UbU 1981/82:4
Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:4
om sjöbefälsutbildning m. m.
Motionerna
1980/81:258 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om ett
internationellt universitet för sjösäkerhetsfrågor.
1980/81:856 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1980/81:851 - yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande ett internationellt universitet för marin vetenskap och
teknik i Malmö.
1980/81:1306 av Christina Rogestam (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ett eventuellt internationellt sjöfartsuniversitet i Sverige lokaliseras till
Göteborg.
1980/81:1323 av Rolf Clarkson (m) och Paul Grabo (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om sjöfartens roll i trafikpolitiken m. m.
1980/81:1461 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till trafikutskottet remitterade motionen 1980/81:1000 -yrkas att riksdagen beslutar uttala att sjöbefälsskolorna i Malmö och
Stockholm bibehålls och hos regeringen begära åtgärder i anledning
därav.
1980/81:1490 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) vari - med
hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade
motionen 1980/81:1489 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts om ett IMCO-universitet (Inter-Governmental
Maritime Consultative Organization) i Malmö.
1980/81:1692 av Bertil Hansson (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas syftande till
att det av FN planerade internationella sjöfartsuniversitetet blir förlagt till
Sverige, varvid Göteborg i första hand bör komma i fråga som lämplig
ort,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer att svenska biståndsmedel ställs
till förfogande som ett bidrag till kostnaderna och för att säkra universitetets
ekonomi.
1 Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 4
UbU 1981/82:4
2
1980/81:1698 av Oskar Lindkvist (s) och Sivert Andersson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att utreda sjöbefälsutbildningens dimensionering,
kvalitet m. m.
1980/81:2167 av Per Olof Håkansson (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande utbildning i miljöteknik och säkerhetsfrågor
m. m.
(Yrkandena 1-3 och 5-9 har behandlats i CU 1980/81:38.)
Utskottet
Svensk sjöbefälsutbildning
Under åren 1971-1976 behandlades sjöbefälsutbildningens framtida
organisation inom en av skolöverstyrelsen (SÖ) tillsatt utredning om
sjöpersonalens utbildning (UTSJÖ). Åren 1973-1977 arbetade en annan
utredning med utformningen av driftpersonalutbildning inom gymnasieskolan
och högskolan (DRIFT 73). På grundval av dessa båda utredningars
resultat överlämnade SÖ år 1978 ett förslag till universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) om drift- och sjöpersonalutbildning i högskolan. UHÄ
lämnade i sin tur ett förslag i frågan till regeringen. Vid riksmötet 1978/79
beslöt slutligen riksdagen (prop. 1978/79:71, UbU 1978/79:24, rskr 1978/
79:206) om en reformerad utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk
personal.
Genom riksdagsbeslutet år 1979 inordnades utbildningarna till styrman,
sjökapten, maskintekniker och sjöingenjör samt radiotelegrafist i högskolan.
Två nya allmänna utbildningslinjer, styrmanslinjen och maskinteknikerlinjen,
samt två nya påbyggnadslinjer, sjökaptenslinjen och sjöingenjörslinjen,
inrättades. Radiotelegrafistutbildningen i form av en radiotelegrafistlinje
behöll tills vidare sin dåvarande utformning i avvaktan på en utredning om
dess längd och innehåll. Utbildningen på den nya styrmanslinjen och den nya
maskinteknikerlinjen startade läsåret 1980/81. Intagning till sjökaptenslinjen
och sjöingenjörslinjen sker första gången inför läsåret 1982/83.
I samband med beslutet år 1979 om reformering av sjöbefälsutbildningen
beslöt riksdagen också om en minskad dimensionering av utbildningen och
om lokalisering av den till endast tre orter mot dittills fem. Den reformerade
sjöbefälsutbildningen lokaliserades till Chalmers tekniska högskola i Göteborg,
högskolan i Kalmar och högskolan i Sundsvall/Härnösand. Riksdagen
beslöt att sjöbefälsskolorna i Malmö och Stockholm skulle avvecklas.
