UU 1981/82: 20

Utrikesutskottets betänkande
1981/82:20

om internationellt utvecklingssamarbete m. m.
(prop. 1981/82:100, bil. 6)

TREDJE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas de förslag avseende internationellt utvecklingssamarbete
m. m. som regeringen förelagt riksdagen i budgetproposition
1981/82:100, bil. 6, litt. C, samt i anslutning därtill väckta motioner
eller motionsyrkanden.

En sammanställning över de behandlade motionerna och en innehållsförteckning
finns i slutet av betänkandet.

Propositionens huvudsakliga förslag avseende utvecklingssamarbetet

Anslaget för internationellt utvecklingssamarbete föreslås för budgetåret
1982/83 öka med 508 milj. kr., eller med 9%, till 6228 milj. kr.

Några huvudpunkter i förslagen är:

— Ökade satsningar på miljö- och markvård samt energibistånd. Anslaget
för dessa ändamål höjs från 30 till 75 milj. kr.

— En lång rad åtgärder föreslås för att öka andelen svenska varor och
tjänster i det svenska biståndet.

— Anslaget för förmånlig kreditgivning till u-länder höjs kraftigt, från 120
till 300 milj. kr.

— Fortsatt satsning på södra Afrika.

— Skärpt kontroll av biståndets effektivitet.

Av biståndsanslaget går ungefär en tredjedel till bistånd via de internationella
organisationerna (multilateralt bistånd) och ungefär två tredjedelar
till direkt utvecklingssamarbete med enskilda länder (bilateralt bistånd).
Fördelningen dem emellan är i huvudsak oförändrad.

Propositionen är uppdelad på en huvuddel och en bilagedel i vilken fakta
om Sveriges bistånd redovisas.

I det följande görs ett sammandrag endast av propositionens huvuddel.

1 U-länderna i det internationella samarbetet

Propositionen (s. 17-27)

U-länderna har fortsatt en pressad ekonomisk situation. De negativa
tendenserna från slutet av 1970-talet har förstärkts. Det föreligger dock
betydande skillnader mellan olika u-länder.

De oljeimporterande u-länderna har drabbats hårdast. Deras exportmöjligheter
har minskat som en följd av den ekonomiska krisen i industrilän1
Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 20

UU 1981/82:20

2

derna. Priserna på deras import ökar snabbare än priserna på exporten.
Under 1980 försämrades de oljeimporterande u-ländernas bytesförhållanden,
enligt beräkningar som gjorts av FN:s konferens för handel och
utveckling (UNCTAD), med 6% och under 1981 med ytterligare 4%.
Inflationen i u-ländema är mycket hög. Enligt Internationella valutafonden
(IMF) var den i genomsnitt 32% under 1980 i de oljeimporterande
u-länderna.

Den ekonomiska krisen innebär att klyftorna växer inom u-landsgruppen.
De länder som hunnit ett stycke på väg i sin industrialiseringsprocess
klarar sig relativt bra, medan de fattigaste länderna halkar alltmer efter.
Det gäller i synnerhet de afrikanska länderna söder om Sahara. Enligt
UNCTAD:s beräkningar var tillväxten negativ både 1980 och 1981 i tre
fjärdedelar av jordens fattigaste länder.

Världsbanken har beräknat att u-landsgruppen som helhet kommer att
svara för närmare 30% av tillväxten i världshandeln mellan 1980 och 1990.
Det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder illustreras av att en stor
del av industriländernas export går till u-länderna. Dessa länders andel är
exempelvis 38% av EG:s export, 36% av USA:s och inte mindre än 46%
av Japans export. Av Sveriges export går i dag 17% till u-länderna mot ca
26% i genomsnitt för OECD-länderna. I medeltal går ungefär hälften av
denna export till oljeproducerande u-länder och andra hälften till de oljeimporterande
u-länderna. En positiv utveckling i u-länderna kan således vara
gynnsam även för industriländerna.

En allmän konjunkturförbättring skulle i första hand gynna de relativt
sett rikare u-ländema. Deras behov finns i första hand på kapitalsidan. De
internationella kapitalmarknaderna kanske ibland tvekar att öka sina fordringar
på dessa medelinkomstländer, men i stort sett tycks de vara beredda
att ställa det nödvändiga kapitalet till förfogande.

Situationen är betydligt värre för de fattigare u-länderna, som ännu inte
nått upp till en utvecklingsnivå som gör dem intressanta för utländskt
kapital. För dem är bistånd i form av gåvor och lån på förmånliga villkor en
livsviktig finansieringskälla. Det svenska biståndet är i huvudsak inriktat
på dessa länder, och Sverige verkar för att andra länder och de internationella
organisationerna skall göra detsamma.

För att behandla de minst utvecklade ländernas problem sammankallade
FN i september 1981 en särskild konferens i Paris. Konferensen antog ett
handlingsprogram, vars huvudpunkter är:

— Mål och prioriteringar för de minst utvecklade ländernas egen utvecklingsplanering.
Där ingår t. ex. åtgärder för att höja livsmedelsproduktionen
och för att tillfredsställa basbehov som rent vatten, elementär
hälsovård osv.

— En förklaring från de flesta givarländer att de under de närmaste åren
kommer att avsätta 0,15% av bruttonationalinkomsten för bistånd till de
minst utvecklade länderna. Andra givarländer kommer att fördubbla sitt

UU 1981/82:20

3

bistånd till dessa länder. Härmed skulle biståndet till de minst utvecklade
länderna fördubblas år 1985 jämfört med de fem sista åren av 1970-talet.
Vidare gör givarländerna ett förnyat åtagande att uppnå 0,7-procentsmålet
under 1980-talet.

— Konferensen skall följas upp både på nationell och global nivå, bl. a. i
särskilda samordningsgrupper med mottagarländer, givarländer och FNorgan.
En första utvärdering av handlingsprogrammet skall göras 1985 och
eventuellt följas av en ny konferens i slutet av 1980-talet.

Enligt regeringens bedömning bör konferensen och dess handlingsprogram
kunna bidra till att biståndet ökar till de minst utvecklade länderna.
Givarländerna bör dock vara beredda att verkligen höja sitt bistånd och
inte bara omfördela sina insatser.

Utan en ökad produktion av mat i u-länderna kan inga bestående förbättringar
uppnås. Det är på deras egna ansträngningar det i första hand
kommer an. De måste prioritera jordbruket, både vad gäller strukturella
och specifika åtgärder, t. ex. jordreformer och en prispolitik som uppmuntrar
till produktion.

Även om största möjliga självförsörjning med livsmedel är ett viktigt
mål, är det uppenbart att obalanserna mellan och inom länderna aldrig kan
helt undanröjas. Inom överskådlig tid kommer det därför att finnas behov
av hjälpinsatser, både investeringar till stöd för produktion, distribution,
lagring m. m. och rent humanitärt bistånd vid katastrofer. Stora investeringar
kommer att krävas, inte minst för att stärka infrastrukturen (vägar,
hamnar, bevattningsanläggningar, lagerlokaler m. m.). Vi måste kräva
större insatser av de länder som kan ge bidrag med kunnande, produkter
eller pengar. Dessa insatser måste ta hänsyn både till miljön i vid bemärkelse
och till riskerna med att införa en ny teknik som kan minska jordens
långsiktiga avkastning samtidigt som beroendet av kemiska bekämpningsmedel
och handelsgödsel ökar. Den nya tekniken kan även leda till utslagning
av fattigbönder och en fortsatt massflykt till städernas slumområden.

Det krävs en internationell livsmedelsberedskap för att möta både omedelbara
katastrofbehov och mera långsiktiga obalanser. Det är därför beklagligt
att målen för de - i och för sig otillräckliga - beredskapsarrangemang
som överenskommits internationellt inte kunnat uppfyllas. Sverige
har i detta sammanhang spelat en aktiv roll och bl. a. sökt bidra till att
bryta det dödläge som uppstått i de internationella spannmålsförhandlingarna
om en prisstabilisering och en bättre samordning av lagerhållningen.
Dessutom har Sverige stött förslag om att förstärka det internationella
beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser.

Energiförsöijningen är av avgörande betydelse för utveckling och tillväxt
i alla länder. De oljeimporterande u-länderna har drabbats mycket
hårt av prishöjningarna, och deras kostnader för oljeimporten har tredubblats
sedan 1978. U-ländernas energiproblem förvärras av att man samtidigt
står inför en snabbt växande brist på brännved, som i u-länderna svarar för

UU 1981/82:20

4

80% av hushållens energiförsörjning. Under de senaste 25 åren beräknas
skogsområdena i u-länderna ha minskat med hälften.

Den FN-konferens som hölls i Nairobi i augusti 1981 har bidragit till att
rikta uppmärksamheten på betydelsen av nya och förnybara energikällor.
Det handlingsprogram som antogs redovisar också på ett balanserat sätt
behovet av en övergång till ökad användning av sådana energikällor och
katalogiserar de åtgärder som måste vidtas. Programmet identifierar också
finansieringsbehoven på energiområdet. Därigenom har en grund lagts för
det fortsatta arbetet. Särskild uppmärksamhet riktades på brännvedskrisen
bl. a. genom en särskild resolution, i vars utarbetande Sverige deltog. Den
största motgången var att man inte nådde någon permanent lösning på
frågan om vilket organ som skulle ha ansvaret för det vidare arbetet inom
FN.

Skog och vatten är två konventionella, förnybara energikällor, som
kräver ökade internationella biståndsinsatser och där Sverige sedan länge
är engagerat.

Under senare år har det ekologiska synsätt som beskrivits ovan fått sitt
främsta uttryck i kraftigt utvidgade satsningar på s.k. byskogsprogram.
Med detta förstås projekt där den lokala befolkningen engageras för att
plantera och vårda skog, som är avsedd för att täcka deras eget behov.
Byskogsprogram finns bl. a. i östra Afrika och i Sahelområdet. Den största
svenska insatsen kommer att genomföras i Indien, där enligt planerna
totalt närmare en halv miljard kronor kommer att satsas under en femårsperiod.

Rätt utformade uppfyller byskogsprogrammen en rad av våra biståndspolitiska
syften. De är inriktade på de fattigaste grupperna på landsbygden
och låter dessa i hög grad delta i utformningen och genomförandet. De
främjar sysselsättningen genom sin arbetsintensiva karaktär. Genom en
ökad tillgång till brännved i byarnas omedelbara närhet underlättas kvinnornas
traditionella uppgift att samla ved. Tillgången på bränsle ökar
samtidigt som jordbruksproduktionen kan höjas, dels genom minskad erosion,
dels genom att kreatursgödsel kan användas på åkrarna i stället för
som bränsle.

Vattenkraften är en annan förnybar energikälla, som kan ge u-länderna
betydande energitillskott och där Sverige har goda förutsättningar att
medverka. Både det internationella och det svenska biståndet bör fortsätta
och utvidgas i takt med att efterfrågan ökar. Vissa u-länder har goda
förutsättningar för produktion av kol och även olja, vilka bör tillvaratas.

Sverige kommer också att fortsätta sina ansträngningar för att förmå
FN:s miljövårdsorgan UNEP att ägna sig mera åt u-ländernas miljöproblem.
Utöver markförstöring och ökenutbredning gäller det att uppmärksamma
den snabba och okontrollerade tillväxten av tredje världens storstäder,
med åtföljande miljöproblem, bostadsbrist, arbetslöshet, hälsorisker
och undernäring.

UU 1981/82:20

5

Under 1980 ökade det sammanlagda internationella biståndet till
u-länderna med 7 % i reala termer till totalt 36 miljarder dollar.

Av detta belopp svarar de västländer som ingår i OECD:s biståndskommitté
(DAC) för tre fjärdedelar eller 26,7 miljarder dollar. Det motsvarar
0,37% av OECD-ländernas sammanlagda bruttonationalinkomst (BNI).

Biståndet från de oljeproducerande länderna inom OPEC uppgår till 7
miljarder dollar eller 1,35 % av OPEC-ländernas BNI. Biståndet från Sovjetunionen
och dess allierade i Östeuropa är betydligt lägre: 1,8 miljarder
dollar eller 0,12% av dessa länders sammanlagda BNI.

Siffrorna i de olika ländernas bistånd under 1980 är i flera fall något
missvisande beroende på att överenskommelsen och Internationella utvecklingsfondens
(IDA:s) sjätte påfyllnad inte trädde i kraft som planerat.
För några länder, däribland Sverige, har denna försening medfört att IDAbidraget
inte kunde betalas ut under kalenderåret 1980 utan först i början
av år 1981.

Sett över en längre tidsperiod uppvisar den internationella biståndsstatistiken
vissa positiva drag. Under perioden 1975-1980 har biståndet från
DAC-länderna ökat med, i reala termer, 4-5% per år. Av de 17 DACländerna
har åtta ökat sitt bistånd i snabbare takt än den egna BNItillväxten.
Det är särskilt glädjande att flera givarländer, bl. a. Frankrike,
Canada, Japan, Finland och Italien, nyligen har tillkännagivit betydande
ökningar av sitt bistånd.

Dessa positiva drag kan dock inte undanskymma det faktum att industriländerna
- drygt tio år efter FN:s beslut att alla industriländers bistånd
skall uppgå till minst 0,7% av BNI - bara nått halvvägs, dvs. 0,37%. Den
främsta orsaken är att de stora industriländerna inte ökat sitt bistånd i den
takt som varit erforderlig. Vissa av DAC-länderna har beslutat om nedskärningar,
bl. a. Storbritannien. Det stora frågetecknet gäller dock USA:s
framtida biståndspolitik. USA svarar i dag för en fjärdedel av DACländernas
totala bistånd och för en tredjedel av DAC-ländernas sammanlagda
BNI. För återstoden av 1980-talet räknar DAC-sekretariatet med en
betydligt lägre real ökningstakt av DAC-ländernas bistånd, 2—3% per år.

Det vore djupt beklagligt om USA och andra västländer lät en del av
bördan av sin ekonomiska kris bäras av de fattiga länderna genom ett
minskat bistånd. Sverige kommer därför att fortsätta att insistera på att alla
länder - i väst och i öst — tar sitt ansvar och uppfyller FN:s 0,7-procentsmål
för biståndet. Ett ökat mått av långsiktighet och förutsägbarhet i de
nationella budgetprocesserna skulle leda många länder snabbare mot 0,7-procentsmålet. På längre sikt kan lösningen ligga i att man finnér politiskt
och praktiskt lämpliga vägar för automatiska resursöverföringar till
u-länderna.

Det grundläggande motivet för bistånd är det moraliska. Men även
industriländernas upplysta självintresse borde leda till samma slutsats,
nämligen att ökade resursöverföringar till u-länderna bidrar till att åter få
fart på hjulen i världsekonomin.

UU 1981/82:20

6

För de fattigaste länderna finns inget verkligt alternativ till traditionellt
gåvobistånd. För många u-länder skulle ett ökat bistånd även kunna spela
en strategisk roll i syfte att mobilisera privata kapitalströmmar till
u-länderna. Genom tillskott av biståndsmedel skulle t. ex. villkoren för
kommersiella krediter kunna mjukas upp. Det skulle även vara möjligt att i
viss utsträckning styra kapitalflöden till de fattigare och minst kreditvärdiga
länderna och till sektorer av särskild betydelse för utvecklingsansträngningarna,
t. ex. livsmedelsproduktion eller energi.

För förhandlingarna mellan rika och fattiga länder, den s. k. nord/syddialogen,
har det gångna året inte inneburit några väsentliga framsteg. De
två FN-konferenserna om nya och förnybara energikällor och om de minst
utvecklade länderna har dock genomförts, inte utan framgång.

Toppmötet i Cancun, Mexico, i oktober 1981, mellan stats- och regeringschefer
i vissa i- och u-länder, gav inget entydigt klartecken för att
starta den globala ronden i FN.

Visserligen var det en framgång att USA inte direkt motsatte sig fortsatta
diskussioner. Det hade dock varit önskvärt med klarare språk. De
fruktlösa procedurdiskussionerna under hittills två år har visat hur omöjligt
det varit att komma överens.

Två veckor efter toppmötet sattes innebörden av ”Cancunandan” på
prov när frågan om den globala förhandlingsronden kom upp i FN:s generalförsamling.
Någon överenskommelse kunde dock inte nås innan församlingen
ajournerades för året. Konsultationerna kommer att återupptas i
början av 1982.

Den svenska förhandlingsberedskapen inför en global rond upprätthålls.

1 förberedelsearbetet kommer den u-landspolitiska samrådsgruppen, vari
ingår statssekreterare från berörda departement, att spela en viktig roll.

2 Anslagsutveckling, planeringsramar, besparingar i biståndet
m. m.

Propositionen (s. 27—29 och s. 39-40)

Biståndsanslaget för 1982/83 har beräknats på samma sätt som föregående
år, dvs. som något mera än 1 % av den beräknade bruttonationalinkomsten
(BNI) för kalenderåret 1982. Det innebär en total biståndsram för
1982/83 på 6228 milj. kr., en ökning med 508 milj. kr. eller 8,9% i förhållande
till budgetåret 1981/82.

Anslagen för biståndets administration har prövats med mycket stor
restriktivitet. Ansträngningarna att effektivisera biståndet måste fortsätta
så att det mesta möjliga av biståndet går till insatser på fältet.

Under anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) har
regeringen funnit det motiverat att föreslå en minskning av personalkostnaderna
motsvarande fyra tjänster. Samtidigt inrättas vardera en ny tjänst

UU 1981/82:20

7

Biståndsanslag 1979/80—1982/83 (milj. kr.)

		Anvisat	Anvisat	Anvisat	Förslag	Förändring
		1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1981/82— 1982/83
C 1.	Bidrag till inter-nationella bistånds-
	program	1 306,0	1471,0	1 707,0	1767,0	+ 60,0
C 2.	Bilateralt utveck-
	lingssamarbete	2849,8	3 253,0	3665,6	4054,8	+ 389,2
C 3.	Information	19,9	20,9	22,0	22,0	0
C 4.	Styrelsen för inter-nationell utveckling
	(SIDA)	105,0	113,0	114,5	130,7	+ 16,2
C 5.	Nämnden för
	u-landsutbildning'	10,8	11,5	13,9	13,9	0
C 6.	Styrelsen för
	u-landsforskning	110,0	125,0	138,7	149,9	+ 11,2
C 7.	Nordiska Afrika-
	institutet	—	1.9	2,1	2,3	+ 0,2
C 8.	Lån till personal inom biståndsför-
	valtningen Biståndskostnader	-	3,5	4,0	4,5	+ 0.5
	som finansieras
	över andra anslag	13,5	15,2	52,2	82,9	+ 30,7
		4415,0	5015,0	5 720,0	6 228,0	+508,0

' tidigare: C 5. Biståndsutbildningsnämnden

hos beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) och styrelsen
för u-landsforskning (SAREC), som båda är i stort behov av administrativa
förstärkningar. En handläggartjänst kommer att dras in på UD:s
avdelning för internationellt utvecklingssamarbete.

Fördelningen melian multilateralt och bilateralt bistånd är i stort sett
oförändrad jämfört med föregående budgetår.

Riksdagen anslog för budgetåret 1981/82 117,7 milj. kr. på anslagsposten
Övriga multilaterala bidrag under anslaget C 1. Bidrag till internationella
biståndsprogram. Det fanns starka skäl att hålla en hög finansiell beredskap
för insatser, som kunde komma att aktualiseras i då pågående eller
förestående internationella förhandlingar. Dessa har dock starkt försenats,
varför anslaget under budgetåret 1981/82 inte kommer att kunna utnyttjas
som planerats.

I propositionen föreslås därför att den ackumulerade reservationen på
anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram i viss utsträckning
utnyttjas under budgetåret 1982/83, dels för ändamål som förutsågs i fjolårets
budgetproposition, dels till vissa andra bidrag av engångskaraktär.

Efter dessa utbetalningar kommer den multilaterala reserven att ha
minskats till 95 milj. kr.

Under budgetåret 1980/81 har utnyttjandegraden av de olika anslagen
tenderat att sjunka något. Det är angeläget att öka utbetainingstakten. Det
får emellertid inte ske på ett sätt som äventyrar kvaliteten i beredning och
genomförande av de olika insatserna.

UU 1981/82:20

8

Planeringsramarna för biståndet för budgetåren 1983/84 och 1984/85 bör
utgöra en i förhållande till budgetåret 1982/83 oförändrad andel av bruttonationalinkomsten.
Fördelningen mellan multilateralt och bilateralt bistånd
förutses bli i stort sett oförändrad. Justeringar kan dock förekomma
för omständigheter och medelsbehov som i dag inte kan förutses.

Följande ändringar av anslagsteknisk natur föreslås:

- I biståndsbudgeten för 1981/82 finns en anslagspost Vissa insatser i
Latinamerika och det karibiska området. I denna anslagspost ryms dels
humanitärt bistånd i Latinamerika, dels särskilt finansiellt stöd till Jamaica
och Dominikanska republiken, dels insatser i Nicaragua. Regeringen föreslår
att medel till Nicaragua upptas som en särskild anslagspost, att stödet
till Jamaica och Dominikanska republiken överförs till anslaget för bredare
samarbete och att en särskild anslagspost inrättas med beteckningen Humanitärt
bistånd i Latinamerika.

- I budgeten för 1981/82 finns en anslagspost benämnd Flyktingar och
befrielserörelser m. m. i södra Afrika. 1 propositionen föreslås att beteckningen
ändras till Humanitärt bistånd i södra Afrika.

- Anslaget för särskilda miljö- och markvårdsinsatser bör, enligt regeringens
mening, utvidgas till att även omfatta energibistånd. Anslagspostens
beteckning bör därför ändras till Miljö- och markvård samt energi.

- Anslagsposten Förmånliga u-landskrediter bör betecknas Särskilt förmånlig
kreditgivning till u-land.

- Riksdagen beslutade våren 1981 (prop. 1980/81:117, UU 1980/81:23,
rskr 1980/81:271) att omvandla biståndsutbildningsnämnden (BUN) till
nämnden för u-landsutbildning. Anslaget C 5. bör därför få beteckningen
Nämnden för u-landsutbildning.

Med anledning av regeringens proposition om besparingar i statens
verksamhet m. m. (prop. 1980/81:20, bil. 2, UU 1980/81:17, rskr 1980/
81:92) beslutade riksdagen bia att vissa utgifter för bistånds- och ulandsverksamhet,
som belastar andra huvudtitlar eller anslag, skall avräknas
mot biståndsramen. För budgetåret 1981/82 avräknades 52,2 milj. kr.
För budgetåret 1982/83 föreslår regeringen att beloppet höjs till 82,9 milj.
kr.

En betydande del av utrikesförvaltningens administrativa kostnader är
att hänföra till biståndsverksamheten. För budgetåret 1981/82 gjordes en
schablonmässig avräkning för dessa kostnader med 35 milj. kr. Efter en
noggrann genomgång av biståndets administrativa kostnader föreslår regeringen
att denna avräkning höjs till 55,3 milj. kr.

En annan kostnad som bör avräknas mot biståndsramen är de överskridanden
som SIDA gjort på olika administrativa anslag och som medgivits
av regeringen under budgetåret 1980/81, sammanlagt 5,7 milj. kr.

Eftersom Nordiska Afrikainstitutet finansieras över biståndet finner regeringen
det motiverat att även kostnaderna för Latinamerikainstitutet

UU 1981/82:20

9

belastar detta anslag. Regeringen föreslår att för detta ändamål 0,7 milj. kr.
avräknas mot biståndsramen.

Sverige deltog i de förhandlingar som ledde fram till det sjätte tennavtalet.
Inte minst som uttryck för vår vilja att stödja u-ländernas strävanden
har Sverige anslutit sig till detta nya avtal. Sveriges bidrag för 1982/83
beräknas till 1 milj. kr., vilket bör avräknas mot biståndsanslaget.

Därtill kommer vissa höjningar av de avräkningar som gjordes förra
budgetåret. Det gäller kostnaderna för UNICEF-kommittén, svenska skolor
i u-länder, överföring av flyktingar och vissa FN-bidrag.

En annan åtgärd, som delvis redan genomförts, är de nya reglerna för
utbetalningar av såväl multilateralt som bilateralt bistånd. De innebär att
utbetalningar görs i flera omgångar och bättre anpassas till medelsförbrukningen.
Dessa åtgärder minskar dock inte belastningen på biståndsanslagen.
Däremot innebär åtgärderna att staten sparat utländsk valuta och att
trycket minskar på statens upplåning, både utomlands och hemma. Besparingen
är svår att mäta men redan för budgetåret 1981/82 uppskattas den till
minst 40 milj. kr. För budgetåret 1982/83 och kommande år torde besparingen
uppgå till betydligt högre belopp.

I propositionen föreslås att biståndsanslaget skall svara för eventuella
skadefall som kan uppstå vid särskilt förmånlig kreditgivning till programländer
för svenskt bistånd.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motion 1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m. fl. (s), yrkande 3, vari
hemställs

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om det svenska bidraget till tennavtalet.

dels motion 1981/82:936 av Lars Werner m.fl. (vpk), delyrkande 2 a,
vari föreslås

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande

a) att fördelningen mellan multilaterala och bilaterala ändamål förskjuts
så att det förras andel inom en treårsperiod minskar till högst 25% av hela
biståndsanslaget.

Utskottet

Under avsnittet Besparingar föreslår regeringen i propositionen en uppräkning
av vissa av de utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet som
avräknas mot biståndsanslaget. Det gäller bl. a. utrikesförvaltningens administrativa
kostnader för biståndsverksamheten. Härutöver föreslås att
kostnaderna för Sveriges deltagande i det nyligen ingångna tennavtalet
skall avräknas mot biståndsanslaget.

UU 1981/82:20

10

För Sveriges bidrag till tennavtalet föreslås för budgetåret 1982/83 en
milj. kr. under 11: e huvudtiteln. Förslag om svenskt deltagande i tennavtalet
har förelagts riksdagen i proposition 1981/82:117.

1 motion 394 anförs att tennavtalet ligger såväl i producenternas som i
konsumenternas intresse och att Sveriges anslutning till det bör betraktas
som ett led i vår handelspolitik. Kostnaden för vår medverkan i detta och
liknande avtal bör därför inte belasta biståndsanslaget, anser motionärerna.

Enligt utskottets mening finns det klara u-landspolitiska motiveringar för
Sveriges deltagande i tennavtalet. Avtalet syftar till att stabilisera priserna
på råvaran tenn, till fördel bl. a. för de u-länder som är tennexportörer. Det
är därför inte orimligt att kostnaden för Sveriges deltagande i tennavtalet
avräknas mot biståndsanslaget om riksdagen beslutar godkänna Sveriges
anslutning till avtalet. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill yrkande
3 i motion 394.

I motion 936, delyrkande 2 a), föreslås att fördelningen mellan multilaterala
och bilaterala ändamål förskjuts så att de förras andel inom en treårsperiod
minskar till högst 25 % av hela biståndsanslaget.

Vid behandlingen av likalydande yrkanden under de tre närmast föregående
budgetåren har utskottet bl. a. framhållit att det varken finns anledning
att förorda någon drastisk förändring av rådande fördelning mellan
bilaterala resp. multilaterala ändamål eller möjlighet att precisera framtida
procentsatser för denna. Utskottet vidhåller denna uppfattning. Smärre
förskjutningar i ena eller andra riktningen måste dock kunna ske med
hänsyn till uppkommande omständigheter och medelsbehov.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet delyrkande 2 a) i motion 936.

Utskottet, som inte har någon erinran mot budgetpropositionens förslag
i här behandlade avsnitt, hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1981/82:394, yrkande 3,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:936, delyrkande 2 a).

3 Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)

Propositionen (s. 40—53)

I propositionen föreslås att anslaget Bidrag till internationella biståndsprogram
för budgetåret 1982/83 ökar med 60 milj. kr., eller 3,5%, till 1 767
milj. kr.

Vissa bidrag kommer att finansieras genom att den ointecknade reservationen
efter utgången av budgetåret 1981/82 under anslagsposten Övriga
multilaterala bidrag tas i anspråk. De sammanlagda bidragen till internationella
biståndsprogram under 1982/83 - anslag (1 767 milj. kr.) samt medel
ur den ointecknade reservationen (74,2 milj. kr.) - uppgår därmed till
1841,2 milj. kr. och fördelas enligt följande:

res. 1 (s)

UU 1981/82:20

11

Multilateralt bistånd 1981/82 och 1982/83 fördelat på organisationer

(milj. kr.)

	Anslag 1981/82	Förslag 1982/83	För- änd- ring
FN:s operativa verksamhet FN:s utvecklingsprogram (UNDP)	375,0	410,0	+ 35,0
varav: - ordinarie bidrag 335,0	355,0	+20,0
- UNDP:s verksamhet i de minst utvecklade länderna 35,0	50,0'	+ 15,0
- UNDP:s energikonto 5,0	5,0	0
FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF)	30,0	32,0	+ 2,0
FN:s befolkningsfond (UNFPA)	45,0	48,0	+ 3,0
FN:s barnfond (UNICEF)	130,0	140,0	+ 10,0
	580,0	630,0	+ 50,0
Internationella finansieringsprogram Internationella utvecklingsfonden (IDA)	500,0	537,2	+ 37,2
Internationella finansieringsbolaget (IFC)		32,02	+ 32,0
Afrikanska utvecklingsbanken (ADB)	18,3	-	- 18,3
Afrikanska utvecklingsfonden (ADF)	71,8	120,0	+ 48,2
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)	-	-	-
Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF)	30,6	30,6	0
Internationella jordbruksutvecklings-fonden (IFAD)	47,0	61,0	+ 14,0
	667,7	780,8	+ 113,1
Internationellt livsmedelsbistånd Världslivsmedelsprogrammet (WFP)	72,0	75,0	+ 3,0
1980 års konvention om livsmedels-hjälp (FAC)	51,0	55,0	+ 4,0
Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR)	59,0	75,0	+ 16,0
	182,0	205,0	+ 23,0
Övriga organisationer FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNWRA)	50,0	55,0	+ 5,0
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)	50,0	60,0	+ 10,0
UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)	8,0	10,0	+ 2,0
Importkontoret för u-lands-produkter (IMPOD)	4,1	4,4	+ 0,3
Gemensamma fonden	12,5	1,03	-11,5
Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)	40,0	50,0	+ 10,0
	164,6	180,4	+ 15,8
Övriga multilaterala bidrag	112,7	45,04	- 67,7
Totalt	1 707,0	1 841,2S	+ 134,3

1 Varav 15 milj. kr. tas fränden ointecknade reservationen efter budgetåret 1981/82
under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

2 Hela beloppet tas från den ointecknade reservationen.

3 Hela beloppet tas från den ointecknade reservationen.

4 Varav 26,2 milj. kr. tas från den ointecknade reservationen.

5 Varav sammanlagt 74,2 milj. kr. tas från den ointecknade reservationen.

UU 1981/82:20

12

Sveriges andel av de totala bidragen i flera organisationer, t. ex. UNDP
och UNICEF, är mycket hög. Samtidigt som dessa organisationer ställer
krav på kraftigt ökade resurser, är det inte möjligt att öka våra bidrag i
samma takt som tidigare. Det kan inte heller vara önskvärt att ett begränsat
antal små i-länder fortsätter att svara för merparten av bidragen. Vi bör
därför fortsätta att aktivt verka för att andra länder, särskilt de stora iländerna,
åtar sig en rimligare andel av bördan.

Till de finansiella organisationerna tillskjuts bidragen i regel för flerårsperioder.
Under senare tid har svårigheter uppstått i samband med påfyllnaden
av vissa organisationers resurser. Det har bl. a. gällt IDA, där
påfyllnad försenats genom dröjsmål i USA:s kongress. Framtida påfyllnader
torde komma att försvåras av att USA, som en följd av en översyn
av sitt deltagande i de multilaterala finansorganisationerna, sannolikt kommer
att minska sin andel. Detta gäller framför allt bidragen till dessa
organisationers fonder för utlåning på mjuka villkor.

Sverige har i vissa sammanhang gjort treåriga minimiutfästelser med
reservation för riksdagens godkännande. Flerårsutfästelser medför emellertid
minskad handlingsfrihet i budgetplaneringen. Det är därför viktigt att
det finns en inte alltför obetydlig medelsreserv för nya, oförutsedda behov.

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och
befolkningsfond (UNFPA)

Sverige fortsätter att stödja FN:s utvecklingsprogram (UNDP) som FNsystemets
centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd. Sedan 1978
görs minimiutfästelser för tre år med förbehåll för riksdagens godkännande.
Hösten 1981 gjorde Sverige en ny treårsutfästelse. För budgetåret
1982/83 (verksamhetsåret 1982) har Sverige utfäst ett bidrag om 355 milj.
kr., vilket innebär en ökning med 20 milj. kr. Dessutom har utfästs ett
bidrag om tillsammans minst 720 milj. kr. för budgetåren 1983/84 och 1984/
85.

UNDP förutses spela en viktig roll i uppföljningen av FN:s konferens
om de minst utvecklade länderna. Sverige har därför, med förbehåll för
riksdagens godkännande, utfäst att under de tre budgetåren 1982/83-1984/
85 öka sitt bidrag till UNDP:s särskilda verksamhet i dessa länder med 15
milj. kr. till 50 milj. kr. per år. Av bidraget för budgetåret 1982/83 kan 15
milj. kr. tas från den ointecknade reservationen under anslagsposten Övriga
multilaterala bidrag. Medelsbehovet för 1982/83 uppgår alltså till 35 milj.
kr.

Nairobikonferensen om nya och förnybara energikällor visade att ökade
multilaterala insatser behövs för att finansiera grundläggande studier om
enskilda u-länders energisituation, energiplanering, förinvesteringsstudier
och liknande. UNDP har upprättat ett särskilt konto för att finansiera bl. a.
sådana åtgärder. Regeringen har beslutat att lämna ett bidrag på 5 milj. kr.
till detta konto under budgetåret 1981/82. Ett lika stort bidrag föreslås för
budgetåret 1982/83.

UU 1981/82:20

13

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd
till de minst utvecklade länderna. Efter en omorganisation har nu
fonden möjlighet att långsiktigt planera verksamheten och öka genomförandetakten.
Sverige har därför, med förbehåll för riksdagens godkännande,
utfäst ett bidrag på 32 milj. kr. - en ökning med 2 milj. kr. - för vart
och ett av de tre budgetåren 1982/83-1984/85.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) finansierar en betydande del av FNsystemets
bistånd på befolkningsområdet. Fonden har av sin styrelse
uppmanats att koncentrera sina insatser till ett mindre antal särskilt viktiga
ämnesområden samt använda tillgängliga resurser i första hand för projekt
i stora folkrika länder i akut behov av bistånd.

Vid FN:s bidragskonferens i november 1981 uppskattades de frivilliga
bidragen för 1982 till sammanlagt 129 miljoner dollar. Sverige utfäste, med
förbehåll för riksdagens godkännande, ett bidrag till fonden om 48 milj. kr.,
en ökning med 3 milj. kr., för budgetåret 1982/83 (verksamhetsåret 1982).
Med samma förbehåll utfästes ett bidrag om sammanlagt minst 96 milj. kr.
förbudgetåren 1983/84 och 1984/85.

FN:s barnfond (UNICEF)

Sveriges bidrag till UNICEF för verksamhetsåret 1981 uppgick till 130
milj. kr., vilket motsvarade drygt 13% av regeringsbidragen. Efter FN:s
bidragskonferens i november 1981 uppskattas regeringsbidragen för 1982
till totalt 190 miljoner dollar. Sverige har, med förbehåll för riksdagens
godkännande, utfäst ett bidrag om 140 milj. kr. för budgetåret 1982/83
(verksamhetsåret 1982). Vidare utfästes ett bidrag om sammanlagt minst
280 milj. kr. för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Överenskommelsen om IDA:s sjätte påfyllnad för budgetåren 1980/81-1982/83 träffades i december 1979. Sveriges andel av det sammanlagda
påfyllnadsbeloppet på 12 miljarder dollar uppgår till 3%. Detta motsvarar
ett totalt svenskt bidrag under påfyllnadsperioden på 1497240000 kr.

Den sjätte påfyllnaden trädde slutgiltigt i kraft först i augusti 1981, drygt
ett år försenad på grund av dröjsmål i den amerikanska kongressen. För att
IDA:s verksamhet ändå hjälpligt skulle kunna upprätthållas under mellantiden
träffades överenskommelse mellan givarländerna om ett övergångsarrangemang.
Inom ramen för detta arrangemang gjorde Sverige en förhandsutfästelse
motsvarande det första årsbidraget om 460 milj. kr. för
budgetåret 1980/81.

Den amerikanska kongressen beviljade i juli 1981 endast 15% av USA:s
totala bidrag på 3240 miljoner dollar som första årsbidrag. Därtill kommer
att kongressen fastställt ett tak för storleken av USA:s andra och tredje
årsbidrag på motsvarande 25 resp. 29%. Om den amerikanska administrationen
inte kan förmå kongressen att ändra sitt beslut skulle USA:s sam -

UU 1981/82:20

14

lade bidrag under påfyllnadsperioden begränsas till 69% av det totala
bidraget eller 2 265 miljoner dollar.

I samband med Världsbankens årsmöte i september 1981 träffades en
kompromiss mellan givarländerna i syfte att lindra IDA:s besvärliga ekonomiska
läge. Kompromissen innebär att man undantar det första årsbidraget
från villkoret i överenskommelsen om strikt proportionalitet mellan
USA:s och övriga givarländers bidrag. Däremot skall detta villkor tillämpas
fr. o. m. det andra årsbidraget. Detta innebär att såväl tidpunkten för
utbetalningen som andelen av totalbidraget för övriga givarländer är beroende
av den amerikanska kongressens beviljningar av USA:s framtida
årsbidrag.

För den tredje inbetalningen, som beräknas ske under budgetåret 1982/
83, föreslås 537240000 kr.

Regionala utvecklingsbanker

Sveriges bidrag till de regionala utvecklingsbankerna och utvecklingsfonderna
i Afrika och Asien har från budgetåret 1975/76 till budgetåret
1982/83 ökat från 32,5 till 150,6 milj. kr. och dess andel av det totala
multilaterala biståndet från ca 3 till drygt 8 %.

Överenskommelsen om utvidgat medlemskap i Afrikanska utvecklingsbanken
har ännu inte trätt i kraft. Förslaget till utvidgning har ännu inte fått
erforderlig majoritet bland ADB:s afrikanska medlemsländer. Sverige har
således ännu inte kunnat bli medlem i banken (UU 1979/80:25, JU 1979/
80:45, rskr 1979/80: 369 och 370).

Regeringen utgår emellertid från att överenskommelsen inom en snar
framtid träder i kraft. Sverige har åtagit sig att inbetala 25 % av sin planerade
del av kapitalutvidgningen om 365634069 kr. vilket motsvarar
91 408 518 kr. Inbetalningen skall ske i fem lika stora årsbidrag. Medel för
två årsbidrag om vartdera 18281704 kr. har anslagits under budgetåren
1980/81 resp. 1981/82. Med hänsyn till förseningen förutses inte något
ytterligare medelsbehov under budgetåret 1982/83.

Förhandlingarna om en tredje påfyllnad av den Afrikanska utvecklingsfondens
resurser har ännu inte kunnat avslutas. Anledningen är främst den
översyn av biståndet till de multilaterala utvecklingsbankerna som den nya
administrationen i USA påbörjat. På amerikansk begäran har de fortsatta
förhandlingarna uppskjutits till i böljan av 1982.

Sveriges andel i ADF:s påfyllnader har varit mycket hög i förhållande till
andra givarländers (5,6%). Det kan därför bli aktuellt att sänka den svenska
andelen. På grund av osäkerheten om det slutliga förhandlingsresultatet
är det omöjligt att närmare ange storleken av Sveriges totala bidrag.
Regeringen förutser emellertid att medelsbehovet för budgetåret 1982/83
för det första årsbidraget under den tredje påfyllnadsperioden kan komma
att uppgå till 120 milj. kr. och hemställer om riksdagens bemyndigande att
delta i ADF:s påfyllnad med ett årligt belopp i denna storleksordning.

