UbU 1981/82: 37

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:37

om forskning m. m. (prop. 1981/82:106)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas dels förslag som regeringen förelagt riksdagen
i proposition 1981/82:106 om forskning m. m. bilaga A (utbildningsdepartementet)
och bilaga C punkt 5 (arbetsmarknadsdepartementet), dels
motioner som rör forskningsfrågor.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:106 (utbildningsdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om fleråriga
medelsramar för forskningsråden,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om utvärdering
av forskning,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om övergripande
prioriteringar inom forskningsområdet,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om ansvar för prioriterad
forskning,

5. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för den fortsatta
långsiktiga planeringen av forskningen inom resp. fakultetsområde,

6. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för finansiering
och utnyttjande av dyrbar vetenskaplig utrustning,

7. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för sektorsforskningen
i vad avser programansvar och finansiellt ansvar,

8. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för sektorsorganen
och högskolan i vad avser samverkan om och planering av forskning,

9. godkänna de i propositionen förordade principerna för kostnadstäckning
och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet,

10. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om tjänster
som adjungerad professor,

11. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om kontaktforskarverksamhet,

12. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för inrättande av
forskartjänster vid forskningsråd,

1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37

13. godkänna vad sorn i propositionen har förordats i fråga om ansvar
för och utbyggnad av statistik över forsknings- och utvecklingsarbete,

14. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om lämplighetsbedömning
för antagning till forskarutbildning,

15. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om utbildningsbidrag
för doktorander,

16. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om inrättande
av nya amanuenstjänster och avveckling av nuvarande amanuens- och
assistenttjänster,

17. godkänna vad som i propositionen har förordats om inrättande av
doktorandtjänster,

18. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om organisation
av försöksverksamheten med viss forskning inom primärvården, finansiering
av denna verksamhet samt tidpunkten för inrättande av en
tjänst som professor i socialt arbete,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om

19. de beräknade ekonomiska ramarna för forskningsverksamheten
budgetåret 1983/84,

20. omdömen om doktorsavhandlingar,

21. tillgodoräknande av doktorsexamen i förtjänsthänseende,

dels föreslagit riksdagen att

22. till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1982/83 under
nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 90432000 kr.,

23. till Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 12462000 kr.

I propositionen behandlas inledningsvis vissa allmänna frågor om forskningens
roll i samhällsutvecklingen, nationellt och internationellt, behovet
av internationell och nordisk samverkan inom forskningen, villkor och
förutsättningar för forskning samt krav på kvalitet i forskningen. Syften
med, förutsättningar för och krav på forskningsplanering redovisas. Därvid
anges att forskningsplaneringen måste ge såväl förutsättningar för
nödvändig uthållighet i forskningssatsningarna som lämna frihet till
omprövningar av forskningsinriktningar. Den övergripande forskningsplaneringen
på nationell nivå föreslås utvecklad. Nästa forskningspolitiska
proposition avses läggas fram våren 1984 och då inbegripa också bl. a.
forskning för teknisk och industriell utveckling samt energiforskning. För
budgetåret 1983/84 beräknas en förstärkning av forskningsverksamheten
kunna ske med 100 milj. kr.

Olika metoder att påverka forskningens inriktning behandlas i propositionen
varvid anmäls att det bör utredas om inrättande av tjänst som
professor även fortsättningsvis skall fordra regeringens och riksdagens

UblJ 1981/82:37

medverkan. Arbetet med utveckling av mål och riktlinjer för verksamheten
vid fakulteter föreslås fortsätta. Verksamhet med utvärdering av forskning
inom forskningsråd och vissa sektorsorgan redovisas. Därvid förordas att
denna verksamhet utvecklas och att en ny redovisning sker inför nästa
forskningsproposition.

Övergripande prioriteringar inom forskningsverksamheten läggs fast.

Följande områden anges som högst prioriterade:

Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den stora
nationella satsningen på teknisk utveckling.

Forskning om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet.

Forskning om ekologiska samband, särskilt grundläggande forskning om
markekologi.

Forskning om den offentliga verksamheten; dess styrning, ekonomi och
förändring.

Insatser för allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhällsvetenskapligt-humanistiska
området.

Följande områden anges som högt prioriterade:

Forskning om kulturyttringar och kulturfrågor.

Forskning på livsmedelsområdet; produktion, konsumtion, kostvanor
och livsmedelspolitik.

Forskning rörande jämställdhet mellan kvinnor och män.

Fördelning av ansvar på forskningsmyndigheter för samordning av
forskning inom de områden som prioriteras anges. För budgetåret 1983/84
beräknas 10 milj. kr. för att påbölja förstärkningen av de forskningsområden
som inbegrips i prioriteringarna.

Riktlinjer anges för den långsiktiga planeringen av forskningen inom
resp. fakultetsområde samt för finansiering och utnyttjande av dyrbar
vetenskaplig utrustning.

Forskningssamverkan mellan högskolan, sektorsorgan och näringsliv
behandlas. Därvid anges riktlinjer för programansvar och finansiellt ansvar
för sektorsforskning samt för högskolans och sektorsorganens samverkan
och planering. Dessa riktlinjer innebär bl. a. att sektorsorganen skall ha det
fulla programansvaret och det finansiella ansvaret för sin forskning. De
skall göra långtidsbedömningar av utvecklingen inom sin forskningsverksamhet
bl. a. rörande behov av materiella och personella resurser. Dessa
bedömningar vägs samman av regeringen med motsvarande bedömningar
från högskolemyndigheterna. På grundval av sådana avvägningar föreslår
regeringen fördelning av resurser på de skilda områdena inom den samlade
forskningsverksamheten.

Principer för kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet
inom högskolan anges.

Olika former för högskolans forskningssamverkan med externa intressenter
tas upp, såsom avtal, särskild inrättning inom högskoleenhet och

UbU 1981/82:37

stiftelse. I fråga om stiftelse anges att sådan undantagsvis bör kunna
förekomma och att detta då fordrar regeringens medgivande.

Arvodestjänster som adjungerade professorer har hittills försöksvis kunnat
inrättas vid högskoleenhet. Nu förordas att sådana tjänster blir ett
reguljärt inslag i högskolans tjänsteorganisation. Den försöksverksamhet
med kontaktforskare som har bedrivits under fyra år föreslås permanentas.

1 propositionen förordas vidare att fleråriga medelsramar införs för
forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Planeringsramarna skall avse två år utöver aktuellt budgetår. För budgetåret
1983/84 beräknas en förstärkning av forskningsrådens resurser med ca
25 milj. kr.

Tidsbegränsade arvodestjänster skall kunna inrättas vid högskoleenhet
för medel som ställs till förfogande av forskningsråd eller sektorsorgan för
tidsbegränsade projekt.

Förordnandetiden för forskningsrådens huvudsekreterare begränsas till
sex år.

Statligt finansierade forskningsprojekt skall i fortsättningen planeras och
budgeteras även med avseende på hur information och resultatspridning
skall ske till skilda nyttjargrupper utanför högskolan.

De särskilda medel för forskningsinformation, som disponeras av forskningsrådsnämnden,
föreslås öka med 1 milj. kr. Ökningen skall användas
till forskningsinformation för barn och ungdom.

1 fråga om högskolans informationsverksamhet förordas att en systematisk
utvecklings- och försöksverksamhet bedrivs under de närmaste åren,
avseende dels högskolans kor.taktorganisation, dels organisation och
former för att sprida information om forskning och forskningsresultat.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) skall samordna denna verksamhet,
för vilken beräknas 500000 kr. för budgetåret 1982/83.

Statistiken över forsknings- och utvecklingsarbete byggs ut, framför allt
med avseende på statistik för högskoleenheter och statistik för hälso- och
sjukvård. För utbyggnaden beräknas 500000 kr.

Registreringen av forskningsprojekt skall även i fortsättningen ske i flera
skilda register men med en samordning dem emellan. Ansvaret för registren
skall ligga på områdesansvariga myndigheter.

Reglerna för behörighet till forskarutbildning ändras så att en lämplighetsbedömning
införs för antagning till forskarutbildning.

I fråga om dimensioneringen av forskarutbildningen slås fast att det f. n.
inte är möjligt att precisera antagningstal för varje ämne eller grupp av
ämnen och högskoleenhet. UHÄ skall dock fortlöpande följa utbudet av
examinerade från forskarutbildningen och arbetsmarknadssituationen för
forskarutbildade. På grundval av denna bevakning skall UHÄ ge underlag
både för anslagsframställningar och för den lokala planeringen av forskarutbildningen.

Ett system med omdömen om doktorsavhandlingarna införs. Fakultets -

UbU 1981/82:37

opponent och betygsnämnd skall i ett protokoll redovisa omdömen om
doktorsavhandling. För att få kontinuitet vid bedömning av avhandlingarna
skall betygsnämnd bestå av två ordinarie ledamöter som utses för ett år
i taget samt ytterligare en eller tre ledamöter som utses för varje enskild
avhandling.

Utbildningsbidragen för doktorander föreslås bli uppräknade till en nivå
motsvarande något över den högsta nivån för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen.
Vidare föreslås doktorandtjänster bli inrättade
vid forskningsråd och sektoriella forsknings- och utvecklingsorgan (FoUorgan)
samt försöksvis vid högskoleenheter. Nuvarande amanuens- och
assistenttjänster avskaffas. De resurser för forskarutbildning som hittills
har legat inom ramen för dessa tjänster används till inrättande av ytterligare
utbildningsbidrag för doktorander. En ny typ av assistenttjänst, knuten
till innehav av utbildningsbidrag, föreslås inrättad. Vidare föreslås en ny
typ av amanuenstjänst inrättas för enklare undervisningsuppgifter eller
annat institutionsarbete.

En riktlinje för det fortsatta arbetet med frågor om forskarutbildningens
meritvärde skall vara att den tid, dock högst fyra år, som en forskarstuderande
ägnar åt sin utbildning vid tjänstetillsättning, får likställas med
tjänstgöring i statlig tjänst.

Ansvaret förs över till högskolan för den försöksverksamhet med viss
forskning inom primärvården som bedrivs i Dalby, Tierp och Vilhelmina.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1981/82

1981/82:173 av Jan Bergqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att öststatsforskningen får kraftigt ökat stöd vid den
fortsatta utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga forskningen.

1981/82:420 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att en rådgivande nämnd inrättas vid universitets- och
högskoleämbetet enligt motionens syfte.

1981/82:770 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
åtgärder för att utveckla en svensk gasteknologi.

1981/82:776 av Eva Winther m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om universitets- och högskoleämbetets benämning av professurer
med hänsyn till jämställdhetsaspekten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättning av tjänst vid lika formella meriter avseende underrepresenterat
kön,

Kartong: S. 12, rad 39 Tillkommer: och av 1981/82:54.

UbU 1981/82:37

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av
stimulans till olika myndigheter att vid utnämningar till olika organ bättre
beakta den kvinnliga representationen.

1981/82:992 av Margot Håkansson m. fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande en omprioritering av forskningsmedlen till förmån för
omvårdnadsforskningen.

1981/82:1005 av Lars Wemer m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att stimulera kvinnoforskning och
stärka kvinnoforskningens ställning vid universitet och högskolor enligt
vad som föreslås i motionen.

1981/82:1134 av Eric Holmqvist m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1981/82:1131
- såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av ett ökat samarbete mellan skånsk livsmedelsindustri
och den livsmedelstekniska och biotekniska forskningen vid Lunds
tekniska högskola.

1981/82:1812 av Esse Petersson m.fl. (fp, s, m, c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av fasta basresurser till gemensam informationsförsöijning
för det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs vid odontologiska
institutionen, institutet för gerontologi, ortoslaboratoriet och enheten
för tilllämpad ortosteknik i Jönköping.

1981/82:2069 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1981/82:2018 -såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att garantin för s. k. direktövergång till högskolan
skall höjas till 50%,

3. att riksdagen uttalar att i vaije examen skall ingå minst ett självständigt
arbete,

4. att riksdagen beslutar att filosofie kandidatexamen skall återinföras,

5. att riksdagen uttalar att en mellanexamen/specialistexamen skall inrättas
i enlighet med vad som angivits i motionen,

6. att riksdagen uttalar att delar av den nu sektorsbaserade forskningen
förs till högskolan.

1981/82:2071 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1981/82:2018 —
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskningssamarbete
mellan å ena sidan de medicinska och samhällsvetenskapliga
fakulteterna och å den andra sidan primärvården bör främjas.

UbU 1981/82:37

1981/82:2102 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1981/
82:2101 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen i kommande beslut, bl. a. i samband med behandlingen
av den forskningspolitiska propositionen, särskilt beaktar behovet av resurser
för forsknings- och utvecklingsarbete inom turismsektorn vid högskolan
i Östersund/Utvecklingscentrum Turism.

Motioner väckta med anledning av proposition 1981/82:106

1981/82:2203 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen vid utfärdandet av direktiv till den av utbildningsministern
aviserade utredningen om inrättande av professorstjänster beaktar
även de i motionen anförda synpunkterna.

1981/82:2220 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om fleråriga medelsramar för utbildning och forskning
inom högskolan,

2. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om övergripande
prioriteringar inom forskningsområdet,

3. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om riktlinjerna
för den fortsatta långsiktiga utvecklingen av högskolans forskning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om regional forskning (delvis),1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskningssamverkan,

6. att riksdagen beslutar att den s. k. garantin för direktövergång från
gymnasieskolan till högskolan höjs till 50% fr. o. m. höstterminen 1982,

7. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om riktlinjer för
omfattningen av självständigt arbete inom högskoleutbildning,

8. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om examina
samt villkoren för sådana,

9. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för allmän och särskild
behörighet för forskarutbildning i enlighet med vad som i motionen anförts,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om handledning under forskarutbildningen,

11. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om bedömning
av doktorsavhandling,

12. att riksdagen godkänner de riktlinjer för och benämning av mellanexamen/specialistexamen
som anges i motionen,

1 Motion 1981/82: 2220 yrkande 4 i vad avser inrättandet av ett centrum för regionalpolitisk
forskning i Umeå har överlämnats till arbetsmarknadsutskottet.

UbU 1981/82:37

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sociala förmåner vid utbildningsbidrag för doktorander,

14. att riksdagen godkänner vad som i motionen förordats rörande arvodestjänst
som assistent,

15. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om forskarutbildningens
meritvärde och om lektorstjänster inom gymnasieskolan.

1981/82:2221 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande utbyggnad av omvårdnadsforskningen.

1981/82:2222 av Christina Rogestam m.fl. (c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att den centrala samverkansgruppen för forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom primärvård och socialtjänst utökas med en
representant för Göteborgsregionen.

1981/82:2223 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om övergripande
prioriteringar inom forskningsområdet med de kompletteringar och
nyanseringar som anges i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att riktlinjerna för svensk forskningspolitik
omformuleras så

a) att en klar boskillnad mellan statens och privatföretagens forskningsorganisation
uppnås och sammanvävningen mellan storfinans och stat på
forskningsområdet bryts,

b) att militärforskningens ledande roll i nuvarande forsknings- och utvecklingsarbete
bryts,

c) att principiellt förbud mot privat uppdragsforskning för forskare i statlig
tjänst införs,

3. att riksdagen avslår propositionens förslag om lämplighetsbedömning
för antagning till forskarutbildning,

4. att riksdagen avslår propositionens förslag om omdömen om doktorsavhandlingar,

5. att riksdagen uttalar sig för en ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik,
där följande riktlinjer bildar utgångspunkter, nämligen

a) att vaije vetenskaplig institution inom den offentliga sektorn genomför
demokratiska beslutsformer så att alla arbetande forskare beslutar kollektivt
om forskningsprogrammen enligt principen en person en röst och att
vid varje vetenskaplig institution de lokala fackliga organisationerna skall
ha rätt att utse en representant,

b) att den nationella forskningspolitiken bereds och övervakas av ett centralt
kollegium, bestående till hälften av valda representanter för de verksamma
forskarna, till hälften av representanter utsedda av fackförbundens
representantskap och att detta kollegium ersätter nuvarande organ på
forskningsområdet,

UbU 1981/82:37

6. att riksdagen avslår förslaget att forskningsråden skall övergå till s. k.
definitiva anslag,

7. att riksdagen beslutar att fleråriga medelsramar bör tillämpas även för
de forskningsråd som ligger utanför utbildningsdepartementet,

8. att riksdagen anslår ytterligare 10 milj. kr. till de konstnärliga högskolorna
för uppbyggnad av konstnärligt utvecklingsarbete motsvarande andra
högskolors forskningsorganisation,

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om hur kommunernas
forskningssamverkan skall stimuleras och organiseras,

10. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om hur kontakterna
mellan å ena sidan högskoleforskningen och å andra sidan ideella,
fackliga och andra organisationer av folkrörelsekaraktär skall förbättras,

11. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om åtgärder i syfte
att ge forskare inom högskolan, finansierade med externa medel, anställningstrygghet
och samma rätt till sjuk- och föräldraledighet som andra
statligt anställda,

12. att riksdagen uttalar att kvinnoforskningen skall anges som högst
prioriterat område och hos regeringen hemställer om åtgärder för att stimulera
kvinnoforskning,

13. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att arbetslöshetsforskningen
stimuleras och ges ökade resurser,

14. att riksdagen under anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings-
och forskarutbildningsreform under punkten Forskningsinformation
upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 milj. kr. förhöjt
belopp avseende särskilda informationsinsatser i enlighet med vad som
anförs i motionen.

1981/82:2232 av Georg Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskningens betydelse för regional utveckling,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts angående uppbyggnaden av faltstation i Vilhelmina,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande torvforskningscentrum i Umeå-Luleå.

1981/82:2233 av Arne Gadd m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår
proposition 1981/82:106 i vad avser förändringarna av reglerna för antagning
till forskarutbildning liksom förändringar av tillämpningen av dessa
bestämmelser.

1981/82:2234 av Olof Palme m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande former för inrättande m. m. av tjänst som professor,

2. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande övergripande prioriteringar inom forskningsområdet,

UbU 1981/82:37

3. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande regionstyrelsernas roll i samverkan med näringslivet,

4. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande utvidgning av systemet med adjungerade professorer,

5. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande utvidgning av verksamheten med kontaktforskare,

6. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om ett nytt system för lokalförsörjningen inom högskolan,

7. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om övergång till systemet med täckningsanslag för forskningsråden
från budgetåret 1983/84,

8. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om en begränsning i förordnandetiden
för huvudsekreterare i forskningsråden,

9. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om inskränkningar i möjligheterna
att inrätta icke tidsbegränsade tjänster vid forskningsråden,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om forskningsstatistik som bättre belyser utvecklingen
av resurser på institutionsnivå,

11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om omdömen om doktorsavhandlingar,

12. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs beträffande särlösning för studiefinansiering av forskarutbildning
vid teknisk fakultet,

13. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförs om en översyn av den sociala tryggheten för forskarstuderande med
utbildningsbidrag,

14. att riksdagen beslutar att till anslaget Utbildningsbidrag för doktorander
för budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 6600000 kr. förhöjt förslagsanslag av 97032000 kr.,

15. att riksdagen beslutar att till anslaget Vissa kostnader i samband med
forsknings- och forskarutbildningsreform för budgetåret 1982/83 anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag med 7 100000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 19562000 kr.

Motion väckt med anledning av proposition 1981/82:123

1981/82:2408 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen beslutar att av regeringen begära ett sammanhållet
program för forskning och utveckling inom data- och elektronikområdet.

Yttranden

Utbildningsutskottet harden 1 april 1982 beslutat inhämta yttranden från

dels socialförsäkringsutskottet (SfU) över proposition 1981/82:106 om

UbU 1981/82:37

forskning m. m. avsnittet Studiefinansieringen inom forskarutbildningen
(s. 139-148) och motionerna 1981/82:2220 yrkande 13, 1981/82:2223 yrkande
11 och 1981/82: 2234 yrkande 13,
dels socialutskottet (SoU) över proposition 1981/82:106 om forskning
m. m. avsnitten Resurser för klinisk medicinsk forskning (s. 115-119) och
Organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården och
socialtjänsten (s. 151-158 och hemställan 18) samt motionerna 1981/
82:2222 och 1981/82:2232 yrkande 2,
dels näringsutskottet (NU) över proposition 1981/82:106 om forskning
m. m. i de delar som berör näringsutskottets verksamhetsområde samt
över motionerna 1981/82:770 och 1981/82:2232 yrkande 3.

Yttrandena (SfU 1981/82:3 y, SoU 1981/82:3 y och NU 1981/82:9 y) är
fogade som bilaga 1, 2 resp. 3 till detta betänkande.

Slutligen har utbildningsutskottet den 1 april 1982 beslutat bereda försvarsutskottet
(FöU) tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:106 om
forskning m. m. Yttrandet (FöU 1981/82:4 y) ärfogat som bilaga4 till detta
betänkande.

Utskottet
1 Inledning

Det centrala problemet i svensk forskningspolitik är det förhållandet att
forskningspolitiken har utvecklats efter två olika linjer utan närmare samordning.
Den ena linjen omfattar forskningspolitik för högskolan och forskningsråden
och begränsar sig i allt väsentligt till grundforskning och forskarutbildning.
För denna politik svarar inom regeringskansliet utbildningsdepartementet.
Den andra linjen utgörs av politik för forskning knuten till
olika samhällssektorer och är uppbyggd för de behov av forskning och
utveckling dessa sektorer har. Inom regeringskansliet svarar resp. departement
för forskning inom sin sektor. En följd av dessa förhållanden är också
att olika delar av forskningsverksamheten bereds i skilda utskott i riksdagen.
Någon samlad bedömning av forskningspolitiken har därför inte heller
gjorts vid riksdagsbehandlingen av forskningsfrågor. Samtidigt är - när
det gäller själva forskningen — högskolan, forskningsråden och sektorsmyndigheterna
starkt beroende av varandra i fråga om bl. a. personella,
materiella och ekonomiska resurser.

I proposition 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning
(UbU 1978/79:44, rskr 1978/79:391) togs bl. a. dessa problem
upp på grundval av forskningsrådsutredningens betänkande (SOU
1977:52) Forskningspolitik. Därvid förordades att uppdelningen, schematiskt
uttryckt, i högskoleforskning och sektorsforskning borde fortsätta att
gälla. Av många skäl fordrades emellertid en övergripande forskningspla -

UbU 1981/82:37

nering. Mot den bakgrunden föreslogs också att regeringen under följande
mandatperiod skulle förelägga riksdagen en samlad forskningspolitisk proposition.
Syftet med densamma skulle vara att ge riksdagen så långt som
möjligt en helhetsbild över forskningen och forskarutbildningen inom högskolan,
sektorsforskningen och den industriella forskningsverksamheten
samt att lämna förslag om riktlinjer för planering och utveckling av forskningsverksamheten
under de närmaste åren. Dessa förslag borde också
innehålla övergripande prioriteringar inom forskningsområdet.

En första sådan proposition föreligger nu. I denna behandlas övergripande
frågor om forskning samt vissa frågor om forskarutbildning och
studiefinansiering under forskarutbildning. I propositionens bilaga A (utbildningsdepartementet)
behandlas bl. a. forskningssamverkanskommitténs
(FOSAM) betänkande (SOU 1980:46) Högskolan i FoU-samverkan
och kommitténs rörande forskningens och forskarutbildningens situation i
den nya högskolan betänkanden (SOU 1981:29) Forskningens framtid och
(SOU 1981:30) Forskarutbildningens meritvärde. Vidare behandlas ett
stort antal regeringsuppdrag till olika myndigheter som har syftat till att ge
underlag för propositionen och som nu har redovisats, t. ex. forskningsrådsnämndens
(FRN) rapport Svensk forskning 1982-1986 Vägar Värderingar
Val (rapport nr 39, juni 1981), uppdraget till FRN att redovisa
resultat av forskning om forskning, uppdraget till FRN om redovisningar
av erfarenheter av tillgång till särskilda resurser för dyrbar vetenskaplig
utrustning och för forskningsinformation, uppdraget till FRN rörande s. k.
big Science, uppdraget till FRN om behovet av FoU-statistik, uppdraget
till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) om mål och riktlinjer för
verksamheten inom disciplinorienterade fakulteter, uppdraget till UHÄ
om möjligheter att förbättra forskarutbildningens dimensionering, uppdraget
till statistiska centralbyrån om statistik över forskarstuderande samt
uppdraget till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
om register över forskningsprojekt. I propositionen tas också upp
UHÄ:s och andra myndigheters förslag till långsiktig utveckling av forskningsverksamheten.

Denna del av propositionen behandlas av utbildningsutskottet liksom
bilaga C (arbetsmarknadsdepartementet) såvitt avser punkt 5 Jämställdhetsforskning.

Propositionens bilaga C i övrigt, som avser den arbetsmarknadspolitiska
forskningen, arbetsmiljö- och arbetslivsforskning samt migrations- och
etnicitetsforskning, behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet
AU 1981/82:17 och av socialutskottet i betänkandet SoU 1981/82:54.
Propositionens bilaga B (jordbruksdepartementet) slutligen behandlas av
jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1981/82:40.

Av propositionen framgår att nästa forskningspolitiska proposition
avses läggas fram våren 1984 och då inbegripa också bl. a. forskning för
teknisk och industriell utveckling samt energiforskning. Utskottet utgår
från att redovisningen av de olika departementens forskningsområden i

UbU 1981/82:37

denna proposition kommer att samordnas med varandra på ett sådant sätt,
att riksdagen då får en helhetsbild över forskningen och forskarutbildningen
inom högskolan, sektorsforskningen och den industriella forskningsverksamheten.

2 Allmänna forskningsfrågor

Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
enades man år 1970 om vissa begrepp och definitioner rörande forskningsoch
utvecklingsarbete. Med grundforskning avses ett systematiskt och
metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd
tillämpning i sikte, med tillämpad forskning ett systematiskt och metodiskt
sökande efter ny kunskap och nya idéer med en bestämd tillämpning i sikte
och med utvecklingsarbete ett systematiskt utnyttjande av vetenskaplig
och annan kunskap samt nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya
processer, nya system eller väsentliga förbättringar av redan existerande
sådana.

Utöver dessa definitioner används också i propositionen några begrepp
av närmast administrativ natur. Med sektorsforskning avses sådan forskning
som motiveras utifrån en viss samhällssektors behov av kunskap för
att främja dess utveckling och som finansieras av denna sektor. Med
långsiktig kunskapsuppbyggnad avses uppbyggnad av kunskaper och
kompetens på nya områden, motiverade utifrån sektoriella och motsvarande
ändamål och som finansieras av vederbörande sektor. Med inomvetenskapligt
motiverad forskning avses slutligen forskning som motiveras av
rent inomvetenskapliga bedömningar och som finansieras av högskolan
eller forskningsrådsorganisationen.

Att bedriva inomvetenskapligt motiverad forskning och att utbilda forskare
tillhör enligt föredragande statsrådet högskolans grundläggande uppgifter.
Sett i ett internationellt perspektiv växer denna uppgift i betydelse i
takt med utvecklingen av forskningen. Sveriges resurser för forskning och
de resultat dessa frambringar utgör endast en liten bråkdel i jämförelse
med de samlade forskningsresurserna och forskningsresultaten i andra
länder. Samtidigt är det nödvändigt för vårt lands utveckling att vi kan
inhämta och tillgodogöra oss de nya kunskaper som forskningen utomlands
leder fram till. För detta ändamål fordras enligt föredragande statsrådet
att vi själva förmår bedriva forskning inom ett brett spektrum av
områden och att vi har god tillgång på forskningskompetent personal inom
såväl den offentliga sektorn, inkl. högskolan, som industrin. Den inomvetenskapligt
motiverade forskningen spelar här en central roll. Förmår vi
inte upprätthålla en tillräcklig bredd och kvalitet på denna kommer vi
snabbt att kunskapsmässigt utarmas i förhållande till andra industrinationer.
Inte ens detta är emellertid en tillräcklig förutsättning för vår kun -

UbU 1981/82:37

skapssamverkan med andra länder. Vi måste också på några områden,
säger föredragande statsrådet, nå till en sådan nivå att forskningen ligger ur
internationell synvinkel i första ledet och ger möjlighet till internationell
forskningssamverkan. Det är genom att i denna form lämna vårt bidrag till
den internationella kunskapsutvecklingen som vi också kan legitimera vår
rätt att nyttiggöra för egen del resultaten av andra länders insatser inom
forskningen.

Sedd i detta perspektiv blir enligt föredragande statsrådet högskolans
inomvetenskapligt motiverade forskning grundläggande för långsiktig
kunskapsuppbyggnad som också är ägnad att främja skilda samhällssektorers
och industrins utveckling. Men detta leder också till slutsatsen att
den inomvetenskapligt motiverade forskningen måste ha en sådan omfattning
och stabilitet att den kan bevara sin självständighet och integritet. Det
är endast därigenom den kan fullgöra sin roll. Ett oavvisligt krav på denna
forskning är öppenhet inför den vetenskapliga utvecklingen i andra länder
och förmåga att med ledning av denna ompröva sina verksamheter.

Utskottet ansluter sig till den syn på forskningen i internationellt perspektiv
som föredragande statsrådet ger uttryck för.

Syftet med grundforskning är enligt föredragande statsrådet att söka ny
kunskap och nya idéer utan en bestämd tillämpning i sikte. Just detta syfte
har i den allmänna debatten om forskningen ibland lett till slutsatsen att
grundforskningen inte skulle vara av samma samhällsnytta som annat slag
av forskning. En följd av sådana slutsatser kan bli, och har i vissa fall
också blivit, att grundforskningen får stå tillbaka för tillämpad forskning
och utvecklingsarbete vid avvägning av forskningsresurser till olika områden.
Enligt föredragande statsrådets mening beror detta på en bristande
kunskap om sambandet mellan grundforskning och annan forskning och
utvecklingsarbete.

De kunskaper och idéer som grundforskningen frambringar är en källa,
ur vilken tillämpad forskning och utvecklingsarbete ständigt på nytt måste
ösa för att kunna hålla sig livskraftiga. Det förhållandet att grundforskningen
angriper problem, vilkas lösning när problemen formuleras inte synes
ha någon praktisk tillämpning, innebär således inte att de kunskaper som
vinns skulle vara onyttiga i ett vidare och längre perspektiv. Det är tvärtom
så att en utomordentligt stor del av dessa kunskaper och idéer förr eller
senare kommer till praktisk användning. Det finns i vetenskapshistorien
många exempel på hur rön, som i forskarens eller forskarnas samtid har
saknat betydelse, först långt senare visat sin kraft. Föredragande statsrådet
stryker under att grundforskningen bit för bit ger oss nya kunskaper på
skilda områden. Endast genom att erkänna värdet och nyttan av grundforskning
och acceptera att den arbetar med det okända kan man på ett
riktigt sätt väga behovet av sådan forskning mot behovet av annan forskning.

UbU 1981/82:37

Den tillämpade forskningen kan till följd av problemens art och den nära
avnämarkontakten få en påtagligt annorlunda karaktär. Forskningen är
ofta mång- eller tvärvetenskaplig, vilket gör att forskare med olika vetenskapstraditioner
måste lära sig förstå varandras språk och intressera sig för
nya synsätt. Forskningens inriktning bestäms i samarbete med en avnämare
och måste anpassas till dennes problem och behov av underlag för
beslut. Forskningen måste därvid vägledas förutom av inomvetenskapliga
kriterier också av en strävan att uppfatta avnämarens problem och omsätta
dessa i forskningsbara uppgifter. Den tillämpade forskningen ställer också
särskilda anspråk på avnämarens förmåga att analysera sina problem tillsammans
med forskare och att tillgodogöra sig forskningsresultaten. En
gemensam planering av forskningen är nödvändig för att resultaten skall
kunna utnyttjas som grund för åtgärder och beslut. För att en omfattande
samverkan skall uppnås fordras en upplärningsprocess hos båda parter.
Samverkan måste avpassas till de speciella omständigheterna och bör inte
tvingas in i standardiserade rutiner.

Kvaliteten i forskningen beror till stor del av den vetenskapliga granskningen
av forskningsprojekten innan de påbörjas. Denna del i kvalitetskontrollen
är enligt föredragande statsrådets mening utomordentligt betydelsefull
för att nå ett effektivt utnyttjande av forskningsresurserna och för att
så långt möjligt säkerställa att den forskning som påbörjas kan ge värdefulla
resultat.

