.             A 29

Sundgren, E. Roland E 13, A 7
Sundin, Åke                  HlOll

Sundkvist, K. R. Tage E 2, B 5
Sundling, Sylvia                 S 20

Sundman, Per Olof B 28, U 7
Sundquist, A. Åke            Ju 24

Sundström, Björn G.          U 3

Sundström, Gudrun

Fö 3, U 24, H 5
Sundström, Gun-Britt         U 2

Sundström, Kerstin            H 4

 

Skr 1981/82:103

474

 

Sundström, Sten              U 37

Sundström-Feigenberg, Kajsa

S29
Sunesson, Karl Henrik A. Fö 14
Sunnerman, Karl-Erik ' Bo 15
Surell, Valeri                     K 19

Svahn, Bertil A.                Ju 12

Svahn, Hans L.                19 21

Svahn, Nils G.                  Fö 13

Svanberg, Gösta             Jo 10

Svanberg, Lars                  U 7

Svanfeldl, Gunnar              I 11

Svanfeldl, Göran H.          U 3 5

Svanström. K. Ivan H.

Ju 42, U35, Jo 16
Svanlemark, Lennart S. I. K 8
Svantesson, Magnus S 41, Kn 22
Svartberg, Karl-Erik Fö 2, Kn 15
Svedberg, Ingrid               B 25

Svedin, Uno                       Jo 5

Svedjemark, Gun Aslri       Jo 8

Svegfors, J. Mats A.

Ju 23, B 9, Bo 3
Svegrell, Tomas                Bo 4

Sveningsson, Per Johan    I 11

Svenningsson, Karl-Axel H.   B 26
Svenningsson, Per Johan  I 11

Svenningsson, S. Levi H.        Ell
Svenonius, Per H.            Fö 16

Svenson, Gösta E.               1 2

Svenson, S. Göte      Jo 4 6, Bo 14
Svensson. Arne               Jo 16

Svensson, Bengt Olof        Jo 9

Svensson, Carl-Gustaf Å.       B 15
Svensson, Cay Bertil          K O

Svensson, Evert I.     S 33, Ju 2

Svensson, Gunnar        U 24 33

Svensson, Harry               U 14

Svensson, Inge G.   S2 15 34, A 16
Svensson, Kjell R.             Bo 3

Svensson, Leif                   I 30

Svensson, M. Allan             U 3

Svensson, Margareta     S I 25

Svensson, Marghila           S 25

Svensson, Nils-Eric           Bo 3

Svensson, Olle F. S.         Ju 22

Svensson, Per S. Ove    Kn9l0 24
Svensson, S. Börje F.        Jo 1

Svensson, S. Erik              Bo 7

Svensson, S. Göran            E 8

Svensson, S. I. R. Erik

Ju 5 12 23, Bo 6
Svensson, S. K. Tuve         K 6

Svensson, S. Raymond Fö 2, AIO
Svensson, S. Ulf                Jo 6

Svensson, Sten                U 13

Svensson, Sten I.    H 8, A 9 10 21
Svensson, Sven Eric          S 34

Svensson, Torsten V.       Kn 6

Svensson, Åke E. F.            E 5

Svensson, Åke G.              B 12

Svensson, Åke L. R.      Fö 9 13

Svenstedi, Carl Henrik      U 24

Svenungsson, Birgitta        U 2

Sverne, Tor              S 35, Ju 20

Svonni, Mikael                    U 9

Svärd, Kad-Erik               Fö 10

Svärd, Slig                      U 7 45

Svärd, Stig Olof                 Jo 2

Swahn, Claes-Göran        U 36

Swanstein, Stig N. S.         K 3

Swarén, Ulla             S 21, A 15

Swarling, Sven            K 4, I 23

Swarlling, Anders J. A.      B 20 35
Swartling, Fredrik               S 9

Swartling, Ingela              U 12

Swedberg, Bo           S32, UI6

Swedenborg, Birgitta C.   B 37

Swedin, Bo W. B:son        A 13

Swegen, Joel A.               Bo 11

von Sydow, Gunnar        K 4, Jo 8
sylwander, Inga               S 35

Säfbom, Erland                   K 2

Säfwenberg, Jan-Olof       S21

Säkk, Karl                        Jo 16

Sålde, Henry                     S 24

Sälre, Åke                        Ju 42

Sällerberg, Peter                A 4

Sävenstrand, Ulf               S 17

Söderbaum, Peter             S2I

Söderberg, Bengt             S 28

Söderberg, Bo G.              A 17

Söderberg, Elmer            Ju 11

Söderberg, Hans          Bo 6 11

Söderberg, Lena B.            111

Söderberg, Per-Olof          S 20

Söderberg, Pär                 U 41

Söderberg, Ragnar    Fö 13, S 5

Södergren, Lars-Olof         I 14

Söderiind, Olof                   U 7

Söderlund, A. Göran          Ju 1

Söderlund, Herbert          Ju 31

Söderlund, Kenneth (Kenth) J.

A7
Söderman, Elis A.                S 3

Söderman, Olle                 U 27

Söderqvisl, Bengt O. A.       SI

Söderqvisl, Oswald       UD 4, 1 13
Söderslen, Bo Å.               B 28

Söderström, B. Olof           E 14

Söderström, Bengt H. T:son

Bo8 12 14
Söderström, Christer U.    El 3

Söderström, Hans T:son     E 2

Söderström, Karin            U 24

Söderström, Kurt I. W.       B 4

 

475

Personregister

 

Söderström, Magnus      U 5

Söderström, Nils  U 11, A 14

Sörberg, Bo                  I 2

Sörenson, Torsten N.   Kn 3

Sörman, Håkan            1 26

T

Tallroth, N. Börje          Kn 4

Tallrolh, Tore              UD 3

Tamfeldt, Bengt G.       Fö 2

Tarschys, N. Daniel

Ju 44, E 11, B 9 37
Tavemark, Rune   B 36, Kn 22

Tegenfeldt, Hans G.      Fö 5

Tegman, L. Olof           A 19

Tegnander, Hans J. O.   B 20

Tegnér, Per              Fö 9 12

Tegnhed, Lars A.        Kn 17

Teleman, Ulf                 U 2

Telestam, Gösta L.         E 9

Teljstedl, Håkan             A 5

Teli, Wilhelm                Jo 8

Tellander, Hans O.        B 38

Tenfält, Fredrik            U 22

Tengberg, Bo E.            Jo 5

Tengbom-Velander, Ella K 10
Tengelin, Sten              H 7

Tengslröm, Emin            Jo 5

Tengvall, Sven-Erik G.     S 8

Tengwall, Jan O.           B 16

Terenius, Lars              U 28

Ternryd, Carl-Olof

B 22, Bo 17, 127
Terrefe, Almaz             A 13

Tersmeden, L. G. Erik     H 1

Terslad, I. Gösta A.     Fö I 3

Tetzel, Tomas Å. G. Jo 19, I 6
Teveborg, Lennart U 5 6 20 40
Thalén, Lars                U 17

Tham, Carl     UD4, Fö3, 125

Thelin, Bengt A.             U 5

Thelin, Krister               S 15

Thellman-Guslavson, U. Birgitta

A 19
Themnér, J. Christer     K 2 7

Theolin, Sture B.         UD 2

Theorin, K. Maj Britt      Jo 2

Thilén, Claes                 I 19

Thollander, K. Gunnar H:son

Kn8
Thomaeus, Barbro          H 2

Thomasson, Björn E.     U 33

Thomasson, Lars           U 9

Thor, Thorsten           S 1 21

Thordin, Bengt             S 19

Thorell, Lars G.            Jo 19

Thorell Riltby, Elisabel    U 21

Thorén, Rune                 1 7

Thoresson, Göran        S 15

Thorin, Leif                 Bo 4

Thornell, Anders B. B 6 7 36

Thörngren, S. Bertil      I 10
Thornslröm, J. H. Torgny        K 2

Thorselius, Ulf            Jo 10

Thorsell, Eva K.           B 36

Thorsell, Gunnar          U 13

Thorsell, Siv               S 18

Thorslund, Bertil O.      A 12

Thorsson, Inga M.       UD 2

Thorsson, Slig             H I i

Thorslenson, R. Billy  U 9 40

Thufvesson, Bengt E. 115 30

Thulin, Einar E:son         B 1

Thulslrup, Jörgen        Fö 13

Thunholm, Lars-Erik       E 3

Thunved, Anders E.    Ju 20

Thunved,Jan G.           K 14

Thuresson, Carin         A 12

Thurhagen, E. Ruben      1 3

Thyberg, Jan       H 10, I 25

Thyberg, P. Erik           Fö 3

Thyblad, Tom F. F. Kn 19 25

Thyresson, Gunnar      Ju 21

Thörn, Kad-Gustaf      Jo 29

Thörn, Lars-Olof        E3 13

Thörner, Brivio     Fö 9, I 18

Thörngren, John         Ju 18

Thörngren, Torbjörn     U 38

Tibell, Hans A.           Fö 13

Tiberg, Lennart          Jo 16

Tiderman, Vincent         U 5

Tidhult, Bengt A.         K 13
Tilländer, Ulla B.         Ju 32, S 20

Tillinger, Lars-Erik       Jo 15

Timelin, Margaretha     S 39

Timm, Dietrich H. E.      1 14

Tingbjörn, Gunnar          U 5

Tingvall, Lennart          E 11

Tirkkonen, Tuomo J. A 13 14

Tiselius, Per-Erik          H 12

Tivéus, Ulf A.              B 35

Tivéus Kronlund, Ylva   A 15

Tjernberg, K. V. Harry   Ju 3

Tjäder, Thomas H.   Fö 9 12

Tjärnberg, Marianne   S 8 22

Tjörneryd, John E. E.    Fö 1

Tobisson, Lars F.           E 2

Tocklin, Hans E.        A 8 22

Tolsloy, Slephan           B 40
Tombrock, Gun         Bo 5, I 14 28

Torbacke, Jarl             U 17

Torell, Per                   S 10

Torfgård, Sven H.       Fö 13
Tornborg, Curt G. F. U 9, Kn 5 22

Tornée, Per H. G.         Bo 7

Torngren, Håkan E.          Bil

 

Skr 1981/82:103

476

 

Unneryd, Åke                    Ju 6

Unsgaard, Håkan             U 17

Ulberg, Rolf                       S 24

Ulkulug, Hiisamellin           A 13

Utterström, Thomas O. Ju 6, E 3 7

Torngren, Jerker R.             KO

Torpefält, Leif             S8, A 12

Torselius, Jan Henrik        K 16

Torwald, G. A. Rune           K 4

Tollie, Lars W.                   Ju 2

Tollie, Thomas                  U 37

Tranell, E.Olof B.             Ju 10
Troedsson, Ingegerd

S 20, B 33, Bo 9, Kn 16

Troedsson, Tryggve  I 4, Jo 20

Troije, Karl-Axel                B 32

Troive, Hans                   Kn 22

Tröst, Jan L. E.                  Ju 2

Truedson, Gun                 U 41

Trulsson, Rolf G. K.          Ju 48

Trygg, Margareta               U 5

Tscherning, Tom              UD 3

Tsokanis, Georgios          A 13

Tufvesson, Jan O. I.         B 22

Tunberger, Johan        Fö 15 3

Turesson, Bo           Ju 38, K 8

Tydén, Thomas                  1 4

Tygesen, Lars S.             K 2 7

Tyndal, Anders                 S 14

Tynell, Lars V.                  U 33

Tyrstrup, Kerstin               I 11

Tågmark, Sven G.    Jo 14, 1 5

Tångeberg, Peter            U 26

Täveby, Gunnar               K 22

Törfeldl, Lennart              K 16

Törnebohm, Yngve K. V.       B 36

Törnell, Inga-Britt             Ju 4

Törnkvist, Olof               Kn 22

Törnqvisl, Folke                  K 2

Törnqvisl, Ingvar B.         U 20

Törnroth, Lennarth  Ju 34, H 1

Törnvall, Peder H.          Kn 10

U

Jo 7

I 11

Ju 7 34, H 1

S4

Udd, S. Robert

Uddgren, Olle

Uggla, Claes A.

Uggla, G. Inga-Lill

af Ugglas, Margaretha M.

A7 U4I 4, A 8 A 12 A5 U21 U22 Ju 29

Fö 3 Uhlin, Åke

Ulander, Lars G.         B

Ulfhielm, Monica H. V.
Ulfvarson, UlfÖ.
Ullander, Kerstin
Ullenhag, Jörgen U.
Ullman, Harald C. G.
Ulmander, Jan         Ju 10 43 49

Ulvhammar, Birgitta   S 32, U 6 43
Ulvönäs, E. R. Staffan         I 4

Unckel, Per

Ju 22, Fö 2, Jo 5, 14 32
Unga, Nils J.           A8 12 16 22

Vahlne, Jan-Erik                  18

Vahlquist, Gudrun            U 26

Vallinder, Torbjörn          Ju 22

Vannerus, S. Olof              H 7

Veslin, F. E. Margareta      U 5

Viberg, Gunilla                   U 5

Victor, Dag                      Ju 35

Viirman, Anis                   U 33

Viklund, B. M. Elisabet    Bo 14

Viklund, Lars                  Ju 24

Viklund, Margareta          S 27

Vikman, Sven                    U 5

Vikström, Björn                S 16
Vilgeus, C. Jan 1.           I 16, Kn 8

Villner, Bo V.                    A 13
Villner, Ina                       S 4 16 35

Vinge, Per-Gunnar         Fö 16

Vingedal, S. Gunnar       Bo 13

37,

Bo 13 B 33 E 11

U 12 Ju 12

Violti, S. Staffan J.            E 12
Virdebrandt, Carl-Erik
U32
Virin, C. Niclas
Virin, Ola
Vällfors, Gudrun
Vängby, Staffan O. S.

W

N.

. E 4, B 27

B I 835

I, A I 424

U4I

A 8 22

H 11

Wachtmeisler, Knut G. S 10 Wadell, Ulla G. S. Wadensjö, Eskil       E 1 Wadner, Nils Olov Wadstein, Margareta Waesterberg, Lars Wahlberg, E. Marianne

A2 10 Fö 3 Fö 3 U 11

B6 12 Ju I

1 11

S 14

E I 13

I 11 Ju 2

A 3 U41

U7 U 10

E8

S32, Wahlberg, K. Ingemar Wahlbäck, M. Krister Wahlén, Staffan Wahlgren, E. Göran Wahlgren, Nils-Einar Wahlin, Tryggve Wahlqvist, Lars B. Wahlqvist, Stig Wahlsledt, Bengt L. Wahlström, Björn Wahlström, Bror A. Wahlström, Stina M. Wahlström, Ulf Wahlström, Victor Wahlund, Ingrid

 

477

Personregister

 

Wahren, Håkan G. H.     Jo 8

Walander, Håkan 1. Ju 35, S 15

Walberg, Sten S.         B 19

Waldau, Ulf                Ju 28

Waldenby, Torbjörn Ju 5, 1 2

Waldenström, Erland       E 2

Waldenström, Hans  Kn 5 11

Waldenström, Sven        U 3

Waldenvik, Alf-Göran      U 5

Walin, Gösta A.            Ju 5

Wall, NilsOlof               B 22

Wallander, Jan R.      E II 12

Wallberg, C. G. Börje     Fö 7

Wallberg, Klas H. S. El I, A 4

Wallberg, Ursula            H 8

Walldin, Carin M.           AIO

Wallenberg, Bengt E.     114

Wallenborg, Irma         U 26

Wallerberg, Björn          Ju 6

Wallerius, Olof       B 28, H I

Wallestam, Leif K. H.    B 29

Wallgren, Björn            Jo 5
Wallin, Alf               Ju 11, Jo 9 24

Wallin, Elin                Kn 25

Wallin, Kerstin             U 10

Wallin, L. Bosse       K 10 14

Wallin, Per                   H 8

Wallin, Sven-Erik         U 30

Wallmark, Nils              U 12

Wallrolh, Bengt           Ju 21

Wallslröm, Margot        A 10

Wallslröm, S. Lennart   Ju 43

Walterson, Frank W. H. B 36

Wancke, N. Folke       Bo 11

Warensjö, J. A. Folke   Ju 19

Waslenson, Leif           Bo 8

Wasteson, Lennart      Ju 18

Wedelin, Kerstin B.          Ull

Wedman, Ingemar        U 41

Wegerman, Åke           S 27

Weibo, Björn S.            Ju 1

Weibull, Lilian              1 14

Weichbrodl, Björn         1 10

Weigelt, K. Ulla            A2II

Weinberg, Ulf C.           Jo 3

Weinehall, Lars E. J.      Ju 5

Welander, Gösta   Ju 51, B 4
Welin, C. Magnus G:son       B 36

Welin, E. Gösta            Fö I

Wendel, Maj-Britt      S 9 24

Wendt, Curt A. G.        Bo 2

Wenker, Stig              Jo 27

Wennberg, Gunilla I.      Jo I

Wennberg, K. H. Birger  Kn 7

Wennbo, Ulla               U 13
Wennerberg, Sigfrid UD 4,14 28
Wennerfors, Alf         S 15, A 6 12

Wennergren, Bertil S 40, Ju 28

Wennström, K. Gunnar

S 1 45, E II, U 20, A 5
Wenslröm, Anders         A 21

Wentz, Nils O.             Ju 18

Werbell, Bror            U 33 38

Werdinius, Claes A.      B45

Werenfels-Röllorp, Monica S. A 3
Werner, Mårten            S 38

Werner, Per                 Kn 4

Werthén, Hans L. O.       E 2

Wessel, Britta              U 33

Wesslén, Arne              I 26

Wessman, Lennart          S 9

Wessman, Yvonne B.-M. A 5

Weslas, John               U4I

Westberg, H-O. (Olle)   B 4 5

Weslberg, Lars             U 39

Westberg, Olof (Olle)      1-6

Westerberg, Bengt
S32, B 31, Bo 1, Kn 23
Westerberg, Lars G. 1.   A 6

Westerberg, Per           1 2 5

Westerberg, Pia-Margherile      1 5
Westerberg, Sten B.      Bo 1

Westerberg, Ulf L.          12

Westerborn, Olle O. A.    SI

Westerholm, Barbro

S 1 42632, E 11, Bo 14
Westerholm, RM.          A 15

Wesleriind, Erik A.     E 7, B 7

Westerlind, N. Peter      E 13

Weslerlund, Uno         U 3 20

Westermark, J. Gunnar       A 1 24
Westermark, Torbjörn    S2I

Weslholm, Carl-Johan      I 2

Westin, Aina           S 34, A 2

Westin, Chades M. H.   A 13

Westin, Rolf                 S 25

Westlander, Olle          Ju 34

Westlin, Arne               1 11

Westlund, Göran            H 7

Westman, Anna-Christina       U 5
Westman, Gustaf-Adolf  Bo 9

Westman, Henrik    Fö 6, K 16

Weslon, Kerstin             U 5

Welterberg, Ulf G.         U 24

Wellerblad, Torslen       H 13

Wellerling, Gunnar         S 36

Wibble, Anne M.       E4, I 17

Wiberg, G. Lennart E:son   Ju 4 24
Wiberg, Ragne              Ju 5

Wickberg, Barbro 1.      U 12

Wickberg, Nils                S 4

Wickbom, Sten G.  Bo3l2 14

Wickman, Frans E.          I 4

Wickman, H. Krister        E4

Wicksell, Anders           S 11

Wickström, Arne           I 16

 

Skr 1981/82:103

478

 

Wickum, Britt                   Ju 15

Wiclorson, Karl-Eric A.      S I 4

Wictorsson, Åke V.      Jo 14 16

Widebäck, Cecilia              I 20

Widebäck, Ulf M.              Ju 44

Widén, Ingvar

Ju 11, E 10, Jo 22 25 28
Widestrand, Lars O.           E 6

Widgren, A. Kristina         Ju 41

Widgren, Greger             UD 3

Widgren, Jonas      S 18, A 4 21

Widing, S. Lennart            A 21

Widlund, Bo                       121

Widmark, Jim V.           Bo 16 17

Widmark, R Sverker V.     B 4 5

Wieslander, Bengt            Fö 8

Wigart, Anne-Oulram     SI8, A4
Wigur, J. T. Rolf                 Fö 3

Wigzell, Kerstin                 Fö 3

Wiig, Pål                            S 16

Wiik, Curt                        UD 3

Wijkmark, Bo                    Bo 8

Wikander, Sten J. O.         B 20

Wiking, Gösta E.                115

Wiking-Johnsson, I. H. Peter  Ju 3
Wiklander, Torsten P.        A 7

Wiklund, Bengt O.          U 3 14

Wiklund, Svea S. S.      Fö I, S 49
Wikman, L. Åke                Jo 13

Wikman, Monika                S 24

Wikmark, Stefan G.            K 7

Wikmark, Örjan G.            Kn 2

Wikrén, R. O. Gerhard     A3 9I4
Wikström, Jan-Erik             U 9

Wikström, K. Arne         Ju I 28

Wikström, Olof G.              1 II

Wikström, Solveig              H 7

Wiktorin, Bengt     Fö 3, S 5, Kn 1
Wiktorin, Ove E. A.        Fö 3 13

Wilander, Sven E.              A 5

Wilhelmsson, A. Börje

S 2 36, K 9 21
Wilhelmsson, Arne E. Ju 3, B 7 36
Wilhelmsson, F. Uno         B 14

Wilhelmsson, Lars            U41

Willart, N. Bo                      Bl

von Willebrand, Karin M.

Ju6, E5
Williamson, Morgan          K 15

Williamsson, Uno E. 1.      Fö I

Wilson, Bernt O. E.          Jo 16

Winai-Slröm, Gabriele M.       A 4
Winberg, Henrik A.             K 4

Winberg, Jan                    S 10

Winberg, Margareta           E 7

Winberg, O. Bertil           Fö 12

Winberg, Ylva                   S 18

Winéus, Bengt G.              1 28

Winqvist, Kay-Vilhelm      Ju 35

Winlher, Eva        Ju 43, S 38, I 30
Wintzer, Slig                     S 13

Wirsäll, Nils-Erik                B 13

Wirtén, G. S. Åke             Jo 18

Wistrand, Anders W. H.      A 8

Witl, Nils                            Jo 7

Witlbom, Bengt          1 30, A 10

Witlenmark, Lars T. N.        B 9

Witiorp, I. Birgitta Ju 2, S 12 13 26
Wittrock, Björn                  E 11

Wladdimiro, M. Gabriela      A 13
Wohlin, Hans E. O.           K 14

Wohlin-Andersson, Anna M.

K 10 13
de Woul, Jan T. J. B 13, Jo 24
Wramner, Per Bo 3, Jo 5, 1 11
Wramsledl, N. A. Svante Jo 17
Wranghull, Hans O.           Ju 1

Wrede, Gösta                    U 2

Wrede, Rabbe A. H.         Fö 16

Wretborn, Christer         A I 24

Wulff,TorgilH:sonUD 1, Fö 7 14
Wunderman, C. Håkan       E 8

Wahlström, Ingemar        U 17

Wångby, Erik                    I 2 4

Wååg, Nils Erik                    1 4

Wärnberg, Erik G.             B 26

Wästberg, Greta E.           B 13

Wästlund, I. Gunilla          Bo 4

Ydreborg-Westberg, Berit  A 5

Yngvesson, Nils H.            Bo 7

Yregård, Rune                    B 2

Ysander, Bengt-Christer E 6, B 37

Zachrisson, Ann-Christine     Bo 6
Zachrisson, Bertil              K 13

Zachrisson, Rune E.        Kn 12

Zethraeus, Sten Å.             A 8

Zettermark, J. Åke

E 10, B 38, Jo 16
Zelterquisi, Urban          Bo 3 9

Zelterslen, Gunnar M.       Jo 5

Zelterslen, lan E.              B 29

Zetterström, Björn E.        Fö 5

Zetterström, Kjell             U 26

Zetterström-Lagerwall, Gerd M.

S I
Ziemelis, Mite                   U 34

Zingmark, P. O. Anders    A 23

Zweifel, Hans                    I 26

Åberg, C. Anders       UIO, A 8 17
Åberg, Carl Johan             B 19

 

479

Personregister

 

S26 S32 Ju 6

Kn3

E 14

A9

Jo 12 B 40 B 29

K 10 I 15 124

13 14

Kn5 S 13 1 11 S 13

U20

1, B 11

U5

Jo 13

A 15

13, U I

Jo 8

A9

Ju 3

Bo 7 13

S 11 25

U28

Kn4

E 11

Kn2l

U35

Ju 2

Ju 41

H9

12, 1 13

U27

UD3

U2

Ju 12

B 33 38

e)  Jo 4

13

18, U6

B 22

Kn 12

U37

Fö 7

I 11 23

Bo 3 12

S22 4

B7

I 11

S23

K 14

A34I3

B 35

S2

I 10

S 13

15

B6

E2

O, 14

H4

K8

O, A 17

A 4 13

Ju 40

U 37, A 21

16

Ju 32

Ju37, U3 II

Jo 2

E4

Bo 9

126

1 10

A 15

U5

12

S24

Jo 29

B21

AIO

B 29

A 19

S32

10, Jo 16 18

S8

I 17

U 10

U24

Bo 12

Ju 38, Jo 25

S 10

Jo 9

U 17

Ju I

Fö 9

S 14

A 10

U32

U7'

Ju 37, S 35

A5

S8, A9

H

U

U42,

Åberg, Fritz Åberg, Gunnar M. Åberg, Hilding Åberg, Jan Håkan Åberg, Lars Gunnar Åberg, Per I. Åberg, Ulf A. G. Åbjörnsson, Birgitta Åbjörnsson, Carl V. Åbrink, Kjell Ådahl, S. Y. R Andreas Åfeldt, Sten

Ju

Ju

Ågren, Lars O. T.   Bo 2 5 12 Ågren, N. Gunnar S. Ågren, Per K. G. Ågren, S. Birgitta V. Ågren, Sture Åhgren-Lange, Ulla Åhlén, Lars Åhman, A. Sune Åhrén, Anders G. Åhs, Ulla M. Åkerberg, Yngve Åkerblom, Gustav V Åkerblom, Leif G. Åkerdahl, Magnus F. Åkerfeldt, Sven Eric Åkedind, Allan J. G.

Ju 10, Åkedind, Ulla Åkerlund, Hans E. Åkerman, Sune M. R. Åkesson, Gert Åkesson, Hans Åkesson, Hans O. Ålander, Birgit V. Åman, Karl Erik Ångström, Rune T.

UD2, S5, B7
Ånäs, Per
Årefeldl, Ann
Åsberg, Christer
Åsbring, Lars-Göran G.
Åsbrink, Erik      Ju 38,

Åslander, A. Nils-Olof (Oil
Åsling, Nils G.
Åsledt, Inga-Britta   S

Åstrand, Berit E. Åstrand, Göran Åstrand, Hans Åstrand, K. Gunnar Åstrand, Lars E. Åslröm. C. G. Birger Åslröm, Lars-Åke Åvall, Sven K.

Ö

Öberg, Bengt H. Öberg, Bernt Öberg, L. J. Eskil Öberg, N. R Kjell Öberg, Sten E. Ödman, Margot Ödmansson, Erik Öfström, Sylve Öh, E. Tage Öhman, Arne J. P. Öhman, Berndt Öhman, Christer Öhman, Frank Öhman, Hans E. Öhman, Per Öhman, Sven E. G. Öhman, Toivo Öhman, Ulf Öhrman, Lars F, Öhrslröm, Annika Öhrsvik, Lena M. Öijerholm, C. Rutger Öjeheim, Per-Göran Öjelind, B. Lennart Öquist, Ulf Örn, Torsten Örn-Holm, Greta S. S. Örne, Ingegerd Örnfell, Bengt W. Örnhall, Hans Örnsledl, T. M. Bjarne Örtendahl, Per Anders Östberg, Bertil M. Östberg, Eva M. Östberg, N. Göran Öste, Suzanne Öster, Karl Olov      E Öster, Tjelvar Österberg, Gunnar R. Österberg, Rolf Österberg, Rolf Österberg, Tommy B. Österdahl, Sven Otto Östergren, Karin Östeding, Sven Österlund, Erik Österlund, Tord H:son Östh, Bernt N. S. Östholm, Ivan Östlund, Hans-Erik Östman, Arnold Östman, Bertil Östman, Olle Östrand, R Olov (Olle) Öström, Klasgöran

 

Ängeby, Ragnar

S 14

 

Skr 1981/82:103

480

Sakregister till kommittéer

(Sakregistret omfattar både del 1 och del II. Referenser till del II avser nummer i direktivserie.)

A-boklådor

A-inträde se arbelsgivarinträde

AC se Adoptionscentrum

ADB

ADB-anskaffningsutredningen

ADB-beredningsgruppen

Administrativa ändamål

Allmänna försäkringen (ALLFA)

Arbetsförmedlingen

Arkivvård, gallringsbestämmelser

Arkivvård, gallringsbestämmelser, socialtJänstenZ-vården

Brottmålsförfarandet (BROTTSRI)

Cancerregister, olika myndigheter

Data-TV

Datadelegationen

Datalagstiftningskommittén (DALK)

Dataombudsman

Exekutionsväsendet (REX)

Fastighetsdata- och inskrivning (FADIR)

Företagsinteckning

Försäkringskassor - löneuträkningssystemet SLÖR

Gäldenärsregisler (DALK)

Indrivning av skatter och avgifter

Kommunala sociala informationssystemet (KOSIS)

Kyrkliga kommuners ekonomiska tillskott

Lagstiftningsförfarandet och rättspraxis (LAGRI/RÄTTS­DATA)

Lantmäteriverksamheten

Material,tillgängligt för allmänheten (DALK)

Personorienterad information (DALK)

Planeringsrutiner, rättsväsendet (PLANRI)

Processindustrin, effekter på näringslivet

REX-systemet

Registerpanträttssystem

Riktlinjer och principer (datadelegationen)

Statliga person- och adressregister (SPAR)

Telefaksimil

Text-TV

Utrustning, statsförvaltningen

Ägarlägenhetssystem ALK se atomlagsliflningskommiltén

ALLFA se utredningen om ADB inom aUmänna försäkringen A MS se arbetsmarknadsstyrelsen

A UU-sakkunniga se sakkunniga för förhandling om avlalsregle­ring avupphovsrällsliga frågor på undervisningsområdet Aborlkommitlé, 1980 års Abortlagsliftning, utvärdering Administrationskostnader, sjukersättningssyslem A dministrationskostnader, föräldraförsäkringen

U38

 

B 22

 

Kn4

 

B3I

 

S8

 

A 22

 

Ju 15

1980:82

S3I

 

Ju 1

 

S21

 

U 17

 

B3I

 

Ju 15

1980:82

Ju 15

1980:82

Kn22

 

Ju 38

 

Ju 4

 

B 34

 

Ju 15

1980:82

B 36

1980:89

S3I

 

Kn25

1980:91

Ju 1

 

Bo 16

 

Ju 15

1980:82

Ju 15

1980:82

Ju 1

 

1 10

 

B 36

1980:89

Ju 17

 

B3I

 

Ju 15

1980:82

U 17

 

U 17

 

B 22

 

Ju 4

 

S29 S29 S 15 S34

 

481

Sakregister

 

Administrationskostnader

Högskolemyndigheter Administrativ samordning, socialförsäkringsområdet och försäk­ringsdomstolarna

Administrativa förenklingar, patienldokumentation Administrativa förenklingar, legitimations- och behörighetsären­den inom hälso- och sjukvården

Administrativa konsekvenser, personregisterlagsliftning Administrativa synpunkter, föräldraledighet Administrativa ändamål, ADB-system Adoptionscentrum (AC) Adressystem, postverket, landsbygdsområde Advokat, ivångsmedelsreglering Affärsverks verkstadsrörelser

Afrikanska utvecklingsbanken (ADB), svenskt bistånd Aktiesparande, stimulans av Aklievinstbeskallning, regler Akustiska hjälpmedel

Alkohol, rikskampanjen Stoppa langningen - Aktion mot alkohol-faran

A Ikoholbegränsning, representation Alkoholfrågor. Samarbetsorganet fur Alkoholmissbruk, kvinnor

Alkoholmissbrukare, erkända och enskilda vårdanstalter Alkoholmissbrukare, vård ulan samtycke Alkoholransonering A Ikoholregislrering Alkoholulandningsprov Allmän domstol, råttegångsförfarandet Allmän försäkring (AFL), arbelsgivarinträde AUmän placeringsplikt, kredilpolitiken AUmän registrering, bostadsrätter Allmänhetens tillgång liU ADB-material Allmänna datanätet AUmänna domstolar

Övervakningsfrågor Allmänna domstolar, militär disciplinpåföljd AUmänna försäkringen, ADB-system

Allmänna handlingar Allmänna ordningssladgan

AUmänna pensionsfonden (AP-fonden). inrättande av en femte fondstyrelse

Allmänna samlingslokaler

AUmänna skolväsendet, integration av handikappade elever AUmänna tandvårdsförsäkringen

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), upphandling, för­svarsmateriel

Allmänna värnpliktens innehåU A llmänningsulredningen Allmänt mål, undersökningsplikt

AUernativ produktion, försvarsmalerielinduslrin, vissa delar A natysobjekl, trafiknykterhetsbrott Andlig vård, försvarsmakten A nhörigvårdskommillén A nläggningsarrende Anläggningslagen, ägarlägenhetssystem Anmälningsförfarande-tillståndsprövning, dalalagen Annell-regterna

A nonymilelsskyddsreglering, intressekollision Anskaffare. grundlagsskydd A nstall. fängelsestraff AnslaUsbeslämmelser, viss tillämpning A nstaUspersonal, nykterhelsvården

U22

1981:13

 

S36

 

S30

 

S37

 

Ju 15

1980:82

S34

 

B3I

 

Ju 20

 

U35

 

Ju 28

1981:10

K3

 

H9

 

B 20

 

B 20

 

Ju 28

1981:10

S27

1981:6

S32

 

S32

 

S32

 

S3

 

S33

1981:55

S32

 

S32

 

Ju 48

 

Ju 18

1981:47

B 34

 

E 12

 

B 35

 

Ju 15

1980:82

B3I

 

Ju 35

1981:5

Ju 21

 

B3I

 

Fö II

 

S8

 

Ju 15

1980:82

Kn8

 

E 14

 

Bo 13

 

U 14

 

S 13

 

Fö 12

 

Fö 3

 

Jo 10

 

B 36

1980:89

1 12

 

Ju 48

 

Fö 10

 

S25

 

Ju II

 

Ju 47

 

Ju 15

1980:82

B 20

 

Ju 28

1981:10

Ju 22

 

Ju 35

1981:5

Ju 46

 

S3

 

31     Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103                                                                     482

Anställda, kommuner och landstingskommuner             Kn 23
Anställds integritet                                                      Ju 15               1980:82
Anställds pensionering                                                B 6
Anställningsmyndighet, sjukanmälan                            B 34
Anställningsskyddskommhlén                                      A 8
Ansvar, funktionärer i offentlig verksamhet                  Ju 43
Ansvarsfördelning stat och kommun, tillämpad planering, krig
och fred                                                                    Fö I
Ansvarsfördelning, överlåtelse av ägarlägenheter         Ju 47
Ansvarsförhållanden, Stockholmslrafiken                      K 13
Ansvarsnämnder                                                        Ju 15                     1980:82
Ansvarssystem, militärt                                              Ju 21
Apparatur, behandling med kortvåg m.m.                     S 17
Arbetarnas bildningsförbund (ABF), slalligl slöd UU allmänna­
samlingslokaler                                                          Bo 13
Arbetarskyddsfrågor, medicinska arkiv, gallringsbestämmelser            S 30
A rbetarskyddsstyrelsen

Kommittén om etiska, humanitära och sociala frågor m.m.

kring hybrid-DNA-tekniken                                          S 40                1981:3

Arbetsersättning, kriminalvårdsanstall                          Ju 39

Arbetsförmedling, vissa korttidsanställda                      A 22
A rbelsgivara vgifter

Regionalpolitiska åtgärder                                        129                 1981 ;21

Uppbördssystem                                                     S 41                1981:29

Arbetsgivare, socialförsäkringsavgift tiU sjukförsäkringen S 15

Arbelsgivarinträde (A-inlräde). statsanställda                B 34
Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd beträffande boendeservice

för svårt handikappade                                                S 28

Arbetsgruppen (U 1977:10) för .samefrågor                  U 9
Arbetsmarknad

Spridning av beredskapsinformation                             Fö 15              1981:15
A rbetsmarknadens parter, A DB-frågor                        B 31
Arbetsmarknadsfrågor, expertgruppen för utredningsverksamhe­
ten (EFA)                                                                    A I
Arbetsmarknadsmässiga variationer, abortfrekvens       S 29
ArbetsmarknadspolUikens verkningar                           A I
Arbetsmarknadspolitik, byggnadsverksamhet                A 23
Arbetsmarknadspolitisk forskning                                 A 24
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) vissa korttidsanställda  A 22
Arbetsmarknadsutbildning, förelag                                A 19
Arbetsmiljö, datateknikens effekter                              A 12
Arbelsmiljöinvesteringar                                              A 17
Arbelsmiljörisker                                                         A 15
Arbetsrättskommitlén, Nya                                           A 6
Arbetsskador, medicinska arkiv, gallringsbestämmelser S 30
Arbetstagares uppfinningar                                          Ju 25                     1980:81
Arbetstider, förskjutna, Stockholmsregionen                  K 14
Arbetstidsfrågor. Delegationen för                                A 2
Arbetstidsfrågor, Utredningen av vissa                          A 11
A rkiv. försäkringsdomstolar                                        S 36
Arkiv, medicinska, gallring                                           S 30
Arkiv, ortnamn (DO VA)                                               \j 35
Arrendelagskommittén                                                Ju 11
Arvs- och gåvobeskattning

Utgiftsskattesystem                                                  B 38                1981:14

Arvskifte                                                                    Ju 19

Asiatiska utvecklingsbanken (ASDB), svenskt bistånd    H 9

Atomlagstiftningskommittén (ALK)                                I 13

Audiovisuella medel, biblioteksverksamheten                U 33
A vdrag

Inkomstskatt-Utgiftsskatt                                          B 38                1981:14

A vdrag, underskott vid inkomsttaxering                       B 33

Avgift, polisbevakning                                                 Kn 8

A vgifter, kulturarbetare och uppfinnare                        B 28

A vgiftsfordringar                                                        B 7

 

483

A vgiftsfordringar. avskrivningskungörelsen A vgiftsomrädet,  tvångsmedelsregleringen,  inlegritetsskyddsfrå-gor

Avgiftsstruktur, hamnväsendet A vgifissyslem. konkurskosinader Avgiftssystem, taxeringsbesked A vgiftssyslem, ägarlägenhetssystem Avgäld. lomlrällsinnehavare A vlyssningsutrustning A vräkning, pastorat A vräkningssysiem Avtal, underställning av A vlalslicens

A vtalsreglering, upphovsrältsliga frågor, undervisningsområdet A vtalsiyper. sjötransporter A vialsvillkorslagen Småhusförvärv

 

Sakregister

 

B 36

1980:89

Ju 28

1981:10

K 15

 

Ju 3

 

B 11

 

Ju 47

 

Ju 23

 

Ju 28

1981:10

Kn25

1980:91

B 20

 

B3

 

Ju 13

 

U 1

 

Ju 25

1980:81

Ju 10

1981:4

B

BFI se bokbranschens jmansieringsinstilul BFR se stålens råd jör byggnadsforskning BRK se 1978 års bosladsrättskommitté

BROTTSRI (ADB-system för brottmålsförfarandet hos polis, åklagare och domstolar m.fi.) Balansbegrepp

Balansbrisl, samhällsekonomi Bandinspelning

Banker, engagemang i svenska och utländska dotterbolag Bankkori

Bankkredit, särskild säkerhet

Banklagstiftning, panlsältning av byggnad på annans tomt Banklagsulredningen Bankrörelseverksamhel. utökad Banktillgodohavande Utgiftsskattesystem Barn lill alkoholmissbrukande kvinnor Barn till begåvningshandikappade Barn lill missbrukande kvinnor Barn- och ungdomsvård, psykisk, formerna för Barnfamiljers ekonomiska slöd Barnledighet Barns rättsliga ställning Bebyggelse, energihushållning

Bebyggelse, utökad ansvars- och handlingsfrihet för kommuner och landstingskommuner Bebyggelseplanering, fysisk Befattningspenning, värnpliktsförmån Befolkningsskydd, geografisk differentiering Befälsbemanningsulredningen Befälsordning, ny Begravningsväsendet Begränsningskonvention, redareansvar Begränsningskungörelsen Begåvningshandikappade. barn tiU Behörighetsbestämmelser, hälso- och sjukvårdspersonal Bemanningsreglering, närsjöfarl Bemyndigandesystem, skyddsrumsbyggande Beredningen (S 1978:03) för internalionelll läkemedelssamarbete Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationeUa handikappåret 1981

Beredskap, förbättrad försvarsstruklur Beredskap, kommunal

 

Ju 1

 

E 1

 

E 12

 

Ju 13

 

E3

1981:46

E 13

 

E3

1981:46

Ju 17

1980:82

E3

1981:46

E3

1981:46

B 38

1981:14

S32

 

S9

 

S33

1981:55

S35

 

S20

 

S34

 

Ju 20

 

Bo 5

 

Kn23

 

Bo 3

 

Fö 11

 

Fö 3

 

K 1

 

Fö 4

 

Kn 18

 

Ju 25

1980:81

Kn23

 

S9

 

8 37

 

K 15

 

Fö 1

 

S 14

 

S24

 

Fö 3

 

Kn 1

 

 

Skr 1981/82:103

484

Beredskap, värnpliktsförmåner under                           Fö 11

Beredskapsförfaltningar. spridningsvägar       .             Fö 15               1981:15

Beredskapsförhållanden, förmånssystem                      Fö 11
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN)

Informationsberedskap                                            Fö 15               1981:15

Beredskapsplanering, försäkringsdomslolarna               S 36

Beredskapsljänsl. intemationeU, miUtära ansvarssystemel Ju 21

Beredskapsutrymmen                                                 Fö I

Bernkonventionen                                                      Ju 13

Berusade personer, omhändertagande                         Ju 27

Beräkningsmetoder, skatteutjämningssystemet             B 30

Besittningsskydd                                                        Ju 11

Ju 12 Beskattning

1981:14

1980:83 1980:88

1981:38

Elfordon                                                                     B 10
Energi                                                                       B 21
Realisationsvinst, uppskov                                           B 20
Reavinstuppskov                                                        B 35
Räntor och kapitalvinster                                             B 17
Säkerhetsåtgärder                                                      B 4
Tjänstepensioner                                                        B 6
Traktamenten                                                            B 14
Utgiftsskatt                                                                B 38
Ägarlägenheter                                                          Ju 47
hushåll                                                                      B 19
Beskattningsregler, familjeföretag                                B 26
Beslag, tvångsmedelsåtgärd                                        Ju 28
Beslutanderätt, abortfrågor                                         S 29
Beslutsbefogenheter, domstolsväsendet-regeringen       Ju 50
Besparingar, försvarsmateriel                                      Fö 13
Besparingar, sjukförsäkringssystemet                          S 15
Bestraffningsrätt, militär, processordning                      Ju 21
Besvär, kreditpolitiska frågor                                       E 12
Besvär, statlig tillsyn genom besvärsförfaranden, begränsning              Kn 23
Besvär, väntetid i socialförsäkringsärende                    S 36
Besvärsprocess, kommunal                                         Kn 10
Besvärsprövning, överflytlningsfrågor                          S 36
Besvärsrätt, utlänningsavvisning                                  A 3
Besvärstid, valfrågor                                                  Ju 26
Besök, vissa anstaltsbestämmelser                              Ju 46
Betalkort                                                                   E 13
Betalningsanslånd. värnpliktsersättning under beredskaps- och
krigsförhållanden                                                        Fö 11
Betalningsbalansdelegalionen                                      E I
Betalningsmedel, kontokort                                         E 13
Betalningsväsende, beredskap och krigsförhållanden, värnplikts-
ersättning                                                                  Fö 11
Bevarandetider, sjukjournaler                                     S 30
Bevisfrågor, ytlrandefrihetsmål                                    Ju 22
Bevismedel, trafiknykterhetsbrott                                Ju 48
Bevisning, miljöskador, sambandet skada - skadegörande hand­
ling                                                                           Ju 29
Bevissäkringslagen, tvångsmedelsåtgärder, teknisk reglering               B 4
Bevissäkringslagen, tvångsmedelsreglering, integritelsfrågor                Ju 28          1981:10
Bibelkommissionen                                                     U 2
Biblioteksverksamhet, talböcker                                  U 21
Biblioteksväsendet, folkbibliotek                                  U 33
Bidrag, kollektivtrafikanläggningar                               K 8
Bilarbetstidsutredning. 1981 års                                   K 22                1981:52
Bilavgaskommittén                                                     Jo 4
Bildkonst, biblioteksverksamhet                                   U 33
Bildskivor, bibUoieksverksamhel                                  U 33
Bildskivor, grundlagsfrågor                                          Ju 44
Bildskivor, reklam                                                      Ju 8
Bildskivor, upphovsrätt                                               Ju 13

 

485

Sakregister

 

Bilförsäkring                                                             Ju 6

Bilslödskommilién                                                     S 19

Biltelefoner                                                              Ju 28

Blodanalysmetod, trafiknykterhetsbrott                  Ju 48
Boendekostnader, bränslekoslnaders beaktande i hyresklausuler      I 23

Boendeservice, svårt handikappade                       S 28

Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI)           U 38

Bokbranschutredningen                                          U 38

Bokhandeln, statligt slöd                                         U 38

Bolagsskattesystemet, tekniska frågor                   B 20

Bolagsvinst, dubbelbeskattning                              B 20

Borgen, joretags skulder                                         E 14

Borås polisdistrikt, polisarrester. sjukvårdspersonal   Ju 27

Bosiadsarrendalorers kreditbehov                          Ju 19

BostadsbidragskommUtén                                       Bo 9

Bostadsbyggande, analyser av vissa faktorer         A 23

Bostadsbyggande, prisutveckling                            Bo 15

Bostadsfinansiering, Delegation för                         Bo 1

Bostadsfinansieringssystem, översyn                     Bo 18

Bostadsförhållanden, äldreomsorg                          S 38

Bosiadsförmedlingsförbund                                     Kn 26

Bostadslånekommillén                                             Bo 18

Bostadsrätt, ökad användning                                Bo 7

Bostadsrätter, allmän registrering                           B 35

Bostadsrätter, beskattning av realisationsvinst      B 20

Bostadsrätter, uppskov vid försäljning                    B 35

Bosiadsrätlsfasligheler, underhåU                           Bo 6

Bostadsrältskommiltén (BRK)                                    Bo 7
Bostadsslyrelsen (BOS)

Bostadsbyggandets utveckling                             Bo 15

Samlingslokalslöd                                                  Bo 13

Bostäder, upplålelseprinciper                                  Ju 47

Boställsränta, kyrkofond                                          Kn 25

Bosällning, utomlands                                              S 2

Bouiredning, skiftelsefrågor                                     Ju 19.

Boxning, skadeverkningar                                       Jo 15

Brevgranskning, anstaltsintagna                             Ju 46

Bro», narkotikamissbrukare                                     Ju 37

Brottmål, rällegångsförfarandet                              Ju 18

Brottmål, Ivångsmedelsreglering vid förundersökning Ju 28

Brottsbalken, brott mol frihet och frid                      Ju 15

Brottsbalken, godtrosförvärv av stöldgods              Ju 49
Brottsbalken, målsägandeangivetse, misshandel, sedlighetsbroti      Ju 16

Brottsbalken, snatteribroil                                       Ju 45

Brottsförebyggande rådet, utvärdering, LTO-lagen Ju 27

Brottsförebyggande rådet (BRÅ), butikslillgrepp          Ju 45
Brottsförebyggande rådet (BRA)

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen   S 27
BroUslighet, ekonomisk, tvångsmedelsåtgärder      Ju 28
Brottslighet, permissionsfrågor                                Ju 46
Bruitoskatlekommiltén                                             B 19
Brysselkonvention. 1957 års redareansvar             Ju 25
Bränslen, ersättning för olja                                    III
Budapestöverenskommelsen                                   H 1
Bu//er                                                                      Jo 2
Butikstillgrepp, åtgärder mot                                   Ju 45
Bygdegårdarnas riksförbund, statligt stöd till allmänna samlings­
lokaler                                                                      Bo 13
Byggnad, slrålrisk                                                    Jo 8
Byggnad, överlåtelse och panlsältning                    Ju 17
Byggnadsinventering, civilförsvarsberedskap          Fö I
Byggnadskommitté, Sveriges internationella (SIBCO) I I
Byggnadsnämnder, kommunala, skyddsrumsfrågor    Fö I
Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05)                 Ju 17
Byggnadsras, skyddsrumsfrågor                             Fö I

1981:10

1980:93 1981:9

1980:91

1981:47 1981:10 1980:82

1981:6 1981:10

1980:81 1981:24

 

Skr 1981/82:103                                                                     486

Byggnadsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk styrning  A 23

Byggprisutredningen                                                   Bo 15

Bölesförvandling                                                         Ju 32

CM I (Comité Maritime Inlernalional)                            Ju 25              1980:81

CMU se Civilmililärulredningen

CSTP (Committee for Scienlijic and Technologicat Policy)  B 31

Cancerkommitlén                                                        S 21
Cenlralförbundel för alkohol- och narkotikaupplysning

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen        S 27               1981:6

Cfs (civilförsvarsstyrelsen) informationssystem, befolkningsskydd     Fö I

Charierbussar, Stockholmsregionen                             K 14

Chefsulbitdningsutredningen                                        B 24

CUalräll                                                                     Ju 13

CivU luftfart, pilolulbildning                                          K 15

Civila flyghistoriska museiverksamheten                       U 25

Civila samhällsintressen, skyddsrumsplanering              Fö I

Civilförsvaret, fredsorganisalion                                   Fö 3

Civilförsvarsberedskap, skyddsrumsfrägor                    Fö I

Civilförsvarsplikliga, förmånssystem                             Fö 11
Civilförsvarsstyrelsen   (Cfs)   informationssystem,   bejölknings-

skvdd                                                                        Fö I

civilmililärulredningen (CMU) (Fö 1978:04)                    Fö 5

Civitmolstånd                                                             Fö 14              1980:90

D

DALK se datatagslifiningskommUtén                                                   1980:82

B 13

 

1 10

 

14

 

Ju 15

1980:82

U35

 

U39

 

Jo 10

 

U 17

 

B3I

 

A 12

 

Ju 15

1980:82

Ju 15

1980:82

Ju 15

1980:82

B3I

 

A 12

 

I 10

 

Ju 15

1980:82

Ju 15

1980:82

B 36

1980:89

A2

 

A 10

 

B 13

 

A 24

 

DEFU se delegationen för förelagens uppgiftslämnande DEK se data- och elektronikkommittén DFE se delegationen Jör energiforskning DI se Datainspektionen DIRK se Direktinvesteringskommittén DO VA se dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv Dagstidningar, distribution lill synskadade Dalarnas häradsallmänningar och allmänningsskogar Dala-TV Daladelegationen Dataeffektutredningen Datainspektionen (DI) Datalagsliflningskommiltén (DA LK) Daialagstiflningskommiltén (Ju 1976:05) Datanät

Datateknikens effekter på sysselsättnings- och arbetsmiljö Datateknikens effekter på näringsUvets utveckling Datorisering, anställds integritet Datoriseringens inverkan på ojjénlighetsprincipen Datorstöd, kronofogdemyndighet Delegationen (A 1974:09) för arbelstidsfrågor (DELFA) Delegationen (A 1978:01) för ungdomens svsselsättningsfrågor (DELFUS)

Delegationen (B 1977:09) förförelagens uppgiftslämnande (DEFU)

Delegationen (A 1981.01) för arbetsmarknadspolitisk forskning
Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i be­
fintlig bebyggelse                                                         Bo 5
Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i be­
fintlig bebyggelse                                                                       .        Bo 5
Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning
(SamD NBO)                                                               Fö 4

 

487

Sakregister

 

Delegationen (11975:02) för energiforskning (DFE) Delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrågor Delegationen (I 1977:03) med uppgift att behandla sysselsätt­ningsproblemen i Göteborgsregionen

Delegationen (I 1980:08) för uppbyggnad av en oljeersättnings­fond

Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering Delegationen (Ju 1979:06) för kontraktsvård Delegationen (S 1974:05) för social forskning Delegationen (U 1979:11) för bättre skolmiljö och uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan

Delegationen (U 1981.05) för förhandlingar rörande nordisk ra­dio- och TV-samarbeie m.m.

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig Demokratiseringsfrågor

Kommunalförbundsfrågor Demokratisk styrning, ADB-system Demonslralionsfrihet, grundlagsfrågor Detaljhandeln, kontokorlsfrågor

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) Direktinvesteringskommittén Disciplinpåföljder, försvarsmaktens personal Diskontopolitik Diskriminering, invandrare Djurens hälso- och sjukvård Djurhälsoulredningen

Doktorsexamen, löneförmåner, meritvärdering Dokumentation, hälso- och sjukvården Domarjour, tvångsmedelsfrågor Domstol, allmän, rällegångsförfarandet Domstol, särskild, tjänstgörande krigsman Domstolar, allmänna Domstolar, länsdomstolar Domstolsadminislralion, utvärdering Drivmedelspriser och -tillgång, sjöfarten Drottningholms teatermuseum Drunkningsolyckor, förhindrande Dryckesförpackningar Dubbelbeskattning, aktieutdelningar Dykeriarbeie, ersättning under beredskap och krig Dödförklaring Dödsbo, Kommittén om ställföreträdare för

14 16

17

1 24 Bo I Ju 37 S4

U29

U44

UD 1

Kn26 B3I Ju 22 E 13 U35 18 Ju 21 E 12 A 13 Jo 9 Jo 9 U28 S30 Ju 28 Ju 18 Ju 21 Ju 18 Kn7 Ju 50 K 15 U32 Kn8 Jo 19 B 20 Fö II Ju 19 Ju 19

1980:92

1981:9

1981:2 1981:2

1981:10 1981:47

1981:47

1980:83

 

EFA se expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmark­
nadsfrågor                                                                AI
EFS U se expertgruppen för statens åtgärder i obeståndsärenden      1 21
EG se Europeiska staternas gemensamma marknad     Ju7
EIFO se expertgruppen för invandringsforskning           A 5
EKN se exportkreditnämnden                                      I 20
ESK se Energisparkommittén                                      I 2
ESO se Expertgrupper för studier i offentlig ekonomi
Editionsplikt, tvångsåtgärder                                       Ju 28
Egendom, lös. realisationsvinstbeskattning                   B 20
Egendomshandel, misstänkt stöldgods                         Ju 49
Egna hem, underskollsavdrag                                     B 33
Egnahemsfasligheter                                                  Ju 10
Ekonomi, kyrklig                                                        Kn 25
Ekonomiadministrativt system, lantmäteriverksamhet   Bo 17
Ekonomiska brott, förmögenhelsbrott                          Ju 14
Ekonomiska brott, tvångsmedelsåtgärder                     Ju 28

1981:10

1981:4 1980:91

1981:10

 

Skr 1981/82:103

488

Ekonomiska förhållanden, rennäringen                         Jo 13

Ekonomiska resurser, totalförsvaret                            Fö 3

Ekonomiskt stöd. barnfamiljer                                     S 20

Eldrivna fordon, skattekonstruklion                              B 10

Elektrisk kraftproduktion, övervinster                          B 21

Elektronik, effekter på näringslivets utveckling             I 10

Eleklronikbranschen                                                   B 31

Elever, handikappade                                                 U 14

Elevvårdskommittén                                                   U 13

Emissionskontroll, kredilpolitiken                                 E 12

Energibeskallning                                                       B 21

Energiforskning, Delegationen för (DFE)                       I 4

Energihushållning, befintlig bebyggelse                        Bo 5

Energihushållning, styrmedel för näringslivet                1 14

Energikällor, FN-konferens                                          U D 4

Energikällor, förnybara                                               124                 1980:92

Energirnarknadsulredningen                                        125                 1981:8

Energiområdet, taxe- och prissättning                          I 23

Energiproduktion, jordbruket                                       Jo 17

Energiprognoser, översyn                                           H 10

Energirådel (Ju 1974:03)                                            Ju 5

Energiskallekommitlén                                                B 21

EnergisparkommUtén (ESK)                                        1 2

Energiverk, Statens                                                    128                  1981:23

Ensamförälderkommittén                                            S 11

Ensamrätlssystem                                                      Ju 13

EnskUd lägenhet, faslighetsrätlsliga principer                Ju 47

Enskilda personer, förelagsköp                                    B 26

Enskilds integritet, ivängsmedelsdlgärder                     Ju 28               1981:10

Enskilds talerält mot offentliga funktionärer                  Ju 43

ErsäUning, naturkatastrofer                                        Kn 15

Ersättningsbränslen för olja                                         111                  1981:24

Ersättningsregler, vård av barn                                   S 34

Ersättningsskyldighet, militärt ansvarssystem               Ju 21

Ersällningssyslem. miljöskador                                    Ju 29

Ersättningssystem, sjukfrånvaro                                 SIS

Ersättningssystem, sjukresor                                      S 23

Etableringsrätt, fri. grundlagsfrågor                             Ju 22

Elersändning, grundlagsfrågor                                     Ju 22

Eliska frågor, hybrid-DNA-teknik                                 S 40                1981:3

Etniska minoriteter                                                     A 21

Europarådet. ADB-system                                          B 31

Europarådets sladsförnyelsekampanj                           Bo 14

Europeiska palentkonvenlioner                                    H I

foefcu/ionivdiendef                                                    B 36                1980:89

Exekutionsväsendet. redovisningssystem (REX)            Kn 22

Exekutiv försäljning, ägarlägenheter                            Ju 47

Expeditionsavgift                                                       B 11

Expertgruppen för statens åtgärder i obeståndsärenden (EFS U)       121

Expertgruppen (B 1981:03) för studier i offentlig ekonomi                    B 37           1981:25

Exporlförfatiningar, översyn                                        H 4

Exportkreditgivning                                                    I 20

Exporlkreditnämnden (EKN)                                        I 20

FADIR se fastighetsdata- och inskrivningsregisterkommitlén

FFA se fiygtekniska försöksanstalten

FK-78 se 1978 års försvarskommitté

FN se Förenta Nationerna

FO K se företagsobeslåndskommU tén

FR U se försäkringsrörelseutredningen

FSDB se Föreningen Sveriges dövblinda

FVK seförsäkringsverksamhetskommittén

B7

 

489

Sakregister

 

Facklig vetorätt                                                          A 6

Factoring                                                                   Ju 4

Faderskapsfrågor, Utredningen om internationella         Ju 41

Fallskärmsljänsl, ersättning under beredskap och krig   Fö 11

Familjeekonomiska kommittén                                    S 20

Familjeföretag, beskattningsregler                               B 26

Familjelagsakkunniga (Ju 1970:52)                              Ju 2

Familjerådgivning, kommunal                                     S 35

Familjevårdsuiredningen                                             S 16

Farligt gods, sjötransporter                                         K 15

Farligt gods, transporter                                             K 6

Fartygsmiljöutredningen                                             K 2

Fartygsolja, märkning                                                K 1

Farlygsröslning                                                          Ju 26

Fartygsskador, hamnanläggningar                               Ju 25

faj/ egendom                                                             Ju 10

Faslighetsavyttring, uppskov                                       B 35

Fastighelsbiidningsutredningen (Ju 1979:11)                 Ju 42
Fastighetsdata- och inskrivningsregisterkommitlén (FADIR) (Ju

1979:07)                                                                   Ju 38

Fastighetsmäklare                                                      Ju 10

Fastighetsregistrel, ägarlägenhetssystem                     Ju 47

Fastighetsrättens pantregler                                        Ju 33

Faslighetsrältsliga principer, enskild lägenhet                Ju 47

Faslighetsslruktur, jordbruk och skogsbruk                   Jo 25

Fastighetstaxeringskommitté, 1976 års                        B 8

Felbegreppet, gods/varor                                           Ju 24

F;/ffi, biblioteksverksamhet                                        U 33

F//m, grundlagsfrågor                                                Ju 44

/v/to, reklam, videogram                                          Ju 8

f/Vm, upphovsrätt                                                      Ju 13

Filmpolitiska beredningen                                            V 24

Finansbolag, utanför den kontrollerade kreditmarknaden   E 12

Finansiering, jordbrukssektorn, små och medelstora förelag           E 10

Finansiering, små- och medelstora företag                   E 14

Finansieringsförelag, kontokort                                    E 13

Finansieringsregler, ägarlägenhetssystem                    Ju 47

Finansieringssystem, övergång från hyresrätt lill bostadsrätt          Bo 7

Finsk-svenska utbildningsområdet                               U 6

Fiskefrågor                                                                Jo 26

Flerbarnsfamiljer, ekonomiskt stöd                              S 20

Flerfamiljshus, ägarlägenhetssystem                            Ju 47

Flerhandikappade                                                       S 9

Flottning, Pite älv                                                       K 18

Ftuorberedningen                                                       S 10

Flygbussar, Stockholmsregionen                                  K 14

Flyghisiorisk museiverksamhet, civil                            U 25

Flygindustrikommitté. militära. 1979 års (MFK-79)         Fö 9

Flyglagutredningen                                                     K 12

Fiyglärarutbildning                                                     K 16

Flygplansanskaffning                                                  Fö 9

Flygtekniska försöksanstalten (FFA)                             K 13

Flyglrafikledningsljänstulredningen                              K 20

Flygvapnet, förbandssjukvård                                     Fö 6

Folkbiblioteksulredningen                                            U 33

Folkbokföring, kyrklig beredskap vid krig eller krigsfara    -Kn 6

Fotkbokföringskommitté. 1978 års                               B 25
Folketshusföreningarnas  riksorganisation  (FHR),   samlingslo-

kalsstöd                                                                    Bo 13

Fotkpensionärer, skattelättnader, översyn av reglerna  B 27

Folkrätten, regler om humanitet i krig                          VD I

FolkräUskommiilén (Fö 1978:06)                                 Fö 7

Fondförvaltning, statlig                                               E 9

Fondsystem, löntagarfonder                                        E 2

Fondsystem, semesterlön                                           A 9

1981:38 1980:81 1981:4

1981:4

1981:21

1981:41 1981:32

1980:87

1980:87 1981:51

1981:11

 

Skr 1981/82:103                                                                     490

Fonogram. biblioteksverksamheten                              U 16

Fonogram, grundlagsfrågor                                         Ju 44

Fonogram, reklam                                                      Ju 8

Fonogram. upphovsrätt                                               Ju 13

Fordon, eldrivna, skattekonstruklion                             B 10

Fordringar, avskrivningskungörelsen                            B 36                1980:89

Fordringar, privata

Utgiftsskattesystem                                                 B 38                1981:14

Formkrav, överlåtelse av ägarlägenheter                      Ju 47
Forskning

Arbetsmarknadspolitisk forskning                              A I

A 24

Data-och elektronikutveckling                                   110

Diskrimineringsutredningen (DU)                              A 13

Ekonomins utvecklingsbehov                                    U 42                1981:30

Energiforskning                                                       I 4

Folkbiblioteken, vetenskaplig dokumentation              U 33

Forskningssamverkanskommittén (FOSAM)                U 10

Framtidsstudier                                                       U 4

Fysisk planering och bebyggelse                               Bo 3

Hybrid-DNA-teknik, kontrollorgan                              A 20

Högskolan, forskarutbildningens roll                          U 28

Industriell forskning, upphovsrättsliga frågor              Ju 13

Invandringsforskning                                               A 4

Kreditpolitisk forskning                                             E 12

Långsiktsmotiverad forskning                                   U 4

Meritvärdering, forskarutbildning                               U 28

Oljersättningsdelegationen                                        111                 1981:24

Radiobiologisk forskning                                           U 27

Social forskning                                                       S 4

Sockernäring, råvaror                                              Jo 17

Transportforskning                                                   K 13

Fosterskador, gravida kvinnors alkoholmissbruk            S 32

Foiokopiering                                                             Ju 13

Framtidssludier, sekretariatet för                                 U 4
Fredskriser

Informationsberedskap                                            Fö 15               1981:15

Fredsorganisation, struktur och omfattning                   Fö 3

Fredslida skyddsrumsbyggande                                   Fö I

Fri kredilmarknad                                                       E 12
Fridsskyddade områden

Akustisk apparatur                                                  Ju 28               1981:10

Frigivningspermission, brottslig verksamhet                  Ju 46

Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01)                          Bo 4

Frivårdskommittén (Ju 1979:05)                                  Ju 36

Fullmaktslag. lagen om kredilpoliliska medel (LKM)        E 12

Funktionärer, ofjenllig Ijänsl                                        Ju 43

Fyrverkeri, bestämmelser                                           Kn 8

Fysisk planering och bebyggelse                                  Bo 2

Bo 3

Fåmansbolag, beskallningssyslem                                B 20

B 26

Fängelsedomar, trafiknykterhetsbrott                           Ju 48

Fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04)                          Ju 35               1981:5

Fögderiulredningen                                                     Kn 7

Förarkonlroller. irafiknykterhelsprov                            Ju 48

Förbandssjukvård, jlygvapnel                                      Fö 6

Förbundsordning, Kommunalförbund                            Kn 26              1981:9

Fördelningspolitik

Utgiftsskatt                                                             B 38                1981:14

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)                          U 39
Förenta Nationerna (FN)

FN-konferens, energikällor                                       UD 4

Förelag, arbetsmarknadsutbildning                               A 19

Företag, arbelsmiljöinvesteringar                                 A 17

 

491

Sakregister

 

Företag, jordbrukssektorn

Företag, krisdrabbade

Företag, representationsavdrag

Företag, små- och medelstora

Företag, utanför den kontrollerade kreditmarknaden "grå"

Företagens uppgiftslämnande (DEFU)

Företagsform, parirederi

Företagshemligheter

Förelagsinformalion

Förelags in teckning

Företagskapital A B

Företagsobeståndskommittén (FOK)

Företagsskallekommilté. 1980 års

Författningar, import

Författningar, kommunala

Författningar, luftfarten

Författningar, skolväsendel

Förhandlingsgruppen för nya avtal rörande forskning och ulveck-

lingsverksamhet på del skogstekniska området saml rörande

skogsirädsförädling och skogsgödsling m.m.

Förhandtingsman, sjömanspensionering, kollektivavial

Förhandsgranskning, personregister

Förlustavdrag

Förmedlingsverksamhet, vissa arbetsområden

Förmånssystem, värnpliktiga

Förmögenhelsbrottsulredningen (Ju 1976:04)

Förmögenhetsfördelning

Förpackningar, återvinning

Förråtiningsverksamhel. lantmäteri

Församlingar, kyrkliga

Församlingsstyrelse

Förskjutna arbetstider. Stockholmsregionen

Förskota-Skota, utvärdering

Förskolebarn, hemspråklråning, invandrare

Förskoll. försvarsupphandling

Försurningsproblem, FN-konferens

Försvaret

Andlig vård

Befälsordning, ny

Hälso- och sjukvård i fred (HSF)

Informationsberedskap

Materielunderhåll

Motståndsformer, ickemilitära

Särbarhetsberedningen (SÅRB)

Upphandlingskontrakt Försvarsekonomi Försvarsinduslriella frågor Försvarsindustriföretag, upphandling FörsvarskommUté. 1978 års (FK -78)

Försvarsmaierielindustrin, alternativ produktion och sysselsätt­ning

Försäkring, allmän, ADB-system Försäkringsbolagens verksamhet Försäkringsdomstolskommittén Försäkringsinspeklionens verksamhet Försäkringskassornas organisation och förvaltningsulgifter Försäkringskassornas kontaktnät och servicenivå Försäkringsrätter, ärendebalans Försäkringsräuskommittén (Ju 1974:09) Försäkringsrörelseutredningen (FR U) Försäkringsverksamhelskommittén (FVK) Försäljning, bostadsrätter, uppskov med försäljning Försäljningsförbud, snabbvinsatser Försäljningsskatt, personbilar Försörjningsberedskap, A DB-teknik

E 10 121 S32 E 14 E 12 B 13 K 15 Ju 40 13 Ju 4 B 26 B7 B 26 H4 Kn23 K 12 U30

Jo 21 K 21 Ju 15 B 33 A 22 Fö II Ju 14 E2 Jo 19 Bo 17 Kn25 Kn9 K 13 U40 S 18 Fö 12 Jo 20

Fö 10 Fö 4 Fö 6 Fö 20 Fö 13 Fö 14 Fö 16 Fö 12 Fö 3 Fö 3 Fö 12 Fö 3

I 12

S8

E7

S36

E7

S22

S4

S36

Ju 6

E5

E7

B 20

S32

B 10

B31

1981:53 1980:82

1981:11 1980:91

1980:80

 

Skr 1981/82:103                                                                      492

Försörjningsberedskap                                                Fö 3

Försörjningsplan. energiområdet, översyn                    H 10

Försörjningspolitik                                                      I 6

Förtroendemannalagen                                               A 6
Förtroendemannastvrelse

Kriminalvård                                                           Ju 35               1981:5

Förtroendevalda, pensionsrätt                                      B 32
Förundersökning

Tvängsmedelsanvändning                                         Ju 28               1981:10

Förvaltning av samfälligheter, ägarlägenhetssystem      Ju 47

Förvaltning, mångfaldigandefrågor                               Ju 13

Förvaltningsrällskipning                                               B 4

Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09)                    Ju 30

Förvallningsulredningen                                               B 9

Förvandlingsstraff, bortfall                                           Ju 32

Förvärv av stöldgods                                                  Ju 49

Föräldraförsäkringsulredningen                                    S 34

Föräldrar, ensamstående, samhällsstöd                        S 11

G

(7/4 TT se allmänna tull- och handelsavtalet                 Fö 12

Gallringsbeslämmelser, personregisterlag                     Ju 15               1980:82

Gallringsbeslämmelser, socialtjänstens arkiv                S 31

Gallringsråd. medicinska arkiv                                     S 30

Garantiavgift, små och medelstora företag                   E 14

Garantiförsäkring                                                       Ju 6

Gas                                                                           14

Galumusicerande, tillståndstvång                                 Kn 8

Gemensamma utrymmen, ägarlägenhetssystem           Ju 47

Generationskontakter                                                 S 38                1980:93

Glesbygdsdelegalionen                                               16

Godsbefordran, sjölagen                                             Ju 25               1980:81

Godstransport                                                            K 15

Godstransport, farlig                                                   K 6

Godsirosförvärv, stöldgods                                          Ju 49

Grafiskt mångfaldigande                                             Ju (3

Gravida kvinnor, alkoholmissbruk                                S 32

"Gravströmska" utredningen                                       I 13

Grundgarantiutredningen, Kommunala                         B 30

Grundlagskommittén (Ju 1980:01)                               Ju 44

Grundskolan, uppföljning av reformbeslut                     U 29

Grundutbildning, värnpliktiga                                       Fö 2

Gymnasieulredningen                                                 U 5

Gåvobeskattning

Utgiftsskattesystem                                                 B 38                1981:14

Gäldenärer, indrivningsbestämmelser                          B 36                1980:89

Gäldenärsregisler, ADB-system                                   Ju 15               1980:82

Gäststuderandekommittén                                          U 11

Göteborgsdelegalionen                                               1 7

Göteborgsregionens sysselsättningsproblem                 I 7

H

HSF se utredningen hälso- och sjukvård iförsvaret

Habililering. samordnad                                              S 9

Hallwylska museet                                                     U 18

Hamnslruktur, närsjöfart                                             K 15

Handel med egendom, stöldgods                                 Ju 49

Handel med teknik                                                     H 6

Handelns ADB-system                                                B 31

Handikappade elever, allmänna skolväsendet               U 14

 

493

Handikappade, bilstöd

Handikappade, boendeservice

Handikappåret 1981, Internationella

Handikappåtgärder, äldreomsorg

Handläggningstider, försäkringsdomstolar

Handräckningsmedel

Havandeskapspenning, ersättningsregler

Hemhjälp, äldreomsorg

Hemliga handlingar. Hanteringsfrågor

Hemmet, vård av anhörig i

Hemspråkträning, in vandrarbarn

Homosexuellas situation

Humanitet i krig

Humanitära frågor. hybrid-DN A-teknik

Husdjursseklorn, samordningsaktiviteter

Husebyu iredn ingen

HushåU, beskallningsfrågor

Huvudleverantörskap, upphandling, försvarsmateriel

Huvudmannaskap

Kollektiv persontrafik Huvudmannaskap, andlig vård inom försvarsmakten Huvudmannaskap, enskild undervisning, annan än stal och kom­mun

Huvudmannaskap, familjerådgivning

Huvudmannaskap, lantmäteriverksamheten, vissa förutsättning­ar

Huvudmannaskap, stat-kommun, principer och erfarenheter Hu vudmannaskapskommittén Huvudverkstadsprincipen, försvaret Hybrid-DNA-teknik

Hyres- och bosiadsrätlsfasligheler, underhåU Hyresklausul, bränslekostnaders beaktande i Hyresrätt, upplåtelseprinciper Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) Hälso- och sjukvård i försvaret (HSF) Hälso- och sjukvård, djur

Hälsoeffekter, miljöskyddslagstifining

Hälsovårdspersonal, legitimalion- och behörighetsbestämmelser

Hänvisning lill skyddsrum

Häradsallmänningar

Häslulredningen

Högre chefsutbildning, statsförvaltningen

Högskolan

Reformuppföljning Högskolan, forskningens och forskarutbildningens situation Högskolan, huvudmannaskapsfrågor Högskolereform, uppföljning

 

Sakregister

 

S 19

 

S28

 

S24

 

S38

1980:93

S36

 

B 36

1980:89

S34

 

S38

1980:93

Ju 28

1981:10

S25

 

S 18

 

S 12

 

UD 1

 

S40

1981:3

Jo 9

1981:2

B 23

 

B 19

 

Fö 12

 

Kn26

1981:9

Fö 10

 

U31

 

S35

 

Bo 16

 

Kn23

 

U20

 

Fö 13

1980:88

A 20

 

S40

1981:3

Bo 6

 

123

 

Ju 47

 

Ju 12

 

Fö 6

 

Jo 9

1981:2

Jo 9

1981:2

Jo 2

 

S37

 

Fö 1

 

Jo 10

 

Jo 11

 

B 24

 

U22

1981:13

U28

 

U20

 

U22

1981:13

I

ICC se Internationella handelskammaren, ADB-frågor   B 31

ICCP se Working Party on Information, Computer and Commu-
nicalion Policv. ADB-frågor                                           B 31

IDB-kommittén                                                           H 9

ILO se Inlernalionella arbetsorganisationen, arbetsförmedlings­
byråer                                                                       A 22
Info BU se Informationsberedskapsutredningen

Icke-mUitära motståndsformer                                     Fö 14

Identifiering av lägenheter                                           B 20

Idrottsrörelsen
Droginformation                                                       S 27

1980:90 1981:6

 

Skr 1981/82:103

494

 

Import

Energiråvaror Importförfattningar, översyn Indexuppräkning Individuell mätning, varmvaltenberedning

Indrivningslagsliftningen, översyn Industriell forskning

IndustrieUt rättsskydd Industriellt utvecklingsarbete

Industriföretag

Industrikredil Industriländer

Energibehov Industriländer, statsslödda exportkrediter Industrin, ADB-system Industrin, JAS-system

Industrin, konsekvenser av inhemsk resp. utländsk fivgplanspro-duktion

Industrin, upphandlingskonlrakt Industrinedläggelse, planmässig sanering Industrins råvarukostnadsutjämning (RAK) Industristödsutredningen Information

Beredskap vid krig och krigsfara Information, alkoholfrågor Information, arbetsmiljörisker

Information, folkrättens regler under krig, neutralitet och ocku­pation

Information, internationella handikappåret 1981 Information, kreditmissbruk Information, landskapet Information, politisk, till värnpliktiga Informationsheredskapsutredningen (Fö 1981.01) Informationsförsörjning, biblioteksverksamheten Informationssystem

ADB-beredningsgruppen

Allmänna försäkringen (ALLFA)

Befolkningsskydd vid risk för skadegörelse

Exekutionsväsendet (REX)

Fastighetsdata- och inskrivning (FADIR)

Företagsteckning

Försäkringskassor- löneuträkningssystemet SLÖR

Gäldenärsregisler

Kommunala sociala informationssystem (KOSIS)

Lantmäteriverksamheten

Registerpanträttssystem

Rättsväsendets informationssystem (RI)

Statliga löneuträkningssystem (SLÖR) - försäkringskassor

Statliga person- och adressregister (SPAR) Informalionsteknologiutredningen Införsel, skattefri, alkoholdrycker

Ingenjörsveienskapsakademiens transportforskningskommission (CTFK)

Inhemsk flygplansutveckling Inhemska bränslen

Energifrågor Inkassolagen, personregisterfrågor Inkomster från annat land

Utgiftsskattesystem

 

125

1981:8

H4

 

B 35

 

Bo 2

 

123

 

B 36

1980:89

16

 

16

 

Ju 13

 

Ju 13

 

Ju 7

 

16

 

Ju 13

 

16

 

Ju 13

 

E 14

 

125

1981:8

120

 

B3I

 

Fö 9

1980:87

Fö 9

1980:87

Fö 12

 

Bo 10

 

Jo 7

 

1 17

 

Fö 20

1981:15

S32

 

A 15

 

Fö 7

 

S24

 

E 13

 

Bo 8

 

Fö 2

 

Fö 20

1981:15

U33

 

Kn4

 

S8

 

Fö 1

 

Kn22

 

Ju 38

 

Ju 4

 

B 34

 

Ju 15

1980:82

S3I

 

Bo 16

 

Ju 17

 

Ju 1

 

B 34

 

Ju 15

1980:82

U 17

 

S32

 

K 13

 

Fö 9

1980:87

125

1981:8

Ju 15

1980:82

B 38

1981:14

 

495

Inkomslförhållanden, lantbrukarna

Inkomstskatt- Utgiftsskatt

Inkomsttaxering, avdrag för underskatt

Innetorg. ordningsfrågor

Inomregional skatteuljämning

Inrikesflyg

Inrikesflygutredningen

Inrättarskydd, banklag

Inskrivningsregister

Inskrivningsärenden, journaler, värnpliktiga

Insynsrätt

Intagna i kriminalvårdsanstalt, permissioner

Inteckning, företag

Inteckning, ägarlägenhetssystem

Integrationskommittén

Integritet, personorienlerade ADB-system

Integritet, personorienlerade registersystem

Integritelsfrågor

tvångsmedelsanvändning Integritetsintressen, patientjournaler Integrilelsskydd, information om kredilmissbruk IntellektueUt arbete

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) Inierkommunall samarbete IntemationeU datatrafik IntemationeU familjerätt Internationella byggnadskommittén (SIBCO) Internationella faderskapsfrågor

Internationella handelskammaren (ICC), dataflöde över gränser Internationella handikappåret 1981 Internationella investeringar

Internationella konkurrensförhällanden. Göteborgs hamn InternationeUa kontakter, transportforskningsområdet InternationeUa konventioner, datalagstiftningsområdet

InternationeUa marknader

Energi råvaror InternationeUt bistånd Internationellt läkemedelssamarbete Invandrarbarn, hemspråksträning Invandrare, behov av familjerådgivning Invandrare, diskrimineringsulredningen (DU) Invandrare, expertgruppen för invandringsforskning (EIFO) Invandrare, kommittén om hemspråksträning för förskolebarn Invandrare, svensk-undervisning, SFI-kommittén Invandrare, utlänningslagstiftning Invandrarfrågor, skolväsendet och vuxenutbildningen Invandrarpoliliska kommittén Investeringsförbud, Sydafrika In vesim en iföretag

 

Sakregister

 

Jo 16

 

B 38

1981:14

B 33

 

Kn8

 

Kn21

 

K4

 

K 17

1981:7

E3

1981:46

Ju 38

 

S30

 

Ju 15

1980:82

Ju 46

 

Ju 4

 

Ju 47

 

U 14

 

Ju 15

1980:82

Ju 15

1980:82

Ju 28

1981:10

S30

 

E 13

 

Ju 13

 

H9

 

Kn26

1981:9

Ju 15

1980:82

Ju 2

 

1 1

 

Ju 41

 

B3I

 

S24

 

18

 

K 12

 

K 13

 

B31

 

Ju 15

1980:82

Ju 46

 

125

1981:8

UD 2

 

S 14

 

S 18

 

S35

 

A 13

 

A4

 

S 18

 

A 14

 

A3

 

U43

1981:49

A2I

 

H 13

1980:86

B 20

 

 

JA S-system, fiygplansanskaffning

Jakt- och vilivårdsfrågor Jordabalken (JB) Småhusförvärv Jordabalken, panträtlsregler Jordabalken, ägarlägenhetssystem Jordbruk, kemiska medel Jordbruket, energiproduktion Jordbruket, fastighetsstrukturer

 

Fö 9

1980:87

Fö 9

1980:87

Jo 3

 

Ju 10

1981:4

Ju 33

 

Ju 47

 

Jo 14

 

Jo 17

 

Jo 25

1981:21

 

Skr 1981/82:103

496

 

Jordbruket, kapitalförändringar Jordbrukets kapitalförsörjning Jordbruksprisreglering Jordbruksstöd, norra Sverige Journalutredningen Jourljänstgöring

Domare Juridiska personer

Utgiftsskattesystem JämsläUdhelsfrågor

 

Jo 16

 

E 10

 

Jo 28

1981:56

Jo 24

1981:17

S30

 

Ju 28

1981:10

B 38

1981:14

A7

1981:19

Kn 16

 

K

KAFU se kommittén om arbetsmarknadsutbildning och utbild­ning iföretag

KDK se kommunaldemokratiska kommUtén KFL se Kommunalförbundslagen KFM se Kronofogdemyndighet KMEK se Krigsmaterielexportkommittén KOSIS se kommunala sociala informationssvstemet Kabel-TV

Kalkylmeloder, skalteutjämningssyslemel KammarkoUegiet Kapitalanskaffning, nyemission Kapitalförsörjning, jordbruket Kapitaltillväxien och löntagarna Kapitalläckningsregler Kapilalvinslkommitlén Karensdagar, sjukförsäkringssystemet Kartor, sekretessgranskning Kassakvoter

Kassettversion av dagstidningar Kategorilillhörighet, civil- militär personal Kedjebeskattning, aktier Kedjebeskattning, räntefrågor Kemiska medel, jord- och skogsbruk Kemiska stridsmedel, skyddsrumsfrågor Klockarboställskapilal, kyrkofond Kol

Energimarknader Kollekliv persontrafik, samordningsfrågor Kollektiva försäkringar Kollekliva vlal, sjömanspension Kollektivmärkeslagen Kollektivtrafikantäggningar, bidrag KoUektivtrafikberedningen .

Kollektivtrafikförbund Kommissionslagskommittén (Ju 1978:10)

Kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och före-lagsutbildning(KA FU)

Kommittén (B 1979:14) om folkpensionärernas skallelättnader Kommittén (B 1980:05) om underskottsavdrag Kommittén (B 1981.01) för reavinsluppskov Kommittén (Fö 1979:01) om vi.ssa frågor rörande den militära underrättelsetjänsten

Kommittén (I 1980:03) för översyn av systemet för slalsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit Kommittén (I 1980:07) om principerna för taxe- och prissättning inom energiområdet

KommUtén (I 1981:03) av vissa frågor rörande trygghetsfonder KommUtéen (11981.08) för att utreda frågan som åtgärder för alt säkra kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoen­de

A 19 Kn 12 Kn26 B 36 H5 S3I U 17 B 30 Kn25 B 20 E 10 E2 E3 B 20 S 15 Bo 19 E 12 U39 Fö 5 B 20 B 19 Jo 14 Fö 1 Kn25

125 K 11 Ju 6 K9 Ju 7 K8 K 10 K 13 Kn26 Ju31

A 19 B 27 B 33 B 35

Fö 8

120

123

127

132

1981:9 1980:89

1980:91

1981:11 1981:46

1981:57

1980:91 1981:8

1981:54 1981:9

1981:28 1981:62

 

497

Sakregister

 

Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftförorening­ar

Kommittén (Jo 1978:07) för industrins råvarukostnadsutjämning m.m.

Kommittén (Jo 1979:06) om statens slöd till häslavel Kommittén (Jo 1979:09) om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket m.m.

Kommittén (Jo 1979:03) om organisation och finansiering av djurens hälso-och sjukvård

Kommittén (Jo 1980:01) om kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnasinkomstförhållanden

Kommittén (Jo 1980:06) med uppgift att samordna aktiviteter i samband med uppföljningen av Stockholmskonferensen 1972 om den mänskliga miljön (Miljö-82)

Kommittén (Jo 1980:02) med uppdrag att utreda sockernäringens framtida omfattning, inriktning, organisation och struktur KommUtén (Jo 1981:04) om det stadiga slödel liU jordbruket i norra Sverige

KommUtén (Jo 1981:05) om förbättrad faslighetsslruktur inom jordbruket och skogsbruket Kommittén (Jo 1981:06) om vissa ftskefrågor

Ledamöter m.fl. ej utsedda KommUtén (Jo 1981:08) om vissa frågor rörande jordbrukspris­regleringen efter den 30 juni 1982

Kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa faU m.m. Kommittén (Ju 1981:00) om utvidgade regler om näringsförbud

Ledamöter m.fl. ej utsedda KommUtén (Kn 1978:02) för medbeslämmandefrågor Kommittén (Kn 1981:02) för undersökning av allvarliga olycks­händelser

KommUtén (S 1979:03) om hemspråksträning för förskolebarn Kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkels or­ganisation m.m. (RFV-översynen)

Kommittén (S 1979:13) för opinionsbildning mot drogkulturen Kommittén (S 1981:02)för specialistutbildning i Sverige av läkare från utvecklingsländer m.m.

KommUtén (S 1981:03) om eliska, humanitära och sociala frågor kring hybrid-DNA-tekniken

Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning (Kom­vux)

KommUtén (U 1979:10) om forskningens och forskarutbildning­ens roll i dennya högskolan

Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman Kommittén (U 1981:01) om samverkan mellan förskola och skola Kommittén (UD 1979:01) för 1981 års FN-konferens om nya och förnybara energikällor. Förberedande Kommunal beredskap Kommunal självstyrelse

Förbundsordningsfrågor Kommunal skyddsrumsplanering Kommunal verksamhet, statlig tiUsyn Kommunal vuxenutbildning (Komvux) Kommunal väghållning, statsbidragssystemet Kommunala företag Kommunala grundgarantiutredningen Kommunala sociala informationssystemet (KOSIS) Kommunalanställdas medbestämmande Kommunalbesvärsprocessen Kommunaldemokratiska kommittén (KDK) Kömmunaldemokratiska frågor

Kommunalekonomiska konsekvenser, samordning sluten och öp­pen barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet m.m. Kommunalekonomiska problem, skalleutjämningsfrågor

Jo 6

 

Jo 7

 

Jo 11

 

Jo 14

 

Jo 9

1981:2

Jo 16

 

Jo 20

1980:80

Jo 17

 

Jo 24

1981:17

Jo 25

1981:21

Jo 26

1981:41

Jo 28

1981:56

Ju 19

 

Ju 52

1981:63

Kn 14

 

Kn27

1981:12

Kn27

1981:12

S 18

 

S22

 

S27

1981:6

S39

1981:1

S40

1981:3

U 12

 

U28

 

U3I

 

U40

1980:84

UD4

 

Kn 1

 

Kn26

1981:9

Fö 17

 

Kn23

 

U 12

 

K8

 

Kn 13

 

B 30

 

S31

 

Kn 14

 

Kn 10

 

Kn 12

 

Kn 14

 

S35

 

Kn2l

 

32    Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103

498

 

Kommunalförbundslagen (KFL)

Inierkommunall samarbete Kommunalföretagskommittén Kommunalförvaltning, upphovsrättsfrågor Kommunallagen, arkivfrågor Kommunalrällsutredningen Kommunalteknik, samordning, lanlmäterifrågor Kommuner

Hybrid-DN A-an vändning Kommunförbunden, ADB-frågor Kommunförbundet, Svenska

Allvarliga olyckshändelser

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen Kommunförbundet, äldreomsorg Kommunikationssatelliter Kommunikationssektorn, ADB-system Koncernföretag, vinstberäkning Konkurslagskommittén (Ju 1971.06) Konservalorsutbildning Konstnärliga verk Konsultexportutredningen Konsumentfrågor

Småhusförvärv Konsumenlinfiytande. energiområdet, taxe- och prissättning Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13) Konsumentpolitik, kontokort Konsumentpolitik, producentpåverkan Konsumentskydd, förvärv av småhus Kontokortskommittén Kontorsdatorer, personregister Kontorsområdel, korttidsanställda Kontraktsformer, upphandUng, försvarsmateriel Kontraktsvård Kontroll inom beskattningen KontroU, datalagens efterlevnad KontroU. kontokortskrediter Kontrolluppgift

U tgi ftsskattesy slem Kooperationsutredningen Korttidsanställda, kontorsområdel Kortvågsutredningen

Kostnadsuppskattning för ägarlägenhetssyslemets införande vid-faslighelsbildnings- och inskrivningsmyndigheter Kostnadsutjämning, kyrkofond Kraftproduktion, taxe- och prissättning Kraftproduktion, övervinster Kreditakliebolag, översyn av lagen om Krediter, exportkredilfinansiering, statligt stöd Kreditförsäljning Kreditkort

Kreditköp, återtaganderätt KredUpoUlisk utredning. 1980 års Kreditstöd, statligt, små och medelstora företag Kreditstöd, statligt, bokhandeln Kreditunderlag, ägarlägenheter Kreditupplysningslagen, personregisterfrågor Kreditvillkor, näringsliv Kreditväsen, banklagstiftning Krig, folkrättens regler om humanitet i

Krig, information och undervisning om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation Krig, sjukvårdens skydd i Krig, värnpliktsförmåner under krig Krig- och krigsfara, informationsberedskap Krig- och krigsfara, skyddad sjötransport

 

Kn26

1981:9

Kn 13

 

Ju 13

 

S30

 

Kn 11

 

Bo 16

 

S40

1981:3

B31

 

Kn27

1981:12

S27

1981:6

S38

1980:93

Ju 13

 

B 31

 

E2

1981:11

Ju 3    ■

 

U26

 

Ju 13

 

B 15

 

Ju 10

1981.4

123

 

Ju 24

 

E 13

 

H7

 

Ju 10

1981:4

E 13

 

Ju 15

1980:82

A 22

 

Fö 12

 

Ju 37

 

B4

 

Ju 15

1980:82

E 13

 

B 38

1981:14

15

1981:37

A 22

 

S 17

 

Ju 47

 

Kn25

1980:91

123

 

B2I

 

E 13

 

120

 

Ju 6

 

EI3

 

Ju 49

 

E 12

 

E 14

 

U38

 

Ju 47

 

Ju 15

1980:82

E3

1981:46

E3

1981:46

UD 1

 

Fö 7

 

S5

 

Fö 11

 

Fö 15

1981:15

K 15

 

 

499

Krigsa vlöningssyslem

Krigsförhållanden, förmånssystem

Krigslagar

Krigsmaterielexport, riktlinjer

Kriminalisering, dalamissbruk

Kriminalvård, lekmannainflytande

Kriminahårdsanstaher, arbetsersättning

Kriminalvårdsanstalter, permissioner

Kriminalvårdsstyrelsen (K VS)

Krisdrabbade förelag

Kronofogdemyndighet (KFM), indrivningslagstiftningen, översyn

Kronofogdemyndigheter, A DB-system

Kronoholmsutredningen

Kryploapparatur

Kulturarv, invandrare

Kulturskattekommillén

Kungliga slottets museiverksamhet

Kunskapsutveckling, ADB-system

Kvacksalverilag, legitimations- och behörighetsbestämmelser

KvalitetskontroU, matpotaiis

Kvarstad

Kvinnliga präster, jämställdhetsfrågor

Kvinnor och män, jämställdhet

Kyrklig beredskap

Kyrkofondsulredningen

Kyrkofullmäktigeval

Kyrkohandbok

Kyrkomusikerutredningen

Kyrkomötets ställning, befogenheter och sammansättning

Kärnkraftens avveckling

Kärnkraftverk, ångexplosioner

Könsdiskrim in ering

Köpräti

LKM se lagen om kredilpoliliska medel

LPV se lag om psykiatrisk vård i vissa fall

LRAB se Sveriges Lokalradio AB

LSPV se lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall

LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

L TU se Lufttransportutredningen

L VU se lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga

Lagfart, ägarlägenhetssystem

Lagföringsprocedur, traflknykterhetsbrott

Lagringsmål, oljeförsörjning

Lagstiftning, godtrosförvärv av lösöre

Landskapsinformationsutredningen

Landstingsanställda, medbestämmande

Landstingsförbundet

Alkoholfrägor

Droginformation

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen

Medicinska arkiv, gallringsbestämmelser

Samlingslokalsstöd

Statlig tillsyn och kontroll, kommunal verksamhet Landstingsförbundet, äldreomsorg Landstingskommuner

Beslutsbefogenheter, avvägningsfrågor stat-kommun

Kommunalförbundsfrägor

Lantmäteriverksamheten, huvudmannaskapsfrägor Langning, motverkande åtgärder

Langning, rikskampanjen Stoppa langningen - Aktion mot alko­holfaran Lantbrukarnas inkomstförhållanden

 

Sakregister

 

Fö 11

 

Fö 11

 

UD 1

 

H5

 

Ju 15

1980:82

Ju 35

1981:5

Ju 39

 

Ju 46

 

Ju 35

1981:5

121

 

B 36

1980:89

Kn22

 

B 18

 

Ju 28

1981:10

U43

1981:49

B 28

 

U 19

 

B3I

 

S37

 

Jo 18

 

B4

 

Kn 16

 

A7

1981:19

Kn6

 

Kn25

1980:91

Ju 44

 

Kn2

 

Kn24

1980:85

Kn 19

 

J32

1981:62

122

 

A7

1981:19

Ju 10

1981:4

E 12

 

S33

1981:55

U 16

 

S33

1981:55

Ju 27

 

K4

 

S33

1981:55

Ju 47

 

Ju 48

 

H 10

 

Ju 49

 

Bo 8

 

Kn 14

 

S27

1981:6

S27

1981:6

S27

1981:6

S30

 

Bo 13

 

Kn23

 

S38

1980:93

Kn23

 

Kn26

1981:9

Bo 16

 

S32

 

S27

1981:6

Jo 16

 

 

Skr 1981/82:103

500

 

Lanlbmksstyrelsen, djursjukvård

Lantmäteriförrättning, ägarlägenhetssystem

Lantmäteritaxeutredning. 1980 års

Lanlmäleriulredningen. 1980 års

Larmutredningen

Ledighets- och ersättningsregler, föräldraförsäkringen

Legitimationsbestämmelser, hälso- och sjukvårdspersonal

Levnadsförhållanden, äldre

Liflanordningar, säkerhet

Likställdhet ägande av småhus och ägande av lägenhet

Likviditetskrav, kreditpolitiken

Litterära verk

Livrustkammaren

Livsmedel

Hybrid-DN A-användning LivsmedelskontroU, matpotaiis Ljudupptagningar Ljungby hed, civil pilolulbildning Lokaliseringsfrågor, Västerbottens län Luftanalysleknik, trafiknvkterhetsbrotl Liiftarl

Inrikesflyg Luftfart, civil pilolulbildning Luftfa risförfattningar Luftfartsverket (Lfv)

Förfallningsfrågor

Transportfrägor Luftföroreningar, gränsöverskridande Luftföroreningar, långväga Luftförsvarets utformning Luflprov, trafiknyklerhetsbrott Luflrällens pantregler Lufttransportutredningen Luftundersökningsteknik, trafiknykterhetsbrott Luftvård

Lånegaranti, statlig, bostäder Låneunderlagsgruppen Långsiktsmotiverad forskning

Låntagares betalningsskyldighet, små- och medelstora förelag Lägenheter, äganderätt i flerfamiljshus Läkare, utländska

Läkarundersökning, irafiknykterhelsprov Läkemedel

Hybrid-DN A-an vändning Läkemedelssamarbele, internationeUt Länsdemokralikommillén Länshälsovård Länsstyrelser

Utträde ur kommunalförbund, prövning Länsstyrelser, samhällsplanering, A DB-system Länsveterinärorganisalionen Löneexekution Lönespardelegalionen

Löneuträkningssystemet SLÖR-försäkringskassans datasystem Löntagarfonder Lösenbelopp, godtrosförvärv

 

Jo 9

1981:2

Ju 47

 

Bo 17

 

Bo 16

 

I 16

 

S34

 

S37

 

S38

1980:93

Kn8

 

Ju 47

 

E 12

 

Ju 13

 

U 18

 

S40

1981:3

Jo 18

 

Ju 13

 

K 16

 

B 12

 

Ju 48

 

K 17

1981:7

K 16

 

K 12

 

K 12

 

K 13

 

Jo 20

1980:80

Jo 6

 

Fö 3

 

Ju 48

 

Ju 33

 

K4

 

Ju 48

 

Jo 4

 

B 18

 

Bo 1

 

U4

 

E 14

 

Ju 47

 

S39

1981:1

Ju 48

 

S40

1981:3

S 14

 

Kn7

 

S26

 

Kn26

1981:9

Kn4

 

Jo 9

1981:2

B 36

1980:89

E6

 

B 34

 

E2

1981:11

Ju 49

 

M

MAIK-kommittén (Ju 1979:08)

MA K se medicinalansvarskommittén

MFK-79 se 1979 års militära flygindustrikommUté

MU se Motsåndsulredningen

Makeprövning, studiestöd

Ju 39

U3

1981:44

 

501

Malmöhus län

Exekutionsväsendets ADB - baserade redovisningssystem, Rex,försöksverksamhet

Försök med inomregional skatteutjämning Mandatperiod, beslutande politiska församlingar Marknadsanpassad arbelsersällning, intagna i kriminalvårdan-slalt

Marknadshushållning Marknadsöversikter Markområden, överlåtelser Maskinförsäkring Massmedier

Informationsberedskap Materialhantering, ADB-system Materielunderhåll, krigs- och fredsorganisation Materielverket se Försvarets materielverk (FMV) Matpotaiis, Uvsmedelskontroll Medborgamndervisning, värnpliktiga Medelsfördelning

Högskolemyndigheter Medelstora och mindre företag, arbetsmiljöinvesteringar Medicinska arkiv, gallringsbestämmelser Mediebeslånd, biblioteksverksamhet Medinflytande

Anställda i kommuner och landstingskommuner

Kommunal demokrati, medborgarinflytande

Kommunaldemokratiska frågor, kyrkliga kommuner

Värnpliktiga Meritvärdering, forskamlbildning Meritvärdering, kyrkomusikerulbildning Mervärdeskalleutredningen Melanolulveckling

Mikrofllmarkivering, patientjournaler Mikrofilmning

Mikrovåg, apparatur för behandling MiUtära flygindustrikommittén, 1979 års (MFK-79) MUitära försvaret, ny befälsordning MUUära samhällsintressen, skyddsrumsfrägor MiUtära underrättelsetjänsten MiUtäransvarskommittén (Ju 1977:09) MiUtärteknisk utveckling, analys Miljö- och naturresurspolitik, riktlinjer

Miljö-82 (Kommittén med uppgift all samordna aktiviteter i sam­band meduppföljningen av Stockholmskonferensen 1972 om den mänskliga miljön)

Miljöskadeutredningen (Ju 1978:08) Mindre och medelstora företag, arbelsmiljöinvesteringar Mineralverkskommittén Minimitid

Fängelsestraff Missbruk, kontokort Missbmkare

Familjevård

Narkomaner som begått brott

Vård utan samtycke Mobiliseringssäkerhet

Moralorium, värnpliktsersättningen under beredskap- och krigs­förhållanden Motslåndsanda Motståndsformer, ickemilitära Motståndsutredningen (Fö 1980:05) (MU) Museiverksamhet, Drottningholms teatermuseum Museiverksamhet, civil, flyghisiorisk

Museiverksamhet, livrustkammaren. Skoklosters slott och Hall­wylska museet

 

Sakregister

 

Kn22

 

Kn2l

 

Ju 44

 

Ju 39

 

E 12

 

H8

 

B 16

 

Ju 6

 

Fö 15

1981:15

B3I

 

Fö 13

1980:88

Jo 18

 

Fö 2

 

U22

1981:13

A 17

 

S30

 

U33

 

Kn 14

 

Kn 12

 

Kn9

 

Fö 2

 

U28

 

Kn24

1980:85

B2

1981:34

Jo 17

 

S30

 

Ju 13

 

S 17

 

Fö 9

1980:87

Fö 4

 

Fö 1

 

Fö 8

 

Ju 21

 

Fö 3

 

Jo 5

 

Jo 20

1980:80

Ju 29

 

A 17

 

126

 

Ju 35

1981:5

E 13

 

S 16

 

Ju 37

 

S33

1981:55

Fö 3

 

Fö 11

 

Fö 15

1981:15

Fö 14

1980:90

Fö 14

1980:90

U35

 

U25

 

U 19

 

Skr 1981/82:103                                                                     502

Museiverksamhet,      livmslkammaren,      husgerådskammaren,

Kungl. Slottet

Musikaliska verk, upphovsfrågor

Musikutövning, kyrkomusiker

Myndigheters ADB-material, allmänhetens tillgång

Myndigheters verkstadsrörelse

Myndigheters, statliga, tillsyn av kommunal och landstingskom-

munalverksamhet

Myndighetsorganisation

Lantmäteriverksamheten Målsägandeangivelse Månadsräkningsmedel Mångfaldigande, upphovsfrågor Mäklarverksamhel Män och kvinnor, jämställdhet Märkning av olja i fartyg Märkning, textilier

Målning, individuell varmvaltenberedning Mönstringsutredningen

 

U 19

 

Ju 13

 

Kn24

1980:85

Ju 15

1980:82

K3

 

Kn23

 

Bo 16

 

Ju 16

 

B 36

1980:89

Ju 13

 

Ju 10

1981:4

A7

1981:19

K 1

 

H 11

 

Bo 11

 

K7

 

 

N

NEPO se nyklerhelsvårdens erkända och enskilda värdanstalts-

personalorganisalionsulredning

Namibia, investeringsförbud

Namnsättning, ortnamn

Narkotika

Opinionsbildning mot droger Narkotikabrott, permissionsfrågor Narkotikamissbrukare, Delegationer för kontraktsvård Narkotikamissbrukare, vård utan samtycke, vuxna Narkotikamissbrukets omfattning. Utredning om Narkotikaspaning Naturgas

Energimarknader Naturkatastrofer, ersättningsfrågor Naturresurs- och miljöutredningen Nedmstningsdelegationen (UD 1976:01) Neutralitet, folkrättens tillämpning Nordiska rådet, ADB-system Nordiskt radio- och TV-samarbete Normer, kostnadshöjande Normgivning, statlig' Norra stödområdet Norra Sverige, jordbruksstöd

Norrland, häradsallmänningar och aUmänningslagar Nya testamentet, nyöversättning Nyemissioner, Annellregler Nyhetsförmedling

Stärkande av försvarsvilja Nyklerhelsvårdens erkända och enskUda vårdanstalterspersonal-organisationsutredning (NEPO) Nyttjanderätt Nyttoprodukter

Hybrid-DNA-användning När-TV

Näringsbidrag, beredskaps- och krigstjänst Näringslivet

Regionalpolitiska insatser Näringslivet, brottsförebyggande insatser Näringslivet, datateknikens och elektronikens effekter

' Samtliga kommittéer och särskilda utredare

 

H 13

1980:86

U35

 

S27

 

Ju 46

 

Ju 37

 

S33

1981:55

S7

 

Ju 28

1981:10

125

1981:8

Kn 15

 

Jo 5

 

UD 2

 

Fö 7

 

B31

 

U44

 

Kn23

 

 

1981:42

129

1981:21

Jo 24

1981:17

Jo 10

 

U2

 

B 20

 

Fö 15

1981:15

S3

 

Ju II

 

S40

1981:3

U 16

 

Fö 11

 

129

1981:21

Ju 45

 

I 10

 

 

503                                                                             Sakregister

Näringslivet, rekonstruktionsbolag                                B 7

Näringsverksamhet, Sydafrika                                     H 13                1980:86

Närradiokommittén                                                     U 16

Närsjöfartsulredningen                                                K 15
Närståendetransaktioner

Utgiftsskattesystem                                                  B 38               1981:14

Nääsul redningen                                                        U 15

O

OECD-området, ADB-system                                        B 31

OKE se Organisationskommittén för statens energiverk m.fl.