UU 1981/82:20

15

Den sista inbetalningen till den Asiatiska utvecklingsbankens andra kapitalökning
skedde budgetåret 1980/81. Den tredje kapitalökningen för
åren 1983-1987 är ännu under diskussion.

Inom ramen för den andra påfyllnaden av Asiatiska utvecklingsfondens
resurser om totalt 2 150 miljoner dollar för fyraårsperioden 1979-1982 har
Sverige åtagit sig att under budgetåren 1979/80—1982/83 bidra med sammanlagt
122340900 kr., vilket motsvarar 1,31% av denna påfyllnad. För
den ijärde och sista inbetalningen är medelsbehovet för budgetåret 1982/83
30585 225 kr.

Förhandlingar om en tredje påfyllnad för åren 1983-1986 beräknas
kunna avslutas under första halvåret 1982.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Förhandlingarna om en påfyllnad av fondens resurser för perioden
1981-1983 har ännu inte avslutats. Det viktigaste skälet är att de två
grupperna bidragsgivande länder (OECD och OPEC) inte har kunnat komma
överens om bidragsfördelningen sinsemellan.

Det svenska bidraget till IFAD:s första verksamhetsperiod uppgick till
115 milj. kr. För IFAD:s påfyllnad, som nu förväntas bli 1 — 1,1 miljard
dollar, beräknas det svenska bidraget totalt till 148 milj. kr. Medel har
beviljats för de två första inbetalningarna. I propositionen föreslås ett
belopp på 61 milj. kr. för den tredje inbetalningen.

Om förhandlingarna visar sig ta lång tid i anspråk kan det bli aktuellt att
göra en svensk förhandsinbetalning för att göra det möjligt för IFAD att
fortsätta sin verksamhet tills en slutlig överenskommelse kunnat slutas.

Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

WFP:s bidragsmål för perioden 1981-1982 är 1000 miljoner dollar. Den
svenska utfästelsen uppgår till 72 milj. kr. årligen för budgetåren 1981/82
och 1982/83. Två tredjedelar av bidraget är bundet till upphandling i Sverige.

Utöver ett ordinarie bidrag för budgetåret 1982/83 på 72 milj. kr. föreslås
ett separat kontantbidrag till WFP på 3 milj. kr. att användas för lokala
kostnader.

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Samtliga länders åtaganden uppgår till 7,6 miljoner ton spannmål årligen.
Konventionen har förlängts med två år till den 30 juni 1983.

Det svenska bidraget kanaliseras genom WFP och består av 40 000 ton
vete, som levereras i form av mjöl. För täckande av frakt- och administrationskostnader
får WFP ett särskilt bidrag.

Regeringen föreslår ett bidrag för budgetåret 1982/83 på 55 milj. kr.

UU 1981/82:20

16

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (IEFR)

Sverige har åtagit sig att årligen under treårsperioden 1981/82—1983/84
hålla 40000 ton svenskt vete samt vissa andra svenska livsmedelsprodukter
i beredskap för akuta nödhjälpsinsatser. Det svenska katastroflagret
utgör en del av IEFR, som enligt FN:s rekommendationer skall uppgå
till minst 500000 ton.

Under budgetåret 1980/81 upphandlades även 2 500 ton vegetabilisk olja
i Sverige. På grund av den stora efterfrågan på matolja i katastrofsituationer
anser regeringen det motiverat att det svenska åtagandet i fortsättningen
även skall innefatta ca 1250 ton vegetabilisk olja, förutom 40000
ton vete.

Det svenska åtagandet bör också utsträckas t. o. m. budgetåret 1984/85.
För budgetåret 1982/83 beräknar regeringen ett medelsbehov på sammanlagt
75 milj. kr. inkl. lagring och frakt för nödvändig påfyllnad av det
svenska lagret med vete och vegetabilisk olja.

Övriga organisationer

På grund av att FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA)
befinner sig i en ytterst svår finansiell situation har Sverige, med förbehåll
för riksdagens godkännande, utfäst ett bidrag på 55 milj. kr. för budgetåret
1982/83 (verksamhetsåret 1982). Samma belopp har utfästs för budgetåren
1983/84 och 1984/85. Utfästelsen har givits förutsatt att UNRWA:s roll inte
väsentligt förändrats till följd av den politiska utvecklingen i Mellanöstern.

En del av bidraget för 1982/83 har redan betalats ut som förskott eftersom
organisationen på grund av sin kritiska finansiella situation står inför
hotet att tvingas inställa sin undervisningsverksamhet. Härvid har medel
ur den ointecknade reservationen disponerats.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har i takt med de senaste årens
ökade flyktingströmmar blivit en allt viktigare kanal för bistånd till flyktingar
världen över. Budgetåret 1981/82 (verksamhetsåret 1982) lämnar
Sverige ett bidrag till UNHCR:s reguljära program på 50 milj. kr. Därutöver
förutses extra bidrag av samma storleksordning från bl. a. katastrofanslaget
till särskilda operationer. Sådana bidrag har under 1981 utbetalats
för insatser i Somalia, Sudan, Pakistan, Kampuchea och El Salvador till ett
sammanlagt belopp av 39,2 milj. kr.

Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst sig att
öka det ordinarie bidraget för budgetåret 1982/83 (verksamhetsåret 1983)
till 60 milj. kr. För budgetåret 1983/84 (verksamhetsåret 1984) har, med
förbehåll för riksdagens godkännande, utfästs ett lika stort belopp.

Med hänsyn till den vikt Sverige tillmäter stöd till familjeplanering
ingicks i juni 1981 ett avtal om fortsatt stöd till Internationella federationen
för familjeplanering (IPPF). Enligt detta avtal skall Sverige bidra med
totalt 150 milj. kr. under perioden 1981/82-1983/84.

Regeringen föreslår ett bidrag på 50 milj. kr. för budgetåret 1982/83. För

UU 1981/82:20

17

budgetåret 1983/84 har i avtalet - med förbehåll för riksdagens godkännande
- utfästs ett bidrag på 60 milj. kr.

Sveriges bidrag till UNCTADIGATT.s internationella handelscentrum
(ITC) har under den senaste treårsperioden årligen uppgått till 8 milj. kr.
Regeringen föreslår ett bidrag på 10 milj. kr. för budgetåret 1982/83. En
utfästelse på samma belopp bör göras för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Sverige stöder också ITC:s verksamhet inom anslagsposten Särskilda
program under anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete. Budgetåret
1981/82 beräknas detta stöd till drygt 2 milj. kr. Budgetåret 1982/83 kan
kostnaderna för detta stöd beräknas minska till 1 milj. kr.

För budgetåret 1981/82 anslogs ett belopp på 4 129000 kr. till Import kontoret
för u-landsprodukter (IMPOD). Regeringen föreslår för budgetåret
1982/83 ett anslag på 4 398000 milj. kr.

Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror slöts i juli 1980 och är
nu öppet för undertecknande och ratificering. För budgetåret 1981/82 har
12,5 milj. kr. anslagits för Sveriges medverkan i fonden. På grund av
växelkursförändringar krävs ytterligare 1 milj. kr., som kommer att tas ur
den ointecknade reservationen under anslagsposten Övriga multilaterala
bidrag.

Övriga multilaterala bidrag

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används till bidrag till en
mångfald olika organisationer. Den kan även användas för bidrag, som kan
komma att aktualiseras i samband med pågående eller förestående internationella
förhandlingar. Storleken är dock inte möjlig att förutse. Anslagsposten
är en reserv i den multilaterala budgeten. Den kan också användas
för katastrofinsatser.

Under budgetåret 1982/83 finns behov av medel för att finansiera bl. a.
följande insatser.

Sverige har beslutat ge ett bidrag om sammanlagt 2,2 milj. i särskilda
dragningsrätter (SDR) till ett räntesubventionskonto i Valutafondens system
för supplementär finansiering. Den första inbetalningen om 1,1 milj.
SDR, vilket motsvarar ca 7 milj. kr., gjordes i oktober 1981. För den andra
inbetalningen, som skall ske under budgetåret 1982/83, krävs ca 7 milj. kr.

Ett avtal har slutits med Karibiska utvecklingsbanken om ett svenskt
bidrag på 26 milj. kr. till bankens specialfond att utbetalas under två
budgetår. Det skall användas för att bidra till den ekonomiska och sociala
utvecklingen, i synnerhet i bankens fattigaste medlemsländer. Den första
utbetalningen om 13 milj. kr. skedde budgetåret 1981/82. För budgetåret
1982/83 föreslås ett bidrag på 13 milj. kr.

För att tillgodose det starkt växande behovet av resurser för u-ländernas
industrialisering beslutade det Internationella finansieringsbolaget (IFC)
1977 att öka kapitalet med 540 miljoner dollar till 650 miljoner dollar.
Tecknande av kapitalandelar kan ske fram till den 1 augusti 1982. De större
2 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 20

UU 1981/82:20

18

givarländerna, liksom Danmark, Finland och Norge, har beslutat eller
kommer att besluta att teckna sina andelar.

IFC:s verksamhet har under de senaste åren ökat kraftigt och i stigande
grad inriktats på de fattigare u-länderna. IFC spelar en viktig roll för att
stimulera flödet av privata medel till u-länderna och utgör därmed ett
betydelsefullt komplement till Världsbanken och IDA.

Sverige bör fortsätta att stödja denna del av världsbanksgruppen och
därmed bibehålla sin möjlighet att påverka lFC:s verksamhet i önskad
riktning. Regeringen föreslår därför att Sverige tecknar sin andel av IFC:s
kapitalökning.

Denna andel uppgår till 5,8 miljoner dollar, motsvarande ca 32 milj. kr.,
vilket utgör drygt 1 % av kapitalökningen. Sveriges hittills inbetalda insats
uppgår till 1,1 miljon dollar. Den utgör 1,02% av det ursprungliga kapitalet.
Inbetalning av hela den svenska andelen i kapitalökningen måste ske
före den 1 augusti 1982.

Konferensen om nya och förnybara energikällor i Nairobi visade att uländerna
har ett stort behov av energibistånd. Även på det multilaterala
området krävs ökade insatser. Det är därför viktigt att Världsbanken får
möjligheter att öka sin utlåning för energiändamål, t. ex. genom en särskild
energifilial. Visar det sig inte möjligt att åstadkomma detta bör andra vägar
prövas att öka den multilaterala långivningen för energiändamål. Sverige
kan delta i sådana arrangemang, och andra program som syftar till att
stärka u-ländernas energiförsöijning, bl. a. genom att utnyttja den ointecknade
reservationen under denna anslagspost.

Sverige har under budgetåren 1980/81 och 1981/82 lämnat bidrag till
interimsfonden för vetenskap och teknik för utveckling med sammanlagt ca
25 milj. kr. Fonden upphör vid årsskiftet. Avsikten är att den skall ersättas
av ett permanent finansieringssystem.

Sverige har under en följd av år spelat en aktiv och pådrivande roll i
förhandlingarna om ett sådant finansieringssystem. Vårt bidrag bör därför
ligga kvar på en relativt hög nivå. Den exakta storleken får dock bestämmas
med hänsyn tagen till bl. a. andra givarländers insatser.

Liksom under tidigare budgetår bör också vissa andra multilaterala
bidrag belasta denna anslagspost. Som exempel kan nämnas årsbidrag till
Röda korsets internationella kommitté, FN:s center för transnationella
företag (CTNC), FN:s boende- och bebyggelsecenter (Habitat), FN:s fond
för kontroll av beroendeframkallande medel (UNFDAC), FN-universitetet
och FN:s kvinnofond. Regeringen beräknar att ca 15 milj. kr. behövs för
sådana bidrag.

I samband med kommande internationella förhandlingar kan denna anslagspost
också utnyttjas för t. ex. utomstående experter, inköp av konsulttjänster
och för att anordna mindre seminarier och symposier.

Medelsbehovet för bidrag under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag
överstiger det föreslagna anslaget för detta ändamål. Den ointecknade

UU 1981/82:20

19

reservationen under anslagsposten Övriga multilaterala bidrag, som beräknas
uppgå till ca 170 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1982/83, kan
emellertid användas för att finansiera en del av dessa bidrag. Det gäller i
första hand bidragen till IMF:s räntesubventionskonto (7 milj. kr.), Karibiska
utvecklingsbanken (13 milj. kr.) och IFC (32 milj. kr.). Som tidigare
redovisats bör också medel för ökning av det svenska bidraget till UNDP:s
verksamhet i de minst utvecklade länderna (15 milj. kr.) och gemensamma
fonden (1 milj. kr.) tas ur den ointecknade reservationen. Efter det att
dessa bidrag betalats beräknas reservationen uppgå till ca 95 milj. kr.

Regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
som har förordats i propositionen,

2. godkänna de gjorda utfästelser som angetts i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att delta i Afrikanska utvecklingsfondens
tredje påfyllnad med ett årligt belopp i storleksordningen 120
milj. kr.,

4. bemyndiga regeringen att teckna Sveriges andel av Internationella
finansieringsbolagets (IFC) kapitalökning,

5. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som
härutöver har föreslagits i propositionen,

6. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 1767000000 kr.

Motioner

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels motion 1981/82:262 av Margot Håkansson m. fl. (fp), vari hemställs

att riksdagen hos regeringen begär initiativ till att Sverige i FN verkar för
att utlysa ett FN-år mot narkotikan.

dels motion 1981/82: 394 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s), yrkandena 2, 4
och 5, vari hemställs

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av bidragen till internationella
biståndsprogram,

4. att riksdagen beslutar att avslå regeringens begäran om bemyndigande
att teckna Sveriges andel av Internationella finansieringsbolagets
(IFC) kapitalökning,

5. att riksdagen beslutar att anslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram
i förhållande till regeringens förslag minskas med 32 milj.
kr. till 1735 milj. kr.

UU 1981/82:20

20

dels motion 1981/82:936 av Lars Wemer m.fl. (vpk), delyrkandena 2c)
och 2d), vari hemställs

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande

c) att reservationsanslaget till multilateralt bistånd minskas med
45000000 kr.,

d) att Sverige lämnar Världsbanksgruppen och att anslagen i årets budget
minskas med 37200000 kr. till IDA, 32000000 kr. till IFC och med
20000000 kr. till ADF.

dels motion 1981/82:1253 av Mårten Werner (m), vari hemställs

att riksdagen begär att regeringen inom ramen för Övriga multilaterala
bidrag ökar anslaget till UNFDAC till 6 milj. kr.

dels motion 1981/82: 1724 av Lars-Ingvar Sörenson och Thure Jadestig
(s), vari hemställs

att riksdagen uttalar att Sverige bör verka för ett särskilt år i Förenta
nationernas regi mot narkotika.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), yrkande 8, vari
hemställs

8. att riksdagen till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1657 000000 kr.

Utskottet

I detta avsnitt behandlar utskottet inledningsvis yrkande 2 i motion 394, i
vilken principerna för Sveriges multilaterala bistånd berörs. Mot bakgrund
av att det i framtiden inte torde vara möjligt att öka det multilaterala
biståndet i samma takt som tidigare efterlyser motionärerna en konsekvent
värdering av hur de olika internationella biståndsorganens verksamhet
stämmer överens med den svenska biståndspolitikens mål. Framställningen
i propositionen bör präglas av en bättre redovisning av regeringens
bedömningar på detta område, heter det i motionen.

När utskottet förra året behandlade en liknande motion framhöll utskottet
att Sveriges biståndspolitiska mål också måste gälla bidragen till de
internationella organisationerna. Samtidigt betonade utskottet vikten av
att alla givarländer tar sitt ansvar för de internationella organens finansiering,
om dessa skall kunna fungera effektivt och planmässigt.

Sverige har sedan flera år hävdat uppfattningen att de stora länderna bör
svara för en större andel av de multilaterala organens finansiering och
förutskickat att Sveriges andel av finansieringsbördan därigenom måste
komma att minska. En viss sådan minskning har också successivt ägt rum.

Samtidigt har den nya administrationen och kongressen i USA - den
dominerande bidragsgivaren — visat stor tvekan när det gäller anslag till
multilaterala biståndsorgan. Således har en kraftig minskning ^v USA:s
bidrag till IDA skett. Ställda inför utsikten att mot sin önskan behöva bära

UU 1981/82:20

21

en ökande andel av finansieringsbördan i IDA har övriga bidragsgivare i
detta läge beslutat anpassa sina bidrag till den av USA angivna lägre nivån.

Även inom de biståndsgivande FN-organen är finansieringsläget
oroande, om än inte lika akut som inom IDA.

Denna för den multilaterala biståndsverksamheten bekymmersamma
situation får emellertid enligt utskottets mening självfallet inte hindra regeringen
från att noga pröva de svenska bidragens storlek och inriktning i
ljuset av våra möjligheter att även i de internationella organen återspegla
det svenska biståndets mål och prioriteringar. Samtidigt vill utskottet
erinra om att våra åtaganden mot de internationella organisationerna är av
långsiktig natur och att de utrikespolitiska och biståndspolitiska motiveringar
som ligger bakom ett stöd till FN-systemet inte nödvändigtvis behöver
redovisas vid varje tillfälle som nya bidrag föreslås riksdagen. I årets
biståndsproposition finns därtill en utförlig beskrivning av ifrågavarande
organisationer i en särskild bilaga.

Med det här anförda torde yrkande 2 i motion 394 få anses besvarat.

I samma motions yrkande 4 hemställs att riksdagen avslår regeringens
begäran om bemyndigande att teckna Sveriges andel av Internationella
finansieringsbolagets (IFC) kapitalökning. Ett liknande yrkande återfinns i
motion 936, delyrkande 2 d).

Ett svenskt deltagande i kapitalökningen innebär ett brott mot principen
att endast organ som själva lämnar koncessionelit bistånd får bidrag från
biståndsbudgeten, heter det i motion 394, som anser att IFC inte kan ges
prioritet framför andra angelägna insatser som konkurrerar om svenskt
bistånd.

IFC ingår i Världsbanksgruppen och ger lån till enskilda företag i uländer
på kommersiella villkor. Grundkapitalet uppgår till ca 100 miljoner
dollar. Sverige är medlem av IFC sedan 1956. Den första - och hittills
enda - svenska inbetalningen gjordes med andra medel än biståndsmedel.
År 1977 beslutade IFC:s styrelse om en kapitalökning, till vilken hittills ca
70 av bankens 106 medlemsländer tecknat bidrag. I budgetpropositionen
konstateras att IFC:s verksamhet under senare år i stigande grad inriktats
på de fattigare u-länderna. IFC spelar också enligt regeringens mening en
viktig roll när det gäller att stimulera flödet av privata medel till u-länderna.
Av dessa skäl föreslår regeringen ett svenskt deltagande i den nu
pågående kapitalpåfyllnaden med en andel på ca 32 milj. kr.

Utskottet delar regeringens bedömning att Sverige såsom medlem av
IFC bör delta i den nu aktuella kapitalpåfyllnaden och tillstyrker propositionens
förslag i detta avseende. Följaktligen avstyrks delyrkande 2 d) i
motion 936 i vad avser IFC och yrkande 4 i motion 394. Som en konsekvens
härav avstyrks även yrkande 5 i samma motion, i vilket en minskning
av anslaget till internationella biståndsprogram med ett belopp motsvarande
bidraget till IFC föreslås.

I motion 936, delyrkande 2 d), finns ytterligare förslag om nedskärningar

UU 1981/82:20

22

av vissa anslag till multilaterala ändamål. Det gäller bidraget till IDA, som
föreslås minska med 37,5 milj. kr. till 500 milj. kr., och bidraget till
Afrikanska utvecklingsfonden som föreslås minska med 20 milj. kr. till 100
milj. kr.

Motionärernas allmänna motivering för de föreslagna nedskärningarna
är att det multilaterala biståndet bör minska till förmån för det bilaterala
samt att Sverige bör lämna Världsbanksgruppen. Utskottet har vid en rad
tidigare tillfällen, då motioner om utträde ur Världsbanksgruppen förelegat,
redovisat skälen för att avstyrka sådana yrkanden. Det skedde senast i
betänkandena UU 1979/80:20 och 1980/81:14. Utskottet vidhåller sin tidigare
åsikt och avstyrker följaktligen delyrkande 2 d) i motion 936 i vad
avser Världsbanken och IDA. Utskottet, som anser Sveriges deltagande i
Afrikanska utvecklingsfonden vara ett värdefullt inslag i vår biståndspolitik,
ser heller inget skäl att ändra regeringens förslag i vad avser bidrag till
denna fond. Motionärerna har inte heller angivit något skäl för sitt ställningstagande.
Utskottet avstyrker förslaget om en sänkning av bidraget till
Afrikanska utvecklingsfonden i delyrkande 2 d) i motion 936.

Tre motioner berör internationella narkotikafrågor. I motion 1253 föreslås
att anslaget till FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel
(UNFDAC) höjs till 6 milj. kr.

Sverige stöder sedan 1977 UNFDAC, vars arbete bl. a. syftar till att i
opiumproducerande länder främja odling av andra grödor än opium. De
svenska bidragen, som sammanlagt uppgått till ca 10 milj. kr., har gått till
Laos, Pakistan och numera även Thailand. Innevarande års bidrag uppgår
till 4 milj. kr.

Sverige är redan en betydande bidragsgivare i UNFDAC. Regeringen
följer nära organisationens arbete och är beredd att överväga ytterligare
bidrag. Omfattningen av det fortsatta samarbetet med UNFDAC får bli
beroende av de projekt som presenteras, varför motionen avstyrks.

I motionerna 262 och 1724 begärs att Sverige i FN skall verka för att
utlysa ett särskilt år mot narkotikan.

Som utskottet haft anledning konstatera vid behandlingen under förra
riksmötet av ett yrkande om utropandet av ett naturresursår (UU 1980/
81:20), har under senare tid antalet år och årtionden i FN:s regi blivit så
stort att det finns risk för att de därigenom förlorar i genomslagskraft.

Enligt utskottets mening gör samma argument sig gällande vad avser det
nu föreslagna narkotikaåret, även om kampen mot narkotikan självfallet
bör drivas med stor kraft. Inom FN har också - i beaktande av det mycket
stora antalet särskilda dagar, veckor, år, årtionden och temakonferenser -utarbetats vissa allmänna riktlinjer för utlysning av internationella manifestationer
av detta slag. Det heter bl. a. i dessa riktlinjer att två år bör
lämnas fria mellan varje internationellt år. En tillämpning av dessa riktlinjer
skulle få till följd att första lediga år är 1990.

UU 1981/82:20

23

Utskottet vill inte utesluta att ett FN-år mot narkotika skulle kunna ha
sitt givna värde. Förslag härom har också väckts internationellt, exempelvis
i FN:s narkotikakommission. Utskottet utgår från att regeringen deltar
i dessa internationella överväganden och därigenom får möjlighet att bedöma
om utlysning av ett särskilt FN-år mot narkotika är en lämplig arbetsform
för det angelägna syfte det här är fråga om.

Med det här anförda torde motionerna 262 och 1724 få anses besvarade.

I motion 2035 föreslås nedskärningar av en rad poster inom de olika
biståndsanslagen. Detta sker mot bakgrund av det bekymmersamma ekonomiska
läget i Sverige, vilket, enligt motionärernas mening, nödvändiggör
besparingar över hela budgetfältet. Utskottet tar ställning till motionens
olika besparingsförslag i anslutning till behandlingen av var och en av
de ifrågavarande anslagsposterna.

I yrkande 8 i motion 2035 föreslås en minskning av anslaget till internationella
biståndsprogram med 110 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Detta belopp uppnås dels genom en frysning till innevarande års
nivå av anslaget till internationella biståndsprogram, vilket ger en besparing
på 60 milj. kr., dels genom en ytterligare minskning av anslaget med 50
milj. kr. i förhållande till innevarande års anslag. Denna sistnämnda besparing
bör enligt motionärernas mening kunna finansieras ur den under
anslaget ackumulerade ointecknade reservationen.

Enligt utskottets bedömning är det inte möjligt att utan oönskade konsekvenser
göra en så betydande nedskärning av anslaget till internationella
biståndsprogram. Som tidigare nämnts har under de närmast förflutna åren
skett en minskning av de svenska bidragsandelarna i de internationella
organen. De bidragsförslag som nu framläggs i propositionen är i stor
utsträckning en följd av fleråriga åtaganden. Den återstående reservationen
är som framgår av propositionen bl. a. beräknad för finansiering av
bidrag till vissa multilaterala ändamål för vilka inga andra medel står till
förfogande. Slutligen kvarstår ett belopp på 95 milj. kr. som regeringen
anser bör kvarstå som allmän reserv under anslaget.

Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda tillstyrka regeringens
förslag avseende anslaget till Internationella biståndsprogram. I konsekvens
härmed avstyrks yrkande 8 i motion 2035 och delyrkande 2 c) i
motion 936.

Utskottet tillstyrker förslagen under punkt C 1 i budgetpropositionen
och hemställer

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
som förordats i propositionen,

2. att riksdagen förklarar motion 1981/82:394, yrkande 2, avseende
inriktningen av bidragen till internationella biståndsprogram besvarad
med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 4, och res. 2 (s)

motion 1981/82:936, delyrkande 2 d) i vad avser bidrag till IFC,

UU 1981/82:20

24

bemyndigar regeringen att teckna Sveriges andel av Internationella
finansieringsbolagets (IFC) kapitalökning,

4. att riksdagen avslår motion 1981/82:936, delyrkande 2 d), i vad
avser bidraget till IDA,

5. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande
2 d), i vad avser bidraget till Afrikanska utvecklingsfonden, bemyndigar
regeringen att delta i Afrikanska utvecklingsfondens
tredje påfyllnad med ett årligt belopp i storleksordningen 120
milj. kr.,

6. att riksdagen avslår motion 1981/82:1253 avseende bidrag till
UNFDAC,

7. att riksdagen förklarar motionerna 1981/82:262 och 1981/82:1724
avseende internationellt narkotikaår besvarade med vad utskottet
anfört,

8. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
c), motion 1981/82:2035, yrkande 8, och motion 1981/82:394,
yrkande 5, till Bidrag till internationella biståndsprogram för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
1767000000 kr.,

9. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i
propositionen,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden, som härutöver föreslagits i propositionen.

4. Bilateralt utvecklingssamarbete

4.1 Allmänna riktlinjer och prioriteringar i utvecklingssamarbetet
Propositionen (s. 29—33 och 53—55)

1980-talets ändrade ekonomiska förutsättningar i mottagarländerna gör
det angeläget att på olika sätt sträva efter att konsolidera de gjorda biståndsinsatserna
.

Ökade ansträngningar bör således göras för att effektivare utnyttja existerande
anläggningar och för att tillvarata vunna erfarenheter och utnyttja
dem i den fortsatta verksamheten. Särskild vikt bör läggas vid utbildning
av ledande administrativ personal i mottagarländerna, främst i planering,
uppföljning, utvärdering och underhåll. SIDA och BITS bör fortsätta att
utveckla lämpliga biståndsformer på dessa områden. Det svenska personalbiståndet
bör därvid få ökad betydelse.

Inom ramen för det landprogrammerade samarbetet sker en fortlöpande
dialog med mottagarländerna. Denna dialog utnyttjas för att exempelvis
informera om målen för Sveriges bistånd samt om det svenska utbudet av
varor, tjänster, teknologi och kunnande.

I dialogen bör största vikten läggas vid de allvarligaste problemen och
sådana verksamhetsområden, där behoven är stora och där Sverige har

UU 1981/82:20

25

särskilda förutsättningar att göra viktiga insatser. Detta gäller särskilt
landsbygdsutveckling, hälsovård med familjeplanering, förbättring av
kvinnans ställning, miljö- och markvård samt energi.

SIDA framhåller i sin anslagsframställning att en ökande del av biståndet
bör utnyttjas för stöd till landsbygdsutveckling och därigenom till den
fattigaste delen av befolkningen i programländerna. Endast om en stor del
av det svenska biståndet direkt inriktas på dessa grupper kan Sverige,
enligt SIDA, bidra till en påtaglig, varaktig och självgenererande utveckling
i programländerna, i enlighet med statsmakternas mål. Vidare anser
SIDA att insatser för landsbygdsbefolkningen i högre grad bör inriktas på
den fattigare hälften av den.

Uttrycket landsbygdsutveckling definierar SIDA som jordbruksproduktion
men också bl. a. vattenförsörjning, transporter, infrastruktur, småindustri,
hälsovård, utbildning, markvård och energiframställning för landsbygdens
behov.

När det gäller bistånd för landsbygdsutveckling och försök att nå de
fattigaste grupperna har SIDA dragit slutsatsen att primärhälsovård liksom
primär- och vuxenundervisning är av stor betydelse. Insatser som främjar
arbetsintensiva produktionsmetoder leder till ökad sysselsättning och
höjda arbetsinkomster bland de fattiga på landsbygden. Ökad livsmedelsproduktion
genom integrering av jordbruksrådgivning, krediter, förbättrade
insatsvaror etc. liksom markvård är andra åtgärder för att förbättra
situationen för landsbygdens fattiga. SIDA understryker att organiserad
medverkan av de fattiga själva är ett inslag som nästan alltid återfinns i
framgångsrika biståndsprojekt.

SIDA påpekar att en fortsatt ökning av insatser på landsbygden för den
fattigaste hälften av befolkningen innebär att ökade ansträngningar måste
göras för att bredda den svenska resursbasen. Detta förutses kräva ytterligare
engagemang av svenskar på olika områden och samtidigt inrymma
möjligheter för svenska företag som är villiga att satsa långsiktigt, engagerat
och innovativt.

Parallellt med denna satsning fortsätter stöd till verksamhet inom industri,
transporter och andra infrastrukturella investeringar liksom inom
nyare samarbetsområden såsom energi och mineralutvinning. I dessa sektorer
förutser SIDA att svensk teknik samt svenska varor och tjänster
kommer att spela en allt viktigare roll.

Regeringen delar SIDA:s bedömning på denna punkt. Som utrikesutskottet
uttalade, med anledning av föregående års budgetproposition, bör
inriktningen på landsbygdsutveckling, i både det bilaterala och det multilaterala
arbetet, fortsätta och ytterligare betonas.

Det är väsentligt att termen landsbygdsutveckling inte ges en alltför snäv
definition. Sysselsättning kan även skapas genom insatser utanför jordbruket.
I vissa länder är t. ex. tillgång på konsumtionsvaror av avgörande
betydelse för att stimulera en ökad jordbruksproduktion. Detta kan ske
genom stöd till uppbyggnad av en industri, inriktad på befolkningens

UU 1981/82:20

26

basbehov och genom förbättringar av transportnätet så att varor kan
transporteras till och från landsbygdsbefolkningen. Även uppbyggnad av
kraftförsöijningen kan vara nödvändig för att öka sysselsättningen och
främja industriutvecklingen på landsbygden.

Utformningen av stödet till landsbygdsutveckling måste utgå från förutsättningarna
i vaije enskilt land och inriktas på att stödja ländernas egna
utvecklingsansträngningar. Det är också viktigt att tilltänkta insatser noga
analyseras vad gäller de sociala konsekvenserna.

En ökning av insatserna för landsbygdsutveckling medför en relativt stor
andel finansiering av lokala kostnader. Bistånd till landsbygdsutveckling i
vid bemärkelse kan dock medföra en inte obetydlig efterfrågan på svensk
kunskap och svenska varor, t. ex. vid uppbyggnad av infrastruktur och
småindustri.

Befolkningsproblemen tillhör de stora frågorna, och det är angeläget att
Sveriges beredvillighet att stödja familjeplanering understryks i dialogen
med mottagarländerna. På den multilaterala sidan föreslås fortsatta väsentliga
bidrag till de internationella organisationerna på befolkningsområdet.

Sverige har under en följd av år bidragit till att finansiera program för
miljö- och markvård. För att bättre kunna möta de stora behoven inrättades
1981/82 en särskild anslagspost. Regeringen föreslår en kraftig ökning
av denna, och understryker att Sveriges resurser och kunnande på detta
område bör utnyttjas i största möjliga utsträckning.

Regeringen delar SIDA:s bedömning att miljö- och markvård sfrågor i
princip inte bör hanteras som fristående program utan måste integreras i all
utvecklingsverksamhet. Det finns starka och naturliga samband mellan
miljövård, markvård, skogsvård, husdjursproduktion och energiförsörjning.
Det är naturligt att insatserna inom miljö- och markvård blir mycket
långsiktiga. Det är av stor betydelse att grundläggande ekonomiska och
ekologiska samband uppmärksammas vid projektens genomförande.

Stigande oljepriser har lett till ökat intresse för att utveckla alternativa
energikällor. Brännvedskrisen och dess samband med den accelererande
miljöförstöringen i u-länderna verkar i samma riktning.

Det svenska energibeståndet har hittills varit relativt blygsamt. Energiandelen
av vårt bistånd är ca 2%. Genomsnittet inom OECD är 1%.
Energibiståndet har mest avsett utbyggnad och distribution av vattenkraft.
En förklaring till den långsamma ökningen av energibiståndet har varit
begränsad efterfrågan från våra mottagarländer. Det råder emellertid ingen
tvekan om att t. ex. Nairobikonferensen om nya och förnybara energikällor
bidrar till en snabb ökning av efterfrågan på energibistånd. Planeringen
bör inriktas på att möta detta växande behov.

Sverige stöder tanken på att inrätta en särskild energifilial inom Världsbanken
i syfte att främja utvinning av energi i u-länderna. Det är emellertid
f. n. osäkert om denna idé kommer att förverkligas. Sverige kommer
fortsatt att arbeta för en särskild energifilial men kan också pröva andra

UU 1981/82:20

27

metoder för att ge Världsbanksgruppen möjlighet att öka sin utlåning för
energiändamål. Likaså bör Sverige vara berett att överväga andra institutionella
arrangemang.

SIDA har utarbetat vissa riktlinjer för energibiståndet som underlag för
dialogen med mottagarländerna. Följande områden prioriteras:

— Bistånd till planering av energisektorn i programländerna,

— Stöd för att åstadkomma ett balanserat utnyttjande av skogstillgångar,
förbättra skogsvården och öka skogsplanteringen,

— Fortsatt stöd till utbyggnad av vattenkraft, särskilt mindre kraftverk
på landsbygden,

— Samarbete med u-länder för att utveckla andra förnybara energikällor
baserade på biomassa, biogas, sol, vind, vågrörelser och temperaturskillnader
i havet.

På grundval av SIDA:s riktlinjer och övriga biståndsorgans verksamhet
och erfarenheter på energiområdet anser regeringen att riktlinjer för det
samlade svenska energibiståndet bör utarbetas.

Det totala svenska biståndet till skogsbruk (exkl. skogsindustri) kommer
under 1980/81 att uppgå till ca 100 milj. kr. Av detta är 91 milj. kr. bilateralt
bistånd och 9 milj. kr. multilateralt bistånd genom FAO. I propositionen
förutses fortsatta betydande insatser på detta område.

För budgetåret 1982/83 förordar regeringen att anslaget till bilateralt
utvecklingssamarbete höjs med 387,8 milj. kr. till 4054,8 milj. kr. Detta
innebär en ökning med ca 11 % i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår.

På grundval av SIDA:s anslagsframställning har regeringen fortsatt
översynen av det bilaterala biståndets fördelning och innehåll. Avvecklingen
av det långsiktiga utvecklingssamarbetet med Pakistan och Somalia,
som anmälts i fjolårets budgetproposition (prop. 1980/81:100, bil. 6), kommer
att fullföljas. Därutöver förutses f. n. inga förändringar i kretsen av
samarbetsländer.

Medelsramarna för samarbetet med mottagarländerna bör ses som ett
uttryck för en strävan att bibehålla en i huvudsak oförändrad aktivitetsnivå,
samtidigt som behoven och möjligheterna att nå målen för samarbetet
beaktas. Stor vikt måste fästas vid mottagarlandets möjligheter att
tillgodogöra sig biståndet.

Vid bedömning av mottagningskapaciteten bör hänsyn tas till förekomsten
av outnyttjade biståndsmedel från föregående och löpande budgetår
men också till en rad andra faktorer som samarbetslandets planering och
egna resurser för genomförande av biståndsprogram. Regeringen har funnit
detta naturligt främst med tanke på att utvecklingssamarbetet med de
flesta mottagarländerna är långsiktigt. Medelsramar, som är avpassade
efter samarbetsländernas mottagningskapacitet, bidrar också till att medlen
används på ett sätt som motsvarar kraven på ökad effektivitet i biståndsgivningen.
Med denna utgångspunkt kan medelsramarnas utveck -

UU 1981/82:20

Bilateralt utvecklingssamarbete budgetåren 1981/82—1982/83 (milj. kr.)

28

	Medelsram 1981/82	Förslag till 1982/83 SIDA	medelsram Föredraganden
Angola	95	110	100
Bangladesh	140	145	145
Botswana	70	70	70
Etiopien	80	90	85
Guinea-Bissau	55	60	60
Indien	330	365	340
Kap Verde	35	40	40
Kenya	110	125	125
Laos	55	60	55
Lesotho	17	20	20
Mozambique	210	230	230
Nicaragua1	40	50	50
Sri Lanka	115	135	155
Swaziland	10	10	10
Tanzania	415	440	440
Vietnam	365	365	345
Zambia	145	165	165
Zimbabwe	100	115	110
Pakistan	20	15	15
Somalia	15	15	-
Vissa landprogramkostnader Humanitärt bistånd i	50	35	35
Latinamerika' Humanitärt bistånd i	40'	50	50
södra Afrika2	120	140	140
Regionala insatser Miljö- och markvård	60	100	100
samt energi3	30	40	753
Särskilda program	160	170	160
Katastrofer m. m.	400	400	350,8
Enskilda organisationer Rekrytering och utbildning	165	185	190
av faltpersonal	208	22	19
Bredare samarbete Särskilt förmånlig kredit-	80'	904	75
givning till u-land5	120*	2507	300
Totalt	3667	4107	4054,8

1 Anslagsposten Vissa insatser i Latinamerika och det karibiska området omfattade
budgetåret 1981/82 medelsramar för humanitärt bistånd i Latinamerika (40 milj. kr.),
för Nicaragua (40 milj. kr.) samt för Dominikanska republiken och Jamaica (vardera
10 milj. kr.). 1 tabellen har medlen för Dominikanska republiken och Jamaica förts
till anslagsposten Bredare samarbete (jfr fotnot4). För Nicaragua och för Humanitärt
bistånd i Latinamerika har särskilda anslagsposter inrättats.

2 Anslagsposten betecknades budgetåret 1981/82 Flyktingar och befrielserörelser
m. m. i södra Afrika.

3 Anslagsposten betecknades budgetåret 1981/82 Särskilda miljö- och markvårdsinsatser.
Fr. o. m. budgetåret 1982/83 utgår också under denna anslagspost bidrag för
miljö- och markvårdsinsatser i Sahelområdet, som tidigare belastade anslaget C 1.
Bidrag till internationella biståndsprogram.

4 Enligt BITS anslagsframställning för budgetåret 1982/83, bredare samarbete (60
milj. kr.) samt finansiellt stöd (30 milj. kr.) för Dominikanska republiken, Jamaica
och Sudan.

5 Anslagsposten betecknades budgetåret 1981/82 Förmånliga u-landskrediter.

6 Prop. 1981/82: 27, UU 1981/82:12, rskr 1981/82:69.

7 Avser BITS anslagsframställning för budgetåret 1982/83.

8 Av detta belopp har 1,4 milj. kr. överförts till anslaget C 5. Nämnden för ulandsutbildning.

UU 1981/82:20

29

ling för de enskilda samarbetsländerna utfalla olika under skilda budgetår
utan att det behöver vara ett uttryck för förändringar i viljan att samarbeta
med det ena eller andra landet.

SIDA har, i enlighet med utrikesutskottets uttalande (UU 1980/81:20),
fortsatt arbetet med att utveckla beredningsformer för importstödet. Detta
har skett dels genom en översyn av riktlinjerna för importstödet, dels
genom att upphandlingsplaner utarbetats för ytterligare länder. De nya
riktlinjerna syftar till att genom striktare beredningsformer öka biståndets
effektivitet.

Förslagen till medelsramar för mottagarländer och andra ändamål framgår
av tabell s. 28.

