UbU 1981/82:6
Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:6
om studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola
m. m. (prop. 1981/82:15)
Propositionen
Regeringen har i proposition 1981/82:15 (utbildningsdepartementet)
dels föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer som i propositionen har förordats för skolans
arbetslivsförberedelse,
2. godkänna vad som i propositionen har förordats om intagning till
gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9,
3. godkänna vad som i fråga om yrkesintroduktion i propositionen har
förordats om en prövning av andra alternativ efter vaije tioveckorsperiod,
4. godkänna att för studie- och yrkesorienteringsfunktionen i grundskolan
och gymnasieskolan samt för uppföljande studie- och yrkesorientering
konstrueras statligt reglerade tjänster i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som har förordats i propositionen,
5. godkänna de principer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
som har förordats i propositionen,
6. besluta att den nya organisationen i fråga om tjänster skall bölja
tillämpas den 1 juli 1983,
7. besluta att de nya principerna för statsbidrag skall gälla för tiden
fr. o. m. den 1 juli 1982,
8. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
9. om studie- och yrkesorientering för invandrarelever,
10. om ansvarsfördelningen mellan skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna
avseende studie- och yrkesorientering,
11. om ansvarsfördelningen mellan skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen
i fråga om produktion och distribution av tryckt informationsmaterial,
12. beträffande fortbildning av studie- och yrkesorienteringskonsulenter.
I propositionen behandlas mål och riktlinjer för studie- och yrkesorienteringen
(syo) och organisationen av denna i grundskolan och gymnasieskolan.
Ett av skolans viktigaste mål är att förbereda eleverna för arbetslivet.
Denna arbetslivsförberedelse är en uppgift för all undervisning. När den
1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 6
UbU 1981/82:6
2
nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) träder i kraft höstterminen 1982
ersätts den praktiska yrkesorienteringen (pryo) med praktisk arbetslivsorientering
(prao) på minst sex veckor. I propositionen läggs stor vikt på
praons utformning och kvalitet liksom dess inplanering i undervisningen.
I samband med vägledningen inom syo bör de elever prioriteras, som har
svårigheter av något slag i skolan, vilket ofta gäller exempelvis invandrarelever.
Uppföljningen av de elever som är 16 och 17 år och som efter
grundskolan varken studerar eller har arbete bör vara en annan prioriterad
uppgift för syon. Föredraganden förordar att verksamheten med intagning
till gymnasieskolan på höstterminsbetyget i årskurs 9 skall bli reguljär.
Vidare föreslås en något annorlunda ordning för 40-veckors yrkesintroduktion.
Planeringsrådens uppgifter och arbetsformer berörs, både med avseende
på de lokala och de regionala råden.
För att betona syons roll som en del av skolans arbetslivsförberedelse
föreslås tjänster, i vilka kan ingå både syo och undervisning. Därigenom
underlättas utläggning av tjänster så att syo-funktionärema kan få full
tjänst på en skolenhet. Syo bör vara huvudfunktionen i tjänsten. I syotjänsten
bör också kunna ingå tjänstgöring som sekreterare i det lokala
planeringsrådet och inom den uppföljande verksamheten. Yrkesvalslärare
bör vara behöriga att söka de nya syo-konsulenttjänstema.
Syo-anslaget bör föras över till driftbidraget för grundskolan resp. för
gymnasieskolan. Förslagen i propositionen föreslås träda i kraft den 1 juli
1982. Den nya organisationen för syo-funktionärer bör börja tillämpas den
ljuli 1983.
Motionerna
Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1980/81
1980/81:548 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till en förstärkning av syo-konsulenternas och
yrkesvägledarnas utbildning inom den tekniska sektorn.
1980/81:733 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer att försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering
i förskolan och på lågstadiet initieras inom ramen för nuvarande resurser.
1980/81:1713 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas
3. att syo-konsulenternas utbildning ses över med hänsyn till vad i
motionen anförts.
(Yrkandena 10 och 11 har utskottet behandlat i betänkande 1980/81:20,
yrkande 4 i betänkande 1980/81:22, yrkandena 1, 2 och 9 i betänkande
1980/81:37, yrkandena 5, 6 och 7 i betänkande 1980/81:39 samt yrkande 8 i
betänkande 1981/82:3.)
UbU 1981/82:6
3
Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:15
1981/82:73 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om centralt utarbetade modeller som stöd för det lokala
sy o-arbetet,
2. att riksdagen med hänvisning till vad som anförts i motionen återförvisar
förslagen om statligt reglerade tjänster för syo-konsulenter och
fortbildning av syo-konsulenter samt begär nytt förslag av regeringen i
enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om anpassning av skolarbetet under vårterminen i årskurs
9 i samband med att s. k. höstterminsintagning till gymnasieskolan
införs.
1981/82:74 av Lars Hedfors m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamhet med s.k. rullande praktisk arbetslivsorientering,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om studie- och yrkesorientering för elever med fysiska,
psykiska eller sociala handikapp samt invandrarelever,
3. att riksdagen beslutar att ett särskilt statsbidrag skall utgå för uppföljande
studie- och yrkesorientering och inte bakas in i förstärkningsresursen,
som föreslås i propositionen,
4. att riksdagen uttalar att det för tillträde till den nya syo-funktionärsutbildningen
skall krävas en tidigare yrkeserfarenhet av minst samma omfattning
som till den nuvarande utbildningen.
1981/82:75 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att komplettera de i proposition 1981/82:15 förordade riktlinjerna för skolans
arbetslivsförberedelse i enlighet med vad som anförts i motionen.
1981/82:76 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att kvaliteten i den praktiska arbetslivsorienteringen
(prao) skall vara utgångspunkten för dess utformning och omfattning,
2. att riksdagen beslutar att handlingsprogram skall utformas för den
praktiska arbetslivsorienteringen samt att detta skall redovisas i den lokala
arbetsplanen,
3. att riksdagen uttalar att även staten och landstingen har ett ansvar för
att prao-platser erbjuds,
4. att riksdagen uttalar att studie- och yrkesorienteringen skall vara en
saklig och objektiv orientering som ges med respekt för den enskilda
individen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om intagning till gymnasieti
Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 6
UbU 1981/82:6
4
skolan på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9 och uttalar att försöksverksamheten
bör utvärderas och redovisas för riksdagen innan beslut
fattas,
6. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om nya tjänster
med enbart studie- och yrkesorientering,
7. att riksdagen uttalar att syo-tjänsterna konstrueras med stor flexibilitet
beträffande kombinationen av studie- och yrkesorientering och undervisning,
8. att riksdagen uttalar att skolstyrelserna själva får välja former för
kontakt mellan skola och arbetsliv,
9. att riksdagen beslutar att det för vatje elev i yrkesintroduktionen skall
upprättas ett skriftligt individuellt åtgärd sprogram och att skolstyrelsen
har ett kontinuerligt uppföljningsansvar.
1981/82:77 av Alf Wennerfors (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att de i motionen anförda synpunkterna
beaktas.
Utskottet
Nuvarande organisation för studie- och yrkesorientering (syo) bygger på
riksdagens beslut med anledning av proposition 1971:34 om studie- och
yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola (UbU 1971:21, rskr
1971:214). Vid beslutet om försöksverksamhet med syo uttalade riksdagen
att Kungl. Maj:t med uppmärksamhet borde följa utvecklingen inom området
och när erfarenheter vunnits återkomma till riksdagen i frågan. Kungl.
Maj:t uppdrog den 4 juni 1971 åt skolöverstyrelsen (SÖ) att under en
femårsperiod utvärdera försöksverksamheten med den nya syo-organisationen.
Den 30 juni 1979 inkom SÖ till regeringen med en utvärderingsrapport.
Rapporten har remissbehandlats.
I nu föreliggande proposition 1981/82:15 behandlas mål och riktlinjer för
syon och organisationen av denna i grundskolan och gymnasieskolan.
1. Riktlinjer för skolans arbetslivsförberedelse
Syo är ett sammanfattande begrepp för inslag i skolans undervisning
som särskilt syftar till att ge eleverna förberedelse för framtida yrkesval
och kunskaper om arbetslivet. Ett led i elevernas syo är den praktiska
arbetslivsorienteringen (prao). Denna är alltså en del av skolans förberedelse
av eleverna för arbetslivet och skall bidra till att ge eleverna ökade
kunskaper om samhälle och arbetsliv. Praon skall föra in kunskaper om
arbetslivet i undervisningen.