Föredragande statsrådet berör i propositionen forskningens frihet och
forskarnas integritet. Integriteten är en förutsättning för denna frihet. Med
integritet avser han den enskilde forskarens möjligheter att kunna genomföra
sin forskning från strikt vetenskapliga utgångspunkter utan att utsättas
för påtryckningar av olika slag om forskningsresultaten blir annorlunda än
de förväntade. Frågor om forskarnas integritet är enligt föredragande
statsrådet utomordentligt viktiga därför att de i grunden rör kvaliteten i
forskningen och därmed stabiliteten i de kunskaper som forskningen avkastar
och som ligger till grund för beslut inom praktiskt taget alla delar av
samhällslivet. Integriteten hos forskaren är ytterst, liksom hos alla andra
människor, ett moraliskt förhållningssätt till det egna arbetet. Men eftersom
många forskare, framför allt yngre, lever under osäkra anställningsförhållanden
och i så hög grad för sin fortsatta verksamhet är beroende av
bedömningen av sina arbetsresultat, dvs. de nya kunskaper de producerar,
kan deras integritet sättas på svåra prov. Föredragande statsrådet anser
därför att det är utomordentligt angeläget att man inom både grundforskning
och annan forskning är uppmärksam på detta förhållande. Forskningsresultaten
måste kunna bedömas enbart utifrån vetenskaplig hållbarhet
och inte utifrån andra värderingar eller med andra kriterier.

Utskottet vill instämma i vad föredragande statsrådet anfört om betydelsen
av grundforskning m. m. samt om forskningens kvalitet och forskarnas

UbU 1981/82:37

integritet. Vad som i övrigt redovisats i avsnittet Allmänna forskningsfrågor
föranleder inte något uttalande från utskottets sida.

3 Forskningsplanering

Begreppet forskningsplanering är enligt föredragande statsrådet vidsträckt.
Det kan avse planeringen av det enskilda forskningsprojektet,
planering av forskning och forskarutbildning inom ett ämnesområde eller
en fakultet vid en högskoleenhet, planering av ett universitets samlade
forskningsverksamhet, UHÄ:s planering på nationell nivå av högskolans
forskning och forskarutbildning samt forskningsrådens planering inom sina
resp. områden. Det kan avse sektorsorgans och sektorsmyndigheters bedömningar
av behov av forskning som grund för resp. sektors utveckling
och prioriteringen inom dessa behov samt samordningsåtgärder mellan
forskare och forskningsavnämare. Begreppet forskningsplanering kan slutligen
avse regeringens och riksdagens övergripande avvägningar och ställningstaganden
till de olika sektorernas och till högskolans och forskningsrådens
forskningsinriktningar och resursbehov.

Föredragande statsrådet anger de krav som bör ställas på övergripande
nationell forskningsplanering. Den skall för det första fånga in samhällets
behov av olika slags forskning och uttrycka en avvägning av dessa mot
varandra. För det andra måste den ange de stödjande åtgärder som behövs,
fördelningen av ansvar mellan myndigheter och av resurser för att
de angivna forskningsbehoven skall kunna tillgodoses. Den övergripande
forskningsplaneringen bör således i en rad avseenden innefatta
klara viljeyttringar och ställningstaganden. Den skall ge ramar på sådan
sikt och med sådan stabilitet att planeringen av forskningsverksamheten
på andra nivåer blir meningsfull och att forskningen i alla dess delar
kan bedrivas med den uthållighet som fordras för att nå de avsedda
resultaten. Föredragande statsrådet är medveten om att de kriterier som
anges eller förutsätts vid övergripande forskningsplanering kan innefatta
målkonflikter. En slutlig tillämpning av resultat från forskning inom ett
givet område kan således strida mot tillämpningen av forskningsresultat
från andra områden. Medvetandet härom ställer därför stora krav på
känslighet vid de avvägningar som görs på både central och lokal beslutsnivå.

En väl fungerande forskningsplanering måste enligt föredragande statsrådet
i första hand utgå från strukturen i den forskningsverksamhet planeringen
gäller. Det är enligt föredragande statsrådet bl. a. med hänsyn till
skillnader i forsknings- och förvaltningsstrukturen i olika länder knappast
möjligt att direkt tillämpa modeller för forskningsplanering i andra länder
på svenska förhållanden.

Enligt motion 1981/82:2223 (yrkande 5) bör riksdagen uttala sig för en

UbU 1981/82:37

ny, demokratiskt inriktad forskningspolitik, där följande riktlinjer bildar
utgångspunkter, nämligen dels att varje vetenskaplig institution inom den
offentliga sektorn genomför demokratiska beslutsformer så att alla arbetande
forskare beslutar kollektivt om forskningsprogrammen enligt principen
en person en röst och att vid vaije vetenskaplig institution de lokala
fackliga organisationerna skall ha rätt att utse en representant, dels att den
nationella forskningspolitiken bereds och övervakas av ett centralt kollegium,
bestående till hälften av representanter utsedda av fackförbundens
representantskap och detta kollegium ersätter nuvarande organ på forskningsområdet.

Enligt 26 § första stycket högskolelagen (1977:218) skall utbildningen,
forskningen och utvecklingsarbetet bedrivas inom institutioner eller andra
arbetsenheter. Institution leds av en styrelse, som skall bestå av en prefekt
samt företrädare för de anställda och de studerande. Nämnda företrädare
utses genom val av berörda grupper vid institutionen. Institutionsstyrelsen
skall bl. a. utarbeta underlag för anslagsframställningar och anta studerande
till forskarutbildning.

Forskningsämnen kan föreslås av de forskarstuderandes handledare eller
av de forskarstuderande själva. Nuvarande system innebär en förhållandevis
stor frihet i valet av forskningsämnen.

Riksdagen har för några år sedan beslutat om organisation för forskningsråden
och högskolan samt beslutsformerna inom dessa organisationer
(prop. 1975/76:129, UbU 1975/76:32, rskr 1975/76:368; prop. 1976/77:59,
UbU 1976/77:20, rskr 1976/77:246). Utskottet, som inte funnit anledning
att förorda en ändring av nuvarande demokratiska beslutsformer för forskningsplanering
m.m., föreslår att riksdagen avslår motion 1981/82:2223
yrkande 5.

Regeringen och riksdagen utövar sin styrning av forskningsresurserna
med ett fåtal instrument. För de fasta forskningsresurserna inom högskolan
utgör fakultetsanslagen och anslagsposterna inom dessa för resp. högskoleenhet
de viktigaste instrumenten. Ur fakultetsanslagen bestrids samtliga
kostnader för den fasta forskningsverksamheten och forskarutbildningen
inom högskolan med undantag för lokalkostnader och investeringar
i byggnader, inredning och utrustning samt några mindre kostnadsposter.
Genom avvägning av dessa anslag kan således regering och riksdag prioritera
dels mellan olika fakultetsområden, dels också inom ett fakultetsområde
mellan olika högskoleenheter. Vid sidan om fakultetsanslagen har
regering och riksdag ytterligare ett styrinstrument för den fasta forskningsorganisationen,
nämligen inrättandet av tjänster som professor och möjlighet
att ompröva inriktningen av professurer när de blir lediga. Under
senare tid har därutöver försöksvis tillämpats metoden att anvisa medel för
angivna forskningsområden.

2 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37

Enligt föredragande statsrådets mening är fakultetsanslagen ett viktigt
styrinstrument för regering och riksdag.

Genom beslut den 14 juni 1979 uppdrog regeringen åt UHÄ att försöksvis
utarbeta förslag till mål och riktlinjer för verksamheten inom några
disciplinorienterade fakulteter. UHÄ anmodade sedermera universitetet i
Göteborg och Chalmers tekniska högskola (CTH) att inom UHÄ medverka
vid utarbetandet av förslag till mål och riktlinjer för de humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna resp. för några sektioner vid CTH.
UHÄ framhåller i redovisningen av uppdraget att det varken för samhällsvetare
eller humanister varit möjligt att ange särskilt angelägna ämnesområden
för en framtida utbyggnad eller väga in myndigheters och sektorsorgans
forskningsbehov för att med utgångspunkt i dessa lämna förslag om
forskningsområden, där en långsiktig kunskapsuppbyggnad ter sig särskilt
angelägen. Den redovisade analysen av sektorsforskningens andel av
forskningsvolymen inom olika samhällsvetenskapliga ämnen utgör dock en
indirekt redovisning av behoven av bl. a. en långsiktig kunskaps- och
kompetensuppbyggnad.

Programutkastet för teknisk fakultet är ett förslag till systematisk indelning
av den tekniska forskningen i strukturella huvudområden som syftar
till dels att vara en ram för program för teknisk fakultet som helhet, dels
vara tillämpligt på andra beskrivningar av teknisk forskning t. ex. inom
sektorsorgan. Programutkastet innehåller också ett förslag till disposition
för fakultetsprogram och ett sektionsprogram. Utkastet för teknisk fakultet
är sålunda ett försök att redan från början utforma ett program med
såväl en ämnesmässig som en problem- eller prestationsorienterad indelning
av kunskapsområdet.

Det arbete som UHÄ nu har inlett visar enligt föredragande statsrådet
att fakultetsprogram kan komma att fylla en viktig funktion både i den
lokala och centrala planeringen. Han anser således att genom en vidare
bearbetning av det framtagna förslaget en ändamålsenlig modell bör kunna
skapas för att utifrån nationella mål kunna ange riktlinjer för forskningsverksamheten
inom de tekniska fakulteterna. Föredragande statsrådet anmäler
att han avser återkomma till regeringen med förslag i frågan om
fakultetsprogram sedan UHÄ slutligt har redovisat sitt uppdrag.

Utskottet vill för sin del stryka under angelägenheten av att forskningsprogram
utarbetas för samtliga fakulteter.

Den styrning av forskningen som sker genom att regeringens och riksdagens
medverkan fordras för inrättande av tjänst som professor och för
omprövning av inriktningen av befintliga professurer har enligt föredragande
statsrådets mening avtagit i betydelse. Han anser därför att tiden nu är
mogen att pröva om inrättandet av tjänster som professor och bestämning
av inriktningen av professurer alltjämt bör vara ett styrinstrument för
regering och riksdag. Enligt hans mening bör prövas om en successiv

UbU 1981/82:37

övergång till metoden att anvisa särskilda belopp till högskoleenheterna för
forskning och forskarutbildning inom olika områden är att föredra. Det
skulle då få ankomma på resp. högskoleenhet att bestämma vilka forskartjänster
som bör finnas inom området, dvs. att också bestämma om inrättande
av tjänster som professor. Det normala inom ett nytt område torde
därvid bli att enheterna först efter några år, sedan en viss kompetens har
byggts upp inom området, inrättar tjänster som professor. Ett sålunda
förändrat sätt att inrätta tjänster för forskningsledande personal behöver
enligt föredragande statsrådets mening inte nödvändigtvis leda till att tillsättningsförfarandet
ändras. Han anser nämligen att det är särskilt angeläget
att skärpan i den vetenskapliga prövningen inom tillsättningsproceduren
bevaras vid en decentralisering av beslut om inrättande av forskartjänster.

I motion 1981/82:2203 ifrågasätts tanken att regering och riksdag skulle
avhända sig möjligheten att göra avvägningar i fråga om nya eller omprövade
professurer, med avseende på såväl ämnesområden som geografisk
förläggning. Motionären säger sig vara ense med föredragande statsrådet
om att många vetenskapliga specialområden odlas fram i hägnet av universitetens
institutioner samt forskningsrådens och de vetenskapliga fondernas
initiativ och anslag och att utvecklingen av nya professurer ofta sker
successivt på detta sätt. Men satsningen på nya specialprofessurer får inte
äventyra fasthållandet vid ”kärn”-professurer i huvudämnena. Företrädarna
för huvudämnena har ansvar för den samlade överblicken utbildnings-
och forskningsmässigt. Ytterst måste enligt motionären ansvaret för
en balans mellan ”kärn”-professurer och specialprofessurer, både lokalt
och för landet i dess helhet, tillkomma statsmakterna.

I motion 1981/82:2234 (yrkande 1) hävdas att det f. n. inte föreligger
något underlag för ett uttalande från riksdagens sida om ändrade former för
inrättande av professurer. Enligt motionärernas uppfattning bör en utredning
vara förutsättningslös.

Liksom det är viktigt att regering och riksdag kan styra forskningens
resurser, är det självfallet angeläget att universiteten har viss frihet att
inrätta forskartjänster. Regering och riksdag bör emellertid inte lämna
ifrån sig nuvarande styrinstrument, innan det visat sig möjligt att finna
andra instrument som är lika bra. För- och nackdelar med olika system för
inrättande och tillsättande av professurer bör vägas mot varandra och även
jämföras med andra styrmedel. Utskottet utgår från att regeringen utfärdar
direktiv för den aviserade utredningen mot bakgrund av vad utskottet här
anfört. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1981/
82: 106 och motionerna 1981/82:2203 och 1981/82:2234 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande utredning
om inrättande av tjänst som professor.

Forskningsrådens uppgift är att utifrån vetenskapliga kriterier anvisa
medel till forskningsprojekt av betydelse för den vetenskapliga utveckling -

UbU 1981/82:37

en. Den forskning råden finansierar utförs vanligen inom högskolans
forskningsorganisation. När ett forskningsområde, där råden finansierar
projekt eller forskartjänster, bedöms ha sådant vetenskapligt värde och
sådan varaktighet att det bör ingå i den fasta forskningsorganisationen förs
efter förslag från resp. forskningsråd och högskolemyndighet medel för
ändamålet över från forskningsråden till berört fakultetsanslag. Forskningsråden
spelar således en viktig roll för den vetenskapliga utvecklingen.
Deras förmåga att hålla kontakt med den internationella vetenskapliga
verksamheten och att långsiktigt planera och prioritera den forskning de
ansvarar för är av vital betydelse för livskraften i högskolans forskning.
Regering och riksdag styr forskningsrådens verksamhet normalt endast
genom omfattningen av de medel som anvisas råden.

Med den överblick av forskningsverksamheten vid enskilda högskoleenheter
som forskningsråden successivt har fått kan det enligt föredragande
statsrådet vara lämpligt att råden ges ett ökat ansvar för vissa delar av
uppbyggnaden av forskningen och forskarutbildningen vid högskoleenheterna.
För att underlätta forskningsrådens långsiktiga planering förordar
han att de i likhet med vad fallet är för vissa sektorsorgan anvisas fleråriga
medelsramar för sin verksamhet. I budgetpropositionen har förordats en
medelsanvisning till forskningsråden om 495241000 kr. för budgetåret
1982/83. Föredragande statsrådet räknar för budgetåret 1983/84 med att
kunna bereda utrymme för en ökning med ca 25 milj. kr. för forskningsråden
utöver sedvanlig pris- och löneomräkning. Han räknar vidare med att
det i nästa forskningspolitiska proposition skall bli möjligt att ange tvååriga
medelsramar för forskningsråden utöver aktuellt budgetår.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som har förordats i
proposition 1981/82:106 om fleråriga medelsramar för forskningsråden.

Enligt motion 1981/82:2223 (yrkande 7) bör riksdagen besluta att fleråriga
medelsramar bör tillämpas även för de forskningsråd som ligger
utanför utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet vill erinra om att t. ex. styrelsen för teknisk utveckling, delegationen
för energiforskning och statens råd för byggnadsforskning har ett
system med fleråriga medelsramar och att frågan om medelsramar för t. ex.
transportforskningsdelegationen f. n. övervägs. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motion 1981/82: 2223 yrkande 7.

I motion 1981/82:2220 (yrkande 1) begärs ett system med fleråriga medelsramar
för utbildning och forskning inom högskolan.

Frågan om anslagskonstruktion för högskolan bereds f. n. av uppföljningskommittén
(U 1979:03). Med denna hänvisning avstyrker utskottet
motion 1981/82:2220 yrkande 1.

För att regeringens och riksdagens beslut rörande den övergripande
forskningsplaneringen skall kunna bli effektiva fordras att i denna också
anges vilka ekonomiska ramar som bör gälla för forskningsverksamheten

UbU 1981/82:37

under planeringsperioden. Föredragande statsrådet vill redan nu, efter
samråd med berörda statsråd, anmäla att han räknar med en förstärkning
av forskningsverksamheten med sammanlagt 100 milj. kr. för budgetåret
1983/84, vari ingår nyssnämnda 25 milj. kr. till forskningsråden och 10 milj.
kr. för satsningar på prioriterade områden (prop. s. 49). Riksdagen bereds
tillfälle att ta del av denna anmälan.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition
1981/82:106 har anmälts om den beräknade ekonomiska ramen för
forskningsverksamheten för budgetåret 1983/84.

Regeringen uppdrog i juni 1980 åt forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde att som ett led i förberedelserna för
denna proposition redovisa resultaten av de utvärderingar av svensk forskning
som har företagits inom resp. forskningsråds verksamhetsområde.

Det är enligt föredragande statsrådets mening angeläget att forskningsråden
i fortsättningen regelbundet redovisar resultaten av de utvärderingar
som görs inom deras verksamhetsområden. Han förordar därför att en ny
samlad redovisning görs inför nästa forskningsproposition. I detta sammanhang
betonas angelägenheten av att motsvarande utvärderingar kommer
till stånd när det gäller högskoleenheternas forskning. Det är också
väsentligt att på samma sätt utvärdera den sektoriellt finansierade forsknings-
och utvecklingsverksamheten. Föredragande statsrådet utgår från
att berörda myndigheter finner lämpliga former härför.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det är viktigt att
forskningsråden och övriga organ med forskningsuppgifter utvärderar sin
verksamhet. Riksdagen bör godkänna vad som i proposition 1981/82:106
har förordats om utvärdering av forskning.

4 Övergripande prioriteringar av forskningsområden

Regeringen uppdrog i juni 1980 åt forskningsrådsnämnden (FRN) att
göra en analys av möjligheterna för regering och riksdag att göra övergripande
innehållsmässiga prioriteringar i fråga om forskning och att i samband
därmed lämna förslag på forskningsområden som med hänsyn till
samhällets forskningsbehov bör prioriteras. FRN har sommaren 1981 redovisat
detta uppdrag i rapporten Svensk forskning 1982-1986 Vägar
Värderingar Val.

I likhet med FRN har föredragande statsrådet i proposition 1981/82:106
delat in sitt förslag till prioriteringar i två grupper. Den första gruppen
innehåller forskningsområden som föredragande statsrådet anser bör ges
högsta prioritet. Också den andra gruppen innehåller angelägna forskningsområden.
Dessa bör dock vid ett val komma i andra hand. Förslagen
inom resp. grupp är inte uppförda i någon angelägenhetsordning. I det
följande behandlas för överblickens skull förslagen i de båda grupperna var
för sig tillsammans med de motionsyrkanden som berör resp. förslag.

UbU 1981/82:37

Följande områden anges som högst prioriterade.

a) Forskning som är en förutsättning för och konsekvens av den starka
nationella satsningen på teknisk utveckling. Det innebär naturvetenskaplig
forskning i anslutning till och som stöd för prioriterade teknikområden
samt samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning om tekniksamhällets
utveckling och förutsättningar. Enligt föredragande statsrådet
för den snabba tekniska utvecklingen med sig krav på omläggning av
produktionsprocesser, administrativa rutiner m. m. Den griper därför djupt
in i frågor rörande arbetsmiljö och arbetslivsförhållanden i övrigt. Datatekniken
kan tjäna som exempel på en teknik som har stor betydelse för
landets ekonomiska utveckling samtidigt som dess tillämpning kan påverka
skilda förhållanden i samhället på ett icke önskvärt sätt, bl. a. inom
arbetslivets område. Föredragande statsrådet utgår från att samhällsvetenskapligt
inriktad forskning om tekniksamhällets utveckling och förutsättningar
som en viktig del innesluter just forskning kring arbetslivets
villkor. En annan viktig del av denna forskning bör enligt honom vara att
klarlägga småföretagens betydelse för näringslivets förnyelse och utveckling.

I motion 1981/82:2234 (yrkande 2 i denna del) efterlyses konkreta förslag
när det gäller satsning på teknisk utveckling. Om en satsning på teknisk
utveckling skall leda vidare till en ekonomisk utveckling krävs enligt
motionärerna även ökad kunskap om ekonomisk administration, distribution
och marknadsföring.

Utskottet erinrar om att riksdagen senast föregående år har tagit ställning
till ett treårsprogram för teknisk utveckling (prop. 1980/81:130, NU
1980/81:64, rskr 1980/81:425). På grundval av detta behandlas i den nu
förevarande propositionen bl. a. utvecklingen av program för de tekniska
fakulteterna och prioritering av forskningsområden inom naturvetenskap
och teknik i anslutning till en redovisning av UHÄ:s långtidsbedömning.
Utskottet vill här uttala att det är självklart att inte bara kunskap om teknik
utan även kunskap om ekonomisk administration, distribution och marknadsföring
har stor betydelse för landets ekonomiska utveckling och för
vår kunskap om arbetslivets villkor. Med det anförda anser utskottet att
yrkande 2 i denna del i motion 1981/82:2234 är tillgodosett, varför det kan
avslås.

b) Forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet.
Forskning om missbruksfrågor, hälso- och sjukvårdsforskning,
forskning inom primärvården och om socialtjänsten samt barn- och familjepolitisk
forskning bör enligt föredragande statsrådet utgöra de högst
prioriterade områdena på det social- och hälsovårdspolitiska fältet. Även
epidemiologi, miljömedicinsk forskning och forskning om de äldres situation
har hög angelägenhetsgrad. Av propositionen framgår att föredragande
statsrådet inte varit beredd att ge epidemiologin samma ställning och
höga prioritet inom prioritetspunkten b) som FRN velat ge området.

UbU 1981/82:37

Enligt motion 1981/82:2234 (yrkande 2 i denna del) bör epidemiologisk
och miljömedicinsk forskning tillmätas större vikt än vad som görs i
propositionen. En förbättrad kunskap om samband mellan sjukdomar och
olika faktorer i vår omgivning anses vara utomordentligt angelägen. Det är
viktigt att följa och analysera miljöförhållandena i hem, arbetsliv och
omgivning liksom levnadsförhållandena i stort och bedöma hur de påverkar
vår hälsa.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning beträffande prioritering
av forskning som gäller viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet
med undantag för vad som anförs beträffande epidemiologin.
Enligt utskottets uppfattning bör epidemiologin prioriteras lika högt som
forskning om missbruksfrågor, hälso- och sjukvårdsforskning, forskning
inom primärvården, forskning om socialtjänsten samt barn- och familjepolitisk
forskning, dvs. den bör tillhöra de högst prioriterade områdena inom
social- och hälsovårdsområdet. Vad utskottet anfört om prioritering av
området epidemiologi bör riksdagen med anledning av motion 1981/
82:2234 yrkande 2 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Vad gäller motionerna 1981/82:992 och 1981/82:2221, vilka båda gäller
omprioritering av forskningsmedel till förmån för omvårdnadsforskning,
hänvisar utskottet till att hälso- och sjukvårdsforskning hör till prioritetspunkt
b) och således har hög prioritet i forskningssammanhang. Motionerna
1981/82:992 och 1981/82:2221 bör med denna hänvisning avslås av
riksdagen.

c) Forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som
förändrar dessa. Av särskilt intresse är därvid forskning om markens
ekologi. Vidgade kunskaper om denna kan bidra till förbättrad produktivitet
i jord- och skogsbruket samt underlätta möjligheterna att bevara viktiga
naturresurser på lång sikt, vilket är ett värde i sig. Här träder behovet av
biologisk grundforskning i förgrunden.

d) Insatser för en allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhällsvetenskaplig-humanistiska
området till stöd för den breda och otillräckligt
tillgodosedda efterfrågan på riktad forskning.

Vad gäller i motion 1981/82:2223 aktualiserad prioritering av freds- och
konfliktforskning hänvisar utskottet dels till sitt uttalande i betänkandet
UbU 1979/80: 12, dels till UHÄ:s långsiktiga planering av forskningen
inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna (prop. s. 54). Därmed bör
motion 1981/82:2223 yrkande 1 i denna del avslås.

e) Forskning som avser den offentliga sektorn, dess styrning, ekonomi
och förändring. Forskning om den offentliga verksamheten kommer att
kräva betydande insatser av framför allt samhällsvetenskaplig forskning.
Forsknings- och utvecklingsresurser måste satsas på en kritisk granskning
av befintliga program och regelsystem. Föredragande statsrådet utgår ock -

UbU 1981/82:37

så från att den regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska forskningen
kommer att ägnas uppmärksamhet inom prioritetspunkten.

Enligt motion 1981/82:2223 (yrkande 1 i denna del) bör prioritetspunkten

e) om forskning om den offentliga sektorn ytterligare preciseras så att den
inrymmer ”den offentliga verksamhetens ekonomiskt och socialt omfördelande
roll i samhället och dess roll som motor i samhällsekonomin”.

Ytterligare preciseringar synes utskottet överflödiga eftersom forskningen
om den offentliga sektorn skall omfatta frågor om den offentliga sektorns
styrning, ekonomi och förändring. Därvid blir det nödvändigt att
belysa bl. a. de olika roller den offentliga sektorn har för samhället i dess
helhet. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:2223 yrkande
1 i denna del.

Beträffande den i motion 1981/82:2223 (yrkande 1 i denna del och
yrkande 13) aktualiserade forskningen om arbetslöshetens olika orsaker
och konsekvenser vill utskottet erinra om att såväl under de tidigare
behandlade prioritetspunkterna a) och b) som under prioritetspunkten e)
om den offentliga verksamheten anknyter föredragande statsrådet till arbetslivets
villkor resp. den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Det finns
alltså anledning att förutsätta att också behovet av forskning kring arbetslöshetens
problem i skilda avseenden blir väl täckt. Härtill kommer att en
rad av de sociala, psykologiska och andra problem som arbetslöshet kan
medföra också existerar för andra grupper och således generellt är föremål
för forskning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:2223
yrkande 1 i denna del och yrkande 13.

Följande områden anges som högt prioriterade.

f) Forskning sorn avser kulturyttringar och kulturfrågor med strävan
efter samlade större satsningar.

g) Forskning som avser livsmedelsområdet, nämligen produktion, konsumtion,
kostvanor och livsmedelspolitik.

h) Jämställdhetsforskning. Det finns anledning att högt prioritera jämställdhetsaspekter
i all forskning där man kan anta att resultaten på något
sätt skulle påverkas om hänsyn tas till skillnader mellan könen.

Enligt motion 1981/82:2223 (yrkande 12 i denna del) bör jämställdhetsforskning
anges som högst prioriterat område och således föras till den
första gruppen. I motion 1981/82:2220 (yrkande 2 i denna del) framförs
uppfattningen att det inte finns skäl att särskilt prioritera jämställdhetsforskning
framför annan likaledes väsentlig forskningsverksamhet genom
att föra den till den andra prioriteringsgruppen.

De i proposition 1981/82: 106 gjorda prioriteringarna är ett uttryck för att
forskning på de olika områdena bedöms mycket angelägen, däribland
forskning om jämställdhet mellan kvinnor och män. Utskottet ansluter sig
till den bedömning som föredragande statsrådet gjort i fråga om jämställd -

UbU 1981/82:37

het och avstyrker motionerna 1981/82:2220 yrkande 2 i denna del och 1981/
82: 2223 yrkande 12 i denna del.

Utskottet, som erinrar om vad som i det föregående föreslagits beträffande
prioritering av forskningsområdet epidemiologi, föreslår således att
riksdagen i övrigt godkänner vad som i proposition 1981/82:106 har förordats
om övergripande prioriteringar.

Fördelningen av ansvaret för prioriterade forskningsområden behandlas
i propositionen i avsnittet Planering av och stöd till forskning inom prioriterade
områden.

I fråga om Medicinska forskningsrådet (MFR) anser föredragande statsrådet
att MFR även i fortsättningen bör ha ansvar för sådan medicinskt
inriktad hälso- och sjukvårdsforskning, som anges i propositionen och som
rådet tidigare haft ansvar för.

Även delegationen för social forskning (DSF) anslår i dag en icke obetydlig
del av sina resurser till hälso- och sjukvårdsforskning. DSF:s bidrag
på detta område har dock i större utsträckning varit inriktade på tillämpad
forskning samt på forskning med utgångspunkt i ett social-, samhälls- och
beteendevetenskapligt perspektiv. Föredragande statsrådet anser därför
att huvudansvaret för denna forskning bör ligga hos DSF. Vid det fortsatta
planeringsarbetet förutsätts MFR och DSF i ökad omfattning nära samråda
med varandra.

Föredragande statsrådet anser att FRN:s förslag till ansvarsfördelning
mellan olika myndigheter i sina huvuddrag är godtagbart. De myndigheter
som bör medverka i planeringen för de prioriterade områdena skall ges i
uppdrag att bl. a. redovisa de samverkansformer mellan olika myndigheter
som bedöms nödvändiga.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/
82:106 har förordats om ansvar för prioriterad forskning.

Kooperativ forskning bör enligt propositionen så långt möjligt förläggas
till högskolan. Utskottet, som erinrar om riksdagens beslut år 1979 om
forskning rörande kooperation (UbU 1979/80:9, rskr 1979/80:77), utgår i
likhet med föredragande statsrådet från att FRN beaktar behovet av forskning
om kooperation.

5 Långsiktig utveckling av högskolans forskning

UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1982/83 lagt fram en
femårsplan för resursförstärkningar inom resp. fakultet och för vissa andra
områden inom högskolans forskningsverksamhet. Ämbetet har därvid lagt
särskild vikt på förstärkning av basresurserna, dvs. sådana resurser som
avser bl. a. vetenskapliga bibliotek, datorcentraler, inköp av viss utrustning,
teknisk och administrativ personal för forskning samt extra tjänster
som forskarassistent och docent. För resp. fakultet redovisar UHÄ därutöver
den årsvis tänkta förstärkningen av forskningsområden.

UbU 1981/82:37

När det gäller UHÄ:s förslag till utveckling av forskningsområden inom
de humanistiska och teologiska fakulteterna godtar föredragande statsrådet
utan att ta ställning till tidpunkter och form för resurstillskott i huvudsak
förslagen som underlag för den fortsatta planeringen. Särskilt betonar
han betydelsen av att förstärka den språkvetenskapliga forskningen, bl. a.
på sådana områden som kan bidra till att förbättra invandrarnas situation i
Sverige och främja våra ekonomiska och kulturella kontakter med länder i
Asien, Afrika och Latinamerika. Nära knutet till detta ser han också
förslagen om centra för områdesstudier och invandrar- och minoritetsforskning.
Det anses vidare angeläget att UHÄ:s arbete med att förverkliga
planerna på en centrumbildning för migrations- och etnicitetsforskning vid
universitetet i Stockholm bedöms i anslutning till planerad verksamhet för
expertgruppen för invandringsforskning (EIFO).

Det är enligt motion 1981/82:2220 (yrkande 3) väsentligt att fasta resurser
skapas för både forskning och utbildning i t. ex. kinesiska japanska,
nyarabiska och afrikanska språk. Detta bör i första hand ske genom att
högskoleinstitutioner inrättas för sådana ämnesområden.

Utskottet erinrar om att språkvetenskaplig forskning utgör en del av
prioritetspunkt d), som avser insatser för en allmän volym- och kompetenshöjning
inom det samhällsvetenskaplig-humanistiska området. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1981/82:2220 yrkande 3.

För de samhällsvetenskapliga fakulteterna prioriterar föredragande
statsrådet en allmän förstärkning av kompetensen inom samhällsvetenskaperna
samt stryker under behovet av förvaltningsforskning och forskning
med regionalpolitisk inriktning samt utbyggd forskning kring arbetslivets
villkor.

Frågor om öststatsforskning tas upp i motion 1981/82:173. Enligt motionärerna
bör öststatsforskningen få kraftigt ökat stöd vid den fortsatta
utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga forskningen.

Föredragande statsrådet berör i propositionen s. k. områdesstudier. Studierna
anses ha stor betydelse för våra internationella kontakter bl. a när
det gäller biståndsarbete och utvidgade ekonomiska förbindelser med t. ex.
Östasien, arabländerna, Afrika och Latinamerika. Föredragande statsrådet
utgår från att dessa forskningsområden kommer att ges hög prioritet i
högskolemyndigheternas forskningsplanering och resursfördelning. Enligt
utskottets mening bör till ifrågavarande prioriterade områdesstudier föras
även öststatsforskning. Detta bör riksdagen med anledning av motion
1981/82:173 som sin mening ge regeringen till känna.