Ju 15

1980:82

H 10

 

K 16

 

B7

 

B 20

 

E 12

 

Fö 7

 

B 37

1981:25

Ju 13

 

Ju 43

 

Fö 3

 

B31

 

Ju 15

1980:82

1 16

 

I 11

1981:24

K 1

 

124

1980:92

125

1981:8

H 10

 

Kn27

1981:12

Ju 47

 

K2

 

Ju 27

 

S9

 

Fö 3

 

S27

1981:6

Fö 15

1981:15

Ju 11

 

Kn2

 

H 12

 

K 16

 

S26

 

organ inom energiområdet

OLK se Oljelagringskommitté, 1980 års

OTU se organisationskommUlén för trafikfiygamtbildning

Obestånd, företag

Obligationer, realisationsvinster

Obligationsmarknad, kreditpolitiken

Ockupation, folkrättens tillämpning

Offentlig ekonomi

offenllig verksamhet, mångfaldigandefrågor

Offentliga funktionärer

Offentliga utgifter, försvarsekonomi

Offentlighetsprincipen, ADB-upptagning

OfficieU kontroU, vissa larmanordningar

Olja, ersättningsbränsle

Olja, märkning i fartyg

Oljeersällningsfond

Oljeimport

Energimarknader Oljelagringskommitté, 1980 års Olyckshändelser, undersökningsförfarande Ombildning av hyresfastighet tiU fastighet med ägda lägenheter Ombordanställda Omhändertagande tillfålligt Omsorgskommittén

Omstmkturering, försvarsmaktens organisation Opinionsbildning

Drogmissbruk

Försvarsvilja Optionsrätt

Ordningsstadgeutredningen

Organisationskommittén (H1980:03) för allmänna reklamations­nämnden

Organisationskommittén (K 1980:04) för trafikfiygamtbildning (OTU)

Organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen
Organisationskommittén (U 1980:06) för Musikaliska akade­
miens bibliotek m.m.                                                   U 37
Organisationskommittén (U 1981:02) för den statliga skoladmi­
nistrationen                                                                U41                1981:16
Organisationskommittén (I 1980:02) för omorganisation av sta-
tensinduslriverks enhet för

företagsutveckling (SIFU)                                          119

Ortnamnsverksamheten                                              U 35

Otillbörligt integrilelsinlrång                                          Ju 15              1980:82

PBU-utredningen                                                         S 35

PRO se Pensionärernas riksorganisation                                             1980:93

Pant. dryckesförpackning, återvinning                           Jo 19

 

Skr 1981/82:103

504

 

Pantbrevsulredningen (Ju 1979:02) Panträttsregler

Pantsättning, byggnader på annans mark

Parkeringspolilik, samordnad. Stockholmsregionen

Parkeringsöverträdelser, tomtmark

Partikelmärkningsutredningen

Partrederi, företagsform

Pastoral, kyrkofondsbidrag

Palentpolicykommittén

Patentprocessutredningen (Ju 1979:03)

Patientjournaler, mikrofllmarkivering

Penningpolitisk kontroU, kontokort

Penningpolitisk verksamhet, riksbanken

Pensionering, förberedelse inför

Pensionskommittén

Pensionsräll, poUliska tjänstemän

Pensionsåtaganden

Pensionäremas riksorganisation (PRO)

Pensionärernas sysselsättningsförhållanden

Permission, från kriminalvårdsanstalt

Permissionsutredningen (Ju 1980:03)

Permutation

Personalkonsekvenser

Högskoleorganisationen Personalorganisation

Fängelsestraffkommittén, övervakningsnämnderna

Nykterhetsvärden (NEPO) Personbilar, försäljningsskatt

Personlig integritet, bedömningsfaktorer, personregister Personlig integritet

Tvängsmedelsfrågor Personregister, socialtjänsten, gallringsbestämmelser Personregisterlagstiftning, genereU Persontrafik, samordning av taxor Perspeklivplan, civilförsvarsstyrelsen Perspeklivplan, framtida, sjöfarten Perspeklivplan, transportforskningspmrådet Perspeklivplan, överbefälhavaren (ÖB) Pilolulbildning, civil luftfart Pite älv, fiottning Placeringsplikt, kreditpolitiken Planeringssystem, byggnadsreglering Planmässig sanering efter induslrinedläggning Polis

Allvarliga olyckshändelser

Tillträdesfrägor

Bevakning, ideella tillställningar

Luftprov vid Irafiknykterhelsprov

Polisberedning, 1981 års(PB/8l) PoUtisk information, värnpliktiga PoUtiskt tillsatta tjänstemän, pensionsrätt Postverket, skydd för grov brottslighet Pressen

Informationsberedskap Prisbildning, energiområdet, taxe- och prissättningsprinciper Prisbildning, kreditpolitiska frågor Prisbildning, övergång från hyresrätt tiU bostadsrätt Prisregleringskommittén Prisutveckling, bostadsbyggande Prisvariantklausuler, försvarsupphandling Privatdatorer, personregisterfrågor Producen t på verkan

Produktion, alternativ inom vissa delar av försvarsmalerielindu­slrin

 

Ju 33

 

Ju 33

 

Ju 47

 

Ju 17

 

K 14

 

K5

 

K 1

 

K 15

 

Kn25

1980:91

H 1

 

Ju 34

 

S30

 

E 13

 

E 12

 

S38

1980:93

S2

 

B 32

 

B6

 

S38

1980:93

A 16

 

Ju 46

 

Ju 46

 

Ju 9

 

U22

1981:13

Ju 35

1981:5

S3

 

B 10

 

Ju 15

1980:82

Ju 28

1981:10

S3I

 

Ju 15

1980:82

K 11

 

Fö 1

 

K 15

 

K 13

 

Fö 3

 

K 16

 

K 18

1981:32

E 12

 

A 23

 

Bo 10

 

Kn27

1981:12

Ju 28

1981:10

Kn8

 

Ju 48

 

Ju 51

1981:27

Fö 2

 

B 32

 

Ju 46

 

Fö 15

1981:15

123

 

E 12

 

Bo 7

 

H2

 

Bo 15

 

Fö 12

 

Ju 15

1980:82

H7

 

I 12

 

505

Sakregister

 

Produktions faktorbeskattning

Produktsökning, främjande av

Produktundersökning

Progressiv ulgiflsskatl

Prostilutionsutredningen

Psalmkommittén

Psykiskt utvecklingsstörda, barn till

Psykologiskt försvar

Informationsberedskap Publicering, upphovsfrågor Punktskalleutredningen, 1969 års Punktskriflsbibtiotek

B 19

I 15

H8

B 38

S6

Kn3

S9

Fö 15 Ju 13 B I

U2I

1981:14

1981:15

 

RA se riksarkivet

RAA se riksanlikvarieämbelet

RB se Rättegångsbalken

REX se redovisningssystem för exekutionsväsendet

RFV se riksförsäkringsverket

RI se rättsväsendets informationssystem

RIV se utredningen om reklam i videogram

RPS se rikspolisstyrelsen

RR V se Riksrevisionsverket

RRV se riksrevisionsverkel

RS V se Riksskatteverket

RS V se riksskalleverkel

RÅ se Riksåklagaren

Radio- och TV-samarbete. nordiskt

Radioaktiv strålning, skyddsrumsfrägor

Radiobiologisk forskning

Radiobiologiskt arbete, semesterfrågor

Radiorällsliga frågor, grundlag

RadiorältsUga frågor, upphovsrätt

Radonutredningen

Ransonering, alkohoUnköp

Rapporteftergifl, vissa snatteribroil

Rapporleringsmtiner, sjuk- och föräldraledighet, statsanställda

Rationalisering

Alkoholutandningsprov som  bevismedel vid trafiknykter­hetsbrott

Bostadsfinansieringssystemet

Exekutionsväsendets    ADB-baserade    redovisningssystem, REX

Försvarspolitiska prioriteringar om mål och medel

Försäkringsdomstolarnas verksamhet

Föräldraförsäkringen

Gallring av medicinska arkiv

Hälso- och sjukvårdspersonal, legitimations- och behörig­hetsbestämmelser

Invandrarpolitisk reformverksamhet

Lantmäteritaxan

Lantmäteriverksamhet

Matpotatiskontrollen

Omorganisation av statens enhet för företagsutveckling (SI­FU)

Rapporteringsrutinersjuk- och föräldraledighet, statsanställ­da

Sjöfartens roll i trafikpolitiken

Små och medelstora företags finansiering

Statliga myndigheters tillsyn och kontroll av kommunal och-landstingskommunal verksamhet

Statliga åtgärder vid företags obestånd Rattfylleri- och onyklerhetsmål, bevismedel

U44 Fö 1 U27 A8 Ju 44 Ju 13 Jo 8 S32 Ju 45 B 34

Ju 48 Bo 18

Kn22 Fö 3 S36 S34 S30

S37 A21 Bo 17 Bo 16 Jo 18

I 19

B 34 K 15 E 14

Kn23 B7 Ju 48

33    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

Skr 1981/82:103

506

 

Realbeskattningsutredningen                                       B 17

Realisalionsvinst, uppskov med beskattningen               B 35
Realisationsvinstbeskattning, bostadsrätter och ägarlägenheter        B 20

Realisationsvinstregler, institutionella placerade            B 20

Reavinstuppskov                                                        B 35

Redovisningssystem, mångfaldigandefrågor                  Ju 13

Redovisningssystem, exekutionsväsendet (REX)            Kn 22
Referensgmppen för folkrörelsefrågor

Droginformation                                                      S 27

Reformbeslut, gmndskolans uppföljning                        U 29

Regelsystem, föräldraförsäkringen, översyn                 S 34

Regeringsformen, normgivningsmakten                        Kn 8

Regeringsformen                                                        Ju 44

Regeringsskiften, pensionsfrågor                                 B 32

Regionala variationer, abortfrekvens                            S 29

Regionalpolitik, norra stödområdet                               I 29

Regionplaneförbund                                                    Kn 26

Registertillgång, kronofogdemyndighet                         B 36
Registrering

Bostadsrätt                                                             B 35

Inteckningar, lagfarter, ADB-system                         Ju 47

Rapporteftergift, snatteri                                          Ju 45

Ägarlägenheter                                                        B 20

Ju 47

Registreringsteknik, personregister                              Ju 15

Regler för beskattning av statsbidrag                           B 29

Regler om humanitet i krig                                          UD I

Regleringssystem, kredilpolitiskt                                  E 12

Rehabilitering, alkoholmissbmkare                               S 32

Reklam, videogram                                                    Ju 8

Rekonstmktionsbolag                                                  B 7

Rekrytering, civilmiUlär personal                                  Fö 5

Relationsproblem, familjerådgivning                             S 35

Religionen, försvarsmakten                                         Fö 10

Rennäringen, ekonomiska vUlkor                                 Jo 13

Representation, alkoholfri                                            S 32

Reseförmåner, ersättning under beredskap och krig      Fö 11

Resekostnader, lantmäteriförrättning                            Bo 17

Restavgiftssystemet, översyn                                      B 36

Restriktionssystem, alkoholfrågor                                S 32

Riksantikvarieämbetet (RAÄ)                                       U 35

Riksarkivet (RA), arkivvård, kommuner och landsting    S 30

S3I

Riksbanken, penningpolitisk verksamhet                       B 32
Riksbanksfullmäktige, stalsstödda exportkrediter, omfattningen       120

Riksdagspartierna. ADB-frågor                                    B 31

Riksdagsval                                                               Ju 44
Riksförsäkringsverket (RFV)

Allmänna försäkringens datorsystem                         S 8

Dagpenning, värnpliktiga                                          Fö 11

Efterlevnadsskydd                                                   S 2

Försäkringsdomstolarnas verksamhet                        S 36

Försäkringskassornas kontaktnät och servicenivå       S 4

Föräldraförsäkringen, barnledighet                            S 34

Personregisterfrågor                                                Ju 15

RFV-översyn                                                           S 22

Rapporteringsrutiner, sjuk- och föräldraledighet         B 34

Sjukförsäkringens ersättningssystem vid sjukresor     S 23

Sjukpenningförsäkringen                                          S 15

Tandförsäkringen, allmänna                                      S 13

Vård av anhörig i hemmet                                        S 25

Riksnämnden för kommunal beredskap                        Kn I

Riksplanering, rådgivande expertgmpp för fysisk           Bo 2
Rikspolisstyrelsen

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen       S 27

1981:6

1981:21

1981:9

1980:89

1980:82

1980:89

1980:82

1981:6

 

507

Rikspolisstyrelsen (RPS)

Begränsning av permissionsmissbruk

SARI

SPANARK-gruppen

Trafiknykterhetsbrott, luftanalys Riksrevisionsverkel (RR V), kronofogdemyndighet Riksrevisionsverket (RR V)

Kontroll av kommunal och landtingskommunal verksamhet

Upphandlingskungörelsen Riksskatteverket (RSV), realisationsvinstbeskattning Riksskalleverkel (RS V), indrivning Riksåklagaren (RÅ) trafiknykterhelsbrott, luftprov Riktlinjer, svensk krigsmaterielexport Risktagande, små och medelstora företag Rådgivning, i abortfrågor Rådmmsstöd. förelagskriser Råvamkoslnadsutjämning (RÅK) Räddningstjänst, samhällets Räddningstjånslkommitlén Räntereglering, kredilpolitiken Rättegångsbalken Rättegångsbalken (RB)

Tvångsmedel, förundersökning Rättegångsulredningen (Ju 1977:06) Rättssäkerhet

Barn- och ungdomsvård, registergallring

Kreditpolitiska frägor

Medicinska arkiv, gallringsbestämmelser

Missbrukare, vård utan samtycke

Trafi knykterhetsbrott Rättsväsendet, se pärm Rönlgenarkiv, förvaringstid

 

Sakregister

 

Ju 46

 

Ju 1

 

Ju 28

1981:10

Ju 48

 

B 36

1980:89

Kn23

 

Fö 12

 

B 35

 

B 36

1980:89

Ju 48

 

H5

 

E 14

 

S29

 

121

 

Jo 7

 

Kn27

1981:12

Kn 15

 

E 12

 

Ju 28

1981:10

Ju 28

1981:10

Ju 18

1981:47

S3I

 

E 12

 

S30

 

S33

1981:55

Ju 48

 

S30

 

SamD NBO se delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning

SAMO se Samarbetsorganet för alkoholfrågor

SAMVERK-utredningen                                              K 3

Sa RI se samarbelsorganel (Ju 1968:59) för rällsväsendets infor­mationssystem

SEK se AB Svensk Exportkredit

SFI-kommillén                                                           A 14

SFRF se Sveriges Folkpensionärers Riksförbund SGI se Sjukpenninggrundande inkomsl SGI se statens geotekniska institut SIB se statens institut för byggnadsforskning SIBCO se Sveriges inlernalionella byggnadskommitté Sida se styreisen för internationell utveckling SIFU se statens industriverks enhel för företagsutveckling SIND se statens industriverk SkrU-75 se Skyddsmmsulredning, 1975 års SMAK se Svensk matpotatiskonlroU

SOS-alarmering AB                                                    Kn 27

SPANARK-gmppen. RPS                                             Ju 28

SPA R se statliga person- och adressregister SPK se statens pris- och kartellnämnd

Spri se Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationali­seringsinstitut

SPV se statens löne och pensionsverk Sr se Sveriges Radio aktiebolag SRF se Synskadades riksförbund SSPA se statens skeppsprovningsanstalt

1980:93

1981:12 1981:10 1980:82

 

Skr 1981/82:103

508

 

SSU se socialpoUtiska samordningsulredningen STU se styrelsen för teknisk utveckling

SU se Skatletilläggsutredningen                                    B 5
S VA/SLL-ulredningen                                                  Jo 22
Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avlalsreglering av
upphovsrältsliga frågor på undervisningsområdet (AAU-sakkun-
niga)                                                                         U I
Sakkunniga (K 1972:01)för all leda visst utrednings- och utveck­
lingsarbete ifråga om metoder för märkning av olja (UMOF)           K I
Sakrätisskydd                                                             Ju 49
Samarbelsavtal. civUpilolulbildning                               K 16
Samarbelsorganel (Ju 1968:59) för rättsväsendets informations-
syslem (SARI)                                                            Ju I
Samarbelsorganel (S 1980:06) för alkoholfrågor            S 32
Samefrågor                                                                U 9
Samfrnansiering. iransportforskningsområdel                K 13
Samfällighetsförvaltning, ägarlägenhetssystem              Ju 47
Samhällsekonomi

Löntagarfonder                                                        E 2

Utgiftsskatt                                                              B 38

Samhällsekonomiska konsekvenser, ägarlägenhelssynpunkt          B 33

Samhällsfunktioner, ADB-teknik                                   B 31
Samhällsinformation

Kris- och krigssituationer                                          Fö 15

Samhällsinformation, värnpliktiga                                Fö 2

Samhällsplanering, alkoholfrågor                                 S 32

Samlevnadsproblem, familjerådgivning                        S 35

Samlingslokalkommitlén                                              Bo 13
Samordning av befälsordning för det militära försvaret

(SamD NBO)                                                              Fö 4

Samordning, kollektivtrafiken                                      K 10

Samordningsorgan, alkoholfrågor                                 S 32
Samrådsdelegalion,    regeringskansliet,   krisdrabbade  företag

(EFSU)                                                                       I 21

Samtalsuppgifler                                                        Ju 28

Sanktionsbestämmelser, urspmngsmärkning                 H 11
Samtliga kommittéer och särskilda utredare

Scandinavian Airlines Syslem (S.4S)                            K 16

Sekretariatet för framlidsstudier                                  U 4

Sekretessgranskning, kartor                                        Bo 19

Semeslerkommilié, 1978 års                                        A 9

Sexualbrottskommitlé, 1977 års (Ju 1977:03)                Ju 16
Sjukvård

ADB-samordning                                                     B 31

Behörighetsbestämmelser                                        S 37

Djursjukvård                                                           Jo 9

Försvarets sjukvård                                                 Fö 6

Krigssjukvård (USIK)                                               S5

Medicinska arkiv, gallringsbestämmelser                    S 30

Planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri)              S 30

Sjukanmälan, anslällningsmyndighet                            B 34

Sjukfrånvaro, ersättningssystem                                  S 15

Sjukförsäkring, ersättningssystem, sjukresor                S 23

Sjukjournaler, mikrofllmarkivering                               S 30

Sjuklönesyslem                                                          S 15

Sjukpenninggrundande inkomsl (SGI)                           B 34

Sjukpenningskommittén                                              S 15

Sjukreseutredningen                                                   S 23

Sjukvårdsdelegation, socialdepartementets                   S I

Sjukvårdsförmåner, besparingar                                  S 15

Sjukvårdslagen, landstingskommuner, arkivfrågor         S 30
Sjukvårdspersonal, legitimations och behörighels bestämmelser       S 37

Sjukvårdspersonal, Irafiknykterhelsprov                       Ju 48

Själavård, försvarsmakten                                          Fö 10

Själavård, kyrklig beredskap i krig                               Kn 6

1981:20

1981:11 1981:14

1981:15

1981:10 1981:42

1981:57

 

509

Sakregister

 

Självrisk, sjukförsäkringssystemet Sjöfart, trafikpolitik Sjölagsulredningen Sjömanspensionering, kollektivavtal Sjömanspensionsutredningen Sjömän, mönstring Sjörätt, panträtt

Sjötjänstgöring, ersättning under beredskap och krig Skadeersättning, naturkatastrofer Skadeståndsregler, datalag-skadeståndslag Skadeverkningar, boxning

Skatte- och uppbördssystem i krig, värnpliktsersätlning Skatteadministration, A DB-samordning Skatteadministration, personregister Skatteavräkningssakkunniga Skattefri införsel av alkoholdrycker Skatteförvaltning, Stockholms län, översyn Skalteindrivningsutredningen Skatlekonstmktion, eldrivna fordon Skallelättnader, folkpensionärer, översyn av regler Skattemässiga konsekvenser, ägarlägenhetssystem Skatteprocessen, säkerhetsåtgärder Skaller, kulturarbetare och uppfinnare Skatter, produktionsfaklorskatt Skatteregler, sjöfarten Skatteregler, ägarlägenhetssystem Skallesystem, underskottsavdrag Skatletilläggsutredningen Skatteuljämning, inom regional Skatteuljämning, inomregional Skatteutjämningsbidrag, kyrkliga kommuner Skatleuljämningssystemet, statistik och kalkylmeloder, grundga­rantin

Skalteutredningen Skidbackar, säkerhet Skingringsförbud Skogsbmk, kemiska medel Skogsbmkel, faslighetsstmktur Skoklosters slott Skola-Förskola, utvärdering Skoladministration, OrganisationskommUlén Skolförfallningsutredningen Skolmiljö Skolväsendet

Huvudmannaskapsfrägor

Tilläggsdirektiv till vissa utredningar

Utökad ansvars- och handlingsfrihet för kommuner och

landstingskommuner Skolöverstyrelsen

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen Skriftlig dokumentation, luftundersökningsleknik, s.k. luflprov, trafiknykterhelsbrott Skuldebrev, konvertibla Skydd för företagshemligheier Skyddade verk

Skyddsmmsulredning, 1975 års (SKrU-75) Slottet, kungl. museiverksamhet Småhusköpkommittén Småhusområden, skyddsmmsbyggande Snabbvinsatser, försäljningsförbud Sociala frågor, hybrid-DN A-teknik Social forskning Socialforskning, behov av primärmalerial

S 15 K 15 Ju 25 K2I K9 K7 Ju 33 Fö II Kn 15 Ju 15 Jo 15 Fö 11 B3I Ju 15 B 40 S32 Kn 17 B 36 B 10 B 27 B 33 B4 B 28 B 19 K 15 Ju 47 B 33 B5 Kn2l Kn21 Kn25

B 30

B3

Kn8

B4

Jo 14

Jo 25

U 18

U40

U4I

U30

U29

U31 S9 U 13 U 14

Kn23

S27

Ju 48 E 14 Ju 40 Ju 12 Fö 1 U 19 Ju 10 Fö 1 S32 S40 S4 S3I

1980:81 1981:53 1981:54

1980:82

1980:82 1981:60

1980:89

1980:91

1981:21 1981:16

1981:6

1981:4

1981:3

 

Skr 1981/82:103

510

 

Sociala vgiftsulredningen

Sociala konsekvenser, övergång från hyresrätt tiU bostadsrätt Sociala konsekvenser, övergång från hyresrätt till ägarlägenhets­system

Socialberedning Socialdatautredningen Socialdepartementels sjukvårdsdelegalion Socialförsäkringsärende, väntetid vid besvär Socialnämnder, arkiv, gallringsbestämmelser Socialstyrelsen

Abortlagen, tillämpningsanvisningar

Medicinska arkiv, gallringsbestämmelser

Statens   rättskemiska   laboratorium,   trafiknykterhetsbrott,

luftundersökningsteknik

LJppgifter, resurser och organisation

Äldreomsorg Socialtjänsten

Abortlagen, tillämpningsanvisningar

Dokumentation, bestämmelser

Familjerådgivning

Medicinska arkiv, gallringsbestämmelser Socialtjänstlagen, äldreomsorg

Sockernäringen, framtida omfattning, inriktning, organisation och slmklur Solnautredningen Solvärme, ersättning för olja Spaningsfrågor

Ekonomisk brottslighet Sparande

Utgiftsskatt Spara vdrag

Språk- och kullurarvsulredningen Specialistutbildning, utländska läkare Splitter, skyddsmmsfrågor Språkkunskaper, utländska läkare Stabspaslorer

Stadsförnyelse. Europarådets sladsförnyelsekampanj Sladsförnyelsekommillén (Bo 1979:04) Slandardiseringsulredningen Stat - kommungruppen

Stat och kommun, tillämpad planering i krig och fred Staten som förmånstagare, lestamentariskt förordnande av Flo­rence Stephens

Statens geotekniska institut (SGI), iransportforskning, vägområ­det Statens industriverk (SIND)

Bankernas kreditgivning till mindre och medelstora företag

Byggprisutvecklingen

SlND:s enhet för företagsutveckling, ombildad t Stiftelsen

Institutet för Företagsutveckling (SIFU)

Svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjlighe­ter Statens institut för byggnadsforskning (SIB), ekonomiska o. so­ciala aspekter på ägarlägenhetssystem Statens järnvägar (SJ), transporlforskningsfrågor Statens lantmäteriverk (LMW)

Bebyggelseplanering

Huvudmannaskapsfrågor Statens lantmäteriverk

Kommunalteknisk samordning med lantmäteriverksamheten

Lantmäteri- och äterbäringstaxor Statens naturvårdsverk (SN V), forskning om trafikens miljöpåver­kan

Statens pris- och karlellnämnd (SPK), pris- och kostnadsutveck­lingen inombostadsbyggandel

 

S41

1981:29

Bo7

 

Ju 47

 

S33

1981:55

S31

 

S 1

 

S36

 

S31

 

S29

 

S30

 

Ju 48

 

S26

 

S38

1980:93

S29

 

S31

 

S35

 

S30

 

S38

1980:93

Jo 17

 

B 16

 

16

 

Ju 28

1981:10

B 38

1981:14

B3

 

U43

1981:49

S39

1981:1

Fö 1

 

S39

1981:1

Fö 10

 

Bo 14

 

Bo 12

 

19

 

Kn23

 

Fö 1

 

B 23

 

K13

 

124

1980:92

E 14

 

Bo 15

 

I 19

 

B3I

 

Ju 47

 

K 13

 

Kn23

 

Bo 16

 

Bo 16

 

Bo 17

 

KI3

 

Bo 15

 

51

Sakregister

Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Iransportforskning, lo­
kalafrågor                                                                  K 13
Statens rätt, indrivningsfordran                                    B 36                1980:89
Statens   skeppsprovningsanstalt   (SSPA).    Iransportforskning,
skeppsteknik ochsjöfarl                                               K 13
Statens vattenfaUsverk (Vattenfall), principer för taxe- och pris­
sättning,energiområdet                                               I 23
Statens väg- och irafikinslilul (VTI), Iransportforskning. vägar,
vägtrafik.vägtrafiksäkerhet                                         K 13
Stålens vägverk (VV), forskning om trafikens miljöpåverkan                K 13
Statistik
Datalagens tillämpning                                                Ju 15               1980:82
Kontokortsutveckling                                                  E 13
Läkemedel och läkemedelsbiverkningar, medicinska arkiv,
gallringsbestämmelser                                                S 30
Rennäringen                                                              Jo 13
Skatteutjämningssystemet                                          B 30
Stadig                                                                       E 11
Statislikutredningen                                                    E 11
Statistiska cenlralbvrån (SCB)
Byggnadsprisindex för bostäder                                   Bo 15
Uppgiftsinsamling                                                       E I
Stadig fondförvaltning, översyn                                   E 10
Statlig konsultverksamhet i utlandet                             B 15
Statlig kreditgivning                                                    B 7
Statlig normgivning'                                                                                                       1981:42
Statlig rekreations- och luristpolitik                              Jo 12
Statlig representation, alkoholbegränsning                    S 32
Statlig statistik                                                           E 11
Statlig tillsyn av kommunal och landstingskommunal verksamhet     Kn23
Statliga person-och adressregister (SPAR)                    Ju 15                    1980:82
Statligt stöd, allmänna samUngslokaler, principer          Bo 13
Statsanställda, rapporleringsmtiner, sjuk- och föräldraledighet             B 34
Statsbidrag, familjerådgivning                                     S 35
Statsbidrag, regler för beskattning                               B 29
Slalsbidragskoslnader, sjukförsäkringen                       S 2
Statsbidragssystem, kommunal väghållning                  K 8
Stalsföretagskoncemen                                               E 14

13
Statsförvaltningen, ADB-utmslningsfrågor                     B 22
Statsförvaltningen, högre chefsutbildning                      B 24
Statssekreterare, pensionsräll                                     B 32
Statsskuldspolitik                                                        E 12
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU)          I 19
Stiftelseulredningen (Ju 1975:01)                                 Ju 9
Stockholms läns skatteförvaltning, översyn                   Kn 17
Stockholmsområdet, inomregional skatteuljämning        Kn 21
Stockholmsutredningen                                               K 14
Straff, dalalagsiiftning, brottsbalk                                 Ju 15               1980:82
Straffräu                                                                    Ju 35               1981:5
Strafföreläggande vid rattonykterhet                            Ju 48
Slridsledningssyslem, ADB-frågor                                B 31
Stridsmedel, kemiska, skyddsmmsfrågor                      Fö I
Stmktuifrågor, närsjöfart                                             K 15
Stmkturfrågor, sockernäringen                                    Jo 17
Strålning, radioakliv, skyddsmmsfrågor                        Fö 1
Strålrisker, byggnader                                                Jo 8
Sludieslödsutredningen                                               U3                  1981:44
Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier                   U 4
Styrelsen för teknisk utveckling (STU)
Svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjlighe­
ter                                                                            B 31

Samtliga kommittéer och särskilda utredare

 

Skr 1981/82:103

512

 

Ställföreträdare för dödsbo, vissa faU

Stämpelskalleulredningen

Stödområdet, Norra

Stödverksamhet, förnybara energikällor

Stöldgods, godtrosförvärv

Slöldutredningen (Ju 1980:02)

Svensk Exportkredit AB (SEK), refinansiering av exportkrediter

Svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjligheter

Svensk industri, konsekvenserna av inhemsk resp. ulländskfiyg-

plansproduktion

Svensk matpotatiskonlroU (SMA K)

Svensk-finska utbildningsområdet

Svenska Induslrietablerings AB (Svetab), statligt riskkapital lill

små och medelstora förelag

Svenska allmänflygföreningen, tuflfarlslagsliflningen

Svenska kommunförbundet Biblioteksverksamheten

Grundgarantin, skatteutjämningssystemet, statistik och kal­kylmetoder

Lantmäteri- och återbäringstaxor Ortnamnsproblem

Samordnad information om samhällsplanering och kommu­nalteknik inom kommuner Statlig tillsyn och kontroll Statligt stöd till allmänna samlingslokaler

Svenska kyrkans församlings- och pasloralsförbund

Sveriges Investeringsbank Al

krediter inom Sverige

Sveriges Folkpensionärers Riksförbund (SFRF) 'AB. statsslödda krea i vissa faU

Sveriges Lokalradio AB (LRAB), försöksverksamhet närradio,

när-TV

Sveriges Radio AB (SR), försöksverksamhet med närradio-när

TV

Sveriges arbetsterapeuter, Förbundet, legitimations- och behand-

lingsbeslämmelser

Sveriges internationella byggnadskommitté (SIBCO)

Sveriges livsmedelshandlareförbund (SSLF). straffsatsen för bu-

likstillgrepp

Sveriges  medlemskap  i  Interamerikanska   utvecklingsbanken

(IDB)

Sydafrikalagsutredningen

Synskadade, dagstidningsdislribution

Sysselsättning, alternativ, försvarsmalerielinduslrin

Sysselsällning, invandrare

Sysselsättning, utredningsverksamhet

Sysselsättningseffekter, datateknikens utveckling

Sysselsättningsfrågor, ungdomar

Sysselsättningsfrågor, äldre

Sysselsättningsproblem, Västerbottens län

Sysselsättningsproblem, Göteborgsregionen

Systembolaget

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen Sysiemupphandling, försvarsmateriel Sårbarhelsulredningen (SÅRB) Säkerhetspolitik, civilmotslånd Säkerhetspolitik, inriktning Säkerhetsåtgärder, skalleprocessen Särskild placeringsplikt, kreditpolUiken

Särskild utredare (K 1979:06) av sjömanspension genom kollek­tivavtal

Ju 19 B 11 129 124 Ju 49 Ju 45 120 B31

Fö 9 Jo 18 U6

E 14 K 12

U33

B 30 Bo 17

U35

Bo 16 Kn23 Bo 13 Kn25 S38

120

U 16

U 16

S37 I 1

Ju 45

H9

H 13 U39 I 12 A4 A I A 12 A 10 A 16 B 12 17

S27 Fö 12 Fö 16 Fö 14 Fö 3 B4 E 13

K9

1981:21 1980:92

1980:87

1980:91 1980:93

1980.86

1981:6

1981:48 1980:90

1981:54

 

TFD se transportforskningsdelegationen TV-kamera

Ju 28

1981:10

 

513

Sakregister

 

TV-program, närradio

TV-program, upphovsrätt

TV-program, videogram

TV-system, ny teknik

TV-system, lexl-TV, principer och riktlinjer

TV-övervakning, lagen om

Talbokskommillén

Tandvård, fluoranvåndning

Tandvårdsutredning, 1978 års

Taxe- och prissättning, energiområdet

Taxeringskon troU

Taxesamordningsulredningen

Taxestmktur, hamnväsendel

Taxibil, samordning, sjukresor i

Taxor, viss persontrafik, samordning

Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13)

Tjänsleorganiastionsulredning,flygtraflkledning

Tjänstepensioner, beskattning

Tomtparkeringsutredningen

Tomträttskommittén (Ju 1977:12)

Trafikflygarutbildning

Trafiknyklerhetsbroll, bevismedel

Traftkpolitik

Inrikesfiyg

Kollektiva trafikanläggningar, statsbidrag

Kollektivtrafik, taxesamordning

Kollektivtrafikens förbättring

Luftfartens roll

Sjöfartens roll

Transportforskningens resultat Traflksäkerhelsddr, 1983 Traklamenlsbeskaltningssakunniga Transport av farligt gods Transport av luftföroreningar Transportforskningskommittén Transportkapacitet, krig och krigsfara Trygghetsfonder

Trädgärdsnäringsutredning, 1974 års Tullagstiftning, översyn Tullagsutredare. 1978 års TuristpoUtik, statlig Tvångslicens

Tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06) Tvångsåtgärder, missbrukare Tätorter, koUeklivtrafik Tätorter, skyddsmmsbyggande

U 16 Ju 13 U7 U25 B31 Ju 15 U21 S 10 S 13 123 B 35 K II K 15 S23 K 11 Ju 43 K 20 B6 K5 Ju 23 K 16 Ju 48

K 17 K8 K 11 K 10 K4 K 15 K 13 K 19 B 14 K6 Jo 6 K 13 K 15 127 Jo I H3 H3 Jo 12 Ju 13 Ju 28 S33 K 10 Fö I

1980:82

1981:51

1981:7

1981:40

1981:28

1981:10 1981:55

U

U-80 se Underhållsutredning, 1980 års U-länder, internationellt läkemedelssamarbete U-länder, nedmstningsfrågor UHA se universUets- och högskoleämbetet UMOF se sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-ochutvecklingsarbete ifråga om metoder för märkning av olja i fartyg

UNCTA D-konferens, internationellt läkemedelssamarbete UNESCO, ADB-system

UNO se utredningen om narkotikamissbrukels omfattning USIK se utredningen om sjukvården i krig USS se utredningen om säkerhetsåtgärder m m i skatteprocessen UVO se utredningen (A 1979:05) om vapenfriorganisalionen

S 14 UD 2

S 14 B31

B4

1980:88

 

Skr 1981/82:103                                                                   514

Ultraljud, apparatur för behandling Underhållsfondsutredningen

Underhållsutredningen, 1980 års (Fö 1980:04) (U-80) Underjordsarbele, semeslerfrågor Underrättelseförfarande, narkotikaspaning Underrättelsetjänsten, militära Underskottsavdrag, ägarlägenhetssystem Underställning av avtal Underslällningsförf ärandet, stat-kommun Undersökningsorgan, allvarliga olyckshändelser Undersökningsplikt, allmänt mål Undersökningsplikt, viss egendom Ungdom, överlåtelse av alkohol tiU Ungdomens sysselsättningsfrågor Ungdomsråd, Statens

Kommittén för opinionsbildning mot drogkulturen Ungdomsvård, psykisk Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

Högskoleorganisationen, uppföljningsfrågor

Kyrkomusikerulbildning

Medicinska arkiv, gallringsbestämmelser

Utbildningssamarbete, transportforskningsomrädet Uppbörd

Utgiftsskattesystem Uppbördslagen (UBL) Uppbördssystem i krig, värnpliktsersättning Uppfinnare, skatter och avgifter Uppfinningar, patentfrågor Uppföljningskommitten Uppgiftslämnande, företagen Upphandling, försvarsmateriel Upphandlingsbestämmelser

Upphovsrältsliga frågor, undervisningsområdet (AUU-sakkunni­ga)

Upphovsrätlsulredningen (Ju 1976:02) Upplysningscenlral, Statens (UC)

Informationsberedskap Upplåning, utomlands, kreditpolitik Upplåtelseform. bostäder Uran

Energimarknader Ursprungsmärkningsutredningen Urvalskriterier, gallring, socialtjänstens register Utandningsprov, Irafiknykterhetsbrolt Utbildning

Civilmilitär personal

Datateknik

Ekonomins utvecklingsbehov

Flyglärare

Folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation

Forskningens roll i den nya högskolan

Företag

Gymnasial

Högre chefer, statsförvaltningen

Konservatorer

Kyrkomusiker

Läkare, utländska

Piloter, civil luftfart

Transporlforskningsfrågor

Värnpliktiga, civila totalförsvarsfunktioner

Värnpliktiga, samhällsfrågor

Äldreomsorg, personal Utbildningsnämnd, civil pilolulbildning Utgiftsskattekommittén Utjämningssystem, kyrkhga kommuner

 

S 17

 

Bo 6

 

Fö 13

1980:88

A9

 

Ju 28

1981:10

Fö 8

 

B 33

 

B3

 

Kn23

 

Kn27

1981:12

B 36

1980:89

Ju 49

 

S27

1981:6

A 10

 

S27

1981:6

S35

 

U22

1981:13

Kn24

1980:85

S30

 

K 13

 

B 38

1981:14

B 36

1980:89

Fö 11

 

B 28

 

H 1

 

U22

1981:13

B 13

 

Fö 12

 

B 39

1981:35

U 1

 

Ju 13

 

Fö 15

1981:15

E 12

 

Ju 47

 

125

1981:8

H 11

 

S3I

 

Ju 48

 

Fö 5

 

B31

 

U42

1981:30

K 16

 

Fö 7

 

U28

 

A 19

 

U5

 

B 24

 

U26

 

Kn24

1980:85

S39

1981:1

K 16

 

K 13

 

Fö 3

 

Fö 2

 

S38

1980:93

K 16

 

B 38

1981:14

Kn25

1980:91

 

515                                                              Sakregister

E3

E 12

A2I

A3

Ju 28

K 15

A 11

A 15

A 17

A 18

Utlandsverksamhet, banker                                         E3                  1981:46

Ullåningsreglering, kreditpolitiken Utlänningar, särskill skydd Utlänningslagskommillén

Ulpasseringskontroll,känsliga arbetsplatser                   Ju 28              1981:10

Utredaren (K 1980:03) av sjöfartens roU i trafikpolitiken Utredningen (A 1978:03) av vissa arbelstidsfrågor Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbelsmiljöris­ker (INRA)

Utredningen (A 1979:04) om arbelsmiljöinvesteringar i mindre och medelstoraföretag m.m. (MAI)

Utredningen (A 1979:05) om vapenfriorganisationen (UVO)
Utredningen (A 1980:03) om kontroU av hybrid-DNA-teknikens
användning                                                                A 20

Utredningen (A 1980:05) om kartläggning av arbetsmarknaden
för kortlidsanstätlda på kontorsområdel                         A 22

Utredningen (A 1980:06) om arbetsmarknadspolitisk styrning av
byggnadsverksamheten                                               A 23

Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda frågan om
lokalisering av nyverksamhet lill Västerbottens län         B 12

Utredningen (B 1980:04) orn pensionsrätt                     B 32

Utredningen (B 1980:08) om arbetsgivarinträdets administration      B 34
Utredningen (B 1981:05) om gällande upphandlingsbeslämmelser     B 39  1981:35

Utredningen (Bo 1979:02) om planmässig sanering efter industri­
nedläggningar                                                             Bo 10
Utredningen (E 1979:03) angående översyn av den statliga fond­
förvaltningen m.m.                                                      E 9
Utredningen (E 1980:01) om jordbmkels kapitalförsörjning                   E 10
Utredningen (E 1980:05) om de små och medelstora företagens
finansieUa situation                                                                            E 14
Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal       B 3
Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. iskaltepro-
cessen (USS)                                                                                       B 4
Utredningen (Fi 1975:03) om lönlagarna och kapitahillväxlen          E 2  1981:11
Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner           B 6
Utredningen (Fö 1978:05) Hälso- och sjukvård iförsvaret (HSF)      Fö 6
Utredningen (Fö 1980:01) Religionen i försvaret                                Fö 10
Utredningen (Fö 1980:03) om försvarsupphandling             '              Fö 12
Utredningen (H 1978:03) om import- och exporlförfatiningar           H 4
Utredningen (H 1981:01) om kommerskollegiels tolk- och transla-

torsverksamhel                                        _                 H 14               1981:58

Utredningen (J1979:13) om näringslivels energihushåUning. m.m.       I 14
Utredningen (I 1979:18) om skogsindustrins virkesförsörjning       I 18

Utredningen (I 1981:05) om vissa regionalpolitiska medel m.m.        I 29  1981:21

Utredningen (I 1981:01) om utvecklingen på de internationella

energimarknaderna (Energimarknadsutredningen)         125                1981:8

Utredningen (I 1981.06) om program för utvecklingen på längre

sikt av malmfältskommunerna i Norrbollens län             I 30                1981:33

Utredningen (I 1981:07) om alternativa former för slalsstödd

exportkreditgivning                                                    131                1981:43

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagsliflning­
en                                                                             Jo 2
Utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och turist-
politiken (TUREK)                                                                             Jo 12
Utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska förhål­
landen                                                                                                Jo 13
Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar                  Jo 15
Utredningen (Jo 1980:03) om kontrollen av matpotatis                     Jo 18
Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning av vissa dryckesförpack­
ningar m.m.                                                                                        Jo 19
Utredningen (Jo 1981:02) av verksamhet och organisation m.m.
vid statens veterinärmedicinska anstalt och statens lantbrukske­
miska laboratorium (SVA/SLL-ulredningen)                   Jo 22              1981:20
Utredningen (Jo 1981:03) om fömlsällningar för olympiska vin­
terspel i Falun/Åre år 1988    '                                                           Jo 23                    1981:26

 

Skr 1981/82:103

516

 

Utredningen (Jo 1981:07) om försörjningen med gödselmedel m.m.

Utredningen (Jo 1981:09) om översyn av lagstiftningen om ägo­fred

Utredningen (Ju 1972:12) angående förelagsinleckning Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV) Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt Utredningen (Ju 1979:09) om skydd för företagshemligheter Utredningen (Ju 1979:10) om internationella faderskapsfrågor Utredningen (Ju 1980:06) för att se över gällande ordning ifråga om godtrosförvärv av stöldgods m.m

Utredningen (Ju 1980:07) angående domstolsadministrationen Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verksiadsärenden m.m. Utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods Utredningen (Kn 1981:01) om kommunalförbund Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbmkets omfattning Utredningen (S 1977.10) om A DB inom den allmänna försäkring­en

Utredningen (S 1977:21) om de homosexuellas situation i samhäl­let

Utredningen (U 1977:08) om visningsersältning Utredningen (U 1978:l3)för översyn av den interna organisatio­nen för livmslkammaren. Skoklosters

slott och Hallwylska museet Utredningen (U 1978:14) om fömtsättningarna för en närmare samverkan mellanlivmstkammaren och

övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet Utredningen (U 1979:07) om den dvila flyghistoriska museiverk­samheten

Utredningen (U 1979:09) om behov av radiologisk forskning m.m. Utredningen (U 1979:15) med uppdrag att utreda frågan rörande den framtidaverksamhelen vid

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum m.m. Utredningen (U 1980:01) för översyn av statens konstråds orga­nisation ochverksamhelsformer

Utredningen (U 1980:02) om orlnamnsverksamhelen i riket m.m Utredningen (U 1980:03) om den framtida hälso- och sjukvården samtmotionsidrotten för studerande

Utredningen (U 1980:08) om dagstidningar för synskadade Utredningen (U1981:03) om utbildningens och forskningens upp­gifter i strävandena att förbättra den svenska ekonomins utveck­ling och konkurrenskraft

Utredningen (U 1981:06) om översyn av användningen av stu­dieomdöme som urvalsgrund vid antagning till högskoleutbild­ning

Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen Utrikespolitik, analys av utvecklingen Utrikesrepresentationen   •

Utmstningsfrågor, statsförvaltningen, ADB-system Utvecklingsbanker

Afrikanska (ADB)

Asiatiska (ASDB)

Interamerikanska (IDB) Utvecklingsländer

Exportkreditgivning genom SEK-systemet

Internationellt läkemedelssamarbete

Läkarspecialister

Nedrustningsfrågor

Sjuk värdspersonalutbildning Utvecklingsstörda, barn till psykiskt Utvärdering av abortlagstiftningen

 

Jo 27

1981:45

Jo 29

1981:61

Ju 4

 

Ju 8

 

Ju 20

 

Ju 40

 

Ju 41

 

Ju 49

 

Ju 50

1980.83

K3

 

K6

 

Kn26

1981:9

S5

 

S7

 

S8

 

S 12

 

U8

 

U 18

U 19

U25 U27

U32

U34

U35

U36

U39

U42

1981:30 1981:59

U45 UD 3 Fö 3 UD 3 B 22

H9 H9 H9

120

S 14

S39

UD 2

1981:

S39

S9

S29

 

517

Sakregister

 

VFU se Värnpliklsförmånsutredningen

VIK se VärnpUktsinflytandekommittén

VPM-utredningen,

VPV se värnpliktsverket

VTI se statens väg- och trafikinstitul

Vagnskadeersältning

Vallagskommitlé, 1978 års (Ju 1978:01)

Valulakommiuén

Valutapolitik - valutakontroll - kreditpolitik, sambandsfrågor

Valutareglering

Vapenfria Ijänstepliktiga, förmånssystem

Vapenfrilagslifining

Vapenlöst motstånd

Vamhandeln, kontokorlsfrågor

Varumärkesulredningen (Ju 1974:10)

Verkstadsrörelser, vissa

Velerinärorganisationen

Vidareutbildning, utländsk sjukvårdpersonal

Videogram. reklam

Viggensystem, flygplansanskaffning

Villabeskallning

Villaschablonen

Villkorlig frigivn ing

Vilt- och jaktvårdsfrågor

Vinslandelslån

Vinstberäkning, koncernföretag

Vinstpålägg, upphandling, försvarsmateriel

Virkesförsörjning, skogsindustrin

Visningsersättning

Vileskommitlén (Ju 1979:01)

Vuxenutbildning, kommunal

Vuxna missbmkare, vård utan samtycke

Våldtäkt, åtalsfrågor

Vård av anhörig

Vård av barn, ersättningsregler

Vård utan samtycke, socialtjänst- och sjukvårdslagstiftning

Vårdanstalter, nykterhetsvården Värdpersonal Väghållningsulredningen Vägtrafikskatteutredningen Väntetider, socialförsäkringsärende Värdepappersmarknaden Värmemätningsutredningen Värnpliktens innehåll, variationer Värnpliktsförsvar, mobiliseringssäkerhet VärnpUktsinflytandekommittén (VIK) (Fö 1977:01) Värnpliktslagen, förmånssystem Vårnpliktssjuk vård Värnpliktsulbildning, samhällsfrågor

Vämpliktsverket  (VPN), journaler från   inskrivningsärenden, gatlringsbestämmelser Västerbottens län, ny verksamhet

Ju 6 Ju 26 E4 E 12 E4 Fö 11 A 18 Fö 14 E 13 Ju 7 K3 Jo 9 S39 Ju 8 Fö 9 B 33 B 33 Ju 35 Jo 3 B 17 B 20 E 14 E2 Fö 12 I 18 U8 Ju 32 U 12 S33 Ju 16 S25 S34 8 32 S33 83 S4 K8 B 10 8 36 E8 Bo II Fö 3 Fö 3 Fö 2 Fö 11 Fö 6 Fö 2

S30 B 12

1981:38

1980:90

1981:2 1981:1

1980:87 1981:5

1981:11

1981:55 1981:55

Yrkesinriktad gymnasieutbildning                              U 5
Yrkesutövning, hälso, och sjukvårdsområdet, legitimations- och-

behörighetsbeslämmelser                                       8 37

Yilrandefrihelsulredningen (Ju 1977:10)                  Ju 22

 

Skr 1981/82:103

Åldersgräns, alkoholinköp Åldersmässiga variationer abortfrekvens Ångexplosioner, kärnkraftverk

Åtal, trafiknyklerhetsbroll, luftanalys som bevismedel Åtalsunderlåtelse, vissa snatteribroil Ålerbäringstaxor, lantmäteriverkel Återförsäkring, frivUliga sjuklönekoslnader Återtaganderätt, kreditköp Återvinning, dryckesförpackningar

8 32 S29 122 Ju 48 Ju 45 Bo 17 8 15 Ju 49 Jo 19

 

Ägarlägenhetsutredningen (Ju 1980:04)

Ägarlägenhetssystem, identifiering och registrering

Aldreberedningen

Aldreomsorg

Äldres intresse av arbete efter pensionering

Arendebalans, försäkringsdomstolar

ArendeomflyIlning, socialnämnder, gallringssynpunkter

Ju 47 B 20 S38 84 A 16 8 36 S3I

1980:93

Ö

ÖEF se överstyrelsen för ekonomiskt försvar Överbefälhavaren (ÖB)

Bestämmelser om orientering om politiska partier

JAS-system

Militära själavärdens organisation

Perspeklivplan Övergång från hyresrätt UU bostadsrätt, sociala konsekvenser, prisbildningoch finansiering

Övergång från hyresrätt tiU ägarlägenhetssystem, sociala konse­kvenser

Överlåtelse av byggnad på annans mark Överlåtelse av ägarlägenhei, särskUda bestämmelser Överstyrelsen för ekonomiskt försvar övervakningskamera Övervakningsnämnder

Fängelsestraffkommittén

 

Fö 2

 

Fö 9

1980:87

Fö 10

 

Fö 3

 

Bo 7

 

Ju 47

 

Jo 17

 

Ju 47

 

H 10

 

Ju 28

1981:10

Ju 35

1981:5

 

519                                                                     Skr 1981/82:103

Innehåll

Utdrag ur regeringsprotokollel .............................       2

Bilaga, kommittéberättelse 1982

Justitiedepartementet (Ju)  ..............................       9

Ulrikesdepartementel (UD)................................ .... 53

Försvarsdepartementet (Fö).............................      58

Socialdepartementet (S)..................................      75

Kommunikationsdepartementet (K)  ................... .. 115

Ekonomideparlemenlet (E)................................    132

Budgetdepartementet (B)................................. .. 145

Utbildningsdepartementet (U)  ..........................    179

Jordbruksdepartementet (Jo).............................    222

Handelsdepartementet (H)................................    247

Arbetsmarknadsdepartementet (A)   ..................    258

Bostadsdepartementet (Bo) .............................    287

Industridepartementet (1)................................    305

Kommundepartementel (Kn)  ............................    343

Uppgift på kostnader för kommittéer  ....................    368

Fördelning mellan kvinnor och män i kommittéer som redovisas

i kommiltéberältelsen........................................    430

Betänkanden utkomna från trycket under år 1981   .    432

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittébe­rättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-Serie) som

publicerats sedan redovisningen i 1981 års kommittéberättelse 435

Nordisk utredningsserie (Nu) 1981   ......................    442

Personregister till kommiltéer...............................    443

Sakregister till kommittéer...................................    480

 

 

 

 

Skr. 1981/82:103

Bilaga 2

Kommitté-

 

berättelse

 

1982

 

Del TT

Kommittédirektiv

 

1 Riksdagen 198II82. 1 saml. Nr 103

 

Redaktionell anm.

Kommittéberättelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redovisning av lämnade betänkanden sedan föregående års berättelse, uppgifter om kommittéernas planering, kostnader samt regis­ter. 1 del I finns numera också en redovisning av fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéer som redovisas i kommitléberällelsen. Sakregistren i del I och del II är fr o m 1982 års berättelse identiska.

Direktiv och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliet gemensam serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de genom LiberFörlag.

Direktiv som getts ut i denna serie trycks på nytt en gång om året i del II. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i direklivserien. Uppgifter om direktiv och kommittéernas verksamhet under löpande år kan erhållas efter hänvändelse till justitiedepartementet (se del I Utdrag ur protokoll s 2 och 3).

Del 11 innehåller direktiv och tilliiggsdirekliv som meddelats sedan redovis­ningen i 1981 års berättelse färdigställdes samt register. Direktiven är fr o m årets berättelse intagna i den ordning de numrerats i direktivserien. Direktiv i 1980 års serie som inte har redovisats tidigare i berättelsen redovisas först, därefter redovisas beslutade direktiv t o m den 20 november 1981 i 1981 års serie.

 

Direktiv som inte tidigare har redovisats i liommitté-       Skr. 1981/82:103

berättelsen                                                     Dir- 1980:80

1980 års direktivserie

Kommitté med uppgift att samordna aktiviteter i samband med uppföljningen av Stockholmskonferensen år 1972 om den mänskliga miljön

Dir 1980:80

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-30.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Förenta Nationernas (FN) konferens om den mänskliga miljön, som ägde rum i Stockholm den 5-16 juni 1972, innebar ett genombrott för det internationella miljösamarbetet såväl globalt som regionalt. Genom konfe­rensen kom både regeringar och den allmänna opinionen till ökad insikt om miljöproblemens vikt och angelägenhetsgrad. Stockholmskonferensen gav bl. a. lill resultat att ell särskilt FN-organ för miljöfrågor (United Nations Environment Programme, UNEP) med uppgift att samordna FN-systemets verksamhet inom miljöområdet inrättades. Den anda av samförstånd och vilja lill insatser lill skydd för miljön som rådde under Slockholmskonferen-sen har i många avseenden präglat del internationella miljösamarbetet också under åren efter konferensen. Så ingicks t. ex. under perioden 1972-1975 flera konventioner för att skydda den marina miljön mot olika typer av föroreningar från fartyg, från landbaserade källor och genom dumpning av avfall.

Det är angeläget att viljan till samarbete och den positiva attityden till internationellt miljösamarbete bibehålls och om möjligt stärks. Ett sådant samarbete måste bedrivas även under perioder av minskad ekonomisk tillväxt och minskal utrymme för kostnadskrävande reformer. Ett säll att göra detta kan vara att genom särskilda insatser uppmärksamma 10-årsjubileet 1982 av Stockholmskonferensen. Inom UNEP planeras särskilda aktiviteter i samband med miljöslyrelsens tionde session våren 1982. Som en av initiativtagarna till konferensen har Sverige ett särskilt ansvar för att andan från Stockholmskonferensen hålls levande.

Försurning av mark och vatten är ell av våra allvarligaste miljöproblem. Nedfall av svavel- och kväveföreningar från förbränning av fossila bränslen är den dominerande orsaken till försurning.

Försurningen av mark och vatten uppmärksammades först i slutet av 1960-talel. Internationellt presenterades problemen vid FN-konferensen i Stockholm år 1972. I en svensk rapport lill konferensen redovisades ett omfattande material som bl. a. pekade på att luftföroreningar kunde transporteras i atmosfären över långa avstånd och förorsaka miljöproblem i form av försurning också utanför del land inom vars gränser utsläppen skett.

 

Skr. 1981/82:103   Sedan år 1972 har ett omfattande arbete skett såväl nationellt som

Del II                 internationellt  för  att  ytterligare  klarlägga  försurningens  orsaker och

effekter. Sådana studier har i första hand genomförts i Sverige, Norge och USA. Materialet från dessa undersökningar visar att försurningen ökat i omfattning mycket snabbi under 1970-lalet. Bland problem som uppmärk­sammats nyligen kan nämnas försurningen av grundvatten och utlakningen av tungmetaller till sjöar och grundvatten.

De internationella undersökningarna visar klart att stora mängder luftföroreningar transporteras med luftströmmar över Europa. För Sveriges del beräknas mer än hälften av de försurande ämnen som faller ner över landet komma från utsläppskällor i andra europeiska länder. För att minska skadorna av försurningen erfordras sålunda en minskning av utsläppen såväl i Sverige som i andra delar av Europa.

Förhandlingar om en sådan minskning av utsläppen har pågått sedan år 1977 inom ramen för FN;s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Vid ett miljöministermöte inom ECE i november 1979 undertecknades en alleuropeisk konvention om långväga gränsöverskridande luftförorening­ar.

Med hänsyn lill försurningsfrågornas internationella karaktär och till deras stora betydelse både för vårt land och för många andra länder bör just dessa frågoi ägnas särskild uppmärksamhet i ett svenskt initiativ med anledning av alt tio år förflutit sedan Stockholmskonferensen.

Arbetet med att klarlägga försurningens orsaker och effekter som hittills har pågått i en rad organisationer och myndigheter under ca tio år, bör nu sammanfattas och presenteras på ett överskådligt sätt. En studie över försurningens omfattning och utveckling bör därför genomföras. Det är vidare angeläget att en fortsatt debatt om problemen kommer till stånd. En internationell konferens om försurningsproblemen skulle enligl min mening kunna vara ett viktigt inslag i denna fortsatta debatt. Sverige bör därför inbjuda till en sådan konferens att äga rum i juni 1982. Till konferensen bör inbjudas såväl vetenskaplig expertis som representanter på hög pohlisk nivå från de länder som undertecknat den tidigare nämnda konventionen samt representanter från de internationella organ som deltar i arbetet med att minska luft föroreningsproblemen. En sådan konferens bör enligl min mening kunna bidra till en fortsatt konstruktiv debatt om försurningen och olika åtgärder för att lösa problemen. Konferensen kan därmed bl. a. utgöra ett viktigt led i den uppföljning som måste ske av arbetet inom ramen för konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

För att samordna de olika aktiviteter som kan bli aktuella i samband med att tio år förflutit sedan Stockholmskonferensen år 1972 om den mänskliga miljön bör en särskild kommitté tillkallas. En av kommitténs huvuduppgifter bör vara att planera och genomföra den studie och den konferens om försurningsproblemen som jag här förordat.

Jag erinrar om regeringens allmänna tilläggsdirektiv till kommittéer (Dir 1980:20).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppgift att ta initiativ till och samordna svenska aktiviteter i samband med 10-årsjubileet av FN-konferensen om den mänskliga miljön i Stockholm år 1972,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande.

 

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål     Skr. 1981/82:103
kommittén.                                                                                    Dir. 1980:81

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)

Tilläggsdirektiv till sjölagsutredningen (Ju 1977:16)

Dir 1980:81

Beslut vid regeringssammanträde 1980-11-27

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Vid regeringssammanträdet den 1 december 1977 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter för att se över sjölagen (1891:35 s. 1). Enligl de då utfärdade direktiven skulle översynen omfatta reglerna i 6 kap. om befordran av passagerare och resgods samt i 10 kap. om begränsning av redares ansvarighet. Kommittén antog namnet sjölagsutredningen. Arbetet skulle bedrivas i samverkan med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge.

Enligt vad jag har inhämtat kommer sjölagsutredningen i likhet med sjölagskommitiéerna i de övriga nordiska länderna inom kort att överlämna ett belänkande beträffande ändringar i 6 och 10 kap. sjölagen.

I direktiven uttalades att ytterligare frågor om översyn av sjölagen kunde komma att aktualiseras under de närmaste åren. Som exempel nämndes det då pågående arbetet på en internationell konvention om sjötransport av gods samt planerna på nya internationella regler om tillämplig lag i tvister med anledning av sammanstötning mellan fartyg. 1 den mån resultatet av pågående internationellt samarbete föranledde det, borde frågan om att med svensk rätt införliva nya internationella regler på ifrågavarande områden överlämnas till kommittén genom tilläggsdirektiv.

Enligt min mening är det nu en lämplig lidpunkt att ta upp frågan om det fortsatta reformarbetet på sjölagens område.

Arbetet på en internationell konvention om tillämplig lag vid tvister i anledning av kollision mellan fartyg väntas inte leda till något resultat under de närmaste åren. Sjölagens bestämmelser om registrering av skepp och om inskrivning av rättigheter i skepp samt om parirederi var föremål för en omfattande reform år 1973. De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 1976. Bestämmelserna i sjölagen om instiftande av panträtt ses f. n. över av pantbrevsutredningen (Ju 1979:02). Dessutom pågår inom justitiedeparte­mentet en översyn av sjölagens regler om inskrivning och panträtt i vissa andra avseenden. Dessa ämnen är alltså inte aktuella för utredning inom

Skr. 1981/82:103      sjölagsulredningen. Med hänsyn härtill anser jag del naturligt all övervä-
Del II                     gandena beträffande utredningens fortsatta arbete i första hand inriktas på

att undersöka behovet av att reformera reglerna i 5 kap. sjölagen om befordran av gods. Också ett annat skäl talar för detta. Arbetet pä en internationell konvention om sjötransport av gods avslutades nämligen i mars 1978 vid en konferens i Hamburg, som hade sammankallats av Förenta Nationerna. Konventionen har undertecknats av 27 stater, däribland de nordiska länderna, Frankrike, Västtyskland och USA.

Bestämmelserna i 5 kap. sjölagen är uppdelade på fem huvudavdelningar. Den första avdelningen (71-75 §§) är av inledande natur och innehåller bestämmelser som är gemensamma för alla typer av avtal om befordran av gods med fartyg. Därefter följer tre avsnitt som behandlar i tur och ordning resebefraklning (76-136 §§), tidsbefraktning (137-150 §§) och konossement (151-167 §§). Kapitlet avslutas med tre paragrafer (168-170 §§) som reglerar frågan i vilken utsträckning vissa av kapitlets bestämmelser är tvingande och frågan om tillämplig lag.

Huvuddelen av bestämmelserna i 5 kap. fick sin nuvarande lydelse under senare hälften av 1930-talet i samband med en omfattande reform av befraktningskapillen i de nordiska ländernas sjölagar. Genom denna reform fick de nordiska ländernas bestämmelser på detta område i alll väsentligt samma lydelse. Ändringarna genomfördes för svensk del genom lagen (1936:276) om ändring i vissa delar av sjölagen. Motsvarande lagändringar genomfördes åren 1937-39 i de övriga nordiska länderna.

Delar av befraktningskapitlet har därefter fått ny lydelse genom lagen (1973:1202) om ändring i sjölagen. Dessa ändringar föranleddes av att Sverige tillträdde ett år 1968 avslutat ändringsprotokoll till 1924 års internationella konvention rörande faslställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om konossement. Lagändringarna berörde främst reglerna om resebefraklning och konossement. De innebar att tilläggspro­tokollets bestämmelser om befordran pä grundval av konossement togs in i sjölagen. Dessutom moderniserades vissa andra bestämmelser om godsbe­fordran. Reglerna om befordran av passagerare och resgods bröts samtidigt ut till ett särskilt kapitel, 6 kap. Även denna lagstiftning tillkom i nordiskt samarbete.

De ändringar som genomfördes år 1973 var emellertid inte resultatet av någon fullständig översyn av reglerna om befordran av gods. Ändringarna inskränktes i huvudsak till vad som föranleddes av tilläggsprotokollet. Många bestämmelser i 5 kap. har fortfarande samma lydelse som de fick genom 1936 års reform. En tidigare kommitté, sjölagskommitlén, lade år 1972 i betänkandet (SOU 1972:51) Sjölagens befraktningskapilel fram förslag till vissa ändringar i de delar av 5 kap. som inte berördes av 1973 års reform. Några motsvarande betänkanden lades inte fram i de övriga nordiska länderna. Förslaget, som i huvudsak innebar en språklig bearbetning av de ifrågavarande bestämmelserna, ledde emellertid inte till någon lagstiftning. 1 stället beslöt man att låta frågan vila i väntan på att en mera omfattande översyn kunde genomföras i nordiskt samarbete.

Den tekniska och ekonomiska utvecklingen sedan mitten av 1930-talel har

medfört stora och genomgripande förändringar också på sjötransporternas

område.  Övergången  till  större  och  snabbare fartyg och  den  ökade

världshandeln med bearbetade industrivaror har medfört att slyckegods-

6                            transporterna har fått större betydelse än tidigare. Även godshanteringstek-

 

nikens utveckling har verkat i samma riktning. Övergången till container- Skr. 1981/82:103 transporter och "roll on/roll off'-teknik har lett till att en ny typ av stora och Dir. 1980:81 högeffektiva linjefartyg har vuxit fram. Samtidigt har transporttiderna kraftigt minskat. De minskade transporttiderna har i förening med omvälv­ningarna på kommunikationsteknikens område lett till krav på nya rutiner när det gäller transportdokumenten. Konossementets betydelse som bärare av rätten till godset har minskat, och behovet av negotiabla dokument kan väntas minska ytterligare i framtiden. Slutligen har framväxten av föränd­rade kommersiella sjöfartsmönster lett till att nya kontraktstyper har utvecklats. Som exempel kan nämnas avtal om flera resor i rad (konsekutiva resor), avtal som avser transport av viss mängd gods under en bestämd tidsperiod (kvantumkontrakt) eller hyra av fartyg ulan besättning (bare-boat charter). Inom färjetrafik och annan linjetrafik med "roll on/roll off'-fartyg förekommer det också avtal som går ut på att visst utrymme på ett däck reserveras för en kund vid bestämda avgångar under viss tid.

Mot bakgrund av den nu beskrivna utvecklingen är det föga överraskande att reglerna i 5 kap. sjölagen i många avseenden i dag ter sig föråldrade och i behov av en översyn. Jag förordar att sjölagsutredningen får i uppdrag att göra en sådan översyn. Denna bör ske i samråd med motsvarande kommittéer i de övriga nordiska länderna.

En grundläggande uppgift för utredningen blir att kartlägga de nya avtalstyper .som under senare år har kommit lill användning vid sjötranspor­ter. Utredningen bör också studera de standardkontrakt som används vid ingående av sjötransportavtal av olika slag. Slutligen bör utredningen försöka skaffa sig en uppfattning om vilka krav som den framtida utvecklingen på området kan väntas ställa på lagstiftningen.

Med utgångspunkt i denna kartläggning bör utredningen bedöma om det behövs en detaljerad lagreglering. Bestäfnmelserna i 5 kap. är i stor utsträckning dispositiva. Särskill när det gäller de traditionella avtalsformer­na finns i dag olika former av standardkontrakt som har fått vidsträckt internationell användning. Dessa avtal är ofta mycket utförliga och tar regelmässigt över de dispositiva bestämmelserna i sjölagen. Behovet av regler måste bedömas med hänsyn härtill. En viktig faktor är om trots det sagda vissa förekommande avtal är ofullständiga och bör utfyllas med dispositiva lagbestämmelser för att man skall undvika tvister mellan partema. Av stor betydelse är om nuvarande kontraktspraxis ger vid handen att det behövs tvingande regler för att skydda den svagare parten i avtalet eller eljest för att hindra missbruk av avtalsfriheten. Förhållandena i samband med slyckegodstrafik kräver härvid särskild uppmärksamhet. Certepartier, dvs. avtal mellan redare och befraktare som går ut på att redaren ställer sitt fartyg eller visst utrymme i fartyget till förfogande för transport av gods, ingås vanligen med hjälp av mäklare och mellan förhållandevis jämstarka parter. Detta gäller inte i samma utsträckning i fråga om styckegodstransport. Allmänt kan därför sägas att behovet av lagreglering får antas vara störst i styckegodsfart. Utredningen bör också uppmärksamma i vad mån de nya avtalstyper som tidigare har nämnts påkallar reglering.

Utredningen bör vidare ta upp vissa frågor som rör systematiken och
terminologin i sjölagens befraktningskapilel. Sjölagen skiljer som tidigare
har nämnts f. n. mellan två huvudgrupper av transportavtal, resebefraklning
och tidsbefraktning. Resebefraklning föreligger om frakten beräknas för       7

 

Skr. 1981/82:103 resa och tidsbefraktning om den beräknas för tid. Det sätt på vilket frakten
De! II                beräknas är med andra ord avgörande för gränsdragningen. Styckegodsbe-

fraktning räknas systematiskt som en form av resebefraklning, och resebe-fraktningsreglerna är i huvudsak tillämpliga också på styckegodstransporter. Bara i ett mindre antal fall finns särskilda regler för styckegodsbefraktning. Särskilt om utredningen skulle finna att styckegodstransporterna i ökad utsträckning bör göras till föremål för särreglering, kan det finnas anledning att överväga att skilja ut styckegodsreglerna till ett särskill avsnitt. En annan möjlighet är att dela upp reglerna på samma sätt som t. ex. i den franska lagstiftningen. Denna skiljer mellan avtal om sjötransport av gods ("trans­port maritime") och avtal som går ut på att ställa fartyg till förfogande för transport av gods ("contrat d'affrétement"). En sådan uppdelning skulle dessutom stämma bättre överens med vad som tillämpas på andra områden av transporträtten.

I utredningens uppdrag bör också ingå att överväga om Sverige skall tillträda den tidigare omnämnda FN-konventionen av år 1978 om sjötrans­port av gods. Fördelarna med denna konvention är omstridda. Vissa bedömare har hävdat att konventionens ansvarssystem skulle leda till ökade kostnader för sjötransport av gods, medan andra hävdat att kostnadseffek­terna blir försumbara. Det har också framhållits att konventionen, om den träder i kraft, kommer att öka den splittring av den internationeUa regleringen på området som redan ikraftträdandet av 1968 års ändringspro­tokoll till 1924 års konvention om konossement har medfört. Det kan emellertid knappast förnekas att FN-konventionen i flera avseenden innebär avsevärda lagtekniska framsteg i förhållande till 1924 års konvention och ändringsprotokollet, vilkas regelsystem är tämligen komplicerat.

En viktig uppgift för utredningen blir därför att värdera vilka verkningar som ett tillträde till konventionen skulle få för svensk sjöfartsnäring och svenskt näringsliv i övrigt. Om utredningen finner att Sverige i och för sig bör tillträda konventionen, blir nästa fråga om man för svensk del bör avvakta med ett tillträde lill dess konventionen har fått viss anslutning från andra länder. Om utredningen finner att Sverige bör tillträda konventionen, bör den också lägga fram förslag till de lagändringar som föranleds av ett tillträde.

Jag anser det vara av stor vikt att den nordiska rättslikheten kan bevaras på detta område. Inte heller i de övriga nordiska länderna har man tagit slutlig ställning i frågan om tillträde till 1978 års FN-konvention, men del föreligger nordisk enighet om att det under alla omständigheter finns behov av att se över sjölagarnas bestämmelser om befordran av gods. Även de danska, norska och finländska kommittéerna kommer därför enligt vad jag har erfarit att få i uppdrag alt göra en sådan översyn. Uppdragen till de danska och norska kommittéerna kommer dessutom att omfatta frågan om tillträde till 1978 års konvention. 1 Finland bereds denna fråga av sjöfartsdelegationens arbetsgrupp för juridiska frågor. Utredningen bör verka för att det om möjligt uppnås enighet om i huvudsak likalydande lagtexter i de nordiska länderna.

Jag förutsätter att utredningen kommer att utarbeta förslag till lagändring­
ar och bereda frågan om tillträde till 1978 års konvention i nära samverkan
med berörda organ i de andra nordiska länderna. För att säkerställa ett
effektivt nordiskt samarbete bör utredningen undersöka möjligheterna att
8                      göra upp en för samtliga utredningar gemensam arbetsplan.

 

Jag hemställer all regeringen beslutar alt ge utredningen tilläggsdirektiv i     Skr. 1981/82:103 enlighet med  vad  jag i  det  föregående  har anfört  om  det  fortsatta      Dir. 1980:82-utredningsarbetet.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

Tilläggsdirektiv till datalagstiftningskommittén (Ju 1976.05)

Dir 1980:82

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-04

Statsrådet Petri anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, en kommitté med uppdrag att se över lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m. (ang. direktiven, se kommittéberättelsen 1977, del II, s. 12 ff). Kommittén, som har antagit namnet datalagsliflningskommiltén (DALK), har avlämnat delbetänkandet (SOU 1978:54) Personregister -Datorer - Integritet, promemorian (Ds Ju 1979:19) Författningsreglering av SPAR m. m. samt delbetänkandet (SOU 1980:31) Offentlighetsprincipen och ADB.

För DALK återstår nu två huvuduppgifter. Den ena är att lägga fram förslag till lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskom­melser eller som annars påkallas av hänsyn till den internationella datatrafiken. Den andra huvuduppgiften har getts åt kommittén genom tilläggsdirektiv som på min föredragning har beslutats av regeringen den 6 mars 1980 (Dir 1980:14). Enligt tilläggsdirektiven skall kommittén utreda frågan om en generell personregisterlagstiftning, dvs. en ny lag som inte som datalagen (1973:289, omtryckt 1979:334) i första hand är inriktad på registreringstekniken.

Datainspektionen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 tagit upp frågan om en rationalisering av den tillståndsprövning som inspektionen f. n. gör enligt datalagen. Ett projekt för att ytterligare standardisera själva ansökningsförfarandet pågår inom inspektionen. Inspektionen anser emellertid att delar av tillståndsprövningen bör ersättas med ett anmälningsförfarande, så att arbetet kan koncentreras på ärenden där integritetsfrågorna är särskilt angelägna. Enligt inspektionens mening bör särskilda resurser ställas till förfogande för en utredning av ett sådant förfarande. Inspektionen understryker att utredningen brådskar och att det inte är möjligt att avvakta resultatet av DALK:s pågående arbete. Inspektionen har därefter i skrivelse till regeringen den 20 november 1980 anmält de behov av ändringar i datalagen som lill följd av den senaste tekniska utvecklingen bedöms som mest angelägna.

 

Skr. 1981/82:103   De frågor som dalainspektionen tar upp ligger enligt min mening redan

Del II                inom ramen för det uppdrag som DALK har fått genom tilläggsdirektiven.

DALK:s uppdrag är emellertid omfattande och syftar till alt undersöka om datalagen på sikt kan ersättas med en generell personregisterlagstiftning. Med hänsyn till vad datainspektionen har anfört anser jag alt det är viktigt att så snabbt som möjligt undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att också på kort sikt rationalisera verksamheten hos inspektionen. I likhet med inspektionen tror jag inte att det är möjligt all åstadkomma några mera påtagliga rationaliseringseffekter utan att ändra regelsystemet. Det innebär all de frågor som skall undersökas av DALK och de som kommer att omfattas av den utredning som datainspektionen har begärt är så nära förbundna med varandra att även den sistnämnda utredningen bör bedrivas inom DALK. Arbetet bör givetvis ske i nära samråd med datainspektionen. Inget hindrar att samtidigt i annan ordning ansträngningar görs att rationalisera verksamheten vid datainspektionen lill den del datalagen inte berörs.

Jag anser alltså att DALK bör ges i uppgift att med förtur göra den utredning som datainspektionen har hemställt om. Kommittén bör lägga fram de reformförslag som utredningen kan ge anledning till i en särskild promemoria.

En begränsning av tillslåndskravel skulle leda till kostnadsbesparingar inte bara i datainspektionens egen verksamhet utan också för dem - myndigheter och enskilda - som vill inrätta ADB-register. Det kan finnas anledning att i detta sammanhang uppmärksamma också andra frågor om datalagens ekonomiska konsekvenser.

Frågan om konsekvenserna för registeranvändarna av en generell person­registerlagsliftning har berörts i tilläggsdirektiven till DALK. I dessa anges att en allmän utgångspunkt för utredningsarbetet självfallet måste vara att lagstiftningen inte får medföra större ingrepp i offentlig eller enskild verksamhet än som är klart motiverat med hänsyn till integritetsintresset. DALK bör enligt tilläggsdirektiven noga bedöma de administrativa konse­kvenser för myndigheter, företag och andra som kan bli följden av en ny reglering. I tilläggsdirektiven behandlas däremot inte frågan om vilka ekonomiska och administrativa konsekvenser som följer av bestämmelserna i datalagen, kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182). Med hänsyn till de ansträngningar som f. n. görs för att begränsa samhällets kostnader på olika områden är det emellertid enligt min mening angelägel att dessa konsekvenser undersöks mera generellt.

Innan jag går närmare in på denna fråga vill jag understryka vikten av ett fullgott integritetsskydd i samband med ADB. Jag vill också peka på all man i flera länder har följt vårt exempel och antagit lagar som vilar på samma grundsatser som datalagen. På del internationella planet strävar man efter att åstadkomma gemensamma normer för integritetsskyddel. Det råder alltså en allmän enighet om alt intresset att skydda den personliga integriteten väger tungt. Självfallet måste man acceptera att integritetsskyddel medför kostnader och andra konsekvenser. Delta hindrar emellertid inte att man undersöker vilka dessa är och, utan att försämra integritetsskyddet, genom olika åtgärder försöker hålla dem tillbaka.

Enligt min mening torde en undersökning av datalagens ekonomiska och

administrativa konsekvenser vara en nödvändig förutsättning för att DALK

10                    skall kunna överväga om datalagen i framtiden kan ersättas med en generell

 

personregisteriagstiftning. Med hänsyn till rådande förhållanden anser jag Skr. 1981/82:103 emellertid att det är angeläget att även pröva om några åtgärder kan Dir. 1980:83 genomföras på kort sikt. För att man skall få fram ett underlag för en sådan bedömning bör DALK med förtur kartlägga och analysera datalagens ekonomiska och administrativa konsekvenser. Resultatet av undersökning­en bör redovisas till regeringen tillsammans med de förslag som undersök­ningsresultatet kan ge anledning till.

Vid undersökningen bör DALK givetvis beakta att rutiner som ökar kostnaderna för registeranvändarna, t. ex. för kontroller och rättelser, kan vägas upp av besparingar för dem som är föremål för registreringen eller annars berörda av den. Det bör också observeras att åtgärder som en myndighet eller ett företag vidtar för att tillgodose integritetsskyddet också kan medföra administrativa fördelar för den registeransvarige själv. Sådana fördelar kan bestå i bättre dokumentation, bättre kontroll av hur datasyste­met används, effektivare kontroll över de ekonomiska transaktionerna, bättre skydd mot databrott, ökade möjligheter att rekonstruera ett förstört register osv.

Kartläggningen bör i första hand avse datalagens konsekvenser. Om utredningsarbetet ger vid handen att också kreditupplysningslagens och inkassolagens ekonomiska och administrativa konsekvenser behöver under­sökas, bör kartläggningen omfatta även dessa.

Jag hemsläller att regeringen utvidgar DALK:s uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

Uppföljning av 1975 års reform av domstolsadministratio­nen

Dir 1980:83

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-11.

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Den 1 juli 1975 inrättades domstolsverket i Jönköping. Verket är central
förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvalt­
ningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrendenämnderna, hyresnämnder­
na, rättshjälpsnämndema och de allmänna advokatbyråerna (prop. 1972:1
bil. 4, JuU 1972:8, rskr 1972:159; JuU 1973:24, rskr 1973:221; prop. 1974:1
bil. 4, JuU 1974:6, rskr 1974:128; prop. 1974:149, JuU 1975:1, rskr 1975:1).
Tillkomsten av domstolsverket innebar att domstolsväsendet anpassades till
den organisationsstruktur som är kännetecknande för svensk statsförvaltning
i övrigt. Verket övertog en rad av de adminstrativa uppgifter som tidigare
hade ankommit på justitiedepartementet, domstolarna och domstolsväsen­
dets organisationsnämnd (DON). DON hade sedan den 1 juli 1971 - i
awaklan på statsmakternas ställningstagande till frågan om en central       11

 

Skr. 1981/82:103      förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet - i vissa hänseenden fungerat
Del II                 som central förvaltningsmyndighet för bl. a. de allmänna domstolarna och

förvaltningsdomstolarna men upphörde i och med domstolsverkets till­komst.

Enligt förordningen (1975:506) med instruktion för domstolsverket skall verket i administrativt hänseende inom sitt verksamhetsområde bl. a. leda och samordna verksamheten, meddela föreskrifter, råd och anvisningar samt se till att verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt. Verket svarar för organisatoriska frågor samt för personal- och ekonomiadministrationen. En huvuduppgift är därvid att se till att tilldelade resurser utnyttjas rationellt och effektivt inom verksamhetsområdet. Därutöver omfattar organisationsfrå­gorna ett antal olika uppgifter som rationaliseringsfrågor, ADB-frågor samt byggnads- och utrustningsfrågor. Verket svarar för anslagsframställningarna för myndigheterna. Inom ramen för regeringens bemyndigande har verket det yttersta ansvaret för de medel som anslås till verksamhetsområdet. Verket sköter delar av den löpande administrationen vid myndigheterna -med vissa undantag för de största myndigheterna. Verket svarar också för en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet.

Efter uppdrag från regeringen eller efter eget initiativ företar domstols­verket utredningar i författningsfrågor. Verket utfärdar också verkställig­hetsföreskrifter till olika författningar.

Domstolsverket är centralmyndighet för rättshjälpen. Detta innebär bl. a. att verket företräder staten vid talan mot domstolsbeslut rörande rättshjälps­kostnader samt fastställer taxor på rätlshjälpsområdet.

Samtidigt med domstolsverket inrättades en ijänsleförslagsnämnd för domstolsväsendet. Nämndens huvuduppgift är att avge förslag till regeringen när ordinarie domartjänsler tillsätts. Nämndens kansligöromål fullgörs av verket. Verket sköter även kansligöromålen åt notarienämnden och besvärsnämnden för rättshjälpen. Dessa tre nämnder är i övrigi fristående frän domstolsverket. Notarienämnden beslutar bl. a. om allmänna riktlinjer för notarietjänstgöring och handlägger ärenden om antagning till notarie­tjänstgöring. Besvärsnämnden för rättshjälpen är överinstans i förhållande till rättshjälpsnämnderna.

I instruktionen för domstolsverket erinras om att verket i sin verksamhet har att iaktta den självständighet som regeringsformen tillförsäkrar domsto­larna i deras dömande och rättstillämpande uppgifter. Det finns vidare en bestämmelse alt verket inte får föreskriva att en viss rotel eller ett visst mål skall tilldelas en viss domare eller på något annat sätt bestämma hur de dömande uppgifterna skall fördelas mellan enskilda domare.

Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Verket leds av en styrelse, i vilken generaldirektören är ordförande. Därutöver har styrelsen fem andra ledamöter som regeringen utser särskilt. För närvarande finns bland styrelseledamöterna en ledamot som är domare, två ledamöter med riksdagserfarenhet samt två ledamöter som har förordnats efter förslag av fackliga huvudorganisationer.

Verket är indelat i en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personal-
enhet, en juridisk enhet och ett sekretariat. Till verket är även ett
revisionskontor knutet. Vidare finns en disciplinnämnd som prövar frågor
som avses i 15 kap. 3 § lagen (1976:600) om offentlig anställning samt 22 och
24 §§ anställningsförordningen (1965:601).
12                       Under den tid som domstolsverket har varit i verksamhet har verket utöver

 

de reguljära uppgifterna, av eget initiativ eller på regeringens uppdrag, Skr. 1981/82:103 genomfört en rad olika projekt. Bl. a. har handböcker utarbetats för Dir. 1980:83 expedieringen i hovrätt och tingsrätt samt för handläggningen av bouppteck­ningsärenden. Domsblanketter har införts för tvistemål. Taxor har fastställts inte bara inom rättshjälpsområdet ulan även för ersättning till tolkar. Olika åtgärder för alt förbättra de allmänna advokatbyråernas lönsamhet har vidtagits. Inskrivningsmyndigheternas organisation och arbetsrutiner har setts över. Rättsfallspublicering med hjälp av ADB-teknik har införts vid bl.a. regeringsrätten, bostadsdomstolen och hovrätterna. En översyn av 1973 års notariereform har utförts. Hyres- och arrendenämndernas kansli­funktioner har studerats. Förutsättningarna för alt utnyttja ADB-teknik vid summarisk process har undersökts. Olika domkretsfrågor har utretts. Domstolsverket har utfört förberedelsearbete i anledning av reformen år 1980 av samhällets rättshjälp. Verket har vidare medverkat när länsrättsre­formen genomfördes år 1979 och har viktiga uppgifter i samband med ADB-teknikens användning inom inskrivningsväsendet.

Det är enligt min mening naturligt att reformer som beslutas av statsmakterna blir föremål för en utvärdering en viss tid efter genomföran­det. Delta gäller inte minst när nya organ tillskapas. En sådan utvärdering har nyligen genom en särskild utredning skett i fråga om brottsförebyggande rådet, som inrättades år 1974. Sådana översyner utgör viktiga och naturliga led i regeringens strävanden alt begränsa statens utgifter och att se till att statens resurser utnyttjas så effektivt som möjligt.

Fem år har gått sedan den nya domstolsadminislralionen genomfördes och domstolsverket inrättades. Det ter sig mot denna bakgrund naturligt all nu följa upp reformen och undersöka dess utfall. Innan jag närmare går in på inriktningen och formerna för en sådan översyn finns det emellertid skäl att något redovisa den utveckling som ledde till verkets tillkomst och de uttalanden som från statsmakternas sida gjordes i samband med det.

Tillkomsten av ett centralt organ inom domstolsväsendet innebar en
genomgripande reform för domstolsväsendet. De administrativa uppgifter
som annars brukar ankomma på ett centralt ämbetsverk hade nämligen av
tradition i fråga om de allmänna underrätterna till övervägande del fullgjorts
av hovrätterna och justitiedepartementet. Hovrätterna hade för sin kamerala
och administrativa verksamhet egna administrativa enheter. Utvecklingen
hade dock i början av 1970-talel lett därhän att denna organisationsstruktur
inte fullt ut medgav en effektiv planering, samordning eller uppföljning.
Under 1960-talet och början av 1970-talet ägde nämligen genomgripande
reformer rum inom domstolsväsendet. Rådhusrätterna förstatligades år
1965. Är 1971 ersattes häradsrätterna och rådhusrätterna av tingsrätter som
allmänna underrätter. Samtidigt minskade antalet underrätter avsevärt.
Staten överlog ansvaret all hålla lokaler för underrätterna. Statliga arrende-
och hyresnämnder inrättades år 1968. Förvaltningsdomslolsreformen år 1971
innebar att de allmänna förvaltningsdomstolarna - lill en början regerings­
rätten och kammarrätterna - kom att utgöra envar sin egen förvaltnings­
myndighet. Systemet med flera parallella administrativa enheter utan något
centralt samordnande organ kom genom denna utveckhng att bl. a. ofta leda
till dubbelarbete. Samma eller likartade frågor kunde också komma alt
bedömas olika av de skilda administrativa enheterna. Genom att en stor del
av de administrativa uppgifter som rörde domstolsväsendet enligl dåvarande
ordning ankom på regeringen tvingades vidare personalen i jusliliedeparte- 13

 

Skr. 1981/82:103      mentet att ägna stort arbete åt anslagsfrågor och administrativa problem som
Del II                     rörde domstolarna.

Den nu beskrivna utvecklingen aktualiserade en omläggning av domstols­väsendets administration. Även andra omsdtändigheler talade emellertid för en omläggning. Under 1960-talet påbörjades ett omfattande rationaliserings­arbete inom hela statsförvaltningen där bl. a. datateknik kom till använd­ning. Bland de projekt som påverkade domstolsadminislralionen fanns bl. a. del ekonomi-administrativa s. k. system S, statskontorets personaladmini­slrativa informationssystem (PAI) och rättsväsendets informationssystem (RI). Till detta kom planerna på ett nytt ADB-baserat inskrivningsväsende. För användningen av sådana system inom domstolsväsendet behövdes en central instans.

Vad jag nu har sagt utgör huvudparten av de skäl som talade för att domstolsverket inrättades. Det fanns emellertid också röster som uttalade farhågor inför en centralmyndighet. Dessa farhågor hade sin grund i det förhållandel att domstolsväsendets huvuduppgift - den dömande och rättstillämpande verksamheten - måste falla utom centralmyndighetens kompetensområde. Enligt regeringsformen får nämhgen ingen myndighet, inte heller riksdagen, bestämma hur en domstol skall döma i del enskilda fallet eller hur en rättsregel skall tillämpas i ett särskill fall. 1 fråga om förvaltningsmyndigheter finns i regeringsformen en liknande bestämmelse såvitt gäller beslut i ärenden som rör myndighetsutövning mol enskilda eller mol kommuner eller som rör tillämpning av lag. Justitieutskotlet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande alt en centralmyndighet inom domstolsväsendets område emellertid måste ges en särställning i förhållande till andra centrala ämbetsverk eftersom myndigheten inle kunde få handlägga ärenden som rörde den egentliga verksamheten inom förvalt­ningsområdet. Svårigheterna alt avgränsa centralmyndighetens kompelens-område så all domstolarnas självständighet inte kränktes påtalades också i samband med riksdagsbehandlingen.

Med hänsyn till betydelsen från rättssäkerhetssynpunkt av domstolarnas självständighet uttalade justitieutskottet att det var viktigt att de föreskrifter som skulle reglera den nya domstolsadministrationen avfattades så all gränsdragningsproblem och kompetenskonflikter i största möjliga utsträck­ning förhindrades. Det borde vidare enligl utskottet bli en angelägen uppgift för justitiekanslern och justitieombudsmannen att följa verksamheten inom den nya domstolsadminislralionen och ha uppmärksamheten på kompetens­konflikter.

Under de år som har gått sedan reformen av domstolsadministrationen genomfördes har den fortgående samhällsutvecklingen och olika reformer som har genomförts självfallet berört också domstolsverket och dess verksamhetsområde. Särskill kan här nämnas länsrättsreformen år 1979 och reformen av samhällets rättshjälp år 1980. De genomgripande reformerna på arbetsrättens område har ökat belastningen på domstolsverket och på myndigheterna inom verkets verksamhetsområde. Antalet anställda vid verket har också ökat från cirka 115 år 1975 till cirka 140 år 1980.

Det är från olika synpunkter angelägel att de centrala förvaltningsmyn­
digheterna inte får en alltför slor organisation. Detta bör beaktas vid en
utvärdering av reformen.-Det ansträngda samhällsekonomiska läget kan,
som jag redan har antytt, inte heller undgå att inverka på en sådan
14                          utvärdering. Samtidigt måste framhållas betydelsen av att insatserna för all

 

rationalisera bl. a. domstolsverksamheten inte minskar. Delta gäller inte     Skr. 1981/82:103 minst mot bakgrund av det nu inledda besparingsarbetet inom statsförvalt-     Dir. 1980:83 ningen.

Jag förordar således att en särskild utredare tillkallas för all utvärdera den år 1975 genomförda reformen av domstolsadminislralionen. I det följande skall jag kort ange de frågor som utredaren särskilt bör uppmärksamma och inriktningen av hans arbete.

Det finns inte anledning att nu ta upp frågan om behovet av en central förvaltningsmyndighet på domstolsväsendets område. En återgång till tidigare administrationsformer för domstolarna kan knappast komma i fråga. Utredaren bör utgå från alt det också i fortsättningen skall finnas en central förvaltningsmyndighet på domstolsväsendets område.

En viktig uppgift för utredaren i detta sammanhang är emellertid att med utgångspunkt från principen om domstolarnas självständighet i deras dömande uppgifter se på verksamheten vid domstolsverket och domstolarna under de gångna åren. Mot bakgrund av vad som därvid kommer fram bör utredaren redovisa om och i så fall på vilket sätt principen om domstolarnas självständighet har trätts för när och föreslå de ändringar som kan vara påkallade.

En annan central uppgift för utredaren är alt undersöka i vilken utsträckning domstolsverket hittills har kunnat uppfylla de grundläggande målen för sin verksamhet, i första hand att i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten inom domstolsväsendet, ge domstolarna kvalificerad administrativ service och se lill att verksamheten bedrivs effektivt. Utredaren bör, om del behövs, lämna förslag till ändrade mål för verksamheten eller lill åtgärder som är ägnade att öka måluppfyllelsen.

Redan av de utredningsuppgifter som jag hiltills har uppehållit mig vid kan följa förslag lill ändrade beslutsbefogenheter mellan regeringen, domstols­verket och domstolarna. Utredaren bör emellertid även därutöver bilda sig en uppfattning huruvida ansvarsområden och beslutsbefogenheter i skilda frågor är lämpligt fördelade mellan regeringen, verket och domstolarna. Övervägandena bör mynna ut i de förslag till förändringar som utredaren kan finna påkallade.

Utredaren bör särskilt överväga om domstolsverkets styrelse har en lämplig sammansättning med hänsyn till dess uppgifter. En utgångspunkt är att i styrelsen även i fortsättningen bör ingå ledamöter med parlamentarisk förankring. Utredaren bör överväga om styrelsen bör innehålla ett större anlal ledamöter än f. n. med erfarenhet som domstolschefer eller av domstolsarbele eller om sådan erfarenhet kan tillföras verket på annat sätt. En naturlig uppgift i delta sammanhang är också att från olika utgångspunk­ter överväga uppgiftsfördelningen mellan styrelsen och verksledningen.

Utredaren bör med hänsyn till nödvändigheten av att begränsa statens utgifter ange om kostnaderna för domstolsadministrationen kan nedbringas. Han bör därvid undersöka verkets inre organisation och arbetsfördelning. 1 sammanhanget kan nämnas att domstolsverket i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 har begärt att en tjänst för överdirektör inrättas i utbyte mol en tjänst för byråchef.

Domstolsverket har numera efter länsrättsreformen samma uppgifter i
förhållande till länsrätterna som i förhållande lill tingsrätterna och är alltså
central förvaltningsmyndighet för båda de slag av domstolar som är
huvudmyndighet för notarietjänstgöring. Mot denna bakgrund bör utreda-        15

 

Skr. 1981/82:103      ren även överväga om del alltjämt kan anses föreligga ett behov av en särskild

Del II                     myndighet för notariefrågor eller om dessa frågor lämpligen kan ombesörjas

av ett särskill organ inom domstolsverket eller inordnas i verkets övriga

organisation. Utredaren bör också vara oförhindrad att gå in på de övriga

nämndernas sammansättning och organisation.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gång informera berörda personalor­ganisationer och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren bör därutöver informera berörda arbetstagare om utredarens arbete.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

alt tillkalla en särskild utredare för att följa upp 1975 års reform av domstolsadministrationen,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

alt kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

Utredning om samverkan mellan förskola och skola

Dir 1980:84

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-04.

Statsrådet Mogård anför.

Vid sin anmälan av propositionen 1978/79:180 om läroplan för gmndsko­lan m. m. (UbU 1978/79: 45, rskr 1978/79: 422) meddelade föredraganden, dåvarande statsrådet Rodhe, att förslag skulle föreläggas regeringen om tillkallande av en särskild utredning för att utreda olika frågor rörande samverkan mellan förskola och lågstadium. Efter samråd med chefen för socialdepartementet föreslår jag nu att en sådan kommitté tillkallas.

Samhällets barnomsorg omfattar både förskoleverksamhet och fritids-hemsverksamihet. Förskoleverksamheten bedrivs i form av förskola eller familjedaghem eller i form av annan kompletterande förskoleverksamhet, t. ex. s. k. öppen förskola eller parklek. Förskolan kan i sin tur organiseras som daghem eller som deltidsgrupp. Skillnaden mellan dessa organisationsr former ligger främst i vistelsetidens längd.

Under den senaste tioårsperioden har avgörande beslut fattats om sociala och pedagogiska insatser för barn. Barnomsorgen och skolan har genom dessa beslut förändrats såväl organisatoriskt som innehållsmässigt. Barnom­sorgen har under denna period genomgått en kraftig utbyggnad vilket också påverkat fönjitsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män.

På grundval av betänkanden (SOU 1972:26 och 27) från 1968 års barn-
16                         stugeutredning fattade riksdagen år 1973 beslut (prop.  1973:136, SoU

 

1973:30, rskr 1973:372) om riktlinjer för förskolans organisation, mål och Skr. 1981/82:103 inriktning. En förskolelag (1973:1205) trädde i kraft den 1 juli 1975. År 1976 Dir. 1980:84 fastställde riksdagen riktlinjer för en kraftig utbyggnad av barnomsorgen (prop. 1975/76:92, SoU 1975/76:28. rskr 1975/76:219) innebärande att 100 000 nya daghemsplalser och 50 000 nya platser i fritidshem skulle tas i drift fram t. o. m. år 1981. Förskolelagen ersattes av lagen (1976:381) om barnomsorg som sedan den 1 januari 1977 reglerar hela den kommunala barnomsorgsverksamheten. Genom riksdagens beslut år 1980 (prop. 1979/ 80:1, SoU 1979/80:44, rskr 1979/80:385) kommer regleringen av barnomsor­gen att fr. o. m. den 1 januari 1982 ske i den nya socialtjänstlagen.

År 1974 tillkallade statsrådet Odhnoff en kommitté, familjestödsutred­ningen (S 1974: 01), med uppdrag att bl. a. pröva erfarenheterna av och de pedagogiska förutsättningarna för all ge små barn en god omsorg i daghem. Kommittén har behandlat frågor om pedagogik och innehåll i arbetet i förskolan, åldersintegraiion på daghem, föräldramedverkan m. m. och avser alt under 1980 avlämna ett slutbetänkande.

Barnomsorgsgruppen (S 1973: 07) har efter regeringens uppdrag år 1973 utrett bl. a. frågan om en allmän föräldrautbildning. Barnomsorgsgruppen har i belänkandet (SOU 1980: 27) Barn och vuxna redovisat förslag angående föräldrautbildning och föräldramedverkan i barnomsorgen och skolan.

Skolan har under 1970-talel varit föremål för en omfattande reformverk­samhet. Beslut har bl. a. fattats om skolans inre arbete (SIA) (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367), nyll statsbidragssystem för grundskolan (prop. 1977/78: 85, UbU 1977/78: 21, rskr 1977/78: 260) och ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79: 422). Regeringen har under 1980 fastställt mål och riktlinjer, kursplaner saml timplaner i 1980 års läroplan för grundskolan. Besluten har berört såväl arbetssättet och innehållet i skolans arbete som skolans organisation och ledning.

Verksamheten i förskolan ulgår från de målsättningar som lagts fasl i lagen om barnomsorg. Till grund för arbetet i förskolan ulformar socialstyrelsen vägledande material i form av arbetsplaner m. m. Med bl. a. utgångspunkt häri utformar kommunerna verksamheten. Stor frihet ges personal och föräldrar/barn alt i samspel utforma arbetet inom den enskilda förskolan utifrån varje barns förutsättningar. Utvecklingen under de senaste åren har medfört att man i ökad grad har betonat gruppens betydelse för det enskilda barnets utveckling.

Barnomsorgen är en tillgång för både barn och föräldrar, där det ankommer på föräldrarna att avgöra om barnen skall delta. Skolan däremot är obligatorisk för barnen. För skolan gäller härigenom mer uttalade krav på förulsebarhet i verksamheten och möjlighet för samhället att styra den. Detta innebär bl. a. att skolan mer än förskolan ställs inför krav att ge eleverna vissa bestämda kunskaper och färdigheter.

Barnomsorgens målsättning innefattar bl. a. ett starkt markerat omsorgs­
ansvar för barn till föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar. Även för
skolan - särskilt de lägre årskurserna - är omsorgsaspekten av väsentlig
betydelse. Genom att skolan sedan lång tid tillbaka varit obligatorisk har
denna aspekt på skolans verksamhet emellertid tidigare inte uppmärksam­
mats i någon större utsträckning. Bl. a. beslutet om införande av samlad
skoldag innebär att också för skolan behovet av omsorg för barn med              17

2 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103      förvärvsarbetande föräldrar betonas.

Del II                        I de beslut jag tidigare refererat har understrukits alt en helhetssyn bör

styra utvecklingen av insatserna för barn och ungdomar. Målsättningarna för förskolan och skolan är emellertid i vissa avseenden olika. En konsekvens härav kan vara att vissa barn inte upplever skolan som en naturhg fortsättning på den verksamhet de tidigare deltagit i under förskoleåldern. Skolstarten kan därför skapa osäkerhet hos dessa barn.

Ett annat problem i sammanhanget är att ett barns utvecklingsålder kan skilja sig avsevärt från dess levnadsålder. Vid skolstarten kan skillnaden mellan barnen i fråga om utvecklingsnivå vara flera år utan att det kan sägas vara onormalt. Ett barns utvecklingsnivå kan dessutom skifta i olika avseenden - intellektuellt, socialt, motoriskt etc. Skolan har idag bristande möjligheter att ta hänsyn till sådana skillnader i barnens utveckling. De senaste årens reformer inom skolområdet har dock skapat ökade möjligheter att ta hänsyn till skillnader i utveckling. Genom beslutet om ny läroplan för grundskolan kommer timplanen för grundskolan i fortsättningen att gälla per stadium. Vidare har det nya statsbidragssystemet för grundskolan inneburit möjlighet till en friare resursanvändning och därigenom ökade möjligheter att hjälpa elever med behov av särskilt stöd. Dessa förändringar skapar tillsammans förutsättningar för en mer flexibel planering av arbetet på lågstadiet.

Behovet av en ökad samverkan mellan samhällets olika verksamheter för barn har blivit starkare genom de senaste årens snabba utbyggnad av förskolan och omfattande reformering av grundskolan. Ett samarbete omkring barnets totala situation har genom denna utveckling blivit allt nödvändigare.

En försvårande omständighet för en samverkan kan enligt min mening vara de skillnader mellan förskolan och skolan som finns när det gäller arbetssätt och metoder. En ökad samverkan mellan barnomsorgen och skolan bör bygga pä ett likartat synsätt i fråga om barns utveckling och behov. Samverkan bör innebära ett närmande av arbetssätt och pedagogisk metod till varandra. Detta måste ske utifrån en positiv respekt och förståelse för de olika roller de båda verksamheterna har. Det är således naturligt att för de yngsta barnen i barnomsorgen stor hänsyn tas till individuellt och spontant upplevda behov och önskemål. Med tilllagande mognad kan sedan kraven öka på att barnen skall arbeta i större grupper och med samma sak under längre tidspass. Det är naturUgt att vartefter den intellektuella mognaden hos barnet ökar, starkare betona inslagen av kunskapsutveckling och färdighets­träning i verksamheten. Efter hand ökar också förutsättningarna för barnen att ta elt ökat ansvar för det dagliga arbetet. För lågstadiets del bör t. ex. de positiva erfarenheterna av organisationen med syskongrupper i barnomsor­gen där de äldre barnen hjälper och stimulerar de yngre barnen las till vara.

Med utgångspunkt i elt synsätt på barns utveckling och behov som är likartat för förskolan och skolan kan samverkan mellan de båda verksam­hetsformerna utformas på olika sätt.

Samverkan sker normalt inom ramen för nuvarande organisation med två

separata verksamhetsformer där övergång från förskolan till skolan sker vid

en viss ålder. En särskild fråga är därvid hur skolpliktiga barn som enligt

nuvarande regler inte bedöms vara mogna att börja skolan skall behand-

18                         las.

 

1 några fall har försöksverksamhet bedrivits med samverkan som innebär     Skr. 1981/82:103
mer genomgripande förändringar av verksamheten i förskolan och på     Dir. 1980:84
lågstadiet t. ex. genom arbete i grupper som är sammansatta med barn från
såväl förskola som skola.                                               

Frågor rörande utbildning av lärare för verksamhet i grundskolan har behandlats av 1974 års lärarutbildningsutredning vars betänkande (SOU 1978:86) Lärare för skola i utveckling nyligen varit föremål för remissbe­handling. I betänkandet behandlas bl. a. vissa förslag om utbildning för att ge möjlighet för lärare att tjänstgöra både i förskola och skola. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Ett hinder för samverkan mellan förskola och skola kan idag vara lokalsituationen. Lågstadiets lokaler är ofta belägna i anslutning till mellan-och högstadieskolor, medan förskolorna är lokaliserade till andra delar av bostadsområdena. Försöksverksamhet med samverkan mellan skola och förskola i gemensamma lokaler har bedrivits på olika håll i landet.

Som redovisades i prop. 1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. har på många håll i landet även i övrigt prövats olika former för samverkan mellan förskola och skola. Denna samverkan har sträckt sig från att avse olika former för kontakt och diskussion mellan personal från de båda skolformerna till alt gälla långtgående försök med integrering av verksam­heterna.

Mot bakgmnd av de olika frågeställningar rörande förhållandet mellan förskola och skola som jag har redovisat bör en särskild kommitté tillkaUas för att belysa frågor rörande samverkan mellan förskola och skola.

En utgångspunkt för alla statliga kommittéer är enligt tilläggsdirektiv (Dir.
1980: 20) som utfärdats lill samtliga statliga kommittéer och särskilda
utredare att alla förslag kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras
inom ramen för oförändrade ekonomiska resurser inom det område som
förslagen avser. Kommittéerna måste också noga beakta de kommunaleko­
nomiska konsekvenserna av lämnade förslag mot bakgrund av att kommuner
och landstingskommuner inte annat än undantagsvis skall åsamkas nya
utgifter till följd av statUga beslut. Dessa utgångspunkter skall gälla också för
nya kommittéer som tillsätts. De frågeställningar rörande samverkan mellan
förskola och skola som jag har angivit i del föregående är delvis mycket vida
och skulle utan yllerligare precisenng delvis kunna leda till önskemål om och
krav på förslag till omfattande och kostnadskrävande förändringar pä
förskolans och skolans område. Mot denna bakgrund och mot bakgrund av
del allmänna önskemålet att de kommittéer som tillsätts ej ges onödigt
omfattande utredningsuppdrag skall kommittén begränsa sitt arbete till att
kartlägga och utvärdera erfarenheterna av den försöksverksamhet med
samverkan mellan förskola och skola som har bedrivits eller som fortfarande
bedrivs i olika delar av landet. Utvärderingen skall bl. a. innefatta en
bedömning av de ekonomiska konsekvenserna för såväl stat som kommun av
ett reguljärt genomförande av respektive försöksverksamhet. Mot bakgrund
av en redovisning av denna utvärdering bör kommittén till regeringen
inkomma med sin bedömning av lill vilka områden ett eventuellt fortsatt
utredningsarbete för alt åstadkomma en närmare samverkan mellan förskola
Och skola bör koncentreras. Vid denna bedömning skall kommittén ha till
utgångspunkt vad jag framhålUt i det föregående om finansiering genom
omprövning samt kravet på återhållsamhet med förslag som medför ökade
kommunala utgifier.                                                                                             19

 

Skr. 1981/82:103     Kommittén bör bedriva sitt arbete i nära kontakt med skolöverstyrelsen.

Del II                     socialstyrelsen   och   Svenska   kommunförbundet   samt   de   myndigheter,

statliga utredningar, personalorganisationer och övriga organisationer som i övrigt är direkt berörda av utredningsarbetet.

Kommittén bör bedriva sitt arbete skyndsamt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har lill uppgift alt föredra ärenden rörande skolväsendet

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att belysa frågan om samverkan mellan förskola och skola,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemsläller jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Organisationen av kyrkomusikernas verksamhet, m. m.

Dir 1980:85

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-11

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Den kyrkomusikaliska verksamheten är i dag kringgärdad av detaljerade författningsbestämmelser. De grundläggande reglerna finns i lagen (1947:275) om kyrkomusiker (ändrad senast 1970:941). 1 lagen föreskrivs bl. a. att för kyrkomusikens uppehållande skall för varje territoriell församling finnas anställd kyrkomusiker. Närmare bestämmelser finns i kyrkomusikerförordningen, ursprungligen benämnd kyrkomusikerstadgan (1950:375, omtryckt 1973:681, ändrad senast 1978:877).

