6

Motion

1981/82:11

av Erik Hovhammar m. fl.

med anledning av proposition 1981/82:30 om vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder

Med utgångspunkt i de riktlinjer för den ekonomiska politiken som
uppställs i motion 1981/82:8 lägger vi här fram följande förslag till
besparingsåtgärder inom arbetsmarknads- och industridepartementens verksamhetsområden.
Besparingsåtgärderna är avsedda att träda i kraft den 1
januari 1982.

Sänkta tilläggsbidrag till kommunala beredskapsarbeten

För kommunala beredskapsarbeten utgår statliga grundbidrag med 75 %
av lönekostnaderna. Till detta kommer tilläggsbidrag som normalt utgår med
20 % av Skillnaden mellan det godkända bidragsunderlaget och grundbidraget
för arbeten som medför investeringar i byggnader och anläggningar. I
vissa glesbygdskommuner ökar procentsatsen till mellan 30 och 50 %.

Vi föreslår att bidragsprocenten för tilläggsbidrag till kommunala beredskapsarbeten
sänks från 20 till 15 %. I kommuner med högre bidragsprocent
bör dock ingen förändring ske. Besparingen beräknas uppgå till 50
milj. kr.

Minskad stöd till industribeställningar

Riksdagen har för budgetåret 1981/82 anslagit 100 milj. kr. till industribeställningar.
AMS hade begärt att stödet skulle uppgå till 40 milj. kr. Enligt
vår åsikt bör AMS egen begäran vara till fyllest och beloppet följaktligen
sänkas med 60 milj. kr.

Minskad ambitionsnivå för yrkesinspektionen vad gäller förelägganden

Yrkesinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljö- och
arbetstidslagstiftningen. Under senare år har inspektionen börjat ge
förelägganden även om åtgärder sorn inte är att betrakta som rena
skyddsåtgärder (s. k. komfortåtgärder).

Yrkesinspektionen omfattas inte av begränsningskungörelsen. Det är
dock viktigt att myndigheten ändå gör konsekvensbedömningar av sina
förelägganden. Detta bör leda till en minskad ambitionsnivå vad gäller
förelägganden om komfortåtgärder. Det kan eventuellt bli nödvändigt med
en striktare kontroll och juristgranskning.

Mot. 1981/82:11

7

Med hänsyn till att samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare i dag sker
ute på arbetsplatserna när det gäller skyddsfrågor bör behovet av inspektioner
bli allt mindre.

Arbetsplatserna ser i stor utsträckning annorlunda ut i dag än vid den
tidpunkt då arbetsmiljölagstiftningen tillkom. Skydds- och säkerhetsanordningar
har tillkommit i allt större utsträckning. Detta skulle möjliggöra för
fler ungdomar att betjäna maskiner utan att dipensansökningar och särskild
prövning skall behöva ske i varje enskilt fall.

Inom enbart den statliga sektorn förväntas dessa åtgärder ge en besparing
på 30 milj. kr.

Ökade rationaliseringskrav på Stiftelsen Samhällsföretag

Regeringen föreslår i sin proposition att driftbidragen till Stiftelsen
Samhällsföretag sänks från nuvarande 135 % av lönesummorna för arbetstagarna
i skyddat arbete till 129%. Detta skulle kompenseras genom
rationaliseringsåtgärder.

Vi anser att rationaliseringskraven på stiftelsen ytterligare bör ökas och
föreslår därför att driftbidragsprocenten sätts till 127 %. Besparingen torde
uppgå till 26 milj. kr.

Redovisade åtgärder är vad vi anser bör kunna verkställas med början den
1 januari 1982. När det gäller Stiftelsen Samhällsföretags långsiktiga
verksamhet avser vi att vid ett senare tillfälle väcka ytterligare förslag.

Stopp för utbyggnaden av AMI

Den 1 januari 1980 trädde organisationen för Arbetsmarknadsinstitutet
(AMI) i kraft. Den innebar bl. a. att nio enskilt ägda arbetspsykologiska
konsultföretag med 300 anställda förstatligades. Moderata samlingspartiet
gick vid riksdagsbehandlingen emot beslutet i denna del.

Utbyggnaden av AMI har sedan dess fortsatt. Med hänsyn till det
statsfinansiella läget anser vi att denna utbyggnad nu bör stoppas. En
omprövning bör vidare ske av AMI:s fortsatta verksamhet syftande till en
lägre ambitionsnivå.

Besparingen torde uppgå till 20 milj. kr.

Begränsningen i det regionalpolitiska stödet

Regeringen föreslår i sin proposition att möjligheterna till att bevilja
avskrivningslån till maskininvesteringar och inventarier begränsas till
stödområdena 4—6. Som regeringen anför bör bankerna ta ett större ansvar
för finansieringen av lokaliseringsstödsprojekten. Vi anser därför att
avskrivningslån till maskininvesteringar och inventarier endast skall kunna
beviljas i stödområdena 5 och 6.

Mot. 1981/82:11

Utestående lokaliseringslån uppgick den 30 juni 1981 till 3 418 milj. kr. Till
detta kom 53 milj. kr. i lokaliseringslån som beviljats i varvsregionerna.
Under innevarande budgetår är 600 milj. kr anslagna till lokaliseringslån.
Räntan på dessa lån är f. n. 3 3/4 % över diskonto.

Lokaliseringslånen bör självklart vara förmånligare än marknadslån. Vi
anser dock att en viss höjning av räntenivån bör vara möjlig och förelår därför
att räntesatsen på lokaliseringslån höjs till 4 1/2 % över diskonto.

Dessa två besparingsåtgärder beräknas ge en besparing på 100 milj. kr.

Det ankommer på utskottet att utarbeta erforderliga lagtexter.

Hemställan

Mot bakgrund av det ovan anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att tilläggsbidraget för kommunala
beredskapsarbeten fr. o. m. den 1 januari 1982 sänks från 20 till
15 % av skillnaden mellan det godkända bidragsunderlaget och
grundbidraget,

2 att riksdagen beslutar att med bifall till förslaget i motionen vad
gäller stöd till industribeställningar till Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1981/82 under tolfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 2 848 900 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om yrkesinspektionen,

4. att riksdagen med avslag på regeringens proposition vad gäller
driftbidragen till Stiftelsen Samhällsföretag beslutar att driftbidraget
fr. o. m. den 1 januari 1982 sätts till 127 % av
lönesummorna för arbetstagarna i skyddat arbete,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om arbetsmarknadsinstitutet,

6. att riksdagen beslutar att höja räntan på lokaliseringslån
fr. o. m. den 1 januari 1982 till 4 1/2 % över diskonto,

7. att riksdagen med avslag på regeringens proposition vad gäller
avskrivningslån till maskininvesteringar och inventarier
beslutar att sådant lån fr. o. m. den 1 januari 1982 får beviljas i
stödområdena 5 och 6.

Stockholm den 20 oktober 1981
ERIK HOVHAMMAR (m)

ALF WENNERFORS (m) MARGARETHA AF UGGLAS (m)

PER WESTERBERG (m) STEN SVENSSON (m)

ANDERS G. HÖGMARK (m) BENGT WITTBOM (m)

GÖTE JONSSON (m) GUNNAR OSKARSON (m)

GÖTHE KNUTSON (m) GULLAN LINDBLAD (m)