Beträffande de medicinska fakulteterna anser föredragande statsrådet
UHÄ:s förslag väl avvägt i förhållande till de övergripande prioriteringarna.
Han vill för egen del endast tillfoga att forskning kring psykiska och
somatiska sjukdomsförlopp som hänger samman med bl. a. arbetsmiljöns
förhållande bör ges en något högre angelägenhetsgrad under planeringsperioden.

UbU 1981/82:37

När det gäller de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna instämmer
föredragande statsrådet i UHÄ:s uppfattning att särskild vikt under
planeringsperioden måste läggas vid att förstärka nya forskningsinriktningar
som har börjat byggas upp. Forskning i anslutning till dataområdet är ett
exempel härpå. Andra inriktningar av stor betydelse som bör ges ökat
utrymme under planeringsperioden är grundforskning med anknytning till
utveckling av bioteknik, naturvård och marina förhållanden. De matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna innefattar en stor mängd grundforskningsområden
inom vilka Sverige hävdar sig väl vid en internationell
jämförelse. En prioritering av vissa forskningsinriktningar under planeringsperioden
får därför inte leda till att den allmänna vetenskapliga kompetensen
inom de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna eftersätts.

UHÄ:s bedömning rörande utvecklingen av de tekniska fakulteterna är
enligt föredragande statsrådets mening också den en god utgångspunkt för
den fortsatta planeringen. Vid inriktningen av forskningen inom de tekniska
fakulteterna är det viktigt att beakta de områden som har utpekats
som särskilt betydelsefulla i den industripolitiska propositionen 1980/
81:130, nämligen elektronik och datateknik, bioteknik, materialteknik —
nya material, verkstadsteknik, kemiteknik - särskilt tillverkning och användning
av prestationskemikalier, träteknik, massa- och pappersteknik
samt teknik för hälso- och sjukvård. Dessa industripolitiskt orienterade
krav måste vägas mot inomvetenskapliga. Det är emellertid enligt föredragande
statsrådet väsentligt att huvuddelen av basresursförstärkningarna
vid de tekniska fakulteterna styrs mot de områden som industripolitiskt
prioriteras för att stvrelsens för teknisk utveckling (STU) stora anvisningar
av medel till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom dessa områden skall
kunna utnyttjas effektivt.

I motion 1981/82:2408 (yrkande 11) anförs att det saknas ett sammanhållet
program för forskning och utveckling inom data- och elektronikområdet.
Riksdagen föreslås begära att regeringen lägger fram ett sammanhållet
program för forskning och utveckling inom data- och elektronikområdet.

En omfattande satsning på forskning inom data- och elektronikområdet
är nödvändig för att på längre sikt skapa förutsättningar för fortsatt teknisk
utveckling inom landet. En kvalitativt högtstående inhemsk forskningsverksamhet
är inte minst viktig för att den internationella utvecklingen
skall kunna följas på ett tillfredsställande sätt. En förbättrad kunskap om
tillämpning och användning av datateknik och om datoriseringens effekter
för arbetslivet och samhällsutvecklingen i stort är också utomordentligt
angeläget.

Ett förbättrat kunskapsunderlag är därför nödvändigt för att länka den
tekniska utvecklingen in på riktiga banor. Ett engagemang i dessa problem
är inte minst viktigt för att skapa en brett förankrad positiv grundsyn på
den tekniska utvecklingen som vår industriella framtid kräver.

UbU 1981/82:37

Utskottet erinrar om att UHÄ i oktober 1979 tillsatte en s.k. datareferensgrupp.
Gruppen har redovisat sina förslag i rapporten Förstärkning av
högre utbildning och forskning inom dataområdet (UHÄ-rapport 1981:16).
Med utgångspunkt i datareferensgruppens förslag och remissinstansernas
yttranden har UHÄ i skrivelse den 15 oktober 1981 lämnat förslag avseende
förstärkning av högre utbildning och forskning inom dataområdet. I
korthet innebär datareferensgruppens förslag vad gäller forskningen en
förstärkning av sådan forskning, som behövs som stöd för grundläggande
utbildning samt av angelägna forskningsområden enligt samhällets, avnämarnas
och högskoleenheternas bedömningar.

Med anledning av föredragande statsrådets förslag i proposition 1981/
82:100 har riksdagen nyligen beslutat att en tjänst som professor i datalogi
skall inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1982 (UbU 1981/82:26,
rskr 1981/82:334). Vidare har riksdagen fattat principbeslut om att inrätta
tjänster som professor i datalogi vid CTH, datorsystemteknik vid universitetet
i Lund, ekonomiska informationssystem vid universitetet i Linköping
och industriell elektronik vid högskolan i Luleå. Samtidigt har rörliga
forskningsmedel ställts till högskoleenheternas förfogande, nämligen
300000 kr. till resp. universiteten i Linköping och Lund, CTH samt högskolan
i Luleå för forskning med här berörd inriktning.

Regeringen har vidare i proposition 1981/82: 106 anmält att en ny forskningspolitisk
proposition planeras till våren 1984. Denna proposition avses
komma att inbegripa bl. a. forskning för teknisk och industriell utveckling
samt energiforskning. Utskottet förutsätter att vissa av de frågor som tas
upp i motionen kommer att övervägas i samband med propositionsarbetet
på detta område. Motion 1981/82:2408 yrkande 11 bör därför avslås av
riksdagen.

Utskottet har inte funnit anledning till något särskilt uttalande med
anledning av vad föredragande statsrådet anfört om den långsiktiga utvecklingen
av högskolans forskning. Utskottet föreslår avslutningsvis att
riksdagen godkänner de i proposition 1981/82:106 förordade riktlinjerna
för den fortsatta långsiktiga planeringen av forskningen inom resp. fakultetsområde.

6 Vissa frågor rörande regional forskning och utveckling

Med regional eller regionalpolitisk forskning förstås dels utveckling av
kunskapsområden med relevans för regionala frågor — det kan gälla nationalekonomi,
kulturgeografi, företagsekonomi, regional ekonomi och förvaltningsforskning
—, dels forskning kring existerande regionala problem
med hjälp av redan vunna kunskaper. Det finns vid regionalpolitisk forskning
liksom vid annan forskning en växelverkan mellan kunskapsutveckling,
problemval och problemlösning.

UbU 1981/82:37

Föredragande statsrådet erinrar om betydelsen för berörda regioner av
att grundläggande högskoleutbildning, och därmed viss forskningskompetens,
byggts upp på ett antal orter utanför universitetsorterna. Härigenom
har möjligheter öppnats att angripa problem av regionalt och lokalt intresse
vilket i sin tur inneburit en stimulans för den regionala utvecklingen och
ökat intresset för forskningssamverkan inom regionerna. Enligt statsrådet
finns det anledning att ta till vara den forsknings- och utvecklingskompetens
som finns vid de nya högskoleenheterna. I sammanhanget nämns att
UHÄ genom regeringsbeslut den 4 februari 1982 fått i uppdrag att bl. a.
föreslå åtgärder som ger stabilitet åt forsknings- och utvecklingsarbetet vid
de berörda högskoleenheterna. Det betonas dock att syftet inte skall vara
att bygga upp en fast forskningsorganisation utan att lägga grunden för
samarbetsformer mellan högskoleenheterna och det omgivande samhället i
vad gäller forskning och utveckling.

I propositionen erinras också om att riksdagen under våren 1982 förelagts
förslag om den framtida regionalpolitiken i proposition 1981/82:113
om program för regional utveckling och resurshushållning (UbU 1981/
82:2 y, AU 1981/82:23). Ett av förslagen avser inrättandet av ett centrum
för regionalpolitisk forskning i Umeå. Huvuduppgiften för centrumbildningen
skall vara att ta initiativ till och samordna tvärvetenskapligt inriktade
projekt inom det regionalpolitiska området och sådana områden inom
teknik och naturvetenskap som kan vara av betydelse för den regionala
utvecklingen. Beträffande centrumbildningens samordnande uppgift bör
enligt förslaget särskilt beaktas kopplingen till det forsknings- och utvecklingsarbete
kring inlandets glesbygdsproblem som pågår vid högskolan i
Östersund och det utvecklingsarbete som bedrivs vid högskolan i Luleå
med syfte att stimulera näringslivet i Norrbotten.

I sitt yttrande till arbetsmarknadsutskottet över proposition 1981/82:113
jämte motionerna 1981/82:321, 1981/82:1342 och 1981/82: 2220 yrkande 4 i
denna del säger sig utbildningsutskottet dela den i propositionen framförda
uppfattningen att den föreslagna centrumbildningens lokalisering till Umeå
högskoleregion är motiverad med hänsyn till de regionala problemens
omfattning och karaktär i norra Norrland. Samtidigt erinrar dock utskottet
om att regionala problem förekommer inte bara i de fyra län som omfattas
av Umeå högskoleregion. Sålunda ingår delar av inte mindre än 16 län i
stödområde enligt nu gällande stödområdesindelning. Utskottet säger sig
ha förståelse för att ifrågavarande forskningsresurser i stor utsträckning
inriktas på att klarlägga och lösa de stora och delvis speciella problem som
finns i norra Norrland. Mot bakgrunden av vad som anförts om de regionala
problemens geografiska utbredning framhåller emellertid utskottet betydelsen
av att centrumbildningens resurser kommer också landet i övrigt till
godo. Utskottet stryker slutligen under kravet på att den regionalpolitiska
forskningen håller hög vetenskaplig kvalitet.

I motion 1981/82:2220 (yrkande 4 i denna del) hemställs att riksdagen

UbU 1981/82:37

sorn sin mening skall ge regeringen till känna att forskningen inte får
”regionaliseras”.

Utskottet erinrar om vad utskottet i det nyss redovisade yttrandet till
arbetsmarknadsutskottet (UbU 1981/82:2y) anfört om dels den regionalpolitiska
forskningen, dels verksamhetsfältet för den föreslagna centrumbildningen
i Umeå. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion
1981/82:2220 yrkande 4 i denna del.

I motion 1981/82:2232 (yrkande 1) anförs att statens forskningssatsningar
sedan 1960-talet i huvudsak inneburit att sektorsforskningen byggts ut
och att universietet i Umeå och högskolan i Luleå inte haft samma möjligheter
som de äldre högskoleenheterna att fa tillgång till sektorsmyndigheternas
medel. Vidare hävdas att en mycket begränsad del av industrins
resurser för forskning och utveckling finns inom Umeå högskoleregion.
Det anses därför angeläget att vidareutveckla de resurser som finns vid
nämnda regions högskoleenheter.

Utskottet vill med anledning av motionen återigen hänvisa till sitt tidigare
nämnda yttrande till arbetsmarknadsutskottet (UbU 1981/82:2 y).
Utskottet erinrar sålunda där om att forskningen inom den samhällsvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Umeå i stor utsträckning är inriktad
på regionala problem, att det sedan år 1979 finns en professur i regional
ekonomi vid universitetet och att utskottet i betänkandet UbU 1981/82:26
tillstyrkt en tjänst som professor i förvaltningsforskning med regional
inriktning vid samma lärosäte. I yttrandet erinras också om att resurserna
vid högskolan i Luleå i hög grad utnyttjas för utvecklingen av regionens
näringsliv samt att det i proposition 1981/82:113 föreslås att medel för
särskilda sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län skall anvisas
för en förstärkning av forskningsverksamheten i Luleå. Detta förslag har
arbetsmarknadsutskottet tillstyrkt (AU 1981/82: 23).

Utbildningsutskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts i yttrandet
till arbetsmarknadsutskottet att riksdagen avslår motion 1981/
82: 2232 yrkande 1.

I motion 1981/82:2102 (yrkande 1) hemställs att riksdagen i kommande
beslut, bl. a. i samband med behandlingen av den forskningspolitiska propositionen,
särskilt beaktar behovet av resurser för forsknings- och utvecklingsarbete
inom turismsektorn vid högskolan i Östersund m. m.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att den i propositionen
1981/82:113 föreslagna centrumbildningen för regionalpolitisk forskning
i Umeå i sin samordnande funktion bl. a. skall ta hänsyn till det
forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs vid högskolan i Östersund.
Utskottet utgår från att frågor rörande turismens utveckling blir ett inslag i
centrumbildningens verksamhet. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1981/82:2102 yrkande 1.

Enligt motion 1981/82:2234 (yrkande 3) bör regionstyrelserna i samverkan
med näringslivet kunna spela en viktig roll för att ta initiativ till
utvecklingsprojekt som har betydelse för regionens näringsliv.

UbU 1981/82:37

Regionstyrelsernas centrala uppgift är - som framgår av 30 § högskolelagen
(1977:218) — att planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen.
Genom tilläggsdirektiv (1981:13) har kommittén (U 1979:03)
för uppföljning av högskolereformen, den s. k. uppföljningskommittén, fått
i uppdrag att göra en förutsättningslös prövning av högskolans institutionella
organisation. Regionstyrelsernas uppgifter kommer att behandlas i
detta sammanhang. Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på resultatet
av uppföljningskommitténs arbete inte nu bör ta ställning till förslag om
nya arbetsuppgifter för regionstyrelserna. Utskottet föreslår därför att
riksdagen avslår motion 1981/82:2234 yrkande 3.

I motion 1981/82:1812 begärs fasta basresurser till gemensam informationsförsörjning
för det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs vid
odontologiska institutionen, institutet för gerontologi, ortoslaboratoriet
och enheten för tillämpad ortosteknik i Jönköping.

Utskottet anser inte att fasta forskningsresurser bör byggas upp vid fler
högskoleenheter än de som redan har sådana. Problemet med informationsförsörjningen
för den landstingskommunala forsknings- och utvecklingsverksamhet
som beskrivs i motionen får lösas lokalt på annat sätt,
t. ex. genom någon form av samverkan med högskoleenhet som har kapacitet
på området. Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1981/82:1812.

7 Dyrbar vetenskaplig utrustning

Inledningsvis anmäler föredragande statsrådet att FRN i oktober 1981
redovisat ett antal uppdrag i en rapport om dyrbar vetenskaplig utrustning
m. m. Av rapporten framgår bl. a. att FRN, vid fördelning av de särskilda
resurser till nämndens disposition för dyrbar utrustning som anvisas under
anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m.
prioriterar sådan utrustning som a) är angelägen med hänsyn till forskningsrådens
och andra berörda organs större satsningar, b) bedöms motiverad
med hänsyn till behovet av koncentration och profilering av resurserna
nationellt och internationellt och c) bedöms motiverad för vetenskapligt
högt kvalificerade forskares/forskargruppers verksamhet. Därtill
kan utrustning prioriteras som d) möjliggör ett effektivt utnyttjande av
internationellt forskningssamarbete eller e) har ett brett användningsområde.

FRN redovisar ett antal prioriterade ämnesområden inom forskningsrådens
verksamhetsfält vilka bör uppmärksammas vid fördelning av resurser
och anser att nämnden därutöver bör uppmärksamma behov inom områden
som företräds av sektorsorgan eller som ligger i gränszonen mellan
etablerade områden. Enligt nämndens bedömning kommer naturvetenskap,
teknik och medicin även fortsättningsvis att dominera vid resursfördelningen.

UbU 1981/82:37

Utrustning för s. k. big science är aktuell främst inom naturvetenskapliga
forskningsrådets (NFR) område. NFR har uppskattat det årliga resursbehovet
till ca 60 milj. kr. medan FRN bedömer att ett utrymme av ca 7
milj. kr. per år är ett minimialternativ. Nämnden påpekar i sammanhanget
att deltagande i internationellt samarbete ofta är ett alternativ till nationella
satsningar.

Enligt FRN bör planeringsramar anges för utvecklingen av den särskilda
kostnadsramen för dyrbar vetenskaplig utrustning. Dessa ramar bör uppgå
till resp. 68. 79 och 90 milj. kr. för budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/
86.

Föredragande statsrådet finner för sin del att FRN utvecklat former för
fördelning av kostnadsramen för dyrbar vetenskaplig utrustning som ger
ett effektivt stöd till svensk forskning. Han delar FRN:s uppfattning att
tyngdpunkten i fråga om utrustningsbehov även framgent kommer att ligga
inom naturvetenskap, teknik och medicin. Han erinrar i sammanhanget om
att syftet med den särskilda utrustningsramen är att stödja av forskningsråden
initierad och finansierad forskning. Dock bör det i vissa fall vara
möjligt att utnyttja FRN-finansierad utrustning även för annan forskning.

Någon särskild kostnadsram för projekt av big science-karaktär anser
föredragande statsrådet inte vara motiverad. Han säger sig inom ramen för
det i proposition 1981/82:100 bilaga 12 under anslaget Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m. m. beräknade beloppet av 47
milj. kr. till FRN:s disposition för budgetåret 1982/83 ha beaktat nära
förestående utrustningsbehov för big science.

Avslutningsvis framhåller statsrådet att han bedömer en ökad tillgång på
medel för dyrbar vetenskaplig utrustning så angelägen att den i den fortsatta
forskningsplaneringen bör ges hög prioritet inom de ekonomiska ramar
som kommer att fastställas för forskningsverksamheten.

Vad som redovisats i nu behandlat avsnitt föranleder ingen erinran från
utskottets sida. Utskottet föreslår därför att riksdagen godkänner de riktlinjer
för finansiering och utnyttjande av dyrbar vetenskaplig utrustning
som har förordats i proposition 1981/82: 106.

8 Forskningssamverkan

Högskolan spelar enligt föredragande statsrådet en central roll som
utförande organ för forskning finansierad av såväl forskningsråd som ett
stort antal sektorsorgan. Högskolan har också i växande omfattning anlitats
för forskningsuppdrag givna av det enskilda näringslivet. Den samverkan
mellan högskolan och externa forskningsintressenter som stegvis har
vuxit fram har aktualiserat ett stort antal frågor bl. a. om hur en sådan
forskningssamverkan bör organiseras, finansieras och fogas in i olika
forskningsfinansierande organs planering samt i en övergripande nationell
forskningsplanering. Förslag till åtgärder på detta område har utarbetats av

UbU 1981/82:37

forskningssamverkanskommittén (FOSAM, U 1978:01). Kommittén häri
oktober 1980 avlämnat betänkandet (SOU 1980:46) Högskolan i FoUsamverkan.
De förslag kommittén för fram bör enligt statsrådets mening
till stora delar kunna utgöra riktlinjer för högskolemyndigheternas behandling
av dessa frågor. FOSAM har också tagit upp frågor om tjänsteåligganden,
arbetsreglering och personalplanering. Dessa frågor bör enligt statsrådet
behandlas i samband med beredningen av lärartjänstutredningens förslag.

Vid riksmötet 1978/79 godkände riksdagen att sektorsforskning - dvs.
sådan forskning som av myndigheterna inom en sektor bedöms nödvändig
för att främja sektorns utveckling och som finansieras av sektorn — så
långt möjligt skall förläggas till högskolan. I FOSAM:s betänkande (SOU
1980:46) föreslogs att högskolelagen skall få en föreskrift som klart uttalar
att forskningen inom högskolan skall omfatta både forskning, som motiveras
av en allmän strävan att vinna ny kunskap och forskning som
motiveras av samhällets behov och som kan utnyttjas av myndigheter,
företag och organisationer. Kommittén ansåg det inte rimligt att i lagtexten
göra åtskillnad mellan sektoriella organ å ena sidan och företag och organisationer
å den andra.

Föredragande statsrådet erinrar om lydelsen av 3 § i högskolelagen, i
vilken sägs att forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare
kunskaper och till att finna vetenskaplig grund för utbildning och
annan verksamhet. Enligt föredragande statsrådets mening lägger detta
obestridligen ett ansvar på högskolan att pröva förutsättningarna att ta
emot forskningsuppdrag från utomstående intressenter. Något ytterligare
förtydligande av högskolelagen anser föredragande statsrådet inte nödvändigt,
men betonar samtidigt att det för högskolans del måste finnas möjlighet
att säga nej till ett uppdrag även om den erforderliga kompetensen för
att utföra detta finns. Uppdrag måste på ett rimligt sätt kunna inordnas i
högskolans verksamhet.

Enligt motion 1981/82:2223 skall riksdagen hos regeringen anhålla att
riktlinjerna för svensk forskningspolitik skall omformuleras så att en klar
boskillnad mellan statens och privatföretagens forskningsorganisation
uppnås och att sammanvävningen mellan storfinans och stat på forskningsområdet
bryts (yrkande 2 a). Kraven i motionen på en forskningspolitik
som tjänar de arbetandes intressen skall enligt motionärerna ses i samband
med vänsterpartiet kommunisternas krav på ett samhälleligt ägande av
produktionsmedlen och en socialistisk samhällsordning.

I likhet med föredragande statsrådet och FOSAM anser utskottet att
högskolan, utöver sin uppgift att utföra den inomvetenskapligt motiverade
forskningen, även bör vara utförande organ i vad gäller långsiktig kunskapsuppbyggnad
för sektorsforskningens och industrins behov samt för
mera kortsiktig sektoriell och industriell forskning. Utskottet anser att
riksdagen därmed bör avslå yrkande 2 a i motion 1981/82:2223.

3 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37

Föredragande statsrådet erinrar om att han i proposition 1978/79:119
(UbU 1978/79:44, rskr 1978/79:391) uttalade att nya särskilda forskningsinstitut
endast undantagsvis borde inrättas. Därmed uteslöts inte möjligheten
att nya forskningsinstitut skall kunna inrättas när särskilda omständigheter
föreligger och då det sker i sådana former att en tillräckligt bred och
stimulerande forskningsmiljö kan byggas upp. Ett grundläggande motiv för
detta ställningstagande var att man bör undvika institutsbildningar som
splittrar forskningsresurserna och skapar isolerade miljöer som saknar det
idéutbyte och den kritiska granskning av forskningsresultat som är nödvändiga
för att säkerställa en god kvalitet på forskningen. Detta bör enligt
föredragande statsrådet ses som en riktlinje även när det gäller den fortsatta
utbyggnaden av sektorsforskningen. Högskolemyndigheterna och sektorsorganen
bör mera systematiskt pröva förutsättningarna för att ta emot
resp. förlägga sektorsorganens uppdrag om långsiktig kunskapsuppbyggnad
och annan forskning till högskolan. Sektorsorganen bör dock ha
möjlighet att välja andra former för forskningsutförande än dem högskolan
kan erbjuda. För högskolans del måste, som förut nämnts, också finnas
möjlighet att säga nej till ett uppdrag även om den erforderliga kompetensen
för att utföra detta finns. Uppdraget måste på ett rimligt sätt kunna
inordnas i högskolans verksamhet, där främst inomvetenskapligt motiverad
forskning och forskarutbildning svarar för kontinuitet och kompetensuppbyggnad.
Det anförda innebär enligt statsrådet inte någon bindande
skyldighet för sektorsorgan att lägga ut forskningsuppdrag på högskolan
eller för högskolan att ta emot sådana uppdrag.

FOSAM har föreslagit att bestämmelser skall tas in i en särskild förordning
om att statlig myndighet — utom statsdepartementet och affärsverk —
i första hand skall vända sig till berörd högskolemyndighet med uppdrag
om forskning och utvecklingsarbete. Föredragande statsrådet anser det
emellertid tveksamt om en särskild förordning i frågan skulle främja en
bättre samverkan mellan högskola och sektorsorgan. En förbättrad grund
för samverkan bör i första hand skapas genom vidgade direkta kontakter
parterna emellan och en mera distinkt planering av resp. verksamhet.
Effekterna av de i propositionen förordade åtgärderna för forskningssamverkan
bör prövas innan författningsmässig reglering av frågan tillgrips.

I motion 1981/82:2220 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
att det i förordning bör föreskrivas att statlig myndighet i första hand skall
vända sig till högskolan när forskning skall utföras på myndighetens bekostnad
(yrkande 5 i denna del).

Utskottet erinrar i likhet med föredragande statsrådet om att riksdagsbeslutet
år 1979 innebar att sektorsforskning så långt möjligt skall förläggas
till högskolan. De åtgärder som förordas och föreslås i den nu föreliggande
forskningspolitiska propositionen och som syftar till att främja forskningssamverkan
måste enligt utskottets mening först prövas innan en författningsmässig
reglering övervägs. Till dessa åtgärder hör bl. a. en modell för
hur högskolemyndigheterna och sektorsorganen de närmaste åren skall

UbU 1981/82:37

planera för forskningssamverkan och ta fram bättre underlag för riksdagens
kommande beslut i sådana frågor. Vad utskottet nu anfört utesluter
inte att en författningsmässig reglering kan bli aktuell i framtiden. Utskottet
ansluter sig alltså till föredragande statsrådets bedömning och föreslår
att riksdagen avslår motion 1981/82:2220 yrkande 5 i denna del.

Sedan föredragande statsrådet i förevarande proposition slagit fast att
högskolan har till uppgift att utföra dels inomvetenskapligt motiverad
forskning, dels bidra till den långsiktiga kunskapsuppbyggnad som motiveras
av sektorsforskningens och industriforskningens behov samt utföra
mera kortsiktig sektoriell och industriell forskning, diskuteras avvägningen
mellan högskolans inomvetenskapligt motiverade forskning och dess
medverkan i långsiktig kunskapsuppbyggnad för speciella ändamål. Statsrådet
stryker under att det är utomordentligt angeläget att högskolan i stor
omfattning medverkar i den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för sektoriella
och industriella ändamål. För att högskolan skall kunna fullgöra
uppgiften att åta sig sektoriella och industriella FoU-uppdrag måste den
besitta kompetens härför. Detta kräver teori- och metodutveckling och
allmän kompetens på de ifrågavarande områdena, vilket kan kallas riktad
grundforskning. Under de senaste två årtiondena har en kraftig utbyggnad
av den sektoriella forskningen ägt rum. Den har också i ökad utsträckning
förlagts till högskolan. Samtidigt är det enligt föredragande statsrådet
uppenbart att tillskotten till högskolans basorganisation och forskarutbildning
samt inrättandet av nya forskningsområden, i allmänhet genom
nya tjänster som professor, inte har kunnat balansera sektorsforskningens
och industriforskningens tillväxt. Detta har lett till en viss förskjutning av
resurserna för den i första hand inomvetenskapligt motiverade forskningen
mot sektorsforskning. En utbyggnad av sektorsforskningen i snabbare takt
än högskolans förmåga att i motsvarande mån sörja för forskarutbildning
och inomvetenskapligt motiverad forskning leder också lätt till att sektorsforskningen
får en bristfällig kvalitet. Den inomvetenskapligt motiverade
forskningens långsiktiga kunskapsuppbyggnad utgör basen för den sektoriella
och industriella forskningens förnyelse och vidgning. För att den
inomvetenskapligt motiverade forskningen skall kunna fylla denna uppgift
måste den ha sådan omfattning och stabilitet att den vid sidan av forskningssamverkan
med sektorsorgan och det enskilda näringslivet också
självständigt förmår från inomvetenskapliga utgångspunkter fördjupa och
bredda de olika vetenskapsområdena.

Omfattningen av de resurser som ställs till förfogande för sektorsforskningen
- med den avgränsning för denna som används i propositionen -bestäms genom en avvägning inom sektorn mellan behoven av resurser för
forskning och resurser för andra ändamål. Därav följer enligt föredragande
statsrådet också att sektorsorganen och ytterst de sektorsansvariga måste
ha ansvar för all sektorsforskning. Den långsiktiga kunskapsuppbyggna -

UbU 1981/82:37

den riktad mot ett visst sektorsbehov motiveras just av detta behov och är
därmed en av förutsättningarna för annan FoU-verksamhet inom sektorn
med syfte att främja sektorns utveckling. Även den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
måste därför innefattas i sektorsmyndigheternas ansvar för
sektorsforskningen. Detta ansvar bör inte påverkas av var den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden förläggs eller i vilka former den sker. Därav följer
att sektorsorganen inom ramen för sina samlade FoU-resurser skall väga
behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad mot annan FoU-verksamhet.
Sådana avvägningar görs redan av ett antal sektorsorgan, men långt ifrån
av alla. Det är inte möjligt att kräva av högskolan att den utan ett uttalat
önskemål från sektorsorganen skall ge hög prioritet åt långsiktig kunskapsuppbyggnad
för sektoriella ändamål. Det är därför enligt föredragande
statsrådets mening angeläget att de sektorsorgan som hittills har eftersatt
denna nu intensifierar sitt arbete med att i samarbete med högskolan
utforma sådana program och avsätta medel för dessa ändamål. Även om
högskolan inte har ett primärt ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
för sektoriella ändamål så har den ett ansvar för att genom olika
åtgärder skaffa sig en beredskap för att ta emot och i samverkan med
sektorsorgan genomföra kunskapsuppbyggnaden. Regeringen hemställer
om riksdagens godkännande av de förordade riktlinjerna för sektorsforskningen
i vad avser programansvar och finansiellt ansvar (hemställan 7).

Föredragande statsrådet framhåller att det är nödvändigt att skapa en
bättre balans mellan högskolans inomvetenskapligt motiverade forskning
och sektoriell FoU innefattande även långsiktig kunskapsuppbyggnad,
vilket bl. a. förutsätter att högskolans basorganisation för forskning ges
hög prioritet vid fördelning av resurser av skilda slag. En balans mellan
resurser för inomvetenskapligt motiverad forskning, resurser för att höja
högskolans beredskap att ta emot och utföra långsiktig kunskapsuppbyggnad
för sektoriella ändamål och resurser för att utföra annan sektoriell
FoU måste åstadkommas. Att bygga upp högskolans kompetens och kapacitet
för alla dessa olika ändamål är en tidskrävande process, som kräver
planering och samverkan mellan högskolemyndigheter och sektorsmyndigheter
samt avvägningar på regerings- och riksdagsnivå.

En avvägning av resurserna för sektorsorganens FoU resp. högskolans
forskningskapacitet bör göras av regering och riksdag i samband med de
återkommande forskningspolitiska propositionerna och i det årliga budgetarbetet.
För att sådana avvägningar skall bli meningsfulla måste de baseras
på ett betydligt bättre planeringsunderlag än det nuvarande från såväl
sektorsorganen som högskolemyndigheterna. För sektorsorganens del
fordras att de genomför en långsiktig planering i vilken de anger de forskningsområden
och discipliner deras verksamhet berör samt behovet av
forskare och resurser av olika slag. Denna planering bör grundas på samråd
med högskolemyndigheterna bl. a. för att bedöma behoven av forskningspersonal
m. m. För högskolans del bör det preciseras vilka behov

UbU 1981/82:37

som måste tillgodoses i form av lokaler, utrustning, forskningspersonal
och forskarutbildning för att sektorsorganens planer skall kunna förverkligas
samt vilka konsekvenser för högskolans verksamhet detta skulle leda
till. Genom en sådan planering bör det bli möjligt för regering och riksdag
att bedöma realismen i de uttryckta ambitionerna i förhållande till tillgängliga
resurser och möjligheterna att omfördela dessa samt också att göra en
avvägning av resurstillskotten till högskolan och till sektorsorganen. I en
sådan avvägning skall då självfallet också tas in resursbehov för kunskapsuppbyggnad
på områden som inte täcks av sektorsorgan och bedömningar
av den inomvetenskapligt motiverade forskningens situation i förhållande
till den sektoriella forskningen inom och utom högskolan.

En första bedömning och sammanvägning enligt den förordade pianeringsmodellen
bör göras av regering och riksdag i samband med nästa
forskningspolitiska proposition. De samlade långtidsbedömningarna kommer,
om denna modell tillämpas, att utgöra det centrala underlaget för
regeringens nästa forskningsproposition som i första hand bör avse treårsperioden
1984/85—1986/87. Det ankommer på regeringen att utforma de
närmare riktlinjerna för planeringen. Vissa åtgärder rörande FoU-statistik,
forskningsregistrering m. m. skall skapa bättre förutsättningar för den förordade
planeringen. Regeringen hemställer om riksdagens godkännande av
de förordade riktlinjerna för sektorsforskningen och högskolan i vad avser
samverkan och planering (hemställan 8).