Vid riksmötet 1979/80 avslog riksdagen vid två tillfällen motionsyrkanden
om ändring av det då ett år gamla dimensionerings- och lokaliseringsbeslutet
UbU 1981/82:4
3
beträffande sjöbefälsutbildningen (UbU 1979/80:27 s. 5-6, TU 1979/80:26 s.
33-34).
Utbildningsplaner för de nya allmänna utbildningslinjerna, styrmanslinjen
och maskinteknikerlinjen, har utarbetats av UHÄ och fastställts den 28 mars
1980. Förslag till utbildningsplaner för de nya påbyggnadslinjerna, sjökaptenslinjen
och sjöingenjörslinjen. har utarbetats och sänts på remiss. De skall
tillämpas fr. o. m. läsåret 1982/83. I samband med reformeringen av
sjöbefälsutbildningen har UHÄ tillsatt en särskild rådgivande grupp för
denna utbildning, där berörda parter är representerade. Denna grupp har
bl. a. deltagit vid utarbetandet av de nya utbildningsplanerna.
1 motionerna 1980/81:1323 och 1980/81:1698 hävdas att ett bättre underlag
behövs för bedömning av sjöfartens roll i trafikpolitiken. Därför hemställs
bl. a. att riksdagen skall ge regeringen till känna att behovet av sjöbefäl för
svensk sjöfart, liksom konsekvenserna av sjöbefälsutbildningens dimensionering
och lokalisering, bör utredas. 1 motion 1980/81:1698 yrkas också, med
samma motivering, att även utbildningens kvalitet bör utredas. Enligt
motion 1980/81:1461 (med motivering i motion 1980/81:1000 remitterad till
trafikutskottet) hemställs att riksdagen skall uttala att sjöbefälsskolorna i
Malmö och Stockholm skall bibehållas och att riksdagen hos regeringen skall
begära åtgärder med anledning av ett sådant uttalande.
Trafikutskottet, som beretts tillfälle yttra sig över motionerna, anför i sitt
yttrande (TU 1981/82: 1 y) att inga nya skäl framkommit för en ändring av
riksdagens tidigare beslut om sjöbefälsutbildning. Trafikutskottet förutsätter,
som det även tidigare gjort, att UHÄ uppmärksamt följer utvecklingen
och om så erfordras vidtar sådana åtgärder att tillfredsställande utbildningskapacitet
och utbildningsstandard kan upprätthållas. Motionsyrkandena
avstyrks av trafikutskottet (yttrandet fogas som bilaga 1 till detta betänkande).
Utbildningsutskottet ansluter sig till vad trafikutskottet uttalat i sitt
yttrande och vill samtidigt framhålla att UHÄ varje år i sitt budgetarbete
överväger bl. a. sjöbefälsutbildningens dimensionering i samråd med berörda
parter. Som utskottet nyss redovisat har ett sådant samråd ägt rum även
vid utarbetandet av de nya utbildningsplanerna för sjöbefälsutbildningen. I
sammanhanget bör också nämnas att - enligt vad utskottet inhämtat - antalet
nybörjarplatser i sjöbefälsutbildningen innevarande läsår inte kunnat fyllas.
I Härnösand är antalet nybörjare mycket lågt på styrmanslinjen och
maskinteknikerlinjen. Även i Kalmar är antalet nybörjare lågt på den senare
linjen.
Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att riksdagen
avslår motionerna 1980/81:1461, 1980/81:1323 i denna del och 1980/81:1698 i
denna del.
Kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker vid sjötransporter har bl. a.
behandlat frågan om utbildning i miljöteknik m. m. för sjöpersonal. I
1* Riksdagen 1981182. 14 sand. Nr 4
UbU 1981/82:4
4
proposition 1980/81:119 (bil. 1 s. 8) om miljösäkrare sjötransporter uttalar
chefen för jordbruksdepartementet att kommittéförslaget i huvudsak redan
genomförts genom de nya utbildningsplaner som utarbetas inom UHÄ.
