UbU 1981/82:3
Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:3
om utbildning för undervisningsyrken
Motionerna
1979/80:1283 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om rekrytering av lärare i ämnet teknik,
2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att en
behörighetsgivande utbildning i teknik för lärare i trä- och metallslöjd samt
yrkeslärare bör komma till stånd.
1980/81:556 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning av förutsättningarna för utbildning
av förskollärare till lågstadielärare vid högskolan i Karlstad.
1980/81:561 av Bo Södersten m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att klasslärarutbildning återinförs vid högskolan i Falun/
Borlänge snarast möjligt.
1980/81:980 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
hemställa hos regeringen att lämpliga utbildningsenheter i Umeå och
eventuellt Luleå och Härnösand ges i uppdrag att utreda förutsättningarna
till en integrerad utbildning av barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger.
1980/81:1280 av Stina Andersson (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att utbildningen av barnomsorgs- och lärarpersonal i
ökad utsträckning skall omfatta handikapp och utvecklingsstörningar hos
barn.
1980/81:1289 av Elisabeth Fleetwood (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande behovet av förstärkt ställning för ökad invandrarkunskap
i lärarutbildningen samt att universitets- och högskoleämbetet i sin utbildningsplan
för läraryrken bör ta hänsyn till och beakta detsamma.
1980/81:1713 av Marianne Stålberg m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen och på lämpligt sätt genomför förslag om
8. att jämställdhet bör ingå som obligatoriskt ämne i lärarnas och
förskollärarnas utbildning.
(Yrkandena 10 och 11 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:20,
yrkande 4 i betänkande 1980/81:22, yrkandena 1, 2 och 9 i betänkande
1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 3
UbU 1981/82:3
2
1980/81:37 samt yrkandena 5, 6 och 7 i betänkande 1980/81:39. Yrkande 3
behandlar utskottet i annat sammanhang.)
1980/81:1909 av Rune Gustavsson m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1980/81:1908-yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av utbildningen
inom barnomsorgen i enlighet med motionens mening.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet en motion om utbildning av lärare i
teknik m. m. som väckts under riksmötet 1979/80. Vidare behandlas ett antal
motioner om lärarutbildning som väckts under riksmötet 1980/81.
Utbildning av lärare i teknik m. m.
Enligt riksdagens beslut om läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180,
UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) skall teknik ingå i blocket naturorienterande
ämnen om 15 veckotimmar på högstadiet och om 6 veckotimmar på
mellanstadiet. Vidare skall i orienteringsämnena på lågstadiet ingå moment
från bl. a. teknik.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) fick den 28 juni 1979 regeringens
uppdrag att lägga fram förslag till utbildning för lärare som undervisar i
teknik i grundskolan utan erforderlig utbildning. På grundval av UHÄ:s
förslag har regeringen den 11 september 1980 meddelat bestämmelser om
behörighetsgivande utbildning för lärare i bl. a. teknik. Utbildningen vänder
sig till icke behöriga lärare i grundskolan i matematik, teknik och fysik
alternativt kemi. För tillträde till utbildningen skall lärarna ha undervisat i
minst fem terminer i bl. a. teknik. Utbildningen omfattar 40 poäng och ger
behörighet till tjänst som lärare 19 i grundskolan (tjänst på högstadiet i dels
matematik och teknik, dels fysik eller kemi). Läsåret 1980/81 antogs 60
studerande till sådan behörighetsgivande utbildning och under läsåret
1981/82 beräknas likaledes 60 studerande bli antagna. För läsåret 1982/83 har
UHÄ begärt medel för ytterligare 90 platser för denna utbildning. Härutöver
har UHÄ föreslagit att enstaka kurser anordnas för lärare som behöver
kompletterande utbildning för att på ett tillfredsställande sätt undervisa i
teknik.
I motion 1979/80:1283 framförs uppfattningen att undervisningen i teknik i
första hand bör tas om hand av lärare i trä- och metallslöjd samt yrkeslärare i
gymnasieskolan som fått kompletterande utbildning för undervisning i
teknik. Riksdagen bör enligt motionärerna ge regeringen till känna att en
behörighetsgivande utbildning i teknik för lärare i trä- och metallslöjd och för
nämnda yrkeslärare bör komma till stånd.