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1981/82:2069 yrkas
att riksdagen skall uttala att delar av den nu sektorsbaserade forskningen
skall föras till högskolan (yrkande 6). I motion 1981/82:2220 yrkas att
riksdagen beträffande forskningssamverkan skall ge regeringen till känna
bl. a. att regeringen i 1983 års budgetproposition utförligt skall redovisa de
bedömningar som ligger till grund för då föreslagen medelsfördelning mellan
anslagen till å ena sidan sektorsorganen och å den andra fakultetsorganen.
Samtidigt bör regeringen redovisa förslag om överföring till högskolan
av en stor del av medlen till sektorsforskningen. 1 vad gäller särskilt
social forskning anförs att större delen av de medel som anvisas under
socialdepartementets huvudtitel och disponeras av delegationen för social
forskning i stället bör anvisas under anslagen till de medicinska och humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsråden (yrkande 5 i denna del).

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att sektorsorganen
och de ytterst sektorsansvariga måste ha det fulla ansvaret för all sektorsforskning.
Det är de som bör göra avvägningarna mellan behoven av
resurser till forskning och behoven av resurser för andra ändamål inom
sektorn. Det är således de som skall framföra sina bedömningar i anslagsäskanden
och som skall disponera medlen. I detta ansvar bör också ingå
ansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för sektorns behov,
eftersom denna kunskapsuppbyggnad är en förutsättning för sektorns
forskning vilken i sin tur motiveras av sektorns utvecklingsbehov m.m.

UbU 1981/82:37

Som föredragande statsrådet påpekar är det nödvändigt att sektorsorganen
inom sina FoU-resurser gör avvägningar mellan behoven av långsiktig
kunskapsuppbyggnad för sektorn och övriga FoU-behov och < t de i
många fall måste göra en omprioritering för att få nödvändigt utrymme för
den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden. Utskottet anser således inte att
riksdagen bör besluta om att göra en sådan omfördelning av ansvaret för
den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för sektorsforskningen och medlen
till sektorsforskningen som förordas i motionerna 1981/82:2069 och
1981/82:2220. Enligt utskottets uppfattning bör andra vägar att styra fördelningen
av medel mellan långsiktig kunskapsuppbyggnad och övrig sektorsforskning
kunna prövas, t. ex. genom regleringsbrevsbestämmelser.

Utskottet anser det mycket viktigt att ett bättre planeringsunderlag tas
fram för riksdagens kommande ställningstaganden till avvägningen av resurser
för den inomvetenskapligt motiverade forskningen vid universitetet
och högskolor och resurser för den långsiktiga kunskapsuppbyggnad som
motiveras av sektorsorganens och industrins behov. Därför är det i propositionen
förordade planeringsarbetet inför nästa forskningspolitiska proposition
av stor betydelse. Det finns enligt utskottets mening inga möjligheter
att genomföra detta omfattande planeringsarbete på så kort tid att det kan
redovisas redan i nästa års budgetproposition, som förordas i motionerna.
Planeringsarbetet bör därför bedrivas så som förordas i propositionen.

I vad gäller den sociala forskningen, som särskilt uppmärksammas i
motion 1981/82:2220, vill utskottet erinra om att socialutskottet i år i sitt
betänkande SoU 1981/82:32 avstyrkt en motion om överföring av resurser
budgetåret 1982/83 från delegationen för social forskning till medicinska
och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsråden och samtidigt uttalat
att den sektoriella forskning som bedrivs på det sociala området, och
där delegationen för social forskning spelar en betydelsefull roll, uppenbarligen
även i fortsättningen måste få hög prioritet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1981/82:2069 yrkande 6 och 1981/82:2220 yrkande 5 i
denna del godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för sektorsforskningen
i vad avser dels programansvar och finansiellt ansvar, dels
sektorsorganens och högskolans samverkan om och planering av forskning.

Vid externt finansierad forskning, s. k. uppdragsforskning, skall enligt
föredragande statsrådet för vaije projekt göras en kostnadskalkyl med
såväl direkta som indirekta kostnader. Vissa kostnader, t. ex. lokalkostnader
och indirekta kostnader, bör i regel schablonberäknas. Vid samfinansiering
med externa intressenter skall högskoleenheterna bestämma
kostnadsfördelningen och därvid väga in högskolans utbyte av projektet.
Direkta anslag från forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckling
(STU) samt gåvo- och donationsmedel i strikt bemärkelse skall tills vidare

UbU 1981/82:37

inte behöva tas i anspråk för kostnader för befintliga lokaler vid högskoleenheterna.
När det gäller samfinansiering med forskningsråd eller STU
bör högskolan ekonomiskt kunna svara för en något större del av projektet
än som eljest skulle vara motiverat. Regeringen hemställer om riksdagens
godkännande av de förordade principerna för kostnadstäckning och kostnadsfördelning
vid uppdragsverksamhet (hemställan 9).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de förordade principerna för
kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet.

Föredragande statsrådet konstaterar att den författningsmässiga regleringen
av högskolan medger en betydande variation av formerna för forskningssamverkan.
FOSAM har i sitt betänkande nämnt tre huvudformer,
nämligen forskningssamverkan genom ett från högskolan fristående organ
- i första hand stiftelse med högskolan som huvudman genom en
särskild inrättning inom högskolans ram samt genom samarbetsavtal med
befintliga forskningsinstitutioner. Enligt föredragande statsrådets mening
för en organisation i form av stiftelse med sig en råd svåröverblickbara
problem. Därför bör stiftelseformen inte utnyttjas om inte särskilda förhållanden
motiverar det.

I motion 1981/82: 1134 (yrkande 1), vilken väcktes under allmänna motionstiden,
yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna vad som
anförts i motion 1981/82:1131 om behovet av ett ökat samarbete mellan
den skånska livsmedelsindustrin och den biotekniska forskningen vid tekniska
fakulteten vid universitetet i Lund. I den senare motionen anförs att
de livsmedelsinriktade avdelningarna inom Kemicentrum i Lund borde
kunna bidra till att utveckla vidareförädlingen av livsmedel, särskilt sådana
där överskott på råvaror finns, i syfte att minska import och även göra
export möjlig.

Utskottet vill först hänvisa till vad föredragande statsrådet anfört om
högskolans möjlighet att i olika former samverka med bl. a. industrin i vad
gäller forskning. Sådana olika samverkansformer har också byggts upp vid
högskoleenheterna. Det är enligt utskottets mening värdefullt att sådan
samverkan kan utvecklas även fortsättningsvis. Utskottet anser emellertid
inte att riksdagen bör göra något uttalande om speciellt industriell forskningssamverkan
på livsmedelsområdet vid universitetet i Lund. Sådan
forskningssamverkan måste bedömas utifrån de lokala förutsättningarna
och resurserna. Riksdagen bör därför avslå yrkande 1 i motion 1981/
82:1134.

FOSAM har anfört att de förändrade kraven på högskolan avseende
sektorsforskning och annan externfinansierad forskning förstärker behovet
av klara regler rörande bisysslor för innehavare av tjänst inom högskolan.
Föredragande statsrådet instämmer i att fastare regler behövs, men
uttalar också att sådana regler inte får hindra den forskning som kan och
bör bedrivas inom högskolan till förmån för t. ex. näringslivet i en omkring Kartong:

S. 41, rad 5 Står: 1981:4 Rättat till: 1981:40

UbU 1981/82:37

liggande region. Enligt föredragande statsrådet bereds denna fråga skyndsamt
inom regeringskansliet.

Enligt motion 1981/82:2223 skall riksdagen hos regeringen anhålla om
sådan ändring av riktlinjerna för svensk forskningspolitik att principiellt
förbud mot privat uppdragsforskning för forskare i statlig tjänst införs
(yrkande 2 c).

Utskottet anser inte att något förbud bör införas mot uppdragsforskning
för statligt anställda forskare. Därmed skulle en del av den värdefulla
forskningssamverkan mellan högskolan och industrin som finns omöjliggöras.
Frågan om regler för bisysslor utreds för närvarande och resultatet
av detta arbete bör inte föregripas genom t. ex. ett uttalande från riksdagen.
Motion 1981/82:2223 yrkande 2 c bör avslås med hänvisning till det
anförda.

Riksdagen beslöt år 1973 att en försöksverksamhet med 25 tjänster som
adjungerad professor skulle inledas budgetåret 1973/74 (prop. 1973: 1 bil.
10 s. 321, UbU 1973:8, rskr 1973: 105). Tjänsterna var avsedda för vetenskapligt
kvalificerade personer med huvudsaklig verksamhet utanför universitets-
och högskolesektorn. Fr. o. m. budgetåret 1976/77 infördes tjänsterna,
som dittills begränsats till vissa fakulteter, vid samtliga fakulteter
och maximeringen av antalet tjänster upphävdes (prop. 1975/76: 100 bil. 10
s. 307, UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245).

FOSAM har utvärderat försöksverksamheten och i oktober 1979 framlagt
en rapport Adjungerade professorer Utvärdering av försöksverksamheten
åren 1973-1979 (Ds U 1979: 13). FOSAM anser att försöksverksamheten
med tjänster som adjungerad professor varit mycket framgångsrik
och föreslår att tjänstetypen införs som ett reguljärt inslag i högskolans
tjänsteorganisation.

Föredragande statsrådet delar kommitténs och remissinstansernas positiva
uppfattning om adjungerade professorer och avser att senare föreslå
regeringen att utfärda bestämmelser om arvodestjänst som adjungerad
professor vilka skall träda i kraft den 1 juli 1982. Regeringen hemställer om
riksdagens godkännande av vad som förordats i denna fråga (hemställan
10).

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats.

I motion 1981/82:2234 (yrkande 4) begärs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att systemet med adjungerad professor bör byggas ut med
andra kategorier av forskare. Därigenom avses högskolans kontakter vidgas
och sådan kompetens tillföras den som nu saknas.

Utskottet erinrar om att FOSAM vid sin utvärdering av systemet med
adjungerade professorer också hade fått förslag om andra tjänstekategorier,
t. ex. adjungerade docenter, forskarassistenter och universitetslektorer.
FOSAM hade därvid anfört att viss möjlighet redan finns till sådan
samverkan genom tjänster som speciallärare. Eftersom frågor om adjun -

UbU 1981/82:37

gerade forskare belysts av lärartjänstutredningen, ansåg FOSAM att dessa
frågor borde tas upp i samband med behandlingen av denna utrednings
förslag. Utskottet hänvisar till vad FOSAM anfört och föreslår att riksdagen
med hänvisning härtill avslår yrkande 4 i motion 198US*' 2234.

FOSAM har i en särskild rapport (DsU i 981:40) Kontaktforskare redovisat
och utvärderat den försöksverksamhet med näringslivskontakt för forskare
som genomförts på grundval av riksdagens beslut år 1978 (prop. 1977/
78: 100 bil. 12, UbU 1977/78:22, rskr 1977/78:338). Försöksverksamheten
har inriktats mot att grundlägga och vidareutveckla kontakterna mellan å
ena sidan högskolan och dess organisation för forskning och forskarutbildning
och å den andra företag, myndigheter och organisationer. Tyngdpunkten
har därvid lagts på att ställa vetenskapligt tränad personal till
förfogande för verksamhet inom skilda områden utanför högskolan. Praktiskt
har försöket inneburit att lärare och forskare inom högskolan ställts
till förfogande för små och medelstora företag, offentliga - främst kommunala
- myndigheter samt organisationer. Under FOSAM har försöket letts
av regionala arbetsgrupper med företrädare bl. a. för högskolan, näringslivet,
utvecklingsfonderna och fackliga organisationer.

Kostnaderna för forskarnas/lärarnas löner har bestridits från medel som
kommittén disponerat för ändamålet. En mindre del av medlen har utnyttjats
för kostnader för de regionala arbetsgrupperna och för vissa kostnader
i samband med planeringen av verksamheten vid högskoleenheter som har
varit engagerade i dessa. Försöket har varit avgränsat till fyra högskoleregioner
och har inom vaije region omfattat ett eller ett par län.

Föredragande statsrådet konstaterar att verksamheten med kontaktforskare
visat sig vara en fungerande form för kunskapsöverföring från högskolan
till en kategori företag och myndigheter m. fl., som erfarenhetsmässigt
mycket sällan utnyttjar FoU för att utveckla sin verksamhet. Samtidigt
har kontaktforskarna fått erfarenheter, som är av värde för deras fortsatta
undervisning och forskning inom högskolan.

Föredragande statsrådet förordar att verksamheten med kontaktforskare
permanentas och utvidgas till hela landet fr. o. m. budgetåret 1982/83.
Kostnaderna för planering m. m. bör bestridas av medel som anvisas över
utbildningsdepartementets huvudtitel, liksom vissa medel till lönekostnader
för forskare som arbetar inom områden som annars inte skulle
komma i fråga. Statsrådet utgår från att bl. a. regionala och lokala myndigheter
och organ med uppgift att främja små och medelstora företags utveckling
skall kunna bidra med medel till lönekostnader i de enskilda
projekten samt att de företag som engagerar sig i verksamheten själva skall
kunna bidra med medel. Bidragens storlek från de samverkande parterna
får prövas från fall till fall.

Under det nya anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings- och
forskarutbildningsreform beräknas i förevarande proposition 1 milj. kr. för

UbU 1981/82:37

budgetåret 1982/83 till verksamheten med kontaktforskare. I proposition
1981/82: 100 (bil. 12) har under anslaget Vissa särskilda utgifter inom
högskolan m. m. anslagsposten Viss försöksverksamhet beräknats 300000
kr. för samma ändamål (UbU 1981/82:26, rskr 1981/82:334). Sammanlagt
kommer således 1 300000 kr. att kunna anvisas under budgetåret 1982/83
för högskolans medverkan i verksamhet med kontaktforskare.

Regeringen hemställer om riksdagens godkännande av vad som förordats
i fråga om kontaktforskarverksamhet (hemställan 11).

1 motion 1981/82: 2223 yrkas att riksdagen hos regeringen skall hemställa
om förslag hur kommunernas forskningssamverkan skall stimuleras och
organiseras (yrkande 9) och om förslag hur kontakterna skall förbättras
mellan högskoleforskning och ideella, fackliga och andra organisationer av
folkrörelsekaraktär (yrkande 10).

Enligt motion 1981/82:2234 (yrkande 5 och yrkande 15 i denna del)
måste resurserna till verksamheten med kontaktforskare ökas så att verksamheten
kan spridas över hela landet. Med tanke på den betydelse verksamheten
har för att stimulera särskilt mindre företag och med hänsyn till
att vissa av dem som önskar delta i forskningssamverkan har små möjligheter
att själva bidra med medel bör totalt 5 milj. kr. anvisas budgetåret
1982/83, dvs. 3,7 milj. kr. mer än vad som sammanlagt beräknats i budgetpropositionen
(300000 kr.) och proposition 1981/82: 106 (I milj. kr ). Det är
enligt motionärerna angeläget att inte bara företag utan även organisationer
- inte minst löntagarorganisationer - genom denna verksamhet får
låna forskarkompetens för viss tid.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i propositionen och i motion
1981/82:2234 att verksamheten med kontaktforskare visat sig vara av
sådant värde att den bör permanentas fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet
tillstyrker att verksamheten i allt väsentligt kommer att genomföras i
enlighet med de riktlinjer som gällt för försöksverksamheten. Detta innebär
att verksamheten även i fortsättningen skall rikta sig till bl. a. kommuner
och organisationer av olika slag. Därmed är yrkandena 9 och 10 i
motion 1981/82:2223 tillgodosedda, varför riksdagen bör avslå dem.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförs i propositionen om
finansieringen av verksamheten med kontaktforskare nästa budgetår. Detta
innebär att inte bara högskolan i fortsättningen skall bidra till kostnaderna
för deltagande forskares löner. Utskottet anser att verksamheten i
dess permanenta form och med delvis annan finansiering än försöksverksa
nheten måste få tid att finna sin form innan en sådan ökning av det
stai'iga bidraget som föreslås i motion 1981/82: 2234 diskuteras. Utskottet
förutsätter att verksamheten nu utvidgas till hela landet och anser att
eventuella resurstillskott får övervägas i kommande års budgetarbete på
grundval av då vunna erfarenheter. Med hänvisning till det anförda och
även till det statsfinansiella läget föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1981/82:2234 yrkande 5 och yrkande 15 i denna del

UbU 1981/82:37

godkänner de riktlinjer som förordats i proposition 1981/82: 106 i fråga om
kontaktforskare och anvisar 1 milj. kr. under anslaget Vissa kostnader i
samband med forsknings- och forskarutbildningsreform.

I motion 1981/82:2220 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
vad som anförs i motionen om forskningssamverkan, bl. a. att regeringen
bör ta initiativ till överläggningar mellan arbetsmarknadens parter i syfte
att få till stånd ett ramavtal för verksamheten med kontaktforskare (yrkande
5 i denna del). Genom ett sådant avtal bör vissa oklarheter av
arbetsrättslig natur enligt motionärernas mening kunna motverkas.

Utskottet erinrar om att i försöksverksamheten i FOSAM:s regi slöts
avtal för varje särskilt projekt. Kommittén hade utarbetat allmänna bestämmelser
som användes som förebild för avtalen. Enligt dessa bestämmelser
skulle bl. a. alla resultat av forskarens verksamhet vid företaget,
som redovisas i skriftliga rapporter, grafiska framställningar, ritningar,
brev o. dyl. utgöra företagets egendom. Därvid skulle dock för patenterbara
uppfinningar gälla att forskaren skulle ha samma rättigheter och
skyldigheter i fråga om uppfinningen som om han varit arbetstagare hos
företaget. Lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar skulle
således vara tillämplig på forskaren. Forskaren skulle enligt bestämmelserna
för verksamheten iaktta de sekretessbestämmelser som gäller för arbetstagare
hos företaget. Enligt föredragande statsrådet bör det ankomma
på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, på UHÄ att med
utgångspunkt i de förslag FOSAM fört fram meddela de föreskrifter m. m.
som kan erfordras för verksamheten med kontaktforskare. Enligt utskottets
mening torde syftet med motionärernas önskemål om ramavtal för
verksamheten tillgodoses genom de föreskrifter som kommer att utfärdas.
Därför är det inte nödvändigt att ta det initiativ som begärs i motionen.
Riksdagen bör således avslå motion 1981/82: 2220 yrkande 5 i denna del.

9 Forskningsrådens verksamhet

Föredragande statsrådet anför att forskningsrådens huvuduppgift är att
stödja kunskapsuppbyggnad av grundläggande karaktär. Denna är och
måste vara långsiktig. Han har i avsnittet Forskningsplanering (prop. s. 34)
förordat att fleråriga medelsramar införs för forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Medelsramarna bör sträcka sig
två år utöver aktuellt budgetår. Utskottet har i det föregående tillstyrkt
förslaget.

På vissa håll inom forskningsrådsorganisationen tillämpas en ordning
med s. k. definitiva anslag för resp. projekt. Detta innebär att forskningsråden
vid beräkningen av anslagsfördelningen på varje enskilt projekt tar
hänsyn till förväntade kostnadsökningar, framför allt lönekostnadsökningar,
under anslagsperioden. Någon justering i efterhand med hänsyn till
verkliga kostnader förutsätts därvid inte ske. Systemet innebär att det

UbU 1981/82:37

administrativa arbetet begränsas. FOSAM har föreslagit en generell övergång
till s.k. definitiva anslag inom forskningsrådsorganisationen och att
systemet kombineras med att högskoleenheterna får tillgång till de s.k.
täckningsanslagen under åttonde huvudtiteln också för personal som är
anställd på medel från forskningsråden och forskningsrådsnämnden.

Föredragande statsrådet erinrar i sammanhanget om att forskningsråden
anvisar medel till resp. högskoleenhet för utförande av forskningsprojekt
som råden har beslutat om. Dessa medel avses täcka forskar- och biträdeslöner
samt driftkostnader och kostnader för eventuellt erforderlig utrustning
i anslutning till projekten. De har hittills inte belastats med annat än
mindre kostnadspålägg för administrativa kostnader i samband med löneutbetalningar
och annat. Kostnader för utnyttjande av högskolans basresurser
i form av utrustning och lokaler har exempelvis inte belastat rådsprojekten.

Föredragande statsrådet ansluter sig i fråga om utnyttjande av täckningsanslag
för projekt till vad dåvarande departementschefen anförde i
proposition 1975/76:129 om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Denne framhöll bl. a. att sådan
kompensation under löpande budgetår för merkostnader till följd av löneavtal
som har träffats efter det att anslagsberäkningarna avslutats, vilken
erhålls via täckningsanslagen, inom utbildningsdepartementets område endast
förekommer i de fall kostnader för en permanent verksamhet med
betydande inslag av fast anställd personal förs upp under ett reservationsanslag.
Den verksamhet som finansieras av forskningsrådens anslag består
av projekt med skiftande varaktighet. Inom vaije forskningsråds område
bör finnas en sådan rörlighet att medel alltid kan avsättas för att täcka de
löneförändringar som kan inträffa under ett budgetår.

I motion 1981/82:2223 anförs att en övergång till s.k. definitiva anslag
får till följd att inga ytterligare medel skall beviljas för samma projekt,
oberoende av om forskaren blir sjuk eller får barn, om forskningsproblemen
visar sig svårare att lösa än väntat eller om andra faktorer kräver
tilläggsanslag för att projektet skall bli klart. Motionärerna begär att förslaget
om att forskningsråden skall övergå till definitiva anslag avslås (yrkande
6).

Utskottet har i det föregående redogjort för innebörden av definitiva
anslag. Något förslag av den innebörd som motionärerna motsätter sig
finns inte i propositionen. Utskottet utgår från att vaije forskningsråd
strävar efter att använda sig av det system som det finner mest ändamålsenligt
och enklast ur administrativ synpunkt. För klarhetens skull vill
utskottet tillägga att de enskilda anställdas förhållanden inte påverkas av
vilken lösning råden väljer. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1981/82:2223 yrkande 6.

Enligt motion 1981/82:2234 försvåras forskningsrådens planering av att
högskolorna för personal som avlönas från rådens anslag inte har tillgång

UbU 1981/82:37

till de s.k. täckningsanslagen. Motionärerna anser inte att några övertygande
skäl föreligger för att ha en annan konstruktion för forskningsråden
än för högskolan i övrigt, varför regeringen bör göra det möjligt att från
budgetåret 1983/84 gå över till systemet med täckningsanslag för forskningsråden
(yrkande 7).

Av vad utskottet anfört i det föregående framgår att forskningsråden bör
ha större möjlighet till flexibilitet i användningen av sina medel än vad
högskolan i övrigt har. Detta har giltighet även om den verksamhet som
råden stöder i praktiken sträcker sig över mer än ett budgetår och råden
kommer att övergå till ett system med fleråriga planeringsramar. Råden
skall alltid avsätta medel för att täcka löneförändringar som kan inträffa
under ett budgetår. Utskottet har inhämtat att forskningsråden vid det
årliga budgetarbetet inom regeringskansliet regelmässigt kompenseras för
ökade lönekostnader. Även om denna kompensation formellt inte är av
samma karaktär som löneomräkningen av t. ex. högskoleanslagen, uppgår
den i praktiken normalt till den procentsats som löneomräkningen ger.
Utskottet, som finnér att huvudsyftet med yrkandet är tillgodosett, anser
att motion 1981/82:2234 yrkande 7 bör avslås.

Följande slag av tjänster vid forskningsråden kan finnas inrättade: extra
ordinarie tjänst som professor, extra ordinarie tjänst som forskare med
tidsbegränsat förordnande på upp till sex år och extra tjänst eller arvodestjänst
på skilda nivåer.

Med utgångspunkt i den rådande åldersstrukturen på innehavarna av
högre tjänster inom högskolan har naturvetenskapliga forskningsrådet och
medicinska forskningsrådet i sina anslagsframställningar för budgetåret
1982/83 och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet i särskild
skrivelse pekat på behovet av att öka såväl forskarrekryteringen som
resurserna för s. k. mellantjänster inom skilda ämnesområden. Detta bör
enligt råden ske genom tjänster på både forskarutbildningsnivå och nivån
omedelbart efter doktorsexamen. Råden anser att innehav av sådana tjänster
bl. a. av meriteringsskäl bör tidsbegränsas.

I detta sammanhang erinrar föredragande statsrådet om att det grundläggande
syftet med forskningsrådens verksamhet är att stödja utvecklingen
av grundforskningen. Det sker genom att råden anvisar medel till sådana
forskningsprojekt som är av särskild betydelse för att bredda och fördjupa
forskningen inom redan befintliga forskingsinriktningar eller som leder till
att nya för grundforskningen betydelsefulla inriktningar skapas. När forskning
inom projekt som stöds av forskningsråd bedöms vara av sådan
kvalitet och varaktighet att den bör utgöra en del av högskolans fasta
forskningsorganisation bör den föras över till denna. För att syftet med
forskningsrådens verksamhet skall kunna bibehållas är det enligt föredragande
statsrådets mening angeläget att rådens resurser förblir rörliga, dvs.
i så liten utsträckning som möjligt binds i mycket långsiktiga åtaganden.

UbU 1981/82:37

Han anser därför att inrättande av inte tidsbegränsade forskartjänster vid
forskningsråd endast bör förekomma när särskilt starka skäl talar för att
därigenom en mycket betydelsefull forskningsinriktning eller en synnerligen
framstående forskares fortsatta verksamhet kan tryggas. För denna
forskare bör liksom hittills efter rådens förslag extra ordinarie tjänster som
professor kunna inrättas av regeringen. I övrigt bör förordnande på tidsbegränsade
tjänster tillämpas. Föredragande statsrådet är medveten om att
en restriktiv hållning i fråga om att inrätta tjänster med tillsvidareförordnande
vid forskningsråden i enskilda fall kan leda till problem. Han utgår
dock från att dessa problem normalt bör kunna lösas genom samverkan
mellan forskningsråd och berörd högskoleenhet.

I motion 1981/82:2234 sägs att det i och för sig finns skäl för att i större
utsträckning än för närvarande tillämpa tidsbegränsade förordnanden på
forskartjänster i syfte att nå en bättre rörlighet. Motionärerna anser dock
att konsekvenserna av regeringens förslag är otillfredsställande belysta
och anser att det därför nu bör avslås (yrkande 9).

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är angeläget
att forskningsrådens resurser förblir rörliga. Detta utesluter inte — vilket
också framhålls av föredragande statsrådet - att regeringen i angelägna
fall inrättar extra ordinarie tjänster som professor vid råden. Utskottet vill
peka på att en alltför frikostig inställning till inrättandet av högre forskartjänster
vid forskningsråden kan leda till en minskning av rekryteringskadem
till motsvarande, reguljära tjänster inom högskoleorganisationen, vilket
självfallet måste undvikas. Utskottet avstyrker med det anförda motion
1981/82:2234 yrkande 9 och ansluter sig till de i propositionen förordade
riktlinjerna för inrättandet av forskartjänster vid forskningsråd.

Ledamöter i forskningsråd utses för tre år och får ej utses för mer än två
mandatperioder i följd. Huvudsekreterare i forskningsråd utses av rådet
för sex år. Någon begränsning i förordnandetiden motsvarande den som
gäller för rådsledamot gäller f. n. inte.

I propositionen anförs att det är av utomordentlig vikt att försöka skapa
garantier för att råden skall kunna utöva sin verksamhet med öppna sinnen
för ny utveckling inom forskningen och med oväld. Det är bl. a. viktigt att
försöka undvika ensidig bindning till vissa vetenskapsinriktningar, ”skolbildning".
En begränsning i den totala förordnandetiden bör gälla även för
huvudsekreterarna.

Föredragande statsrådet anmäler att han avser att återkomma till regeringen
med förslag om att ändra förordningen med instruktion för forskningsråden
så att huvudsekreterare i forskningsråd utses för längst sex år
och därefter inte kan omförordnas.

Den föreslagna begränsningen i förordnandetiden för huvudsekreterare i
forskningsråd ifrågasätts i motion 1981/82:2234. Motionärerna menar att
möjligheten till rekrytering riskerar att försämras genom en kategorisk

UbU 1981/82:37

begränsning av förordnandetiden. Med det i propositionen redovisade
underlaget finns det enligt motionärerna inte anledning att ändra ifrågavarande
förordning i detta avseende, varför förslaget i propositionen bör
avslås (yrkande 8).

Utskottet vill erinra om att forskningsråden har ett mycket stort inflytande
över den svenska forskningen. Det är därför en fråga av stor vikt vilka
som skall ha möjlighet att besluta om rådens verksamhet eller kunna
påverka dessa beslut. Genom reglerna om maximal förordnandetid för
ledamöterna har man försökt att skapa balans mellan företrädare för olika
intressen och garantier för förnyelse. Råden sammanträder bara vid ett
fatal tillfällen per år. Rådens ordförande liksom ledamöterna har sina
uppdrag i rådsorganisationen endast som extrauppdrag med de begränsningar
detta innebär i fråga om möjligheter - i tid inte minst - att styra
eller påverka arbetet i råden och verksamhetens inriktning. Mot denna
bakgrund får rådens huvudsekreterare en mycket betydelsefull roll. De
arbetar minst halvtid vid sina resp. råd.

Med hänvisning till vad som redovisats finner utskottet att det finns fog
för vad föredragande statsrådet har förordat i nu aktuellt hänseende.
Utskottet anser emellertid att om särskilda skäl anses föreligga får förordnandetiden
för huvudsekreterare förlängas utöver den tid om högst sex år
som föreslås i propositionen. Riksdagen bör med anledning av proposition
1981/82:106 och motion 1981/82:2234 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
detta till känna.

10 Forskningsinformation

Högskolan fick genom högskolereformen år 1977 ett i lag uttalat ansvar
för att sprida kännedom om vilka erfarenheter och kunskaper som vunnits
inom forskningen och hur dessa skall kunna tillämpas. Forskningsråden
har ett liknande ansvar. FRN svarar för en allmän och övergripande
information om forskning och forskningsresultat och disponerar sedan
budgetåret 1979/80 särskilda medel för forskningsinformation. Inom arbetarskydds-
och arbetslivsområdet har såväl arbetarskyddsfonden som arbetslivscentrum
i sina resp. instruktioner ålagts att informera om forskningens
resultat. Detta sker genom symposier, seminarier, populariserade
versioner av forskningsrapporter m. m. År 1979 inrättades delegationen för
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI) med planeringsoch
samordningsansvar för information till dem som är verksamma inom
forskning och utvecklingsarbete.

År 1979 fick FRN i uppdrag att tillsammans med UHÄ undersöka vilka
behov av nyttjarinformation om forskning som inte är tillfredsställande
tillgodosedda samt lämna förslag i fråga om hur de problem som eventuellt
kan vara förknippade med utökad sådan information skall lösas. Slutredo -

UbU 1981/82:37

visning av uppdraget, som utförs av en arbetsgrupp med representanter för
FRN, UHÄ och DFI, samt förslag om allmänna anvisningar och om
alternativa modeller för nyttjarinformation om den forskning som bedrivs
inom utbildningsdepartementets område beräknas avlämnas år 1983. I
sammanhanget uttalar föredragande statsrådet att spridning av information
om forskning bör förberedas redan på ett tidigt stadium i planeringen av
forskningsprojekt. Enligt statsrådets mening bör berörda myndigheter
inom givna ramar beakta detta i sin fortsatta verksamhet. För t. ex. viss
grundforskning kan det emellertid visa sig att det inte finns något omedelbart
behov av nyttjarinformation utanför det rent vetenskapliga området.

FRN:s särskilda resurser för forskningsinformation har enligt nämnden
kunnat vitalisera och öka den mot allmänheten riktade forskningsinformationen
på ett sätt som inte skulle ha varit möjligt utan särskilt avdelade
resurser.

Den överblick som nämnden fått genom att den disponerar de särskilda
medlen för forskningsinformation är enligt föredragande statsrådets mening
mycket värdefull. En överföring till högskolorna av viss del av anslaget
skulle äventyra möjligheterna till överblick. 1 ett uppbyggnadsskede
synes det särskilt olämpligt att splittra resurserna. Statsrådet förordar
därför att nuvarande konstruktion behålls där FRN ensam disponerar de
särskilda resurserna för forskningsinformation.

Budgetåret 1981/82 beräknar FRN avsätta ca 8 milj. kr. för verksamheten
inom forskningsinformationen, varav 1 milj. kr. för satsningar som
avser barn och ungdom. För budgetåret 1982/83 avses satsningen bli av
ungefär samma storlek.