I propositionen fastslås att praon på ett planerat och systematiskt sätt
UbU 1981/82:6
5
bör ingå i skolans undervisning. Det bör åligga alla lärare och skolledare att
inom ramen för sitt arbetsområde i skolan tillgodose elevernas behov av
arbetslivsförberedelse. Föredragande statsrådet erinrar om att praon enligt
den nya läroplanen har en bredare målsättning jämfört med den tidigare
verksamheten med praktisk yrkesorientering.
Riksdagen beslöt med anledning av propositionen om ny läroplan för
grundskolan m. m. (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422)
att för praon skulle anslås upp till tio veckor utlagda under hela grundskoletiden.
Detta mål kan emellertid inte uppnås omedelbart, bl. a. av det
skälet att det kan vara svårt att få fram tillräckligt antal praktikplatser.
Som en första etapp mot målet gäller fr. o. m. läsåret 1982/83 att praon skall
omfatta minst sex veckor. Statsrådet anför i den nu aktuella propositionen
att praon, som en följd av att den fått en större tidsresurs i grundskolans
undervisning, skall ingå i olika former i skolans verksamhet från den första
till den sista årskursen.
Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) utgör studiebesök och prao
en del av skolans läroplansbundna verksamhet, som förläggs utanför skolbyggnaden.
Detta innebär således att skolan har ett ansvar för eleven även
under den del av skoltiden som eleven tillbringar i arbetslivet. Genom
praon får eleverna material och exempel från arbetslivet att arbeta vidare
med i skolan. Anknytningen till skolans undervisning bör enligt föredragande
statsrådet vara den övergripande målsättningen för skolan, eleven
och arbetsplatsen vid prao. I skolstyrelsens ansvar för utbildningen i
grundskolan ligger självfallet, menar statsrådet, en skyldighet att se till att
praon anordnas enligt läroplanen och andra föreskrifter.
I läroplanen för grundskolan (Lgr 80) understryks att kvaliteten i skolans
arbetslivsanknytning måste förbättras. Detta bör enligt föredragande statsrådet
ske genom att studiet av arbetslivet byggs upp på samma systematiska
sätt som studiet av olika ämnen i skolan. Vidare framhålls att det
visserligen är viktigt att eleverna får erfarenheter från så många verksamhetsområden
inom arbetslivet som möjligt, men att krav på kvalitet i praon
är minst lika viktigt. Därmed avser statsrådet de möjligheter eleverna får
att personligen delta i olika verksamheter på arbetsplatsen, den handledning
av och den kontakt de får med arbetstagarna och partsföreträdarna på
arbetsplatsen samt de möjligheter eleverna får att skaffa sig fördjupade
kunskaper och erfarenheter om en arbetsplats. För att praon skall uppnå
sitt syfte krävs enligt föredragande statsrådet ett gediget planeringsarbete,
en god organisation och lärare som betraktar elevernas arbetslivskontakter
som en resurs för sin undervisning i olika ämnen.
Att kvaliteten i praon skall vara utgångspunkten för dess utformning och
omfattning krävs i motion 1981/82:76 (yrkande 1). Motionärerna anser det
vidare så viktigt att syftet och målen för verksamheten styr valet av
åtgärder att det måste klart fastslås i skolförordningen att ett handlingspro
-
UbU 1981/82:6
6
gram för praon skall utformas och att detta skall redovisas i den lokala
arbetsplanen (yrkande 2).
Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet anfört om krav på
kvalitet i praon. Utskottet ansluter sig också till att man på vaije skola -med utgångspunkt i lärarnas, elevernas och arbetslivsrepresentantemas
erfarenheter och uttryckta önskemål — bör utforma handlingsprogram för
praon, vilket bör redovisas i den lokala arbetsplanen. Därigenom tillgodoses
motionärernas önskemål, varför riksdagen bör avslå motion 1981/
82:76 yrkandena 1 och 2.
I motion 1981/82:74 framförs farhågor för att det kan bli svårt att skaffa
fram alla de prao-platser som kommer att behövas vid en fortsatt utvidgning
av prao-verksamheten. Det finns enligt motionärerna vidare risk för
att de kvalitativa kraven på prao-platsema inte blir uppfyllda. De menar att
man bör se över möjligheterna att ändra prao-verksamhetens organisation.
Ett sätt skulle härvid vara att ett system med "rullande prao" införs, dvs.
att endast några få elever åt gången går ut på prao. Man skulle då kunna
utnyttja ett begränsat antal väl lämpade arbetsplatser (yrkande 1).
Utskottet anser att det kan finnas uppenbara nackdelar i ett system med
”rullande prao”. De hänför sig bl.a. till de problem som uppstår, när
enstaka eller ett fåtal elever återvänder till arbetet i skolan från arbetsplatsen
utanför skolan. Det skulle enligt utskottets mening krävas särskilda
resurser för att hjälpa de återvändande eleverna att inhämta vad de gått
miste om av undervisningen i skolan under prao-perioden. Nuvarande
regler för ifrågavarande verksamhet ger dock vissa möjligheter för kommun
att anpassa praon efter näringslivets struktur på orten. Dessa regler
bör självfallet fortfarande finnas kvar. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1981/82:74 yrkande 1.
Beträffande tillgången på prao-platser anförs bl. a. i propositionen att de
privata och kommunala arbetsgivarna f. n. tar emot en större andel av
eleverna i prao än vad som svarar mot dessa arbetsgivares andel av
arbetsmarknaden. Mot bakgrund härav hemställs i motion 1981/82:76 yrkande
3 att riksdagen uttalar att även staten och landstingen har ett ansvar
för att prao-platser erbjuds.
Utskottet utgår från att samtliga sektorer inom arbetslivet tillhandahåller
praktikplatser i ett antal som står i rimligt förhållande till resp. sektors
andel av arbetsmarknaden. Det bör härvid vara naturligt att staten och
landstingen påtar sig en andel av prao-platsema som i stort är proportionell
med antalet heltidsanställda hos dem. Detta innebär en utökning av antalet
prao-platser hos staten och landstingen i förhållande till situationen läsåret
1979/80. Utskottet anser att frågan ej behöver föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida. Motion 1981/82:76 yrkande 3 bör därmed
avslås.
UbU 1981/82:6
7
I propositionen anförs att arbetslivsorienteringen liksom skolans övriga
verksamhet skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män i familj,
arbetsliv och samhälle i övrigt. Beträffande flickors och pojkars studieval
framgår det av en nyligen publicerad forskningsrapport från gymnasieutredningen
att det fortfarande är stora skillnader i deras val. I proposition
1980/81:126 om arbetsmarknadspolitikens framtida inriktning anförs att
kvinnors benägenhet till yrkesmässig rörlighet kommer att vara av avgörande
betydelse för kvinnors sysselsättning under 1980-talet. De negativa
effekterna av flickornas könsrollsbundna val i skolan för deras framtida
verksamhet betonas klart. Mot denna bakgrund vill föredragande statsrådet
i den nu aktuella propositionen understryka att det är ett stort ansvar
som vilar på skolan att göra eleverna och framför allt flickorna medvetna
om vad följderna kan bli av de könsrollsbundna valen.
I praon skall eleverna enligt läroplanen för grundskolan under minst
veckolånga perioder skaffa sig erfarenheter från var och en av följande tre
arbetslivssektorer: 1. Teknik och tillverkning, 2. Handel, kommunikation,
service, jord- och skogsbruk, 3. Kontor och förvaltning, vård, kultur och
undervisning. Föredragande statsrådet understryker vikten av att skolan
verkar för att eleverna kombinerar valen inom de tre sektorerna på ett
sådant sätt att pojkar får inblick i kvinnodominerade yrken och flickor i
mansdominerade.
Enligt motion 1980/81:733 tycks insatserna på könsrollsområdet komma
alltför sent för att kunna påverka 15—17-åringar. Mot bakgrund av att så få
förändringar skett på området med redan prövade åtgärder hemställer
motionären om försöksverksamhet med syo i förskolan och på lågstadiet.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad som anförts i det
föregående, nämligen att praon skall ingå i skolans verksamhet från den
första till den sista årskursen. De arbetsplatsstudier som i form av studiebesök
kan äga rum på låg- och mellanstadierna bör kunna medverka till
önskade attitydförändringar hos eleverna. Skolan skall verka för jämställdhet
mellan kvinnor och män. Enligt läroplanen har skolledningen ett speciellt
ansvar för att material om könsrollsfrågor tillförs skolan. 1 proposition
1978/79:180 om läroplan för grundskolan m. m. anförde föredragande
statsrådet att praktiska arbetsformer på låg- och mellanstadierna kan utvecklas
som anknyter till förskolans pedagogik. Härvid kan, menade statsrådet,
elevernas inställning till jämställdhet mellan pojkar och flickor påverkas.