Motioner

Under denna rubrik behandlar utskottet

dels motion 1981/82:301 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 4, vari
hemställs

4. att riksdagen uttalar att Sverige ej skall ha beröring med IGGI och
hos regeringen begär åtgärder i enlighet härmed.

dels motion 1981/82:339 av Ann-Cathrine Haglund och Birgitta Rydle
(m), vari hemställs

att riksdagen uttalar att vattenförsörjningen skall ges hög prioritet i den
svenska biståndspolitiken.

dels motion 1981/82: 394 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s), yrkande 1, vari
hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om riktlinjerna för den svenska biståndspolitiken.

dels motion 1981/82:1722 av Martin Olsson m. fl. (c), vari hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att vid ingående av biståndsavtal med u-länder Sverige
förbehåller sig rätt till omprövning om mottagarlandet deltar i krigsoperationer
eller förutsättningarna för biståndet av andra anledningar förändrats.

dels motion 1981/82:1720 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s), vari hemställs

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att en
beredning för kvinnobistånd bör tillsättas med uppgift att förbättra planering,
genomförande och utvärdering av stödet till u-ländernas kvinnor
inom det svenska biståndet.

UU 1981/82:20

30

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), yrkandena 1 och
2, vari hemställs

1. att riksdagen uttalar att Sverige vid länderval bör prioritera sådana uländer
som slår vakt om de mänskliga rättigheterna och strävar efter en
demokratisk utveckling,

2. att riksdagen uttalar att biståndsarbetet skall omprövas och i sista
hand avbrytas med mottagarländer som bedriver anfallskrig eller har trupper
på främmande territorier eller i vilka de grundläggande mänskliga
rättigheterna kränks.

dels motion 1981/82:2083 av Britta Hammarbacken m.fl. (c), vari föreslås att

riksdagen beslutar att uttala att Sverige i sin biståndspolitik och sitt
internationella agerande i övrigt i högre grad bör inrikta sig på de globala
resurs- och miljöproblemen.

Utskottet

Riktlinjer för det bilaterala utvecklingssamarbetet berörs i ett flertal
motioner. Till en del rör det sig om synpunkter och förslag som vid tidigare
tillfällen varit föremål för utskottets överväganden.

I motion 394, yrkande 1, framförs en rad kritiska synpunkter på budgetpropositionens
redovisning av prioriteringar och riktlinjer för det svenska
biståndet. Ett genomgående drag i propositionen är kravet på styrning av
biståndet för att tillgodose olika svenska önskemål under det att de grundläggande
principerna för utvecklingssamarbetet nämns mer i förbigående,
heter det i motionen. Motionärerna önskar därför slå fast att ansvaret för
utvecklingsansträngningarna i första hand måste åvila mottagarländerna
själva. Motionärerna erinrar i sammanhanget vad regeringen anförde i
proposition 1977/78:135, där det bl. a. hette att ekonomiska och sociala
framsteg för ett u-lands befolkning inte åstadkoms genom utifrån styrda
punktinsatser. I motionen konstateras vidare att det landfördelade biståndets
andel under senare år sjunkit från 80% till under 64%. Med anledning
härav vill motionärerna åter understryka betydelsen av att den helt övervägande
delen av biståndet skall vara landinriktat och landprogrammerat.

Under förra riksmötet behandlades ett antal motionsyrkanden som gällde
riktlinjerna för det svenska biståndet (UU 1980/81:20). Utskottet vände
sig då mot åsikten att de biståndspolitiska målen skulle ha tonats ned och
erinrade om att dessa bekräftats av riksdagen så sent som under riksmötet
1979/80. Utskottet framhöll också att olika biståndsformer kunde ge sitt
främsta utslag på olika mål och ansåg, att det avgörande måste vara att
biståndsinsatserna sätts in i en utvecklingsansträngning, vars sammantagna
effekt ligger i linje med målen för vår biståndspolitik. I betänkandet
konstaterades att nya biståndsformer tillkommit under senare år. De bi -

UU 1981/82:20

31

ståndspolitiska målen gällde emellertid även dessa biståndsformer. Mindre
förskjutningar hade visserligen under senare år ägt rum i fördelningen
mellan biståndsformerna, men enligt utskottets mening måste det svenska
bilaterala biståndet även fortsättningsvis i övervägande grad bestå av
samarbete med regeringar i enskilda länder.

Utskottet önskar med anledning av den nu föreliggande motionen åter
slå fast att den grundläggande motiveringen för Sveriges utvecklingsbistånd
självfallet är u-ländernas egna behov. I allt svenskt bistånd har det,
oavsett biståndsform, varit en strävan att biståndets innehåll skall motsvara
ett önskemål från u-länderna. Samtidigt är det lika självfallet att biståndets
innehåll och omfattning också måste bestämmas av vad givaren — det
må gälla internationellt organ, en statlig biståndsmyndighet eller en enskild
organisation - anser sig böra och kunna tillhandahålla. Landprogrammeringen
är den biståndsmetod som Sverige för sitt vidkommande funnit ge
möjligheter för ett bistånd som i hög grad är anpassat till önskemål uttryckta
av ett enskilt mottagarlands regering i dialog med de svenska biståndsmyndigheterna.
Det icke-landprogrammerade svenska biståndet är emellertid
också relaterat till u-landsönskemål, som kan ha framkommit på
annat sätt än genom direkta kontakter mellan regeringar, såsom i internationella
förhandlingar eller genom enskildas initiativ.

Det måste vara en fortsatt strävan att allt svenskt bistånd skall vara väl
förankrat i de slutliga mottagarnas egen utvecklingsplanering. Enligt utskottets
mening skall landprogrammeringsprincipen fortsätta att gälla. Den
är en grundval för vårt bilaterala biståndssamarbete. I de fall andra biståndsmetoder
än landprogrammering utnyttjas är det också angeläget att
mottagarens önskemål och behov beaktas.

Mot bakgrund av de synpunkter utskottet här anfört får utskottet anse
yrkande 1 i motion 394 besvarat.

1 motion 2083 föreslås att Sverige i sin biståndspolitik och i sitt internationella
agerande i övrigt i högre rad bör inrikta sig på de globala resursoch
miljöproblemen. I den till detta yrkande hörande huvudmotionen 2080
poängteras sambandet mellan miljö och utveckling. Det svenska biståndet
bör bl. a. inriktas på att bevara åker- och skogsmark samt på utveckling av
resurssnål teknologi anpassad till mottagarländernas tradition. Sysselsättningen
och landsbygdens utveckling bör främjas, och biståndet bör särskilt
inriktas på de fattigaste människornas behov. Det svenska stödet bör
särskilt inriktas på insatser där behoven är störst. Regeringen bör i detta
syfte bedöma inom vilka behovsområden ett svenskt bistånd kan få störst
effekt och koncentrera det svenska biståndet dit.

Liknande synpunkter på det svenska biståndets utformning framfördes i
en av utrikesutskottet under förra riksmötet behandlad motion. Utskottet
framhöll därvid att det självfallet varit och är en strävan att inrikta det
svenska biståndet på de mest angelägna behoven. Uppfattningen om vilka
dessa behov är har emellertid inte varit entydig och också förändrats
genom åren, konstaterade utskottet.

UU 1981/82:20

32

Under senare år har det svenska biståndet i ökande grad inriktats på
områden av just det slag som nämns i motion 2083. I utskottsbetänkandet
1980/81:20 lämnas exempel härpå. Av årets budgetproposition framgår att
regeringen avser att även fortsättningsvis lägga särskild vikt vid bistånd för
landsbygdsutveckling, miljö- och markvård samt andra områden som är
direkt relaterade till de fattigaste människornas grundläggande behov.

Hit hör även vattenförsörjningen i u-länderna. I motion 339 yrkas att
denna skall ges hög prioritet i den svenska biståndspolitiken. Så sker
också. Sedan 1970 har nära 1 300 milj. kr. eller ca 9% av det bilaterala
svenska biståndet ägnats vattenprojekt i vid mening. 1 omkring hälften av
de svenska programländerna bedrivs någon form av vattenprojekt. Särskilt
stora mottagare av bistånd på detta område är Kenya, Tanzania, Indien
och Botswana. Ett samarbete med WHO har inletts rörande planering och
samordning av insatser under det just påbörjade dricksvatten- och hälsoårtiondet.
Även ett samarbete med FN:s miljöorgan UNEP på vattenområdet
övervägs. Utskottet kan således dela uppfattningen att de i motion 2083
nämnda behovsområdena är angelägna mål för det svenska biståndet.

Såsom framhölls i ljolårsbetänkandet kan emellertid den svenska regeringen
inte ensam fastställa vilka behov i mottagarländerna som skall anses
vara mest angelägna. Detta måste ske i en dialog mellan givare och mottagare.

Det är enligt utskottets uppfattning också så, att de utomordentligt
omfattande problem som berörs i de aktuella motionerna inte har några
enkla lösningar. Om de i detta sammanhang begränsade resurser som de
svenska biståndsorganen kan ställa till förfogande skall få avsedd verkan,
krävs sannolikt i särskilt hög grad samverkan såväl mellan olika biståndsgivare
som med regeringarna i mottagarländerna.

Med hänvisning till det ovan anförda och till regeringens i budgetpropositionen
redovisade avsikter på detta område, får utskottet anse motionerna
339 och 2083 besvarade.

I motion 1720 föreslås att en beredning för kvinnobistånd tillsätts med
uppgift att förbättra planering, genomförande och utvärdering av stödet till
u-ländernas kvinnor inom det svenska biståndet.

Kvinnornas situation i u-länderna och betydelsen av att det svenska
utvecklingsbiståndet också kommer u-landskvinnorna till del har sedan
lång tid ägnats uppmärksamhet, såväl i diskussionen om principer och mål
för biståndet som i biståndets praktiska utformning. Sedan början av 1970-talet har ett tiotal motioner i ämnet behandlats av riksdagen.

Sverige har i många avseenden varit ett föregångsland när det gällt att
särskilt beakta kvinnornas roll i utvecklingen. Redan i mitten av 1960-talet
påbörjades ett antal projekt för kvinnoutbildning i Afrika. Den tidiga
svenska inriktningen på familjeplanering hade omsorgen om kvinnans hälsa
som en av sina motiveringar.

UU 1981/82:20

33

När vi i det svenska biståndet strävat efter att särskilt ta hänsyn till
kvinnornas behov har det hittills skett med i huvudsak två metoder. Den
ena har inneburit att projekt utformats med särskild inriktning på kvinnor
eller kanske uteslutande avsedda för kvinnor. Det kan ha gällt insatser i
samarbete med FN-organen inom ramen för anslagsposten Särskilda program
eller stöd till svenska enskilda organisationer som i sin tur särskilt
inriktat sig på kvinnoprojekt. På senare år har också tillkommit en möjlighet
för SIDA att bevilja bidrag direkt till enskilda kvinnoorganisationer i uland.

Det andra tillvägagångssättet har varit att i direkta kontakter med våra
mottagarländer föra en diskussion i syfte att hos landets planerande myndigheter
uppnå ökad förståelse för kvinnornas roll i utvecklingen. Avsikten
har varit att på detta sätt söka påverka utformningen av insatserna inom
landramarna.

Den förstnämnda metoden har hittills avsatt konkreta resultat i form av
projekt och program för kvinnor. Framgångsrika pionjärinsatser har kunnat
göras på detta sätt. Dessa för kvinnor direkt anpassade projekt, tillkomna
vid sidan av landprogrammen, bör även fortsättningsvis vara av
stor betydelse när det gäller att förbättra u-landskvinnans situation.

Av många skäl har emellertid de insatser det på detta sätt kunnat bli
fråga om förblivit små och kanske också något isolerade från samhällsutvecklingen
i övrigt. Beloppsmässigt torde detta kvinnobistånd knappast
överstiga 15-20 milj. kr. årligen.

Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att u-landskvinnornas
situation i långt större grad än vad som nu är fallet bör beaktas inom ramen
för det landprogrammerade biståndet, vilket ju svarar för den helt övervägande
delen av det bilaterala biståndsflödet till mottagarländerna.

Kravet på att u-landskvinnans särskilda situation och behov skall beaktas
även inom ramen för det reguljära, landprogrammerade biståndet är
inte nytt. I proposition 1980/81:100, bil. 6, uttalade regeringen att det var
dess avsikt att i kontakterna med mottagarländerna och i planeringen av
nya biståndsinsatser stödja integreringen av kvinnorna i produktion och
samhällsutveckling.

Principen är således redan fastslagen av statsmakterna. Utskottet anser
emellertid att ytterligare ansträngningar behöver göras för att på ett mer
målinriktat sätt omsätta principerna i praktisk behandling. Biståndets återverkningar
på kvinnans situation bör finnas med i den s. k. dialogens olika
stadier och beaktas vid den praktiska utformningen av insatser inom landprogrammen.
Landsbygdsutveckling är exempel på en numera prioriterad
biståndsverksamhet som bör kunna komma kvinnor till godo i särskilt hög
grad. Detta sker dock inte med någon automatik om inte projekt och
program inom detta och andra områden från början bygger på kunskap om
och hänsyn till berörda u-landskvinnors situation.

Ett synsätt av detta slag behöver inte vara oförenligt med grundsatsen
3 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 20

UU 1981/82:20

34

att mottagarlandet skall ha ett avgörande inflytande på biståndets utformning,
lika litet som exempelvis ekologiska hänsyn vid utformningen av
projekt anses strida mot landprogrammeringens principer.

En beredning för kvinnobistånd skulle kunna skapa tyngd och kraft i det
fortsatta arbetet, heter det i motionen. Beredningen föreslås få ställning
som rådgivande organ till SIDA:s olika enheter.

Utskottet kan dela motionärernas synpunkt att en ökad tonvikt på kvinnor
i det reguljära biståndet skulle underlättas om SIDA får tillgång till ett
samråd med organisationer och institutioner med intresse och särskild
kompetens vad gäller kvinnors roll i samhällsutvecklingen. Ett sådant
samråd skulle också ge ifrågavarande organisationer själva ytterligare insikt
i biståndsarbetets villkor. Utskottet utgår från att regeringen och
SIDA prövar möjligheterna till sådant samråd, så att det i motionen föreslagna
syftet uppnås.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört med anledning av motion 1720.

Målen och de grundläggande principerna för det svenska bilaterala biståndet
berörs också i tre motionsyrkanden som handlar om bistånd till
länder som befinner sig i krig eller i vilka mänskliga rättigheter kränks.

I motion 2035, yrkande 1, hemställs att riksdagen uttalar att Sverige vid
länderval bör prioritera sådana länder som slår vakt om de mänskliga
rättigheterna och strävar efter en demokratisk utveckling. Långvariga och
allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter borde, som
riksdagen uttalat, påverka vår beredvillighet att fortsätta samarbetet med
enskilda u-länder. Biståndet måste omprövas och i sista hand avbrytas
gentemot sådana länder, heter det vidare i motionstexten.

I samma motions yrkande 2 föreslås att biståndssamarbetet skall omprövas
och i sista hand avbrytas med mottagarländer, som bedriver anfallskrig
eller har trupper på främmande territorier eller i vilka de grundläggande
mänskliga rättigheterna kränks.

Även i motion 1722 yrkas att Sverige skall förbehålla sig rätten till
omprövning av biståndet om mottagarlandet deltar i krigsoperationer eller
förutsättningarna för biståndet av andra anledningar förändrats.

Frågan om omprövning av bistånd till mottagarländer, bl. a. av sådana
skäl som framförs i de tre nämnda yrkandena, har behandlats av regering
och riksdag vid flera tillfällen. ”Ett av målen för det svenska utvecklingssamarbetet
är att detta skall bidra till ett demokratiskt samhällsskick i uländerna.
De brister som finns i detta avseende kan alltså i och för sig inte
utgöra hinder för att inleda eller fullfölja sådant samarbete,” heter det i
proposition 1977/78:135 om riktlinjer för det svenska utvecklingssamarbetet.

Utskottet anser att denna uppfattning alltjämt har giltighet.

Detta utesluter inte att allvarliga och långvariga kränkningar av mänskliga
rättigheter skulle kunna motivera att ett pågående biståndssamarbete

UU 1981/82:20

35

omprövas. När riksdagen tidigare uttalat sig i frågan om omprövning av
bistånd har den emellertid samtidigt slagit fast att biståndssamarbete bygger
på långsiktiga förutsättningar samt att biståndet inte bör begagnas som
utrikespolitiskt påtryckningsmedel.

Som påpekas i UU 1978/79:1, kan det ändå understundom vara befogat
att i särskild ordning påtala fall av allvarliga kränkningar av mänskliga
rättigheter och erinra om att dessa kan inverka negativt på vårt utvecklingssamarbete.
Regeringen synes böra ha fria händer att välja de lämpligaste
och effektivaste formerna för sådana påtalanden.

Liknande synpunkter har framförts av utskottet de gånger det behandlat
yrkanden om avbrytande av bistånd till länder som bedriver angreppskrig.
Utskottet har med instämmande av riksdagen då hävdat åsikten att det inte
låter sig göra att fastställa allmängiltiga och entydiga regler för tillämpning i
sådana fall. I stället måste en prövning sist och slutligen göras i de enskilda
fallen, hette det senast i UU 1979/80:20.

Utskottet ser inte skäl att med anledning av de nu föreliggande motionerna
inta annan ståndpunkt i frågan än det tidigare gjort och avstyrker därför
yrkande 1 och 2 i motion 2035 samt motion 1722.

Under rubriken Riktlinjer för bistånd behandlar utskottet även motion
301, yrkande 4, vari föreslås att riksdagen uttalar att Sverige ej skall ha
beröring med IGGI och hos regeringen begära åtgärder i enlighet därmed.

Sverige är sedan ungefär ett år observatör i International Governmental
Group for Indonesia (IGGI). Sveriges observatörskap i gruppen behandlades
av utskottet under förra riksmötet. I det då antagna betänkandet (UU
1980/81:20) framhölls bl. a. att observatörskapet inte för med sig några
biståndsförpliktelser, samtidigt som det gav möjlighet till fördjupade kontakter
med indonesiska företrädare.

Utskottet ser inte tillräckliga skäl för att förorda att Sverige skall upphöra
med sitt observatörskap i IGGI och avstyrker därför yrkande 4 i motion
301.

4.2 Återflöde av biståndsmedel och bundet bistånd
Propositionen (s. 34—36)

Biståndets syfte är att främja utvecklingen i mottagarländerna. Målen
för Sveriges bistånd har beslutats av riksdagen. Dessa mål ligger fast.
Samtidigt är det givetvis så att biståndet stimulerar givarländernas export
genom att det leder till upphandling av varor och tjänster i industriländerna.
Inte minst i nord/syd-dialogen har detta samband understrukits.

Det är mot denna bakgrund naturligt att man från svensk sida uppmärksammar
hur stor del av biståndet som används för upphandling i Sverige,
det s. k. återflödet. Den bieffekt av vårt bistånd som ligger i återflödet är
välkommen. Inom ramen för den självklara målsättningen att verka för en

UU 1981/82:20

36

utveckling enligt mottagarländernas prioriteringar bör vi främja utnyttjande
av den svenska resursbasen, vilket i sin tur är en god utgångspunkt för
ett framgångsrikt bistånd.

Det relevanta måttet på i vilken omfattning biståndet bidrar till svensk
export och sysselsättning är storleken på återflödet. Beräkningarna av
återflödets storlek är dock mycket osäkra. Flera studier har visat att
återflödet uppgår till omkring 40 % av de totala biståndsanslagen. Denna
siffra grundar sig dock på ofullständiga uppgifter bl. a. om upphandlingen i
Sverige till de internationella organisationernas biståndsverksamhet. En
granskning som företagits inom utrikesdepartementet visar att återflödet
av det multilaterala biståndet är större än vad som tidigare beräknats. Det
finns därför anledning anta att närmare hälften av de totala biståndsmedlen
återkommer till Sverige.

Det bundna biståndet uppgår till mindre än en tredjedel av återflödet
eller 14,8 % av de totala biståndsanslagen. En betydande upphandling i
Sverige äger således rum oberoende av om biståndet är bundet eller ej. En
ökning av andelen bundet bistånd skulle sannolikt endast medföra att en
del av ökningen tas i anspråk för varor och tjänster som utan bindning ändå
skulle ha upphandlats i Sverige. För att åstadkomma en nettoexportökning
av någon betydelse skulle andelen bundet bistånd behöva höjas mycket
kraftigt. Detta skulle skapa stora olägenheter för mottagarländerna. Samtidigt
skulle möjligheterna att nå de biståndspolitiska målen försämras eftersom
inriktningen av det landprogrammerade biståndet skulle behöva ändras
på ett genomgripande sätt. Till detta kommer att förutsättningarna
minskar för Sverige att i internationella sammanhang verka aktivt för att
olika biståndsgivare skall avbinda sitt bistånd.

Återflödet av det svenska multilaterala biståndet är något lägre än
återflödet av det bilaterala biståndet. Då de multilaterala institutionerna i
princip tillämpar en fri upphandling speglar detta att svenska företag inte
lämnat konkurrenskraftiga anbud till upphandlingen. Orsakerna till detta
kan vara tveksamhet till små projekt i avlägsna länder där företagen inte är
representerade, bristfälliga kunskaper om anbudsprinciper eller otillräckliga
ansträngningar från företagens sida för att skapa kontakter med organisationerna.

Berörda svenska myndigheter bör aktivt verka för att öka kännedomen
om svenska företags möjligheter att leverera varor och tjänster inom
ramen för multilaterala biståndsinsatser, såväl hos de internationella biståndsorganen
och deras lokala representanter som hos u-ländernas myndigheter.
Under det senaste året har också en rad åtgärder vidtagits eller
planerats i detta syfte.

- I New York har en tjänst som projektbevakare inrättats med uppgift
att följa upphandlingen i bl. a. UNDP och UNICEF. En sådan tjänst finns
sedan tidigare i Washington. Olika möjligheter prövas f. n. för att förstärka
bevakningen även av den upphandling som sker av de internationella

UU 1981/82:20

37

organisationerna i Genéve. Diskussioner förs också med organisationerna
om att finna procedurer som gör det möjligt för dem att öka upphandlingen
i Sverige.

- Seminarier anordnas med representanter för svenska företag och för
UNDP, Asiatiska och Afrikanska utvecklingsbankerna samt Världsbanken.

— SIDA och Sveriges exportråd förbereder tillsammans en katalog över
svenska produkter som kan vara av intresse för u-länderna och därigenom
också för de internationella organisationerna.

Åtgärder av detta slag kan dock endast göra det lättare för svenska
företag att delta i de internationella organisationernas upphandling. Det
avgörande är att de svenska företagen utnyttjar detta stöd och själva
kontinuerligt försöker uppmärksamma de ieveransmöjligheter det kan skapa.
Det är också viktigt att exportrådet avsätter tillräckliga resurser för att
bistå företagen i deras kontakter med de internationella organisationerna.

En rad åtgärder har under senare år vidtagits för att öka upphandlingen
av svenska varor och tjänster i det bilaterala utvecklingssamarbetet. På
SIDA:s initiativ har utarbetats riktad information till svenska företag om
innehållet i aktuella samarbetsavtal med programländerna, om förestående
upphandlingar samt om gällande inköpsrutiner och -kanaler. SIDA ordnar
t. ex. seminarier tillsammans med exportrådet och håller informationsdagar
för enskilda företag. Som svar på en utbredd efterfrågan från uländerna
har ett system för särskilt förmånlig kreditgivning till u-land
inrättats.

I propositionen föreslås följande åtgärder för att möjliggöra en utvidgad
svensk export av varor och tjänster inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet: —

Anslagsposten Särskilt förmånliga krediter till u-land ökar. Med hjälp av
dem mobiliseras ytterligare finansiella resuser för u-länderna, vilka också
används för upphandling i Sverige.

— Anslagsposten Regionala insatser okar. Inom flera av de områden som
prioriteras i det ekonomiska samarbetet i södra Afrika, för vilket dessa
medel hittills huvudsakligen varit avsedda, skulle svenska leveranser
kunna komma i fråga. Det gäller t. ex. transporter och kommunikationer
där insatser f. n. bereds.

— En ökad andel svenska varor och tjänster bör användas inom katastrofbiståndet,
t. ex. spannmål, matolja och andra livsmedel.

— En del av biståndet skall även fortsättningsvis utgå i form av importstöd.
Merparten kommer liksom tidigare att bindas till upphandling i
Sverige.

— Vid val och utformning av projekt, som prioriteras av mottagarländerna,
bör i ökad grad uppmärksammas områden där svensk industri är konkurrenskraftig
och har erfarenhet. Detta gäller främst infrastrukturella
och industriella projekt men även t. ex. energi och mineralutvinning.

UU 1981/82:20

38

- I syfte att mera effektivt utnyttja den svenska resursbasen förordas
vidare en förbättrad utbildning av ambassad- och SIDA-personal om det
svenska utbudet.

- SIDA bör utreda förutsättningarna för ett närmare samarbete med SUKAB,
vars verksamhet är inriktad på s.k. motköpsaffärer. Bolaget
torde härigenom indirekt kunna bidra till att öka återflödet av svenska
biståndsmedel.

SIDA bör i sin anslagsframställning för 1983/84 redovisa de åtgärder som
vidtagits för att öka återflödet samt lämna uppgifter om återflödets utveckling.

Regeringen räknar med att de förslag som här redovisats skall bidra till
att höja återflödet av biståndsmedel till Sverige. Svensk export kan emellertid
inte byggas upp med biståndet som finansieringsbas. Den förutsätter
att svenska företag är internationellt konkurrenskraftiga.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:936 av Lars Werner m.fl. (vpk), delyrkande 2 b),
vari hemställs

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande
b) att allt bistånd skall lämnas obundet.

dels motion 1981/82:1243 av Bertil Danielsson m.fl. (m), vari hemställs
att riksdagen begär att regeringen i ökad omfattning utnyttjar svenska
småhus i biståndsarbetet i enlighet med vad som i motionen angetts.

dels motion 1981/82:1245 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m),
vari hemställs

att riksdagen begär att regeringen ger SIDA i uppdrag att inom ramen för
den bundna u-hjälpen upprätta förslag till kontinuerlig u-landshjälp i form
av beredda sill/strömmingsprodukter.

dels motion 1981/82:1247 av Anders G. Högmark och Bertil Danielsson
(m), vari hemställs
att riksdagen begär att regeringen ger SIDA i uppdrag att inom ramen för
den bundna u-hjälpen upprätta förslag till spannmålsprogram av den typ
som framgår av motionen.

dels motion 1981/82:1248 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson (c),
vari hemställs

att riksdagen som sin mening uttalar att SIDA inom ramen för anvisade
biståndsmedel upprättar en försöksverksamhet tillsammans med Stiftelsen
Expolaris i Skellefteå i syfte att överföra teknologi för småindustriell
verksamhet till utvecklingsländerna i enlighet med vad som anförs i motionen.

UU 1981/82:20

39

dels motion 1981/82:1254 av Mårten Werner och Per Petersson (m), vari
hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller att en del av katastrofbiståndet
binds till export av spannmål och kött till biståndsländer.

dels motion 1981/82:2034 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande bistånd av svenskt spannmål.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m. fl. (m), yrkandena 3 och
6, vari hemställs

3. att riksdagen uttalar att en växande andel av biståndsanslaget används
för speciella insatser inom områden där Sverige har god kompetens,
t. ex. miljö och energi,

6. att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att öka återflödet
av biståndet i enlighet med vad som anges i motionen.

Utskottet

Målbeloppet för det bundna biståndet har under senare år motsvarat
drygt 14 % av de totala biståndsanslagen. I årets biståndsproposition anges
inte någon procentandel, men enligt vad utskottet inhämtat torde andelen
bundet bistånd komma att uppgå till en liknande procentandel även det
kommande budgetåret. Detta finner utskottet rimligt och avstyrker därför
förslaget i delyrkande 2 b) i motion 936 om att allt bistånd skall vara
obundet. Oavsett bindningsgraden återgår en betydande del av biståndsutbetalningarna
till Sverige i form av upphandling. Detta återflöde har beräknats
motsvara omkring 40 % av de totala biståndsanslagen.

I flera motioner föreslås metoder för att öka återflödet till Sverige. I
motion 2035, yrkande 3, förordas att en växande del av biståndsanslaget
skall användas för speciella insatser inom områden där Sverige har god
kompetens, t. ex. miljö och energi.

I propositionen redovisar regeringen en rad åtgärder som har vidtagits
eller som planeras för att i praktiken öka återflödet till Sverige av biståndsutbetalningarna.
Som en särskild punkt anges att områden där svensk
industri är konkurrenskraftig och har erfarenhet i ökad grad bör uppmärksammas
vid val och utformning av biståndsprojekt. Detta gäller bl. a.
energi och mineralutvinning, heter det i propositionen.

Regeringen avser framöver också ägna miljö- och energifrågorna betydande
uppmärksamhet i biståndet. Ett särskilt anlag, benämnt Miljö- och
markvård har upprättats. I budgetförslaget tillförs också området energi
denna anslagspost. I propositionen finns en utförlig redogörelse för regeringens
avsikter på detta område. Särskilda riktlinjer för energibiståndet
skall utarbetas. Regeringen konstaterar att goda förutsättningar finns att
här utnyttja svenskt kunnande. Detta ligger i linje med utskottets under

UU 1981/82:20

40

förra riksmötet gjorda uttalanden (UU 1980/81:20) att det var angeläget att
bl. a. näringslivets kunnande i ökande utsträckning tas i anspråk i förbindelserna
med u-länderna.

Av redovisningen i propositionen och utskottets uttalande förra året
framgår att regeringen och SIDA på energi- och miljövårdsområdet strävar
efter att utnyttja det svenska resursutbudet, där så är möjligt. Utskottet får
med hänvisning härtill anse yrkande 3 i motion 2035 besvarat.

I yrkande 6 i samma motion begärs att regeringen vidtar åtgärder för att
öka återflödet av biståndet i enlighet med vad som anges i motionen. Av
motionstexten framgår att följande åtgärder avses: bindning av hela importstödet
till upphandling i Sverige, användning av förmånliga krediter,
särskilda ansträngningar att öka återflödet dels från länder som har hög
landram men låg export till Sverige - exempelvis Mozambique — dels
länder som har sådan industriell bas att de har goda möjligheter att utnyttja
svenska produkter, exempelvis Zimbabwe och slutligen vidgning av biståndsavtal
till samarbetsavtal.

Utskottet vill som allmän kommentar till dessa yrkanden erinra om att
stora ansträngningar redan görs för att öka återflödet till Sverige av biståndet.
Tillkomsten under senare år av nya biståndsformer, såsom bredare
samarbete, industribiståndsfonden SWEDFUND och systemet med särskilt
förmånliga krediter är exempel härpå. Dessa biståndskanaler har
visserligen inte som främsta syfte att öka återflödet men medför utan tvivel
förbättrade kontakter mellan det svenska näringslivet och u-länderna. Av
propositionen framgår vidare att regeringen aktivt verkar för ett ökat
återflöde, bl. a. genom bättre bevakning av internationella projekt, seminarier
med deltagande från svenska företag och internationella biståndsorgan,
utarbetande av en katalog över svenska produkter av intresse för uländerna,
riktad information till svenska företag m.fl. åtgärder.

Motionens förslag angående samarbetsavtal och användning av förmånliga
krediter kommer att behandlas under avsnittet u-landspolitik i detta
betänkande.

Vad gäller förslaget att binda importstödet i sin helhet till upphandling i
Sverige vill utskottet främst erinra om det ofta och även i årets budgetproposition
gjorda konstaterandet att en ökning av bindningsgraden medför
praktiska och andra nackdelar som inte nödvändigtvis ger utdelning i form
av högre återflöde. Därtill kommer att det bör vara en strävan att åtminstone
på längre sikt minska andelen importstöd i biståndet till förmån för
landprogrammerat projektbistånd och bistånd till landsbygdsutveckling.
För båda dessa biståndsformer skulle en ökad formell bindning kunna
medföra olägenheter.

I motionen förordas också särskilda åtgärder för att öka återflödet från
länder som har hög landram men liten import från Sverige.

Enligt utskottets mening bör de i propositionen redovisade åtgärderna i
kombination med egna ansträngningar från näringslivets sida kunna med -

UU 1981/82:20

41

föra en ytterligare ökning av återflödet. Det kan också förefalla rimligt att
utrymmet för en sådan ökning bör vara särskilt stor i länder som redan
mottar ett betydande svenskt bistånd eller har en viss egen industriell bas.
Utskottet anser det emellertid främmande för svensk biståndspolitik att för
ett enskilt mottagarland göra den direkta koppling mellan bistånd och
handel som föreslås i motionen.

Med hänvisning till vad som här anförts avstyrker utskottet yrkande 6 i
motion 2035.

I motion 1248 föreslås att SIDA upprättar en försöksverksamhet tillsammans
med Stiftelsen Expolaris i Skellefteå i syfte att överföra teknologi för
småindustriell verksamhet till utvecklingsländerna. Motionärerna anser
bl. a. att 100 milj. kr. under en treårsperiod bör användas av SIDA för att
pröva vad de till Expolaris anknutna företagen i Västerbotten kan erbjuda
av intresse för u-länderna.

En liknande motion behandlades och avstyrktes av riksdagen för två år
sedan med motiveringen att SIDA inte kunde gynna en enstaka svensk
samarbetspartner på det sätt som föreslogs i motionen (UU 1979/80:20).
Såsom påpekades i det nämnda betänkandet finns möjligheter för SIDA,
SWEDFUND och beredningen för tekniskt samarbete (BITS) att kanalisera
samarbete mellan svenska företag och u-landsmarknaderna. Ett sådant
samarbete har också med framgång etablerats mellan svensk småindustri
och ett flertal u-länder, med finansiering av svenska biståndsmedel.

Utskottet avstyrker därför motion 1248.

Liknande synpunkter gör sig gällande i fråga om motion 1243, i vilken
föreslås att svenska småhus bör kunna användas i biståndsarbetet. Utskottet
håller det inte för osannolikt att u-länder, vid katastrofsituationer eller i
sin vanliga samhällsplanering, skulle kunna ha behov av småhus av den typ
som tillverkas i Sverige. Det avgörande är emellertid att önskemålet om
eventuella leveranser från Sverige av småhus bör komma från den slutlige
mottagaren och inte ha sin upprinnelse huvudsakligen i svenska avsättningsintressen.
Av detta skäl avstyrks motion 1243.

I fyra motionsyrkanden förordas ökad användning av svenska varor
inom livsmedelsbiståndet. I motion 1245 föreslås att sill- och strömmingsprodukter
skall ingå i Sveriges bundna livsmedelsbistånd. I motion 1254
yrkas att spannmål och kött skall ingå i biståndet. I de återstående två
motionerna - 1247 och 2034 - föreslås användning av spannmål i det
bundna biståndet. Uppköpen skall ske till svenska inlösenpriser och leveranserna
inte bara avse katastrofsituationer utan ingå i det reguljära svenska
biståndet, heter det i de två sistnämnda motionerna.

Det svenska livsmedelsbiståndet består till större delen av fasta åtaganden.
Till det internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofändamål
(IEFR) bidrar Sverige årligen med 40000 ton vete och - från nästa
budgetår — 1 250 ton vegetabilisk olja. Inom ramen för den internationella
konventionen om livsmedelshjälp (FAC) bidrar Sverige med ytterligare

UU 1981/82:20

42

40000 ton vetemjöl. Till Världslivsmedelsprogrammet (WFP), anslår Sverige
ett belopp — i årets budgetförslag uppgående till 72 milj. kr. — som till
två tredjedelar är bundet till upphandling i Sverige.

Härutöver har vissa kvantiteter svenska livsmedel utgått som bilateralt
bistånd, vanligen finansierat med katastrofmedel. Det har även i de fallen
rört sig om vete eller olja.

Möjligheterna att använda även andra typer av svenska livsmedel i
biståndet har vid olika tillfällen övervägts av SIDA. Försök har också
gjorts med bl. a. fiskprodukter. Det har emellertid visat sig vanskligt att i
livsmedelsbiståndet använda annat än stapelvaror av typ spannmål och
olja. Kostvanor, lagringsproblem och transportkostnader lägger hinder i
vägen, och i de fall svenska varor skulle kunna vara efterfrågade har det
svenska priset tett sig högt i jämförelse med priset på motsvarande vara
från andra leverantörer. WFP har möjlighet att utnyttja sin bundna andel
för uppköp av olika svenska livsmedel men har under senare år valt att
använda hela beloppet för köp av vegetabilisk olja från Sverige, en produkt
det råder stor efterfrågan på i den internationella livsmedelshjälpen. Sverige
tillhör också de länder som verkat för att det internationella
livsmedelsbiståndet inte skall innehålla alltför många typer och kvaliteter
av varor.

Det totala svenska spannmålsbiståndet uppgår till ca 100000 ton, vilket
de senaste åren utgjort omkring 10% av skördeöverskottet. SIDA:s uppköp
sker till världsmarknadspriser på samma sätt som återstoden av det
svenska skördeöverskottet säljs till världsmarknadspriser. Det vore enligt
utskottets mening inte lämpligt att utnyttja biståndsmedel för köp av vete
till svenska regleringspriser, såsom föreslås i motionerna 1247 och 2034.
De ovannämnda fasta åtaganden om spannmålsleveranser Sverige gjort,
förefaller utskottet rimligt stora i förhållande till de internationellt uppställda
bidragsmålen. F.n. är därtill tillgången på vete ganska god inom det
internationella livsmedelsbiståndet.

I motion 1247 framförs dessutom förslag om svenskt bistånd för utveckling
av kompletta lager och distributionssystem inom spannmålsbiståndet.

Det är enligt utskottets mening självfallet angeläget att hanteringen av
livsmedel i u-länderna uppmärksammas även i biståndet. Möjligheten att
lämna bilateralt svenskt bistånd på detta område bör emellertid bedömas
på vanligt sätt inom ramen för det sedvanliga programarbetet med mottagarländerna.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående får utskottet avstyrka
motionerna 1245, 1247, 1254 och 2034.

DU 1981/82:20

43

4.3 Samarbete med enskilda länder
Propositionen (s. 55—58)

1 propositionen och dess bilaga 2 redogörs närmare för pågående och
planerat samarbete med Angola, Bangladesh, Botswana, Etiopien,
Guinea-Bissau, Indien, Kap Verde, Kenya, Laos, Lesotho, Mozambique,
Nicaragua, Sri Lanka, Swaziland, Tanzania, Vietnam, Zambia, Zimbabwe,
Pakistan och Somalia.

Beträffande Angola, Etiopien, Indien, Laos, Vietnam och Zimbabwe
finner regeringen att lägre höjningar än de av SIDA föreslagna är tillräckliga
för att genomföra pågående och planerade program under budgetåret
1982/83.

Tyngdpunkten i utvecklingssamarbetet med Angola och Indien förskjuts
alltmer mot ändamålsbestämt bistånd med särskild inriktning på fattiga
befolkningsgrupper. Under en övergångstid uppstår ofta förseningar i genomförande
och utbetalningar. För Angola gäller förseningarna främst
programmen inom hälsovård, utbildning och fiske.

I fråga om Indien har långsiktiga program för skogsbruk och dricksvattenförsörjning
utarbetats eller håller på att utarbetas. Nya projekt förbereds
också inom hälsovården. Betydande outnyttjade medel kommer att
föreligga vid utgången av innevarande budgetår. Först efter ytterligare
några år kan genomförandet av det ändamålsbestämda biståndet nå en
sådan omfattning, att de tillgängliga resurserna kan fullt utnyttjas. I det
framtida utvecklingssamarbetet med Indien bör även förmånliga u-landskrediter
kunna komma till användning.

Vid sidan av insatsen för flyktingar och återuppbyggnad i Zimbabwe har
samarbete nyligen inletts för utveckling av landsbygden. Regeringen har
därför ansett att en något lägre medelsram än den SIDA föreslagit är till
fyllest.

Den föreslagna höjningen av medelsramen för utvecklingssamarbetet
med Etiopien, som avser landsbygdsutveckling i vid bemärkelse, bör göra
det möjligt, att i landramen inrymma fortsättningen av en markvårdsinsats,
som påbörjas under innevarande budgetår med medel från anslagsposten
Särskilda miljö- och markvårdsinsatser.

