UbU 1981/82:2
Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:2
om vissa skolfrågor
Motionerna
1980/81:184 av Margaretha af Ugglas (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att skolans betygssystem även skall innehålla ett sammanfattande omdöme
om elevens arbetsvilja, samarbetsförmåga, närvaro och punktlighet.
1980/81:309 av Anita Bråkenhielm (m) och Sonja Rembo (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om sådana åtgärder att orsaksrelaterad
frånvarorapportering på lämpligt sätt införs i grundskolans högstadium
och på gymnasieskolans olika linjer.
1980/81:551 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Bengt Wittbom (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen avbryter försöksverksamheten
med betygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro
län i enlighet med vad som i motionen anförts.
1980/81:962 av Göran Allmér m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts beträffande avgifter vid särskild prövning och fyllnadsprövning
i ungdomsskolan,
2. att riksdagen hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att ge
alla elever rätt att utan tidsbegränsning och andra hinder genom kompletterande
studier och prövningar förbättra sina betyg och få tillgodoräkna sig
dessa betyg i merithänseende.
1980/81:971 av Inga Lantz m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
4. att riksdagen beslutar uttala sig för att alla betyg skall bort inom hela
skolsystemet.
(Övriga yrkanden har utskottet behandlat i betänkandena 1980/81:22
och 1980/81:30.)
1980/81:1292 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att nivågruppering i språk får förekomma längre
tid än en termin,
2. att riksdagen uttalar att en utvärdering görs av i hur hög grad nivågruppering
är möjlig utan att skolans sociala mål eftersätts.
1980/81:1313 av Per Stenmarck (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att upphäva det tidigare fattade beslutet att
betyg i grundskolan skall ges endast i årskurserna 8 och 9,
1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 2
UbU 1981/82:2
2
2. att riksdagen beslutar att uttala att betyg är nödvändiga som information,
motivation och urval samt att de bör ges på samtliga stadier i skolan,
3. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att regeringen under
år 1981 lägger fram förslag angående införande av kursrelaterade betyg i
grundskolan.
1980/81:1317 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
4. att riksdagen beslutar uttala att betygen helt skall avskaffas inom
grundskolan.
(Yrkande 5 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:19, yrkandena
1—3 och 6-10 i betänkande 1980/81:22 samt yrkandena 11 och 12 i betänkande
1980/81:25.)
1980/81:1320 av Eva Winther (fp) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter undersöka möjligheten att åter medge komplettering av
slutbetyg från gymnasieskolan.
1980/81:1719 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Larz Johansson (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av antagningsbestämmelserna
till högskolan i enlighet med motionens syfte.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner om vissa
skolfrågor som väckts under riksmötet 1980/81 och vilkas behandling skjutits
upp till innevarande riksmöte.
Frågor om betyg
Riksdagen beslöt år 1979 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr
1978/79:422) att betyg i grundskolan fr.o.m. läsåret 1982/83 skall ges
endast på höst- och vårterminerna i årskurserna 8 och 9. Betygen skall ges
i en femgradig skala, där medelbetyget i riket är tre. Betyg skall ges med
hänsyn till elevernas prestationer. Någon på förhand given proportion för
de olika betygsgraderna skall inte finnas. Denna modifiering innebär att
man tar bort föreskriften att betygen skall fördelas enligt vissa givna
procentsatser. Vidare skall kontakter mellan hem och skola ytterligare
utvecklas. Av förordningen (1980:64) om mål och riktlinjer i 1980 års
läroplan för grundskolan framgår bl. a. att ansvaret för att kontakter (enskilda
samtal) kommer till stånd mellan hem och skola åvilar skolan. De
enskilda samtalen har bl. a. till uppgift att i årskurserna 1—7 ersätta och i
årskurserna 8-9 komplettera den information till föräldrarna som förr gavs
huvudsakligen i form av betyg. Vid dessa samtal skall lärarna försöka ge en
nyanserad bild av eleverna och inte begränsa samtalen enbart till elevernas
studieresultat.
