UbU 1981/82:5

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:5

om förändringar av gymnasieskolans utformning m. m. (prop. 1981/
82:14)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:14 (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om mer samordnade
timplaner för de treåriga ekonomiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga
och naturvetenskapliga linjerna samt den fyraåriga tekniska linjen i
gymnasieskolan,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om att länsskolnämnderna
inte längre skall få ge tillstånd till mindre och fler grupper i
gymnasieskolan än bestämmelserna medger,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om timreduktioner
vid små undervisningsgrupper i gymnasieskolan,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om möjlighet att
anordna självstudietimmar i gymnasieskolan,

5. godkänna i propositionen framlagt förslag om avskaffande av specialarbete
inom gymnasieskolan,

6. godkänna i propositionen framlagt förslag om en särskild handledarresurs
och en friare resursanvändning i gymnasieskolan,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om möjlighet att inte
anlita ersättare vid kortare tjänstledighet för lärare och om användningen
av på så sätt inbesparade lärartimmar i gymnasieskolan,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om förändringar för
riksintematskoloma och andra privata skolor,

9. godkänna i propositionen framlagt förslag om avskaffande av specialarbete
inom kommunal och statlig vuxenutbildning,

10. godkänna vad som i propositionen har förordats om förändringarnas
ikraftträdande,

11. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att även i övrigt fastställa de ändringar som krävs i läroplanen för gymnasieskolan.

Riksdagen har med anledning av den s.k. besparingspropositionen
(prop. 1980/81:20) år 1980 beslutat att ca 180 milj. kr. skall sparas på
statens bidrag till driften av gymnasieskolan fr. o. m. redovisningsåret
1982/83.

1 Riksdagen 1981/82.14 sami. Nr 5

UbU 1981/82:5

För att ge skolstyrelser och skolor större möjlighet att fördela de ekonomiska
resurserna på de områden där de bäst behövs föreslås nu en friare
användning av en mindre del av gymnasieskolans statsbidrag, vilket innebär
att gymnasieskolan i likhet med grundskolan får en förstärkningsresurs.
Vikten av en behovsinriktad resursfördelning betonas.

För att sparmålet skall nås föreslås vidare i propositionen att länsskolnämndemas
nuvarande dispensgivning beträffande undervisningsgruppers
storlek och antal skall upphöra, att timtalen reduceras i små undervisningsgrupper,
att timplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna samordnas
så att mer samläsning kan äga rum, att möjlighet till självstudier under viss
tid införs, varigenom gradvis träningen i självständigt arbete kan öka och
behovet av lärarhandledning minska samt att skolorna får omfördela resurser
motsvarande inbesparade kostnader genom att ej förordna ersättare
vid korttidsvikariat.

Motionerna

1981/82:32 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om s.k. självstudietimmar i
gymnasieskolan, om att avskaffa specialarbetet och om en särskild handledarresurs,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ämnet samhällskunskap på fyraårig teknisk linje,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om små undervisningsgrupper,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder mot dubbelutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om snabberedning av möjligheter till samverkan mellan
gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om grunderna för fri resursanvändning i gymnasieskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att bättre utnyttja beslutade intagningsplatser
i gymnasieskolan.

1981/82:38 av Elisabeth Fleetwood (m) och Ingrid Sundberg (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen utreder förutsättningarna
för ett införande av timplan och organisation för ämnet historia enligt
1979 års alternativa timplaner (SSG-gymnasiet).

1981/82:39 av Helge Hagberg (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av att slå vakt om de humanistiska och samhällsorienterande ämnena i
gymnasieskolan.

UbU 1981/82:5

1981/82:40 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner vad som i motionen föreslås beträffande
dispositionen av resurser för timmar till förfogande,

2. att riksdagen godkänner vad som i motionen föreslås beträffande att
inte anlita ersättare vid s. k. korttidsvikariat,

3. att riksdagen beslutar att den fria resursen får den omfattning (135—
155 milj. kr.) och konstruktion, som framgår av motionen.

1981/82:41 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen med hänsyn till särskilda omständigheter som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om timtalsreduktion
m. m. för ämnena grekiska och latin,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samläsning i vissa fall mellan allmän språkkunskap
och latin i årskurs 2.

1981/82:42 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1981/82:14 om förändringar
av gymnasieskolans utformning m. m.,

2. att riksdagen beslutar upphäva sitt beslut med anledning av utbildningsutskottets
betänkande 1980/81:15 i vad avser besparingar i gymnasieskolan.

Utskottet

1. Inledning

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. (bil.
8 s. 11) föreslog föredragande statsrådet för gymnasieskolans del en minskning
av lärarinsatserna med 6% fr. o. m. läsåret 1982/83. Det förutsattes att
i besparingsarbetet bl. a. erfarenheter från de s.k. alternativa timplanerna
skulle tas till vara. De föreslagna förändringarna beräknades ge en besparing
på ca 180 milj. kr. i 1982 års beräknade löneläge.

Utbildningsutskottet anförde (UbU 1980/81:12 s. 12 och UbU 1980/
81:15) att målet borde vara att nå en besparingseffekt som i huvudsak
motsvarade det belopp som angavs i propositionen. Även andra besparingsmetoder
borde enligt utskottet prövas i regeringens arbete med en
proposition. Arbetet med timplanerna borde bedrivas i kontakt med gymnasieutredningen
(U 1976:10). Riksdagen beslöt i enlighet därmed (rskr
1980/81:120).

I proposition 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning
m. m. läggs nu fram förslag till olika besparingar om sammanlagt ca
180 milj. kr.

Enligt motion 1981/82:42 yrkande 2 bör riksdagen upphäva sitt år 1980
fattade beslut om att spara i huvudsak 180 milj. kr. på gymnasieskolans

UbU 1981/82:5

område. Motionärerna anser att de statliga besparingar som behövs bör
göras på andra områden än skolans, eftersom det fortfarande finns brister
där som måste avhjälpas genom särskilda insatser.

Det statsfinansiella läget i landet har enligt utskottets uppfattning gjort
det nödvändigt att besluta om vissa besparingar också på skolområdet.
Utskottet kan inte ansluta sig till yrkande 2 i motion 1981/82:42 om att
riksdagen skall upphäva sitt tidigare beslut om besparingar i gymnasieskolan.
Motionsyrkandet bör därför avslås av riksdagen. Utskottet kommer i
det följande att behandla sparförslagen i proposition och motioner var för
sig.

Enligt propositionen bör besparingarna genomföras på följande sätt.

Timplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna bör ändras så att de kan
samordnas bättre än som nu är möjligt. En sådan förändring av timplanerna
ger läsåret 1982/83 till följd av ett minskat totalantal timmar i årskurs
1 en besparing på ca 30-40 milj. kr. Minskningen av antalet timmar i
årskurs 1 kompenseras senare med en motsvarande timtalsökning i årskurs

3. Då timplanerna helt genomförts läsåret 1984/85, får man en årlig besparing
som - jämfört med dagens kostnader - beräknats till ca 35-45 milj.
kr.

Länsskolnämndemas möjlighet att medge dispens från lägsta elevantal
för anordnande av undervisning bör upphöra, vilket ger en besparing på ca
55—65 milj. kr. Vidare bör timtalen reduceras med 20—25% för undervisningsgrupper
med mindre än 12 elever i de fall grupperna kan omfatta
minst 8 och högst 30 elever. Den årliga besparingen kan här beräknas till ca
15 milj. kr.

