Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

3

Motion
1981/82: 1918

Arne Nygren m. fl.

Den geografiska spridningen av livsmedelsproduktionen

De senaste åren har koncentrationen och centraliseringen av livsmedelsproduktion
i Sverige kommit att skapa självförsörjningsproblem i vissa
delar av landet, då särskilt i Norrland.

Stordrift och storinköp har kommit att styra vårt lands livsmedelsproduktion
under lång tid. Produktionen flyttas för varje år alltmer till de stora
produktionsenheterna, som allt fler blivit utlandsägda eller utlandsberoende.

Denna oroande verklighet redovisades under år 1981 i ett utredningsarbete
i Västerbotten, utfört av Västerbottens läns landstings näringslivsnämnd
(Livsmedelsproduktionen i Västerbotten av Monica Göransson och
Jonny Lindqvist).

Rapporten ger en dyster summering av hur livsmedelsproduktionen i
denna del av landet håller på att utvecklas, inte beroende på att konsumenterna
inte efterfrågar livsmedel, utan på grund av att grossistföretag och
myndigheter styr produktionen genom sina inköp (alltmer centraliserade).

Den ovan nämnda utredningen gav en skrämmande redovisning av hur
livsmedelstillverkningen i Västerbotten kommit att centraliseras. Under
1970-talet har vart femte mejeri och slakteri, tre av tio bagerier och sju av
tio bryggerier i länet tvingats lägga ned produktionen.

Av vissa produkter har tillverkningen minskat särskilt markant. Av det
mjuka matbröd som konsumeras i Västerbotten tillverkas numera bara
30-35% i länet. Det mesta kommer från Syd- och Mellansverige. Ännu så
sent som 1975 var 70% av äggkonsumtionen i Västerbotten tryggad genom
konsumtion i länet. 1981 hade äggkonsumtionen minskat till ca 30—40%.
Denna utveckling torde inte vara unik i Västerbotten. Vissa livsmedelsprodukter
är för hela landet nästan totalcentraliserade, t. ex. grönsaksodlingen.

Inom bl. a. mejerirörelsen diskuteras f. n. ytterligare centraliseringar,
och i såväl myndigheter som grossistföretag utvecklas tanken på centraluppköp
för hela riket snabbt. Denna centralisering får inte fortsätta. Samhället
bör kunna medverka till att produktion, särskilt av nya livsmedel, i
stället läggs ut till sysselsättningssvaga delar av landet. I den ovan nämnda
rapporten redovisas en utveckling i motsatt riktning, hur nyproduktion
centraliseras. Inom mejerirörelsen har under 1970-talet många nya produkter
kommit till: margarinerna Bregott, Lätt och Lagom, yoghurt, keso,
juice m.m. Den produktionen har mejerirörelsen starkt koncentrerat till
syd- och mellansvenska mejerier.

Mot 1981/82:1918

4

Övergången till centraltillverkning av slakteriprodukter har också medfört
en koncentration i samma riktning. Även KF har kommit att medverka
genom centraltillverkning av livsmedelsproduktion. Under 1970-talet ökade
ICA sin brödförsäljning inom Västerbotten med 100% från bagerier
utanför länet och minskade i motsvarande grad försäljningen av Västerbottensbröd.

Denna starka koncentration av livsmedelsproduktionen måste skyndsamt
kartläggas dels utifrån krav på regional självförsörjning av livsmedel,
dels med beaktande av sysselsättnings- och regionalpolitiska aspekter.

Samhället måste också skyndsamt vidta åtgärder för att stoppa den
pågående centraliseringen inom livsmedelsproduktionen, som också allvarligt
hotar jordbrukets fortlevnad i framför allt Norrlandslänen.

Med hänvisning till det anförda hemställer vi

att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam översyn av den
geografiska spridningen av den svenska livsmedelsproduktionen
och förslag till åtgärder för att motverka den i motionen redovisade
starka centraliseringen.

Stockholm den 22 januari 1982

ARNE NYGREN (s)
IRIS MÅRTENSSON (s)
ÅKE GUSTAVSSON (s)

RUNE JONSSON (s)
MARGARETA WINBERG (s)