UbU 1981/82:2
3
Utredningen (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola
har i sitt betänkande (SOU 1980:21) Hem och skola behandlat formerna
för och innehållet i samverkan mellan hem och skola. Utredningen har
därvid bl. a. belyst frågan hur god samverkan kan nås.
I motion 1980/81:1313 yrkas att riksdagen beslutar upphäva det tidigare
fattade beslutet att betyg i grundskolan skall ges endast i årskurserna 8-9
och uttala att betyg är nödvändiga för information, motivation och urval
samt att de bör ges på samtliga stadier i skolan (yrkandena 1 och 2). Vidare
begärs förslag om införande av kursrelaterade betyg i grundskolan (yrkande
3). En helt motsatt uppfattning förs fram i motionerna 1980/81:971
(yrkande 4) och 1980/81:1317 (yrkande 4), enligt vilka betygen bör bort
från grundskolan och skolsystemet i övrigt.
Utskottet finner inte skäl föreligga att ändra 1979 års riksdagsbeslut om
betygsättning i grundskolan. Vad gäller frågan om kursrelaterade betyg vill
utskottet erinra om att de förutsätter en stark central styrning av innehållet
i undervisningen och att de därmed skulle motverka den decentralisering i
detta avseende som är angelägen. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:1313.
Utskottet avstyrker likaledes motionerna 1980/81:971 yrkande 4 och
1980/81:1317 yrkande 4.
I motion 1980/81:184 föreslås att skolans betyg skall kompletteras med
ett omdöme om elevens arbetsvilja, flit, ambition m. m. Skälen till det är
enligt motionären två, nämligen dels att införandet av ett sådant omdöme
sannolikt skulle främja en bättre ordning och därmed en bättre arbetsmiljö
i skolan, dels att det inte bara är kunskaper och färdigheter i olika skolämnen
utan även elevens arbetsvilja, samarbetsförmåga, närvaro och punktlighet
som är av betydelse i kommande verksamhet.
Av skolöverstyrelsens (SÖ) riktlinjer för kontakter mellan hem och
skola framgår att de enskilda samtalen bör behandla
- elevens kunskaper och färdigheter i olika ämnen,
- elevens arbetssätt, t. ex. uthållighet, koncentrationsförmåga, arbetstakt,
förmåga att planera och självständigt ansvara för en arbetsuppgift,
- elevens sociala relationer, t. ex. samarbetsförmåga, initiativförmåga,
- elevens känslomässiga uttrycksformer, intressen och särskilda begåv
ningsdrag.
Utskottet, som hänvisar till att de enskilda samtalen skall ge information
om bl. a. de i motionen nämnda frågorna, föreslår att riksdagen avslår
motion 1980/81:184.
I motion 1980/81:962 (yrkande 2) föreslås åtgärder för att ge alla elever
rätt att utan tidsbegränsning genom kompletterande studier förbättra erhållna
betyg från grundskolan och gymnasieskolan. Motionärerna anser att
de nu gällande reglerna i viss mån favoriserar dem som avsiktligt avbrutit
sina studier. De anser vidare att reglerna är orättvisa mot de ungdomar
tl Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 2
UbU 1981/82:2
4
som efter avslutad grundskola får ett nyväckt studieintresse eller insikter
om att vidare utbildning är nödvändig. Motionärerna hävdar att dessa
problem även gäller många studerande i gymnasieskolan vilka har behov
av att bl. a. förbättra sina betyg för att antas till högskoleutbildning. Även
enligt motion 1980/81:1320 bör riksdagen begära att regeringen låter undersöka
möjligheten att åter medge komplettering av betyg från gymnasieskolan.
