3

Motion
1981/82:1628

Stina Eliasson m. fl.

Möjligheten att inrätta ett sameparlament

Under lång tid har de samiska organisationerna diskuterat hur samema
skall organisera sig för att bäst ta till vara alla samers intressen fullt ut.

I dag finns de samiska organisationerna SSR och Same-Ätman. De
uppfattas av omvärlden och också av samema själva som intresseorganisationer,
som var för sig representerar sina medlemmar.

Vid Nordiska samerådets konferens, som hölls i Tromsö den 16- den 19
juni 1980, antogs ett samepolitiskt program, där det hävdas att samerna är ett
folk med egna traditioner, egen kultur, egna näringar och egna rättigheter till
land och vatten.

För att kunna hävda gemensamma intressen gentemot omvärlden har
samerna själva kommit fram till att de måste organisera sig, så att de får
största möjliga slagkraft bakom sina ord och största möjliga uppslutning från
sitt folk.

Vid Same-Ätmans årsmöte i Karesuando den 16-den 17 maj 1981 fastslogs
att organisationen bl. a. skulle arbeta för ett ”sameparlament”.

I samband med invigningen av SSR:s kansli i Umeå den 20 september 1981
framfördes från SSR att en samlad utredning om samernas situation snarast
måste komma till stånd. Utgångspunkten för denna önskade utredning ”är
kravet på en helhetssyn av samerna som ett folk, en helhetssyn, som också
innebär, att samerna oberoende av anknytning till den i sig kulturbärande
näringen, i lagstiftningen och på annat sätt uppfattas som samer”.

Mot bakgrund av vad som händer i vårt land, när det gäller torvbrytning,
planerna på gasledningar, den ökande turismen, friluftslivet osv. anser vi det
vara av stor vikt att en översyn görs i enlighet med samernas egna
önskemål.

Organisationerna är utmärkta redskap för att driva olika intressen som kan
finnas, men som samlat organ för att föra ett folks talan är de otillräckliga

Ett representativt samiskt forum, där varje same, oavsett yrke och
bostadsort, kan komma till tals genom att utnyttja sin rösträtt byggd på
principen en man - en röst anses behövligt.

Ett representativt samiskt organ måste uppfattas som komplement till
nuvarande sameorganisationer, inte som en ersättning.

Organisationernas beslut blir viktiga eftersom de får större möjlighet att
genomföras i praktiken, genom ett sameparlament, som representerar hela
det samiska folkets vilja.

Mot. 1981/82:1628

4

Enligt vår mening gagnas alla parter av ett samiskt folkvalt organ.
Myndigheterna i vårt land får en självklar kontaktyta, när de vill tala med
det samiska folket, och samema får själva ett organ, genom vilket de kan
förverkliga gemensamma intressen.

De praktiska frågorna kring ett samiskt folkvalt organ är många och
behöver grundligt diskuteras, exempelvis hur en samisk folkräkning kan
genomföras, eventuell valkretsindelning osv. - och detta tar tid.

Sameparlamentet blir inte ett partipolitiskt organ utan ett samernas
gemensamma forum, en samlande instans, där beslut tas i demokratisk
ordning och där ledamöter väljs efter demokratiska grunder.

I Finland har ett sameparlament redan blivit en realitet, och i Norge har
regeringen tillsatt en statlig utredning, kallad Samerettsutvalget, vars arbete
redan pågår.

Med hänvisning till det i motionen anförda hemställs

att riksdagen beslutar begära att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att se över samernas hela situation och i samband
med detta även undersöka möjligheterna att inrätta ett
”sameparlament” i Sverige med mönster från Finland och
Norge.

Stockholm den 26 januari 1982
STINA ELIASSON (c)

GÖREL BOHLIN (m) HANS LINDBLAD (fp)

MARIANNE STÅLBERG (s)