FRN:s delegation för forskningsinformation har i en rapport föreslagit
olika insatser för forskningsinformation till barn och ungdom. Föredragande
statsrådet framhåller att rapporten innehåller många goda förslag till hur
sådan forskningsinformation skall kunna förbättras. Vägledande för insatserna
skall även i fortsättningen vara att nå så många barn och ungdomar
som möjligt oavsett kön eller social och geografisk hemort. Under det nya
anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform
beräknas en förstärkning av FRN:s informationsanslag med 1
milj. kr. budgetåret 1982/83 att användas för forskningsinformation till
barn och ungdom.

Det är enligt föredragande statsrådet angeläget att högskolans egna
resurser för forskningsinformation ökar och att högskoleenheterna i sin
egen verksamhetsplanering och resursfördelning därför bör försöka ge
informationsverksamheten en mera framträdande plats.

Flexibla former för kontakt- och informationsverksamheten måste utvecklas
vid de enskilda högskoleenheterna med utgångspunkt i den egna
forskningsorganisationen och de FoU-behov som föreligger såväl i närsamhället
som på ett nationellt plan. En systematisk utvecklings- och
försöksverksamhet bör bedrivas under de närmaste åren avseende dels

UbU 1981/82:37

högskolans kontaktorganisation, dels organisation och former för spridande
av information om forskning och forskningsresultat. Under det nya
anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform
beräknas 500000 kr. för denna utvecklings- och försöksverksamhet.

I motion 1981/82:2223 yrkas att riksdagen under anslaget Vissa kostnader
i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform skall anvisa 3
milj. kr. utöver vad som föreslås i proposition 1981/82: 106. Medlen skall
användas till okonventionella informationsinsatser i gestaltande eller annan
form genom centrumbildningarna och de fria grupperna (yrkande 14).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet påpeka att forskningsinformationen
måste söka sig olika vägar för att nå ett gott resultat. Många
olika förslag till former för forskningsinformation har också förts fram av
FRN och även prövats i FRN:s regi eller av de lokalt ansvariga. Ett
exempel på samarbete mellan flera högskoleenheter i detta syfte är den
satsning som karolinska institutet i år gjort tillsammans med dramatiska
institutet och konstfackskolan inför en utställning m. m. om hjärnan och
nerverna. Enligt utskottets mening behöver inte särskilda medel anvisas
för att sådana och andra verksamheter av mera okonventionellt slag inom
forskningsinformationen skall komma till stånd. Av statsfinansiella skäl
kan utskottet inte tillstyrka den ytterligare medelsanvisning som föreslås i
motionen.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1981/82:2223
yrkande 14 under anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings- och
forskarutbildningsreform anvisar dels 1 milj. kr. till forskningsinformation,
dels 500000 kr. till kontakter högskolan — forskningsavnämare i enlighet
med förslagen i proposition 1981/82:106.

I 1979 års forskningsproposition (prop. 1978/79:119) framhölls att det
var angeläget att få ett bättre underlag för bedömning av behovet av FoUstatistik
av olika slag. FRN och statistiska centralbyrån (SCB), som fick i
uppdrag att undersöka detta behov och i samråd med berörda myndigheter
utarbeta förslag till omfattning, inriktning och utformning av den samlade
FoU-statistiken, har redovisat uppdraget i rapporten Behovet av FoUstatistik.
De två myndigheterna föreslår en utbyggnad och komplettering
av FoU-statistiken så att en samlad bild kan erhållas av de totala FoUresursema
i landet. De utbyggnadsförslag FRN och SCB prioriterar högst
avser statistik för högskoleenheter och statistik för hälso- och sjukvård.
Ansvaret för innehåll och utformning av FoU-statistiken föreslås ligga på
SCB. Ett medansvar bör dock tilldelas FRN i vad gäller utvecklingen av
FoU-statistiken i allmänhet och UHÄ i vad gäller utvecklingen av statistiken
för högskoleområdet. Ansvaret för produktionen av FoU-statistiken
bör enligt myndigheternas förslag ligga på SCB. Ett nära samarbete med
UHÄ förutsätts dock i vad gäller FoU-statistiken för högskolan. Ansvaret
för analysen av FoU-statistiken bör i första hand ligga på SCB. Ansvaret
för en särskild forskningspolitiskt orienterad analys bör tilldelas FRN.

4 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37

Föredragande statsrådet förordar att FoU-statistiken byggs upp i enlighet
med FRN:s och SCB:s förslag. Regeringen hemställer om riksdagens
godkännande av vad som förordas i fråga om ansvar för och utbyggnad av
statistik över forsknings- och utvecklingsarbete (hemställan 13). Under det
nya anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform
beräknas 500000 kr. för budgetåret 1982/83.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i fråga om
ansvar för och utbyggnad av FoU-statistik samt anvisar de begärda medlen.

I motion 1981/82:2234 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
att det behövs forskningsstatistik som bättre belyser utvecklingen av resurserna
på institutionsnivå för forskning (yrkande 10). Enligt motionärerna
finns det en skillnad mellan statistiska uppgifter om de totalt anslagna
forskningsresurserna och situationen för de enskilda institutionerna. Underlaget
för att bedöma den egentliga forskningsverksamhetens volymutveckling
är därför osäkert. Det skulle vara önskvärt att statistiska uppgifter,
som utgår från mottagandet av forskningsmedel snarare än utdelandet
av dem, funnes tillgängliga. Då frågan enligt motionärerna synes ha
anknytning till högskolans administration torde uppföljningskommittén
kunna få i uppdrag att behandla även den i motionen berörda frågan.

Utskottet erinrar om att åtgärder för att få fram bättre FoU-statistik
behandlades i den förra forskningspolitiska propositionen (1978/79:119).
Enligt denna proposition borde det i det nya anslagssystem för högskolan,
som införts fr. o. m. budgetåret 1977/78, finnas goda möjligheter att ur
befintlig ekonomisk redovisning eller med hjälp av anpassningar i denna
redovisning sammanställa statistik över FoU inom högskolan. År 1979 fick
UHÄ och riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att utreda dessa möjligheter.
Detta uppdrag har ännu inte redovisats. Utskottet anser att uppföljningskommittén
inte bör få det i motionen förordade uppdraget, då utredningsarbete
i berörda frågor redan pågår inom UHÄ och RRV. Riksdagen
bör därför avslå yrkande 10 i motion 1981/82:2234.

Delegationen för teknisk och vetenskaplig informationsförsörjning (DFI)
skall få i uppdrag att i samråd med FRN dels fortsätta pågående utredning
av frågor om registrering av forskningsprojekt och samordning av sådan
verksamhet, dels föreslå en lämplig instans för prövning och godkännande
av uppläggning av nya register. I avvaktan på att riktlinjer för uppläggningen
av projektregister utarbetas, bör samråd ske med DFI vid uppläggningen
av nya projektregister och omläggning av befintliga register.

Vad som anförts om registrering av forskningsprojekt föranleder inte
något uttalande från utskottets sida.

Beslut om forskarutbildningen förutsätter enligt föredragande statsrådet
tillförlitligt underlag bl.a. i form av olika kvantitativa uppgifter om de
forskarstuderande. I förevarande proposition beräknas 125000 kr. under

UbU 1981/82:37

det nya anslaget Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform
för en analys av behovet av forskaruibildningsstatistik.
SCB avses få i uppdrag att i samråd med UHÄ svara för en sådan analys.

Utskottet tillstyrker att en analys av behovet av forskarutbildningsstatistik
görs och föreslår att riksdagen anvisar 125000 kr. för ändamålet.

11 Resurser för klinisk medicinsk forskning

För att kunna bedriva klinisk medicinsk forskning och delar av läkarutbildningen
hyr staten in sig i sjukvårdsorganisationen hos vissa sjukvårdshuvudmän.
Detta system förutsätter och ger till resultat en långt gående
samordning av sjukvård, forskning och utbildning. Staten betalar till de
berörda sjukvårdshuvudmännen dels driftkostnadsersättningar (driftkostnadsbidrag),
dels investeringsersättningar (investeringsbidrag). Driftkostnadsersättningarna
beräknas som ett bidrag för de resurser som staten tar i
anspråk i den löpande sjukvårdsverksamheten. Investeringsersättningen
utgår med en andel av faktiskt nedlagda investeringar i byggnader och viss
utrustning. Grundprincipen är i båda fallen att bidragen förs samman med
huvudmannens resurser utan någon specialdestinering. De ekonomiska
förhållandena regleras i avtal mellan staten och resp. sjukvårdshuvudman,
de s. k. läkarutbildningsavtalen (LUA).

Den kliniska forskningen utgör enligt föredragande statsrådets mening
ett gott exempel på en sektoriellt inriktad forskning, där framgången kan
tillskrivas bl. a. just integrationen. Det kan enligt statsrådet finnas skäl att
framhålla detta med tanke på att diskussionen om samverkan mellan
sektorsorganen och forskningen nästan uteslutande förs i andra och mer
kritiska termer.

För att främja samverkan utöver dagens ordning kan staten och sjukvårdshuvudmännen
antingen rikta in sig på att, i högre grad än vad som
hittills har varit fallet, förfina beräkningarna av de kostnader som är
förbundna med klinisk utbildning och forskning eller rikta in sig på att
förbättra den institutionella ramen för samarbetet, t. ex. se över de regler
som finns i dag för hur sjukvårdshuvudmannen resp. högskoleenheten kan
påverka varandra när det gäller att planera, använda och följa upp givna
resurser. Denna senare väg betonar enligt föredragande statsrådets mening
mer vad parterna har gemensamt, medan den förra vägen snarare skärper
partsförhållandet. Statsrådet förordar sålunda att man inriktar sig på att
förbättra möjligheterna för parterna att i det dagliga arbetet komma fram
till en i stort sett gemensam uppfattning om hur de tillgängliga resurserna
bör användas.

Gällande kommunalrättsliga lagstiftning tillåter inte att andra än politiskt
valda ledamöter får besluta i kommunala organ. På den statliga sidan
däremot deltar företrädare för olika grupper inom och utom högskolan i
besluten. Det är enligt föredragande statsrådet angeläget att man mera

UbU 1981/82:37

noggrant än hittills analyserar möjligheterna att i någon form söka tillskapa
ett lokalt organ — eller motsvarande - där företrädare för landstingskommun
och stat kan bereda gemensamma ekonomiska frågor. En prövning av
ändrade samarbetsformer faller enligt statsrådet naturligt inom ramen för
de förhandlingar om nya läkarutbildningsavtal, som f. n. förs. Socialutskottet
har i sitt betänkande Soll 1980/81:27 uttalat att det, i fråga om
kommunala undervisningssjukhus, är angeläget att klarhet skapas om vilka
resurser som är avsedda för utbildning och forskning. En ändamålsenlig
väg att uppnå detta är enligt föredragande statsrådet att ändra samarbetsformerna
i den riktning som har angetts i proposition 1981/82:106.

Parterna i förhandlingarna om nya läkarutbildningsavtal är enligt föredragande
statsrådet överens om att ta upp frågan huruvida det nuvarande
systemet med investeringsersättning kan omvandlas till ett mer generellt
utformat system och att utredningsarbetet härom skall drivas med sikte på
en ändring den 1 januari 1983.

1 sitt yttrande SoU 1981/82:3 y över proposition 1981/82:106 instämmer
socialutskottet i att man bör inrikta sig på att förbättra möjligheterna för
parterna att i det dagliga arbetet komma fram till en i stort sett gemensam
uppfattning om hur de tillgängliga resurserna bör användas. Socialutskottet
förutsätter att detta önskemål skall beaktas i parternas gemensamma
utredningsarbete. Socialutskottet understryker vidare angelägenheten
av att man strävar mot att omvandla systemet med investeringsersättningar
till ett mera generellt utformat system. Socialutskottet förutsätter att
även detta önskemål beaktas i parternas utredningsarbete. Propositionen i
denna del föranleder inte något särskilt uttalande från socialutskottets
sida.

Inte heller utbildningsutskottet har funnit någon anledning för riksdagen
att nu göra något uttalande i fråga om resurser för klinisk medicinsk
forskning.

12 Forskarutbildning m. m.

I propositionens avsnitt om forskarutbildningen behandlar föredragande
statsrådet även vissa frågor om den grundläggande högskoleutbildningen.
Utskottet tar i det följande upp dessa till behandling, innan utskottet
övergår till det som direkt berör forskarutbildningen.

Nu gällande regler för antagning till grundläggande högskoleutbildning
infördes i samband med högskolereformen år 1977. I fråga om direktövergång
från gymnasieskolan till högskolan gällde till en början att 20% av
kvotgrupperna I och II, dvs. de kvotgrupper som förbehålls sökande med
gymnasiebetyg, garanterades dem som sökte till högskoleutbildning enbart
på grundval av betyg. Denna regel har sedermera ändrats. Fr. o. m. den 1

UbU 1981/82:37

juli 1982 gäller att minst en tredjedel av antagningsplatserna inom flertalet
av högskolans allmänna utbildningslinjer skall vara förbehållna dem som
söker till sådan utbildning senast tre år efter avslutad gymnasieutbildning.

Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situation i den
nya högskolan (Andrénska kommittén) har föreslagit att antagningssystemet
fortlöpande utvärderas och att på sikt minst 50% av platserna på
högskolans utbildningslinjer reserveras för studerande som kommer direkt
från gymnasieskolan.

Föredragande statsrådet delar kommitténs uppfattning att systemet för
antagning till grundläggande högskoleutbildning måste bli föremål för fortlöpande
utvärdering och hänvisar till att den s.k. uppföljningskommittén
f. n. studerar bl. a. effekterna av antagningssystemet för högskolan. När
det gäller reglerna för direktövergång till högskolestudier, erinrar statsrådet
om att dessa nyligen har ändrats. Erfarenheter av de nya reglerna bör
avvaktas, innan ytterligare förändringar diskuteras.

I motion 1981/82:2069 (yrkande 2), som väckts under allmänna motionstiden,
och i motion 1981/82:2220 (yrkande 6) begärs att riksdagen beslutar
att den s. k. garantin för direktövergång från gymnasieskolan till högskolan
höjs till 50% fr. o. m. höstterminen 1982 bl. a. i syfte att förbättra rekryteringen
till forskarutbildningen.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att erfarenheterna
av de nya reglerna bör avvaktas, innan ytterligare förändringar diskuteras.
Utskottet vill vidare peka på att ett beslut nu av riksdagen om en ändring
av antagningsreglerna i enlighet med motionärernas önskemål av praktiska
skäl inte kan få verkan redan till hösten 1982.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1981/82: 2069 yrkande 2 och 1981/82:2220 yrkande 6.

För att den grundläggande högskoleutbildningen skall ge den studerande
en bred bas av sammanhängande kunskap och inte splittras upp i alltför
många och små delkurser och moment, föreslår Andrénska kommittén att
vaije allmän utbildningslinje om 120 poäng bör vara så uppbyggd att den
innehåller ett krav på fördjupningsstudier motsvarande 60 poäng i åtminstone
ett av de ingående ämnena. Detta poängberäkningssätt är dock inte
tillämpligt på de traditionellt yrkesinriktade linjerna som t. ex. civilingenjörslinjerna
eller läkarlinjen. Vidare föreslår Andrénska kommittén att
självständigt arbete om minst 10 poäng (2,5 månaders arbete på heltid)
skall inrymmas i varje grundutbildning.

Föredragande statsrådet pekar på att han bl. a. i 1979 års forskningsproposition
framhöll värdet och angelägenheten av att fördjupningsstudier i
ett eller flera ämnen mera allmänt kunde inrymmas i studierna inom de
allmänna utbildningslinjerna. Arbetet härmed pågår f. n. inom högskoleenheterna.
Vad Andrénska kommittén anfört i nu berört avseende visar
enligt föredragande statsrådet än en gång på angelägenheten av att intensifiera
arbetet med att organisera högskoleutbildningen på sådant sätt att

UbU 1981/82:37

omfattningen av fördjupningsstudier ökar. Det är enligt honom också
angeläget med ett ökat inslag av självständigt arbete inom den grundläggande
högskoleutbildningen. Föredragande statsrådet vill emelleitid inte
förorda ett generellt krav på självständigt arbete av viss omfattning för alla
utbildningslinjer.

I motion 1981/1982:2069, som väckts under allmänna motionstiden,
begärs ett uttalande av riksdagen att i varje examen skall ingå åtminstone
ett någorlunda omfattande självständigt arbete (yrkande 3, motivering i
motion 1981/82:2018). I motion 1981/82:2069 begärs också att filosofie
kandidatexamen skall återinföras (yrkande 4, motivering i motion 1981/
82:2018). I motion 1981/82:2220 hävdas att examina inte skall ges utan
fördjupningsstudier över 20-poängsnivån. Ett riktmärke för omfattningen
av det självständiga arbetet bör vara att det på utbildningsvägar om minst
120 poäng skall omfatta minst 10 poäng (yrkandena 7 och 8).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen (prop.
1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975:179, prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20,
rskr 1976/77:246) innebar bl. a. att det dåvarande examenssystemet avskaffades.
I det gamla systemet hade examensfordringarna fastställts av
Kungl. Maj:t och avlagda examina dokumenterades genom examensbevis.
I stället för detta tillkom ett system med ett stort antal utbildningslinjer.
Riksdagen hade inget att erinra mot att en examensbenämning knöts till
genomgången utbildningslinje. Enligt nu gällande bestämmelser får i utbildningsplan
för linje föreskrivas att till utbildningsbevis som avser samtliga
utbildningsmoment som för den studerande ingår i linjen skall knytas en
examensbenämning. Examensbenämningen bör utformas så att den ger en
meningsfull information om utbildningens omfattning, innehåll eller huvudsakliga
inriktning (högskoleförordningen 7 kap. 15 §).

Med anledning av vad som i motion 1981/82:2220 anförs om fördjupningsstudier
vill utskottet peka på att för de olika allmänna linjerna anordnas
kurser med hänsyn till linjens syfte att förbereda för verksamhet inom
ett visst yrkesområde eiler en viss sektor av arbetslivet (jfr. högskoleförordningen
3 kap. 4 §). Vad som på detta sätt generellt gäller för högskolans
linjer hindrar enligt utskottets uppfattning inte att det är angeläget att det
arbetet fortgår och intensifieras som syftar till att organisera högskoleutbildningen
på sådant sätt att omfattningen av fördjupningsstudier ökar.
Utskottet är ense med föredragande statsrådet i denna fråga. Även i fråga
om omfattningen av det självständiga arbetet på den grundläggande utbildningens
nivå delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning. Mot
bakgrund av utbildningslinjernas skiftande karaktär och omfattning är det
svårt att förorda generella krav på självständigt arbete av en viss omfattning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:2069
yrkandena 3 och 4 samt motion 1981/82:2220 yrkandena 7 och 8.

UbU 1981/82:37

Föredragande statsrådet behandlar i detta sammanhang forskarutbildning
för studerande på ämneslärarlinjerna. Enligt propositionen bör frågan
om anstånd med den praktisk-pedagogiska utbildningen för sådana
studerande på ämneslärarlinjerna, som efter grundläggande ämnesstudier
önskar fortsätta med forskarutbildning, kunna prövas från fall till fall.

Ämneslärarlinjerna är f. n. inte konstruerade för att kunna ta emot
studerande, som i omedelbar anslutning till grundläggande ämnesstudier
vill fortsätta med forskarutbildning. Som en provisorisk anordning finns
däremot möjlighet för forskarutbildade som inte följer ämneslärarlinje att
intill utgången av år 1986 genomgå praktisk-pedagogisk utbildning om 40
poäng. Det finns således i dag ingen genomtänkt modell för utbildning av
lektorer eller någon dimensionering av utbildning för sådana. Enligt utskottets
mening bör UHÄ söka finna former för en reguljär lektorsutbildning
genom att studerande på ämneslärarlinje får möjlighet att förlänga
sina ämnesteoretiska studier med forskarutbildning. Ett särskilt antal
platser vid den praktisk-pedagogiska utbildningen bör vidare avsättas för
studerande, som är ämnesteoretiskt behöriga till lektorstjänst men som
inte följt lärarutbildningslinje. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om nya former för
reguljär lektorsutbildning.

Enligt gällande bestämmelser har en person allmän behörighet att antas
till forskarutbildning som på ett tillfredsställande sätt har gått igenom
allmän, lokal eller individuell utbildningslinje inom grundläggande högskoleutbildning
om minst 80 poäng. Även sådan linje om vilken har beslutats
att den för vissa studerande skall omfatta mindre än 80 poäng skall ge
allmän behörighet. Kraven på särskild behörighet anges i studieplanen för
forskarutbildningen i varje ämne.

Föredragande statsrådet konstaterar att det inte ställs några krav på att
de kunskaper som ligger till grund för behörigheten skall ha förvärvats på
ett mera kvalificerat sätt, t. ex. genom att kunskaperna skall vara väl
vitsordade, eller på att den som söker till forskarutbildningen skall ha visat
sig vara lämplig för sådan utbildning. Begränsningar i antagningen till
forskarutbildning får endast tillgripas, när beslut därom kan grundas på
bristande tillgång på handledarresurser. Om det inte finns grund för sådan
antagningsbegränsning kan formellt behöriga sökande få tillträde till forskarutbildning
även om de under sina föregående studier klart har dokumenterat
bristande förutsättningar att avlägga doktorsexamen. Mot bakgrund
härav förordas i propositionen införandet av lämplighetsbedömning
för antagning till forskarutbildning i enlighet med ett förslag av UHÄ.
Institutionen och dess handledare skall svara för bedömningen.

1 motion 1981/82:2220 framförs som ett grundläggande krav för forskarutbildning
att den studerande har fullständig grundläggande utbildning.
Den studerande skall sammanlagt ha uppnått minst 120 poäng med minst
60 poäng i aktuellt ämne (yrkande 9).

UbU 1981/82:37

Regeringens förslag om lämplighetsbedömning avvisas i motionerna
1981/82:2223 (yrkande 3) och 1981/82:2233. Enligt vad som anförs i den
senare motionen är det stötande att forskarhandledarna skall tilldelas ett
helt avgörande inflytande i dessa frågor.

Utskottet erinrar om att i proposition 1978/79:119 om vissa frågor rörande
forskning och forskarutbildning anfördes bl. a. följande om allmänna
riktlinjer för särskild behörighet och urval till forskarutbildning.

Det är självfallet viktigt att behörighetskraven utformas så att kvalitet i
forskarutbildningen garanteras, varvid de särskilda behörighetskraven
kommer att spela en viktig roll. Formalism vid precisering av sådana krav
bör undvikas och det viktigaste är att en forskarstuderande uppfyller
kraven i vad avser förkunskapernas innehåll och inte i fråga om en viss
formell dokumentation därav. Endast nödvändiga förkunskaper bör krävas.

Riksdagen godkände vad som hade förordats i nu berört hänseende
(UbU 1978/79:44, rskr 1978/79:391).

UHÄ har på grundval av riksdagsbeslutet år 1979 utfärdat riktlinjer för
lokala föreskrifter om särskild behörighet och urval i fråga om tillträde till
forskarutbildning (UHÄ 1980-06-02). Beträffande studerande från traditionellt
forskningsanknutna grundutbildningar (allmänna utbildningslinjer), i
regel omfattande minst 120 poäng, krävs kunskaper som i huvudsak motsvarar
utbildningen inom linjen. För huvuddelen av de studerande inom de
matematisk-naturvetenskapliga, humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnesområdena ingår häri krav om 60 poäng (motsvarande) i ett för
forskarutbildningsämnet relevant område inom grundutbildningen.

Beträffande studerande från icke traditionellt forskningsanknutna
grundutbildningar ställs skiftande krav på särskild behörighet för viss
forskarutbildning, beroende på om ämnet i forskarutbildningen ingår i
vederbörandes grundutbildning eller inte. Den som vill forskarutbilda sig i
ett ämne som inte har ingått i vederbörandes grundutbildning, har att
uppfylla minst samma krav på fördjupningsstudier som andra studerande. I
de fall där studier inom ämnesområdet i fråga har ingått i grundutbildningen,
bör en nivå i huvudsak motsvarande 60 poäng kunna uppnås med hjälp
av bl. a. överbryggande kurser. Dessa tillkom för att underlätta för studerande
från de linjer som tillfördes högskolan genom högskolereformen,
t. ex. sjuksköterskeutbildning och förskollärarutbildning, att erhålla särskild
behörighet för forskarutbildning i visst ämne.

Med hänvisning till det anförda om gällande riktlinjer för behörighet att
antas som forskarstuderande föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1981/82:2220 yrkande 9.

När det gäller lämplighetsbedömning för antagning till forskarutbildning
finnér utskottet i likhet med föredragande statsrådet att det finns skäl för
en sådan ändring av reglerna som har föreslagits i propositionen. Utskottet
delar sålunda statsrådets uppfattning att det både från den enskildes och

UbU 1981/82:37

samhällets synpunkt är olyckligt, om personer utan reella förutsättningar
för att fullfölja utbildningen antas till forskarutbildning. Utskottet avstyrker
därför motionerna 1981/82:2223 yrkande 3 och 1981/82:2233.

Andrénska kommittén har lagt fram en rad förslag som rör handledningen
inom forskarutbildningen. Förslagen innebär bl. a. vissa normer för
handledningens omfattning både för handledaren och doktoranden. Varje
doktorand bör enligt kommitténs mening ha rätt till i genomsnitt fyra till
sex timmars individuell handledning i månaden.

Föredragande statsrådet framhåller att en väl fungerande forskarhandledning
är av central betydelse för forskarutbildningen. Det går emellertid
inte, menar statsrådet, att standardisera eller med strikta bestämmelser
fastlägga hur forskarhandledningen skall gestalta sig. Den lämpliga uppläggningen
av handledningen är beroende av såväl ämnets karaktär, som
doktorandens och handledarens personliga sätt att arbeta och fungera.
Föredragande statsrådet utgår från att berörda myndigheter i sitt fortsatta
arbete beaktar de förslag som Andrénska kommittén har lagt fram.

Regeringen bör enligt motion 1981/82:2220 fastslå att varje doktorand
har rätt till handledning under viss genomsnittlig tid under sin forskarutbildning
(yrkande 10).

Med instämmande i vad som i propositionen har anförts om bl. a. skiftande
arbetssätt hos både doktorand och handledare är utskottet inte
berett att förorda bindande normer för handledning. Utskottet finner det
naturligt att beslut om handledningens utformning fattas lokalt inom högskolan,
vilket också framhålls i propositionen. Med detta avstyrks motion
1981/82:2220 yrkande 10.

I proposition 1978/79:119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning
m.m. föreslogs bl. a. att ett system med etappavgångar ur
forskarutbildningen skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle utformas
så att de passade både forskarutbildningen och arbetsmarknaden. De
måste således dels utgöra naturliga, avslutade moment inom forskarutbildningen,
dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov.
Riksdagen godkände de i propositionen förordade riktlinjerna (UbU 1978/
79:44, rskr 1978/79:391).

I högskoleförordningen har sedermera införts bestämmelser om att forskarutbildningen
skall anordnas så att den sker i etapper, om det är ändamålsenligt
och möjligt. Den som godkänts i samtliga moment i en etapp av
forskarutbildningen kan erhålla utbildningsbevis härom. UHÄ kan numera
föreskriva att en examensbenämning skall knytas till ett sådant bevis.
Examensbenämningen bör utformas så att den ger en meningsfull information
om utbildningens omfattning, innehåll och huvudsakliga inriktning.

Efter riksdagens ovan nämnda beslut fick UHÄ i uppdrag att utreda
inom vilka områden etappavgångar skulle vara lämpliga samt utarbeta
förslag till sådana etappavgångar. UHÄ:s arbete har resulterat i rapporten

UbU 1981/82:37

Etapper i forskarutbildningen (UHÄ-rapport 1980:25), vilken upptar ett
antal förslag om etappavgångarl mellanexamina inom matematisk-naturvetenskaplig
och teknisk fakultet.

Utskottet har inhämtat att UHÄ den 1 februari 1982 utfärdat föreskrifter
om examensbenämningen teknisk licentiatexamen. Denna får knytas till
utbildningsbevis som avser en etapp i forskarutbildningen i ett ämne inom
teknisk fakultet (motsvarande). Etappen skall omfatta heltidsstudier om
minst fyra och högst fem terminer.

Andrénska kommittén har fört fram förslag rörande mellanexamen. Enligt
vad föredragande statsrådet anför i nu föreliggande proposition gäller
kommitténs förslag i stor utsträckning sådant som redan har beslutats med
anledning av förslagen i 1979 års forskningsproposition. Några ytterligare
åtgärder från regeringens och riksdagens sida för att få till stånd mellanexamen
fordras enligt föredragande statsrådets mening f. n. inte.

I motionerna 1981/82:2069 (yrkande 5), vilken motion väckts under
allmänna motionstiden, och 1981/82:2220 (yrkande 12) krävs att en mellanexamen/specialistexamen
inrättas. I motiveringarna, vilka återfinns i motion
1981/82:2018, anförs bl. a. att den i motionerna föreslagna examen
skall betraktas som ett slutmål och inte utgöra en etapp i utbildning för
doktorsexamen.

I det föregående har utskottet redogjort för de förändringar i högskoleförordningen
som gjorts för att möjliggöra etappavgång ur forskarutbildningen.
Vidare framgår att det är fullt möjligt att knyta en examensbenämning
till utbildningsbevis om fullgjord etapp. Som resultat av regeringens
tidigare uppdrag till UHÄ att utreda frågan om lämpliga etappavgångar
och att utarbeta förslag härom har ämbetet, som nämnts, tidigare i år fattat
beslut om teknisk licentiatexamen.

Utskottet finner inte skäl att tillmötesgå motionernas krav på en mellanexamen
som enbart slutmål för utbildning och inte som en etapp i utbildning
till doktorsexamen. De önskemål som i övrigt framställs i motionerna
bör som utskottet ser det i huvudsak vara tillgodosedda med den möjlighet
som nu medges till etappavgång för de forskarutbildningar där det är
arbetsmarknadsmässigt motiverat och där en etapp av detta slag kan
utgöra en utbildningsmässig helhet. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motionerna 1981/82:2069 yrkande 5 och 1981/82:2220 yrkande 12.

I propositionen förordas vissa förändringar i formerna för bedömningen
av doktorsavhandlingar. För att få kontinuitet i bedömningen bör betygsnämnd
bestå av två fasta ledamöter som utses för ett år i taget samt
ytterligare en eller tre ledamöter vilka utses för varje enskild avhandling.
Vidare föreslår föredragande statsrådet att fakultetsopponent och betygsnämnd
i ett protokoll skall redovisa omdömen om doktorsavhandlingen.
Det är nämligen, menar statsrådet, angeläget att tillmäta doktorsavhandlingarnas
kvalitet större betydelse än f. n. Regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av det som anförts om doktorsavhandlingar.

UbU 1981/82:37

Förslaget om omdömen om doktorsavhandlingen avvisas i motion 1981/
82:2220 (yrkande 11). I stället bör avhandlingen betygsättas som underkänd,
godkänd eller väl godkänd. Även i motionerna 1981/82:2223 (yrkande
4) och 1981/82:2234 (yrkande 11) tillbakavisas regeringens förslag
om omdömen. En förändring i nu berört avseende medför enligt den senare
motionen en betydande risk för att studietiden till doktorsexamen förlängs.

F. n. skall en doktorsavhandling ges något av betygen underkänd eller
godkänd.

Utskottet ställer sig mycket tveksamt till förslaget i propositionen om ett
omdöme om avhandlingen. Fakultetsopponent och betygsnämnd skall enligt
förslaget åläggas att bilägga var sitt omdöme om avhandlingen i ett
protokoll till doktorsexamen. Betygsnämnden kan dock ansluta sig till
fakultetsopponentens omdöme. Utskottet ser det inte som självklart att
den uppfattning om en avhandling som råder vid tillfället för disputationen
och som skall uttryckas i form av ett skriftligt omdöme på sätt som
regeringen föreslår alltid är den som gör mest rättvisa åt avhandlingen.
Utskottet erinrar om den diskussion om avhandlingar, inte minst förtjänstfulla
sådana, som förs i vetenskapliga tidskrifter en tid efter publiceringen
av avhandlingen. Utskottet delar den uppfattning som framförts i motion
1981/82:2234 att den prövning i form av sakkunnigutlåtanden som sker i
samband med ansökan om docentkompetens är tillräcklig i vad avser
formaliserade omdömen av doktorsavhandlingar och anser således att
några omdömen av den art som förordas i propositionen inte bör införas.