Slutbetyg avseende grundskolans högstadium får utfärdas för sådana
elever inom kommunal och statlig vuxenutbildning som tidigare fått slutbetyg
från grundskolan (motsv.) om den studerande beviljats utbildningsbidrag
enligt bestämmelserna för arbetsmarknadsutbildning för att bedriva
studier på grundskolnivå. Nytt slutbetyg får också, enligt riksdagens beslut
vid riksmötet 1978/79 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/
79:422), utfärdas om den studerande beviljats särskilt vuxenstudiestöd för
grundskolstudier eller om det ursprungliga betyget är ofullständigt eller om
minst fem år förflutit sedan det ursprungliga slutbetyget utfärdades. Vid
ändringen av reglerna år 1979 uttalade föredragande statsrådet att den som
i vuxen ålder är beredd att satsa tid och kraft på förnyade studier på
grundskolnivå som regel har starka skäl för detta (prop. 1978/79:180 s.
100). Enligt vad som anfördes ligger det i samhällets intresse att ta vara på
detta studieintresse.
Med hänvisning till det år 1979 fattade beslutet om rätten till nytt
slutbetyg avseende grundskolstudier och till att gymnasieutredningen (U
1976:10) enligt tilläggsdirektiv (Dir. 1979:63) har att komma med förslag
beträffande utformningen av betygsättningen i gymnasieskolan föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:962 yrkande 2 och motion
1980/81:1320.
Den som inte genomgått grundskola eller gymnasieskola har rätt att
undergå särskild prövning i ämne eller ämnen på viss studieväg. Den som
slutfört lärokurs i grundskola eller gymnasieskola har rätt att avlägga
fyllnadsprövning. Sådan prövning kan förekomma endast i ämne som ingår
i avgångsbetyg eller i ämne som nedlagts vid s.k. mindre studiekurs. Vid
anmälan till särskild prövning eller fyllnadsprövning skall den prövande
erlägga en avgift om 50 kr. Statsverket ersätter dock som regel examinator
och medbedömare med ett belopp som är betydligt högre.
I motion 1980/81:962 (yrkande 1) föreslås att avgiften vid särskild prövning
och fyllnadsprövning blir sådan att staten får ersättning för den
faktiska kostnaden för varje prövning.
Den nuvarande avgiften för särskild prövning och fyllnadsprövning fastställdes
för snart tio år sedan, nämligen år 1972 (prop. 1972: 26 s. 82, UbU
1972:17, rskr 1972:149). Skäl kan anföras för att avgiften i högre grad än
f. n. borde täcka statens kostnader för prövningar av detta slag i ungdomsskolan
och kommunal vuxenutbildning. Utskottet utgår från att regering
-
UbU 1981/82:2
5
en, om den finnér att avgiften bör höjas, återkommer till riksdagen i frågan.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1980/81:962 yrkande 1.
Vid urval till gymnasiala studievägar som bygger på grundskolan får
sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9 tillgodoräkna praktik
när denna uppgår till minst tio veckor. Genomgång av bl. a. yrkesinriktad
kurs som omfattar minst tio veckor räknas som praktik när det gäller
sökande med slutbetyg från grundskolans årskurs 9. Enligt SÖ:s anvisningar
till förordningen räknas även annan yrkesutbildning som praktik för
sådana sökande.
Vid urval till högskoleutbildning ges poäng för arbetslivserfarenhet under
förutsättning bl. a. att den omfattar en eller flera perioder om sammanlagt
minst 15 månader. För att en period skall medräknas fordras att den
avser samma anställning eller verksamhet och att den omfattar minst tre
månader. På detta sätt skall sökande till högskolan uppmuntras att skaffa
sig annan erfarenhet än den de fått genom gymnasiala studier samt också
öppna bättre möjligheter för dem som efter gymnasiestudierna gått ut i
arbetslivet att efter en tid återvända till studier.
Enligt motion 1980/81:1719 bör korta yrkesinriktade kurser som ges
inom gymnasieskolan vara poänggivande även för tillträde till högskolan.
Motionärerna anser att högskoleförordningens bestämmelser bör ses över
för att möjliggöra detta.
Gymnasieutredningens förslag beträffande nytt betygssystem innebär
bl. a. att antagningsbestämmelserna på nytt bör ses över. Den i motionen
aktualiserade frågan får prövas i det sammanhanget. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att motion 1980/81:1719 avslås.