Utskottet har inhämtat remissyttranden över motionen från UHÄ och
UbU 1981/82:3
3
skolöverstyrelsen (SÖ), vilka båda tillstyrkt behörighetsgivande utbildning i
teknik för lärare i trä- och metallslöjd. Skrivelse i ärendet har inkommit från
Lärarnas riksförbund (LR), som föreslår att motionen avstyrks. En
sammanfattning av yttrandena och skrivelsen fogas som bilaga till detta
betänkande.
Utskottet erinrar om att UHÄ i anslagsframställningen för budgetåret
1982/83 föreslagit att s. k. enstaka kurser skall anordnas för lärare som
behöver kompletterande utbildning för att på ett tillfredsställande sätt
undervisa i teknik. Vidare har utskottet erfarit att regeringen våren 1982
avser lägga fram en proposition om principer för den framtida lärarutbildningen.
Utskottet utgår från att härvid förutsättningslöst prövas hur olika
ämnen skall kombineras i lärartjänst mot bakgrund av behoven i grundskolan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1979/80:1283.
Andra lärarutbildningsfrågor
Riksdagen beslöt år 1977 om reformering av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
(prop. 1976/77:76, UbU 1976/77:29, rskr 1976/77:333).
I den nya utbildningsorganisationen, som infördes läsåret 1978/79, omfattar
förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna fyra terminer för dem som
har förutbildning inom barnomsorgen (vårdlinjens gren för barna- och
ungdomsvård eller 20- alternativt 40-veckorsutbildning till barnskötare) och
fem terminer för dem som inte har denna förutbildning.
I motion 1980/81:980 hemställs om utredning av förutsättningarna för en
integrerad utbildning av barnskötare, förskollärare och fritidspedagoger.
Även i motion 1980/81:1909 begärs en översyn av utbildningen av barnomsorgspersonal
så att denna blir enhetlig.
Utskottet erinrar om att förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
nyligen reformerats och att de som utbildats enligt den nya ordningen
kommit ut på arbetsmarknaden först under budgetåret 1980/81. Erfarenheterna
av utbildningen är alltså begränsade. Utskottet finner därför inte
anledning att förorda en ny översyn av utbildningarna. Utskottet vill
emellertid peka på de försök som bedrivs med utbildning av bl. a.
förskollärare och fritidspedagoger i syfte att finna olika former för
samverkan mellan utbildningarna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1980/
81:980 och 1980/81:1909.
Enligt motion 1980/81:1289 bör invandrarkunskap få ökat utrymme inom
lärarutbildningen. Motionärerna anser att UHÄ bör beakta detta vid
fastställande av utbildningsplaner för utbildning för undervisningsyrken. I
motion 1980/81:1713 (yrkande 8) hävdas att jämställdhet bör ingå som
obligatoriskt ämne i lärarnas och förskollärarnas utbildning.
Utskottet vill erinra om att utbildningsplan för varje allmän utbildnings -
UbU 1981/82:3
4
linje inom högskolan fastställs centralt. I sådan plan anges bl. a. syftet med
linjen och det huvudsakliga innehållet i utbildningen på linjen. I utbildningsplanerna
för t. ex. alla linjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken
ingår en föreskrift att människans situation och livsvillkor som individ
och samhällsmedlem skall uppmärksammas i utbildningen samt att situationen
i skola och samhälle för elever med olika etnisk, språklig, kulturell och
religiös bakgrund skall uppmärksammas särskilt. Detsamma gäller de
olikheter i mäns och kvinnors situation och villkor i och utanför skolan som
påverkar studie- och yrkesvalet samt de olika rollerna i familj, arbete och
samhällsliv.