Utskottet, som erinrar om att kommun med egna medel har möjlighet
att initiera den i motionen angivna försöksverksamheten, utgår från att
kommittén (U 1981:01) angående samverkan mellan förskola och skola
uppmärksammar den fråga som motionen aktualiserat. Riksdagen bör med
hänvisning till vad utskottet här har anfört avslå motion 1980/81:733.
I propositionen erinras om vad som står i läroplanen för grundskolan
(Lgr 80) om skolans ansvar för elever med särskilda behov. Inom den
enskilda skolan och inom arbetsenheterna skall insatserna, bl. a. syo,
t2 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 6
UbU 1981/82:6
8
fördelas efter elevernas behov av stöd. Syo och därmed också vägledningen
är en resurs som skall utnyttjas i överensstämmelse med skolans övergripande
mål. Prioritering av insatser, också när det gäller vägledning, är
enligt statsrådets mening inte enbart den enskilda funktionärens angelägenhet.
Prioriteringsfrågor av principiell art skall diskuteras och planeras i
arbetsenheten, sedan skolledningen beslutat om arbetets övergripande
fördelning. Enligt föredragande statsrådet får vägledningsinsatserna inte
fungera så att de bara riktas mot problemfallen. Alla elever behöver
kvalificerad syo, inkl. vägledning. Föredragande statsrådet påpekar att det
kan finnas viss risk i en stark betoning av en kompensatorisk inriktning av
syon.
1 propositionen berörs i detta sammanhang det problem som ligger i de
samtidiga kraven på att dels informera allsidigt om alla sorters utbildningar,
dels tillfredsställa rekryteringsbehoven inom utbildningsväsendet och
på arbetsmarknaden.
Enligt motion 1981/82:73 leder resonemanget i propositionen inte till
någon slutsats som kan vara till hjälp i resursfördelningen och bedömningen
av insatserna lokalt. Motionärerna menar att riksdagen klart måste säga
ut att rätten till syo och vägledning gäller alla elever. Därutöver är behovet
av hjälp och stöd större hos vissa elevgrupper. Vad gäller de yrkesetiska
frågorna - att balansera mellan å ena sidan förväntningar på att elevströmmarna
skall styras till utbildningsområden och arbetsmarknadssektorer där
rekryteringsbehoven är stora och å andra sidan att ge en allsidig information
med hänsyn till den enskilde elevens behov - finns det enligt motionärernas
mening ett centralt ansvar. I motionen betonas syo-funktionärens
uppgift att göra klart för eleven var rekryteringsbehoven eller de vakanta
utbildningsplatserna finns. SÖ bör få i uppdrag att utarbeta modeller som
stöd för det lokala syo-arbetet (yrkande 1). De yrkesetiska frågorna avseende
syo-funktionen berörs även i motion 1981/82:76. Motionärerna hemställer
att syon skall vara en saklig och objektiv orientering som ges med
respekt för den enskilde individen (yrkande 4).
Utskottet ansluter sig till vad som i propositionen har förordats om
fördelning av insatser inom kommunen med hänsyn till de olika rektorsområdenas
behov. Fördelningen av syo-insatsema skall emellertid ske på
sådant sätt att alla elever får del därav. Utskottet vill understryka vad som
i propositionen (s. 27) sägs om de tillbakadragna och passiva eleverna, som
ofta inte självmant tar initiativ till ett vägledningssamtal trots att de skulle
behöva det. Utskottet vill även betona att insatser för flickorna är särskilt
nödvändiga mot bakgrund av deras utsatta situation på arbetsmarknaden.
Om kommunerna behöver hjälp med att organisera visst syo-arbete, kan
det bli nödvändigt att SÖ tillhandahåller servicematerial innehållande exempel
på hur arbetet kan läggas upp lokalt. Någon detaljstyrning från
centralt håll får det dock inte bli fråga om. Kommunen har ansvaret för att
alla elever i så stor utsträckning som möjligt får den hjälp de behöver. Mot
UbU 1981/82:6
9
bakgrund av riksdagens och regeringens strävan att låta gymnasieskolans
utbud av utbildningar alltmer svara mot samhällets behov finnér utskottet
det naturligt att syo-funktionären tilldelas en aktiv roll i arbetet med att
informera och vägleda eleverna i deras valsituation, oavsett det gäller
deras fortsatta studier eller deras utträde på arbetsmarknaden. Självklart
skall detta ske sakligt och med känsla för och hänsyn till den enskilde
individens uttryckta önskan, fallenhet och behov.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört bör riksdagen godkänna
vad som förordats i denna fråga i propositionen och samtidigt avslå motionerna
1981/82:73 yrkande 1 och 1981/82:76 yrkande 4.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den nya organisationen med
arbetsvägledare vid arbetsförmedlingarna. Enligt riktlinjer för deras verksamhet
skall de i sin vägledning i första hand erbjuda utbildning, som är
anpassad till arbetsmarknadens behov.
Beträffande syo för elever med fysiska eller psykiska handikapp ansåg
integrationsutredningen (U 1978:07) i sitt remissyttrande över SÖ:s utvärderingsrapport
att det generella syo-bidraget bör konstrueras så att det
täcker även de elevers behov som kräver speciella syo-insatser. Fördelningen
av tillgängliga resurser mellan de olika skolenheterna får göras efter
en ansvarsfull genomgång av var de olika behoven finns. Utredningen
avvisade SÖ:s förslag att vid statsbidragsgivningen vikta de rörelsehindrade
eleverna och invandrareleverna.
Föredragande statsrådet delar utredningens uppfattning att vissa elevgrupper
inte bör viktas vid beräkning av statens bidrag till syo-verksamheten.
Att tillse att syo-insatser speciellt kommer handikappade elever till
godo är en uppgift för skolstyrelsen vid resursfördelningen inom kommunen.
I motion 1981/82:74 anför motionärerna att det är självklart att elever
med särskilda behov och svårigheter bör tilldelas särskilda resurser bl. a.
inom syo-verksamheten. Det är nödvändigt att detta på något sätt markeras
vid fördelningen av statens bidrag till denna verksamhet (yrkande 2 i
denna del).
Utskottet, som inte har något att erinra mot de principer för resursfördelningen
som förordas i propositionen och som ovan redovisats, avstyrker
motion 1981/82:74 yrkande 2 i denna del.
I motion 1981/82:75 föreslås att de av regeringen förordade riktlinjerna
för skolans arbetslivsförberedelse kompletteras med bl. a. en grundläggande
orientering om motsättningarna mellan de lönarbetande och arbetsplatsernas
ägare samt dessa motsättningars avgörande betydelse för bl. a.
arbetsförhållandena.
Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) skall eleverna genom arbetslivsorienteringen
och genom skolans syo bl. a. skaffa sig insikt i partsförhållandena
i arbetslivet och i de olika synsätt och intressen som parterna
UbU 1981/82:6
10
företräder. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad utskottet anförde i
sitt betänkande med anledning av proposition 1978/79:180 om ny läroplan
för grundskolan m. m. (UbU 1978/79:45 s. 44), nämligen att det är väsentligt
att arbetslivet i så stor utsträckning som möjligt belyses av dem som
direkt arbetar med frågorna. Utskottet vill härtill lägga de självklara och
naturliga möjligheter eleverna genom praon bör få till kontakt med arbetstagarna
och partsföreträdarna på arbetsplatsen. Riksdagen bör avslå motion
1981/82:75.
Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet i övrigt
har anfört om skolans arbetslivsförberedelse och föreslår att riksdagen
godkänner vad som har förordats i dessa avseenden.
2. Syo för invandrarelever
Föredragande statsrådet framhåller i propositionen att det är på skolan
som ansvaret vilar för elever med svårigheter där. Invandrarelever som
har svårigheter i skolarbetet omfattas således av skolans särskilda ansvar.
Detta särskilda ansvar innebär att de resurser som skolan förfogar över för
att stödja elever med särskilda behov även skall komma de invandrarelever
till godo som bedöms vara i behov av dem.