I motion 1980/81:2167, väckt med anledning av proposition 1980/81:119,
hemställs (yrkande 4) att riksdagen skall ge regeringen till känna att
utbildningen i miljöteknik- och sjösäkerhetsfrågor skall förbättras inom
sjöbefälsutbildningen och fortbildningen av sjöpersonal. Motionären delar
inte statsrådets uppfattning i proposition 1980/81:119 att kommittéförslagen i
denna fråga i huvudsak är genomförda.
Som utskottet nyss redovisat har nya utbildningsplaner fastställts för
styrmanslinjen och maskinteknikerlinjen. Vidare är nya utbildningsplaner
för sjökaptenslinjen och sjöingenjörslinjen klara inom kort. Utbildningsplanerna
har utarbetats i samråd med berörda parter. I både de fastställda
utbildningsplanerna och de förslag till utbildningsplaner som finns betonas
sjösäkerhetsfrågorna och miljöfrågorna. Utbildningen skall enligt planerna
uppfylla de minimikrav och beakta de resolutioner som specificeras i IMCO:s
(Inter-Governmental Maritime Consultative Organization) konvention år
1978 avseende befattningar som motsvarar resp. linje. Utbildningen skall
också motsvara de ytterligare krav som tillsynsmyndigheterna inom sjöfartsområdet
ställer upp. Utbildningen skall ge förmåga att utnyttja tillgänglig
teknik så att kraven på fartygs inre och yttre miljö tillgodoses. Utbildningen
skall vidare ge medvetenhet om samhällets mål avseende sjösäkerhet, om
resurshushållning, miljö och ekonomi samt om hur tekniken påverkar
samhället i stort och människors levnadsförhållanden ur såväl social som
ekologisk synvinkel. I utbildningsplanerna sägs beträffande utbildningens
innehåll och uppläggning att resp. linjenämnd, som utformar kursplaner,
skall inhämta yttrande från sjöfartsverket i frågor som är av betydelse för
sjösäkerheten och som rör behörigheten för sjöpersonal m. m. Fortbildning
av sjöbefäl sker vid de högskolor där sjöbefälsutbildning finns. Kursutbudet
och kursinnehållet anpassas successivt till sjöfartens utveckling och till de
normer som ställs upp för sjösäkerheten.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen inte bör göra
det begärda uttalandet varför yrkande 4 i motion 1980/81:2167 bör avslås av
riksdagen.
Lokalisering, finansiering m. m. av ett internationellt sjöfartsuniversitet
I skrivelse till regeringen i september 1980 föreslog rektor för dåvarande
sjöbefälsskolan i Malmö att ett internationellt sjöfartsuniversitet för
utbildning av sjöpersonal från utvecklingsländerna skall lokaliseras till
Malmö. I november samma år anordnades ett seminarium i Malmö i
samarbete mellan SIDA och IMCO (Inter-Governmental Maritime Consultative
Organization) om sjösäkerhetsfrågor och havsmiljöfrågor. Seminarie
-
UbU 1981/82:4
5
deltagarna, som till övervägande delen kom från utvecklingsländerna, antog
ett uttalande till stöd för förslaget om ett sjöfartsuniversitet i Malmö. Vid
årsskiftet 1980/81 upprättade IMCO:s generalsekreterare ett utkast till
översiktlig beskrivning av ett sådant sjöfartsuniversitet. Enligt generalsekreterarens
utkast skall kvalificerad sjöfartspersonal från utvecklingsländerna
utbildas vid universitetet, bl. a. lärare till utvecklingsländernas egna
sjöbefälsskolor, sjöfartsinspektörer samt sjöfartsadministratörer. Universitetet
förutsätts behövas under sex till åtta år, varefter utvecklingsländerna
skulle vara självförsörjande och kunna lita till egna resurser inom området. I
utkastet förutsätts att universitetet får disponera lokaler och utrustning av
Malmö kommun. Vidare förutsätts att Sverige skall bidra till finansieringen
liksom FN:s utvecklingsorgan, United Nations Development Programme
(UNDP).
I ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden 1981 behandlas
lokalisering och finansiering av det tänkta internationella sjöfartsuniversitetet.
Enligt motionerna 1980/81:258, 1980/81:856 (med motivering i motion
1980/81:851 s.-14), 1980/81:1323, 1980/81:1490 (med motivering i motion
1980/81:1489 s. 9) samt 1980/81:1698 yrkas att det eventuella sjöfartsuniversitetet
skall lokaliseras till Malmö. I motionerna 1980/81:1306 och 1980/
81:1692 yrkande 1 yrkas att det skall lokaliseras till Göteborg. I motionerna
1980/81:258 och 1980/81:1692 yrkande 2 anförs att Sverige bör delta i
finansieringen av universitetet med hjälp av biståndsmedel.
Utrikesutskottet och trafikutskottet har beretts tillfälle yttra sig över
motionsyrkandena.
Utrikesutskottet framhåller i sitt yttrande (UU 1981/82: 1 y) att huvudprincipen
i internationellt biståndssamarbete är att förlägga utbildningsinsatser
m. m. till utvecklingsländerna. Utrikesutskottet anser att utslagsgivande
för lokaliseringen av ett internationellt sjöfartsuniversitet bör vara vad
utvecklingsländerna själva kommer fram till samt vad IMCO och UNDP
prioriterar. Detta gäller också frågan om finansiering med svenska biståndsmedel
och frågan om utvecklingsländernas möjlighet att själva bidra till
finansieringen. Enbart det förhållandet att lokaler finns tillgängliga bör
enligt utrikesutskottet inte få styra den svenska inställningen. Inte heller bör
svenska regionalpolitiska överväganden tillmätas någon avgörande betydelse.
Utrikesutskottet avstyrker motionsyrkandena (yttrandet fogas som bilaga
2 till detta betänkande).
Trafikutskottet (TU 1981/82:1 y) anser att lokalisering till Sverige av ett
internationellt sjöfartsuniversitet är angelägen och utgår från att finansieringsfrågan
kan ges en tillfredsställande lösning. Enligt trafikutskottet
lämpar sig både Malmö och Göteborg väl för lokalisering. Trafikutskottet
anser att motionsyrkandena bör avslås i avvaktan på det fortsatta beredningsarbetet
inom regeringskansliet, vilket innefattar både lokaliseringsfrågan
och finansieringsfrågan (yttrandet fogas som bilaga I till detta
betänkande).
UbU 1981/82:4
6
Utbildningsutskottet anser liksom utrikesutskottet att många frågor måste
få sitt svar innan ställning kan tas till om ett internationellt sjöfartsuniversitet
skall lokaliseras till Sverige och till någon särskild ort i Sverige. Det gäller
t. ex. frågan om utvecklingsländerna önskar ett sjöfartsuniversitet av den
skisserade utformningen. Det gäller också vart de önskar se det lokaliserat,
om de är beredda att finansiera det bl. a. via UNDP och om de själva kan
bidra till finansieringen. Eftersom frågan f. n. bereds både på det internationella
planet och inom det svenska regeringskansliet anser utbildningsutskottet
att riksdagen inte nu bör ta ställning i lokaliserings- och finansieringsfrågan.
Motionsyrkandena bör därför avslås av riksdagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande uttalande om utredning om sjöbefälsutbildningens
dimensionering, lokalisering och kvalitet avslår
motionerna 1980/81:1323 i denna del och 1980/81:1698 i denna
del,
2. att riksdagen beträffande uttalande om bibehållande av sjöbefälsskolorna
i Stockholm och Malmö avslår motion 1980/
81:1461,
3. att riksdagen beträffande uttalande om vissa inslag i sjöbefälsutbildning
m. m. avslår motion 1980/81:2167 yrkande 4,
4. att riksdagen beträffande lokalisering av ett internationellt
sjöfartsuniversitet avslår motionerna 1980/81:258 i denna del,
1980/81:856, 1980:81:1306, 1980/81:1323 i denna del, 1980/
81:1490, 1980/81:1692 yrkande 1 och 1980/81:1698 i denna
del,
5. att riksdagen beträffande finansiering av ett internationellt
sjöfartsuniversitet avslår motionerna 1980/81:258 i denna del
och 1980/81:1692 yrkande 2.