Regeringen har den 7 december 1978 bemyndigat SÖ att bedriva försöksverksamhet
med betygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro län med
början inför läsåret 1981/82. Försöket har anmälts för riksdagen (prop.
1978/79:180 s. 93, UbU 1978/79:45 s. 56, rskr 1978/79:422). Inom ramen
för försöksverksamheten skall länsskolnämnden ha möjlighet att — om
antalet sökande till vissa linjer är större än antalet platser - besluta om
organisationen av vissa studievägar inom gymnasieskolan i länet. Om ett
urvalsförfarande trots detta blir nödvändigt vid intagningen, bör detta
göras utifrån andra grunder än betyg. Syftet med försöksverksamheten är
att klarlägga, om ett urvalsförfarande kommer att behövas och hur detta i
så fall skall vara utformat.
Regeringen har sedermera bifallit en framställning om uppskov med
starten av försöket till läsåret 1982/83.
I motion 1980/81:551, väckt under allmänna motionstiden år 1981, begärs
att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen avbryter försöksverksamheten
med betygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro län.
SÖ har den 4 mars 1981 hös regeringen lagt fram förslag om komplette -
UbU 1981/82:2
6
rande urvalsgrunder. Det föreslås dels intagningsintervju i kombination
med ytterligare prövning inom ramen för fri kvot, dels lokalt utarbetade
alternativ vilka skall fastställas av SÖ. Som en sista åtgärd bör lottning
kunna tillgripas.
Den 6 mars 1981 har SÖ inkommit med skrivelse om ändring av tidsplanen
för försöket med innebörd att det skall starta först läsåret 1983/84.
Åtta skolstyrelser har beslutat hemställa om ändrad tidsplan (kommunerna
i Hallsbergs, Karlskogas och Örebro gymnasieregioner samt Ljusnarsbergs
kommun inom Lindesbergs gymnasieregion).
Vidare har SÖ den 2 september 1981 överlämnat rapport över fingerad
intagning och hemställer att resultatet används som kompletterande beslutsunderlag
vid beslut om kompletterande urvalsgrunder vid betygsfri
intagning i Örebro.
Regeringen har den 5 november 1981 meddelat beslut i ärendet enligt
följande: ”Vad som framkommit vid den fingerade intagningen utgör inte
— tillsammans med vad som anförts av skolöverstyrelsen i skrivelserna
den 4 mars och den 2 september 1981 och vad som i övrigt har framkommit
i ärendet - tillräcklig grund för att den beslutade försöksverksamheten
skall kunna starta i samband med intagningen till gymnasieskolan läsåret
1982/83. Frågan om intagning till gymnasieskolan på andra urvalsgrunder
än betyg är en fråga som bör prövas när klarhet vunnits om gymnasieskolans
framtida organisation. Regeringen beslutar därför uppskjuta försöksverksamheten.
”
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1980/81:551.
Andra skolfrågor
I motion 1980/81:309 yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana
åtgärder att orsaksrelaterad frånvarorapportering införs på grundskolans
högstadium och i gymnasieskolan. Motionärerna ser ett sådant system som
en förutsättning för att skolans personal så snart som möjligt skall kunna
sätta in elevvårdande åtgärder och vid behov ta kontakt med hemmen.
I läroplan för grundskolan (Lgr 80, s. 24) anförs följande om skolgången:
”Det råder närvaroplikt i skolan. Föräldrar är skyldiga att övervaka att
barnet fullgör sin skolgång. Om en elev måste vara frånvarande, t. ex. på
grund av sjukdom, skall föräldrarna, eller den hos vilken eleven vistas,
snarast anmäla hindret till skolan. Frånvaro skall såvitt möjligt förhandsanmälas.
I skolan fordras närvarokontroll och registrering för att föräldrarna
skall kunna vara säkra på att eleven är i skolan under skoldagen. Ett
sådant system skall ge möjlighet till snabb kontakt med hemmen. Skolan
har ansvaret för att hemmen underrättas, om förhandsanmälan inte skett,
och för att frånvaro i mer betydande grad följs upp.”
