12

Motion

1981/82:2270

Göthe Knutson m. fl.

Säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta
utveckling (prop. 1981/82:102)

Efter en framställning från överbefälhavaren 1978 har det under de senaste
åren skett en omfattande upprustning av försvarsmaktens sjukvårdsorganisation.
Åtgärderna har omfattat såväl personal som material och organisation,
allt i syfte att ge bästa möjliga förutsättningar för en effektiv
sjukvård i händelse av krig.

Till förändringarna hör också att landstingen fått det direkta ansvaret
också för planering av sjukvård i krig.

Försvarsmaktens sjukvårdsorganisation är emellertid av livsviktig betydelse.
Fältsjukhus måste finnas för att snabbt ta hand om skadade. Fältsjukhusen
måste ha samma höga mobiliseringsförmåga som andra delar av
försvarsmakten för att snabbt kunna träda i funktion vid överraskande
anfall.

Det innebär krav på en väl inövad organisation — något som starkt
underströks i samband med försvarsmaktsövningen Norrsken i början av
mars i år. Där premiärvisades en ny typ av fältsjukhus med stor kapacitet,
organiserat av ett etappsjukhuskompani vid T 1 i Linköping.

Detta fältsjukhus har förutsättningar att fungera mycket väl. Ett väsentligt
problem återstår dock att lösa. Det gäller funktionsutbildningen av den
stora del av etappsjukhusets personal som utgörs av kvinnor. Dessa kan
inte inkallas under fredsförhållanden eftersom kvinnor inte omfattas av
värnplikt.

Chefen för armén har i en skrivelse till överbefälhavaren den 1 april 1981
beskrivit den problemfyllda situationen på följande sätt:

40 % av etappsjukhuskompaniets personal utgörs av kvinnor (ca 150
personer). Motsvarande siffra vid en brigadförbandsplats är 24% (16
personer).

På grund av att så stor del utgörs av kvinnlig — ej värnpliktig — personal,
kan inte nödvändig funktionsutbildning genomföras, varken i form av
befattningsutbildning eller som förbandsutbildning vid etappsjukhuskompaniet
under grundutbildning (GU).

Under repetitionsutbildningen kommer huvudinriktningen att vara ett
säkerställande av den medicinska funktionen. Detta förutsätter att den
personal, som är krigsplacerad vid kompaniet, deltar i utbildningen.

Vid krigsförbandsövningar med nuvarande etappsjukhuskompanier har
sjuksköterskor engagerats genom särskilda avtal med den enskilde och
andra befattningar har provisoriskt fyllts av militära sjukvårdare och fast
anställda instruktörer. Med hänsyn till att det i den nya organisationen

Mot. 1981/82:2270

13

ingår ett avsevärt större antal kvinnor, som dessutom utöver sjuksköterskor
rymmer ett flertal olika specialkategorier, är det hittillsvarande förfaringssättet
ej längre tillämpbart eller praktiskt möjligt.

Erfarenhetsmässigt och efter vad som framkommit under försöken vet
man, att miljön vid försvarsmaktens sjukvårdsförband i många avseenden
ställer andra och större krav på sjukvårdspersonalen, än vad som är vanligt
vid ett civilt sjukhus. Det är därför av grundläggande betydelse, att den
sjukvårdspersonal, som är krigsplacerad vid militära förband, i så stor
utsträckning som möjligt deltar i utbildningen av dessa, om den medicinska
funktionen skall kunna säkerställas och om förbandet skall kunna lösa
sina uppgifter under de första veckorna efter mobilisering.

All personal sysselsatt inom hälso- och sjukvården har enligt prop.
1980/81:57 tjänsteplikt till 70 års ålder. Alla läkare har dessutom utbildningsplikt
i fred omfattande 60 dagar. För att kunna genomföra utbildning
med sjukvårdsförband enligt ovan (främst etappsjukhuskompani) måste
övrig sjukvårdspersonals tjänsteplikt i krig utökas till att omfatta även
utbildningsplikt i fred.

Chefen för armén hemställer därför att överbefälhavaren gör en framställning
till regeringen om införande av utbildningsplikt i fred för personal
sysselsatt inom hälso- och sjukvården.

Enligt vad vi motionärer erfarit har några åtgärder dock icke vidtagits
som givit synligt resultat. Problemen kvarstår således. Det är angeläget att
de löses.

Med hänvisning till vad vi här framhållit och återgett i motionen hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av utbildningsplikt
i fred för kvinnlig sjukvårdspersonal.

Stockholm den 24 mars 1982

GÖTHE KNUTSON (m)

ANDERS GERNANDT (c) GULLAN LINDBLAD (m)

"ryck Stockholm 1982