Stockholm den 26 november 1981
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s). Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s). Sven Johansson (c). Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m),
Kerstin Göthberg (c), Karl-Erik Häll (s), Ylva Annerstedt (fp). Iris
Mårtensson (s). Göran Persson (s) och Marie Nordström (fp).
UbU 1981/82:4 Bilagal
7
Trafikutskottets yttrande
1981/82:1 y
över motioner om sjöbefälsutbildningen och förläggningen av ett
internationellt sjöfartsuniversitet till Sverige
Till utbildningsutskottet
Genom beslut den 1 september 1981 har utbildningsutskottet berett
trafikutskottet tillfälle att yttra sig över motionerna 1980/81:258, 856, 1306,
1323, 1461, 1490, 1692 och 1698.
Trafikutskottet får med anledning härav anföra följande.
I motionerna tas två frågor upp, nämligen sjöbefälsutbildningen och
förläggningen av ett internationellt universitet för sjösäkerhetsfrågor till
Sverige.
I motionerna 1980/81:1323 (m, c) och 1980/81:1698 (s) yrkas att den
svenska handelssjöfartens och närliggande verksamheters behov av behörigt
sjöbefäl utreds liksom konsekvenserna av sjöbefälsutbildningens dimensionering
och lokalisering ur bl. a. rekryterings-, konkurrens- och kostnadssynpunkt.
Dessutom yrkas i den sistnämnda motionen att möjligheterna att
kraftigt förbättra kvaliteten i den nuvarande utbildningen liksom möjligheterna
till en planerad fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma
utreds. I motion 1980/81:1461 (partimotion, vpk) yrkas att riksdagen beslutar
uttala att sjöbefälsskolorna i Malmö och Stockholm bibehålls.
Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om att riksdagen i mars
1979 beslutade om en reformerad utbildning av sjöbefäl (prop. 1978/79:71,
UbU 1978/79:24, rskr 1978/79:206). Beslutet innebär bl. a. en minskad
dimensionering av utbildningen och en koncentration av denna till tre orter,
nämligen Kalmar, Sundsvall/Härnösand och Göteborg. Utbildningen i
Stockholm och Malmö skall avvecklas successivt. Trafikutskottet har för sin
del inte funnit att några nya skäl framkommit som innebär att riksdagens
tidigare beslut bör frångås. Utskottet förutsätter dock liksom tidigare (TU
1979/80:26) att UHÄ uppmärksamt följer utvecklingen och om så erfordras
vidtar sådana åtgärder att tillfredsställande utbildningskapacitet och utbildningsstandard
kan upprätthållas.
Av det anförda följer att utskottet avstyrker motion 1980/81:1461
(partimotion, vpk) samt motionerna 1980/81:1323 (m, c) och 1980/81:1698
(s) i denna del.
IMCO som är FN:s fackorgan för tekniska sjöfartsfrågor har ställt sig
positiv till att ett internationellt sjöfartsuniversitet i IMCO:s regi förläggs till
Sverige. Universitetet skall utbilda kvalificerad sjöpersonal från utvecklingsländerna
till lärare vid sjöbefälsskolor, sjöfartsinspektörer och högre
UbU 1981/82:4 Bilaga 1
8
förvaltningstjänstemän. Tillgång till dessa personalkategorier är av stor
betydelse för utvecklingsländerna i arbetet på en förbättrad sjösäkerhet.
I motionerna 1980/81:258 (m), 1980/81:856 (s), 1980/81:1323 (m, c) och
1980/81:1698 (s) framhålls att erbjudandet att förlägga universitetet till
Sverige bör antas och att därvid Malmö bör komma i fråga som förläggningsort.