I takt med att de pågående projekten i Vietnam slutförs är det möjligt att
något sänka landramen och ändå ha utrymme för nya insatser. Det framtida
biståndet till Vietnam kommer huvudsakligen att inriktas på ett vidare
och fördjupat samarbete inom skogsindustri och hälsovård. Nya insatser
kommer att planeras inom primärhälsovård, för utbildning i anslutning till
tidigare projekt och för rehabilitering av befintlig industri även inom nya
områden, bl. a. i samarbete med svenska företag och organisationer. Vidare
planeras insatser för förbättring av lagring och transport av bl. a.
livsmedel.

För biståndet till Somalia har SIDA föreslagit att den planerade avveck -

UU 1981/82:20

44

lingen senareläggs med ett år och att en medelsram om ytterligare 15 milj.
kr. ställs till förfogande för budgetåret 1982/83. Stödet används främst för
en fiskebåtsfabrik. En plan för effektivisering av anläggningen har nyligen
utarbetats och syftar till att fabriken efter utgången av 1983 skall kunna
drivas utan tillskott av biståndsmedel. Om planen kan följas bör redan
anslagna medel vara tillräckliga för fabrikens behov av utländsk valuta
under en övergångsperiod. Även övriga insatser bör kunna fullföljas med
befintliga resurser. Regeringen ser därför inte behov att nu anslå ytterligare
medel. Om så skulle visa sig erforderligt, bör dock anslagsposten Bredare
samarbete kunna tas i anspråk för t. ex. kompletterande konsultinsatser.

Vid utformningen av medelsramar för övriga mottagarländer har regeringen
följt SIDA:s förslag utom beträffande Sri Lanka.

I fråga om Botswana och Swaziland anser regeringen oförändrade medelsramar
vara tillräckliga för att genomföra pågående samarbetsprogram.

För biståndet till Bangladesh och Guinea-Bissau har föreslagits mindre
höjningar av medelsramarna. Därvid har beaktats dessa länders begränsade
mottagningskapacitet.

Höjningarna av medelsramarna för Kap Verde, Kenya, Lesotho, Mogambique
och Zambia är avsedda att ge utrymme för utvecklingssamarbete
i huvudsakligen oförändrad omfattning.

Beträffande Nicaragua har särskild hänsyn tagits till att stora hjälpoehov
föreligger på kort sikt. Som förutskickats i fjolårets budgetproposition,
räknar regeringen med att biståndet till Nicaragua, på samma sätt som
biståndet tili Zimbabwe, efter en period av betydande hjälpinsatser kan
övergå i samarbete i andra former. För att underlätta planeringen av
insatser bör utvecklingssamarbetet med Nicaragua och Zimbabwe följa de
principer som gäller för programländer.

Tanzania har den högsta medelsramen av samtliga programländer. Sverige
är Tanzanias största bilaterala biståndsgivare. Den svåra ekonomiska
situationen i Tanzania gör ett fortsatt starkt biståndsengagemang från
svensk sida angeläget. Biståndets kvalitet är därtill lika viktig som biståndets
storlek, vilket sedan länge uppmärksammas i biståndsmyndigheternas
dialog med Tanzanias regering.

Totalt 135 milj. kr. av anslagsramen för Sri Lanka bör utgå som importstöd
till vattenkraftsprojektet Kotmale. Detta kostnadsberäknas f. n. till ca
2,5 miljarder kronor i utländsk valuta. Som framhölls i fjolårets budgetproposition
har projektet drabbats av betydande kostnadsstegringar, vars
omfattning då inte kunde fastställas. De hänför sig till flyttning av en
planerad dammbyggnad och till förstärkningsarbeten av berggrunden, som
inte kunde förutses vid projektets planering. Dammbygget har därigenom
försenats, vilket bidragit till kostnadsfördyringen.

Kotmaleprojektet har hög prioritet i den lankesiska regeringens investeringsplan.
Det ingår i ett omfattande lankesiskt program för bevattning och

UU 1981/82:20

45

för utbyggnad av vattenkraft, som stöds av bl. a. Canada, Storbritannien
och Västtyskland. Programmet förväntas få stor betydelse för landets
ekonomi. Kraftverksutbyggnaden kommer att begränsa kostnaderna för
oljeimporten. Elbristen, som under senare år tvingat flera industriföretag
att inskränka och i vissa fall lägga ned verksamheten, avhjälps. Programmets
genomförande har inneburit påfrestningar för Sri Lankas ekonomi
men har också bidragit till hög ekonomisk tillväxt och en markant nedgång
i arbetslösheten.

Projektets storlek och inträffade kostnadsökningar, som för med sig
omfattande ränteutgifter, motiverar att åtgärder nu vidtas för att reglera
utformningen och omfattningen av det svenska stödet till den fortsatta
finansieringen. Efter sedvanlig beredning på svensk sida bör överläggningar
upptas med Sri Lankas regering om en överenskommelse om detta stöd.

Regleringen av det svenska bidraget till finansieringen av Kotmaleprojektet
bör bl. a. innefatta att ett högsta belopp av biståndsmedel fastställs
och att återbetalningstiden förkortas för den kommersiella upplåningen.
Ytterligare biståndsmedel bör utgå under sex år. Strävan bör vara att den
med detta förslag kraftigt reducerade räntekostnaden i övervägande grad
betalas av Sri Lanka med andra medel än svenskt bistånd. Den föreslagna
uppläggningen innebär relativt stora ökningar av biståndet till Sri Lanka
under en klart angiven tidsperiod. Övrigt bistånd till Sri Lanka föreslås
under budgetåret 1982/83 uppgå till 20 milj. kr. Detta bistånd bör öka
endast i ringa omfattning under den period då Kotmaleprojektet belastar
biståndsanslaget.

Ett förslag om användning av biståndsmedel för finansieringen av Kotmaleprojektet
och belastningen på biståndsanslagen kommer snarast att
presenteras för riksdagen. Då kommer även en utförlig redovisning av
projektets kostnader att kunna lämnas.

En finansieringslösning för Kotmaleprojektet enligt de riktlinjer som
redovisats skulle självfallet innebära en minskad belastning på Sri Lankas
ekonomi under en period då landet är i akut behov av utländsk valuta för
att de ambitiösa utvecklingsplanerna skall kunna genomföras. Den skulle
dessutom reducera den beräknade kostnaden på 2,5 miljarder kronor genom
att räntekostnaden minskar avsevärt och genom att utrymmet för
ytterligare kostnadsökningar begränsas Qch i vart fall inte belastar biståndet.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s), yrkandena 8—
12, vari hemställs att riksdagen beslutar

8. att medelsramen för bistånd till Sri Lanka i förhållande till regeringens
förslag sänks med 40 milj. kr. till 115 milj. kr. för budgetåret 1982/83,

UU 1981/82:20

46

9. att medelsramen för bistånd till Vietnam i förhållande till regeringens
förslag höjs med 55 milj. kr. till 400 milj. kr. för budgetåret 1982/83,

10. att medelsramen för bistånd till Mozambique utöver regeringens
förslag höjs med 30 milj. kr. till 260 milj. kr. för budgetåret 1982/83,

11. att medelsramen för bistånd till Angola utöver regeringens förslag
höjs med 10 milj. kr. till 110 milj. kr. för budgetåret 1982/83,

12. att medelsramen för bistånd till Etiopien utöver regeringens förslag
höjs med 5 milj. kr. till 90 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

dels motion 1981/82:395 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s), yrkande 1, vari
hemställs

1. att medelsramen för bistånd till Nicaragua utöver regeringens förslag
höjs med 25 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

dels motion 1981/82:728 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari föreslås att
riksdagen beslutar
att Cuba på nytt tas upp som programland för svenskt bistånd.

dels motion 1981/82:934 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkandena 1-4,
vari föreslås att riksdagen beslutar

1. att biståndet till Vietnam höjs med 55000000 kr. utöver den av
regeringen föreslagna summan,

2. att biståndet till Laos höjs med 20000000 kr. utöver den av regeringen
föreslagna summan,

3. att hos regeringen hemställa att Folkrepubliken Kampuchea blir mottagarland
för svenskt bistånd,

4. att anslå 25000000 kr. i bistånd till Folkrepubliken Kampuchea.

dels motion 1981/82:936 av Lars Werner m. fl. (vpk), delyrkandena 2 e),
g), i) och j), vari föreslås

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande
e) att biståndet till Angola höjs till 115000000 kr., till Etiopien till
100000000 kr., till Nicaragua till 60000000 kr., till Zimbabwe till
130000000 kr.,

g) att anslaget till Bangladesh sänks till 120000000 kr., till Indien till
320000000 kr., till Kenya till 100000000 kr., till Lesotho till 10000000 kr.,
till Sri Lanka till 115000000 kr. och att biståndet till Swaziland och
Pakistan upphör och minskar med 10000000 resp. 15000000 kr.,
i) att Cuba upptas som programland och beviljas bistånd med 55 000000
kr.,

j) att Demokratiska Jernen upptas som programland och beviljas bistånd
med 20000000 kr.

dels motion 1981/82:1244 av Ulla Ekelund m.fl. (c), yrkandena 1-4,
vari hemställs

1. att riksdagen fastställer landramen för Vietnam för 1982/83 till 200
milj. kr.,

UU 1981/82:20

47

2. att riksdagen beslutar att därigenom frigjorda medel, 145 milj. kr.,
överförs dels till katastrofanslaget, dels till anslaget för miljö- och markvård
samt till anslaget för enskilda organisationers biståndsinsatser,

3. att riksdagen hos regeringen begär att det i samband med nästa års
budgetproposition anges en bortre tidsgräns för nuvarande bistånd till
Vietnam,

4. att riksdagen uttalar att ett därefter fortsatt bistånd till Vietnam
prövas i ett mera övergripande sammanhang där en total bedömning görs
av hur svenskt bistånd skall användas och att möjligheterna prövas att
genom FN-organ eller på annat sätt göra regionala insatser i Sydostasien.

dels motion 1981/82:1251 av Oswald Söderqvist m.fl. (vpk), vari föreslås att

riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till utökade förbindelser
med Etiopien på det biståndspolitiska, handelspolitiska och ekonomiska
området.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), delyrkandena
9 a-c), vari hemställs

9 a) att riksdagen bibehåller landramarna på oförändrad nivå för Bangladesh,
Botswana, Etiopien, Guinea-Bissau, Kap Verde, Kenya, Laos,
Lesotho. Nicaragua, Sri Lanka, Swaziland, Zambia och Zimbabwe,

9 b) att riksdagen minskar landramarna för Tanzania till 371 milj. kr.,
för Indien till 292 milj. kr., för Angola till 74 milj. kr. och för Mozambique
till 198 milj. kr.,

9 c) att riksdagen minskar landramen för Vietnam till 180 milj. kr.
Utskottet

U-ländernas ekonomiska och sociala utveckling förblir ojämn. Genomsnittssiffrorna
för u-ländernas tillväxt under 1970-talet visar på en fortsatt
snabb tillväxt men döljer att stora skillnader föreligger mellan olika uländer.
Medan vissa ländergrupper kan uppvisa en uppmuntrande tillväxt
har situationen för de mest utsatta länderna förvärrats under det senaste
decenniet. De oljeimporterande u-länderna har drabbats hårdast. Återkommande
oljeprisstegringar, ofta i kombination med fallande priser på
andra råvaror, har slagit hårt mot redan bräckliga ekonomier och administrationer.
Ca 850 miljoner människor lever i absolut fattigdom. Många av
de svårast drabbade länderna hör till kretsen de minst utvecklade uländerna,
många ligger i Afrika söder om Sahara. Under de senaste åren
har tillväxten per capita i dessa länder varit oförändrad eller t. o. m. sjunkande.

Den svåra situationen för många afrikanska länder har oftast sin utgångspunkt
i en plågsam, utdragen och delvis ännu inte avslutad frigörelseprocess.
Därtill har Sydafrikas politik bidragit till att skada en rad grannländers
ekonomiska och sociala utveckling.

UU 1981/82:20

48

Till denna ländergrupp hör flera av Sveriges huvudmottagarländer. Angola,
Kenya, Mozambique, Tanzania och Zambia utgör alla exempel på
hårt drabbade ekonomier. Situationen ställer ökade krav på en anpassning
av det svenska biståndet till den ekonomiska och infrastrukturella situationen
i dessa länder, för att på bästa sätt söka förbättra situationen i de
mest utsatta sektorerna.

Den ekonomiska krisen i t. ex. Tanzania - det land som mottar det
största svenska biståndet — har pågått i mer än tre år, och ekonomin visar
inga tendenser att förbättras. Detta har, som också påpekas i propositionen,
medfört förändringar i det svenska biståndet. Detta inriktas nu i
ökande grad på rehabilitering och konsolidering av existerande anläggningar
och program. Nya projekt har skjutits på framtiden. Kostsammare
investeringar har senarelagts eller omplanerats. Också i länder som Zambia
och Kenya har den ekonomiska krisen lett till omläggningar av den
interna ekonomin.

Utskottet behandlar i det följande de motionsyrkanden som föreligger
beträffande biståndet till några av våra huvudmottagarländer.

Angola

I motion 394 föreslås att medelsramen för Angola utöver regeringens
förslag höjs med 10 milj. kr. till 110 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I motion 936 föreslås att biståndet till Angola höjs till 115 milj. kr.

I motion 2035 föreslås att landramen för Angola minskas till 74 milj. kr.

Angola är i hög grad utsatt för sydafrikansk militär aggression. Ett
regelrätt krig pågår i södra Angola mot den sydafrikanska militären, vars
angrepp upprepade gånger fördömts i FN. De sydafrikanska angreppen har
hindrat Angola att mer systematiskt kunna använda sina resurser för
återuppbyggnad och långsiktigt utvecklingsarbete. Därtill har enligt SIDA
”trögheten i de angolanska planerings- och budgeteringssystemen under
inledningsskedet medfört en påtaglig eftersläpning mellan budgeterade och
utbetalade medel”. Stora reserver har uppstått i biståndet i Angola. Enligt
SIDA avser man att successivt arbeta fram nya samarbetsformer, som
möjliggör ett ökat bistånd.

Utskottet föreslår i likhet med SIDA:s styrelse att medelsramen för
Angola utöver regeringens förslag ökar med 10 milj. kr. till 110 milj. kr.

Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande 11 i motion 394 om landram för
Angola. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag samt delyrkandena
2 e) i motion 936 och 9 b) i motion 2035, de sistnämnda vad gäller
höjning resp. minskning av landramen för Angola.

Etiopien

I motion 394 föreslås att medelsramen för Etiopien utöver regeringens
förslag höjs rped 5 milj. kr. till 90 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I motion 936 föreslås att biståndet till Etiopien höjs till 100 milj. kr.

UU 1981/82:20

49

I motion 1251 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag
till utökade förbindelser med Etiopien på det biståndspolitiska, handelspolitiska
och ekonomiska området.

I motion 2035 föreslås att landramen för Etiopien behålls oförändrad.

SIDA konstaterar i fråga om Etiopien att ”goda resultat har uppnåtts i
projektsamarbetet och att mottagningskapaciteten förefaller hög”. Biståndet
är i hög grad inriktat på de fattigare grupperna på Etiopiens landsbygd.
Regeringen föreslår trots detta dels en nedskärning av SIDA:s äskade
anslag, dels att i landprogrammet infogas en pågående markvårdsinsats,
som nu finansieras över annat anslag, vilket minskar biståndet till Etiopien.

Utskottet föreslår i likhet med SIDA:s styrelse att medelsramen för
Etiopien utöver regeringens förslag ökar med 5 milj. kr. till 90 milj. kr.

Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande 12 i motion 394 om landram för
Etiopien. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag samt delyrkandena
2 e) i motion 936 och 9 a) i motion 2035, de sistnämnda vad gäller
höjning resp. minskning av landramen för Etiopien. Utskottet avstyrker
likaså motion 1251, vars önskemål delvis tillgodosetts genom utskottets
ställningstagande till landram för Etiopien.

Mogambique

I motion 394 föreslås att medelsramen för Mogambique utöver regeringens
förslag höjs med 30 milj. kr. till 260 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I motion 2035 föreslås att landramen för Mogambique minskas till 198
milj. kr.

I SIDA:s tidigare landöversyn konstaterades att ”förutsättningarna för
fortsatt svenskt bistånd till Mogambique är mycket goda. Behovet av såväl
finansiella resurser som tekniskt bistånd är stort”. Mogambiques utvecklingsansträngningar
hämmas av landets geografiska närhet till och ekonomiska
beroende av Sydafrika, det senare ett förhållande man ärvt från
kolonialtiden. Under det senaste året har Sydafrika visat sin aggressivitet
genom direkta attacker mot Mogambique. Det är väl motiverat att ge ett
ökat stöd till Mogambique i dess utsatta läge.

Utskottet föreslår att medelsramen för Mogambique utöver regeringens
förslag ökar med 30 milj. kr. till 260 milj. kr.

Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande 10 i motion 394 om landram för
Mogambique. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag samt delyrkande
9 b) i motion 2035 vad gäller minskning av landramen för Mogambique.

Nicaragua

I motion 395 föreslås att medelsramen för Nicaragua utöver regeringens
förslag höjs med 25 milj. kr. till 75 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I motion 936 föreslås att biståndet till Nicaragua höjs till 60 milj. kr.

4 Riksdagen 1981/82. 9 sami. Nr 20

UU 1981/82:20

50

I motion 2035 föreslås att landramen för Nicaragua behålls oförändrad.

Efter USA:s beslut att avskära Nicaragua från amerikanskt bistånd och
att motarbeta annat internationellt stöd, t. ex. via IDB, har det ekonomiska
läget kraftigt försämrats och därigenom villkoren för den nationella återuppbyggnaden
efter inbördeskrigets mänskliga och materiella förödelse.

En särskilt försvårande omständighet är den stora bristen på eller rent av
avsaknaden av insatsvaror, i form av råvaror och halvfabrikat, till industrin.
De flesta insatsvaror har tidigare importerats från USA. Flera fabriker
har tvingats inställa produktionen till följd av råvarubrist, och om
denna ej avhjälps inom en nära framtid hotar en stor arbetslöshet. Nicaragua
har riktat en internationell vädjan om bistånd i denna fråga, också till
Sverige.

Utskottet föreslår därför en medelsram för det svenska biståndet under
budgetåret 1982/83 på 75 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. mer än enligt
budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande 1 i motion 395 om landram för
Nicaragua. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag samt delyrkandena
2 e) i motion 936 - vars önskemål tillgodosetts genom utskottets
förslag — och 9 a) i motion 2035, de sistnämnda vad gäller höjning resp.
minskning av landramen för Nicaragua.

Sri Lanka

I motion 394 föreslås att medelsramen för Sri Lanka i förhållande till
regeringens förslag sänks med 40 milj. kr. till 115 milj. kr.

I motion 936 föreslås att anslaget till Sri Lanka sänks till 115 milj. kr.

I motion 2035 föreslås att landramen för Sri Lanka behålls oförändrad.

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att vattenkraftprojektet
Kotmale drabbats av betydande kostnadsstegringar. Det kostnadsberäknas
f. n. till ca 2,5 miljarder kronor. Ett förslag om användning av biståndsmedel
för finansieringen av detta projekt och belastningen på biståndsanslagen
kommer snarast att presenteras för riksdagen, heter det vidare i
propositionen. Då kommer även en utförlig redovisning av projektets
kostnader att kunna lämnas.

Utskottet anser att landramen för Sri Lanka i avvaktan på riksdagens
prövning av regeringens aviserade proposition bör fastställas till samma
belopp som för innevarande budgetår, dvs. 115 milj. kr.

Utskottet avstyrker följaktligen regeringens förslag och tillstyrker yrkande
8 i motion 394 samt delyrkandena 2 g) i motion 936 och 9 a) i motion
2035, vad avser landram för Sri Lanka för budgetåret 1982/83.

Vietnam

I motion 394 föreslås att medelsramen för Vietnam i förhållande till
regeringens förslag höjs med 55 milj. kr. till 400 milj. kr. för budgetåret
1982/83.

UU 1981/82:20

51

1 motion 934 föreslås att biståndet till Vietnam höjs med 55 milj. kr.
utöver den av regeringen föreslagna summan.

I motion 2035 föreslås att landramen för Vietnam minskas till 180 milj.
kr.

I motion 1244 föreslås att riksdagen fastställer landramen för Vietnam
till 200 milj. kr. samt att därigenom frigjorda medel, 145 milj. kr., överförs
dels till katastrofanslaget, dels till anslaget för miljö- och markvård samt
dels till anslaget för enskilda organisationers biståndsinsatser.

År 1980 företogs en sänkning av biståndet till Vietnam från 400 milj. kr.
till 365 milj. kr. 1 årets budgetproposition skärs landramen ned med ytterligare
20 milj. kr. Vietnam är därmed det andra programland för vilket
biståndet minskas under budgetåret 1982/83.

Sett över en något längre tidsperiod har landramarna för flertalet av
Sveriges samarbetsparter ökats så att biståndets realvärde — trots den
snabba inflationen - någorlunda bibehållits. Utvecklingen har för Vietnams
del varit den motsatta. Regeringens ställningstaganden under de
senaste åren har inneburit att realvärdet av det svenska Vietnambiståndet
sjunkit med mellan en tredjedel och hälften på sex år.

Denna utveckling står i bjärt kontrast till Vietnams biståndsbehov, inte
minst som detta skildras i regeringens propositioner. Vietnams ekonomi
har slagits i spillror. Försöijningssituationen är i dag värre än under kriget.
Uppgiften att bygga upp landet efter kriget har blivit än tyngre genom
återkommande naturkatastrofer.

Det har gått närmare sju år sedan kriget i Vietnam tog slut. Dess effekter
på människor, samhälle och ekologi kommer att ta många ytterligare år att
övervinna. Det finns i dag i den internationella debatten en tendens att
bortse från denna grundläggande orsak till Vietnams nuvarande svåra läge.
Man glömmer alla deklarationer om det internationella samfundets ansvar.
De västliga industriländerna och de internationella organisationerna har
övergivit detta krigshärjade och nödlidande land och sviker sina biståndsförpliktelser.

Den svenska regeringens ställningstaganden kan tolkas som en anslutning
till denna hållning. Samtidigt som biståndsmyndigheterna efter åratals
fördröjning nu äntligen tycks ha inlett en planering för utvecklingssamarbetet
efter Bai Bang och de två stora sjukhusen skär regeringen utan varje
biståndspolitisk motivering ned resursramen. Därmed förstärks intrycket
av att regeringen utnyttjar biståndet som politiskt påtryckningsmedel.

Utskottet tar avstånd från den vietnamesiska interventionen i Kampuchea
likaväl som från USA:s och Kinas påtryckningar och ekonomiska
krigföring mot Vietnam. I anslutning till vad utskottet tidigare slagit fast
(t. ex. i UU 1978/79: 27) vänder sig emellertid utskottet med skärpa mot att
det långsiktiga svenska utvecklingssamarbetet med ett fattigt land utnyttjas
som instrument i sådana ställningstaganden.

Regeringens argumentation att biståndsbehovet minskar i takt med inve -

UU 1981/82:20

52

steringskostnaderna för tidigare avtalade projekt kan heller inte godtas.
Det är inte projekten sorn skall styra biståndet — riskerna med detta
synsätt demonstrerar regeringen med sin handläggning av Kotmalefallet —
utan mottagarlandets behov och förmåga att tillgodogöra sig resurser i en
utvecklingsansträngning till förmån för de stora folkgrupperna. Med denna
grundsyn, som riksdagen lagt fast vid ett flertal tillfällen, föreslår utskottet
att landramen för Vietnam återförs till 400 milj. kr.

Utskottet tillstyrker yrkande 9 i motion 394 och yrkande 1 i motion 934
vad beträffar landram för Vietnam. Utskottet avstyrker följaktligen regeringens
förslag samt yrkandena 1 och 2 i motion 1244 och delyrkande 9 c) i
motion 2035.

1 motion 1244 föreslås även att riksdagen begär att det i samband med
nästa års budgetproposition anges en bortre tidsgräns för nuvarande bistånd
till Vietnam samt att riksdagen uttalar att ett därefter fortsatt bistånd
till Vietnam prövas i ett mera övergripande sammanhang där en total
bedömning görs av hur svenskt bistånd skall användas och att möjligheterna
prövas att genom FN-organ eller på annat sätt göra regionala insatser i
Sydostasien.

I ett motionsyrkande i samband med förra årets biståndsproposition
föreslogs generellt att bortre tidsgränser för samarbetet med våra mottagarländer
skulle upprättas. Med anledning härav förde utskottet ett ingående
resonemang i sitt betänkande (UU 1980/81:20, s. 37-39). Utskottet
konstaterade därvid bl. a. att det inte vore ändamålsenligt att nu med vart
och ett av mottagarländerna förhandla om en fast tidpunkt för biståndets
avbrytande. Sådana tidsgränser skulle försvåra en nödvändig stabilitet och
långsiktighet i biståndssamarbetet. Redan förhandlingar därom skulle skapa
intryck av förestående stora förändringar i vårt bilaterala bistånd, vilket
inte vore förenligt med riksdagens uttalande att en förändring av länderkretsen
bör ske med stor försiktighet. Utskottet ansåg att nuvarande
ordning för ett avbrytande eller en avveckling av biståndet när skäl därför
föreligger visat sig vara användbar.

Utskottet anser, i linje med ovan förda resonemang, inte befogat att en
bortre tidsgräns anges för biståndet till Vietnam. Utskottet har på annan
plats i detta betänkande tillstyrkt en ökning av den av regeringen föreslagna
landramen för Vietnam under budgetåret 1982/83.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 3 i
motion 1244 och i konsekvens härmed även yrkande 4 i samma motion.

Övriga programlandsyrkanden

I motion 934 föreslås i yrkande 2 att biståndet till Laos höjs med 20 milj.
kr. utöver den av regeringen föreslagna summan.

I motion 936 föreslås i delyrkande 2 e) att biståndet för Angola höjs till
115 milj. kr., för Etiopien till 100 milj. kr., för Nicaragua till 60 milj. kr.,
och för Zimbabwe till 130 milj. kr. I samma motions delyrkande 2 g)

UU 1981/82:20

53

föreslås att anslaget för Bangladesh sänks till 120 milj. kr., för Indien till
320 milj. kr., för Kenya till 100 milj. kr., för Lesotho till 10 milj. kr., för Sri
Lanka till 115 milj. kr. samt att biståndet till Swaziland och Pakistan
upphör och därmed minskar med 10 milj. kr. resp. 15 milj. kr.

1 motion 2035 föreslås i delyrkande 9 a) att riksdagen bibehåller landramarna
på oförändrad nivå för Bangladesh, Botswana, Etiopien, GuineaBissau,
Kap Verde, Kenya, Laos, Lesotho, Nicaragua, Sri Lanka, Swaziland,
Zambia och Zimbabwe. I samma motions delyrkande 9 b) föreslås att
riksdagen minskar landramarna för Tanzania till 371 milj. kr., för Indien till
292 milj. kr., för Angola till 74 milj. kr. och för Mozambique till 198 milj.
kr.

I motion 2035 hänvisas till avsnittet om biståndspolitiken i motion 1981/
82:2018. Beträffande biståndet till enskilda länder anförs där att vissa
mottagarländer haft svårt att effektivt utnyttja biståndet, vilket bl. a. fått
till följd att stora reservationer uppkommit, särskilt för Vietnam, Tanzania,
Indien, Angola och Mozambique, totalt på det bilaterala anslaget
beräknade till minst 1 miljard kronor.

Med hänvisning till Sveriges statsfinansiella situation och förekomsten
av reservationer på det bilaterala anslaget föreslås därför att de landramar
där regeringen föreslår ökningar fryses på 1981/82 års nivå och att därutöver
anslagen för de i motionen särskilt nämnda fem länderna ytterligare
minskas med en summa motsvarande ca 30% av den utgående reservationen
på resp. Iand.

Utskottet har ovan behandlat yrkandena om förändring av regeringens
förslag beträffande landramar för Angola, Etiopien, Mozambique, Nicaragua
och Sri Lanka under nästa budgetår och därvid tillstyrkt ändringar i
propositionens förslag.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag vad beträffar landramar
under budgetåret 1982/83 för de övriga länder som nämnts i nu förevarande
yrkanden.

Utskottet avstyrker därför yrkande 2 i motion 934, de nu aktuella delyrkandena
2 e) och 2 g) i motion 936 samt delyrkandena 9 a) och 9 b) i motion
2035, utom såvitt avser Botswana, Laos och Swaziland, vilka sammanfaller
med propositionens förslag.

Yrkanden om nya samarbetsländer

I motion 728 föreslås att Cuba på nytt tas upp som programland för
svenskt bistånd och i motion 936, delyrkande 2 i), att Cuba beviljas bistånd
med 55 milj. kr. I samma motions delyrkande 2 j) föreslås att Demokratiska
Jernen upptas som programland och beviljas bistånd med 20 milj. kr.

I motion 934, yrkandena 3 och 4, föreslås dels att Folkrepubliken Kampuchea
blir programland för svenskt bistånd, dels att 25 milj. kr. anslås i
bistånd till landet.

Det långsiktiga utvecklingssamarbete som inleddes år 1969 med Cuba

UU 1981/82:20

54

avslutades i och med utgången av budgetåret 1979/80. Detta skedde i
enlighet med riksdagens tidigare beslut (UU 1975/76:14, rskr 349, UU
1976/77:17, rskr 248). Utskottet behandlar längre fram i betänkandet frågan
om samarbete med Cuba på andra områden än långsiktigt utvecklingssamarbete.

Beträffande samarbete med Demokratiska folkrepubliken Jernen konstaterar
utskottet att liknande motionsyrkanden behandlats av utskottet under
en rad av år (UU 1977/78:10, UU 1978/79:27, UU 1979/80:20, UU
1980/81:20). Utskottet fastslog då att inga förutsättningar förelåg för att
uppta Demokratiska folkrepubliken Jernen som programland. Inga omständigheter
har därefter tillkommit som föranleder utskottet att ändra
denna inställning.

Regeringen har vid ett internationellt givarmöte för Kampucheaprogrammet
nyligen utfäst 20 milj. kr. Av detta belopp kommer 10 milj. kr. att
gå till WFP, 8 milj. kr. till FAO och 2 milj. kr. till UNHCR. Dessutom har
Sverige under det senaste året bidragit med drygt 7 milj. kr. för humanitärt
bistånd till Kampuchea. Inga förutsättningar föreligger emellertid enligt
utskottets mening att uppta Kampuchea som programland för svenskt
bistånd.

Kampuchea behandlas även senare i detta betänkande under avsnittet
om katastrofbistånd.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motion 728,
delyrkandena 2 i) och 2 j) i motion 936 samt motion 934, yrkandena 3 och 4.

4.4 Latinamerika
Propositionen (s. 58-59)

Från anslagsposten Humanitärt bistånd i Latinamerika lämnas stöd till
offer för politiskt förtryck. De flesta programmen är relativt långsiktiga,
och medel har i många fall ställts till förfogande under flera år. Regeringen
räknar med ytterligare behov särskilt för utsatta grupper i Guatemala och
El Salvador och för flyktingar från sistnämnda land. En höjning av anslagsposten
till 50 milj. kr. är därför motiverad. Om den fortsatta utvecklingen i
Latinamerika skulle föranleda ett än större medelsbehov för humanitär
verksamhet, kan katastrofmedel utnyttjas.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82: 187 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 1, vari
hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att den tillvaratar
alla möjligheter att i internationella sammanhang verka för hjälp åt folken i
El Salvador, Guatemala och Nicaragua.

UU 1981/82:20

55

dels motion 1981/82:395 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s), yrkande 4, vari
hemställs

4. att riksdagen beslutar att medelsramen för humanitärt bistånd till
Latinamerika utöver regeringens förslag höjs med 50 milj. kr. till 100 milj.
kr. förbudgetåret 1982/83.

dels motion 1981/82:936 av Lars Werner m.fl. (vpk), delyrkandena 2 f)
och 2 k), vari föreslås

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande

f) att anslaget Humanitärt bistånd till Latinamerika höjs till 150000000
kr.,

k) att riksdagen uttalar att anslaget Humanitärt bistånd till Latinamerika
i första hand skall kanaliseras till befrielserörelserna i Guatemala och El
Salvador.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m. fl. (m), delyrkande 9 d),
vari hemställs

9 d) att riksdagen fastställer medelsramen för Humanitärt bistånd i Latinamerika
till 40 milj. kr.

Utskottet

Anslagsposten för Humanitärt bistånd i Latinamerika har ökat från 30
milj. kr. 1980/81 till föreslagna 50 milj. kr. nästkommande budgetår. Av
innevarande års anslag på 40 milj. kr. har huvuddelen använts för insatser i
Sydamerika. För de olika angelägna insatserna i Centralamerika har emellertid
även betydande katastrofmedel tagits i anspråk, varigenom under
den första hälften av innevarande budgetår ca 22 milj. kr. använts för
humanitära insatser i Centralamerika.

1 motion 395, yrkande 4, föreslås att medelsramen för Humanitärt bistånd
till Latinamerika på grund av de stora hjälpbehoven i Centralamerika
höjs till 100 milj. kr. nästkommande budgetår.

Det är även utskottets bedömning att regeringen bör ha möjlighet att
lämna ett väsentligt svenskt stöd till flyktingar och förföljda i regionen och
till de krafter som strävar efter social rättvisa och nationellt oberoende.

Utskottet har också erfarit att regeringen beslutat utnyttja ytterligare ca
30 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel under anslaget C 2 som ett
påslag på anslagsposten för Humanitära insatser i Latinamerika innevarande
budgetår.

Med tillstyrkan av den i motion 395, yrkande 4, föreslagna medelsanvisningen
får utskottet därför föreslå att det av regeringen angivna beloppet
för humanitärt bistånd i Latinamerika höjs från 50 milj. kr. till 100 milj. kr.
Detta påslag bör kunna Finansieras genom en överföring från de för katastrofer
föreslagna medlen. Anslagsposten Katastrofer m. m. bör således
sänkas med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag, vilket föreslås
på annan plats i detta betänkande.

UU 1981/82:20

56

Utskottet noterar att de för humanitära insatser i Latinamerika avsedda
medlen enligt vad som framgår av propositionen skall kanaliseras genom
svenska och internationella organisationer, såsom Lutherhjälpen. Kyrkornas
världsråd, Frikyrkan hjälper, Svenska Amnestyfonden, Arbetarrörelsens
internationella centrum, Svenska röda korset och World University
Service.

I motion 936, delyrkande 2 f), föreslås att anslaget till Humanitärt
bistånd till Latinamerika höjs till 150 milj. kr. och i motion 2035, delyrkande
9 d), att samma anslagspost sänks till 40 milj. kr. Till följd av
utskottets nyss gjorda ställningstagande avstyrks dessa båda motionsyrkanden
i vad avser Humanitärt bistånd till Latinamerika.

I motion 187, yrkande 1, föreslås att regeringen tillvaratar alla möjligheter
att i internationella sammanhang verka för hjälp åt folken i El Salvador,
Guatemala och Nicaragua och i motion 936, delyrkande 2 k), att anslaget
Humanitärt bistånd till Latinamerika i första hand skall kanaliseras till
befrielserörelserna i Guatemala och El Salvador.

Som framgår av redovisningen ovan och av framställningen i budgetpropositionen
ägnar Sverige i sin biståndsverksamhet betydande uppmärksamhet
åt den humanitära situationen i Centralamerika. Under det gångna
året är det av uppenbara skäl den politiska utvecklingen i de länder som
nämns i motionerna som tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Regeringens
bedömningar av det oroväckande läget i regionen framgår bl. a. av ett
frågesvar i riksdagen den 17 februari 1982. Däri hette det bl. a. att regeringen
tagit kontakter för att utröna om förutsättningar finns för ett större
internationellt hjälpprogram. Med hänvisning till vad som sålunda anförts
om svenskt stöd åt folken i Centralamerika får utskottet anse yrkande 1 i
motion 187 besvarat.

Anslagsposten i fråga är emellertid avsedd för behov i olika latinamerikanska
länder och kan inte i förväg avgränsas till en viss grupp av stater.
Delyrkande 2 k) i motion 936 avstyrks därför.

4.5 Södra Afrika och anslagsposten Regionala insatser
Propositionen (s. 59)

Humanitärt bistånd i södra Afrika utgår främst som stöd åt befrielserörelserna
ANC, som verkar för ett Sydafrika fritt från apartheid, och
SWAPO, som arbetar för ett självständigt Namibia, samt som flyktingstöd
genom olika FN-organ och enskilda organisationer. På grund av förhållandena
i Namibia och Sydafrika finns anledning räkna med att flyktingströmmen
och därmed hjälpbehoven kommer att fortsätta att öka. Vidare förutses
inom Sydafrika ökade behov av rättshjälp samt familje- och studiestöd.
Med hänsyn härtill är en höjning av anslagsposten till 140 milj. kr.
erforderlig. Utöver det föreslagna beloppet förutses att medel ur katastrofposten
liksom hittills vid behov kan utnyttjas för humanitära insatser i
södra Afrika.

UU 1981/82:20

57

Under anslagsposten Regionala insatser har — förutom bidrag till den
Östafrikanska utvecklingsbanken - stöd lämnats till det regionala samarbetet
mellan de majoritetsstyrda staterna i södra Afrika. Detta regionala
samarbete, som syftar till att minska det ekonomiska beroendet av Sydafrika,
har hittills inriktats på transporter och kommunikationer. Även inom
andra områden, där regionalt samarbete förbereds, har Sverige goda möjligheter
att lämna bistånd. Detta gäller exempelvis energiförsörjning, utbildning,
sysselsättning, miljövård och livsmedelsförsörjning. I beredningen
av insatser bör SIDA räkna med en planeringsram på 100 milj. kr. för
vart och ett av budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:936 av Lars Werner m.fl. (vpk), delyrkandena 2 f)
och k), vari föreslås

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande

f) att anslaget Humanitärt bistånd till södra Afrika höjs till 207000000
kr.,

k) att riksdagen uttalar att anslaget Humanitärt bistånd till södra Afrika i
första hand skall kanaliseras till befrielserörelserna ANC, SACTU och
SWAPO.

dels motion 1981/82:1249 av Tore Nilsson (m), vari hemställs

att det svenska biståndet till humanitär hjälp i Sydafrika och Namibia
skall lämnas till där befintliga kristna organisationer.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), delyrkande 9 d),
vari hemställs

9 d) att riksdagen fastställer medelsramarna för Humanitärt bistånd i
södra Afrika till 120 milj. kr. och för Regionala insatser till 60 milj. kr.

Utskottet

Anslagsposten Humanitärt bistånd i Södra Afrika föreslås i propositionen
bli höjd från 120 milj. kr. till 140 milj. kr.

I motion 2035, delyrkande 9 d), föreslås att anslaget förblir oförändrat
vid innevarande budgetårs nivå medan motion 936, delyrkande 2 f), förordar
en höjning till 207 milj. kr.

Sveriges humanitära bistånd till Södra Afrika och stödet till i regionen
verksamma befrielserörelser har sedan lång tid varit omfattande. Det utgör
på särskilt sätt ett led i denna del av vår utrikespolitik. Utöver det i årets
budget fastställda bidraget till Södra Afrika har regeringen nyligen beslutat
om ytterligare bidrag om sammanlagt ca 13 milj. kr., utgående bl.a. till

UU 1981/82:20

58

SWAPO, ANC, FN:s Namibiainstitut och FN:s biståndsprogram för
apartheidpolitikens offer.

Den aktuella situationen i Namibia och Sydafrika motiverar enligt utskottets
mening ett fortsatt och omfattande humanitärt bistånd till området.
Utskottet delar därför regeringens bedömning att en höjning av anslagsposten
till 140 milj. kr. är rimlig.

Utskottet avstyrker till följd härav delyrkande 9 d) i motion 2035 i vad
avser Södra Afrika.