Genom arbetsrättsreformen år 1976 blev lagen (1976:600) om offentlig
anställning och anställningsförordningen (1965:601) tillämpliga på kyrkomu­
sikerna. Enligt 2 a § kyrkomusikerförordningen gäller bestämmelserna i 4, 8
och 9 §§ anställningsförordningen inte för anställning som organist, kyrko­
kantor, extra ordinarie eller extra biträdande kyrkomusiker. De undantagna
paragraferna innehåller huvudsakligen tjänstetillsältningsbestämmelser. För
skolkantorerna gäller i tillämpliga delar skolförordningen (1971:235,
omtryckt 1979:717) och övriga för lärare 1 och 2 utfärdade föreskrifter, dock
endast i den mån de inte strider mot kyrkomusikerförordningen. I lagen om
kyrkomusiker stadgas all sådana anställnings- och arbetsvillkor som får
bestämmas genom avtal faställs, efter av riksdagen godkända grunder, under
medverkan av regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer
(arbetsgivarverket). De viktigaste avtalen för kyrkomusikerna är huvudavial
den 2 mars 1978, allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänster
20                         (AST), tjänsteförteckningsavtal för kyrkliga tjänster resp. för undervisnings-

 

området (TFK och TFU) samt allmänt pensionsavtal för statliga och vissa     Skr. 1981/82:103
andra tjänstemän (PA).                                                               Dir. 1980:85

För kyrkomusikerverksamheten skall stiften vara indelade i kyrkomusi­kerdislrikl. Huvudregeln är alt varje territoriell församling utgör ett distrikt. Regeringen kan emellertid föreskriva, att en församling skall uppdelas på skilda distrikt eller helt eller delvis förenas med en annan församling eller del därav till elt distrikt. I slutet av år 1978 var landet indelat i 2 192 kyrkomusikerdislrikl.

Kyrkomusikerförordningen innehåller bestämmelser om de olika slag av kyrkomusikertjänsler som kan finnas. I varje kyrkomusikerdislrikl skall normalt finnas en organistljänst eller en kantorsljänsl. Organisltjänst får inrättas i distrikt med mer än 5 000 invånare och kantorsljänsl i distrikt med färre invånare. Domkapitlet kan dock medge undanlag från denna regel. I princip ankommer del på domkapitlet att - efter förslag av kyrkorådet -fastställa distriktels tjänstetyp.

Organisttjänsten kan vara ordinarie eller extra ordinarie och är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I tjänsten kan emellertid ingå fyllnads­tjänstgöring som lärare i musik antingen vid statliga eller vissa statsunder­stödda läroanstalter eller vid kommunal musikundervisning till vilken statsbidrag inle utgår. I de distrikt som omfattar en domkyrkoförsamling skall det finnas en ordinarie organisttjänst, vars innehavare kallas domkyr­koorganist och har vissa särskilda åligganden.

Kanlorstjänsten är antingen en ordinarie tjänst som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet (lärare 1 resp. 2), s. k. skolkantorsljänst, eller en självständig kyrkomusikalisk tjänst, s. k. kyrkokantorsljänsl. Denna är en extra ordinarie tjänst avsedd för minst halvtidstjänstgöring.

I ett kyrkomusikerdislrikl, där arbetsuppgifterna är av ringa omfattning och kantorstjänst av organisatoriska skäl inle lämpligen kan inrättas eller behållas, får i stället efter medgivande av domkapitlet anställas en orgelspelare. Enligt Kungl. Maj:ts cirkulär den 6 september 1967 kan domkapitlet vidare medge att en lärartjänst, som ingår i en ledig skolkan­torsljänst, får avskiljas ur kantorstjänsten för att tillsättas med ordinarie innehavare och att en orgelspelare får anställas för de kyrkomusikaliska uppgifterna. Delta får ske under förutsättning alt tjänsten har visat sig vara svårbesalt.

Vid sidan av organist- eller kantorsljänsl kan i ett distrikt, där arbetsupp­gifterna kräver det, efter domkapitlets medgivande inrättas en eller flera tjänster som biträdande kyrkomusiker. I kyrkomusikerdislrikl får för särskilda kyrkomusikaliska uppgifter anställas s. k. församlingsmusiker. Sådana musiker faller emellertid utanför den författningsmässiga regleringen på det kyrkomusikaliska området.

Någon fullständig och aktuell statistik över kyrkomusikertjänsterna finns inte. Tillgängliga uppgifter visar emellertid all det vid slutet av år 1978 fanns sammanlagt 2 449 kyrkomusikertjänsler, varav 432 organisttjänster, 1 072 skolkantorstjänsier (därav 630 med avskild lärartjänst), 412 kyrkokantors-ijänster, 268 tjänster för biträdande kyrkomusiker och 265 orgelspelarljän-sler.

Kyrkomusikerförordningen innehåller i 2 kap. allmänna bestämmelser om
kyrkomusikernas tjänsteåligganden. I en organists åligganden ingår först och
främst alt biträda vid gudstjänster och förrättningar, öva och leda kyrkokör,     21

 

Skr. 1981/82:103 undervisa konfirmander i psalmsång och vårda orgeln. Dessutom har
Del II                     organisten att meddela fri musikundervisning åt ungdom fem timmar i

veckan under 39 veckor årligen. Under vissa förutsättningar och med viss begränsning kan organisten åläggas fyllnadstjänstgöring som musiklärare. När det gäller sådan tjänstgöring vid statlig eller statsunderstödd skola bestäms omfattning och förläggning av länsskolnämnden. Fyllnadstjänstgö­ring vid kommunal musikundervisning regleras genom överenskommelse mellan församlingen och kommunen. En domkyrkoorganist har utöver de nu angivna uppgifterna vissa stiftsomfallande funktioner, främst alt vara musiksakkunnig i domkapitlet.

Kantorer och orgelspelare har i princip samma kyrkomusikaliska åliggan­den som organister. Endast kyrkokantorer har dock skyldighet all meddela fri musikundervisning (två veckotimmar). Skolkantorer får inle tas i anspråk för kyrkomusikaliska åligganden på sådana lider att de hindras alt fullgöra sin lärartjänst. Biträdande kyrkomusikers åligganden bestäms omedelbart av den instruktion som gäller för tjänsten. I sådan Ijänsl kan också ingå fyUnadstjänstgöring och fri musikundervisning.

För varje kyrkomusikertjänst fastställer domkapitlet en instruktion. Förslag tiU sådan inslmklion upprättas av kyrkorådet, som har att höra kyrkoherden och tjänsteinnehavaren samt i förekommande fall skolmyndig­heterna. Kyrkomusiker är skyldig underkasta sig de jämkningar i sina tjänsteåligganden som föranleds av ändringar i kyrkomusikerförordningen, i instruktionen för tjänsten eller i indelningen i kyrkomusikerdislrikl.

Domkapitlet bestämmer för varje kyrkomusikertjänst ett veckotimtal för den kyrkornusikaliska verksamheten (vari även inräknas den fria musik­undervisningen) enligl normer som anges i 23 § kyrkomusikerförordningen. Dessa bygger på en omräkning av tjänstgöringstiden i visst antal veckotim­mar, olika alltefter distriktens folkmängd och göromålens omfattning. Omprövning av veckotimtalet sker vart femte år samt vid vakans på tjänsten. Organists, extra ordinarie biträdande kyrkomusikers och kyrkokantors tjänstgöringsskyldighet får inte översliga 34 veckotimmar. 30 veckotimmar motsvarar full tjänstgöring.

När det gäller utbildningen av kyrkomusiker finns det sedan år 1972 för utbildning på högskolenivå kyrkomusikerlinjer vid musikhögskolan i Stock­holm samt vid universiteten i Lund och Göteborg. Lägre musikutbildning meddelas bl. a. vid sommarkurser för avläggande av organist- och kantors­examen samt brev- och sommarkurser för avläggande av pedagogisk examen för kyrkokantorer. Dessa kurser organiseras av Musikaliska akademiens styrelse. Statsunderstödda kurser anordnas också vid Sköndalsinstitulets kyrkomusikerlinje.

Av den föregående redogörelsen framgår all den kyrkomusikaliska verksamheten regleras av bestämmelser som är mycket detaljerade och delvis komplicerade. Under årens lopp har därför aktualiserats mer eller mindre genomgripande ändringar av författningsbestämmelserna. Jag skall något redogöra för de önskemål om ändringar som har framförts.

Riksdagen anhöll år 1963 om en översyn av kyrkomusikerstadgan. Samma
år begärde kyrkomötet ändringar i stadgan. På uppdrag av Kungl. Maj:t
verkställde en särskild utredare den begärda översynen. I ett betänkande
(ecklesiastikdepartementet, stencil 1966:2) som lades fram år 1966 lämnades
dels förslag lill en helt ny och väsentligt förkortad kyrkomusikerstadga, dels
22                          förslag till provisoriska ändringar i stadgan. Enligt förslaget till ny stadga

 

skulle bl. a. pastorat i stället för församling utgöra kyrkomusikerdislrikl.     Skr. 1981/82:103 Beslutanderätten i en hel del frågor skulle överflyttas från Kungl. Maj:t till     Dir. 1980:85 domkapitlen. Skolkantorsljänsterna borde successivt awecklas vid uppkom­mande ledigheter. Förslaget till provisoriska ändringar i stadgan innehöll huvudsakligen en ny metod för veckotimtalsberäkningen.

Utredningsförslagen ledde inte till någon mera fullständig revision av kyrkomusikerstadgan. Frågan om den kyrkomusikaliska utbildningen, som samtidigt behandlades av organisationskommittén för högre musikutbild­ning (OMUS), kunde nämligen komma att påverka den slutliga utformingen av stadgan. Däremot företogs vissa smärre ändringar. År 1967 ändrades sålunda kyrkomusikerstadgan bl. a. så alt beslutanderätten i vissa ärenden flyttades från Kungl. Maj:t till domkapitlen (SFS 1967:189). Vidare anpassades år 1973 behörighetsvillkoren till den nya högre utbildningen på en särskild kyrkomusikerlinje vid musikhögskolorna (SFS 1973:681).

Under senare år har flera framställningar gjorts om ändringar i kyrkomu­sikerförordningen. Sålunda har Sveriges lärarförbund i skrivelser den 1 mars 1973, den 31 oktober 1978 och den 6 februari 1979 framfört ett antal förslag till ändringar i förordningen gällande bl. a. den fria musikundervisningen, veckotimtalsberäkningen och verksamheten för den s. k. sommarkyrkan.

Vidare har Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i skrivelser den 10 maj 1973 och den 13 december 1979 anhållit om en genomgripande revision av förordningen. I sistnämnda skrivelse framhåller förbundet bl. a. att en rad bestämmelser i förordningen lämnar utrymme för olika tolkningar i väsentliga frågor. Enligt förbundets mening bör delar av förordningen kunna föras över till eller anknytas till kollektivavtal. De olika tjänstetyperna i förordningen bör enligl förbundet också ses över. Förbundet har vidare i en skrivelse den 3 oktober 1980 understrukit angelägenheten av att det företas en utredning som syftar till en avveckUng av kyrkomusikerförordningen. I skrivelsen hänvisar förbundet till att dess kongress i september 1980 har ansett att kyrkomusikeranställningarna i framliden bör vara kyrkokommu­nala anställningar.

Även 1975 års allmänna kyrkomöte har begärt en grundlig revision av kyrkomusikerförordningen (andra tillfälliga utskottets betänkande 1975:14, kskr 1975:40).

I några framställningar behandlas särskill skolkantorsfrågan. Länsskol­nämnden i Hallands län har i en skrivelse den 26 juli 1973 och länsskolnämn­den i Jämtlands län i en skrivelse den 21 januari 1977 särskilt pekat på svårigheterna alt återbesätta vakanta skolkantorstjänsier. Sveriges lärarför­bund har i en skrivelse den 30 januari 1975 anhållit om åtgärder för att kantorernas tjänstgöringsförhållanden ändras. Vidare har domkapitlet i Linköping i en skrivelse den 12 februari 1975 hemställt om vissa reformer, främst med anknytning till skolkantorssituationen. Dessutom har 1979 års allmänna kyrkomöte anhållit om sådan ändring i kyrkomusikerförordningen att högstadielärare med kyrkomusikalisk utbildning kan få skolkantorstjän­sier (första tillfälliga utskottets betänkande 1979:14, kskr 1979:19).

Av det anförda framgår att den nuvarande regleringen av den kyrkomu­
sikaliska verksamheten, som till slor del har tillkommit under 1950-talet, i
olika avseenden är föråldrad. Sedan tillkomsten av kyrkomusikerförordning­
en har genomgripande förändringar skett i del regelsystem som gäller för de
offentligt anställda. Mycket som förut reglerades i statliga Ijänstereglemen-
len har numera överförts till avtal. Vikliga förändringar har skett på det     23

 

Skr. 1981/82:103      arbetsrättsliga området. Dessa har inte avspeglats i de bestämmelser som

Del II                     gäller för kyrkomusikerna. Reformer på skolans område har medfört att den

kombination av lärartjänst och kyrkomusikalisk tjänst som skolkantorstjän-

sten utgör dåligt svarar mot de nya förhållandena. Del stora antalet vakanta

skolkantorstjänsier ger klart belägg härför.

Enligl min mening bör en särskild utredare nu tillkallas för all göra en fullständig och förutsättningslös översyn av organisationen av kyrkomusi­kernas verksamhet och vissa därmed sammanhängande frågor, som bl. a. aktualiseras i de framställningar som har gjorts i ämnel under senare år.

Utgångspunkt för övervägandena bör vara församlingarnas behov av kyrkomusikaliska insatser och önskvärdheten av att upprätthålla en god kyrkomusikalisk standard. Det är angeläget att finna ett system som bättre än del nuvarande kan anpassa den kyrkomusikaliska tjänsteorganisationen till olika församlingars varierande behov. Den nuvarande metoden alt beräkna underlag för bestämmande av tjänstetyp och veckolimlal för kyrkomusikerns tjänstgöring tar inte hänsyn till vissa församlingars behov av säsongmässigt ökade insatser, t. ex. iden s. k. sommarkyrkoverksamheten, ellertilldet rika kyrkomusikaliska utbud som kan förekomma i cityförsamlingar med litet befolkningsunderlag men med tillgång lill förnämliga orglar och förutsätt­ningar för stora körframlrädanden o. d.

Utöver församlingslivets behov bör emellertid också beaktas samhällets intresse av ett rikt förgrenat och differentierat musikliv. Jag vill erinra om att det i propositionen om den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28) framhölls att kyrkomusikerna utgör en mycket slor faktisk tillgång i musiklivet. De står för en omfattande och varierad musikutövning och utnyttjas också i många fall för andra uppgifter än de kyrkomusikaliska. Del kunde därför vara av intresse från kulturpolitisk synpunkt att vidga de möjligheter härtill som kyrkomusikerförordningen erbjuder. Jag delar denna uppfattning men vill understryka att även den rent kyrkomusikaliska verksamheten i församling­arna mycket väl ansluter sig lill de av riksdagen fastställda målen för den statliga kulturpolitiken, sådana som de angavs i den nämnda propositionen (s. 295). Ansträngningarna bör därför inriktas på alt höja musiklivet inom församlingarna liksom musiklivet i allmänhet genom att bättre än nu utnyttja kyrkomusikernas musikaliska kompetens.

Jag vill i delta sammanhang framhålla värdet av den fria musikundervis­ning som organister, kyrkokantorer och en del biträdande kyrkomusiker meddelar som ett led i sin tjänstgöring och den omfattande körverksamhet som de utövar. Den kör- och musikcirkelverksamhet som bedrivs i svenska kyrkans och andra trossamfunds regi har stor betydelse för rekryteringen av framtida musikutövare. Detta är tillgångar som bör tas lill vara också i en ändrad organisation. Det är också väsentligt att omvårdnaden av det värdefulla orgelbeståndet i våra kyrkor  inte blir eftersatt.

Den nära samverkan mellan kyrka och skola som är utmärkande för den
hittillsvarande organisationen har varit av värde för båda parter och har bl. a.
gett skolungdom tillfälle till sång- och musikutövning också utanför skolans
ram. Del finns goda skäl all räkna med alt huvuddelen av kyrkomusikerna
även i framtiden kommer att behöva användas i läramppgifler. Det är därför
angeläget all öppna möjligheter all i vidare utsträckning än vad kyrkomu­
sikerförordningen nu medger förena kyrkomusikalisk tjänst med lärartjänst
inom det allmänna skolväsendet eller vid den kommunala musikskolan.
24                         Möjligheterna att kombinera deltidsanställning som kyrkomusiker med

 

andra tjänster i kyrka och samhälle bör också kartläggas.       Skr. 1981/82:103

En första uppgift för utredaren bör vara att klarlägga i vilken omfattning Dir. 1980:85 ' det behövs statliga bestämmelser för att tillgodose de kyrkliga och samhälleliga intressen som jag här inledningsvis har berört eller i vad mån de kan tryggas på annat sätt. En del bestämmelser i kyrkomusikerförordningen -1, ex. de förut berörda reglerna om fastställande av veckolimlal - är av den art att det i dag kan te sig naturligt att ta in dem i kollektivavtal. Åtskilligt bör också kunna överlämnas åt de kyrkliga kommunerna alt själva bestämma om.

Enligt kyrkomusikerförordningen har såväl regeringen som domkapitlen och församlingarnas eller de särskilda kyrkomusikerdistriktens kyrkoråd att besluta i ärenden som rör kyrkomusikerorganisalionen och tillsättandet av enskilda tjänster inom den. Utredaren bör överväga i vad mån sådana ärenden kan handläggas av färre organ och på ell enklare sätt än f. n. En viktig fråga i detta sammanhang är i vad mån den nuvarande uppdelningen av arbetsgivarfunktionen mellan domkapitlen och de lokala kyrkoråden kan ersättas av en mera enhetlig ordning. Vidare bör övervägas vilken kyrkokommunal enhet - församling, pastorat eller annan - som på det lokala planet är lämpligast som anställningsmyndighet för kyrkomusikerna.

Som jag i det föregående har nämnt finns del tjänster för vilka huvudmannaskapet delas mellan kyrka och skola eller någon annan arbetsgivare. När det gäller dessa tjänster bör utredaren studera frågan om ansvars- och kostnadsfördelning för de olika arbetsgivarna och söka finna ett system med så enkla och enhetliga regler som möjligt. Den utjämning av kostnaderna för den kyrkomusikaliska verksamheten som nu sker inom den kyrkliga organisationens ram genom avräkningen mellan pastoraten och kyrkofonden bör inte behandlas i detta sammanhang. Den berör den mera vidsträckta frågan om kyrkofondens ställning och funktion. Denna torde komma alt behandlas i den utredning rörande kyrkofonden som regeringen har aviserat i propositionen om besparingar i statsverksamheten, m. m. .(prop. 1980/81:20, bil. 7, s. 5) och som jag i annat sammanhang avser alt föreslå.

En förutsättning för utredningsarbetet skall vara att den kyrkomusikaliska verksamheten i församlingarna inte skall medföra andra kostnader för staten, än sådana som kan följa av att statliga myndigheters medverkan alltjämt bedöms vara nödvändig för att administrera kyrkomusikernas verksamhet. Möjligheten att genom en rationellare organisation göra besparingar för det allmänna bör las till vara.

Utredaren bör också studera och ange de kompetenskrav som skall ställas för de olika slag av kyrkomusikaliska tjänster som kan bli aktuella i framtiden. 1 samband därmed kommer också utbildningsfrågorna in i bilden. En arbetsgrupp inom universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) arbetar f. n. med en översyn av den högre kyrkomusikerulbildningen och har därvid också behandlat frågan om en integration av lägre och högre kyrkomusika­lisk utbildning. Vid sina överväganden beträffande kompetenskraven bör utredaren hålla nära kontakt med UHÄ och andra för utbildningsfrågorna ansvariga organ, så att en samordning kan ske mellan utbildar- och avnämarintressen. Om en reform av utbildningen sker, bör särskilt beaktas frågan om meritvärderingen vid en jämförelse mellan olika sökande lill en tjänst som har genomgått den äldre resp. den nyare utbildningen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag efter samråd med     25

 

Skr. 1981/82:103      chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Mogård all regeringen
Del II                     bemyndigar chefen för kommundepartementel

att tillkalla en särskild utredare för att se över organisationen av kyrkomusikernas verksamhet m. m.,

att tillkalla en särskild utredare för att se över organisationen av kyrkomusikernas verksamhet m. m.,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

Översyn av lagstiftning om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia m. m.

Dir 1980:86

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-30.

Departementschefen, statsrådet Burenstam Linder, anför:

Lagen (1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia trädde i kraft den 1 juli 1979. Lagen syftar till att begränsa den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia i avsikt att öka del interna­tioneUa trycket på den sydafrikanska regimen och påverka dess raspoUtik. Lagen innebär förbud för svenska företag att investera i Sydafrika och Namibia. Regeringen kan bevilja dispens för investering som avser ersättning av försliten utrustning och som inte innebär någon utvidgning av företagens verksamhet i Sydafrika eller Namibia. Hittills har regeringen prövat ett sådant ärende.

Riksdagen har under 1979/80 års riksmöte (UU 1979/80:27, rskr 1979/ 80:360) somi sin mening gell regeringen till känna att det är motiverat att regeringen nu gör en genomgång av lagens tillämpning samt all denna genomgång bör bilda utgångspunkt för en kartläggning av möjligheterna för Sverige alt vidta åtgärder även på andra områden såsom överföring av teknologi.

I utrikesutskottels nämnda betänkande anförs att genomgången bör belysa
hittillsvarande erfarenheter och effekter av lagen, bl. a. i syfte all konstatera
eventuella luckor i bestämmelserna. Vad gäller frågan om andra åtgärder
finns det enligt utskottets mening anledning för Sverige att pröva möjlighe­
terna att gå vidare med åtgärder mot Sydafrika, också på det bilaterala
området. Teknologiöverföring berör ell brett spektrum av tjänster, rättig­
heter och kunskaper som i större utsträckning än varor och kapilalflöden rör
sig över gränserna på ett svårkontrollerbart sätt. En inventering av detta vida
område bör, enligt utrikesutskotlel, kunna ge en bild av möjligheterna för
åtgärder som skulle kunna komplettera invesleringsförbudel, bl. a. vad avser
26                          tekniska samarbetsavtal,  patent och  licenser.  Vid  en  kartläggning av

 

föreslagen art bör vidare enligl utskottet självfallet en bedömning också     Skr. 1981/82:103 göras av nya åtgärders förenlighet med Sveriges internationella åtagan-     Dir. 1980:87 den.

Mot bakgrund av det anförda anser jag all en särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att företa en sådan genomgång och karlläggning som nyss nämnts.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att företa en genomgång av tillämpningen av lagen om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia enligt vad nyss angivits och att kartlägga möjligheterna att på angivet sätt vidga sanktionerna mot Sydafrika

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Handelsdepartementet)

Tilläggsdirektiv till 1979 års militära flygindustri­kommitté (Fö 1979:02)

Dir 1980:87

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-18.

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 tillkallades en kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor rörande den militära flygindustrins framtida struktur m. m.

Kommittén, som har tagit namnet 1979 års militära flygindustrikommitté (MFK 79), erhöll den 14 maj 1980 tilläggsdirektiv att utreda konsekvenserna för svensk industri av de båda huvudalternativen för anskaffning av ett JAS-system, dvs. ett system med inhemskt sammanhållen utveckling och produktion och elt syslem som anskaffas i utlandet. Utredningsarbetet skulle bedrivas så att överväganden och förslag kunde redovisas senast den 1 oktober 1981.

Regeringen har den 20 november 1980 givit 1978 års försvarskommitlé tilläggsdirektiv att förlänga sitl arbete lill hösten 1981 för att bl. a. behandla den framtida flygplananskaffningen.

Mot bl. a. denna bakgrund bör följande ändrade riktlinjer gälla för utredningsarbetet inom flygindustrikommittén.

Kommittén bör inrikta sitt arbete mot att i ett delbetänkande våren 1981
redovisa de principiella övervägandena beträffande konsekvenserna för
svensk industri och därigenom berörda myndigheter av de båda huvudalter­
nativen för anskaffning av ett JAS-system, dvs. ett system med inhemskt
sammanhållen utveckling och produktion och elt system som anskaffas i           27

 

Skr. 1981/82:103      utlandet. Beträffande det senare alternativet bör kommittén i sina princi-
Del II                     piella överväganden utgå från att anskaffningen sker genom direktköp eller

så all slutmonlering utförs i Sverige.

När 1978 års försvarskommitté under hösten 1981 har redovisat sitt förslag beträffande den framtida flygplansanskaffningen bör kommittén närmare utreda konsekvenserna för svensk industri av detta förslag. Härvid bör förslag lämnas om en struktur som är lämpligt anpassad för framlida produktion, vinderhåll och drift av försvarets flygplanssystem med beaktande av den satsning som sker på civila flygplansprojekt. Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på alt förslag skall redovisas kring halvårsskiftet 1982. Jag hemställer att regeringen utvidgar del uppdrag som tidigare har lämnats kommittén i enlighet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Försvarsdepartementet)

Underhållet av försvarets materiel

Dir 1980:88

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-18.

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Under sjulliolalel har kostnaderna för bl. a, materielunderhåll inom försvaret utvecklats ogynnsamt. De uppgår nu lill ca 1 300 milj. kr. årligen. Detta har lett till att både regeringen och försvarets myndigheter har tagit initiativ lill flera utredningar som berör underhåUsverksamheten i krig och fred. Dessa utredningar behandlar emellertid enbart vissa delar av under­hållsverksamheten och utgår delvis från skilda förutsättningar.

De statsfinansiella och försvarsekonomiska förhållandena gör det angelä­gel att minska kostnaderna för försvarets materielunderhåll. Detta kan bl. a. ske genom en översyn av underhållskraven, genom anskaffning av mindre underhållskrävande materiel, ändrat materielulnyttjande i fred och en effektivare underhållsorganisalion. En särskild utredare bör därför tillkallas för att utreda dels vilka principer som skall vara grundläggande för försvarets framtida underhåll av materiel i fred och krig. dels hur underhållsresurserna bör dimensioneras och organiseras.

Utredaren skall i en första etapp göra prognoser för krigs- och fredsorga­
nisationens framtida behov av materielunderhåll. Därvid skall också en
samlad granskning av underhållskraven göras. Arbetet skall leda fram lill en
principiell grundsyn på underhållsverksamhetens organisation och dimensio­
nering mot bakgrund av de samlade inhemska resurserna i fred och krig.
Utredaren bör härvid överväga efter vilka principer avvägning bör göras
mellan försvarels egna resurser och köp av tjänster. Erfarenheterna av
tiUämpningen av den s. k. huvudverksladsprincipen bör utvärderas. En
enklare ledning på underhållsområdet bör övervägas. Utredarens förslag till
28                         principiell organisation och dimensionering av försvarets underhållsresurser

 

måste medge alt dagens verksamhet på ett rationellt sätt successivt kan     Skr. 1981/82:103 anpassas till det bedömda behovet på  längre sikt med  beaktande av     Dir. 1980:88 beredskapskraven.   Den   inriktning   i   stort   för   det   militära   försvarets utveckling som kommer att framgå av regeringens anvisningar för program­planer (motsvarande) för perioden 1982/83-1986/87 bör bilda utgångspunkt för utredarens överväganden.

Resultatet av den första etappen skall kunna utnytias som underlag för nästa försvarsbeslut och skall redovisas under det tredje kvartalet år 1981 tillsammans med förslag till inriktning inför fortsatt arbete under en andra etapp. Redovisningen bör även ange inom vilka områden de största besparingarna kan göras. Del fortsatta arbetet i den andra etappen skall avse en precisering av dimensionering och organisation av underhållsresurserna mot bakgrund av regeringens ställningstagande till den principiella grundsyn som den första utredningsetappen har lett fram till. Härvid skall bl. a. möjligheterna till besparingar genom samordning inom och mellan försvars­grenarna, liksom mellan försvaret och övriga samhällssektorer, tillvaratas. De regionalpolitiska effekterna och konsekvenserna för berörd personal av de föreslagna åtgärderna bör samtidigt belysas. Inriktningen bör vara att presentera resultatet av den andra utredningsetappen senast den 1 juli 1982.

Utredaren bör beakta del utredningsmaterial på underhållsområdet som föreligger från myndigheterna inom försvarsdepartementets och industride­partementets verksamhetsområden och från följande kommittéer.

•     1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02)

•     1979 års militära flygindustrikommitté (Fö 1979:02)

•     Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärs­verks och myndigheters verksladsrörelse m. m.

Utredaren skall vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare för att utreda och lämna förslag om försvarets underhåll av materiel.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Försvarsdepartementet)

29

 

Skr. 1981/82:103     Översyn av indrivningslagstiftningen Del II

Dir 1980:89

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-18

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Indrivningen av de skatter och avgifter som inte betalas i föreskriven ordning har under senare år fått en alllmefökad betydelse. Restförda belopp har stigit kraftigt. År 1970 restfördes I 546 milj kr, elt belopp som år 1975 hade ökat lill över 2 miljarder kr och år 1979 uppgick lill 4 478 milj kr. Åtgärder bör nu skyndsamt övervägas för all förenkla och stärka samhällets indrivning av skaller och avgifter.

Bestämmelser i fråga om indrivningens tvångsmedel finns i första hand reglerade i utsökningslagen (1877:31 s 1). Efter elt mångårigt arbete föreligger nu förslag lill utsökningsbalk (prop 1980/81:8) som skall ersätta utsökningslagen. En del frågor av väsentlig betydelse för indrivningen regleras emellertid varken i utsökningslagen eller i den föreslagna utsök­ningsbalken t ex frågor om hur indrivning påkallas, hur fordringar bevakas och hur indrivet belopp redovisas. Dessa frågor är ofullständigt och osystematiskt reglerade i olika skalle- och avgiftsförfaltningar. Som en följd härav är förfarandet hos indrivningsmyndigheten komplicerat och tung­rott.

Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med ett databaserat redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX-systemet). Regeringen bemyndigade den 10 april 1980 chefen för kommundepartemenlet alt tillkalla en särskild utredare för att utreda frågan om hur elt ADB-system för exekutionsväsendet bör utformas (Dir 1980:29, REX-utredningen).

Fordringar avseende restförda skatter och avgifter handläggs hos krono­fogdemyndighet (KFM) som allmänna mål. Begreppet allmänt mål är inte helt entydigt. I förslaget till utsökningsbalk (1 kap 6 § andra stycket) stadgas att allmänt mål är mål om uttagande av böter, vite, skatt, tull, avgift och Uknande medel som tillkommer staten och som får utsökas utan föregående dom samt, enligt vad regeringen närmare föreskriver, annan liknande fordran som tillkommer staten eller kommun. Även i annan lag kan föreskrivas att mål om uttagande av annan fordran är allmänt mål.

De allmänna målen handläggs antingen som s k månadsräkningsmedel eller som s k handräckningsmedel. 1 fråga om månadsräkningsmedel lämnas indrivningsuppdraget över till den KFM där den belalningsskyldige har debiterats skatten eller avgifien. Om debitering skett på annan ort än bosättningsorten eller den betalningsskyldige flyttar, sänds indrivningsupp­draget vidare lill KFM på bosättningsorten. Indrivningsuppdraget redovisas därefter tillbaka till den ursprungliga KFM. I fråga om handräckningsmedel påkallas indrivningen hos KFM i det distrikt där den belalningsskyldige är bosall.

Månadsräkningsmedel men inte handräckningsmedel uppdebiteras i
KFMs räkenskaper. Ell uppdebiterat mål ligger kvar hos KFM för bevakning
tills fordringen infrias eller preskription inträder. Bevakningen avser att
utröna möjligheten att få fordringen infriad t ex genom att ta i anspråk
skattereslitulioner som tillkommer gäldenären eller genom all göra gällande
30                         fordringen i konkurs. Ett inle uppdebilerat mål redovisas däremot så snart

 

som möjligt med influtna medel eller med uppgift all gäldenären saknar    Skr. 1981/82:103
utmätningsbara tillgångar eller alt annat indrivningshinder föreligger.     Dir. 1980:89

I fråga om månadsräkningsmedel är länsstyrelsen uppdragsmyndighet. Redovisningen lill länsstyrelsen sker månadsvis genom räkning, som innehåller uppgifter om uppdebiterat och influtet belopp och om belopp som bortfallit genom avkortning, avskrivning eller preskription.

Avkortning, som innebär att fordringen slutligt faller bort, grundas på beslut om nedsättning i eller befrielse från påförd taxering eller debitering. Avskrivning innebär all en fordran avförs från aktiv bevakning hos KFM. Beslut om avskrivning kan meddelas om den belalningsskyldige saknar utmätningsbara tillgångar eller försatts i konkurs. Avskrivning medför inte all betalningsskyldighet bortfaller. 1 fråga om handräckningsmedel uppkom­mer i regel inte frågor om avkortning och avskrivning hos KFM. Faller grunden för fordringen bort, återkallar uppdragsmyndigheten indrivnings­uppdraget. Har t ex KFMs undersökning visat att tillgångar saknas, underrättas uppdragsmyndighelen om detta i samband med att målet redovisas. Det ankommer på uppdragsmyndigheten att besluta om avskriv­ning.

Bestämmelser om avskrivning av skatter finns utom i uppbördslagen (1953:272), UBL, i förordningen (1965:852) om ackord och avskrivning rörande vissa skatter. I fråga om förutsättningarna för avskrivning enligl denna förordning hänvisas till UBL. I fråga om andra medelslag än skatter finns bestämmelser om avskrivning t ex i avskrivningskungörelsen (1965:921) samt beträffande böter i bölesverkställighetslagen (1979:189) och i bölesverkslällighetsförordningen (1979:197).

Som månadsräkningsmedel betecknades från början medel som inte behövde redovisas post för post utan per år och medelslag ulan någon anknytning till viss gäldenär (statsbudgetmedel). Sådana medelslag är i första hand inkomstskatter och mervärdeskatt. För dessa är länsstyrelsen i princip beskattningsmyndighet. Medel som var destinerade för visst ändamål behandlades å andra sidan från början som handräckningsmedel, t ex prisregleringsavgifter, studiemedelsavgifter och utländska skatter. Beträf­fande dessa måste influtna medel redovisas i detalj.

Den ursprungliga principen att månadsräkningsmedel utgörs av statsbud­getmedel och handräckningsmedel av destinerade medel är numera bruten. Å ena sidan handläggs även vissa destinerade medel som månadsräknings­medel, t ex arbetsgivaravgifter och felparkeringsavgifter. Detta förhållande har medfört att KFM måste lämna viss redovisning till andra myndigheter än länsstyrelsen. Å andra sidan handläggs flera medelslag som handräcknings­medel trots att de till sin karaktär är statsbudgetmedel, t ex tullar och de flesta punktskatter.

I fråga om de mål som redovisas i REX-systemet har i stort sett skillnaden i
handläggning av månadsräknings- och handräckningsmedel bibehållits. En
väsentlig skillnad gäller dock uppdebiteringen av indrivningsuppdragen.
Indrivning påkallas i REX-systemet genom anmälan till riksskatteverket
(RSV) som registrerar målet och uppdebiterar beloppet oavsett om
uppdraget avser månadsräkningsmedel eller handräckningsmedel. Huvud-
parlen av uppgifterna i systemet lämnas av uppdragsmyndighet via magnet­
band. Uppgifterna i systemet är länsvis tillgängliga från terminaler vid KFM.
Medel som har influtit och åtgärder som har vidtagits registreras via
terminalerna. Målen redovisas genom månatliga redovisningsrapporler till        31

 

Skr. 1981/82:103      RSV. medan influtna medel redovisas direkt lill statsbudgeten från systemet.
Del II                     Även om både månadsräkningsmedel och handräckningsmedel uppdebite-

ras i systemet kvarligger endast månadsräkningsmedlen för bevakning av bl a restitutionsfordringar. Handräckningsmedlen redovisas däremot till uppdragsmyndigheten när hinder för indrivning föreligger. Uppdragsmyn­digheten får i sistnämnda fall begära indrivning på nytt när anledning föreligger.

Statens rätt som borgenär i allmänt mål tillvaratas av såväl KFM som länsstyrelsen och andra uppdragsmyndigheter. Deras inbördes befogenheter är emellertid i många hänseenden ofullständigt reglerade. Endast beträffan­de vissa borgenärsfunktioner framgår klart vilken myndighet som är behörig all fatta beslut. I allmänhet ankommer uppgiften alt bevaka statens rätt på uppdragsmyndighelen.

En särskild arbetsgrupp inom RSV har i en promemoria (RSV Dnr 351/75-936) lämnat förslag till författningsändringar som syftar till all skapa, enhetliga regler för handläggningen hos KFM oberoende av om myndigheten har datorstöd eller ej.

Utredningen om säkerhetsåtgärder m m i skatteprocessen har i ell delbetänkande (SOU 1978:87) lagt fram förslag om lag om preskription av skattefordringar m m. Förslaget syftar till en fullständig reglering av fordringspreskriptionen inom området för skatter, avgifter och tullar. Utredningens belänkande som har remissbehandlats bereds fn inom budgetdepartementet.

Frågan om en enhetUg reglering av möjligheterna alt ta i anspråk skalterestitutioner för statens molfordringar (s k kvittning) övervägs f n inom budgetdepartementet.

Sammanfattningsvis visar enligt min uppfattning reglerna för handlägg­ningen hos KFM av de allmänna målen en mycket splittrad bild. Olika förfaranden tillämpas i fråga om månadsräkningsmedel resp handräcknings­medel. Inte ens inom resp medelsgrupp är handläggningen enhetlig vilket har medfört undantagsbestämmelser och särregleringar. Till detta kommer att en del av indrivningsuppdragen handläggs inom REX-systemet medan andra hanteras manuellt. Hittills har svårigheterna med tvä olika mönster för anhängiggörande bemästrats genom förordningen (1976:163) om försöks­verksamhet med automatisk databehandling inom exekutionsväsendet. Förordningen avser endast månadsräkningsmedel men har kommit att tiUämpas även beträffande handräckningsniedel.

De tilltagande handläggningssvårigheterna förklaras bl a av den ökande
restföringen och de allt större oredovisade beloppen. För alt i delta läge
uppnå en effektiv indrivningsverksamhet krävs förändringar av bestämmel­
serna om indrivning av skatter och avgifter samt att KFM i betydligt större
utsträckning än f n får möjlighet att via ADB inhämta information om
gäldenärernas ekonomiska förhållanden ur register som handhas av olika
offentliga myndigheter. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad
civilutskottet anfört (CU 1980/81:1 y). Utskottet anser att befogade hänsyn
till den personliga integriteten inte träds förnär även med vidgade
möjligheter till samordning av åtgärder på bi a ADB-området mot ekono­
misk brottslighet med anknytning till näringsverksamhet. Som jag tidigare
framhållit skall REX-utredningen överväga hur ett ADB-system för
exekutionsväsendet bör utformas. I utredningsuppdraget ingår också att
■''-                        överväga i vilken omfattning ett dalasystem för den exekutiva verksamheten

 

kan samordnas med andra ADB-system i avsikt att ur olika register hämta      Skr. 1981/82:103
viss information om gäldenärerna.                                        Dir. 1980:89

Översynen av bestämmelserna om indrivning av skatter och avgifter bör bedrivas av en särskild utredare. I arbetet bör ingå att noga följa REX-utredningens arbete. Härvid bör övervägas hur omfattande undersök­ningar av gäldenärens ekonomiska förhållanden som KFM i varje mål skall vidta. I förslaget lill ny utsökningsbalk har KFMs undersökningsplikt fastslagits. Den närmare tillämpningen av den s k undersökningsplikten övervägs f n i justitiedepartementet under arbetet med verkställighetsföre­skrifterna för utsökningsbalken. Utredaren är dock oförhindrad att föreslå ändringar i fråga om undersökningsplikten i allmänt mål.

Utredningsarbetet skall utgå från de tidigare framlagda förslagen och syfta till att åstadkomma en samlad och enhetlig handläggning hos KFM av de allmänna målen. Reglerna bör vidare så långt som möjUgt vara gemensamma för alla KFM oavsett om och i vilken utsträckning datorstöd används.

I fråga om utredningsarbetets närmare inriktning vill jag i övrigt anföra följande.

Begreppet allmänt mål som föreslås i den nya utsökningsbalken - vilket i huvudsak avses överensstämma med vad som tillämpas f n - är i sig vidsträckt. Utredaren är emellertid oförhindrad att föreslå de jämkningar av begreppet som befinns erforderliga. Ett vidsträckt begrepp har den olägenheten alt det kan föra med sig, särskilt beträffande de hos KFM mindre frekventa medelslagen, en hel del undantag från den önskvärda enhetUga handläggningsformen. Det kan under sådana förhållanden finnas anledning att överväga om ej de allmänna målen även i fortsättningen redovisnings- och handläggningsmässigt bör vara uppdelade på två gmpper. Till den ena gruppen skulle kunna föras mål om fordringar som lämnas till indrivning genast efter uppbörd. Dessa mål bör i likhet med vad som f n gäller målen om månadsräkningsmedel kvarligga hos KFM för bevakning tills betalning inflyter eller preskription inträder. Denna grupp bör utgöra huvudalternativet och det bör utredas i vilken omfattning det är rationellt att föra över olika medelslag till denna grupp. Till den andra gruppen bör föras övriga allmänna mål. Beträffande fordringar tillhörande denna andra grupp bör uppdragsmyndigheten alltjämt i princip svara för bevakningen. Vid uppdelningen bör utredaren utgå från att vad som utgör destinerade medel inte skall omprövas. Däremot bör möjligheten att förenkla redovisningen i dessa fall utredas. Vidare bör övervägas om inte en del andra allmänna fordringar t ex telefon-, radio- och lelevisionsavgifter, el-, vatten-, gas och avloppsavgifter samt sjukvårdsavgifter kan handläggas i särskild ordning. I sammanhanget är av intresse riksrevisionsverkets (RRVs) synpunkter på hur man kan effektivisera KFMs arbete (RRVs redovisningsrapporl Kronofog­demyndighets verkställighet av fordringsanspråk Dnr 1977:1171).

Som har antytts i det föregående bör uppdelningen av de allmänna målen i
första hand bestämmas efter uppbörds- och indrivningsförfarandel beträf­
fande varje medelslag. Utifrån ett sådant synsätt bör samtliga svenska
skatter, arbetsgivaravgifter och tullar samt vidare bl a böter hänföras till den
grupp av fordringar som ligger kvar hos och bevakas av KFM till dess
preskription inträder. Utländska skatter och studiemedelsavgifter torde
däremot inle böra hänföras till denna grupp. Beträffande utländska skatter
är emellertid viss tids bevakning tänkbar förutsatt att redovisning till sökande
stat sker innan preskription inträder. Vad gäller sludiemedelsavgifler kräver      33

3 Riksdagen 198II82. 1 saml. Nr 103

 

Skr. 1981/82:103 medelslagets konstruktion att särskild redovisning sker till uppdragsmyndig-
Del II                     heten.

I utredningsarbetet bör vidare behandlas frågan om löneexekution beträffande allmänna mål. Del finns två former av löneexekution, införsel och löneutrnätning. Införsel är förbehållen endast vissa slags fordringar medan löneutmätning kan tillämpas på alla slags fordringar som är exekutivt verkstäUbara. Av fordringar som hos KFM drivs in som allmänna mål kan införsel ske i huvudsak endast för inkomstskatter, mervärdeskatt och vägtrafikskatler samt arbetsgivaravgifter. Begränsningen till vissa medelslag liUkom för mer än tio år sedan och bör ses över. Det bör övervägas i vad mån införsel för det allmännas fordringar skulle kunna ske i större utsträckning än fn.

Hur avgiftsfordringar och andra fordringar som omfattas av avskrivnings­kungörelsen skall uppdelas är mera tveksamt. Fordringar som avser rättegångskostnader eller rättshjälp bör dock bevakas av KFM. Härvid bör dessa fordringar Uksom andra som lämpligen bör behandlas på samma sätt, trots att de f n omfattas av avskrivningskungörelsen, lyftas ur kungörelsens tillämpningsområde och ges en självständig reglering. Avskrivningskungö­relsen bör sålunda lämpligen reglera endast fordringar beträffande vilka uppdragsmyndigheten alltjämt i princip skall svara för bevakningen. 1 sammanhanget vill jag nämna alt frågan om en mera allmän översyn av avskrivningskungörelsen är under övervägande inom regeringskansliet.

Ytterligare bör behandlas frågor om avkortning och avskrivning av fordringar som överlämnas lill KFM för indrivning. Både avkortning och avskrivning innebär, som redan nämnts, i princip att beloppet avförs ur räkenskaperna. Skillnaden mellan åtgärderna är från indrivningsteknisk synpunkt att ett avskrivet men inte ett avkortat belopp alltjämt kan indrivas. I det datorbaserade systemet sker i stället en omföring av ett belopp som har avskrivits. Termen "avskrivning" kan emellertid lätt missförstås och inge den betalningsskyldige den felaktiga föreställningen alt kravet efter avskrivning inte längre kvarstår. Principerna för avskrivning av fordringar hos KFM bör utredas. Utredaren bör därvid beakta att vissa fordringar som hos KFM handläggs som allmänna mål faller under de allmänna preskriptionsreglerna. Dessa mål bör från indrivningssynpunkt behandlas på ett med övriga mål så likartal sätt som möjligt. Utredaren bör överväga hur dessa medelslag lämpligast kan föras ur den aktiva indrivningen efter tid motsvarande preskriptionstiden för skattefordringar. Utredaren bör även tillse att fordran som efterges genom ackord tekniskt behandlas på samma sätt som andra fordringar vilka definitivt avförs från vidare indrivning. Vidare bör utredas konsekvenserna från avskrivningssynpunkl av att de fordringar som omfattas av avskrivningskungörelsen men som skall bevaks av KFM bryts ut från kungörelsens tillämpningsområde.

Till utredningsuppdraget bör vidare höra att granska förfarandet i samband med indrivningsuppdrag till och från Sverige. Det bör tillses att förfarandet även kan anpassas till en datorbaserad handläggning inom exekutionsväsendet.

Ytterligare en fråga som bör ankomma på utredaren rör bevakning av

statens  rätt beträffande  fordran  som  är  under indrivning hos  KFM.

Rättsläget är i många hänseenden oklart. Endast beträffande vissa medelslag

framgår av gäUande bestämmelser vilken myndighet som är behörig att fatta

34                         beslut. Den tidigare nämnda arbetsgruppen på RSV har föreslagit att

 

borgenärs- och beslutsfunktioner så långt som möjligt läggs hos KFM som     Skr. 1981/82:103 har de fortlöpande kontakterna med de betalningsskyldiga. I förslaget till     Dir. 1980:89 utsökningsbalk stadgas att sökanden i allmänt mål företräds av KFM utom i vissa tvister samt vid utförande av talan i överklagat utsökningsmål, då uppgiften skall ombesörjas av RSV. Utredaren bör vidareutveckla arbets-gmppens förslag.

Vid sina överväganden måste utredaren på varje område beakta de återverkningar förslagen får hos uppdragsmyndigheten. Av betydelse kan härvid vara om KFM arbetar med datorstöd eller ej. Vad gäller KFM med datorstöd bör utredaren utgå från att KFM inte skall redovisa resultatet av indrivningen av vad som nu utgör månadsräkningsmedel till länsstyrelsen. Bland de medel som nu ingår i begreppet månadsräkningsmedel finns flera för vilka länsstyrelsen inte är beskattningsmyndighet. Indrivning av dessa skall enligt REX-systemet i princip påkallas direkt hos RSV. Samtliga fordringar som hos KFM handläggs som allmänna mål skall föras in i systemet. Utredaren kan därför i dessa fall utgå från att uppdragsmyndig­heten i princip inte längre behöver ha belopp för vilket indrivning har påkallats uppdebiterade i sina räkenskaper. Redovisningsskyldigheten skall utom i fråga om destinerade medel övergå från uppdragsmyndigheten till KFM.

Vidare är en översyn av restavgiftssystemet nödvändigt. Erläggs inte skatte- eller avgiftsbelopp i rätt tid och ordning utgår restavgift som är en fast avgift som utgår med 4 % av det obetalda beloppet. Avgiften är oberoende av när skatten betalas. Det innebär att om betalning sker inom en månad motsvarar restavgiften en effektiv ränta av 48 %. Betalas i stället skulden efter två år är räntesatsen 2 % och efter fyra år 1 %. Den betalningsskyldige kan genom olika åtgärder söka förhala indrivningsarbetet i syfte att uppnå så lång kredittid som möjligt. Genom ett sådant förfarande sätts statsmakternas intentioner på den reguljära kreditmarknaden ur kraft. Utgångspunkten bör vara att så långt möjligt skapa enhetliga regler för påföring och redovisning av restavgift för samtliga allmänna mål. Utredaren bör beakta den utredning angående restavgiftens utformning som gjordes av utredningen om företa­gens uppgiftsplikt och som redovisades i delbetänkandet (SOU 1973:33) Ränta och restavgift på skatt m m. Någon ställning har inte tagits tiU detta förslag. I prop 1974:159 s 39 framhölls att ett övervägande av förslaget borde anstå i avvaktan på att ADB infördes inom exekutionsväsendet. REX-utredningens arbete är därför av stor betydelse för ställningstagandet till denna fråga. Utredaren bör förutom storleken av restavgiften överväga om inte förhöjd restavgift bör utgå efter viss tid. Vidare bör övervägas möjUgheterna för KFM att därutöver i vissa fall ta ut ränta.

Utredaren bör vid sina överväganden beakta den organisation och de former som f n gäller för tillsyn och kontroll av KFM och de ändringar härav som kan påverkas av ett datorstöd till KFM.

Det bör stå utredaren fritt att ta upp även andra frågor som har samband med de frågor jag har nämnt i det föregående.

I formellt hänseende gäller att utredaren bör sträva efter att göra
bestämmelserna om indrivning så enhetliga och överskådliga som möjligt.
Härvid kan utredaren överväga om del är lämpligt att tillskapa en
indrivningslag som i första hand skulle bestå av bestämmelserna om
indrivning, avkortning, avskrivning samt bestämmelserna om restitution av
skatt i UBL (58-69 §§). Till en indrivningslag skulle också kunna föras        35

 

Skr. 1981/82:103 bestämmelserna i lagen (1978:882) om säkerhet för skallefordringar m m och
Del II                     reglerna om preskription av skattefordringar.

Utredaren bör beakta vad som anförs i de direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20) som regeringen beslutade den 13 mars 1980. Direktiven innebär all utredarens förslag bör hållas inom ramen för oförändrad resurstilldelning. Om kostnadskrävande förslag läggs fram, måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Översynen av restavgiftssys­temet bör prioriteras och förslag i denna del redovisas före halvårsskiftet år 1981. REX-utredningen skall enligl sina direktiv ha avslutat sitl arbete våren 1981. Under förutsättning att REX-utredningens förslag angående utform­ningen av ett datasystem för exekutionsväsendet föreligger vid halvårsskiftet år 1981 bör utredarens överväganden och förslag beträffande KFMs tillgång till information ur offentliga register föreligga före utgången av år 1981.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för budgeldeparlementel

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över indrivningslag­stiftningen

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

Särskild  utredare  för  frågan  om  olika  icke-militära motståndsformer

Dir 1980:90

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-18

Departementschefen, statsråder Krönmark, anför.

Frågan om civilmotsländ och andra former för icke-militärt motstånd mol en angripare har behaqdlats i 1978 års försvarskommiltés första betänkande (SOU 1979:42) Vår säkerhetspolitik liksom tidigare av 1970 och 1974 års försvarsutredningar. Folkrällskommillén (Fö 1978:05) studerar enligl sina direktiv vissa hithörande problem.

Diskussioner om ett svenskt civilmotstånd måste utgå från våra säkerhets­
politiska mål att bevara vår fred, frihet och demokratiska livsform. Det
främsta medlet för att nå detta mål är den alliansfria utrikespolitiken som
syftar lill neutralitet i krig. Denna politik understöds av ett folkligt förankrat
och allsidigt inriktat totalförsvar som bl a har uppgiften alt avhålla från
36                         angrepp mot Sverige.

 

Försvarskommitlén övervägde i samband med sitt första belänkande i vad Skr. 1981/82:103 mån ett vapenlöst motstånd skulle kunna ha någon roll i våra försvarsan- Dir. 1980:90 Slrängningar. Härvid uttalade kommittén att ett sådant motstånd inte kan tillmätas någon avhållande effekt mot militär aggression och att ett avstående från ett militärt försvar inom ramen för ett totalförsvar sannolikt i omvärlden skulle tolkas som bristande vilja att hävda självständigheten. Den deklare­rade utrikespolitiken skulle inte framstå som trovärdig. 1 likhet med de två senaste försvarsulredningarna ansåg därför kommittén att civilmotsånd inte kan utgöra något alternativ till militärt försvar. Kommittén uteslöt dock inle alt civilmotstånd tillsammans med andra motståndsformer kan spela en roll som uttryck för folkels vilja all bevara friheten.

Del finns, vilket också framgår av kommitténs delbetänkande, flera olösta frågor när det gäller motståndsformer då organiserat militärt motstånd inte kan genomföras. En sådan fråga gäller behovet av och möjUgheterna lill fredstida förberedelser för dessa motslåndsålgärder. Tillräckligt omfattande och väl genomförda förberedelser torde bidra till att motstånd kan genomföras med bättre effekt, medan bristfälliga förberedelser kanske leder till att följderna av genomförda åtgärder endast drabbar civilbefolkningen. Samtidigt krävs för god verkan av åtgärderna en effektiv sekretess, som vid omfattande förberedelser kan bli svår att upprätthålla.

På grund av bl a omfattningen av dessa frågor och de olika tidsplaner som gäller för försvarskornmitléns och för folkrättskommitténs arbete, har försvarskommitlén i skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 28 augusti 1980 hemställt alt frågan om fortsalt utredning av icke-militära motslåndsformer överlämnas till en särskild utredare.

Jag biträder försvarskommitténs uppfattning.

Folkrällskommillén arbetar med en tidsplan som sträcker sig bortom den lidpunkt då försvarskommitlén avser all överlämna sitt huvudbetänkande (hösten 1981). Frågorna om icke-mililära motståndsformer och olika försvarsformer då organiserat militärt motstånd inte kan verka påverkas i hög grad av folkrätlsliga förhållanden. Folkrättskommitténs arbete och ståndpunkter kommer därför att vara av stor betydelse för ställningstagan­den rörande olika motståndsformer.

Flera av de frågor som berör motstånd i område som är taget av främmande makt ligger dock vid sidan av folkrällskommilléns uppdrag och torde kräva elt tämligen omfattande utredningsarbete. Försvarskommittén behandlar i den pågående etappen av sitt arbete inriktningen av totalför­svarsgrenarna och har därvid endast i begränsad omfattning anledning beröra frågan om motståndsformer då organiserat militärt motstånd inle kan genomföras.

Uppdraget till den särskilde utredaren bör vara att med utgångspunkt i vad försvarskommitlén anfört i sitt delbetänkande (SOU 1979:42 avsnitt 10.2) överväga och lämna förslag om uppgifter m m för civilmotsländ och andra former av motstånd då organiserat militärt motstånd inle längre kan genomföras. Utredaren bör utgå från alt dessa former skall vara anpassade till de särskilda svenska förhållandena. Han bör därvid pröva i vilka situationer motståndet kan tänkas verka och på vad sätt fredstida förbere­delser för en sådan verksamhet kan vidtas. Motståndsverksamheten skall ge klart uttryck för vår vilja att bevara eller återfå frihet och oberoende och att i alla lägen fortsätta motståndet mot angriparen.

Arbetet bör genomföras i nära samverkan med folkrällskommillén saml          37

 

Skr. 1981/82:103 under medverkan av vissa särskilt berörda departement, myndigheter och
Del II                organisationer.

Med hänsyn till utredningsarbetets omfattning m m torde det slutliga resuUatet av utredningen inte kunna föreUgga redan nästa år. En delredo­visning bör dock framläggas hösten 1981 i anslutning till arbetet med att förbereda 1982 års försvarsbeslut.

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga och lämna förslag om uppgifter m m för ett svenskt icke-militärt motstånd som komplement till övriga totalförsvarsåtgärder samt

att besluta om experter, sekreterare och biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Försvarsdepartementet)

Kyrkofondens användning för ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner, m m

Dir 1980:91

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-18.

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Svenska kyrkans församlingar betecknas som kyrkliga kommuner. Deras förhållanden regleras i lagen (1961:436) om församlingsslyrelse (omtryckt 1976:500, ändrad senast 1980:277). För skötseln av sina angelägenheter får församlingarna ta ut skatt, kallad församlingsskatt. Den ulgår som allmän kommunalskatt och erläggs av alla skattskyldiga fysiska och juridiska personer. Även juridiska personer och de fysiska personer, som inte tillhör svenska kyrkan, är aUtså i princip skyldiga att betala församlingsskatt. Viss Hndring i skattskyldigheten gäUer emellertid för de fysiska personer som inle tillhör svenska kyrkan.

Församlingsskatten är församlingarnas största inkomstkälla. Den utgör ca 70 procent av samtliga inkomster. Bland församlingarnas utgifter kan nämnas löner och pensioner åt kyrkokommunal personal samt kostnader för vård och förvaltning av kyrkor och församlingskommunala byggnader.

För vissa i författning särskilt angivna angelägenheter bildar en eller flera
församlingar ett pastorat, enligt indelning som beslutas av regeringen. Del
ankommer på pastoraten att svara för kostnaderna för löner ål församlings­
präster och kyrkomusiker, att tillhandahålla prästgård eller annan tjänste­
bostad som skall finnas för präst samt att förvalta viss inkomstgivande fast
egendom, löneboställen, med undantag av tillhörande skog. Pastoraten har
3g                    också ett ansvar för kyrkobokföringen. Ell pastorat som består av flera

 

församlingar utgör en obligatorisk kyrklig samfällighet för pasloratsangelä-     Skr. 1981/82:103
genheterna.                                                                                Dir. 1980:91

Under vissa förutsättningar kan församlingar även i andra fall gå samman i en kyrklig samfälUghet för skötseln av en eller flera församlingsangelägen­heter av ekonomisk natur. I Stockholm och Göteborg utgör de territoriella församUngarna kyrklig samfällighet enligt särskilda bestämmelser i försam-Ungsstyrelselagen.

Pastoralen och övriga kyrkliga samfälligheter har också beskattnmgs-rätt.

Genom bildande av en kyrklig samfällighet kan en del eller samtliga kostnader utjämnas mellan de församlingar som ingår i samfälligheten. Den kostnadsutjämning som kan åstadkommas på detta säll har dock en begränsad geografisk räckvidd.

En kostnadsutjämning mellan pastoraten i hela riket sker via kyrkofonden i fråga om vissa lönekostnader.

En ytteriigare kostnadsutjämning för de kyrkliga kommunerna uppnås genom att församlingar, pastorat och andra kyrkliga samfälligheter i likhet med de borgerUga kommunerna åtnjuter statliga skatteutjämningsbidrag.

Kyrkofondens utjämningsfunktion

Kyrkofonden intar en central ställning inom den kyrkliga ekonomin. Den tillkom i samband med 1910 års prästlönereglering. Till en början användes fonden uteslutande tiU kostnader för avlöning och pension åt församlings­präster men dess användningsområde har sedan successivt ökats ut. Den har f n två huvuduppgifter, dels all fungera som en koslnadsutjämningsfond för pastoralen när det gäller deras kostnader för präst- och kyrkomusikerlöner, dels att svara för vissa sådana kostnader i svenska kyrkan, som inte hänför sig till elt bestämt pastorat. Tolalt omsätter kyrkofonden ca 250 milj kr per år.

Nuvarande bestämmelser om kyrkofonden finns i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (ändrad senast 1975:1323), vilken är av kyrkolags natur. Till lagen ansluter kungörelsen (1971:861) om kyrkliga kostnader (ändrad senast 1974:631). Dessa författningar trädde i kraft den 1 januari 1972.

Sin viktigaste funktion har kyrkofonden alltjämt inom del prästerliga avlöningssystemet. Biskoparna och vissa präster avlönas direkt från kyrko­fonden. Kostnaden för pensionsförmåner åt präster eller eflerievande till präster betalas också ur kyrkofonden Uksom en del arvoden till präster och till icke prästvigda tjänstebiträden åt präster.

Avlöningskostnaderna för församlingspräster - kyrkoherde, komminister
och kyrkoadjunkt - och för kyrkomusiker bestrids i princip av det pastorat
där de är anställda. För dessa kostnader skall pastoratet i första hand anlita
den s. k. nettoavkastningen (80 % av vinsten) av sina präst- och kyrkomu-
sikerlönetillgångar - dvs större delen av vinsten från löneboställen,
prästlönefonder, eventuella andelar i stiftets prästlönejordsfond och präst-
lönejordsfastigheter samt det s k boslällskapitalet. I det fåtal fall, där
netloavkaslningen är så stor att det blir överskott, skall pastoratet inleverera
överskottet lill kyrkofonden. Om nettoavkastningen inte läcker avlönings-
kostnaderna skall pastoratet ta i anspråk utdebiterade medel intill ett visst
örelal per skattekrona. Detta är maximerat lill dubbla beloppet av det örelal      39

 

Skr. 1981/82:103      som regeringen årligen bestämmer för den s k allmänna kyrkoavgiften, dock
Del II                     högst 20 öre per skattekrona. Fordras yllerligare medel till präst- och

kyrkomusikerlönerna får pastoratet tillskott ur kyrkofonden.

Tillskotten till pastoraten för deras präst- och kyrkomusikerlöner är en av kyrkofondens stora utgiftsposter. För år 1978 uppgick tillskotten till pastoraten till 55,5 milj kr. I övrigt svarar kyrkofonden för de förutnämnda löne- och pensionskostnaderna och bidrar till finansieringen av domkapitel och stiftsnämnder samt vissa rikskyrkliga och andra ändamål enligt beslut som fattas av riksdagen och regeringen.

Kyrkofondens främsta inkomstkälla är den allmänna kyrkoavgiften, som samtliga pastorat skall betala med det anlal ören per skallekrona i pastoratet som regeringen fastställer för varje år. Avgifien är f n 10 öre. Pastoralen finansierar avgifien genom utdebiteringen av församlingsskatt. År 1978 tillförde den kyrkofonden 208,7 milj kr.

Varje år sker en avräkning mellan pastoraten och kyrkofonden. Därvid fastställs bl. a. hur slor nettoavkastning varje pastoral har haft av sina präst-och kyrkomusikerlönetillgångar saml storleken av pastoratets lönekostna­der. Vidare fastställs pastoratets rätt lill tillskott ur kyrkofonden och den kyrkoavgift som pastoratet skall betala. Avräkningen är varje år dels slutlig, avseende närmast föregående kalenderår, dels preliminär avseende tillskott och allmän kyrkoavgift för året efter avräkningsårel. Avräkningen ombe­sörjs av stiftsnämnderna och - för pastoraten i Stockholms stift - av kammarkollegiet. Den grundar sig på uppgifter som pastoralen lämnar. Vidare skall länsstyrelserna årligen inom vissa angivna tider lämna stifts­nämnderna och kammarkollegiet uppgift för varje pastorat om det antal skattekronor på vilket församlingsskall för närmast föregående kalenderår skall beräknas. Avräkningsförfarandel skall vara avslutat före den 22 september. Genom 1979 års taxeringsreform har laxeringsperioden förlängts och länsstyrelserna har därför inte möjlighet att i tid lämna definitiva uppgifter. Avräkningen har därför fr o m år 1979 enligt de utfärdade förordningarna om den allmänna kyrkoavgiften, m m vid resp års avräkning­ar med kyrkofonden (1979:770, 1980:672) fått grunda sig på det uppskattade laxeringsutfallet.

I det läge som har uppkommit efter taxeringsreformen har Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i skrivelser den 17 maj 1979 och den 1 april 1980 anhållit att en utredning tillsätts med uppgift att se över systemet för avräkning mellan pastoraten och kyrkofonden. Förbundet åberopar undersökningar som har gjorts för att utröna tillförlitligheten i prognoser om skatteunderlaget. 1 kommuner med ned lill ca 20 000 invånare bör prognoserna ha godtagbar tillförlitlighet. På den kyrkokommunala sektorn har nästan alla enheter, eller 96 procent av församUngarna, mindre än 20 000 invånare. Även pastoraten är myckel små. Kyrkokommunerna blir därför myckel känsliga för skillnader mellan det beräknade och det slutliga skatteunderlaget.

Med hänsyn till vad förbundet anför i sin skrivelse slår det klart att det
nuvarande avräkningsförfarandel behöver ses över. Översynen bör inte avse
endast metoder för avräkningen utan också omfatta systemet med klockar­
boställskapilal och den därpå beräknade boställsränlan som skall tas upp som
avkastning av kyrkomusikerlönetillgång vid avräkningen mellan pastoraten
och kyrkofonden.
40                             Jag vill erinra om att vissa klockar- och organistljänsler tidigare var

 

förenade med rätt till boslällsjord. Genom 1938 års klockarboställslag, som     Skr. 1981/82:103

numera är upphävd, avvecklades denna rätt; Ett mindre anlal förhållandevis     Dir. 1980:91

stora och värdefulla boställen fördes över till kyrkofonden som klockarhem-

man.   De  utgör  numera  s. k.   kyrkofondsfastigheter  och  förvaltas   av

stiftsnämnderna. I de flesta fallen överlogs emellertid boställena av resp.

församlingar med äganderätt. Församlingarna fick fritt disponera över dem

såsom församlingskommunal egendom. I vederlag fick kyrkofonden resp.

församlingarna ikläda sig ansvar för ell på visst sätt fastställt kapitalvärde av

den överförda fastigheten, det s. k. boslällskapitalet. För detta har de alt

årligen erlägga s. k. boställsränta lill pastoratet enligl en av stiftsnämnden

bestämd avkastningsprocent. Bestämmelserna härom finns i kungörelsen

(1950:413)   ang.   lönelillgångar  vid   kyrkomusikertjänst   (senast   ändrad

1971:864). Boslällskapitalet skulle omräknas efter varje fastighetstaxering

på  grundval  av  det  enhetsvärde   på   åker  av  viss  beskaffenhet  som

länsstyrelsen fastställer för varje församling. Till följd av ändring fr. o. m. år

1975 i laxeringssystemel har länsstyrelserna inte längre underlag för att

kunna  fastställa  sådana  enhetsvärden.   Genom   lagen   (1975:363)   med

provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta anvisades i stället

en annan  beräkningsmetod, som Ugger till grund för beräkningen  av

boställsränlan åren 1976-1981.

Genom beslut den 24 juU 1975 gav regeringen kammarkollegiet i uppdrag att se över systemet med klockarboställskapilal och boställsränta. I första hand borde möjligheterna att avveckla systemet övervägas. Kammarkolle­giet har den 9 juni 1977 avgetl ett förslag till avveckling, som i huvudsak grundar sig på en av f. d. kammarrådet Erik Åberg utarbetad promemoria i ämnet. I yttranden över promemorian har flera sliftsnämnder yrkat att alternativa lösningar av frågan övervägs. Frågan om en avveckling av systemet med klockarboställskapilal och boställsränta bör lämpligen över­vägas ytterligare i samband med en översyn av avräkningsförfarandel med kyrkofonden.

Skatteutjämningsbidragen till de kyrkliga kommunerna

Genom den numera upphävda förordningen (1965:268) om skatteutjäm­ningsbidrag fick församlingarna i likhet med de borgerliga kommunerna fr. o. m. år 1966 skatteutjämningsbidrag om deras skattekraft understeg en viss andel av medelskattekraflen i riket. Till grund för beräkning av bidragen indelades landet i tre skattekraftsområden. Såväl de borgerliga som de kyrkliga kommunerna tiUfördes skatteunderlag av staten så att skatteunder­laget i de ohka områdena skulle motsvara en viss procent av rikets medelskattekraft.

På samma sätt som för de borgerUga kommunerna räknade man ut skatteutjämningsbidragen för de kyrkliga kommunerna genom att tillskottet av skatteunderlag multiplicerades med den fastställda skattesatsen för bidragsåret i resp. kyrklig kommun.

En reform av skatleutjämningssyslemet skedde emellertid fr. o. m. år
1974 genom lagen (1973:433) om skalteuljämningsbidrag. Antalet skatle-
kraftsområden utökades och procentsatserna ändrades. För de kyrkliga
kommunerna innebar reformen principiellt stora förändringar genom alt de
inle längre inordnades i systemet med skattekraftsklasser och dessa klassers 


 

Skr. 1981/82:103 anknytning till medelskattekraften. I slällel löste man frågan så, all de
Del II                 kyrkliga kommunerna fick behålla det bidrag i kronor räknat som utgick till

dem år 1973. För att bidragen-i viss mån skulle bU värdebesländiga, skulle beloppen årligen uppräknas med fem procent. Den främsta anledningen till all de kyrkliga kommunerna särbehandlades var den då pågående bered­ningen av frågan om förhållandet mellan stal och kyrka. Det reviderade bidragssystemet avsåg emellertid också att kompensera de borgrliga kommunerna för att bidragen vid hög utdebitering avskaffades. Sådana bidrag hade inte utgått till de kyrkliga kommunerna.

Kammarkollegiet påtalade i en skrivelse den 23 augusti 1973 reformens ekonomisk verkningar för kyrkofonden och pastoraten. Eftersom det dittillsvarande tillskottet av skattekronor enligl 1965 års skalleutjämnings-förordning utgjorde en av komponenterna i del skalleunderlag som låg till grand för utdebiteringen av allmän kyrkoavgift, hade enligt kollegiet bortfallet av tillskottet betydelse för kyrkoavgiftens storlek. Kyrkofondens utgifter påverkades också av bortfallet av tillskoltet av skattekronor. En minskning av skatteunderlaget ökade pastoratens behov av tillskott ur kyrkofonden. Även detta var av betydelse för utdebiteringssatsen för kyrkoavgiften.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anhöll också i en skrivelse den 3 december 1974 att - om inte skalteuljämningsbidrag kunde få utgå tiU de kyrkliga kommunerna enligt samma grunder som gällde för bidragen till de borgerliga kommunerna - lagen om kyrkliga kostnader skulle ändras så att det skalteuljämningsbidrag som utgår till de. kyrkliga kommunerna efter evalvering skulle kunna beräknas in i skatteunderlaget vid kyrkofondsavräkningarna. Därigenom skulle de kyrkliga kommunerna kompenseras för det bortfall av skatteunderiag som de fått kännas vid genom 1973 års skatteutjämningsreform.

I det fortsatta arbetet på reformer av skatteuljämningssyslemet har man inte tillmötesgått önskemålen om alt de kyrkliga kommunerna skulle inordnas under samma regler som gäller för de borgerliga kommunerna. Bestämmelserna om skatteutjämningsbidragen till de kyrkliga kommunerna överflyttades oförändrade tUl den nya lagen (1979:362) om skatteutjäm­ningsbidrag (ändrad 1980:340).

Av de 2 570 territoriella församlingarna i riket får 2 172 skatteutjämnings­bidrag år 1980 med belopp som varierar mellan några hundra kr. och 1,4 milj. kr. Majoriteten får mellan 20 000 och 100 000 kr. 1 de nordligaste länen med genomgående stora församlingar uppgår bidragen i många fall till över 300 000 kr. Totalt uppgår skatteutjämningsbidragen tiU de kyrkliga kom­munerna för år 1980 lill 131, 6 milj. kr.

Riksdagen (prop. 1980/81:20, FiU 1980/81:13, rskr 1980/81:88) har beslutat att skatteuljämningsbidragel till de kyrkliga kommunerna för bidragsåret 1982 skall utgå med 60 procent av del belopp sorn utgår för bidragsåret 1981 samt all bidrag som understiger 5 000 kr. inte skall betalas ul. Minskningen av bidraget åt 1982 får dock motsvara högst 20 öre per skattekrona för en kyrklig kommun.

I propositionen uttalas att den möjlighet som de kyrkUga kommunerna har

alt själva åstadkomma ekonomisk utjämning genom att bilda samfälligheter

endast  utnyttjas  i  begränsad  omfattning  och  inte  heller  i  nämnvärd

utsträckning kan bidra till kostnadsutjämningen i församlingar och pastorat i

42                    de regioner som består av ekonomiskt svaga kommuner. Den ytterligare

 

utjämning som behövs bör, enligt vad som vidare anförs i propositionen, ske i     Skr. 1981/82:103

ett utjämningssystem och inle i två som f. n. är fallet. En utjämning via     Dir. 1980:91

kyrkofonden bör kunna fungera som övergripande utjämningssystem för

kyrkUga kommuner. Detta innebär alt även kostnader för andra kyrkliga

ändamål än för löner tiU präster och kyrkomusiker, t. ex. underhåll och

restaurering av kyrkor, kan behöva beaktas. Behovet härav torde emellertid

hänga nära samman med i vilken utsträckning tyngre kostnadsposter

utjämnas inom ramen för ekonomiska samfälligheter. I samband med att

frågan aktualiseras om en utredning angående kyrkofonden i syfte all se över

avräkningsförfarandel bör enUgt propositionen lämpligen också den antydda

vidgade användningen av fonden i kostnadsutjämnande syfte utredas.

Riksdagen (FiU 1980/81:13) anser del vara angelägel att frågan ses över så snart som möjligt. En utdragen behandling skuUe vara särskUt kännbar för de små församlingarna med sjunkande skattekraft.

Behovet av ett nytt utjämningssystem

Som framgår av vad jag har anfört i det föregående är de nuvarande systemen för kostnadsutjämning mellan kyrkliga kommuner behäftade med åtskilUga brister.

Bildandet av obligatoriska eller frivilliga kyrkliga samfälligheter kan bidra till att utjämna kostnader inom ett begränsat geografiskt område och kan där fungera tillfredsställande om skatteunderlaget inom samfälligheten är gott. Storstadsregionerna ger exempel på hur betydande personalkostnader och stora investeringar kan bäras av församlingarna gemensamt. I ekonomiskt svaga regioner innebär emellertid en sådan lokall begränsad kostnadsutjäm­ning inte någon tillfredsstäUande lösning för församlingarna.

Den kostnadsutjämning som i dag sker via avräkningen mellan pastoralen och kyrkofonden är begränsad i fråga om verksamhetsområden. Den innebär alt ekonomiskt svagare pastorat avlastas en del av sina kostnader för prästernas och kyrkomusikernas avlöning. Men anställning av kyrkvaktmäs­tare och kyrkogårdspersonal, underhåll och reparationer på församlingskyr­kan och dess inventarier samt vård och drift av församlingshem o. d. medför väl så stora kostnader, som församlingarna själva har att svara för och som påverkar utdebiteringen av församlingsskatt. I detta och andra avseenden kan kyrkofonden inte i dag bidra tiU någon kostnadsutjämning. En proposition om ökat statUgt slöd till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kommer inom kort att läggas fram. Det stöd som där föreslås kan enbart komma sådana församlingar tillgodo, som har att svara för underhåll av kyrkor som är särskilt värdefulla från kulturminnesvårdens synpunkt.

Det statliga skatteuljämningsbidragel är i och för sig väl ägnat att hjälpa de ekonomiskt svaga församlingarna, men genom att bidragen har låsts till de ekonomiska förhållandena år 1973 har det kommit att allt mindre svara mot aktuella behov i de kyrkUga kommunerna. Som ursprunglig bidragsgmnd använde man sig också bara av' en jämförelse mellan den enskilda kommunens skattekraft och medelskattekraften i riket. Vill man åstadkom­ma en verklig ekonomisk utjämning för sådana små kommunala enheter som församlingarna och pastoraten ofta utgör, måste man även ta hänsyn till sådana specieUa förhållanden som påverkar utgiftssidan i deras budget.

Det finns emellertid också andra förhållanden som skapar olikheter mellan 43

 

Skr. 1981/82:103      församlingar och pastorat med i övrigt likartade ekonomiska förutsättningar.

Del II                     Vissa sådana förhållanden har man särskilt uppmärksammat och försökt att

komma till rätta med genom speciella åtgärder. Till pastorat med få präster och ett stort antal församlingar kan sålunda ett särskilt bidrag utgå ur kyrkofonden för anlitande av predikobiträden, så att en alltför omfattande sammanlysning av gudstjänster i församlingarna kan undvikas. I pastorat med betydande fritidsbebyggelse och turism kan man säsongvis få tillgång lill extra präster, som då avlönas direkt från kyrkofonden. Om ett pastorat inom sig rymmer ell eller flera sjukhus med tillhopa mer än 1 200 vårdplatser, kan en särskild komministertjänst för den andliga vården vid sjukhusen få inrättas. Till elt sådant pastorat utgår då också verksamhetsbidrag ur kyrkofonden.

Kyrkofonden har alltså under årens lopp kommit all svara för kostnaderna för stöd av ganska skiftande slag till enskilda pastorat eller församlingar. Det kan finnas skäl att överväga om inte de särskilda behov som motiverar ett sådant stöd lika väl kan tillgodoses inom ramen för ett mera enhetligt utjämningssystem. Mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående bedömer jag det vara angelägel att få till slånd ett sådant system. Jag delar uppfattningen att kyrkofonden därvid bör kunna bli ett tjänligt instru­ment.

Riktlinjer för utredningen

Den i prop. 1980/81:20 aviserade utredningen rörande kyrkofonden bör nu komma till stånd. En särskild utredare bör få i uppdrag att göra en översyn av kyrkofondens användning som instrument för ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna och av det tekniska förfarandet vid avräkningen mellan dessa och kyrkofonden.

Utredningen bör ha lill syfte att skapa ett utjämningssystem som är anpassat till de kyrkliga kommunernas behov. Härvid bör givetvis, liksom på den borgerligt kommunala sidan, skattekraften tillmätas grundläggande betydelse. Som jag redan har antytt leder emellertid ett system som tar sikte enbart på de kyrkliga kommunernas olika skallekraft inte lill full rättvisa. Utredaren bör därför studera möjligheterna att i ett utjämningssystem för de kyrkliga kommunerna också väga in deras i flera avseenden olika kostnads­struktur. Del kan dock inte bli aktuellt att konstruera ett syslem som innebär att en kyrklig kommun ensidigt skulle kunna besluta om åtgärder som omedelbart leder till krav på tillskott från kyrkofonden. Å andra sidan kan man inte heller länka sig att införa ett system med myndighetskontroll eller en utifrån bestämd prioritering av åtgärder som det ankommer på den kyrkliga kommunen att själv besluta om. Del bör således vara fråga om kostnader som de kyrkliga kommunerna själva i ringa utsträckning kan påverka.

Utredaren bör alltså studera vilka olika faktorer som bör vara avgörande
för att en församling, ett pastorat eller annan kyrklig samfällighet skall få
utjämningsbidrag ur kyrkofonden och om det är möjligt att väga samman
dessa faktorer inom ett enkelt och praktiskt system. Om vissa särskilda
ändamål inle kan inordnas i underiagel för det generella systemet, bör det
undersökas om systemet kan kompletteras med speciella bidrag ur kyrko-
4                            fonden för sådana ändamål. Möjligheten att använda automatisk databe-

 

handling för uträkning av eventuella tillskott till de kyrkliga kommunerna     Skr. 1981/82:103
bör också undersökas.                                                                  Dir. 1980:91

Utredaren bör som elt alternativ också överväga möjligheterna alt bygga vidare på nuvarande syslem med till speciella ändamål riktade stödåtgärder som betalas ur kyrkofonden.

När de gäller kostnaderna för de statligt reglerade präst- och kyrkomusi­kertjänsterna sker redan, såsom förut har framgått, en utjämning via kyrkofonden. Beträffande dessa kostnader bör utredas om man bör behålla den nuvarande särskilda nelloavräkningen mellan pastoraten och kyrkofon­den och om denna i så fall kan förenklas. Frågan om hur en anpassning till nuvarande ordning för taxeringsväsendet kan ske måste i så fall också utredas. 1 det föregående har jag även uttalat, att möjligheten att avveckla systemet med klockarboställskapilal och boställsränta bör studeras i detta sammanhang. Utredaren bör också överväga om den särskilda kostnadsut­jämningen för präst- och kyrkomusikerlönerna kan ersättas av den mer generellt verkande kostnadsutjämning som översynen i övrigt bör ha till syfte. Dessa lönekostnader skulle i så fall utgöra en komponent bland andra som kan läggas lill grund för den ekonomiska utjämningen mellan de kyrkliga kommunerna. Därvid bör dock uppmärksammas att kostnaderna i åtskilliga fall åtminstone till en del täcks av avkastningen från pastoratens präst- och kyrkomusikerlönetillgångar i form av jord eller fonder m. m.

Utredaren har att utgå från att utjämningen via kyrkofonden skall finansieras genom den allmänna kyrkoavgiften.

Utredaren bör alltså lägga fram förslag till riktlinjer för kyrkofondens framlida funktion och en avgränsning av dess användningsområde. De förslag som utredningen kan leda till kan innebära ändringar i lagen om kyrkliga kostnader. Till detta krävs kyrkomötets medverkan. Utredningens arbete bör därför bedrivas skyndsamt med sikte på att förslag bör kunna föreläggas elt kyrkomöte våren 1982.

Som en utgångspunkt för utredarens arbete gäller att de förslag som läggs " fram skall kunna genomföras inom ramen för tolalt sett oförändrade samhällsresurser inom området. Även i övrigt gäller de direktiv som har utfärdats till samtliga kommiltéer och särskilda utredare angående finansie­ring av reformer (Dir 1980:20).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag efter samråd med chefen för budgetdepartementet att regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementel

att tillkalla en särskild utredare för frågan om kyrkofondens användning för ekonomisk utjämning mellan kyrkliga kommuner, m. m.,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar all kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

45

 

Skr. 1981/82:103     Uppbyggnad av en oljeersättningsfond Del II

Dir 1980:92

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-18

Statsrådet Petri anför.

EnUgt riksdagens beslut (prop. 1980/81:49,NU 1980/81:19, rskr. lOOjskaU ett nytt stöd införas för åtgärder för att ersätta olja, m. m. Syftet med stödet är att stimulera introduktion och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan minska oljeberoendet. Slödel skall inriktas på teknik som baseras på varaktiga, helst inhemska och förnybara, energikällor med minsta möjUga miljöpåverkan. Därmed avses teknik som grundas på bl. a. solenergi, torv, flis, biomassa eller kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen eller för energiförädUng av tunga råoljor, m. m. Även vissa åtgärder inom miljöskyddsområdet som är motiverade från energisynpunkl skall kunna stödjas.

Vad gäller villkoren för stödet skall slöd normalt utgå i form av lån med relativt förmånliga villkor. I de fall där de tekniska risker som är förknippade med en åtgärd är stora skall bidrag kunna utgå. Villkorliga lån, för vilka återbetalningen görs beroende av om åtgärden i fråga bUr lönsam, skall kunna ges när riskerna är höga. Lån skall kunna lämnas utan att krav på särskild säkerhet ställs.

Stödverksamheten skall börja den 1 januari 1981. Den kommer att finansieras genom en avgift på oljeprodukter. Denna avgift skall tas ut genom alt den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter den 1 januari 1981 höjs med 24 kr. per kubikmeter olja. De ökade inkomsterna skaU tillföras en särskild fond, benämnd oljeersättningsfonden. Medelsbehovet för den första treårsperioden beräknas uppgå lill 1 700 milj. kr. Avgiftshöj­ningen beräknas medföra att ca 500 milj. kr. stäUs till förfogande för stödverksamheten under det första året. I avvaktan på att ställning tas tiU frågan om myndighetsorganisationen inom energiområdet lämnas frågan om den föreslagna stödverksamhetens organisation öppen. För att underlätta en helhetslösning av denna fråga tillstyrker riksdagen att en särskild kommitté tillkallas för att temporärt handha verksamheten.

Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört bör en delegation tillkallas för att t. v. ha hand om stödverksamheten i avvaktan på att ställning tas till frågan om den statliga myndighetsorganisationen inom energiområdet.

Delegationens uppgift bör inledningsvis vara all utifrån de riktlinjer som anges i propositionen upprätta en översiktlig plan för stödgivningen under de första tre åren av verksamheten. Vid upprättandel av planen bör analyseras vilket behov av slöd som finns för olika slag av åtgärder som kan stödjas enligl propositionen.

Delegationen bör i sitt arbete med planen utgå från den Ireårsram på 1 700 milj. kr. som skaU gälla för den nya stödverksamheten. Planen bör utformas i nära samverkan med oljeersättningsdelegationen och programansvariga energiforskningsorgan. Planen bör vara färdigställd senast den 1 maj 1981.

Regeringen har den  17 december  1981  utfärdat en förordning för

stödverksamheten. Förordningen gäller från den 1 januari 1981. Jag vill i

46                    detta sammanhang framhålla att del är angelägel att delegationen i sitt arbete

 

lar till vara de erfarenheter och kunskaper som finns inom detta område vid     Skr. 1981/82:103. statens industriverk och andra organ. Detta innebär bl. a. att delar av     Dir. 1980:93 personalen vid industriverket bör knytas lill delegationen och dess kansli.

Delegationen skall vidare vidta åtgärder i syfte alt förbereda verksamhe­tens organisation, såsom att bedöma behov av personal och lägga upp redovisnings- och uppföljningsrutiner. Delegationens verksamhet bör finan­sieras av oljeersättningsfonden. I avvaktan på att fonden tillförs medel bör emeUertid kostnaderna för delegationen förskottsvis bestridas från kommit­téanslaget.

Delegationens verksamhet avses upphöra den 31 december 1981.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har förordnats att föredra ärenden som rör energipoUtiken

att tillkalla en delegation med högst 12 ledamöter med uppdrag att organisera och handha stödverksamhet enligt de riktlinjer som anges i propositionen 1980/81:49 om stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m.

all utse en av ledamöterna all vara ordförande och

att besluta om sakkunniga, experter och sekreterare åt kommittén.

Jag hemställer att regeringen föreskriver alt kostnaderna för delegationen förskottsvis skall bestridas från fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m. m. Vidare hemsläller jag all kostnaderna för delegationen slutligen skall betalas från oljeersättningsfonden.

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

Parlamentarisk äldreberedning

Dir 1980:93

Beslut vid regeringssammanträde 1980-12-18

Departementschefen, statsrådet Söder, anför.

Genom beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 1979 inrättades en äldreberedning inom regeringskansliet för beredning av frågor som gäller de äldres levnadsförhållanden. Till ledamöter i beredningen förordnades socialministern (ordf.), samt statssekreterarna i statsrådsberedningen, social-, budget-, utbildnings-, bostads- och arbetsmarknadsdepartemen­ten.

Riksdagens socialutskott har därefter i sitt av riksdagen godkända betänkande över socialtjänsten m. m. (SpU 1979/80:44) anfört

"På grund av den snabba ökning av antalet pensionärer som förutses
kommer arbetet med utformningen av samhällets älgärder för all tillgodose
de äldres behov av omsorg, service och vård att bli en av samhällets viktigaste
uppgifter under de närmaste åren. De uppgifter som förutsatts eller
föreslagits för den inom regeringskansliet tillsatta äldreberedningen kommer
härigenom att få en avsevärd vidd och tyngd. Enligt utskottets mening bör 47

 

Skr. 1981/82:103      därför dessa uppgifter på sätt som föreslås i motionerna 1978/79:515 och
Del II                      1979/80:69 anförtros åt en pariamenlariskt sammansatt beredning,"

Jag förordar all den av riksdagen begärda parlamentariskt sammansatta beredningen nu tillkallas. Beredningen bör ges formen av en kommitté. Till beredningen bör, förutom parlamentariker, knytas representanter för kommun- och landstingsförbunden saml för Pensionärernas Riksorganisa­tion (PRO) och Sveriges Folkpensionärers Riksförbund (SFRF).

Beredningens arbete skall utgå från de övergripande mål och de delmål för äldreomsorgen som har bestämts i anslutning till den nya socialtjänstlagen. Beredningens huvuduppgift blir all behandla frågor om övergripande prioritering och samordning av samhällets insatser för de äldre. Beredningen skall inrikta sitt arbete på de områden som avser boende, omsorg, service och vård av de äldre. En utgångspunkt för arbetet skall vara att de insatser som görs för de äldre i första hand skall underlätta för dem att leva ett självständigt liv. Bostadsförhållandena och luigangen till nemhjaip ar viktiga i det sammanhanget.

Äldreberedningen bör vara ett forum för diskussioner och samråd kring frågor om samordning och prioriteringar, där även de äldres organisationer skall beredas tillfälle alt delta. Beredningen bör särskill beakta att de överväganden som görs utgår från ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Även frågor om förberedelsen inför pensioneringen nämndes bland de uppgifter som skulle kunna behandlas av äldreberedningen. Förutsättningar bör finnas för ett ökat samarbete mellan statliga och kommunala myndig­heter, ulbildningsanslaller, fackliga organisationer, pensionärsorganisatio­ner, studieförbund och arbetsgivare.

De stora förändringar som kan väntas inom äldreomsorgen under den närmaste framliden i fråga om organisation och arbetsmetoder ställer vissa krav på utbildnings- och fortbildningsinsatserna. I propositionen nämndes som en uppgift för äldreberedningen att skaffa fram ell säkrare planerings­underlag beträffande tillgången på personal och behovet av utbildning.

Socialutskottet har i sitt tidigare nämnda belänkande med anledning av socialljänstpropositionen pekat på frågan om kommunala planer för äldreomsorgen som en uppgift för en parlamentarisk äldreberedning. Vidare har utskottet pekat på möjligheterna att i ökad utsträckning ta till vara de äldres erfarenheter och kunskaper i arbetet på olika institulioner och i arbetet med att hjälpa andra äldre personer. Enligt min mening bör beredningen också överväga möjligheterna alt förbättra kontakterna mellan generationerna, exempelvis genom de äldres medverkan i arbetet i förskolor och skolor.

Inom ramen för sin huvuduppgift bör beredningen uppmärksamma de frågor som redovisats ovan och som omnämnts i socialtjänstpropositionen saml socialutskottets betänkande med anledning därav.

Bland äldre människor är relativt sett - och i absoluta tal - många fler handikappade än bland yngre. De flesta synskadade, hörselskadade, vuxendöva och rörelsehindrade är över 70 år. Handikappande sjukdomar drabbar oftare äldre än yngre personer. Inriktningen och utformningen av handikappålgärderna måste även fortsättningsvis anpassas så att insatserna kommer äldre handikappade till nytta. Jag finner det angelägel att beredningen uppmärksammar dessa frågor, liksom alt sambandet mellan

äldre människors hälsa och kostvanor belyses.

48                                                                                


 

FN har beslutat att hösten 1982 hålla en världskonferens om äldrefrågor.     Skr. 1981/82:103 Beredningen bör svara för de förberedelser som från svensk sida erfordras     Dir. 1980:93 inför konferensen.

Beredningen bör lämpligen bedriva sitt arbete i arbetsgrupper. Till dessa grupper kan knytas experter från olika områden.

Beredningen bör i sitt arbete samråda med utredningen om pensionärer­nas sysselsätlningsförhållanden (A 1979:02) samt med berörda myndigheter och organisationer. Beredningen bör säledes i sitt arbete bl. a. utgå från de studier av olika frågor som berör de äldre som har utförts inom ramen för socialstyrelsens äldreomsorgsprogram.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för bostadsdepartementet samt statsrådet Holm.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemstäUer jag

att regeringen bemyndigar mig att tillkalla en parlamentarisk äldrebered­ning med högst fem leldamöter,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experte, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar alt kostnadema skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Socialdepartementet)

49 4 Riksdagen 1981182   I saml. Nr 103

 

 

Direktiv som inte tidigare har redovisats i kommitté-    Skr. 1981/82:103

berättelsen                                                    Dir I98l:i

1981 års direktivserie

Specialistutbildning i Sverige av läkare från utvecklings­länder m. m.

Dir 1981:1

Beslut vid regeringssammanträde 1981-01-15

Statsrådet Holm anför:

TiU socialdepartementet har i olika sammanhang kommit in förfrågningar om möjligheterna att anordna utbildning i Sverige av sjukvårdspersonal från utvecklingsländer. Främst gäller förfrågningarna specialistutbildning av läkare.

Utfrån såväl aUmänpoUtiska som handels- och bislåndspolitiska utgångs­punkter bör möjligheterna undersökas att tillmötesgå dessa önskemål i första hand vad gäller specialistutbildning av läkare.

Bl. a. med anledning av att den svenska specialistutbildningen är reglerad och dimensionerad i första hand för inhemska behov, förordar jag att de frågor som sammanhänger med anordnandet av sådan utbildning i Sverige för utländska läkare belyses genom en offentlig utredning. En särskild utredare bör tillkaUas för detta ändamål.

Bland de områden som bör belysas närmare vill jag nämna frågan om vilket utrymme som finns inom svensk sjukvård och vårdutbildning för utbildning av utländska läkare varvid det tänkbara antalet utbildningsplatser bör redovisas såväl totalt som för enskilda medicinska specialiteter. Vidare bör belysas juridiska frågor i samband med utövningen av läkaryrket i Sverige under utbildningstiden samt frågor som sammanhänger med Organisation och lokalisering av verksamheten. Frågan om i vilken utsträck­ning och för vilka specialiteter som kunskaper i svenska språket erfordras Uksom frågan om alternativa utbildningsnivåer och de därmed sammanhäng­ande frågorna om formell kompetens efter genomgången utbildning bör också utredas. Det är av vikt att negativa återverkningar på reguljär svensk läkamtbildning och sjukvård kan undvikas och denna aspekt måste därför ägnas särskild uppmärksamhet.

Förutsättningarna för att anordna kvalificerad vidareutbildning i Sverige även för andra personalkategorier inom sjuk- och hälsovårdssektorn än läkare bör också belysas.

En fråga som nära anknyter till olika typer av specialistutbildning i Sverige gäller medverkan i alt anordna sådan utbildning i respektive samarbelsland. De problem som sammanhänger med rekrytering av svensk personal för undervisnings- och handledarändamål i andra länder bör därför även översikdigt tas upp. (Se även SOU 1980:38.)

Som en utgångspunkt för utredningens arbete skall gälla att alla förslag  51

 

Skr. 1981/82:103 som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser
Del II                 inom det område som förslagen avser. Det innebär att om kostnadskrävande

förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras inom utredningsområdet. Även i övrigi gäller de dirketiv som utfärdats tUl kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20).

Det förutsätts att ifrågavarande utbildning kan bedrivas med full kostnadsläckning från de länder som utnyttjar den och utredningens förslag får därför inle medföra ökade kostnader för staten eller sjukvårdshuvud­männen. De ekonomiska konsekvenserna av de förslag som läggs fram skall därför belysas särskUt.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Den särskilde utredaren bör samråda med berörda myndigheter. Utredaren bör vidare informera berörda personalorganisationer om arbetet och bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar mig

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda de frågor som sammanhänger med speciaUstutbildning i Sverige av läkare från utvecklings­länder m. m. och föreslå hur en sådan verksamhet kan organiseras,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredningen.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver alt kostnaderna för utredningsarbetet skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lUI föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Socialdepartementet)

Tilläggsdirektiv för kommittén (Jo 1979:03) om organisa­tion och flnansiering av djurens hälso- och sjukvård

Dir 1981:2

Beslut vid regeringssammanträde 1981-01-15,

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Kommittén (Jo 1979:03) om organisation och finansiering av djurens hälso- och sjukvård tillsattes i maj 1979. Enligt sina direktiv har kommittén bl. a. till uppgift att lämna förslag om organisation av djurens hälso- och sjukvård. En fråga som bör tas upp i detta sammanhang är den regionala samordningen av olika aktiviteter inom djurhälsoomrädel och inom hus­djurssektorn i övrigt.

Länsveterinärorganisalionen skall bl. a. utöva tillsyn över den allmänna

hälso- och  sjukvården  bland  husdjuren.   Länsveterinären  är  chef för

länsveterinärorganisationen men också tjänsteman hos länsstyrelsen. 1 den

sistnämnda rollen svarar länsveterinären för att vad som föreskrivs om

52                    livsmedelskontrollen, djurskyddet och epizootibekämpandet iakttas.

 

Det centrala ansvaret för djurens hälso- och sjukvård åvilar lantbrukssly- Skr. 1981/82:103 relsen. Det kan därför finnas motiv för att motsvarande regionala ansvar - Dir 1981:3 som ett alternativ till nuvarande ordning - läggs på lantbruksnämnderna som bl. a. har uppgifter rörande personaladministrationen för distriktsveterinär-organisationen och svarar för husdjursrådgivning m. m. Enligt min mening bör kommittén därför undersöka fördelar och nackdelar med delta alternativ i förhållande lill nuvarande ordning samt hur personalbehovet skulle komma att påverkas. Utredningen bör därvid beakta de konsekvenser som delta medför i fråga om de uppgifter som länsveterinären fullgör som tjänsteman i länsstyrelsen.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen beslutar om tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag har förordat.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)

Etiska,   humanitära  och  sociala   frågor  m. m.   kring hybrid-DNA-tekniken

Dir 1981:3

Beslut vid regeringssammanträde 1981-02-19

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Söder, anför: Riksdagen beslutade den 13 december 1979 om riktlinjer för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning (prop. 1979/80; 10, SoU 1979/80:18, rskr 1979/80:107). Som en följd av detta beslut inrättades en delegation för hybrid-DN A-frågor vid arbelarskyddsslyrelsen fr. o. m. den 1 januari 1980. Delegationen har till uppgift att genom rådgivande verksamhet främja säkerheten vid användning av hydbrid-DNA-tekniken och att sprida kunskap om utvecklingen på hybrid-DN A-området.

Delegationen skall följa utvecklingen inom hybrid-DNA-teknikens områ­
de och särskilt beakta nya förhållanden som har eller kan få betydelse för
samhällets tillsyn av hur tekniken används och ta initiativ i frågor som rör
riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall vidare
yttra sig till berörda tillsynsmyndigheter liksom även till andra myndigheter
samt lill offentliga och privata institutioner och företag i frågor som rör
riskklassificering och övriga säkerhets- och skyddsfrågor saml informera
dessa om sådana förhållanden inom hybrid-DNA-området som kan vara av
värde för deras verksamhet. Delegationen har vidare till uppgift att
informera allmänheten om utvecklingen inom hybrid-DNA-området på ett
sådant sätt alt intresset för säkerhetsfrågorna upprätthålls och den allmänna
debatten stimuleras. Den skall även uppmärksamma behovel av utbildning
av personal som arbetar eller skall arbeta med hybrid-DNA-tekniken.
Delegationen skall anmäla till regeringen om något användningsområde för
hybrid-DNA-tekniken kan ifrågasättas från etiska eller humanitära synpunk­
ter eller om området för samhällets tillsyn behöver utvidgas lill alt omfatta  53

 

Skr. 1981/82:103 andra frågor än dem som nu är föremål för tillståndstvång eller offentlig
Del II                     kontroll. I propositionen underströk föredraganden även vikten av alt eliska

frågor bUr belysta i delegationen.

Socialutskottet uttalade i sitt betänkande 1979/80:18 - med anledning av propositionen 1979/80:10 jämte motioner - att regeringen särskilt bör låta pröva de administrativa och juridiska konsekvenserna av inrättandet av en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning. Regeringen beslöt den 13 mars 1980 att tillkalla en särskild utredare för dessa frågor.

Socialutskottet uttalade vidare att det är sannolikt alt de etiska, humanitära och sociala frågorna kring hybrid-DNA-tekniken i ett längre perspektiv kommer att kräva långt större uppmärksamhet än miljöfrågorna. Det är därför enligt utskottet nödvändigt att samhällets kontroll av tekniken samt debatten kring densamma inte begränsas lill enbart frågor om ett effektivt skydd för den inre och yttre miljön. Utskottet anser därför att en parlamentarisk utredning bör tillkallas redan nu med uppgift alt utreda eliska, humanitära och sociala frågor kring hybrid-DNA-tekniken. Utred­ningen bör även pröva frågan om det behövs ett förstärkt inflytande för kommunerna i anslutning till användningen av hybrid-DNA-teknik. Riksda­gen beslutade i enUghet med utskottets hemställan (rskr 1979/80:107).

Jag anser alt den av riksdagen begärda utredningen bör komma till slånd. En kommitté bör därför nu tillkallas. Kommittén bör få till uppgift att - i enlighet med utskottets hemställan i betänkandet 1979/80:18 med anledning av motionen 1979/80:83 - utreda etiska, humanitära och sociala frågor kring hybrid-DN.-tekniken samt överväga behovel av en etisk och social lagstiftning i syfte att sätta gränser för hur långt försök med att på konstlad väg förändra anlag hos levande organismer skall tillåtas. Kommittén bör därvid följa upp de erfarenheter som den nyinrättade delegationen för hybrid-DNA-frågor fått när det gäller etiska, humanitära och sociala frågor kring hybrid-DNA-tekniken. Kommittén bör också i enlighet med riksda­gens beslut pröva frågan om kommunerna genom lagsiiftning eller på annat sätt skall ges ett förstärkt inflytande över verksamhet med hybrid-DN A.

Olika utgångspunkter för etiska bedömningar av hybrid-DNA-tekniken kan komma i fråga med hänsyn lill teknikens användningsområden. Hybrid-DNA-teknik används bl. a. för

-    framställning av nytloprodukter såsom läkemedel, kemisk-tekniska pro­dukter och livsmedel,

-    kartläggning av genetiskt materials   struktur, funktion och reglering och

-    diagnostisering och behandling för genetiska defekter och cancersjukdo­mar m. m.

I utredningen bör tyngdpunkten läggas vid de eliska frågeställningar som uppkommer till följd av sådan användning av hybrid-DNA-tekniken som innebär direkt ingrepp i den mänskliga organismen.

Kommittén bör även beakta vad socialutskottet anfört i betänkandet 1979/80:36 - med anledning av motionen 1979/80:148 - om att genforskning­en i Sverige även bör inriktas på utvecklingsländernas behov av billig mal. medicin och energi.

Socialutskottet har vidare i betänkandet 1979/80:18 betonat angelägenhe-
54                         ten av att Sverige i olika internationella sammanhang arbetar för kontroll av

 

hybrid-DNA-tekniken så att etiska, humanitära, ekologiska och sociala     Skr. 1981/82:103 gränser sätts för verksamheten.  Kommittén bör även behandla denna     Dir 1981:4 fråga.

Den nu förordade kommUtén bör nära samråda med den särskilde utredare som tillkallats för att utreda de administrativa och juridiska konsekvenserna av alt inrätta en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning.

Som en utgångspunkt för utredningens arbete skall gälla att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Även i övrigt gäller de direktiv som utfärdats till kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20).

Utredningsarbetet bör bedrivas så alt överväganden och förslag kan redovisas under år 1982.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst 6 ledamöter med uppdrag att utreda behovet av samt lämna förslag till etisk och social lagstiftning m. m. för användning av hybrid-DNA-tekniken samt inkomma med de förslag som föranleds därav

all utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annnal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes begäran.

(Socialdepartementet)

Tilläggsdirektiv till småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Dir 1981:4

Beslut vid regeringssammanträde 1981-01-22.

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) tillkallades år 1975 för att utreda frågor om förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m. m. Enligt direktiven (se 1976 års kommittéberättelse s. 64-74) avsåg kommitténs uppdrag i första hand att överväga de problem som uppstår vid köp av småhus och vid förvärv av tomtmark för småhusbebyggelse. Kommittén skulle också ta upp frågor om konsumentskyddet vid uppförande av småhus i den mån sådana frågor inle behandlades av konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07).

Enligl direktiven skulle kommitténs arbete inriktas på i huvudsak tre
grupper av frågor. Dels skulle kommittén överväga möjligheten all
åstadkomma en sanering av villkor i standardavtal genom en utvidgning av
tillämpningsområdet för lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvill-      55

 

Skr. 1981/82:103      kor (avialsviUkorslagen). Dels skulle kommittén utreda den civilrättsliga
Del II                 regleringen vid förvärv av småhus. I delta avseende skulle kommittén bl. a.

överväga i vad mån de dispositiva reglerna i 4 kap. jordabalken borde kompletteras med tvingande bestämmelser till skydd för förvärvaren vid fel och andra kontraktsbrott från säljarens sida. Slutligen skulle kommittén behandla fastighetsförsäljningar som förmedlas av mäklare och bl. a. ta upp frågor om auktorisation av mäklare, allmänna regler för bedrivande av mäklarverksamhel och mäklares civilrällsliga ansvar gentemot säljare och köpare.

På grundval av en promemoria från småhusköpkommittén (Ds Ju 1976:10) har avtalsvillkorslagen den 1 juli 1977 gjorts tillämplig på bl. a. försäljning av fast egendom (prop. 1976/77:110, NU 49, rskr 353, SFS 1977:452).

EnUgt vad jag har inhämtat har kommittén för avsikt alt avlämna elt betänkande om fastighetsmäklare under våren 1981.

Konsumenttjänstutredningen har år 1979 avlämnat ett betänkande (SOU 1979:36) med förslag tUl konsumentljänsllag som innehåller civilrättsliga bestämmelser beträffande avtal mellan näringsidkare och konsumenter om sådana tjänster som utförs av näringsidkare. Enligt förslaget gäller lagen arbeten på lös sak och arbeten på fasl egendom och byggnader. Från lagens tUlämpningsområde undantas dock bl. a. uppförande av byggnad för bostadsändamål. Utredningsförslaget har remissbehandlats och övervägs f. n. inom justitiedepartementet.

Med anledning av en motion (1979/80:339) om spekulation på småhus­marknaden har riksdagen behandlat vissa frågor om inskränkningar i rätten att överlåta bostadsfastigheter. I motionen erinrades om att kommuner vid försäljning av småhus ofta föreskriver att köparen inte får överlåta fastigheten inom viss tid. Eftersom del enligt motionärerna är oklart i vad mån sådana avtalsvillkor är giltiga, ansåg de alt förslag borde läggas fram som ger kommunerna utlryckUgt lagstöd för att använda s. k. överlåtelseför­bud.