Utskottet har inhämtat att frågor rörande de nämnda utbildningsmomenten
visas särskild uppmärksamhet vid den kontinuerliga översyn av
utbildningsplanerna som sker inom UHÄ. Vad beträffar utbildning i
invandrarkunskap har utskottet erfarit att UHÄ i samverkan med statens
invandrarverk och regionstyrelsernas kanslier har genomfört regionala
konferenser i avsikt att fördjupa och förstärka kunskapen i invandrarfrågor
hos de lokalt utbildningsansvariga.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att de i motionerna
1980/81:1289 och 1980/81:1713 yrkande 8 berörda frågorna inte behöver
påkalla någon särskild riksdagens åtgärd. Riksdagen bör därför avslå
motionerna.
I motion 1980/81:1280 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att
utbildningen av barnomsorgs- och lärarpersonal i ökad utsträckning skall
omfatta handikapp och utvecklingsstörningar.
UHÄ har den 17 februari 1981 i särskild skrivelse till regeringen lagt fram
förslag till utbildningsinsatser för personal inom barnomsorgen m. m.
Förslagen avser dem som arbetar bland barn med särskilda behov av stöd och
stimulans. Skrivelsen bereds f. n. inom regeringskansliet.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1980/81:1280.
Frågor om lokalisering av utbildning tas upp i två motioner. I motion
1980/81:556 begärs utredning om förutsättningarna för utbildning av
förskollärare till lågstadielärare vid högskolan i Karlstad. Enligt motion
1980/81:561 bör riksdagen uttala att klasslärarutbildning bör komma till
stånd vid högskolan i Falun/Borlänge.
UHÄ har i anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 föreslagit
vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare vid bl. a. högskolan i
Karlstad. Vidare har UHÄ föreslagit en ökning av antalet intagningsplatser
för klasslärarutbildning och i ett par alternativ föreslagit förläggning av sådan
utbildning till högskolan i Falun/Borlänge.
Med hänvisning till att UHÄ:s anslagsframställning f. n. bereds inom
regeringskansliet anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
1980/81:556 och 1980/81:561.
UbU 1981/82:3
5
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande utbildning av lärare i teknik m. m.
avslår motion 1979/80:1283,
2. att riksdagen beträffande en utredning om utbildningen av
barnomsorgspersonal avslår motionerna 1980/81:980 och 1980/
81:1909,
3. att riksdagen beträffande invandrarkunskap inom lärarutbildningen
avslår motion 1980/81:1289,
4. att riksdagen beträffande jämställdhet som obligatoriskt ämne i
lärarutbildningen avslår motion 1980/81:1713 yrkande 8,
5. att riksdagen beträffande ökad undervisning inom lärarutbildningen
om handikapp och utvecklingsstörningar hos barn avslår
motion 1980/81:1280,
6. att riksdagen beträffande vidareutbildning av förskollärare till
lågstadielärare vid högskolan i Karlstad avslår motion 1980/
81:556,
7. att riksdagen beträffande klasslärarutbildning vid högskolan i
Falun/Borlänge avslår motion 1980/81:561.
Stockholm den 19 november 1981
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Iris
Mårtensson (s), Lars Svensson (s) och Göran Persson (s).
UbU 1981/82:3
6
Bilaga
Sammanfattning av remissyttranden och skrivelse ang. motion 1979/80:1283
I sitt yttrande erinrar universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) om att
skolöverstyrelsen (SÖ) våren 1980 utfört en enkätundersökning angående
tjänstgörande tekniklärare vårterminen 1980. Sammanlagt omfattar enkäten
1 819 lärare. Enligt en preliminär sammanställning finns 660 individer
behöriga till tjänst som lärare 19 (tjänst på högstadiet i grundskolan i dels
matematik och teknik, dels fysik eller kemi). Vidare undervisar i teknik 616
andra behöriga lärare (varav 142 lärare i trä- och metallslöjd) och 538 lärare
som inte är behöriga till någon tjänst. Mot bakgrund av det behov som SÖ
sålunda kartlagt räknar UHÄ med att utbildning skall komma till stånd av
lärare, som utan att vara behöriga har tjänstgjort viss tid och haft
undervisning i teknik (lärare 19).
UHÄ säger sig också i olika sammanhang ha förordat en friare
kombination av ämnen i lärartjänst, bl. a. i remissyttrandet över lärarutbildningsutredningen
där kombinationen slöjd och teknik angavs sorn tänkbar.