UbU 1981/82:2
7
I enlighet med föredragande statsrådets uttalande i proposition 1979/
80:100 bilaga 12 (s. 217) - mot vilket riksdagen inte hade något att erinra
(UbU 1979/80:21, rskr 1979/80:233) - uppdrog regeringen den 19 juni 1980
åt SÖ att dels kartlägga hur otillåten frånvaro fastställs och registreras
samt följs upp i skolorna, dels till regeringen inkomma med de förslag till
åtgärder som kan vara påkallade.
SÖ har i skrivelse den 19 oktober 1981 redovisat sitt uppdrag. Härav
framgår bl. a. att otillåten frånvaro var liten i de skolor som lagt ner mycket
arbete på skolkfrågan. I det fortsatta arbetet avser SÖ att verka för att
skolorna stimuleras att behandla frånvarofrågorna i sina arbetsplaner.
Vidare avser SÖ att i samarbete med berörda myndigheter och organisationer
bearbeta och sprida det material som skolorna sänt in till SÖ som
exempel på hur de arbetat med frånvaroproblemen.
Med hänvisning till att SÖ avser vidta särskilda åtgärder i ärendet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:309.
I motion 1980/81:1292 framhålls att en individualiserad undervisning är
svårare att genomföra i språkämnen än i andra ämnen. För att de muntliga
språkövningarna skall bli meningsfulla krävs att eleverna har någorlunda
likartade färdigheter. Grupperingar av olika slag behövs både för elevernas
skull och för att bibehålla kvaliteten i språkundervisningen, anser motionärerna.
Riksdagen bör enligt dem uttala dels att nivågruppering får anordnas
i språk längre tid än en termin, dels att en utvärdering görs av i hur hög
grad nivågruppering är möjlig utan att skolans sociala mål eftersätts.
Frågor om gruppering av elever i språkundervisningen i grundskolan
hänger bl. a. samman med hur avvecklingen av alternativkurserna i Bspråk
löses praktiskt. Av betydelse är också resultatet av den försöksverksamhet
i engelska, i vilken SÖ på regeringens uppdrag skall studera vilka
elevgrupperingar som uppkommer om alternativkurserna slopas. Enligt
riksdagens beslut skall, när altemativkursema i B-språk upphör läsåret
1982/83, B-språk garanteras samma resurser som tillkom B-språk läsåret
1981/82 (UbU 1978/79:45, s. 33). Utskottet uttalade beträffande bl. a.
engelska följande: ”Utskottet ser mycket positivt på det av föredraganden
föreslagna utvecklingsarbetet med syfte att finna andra och mer flexibla
grupperingar av eleverna än den stela uppdelningen på alternativa kurser.
Med anledning av motionsyrkanden i ämnet vill utskottet framhålla att ett
sådant utvecklingsarbete bör utgå ifrån att de basresurser som nu ligger i
alternativkurssystemet på samma sätt som nyss behandlades angående Bspråk
binds till engelska resp. matematik, såvida försöksverksamheten
visar att kursuppdelningen kan avskaffas. Utskottet finnér det angeläget
att olika grupperingar och försöksresultat successivt redovisas i läroplanens
kommentarmaterial och på annat sätt och belyses vid exempelvis
studiedagar och i fortbildningsverksamheten.”