Återstående del av besparingen läsåret 1982/83, dvs. i runda tal (180—
35—60—15 =) 70 milj. kr., bör tas ut genom en minskad lärartilldelning till
skolorna och, som en följd därav, ett visst antal självstudietimmar för
eleverna. Effekten av denna besparing om 70 milj. kr. föreslås mildrad
genom att skolorna som en allmän undervisningsresurs får tillgodoräkna
sig ej utnyttjade korttidsvikarietimmar.

Utskottet behandlar i det följande förslag i propositionen och förslag
framförda i motioner om dels samordnade timplaner, dels självstudietimmar
och en friare resursanvändning, dels små undervisningsgrupper m. m.,
dels andra besparingar m. m., dels åtgärder för genomförandet av förändringarna.

2. Samordnade timplaner

Förslag till mer samordnade timplaner för de treåriga ekonomiska, humanistiska,
samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga linjerna samt
för den fyraåriga tekniska linjen läggs fram i propositionen. Detta förslag
bygger på de erfarenheter som vunnits i de kommuner som anordnat

Ubl) 1981/82:5

gymnasie skolutbildning enligt s.k. alternativa timplaner (tidigare SSG,
särskild samordnad gymnasieskola). Dessa timplaner tillkom under 1970-talet för gymnasieregioner med ett elevunderlag av mindre än 400 16-åringar.

Förslaget innebär bl. a. ett förändrat språkprogram. I detta har timtalen
för de olika språken på linjerna inom en årskurs gjorts lika för att möjliggöra
samläsning mellan linjerna och bidra till en mer rationell och ekonomisk
organisation. På humanistisk linje föreslås alla elever såsom i dag i princip
studera tre moderna språk i tre år. Härtill kan linjens elever med oförändrat
timtal i moderna språk lägga latin i årskurserna 2 och 3. Grekiska kan
studeras i årskurs 3. På naturvetenskaplig linje föreslås två språk läsas
samlat under tre år och på teknisk linje två språk under två år. På de
ekonomiska och samhällsvetenskapliga linjerna skall eleverna kunna välja
mellan två eller tre språk.

För att öka möjligheterna till samläsning mellan linjerna har samordning
skett av timtal också i ett antal andra ämnen, t. ex. svenska, psykologi,
gymnastik, matematik, naturkunskap och kemi. Detta har medfört bl. a. att
historia på de ekonomiska och tekniska linjerna samt på variant av naturvetenskaplig
linje koncentrerats till årskurs 3 och att timtalet för ämnet på
dessa studievägar minskats från fyra till tre. På teknisk linje har timtalet för
samhällskunskap minskats från nu sammanlagt fem i årskurserna 1 och 3
till tre enbart i årskurs 3. Detta har i sin tur inneburit att utrymme skapats
för biologi i årskurs 2 på denna linje.

Totaltimtalen för var och en av de tre årskurserna har vidare ändrats
från nuvarande 34 i årskurs 1, 32 i årskurs 2 och 30 i årskurs 3 till 30, 32
resp. 34.

1 propositionen läggs också fram förslag till smärre förändringar av
timtalen för vissa ämnen i de alternativa timplanerna (prop. 1979/80:15,
UbU 1979/80:4, rskr 1979/80:27). På grund av det begränsade elevunderlaget
upptar dessa timplaner inte variantämnen på naturvetenskaplig linje,
grekiska, estetiska specialämnen m. m.

De föreslagna nya timplanerna tas upp i fem motioner.

I motion 1981/82:38 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att
förutsättningarna utreds för att historia skall få samma omfattning och
placering i årskurser som ämnet har i de alternativa timplaner som ursprungligen
började tillämpas läsåret 1973/74. I motion 1981/82:32 (yrkande
2) föreslås att timtalet för samhällskunskap på teknisk linje inte
minskas utan förblir oförändrat fem. Enligt motion 1981/82:39 bör humanistiska
och samhällsorienterande ämnen som t. ex. historia inte till sin
omfattning reduceras utan få behålla de timtal de har i dag på olika linjer.
Timme till förfogande bör enligt motion 1981/82:40 (yrkande 1 i denna del)
minskas till 0,25 veckotimme per klass och årskurs. Slutligen begärs i
motion 1981/82:42 (yrkande 1 i denna del) att riksdagen avslår förslaget om

lt Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 5

UbU 1981/82:5

mer samordnade timplaner. Motionärerna anser att timplaneförslagets pedagogiska
konsekvenser inte belysts i propositionen och att förslaget får
mycket stor betydelse för olika ämnens tyngd på olika linjer.

Utskottet anser att besparingar inom gymnasieskolan bör göras genom
ökad samläsning. För att göra samläsning möjlig måste de olika ämnenas
nuvarande timtal på olika linjer rubbas i vissa fall. Utskottet kan liksom
motionärerna konstatera att bl. a. ämnen som historia och samhällskunskap
enligt regeringens förslag minskar i timtal på vissa linjer samtidigt
som de ökar på andra.

Utskottet behandlar först förslagen beträffande ämnet historia. Skolan
skall bl. a. genom undervisningen i historia ge eleverna kunskaper om
sådana skeenden och företeelser som bidragit till att skapa nuvarande
förhållanden i Sverige och världen i övrigt. Det kan - som utskottet ser det
— bli svårt att förverkliga historieundervisningens mål om timtalet för
historia reduceras jämfört med nuläget. Enligt utskottets mening bör därför
i årskurs 3 av ekonomisk linje historia ökas med en veckotimme till
fyra, religionskunskap minskas med 0,5 veckotimme till två och gymnastik
minskas med 0,5 veckotimme till 2,5. Samma ändring bör göras i årskurs 3
på variant av naturvetenskaplig linje samt i årskurs 3 av teknisk linje.
Härigenom återställs timtalen för de nämnda tre ämnena till de tal som
gäller i dag för ämnena på resp. studieväg. Jämfört med förslaget i propositionen
innebär detta en förbättrad ställning för ämnet historia.

Utskottet går nu över till ämnet samhällskunskap. Genom att antalet
timmar i samhällskunskap på teknisk linje i propositionen föreslås minskas
från fem till tre får eleverna på linjen inom sitt reguljära studieprogram i
årskurs 2 utrymme för biologi. I dag väljer 30-40% av dessa elever biologi
som utökad studiekurs. Utskottet utgår från att eleverna på linjen skall
kunna få kompletterande orientering i samhällsfrågor under timmar till
förfogande. Även koncentrationsdagar och gemensamma samlingar kan
användas för ändamålet. Utskottet, som inser värdet av att blivande tekniker
genom förslaget bl. a. får utbildning i ekologi, är samtidigt medvetet om
att inte så få elever från teknisk linje senare väljer utbildningar inom
högskolan som kräver särskild behörighet i ämnet samhällskunskap, dvs.
enligt dagens krav en kurs om minst fem veckotimmar i ämnet. För att
elever som så önskar skall kunna få denna särskilda behörighet bör enligt
utskottets mening eleverna på teknisk linje i årskurs 2 kunna välja 2,5
veckotimmar samhällskunskap i stället för de i propositionen föreslagna 2
veckotimmarna i biologi. SÖ bör ges i uppdrag att pröva möjligheterna att
genom förändringar i kursplanen åstadkomma samläsning i årskurs 2 mellan
elever på teknisk linje och elever på övriga linjer. Samma utbytesmöjlighet
bör finnas för elever på teknisk linje vid skolenheter som tillämpar
de alternativa timplanerna. Därmed öppnas även för elever vid dessa
skolenheter en möjlighet att inför årskurs 3 välja mellan studier på naturvetenskaplig
linje och studier på teknisk linje.