Föredragande statsrådet instämmer vidare med TCO som i sitt yttrande
över SÖ:s utvärderingsrapport framhåller att, liksom det är naturligt att
syo ingår i all skolans undervisning, bör den självklart ingå i hemspråksundervisning
och undervisning i svenska. Det bör enligt statsrådets mening
vara naturligt att ta till vara hemspråksläramas speciella kapacitet när det
gäller social kontaktverksamhet t. ex. i samband med föräldrakontakter
och i vägledningssammanhang.
Syo för invandrarelever bör enligt propositionen i princip inte skilja sig
från syon för alla andra elever. Många invandrarelever har emellertid på
grund av sin härkomst och kulturbakgrund svårigheter i skolarbetet och
vid studie- och yrkesvalet, vilket kan kräva särskilda insatser i det enskilda
fallet. Problemen skiftar mellan olika kommuner och mellan olika språkgrupper.
Mot bakgrund härav erinrar statsrådet om vad dåvarande statsrådet
Mogård anfört under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet i 1981
års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 263). Där uttalades att
länsskolnämnden vid fördelning av den aktuella resursen så långt som
möjligt bör utgå från en helhetsbedömning av situationen inom skolväsendet
i resp. kommun. I en sådan helhetsbedömning kan också invandrarelevernas
behov ingå.
Utskottet, som inte har något att erinra mot vad föredragande statsrådet
anfört om syo för invandrarelever, föreslår att riksdagen avslår motion
1981/82:74 yrkande 2 i denna del samt lägger till handlingarna vad som har
anmälts i propositionen.
UbU 1981/82:6
11
3. Övergången till gymnasieskolan och arbetslivet
År 1974 inleddes en försöksverksamhet med modifierad intagning till
gymnasieskolan och uppföljande syo. Försöket innebar att intagningsnämnderna
gjorde en preliminär intagning till gymnasieskolan på grundval
av höstterminsbetygen. De elever som då befanns löpa risk att inte bli
intagna på sina förstahandsval erhöll besked därom. Syftet var att det
skulle finnas god tid att ge eleverna förstärkt syo medan de fortfarande
gick kvar i årskurs 9. Erfarenheterna av verksamheten blev goda, varför
den blev reguljär år 1977.
I samma syfte startade läsåret 1978/79 försöksverksamhet med slutlig
intagning till gymnasieskolan på grundval av terminsbetyget från höstterminen
i årskurs 9. Regeringen föreslår nu att detta blir den reguljära
ordningen fr. o. m. intagningen till gymnasieskolan inför läsåret 1983/84.
Enligt motion 1981/82:76 (yrkande 5) bör försöksverksamheten utvärderas
och redovisas för riksdagen, innan ställning tas till intagning till gymnasieskolan
på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9. Enligt motion
1981/82:73 är en förutsättning för bifall till propositionen på den nu aktuella
punkten att riksdagen uppdrar åt regeringen att låta SÖ utarbeta
underlag för de förändringar som behöver göras av skolarbetet under
vårterminen i årskurs 9 (yrkande 3). Motionärerna menar att det är helt
nödvändigt att åtgärder vidtas så att skolarbetet anpassas till de nya
förutsättningarna.
Riksdagen uttalade vid sitt beslut med anledning av proposition 1978/
79:180 om läroplan för grundskolan m. m. (UbU 1978/79:45 s. 59) att ett
system med intagning till gymnasieskolan på höstterminsbetyget i årskurs
9 borde genomföras så snart som möjligt. Riktpunkten borde vara att
intagningen till läsåret 1982/83 gjordes på höstterminsbetyget år 1981.
SÖ har i skrivelse till regeringen den 8 juli 1981 för kännedom överlämnat
tre rapporter från kommuner som deltagit i försöket inför läsåret 1980/
81. En utvärdering har genomförts lokalt. Av skrivelse från SÖ till regeringen
den 27 oktober 1981, till vilken fogats en rapport med utvärdering av
försök med intagning till gymnasieskolan på höstterminsbetyget i årskurs
9, framgår att 29 kommuner deltog i försöksverksamheten inför innevarande
läsår. SÖ avser att göra en noggrann analys av de erfarenheter som
redovisas i den sistnämnda rapporten.
Enligt utskottets mening bör intagningen till gymnasieskolan fr. o. m.
intagningen till läsåret 1983/84 ske på höstterminsbetyget i årskurs 9 i
grundskolan. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen vilket ger bättre
möjligheter att anpassa elevönskemålen och den gymnasiala organisationen
till varandra liksom att ge ökat syo-stöd till de elever som är osäkra i
sitt studie- och yrkesval. En förändring av detta slag påverkar dock samtidigt
skolarbetet i den avslutande årskursen.
Förslaget i propositionen måste därför enligt utskottets mening kombi -
UbU 1981/82:6
12
neras med att nödvändiga åtgärder vidtas så att skolarbetet anpassas till de
nya förutsättningarna på det sätt som föreslås i motion 1981/82:73.
SÖ bör därför få i uppdrag att utifrån vunna erfarenheter utarbeta
underlag för ett förändrat arbetssätt i årskurs 9. Regeringen bör föranstalta
om de förändringar som behöver göras av skolarbetet under årskurs 9.
Detta arbete bör grundas på den utvärdering som f. n. äger rum angående
försöksverksamheten med höstterminsintagning.
Utskottet vill erinra om att intagning på höstterminsbetyget i årskurs 9
gäller enbart vid direktövergång från grundskolan till gymnasieskolan.
Vårterminsbetygets roll såsom bevis på grundskolekompetens förändras
inte. Däremot måste grunderna för höstterminsbetyget ändras så att det får
karaktären av ett sammanfattningsbetyg. Utskottet föreslår att riksdagen
med avslag på motion 1981/82: 76 yrkande 5 godkänner vad som förordats i
proposition 1981/82:15 om intagning till gymnasieskolan på grundval av
höstterminsbetyget i årskurs 9. Beträffande anpassning av skolarbetet
under vårterminen i årskurs 9 föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motion 1981/82:73 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet här har anfört.
Våren 1980 beslöt riksdagen med anledning av proposition 1979/80:145
om åtgärder för att främja ungdomens utbildning i gymnasieskolan m. m.
bl. a. att kommuner med gymnasieskola genom statsbidrag skulle ges möjlighet
att anordna yrke sintroduktion om högst 40 veckor för ungdomar i
åldern 16-17 år som saknar sysselsättning (UbU 1979/80:34, rskr 1979/
80:363). Syftet med verksamheten är att underlätta för ungdomar att träda
ut på arbetsmarknaden.
Föredragande statsrådet erinrar i den nu aktuella propositionen om att
yrkesintroduktionen är avsedd att vara ett sista alternativ i de fall eleverna
inte kan eller vill välja kursplanebunden yrkesutbildning. Den får därför
inte presenteras som ett valalternativ samtidigt som annan utbildning.
Statsrådet menar att yrkesintroduktionen i stället bör motivera eleven för
utbildning. Därför föreslås att den ordningen bör införas att skolstyrelsen
efter vaije tioveckorsperiod — om inte eleven lyckats få fast anställning -bör överväga om inte yrkesintroduktionen kan utbytas mot eller varieras
med i första hand yrkesutbildning inom någon specialkurs eller linje i
gymnasieskolan eller inom gymnasial lärlingsutbildning.
Enligt motion 1981/82:76 yrkande 9 bör riksdagen besluta att det för
vaije elev i yrkesintroduktion skall upprättas ett skriftligt individuellt
åtgärdsprogram och att skolstyrelsen har ett kontinuerligt uppföljningsansvar.
1 förordningen (1980: 534) om försöksverksamhet med introduktionsprogram
och yrkesintroduktion knutna till gymnasieskolan föreskrivs bl. a. att
skolstyrelsen skall svara för tillsyn över yrkesintroduktionen hos företagen
och institutionerna och även i övrigt följa hur denna verksamhet bedrivs
och utfaller. Vidare skall det för yrkesintroduktionen finnas en verksamhetsplan,
som skolstyrelsen upprättar.
UbU 1981/82:6
13
Utskottet har inhämtat att SÖ tillställer kommunerna inte bara underlag
för skolstyrelsens verksamhetsplan för yrkesintroduktionen utan även underlag
för överenskommelse - avseende vaije enskild individ - mellan
skolan och den arbetsplats som åtagit sig att ta emot en elev i yrkesintroduktion.