SÖ har i huvudsak anfört följande.
Från undervisningens synpunkt är det önskvärt att lärare i grundskolan har
stor ämnesbredd. För undervisningen i naturorienterande ämnen skulle man
helst ha lärare med kompetens i samtliga de ämnen som ingår i blocket.
Lärare med en utbildning som åtminstone närmar sig denna bredd finns dock
knappast att tillgå för närvarande. Det har visat sig ytterligt svårt att
rekrytera lärare för undervisning i ämnet teknik, som har sådan önskad
ämnesbredd.
För att råda bot på denna betydande brist på lärare med utbildning för
undervisning i teknik, én brist sorn torde vara bestående och sannolikt även
kommer att öka i och med införandet av ny läroplan för grundskolan (Lgr
80), anser SÖ det angeläget ätt åtgärder snarast vidtas.
Av pedagogiska skäl ligger lärare i trä- och metallslöjd väl till för att
handha undervisningen i teknik. Dessa lärare har den praktiska utbildning
och erfarenhetsbakgrund som ämnet kräver. Ämnet trä- och metallslöjd kan
i lärartjänst kombineras med ämnena engelska, matematik, teckning och
hemkunskap. SÖ anser liksom motionärerna att trä- och metallslöjd bör
kunna ingå i lärartjänst även tillsammans med ämnet teknik.
SÖ tillstyrker således och finner det även angeläget att en behörighetsgrundande
utbildning i ämnet teknik anordnas för lärare i trä- och
metallslöjd. Härav följer att vissa tillägg i skolförordningen bör göras bl. a. så
att i tjänst som lärare 23 i grundskolan införs kombinationen av ämnena träoch
metallslöjd och teknik.
Utbildning av gymnasieskolans yrkeslärare för tjänstgöring i grundskolan
passar på ett dåligt sätt in i det mönster med lärarutbildning och
tjänstekonstruktioner för grundskolan som 1974 års lärarutbildningsutredning
skisserat och som SÖ i allt väsentligt ställt sig bakom. Det är också av
UbU 1981/82:3
7
Bilaga
flera skäl svårt att kombinera tjänstgöring i gymnasieskolan med tjänstgöring
i grundskolan. SÖ avstyrker därför att behörighetsgrundande utbildning i
ämnet teknik för närvarande anordnas för yrkeslärare.
Lärarnas riksförbund (LR) har inkommit med skrivelse i ärendet.
Beträffande undervisning i ämnet teknik erinrar LR om vad SÖ skrivit i sitt
förslag till förändring av grundskolans läroplan (s. 79 f.), vad föredragande
statsrådet anfört i proposition 1978/79:180 om läroplan för grundskolan
(s. 75 f.) och vad utbildningsutskottet framhållit i sitt betänkande 1978/79:45
i ärendet (s. 40). LR fortsätter.
Utifrån SÖ:s förslag, regeringens proposition och inte minst utbildningsutskottets
uttalanden är det enligt LR:s uppfattning alldeles uppenbart att
man skall eftersträva en så god integration som möjligt mellan ämnet teknik
och övriga naturorienterande ämnen. Det är därvid klart att de praktiska
momenten skall förstärka de teoretiska så att eleverna upplever ämnena som
en helhet. En slutsats av detta är att fortbildningsinsatser för lärare bör
präglas av att de tekniska momenten skall ingå i naturorienterande
orienteringsämnen på alla stadier. Särskilda fortbildningsinsatser är
beslutade för lärarna på låg- och mellanstadierna beträffande tekniska
moment. Liknande insatser är enligt LR självklara på högstadiet, dvs.
lärarna i de naturorienterande ämnena bör fortbildas så att de kan undervisa i
så många som möjligt av de naturorienterande ämnena och teknik.
Sammanfattningsvis anser LR att resonemanget i motion 1979/80:1283 om
samband mellan undervisning i slöjd och teknik ej överensstämmer med
riksdagsbeslutet om läroplan för grundskolan och föreslår att motionen
avslås.
GOTAB 69822 Stockholm 1981