Riksdagen bör med anledning av proposition 1981/82:106 och motionerna
1981/82:2223 yrkande 4 och 1981/82: 2234 yrkande 11 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet har anfört om omdömen om doktorsavhandling.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/82:2220 yrkande
11.

I ett särskilt avsnitt av propositionen behandlas dimensioneringen av
forskarutbildningen. Föredragande statsrådet delar den uppfattning som
UHÄ har givit uttryck för i en rapport till regeringen, nämligen att det inte
är möjligt att införa ett dimensioneringssystem för forskarutbildning som
innebär att antagningstal preciseras för varje ämne eller grupp av ämnen
och högskoleenhet. Samtidigt behövs enligt statsrådets uppfattning en
bättre överblick och bevakning av situationen, när det gäller forskarutbildningen
såväl på nationell nivå som lokalt. En viktig utgångspunkt är härvid
forskningsplaneringen inom och utanför högskolan. Givetvis, menar föredragande
statsrådet, måste också så långt möjligt arbetsmarknaden för
forskarutbildade utanför forsknings- och utvecklingsområdet beaktas.
Hänsyn måste också tas till att forskarutbildningen och forskningen — om
de skall kunna vidmakthållas på en godtagbar nivå — måste ha en viss
minsta omfattning och kontinuitet. Det centrala bevakningsansvaret bör
enligt föredragande statsrådet åvila UHÄ, som har att fortlöpande följa

UbU 1981/82:37

utbudet av examinerade från forskarutbildningen och arbetsmarknadssituationen
för forskarutbildade samt notera och analysera förändringar.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionen har anförts om
dimensioneringen av forskarutbildningen.

Kommittén om forskningens och forskarutbildningens situation i den
nya högskolan har i ett särskilt betänkande (SOU 1981:30) Forskarutbildningens
meritvärde konstaterat att forskarutbildningens meritvärde har
minskat avsevärt under senare år. Denna utveckling måste enligt kommittén
brytas, vilket förutsätter att centralt fastställda kompetenskrav återinförs
i viss omfattning.

Föredragande statsrådet delar helt kommitténs uppfattning att forskarutbildning
bör ges ett ökat meritvärde vid tjänstetillsättning och tjänstebefordran
och framhåller att det fortsatta beredningsarbetet, som av flera
skäl är nödvändigt innan ställning tas till enskildheterna i kommitténs
många förslag, bör utgå från detta. Det är enligt föredragande statsrådet
bl. a. rimligt att den tid, dock högst fyra år, som en forskarstuderande
ägnar åt sin utbildning får likställas med tjänstgöring i statlig tjänst vid
tjänstetillsättning. Därvid bör verksamhet, dvs. forskarutbildning, inom
samma område som den sökta tjänsten vanligen få ett högre meritvärde.
Enligt statsrådets mening talar också många skäl för att, som kommittén
har föreslagit, det genom ett cirkulär ges allmänna riktlinjer för bedömning
av frågor sammanhängande med meritvärdet av forskarutbildning m.m. I
fråga om den enskilda sektorn avser statsrådet att återkomma till regeringen
med förslag om uppdrag till UHÄ att beakta och vidta de åtgärder som
bör genomföras för att förbättra meritvärdet av forskarutbildning m.m.
UHÄ avses också få i uppdrag att utreda frågan om forskarutbildningens
meritvärde för arbetsuppgifter inom områden som tidigare saknat forskningsanknytning
samt om en särskild utbildningsgång eller kortare variant
av bibliotekarielinjen för den som avlagt doktorsexamen.

I motion 1981/82:2220 föreslås en förbättrad information om olika forskarutbildningars
innehåll i syfte att öka deras meritvärde inom den icke
statligt reglerade sektorn av arbetsmarknaden (yrkande 15 i denna del).

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets uttalade mening att forskarutbildning
bör ges ett ökat meritvärde och att sådana frågor bör klarläggas
i centralt fastställda riktlinjer för myndigheters bedömning av meritvärderingsfrågor
m. m. Utskottet anser det också betydelsefullt att frågor om
behörighetskrav blir ytterligare belysta i det fortsatta beredningsarbetet
avseende kommitténs förslag. Som föredragande statsrådet framhåller
måste kommitténs olika förslag ytterligare beredas innan ställning tas till
dem. Utskottet noterar med tillfredsställelse att detta beredningsarbete
skall fortsätta utifrån de av statsrådet förordade utgångspunkterna. Utskottet
har således inget att erinra mot vad som anmälts om tillgodoräknande
av doktorsexamen i förtjänsthänseende och föreslår att riksdagen

UbU 1981/82:37

lägger denna del av propositionen till handlingarna. Med hänvisning till det
aviserade utredningsuppdraget till UHÄ avseende forskarutbildningens
meritvärde inom den enskilda sektorn avstyrker utskottet motion 1981/
82:2220 yrkande 15 i denna del.

I motion 1981/82:2220 (yrkande 15 i denna del) framhålls som angeläget
att lektorstjänsterna i gymnasieskolan blir besatta med behöriga lärare.

Enligt 16 kap. 19 § skolförordningen (1971:235) skall varje viktigare
ämne på tre- eller fyraårig linje i gymnasieskolan vara företrätt av ordinarie
tjänst som lektor. Enligt 14 kap. 4 § skolförordningen kan länsskolnämnd
besluta att ledig lektorstjänst inte skall ledigkungöras.

Enligt vad utskottet erfarit är antalet vakanta lektorstjänster f. n. mycket
stort. Av totalt ca 2790 lektorstjänster i riket år 1980 var ca 740 inte
utnyttjade som sådana. Av dessa ledigkungjordes år 1981 ca 180.

I betänkandet Forskarutbildningens meritvärde (SOU 1981:30) har påtalats
bl. a. det vanligt förekommande önskemålet från lokala fackliga organisationer
att lektorstjänster inte skall ledigkungöras om det leder till att en
icke-ordinarie adjunkt sägs upp. I sitt yttrande över nämnda betänkande
har skolöverstyrelsen (SÖ) pekat på att vakanta lektorstjänster skall återbesättas
om inte länsskolnämnd medger annat. Skolstyrelserna har enligt
SÖ inte någon författningsenlig rätt att själva besluta att tjänsterna inte
skall ledigkungöras. Enligt SÖ:s mening bör man sträva efter att inrättade,
men inte tillsatta tjänster erhåller innehavare och att långtidsvikariat tillsätts
i de fall där den ordinarie innehavaren är ledig från tjänsten.

Det läge som redovisats i fråga om ledigkungörande av lektorstjänster är
enligt utskottets mening inte tillfredsställande. Länsskolnämnderna bör
tillse att vakanta lektorstjänster ledigkungörs åtminstone vartannat år.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2220
yrkande 15 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ledigkungörande av lektorstjänster.

Medel för konstnärligt utvecklingsarbete anvisas under ett reservationsanslag
till forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete. Anslaget disponeras av regionstyrelserna.
Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte beslutat att
under ifrågavarande anslag föra upp 13650000 kr. I syfte att stärka det
konstnärliga utvecklingsarbetets ställning anslöt sig utskottet vid behandlingen
av anslaget till regeringens förslag att under varje anslagspost ange
ett visst lägsta belopp avsett för konstnärligt utvecklingsarbete. Detta blev
riksdagens beslut (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82:24, rskr 1981/82:312).

Riksdagen bör enligt förslag som framförs i motion 1981/82:2223 (yrkande
8) anslå ytterligare 10 milj. kr. till de konstnärliga högskolorna för
uppbyggnad av konstnärligt utvecklingsarbete motsvarande andra högskolors
forskningsorganisationer.

Som framgår av det föregående har utskottet nyligen behandlat det

UbU 1981/82:37

anslag på riksstaten som bl. a. avser konstnärligt utvecklingsarbete. Frågan
om förändring av medelsanvisningen till nu avsedd verksamhet för
budgetåret 1982/83 har inte aktualiserats i nu föreliggande proposition. Då
utskottet inte har underlag för beslut om medel till konstnärligt utvecklingsarbete
utöver vad riksdagen tidigare har anvisat för budgetåret 1982/
83, avstyrker utskottet motion 1981/82:2223 yrkande 8.

13 Studiefinansieringen inom forskarutbildningen

I propositionen erinras om att rekryteringen till forskarutbildningen f. n.
utgör ett allvarligt problem.

I syfte att främja denna rekrytering har förslag om studiefinansiering
inom forskarutbildningen framförts av både lärartjänstutredningen
(U 1977:04) och utredningen om forskningens och forskarutbildningens
situation i den nya högskolan (U 1979:10, Andrénska kommittén).

Studiestödet inom forskarutbildningen är f. n. utformat dels som utbildningsbidrag,
dels i form av tjänster som assistent och amanuens. Kostnaderna
härför kan med utgångspunkt i det antal assistent- och amanuenstjänster
som fanns inrättade budgetåret 1980/81 enligt propositionen uppskattas
till 195 milj. kr., varav 84,5 milj. kr. avser utbildningsbidrag för
doktorander (inkl. de lönekostnad spålägg som är knutna till utbildningsbidragen)
och 110 milj. kr. avser de kostnader för studiestöd som finns inom
ramen för amanuens- och assistenttjänster.

Lärartjänstutredningens förslag innebär att nuvarande system med utbildningsbidrag
för doktorander kompletteras med doktorandtjänster och
att utbildningsbidragen räknas upp beloppsmässigt. Andrénska kommittén
anser dessa förslag otillräckliga och förordar i stället ett system med två
olika doktorandtjänster med resp. 100 och 80% av arbetstiden till förfogande
för egen utbildning och en ny typ av assistenttjänst med högst 50%
institutionstjänstgöring.

Föredragande statsrådet framhåller att en kvalitativt och kvantitativt
tillfredsställande rekrytering till forskarutbildningen är av strategisk betydelse
för forskningen. En förbättring av studiestödet inom forskarutbildningen
är en viktig del av en fortsatt satsning inom forsknings- och utvecklingsområdet.

I propositionen påpekas att utbildningsbidragen inte är konkurrenskraftiga
i förhållande till de löner som blir aktuella för studerande, som efter
den grundläggande utbildningen väljer yrkesverksamhet utanför högskolan.
Vidare erinras om att amanuens- och assistenttjänstema har påtagliga
svagheter som instrument för studiefinansiering. Tjänstgöringsskyldigheten
är alltför hög i förhållande till ”stipendiedelen” för att möjliggöra
effektiva studier. Systemet medför vidare att dimensioneringen av studiestödet
inom forskarutbildningen knyts till resursbehovet inom den grundläggande
utbildningen. Slutligen innehar ett inte obetydligt antal studeran -

UbU 1981/82:37

de, som inte bedriver forskarutbildning, tjänst som amanuens eller assistent.
Mycket talar därför enligt föredragande statsrådets mening för att
man söker finna en ordning som gör det möjligt att utnyttja de resurser för
studiestöd som nu är bundna i amanuens- och assistenttjänster på ett bättre
sätt.

I propositionen framläggs nu följande förslag till studiefinansieringssystem
avseende forskarutbildningen.

Huvuddelen av resurserna och flertalet studiestödsrum bör fortsättningsvis
utgå i form av utbildningsbidrag för doktorander. För att främja
rekryteringen och för att låta utbildningsbidrag för den enskilde framstå
som ett realistiskt alternativ bl. a. till yrkesverksamhet utanför högskolan
förordar föredragande statsrådet att utbildningsbidragen till doktorander
fr. o.m. den 1 juli 1982 skall utgå med ett belopp som ansluter till övre
beloppsgränsen inom arbetsmarknadsutbildningen samt därutöver ett särskilt
rekryteringsfrämjande tillägg motsvarande ca 10 kr. per dag, f. n.
sammanlagt 4710 kr. per månad. Föredragande statsrådet beräknar ca 12,3
milj. kr. för detta ändamål. En ytterligare uppräkning av utbildningsbidragen
beräknas ske fr. o. m. den 1 juli 1982 utan särskilt beslut av riksdagen
som en följd av att utbildningsbidragen inom arbetsmarknadsutbildningen
beräknas bli högre än f. n. (enligt uppgift kommer det nya beloppet att bli
5 150 kr./mån.). Eftersom de nuvarande amanuens- och assistenttjänstema
föreslås bli avvecklade, avses de medel som f. n. är bundna till studiestödsdelen
av amanuens- och assistenttjänsterna användas till nya utbildningsbidrag.
Föredragande statsrådet föreslår att utbildningsbidrag för doktorander
skall kunna utgå längst t. o. m. det år den studerande fyller 45 år.
Härutöver bör nu gällande bestämmelser för utbildningsbidrag för doktorander
inte ändras.

För att det nu föreslagna studiefinansieringssystemet skall utgöra ett
attraktivt alternativ till yrkesverksamhet utanför högskolan och däijämte
ge doktoranderna viss valfrihet mellan heltids- och deltidsstudier samt för
att i det nya systemet bevara något av den funktion amanuens- och assistenttjänster
f. n. fyller föreslås i propositionen att till systemet med utbildningsbidrag
knyts en ny typ av arvodestjänst benämnd assistenttjänst.
Arvodestjänsten skall utformas så att den förutsätter att innehavaren uppbär
utbildningsbidrag. Tjänstgöringsskyldigheten — i form av undervisning
och allmänt institutionsarbete — skall uppgå till mellan 20 och 50% av full
tid. Utan hinder av vad som f. n. gäller i fråga om att förena utbildningsbidrag
med annat arbete bör enligt förslaget i propositionen studerande, som
uppbär utbildningsbidrag, samtidigt kunna inneha den nya arvodestjänsten
med en tjänstgöringsskyldighet motsvarande 20% av full tid utan att utbildningsbidraget
reduceras. Uppgår tjänstgöringsskyldigheten till mer än
20% bör utbildningsbidraget minskas proportionellt med upp till 30%. Den
sammanlagda tiden den studerande får uppbära utbildningsbidrag förlängs
därvid i motsvarande mån. Den nya arvodestjänsten avses bli finansierad

UbU 1981/82:37

med medel motsvarande dem som f. n. används för "tjänstedelen” i amanuens-
och assistenttjänstema. Budgetåret 1980/81 disponerades uppskattningsvis
132 milj. kr. för detta ändamål. I vissa fall kan det med hänsyn till
de krav verksamheten ställer vara nödvändigt att studiestödet alltid förenas
med en insats inom den grundläggande utbildningen. Föredragande
statsrådet förordar därför att högskolestyrelsen för avgränsade delar av
högskoleenheten skall kunna föreskriva att utbildningsbidrag får utgå endast
under förutsättning av att den forskarstuderande accepterar att förordnas
som assistent med viss angiven tjänstgöringsskyldighet.

Inom delar av högskolan, bl. a. läkarutbildningen och civilingenjörsutbildningen,
förekommer traditionellt att studerande inom den grundläggande
utbildningen fullgör enklare undervisningsuppgifter eller annat institutionsarbete
inom ramen för assistent- och amanuenstjänster. Denna möjlighet
att tidigt knyta studerande närmare till institutionernas verksamhet
anses viktig såväl för verksamheten som sådan som för rekryteringen till
forskarutbildningen. I propositionen föreslås att det för detta ändamål från
den 1 juli 1983 bör finnas en ny tjänstekategori kallad amanuens. Med
tjänsten bör vara förenad en tjänstgöringsskyldighet motsvarande högst
50% och lägst 20% av full arbetstid. För behörighet till tjänsten bör krävas
att vederbörande skall vara antagen till grundläggande högskoleutbildning.

Inom avgränsade områden bör doktorandtjänster kunna användas för att
säkerställa en kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande rekrytering.
Enligt föredragande statsrådets mening bör doktorandtjänsterna kunna
användas dels för ur forskningens synpunkt strategiska satsningar, dels när
konkurrensen från arbetsmarknaden utanför högskolan hindrar en kvalitativt
tillfredsställande rekrytering. Detta syfte med doktorandtjänsterna
talar för att dessa ställs till förfogande för organ med nationell överblick
och bred vetenskaplig kompetens. Föredragande statsrådet avser därför
föreslå regeringen att bemyndiga forskningsråden att fr. o. m. den 1 juli
1982 inrätta doktorandtjänster. De bör finansieras av resp. forskningsråd
men placeras vid lämplig högskoleenhet enligt samma ordning som gäller
för de s. k. särskilda forskartjänsterna. Då behovet av särskilda rekryteringsfrämjande
åtgärder med hänsyn till konkurrensen från arbetsmarknaden
utanför högskolan i första hand kan bedömas på lokal nivå, bör
doktorandtjänst försöksvis kunna inrättas också av högskolestyrelse, om
detta av konkurrensskäl bedöms nödvändigt för att säkra rekryteringen till
forskarutbildningen inom ett visst område. Doktorandtjänsten bör då bekostas
med medel som har anvisats till utbildningsbidrag för doktorander.
Flögskolestyreisen bör från den 1 juli 1983 för detta ändamål kunna använda
högst en tiondel av dessa resurser. Doktorandtjänst bör tillsättas med
förordnande för högst två år i sänder. Den sammanlagda förordnandetiden
bör normalt inte överstiga fyra år.

Innehavare av doktorandtjänst, sägs det vidare i propositionen, bör
normalt helt ägna sig åt forskarutbildningen. Som en parallell till vad som

UbU 1981/82:37

har förordats i fråga om utbildningsbidrag för doktorander bör innehavare
av doktorandtjänst dock kunna förena denna med viss undervisning eller
annat arbete omfattande högst 20% av full arbetstid utan att detta påverkar
tjänsten eller förlänger studietiden. Även när det gäller doktorandtjänst,
som har inrättats av högskolestyrelsen, bör styrelsen kunna föreskriva att
innehavaren skall vara skyldig att åta sig undervisning eller annat arbete i
motsvarande omfattning.

Föredragande statsrådet har vid medelsberäkningen för budgetåret 1982/
83 utgått från att doktorandtjänsten lönemässigt kommer att ligga i paritet
med nuvarande assistenttjänster samt beräknat medel för 48 doktorandtjänster
vid forskningsråd.

Utskottet behandlar först vissa frågor som gäller utbildningsbidrag för
doktorander.

Vissa frågor om sociala förmåner och den sociala tryggheten för forskarstuderande
med utbildningsbidrag tas upp i ett par motionsyrkanden.
Regeringen bör enligt yrkande 13 i motion 1981/82:2220 föranstalta om
regeländringar i syfte att i vad avser sjukersättning, ATP-poäng etc. jämställa
innehavare av utbildningsbidrag med innehavare av statligt reglerad
tjänst. I motion 1981/82:2234 (yrkande 13) begärs en översyn av de sociala
trygghetsfrågorna, vilka motionärerna anser vara otillfredsställande lösta
med det föreslagna systemet som i huvudsak, anförs det i motionen,
innebär en kombination av utbildningsbidrag och begränsad deltidstjänst.
Vid översynen bör möjligheten prövas att ta bort kopplingen med AMUbidragen
och i stället behandla utbildningsbidragen som inkomst av tjänst.

Utbildningsutskottet har inhämtat yttrande över de båda motionsyrkandena
från socialförsäkringsutskottet. Yttrandet fogas som bilaga 1 till detta
betänkande.

Av socialförsäkringsutskottets yttrande framgår bl. a. att studerande
som i dag uppbär utbildningsbidrag för doktorander har i princip likvärdiga
föräldraförsäkringsförmåner som förvärvsarbetande genom att de får behålla
utbildningsbidraget under hela föräldraledigheten och vidare har möjlighet
att få bidrag ytterligare ett bidragsår. Utbildningsbidrag för doktorander
är vidare pensionsgrundande inkomst och ger rätt till ATP-förmåner.
Förslaget i propositionen innebär ingen ändring i dessa avseenden.

Studiestödsutredningen har i sitt betänkande (Ds U 1981:11) Studiestöd
föreslagit vissa förbättringar för studerande, och däri innefattas även forskarstuderande,
i vad avser bl. a. skyddet vid sjukdom. Utredningen föreslår
vidare en utvidgning av lagen om arbetsskadeförsäkring i syfte att ge
de studerande samma skydd som förvärvsarbetande har vid arbetsskada.
Utbildningsutskottet finner att de nu behandlade motionsyrkandena i huvudsak
tillgodoses i utredningens förslag i den mån de inte redan är
tillgodosedda genom gällande bestämmelser. Utredningens förslag är nu
föremål för behandling inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att
regeringen skyndsamt förelägger riksdagen förslag i ärendet.

5 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37

Med hänvisning till det anförda och till yttrandet från socialförsäkringsutskottet
föreslår utbildningsutskottet att riksdagen avslår motionerna
1981/82:2220 yrkande 13 och 1981/82:2234 yrkande 13.

Utskottet tar nu upp frågan om åldersgräns för innehav av utbildningsbidrag
för doktorander.

Som framgår av det föregående föreslår regeringen att ifrågavarande
utbildningsbidrag skall kunna utgå längst t. o. m. det år den studerande
fyller 45 år, om inte särskilda skäl föreligger.

Utskottet finnér att den bestämda åldersgräns för innehav av utbildningsbidrag
som föreslås i propositionen kan få negativa effekter för inte
minst rekrytering av kvinnor till forskning. Även med en regel om dispensmöjlighet
för att behålla utbildningsbidraget efter det år man fyllt 45 år,
vilket föreslås i propositionen, kvarstår enligt utskottets uppfattning en
avhållande effekt för många individer — både män och kvinnor — som av
familjesociala och även av andra skäl inte kunnat påbörja sin forskarutbildning
i så god tid att de med all säkerhet hinner slutföra sina studier intill
45 års ålder. Utskottet finner sålunda anledning att mjuka upp de föreslagna
bestämmelserna. Som regel bör gälla att studerande som erhållit utbildningsbidrag
för doktorander senast året före fyllda 45 år skall kunna
behålla bidraget efter 45 års ålder om förutsättningarna i övrigt för utbildningsbidrag
är uppfyllda. Om särskilda skäl föreligger bör, såsom anges i
propositionen, utbildningsbidrag även kunna medges i sådant fall där den
studerande har uppnått 45 års ålder. Vad utskottet här har anfört om
utbildningsbidrag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Enligt motion 1981/82:2220 bör det finnas möjlighet att på arvodestjänst
som assistent förordna även antagna forskarstuderande utan utbildningsbidrag
(yrkande 14 i denna del).

Utskottet, som utgår från att regeringens syfte med den föreslagna
kopplingen mellan innehav av utbildningsbidrag och arvodestjänst som
assistent är att åstadkomma så stor rörlighet som möjligt i systemet för
studiefinansiering inom forskarutbildningen, har inget att invända mot
regeringsförslaget i detta hänseende, varför motion 1981/82:2220 yrkande
14 i denna del avstyrks.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot förslaget i proposition 1981/
82:106 om utbildningsbidrag för doktorander.

I budgetpropositionen 1982 föreslog regeringen riksdagen att, i avvaktan
på nu föreliggande proposition, till utbildningsbidrag för doktorander beräkna
ett förslagsanslag av 74 144000 kr. Med hänvisning till den förordade
höjningen av utbildningsbidragen beräknar nu departementschefen sammanlagt
90432000 kr. under anslaget Utbildningsbidrag för doktorander.

I motion 1981/82:2234 yrkande 14 föreslås en höjning av anslaget med

6,6 milj. kr. i förhållande till förslaget i propositionen.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet och motionärerna
att det är önskvärt med en stegvis utbyggnad av resurserna för forskarut -

UbU 1981/82:37

bildning. I rådande statsfinansiella läge anser sig utskottet emellertid inte
kunna förorda att riksdagen anvisar mera medel än vad regeringen har
föreslagit. Riksdagen bör därför avslå motion 1981/82:2234 yrkande 14.

Utskottet övergår så till förslaget om doktorandtjänst och om att ersätta
nuvarande amanuens- och assistenttjänster med andra tjänster.

I motion 1981/82:2234 instämmer motionärerna i föredragande statsrådets
bedömning att en reform av studiefinansieringssystemet inom forskarutbildningen
inte får innebära att de funktioner raseras som dagens amanuens-
och assistenttjänster fyller. Inom teknisk fakultet bör, menar motionärerna,
möjlighet ges att behålla det nuvarande systemet med assistenttjänster.
UHÄ bör få i uppdrag att redovisa ett system med en särlösning i
sådan tid att beslut härom kan fattas, innan omvandlingen av systemet med
assistenttjänster inleds år 1983 (yrkande 12). Enligt motion 1981/82:2220
bör det vara möjligt att på arvodestjänst som assistent förordna även
forskarstuderande med doktorandtjänst (yrkande 14 i denna del).

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1981/
82: 2234 att det finns skäl att vid en reformering av studiefinansieringssystemet
särskilt beakta konsekvenserna för viss del av högskolan. När det
gäller vissa institutioners större behov av personer som på arvodestjänster
som assistent handhar undervisning och fullgör andra göromål på institutionen,
utgår utskottet från att dessa behov skall täckas inom ramen för de
i det föregående nämnda 132 milj. kr., vilka motsvarar den nuvarande
”tjänstedelen” i amanuens- och assistenttjänsterna. I syfte att tillmötesgå
vissa institutioners större behov av ”assistenttimmar” bör i enlighet med
förslaget i propositionen dels den nya tjänstetypen amanuens kunna komma
i fråga, dels högskolestyrelsen för avgränsade delar av högskoleenheten
kunna föreskriva att utbildningsbidrag får utgå under förutsättning att
den forskarstuderande accepterar att förordnas som assistent med viss
angiven tjänstgöringsskyldighet.

Konkurrensen från arbetsmarknaden utanför högskolan om de mest
kvalificerade personerna, vilka just har avslutat den grundläggande utbildningen
och har att välja mellan att antingen gå ut på arbetsmarknaden eller
att fortsätta sina studier, är som utskottet ser det mest kännbar inom vissa
sektorer av högskolan, t. ex. teknisk fakultet. För att behålla forskarbegåvningarna
är det angeläget att högskolan kan erbjuda konkurrenskraftiga
löner.

Utskottet har inhämtat att innehav av utbildningsbidrag tillsammans
med ett förordnande på halvtid på en arvodestjänst som assistent i nuvarande
löneläge ger en månadslön på ca 7 120 kr. (70% utbildningsbidrag,
50% assistenttjänst). Detta motsvarar ungefärligen lönen för en nuvarande
assistent i lönegrad L 10 (7024 kr./mån.). Den senares tjänst innefattar
normalt 43 % bidrag för egna studier och 57 % tjänstgöring på institutionen.
Doktorandtjänst skall enligt förslaget i propositionen lönemässigt ligga i
paritet med nuvarande assistenttjänst, dvs. 7024 kr./mån. Möjligheten

UbU 1981/82:37

enligt förslaget i propositionen att kombinera förordnande på doktorandtjänst
med 20 % arvodestjänst som assistent ger en månadslön på ca 8 430
kr.

Den nuvarande assistentlönen (7024 kr./mån.) motsvarar ungefär vad
t. ex. industrin erbjuder en nybliven civilingenjör. Med den konstruktion
av studiefmansieringssystemet som regeringen har föreslagit skulle högskolan
i princip kunna erbjuda konkurrenskraftiga löner för dem som ägnar
sig åt forskarutbildning. Enligt utskottets uppfattning kan emellertid den
begränsning som regeringen föreslagit i högskoleenheternas möjlighet att
inrätta doktorandtjänster innebära problem, när det gäller forskarrekryteringen
vid exempelvis teknisk fakultet. I vissa lägen framstår alternativet
med doktorandtjänst, antingen den är kombinerad med 20% arvodestjänst
som assistent eller ej, såsom mer konkurrenskraftigt än utbildningsbidrag
med upp till 50% arvodestjänst. Utskottet har därför funnit skäl att förorda
att någon begränsning i högskoleenheternas möjlighet att inrätta doktorandtjänst
inte bör föreskrivas. Utskottet vill samtidigt erinra om att doktorandtjänster
skall bekostas med de medel som har anvisats till utbildningsbidrag
för doktorander. Detta medför att inrättandet av doktorandtjänster
reducerar det totala antalet studiestödsrum. Utskottet förutsätter
därför att högskoleenheterna inrättar doktorandtjänster endast i angelägna
fall och att de i praktiken kommer att finnas på områden inom högskolan,
t. ex. teknisk fakultet, där konkurrensen om de presumtiva forskarstuderandena
utifrån är störst.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört i det föregående bör riksdagen
beträffande inrättande av nya amanuenstjänster och avveckling av
nuvarande amanuens- och assistenttjänster med avslag på motion 1981/
82:2234 yrkande 12 i denna del godkänna vad som har förordats i proposition
1981/82: 106.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen med anledning av proposition
1981/82:106 och motion 1981/82:2234 yrkande 12 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om inrättande av
doktorandtjänster.

När det gäller den i motion 1981/82:2220 förordade möjligheten att på
arvodestjänst förordna forskarstuderande med doktorandtjänst (yrkande
14 i denna del) finner utskottet att yrkandet är tillgodosett genom regeringens
förslag, varför det avstyrks.

Som framgår av det föregående beräknar regeringen medel för 48 doktorandtjänster
vid forskningsråd. I propositionen föreslås att 5605000 kr.
för ändamålet tas upp för budgetåret 1982/83 under ett nytt anslag under
nionde huvudtiteln benämnt Vissa kostnader i samband med forskningsoch
forskarutbildningsreform.

I motion 1981/82:2234 yrkande 15 föreslås att medel motsvarande ytterligare
ca 25 doktorandtjänster, dvs. 3,4 milj. kr., läggs till det av regeringen
beräknade beloppet.

UbU 1981/82:37

Utskottet instämmer med motionärernas uppfattning att det är önskvärt
med en utbyggnad av resurserna för forskarutbildningen. Även föredragande
statsrådet har enligt utskottets uppfattning gjort sig till tolk för
samma uppfattning genom att ange att för budgetåret 1983/84 bör målet
vara att bereda utrymme för sammanlagt 100 tjänster. Mot bakgrund av det
statsfinansiella läget är utskottet inte nu berett att tillstyrka förslag om
medel utöver vad regeringen har beräknat. Utskottet avstyrker därför
motion 1981/82:2234 yrkande 15 i denna del.

Utskottet behandlar i detta sammanhang yrkande 11 i motion 1981/
82:2223. Motionärerna begär förslag om åtgärder i syfte att ge forskare
inom högskolan, finansierade med externa medel, anställningstrygghet och
samma rätt till sjuk- och föräldraledighet som andra statligt anställda.

Forskare och andra som har anställning inom högskolan äger samma
förmåner som övrig statligt anställd forskarpersonal, oavsett med vilka
medel anställningen finansieras. Då motionsyrkandet måste anses vara
tillgodosett, avstyrks motion 1981/82: 2223 yrkande 11.

14 Organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården och
socialtjänsten

Försöksverksamhet med forskning och utbildning inom primärvård (öppen
hälso- och sjukvård) och angränsande områden av socialvården (socialtjänsten)
har bedrivits vid vårdcentralen i Dalby sedan år 1968 och vid
de socialmedicinska fältstationerna i Tierp och Vilhelmina sedan år 1970
resp. år 1973.

En interdepartemental arbetsgrupp har avgivit betänkandet (Ds S
1981:26) Primärvård och socialtjänst i förändring - Översyn av forskning,
utvecklingsarbete m. m. i Dalby, Tierp och Vilhelmina.

På grundval av förslag av den interdepartementala arbetsgruppen föreslås
i proposition 1981/82: 106 att verksamheterna i Dalby, Tierp och
Vilhelmina skall inordnas i högskoleorganisationen i form av särskilda
enheter för forskning inom primärvården och angränsande områden inom
socialtjänsten vilka inrättas vid universitetet i Lund (verksamheten i
Dalby), i Uppsala (verksamheten i Tierp) och i Umeå (verksamheten i
Vilhelmina).

De särskilda enheterna föreslås lyda direkt under resp. högskolestyrelse
men ledas av särskilda styrelser sammansatta av representanter för berörda
fakulteter, landstingskommuner och kommuner.