Motionärernas krav på individuellt åtgärdsprogram och kontinuitet
i skolans uppföljningsansvar måste som utskottet ser det vara tillgodosedda
dels genom regeringens förslag att pröva reguljär utbildning i stället
för yrkesintroduktion efter varje tioveckorsperiod, dels genom de skriftliga
överenskommelser mellan skolan och arbetsplatsen som finns i dag. Utskottet
som inte har något att erinra mot regeringens förslag föreslår att
riksdagen med avslag på motion 1981/82:76 yrkande 9 godkänner vad som
i propositionen har förordats om yrkesintroduktionen.
4. Samverkan mellan vissa myndigheter
Enligt SÖ:s utvärderingsrapport fungerar samarbetet mellan arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) och SÖ väl, när det gäller att ge arbetsmarknadsinformation
i skolorna och att medverka i syo-fortbildningen. I fråga
om uppföljningsarbetet och praktikplatsackvisitionen kan enligt SÖ samverkan
förbättras. Mot bakgrund av det utökade behovet av platser för
prao har AMS för regeringen aktualiserat frågan om ansvaret för ackvisitionen
av sådana platser. I skrivelse den 21 augusti 1981 föreslår AMS att
arbetsförmedlingen även fortsättningsvis skall ha det samlade ansvaret för
ackvisitionen under förutsättning att arbetsfördelningen mellan arbetsförmedling
och skola blir klarlagd. Skrivelsen kommer inom kort att behandlas
inom regeringskansliet. Föredragande statsrådet finner i avvaktan på
detta inte anledning att nu föreslå någon ändring av den nuvarande ansvarsfördelningen.
Utskottet ansluter sig till vad föredragande statsrådet har anfört om
ansvarsfördelningen mellan skol- och arbetsmarknadsmyndigheter avseende
syo inkl. anskaffning av prao-platser. Utskottet förutsätter således att
nuvarande regler om ansvaret för ackvisition av platser för prao skall gälla
t. v.
Riksdagen bör lägga till handlingarna vad som anmälts i propositionen.
Enligt riksdagsbeslutet år 1971 om syo skulle SÖ svara för tryckt informationsmaterial
och läromedel beträffande ämnes- och linjeval i grundskola
och gymnasieskola, kompetensfrågor m.m. samt för tjänstematerial i
syo-frågor (skolområdet). AMS skulle svara för tryckt informationsmaterial
om yrken, arbetsmarknad, utbildningsväsende utanför grund- och gymnasieskola
m. m. samt för tjänstematerial i syo-frågor (arbetsmarknadsområdet)
till arbetsmarknadsverkets personal och till skolans syo-funktionärer.
I sin utvärderingsrapport har SÖ inget att anföra mot denna ansvarsfördelning.
UbU 1981/82:6
14
Enligt statsrådets mening finns det ingenting som talar för en ändring av
de nuvarande principerna för ansvarsfördelningen mellan SÖ och AMS
vad gäller produktion och distribution av tryckt informationsmaterial.
Riksdagen bör utan erinran lägga till handlingarna vad som i propositionen
anmälts om ansvarsfördelningen mellan SÖ och AMS i fråga om
produktion och distribution av tryckt informationsmaterial.
5. Tjänstekonstruktion. Vissa utbildningsfrågor
Det finns f. n. två olika slag av tjänster för fullgörande av syo-funktionen.
Den som normalt svarar för syo är en kommunalt anställd funktionär,
en syo-konsulent, som ägnar sig uteslutande åt syo inom skolväsendet.
Undervisning kan inte ingå i syo-konsulenttjänst. Vid sidan av systemet
med syo-konsulenttjänster finns det kvar ett äldre system med yrkesvalslärare
i grundskolan. De har, i likhet med övriga lärare, statligt reglerade
tjänster. Yrkesvalslärartjänsterna är till sin konstruktion lärartjänster med
nedsatt undervisningsskyldighet.
Av enkäter som SÖ har genomfört framgår bl. a. att syo-konsulentema
har sin tjänstgöring uppsplittrad på fler skolenheter än yrkesvalslärama,
att yrkesvalslärama arbetar deltid i betydligt lägre grad än syo-konsulenter
och att deltidsarbetande syo-konsulenter oftast har ofrivilliga deltidstjänster
beroende på att tjänsten i fråga har utlysts som deltid. Syo-personal
med tjänstgöring förlagd till flera skolenheter medför enligt SÖ:s mening
administrativt merarbete och svårigheter att uppfylla krav på kontinuerliga
insatser. Det är också svårt för denna personal att ingå i lärarkollegiet.
De krav beträffande tjänstekonstruktionen som med eftertryck har framförts
från remissinstansernas sida har varit att den skall medge minst en
tjänst per skola, att det inte skall finnas tjänster som delas mellan flera
skolenheter och att det ej heller skall förekomma ofrivilliga deltidstjänster.
Erfarenheterna från försöksverksamheten med en specialistfunktion för
syon har enligt statsrådets mening klart visat att den avsedda pedagogiska
anknytningen till undervisningen inte har kunnat förverkligas. Enligt statsrådets
uppfattning är det vidare uppenbart, bl. a. att nackdelarna med
uppsplittring av en hel syo-tjänst på flera skolenheter varit större än de
fördelar som vunnits genom att denna syo-specialist kunnat ägna sig enbart
åt syo-frågor. Föredraganden anser att syo-funktionärerna i grund- och
gymnasieskola bör ges en starkare organisatorisk anknytning till undervisningen
så att syo-uppgiften kan kombineras med undervisning. Sålunda
föreslås i propositionen att för syo-verksamheten skall finnas statligt reglerade
tjänster i grundskola och i gymnasieskola, vilket innebär att löneförmåner
m. m. för tjänsten skall fastställas under medverkan av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. I denna tjänst skall undervisning
kunna räknas in. Enligt statsrådets bedömning bör huvudinnehållet i
tjänstgöringen vara syo-verksamhet. Det framhålls i propositionen att det
UbU 1981/82:6
15
bör vara möjligt att inrätta statligt reglerade tjänster som innefattar endast
syo.
Arbetstidsregleringen för de nya tjänsterna bör enligt propositionen
anpassas till vad som redan nu gäller för sy o-personalen. Arbetstiden
föreslås vara totalreglerad och vid heltidstjänstgöring omfatta 40 timmar i
veckan. Regeringen föreslår att den nya organisationen i fråga om tjänster
skall börja tillämpas den 1 juli 1983.
Föredragande statsrådet avvisar förslag som har framkommit under
remissbehandlingen att syo-funktionärerna skall utgöra en allmän pedagogisk
resurs. Detta skulle, menar föredraganden, innebära en helt ny typ av
lärartjänst inom skolans ram. En allmän resurslärare måste kunskapsmässigt
gripa över hela skolans område, vilket skulle innebära att man ställer
orimligt höga krav på vederbörande.
Samhällskunskap är enligt propositionen det undervisningsämne som
naturligt anknyter till syo. Statsrådet anser emellertid att även andra
ämnen bör komma i fråga vid tjänstekombinationer, både av pedagogiska
och framför allt av tjänsteorganisatoriska skäl. Det finns därvid särskild
anledning att framhålla betydelsen av de naturvetenskapligt-tekniskt inriktade
ämnena. Jämte syo-utbildning och ämnesutbildning bör en framtida
syofunktionärsutbildning även innehålla praktisk-pedagogisk utbildning.
Behörig till statligt reglerad tjänst som syo-funktionär bör enligt statsrådets
mening vara den som har genomgått utbildningslinje där syo ingår enligt de
förslag som regeringen senare återkommer med.
Utbildning och fortbildning av syo-funktionärerna bör enligt föredragande
statsrådets mening finansieras inom ramen för de resurser som f. n.
ställs till förfogande för utbildning för undervisningsyrken resp. det nya
statsbidraget till lokalt utvecklingsarbete (jfr prop. 1980/81:97).
I motion 1981/82:76 (yrkande 6) avvisas förslaget att nya syo-tjänster
enbart omfattande syo skall få inrättas. Det är enligt motionärerna väsentligt
att syo-funktionärerna i sina tjänster har en kombination av syoverksamhet
och undervisning.
Enligt utskottets uppfattning kan det i vissa fall - det kan vara fråga om
en stor skolenhet eller speciella förutsättningar hos tjänsteinnehavaren -för skolenheten vara lämpligt att man inrättar en tjänst med enbart syouppgifter.