I motion 936, delyrkande 2 f), föreslås en ytterligare kraftig höjning av
anslagsposten. Detta yrkande avstyrks i konsekvens med utskottets ovan
gjorda ställningstagande. Utskottet vill emellertid i sammanhanget erinra
om att regeringen i propositionen förutskickar att medel ur katastrofanslaget
vid behov kan utnyttjas för insatser i Södra Afrika. Hög beredskap bör
enligt utskottets uppfattning finnas för olika typer av angelägna insatser.

I två motioner behandlas inriktningen av biståndet till Södra Afrika. I
motion 936, delyrkande 2 k), föreslås att anslagsposten i första hand skall
användas för bistånd till befrielserörelserna ANC, SWAPO och den sydafrikanska
fackföreningsrörelsen SACTU.

I motion 1249 yrkas att biståndet inte skall gå till de nämnda befrielserörelserna
utan till i området befintliga kristna organisationer. Som framgår
av den till propositionen fogade bilagan lämnas närmare hälften av det
svenska stödet till Södra Afrika genom svenska och internationella enskilda
organisationer, varav flera med kristen anknytning. Bland dessa utgör
Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen de två största mottagarna.
Även fackföreningsrörelsen SACTU mottar bidrag från denna anslagspost.

Den återstående hälften utbetalas till befrielserörelserna ANC i Sydafrika
och SWAPO i Namibia. De är båda etablerade och av FN erkända
befrielserörelser, som sedan lång tid mottar stöd från Sverige och andra
länder.

Utskottet finner den nuvarande fördelningen av bidrag till Södra Afrika
rimlig och avstyrker följaktligen motion 1249 och delyrkande 2 k) i motion
936.

Utskottet behandlar under denna punkt även delyrkande 9 d) i motion
2035 i vad avser anslagsposten för regionala insatser. 1 yrkandet föreslås
att beloppet behålls vid innevarande års nivå, nämligen 60 milj. kr.

Denna anslagspost används för stöd åt de majoritetsstyrda staterna i
Södra Afrika bl. a. i syfte att minska deras beroende av Sydafrika. De
projekt som kommit i fråga har hittills gällt transporter och kommunikationer.
I mars 1982 anslogs således 68 milj. kr. till en internationell telefonväxel
i Zimbabwe och till en väg mellan Swaziland och Mozambique.
Tidigare har Sverige tillsammans med Norge beslutat delta i finansieringen
av en telelänk mellan Botswana, Zimbabwe och Zambia. Svenska företag
har engagerats i flera av de avtalade projekten.

Utskottet finner det angeläget att ett tillräckligt stort belopp finns till

UU 1981/82:20

59

förfogande för detta ändamål och avstyrker därför delyrkande 9 d) i motion
2035 om en frysning av anslagsposten.

4.6 Särskilda program; miljö- och markvård samt energi
Propositionen (s. 59—61)

Anslagsposten Särskilda program utnyttjas för ämnesinriktad verksamhet,
stöd till internationella enskilda organisationer, insatsförberedelser
och resultatvärdering samt rekrytering av biträdande experter. Genom den
ämnesinriktade verksamheten kan nya metoder och nya lösningar på utvecklingsproblem
tas fram inom områden av särskild betydelse för uländerna
och där de internationella insatserna är otillräckliga. Verksamheten
utgör därför ett värdefullt komplement till det länderinriktade biståndet.

Såsom förutskickades i förra årets budgetproposition har SIDA gjort en
översyn av den ämnesinriktade verksamheten. Denna har lett till att verksamheten
kommer att koncentreras till ett begränsat antal områden och
insatser i enlighet med vad utrikesutskottet uttalat (UU 1980/81:20).

För stödet till internationella enskilda organisationer bör fr. o.m. 1982/
83 inrättas en särskild delpost. Från denna kommer att anslås medel till
Internationella Kooperativa Alliansen och Kyrkornas Världsråd. Den pågående
utvidgningen av det projektinriktade biståndet på bekostnad av
importstödet inom landprogrammen kommer att öka anspråken på medel
för insatsförberedelser och resultatvärdering. Eftersom stora reservationer
uppkommit på delposten för dessa ändamål anser regeringen att behoven
kan tillgodoses med oförändrad medelstilldelning för 1982/83. Även medelsbehovet
för rekrytering av biträdande experter är oförändrat.

För anslagsposten Särskilda program har regeringen föreslagit 160 milj.
kr. Vid bedömningen av medelsbehovet har regeringen även tagit hänsyn
till att 5 milj. kr. för vissa energiinsatser, som nu belastar denna anslagspost,
fr.o.m. budgetåret 1982/83 skall bestridas ur anslagsposten Miljöoch
markvård samt energi.

Det nära sambandet mellan miljö-, markvård och energi motiverar att
dessa frågor bedöms i ett sammanhang. Fr.o.m. budgetåret 1981/82 har
inrättats en särskild anslagspost för bilaterala eller regionala insatser på
miljö- och markvårdsområdet. Som nämnts i avsnittet om biståndets omfattning,
inriktning och genomförande fäster regeringen stor vikt vid bistånd
till sådan verksamhet. Miljö- och markvård har nära anknytning till
energiområdet genom att en växande brännvedsanvändning i samband
med stark befolkningsökning lett till betydande miljö- och markförstöring.

Miljö- och markvård har hittills kunnat stödjas inom det landprogrammerade
biståndet och - sedan föregående budgetår - genom den särskilda
anslagsposten för detta ändamål. Av denna anslagspost som uppgick till 30
milj. kr. för budgetåret 1981/82 har större delen intecknats. Medlen har

UU 1981/82:20

60

hittills framför allt använts i länder utanför programlandskretsen. Energiinsatser
har hittills till den alldeles övervägande delen finansierats inom
landramarna. Därutöver finns för skilda energiinsatser ett särskilt delbelopp
på 5 milj. kr. inom ramen för anslagsposten Särskilda program, som
framgent bör belasta denna anslagspost. Även miljö- och markvårdsinsatser
i Sahelområdet, som nu finansieras över det multilaterala anslaget,
bör i fortsättningen bestridas från denna anslagspost.

För att vidga möjligheterna att tillgodose behovet av stöd på energiområdet
bör avsevärt ökade medel anvisas inom en gemensam anslagspost,
Miljö- och markvård samt energi. Denna anslagspost bör kunna användas i
programländer som särskild eller tillfällig förstärkning av angelägna insatser
men även i länder utanför programlandskretsen och för insatser genom
internationella organisationer. För den nya anslagsposten Miljö- och markvård
samt energi har regeringen beräknat ett belopp på 75 milj. kr.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m. fl. (s), yrkande 13, vari
hemställs

13. att riksdagen beslutar att medelsramen för Särskilda program och
Miljö- och markvård samt energi i förhållande till regeringens förslag
minskas med 81 milj. kr. till sammanlagt 154 milj. kr. för budgetåret 1982/
83.

dels motion 1981/82:936 av Lars Werner m.fl. (vpk), delyrkande 2 h),
vari föreslås

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande

h) att anslaget till Miljö- och markvård samt energi sänks till 40000000
kr.

dels motion 1981/82:1242 av Torsten Bengtson m.fl. (c), vari hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande att av biståndsmedel stödja Worldview International
Foundation.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m. fl. (m), delyrkandena 9 e)
och 0, vari hemställs

9 e) att riksdagen fastställer medelsramen för Miljö- och markvård samt
energi till 100 milj. kr.,

9 f) att riksdagen fastställer medelsramen för Särskilda program till 155
milj. kr.

UU 1981/82:20

61

Utskottet

Under denna rubrik behandlar utskottet två anslagsposter, nämligen
Särskilda program och posten Miljö- och markvård samt energi.

Insatser för Miljö- och markvård genomfördes tidigare bl. a. inom ramen
för anslagsposten Särskilda program. Fr. o. m. innevarande budgetår har
en särskild anslagspost inrättats för ändamålet, benämnd Miljö- och markvård.
Medlen inom denna har hittills använts för skilda miljövårdsinsatser i
samarbete med FN-organ och huvudsakligen utnyttjats av länder utanför
programlandskretsen. En andel har använts för åtgärder mot ökenspridning
i Sahelområdet.

I årets budgetproposition föreslås att även särskilt energibistånd skall
ingå under denna anslagspost som därför bör få beteckningen Miljö- och
markvård samt energi. Regeringen föreslår att anslagsposten höjs från
nuvarande 30 milj. kr. till 75 milj. kr.

I motion 394 anförs tveksamhet mot omfattningen och inriktningen av
anslagsposten Särskilda program. Motionärerna anser därtill att anslagsposten
Miljö- och markvård samt energi rätteligen är att betrakta som en
utbrytning ur Särskilda program, varför de två posterna bör bedömas
sammantaget för att en rättvisande bild av medelsutvecklingen på detta
område skall kunna ges. I motionen förordas att de båda anslagsposterna
slås samman till en.

Utskottet uttalade redan vid förra riksmötet förståelse för att regeringen
ur anslagsposten Särskilda program frigjorde Miljö- och markvårdsfrågorna
och för detta ändamål inrättade en särskild anslagspost (UU 1980/
81:20). Det förhållandet att nu även energibistånd föreslås kunna finansieras
ur denna post ändrar inte utskottets bedömning. Yrkande 13 i motion
394 avstyrks följaktligen i vad avser sammanslagning av de båda anslagsposterna.

Vad gäller anslagsposten Särskilda program har utskottet under de två
senaste årens budgetbehandling givit uttryck för åsikten att anslagsposten
inte bör öka ytterligare utan att i stället en viss koncentration av insatserna
synes önskvärd. SIDA har under det gångna året genomfört en översyn av
den s. k. ämnesinriktade verksamheten, som svarar för huvuddelen av de
medel som används under Särskilda program. Denna översyn har medfört
att många insatser har avvecklats, heter det i SIDA:s anslagsframställning.

Utskottet räknar med att den av SIDA genomförda översynen skall
kunna ligga till grund för en fortsatt koncentration av verksamheten under
Särskilda program. En sådan koncentration bör ske till insatser som bedöms
vara särskilt angelägna och i någon mening nyskapande och som inte
naturligen kan genomföras inom ramen för det reguljära landprogrammerade
bilaterala biståndet.

I motion 2035, delyrkande 9 f), föreslås att medelsramen för Särskilda
program sänks med 5 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag till 155
milj. kr.

UU 1981/82:20

62

Mot bakgrund av vad som utskottet ovan anfört om behovet av en
koncentration av insatserna under Särskilda program får utskottet med
ändring av propositionens förslag tillstyrka det i motion 2035, delyrkande 9
f), föreslagna anslagsbeloppet och till Särskilda program för nästkommande
budgetår anvisa 155 milj. kr.

Utskottet föreslår vidare att det belopp på 5 milj. kr., varmed regeringens
förslag sänkts, överförs till anslagsposten Miljö- och markvård samt
energi.

Den nya anslagsposten Miljö- och markvård samt energi är enligt vad
som utförligt redovisas i propositionen avsedd för angelägna satsningar
bl. a. på det ekologiska området och för att främja u-ländemas energiförsörjning.
Som framgår på annan plats i detta betänkande bör det i insatserna
under denna anslagspost också finnas möjlighet att utnyttja svenska
resurser på miljö- och markvårdsområdet.

I motion 2035, delyrkande 9 e), föreslås att medelsramen för Miljö- och
markvård samt energi höjs med 25 milj. kr. utöver regeringens förslag till
100 milj. kr. I motion 936, delyrkande 2 h), föreslås en sänkning till 40 milj.
kr. Under utskottsbehandlingen har med anledning av motion 394 vidare
framställts yrkande om att inga särskilda medel skall anvisas till ifrågavarande
anslagspost.

Till följd av det ovan gjorda ställningstagandet föreslår utskottet att 80
milj. kr. anvisas till miljö-, markvårds- och energiinsatser nästkommande
budgetår.

I konsekvens härmed avstyrker utskottet delyrkande 9 e) i motion 2035,
delyrkande 2 h) i motion 936 och det med anledning av motion 394 framställda
yrkandet om att ingen medelsanvisning skall ske.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motion 1242, i vilken
föreslås att Sverige med biståndsmedel skall stödja Worldview International
Foundation.

Worldview International Foundation har sitt huvudkontor i Colombo,
Sri Lanka. Organisationen har tagit som sin uppgift att med utnyttjande av
modem massamedieteknik såsom videoprogram, stödja u-ländema på
masskommunikationsområdet. Man arbetar dels med att producera informationsmaterial
om u-ländernas situation för spridning i i-länder eller i
andra u-länder, dels med framställning av instruktionsmaterial för användning
vid information riktad till u-ländernas icke läskunniga befolkning.

Organisationen stöds av ett flertal internationella organisationer, däribland
Rädda barnen som hittills bidragit med ca 1 milj. kr.

Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA övervägt svenskt stöd till Worldview
International Foundation men inte funnit sig ha möjlighet att bland
andra angelägna biståndsändamål prioritera just denna organisation.

Utskottet vill samtidigt erinra om att Sverige på olika sätt, bl. a. genom
projekt i samarbete med UNESCO, lämnar stöd åt u-ländernas strävanden
att stärka sin egen kapacitet på massmedieområdet.

UU 1981/82:20

63

Utskottet utgår från att regeringen bedömer i vilka former ett fortsatt
svenskt stöd till u-länderna på detta område kan utgå. Den aktuella motionen
synes inte behöva föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd, varför
den avstyrks.

4.7 Katastrofbistånd; bistånd genom enskilda organisationer
Propositionen (s. 60-61)

Medelsförbrukningen inom anslagsposten Katastrofer m. m. har under
budgetåret 1980/81 understigit det anvisade beloppet. Riskerna för akut
livsmedelsbrist inom stora områden i världen och det växande antalet
flyktingar och människor som inom sina hemländer tvingas fly undan
hungersnöd och väpnad konflikt motiverar emellertid att anslagsposten
hålls på en förhållandevis hög nivå.

Den omständigheten att anslagsposten är en allmän reserv på det bilaterala
anslaget ställer också anspråk på medelsutrymme. Medel för samarbete
med den västafrikanska republiken Sao Tomé e Principe har exempelvis
tagits från denna anslagspost. Under budgetåren 1976/77-1981/82 har sammanlagt
10 milj. kr. utbetalats till Sao Tomé e Principe för insatser inom
hälsovården och för konsultstudier inom stadsplanering och vattenförsöijning.
För budgetåret 1982/83 föreslås ett belopp om högst 3 milj. kr. för
samarbetet med landet.

Mot bakgrund av de angivna behoven bör anslagsposten bestämmas till

350,8 milj. kr.

Som framhållits i fjolårets budgetproposition är bistånd med medel från
anslagsposten Enskilda organisationer ett effektivt redskap i utvecklingssamarbetet
och ett värdefullt komplement till det av SIDA administrerade
biståndet. Enskilda organisationers insatser når i de flesta fall de fattigaste
och mest utsatta grupperna i u-länderna och bedrivs med låga administrationskostnader.
De enskilda organisationernas arbete och engagemang
bidrar dessutom till ökad förståelse för utvecklingsfrågor bland allmänheten
i Sverige. I propositionen erinras också om möjligheten att ge direkta
bidrag till kvinnoorganisationer i u-länder.

Genom betydande anslagshöjningar de senaste åren har organisationerna
fått kraftigt ökade resurser för sitt biståndsarbete.

Flertalet enskilda organisationer bör under de närmaste åren konsolidera
sin med statliga medel stödda biståndsverksamhet genom att eftersträva
mer långsiktig planering och koncentration. Detta hindrar inte att en
viss ökning av verksamheten är möjlig och önskvärd.

En höjning av denna anslagspost till 190 milj. kr. föreslås.

Anslagsposten bör också utnyttjas för att ställa erforderliga medel till
förfogande för den av enskilda organisationer inrättade fred skåren. Under
innevarande budgetår har medel anvisats för bidrag till fredskårens admini -

UU 1981/82:20

64

strationskostnader under ett inledningsskede. SIDA har i sin anslagsframställning
anfört att diskussioner om formerna för den fortsatta bidragsgivningen
pågår.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:185 av Ulla Ekelund m. fl. (c), vari hemställs

att riksdagen för sin del uttalar att inom ramen för SIDA:s budget genom
omfördelning av 30 milj. kr. medelsbehovet för Sektionen för enskilda
organisationer skall uppgå till 215 milj. kr.

dels motion 1981/82: 301 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkandena 1 och 2,
vari hemställs

1. att riksdagen beslutar om katastrofbistånd med 5000000 kr. till Demokratiska
republiken Östtimor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att detta
bistånd skall kanaliseras över FRETILIN.

dels motion 1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m. fl. (s), yrkande 14 och
15, vari hemställs

14. att riksdagen beslutar att medelsramen för Katastrofer m. m. i förhållande
till regeringens förslag minskas med 50 milj. kr. till 300,8 milj. kr.
förbudgetåret 1982/83,

15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om katastrofbistånd till Västra Sahara, Östra
Timor och Kampuchea.

dels motion 1981/82:530 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 6, vari
föreslås

6. att riksdagen beslutar anslå 10000000 kr. i bistånd till PLO.

dels motion 1981/82:725 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 3, vari
föreslås

3. att riksdagen beslutar att den biståndskredit på 20000000 kr. till
Turkiet som redovisas under posten Katastrofbistånd i proposition 1981/
82:100, bil. 6, dras in.

dels motion 1981/82:1255 av Mårten Werner m.fl. (m), vari hemställs

att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att SIDA
genom omfördelning av tillgängliga medel bör anvisa 215 milj. kr. för
enskilda organisationers biståndsinsatser.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), delyrkande 9 g,
vari hemställs

9 g) att riksdagen fastställer medelsramen till Katastrofer m. m. till 185,8
milj. kr.

UU 1981/82:20

65

Utskottet

Biståndsbudgeten måste inrymma en så stor anslagpost för katastrofbistånd
att angelägna och oförutsedda behov kan mötas snabbt och effektivt.
Under senare år har katastrofposten emellertid höjts så kraftigt att mycket
betydande reservationer uppkommit. Genom att skära ned SIDA:s äskande
om katastrofbistånd har regeringen tagit viss hänsyn till detta förhållande
i årets budgetförslag. Samtidigt föreligger emellertid behov av förstärkningar
på andra områden.

Regeringen pekar själv på sådana områden, t. ex. stödet till offren för det
politiska förtrycket i Latinamerika, och förklarar sig beredd att utnyttja
katastrofresurser för detta ändamål ”om den fortsatta utvecklingen i Latinamerika
skulle föranleda ett än större medelsbehov” (än 50 milj. kr.).

Utskottet har tidigare i detta betänkande föreslagit en höjning av anslagsposten
Humanitärt bistånd i Latinamerika med 50 milj. kr. att tas från
katastrofanslaget. Detta bör därför minskas med motsvarande belopp, dvs.
från 350,8 milj. kr. till 300,8 milj. kr.

Utskottet avstyrker följaktligen regeringens förslag och tillstyrker motion
394, yrkande 14. Motion 2035, delyrkande 9 g), avstyrks därmed.

Västra Sahara

I motion 394 anförs att svenskt bistånd måste ges också i fortsättningen,
varvid kanalisering av stödet via POLIS ARI O även bör övervägas.

Utskottet behandlade ett likalydande yrkande förra året (UU 1980/
81:20). Utskottet konstaterade då att Sverige under flera år lämnat avsevärda
bidrag till Västra Sahara och att regeringen uppmärksamt följer
utvecklingen i området. Kontakter med POLISARIO hade givit vid handen
att den kanalisering av det svenska biståndet som sker genom Rädda
barnen fungerar väl. Under förra budgetåret utbetalades 6 milj. kr. från
katastrofanslaget och levererades 300 ton proteinberikad katastrofkost
(SEF), till ett värde av över 1 milj. kr. För innevarande budgetår har en
viss eftersläpning i utbetalningarna ägt rum, men Rädda barnen räknar
med ett svenskt bistånd av minst samma omfattning som förra året.

Rädda barnen har goda erfarenheter av samarbetet med algeriska Röda
halvmånen och POLISARIO och är beredd att även fortsättningsvis fungera
som kanal för hjälpen. Rädda barnens beredskap bör kunna utnyttjas för
mer kontinuerliga insatser av det slag motionärerna efterlyser. Att lämna
bidrag direkt till POLISARIO är därför f. n. inte behövligt.

Utskottet utgår ifrån att regeringen fortsatt följer utvecklingen av hjälpbehovet
i Västra Sahara.

Yrkande 15 i motion 394 vad avser Västra Sahara får därmed anses
besvarat.

5 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 20

UU 1981/82:20

66

Östra Timor

I motion 394 sägs att den svenska regeringen bör fortsätta katastrofhjälpen
till Östra Timor och att denna bör kanaliseras genom FRETILIN
under förutsättning att praktiska möjligheter föreligger.

Utskottet behandlade ett likalydande yrkande för ett år sedan (UU 1980/
81:20).

Alltsedan Indonesien efter Portugals tillbakadragande från Östra Timor
1975 befäst sin annektering av området har Sverige ställt sig positiv till och
i FN förordat humanitärt bistånd till den nödlidande befolkningen på Östra
Timor.

Regeringen följer noggrant utvecklingen på Östra Timor. Så sent som i
oktober 1981 uppgavs från enskilda organisationers sida att livsmedelsförsörjningen
på Östra Timor såg ljusare ut än föregående år. Nu har rapporter
om en hotande försörjningskris hos befolkningen i framför allt svårtillgängliga
bergstrakter inkommit från i första hand katolska hjälparbetare.
Röda korsets internationella kommitté (ICRC) avslutade sitt nödhjälpsprogram
i april 1981, men fortsätter sitt program för familjeåterförening.
Genom lCRC:s försorg har beredskapslager av förnödenheter lagts upp i
vissa utsatta områden för att snabbt möta nya behov. ICRC bedömer att
livsmedelsförsöijningen på Östra Timor f. n. är under kontroll, men att
situationen kan försämras inom ett par månaders tid.

Utskottet utgår ifrån att Sverige liksom tidigare är berett att stödja
humanitära hjälpinsatser genom ICRC, kyrkliga eller andra enskilda hjälporganisationer.
Det är angeläget att Sverige i detta sammanhang även
stödjer dessa hjälporganisationers krav på att den indonesiska regeringen
skall bereda dem tillträde till särskilt illa utsatta behovsområden.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om följande uttalande i sitt
betänkande UU 1981/82:19 om Östra Timor: ”Utskottet vill samtidigt
framhålla vikten av att Röda Korset och andra internationella biståndsorganisationer
är beredda att ånyo bistå befolkningen i området om försörjningsläget
snabbt skulle försämras samt att sådana biståndsinsatser i största
möjliga utsträckning underlättas i området.”

Vad gäller bistånd direkt till befrielserörelsen FRETILIN uttalade utskottet
i förra årets biståndsbetänkande: ”Utskottet konstaterar att FRETILIN
:s verksamhet i eller kontroll över området inte torde vara av den
omfattningen att hjälp via rörelsen till de nödlidande människorna vore
praktiskt möjlig. Dessutom är av riksdagen fastlagda principer för stöd åt
befrielserörelser inte uppfyllda vad gäller FRETILIN, nämligen bl. a. att
FN med svensk anslutning uttalat sig till förmån för sådant stöd.”

Utskottet finnér inte anledning att nu ändra denna bedömning.

Med hänvisning till det ovan anförda får utskottet avstyrka yrkande 15 i
motion 394 i den del som avser Östra Timor.

I motion 301, yrkandena 1 och 2, föreslås ett katastrofbistånd om 5 milj.
kr. till Östra Timor och att detta bistånd skall kanaliseras över befrielserörelsen
FRETILIN.

UU 1981/82:20

67

Utskottet har tidigare år vid behandling av yrkanden om att katastrofbistånd
skall utgå med angivna belopp fastslagit att katastrofhjälpens fördelning
och destination inte på förhand bör bindas genom riksdagsbeslut utan
i vanlig ordning förbehållas regeringens bedömning efter vederbörlig beredning
av SIDA och den s. k. katastrofgruppen. Utskottet ser inte skäl att
nu inta någon annan ståndpunkt.

Beträffande kanalisering genom FRETILIN får utskottet hänvisa till vad
som ovan sagts vid behandlingen av yrkande 15 i motion 394.

Utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkanden.

Kampuchea

I motion 394 framhålls att försörjningssituationen i Kampuchea förbättrats
och att det akuta hotet om hungersnöd avvärjts men att hjälpbehovet
till återuppbyggnad av det krigsskadade landet är mycket stort. För de
insatser som kommer att erfordras bör regeringen trots avsaknad av diplomatiskt
erkännande av regimen i Phnom Penh — utöver kanalisering genom
de internationella hjälporganisationerna — vara beredd att även utnyttja
direkta kanaler för humanitärt bistånd när det visar sig vara en
framkomlig väg. Tyngdpunkten i insatserna bör, anser motionärerna, förskjutas
mot mer återuppbyggnadsbistånd.

Det internationella hjälpprogrammet till förmån för nödlidande kampucheaner
som startade 1979 har fram till slutet av 1981 kostat närmare 640
miljoner dollar eller mer än 3,2 miljarder kronor.

Under 1981 har tyngdpunkten i det internationella programmet alltmer
förskjutits till insatser inne i Kampuchea, inom sektorerna jordbruk/fiske
och transportväsen med en kostnad under innevarande år på ca 110 miljoner
dollar.

Inför 1982 står FN-programmet inför större osäkerhet vad gäller finansieringen
än tidigare. De stora givarländerna önskar att hjälpen skall ha sin
tyngdpunkt vid den thaikampucheanska gränsen. Det har ibland gjorts
gällande att det akuta nödläget i Kampuchea skulle vara överståndet och
att FN därför borde kunna dra ned på sitt program. FN.s senaste fältrapporter
förmedlar emellertid bilden av en ganska hotfylld försörjningssituation.
Från svensk sida har starkt betonats att hjälpinsatserna inne i Kampuchea
inte får avstanna innan landet fått rimlig möjlighet till självförsörjning.
Gränsoperationen har betraktats som otillräcklig genom att ett relativt
välstånd byggs upp med biståndsmedel i ett ingenmansland, där de
berörda människorna saknar möjlighet att skapa en egen försörjning. Sverige
anser därför att FN:s flyktingkommissaries (UNHCR) bemödanden
att åstadkomma repatriering av flyktingarna och de hemlösa skall uppmuntras.
Vi hör till de största bidragsgivarna till den del av Kampucheaprogrammet
som gäller stöd till hemvändande.

Att skapa förutsättningar för självförsörjning i Kampuchea innebär inte
endast distribution av utsäde för plantering av större arealer, utan också

UU 1981/82:20

68

återuppbyggnadsinsatser för att stärka landets förmåga att distribuera insatsvaror
ijordbruk och fiske, åstadkomma lagring av skörderesultaten,
avhjälpa sjukdomar hos dragdjuren, underhåll av fordon, stärka lagringsmöjligheterna
och förbättra hälsoläget. Sjukvård, primärskoleundervisning
och andra sociala funktioner kräver rehabiliteringsinsatser och Sverige har
för detta ändamål bl. a. stött Kyrkornas världsråds hälsoprogram i Kampuchea
(genom Frikyrkan hjälper). Vidare stöds Röda korsets internationella
kommittés (ICRC) ansträngningar att återförena föräldralösa barn som
befinner sig vid gränsen eller i flyktingläger med sina familjer inne i
Kampuchea.

Vid den givarkonferens om det fortsatta internationella Kampucheaprogrammet
som ägde rum den 11 februari i år bidrog Sverige — som
nämnts tidigare i detta betänkande — med 20 milj. kr. till i första hand
insatser inne i Kampuchea genom bl. a. WFP, FAO, UNHCR och ICRC.

FN-rapporterna om hotande livsmedelsunderskott i vissa delar av Kampuchea
gör det nödvändigt att fortsätta livsmedelsbiståndet till landet och
föranleder särskilda hjälpinsatser till förmån för sårbara grupper. FN har
också inför Kampucheabiståndets fortsättning under 1982 aviserat att
övervakningen av leveranser, distribution och genomförande av nödhjälpsprogrammen
och rehabiliteringsinsatserna inom jordbruk och fiske
kommer att förstärkas genom ökad närvaro av internationell personal.

Avsaknaden av diplomatiskt erkännande av regimen i Pbnom Penh bör
inte hindra Sverige från att utnyttja även direkta kanaler för humanitärt
bistånd när det visar sig vara en framkomlig väg. Utskottet räknar med att
regeringen, om inga nya omständigheter tillkommer som föranleder annat,
är beredd att även fortsättningsvis tillskjuta medel ur katastrofreserven för
hjälpinsatser till Kampuchea via de kanaler och i den omfattning som
regeringen finner lämpligt.

Med det ovan anförda, som ligger i linje med utskottets uttalanden de två
senaste åren i samma fråga, får motion 394, yrkande 15, i vad avser
katastrofbistånd till Kampuchea, anses besvarad.

Turkiet

I motion 725, yrkande 3, föreslås att riksdagen beslutar att den biståndskredit
på 20 milj. kr. till Turkiet som redovisas under posten Katastrofbistånd
i propositionen dras in.

Regeringen beviljade i juli 1980 anslag för en svensk statskredit till
Turkiet, av vilken 20 milj. kr. avsågs finansieras med katastrof medel.
Krediten ingick i ett bland OECD-ländema samordnat betalningsbalansstöd
till Turkiet. Den har hittills inte utnyttjats.

Utskottet uttalade i ett betänkande om Turkiet i december 1981 (UU
1981/82:18) bl. a. att utskottet inte fann det givet att de hittills outnyttjade
svenska krediterna till Turkiet i det läge som uppkommit borde få tas i
anspråk av Turkiet. Utskottet konstaterar nu att så ej heller skett och

UU 1981/82:20

69

utskottet vill för sin del framhålla att läget i Turkiet fortfarande är sådant
att någon kredit under rådande förhållanden inte bör få tas i anspråk.

Vid behandlingen ?.v ett liknande motionsyrkande i förra årets biståndsbetänkande
underströk utskottet att användning av katastrofanslaget för
syften som kan uppfattas som skilda från anslagets huvudområden bör ske
med återhållsamhet.

Utskottet vidhåller dessa ställningstaganden.

Med det anförda får motion 725, yrkande 3, anses besvarad.

PLO

I motion 530, yrkande 6, föreslås att riksdagen anslår 10 milj. kr. i
bistånd till den palestinska befrielseorganisationen PLO.

Liknande yrkanden har avstyrkts av utskottet i UU 1978/79:27, UU
1979/80:20 och UU 1980/81:20 och avslagits av riksdagen, med hänvisning
till det omfattande stöd till humanitär verksamhet bland Palestinaflyktingarna
som huvudsakligen kanaliseras via FN:s hjälpprogram UNRWA. 1
budgetpropositionen föreslås ett med 5 milj. kr. till 55 milj. kr. förhöjt
bidrag till UNRWA för budgetåret 1982/83. Sverige har också stött att även
andra FN-organ, framför allt UNDP, etablerar biståndsprogram för det
palestinska folket i Gaza och på Västbanken i samarbete med palestinska
företrädare.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill ifrågavarande yrkande.

Enskilda organisationer

Utskottet behandlar under denna punkt även anslaget till Enskilda organisationer.
I motion 185 föreslås att inom ramen för SIDA:s budget en
omfördelning sker så att anslagsposten skall uppgå till 215 milj. kr.

I motionstexten anförs att flera av de enskilda organisationer som mottar
bidrag ur denna anslagspost anser att medelstilldelningen är otillräcklig för
att påböljade och planerade projekt skall kunna genomföras. Som exempel
nämns ett antal insatser som stöds av vissa av Svenska missionsrådets
medlemsorganisationer. En utförlig beskrivning av tre av dem lämnas,
nämligen Adventistsamfundets yrkesskola i Techiman, Ghana, Svenska
kyrkans missions slumarbete i Lima, Peru, och Svenska alliansmissionens
verksamhet vid Bach Christian Hospital i Pakistan. Enligt motionärernas
beräkningar skulle Svenska missionsrådet kunna använda 15 milj. kr. för
dessa och andra projekt. Ett ytterligare påslag på 15 milj. kr. skulle kunna
tilldelas de andra organisationer som kan söka bidrag ur ifrågavarande
anslagspost.

I motion 1255 förordas likaledes en höjning av anslagsposten till 215 milj.
kr. Även i denna motion förutses att ökningen bl. a. skall komma Svenska
missionsrådets medlemsorganisationer till del.

Anslagsposten Enskilda organisationer har under en följd av år stigit
kraftigt; från 90 milj. kr. 1978/79 till 190 milj. kr. i det nu föreliggande

UU 1981/82:20

70

budgetförslaget. Föregående budgetår användes ca 47% för bidrag till
missionsorganisationema, ca 25% för humanitära organisationer och ca
17% för fackliga och kooperativa organisationer.

De frivilliga organisationerna gör utan tvekan insatser av stor betydelse i
den praktiska biståndsverksamheten. Det är inte minst väsentligt för biståndsviljan
i vårt land att ett stort antal människor genom organisationerna
får en direkt eller indirekt kontakt med u-ländernas förhållanden. De
enskilda organisationerna är därför värda ett omfattande stöd vilket regeringen
också är angelägen att tillförsäkra dem.

Det är emellertid utskottets uppfattning att det belopp på 190 milj. kr.
som nu föreslås är tillräckligt stort för att möta rimliga bidragsanspråk från
de organisationer med vilka SIDA har särskilda ramavtal, samtidigt som
ett utrymme därutöver bör finnas kvar för andra mottagare och nya insatser.
Av detta skäl och med hänsyn till att anslagsposten stigit kraftigt under
senare år, anser utskottet det motiverat att avstyrka motionerna 185 och
1255.

4.8 U-landspolitik, bredare samarbete, förmånliga krediter, SWEDFUND
Propositionen (s. 61—66)

U-landspolitik

Under årens lopp har en rad u-landspolitiska organ och samarbetsformer
vuxit fram för att täcka behov av stöd inom begränsade områden, där ökat
samarbete med u-länderna har tett sig angeläget. IMPOD har tillkommit
för att främja u-ländernas export till Sverige, beredningen för internationellt
tekniskt samarbete (BITS) för allmän kunskapsöverföring samt
SWEDFUND för att främja industriutveckling i vissa u-länder. Förmånliga
u-landskrediter syftar till att mobilisera ökade resurser för utvecklingssträvanden
med utgångspunkt i de för svensk biståndspolitik gällande
principerna. De olika organen har funnit former för samråd och samverkan,
vilka underlättar regeringens strävan mot en samordnad u-landspolitik.

Bland de länder som Sverige samarbetar med på biståndsområdet finns
ett växande intresse för ett utvidgat samarbete. Det gäller t. ex. handel,
industriellt samarbete, råvaruexploatering, utbildningssamarbete och konsulttjänster.
Hittillsvarande erfarenheter tyder på att ett utvidgat samarbete
med u-länder med ett ökat engagemang av svenska myndigheter, företag
och institutioner kräver större administrativa insatser på statlig nivå, både
i Sverige och vid utlandsmyndigheterna. Samarbetsavtal har i vissa fall
fungerat som ram för ett vidgat samarbete. Det är ett instrument som,
enligt regeringens mening, bör kunna utnyttjas i syfte att samordna den
svenska u-landspolitiken. Regeringen avser granska behoven av att ytterligare
samordna och effektivisera samarbetet med enskilda u-länder och, om

UU 1981/82:20

71

så visar sig lämpligt, föreslå åtgärder för att förbättra den organisatoriska
strukturen på svensk sida.

Som en särskild åtgärd för att öka det finansiella flödet till samarbetsländer
har regeringen tagit initiativ till samfinansiering mellan OPECfonden
och arabiska biståndsorgan å ena sidan och å andra sidan biståndsmedel
från landramarna, förmånliga u-landskrediter och svenska kommersiella
krediter. Samfinansiering av projekt i programländer har hittills ägt
rum i Mozambique med Arabbanken för ekonomisk utveckling i Afrika
(BADEA) samt i Tanzania med OPEC-fonden och Kuweitfonden. Ytterligare
samfinansieringsprojekt är under förberedelse.

Bredare samarbete

Bredare samarbete bedrivs f. n. huvudsakligen med ett tiotal u-länder.
Verksamheten består framför allt av bilaterala utbildningsinsatser, stöd till
institutionssamarbete, konsultstudier, internationella kurser och personutbyte.
Under budgetåret 1981/82 lämnas ett särskilt finansiellt stöd till
Dominikanska republiken och Jamaica som en förstärkning av det bredare
samarbetet med dessa länder. Bredare samarbete med bl. a. Algeriet,
Egypten och Nigeria äger rum inom ramen för samarbetsavtalen med
dessa länder.

Ett nära samband föreligger mellan å ena sidan bredare samarbete i form
av t. ex. konsultinsatser och å andra sidan förmånliga u-landskrediter.

För det bredare samarbetet anslogs för budgetåret 1981/82 60 milj. kr.,
som också innefattar kostnaderna för dess administration genom BITS.
Medelsåtgången har begränsats av att igångsättande av insatser har varit
administrativt krävande. En reservation på 23 milj. kr. från budgetåret
1980/81 har genom beslut av regeringen överförts till anslagsposten Förmånliga
u-landskrediter. För 1982/83 har beräknats ett medelsbehov av 75
milj. kr. under anslagsposten Bredare samarbete. Härav beräknas
2 100000 kr. för BITS administrativa kostnader. Regeringen föreslår att en
ny tjänst som handläggare inrättas. Denna ökning sker genom en omdisponering
av personalresurserna inom biståndsanslagen. Den nya tjänsten
motiveras av det ökande antalet ansökningar om förmånliga u-landskrediter
och av att BITS verksamhet är administrativt krävande då den
omfattar många mindre projekt.

Det bredare samarbetet i form av bidrag till konsultstudier och utbildningsinsatser
har också nära anknytning till SWEDFUNDis verksamhet.

Regeringen föreslår att BITS ökar sin beredskap att bidra till finansiering
av insatser som erfordras för ett lyckosamt genomförande av investeringsprojekt
i SWEDFUND:s regi, men som av ekonomiska skäl inte bör
belasta projektet då de är en följd av den allmänt låga utvecklingsnivån i
landet eller området i fråga. Ett belopp om högst 5 milj. kr. bör kunna
användas för ändamålet.

Särskilt finansiellt stöd av i huvudsak oförändrad omfattning bör även

UU 1981/82:20

72

för budgetåret 1982/83 utgå till Dominikanska republiken och Jamaica som
förstärkning av det bredare samarbetet. Dessa medel, som bör lämnas som
gåvobistånd bundet till upphandling i Sverige, bör kunna användas för
inköp av utrustning till projekt som stöds inom ramen för det bredare
samarbetet. Alternativt kan förmånlig u-landskredit komma i fråga, där det
särskilda finansiella stödet eller medel från anslagsposten för förmånlig ulandskredit
utnyttjas förgåvoelementet. Något rambelopp för det särskilda
finansiella stödet bör inte fastställas på förhand utan avpassas efter uppkommande
behov med hänsyn tagen till medelstillgången inom anslagsposten.
Beslut om storleken på det särskilda finansiella stödet, som bör
belasta anslagsposten Bredare samarbete, bör fattas av BITS styrelse.

Särskilt förmånlig kreditgivning

Särskilt förmånlig kreditgivning till u-land (prop. 1980/81:41, UU 1980/
81:16, rskr 1980/81:122) har visat sig vara ett verksamt medel för Sverige
att bidra till att utländsk valuta ställs till vissa u-länders förfogande för
finansiering av utvecklingsfrämjande projekt med stor andel svenska varor
och tjänster. Denna finansieringsform kan självfallet inte ersätta gåvobistånd
men kan vara lämplig i vissa fall då det rör sig om projekt som leder
till ökade valutaintäkter eller minskade importutgifter eller som på annat
sätt bidrar till att förbättra u-landets ekonomi. Förmånlig u-landskredit är
gynnsammare för mottagarlandet än exportkrediter eller lån på kommersiella
villkor men medför ändå att landets utlandsskuld ökar. Detta bör
beaktas vid kreditgivning till redan hårt skuldsatta u-länder.