UbU 1981/82:5

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag i övrigt i vad gäller
samordnade timplaner. Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet
att riksdagen beträffande mer samordnade timplaner för de treåriga
ekonomiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga
linjerna samt den fyraåriga tekniska linjen med anledning av proposition
1981/82:14 samt motionerna 1981/82:32 yrkande 2, 1981/82:38 och 1981/
82:39 och med avslag på motionerna 1981/82:40 yrkande 1 i denna del och
1981/82:42 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

De ifrågavarande timplanerna bör fogas som bilaga I och bilaga 2 till
detta betänkande.

3. Självstudietimmar och en friare resursanvändning

Skolstyrelse i kommun med mer än en enhet av gymnasieskolan har i
dag rätt att besluta om fördelning på de olika skolenheterna av kommunens
totala resurs för stödundervisning, samordnad specialundervisning och
frivillig undervisning. Denna fria resursanvändning bör enligt föredragande
statsrådets mening även omfatta kommunens totala resurs för timmar till
förfogande och för delning av klass eller grupp för studieteknisk träning.

Skolledningen vid varje skolenhet bör enligt föredragande statsrådet få
besluta om fördelningen av här nämnda resurser som tilldelas av skolstyrelsen
samt om fördelningen av resurserna för laborationer och konstruktionsövningar,
undervisning i nyböijarspråk samt annan delning av klass
eller grupp enligt bestämmelser i timplanerna. Användningen av dessa
resurser bör alltså i framtiden inte vara låst till särskilda lektioner och
ämnen. Undantagna från denna fria resursanvändning bör enligt propositionen
vara resurserna för hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråk, för stödundervisning i svenska för invandrarelever samt för
särskild undervisning.

För att åstadkomma en omfattande, samlad resurs för fri användning
förordar föredragande statsrådet att ett så stort antal timmar i gymnasieskolans
timplaner markeras som självstudietimmar, som motsvarar en
bruttobesparing av 175 milj. kr. Av detta belopp bör ca 70 milj. kr. utgöra
nettobesparing och ca 105 milj. kr. återföras till kommunernas disposition
som en särskild handledarresurs, även den inräknad i den totala resurs,
kallad förstärkningsresurs, som skall kunna användas fritt.

För de tre- och fyraåriga linjerna föreslår föredragande statsrådet en
sammanlagd möjlig självstudietid av totalt 10 veckotimmar för årskurserna
1, 2 och 3, fördelade på högst 1,5 veckotimmar i årskurs 1, högst 3,5
veckotimmar i årskurs 2 och högst 5 veckotimmar i årskurs 3 i de föreslagna
förändrade timplanerna. För årskurs 4 av teknisk linje föreslås högst 6

UbU 1981/82:5

veckotimmar. När det gäller möjlighet till självstudier på de tvååriga linjerna
anger statsrådet självstudietiden till högst 7 veckotimmar för vissa
linjer och till högst 2 för andra linjer samt för specialkurser.

Den totala förstärkningsresursen bör enligt propositionen omfatta den
föreslagna handledarresursen (105 milj. kr.) samt nuvarande resurser för
stödundervisning och samordnad specialundervisning (55—60 milj. kr.),
för timmar till förfogande (45-50 milj. kr.), för studieteknisk träning (45-55 milj. kr.) och för frivillig undervisning (20-25 milj. kr.), sammanlagt
270-295 milj. kr.

I propositionen föreslås vidare att skolledningen lokalt skall få avgöra i
vilken mån vikarie behöver anställas för en kortare tjänstledighet. Inbesparade
lärartimmar skall enligt förslaget bokföras och får av skolledningen
tillföras skolenhetens samlade förstärkningsresurs. Det blir då möjligt att
lokalt bedöma, om lärarinsatser bör ske genom vikarier eller i form av
ytterligare handledning under exempelvis självstudietimmar.

I motion 1981/82:32 (yrkande 1 i denna del) hemställs om avslag på
regeringens förslag om självstudietimmar och en särskild handledarresurs i
gymnasieskolan. Innebörden av motionen är att den av regeringen föreslagna
besparingen om 70 milj. kr. genom självstudietimmar inte bör göras.
Avslag på regeringens förslag i denna del föreslås likaledes i motion 1981/
82:42 (yrkande 1 i denna del). I motion 1981/82:40 yrkas avslag på förslaget
om en särskild handledarresurs och därmed också på regeringens
förslag om självstudietimmar motsvarande en nettobesparing av ca 70 milj.
kr. I den senare motionen föreslås att besparingen i stället skall åstadkommas
genom att resursen för timmar till förfogande minskas med ca 35 milj.
kr. (yrkande 1 i denna del) och genom att särskilt statsbidrag inte utgår för
vikariat under 1—5 dagar vilket anses motsvara en besparing av ca 35 milj.
kr. (yrkande 2). Kostnaden för sådana vikariat får enligt motionärerna
bestridas ur den förstärkningsresurs, som kommunerna enligt propositionen
skall få disponera fritt. Förstärkningsresursen föreslås i motion 1981/
82:40 omfatta 135-155 milj. kr. (yrkande 3). Avslag på självstudietid i latin
och grekiska föreslås i motion 1981/82:41 (yrkande 1 i denna del). Slutligen
bör enligt motion 1981/82:32 (yrkande 6) skolöverstyrelsen (SÖ) få i uppdrag
att utarbeta modeller och exempel för den lokala tillämpningen av en
friare resursanvändning.

Att eleverna i hela gymnasieskolan tränas att arbeta självständigt är av
betydelse för både elevernas fortsatta studier och deras verksamhet i
arbetslivet. Enligt utskottets mening finns det dock skäl som talar för att
omfattningen av de i propositionen föreslagna självstudierna bör reduceras.
Självstudier i enlighet med regeringens förslag bör enligt utskottets
uppfattning endast förekomma i årskurs 3 av de treåriga ekonomiska,
humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga linjerna (under
högst 5 veckotimmar) och i årskurserna 3 och 4 på fyraårig teknisk linje
(under högst 5 resp. högst 6 veckotimmar) samt i årskurs 2 av de tvååriga

UbU 1981/82:5

ekonomiska, sociala och tekniska linjerna (under högst 3 veckotimmar).
Självstudier av det slag som föreslås i propositionen bör alltså inte förekomma
i årskurserna 1 och 2 på tre- och fyraåriga linjer och i årskurs 1 på
nämnda tvååriga teoretiska linjer. På övriga studievägar (linjer och specialkurser)
bör självstudier av nämnt slag inte förekomma alls. Utskottet
uppskattar den besparing som uppkommer genom anordningen med självstudietimmar
i de angivna årskurserna till ca 70 milj. kr. Som en följd av
den nu föreslagna minskningen av volymen självstudietimmar kommer den
i propositionen upptagna handledarresursen inte att bli aktuell.