I sitt betänkande (LU 1979/80:28) med anledning av motionen förordade lagutskottet att frågan om utformningen av regler om överlålelseförbud övervägdes närmare. Enligt utskottet borde det ankomma på regeringen att närmare bestämma i vilken form övervägandena borde ske.

I enUghet med utskottets hemställan beslöt riksdagen att som sin mening ge regeringen tUl känna vad utskottet hade anfört (rskr 1979/80:401). Även frågorna om överlåtelseförbud övervägs f. n. i justitiedepartementet.

När småhusköpkommittén har avgelt sitl betänkande om fastighetsmäkla­re, återstår av kommitténs uppdrag i huvudsak de frågor som rör den civilrättsliga regleringen av köp och entreprenader. Dessa frågor har i flera avseenden beröringspunkter både med de förslag av konsumenttjänstutred­ningen som nu bearbetas inom justitiedepartementet och med de frågor om köpevillkor som avses i det nyssnämnda belänkandel av lagutskottet och som också övervägs inom departementet. Sambandet mellan de olika frågorna är enligt min mening sådant att de lämpligen bör övervägas i ett sammanhang. Det torde vara mest praktiskt om samtliga frågor behandlas inom departe­mentet. Under deparlementsbehandlingen kan behövliga synpunkter från berörda myndigheter och organisationer inhämtas genom anordnande av hearings o.d.

På gmnd av det anförda anser jag att småhusköpkommittén bör befrias
56                    från de delar av utredningsuppdraget som återstår när kommittén har avgell

 

sitt betänkande om mäklare. De frågor som återstår bör i slällel behandlas     Skr. 1981/82:103
inom justitiedepartementet.                                                         Dir 1981:5

Jag hemställer därför att regeringen meddelar småhusköpkommittén tilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

Tilläggsdirektiv till fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04)

Dir 1981:5

Beslut vid regeringssammanträde 1981-02-05

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 har min företrädare tillkallat två kommittéer för att göra en samlad översyn av vissa aktuella frågor på straffrättens och kriminalvårdens område. Den ena kommittén, fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04; dir 1979:34), skall i huvudsak behandla frågor som på olika sätt har anknytning till fängelses"traffet. Den andra, frivärdskommittén (Ju 1979:05; dir 1979:35), skall inrikta sig på den framtida utformningen av kriminalvården i frihet och alternativ till frihetsstraff.

Båda kommittéernas uppdrag är omfattande. Fängelsestraffkommittén har sålunda i direktiven ålagts alt ta upp bl. a. frågorna om minimitiden för fängelsestraff, villkorlig frigivning, en allmän översyn av straffskalorna i gällande ansvarsbestämmelser, allmänna regler om påföljdsval och straff-mätning saml insyn och inflytande från lekmän i kriminalvårdens olika organ. Den först nämnda av dessa frågor har kommittén redan behandlat i delbetänkandet (SOU 1980:1) Fjorton dagars fängelse, som har lagts till grund för den nyligen avlämnade propositionen 1980/81:44.

Enligl sin arbetsplan överväger kommittén f. n. främst frågor som rör villkorlig frigivning. 1 den delen skall kommittén enligt direktiven göra en förutsättningslös undersökning av verkningarna av de nuvarande bestäm­melserna och av de effekter som kan beräknas uppkomma vid olika tänkbara ändringar i regelsystemet. I kommitténs uppdrag ingår att pröva om den villkorliga frigivningen över huvud taget bör behållas.

När det gäller frågan om lekmannainslagel i kriminalvården uttalas i direktiven att del är angeläget all vidga medborgarnas inflytande och insyn på delta område. Den bästa vägen att nå detta mål sägs vara att inrätta förlroendemannaslyrelser efter mönster av vad som har skett på andra samhällsområden. I direktiven skisseras en lösning som innebär alt det för varje kriminalvårdsregion inrättas en styrelse, som får ledningsansvaret såväl för lokalanslalterna och häktena som för skyddskonsulentdistrikten.

I direktiven framhålls att en konsekvens av en sådan reform måste bli att de
nya regionstyrelsema övertar de lokala övervakningsnämndernas nuvarande
uppgift att leda frivården och följa verksamheten vid kriminalvårdsanstal-               c-j

 

Skr. 1981/82:103 lerna. Avgörande för frågan om dessa nämnder bör finnas kvar med
Del II                     begränsade uppgifter blir enligt direktiven närmast kommitténs ställningsta-

gande i fråga om villkorlig frigivning. Om t, ex. villkorlig frigivning avskaffas kommer nämnderna knappast all få tillräckligt underlag för forisatt verksamhet. Detsamma torde gälla om man övergår till en ordning med en i princip obligatorisk villkorlig frigivning, som i regel inte förutsätter en diskretionär prövning i det enskilda fallet, samt begränsar eller avskaffar möjligheten att meddela den frigivne särskilda föreskrifter under prövoti­den. För det fallet all en sådan eller en liknande lösning väljs har kommittén fått till uppgift att överväga en ordning som innebär alt nämnderna avvecklas och att deras kvarstående uppgifter alll efter sin karaktär fördelas mellan allmän domstol, skyddskonsulent och regionstyrelse.

Om däremot kommittén skulle stanna för att nuvarande system för villkorlig frigivning i det väsentliga skall bestå, torde det enligt direktiven ligga närmast till hands all övervakningsnämnderna behålls med i huvudsak de befogenheter som tidigare har förordals i belänkandet (SOU 1975:16) Kriminalvårdens nämnder. Förslagen i det belänkandet innebär att övervak­ningsnämndernas verksamhet begränsas lill prövningar i särskilda fall som inle gäller mera rutinbetonade ärenden.

1 direktiven har alltså frågan, om övervakningsnämnderna bör behållas, lämnats öppen. Denna fråga måste emellertid numera bedömas även med beaktande av de budgetpolitiska riktlinjer på längre sikt som riksdagen har antagit med anledning av den s. k. komplelteringspropositionen våren 1980 (prop. 1979/80:150, FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421). Genom detta riksdagsbeslut har lagts fast elt mål som innebär att budgetunderskottet, räknat som andel i bruttonationalprodukten, under perioden fram t. o. m. budgetåret 1984/85 skall minskas med minst en procentenhet per år. Tyngdpunkten i åtgärderna för att nå detta mål skall enligt finansutskottets av riksdagen godkända betänkande ligga på besparingar, och i utskottels betänkande konstateras del att de begränsningar, nedskärningar och omprövningar som föreslår är av en sådan storlek all knappast några utgiftsområden kan undantas.

Med anledning av det nämnda riksdagsbeslutet pågår numera ett systematiskt arbete med alt se över och ompröva vilka statliga och statligt finansierade verksamheter som kan slopas eller bedrivas i mer begränsad omfattning. Frågan har då uppkommit om det finns anledning att redan nu ta mera slutgiltig ställning till om fängelsestraffkommitténs arbete bör inriktas på att avveckla övervakningsnämnderna.

De första övervakningsnämnderna inrättades enligt lagen (1939:314) om villkorlig dom. Dessa nämnder, som inte var obligatoriska, skulle behandla vissa frågor rörande kriminalvården i frihet som del annars ankom på allmän underrätt att handlägga i egenskap av övervakningsdomslol. Sådana fakultativa övervakningsnämnder tillsattes i endast myckel begränsad omfattning.

I och med tillkomsten av brottsbalken gjordes systemet med lokala
övervakningsnämnder obligatoriskt. Övervakningsdomslolarna avskaf­
fades. Förutom uppgifter från övervakningsdomstolarna övertog de nya
övervakningsnämnderna vissa av de ärenden som förut hade fullgjorts av de
anstaltsnämnder som skulle finnas enligt lagen (1945:872) om verkställighet
av frihetsstraff m. m. Även dessa nämnder avskaffades nämligen vid
58                          brottsbalkens ikraftträdande.

 

I övervakningsnämnderna har uträttats och uträttas ell värdefullt arbete. Skr. 1981/82:103 Den samverkan mellan människor med erfarenheter från bl. a. ungdoms- Dir 1981:5 vård, arbetsförmedling och domstol som nämndernas sammansättning garanterar har ofta gett goda resultat och inneburit elt slöd för skyddskon-sulenlerna i deras arbete. Den inblick i de dömdas sociala situation och i det praktiska kriminalvårdsarbelet som tjänstemän inom domstolsväsendet har fått genom tjänstgöring som ordförande och sekreterare i nämnderna har säkerligen också varit lill gagn för den dömande verksamheten.

Med de utgångspunkter för översyn av olika statliga förvaltningsområden som nyss har redovisats måste man emellertid beakta att det enligt vad som närmare har utvecklats i fängelsestraffkommitléns direktiv finns möjlighet att la till vara de huvudsakliga fördelar som är förenade med övervaknings­nämndernas verksamhet även om nämnderna avvecklas. Därvid måste även hänsyn las till att arvoden lill ordförande, ersättare för ordförande och övriga ledamöter i de 49 nämnderna, lön till kanslipersonal och resekostnader m. m. för närvarande uppgår till ca tio milj. kr årligen. Det kan naturligtvis sägas att detta inte är något stort belopp sett i relation till de tolala kostnaderna för kriminalvården. 1 nuvarande läge måste emellertid även möjligheter till besparingar av denna storlek tas lill vara. Jag anser alt övervägande skäl talar för att man redan nu slår fast att övervakningsnämn­derna skall avskaffas. Jag förordar därför att kommitténs fortsatta arbete bedrivs med den utgångspunkten.

Avvecklas övervakningsnämnderna, måste naturligtvis ställning tas till frågan i vilken ordning deras nuvarande uppgifter skall handläggas i den mån de inte upphör genom ändringar i de materiella reglerna för kriminalvården. I enlighet med de ursprungliga direktiven bör därvid till en början en utgångspunkt vara att nämndernas allmänna uppgift alt leda frivården och följa verksamheten vid kriminaivårdsanstalterna skall övertas av de nya regionstyrelsema, så snart dessa kan inrättas.

Bland de ärenden avseende enskilda fall som ankommer på övervaknings­nämnderna utgör prövningen av frågor om villkorlig frigivning en huvud­uppgift. De uppgifter som faller på nämnderna i fråga om interneringsdömda kommer att bortfalla, om i enlighet med vad som har föreslagits i prop. 1980/81:76 internering avskaffas som påföljd med verkan fr. o. m. den 1 juli 1981. Bland de övriga uppgifter som f. n. ankommer på övervakningsnämn­derna bör här särskill nämnas alt nämnderna beträffande intagna i kriminalvårdsanstalt prövar frågor om frigivningspermission enligt 33 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt och om vistelse utanför anstalt enligt 34 § samma lag. Beträffande frivårdsklientelet beslutar nämnderna om åtgärder vid missköisamhet från de dömdas sida, såsom varning, tillfälligt omhändertagande, särskilda föreskrifter, förverkande av villkorligt medgi­ven frihet och framställning om undanröjande av skyddsiillsyn. Exempel på andra frågor som handläggs av nämnderna utgör förordnande och byte av övervakare samt överflyttning och upphörande av övervakning.

I fråga om dömda som undergår fängelse i mer än elt år är det den centrala
kriminalvårdsnämnden och inle övervakningsnämnderna som prövar bl. a.
frågorom villkorlig frigivning och frigivningspermission, men övervaknings­
nämnderna avger yttranden i dessa ärenden. Även i vissa andra ärenden
brukar yttranden inhämtas från nämnderna. Slutligen bör nämnas att
övervakningsnämnderna har ålagts vissa uppgifter enligt passlagen
(1978:302) och den s. k. nordiska verkställighetslagen (1963:193).                   59

 

Skr. 1981/82:103      En lämplig utgångspunkt när det gäller att avgöra hur dessa olika

Del II                      ärendegrupper bör handläggas i fortsättningen synes vara all frågor som är av

mera ingripande betydelse för den dömde och som förutsätter en särskild awägning av omständigheterna i del enskilda fallet förs över till de allmänna domstolarna. Detta kan sägas innebära en återgång till det tidigare systemet med övervakningsdomslolar men har samtidigt den fördelen alt en viss kontakt mellan tjänstemännen inom domstolsväsendet och det praktiska kriminalvårdsarbelet bevaras. Möjligen kan del vara befogat att föra över någon ärendegrupp av det slag som avses nu, t. ex. frågor om vistelse utanför anstalt, till kriminalvårdsstyrelsen eller de nya regionstyrelserna.

När del gäller ärenden som inte har den karaktär som har angetts nyss och som ingår som elt normall led i frivårdsarbetet, synes handläggningen i stor utsträckning kunna anförtros åt tjänstemän inom kriminalvårdsverket, närmast då styresmännen vid anstalterna, skyddskonsulenterna och eventu­ellt i vissa fall regioncheferna. Jag tänker framför allt på sådana ärenden som yttranden av olika slag saml förordnande och byte av övervakare. Men även en del ärenden som innefattar ett visst moment av särskild prövning såsom frågor om upphörande av övervakning torde åtminstone med nuvarande regelsystem få hänföras lill denna kategori i den mån man här inte inför automatiskt verkande regler.

Med den princip som jag har skisserat nu skulle frågor om villkorlig frigivning komma all handläggas av de allmänna domstolarna, men dessa ärenden faller bort om den villkorliga frigivningen avskaffas. Detsamma gäller, om man övergår lill en ordning med en i princip obligatorisk villkorlig frigivning när en viss kvotdel av straffet har avtjänats. Om den villkorliga frigivningen behålls, lalar lill förmån för sistnämnda lösning beträffande de korttidsdömda dels vissa rättvisesynpunkter, dels intresset av alt inte föra över en slor grupp nya ärenden till de allmänna domstolarna. Jag anser därför att kommittén, om den stannar för all den villkorliga frigivningen skall behållas, i första hand bör överväga en sådan ordning i fråga om de korttidsdömda. Frågan bör lämpligen las upp av kommittén samtidigt med de övriga spörsmål som aktualiseras när övervakningsnämnderna avskaf­fas.

Om kommittén skulle stanna för en ordning som innebär en i princip obligatorisk villkorlig frigivning för den som undergår fängelse på kortare tid, synes det kunna övervägas att ge regioncheferna resp. styresmännen för riksanstalterna befogenhet att besluta om frigivningspermission. Dessa ärenden lämpar sig nämligen mindre väl för handläggning vid allmän domstol.

Del kan diskuteras om man inom ramen för en i princip obligatorisk
villkorlig frigivning bör ha möjlighet att tidigare- eller senarelägga frigiv­
ningen i särskilda undanlagsfall. Denna fråga synes böra belysas närmare av
kommittén. Om kommittén skulle stanna för en lösning av delta slag, torde
beslutsfunktionen få ankomma på allmän domstol eller möjligen på
kriminalvårdsnämnden, om denna skall finnas kvar även efter övervaknings­
nämndernas avskaffande. Elt skäl för all behålla kriminalvårdsnämnden,
som i enlighet med vad jag förut har angett f. n. prövar bl. a. frågor om
villkorlig frigivning och frigivningspermission för dem som undergår fängelse
i mer än ett år, kan vara det behov som sannolikt även i fortsättningen
föreligger av vissa särlösningar för dömda med långa strafftider. Kommittén
60                          bör dock ha fria händer att överväga även denna fråga. Om kriminalvårds-

 

nämnden anses böra behållas, bör prövas om den ettårsregel som gäller f. n.      Skr. 1981/82:103 är  lämpligt  avvägd.   Vad  som  har  sagts  nu  gäller  naturligtvis  under     Dir 1981:5 förutsättning att inte kommittén stannar för att den villkorliga frigivningen bör avskaffas.

Del tilläggsuppdrag som nu bör lämnas kommittén beträffande övervak­ningsnämndernas avskaffande och de spörsmål som har direkt samband därmed, främst frågan om villkorlig frigivning, är angeläget och bör behandlas med förtur. Kommittén bör om möjligt lämna förslag i dessa delar i sådan tid alt en reform kan träda i kraft den 1 juli 1982. Det är önskvärt alt regionala styrelser inom kriminalvården kan träda i verksamhet samtidigt med all övervakningsnämnderna avvecklas. Om det emellertid inte visar sig praktiskt möjligt för kommittén att behandla även frågan om regionala styrelser inom den nyss angivna tidsramen, bör man emellertid enligl min mening under en övergångslid kunna acceptera alt medborgarinflylandet inom kriminalvården utövas genom kriminalvårdsstyrelsens styrelse, lek-mannaövervakarna samt de nämnder som fungerar på vissa speciella områden inom kriminalvårdens verksamhet. Eftersom ledamöterna i över­vakningsnämnderna är utsedda på den grund all de har särskilda erfarenhe­ter av t. ex. ungdomsvård eller arbetsförmedling innebär f. ö. nämndernas avskaffande knappast i sig något minskat lekmannainflytande i egentlig mening.

De riktlinjer som jag har angett nu berör i många avseenden även frivårdskommitténs arbete. Att ett nära och löpande samarbete måste äga rum mellan fängelsestraff- och frivårdskommittén framgår redan av de ursprungliga direktiven. I dessa har också underslrukits vikten av att kommittén följer utvecklingen på området i de övriga nordiska länderna och verkar för största möjliga rättslikhet dem emellan.

— Kommitténs förslag bör vara åtföljt av en beräkning av rationaliserings­vinster liksom av de resursförstärkningar och andra kostnader som kan uppkomma i den mån övervakningsnämndernas uppgifter förs över lill domstolar eller andra organ.

Jag vill avslutningsvis erinra om de av regeringen den 13 mars 1980 beslutade direktiven (1980:20) till samtliga kommiltéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Jag hemställer alt regeringen utvidgar direktiven för fängelsestraffkom­mitténs arbete i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

61

 

Skr. 1981/82:103     Tilläggsdirektiv till arbetsgruppen (S 1979:13) för insatser
Del II            mot överlåtelse av alkohol till ungdom

Dir 1981:6

Beslut vid regeringssammanträde 1981-01-29.

Departementschefen, statsrådet Söder anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 6 december 1979 har jag tillkallat en arbetsgrupp med uppgift all i enlighet med regeringsdeklaratio­nen den 12 oktober 1979 planera och genomföra en bred aktion mol överlåtelse av alkoholdrycker till ungdom. Aktionen som inleddes den 15 april 1980 beräknas pågå t. o. m, första halvåret 1981. Aktionen har kallats "Stoppa langningen - Aktion mol alkoholfaran".

Regeringens samordningsorgan för alkoholfrågor (SAMO S 1980:06) har i december 1980 avgivit en rapport "Om alkoholpolitiken" (Ds S 1980:10). Där föreslås bl. a. en rad olika informerande och opinionsbildande insatser för att påverka alkoholvanorna i syfte att minska den totala konsumtionen. Förslagen innebär insatser i skolan, under militärtjänstgöringen, inom mödra- och barnhälsovården och alt trafiksäkerhetsverket skall få direktiv att särskill prioritera information kring alkohol i trafiken. Vidare föreslås all en särskild arbetsgrupp får i direktiv att arbeta för en fördjupad opinions­bildning moi: drogkulturen. I SAMÖ:s förslag angående den sistnämnda informationsinsatsen står följande:

"Den förändring av inställningen till alkoholens roll som har påbörjats måste få möjlighet att breddas och fördjupas. Enligt SAMO:s mening är del angeläget alt opinionsbildningen lar sikte inte bara på alkohol ulan även på andra droger och på våra livsmönster.

SAMO föreslår att en särskild arbetsgrupp får i uppdrag att planera uppläggningen av en informationssatsning med ovan beskrivna inriktning.

Arbetet bör planeras så att samverkan med andra pågående och planerade insatser - t. ex. inom skolan och arbetslivet - sker. Detta förutsätter bl. a. samarbete mellan flera statliga organ. Arbetsgruppen bör ha en samman­sättning liknande den som för närvarande finns för Aktion mot alkoholfa­ran.

I denna arbetsgrupp ingår representanter för bl. a. statens ungdomsråd och socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor. Dessa bör vara företrädda även i den kommande arbetsgruppen. Inom kommundepartementet finns en referensgrupp för folkrörelsefrågor. Referensgruppen består av represen­tanter för ett 40-tal organisationer. Verksamheten bör hedrivas i kontakt med denna referensgrupp, varför även en företrädare för kommundeparte­mentet bör ingå i arbetsgruppen. Därigenom kan en anknytning till folkrörelsernas arbete inom detta område garanteras.

Arbetsgruppen bör även ha kontakt med berörda samhällsorgan på arbetslivels område, däribland parterna på arbetsmarknaden.

Med ledning av kostnaderna för den pågående Aktionen mot alkoholfaran beräknar SAMO att 7,0 milj. kr. bör avsättas under budgetåret 1981/82 för planering och genomförande av den föreslagna informationssatsningen".

SAMO:s förslag har beaktats i årets budgetproposition. Som jag meddelat
i budgetpropositionen kommer dessutom medel att anvisas ur allmänna
62                         arvsfonden för genomförande av förslagen från samordningsorganet.

 

Del  är  enligt   min   mening  lämpligt   att  låta   den   tidigare   nämnda     Skr. 1981/82:103 arbetsgruppen för insatser mot överlåtelse av alkohol till ungdom få ansvara     Dir 1981:6 för den av SAMO föreslagna fördjupade opinionsbildningen mol drogkul­turen. Den erfarenhet som finns i arbetsgruppen kan härvid tas till vara för den fortsatta opinionsbildningen.  I arbetsgruppen ingår företrädare för följande organ:

o socialdepartementet

o brottsförebyggande rådet

o nämnden för samhällsinformation (NSI)

o rikspolisstyrelsen

o skolöverstyrelsen

o socialstyrelsen

o statens ungdomsråd

o systembolaget

o kommunförbundet

0 centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

1 enlighet med SAMO:s förslag bör arbetsgruppen kompletteras med en
företrädare för kommundepartementet. Med hänsyn till sjukvårdshuvud­
männens vikliga roll i detta sammanhang bör också en företrädare för
landstingsförbundet ingå i arbetsgruppen. Jordbruksdepartementet bör
också få en företrädare i arbetsgruppen.' Motivet för detta är att ge gruppen
en naturlig kanal lill idrottsrörelsen. Ytterligare någon ledamot bör kunna
tillkallas om så bedöms lämpligt.

Arbetsgruppens uppgift skall vara att slutföra och utvärdera den nu pågående aktionen. Härvid bör samråd bl. a. ske med de socialkonsulenter och ANT-konlaklpersoner vid länsskolnämnderna, som fungerat som ombud för aktionen på länsplanet.

Samtidigt med detta skall gruppen planera och ansvara för den fortsatta opinionsbildningen som bör inledas under hösten 1981. Innan inriktning och målgrupper fastställs bör erfarenheter och resultat från den pågående aktionen analyseras. Arbetsgruppen bör också samråda med de organ som anges i SAMO:s förslag. Det är vidare angeläget att den kommande opinionsbildningen kan samordnas med de andra informationssatsningar som SAMO föreslagit samt med övrig samhällsinformation om alkohol och narkotika. Jag avser all senare återkomma med eventuella förslag till regeringen med ytterligare tilläggsdirektiv till arbetsgruppen med anledning av de beslut som riksdagen kan komma att fatta vid behandlingen av budgetpropositionen.

Både den nu pågående aktionen och den kommande opinionsbildningen mot drogkulturen bör ses som led i elt långsiktigt arbete för alt ändra attityderna till alkohol och andra droger. Del överordnade målet för detta arbete är att nedbringa alkoholkonsumtionen och att bekämpa alll icke-medicinskl bruk av narkotika.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar direktiven för arbetsgruppens arbete i enlighet med vad jag nu har anfört och bemyndigar chefen för socialdepartementet att tillkalla ytterligare högst fyra ledamöter att ingå i arbetsgruppen.

63

 

Skr. 1981/82:103      Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller

Del II                      hennes hemställan.

(Socialdepartementet)

Utredning om inrikesflygets utveckling

Dir 1981 ;7

Beslut vid regeringssammanträde 1981-01-22,

Departementschefen, statsrådet Adelsohn, anför.

År 1978 tillkallades en kommitté med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik m. m., den s. k. lufttransportutredningen (K 1978:07), Kommittén avlämnade sitt betänkan­de. Inrikesflyget under 1980-talel, i januari i år.

Riksdagen beslutade den 17 december 1980 (prop. 1980/81:30, TU 1980/81:8, rskr 1980/81:105) att jettrafiken på Bromma flygplats snarast möjligt skall flyttas lill Arlanda flygplats, dock senast under andra halvåret 1982.

Trafikutskottet uttalade vid behandlingen av denna fråga bl. a. "alt del trafikpolitiska beslutet år 1979 också innebar att inrikesflygets roll i kollektivtrafiken måste beaktas. Lågprisflyget bör bli en realitet för människor i olika delar av landet. Därför måste trafiken tryggas på de flygplatser där den nu upprätthålls. Inrikesflyget synes idag vara alltför stockholmscentrerat. Det framstår som angeläget att inrikesflyget ges en sådan struktur att flygets möjligheter bättre lillvaralas i det samlade trafikarbetet.

Del trafikpolitiska beslutet innebar vidare att samhäUsekonomiska hänsyn av t. ex. regionalpolitisk karaktär skall las. Det betyder för inrikesflyget att kostnaderna för flygverksamheten (inkl. flyttningen till Arlanda) skall fördelas på sådant sätt att trafiken på de små flygplatserna inte äventy­ras.

Mot denna bakgrund bör en särskild utredning tillsättas om hur inrikesflyget skall utvecklas. Denna utredning bör med utgångspunkt i vad motionärerna anfört belysa inrikesflygets roll i trafikpolitiken. Utgångs­punkten bör vara att iraflken på de skilda inrikesflygplatserna även i fortsättningen tryggas." (TU 1980/81:8)

Den utredning som riksdagen har begärt bör nu komma till stånd. Utredningen bör enligt min mening bedrivas med utgångspunkt i lufttrans­portutredningens förslag. Jag förordar därför alt en särskild utredare tillkallas för ändamålet.

Utredningsarbetet skall bedrivas sä att det kan slutligt redovisas senast den 1 maj 1981.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen

bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda inrikesflygels

utveckling,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

,.                                utredaren.

64

 

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skall     Skr. 1981/82:103
belasta sjätte huvudtitelns kommilléanslag.                       Dir 1981:8

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

Utvecklingen på de internationella energimarknaderna

Dir 1981:8

Beslut vid regeringssammanträde 1981-01-22

Statsrådet Petri anför.

Sverige är starkt beroende av importerade energiråvaror, främst olja men även kol och uran. Den importerade energins andel av den totalt tillförda energin uppgår tUl ca 80 %. Enbart oljans andel är nära 70 %.

Under senare år har särskill uppmärksammats de olägenheter som följer av vårt stora oljeberoende. De starkt ökade kostnaderna för oljeimporten utgör en av orsakerna lill de balansbrister som f. n. kännetecknar den svenska ekonomin. Dessutom har riskerna för störningar i industriländernas oljelillförsel ökat markant genom utvecklingen på oljemarknaden. Sverige är i hög grad utsatt för dessa risker.

Ett antal energipolitiska åtgärder har vidtagits för att minska oljeberoen­det genom såväl besparingar och effektivare utnyttjande av oljan som övergång till alternativa energislag. På kort och medellång sikt kan emellertid importen av olja ersättas främst med import av andra energirå­varor, i första hand kol och uran men även naturgas. Vårt nuvarande starka utlandsberoende i fråga om energiförsörjningen kommer att avla först på något längre sikt i och med att användning av inhemska bränslen m. m. ökar.

Riskerna med beroendet av importerad energi har beaktats särskilt i del planeringsarbete som bedrivs på det ekonomiska försvarets område. Detta arbete siktar till att förbättra beredskapen vid störningar i försörjningen med olika förnödenheter. En viktig del av arbetet utgörs av oljelagringsprogram­met. Del nu löpande programmet för perioden 1978-1984 har nyligen setts över av 1980 års oljelagringskommitté (H 1980:01), som i delbetänkandet (SOU 1980:41) Olja för krislid har lagt fram vissa förslag om fortsatt uppbyggnad av oljelagringen. Kommitténs arbete tar lill utgångspunkt i huvudsak de krisfall som beaktades i 1977 års försvarsbeslut, nämligen krig, avspärrning och fredskris. Kommittén har förutsatt all fredskrislagret skall dimensioneras så att Sverige kan uppfylla sina åtaganden enligt avtalet om ett internationellt energiprogram, International Energy Program (lEP). I en följande utredningsetapp skaU kommittén behandla även frågor om bered­skapslagring avseende kol, naturgas och kärnbränsle under samma period.

Oljelagringskommitténs arbete är alltså relativt kortsiktigt och inriktat på
konkreta frågor om beredskapslagring av energi. 1 kommitténs uppdrag      ,-

5 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103 ingår inte att analysera faktorer i vår omvärld som kommer att påverka
Del II                     förutsättningarna för landets energiförsörjning på något längre sikt. Enligt

min mening bör sådana analyser ses som elt nödvändigt inslag i det energipolitiska planeringsarbetet. Jag vill erinra om att riksdagen (NU 1979/80:70 s, 38, rskr 1979/80:410) med anledning av motionsyrkanden har riklat en anmodan till regeringen om att låta göra en analys av vilka hot vår oljeförsörjning är utsatt för, vilka effekter en betydande minskning av oljelillförseln skulle få och vilka åtgärder som bör vidtas för att minska de negativa verkningarna av en djupgående kris.

Jag anser mot denna bakgrund alt en särskild utredare bör tillkallas för all analysera Sveriges möjligheter att tillgodose sina behov av importerad energi med hänsyn lill utvecklingen på de inlernalionella energimarknaderna. Arbetet bör inriktas på förhållandena under senare hälften av 1980-talel men med utblickar även mot 1990-talel. Prognoser över produktion och efterfrågan på energi inom industriländer, oljeproducerande länder och övriga länder bör redovisas på grundval av tillgängligt material. Arbetet skall gälla främst oljemarknaden. Förhållandena på marknaderna för naturgas, kol och uran kan behandlas mer översiktligt. Utredaren bör analysera såväl de faktorer som styr utvecklingen av utbud och efterfrågan som de restriktioner och villkor av olika slag som kan komma att läggas på oljehandeln. Institutionella faktorer bör också beaktas, t. ex. de stora oljebolagens ändrade roll och framväxten av nationella oljebolag i produ­cenlländerna som instrument för dessa länders ekonomiska utveckling. Utredaren bör alltså ta fram underlag för en bedömning av den internatio­nella marknad på vilken svenska köpare av energiråvaror kommer alt få arbeta framöver. Utredaren bör särskilt studera vilka konsekvenser långva­riga kriser i oljeproducerande länder kan få för den internationella oljemarknaden och effekterna därav på den svenska ekonomin.

Utredaren bör grunda sitt arbete i första hand på sådant material som har utarbetats i samband med de senaste årens utredningar på energiområdet i Sverige och utomlands. Vid behov bör det tillgängUga materialet kunna kompletteras genom kontakter med internationella organisationer, utländs­ka myndigheter och forskningsinstitutioner m. fl.

Utredaren bör redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 juli 1982.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har förordnats att föredra ärenden som rör energipolitiken

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera utveckUngen på de internationella energimarknaderna med särskild hänsyn lill Sveriges möjligheter att täcka sina framtida behov av importerad energi,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

66

 

översyn av lagen om kommunalförbund m. m.  Skr. 1981/82:103

Dir 1981:9

Dir 1981:9

Beslut vid regeringssammanträde 1981-02-19

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Inierkommunall samarbete förekommer mellan kommuner, mellan lands­tingskommuner samt mellan en landstingskommun och kommuner. Kom­munallagen (1977:179, ändrad senast 1980:273) innehåller inga regler om sådant samarbete. Den förutsätter emellertid att inierkommunall samarbete kan förekomma genom kommunalförbund. Även i övrigt medger den all kommuner och landstingskommuner löser uppgifter i samarbete med annan kommun eller landstingskommun, om inle särskilda bestämmelser hindrar sådant samarbete.

Regler om inierkommunall samarbete i form av kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om kommunalförbund (KFL, omtryckt 1977:181, ändrad senast 1980:276). I lagen finns bestämmelser om bl. a. bildande av kommunalförbund, förbundsfullmäktige, förbundsstyrelse, förbundsord­ning, ekonomisk förvaltning, medlems bidragsskyldighet, besvär, utträde ur kommunalförbund och kommunalförbunds upplösning. Bestämmelserna innehåller i ganska slor utsträckning hänvisningar lill de bestämmelser i kommunallagen som reglerar motsvarande frågor beträffande kommuner och landstingskommuner. Kommunalförbundet är en offentligrättslig juri­disk person.

Under de senaste decennierna har antalet kommunalförbund minskal väsentligt, främst som en följd av kommunindelningsreformerna. Det finns i dag 18 kommunalförbund fördelade på nio verksamhetsgrenar. Sex kommu­nalförbund har hand om frågor som rör regionplanering, fyra ansvarar för vattenverk och två har bildats för brandförsvarsfrågör. Kommunalförbund finns också för renhållning, avloppssystem, bostadsförmedling, kollektivtra­fik, ålderdomshem och vårdskola.

Andra former för interkommunalt samarbete är betydligt vanligare än kommunalförbund. Del vanligaste är att kommunerna sluter avtal om samarbete för att lösa en viss uppgift, som sedan handhas av en av de avtalsslutande kommunerna. Denna samarbetsform används framför allt i fråga om mindre omfattande verksamheter. Def förekommer också samver­kan genom aktiebolag och andra privalrättsliga rättssubjekt. Del är frr.mst dessa former för samverkan som utgör alternativ till kommunalförbund. Skälet till att välja förelagsformen är i allmänhet att verksamheten då anses kunna bedrivas effektivare. Samtidigt medför emellertid denna form för samverkan alt allmänhetens och de förtroendevaldas insyn och inflytande blir mindre än om samverkan sker genom kommunalförbund.

Ett omfattande översynsarbele har bedrivits för all anpassa kommunal­lagstiftningen till samhällsutvecklingen. Riksdagen beslutade våren 1977 om en ny kommunallag (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148), Den kommunala indelningslagstiftningen har också genomgått en genomgri­pande revision (prop. 1978/79:157, KU 1978/79:40, rskr 1978/79:363).

Den nya kommunallagen föranledde elt flertal ändringar i KFL. Någon
mera djupgående översyn av denna lag gjordes emellertid inte. Kommunal­
lagsutredningen, vars betänkande (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag låg      67

 

Skr. 1981/82:103 till grund för kommunallagen och ändringarna i KFL, ifrågasatte om det efter
Del II                 kommunindelningsreformens genomförande finns behov av en lagstiftning

om inlerkommunal samverkan i kommunalförbundets form. Utredningen hade endast i uppdrag att göra en lagleknisk översyn av KFL. Enligt vad utredningen framhöll fanns det emellertid anledning alt göra en mera allmän undersökning av del nuvarande läget och en bedömning av möjliga utvecklingiitendenser i framliden.

Det finns enligl min mening flera skäl att nu la upp frågan om en översyn av KFL. Förutom de synpunkter som kommunallagsutredningen framförde talar önskemålet om en fullständig modernisering av kommunallagsliftning-en för en sådan översyn. Dessutom har vissa särskilda frågor aktualiserats som jag återkommer till i det följande. Jag anser således att en fullständig översyn av KFL nu bör göras. Uppgiften bör anförtros åt en särskild utredare.

Utredaren bör undersöka hur de nuvarande kommunalförbunden funge­rar i olika avseenden. Kommunalförbundens fördelar och nackdelar jämfört med andra former för inlerkommunal samverkan bör också belysas. Särskill bör uppmärksammas de kommunaldemokrafiska aspekterna saml kommu­nalförbundens roll i den kommunala självstyrelsen. 1 arbetet bör även ingå att bedöma det framtida samverkansbehovel mellan kommuner, mellan landstingskommuner samt mellan kommuner och landstingskommuner.

Jag vill erinra om att kommunalföretagskommittén (Kn 1978:01) har lill uppgift att utreda frågor om kommunala förelag m. m. Kommittén skall bl. a. överväga om den kommunalrältsliga och associationsrältsliga lagstift­ningen bör ändras så alt de kommunaldemokratiska kraven på insyn och inflytande för kommunmedlemmar och förtroendevalda tillgodoses bättre än f. n. utan att förelagsformen förlorar sin lämplighet från effektivitetssyn­punkt. Därvid skall även de särskilda problem som kan vara förknippade med de interkommunala bolagen uppmärksammas. En annan huvuduppgift för kommittén är att pröva i vilken utsträckning det är möjligt och lämpligt alt göra offentlighetsprincipen tillämplig på de kommunala företagen.

Utredaren bör uppmärksamma kommunalföretagskommitténs övervä­ganden och pröva vilka konsekvenser dessa kan få för kommunalförbunds-lagstiftningen.

Under senare år har vissa särskilda frågor om kommunalförbund
aktualiserats. En sådan fråga gäller möjligheterna till utträde ur kommunal­
förbund. Enligt 23 § KFL får en medlem i ett kommunalförbund träda ur
förbundet, om ett förhållande har inträffat som enligl förbundsordningen
grundlägger rätt till utträde eller som enligl 27 § KFL kan föranleda
förbundels upplösning. Utträde kan ske också i andra fall, om förbundets
övriga medlemmar samtycker till det. Frågor om utträde ur kommunalför­
bund prövas enUgl 24 § KFL av länsstyrelsen vars beslut kan överklagas hos
regeringen. Del har förekommit, all en kommun önskat få träda ur ett
kommunalförbund. De nuvarande reglerna är emellertid myckel restriktiva
och kan i det enskilda fallet leda till otillfredsställande resultat. Att tvinga
kvar en kommun i ett frivilligt bildat kommunalförbund är inte tilltalande
från kommunal självstyrelsesynpunkt. Utredaren bör ta upp frågan om
rätlen att gå ur kommunalförbund. Därvid bör undersökas om del är möjligt
att ge den enskilda kommunalförbundsmedlemmen större möjlighet att
träda ur förbundet än f. n. när medlemmen själv anser alt ett fortsatt
68                     samarbete inte är motiverat.

 

En annan fråga som har aktualiserats gäller de nuvarande reglerna om Skr. 1981/82:103 underställning av förbundsordning. Enligt 4 § KFL skall det finnas en Dir 1981:9 förbundsordning för varje kommunalförbund. När kommunerna eller landsfingskommunerna har enats om all anta förbundsordning, skall denna enligt 21 § tredje stycket KFL underställas länsstyrelsens prövning. Länssty­relsen skall därvid pröva om förbundsordningen stämmer överens med gällande bestämmelser och om bildandel av förbundet medför fördel från allmän synpunkt. Finner länsstyrelsen att dessa förutsättningar är uppfyllda, skall länsstyrelsen fastställa förbundsordningen och bestämma den lid då förbundet skall träda i verksamhet. Även beslut om ändring av innehållet i en förbundsordning måste underställas länsstyrelsens prövning (22 § KFL).

Slalskontrollkommillén log i sitl slutbetänkande (SOU 1980:10) Ökad kommunal självstyrelse upp frågan om underställning av förbundsordning. EnUgt kommittén har kommunerna och landstingskommunerna numera förutsättningar att själva bedöma såväl om förbundsordningen överensstäm­mer med lagar och andra författningar som om bildandet av förbundet medför fördel från allmän synpunkt. Kommittén ansåg därför all bestäm­melsen om underställning av förbundsordning borde las bort. Om del skulle framkomma synpunkter som visar alt del är befogat att en statlig myndighel har visst överinseende över bildandet av kommunalförbund, borde enligt kommittén prövningen begränsas till en bedömning enbart av om den understäUda förbundsordningen överensstämmer med lagar och andra författningar. Med hänsyn till den förestående översynen av KFL avstod kommittén från alt lägga fram direkta lagförslag.

Som jag har anfört i proposifionen om ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkrati (prop. 1980/81:80 s. 19) bör frågan om underställning av förbundsordning behandlas i samband med översynen av KFL. Utredaren bör la upp denna fråga med utgångspunkt i de allmänna synpunkter beträffande underställning av kommunala beslut som jag har redovisat i propositionen (s. 14-17).

En tredje fråga gäller de lagbestämmelser som innebär att kommuner eller landstingskommuner kan tvingas all bilda kommunalförbund. Det rör sig om bostadsförmedlingsförbund enligt en bestämmelse i 4 § lagen (1947:523) om kommunala åtgärder fill bostadsförsörjningens främjande (4 § ändrad senast 1977:215), regionplaneförbund enligt bestämmelser i 127-129 §§ byggnads­lagen (1947:385, omtryckt 1972:775) och kollektivirafikförbund enligt bestämmelser i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollekliv persontrafik.

Stalskontrollkommiltén berörde också denna fråga i sitt betänkande. Kommittén ansåg all det är principiellt felaktigt att möjlighet finns för en statlig myndighet att ålägga kommuner eller landstingskommuner att bilda kommunalförbund. För att bestämmelserna om att tvångsvis inrätta kom­munalförbund skall kunna las bort måste emellertid enligt kommittén övriga därmed sammanhängande frågor övervägas. I proposifionen om ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkrati (s. 21-22) har jag anslufit mig lill uppfattningen alt ytterligare utredning erfordras.

Utredaren bör behandla den principiella frågan om föreskrifter att
tvångsvis bilda kommunalförbund. Utgångspunkten bör vara alt det, när
inlerkommunal samverkan inom ett visst område behövs, i regel bör
ankomma på de kommunala organen alt bestämma samarbetsformerna.
Som jag har anfört i den nyss nämnda propositionen bör dock huvudman-  69

 

Skr. 1981/82:103 naskapsfrågan för den lokala och regionala trafikförsörjningen inle omprö-
Del II                vas f. n. Utredaren bör också beakta att frågan om regionplaneförbund

övervägs inom bostadsdepartementet i samband med arbetet med en ny plan-och bygglag.

Förutom de frågor som nu har angetts bör utredningen omfatta även vad som i övrigi behövs för alt översynen av kommunalförbundslagstiflningen såväl i materiellt som i lagtekniskt hänseende skall bli fullständig. Bl. a, bör de ekonomiska reglerna uppmärksammas. Utredaren bör också överväga om lagstiftningen om kommunalförbund bättre än f. n, kan anpassas till det kommunaldemokrafiska synsätt som präglar kommunallagstiflningen i övrigt. Vidare bör utredaren sträva efter att utforma lagstiftningen så att den statliga tillsynen och kontrollen av kommunal verksamhet begränsas.

I sitt arbete bör utredaren samråda med kommunalföretagskommittén (Kn 1978:01) och kommunaldemokrafiska kommittén (Kn 1977:07).

Utredaren har vidare i sitl arbete all utgå från vad som föreskrivs i direktiv (Dir. 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemstäUer jag alt regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementet

att fillkalla en särskild utredare för att se över lagen om kommunalförbund m. m.,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

Tilläggsdirektiv till tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06)

Dir 1981:10

Beslut vid regeringssammanträde 1981-02-26.

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

127 och 28 kap. rättegångsbalken (RB) regleras möjligheterna att använda vissa tvångsmedel i samband med fömndersökning i brottmål. Dessa tvångsmedel är främst beslag, telefonavlyssning, husrannsakan, kroppsvisi-tation och kroppsbesiktning. Även blodprovstagning samt tagande av fotografi och fingeravtryck hör hit. Förutom i RB finns bestämmelser om tvångsmedelsanvändning i ett flertal lagar där tvångsmedelsanvändningen regleras för speciella fall, t. ex. lagen (1952:98) med särskUda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid fömndersökning angående grovt narkofikabrott m. m.

Användningen av tvångsmedel kan komma i konflikt med olika intressen
70                     som åtnjuter lagsfiftningens skydd. Hit hör t. ex. den i bl. a. Iryckfrihetsför-

 

ordningen garanterade rätlen fill anonymitet för meddelare, författare och     Skr. 1981/82:103 andra upphovsmän samt intresset av att uppgifter beträffande vilka det råder     Dir 1981:10 lystnadsplikt eller som har lämnats i förtroende inte röjs.

Tvångsmedelskommiltén har till uppgift att söka åstadkomma en ända­målsenlig avvägning meUan samhällets behov av tvångsmedel och de motstående intressen som kan komma att beröras av ivångsmedelsanvänd-ningen. Kommittén skall därvid undersöka möjligheterna att stärka skyddet för den enskildes integritet. Frågor om användningen av personeUa tvångsmedel såsom häktning och reseförbud faller utanför kommitténs uppdrag.

Sedan ett par år har hos rikspolisstyrelsen (RPS) bedrivits ett utveckUngs­arbete såvitt gäller poUsens bekämpning av den grövre brottsligheten. Syftet är bl. a. att göra polisens verksamhet för alt uppdaga brott mer effektiv. Inom ramen för detta utvecklingsarbete har en särskild arbetsgrupp, SPANARK-gruppen, sett över spaningsmetoder och spaningstekniska hjälpmedel i kampen mot den organiserade narkofikabrottsUgheten. Grup­pen har lill RPS överlämnat rapporten "Narkolikaspaning och underrätlel-seförfärandet", som innehåller förslag fill vissa lagändringar och åtgärder i övrigt.

Rapporten har remissbehandlats inom poUsväsendet. Därefter har RPS i skrivelse till regeringen den 5 december 1980 redovisat sin bedömning av de i rapporten behandlade frågorna samt föreslagit åtgärder som på de flesta punkter överensstämmer med SPANARK-gruppens förslag. Såvitt gäller möjligheterna att använda tvångsmedel i kampen mot narkofikabrottslighe­ten anför RPS bl. a. följande.

Utvecklingen på narkotikabrottsområdet har inneburit att polisen har fått allt svårare att bedriva en effektiv spaning mot de nya narkotikabrotlsUng-arna. Dessa är väl organiserade, verkar i en skyddad miljö och använder en ny arbetsmetodik. Ofta är de utländska medborgare och lever i helt andra kulturmönster med klanbildningar och starka familjeband, som är nära nog omöjUga att tränga igenom. Det är förenat med klara risker att infiltrera dessa kriminella organisafioner. Det har också visat sig svårt att med hjälp av informatörer eller på något annat mer indirekt sätt komma åt uppgifter i olika hänseenden angående den kriminella verksamheten.

Mot denna bakgrund måste enligt RPS polisen kunna söka nya vägar i spaningsarbetet. Behovel av att kunna bedriva avståndsspaning och dold spaning med hjälp av tekniska hjälpmedel ökar. Opfiska hjälpmedel och ,. telefonavlyssning används så långt det är möjligt och dessa instrument ger ofta resultat. Narkotikabrottssiluationen kräver emellertid att polisen kan använda akustisk avlyssningsulrustning även i andra fall än vid telefonav­lyssning.

RPS föreslår därför all polisen ges möjlighet att använda akusfiska hjälpmedel i spaningsarbelet efter modell av telefonavlyssning. En sådan möjlighet måste kombineras med bestämmelser som ger polisen rätt att intränga i s. k. fridsskyddade utrymmen för att kunna anbringa och återta akustisk apparatur, främst olika former av mikrofoner. Därutöver föreslår RPS en del andra åtgärder som kan göra spaningsarbetet mera effektivt.

För egen del vill jag understryka vikten av att samhället på allt sätt försöker
komma till rätta med den organiserade grövre brottsligheten, inte minst
narkotikabrottsligheten. Under de senaste åren har polisen successivt
fillförls ökade resurser för detta ändamål. Den organiserade brottsligheten      


 

Skr. 1981/82:103 har emeUertid blivit alU svårare alt bekämpa. Denna typ av brottslighet, som
Del II                 ofta har intemationeU anknytning, bedrivs i former som ställer allt större

krav på spaning och utredning och som medför alt konventionella spaningsmetoder inte längre räcker till.

Utrymmet för att tillföra polisen ytterligare medel är f. n. synnerligen begränsat. Det är därför nödvändigt all alla möjligheter las till vara att inom ramen för fiUgängUga resurser effektivisera den brottsbekämpande verksam­heten. RPS har i sin skrivelse pekat på olika möjligheter att göra detta. Flera av de förslag som RPS har lagt fram aktualiserar frågan om avvägningen mellan samhällets behov av tvångsmedel och skyddet för den personliga integriteten. Det rör sig alltså här om problem som är likartade dem som redan nu övervägs av tvångsmedelskommittén. Del är därför naturligt att RPS' förslag får behandlas vidare inom den kommittén. Jag ämnar i det följande gå närmare in på de olika frågor som är aktuella. Av dessa slår frågan om annan hemlig avlyssning än telefonavlyssning i förgrunden.

Jag vill först erinra om att varje medborgare genom bestämmelser i regeringsformen (RF) är skyddad mot vissa tvångsmedel från det allmännas sida. EnUgl 2 kap. 6 § är medborgarna sålunda skyddade mot bl. a. kroppsbesiktning, kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång saml mol undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse. Skydd gäller också mol hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Slcyddet enUgt RF mot hemlig avlyssning kompletteras med bestämmelser i brottsbalken (BrB) om straff för bl. a. olovlig avlyssning i 4 kap. 9 a §. Inskränkningar i de nu avsedda skyddade rättigheterna får i princip ske endast genom lag. Begränsningarna får göras endast för all tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt eUer utgöra elt hot mot den fria åsiktsbild­ningen (2 kap. 12 § RF).

Liksom telefonavlyssning kan sannolikt även andra former av hemUg avlyssning vara en effektiv spaningsmetod när det gäller att avslöja grövre brottslighet. Alt i del syftet införa en möjlighet för polisen alt företa sådan avlyssning får i och för sig anses stå i överensstämmelse med de förutsätt­ningar som ställts upp i RF för begränsningar av de där skyddade fri- och rättigheterna. Samtidigt är det tydligt att hemlig avlyssning av det slag som nu avses innebär ett mycket allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. Del kan hävdas alt detta ingrepp från integrilelssynpunkl t. o. m. är mera långtgående än telefonavlyssning.

Det finns emellertid skäl som talar för all man inte bör avstå från att använda nu avsedda möjligheter fill hemlig avlyssning i kampen mot den allvarUga narkofikabrottsUgheten. Detsamma gäller annan brottslighet av särskilt kvalificerat slag. Jag vill i det sammanhanget erinra om att frågan om hemlig avlyssning har behandlats i 1979 års särskilda jurislkommissions slutrapport (Ds Ju 1980:2) Fallet Bergling, Överväganden angående åtgärder. Vid remissbehandlingen av denna rapport förordade flertalet remissinstanser en utredning rörande möjligheterna till avlyssning av aktuellt slag vid misstanke om brott mot rikels säkerhet.

Om det öppnas möjlighet till hemlig avlyssning i enlighet med vad jag nu har sagt måste förfarandet var omgärdat med särskilda rättssäkerhetsgaran-fier och stor restriktivitet i användningen måste iakttas. Det bör i varje fall 72

 

inte ställas upp mindre stränga villkor än för användningen av lelefonavlyss-     Skr. 1981/82:103
ning.                                                                                              Dir 1981:10

Del bör ankomma på tvångsmedelskommittén att närmare överväga i vad mån nya möjligheter till hemlig avlyssning bör tillskapas och vilka förutsättningar som i så fall bör ställas upp.

Stannar kommittén för att föreslå regler om annan hemlig avlyssning än telefonavlyssning bör kommittén också överväga vilka regler som behövs för att ge poUsen tillträde till utrymmen som annars är skyddade mot intrång för placering och återtagning av avlyssningsapparatur.

RPS har vidare tagit upp en del frågor angående telefonavlyssning. Styrelsen påpekar sålunda att telefonavlyssning i huvudsak används som ett spaningsmedel. Nuvarande lagstiftning förutsätter emellerfid för alt telefon­avlyssning skall få användas alt förundersökningen har fortskridit så långt att någon skäligen kan misslänkas för brott av del slag som kan föranleda telefonavlyssning. RPS anser alt instrumentet telefonavlyssning snarare bör ses som ett hjälpmedel vid spaning än som ett medel att samla bevis mot någon.

Som RPS har påpekat torde telefonavlyssning ha stor betydelse som ett hjälpmedel vid spaning. Del synes därför lämpligt att tvångsmedelskommil­tén överväger om man, med tillbörligt beaktande av inlegritetsaspekterna, kan modifiera nuvarande krav att en bestämd person skäligen skall kunna misslänkas för brott. Sådana överväganden bör då lämpligen göras också beträffande andra liknande tvångsmedel där det kan vara aktuellt.

RPS förordar vidare att det införs möjlighet för polisen att interimisfiskt besluta om telefonavlyssning, alt reglerna om telefonavlyssning görs lUlämpliga även när det gäller telex och televerkets automatiska mobiltele­foner saml alt polisen får möjlighet att erhålla uppgifter från televerket om samtal liU eller från en viss telefonapparat. Vidare bör enligt styrelsen bestämmelser meddelas som innebär hinder mot anslutning av kryptoappa­ratur lUl privata telefoner och sålunda ett skydd för det legala institutet telefonavlyssning.

Frågan om interimistiska beslut angående telefonavlyssning övervägs redan av tvångsmedelskommittén. Ytterligare direktiv på den punkten behövs inle. Jag vill emellertid i detta sammanhang som en tänkbar väg att lösa problemet peka på möjligheten att inrätta jourljänstgöring för domare, som då kan besluta i tvängsmedelsfrågor under tid som ligger utanför normal arbelsfid.

Frågorna angående telex, automatiska biltelefoner, samtalsuppgifter och kryploapparatur bör också övervägas av kommittén,

RF föreskriver inte något särskilt skydd mol fotografisk upptagning. I lagen (1977:20) om TV-övervakning finns emellertid vissa bestämmelser som rör användningen av fjärrstyrd TV-kamera (övervakningskamera). För all en sådan kamera skall få användas på en plats dit allmänheten har tillträde krävs som regel tillstånd av länsstyrelsen. Den som skall bruka övervak­ningskameran måste vidare fortlöpande och på ett verksamt sätt upplysa om kameran och dess brukande.

RPS framhåller i skrivelsen att föreskrifterna om tillstånd och om
skyldighet all upplysa om att en övervakningskamera är i bruk medför att en
sådan kamera knappast är användbar i polisens spaningsverksamhel. Enligt
styrelsen bör undanlag från lagens tillämplighet göras i fråga om polisens
verksamhet till förekommande och beivrande av brott,                            73

 

Skr. 1981/82:103   Det får antas att en fjärrstyrd kamera i en del fall skulle kunna vara ett

Del II                 effekfivt hjälpmedel i den brottsbekämpande verksamheten. Berättigade

krav på skydd för den personUga integriteten måste emellertid tillgodoses i möjligaste mån. Del bör därför inle fillåtas att övervakningskameror helt ulan restriktioner används i spaningsverksamheten. Rimligen bör krävas alt det föreUgger misstanke om viss broltsUg verksamhet av ett relativt kvalificerat slag. Vidare kan beslut om användningen behöva förbehållas vissa befattningshavare. Det bör ankomma på tvångsmedelskommittén att föreslå de villkor som med hänsyn till skyddet för motstående intressen bör gälla för användningen av övervakningskameror i spaningssyfle.

Jag vill slutligen i detta sammanhang la upp en annan fråga som har aktualiserats i den nyssnämnda slutrapporten från 1979 års särskilda juristkommission men som faller något vid sidan av de problem som jag har berört i del föregående. Kommissionen har haft anledning att studera frågan hur man skall kunna åstadkomma en bättre kontroll rörande efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för hantering av hemliga handlingar. 1 den delen har kommissionen som sin mening uttalat alt del, bl. a. mol bakgrund av erfarenheterna från den för kommissionen aktuella spionaffären, bör allvarligt övervägas alt införa en särskild lagstiftning som möjliggör ulpasseringskontroll av personal vid vissa speciellt känsliga arbetsplatser inom totalförsvaret. Kommissionen åsyftar då en kontroll som förenas med undersökning av portföljer, väskor e. d. och eventuellt även med mera ingående visitation.

Vid remissbehandlingen av rapporten har denna fråga diskuterats bl. a. av RPS, som har framhållit all en kontinuerlig och fullständig ulpasseringskon­troll inte är möjlig vid större myndigheter. Slumpmässiga och stickprovs-mässiga kontroller är däremot möjliga och skulle enligt styrelsen förmodli­gen preventivt fylla samma syfte som elt heltäckande system. Styrelsen påpekar också att redan förekomsten av en lagbestämmelse som medger en sådan kontroll torde ha en preventiv effekt. Andra remissinstanser, däribland överbefälhavaren, har ställt sig mera tveksamma till värdet av en kontroll av aktuellt slag.

Själv vill jag först framhålla alt en mera fortlöpande ulpasseringskontroll av den typ som nu har diskuterats torde få anses helt utesluten även vid myndigheter som är särskilt känsliga från totalförsvarssynpunkt. Jag kan emellertid ansluta mig till uppfattningen att en möjlighet att företa slumpmässiga och slickprovsvisa kontroller vid sådana myndigheter skulle kunna vara förenad med vissa fördelar. Detta gäller även om kontrollerna i praktiken företas med låg frekvens. Jag vill erinra om alt den nu aktuella frågan diskuterades redan av den parlamentariska nämnden i den s. k. Wennerströmaffären (SOU 1968:4 s. 84-86).

I enlighet med vad jag har anfört nu bör frågan om man bör öppna
möjUghet till en begränsad ulpasseringskontroll av aktuellt slag utredas
närmare. Med hänsyn till de förut berörda bestämmelserna i 2 kap. 6 och
12 §§ RF förutsätter detta i så fall stöd i lag. Det bör ankomma på
tvångsmedelskommiltén alt se över frågan och att, om kommittén finner att
en lagstiftning i ämnet skulle vara ändamålsenlig, lägga fram förslag lill
bestämmelser. Jag vill erinra om alt del på flera olika områden finns
föreskrifter som medger visitation eller liknande åtgärder utan att misstanke
om brott föreligger. Exempel erbjuder 19 § lagen (1960:418) om straff för
74                     varusmuggling och lagen (1970:926) om särskild kontroll på flygplats. Jag

 

kan också erinra om del förslag lill lag om säkerhetskontroll vid domstols-     Skr. 1981/82:103
förhandlingar som i dagarna föreläggs riksdagen.                     Dir 1981:11

Del är angeläget alt de frågor som RPS har tagit upp i sin skrivelse behandlas skyndsamt. Kommittén bör därför inrikta arbetet på elt delbe­tänkande rörande dessa frågor. När del gäller möjligheten att använda nya tvångsmedel i spaningsarbelet kan kommittén, om den finner det lämpligt, begränsa sina överväganden lill de förutsättningar under vilka dessa tvångsmedel får användas. Andra frågor angående tvångsmedelsanvänd­ningen som kommittén har alt överväga enligl de ursprungliga direktiven kan då anstå fill elt senare belänkande.

Jag vill avslutningsvis erinra om de av regeringen den 13 mars 1980 beslutade direktiven (1980:20) fill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jusfitiedepartementet)

Tilläggsdirektiv till utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten (Fi 1975:03)

Dir 1981:11

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-05.

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför.

Efter bemyndigande av regeringen den 30 januari 1975 tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet nio sakkunniga med uppdrag att utreda frågor om löntagarfonder. De sakkunniga antog namnet utredningen om lönlagarna och kapitaltillväxten (Fi 1975:03). Efter bemyndigande av regeringen den 12 maj 1977 tillkallade jag ytterligare fyra sakkunniga fill utredningen.

Utredningens verksamhet har sträckt sig över en lång fidsperiod och tidsplanen för dess arbete har successivt förskjutits.

Utredningens ordförande Allan Larsson har på egen begäran entledigats från sitl uppdrag.

I direktiven till utredningen anfördes, att den efter ell principbetänkande borde fortsätta sitt arbete i enlighet med nya direktiv från regeringen. Mot bakgrund av den långa tid som förflutit sedan utredningen tillsattes, och de svårigheter alt finna samlande lösningar som utredningen mött, finner jag det icke längre meningsfullt att utredningen inriktar sig på elt fortsatt arbete på det sätt som angavs i direktiven.

Inom ramen för utredningen har ett omfattande material framtagils. Det är angelägel att delta redovisas i syfte att belysa de aktuella frågeställning­arna och berika den fortsatta debatten.

Mot denna bakgrund bör utredningens arbete nu inriktas på att skyndsamt         nc

 

Skr. 1981/82:103      sammanställa hifinfills behandlat material samt att färdigställa belänkandet i
Del II                     ämnet. Utredningen bör inrikta sig på all ha avslutat sitl arbete före den 1

juni 1981.

De samhällsekonomiska förutsättningarna har i viktiga avseenden föränd­rats sedan utredningen lillsaltes år 1975. Vår ekonomi har utsatts för betydande påfrestningar, och del kommer att la åtskillig lid att övervinna de delvis djupgående balansrubbningar som kännetecknar den svenska ekono­min. Mol denna bakgrund finner jag del angeläget att utredningen fäster stor vikt vid den inverkan på samhällsekonomins funktionsförmåga som de olika förslag som diskuteras inom ramen för utredningens arbete kan få. Jag avser att tillkalla ytterligare experter till utredningen för att få dessa frågor belysta.

Jag hemsläller att regeringen beslutar ändra utredningens direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Ekonomidepartementet)

Undersökning av allvarliga olyckshändelser

Dir 1981:12

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-05. Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Bakgrund

Del moderna och tekniskt högt utvecklade samhället medför ökade risker för allvariiga olyckshändelser. Bevis på detta har framkommit genom de senaste årens svåra hotell- och restaurangbränder, fjällolyckov, jordskred, vägtrafikolyckor, lågolyckor och oljeutflöden.

Undersökning av bränder och andra olyckshändelser sker i dag i olika
former och från skilda utgångspunkter. Polisen utreder alla sådana händelser
vid vilka det finns anledning att misstänka brott. En del bränder undersöks
under vissa förutsättningar av Svenska brandförsvarsföreningen. Allvarliga­
re luftfartsolyckor granskas av statens haverikommission och sjöolycka vid
sjöförklaring inför domstol eller av sjöfartens haverikommission. De
undersökningar som utförs med särskild inriktning på olyckans förlopp och
orsaker saml av säkerhetsåtgärderna genomförs i övrigi vanligen av det
organ som ansvarar för den verksamhet inom vilken olyckan inträffat, t. ex.
av statens vattenfaUsverk eUer statens järnvägar. Därvid anlitas ofta
särskilda sakkunniga vid större olycksulredningar. Vidare gör yrkesinspek­
tionen ofta egna utredningar efter allvarliga olyckor i arbetet, I några fall har
regeringen efter en inträffad olycka gell särskilda sakkunniga i uppdrag alt
utreda händelsen. Så skedde t, ex, vid oljepåslagen på Bohusläns kust under
75                          hösten  1978  och  i  Stockholms  skärgård  under våren   1979  samt vid

 

Almöbroolyckan år 1980.                                                         Skr. 1981/82:103

Med hänvisning fill branden i restaurang Monte Carlo i Slockhoim år Dir 1981:12 1977 och på Stadshotellet i Borås år 1978 begärde Hotell- och restaurangan-slälldas förbund att regeringen skulle tillsätta en permanent statlig kommis­sion med uppgift att undersöka kataslrofbränder. Statens brandnämnd tillstyrkte förslaget och framhöll att en kommission borde tillsättas för alla svårare olyckor som enligt brandlagen fordrar ingripanden av samhäUets räddningstjänst. Genom mofioner (mot. 1975/76:2099 och 1978/79:336) i riksdagen har frågan om alt inrätta statliga undersökningsorgan också aktualiserats. Motionerna har gällt särskilda undersökningskommissioner för trafikolyckor och för brandkatastrofer i offentliga lokaler.

Genom tilläggsdirektiv (Dir. 1979:57) den 7 juni 1979 gav regeringen räddningsljänstkommittén (Kn 1979:01) i uppdrag att med förtur överväga en undersökningskommissions uppgiflsområde, organisation, sammansätt­ning och verksamhetsformer. Kommittén avlämnade i januari 1980 delbe­tänkandet (Ds Kn 1980:1) Undersökning av allvarliga olyckshändelser.

Räddningstjänstkommitténs förslag

I delbetänkandet föreslår räddningsljänstkommittén alt en självständig myndighet, statens kommission för undersökning av allvarliga olyckshändel­ser, skall inrättas. Denna- skall på eget inifiativ undersöka alla slag av allvarliga olyckshändelser eller tillbud till sådana händelser utom luftfarts­olyckor som enligt luftfartslagen (1957:297) redan nu granskas av statens haverikommission eller sjöolyckor som enligt sjölagen (1891:35 s. 1) kan granskas av sjöfartens haverikommission. Med allvarliga olyckshändelser avses enligl kommitténs förslag brand, ras, översvämning, trafikolycka, utflöde av skadliga ämnen och annan liknande händelse som har medfört eller kan befaras medföra betydande skador på människor eller egendom eller i miljön. Enligl förslaget skall kommissionen bestå av en ordförande och fyra utredare. Ordföranden bör enligl kommittén vara eller ha varit ordinarie domare. Av utredarna föreslås en vara lagfaren och ha erfarenhet som domare, en ha allmän teknisk sakkunskap, en sakkunskap i brandskydd och räddningstjänst samt en .sakkunskap i arbetarskydd och hälsovård. Enligt förslaget knyts vidare elt stort antal experter mera tillfälligl till verksamheten för att var och en inom sitt fackområde biträda kommissionen vid undersökningar av olyckshändelser. Kommittén räknar med all kommissio­nen varje år kommer att behöva undersöka 15-20 olyckshändelser eller tillbud och bedömer att det blir nödvändigt alt kommissionens ordförande och två andra ledamöter tjänstgör på heltid. Initialkostnaderna har av kommittén beräknats till 400 000 kr. och de årliga kostnaderna till 2,4 milj. kr.

I betänkandet finns intaget förslag till lag om undersökning av allvarliga
olyckshändelser och till förordning med instruktion för undersökningskom­
missionen. Lagförslaget innehåller allmänna bestämmelser om inriktningen
av verksamheten och om dess bedrivande. EnUgt lagförslaget skall de som
berörs av en olyckshändelse underrättas och få tillfälle att anföra vad de anser
nödvändigt för att bevaka sina intressen. Kommissionen får rätt att hålla
förhör med enskilda och få fillträde till platsen för en olyckshändelse eller ett
tillbud. Lagförslaget innehåller också ett straffsankfioneral förbud att ulan  77

 

Skr. 1981/82:103      fillstånd av kommissionen avlägsna eller rubba föremål av betydelse för en
Del II                     undersökning.

Räddningstjänslkommilléns delbetänkande har remissbehandlats.

Remissinstansernas synpunkter på förslaget

Remissinstanserna är överlag positiva fill utredningsförslaget. Endast ett fåtal remissinstanser ställer sig helt avvisande till förslaget. Överåklagaren i Malmö åklagardistrikt anser sålunda alt de utredningar som i dag görs av framför allt polisen är tillfyllest. Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt anför liknande synpunkter. Länsåklagaren i Älvsborgs län vill i stället för den föreslagna kommissionen förorda ett syslem där det för speciella fall uppdras ål en kommission att göra bedömningar på grund av utredningar som nu befintliga organ färdigställer. Enligl Göteborgs tingsrätt är en ordning som innebär att en undersökningskommission tillsätts från fall fill fall all föredra. Statens järnvägar, som visserligen inte avstyrker förslaget, anser dock att den tänkta organisationen inte i något avseende skulle innebära en effektivare utredning av järnvägsolyckor än f. n. eller skapa bättre förutsättningar när del gäller åtgärder av förebyggande art.

I övrigi tar den kritik som framförs av remissinstanserna sikte framför allt på organisafionen av verksamheten. Flertalet remissinstanser anser att det bör ske en samordning med den verksamhet som i dag bedrivs av statens haverikommission och sjöfartens haverikommission. Elt anlal remissinstan­ser, som är verksamma på kärnkraftsområdel, anser alt kärnkraflsolyckor inte bör omfattas av den föreslagna utredningsverksamheten. Flera remiss­instanser pekar på de svårigheter som kan uppstå vid samarbete mellan kommissionen och andra organ som är verksamma vid olyckan, dvs. framför alll polisen och räddningsorganen. Några remissinstanser anser att kommit­tén inle tillräckligt har behandlat frågan om publicering av kommissionens rapporter och i samband därmed sekretessproblemen. I en del svar riktas anmärkning mot förslaget att kommissionens ordförande bör vara eller ha varit ordinarie domare. Från något håll föreslås också att en av ledamöterna i kommissionen skall vara expert på miljöfrågor. De remissinstanser som har anknytning till räddningstjänsten är kritiska mol att huvuduppgiften att larma kommissionen har lagts på polisen och inte i första hand på den som leder räddningsarbetet.

Elt antal remissinstanser har också synpunkter på lagförslaget. Synpunk­terna gäller främst de föreslagna reglerna om förbud att utan tillstånd av kommissionen avlägsna eller rubba föremål av betydelse för undersökning­en. Man menar framför allt att bestämmelsen kan medföra svårigheter för polisen och räddningsstyrkorna. En del remissinstanser uppehåller sig också vid bestämmelsen om all de som berörs av olyckshändelsen skall underrättas och få tillfälle att anföra vad de anser nödvändigt för att bevaka sina intressen. Enligt dessa instanser kan bestämmelsen bli svår alt tillämpa vid stora olyckor som berör många personer. Det pekas också på svårigheten att avgöra vilka som är intressenter.

Föredragandens överväganden och förslag

78

För egen del vill jag framhålla att de undersökningar av olyckshändelser som redan förekommer är av stor betydelse för alt höja säkerheten.

 

Verksamheten är emellertid splittrad på olika myndigheter och andra organ Skr. 1981/82:103 och är inle alllid så allsidig som skulle vara önskvärt från säkerhetssynpunkt. Dir 1981:12 I en del fall har nämligen undersökningsverksamheten primärt ett annat syfte än all förbättra säkerheten. Så är det t. ex. i fråga om polisens undersök­ningar. I andra fall inriktas undersökningen endast på vissa av de faktorer som är av betydelse från säkerhetssynpunkt. Undersökningarna ger inle alllid en samlad bild av de förebyggande åtgärderna och räddningsarbe­tet.

De senaste årens svåra olyckor pekar på behovet av allsidiga undersök­ningar med det direkta syftet att öka säkerheten och förbättra samhällets räddningstjänst. Del gäller all snabbi och objektivt kunna klarlägga de närmare omständigheterna vid allvarliga olyckshändelser eller tillbud saml sammanställa erfarenheterna från händelserna. Dessa undersökningar bör inle bedrivas av ett organ som är bundet av ansvaret för del löpande säkerhetsarbetet. Utredningen av olycksorsaker bör utgöra ett komplement till den undersökningsverksamhet som redan förekommer på skilda områ­den, t. ex. polisens och den ansvariga myndighetens undersökningar, och naturligtvis utredningstekniskt samordnas med denna verksamhet. I den mån det finns etablerade undersökningsrutiner för vissa olyckstyper bör man, för alt undvika dubbelarbete och onödiga kostnader, inrikta sig på att göra kompletterande utredningar om förebyggande åtgärder och om räddningstjänsten. Genom en sådan sammanhållen verksamhet bör erfaren­heterna från undersökningarna på ett område kunna föras över också till andra områden. Därigenom skapas förulsätlningar för att bättre kunna dra nytta av erfarenheter från skilda områden. Verksamheten bör även kunna leda till rationaliseringsvinster.

Jag anser således att det utöver de undersökningar som bedrivs av ansvariga myndigheter bör kunna göras särskilda undersökningar av allvarliga olyckshändelser och tillbud fill sådana händelser. Undersöknings­arbetet bör inriktas på all klarlägga omständigheterna vid allvarliga olyckshändelser, granska säkerhetsåtgärderna och pröva effektiviteten av räddningsinsatserna. Syftet med arbetet bör vara all försöka förhindra alt det inträffar nya olyckshändelser av liknande slag eller med likartade följder.

Flertalet remissinstanser för fram tanken alt den av räddningstjänstkom­mittén föreslagna kommissionen skall sammanföras med statens haverikom­mission och sjöfartens haverikommission till en ny myndighet. Enligl min mening bör det vara en målsättning att la tillvara de rationaliseringsmöjlig­heter och kostnadsbesparingar som en sådan samordning av undersöknings­verksamheten kan innebära. Förutsättningarna för en sammanslagning behöver emellertid övervägas ytterligare bl. a. med hänsyn till att det inom kommunikalionsdepartementet pågår arbete med frågan om undersökning av sjöolyckor. Sjöfartens haverikommissions verksamhet utvärderas och detta arbete kan komma all utmynna i att sjöfartens haverikommission får elt vidare arbetsfält. Jag anser det således inte lämpligt att nu bilda en gemensam undersökningskommission för flygolyckor, sjöfartsolyckor och de andra allvarliga olyckor som enligt kommitténs förslag bör undersökas av den särskilda undersökningskommissionen. Enligl min mening är det inte heller lämpligt alt nu skapa en ny självständig myndighet med de uppgifter som kommittén har föreslagit. Omfattningen av undersökningsverksamheten är alltför oviss för en sådan åtgärd.

Vidare behöver flera av de frågor som har framkommit i remissyttrandena      ''

 

Skr. 1981/82:103 övervägas ytterligare. EnUgt min mening bör man därför under några år
Del II                     bedriva undersökningsverksamheten i den formen alt en kommitté får i

uppdrag att ansvara för undersökningar av allvarliga olyckshändelser. I kommitténs uppdrag bör även ingå alt närmare överväga regler och arbetsformer för en samordnad undersökningsverksamhet. Om en bered­skap nu upprättas i avvaktan på de kompletterande utredningar som krävs, vinner man den fördelen alt en undersökning omedelbart kan påbörjas när behov av del uppkommer. Jag förordar således att en kommitté nu tillsätts för uppgiften.

Som utgångspunkt för kommitténs arbete bör i varje särskill fall i huvudsak gälla de riktlinjer för och den uppläggning av undersökningsarbe­tet som räddningsljänstkommittén har angett. Kommittén bör emellertid vara oförhindrad att själv pröva alternativa former för arbetet. Kommittén bör ta fiU vara de praktiska erfarenheter som kan finnas hos statens haverikommission. Väsentligt är att kommittén utvecklar arbetsformer som är ändamålsenliga och effektiva.

Som räddningstjänstkommittén föreslår bör alla typer av allvariiga olyckor utom luftfarts- och sjöfarlsolyckor kunna undersökas. Det gäller bl. a. bränder, explosioner, ras, översvämningar, trafikolyckor och utflöden av skadliga ämnen som har medfört eller kan befaras medföra betydande skador på människor eller egendom eller i miljön. Som jag tidigare har framhållit skall verksamheten utgöra ett komplement till de ansvariga myndigheternas löpande säkerhetsarbete.

Jag anser del naturligt att kommittén inriktar sitl arbete på de från säkerhetssynpunkt allvarligaste olyckshändelserna. Omfattningen av verk­samheten bör således begränsas mera än vad som har förutsatts av räddningstjÉlnslkommittén i dess förslag. Kommittén skall underrätta chefen för kommundepartementel och annan berörd departementschef då under­sökning påbörjas.

Kommittén bör ha det begränsade anlal ledamöter som räddningsljänst­kommittén har föreslagit. Den expertis som krävs för att få ett tillfredsstäl­lande utredningsresultat i det enskilda fallet bör dessutom kunna tillkallas. Miljöerfarenheten bör kunna tillgodoses genom en utredare som har sakkunskap i arbetarskydd och hälsovård och genom särskild experfis. En av de första uppgifterna för kommittén blir att ta ställning till vilken typ av expertis sorn kan behövas för olika slag av olyckshändelser samt alt ombesörja alt sådan expertis kan stå lill förfogande när en olycka inträffar.

Jag föreslår inle nu att det till gmnd för verksamheten införs regler av del slag som har tagits in i räddningsljänstkommilténs lagförslag. Kommittén kommer därför inle att kunna utnyttja de befogenheter gentemot enskilda som kommissionen har tilldelats enligt förslaget. Vissa invändningar kan riktas mot att undersökningsorganets befogenheter inte är reglerade. Jag anser emellertid att delta under ell inledningsskede knappast kan föranleda några egentliga svårigheter. Enskilda ställer sig i regel frivilligt lill förfogande i sådan utsträckning att undersökningsarbetet kan bedrivas. Erfarenheter av tidigare undersökningar visar också att samarbetet med polismyndighet och åklagare kan ske utan praktiska problem. Om kommittén behöver hjälp av någon myndighet, kan kommittén begära detta med stöd av kommitléförord­ningen. Mot bakgrund av räddningsljänstkommilténs förslag och remiss­yttrandena samt praktiska erfarenheter av verksamheten bör kommittén

80

 

överväga vilka regler som kan behövas i en framtida undersökningsverksam-     Skr. 1981/82:103
het.                                                                                                Dir 1981:13

Kommittén bör upprätta en särskild rapport till regeringen för varje undersökning. Del system med preliminära rapporter som de nuvarande kommissionerna tillämpar bör också användas.

En fråga som har tagits upp av vissa remissinstanser är vem som skall ha uppgiften aft larma kommissionen. Enligl min mening finns, som dessa remissinstanser anför, starka skäl för att uppgiften läggs på den som leder räddningsinsatserna. Kommittén bör i samarbete med generaltullstyrelsen, statens brandnämnd, Svenska kommunförbundet och SOS-alarmering AB söka få till stånd en praktisk lösning av frågan om hur kommittén skall larmas.

Kommittén bör efter tre år redovisa sina erfarenheter och lägga fram förslag som kan ligga till grund för en prövning av den framtida inriktningen av verksamheten. Kommittén bör därvid också ange tänkbara finansierings­former för verksamheten och om den kan bekostas genom rationaliseringar och besparingar.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementet

att tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag att undersöka aUvarliga olyckshändelser och tillbud lill sådana händelser,

all utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

Tilläggsdirektiv till kommittén (U 1979:03) för uppfölj­ning av högskolereformen

Dir 1981:13

Beslut vid regeringssammanträde 1981-02-26.

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

Genom riksdagens beslut år 1975 och år 1977 om en reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179 och prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246) skapades också en ny institutionell organisation för högskolan. Ett nytt centralt ämbetsverk, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), och sex regionstyrelser inrät­tades. Den lokala organisationen ändrades också. Åt UHÄ uppdrogs att svara för en uppföljning av högskolereformen. I UHÄ:s program härför

6 Riksdagen 1981182. 1 samt. Nr 103

81

Skr. 1981/82:103      ingår bl. a. studier över högskolans organisation och anslagssystem.
Del II                   En första övergripande översyn av den nya institutionella organisationen

gjordes av en av mig tillkallad sakkunnig som lade fram sina förslag i januari 1979 i rapporten (Ds U 1979:1) En decentraliserad högskola. Främst beroende på den korta tid som då hade förflutit sedan den 1 juli 1977 när högskolereformen trädde i kraft, kunde mer ingående ändringar av organisationen inle föreslås av den sakkunnige i samband med nyssnämnda översyn. På gmndval av förslagen i rapporten genomfördes dock vissa ändringar bl. a. i fråga om regionstyrelsernas sammansättning (prop. 1978/80:104, UbU 1979/80:29, rskr 1979/80:341).

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade jag år 1979 en parlamenta­risk sammansatt kommitté (U 1979:03), för uppföljning av högskolerefor­men (uppföljningskommittén). Det fömtsalles bl. a. all kommittén skulle ta del av det material som kom fram i UHÄ:s uppföljningsarbete.

Bl. a. det statsfinansiella lägel motiverar, enligt min mening, alt en förutsättningslös prövning av högskolans institutionella organisafion nu görs. 11981 års budgetproposition (bil. 12 s. 388) har jag sålunda angivit all det är nödvändigt att i nuvarande ekonomiska läge förbilliga den administrafiva verksamheten inom högskolan. Som ett första led i en sådan process har jag beräknat en besparing av 5 milj. kr. i fråga om förvaltningskostnader vid högskoleenheterna. Med hänsyn lill det ytterst kärva ekonomiska läge som kommer att prägla de närmaste årens utveckUng och angelägenheten av att effektivt utnyttja resurserna för högre utbildning och forskning bedömer jag det som nödvändigt att gå vidare i strävandena att nedbringa kostnaderna för den administrativa verksamheten inom högskoleorganisafionen. För delta fordras enligt min mening en analys av såväl den administrativa verksamhe­ten inom högskolemyndigheter på skilda nivåer som det administrafiva flödet mellan nivåerna. Jag förordar därför att en översyn av den administrativa verksamheten inom högskoleorganisafionen nu görs.

I prop. 1979/80:104 om vissa högskoleadministrativa frågor tog jag, på grundval av förslag i den nyssnämnda rapporten En decentraliserad högskola, upp frågan om metoden att fördela anslaget D 10. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser på högskoleenheter m.fl. Jag anslöt mig därvid, bl. a. mol bakgrund av den splittrade opinion som fanns i denna fråga, fill förslaget i rapporten om att den administrativa och budgetära hanteringen av detta anslag borde utredas i särskild ordning. Jag angav också att jag avsåg att senare återkomma till regeringen i ärendet. I den nyssnämnda översynen bör således också innefattas frågan om metoderna all fördela medel för bl. a. enstaka kurser på högskoleenheter. En strävan bör därvid vara att finna lösningar som bättre tillgodoser de behov som sammanhänger med att enstaka kurser både fyller ett fortbildningsbehov och i många fall utgör grunden för ämnessludier som leder fram till forskarut­bildning.

Jag förordar att del uppdras åt uppföljningskommitten alt genomföra den översyn jag nu har nämnt. Kommittén bör därvid utgå från att de övergripande målen för högskolan alltjämt bör gälla. Elt mål för kommitténs arbete bör vara alt finna organisatoriska och administrativa förenklingar som nedbringar kostnaderna för förvaltningsapparaten inom högskolan.

Kommittén bör särskilt granska möjligheterna all åstadkomma klara

roHfördelningar mellan olika organ inom högskolan i syfte all underlätta

82                     planeringen av verksamheten på både kort och lång sikt och att bättre

 

anpassa systemet lill de ökande kraven på omprioriteringar för all bevara     Skr. 1981/82:103

högskolans utvecklingsmöjligheter. Kommittén bör därvid vara oförhindrad     Dir 1981:14

att förutsättningslöst överväga formerna för planeringen på olika nivåer.

Kommittén bör slutligen uppmärksamma vad som har anförts i prop.

1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning samt i

årets budgetproposition om UHÄ:s roll inom högskoleorganisationen samt

vad som anförts i prop. 1980/81:97 om forskning och personalutveckling

rörande högskolans roll för fortbildning av lärare saml i prop. 1980/81:107

om den statliga skoladministrationen m. m. om tillsynsansvaret för den

kommunala högskolan till UHÄ.

Kommittén bör belysa personalkonsekvenserna av sina förslag.

Jag förutsätter att lämpliga former för samverkan mellan kommittén och UHÄ utvecklas. Kommittén bör vidare samråda med kommittén (U 1979:10) om forskningens och forskamtbildningens situation i den nya högskolan. Kommittén bör fortlöpande informera berörda huvudorganisa­tioner och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller bmkar ha avtal om löner och andra anställnings­villkor samt bereda dem fillfälle att framföra synpunkter.

Kommittén bör bedriva arbetet skyndsamt.

Jag hemsläller att regeringen utvidgar uppföljningskommitléns uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Utredning om utgiftsskatt

Dir 1981:14

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-26

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Under sitt arbete tog 1972 års skalteutredning (Fi 1972:02) bl. a. upp frågan om skalteformer som kan utgöra principiella alternativ till dagens inkomstskatt. Ett mer djupgående studium ägnades därvid en progressiv utgiftsskatt. En särskild undersökning av en sådan skatteform gjordes genom en tillkallad expert och redovisades i en rapport (SOU 1976:62) över vilken ett anlal myndigheter och organisationer yttrade sig.

Den progressiva utgiftsskalten var i rapporten utformad i korthet på
följande sätt. Skatten tog i princip sikte på den skallskyldiges utgifter för
konsumtionsändamål och skulle tas ut vid sidan om en proportionell
inkomstskatt. I rapporten antogs denna utgå med skattesatsen 30 %, vilket
ungefär motsvarade summan av dåvarande kommunala medeluldebitering
och lägsta skallesatsen i den statliga inkomstskatleskalan. Utgiftsskalten
tänktes med andra ord ersätta den progressiva delen av den statliga
inkomstskatten. I fråga om utgiftsskalten skulle alla likvidilelstillskolt såsom
löpande inkomster, försäljningslikvider, upptagna lån, arv och gåvor liksom
även all upplösning av sparande, t. ex. bankuttag, redovisas som skalleplik-     83

 

Skr. 1981/82:103 tiga belopp. Avdrag skulle å andra sidan medges för löpande utgifter för
Del II                     inkomsternas förvärvande, förinvesteringar i förvärvsverksamhet liksomför

nysparande såsom ökning av banktillgodohavanden eller amorteringar på lån. Det framkomna nettot skulle utgöra underiagel för utgiftsskalten som alltså då träffade vad den skatlskyldige disponerat för privat konsumtion under året.

Vid remissbehandlingen av rapporten framfördes ganska skilda åsikter om den tänkta utgiftsskalten. De som tilltalades av densamma framhöll bl. a. att den ökade möjligheterna till en skattemässig likabehandling av olika inkomster, alt den stimulerade sparandet samt att den hade positiva effekter på marginalskatteproblemen. Den kritik som framkom tog sikte på bl. a. fördelningspoliliska frågor, vissa problem när det gällde förhållandet till andra länders skattesystem, kontroll- och uppbördsfrågor samt svårigheter i samband med skattens införande.

I sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn av skattesystemet uttalade 1972 års skatteutredning att utgiftsskatten hade egenskaper som i vissa avseenden gjorde den överlägsen den nuvarande inkomstskatten. Man framhöll bl. a. att utgiftsskalten har sparstimulerande effekter som kan underlätta den nödvändiga kapitalförsörjningen i samhället, alt den förmår behandla alla inkomster lika och ger därigenom mindre möjligheter till skatteflykt saml alt den automatiskt beaktar inflationens värdeförändringar varigenom inga oskäliga skattevinster eller -förluster behöver uppstå på grund av dessa. Utredningen framhöll vidare att den inle inom ramen för sitl uppdrag haft möjlighet att till fullo belysa alla aspekter på utgiftsskalten. Man ansåg alt ett fortsatt utredningsarbete behövdes för alt utröna om utgiftsskatlen kunde vara ett framkomligt alternativ lill del nuvarande inkomstskattesyslemel. De instanser som yttrade sig i frågan när slutbelän­kandel remissbehandlades tillstyrkte i allmänhet fortsatt utredningsarbe­te.

För egen del vill jag redovisa följande överväganden. Värt nuvarande inkomstskattesyslem bygger på den i och för sig fullt rimliga principen, alt skallen skall träffa det överskott som uppkommer sedan en skattskyldigs alla intäkter av skattepliktig natur och avdragsgilla kostnader beaktats. Emeller­tid har detta system skapats för en ekonomi som bygger på en lugnare prisutveckling än den som kännetecknat de senaste decennierna. Likaså tiUkom de grundläggande reglerna när skatteuttaget var betydligt lägre än dagens. Den kraftiga inflationen i förening med höga skattesatser har utsatt skattesystemet för starka påfrestningar. Enligt min mening är det mot denna bakgrund angeläget att undersöka om del kan finnas andra och bättre sätt att komma till rätta med dessa problem än som är möjligt inom ramen för det nuvarande skallesystemet. Möjligheten att nå en lösning utan all överge inkomstbeskattningen som princip undersöks för närvarande av realbeskatt­ningsutredningen (B 1978:07). Utredningsuppdraget är inriktat på alt undersöka möjligheterna alt komma till rätta med inflationens snedvridande effekter på det hävdvunna inkomstbegreppet genom en övergång till en konsekvent real beskattning av räntor och kapitalvinster, eftersom nuvaran­de syslem medför all låntagare gynnas men sparare missgynnas.

Även i fråga om utgiftsskalten bör utredningsarbetet nu föras vidare och

jag anser all en särskild kommitté bör tillkallas för ändamålet. Del fortsatta

arbetet bör givelvis allmänt syfta till  all ge en fylligare belysning av

84                          utgiftsskattens verkningssätt och effekter. Den allmänna uppbyggnaden av

 

en utgiftsskatt och dess principiella verkningar i viktiga hänseenden har Skr. 1981/82:103 emellertid ganska ingående belysts i rapporten och i bilaga 4 till del förut Dir 1981:14 nämnda slutbelänkandel. Med utgångspunkt i detta material bör därför intresset i första hand inriktas på att belysa ytterligare aspekter av ett utgiftsskaltesyslem och på all utvidga behandlingen av de särskilda problem som uppmärksammats i det tidigare arbetet. En fördjupad diskussion bör ägnas de punkter där olika principiella lösningar är möjliga vid uppbyggna­den av systemet. 1 samband med en sådan diskussion bör man också beakta vilka ändringar som kan länkas i fråga om inkomstbeskattningen så att skilda avarter i del nuvarande systemet kan komma all elimineras.

Redan den nyss lämnade kortfattade beskrivningen av utgiftsskatten visar att den skiljer sig markant från den hävdvunna inkomstbeskattningen. Självfallet spelar även i utgiftsskatlesyslemet inkomsterna en stor roll, men den nya skatleformen medför att utgiftssidan får en helt annan vikt än den har i dag. Gränsdragningen mellan avdragsgilla utgiftsposter (sparande) och icke avdragsgilla blir en central fråga. För såväl de skattskyldiga som skattemyndigheterna kräver tillämpningen av en utgiftsskatt elt stort mått av nytänkande. En ekonomisk handling som vid inkomstbeskattningen saknar nämnvärd betydelse kan i elt utgiftsskaltesyslem i stället vara en omstän­dighet som direkt påverkar skattens storlek.

En viktig uppgift för kommittén blir därför alt undersöka om ell ulgiflsskatlesystem kan ges en sådan utformning alt del i praktisk tillämpning kan vara ell realistiskt alternativ eller komplement till vår nuvarande inkomstbeskattning. Häri ligger inte bara all undersöka den tekniska sidan utan även att bedöma den nya skalleformens verkningar i andra hänseenden. En utgångspunkt för sådana överväganden bör enligt min mening vara de synpunkter som redovisades i samband med remissbehandlingen av rappor­ten. Jag vill här ta upp några frågor som särskill bör uppmärksammas.

Utgiftsskatten tar, som jag inledningsvis redovisade, i princip sikte på den skaltskyldiges privata konsumtionsutgifter. Således skall avdrag medges för olika former av sparande medan beskattning skall ske i den mån elt sparande upplöses. Skattens verkningar blir alltså i hög grad beroende av den skattskyldiges konsumtionsbehov och sparmöjligheler. Förhållandena här­vidlag är naturligtvis inle lika för alla. Det kan räcka med att peka på de olika ekonomiska förhållanden som gäller för, å ena sidan, en barnfamilj i ett normall inkomstläge, och, å andra sidan, en ensamstående med goda inkomster. En myckel viktig uppgift för kommittén blir därför att överväga en utgiftsskatls fördelningspolitiska effekter i olika avseenden. En rad faktorer är av betydelse i ett sådant sammanhang. De ökade möjligheterna lill progressionsutjämning och förmögenhetsuppbyggnad genom sparande är en sida av saken. Å andra sidan täpper utgiftsskalten lill åtskilliga luckor som i dag medger skattefri eller lågt beskattad förmögenhetsuppbyggnad. Den eliminerar i princip också möjligheten all genom belåning konsumera värdestegringsvinster ulan alt skatteplikt uppkommer.

En delvis närliggande fråga är hur utgiftsskalten kan tänkas påverka de skattskyldigas beteende och vilka verkningar detta kan få för samhälls­ekonomin. Detta är ett vittomfattande ämnesområde och någon säker bedömning kan givelvis inle göras på rent teoretisk grund. Ämnets vikt motiverar ändå att kommittén söker diskutera de viktigaste faktorer som kan väntas spela in. Jag vill i korthet nämna elt par sådana.

Utgiftsskattesystemet har elt inbyggt sparincitameni genom att uppskov       °5

 

Skr. 1981/82:103      med beskattningen även inkomsl kan åtnjutas så länge den inle konsumeras.
Del II                     Men uppskovet innebär också att en latent skatteskuld uppstår, som

aktualiseras när sparandel upplöses. Detta kan t, ex. få lill följd att människor söker reducera sina övriga inkomster det år sparmedlen skall användas för konsumtion, dvs. man kan få en påverkan av arbetsutbudet. Möjligheten finns också att vissa skattskyldiga just för att undvika den latenta skatteskulden kommer att föredra att placera sparmedel på ett sätt som visserligen inte medför skalleavdrag, men i gengäld inle heller medför någon beskattning vid försäljning. I det sammanhanget bör kommittén även undersöka hur utgiftsskatlen kan väntas påverka vissa speciella problem i dagens skattesystem, t. ex. underskottsavdragen eller olika former av skattefusk och skatteflykt.

Utgiftsskatlen kan också väntas få en investeringsstyrande verkan genom att de skattemässiga villkoren blir helt olika för avdragsgiUa resp. icke avdragsgilla utgifter. Den exakta gränsdragningen på denna punkt får därför stor betydelse och måste prövas mot bakgrunden av vad som kan vara samhällsekonomiskt önskvärt. En viktig aspekt är här huruvida hushållen kan komma att acceptera alltför låg avkastning eller alltför hög risk på vissa placeringar, t. ex. i aktier, just därför alt de medför skalleavdrag. Ett annat konkret exempel är investeringar i den egna bostaden, där del kan ifrågasättas om obegränsat stora utgifier bör vara avdragsgilla. En avdrags-rätt kan behöva kompletteras med ändrade regler i andra hänseenden. Jag vill här framhålla all rent bostadspolitiska överväganden bör ligga utanför utredningsuppdraget. Kommittén bör dock pröva de tekniskt-adminislrativa möjUgheterna all göra sådana begränsningar i avdragsrätten som efter bostadspolitiska överväganden kan visa sig erforderliga.

En annan fråga som måste behandlas ingående är verkningarna i förhållande till utlandet. En eventuell ulgiflsskatl i Sverige måste kunna fungera även i förhållande lill andra länders skattesystem där inkomstskatten fortfarande tillämpas. Med tanke på våra mycket livliga förbindelser med omvärlden är delta en mycket väsentlig sak. Jag vill här peka på några problem som måste ges en nöjaktig lösning i detta sammanhang.

Det måste finnas regler för de fall där någon avser att lämna Sverige. En skattskyldig kan ha sparat åtskilligt och alltså ha fått betydande skattelätt­nader här i landet. Eftersom en upplösning av detta sparande inte kommer att beskattas i ell land med inkomstskatt måste någon form av avskatlning ske i samband med utflyttningen. En uppgift för kommittén blir att ange hur detta skall gå till. Del är därvid inle givet att en regel som passar för sådana skallskyldiga som definitivt lämnar landet också är lämplig för de skattskyl­diga som för en begränsad tid avser att tjänstgöra utomlands. I samman­hanget får man också la ställning lill hur en avskattningsregel verkar på särskilda slag av tillgångar, t. ex. på en villafaslighel som en utflyttad behåller i Sverige efter utflyttningen. Givelvis måste även del motsatta fallet, där någon varaktigt eller för en begränsad lid flyttar till Sverige från utlandet, behandlas.

Till utlandsfallen hör också sådana situationer där någon som är bosalt här
i landet har inkomster från ett annat land. liksom den omvända situationen.
Hur en utgiftsskatt skall samordnas med andra länders skatteanspråk i de fall
en inkomsl i princip skall beskattas såväl här som i utlandet är också något
som måste lösas. Därvid bör bl. a. övervägas hur ell utgiftsskaltesyslem kan
6                            inordnas i de dubbelbeskattningsavtal som har träffats med ett stort antal

 

andra länder.                                                                                Skr. 1981/82:103

Jag nämnde nyss att en utgiftsskatt på olika sätt skiljer sig från gällande Dir 1981:14 inkomstbeskattning. Detta återverkar givetvis på de uppgifter som de skattskyldiga måste lämna som underlag för laxeringen. Till en slor del är del visserligen fråga om uppgifter som redan i dag skall lämnas i den allmänna självdeklarationen, men uppgiftsskyldigheten vidgas ändå på i princip två sätt. För det första måste en del nya uppgifter lämnas t. ex, i fråga om byggnadsarbeten på egnahem, något som i och för sig skulle medföra vissa fördelar'från kontroUsynpunkt, För del andra får uppgifter som i dag skall lämnas en helt annan vikt. Så är fallet med bl. a. banktillgodohavanden och privata fordringar. För den som har en förmögenhet under skatteplikisgrän-sen kan det f, n, ofta framstå som oväsentligt om rätt behållning redovisas i självdeklarationen och någon kontroll av sådana uppgifters riktighet sker knappast i praktiken, I ett utgiftsskaltesyslem blir bilden en annan eftersom alla neltoförändringar kan få betydelse för skattens höjd. Det kan också noteras all utgiftsskatt kan uppkomma även för den som har så små skattepliktiga inkomster alt ingen deklarationsplikt i dag föreligger. För att en utgiftsskatt skall fungera tillfredsställande torde en utvidgning vara nödvändig i fråga om de kontrolluppgifter som exempelvis kreditinrättningar skall avge till ledning för taxeringen. Kommittén bör belysa i vilken omfattning en vidgad uppgiftsplikt behövs. Vidare bör övervägas vilka resurser som kan behövas för kontrollen, liksom huvuddragen av de administrativa förändringar som en övergång lill utgiftsskatt skulle medfö­ra.

Ell annat område där dagens regler inte ulan vidare går att tillämpa på en utgiftsskatt avser uppbörden. En princip i vårt uppbördssyslem är att preliminär skatt som erläggs under ett inkomstår i största möjliga utsträck­ning skall överensstämma med den skatt som slutligen bestäms med ledning av den allmänna självdeklarationen. För det helt övervägande antalet skattskyldiga åstadkommes delta i dag genom källskatieavdrag på inkomst­en. Det är angeläget att en liknande ordning kan tillämpas i fråga om en utgiftsskatt. Stora kvarstående skatter är lill nackdel inte bara för de skattskyldiga, som kan komma i otakt när det gäller inbetalning av skatten, utan även för det allmänna med hänsyn lill risken att skatten inle går all driva in, 1 fråga om utgiftsskalten måste här de tillkommande inkomstposter beaktas som kan bli aktuella för ett stort antal skattskyldiga: bankuttag, privatlån, försäljningslikvider för fastigheter och aktier, m, m. Mot denna bakgrund bör kommittén pröva hur uppbördssyslemet kan utformas så alt effekter av antytt slag undviks.

En ytterligare frågeställning som behöver övervägas är vissa transaktioner mellan närslående. Jag tänker då närmast på hur man skall behandla överföringar mellan makar eller mellan föräldrar och barn, I dessa fall är det särskilt två önskemål som måste tillgodoses. Reglerna får naturligtvis inle vara sådana alt man genom närslåendetransaktioner kan uppnå inte avsedda skattelättnader. Men viktigt är också att systemet inle verkar i den riktningen att fullt normala uppgörelser inom den berörda kretsen försvåras. Jag avser här bl, a. förmögenhelsöverföringar i samband med en skilsmässa eller sådana fall där man vill lösa en generationsväxling i fråga om ett familjeförelag. I detta sammanhang kommer även utgiftsskallens förhållan­de lill arvs- och gåvobeskaltningen in i bilden.

Tidigare har jag nämnt att kommitténs uppgift är all undersöka om en           87

 

Skr. 1981/82:103 utgiftsskatt kan framstå som ett alternativ eller komplement lill vår
Del II                     inkomstbeskattning. Frågan om inkomstskatten skall ersättas helt eller bara

delvis är av slor praktisk betydelse. I utgiftsskalterapporten är utgångs­punkten närmast att den nya skatten skall vara progressiv och utgå vid sidan av en proportionell inkomstskatt. Skäl som talar för bibehållande av en inle obetydlig inkomstskatt vid sidan av en utgiftsskatt är bl. a. att man därigenom modererar effekterna av den renodlade utgiftsskatleprincipen, t. ex. den fullständiga skaltefriheten för sparandel. Saken kan också vara av betydelse med hänsyn till den kommunala beskattningen. Å andra sidan är det en given nackdel med en ordning där man samtidigt tillämpar två principiellt olika skatteformer. Såväl för de enskilda människorna som för skallemyndighelerna innebär delta komplikationer, I ett sådant läge är del därför angeläget att långtgående förenklingar genomförs i inkomstskatten. Enligt rapportens uppfattning bör också sådana vara möjliga. Om kommit­tén finner att en utgiftsskatt bör utgå vid sidan av inkomstskatten, blir del därför en viktig uppgift all mer konkret redovisa vilka förenklingar som kan göras i fråga om inkomstbeskattningen.

Också utgiftsskattens förhållande lill andra skalleformer behöver belysas. Jag har redan nämnt vissa frågor där samspelet med arvs- och gåvobeskalt­ningen kommer in. En annan sak som måste uppmärksammas är de problem som vid denna beskattning kan vållas av alt vissa tillgångar blir belastade med en latent utgiflsskatteskuld medan andra inle är del. Denna fråga får givetvis aktualitet även vid den årliga förmögenhetsbeskattningen.

Utgiftsskallen är i princip tänkt för fysiska personer. För aktiebolag och andra proportionellt beskattade juridiska personer är den knappast aktuell. Kommittén bör därför pröva om det kan vålla särskilda problem att bibehålla en renodlad inkomstskall för juridiska personer samtidigt som fysiska personer utgiflsbeskattas. 1 del sammanhanget får bl. a. övervägas om några neutralitelsproblem kan aktualiseras vid jämförelse mellan de skatteregler som kommer att gälla för personligt driven näringsverksamhet och sådan som drivs i aktiebolagsform eller motsvarande.

Hur övergången lill en utgiftsskatt skall genomföras är en av de mest avgörande frågorna. Även detta behandlades i den tidigare nämnda rapporten och under remissförfarandet framkom också åtskilliga synpunkter på delta problem. Det är nalurUgtvis i hög grad önskvärt med en övergång i sådana former att ell nytt syslem kan tillämpas fullt ut så snabbt som möjligt och att man alltså slipper övergångsbestämmelser som skall vara i kraft under någon längre tid. Om de tidigare nämnda problemen kan ges en smidig lösning bör man också kunna acceptera en viss schablonisering av över­gångsreglerna, Å andra sidan måste det förutsättas att inga orimliga individuella effekter uppstår vid själva övergången. En annan sak är sedan att utgiftsskatlesyslemet för framtiden är tänkt att just motverka svagheter i skattesystemet som i dag kan utnyttjas av vissa skattskyldiga.

Jag har i det föregående i första hand tagit upp sådana problem som ansetts innebära de största svårigheterna med utgiftsskatten. Kommittén bör givetvis i sill arbete uppmärksamma även andra frågor söm väckts under remissbehandlingen, t. ex. behandlingen av vissa inkomster såsom lotteri-vinster eller lån som tas upp för att finansiera inköp av kapitalvaror.

Avslutningsvis vill jag framhålla att kommitténs uppgift är alt skapa elt

underlag för statsmakternas bedömning av utgiftsskalten som praktiskt

08                         alternativ i en framtida skattereform. Det betyder alt de tekniska lösningarna

 

på problematiska punkter måste utföras tillräckligt detaljerat för alt Skr. 1981/82:103 förslagen konkret skall kunna bedömas. En utvärdering i dessa avseenden Dir 1981:15 torde underlättas om en viss redovisning därav sker i form av lagtext. Elt utkast till lagsiiftning i fråga om utgiflsskaltens centrala delar samt beträffande en del speciella frågor kan t. ex. vara motiverad. Fördelnings­mässiga och andra samhällsekonomiska effekter måste också belysas så långt det är möjligt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst 7 ledamöter med uppdrag all belysa konsekvenserna av att införa en utgiftsskatt som alternativ eller komplement lill inkomstskatten,

alt utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

Utredning om  informationsberedskapen  vid  krig och krigsfara m. m.

Dir 1981:15

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-12.

Departementschefen, statsrådet Krönmark anför.

Vid min anmälan av frågor om psykologiskt försvar till prop. 1976/77:74 om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveck­ling uttalade jag bl. a. följande (bil. 1. s. 337 ff).

Genom psykologiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas. Jagfinner det angeläget understryka att i fred åstadkommes detta genom den inneboende styrkan i vår demokrati med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria ma.ssmedier. Det fordras i fred allsidig information om vår omvärld och vår säkerhetspolitik saml dess mål, medel och möjligheter. Enligl min mening bör en sådan information liksom hittills bedrivas av de politiska partierna, folkrörelserna, totalförsvarsmyndigheter­na m. fl, saml som en del av undervisningen i våra skolor,

I det följande anslöt jag mig till elt uttalande av 1974 års försvarsutredning, som underströk vikten av att sådana förberedelser och åtgärder vidtas att informations- och upplysningsverksamheten snabbt kan fungera i krissitua­tioner och krig, I sammanhanget betonade jag vikten av att övergången från freds- till krigsorganisationen kan göras utan att informations- och upplys­ningsverksamheten förlorar i effekt.

 

Skr. 1981/82:103      Riksdagen lämnade dessa uttalanden ulan erinran (FöU 1976/77:13, rskr

Del II                      1976/77:311), Vad jag då uttalade äger fortfarande giltighet. Regeringen har

genom beslut i juni  1978 om den operativa krigsplanläggningen inom

totalförsvarets civila delar lämnat anvisningar i dessa avseenden för det

psykologiska försvaret.

Uppgifterna för del psykologiska försvaret kan enligt min mening indelas i två huvudgrupper, nämligen dels att bevara och stärka försvarsviljan och motslåndsandan, dels att skapa förutsättningar för en allsidig och korrekt informationsförmedling i kris- och krigssituationer. Den senare uppgiften kan ses som ett mål i sig samtidigt som den allsidiga och korrekta informationsförmedlingen är det viktigaste medlet för all bevara och stärka försvarsviljan.