Vidare föreslås att en central samverkansgrupp skall inrättas för de tre
aktuella högskoleregionernas fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom primärvård och socialtjänst. Representanter för socialstyrelsen,
UHÄ, de båda kommunförbunden samt personalorganisationerna
skall beredas möjlighet att medverka i samverkansgruppens arbete.

Det ankommer på regeringen att meddela särskilda föreskrifter för de

UbU 1981/82:37

särskilda enheterna, att besluta om styrelser m. m. för dessa enheter samt
att besluta om inrättande av den centrala samverkansgruppen.

Tjänsteorganisationen inom den nuvarande försöksverksamhet n föreslås
förändrad till tjänster inom högskolan.

Medel, sammanlagt 2400000 kr., till kostnaderna för basresurser för de
särskilda enheterna budgetåret 1982/83 beräknas under det nya anslaget
Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform,
varav 1970000 kr. avser universitetet i Lund, 280000 kr. universitetet i
Uppsala och 150000 kr. universitetet i Umeå. Ur anslaget Medicinska
forskningsrådet under nionde huvudtiteln skall 520000 kr. gå till universitetet
i Uppsala samt ur anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet under femte huvudtiteln 540000 kr. till universitetet i
Umeå. I budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 avses medel för ändamålet
beräknas under anslaget Medicinska fakulteterna såvitt avser universiteten
i Lund och Uppsala och under anslaget Samhällsvetenskapliga
fakulteterna såvitt avser universitetet i Umeå.

Det förordas vidare i propositionen att tidpunkten för inrättande av en i
budgetpropositionen förordad tjänst som professor i socialt arbete vid
universitetet i Lund fastställs till den I juli 1983. Föredragande statsrådet
avser återkomma till denna fråga i samband med budgetpropositionen för
budgetåret 1983/84.

Regeringen hemställer att riksdagen godkänner vad som förordats i
propositionen i fråga om organisation av försöksverksamheten med viss
forskning inom primärvården, finansiering av denna verksamhet samt tidpunkten
för inrättande av en tjänst som professor i socialt arbete (hemställan
18).

I motion 1981/82:2232 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om uppbyggnaden av faltstationen i Vilhelmina
(yrkande 2). Motionärerna hänvisar till en utredning som gjorts av en
arbetsgrupp med representanter för Vilhelmina kommun, Västerbottens
läns landsting, regionstyrelsen i Umeå högskoleregion och högskolan i
Östersund. I arbetsgruppens rapport har föreslagits en utökning av personalen
vid faltstationen i Vilhelmina. Enligt motionärerna bör principbeslut
nu fattas om att faltstationen bör ha den av gruppen föreslagna storleken
och att det som föreslås i propositionen skall ses som en första etapp.

Socialutskottet har i sitt yttrande över proposition 1981/82:106 inget att
erinra mot förslaget om inordnande av de tre berörda enheterna i resp.
högskola. Socialutskottet anser att skäl talar för en framtida utbyggnad av
enheten vid universitetet i Umeå men anser att detta bör prövas i det årliga
budgetarbetet för kommande budgetår och avstyrker motion 1981/82:2232
yrkande 2.

Utbildningsutskottet ansluter sig till socialutskottets bedömning och
föreslår att riksdagen avslår motion 1981/82: 2232 yrkande 2.

1 motion 1981/82:2222 yrkas att den centrala samverkansgruppen mellan

UbU 1981/82:37

de tre berörda högskoleregionema skall utökas med en representant för
Göteborgsregionen. 1 motionen hänvisas till att uppbyggnaden av fältstationer
för forskning och utvecklingsarbete inom framför allt ämnet socialt
arbete inletts i Göteborgs högskoleregion. Det är enligt motionärernas
mening angeläget att det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår
inom regionen ges goda möjligheter att utvecklas.

Socialutskottet anför i sitt yttrande SoU 1981/82:3 y att skäl talar för att
den centrala samverkansgruppens verksamhet inte begränsas till frågor om
forsknings- och utvecklingsverksamhet inom de tre aktuella högskoleregionema
utan även får avse frågor om sådan verksamhet som bedrivs eller
blir aktuell inom de övriga tre högskoleregionema. Om en sådan vidgning
av samverkansgruppens uppgifter kommer till stånd bör enligt socialutskottets
mening självfallet även dessa tre senare högskoleregioner bli
representerade i samverkansgruppen, vilket bör ges regeringen till känna.
Utskottet erinrar om att slutligt ställningstagande till sammansättningen av
gruppen ankommer på regeringen.

Utbildningsutskottet har inget att erinra mot att en central samverkansgrupp
inrättas för de tre berörda högskoleregionema på det sätt som
förordas i propositionen. Enligt utskottets uppfattning är det - som socialutskottet
framhåller - självklart att även övriga högskoleregioner bör
representeras i samverkansgruppen om gruppens uppgifter vidgas till att
gälla även dessa högskoleregioner. Med hänvisning till det anförda bör
motion 1981/82:2222 enligt utbildningsutskottets uppfattning inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet, som inte heller i övrigt har något att erinra mot förslagen om
organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården och
socialtjänsten, m. m., föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats i
propositionen och att riksdagen anvisar 2400000 kr. under det nya anslaget
Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform.

Enligt motion 1981/82:2071 skall riksdagen ge regeringen till känna att
forskningssamarbete mellan de medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteterna
och primärvården bör främjas. I motion 1981/82:2220 hemställs
om ett uttalande från riksdagen att annan primärvårdsforskning, än den
som nu inordnas i högskolan genom förslaget i proposition 1981/82: 106,
bör ha god anknytning till högskolan (yrkande 2 i denna del).

Genom den nu tillstyrkta inordningen i högskolan av de tre enheterna för
primärvårdsforskning och forskning om socialtjänsten tillgodoses motionärernas
önskemål om främjande av primärvårdsforskning. I sammanhanget
bör också erinras om att allmänmedicin prioriteras inom hälso- och sjukvården.
Med hänvisning härtill har UHÄ i sin långtidsbedömning tagit med
två nya professurer i allmänmedicin vid karolinska institutet och universi -

UbU 1981/82:37

tetet i Umeå. Under avsnittet 4 Övergripande prioriteringar av forskningsområden
har utskottet tillstyrkt att forskning inom primärvården skall ingå
i ett av de högst prioriterade forskningsområdena, nämligen det som avser
problem inom social- och hälsovårdsområdet. Något särskilt uttalande av
riksdagen med anledning av motionerna är enligt utskottets uppfattning
inte påkallat. Riksdagen bör således avslå motionerna 1981/82:2071 och
1981/82:2232 yrkande 2 i denna del.

15 Forskning och utveckling inom försvarssektorn

I detta avsnitt lämnas inledningsvis vissa uppgifter rörande omfattningen
av forskning och utveckling inom försvarssektorn. I propositionerna 1981/
82: 100 och 1981/82:102 läggs sålunda fram förslag för budgetåret 1982/83
till ett sammanlagt belopp av ca 1 240 milj. kr. Huvuddelen av detta belopp
avser industriellt utvecklingsarbete för ny försvarsmateriel.

Den svenska alliansfria utrikespolitiken, uttalar föredragande statsrådet,
måste stödjas av ett allsidigt totalförsvar som kan utvecklas och förändras.
För detta är en kompetent och kreativ försvarsforskning ett viktigt instrument.
Försvarsforskningens uppgift är att följa och analysera den tekniskvetenskapliga
utvecklingen av försvarsmateriel. Den skall vidare medverka
till att beskriva yttre hot och utforma prognoser inom olika områden.
Den bör också ge underlag för en bedömning av människors prestationer i
kris och krig samt för utformningen av krigssjukvården.

I propositionen berörs närmare den forskning som utförs vid försvarets
forskningsanstalt (FOA). FOA är med ca 1 200 anställda varav ca 500
högskoleutbildade. Sveriges största organisation för tillämpad forskning.
Försvarskommittén (Fö 1978:02) har framhållit att FOA:s verksamhet
under senare tid breddats till att avse områden av intresse också för andra
samhällssektorer. Detta har skapat förutsättningar för samarbete med avnämare
utanför försvaret. FOA har också i ökande utsträckning sökt
kontakt med civil forskning och sökt erhålla civila uppdrag som samtidigt
möjliggjort kompetensutveckling av betydelse för försvaret.

FOA har på regeringens uppdrag belyst försvarsforskningens organisatoriska
ställning i förhållande till totalförsvarets övriga myndigheter, de
säkerhetspolitiska studiernas inriktning samt utvecklingen av kompetens
för teknisk-vetenskaplig försvarsforskning. I detta sammanhang föreslår
FOA ökad samverkan med högskolan och ökad civil uppdragsverksamhet.
En proposition i ärendet kan väntas under år 1982.

Vad som i förevarande avsnitt anförts om forskning och utveckling inom
försvarssektorn ger inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

Försvarsutskottet har till utbildningsutskottet avgivit yttrande (FöU
1981/82:4 y) över proposition 1981/82:106. Utskottet framhåller där att en
rationell och långsiktig utveckling av den svenska säkerhetspolitikens olika
instrument, liksom en saklig allmän debatt, kräver att det finns en

UbU 1981/82:37

självständig forskningsverksamhet rörande säkerhetspolitiken. En sådan
forskning sker inom försvarssektorn men saknar enligt försvarsutskottet
tillräckligt stöd av en långsiktig kunskapsbyggnad inom högskolan.

Försvarsutskottet erinrar vidare om att riksdagen under föregående
riksmöte bemyndigade regeringen att inrätta en tjänst som professor i
freds- och konfliktforskning vid universitetet i Uppsala (UbU 1980/81:31,
rskr 1980/81:355) samt att föredragande statsrådet i proposition 1981/
82:106 anmäler förslag av UHÄ om inrättande budgetåret 1983/84 av en
tjänst som professor i samma ämne vid universitetet i Göteborg. Utskottet
konstaterar att ämnet freds- och konfliktforskning har säkerhetspolitisk
anknytning och torde vara på väg att få en fastare organisation inom
högskolan. Enligt utskottet är det dock önskvärt att man också inom andra
samhällsvetenskapliga ämnen bedriver verksamhet som medför långsiktig
kunskapsuppbyggnad på det säkerhetspolitiska området.

Utbildningsmoment och forskning med anknytning till säkerhetspolitiska
frågor kan, såsom utbildningsutskottet ser det, tänkas bedömas som
angelägna inslag inom flera olika ämnen av samhällsvetenskaplig karaktär.
Det bör enligt utskottets mening ankomma på vederbörande högskoleorgan
att ta ställning till behovet av utbildnings- och forskningsverksamhet
med sådan inriktning.

Utskottet behandlar nu motion 1981/82:2223 (yrkande 2 b) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att riktlinjerna för svensk
forskningspolitik omformuleras så att militärforskningens ledande roll i
nuvarande forsknings- och utvecklingsarbete bryts. Enligt motionärerna
borde en överflyttning av de militära forskningsanslagen till den civila
sektorn ligga i linje med den fredliga och mot nedrustning inriktade politik
som Sverige säger sig vilja företräda.

Utskottet ställer sig bakom föredragande statsrådets uttalande (s. 159)
att den svenska alliansfria utrikespolitiken måste stödjas av ett allsidigt
totalförsvar och att en kompetent och kreativ försvarsforskning är ett
viktigt instrument för ett sådant försvar. Härtill kan fogas att FOA, enligt
vad som framgår av proposition 1981/82:106, i ökande utsträckning sökt
kontakt med civil forskning och sökt erhålla civila uppdrag. Att denna
inriktning samtidigt möjliggör kompetensutveckling av betydelse för försvaret
ser utskottet, mot bakgrunden av sin uppfattning om behovet av en
kvalificerad försvarsforskning, enbart som något positivt i sammanhanget.
Huvuddelen av resurserna för forskning och utveckling inom försvarssektorn
avser dock industriellt utvecklingsarbete för ny försvarsmateriel.
Satsningen på sådan verksamhet är därmed i hög grad kopplad till frågor
om det svenska försvarets utrustningsstandard och effektivitet. Dessa
frågor behandlar riksdagen i samband med ställningstagandet till proposition
1981/82:102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets
fortsatta utveckling. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1981/82:2223 yrkande 2 b.

UbU 1981/82:37

16 Basresurser för energiforskning m. m.

Av föredragande statsrådets redogörelse i förevarande avsnitt framgår
att huvuddelen av statens direkta stöd till energiforskning sedan år 1975
lämnas inom ett sammanhållet program. Huvudprogram Energiforskning.
Till programmet har under budgetåren 1975/76—1980/81 anvisats ca 1200
milj. kr. Som ekonomisk ram för treårsperioden 1981/82-1983/84 har
angetts 1400 milj. kr. Under nämnda period skall enligt fastställda mål
särskilt omfattande insatser göras inom områden såsom energianvändning
i industriella processer, solvärmeteknik, värmelagring, värmepumpar, inhemska
bränslen, bränsleförädling och vindenergi.

Beslut om forskningsstöd fattas fortlöpande under budgetåret av de
programansvariga organen som härutöver kan göra åtaganden för ytterligare
tre budgetår därefter.

I proposition 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken har chefen för
industridepartementet uttalat att en viktig förutsättning för att satsningarna
inom huvudprogrammet skall bli effektiva är att kunskaps- och kompetensbasen
inom främst landets högskoleenheter tas till vara och vidareutvecklas.

Delegationen för energiforskning (DFE) har på regeringens uppdrag
undersökt behovet av åtgärder för att säkerställa den långsiktiga kunskapsoch
kompetensuppbyggnaden inom högskolan på det energitekniska området.
Därvid har DFE funnit att högskolan fått ca 22 procent av de medel
som anvisats till energiforskningsprogrammet budgetåren 1978/79—1980/
81. Av de tekniska fakulteternas och lantbruksuniversitetets totala medel
för forskning svarar energiforskningsprogrammet för 7—8 procent.

DFE redovisar vissa förslag till åtgärder för att underlätta högskolans
långsiktiga kompetensuppbyggnad och lösa dess basresursproblem. Enligt
ett av förslagen bör de programansvariga organen få ge upp till fyraåriga
anslag, grundade på ramavtal med högskolan. Detta krav kommer att
tillgodoses om riksdagen godkänner ett i proposition 1981/82:100 bilaga 17
framlagt förslag om att de berörda organen skall få göra åtaganden för fyra
i stället för som nu tre år efter det aktuella budgetåret. Ett annat av DFE:s
förslag innebär att högskolorna bör få inrätta arvodestjänster för fyra år.
Beträffande detta förslag erinrar föredragande statsrådet om vad han förordat
under avsnittet Forskningssamverkan, nämligen att tidsbegränsade
tjänster på tidsbegränsade projekt skall kunna inrättas inom högskolan på
medel som de programansvariga organen ställer till förfogande. Slutligen
nämner föredragande statsrådet att regeringen i februari 1982 beslutat
anvisa medel för inrättande av ett antal högre forskartjänster med direkt
anknytning till långsiktigt viktiga energiforskningsområden, huvudsakligen
i överensstämmelse med ett tredje förslag från DFE.

Avslutningsvis betonar föredragande statsrådet att de programansvariga
organen inom energiforskningsområdet, liksom andra sektorsorgan, skall

UbU 1981/82:37

ha det fulla programansvaret och det finansiella ansvaret för sin verksamhet,
inklusive den långsiktiga kompetensuppbyggnaden. I detta sammanhang
framhåller han betydelsen av löpande kontakter och samverkan mellan
programorganen och högskolorna i syfte att klargöra mål och resursanspråk.

I motion 1981/82: 770 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för att utveckla
en svensk gasteknologi. Enligt motionärerna bör man inför introduktionen
av naturgas i Sverige främja ett gasteknologiskt utvecklingsprogram vid
Lunds universitets tekniska fakultet. Motionärerna önskar också erforderliga
resurser för en planerad utbildning på naturgasområdet i anslutning till
det s. k. Sydgasprojektet.

Näringsutskottet har kommenterat motion 1981/82: 770 i sitt yttrande till
utbildningsutskottet (NU 1981/82:9 y). Därav framgår att näringsutskottet
under förra riksmötet avstyrkte och riksdagen avslog en likartad motion
(NU 1980/81:60 s. 125f., rskr 1980/81: 381). Därvid erinrade utskottet om
att bland riktlinjerna för energiforskningsprogrammet ingår att statens stöd
bör sättas in på områden där det inte finns naturliga beställare eller där det
i något avseende saknas naturliga resurser. Insatser för transport och
användning av naturgas — vilket motionärerna förmodades avse med begreppet
gasteknologi - ingår inte i energiforskningsprogrammet, framhöll
utskottet. Däremot lämnar staten ett betydande stöd till teknik för förgasning
av inhemska bränsleråvaror, vilket kom bl. a. den tekniska fakulteten
i Lund till godo. Näringsutskottet vitsordar allmänt betydelsen av sådan
verksamhet som motionärerna pläderar för men finner alltjämt inte skäl för
någon framställning från riksdagen till regeringen på grundval av vad
motionärerna har anfört. Avslutningsvis erinrar utskottet om att ett snarlikt
motionsyrkande kommer att behandlas i betänkandet NU 1981/82: 30.

Utbildningsutskottet finner för sin del inget skäl att inta någon annan
ståndpunkt än den näringsutskottet redovisat och föreslår med hänvisning
härtill att riksdagen avslår motion 1981/82:770.

Enligt motion 1981/82:2232 (yrkande 3) krävs forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande torvbrytning och torvanvändning. Inom ramen för
energiforskningsprogrammet bör, anser motionärerna, ett torvforskningscentrum,
förlagt delvis till Umeå och delvis till Luleå, byggas upp.

Av näringsutskottets kommentar till motionen (NU 1981/82:9 y) framgår
att torvforskning ingår som ett viktigt led i energiforskningsprogrammet.
Utskottet, som i betänkande NU 1981/82:30 kommer att behandla ett par
andra motionsyrkanden rörande torvforskning, kan emellertid inte stödja
förslaget att riksdagen nu skall ta ställning för inrättandet av ett särskilt
torvforskningscentrum med viss angiven förläggning.

Utbildningsutskottet delar näringsutskottets bedömning och föreslår
med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1981/82:2232 yrkande 3.

UbU 1981/82:37

17 Jämställdhetsforskning

I bilaga C till proposition 1981/82:106, punkten 5, redogör statsrådet
Andersson för vissa frågor med anknytning till jämställdhetsforskning.
Redovisningen avser främst jämställdhetsforskning i egentlig bemärkelse,
dvs. forskning där jämställdhetsaspekterna ställs i centrum för forskningen.

Statsrådet redovisar i sammanhanget vilka myndigheter och andra organ
som är engagerade i forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande jämställdhet.
Exempelvis har jämställdhetskommittén (Ju 1976:08) enligt propositionen
tagit initiativ till ett antal projekt i gränslandet mellan utredning
och forskning på området. Vidare har ett antal projekt initierats, finansierats
och bedrivits inom arbetslivscentrums ram. Också arbetarskyddsfonden
stödjer forskningsprojekt rörande jämställdhetsfrågor. Riksbankens
jubileumsfond ger ett omfattande stöd till jämställdhetsforskning och har
inrättat en särskild s.k. områdesgrupp för sådan forskning. Området har
prioriterats under perioden 1979—1982. Jämställdhetsforskningen inom
högskolan föreslås i proposition 1981/82:100 bilaga 12 få ökade medel
under anslaget till samhällsvetenskapliga fakulteterna. Där föreslås också
att en professur i kvinnohistoria inrättas vid universitetet i Göteborg.
Jämställdhetsforskning finansieras också av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR) som har en särskild programkommitté för
området.

Jämställdhetsarbetet, uttalar föredragande statsrådet, har hittills varit
inriktat främst mot att åstadkomma formell jämställdhet. Emellertid har
ambitionerna alltmer kommit att koncentreras på frågor om reell jämställdhet.
Härvidlag uppstår dock nya problem samtidigt som gamla problem får
nya dimensioner. Sålunda har kvinnorna exempelvis vid sitt inträde på
arbetsmarknaden i hög grad sökt sig till traditionella kvinnoyrken vilket
lett till att könssegregationen på arbetsmarknaden nu är större än någonsin.
Enligt föredragande statsrådet krävs i hög grad forskningsinsatser för
att klarlägga hur detta problem skall lösas. Ett annat område där behov av
forskning föreligger gäller den ökande förekomsten av deltidsarbete som
sällan ger det ekonomiska oberoende som är en grundförutsättning för
jämställdhet.

Statsrådet anmäler att hon nyligen tillsatt en arbetsgrupp inom departementet
vilken skall se över hur resurserna för jämställdhetsarbetet inom
departementets ansvarsområde skall disponeras för att bäst svara mot de
mest angelägna behoven. Hon tar också upp frågan om den låga andelen
kvinnliga forskare. Medan hälften av de studerande inom grundutbildningen
är kvinnor, är endast var fjärde forskarstuderande kvinna. Enligt statsrådet
planerar jämställdhetskommittén att utreda möjligheterna att öka
andelen kvinnliga forskare.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet anfört
rörande jämställdhetsforskning. Utskottet, som inte funnit anledning till

UbU 1981/82:37

uttalande i ärendet, föreslår att riksdagen lägger propositionen i denna del
till handlingarna.

Utskottet övergår nu till att behandla ett antal motionsyrkanden med
anknytning till jämställdhetsforskning eller jämställdhetsfrågor i övrigt.

Enligt motionerna 1981/82:1005 och 1981/82:2223 (yrkande 12 i denna
del) bör riksdagen hos regeringen hemställa om åtgärder för att stimulera
kvinnoforskning. I motiveringen uttalas att kvinnoforskningen bör prioriteras
inom forskningsråden, framför allt inom HSFR. Vidare bör åtgärder
vidtas för att forskning och undervisning om kvinnofrågor skall integreras
inom vatje ämne, exempelvis genom att särskilda tjänster, s.k.
enhetstjänster, inrättas med både undervisnings- och forskningsskyldighet.
Åtgärder bör också vidtas för att öka andelen kvinnor i ledande
organ för forskningsplanering, forskningsprioritering och anslagsfördelning.

Som framgått av ovan refererade avsnitt om jämställdhetsforskning i
proposition 1981/82:106 sker redan nu inte obetydliga satsningar på jämställdhetsforskning.
Aktiva på detta område är bl. a. HSFR och Riksbankens
jubileumsfond. Såsom också nämns i forskningspropositionen föreslås
i årets budgetproposition en ytterligare förstärkning på området. Sålunda
föreslås under anslaget till humanistiska fakulteterna att en tjänst
som professor i kvinnohistoria inrättas den 1 juli 1982 vid universitetet i
Göteborg. Vidare föreslås under anslaget till samhällsvetenskapliga fakulteterna
ytterligare medel - 127000 kr. - för uppbyggnad av basorganisationen
för jämställdhetsforskning vid universiteten. Dessa förslag har utskottet
tillstyrkt och riksdagen godtagit (UbU 1981/82:26, rskr 1981/
82: 334). Beträffande motionärernas tanke på att inrätta särskilda enhetstjänster
kan utskottet inte tillstyrka att högskolans tjänsteorganisation
bestäms utfrån ett så begränsat perspektiv. Denna fråga måste bedömas i
ett vidare sammanhang. Vad beträffar motionärernas krav på åtgärder för
att öka andelen kvinnor i olika forskningsorgan och ett yrkande av samma
innebörd i motion 1981/82:776 (yrkande 7) vill utskottet erinra om en
bestämmelse i 5 § förordningen (1980:540) om jämställdhet mellan kvinnor
och män i statlig anställning, m. m. Bestämmelsen innebär att en myndighet,
när den skall lämna någon ett uppdrag eller föreslå någon till ett
uppdrag, skall anstränga sig för att kunna välja mellan personer av båda
könen samt inom ramen för sedvanliga urvalsgrunder söka se till att det
sker en ökning av andelen personer av det kön som är underrepresenterat i
fråga om uppdrag av liknande slag inom myndighetens verksamhetsområde.
Det åligger statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) att följa och utvärdera
tillämpningen av jämställdhetsförordningen i bl. a. denna del. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1981/82:776
yrkande 7, 1981/82: 1005 och 1981/82:2223 yrkande 12 i denna del.

Enligt motion 1981/82:776 (yrkande 6) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen har anförts om tillsättning av

UbU 1981/82:37

tjänst vid lika formella meriter avseende underrepresenterat kön. Motionärerna
anser att fördelningen av arbetsuppgifter mellan kvinnor och män
inom högskolan tenderar att återskapa en könsmässigt snedfördelad yrkeshierarki
såväl inom högskolan som i samhället i övrigt. Beträffande högskolan
är det enligt motionärerna av strategisk betydelse att den könsmässiga
snedrekryteringen till lägre tjänster som assistent, amanuens och
forskningsassistent bryts, eftersom dessa tjänster är nyckeltjänster vid
rekrytering och meritering av forskare.

Vid tillsättning av statlig tjänst skall enligt 11 kap. 9§ andra stycket
regeringsformen (RF) avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom
förtjänst och skicklighet. Såsom framgår av ett uttalande av statsrådet
Johansson i proposition 1981/82:100 bilaga 3 Gemensamma frågor har
regeringens strävan att åstadkomma ökad jämställdhet bl. a. kommit till
uttryck i ett antal besvärsärenden som avsett tillsättning av statliga tjänster.
Enligt statsrådet har jämställdhetsaspekten där betraktats som en av
flera sakliga grunder enligt RF. Utskottet vill i sammanhanget också hänvisa
till lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet,
som förbjuder könsdiskriminering i arbetslivet och ålägger arbetsgivare
att vidta aktiva åtgärder för att främja en jämn könsmässig fördelning på
arbetsplatsen, samt till förordningen (1980:540) om jämställdhet mellan
kvinnor och män i statlig anställning, m.m., med vissa föreskrifter om
statliga myndigheters skyldighet att vidta aktiva jämställdhetsåtgärder.

Mot bakgrund av vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1981/82:776 yrkande 6.

Enligt motion 1981/82:420 bör en rådgivande nämnd för tjänstetillsättningsärenden
inrättas vid UHÄ. Nämnden, som föreslås bestå av två
kvinnliga forskare och en arbetsrättsligt specialiserad jurist, skall kopplas
in vid tjänstetillsättningsärenden där jämställdhetsaspekten blir aktuell.
Nämnden, anser motionärerna, bör kunna bidra till att kvinnliga forskare
känner större rättssäkerhet i samband med tjänstetillsättningar.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att alla myndigheter
fattar beslut i tjänstetillsättningsärenden. Utskottet kan inte se något skäl
för att det vid UHÄ skulle finnas ett särskilt behov av ett organ av det slag
motionärerna efterlyser. Motion 1981/82:420 bör därför avslås av riksdagen.

I motion 1981/82:776 (yrkande 5) aktualiseras frågan om UHÄ:s benämning
av professurer med hänsyn till jämställdhetsaspekten. Enligt motionärerna
bör UHÄ härvid ta hänsyn till behovet av kunskap om kvinnors
historia, speciella villkor och erfarenheter. Som motionärerna ser det bör
exempelvis UHÄ, när en ny professur i litteratur inrättas, kunna ändra
benämningen till litteraturhistoria med särskild inriktning på kvinnornas
litteraturhistoria.

För nya eller ledigblivna professurer fastställs ämnets innehåll och benämning
av regeringen efter förslag av UHÄ och de lokala högskolemyndigheterna.
Dessa frågor anmäls för riksdagen. Frågor om professurers

UbU 1981/82:37

benämning måste bedömas från fall till fall varvid hänsyn måste tas till dels
angelägenheten av den forskning som professuren inriktas mot, dels om
kompetenta forskare finns inom inriktningen. I proposition 1981/82:106
anges att jämställdhetsaspekten bör ges hög prioritet i all forskning (s. 46—
47). Utskottet instämmer i detta uttalande. Härutöver har utskottet tillstyrkt
förslaget i propositionen om att jämställdhetsforskning skall hänföras
till den andra prioriteringsgruppen. Härigenom bör motionärernas allmänna
viljeinriktning i vad gäller tillgodoseende av jämställdhetsaspekter i
forskningen kunna tillgodoses. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1981/82:776 yrkande 5.

18 Lokaler och utrustning för forskning

I avsnittet Lokaler och utrustning för forskningssamverkan (s. 71-73)
säger sig föredragande statsrådet dela den av FOSAM framförda uppfattningen
att bristande lokaltillgång kan begränsa möjligheterna att bedriva
externfinansierad forskning. Men av det faktum att högskolorna utarbetat
färdiga lokalprogram till en sammanlagd kostnad av mellan 2000 och 2500
milj. kr. följer enligt statsrådet inte att dessa program är ett bra mått på det
reella lokalbehovet. Totalkostnaden bör i stället ses som ett samlat uttryck
för högskoleenheternas ambitionsnivå.

Statsrådet erinrar om den nya lokalplaneringsordning som infördes genom
beslut vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:92, UbU 1978/79:29,
rskr 1978/79:265) och som innebär att högskoleenheterna har fått ett ökat
ansvar för verksamheten. Lokalplaneringen bör därmed enligt statsrådet
kunna knytas fastare till planeringen av övrig verksamhet och därmed
grundas på mer realistiska förutsättningar. För att högskolornas planering
skall underlättas har regeringen begärt underlag från byggnadsstyrelsen för
den långsiktiga planeringen under den kommande tioårsperioden. De i
beslutet angivna riktpunkterna för byggnadsinvesteringar under nämnda
period bör ge en realistisk grund för investeringsplaneringen och en koncentration
på de mest angelägna behoven.

Statsrådet anser liksom FOSAM att det är angeläget att vid lokalplaneringen
också bedöma utrymmesbehovet för externfinansierad forskning.
Samtidigt framhåller han behovet av en restriktiv prövning. En huvuduppgift
för enheterna bör vara att åstadkomma ett effektivt utnyttjande av
befintliga lokalresurser. Statsrådet erinrar om det beredningsarbete som
pågår inom regeringskansliet i detta syfte. Till grund för arbetet ligger en
av byggnadsstyrelsen genomförd utredning om lokalkostnaderna i myndigheternas
budget (1981-06-16). Utredningens förslag, som översiktligt redovisats
i proposition 1981/82: 100 bilaga 12 (s. 640), syftar bl. a. till att öka
myndigheternas kostnadsmedvetande i lokalfrågor. Förslaget innebär i
princip att alla resursslag, inklusive lokalkostnader, skall bli utbytbara på
myndighetsnivå och att myndigheterna skall ges större möjligheter att
påverka sitt lokalinnehav. Utredningen konstaterar att vissa skillnader

UbU 1981/82:37

föreligger mellan högskolan och den civila statsförvaltningen i övrigt i
berört hänseende men att dessa skillnader inte torde vara av den art att inte
utredningens generella förslag skulle kunna tillämpas också på högskolan.
Anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna bör därför, sedan
återstående problem fått sin lösning, fördelas på högskolans verksamhetsanslag.
Det beredningsarbete som nu pågår inom regeringskansliet syftar
bl. a. till att lösa vissa anslagstekniska frågor samt att utveckla en teknik
att bestämma och värdera reella lokalbesparingar. Beredningen skall också,
vilket framgår av föredragande statsrådets redovisning i proposition
1981/82:106, pröva ett av UHÄ framlagt förslag rörande möjligheterna till
förhyrning av lokaler för viss externfinansierad forskning.

Enligt motion 1981/82:2234 (yrkande 6) bör högskolan få resurser för
lokaler för forskning inom forskningsramarna och ges större handlingsutrymme
inom den totala resursramen för forskning. Motionärerna anser
vidare att frågan om forskningens lokalbehov också bör ses mot bakgrunden
av behovet att stimulera byggnadsverksamheten i landet.