Det kan också gälla en syo-konsulent som redan nu innehar
tjänst och inte har möjlighet att vidareutbilda sig i något undervisningsämne.
I sådana fall bör skolstyrelsen kunna besluta om inrättande av syotjänst
med enbart syo-uppgifter. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 1981/82:76 yrkande 6.
Enligt motion 1981/82:73 bör det vid sidan om syo-konsulenttjänster
med enbart syo-uppgifter finnas tjänster vari ingår annan verksamhet i
skolan, inkl. undervisning. Även om möjlighet finns att fylla ut syo-tjänsten
med undervisning, bör enligt motionärerna syon vara det helt dominerande
i tjänsten. Motionärerna är tveksamma till att utöka syo-funktionä
-
UbU 1981/82:6
16
rernas grundutbildning genom att tillföra alla ett undervisningsämne. Varken
konsekvenserna härav för grundutbildningens totala längd eller för
nödvändiga omprioriteringar inom ramen för nuvarande personalutbildningsresurser
är belysta i propositionen. Motionärerna anför vidare att det
inte har utretts hur den nya tjänstetypen skall kunna kombineras med
arbete inom den kommunalt reglerade verksamheten i skolan. Motionärerna
hemställer att riksdagen återförvisar förslaget om statligt reglerade
tjänster för syo-konsulenter samt begär nytt förslag av regeringen för att
bl. a. klarlägga hur syo-tjänster skall kunna kombineras med bl. a. undervisning
och klarlägga möjligheten att i en kommunalt reglerad tjänst kombinera
syo- och undervisningsverksamhet liksom för- och nackdelar med
kommunalt resp. statligt reglerad syo-konsulenttjänst (yrkande 2 i denna
del).
Enligt motion 1981/82:76 bör riksdagen uttala att syo-tjänsterna bör
konstrueras med stor flexibilitet beträffande kombinationen av syo-verksamhet
och undervisning (yrkande 7).
Enligt motion 1981/82:73 medför regeringens förslag stora omprioriteringar
inom fortbildningsanslaget. De föreslagna förändringarna anses inte
kunna finansieras inom ramen för nuvarande anslag. Regeringens förslag
avseende syo-konsulenternas fortbildning bör därför återförvisas (yrkande
2 i denna del) och ett nytt förslag begäras. 1 motion 1981/82:77 yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör
beakta i motionen anförda synpunkter, nämligen att tillgängliga medel inte
täcker den i propositionen angivna utbildningskompletteringen för syofunktionärerna
som kommer att behövas.
Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i propositionen
att undervisning i ämne i fortsättningen skall ingå som en del av syotjänsten.
I och med att undervisning i ämne införs som en reguljär del av
syo-tjänsten bör enligt utskottets uppfattning statligt reglerade tjänster
inrättas för syo-funktionen i grundskolan och i gymnasieskolan. De bör
konstrueras i huvudsaklig överensstämmelse med regeringens förslag.
Riktlinje för anordnandet av tjänster bör vara att större delen av tjänsten
utgörs av syo-uppgifter. Överväganden av främst praktisk natur bör vara
vägledande för hur stor omfattning undervisningsdelen av en tjänst skall
ha. Det kan exempelvis gälla skolenhetens storlek eller arbetsorganisatoriska
problem. Kravet i motion 1981/82:76 om stor flexibilitet bör därför
vara tillgodosett utan att riksdagen gör något särskilt uttalande därom.
Utskottet ser vidare inget principiellt hinder i att tjänsten omfattar en del,
vars verksamhet regleras av bestämmelser i skolförordningen och läroplanen,
och en del som omfattar sådan verksamhet som helt faller utanför
ramen för statlig reglering, såsom sekreteraruppgifter i det lokala planeringsrådet.
Det kan vara på sin plats att här erinra om vad som redan nu
gäller för hemspråkslärare och speciallärare såvitt avser möjlighet att
tjänstgöra i annan verksamhet än sådan som lyder under skolstyrelsen.
UbU 1981/82:6
17
Vidare får i musiklärartjänst i grundskolan ingå fyllnadstjänstgöring vid
kommunal musikskola.
Utskottet, som således tillstyrker vad som i propositionen förordats om
statligt reglerade tjänster för syo-funktionen i grundskolan och i gymnasieskolan
samt för uppföljande syo, föreslår att riksdagen avslår motion
1981/82:73 yrkande 2 i denna del samt motion 1981/82:76 yrkande 7.
Utskottet föreslår att riksdagen beslutar att den nya organisationen i
fråga om tjänster skall bölja tillämpas den 1 juli 1983.
Enligt utskottets mening är det rimligt att räkna med att insatserna för
syo-funktionäremas utbildningskomplettering fördelas på ett antal år. Utskottet
erinrar om att den nya organisationen i fråga om tjänster enligt
propositionen skall börja tillämpas först den 1 juli 1983. Fortbildningsverksamheten
bör sålunda kunna påbörjas ett år före reformens start. Utskottet
delar regeringens uppfattning att fortbildningen av syo-funktionärerna bör
finansieras inom ramen för de resurser som f. n. ställs till förfogande för
lärarfortbildning.
Utskottet anser det inte befogat att riksdagen gör det i motion 1981/
82:77 yrkade uttalandet, varför motionen bör avslås.
Då utskottet inte har något att erinra mot vad som i propositionen
anförts beträffande fortbildning av syo-konsulenter, avstyrks motion 1981/
82:73 yrkande 2 i denna del.
Riksdagen bör lägga till handlingarna vad som i propositionen har anmälts
i denna fråga.
Vissa frågor rörande syo-funktionärernas utbildning behandlas i tre motioner.
I motion 1980/81:548 krävs en förstärkning av syo-konsulenternas och
yrkesvägledarnas utbildning inom den tekniska sektorn. Som ett led i
jämställdhetsarbetet på skolans område krävs i motion 1980/81:1713 (yrkande
3) en översyn av syo-konsulenternas utbildning med hänsyn till
deras avgörande roll när det gäller att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.
I motion 1981/82:74 förordas att det för tillträde till den nya
syo-funktionärsutbildningen skall krävas en tidigare yrkeserfarenhet av
minst samma omfattning som till den nuvarande utbildningen.
Beträffande en förstärkning av syo-konsulenternas utbildning inom den
tekniska sektorn förutsätter utskottet att detta behov beaktas vid kursplaneutformningen
inom högskolan. Vidare ansluter sig utskottet till vad som
i propositionen anförts om jämställdhetsfrågorna och räknar med att dessa
får erforderligt utrymme i kursplanerna. Beträffande kraven på arbetslivserfarenhet
för tillträde till studie- och yrkesorienteringslinjen utgår utskottet
från att någon minskning avseende tid för yrkesverksamhet i förhållande
till nuläget ej kommer att ske vid de förändringar av syo-funktionärsutbildningen
som kommer att bli aktuella.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrks motionerna
1980/81:548, 1980/81:1713 yrkande 3 och 1981/82:74 yrkande 4.
UbU 1981/82:6
18
6. Statsbidrag
Det nuvarande statsbidraget till syo utgår ur ett särskilt anslag under
nionde huvudtiteln (C.9 Bidrag till studie- och yrkesorientering m.m.).
Bidraget tillfaller kommuner med ett visst belopp, som beräknas schablonmässigt
på elevunderlaget för verksamheten.
För grundskolans del förordas i propositionen att statsbidraget i fortsättningen
bör knytas till det allmänna statsbidraget till grundskolan. Detta bör
ske genom en höjning av den icke undervisningsanknutna delen av förstärkningsresursen
som utgår direkt till kommunerna. I gengäld slopas det
nuvarande särskilda statsbidraget för syo-verksamhet. Vidare bör statsbidraget
till uppföljande syo samt till de lokala planeringsråden också föras
över till förstärkningsresursen. Den del av tilläggsbidraget som har beräknats
för kostnaderna för yrkesvalsläramas nedsättning av undervisningsskyldigheten
för syo bör likaså föras över till förstärkningsresursen. Vid
genomförandet av dessa åtgärder bör enligt föredragande statsrådet en
reglering ske av hur stor del av förstärkningsresursen som minst skall
användas för syo-verksamhet av nyssnämnda slag. Denna miniminivå bör
motsvara nuvarande syo-insatser. Täckningen av den del av syo-funktionärens
lön som svarar mot hans eller hennes undervisning får ske som för
övriga lärare, dvs. i huvudsak via basresursen.