För att göra färdighetsträningen i språk mera effektiv har i början av
UbU 1981/82:2
8
1970-talet inom gymnasieskolan prövats en flexibel elevgruppering inom
ramen för en hel årskurs (jfr UbU 1973:47). När flera parallella undervisningsavdelningar
av B-språksläsande elever finns och det är nödvändigt att
gruppera elever med skilda förkunskaper så att mer homogena grupper
erhålls, är det enligt SÖ möjligt att pröva s. k. gruppindividualisering. SÖ
har den 14 oktober 1975 i frågan anfört följande: ”Flexibilitet i gruppernas
sammansättning bör därvid eftersträvas: tillhörighet till en viss grupp bör
ankomma på elevernas eget val, och eleven bör när han så önskar kunna
övergå från en undervisningsgrupp till en annan”.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1980/81:1292.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande återinförande av fler betygstillfällen i
grundskolan m. m. avslår motion 1980/81:1313,
2. att riksdagen beträffande avskaffande av betyg avslår motion
1980/81:971 yrkande 4 och 1980/81:1317 yrkande 4,
3. att riksdagen beträffande komplettering av skolans betyg med
visst omdöme avslår motion 1980/81:184,
4. att riksdagen beträffande betygskomplettering avslår motion
1980/81:962 yrkande 2 och motion 1980/81:1320,
5. att riksdagen beträffande avgiftens storlek vid särskild prövning
avslår motion 1980/81:962 yrkande 1,
6. att riksdagen beträffande översyn av bestämmelser för antagning
till högskolan avslår motion 1980/81: 1719,
7. att riksdagen beträffande avbrytande av försöksverksamhet med
betygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro län avslår motion
1980/81:551,
8. att riksdagen beträffande orsaksrelaterad frånvarorapportering i
skolan avslår motion 1980/81:309,
9. att riksdagen beträffande nivågruppering inom språkundervisningen
avslår motion 1980/81:1292.
Stockholm den 17 november 1981
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp), Lars
Gustafsson (s), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), KarlErik
Häll (s), Ylva Annerstedt (fp) och Ann-Cathrine Haglund (m).
UbU 1981/82:2
9
Reservationer
1. Återinförande av fler betygstilifällen i grundskolan m. m. (morn. 1)
Hans Nyhage, Birgitta Rydle och Ann-Cathrine Haglund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 böijar ”Utskottet
finnér” och slutar ”motion 1980/81:1313” bort ha följande lydelse:
Utskottet har för sin del den uppfattningen att betyg är nödvändiga som
instrument för information, motivation och urval. Betyg bör ges på samtliga
stadier i grundskolan och en övergång bör ske till kursrelaterade betyg.
Vad utskottet anfört om fler betygstilifällen i grundskolan m. m. bör riksdagen
med bifall till motion 1980/81:1313 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande återinförande av fler betygstilifällen i
grundskolan m.m. med bifall till motion 1980/81:1313 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Betygskomplettering (mom. 4)
Hans Nyhage, Birgitta Rydle och Ann-Cathrine Haglund alla (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”motion 1980/81:1320” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att bestämmelserna bör ändras så att alla elever ges rätt
att utan tidsbegränsning komplettera och förbättra sina slutbetyg från
grundskolan och gymnasieskolan samt att även fa tillgodoräkna sig dessa
betyg i merithänseende. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1980/
81:962 yrkande 2 och med anledning av motion 1980/81:1320 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande betygskomplettering med bifall till motion
1980/81:962 yrkande 2 och med anledning av motion 1980/
81:1320 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
UbU 1981/82:2
10
3. Betvgsfri intagning till gymnasieskolan (mom. 7)
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Karl-Erik Häll (alla s) anser:
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 böijar ”SÖ har” och
på s. 6 slutar ”motion 1980/81:551” bort ha följande lydelse:
Beträffande betygsfri intagning till gymnasieskolan i Örebro län anförde
föredragande statsrådet i proposition 1978/79:180 om läroplan för grundskolan
m. m. att det var angeläget att försöksverksamheten med betygsfri
intagning utvidgades också till andra län för att ge en bred grund för senare
ställningstaganden rörande betygen i grundskolan. Statsrådet förklarade
sig beredd att positivt pröva framställningar om utvidgad försöksverksamhet.
Utbildningsutskottet delade föredragande statsrådets uppfattning
(UbU 1978/79:45).
Frågan om försöksverksamheten i Örebro län med betygsfri intagning
har därefter varit uppe för beslut flera gånger i regeringen. Enligt skrivelse
senast den 6 mars 1981 från SÖ hemställer Lindesbergs och Nora kommuner
att få bölja försöket läsåret 1982/83 medan övriga berörda kommuner
i länet hemställer att få boija sina försök inför läsåret 1983/84.