Den avsedda verksamheten under ofärdstider planläggs och förbereds av beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (instruktion 1980:601), För all lösa uppgifterna träder statens upplysningscenlral (UC) i verksamhet om beredskapslarm ges eller om regeringen annars bestämmer det, UC har därmed inte någon fortlöpande verksamhet i fred, ulan är ett kris- och krigsorgan, I UC ingår en nyhetsavdelning, en informationsavdelning och en utlandsavdelning saml ett sekretariat och ett fast presskvarter. Till UC knyts vidare ett informationsråd som rådgivande organ och ell pressråd för all främja upplysningscenlralens förbindelser med pressen.

UC skall enligt sin instruktion (1967:602) under regeringen leda rikets psykologiska försvar och har till huvudsaklig uppgift att bevara och stärka befolkningens försvarsvilja och motslåndsanda. Det åligger vidare UC särskilt att leda, samordna och bedriva sådan upplysningsverksamhet som är av betydelse för försvarsviljan och motståndsandan inom landet och för främjandet av svenska intressen hos svensk opinion. Genom nyhelsmedde-landen och på andra sätt skall UC i samarbete med massmedierna också verka för alt allmänheten - utan andra begränsningar än som följer av hänsynen till rikets säkerhet och enskild person - får sanna och fylliga upplysningar om totalförsvaret och andra förhållanden av särskild vikt i rådande läge. Till de särskilda åliggandena hör även att genom opinionsun­dersökningar m. m, följa folkstämningen i landet, att följa och analysera främmande propaganda, att motverka psykologisk krigföring mot del svenska folket samt all i samverkan med militära organ planlägga och under krigstillstånd genomföra åtgärder för alt minska fiendens psykologiska motståndskraft. Till uppgifterna hör slutligen alt bistå myndigheter och organisationer samt massmedier med upplysningar, råd och anvisningar i frågor som berör UC:s verksamhetsområde.

Förarbetena för del psykologiska försvarets organisation och verksamhet utgörs av belänkandet (SOU 1953:27) Psykologiskt försvar, som utarbetades av kommittén för utredning av det psykologiska försvaret samt riksdagens beslut (prop. 1954:162, SU 1954:144, rskr 1954:337) om det psykologiska försvaret.

Sedan grunden lades till vårt psykologiska försvar har stora förändringar
inträffat i samhället. Förändringarna har betydelse för det psykologiska
försvaret. Bl. a. har massmediernas utveckling medfört en kraftig ökning av
informationsutbudet samtidigt som samhällets insatser på utbildningsområ­
det har förbättrat medborgarnas möjligheter att ta del av och värdera
information. Statsmaklernas och myndigheternas agerande granskas kritiskt
90                         och ifrågasätts.

 

Presstrukturen har förändrats. En betydande koncentration har ägt rum. Skr. 1981/82:103

Även den grafiska tekniken har radikalt ändrats och rationaliserats och blivit     Dir 1981:15 mer sårbar genom datorisering. Etermedierna har genomgått en genomgri­pande förändring. Särskill TV:s utbyggnad och tillkomsten av lokalradion är därvid av betydelse. Mottagningsförhållandena har också avsevärt förbätt­rats över hela landet genom distributionsnätets utbyggnad.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har strävat efter att anpassa verksamheten lill de förändrade förutsättningarna. UC har varit föremål för översyn vid olika tillfällen. År 1971 genomförde beredskapsnämnden på uppdrag av regeringen en studie, som syftade till all klarlägga det psykologiska försvarels mål och uppgifter under krigsfara och krig. Under år 1980 har beredskapsnämnden på uppdrag av regeringen genomfört en liknande studie. Vid båda dessa studier har det skett en översyn av UC, Inom beredskapsnämnden har UC varit föremål för översyn bl. a. vad avser utlandsavdelningens ställning och vissa frågor om chefens för UC ställning i krig. Nämnden har lagt fram förslag lill en ny instruktion för UC.

I belänkandel (SOU 1979:42) Vår säkerhetspolitik har 1978 års försvars­kommitlé (FK 78) bedömt att risken har ökat för överraskande inledda anfall saml alt fredskriserna kan bli mera omfattande och långvariga än man bedömt tidigare. FK 78 understryker vikten av att sådana förberedelser vidtas att informations- och upplysningsverksamheten snabbt kan fungera i situationer som innebär hot, påtryckningar, krig i vår närhet eller olika former av ekonomisk aggression mot vårt land. Kommittén betonar den stora betydelsen av all övergången från freds- lill krigsorganisation kan ske smidigt. De situationer som FK 78 har angivit ställer krav på att alla totalförsvarsgrenar snabbi kan höja beredskapen. Det psykologiska försva­ret torde i sådan lägen vara viktigare än någonsin för all inte brist på snabb och korrekt information skall ge upphov till förvirring och tvivel bland allmänheten. Det är därvid väsentligt att regering och myndigheter har möjligheter att tillgodose de krav på information som kan komma att ställas.

Inom den offentliga sektorn har informationsfrågorna kommit alt tillmätas en allt större betydelse. Sålunda finns i statsrådsberedningen en pressekre­terare och i varje departement en information.ssekreterare. I utrikesdepar­tementet finns en press- och informationsenhet och i utrikesrepresentationen pressråd och pressattachéer vid ett stort antal utlandsmyndigheter, I regeringskansliets krigsorganisation ingår en informationsenhet i statsminis­terns kansli. Bl, a, hos de större myndigheterna som har viktiga totalför­svarsfunktioner finns väl utbyggda informationsenheter. Som centrala organ finns nu totalförsvarets upplysningsnämnd (TUN) och nämnden för sam­hällsinformation (NSI). Regeringen har föreslagit (prop. 1980/81:100 bil. 11) all NSI skall upphöra och ersättas av en särskild delegation som skall samordna den samhällsinformation som ges av staten, kommunerna och landstingen.

Mot bakgrund av de stora förändringar som jag har pekat på i del föregående bör en särskild utredare tillkallas för alt se över frågan hur det psykologiska försvaret bör ledas och verka. Därvid bör de förslag beaktas som 1978 års försvarskommitlé har lämnat och som berör informationsfrågor samt de förslag som kommittén kommer att lämna beträffande del psykologiska försvarels långsikliga inriktning.

Vid översynen bör uppgifter, organisation och arbetsformer på olika

91

 

Skr. 1981/82:103 nivåer inom det psykologiska försvaret granskas. Därvid bör särskilt beaktas
Del II                     vikten av alt kris- och krigsverksamhelen så myckel som möjligt knyter an till

den verksamhet som bedrivs i fred. Därav följer att ett ansvar för viss verksamhet bör följas av motsvarande ansvar i krig, om verksamheten då skall fortgå. Vidare bör eftersträvas enkla verksamhetsformer och personal-snåla organ. Härigenom kan behovet av förläggning, uppbyggnad och underhåll av bl. a, sambandssystem och skydd begränsas. Delta är betydel­sefullt när knappa resurser skall fördelas mellan de viktigaste totalförsvars-funktionerna.

Vissa erfarenheter rörande informationsverksamheten vid krigsfara och i krig erhölls vid en tolalförsvarsövning år 1979. Därvid medverkade bl. a, regeringskansliet samt centrala och regionala myndigheter. Erfarenheter från denna och liknande övningar bör beaktas i utredningsarbetet.

Som jag har angett i del föregående skall enligt nuvarande planer det psykologiska försvaret under beredskap och krig ledas av UC, Det innebär att såväl uppgiften all stärka försvarsviljan som uppgiften att bedriva nyhetsförmedling har lagts på en och samma myndighel. Jag vill erinra om all denna ordning har kritiserats. Del har bl. a. sagts all ett organ som har till uppgift att bygga upp försvarsviljan inte samtidigt kan bedriva en trovärdig nyhetsförmedling. Mol denna bakgrund bör utredaren pröva hur ansvaret bör fördelas vad gäller nyhetsförmedlingen och uppgiften att stärka försvarsviljan. I detta hänseende bör rapporten (SOU 1977:45) Information vid kriser och regeringens beslut med anledning av denna kunna tjäna som underlag.

I kriser och krig kommer beredskapsförfattningar att sättas i tillämpning och nya lagar och författningar kan komma all utfärdas. Information om sådana nya regler behöver spridas snabbi och i vissa fall riktas lill särskilt berörda grupper. Det bör undersökas om de ordinarie informationsvägarna kan kompletteras genom alt bl. a. utnyttja arbetsmarknadens parter för denna uppgift.

Utredaren bör vidare studera om det går att förbättra formerna för samverkan inom de berörda områdena mellan statsledningen, de centrala, regionala och lokala myndigheterna, folkrörelserna och massmedierna.

Utredaren bör samråda med utredningen (Fö 1980:90) om olika icke-mililära motståndsformer. Det är vidare angeläget alt utredaren under sitt arbete håller nära kontakt med företrädare för massmedierna.

I utredningsarbetet skall beaktas direktiven (1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över informationsbe­redskapen vid krig och krigsfara m. m.,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasta försvarsdepartementets kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
92                                                                                           (Försvarsdepartementet)

 

Direktiv till översyn av den statliga skoladministratio-    Skr. 1981/82:103
nen                                                               Dir 1981:16

Dir 1981:16

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-12

Statsrådet Mogård anför:

Regeringen lade den 12 februari 1981 i två propositioner fram förslag som rör den statliga skoladministrationen, dels propositionen 1980/81: 97 om skolforskning och personalutveckling, dels propositionen 1980/81: 107 om den statliga skoladministrationen m. m.

1 propositionen 1980/81: 107 anförs att del bör uppdras åt en särskild organisationskommitté all utarbeta underlag för regeringens och riksdagens närmare beslut om den statliga skoladministralionens uppgifter, resurser och organisation. Med hänsyn till att den nya organisationen av skolöverstyrelsen (SÖ) och av länsskolnämnderna föreslås träda i kraft den 1 juli 1982 förutsätts del alt kommitténs arbete kommer i gång snabbt och alt arbetet bedrivs skyndsamt.

Den organisationskommitté som skall svara för arbetet med den statliga skoladministralionens nya organisation bör nu tillkallas. Riktlinjerna för arbetet har i huvudsak dragits upp i propositionen 1980/81: 107. Kommittén bör med utgångspunkt i vad som anförs i propositionen och vad som framkommer vid riksdagens behandling av densamma förbereda de närmare beslut som behövs i fråga om SÖ:s och länsskolnämndernas uppgifter, resurser och organisafion.

Kommittén bör utarbeta närmare förslag till organisation för SÖ och länsskolnämnderna efter den 1 juli 1982 samt redovisa delta för regeringen före den 1 september 1981, Kommittén bör också lämna förslag till nya instruktioner för SÖ och länsskolnämnderna samt lill de förfaltningsföränd-ringar i övrigi. som kan bli erforderliga i sammanhanget.

Kommittén bör utgå från det ramförslag vad gäller SÖ:s och länsskol­nämndernas personalresurser som angetts i propositionen om den statliga skoladministrationen m. m. samt de uppgifter som den statliga skoladminis­trationen skall kunna svara för enligt denna proposition och propositionen om skolforskning och personalutveckling. Kommittén bör före den 1 september 1981 till regeringen lämna förslag till plan för en årlig anpassning av SÖ:s och länsskolnämndernas personalresurser, så att detta ramförslag kan vara genomfört den 30 juni 1985.

Kommittén bör före den 1 september 1981 till regeringen komma in med förslag till plan för avveckling av forlbildningsavdelningarna. Den skall därvid beakta förslagen i propositionen 1980/81: 97 och riksdagens beslut. Vidare bör kommittén lämna förslag om hur forlbildningsavdelningarnas nuvarande arbetsuppgifter bör fördelas på högskolan och SÖ. Kommittén bör därvid även lämna förslag om fördelningen av avdelningarnas nuvarande personal samt i vilken utsträckning pesonalavveckling bör ske.

Kommittén bör i övrigt la de initiativ saml föreslå sådana övergångslös­ningar och andra åtgärder som kan erfordras för alt genomföra förslagen i nämnda propositioner och riksdagens beslut med anledning av dessa.

Organisationskommittén bör vid arbetets påbörjande samt vidare löpande under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer och i förekom-

 

Skr. 1981/82:103 mande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten
Del II                     har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor samt bereda

dem tillfälle all framföra synpunkter. Kommittén bör därutöver fortlöpande informera berörda arbetstagare om kommitténs arbete.

Organisationskommittén bör samråda med myndigheter och andra officiella organ som berörs av de förslag som framläggs i propositionerna. Kommittén kan överlämna ål skolöverstyrelsen, universitets- och högskole­ämbetet, länsskolnämnderna och forlbildningsavdelningarna att svara för vissa utredningar som kan behövas för organisationskommitténs arbete.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande skolväsendet

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utforma förslag om den statliga skoladministralionens organisation m. m.,

all utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna för kommitténs arbete skall belasta nionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige

Dir 1981:17

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-26.

Förutsättningarna för att bedriva jordbruksproduktion varierar mellan olika regioner i landet. 1 södra och meUersta Sverige är förutsättningarna bättre än i norra Sverige, där möjligheterna att bedriva en allsidig jordbruksproduktion, bl. a. beroende på sämre klimatiska förhållanden, är mera begränsade. Skördenivån är genomgående lägre, medan kostnaderna är högre. Samtidigt finns även betydande variationer inom norra Sverige, t, ex. mellan kustbygd och inland.

Med norra Sverige brukar man i jordbmkspoliliska sammanhang avse
Norrbollens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Kop­
parbergs och Värmlands län saml den del av Älvsborgs län som omfattar
landskapet Dalsland. Området omfattar ca 20 % av åkerarealen i landet.
Utvecklingen har lelt till att åkerarealen numera är konstant eller ca 3 milj.
ha, varav i norra Sverige ca 600 000 ha. Antalet jordbruksförelag inom
området är f.n, ca 37 000, vilket motsvarar ca 30 % av samtliga
jordbruksförelag i landet. Av åkerarealen utnyttjas i norra Sverige ca 46 %
till vall medan motsvarande andel i hela riket är ca 30 %. Spannmålspro­
duktion sker i området på 41 % och för landet i dess helhet på 56 % av
åkerarealen. Till potatisodling åtgår ungefär lika stor andel av åkerarealen i
94                          norra Sverige som i hela riket. Norra Sveriges andel av mjölkinvägningen

 

uppgår till drygt 20 %, nölköttsproduktionen till ca 15 % och fläskproduk-     Skr. 1981/82:103 tionen lill ca 5 %. Medelarealen skog vid jordbruksföretagen i norra Sverige     Dir 1981:17 är ca 64 ha.

Vid fastställandet av de gällande riktlinjerna för jordbrukspolitiken betonades den viktiga roll som den geografiska utbredningen ger jordbruket från regionalpolitisk synpunkt. Vidare angavs att ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken är att tillförsäkra dem som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet en ekonomisk och social standard, som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Det betonades att detta syfte inte kan uppnås med enbart generella jordbrukspolitiska medel med hänsyn till de skiftande förutsättningar för jordbruksproduktion som råder i vårt land. Dessa generella medel måste därför kompletteras med särskilda insatser för bl. a. jordbruket i norra Sverige. Den statliga rationaliseringspolitiken skall ha som utgångspunkt alt familjelantbruket skall vara den dominerande företagsformen. Staten skall genom forskning, försök och rådgivning medverka till utvecklandet även teknik som kan utnyttjas vid sådana företag. De statliga insatserna skall också anpassas lill de regionala och lokala förhållandena. En sådan anpassning av rationaliseringspolitiken gör den till ett viktigt instrument för regionalpolitiken.

Sedan länge har särskilt slöd lämnats till jordbruket i norra Sverige. Detta har lämnats i form av såväl prisstöd som rationaliseringsslöd. Grunderna för det nu utgående statliga slödel lades fast i anslutning till de nya rikfiinjerna för jordbrukspolitiken.

Statligt prisstöd ulgår på mjölk, kött och fläsk samt dessutom till smågrisproduktion och gelskötsel. Syftet med prisstödet är att kompensera de sämre naturliga fömlsätlningarna för jordbruksproduktion och de högre produktionskostnaderna och därmed all höja lönsamheten hos jordbruket i norra Sverige till en nivå som är jämförbar med den som uppnås vid det mellansvenska jordbruket. Stödet ulgår i form av pristillägg och fraklkost-nadsersätlning inom olika stödområden. Kostnaden för prisstödet beräknas för budgetåret 1980/81 uppgå till 193,6 milj, kr. 1 denna summa ingår också det särskilda prisstödet lill rennäringen.

Statligt regionalt rationaliseringsstöd lämnas i form av statsbidrag till åtgärd för inre rationalisering m. m, inom jordbruket. Ramen för nämnda bidrag uppgår f, n. till ca 50 milj, kr.

Utöver rent jordbmksinriklat slöd kan slöd till jordbruksföretag lämnas också inom ramen för del statliga stödet till glesbygd. Stöd kan lämnas i form av statsbidrag eller kreditgaranti till sysselsättningsfrämjande åtgärder, om det är angeläget från allmän synpunkt att bygden är befolkad och om tillräckliga sysselsättningsmöjligheter saknas inom rimligt avstånd. Inneva­rande budgetår omfattar glesbygdsstödet 104 milj. kr., varav 80 % lill norra Sverige.

Sedan statens jordbruksnämnd på regeringens uppdrag verkställt en översyn lade nämnden hösten 1979 fram förslag angående prisstödet lill jordbruket i norra Sverige och prisstödet lill rennäringen. Sådan översyn har regelmässigt ägt rum vart tredje år under 1970-talel. Utöver uppräkning av pristillägg och justering av stödområden föreslog nämnden att slöd skulle lämnas också till produktion av potatis och ägg. Nämnden uttalade också att översyn borde ske oftare än vart tredje år.

I prop. 1979/80:162 om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m.m. uttalade jag bl. a, att jag inte var beredd att ta ställning till om och när    95

 

Skr. 1981/82:103      ett slöd till produktion av potatis och ägg borde införas. Vidare förutsatte jag
Del II                     alt prisstödels syfte inte skulle urholkas under den kommande treårsperio-

den. Under perioden borde därför, om produktionskostnaderna utvecklades på ett ogynnsamt sätt, justering av prisstödet kunna ske så att dess syfte upprätthålls. En av utgångspunkterna för bedömningen borde därvid vara förändringarna i del s.k. produktionsmedelsprisindex (PM-index). Vid den allmänna översyn av prisstödet som borde ske vid utgången av treårsperio­den borde del nu tillämpade prisstödet utvärderas. Dei fick ankomma på regeringen att besluta hur översyn borde ske.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen togs i olika motioner upp frågor med anknytning till jordbruket i norra Sverige. Jordbruksutskottet anslöt sig lill den i propositionen och motionerna framförda uppfattningen om jordbrukets betydelse för norra Sverige från bl. a. regionalpolitisk synpunkt. Som anförts i propositionen var det enligt utskottet angeläget att jordbruket i norra Sverige gavs fortsatta möjligheter att i enlighet med gällande jordbrukspoliliska riktlinjer nå en med det mellansvenska jordbru­ket jämförbar lönsamhet. Mol denna bakgrund biträdde utskottet de förslag fill förbällring av prisstödet som regeringen framlagt under denna punkt. Härigenom fick syftet med de fristående motionerna anses delvis lillgodo-■ sett. Utskottet var inte berett att föreslå en utvidgning av stödet till att avse även potatisodling och äggproduktion i enlighet med yrkandena i motionen 1979/80:2031. Detta ställningstagande innebar självfallet inte att frågan om nya eller ändrade stödformer kunde betraktas som slutgiltigt avgjord.

Av propositionen framgick att en allmän översyn och utvärdering av prisstödet avses ske inför utgången av treårsperioden den 1 juli 1980-den 30 juni 1983. Jordbruksutskottet ville i anslutning härtUl framhålla att åtskilliga skäl talade för en mera övergripande och pariamenlariskt förankrad översyn av stödet till jordbruket i norra Sverige. Vid en sådan översyn borde bl. a. beaktas den regionalpolitiska utvecklingen inom berörda regioner och vilka krav denna utveckling ställer i fråga om produktionsvolym samt utformning och inriktning av de jordbrukspolitiska stödåtgärderna. I avbidan på resultatet av en sådan översyn borde, som också framhållits i propositionen, justering av prisstödet kunna ske under treårsperioden så att dess syfte upprätthålls om produktionskostnaderna utvecklades på ett ogynnsamt sätt. Genom den av utskottet förordade översynen borde bl. a, närmare underlag kunna erhållas för en bedömning av de synpunkter som framförts i motionerna 1979/80:3021, 306, 939, 1390 och 1761, Utskottet föreslog att riksdagen med anledning av motionerna 2031, yrkandena 1-2, 306, yrkandet 4, 939, 1390 och 1761 som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört om en övergripande översyn av prisstödet till jordbruket i norra Sverige, Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (JoU 1979/80:47 och 49, rskr 1979/80:413).

För egen del vill jag mot bakgrund av riksdagens beslut anföra följande.

Det hittillsvarande prisstödet till jordbruket i norra Sverige har haft stor
betydelse för möjligheterna att bedriva jordbruk i denna del av landet och för
att utjämna de skillnader i lönsamhet som eljest skulle uppkomma mellan
jordbruket i dessa områden och del mellansvenska jordbruket. Detta
förhållande underströks av 1972 års jordbruksutredning och i remissyttran­
dena över dess förslag och kom lill klart uttryck i 1977 års beslut om
96                          jordbrukspolitiken. Om de målsättningar för jordbruket i norra Sverige som

 

97                               Kommittéer: Socialdepartementet   8:24

Sibbmark, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 december

1979)

Öberg, Bernt, sekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sekreterare: Bäckman, Göran, konlorsföreslåndare (fr.o.m. den I januari 1980 t.o.m. den 30 april 1981)

Jenslav, Marika, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980 l.o.m. den 30 juni 1981)

Direktiven för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 S 9.

Utredningen har i juni   1981  avgett betänkandet (SOU  1981:35) Sjukresor - Samordning och förenkling. Uppdraget är därmed slutfört.

24. Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationella handikappåret 1981

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för att förbereda det internationella handikappåret 1981:

Ordförande: Ahrland, Karin, statsråd, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 4 juni 1981) Holm, Elisabet, förutv. statsråd (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den 3 juni 1981)

Vice ordföranden; Lindqvist, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 4 december 1979)

Ordförande i arbetsutskott; Kjellén, Bo, expeditionschef (fr.o.m. den I januari 1980) Olofsson, Gunnar, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Ledamöter; Abelin, Slig, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979) Alaby, Gert, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag. (fr.o.m. den 4 december 1979) Bengtsson, Per Olof, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 4 december 1979)

Elm, Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Ericson, Seivern, socionom (fr.o.m. den I oktober 1980) Eriksson, Seved, byråchef (fr.o.m. den 1 februari 1981)

7    Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 103

 

S:24    Skr 1981/82:103                                            98

Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979)

Finn, Nils, departementsråd (fr.o.m. den I januari 1980)

Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Gellstedt, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979)

Grunewald, Kari, medicinalråd (fr.o.m. den 1 oktober 1981)

Gunnarsson, Olle, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Gustavsson, Rune, led. av riksdagen/cp (fr.o.m. den 4 december 1979)

Holmstedt, Sven, direktör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Håkansson. Margot, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 4 december

1979)

Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979)

Kellquist, Tore, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Kälvemark, Torslen, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindahl, Jan-Mals, departementsråd (fr.o.m. den I september 1980)

Lindberg, Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindencrona,    Hanne,    departementssekreterare   (fr.o.m.    den   4

december 1979)

Mallsson, Bengt-Olof, kansliråd (fr.o.m. den 4 juni 1981)

Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979 l.o.m.

den 31 januari 1981)

Skanlz, Anna-Greta, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 december

1979)

Sälde, Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den

30 september 1981)

Ulberg, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Wikman, Monika, ombudsman (fr.o.m. den 4 december 1979)

Örnhall, Hans, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Sekreterare; Björk-Gurner, Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 19 maj 1980) Gudmundson, Ulla, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Bitr. sekreterare: Rydbeck, Margareta, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1981) Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 S 11.

 

99                                       Kommittéer: Socialdepartementet    S:25

Beredningsgruppen har under är 1981 publicerat rapporterna Internationella handikappåret 1981; Planer och förberedelser i Sverige och Svensk handikappolitik.

Statistiska centralbyrån (SCB) har på gruppens uppdrag gjort en specialbearbelning av material rörande vissa handikappgruppers levnadsförhållanden. Materialet har publicerats i Sveriges officiella statistik (SOS), rapporten nr 25 Handikappad. Delaktig och jämlik?

Beredningsgruppen beräknas avsluta sitl arbete under sommaren 1982.

25. Anhörigvårdskommittén (S 1979:11)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att göra en översyn av olika frågor rörande vård av anhöriga i hemmet, m.m.;

Ordförande; Gustavsson, Rune, socionom, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den IO april 1980)

Ledamöter: Grönhagen, Nils-Olof, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 april 1980) Hesselslröm, Kerstin, landstingsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Kärnek, Ruth 1. C, landstingsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 april 1980)

Sakkunniga; Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Jönsson, Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 12 juni 1980) Rosenius, Margareta, sekreterare (fr.o.m. den 16 februari 1981) Svensson, Marghila, sekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1980 t.o.m. den 15 februari 1981)

Experter; Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1980 l.o.m. den 11 mars 1981)

Lemperl, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 mars 1981) Strand, Birgit, byråchef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Svensson, Margareta, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Sekreterare; Blomgren, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1980 l.o.m, den 28 februari 1981)

 

S:25    Skr 1981/82:103                                           100

Laius, Gunilla, fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1980)

Nyberg,   Gunnel,    förste   organisationsassistenl   (fr.o.m.   den    1

september 1980)

Westin, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den  12 februari t.o.m. den 30

november 1981)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II S 12.

Kommittén har i oktober 1981 avgetl delbelänkandet (Ds S 1981 ;I5) Vårdbidrag för handikappade barn under 16 år.

Kommittén fortsätter arbetet med översynen av hemsjukvården med särskilt avseende på rätten till ledighet från arbetet för vård av äldre, sjuk eller handikappad anhörig i hemet samt ett ersättningssystem härför.

Kommittén beräknas avge sitl slutbetänkande till årsskiftet 1982-1983.

26. Organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 september 1979 för alt utarbeta underlag för statsmakternas närmare beslut om socialstyrelsens uppgifter, resurser och organisation;

Ordförande; Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 21  november 1979)

Ledamöter; Engström, Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979) Hedengren, Sven-Olof, överdirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Israelsson, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Lennmarker, Göran, sakkunnig (fr.o.m. den 21 november 1979) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 21 november 1979 l.o.m. den 26 januari 1981)

Pettersson, Åke, statssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979 l.o.m. den 26 mars 1981) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 21 november 1979)

Sakkunniga: Fors, Åke, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Orrö, Sven-Erik, O. departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Witiorp, 1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979)

 

lOl                                Kommittéer: Socialdepartementet    S:27

Expert: Åberg, Fritz, byråchef (fr.o.m. den 1 januari l.o.m. den 30 november 1980)

Sekreterare: Hedvall, Finn S., byrådirektör (fr.o.m. den I december 1979)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har i juni 1981 avgell belänkandel (Ds S 1981 ;5) Ansvars-och uppgiftsfördelning m.m. för läkarnas vidareutbildning. Uppdraget är därmed slutfört.

27. Kommittén (S 1979:13) för opinionsbildning mot drogkulturen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 december 1979 för att planera och genomföra en aktion mot överlåtelse av alkohol till ungdom samt för fördjupa opinionsbildningen mot droger;

Ordförande; Lindberg, Jakob, departementsråd (fr.o.m. den 12 januari 1981) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den  1  december 1979 l.o.m. den 11 januari 1981)

Ledamöter; Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 14 april 1980) Blomberg, Ingrid, direktör (fr.o.m. den 1 december 1979) Burman, Karl-Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979) Dahlbäck, Sven-Åke, byråchef (fr.o.m. den I december 1979) Engman, James, informationschef (fr.o.m. den 1 december 1979) Erlandsson, Gottfrid, polisintendent (fr.o.m. den 1 december 1979) Ivarsson, Kent, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1981) Jönsson, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den I december 1979) Nilsson, Stellan, sekreterare (fr.o.m. den 30 maj 1980) Nyrén, Lars, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 december 1979) Rydberg, Björn, socionom (fr.o.m. den 1 september 1981) Rämgård, Rolf, sakkunnig (fr.o.m. den 1 mars 1981) Wegerman, Åke, byråchef (fr.o.m. den I december 1979) Viklund, Margareta, sekreterare (fr.o.m. den I mars 1981)

Sekreterare: Beckérus, Margareta, informationssekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1981) Horning, Eric, speciallärare (fr.o.m. den I augusti 1981)

 

S:27    Skr 1981/82:103                                           102

Rydberg, Björn R., socionom (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den den 31 augusti 1981)

Lokal; Drottninggatan 20, 2 tr. Postadress; Socialdepartemenlel, 103 33 Stockholm, tel. 21 04 85 (sekreterarna)

Kommittén har genomfört en rad informationsåtgärder under devisen Stoppa langningen - Aktion mot alkoholfaran. En fördjupad opinionsbildning forlsäller under år 1982 med tema Aktion mol droger.

Kommittén beräknas avsluta sitl arbete under år 1982.

28. Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd beträffande boendeservice för svårt handikappade

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 17 januari 1980 för samråd beträffande boende och service för svårt handikappade;

Ordförande: Fors, Åke, f.d. departementsråd (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Ledamöter; Harriman, Siv, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lundin, Inge-Britt, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Rydén, Kjerslin, avdelningschef (fr.o.m. den 25 januari 1980) Söderberg, Bengt, socialchef (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Experter; Andersson, Birgitta (fr.o.m. den 5 augusti 1981) Carlsson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 25 januari 1980) Dalen, Ingrid, tf. departementsråd råd Juhlin, Inga-Maj, socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980) Källman, Per-Olov, kanslichef (fr.o.m. den 25 januari 1980 t.o.m. den 31 oktober 1981)

Lewander, Anders, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lindberg, Bertil, kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1981) Lindhe, Lotta, socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980 l.o.m. den 4 augusti 1981) Månsson, Karin, arkitekt (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Sekreterare; Lejdström, Krislina, förste kanslist (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej mieddelats.

 

103                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:29

Arbetsgruppen har avgett Rapport om intervjuundersökning i Stockholms län 1980. Redovisning av bakgrundsmaterial för all utreda behovet av boende med service för ungdomar med rörelsehinder.

Arbetsgruppen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

29. 1980 års abortkommitté (S 1980:02)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 21 februari  1980 med uppgift att utvärdera abortlagstiftningen m.m.;

Ordförande; Bråkenhielm, Anita, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den I mars 1980)

Ledamöter: Eirefeldt, Christer, byggnadstekniker, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Israelsson, Karin, distriktssköterska, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 21 maj 1981)

Lantz, Inga, led. av riksdagen/vpk (fr.o.m. den 19 mars 1980) Olsson, Elvy, E. landshövding, f.d. led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 mars 1980 t.o.m. den 20 maj 1981)

Sakkunnig; Sahlin, Jan, förbundsjurist (fr.o.m. den 9 april 1980)

Experter; Starup-Mårtensson, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1980) Sundström-Feigenberg, Kajsa, leg. läkare (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sekreterare; Rolén, Mals, fil. dr (fi.o.m. den I maj 1980)

Bitr. sekreterare; Callersten, Margareta, kurator (fr.o.m. den  I januari t.o.m. den 31 augusti 1981)

Lidholm, Merike, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1981) Lindgren, Jane, kurator (fr.o.m. den 1 augusti 1981 t.o.m. den 31 mars 1982)

Norbelie, Bertil, rektor (fr.o.m. den   15 september t.o.m. den 28 februari 1982)

Lokal: Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

 

8:29    Skr 1981/82:103                                           104

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 4.

Kommittén planerar att lämna ett delbetänkande i december 1981. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

30. Journalutredningen (S 1980:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för att göra en översyn av gällande råd i fråga om gallring i vissa medicinska arkiv m.m.;

Särskild utredare; Fallström, Ann-Marie, arkivarie (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sakkunnig; Alsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 25 april 1980)

Experter; Björvell, Hjördis, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 19 maj 1980 l.o.m. den 3 mars 1981)

Bolinder, Erik, leg. läkare (fr.o.m. den 25 april 1980) Chrisliani, Karin, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 4 mars 1981) Holmberg, Rolf, projektledare (fr.o.m. den 25 april 1980) Johansson, Kerstin, assistent (fr.o.m. den 27 maj 1981) Malker, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april 1980) Pursche, Werner, landsarkivare (fr.o.m. den 25 april 1980) Sahlin, Jan, förbundsjurist (fr.o.m. den 25 april 1980) Sjöberg, Karl H., överiäkare (fr.o.m. den 25 april 1980) Smedby, Björn, professor (fr.o.m. den 25 april 1980) Starup-Mårtensson, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sekreterare: Forsberg, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1981) Häger, Lars, fil. kand. (fr.o.m. den Ijuni 1980 t.o.m. den 31 december 1980)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberälleise del II S 1 och S 12.

Utredningen planerar alt avge elt delbetänkande under år 1982 beträffande utredningsdirektivens första del.

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1983.

 

105                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:32

31. Socialdatautredningen (S 1980:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för att undersöka behovet av undanlag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens personregister:

Särskild utredare; Karisson, Willy, socialchef (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter: Berglind, Hans, professor (fr.o.m. den I juli 1980) Dahlström, Rolf, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1980 l.o.m. den 31 juli 1981)

Edvardsson, Carl-Edvard, förste arkivarie (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lannerberth, Marianne, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Larsson, Jan, fil. dr (fr.o.m. den I augusti 1981) Nasenius, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Norström, Cari, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sekreterare; Dahlström, Rolf, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1981) Larsson, Jan, fil. dr (fr.o.m. den 1 september 1980 l.o.m. den 31 juli 1981)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartemenleln, 103 33 Slockhoim, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommilléberällelse del 11 S 2.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under andra halvåret 1982.

32. Samordningsorganet (S 1980:06) för alkoholfrågor (SAMO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 maj 1980 för att initiera och planlägga åtgärder inom det alkoholpoliliska området m.m.:

Ordförande; Pettersson, S. Åke E. statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ledamöter; Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980 l.o.m. den 31 augusti 1981)

Bramsvik, NilsErik, statssekreterare (fr.o.m. den I september 1981) Dinkelspiel, Ulf, bitr. kabinettssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980 l.o.m. den 31 augusti 1981)

Eriksson, Lennart, generallulldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) Eriksson, Thorsten, sakkunnig (fr.o.m. den I september 1981) Grufberg, Lennart, departementsråd (fr.o.m. den I september 1981)

 

8:32    Skr 1981/82:103                                           106

Hegardt, Margareta, statssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1981)

Larsson, P. Stig I., statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Lindh, Ove, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Orehag, Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den I september 1981)

Palm, Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Romander, Holger A. G., rikspolischef (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Sandebring, Hans, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980 l.o.m. den

31 augusti 1981)

Ulvhammar, Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m.

den 31 augusti 1981)

Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1980)

Westerberg, Bengt, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m. den

31 augusti 1981)

Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ersällare: Esbjörnson,   Esbjörn,   byråchef   (fr.o.m.   den    15   maj 1980)   (för Romander)

Finn, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Larsson) Fischerström, Barbro, expeditionschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Bramsvik)

Hedengren, Sven-Olof, överdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Westerholm)

Honelh, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Eriksson, Thorsten)

Johansson, Sven, Åke, tf. överdirektör (fr.o.m. den I september 1981) (för Orehag)

Lagerlöf, Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Wahlberg)

Leuf, Nils-Börje, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Hegardi)

Lindberg, Jakob,, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1981) (för Pettersson)

Lundh, Gunnar, tullråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Eriksson) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m. den 31 januari 1981) (för Pettersson)

Munck, Johan, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lindh) Nordling, Lotly A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Palm)

Orehag, Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m. den 31 augusti 1981) (för Ulvhammar)

Skarell, Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1981) (för Gmfberg)

 

107                                     Kommittéer: Socialdepartementet    S:33

Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980 l.o.m. den 31 augusti 1981) (för Westerberg)

Sakkunnig; Swedberg, Bo, redaktionschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lundin)

Sekreterare: Enge, Inger, socionom (fr.o.m. den 18 augusti 1980 t.o.m. den 17 februari 1981)

Karisson, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1981) Landerholm, Margareta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lindberg, E. Jakob M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 maj 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Olsson, Börje, byråsekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Öste, Suzanne, förste byråinspeklör (fr.o.m. den 1 september 1980

Bitr. sekreterare; Johansson, Benny, förste aktuarie (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 31 oktober 1981)

Åberg, Gunnar M., byråsekreterare (fr.o.m. den I augusti t.o.m. den 1 december 1980)

Lokal; Drottninggatan 20, 2 tr. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 21 06 31 (Karisson)

Direktiven, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 6. Samarbelsorganel beräknas avsluta sitl arbete i början av år 1982.

33. Socialberedningen (S 1980:07)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagsfiftningen samt uUärdering av den nya socialtjänsllagstiftningen;

Ordförande; Sterzel, Fredrik A. C, f.d. justitieråd (fr.o.m. den 19 juli 1980)

Ledamöter; Larsson, Erik, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 juli 1980) Rembo, Sonja, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 19 juli 1980) Romanus, Gabriel, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 19 juli 1980) Sjöström, Kurt, avdelningschef (fr.o.m. den 19 juli 1980) Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juli 1980)

Sakkunniga; Bergman, Sven Erik, avdelningschef (fr.o.m den 24 november 1980) Farm, Ingemar, sekreterare (fr.o.m. den 24 november 1980)

 

8:33    Skr 1981/82:103                                           108

Holmquist, Gertrud, hovriittsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980) Håkansson, Bertil, anstallsdireklör (fr.o.m. den 24 november 1980) Johansson, Karl-Axel, sektionschef (fr.o.m. den 24 november 1980) Magnusson, Nils, avdelningschef (fr.o.m. den 24 november 1980) Gustavsson, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 24 november 1980)

Experter; Kellner, Bertil, överiäkare (fr.o.m. den 24 november 1980) Meyerson, Anita, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sekreterare; Billum Stegard, Susanne, kammarrättsassessor (fr.o.m. den Ijuli 1980)

Bitr. sekreterare; Ahlqvist, Ulla, kronofogde (fr.o.m. den I november 1980) Engström, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1981) Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1981)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för beredningen, se 1981 års kommittéberälleise del II S 5. Tilläggsdirektiv, se 1982 års kommilttéberätlelse dir 1981 ;55.

Beredningen har i januari 1981 avgelt betänkandet (SOU l98l;7)Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), ijuni 1981 betänkandena (Ds S 1981:6) Åtgärder mol missbruk under graviditet samt (Ds S 1981:7) Ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).

Beredningen planerar alt avge nästa delbetänkande under år 1983.

Beredningen beräknas slutföra sitl arbete under år 1985.

34. Föräldraförsäkringsutredningen (S 1980:08)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för alt göra en översyn av reglerna för rätt till ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen, m.m.:

Särskild utredare: Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den I juli 1980)

Sakkunniga; Drevhammar, Ylva, förste sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Falkenberg, Eva, förbundsjurist (fr.o.m den 20 oktober 1980) Lönnerblad, Sara, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Stråth, Claes, sekreterare, (fr.o.m. den 1 juli 1980) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Westin, Aina, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980)

 

109                              Kommittéer: Socialdepartementet    S:35

Experter; Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980 t.o.m. den 3 mars 1981)

Ekstam, Åke, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 september 1980) Hallberg, Kajsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980) Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den  15 september 1980 t.o.m. den 30 april 1981)

Lempert, Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 mars 1981) Liden, Sverker, departementssekreterare (fr.o.m. den I maj 1981) Svensson, Sven Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 15 september 1980)

Sekreterare; Röcklinger, Anna-Stina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den  1  augusti 1980)

Lokal; Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm, tel. växel 22 10 80

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 7.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

35. PBU-utredningen (S 1980:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 för all utreda hur den verksamhet som bedrivs inom den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningen skulle kunna samordnas inbördes och med andra verksamheter med näraliggande arbetsuppgifter;

Ordförande; Sverne, Tor, justitieombudsman (fr.o.m. den 23 februari 1981)

Ledamöter; Claesson, Inger, habiliterings- och   utvecklingschef (fr.o.m. den  23 februari 1981)

Göransson, Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 23 februari 1981) Häggmark, Siri, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 23 februari 1981) Nilsson, Eivor, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 23 februari 1981)

Sakkunniga; Farm, Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Karlsson, Emy, socionom (fr.o.m. den 23 februari 1981) Minell, Marita, sekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Sikell, Evi, kurator (fr.o.m. den 23 februari 1981) Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Östman, Olle, byråchef (fr.o.m. den 23 februari 1981)

 

S:35    Skr 1981/82:103                                           110

Experter; Bergenheim, Elisabeth, familjerådgivare (fr.o.m. den 6 april 1981) Brallhall, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1981)

Neander, Ebba, överläkare (fr.o.m. den 23 februari 1981) Sylwander, Inga, förbundsordförande (fr.o.m. den 6 april 1981)

Sekreterare; Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 ,

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 9.

Utredningen beräknas avge sill belänkande under år 1983.

36. Försäkringsdomstolskommittén (S 1980:10)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den  19 juni 1980 för genomgång av försäkringsdomstolarnas verksamhet m.m.;

Ordförande; Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den 13 september 1980)

Ledamöter: Bengtsson, Albert, försäkringsrätlsråd (fr.o.m; den 13 september 1980) Grönwall, Lars O., försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 13 september 1980) Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den 13 september 1980) Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrätlsråd (fr.o.m. den 13 september 1980)

Experter; Ekeberg,  Karl-Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m den  13 september 1980)

Forstadius, Erik, direktör (fr.o.m. den 13 september 1980) Gustafsson,  Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den  13 september 1980)

Jönsson, Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980 t.o.m. den 15 september 1981)

Karisson, Henry, förbundssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980) Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980)

Lundberg, Allan, f.d. försäkringsdomare (fr.o.m. den 15 december 1980)

 

111                              Kommittéer: Socialdepartementet    8:38

Sjöquist, Hans, avdelningschef (fr.o.m. den 15 december 1980) Wellerling, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 13 september 1980)

Sekreterare; Björklund, Bengt T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 oktober 1980) Nordlund,    Hanserik,    försäkringsrättsassessor   (fr.o.m.   den    15 december 1980 t.o.m. den 30 november 1981)

Lokal;    Departementens   kommiltéer.    Lilla   Kungsängsgatan   3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Björklund)

Direktiven för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del 11 S 8.

Kommittén har i juni   I98I   avgetl delbetänkandet (Ds S 1981:9) Försäkringsdomstolarnas arbetsläge. Förslag till åtgärder. Kommittén beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

37. Behörighetsutredningen (S 1980:11)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980 för att göra en översyn av gällande legitimations- och andra behörighets­bestämmelser för personal inom hälso- och sjukvården m.m.;

Särskild utredare; Johansson, Sven, landshövding (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sakkunnig; Hjern, Bo, direktör (fr.o.m. den 29 december 1980)

Sekreterare: Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II S 11.

Utredningen beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

38. Äldreberedningen (S 1981:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1980 för beredning av frågor som gäller de äldres levnadsförhållanden;

Ordförande; Rogestam, Christina, led. av riksdagen/c (fr.o.m. den IO februari 1981)

 

8:38    Skr 1981/82:103                                           112

Ledamöter;

Fager, Henny, kommunalråd (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Konradsson, Ingemar, ied. av riksdagen/s (fr.o.m. den 10 februari

1981)

Werner, Mårten, led. av riksdagen/m (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Winther, Eva, led. av riksdagen/fp (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Sakkunniga; Blixt, Gösta, förbundssekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1981) Linder, Bengt, förste sekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1981) Petersson, Kerstin, sekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1981) Sandberg, Lars, ordförande (fr.o.m. den 10 februari 1981)

Sekreterare; Börjesson, Sture, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 januari 1981)

Bitr. sekreterare; Bolander, Fredrik, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den I november 1981 t.o.m. den 30 april 1982)

Lokal; Malmtorgsgalan 3. Postadress; Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1982 års kommittéberättelse del 11 dir 1980;93.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1982.

39. Kommittén (S 1981:02) för specialistutbildning i Sverige av läkare från utvecklingsländer m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 januari 1981 för alt utreda de frågor som sammanhänger med specialistutbildning av läkare från utvecklingsländer m.m. och föreslå hur en sådan verksamhet kan organiseras;

Särskild utredare: Petersson, P. Owe, sjukhuiädirektör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Sakkunniga; Barenthin, Willy, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1981) Jonsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den I mars 1981) Lestner, Inga, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1981) Slålbo, Per-Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1981)

Experter; Areskog, Nils-Holger, professor (fr.o.m. den 1 mars 1981) Dahlgren, Sven, professor (fr.o.m. den 1 mars 1981)

 

senare att ställa 5 milj. kr. av dessa medel till Dala Invest AB:s förfogan-     Skr. 1981/82:103
de.                                                                                                 Dir 1981:21

Som ell led i de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i framför alll Norrlands- och Bergslagslänen infördes år 1971 ett transportstöd (prop. 1970:84, SU 1970:105, rskr 1970:271). Syftet är all minska de kostnadsmässiga ölägenheter som följer av de stora transportavstånden i dessa delar av landet.

Riksdagen beslöt år 1980 om fortsalt transportstöd till Norriand (prop. 1979/80:418, TU 1979/80:29, rskr 1979/80:418).

Transportstöd lämnas enligt förordningen (1980:803) om regionalpolitiskt transportstöd till företag i hela Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län samt i större delen av Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län. Denna del av landet är indelad i sex transportstödszoner. Stödet är differentierat med hänsyn lill transportavstånd och transportstöds­zon och utgår för intransport av råvaror och halvfabrikat samt för uttransport av bearbetade hel- och halvfabrikat.

Riksdagen godkände år 1979 all systemet med investeringsfonder, förutom att det används som elt konjunklurpolitiskl medel, även i fortsättningen bör användas i regionalpolitiskt syfte och för all stimulera investeringar av särskild betydelse för sysselsättningen och för utvecklingen av landets näringsliv (prop. 1978/79:210, SkU 1978/79:57, rskr 1978/ 79:389).

Utöver de medel som jag nu nämnt har under senare år vidtagits en rad industripoliliska åtgärder som har motiverats av såväl struktur- som regionalpolitiska hänsyn. Del gäller framför alll de åtgärder som statsmak­terna har vidtagit i fråga om teko-, skogs-, stål- och varvsindustrin.

I riksdagens beslut om regionalpolifiken år 1979 slås fast att regionalpo­litikens mål är att undanröja förvärvshinder, att öka antalet arbetstillfällen samt alt ge människorna tillgång till en god kommersieU och samhällelig service samt en god miljö (prop. 1978/79:112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). Föredraganden framhöll (s. 14) betydelsen av att balansen mellan landets olika delar upprätthålls med hänsyn till de stora värden som befintliga investeringar i samhällen och kommunikationsleder representerar. Snabba och stora regionala omfördelningar av befolkning och verksamheter riskerar att leda lill stora kapitalförluster. Det ligger också ett värde i all i alla delar av landet för framtiden värna om regioner med väl fungerande sociala och ekonomiska syslem.

Under början av 1970-talel skedde en betydande förbättring av den regionala balansen i landet genom alt bl. a. nettoutflyttningen från skogslä­nen upphörde. Storstadsområdenas tillväxt dämpades även. I skogslänen förblev dock arbetskraftens sysselsättningsgrad låg och under stora delar av 1970-talet har arbetslösheten varit hög.

Industrin i skogslänen har i viss utsträckning ändrat stmktur. Fortfarande dominerar emellertid råvarubranscherna medan verkstadsindustrin svarar för en väsentligt mindre andel av produktion och sysselsättning i jämförelse med andra delar av landet.

Utvecklingen under senare hälften av 1970-lalet har inneburit ökade
regionala spänningar, vilket har motverkat den tidigare förbättringen av den
regionala balansen. Bl. a. har Stockholms län haft en relativt kraftig ökning
av arbetskraflsefterfrågan inom tjänstesektorn. Andra län som haft en
betydande ökning av arbetskraftsefterfrågan är Uppsala, Kristianstads och     113

8 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103      Hallands län.

Del II                   För Sverige  föreligger elt starkt  behov att  under 1980-talet  stärka

industrins internationella konkurrenskraft för att genom exportökning och förbättrad importkonkurrens bidra lill att de nuvarande underskollen i de utrikes betalningarna minskar. En sådan utveckling kräver bl. a. anpassning av industrins kostnadsnivå, ökade investeringar, exporlfrämjande åtgärder och utveckling av nya produkter och processer. De branscher inom vilka expansiva produktområden kan väntas komma fram är i första hand verkstadsindustrin och den kemiska industrin. 1980 års långtidsutredning har i sitt betänkande (SOU 1980:52) Långtidsutredningen 1980, redovisat bedömningen att produktionen i dessa branscher bör tillväxa med ca 7 % per år till mitten av 1980-talet för att de grundläggande balanskraven i samhällsekonomin skall kunna uppfyllas. Del innebär en tillväxttakt i samma nivå som dessa branscher hade under andra hälften av 1960-talel. Dessa expansiva industribranscher är inte jämnt fördelade över landet ulan de är i stor utsträckning lokaliserade till storstadsregionerna. Sysselsättningsgraden i dessa regioner är allmänt sell hög medan betydande potentiella arbets­kraftsresurser finns i andra delar av landet. Industrins expansion i samverkan med en fortsatt tillväxt inom tjänstesektorn kan medföra alt de regionala obalanserna förvärras. En eventuellt ökad inflyttning av arbetskraft till storstadsregionerna kan därvid kräva betydande samhällsinvesteringar medan infrastrukturen i utflyttningsregionerna skulle lämnas underutnytt-jad.

Ell grundläggande regionalpolitiskt problem är hur sysselsättningen i framför alll skogslänen skall kunna ökas. För att få till slånd en industriell expansion i en viss region kan åtgärder sättas in i syfte att stimulera investeringar, produktutveckling, exportinsatser etc. i de i regionen befint­liga förelagen samt för att öka nyföretagandet. Omlokalisering av företag från expansiva regioner till stödområden är ytterligare elt sätt all få till stånd en högre sysselsättning i stödområdena.

VäsentUga effekter har uppnåtts med det regionalpolitiska stöd som utgått i form av lokaliserings-, utbildnings- och sysselsätlningsslöd sedan mitten av 1960-talet. Dåvarande expertgmppen (In 1967:24) för regional utrednings­verksamhet (ERU) redovisade i betänkandet (SOU 1978:46-47) Alt främja regional utveckling, en utvärdering av det regionalpolitiska stöd som utgått under perioden 1965-1975. Av utvärderingen framgår alt stödets direkta sysselsättningseffekt kan uppskattas till ca 15 000 personer, därav 5 000 inom det dåvarande inre stödområdet. Dessa insatser visade sig dock inte ensamma förmå häva undersysselsältningen.

Det regionalpolitiska stödet har gynnsamt påverkat industrins bransch­struktur i skogslänen. En ökad branschdifferenliering är dock nödvändig.

Att de regionalpolitiska problemen i skogslänen till väsentlig del kvarstår
motiverar vissa kompletteringar och förändringar av de regionalpolitiska
insatserna riktade lill näringsUvet. För att underlätta företagens utveckling
inom stödområdena och för att stimulera till en överflyttning av produktion
'              från expansiva regioner finns det anledning att överväga medel som bl. a.

verkar koslnadssänkande och stimulerar lill ökad arbelskraftsanvändning. Sådana medel skulle kunna ge stärkt konkurrenskraft som kan motverka den undersysselsältning som föreUgger.

Förelagens direkta arbetskraftskostnader, löner, bestäms genom avtal
114                  mellan arbetsmarknadens parter. Löneavtalen innebär bl, a, alt för en viss

 

typ av arbete ulgår i huvudsak samma lön i hela landet. Den del av de     Skr. 1981/82:103 indirekta arbetskraftskostnaderna som utgörs av lagstadgade arbetsgivarav-     Dir 1981:21 gifter till socialförsäkringarna bestäms däremot av statsmakterna.

Arbetsgivaravgifter utgår till bl. a. ATP, sjukförsäkring, folkpension och arbetslöshetsförsäkring. Sammanlagt uppgår de lagstadgade arbetsgivarav­gifterna till drygt 30 % av företagens bruttolönesumma.

Frågan om användning av arbetsgivaravgifter i regionalpolitiskt syfte behandlades av företagsskalteberedningen i belänkandet (SOU 1977:86), Beskattning av förelag. Kommittén behandlade emellertid endast den dåvarande allmänna arbetsgivaravgiften och inte någon av de lagstadgade avgifterna lill socialförsäkringarna. Den allmänna arbetsgivaravgiften var regionalt differentierad med en lägre ultagsprocent i det dåvarande inre stödområdet under åren 1976 och 1977 samt under första halvåret 1978. Avgifien avvecklades helt den 1 juli 1978.

En motsvarande regional differentiering av den kostnadsbelastning som arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringarna utgör aktualiserar olika frå­geställningar. De totala intäkler som skall tillföras socialförsäkringssystemet genom de lagstadgade arbetsgivaravgifterna får inte påverkas av här aktuella regionalpolitiska åtgärder. Eventuella lättnader av arbetsgivaravgifternas kostnadsbelastning på näringslivet i vissa regioner måste därför motsvaras av andra åtgärder så alt socialförsäkringssystemets totala intäkter hålls oföränd­rade. Möjligheterna att åstadkomma elt sådant regionalpolitiskt stöd och finansieringen av detta bör utredas. Jag förordar att en särskild utsredare tillkallas för denna uppgift. I överväganden om finansieringen bör hänsyn tas till storleken av de insatser som f. n. görs inom olika samhällssektorer i regioner med undersysselsättning eller andra regionalpolitiska problem. Det är angeläget att nyttan av och kostnader för olika regionalpolitiska insatser kan vägas mot varandra inom de ramar som avsätts för detta syfte. I utredningsarbetet bör vidare ingå att kartlägga och pröva om andra generellt verkande medel skulle vara lämpliga att använda i regionalpolitiskt syfte.

Utredningsarbetet bör som grund för fortsatta överväganden belysa för-och nackdelar med selektiva respektive generellt verkande regionalpolitiska medel. Vidare bör den lämpliga avvägningen mellan generella och selekliva medel belysas. En utgångspunkt bör därvid vara att den typ av medel som f. n. används skall utgöra basen i stödsystemet. Utredaren bör i denna del av arbetet beakta resultatet av den översyn av de nuvarande regionalpolitiska medlens utformning som f. n. genomförs inom industridepartementet. Syftet med denna översyn är att göra de nuvarande medlen effektivare och en!:lare att administrera.

I utredningsarbetet bör belysas de samhällsekonomiska effekterna av ett regionalpolitiskt slöd knutet till arbetsgivaravgifterna. Det gäller bl. a. påverkan på lönebildningen och näringslivets konkurrenskraft.

Till grund för prioriteringar av regionalpolitiska insatser riktade lill näringslivet ligger den indelning i stödområden som riksdagen beslutat om. I utredningsarbetet bör belysas i vilka områden det kan vara motiverat att använda regionalpolitiska åtgärder knutna till arbetsgivaravgifterna. Även frågan om hur slor differentieringen bör vara av den kostnadsbelastning som avgifterna utgör, för att åsyftade effekter skall kunna uppnås, bör belysas.

En annan fråga som bör behandlas i utredningsarbetet är om en eventuell
förändring av avgiflsbelastningen bör omfatta vissa näringsgrenar eller hela   115

 

Skr. 1981/82:103 näringslivet i de regioner där det kan anses motiverat att genomföra åtgärder
Del II                     av detta slag.

Om utredningsarbetet visar att stödåtgärder knutna till arbetsgivaravgif­terna till socialförsäkringarna är ett lämpligt regionalpolitiskt medel bör utredaren framlägga förslag lill hur ett sådant stödsystem kan utformas.

Mot bakgrund av allmänna överväganden om avvägningen mellan generella och selektiva regionalpolitiska medel bör det slå utredaren fritt alt kartlägga och överväga även andra regionalpolitiska medel som i samman­hanget befinnes ändamålsenliga.

Utredaren bör samråda med expertgruppen (I 1979:E) för forskning om regional utveckling (ERU) vad beträffar den utvärdering av det regionalpo­litiska stödet som expertgruppen f. n. genomför enligt regeringens uppdrag den 11 december 1980.

Utgångspunkten för utredningsarbetet skall vara att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom del område som förslagen avser. Del innebär att om kostnadskrävande förslag (i detta inbegrips även inkomstsänkande förslag) läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationalise­ringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. De kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag skall med andra ord beaktas och ett genomarbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden skall redovisas. Utredningen bör så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis ökad administration och ökat krångel, som förslagen kan medföra för myndigheter och enskilda.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och principiella förslag bör om möjligt redovisas den 1 september 1981.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift att utreda vissa regionalpo­litiska medel m. m.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

alt kostnaderna för utredningen skall belasta fjortonde huvudtitelns anslag Kommittéer m. m.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Induslridepartemenlet)

116

 

Förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och skogs-    Skr. 1981/82:103
bruket                                                                       Dir 1981:22

Dir 1981:22

Beslut vid regeringssammanträde 1981-04-09.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Riksdagen antog år 1977 nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). I enlighet med dessa riktlinjer beslutade riksdagen år 1979 om en ny jordförvärvslag (prop. 1978/79:85, JoU 1978/79:19, rskr 1978/79:213) och om en lag om skötsel av jordbruksmark (prop. 1978/79:163, JoU 1978/79:33. rskr 1978/79:163).

Jordförvärvslagen (1979:230) har tre huvudsyften. Den skall främja uppbyggandet och vidmakthållandet av effektiva familjeföretag och därmed stärka sambandet mellan brukande och ägande av mark. Den skall vidare främja en fortsatt strukturrationalisering inom jordbruket och skogsbruket. Dessutom skall lagen främja de regionalpolitiska strävandena.

Enligt lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark skall jordbruksmar­ken brukas så att markens produktionsförmåga las till vara på ett ändamålsenligt sätt. Om så inte sker, kan markägaren föreläggas att åter ta mark i produktion, alt sälta i stånd mark eller markanläggning eller att ge växtodlingen ändrad inriktning. Jordbruksmark får vidare inte las ur produktion utan tillstånd.

Gällande riktlinjer för skogspolitiken antogs av riksdagen år 1979 (prop, 1978/79:110, JoU 1978/79:30. rskr 1978/79:387). Riktlinjerna innebär bl. a. att skogsmark och skog på sådan mark skall genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Produktionsförutsättningarna hos den mark som står lill förfogande för skogsproduktion skall sålunda utnyttjas på bästa sätt. Skogsskötseln skall inriktas mol hög volymproduktion av värdefullt virke. Bestämmelserna om skötsel av skogsmarken finns i skogsvårdslagen (1979:429).

Strukturen på landets jordbruksfastigheter, dvs. fastigheternas storlek, ägoslag, antal skiften och arrondering, varierar mellan olika landsdelar. 1 södra Sverige är faslighelsstrukluren förhållandevis god. medan den i norra och mellersta Sverige är sämre. Särskilt ogynnsamma förhållanden förekom­mer i vissa delar av Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Norrbottens län. Fastigheterna är ofta små och har vanligen dålig ägostruktur dvs. består av flera skiften. Arronderingen, dvs. skiftenas storlek, form och inbördes belägenhet, är också dålig. Områden med dålig fastighetsstruktur kännetecknas ofta av komplicerade ägarförhållanden. Fastigheterna har ofta flera delägare eller ägs av dödsbon. Många används enbart som fritidsbostad eller är helt obebodda.

De nuvarande slruklurförhållandena grundlades under 1800-talels senare hälft och 1900-talels början genom den relativt fria jorddelningspolitik som då tillämpades. Fastighetsstrukturen har därefter förbättrats. Däremot har ägarstrukturen blivit sämre. Särskill under del senaste årtiondet har märkts en ökad obenägenhet att avyttra jordbruksfastigheter. Flera orsaker såsom t. ex. inflationen, skattereglernas utformning, möjligheter till jakt och fiske

 

Skr. 1981/82:103 eller önskemål om anknytning lill hembygden lorde ha samverkat därtill.
Del II                     Detta har lett lill att en allt större andel av åkerarealen brukas som

sidoarrende. Brukande och ägande skiljs alltmer från varandra.

En dålig ägo- och ägarstruktur försvårar ett rationellt jordbruk och skogsbruk och begränsar möjligheterna för yrkesutövarna att uppnå en godtagbar inkomst. Detta gäller både kombinerade jord- och skogsbruksfö­retag och rena jordbruks- eller skogsbruksföretag. Dålig arrondering medför i många fall så höga brukningskostnader all intresset för ett aktivi brukande försvagas. Investeringar i byggnader och markanläggningar eftersatts. Åkermarken brukas extensivt och får efterhand allt sämre hävd. Obrukad mark växer snabbt igen med buskar och träd. En ovilja att långsiktigt arrendera ut åkerjorden kan märkas bland de fastighetsägare som inte själva brukar sin mark. Samhällets insatser för att främja sysselsättning och utkomst i glesbygderna försvåras på detta sätt. Ägosplittringen av jordbruks­mark leder också till myckel otillfredsställande bmkningsförhållanden för förelag med omfattande sidoarrenden.

För skogsbrukets del kan de ogynnsamma slruklurförhållandena och de höga brukningskoslnaderna leda till schablonmässiga åtgärder som skadar en ändamålsenUg skogsproduktion. Avverkningarna ger på de splittrade fastigheterna inte heller tillräckligt överskott för önskvärda investeringar i skogsvården. Härigenom blir risken stor för en mycket låg aktivitet i skogsbruket på dessa fastigheter. De virkeskvantiteter som på detta sätt kan undandras skogsindustrin har betydelse från både företagsekonomisk och samhällsekonomisk synpunkt.

Den s. k. yttre rationaliseringen inom jord- och skogsbruket syftar lill alt förbättra fastighetsstmkturen. Samhället främjar genom lantbruksstyrelsen och lantbmksnämnderna denna verksamhet med rådgivning, ekonomiskt stöd, köp och försäljning av mark. Med slöd av jordförvärvslagen kan olämpliga förvärv hindras. Med stöd av faslighetsbildningslagen genomförs bl. a. fastighetsregleringar i strukturförbättrande syfte. Lanlmäleriväsendel är i delta sammanhang ett serviceorgan till jord- och skogsbruksmyndighe­terna. Vid sidan av dessa mera på lång sikt verkande åtgärder förekommer på den skogliga sidan samverkan i olika former mellan skogsägare för alt motverka de negativa effekterna av ägosplittringen. Staten anvisar också medel till översiktliga skogsinventeringar och skogsbruksplaner bl. a. i avsikt att åstadkomma underlag för samverkan i skogsbmkel. För denna verksam­het svarar skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna. I sammanhanget kan nämnas att skallereglerna i vissa fall förmånsbehandlar avyltringar och förvärv som främjar jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering.

Arbetet med att förbättra fastighetsstrukturen försvåras i många fall allvarligt av ägarförhållandena. Samtliga delägare i en fastighet eller i ett dödsbo, som äger en fastighet, måste i princip vara överens för alt de skall kunna avyttra fasligheten eller vidta någon annan förvallningsålgärd. Del ligger i sakens natur att detta kan vålla i det närmaste oöverstigliga problem när delägarna är många eller har delade meningar.

De nu beskrivna svårighelerna framträder också vid tillämpningen av såväl
skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark som naturvårdsla­
gen (1964:822), fastighetsbildningslagen (1970:988) och delgivningslagen
(1970:428). Inskrivningsmyndigheternas arbete med lagfarter och inteck­
ningar försvåras också väsentligt liksom arbetet för taxeringsmyndigheterna
118                       med såväl fastighetstaxeringen som inkomst- och förmögenhelslaxeringen.

 

På detta sätt uppslår stora extra kostnader för samhället.        Skr. 1981/82:103

Vissa åtgärder har under senare år vidtagits i syfte all förbättra Dir 1981:22 faslighelsstrukluren. Genom faslighetsbildningslagen, som trädde i kraft år 1972, ökade möjUgheterna att tvångsvis vidta förändringar i fastighetsindel­ningen i syfte all få till stånd strukturförbättringar och genomföra planer. Endast ett fåtal mer omfattande regleringar har dock ägt rum efter lagens tillkomst. Den nya skogsvårdslagen och lagen om skötsel av jordbruksmark kan medföra en ökad benägenhet hos ägarna att avyttra fastigheterna. Härigenom lorde en viss ökning av överlåtelserna av jordbruks- och skogsfastigheter komma alt ske. I allmänhet torde slruklurförhållandena då förbättras. I samma riktning verkar den nya jordförvärvslagen.

1 samband med riksdagens behandling av förslaget till jordförvärvslag uttalades all möjligheterna att begränsa dödsbos innehav av jordbruks- och skogsmark borde prövas. Vidare skulle prövas möjligheterna att förhindra att dödsbon vid upplösning ersätts av samägande. Även rätten alt genom testamente fritt förvärva jordbruksfastighet borde prövas. Regeringen uppdrog i februari 1979 åt utredningen (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall, m, m. att pröva nämnda frågor (Dir. 1979:11),

Även andra utredningar behandlar frågor som har anknytning till de nu aktuella strukturfrågorna, Fastighelsbiidningsutredningen (Ju 1979:11) har bl, a. i uppdrag att med förtur behandla frågan om sanering av fastighetsin­delningen. Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) har bl. a. i uppdrag att se över jordabalkens bestämmelserom sidoarrenden. Virkesförsörjningskom-mittén (11979:18) utreder bl. a. behovet av stafliga åtgärder för att påverka utbudet av virkesråvara till skogsindustrin. Kommittén skall bl, a, utröna i hur hög grad virkesulbudel är strukturellt betingat.

Riksdagen uttalade år 1977 med anledning av motionen 1976/77:925 att det borde prövas om inte en mera aktiv fastighetsbildning kan bidra lill att förverkliga uppsatta mål för strukturomvandlingen inom jord- och skogsbru­ket (CU 1976/77:27, rskr 1976/77:227). Regeringen uppdrog därefter ål lantmäteriverket all i samråd med lantbruksstyrelsen utreda frågan hur fastighetsreglering i ökad utsträckning skall kunna bidra till att förverkliga uppsatta mål för strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket. I promemorian Aktivare fastighetsbildning för strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket anvisar verken vägar för samordningen av de berörda myndigheternas insatser, inom ramen för gällande regler, i områden där fastighelsstrukluren är så dålig att det behövs genomgripande åtgärder. Därutöver föreslås bl. a. vissa ändringar i bestämmelserna om gemensam-hetsskog i 6 kap. fastighetsbildningslagen. Promemorian har remissbehand­lats.

Vidare har lantbruksstyrelsen och lantmäteriverket i en framställning till regeringen riktal kritik mot de skatteregler som år 1975 infördes för gemensamhetsskogar och andra s. k. marksamfälligheter (prop. 1975:48, SkU 1975:22, rskr 1975:162, SFS 1975:259-264). Myndigheterna anser del bl. a. otillfredsställande all en gemensamhelsskog skall komma i ell sämre läge skaltemässigt om en del av överskottet fonderas än om hela överskottet delas ut lill delägarna. Myndigheternas bedömning är att 1975 års lagsiiftning negativt påverkat markägarnas inställning lill bildande av gemensamhels­skog.

Enligt min mening är den nuvarande ägo- och ägarstrukturen vad avser
jordbruks- och skogsfastigheter helt otillfredsställande i vissa delar av landet.         H"

 

Skr. 1981/82:103      UtveckUngen de senaste åren ger inte heller vid handen att någon större
Del II                 förbättring är att vänta om inle yllerligare åtgärder vidtas från samhällets

sida.

Mol denna bakgrund föreslår jag att en parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas med uppgift att förulsättningslösl pröva olika vägar alt förbättra ägo- och ägarstrukturen för jordbruks- och skogsfastigheter.

Utgångspunkten för kommitténs arbete bör vara alt landets jordbruks- och skogsmark skall utnyttjas aktivi och på ett ändamålsenligt sätt. Härigenom tryggas också sysselsättningen för de yrkesverksamma inom jordbruket och skogsbruket samt inom den industri som sysslar med förädling av dessa näringars produkter.

Slruklurförhållandena inom olika delar av landet har belysts av bl. a. olika länsvisa utredningar som gjorts under senare år. Delta material kan användas av kommittén. Kommittén behöver därför inte själv kartlägga slruklurförhållandena. De problem som den rådande strukturen medför i olika avseenden bör analyseras. Även de samhällsekonomiska kostnaderna till följd härav bör belysas. Effekterna av de medel som f. n. står till buds för att förbättra strukturen bör också värderas. De större fastighetsregleringar som genomförts under senare år bör särskill studeras.

För all få till stånd förbättringar är det enligl min mening nödvändigt med mera brett anlagda insatser. Markägare av alla kategorier bör göras mer benägna att medverka till strukturförbätlringar eller alt avyttra sina fastigheter eller sina andelar i fastigheter. Därför är det nödvändigt med både sådana åtgärder som underlättar önskvärda förändringar och sådana som försvårar det passiva ägandet eller förhindrar att det ökar. Sålunda bör kommittén pröva olika möjUgheter att genom ekonomiska åtgärder främja strukturförbättringar. Strävan bör också vara att åstadkomma sådana ändringar i reglerna om fastighelsbildningsförrällningar att myndigheternas kostnader och tidsåtgång kan minskas.

Kommittén bör vidare undersöka om strukturförbättringar kan främjas genom ändringar i skattelagstiftningen. Kommittén bör särskilt överväga frågan om ändrade regler för beskattning av gemensamhetsskogar. Om kommittén anser all dessa regler bör ändras, bör kommittén ta ställning till om skattereglerna även i fortsättningen bör vara likartade för å ena sidan gemensamhetsskogar och å andra sidan andra marksamfälligheter.

Kommittén bör i sitt arbete samråda också med de kommittéer som har angränsande uppgifter.

Jag har i de av mig nu behandlade frågorna samrått med chefen för budgetdepartementet och med statsrådet Danell.

Som en utgångspunkt för kommitténs arbete skall gälla alt alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Även i övrigt gäller de direktiv som utfärdals till samtliga kommiltéer och särskilda utredare angående finansie­ring av reformer (Dir. 1980:20).

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda frågan om en förbättrad faslighetsslruktur inom jordbruket och skogsbru­ket,

att utse en av ledamöterna alt vara ordförande, 120

 

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt     Skr. 1981/82:103
kommittén.                                                                                    Dir 1981:23

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)

Organisation av statens energiverk m. fl. organ inom energiområdet

Dir 1981:23

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-26.

Statsrådet Petri anför.

I prop. 1980/81:90 om rikfiinjer för energipolifiken (bil. 1 s. 329-358, 518-520) har regeringen lagt fram förslag till riktlinjer för en omorganisation av förvaltningsmyndigheter och vissa andra organ inom energiområdet. Dessa riktlinjer innebär i korthet följande.

En myndighel för framför alll energitillförselfrågor - i propositionen kallad statens energiverk - skall inrättas. Denna myndighel föreslås få den dubbla uppgiften all dels genomföra statsmakternas intentioner inom stora delar av energiområdet, dels fortlöpande lämna statsmakterna underlag för energipolitiska ställningstaganden.

Vid sidan härav föreslås den nya organisationen omfatta yllerligare två organ. Det ena skall ha hand om huvuddelen av den verksamhet som f. n. bedrivs av delegationen (I 1980:08) för uppbyggnad av en oljeersällnings­fond. Detta organ kallas i det följande oljeersätlningsfonden. Del andra organet skall ha hand om långsiktiga och övergripande uppgifter vad gäller energiforskning.

Väsentliga uppgifter för energiverket blir följande:

-planering och utredningsverksamhet som underlag för energipolitiska beslut,

-   stöd till och planering av forsknings- och utvecklingsverksamhet vad gäller energitillförsel som har betydelse för energiförsörjningen på kort och medellång sikt,

-   vissa övergripande uppgifter när det gäller energianvändning,

- frågor om kommunal energiplanering,
-information och utbildning inom energiområdet,
-tillståndsfrågor för energisystem, råd, riktlinjer saml föreskrifter och

tillsynsfrågor.

Oljeersätlningsfondens främsta uppgift blir att handlägga ärenden enligt
förordningen (1980:1085) om stöd för åtgärder för att ersätta olja. m. m.,
dvs. ärenden om stöd för introduktion och kommersialisering av åtgärder
som snabbt kan ersätta olja eller spara energi. Den övergripande planeringen
och bedömningen av inom vilka områden som resursinsatser från fonden kan  pi

 

Skr. 1981/82:103 ge störst effekt i fråga om att ersätta olja skall ankomma på energiverket i
Del II                     nära samverkan med fonden.

Organet för långsikliga och övergripande energiforskningsuppgifter får i uppgift att bevaka forskningsfrågor av långsiktigt intresse inom hela energiområdet, planering av och lämnande av stöd till viss långsiktig forskning vad gäller energitillförsel, ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier, frågor om former för och inriktning av fortsatt forskning och utveckling inom energiområdet samt fortlöpande utvärdering av energiforskningen.

Den nya organisationen skall enligt vad som har föreslagits i propositionen träda i funktion den 1 juli 1982.

Riktlinjerna i propositionen innebär att seklormyndigheterna, förutom statens industriverk (SIND), berörs endast obetydligt av förändringarna. Bostadsslyrelsen, statens planverk och transporträdet berörs i huvudsak inte på annat sätt än att de kommer all få lämna underlag för den övergripande planeringen lill energiverket.

Vad gäller energiforskningen påverkas inte verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling (STU), statens råd för byggnadsforskning (BFR) eller transportforskningsdelegalionen. Viss långsiktigt inriktad verksamhet vid nämnden för energiproduktionsforskning (NE) förs tillsammans med verksamheten vid delegationen (I 1975:02) för energiforskning (DFE) över till det nya organet för långsiktiga och övergripande energiforskningsfrå­gor.

NE;s huvudsakliga verksamhet förs över till energiverket. Det samma gäller oljeersättningsdelegationen (I 1979:01, OED) och huvuddelen av energisparkommitléns (I 1974:05) verksamhet. Vad gäller SIND förs till energiverket huvuddelen av verksamheten vid energibyrån och vissa centrala resurser för administration. SIND bör emellertid även i fortsättningen svara för frågor om industrins energianvändning, bl. a. rådgivning och viss utbildning riktad till bl. a. små och medelstora företag.

Vidare bör den nämnd för hantering av använt kärnbränsle, som enligt förslag i propositionen skall inrättas den 1 juli 1981, administrativt knytas till energiverket när detta har inrättats.

Vid min anmälan till propositionen förutskickade jag att jag skulle föreslå regeringen alt bemyndiga mig att tillkalla en särskild organisationskommitté med uppgift att lämna förslag lill detaljutformningen av den nya organisa­tionen. En sådan kommitté bör nu tillkallas.

Kommittén bör - utifrån de riktlinjer för organisationen inom energiom­rådet som läggs fram i nämnda propositionen - närmare precisera vilka uppgifter som energiverket, del särskilda organet för långsikliga och övergripande energiforskningsfrågor samt oljeersättningsfonden skall ha.

Den nya organisationen skall byggas upp inom ramen för de resurser som i dag disponeras för motsvarande uppgifter. Härvid bör beaktas att organisa­tionen kommer att ha vissa uppgifter som inle utförs f. n. Å andra sidan möjliggör bildandel av den nya organisationen vissa rationaliserings- och effektivitetsvinster. Vissa uppgifter torde vidare avta i betydelse fram­över.

Kommitténs arbete bör bedrivas i två etapper. I den första etappen bör

kommittén senast den 1 september 1981 lägga fram förslag till en översiktlig

organisation, lill lokalisering och till anslagsframställning för budgetåret

122                       1982/83 för energiverket och det särskilda organet för energiforskning.

 

Därvid bör även en analys redovisas av hur NE:s verksamhet skall fördelas     Skr. 1981/82:103 mellan dessa båda organ. Därutöver bör, med utgångspunkt i en analys av     Dir 1981:23 för- och nackdelar med olika associationsformer, förslag läggas fram till en fast organisation för och lokalisering av oljeersättningsfonden.

I den andra etappen bör riktpunkten vara att kommittén senast den 6 november 1981 lämnar förslag till närmare utformning av organisationen och till instruktion för berörda organ. Därvid bör kommittén även lämna förslag till översiktliga beskrivningar av de tjänster som bör finnas i organisationen. Därefter bör kommittén till den 30 juni 1982 fullgöra uppgifter i samband med förberedelserna för den nya organisationen, bl. a. tillsätta tjänster vid de myndigheter som kommer att inrättas.

Utöver vad jag nu har anfört bör följande riktlinjer gälla för arbetet i kommittén.

I del utredningsarbete, vars resultat skall föreläggas regeringen, bör kommittén vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gång fortlöpande informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Kommittén skall därutöver informera berörda arbetstagare om kommitténs arbete.

I detta sammanhang vill jag erinra om de skyldigheter enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet som eventuellt kan åligga kommittén i de frågor där den vidtar åtgärder i myndighets ställe.

De organ som omfattas av organisationsförändringar bör av kommittén kunna anlitas för särskilda utredningsuppgifter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör energipolitiken

all tillkalla en organisationskommitté med högst tre ledamöter med uppdrag alt med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i propositionen 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken, utarbeta förslag till organisation av statens energiverk, oljeersätlningsfonden och organet för långsiktiga och övergripande energiforskningsfrågor samt all medverka i arbetet med alt genomföra den nya organisationen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande och

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

123

 

Skr. 1981/82:103     Tilläggsdirektiv till delegationen (11979:01) för solvärme
Del II           och bränslen som kan ersätta olja

Dir 1981:24

Beslut vid regeringssammanträde 1981-03-26.

Statsrådet Petri anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 januari 1979 tillkallade dåvarande statsrådet Tham en delegation för solvärme och bränslen som kan ersätta olja, oljeersättningsdelegationen. Delegationen fick enligt sina direkfiv (Dir 1979:2) till uppgift att närmare studera de tekniska, miljömäs­siga, ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna för alt öka utnytt­jandet av solvärme och bränslen som kan utgöra alternativ till olja i landets energiförsörjning samt att lämna förslag till undanröjande av hinder för oljeersältning. I direktiven angavs att delegationens arbete i en första etapp skulle bedrivas till utgången av april månad 1981.

Delegationen har utöver direktiven erhållit tre uppdrag av regeringen, nämligen att sammanställa och redovisa bedömningar av förutsättningarna för all utnyttja kol i Sverige, att utreda möjligheterna alt finansiera investeringar i energiteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet och att utreda olika system för import och distribution av kol. Resultatet av arbetet med dessa särskilda uppdrag har redovisats i rapporterna (Ds I 1979:9) Förutsättningar för ökad kolanvändning i Sverige, (Ds I 1979:17) Finansiering av energiteknik för oljeersältning och (Dsl 1980:15) Import och distribution av kol. Delegationen har vidare som resultat av sitt arbete enligt de ursprungliga direktiven lämnat betänkandena (Ds 11980:19) Introduktion av alternativa drivmedel och (Ds 11980:23) Program för oljeersältning. Till grund för delegationens överväganden och förslag har legal rapporter från särskilda arbetsgrupper, vilkas förslag har redovisats i rapporterna (Ds I 1980:3) Torv för energisektorn, (Ds 11980:4) Förutsättningar för användning av skogsenergi m. m. i Sverige och (Ds 1 1980:10) Förutsättningar för ökad användning av solvärme i Sverige. Dessa rapporter har remitterats av delegationen.

Regeringen har i prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken (kapitel 11) föreslagit alt en mvndiehet. statens enereiverk. med uDoeifter inom främst energilillförselområdel, skall inrättas den 1 juli 1982. Oljeer­sättningsdelegationens arbetsuppgifter och resurser skall enligt förslaget överföras till den nya energimyndigheten. Regeringen har tidigare denna dag bemyndigat mig att liUkalla en organisationskommitté (11981:4) med uppgift att lämna förslag till detaljutformning av omorganisationen.

Regeringen har i prop. 1980/81:90 (kapitel 6) vidare föreslagit ett program
för oljeersältning. Programmet, som till stor del grundar sig pä oljeersätt­
ningsdelegationens förslag, avses medföra en oljeersättning om ca 9 milj. ton
per år omkring år 1990. En mer omfattande översyn av programmet skall
enligt propositionen ske senast till år 1985. Vidare framhålls att energimyn­
digheten i samråd med andra berörda myndigheter bör svara för samordning,
närmare planering och uppföljning av oljeersällningsprogrammet. I avvak­
tan på att energiverket inrättas bör enligt propositionen oljeersättningsdele­
gationen på motsvarande sätt svara för denna uppgift.
124                           I propositionen behandlas också frågan om extraordinära åtgärder för

 

oljeersättning, dvs. åtgärder som bör övervägas om riskerna för en mycket     Skr. 1981/82:103 kraftig prisökning på olja eller för längre akuta oljebrister under 1980-lalel     Dir 1981:25 bedöms som mycket stora. Det framhålls att oljeersällningsdelegalionen så snart som möjUgt bör redovisa förslag i denna fråga.

Regeringen har i prop. 1980/81:90 (kapitel 7.7) vidare föreslagit en plan för introduktion av alternativa drivmedel. Planen beslår av dels en omfattande och kraftfull satsning på utveckling och införande av fordon för drift med s. k. MlOO-bränsle, dels en intensifierad verksamhet för all närmare klarlägga fömtsättningarna för en introduktion av biandbränsle innehållande motoralkohol. Del framhålls alt regeringen bör kunna återkomma till riksdagen senast år 1983 med en redovisning av det arbete som har bedrivits inom området och med förslag till fortsalt inriktning. Den nya energimyn­digheten föreslås få ansvaret för att närmare planera och leda genomförandel av introduktionsplanen. I avvaktan på att den nya myndigheten inrättas bör enligt propositionen oljeersättningsdelegationen ha ansvaret för denna verksamhet.

I propositionen har också närmare behandlats frågor om introduktion av inhemska bränslen, kol och solvärme. Därvid har fömtsalls att ett fortsatt arbete kommer all bedrivas rörande dessa frågor. Bl. a. anförs all oljeersättningsdelegationen, i avvaktan på alt statens energiverk bildas, bör följa det s. k. Sol 85-programmet och föreslå eventueUa nya åtgärder. Bland de åtgärder som behövs för att främja introduktion och vidare spridning av solvärmeteknik bör uppmärksammas möjligheterna alt använda solvärme som komplement till övriga syslem för varmvaltenberedning i byggnadsbe­ståndet.

Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört bör oljeersättningsdelegationen få i uppdrag att fortsätta sin verksamhet fills den nya organisafionen på energiområdet inrättas den 1 juli 1982, Delegationen bör arbeta enligl tidigare givna direktiv men därvid särskild beakta vad som, enligt vad jag nu har redovisat, har anförts i prop, 1980/81:90 rörande åtgärder för alt ersätta olja.

Jag hemsläller att regeringen bestämmer oljeersättningsdelegationens uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi

Dir 1981:25

Beslut vid regeringssammanträde 1981-02-26

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Genom beslut den 10 april 1980 bemyndigade regeringen chefen för
budgetdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
utreda former och uppgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser rörande     125

 

Skr. 1981/82:103 offentlig ekonomi. Som särskild utredare förordnades den 19 maj 1980
Del II                     docenten Daniel Tarschys.

Den särskilde utredaren har den 14 november 1980 avlämnat rapporten (Ds B 1980:17) Bättre beslutsunderlag för budgetpolitiken. 1 rapporten föreslås inrättande av en expertgrupp för studier i offentlig ekonomi med uppgift att bevaka forskning och utveckling inom området, förmedla in­formation t. ex. genom kunskapsöversikter, utföra mindre undersökningar i egen regi och ge impulser till forsknings- och utvecklingsinsatser rörande skilda offentlig-ekonomiska problem.

I enlighet med den särskilde utredarens förslag bör en expertgrupp för studier i offentlig ekonomi inrättas med angivna uppgifter. Expertgruppen bör genom sitl arbete kunna bidra till alt bredda och fördjupa underlaget för framtida budgetpolitiska och samhällsekonomiska avgöranden. Expertgrup­pen bör på lämpligt sätt under arbetets gång informera Centralorganisatio­nen SACO/SR, Statsanställdas förbund och Tjänstemännens centralorgani­sations statstjänstemannasektion om sitt arbete. Kommittéförordningen (1976:119) bör tillämpas på expertgruppen. Jag hemställer att regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

all tillkalla högst nio ledamöter i en expertgrupp för studier i offentlig ekonomi,

att utse en av ledamöterna all vara ordförande i gruppen,

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde ål expertgrup­pen.

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skaU belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre år

1988

Dir 1981:26

Beslut vid regeringssammanträde 1981-04-02.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

I oktober 1977 överlämnade 1977 års ÖS-utredning betänkandet (Ds Jo
1977:8) Förutsättningarna för vinter-OS i Sverige år 1984. Efter förhand­
lingar med berörda parter - bl. a. de då aktuella arrangörskommunerna -
föreslog regeringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen all lämna
nödvändiga stalsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propo­
sitionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om all år
1984 få arrangera de olympiska vinlerspelen i Göteborg, Falun, Åre och
Hammarstrand vann emellertid inle bifall vid Internationella Olympiska
Kommitténs (lOK) sammanträde i maj 1978.
126                           I en skrivelse den 26 november 1980 har Falu kommun till regeringen

 

överlämnat utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/ Skr. 1981/82:103 Åre 1988 och hemställt bl. a. att utredningen analyseras av regeringen och Dir 1981:26 berörda kommuner tillsammans samt att regeringen ställer för ändamålet lämplig expertis till förfogande. len skrivelse den 18 mars 1981 till regeringen har Falu kommun vidare anmält att kommunen, efter beslut av kommun­fullmäktige den 12 mars i år, nu är beredd att med vissa villkor förhandla med regeringen om eventuella ekonomiska garantier från statens sida gentemot bl. a. Falu kommun i samband med olympiska vinterspel.

Den av Falu kommun överlämnade utredningen har gjorts av kommittén för vinter-OS i Falun år 1988. Denna kommitté är sammansatt av representanter för stiftelsen Svenska Skidspelen, Sveriges Olympiska kommitté (SOK), Åre slalomklubb saml stiftelsen Jämtfjäll. Kommitténs syfte har varit alt med utgångspunkt i del av 1977 års OS-utredning framlagda betänkandet beskriva de praktiska förutsättningarna för ett arrangemang av vinter-OS år 1988. Kommittén har därvid sökt analysera de åtgärder som behöver vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler för dessa.

Beslutet i Falu kommunfullmäktige innebär att kommunen ansöker om vinlerspelen år 1988 med förbehåll dels för utformningen av de statliga garantier kommunen önskar, dels för att frågan ånyo skall prövas av kommunen efter del alt förhandlingar med staten, Åre kommun m. fl. har genomförts. Falu kommun kommer för sin del enligt de beslut som fattats alt vid överläggningarna om ekonomiska garantier hävda att staten skall garantera att kommunen inte får några kostnader för de åtgärder som fordras för all genomföra de olympiska vinlerspelen. Falu kommun har formellt ansökt om spelen hos lOK. SOK har hos lOK deponerat erforderligt belopp för all ansökan skall gälla samt till lOK översänt de uppgifter om spelens tänkta arrangemang m. m. som forinellt krävs. SOK har ställt sig bakom kommunens ansökan. Riksidrottsförbundet (RF) har nyligen uttalat sig för ett svenskt arrangemang av OS år 1988.

Vid IOK:s session i Baden Baden i Västtyskland den 29 september 1981 avgörs frågan om vilken ort som skall erbjudas arrangera 1988 års OS.

Falu kommuns ansökan har gjorts avhängig av att staten lämnar ekonomisk garanti för genomförandet av spelen. Regeringen har mot den bakgrunden förklarat sig beredd alt medverka lill att klarlägga förutsättning­arna för att den svenska ansökan skall kunna kvarstå.

För att ge underlag för den fortsatta prövningen av förslaget om vinter-OS i Falun/Åre år 1988 bör därför en särskild utredare tillkallas.

Utredarens huvuduppgift bör vara att klarlägga förutsättningarna för all den av Falu kommun inlämnade ansökan skall kvarstå. Det slutgiltiga ställningstagandet från berörda parters sida måste ske i god tid före del sammanträde vid vilket lOK tar ställning lill frågan om arrangör för 1988 års olympiska vinlerspel. Med hänsyn härtill bör utredaren senast under april 1981 redovisa sitt uppdrag till regeringen.

I detta arbete krävs bl. a. en vidare analys av de ekonomiska kalkyler som
presenterats och en granskning av de organisatoriska lösningar som kan bli
aktuella. Vidare krävs - vad gäller de delar av arrangemangen där staten kan
bli ansvarig för investeringar, drift eller produktion - att finansieringsvillkor,
ekonomiska konsekvenser m. m. klarläggs. Utredaren skall mot den
bakgrunden bedöma behovel av en eventuell statsgaranti och i förekomman­
de fall presentera en modell för en sådan. Den hittills genomförda
granskningen i jordbruksdepartementet har slutligen också gett vid handen    127

 

Skr. 1981/82:103       att vissa kalkylposter och praktiska förutsättningar för arrangerandet av

Del II                     spelen måste prövas ytterligare. Utredaren bör om så visar sig erforderligt

också utforma förslag till avtal mellan staten och övriga intressenter. För

statens del bör eventuella avtal göras beroende av regeringens och riksdagens

godkännande.

Utredaren skall beakta tilläggsdirektiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20). Härvid skall förutsättas all de eventuella kostnader som följer av framlagda förslag inte skall medföra en ökad belastning på statsbudgeten.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt undersöka förutsättning­arna för olympiska vinterspel i Falun/Åre år 1988,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)

Genomförandet av beslutade reformer beträffande poli­sens uppgifter, utbildning och organisation m. m.

Dir. 1981:27

Beslut vid regeringssammanträde 1981-04-23.

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Riksdagen har nyligen fattat ett principbeslut om allmänna riktlinjer för en reform av polisväsendet. Riksdagens beslut grundas på prop. 1980/81:13 om polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (JuU 1980/81:24, rskr 1980/81:210). Till grund för propositionen har i sin tur legat 1975 års polisutrednings betänkande (SOU 1979:6) Polisen.

1 enlighet med propositionen har i riksdagsbeslutet förutsatts att det praktiska genomförandet av reformen skall anförtros åt en lill justitiedepar­tementet knuten polisberedning med parlamentarisk förankring. På polisbe­redningen skall, förutom en rad organisatoriska frågor, även ankomma att utforma förslag till en särskild polislag, i vilken de grundläggande reglerna om polisens uppgifter, organisation och befogenheter förs samman.

En beredning med uppdrag alt fullgöra de arbetsuppgifter som nyss har nämnts bör nu tillkallas. Beredningen bör ha ställningen av kommitté.

Beredningens arbete bör bedrivas med riksdagens beslut som utgångs­
punkt. Propositionen och justitieutskottels betänkande kommer alltså att
kunna tjäna som direktiv för arbetet. Med hänsyn till uppdragets omfattning
finner jag det dock motiverat att här översiktligt redogöra för några
12g                       huvudfrågor.

 

I fråga om den lokala polisorganisationen innebär riksdagsbeslutet bl. a. Skr. 1981/82:103 att genomgripande förändringar skall göras när det gäller metoderna för Dir 1981:27 resursfördelningen. Del förutsätts alt regeringen liksom nu skall bestämma om antalet polismanstjänster för vart och ett av de 118 polisdistrikten i landet. 1 övrigt skall emellertid den fördelning av personalen som läggs fast centralt i huvudsak begränsas till att del för varje distrikt fastställs en basorganisation. Basorganisationen har förutsatts ange vilka enheter som skall finnas i distriktet liksom vissa befälstjänster och administrativa tjänster. I övrigt skall indelningen av personalen ankomma på den lokala polisstyrel­sen, förutsatt att del inle är fråga om regional polisverksamhet.

En väsentlig uppgift för polisberedningen blir att med de utgångspunkter som anges i propositionen och riksdagens beslut upprätta förslag till organisationsplaner för polisdistrikten. Organisationsplanerna bör ange basorganisationen och de tjänster inom denna som skall fastställas genom centrala beslut liksom de personalresurser som de lokala polisorganen skall kunna självständigt förfoga över. En uppgift för beredningen, till vilken jag strax återkommer, blir också alt ange hur permanenta enheter för regional polisverksamhet skall inpassas i polisdistrikten.

I sitl organisationsarbete bör beredningen även ägna uppmärksamhet åt frågan om man i övrigi genom organisatoriska och andra åtgärder kan åstadkomma att polisdistriktens samlade resurser utnyttjas mera effektivt än vad som nu är möjligt. Exempel på frågor som i denna del bör undersökas närmare har lämnats i propositionen, bl. a. i avsnittet om utredningsverk­samheten (s. 29-34). En viktig fråga är om man med utgångspunkt i den helhetssyn på polisväsendet som har lagts fast genom riksdagsbeslutet kan nå effektivitetsvinster genom en ökad samverkan mellan ordnings- och krimi­nalavdelningarna.

1 anslutning till sitt arbete med den lokala polisorganisationen bör beredningen också föreslå en metod för all ge polisdistrikten ökad självständighet beträffande utrustning och andra liknande administrativa frågor. De ekonomiska ramarna måste givetvis här fastställas genom centrala beslut.

Av grundläggande betydelse vid utformningen av den nya organisationen blir den ökade beslutsbehörighel för den lokala polisstyrelsen som riksdagen har beslutat om (prop. 1980/81:13 s. 57-62). Polisstyrelsen i plenum förutsätts kunna besluta i alla viktigare frågor rörande verksamheten i distrikten utom när det gäller ett ärende om polisledning i särskilt fall. Denna princip blir en utgångspunkt för beredningen vid utformningen av förfalt­ningsförslag på området. Jag vill erinra om att riksdagen också på en del andra punkter har lagt fast nya principer som får betydelse för författnings­regleringen beträffande polisstyrelserna. Det gäller främst en delvis ändrad metod för val av ledamöter (prop. 1980/81:13 s. 65-66), en utökning av antalet ledamöter (s. 66) och ell nytt polismyndighetsbegrepp (s. 68).

F. n. finns en polisstyrelse i varje polisdistrikt. Vid remissbehandlingen av
belänkandet Polisen har polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt (majorite­
ten) väckt tanken på att för Stockholms del komplettera det medborgarin­
flytande som utövas av polisstyrelsen med lokala nämnder som skulle kunna
samverka med polisledningen i de olika vaktdistrikten. I enlighet med vad
som har förutsatts i prop. 1980/81:13 (s. 67) bör beredningen överväga om
det finns ett behov av elt sådant syslem inom distriktet samt i så fall pröva de
principiella och praktiska aspekterna. I denna del bör beredningen samråda    129

9 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103     med kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07).
Del II                   Även  när  det  gäller  den   regionala polisorganisationen  förutsätts  i

riksdagsbeslutet att en basorganisation skall fastställas centralt. Beslut angående de närmare riktlinjerna för de regionala enheternas verksamhet och dimensioneringen av enheterna har förutsatts ankomma på länsstyrel­sernas styrelse med länspolischefen som ansvarig handläggare. Beredningen bör lägga fram förslag till utformning av basorganisationen för regional verksamhet. Redan härav följer att beredningen måste göra en genomgång av resurserna för denna verksamhet i samtliga län och redovisa förslag till organisationsplaner i denna del.

Också i fråga om de i egentlig mening operativa ledningsfunktionerna för den regionalla verksamheten medför riksdagsbeslutet betydelsefulla föränd­ringar. Avsikten är att länsstyrelsen liksom nu skall kunna överta ledningen för de regionala enheternas arbete när särskilda förhållanden påkallar det. För det löpande arbetet bör enheterna emellertid enUgl riksdagsbeslutet kunna vara organisatoriskt inordnade i de polisdistrikt där de är stationerade och slå under omedelbar ledning av polischefen i distriktet. Länsstyrelsen och länspoUschefen utövar då en indirekt ledning (se prop. 1980/81:13 s. 93-95).

I propositionen påpekas alt en sådan ordning för ledningen av de regionala enheterna är naturlig i de fall där regional verksamhet utövas av en enda enhet inom ett län. Den bör också ulan svårighet kunna genomföras i fråga om sådana enheter som är avsedda för spaning mol och utredning av narkotikabrott och kvalificerad ekonomisk kriminalitet. På trafikområdet, där del f. n.. i åtskilliga fall finns flera enheter med regionala uppgifter verksamma inom samma län, krävs emellertid vissa särskilda övervägan­den.

I propositionen har förutsatts att de organisatoriska frågor som gäller polisens arbete på trafikområdet skall utredas i ell sammanhang genom polisberedningens försorg. Förutom ledningsfrågorna bör trafikenhelernas uppgifter och organisation undersökas, däribland frågan om och i så fall i vUken utsträckning enheterna bör överta vissa av de utredningsuppgifter beträffande trafikbrottsUghet som f. n. ankommer på kriminalavdelningarna (prop. s. 94-95 och 109-110). Det har fömtsalls alt sammanhållna regionala enheter även i fortsättningen måste finnas för sådan trafikövervakning som kräver specialutrustning.

En utgångspunkt för beredningens arbete bör vidare vara att åtminstone
de länstrafikgrupper och lokala trafiksektioner inom ett län som har samma
stationering sammanförs och ställs under enhetlig ledning. Härigenom kan
nämUgen betydande rationaliseringsvinster uppnås. Av vad jag förut har
anfört följer att beredningen därvid i första hand bör pröva en lösning som
innebär alt den dagliga operativa ledningen ankommer på polischefen i del
distrikt där enheten är stationerad eUer, i den mån det även i fortsättningen
visar sig nödvändigt med flera enheter för ändamålet inom samma län, att ett
samordningsansvar för dessa ledningsfunktioner läggs på en av de berörda
lokala polischeferna. Slås de nuvarande regionala och lokala enheterna
samman i den utsträckning som har förutsatts nyss bör beredningen vidare
pröva i vad mån någon särskild reglering behövs för att lägga fasl i vilken
utsträckning de nya enheterna skaU ägna sig åt sådant trafikarbete som kan
sägas vara av lokal natur.
130                     Medborgarinflylandet på regional nivå skall enligt riksdagens beslut

 

ankomma på länsstyrelsens styrelse. En utgångspunkt är därvid att i likhet     Skr. 1981/82:103

med vad som nyss har angetts i fråga om de lokala polisstyrelserna frågor som     Dir 1981:27

gäller polisledning i del enskilda fallet inte skall kunna hänskjutas till den

regionala förtroendemannastyrelsen.   Däremot har förutsatts ett starkt

medborgarinflytande  i  frågor  om  bl. a.   resursfördelning,   rekrytering,

utbildning samt allmän inriktning av verksamhet som berör flera distrikt.

Den regionala styrelsen har som jag förut har angett även förutsatts få rätt att

efter  samråd  med  den  lokala  poUsorganisationen  bestämma  i  vilken

utsträckning som resurser skall avdelas för regional verksamhet. I sill

författningsarbete har beredningen anledning att särskill uppmärksamma

ansvarsfördelningen dels mellan de lokala och regionala organen, dels

mellan de senare inbördes, dvs. länsstyrelsens styrelse, landshövdingen och

länspolischefen.

Enligl riksdagens beslut skall länspolischefen i flertalet län fortfarande vara tjänsteman i länsstyrelsen. För Stockholms och Göteborgs och Bohus län fömtsalls dock en särlösning enligl vilken länspolischefen förenar sin befattning med tjänsten som polischef i residensortens polisdistrikt och länet utgör ett enda regionalt verksamhetsområde. Detta ger gynnsamma förut­sättningar för en samordning av vissa gemensamma funktioner. Särskill bör beredningen se till att möjligheterna att samordna utryckningsverksamheten inom den sammanhängande bebyggelsen tas till vara ulan att därför självständigheten för de berörda kransdistrikten äventyras. Riksdagsbeslutet bygger på fömtsällningen att länspolischefen i dessa län utövar direkt ledning över de enheter som är avdelade för regional verksamhet i den mån de är organisatoriskt inordnade i residensortsdislriktet. Organisationen för regio­nal verksamhet i Stockholms och Göteborgs och Bohus län bör sålunda ses över med den utgångspunkten. För Stockholms län kan exempelvis frågan uppkomma om resurserna för den regionala trafikverksamheten kan inordnas i en enhel inom länet. Motsvarande fråga kan uppkomma i fråga om narkotikabekämpningen, där också förhållandet fill rikskriminalen förtjänar uppmärksamhet.

Den nya organisafionen i Stockholms och Göteborgs och Bohus län kommer att innebära alt länspolischefens expedifion awecklas där. Bered­ningen bör utforma ett förslag lill hur de polisadministraliva frågor och de polismyndighetsärenden som f. n. faller på expeditionen skall handläggas i fortsättningen. I den mån ärendena skaU handläggas inom länsstyrelsen bör även anges vilken enhet som skall ha beredningsansvaret. Polisberedningen bör här kunna utgå från den genomgång som har redovisats i betänka.idet Polisen (s. 218-219 och 380-394). En utgångspunkt är att någon ny enhet vid länsstyrelserna inte skall inrättas. Beredningen bör belysa frågan om någon särskild anordning bör vidtas för att fillgodose del behov som kan finnas hos länsstyrelserna av polisiär experfis. Viktigt är att de frågor som har angetts nu får en lösning som innebär alt jävs- och inlressekonfliktsituationer inle behöver uppkomma.

I propositionen har förutsatts att det i Stockholms polisdistrikt kommer att behövas en tjänst som biträdande polischef för det löpande arbetet i distriktet. Förhållandet mellan polischefens och souschefens befogenheter kräver särskUd uppmärksamhet.

I fråga om övriga län - bortsett från Gotlands och Jämtlands vilka jag strax
skall beröra närmare - innebär riksdagsbeslutet som nyss har angetts att
länspolischefen fortfarande skall vara tjänsteman i länsstyrelsen. Hans     131

 

Skr. 1981/82:103      ställning inom länsstyrelseorganisationen förstärks, och det har förutsatts att
Del II                     han i fortsättningen får sin verksamhet i mera utpräglad grad än f. n. inriktad

på planering, samordning och tillsyn. En uppgift som sannolikt kommer att fortsätta att växa i betydelse är samverkan över länsgränserna. Andra funktioner som länspolischefen i fortsättningen har avsetts ägna ökad uppmärksamhet är beredskapsplaneringen och säkerhetstjänsten. Polisbe­redningen bör belysa länspolischefens ställning och arbetsuppgifter i den nya organisationen, varvid en utgångspunkt bör vara att den förutsatta decen­traliseringen av funktioner till det lokala planet medför all de resurser som avdelas tiU länspolischefens expedition kan begränsas. Frågan om den s. k. stödjande verksamheten bör finnas kvar i nuvarande utformning bör undersökas. När det gäller den egentliga polisverksamheten bör beredningen också särskilt belysa frågan om särlösningar i ell eller annat hänseende bör vidtas i fråga om Malmöhus län.

Vad som har sagts.nu har inte tillämpning på Gotlands län, som omfattar endast ett polisdistrikt och som saknar länspolischef. I fråga om Gotlands län torde några större förändringar inte f. n. vara påkallade. Justitieutskottet har i sitt av riksdagen godkända betänkande också sagt sig hysa en betydande tveksamhet inför frågan om en organisation av den regionala polisverksam­heten enhgt de linjer jag nyss skisserade för det stora flertalet län kan tillämpas på Jämtlands län, del enda län som f. n. omfattar enbart två polisdistrikt. Enligt riksdagens beslut bör beredningens överväganden rörande den regionala polisverksamheten i Jämtlands län ske förutsättnings­löst. En möjlig lösning som beredningen därvid bör undersöka är om en principorganisation av samma slag som den som har valts för Slockholms-och Göteborgsregionen kan genomföras även i Jämtlands län. Organisa­tionsfrågorna torde i så fall bli mera lältlösta än för storstadslänen, men samtidigt medför givetvis skillnaden i strukturen hos Jämtlands län och storstadslänen att en del speciella överväganden kan behöva göras. Den nuvarande organisationen i Gotlands län torde i vissa hänseenden kunna tjäna till ledning, om man väljer en principorganisalion av detta slag.

I propositionen förutsätts att rikspolisstyrelsen blir föremål för en organisatorisk översyn av polisberedningen med sikte på ett minskat personalbehov enligt de rikfiinjer som närmare har angetts i polisutredning­ens betänkande. Denna uppgift är angelägen och bör av beredningen behandlas med förtur, låt vara att den slutliga redovisningen inle torde kunna ske förrän i samband med slutförandet av uppdraget i övriga delar. Översynen bör även omfatta rikskriminalen. Självfallet bör, som har uttalats i prop. 1980/81:13, översynen ske med beaktande av alt det även i fortsättningen behövs resurser för att samlat bedöma polisverksamheten och verka för samordning och effektivitet Uksom för alt möta de särskilda krav som ställs på det centrala förvaltningsorganet exempelvis när del gäller bekämpandet av den organiserade och den ekonomiska brottsligheten.

Personalminskningen är bl. a. avhängig av att arbetsuppgifter enligt vad
som har förutsatts i riksdagens beslut kan decentraliseras från rikspolissty­
relsen till regional och lokal nivå. I detta hänseende blir en särskilt viktig
uppgift för beredningen alt redovisa möjligheterna alt på längre eller kortare
sikt decentralisera arbetsuppgifter i anslutning lill utveckling av nya eller
väsentligt ändrade ADB-system. Beredningen bör därvid uppmärksamma
frågan i vad mån polisdistriktens inflytande över ADB-användningen kan
132                        öka. Vidare bör belysas frågan hur systemstruktur samt organisation för

 

utveckling och drift bör utformas.                                               Skr. 1981/82:103

Polisberedningen bör emellertid vara oförhindrad att pröva om även andra D'r 1981:27 arbetsuppgifter än de som har angetts särskill i prop. 1980/81:13 kan flyttas ned eller om viss verksamhet kan minska i omfattning. Bland de övriga frågor som beredningen bör studera under sitt arbete vill jag särskilt nämna organisationen av projektarbeten inom rikspolisstyrelsen saml frågan om hur föreskrifter, allmänna råd och informationsmaterial för polisdistrikten bör utformas.