Beträffande gymnasieskolan föreslås att bidraget knyts till statsbidraget
för driften av gymnasieskolor och utformas på så sätt att kostnaderna för
staten förblir desamma som idag.
Regeringen föreslår att de nya principerna för statsbidrag skall gälla för
tiden fr. o. m. den 1 juli 1982.
Statsbidraget för syo-verksamheten föreslås i motion 1981/82:74 få en
sådan utformning att elever med särskilda behov och svårigheter garanteras
särskilda syo-insatser. Vidare kan motionärerna inte acceptera att det
särskilda statsbidraget för uppföljande syo upphör och läggs in i förstärkningsresursen
(yrkandena 2 och 3). Mot bakgrund av regeringens förslag
att statsbidraget till syo skall ingå i förstärkningsresursen bör enligt motion
1981/82:76 kommunerna medges en betydande frihet i dispositionen av
resurserna. Motionärerna ifrågasätter härvid behovet av centrala anvisningar
om att ett lokalt planeringsråd skall finnas i vaije kommun. De
förordar att skolstyrelserna själva får välja former för kontakten mellan
skola och arbetsliv (yrkande 8).
Utskottet erinrar om att den grundläggande principen för det nuvarande
statsbidragssystemet för grundskolan är att resurserna skall fördelas efter
behoven i skolorna. Det nya system för statsbidrag till syo-verksamhet
som regeringen nu föreslår är avsett att ytterligare underlätta en sådan
fördelning. Utskottet har i det föregående haft anledning att erinra om
skolans ansvar för elever med särskilda behov. Dit hör elever som skolan
bedömer behöva särskilda vägledningsinsatser. antingen de skall sättas in
före den obligatoriska skolgångens slut eller efter. Vad gäller kontakterna
UbU 1981/82:6
19
mellan skolan och arbetslivet äger självklart skolstyrelserna frihet att välja
de former de finner lämpliga. Detta får emellertid inte medföra att man
avskaffar de lokala pianeringsråden som ett forum för kontaktverksamheten.
Skolstyrelsen skall enligt skollagen (16a§) utse planeringsråd med
uppgift att biträda styrelsen i frågor som rör utbildningens anknytning till
arbetslivet. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna
1981/82:74 yrkande 2 i denna del och yrkande 3 samt 1981/82:76 yrkande 8
bör avslås. Riksdagen bör godkänna de principer för statsbidrag till syo
som förordats i propositionen. Utskottet tillstyrker att de bör gälla för
tiden fr. o. m. den 1 juli 1982.
7. Övergångsåtgärder
Beträffande de personer som nu tjänstgör som syo-konsulenter förordar
föredragande statsrådet att formell behörighet för syo-delen av den nya
tjänsten skall den ha som har en fullgjord syo-utbildning om minst 40
poäng. Deras ämnesteoretiska och praktisk-pedagogiska utbildning bör
enligt statsrådets mening i största möjliga utsträckning anordnas så att den
kan genomföras på deltid. Lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier
bör också under vissa förutsättningar kunna komma i fråga.
Det bör vidare ankomma på regeringen att avgöra om några föreskrifter
behövs i fråga om i vilken takt de nya tjänsterna skall inrättas.
De som nu innehar yrkesvalslärartjänst bör enligt propositionen få behålla
dem.
Beträffande syo-verksamheten i särskolan avvaktar regeringen med
ställningstagande till dess remissbehandlingen av omsorgskommitténs betänkande
(SOU 1981:26) Omsorger av vissa handikappade är avslutad.
Syo-verksamhet vid kommunal vuxenutbildning bör övergångsvis ha
kvar nuvarande organisation till dess att regeringen tar ställning till kommande
förslag från kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som i propositionen har
anförts om övergångsåtgärder. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att
vidta de övergångsåtgärder som behövs.
8. Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande uttalande om kvaliteten på den praktiska
arbetslivsorienteringen avslår motion 1981/82:76 yrkande
1,
2. att riksdagen beträffande handlingsprogram för praktisk arbetslivsorientering
m. m. med avslag på motion 1981/82:76 yrkande 2
godkänner vad som förordats i proposition 1981/82:15,
UbU 1981/82:6
20
3. att riksdagen beträffande försök med rullande praktisk arbetslivsorientering
avslår motion 1981/82:74 yrkande 1,
4. att riksdagen beträffande uttalande om statens och landstingens
ansvar för platser till den praktiska arbetslivsorienteringen avslår
motion 1981/82:76 yrkande 3,
5. att riksdagen beträffande studie- och yrkesorientering i förskolan
och på lågstadiet avslår motion 1980/81: 733,
6. att riksdagen beträffande vägledning i det lokala syo-arbetet
m. m. med avslag på motionerna 1981/82:73 yrkande 1 och 1981/
82:76 yrkande 4 godkänner vad som förordats i proposition 1981/
82:15,
7. att riksdagen beträffande syo för elever med särskilda behov
m. m. med avslag på motion 1981/82:74 yrkande 2 i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1981/82:15,
8. att riksdagen beträffande komplettering i vissa avseenden av
riktlinjerna för skolans arbetslivsförberedelse avslår motion
1981/82:75,
9. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i proposition
1981/82:15 förordats om skolans arbetslivsförberedelse,
10. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:74 yrkande 2 i denna
del lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/82:15 har
anmälts om syo för invandrarelever,
11. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:76 yrkande 5 godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:15 om intagning
till gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyg i årskurs 9
samt att riksdagen beträffande anpassning av skolarbetet under
vårterminen i årskurs 9 med bifall till motion 1981/82:73 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:76 yrkande 9 godkänner
vad som i fråga om yrkesintroduktion i proposition
1981/82:15 har förordats om en prövning av andra alternativ
efter vaije tioveckorsperiod,
13. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1981/82:15 har anmälts om ansvarsfördelningen mellan skol- och
arbetsmarknadsmyndigheterna avseende syo,
14. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1981/82:15 har anmälts om ansvarsfördelningen mellan skolöverstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen i fråga om produktion
och distribution av tryckt informationsmaterial,
15. att riksdagen beträffande syo-tjänster med enbart syo avslår
motion 1981/82:76 yrkande 6,
16. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:73 yrkande 2 i
denna del och 1981/82:76 yrkande 7 godkänner att för syofunktionen
i grundskolan och gymnasieskolan samt för uppföl
-
UbU 1981/82:6
21
jande syo konstrueras statligt reglerade tjänster i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som har förordats i proposition
1981/82:15 samt beslutar att den nya organisationen i fråga om
tjänster skall bölja tillämpas den 1 juli 1983,
17. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:73 yrkande 2 i
denna del och 1981/82:77 lägger till handlingarna vad som i
proposition 1981/82:15 har anmälts om fortbildning av syo-konsulenter,
18. att riksdagen beträffande förstärkning av syo-konsulentemas
och yrkesvägledamas utbildning inom den tekniska sektorn avslår
motion 1980/81:548,
19. att riksdagen beträffande viss översyn av syo-konsulenternas
utbildning avslår motion 1980/81:1713 yrkande 3,
20. att riksdagen beträffande uttalande om visst förkunskapskrav för
tillträde till syo-funkjionärsutbildning avslår motion 1981/82:74
yrkande 4,
21. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:74 yrkande 2 i
denna del och yrkande 3 samt 1981/82:76 yrkande 8 godkänner
de principer för statsbidrag till syo som har förordats i proposition
1981/82:15,
22. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:15 beslutar att de
nya principerna för statsbidrag skall gälla för tiden fr. o. m. den 1
juli 1982,
23. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:15 bemyndigar
regeringen att vidta de övergångsåtgärder som behövs.
Stockholm den 3 december 1981
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Lena Hjeim-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Lars
Svensson (s), Sigvard Persson (c) och Göran Allmér (m).
UbU 1981/82:6
22
Reservationer
1. Vägledning i det lokala syo-arbetet m. m. (morn. 6)
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Lars Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Om kommunerna”
och på s. 9 slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:
Kommunen har ansvaret för att alla elever i så stor utsträckning som
möjligt får den hjälp de behöver. Mot bakgrund härav bör det slås fast att
rätten till syo och vägledning gäller alla elever. Därutöver är behovet av
hjälp och stöd större hos vissa elevgrupper såsom elever med fysiska,
psykiska eller sociala handikapp.