Självstudietimmarna bör kunna reduceras eller helt tas bort om skolorna
så önskar. Detta kan ske genom att de för handledning tar i anspråk dels de
medel som frigörs — vilket också anges i propositionen - om man inte i
alla lägen förordnar vikarier för kortare tid, dels delar av vissa förstärkningsresurser
(t. ex. för timmar till förfogande, studieteknisk träning, stödundervisning
och samordnad specialundervisning, frivillig undervisning,
sammantaget motsvarande 165-190 milj. kr.).

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp frågan om hur läsårets arbetsdagar
utnyttjas. Läsåret omfattar 40 veckor (280 dagar). Under läsåret
skall eleverna ha 10 lovdagar. Vidare skall 4-8 dagar (8—16 halvdagar)
användas för lekar, idrott och friluftsverksamhet. Undervisningen får inställas
under tid motsvarande högst 5 dagar för planering av skolarbetet
och fortbildning av lärare (studiedagar). Det lägsta antalet vardagar då
undervisning i skolan skall pågå kan beräknas variera mellan 172 och 176
beroende på bl. a. det antal friluftsdagar som tas i anspråk (jfr UbU 1980/
81:37 s. 12). Det innebär att det verkliga antalet arbetsveckor är ca 35.
Föredragande statsrådet skall enligt propositionen återkomma till regeringen
med förslag om att ge SÖ i uppdrag att utarbeta informations- och
servicematerial för självstudier, innefattande bl. a. tänkbara schemamodeller.
Det främsta målet för arbetet bör enligt utskottets mening vara att
pröva sådana lösningar som kan bevara så många lärarledda lektioner som
möjligt ograverade. Skolorna bör också uppmärksammas på att koncentrationsdagar,
skrivningar m. m. bör förläggas till tid då bortfallet av lärarledd
undervisning blir den minsta. SÖ bör vidare överväga hur arbetet i skolan
skall organiseras för att eleverna i exempelvis ett ämne med litet veckotimtal
(t. ex. 2 veckotimmar) skall få undervisning i ämnet motsvarande om
möjligt (35x2 =) 70 lärarledda lektioner. Utskottet nämner som en jämförelse
systemet inom den kommunala vuxenutbildningen där undervisningen
omfattar visst antal effektiva timmar (nettotimmar).

En angelägen åtgärd för att effektivisera undervisningen och minska
bortfallet av lärarledd undervisning är att synkronisera lärarnas studiedagar
med elevernas idrottsdagar. Eleverna bör i rimlig utsträckning själva
kunna få ansvar för många av de uppgifter som hittills åvilat lärarna i
samband med idrottsdagar.

Förstärkningsresursen skall enligt föredragande statsrådet så långt möj -

UbU 1981/82:5

ligt fördelas till de grupper av elever som har störst behov av hjälp och
stöd. SÖ skall enligt propositionen utarbeta metoder och råd för den lokala
användningen av resursen. Dess utnyttjande skall senare utvärderas. Utskottet
vill stryka under den inriktning av den fria resursanvändningen som
regeringen förespråkar. Yrkande 6 i motion 1981/82:32 är enligt utskottets
mening tillgodosett genom uttalandena i propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1981/
82:14 samt motionerna 1981/82:32 yrkande 1 i denna del, 1981/82:40
yrkande 1 i denna del, 1981/82:41 yrkande 1 i denna del samt 1981/82:42
yrkande 1 i denna del samt med avslag på motionerna 1981/82:32 yrkande
6 och 1981/82:40 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om självstudietimmar m. m., om en friare resursanvändning
i gymnasieskolan samt om att en särskild handledarresurs inte behövs.
Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna
1981/82:40 yrkande 2 och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del godkänner vad
som i propositionen förordats om möjlighet att inte anlita ersättare vid
kortare tjänstledighet för lärare och om användningen av på så sätt inbesparade
lärartimmar i gymnasieskolan.

Enligt föredragande statsrådet har i ett system med möjlighet till självstudier
bestämmelserna om specialarbete i årskurs 3 spelat ut sin roll.
Statsrådet föreslår därför att föreskrifterna i timplanerna för gymnasieskolan
om specialarbete i årskurs 3 av de tre- och fyraåriga linjerna upphävs.
Specialarbetet bör fr. o. m. läsåret 1982/83 ersättas av möjligheten att anordna
självstudier och av elevernas redovisning av resultaten av dessa
studier, enskilt eller i grupp. Specialarbete bör inte heller förekomma i
kommunal och statlig vuxenutbildning.

Enligt motionerna 1981/82:32 yrkande 1 i denna del och 1981/82:42
yrkande 1 i denna del bör specialarbete finnas kvar både i gymnasieskola
och vuxenutbildning.

Specialarbetet i dess nuvarande form bör enligt utskottets mening inte
finnas kvar i de fall då en skolenhet i årskurs 3 tillämpar ett självstudiesystem
i enlighet med regeringens förslag. Vid de skolenheter där systematiska
självstudier inte förekommer är det nödvändigt att i lämplig form av
eleverna kräva ett självständigt arbete som påminner om specialarbetet. 1
övrigt har utskottet inte något att erinra mot vad som anförts om specialarbete
i propositionen.

Det självständiga arbetet får inte leda till en sänkt ambitionsnivå när det
gäller kunskaper och färdigheter. Resultaten i självstudierna bör bedömas
och betygsättas med samma vikt som de övriga studierna i olika ämnen.

Väl fungerande självstudier fordrar planering och inskolning av eleverna
i detta slag av självständigt arbete. Elevernas förmåga att arbeta självständigt
måste tränas genom bl. a. en successiv förändring av deras arbetsuppgifter
från dagläxa, över långläxa till beting. Utskottet utgår från att sådan
inskolning kommer till stånd. När tiden för självstudier infaller måste de ha

UbU 1981/82:5

fatt lära sig att planlägga och genomföra uppgifter på egen hand. Genom ett
sådant studiesätt åstadkoms på ett naturligt sätt en individualisering av
skolarbetet. Det bör inte generellt ställas krav på att arbetet under självstudietiden
förläggs till skolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1981/82:32 yrkande 1 i denna del och 1981/82:42
yrkande 1 i denna del godkänner förslaget i proposition 1981/82:14 om att
avskaffa specialarbete inom gymnasieskolan och kommunal och statlig
vuxenutbildning.

4. Små undervisningsgrupper m.m.

Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnd i dag medge undantag
från lägsta elevantal för anordnande eller bibehållande av undervisning.
Sådana särskilda skäl har ansetts föreligga om ett uteblivet medgivande
skulle innebära att exempelvis en studieväg inte kunnat anordnas eller en
redan anordnad inte kunnat bibehållas. Om synnerliga skäl föreligger, får
nämnden vidare medge delning av klass eller grupp i andra fall än när
delning är föreskriven. I fråga om gruppstorlekarna 30 och 16 elever får
länsskolnämnden tillåta undantag med högre elevtal för visst ämne, om
särskilda skäl föreligger.

Enligt föredragande statsrådets mening bör länsskolnämndernas möjligheter
att bevilja dispenser i de tre först nämnda fallen upphöra. Däremot
bör länsskolnämnderna även i fortsättningen i fråga om gruppstorlekarna
30 och 16 få medge undantag med högre elevtal, om särskilda skäl finns.
Överväganden om finansiering av för små grupper i ett ämne samt extra
grupper bör liksom överväganden om gruppdelningar enligt propositionen
ske vid skolstyrelsernas och skolornas reguljära planering av vad som kan
anordnas inom ramen för de totalt tillgängliga resurserna (t. ex. förstärk -ningsresursen).