Vid remissbehandlingen av betänkandet Polisen har rikspolisstyrelsen framhållit att det skulle innebära en förstärkning av styrelsen alt inrätta en särskild lagenhet vid denna. I enlighet med vad som har angetts i prop. 1980/81:13 (s. 114) bör emellertid beredningen i första hand se efter om inte övervägande skäl lalar för alt den juridiskt utbildade personalen även i fortsättningen bör vara inordnad i de enheter hos styrelsen som har behov av särskild juridisk kompetens.

När det gäller den administrativa verksamheten har beredningen att la ställning lill hur funktioner för analys och planering av polisverksamheten bör vara organiserade på lokal, regional och central nivå (prop. 1980/81:13 s. 108-109). Även i övrigt bör beredningen se efter hur de lokala och regionala polisstyrelserna skall kunna få ett fullgott underlag för beslut i frågor som ankommer på dem. Som ett led i detta arbete bör beredningen studera hur beslutsprocessen skall utformas inom de lokala och regionala instanserna i polisväsendet när del gäller verksamhetens inriktning, resursplanering, ekonomi och administration. De befogenheter som i detta hänseende skall tillkomma rikspolisstyrelsen bör preciseras.

. Beredningen bör även studera frågan hur anslagsframställningar från de lokala och regionala organisationerna skall utformas och behandlas på olika nivåer i polisväsendet. Jag vill i anslutning härtill erinra om alt det i riksdagens beslut har förutsatts att statsmakternas prioritering och inriktning av polisverksamheten vid behov skall kunna ske i fastare former än hittills. Beredningen bör belysa även den frågan.

Såvitt gäller prioriteringen inom polisverksamheten på lokal och regional nivå bör beredningen också särskilt överväga frågan om ändamålsenliga rutiner för samråd med åklagarväsendet (jfr JuU 1980/81:24 s. 16).

Beredningen bör lägga fram förslag fill hur lönekassorna skall organiseras och i övrigt fungera i den nya organisationen.

Som har förutsatts i prop. 1980/81:13 (s. 116) bör polisberedningen få lill uppgift all belysa organisationen av rekryteringsarbetet på regional och lokal nivå.

Genom riksdagens beslut har lagts fasl principerna för en ändrad utbildning inom polisväsendet (prop. 1980/81:13 s. 124-129). Den nya utbildningsgången skall enligt beslutet ha följande utformning:

-     En inledande grundkurs vid poUshögskolan, grundkurs I. Ökad tonvikt läggs därvid på studier i sociologi, kriminalvård, psykiatri, ungdomsledning och samhällskunskap. För att utrymme skall skapas härför förutsätts en viss omdisponering av nuvarande moment i grundkursen.

-     En period av alterneringstjänstgöring. Tiden för denna tjänstgöring minskas från nuvarande två lill ell och ett halvt år. Under denna lid skall polisaspiranten normall fullgöra praktik även vid annat samhällsorgan än polisen, t. ex. socialvården, skolan, frivården eller sjukvården.

-     En påbyggnadskurs vid polishögskolan omedelbart efter alterneringsli-     133

 

Skr. 1981/82:103 dens slut, grundkurs II. 1 denna kurs skall ingå bl. a. kontakter med andra
Del II                     samhällsorgan, arbetsledning samt studier av metoder för att mäta effekterna

av polisens arbete. Avsikten är att denna kurs skall få en mera traditionelll högskolemässig prägel.

Den nya ordningen innebär att den nuvarande assistentkursen och inspektörskurs I ulgår ur utbildningsgången. Behovet av vidareutbildning skall i stället tillgodoses genom funktionsinriklade specialkurser saml reguljär vidareutbildning för de polismän som har erhållit tjänster inom basorganisationen.

1 1975 års polisutrednings förslag beträffande polisulbildningen angavs också alt denna redan under grundutbildningen borde santordnas med den allmänna högskolan. Detta föreslogs ske dels genom all delar av undervis­ningen förläggs till universitet, dels genom alt polisulbildningen får tillgodoräknas på vissa linjer vid den allmänna högskolan. Enligl utredning­en borde också förutsättningarna för att samordna antagningsförfarandet vid polishögskolan och den allmänna högskolan undersökas.

På förslag av utredningen har regeringen genom beslut den 28 juni 1979 uppdragit ål rikspolisstyrelsen saml universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att undersöka förutsättningarna för en samordning av angivet slag mellan polis- och högskoleutbildningen.

I enlighet med vad som förutsattes i polisutredningens betänkande (SOU 1979:6 s. 311) synes arbetet på all utarbeta kursplaner m. m. i överensstäm­melse med riksdagsbeslutet i utbildningsfrågorna kunna bedrivas av rikspo­lisstyrelsen i huvudsak fristående från polisberedningens arbete. Principiella frågor måste dock behandlas av beredningen. Till dessa frågor hör resultatet av den utredning som styrelsen f. n. bedriver i samråd med UHÄ (jfr JuU 1980/81:13 s. 17-19). Hit hör också frågan om möjligheten att decentralisera delar av den utbildning som nu bedrivs centralt, i synnerhet när del gäller de funktionsinriklade specialkurserna. Hur alterneringstiden skall fördelas mellan ordnings- och kriminalavdelningen är en annan sådan viktig fråga. Slutligen måste del ankomma på beredningen att föreslå hur den praktik­tjänstgöring hos myndigheter och organ utanför polisväsendet som har förutsatts i riksdagsbeslutet skall utformas. Här kan viss försöksverksamhet komma all bli nödvändig. I fråga om utbildningen gäller generellt alt de samlade kostnaderna inte får överstiga nuvarande ramar för polisutbildning­en.

Vad jag har anfört nu om hur det fortsatta utredningsarbetet på utbildningsområdet bör bedrivas har giltighet också i fråga om den översyn av polischefsutbildningen som har förutsatts i propositionen och riksdagsbe­slutet. 1 enlighet med vad justitieutskotlel har uttalat bör beredningen närmare överväga möjligheterna att ytterligare förbättra förutsättningarna för polismän all gå över lill polischefskarriären. Någon ändring i fråga om det nuvarande kravet på juris kandidatexamen resp. juristexamen är emellertid inle aktuell.

När det så gäller reformens kostnadssida vill jag först rent allmänt
framhålla all riksdagens beslut ger utrymme för olika ambitionsnivåer vid
genomförandet av den beslutade reformen. Del statsfinansiella lägel medger
inte att alla de oUka önskemål som här kan göra sig gällande blir
tillgodosedda. Generellt bör för beredningens arbete gälla att de organisa­
toriska och övriga förändringar som aktualiseras skall begränsas fill vad som
134                       nied nödvändighet fordras för genomförandel av den reform som riksdagen

 

har beslutat om.  Beredningen bör utgå från den resurstilldelning för     Skr. 1981/82:103 polisväsendet som kommer att gälla för budgetåret 1982/83. Jag vill i del     Dir 1981:27 sammanhanget erinra om de direktiv (Dir. 1980:20) som på föredragning av chefen för budgetdepartementet den 13 mars 1980 har meddelats samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Man måste här också hålla i minnet alt det f. n. pågår ett systemafiskt arbete på att se över olika statliga myndigheters verksamhet i syfte att nå fram fill de besparingar som behövs i nuvarande statsfinansiella läge. På vissa områden av samhällsverksamheten är stora besparingar möjliga, medan man på andra områden måste gå fram med större försikfighet. För samtliga stadiga myndigheter har emellerfid fastställts elt huvudalternativ för beräkning av resurstilldelningen som innebär att resp. anslag, efter pris- och löneomräkning, skall minskas med 2 % per år som elt schablonmässigt uttryck för rationaliseringsmöjligheterna inom den statliga förvaltningen. Jag vill också påpeka att jag i annat sammanhang kommer att låta belysa konsekvenserna av en väsentligt lägre resurstilldelning än den som huvud­alternativet innebär. Jag vill understryka att jag härmed dock inle tagit ställning till i vilken utsträckning ytterUgare besparingar över huvud tagel bör genomföras på polisområdet.

I riksdagens beslut har, som jag inledningsvis berörde, lagts fast att de gmndläggande reglerna om polisens uppgifter, organisation och befogenhe­ter bör föras samman i en polislag. Det bör ankomma på polisberedningen alt lägga fram förslag till utformning av en sådan lag. De överväganden som 1975 års poUsutredning har redovisat i sitt betänkande och som har vunnit bred anslutning under remissbehandlingen bör tjäna som riktlinjer vid författ­ningsarbetet. I enlighet med vad som har anförts av utredningen och i propositionen (jfr även JuU 1979/80:24) bör i den nya lagen polisverksam­hetens roll som elt led i samhällets samlade insatser för social trygghet och samhällsgemenskap betonas. Beredningen bör även arbeta ut förslag till de övriga författningar som behövs för reformens genomförande.

Det är omfattande uppgifter som enligt vad jag nu har redovisat bör anförtros åt den nya polisberedningen. Riktlinjerna för arbetet och lösningarna i sak såvitt angår principiella frågor har emellertid lagts fast av riksdagen. Härtill kommer att elt omfattande förberedelsearbete för genomförandet av den reform som nu förestår sedan en tid fillbaka har pågått inom rikspoUsstyrelsen. Det material som därvid har arbetats fram bör ingå i underiagel för beredningen, som också bör ha möjlighet alt uppdra åt styrelsen att genomföra särskilda utredningar på vissa punkter. Jag räknar därför med att det skall vara möjligt för beredningen all redovisa sina förslag i sådan tid att ett genomförande skall bli möjligt med verkan fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Med hänsyn lill de aktuella frågornas mångfald bör beredningen lämpligen organiseras på det sättet all arbetet leds av en styrgrupp med pariamentarisk förankring medan olika undergrupper för de skilda huvudfrågorna under experlmedverkan lar fram beslutsunderlag.

Beredningen bör vid arbetets påbörjande och under arbetets gång lämna
information fill de berörda huvudorganisationerna liksom i förekommande
fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller
brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor. Organisationerna bör
också beredas tillfälle all framföra synpunkter. Dessutom bör beredningen
se  till  alt  de  berörda  arbetstagarna  på  lämpligt  sätt  informeras  om 135

 

Skr. 1981/82:103      arbetet.

Del II                        Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen

bemyndigar chefen för justitiedepaitementet

alt tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att behandla frågor om genomförandet av beslutade reformer angående poUsens uppgifter, organisation och utbildning m. m., att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemstäUer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jusliliedepartemenlel)

136

Utredning av vissa frågor rörande trygghetsfonder

Dir 1981:28

Beslut vid regeringssammanträde 1981-02-26

Chefen för industridepartementet, statsrådet Åsling, anför.

I propositionen 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m. m. uppställs vissa övergripande mål för industripolitiken i nuvarande ekono­miska läge. Dessa mål är

-   att öka produktionen av industrivaror och tjänster för att genom ökad export och minskad import bidra till den externa balansen,

-   att öka effektiviteten i industrin för att därigenom lämna största möjliga resursutrymme ål andra samhällssektorer,

-   att utveckla industrin så att den kan bidra till en regional balans och utnyttja undersysselsatta resurser,

-alt  medverka till  all strukturomvandlingen sker i  socialt  acceptabla former.

Grundförutsättningen för all nå dessa mål är goda. Sverige har elt stort antal vitala industriföretag med betydande tillväxtpotential. En omstruktu­rering av industrin mot lönsammare branscher är nödvändig för att nå de nämnda målen. En snabb strukturomvandling kan dock innebära påfrest­ningar i form av lokal arbetslöshet som kan innebära samhällsekonomiska förluster och sociala problem. Strukturomvandlingens problem har drabbat vissa gruppei- i befolkningen hårdare än andra. Under 1970-talet förefaller problemen ha ökat i omfång genom att fler regioner och fler branscher har drabbats. Utsikterna inför 1980-lalet är likartade.

En omställning av industrin kräver handlingsutrymme i form av tid och resurser. All överföra arbetskraft från krympande till växande delar av industrin är förenat med betydande irögheler. Den svenska industrin är geografiskt starkt spridd vilket försvårar omställningen. Ett nytt drag i

 

omstruktureringsproblemaliken är också att de svaga delarna av industrin i     Skr. 1981/82:103 en del fall har specialiserad arbetskraft med högre löner än genomsnittet     Dir 1981:28 vilket försvårar arbetskraftens rörlighet.

Industripolitiken bör ges en så offensiv och långsiktig inriktning som möjligt. Jag avser därmed bl. a. åtgärder för att främja etablering av och tillväxt i små och medelstora företag, för att underlätta för industriföretag att anskaffa erforderligt riskkapital samt för att stödja forskning och utveckling. En sådan offensiv industripolitik kan tillsammans med en framgångsrik ekonomisk politik samt en effektiv arbetsmarknads- och regionalpolitik kraftigt begränsa omfattningen av de problem som sammanhänger med strukturomvandlingen. Lösandet av sådana problem främjas också genom en väl fungerande samverkan mellan företag, anställda och samhälle.

Det är från samhällets synpunkt önskvärt att företag, som ändrar sin produktionsinriktning med omfattande konsekvenser för sysselsättningslä­get, genomför dessa förändringar i en takt som underlättar arbetskraftens övergång till ny verksamhet samt ställer sitt tekniska och kommersiella kunnande till förfogande för att medverka till all ny verksamhet kommer till stånd. Syftet härmed skall vara att påskynda och underlätta strukturratio­naliseringen i socialt acceptabla former.

Målsättningen bör vara att företagen skall kunna underlätta för sina anställda alt utan längre arbetslöshetsperioder övergå lill ny anställning i samband med strukturrationalisering eller ekonomiska påfrestningar som kräver personalinskränkningar. En sådan medverkan kan vara förenad med kostnader för förelagen som del kan vara lättare all bära om medel för detta särskilt har reserverats under en följd av år. Företagens benägenhet att reservera medel lorde hänga samman bl. a. med de skattemässiga villkoren för reserveringen samt kraven från de anställdas organisationer.

I den nämnda propositionen om industripolitikens inriktning, m. m. aviseras en förutsättningslös utredning om avsättningar lill särskilda trygg­hetsfonder som kan disponeras för de ändamål som här berörts.

Jag återkommer nu till detta och förordar att en kommitté tillkallas för att utreda dessa frågor. Till ledning för kommitténs arbete vill jag anföra följande.

Kommitténs uppgift bör vara att förutsättningslöst utreda elt system där företagen genom avsättningar till särskilda fonder - trygghetsfonder -reserverar medel för framtida utgifier i samband med större driftsinskränk­ningar. I sådana situationer kan företaget belastas av i. ex. höga avgångsve­derlag eller ökade lönekostnader på grund av förlängda uppsägningstider samtidigt som medel kan behövas för investeringar som kan ge ny sysselsättning för den berörda personalen.

En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att ett system med
trygghetsfonder bör vara frivilligt. Förelagen bör sålunda inte kunna åläggas
all göra avsättningar lill en sådan fond. Som en förutsättning för att
avsättningen skall vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen bör dock gälla all
företagel har träffat en bindande överenskommelse med de anställdas
organisationer, t. ex. i fråga om avgångsvederlag. Vissa begränsningar i fråga
om storleken av de vid laxeringen avdragsgilla avsättningarna och vilka
åtaganden som skall ge rätt till avdrag måste finnas. I dessa hänseenden bör
kommittén skapa sig en bild av avsättningsbehoven och mot bakgrund härav
föreslå de begränsningar som bör gälla. Kommittén bör härvid även studera
de olika lösningar som hitfills använts i samband med driftsinskränkning-         137

ar.

 

Skr. 1981/82:103     Kommittén skall lämna förslag på vilka förelag, t, ex. med hänsyn lill

Del II                     storlek eller ägarform, som bör omfattas av ell system med trygghetsfon-

der.

En viktig uppgift för kommittén blir att utarbeta regler som i möjligaste mån garanterar alt medel, som svarar mol de gjorda avsättningarna, finns tillgängliga hos förelagen när ulgifler för de gjorda åtagandena blir aktuella. Kommittén bör i detta sammanhang beakta de lösningar som har valls vid tryggande av pensionsutfästelser och vid avsättningar till investeringsfonder och liknande fonder. Vad gäller den tekniska utformningen bör kommittén vidare överväga om trygghetsfonderna bör bilda elt särskill fonderingssys-tem eller om syftet med fonderna kan tillgodoses på annat sätt exempelvis genom kompletteringar i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond.

Kommittén bör bedriva sitt arbete i nära samråd med arbetsmarknadens parter.

Det syslem med trygghetsfonder som nu skall utredas bör utformas så att arbetsmarknadsverkets förmedlande uppgifter underlättas. Kommittén skall, i den mån kommittén kommer in på frågor som har beröring med olika samhälleliga insatser vid driftsinskränkningar samråda med den utredning om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation som chefen för arbetsmarkuadsdeparlementel i propositionen 1980/81:126 om arbetsmark­nadspolitikens framlida inriktning har anmält all han kommer alt föreslå regeringen att tillsätta.

Kommittén bör i en första etapp mot bakgrund av vad den funnit beträffande behovet, konstruera alternativa modeller för trygghetsfonder. Kommittén bör därvid i olika avseenden analysera vilka effekter ett införande av sådana fonder skulle få samhällsekonomiskt, statsfinansiellt och företagsekonomiskt samt för rörligheten på arbetsmarknaden och för relationerna mellan arbetsmarknadens parter. Även övriga effekter för berörda företag och anställda skall beaktas, I en andra etapp bör kommittén utforma elt mer detaljerat förslag.

Utgångspunkten för utredningsarbetet skall vara att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär alt om kostnadskrävande förslag -i delta inbegrips även förslag som medför inkomstsänkningar - läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utred­ningsområdet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. De kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag skall med andra ord beaktas och ett genomarbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden skall redovisas. Utredningen bör så omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis ökad administration och ökat krångel, som förslagen kan medföra för myndigheter och enskilda.

Utredningsarbetet bör bedrivas så att den första etappen kan redovisas under år 1982, Då kommitténs slutliga överväganden och förslag redovisas, bör de förfaltningsförslag som föranleds av ställningstagandena läggas fram.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för industridepartementet
138                          att tillkalla en kommitté med fem ledamöter med uppdrag att utreda vissa

 

frågor rörande trygghetsfonder.                                                  Skr. 1981/82:103

all utse en av ledamöterna att vara ordförande.                     Dir 1981:29

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål

kommittén.

Vidare hemsläller jag att regeringen föreskriver

all kostnaderna för utredningen skall  belasta  fjortonde huvudtitelns

kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

Översyn av debiterings- och uppbördssystemet för ar­betsgivaravgifter

Dir 1981:29

Beslut vid regeringssammanträde 1981-05-07.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Söder, anför:

Arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringarna m.fl. ändamål beräknas och uppbärs av riksförsäkringsverket. Under del år som avgifterna avser, det s. k. utgiftsäret, skall en arbetsgivare betala en preliminär avgift som fördelas på sex belalningstillfällen. Den preliminära avgiften för ett visst år beräknas med utgångspunkt i underiagel för den slutliga avgift som arbetsgivaren debiterades året före ulgiflsåret. Detta underlag uppräknas med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen med viss procentsats, som årligen fastställs av regeringen. När den preliminära avgiften bestäms, skall hänsyn dessutom tas till ändringar i de procentsatser som avgifterna utgår med och andra ändringar av betydelse i avgiflsbestämmelserna. För att en bättre överens­stämmelse skall uppnås med den beräknade slutliga avgifien kan den preliminära avgiften under vissa förutsättningar sänkas eller höjas. Detta sker genom elt beslut om jämkning i varje särskilt fall.

Egenavgiflerna lill socialförsäkringarna m. m. för den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras och uppbärs på samma sätt som skatt enligt uppbördslagen. Den lokala skattemyndigheten debiterar avgif­terna preliminärt i samband med debiteringen av preliminär B-skatt. Även den slutliga debiteringen ombesörjs av den lokala skaltemyndigheten.

Del nuvarande debiterings- och uppbördssyslemet för arbetsgivaravgifter­na är behäftat med brister. Bl. a. har de hittills gällande reglerna för beräkningen av avgiftsunderlaget gjort del i praktiken omöjligt att få överensstämmelse mellan de preliminära avgifterna och de slutliga avgifter­na. Följden har blivit att betydande belopp, trots uppräkningen med hänsyn till den allmänna löneutvecklingen, betalas in med upp till två års eftersläpning. I den reviderade finansplanen 1980 framhölls alt den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter på längre sikt borde kunna knytas lill den lönesumma som redovisas i samband med källskalteredovis­ningen (prop.  1979/80:150 bil.  1 s. 21). Därigenom skulle i princip all

eftersläpning kunna upphöra.                                                                            139

 

Skr. 1981/82:103      Regeringen   har  i   prop.   1980/81:178  nyligen  lagt  fram  förslag  om

Del II                     förenklade regler för socialförsäkringsavgifter, m. m. Förslaget syftar bl. a.

till att åstadkomma enhetligare och enklare regler för avgiftsberäkningen. Sålunda föreslås bl. a. alt de nuvarande basbelopps- och maximeringsavdra-gen slopas vid beräkningen av ATP-avgiften och att den särskilda byggnads­forskningsavgiften avskaffas. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1982.

Genomförs den i prop. 1980/81:178 föreslagna ordningen för avgiflsbe­räkningen blir del - som jag har anfört i min anmälan till lagrådsremissen i ärendet - möjligt att gå vidare på vägen att införa elt effektivare debilerings-och uppbördssyslem. Som där har antytts bör uppbörden av arbetsgivarav­gifter kunna knytas an till de lönesummor som redovisas i samband med källskatieinbetalningarna eller på något liknande sätt anknytas till de löpande löneutbetalningarna. Detta kräver emellertid omfattande ändringar i nuvarande författningar om debiteringsförfarandel. Dessutom behövs en genomgripande omläggning av de administrativa rutinerna samt en noggrann information till arbetsgivarna.

Som jag också anfört i min anmälan lill lagrådsremissen bör en decentralisering av debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter från riksförsäkringsverket lill de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna kunna ske i samband med den nyss förulskickade omläggningen eller något år därefter.

Mot bakgrund av vad jag har anfört här anser jag det angeläget att snarast möjligt få de nu nämnda frågorna närmare utredda. Jag föreslår därför all en särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av systemet för och organisationen av debitering och uppbörd av arbetsgivarnas social­avgifter.

En huvuduppgift för utredaren bör bli att undersöka möjligheterna att knyta an uppbörden av arbetsgivarnas preliminära socialavgifter lill de lönesummor som redovisas i samband med källskalteredovisningen eller på annat sätt till de löpande löneutbetalningarna. Syftet härmed är att få en mera direkt anknytning av avgifterna till de löpande löneutbetalningarna och alt de preliminära arbetsgivaravgifterna därmed så långt möjligt skall stämma överens med de slutliga avgifterna. Del bör emellertid också undersökas om det är möjligt att gå ett steg längre och införa elt system där arbetsgivaren omedelbart betalar en definitiv avgift som grundas på de löpande löneutbetalningarna.

Vid en övergång till ett system med direkt anknytning av avgifterna till de
löpande löneutbetalningarna skall noteras all del finns en rad olikheter
mellan reglerna på avgiftsområdet och skatteområdet. Reglerna för uttag av
arbetsgivaravgifter skiljer sig från reglerna för källskatt i bl. a. följande
hänseenden. Arbetsgivaravgift skall betalas för en vidare personkrets än den
för vilken källskatt dras. Källskatieavdrag skall således inte göras exempelvis
på löner till arbetstagare som utför sitt arbete som en bisyssla vid sidan av en
huvudanställning. De lönesummor som ligger till grund för källskatt
överensstämmer vidare inte helt med de lönesummor som skall avgiftsbe-
läggas. t. ex. i fråga om naturaförmåner. Reglerna för kostnadsavdrag är inte
heller överensstämmande. För arbetsgivare som sysselsätter arbetstagare
utomlands eller som sysselsätter sjömän måste i vissa fall flera avgiftsunder­
lag fastställas.
140                          Av vad jag nu har anfört framgår att vissa problem är förenade med en

 

övergång lill ett nytt system för uppbörd av avgifter. En viktig uppgift för Skr. 1981/82:103 utredaren blir all klarlägga i vilka situationer det föreligger skiljaktigheter Du" 1981:29 mellan avgifts- och skattereglerna i fråga om underlag och betalnings­skyldighet. Utredaren bör pröva om man kan anknyta uppbörden av arbetsgivaravgifterna till den redovisning av lönesummor och preliminär A-skatl som lämnas i källskatlesyslemel. Utredaren bör därvid vara oförhindrad att föreslå sådana ändringar i nu gällande regler som - ulan alt, den sammantagna ekonomiska betydelsen av reglerna ändras - underlättar en samordning av skatte- och avgiftsreglerna i syfte all förenkla administra­tionen. En allmän förutsättning för varje nytt system är självfallet att det kommer att medföra en rationellare och snabbare uppbörd än del nuvarande.

Utredaren bör lägga fram förslag lill de lagändringar och administrativa rutiner som behövs för alt genomföra ett nytt debiterings- och uppbördssys­lem. Utredaren bör särskill uppmärksamma såväl de likviditets- och personalproblem som de problem av administrativ karaktär som kan uppstå vid övergången till ett nytt debilerings- och uppbördssyslem.

En annan huvuduppgift för utredaren gäller frågan om decentraliseringen av debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifterna från riksförsäkringsver­ket lill de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna.

Regeringen uppdrog år 1971 åt riksförsäkringsverket att i samråd med statskontoret och riksskatteverket utreda och framlägga förslag om en överflyttning från riksförsäkringsverket till de lokala skattemyndigheterna av debitering och uppbörd av avgifter till den alllmänna försäkringen m. m. På förslag av riksförsäkringsverket överfördes den ADB-mässiga handlägg­ningen i fråga om debitering och uppbörd från riksförsäkringsverket till riksskatteverket och länsstyrelserna fr. o. m. den 1 januari 1975. Den s. k. DEMA-ulredningen (riksförsäkringsverkets utredning angående decentrali­sering av manuella funktioner inom avgiftssystemet) lade år 1978 fram ett principförslag om decentralisering av riksförsäkringsverkels återstående funktioner inom arbelsgivaravgiftssyslemet. Beträffande den närmare inne­börden av principförslaget hänvisas till riksförsäkringsverkets rapport och skrivelse den 12 maj 1978 och riksskatteverkets och statskontorets skrivelse den 5 juni 1978.

DEMA-utredningens rapport går ut från att decentraliseringen skall ske med bibehållande av nuvarande principer för debitering av preliminära och slutliga avgifter, även om tanken på en övergång fill debitering enligt andra principer hade framförts av utredningen. Decenlraliseringsfrågan bör nu las upp till förnyat övervägande med beaktande av vad utredaren kommer fram till beträffande möjligheterna att gå över lill elt nytt debiterings- och uppbördssystem.

I fråga om organisationen bör målsättningen vara att i så stor utsträckning som möjligt anknyta den lill skatteadministrationen. Väsentliga krav är all den nya organisationen skall ge möjlighet till en effektiv gransknings- och revisionsverksamhet och att avgiftskontrollen skall kunna samordnas med skattekontrollen.

När del gäller tidpunkten för decentraliseringen bör utredaren bl. a.
beakta den förberedelselid som krävs för alt lägga nya uppgifter på
skatteadministrationen. En särskild fråga som bör klarläggas är om
decentraliseringen lämpligen bör ske vid elt enda tillfälle eller i etapper. Vid
valet av genomförandealternativ bör utredaren beakta bl. a. säkerheten i        141

 

Skr. 1981/82:103 avgifisdebileringen och avgiflsuppbörden i övergångsskedet. Stor betydelse
Del II                     har också personalfrågorna vid en sådan omorganisation som det här är fråga

om, bl. a. bör största möjUga hänsyn tas lill personalen vid riksförsäkrings­verkels avgiflsbyrå.

Utredaren bör vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har avtal eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor saml bereda den tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren bör därutöver informera berörda arbetstagare om sitt arbete.

Av särskild vikt är att utredaren belyser de kostnader och intäkter som följer av ett nytt system för och en ny organisation av debitering och uppbörd av arbetsgivarnas socialavgifter. Utredaren bör också redovisa de statsfinan­siella och kredilmarknadsmässiga konsekvenser som del nya systemet medför. I fråga om kostnadskonsekvenserna av förslagen erinras om de direktiv som utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20).

Utredningen bör bedrivas skyndsamt. Det kan visa sig att nya regler bör genomföras etappvis. Innehållet i de olika etapplösningarna bör i så fall anges. Utredaren bör sträva efter att, eventuellt i en första etapp, lämna sådana förslag att ett nyll system för debitering och uppbörd kan införas från och med den 1 januari 1983. Vidare bör utredaren sträva efter att utnyttja erfarenheter och utredningsresurser som kan finnas hos bl. a. riksförsäk­ringsverket, riksskatteverket, statskontoret och riksrevisionsverket.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av debiterings- och uppbördssyslemet för arbetsgivarnas socialavgifter,

att besluta om sakkunniga och experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare hemsläller jag alt regeringen beslutar

alt kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Socialdepartementet)

142

 

Utbildningens och forskningens uppgifter i strävandena    Skr. 1981/82:103 att förbättra den svenska ekonomins utvecklings- och    Dir 1981:30 konkurrenskraft

Dir 1981:30

Beslut vid regeringssammanträde 1981-04-30. Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

1 Industriell utveckling och utbildningsbehov

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsbudgeten m. m. samt i prop. 1980/81:130 om industripolitikens inriktning m.m. diskuteras som bakgrund till ekonomisk-politiska ställningstaganden de svårigheter svensk industri möter i den internationella handeln och åtgärder för alt häva dessa svårigheter. Åtgärder måste vidtas för att snabbt förslärka det svenska näringslivels konkurrenskraft. En förutsättning för alt den utlandskonkur­rerande sekiorn av näringslivet skall kunna vitaliseras är att produktionsap­paraten byggs ul och orienterar sig mol nya områden.

För en positiv investeringsutveckling är tillgången på yrkesskicklig arbetskraft och på riskvilligt kapital en viktig förutsättning, liksom alt den industriella förnyelsen kan byggas under med forskning och utvecklingsar­bete.

Av statens industriverks höstrapport 1980 (SIND 1980:12) Induslriulveck­lingen i Sverige framgår att brist på yrkesulbildad arbetskraft är elt expansionshinder för industrin. På kort sikt innebär del all förelagen får svårigheter att öka sin produktion i takt med efterfrågan vid konjunktur­uppgång, vilket kan betyda försämrad konkurrenskraft och förlorade marknadsandelar för svenska förelag. På längre sikt kan bristen på yrkesarbetare och tekniker innebära hinder för en expansion mot den kunskapsintensiva produktion, där Sverige anses ha komparativa förde­lar.

Industriverket gör den sammanfattande bedömningen att samhällets åtgärder för alt lösa bristproblemen f. n. är otillräckliga.

De exakta sambanden mellan å ena sidan utbildning och forskning och å andra sidan ekonomisk tillväxt är långt ifrån klarlagda och del är därför osäkert vilka insatser inom utbildningsväsendet som är mest produktiva. Det brukar emellertid allmänt erkännas att all yrkesinriktad utbildning lämnar ett viktigt bidrag lill ekonomisk utveckling och sysselsättning, liksom all forskning och utvecklingsarbete motverkar teknologisk eftersläpning och bygger under förnyelse av produktionen.

2 Arbetskraftsförsörjning

Utbildningsplaneringen   har  arbetskraflsförsörjningen   som   en   viktig utgångspunkt. Konkret lar del sig uttryck i beslut i del årliga budgetarbetet

om dimensionering och lokalisering av utbildningen liksom i slällningslagan-

143

 

Skr. 1981/82:103      den till utbildningens innehåll och organisation. Om utbildningssystemet
Del II                     skall kunna bidra till alt de mål som ställs upp för den långsikliga ekonomiska

politiken i besparingsproposilionen nås måste planeringen de närmaste åren mer medvetet inriktas på insatser som är ägnade all främja en välfärdsska-pande såväl industriell produktion som tjänsteproduktion. Dessa insatser måste gälla inle bara grundläggande utbildning utan även fortbildning och vidareutbildning för redan yrkesverksamma, dels för dem som behöver nya kunskaper inom sitt eget område, dels för dem som behöver omskolas för uppgifter inom andra sektorer av arbetslivet.

Sådana utbildningsbehov måste tillgodoses samtidigt som utbildningsvä­sendet möts av anspråk från de näst största ungdomskullarna under efterkrigstiden. Dessa passerar nu genom gymnasieskolan och under en stor del av 1980-talet kommer de alt fråga efter högskoleutbildning.

Jag har vid min anmälan av prop. 1980/81:100 (bil. 12 s. 372) pekat på behovet av alt närmare analysera konsekvenserna för utbildnings- och forskningsverksamhet av strävandena all förbättra den svenska ekonomins utvecklings- och konkurrenskraft. En sådan analys bör avse utbildningsvä­sendets traditionella roll, nämligen alt genom dimensionering av ulbildnings­vägar och anpassning av utbildningsinnehåll och planeringssystem bättre svara mot förändrade arbetsmarknadsbehov. Den bör emellertid också belysa den mera aktiva och offensiva rollen för utbildningsväsendet, nämligen alt bidra lill uppbyggnad av industriellt kunnande och kompetens saml till en ökad förändringsbenägenhet inom näringslivet. Denna roll gäller givelvis också i fråga om utvecklingsarbete och forskning med inriktning på produktutveckling och teknisk förnyelse. Med tanke på behovet såväl av kortsiktiga anpassningar av planeringen som av långsikliga riktlinjer och ett förbättrat planeringsunderlag för dessa bör nu en särskild utredare tillkallas för dessa frågor.

Jag vill understryka att jag här behandlar utbildnings- och forskningspo­litiken ur endast ett perspektiv, nämligen utbildningens och forskningens betydelse för industriell expansion. Det finns andra perspektiv som är väl så viktiga som jämställdhet, jämlikhet och demokrati. När i dessa direktiv del industriella perspektivet renodlas ger del mindre möjligheter för utredaren att ta upp andra, men denne är naturligtvis oförhindrad all ta upp dem där det är viktigt för sammanhanget.

Sambandet mellan utbildningsåtgärder och näringslivets utveckling och
konkurrenskraft har belysts i bl. a. statliga utredningar under 1960- och
70-talen. Internationellt har denna fråga varit föremål för betydande
uppmärksamhet, t. ex. inom OECD. De slutsatser som kan dras av dessa är
alt det innebär stora vanskligheler att finna entydiga samband mellan
utbildningsinsatser och ekonomisk tillväxt. Det är naturligtvis då inle heller
realistiskt all räkna med all en avsedd samhällsekonomisk effekt skall kunna
uppnås genom en detaljerad reglering av utbildningssystemet som helhet
utifrån bestämda kvanfilaliva mål för behovet av arbetskraft med specifice­
rade ulbildningskvalifikafioner. En betydande enighet synes däremot råda
om nödvändigheten av alt i planeringen bygga in mekanismer för alt anpassa
planeringen lill växlingar i samhälls- och yrkeslivets behov. Man måste söka
säkra en större tillgång till kvalificerad arbetskraft på områden där brist finns
eller behovet kan förutses komma all öka snabbt. Samtidigt måste del vara
en strävan all undgå att det på speciella yrkesområden sker så snabba
144                        förändringar i tillgången på kvalificerad personal all del skapar stora

 

anpassningssvårigheter på arbetsmarknaden.                           Skr. 1981/82:103

Utredaren bör inrikta sitl arbete på olika tidshorisonter, en som avser den     Dir 1981:30 omedelbara framtiden och en som avser utvecklingen på medellång sikt.

I det korta perspektivet bör utredaren identifiera områden där industrins utveckling hindras eller riskerar att hindras av brist på lämpligt utbildad arbetskraft. Härvid bör inle bara de dominerande företagen inom exportin­dustrin uppmärksammas. I lika stor mån bör den hemmamarknadsinriklade industrins liksom de medelstora och små företagens inriktning och behov granskas.

Denna arbetsmarknads- och arbetskraflsanalys, med sikte på den näralig­gande framliden, bör så långt det är möjligt bygga på ell underlag som inte förutsätter nya primärundersökningar.

De förslag till förändring av planeringen för gymnasieskola och högskola som dessa analyser kan ge upphov till bör lämnas skyndsamt till regeringen. Utredarens förslag bör inle inskränka sig lill förändringar av dimensione­ringen av linjer eller grupper av linjer i gymnasieskolan respektive högskolan. Den omstrukturering som förväntas inom näringslivet måste i första hand mötas genom förändring eller komplettering av utbildningen hos redan existerande arbetskraft. Med tanke på behovel av snabbare genomslag på arbetsmarknaden kan det därför vara angeläget all lägga fram även sådana förslag som svarar mot planeringsansatsen återkommande utbild­ning. I detta sammanhang bör också uppmärksammas möjligheterna att inom högskolan i större utsträckning organisera utbildning på basis av uppdrag från företag m.fl.

1 ett något längre perspektiv - medellång sikt - bör utredaren söka skaffa sig en bild av vilka förändringar som är troliga och önskvärda inom näringslivet inom del närmaste årfiondet. Även delta arbete bör så långt möjligt baseras på befinfiigt underlag. I en särskild skrift Inför 2000-lalel. Samhällets behov av naturvetare och tekniker, publicerade en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet år 1978 elt scenario som i kvalitativa termer sökte ge en bild av behoven inom näringslivet. Utredaren bör pröva om detta kan läggas fill grund för en mer konkret bild av även de kvanfilaliva behoven på medellång sikt. Huvudintresset för utredaren bör emellertid inle vara de kvantitativa aspekterna. Det övergripande målet för utredarens arbete bör vara att ge uppslag och idéer till sådana förändringar, som ger utbildnings­väsendet en aktiv och pådrivande roll i strävan att stimulera teknisk utveckling och industriell expansion.

3 Utbildning som förnyelsefaktor

I debatten har hävdals all de syslem vi tillämpar för utbildningsplanering ger en alltför passiv roll ål utbildningen som förnyelsefaklor. Del kan inle uteslutas att utbildningsinsatser i förening med andra åtgärder kan stimulera en industriell utveckling. I den ekonomiska situation Sverige befinner sig är del under alla förhållanden nödvändigt all pröva om inle utbildningen kan ges en mer aktiv roll som förnyelsefaklor.

En utgångspunkt för utredarens arbete bör vara att utbildning i gymna­
sieskola och högskola, som syftar till att tillgodose näringslivets behov bör
ges en sådan inriktning att den i första hand tillfredsställer behoven inom
branscher av slor betydelse för svensk ekonomi och inom de områden där       145

10 Riksdagen 1981182. 1 saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103 svensk industri bedöms ha de största utvecklingsmöjligheterna. Därvid bör
Del II                 bl. a. de innovalionsbaserade mindre och medelstora företagens behov

belysas. Denna prövning bör avse inle enbart utbildningens innehåll och inriktning. För främst den mindre och medelstora industrin är t. ex. närhet till utbildning och forskning sannoUkl av slor betydelse. De skilda utbildningsenheterna kan därmed spela en direkt roll för näringslivels utveckling inom den egna regionen. Eftersom näringslivets sammansättning varierar mellan olika delar av landet, kan därmed också behovet av såväl utbildad arbetskraft som kontakter i övrigi med högre utbildning och forskning variera från region till region. Del kan finnas vissa faror i en långt driven anpassning till regionala behov, och del är därför angeläget alt utredaren redovisar även dessa negativa aspekter.

Utredaren bör successivt och snabbt komma med förslag till förändringar som medför en gynnsammare situation för de delar av näringslivet som i ett längre perspektiv kan fömlses var konkurrenskraftiga och expansiva. Uppmärksamhet bör därför ägnas inte enbart de stora, utan även de små och medelstora förelagen. Förslagen kan innebära förändringar i utbildningens innehåU och organisation eller i fråga om lokalisering och dimensionering, dock sammantaget inom ramen för respektive utbildningsforms totala resurser. De kan också innefatta åtgärder som underlättar nödvändig rörlighet på arbetsmarknaden. Förändrad sammansättning av näringslivets representation i olika planerande organ kan också övervägas. Nära kontakter med berörda organisationer och myndigheter fordras.

Utredaren bör också pröva om de tekniska och ekonomiska utbildning­arna är inriktade mot framtida behov som kan fömlses redan nu. Mot bakgrund av regeringens propositioner om rikfiinjer för energipolitiken (prop. 1980/81:90) och om industripolitikens inriktning m. m. (prop. 1980/81:130) bör t. ex. energiteknisk och förelagsekonomisk utbildning kunna ses över. Ett samarbete bör därvid etableras med det företagseko­nomiska utvecklingsarbete som sker vid flera högskolor. Det arbete med reformering av ekonomlinjen som pågår inom UHÄ bör också beaktas. Andra områden som bör beaktas i anslutning lill pågående planerings- och utredningsarbete är data- och elektronikområdet, materialteknik och bioteknik.

GenereUt bör också kurs- och utbildningsplaner granskas utifrån synpunk­ten om de tillgodoser faktiska branschbehov så långt dessa går att bedöma på medellång sikt. De branschstudier som utförs av statens industriverk och i offenfiiga utredningar bör därvid kunna utgöra en naturlig utgångspunkt.

I detta sammanhang bör utredaren pröva olika möjligheter att erbjuda alternativa studieprogram som ettdera är mer diversifierade eller av annan längd än existerande utbildningslinjer. Sådana överväganden bör göras mot bakgrund av utbildningsbehoven för den växande grupp studerande som fått ingen eUer ringa yrkesförberedande utbildning i gymnasieskolan. Behovet av sådana utbildningar bör samtidigt avvägas mol den av statsrådet Mogård föreslagna omfördelningen inom gymnasieskolan till förmån för kortare yrkesinriktade högre specialkurser (prop. 1980/81:100, bil. 12 s. 233).

De åtgärder som har nämnts får genomslag i form av utbildade ute i

arbetslivet först på några års sikt. Samtidigt fordrar strukturförändringar i

näringsUvet förändringar av de färdigheter och den kompetens som redan

finns där,  för alt  påbörjad  expansion  inle skall  strypas  av brist  på

146                   yrkeskunskap.  Utredaren bör därför föreslå vilka åtgärder i form av

 

vidareutbildning som bör företas saml hur dessa bör fördelas mellan     Skr. 1981/82:103. utbildningsväsendet och förelag. Kontakt bör därvid hållas med kommittén     Dir 1981:30 (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning.

4 Utvecklingsarbete, forskning och industriell förnyelse

I myckel allmänna termer brukar sambandet mellan forskning och industriell förnyelse beskrivas på följande sätt. Genom forskningsverksam­het utvecklas ny kunskap. Samtidigt utbildas forskare och tekniker med hög kompetens. Utländska forskningsresultat görs tillgängliga. Ibland väcks banbrytande tekniska idéer som kan ligga till grund för framgångsrika innovationer. Spridningen av forskningsresultat sker huvudsakUgen genom utbildning av tekniker och genom alt forskare flyttar från högskola till industri. Vägen från forskning lill produktion är emellertid ytterst komplex. Del är svårt att påvisa klara samband mellan forsknings- och utvecklingsar­bete och ekonomisk utveckUng på nationsnivå. När det gäller industrigrenar och enskilda företag är sambanden något klarare.

Ett betydande arbete läggs ned av myndigheter och sektorsorgan på alt utveckla sambanden mellan utvecklingsarbete och industriell produktion liksom på att utveckla institutionella koppUngar och finna lämpliga arbetsformer för detta. Senast har överväganden och förslag i dessa frågor redovisats i betänkandet (SOU 1980:46) Högskolan i FOU-samverkan.

Det är en viktig uppgift för utredaren att söka belysa spridningseffekterna av forsknings- och utvecklingsarbete och avge sådana förslag som syftar till att ytterligare utveckla dessa. Jag räknar dock inte med att utredaren skaU ulföra egna, större undersökningar. Existerande förslag och pågående försök torde kunna ge erforderliga utgångspunkter för utredarens arbete.

En betydande internationell erfarenhet finns av koppUngar mellan forskningsbaseral utvecklingsarbete och produktion. Kring vissa av de stora universiteten i USA har elt informellt samarbete etablerats mellan utveck­lingsresurser vid universitet och företag. Detta har bl. a. lett tUl att nya företag skapats. Utbildnings- och forskningsresultat har snabbt översatts i industriella tillämpningar. Motsvarande försök att överföra utvecklingsarbe­te till produkter prövas t. ex. i England samt Norge. Någon direkt motsvarighet till detta finns ännu inte i Sverige. Åtskilliga uppslag med denna inriktning bearbetas emellertid eller är föremål för konkreta försök. Ett visst planerings- och erfarenhetsunderlag finns sålunda. Mol bakgmnd av detta bör utredaren analysera varför spridningseffekter i fråga om forskning och utvecklingsarbete förefaller vara så svaga i Sverige och komma med förslag som förbättrar situationen.

Den kreativa yrkeskunskap som näringslivet har behov av utvecklas måhända främst genom utvecklingsarbete och i mindre utsträckning direkt genom forskning. Uppmärksamheten när del gäller forskningens roll för den industriella utvecklingen bör därför huvudsakligen fästas vid forskarutbild­ningens utformning och roll för kreafivl nytänkande. En industrieU utveckling som tar sikte på omslmktureringar kommer för att kunna bli fruktbar att behöva tillgång till mycket högt kvaUficerad och på skapande insatser inriktad yrkesutbildning. Utredaren bör undersöka vilken roll forskarutbildningen spelar och bör spela för arbetskraftsförsörjningen. Jag räknar med att utredaren härvid kan stödja sig på de förslag som inom kort

 

Skr. 1981/82:103      kommer  att  avges   av  kommittén   (U   1979:10)   om   forskningens  och
Del II                     forskarutbildningens situation i den nya högskolan. Utredaren bör väsentU-

gen koncentrera sina insatser lill avnämaraspeklen. I samarbete med högskolemyndigheter och företag bör undersökas i vilken utsträckning forskarutbildningen har möjligheter alt försörja företagen med utvecklings-inriktade tekniker och naturvetare. I sammanhanget bör uppmärksammas del utredningsarbete rörande teknisk specialistutbildning som UHÄ utför på regeringens uppdrag liksom STU:s ramprogram för kunskapsutveckling inom högskolan.

Inom OECD pågår f. n. ett utvecklingsarbete kring utbildning och industriell omstrukturering. Utredaren bör hålla sig informerad öm detta och pröva i vad mån resultaten kan nyttiggöras i utredningsarbetet.

5 Utredningsarbetets uppläggning

Det utredningsarbete som jag har dragit upp riktlinjerna för kräver att utredaren arbetar i nära anslutning till departement och myndigheter saml berörda offentliga utredningar. Arbetet berör dessutom elt stort anlal enskilda intressenter, företag och organisationer. Ett nära samråd med dessa är nödvändigt för att undvika inproduklivt dubbelarbete.

Huvuduppgiften för utredaren skall vara att med utgångspunkt i dessa direktiv redovisa förslag som innebär en bättre koppling mellan utbildnings­insatser och marknadsbehov med beaktande av utbildningens roll som förändringsfaktor. Med denna uppläggning är det inte ändamålsenligt att utredaren avvaktar med sina förslag till en slutgiltig rapport. Delrapporter bör lämnas så snart detta är påkallat. Utredaren bör uppmärksamma att sådana lämnas vid lidpunkter som passar in i planeringscyklerna inom regeringskansliet.

Utredningsarbetet förutsätts ske mycket öppet och i nära samverkan med berörda organ.

Med hänsyn till den stora omfattning utredningsuppdraget har skall utredaren dels söka undvika att dubblera myndighetens eller andra utredningars arbete, dels basera sina förslag på sådant underlagsmaterial som redan framtagils av myndigheter, utredningar eller andra organ eller som finns tillgängligt i undersökningar som publicerats utanför Sverige.

En preUminär rapportering med redovisning av förslag samt av det fortsatta arbetet bör lämnas inom ett år.

En utgångspunkt för alla statliga kommittéer är tilläggsdirektiv (Dir, 1980:20) som utfärdals lill samtliga statliga kommiltéer och särskilda utredare. Utgångspunkten för utredningsarbetet skall därför, i enlighet med dessa direktiv vara att de förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationalise­ringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
148                        bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

 

öfnillkalla en särskild utredare.                                                Skr. 1981/82:103

flff besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt     Dir 1981:31 utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Tilläggsdirektiv till utredningen rörande distribution av innehållet i dagstidningar till synskadade

Dir 1981:31

Beslut vid regeringssammanträde 1981-04-30

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Wikström anför.

Genom beslut den 10 juli 1980 bemyndigade regeringen mig att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utvärdera försök med olika former av distribution av innehållet i dagstidningar till synskadade och att därvid belysa vissa problem som berörs i direktiven.

Utredaren (U 1980:08) överlämnade i mars 1981 till regeringen en rapport med titeln Utvärdering av försöksverksamhet med dagstidningar för synskadade.

Riksdagen beslöt den 9 april 1981 att som sin mening ge till känna för regeringen vad socialutskottet anfört beträffande tilläggsdirektiv till utred­ningen om distribution av innehållet i dagstidningar till synskadade (SoU 1980/81:17, rskr 242). Utskottet anför i sitt belänkande följande.

Utskottet anser att det är angeläget att frägan om att ge de synskadade tillgång lill dagspressen bringas lill en lösning. Det är därför viktigt att den i del föregående nämnda utvärderingen av den pågående försöksverksamhe­ten utförs skyndsamt. Utredningsmannen bör enligt utredningsdirektiven undersöka dagstidningarnas egna möjligheter att finansiera lalversioner av tidningarna. Utskottet anser att uppdraget för utredningsmannen bör vidgas och preciseras på det sättet att denna får i uppdrag dels att undersöka även andra finansieringsmöjligheter än den angivna, dels att på grundval av de gjorda undersökningarna lägga fram ett eget förslag i finansieringsfrågan. Utredningsmannen bör redovisa sitt uppdrag i sådan tid alt förslag kan föreläggas i riksdagen under år 1982.

Utredaren bör i anledning av riksdagens beslut nu ges tilläggsdirektiv.

Jag hemställer att regeringen utvidgar den särskilde utredarens uppdrag i enlighet med vad socialutskottet har anfört i det citerade betänkandet.

Utredaren bör redovisa olika länkbara omfördelningar inom statsbudge­ten för all täcka de kostnader som kan uppstå i olika alternativ.

149

 

Skr. 1981/82:103   Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

Del II                 hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Flottning i Pite älv

Dir. 1981:32

Beslut vid regeringssammanträde 1981-05-14

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Johansson, anför.

Riksdagen har uttalat (prop. 1980/81:100, TU 1980/81:22, rskr 1980/ 81:256) att en allsidig bedömning krävs för att möjliggöra val av den samhällsekonomiskt lämpligaste lösningen för timmertransporler i Norrbot­tens län. En sådan allsidigare bedömning bör innehålla underlag för att närmare belysa åtgärder från samhäUets sida som jämställer konkurrensför­hållandena mellan flottning och lastbilstransporter. Likaså bör enligt riksdagens uttalande konsekvenserna för råvaruförsörjningen vid övergång tiU landtransporter och möjligheterna att skapa en stafiig, kollektiv organisation för virkeslransporter utredas. I avvaktan på utredningen bör åtgärder vidtagas som syftar till alt förhindra en nedläggning av flottningen i Pite älv.

Jag föreslår mot denna bakgrund att en särskild utredare liUkallas för att undersöka del lämpligaste transportsättel för rundvirke i Pileälvsområ­det.

Utredaren bör utföra sitt uppdrag i samråd med domänverket och länsstyrelsen i Norrbottens län samt redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 oktober 1981.

Utredaren bör vidare beakta vad som anförts i direktiven (Dir 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om flotlning i Pite älv,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

150

 

Program för utvecklingen på längre sikt av malmfältskom-    Skr. 1981/82:103
munerna i Norrbottens län                               Dir 1981:33

Dir 1981:33

Beslut vid regeringssammanträde 1981-05-07.

Departementschefen, statsrådet Åsling anför.

Arbetsmarknaden i malmfältskommunerna i Norrbollen - dvs. Kiruna och Gällivare - skiljer sig på flera sätt från vad som gäller del stora flertalet kommuner i landet. Del är t. ex. ovanligt att det såsom i malmfältskommu­nerna finns så stora lokala arbetsmarknader med isolerat läge utan pendlingsmöjligheter lill andra regioner. Vidare är näringslivet mycket ensidigt och bygger till stor del på verksamheter inom en bransch och ett företag. Undersysselsältningen i Kiruna och Gällivare är också stor, även i jämförelse med förhållandena i övriga kommuner i Norrbotten.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) svarar för ca 30 % av den totala sysselsättningen i Kiruna och för ca 15 % i Gällivare. Till delta kommer den indirekta sysselsättningen som LKAB:s verksamhet föranleder inom bl.a. kommunal och privat tjänstesektor. Gruvbrytningen inom LKAB svarar för drygt 60 % av industrisysselsältningen i Kiruna och för drygt 70 % i Gällivare. Näringslivets kraftiga inriktning på en bransch, med sysselsätt­ningen koncentrerad fill elt företag, gör arbetsmarknaden i de båda kommunerna mycket känslig. Någon tillväxt inom det enskilda näringslivet i övrigi i kommunerna finns inle f. n. Bristen på sysselsättningslillfällen är betydande. Genom alt en stor del av befolkningen finns inom yngre åldersgrupper sker en naturlig tillväxt av arbetskraftstillgångarna samtidigt som efterfrågan slagnerar eller minskar. Delta har lell till en betydande arbetslöshet. Antalet arbetslösa uppgick under åren 1978-1979 till i genomsnitt 1 150 i Kiruna och 1 000 i Gällivare, vilket betyder all andelen arbetslösa var ca tre gånger så slor som riksgenomsnittet.

Särskill svår är arbetsmarknadssituationen för kvinnor och ungdomar. För båda grupperna ligger arbetslöshetstalen fyra gånger högre i de två malmfällskommunerna än i riket. Sysselsättningsgraden är i Kiruna 16 och i Gällivare 10 procentenheter lägre än i riket.

Utvecklingen har inneburit en kraftig befolkningsminskning under den senaste femårsperioden, med ca 300 personer per år i Kimna och ca 200 personer per år i Gällivare. Länsstyrelsens prognoser pekar på en fortsatt befolkningsminskning fram till år 1985 i båda kommunerna av samma storlek som under 1970-taIets senare del. Bakom denna prognos ligger bedömningen all sysselsättningen kommer all minska med något hundratal personer i vardera kommunen fram lill år 1985 samtidigt som sysselsättningsgraden förutses öka något bland kvinnorna.

Till de redan stora problemen på arbetsmarknaden i malmfälten kommer
nu risken för ytterligare försämring genom de svårigheter som har drabbat
LKAB. Den ogynnsamma utvecklingen inom Västeuropas stålindustri och
hårdare konkurrens från transoceana malmfält har lelt till att leveranserna
från LKAB har minskat och lill att förelagets ekonomiska resultat har
försämrats kraftigt. För år 1980 räknar LKAB enligt det preliminära
bokslutet med en förlust på 340 milj. kr. För innevarande år har förlusten
budgeterats till 750 milj. kr.                                                                                151

 

Skr. 1981/82:103     Med  hänsyn  till  den  ogynnsamma  resultatutvecklingen   har   LKAB

Del II                     påbörjat ett utredningsarbete som har till uppgift alt belysa företagets

utvecklingsrnöjligheter på längre sikt. Utredningsarbetet kommer att vara

avslutat under våren 1981. Vissa resultat från detta utredningsarbete har under hand presenterats för

mig och leder till följande slutsatser:

-     Fortsatta kraftfulla marknadsföringsinsatser krävs. Marknaden för malm med hög fosforhalt bedöms minska kraftigt. Marknadsföringen av lågfosformalmer och pellets måste därför intensifieras.

-     Produktionen och transportsystemet måste effektiviseras. Eftersom del troligen inle finns förutsättningar att öka avsättningen av malm kan detta leda lill en betydande sysselsättningsminskning.

-     För fortsatt produktion efter år 1995 krävs basinvesleringar i nya huvudnivåer i Gällivare och Kiruna på, i dagens prisläge, tillsammans 2 000 milj. kr. Beslut måste fattas omkring år 1985 för produktion under perioden 1995-2015.

De förhållanden jag här har redogjort för kommer alt leda till sysselsält-ningssvårigheler i de kommuner som berörs av LKAB;s järnmalmsrörelse, främst i Gällivare och Kiruna kommuner. Dessa problem måste angripas efter en strategi som har tre väsentliga inslag.

Ett första inslag i denna strategi gäller insatser som syftar lill att göra LKAB:s verksamhet företagsekonomiskt lönsam. Alla berörda parter måste samarbeta för att medverka till en positiv utveckling av företaget. Det kommer att ställas stora krav på förelagsledningen, personalen och personalorganisationerna samt kommunerna och staten.

Regeringen har nyligen i propositionen (1980/81:128) om vissa företag inom staisförelagsgruppen föreslagit att LKAB skall få statliga tiUskolt på 1 090 milj. kr. för att täcka förluster under åren 1980 och 1981. Avsikten är vidare att regeringen skall återkomma till riksdagen under budgetåret 1981/82 med förslag till åtgärder för att LKAB skall kunna uppnå lönsamhet. Till dessa åtgärder hör bl. a. en finansiell rekonstruktion av LKAB och en reduktion av LKAB:s kostnader för järnvägstransporterna av malm.

Eftersom lönsamhet är den bästa garantin för en långsiktig överlevnad av järnmalmsrörelserna i Kiruna och Gällivare får strävan att uppnå detta inle motverkas genom att LKAB åläggs särskilda sysselsättningspolitiska mål. Det är angeläget att sysselsättningen i malmfälten baseras på verksamhet med goda framtidsutsikter i den mån järnmalmsrörelsen inte kan erbjuda delta. Den ofrånkomliga sysselsättningsminskningen vid LKAB kan, med hänsyn till del redan nu besvärUga arbetsmarknadsläget i Kiruna och Gällivare, dock behöva genomföras i en något långsammare takt än som är företagsekonomiskt motiverad. Härigenom skapas rådrum för att lösa de problem som kan uppslå.

Ell andra moment i arbetet med sysselsättningsproblemen i malmfälts­
kommunerna måste vara att så snabbi som möjligt genomföra de projekt som
är färdigutvecklade och som kan ge alternativ sysselsättning. I den nyss
nämnda propsitionen om företag i staisförelagsgruppen föreslås därför ett
kapitaltillskott lill Statsföretag AB så alt bearbetning av den s. k. Viscaria-
fyndigheten kan påbörjas. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt utlåtande
1980/81:23 om regionalpolitik anfört att del blir nödvändigt med stora
insatser på både lång och kort sikt för alt upprätthålla sysselsättningen i
152                       Norrbotten. När det gäller de långsiktiga övervägandena och insatserna

 

räknar utskottet med att regeringen i den kommande regionalpolitiska     Skr. 1981/82:103 propositionen lägger fram ett samlat förslag till åtgärder för länet. De     Dir 1981:33 problem som kan uppstå på arbetsmarknaden i Norrbotten till följd av rationaliseringar inom LKAB bör kunna lösas genom åtgärder som kan aktualiseras i del sammanhanget och genom t. ex. en intensifierad använd­ning av de ordinarie arbetsmarknads- och regionalpolitiska medlen.

Ell tredje inslag i arbetet med sysselsättningsproblemen i malmfältskom­munerna bör vara att det arbetas fram ett program för dessa kommuners utveckling på längre sikt. För denna uppgift föreslår jag att en parlamentarisk kommitté tillkallas. Beträffande riktlinjer för kommitténs arbete vill jag anföra följande.

Grundläggande för kommitténs arbete bör vara att den vid analys av problemen anlägger elt samhällsekonomiskt synsätt. En utgångspunkt bör därvid vara en bedömning av vilken befolkningsstorlek som erfordras i Kiruna och Gällivare kommuner för att fungerande samhällen skall kunna upprätthållas från både sysselsättnings- och servicesynpunkt samt vilken takt i förändring av folkmängden som kan godtas från sociala utgångspunkter. Olika befolkningsnivåer som är förenliga med från servicesynpunkt funge­rande samhällen kan därvid behöva belysas. En andra utgångspunkt för kommitténs arbete bör vara de bedömningar som LKAB gör beträffande förutsättningarna för företagets verksamhet på längre sikt. En tredje utgångspunkt bör vara en bedömning av utvecklingen inom andra delar av näringslivet än LKAB. Kommittén bör även väga in vilka effekter eventuella fynd av gas och olja utanför Nordnorge kan få på malmrörelsen och på näringslivet i övrigt i malmfältskommunerna. I den samlade samhällsekon­omiska bedömningen skall belysas hur nyss nämnda förutsättningar kan komma att ändras över tiden. Grundläggande antaganden för bedömningen skall redovisas.

Om del vid en samlad bedömning av dessa förutsättningar visar sig att LKAB:s framlida verksamhet med hänsyn lill marknadsförhållanden saml samhällsekonomiska och företagsekonomiska kostnader inle kan hållas på en nivå som behövs för att de båda kommunerna skall kunna erbjuda tillfredsställande arbetsmarknad och service, bör kommittén lägga fram ett program som främjar tillkomsten av erforderliga arbetstillfällen. Två huvudalternafiv bör därvid redovisas. Ett alternativ bör bygga på att de basinvesteringar kommer till stånd under jord i Kiruna och/eller Gällivare som behövs för en malmrörelse av större omfattning på längre sikt. Elt annat alternativ bör utgå från att dessa investeringar inle görs. Med hänsyn till de samband som finns mellan näringsliv och arbetsmarknad i malmfältskom­munerna och Norrbottens län i övrigt måste kommittén vid utarbetandet av programalternativen också beakta utvecklingsföruisättningarna i länet som helhet. Härav följer också att programalternativen kan komma alt innehålla förslag som avser åtgärder även utanför Kiruna och Gällivare kommuner.

I fråga om det stöd som kan behövas för alt genomföra programalterna-liven bör kommittén för varje alternativ pröva vilka effekter som kan uppnås med nu tillgängliga regional-, industri- och arbetsmarknadspolitiska medel samt vilka effekter som kan uppnås genom kompletteringar av dessa medel.

När det gäller de resurser som behövs för att genomföra programallerna-
tiven vill jag anföra följande. Betydande resurser anvisas f. n. som stöd till
Norrbottens län för flera olika ändamål. Det gäller t. ex. regionalpolitiskt          153

 

Skr. 1981/82:103 stöd, arbetsmarknadspolitiska insatser i form av bl. a. arbelsmarknadsut-
Del II                 bildning ocU beredskapsarbeten samt transfereringar av medel till kommu-

ner och hushåll. Kommittén bör skaffa sig en överblick över storleken på dessa insatser samt pröva i vilken omfattning man genom en omprioritering av insatserna mellan olika ändamål kan bekosta genomförandet av nyss nämnda utvecklingsprogram.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med Kiruna och Gällivare kommuner, landstinget i Norrbottens län, berörda regionala och centrala statliga myndigheter, ledningen för Statsförelag AB, ledningen för LKAB saml företrädare för berörda fackliga huvudorganisationer. Kommittén bör även samråda med Narviks kommun och Nordland fylke i Norge.

Arbetsmarknadsstyrelsen och statens industriverk analyserar f. n. syssel-sältningskonsekvenser m. m. av vissa utvecklingsalternativ när del gäller malmrörelsen i Norrbollen. Redovisning kommer alt ske före sommaren 1981. Kommittén bör i tillämpliga delar utnyttja de resultat som kommer fram i detta arbete.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

all tillkalla en kommitté med högst åtta ledamöter med uppdrag all lägga fram elt program för utveckling på längre sikt av malmfältskonimunerna i Norrbottens län,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

154

Tilläggsdirektiv till mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)

Dir. 1981:34

Beslut vid regeringssammanträde 1981-05-27

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 15 oktober 1971 tillkallades en särskild utredare med uppdrag alt verkställa en teknisk översyn av mervärdeskatten. Särskilda direktiv har inte meddelats.

1 skalteutskollets betänkande 1980/81:50 har utskottet bl.a. förordat att regeringen uppdrar ål mervärdeskalleutredningen att med förtur pröva frågan om avdrag för fiktiv mervärdeskatt. Utskottet har hemställt (punkt 2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskotlel anfört beträffande rätten till avdrag för fiktiv mervärdeskatt. Riksdagen har bifallit utskottets hemställan (rskr 1980/81:343).

 

Jag hemställer att regeringen utvidgar utredningens uppdrag till att gälla     Skr. 1981/82:103
även den av riksdagen behandlade frågan.                                 Dir 1981:35

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

Viss översyn av gällande upphandlingsbestämmelser

Dir. 1981:35

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-11

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför.

Den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster uppgår f.n. till ca 70 miljarder kr. per år varav ca hälften avser statlig upphandling.

Den statliga upphandlingen regleras genom upphandlingsförordningen (1973:600; omlryckl 1980:850) och ell anlal kompletterande författningar. Enligt 3 § upphandlingsförordningen skall en myndighel vid upphandling utnyttja de konkurrensmöjligheter som finns och även i övrigt iaktta affärsmässighet saml behandla anbud och anbudsgivare objektivt. EnUgt 15 § skall det anbud antas som med beaktande av samtliga affärsmässigt betingade omständigheter är att anse som förmånligast.

Innebörden av begreppet affärsmässighet utvecklas i förarbetena till upphandlingsförordningen (SOU 1971:88, prop. 1973:73, FiU 1973:27, rskr 1973:190). Mot bakgrund av dessa uttalanden har riksrevisionsverket (RRV) meddelat anvisningar. Enligl dessa inrymmer begreppet affärsmässighet alla de hänsynstaganden som måste göras för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och ändamålsenlig som möjligt. Förutom en bedömning av pris, kvalitet och prestanda ingår i affärsmässighet även en mängd andra faktorer, exempelvis tidigare erfarenheter av anbudsgivaren och hans ekonomiska resurser, hans insikt och erfarenheter liksom hans vederhäftighet och pålitlighet när det gäller alt fullgöra åtagandena.

Nu gällande upphandlingsbestämmelser torde inte medge att ett anbud från en leverantör förkastas enbart av den anledningen alt leverantören inte har betalat sina skatter och avgifter i föreskriven tid. I vissa fall kan det dock vara förenligt med affärsmässighet att inte anta ett anbud från en leverantör som är restförd. Den upphandlande myndigheten kan nämligen ha skäl att bedöma att restföringen speglar ekonomiska problem av sådan art att leverantören kan få svårt att fullgöra sina åtaganden gentemot myndigheten. En sådan bedömning ligger inom ramen för de nuvarande anvisningarnas hänvisning till leverantörens vederhäftighet och pålitlighet. Bedömningen måste dock ske utifrån vad som är affärsmässigt för myndigheten i den aktuella upphandlingen.

Inom Stockholms kommun tillämpas sedan en lid vid upphandling ett
förfarande som innebär att kommunen rutinmässigt kontrollerar dels om
anbudsgivaren är restförd hos kronofogdemyndigheten, dels hur anbudsgi­
varen uppfyller sina förpliktelser mot det allmänna i fråga om skatter och        j_

 

Skr. 1981/82:103 avgifter. Kommunen har sedan möjlighet att välja att inte göra affärer med
Del II                     företagare som inle sköter sina förpliktelser. Liknande förfaranden förbe-

reds i Göteborgs kommun och i ell anlal andra kommuner.

Inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) pågår bl.a. en översyn av lagstiftningen mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Översynsarbelel leds av en särskild styrgrupp. Styrgruppen har i en skrivelse lill budgetde­partementet föreslagit att upphandlingsförordningen ändras så att en rutinmässig kontroll av anbudsgivare kan ske på det sätt som i dag tillämpas vid upphandling i Slockhoim. Landsorganisationen i Sverige och Tjänste­männens Centralorganisation har i en gemensam skrivelse till budgetdepar­tementet starkt understrukit nödvändigheten av att den ändring av upphand­lingsförordningen som BRÅ föreslagit snarast kommer till stånd.

Skatte- och avgiftsundandragandet har successivt blivit elt mycket allvarligt samhällsproblem. Detta undandragande sker i många olika former, l.ex. genom utnyttjande av s.k. grå eller svart arbetskraft, kvillolösa transaktioner eller upprepade konkurser. Genom sådana förfaranden kan förelag vid anbud om leveranser av varor och tjänster erbjuda låga priser, som seriöst arbetande företag har svårt alt konkurrera med. Det krävs fortlöpande och kraftfulla åtgärder från det allmännas sida för att komma lill rätta med skatleundandragandet. 1 första hand måste detta ske genom skattelagstiftningen. Även andra slag av insatser kan emellertid behöva övervägas.

Av den föregående redogörelsen har framgått att åtgärder inom det offentliga upphandlingsområdet bör kunna ingå som ett inte oväsentligt led i kampen mot skatte- och avgiftsundandragandet. Den offentliga upphand­lingen är mycket omfattande och den gäller till viss del entreprenader och liknande verksamheter där det erfarenhetsmässigt förekommer elt betydan­de undandragande av skaller och avgifter.

Som jag har nämnt tidigare har på vissa håll elt samarbete påbörjats mellan å ena sidan de kommunala upphandlingsmyndighelerna och å andra sidan kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna. I delta samarbete ingår bl.a. alt de upphandlande myndigheterna tar kontakt med kronofog­demyndigheterna för alt undersöka om de tilltänkta uppdragstagarna står i skuld för skatter eller avgifter. Avsikten med delta är bl.a. att förhindra alt en utbetalning sedermera görs till en uppdragstagare ulan alt kronofogde­myndigheterna har fått tillfälle att i sammanhanget hävda de restförda fordringarna.

Del är enligl min mening angeläget att man också från statens sida bevakar skatteanspråken så att en utbetalning inte utan vidare sker till någon som inom exekutionsväsendets ram häftar i skatteskuld.

Ett utökat samarbete mellan de upphandlande myndigheterna och de
skattekonirollerande och skatleindrivande myndighelerna kan komma till
stånd inom ramen för gällande upphandlingsbestämmelser. Myckel kan
vinnas bara genom att upphandlingsmyndighelen när det finns anledning till
det underrättar kronofogdemyndigheten om anlitade uppdragstagare. En
underrättelse om att en viss uppdragstagare har anlitats - kompletterad med
l.ex. upplysning om ersättningsbelopp och utbetalningsdag - är givetvis av
stort värde för kronofogdemyndigheterna i deras indrivningsarbete. Det kan
också finnas anledning för upphandlingsmyndigheten att redan i samband
med anbudspiövningen ta kontakt med kronofogdemyndigheten för alt få
156                       information för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska förutsättning-

 

ar alt genomföra åtagandet.                                                        Skr. 1981/82:103

Del finns således redan i dag elt visst utrymme för myndigheterna alt Dir 1981:35 samarbeta i syfte att motverka skatteundandragande. Det är enligt min mening också viktigt att sådant samarbete kommer lill stånd. Del bör finnas goda möjligheter att hitta enkla men samtidigt effektiva rutiner efter de riktlinjer som jag nyss har skisserat inom ramen för tilldelade resurser. Jag vill dock framhålla att en förulsällning för alt en myndighet skall börja tillämpa en ordning med underrättelser i vissa fall till kronofogdemyndighe­ten i samband med upphandling bör vara att uppdragstagarna i förväg på lämpligt sätt underrättas.

Del finns emellertid anledning alt undersöka om inle samordningen av upphandlingsförfarandet med de skattekonirollerande och skatleindrivande myndigheternas verksamhet bör gå längre än vad som är möjligt genom frivilliga överenskommelser. Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för all se över denna fråga. Utredaren bör i första hand undersöka om formerna för det nuvarande upphandlingsförfarandel bör kompletteras på sådant säll all samarbetet ytterligare underlättas mellan de upphandlande myndighe­lerna och de myndigheter som kontrollerar och indriver skaller och avgifter. Härvid bör bl. a. övervägas om krav på vissa generella avtalsvillkor kan föras in bland upphandlingsbeslämmelserna. Exempelvis skulle en ny paragraf kunna las in i upphandlingsförordningen med innebörden att myndighel för anlagande av anbud skall ställa som villkor att utbetalning av ersättning får ske med sådan fördröjning alt kronofogdemyndigheten hinner göra utmät­ning för eventuellt restförd skatt eller avgift. Vidare skulle kunna anges alt myndigheten vid utbetalning av ersättning får innehålla erforderligt belopp för att täcka sådan skatt eller avgift, som enligt skattemyndigheternas uppfattning med fog kan antas bli påförd och som rätteligen skulle ha betalats före avtalels ingående.

Tillämpningen av generella avtalsbestämmelser av nämnt slag förutsätter elt informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Det i Stockholms kommun tillämpade förfarandet kan ge viss vägledning vid utformningen av informationsrutinerna. Självfallet måste så enkla och obyråkratiska rutiner som möjligt eftersträvas. Den närmare utformningen av rutinerna torde få bestämmas genom överenskommelser mellan berörda myndigheter inom ramen för givna resurser. Utredaren bör emellerfid översiktligt klarlägga hur informationsutbytet bör utformas och belysa problem och möjligheter i anslutning lill detta. En utgångspunkt måste därvid vara att de upphandlande myndigheterna inte skall göra bedömningar av det slag som ankommer på skattemyndigheterna. Utredaren bör vidare belysa de problem av sekretess-och rätlssäkerhelsnatur som kan uppkomma vid ett utökat informationsut­byte och om generella avtalsbestämmelser av nämnt slag införs. Även konsekvenserna för konkurrensen mellan inhemska och utländska företag bör belysas i samband härmed.

Förbättrade samarbetsformer mellan berörda myndigheter och krav på
vissa generella avtalsvillkor kan bidra till att skatte- och avgiftskonlrollen
saml indrivningen underlättas. De innebär emellertid som nämnts i sig ingen
ändring av gällande upphandlingsprinciper. Alltfort skall del anbud antas
som enligt 15 § upphandlingsförordningen är att anse som förmånligast för
den upphandlande myndigheten. Ell anbud från en leverantör lorde sålunda
inle kunna förkastas enbart av den anledningen alt leverantören inle betalat
skatt och avgifter lill stal och kommun.                                                               157

 

Skr. 1981/82:103     Utredaren bör med utgångspunkt i den kompetensfördelning mellan

Del II                     berörda myndigheter som jag nyss angett bedöma om det kan anses lill fyllest

med förbättrade samarbetsformer och krav på vissa generella avtalsvillkor. Finner utredaren alt ytterligare åtgärder bör vidtas slår det utredaren fritt att föreslå de ytterligare åtgärder som kan vara motiverade. Del ligger då nära till hands att överväga en ordning som innebär att de upphandlande myndigheterna blir skyldiga alt bedöma anbuden med särskilt beaktande av anbudsgivarens vilja och möjligheter alt betala sina skatteskulder. Övervägs en sådan ordning måste noga uppmärksammas de rätlssäkerhelsproblem som kan uppkomma bl. a. genom all beslut i upphandlingsärenden inte får överklagas. Vidare måste de administrativa och ekonomiska konsekvenser­na av en sådan ordning noga uppmärksammas liksom frågan om konkur­rensen mellan inhemska och utländska företag. En utgångspunkt för eventuella överväganden är alt de uppgifter som åläggs de upphandlande myndighelerna skall kunna lösas inom ramen för tilldelade resurser. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över gällande upphandlingsbeslämmelser,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgeldeparlemenlel)

Dir 1981:36   Utgår

Tilläggsdirektiv till kooperationsutredningen (I 1977:01)

Dir 1981:37

Beslut vid regeringssammanträde 1981-05-21

Chefen för industridepartementet, statsrådet Åsling, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 10 februari 1977 tillkallade jag en kommitté med uppgift att utreda kooperationen och dess roll i samhället. Kommittén, som antog namnet kooperalionsulredningen, skall enligt sina direktiv (Dir 1977:28) bl. a. söka jämföra de villkor som olika företagsformer arbetar under och analysera frågan om ekonomisk verksamhet i kooperativa företagsformer på några väsentliga punkter bedrivs under andra villkor än dem som gäller för företagen i allmänhet.

När det gäller kooperationens associationsrättsliga reglering redovisades i
direktiven att gällande 1951 års föreningslag har setts över inom jusliliede­
partemenlel. Resultatet av detta arbete som redovisades i promemorian (Ds
Ju 1976:11) Förslag lill lagom ekonomiska föreningar m. m. remissbehand-
158                        lades när direktiven för kooperationsutredningen utfärdades.

 

Den 8 februari 1979 utfärdades tilläggsdirektiv (Dir 1979:14) i vilka     Skr. 1981/82:103 uttalades att  kooperalionsulredningen  skulle  vara oförhindrad  all  vid     Dir 1981:37 behandlingen av frågan om kooperationens kapitalförsörjning behandla även sådana skattefrågor som sammanhänger med denna. Kooperationsut­redningen har hittills avgett två delbetänkanden (SOU 1979:62) Koopera­tionen i Sverige och (SOU 1980:36) Arbelskooperalion.

1 skrivelse den 16 februari 1981 till chefen för induslridepartemenlet har kooperalionsulredningen dels redogjort för sitl arbetsläge dels aktualiserat frågan om visst fortsatt utredningsarbete.

Enligt skrivelsen befinner sig utredningen nu i slutskedet och räknar med att under senare delen av år 1981 avge sitt huvudbetänkande. I detta kommer samtliga i direktiven nämnda frågor att ha behandlats. När del gäller frågan om den associalionsrättsliga regleringen av de kooperativa företagen genom lagen om ekonomiska föreningar kommer förslag till vissa mindre ändringar alt lämnas utöver dem som redan har genomförts i lagen under utrednings­arbetets gång.

I kooperalionsulredningens skrivelse redovisas också behov av en mer systematisk analys av kooperationens associationsrältsliga förutsättningar. En sådan har emellertid inte ingått i utredningens uppdrag. Om det bedöms som önskvärt är utredningen, efter tilläggsdirektiv, beredd fortsätta med denna fråga. Enligt utredningen beaktar nuvarande föreningslag, liksom 1976 års förslag, inte det kooperativa företagets särart i tillräcklig grad. Bl. a. berörs inte samarbetet mellan olika enheter inom organisationerna, dvs. den s. k. federativa samverkan inom kooperationen.

1976 års förslag till ny föreningslag (Ds Ju 1976:11) fick i huvudsak ett positivt mottagande av remissinstanserna. De kooperativa organisationerna ifrågasatte emellertid motiven och metoderna för översynen av förenings­lagstiftningen. Kooperativa förbundet (KF) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) hävdade därvid bestämt att den ekonomiska föreningen utgjorde en helt självständig associationsform som byggde på helt andra principer än aktiebolaget och att dessa principer måste ligga lill grund för lagstiftning om ekonomiska (kooperativa) föreningar. LRF framhöll att det naturliga borde vara att de ekonomiska föreningarnas egna förhållanden togs till utgångs­punkt för lagöversynen.

Flera remissinstanser ansåg alt lagförslaget borde hänskjutas till koope­ralionsulredningen och all ett ställningstagande till ändrad föreningslagstift­ning borde ske mot bakgrund av de förslag som denna utredning kunde komma all lägga fram.

Efter det alt kooperationsutredningen hade tillsatts beslöts alt något förslag till ny föreningslag på grundval av promemorian inte skulle läggas fram. Inom justitiedepartementet upprättades emellertid en annan prome­moria (Ds Ju 1979:14) Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m. om frågor som aktualiserats av 1976 års bokföringslag. Efter remissbehandling och proposition (1979/80:144) har lagen om ekonomiska föreningar ändrats på dessa punkter (SFS 1980:1105).

De krav som framställts på en lagreglering av de kooperativa företagen
utifrån kooperationens egna förutsättningar får ses som ett tecken på en
växande medvetenhet om kooperationens egenart. Även om 1951 års lag om
ekonomiska föreningar jämfört med 1911 års lag har en klarare kooperativ
prägel och det förslag som lades fram år 1976 utgör ytterligare ell steg i denna
riktning framställs nu önskemål om en konsekvent utarbetad och genomförd   159

 

Skr. 1981/82:103       kooperativ lagstiftning.

Del 11                       Den associationsrättsliga lagstiftningen reglerar villkoren för ett företags

ekonomiska verksamhet och relationerna mellan företaget och olika intressenter vad gäller skyldigheter och rättigheter. Främst har det varit ägarnas relationer som reglerats. Även borgenärernas intressen har spelat en avsevärd roU för lagstiftningens utformning. Successivt har också samhällets och de anställdas intressen påverkat utformningen. Jämsides med associa­tionsrättens utveckling har ett kompletterande system av speciallagar vuxit fram som mer eller mindre direkt knyter an till aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar.

Den nuvarande lagen om ekonomiska föreningar skiljer sig från aktiebo-lagslagsliftnlngen framför alll i fråga om regleringen av förhållandet mellan företagel och ägarna. I övrigt är bestämmelserna för ekonomiska föreningar och aktiebolag i många avseenden likartade. 1 stor utsträckning har akliebolagslagstiflningen tjänat som förebild för föreningslagstiflningen. Det kan med fog göras gällande att man i den föreningsrättsliga lagstiftningen inte i tillräcklig grad har beaktat de kooperativa företagens särart.

Mot den angivna bakgrunden anser jag efter samråd med chefen för justitiedepartementet att det nu finns anledning att göra en allmän översyn av lagstiftningen om ekonomiska föreningar i syfte att framför allt åstadkomma en tidsenlig lagstiftning om kooperativa föreningar. Detta arbete bör lämpligen utföras av kooperalionsulredningen.

Utredningsarbetet bör i första hand inriktas på en analys av vad som är karakteristiskt för den kooperativa företagsformen. Med denna utgångs­punkt bör utredningen göra en genomgång av lagen om ekonomiska föreningar och undersöka i vilka avseenden del behövs ändringar eller kompletteringar i lagen. Härvid bör utredningen så långt möjligt utnyttja de erfarenheter som har vunnits genom 1976 års förslag och remissbehandlingen av detta. Särskilt bör utredningen uppmärksamma frågan om s, k, federativ samverkan mellan kooperativa företag. Andra väsentliga frågor är medlems-skåpets öppenhet och rösträtten. I skattelagstiftningen krävs för att en förening skall anses som kooperativ att medlemskapet är öppet och alt varje föreningsmedlem har en röst. Dessa regler överensstämmer inte helt med dem som gäller för registrering enligl lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen bör undersöka om de föreningsrättsliga och skatterättsliga bestämmelserna på detta område kan samordnas.

Utredningens arbete bör utmynna i elt förslag lill ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. Framkommer i arbetet med en ny föreningslag att annan lagstiftning som berör kooperationen inte är ändamålsenligt utfor­mad, bör utredningen lägga fram de förslag som den finner motiverade. Utredningen bör vidare göra en genomgång av den föreningsrättsliga lagstiftningen vid sidan av föreningslagen och föreslå de följdändringar som kan visa sig påkallade.

I detta arbete bör utredningen beakta de lagförslag som har lagts fram i promemorian (Ds Ju 1976:17) Följdlagstiftning till en ny föreningslag och de synpunkter som har kommit fram vid remissbehandlingen av den promemo­rian.

Föreningshankernas verksamhet regleras genom jordbrukskasserörelse­
lagen. De associalionsrättsliga reglerna i denna lag bygger på lagen om
ekonomiska föreningar. Banklagsutredningen har i tilläggsdirektiv (Dir
160                       1980:58)   fått   i   uppdrag   att   la   upp   associalionsrättsliga  och   därmed

 

sammanhängande frågor kring jordbrukskasserörelsen. Kooperationsutred-     Skr. 1981/82:103 ningen bör därför i sitl arbete med förslag lill ny föreningslag samråda med     Dir 1981:38 banklagsutredningen.

För detta arbete, liksom för de uppgifter som tidigare lagts på utredningen, gäller de allmänna kommittédirektiven (B 1980:20). Dessa innebär att utgångspunkten för utredningsarbetet skall vara att förslag som läggs fram skall genomföras inom ramen för oförändrade resurser. Det innebär alt om kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Kostnadsberäkningarna skall vara väl genomarbetade och la hänsyn till alla kostnader som kan uppstå oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. Ett genomarbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden skall redovisas. Utredningen bör så omsorgsfullt som möjligt även belysa de indirekta effekter, som förslagen kan medföra för myndigheter och enskilda.

Jag hemställer alt regeringen utvidgar kooperalionsulredningens uppdrag i enlighet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

Tilläggsdirektiv till 1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01)

Dir 1981:38

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-04

Departementschefen, statsrådet Petri, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 8 december 1977 tillkallade dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet Romanus, en kom­mitté med uppdrag att göra en översyn av vallagen (1972:620) (ang. direktiven, se kommiltéberältelsen 1979, del II, s. 11 ff). Kommittén, som har antagit namnet 1978 års vallagskommitlé, har avlämnat delbelänkandena (SOU 1978:64) Översyn av vallagen 1 och (SOU 1980:45) Översyn av vallagen 2. På grundval av betänkandena och remissyttrandena över dessa har regeringen lagt fram tre propositioner om ändringar i vallagen (1978/79:48, 1978/79:171 och 1980/81:170). Förslagen har antagits av riksdagen (KU 1978/79:15, KU 1978/79:31, KU 1980/81:26, rskr 1978/79:77, rskr 1978/79:296, rskr 1980/81:392).

Vad som i huvudsak nu återstår för 1978 års vallagskommitlé är frågor med anknytning lill valprövningsnämndens verksamhet. Dessa frågor avser kommittén alt redovisa i ett slutbetänkande hösten 1981.

En fråga som på senare lid - särskilt i samband med treparliregeringens
avgång våren 1981 - har kommit i blickpunklen, är hur lång lid som behövs
för all anordna extra val. Enligt gällande ordning skall extra val hållas inom
tre månader från det alt regeringen har förordnat om ell sådant val eller         ,..

11 Riksdagen I98II82. 1 saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103      riksdagen fyra gånger har förkastat talmannens förslag till ny statsminister (3
Del II                     kap. 4 § och 6 kap. 3 § regeringsformen).

I regeringsformen anges således en maximitid för alt anordna extra val. Några särbestämmelser om förfarandet vid extra val finns emellertid inte i vallagen, utan de tidsfrister för olika åtgärder som är angivna där gäller både ordinarie och extra val. Av delta följer att det inle går alt anordna extra val inom en tid som nämnvärt understiger den grundlagsfästa maximitiden. Särskill inresse härvidlag har reglerna om fartygsröstning, vilka innebär att röstning på svenska fartyg skall kunna börja redan 55 dagar före val­dagen.

De fördelar som från parlamentarisk synpunkt kan vinnas genom extra val är enligl min mening i hög grad beroende av hur lång lid som del går åt för att genomföra ett sådant val. Dessa fördelar skulle utan tvivel bättre kunna tas fill vara om extra val kunde hållas inom en relativt kort tid efter elt förordnande om valet.

Frågan om tiden för extra val har nyligen behandlats både av 1978 års vallagskommitlé (SOU 1980:45 s. 199 f) och av grundlagskommitién (SOU 1981:15 s. 39 ff). Den bör emellertid nu övervägas på nytt med sikte på att få till slånd en ordning som gör det möjligt att hålla extra val inom kortare tid än som f. n. är fallet. Anledning saknas däremot att nu överväga att förkorta den längsta tid inom vilken ett extra val måste äga rum. - Utredningsupp­draget bör lämpligen anförtros ål 1978 års vallagskommitlé.

Kommittén bör i första hand överväga vilka arrangemang av i huvudsak praktisk natur som kan vidtas för alt ett extra val skall kunna hållas snabbt. En del av dessa åtgärder lorde kunna genomföras ulan lagändring, medan andra kräver särskilda bestämmelser i vallagen i fråga om extra val. En tanke värd att pröva är att låta partierna själva trycka sina valsedlar. Också förfarandet för att framställa och sända ut röstkort kräver uppmärksamhet. Eftersom röstkort är nödvändiga för poströstning får lösningen av denna fråga stor betydelse för möjligheten att poströsta. Vid 1979 ärs val röstade sålunda omkring var fjärde väljare på posten.

Om än alltså vissa särbestämmelser för extra val kan visa sig nödvändiga, bör man hålla fast vid alt förfarandet vid extra val till sin huvudkaraktär skall vara detsamma som vid ordinarie riksdagsval. Av särskild vikt är att man behåller de i den svenska vallagstiftningen högt ställda ambitionerna alt bereda alla grupper av röstberättigade verklig möjlighet att rösta. Detta betyder inle att kommittén skulle vara förhindrad att pröva, om gällande frister för röstning i oUka fall kan förkortas utan att del kan antas all möjligheterna att delta i valet påverkas. Vad särskilt gäller den förhållan­devis långa fristen för fartygsröstning lalar erfarenheterna från folkomröst­ningen 1980 - där fristen var 30 dagar - för att det skulle vara försvarligt att minska den utmätta tiden.

En särskild fråga som kommittén bör utreda är den lid som går åt för
partiernas nomineringsförfarande. Vallagen saknar regler om nominerings­
förfarandet, som betraktas som en intern partiangelägenhet. En förutsätt­
ning för att extra val skall kunna hållas inom kortare tid än som f. n. är fallet
är uppenbarligen all partiernas nomineringsarbete kan genomföras snabbt.
Kommittén bör genom överläggningar med de politiska partierna klarlägga
vilka förutsättningar som finns för att förkorta nomineringsförfarandet vid
extra val.
162                          Utredningsarbetet bör bedrivas med skyndsamhet så att det blir möjligt för

 

riksdagen alt falla beslut i frågan före utgången av år 1981. Del innebär att     Skr. 1981/82:103 frågan får ges förtur framför övriga återstående frågor som kommittén skall      Dir 1981:39 behandla. Arbetet bör genomföras i nära samarbete med riksskattever­ket.

Jag hemställer att regeringen beslutar om tilläggsdirektiv till 1978 års vallagskommitlé i enlighet med vad jag har anfört nu.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jusliliedepartemenlel)

Tilläggsdirektiv till kommittén (U 1981:01) om utred­ning om samverkan mellan förskola och skola

Dir 1981:39

Beslut vid regeringssammanträde 1981-05-27

Statsrådet Tilländer anför.

Genom beslut den 4 december 1980 bemyndigade regeringen del statsråd som har lill uppgift att föredra ärenden rörande skolväsendel att tillkalla en kommitté med uppdrag att belysa frågan om samverkan mellan förskola och skola. Kommitténs uppdrag är begränsat till alt kartlägga och utvärdera erfarenheterna av den försöksverksamhet med samverkan mellan förskola och skola som har bedrivits eller som fortfarande bedrivs i olika delar av landet. Mot bakgrund av en redovisning av denna utvärdering bör kommittén lill regeringen inkomma med sin bedömning av till vilka områden ell eventuellt forlsall utredningsarbete för att åstadkomma en närmare samverkan mellan förskola och skola bör koncentreras.

Riksdagen har med anledning av motion 1979/80:1690 givit regeringen till känna att den ser det som naturligt att kommittén om utredning om samverkan mellan förskola och skola förutsättningslöst prövar de för- och nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsålder (UbU 1980/81:10, rskr 1980/81:143).

Mot bakgrund av riksdagens uttalande bör kommittén om utredning om samverkan mellan förskola och skola få i uppdrag all förutsättningslöst överväga de för- och nackdelar som är förknippade med sänkt skolpliktsäl­der. Kommitténs överväganden bör ske från såväl pedagogiska som organisatoriska utgångspunkter. De ekonomiska konsekvenser för stat och kommun som en sänkning av skolpliktsåldern skulle medföra skall redovisas. Kommittén bör vidare belysa de konsekvenser som kan uppstå för personalen inom förskola och skola, saml behovet av ev. förändringar i förskoUärar- och lärarutbildning.

Den ålder då skolplikt inträder är vid en internationell jämförelse hög i
Sverige. I många länder råder skolplikt från sex eller fem års ålder.
Kommittén bör inhämta erfarenheter från några sådana länder. Av praktiska
skäl bör därvid endast europeiska länder komma i fråga. Så långt möjUgt bör
material som sammanställts inom Europarådet, OECD och andra interna-             (,2

 

Skr. 1981/82:103       tionella organisationer utnyttjas.

Del II                        Jag hemsläller att regeringen utvidgar uppdraget för kommittén om

utredning om samverkan mellan förskola och skola i enlighet med vad jag nu

har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Nordiskt trafiksäkerhetsår 1983

Dir 1981:40

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-11

Statsrådet Dahlgren anför.

Efter rekommendation av Nordiska rådet beslöt nordiska ministerrådet den 5 mars 1981 att anordna ett nordiskt trafiksäkerhelsår 1983. Minister­rådet angav att arbetet på nordiskt plan skall ledas av en huvudkommitté. I den skall ingå representanter från varje nordiskt land samt representanter från Nordiska rådet. Del har förutsatts att arbetet inom varje land leds av en nationell kommitté.

Mot den angivna bakgrunden vill jag ta upp frågan om bildandet av en nationell kommitté och hur Sverige skall representeras i huvudkommit­tén.

Jag förordar att del bildas en nationell kommitté för planering och genomförande av det nordiska trafiksäkerhetsåret. Kommittén bör ha två huvuduppgifter. Den första är att vara kontakt- och samordningsorgan i förhållande lill den nordiska huvudkommittén. Den andra innebär planering och genomförande på nationellt plan av trafiksäkerhetsåret. Det är därför viktigt att den nationella kommittén ges en bred förankring. I den kommitté som tillkallas bör ingå representanter för riksdagspartierna och folkrörelser­na samt företrädare för berörda myndigheter.

Jag anser att ledamöter i den nordiska huvudkommittén bör utses inom den nationella kommittén.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst åtta ledamöter med uppdrag att förbereda och genomföra nordiskt trafiksäkerhelsår 1983 för svenskt vidkommande

att utse en av ledamöterna all vara ordförande

att utse svenska ledamöter att ingå i den nordiska huvudkommittén

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

164

 

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans     Skr. 1981/82:103
hemställan.                                                                                   Dir 1981:41

(Kommunikationsdepartementet)

Vissa fiskefrågor

Dir 1981:41

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-11.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlgren, anför.

De nuvarande målen för fiskeripolitiken fastlades genom beslut av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Syftet är huvudsakligen alt skapa förutsättningar för dem som är sysselsatta i fiskerinäringen att uppnå en ekonomisk och social standard, som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar saml trygghet i arbetet. Samtidigt förutsätts att konsumenterna kan erbjudas fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom ramen för en ansvarsfull hushållning med fisktillgång­arna bör fisket bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av möjligheterna lill en lönsam och stabil avsättning. Därvid bör hänsyn las till behovet av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområden där fisket har slor regionalpolitisk betydelse. Kravet på effektivitet gäller inte bara själva fisket utan även omhändertagandet av fångsterna saml beredningen och distributionen av fiskprodukterna.

I fråga om fiskets omfattning och inriktning under de närmaste åren uttalades i propositionen att utvecklingen av vissa fiskbestånd då var synnerligen svårbedömd och att avsättningsmöjligheterna på exportmarkna­derna på längre sikt ingav vissa farhågor. Det konstaterades att det därför fanns anledning till viss försiktighet i den framtida produktionsplanering­en.

En fortlöpande planering av fiskels omfattning och inriktning bedömdes i
propositionen vara en förutsättning för all näringen skall kunna ta till vara de
fiskresurser som slår till buds och för ell effektivt utnyttjande av fiskeflottan.
Det slogs fast att ett väl avpassat stöd även i fortsättningen borde lämnas för
att främja yrkesfisket saml att planering och stödåtgärder förutsäller alt det
stödberätligade förvärvsmässiga fisket kan avgränsas från andra former av
fiske. Ett licenssystem för yrkesfisket infördes därför genom 1978 års
riksdagsbeslut. Systemet är avsett att skapa garantier för att det statliga
stödet till fisket kommer yrkesfisket till del. Det innebär däremot inte att
yrkesfiske som sådant är underkastat tillståndstvång. Licens kan beviljas den
som bedriver eller ämnar bedriva yrkesfiske eller annat fiske av betydelse för
hans försörjning. Frågor om licens prövas av fiskeristyrelsen beträffande
fiske med fartyg som är att anse som skepp enligt sjölagen och i övriga fall av
fiskenämnden. Antalet utfärdade licenser är beroende av bl. a. fiskbestån­
dens utveckling och avsättningsmöjligheterna. Vid prövningen beaktas
således tillgången på fisk och förutsättningarna i övrigi att bedriva ell
rationellt fiske. Samtidigt beaktas möjligheten att avsätta fångsterna och
förutsättningarna alt nå en sådan ekonomisk och social standard som avses
med del uppställda inkomslmålet. Bestämmelserna om yrkesfiskelicens            i

 

Skr. 1981/82:103      medger däremot inte inskränkning i rätten att använda olika typer av
Del II                     fiskeredskap eller all välja fiskeinriklning eller fiskeplatser.  Riksdagens

beslut innebar också att rationaliseringsstödet till fisket byggdes ut och att ett nytt prisregleringssystem skulle införas, det s. k. normprissyslemel.

1973 års fiskevattensulredning avgav i november 1978 sitt slutbetänkande (SOU 1978:75) Fiska på fritid. I betänkandet lägger utredningen fram flera förslag som också rör yrkesfisket bl. a. mol bakgrund av de konfliktsitua­tioner som ibland uppkommer på grund av konkurrens om fiskarter, fiskeplatser eller försäljning av fångsten. Bl. a. föreslås att fiskelicenserna i fortsättningen inte enbart skall ligga lill grund för yrkesfiskarnas möjligheter all få ekonomiskt slöd. Licenserna skall dessutom ge företräde till fiske med sådana redskap, som är inriktade på fiske för avsalu. Endast licensierade yrkesfiskare föreslås få fiska med trål och vadredskap samt vissa nät och laxredskap. Syftet med förslaget alt förbehålla yrkesfiskare sådana redskap är enligt utredningen att begränsa det s. k. deltidsfiskets omfattning till förmån för yrkesfisket. Med deltidsfiske avser utredningen det fiske på fritid som bedrivs i förvärvssyfte i konkurrens med yrkesfisket och som väsentligen utövas av andra personer än sådana som är yrkesverksamma inom fisket eller jord- och skogsbruket.

För att möjliggöra en minskning och fördelning av fisket inom de områden där elt obegränsat fiske inte längre bör få förekomma föreslår utredningen alt särskilda s. k. licensområden skall kunna läggas ut i allmänt vatten och i vissa enskilda vatten vid väst- och sydkusten samt vid Gotland. Inom licensområdena skall enligt förslaget yrkesfiskare få fiska med de redskap som finns angivna i licenserna. Andra fiskande skall i princip få fiska endast med handredskap och i övrigt enligt de särskilda bestämmelser som ställs upp för området.

För all konfliktsituationer i framtiden skall kunna undvikas föreslår utredningen också en statlig reglering av avsalusidan.

Fiskevattensutredningens betänkande har remissbehandlats. Remissin­stanserna har därvid framfört vilt skilda meningar om utredningens förslag att förbehålla licensierade yrkesfiskare vissa redskap. Fiertalel remissinstan­ser är negativa och befarar att förslaget, om del genomförs, kommer att inverka negafivt på husbehovsfisket. Några remissinstanser förordar å andra sidan att ytterligare redskap skall förbehållas licensierade yrkesfiskare. Förslaget om licensområden har också kritiserats. Meningarna är även delade i fråga om deltidsfiskets betydelse. En del remissinstanser vill i överensstämmelse med förslaget inskränka deltidsfiskets omfattning. Andra anser all utredningen har överdrivit problemen med ett sådant fiske. Utredningens förslag att möjligheterna till statlig reglering av handeln med fisk skall utredas har kritiserats av bl. a. jordbruksnämnden med utgångs­punkt i nämndens erfarenheter av tidigare liknande reglering. En statlig handelsreglering är enligt nämnden också oförenlig med det nya prisregle­ringssystemel för fisk.

Fiskevaltensulredningens förslag behandlas i regeringens proposition
(1980/81:153) om åtgärder för att främja fritidsfisket, m. m. 1 propositionen
behandlas inte frågor som rör licensieringssystemet för yrkesfisket och inte
heller frågor som rör konkurrensen mellan yrkesfiskarna och de som på sin
fritid men i förvärvssyfte bedriver ett inte obetydligt fiske med yrkesmässiga
redskap. Däremot betonas i propositionen rätten lill ett traditionellt husbe-
166                       hovsfiske.

 

I Nordsjön utvidgade kuststaterna sina fiskezoner fr. o. m. den 1 januari Skr. 1981/82:103 1977. Efter beslut av riksdagen utvidgades den svenska fiskezonen i Dir 1981:41 Östersjön, Skagerack och Kattegalt den 1 januari 1978 (prop. 1976/77:118, JoU 1976/77:34, rskr 1976/77:356). Detta ledde lill att även övriga slrandslaler utvidgade sina zoner i dessa vatten. Den närmare avgränsningen av zonerna har varit föremål för förhandlingar mellan slrandstaterna. Alla förhandlingar är ännu inte helt slutförda.

Utvidgningen av fiskezonerna aktualiserade frågan om utländska fiskares rättigheter inom den svenska zonen och svenska fiskares rättigheter inom de andra staternas zoner. Ramavtal om ömsesidiga fiskerättigheter träffades under åren 1977 och 1978 med samtliga stater där Sverige har fiskeintressen. Avtalen innebär att årliga kvotkonsultationer sker och flera av dem utgår från all fiskerältighelerna efter en övergångsperiod skall vara balanserade. Utvidgningen av fiskezonerna och de med anledning härav träffade avtalen har medfört att del svenska fiskets fångstmöjligheter har förbättrats. Systemet med bestämda årskvoter för de viktigare fiskslagen har emellertid komplicerat fördelningen av fisklillgångarna mellan olika kategorier fiskan­de.

Enligl 33 f§ lagen (1950:596) om rätt till fiske får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om fiskets vård och bedrivande. Del bemyndigande som denna paragraf innehåller gör del möjligt alt föreskriva om inskränkningar i svenskt fiske bl. a. på internatio­nellt vallen om del behövs för att bevara fiskbestånd eller annars för att främja fisket. Det kan t. ex. lill följd av en internafionell överenskommelse om fångstkvoter uppkomma behov att inom ett visst havsområde ge föreskrifter om en begränsning av svenskt fiske inom området och en fördelning av fisket där mellan svenska fiskefartyg. Sådana föreskrifter måste vara påkallade av fiskevårdsskäl. Lagrummet eller lagstiftningen i övrigt ger däremot inte stöd för en sådan fördelning av annan anledning.

I två skilda framställningar till regeringen i juli och december 1979 hemsläller fiskeristyrelsen om en översyn av vissa föreskrifter på fiskets område. Av framställningarna framgår att de fångstkvoler som Sverige tilldelas vid internationella förhandlingar inte är tillräckliga för att tillåta ett fritt fiske. Styrelsen föreslår att fördelning av fastställda kvoter skall kunna göras för visst eller vissa fiskslag mellan olika grupper av fiskande inbördes. Styrelsen föreslår också sådana förändringar i licenssyslemet som skulle tillåla en starkare styrning av del svenska yrkesfisket och motverka en överetablering inom yrkesfiskeflottan. För alt tillförsäkra det licensierade yrkesfisket de fångslmöjligheler som bör tillkomma detta fiske föreslår styrelsen liksom fiskevatlensutredningen också att vissa yrkesfiskeredskap förbehålls del licensierade yrkesfisket.

I den tidigare nämnda propositionen om åtgärder för att främja
fritidsfisket anförde jag bl. a. att yrkesfiskarna känner sina intressen hotade
av dem som på sin fritid men i förvärvssyfte bedriver ett inte obetydligt fiske
med yrkesmässiga redskap. Jag pekade vidare på all det dessutom
förekommer konkurrens i fråga om fördelningen av fisketillfällena mellan å
ena sidan det kustbundna yrkesfisket och å andra sidan det yrkesfiske som
bedrivs med större fartyg som kan fiska över stora områden. En rad fiskarter
är kvoterade till följd av internationella överenskommelser och yrkesfisket
efter dessa arter måste upphöra när kvoterna är uppfiskade. 1 det kustnära
fisket är lax, öring och ål fiskslag som f. n. anses vara överfiskade. I enlighet  167

 

Skr. 1981/82:103       med vad jag förutskickade i propositionen vill jag nu föreslå regeringen att en
Del II                     särskild kommitté tillkallas för att utreda bl. a. dessa frågor.

Kommittén bör i sitt arbete uppmärksamma den utveckling som har skelt både nationellt och internationellt efter det alt riksdagen år 1978 tog beslutet om fiskeripolitiken. Mol bakgrund härav och av de förslag som jag har redovisat i del föregående bör övervägas om det nuvarande licenssystemet bör ändras eller eventuellt ersättas med ett helt nytt system. Finner kommittén att ett nytt syslem bör införas eller att det nuvarande licenssys-temel bör ändras, bör elt detaljerat förslag härtill läggas fram. Vid utarbetandet av ett sådant förslag bör bl. a. övervägas möjligheten alt i samband med tillståndsgivning ange begränsningar i fråga om t. ex. fiskeinriktning och fiskeplatser. I det sammanhanget bör också beaktas det behov som kan föreligga av vattenområden för bl. a. fiskodling. Vidare bör övervägas om de fiskbestånd som är föremål för kvotering skall förbehållas fiskare med tillstånd. Ytterligare ett skäl för att överväga denna fråga är alt etablering av nya fiskare vid sidan av det nuvarande licenssystemet uppges förekomma i sådan omfattning att den kan leda till problem och minskad lönsamhet i näringen. Kommittén bör undersöka om sådan överetablering förekommer.