Förmånlig u-landskredit ges med bidrag av medel från en särskild anslagspost.
I fråga om programländer kan även medel från landramen tas i
anspråk. Det är väsentligt att SIDA, som planerande organ för biståndet,
medverkar på ett tidigt stadium i de fall, vilka kan leda till att landramsmedel
utnyttjas. De riktlinjer för importstöd som har utarbetats av SIDA
torde kunna vara vägledande härvidlag. Förmånlig u-landskredit till programländer
kan vara särskilt lämplig för projekt där svensk totalentreprenad
tas i anspråk och SIDA:s roll framför allt gäller insatsberedning och
tillsyn.

Förmånlig u-landskredit kan beviljas u-länder med vilka Sverige redan
har bilateralt biståndssamarbete och andra u-länder vars utvecklingspolitik
ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målsättningarna. Den hittillsvarande
praktiska tillämpningen av systemet rimmar väl med regeringens
intentioner och bör vara vägledande för länderfördelningen även under
kommande budgetår.

Riksdagen har framhållit (UU 1981/82:12) att exportkreditnämndens
försäkringsmässiga prövning inte bör få vara utslagsgivande för om en
förmånlig kredit skall lämnas eller ej. Riksdagen har vidare ansett det
angeläget att regeringen på dessa grunder utarbetar ett fast system för
risktäckning och tillämpar detta i den fortsatta verksamheten.

UU 1981/82:20

73

Förmånlig u-landskredit ges med utnyttjande av SEK-systemet för statsstödd
exportkreditfinansiering. SEK-systemet är anpassat efter den internationella
s.k. consensusöverenskommelsen. Deltagarna i överenskommelsen
har nyligen beslutat om minskade exportkreditsubventioner och en
ordning som innebär att krediter med mindre än 25% gåvoelement undviks.

För svenskt vidkommande innebär ändringarna en ökad belastning på
biståndsanslagen. De förmånliga u-landskrediterna får emellertid samtidigt
en mer utpräglad biståndskaraktär när gåvoelementet ökar. Regeringen
föreslår därför vissa ändringar i beslutsordningen.

Inom systemet för förmånlig u-landskredit kan regeringen besluta att
biståndsmedel får utnyttjas för att täcka skadefall i samband med kreditgaranti.
Förfarandet syftar till att möjliggöra kreditgivning till länder som
bedöms ha alltför låg kreditvärdighet för att komma i fråga för kreditgaranti
från EKN. Sådan garantigivning synes vara en förutsättning för att
säkerställa att flertalet programländer för svenskt bistånd kan komma i
fråga för förmånlig u-landskredit. Denna möjlighet har utnyttjats för att
garantera förmånliga krediter till Mozambique och Tanzania. Premier för
dessa s. k. biståndsgarantier har förts till en särskild säkerhetsreserv. Den
är räntebärande hos riksgäldskontoret. Utbetalning för skadefall på biståndsgaranti
bestrids från säkerhetsreserven eller, om den inte räcker till,
med medel från biståndsanslagen.

Regeringen anser att biståndsgarantier inte bör ingå i EKN:s verksamhet.
Säkerhetsreserven för biståndsgarantier bör förvaltas av EKN på
uppdrag av regeringen. Förvaltningsuppdraget bör omfatta även tidigare
beviljade biståndsgarantier. Återbetalningar i samband med skadefall som
har reglerats med medel från reserven skall, liksom tidigare, tillföras
denna. Ett riktmärke bör vara att säkerhetsreserven normalt uppgår till en
tiondel av det samlade garantibelopp den ligger som säkerhet för. Denna
ordning bör minimera risken för oförutsedda utbetalningar från biståndsanslagen
samtidigt som det, liksom hittills, ankommer på regeringen att vid
varje tidpunkt avgöra om utrymme finns för ytterligare biståndsgaranti.
Förutom sådana avsättningar till säkerhetsreserven som beslutas i samband
med att krediter beviljas kan vid behov ytterligare avsättningar göras
från biståndsanslagen.

Regeringen föreslår att samtliga u-landskrediter till programländer som
beviljas fr. o. m. 1982/83 garanteras mot biståndsanslagen på det sätt som
beskrivs i propositionen. Gången för ärenden av detta slag kan beskrivas
som följer. Ansökan om kreditgaranti i samband med förmånlig u-landskredit
till programland inges till EKN, som med yttrande överlämnar
ärendet för fortsatt handläggning till BITS. Yttrandet bör avse bl. a. risktäckningsgrad,
kredittidens längd, premie och avsättningens storlek. Om
BITS efter hörande av SIDA anser sig kunna tillstyrka förmånlig u-landskredit
underställer BITS regeringen ärendet med framställan om att bi -

UU 1981/82:20

74

ståndsgaranti och förmånlig u-landskredit beviljas. Efter regeringens beslut
lämnas ärendet för administrativ uppföljning till EKN, som med beaktande
av vad SEK må ha beslutat i fråga om krediten expedierar garantin
på regeringens vägnar och förvaltar säkerhetsreserven.

Skulle det i samband med kreditgaranti till annat u-land än programland
visa sig att EKN anser risken oacceptabel kan samma handläggningsordning
som vid biståndsgaranti till programland tillämpas. BITS bör emellertid
vara uppmärksam på att regeringen endast om särskilda skäl föreligger
är beredd att överväga biståndsgaranti för kredit till länder utanför programlandskretsen.

Den föreslagna ordningen innebär att beslut om förmånlig u-landskredit
och beslut om kreditgaranti fattas vid samma tillfälle.

En utvärdering av systemet för särskilt förmånlig kreditgivning till uland
kommer att göras under budgetåret 1982/83 enligt vad som förutskickats
i proposition 1980/81:41. Utvärderingen kommer bl. a. att innefatta en
översyn av berednings- och beslutsordningen för förmånlig u-landskredit
och eventuella behov av ytterligare riktlinjer för systemets tillämpning.

I propositionen föreslås att 300 milj. kr. anslås för särskilt förmånlig
kreditgivning till u-länder budgetåret 1982/83.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

SWEDFUND:s insatser för att engagera svenska företag i industrietablering
i u-länder har hittills lett till beslut om sex gemensamma investeringsprojekt.
Ytterligare ett trettiotal förslag studeras.

Fondens verksamhet är f. n. begränsad till investeringar i tillverkande
företag. Regeringen anser emellertid att SWEDFUND även bör ges möjlighet
att engagera sig i annan industriell verksamhet. Förslag till samverkan
med svensk industri inom transporter, kommunikationer, energiförsörjning
och mineralutvinning har inkommit till fonden, bl. a. från programländer.

Därför föreslås att lagen (1979:54) om beslutanderätt för stiftelse som
har bildats för att främja tillkomst och utveckling av tillverkande företag i
u-länder ändras så att även annan industriell samverkan möjliggörs (se
bilaga 3 i propositionen). Det bör liksom tidigare ankomma på SWEDFUND:s
styrelse att i vatje enskilt fall noga överväga de utvecklingspolitiska
aspekterna innan investeringsbeslut fattas.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s), yrkandena 16
och 17, vari hemställs

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om u-landspolitiken,

UU 1981/82:20

75

17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om särskilt förmånliga krediter.

dels motion 1981/82:395 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s). yrkandena 2
och 3, vari hemställs

2. att riksdagen beslutar att medelsramen för bredare samarbete med
Dominikanska republiken fastställs till 20 milj. kr. för budgetåret 1982/83,

3. att riksdagen beslutar att medelsramen för bredare samarbete med
Cuba fastställs till 20 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

dels motion 1981/82:936 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 1 och
delyrkande 2 h), vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en parlamentarisk
utredning tillsätts för att genomföra en översyn av svensk u-landspolitik så
att de ursprungliga målsättningarna kan förverkligas,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande

h) att anslaget till Särskilt förmånlig kreditgivning till u-land sänks till
250 milj. kr.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman (m), yrkandena 4 och 7, vari
hemställs

4. att riksdagen uttalar att biståndsavtalen breddas till samarbetsavtal,

7. att riksdagen uttalar att den länderkrets till vilken förmånliga krediter

kan ges skall omfatta alla u-länder.

Utskottet

Under denna rubrik behandlar utskottet det samarbete mellan Sverige
och u-länderna som bedrivs genom under senare år nytillkomna organ och
med delvis nya instrument. Dit hör bl. a. Beredningen för internationellt
tekniskt samarbete (BITS) som handhar det s. k. bredare samarbetet mellan
Sverige och vissa u-länder och det nyinrättade systemet med särskilt
förmånlig kreditgivning till u-länder.

I motion 395, yrkande 2, föreslås att medelsramen för det bredare
samarbetet med Dominikanska republiken skall fastställas till 20 milj. kr.
för nästkommande budgetår.

I yrkande 3 i samma motion föreslås på motsvarande sätt att medelsramen
för det bredare samarbetet med Cuba skall fastställas till 20 milj. kr.

Bredare samarbete syftar till en utvidgning och förstärkning av Sveriges
förbindelser med enskilda u-länder utanför den begränsade programlandskretsen.
Det är ett flexibelt biståndsinstrument för insatser framför
allt i sådana u-länder som inte tillhör de fattigaste men som Sverige av
olika skäl ändå kan vilja upprätthålla ett biståndssamarbete med. Bredare
samarbete har under senare år - vid sidan av humanitärt bistånd - bl. a.
utnyttjats för stöd till länder i Centralamerika och det karibiska området.

UU 1981/82:20

76

Dit hör länder som Jamaica, Dominikanska republiken och Cuba. Även ett
land som Costa Rica bör kunna vara möjlig samarbetspartner inom denna
ram.

Till skillnad från vad som är fallet i det reguljära programlandssamarbetet
uppställs emellertid som regel inga bestämda beloppsramar för bredare
samarbete med enskilda länder. Utskottet avstyrker därför yrkandena i
motion 395 om medelsramar på vardera 20 milj. kr. för Dominikanska
republiken och Cuba. För Cubas del har under senare år det belopp som
använts för bredare samarbete i enlighet med riksdagens anvisningar begränsats
till 5 milj. kr. Utskottet anser att ett belopp av denna storlek är
rimligt även för nästkommande budgetår.

I tre motionsyrkanden berörs systemet med särskilt förmånlig kreditgivning
till u-länder. I motion 2035, yrkande 7, förordas att den länderkrets
till vilken förmånliga krediter kan ges skall omfatta alla u-länder.

När riksdagen år 1980 fattade beslut om att införa ett system för förmånliga
krediter (prop. 1980/81:41, UU 1980/81:16, rskr 1980/81:122) fastställdes
samtidigt att krediter endast skulle kunna utgå till:

- programländer för svenskt bistånd,

- u-länder med vilka Sverige bedriver bredare samarbete,

- andra u-länder, vilkas utvecklingspolitik ligger i linje med svenska bi ståndspolitiska

målsättningar.

Utrikesutskottet noterade därtill i sitt betänkande att regeringen hade för
avsikt att i valet av mottagarländer och projekttyp skapa garantier för att
traditionella svenska biståndsprinciper blir tillgodosedda.

En biståndspolitiskt motiverad begränsning av kretsen av mottagarländer
utgjorde således en av förutsättningarna vid systemets införande.
Utskottet finnér det inte motiverat att föreslå att denna begränsning slopas.
Yrkande 7 i motion 2035 avstyrks därför.

I motion 394, yrkande 17, hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna vad som anförs i motionen om särskilt förmånliga krediter. I motionstexten
anförs att utförligare riktlinjer för systemet kan behöva utarbetas,
framför allt vad gäller krediter till länder som varken är programländer
eller medverkar i s. k. bredare samarbete. Vidare påpekar motionärerna att
det i takt med att kreditgivningen ökar kan bli motiverat med ett risktäckningssystem,
som ger effektivare planeringstrygghet för biståndsverksamheten.
Detta torde, liksom en översyn av berednings- och beslutsordningen
för krediterna, kunna inrymmas i den utvärdering av systemet som skall
göras under budgetåret 1982/83, framhåller motionärerna som slutligen
utgår från att garantier till programländer (s.k. biståndsgarantier) i vad
avser exempelvis premier och risktäckningsgrad jämställs med sedvanliga
exportkreditgarantier.

Utskottet vill med anledning av detta motionsyrkande erinra om sitt
betänkande UU 1981/82:12 i vilket systemet med särskilt förmånliga kredi -

UU 1981/82:20

77

ter senast berördes från utskottets sida. Utskottet uteslöt då inte att
utförligare riktlinjer för kreditgivningen kunde behöva utarbetas. Regeringen
uppmanades också utarbeta ett fast system för risktäckningen i
syfte att säkerställa att kreditgivning på likvärdiga villkor kan ges även till
kreditsvaga länder.

De synpunkter utskottet framförde i detta betänkande har regeringen
som framgår av föreliggande budgetproposition redan till en del beaktat.
Utskottet noterar därutöver att regeringen avser genomföra en utvärdering
av systemet och att i det sammanhanget en översyn av berednings- och
beslutsordningen kommer att ske varvid även eventuella behov av klarare
riktlinjer kommer att övervägas. Utskottet utgår från att de i motion 394
framförda synpunkterna på bl. a. riktlinjer, beslutsordning och risktäckningsreserv
kommer att kunna bedömas i detta sammanhang. Särskilt den
sistnämnda frågan får ökad betydelse när systemet nu föreslås bli ytterligare
utvidgat.

Utskottet får med det anförda anse yrkande 17 i motion 394 besvarat.

Utskottet finnér propositionens förslag avseende medelsram för systemet
med förmånliga krediter vara av rimlig storlek för de behov som kan
förutses för nästkommande budgetår. Delyrkande 2 h) i motion 936 om en
nedskärning i förhållande till regeringens förslag avstyrks därför.

I propositionen framförs ytterligare synpunkter och förslag avseende
bl. a. krediter till programländer. Utskottet har nu ingen erinran i anledning
därav men utgår från att det ges tillfälle att återkomma till frågan i annat
sammanhang, såsom när resultatet av den begärda översynen föreligger
och när systemet hunnit prövas ytterligare i konkreta projekt.

I motion 394 efterlyses i avsnittet om u-landspolitik en bättre samordning
av de olika statliga organ som är verksamma på området: SIDA,
SWEDFUND, BITS, m. fl. Vidare föreslås att Sverige använder sig av
samarbetsavtal som instrument för ett intensifierat utbyte med u-länderna.
Sådana avtal kan ingås med länder som i dag är biståndsmottagare, men
även med andra u-länder. Biståndsmedel skall kunna användas för att
finansiera samarbetet när det är fråga om länder som uppfyller kraven för
att erhålla svenskt bistånd. Kommersiellt betingat samarbete inom ramen
för dessa avtal bör emellertid finansieras med andra medel än biståndsmedel.
Samarbetsavtal kräver en samordning av de statliga organ som sköter
u-landskontakterna vid sidan av SIDA, heter det vidare i motionen. Dessa
bör föras samman till ett nytt u-landshandelsorgan.

I motion 2035 föreslås att biståndsavtalen breddas till samarbetsavtal i
syfte att göra samarbetet mellan Sverige och u-länderna mer flexibelt och
mindre biståndsinriktat. De årliga biståndsförhandlingarna skulle kunna
utvecklas till att motsvara överläggningarna i de s.k. blandade kommissioner
som finns med de länder vi i dag har samarbetsavtal med.

Dessa båda yrkanden aktualiserar en rad frågor av principiell och organi -

UU 1981/82:20

78

satorisk art. Det har efter hand blivit alltmer uppenbart att samarbetet
mellan vårt land och u-länderna inte kan och bör förbli huvudsakligen
biståndsinriktat. Därför har under senare år flera u-landspolitiska organ
och instrument utvecklats: bredare samarbete, Beredningen för internationellt
tekniskt samarbete (BITS), Fonden för industriellt samarbete med uländerna
(SWEDFUND) och systemet med särskilt förmånlig kreditgivning.
Därtill kommer ett flertal myndigheter, halvstatliga organ och enskilda
organisationer och företag, som numera har nära kontakter med uländer
inom och utom mottagarlandskretsen.

Under senare delen av 1970-talet har en diskussion förts om möjligheterna
att utforma en samlad svensk u-landspolitik. Förslag om en bättre
samordning mellan de för u-landskontakterna ansvariga myndigheterna
och organen har framförts. Åtskilligt har också åstadkommits på området.
Efter hand som våra kontakter med u-länderna intensifieras och breddas
till allt fler områden blir emellertid samordningen ibland både svårare och
nödvändigare.

Utskottet noterar med intresse vad regeringen anför i budgetpropositionen
om sin avsikt att granska behoven av att ytterligare samordna och
effektivisera samarbetet med enskilda u-länder och, om så visar sig lämpligt,
föreslå åtgärder för att förbättra den organisatoriska strukturen på
svensk sida. Möjligheten att driva en samlad u-landspolitik på ett effektivt
och smidigt sätt är, anser utskottet, i hög grad en fråga om organisatorisk
samordning mellan alla de olika organ - statliga, halvstatliga och privata -som är engagerade i våra relationer med u-länderna. Ett instrument för
samordning erbjuder — som regeringen också påpekar - samarbetsavtal
av det slag som förordas i motionerna 394 och 2035.

Enighet synes råda om att våra ekonomiska och andra kontakter med uländerna
bör utvidgas. U-landsgruppen har under senare år stått för en
väsentlig del av dragkraften i en i övrigt blygsam expansion av världsekonomin.
De ekonomiska kontakterna mellan u-länder och i-länder sker ofta
med ett större eller mindre inslag av statlig styrning. Detta är en utveckling
som sannolikt kommer att fortsätta. Av bl. a. det skälet bör samarbetsavtal
i många fall kunna erbjuda en lämplig ram för diskussioner om ekonomiskt,
tekniskt och annat samarbete.

Samarbetsavtal är emellertid endast en metod och en ram. Det avgörande
är självfallet samarbetets konkreta innehåll. Erfarenheterna av tidigare
ingångna liknande avtal med andra u-länder bör kunna ge erfarenheter för
en bedömning av möjligheten att ingå samarbetsavtal även med en bredare
krets av u-länder, inom och utom den grupp Sverige i dag bedriver biståndssamarbete
med.

Utskottet anser att en effektivare samordning av de existerande ulandspolitiska
instrumenten och ingående av samarbetsavtal mellan Sverige
och enskilda u-länder kan vara till stor nytta när det gäller att ytterligare
bredda och fördjupa samarbetet med u-länderna. En inventering av de

UU 1981/82:20

79

principiella, finansiella och praktiska frågor som reser sig i sammanhanget
och som utskottet i det föregående berört förefaller emellertid behöva
göras innan nya instrument införs.

Utskottet får föreslå att yrkande 16 i motion 394 och yrkande 4 i motion
2035 anses besvarade med vad utskottet anfört i det föregående.

I yrkande 1 i motion 936 hemställs att en parlamentarisk utredning
tillsätts för att genomföra en översyn av svensk u-landspolitik så att de
ursprungliga målsättningarna kan förverkligas.

Utskottet har vid tidigare tillfällen, senast i UU 1980/81:20 (s. 32),
avstyrkt förslag om tillsättande av en parlamentarisk u-landspolitisk utredning,
bl. a. med motiveringen att den svenska biståndspolitiken relativt
nyligen varit föremål för en parlamentarisk utredning och efterföljande
riksdagsbehandling (prop. 1978/79:113, UU 1978/79:30, rskr 1978/79:395).

Utskottet finnér därför inte skäl föreligga att tillsätta en parlamentarisk
utredning och avstyrker därför yrkande 1 i motion 936.

4.9 Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete
Propositionen (s. 54)

I propositionen föreslås att anslaget till Bilateralt utvecklingssamarbete
(C 2) för budgetåret 1982/83 höjs med 387,8 milj. kr. till 4054,8 milj. kr.
Detta innebär en ökning med ca 11 % i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m.fl. (s), yrkande 6, vari
hemställs

6. att riksdagen beslutar att anslaget C 2. Bilateralt utvecklingssamarbete
i förhållande till regeringens förslag höjs med 30 milj. kr. till 4084,8
milj. kr.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), delyrkande 9 h,
vari hemställs

9 h) att riksdagen till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 3381 777000 kr.

Utskottet

Utskottets i det föregående framlagda förslag till medelsramar för det
bilaterala utvecklingssamarbetet avviker beträffande några anslagsposter

UU 1981/82:20

80

från regeringens förslag. De förändringar utskottet sålunda föreslår innebär
att propositionens förslag till anslag för bilateralt utvecklingssamarbete
(C 2) bör höjas med 85 milj. kr. och uppgå till 4 139777000 kr. för budgetåret
1982/83.

4.10 Samlade hemställanden under punkt 4

Med hänvisning till vad utskottet anfört vid punkt C 2 i budgetpropositionen
hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner regeringens förslag i proposition 1981/
82:100, bilaga 6, i vad avser allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet
samt förklarar motion 1981/82:394, yrkande 1, besvarad
med vad utskottet anfört om sådana riktlinjer,

2. att riksdagen förklarar motion 1981/82: 339 angående vattenförsörjning
besvarad med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen förklarar motion 1981/82:2083 angående globala
miljöproblem besvarad med vad utskottet anfört,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1981/82:1720 anfört om
samråd om kvinnobistånd,

5. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1722 och 1981/
82:2035, yrkandena 1 och 2, angående avbrytande av bistånd
m. m.,

6. att riksdagen avslår motion 1981/82:301, yrkande 4, angående
Sveriges observatörskap i IGGI,

7. att riksdagen förklarar motion 1981/82:2035, yrkande 3, besvarad
med vad utskottet anfört om bistånd på bl. a. miljö- och
energiområdet,

8. att riksdagen avslår motion 1981/82:936, delyrkande 2 b), och
motion 1981/82:2035, yrkande 6, angående återflödet i biståndet,

9. att riksdagen avslår motion 1981/82:1248 om Stiftelsen Expolaris,

10. att riksdagen avslår motion 1981/82:1243 angående svenska
småhus i biståndet,

11. att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1245, 1247, 1254 och
2034 angående livsmedelsbistånd,

12. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
e), och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 b), samt med ändring
av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion
1981/82:394, yrkande 11, och till medelsram för Angola för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 110 milj. kr.,

13. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9

a), och motion 1981/82:936, delyrkande 2 g), bifaller propositio -

s. y. 1 (c)

res. 5 (m)

s. y. 2 (s)
res. 6 (s)

res. 7 (m)

s. y. 3 (m)

res. 8 (m)
res. 9 (c/fp)

res. 20 (m)

UU 1981/82:20

81

nens förslag, och till medelsram för Bangladesh för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 145 milj. kr.,

14. att riksdagen bifaller propositionens förslag och medelsförslaget
i motion 1981/82: 2035, delyrkande 9 a), och till medelsram
för Botswana för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 70
milj. kr.,

15. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
e), motion 1981/82:1251 och motion 1981/82:2035, delyrkande 9
a), samt med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82: 394, yrkande 12, och till medelsram
för Etiopien för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 90
milj. kr.,

16. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9
a), bifaller propositionens förslag och till medelsram för
Guinea-Bissau för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av
60 milj. kr.,

17. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
g), och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 b), bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Indien för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 340 milj. kr.,

18. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9

a), bifaller propositionens förslag och till medelsram för Kap
Verde för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 40 milj.
kr.,

19. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
g), och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Kenya för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 125 milj. kr.,

20. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:934, yrkande 2,
bifaller propositionens förslag och medelsförslaget i motion
1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till medelsram för Laos för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 55 milj. kr.,

21. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
g), och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Lesotho för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 20 milj. kr.,

22. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9

b), och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:394, yrkande 10, och till medelsram
för Mozambique för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp
av 260 milj. kr.,

23. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

e), och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), samt med ändring
av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion

6 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 20

res. 10 (c/fp)
res. 11 (m)

res. 20 (m)

res. 18 (m)

res. 20 (m)

res. 20 (m)

res. 20 (m)

res. 12 (m)
res. 13 (c/fp)

res. 14 (m)
res. 15 (c/fp)

UU 1981/82:20

82

1981/82:395, yrkande 1, och till medelsram för Nicaragua för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 75 milj. kr.,

24. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
g), bifaller propositionens förslag och till medelsram för Pakistan
för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 15 milj. kr.,

25. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslagen i motion 1981/82:394, yrkande 8, motion 1981/
82:936, delyrkande 2 g), samt motion 1981/82:2035, delyrkande
9 a), och till medelsram för Sri Lanka för budgetåret 1982/83
godkänner ett belopp av 115 milj. kr.,

26. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

g), bifaller propositionens förslag och medelsförslaget i motion
1981/82:2035, delyrkande 9 a), samt till medelsram för Swaziland
för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 10 milj. kr.,

27. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9

b), bifaller propositionens förslag och till medelsram för Tanzania
för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 440 milj. kr.,

28. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1244, yrkandena 1
och 2, och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 c), samt med
ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion
1981/82:394, yrkande 9, och motion 1981/82:934, yrkande
1, och till medelsram för Vietnam för budgetåret 1982/83 godkänner
ett belopp av 400 milj. kr.,

29. att riksdagen avslår motion 1981/82:1244, yrkandena 3 och 4,
angående bortre tidsgräns m. m. för biståndet till Vietnam,

30. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9

a), bifaller propositionens förslag och till medelsram för Zambia
för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 165 milj. kr.,

31. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

e), och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Zimbabwe för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 110 milj. kr.,

32. att riksdagen avslår motion 1981/82:936, delyrkande 2 j), om att
Demokratiska Jernen upptas som nytt programland m. m.,

33. att riksdagen avslår motion 1981/82:728 och motion 1981/
82:936, delyrkande 2 i), om att Cuba upptas som nytt programland
m. m.,

34. att riksdagen avslår motion 1981/82:934, yrkandena 3 och 4, om
att Kampuchea upptas som nytt programland m. m.,

35. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

f), motion 1981/82:2035, delyrkande 9 d), och med ändring av
propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion 1981/
82: 395, yrkande 4, och till medelsram för Humanitärt bistånd i
Latinamerika för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av
100 milj. kr.,

res. 19 (m)

res. 16 (m)
res. 17 (c/fp)

s. y. 4 (c)

res. 20 (m)
res. 20 (m)

res. 21 (m)

UU 1981/82:20

83

36. att riksdagen förklarar motion 1981/82:187, yrkande 1, besvarad
med vad utskottet anfört om hjälp åt folken i Centralamerika,

37. att riksdagen avslår motion 1981/82:936, delyrkande 2 k), angående
befrielserörelser i Centralamerika,

38. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

f), och motion 1981/82:2035, delyrkande 9 d), bifaller propositionens
förslag och till Humanitärt bistånd i södra Afrika för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 140 milj. kr.,

39. att riksdagen avslår motion 1981/82:936, delyrkande 2 k), angående
kanalisering av biståndet till södra Afrika,

40. att riksdagen avslår motion 1981/82:1249 angående kanalisering
av biståndet till södra Afrika,

41. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9

d), bifaller propositionens förslag och till Regionala insatser för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 100 milj.kr.,

42. att riksdagen avslår motion 1981/82:394, yrkande 13, i vad
avser sammanslagning av anslagsposterna Särskilda program
och Miljö- och markvård samt energi,

43. att riksdagen med ändring av propositionens förslag och med
anledning av motion 1981/82:394, yrkande 13 i övrigt, bifaller
medelsförslaget i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 f), och till
Särskilda program för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp
av 155 milj. kr.,

44. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 13 i
ifrågavarande del, motion 1981/82:936, delyrkande 2 h), och
motion 1981/82:2035, delyrkande 9 e), samt med ändring av
propositionens förslag till Miljö- och markvård samt energi för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 80 milj. kr.,

45. att riksdagen avslår motion 1981/82:1242 om biståndsmedel till
Worldview International Foundation,

46. att riksdagen avslår motion 1981/82:301, yrkandena 1 och 2,
angående Östra Timor,

47. att riksdagen avslår motion 1981/82:394, yrkande 15, i vad
avser Östra Timor,

48. att riksdagen förklarar motion 1981/82:394, yrkande 15, i vad
avser Västra Sahara besvarad med vad utskottet anfört,

49. att riksdagen förklarar motion 1981/82:394, yrkande 15, i vad
avser Kampuchea besvarad med vad utskottet anfört,

50. att riksdagen förklarar motion 1981/82:725, yrkande 3, besvarad
med vad utskottet anfört om Turkiet,

51. att riksdagen avslår motion 1981/82:530, yrkande 6, angående
PLO,

52. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, delyrkande 9

res. 22 (m)

res. 23 (m)
s. y. 5 (s)

res. 24 (s)
s. y. 6 (m)

s. y. 7 (s)
res. 26 (s)

res. 25 (m)

UU 1981/82:20

84

g), och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:394, yrkande 14, och till Katastrofer
för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 300,8 milj. kr.,

53. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:185 och motion
1981/82:1255 till Enskilda organisationer för budgetåret 1982/83
godkänner ett belopp av 190 milj. kr.,

54. att riksdagen avslår motion 1981/82:395, yrkande 2, angående
medelsram för bredare samarbete med Dominikanska republiken,

55. att riksdagen avslår motion 1981/82:395, yrkande 3, angående
medelsram för bredare samarbete med Cuba,

56. att riksdagen förklarar motion 1981/82:394, yrkande 17, besvarad
med vad utskottet anfört om särskilt förmånliga krediter,

57. att riksdagen avslår motion 1981/82:2035, yrkande 7, angående
mottagarkretsen för särskilt förmånliga krediter,

58. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

h), bifaller propositionens förslag och till Särskilt förmånlig
kreditgivning till u-land för budgetåret 1982/83 godkänner ett
belopp av 300 milj. kr.,

59. att riksdagen förklarar motion 1981/82:2035, yrkande 4, och
motion 1981/82:394, yrkande 16, besvarade med vad utskottet
anfört om u-landspolitik och samarbetsavtal,

60. att riksdagen avslår motion 1981/82:936, yrkande 1, angående
parlamentarisk utredning,

61. att riksdagen med anledning av propositionens förslag och motion
1981/82:394, yrkande 6, samt motion 1981/82:2035, delyrkande
9 h), till Bilateralt utvecklingssamarbete för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 4 139777000 kr.,

62. att riksdagen i övrigt godkänner de i propositionen föreslagna
riktlinjerna och medelsanvisningama,

63. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1979:54)
om beslutanderätt för stiftelse som har bildats för att främja
tillkomst och utveckling av tillverkande företag i u-länder.

5 Information (C 3)

Propositionen (s. 67-68)

Från detta anslag bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige
om situationen i u-länderna samt om Sveriges insatser för att bidra till
utvecklingen i dessa länder. Ungefär en tredjedel av anslaget används för
SIDA:s egen informationsverksamhet, och två tredjedelar går till enskilda
organisationers u-landsinformation.

De riktlinjer för u-landsinformation som antogs av riksdagen våren 1979
(prop. 1978/79:113, UU 1978/79:30, rskr 1978/79:395) bör ligga fast. Det

s. y. 8 (c)
res. 27 (s)
res. 28 (s)

res. 29 (m)
s. y. 9 (s)

UU 1981/82:20

85

växande ömsesidiga beroendet mellan rika och fattiga länder bör särskilt
uppmärksammas. Vidare bör en saklig redovisning av de konkreta resultaten
av svenska biståndsinsatser ges ökat utrymme i informationsverksamheten,
heter det i propositionen.

Storleken på informationsanslaget måste dock avvägas mot andra angelägna
behov. Detta informationsanslag är mycket högt i förhållande till
andra informationsändamål i den statliga verksamheten. En effekti visering
av verksamheten ter sig angelägen. Den påböijade utvärderingen av studieförbundens
u-landsinformation med SIDA-medel kommer att ge ett
värdefullt beslutsunderlag. Regeringen förordar att motsvarande utvärdering
görs också beträffande andra mottagare av informationsmedel, liksom
av SIDA:s egen informationsverksamhet.

Med hänsyn till detta föreslås ett oförändrat informationsanslag för
budgetåret 1982/83, 22 milj. kr. Fördelningen mellan enskilda organisationers
u-landsinformation och SIDA:s egen informationsverksamhet bibehålls,
vilket innebär 15 resp. 7 milj. kr.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:394 av Gertrud Sigurdsen m. fl. (s), yrkande 18, vari
hemställs

18. att riksdagen beslutar att i förhållande till regeringens förslag bidraget
till enskilda organisationers u-landsinformation höjs med 2 milj. kr. till
17 milj. kr. och följaktligen anslaget C 3. Information med 2 milj. kr. till 24
milj. kr. förbudgetåret 1982/83.

dels motion 1981/82:528 av Ingrid Sundberg m.fl. (m), vari hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om krav på objektivitet i SIDA:s informationsförmedling.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), yrkande 10, vari
hemställs

10. att riksdagen till Information för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 17 milj. kr.

Utskottet

I motion 394, yrkande 18, föreslås att bidraget till enskilda organisationers
u-landsinformation i förhållande till regeringens förslag höjs med 2
milj. kr. till 17 milj. kr. och följaktligen totalanslaget från 22 milj. kr. till 24
milj. kr.

I motion 2035, yrkande 10, föreslås ett informationsanslag om 17 milj.
kr.

Av den verksamhet som bedrivs inom ramen för informationsanslaget

UU 1981/82:20

86

förtjänar folkrörelsernas informationsverksamhet särskild uppmärksamhet.

Krisen i världsekonomin, som hårdast drabbar de fattiga u-länderna men
även Sverige, kan komma att äventyra biståndsviljan hos delar av den
svenska befolkningen. Solidaritetspolitiken ställs på hårdare prov.

Eftersom biståndsanslaget huvudsakligen används för verksamheter i
länder långt bort från Sverige, är nästan alla svenskar beroende av andrahandsinformation
om de olika programmen. Dessa omständigheter motiverar,
enligt utskottets mening, ett omfattande informationsanslag, speciellt
beträffande stöd till folkrörelsernas informationsverksamhet.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet, i likhet med SIDA, att beloppet
till enskilda organisationers u-landsinformation höjs till 17 milj. kr., en
ökning i förhållande till regeringens förslag med 2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker följaktligen yrkande 18 i motion 394 och avstyrker
därmed regeringens förslag samt yrkande 10 i motion 2035.

I motion 528 föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om krav på objektivitet i SIDA:s
informationsförmedling.

I motionen framhålls att SIDA:s tidning Rapport ibland brister i de krav
på objektivitet i framställningen som borde krävas av SIDA:s huvudsakliga
informationsorgan. SIDA borde se det som sin uppgift att där förmedla
objektiv information.

Frågan om saklighet resp. profilering i SIDA:s och enskilda organisationers
informationsverksamhet har diskuterats av utskottet vid behandlingen
av proposition 1978/79: 113 om riktlinjer för u-landsinformation med
anledning av ett betänkande från biståndspolitiska utredningen (SOU
1977:73).

I sitt betänkande över propositionen (UU 1978/79:30) erinrade utskottet
- med hänvisning till förslag i propositionen - om biståndspolitiska utredningens
konstaterande att SIDA och de enskilda organisationerna har
skilda roller i det opinionsbildande arbetet. För organisationerna utgör
sålunda rätten till profilering av informationsverksamheten vad gäller ideologi,
ämnesval och målgrupper en given utgångspunkt. I utredningen liksom
i propositionen konstateras å andra sidan att saklighet bör utgöra en
given strävan för både SIDA:s egen informationsverksamhet och den som
organisationerna bedriver med bidrag från SIDA. Kravet på saklighet är
särskilt betydelsefullt i fråga om SIDA:s egen informationsverksamhet
eftersom SIDA-materialet måste kunna tjäna som en faktabas för alla
övriga parter.

Utskottet instämde då i dessa bedömningar och finnér inte heller nu
anledning till annat ställningstagande.

Utskottet avstyrker därmed motion 528.

UU 1981/82:20

87

Utskottet hemställer

1. att riksdagen, med avslag på motion 1981/82:2035, yrkande 10,
och med ändring av propositionens förslag, bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82: 394, yrkande 18, och till Information för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 24000000
kr.

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:528 angående SIDA:s informationsförmedling.

6 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (C 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 5 och hemställer
att riksdagen till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 130738000 kr.

7 Nämnden för u-landsutbildning (C 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 5 och hemställer
att riksdagen till Nämnden för u-landsutbildning för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 13945000 kr.

8 Styrelsen för u-landsforskning, SAREC (C 6)

Propositionen (s. 73)

För budgetåret 1982/83 föreslås att anslaget för styrelsen för u-landsforskning
skall uppgå till 149875000 kr., varav 4875000 kr. för SAREC:s
administrativa kostnader. Anslaget ökar därmed med ca 8 %.

Under senare år har den bilaterala programverksamhetens andel av
SAREC:s budget ökat snabbt. Denna verksamhet är mycket arbetskrävande,
varför i föregående års budgetproposition en viss dämpning av ambitionerna
på detta område förordades.

Motioner

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motion 1981/82:722 av Britta Hammarbacken och Karin Israelsson
(c), vari hemställs
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en helhetssyn på genteknikens utveckling och an -

UU 1981/82:20

88

vändning samt att undersöka förutsättningarna för ett svenskt initiativ till
att stå som värdland för det av FN:s industriorgan UNIDO planerade
centret för genteknik och bioteknik (ICGEB).

dels motion 1981/82:932 av Sten Sture Paterson m. fl. (m), vari hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas så att
SAREC i sin verksamhet prioriterar forskning inriktad mot u-ländernas
egna naturresurser och som främjar naturkapitalets återställande och/eller
utveckling i mottagarlandet.

dels motion 1981/82:2035 av Gösta Bohman m.fl. (m), yrkandena 5 och
II, vari hemställs

5. att riksdagen begär att regeringen ser över och utvärderar styrelsens
för u-landsforskning (SAREC) verksamhet,

11. att riksdagen till Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 137875000 kr.

Utskottet

I motion 2035, yrkande 5, hemställs att riksdagen begär att regeringen
ser över och utvärderar styrelsens för u-landsforskning (SAREC) verksamhet.

I syfte att stimulera och bredda forskningsinsatserna bör också möjligheterna
att utnyttja forskningsområdens kapacitet studeras, heter det i motionstexten.

I motion 932 lämnas en ingående redovisning för SAREC:s nuvarande
verksamhet. Motionärerna drar därav slutsatsen att den forskning som är
inriktad på en utveckling av u-ländernas egna naturresurser intar en underordnad
roll och anser att ökat stöd bör ges åt forskning som hjälper
u-ländema att återvinna ekologisk balans. Ett ytterligare område som ej i
någon högre grad blivit föremål för stöd från SAREC är metodiskt upplagda
tvärvetenskapliga undersökningar rörande ökenspridningens genes,
heter det i motionen. Till denna fråga hör grundvattenförekomsternas
resistens och vegetationens betydelse för det hygriska klimatet.

Motionen utmynnar i yrkandet att SAREC i sin verksamhet skall prioritera
forskning inriktad på u-ländernas egna naturresurser och på främjande
av naturkapitalets återställande och/eller utveckling i mottagarlandet.

Vad gäller motionskravet på utvärdering av SAREC:s verksamhet vill
utskottet först erinra om att SAREC:s roll i utvecklingssamarbetet övervägdes
av den biståndspolitiska utredning som fann att den verksamhet
SAREC bedrivit sedan tillkomsten år 1975 väl motsvarade statsmakternas
intentioner. Utredningen föreslog därför endast begränsade organisatoriska
förändringar (SOU 1978:61).

I proposition 1978/79:113 föreslogs att SAREC — som tidigare haft
provisorisk ställning - skulle inrättas som en självständig organisation

UU 1981/82:20

89

med forskningsstödjande uppgifter, dock i nära samverkan med SIDA.
Riksdagen hade inte någon erinran mot regeringens förslag (UU 1978/
79: 30) och organisationens ställning har därför fastställts av riksdagen så
sent som för knappt tre år sedan.

De grundläggande målen för svenskt utvecklingssamarbete gäller även
SAREC med de begränsningar som med nödvändighet följer av att SAREC
skall ägna sig åt ett bestämt område, nämligen forskning.

SAREC :s huvuduppgift är att lämna stöd åt u-länderna i deras strävan
att bygga upp sin egen forskningskapacitet. Detta sker både genom direkt
samarbete med enskilda länder och genom deltagande i internationella
forskningsprogram. Den bilaterala verksamheten är arbetskrävande, varför
regeringen förordat en viss dämpning av den. 1 årets budgetproposition
konstateras att ingen ytterligare utvidgning av SAREC:s länderkrets planeras.