I motion 1980/81:1490 (fp) framhålls att regeringen vid sina
överväganden noga bör beakta att både lämpliga lokaler och kvalificerad
kunskap inom det aktuella området sedan gammalt finns i Malmö. I motion
1980/81:1306 (c) förespråkas Göteborg som lokaliseringsalternativ om
universitetet skall förläggas till Sverige. I motion 1980/81:1692 (fp) begärs att
åtgärder vidtas som syftar till att universitetet blir förlagt till Sverige varvid
Göteborg i första hand bör väljas som förläggningsort.
Enligt vad utskottet erfarit bereds f. n. i regeringskansliet förslaget att
förlägga sjöfartsuniversitetet till Sverige. Såväl finansierings- som lokaliseringsfrågorna
övervägs därvid. Kostnaderna för Sverige beror bl. a. på hur
stora bidrag som kan utverkas av UNDP (United Nations Development
Programme). Utskottet finner för sin del en lokalisering av IMCOuniversitetet
till Sverige angelägen och utgår därvid från att finansieringsfrågan
kan ges en tillfredsställande lösning. Sverige skulle därigenom kunna
bidra till att tillgodose u-ländernas stora utbildningsbehov av kvalificerad
sjöpersonal, vilket skulle medverka till att förbättra säkerheten till sjöss.
Även för svensk sjöfartsnäring skulle en lokalisering av universitetet till
Sverige vara betydelsefull, bl. a. på så sätt att kontakterna med ledande
tjänstemän inom sjöfartens område från u-länderna skulle underlättas.
I motionerna förespråkas såväl Malmö som Göteborg som lokaliseringsort
för universitetet. Utskottet, som inte funnit anledning att närmare gå in på
denna fråga, vill dock framhålla att båda dessa orter lämpar sig väl för en
lokalisering.
Som framgår av det anförda anser utskottet att starka skäl talar för en
lokalisering av IMCO-universitetet till Sverige. I avvaktan på det fortsatta
beredningsarbetet i regeringskansliet, innefattande såväl finansierings- som
lokaliseringsfrågorna, synes dock motionerna i här berörda delar inte nu
böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Stockholm den 27 oktober 1981
På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Bertil Jonasson (c). Essen Lindahl (s),
Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Rune Torwald (c). Birger Rosqvist (s).
Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s). Eric Rejdnell (fp). Rune Johansson
(s), Ivar Franzén (c). Eric Börjesson (fp), Sten-Ove Sundström (s) och Karl
Björzén (m).
UbU 1981/82:4 Bilaga 2
9
Utrikesutskottets yttrande
1981/82:1 y
om ett internationellt sjöfartsuniversitet
Till utbildningsutskottet
Utbildningsutskottet har den 1 september beslutat bereda utrikesutskottet
tillfälle att avge yttrande över motionerna 1980/81:258, 856, 1306, 1323,
1461, 1490, 1692 och 1698 angående inrättande av ett internationellt
sjöfartsuniversitet i Sverige. Trafikutskottet har erhållit samma remiss.
Utskottet
Utskottet vill begränsa sitt yttrande över ifrågavarande motioner till att
avse dels biståndspolitiska synpunkter på förläggningen till Sverige av ett
internationellt sjöfartsuniversitet som huvudsakligen skulle betjäna uländerna,
dels frågan om möjligheten att utnyttja svenska biståndsmedel för
detta ändamål.
Enligt vad utskottet inhämtat har tanken på att i Sverige upprätta ett
internationellt sjöfartsuniversitet med inriktning på u-länderna sin upprinnelse
i att SIDA i samarbete med FN:s sjöfartsorganisation IMCO genomfört
några kortare sjöfartsseminarier i bl. a. Malmö för deltagare från uländerna.