I fråga om start och bibehållande av studieväg (linje, specialkurs, gren
eller variant) med för få elever bör enligt propositionen i synnerliga fall SÖ
kunna få medge dispens.

I motion 1981/82: 32 (yrkande 3) föreslås att länsskolnämnden skall ha
kvar rätten att medge dispens från lägsta antal elever för start och bibehållande
av en studieväg. Enligt motionärerna bör det ankomma på SÖ att
utfärda föreskrifter för nämndernas tillämpning. Enligt motion 1981/82:42
(yrkande 1 i denna del) bör länsskolnämndernas nuvarande dispensrätt inte
inskränkas alls.

Utskottet delar uppfattningen i motion 1981/82:32 att länsskolnämnd bör
kunna få medge dispens från kravet på visst antal elever för start och
bibehållande av studieväg, om synnerliga skäl föreligger, t. ex. i glesbygd.
Det bör enligt utskottets mening ankomma på SÖ att utfärda restriktiva
anvisningar för nämndernas ställningstaganden i dessa avseenden. Vid

UbU 1981/82:5

utarbetandet av anvisningar bör SÖ särskilt ta hänsyn till situationen för de
elever som redan böijat studier i gymnasieskolan med dispens från lägsta
elevantal för start eller bibehållande av undervisning och därvid beakta att
den fritt disponibla resursen i enlighet med vad utskottet tidigare anfört har
reducerats. Förslaget om inskränkning av länsskolnämndernas dispensrätt
tillstyrks i övrigt.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1981/
82:14 och motion 1981/82:32 yrkande 3 samt med avslag på motion 1981/
82:42 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om länsskolnämnds möjlighet att medge dispens från kravet
på visst antal elever för start och bibehållande av studieväg m.m.
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i propositionen att frågor om
finansiering av för små grupper i ett ämne m. m. i framtiden bör avgöras
lokalt inom ramen för de totalt tillgängliga resurserna.

Enligt propositionen bör reduktion av timtalen för ämnen, i vilka lägsta
antal elever för start av och fortsatt undervisning är 8 och i vilka gruppen
kan uppgå till 30 elever, ske med mellan 20 och 25% enligt viss schablon
vid grupper om 8 till 11 elever. För ämnena latin och grekiska, i vilka lägsta
antal elever för start av och fortsatt undervisning är 5, bör timreduktioner i
konsekvens härmed göras vid grupper om 5 till 8 elever.

1 motion 1981/82:42 yrkande 1 i denna del föreslås avslag på förslaget
om generell reduktion av lärartimtalet för små undervisningsgrupper.

Förslaget om lärartimreduktion vid små grupper i latin och grekiska
bidrar jämte andra förslag i propositionen enligt motion 1981/82:41 (yrkande
1 i denna del) till drastiska minskningar på upp till 50% av nuvarande
undervisningsresurser för ämnena. Bland språken på gymnasieskolans
schema är latin och grekiska ensamma i sitt slag i det avseendet att studiet
av dem böljar under senare delen av gymnasieskoltiden. Om studiet i latin
och grekiska skall leda fram till rimlig färdighetsnivå och därmed bli
meningsfullt, måste lärarhandledningen ha en viss minsta omfattning. På
grund av de särskilda omständigheterna föreslår motionärerna för dessa
ämnen undantag från reduktionsregeln.

Vad gäller regeringens förslag om lärartimreduktion för små undervisningsgrupper
utgår utskottet från att timplanens föreskrivna timtal läggs ut
på elevernas veckoschema för att markera att det inte är fråga om en
reduktion av lärokursen. Skolledningen får från fall till fall avgöra om
någon del av de fria resurserna skall tas i anspråk för lärarledd undervisning
under en eller flera av ifrågavarande timmar (jfr prop. s. 33). Utskottet
utgår från att skolledningen härvid beaktar vaije ämnes särskilda situation.

Elevunderlaget kan breddas och riskerna för en i förhållande till nuläget
drastisk timtalsreduktion för grekiska något minska, om ämnet - som
enligt propositionen förläggs till årskurs 3 — inte bara kopplas till val av
latin i årskurs 2 utan också får väljas separat som alternativämne av icke
latinläsande elever på humanistisk linje. Enligt uppgift från SÖ tillämpas

UbU 1981/82:5

en sådan ordning vid pågående försöksverksamhet med grekiska i årskurs

3. Utskottet har inte något emot att så sker även i fortsättningen.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:41
yrkande 1 i denna del och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del godkänner vad
som i propositionen förordats om små undervisningsgrupper i gymnasieskolan.
Reglerna bör tillämpas med utgångspunkt i förhållandena vid läsårets
start.

Ämnet allmän språkkunskap omfattar bl. a. latinska låneord och deras
kulturhistoriska bakgrund. I motion 1981/82:41 (yrkande 2) föreslås att
man av resursskäl ordnar samläsning mellan latin och allmän språkkunskap
i årskurs 2 på små gymnasieorter, när antalet elever i de båda ämnena
var för sig är litet. De båda elevgrupperna avses tidvis bli undervisade
gemensamt.

För undervisningen i latin och allmän språkkunskap kan det enligt vad
utskottet erfarit resursmässigt vara en fördel om de båda ämnenas lärarveckotimmar
utnyttjas gemensamt i årskurs 2, när antingen antalet elever i
allmän språkkunskap är lägre än åtta eller i både latin och allmän språkkunskap
så litet att lärartimtalen för grupperna reduceras var för sig.
Riktlinjer med anvisningar för hel eller partiell samläsning av angivet slag
under i första hand höstterminen i årskurs 2 bör utarbetas av SÖ. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av yrkande 2 i motion 1981/82:41 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Andra förslag till besparingar m. m.

I motion 1981/82: 32 (yrkande 5) föreslås att regeringen snarast bör vidta
åtgärder för att finna former för en rationell samverkan mellan gymnasieskolan
och kommunal vuxenutbildning.

Förutsättningarna för att åstadkomma ett bättre resursutnyttjande genom
ökad samordning mellan de olika slagen av utbildning på gymnasial
nivå (gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning)
har sedan flera år varit föremål för regeringens och riksdagens
intresse. I tilläggsdirektiv år 1979 gav regeringen gymnasieutredningen i
uppdrag att ta initiativ till en försöksverksamhet med fördjupad samverkan
mellan olika utbildningsanordnare. Gymnasieutredningen har den 2 mars
1981 i samråd med utredningen om kommunal vuxenutbildning (U
1978:04) inkommit med förslag till en sådan försöksverksamhet i Åijängs
kommun. Försöket medgavs av regeringen den 7 maj 1981. I de fall
intagning av 18-19-åringar till arbetsmarknadsutbildning övervägs skall
samråd först ske med skolmyndigheterna för att fastslå att en utbildning
inom gymnasieskolans ram inte är ett realistiskt alternativ i det enskilda
fallet (prop. 1980/81:126, AU 1980/81:21, rskr 1980/81:404).

Då det gäller möjligheten att åstadkomma besparing genom ökad samordning
av kommunal vuxenutbildning och gymnasieskola är det, som

UbU 1981/82:5

också framhålls i propositionen, självfallet nödvändigt att ta hänsyn till att
de båda utbildningarna med kommun som huvudman fått olika organisatorisk
utformning med hänsyn till att de vänder sig till i princip skilda
målgrupper.

Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att beakta samordningsfrågor
mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning
och andra arbetsmarknadsåtgärder för ungdom. Utskottet
förutsätter att dessa frågor snarast behandlas i särskild ordning inom
regeringskansliet. Vad utskottet här anfört om åtgärder för samordning av
viss utbildning på gymnasial nivå m. m. bör riksdagen med anledning av
motion 1981/82:32 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1981/82:32 (yrkande 4) föreslås spärr mot s.k. dubbelutbildning.
Motionärerna anser att den studerande inte utan särskild prövning
efter genomgången, minst tvåårig gymnasial utbildning skall fa påbörja en
ny sådan utbildning. Påbörjande av nya studier i gymnasieskolan bör enligt
motionärerna prövas genom individuell ansökan med hänsyn till det behov
som föreligger i det enskilda fallet. Den studerande bör i sin ansökan ange
de särskilda skäl som motiverar varför ytterligare gymnasieutbildning bör
medges. Utbildningar i gymnasieskolan som bygger på genomgången
grundutbildning, t. ex. högre specialkurser, bör dock undantas från en
sådan prövning.

Enligt 9 kap. 9 § skolförordningen får inträdessökande som tidigare varit
elev i gymnasieskolan på nytt tas in som elev endast på någon av följande
slag av studievägar, nämligen antingen specialkurs som bygger på elevens
tidigare utbildning i gymnasieskolan eller sådan linje eller specialkurs, som
till sin inriktning avviker väsentligt från linje eller specialkurs som eleven
förut tillhört.

Beträffande omfattningen av dubbelutbildning i gymnasieskolan har utskottet
inhämtat från statistiska centralbyrån att av dem som togs in i
gymnasieskolan för läsåret 1980/81 hade drygt 1% tidigare gymnasial utbildning
i form av minst tvåårig linje eller minst tvåårig specialkurs. Av
dem med dubbelutbildning togs ca 1/3 in på vårdlinjen. Detta innebär att av
de intagna på vårdlinjen hade ca 4% tidigare gymnasial utbildning om
minst tvåårig linje eller minst tvåårig specialkurs.

En strävan bör vara att undvika dubbelutbildning i gymnasieskolan. I
vissa fall är detta dock oundvikligt. Att elever med teoretisk utbildning
bakom sig genomgår yrkesinriktad utbildning är i många fall önskvärt för
samhället och är kanske för individen det enda alternativet, om han eller
hon inte vill gå arbetslös. Med fortsatt ambition från skolmyndigheternas
sida att öka den arbetsmarknadsanpassade yrkesutbildningen inom gymnasieskolan
kommer sannolikt denna typ av dubbelutbildning att minska.
Utskottet anser att nyssnämnda bestämmelser i skolförordningen ger intagningsmyndigheten
möjlighet att pröva den inträdessökandes skäl för att
genomgå ytterligare en utbildning om två år eller mer.

UbU 1981/82:5

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1981/82:32 yrkande 4.

Enligt motion 1981/82:32 (yrkande 7) är det angeläget att regeringen
snarast lägger fram förslag till åtgärder för att fylla vakanta utbildningsplatser
i gymnasieskolan och för att inom ramen för anvisade resurser
inrätta nya intagningsplatser.

SÖ har den 2 november 1981, alltså efter det att propositionen lagts
fram, i en särskild rapport (P1 1981:22) redovisat situationen i gymnasieskolan
hösten 1981. Den 15 september 1981 gick totalt 280625 elever i
gymnasieskolan (exkl. elever i lärlingsutbildning, yrkesintroduktion och
introduktionsprogram). Detta innebär en ökning jämfört med år 1980 med
19600 elever (7,5 %). Antalet elever i årskurs 1 på linjer och grundskolanknutna
specialkurser om minst ett år har sedan föregående år ökat från
113298 till 118 444, dvs. med 4,5%. Antalet 16-åringar är däremot i stort
sett oförändrat, 100 färre än år 1980.

På de tvååriga yrkesinriktade linjerna ökade elevantalet med 4429 eller
9%. Samtliga tvååriga teoretiska linjer utom musiklinjen har minskat från
föregående år med totalt 1199 elever eller 1%. De 3—4-åriga linjerna har
tillsammans ökat med 4%.

Antalet utlagda elevplatser på linjer och grundskolanknutna specialkurser
om minst ett år ökade från den 1 september 1980 till den 1 september
1981 med 1,6% till 124151 elevplatser.

Den disponibla lediga intagningskapaciteten på linjer och grundskolanknutna
specialkurser uppgick hösten 1981 till 3 160 platser varav 2550
platser fanns på linjer. Det innebär en minskning av antalet ej ianspråktagna
platser med nära 40% jämfört med situationen ett år tidigare. Aldrig
tidigare, anför SÖ avslutningsvis, har den lediga kapaciteten varit så liten.

Regeringen har i proposition 1981/82:25 med förslag till tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 lagt fram förslag om stimulansbidrag
till kommun, om kommunen i sin gymnasieskola inom sektorn industri
och hantverk anordnar ytterligare intagningsplatser på linje eller specialkurs
eller inom gymnasial lärlingsutbildning. Utskottet behandlar förslaget
i ett senare betänkande.

Att alla i gymnasieskolan utlagda platser skulle kunna tas i anspråk och
att alltså delningstal och klassmedeltal skulle sammanfalla så att det över
huvud taget inte finns vakanta utbildningsplatser, är självfallet ett i praktiken
ouppnåeligt mål, eftersom gymnasial utbildning också anordnas på
mindre tätorter och i glesbygd. Utskottet kan av SÖ:s nämnda rapport
konstatera att skolmyndigheternas ansträngningar att fylla vakanta utbildningsplatser
i gymnasieskolan nu börjar ge goda resultat. Utskottet utgår
från att skolmyndigheterna ytterligare uppmärksammar problemet med
vakanta platser i gymnasieskolan. Det nämnda stimulansbidraget bör också
leda till en ytterligare ökning av antalet intagningsplatser i gymnasieskolan.
Med den gjorda redovisningen och vad som i övrigt anförts anser

UbU 1981/82:5

utskottet att motionsyrkandet är tillgodosett, varför motion 1981/82:32
yrkande 7 bör avslås av riksdagen.

6. Åtgärder för genomförandet

Riksinternatskolorna och de privata skolor som omfattas av privatskolförordningen
(1967:270) skall enligt gällande föreskrifter i princip följa
gymnasieskolans läroplan. Föreskrifterna om statsbidrag och vissa andra
föreskrifter för skolorna utgår från denna förutsättning. Vad föredragande
statsrådet har föreslagit rörande gymnasieskolan bör enligt propositionen i
huvudsak gälla även dessa andra skolor. Det bör, heter det, ankomma på
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att ta ställning till
vilka mindre skillnader som kan visa sig påkallade.

Bergsskolan i Filipstad följer en särskild läroplan som SÖ fastställer.
Läroplanen och vissa organisatoriska föreskrifter följer delvis samma system
som gäller för gymnasieskolan. Detsamma är fallet med föreskrifterna
om statsbidrag. För Bergsskolan bör enligt propositionen utgångspunkten
vara att nuvarande system behålls t. v. Det kan emellertid, anför
statsrådet, visa sig lämpligt att göra vissa förändringar i riktning mot vad
som kommer att gälla för gymnasieskolan. Det bör ankomma på regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer att ta ställning till detta.