Kommittén bör granska de administrativa rutinerna i samband med en tillståndsgivning av del slag den kan komma all föreslå. Erfarenheterna av del nuvarande licensieringssystemet visar alt det bl. a. behövs bättre avgränsade kompetensregler för prövningen, regler för förhandsbesked, regler för sambandet mellan licensgivningen och statligt slöd av olika slag m. m. Utgångspunkten för kommitténs arbete i denna fråga bör vara att administrationen skall göras så enkel och billig som möjligt.

Fiskeristyrelsen har i sin tidigare nämnda framställning om möjligheter att
reglera del svenska fisket haft näringspolitiken som utgångspunkt för sina
förslag. Nuvarande bemyndiganden för fiskeristyrelsen på detta område har
emellertid sin grund endast i fiskets vård och bedrivande. Kommittén bör
därför utreda förslaget att regeringen skall få besluta om fördelning av
■                          fastställda kvoter mellan olika grupper av fiskande. Härvid bör konsekven-

serna av en sådan ordning bl. a. från näringsfrihetssynpunkl noga analyseras och redovisas.

För kommittén skall gälla de direktiv som har utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med uppdrag att utreda vissa fiskefrågor,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans
hemställan.
16                                                                                         (Jordbruksdepartementet)

 

Begränsning av statlig normgivning till kommuner och      Skr. 1981/82:103
landstingskommuner                                      Dir 1981:42

Dir 1981:42

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-25

Chefen för kommundepartementel, statsrådet Boo, anför.

De samhällsekonomiska problemen är i dag betydande. En dämpning av den kommunala sektorns utgiftsexpansion är mot den bakgrunden nödvän­dig. Samtidigt vill jag erinra om att kostnadsutvecklingen i kommunerna och landstingskommunerna i hög grad beror på statliga beslut och åtgärder. En begränsning av ökningstakten i utgifterna för den kommunala verksamheten fömtsätter därför en omprövning av statliga ålägganden gentemot kommun­er och landstingskommuner.

Elt flertal åtgärder har under senare tid vidtagits för att begränsa sådan statlig normgivning som driver upp kostnaderna för kommuner och landstingskommuner. Jag vill i detta sammanhang erinra om att direktiv utfärdades den 13 mars 1980 till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20). Enligl dessa direktiv skall kommittéerna ha som utgångspunkt alt alla förslag som de lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Vidare skall de kommunalekonomiska konsekvenserna klarläggas. Med anledning av prop. 1980/81:80 om ökad kommunal självstyrelse och minskad byråkrati beslutade riksdagen våren 1981 om minskad underställning av kommunala beslut hos statliga myndigheter (KU 1980/81:13, rskr 1980/81:149). En arbetsgrupp - stat-kommungruppen (Kn 1980:03) - har tillsatts för att göra en översyn av den statliga tillsynen och kontrollen av kommunal och landstingskommunal verksamhet. Vidare har de statliga myndighelerna genom en särskild förordning (1981:305) ålagts alt se över sina föreskrifter, anvisningar och råd i syfte att minska den statliga tillsynen och detaljkontrollen. Regler som inte längre behövs skall upphävas. För att fä till stånd en ökad teminologisk klarhet skall myndigheternas översyn också syfta till att mönstra ul begreppet anvisningar. En ändring har dessutom gjorts i allmänna verksstadgan (1965:600). Ändringen (1981:306) innebär att myndigheterna skall eftersträva en minskad statlig detaljkonlroll av kommuner och landstingskommuner.

Det statliga utredningsväsendet har en betydelsefull roll när det gäller att åstadkomma förändringar av den statliga styrningen av kommunal och landstingskommunal verksamhet. I enlighet med nämnda proposition (1980/81:80) har nyligen gjorts en ändring i kommittéförordningen (1976:119). Ändringen (1981:307) innebär alt kommilléförslagens effekter för den kommunala självstyrelsen skall belysas i betänkandena. 1 proposi­tionen (s. 42) anges alt tilläggsdirektiv om minskad statlig tillsyn och kontroll av kommuner och landstingskommuner också skall utfärdas till kommittéer och särskilda utredare, vars uppdrag berör kommunal och landstingskom­munal verksamhet. Jag hemställer om att nu få la upp denna fråga.

Del är enligt min mening väsentligt alt frågan om utformningen av den
statliga normgivningen gentemot kommuner och landstingskommuner
behandlas i samband med alt olika sakområden utreds. Utredningsarbetet
bör inriktas på åtgärder som leder lill ökad kommunal självstyrelse och            -

 

Skr. 1981/82:103 kostnadsbesparingar i den kommunala verksamheten. Det är av stor vikt att
Del II                     kommittéer och särskilda utredare - med angivet syfte - överväger olika

möjligheter lill besparingar, förenklingar och samordning.

En viktig utgångspunkt för det nu aktuella utredningsarbetet bör vara alt kommunerna och landstingskommunerna själva så långt möjligt skall få göra nödvändiga avvägningar mellan olika verksamhetsområden. Av hänsyn lill den kommunala självstyrelsen och samhällsekonomin bör tvingande statliga föreskrifter i största möjliga utsträckning undvikas. Sådan reglering bör i princip endast förekomma när särskill starka skäl kan åberopas.

De förutsättningar för utredningsarbetet som jag nu har angett bör gälla för alla de kommittéer och särskilda utredare vars utredningsuppdrag berör kommunal eller landstingskommunal verksamhet. En redovisning av kom­mittéernas och utredarnas överväganden med anledning av dessa tilläggsdi­rektiv bör lämnas lill regeringen senast den 1 januari 1982. Om del är möjligt med hänsyn till utredningsarbetet i övrigt bör även de förslag om författningsändringar m. m. som dessa överväganden föranleder läggas fram till den angivna tidpunkten. Vid fullgörande av uppdraget bör samråd ske med stat-kommungruppen (Kn 1980:03).

Jag hemstäUer att regeringen beslutar att kommittéerna och de särskilda utredarna genom departementens försorg ges till känna vad jag har anfört i delta ärende.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementel)

Utredning om alternativa former för statsstödd export­kreditgivning

Dir. 1981:43

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-11

Departementschefen, statsrådet Åsling. anför.

Den svenska statliga exporlkredilsslödet har utformats som två parallella system, nämligen dels det s. k. SEK-systemet, dels del s. k. avdrag-/bidragsysternet. I bägge fallen innebär stödet främst en räntesubvention. Stödet avser att underlätta finansieringen av en kredit i samband med export av främst kapitalvaror och entreprenad- eller konsulttjänster.

Genom det s. k. SEK-systemet, som infördes år 1978 (prop. 1977/78:155,
NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379) gavs det halvstatliga bolaget AB Svensk
Exportkredit (SEK) möjlighet att inom en viss ram genom stalsstödda
krediter underlätta exportkreditfinansieringen. Genom en särskild lag, lagen
(1978:403) om beslutanderätt för svenskt kreditakliebolag i fråga om
exportkredit i vissa fall har regeringen fått bemyndigande att överlämna till
SEK att besluta om slalsstödd exportkredit. Närmare bestämmelser om de
stalsstödda krediterna finns i förordningen (1978:404) om exportkreditfinan-
..,„                         siering med statligt slöd, m. m. (ändrad senast 1981:77). Redan i samband

 

med en offert till den utländske köparen kan SEK lämna en kostnadsfri Skr. 1981/82:103 utfästelse om lån till fast ränta. Utfästelsen skall normalt accepteras inom Dir 1981:43 högst sex månader. Räntenivåerna bygger på internationellt överenskomna minimiränlor. Kostnaderna för krediten består - förutom av räntekostna­derna - av kostnaderna för affärsbankernas uppläggning och handläggning av krediten samt eventuella garantipremier. SEK kräver sedvanliga säker­heter och kreditbeloppet utbetalas normalt efter verkställd leverans.

I frågor om hur t. ex. kredittidens längd, avlyftstidpunkler, amorterings-villkor etc. för de statsslödda krediterna stämmer överens med internatio­nella överenskommelser och internationell praxis sker samråd mellan SEK och exportkreditnämnden (EKN). I flertalet fall är en s. k. EKN-garanti eller en garanti från nämnden för fartygskreditgarantier (FKN) den säkerhet som SEK bygger sin långivning på men även annan säkerhet t. ex. bankgaranti eller garanti från exportören kan accepteras. SEK avgör i vilken valuta lån kan lämnas. SEK får ersättning av staten årsvis i efterskott för kostnader på grund av räntedifferenser mellan upp- och utlåning och för utbetalade kursförluster som uppkommit genom alt upplåning skelt i annan valuta än utlåningen.

SEK-systemet gällde ursprungligen under en treårig försöksperiod till och med den 30 juni 1981. Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1980/81:130, NU 1980/81:58, rskr 1980/81:426) att SEK-systemet skall finnas kvar även efter den 30 juni 1981. Riktlinjerna för slalsstödd exportkredilfinansiering via SEK gäller i huvudsak oförändrade även i fortsättningen. Som underlag för beslutet låg betänkandet (Ds 11980:24) Subventionerade exportkrediter - en utvärdering av nuvarande system avlämnat av 1980 års exportkreditut­redning.

Avdrag-/bidragsystemei innebär att exportföretag kan göra ett extra ränteavdrag för en del av refinansieringskostnaden av en exportkredit vid inkomsttaxeringen eller få ett skattefritt exportkreditbidrag. Företagel kan välja den stödform som är förmånligast vid varje exportiillfälle eller använda SEK-systemet för en del av en affär och avdrag-/bidragsystemet för resten. Endast en typ av statligt slöd kan utnyttjas för ett och samma kreditbelopp. Vidare gäller att minst 50 % av krediten måste refinansieras i bank eller annat kreditinstitut. Bestämmelser om stöd enligt detta system regleras genom lagen (1978:401) om exportkredilstöd samt förordningen (1978:402) om villkor för exportkredilstöd. 1 princip gäller samma förutsättningar och villkor för stöd under såväl SEK-systemet som avdrag-/bidragsystemet. Beslut om stöd enligl avdrag-/bidragsyslemet fattas av EKN. EKN skall pröva om förutsättningar för slöd finns samt om hur det slödberättigade beloppet skall begränsas. Taxeringsmyndigheterna kontrollerar det sökande förelagels uppgifter om räntebelopp och beslutar om storleken på avdrag. Ansökan om exportkreditbidrag prövas och administreras av riksskattever­ket. Systemet löper till utgången av år 1981.

Den nyss nämnda exportkreditutredningen föreslog bl. a. att det s. k.
avdrag-Zbidragsystemet skulle avskaffas. Remissinstanserna har biträtt
förslaget eller lämnat det ulan erinran. Vissa remissinstanser, bl. a.
bankorganisalionerna, Sveriges Exportråd och Sveriges Industriförbund,
påpekade dock att en valmöjlighet i någon form var angelägen. Bankorga­
nisationerna lämnade i sitl remissvar ett förslag lill ett sådant system och
utredningen lämnade i en appendix till betänkandet en skiss lill ett nytt
bidragssystem. I propositionen 1980/81:130 om industripolitikens inriktning   171

 

Skr. 1981/82:103 m. m. anfördes att de nämnda förslagen till alternativa system var värda alt
Del II                     ytterligare utreda.

Jag återkommer nu lill detta och förordar att en särskild utredningsman tillkallas för att utreda dessa frågor. Till ledning för utredningsmannens arbete vill jag anföra följande.

Utredaren bör i första hand pröva om ett alternativ till det s. k. SEK-systemet behövs. Om utredningsmannen finner att ett sådant alterna­tivt system behövs, bör han utreda hur ett alternativt system skulle kunna utformas. Han bör därvid i första hand granska de förslag som har redovisats av utredningen och bankorganisalionerna. Utredningsmannen är därutöver oförhindrad att pröva elt alternativ som innebär en utökad medverkan från bankerna inom ramen för SEK-systemet liksom alt pröva andra vägar som kan minska det engagemang i upp- och utlåningen som SEK-systemet innebär för SEK. Utgångspunkten för utredningsarbetet ska vara att alla förslag som läggs fram ska kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. En annan utgångspunkt bör vara att ett alternativt system inte försämrar statens möjlighet till kontroll av sill engagemang och sina kostnader.

Utredningsarbetet bör bedrivas så att det kan slutredovisas under år 1981.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa exportfinan­sieringsfrågor,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

att kostnaderna för utredningen skall belasta fjortonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen

Dir 1981:44

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-25

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Wikström, anför.

Genom beslut den 25 september 1975 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla sakkunniga för att utreda det studiesociala stödet. De sakkunniga har antagit namnet studiestödsut­ redningen.

Utredningen skulle enligl direktiven senast första halvåret 1977 lämna
alternativa förslag till utformning av del sludiesociala stödet. Den 30 juni
1977 avlämnade utredningen betänkandet (SOU 1977:31) Studiestöd,
172                        Alternativa utvecklingslinjer.

 

På grundval av detta betänkande och de synpunkter som framkom i Skr. 1981/82:103 remissbehandlingen av delta, gavsutredningen tilläggsdirektiv genom beslut Dir 1981:44 den 31 augusti 1978. Enligl dessa direktiv skulle utredningen med förtur behandla frågan om de närmare förutsättningarna för att ge primärkommu­nerna ansvaret för gymnasieskoleelevernas resor och inackordering. Utred­ningen presenterade den 15 december 1978 sina överväganden i promemo­rian (Ds U 1978:15) Gymnasieskoleelevernas resor och inackordering -Överflyttning av ansvaret till kommunerna.

I tilläggsdirektiven redovisade jag min uppfattning att utredningen i det fortsalla arbetet borde prioritera stödet till de yngre studerande i gymnasie­skolan. Mot denna bakgrund framlade utredningen den 10 april 1980 sina förslag på sludiehjälpsomrädet i betänkandet (SOU 1980:25) Studiestöd för 16-19- åringar i gymnasial utbildning. 1 belänkandel (Ds U 1980:13) Administrationen av gymnasialt studiestöd lämnade utredningen den 11 november 1980 förslag om studiehjälpens administration.

Den del av utredningsuppdraget som därmed återstår gäller utformningen av stödet till studerande i högskolan och till elever i gymnasieskolan som är 20 år eller däröver. Uppdraget omfattar i delta avseende åtgärder som syftar till att underlätta återkommande utbildning, däribland möjligheter att differen­tiera totalbeloppet, alt förändra fribeloppen och att se över de begränsningar i rätten att få studiestöd, som f. n. finns i form av den övre åldersgränsen och den s. k. 16-terminersgränsen. Utredningen skall vidare lämna förslag till förändrade återbetalningsregler och förutsättningslöst pröva olika lösningar för administrationen av stödet. Slutligen har utredningen att analysera frågan om de studerandes försäkringsskydd och redovisa de handikappade stude­randenas situation.

Sedan de ursprungliga direktiven gavs har det samhällsekonomiska läget radikalt förändrats. Redan i tilläggsdirektiven lill utredningen gav regering­en uttryck för uppfattningen att samhällsekonomin inte medgav några omfattande generella höjningar av det studiesociala stödet. I de direktiv (Dir 1980:20) som genom beslut den 13 mars 1980 gavs samtliga statliga kommittéer, betonades ytterligare nödvändigheten av stark restriktivitet med förslag om reformer. Där angavs all utgångspunkten för kommittéernas arbete "skall vara att alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser".

Det ekonomiska läget för staten har sedan dessa generella direktiv gavs ytterligare skärpts. Jag bedömer därför att reformer på sludieslödsområdet måste göras genom omprioriteringar, dvs, inom ramen för oförändrade totalkostnader vid den tidpunkt då reformerna genomförs. Del ter sig mol denna bakgrund inte meningsfullt att fortsätta arbetet med mera omfattande förslag inom studiestödsutredningen. De förslag till förändringar i studie­stöden som kan bli aktuella bör lämpligen beredas inom ramen för det årliga budgetarbetet. Jag avser att la initiativ till att underlag arbetas fram inom regeringskansliet, som kan belysa möjligheterna till reformer på studiestöds­området genom omprioriteringar.

De frågor i utredningsuppdraget som är av administrativ art har lill en del
detaljkaraktär. Jag anser alt centrala studiestödsnämnden bör kunna göra de
erforderliga utredningarna inom ramen för sitt myndighetsansvar och kom­
mer senare alt föreslå regeringen att besluta om de uppdrag som kan
behövas.                                                                                                             13

 

Skr. 1981/82:103     Jag har inhämtat att utredningen arbetat med två undersökningar av del

Del II                     studiesociala stödets effekter på de studerandes ekonomi och den sociala

selektionen i utbildningsväsendet. Utredningen bör inrikta sitl arbete på att

sammanställa resultaten av dessa  undersökningar och  på att publicera

dessa.

Vidare har jag inhämtat alt utredningen i det närmaste har färdigställt analysen av de studerandes försäkringsskydd och av de handikappade elever­nas studiesociala situation. Jag anser med detta som bakgrund att utred­ningen bör redovisa sina förslag på dessa områden.

Utredningen bör bedriva sitt arbete så att detta kan vara avslutat senast den 1 oktober 1981.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt regeringen avgränsar uppdraget till sludieslödsutredningen i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

174

Försörjningen med gödselmedel m. m.

Dir 1981:45

Beslut vid regeringssammanträde 1981-06-25.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlgren, anför.

Del svenska jordbruket är i mycket hög grad importberoende vad gäller vissa produktionsmedel, t. ex. handelsgödsel. Produktionsresultatet i jord­bruket påverkas starkt av tillgången på växtnäringsämnena kväve, fosfor och kalium. Särskilt kväve har stor betydelse för skördeavkaslningen. Förbruk­ningen av handelsgödsel uppgår f. n. lill ca 250 milj. kg kväve, ca 60 milj. kg fosfor och ca 100 milj. kg kalium. Under de närmaste åren väntas förbrukningen förbli tämligen oförändrad. Tillförseln av kväve i form av handelsgödsel har emellertid ökat myckel kraftigt de senaste årtiondena och är nu ca sju gånger så stor som den var under andra världskriget. Kväveförbrukningen är ca 215 milj. kg i jordbruket, ca 15 milj. kg inom trädgårdsodlingen och ca 20 milj. kg i skogsbruket.

Hela förbrukningen av kvävegödselmedel baseras direkt eller indirekt på import. Ca 20 % täcks av importerade gödselmedel och ca 80 % genom inhemsk produktion ur ammoniak. Av ammoniaken importeras ca 65 %, medan resten tillverkas ur eldningsolja och till en mindre del ur spillolja och lösningsmedel.

Av Sveriges import av färdigt kvävegödselmedel år 1979, ca 50 milj. kg kväve, kom ungefär 95 % från Norge och ca 5 % från Storbritannien, Holland och Västtyskland. Importen av ammoniak kom motsvarande år till ca 94 % från Mellan- och Sydamerika (Trinidad 49 %, Mexico 39 % och Venezuela 6 %), medan 4 % kom från Västtyskland och ca 2 % från övriga länder.

 

I Sverige tillverkas ca 115 000 ton ammoniak per år vid Supra AB:s     Skr. 1981/82:103 anläggningar i Köping och Kvarntorp. Ammoniaken används som råvara vid      Dir 1981:45 tillverkning av kvävegödselmedel, sprängämnen, plaster m. m. Ungefär 17 % av produktionen används för andra ändamål än kvävegödselmedel.

Kvävegödslingen har stor betydelse för jordbrukels skörderesultat. Enligt beräkningar av statens jordbruksnämnd (JN) skulle en årlig kvävegiva motsvarande hälften av nuvarande minska avkastningen per hektar till 70-80 % av den normala. Om kvävegödslingen upphör helt kommer avkastningen att minska till 35-45 % av den normala.

Fosforgödselmedel tillverkas inom landet av till största delen importerat råfosfat och apatit. Inhemsk apatit används i liten utsträckning. 1 dag fiiins vissa planer på att utnyttja inhemska fosfatlillgångar även inom gödselme­delsproduktionen. Tillgångarna är mer än tillräckliga för de inhemska behoven. Det är emellertid förenat med stora kostnader all utnyttja dem. Importstörningar bedöms inte få några allvarligare konsekvenser.

Hela behovel av kalium importeras i form av kaliumklorid och kalium­sulfat. Utebliven tillförsel av kaliumgödselmedel bedöms dock inte få några nämnvärda konsekvenser på några års sikt.

Del jordbrukspolitiska beslutet från år 1977 (prop. 1977/78:19. JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103) innebär bl. a. alt de naturiiga produktionsre­surserna i form av åkerareal skall utnyttjas och alt den fredslida mjölkpro­duktionen skall upprätthållas på en nivå som motsvarar behovel. Det bedömdes att del därigenom skulle vara möjligt att möta en treårig total handelsavspärrning under förutsättning att en väl anpassad beredskapslag­ring upprätthålls av bl. a. vikliga produktionsmedel.

EnUgt 1977 års försvarsbeslut (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) skall målet för uthålligheten inom livsmedelsprogrammet vara att livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om till i huvudsak självför­sörjning, vilket hiltills har beräknats kunna ske inom tre år. Genom bl. a. beredskapslagring skall tillgång säkerställas på sådana produktionsresurser som inle finns all tillgå inom landet.

Nuvarande mål för beredskapslagringen av handelsgödselmedel syftar till att kunna möta en ca ettårig avspärrnings- eller krigssituation. Därvid beräknas import täcka 25-30 % av behovel. Beredskapen förutsätter även tillgång till nuvarande produktionsresurser vad gäller handelsgödsel.

1978 års försvarskommitlé har i ett delbetänkande (Ds Fö 1981:1) aviserat en delvis ändrad inriktning av beredskapen vid kriser med krav på längre uthållighet för vissa viktiga sektorer i samhället, bl. a. livsmedelsförsörjning­en. Försvarskommittén konstaterar även alt det är särskilt betydelsefullt alt kväveförsörjningen för jordbruket kan tillgodoses. Del är därför enligt kommittén önskvärt att produktionskapacitet för framställning av ammoniak inom landet bevaras. Kommittén anser alt vissa stödåtgärder kan komma att krävas i detta syfte. Förslag kommer under våren 1982 att lämnas lill riksdagen om totalförsvarets framtida inriktning varvid bl. a. denna fräga kommer all behandlas.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) och JN har beräknat det
genomsnittliga krisbehovet av ammoniak under en treårig omställningspe­
riod lill ca 170 000 ton per år, varav 140 000 ton inom livsmedelsprogrammet.
Krisbehovel anses vara ett absolut minimibehov och avses läckas genom
inhemsk produktion av 115 000 lon samt till resterande del genom krisimport
och beredskapslagring av ammoniak och/eller kvävegödselmedel. Krisbeho-    175

 

Skr. 1981/82:103       vet har beräknats med utgångspunkt i alt den årliga kvävegivan successivt
Del II                     under tre omställningsår sänks till 45-35 % av det normala, att fläskproduk-

tionen kan nunska lill en fjärdedel av den nuvarande och att fjäderfäpro-duklionen helt upphör. Utgångspunkten för nu gällande planering är vidare att spannmålsexporten helt upphör och att all producerad spannmål konsumeras inom landet. Möjligheterna att ersätta handelsgödsel med andra gödselmedel eller kvävefixerande grödor är begränsade.

Av det anförda framgår att den nuvarande beredskapsplaneringen för livsmedel förutsäller att ammoniaklillverkningen i Sverige kan fortgå vid en avspärrning.

Supra AB beslöt under hösten 1980 altt driften vid Kvarntorpsfabriken skulle upphöra den 31 mars 1981. Skälet lill den planerade nedläggningen var alt fortsatt drift vid fabriken enligl bolaget i nuläget medförde merkostnader i förhållande lill import på drygl 30 milj. kr. per år. Sedermera har också meddelats att förhandlingar pågår om överlåtelse av aktiemajoriteten i Supra till Norsk Hydro A/S.

Öm Kvarntorpsfabriken läggs ner, kommer hälften av Sveriges produk­tionskapacitet för ammoniak att försvinna. Denna kapacitet är i krisplane­ringen tänkt alt täcka en tredjedel av Sveriges krisbehov av ammoniak. Regeringen gav därför i beslut den 19 mars 1981 JN och ÖEF i uppdrag att gemensamt undersöka möjligheterna alt träffa överenskommelse med Supra om upprätthållande av produktionskapacitet vid ammoniakfabriken i Kvarntorp till utgången av år 1982. Ett eventuellt avtal med företaget skulle träffas med förbehåll för regeringens godkännande.

Ämbetsverken överlämnade den 30 mars 1981 lill regeringen en princip­överenskommelse med Supra om fortsatt drift vid Kvarntorpsfabriken. Samtidigt hemställdes om regeringens godkännande av överenskommelsen och om bemyndigande alt teckna ett slutligt avtal grundat på denna.

Enligl principöverenskommelsen skall Supra dels vidta alla åtgärder som behövs för att fortsätta driften vid ammoniakfabriken, dels åta sig att till 1982 års utgång producera ammoniak vid fabriken och vidmakthålla dess fulla kapacitet som produktionsresurs. Som ersättning för sina åtaganden skall Supra få försörjningsberedskapslån från ÖEF med 19,3 milj. kr. för år 1981 och 25,7 milj. kr. för år 1982. Lånen avsågs bli avskrivna snarast efter utången av resp. år om åtagandena uppfylldes. Supra skall vidare tillhanda­hålla staten alll erforderligt underlag som företaget förfogar över för alt möjliggöra en långsiktig planering beträffande landets totala försörjningsbe­redskap för ammoniak genom produktion vid företagets fabriker i Köping och Kvarntorp eller på annat säll. Om den långsikliga planeringen leder till att andra villkor bör gälla, är parterna enligl avtalet eniga om att detta kan omförhandlas och ersättas av ett annat.

Regeringen föreslog i prop. 1980/81:186 all riksdagen skulle ställa medel till förfogande så att avtal enligt ovannämnda överenskommelse kunde ingås mellan staten och Supra. I propositionen framhölls vidare alt den genom avtalet vunna tidsfristen borde användas för mer ingående undersökningar om allernaliva vägar att klara försörjningen av ammoniak och kvävegödsel­medel i krislid.

Försvarsutskottet tillstyrkte regeringens förslag och framhöll i sitt betän­
kande FöU 1980/81:27 bl. a. att det var angelägel att man fram lill utgången
av år 1982 behöll produktionskapacitet för tillverkning av ammoniak vid
176                         anläggningen i Kvarntorp varigenom möjligheter gavs alt undersöka och

 

närmare överväga hur man på sikt skulle tillgodose behovet av ammoniak     Skr. 1981/82:103 och kvävegödselmedel vid avspärrning och krig. Utskottet utgick ifrån att de     Dir 1981:45 frågor som aktualiserats i motion nr 2180 angående en ammoniakfabrik i Luleå och i motion nr 2181 angående en utredning med förslag till fortsatt produktion vid Supras anläggning i Kvarntorp också skulle komma att belysas och analyseras inom ramen för en sådan utredning.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (rskr 1980/ 81:345),

JN och ÖEF träffade i juni 1981 slutligt avtal med Supra i den aktuella frågan.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag alt hithörande frågor bör prövas ingående. Med hänsyn till den stora betydelse som tillgången på gödselmedel och råvaror därtill har för Sveriges livsmedelsförsörjning i kristid bör en särskild utredare tillkallas för ändamålet. Jag har därvid samrått med chefen för handelsdepartementet.

Utredaren bör pröva olika alternativ för försörjningen av gödselmedel och råvaror för tillverkning därav. Alternativens effekter på vår livsmedelsbe­redskap liksom kostnaderna bör redovisas. Härvid bör bedömas såväl kostnaderna vid en kris som kostnaderna i fredstid för bl. a. eventuell lagring och planering. Med hänsyn till Sveriges stora importberoende på dessa områden bör utredningen inriktas på i första hand försörjningen med kvävegödselmedel och ammoniak.

JN och ÖEF har nyligen presenterat två utredningar. Livsmedelsförsörj­ningen vid en avspärrning och Livsmedelsförsörjningen i krig. Dessa utredningar bör kunna bilda underlag för utredarens arbete. Dessutom bör utredaren ta del av det arbete som har bedrivits i den särskilda arbetsgrupp för försörjningen med kvävegödsel och ammoniak, som har tillsatts inom ramen för del svensk-norska jordbruksavtalet.

I tillämpliga delar bör gälla de direktiv som utfärdats till samfiiga kommittéer och särskilda utredare angående finansieringen av reformer (Dir 1980:20).

Utredaren bör avge sina förslag snarast möjligt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda försörjningen med gödselmedel m. m.,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)

177

12 Riksdagen 1981182. I samt. Nr 103

Skr. 1981/82:103     Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi 1976:04) Del II

Dir. 1981:46

Beslut vid regeringssammanträde 1981-08-20

Chefen för ekonomidepartementel, statsrådet Wirtén, anför.

Den svenska banklagstiftningen medger inte att utländska banker etablerar dotterbanker eller filialer i Sverige. Enligl lagen (1955:183) om bankrörelse (BL) skall de personer som startar eller leder en svensk affärsbank (bankaktiebolag) vara svenska medborgare och bosalla här i landet (se 4, 72 och 82 §§). BL innehåller också elt förbud för utländska medborgare och utländska juridiska personer all förvärva bankaktier genom teckning eller överlåtelse (18 §). Utländska bankers möjlighet alt etablera kontor i Sverige inskränker sig till en möjlighet alt inrätta representations-kontor. Efter tillstånd av regeringen får utländska bankföretag sålunda från kontor eller annat fasl driftställe här i landet driva verksamhet i vilken inte ingår inlånings- eller ullåningsrörelse (1 § BL).

Lagstiftningen om sparbankerna och jordbrukskasserörelsen ger inte möjlighet lör etablering från utländska bankföretags sida. Dess utformning är sådan alt utländska rättssubjekt knappast kan länkas engagera sig i sådan bankverksamhet här i landet.

Alt överväga frågan om utländsk etablering av banker i Sverige omfattas inte av det uppdrag all se över banklagstiftningen som banklagsutredningen har. Enligl tilläggsdirektiv (Dir. 1980:58) skall kommittén däremot la upp frågor om de svenska bankernas engagemang i bl. a. utländska banker och andra utländska bolag. Kommittén har att kartlägga och utvärdera de svenska bankernas utlandsverksamhet och därvid bl. a. bedöma lämplighe­ten av engagemang i form av minoritetsposler jämfört med mer omfattande aktieinnehav. Av särskilt intresse är - enligt vad föredraganden framhöll i tilläggsdirektiven - den betydelse som de svenska bankernas ullandsetable-ring har för exportindustrins utveckling liksom för möjligheterna att förbättra Sveriges ijänstenetto gentemot utlandet. Om de svenska bankernas verksamhet utomlands sägs följande.

De svenska bankernas verksamhet utomlands bedrivs i huvudsak genom utländska dotterföretag eller delägda företag. Banklagstiftningen anses lägga hinder i vägen mol all svenska banker etablerar avdelningskontor eller filialer utomlands. I den mån ett annat land medger sådan etablering kan del - med hänsyn lill effektiviteten i bankverksamheten och till möjligheterna för bankinspektionen att få insyn i verksamheten - finnas skäl alt öppna möjlighet i den svenska banklagstiftningen till etablering utomlands av avdelningskontor eller filial. Kommitténs uppdrag i denna del bör begränsas lill en översyn av vår interna reglering av frågan och inte omfatta den större frågan om förutsättningarna för etableringsfrihet över gränserna. Den senare frågan, som inrymmer spörsmålet om utländska bankers etablering i Sverige, bör övervagas ytterligare före ett eventuellt beslut om utredning.

I en skrivelse till regeringen den 7 november 1980 har bankinspektionen

behandlat frågan om utländska bankers etablering i Sverige och hemställt alt

möjligheterna härtill nu utreds. Bankinspektionen har därvid anfört bl. a.

följande. Inspektionen har vid olika tillfällen under senare år gett uttryck för

178                        uppfattningen, att nu gällande förbud för utländska banker att etablera

 

filialer eller dotterbanker i Sverige förr eller senare bör omprövas. Denna     Skr. 1981/82:103

uppfattning har grundats  på  den  fortgående  internationaliseringen  av     Dir 1981:46

bankväsendel, den multinationella karaktären av svenska och utländska

industriföretags verksamhet saml de svenska bankernas ökade inriktning på

utländska marknader. Mot den bakgrunden framstår en ensidig avskärmning

av den svenska kreditmarknaden mol utländska banker för inspektionen som

i längden ohållbar. Enligt inspektionens bedömning finns del intresse från

utländska bankers sida att etablera sig här i landet i fastare former än f. n. I

flertalet industriländer har man en liberal inställning, när man prövar

utländska  bankers  möjlighet  att  etablera  sig  i  det  egna  landet.   Det

förekommer dock alt krav på reciprocilet uppställs, dvs. all värdlandets

banker ges en motsvarande etableringsrätt, och detta har enligl inspektionen

i några fall inneburit allvarliga olägenheter för svenska banker. Skulle

utländska banker få bedriva bankverksamhet genom dotlerbanker eller

filialer i Sverige, skulle nytt kapital filiföras den svenska marknaden. Svenska

och utländska banker skulle konkurrera på lika villkor. Så är inle fallet i dag

och konkurrensfördelarna ligger enligt inspektionen f. n. inle enbart hos de

svenska bankerna. Från kontor i utlandet bedriver nämligen utländska

banker, bl. a. med hjälp av agenter som uppsöker kunder i Sverige, en viss

verksamhet här i landet utan alt de på motsvarande sätt som de svenska

bankerna behöver engagera sig i bostadsfinansieringen och finansieringen av

statens budgetunderskott. Skulle de utländska bankerna i stället bedriva

bankverksamhet genom dollerbank i Sverige, skulle denna verksamhet

regleras av motsvarande begränsningar i kreditpolitiska och andra avseenden

som de svenska bankernas rörelse. De utländska bankerna skulle över huvud

laget i större utsträckning än vad som nu sker tvingas ta ansvar i förhållande

lill de svenska kunderna.

Enligt min mening kan möjlighet för utländska banker att etablera bankverksamhet i Sverige innebära fördelar såväl för de svenska bankerna som för den svenska samhällsekonomin, näringslivet och de enskilda bankkunderna. Den svenska tjänslehandeln utgör en betydande och växande andel av vårt lands totala utrikeshandel. Tjänsteproduktion och internationell handel med tjänster torde med fördel kunna bedrivas av ett teknologiskt och utbildningsmässigt välutvecklat land som Sverige. Vårt land lorde därmed ha goda förutsättningar alt hävda sig även i det internationella utbytet av banktjänster, som inte enbart kan utgöra en källa till valutain­komster utan även utgöra elt viktigt komplement till varuhandeln. En utveckling av de svenska bankernas insatser på detta område förutsätter att Sverige självt har en liberal ordning i fråga om utbyte av banktjänster. En friare etablering av utländska banker i Sverige kan främja en sund konkurrens, bereda väg för ny teknik på bankområdel och sammanlagt medföra vinster för samhället. Jag delar därför bankinspektionens uppfatt­ning att det nuvarande förbudet för utländska banker all etablera sig i Sverige bör las upp till prövning. Därvid bör givetvis undersökas i vad mån som en friare etablering av utländska banker i Sverige också kan innebära nackdelar i fråga om möjligheterna alt bedriva en effektiv kredit- och valutapolitik. Det bör anförtros åt banklagsulredningen att svara för utredningsarbetet.

Till närmare ledning för kommitténs arbete får jag anföra följande.

Del kan enligt min mening inte komma i fråga att ändra reglerna annat än
när del gäller affärsbanksverksamhet. Nägra skäl att skapa förutsättningar
för en utländsk etablering inom ramen för lagstiftningen om sparbankerna      179

 

Skr. 1981/82:103 eller jordbrukskasserörelsen finns inte. En annan fråga är vilka slag av
Del II                     utländska bankföretag eller andra rättssubjekt som kan komma i fråga för

etablering av affärsbanksverksamhel enligt i huvudsak BL:s system. Denna fråga återkommer jag strax lill.

Innan regeringen ger en affärsbank tillstånd (oktroj) alt bedriva verksam­het här i landet skall en behovsprövning göras. Oktroj förutsätter sålunda att bankrörelsen befinnes vara "nyttig för del allmänna", 4 § 1 mom. BL. En motsvarande behovsprövning sker när det gäller sparbanker och förenings­banker, jfr 7§ lagen (1955:416) om sparbanker (SpL) och 18 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen (JdL). Behovsprövningen skall göras i varje enskilt fall och innefatta både en kvantitativ och en kvalitativ prövning. Till grund för den kvantitativa prövningen läggs en marknadsbe­dömning. Det gäller att avgöra om det avsedda bankinstilutet tillför marknaden nyttig konkurrens eller om dess verksamhet skulle verka fördyrande på allmänhetens bankkoslnader. Vid den kvalitativa prövningen undersöker man om det är fråga om en seriös verksamhet och bedömer givelvis även om del avsedda bankinstilutet t. ex. kommer att kunna uppfylla de krav på solvens och förmåga att infria sina ekonomiska förpliktelser som måste ställas.

Det kan hävdas alt del svenska bankväsendet är så utbyggt att de nuvarande reglerna om behovsprövning skulle hindra ytterligare etablering av affärsbanker, såväl svenska som utländska. Någon ansökan om oktroj för en nystiftad bank har - utom i samband med sammanslagning av redan tidigare etablerade bankrörelser - visserligen inte förekommit på myckel länge i vårt land. Det lorde dock vara tveksamt, om oktroj i dag skulle lämnas i elt sådant fall med hänsyn till behovsreglerna och den innebörd de anses ha. Även om en formell möjlighet skulle öppnas för etablering av utländska banker i Sverige, skulle alltså den nuvarande kvantitativa behovsprövningen i praktiken kunna verka diskriminerande mol utländska intressen av etablering. En utgångspunkt för utredningsarbetet bör därför vara, att den nuvarande kvantitativa prövningen slopas för såväl svenska som utländska bankföretag. Det finns så myckel större anledning att överväga ett sådant steg. som de nuvarande reglerna avspeglar en äldre tids förhållanden och tänkande. Kommittén bör bedöma konsekvenserna i övrigt av en sådan ändring. Det kan också finnas anledning att överväga om de kvalitativa prövningskriterierna bör skärpas såvitt avser de utländska rättssubjekt som vill öppna bankverksamhet här. Det bör näinligen enligt min mening inte komma i fråga att medge andra utländska rättssubjekt än i utlandet redan etablerade, väl renommerade bankförelag att driva bankrörelse i Sverige. Å andra sidan är det uppenbart alt de kvalitativa krav som i dag skulle ställas på en nystiftad svensk bank också skulle vara höga. Ett annat krav bör vara att det utländska bankförelagel i sitt hemland är underkastat en tillsyn som anses betryggande.

Finner man att behovsprövningen enligt BL bör liberaliseras för att göra det möjligt för utländska banker att etablera sig här i landet, bör kommittén också överväga om detta föranleder ändring i SpL:s och JdL:s regler om behovsprövning.

Om utländska banker ges möjlighet att etablera sig här, kan det dock

finnas skäl att ställa upp krav på en reciprok behandling i den etablerings-

sökandes eget land. Jag vill därvid särskilt peka på att elt EG-direktiv (OJ No

180                        L 322 1977-12-17) med regler om upplagande och bedrivande av bankverk-

 

samhet berör etablering inom Gemenskapen av kreditinstitut som  har     Skr. 1981/82:103

huvudkontor utanför denna. Enligt direktivet skall EG kunna sluta avtal på     Dir 1981:46

reciprociletsbasis  med   tredje   land  om   villkoren   för  etablering  inom

Gemenskapen, Banklagsutredningen bör överväga om ett reciprocitetskrav

bör uppställas i  den svenska  lagstiftningen och hur del i så fall bör

utformas.

En riktpunkt för tillståndsgivningen när del gäller represenlalionskonior för utländska banker är all banker i länder som del svenska näringslivet har mera omfattande förbindelser med kan få rätt att öppna representations­kontor här. Det bör övervägas om sådana hänsyn bör tas även när frågan om tillstånd alt etablera bankverksamhet här skall prövas.

Om dotterbanker, filialer eller avdelningskontor skulle få etableras här av utländska banker och ges en ställning motsvarande de nuvarande svenska bankernas, måste de vara underkastade åtminstone samma reglering som gäller för de svenska bankerna i olika avseenden.

En etablering av utländska banker här i landet får som fidigare berörts inle anordnas på sådant säll all det försvårar möjligheterna alt bedriva en effektiv valutapolitik. En av de frågor som måste bedömas bl. a. mot bakgrund härav är om etableringen bör få förekomma såväl i form av del- eller helägda banker som i form av filialer eller avdelningskontor. Här i landet lokaliserade dotterbanker skulle liksom andra svenska bankaktiebolag bli att betrakta som valutainlänningar enligt valulaförfaltningarna. Hur en filial eller ett avdelningskontor bör betraktas i valutahänseende är inle lika givet. En filial för ett utländskt bolag som driver näring här i landet betraktas dock enligt en speciell regel som valutainlänning. Skulle filialer ges tillgång till den svenska kreditmarknaden, måste de i varje fall behandlas som valutainlänningar.

Den nu nämnda frågan om i vilka former utländsk etablering av banker skulle kunna tillålas är av intresse också från kreditpolitisk synpunkt. I denna och andra frågor som behöver belysas från valuta- eller kreditpolitisk synpunkt bör kommittén samråda med valutakommittén (E 1977:03) resp. med kommittén (E 1980:03) om översyn av kreditpolitiken och den kredilpoliliska lagstiftningen.

De former i vilka etablering medges kommer att vara bestämmande för i vad mån det behövs särregler om kapilaltäckning och rörelsens bedrivande i övrigt. Flera problem torde därvid vara förknippade med etablering i form av filialer och avdelningskontor än med engagemang i en svensk affärsbank. Om en etablering sker enligl det senare alternativet, kan det utländska inflytandet vara mer eller mindre långtgående, helägd dotterbank eller endast ett delägarskap i en i övrigi svenskägd bank. I Västtyskland tillåts utländska banker engagera sig i bankverksamhet endast tillsammans med en västtysk bank. Skall ett delägarskap kunna förekomma, bör del dock finnas en spärr mot att elt dominerande utländskt inflytande uppstår i de redan etablerade svenska affärsbankerna. Kommittén bör klarlägga problemen med de angivna olika alternativen och föreslå lämpliga lösningar.

Bankrörelse definieras i 1 § BL som verksamhet "i vilken ingår inlåning
från allmänheten på räkning som av bank allmänneligen begagnas". Av
bestämmelsen om att utländska bankföretag efter regeringens tillstånd kan
inneha represenlalionskonior här framgår att utländska banker är förhind­
rade att driva såväl inlånings- som ullåningsverksamhet från kontor i
Sverige. Om utländska banker skulle få etablera sig här, synes del naturligt
med hänsyn lill de allmänna skälen för alt medge etablering all dessa banker  181

 

Skr. 1981/82:103 ges samma rätt all driva inlånings- och utlåningsrörelse som de nuvarande
Del II                     svenska bankerna har. När det gäller rörelsereglerna torde något behov av

legala inskränkningar utöver vad BL innehåller inle föreligga. Kommittén bör dock vara oförhindrad alt, om del bedöms vara nödvändigt, föreslå vissa begränsningar av den rörelse som får drivas av en bank eller bankfilial, där det finns ett dominerande utländskt inflytande.

När del gäller frågan hur en möjlighet för utländsk banketablering skall genomföras lagtekniskt vill jag peka på att det på försäkringsrörelseområdet gäller en lag för svenska försäkringsbolag och en annan lag för utländska försäkringsföretag som bedriver verksamhet i Sverige - lagen (1948:433) om försäkringsrörelse och lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsan-slalt all driva försäkringsrörelse här i riket. Fråga är om en motsvarande uppdelning är lämplig på bankområdel eller om eventuella nya bestämmelser bör föras in i BL. Hur denna fråga bör lösas är bl. a. beroende av om här etablerade banker skall ha både svenska och utländska bankföretag som ägare. Skulle utländska banker tillåtas inrätta filialer i Sverige, kan detta tala för en särskild lag, eftersom BL:s regler om bankaktiebolag inle utan vidare kan tillämpas på elt utländskt bankföretag och dess filial.

Skall en utlandsägd bank eller bankfilial i Sverige behandlas likadant som en svenskägd bank skall den ställas under bankinspektionens tillsyn. Kommittén bör belysa vilka särskilda problem som är förenade med en tillsyn över banker i utländsk ägo. Numera finns det internationellt vedertagna principer för samverkan mellan tillsynsmyndigheterna i ägarland och värdland.

De nu gällande reglerna om represenlalionskonior för utländska banker får något mindre betydelse, om utländska banker mera fritt kan driva verksamhet här. Även om en liberalisering genomförs, kan del dock finnas utländska banker som föredrar represenlalionskonior framför annan etable­ring. Kommittén bör överväga, om reglerna om representationskontor behöver jämkas med hänsyn till en ökad etableringsfrihet.

Kommittén bör beakta de allmänna regler som gäller för utlänningars och utländska företags bedrivande av näringsverksamhet här i landet, i första hand lagen (1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket, och ange de jämkningar i dessa regler som kan behövas, om förbudet mot utländsk banketablering i BL slopas eller begränsas.

Det arbete för harmonisering av bankverksamheten som under åtskilliga år bedrivits inom EG kan tjäna kommittén som ledning vid uppdragets fullgörande. Jag förutsätter all kommittén kommer att la del av erfarenhe­terna av det arbete som sålunda bedrivits och bedrivs inom EG och andra inlernalionella samarbetsorganisationer när del gäller banketablering över gränserna. Kommittén kan också få uppslag till lämpliga lösningar av etableringsfrågan genom all studera hur frågan reglerats i de länder där möjlighet öppnats för utländska banker att etablera sig, t. ex. Finland, Canada och Västtyskland.

Jag hemställer alt regeringen utvidgar banklagsutredningens direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

182                                                                                        (Ekonomidepartementel)

 

Tilläggsdirektiv till rättegångsutredningen (Ju 1977:06)      Skr. 1981/82:103

Dir 1981:47

Dir 1981:47

Beslut vid regeringssammanträde 1981-07-09.

Departementschefen, statsrådet Petri, anför.

Genom beslut av regeringen den 3 februari 1977 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att göra en översyn av rällegångsförfarandet vid allmän domstol. I direktiven (Dir 1977:10) för kommittén - som antog namnet rättegångsulredningen (Ju 1977:06) - uttalades all tiden var inne för en mera grundlig utredning av hur rättegångsförfarandet borde utformas för att på bästa sätt fylla vår lids krav. Utredningen borde i första hand ta sikte på de avsnitt av rättegångsbalken (RB) där en revision kunde bidra till all göra förfarandet mera flexibelt och såvitt möjligt snabbare och billigare utan alt befogade rältssäkerhetskrav sattes åt sidan. Någon fullständig översyn av RB:s regelsystem borde således inte göras.

Beträffande inriktningen av kommitténs arbete anfördes yllerligare bl. a. följande.

Det är naturligt att en översyn av rällegångsförfarandet i främsta rummet inriktas på rättegången i underrätt. Den helt övervägande delen av målen stannar ju i första instans. Med hänsyn lill del nära sambandet mellan denna del av RB och bestämmelserna om överrättsförfarandet måste emellertid också beaktas vilka konsekvenser ändringar i den förra delen får för rättegången i högre insians. Även i övrigi lorde del vara befogal att se över denna procedur i olika enskildheter. Det gäller bl. a. förfarandet vid fullföljd lill högre rätt.

Rättegångsulredningen har i sitt hittillsvarande arbete koncentrerat sig på tingsrältsprocessen. Enligt vad jag har inhämtat är utredningen inriktad på att slutföra huvuddelen av sitt arbete i denna del under innevarande år. Vid kontakter mellan utredningen och företrädare för justitiedepartementet har särskilt diskuterats vilka planer utredningen har för sin översyn av fullföljdsförfarandet och överrättsprocessen. Det har därvid framkommit att det finns åtskilliga reformkrav i dessa delar, vilka inte ryms inom utredningens nuvarande uppdrag.

Det är uppenbart att en reformering av rällegångsförfarandet vid de allmänna domstolarna inte kan begränsas till tingsrätterna utan måste omfatta även de högre instanserna. Det följer också av de redan meddelade direktiven att rättegångsutredningen åtminstone på en del punkter skall behandla överrättsprocessen. Enligt min mening bör utredningens uppdrag nu vidgas, så att den kan gå in även på en del sådana frågor rörande överrätternas verksamhet som inte har något direkt samband med de förslag som utredningen kommer att lägga fram för tingsrätternas del. Också när det gäller tingsrätterna bör utredningen kunna ta upp vissa frågor som inle omfattas av de ursprungliga direktiven.

Utredningen bör till en början se över reglerna om själva processen i
hovrätt och högsta domstolen (HD). Den allmänna utgångspunkten för
översynen i dessa delar bör vara densamma som när det gäller uppdraget all
se över processen i underrätt. Förfarandet bör alltså göras mer flexibelt,
snabbare och billigare. Rättsväsendets resurser bör utnyttjas på bästa sätt.  183

 

Skr. 1981/82:103      Delta framstår som särskilt  angeläget mot  bakgrund  av del  rådande
Del II                     ekonomiska läget. Samtidigt måste naturligtvis rättssäkerhetens krav beak-

tas.

När det gäller förfarandet i hovrätt och HD bör utredningen särskill överväga om del är möjligt alt i ökad utsträckning avgöra mål utan huvudförhandling. Andra spörsmål som bör las upp är frågan om avgörande av mål vid huvudförhandling i parts utevaro, sanktioner för utevaro, spörsmålet om en begränsning av möjligheten resp. skyldigheten alt undanröja domar på grund av domvilla och återförvisning av mål på den grunden saml frågan om förenklade och mer enhetliga regler för överkla­gande. Jag vill inle utesluta att också ändringar i de s. k. tilltrosparagraferna kan bli aktuella. Utredningen bör även undersöka behovet av att behålla möjligheten tiU anslulningsvad.

Som framgått av vad jag redan nu har anfört skall utredningen utgå från alt systemet med tre instanser behålls. Detta behöver emellertid inle innebära att man också tillåter alt varje mål prövas i sak i tre instanser. Begränsningar kan göras på flera olika sätt. Man kan föreskriva alt vissa mål skall prövas i hovrätt eller HD som första instans eller man kan begränsa rätten att överklaga en lägre domstols avgörande. Den senare utvägen har under många år tillämpats i Sverige. Den förra metoden tiUämpas däremot endast i myckel begränsad omfattning (reglerna om forum privilegialum).

Systemel med begränsningar i klagorätten tillämpas f. n. i tre olika former. Dels finns del regler som föreskriver all tingsrättens eller hovrättens avgörande inte får överklagas (detta gäller bl. a. många typer av beslut under rättegång och vissa slutliga beslut, t. ex, hovrättens avgörande i felparke-ringsmål och mål om lagsökning). Dels finns del regler som gör rätten att få till stånd en prövning av tingsrättens avgörande beroende av att hovrätten ger fillstånd därfill (21 § lagen 1974:8 om rättegången i tvistemål om mindre värden, småmålslagen). Dels finns det regler som föreskriver alt hovrätts-avgöranden inte får komma under HD:s prövning såvida inte HD ger tillstånd till det (54 kap. 9 § RB).

Det är uppenbart alt begränsningar i möjligheterna att överklaga har ekonomiska fördelar. Statens kostnader för domstolsväsendet kan begränsas och även parternas kostnader blir lägre. Dessutom uppnår man snabbare ett slutgiltigt avgörande. Hur stora fördelar man kan uppnå beror emellertid också på hur effektivt systemet för prövning av överklagandefrågor tillämpas.

Vinsterna med fullföljdsbegränsningar måste naturligtvis vägas mol riskerna för all rättssäkerheten minskar. En överprövning innebär ju alltid en viss kontroll av den lägre domstolens avgörande.

Något som också kan medföra processekonomiska fördelar är möjligheten att i tvistemål avgöra huvudfrågan genom en s. k. mellandom. Denna möjlighet synes f. n. utnyttjas i ringa utsträckning. Detsamma gäller möjligheten för parterna att i dispositiva tvistemål utfästa sig att inte överklaga den blivande domen. Utredningen bör söka klarlägga orsakerna till att dessa institut utnyttjas i så begränsad omfattning och föreslå reformer som kan medföra en ökad användning av dem.

År 1971 vidtogs tämligen genomgripande ändringar i bestämmelserna om

överklagande tiU HD (prop. 1971:45, JuU 1971:7, rskr 1971:163). Syftet med

reformen var att kraftigt begränsa de dittillsvarande möjligheterna att få

184                       tiUstånd tUl prövning i HD.  Bl. a.  togs möjligheten till ändrings- och

 

inlressedispens bort. Frånsett några helt extraordinära fall kan numera     Skr. .1981/82:103 endast prejudikatintresse motivera prövningstillstånd. Genom reformen     Dir 1981:47 gavs HD i princip ställningen av en ren prejudikatsinstans.

I samband med reformen uttalades att det från rättssäkerhetssynpunkt måste anses vara tillräckligt att kunna få ett mål prövat i två instanser. Delta gäller också i dag. Samtidigt bör utgångspunkten även i fortsättningen vara att varje mål alltid skall kunna prövas i minst två instanser. I fråga om brottmål följer detta f. ö. av de förpliktelser som vi har åtagit oss i samband med tillträdet till vissa internationella överenskommelser. Det kan emeller­tid tänkas fall då möjligheten lill en fullständig omprövning av ett avgörande med hänsyn till sakens beskaffenhet och andra förhållanden skulle kunna avvaras. Utredningen bör överväga möjligheterna att begränsa rätten till en överprövning i andra insians utan alt befogade rällssäkerhetsintressen för den skull sätts åt sidan. En naturlig utgångspunkt för övervägandena kan härvid vara småmålslagens regler om prövningstillstånd. Man kan vidare tänka sig all begränsa ell prövningstillstånd lill en viss del av det överklagade avgörandet (jfr 54 kap. 11 § RB).

Vad jag har sagt nu tar närmast sikte på rätten till prövning i hovrätt. När det gäller rätlen att få hovrätternas avgöranden prövade i HD uttalades i samband med fullföljdsreformen den förhoppningen att de nya reglerna på längre sikt skulle leda till en betydande nedgång av HD:s arbetsbörda och göra det möjligt alt väsentligt minska antalet justitieråd.

Dessa förhoppningar har emellertid hittills inte infriats. Erfarenheterna av reformen visar att dispensfrågorna visserligen har blivit enklare att avgöra men att HD:s frigjorda kapacitet i stället har lagils i anspråk av en väsentligt ökad mållillslrömning. Del har gjorts gällande alt ledamöternas arbetstid f. n. i alltför stor utsträckning upptas av dispensprövning.

I prop. 1980/81:154 föreslås bl. a. vissa ändringar i sammansätlningsreg-lerna för HD vid dispensprövning i syfte att underlätta den numera mycket ansträngda arbetssituationen. Del föreslås också att HD:s befallning med vissa typer av ärenden skall minskas saml alt den som begär prövningstill­stånd i princip skall vara skyldig att ange de omständigheter som åberopas lill slöd för att prövningstillstånd skall meddelas. Propositionen har ännu inte behandlats av riksdagen.

Genomförs förslagen i propositionen, torde detta bli till stort gagn för HD:s rättsskapande verksamhet. Del finns emellertid, som också framhålls i propositionen, anledning att ändå se över systemet för överklagande till HD för att yllerligare begränsa tillströmningen av mål.

Jag vill i det sammanhanget erinra om ell uppslag som diskuterades vid 1971 års reform, nämligen att låta hovrätternas domar bli verkställbara i större utsträckning än hillills, utan hinder av alt de inte har vunnit laga kraft. För brottmålens del skulle en sådan ordning motverka sådana överklaganden som sker utan saklig grund eller i syfte att skjuta upp verkställigheten. Även kriminalpoliliska överväganden kan åberopas för en sådan lösning (se prop. 1971:45 s. 98).

I fråga om tvistemålen gäller att en icke-lagakraftvunnen dom f. n. i slor
utsträckning kan verkställas utan hinder av att den överklagas. Frågan om
verkställighet av domar i tvistemål har visserligen prövats nyligen i samband
med tillkomsten av den nya utsökningsbalken (prop. 1980/81:8, LU 23, rskr
350). Detta utesluter emellertid inle att saken las upp på nytt i detta
sammanhang. Del bör alltså ankomma på utredningen att överväga dessa      1°5

 

Skr. 1981/82:103      frågor såväl när det gäller brottmål som tvistemål.

Del II                        En annan fråga som utredningen bör kunna överväga är att hovrätterna i

samband med att målet avgörs där får möjlighet alt besluta om klagan till HD över huvud laget skall tillåtas. Mol en sådan ordning kan vissa principiella invändningar riktas. Systemet förutsäller också att såväl domstolen som parterna redan i hovrätten ägnar uppmärksamhet åt frågan huruvida målet innehåller någon prejudikalfråga.

En annan fråga som utredningen bör undersöka är behovel av dispens enligt 54 kap. 10 § första stycket 2 RB (extraordinär dispens) i HD. Enligl min mening kan del inle uteslutas att möjligheten till extraordinär dispens bidrar till elt stort anlal ogrundade överklaganden och i alltför hög grad inverkar på omfattningen av dispensprövningen.

Jag går därefter över till frågan om domstolarnas sammansättning. Denna fråga har stor betydelse när del gäller att bringa ner kostnaderna för rällegångsförfarandet. Domstolarnas sammansättning har också betydelse för frågan i vad mån rätlen till överprövning kan begränsas. Det kan sålunda hävdas att om en domstol har en särskilt kvalificerad sammansättning minskar angelägenheten av att avgörandet kan överklagas.

Vid avgörande av tvistemål beslår en tingsrätt enligt huvudregeln av tre juristdomare och vid avgörande av brottmål av en juristdomare och nämnd. I synnerhet när det gäller tvistemål finns emellertid en rad undanlag. Det viktigaste är alt rätlen vid avgörandet av vissa mållyper inom familjerättens område består av en juristdomare och nämnd. Vidare avgörs s. k. småmål av en jurisldomare ensam. Detsamma gäller tvistemål som avgörs vid huvud­förhandling i omedelbart samband med förberedelsen eller helt ulan huvudförhandling, t. ex. de gemensamma ansökningarna om äktenskaps­skillnad. När del gäller brottmål är undantagen mer begränsade. Mål vari påföljden bara kan bli böter får emellertid normalt avgöras utan nämnd.

I fråga om hovrätterna gäller mer enhetliga regler. Rätlen består i de allra flesta fall av fyra jurisldomare men ytterligare en sådan domare får delta. I vissa brottmål, nämligen mål där del förekommer anledning alt döma till svårare påföljd än böter, består rätten emellertid av tre jurisldomare och två nämndemän. Liksom i tingsrätt skall vidare nämndsammansätlningen användas i vissa typer av familjemål.

För några grupper av mål gäller speciella regler. Den största gruppen utgörs av sådana mål som handläggs av fastighetsdomstol. Fastighetsdomsto­len är ingen fristående organisatorisk enhet utan en tingsrätt i viss sammansättning. Denna utgörs i de flesta typer av mål av två jurisldomare, en teknisk ledamot (fastighetsråd) och två nämndemän. 1 vissa mål består fastighetsdomstolen i stället av två juristdomare och tre nämndemän. Också valtenmål handläggs i första insians av tingsrätt i särskild sammansättning, vattendomstol. Denna består vanligen av en jurisldomare, en teknisk ledamot och två nämndemän. En ytterligare grupp utgörs av tryckfrihets­målen. I sådana mål kan jury ingå. 1 fråga om patentmål gäller också särskilda regler.

Det är inte alldeles lätt alt av dessa regler utläsa några bestämda principer.
Reglerna har delvis en historisk bakgrund. De har tillkommit vid olika
tidpunkter och påverkats av olika värderingar. En av de principer som måste
anses ligga bakom reglerna om rättens sammansättning är emellertid att en
sammansättning med fler domare gör rätlen mer kvalificerad. Om tillskottet
186                       sedan skall utgöras av flera juristdomare, nämndemän eller ledamöter med

 

speciell sakkunskap är en sekundär fråga.                                 Skr. 1981/82:103

Frågan om tingsrätternas sammansättning utreds f. n. i justitiedeparte- Dir 1981:47 menlet. Bl. a. övervägs möjligheten alt minska antalet nämndemän som skall delta i tingsrättens avgöranden och att vidga juristdomarnas möjligheter all ensamma pröva mål. För hovrätternas del utreds f. n. genom domstols­verkets försorg frågan om ökade befogenheter för referenten att vidta förberedande åtgärder.

De frågor som sålunda redan är under övervägande bör lämnas utanför rättegångsutredningens uppdrag. I övrigi bör utredningen emellertid förut-sältningslöst se över såväl tingsrätternas som hovrätternas sammansättning. Såvitt gäller tingsrätterna finns det därvid skäl att bl. a. pröva i vad mån del fortfarande är befogal att kräva medverkan av tre juristdomare vid avgörandet av tvistemål. Del bör i det sammanhanget beaktas att småmål f. n. avgörs av en ensam jurist. Utredningen har också redan nu i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt erfarenheterna, av småmålslagen och alt överväga om den bör infogas i RB.

I fall då nämndemän inte deltar är hovrätten som tidigare nämnts domför med fyra jurisldomare.. Utredningen bör överväga i vad mån del är befogat att behålla en sådan sammansättning. Bl. a. processekonomiska skäl talar för att man - liksom när del gäller kammarrätterna - gör hovrätten domför med tre jurister. Mot ett sådant system lalar å andra sidan att möjligheterna att utbilda yngre domare genom att adjungera dem som ledamöter kan komma alt minska.

Del kan också helt allmänt hävdas att, när ett mål överprövas, fler ledamöter bör delta i den högre instansens avgörande än i den lägre. Om tre juristdomare dömer i tingsrätten skulle det alltså krävas minst fyra i hovrätten. Frågan är emellertid om denna princip alltid måste upprätthållas. Värdet av hovrältsprövningen ligger ju inte bara i all hovrätten har en mer kvalificerad sammansättning än tingsrätten utan också i att målet där gås genom en andra gång.

De närmare övervägandena i denna fråga bör överlåtas åt utredningen. Som jag tidigare har varit inne på bör utredningen vid sina överväganden beträffande sammansättningsreglerna också beakta deras inverkan på frägan om begränsning av parternas rätt att överklaga.

HD:s sammansättning har, som tidigare nämnts, behandlats i prop. 1980/81:154. Ytterligare frågor som gäller HD:s arbetsformer kommer all tas upp av en arbetsgrupp inom domstolen. Dessa spörsmål bör alltså inte behandlas av utredningen. Den bör inte heller gå in på frågor som gäller processen i vallen-, tryckfrihets-och patentmål. Däremot finns det anledning alt överväga o.m man kan skapa en mer flexibel ordning för mål som i dag handläggs vid fastighetsdomstol. Som framhålls i utredningens ursprungliga direktiv vållar gränsdragningen mellan mål som skall handläggas i fastighets­domstol och mål som skall handläggas av tingsrätt i vanlig sammansättning vissa problem. Enligt vad jag inhämtat har utredningen övervägt vad som kan göras för att åstadkomma bättre förhållanden men - bortsett från vissa detaljer - funnit att frågorna är svårlösta. Utredningen bör därför ha möjlighet att överväga mer radikala lösningar än sådana som ryms inom de ursprungliga direktiven. En tänkbar möjlighet är att avskaffa begreppet fastighetsdomstol och i stället införa regler enligl vilka vissa typer av mål skall handläggas av vissa tingsrätter i särskild sammansättning.

Utöver de spörsmål som jag hiltills har behandlat finns det ytterligare en      'S7

 

Skr. 1981/82:103 viktig fråga som jag anser det lämpligt att utredningen får ta upp, nämligen
Del II                     frågan om prejudikatbildningen. Jag tänker då närmast på det allmänna

spörsmålet hur man skall få lill stånd fler vägledande avgöranden på de områden där det är önskvärt med prejudikat.

I den allmänna debatten har framhållits att del föreligger en brist på vägledande avgöranden - "prejudikaltorka" - framför allt på del avtals- och köprätlsliga fältet men också inom andra förmögenhetsrätlsliga områden, t. ex. transporträtten och försäkringsrätten. Det är här bl. a. fråga om lagregler som har betydelse för stora grupper av konsumenter. En tillämpning av centrala civilrällsliga regler som så gott som helt sker utom rätta kan försvaga det rättsskydd som statsmakterna har velat att reglerna skall ge. Genom brist på prejudikat kan rättsutvecklingen komma att gå i andra riktningar än lagstiftaren har avsett.

Det finns naturligtvis flera orsaker till alt prejudikatbildningen har varit bristfällig pä somliga områden, medan andra uppvisar ett fylligt rättsfalls-material. Om man bortser från brottmålen saknar samhället f. n. i stort sett möjlighet att stimulera prejudikatbildningen inom HD:s område. En sådan möjlighet finns huvudsakligen i mål där det allmänna uppträder som part, t. ex. i faslighetsmål och valtenmål. Men i del stora flertalet tvister på det civilrällsliga området är det överlämnat åt de enskilda parterna att bedöma om del är förenligt med deras intressen att föra målet vidare till högsta instans. Delta bidrar till alt målurvalel för HD;s rättskipning i viss mån blir slumpmässigt. Härtill kommer alt parternas intresse av att föra elt mål vidare till HD dämpas av sådana faktorer som höga rättegångskostnader och tidsutdräkt för en långdragen rättegång genom flera instanser.

Bl. a. intresset av alt snabbt få tvister lösta har gjort att särskilt handelstvisler till stor del har kommit att avgöras genom skiljedomsförfa­rande. Hithörande frågor har utretts av domstolskommittén, som i belän­kandet (SOU 1971:22) Skjijedomsiol har lagt fram förslag om inrättande av ett system där tingsrätt i särskild sammansättning skall tjänstgöra som skiljedomstol i tvister som parterna efter särskild överenskommelse hänskju­ter till avgörande i sådan ordning. Betänkandet har remissbehandlats men har inte lelt till lagstiftning.

Prejudikatbildningen är elt stort ämne och min avsikt är inle att utredningen skall göra en fullständig analys av det. Det finns emellertid flera frågor som lämpligen bör kunna behandlas av utredningen. Jag vill särskilt nämna att Svenska bankföreningen i en framställning till justitiedepartemen­tet har hemställt om utredning av frågan om inrättande av någon form av lagförklaringsinstitut, varigenom HD och regeringsrätten skulle kunna meddela auktoritativa tolkningsbesked i särskilt betydelsefulla rättsfrågor. En liknande tanke har också tagits upp i belänkandet (SOU 1975:23) JO-ämbetet - uppgifter och organisation. Tanken var också där att man i vissa fall borde tillåta en lalan direkt i högsta instans.

Det säger sig självt att del finns många problem som är förknippade med en
juridisk konstruktion av den nyss antydda innebörden. En grundläggande
fråga är t. ex. om talan skall gälla en aktuell tvist mellan två parter eller om
tvistefrågan skall vara konstruerad, I det senare fallet närmar man sig det
gamla institutet lagförklaring enligl 1809 års regeringsform. En annan fråga
är hur man skall skapa garantier för att möjligheten till särskild talan
utnyttjas bara i fall där del finns elt klart prejudikatbehov och för att tvisten -
188                       konstruerad  eller  verklig  -  är  ägnad  alt   leda  till  ett  prejudicerande

 

avgörande.                                                                                    Skr. 1981/82:103

Ett visst material till belysning av den nyss antydda problemaliken finns i Dir 1981:47 reklamationsulredningens belänkande (SOU 1978:40) och remissyttrandena med anledning därav. Reklamationsutredningen förde för sin del fram ett annat förslag som skulle kunna bidra till att få fram vägledande avgöranden på konsumentomrädet. Förslaget gick ut på att konsumentombudsmannen (KO) i tvister mellan en konsument och en näringsidkare skulle kunna föra konsumentens talan som ombud, om utgången av tvisten var av särskild betydelse från konsumentsynpunkt.

Den av JO-utredningen väckta tanken fick vid remissbehandlingen slöd från många håll, bl. a. från HD och regeringsrätten. Även reklamationsut­redningens förslag mottogs positivt av åtskilliga remissinstanser, bl. a. rättegångsutredningen, som visserligen pekade på åtskilliga problem med förslaget men som ändå, delvis för att ge samhället möjlighet alt samla erfarenheter, tillstyrkle del. Andra remissinstanser menade att talerätten inte kunde förväntas ge avsedda effekter, bl. a. därför att näringsidkaren kunde vilja undvika en process med Kö på kärandesidan.

KO har i juni 1981 i en skrivelse till justitie- och handelsdepartementen åter aktualiserat frågan om talerält för KO. För alt särskill belysa värdet av en sådan talerätt pekar KO på problem som hänger samman med entreprenörers ansvar för fel på småhus efter garantitidens utgång.

Det material som sålunda redan föreligger bör kunna ge rättegångsulred­ningen vägledning när det gäller alt pröva på vad sätt man snabbt och billigt skulle kunna få fram vägledande prejudikat. Utredningen bör emellertid inte vara bunden av de förslag lill lösningar som redan har förts fram ulan även andra vägar bör kunna prövas. Ett regelkomplex som självfallet påverkar prejudikatbildningen är del som gäller rättegångskostnaderna i tvistemål. Det ingår redan i utredningens uppdrag all göra en översyn av reglerna på det området.

Frågan om prejudikatbildning har anknytning också till skiljedomsfrågan. Utredningen kan naturligtvis inte undgå att beakta detta men det bör inte vara en primär uppgift för utredningen att lägga fram förslag också på skiljedomsomrädet. I övrigt bör utredningen emellertid överväga olika möjligheter att utan kostnadsökningar för staten förbättra prejudikalbild-ningen.

Utredningen skall i sitt arbete prioritera åtgärder som kan minska kostnaderna för rättsväsendet och höja effektiviteten i rättskipningen. Utredningen bör därför disponera sitt arbete så att frågor där direkta koslnadssänkande åtgärder kan bli aktuella tas med förtur och om möjligt redovisas i ett särskilt betänkande. Jag har också utgått från att ett första betänkande om reformering av tingsrältsprocessen inle försenas genom del utvidgade uppdrag jag här förordat att utredningen skall få.

Utredningen bör vid arbetets påbörjande och vidare under arbetets gång informera arbetslagarnas huvudorganisationer saml bereda dem tillfälle all framföra synpunkter.

Jag vill avslutningsvis erinra om direktiven den 13 mars 1980 (Dir 1980:20) till samtliga kommiltéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

utvidgar utredningens uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.

189

 

Skr. 1981/82:103     Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

Del II                     hemställan.

(Justitiedepartementet)

Information och rådgivning i frågor rörande säkerhet och sårbarhet på dataområdet

Dir 1981:48

Beslut vid regeringssammanträde 1981-07-23

T. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Söder, anför.

Enligl beslut av regeringen tillsattes våren 1977 sårbarhetskommittén (SÅRK Fö 1977:02) med uppgift alt utreda sårbarheten hos det datoriserade samhället och att föreslå åtgärder för alt minska denna.

Kommitténs karlläggning som redovisades i betänkanden år 1978 (Ds Fö 1978:4) och år 1979 (SOU 1979:93) ledde fram till den allmänna slutsatsen att sårbarheten är oacceptabelt hög i dagens "ADB-samhälle". Den fortgående utvecklingen leder även, enligl kommitténs uppfattning, till en allt högre sårbarhet i framtiden om inte motåtgärder vidtas. Denna bedömning gäller såväl för krigs- och beredskapssiluationer. som för förhållanden under fredstid.

Sårbarheten är enligt kommittén betingad av flera faktorer. De mest betydande är utlandsberoendet, koncentrationen, kommunikationerna, personalberoendet och de risker som hänger samman med vissa typer av registerinnehåll. Olika yttre angrepp möjliggörs eller underlättas av dessa sårbarhetsfaklorer.

Kommittén konstaterar också att beredskapen mot kriminella handlingar, missbruk för politiska syften och krigshandlingar många gånger är obefintlig eller i vart fall otillräcklig.

När det gäller möjligheten att komma till rätta med sårbarheten anser SÅRK att sårbarheten kan begränsas i redan existerande ADB-system. Nya system bör genom en sårbarhetsbedömning kunna byggas upp annorlunda än hittills har skett.

1 syfte att uppnå delta mål föreslog SÅRK bl. a. en satsning på rådgivning och information men även viss lagstiftning för att få till slånd en sårbarhetsprövning av stora och vikliga ADB-system i första hand inom den offentliga sekiorn.

Vid remissbehandlingen har SÅRK:s analys och principiella uppfattning fått starkt stöd. Med få undanlag har remissinstanserna också instämt i slutsatsen att sårbarheten är oacceptabelt hög och att snara motåtgärder är erforderliga.

När del gäller de åtgärder som kommittén föreslagit är uppfattningarna däremot mera delade. I fråga om behovet av lagstiftning och dess eventuella utformning finns del mycket skilda åsikter. I fråga om behovet av information och rådgivning är däremot samstämmigheten stor.

Datasårbarheten har uppmärksammats även av 1978 års försvarskommit-
190                        té. som understryker att studierna av sårbarheten hör fortsätta. Del är enligl

 

kommittén nödvändigt att kartlägga vilka system som måste vara i drift i     Skr. 1981/82:103
kriser och krig.                                                                             Dir 1981:48

Jag instämmer i sårbarhetskommitténs allmänna slutsats alt sårbarheten i samhället är oacceptabelt hög på grund av den hittillsvarande datoriseringen. Motåtgärder bör därför vidtas. Denna uppfattning delas av flertalet remissinstanser. Sårbarheten bör kunna minskas genom åtgärder som på eget initiativ kan vidtas inom en offentlig eller privat organisation. Av SÅRK:s betänkanden och remissyttranden framgår emellertid att åtgärder för att begränsa sårbarheten alltför ofta åsidosatts. Skälen härtill är bl. a. att kompetensen på detta område är begränsad och dessutom splittrad på olika funktioner i samhället. Det har dessutom i praktiken varit mycket svårt för användare av enskUda system att se effekterna av dessa på samhållets sårbarhet.

Ofta faller sålunda ansvaret för effekterna av sårbarheten utanför den särskilda myndighetens eller det särskilda företagets ansvar eller möjligheter att vidta åtgärder. Del är därför angelägel att samhället får överblick och kan ta initiativ till åtgärder som syftar till ell mindre sårbart samhälle. Delta gagnar också vårt totalförsvar.

Av hänsyn till den blandade remissopinionen och till det ekonomiska lägel som i allmänhet inte möjliggör några mera omfattande statliga insatser utan motsvarande omprioriteringar anser jag att man måste finna delvis andra former för alt komma till rätta med sårbarheten än dem SÅRK föreslagit. Så långt möjligt bör detta ske på frivillig väg. Information och rådgivning måste därför bli ett väsentligt inslag. För detta liksom för nödvändig överblick bör samhället ta ansvar.

Beträffande stora eller på annat sätt viktiga system på den statliga sidan bör man emellertid finna sådana rutiner att en sårbarhetsprövning regelmäs­sigt kommer till stånd som elt led i handläggningen av ärenden inför statsmakternas ställningslagande. Sårbarhet måste därvid självfallet vägas mol de andra aspekter som kan vara aktuella vid prövningen.

Mot denna bakgrund anser jag att en beredning bör tillkallas för att utarbeta en handlingsplan och en närmare precisering av vilka sårbarhets­faktorer och sårbarhetsproblem som kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder från samhällets sida. En sådan redogörelse bör färdigställas och överlämnas till regeringen före årsskiftet 1981/82 för att kunna prövas i samband med 1982 års totalförsvarsproposition och den aviserade datapoli­tiska propositionen till våren 1982. I dessa sammanhang är det även naturligt att beredningens fortsatta verksamhet tas upp. I avvaktan på detta bör dock åtgärder vidtas för att minska sårbarheten.

Beredningen bör därför tills vidare även vara ett rådgivande organ med representation för berörda statliga myndigheter, kommunerna och närings­livet. Såsom flera tunga remissinstanser anfört kan ett sådant organ samla och söka nyttiggöra hittills gjorda erfarenheter. Beredningen skall målmed­vetet och aklivi verka för en minskad sårbarhet. Härvid bör de säkerhets­politiska konsekvenserna av olika åtgärder särskilt uppmärksammas.

I beredningens övriga uppgifter bör också ingå att pröva vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att fä lill stånd en allmän information och rådgivning i frågor rörande säkerhet och sårbarhet i samband med utveckling och användning av ADB-system i samhället.

Beredningen bör tills vidare även kunna svara för sådan information och
rådgivning och verksamheten riktas till såväl den offentliga som den privata    191

 

Skr. 1981/82:103      sekiorn.

Del II                        Enligt min mening är det viktigt att sårbarhetsaspekten kommer upp till

prövning inför generationsskifte av datorer och databehandlingssyslem. Av ekonomiska skäl kan del i många fall vara en omöjlighet att vidta lämpliga åtgärder vid andra tillfällen medan kostnaderna för åtgärderna i samband med ett generationsskifte kan bli små. Det är även vid dessa generations­skiften som man kan och bör tillvarata den tekniska utveckling som möjliggör decentraliserade och mindre sårbara lösningar.

En annan huvuduppgift som tills vidare bör åläggas beredningen är att fungera som remissinstans på sårbarhelsområdei. Främst gäller delta vid investeringar i stora datasystem på den statliga sidan. Det är väsentligt alt sårbarhetsfrågorna blir beaktade innan statsmakterna fattar beslut om stora eller eljest viktiga ADB-system,

Myndigheter bör samråda med beredningen i frågor inom dataområdet som rör sårbcirhel.

På många områden av betydelse för samhällets sårbarhet är kunskaperna fortfarande bristfälliga. Del gäller bl, a, ett sådant område som utlandsbe­roendet av datautrustning (hel- och halvfabrikat), komponenter saml programulrustning. Del gäller även de beroendeförhållanden som skapas genom att dalabehandling för ändamål i vårt land utförs i andra länder, bl, a. med utnyttjande av modern kommunikationsteknologi som exempelvis dalanät och satellitkommunikation. Beredningen bör i dessa avseenden göra en fortsalt och fördjupad analys och bedöma behovel av ytterligare åtgärder. Bl, a. bör möjligheten alt ersätta utslagen datorkapacitet belysas.

överstyrelsen för ekonomiskt försvar svarar bl. a. för samordning av beredskapsplanering av sådan informationsbehandling som kräver dator­stöd, för planeringen av försörjningsberedskapen inom näringslivet, där databehandlingssyslem utgör en viktig del samt för frågor rörande undan­försel och förstöring.

Beredningen bör samarbeta med överstyrelsen i frågor rörande sårbar­hetsfaktorer inom överstyrelsens ansvarsområde.

Frågan om rutiner och lagstiftning för förstöring av personregister bör övervägas i samråd med datalagsliflningskommiltén (Ju 1976:05).

Beredningen bör lägga grunden för en fortlöpande bevakning av sårbarhelsfrågorna och ta fram underlag till mer permanenta åtgärder.

Beredningen bör bedriva sitt arbete så att detta kan vara avslutat och utvärdering gjord senast den 1 juli 1984.

Beredningen bör ha en representation från berörda statliga myndigheter, från näringslivet saml från kommuner och landsting som svarar för stora och viktiga datasystem. Information om beredningens arbete bör i erforderlig omfattning ges till arbetsmarknadens parter.

Beredningens behov av utredningsresurser bör i första hand tillgodoses genom att utnyttja de resurser som finns inom berörda myndigheter såsom datainspekfionen, dalamaskincentralen för administrativ databehandling, försvarets ralionaliseringsinslilul, försvarels datacentral, statskontoret och överstyrelsen för ekonomiskt försvar.

Beredningen bör nära samarbeta med dessa myndigheter samt med delegationen för datafrågor (B 1980:3).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för försvarsdepartementet
192                           att tillkalla en beredning med högst 10 ledamöter för utredning av och för

 

information och rådgivning i frågor rörande säkerhet och sårbarhet på     Skr. 1981/82:103
dataområdet                                                                                 Dir 1981:49

alt utse en av ledamöterna att vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt beredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna för beredningen skall belasta fjärde huvudtitelns kommil­léanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Försvarsdepartementet)

Invandrarfrågor inom skolväsendets och vuxenutbild­ningens område

Dir 1981:49

Beslut vid regeringssammanträde 1981-07-09

Statsrådet Tilländer anför.

Invandringen till Sverige har lett till olika åtgärder inom skola och
vuxenutbildning. År 1968 förbättrades stödundervisningen i svenska för
invandrarbarnen i skolan. Samtidigt infördes möjligheten alt ge dem viss
hemspråksundervisning (prop. 1968:67, SU 1968:129, rskr 1968:303).
Förslag hade lagts fram av 1964 års utlands- och internatskoleutredning i dess
belänkande (SOU 1966: 55). Riktlinjer för. invandrar- och minorilelspoliti-  y

ken fastställdes av riksdagen år 1975 (prop. 1975: 26, InU 1975: 6, rskr 1975: 160) på grundval av förslag från invandrarutredningen (SOU 1974: 69). De övergripande målen för invandrar- och minoritetspolitiken sammanfat­tades i orden jämlikhet, valfrihet och samverkan.

En principiellt viktig reform, som låg i linje med denna ändrade syn på invandrarnas och minoriteternas rätt till det egna språket och kulluren, var de riksdagsbeslut som sammanfattningsvis kallas hemspråksreformen. I propositionen om hemspråksundervisning för invandrarbarn (prop. 1975/ 76:118. UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391) fastslogs principerna för undervisning av elever med annat hemspråk än svenska. Med anledning av propositionen om statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn m.m. (prop. 1976/77:22, UbU 1976/77:10, rskr 1976/77:111) fattade riksdagen beslut om utbildning av hemspråkslärare och inrältandet av tjänster som hemspråkslärare. Riksdagen beslöt samtidigt om grunder för statsbidrag lill hemspråksträning i förskolan, statsbidrag lill hemspråksun­dervisning och stödundervisning i svenska i grundskolan och gymnasiesko­lan. Beslutet innebär bl.a. att kommunerna är skyldiga att anordna hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.

Den av riksdagen beslutade nya läroplanen för grundskolan (prop.
1978/79: 180, UbU 1978/79: 45, rskr 1978/79; 422) innebär all hemspråk skall       23

13 Riksåagen 1981182. I saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103      införas som tillval på grundskolans högstadium fr.o.m. läsåret 1982/83.
Del II                        Regeringen har den 21 juni 1979 utfärdat förordning om försöksverksam-

het med jämkade timplaner för hemspråksundervisning pä grundskolans låg-och mellanstadier (SÖ-FS 1979: 133). Försöksverksamheten skall dels omfatta enspråkiga förberedelseklasser (s.k. hemspråksklasser), dels andra anordningar, exempelvis s.k. sammansatta klasser. I enspråkiga klasser ges undervisning för barn från endast en språkgrupp i och på hemspråket. Övergången till undervisning på svenska sker successivt. Skolöverstyrelsen (SÖ) skall senast den 1 oktober 1982 inkomma till regeringen med en samlad redogörelse för försöksverksamheten samt med förslag till åtgärder. SÖ har med slöd av förordningen meddelat ytterligare föreskrifter om försöksverk­samheten (SÖ-FS 1979: 194).

Inom gymnasieskolan finns förutom undervisning i hemspråk och studie­handledning på hemspråk samt stödundervisning i svenska också särskilda introduktionskurser och kompletterande sommarkurser för invandrarung­dom. Sedan läsåret 1977/78 pågår i Slockhoim en försöksverksamhet med finskspråkig gymnasial utbildning.

Regeringen har förelagt riksdagen en proposition om läroplan för den kommunala vuxenutbildningen (komvux). I propositionen föreslås bl.a. alt grundskolkurser skall få anordnas i hemspråk och i svenska som främmande språk. Försöksverksamhet med finskspråkig undervisning har pågått i komvux sedan läsåret 1976/77. Riksdagen har nyligen bifallit förslag i budgetpropositionen (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 624. UbU 1980/81:18, rskr 1980/81:217) att försöksverksamheten får omfatta grundskolkurser även på andra språk än finska.

Regeringen har den 30 april 1981 utfärdat förordning om försöksverksam­het med svenska som främmande språk inom kommunal vuxenutbildning.

Bland deltagarna i grundutbildning för vuxna (grundvux) finns en betydande andel invandrare, f.n. omkring 75 %. För icke svensktalande deltagare i grundvux skall, där så är möjligt, undervisningen anordnas helt eller delvis på hemspråket, om den studerande önskar det (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU 1976/77:19. rskr 1976/77:176).

På gymnasieskolnivån inom komvux förekommer inte någon hemspråks-undervisning. Stödundervisning kan förekomma inom komvux på hemspråk liksom i svenska för invandrarelever.

Komvux-utredningen (U 1978:04) har bl.a. i uppdrag att uppmärksamma frågor rörande rekryteringen av deltagare till komvux. Även grundutbild­ningen för vuxna bör beaktas av kommittén. Frågor om utbildning av vuxna invandrare övervägs också av kommittén (A 1978:07) för översyn av svenskundervisningen m.m. för invandrare.

Fr.o.m. den 1 juli 1977 ansvarar statens institut för läromedelsinformation (SIL) för information om invandrariäromedel. För detta ändamål finns bl.a. en permanent läromedelsulslällning för invandrarundervisning. SIL ansvarar även för fördelning av produktionsstöd till läromedel inom invandrarundervisningen.

SÖ har den 25 maj 1981 lill regeringen överlämnat en rapport från en arbetsgrupp rörande åtgärder för att förbättra läromedelsförsörjningen för undervisningen av invandrare och språkliga minoriteter.

Elt   fortlöpande  samarbete   pågår  mellan  svenska   myndigheter  och

motsvarande organ i vissa ursprungsländer i frågor som rör utbildningsåt-

1"                          gärder för invandrare och deras barn. Samarbetet avser också utbildnings-

 

väsendets ansvar för alt ta till vara invandrarnas kulturarv.    Skr. 1981/82:103

Sammanlagt uppgår det statliga stödet lill olika invandraråtgärder inom     Dir 1981:49 ungdomsskolan till ca 400 milj. kr.

Det finns nu några års erfarenhet av de åtgärder som har vidtagits under 1970-talet beträffande hemspråksundervisningens utveckling och invandrar­elevernas situation efter grundskolan i ett ofta besvärligt arbetsmarknadslä­ge. Samtidigt har en diskussion förts om den fortsatta inriktningen av invandrar- och minoritetspolitiken. Det finns elt behov av att närmare analysera olika frågor som aktualiseras på skolområdet och inom vuxenut­bildningen med hänsyn till målen för invandrar- och minoritetspolitiken. Mot denna bakgrund bör en särskild utredare tillkallas. Jag tar i det följande upp de frågor som utredaren bör behandla.

Kraven på jämlikhet, valfrihet och samverkan innebär att invandrarele­verna inom skolan och den kommunala vuxenutbildningen skall ha möjlighet att bibehålla och utveckla sitl modersmål och att utöva kulturverksamhet. I Mål och riktlinjer i läroplanen för grundskolan (Lgr 80) framhålls att skolan -samtidigt som den stärker elevernas språkutveckling - aktivt bör ta tillvara deras kulturarv. Därigenom betonas kravet på samverkan och ömsesidighel mellan svenska och andra kulturtraditioner och att kulturaktiviteternas mångsidighet är ett värde också för svenskspråkiga elever.

Del är enligt mål och riktlinjer i Lgr 80 - liksom i Lgy 70 - skolans uppgift att fostra eleverna så alt de känner solidaritet med andra länder, folkslag och kulturer. Del är också skolans uppgift alt fostra eleverna att förstå och känna samhörighet med minoritetsgrupper inom vårt eget land. Detta är ännu elt mål som ställer krav på alt skolans personal har kännedom om normer och rättsuppfattningar inom andra kulturer, om skilda historiska traditioner och erfarenheter. Det är viktigt alt få en uppfattning om på vilka vägar och genom vilka åtgärder detta bäst och snabbast kan åstadkommas.

Invandringen har tillfört del svenska samhället människor som tillsam­manlagna representerar språkkunskaper och insikter i andra samhällens kulturer som vi aldrig tidigare haft tillgång lill i vårt land. För Sveriges utveckling och för framlida kontaktmöjligheter med andra länder är detta av betydelse. Särskilt kan detta bli fallet om tvåspråkiga elever kan fortsätta studera sitl hemspråk i gymnasieskolan på studievägar som leder till yrkesverksamhet där de kan nyttiggöra sina språkkunskaper inte bara i kontakter med invandrare i Sverige utan också vid nordiska och internatio­nella kontakter och i internationellt arbete. Det är därför viktigt att få klarlagt vilka olika möjligheter som här kan och bör skapas genom omprioriteringar, bl. a. med avseende på läroplaner och behörighetsbestäm­melser.

Försöksverksamheten med jämkade timplaner på låg- och mellanstadierna
har enligl de redovisningar som SÖ hittills lämnat till regeringen visat alt
undervisningen i svenska i många s. k. hemspråksklasser fått en begränsad
omfattning. 1 dessa fall uppkommer frågan vilka förutsättningar elever i
dessa klasser får alt på högstadiet och i gymnasieskolan följa en undervisning
på svenska, dra fördel av praktisk arbetslivsorientering på skilda arbetsplat­
ser, kunna följa förelagsförlagd utbildning i olika former och på likvärdiga
villkor göra sig gällande i arbetslivet. I andra fall har undervisningen i
enspråkiga klasser, liksom för övrigi i några av de minoritetsskolor som finns
i Sverige, bedrivits på såväl gruppens modersmål som på svenska.
Konsekvenserna av den hittillsvarande försöksverksamheten och möjlighe-     195

 

Skr. 1981/82:103 terna att genomföra tvåspråkiga undervisningsformer bör nu klarläggas.
Del II                     Utredaren bör därför följa och ta del av SÖ:s arbete på området.

Bakom hemspråksundervisningen har funnits flera, till sina konsekvenser aldrig klart särhållna motiv. Ett motiv har varit barnens inskolning. Del gäller främst elever som i skolåldern kommer från ett annat språkområde eller börjar skolan med bristfälliga eller inga kunskaper i svenska. Ett annat motiv för hemspråksundervisningen har varit elevernas språkliga och psykiska utveckling. För att eleverna skall kunna tillägna sig både hemspråket och svenska på elt tillfredsställande sätt har man ansett del nödvändigt all de uppnår en viss färdighetsgrad i hemspråket. Slutligen har man, främst från företrädare för olika minoritetsgrupper, framfört minori-letspolitiska motiv, dvs. man har hävdat att barn som tillhör en etablerad minoritet skall få utveckla den minoritetens språk och kultur. Härvid har man bl. a. hänvisat till olika internationella avtal.

Den utsträckning i vilken det ena eller det andra motivet för att införa hemspråksundervisning beaktas kan få olika konsekvenser för hemspråks­undervisningen. Det påverkar de aktuella elevernas antal, språkkunskaper och skolans möjligheter alt anordna en meningsfull undervisning. Dessa konsekvenser har aldrig analyserats tillfredsställande. Hemspråksundervis­ningen har nu pågått så länge alt underlag finns för att närmare klargöra på vilka säll dessa olika motiv för undervisningen skulle kunna komma till uttryck vad gäller undervisningens organisation. En viktig fråga som utredaren, i anslutning till utvärdering av försöksverksamheten i låg- och mellanstadierna, bör ta ställning lill är om del är rimligt att sådana omprioteringar görs att hemspråksklasser kan anordnas även på grund­skolans högstadium, så att undervisningen i hela den obligatoriska skolan sker på ett annat språk än svenska. Utredaren bör på liknande sätt göra en bedömning beträffande gymnasieskolan. Vidare bör undersökas i vilken utsträckning minoritetsorienterad undervisning för barn i grundskolan förekommer utanför schemalagd tid.

Ansvaret för att förverkliga de invandrar- och kullurpoliliska målen vilar på skolans alla lärare och skall beaktas i undervisningen i alla ämnen. Detta ställer krav på att lärarna har goda insikter i skilda kulturer. Insatser som kan göras inom ramen för fortbildningen bör beaktas i detta sammanhang. Det krävs även tillgång till läromedel och material av skilda slag. Det är angeläget att, med utgångspunkt i läroplanerna, utredaren gör en samlad bedömning av tillgång på och behov av läromedel i invandrarundervisningen och av möjligheter att härvidlag etablera ell vidgat samarbete med invandrarnas ursprungsländer.

En fråga som inte är oväsentlig i delta sammanhang är benämningen av det språk som undervisningen avser. Från flera håll har påtalats att termen modersmål bör införas som benämning. Frågan om vilken beteckning som skall användas är av betydelse ur minorilelspolilisk synpunkt. Definitionen av vilka som har behov av och rätt lill olika former av invandrarundervisning bör också preciseras klarare liksom även innebörden av aktiv tvåspråkighet i undervisningen.

Ställningstaganden i frågor av detta slag har inte bara utbildningspolitisk

utan även kulturpolitisk betydelse. Jag vill i detta sammanhang erinra om att

den år 1980 tillsatta invandrarpoliliska kommittén (A 1980:04) bl. a. har i

uppdrag att överväga den fortsatta inriktningen av invandrar- och minori-

196                       telspolilikeni anslutning till 1975 års riktlinjer. Kommittén skall därvid bl. a.

 

närmare analysera begreppen etnisk och språklig minoritet och utreda frågan     Skr. 1981/82:103 om samhällets möjligheter att på längre sikt erbjuda språkliga minoriteter i     Dir 1981:49 Sverige utbildning, omsorg och service på deras eget språk. Kommittén skall även överväga om det är ändamålsenligt att införa samma stödåtgärder för alla  etniska   minoriteter   utan   hänsyn   lill   deras  storlek   och   särskilda förhållanden och behov.

I årets budgetproposition har regeringen erinrat om att mer än en kvarts miljon av befolkningen i Sverige är finsktalande. Det är uppenbart alt en stor del av de åtgärder som vidtas inom ramen för politiken på skilda områden bör anpassas lill detta förhållande. Särskilda åtgärder för att ge de finskspråkiga i Sverige större möjligheter till utbildning i och på finska utgör också en del av det nordiska samarbetet. Det bör mol denna bakgrund övervägas om villkoren för undervisning i grundskolan och gymnasieskolan i och på olika språk som förekommer som minoritetsspråk i Sverige bör vara lika eller om finska språket bör ges en särskild ställning i del svenska skolsystemet. Konsekvenserna av detta med hänsyn lill dels undervisningen i andra minoritetsspråk, dels planeringen av undervisningen på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan, dels lärarutbildningen och de kostnader som är förbundna med olika handlingslinjer bör nu kartläggas som ett underlag för politiska beslut.

Utvecklingen av s. k. hemspråksklasser aktualiserar också lärarulbild-ningsfrågan. Inom lärarutbildningen ges, förutom utbildning vid hemspråks­lärarlinjen också utbildning lill tvåspråkiga klasslärare för sökande med finska som hemspråk. Hemspråkslärare är utbildade för och behöriga lill undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. I hemspråks­klasser har de emellertid i stor utsträckning kommit all undervisa i alla ämnen. Den utbildning av tvåspråkiga klasslärare som förekommer avser, som jag tidigare har redovisat, endast lärare med finska som modersmål och Ijänsl som lärare på låg- eller mellanstadiet. Det är också här angelägel att få belyst konsekvenser av skilda handlingslinjer.

Det bör, som jag tidigare har angivit, ankomma på den särskilda utredaren som jag nu tillkallar att kartlägga de frågor som jag nu har omnämnt. Utredaren bör därefter avge förslag till behövliga och lämpliga förändringar. Det är angeläget att frågor om undervisningen för finskspråkiga barn härvid behandlas med förtur. Utredarens förslag kan läggas till grund för vidare politisk beredning. Utredaren skall särskilt samråda med kommittén (S 1979: 03) om hemspråkslräning för förskolebarn, med gymnasieutred­ningen (U 1976: 10), med komvux-utredningen (U 1978: 04), med kommit­tén (U 1979: 13) angående skolor med enskild huvudman, med invandrar­poliliska kommittén (A 1980: 04), med diskrimineringsutredningen (A 1978:06) saml med utredningen (U 1981:01) om samverkan mellan förskola och skola.

En utgångspunkt för alla statliga kommittéer är enligt tilläggsdirektiv (Dir 1980: 20) som utfärdats till samtliga statliga komitléer och utredare att alla förslag kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade ekonomiska resurser inom det område som förslagen avser. Dessa utgångspunkter skall gälla också de förslag den särskilde utredaren lägger fram i denna fråga.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen
bemyndigar det statsråd, som har till uppgift att föredra ärenden som rör
skolväsendet                                                                                                       197

 

Skr. 1981/82:103    au tillkalla en särskild utredare för de uppgifter jag har angivit.

Del II                       all besluta om sekreterare, sakkunniga och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Tilläggsdirektiv till organisationskommittén (1981:02) med uppdrag att utreda vissa frågor om mineralpolitisk verksorganisation

Dir 1981:50

Beslut vid regeringssammanträde 1981-07-23

Tf. chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 februari 1981 tillkallade chefen för industridepartementet, statsrådet Åsling. en organisationskom­mitté med uppdrag att utreda vissa frågor om mineralpolitisk verksorgani­sation. Kommittén, som har antagit namnet mineralverkskommittén, skall enligt sina direktiv (Dir. 1981:18) utreda bl. a. hur statens industriverks uppgifter pä mineralområdet skall överföras till en nybildad förvaltnings­myndighet, som i övrigi skall bestå av delar av Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten skall ansvara för frågor rörande landels geologiska beskaffenhet och ärenden rörande bergsbruk. Det sistnämnda innebär att den nya myndigheten även blir chefsmyndighet för bergsstalen. Organisationskommittén skall utreda även hur ett eget kansli för nämnden för statens gruvegendom skall utformas. De nämnda uppgif­terna innebär bl. a. alt utarbeta ett förslag lill fördelning av i huvudsak industriverkets mineralbyrås resurser mellan nämnden för statens gruv­egendom och den nya förvaltningsmyndigheten. Kommitténs förslag skall lämnas med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i prop. 1980/81:130 om industripolitikens inriktning m. m.

1 skrivelse den 21 maj 1981 har riksdagen anmält sina beslut med anledning
av bl. a. nyss nämnda proposition (prop. 1980/81:130, NU 1980/81:43 och 67,
rskr 1980/81:349). Beträffande mineralpolitisk verksorganisation har riksda­
gen beslutat att den 1 juli 1982 skall inrättas dels en central myndighet för de
uppgifter rörande landels geologiska beskaffenhet och bergsbruk som
regeringen har föreslagit, dels ett organ för uppdragsverksamhet inom
geoområdet i enlighet med vad regeringen har föreslagit. Riksdagen har
vidare i anslutning härtill som sin mening gett regeringen till känna vad
näringsulskoltet har anfört i sitt betänkande (NU 1980/81:43 s. 14) om
sambandet mellan mineraipolitiken och industripolitiken. I sistnämnda
hänseende har näringsutskottet uttalat följande: "Utskottet drar slutsatsen
198                        att innebörden  av  förslaget  är att  mineralbyrån kommer  att  utgå  ur

 

industriverkets organisation. Mot denna bakgrund vill utskottet understryka     Skr. 1981/82:103 betydelsen av alt organisationsförändringen inle får till följd att sambandet     Dir 1981:51 mellan mineraipolitiken och industripolitiken inom den statliga verksorga­nisationen   går  förlorat.   Den   organisationskommitté   som   omnämns   i propositionen- och som numera är tillsatt bör särskill överväga åtgärder i syfte alt säkerställa detta samband."

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag till att omfatta också de frågorom sambandet mellan mineralpolitiken och industripolitiken som har lagils upp i näringsutskottets nyss nämnda, av riksdagen godkända uttalande.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepariementet)

Översyn av vissa frågor rörande flygtrafikledningstjäns­tens organisation m. m.

Dir. 1981:51

Beslut vid regeringssammanträde 1981-07-09.

Statsrådet Gustafsson anför.

Luftfartsverket svarar för den civila luftfartens markorganisation, vilket bl. a. innebär alt verket driver och förvallar statliga flygplatser för civil luftfart. Luftfartsverket har också till uppgift all i fred svara för den civila och militära flygtrafikledningen. Luftfartsverket är ett affärsverk, vilket innebär alt verket skall läcka sina kostnader med intäkter från avnämarna av verkets tjänster dvs. i första hand genom avgifter som belastar flygbolagen.

En omorganisation av luftfartsverkets centrala enheter genomfördes år 1976. Är 1978 slogs den civila och militära flygtrafikledningen samman. År 1979 trädde en ny lokal flygplatsorganisation i kraft som bl. a. innebar alt de regionala beslutsnivåerna slopades. Delar av omorganisationen av luftfarts­verkets lokala flygplatsorganisalion är ännu inte avslutade. 1 sammanhanget kan nämnas alt frågan om lämplig organisation för de svenska flygplatserna har övervägts av lufttransportutredningen (SOU 1981:12). Delta har bl. a. skett med utgångspunkt i alt för systemel gemensamma resurser organiseras på lämpligt sätt.

Luftfartsverket har under 1970-talel genomfört ett omfattande investe­ringsprogram. Nya flygplatser i Malmö och Göteborg saml elt nytt ulrikesområde på Arlanda har byggts. Vidare har verket anskaffat en tekniskt avancerad flygtrafikledningsulrustning som successivt kommer att medge en yttäckande flygkontroll.

Som följd av den påfrestning på verkets ekonomi som det omfattande
investeringsprogrammet har inneburit, har verket hittills inte kunnat driva
verksamheten i enlighet med sitt ekonomiska mål. Under senare år har inte
heller flygtrafiken utvecklats i den takt som man tidigare förväntade. Det har
därför blivit nödvändigt för verket alt inrikta sig på att i första hand tillvarata   199

 

Skr. 1981/82:103 och utnyttja den kapacitet som finns i fråga om flygplatsanläggningar och
Del II                     flygtrafikledningssystem.  I sin  ekonomiska planering förutsätter verket

också en successiv minskning av personalvolymen under den närmaste 5-årsperioden.

Den 27 maj 1981 slöts ett centralt avtal mellan statens arbetsgivarverk och Statsanställdas förbund (SF) och TCO-S om löner m. m. för 1981 och 1982.1 avtalet har parterna bl. a. förklarat sig beredda att under fredsplikt fortsätta förhandlingarna rörande flygtrafikledningspersonalens anställningsvillkor (löner, arbetstid m. m.).

Under senare tid har vissa ofullkomligheter i flygtrafikledningens organi­sation kommit i dagen. Det gäller bl. a. trafikledningssystemets förmåga och kapacitet att t, ex. kunna klara tillfälliga trafiktoppar vid större frånvaro av personal än vad luftfartsverket, med hänsyn lill tillgänglig frånvarostatistik, haft anledning att räkna med vid uppgörande av bemanningsplaner.

Mol denna bakgrund föreslår jag att en särskild utredare tillkallas för att se över vissa frågor rörande flyglrafikledningsljänslens organisation m. m., bl. a. bemanningssiluationen.

Huvuduppgiften för utredaren bör vara alt utreda hur flygtrafiktjänsten kan tillgodose avnämarnas krav på en väl fungerande flygtrafik.

Utredaren bör utgå ifrån nuvarande organisatoriska struktur för flygtra­fikledningstjänsten och överväga den lämpliga fördelningen av flygtrafikled­ningspersonal mellan central och lokal nivå samt mellan olika lokala enheter. Vidare bör närmare prövas fördelningen av arbetsuppgifter på olika tjänster på de skilda lokala flygtrafikledningsorganen. En analys av angivet slag kan ske i form av en funktionsanalys, vilken senare kan ligga till grund för fortsatta överväganden inom luftfartsverket rörande olika tjänsteställens och tjänsters arbetsinnehåll och karaktär.

Vissa Ijänster är i dag specialiserade. Utredaren bör överväga om detta är förenligt med ell rationellt utnyttjande av befintliga resurser bl. a. med hänsyn lill eventuella påfrestningar på personal och organisation.

Utredaren bör vidare överväga om nuvarande utbildning av flygledare är lämplig med hänsyn till de krav som verksamheten ställer.

Jag vill i sammanhanget uppmärksamma den s. k. flygtrafikledningskom-milléns arbete (Ds K 1971:2 och Ds K 1974:15) samt en rapport från ett expertmöte i lLO:s regi (International Labour Organization) kring problem förenade med flygledaryrket.

Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt. Resultatet av arbetet skall slutligt redovisas senast den 1 januari 1982. Utredaren skall fortlöpande redovisa resultatet av sill arbete.

Utredaren bör vid arbetets påbörjande samt vidare under arbetets gång informera berörda huvudorganisationer saml i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren bör därutöver informera berörda arbetsta­gare om utredningsarbetet.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor rörande flyglrafikledningsljänslens organisation m, m,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål
200                        utredaren.

 

Vidare hemsläller jag alt regeringen föreskriver all kostnaderna skall     Skr. 1981/82:103
belasta sjätte huvudtitelns kommittéanslag.                              Dir 1981:52

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

Vissa frågor om bilarbetstid

Dir 1981:52

Beslut vid regeringssammanträde 1981-09-10

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Elmstedt. anför. I regeringens skrivelse 1980/81:79 tog min företrädare upp vissa bilarbets-lidsfrågor och anförde då bl. a.

Trots gällande bestämmelser är det inte ovanligt med överträdelser. Inte sällan är överträdelserna av allvarlig art. Möjligheterna till en effektiv kontroll av att reglerna verkligen följs är därför av den största betydelse. Tillsynen kan ordnas på olika sätt. 1 utlandet sker kontrollen till stor del på annat sätt än här. Bilarbetstidsutredningen har i sitt betänkande behandlat såväl hur kontrollen rent tekniskt kan utformas som vilken myndighet som bör ansvara för tillsynen. Utredningens förslag skiljer sig avsevärt från den i landet f. n. gällande kontrollen.