Utskottet kan konstatera att erfarenheterna av den fria resursanvändningen
i grundskolan visar att just de elever som har behov av specialundervisning
får en allt mindre del av förstärkningsresursen. I syfte att
förebygga en likartad utveckling när det gäller syo-funktionärernas vägledningsinsatser,
bör SÖ i sitt utvecklingsarbete enligt utskottets uppfattning
bl. a. uppmärksamma de problem som hänger samman med fördelningen
av vägledningsinsatsema. Regeringen bör sålunda uppdra åt SÖ att
utarbeta modeller som stöd för det lokala arbetet med fördelning av syoresursema.
I proposition 1973:34 om studie- och yrkesorientering i grundskola och
gymnasieskola uttalades att syo bör motverka sådana begränsningar i
yrkesvalet som t. ex. beror på social bakgrund, kön, bristande motivation
att analysera sin situation, även om detta leder till ifrågasättande av ett
beslut som eleven fattat och gör valet svårare eftersom de upplevda alternativen
ökar. Utskottet anser i likhet med motionärerna att erfarenheterna
talar för en starkare betoning av syo-funktionärens uppgift att göra klart
för eleven var rekryteringsbehoven eller de vakanta utbildningsplatserna
finns. Även dessa frågor om avvägningen i vägledningsarbetet bör tas upp i
ett uppdrag från regeringen till SÖ.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motion 1981/82:76 yrkande 4, med anledning av
proposition 1981/82:15 och med bifall till motion 1981/82:73 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om centralt
utarbetade modeller för det lokala arbetet med syo.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande vägledning i det lokala syo-arbetet
m. m. med avslag på motion 1981/82:76 yrkande 4, med anledning
av proposition 1981/82:15 och med bifall till motion 1981/
82:73 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
UbU 1981/82:6
23
2. Intagning till gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyget i årskurs
9 (mom. 11)
Hans Nyhage, Rune Rydén och Göran Allmér (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böljar ”Riksdagen
uttalade” och på s. 12 slutar ”har anfört” bort ha följande lydelse:
I proposition 1978/79:180 uttalade föredragande statsrådet beträffande
intagning till gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyget i årskurs
9 att en så bred försöksverksamhet som möjligt var angelägen. I avvaktan
på resultaten av försöksverksamheten var statsrådet emellertid inte beredd
att vid det då aktuella tillfallet förorda beslut om övergång till höstterminsintagning.
Utbildningsutskottet fann i likhet med föredragande statsrådet
det synnerligen angeläget med en så bred försöksverksamhet som möjligt.
Utskottet har inhämtat att 29 kommuner deltog i försöksverksamheten
inför innevarande läsår. Av dessa ingår 18 kommuner i en utvärderingsrapport
som SÖ i skrivelse den 27 oktober 1981 har överlämnat till regeringen.
Av rapporten framgår att flertalet av de i rapporten ingående kommunerna
deltar första året i försöket.
Utskottet konstaterar att försöksverksamheten ännu är av begränsad
omfattning. Mot bakgrund av den korta tid som försöket har pågått i
flertalet av de berörda kommunerna har ingen samlad utvärdering i egentlig
bemärkelse ägt rum. Med tanke på de stora konsekvenser för elever och
personal som en intagning till gymnasieskolan på grundval av höstterminsbetyget
i årskurs 9 får bör riksdagen enligt utskottets mening avvakta med
ett definitivt ställningstagande till reformen till dess att en samlad utvärdering
av ifrågavarande försöksverksamhet redovisats för riksdagen.
Med anledning härav bör riksdagen beträffande intagning till gymnasieskolan
på grundval av höstterminsbetyget i årskurs 9 med bifall till motion
1981/82:76 yrkande 5 och med avslag på proposition 1981/82:15 och motion
1981/82:73 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen beträffande intagning till gymnasieskolan på grundval
av höstterminsbetyget i årskurs 9 samt anpassning av skolarbetet
under vårterminen i årskurs 9 med bifall till motion 1981/
82:76 yrkande 5 och med avslag på proposition 1981/82:15 och
motion 1981/82:73 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
UbU 1981/82:6
24
3. Syo-tjänster med enbart syo (mom. 15)
Hans Nyhage, Rune Rydén och Göran Allmér (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Med tanke på den förtrogenhet med skolans övriga arbete och den
kännedom om eleverna som en syo-funktionär bör kunna få genom att
jämte sin syo-verksamhet också undervisa i ämne är det enligt utskottets
uppfattning så viktigt att en undervisningsdel alltid ingår i syo-tjänsten att
tjänster med enbart syo inte bör få inrättas.
Riksdagen bör sålunda beträffande tjänster med enbart syo med bifall till
motion 1981/82:76 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. att riksdagen beträffande syo-tjänster med enbart syo med bifall
till motion 1981/82:76 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
4. Konstruktionen av tjänster för syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan
samt för uppförande syo m. m. (mom. 16—17)
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg. Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Lars Svensson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 böljar ”Utskottet
delar” och på s. 17 slutar ”denna fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar föredragandens uppfattning att tjänsteunderlaget för
syo-konsulenter måste breddas så att inga ofrivilliga deltidstjänster skapas
och så att vaije skolenhet får minst en syo-tjänst. Detta kan åstadkommas
genom att syo-funktionen kombineras bl. a. med undervisning. Utskottet
vill dock i likhet med motion 1981/82:73 slå vakt om syo-konsulenterna
som personer i skolan med specialistkunskaper om arbetslivet.
Enligt utskottets uppfattning borde regeringen i propositionen närmare
ha klargjort innehållet i de nya syo-tjänsterna och vad syo-konsulenternas
undervisningsinsatser skall bestå i. Utskottet anser att frågan om hur syo
och undervisning skall kunna kombineras bör utredas mera noggrant.
Regeringen bör sålunda återkomma med förslag som närmare klargör hur
syo-tjänster skall kunna kombineras med undervisning och annan verksamhet
i skolan än syo. Möjligheten att i en kommunalt reglerad tjänst
kombinera syo med undervisningsverksamhet bör undersökas. Vidare bör
för- och nackdelar med kommunalt resp. statligt reglerad syo-konsulenttjänst
närmare belysas. Regeringen bör också lägga fram förslag om en
grundutbildning som svarar mot tjänstekonstruktionen, liksom omfattningen
och innehållet i den fortbildning som krävs. Också kostnaderna för
denna omläggning bör presenteras.
UbU 1981/82:6
25
Utskottet anser att riksdagen bör få tillfälle att i ett sammanhang ta
ställning till samtliga viktigare frågor som rör tjänstekonstruktionen för
syo-konsulenter. Regeringens förslag bör föreligga i så god tid att den nya
organisationen kan träda i kraft den 1 juli 1983.
Utskottet föreslår att riksdagen beträffande konstruktionen av tjänster
för syo-funktionen i grundskolan och gymnasieskolan och för uppföljande
syo samt den nya organisationens ikraftträdande med avslag på proposition
1981/82:15 och motion 1981/82:77 och med bifall till motion 1981/
82:73 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört. Utskottet bör samtidigt avslå yrkande 7 i motion 1981/82:76.
dels att utskottets hemställan under 16 och 17 bort ha följande lydelse:
16. att riksdagen beträffande konstruktionen av tjänster för syofunktionen
i grundskolan och i gymnasieskolan samt för uppföljande
syo med avslag på proposition 1981/82:15 och motion
1981/82:76 yrkande 7 och med bifall till motion 1981/82:73 yrkande
2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört samt beslutar att den nya organisationen i fråga
om tjänster skall bölja tillämpas den 1 juli 1983,
17. att riksdagen beträffande fortbildning av syo-konsulenter med
avslag på proposition 1981/82:15 och motion 1981/82:77 och med
bifall till motion 1981/82:73 yrkande 2 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Statsbidrag till syo
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Lars Svensson (alla s) anför:
För att syons mål och program skall kunna förverkligas krävs utökade
personella och ekonomiska resurser.
Ungdomarnas svåra situation på arbetsmarknaden ställer större krav på
ytterligare syo-insatser. Detta gäller speciellt för elever med särskilda
behov av hjälp och vägledning exempelvis invandrare och handikappade.
De vidgade arbetsuppgifter som nu läggs på syon förutsätter enligt vår
mening förstärkningar av resurserna. Om denna resursförstärkning uteblir
kommer inte intentionerna i propositionen att kunna förverkligas. Det är
beklagligt att regeringen inte nu varit beredd att föreslå detta.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981