SAREC har inte till uppgift att i egen regi bedriva forskning i u-länderna.
En grundförutsättning för ett framgångsrikt stöd på ett bestämt forskningsfält
är därför att detta av u-länderna själva uppfattas som så angeläget att
de är villiga att avdela egna resurser och visa eget engagemang på området
i fråga. Detta förhållande bör självfallet inte hindra SAREC från att hävda
prioriteringar i sitt samarbete med u-länderna men det utgör otvivelaktigt
en begränsning i handlingsmöjligheterna.

Det är mot denna bakgrund de i motion 932 framförda synpunkterna bör
ses. Utskottet kan samtidigt dela motionärernas uppfattning att de nämnda
forskningsområdena är av stor betydelse för u-landssamhällena. Som
framgår av bl. a. SAREC:s anslagsframställning bedrivs också en del verksamhet
på det omfattande ekologiska området. Utskottet håller det för
sannolikt att vatten- och markförsörjningsfrågorna, som ju ägnas betydande
uppmärksamhet i SIDA-biståndet, alltmer måste komma att uppmärksammas
i den internationella forskningen. 1 denna strävan har SAREC
självfallet en roll att spela.

Med hänvisning till vad som ovan anförts om SAREC:s roll och uppgifter
får utskottet föreslå att motion 932 och yrkande 5 i motion 2035 anses
besvarade.

I yrkande 11 i motion 2035 föreslås att den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen till SAREC sänks till 137875000 kr., vilket innebär ett
oförändrat anslag i förhållande till innevarande års nivå. Åtgärden motiveras
med behovet av besparingar, men bör också vidtas i väntan på att
den i yrkande 5 föreslagna översynen verkställs.

Som framgår ovan finnér utskottet inte anledning att nu förorda någon
särskild översyn av SAREC:s verksamhet. Utskottet anser också att det
anslag som regeringen föreslagit är av rimlig storlek i förhållande till
SAREC:s uppgifter. Yrkande 11 i motion 2035 avstyrks därför.

Utskottet behandlar i avsnittet om SAREC även motion 722 i vilken
förordas en helhetssyn på genteknikens område och föreslås att det av

UU 1981/82:20

90

FN:s industriorgan UNIDO planerade centret för genteknik och bioteknik
(ICGEB) förläggs till Sverige.

Inom UNIDO diskuteras ett förslag att upprätta ett centrum för genteknik
och bioteknik (ICGEB). Ett flertal olika nationer har nämnts som
möjliga värdländer för centret.

Enligt vad utskottet inhämtat återstår en rad frågor att lösa innan slutligt
beslut om detta centrum kan tas och enighet nås om värdland samt om hur
institutet skall finansieras. Utskottet ser ingen anledning att på detta stadium
göra några uttalanden i frågan och avstyrker motionen.

Utskottet, som tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 6, hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2035, yrkande 11,
bifaller propositionens förslag och till styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 149875000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1981/82:722,

3. att riksdagen förklarar motion 1981/82:932 besvarad med vad
utskottet anfört,

4. att riksdagen förklarar motion 1981/82:2035, yrkande 5, besvarad
med vad utskottet anfört.

9 Nordiska Afrikainstitutet (C 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 7 och hemställer
att riksdagen till Nordiska Afrikainstitutet för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 2 290000 kr.

10 Lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m. (C 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 8 och hemställer
att riksdagen till Lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m.
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 4500000
kr.

Stockholm den 15 april 1982

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNELIUS

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hemelius (m), Gertrud
Sigurdsen (s), Torsten Bengtson (c), Sture Palm (s), Linnea Hörlén (fp),
Olle Göransson (s), Ingrid Sundberg (m), Mats Hellström (s), Gunnel
Jonäng (c), Sture Ericson (s), Per-Olof Strindberg (m), Jan Bergqvist (s),
Sture Korpås (c), Rune Ångström (fp) och Axel Andersson (s).

res. 32 (m)

UU 1981/82:20

91

Reservationer

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande
reservationer:

1. Tennavtalet

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Enligt
utskottets mening” och slutar med ”i motion 394.” bort ha följande
lydelse:

De kostnader, som avräknas mot det totala biståndsanslaget och därmed
ingår i beräkningen av uppfyllelsen av 1-procentsmålet, bör självfallet vara
anknutna till den svenska biståndsverksamheten och biståndspolitiken.
Detta är inte fallet med Sveriges medverkan i enskilda råvaruavtal av det
slag som tennavtalet utgör. Avtalet, som syftar till att i såväl producenternas
som konsumenternas intresse stabilisera tennprisema, är ett led i vår
handelspolitik. U-landspolitiska motiveringar kan anföras för Sveriges deltagande
liksom för annat handelspolitiskt samarbete med tredje världen.
Detta är dock enligt utskottets mening inte ett tillräckligt argument för att
belasta de för biståndsverksamheten avsedda resurserna.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet yrkande 3 i motion 394.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 1 (s. 10), bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 394, yrkande 3, ger
regeringen till känna vad utskottet anfört angående det svenska
bidraget till tennavtalet.

2. IFC

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som böljar med ”Utskottet
delar regeringens” och slutar med ”yrkande 4 i motion 394.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet konstaterar, i likhet med motion 394, att regeringsförslaget
inte är förenligt med principen att inom Världsbanksgruppen endast IDA,
dvs. det organ som självt lämnar bistånd på mjuka villkor, ges bidrag från
den svenska biståndsbudgeten. Den ursprungliga svenska kapitalinsatsen i
IFC liksom kapitaltillskotten till Världsbanken har finansierats på annat
sätt.

UU 1981/82:20

92

IFC:s uppgift är att stimulera till ökat flöde av privat kapital till olika uländer.
Detta sker genom aktieteckning och lån på kommersiella villkor.
Även om organisationen under senare år lagt viss ökad vikt vid de fattigare
länderna och för dem angelägna investeringsområden, dominerar de rika uländema
påtagligt. De fem största mottagarna av IFC-kapital är sålunda
Brasilien, Jugoslavien, Mexico, Turkiet och Filippinerna. Enligt IFC-ledningen
kan satsningen på de fattiga länderna av kommersiella skäl inte
drivas mycket längre.

Många angelägna insatser konkurrerar om de svenska biståndsresurserna.
Utskottet delar mot denna bakgrund motionärernas uppfattning att
man inte bör utnyttja dessa resurser för bidrag till IFC. Därför tillstyrks
yttrande 4 i motion 394 samt delyrkande 2 d, i vad avser IFC, i motion 936.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 3 (s. 23), bort ha
följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:394, yrkande 4,
och 1981/82:936, delyrkande 2 d, i vad avser IFC, avslår regeringens
begäran om bemyndigande att teckna Sveriges andel av
IFC:s kapitalökning.

3. Bidrag till internationella biståndsprogram

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som böljar med ”Sorn en
konsekvens” och slutar med ”till IFC föreslås.” bort ha följande lydelse:

Som en konsekvens av att utskottet tillstyrkt yrkande 4 i motion 394
tillstyrker utskottet också yrkande 5 i samma motion, i vilket man begär en
minskning i förhållande till budgetpropositionens förslag av anslaget till
internationella biståndsprogram med ett belopp motsvarande bidraget till
IFC.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 8 (s. 24), bort ha
följande lydelse:

8. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2 c,
motion 1981/82:2035, yrkande 8, och med ändring av budgetpropositionens
förslag bifaller motion 1981/82:394, yrkande 5, och
till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1 735000000 kr.

UU 1981/82:20

93

Allan Hernelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) har
avgivit följande reservationer:

4. Bidrag till internationella biståndsprogram

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motion 936.” bort ha följande lydelse:

Läget i den svenska ekonomin är allvarligt. Statens budgetunderskott
beräknas fortsätta att öka. De privata investeringarna, icke minst inom
industrin, har minskat och beräknas fortsätta att minska, vilket försvagar
möjligheterna att nå balans i utrikesaffarerna. Sverige får under år 1982 ett
betydande bytesbalansunderskott, och vår upplåning i utlandet kommer
att bli omfattande även detta år. Enligt långtidsutredningen kan en vändning
till det bättre icke väntas inom de närmaste åren utan kommer att
kräva lång tid och stora ansträngningar inom snart sagt alla områden av
samhällslivet. Besparingar av skilda slag har också beslutats, och förslag
till ytterligare sådana ligger på riksdagens bord. Dessa påverkar praktiskt
taget alla sektorer i samhället.

Under sådana förhållanden ter det sig anmärkningsvärt att regeringen
lämnar biståndsanslagen utanför besparingsarbetet. I stället föreslås en
höjning med mer än 500 milj. kr. för det kommande budgetåret. En anledning
härtill hade kunnat vara om Sverige i det internationella biståndsarbetet
hade släpat efter och icke uppfyllt sina totala åtaganden, internationellt
sett. Emellertid är förhållandet det motsatta. FN:s 0,7-procentsregel har
sedan åtskilliga år överskridits med bred marginal och Sverige intar med
ett bistånd på omkring 1 % - siffran kan variera under olika år - en av
tätplatserna vid vaije jämförelse. Nedanstående tabell, upprättad av Internationella
metallarbetarfederationen (IMF) och publicerad i de svenska
tidningarna i slutet av december 1981, är belysande. Sammanställningen
visar hur mycket u-hjälp, bundet och obundet, som ett antal industriländer
ger.

proc. av

BNP milj. dollar

Sverige	0,94	958
Holland	0,93	1404
Norge	0,93	429
Danmark	0,75	448
Frankrike	0,59	3 370
Belgien	0,58	631
Storbritannien	0,52	2067
Australien	0,52	620
Kanada	0,46	1026
Västtyskland	0,44	3350
Nya Zeeland	0,30	81
Japan	0,26	2638
Schweiz	0,21	205
Finland	0,21	86
USA	0,20	4684
Österrike	0,19	127
Italien	0,08	273

UU 1981/82:20

94

Det kan nämnas att industriländernas bistånd bara nått halvvägs, 0,37%,
av det i FN uppsatta målet. Anslagen från östländerna är svåra att jämföra,
men helt klart är att de högst väsentligt understiger anslagen från andra
givarländer.

Till detta kommer en annan synpunkt. Under tidigare år har stora
reserver uppstått på biståndsanslagen, beroende på att dessa icke har
kunnat tas i bruk vid avsedd tidpunkt eller av andra skäl. Dessa reserver
uppgår till betydligt över en miljard svenska kronor.

Enligt utskottets mening bör dessa reserver åtminstone under kommande
budgetår något kunna reduceras, både i fråga om det multilaterala
som det bilaterala biståndet. Tillsammans med andra yrkanden i fråga om
dessa anslag, innebär förslaget en totalreduktion av det av regeringen
föreslagna beloppet på omkring 800 milj. kr. Detta bör då ses i sammanhang
med årets höjning på 500 milj. kr. vilket i realiteten gör att förslaget
innebär en sänkning i förhållande till nu löpande budgetår med 300 milj. kr.
Men då har icke hänsyn tagits till de ovannämnda mycket stora reservposterna.
Sker detta blir sänkningen marginell.

Det har sagts att denna sänkning skulle gå ut över sjuka, svaga och
fattiga i biståndsländema. Utskottet vill med skärpa avvisa denna uppfattning.
Den svenska biståndsbudgeten inrymmer så många anslag av skiftande
karaktär, att det för bistånd sadministrationen icke bör vara någon
svårighet att fördela sänkningarna i enlighet med här preciserade förslag på
sådant sätt att dessa utsatta kategorier icke träffas av besparingarna.

Utskottet instämmer alltså i bedömningarna i motion 2035 och erinrar
om att Sveriges andel till de internationella biståndsorganen länge hört till
de största i världen. Det är därför naturligt att en anpassning sker till en
lägre nivå. Det kan också erinras om att även när medel ur den nu
återstående reservationen använts för finansiering av bidrag till vissa multilaterala
ändamål, vilket föreslås i propositionen, återstår 95 milj. kr. som
allmän reserv. Därav bör 50 milj. kr. kunna utnyttjas under det kommande
budgetåret så som föreslagits i motion 2035.

Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda tillstyrka förslaget i
motion 2035, yrkande 8 och till internationella biståndsprogram anvisa
1657 milj. kr. nästkommande budgetår.

I konsekvens härmed avstyrks delyrkande 2 c) i motion 936

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 8 (s. 24), bort ha
följande lydelse:

8. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

c), och motion 1981/82:394, yrkande 5 samt med ändring av
propositionens förslag, bifaller medelsförslaget i motion 1981/
82:2035, yrkande 8, och till Bidrag till internationella biståndsprogram
för budgetåret 1982/83 anvisar 1657000000 kr.

UU 1981/82:20

95

5. Avbrytande av bistånd m. m.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 boljar med ”Frågan
om” och på s. 35 slutar med ”motion 1722.” bort ha följande lydelse:

I utrikesutskottets betänkande 1978/79:1 rörande riktlinjerna för den
svenska biståndspolitiken framhölls att ett av huvudmålen är främjandet
av en demokratisk samhällsutveckling, men att den ekonomiska och sociala
situationen i många u-länder gör det svårt att förverkliga en i västerländsk
mening fungerande demokrati. Det är därför nödvändigt att ge
demokratibegreppet en relativt vid tolkning. Men utskottet tilläde: ”Utskottet
anser emellertid att kravet på ett folkligt deltagande i beslutsprocessen
måste gälla alla politiska system. Kravet är väsentligt även om
deltagandet kan försiggå i andra former än våra. Kritik och avvikande
meningar bör kunna framföras utan risk för repressalier och övergrepp.”

I många mottagarländer för svenskt bistånd får kritik och avvikande
meningar ej framföras. Som exempel kan nämnas Angola, Etiopien, Mozambique
och Vietnam. Även Nicaragua hör, enligt vad som inträffat på
senare tid, dit. Detta krav för svenskt bistånd synes alltså numera ha
frånträtts. Utskottet menar ingalunda att biståndet till dessa länder omedelbart
bör avbrytas. Men en svensk reaktion bör ändå ifrågakomma,
antingen genom att anslagen sänks eller fryses, eller genom att i de svåraste
fallen en successiv avveckling påbötjas. Utskottet anser också, med
instämmande i yrkande 1 motion 2035, att biståndet gentemot sådana
länder måste kunna omprövas och i sista hand avbrytas.

Utskottet vill vidare biträda yrkande 2 i samma motion. I detta föreslås
att biståndssamarbetet skall omprövas och i sista hand avbrytas med
mottagarländer som bedriver anfallskrig eller har trupper på främmande
territorier. I ovannämnda utskottsutlåtande 1978/79:1 framhålles att ett
avbrytande eller avvecklande av bistånd kan bli aktuellt på grund av
händelser eller åtgärder i mottagarlandet, vilka på ett mer eller mindre
genomgripande sätt rubbar förutsättningarna för utvecklingssamarbetet:
”En prövning måste sist och slutligen göras i de enskilda fallen.” Det är
svårt att tänka sig att anfallskrig och långvarig ockupation av annat land
icke på ett genomgripande sätt skulle rubba förutsättningarna för utvecklingssamarbete.
Någon prövning av detta samarbete i förhållande till vissa
länder i sådana situationer har emellertid uppenbarligen icke ägt rum. I
vaije fall har den icke någon gång redovisats för riksdagen, trots detta
bindande uttalandet år 1978.

Utskottet finnér detta klandervärt och vill också framhålla, att det knappast
kan sägas vara att blanda politik i biståndssamarbetet att hävda denna
princip. Sverige har enligt FN-stadgan åtagit sig att verka för fred och
mänskliga rättigheter. Detta åtagande bör gälla även vårt biståndssamarbete.

UU 1981/82:20

96

Med det ovan anförda föreslår utskottet även att motion 1722 skall anses
besvarad.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 5 (s. 80) bort ha
följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2035, yrkandena 1
och 2, och med anledning av motion 1981/82:1722 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om avbrytande
av bistånd m. m.

6. Återflöde och bundet bistånd

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 böljar med ”Regeringen
avser framöver” och på s. 40 slutar med ”i motion 2035 besvarat.”
bort ha följande lydelse:

Utskottet underströk i sitt betänkande 1980/81:20 att det var angeläget
att bl. a. näringslivets kunnande i ökande utsträckning tas i anspråk i
förbindelserna med u-länderna. Mot bakgrund av detta uttalande och regeringens
redovisning i budgetpropositionen finns det anledning anta att
biståndsmyndigheterna strävar efter att på energi- och miljöområdet utnyttja
det svenska resursutbudet där detta är lämpligt och förenligt med
riktlinjerna för den bilaterala biståndsverksamheten. Utskottet avstyrker
med hänsyn härtill yrkande 3 i motion 2035.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 7 (s. 80) bort ha
följande lydelse:

7. att riksdagen avslår motion 2035, yrkande 3, angående bistånd på
miljö- och energiområdet.

Allan Hernelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) har
avgivit följande reservationer:

7. Återflöde och bundet bistånd

Reservanterna anser

dels att utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ”Vad gäller förslaget”
och på s. 41 slutar med ”i motion 2035.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ytterligare åtgärder måste vidtas för att öka återflödet
av svenska biståndsmedel. En sådan åtgärd är att binda importstödet i
sin helhet såsom föreslagits i motion 2035. Enligt utskottets uppfattning
bidrar en ökad bindningsgrad till ett ökat återflöde, bl. a. därför att det

UU 1981/82:20

97

bundna biståndet medverkar till att mottagarländerna vidgar sin kunskap
om svenska produkter och svensk projekteringskapacitet.

I motion 2035 förordas också särskilda åtgärder för att öka återflödet
från länder som har hög landram men liten import från Sverige. Enligt
utskottets mening är utrymmet för en ytterligare ökning av återflödet
särskilt stort i länder som redan mottar ett betydande svenskt bistånd eller
har en viss egen industriell bas. Utskottet anser därför att särskilda åtgärder
kan bli nödvändiga i sådana fall. Vad utskottet här med bifall till
motion 2035, yrkande 6, anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 8 (s. 80) bort ha
följande lydelse:

8. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

b), och med bifall till motion 1981/82:2035, yrkande 6, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om återflödet
i biståndet.

8. Allmänna synpunkter på det bilaterala biståndet; landramen för Angola

Reservanterna anser

dels att följande tillägg görs efter den del av utskottets yttrande på s. 48
som slutar med ”våra huvudmottagarländer.”

Under åberopande av de allmänna besparingsmotiven som redovisas i
reservation 4 vill utskottet i fråga om länderanslagen förorda följande
tillvägagångssätt

Nu utgående anslag föreslås för ett antal länder frysas vid nuvarande
nivå och någon höjning alltså icke äga rum. I andra fall, där reservationerna
är särskilt stora och uppenbarligen diskrepans föreligger mellan beviljade
anslag och möjligheterna att nu utnyttja desamma, föreslås en viss
ytterligare reducering. I några fall - detta gäller Botswana, Laos, Swaziland,
Pakistan — föreslås ingen ändring i förhållande till propositionen. De
länder för vilka anslagen föreslås frysta eller ytterligare nedsatta redovisas
i särskilda yrkanden,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som böljar med ”Utskottet
föreslår” och slutar med ”för Angola.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att nuvarande medelsram är tillräcklig då förutsättningar
saknas för att de nya samarbetsformema redan nu skall kunna öka utnyttjandet
av biståndet. Om därtill drygt 30% av de befintliga reserverna tas i
anspråk kan anslaget begränsas till 74 milj. kr. utan att biståndet drabbas
av negativa effekter. Yrkande 9 b) i motion 2035 tillstyrks därför. Till följd
därav avstyrks yrkande 11 i motion 394 och delyrkande 2 e) i motion 936.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 12 (s. 80) bort ha
följande lydelse:

7 Riksdagen 1981/82. 9 sami. Nr 20

UU 1981/82:20

98

12. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2 e)
och motion 1981/82:394, yrkande 11, och med ändring av propositionens
förslag, bifaller medelsförslaget i motion 1981/82:2035,
delyrkande 9 b), och till medelsram för Angola för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 74 milj. kr.

Torsten Bengtson, Gunnel Jonäng, Sture Korpås (alla c) och Linnea
Hörlén, Rune Ångström (båda fp) har avgivit följande reservationer:

9. Angola

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Angola
är i hög grad” och slutar med ”landramen för Angola.” bort ha följande
lydelse:

Biståndsramen för Angola har sedan samarbetet inleddes budgetåret
1976/77 höjts med minst 10 milj. kr. per år. För budgetåret 1982/83 föreslår
regeringen en höjning med 5 milj. kr. till 100 milj. kr., medan SIDA
förslagit 110 milj. kr. Under första hälften av innevarande budgetår har
regeringen även beviljat katastrofbistånd till Angola med 3,8 milj. kr.

På grund av betydande ekonomiska svårigheter och bristande planeringskapacitet
på angolansk sida har en reservation på 65 milj. kr. uppkommit
inför innevarande budgetår, samtidigt som tyngdpunkten i utvecklingssamarbetet
med Angola alltmer förskjuts mot ändamålsbestämt bistånd
med särskild inriktning på fattiga befolkningsgrupper. Under en sådan
övergångstid uppstår ofta förseningar i genomförande och utbetalningar.
För Angolas del gäller detta främst programmen inom hälsovård, utbildning
och fiske.

Utskottet delar regeringens bedömning att en lägre höjning av landramen
än den av SIDA föreslagna är tillräcklig för att genomföra pågående
och planerade program under nästkommande budgetår.

Katastrofmedel torde också kunna tas i anspråk för eventuella extra
insatser i form av livsmedelsbistånd eller flyktingstöd.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Angola och
avstyrker därmed yrkande 11 i motion 394 samt delyrkande 2 e) i motion
936 och delyrkande 9 b) i motion 2035.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10 moment 12 (s. 80), bort ha
följande lydelse:

12. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 11,
samt motion 1981/82:936, delyrkande 2 e), och motion 1981/
82:2035, delyrkande 9 b), bifaller propositionens förslag och till
medelsram för Angola för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp
av 100 milj. kr.

UU 1981/82:20

99

10. Etiopien

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som boljar med ”SIDA
konstaterar” och slutar med ”landram för Etiopien.” bort ha följande
lydelse:

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av ett ettårigt avtal för
budgetåret 1981/82. Det omfattar 80 milj. kr. Biståndet utgår i form av
sektorstöd huvudsakligen till lantbruk, skogsbruk, undervisning, hälsovård
och vattenförsöijning. Importstöd förekommer inte.

För budgetåret 1982/83 föreslår regeringen en medelsram på 85 milj. kr.,
medan SIDA föreslagit 90 milj. kr.

Utskottet delar regeringens bedömning att en lägre höjning av landramen
än den av SIDA föreslagna är tillräcklig för att genomföra pågående
och planerade program under nästkommande budgetår. Den föreslagna
höjningen bör också göra det möjligt att i landramen inrymma fortsättningen
av en markvårdsinsats som påbörjas under innevarande budgetår med
medel från anslagsposten Särskilda miljö- och markvårdsinsatser.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Etiopien och
avstyrker därmed yrkande 12 i motion 394 samt delyrkande 2 e) i motion
936 och delyrkande 9 a) i motion 2035.

Utskottet finnér inte anledning att utöver den tillstyrkta höjningen av
Etiopiens landram förorda några särskilda åtgärder för utökade förbindelser
i övrigt med Etiopien enligt önskemålen i motion 1251. Denna
avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 15 (s. 81), bort ha
följande lydelse:

15. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 12,
samt motion 1981/82:936, delyrkande 2 e), och motion 1981/
82:2035, delyrkande 9 a), liksom motion 1981/82:1251, bifaller
propositionens förslag och till medelsram för Etiopien för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 85 milj. kr.

Allan Hernelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) har
avgivit följande reservationer:

11. Etiopien

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som böijar med ”SIDA
konstaterar” och slutar med ”landram för Etiopien.” bort ha följande
lydelse:

UU 1981/82:20

100

Utskottet delar SIDA:s uppfattning att ”en långsiktig och framgångsrik
utvecklingspolitik försvåras av det pågående inbördeskriget och åsidosättandet
av de mänskliga rättigheterna”. Med hänvisning till vad som tidigare
anförts om behovet av besparingar också inom Sveriges utvecklingsbistånd
får utskottet tillstyrka yrkande 9 a) i motion 1981/82:2035 i vad
avser landram för Etiopien. Utskottet avstyrker därmed regeringens förslag
samt delyrkande 2 e) i motion 936, yrkande 12 i motion 394 och motion
1251.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 15 (s. 81) bort ha
följande lydelse:

15. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2

e), motion 1981/82:1251 och motion 1981/82:394, yrkande 12,
samt med ändring av propositionens förslag, bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till medelsram
för Etiopien för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 80
milj. kr.

12. Mozambique

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som börjar med ”Under
det senaste året” och slutar med ”landramen för Mozambique.” bort ha
följande lydelse:

De befintliga reserverna tyder på mycket stora svårigheter för Mozambique
att tillgodogöra sig ett ökat bistånd. Genom att utnyttja drygt 30% av
innestående biståndsmedel kan anslaget för det kommande budgetåret
begränsas till 198 milj. kr. utan att den nuvarande medelsramen minskar.
Utskottet tillstyrker följaktligen delyrkande 9 a) i motion 2035. I konsekvens
härmed avstyrks yrkande 10 i motion 394.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 22 (s. 81) bort ha
följande lydelse:

22. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 10, och
med ändring av propositionens förslag, bifaller medelsförslaget i
motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till medelsram för
Mozambique för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 198
milj. kr.

UU 1981/82:20

101

13. Mozambique

Torsten Bengtson, Gunnel Jonäng, Sture Korpås (alla c) och Linnea
Hörlén, Rune Ångström (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 49 som böijar med ”1 SIDA:s
tidigare" och slutar med ”landramen för Mozambique.” bort ha följande
lydelse:

Mozambiques ekonomiska läge är fortfarande svårt, och landet är i stort
behov av bistånd. Höjningarna av landramen har därför varit stora under
senare år.

Efter det att kriget i Rhodesia tagit slut kan Mozambique ägna större
uppmärksamhet åt sina ekonomiska problem och utbyggnaden av sin infrastruktur.
Detta har bl. a. lett till det regionala samarbete som under år 1980
inleddes i södra Afrika. Genom det stöd som Sverige ger detta samarbete
får Mozambique svenskt bistånd utöver det som anges i landramen.

Samarbetsavtalet mellan Sverige och Mozambique för budgetåren 1981/
82 och 1982/83 omfattar totalt 420 milj. kr., varav 210 milj. kr. avser
innevarande budgetår. Det internationella biståndet har legat på en mycket
låg nivå. Sverige är den största och viktigaste biståndsgivaren och ett av de
få länder som givit obundet bistånd. Sverige administrerar ett gemensamt
nordiskt jordbruksprogram (MONAP) på sammanlagt 66 miljoner dollar
under tre år.

Biståndet har hittills varit inriktat på att bevara och ersätta den produktionskapacitet
som hotade att gå förlorad vid övergången till självständighet.
Det svenska biståndet har bidragit till att upprätthålla produktionen
inom industri och jordbruk.

Mozambique önskar använda outnyttjat utrymme i landramen för att
utvidga samarbetet inom skogsindustrin och för att rusta upp befintliga
industrier.

Hittills har mer än hälften av det svenska biståndet inom landramen
utgjorts av importstöd. Det har utnyttjats för inköp av transportmedel,
maskiner, reservdelar, drivmedel, livsmedel, pappler och kemikalier till
jordbruket.

Utskottet finnér att den av såväl SIDA som regeringen föreslagna medelsramen
på 230 milj. kr. - en höjning med 20 milj. kr. - torde ge
utrymme för utvecklingssamarbete med Mozambique i huvudsakligen
oförändrad omfattning och därmed utgör en lämpligt avvägd biståndsinsats
förbudgetåret 1982/83.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram för Mozambique
och avstyrker därmed yrkande 10 i motion 394 och delyrkande 9 b) i
motion 2035.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 22 (s. 81) bort ha
följande lydelse:

Kartong: S. 102, 23. rad 1 Tillkommer: motion 1981/82: 395, yrkande 1, och

UU 1981/82:20

102

22. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 10, och
motion 1981/82:2035, delyrkande 9 b), bifaller propositionens
förslag och till medelsram för Mozambique för budgetåret 1982/
83 godkänner ett belopp av 230 milj. kr.

14. Nicaragua

Allan Hemelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som böljar med ”De flesta
insats varor” och slutar med ”landramen för Nicaragua.” bort ha följande
lydelse:

Det svenska stödet har emellertid delvis utformats som ett direkt samarbete
mellan svenska och nicaraguanska parter. SIDA:s engagemang är
därför till stor del av förmedlarkaraktär. Samarbetet regleras i ettåriga
avtal. Utskottet anser att medelstilldelningen under det kommande budgetåret
bör vara oförändrad tills dess erfarenheter kan vinnas om utfallet av
biståndet. Utskottet föreslår därför en medelram för det svenska biståndet
under budgetåret 1982/83 på 40 milj. kr. Därmed tillstyrks motion 2035,
delyrkande 9 a), och avstyrks motion 936, delyrkande 2 e).

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 23, (s. 81) bort ha
följande lydelse:

23. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:395, yrkande 1, och
motion 1981/82:936, delyrkande 2 e), och med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1981/82:2035,
delyrkande 9 a), och till medelsram för Nicaragua för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 40 milj. kr.

15. Nicaragua

Torsten Bengtson, Gunnel Jonäng, Sture Korpås (alla c) och Linnea
Hörlén, Rune Ångström (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som böljar med ”Efter
USA:s beslut” och slutar med ”landramen för Nicaragua.” bort ha följande
lydelse:

Kort efter inbördeskrigets slut i juli 1979, efter det att Somoza-regimen
fallit och den nya regeringen för nationell återuppbyggnad tillträtt, lämnade
Sverige 25 milj. kr. från katastrofanslaget till Nicaraguas återuppbyggnad.
Fr. o. m. budgetåret 1980/81 regleras utvecklingssamarbetet genom
ettåriga avtal. För budgetåret 1980/81 uppgick biståndet till 30 milj. kr. och
för budgetåret 1981/82 till 40 milj. kr. Av det senare beloppet är 13 milj. kr.
bundet till upphandling i Sverige.

Det svenska biståndet till Nicaragua har hittills koncentrerats på hälso -

UU 1981/82:20

103

vård och skogsbruk. Fr. o.m. budgetåret 1981/82 ingår också bistånd till
gruv- och energisektorerna. Nicaraguas goda administrativa kapacitet har
gjort att SIDA:s medverkan kunnat begränsas. Biståndet har formen av
finansiella överföringar och ett omfattande direkt samarbete mellan nicaraguanska
och svenska institutioner.

I propositionen anförs att särskild hänsyn tagits till att stora hjälpbehov
föreligger i Nicaragua på kort sikt samt att biståndet, efter en period av
betydande hjälpinsatser, sannolikt kan övergå i samarbete i andra former.
För att underlätta planeringen av insatser bör utvecklingssamarbetet med
Nicaragua följa de principer som gäller för programländer.

Utskottet ansluter sig till regeringens slutsatser i dessa hänseenden och
finner den av såväl SIDA som regeringen föreslagna medelsramen på 50
milj. kr. utgöra en för budgetåret 1982/83 lämpligt avvägd biståndsinsats
för Nicaragua.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om landram och avstyrker
därmed yrkande 1 i motion 395 och delyrkande 2 e) i motion 936, liksom
delyrkande 9 a) i motion 2035.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 23 (s. 81) bort ha
följande lydelse:

23. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:395, yrkande 1,
motion 1981/82:936, delyrkande 2 e), och motion 1981/82:2035,
delyrkande 9 a), bifaller propositionens förslag och till medelsram
för Nicaragua för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp
av 50 milj. kr.

16. Vietnam

Allan Hernelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”År
1980” och på s. 52 slutar med ”i samma motion.” bort ha följande lydelse:

Det stora skogsindustriprojektet Bai Bang är numera under avslutande.
Det har varit den största svenska biståndssatsningen, den mest omdiskuterade
och den dyraste. Den tillkom av politiska skäl och startades utan
tillräckliga förberedelser och utredningar om tillgång på råmateriel, inhemsk
arbetskraft och transportsituationer. För riksdagen uppgavs på sin
tid att de svenska kostnaderna skulle röra sig om mellan 500 och 600 milj.
kr. I dag beräknas kostnaderna uppgå till 2 miljarder men fortsätter ännu
något år i form av bl. a. investerings- och driftbidrag.

Samtidigt har Vietnam för två år sedan ockuperat Kampuchea och håller
där betydande truppstyrkor, över 100000 man. Detta anfallskrig och denna
ockupation har klandrats internationellt, och även i Sverige har enighet
rått bland de demokratiska partierna om att fördöma Vietnams invasion.
Även i Laos håller Vietnam betydande truppstyrkor.

UU 1981/82:20

104

I staten Vietnam kränks de mänskliga rättigheterna, vilket bl. a. de
många båtflyktingarnas lidanden utgjorde exempel på. Oliktänkande inspärras
i omskolningsläger, vietnamesisk arbetskraft sänds till andra
länder, varvid en del av arbetslönen synes gå till avbetalningar av Vietnams
skulder till landet i fråga.

Vietnam torde icke erhålla bistånd från något annat land utanför östblocket
än Sverige.

Att under sådana förhållanden Sverige såsom under löpande budgetår
fortsätter att ge bistånd med 1 milj. kr. om dagen är enligt utskottets
mening icke försvarbart. Med hänsyn till olika föreliggande omständigheter
föreslår utskottet i enlighet med motion 2035 att landramen för kommande
budgetår minskas till 180 milj. kr.

Utskottet förordar även att biståndet till Vietnam snarast avvecklas och
att alltså en bortre tidsgräns anges. Det är icke rimligt att Sverige för en
oöverskådlig tid skall lämna betydande belopp i bistånd till Vietnam.
Därmed får utskottet anse yrkandena 3 och 4 i motion 1244 besvarade.

Till följd av utskottets ovan gjorda ställningstagande beträffande nästkommande
års landram för Vietnam avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2
i motion 1244.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 28 (s. 82) bort ha
följande lydelse:

28. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 9,
motion 1981/82:934, yrkande 1, och motion 1981/82:1244, yrkandena
1 och 2, samt med ändring av propositionens förslag, bifaller
medelsförslaget i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 c),
och till medelsram för Vietnam för budgetåret 1982/83 godkänner
ett belopp av 180 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 29, (s. 82) bort ha
följande lydelse:

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motion 1981/82:1244, yrkandena 3 och
4, anfört om bortre tidsgräns m. m. för biståndet till Vietnam.

17. Vietnam

Torsten Bengtson, Gunnel Jonäng, Sture Korpås (alla c) och Linnea
Hörlén, Rune Ångström (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar med ”År 1980
företogs” och på s. 52 slutar ”i motion 2035.” bort ha följande lydelse:

Vietnams ekonomiska läge fortsätter att vara hårt ansträngt. Härtill
bidrar återkommande naturkatastrofer i form av torka eller översvämningar,
med bl. a. dåliga skördar som resultat, liksom konflikten med Kina och

UU 1981/82:20

105

interventionen i Kampuchea. Återföreningen av landets två delar efter 30
års förödande krig har inneburit stora påfrestningar.

Flera länder har minskat eller avbrutit sitt bistånd till Vietnam efter
landets intervention i Kampuchea. Även bidrag från Världsbanken och
Asiatiska utvecklingsbanken har hindrats och beroendet av Sovjetunionen
synes ha ökat. Sverige är den största biståndsgivaren utanför öststaterna.

Huvuddelen av det svenska biståndet går till tre stora projekt - skogsindustriprojektet
i Vinh Phu (Bai Bang) samt barnsjukhuset i Hanoi och
allmänsjukhuset i Uong Bi.

Bistånd ges också i form av importstöd. För att projekten skall få avsedd
utvecklingseffekt och gjorda investeringar kunna utnyttjas rationellt har
avtal ingåtts med Vietnam om stöd till driften av de tre stora projekten
under en treårsperiod t. o. m. juni 1983.

Under hösten 1980 togs de två sjukhusen i drift. Barnsjukhuset i Hanoi
fungerar både som centralt remissjukhus och nationellt utbildnings- och
forskningscentrum för barnsjukdomar. Allmänsjukhuset i Uong Bi ger
vård och behandling åt befolkningen i den omgivande kolgruve- och industriregionen.
Sjukhuset skall också bidra till vidareutbildning av sjukvårdspersonal
samt till yrkesmedicinsk forskning.

Vid skogsindustriprojektet i Vinh Phu (Bai Bang) har den första pappersmaskinen,
kraftstationen och anläggningen för vattenrening tagits i drift
under hösten 1980. Övriga anläggningar tas i drift successivt under de
kommande två åren. Det nya avtalet som undertecknades i november 1980
innefattar kvarvarande investeringar samt stöd till driften av de anläggningar
som tagits i drift under hösten 1980. Projektet beräknas ge arbete åt
ca 20000 människor i fabriksanläggningarna och i skogsbruket. Pappersproduktionen
vid full drift beräknas till 55 000 ton per år. Det innebär en
fördubbling av nuvarande pappersproduktion i Vietnam. Den totala svenska
kostnaden för projektet har i avtalet maximerats till 2 miljarder kr.
t.o.m. budgetåret 1982/83.

Från och med den 1 juli 1980 har skogsindustriprojektet en ny organisation.
Syftet är att dels skapa en fungerande vietnamesisk projektledning,
förstärkt med svenska experter, dels förbättra SIDA:s möjligheter till
kontroll och uppföljning. Ministeriet för lätt industri ansvarar för driften av
fabriksanläggningarna och har slutit ett avtal med det svenska konsortiet
Scanmanagement om hjälp med projektledning m. m. Kostnaderna för
denna hjälp finansieras av SIDA inom det nya projektavtalet.

Importstödet uppgick under budgetåret 1980/81 till 103 milj. kr. varav 30
var bundet till upphandling i Sverige. Det bundna biståndet har främst
använts för import av papper och pappersmassa. Under budgetåret 1981/82
uppgår importstödet till 143 milj. kr. varav 50 milj. kr. är bundet till
upphandling i Sverige.

Återflödet från biståndet till Vietnam uppgår f. n. till ca 70% av utbetalningarna
och 40% av det sammanlagda återflödet från mottagarländerna.
Detta kan huvudsakligen hänföras till Bai Bang-projektet.

UU 1981/82:20

106

Vietnam har under budgetåret 1980/81 erhållit 6 milj. kr. i katastrofbistånd
för insatser efter översvämningar och bistånd via enskilda organisationer
såsom Böcker till Hanoi, Frikyrkan Hjälper, Svenska Kvinnors
Vänsterförbund och Rädda Barnen. Forskningssamarbete genom SAREC
pågår sedan 1977, främst genom institutionssamarbete inom mikrobiologi
och geoteknik. Totalt har hittills 7 milj. kr. utbetalats för detta samarbete.

Utskottet delar regeringens bedömning att det i takt med slutförande av
de pågående projekten i Vietnam är möjligt att något sänka landramen.

Utskottet ansluter sig till propositionens förslag till medelsram för Vietnam
under budgetåret 1982/83 och avstyrker därför yrkande 9 i motion 394
och yrkande 1 i motion 934, liksom yrkandena 1 och 2 i motion 1244 och
delyrkande 9 c) i motion 2035.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 28 (s. 82) bort ha
följande lydelse:

28. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 9,
motion 1981/82:934, yrkande 1, motion 1981/82:1244, yrkandena
1 och 2, samt motion 1981/82:2035, delyrkande 9 c), bifaller
propositionens förslag och till medelsram för Vietnam för budgetåret
1982/83 godkänner ett belopp av 345 milj. kr.

Allan Hemelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) har
avgivit följande reservationer:

18. Indien

Reservanterna anser

dels att följande tillägg görs efter den del av utskottets yttrande på s. 53
som slutar med ”propositionens förslag.”