Hur tillsynen bör utformas hänger nära samman med frågan om vilken princip för beräkning av tiden - maximerad körtid eller maximerad total arbetstid - som skall tillämpas. Dessa frågor bör därför behandlas i ett sammanhang.

Jag avser att ta initiativ till en översyn av reglerna om bilarbetstid såväl beträffande möjligheterna till en samordning av de svenska och de internationella arbetstidsreglerna som beträffande utformningen av tillsynen i Sverige.

Vid riksdagsbehandlingen anförde trafikutskottet (TU 1980/81:11) bl, a.

Initiativ kommer . . . enligt skrivelsen att tas till en översyn av möjlighe­terna att samordna de svenska och internationella arbetstidsreglerna. I det sammanhanget kommer också utformningen av tillsynen i Sverige att ses över. Enligt föredraganden är det nämligen inte ovanligt med allvarliga överträdelser av gällande bestämmelser.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att det är olämpligt att de särskilda arbetstidsbestämmelserna för fordonsförare bygger på två olika principer. För att en enhetlig lagstiftning skall kunna införas så snart som möjligt förutsätter utskottet att den aviserade översynen kommer att genomföras skyndsamt.

Enligt min mening bör- bl. a. av tidsskäl - den aviserade översynen ske i den formen att en särskild utredare får i uppdrag att skyndsamt analysera frågeställningarna och arbeta fram förslag till en lösning.

Av uttalandena i skrivelsen och utskottsbetänkandet framgår att det rör sig
om två problem som emellertid hänger nära samman. Det ena problemet rör  '         201

 

Skr. 1981/82:103       principen för arbetstidsberäkningen och det andra övervakningens organi-

Del II                      sation.

När det gäller principen för arbetstidsberäkning vill jag peka på vad utskottet anförde om det olämpliga i att de särskilda arbetstidsbestämmel­serna för fordonsförare bygger på två olika principer, nämligen den s. k. körtidsprincipen för inlernalionell trafik och den s. k. arbetstidsprincipen för nationell trafik. Väsentligare än denna principfråga är emellertid enligt min mening att reglerna får en sådan utformning att de kan kontrolleras med rimliga resursinsatser. Utredarens arbete i den frågan bör därför inriktas på att ta fram ett förslag till reglering som i högre grad än den nuvarande nationella tar hänsyn till de faktiska möjligheterna att kontrollera efterlev­naden. Det är självfallet fördelaktigt om förslaget ansluter lill de internatio­nella regler som tillämpas. Det kan emellertid inte uteslutas att vissa skillnader kommer att få bestå mellan den nationella och den gränsöverskri­dande trafiken.

När del giiller övervakningens organisation anförde arbetarskyddsstvrel-sen i sitt remissyttrande över betänkandet (SOU 1977:2) Bilarbetstid.

Härtill kommer att det nuvarande systemet för tillsynen medför en stark uppsplittring av de trafikövervakande funktionerna på flera myndigheter. I dagsläget finns det sålunda tre myndigheter, som har rätt att hejda fordon på väg för kontroll, nämligen förutom yrkesinspektionen även polisen och trafiksäkerhetsverket. Detta kan inte vara önskvärt. Även om ett långtgå­ende samarbete etableras mellan de olika myndigheterna måste denna splittring också innebära elt dåligt resursutnyttjande och en risk för dubbelarbete. Systemet måste också för allmänheten framstå som kompli­cerat och svåröverskådligt.

Enligt min mening bör övervakningen organiseras så alt största möjliga effektivitet nås. Starka skäl talar för att man genom en omorganisation kan göra rationaliseringsvinster.

Utredaren skall beakta innehållet i direktiv 1980:20 till samtliga kommit­téer och särskilda utredare angående finansiering av reformer. Vidare bör utredaren redovisa ett alternativ som innebär att övervakningsverksamheten bedrivs till ca 20 % lägre kostnad än för närvarande.

Utredaren bör fullgöra sitt uppdrag i kontakt med berörda arbetsmark-nadsparter.

Utredaren bör i frågor rörande övervakningens organisation informera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal om löner och andra anställningsvillkor saml bereda dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren bör därutöver informera berörda arbetstagare om utredningens arbete.

Arbetet bör vara avslutat före utgången av april månad 1982.

Med hänvisning till vad jag anfört hemsläller jag att regeringen bemyndi­gar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att överväga vissa frågor om bilarbetstid.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

202

 

Vidare   hemställer  jag   alt   regeringen   beslutar   att   kostnaderna   för     Skr. 1981/82:103
utredningen skall belasta sjätte huvudtitelns kommilléanslag. Dir 1981:53

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

Förhandlingar inför en sjömanspensionering grundad på kollektivavtal

Dir 1981:53

Beslut vid regeringssammanträde 1981-08-27

Departementschefen, statsrådet Elmstedt. anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 13 september 1979 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna för en sjömanspensionering grundad på kollektivavtal.

Enligt vad jag inhämtat har utredaren i sak fullgjort del lämnade uppdraget. Vid kontakter som Sveriges redareförening och Svenska sjöfolks­förbundet har haft med mig har de uttalat att ett kollektivavtal - om ett sådant kommer till stånd - lämpligen bör utformas i enlighet med utredningens hittillsvarande förslag. För att göra del möjligt för parterna att ta ställning till ett eventuellt kollektivavtal behövs bl. a. besked om hur slor del av fondmedlen för sjömanspensioneringen som kan överföras till en ny privat pensionskassa.

En lämplig ordning för del fortsatta arbetet att få till stånd en
kollektivavtalsreglerad sjömanspensionering är enligt min mening att en från   '

utredningen fristående förhandlingsman tillkallas med uppdrag att för statens räkning förhandla med arbetsmarknadsparterna och - med förbehåll för regeringens godkännande - träffa en uppgörelse om villkoren för en övergång till en ordning som bygger på kollektivavtal.

Utgångspunkten för förhandlingsmannens uppdrag är att elt kollektivavtal bör komma till stånd och att sjömanspensioneringen i statlig regi snarast bör avvecklas. I detta syfte har förhandlingsmannen att beakta att säväl statens som rederiernas och nuvarande och blivande sjömanspensionärers intressen blir vederbörligen tillgodosedda i den uppgörelse som träffas.

Jag kommer senare i dag att begära att utredningen (K 1979:06) om sjömanspensionering genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att tjäna som expertorgan ål förhandlingsmannen. Denne skall således kunna anlita utredningen fördel biträde han behöver med bl. a. beräkningar av olika slag och med utformande av avtal.

Förhandlingsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

att tillkalla en förhandlingsman med uppdrag att för statens räkning föra
förhandlingar med Sveriges redareförening och Svenska sjöfolksförbundet
om villkoren för en kollektivavtalsreglerad sjömanspensionering.                      203

 

Skr. 1981/82:103     att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

Del II                     förhandlingsmannen.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

Tilläggsdirektiv till utredningen (K 1979:06) om sjömanspensionering

Dir 1981:54

Beslut vid regeringssammanträde 1981-08-27

Departementschefen, statsrådet Elmstedt. anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 13 september 1979 tillkallades en särskild utredare med uppdrag alt undersöka förutsättningarna för en sjömanspensionering grundad på kollektivavtal.

Enligt vad jag inhämtat har utredaren i sak fullgjort det lämnade uppdraget. Vid kontakter som Sveriges redareförening och Svenska sjöfolks­förbundet har haft med mig har de uttalat att ett kollektivavtal - om ett sådant kommer till stånd - lämpligen bör utformas i enlighet med utredningens hittillsvarande förslag. För att göra det möjligt för parterna att la ställning till ett eventuellt kollektivavtal behövs bl. a. besked om hur slor del av fondmedlen för sjömanspensioneringen som kan överföras till en ny privat pensionskassa.

En lämplig ordning för det fortsatta arbetet att få till stånd en kollektivavtalsreglerad sjömanspensionering är enligt min mening att en från utredningen fristående förhandlingsman tillkallas med uppdrag att för statens räkning förhandla med arbetsmarknadsparterna och - med förbehåll för regeringens godkännande - träffa en uppgörelse om villkoren för en övergång lill en ordning som bygger på kollektivavtal. Jag har fördenskull i dag fått regeringens medgivande att tillkalla en sådan förhandlingsman.

Samtidigt som en förhandlingsman tillkallas bör utredningen (K 1979:06) om sjömanspensionering finnas kvar för att tjäna som ett expertorgan ål förhandlingsmannen. Utredaren och hans experter har under arbetets gång förvärvat en betydande kompetens på det komplicerade rättsområde som sjömanspensioneringen utgör. Härigenom och med stöd av bl, a, den pensionsplan som har utarbetats utgör utredningens fortsatta verksamhet den nödvändiga garantin för att förhandlingsmannen utan dröjsmål skall kunna fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt.

Utgångspunkten för förhandlingsmannen är att ett kollektivavtal bör

komma till slånd och alt sjömanspensioneringen i statlig regi snarast bör

avvecklas. Om ett kollektivavtal träffas och detta i högre grad påverkar den

nuvarande administrationen av sjömanspensioneringen bör utredaren infor-

204                       mera berörda huvudorganisationer och i förekommande fall annan berörd

 

central arbetstagarorganisation med vilken staten har eller brukar ha avtal     Skr. 1981/82:103 om löner och andra anställningsvillkor samt bereda dem tillfälle att framföra     Dir 1981:55 synpunkter. Utredaren bör därutöver informera berörda arbetstagare om utredningens arbete.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar utredarens uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan,

(Kommunikationsdepartementet)

Tilläggsdirektiv till socialberedningen (S 1980:07)

Dir 1981:55

Beslut vid regeringssammanträde 1981-08-27,

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Söder, anför.

Soeialberedningen (S 1980:07) har enligt sina direktiv (Dir 1980:45) i uppdrag bl. a, att dels genomföra en översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstifiningen, dels följa och utvärdera den sociala vårdlagsliftning som beslutas med anledning av propositionen 1979/80:1 om socialtjänsten.

Socialberedningen överlämnade i januari 1981 sitt första delbetänkande LVM - Lag om vård av missbrukare i vissa fall (SOU 1981:7), Beredningen överlämnade i juni 1981 ell andra delbetänkande Vissa ändringar i lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV), DsS 1981:7.

Beredningens förslag om LVM har, efter remissbehandling och lagråds­granskning, legat till grund för den proposition med förslag till lagom vård av missbrukare i vissa fall. m. m.. som jag tidigare denna dag har föreslagit regeringen att underställa riksdagens prövning. Propositionens förslag ansluter i allt väsentligt till beredningens men skiljer sig från detta på främst en punkt.

Beredningen föreslog alt utredning om behovet av och ansökan om värd skulle göras av länsstyrelsen. I propositionen föreslås att dessa uppgifter liksom enligt nuvarande lagstiftning tills vidare skall ankomma på social­nämnden. Det framhålls emellertid i propositionen att detta ställningslagan­de får ses som en övergångslösning. Det sägs vidare bl. a. (prop. 1981/82:8 s. 54):

Jag vill erinra om att socialberedningen har lill uppgift att följa och
utvärdera hela socialtjänstreformen. Beredningen har i sitt betänkande
framhållit att den kommer att fästa särskild vikt vid alt följa upp
tillämpningen av LVM. Jag avser alt begära regeringens bemyndigande att
ge socialberedningen ett preciserat uppdrag i detta avseende. Beredningen
bör redovisa sina överväganden i denna del under 1983. Den bör särskilt
överväga möjligheten att anordna en funktion som allmänt ombud i sociala
mäl vid länsstyrelserna. Som jag förut har påpekat erinrar beredningens         205

 

Skr. 1981/82:103      förslag mycket om en sådan ordning. Ombudet skall således ha en utredande
Del II                     funktion och föra talan inför länsrätten. Även inom ramen för LSPV kan ett

allmänt ombud tänkas få vissa uppgifter. En ombudsfunktion behöver givetvis inte få till uppgift uteslutande att vara motpart till de enskilda utan kan också ges till uppgift att la till vara de enskildas intressen på vissa områden.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att en av socialberedningens viktigaste uppgifter är att göra en allmän översyn av LSPV. Mera utförliga direktiv har inle meddelats för denna översyn. Självklara huvudsyften är att åstadkomma bästa möjliga både rättssäkerhet och vård för patienterna. Utan alt gå in närmare på dessa frågor vill jag uttala, att del enligt min mening skulle vara av värde att ha tillgång lill socialberedningens överväganden om LSPV åtminstone i huvuddrag då man tar slutlig ställning till förfarande- och rältssäkerhetsfrågorna enligl LVM. 1 samband med det tilläggsuppdrag till beredningen, som jag har berört i det föregående, kommer jag därför att ta upp även frågan om en tidplan för översynen av LSPV, siktande lill att såvitt möjligt få i vart fall ett principförslag framlagt 1983.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet alt uppdra åt socialberedningen att dels följa upp tillämpningen av den nya lagstiftning om värd av missbrukare oberoende av samtycke som avses gälla från den 1 januari 1982, dels särskilt överväga möjligheten att anordna en funktion som allmänt ombud i sociala mål vid länsstyrelserna. Beredningen bör redovisa sina överväganden i dessa delar under år 1983.

Jag hemsläller vidare om regeringens bemyndigande att uppdra åt beredningen alt redovisa sina principiella överväganden i fråga om en allmän översyn av lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk värd i vissa fall i sådan tid att de kan beredas samtidigt med förfarande- och rättssäkerhetsfrågorna enligt den nya lagstiftningen om vård av missbrukare oberoende av samtycke. I fråga om eventuella kostnadskonsekvenser av de förslag som läggs fram skall gälla de generella direktiv som utfärdals till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir 1980:20),

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Socialdepartementet)

Vissa frågor rörande jordbruksprisregleri den 30 juni 1982

Dir 1981:56

Beslut vid regeringssaminanträde 1981-08-20,

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlgren, anför.
Riksdagen beslöt år 1977 om nu gällande riktlinjer för jordbrukspolitiken
(prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10. rskr 1977/78:103). Utgångspunkten för
206                       jordbrukspolitiken är att landets naturliga resurser för jordbruksproduktion

•ingen efter

 

skall utnyttjas och alt familjelantbruket skall vara den dominerande Skr. 1981/82:103 företagsformen. Enligl riktlinjerna skall ett huvudsyfte med jordbrukspoli- Dir 1981:56 liken vara att tillförsäkra dem som är sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet en ekonomisk och social standard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Vidare framhölls att de generella jordbrukspo­liliska medlen liksom hittills borde kompletteras med särskilda insatser för jordbruket i norra Sverige och för lantbrukare med låga inkomster. Jordbrukspolitiken skall också utformas med hänsyn till konsumenternas intressen. Därför skall den också ha lill mål all tillgodose konsumenternas berättigade krav på säker tillgång till livsmedel av hög kvalitet till rimliga priser. Samtidigt framhölls att det genom jordbrukspolitiken dock endast går att påverka den andel av konsumentpriserna som omfattas av jordbrukspris­regleringen. Det betonades att arbetet med rationaliseringen av jordbruket måste fortsätta. En fortsatt tillämpning av mellanprislinjen för baslivsmedel skulle vara av särskild betydelse för barnfamiljer och personer med låga inkomster.

Beträffande inkomstmålet uttalade jag i regeringens proposition att detta skulle särskill beaktas vid prissättningen av jordbruksprodukterna. Däremot ansåg jag inte att det fanns anledning att precisera inkomstmålet genom att ange vilka grupper som skulle jämföras och hur jämförelsen skulle gå till. Jag framhöll därvid att del här gällde alt la hänsyn till såväl ekonomisk som social standard, varför det var svårt att göra exakta mätningar. Vid sidan av alt inkomstmålet skulle avse i första hand heltidssysselsatta inom jordbruket skulle en strävan vara att nå en ökad utjämning av inkomsterna mellan olika jordbmkarkaiegorier. Jag pekade ocksä på de särskilda låginkomstsatsning-ar som kunde göras liksom på andra sociala trygghetsåtgärder för jordbruket. Samtidigt som syftet skulle vara att de som är sysselsatta inom jordbruket skulle kunna följa med i den allmänna standardökningen som kan uppnås i vårt land fick detta inte ses som en lönsamhelsgaranti för varje enskilt företag. När del gällde prissättningen framhöll jag att det borde föreligga en betydande frihet vid valet av utgångspunkter för prissättningen. Det skulle ses mot bakgrunden av de målkonflikter som ofrånkomligen uppträder vid den praktiska utformningen av prisregleringen. Därför borde det finnas möjligheter att ta hänsyn lill alla de faktorer som har betydelse i sammanhanget och till att del inte är möjligt att i förväg bestämma vilken betydelse olika faktorer skall tillmätas. Riksdagen lämnade dessa uttalanden utan erinran.

Det enligt del jordbrukspoliliska beslutet gällande inflationsskyddet och systemet för inkomslföljsamhel för jordbruket syftar till att ge jordbruket och viss livsmedelsindustri kompensation för prishöjningar på inköpta produktionsmedel samt att möjliggöra följsamhet för jordbrukarnas inkomster av eget arbete och eget kapital till inkomstulvecklingen för andra befolkningsgrupper.

1977 års jordbrukspolitiska riktlinjer har tillämpats på den senast
avslutade regleringsperioden, som omfattade tiden den 1 juli 1978-den 30
juni 1981 (prop. 1977/78:154. JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348). För denna
period gällde i huvudsak följande principer. I fråga om ersättningen till
jordbruket för eget arbete och eget kapital skulle i första hand löneutveck­
lingen för de stora kollektiven beaktas. När del fanns ett tillförlitligt
statistiskt underlag skulle även inkomsl- och lönsamhetsförhållandena för
andra småförelagargrupper kunna beaktas. Hänsyn skulle tas till de olika       207

 

Skr. 1981/82:103      förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom
Del II                     jordbruket. Ralionaliseringsutvecklingen skulle beaktas på i princip samma

sätt som under tidigare prisregleringsperiod. Kostnadsersättningen till jordbruket för inköpta produktionsmedel skulle mätas med det s. k. produk­tionsmedelsprisindex (PM-index).

Inför utgången av den nyssnämnda prisregleringsperioden fick statens jordbruksnämnd på sedvanligt sätt i uppdrag att efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen för liden efter den 30 juni 1981.

Jordbruksnämnden anförde vid sin redovisning av uppdraget att del vid överläggningarna hade visat sig råda stora motsättningar om hur prisregle­ringen på jordbruksprodukter skulle vara konstruerad i principiellt hänse­ende. Molsällningarna gällde särskilt principerna för kostnadskompensatio­nen och systemet för inkomslföljsamhel. Del var därför inte möjligt att nå en överenskommelse om en flerårig regleringsperiod, även om en sådan skulle ha varit att föredra. När del gällde en ettårig prisregleringsperiod var de principiella åsiktsskillnaderna enligt nämnden mindre. Båda delegationerna hade för regleringsårel 1981/82 accepterat i huvudsak oförändrade principer beträffande koslnadskompensalionen. I fråga om inkomstnivån och inkomslföljsamhelen redovisade nämnden att delegationerna inle hade kunnat enas om de belopp som borde tillföras jordbruket. Skillnaden i delegationernas ståndpunkter redovisades av nämnden till 520 milj. kr. för regleringsåret 1981/82.

Jordbruksnämnden föreslog att en ettårig prisregleringsperiod skulle tillämpas som ell provisorium i avvaktan på överläggningar om prisregle­ringen för liden efter den 30 juni 1982. Nämndens förslag för regleringsåret 1981/82 byggde i allt väsentligt på de regler som gällt för liden efter den 30 juni 1978 och innebar att jordbruket såvitt avser inkomslföljsamhelen skulle tillföras, utöver rationaliseringsvinsten, 30 milj. kr. per den 1 juli 1981 och ytterligare 40 milj. kr. per den 1 januari 1982. Dessutom skulle jordbruket tillföras ett engångsbelopp av 100 milj. kr. för att delvis kompensera jordbruket för eftersläpning till följd av inflalionsskyddets konstruktion. I särskilda skrivelser lämnade Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen synpunkter på det av jordbruksnämnden lämnade förslaget. Två ledamöter i nämnden avgav varsin reservation mol försla­get.

I prop. 1980/81; 190 föreslog regeringen på min föredragning all de grunder för prisregleringen för tiden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982 skulle gälla som jordbruksnämnden föreslagit. Riksdagen beslutade i enlighet härmed (JoU 1980/81:36, rskr 1980/81:419).

För egen del kan jag konstalera att del i år varit första gången som
riksdagen har haft att ta ställning till en proposition om jordbruksprisregle­
ringen som baserats på ett förslag av jordbruksnämnden som inte har biträtts
av både Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsument­
delegation. Också i jordbruksnämnden har det avgetts reservationer. Den
redovisning som har lämnats av de båda delegationernas ståndpunkter visar
att man har olika bedömningar av inkomstutvecklingen och hur 1977 års
jordbrukspolitiska beslut bör tillämpas. Det är också uppenbart att den
208                       ekonomiska situationen för lantbrukarna varierar starkt och att det har blivit

 

svårare att med generella prispolitiska medel nå de jordbrukspolitiska Skr. 1981/82:103 målen. Det ränleslöd som har införts inom prisregleringens ram är emellertid Dir 1981:56 ett led i strävan att uppnå en bättre fördelning av prisjusleringarna. Också de låginkomstsatsningar av olika slag som gjorts under flera prisregleringspe­rioder har haft detta syfte. Det är naturligtvis också väsentligt alt prissättningen sker så att konsumenternas krav på livsmedel av hög kvalitet lill rimliga priser kan tillgodoses. Den minskning av livsmedelssubventioner­na som har gjorts och aviserats motiveras av det statsfinansiella läget.

Den oenighet som har redovisats ger vid handen alt de överläggningar om prisregleringen för tiden efter den 30 juni 1982 som skall påbörjas nu i höst kan bli komplicerade. Mot den bakgrunden finns det anledning att vidta särskilda förberedelser inför överläggningarna i syfte att underlätta dessa. Enligl min mening bör en särskild kommitté tillkallas för ändamålet. Kommittén bör bestå av ämbetsmän.

Kommittén bör analysera bl. a. situationen för olika grupper lantbrukare, däribland de som är nyetablerade eller nyligen har gjort stora investeringar, liksom de skiljakligheler i bedömningarna som kom fram vid de senaste överläggningarna. Utgångspunkten bör därvid vara de mål som anges i 1977 års beslut. Kommittén bör söka bedöma inkomstutvecklingen för olika jämförbara grupper samt den ekonomiska och sociala standarden för dessa jämte de prestationer som standarden grundar sig på. Vidare bör en genomgång ske av de prispolitiska medel som kan utnyttjas för att de jordbrukspolitiska målen skall uppnås. Därvid bör bl, a, prövas de förslag som framfördes vid de senaste jordbruksprisöverläggningarna angående tekniken för att uppnå inkomslföljsamhel. Likaså bör prövas förslagen om ändring av indexkonstruktionen för beräkning av kostnadskompensationen till jordbruket, 1 uppdraget bör också ingå all söka vägar för alt uppnå en bättre produktionsbalans i enlighet med vad som anges i 1977 års beslut, varvid också bör beaktas den roll som utrikeshandeln kan ha.

Syftet med förberedelserna är alltså inle, vill jag understryka, alt föreslå förändringar i de gällande jordbrukspolitiska riktlinjerna ulan att få fram en plattform för jordbruksprisöverläggningar och därmed göra det möjligt all basera riksdagsbeslutet för nästa prisregleringsperiod på en överenskommel­se.

Kommittén bör själv bestämma sina arbetsformer. Det är dock givet alt kontakter måste tas med berörda parter. Däremot skall kommittén inte inleda några prisöverläggningar. Det bör ankomma på regeringen att som hittills ta ställning till under vilka former dessa skall ske sedan kommittén har redovisat sitt uppdrag. Kommitténs överväganden bör redovisas i sådan tid att uppdrag om prisöverläggningar kan lämnas av regeringen före den 1 december 1981,

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppdrag att överväga vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen efter den 30 juni 1982,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
kommittén,                                                                                                         209

14 Riksdagen I98II82. 1 saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103    Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

Del II                        att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan,

(Jordbruksdepartementet)

Sekretessgranskning av kartor m. m.

Dir 1981:57

Beslut vid regeringssammanträde 1981-09-10

Chefen för bostadsdepartementet, statsrådet Friggebo, anför.

Gällande regler

Enligt 6 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) har varje svensk medbor­gare eller svensk juridisk person rätt att själv eller med hjälp av andra sälja, försända eller på annat sätt sprida tryckta skrifter. Till skrift hänförs bild även om den inte åtföljs av text (1 kap. 5 § TF). 1 fråga om alt sprida sådana kartor över Sverige eller del därav som innehåller upplysningar av betydelse för rikets försv,3r eller av därmed jämförlig ritning eller bild meddelas enligt 6 kap. 2 § TF närmare bestämmelser i lag. Sådana bestämmelser återfinns i lagen (1975:370) om förbud mot spridning och utförsel av vissa kartor (kartspridningslagen) och lagen (1975:371) om förbud mot spridning och utförsel av flygbilder och vissa fotografiska bilder (bildspridningslagen).

Kartspridningslagen förbjuder försäljning och annan spridning samt utförsel ur riket av vissa kartor ulan föregående godkännande av statens lantmäteriverk eller sjöfartsverket. De kartor som det gäller är kartor över svenskt område i större skala än 1:500 000 vilka har framställts av någon annan än lantmäteriverket eller sjöfartsverket och vilka återger förhållanden som har tillkommit efter år 1900.

Bildspridningslagen förbjuder försäljning och annan spridning saml utförsel ur riket av vissa bilder utan tillstånd av överbefälhavaren. De bilder som omfattas av lagen är flygbilder över svenskt område samt fotografiska bilder av försvarsmaktens stridskrafter och befäslningsanläggningar, kraft­verksanläggningar saml fabriker, varv, förråd och andra liknande anlägg­ningar,

I kartsekretessförordningen (1975:372) meddelas närmare bestämmelser om vilka typer av föremål som inte får återges på kartor och flygbilder,

I sammanhanget bör nämnas att det i fråga om handling som har upprättats
av lantmäteriverket eller sjöfartsverket finns föreskrifter i 2 kap, 2 §
sekretesslagen (1980:100), Där bestäms all prövningen från sekrelessyn-
punkt av en begäran alt få la del av en sådan handling ankommer på del verk
som har upprättat handlingen om den innehåller kart- eller flygbildmaterial
210                       av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur verkels geodeliska arkiv.

 

Hemställan från landskapsinformationsutredningen (LINFO)   Skr. 1981/82:103

Dir 1981:57

LINFO (Bo 1978:08) har uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till en

effektiv organisation och rationella arbetsformer för att samla in och behandla landskapsinformation. Utredningen har i en skrivelse den 28 oktober 1980 lill bostadsdepartementet hemställt alt gällande regler för bildsekretess ses över.

Enligt LINFO kommer s, k, fjärranalys av landskapet med hjälp av kartor, flygbilder m, m, i allt större utsträckning alt ersätta kostnadskrävande studium av landskapet direkt i fäll. LINFO konstaterar vidare all de senaste årens tekniska utveckling inom fjärranalysens område har ändrat förutsätt­ningarna för sekretessgranskning av kartor och bilder. Utredningen hänvisar bl. a. till den ökade användningen av spaningssalelliler.

Mot denna bakgrund och med hänsyn lill all sekretessgranskningen av kartor och bilder har blivit allt dyrare begär LINFO alltså en översyn av gällande regler. Av praktiska skäl föreslår utredningen att översynen också skall omfatta kartor och geodetiska dala, dvs. data som i sifferform beskriver lägel av olika punkter på marken.

Chefen för försvarsstaben har i yttrande över LINFO:s hemställan framhållit att kart- och bildsekretessen är ett viktigt led i landets försvar och att information från satelliter inte under överskådlig tid kan ersätta fotografering eller annan registrering från lågt flygande flygplan. Chefen för försvarsstaben delar dock LINFO:s uppfattning om behovel av en översyn av reglerna för kart- och bildsekretess.

Hemställan från civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen har i en skrivelse den 20 november 1979 till regeringen föreslagit ändringar i kartsekretessförordningen. Förslaget grun­das på 1979 års tilläggsprotokoll till Genévekonventionerna som ger civilförsvaret och dess personal ett utökat folkrättsligt skydd. Delsamma gäller civilförsvarels byggnader, material och skyddsrum. Överbefälhavaren har tillstyrkt att ändringar genomförs, men del bör ske först när tilläggen till Genévekonventionerna har ratificerats av stater som Sverige skulle kunna komma i konflikt med.

Uppdrag åt en särskild utredare

Jag har efter samråd med chefen för försvarsdepartementet kommit fram till att reglerna för sekrelessgranskning av kartor m. m. bör ses över. Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara att undersöka i vilken mån granskningsreglerna kan förenklas ulan att grundläggande försvarspolitiska krav eftersatts.

Ändrade regler för granskningen bör kunna innebära kostnadsbesparingar både hos de granskande myndighelerna och hos dem som framställer kartor och flygbilder i landet. Utredarens förslag bör därför bl. a. grundas på studier av hur granskningsverksamheten skall kunna bedrivas till väsentligt lägre kostnader än f. n. för den offentliga förvaltningen. Härvid bör några olika alternativ prövas, varav elt alternativ bör belysa en besparing om minst 30%.

211

 

Skr. 1981/82:103     Utredaren bör också studera de regler för kart- och bildsekretess som

Del II                     gäller i andra främst neutrala västeuropeiska länder och  redovisa sina

slutsatser med anledning härav.

Utredaren bör bedriva översynsarbelel i nära samarbete med överbefäl­havaren, civilförsvarsstyrelsen, sjöfartsverket och lantmäteriverket. Arbetet bör vara slutfört senast vid utgången av år 1982.'

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda frågan om sekretessgranskning av kartor m.m,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ät utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.

(Bostadsdepartementet)

Utredning om kommerskollegiets tolk- och translators-verksamhet

Dir 1981:58

Beslut vid regeringssammanträde 1981-07-09

Departementschefen, statsrådet Molin anför.

Kommerskollegium har sedan år 1976 haft ansvaret för frägor om godkännande av tolkar och auktorisation av översättare. Författningsmässigt regleras dessa frågor i lagen (1975:588) om bemyndigande att meddela föreskrifter om auktorisation och godkännande av översättare och tolkar samt i förordningen (1975:590) om godkännande av tolkar och auktorisation av översättare (senast ändrad 1980:750). Ytterligare bestämmelser finns i kommerskollegiets lolkkungörelse (KFS 1980:14),

Systemel med godkännande av tolkar och auktorisation av översättare var då del infördes år 1976 en nyhet. En ordning för auktorisation av översättare hade dock funnits under ett fyrtiotal år. Denna auktorisation handhades i allmänhet av handelskamrarna.

Den nya ordningen tillkom som en följd av ell utredningsarbete i början av 1970-talet, främst ett delbetänkande av invandrarutredningen avseende tolkservice (SOU 1972:83) samt en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria (Ds A 1974:9) Auktorisation av tolkar och översät­tare,

1 arbetsmarknadsdepartementets promemoria föreslogs alt statlig auklo-
212                       risation av tolkar och översättare skulle införas. Förslaget innebar alt tolkar

 

och översättare som anlitas av myndigheter och av allmänheten borde ges en      Skr. 1981/82:103 möjlighet att få sin kompelens prövad. Kunskapsprövningen skulle för tolkar      Dir 1981:58 avse en nivå, som garanterar en god minimistandard. Tolkar med special­kompetens,  t, ex,  rätlstolkar och  sjukvårdstolkar,  borde få denna  sin kompelens prövad i särskild ordning. För översättare (Iranslalorer) skulle gälla samma kvalificerade nivå som tillämpats av handelskamrarna.

Kompetensprövningen borde enligt förslaget handhas av en särskild statlig nämnd som även borde utöva tillsyn över godkända tolkars och auktorise­rade översättares verksamhet. Promemorian kom alt ligga till grund för ett förslag om godkännande av tolkar och auktorisation av översättare som innefattades i regeringens proposition 1975:26 om riktlinjer för invandrar-och minorilelspoliliken m, m. I propositionen föreslogs bl, a, att statlig auktorisation av tolkar och översättare skulle införas, I stället för all inrätta en ny statlig nämnd förordades emellertid alt verksamheten skulle handhas av en redan existerande myndighet, kommerskollegium. Riksdagen biföll propositionens förslag (InU 1975:6, rskr 1975:160),

Kollegiet har sålunda sedan år 1976 haft ansvaret för frågor om godkännande av tolkar och auktorisation av översättare. Till kollegiet finns knuten en rådgivande nämnd för tolk- och translalorsfrågor som skall lämna erforderliga råd och upplysningar. Verksamheten innebär huvudsakligen alt kollegiet prövar ansökningar, anordnar och bedömer kunskapsprov saml utövar tillsyn över godkända tolkars och auktoriserade översättares verk­samhet. Kollegiet meddelar också föreskrifter och anvisningar för verkstäl­ligheten av förordningen om godkännande av tolkar och auktorisation av översättare, utger skrifter om god tolk- respektive Iranslalorssed saml producerar ett omfattande prov- och informationsmaterial.

_  Mot den hittillsvarande verksamheten på tolk- och Iranslatorsområdet har

i olika hänseenden från tolk- och translalorsorganisationerna framförts erinringar och synpunkter. Dessa har främst gällt principerna rörande förlängning av godkännande och auktorisation som tolk respektive transla-tor. Vidare har framförts synpunkter angående den rådgivande nämndens uppgifter och arbetsformer.

Kollegiet har nu i drygl fem år svarat för verksamheten med godkännande av tolkar och auktorisation av översättare. Vissa erfarenheter har vunnits under denna period. Verksamheten som lill delar är helt ny har av allt att döma ännu inte helt funnit sina former. Tiden torde nu vara mogen att göra en översyn av den hittillsvarande verksamheten.

Mot denna bakgrund förordar jag att en översyn görs av kommerskolle­giets verksamhet rörande tolkar och översättare. För översynen bör en särskild utredare tillkallas.

Vid översynen bör särskilt följande frågor övervägas. Utredaren bör
granska hur gällande ordning avseende omprövning av auktorisation och
godkännande tillämpas. Härvid bör undersökas om gällande handläggnings­
ordning kan förenklas och kostnadsläckningen förbättras. Utredaren bör
också pröva huruvida berörda intressen tillgodoses samt om nuvarande
regler bör kompletteras med kriterier som i större utsträckning tar hänsyn till
om del är ett udda eller frekvent språk, till arbetsformer, slag av text som
översatts och de villkor i övrigi som kännetecknar tolk- och translalorsverk-
samheten. I delta sammanhang bör utredaren även beakta de problem som
kan vara förenade med att tolkar och översättare av integritets- eller
sekretesskäl   kan  vara  förhindrade   all   närmare  dokumentera  utförda     213

 

Skr. 1981/82:103 uppdrag. Mol bakgrund av vad som framkommer kan utredaren lämna
Del II ,                   förslag till eventuella ändringar i gällande ordning.

En annan fråga som utredaren närmare bör pröva är den rådgivande nämndens roll, funktion och befogenheter. Enligl förordningen om godkän­nande av tolkar och auktorisation av översättare ger nämnden kollegiet vid behandling av ärenden i tolk- och translalorsfrågor erforderliga råd och upplysningar. Det kan finnas skäl att närmare undersöka i vilka typer av fall nämnden bör höras. Vidare kan del finnas skäl att ta ställning lill frågan om den hittillsvarande representationen i nämnden för myndigheter och organisationer är den mest ändamålsenliga.

Utredaren skall beakta tilläggsdirektiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör samråda med berörda myndigheter och organisationer samt bereda dem tillfälle att framföra synpunkter.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor om kommerskollegiets tolk- och translatorsverksamhel,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredningen.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Handelsdepartementet)

Översyn av användningen av studieomdöme som urvalsgrund vid antagning till högskoleutbildning

Dir. 1981:59

Beslut vid regeringssammanträde 1981-09-17

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

Den som genom studier vid folkhögskola har skaffat sig utbildning motsvarande minst tvåårig linje inom gymnasieskolan och som har kunska­per i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan har allmän behörighet till högskoleutbildning enligt 5 kap. 15 § högskoleförordningen (1977:263). Vid urval till utbildningslinje förs sökande sorn har allmän behörighet genom folkhögskolestudier till en särskild kvotgrupp (5 kap. 25 §). När företräde bestäms mellan sökandena inom denna kvolgmpp räknas poäng för studieomdöme och poäng för arbetslivserf;irenhet (5 kap. 30§).

Enligt 35 § folkhögskoleförordningen (1977:551) beslutar styrelsen för en

folkhögskola om studieomdöme skall ges till de studerande vid vissa längre

214                       kurser vid skolan. Studieomdömet ges därvid till en studerande endast om

 

han eller hon själv begär det. Som studieomdöme får endast användas något     Skr. 1981/82:103 av uttrycken Mindre god. God, Myckel god eller Utmärkt. Studieomdömet      Dir 1981:60 bestäms av skolans lärarråd.

För att göra studieomdömen från olika folkhögskolor jämförbara skall skolöverstyrelsen (SÖ) ställa ett normeringsinstrument i form av ett grupprov lill skolornas förfogande. SÖ har vall alt erbjuda skolorna del s. k. högskoleprovet som grupprov.

Riksdagen har vid sin behandling av prop. 1980/81:184 om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning m. m. jämte motioner, mot bakgrund av att så få elever valt att delta i det normerande högskoleprovet, ifrågasatt om studieomdömena blir rättvisande som urvalsgrund till högsko­leutbildning. Samtidigt som tanken all studieomdömena skulle avskaffas avvisades, ansågs därför att regeringen borde se över användningen av studieomdömet som urvalsgrund vid antagning till högskoleutbildning (UbU 1980/81:39, rskr 1980/81:418).

Enligt min mening bör en särskild utredare tillkallas med uppgift alt fullgöra det av riksdagen begärda utredningsuppdraget. Jag hemställer därför att regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en förutsättningslös översyn av användningen av studieomdöme som urvalsgrund vid antagning fill högskoleutbildning samt, om utredaren finner att studieomdöme inte längre bör användas, lämna förslag om formerna för antagning av studerande från folkhögskola,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

Översyn av reglerna om avräkning av utländsk skatt

Dir 1981:60

Beslut vid regeringssammanträde 1981-09-24

Departementschefen, statsrådet Wirtén, anför:

Metoder att lindra internationell dubbelbeskattning

Internationell dubbelbeskattning undviks eller lindras antingen genom bestämmelser i intern lagstiftning eller genom bilaterala eller multilaterala avtal. De flesta stater har sådana bestämmelser i sin interna lagstiftning. Tre huvudmetoder all undvika eller lindra dubbelbeskattning kan urskiljas.

Den första är den s. k. "credU of tax"-metoden (credit of lax = avräkning
av skatt). Denna metod innebär all den utländska skatten avräknas mot den
egna skatten. Metoden kan utformas på olika sätt. Den för de skallskyldiga    215

 

Skr. 1981/82:103      mest förmånliga avräkningsmetoden är s. k. "full credit" som i fråga om
Del II                     inkomst innebär att den utländska skatten får avräknas mol varje inhemsk

skatt, oavsett om den i hemlandet beskattade inkomsten uppkommit utomlands eller i det egna landet. Något mer begränsade avräkningsmöjlig-heter ger den s. k. "overaU"-principen. Denna innebär att utländsk skatt får avräknas mol all inhemsk skatt på inkomster frän utlandet. Ytterligare begränsning av avräkningen sker om "per country"-principen tillämpas. Härvid får skatt på inkomst från elt visst land avräknas från all inhemsk skall på inkomsl från samma land. De nämnda tre principerna kan men behöver inte vara förenade med möjlighet till avräkning mot inhemsk skall under tidigare eller senare år ("carry back" resp. "carry forward"). Mest restriktiv är "per item"-principen. som innebär att utländsk skatt på en viss inkomst får avräknas endast mot inhemsk skatt på samma inkomst.

Den andra huvudmetoden är den s. k. "exempt"-metoden (exempt = undanlagande från skatt). Metoden innebär i fråga om inkomsl att utländsk inkomsl undantas från inhemsk beskattning. Metoden är oftast men behöver inte vara begränsad lill vissa inkomster, t. ex. inkomsl av fastighet eller rörelse i utlandet.

Den tredje huvudmetoden, som medför att dubbelbeskattning lindras men inte helt undanröjs, är avdrag för utländsk skatt såsom omkostnad.

Nuvarande regler om avräkning

Bestämmelser om avräkning infördes i svensk lagstiftning med verkan fr. o. m. 1968 års taxering (prop. 1966:127, BeU 1966:54, rskr 1966:338, SFS 1966:730), Bestämmelserna, som finns i 24-28 §§ lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL), grundas på dubbelbeskatlningssakkunnigas förslag (SOU 1962:59), Tidigare fanns endast möjlighet till lindring i dubbelbeskatt­ningen genom avdrag av utländsk skatt såsom omkostnad [punkt 4 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (1928:370) KL], Jag bortser här från den möjlighet som regeringen har att undanröja eller lindra dubbelbe­skattning med stöd av 23 § SIL och 23 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

När de nuvarande avräkningsreglerna förelades riksdagen för godkännan­de framhöll dåvarande departementschefen (prop, 1966:127 s. 82 ff) att Sverige tidigt begagnade sig av möjligheten att genom bilaterala dubbelbe­skattningsavtal tillgodose skallskyldigas krav på en rättvis behandling och samtidigt avlägsna de hinder för handelsutbyte och andra mellanstatliga förbindelser som skattereglerna kunde uppställa; Sverige hade under årens lopp slutit ett stort antal sådana avtal. Departementschefen konstaterade emellertid att den lindring i internationell dubbelbeskattning som kunde medges enligt de dittills vidtagna åtgärderna inte var tillräckliga. Sverige borde visserligen enligt departementschefens uppfattning liksom hittills i första hand söka undanröja internationell dubbelbeskattning genom avtal. Innan man på detta sätt kunde åstadkomma en lösning över hela fältet borde dock ett avräkningsförfarande införas i svensk skattelagstiftning som en generell metod att lindra internationell dubbelbeskattning.

De nuvarande avräkningsreglerna är, i enlighet med dubbelbeskattnings­
sakkunnigas förslag, försedda med vissa begränsningar. En viktig begräns­
ning är att avräkning endast medges för skatt till utländsk stat eller delslat.
216                       Utländsk kommunal skatt är således inte avräkningsbar. Den utländska

 

skatten måste i princip utgå som en nettoskalt. I fråga om inkomst av sjöfart Skr. 1981/82:103 eller luftfart i internationell trafik gäller dock alt avräkning medges även för Dir 1981:60 utländska bruttoskatter och kommunala skatter. En annan viktig begräns­ning är att avräkning får ske endast mot svensk statlig inkomstskatt. Under remissbehandlingen av dubbelbeskattningssakkunnigas förslag framfördes önskemål dels om all en vidare krets av utländska skatter skulle få avräknas och dels om att avräkning skulle få ske även mot svensk kommunalskatt. Departementschefen ansåg dock att, tills vidare erfarenheter nåtts, avräk­ningsförfarandel skulle begränsas i enlighet med dubbelbeskattningssakkun­nigas förslag.

De svenska reglerna innebär att den tidigare nämnda s. k. "per item"-principen tillämpas, dvs. full identitet måste föreligga mellan de inkomster som beskattas i utlandet resp. i Sverige. "Carry back" och "carry forward" medges inle.

I de svenska dubbelbeskattningsavtal som slöts före mitten av 1960-talet tillämpades den tidigare nämnda "exempt"-metoden som allmän metod för att undanröja dubbelbeskattning. I avtal som ingåtts därefter tillämpar Sverige i princip "credit of tax"-metoden. Avtalen omfattar numera alltid den svenska kommunalskatten och ofta även utländska kommunalskatter. Om allmän förmögenhetsskatt förekommer i den andra staten, omfattas i regel både denna skatt och den svenska förmögenhetsskatten. Vid tillämp­ningen av avräkningsbeslämmelserna på svensk sida gäller, med ett par undantag, "per item"-principen.

Brister i de nuvarande avräkningsreglerna

Under senare tid har, särskilt från svenska förelag med vidsträckt inlernalionell verksamhet, framhållits alt de svenska avräkningsreglerna i en rad hänseenden är otillfredsställande. Många andra stater tillämpar avräk­ningsregler eller andra metoder för att undvika dubbelbeskattning som är betydligt gynnsammare än de svenska. I de fall företag hemmahörande i sådana stater konkurrerar med svenska företag på den internationella marknaden, försämras på grund härav de svenska företagens internationella konkurrensförmåga. Kritiken gäller avräkningsreglerna både i inhemsk lagstiftning och i avtalen. I fråga om de interna avräkningsreglerna vänder man sig främst mot begränsningen beträffande avräkningsbara utländska skatter och att avräkning inte får göras mot svensk kommunal inkomstskatt. När det gäller avräkningsreglerna generellt framhåller företagen, att tillämpningen av "per item"-principen och därmed avsaknaden av möjlig­heten till "carry back" och "carry forward" av avräkning medför väsentliga ölägenheter under nuvarande ekonomiska förhållanden, då den svenska skatten på grund av låg beskattningsbar inkomst i Sverige ofta är väsentligt lägre än den avräkningsbara utländska skatten på samma inkomst. Full avräkning kan därför inte ske. Företagen påpekar också att den statliga inkomstskatt som får användas för avräkning enligl nuvarande tillämpnings-bestämmelser dessutom reduceras med hänsyn till underskott i förvärvskälla och kommunalskatteavdrag.

Ett par svenska affärsbanker har pekat på de speciella problem som kan
uppkomma för banker som erhåller ränta från utlandet. Enligt intern
lagstiftning i mänga länder, särskilt utvecklingsländer, tas källskatt ut på
ränta som betalas från del egna landet lill mottagare i utlandet. Källskatten   217

 

Skr. 1981/82:103      utgår i regel med en viss procent av räntans bruttobelopp. Skattesatsen
Del II                     uppgår ofta till 30 % eller mer. Skattesatsen reduceras i regel i dubbelbe-

skattningsavtal men kan även då uppgå till 10-20%. Hos den svenska banken som uppbär räntan beskattas denna enligt nettoprincipen, dvs. avdrag medges för kostnader. Den svenska skatten blir därför i regel avsevärt lägre än den utländska bmltoskatten. Endast en mindre del av den utländska skatten kan därför avräknas, eftersom den svenska skallen på inkomsten utgör "taket" för avräkningen. Bankerna påpekar all det här är av väsentlig betydelse hur man beräknar de kostnader som är hänförliga lill ränteintäk­ten. Rättsläget i Sverige i detta hänseende är f, n, osäkert,

Mol bakgrund av det anförda anser jag att en särskild utredare nu bör tillkallas för att se över reglerna om avräkning av utländsk skatt.

Utredarens uppdrag

Utredaren bör i första hand behandla de interna avräkningsbeslämmel­serna, eftersom reglerna i avtalen i huvudsak lorde komma alt ansluta till de interna reglerna. Jag vill i detta sammanhang dock framhålla att de problem som sammanhänger med internationell dubbelbeskattning i första hand bör lösas genom bilaterala eller multilaterala avtal. Det har emellertid visat sig att det i varje fall inte f, n, är möjligt att få lill slånd dubbelbeskattningsavtal med alla de stater som har betydelse för svenska företags investeringar och övriga ekonomiska förbindelser. De interna reglerna får därför antas förbli elt viktigt komplement till avtalen under en lång lid framåt. Det är därför angeläget att dessa regler får en sådan utformning alt de inte hindrar eller försvårar svenska företags internationella verksamhet.

Utredaren skall undersöka om och i vad mån del nu är lämpligt alt utvidga kretsen av avräkningsbara utländskaTkatter och om avräkning skall få ske även mot andra svenska skatter än den statliga inkomstskatten.

En väsentlig fräga i utredningsarbetet bör vara omfattningen av avräk­ningsreglerna, dvs, om den nuvarande restriktiva "per item"-principen bör bibehållas eller om det finns skäl att införa för de skattskyldiga mer gynnsamma regler, I detta sammanhang måste naturligtvis även frågan om "carry back" och "carry forward" av avräkning utredas. I båda dessa hänseendenär del viktigt att inhämta upplysningarom lagstiftning och praxis i andra industriländer.

Som antytts tidigare är sättet alt beräkna den svenska skatt som belöper på inkomsten av stor betydelse, eftersom delta belopp utgör "taket" för avräkningen. Enligl nuvarande regler (25 § SIL) anses "taket" utgöra "den del av den skallskyldiges statliga inkomstskatt som den utländska inkomsten utgör av den skaltskyldiges sammanlagda inkomsl av olika förvärvskällor". Detta innebär, all den statliga inkomstskatt som får användas för avräkning reduceras med hänsyn till underskott i förvärvskälla och del särskilda kommunalskatleavdraget. Utredaren bör pröva om och i vad män dessa regler bör ändras.

Det särskilda avräkningsproblem som uppkommer för bankerna vid
beskattningen av ränta från utlandet bör studeras närmare. Det är väsentligt
att klargöra vilka regler som bör gälla för beräkningen av de kostnader som
belöper på ränteintäkten. Motsvarande problem lorde f. ö. uppkomma även
beträffande andra inkomstslag. Vissa utländska stater har löst problemet
218                       genom schablonregler eller på annat sätt. Även här bör utländsk lagstiftning

 

och praxis undersökas.                                                                 Skr. 1981/82:103

Utredarens uppgifter är inte begränsade till de fall som angetts här utan Dir 1981:61 denne bör förutsättningslöst kunna undersöka även andra frågor som berör avräkningenligt intern rätt eller dubbelbeskattningsavtal. Även förhållandet mellan avräkningsreglerna enligt intern lag (24 § SIL) och enligt dubbelbe­skattningsavtal bör studeras liksom förhållandet mellan avräkningsreglerna i dubbelbeskattningsavtal och bestämmelserna om omkostnadsavdrag i punkt 4 av anvisningarna till 20 § KL. Utredaren är också oförhindrad att göra jämförelser beträffande verkningarna av de tre huvudmetoderna alt lindra eller undvika dubbelbeskattning.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt göra en översyn av avräkningsbeslämmelserna och därmed sammanhängande frågor.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemsläller jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

Översyn av lagstiftningen om ägofred

Dir 1981:61

Beslut vid regeringssammanträde 1981-10-01.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Dahlgren, anför.

Enligt lagen (1933:269) om ägofred är ägare eller innehavare av betesdjur principiellt skyldig att hålla sådan vård om djuren att de inte olovligen kommer in på annans ägor. Skyldigheten att värda djuren är dock underkastad betydelsefulla inskränkningar. Lagen innefattar nämligen även, såvitt angår förhållandel mellan grannar, bestämmelser om skyldighet i vissa fall alt hålla stängsel. Endera av två fastighetsgrannar kan påyrka att stängsel sätts upp när den ena fastighetens ägor intill gränsen används för bete och stängsel behövs. Om slängselskyldigheten fullgörs är grannarna i princip inle längre skyldiga gentemot varandra att vårda djuren. Stängsel skall vara så beskaffat att det skyddar mol större hemdjur, till vilka räknas hästar och nötkreatur. Däremot gäller slängselskyldigheten inte mindre hemdjur, exempelvis får. Regeringen kan dock föreskriva att stängsel skall ge skydd även mot mindre hemdjur. Så har också skelt för vissa delar av landet.

Skyldigheten att vårda djuren begränsas vidare genom ägofredslagens       219

 

Skr. 1981/82:103       bestämmelserom rätt i vissa fall till gemensamt bete på skogs- eller utmark.

Del II                     som på ömse sidor gränsar lill varandra. Sådan mark anses under vissa i lagen

angivna förutsättningar upplåten lill gemensamt bete för större hemdjur i

den mån den  inte är inhägnad.  Regeringen får föreskriva att rätt till

gemensamt bete avser även mindre hemdjur.

För att bl. a. ge möjlighet lill skydd mol skador på skogsåterväxten lill följd av betning finns i ägofredslagen särskilda bestämmelser om s. k. betesreglering på mark som anses upplåten lill gemensamt bete. Beiesregle-ring medför bl. a. att rätten till gemensamt bete upphör för de fastigheter som äger del i marken eller som pä grund av servitut har betesrätt på dem. Bestämmelserna om belesreglering tillämpas emellertid endast inom län eller del av län, som regeringen förordnat om. Sådana förordnanden har hiltills utfärdats i begränsad omfattning.

Frågor om slängselskyldighel och belesreglering skall efter ansökan hos länsstyrelsen prövas vid syneförrätlning eller avgöras genom överenskom­melse (förening). Lagen innehåller ulföriiga regler om förfarandet vid sådan förrättning.

Enligt ägofredslagen har djurägare eller den som mottagit djur till underhåll eller nyttjande strikt ansvar om djuren olovligen tagit sig in på annans ägor och gör skada. I lagen föreskrivs regressrätt mot den som ansvarar på grund av vållande.

Ägofredslagen upptar även bestämmelserom rätt att bättra annans hägnad och att ta hand om annans betesdjur, om förvaltningen av stängsel- och betessamfälligheler, om förseelser mot föreskrifter rörande betning samt om förverkande av rätt till gemensamt bete.

Med hänsyn till utvecklingen inom jordbruket och skogsbruket efter tillkomsten av 1933 års ägofredslag har flera av bestämmelserna i lagen jämte tillhörande kungörelser blivit föråldrade. Ett av huvudsyftena bakom ägofredslagen var att genom bestämmelserna om betesreglering öppna vägen för en viss avveckling av det gemensamma skogsbetet. Betesreglering har emellertid, som jag tidigare anfört, kommit tillstånd i myckel begränsad omfattning. Den övergäng som har skett från skogsbete till kulturbele torde främst ha haft sin grund i jordbrukarnas erfarenheter av kulturbetets betydelse för god mjölkproduktion och kravet alt rationalisera tillsynen av djuren. Behovet för jordbruket av gemensamt skogsbete har alltså under årens lopp blivit allt mindre. Under senare år har emellertid intresset för gemensamt skogsbete i viss utsträckning ökat, speciellt för fårbele inom vissa begränsade områden i landet. Betande får har prövats också för bekämpning av lövsly i skogsplanteringar.

Enligt min mening behövs en översyn av ägofredsförfattningarnas bestämmelser rörande gemensamt bete och betesreglering. Bestämmelserna i lagstiftningen är föråldrade och saknar till stor del aktualitet.

Den nu tillämpade ordningen för behandling av frågor om bl. a. skyldighet alt hålla stängsel i ägogräns är tungrodd och delvis föråldrad. Även i övrigi finns bestämmelser i lagstiftningen som behöver anpassas efter utvecklingen inom jordbruket och skogsbruket.

Jag anser säledes att en fullständig översyn av lagstiftningen angående ägofred nu bör göras. För detta ändamål bör tillkallas en särskild utredare.

Utgångspunkten bör vara att lagens grundläggande bestämmelser om
220                        skyldighet att vårda djuren och om skadestånd bör gälla även i framtiden.

 

Frågan om skyddande av främst inägor mot betning av annans djur lorde     Skr. 1981/82:103 också framdeles behöva vara reglerad genom föreskrifter om stängselskyl-      Dir 1981:62 dighet. En modernisering av dessa föreskrifter är dock motiverad.

I syfte främst att finna en lämplig lösning av de med skogsbetet sammanhängande frågorna bör utredaren överväga i vad mån bestämmel­serna om gemensamt bete och betesreglering bör ändras eller upphävas. Vidare bör förslag läggas fram om en förenklad form för handläggning och avgörande av bl. a. stängselfrågor.

I fråga om förvaltningen av stängsel- och betessamfälligheler gäller i princip bestämmelserna om förvaltningen av vattenregleringsförelag i 3 kap. vattenlagen (1918:523). Regeringen har i remiss till lagrådet den 22 januari 1981 med förslag till ny vattenlag m. m. föreslagit att de vattenrättsliga förvaltningsbestämmelserna skall ersättas av reglerna i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

Det bör stå utredaren fritt att ta upp andra frågor som har samband med den aktuella lagstiftningen än dem jag har berört och lägga fram de förslag lill nya eller ändrade regler som kan vara påkallade.

Jag erinrar om regeringens allmänna tilläggsdirektiv till kommittéer (Dir. 1980:20).

Samråd bör ske med fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979:11), som bl. a. skall överväga frågan om betesservitut.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över lagstiftningen om ägo fred,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemsläller jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepartementet)

Åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende

Dir 1981:62

Beslut vid regeringssammanträde 1981-10-08.

Statsrådet Eliasson anför.

Riksdagen har i enlighet med folkomröstningens resultat beslutat att högst tolv kärnkraftsblock kan användas under sin tekniska livslängd, som bedöms vara ca 25 år. Säkerhetsaspekter skall avgöra i vilken ordningsföljd kärnkraflsblocken skall tas ur drift. Enligt riksdagens beslut skall den sista reaktorn stängas senast år 2010.

Riksdagen antog under våren (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60. rskr         221

 

Skr. 1981/82:103 1980/81:381) ett program för att minska vårt stora oljeberoende. Målsätt-
Del II                     ningen är alt oljeanvändningen till år 1990 skall minska med ca 9 miljoner

årston. Riksdagen antog även riktlinjer för bl. a. elförsörjningen fram till omkring år 1990. Dessa riktlinjer innebär i korthet följande.

Under 1980-talel skall vi använda elkraft för att på effektivast möjliga säll spara olja. Detta bör ske så att del inle uppstår låsningar till ett framlida högt elulnyltjande eller försvårar introduktionen av andra energislag. Den långsikliga elförsörjningen bör inriktas främst på alt tillgodose behov av el för drift och belysning inom industrin, i transportsektorn saml i bostäder och lokaler. Den elanvändning som bedöms mer eller mindre nödvändig för alt upprätthålla sysselsättning och välfärd bedöms exkl, förluster uppgå till 103-109 TWh år 1990. Delta motsvarar elt produktionsbehov om 113-120 TWh, Den tillgängliga elproduklionskapaciteten beräknas skapa förutsätt­ning för en viss elanvändning härutöver i syfte alt minska oljeanvändningen för uppvärmningsändamål. En utgångspunkt för beräkning av del tillgäng­liga utrymmet för oljesparande elanvändning bör vara att oljekondenskrafl-verk och gasturbiner normall inle skall användas. Med en sålunda beräknad produktionskapacitet år 1990 på 134 TWh bedöms ytterligare 13-19 TWh kunna användas för att spara olja.

Vidare har riksdagen (mol, 1980/81:2086, NU 1980/81:60, rskr 1980/ 81:381) givit regeringen som sin mening till känna vad näringsulskoltet i sitt betänkande nr, 60 anfört om att en parlamentarisk kommitté bör tillkallas. Denna bör enligt utskottet få till uppgift att ytterligare analysera vilka åtgärder sorn snarast kan vidtas för att säkra kärnkraftens avveckling och elt fortsatt minskat oljeberoende. Från denna utgångspunkt skulle kommittén kunna behandla elanvändningspolitiken och analysera den roll som kol och olja kan få i ett långsiktigt perspektiv. Det kunde vara naturligt att kommittén då också studerar vilka bidrag som inhemska bränslen och vattenkraft kan ge till energiförsörjningen. Vidare anser utskottet att kommittén skulle kunna belysa hur man långsiktigt kan underlätta införan­det av alternativ energi och utnyttja nationella energiresurser såsom de svenska torv- och skiffertillgångarna.

För egen del vill jag anföra följande.

Man måste utgå från att avvecklingen av kärnkraften i Sverige skall förberedas och äga rum samtidigt som användningen av olja minskar, Oljeersättningsdelegationen har i en rapport (Dsl 1980:23) Program för oljeersältning framhållit att vi för att kunna kraftigt minska oljeberoendet och genomföra riksdagens beslut om avvecklingen av kärnkraften måste grunda 60-70 % av vår energiförsörjning i början av 2000-lalel på sådana energikällor som f, n, används endast marginellt eller inte alls. Jag finner det därför motiverat alt utöver de utredningar som redan har genomförts ytterligare låta analysera vilka åtgärder som kan vidtas för att säkra kärnkraftens avveckling och ell fortsatt minskat oljeberoende.

För alt öka effektiviteten i myndighetsorganisationen inom energiområdet
kommer den Ijuli 1982 bl, a, en ny central myndighel. statens energiverk, att
inrättas. Verket skall ha hand om bl.a. frågor om energitillförsel och vissa
övergripande frågor när det gäller energianvändning. 1 verkets arbetsupp­
gifter kommer därvid att ingå bl. a. att analysera och bedöma internationella
energimarknader, ta fram energiprognoser, bedöma och bevaka teknik som
snabbi kan ersätta olja och teknik som kan få betydelse på längre sikt saml all
222                       delta i planeringen av energiförsörjningssystemels utformning så att kärn-

 

kraftens   avveckling   möjliggörs.   I   prop.   1980/81:90  om   riktlinjer   för      Skr. 1981/82:103

energipolitiken (s. 297) framhålls att riksdagens beslut att kärnkraften skall      Dir 1981:62

avvecklas innebär att energiförsörjningssyslemel och särskill elförsörjningen

måste utformas på ett sådant sätt att avvecklingen inte försvåras eller

förhindras   och   att   överväganden   av   detta   slag   kommer   att   tillhöra

arbetsuppgifterna för energiverket. Vidare kommer elt särskill organ att

bildas för långsiktiga och övergripande energiforskningsfrågor med uppgift

att bl. a. initiera och stödja viss långsiktig forskning inom energiområdet

saml att utvärdera pågående energiforskning och handha frågor om fortsatt

inriktning av energiforskningen.

Enligt riksdagens beslut bör emellertid förberedelserna för kärnkraftens avveckling inledas genom att en parlamentarisk kommitté redan nu tillkallas. Jag föreslår därför alt detta sker nu. Kommittén bör ha till uppgift att utreda och föreslå en plan för kärnkraftens avveckling och elt fortsatt minskat oljeberoende. Vad gäller utredningsarbetets närmare omfattning och inriktning vill jag anföra följande.

Kommitténs uppgift bör vara att föreslå riktlinjer på lång sikt för Sveriges energiförsörjning. Det tidsperspektiv det gäller är 1990-talel och tiden därefter. På grund av långa planerings- och byggtider kommer dock en del beslut att behöva fattas redan under 1980-talel, i vissa fall redan i början av delta årtionde.

Kommittén bör så långt möjligt bedriva sitl arbete samordnat med andra organ som är verksamma inom området och utnyttja det kommande energiverkets och andra myndigheters resurser för särskilda utredningar, m.m. I vissa fall kan det vara motiverat att kommittén utför egna utredningar.

Vid avvecklingen av kärnkraften kan kärnkraften ersättas av nya elproduktionsanläggningar eller elenergi ersättas av andra energibärare, t, ex, naturgas. Också direkt användning av andra bränslen kan komma i fråga. Styrande för val av energitillförselsystem då kärnkraften avvecklas måste vara ekonomiska och miljömässiga faktorer. Det ankommer på kommittén att belysa olika alternativa handlingsvägar för alt säkerställa avvecklingen av kärnkraften. Kommittén bör därvid skissera olika energi­tillförselsystem och överväga nödvändiga styrmedel. Utgångspunkter skall härvid bl,a, vara ett fortsatt minskal oljeberoende och en totalt sett god hushållning med resurser.

Kommittén bör utgå från att det av riksdagen beslutade energihushåll­ningsprogrammel (prop, 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr 1980/81:381) genomförs till slutet av 1980-talet, Detta program grundas pä principen att så länge kostnaden för att spara en enhet energi inte är högre än kostnaden för alt tillföra en enhet, sparande bör väljas före tillförsel. Kommittén bör vidare utgå från de av riksdagen beslutade (prop. 1980/81:133. CU 1980/81:37, rskr 1980/81:384) riktlinjerna för energisparverksamheten i byggnader m.m. Som underlag för sina överväganden bör kommittén därutöver från berörda myndigheter inhämta prognoser över energibehovet i framtiden. I dessa prognoser bör ingå analyser över möjligheterna till effektivare energian­vändning t. ex. genom ökad användning av värmepumpar, m.m.

Kommittén bör också analysera vilken roll olika energikällor kan få i den
framlida energiförsörjningen. Jag tänker här närmast på olja, kol. vatten­
kraft, torv, skogsbränslen, skiffer, naturgas samt på nya och förnybara
energikällor som sol och vind.                                                                            223

 

Skr. 1981/82:103     Kommittén bör när det gäller oljefrågor samräda med den särskilde

Del II                     utredaren (1 1981:01) med uppdrag att utreda utvecklingen på de interna-

tionella energimarknaderna. Denne arbetar främst med oljemarknaden och skall bl. a. analysera Sveriges möjligheter att tillgodose behovet av impoiterad energi, redovisa globala prognoser över produktionen och efterfrågan på energi saml analysera vilka faktorer som styr utbud och efterfrågan och vilka restriktioner och villkor som kan komma att läggas på oljehandeln.

Kol kan användas för värmeproduktion, kombinerad el- och värmepro­duktion och för enbart elproduktion. Kommittén bör i sina alternativ behandla olika användning av kol i elt långsiktigt perspektiv. Som underlag bör kommittén bl.a. utgå från de resultat som framkommer genom pågående utredningar inom området. Chefen för jordbruksdepartementet avser att föreslå regeringen att under våren 1982 lägga fram en proposition om åtgärder för att motverka försurning.

Riksdagen fattade är 1977 beslut om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och Norrland (prop. 1977/78:57, CU 1977/78:9, rskr 1977/78:100). Beslutet innebär bl.a. att de outbyggda huvudälvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven skall undantas från utbyggnad. Kommittén bör i sina överväganden utgå från de av riksdagen beslutade riktlinjerna. Med denna utgångspunkt bör kommittén överväga vilket bidrag vattenkraften kan ge till elförsörjningen i ett längre perspektiv.

Riksdagens energipolitiska beslut förutsätter en väsentligt ökad använd­ning av skogsbränslen och torv. För att undvika konkurrens med industrin skall i första hand användas sådan skogsråvara inkl. energiskog och andra inhemska briinslen som industrin inle gör anspråk på. En ökad användning av torv och skogsbränslen kan även ge positiva regionalpolitiska effekter i form av ett väsentligt tillskott av arbetslillfällen i sysselsättningssvaga regioner. Kommittén bör belysa möjligheterna alt i enlighet med riksdagens riktlinjer öka användningen av olika skogsbränslen.

De svenska torvtillgångarna är betydande. Kommittén bör bedöma i vilken omfattning torv långsiktigt kan komma att utnyttjas som energiråva­ra.

De svenska alunskiffrarna utgör en betydande energitillgång och innehål­ler många olika beståndsdelar. Kommittén bör som ett första steg utvärdera de resultat som framkommit genom det forsknings- och utvecklingsprogram som bedrivs i Ranstad. Kommittén bör också som framgår av riksdagens beslut belysa hur de svenska skifferlillgångarna långsiktigt kan komma all utnyttjas.

Utvinning i stor skala av naturgas på den norska kontinentalsockeln norr om 62:a breddgraden kan komma att påbörjas under 1990-talet. Om en sådan utvinning kommer till stånd skulle den alltså tidsmässigt komma att sammanfalla med avvecklingen av kärnkraften i Sverige. Mot denna bakgrund bör kommittén studera denna och andra möjligheter att öka användningen av naturgas i det svenska energisystemet.

Det tidsperspektiv i vilket kärnkraften skall avvecklas innebär möjligheter
till utveckling och introduktion av olika nya energikällor. Det gäller både
sådana för elproduktion som l.ex. vindkraft och sådana för direkt använd­
ning som t. ex. solvärme. Kommittén bör belysa hur man långsiktigt skulle
224                        kunna underlätta införandel  av sådana energikällor,  bedöma i  vilken

 

omfattning de kan komma alt utnyttjas samt överväga behovet av nya      Skr. 1981/82:103
distributionssystem.                                                                      Dir 1981:63

Kommittén bör vidare belysa de ekonomiska konsekvenserna för sam­hällsekonomin i stort, för staten, kommuner, företag och enskilda av föreslagna åtgärder saml belysa effekterna på sysselsättningen av föreslagna åtgärder. Vid beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna bör särskild vikt läggas vid möjligheterna att vidmakthålla ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv på såväl hemmamarknaden som exportmarknaderna och därigenom åstadkomma en balanserad utrikeshandel vid en hög sysselsätt­ningsnivå. Även vägar för att finansiera de åtgärder som kan bli aktuella all utföra som en följd av utredningens förslag och som ankommer på staten och på kommuner, måste anges. Jag vill erinra om de tilläggsdirektiv (Dir. 1980:20) som meddelats alla kommittéer och särskilda utredare i dessa frågor. Kommittén bör beakta vad som sägs i dessa tilläggsdirektiv i sitt arbete.

Kommittén bör även belysa inverkan på miljön och försörjningsberedska­pen av föreslagna åtgärder saml söka belysa sårbarheten i olika alternativ. Kommittén bör därvid belysa såväl enskilda energiformers miljöpåverkan som den totala miljöpåverkan olika energitillförselsyslem ger upphov till.

Kommittén är oförhindrad alt om den så finner lämpligt avge delbetän­kanden.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden som rör energipolitiken

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda frågan om åtgärder för all säkra kärnkraftens avveckling och ell fortsatt minskal oljeberoende,

att utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemsläller jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag. .

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

Utvidgade regler om näringsförbud?

Dir 1981:63

Beslut vid regeringssammanträde 1981-10-29

Departementschefen, statsrådet Petri, anför.

I Sverige gäller sedan lång lid tillbaka principen att all näringsverksamhet är fri för svenska medborgare och svenska företag i den mån inte något annat uttryckligen har föreskrivits.

Näringsfriheten är emellertid inskränkt på en rad områden. Vissa typer av    225

15 Riksdagen 1981182. I saml. Nr 103

Skr. 1981/82:103      näringsverksamhet är förbehållna staten eller staten närstående företag.
Del II                     Detta gäller t, ex, beträffande tillverkning och försäljning av alkoholdrycker

samt detaljhandel med läkemedel. Vissa yrken får utövas endast av den som visat sig ha särskild kompetens såsom i fråga om läkare, landläkare och veterinärer. På en del områden där del i och för sig råder fri etableringsrätt, förekommer elt frivilligt auktorisationsförfarande genom kommerskollegi­um, handelskammare eller branschförening. Så är fallet exempelvis beträf­fande revisorer och fastighetsmäklare. De särskilda regler som gäller för advokater kan också nämnas i sammanhanget.

Del finns vidare branscher där det krävs tillstånd av en offentlig myndighel för att utöva näringsverksamhet. Skälen härför varierar. I vissa fall är motivet att del finns behov av samhällelig kontroll över utnyttjandet av landets naturresurser eller över andra typer av verksamhet av allmän vikt. 1 andra fall är del fråga om en verksamhet av särskilt ömtålig natur. I allmänhet har man velat ha garantier för alt den ifrågavarande verksamheten bedrivs på ell ekonomiskt tillförlitligt sätt och för alt utövaren av verksamheten i övrigt uppfyller de lämplighetskrav som kan ställas. 1 en del fall motiveras tillståndspliklen snarast av hänsyn lill allmän ordning. Som exempel på verksamhetsområden där regler av aktuellt slag gäller kan nämnas bank- och försäkringsväsendet, kommunikationsväsendet, inkasso- och kreditupplys­ningsverksamheten, yrkesmässig bevakning samt handel med vapen liksom med skrot och begagnade varor.

Det förhållandel att rätten att driva näring är fri i den mån inte tvingande skäl gjort inskränkningar nödvändiga har varit av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Den principiella näringsfriheten bidrar till att säkerställa en ändamålsenlig utveckling för näringslivet och är därmed också ägnad att främja den ekonomiska tillväxten.

Samtidigt som del alltså är uppenbart att vi har all anledning att slå vakt om näringsfriheten står del klart alt del här som på så många andra områden finns ett utrymme för missbruk. Allmänt känt är sålunda alt det i vissa branscher förekommer en mindre grupp näringsidkare vilkas verksamhet inle drivs seriöst utan innefattar ett systematiskt åsidosättande av de skyldighete:r som åvilar dem mot samhället, de anställda och konsumenterna. På det sättel kan de näringsidkare som det här gäller få möjlighet att förbättra sin konkurrenssituation i förhållande till den seriöst arbetande företagsam­heten. Nu angivna förhållanden har föranlett särskild uppmärksamhet i samband med den kraftiga satsning som under ett anlal år har gjorts på att bekämpa vad man brukar kalla ekonomisk brottslighet, och man har med hänvisning härtill från olika håll förespråkat inskränkningar i näringsfriheten med syfte att komma till rätta med problemen.

En begränsning av näringsfriheten med denna inriktning regleras numera i
konkurslagen (1921:225). Jag syftar på bestämmelserna om näringsförbud
som med verkan fr. o. m. den 1 juli 1980 har införts som ett led i kampen mot
den ekonomiska brollslighelen (prop. 1979/80:83, LU 1979/80:31, rskr
1979/80:284, SFS 1980:264). Vid sidan av det sedan tidigare gällande
genereUa förbudet mot näringsverksamhet under konkurs kan enligt dessa
bestämmelser elt mera långtgående näringsförbud beslutas efter prövning i
det enskilda fallet. Näringsförbud i denna form kan meddelas alt gälla inle
bara under konkursen ulan också sedan denna har avslutats. Förbudet är
emellertid tidsbegränsat; maximitiden är högst fem år med viss möjlighet till
226                       förlängning. Den som bryter mol ett meddelat näringsförbud kan dömas lill

 

fängelse i högst två år.                                                                 Skr. 1981/82:103

Detta näringsförbud, som prövas av allmän domstol på talan av åklagare. Dir 1981:63 kan meddelas en gäldenär när konkurs har inträffat. Förutsättningen är att konkursgäldenären har förfarit grovt otillbörligt mot sina borgenärer eller på annat sätt har grovt åsidosatt vad som ålegat honom i hans näringsverksam-hel. Förbud kan också meddelas den som upprepade gånger har förekommit i konkurs, om han i näringsverksamhet som har föregått konkurserna har åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare och näringsförbud är påkallat av särskilda skäl. Är gäldenären ett aktiebolag kan under samma förutsättningar en ställföreträdare eller förutvarande ställföreträdare för bolaget åläggas näringsförbud. Detsamma gäller andra personer som faktiskt handhar eller handhaft ledningen eller förvaltningen av bolaget.

Den som har meddelats näringsförbud får i princip inte driva näringsverk­samhet som medför bokföringsplikt. Han får inte heller vara styrelseledamot eller i annan egenskap vara ställföreträdare för bl. a. aktiebolag eller, utan all formellt vara ställföreträdare, faktiskt handha ledningen eller förvalt­ningen av förelaget. Verksamhet som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 5 § tryckfrihetsförordningen omfattas dock inte av ett näringsför­bud.

Sedan de nya reglerna i konkurslagen trätt i kraft har ett tiotal beslut om näringsförbud meddelats av olika domstolar.

Några bestämmelser på andra områden som gör det möjligt alt meddela näringsförbud i egentlig mening finns inte f. n. Likartade resultat kan emellertid uppnås genom vissa andra regler som gäller särskilda verksam­hetsområden, se exempelvis 14 § 4 mom. lagen (1944:219) om djurskydd och 61 § 5 mom. byggnadsstadgan (1959:612). Vidare kan naturligtvis återkal­lelse av auklorisationer, legitimationer o. d. inom ramen för obligatoriska auktorisations- eller legilimationssystem sägas fungera som näringsförbud i särskilda fall.

Frågor om näringsförbud på andra områden än dem som regleras genom konkurslagstiftningen och särskilda bestämmelser av del slag som har berörts nu har som jag nyss antydde behandlats i olika sammanhang. I synnerhet gäller detta konsumentskyddsområdel. Här kan hänvisas lill de övervägan­den som har redovisats i konsumentverkets rapporter 1977:5 Konsument­skydd vid bilreparationer och 1978:8-01 Auktorisation och konsumentskydd liksom till betänkandena (SOU 1979:76) Ny hemförsäljningslag och (SOU 1979:36) Konsumentljänsllag. I sistnämnda betänkande framhålls bl. a. att uppenbart oseriös näringsverksamh'- är ett generellt problem som lar sig uttryck i åsidosättande av även annan lagstiftning än den som finns på konsumentomrädet, t. ex. angående skalleuppbörd eller arbetarskydd. Övervägande skäl talar därför enligt betänkandet för alt frågan om införande av möjlighet all meddela näringsförbud mol uppenbart oseriösa näringsid­kare utreds generellt.

Frågan om en utvidgning av näringsförbud lill all gälla nya områden
berördes i lagsfiftningsärendet om näringsförbud vid konkurser. Dåvarande
chefen för jusfifiedepartementet anförde i denna del all del i och för sig
kunde finnas skäl alt överväga om inle ell näringsförbud bör kunna fillgripas
också i andra fall än då en person har gått i konkurs, exempelvis vid missbruk
av likvidationsinstilutel. Departementschefen fann emellertid all det i det
aktuella lagstiftningsärendet skulle föra för långt alt la upp frågan om             227

 

Skr. 1981/82:103      näringsförbud i ett vidare perspektiv.

Del II                        Med anledning av motioner i ämnet behandlades frågan om utvidgat

näringsförbud i riksdagen under riksmötet 1980/81. Justitieutskottels majo­ritet uttalade (JuU 1980/81:21 s. 73) att större erfarenheter av näringsför-budsinslitutet enligt konkurslagen än som f. n. finns måste avvaktas innan man tar upp frågan om näringsförbud som en mera allmänt förekommande reaktion från samhällets sida gentemot ekonomisk brottslighet. Ulskoltsma-jorilelen avstyrkte det i ärendet aktuella molionsyrkandet, som gick ut på att en utredning i ämnet borde företas. En minoritet inom utskottet förordade att en sådan utredning snarast skulle komma till stånd. Riksdagen följde ulskottsmaiorileien. Det kan här också hänvisas till att likartade frågor rörande särskilda branscher berörs i näringsutskottets betänkanden NU 1980/81:2 och 1980/81:39.

För min del vill jag först hänvisa lill alt det råder slor enighet om alt del är angelägel att vi kommer till rätta med den ekonomiska brottsligheten. Den kriminalitet som det här gäller är i flera avseenden av komplicerad natur, och det torde slå klart att man vid brottsbekämpningen i viss utsträckning måste lita till nya eller okonventionella metoder. Utvidgade regler om näringsför­bud tillhör därvid uppenbarligen de utvägar som förtjänar att övervägas på allvar. Frågan om sådana regler har tidigare aktualiserats i synnerhet från konsumenlskyddssynpunkler, och överträdelser av den konsumenträtlsliga lagstiftningen ingår ju till viss del i vad man brukar hänföra under begreppet ekonomisk kriminalitet. Klart är emellertid alt man bör vidga diskussionen till alt gälla sådan kriminalitet i andra former, t. ex, systematiskt överträ­dande av skatte- och uppbördslagstiftningen eller av den lagstiftning som gäller om arbetarskydd, valuta, miljövård eller illojal konkurrens, I själva verket torde det vara för dessa senare fall som en diskussion av frågan om näringsförbud ler sig mest motiverad.

Jag vill också i sammanhanget nämna att Europarådels ministerkommitté den 25 juni 1981 antagit en rekommendation rörande åtgärder mot ekonomisk brottslighet. Där förordas bl, a, en lagstiflningsöversyn med sikte på införande av näringsförbud som en viktig sanktionsform vid brottslighet av det här slaget,

I enlighet med vad som har angetts i det nyssnämnda riksdagsbeslutet kan det emellertid inte f, n, anses finnas underlag för en bedömning av huruvida regler om näringsförbud skulle erbjuda fördelar av en sådan styrka att de uppväger de nackdelar som från principiell synpunkt är förenade med inskränkningar i näringsfriheten, I den rnån sådana inskränkningar visar sig nödvändiga som ett led i bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten slår det emellertid klart all näringsförbud erbjuder vissa förtjänster framför exempelvis etableringskontroll i olika former. Medan branschomfattande system för etableringskontroll kan medföra risker för en administrativt omfattande apparat och för negativa effekter på stmktumtvecklingen inom de branscher som är aktuella, kan förbudssyslem direkt riktas in på sådana missbruk inom näringsverksamhet som är till uppenbar skada för samhället, de anställde' i ett förelag eller dettas borgenärer. Enligt min mening bör man nu söka få ett mera samlat underlag för överväganden och eventuella åtgärder på området. Jag förordar att en kommitté med parlamentarisk sammansättning tillkallas med uppgift att förulsätlningslöst behandla denna fråga,

228                          Kommitténs huvuduppgift bör vara att ta ställning till del allmänna

 

behovet av och de principieUa och praktiska aspekterna på utvidgade regler Skr. 1981/82:103 om näringsförbud. En grundläggande fråga blir naturligtvis härvid om Dir 1981:63 näringsförbud kan förväntas vara elt effektivt medel för att uppnå de syften som förut har angetts. Kommittén bör kunna hämta ledning av de överväganden som tidigare har gjorts i olika former liksom av de praktiska erfarenheterna av näringsförbud enligt konkurslagen och de regler som i övrigt finns på området. De samhällsekonomiska och allmänt näringspoli­tiska intressen som gör sig gällande i sammanhanget måste också belysas närmare liksom konsekvenserna för ett företags anställda och dess borgenä­rer av en eventuell nyordning. De problem som bulvanförhållanden av olika slag kan erbjuda måste uppmärksammas. Erfarenheterna från likartade system i andra länder bör i lämplig omfattning redovisas.

Om kommittén skulle finna en utvidgning av näringsförbudsinstitutet motiverad, uppkommer till en början frågan om, förbud av detta slag i så fall bör kunna användas bara i vissa utpekade branscher eller om institutet bör få en generell räckvidd. Denna fråga har i sin tur ett visst samband med vilka förutsättningar som bör gälla för att förbud skall kunna meddelas. Det kan sålunda hävdas all den förra lösningen är den mest naturliga om näringsför­bud skall la sikte på mera specifika problem från bl. a. konsumentskydds-synpunkter som kan göra sig särskilt gällande i vissa branscher medan en generell ordning ligger närmare lill hands om förbud skall kunna grundas pä upprepat åsidosättande av regler som tillgodoser en rad olika artskilda skyddsintressen, såsom exempelvis skatteuppbörd, arbetarskydd eller mil­jöskydd. Kommittén bör belysa de olika alternativ som här är länkbara.

Oavsett vilken lösning man väljer slår del klart att stor uppmärksamhet måste ägnas åt alt i rättssäkerhetens intresse ge förutsättningarna för meddelande av förbud en preciserad och klar utformning, som i all möjlig utsträckning tillgodoser kraven på förulsebarhet. Ett näringsförbud är en för den drabbade mycket drastisk åtgärd. Klart är därför all förbud inte bör få meddelas i andra fall än när del gäller uppenbart oseriösa näringsidkare som pä ett kvalificerat sätt har dokumenterat olämplighet att bedriva närings­verksamhet över huvud laget eller inom en viss bransch. Sannolikt finns det också anledning att överväga om meddelande av näringsförbud bör föregås av varning i någon form.

Till underlag för bedömningen av frågan om del är lämpligt och välbetänkt att utvidga reglerna om näringsförbud måste givetvis också en annan central fråga belysas, nämligen vilka myndigheter eller domstolar som befogenheten att meddela förbud i så fall skulle kunna anförtros och vem som skulle föra talan om sådana förbud.

Även här kan man tänka sig olika modeller. Till förmån för den i tidigare förslag ofta framförda tanken att låta beslutsbefogenheten ankomma på marknadsdomstolen kan bl. a. anföras alt denna domstol även prövar ärenden enligl konkurrensbegränsningslagstiftningen. Ett problem är emel­lertid i så fall all marknadsdomstolen f. n. är slutinstans på sitl område, medan beslut om näringsförbud av rättssäkerhetsskäl bör kunna överklagas. Närmare till hands synes därför ligga att anförtro prövningen av hithörande frågor åt allmän domstol. Detta gäller så myckel mera som en sådan ordning har valts i det system som nu gäller enligt konkurslagen.

Frågan vilken eller vilka myndigheter som skall ha till uppgift att föra lalan
om förbud synes i viss utsträckning bli beroende av vilken räckvidd en
eventuell lagstiftning på områden bör ha. När frågan tidigare har diskuterats 229

 

Skr. 1981/82:103      från   konsumenlskyddssynpunkler   har   ofta   konsumentombudsmannen
Del II                     ansetts ligga närmast liU hands. Om man emellertid som jag förut har angett i

första hand tänker sig ett näringsförbudsinstitut av mera generell räckvidd som kan användas exempelvis vid upprepade överträdelser av skattelagstift­ningen är det mera naturligt att i enlighet med vad som gäller enligt konkurslagen låta uppgiften ankomma på allmän åklagare. Samordningsför­delar kan sannolikt också stå att vinna genom en sådan ordning, eftersom näringsförbud i första hand kan länkas bli aktualiserat i samband med åtal för brottsligt förfarande från näringsidkarens sida. Jag håller emellertid inle för uteslutet alt det beroende på hur förutsättningarna utformas kan vara ändamålsenligt att låta flera myndigheter, var och en på sitt område, få talerätt. I så fall skulle även exempelvis kronofogdemyndigheterna och naturvårdsverket kunna tänkas bli laleberätligade. Kommittén måste naturUgtvis beakta i vad mån en anpassning fill ett eventuellt nyll system bör ske av den reglering som nu finns i konkurslagen.

Det är en från principiell synpunkt betydelsefull och delvis komplicerad fråga som kommittén får att pröva. Del kan därför visa sig lämpligt att kommittén redovisar principiella överväganden i frägan liksom bedömningar av näringsförbudsinstitutets effektivitet i elt särskilt belänkande och först därefter, beroende på remissutfall och eventuella tilläggsdirektiv med anledning av detta, går in på lagstiftningsfrågor och detaljspörsmål. Då kan också ytterligare erfarenheter av tillämpning och effekter av näringsförbud enligl konkurslagen beräknas föreligga. Klart är samtidigt alt elt fullständigt förslag med bl. a. utkast lill erforderliga lagbestämmelser underlättar frågans bedömning. Jag vill därför lämna öppet vilken arbetsmetod för kommittén som är att föredra.

I nuvarande statsfinansiella läge är det naturligtvis av väsentlig betydelse att en eventueU nyordning på området inle leder lill ökade kostnader för det allmänna eller till någon onödig byråkrati. Jag vill här erinra om vad som sägs i de på föredragning av chefen för budgetdepartementet beslutade tilläggs­direktiven (Dir 1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med uppdrag att pröva frågan om utvidgade regler om näringsförbud,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna för utredningen skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Justiliedeparlementet)

230

 

Kronologiskt register

Kronologiskt register i departementsvis ordning över kommittédirek­tiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen tidigare

Direktiv      Direktiv och kommittébeteckning                         Nr

Nr del II                                                                             del I .

Justitiedepartementet

dir 1980:81      Tilläggsdirektiv till sjölagsutredningen (Ju 1977:16)            Ju 25

dir 1980:82      Tilläggsdirektiv  till  datalagstiftningskommittén  (DALK)      Ju 15

(Ju 1976:05) dir 1980:83      Uppföljning av 1975 års reform av domstolsadministratio-     Ju 50

Ju

10

Ju

35

Ju

28

Ju

51

Ju

26

Ju

18

Ju

52

nen (Ju 1980:07) dir 1981:4        Tilläggsdirektiv till småhusköpkommittén (Ju 1975:02) dir 1981:5        Tilläggsdirektiv till fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04) dir 1981:10      Tilläggsdirektiv till tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06) dir 1981:27      Genomförandet av beslutade reformer beträffande polisens

uppgifter, utbildning och organisation m m (Ju 1981:02) dir 1981:36     Utgär

dir 1981:38     Tilläggsdirektiv till 1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01) dir 1981:47      Tilläggsdirektiv till rättegångsutredningen (Ju 1977:06) dir 1981:63      Utvidgade regler om näringsförbud?  Ledamöter m fl ej

utsedda

Försvarsdepartementet

dir 1980:97      Tilläggsdirektiv till 1979 års militära flygindustrikommitté      Fö 9

(MFK-79) (Fö 1979:02)
dir 1980:88      Underhållet av försvarets materiel (Fö 1980:04)     Fö 13

dir 1980:90     Särskild utredare för frågan om olika icke-militära mot-      Fö 14

ståndsformer (Fö 1980:05) dir 1981:15      Utredning om informationsberedskapen vid krig och krigs-      Fö 15

fara mm (Fö 1981:01) dir 1981:48      Information och rådgivning i frågor rörande säkerhet och      Fö 16

sårbarhet på dataområdet (Fö 1981:02)

Socialdepartementet

dir 1980:93      Parlamentarisl äldreberedning (S 1981:01)      S 38

dir 1981:1        Specialistutbildning i Sverige av läkare från utvecklingslän-      S 39

der mm (S 1981:02) dir 1981:3        Etiska, humanitära och sociala frågor m m kring hybrid-      S 40

DNA-tekniken (S 1981:03) dir 1981:6        Tilläggsdirektiv till arbetsgruppen för insatser mot över-      S 27

låtelse av alkohol till ungdom (S 1979:13) dir 1981:29      Översyn av debiterings-och uppbördssystemet för arbetsgi-      S 41

varavgifter (S 1981:04) dir 1981:55      Tilläggsdirektiv till socialberedningen att följa tillämpning-      S 33

en av LUM m m (S 1980:07)

Kommunikationsdepartementet

K 17

K 18

K 19

K 20

K 22

K 21

dir 1981:7        Utredning om inrikesflygets utveckling (K 1981:01)

dir 1981:32     Flottning i Pite älv (K 1981:02)

dir 1981:40     Nordiskt trafiksäkerhetsår 1983 (K 1981:03)

dir 1981:51      Översyn av vissa frågor om flygtrafikledningens tjänsteor­ganisation (K 1981:04)

dir 1981:52     Vissa frågor om bilarbetstid (K 1981:06)

dir 1981:53      Förhandlingar inför en sjömanspensionering grundad på kollektivavtal (K 1981:05)

dir 1981:54      Tilläggsdirektiv till utredningen om sjömanspensionering      K 9 (K 1979:06)

231

 

Skr. 1981/82:103 Del II

Direktiv      Direktiv och kommittébeteckning                         Nr

Nr del II                                                                            del 1

Ekonomidepartementet

dir 1981:11     Tilläggsdirektiv till utredningen om löntagarna och kapital-      E 2

tillväxten (Fi 1975:03)
dir 1981:46     Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi 1976:04)           E 3

Budgetdepartementet

dir 1980:89      Utredning med uppdrag att se över indrivningslagstiftning-      B 36

en (B 1981:02)
dir 1981:14      Utredning om utgiftsskatt (B 1981:04)             B 38

dir 1981:25      Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi   B 37

(B 1981:03)
dir 1981:34     Tilläggsdirektiv till mervärdeskatteutredningen  B 2

(Fi 1971:05)
dir 1981:35      Viss översyn av gällande upphandlingsbestämmelser          B 39

(B 1981:05) dir 1981:60      Översyn   av   reglerna  om   avräkning  av   utländsk   skatt      B 40

(B 1981:06)

Utbildningsdepartementet

U 40

U22

U 41

U42

U 39

U 40

U 3

U 43

dir 1980:84 Utredning om samverkan mellan förskola och skola (U 1981:01)

dir 1981:13 Tilläggsdirektiv till kommittén för uppföljning av högskole­reformen (U 1979:03)

dir 1981:16 Direktiv till översyn av den statliga skoladministrationen (U 1981:02)

dir 1981:30 Utbildningens och forskningens uppgifter i strävandena att förbättra den svenska ekonomins utvecklings- och konkur­renskraft (U 1981:03)

dir 1981:31 Tilläggsdirektiv till utredningen rörande distribution av innehållet i dagstidningar till synskadade (U 1980:08)

dir 1981:39 Tilläggsdirektiv till kommittén om utredning om samverkan mellan förskola och skola (U 1981:01)

dir 1981:44     Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen (U 1975:16)

dir 1981:49 Invandrarfrågor inom skolväsendets och vuxenutbildning­en;; omräde (U 1981:04)

dir 1981:59      Översyn av anvisningarna av studieomdöme som urvals-      U 45 grund vid antagning till högskoleutbildning (U 1981:06)

Jordbruksdepartementet

dir 1980:80     Kommitté med uppgift att samordna aktiviteter i samband      Jo 20 med uppföljning av Stockholmskonferensen år 1972 om den mänskliga miljön (Jo 1980:06)

dir 1981:2       Tilläggsdirektiv till kommittén om organisation och finan-      Jo 9 siering av djurens hälso- och sjukvård (Jo 1979:03)

dir 1981:17     Det   statliga   stödet   till   jordbruket   i   norra   Sverige      Jo 24 (Jo 1981:04)

dir 1981:20     Verksamhet och organisation m.m. vid statens veterinär-     Jo 22 medicinska anstalt och statens lantbrukskemiska laborato­rium (Jo 1981:02)

dir 1981:22      Förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och skogs-      Jo 25 bruket (Jo 1981:05)

dir 1981:26      Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Åre år 1988      Jo 23 (Jo 1981:03)

dir 1981:41      Vissa fiskefrågor (Jo 1981:06) Ledamöter m.fl. ej utsedda      Jo 26
232                    dir 1981:45     Försörjningen med gödselmedel m.m. (Jo 1981:07)            Jo 27

 

Kronologiskt register

Direktiv      Direktiv och kommittébeteckning                         Nr

Nr del II                                            "                                 del

Jo

28

Jo

29

H 13

H

14

dir 1981:56      Vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen efter den 30

juni 1982 (Jo 1981:08) dir 1981:61      Översyn av lagstiftningen om ägofred (Jo 1981:09)

Handelsdepartementet

dir 1980:86 Översyn av lagstiftning om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (H 1980:04)

dir 1981:58 Utredning om kommerskollegiets tolk- och translatorverk­samhet (H 1981:06)

Arbetsmarknadsdepartementet

dir 1981:19      Tilläggsdirektiv till jämställdhetskommittén (Ju 1976:08)     A 7

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

dir 1980:92      Uppbyggnad av en oljeersättningsfond (I 1980:1)8)            I 24

dir 1981:8        Utvecklingen   på  de   internationella  energimarknaderna      1 25

(1 1981:01) dir 1981:18     Organisationskommittén  med  uppdrag  att  utreda  vissa      1 26

frågor om mineralpolitisk verksorganisation (1 1981:02)
dir 1981:21      Vissa regionalpolitiska medel (1 1981:05         129

dir 1981:23     Organisation   av  statens  energiverk   m. fl.   organ   inom      1 28

energiområdet (I 1981:04)
dir 1981:24      Tilläggsdirektiv till oljeersättningsdelegationen 1 11

(I 1979:01)
dir 1981:28      Utredning av vissa frågor rörande trygghetsfonder 1 27

(11981:03) dir 1981:33      Program för utvecklingen på längre sikt av malmfältskom-      I 30

munerna i Norrbottens län (1 1981:06)
dir 1981:37      Tilläggsdirektiv till kooperationsutredningen (1 1977:01)     1 5

dir 1981:43      Utredningen om alternativa former för statsstödd export-      I 31

kreditgivning (1 1981:07) dir 1981:50      Tilläggsdirektiv till organisationskommittén med uppdrag       I 26

att utreda vissa frågor om mineralpolitisk verksorganisation

(1 1981:02) dir 1981:62      Åtgärder för att säkra kärnkraftens avveckling och ett      132

fortsatt minskat oljeberoende (1 1981:08)

Kommundepartementet

dir 1980:85      Kyrkomusikerverksamhetens organisation (Kn 1980:04)     Kn 24

dir 1980:91      Kyrkofondens användning för ekonomisk utjämning mellan      Kn 25

kyrkliga kommuner, mm. (Kn 1980:05)
dir 1981:9       Översyn av lagen om kommunalförbund m.m.  Kn 26

(Kn 1981:01) dir 1981:12      Undersökning av allvarliga olyckshändelser (Kn 1981:02)        Kn 27 dir 1981:42      Begränsning av statlig normgivning lill  kommuner och      *

landstingskommuner

* samtliga kommittéer och särskilda utredare                                                        233

 

Skr. 1981/82:103 Del II

Kronologiskt register över kommittédirektiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen tidigare

Direktiv      Diiektiv och kommittébeteckning                          Nr

Nr del II                                                                             del I

dir 1980:80     Kommitté med uppgift att samordna aktiviteter i samband      Jo 20

med uppföljning av Stockholmskonferensen år 1972 om den

mänskliga miljön (Jo 1980:06)
dir 1980:81      Tilläggsdirektiv till sjölagsutredningen (Ju 1977:16)           Ju 25

dir 1980:82      Tilläggsdirektiv  till  datalagstiftningskommittén   (DALK)      Ju 15

(Ju 1976:05) dir 1980:83      Uppföljning av 1975 års reform av domstolsadministratio-      Ju 50

nen (Ju 1980:07) dir 1980:84      Utredning   om   samverkan   mellan   förskola   och   skola      U 40

(U 1981:01)
dir 1980:85      Kyrkomusikerverksamhetens organisation (Kn 1980:04)   Kn 24

dir 1980:86      Ösersyn  av  lagstiftning om  förbud  mot  investeringar i      H 13

Syiiafrika och Namibia (H 1980:04) dir 1980:87      Tilläggsdirektiv till 1979 års militära flygindustrikommitté      Fö 9

(MFk''-79) (Fö 1979:02)
dir 1980:88      Underhållet av försvarets materiel (Fö 1980:04)   Fö 13

dir 1980:89     Översyn av indrivningslagstiflning (B 1981:02)  B 36

dir 1980:90      Säi-skild utredare för frågan om olika icke-militära mot-      Fö 14

ståndsformer (Fö 1980:05) dir 1980:91      Kyrkofondensanvändning förekonomisk utjämning mellan      Kn 25

kyikliga kommuner, m.m. (Kn 1980:05)
dir 1980:92      Uppbyggnad av en oljeersättningsfond (I 1980:08)           124

dir 1980:93      Parlamentarisk äldreberedning (S 1981:01)     S 38

1981 års direktivserie

dir 1981:1        Specialistutbildning i Sverige av läkare från utvecklingslän-      S 39

der m.m. (S 1981:02) dir 1981:2        Tilläggsdirektiv för kommittén om organisation och finan-      Jo 9

siering av djurens hälso- och sjukvård (Jo 1979:03) dir 1981:3        Etiska, humanitära och sociala frågor m.m. kring hvbrid-      S 40

DNA-tekniken (S 1981:03)
dir 1981:4        Tilläggsdirektiv till småhusköpkommittén (Ju 1975:02)      Ju 10

dir 1981:5       Tilläggsdirektiv till fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04)    Ju 35

dir 1981:6       Tilläggsdirektiv till arbetsgruppen för insater mot överlåtel-      S 27

se av alkohol till ungdom (S 1979:13)
dir 1981:7        Utredning om inrikesnygets utveckling (K 1981:01)           K 17

dir 1981:8        Utvecklingen   på  de   internationella   energimarknaderna      125

(1 1981:01)
dir 1981:9        Översyn av lagen om kommunalförbund m.m. Kn 26

(Kn 1981:01)
dir 1981:10      Tilläggsdirektiv till tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06)   Ju 28

dir 1981:11      Tilläggsdirektiv till utredningen om löntagarna och kapital-      E2

tillväxten (Fi 1975:03) dir 1981:12      Undersökning av allvarliga olyckshändelser (Kn 1981:02)        Kn 27 dir 1981:13      Tilläggsdirektiv till kommittén för uppföljning av högsko-      U 22

lans former (U 1979:03)
dir 1981:14     Utredning om utgiftsskatt (B 1981:04)              B 38

dir 1981:15      Utredning om informationsberedskapen vid krig och krigs-      Fö 15

fara m.m. (Fö 1981:01)
dir 1981:16      Direktiv till översyn av den statliga skoladministrationen      U 41
234                                     (U 1981:02)

 

Kronologiskt register

Direktiv Nr del 11

Direktiv och kommittébeteckning

Nr del

 

dir

1981

17

dir 1981:18

dir

1981:19

dir

1981:20

dir

1981:21

dir

1981:22

dir

1981:23

dir

1981:24

dir

1981:25

dir

1981:26

dir

1981:27

dir

1981:28

dir

1981:29

dir

1981:30

dir

1981:31

dir

1981:32

dir

1981:33

dir

1981:34

dir

1981:35

dir

1981:36

dir

1981

37

dir

1981

38

dir

1981

39

dir

1981:40

dir

1981:41

dir

1981

42

dir 1981:43

dir 1981 dir 1981 dir 1981

Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige Jo 24 (Jo 1981:04)

Organisationskommittén  med  uppdrag  att  utreda  vissa      1 26
frågor om mineralpolitisk verksorganisation (I 1981:02)
Tilläggsdirektiv till jämställdhetskommittén (Ju 1976:08)    A 7

Verksamhet och organisation m.m. vid statens veterinär-      Jo 22 medicinska anstalt och statens lantbrukskemiska laborato­rium (Jo 1981:02)

Vissa regionalpolitiska medel m.m. (1 1981:05)    1 29

Förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och skogs- Jo 25 bruket (Jo 1981:05)

Organisation   av   statens  energiverk   m. fl.   organ   inom      1 28 energiområdet (1 1981:04)

Tilläggsdirektiv till oljeersättningsdelegationen       1 11

(I 1979:01)

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi        B 37

(B 1981:03)

Förutsättningarförolympiska vinterspel i Falun/Åre är 1988 Jo 23 (Jo 1981:03)

Genomförandet av beslutade reformer beträffande polisens     Ju 51 uppgifter, utbildning och organisation (Ju 1981:02) Utredning    av    vissa    frågor    rörande    trygghetsfonder      1 27 (1 1981:03)

Översyn av debiterings- och uppbördssystemet för arbetsgi-      S 41 varavgifter (S 1981:04)

Utbildningens och forskningens uppgifter i strävandena att      U 42 förbättra den svenska ekonomins utvecklings- och konkur­renskraft (U 1981:03)

Tilläggsdirektiv  till  utredningen  rörande distribution  av      U 39
innehållet i dagstidningar till synskadade (U 1980:08)
Flottning i Pite älv (K 1981:02)                             K 18

Program för utvecklingen pä längre sikt av malmfältskom-      1 30 munerna i Norrbottens län (1 1981:06)

Tilläggsdirektiv till mervärdeskatteutredningen      B 2

(Fi 1971:05)

Viss översyn av gällande upphandlingsbestämmelser        B 39

(B 1981:05) Utgår

Tilläggsdirektiv till kooperationsutredningen (I 1977:01)    1 5

Tilläggsdirektiv till 1978 års vallagskomminé (Ju 1978:01) Ju 26 Tilläggsdirektiv till kommittén om utredning om samverkan U 40 mellan förskola och skola (U 1981:01)

Nordiskt trafiksäkerhetsår 1983 (K 1981:03)         K 19

Vissa fiskefrågor (Jo 1981:06) Ledamöter m. fl. ej utsed- Jo 26 da.

Begränsning av statlig  normgivning till  kommuner och      * landstingskommuner

* samtliga kommittéer och särskilda utredare

Utredningen om alternativa former för statsstödd export-  1 31
kreditgivning (1 1981:07)

Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen (U 1975:16)      U 3

Försöriningen med gödselmedel m.m. (Jo 1981:07)           Jo 27

Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi 1976:04)         E 3

235

 

Skr. 1981/82:103 Del II

Direktiv      Direktiv och kommittébeteckning                         Nr

Nr del 11                                                                             del I

dir 1981:47      Tilläggsdirektiv till rättegångsutredningen (Ju 1977:06)       Ju 18

dir 1981:48      Information och rådgivning i frågor rörande säkerhet och      Fö 16

sårbarhet på dataområdet (Fö 1981:02) dir 1981:49      Invandrarfrågor inom skolväsendets och vuxenutbildning-      U 43

ens område (U 1981:04) dir 1981:50      Tilläggsdirektiv till organisationskommittén med uppdrag      1 26

att utreda vissa frågor om mineralpolitisk verksorganisation

(1 1981:02) dir 1981:51      Översyn av vissa frågor om tlygtrafikledningens tjänsteor-      K 20

K 22

K 21

K9

S33

Jo 28

Bo 19

H 14

U45

B 40

Jo 29

1 32

gariisation (K 1981:04) dir 1981:52      Vissa frågor om bilarbetstid (K 1981:06) dir 1981:53      Förhandlingar inför en sjömanspensionering grundad på

kollektivavual (K 1981:05) dir 1981:54      Tilläggsdirektiv till utredningen om sjömanspensionering

(K 1979:06) dir 1981:55      Tilläggsdirektiv till socialberedningen att följa tillämpning­en av LUM m.m. (S 1980:07) dir 1981:56      Vissa frågor rörande jordbruksprisregleringen efter den 30

juni 1982" (Jo 1981:08) dir 1981:57      Sekretessgranskning av kartor m.m. (Bo 1981:01) dir 1981:58      Utredning om kommerskollegiets tolk-och translatorsverk-

santhet (H 1981:01) dir 1981:59      Överyn av anvisningarna av studieomdöme som urvals­grund vid antagning till högskoleutbildning (U 1981:06) dir 1981:60      Översyn   av   reglerna  om   avräkning   av   utländsk   skatt

(B 1981:06) dir 1981:61      Översyn av lagstiftningen om ägofred (Jo 1981:09) dir 1981:62      Åtgärder  för att  säkra  kärnkraftens avveckling och  ett

fop;satt minskat oljeberoende (1 1981:08) dir 1981:63      Utvidgade regler om näringsförbud? Ledamöter m. fl. ej      Ju 52

utsedda.

236

 

Innehåll

Bilaga 2. Komtnittéberätlelse 1982

Direktiv som inte tidigare redovisats i kommittéberättelsen

1980  års direktivserie ......................................             3

1981  års direktivserie ..................................... .......... 51

Kronologiskt register i departementsvis ordning                     231

Enbart kronologiskt register   ........................          234

Skr. 1981/82:103 Del II

237