Vid det senaste av dessa seminarier i november 1980 uttalade sig
kursdeltagarna i en resolution till förmån för upprättandet av ett internationellt
sjöfartsuniversitet i Malmö. Förslaget har sedan drivits vidare inom
IMCO och organisationens generalsekreterare har diskuterat det med
företrädare för svenska regeringen, som nu bereder ärendet. Några utförliga
planer för det tilltänkta sjöfartsuniversitetets utformning och inriktning
föreligger ännu inte, liksom ej heller någon kostnadskalkyl.
I det internationella biståndssamarbetet med u-länderna har sedan många
år en huvudprincip varit att utbildningsprojekt och andra insatser som
u-länderna avses dra nytta av bör förläggas till u-länderna själva. Endast på
så sätt, har det ansetts, kan projektverksamheten pågå i sin naturliga miljö
och de rätta lokala spridningseffekterna uppnås. Det var bl. a. av det skälet
som Sverige i sin egen biståndsverksamhet tidigt upphörde med att förlägga
utbildning av u-landsstudenter här. Ett ytterligare skäl till denna ståndpunkt
var att u-landsstudenter i Sverige först behöver tillbringa åtskillig tid med att
lära sig svenska språket och svenska förhållanden, till begränsad nytta för
deras framtida verksamhet.
Om därför en utbildningsinstitution för u-länderna skall förläggas till ett
i-land - och därtill ett i-land med ett litet språk som svenskan - bör enligt
utskottets mening särskilda skäl tala för det. Det kan exempelvis vara fråga
UbU 1981/82:4 Bilaga 2
10
om en utbildning som på grund av brist på lärare eller på teknisk infrastruktur
inte lämpligen kan ligga i något u-land.
Vad gäller det nu föreslagna sjöfartsuniversitetet bör det enligt utskottets
åsikt vara utslagsgivande vad u-länderna själva anser, dels om behovet av ett
internationellt universitet för sjöfartsfrågor över huvud taget, dels det
rimliga i att förlägga det till Sverige. För att en avvägning mellan olika
angelägna u-landsinsatser skall kunna äga rum bör vidare u-ländernas
intresse för det nu aktuella sjöfartsuniversitetet inte bara komma till uttryck i
sjöfartsorganisationen 1MCO utan även klart manifesteras förslagsvis i FN:s
utvecklingsorgan UNDP.
Två av motionerna föreslår vidare att svenska biståndsmedel skall kunna
komma till användning vid finansieringen av ett sjöfartsuniversitet i Sverige.
Utskottet vill erinra om att det är en etablerad princip såväl i det svenska
bilaterala biståndet som i FN-biståndet att mottagarländerna själva bör ha ett
avgörande inflytande över biståndsmedlens användning. U-ländernas eventuella
intresse för ett sjöfartsuniversitet bör därför även ta sig uttryck i en
villighet att delta i finansieringen av det, exempelvis genom att de föreslår att
en del av UNDP:s resurser tas i anspråk för ändamålet. Det bör inte heller
vara uteslutet att berörda u-länder utnyttjar sitt på bilateral väg erhållna
bistånd för att medverka i finansieringen.
Först när dessa förutsättningar är uppfyllda kan enligt utskottets uppfattning
ett svenskt direkt deltagande i finansieringen kunna övervägas. Enbart
det förhållandet att lokaler finns tillgängliga i Malmö bör inte få styra den
svenska inställningen. Självfallet bör inte heller svenska regionalpolitiska
överväganden tillmätas någon avgörande betydelse i en fråga av denna
art.
Med hänvisning till vad som ovan anförts avstyrker utskottet för sin del
motionsyrkandena i de här berörda avseendena.
Stockholm den 27 oktober 1981
På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNEL1US
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Demelius (m), Torsten
Bengtson (c), Sture Palm (s). Olle Göransson (s). Ingrid Sundberg (m),
Gunnel Jonäng (c). Carl Lidbom (s). Linnea Hörlén (fp), Axel Andersson
(s). Sten Sture Paterson (m). Rune Ångström (fp), Anita Modin (s). Stig
Gustafsson (s), och Inga-Britt Johansson (s).