Regeringen har den 5 november 1981 bl. a. med anledning av dessa SÖ:s
skrivelser beslutat uppskjuta försöksverksamheten. Av regeringens beslut
framgår följande:
”Vad som framkommit vid den fingerade intagningen utgör inte —
tillsammans med vad som anförts av skolöverstyrelsen i skrivelserna den 4
mars och den 2 september 1981 och vad som i övrigt har framkommit i
ärendet - tillräcklig grund för att den beslutade försöksverksamheten skall
kunna starta i samband med intagningen till gymnasieskolan läsåret 1982/
83. Frågan om intagning till gymnasieskolan på andra urvalsgrunder än
betyg är en fråga som bör prövas när klarhet vunnits om gymnasieskolans
framtida organisation. Regeringen beslutar därför uppskjuta försöksverksamheten.
”
Av det citerade regeringsbeslutet framgår med önskvärd tydlighet att
frågan än en gång skjutits in i en oviss framtid. Regeringen försitter
därigenom möjligheten att pröva nya former för intagning till gymnasieskolan
innan beslutet om en ny gymnasieskola tas. De borgerliga regeringarnas
handlande skapar dessutom osäkerhet i planeringen.
Utskottet finnér det viktigt att göra övergången från grundskola till
gymnasieskola mjuk och anser det angeläget att genom försöksverksamhet
finna framtida modeller för intagningen till gymnasieskolan. Det ankommer
på regeringen att besluta om sådan försöksverksamhet. Utskottet
beklagar att regeringen inte prövat framställningen från Örebro län i den
positiva anda som uttalades av statsrådet Rodhe i proposition 1978/79:180.
De borgerliga regeringarnas hantering av denna fråga alltsedan 1978 har
inneburit en otillfredsställande tidsutdräkt. Inte heller har regeringen tagit
UbU 1981/82:2
11
några initiativ för att utvidga försöksverksamheten till andra län och kommuner.
Mot den här redovisade bakgrunden bör, enligt utskottets mening,
riksdagen ånyo uttala sig för försöksverksamhet i syfte att finna nya
modeller för intagning till gymnasieskolan. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med avslag på motion 1980/81:551 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med betygsfri intagning
till gymnasieskolan i Örebro län med avslag på motion
1980/81:551 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
Särskilt yttrande
Språkundervisningen i grundskolan (mom. 9)
Hans Nyhage, Birgitta Rydle och Ann-Cathrine Haglund (alla m) anför:
Enligt regeringens beslut om Mål och riktlinjer för grundskolan 1980 kan
det vara motiverat och nödvändigt att under högst en termin samla elever
ur en klass i mindre grupper, när det gäller att lära sig grundläggande
färdigheter i visst ämne. Endast om eleven har avsevärda studiesvårigheter
skall skolan enligt läroplanen samråda med elev och föräldrar om
fortsatt särskild gruppering. Elevvårdskonferensen beslutar i sådana fall.
Vi anser att det finns en motsägelse i att en sådan gruppering ej får bestå
under längre tid än en termin. Om en gruppering av det slag som omnämns
i läroplanen i t. ex. språk förekommit under en termin och sedan avbryts,
kan detta medföra stora svårigheter för eleverna utan att de för den skull
kan sägas ha ”avsevärda studiesvårigheter”. Eleverna har nämligen kommit
olika långt och har fortfarande behov av träning i egen takt. Särskilt
hårt drabbas de elever som behöver en lugnare studietakt.
Det är värdefullt och nödvändigt att utvecklingsarbete bedrivs med
flexibla grupperingar av eleverna. I detta arbete bör även frågan om
tidslängden för gruppernas sammansättning prövas.
Eftersom alternativkurserna nu slopas i B-språk (tyska och franska)
genom införandet av den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) läsåret
1982/83 och B-språk skall ha samma resurser som tillkom ämnena läsåret
1981/82 vid den då genomsnittliga valfrekvensen vid högstadier med olika
antal paralleller (UbU 1978/79:45 s. 33), är det enligt vår mening angeläget
att utvecklingsarbetet i dessa ämnen får ske så förutsättningslöst som
möjligt.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981