Förslagen för gymnasieskolan bör enligt föredragande statsrådet inte få
någon inverkan på vad som gäller för enskilda yrkesskolor enligt förordningen
(1971:342) om enskilda yrkesskolor eller på vad som gäller för
enskilda lanthushållsskolor som omfattas av stadgan den 28 juni 1963 för
lantbrukets yrkesskolor.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i propositionen förordats
om förändringar för riksinternatskolorna och andra privata skolor.

De samordnade timplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna bör i
enlighet med regeringens förslag tillämpas i årskurs 1 fr. o. m. läsåret 1982/
83 och införas successivt med en årskurs i taget. För årskurserna 2, 3 och 4
används således läsåret 1982/83 de nuvarande timplanerna som successivt
avvecklas med en årskurs i taget.

Det bör ankomma på regeringen att besluta om de övergångsanordningar
som behövs med anledning av vad utskottet förordat. Riksdagen bör
vidare bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att även i övrigt fastställa de ändringar som krävs i läroplanen för gymnasieskolan.

Riksdagen bör alltså i nu berörda avseenden avslå motion 1981/82:42
yrkande 1 i denna del.

UbU 1981/82:5

7. Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande upphävande av tidigare riksdagsbeslut
om besparingar i gymnasieskolan avslår motion 1981/82:42 yrkande
2,

2. att riksdagen beträffande mer samordnade timplaner för de treåriga
ekonomiska, humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga
linjerna samt den fyraåriga tekniska linjen i
gymnasieskolan med anledning av proposition 1981/82:14 samt
motionerna 1981/82:32 yrkande 2, 1981/82:38 och 1981/82:39
och med avslag på motionerna 1981/82:40 yrkande 1 i denna del
och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande självstudietimmar m.m., en särskild
handledarresurs och en friare resursanvändning med anledning
av proposition 1981/82:14 och motionerna 1981/82:32 yrkande 1
i denna del, 1981/82:40 yrkande 1 i denna del, 1981/82:41 yrkande
1 i denna del och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del samt
med avslag på motionerna 1981/82: 32 yrkande 6 och 1981/82:40
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört samt beträffande möjlighet att inte anlita ersättare vid
kortare tjänstledighet för lärare och användning av på så sätt
inbesparade lärartimmar med avslag på motionerna 1981/82:40
yrkande 2 och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1981/82:14,

4. att riksdagen beträffande avskaffande av specialarbete inom
gymnasieskolan samt inom kommunal och statlig vuxenutbildning
med avslag på motionerna 1981/82:32 yrkande 1 i denna del
och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del godkänner vad som förordats
i proposition 1981/82:14,

5. att riksdagen beträffande länsskolnämnds möjlighet att medge
dispens från kravet på visst antal elever för start och bibehållande
av studieväg m.m. med anledning av proposition 1981/
82:14 och motion 1981/82:32 yrkande 3 samt med avslag på
motion 1981/82:42 yrkande 1 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande timreduktioner vid små undervisningsgrupper
i gymnasieskolan med avslag på motionerna 1981/82:41
yrkande 1 i denna del och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1981/82:14,

7. att riksdagen beträffande riktlinjer för samläsning i vissa fall
mellan latin och allmän språkkunskap med anledning av motion
1981/82:41 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1981/82:5

8. att riksdagen beträffande åtgärder för samordning av viss utbildning
på gymnasial nivå m. m. med anledning av motion 1981/
82:32 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande dubbelutbildning avslår motion 1981/
82:32 yrkande 4,

10. att riksdagen beträffande åtgärder för att bättre fylla vakanta
utbildningsplatser i gymnasieskolan m.m. avslår motion 1981/
82: 32 yrkande 7,

11. att riksdagen beträffande förändringar för riksinternatskolorna
och andra privata skolor med avslag på motion 1981/82:42 yrkande
1 i denna del godkänner vad som förordats i proposition
1981/82:14,

12. att riksdagen beträffande förändringarnas ikraftträdande med avslag
på motion 1981/82:42 yrkande 1 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1981/82:14,

13. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:14 och med
avslag på motion 1981/82:42 yrkande 1 i denna del bemyndigar
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att även i
övrigt fastställa de ändringar som krävs i läroplanen för gymnasieskolan.

Stockholm den 3 december 1981

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune
Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Sigvard
Persson (c), Göran Persson (s) och Göran Allmér (m).

UbU 1981/82:5

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) har avgivit följande
reservationer.

1. Självstudietimmar och en friare resursanvändning m. m. (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böljar ”Att eleverna”
och på s. 10 slutar ”i gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:

En av de bärande principerna för gymnasiereformen år 1964 var att ge
större utrymme åt aktivt, självständigt arbete av de studerande. En ökad
arbets- och studiefostran i kombination med att hos eleverna utveckla ett
självständigt och kritiskt betraktelsesätt skulle uppnås på flera vägar,
självfallet främst genom de olika studievägarnas innehåll och undervisningens
utformning. Som ett led i strävandena att utveckla och träna de
studerandes förmåga till självständigt arbete och tänkande infördes långläxa,
beting och specialarbete. Gemensamt för samtliga dessa aktiviteter
var att de skulle förberedas, genomföras, utvärderas eller redovisas med
hjälp av lärare som handledare. Härigenom blir självstudier pedagogiskt
meningsfulla. Med den utformning regeringen föreslagit för s. k. självstudier
vilket i själva verket innebär lärarlösa lektioner går det inte att hävda
att förslaget skulle ha pedagogiska fördelar. Detta har också tydligt framgått
av den massiva kritik som riktats mot förslaget från lärare och elever.

För de s. k. självstudier som föreslås i propositionen har regeringen inte
beaktat behovet av tillräcklig omställningstid för de nya krav som utökat
självständigt arbete ställer, kravet på fortbildning av lärare för de nya
handledaruppgiftema, kursplaneförändringar samt läromedel som är anpassade
till den nya situationen samt nya krav på lokaler och utrustning,
t. ex. grupprum och studieceller och varierande arbetsmaterial liksom förstärkta
biblioteksresurser. Förslaget grundar sig således inte på pedagogiska
motiv. Utgångspunkten i propositionen är i stället att avsevärt minska
gymnasieskolans resurser. Mot denna bakgrund kan utskottet inte ställa
sig bakom det förslag om självstudietimmar och en särskild handledarresurs
som läggs fram. Enligt utskottets mening bör i stället anslaget Bidrag
till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1982/83 ökas med 70 milj. kr.
jämfört med vad regeringen avsett.

Regeringens förslag om att sammanföra vissa specialdestinerade bidrag i
gymnasieskolan till en förstärkningsresurs kan utskottet acceptera. Regeringen
försöker ge intrycket av att förstärkningsresursen skall kunna tas i
anspråk för att tillgodose alla de skiftande behov som föreligger. Dessa är
delvis en direkt följd av minskningen av statsbidraget enligt propositionen.