Indien har haft svårigheter att utnyttja hela landramarna. Det nya samarbetsavtalet
med Indien innebär en fortsatt övergång från importstöd till
ändamålsbestämt bistånd. De nya insatserna kan förväntas ta lång tid att
genomföra och utskottet anser att drygt 30% av reserverade medel bör
kunna tas i anspråk vid beräkningen av bistånd på oförändrad nivå för det
kommande budgetåret. Utskottet föreslår därför att till biståndsverksamhet
i Indien anvisas 292 milj.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 17 (s. 81) bort ha
följande lydelse:

17. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2g),
och med ändring av propositionens förslag, bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9b), och till medelsram
för Indien för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 292
milj. kr.

UU 1981/82:20

107

19. Tanzania

Reservanterna anser

dels att följande tillägg görs efter den del av utskottets yttrande på s. 53
som slutar med ”propositionens förslag.”

Som ovan nämnts har krisen i Tanzania nu nått en sådan omfattning att
överläggningar sedan länge pågått med IMF om en konsolidering av landets
ekonomi. Dessa har emellertid ännu icke lett till något resultat. Det
kan ifrågasättas om det är lyckligt för Tanzania på lång sikt att basera sin
ekonomi på ett så stort svensk bistånd som f. n. sker. Mot denna bakgrund
synes det utskottet riktigt att anslaget till Tanzania nästkommande budgetår
reduceras till 371 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 27, (s. 82) bort ha
följande lydelse:

27. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9b), och till
medelsram för Tanzania för budgetåret 1982/83 godkänner ett
belopp av 371 milj. kr.

20. Bangladesh, Guinea-Bissau, Kap Verde, Kenya, Lesotho, Zambia och
Zimbabwe

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som böljar med ”Utskottet
har ovan” och slutar med” propositionens förslag” bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av vad som anförts i det föregående om behovet av
besparingar också inom Sveriges utvecklingsbistånd får utskottet med
ändring av propositionens förslag tillstyrka delyrkande 9 a) i motion 2035 i
vad avser landramar för Bangladesh, Guinea-Bissau, Kap Verde, Kenya,
Lesotho, Zambia och Zimbabwe.

Utskottet avstyrker i konsekvens härmed yrkande 2 i motion 934 och
delyrkandena 2e) och 2 g) i motion 936 i vad avser ifrågavarande länder

dels att utskottets hemställanden i punkt 4.10 (s. 80) i ifrågavarande
moment bort ha följande lydelser, nämligen

13. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
g), och med ändring av propositionens förslag, bifaller
medelsförslaget i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till
medelsram för Bangladesh för budgetåret 1982/83 godkänner ett
belopp av 140 milj. kr.,

16. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82: 2035, delyrkande 9 a), och till
medelsram för Guinea-Bissau för budgetåret 1982/83 godkänner
ett belopp av 55 milj. kr.

UU 1981/82:20

108

18. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till
medelsram för Kap Verde för budgetåret 1982/83 godkänner ett
belopp av 35 milj. kr.,

19. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
g), och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till medelsram
för Kenya för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av
110 milj. kr.,

21. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2
g), och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till medelsram
för Lesotho för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av
17 milj. kr.

30. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till
medelsram för Zambia för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp
av 145 milj. kr.,

31. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2 e)
och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 a), och till medelsram
för Zimbabwe för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av
100 milj. kr.

21. Latinamerika

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 böljar med ”1 motion
395” och på s. 56 slutar med ”till Latinamerika." bort ha följande lydelse:

Anslaget för Humanitärt bistånd i Latinamerika har ökat från 30 milj. kr.
föregående budgetår till 40 milj. kr. innevarande budgetår. Regeringen
föreslår nu en ytterligare höjning med 10 milj. kr.

Med hänsyn till behovet av återhållsamhet i statsutgifterna är utskottet
av uppfattningen att det belopp som innevarande år anvisats för detta
ändamål bör vara tillräckligt även för nästkommande år. Om det skulle
visa sig att medelsbehoven överstiger anslaget torde regeringen på sedvanligt
sätt ha möjlighet att utnyttja katastrofreserven för angelägna insatser.
Utskottet tillstyrker därför den medelsanvisning som föreslås i yrkande 9
d) i motion 2035. I konsekvens härmed avstyrks yrkande 4 i motion 395
och delyrkande 2 0 i motion 936.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 35 (s. 82) bort ha
följande lydelse:

UU 1981/82:20

109

35. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2 0.
och motion 1981/82:395, yrkande 4, med ändring av propositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1981/82:2035, delyrkande
9 d), och till Humanitärt bistånd i Latinamerika för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 40 milj. kr.

22. Humanitärt bistånd i Södra Afrika

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar med ”Den
aktuella” och slutar med ”Södra Afrika.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett lika stort belopp, 120 milj. kr. som finns anslaget
för innevarande budgetår bör vara tillräckligt för att biståndet skall kunna
fortgå som avsetts. Utskottet delar därmed den uppfattning som framförs i
motion 2035 delyrkande 9 d).

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 38, (s. 83) bort ha
följande lydelse:

38. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:936, delyrkande 2 f),
och med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 d), och till medelsram
för Humanitärt biståd i Södra Afrika godkänner ett belopp av 120
milj. kr.

23. Regionala insatser

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 böijar med ”Denna
anslagspost” och på s. 59 slutar med ”anslagsposten” bort ha följande
lydelse

I linje med de synpunkter som tidigare redovisats om behovet av besparingar
även inom biståndsanslaget anser utskottet att ett belopp motsvarande
innevarande års är tillfyllest även för nästkommande budgetår.
Utskottet får därmed tillstyrka medelsförslaget i motion 2035, delyrkande
9 d), och föreslår ett oförändrat anslag till Regionala insatser.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 41 (s. 83) bort ha
följande lydelse:

41. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1981/82:2035, delyrkande 9 d), och till
Regionala insatser för budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp
av 60 milj. kr.

UU 1981/82:20

110

24. Särskilda program; miljö- och markvård samt energi

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som böijar med ”Utskottet
föreslår vidare” och slutar med ”medelsanvisning skall ske.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet föreslår vidare att det belopp på 5 milj. kr. varmed regeringens
förslag sänkts, tillförs den ointecknade reservationen på anslaget C2. Bilateralt
utvecklingssamarbete.

I motion 2035, delyrkande 9 e), föreslås att medelsramen för Miljö- och
markvård samt energi höjs med 25 milj. kr. utöver regeringens förslag till
100 milj. kr. I motion 936, delyrkande 2 h), föreslås en sänkning till 40 milj.
kr. Under utskottsbehandlingen har med anledning av motion 394 vidare
framställts yrkande om att inga särskilda medel skall anvisas till ifrågavarande
anslagspost.

Anslagsposten Miljö- och markvård samt energi avser ämnesinriktad
verksamhet av samma slag som finansieras genom posten Särskilda program.
Inom ramen för denna senare anslagspost bör man, enligt utskottets
uppfattning, kunna lägga ökad vikt vid angelägna insatser i fråga om miljöoch
markvård samt energi.

Utskottet instämmer i resonemanget i motion 394 om vikten av att
biståndsresursema koncentreras till det landinriktade och landsprogrammerade
biståndet. Mot denna bakgrund avstyrker det regeringens förslag
om 75 milj. kr. för Miljö- och markvård samt energi.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10 moment 44 (s. 83), bort ha
följande lydelse:

44. att riksdagen med avslag på budgetpropositionens förslag om
medelsanvisning till Miljö- och markvård samt energi, motion
1981/82:936, delyrkande 2h), och motion 1981/82:2035, delyrkande
9e), ger regeringen till känna vad utskottet med anledning
av motion 1981/82:394, yrkande 13, anfört om insatser inom
ifrågavarande sakområden.

25. Katastrofbistånd

Allan Hemelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som böijar med ”Biståndsbudgeten
måste” och slutar med ”avstyrks därmed” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har förståelse för synpunkten att katastrofanslagets storlek
inte exakt kan uppskattas i förväg. Det är också rimligt att den ibland kan
tas i anspråk för angelägna insatser av oförutsedd karaktär. Under senare

UU 1981/82:20

lil

år har emellertid mycket betydande reservationer uppkommit på denna
post. Detta förhållande och den omständigheten att det finns reservationer
även under andra biståndsposter gör att utskottet inte kan finna det rimligt
med en så betydande medelsanvisning som den regeringen föreslår.

Utskottet får därför tillstyrka den nedskärning av anslagsposten som
föreslås i motion 2035.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 52 (s. 83) bort ha
följande lydelse:

52. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 14, och
med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i
motion 1981/82:2035, delyrkande 9 g), och till Katastrofer för
budgetåret 1982/83 godkänner ett belopp av 185,8 milj. kr.

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande
reservationer:

26. Västra Sahara

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Rädda
barnen har” och slutar med ”anses besvarat.” bort ha följande lydelse:

Situationen i Västra Sahara kräver enligt utskottet ökad uppmärksamhet.
Ett särskilt problem för flyktingarna är att internationella organisationer
som UNHCR och Internationella röda korset på senare år inte nått ut
med bistånd. Till flyktinglägren i öknen behövs bl. a. mera livsmedel,
mediciner, proteser, skor, tält, filtar, vattentransportbilar och tankar för
dricksvatten. De stora behoven av bistånd och av effektiv kanalisering
talar för att Sveriges humanitära stöd bör kunna ges även direkt till POLISARIO.
Utskottet tillstyrker därför yrkande 15 i motion 394 vad avser
Västra Sahara.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 48 (s. 83) bort ha
följande lydelse:

48. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:394, yrkande 15, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
bistånd till Västra Sahara,

UU 1981/82:20

112

27. Bredare samarbete

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som boljar med "Till
skillnad från” och slutar med ”för nästkommande budgetår.” bort ha
följande lydelse:

I fråga om några länder i det karibiska området har riksdagen tidigare
beslutat om särskilda insatser inom ramen för det bredare samarbetet. I år
föreslår regeringen en fortsättning av detta stöd till Jamaica och Dominikanska
republiken. Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att
Sverige särskilt utvecklar det bredare samarbetet med både Dominikanska
republiken och Cuba. Därför tillstyrks i detta sammanhang yrkande 2 i
motion 395 om att medelsramen för 1982/83 för samarbetet med Dominikanska
republiken skall fastställas till 20 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10 moment 54, (s. 84) bort ha
följande lydelse:

54. att i riksdagen med bifall till motion 1981/82: 395, yrkande 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
medelsram för det bredare samarbetet med Dominikanska republiken.

28. Bredare samarbete

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som böljar med ”Till
skillnad från” och slutar med ”för nästkommande budgetår.” bort ha
följande lydelse:

1 fråga om några länder i det karibiska området har riksdagen tidigare
beslutat om särskilda insatser inom ramen för det bredare samarbetet. I år
föreslår regeringen en fortsättning av detta stöd till Jamaica och Dominikanska
republiken. Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att
Sverige särskilt utvecklar det bredare samarbetet med både Dominikanska
republiken och Cuba. Därför tillstyrks i detta sammanhang yrkande 3 i
motion 395 om att medelsramen för 1982/83 för samarbetet med Cuba skall
fastställas till 20 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 4. 10 moment 55, (s. 84) bort ha
följande lydelse:

55. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:395, yrkande 3, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
medelsram för det bredare samarbetet med Cuba.

UU 1981/82:20

113

Allan Hemelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) har
avgivit följande reservationer:

29. Särskilt förmånliga krediter

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som böijar med ”När
riksdagen” och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Användningen av förmånliga krediter för leveranser från Sverige för
projekt med hög utvecklingseffekt bidrar till att öka resursöverföringen till
u-länderna och till ökad upphandling i Sverige. Med hänsyn till de bedömningar
som görs vid beviljandet av förmånliga krediter anser utskottet att
ett ökat antal u-länder bör ges möjlighet till sådana krediter. Av detta skäl
bör den särskilda begränsning ifråga om länderkretsen som fastställdes när
systemet med förmånliga kreditgivning infördes, inte längre gälla vid prövningen
kreditförfrågningar. Utskottet ansluter sig i detta avseende till den
bedömning sorn görs i motion 2035, yrkande 7.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.10, moment 57, (s. 84) bort ha
följande lydelse:

57. att riksdagen bifaller motion 1981/82:2035, yrkande 7, angående
mottagarkretsen för särskilt förmånliga krediter.

30. Information

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 börjar med ”Av den
verksamhet” och på s. 86 slutar med ”motion 2035.” bort ha följande
lydelse:

Som framhålles i budgetpropositionen är också informationsanslaget
mycket högt i förhållande till informationsanslag till andra ändamål i den
statliga verksamheten. Utskottet delar uppfattningen som framförs i motion
2035 att en effektivisering av verksamheten är angelägen och att
anslaget därmed kan skäras ned med 5 milj. kr. och utgå med 17 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 5, moment 1, (s. 87) bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 18, och
med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i
motion 1981/82:2035, yrkande 10, och till Information för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 17000000 kr.

8 Riksdagen 1981182. 9 sami. Nr 20

UU 1981/82:20

114

31. Information

Torsten Bengtson, Gunnel Jonäng, Sture Korpås (alla c) och Linnea
Hörlén, Rune Ångström (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 85 böijar med ”Av den
verksamhet” och på s. 86 slutar ”i motion 2035.” bort ha följande lydelse:

Ett yrkande motsvarande yrkande 18 i motion 394 behandlades och
avslogs under förra riksmötet.

Utskottet är nu, liksom då, av uppfattningen att de enskilda organisationerna
är av stort värde för att fördjupa engagemanget för Sveriges biståndspolitik.
Utskottet anser emellertid att önskemål om anslagsökningar
på informationsområdet måste vägas mot andra angelägna biståndsbehov.

Å andra sidan framstår det i rådande ekonomiska läge som en viktig
uppgift att informera om utvecklingsproblemen. Någon nedskärning i informationsanslaget,
som i propositionen föreslås få oförändrad storlek för
nästa budgetår, är därför inte motiverad.

Av dessa skäl avstyrker utskottet yrkande 18 i motion 394 och yrkande

10 i motion 2035 samt tillstyrker propositionens förslag vid avsnitt C 3.

dels att utskottets hemställan i punkt 5, moment 1, (s. 87) bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:394, yrkande 18, och
motion 1981/82:2035, yrkande 10, bifaller propositionens förslag
och till Information för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 22000000 kr.

32. Styrelsen för u-landsforskning, SAREC (C 6)

Allan Hernelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 89 som böijar med ”Med
hänvisning till” och slutar med ”motion 2035 avstyrks därför.” bort ha
följande lydelse:

Med hänvisning till vad som ovan anförts om SAREC:s roll och uppgifter
tillstyrker utskottet motion 932 och yrkande 5 i motion 2035.

I yrkande 11 i motion 2035 föreslås en i förhållande till årets nivå
oförändrad medelsanvisning till SAREC innebärande 137875000 kr. Utskottet
anser att oförändrad anslagstilldelning är motiverad i avvaktan på
resultatet av regeringens utvärdering av SAREC:s verksamhet. Yrkande

11 i motion 2035 tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan i punkt 8, moment 1, 3 och 4, (s. 90) bort
ha följande lydelse:

1. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag, bifaller motion
1981/82:2035, yrkande 11, och till styrelsen för u-landsforskning
(SAREC) för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 137875000 kr.

UU 1981/82:20

115

3. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:932 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2035, yrkande 5, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för bilateralt utvecklingssamarbete

Torsten Bengtson, Gunnel Jonäng och Sture Korpås (alla c) har avgivit
följande särskilda yttrande:

I motion 1981/82:2083 av Britta Hammarbacken m.fl. (c) föreslås, att
riksdagen beslutar att uttala att Sverige i sin biståndspolitik och i sitt
internationella agerande i övrigt i högre grad bör inrikta sig på de globala
resurs- och miljöproblemen. Motionen ansluter till den föregående år lämnade
centermotionen 1980/81:1201 om u-ländemas situation och om inriktningen
av det svenska biståndet.

Utskottet menar, att vårt bistånd redan nu har denna inriktning och
noterar, att ”regeringen avser att även fortsättningsvis lägga särskild vikt
vid bistånd för landsbygdsutveckling, miljö- och markvård samt andra
områden som är direkt relaterade till de fattigaste människomas grundläggande
behov”. Utskottet uttalar också för egen del, att det kan ”dela
uppfattningen att de i motion 2083 nämnda behovsområdena är angelägna
mål för det svenska biståndet”. Därefter kommer emellertid utskottet till
att den svenska regeringen inte ensam kan fastställa vilka behov som skall
anses vara mest angelägna utan detta måste ske i en dialog mellan givare
och mottagare.

Det är självklart, att vi inte skall lämna ett bistånd, som mottagarlandet
inte prioriterar. Det borde emellertid vara lika självklart, att vi inte heller
skall lämna bistånd till ändamål, som vi själva inte prioriterar. I den dialog
utskottet talar om, måste mottagarlandets och Sveriges prioriteringar mötas.

I motionen 2083 liksom i föregående års motion 1201 efterlyses en sådan
prioritering från svensk sida. Vi noterar liksom utskottet med tillfredsställelse,
att den nuvarande regeringen lägger särskild vikt vid bistånd för
landsbygdsutveckling, miljö- och markvård och vid andra områden av
betydelse för de fattigaste människorna. Kvar står emellertid, att bilden av
det svenska biståndet är mycket splittrad. Många av insatserna är tveksamma
och kan vara en belastning för svensk biståndsvilja.

De fattigas nöd är nu så stor, hotet mot världen som hem för mänskligt
liv så överhängande, att resurserna måste riktas in på världens mest
angelägna behov. Vi måste bedöma, inom vilka av dessa behovsområden
svenskt bistånd kan betyda mest, och därefter utveckla vår kapacitet inom
dessa falt och koncentrera det svenska biståndet dit.

UU 1981/82:20

116

Med en sådan klar inriktning av det svenska biståndet på att möta de
fattigaste människornas grundläggande behov och på att bevara jordens
miljö och produktiva resurser kan en organisatorisk förändring av biståndet
också bli aktuell. Det kan bli fråga om att mera inordna det i internationella,
regionala eller globala, insatser. Det bör då också vara en svensk
strävan att stödja en motsvarande inriktning hos FN-organen.

Det är naturligt, att också bilateralt samarbete koncentreras till områden,
som prioriteras för svenskt bistånd. Därav följer, att detta bistånd bör
förändras från ett i tiden obegränsat rambistånd till samarbetsavtal kring i
tid och resurser bestämda insatser på områden som ingår i båda ländernas
prioriteringar.

2. Indonesienkonsortiet

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande
särskilda yttrande:

Svensk medverkan i biståndskonsortier eller konsultativa grupper har
enligt en sedan länge etablerad princip förbehållits dem, som avser länder
med vilka Sverige har eller planerar att ha ett omfattande utvecklingssamarbete.
Detta har i hög grad underlättat biståndsmyndigheternas verksamhet
och bidragit till att värna handlingsfriheten i biståndspolitiken.

1 ett särskilt yttrande till utrikesutskottets betänkande 1980/81:20 uttalade
vi att regeringens ansökan om observatörskap i biståndskonsortiet för
Indonesien (IGGI) enligt vår uppfattning innebar ett olyckligt avsteg från
denna princip. Även om observatörskap inte anses lika förpliktande som
medlemskap var det uppenbart att det manifesterade intresset för biståndskonsortiet
kunde skapa förväntningar om framtida svenskt bistånd. Vi
noterade därför med tillfredsställelse utskottets uttalande att man utgår
från att Sverige inte avser inleda biståndssamarbete med Indonesien. Samtidigt
underströk vi vikten av att inga nya avsteg, t. ex. på grund av
kommersiella eller politiska påtryckningar, gjordes från den etablerade
principen.

Årets budgetproposition berör dessa frågor på undanskymd plats i en
bilaga till tredje huvudtiteln. I en redogörelse för Världsbankens verksamhet
anges att det finns ett tjugotal konsortier och konsultativa grupper
under bankens ledning samt att ”Sverige är medlem i de grupper som berör
länder som mottar svenskt bilateralt bistånd”. Ingenting sägs om svenskt
observatörskap i olika grupper.

Med anledning härav finner vi det angeläget att upprepa att svensk
medverkan i biståndskonsortier och konsultativa grupper - antingen den
sker som medlem eller observatör — endast bör avse länder med vilka vi
har eller planerar ha ett omfattande utvecklingssamarbete.

UU 1981/82:20

117

3. Livsmedelsbistånd

Allan Hemelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) har
avgivit följande särskilda yttrande:

Enligt vår uppfattning bör överskottet av svensk jordbruksproduktion i
högre grad kunna utnyttjas för biståndsändamål. Även om målet för allt
bistånd bör vara att bidra till u-ländemas förmåga att bli självförsöijande
kommer under mycket lång tid framöver stora områden att lida svår brist
på livsmedel. Omkring 10% av det svenska skördeöverskottet går idag till
bistånd varvid det upphandlas till världsmarknadspriser. Vi anser att åtgärder
bör vidtagas för att öka storleken av de fasta åtaganden om spannmålsleveranser
som Sverige gjort. Särskilt angeläget blir detta om eller när den
internationella tillgången på vete minskar. I det sammanhanget bör också
undersökas vilka konsekvenserna skulle bli om spannmålsprodukterna
inköptes till gällande regleringspriser såsom föreslagits i motion 2034.

4. Vietnam

Torsten Bengtson (c) har avgivit följande särskilda yttrande:

Regeringens bedömning att det i takt med slutförandet av de pågående
projekten i Vietnam bör vara möjligt att sänka landramen bör beaktas. Det
borde ha varit möjligt att redan under nästa budgetår sänka landsramen till
200 miljoner kronor som föreslagits i motion 1244.

När Bai Bang-projektet beslöts första gången angavs kostnaden till ca
500 miljoner kronor. Efter vad som kan bedömas idag blir kostnaden ca
fyra gånger så stor eller omkring 2 miljarder kronor. På grund av nödvändigheten
att slutföra Bai Bang-projektet har riksdagen inte haft tillfälle att
bedöma vilket belopp som under normala förhållanden borde lämnas till
Vietnam i bistånd. När nu Bai Bang och sjukhusprojekten är slutförda bör
visserligen Sverige under en tid medverka till att driften vid dessa anläggningar
tryggas, men därefter bör tiden vara mogen för att överväga hur
stort biståndet bör vara och på vilket sätt det bör utgå. Därvid torde det
vara helt oriktigt att jämföra med belopp som utgått under de onormala
förhållanden när Bai Bang-projektet pågick. Regeringen bör därför inte
utan riksdagens hörande och beslut utfästa nya bidragsbelopp.

Vid bedömningen av eventuellt stöd till Vietnam i fortsättningen bör
relationen till andra bidragsländer beaktas, men även riksdagens beslut om
riktlinjerna för utvecklingssamarbetet (UU 1978/79:1) där det sägs: ”Personliga
fri- och rättigheter är för människorna i u-länderna lika åtråvärda
som hos oss, och övergrepp drabbar lika hårt. Kravet på ett folkligt
deltagande i beslutsprocessen måste gälla alla politiska system. Det är
önskvärt att biståndet kan tjäna att främja eller bevara en demokratisk
samhällsstruktur. ”Vietnam bryter obestridligen mot mänskliga rättighetskonventionerna
när man ockuperat och underkuvat Kampuchea under tre
år.

UU 1981/82:20

118

I väntan på att regeringen inför nästa års budgetproposition överväger
frågan om det framtida biståndet till Vietnam i hela dess vidd mot bakgrund
av de av mig påtalade förhållandena, kan jag dock acceptera det av
regeringen för 1982/83 föreslagna rambeloppet.

5. Särskilda program

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande
särskilda yttrande:

Under den borgerliga regeringsperioden har den andel av biståndsresurserna
som anslagits till egentligt, landinriktat bistånd skurits ned. Det
landprogrammerade biståndet har fatt stå tillbaka till förmån för diverse
andra aktiviteter. En rad av dessa såsom s. k. ämnesinriktad verksamhet,
insatsförberedelser och resultatvärdering m. m. har traditionellt redovisats
under anslagsposten Särskilda program. Den dominerande delen har utgjorts
av den ämnesinriktade verksamheten, som främst anknyter till det
som tidigare benämndes multibiverksamhet.

Det är denna del som regeringen tilldelat snabbt ökande resurser. När
sedan någon post inom denna verksamhet blivit särskilt stor har den brutits
ut och omvandlats till en egen anslagspost.

Denna politik fullföljs i årets budgetproposition. Sålunda har ökningen
av den ämnesinriktade verksamheten förlagts, inte till ifrågavarande anslagspost,
utan till den förra året utbrutna posten Miljö- och markvård.
Denna har i år försetts med tillägget ”samt energi” och höjts från 30 till 75
milj. kr. Utskottets borgerliga majoritet har sedan ökat detta belopp med
ytterligare 5 milj. kr.

Vi uppfattar regeringens och riksdagsmajoritetens budgetteknik på denna
punkt som ett försök att dölja den pågående, mycket kraftiga förskjutningen
från länderdestinerat bistånd till ämnesinriktade aktiviteter. Därmed
riskerar man att fjärma sig också från riksdagsbeslutet om att det
direkta biståndet i första hand skall gå till länder, som själva för en politik
inriktad på utjämning och social rättvisa.

Det är mot denna bakgrund som vi anser det angeläget att redovisningen
i biståndsbudgeten ger en samlad bild av hur stora resurser som anslås för
olika ämnesinriktade verksamheter. Ett steg i denna riktning skulle vara
att åter föra in verksamheten inom miljö- och markvården samt energiområdet
under anslagsposten Särskilda program.

6. Miljö- och markvård

Allan Hemelius, Ingrid Sundberg och Per-Olof Strindberg (alla m) har
avgivit följande särskilda yttrande:

En positiv förändring i inriktningen av det svenska biståndet utgör den i

UU 1981/82:20

119

propositionen föreslagna ökade satsningen på miljö och markvård vari
också energibiståndet skall ingå. Från moderata samlingspartiets sida har
vi framhållit angelägenheten av att biståndet i högre grad koncentreras till
områden inom vilka Sverige har goda tekniska och personella resurser. Dit
hör bland annat frågor som rör utnyttjande av mark och andra naturresurser
samt energifrågor. I motion 2035 har vi föreslagit en höjning av här
förevarande anslag med 25 milj. kr. Denna höjning har varit motiverad av
önskvärdheten att kunna deltaga i särskilda energiprojekt. Ett sådant,
Kotmale, blir senare föremål för särskild proposition och i avvaktan därpå
avstår vi från att framföra förslag om en höjning av anslaget till Miljö- och
markvård och biträder utskottets förslag om ett anslag på 80 milj. kr.

7. Östra Timor

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande
särskilda yttrande:

På Östra Timor har den indonesiska militära ockupationen - som skett
efter avkoloniseringen från Portugal — lett till en svältkatastrof. Av en
befolkning på mellan 600000 och 800000 - uppskattningen varierar —
dödades troligen över 100000 människor under kriget.

Under 1979 tillät den indonesiska regeringen för första gången det internationella
Röda korset att i begränsad omfattning arbeta i Östra Timor.
Dessa katastrofinsatser har nu avslutats. Nöden fortsätter emellertid att
vara stor. Den svenska regeringen bör fortsätta katastrofhjälpen till Östra
Timor. Under förutsättning att praktiska möjligheter föreligger bör humanitär
hjälp, även till flyktingar, kunna kanaliseras genom Fretelin, den
rörelse som ledde utvecklingen på Östra Timor under den korta tiden av
frihet efter det portugisiska kolonialväldets fall och före den indonesiska
invasionen.

8. Enskilda organisationer

Torsten Bengtson, Gunnel Jonäng och Sture Korpås (alla c) har avgivit
följande särskilda yttrande:

Samtidigt som vi ställer oss bakom utskottets tillstyrkan av 190 miljoner
kronor till Enskilda organisationer, förutsätter vi, att regeringen vid behov
kan ta i anspråk ytterligare medel för att tillgodose synnerligen angelägna
och välmotiverade ansökningar.

9. U-landspolitiken

Gertrud Sigurdsen, Sture Palm, Olle Göransson, Mats Hellström, Sture
Ericson, Jan Bergqvist och Axel Andersson (alla s) har avgivit följande
särskilda yttrande:

UU 1981/82:20

120

Många u-länder har uttalat önskemål om att vidga samarbetet med
Sverige. Detta gäller såväl kommersiellt och industriellt samarbete som
politiskt och kulturellt. Ett av motiven härför är Sveriges ställning som
litet, alliansfritt land med en tradition av aktiv och oberoende utrikespolitik.
Ett samarbete med Sverige kan för olika u-länder vara ett bättre
alternativ än med stormakter, gamla kolonialländer eller multinationella
jätteföretag.

Också för Sveriges del är det viktigt med ett större samarbete med uländer
som strävar efter politiskt och ekonomiskt oberoende. I likhet med
många länder i Tredje världen har vi vidare intresse av att sprida det
internationella beroende, som följer av en omfattande utrikeshandel, till en
större länderkrets.

Ett vidgat u-landssamarbete är angeläget för Sveriges del även från
näringspolitiska och kommersiella utgångspunkter. U-landsmarknaderna
- i första hand OPEC och de nya industriländerna - kommer sannolikt att
uppvisa en högre expansionstakt i framtiden än våra traditionella handelspartner
i industri världen. Vi bör ha mycket att vinna på ett ökat utbyte
med de nya marknaderna, både när det gäller utrikeshandel och industriell
utveckling.

Världsekonomin och -handeln karakteriseras allmänt av tendenser till
ökat statligt inflytande. Utvecklingen mot olika protektionistiska ingrepp
har bl. a. denna innebörd. Intemhandeln inom storföretagen ökar, stora
marknadsområden omfattas av regleringar uppbyggda av storföretag, ofta
med statligt stöd. Dessutom spelar även i-ländernas regeringar en allt
större roll som avtalsslutande part och finansiär i affärer med u-länderna.

Det är därför en väsentlig utgångspunkt att samarbetet förutsätter statlig
medverkan. I u-länderna är det ofta regeringen eller ett överordnat statligt
organ som är avtalspartner. Man har haft svårt att i Sverige hitta en central
motpart. På svensk sida finns det behov av en samordning av olika myndigheters
och institutioners verksamhet. Behovet av samordning på
svensk sida förstärks av att allt fler u-länder vill föra över kunskap och
teknologi i hela färdiga system snarare än enskilda produkter.

Det är mot denna bakgrund som socialdemokraterna lagt fram förslag
om övergripande samarbetsavtal som instrument i en strävan till fördjupade
u-landsrelationer. Sådana avtal kan gälla länder som i dag får svenskt
bistånd men också andra länder där det finns gemensamma intressen av ett
fördjupat samarbete på grundval av t. ex. utrikespolitiska, industriella och
kommersiella motiv.

I de fall samarbetsavtal sluts med biståndsmottagarländer kan u-landet,
om det så önskar, använda pengar från landramen för att finansiera samarbetsavtalet.
Även ett samarbete med andra länder, som uppfyller kraven
för att erhålla svenskt bistånd, bör kunna finansieras ur budgetanslaget för
biståndet.

UU 1981/82:20

121

På motsvarande sätt är det naturligt att ett samarbete som bestämts
utifrån andra principer finansieras på annat sätt. Ett samarbetsavtal som
träffas utifrån kommersiella intressen finansieras utifrån de budgetposter
som är avsedda för att främja svensk export.

Förverkligandet av samarbetsavtalen förutsätter en samordning av de
statliga organ som i dag sköter u-landskontakterna vid sidan av SIDA.
Dessa bör föras ihop till en organisation för utvidgat u-landssamarbete,
som både disponerar egna finansiella resurser och har vida förhandlingsfullmakter
i sin förmedlarroll.

Det är angeläget att arbetet på detta område bedrivs kraftfullt. Frågan
om former och metodik för en vidare användning av samarbetsavtal inom
u-landspolitiken bör därför skyndsamt prövas av regeringen.

UU 1981/82:20

Förteckning över motioner/yrkanden som behandlas i betänkandet

122

Motion

Utskottets
yttrande återfinns
under
punkt

Utskottets
hemställan
återfinns
under punkt

1981/82:185 av

(c) om SIDA-bidrag

för Enskilda Organisationer

1981/82:187 av Lars Wemer m. fl 4.4 4.10

(vpk) om ökat stöd till Nicaragua
och befrielserörelsema i Guatemala,

El Salvador, m. m. yrkande 1

1981/82:262 av Margot Håkansson m. fl. 3 3

(fp) om ytlysande av ett FN-år mot

narkotika

1981/82:301 av Lars Wemer m. fl. (vpk) 4.1,4.7 4.10

om Demokratiska Republiken Öst-Timor,
yrkandena 1, 2 och 4

1981/82:339 av Ann-Cathrine Haglund och 4.1 4.10

Birgitta Rydle (m) om ökad satsning
på vattenprojekt i det svenska biståndet 1981/82:394

av Gertrud Sigurdsen m. fl. 2, 3, 4.1, 2,3,

(s) om det internationella utvecklings- 4.3, 4.6, 4.10,5

samarbetet, yrkandena 1—6, 8-18 4.7,4.8,

4.9,5

1981/82:395 av Gertrud Sigurdsen m. fl. 4.3, 4.4, 4.10

(s) om biståndet till Centralamerika 4.8

och Karibien

1981/82:528 av Ingrid Sundberg m. fl. 5 5

(m) om SIDA:s informationsförmedling

1981/82:530 av Lars Wemer m. fl. (vpk) 4.7 4.10

om erkännande av PLO m. m., yrkande 6

1981/82:722 av Britta Hammarbacken och 8 8

Karin Israelsson (c) om bioteknikens

utveckling

1981/82:725 av Lars Wemer m. fl. (vpk) 4.7 4.10

om åtgärder mot militärregeringen i
Turkiet, yrkande 3

1981/82:728 av Lars Wemer m. fl. (vpk) 4.3 4.10

om biståndet till Cuba

1981/82:932 av Sten Sture Paterson m. fl. 8 8

(m) om prioriterad forskning inom
SAREC:s verksamhetsområde

1981/82:934

(vpk) om bistånd till Vietnam,

Laos och Kampuchea m. m.
yrkandena 1 -4

1981/82:936 av Lars Wemer m. fl. 2, 3, 4.2, 2.3.4.10

(vpk) om biståndspolitiken 4.3.4.4, 4.5,

4.6, 4.8

1981/82:1242 av Torsten Bengtson 4.6 4.10

m. fl. (c) om stöd till Worldview
International Foundation

UU 1981/82:20

123

Motion	Utskottets yttrande åter-finns under punkt	Utskottets hemställan återfinns under punkt
1981/82:1243 av Bertil Danielsson m. fl. (m) om svenska småhus i biståndsarbetet	4.2	4.10
1981/82:1244 av Ulla Ekelund m. fl. (c) om utvecklingssamarbetet med Vietnam	4.3	4.10
1981/82: 1245 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson om bundet bistånd	4.2	4.10
1981/82: 1247 av Anders Högmark av Bertil Danielsson (m) om bundet bistånd	4.2	4.10
1981/82: 1248 av Börje Hörnlund och Karin Israelsson om Teknologi för småindustriell verksamhet till u-ländema	4.2	4.10
1981/82: 1249 av Tore Nilsson (m) om det humanitära biståndet till södra Afrika	4.5	4.10
1981/82:1251 av Oswald Söderqvist m.fl. (vpk) om ökade insatser för Etiopien	4.3	4.10
1981/82:1253 av Mårten Wemer (m) om ökat anslag till FN:s narkotika-bekämpning	3	3
1981/82:1254 av Mårten Wemer och Per Petersson (m) om bundet bistånd	4.2	4.10
1981/82: 1255 av Mårten Wemer m. fl. (m) om biståndsinsatser genom enskilda organisationer	4.7	4.10
1981/82: 1720 av Maj-Lis Lööw m. fl. (s) om stöd till u-ländemas kvinnor	4.1	4.10
1981/82: 1722 av Martin Olsson m. fl. (c) om omprövning av biståndsav-tal	4.1	4.10
1981/82:1724 av Lars-Ingvar Sörenson av Thure Jadestig (s) om ett FN-år mot narkotika	3	3
1981/82:2034 av Gösta Bohman m. fl. (m) om svenskt spannmål som u-lands-bistånd	4.2	4.10
1981/82:2035 av Gösta Bohman m. fl. (m) om biståndspolitiken	3, 4.1, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5, 4.6, 4.7, 4.8, 4.9, 5,8	3,4.10, 5, 8
1981/82:2083 av Britta Hammarbacken m. fl. (c) om inriktningen av bi-ståndspolitiken	4.1	4.10

UU 1981/82:20 124

Innehållsförteckning sida

1 U-ländema i det internationella samarbetet

Propositionen 1

2 Anslagsutveckling, planeringsramar, besparingar m. m.

Propositionen 6

Motioner 9

Utskottet 9

3 Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)

Propositionen 10

Motioner 19

Utskottet 20

4 Bilateralt utvecklingssamarbete (C 2)

4.1 Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet.

Propositionen 24

Motioner 29

Utskottet 30

4.2 Återflöde av biståndsmedel och bundet bistånd

Propositionen 35

Motioner 38

Utskottet 39

4.3 Samarbete med enskilda länder

Propositionen 43

Motioner 45

Utskottet 47

4.4 Latinamerika

Propositionen 54

Motioner 54

Utskottet 55

4.5 Södra Afrika och regionala insatser

Propositionen 56

Motioner 57

Utskottet 57

4.6 Särskilda Program; miljö- och markvård samt energi

Propositionen 59

Motioner 60

Utskottet 61

4.7 Katastrofbistånd; bistånd genom enskilda
organisationer

Propositionen 63

Motioner 64

Utskottet 65

4.8 U-landspolitik, bredare samarbete, förmånliga
krediter, SWEDFUND

Propositionen 70

Motioner 74

Utskottet 75

4.9 Anslaget till bilateralt utvecklingssamarbete

Propositionen 79

Motioner 79

Utskottet 79

4.10 Samlade hemställanden under punkt 4 80

UU 1981/82:20 125

5 Information (C 3)

Propositionen 84

Motioner 85

Utskottet 85

6 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) (C 4)

Utskottet 87

7 Nämnden för u-landsutbildning (C 5)

Utskottet 87

8 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) C 6)

Propositionen 87

Motioner 87

Utskottet 88

9 Nordiska afrikainstitutet (C 7)

Utskottet 90

10 Lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m. (C 8)

Utskottet 90

Reservationer

1. Tennavtalet (s) 91

2. IFC(s) 91

3. Bidrag till internationella biståndsprogram (m) 92

4. Bidrag till internationella biståndsprogram (s) 93

5. Avbrytande av bistånd m. m. (m) 95

6. Återflöde och bundet bistånd (s) 96

7. Återflöde och bundet bistånd (m) 96

8. Allmänna synpunkter på det bilaterala biståndet;

landramen för Angola (m) 97

9. Angola (c/fp) 98

10. Etiopien (c/fp) 99

11. Etiopien (m) 99

12. Mozambique (m) 100

13. Mogambique (c/fp) 101

14. Nicaragua (m) 102

15. Nicaragua (c/fp) 102

16. Vietnam (m) 103

17. Vietnam (c/fp) 104

18. Indien (m) 106

19. Tanzania (m) 107

20. Bangladesh, Guinea-Bissau, Kap Verde, Kenya, Lesotho,

Zambia och Zimbabwe (m) 107

21. Latinamerika (m) 108

22. Humanitärt bistånd i Södra Afrika (m) 109

23. Regionala insatser (m) 109

24. Särskilda program; miljö- och markvård samt energi (s) 110

25. Katastrofbistånd (m) 110

26. Västra Sahara (s) lil

27. Bredare samarbete med Dominikanska republiken (s) 112

28. Bredare samarbete med Cuba (s) 112

29. Särskilt förmånliga krediter (m) 113

30. Information (m) 113

31. Information (c/fp) 114

32. Styrelsen för u-landsforskning, SAREC (m) 114

UU 1981/82:20 126

Särskilda yttranden

1. Riktlinjer för bilateralt utvecklingssamarbete (c) 115

2. Indonesienkonsortiet (s) 116

3. Livsmedelsbistånd (m) 117

4. Vietnam (c) 117

5. Särskilda program (s) 118

6. Miljö-och markvård (m) 118

7. Östra Timor (s) 119

8. Enskilda organisationer (c) 119

9. U-landspolitiken (s) 119

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982