UbU 1981/82:5

Huvuddelen av den nuvarande förstärkningsresursen är direkt inriktad på
åtgärder för elever med skolsvårigheter. Enligt utskottets mening får resurserna
för sådana åtgärder inte minska. Riksdagen bör därför kraftfullt
uttala att en självklar utgångspunkt vid fördelningen av förstärkningsresursen
bör vara att tillgodose dessa elevers behov. Erfarenheterna av fördelningen
av förstärkningsresursen i grundskolan visar att det behövs klara
och entydiga modeller samt exempel för den lokala tillämpningen så att
inte ändamålet med förstärkningsresursen skall gå förlorad. SÖ bör ges i
uppdrag att utarbeta modeller och exempel för den lokala tillämpningen av
en friare resursanvändning i gymnasieskolan.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1981/82:32 yrkande
1 i denna del och yrkande 6 samt med anledning av proposition 1981/
82: 14 och motionerna 1981/82:41 yrkande 1 i denna del och 1981/82:42
yrkande 1 i denna del samt med avslag på motion 1981/82:40 yrkande 1 i
denna del och yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om självstudietimmar, om en friare resursanvändning i
gymnasieskolan samt om att en särskild handledarresurs inte behövs.
Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1981/
82:40 yrkande 2 och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del godkänner vad som i
propositionen förordats om möjlighet att inte anlita ersättare vid kortare
tjänstledighet för lärare och om användningen av på så sätt inbesparade
lärartimmar i gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande självstudietimmar, en särskild handledarresurs
och en friare resursanvändning med bifall till motion
1981/82:32 yrkande 1 i denna del och yrkande 6 samt med anledning
av proposition 1981/82:14 och motionerna 1981/82:41 yrkande
1 i denna del och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del samt
med avslag på motion 1981/82:40 yrkande 1 i denna del och
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört samt beträffande möjlighet att inte anlita ersättare vid
kortare tjänstledighet för lärare och användning av på så sätt
inbesparade lärartimmar med avslag på motionerna 1981/82:40
yrkande 2 och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1981/82:14,

2. Specialarbete (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Specialarbetet
i” och på s. 11 slutar ”statlig vuxenutbildning” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som anser att det är betydelsefullt att främja självständigt

UbU 1981/82:5

arbete för eleverna, kan inte ansluta sig till föredragande statsrådets förslag
att avskaffa specialarbetet i dess nuvarande form. I stället bör sådana
arbetssätt, som medför att eleverna tar ökat ansvar för studierna, utökas
och ges fastare former än vad som ofta förekommer i dagens skola.
Specialarbetet bör således finnas kvar såväl i gymnasieskolan som i kommunal
och statlig vuxenutbildning. Riksdagen bör avslå regeringens förslag
i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande avskaffande av specialarbete inom
gymnasieskolan samt inom kommunal och statlig vuxenutbildning
med bifall till motionerna 1981/82:32 yrkande 1 i denna del
och 1981/82:42 yrkande 1 i denna del avslår proposition 1981/
82:14,

(ii

	Årskurs 1	Årskurs 2	Årskurs 3	Årskurs 4
E H S N T	E H S N T	E H S N NT° T	T
Svenska	3 3 3 3 3	3 3 3 3 3	3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 2,5
Engelska B-språk/C-språk C-språk Allmän språkkunskap Latin	3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 0/4* 4 4/0y	3 3 3 3 3 3 3/0z 3/0* 3 3 0/3* 3 3/0y 3/0 0/7'	3 3 3 3 3 3 3/0z 3/0z 3/0 3 (3)x 3 0/63
Historia Religionskunskap Filosofi Psykologi Samhällskunskap Socialkunskap	3 3 3 3 0/3y	5 5 2,5 2,5 2,5 2,5 0/2,5* 0/3y	4 5 5 6/4 4 4 2 2,5 2,5 2,5/2 2 2 2 2 2/0 2/0 2 2 2 0/2 0/2 2 6/0 6 3 3
Ergonomi				2-3
Matematik	5 5 5 6 6	3/0* 3 5,5 5,5	(3)* 3 4 4 4
Naturkunskap Fysik Kemi Biologi Naturvetensk. variantämne	4/0* 4 4 3.5 3,5 3.5 3,5	4/0 4 4 4 3,5 3,5 2 2/0* 0/22	3 3 3 3 3 0/64
Teknologi Övriga tekniska ämnen	5	4,5	12	28-31
Konst- och musikhistoria Musik/Teckning Estetiskt specialämne	2 2 2	2 2 2/0 0/3z 0/3z	0/3z 0/3z

Förslag till timplaner för linjerna E, H, S, N och T

	Årskurs 1	Årskurs 2	Årskurs 3	Årskurs 4
	E H S N T	E H S N T	E H S N NT° T	T
Företagsekonomi	4	6		2-4
Administration			2
Rättskunskap		2
Arbetsmetodik		3
Ekonomiskt specialämne			6/0
Maskinskrivning	2	3	(3)x
Stenografi			0/6
Gymnastik	2 2 2 2 2	2,5 2,5 2,5 2,5 2,5	2,5 3 3 3/2,5 2,5 2,5
Timmar till förfogande	lilli	11 11 1	111111
Summa	30 30 30 30 30	32 32 32 32 32	34 34 34 34 34 34	35

x-2 Ett o/63 0/6“ ° För elever som ef ämne

H halvklas- N variant ter år på T-lin väljs

sisk jen vill slutföra sina

varjant studier på N-linjen

H helklassisk variant med 6 vtr
grekiska i utbyte mot två av ämnena
engelska, B- och C-språk.
Gr också som alternativämne för
icke latinläsande på H-linjen

*•v Ett ämne väljs 0/7' 0/22

H halv- N variant
klassisk
variant
*• y' 2 Ett ämne väljs
i någon av grupperna
x, y, z

UbU 1981/82:5 Bilaga 1

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

	Årskurs 1	Årskurs 2	Årskurs 3
	EHS	NT	E	H	S	N	T	E	H	S	N	NT°	T
Svenska	3	3	3	3	3	3	3	3,5	3,5	3,5	3,5	3,5	2,5
Engelska	3	3	3	3	3	3	3	3	3	3	3	3
B-/C-språk	3	3	3	3	3	3	3		3	3	3	3
C-språk	4/0ts		3/0	3	3/0				3
Allmän språkkunskap				3/0
Latin				0/6,5					0/5,5
Historia				3,5	3,5			4	5,5	5,5	4	4	4
Religionskunskap								2	2,5	2,5	2,5	2	2
Filosofi									2	2	2/0	2/0
Psykologi								2/0	2	2	0/2	0/2
Samhällskunskap	3		2,5	2,5	2,5	2,5	0/2,5	2	5,5/0	5,5	2	3	3
Socialkunskap	0/3es		0/3		0/3
Matematik	5	6	3		3	5,5	5,5	3		3	4	4	4
Naturkunskap	4			3,5/0	3,5
Fysik		3,5				4	4				3	3	3
Kemi		3,5				3,5	3,5
Biologi						2	2/0				3	3
Teknologi		5					4,5
Ovr. tekniska ämnen													12
Konst- och musik-
historia				2	2
Musik/Teckning				2	2	2
Företagsekonomi	2		6					9
Rättskunskap								0/2
Arbetsmetodik			3
Maskinskrivning			2					2
Gymnastik	2	2	2,5	2,5	2,5	2,5	2,5	2,5	3	3	3	2j	2,5
Timmar till för-
fogande	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1	1
Summa	30	30	32	32	32	32	32	34	34	34	34	34	34

9“

GTQ

5“

oro

>—k

>—

6
K)

-i

ers

0/6,5 La som
altemativämne
på H-linjen

0/5,5 La som
altemativämne
på H-linjen

° För elever som efter
två år på T-linjen vill
slutföra sina studier
på N-linjen