Utskottet erinrar om att den reform avseende lokal- och utrustningsplaneringen
vid de statliga högskoleenheterna som beslutades vid 1978/79 års
riksmöte innebär att högskoleenheterna har huvudansvaret för denna planering
på såväl kort som lång sikt. Den nya planeringsordningen, som
översiktligt har redovisats i utskottets betänkande UbU 1981/82:31, inleds
således på lokal nivå men innebär inte att högskoleenheterna har rätt att
fatta beslut t. ex. om och till vilken kostnad en investeringsåtgärd skall
vidtas. Sådana frågor avgörs fortfarande av regering och riksdag. Även om
utskottet i princip anser det angeläget att frågor rörande lokalförsörjning så
långt möjligt delegeras till högskoleenheterna finner utskottet att beslut i
fråga om genomförande av byggnadsåtgärder, bl. a. med hänsyn till de
statsfinansiella konsekvenserna, fortfarande bör avgöras på statsmaktsnivå.
Dessutom bör ytterligare erfarenheter av det nya planeringssystemet
vinnas innan ytterligare reformer övervägs. Vad gäller frågan om utnyttjandet
av befintliga lokaler och frågan om förhyrning av lokaler för viss
externfinansierad forskning pågår, som framgått av redovisningen ovan,
ett beredningsarbete med sikte på vad motionärerna efterlyser, nämligen
att öka högskoleenheternas inflytande. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/82:2234 yrkande 6.

19 Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform Under

ett nytt reservationsanslag benämnt Vissa kostnader i samband
med forsknings- och forskarutbildningsreform beräknas medel för i propositionen
föreslagna ändamål, nämligen 5605000 kr. för doktorandtjänster,
1 000000 kr. för forskningsinformation, 500000 kr. för kontakter forskareavnämare,
1000000 kr. för verksamhet med kontaktforskare, 500000 kr.

UbU 1981/82:37

för FoU-statistik, 125 000 kr. för undersökning av behovet av statistik över
forskarstuderande samt 2400000 kr. för särskilda enheter för forskning
inom primärvården och angränsande områden. Vidare beräknas 1 322000
kr. till regeringens disposition avsedda för vissa åtgärder inom forskningsområdet.

Utskottet har i det föregående under avsnitten 8 Forskningssamverkan,
10 Forskningsinformation, 13 Studiefmansiering inom forskarutbildningen
samt 14 Organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården
och socialtjänsten tillstyrkt att medel anvisas i enlighet med förslaget i
propositionen och avstyrkt motionerna 1981/82:2223 yrkande 14 om ytterligare
3 milj. kr. till viss forskningsinformation samt 1981/82:2234 yrkande
15 om ytterligare 3,7 milj. kr. till kontaktforskarverksamhet samt ytterligare
3,4 milj. kr. till doktorandtjänster. Utskottet tillstyrker nu att riksdagen
anvisar även de beräknade 1 322 000 kr. till regeringens disposition och
föreslår att anslaget förs upp med sammanlagt 12462000 kr. på riksstaten.

Under avsnittet 13 Studiefinansieringen inom forskarutbildningen har
utskottet behandlat anslaget Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret
1982/83.

20 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande en ny demokratiskt inriktad forskningspolitik
avslår motion 1981/82:2223 yrkande 5,

2. att riksdagen beträffande utredning om inrättande av tjänst som
professor med anledning av proposition 1981/82:106 samt motionerna
1981/82:2203 och 1981/82:2234 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande fleråriga medelsramar för forskningsråden
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde godkänner
vad som har förordats i proposition 1981/82:106,

4. att riksdagen beträffande fleråriga medelsramar för forskningsråd
utanför utbildningsdepartementets verksamhetsområde avslår
motion 1981/82:2223 yrkande 7,

5. att riksdagen beträffande ett system med fleråriga medelsramar
för utbildning och forskning inom högskolan avslår motion 1981/
82: 2220 yrkande 1,

6. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/
82:106 anmälts om den beräknade ekonomiska ramen för forskningsverksamhet
för budgetåret 1983/84,

7. att riksdagen beträffande utvärdering av forskning godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:106,

6 Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37

8. att riksdagen beträffande ökad kunskap om ekonomisk administration,
distribution och marknadsföring avslår motion 1981/
82:2234 yrkande 2 i denna del,

9. att riksdagen beträffande prioritering av området epidemiologi
med anledning av proposition 1981/82:106 och motion 1981/
82:2234 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

10. att riksdagen beträffande omvårdnadsforskning avslår motionerna
1981/82:992 och 1981/82:2221,

11. att riksdagen beträffande freds- och konfliktforskning avslår motion
1981/82: 2223 yrkande 1 i denna del,

12. att riksdagen beträffande ytterligare preciseringar av forskningsområdet
den offentliga sektorn avslår motion 1981/82:2223 yrkande
1 i denna del,

13. att riksdagen beträffande arbetslöshetsforskning avslår motion
1981/82:2223 yrkande 1 i denna del och yrkande 13,

14. att riksdagen beträffande jämställdhetsforskning avslår motion
1981/82:2220 yrkande 2 i denna del och 1981/82:2223 yrkande 12
i denna del,

15. att riksdagen beträffande övergripande prioriteringar i övrigt
godkänner vad som förordats i proposition 1981/82:106,

16. att riksdagen beträffande ansvar för prioriterad forskning godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:106,

17. att riksdagen beträffande fasta resurser för forskning och utbildning
i vissa språk avslår motion 1981/82:2220 yrkande 3,

18. att riksdagen beträffande öststatsforskning med anledning av
motion 1981/82: 173 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

19. att riksdagen beträffande program för forskning och utveckling
inom data- och elektronikområdet avslår motion 1981/82:2408
yrkande 11,

20. att riksdagen beträffande riktlinjer för den fortsatta långsiktiga
planeringen av forskningen inom resp. fakultetsområde godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:106,

21. att riksdagen beträffande regionalisering av forskning avslår motion
1981/82:2220 yrkande 4 i denna del,

22. att riksdagen beträffande resurser för forskning inom Umeå
högskoleregion avslår motion 1981/82:2232 yrkande 1,

23. att riksdagen beträffande resurser för forsknings- och utvecklingsarbete
rörande turismsektorn vid högskolan i Östersund
m. m. avslår motion 1981/82:2102 yrkande 1,

24. att riksdagen beträffande nya uppgifter för regionstyrelserna avslår
motion 1981/82:2234 yrkande 3,

UbU 1981/82:37

25. att riksdagen beträffande fasta basresurser till landstingskommunal
forsknings- och utvecklingsverksamhet i Jönköping avslår
motion 1981/82:1812,

26. att riksdagen beträffande riktlinjer för finansiering och utnyttjande
av dyrbar vetenskaplig utrustning godkänner vad som förordats
i proposition 1981/82: 106,

27. att riksdagen beträffande boskillnad mellan statens och privatföretagens
forskningsorganisation m.m. avslår motion 1981/
82:2223 yrkande 2 a,

28. att riksdagen beträffande författningsmässig reglering av de statliga
myndigheternas prövning av lämpligt forskningsutförande
organ avslår motion 1981/82:2220 yrkande 5 i denna del,

29. att riksdagen beträffande riktlinjer för sektorsforskningen i vad
avser programansvar och finansiellt ansvar samt riktlinjer för
sektorsorganen och högskolan i vad avser samverkan om och
planering av forskning med avslag på motionerna 1981/82:2069
yrkande 6 och 1981/82:2220 yrkande 5 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1981/82:106,

30. att riksdagen beträffande principer för kostnadstäckning och
kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet godkänner vad som
förordats i proposition 1981/82:106,

31. att riksdagen beträffande uttalande om behovet av viss forskningssamverkan
vid universitetet i Lund avslår motion 1981/
82: 1134 yrkande 1,

32. att riksdagen beträffande förbud mot privat uppdragsforskning
för forskare i statlig tjänst avslår motion 1981/82:2223 yrkande
2 c,

33. att riksdagen beträffande tjänster som adjungerad professor godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82: 106,

34. att riksdagen beträffande adjungerade forskare avslår motion
1981/82:2234 yrkande 4,

35. att riksdagen beträffande förslag om kommuners och organisationers
forskningssamverkan avslår motion 1981/82:2223 yrkandena
9 och 10,

36. att riksdagen beträffande kontaktforskarverksamhet med avslag
på motion 1981/82:2234 yrkande 5 godkänner vad som förordats
i proposition 1981/82: 106,

37. att riksdagen beträffande uttalande om avtal för kontaktforskarverksamheten
avslår motion 1981/82:2220 yrkande 5 i denna del,

38. att riksdagen beträffande forskningsrådens övergång till s. k. definitiva
anslag avslår motion 1981/82:2223 yrkande 6,

39. att riksdagen beträffande ett system med täckningsanslag för
forskningsråden avslår motion 1981/82:2234 yrkande 7,

UbU 1981/82:37

40. att riksdagen beträffande riktlinjer för inrättande av forskartjänster
vid forskningsråd med avslag på motion 1981/82:2234 yrkande
9 godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:106,

41. att riksdagen beträffande förordnandetiden för huvudsekreterare
i forskningsråd med anledning av proposition 1981/82:106 och
motion 1981/82:2234 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

42. att riksdagen beträffande ansvar för och utbyggnad av statistik
över forsknings- och utvecklingsarbete godkänner vad som har
förordats i proposition 1981/82:106.

43. att riksdagen beträffande uttalande om statistik över forskningsresurserna
på institutionsnivå avslår motion 1981/82:2234 yrkande
10,

44. att riksdagen beträffande direktövergång från gymnasieskolan
till högskolan avslår motionerna 1981/82:2069 yrkande 2 och
1981/82:2220 yrkande 6,

45. att riksdagen beträffande fördjupningsstudier och självständigt
arbete inom den grundläggande högskoleutbildningen avslår motionerna
1981/82: 2069 yrkande 3 samt 1981/82:2220 yrkandena 7
och 8,

46. att riksdagen beträffande återinförande av filosofie kandidatexamen
avslår motion 1981/82: 2069 yrkande 4,

47. att riksdagen beträffande former för lektorsutbildning som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. att riksdagen beträffande ändring av reglerna för allmän och
särskild behörighet för forskarutbildning avslår motion 1981/
82: 2220 yrkande 9,

49. att riksdagen beträffande lämplighetsbedömning för antagning
till forskarutbildning med avslag på motionerna 1981/82:2223
yrkande 3 och 1981/82:2233 godkänner vad som har förordats i
proposition 1981/82: 106,

50. att riksdagen beträffande handledning av forskarstuderande avslår
motion 1981/82:2220 yrkande 10,

51. att riksdagen beträffande mellanexamen avslår motionerna 1981/
82:2069 yrkande 5 och 1981/82: 2220 yrkande 12,

52. att riksdagen beträffande omdömen om doktorsavhandlingar
m. m. med anledning av proposition 1981/82: 106 och motionerna
1981/82:2223 yrkande 4 och 1981/82:2234 yrkande 11 samt med
avslag på motion 1981/82:2220 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

53. att riksdagen beträffande tillgodoräknande av doktorsexamen i
förtjänsthänseende med avslag på motion 1981/82:2220 yrkande
15 i denna del lägger till handlingarna vad som har anförts i
proposition 1981/82:106,

UbU 1981/82:37

54. att riksdagen beträffande ledigkungörande av lektorstjänster
med anledning av motion 1981/82:2220 yrkande 15 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfort,

55. att riksdagen beträffande ytterligare medel till de konstnärliga
högskolorna avslår motion 1981/82:2223 yrkande 8,

56. att riksdagen beträffande sociala förmåner m. m. för innehavare
av utbildningsbidrag för doktorander avslår motionerna 1981/
82:2220 yrkande 13 och 1981/82: 2234 yrkande 13,

57. att riksdagen beträffande åldersgräns för innehav av utbildningsbidrag
för doktorander med anledning av proposition 1981/
82:106 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

58. att riksdagen beträffande koppling mellan innehav av utbildningsbidrag
och arvodestjänst som assistent med avslag på motion
1981/82:2220 yrkande 14 i denna del godkänner vad som har
förordats i proposition 1981/82: 106,

59. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i proposition 1981/
82: 106 har förordats om utbildningsbidrag för doktorander,

60. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:106 och med
avslag på motion 1981/82:2234 yrkande 14 till Utbildningsbidrag
för doktorander för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 90432000 kr.,

61. att riksdagen beträffande inrättande av nya amanuenstjänster
och avveckling av nuvarande amanuens- och assistenttjänster
med avslag på motion 1981/82:2234 yrkande 12 i denna del
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/82:106,

62. att riksdagen beträffande inrättandet av doktorandtjänster med
anledning av proposition 1981/82: 106 och motion 1981/82:2234
yrkande 12 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

63. att riksdagen beträffande förordnande på viss arvodestjänst avslår
motion 1981/82:2220 yrkande 14 i denna del.

64. att riksdagen beträffande ytterligare medel till doktorandtjänster
avslår motion 1981/82:2234 yrkande 15 i denna del,

65. att riksdagen beträffande anställningstrygghet m.m. för vissa
forskare inom högskolan avslår motion 1981/82:2223 yrkande 11,

66. att riksdagen beträffande uttalande om utbyggnad av faltstationen
i Vilhelmina avslår motion 1981/82:2232 yrkande 2,

67. att riksdagen beträffande organisation av försöksverksamheten
med viss forskning inom primärvården samt finansiering av denna
verksamhet med avslag på motion 1981/82:2222 godkänner
vad som har förordats i proposition 1981/82:106,

68. att riksdagen beträffande tidpunkten för inrättande av en tjänst
som professor i socialt arbete godkänner vad som har förordats i
proposition 1981/82: 106,

Kartong: S. 85, mom. 60 rad 3 Står: 1981/82 under Rättat-till: 1982/83 under

UbU 1981/82:37

69. att riksdagen beträffande uttalande om primärvårdsforskning
m.m. avslår motionerna 1981/82:2071 och 1981/82:2220 yrkande
2 i denna del,

70. att riksdagen beträffande forskning inom försvarssektorn avslår
motion 1981/82:2223 yrkande 2 b,

71. att riksdagen beträffande åtgärder för att utveckla en svensk
gasteknologi avslår motion 1981/82:770,

72. att riksdagen beträffande inrättandet av ett torvforskningscentrum
i Umeå och Luleå avslår motion 1981/82:2232 yrkande 3,

73. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1981/
82:106 har anmälts om jämställdhetsforskningen,

74. att riksdagen beträffande åtgärder för att stimulera kvinnoforskning
m.m. avslår motionerna 1981/82:776 yrkande 7, 1981/
82:1005 och 1981/82:2223 yrkande 12 i denna del,

75. att riksdagen beträffande regler för tillsättning av tjänster med
hänsyn till jämställdhetsaspekten avslår motion 1981/82:776 yrkande
6,

76. att riksdagen beträffande inrättande vid universitets- och högskoleämbetet
av en rådgivande nämnd för tjänstetillsättningsärenden
avslår motion 1981/82:420,

77. att riksdagen beträffande benämning av professurer med hänsyn
till jämställdhetsaspekten avslår motion 1981/82:776 yrkande 5,

78. att riksdagen beträffande ett nytt system för lokalförsörjningen
inom högskolan avslår motion 1981/82:2234 yrkande 6,

79. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:106 och med
avslag på motionerna 1981/82:2223 yrkande 14 och 1981/82:2234
yrkande 15 i denna del till Vissa kostnader i samband med
forsknings- och forskarutbildningsreform för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
12462000 kr.

Stockholm den 27 maj 1982

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh
(s), Birgitta Rydle (m). Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva
Annerstedt (fp), Iris Mårtensson (s) och Sigvard Persson (c).

UbU 1981/82:37

Reservationer

1. Program för forskning och utveckling inom data- och elektronikområdet
m.m. (mom. 19 och 20)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”resp. fakultetsområde” bort ha följande lydelse:

När det gäller förslagen från UHÄ:s referensgrupp om utbyggnad av
forskartjänster i högskolan anser utskottet det angeläget att en utbyggnad
sker men instämmer i de synpunkter som förs fram av utbildningsministern
i 1982 års budgetproposition om att till en böljan rörliga medel bör utgå i
stället för att redan nu besätta fasta tjänster. Samtidigt som behovet av
snabba insatser för att stärka forskningsverksamheten är stort är det med
den brist på kompetens inom data- och elektronikområdet som nu råder
svårt att besätta tjänster med permanent inriktning. Man bör därför sträva
efter att i ett inledningsskede utnyttja gästforskare och knyta forskare
inom industrin till högskolan.

Det saknas i dag enligt utskottets uppfattning ett sammanhållet program
för forskning och utveckling inom data- och elektronikområdet. Inom STU
har gjorts program för vissa delområden och ytterligare underlag tas fram
bl. a. inom forskningsrådsnämnden och UHÄ:s referensgrupp. Enligt utskottets
mening bör, när ett samlat underlag föreligger, ett samlat program
för satsningar på forskning och utveckling inom data- och eiektronikområdet
redovisas. Därvid är det inte minst viktigt med en profilering
mellan olika högskoleorter så att resurserna koncentreras och utnyttjas
optimalt. Vad utskottet nu har anfört om ett sammanhållet program för
forskning och utveckling inom data- och elektronikområdet bör av riksdagen
ges regeringen till känna.

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till något särskilt uttalande
med anledning av vad föredragande statsrådet anfört om den långsiktiga
utvecklingen av högskolans forskning.

dets att utskottets hemställan under 19 och 20 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen beträffande program för forskning och utveckling
inom data- och elektronikområdet med bifall till motion 1981/
82:2408 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20. att riksdagen beträffande riktlinjer för den fortsatta långsiktiga
planeringen av forskningen inom resp. fakultetsområde i övrigt
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/82:106,

UbU 1981/82:37

2. Riktlinjer för sektorsforskningen i vad avser programansvar och finansiellt
ansvar samt riktlinjer för sektorsorganen och högskolan i vad avser
samverkan om och planering av forskning (mom. 29)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 bötjar ”Utskottet
anser” och på s. 38 slutar ”av forskning” bort ha följande lydelse:

Sveriges forskningsresurser måste koncentreras. Detta är enligt utskottets
uppfattning särskilt viktigt i ett litet land som Sverige.

Under 1960- och 1970-talen har den s.k. sektorsforskningen vuxit i
omfattning. Det finns i dag ett antal organ för särskilda slag av problemorienterad
sektorsforskning inom den offentliga sektorn. Styrelsen för
teknisk utvecking (STU) under industridepartementet, försvarets forskningsanstalt
(FOA) under försvarsdepartementet och statens råd för byggnadsforskning
under bostadsdepartementet kan nämnas som exempel.

Delar av sektorsforskningen är av mycket hög standard. Skilda förhållanden
medverkar emellertid som påpekas i motion 1981/82:2018 till att
många andra satsningar på sektorsforskning inte ger det utbyte som skulle
kunnat uppnås om medlen i stället kanaliseras till universitet och högskolor.

En olägenhet med sektorsforskningen är, som utskottet ser det, att den
är svår att överblicka. Sektorsforskningen medför att forskningens tillgänglighet
och offentlighet minskar såväl för allmänheten som, vilket är än
viktigare, för forskarsamhället utanför sektorsinstitutionen. Därmed minskar
möjligheten att bedöma forskningens värde. De avvägningar som låg
till grund för beslutet om forskningsinsatsen riskerar vid en bedömning att
prägla utvärderingen. Internationella kontakter och därmed sammanhängande
prövning av resultaten förekommer i liten utsträckning.

Mot den skisserade bakgrunden anser utskottet att delar av den nu
sektorsbaserade forskningen måste föras över till högskolan. Genom att
statliga myndigheter beställer forskning av universitet och högskolor skapas
en naturlig kanal för samhällsanknytning. Dessutom får högskolan
större möjligheter att anställa kvalificerade forskare. Vidare säkras samspelet
mellan den tillämpade forskningen och grundforskningen. Idéer från
den senare kan ge incitament till nya metoder och infallsvinklar medan
frågeställningar inom den tillämpade sektorn kan berika och stimulera
grundforskning.

Utskottet instämmer således med i vad som anförs i motionerna 1981/
82:2069 (med motivering i 1981/82:2018) och 1981/82:2220. Utskottet har
dock förståelse för om regeringen inte hinner genomföra en överföring av
resurser från sektorsorganen till högskolan redan i budgetpropositionen
1982/83:100, så som begärs i motionerna, men det bör ändå finnas möjligheter
att i budgetpropositionen göra vissa förändringar i förhållande till
fördelningen av medel mellan sektorsorganen och högskolan budgetåret

UbU 1981/82:37

1983/84. Enligt utskottets uppfattning bör förslag om sådana överföringar
lämnas även i kommande års budgetpropositioner. I samband med nästa
forskningspolitiska proposition bör regeringen, på grundval av resultaten
av det planeringsarbete som högskolan och sektorsorganen nu skall inleda,
lägga fram ett samlat program för hur en bättre balans skall skapas mellan
resurser till sektorsforskning och resurser till forskning inom högskolan.
Då får också beslut tas om hur ansvaret för den sektoriella forskningen och
den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden motiverad av sektorsforskningen
skall fördelas.

I vad gäller särskilt social forskning anser utskottet att regeringen inför
nästa års budgetproposition bör pröva en överföring av medel från socialdepartementets
huvudtitel avsedda att disponeras av delegationen för social
forskning till utbildningsdepartementets huvudtitel under anslagen till
humanistisk-samhällsvetenskapliga och medicinska forskningsråden.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1981/82:2069 yrkande 6 och 1981/82:2220 yrkande 5 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen beträffande riktlinjer för sektorsforskningen i vad
avser programansvar och finansiellt ansvar samt riktlinjer för
sektorsorganen och högskolan i vad avser samverkan om och
planering av forskning med anledning av proposition 1981/82:106
samt motionerna 1981/82:2069 yrkande 6 och 1981/82:2220 yrkande
5 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Kontaktforskarverksamhet (mom. 36)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 böijar ”Utskottet
har” och på s. 43 slutar ”och forskarutbildningsreform” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att de i propositionen föreslagna principerna för kontaktforskarverksamheten
bör gälla. Då utskottet i likhet med motionärerna
anser att verksamheten har stor betydelse speciellt för olika organisationer
- inte minst löntagarorganisationerna - och för mindre företag är det
enligt utskottets uppfattning viktigt att verksamheten verkligen kan spridas
över hela landet och att fler får möjlighet att delta. Utskottet, som godtar
förslaget i propositionen att företag, företagsstödjande organ m.fl. skall
bidra med medel till verksamheten, anser att de i propositionen föreslagna
medlen för statens bidrag inte är tillräckliga. Riksdagen bör därför med
bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 5 och yrkande 15 i denna del anvisa

UbU 1981/82:37

3,7 milj. kr. mer än vad som beräknas i propositionen för budgetåret 1982/
83 samt ge dessa utskottets synpunkter till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. att riksdagen beträffande kontaktforskarverksamhet med bifall
till motion 1981/82:2234 yrkande 5 och med anledning av proposition
1981/82:106 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Riktlinjer för inrättande av forskartjänster vid forskningsråd (mom. 40)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtenson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”vid forskningsråd” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det skäl för att i större utsträckning än
f. n. tillämpa tidsbegränsade förordnanden på forskartjänster i syfte att låta
forskningsrådens resurser förbli rörliga. Utskottet anser dock i likhet med
motionärerna att konsekvenserna av förslaget i propositionen om begränsning
av forskningsrådens rätt att inrätta högre tjänster inte är tillräckligt
belysta. Som påpekas i motionen kan bl. a. svårigheter uppstå att behålla
kompetenta forskare inom landet. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 9 avslår
propositionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. att riksdagen beträffande riktlinjer för inrättande av forskartjänster
vid forskningsråd med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande
9 avslår proposition 1981/82:106,

5. Fördjupningsstudier och självständigt arbete inom den grundläggande
högskoleutbildningen, återinförande av filosofie kandidatexamen samt ändring
av reglerna för allmän och särskild behörighet för forskarutbildning
(mom. 45, 46 och 48)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 böljar ”Med anledning”
och slutar ”och 8” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning går det inte att dra en gräns mellan grundläggande
högskoleutbildning samt forskarutbildning och forskning. För en
kvalitativt god grundutbildning krävs samspel med forskningen. Grundutbildningen
utgör i sin tur rekryteringsbas för forskarutbildning och forskning.
Det är enligt utskottets uppfattning betydelsefullt att de studerande

UbU 1981/82:37

får möjlighet att tränga på djupet inom några ämnesområden, att de får
stifta bekantskap med aktuell forskning och forskningsmetodik samt att de
får träna upp ett vetenskapligt och kritiskt synsätt. Därför bör enligt
utskottets mening ett självständigt arbete krävas för högskoleexamen. Ett
riktmärke bör vara att det på studieväg om minst 120 poäng bör ingå ett
självständigt arbete om minst 10 poäng. Examen från allmän, lokal eller
individuell utbildningslinje eller examen grundad på enstaka kurser bör
innehålla fördjupningsstudier utöver 20-poängsnivån. Vidare bör filosofie
kandidatexamen införas för det förutvarande filosofiska fakultetsområdet.

Vad utskottet har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1981/
82:2069 yrkandena 3 och 4 samt 1981/82: 2220 yrkandena 7 och 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 böijar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör enligt utskottets uppfattning uttala att ett grundläggande
krav för antagning till forskarstudier bör vara fullständig grundläggande
utbildning om minst 120 poäng med minst 60 poäng i det aktuella ämnet.
De allmänna och särskilda behörighetskraven för antagning till forskarstudier
bör ändras i enlighet med vad utskottet nu anfört.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1981/
82:2220 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 45, 46 och 48 bort ha följande
lydelse:

45. att riksdagen beträffande fördjupningsstudier och självständigt
arbete inom den grundläggande högskoleutbildningen med bifall
till motionerna 1981/82:2069 yrkande 3 samt 1981/82:2220 yrkandena
7 och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

46. att riksdagen beträffande återinförande av filosofie kandidatexamen
med bifall till motion 1981/82:2069 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. att riksdagen beträffande ändring av reglerna för allmän och
särskild behörighet för forskarutbildning med bifall till motion
1981/82:2220 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

6. Lämplighetsbedömning för antagning till forskarutbildning (mom. 49)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 56 börjar ”När det” och
på s. 57 slutar ”och 1981/82:2233” bort ha följande lydelse:

UbU 1981/82:37

Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1981/82:2233 om att
det är olämpligt att låta handledarna få ett så avgörande inflytande över
vem som skall antas till forskarutbildning. Det bör enligt utskottets mening
i stället finnas sådana bestämmelser om allmän och särskild behörighet att
de som uppfyller kraven i dessa bestämmelser också har goda utsikter att
lyckas med sina forskarstudier. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:2223 yrkande 3
och 1981/82:2233 avslår proposition 1981/82:106 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. att riksdagen beträffande lämplighetsbedömning för antagning
till forskarutbildning med bifall till motionerna 1981/82:2223 yrkande
3 och 1981/82:2233 avslår proposition 1981/82:106,

7. Handledning av forskarstuderande (morn. 50)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar ”Med instämmande”
och slutar ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i föredragande statsrådets bedömning att det inte är
möjligt att standardisera eller med strikta bestämmelser fastlägga hur forskarhandledning
skall gestalta sig. När det gäller handledningens omfattning,
anser emellertid utskottet att regeringen som riktmärke bör fastslå att
varje doktorand som ett genomsnitt för forskarutbildningstiden skall ha
rätt till fyra till sex timmars handledning i månaden - individuellt eller
tillsammans med eventuell medförfattare till avhandlingen.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1981/
82:2220 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande lydelse:

50. att riksdagen beträffande handledning av forskarstuderande med
bifall till motion 1981/82:2220 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Mellanexamen (mom. 51)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 58 börjar ”1 det” och
slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Dagens forskarutbildning är i många fall ensidigt inriktad mot en renodlad
universitetskarriär. Den förhållandevis långa studietiden kan verka
avskräckande för en del. Alla forskarstuderande har inte behov av en
fullständig forskarutbildning. Många önskar en kortare påbyggnad inriktad
mot karriär utanför högskoleväsendet.

UbU 1981/82:37

Mellanexamen/specialistexamen bör bygga på ordinarie doktorandkurser
kombinerade med specialkurser samt en avhandling av mindre
omfattning i vilken självständigt arbete redovisas. Utskottet anser att den
föreslagna examen skall betraktas som ett slutmål och inte utgöra en etapp
i utbildning för doktorsexamen. Om mellanexamen likställs med en etapp i
utbildningen för doktorsexamen finns enligt utskottets mening risk att
studietiden för dem som avser avlägga doktorsexamen kommer att förlängas.
Utskottet ansluter sig till Andrénska kommitténs förslag att examen
bör benämnas licentiatexamen.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1981/
82:2069 yrkande 5 och 1981/82:2220 yrkande 12 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 51 bort ha följande lydelse:

51. att riksdagen beträffande mellanexamen med bifall till motionerna
1981/82:2069 yrkande 5 och 1981/82:2220 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Omdömen om doktorsavhandlingar m. m. (mom. 52)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 59 bötjar ”Vidare
föreslår” och slutar ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser vidare att den ordning som finns i dag, med betygen
godkänd eller icke godkänd, bör ersättas av en ordning med graderade
betyg så som föreslås i motion 1981/82:2220. Avhandling bör således i
fortsättningen betygsättas som väl godkänd, godkänd eller underkänd.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1981/82:2220 yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. att riksdagen beträffande omdömen om doktorsavhandlingar
m.m. med bifall till motion 1981/82:2220 yrkande 11 samt med
anledning av proposition 1981/82: 106 och motionerna 1981/
82:2223 yrkande 4 och 1981/82:2234 yrkande 11 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Medelsberäkningen under Utbildningsbidrag för doktorander (mom.
60)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 66 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 67 slutar ”yrkande 14” bort ha följande lydelse:

UbU 1981/82:37

Utskottet instämmer med föredragande statsrådet och motionärerna i att
det är önskvärt med en stegvis utbyggnad av resurserna för forskarutbildning.
Utskottet anser dock att förslaget i propositionen inte torde innebära
någon reell förstärkning av resurserna för studiefinansieringen av forskarutbildningen.
Därför bör riksdagen under anslaget Utbildningsbidrag för
doktorander anvisa 6,6 milj. kr. utöver vad som beräknats i proposition
1981/82: 106 för att bekosta ca 100 utbildningsbidrag utöver det i propositionen
beräknade antalet utbildningsbidrag.

dels att utskottets hemställan under 60 bort ha följande lydelse:

60. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 14 och
med anledning av proposition 1981/82:106 till Utbildningsbidrag
för doktorander för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 97032000 kr.,

11. Ytterligare medel till doktorandtjänster (mom. 64)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 69 böljar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med föredragande statsrådet och motionärerna i att
det är önskvärt med en stegvis utbyggnad av resurserna för forskarutbildning.
Utskottet anser dock att förslaget i propositionen inte torde innebära
någon reell förstärkning av resurserna för studiefinansieringen av forskarutbildningen.
Därför bör riksdagen under det nya anslaget Vissa kostnader
i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform anvisa 3,4 milj.
kr. utöver vad som beräknats i proposition 1981/82:106 för att bekosta 25
doktorandtjänster utöver de i propositionen föreslagna 48 tjänsterna.

dels att utskottets hemställan under 64 bort ha följande lydelse:

64. att riksdagen beträffande ytterligare medel till doktorandtjänster
med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 15 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Medelsberäkningen under Vissa kostnader i samband med forskningsoch
forskarutbildningsreform (mom. 79)

a) Under förutsättning av bifall till reservation 3

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”på riksstaten” bort ha följande lydelse:

UbU 1981/82:37

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts i reservation 3 att
riksdagen med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 15 i denna del
anvisar 3,7 milj. kr. utöver vad som beräknats i proposition 1981/82:106
för kontaktforskarverksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt anvisar de medel som beräknats i
propositionen under anslaget Vissa kostnader i samband med forskningsoch
forskarutbildningsreform och att anslaget förs upp med sammanlagt
(12462000 + 3700000 =) 16162000 kr. på riksstaten.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2234 yrkande 15 i
denna del och proposition 1981/82:106 samt med avslag på motion
1981/82: 2223 yrkande 14 till Vissa kostnader i samband med
forsknings- och forskarutbildningsreform för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
16162000 kr.

b) Under förutsättning av bifall till reservation II

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”på riksstaten” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförts i reservation 11
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 15 i denna del
anvisar 3,4 milj. kr. utöver vad som beräknats i proposition 1981/82:106
för doktorandtjänster.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. att riksdagen med anledning av motion 1981/82:2234 yrkande 15 i
denna del och proposition 1981/82:106 samt med avslag på motion
1981/82:2223 yrkande 14 till Vissa kostnader i samband med
forsknings- och forskarutbildningsreform för budgetåret 1982/83
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
15862000 kr.

c) Under förutsättning av bifall till reservationerna 3 och II

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Iris Mårtensson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”på riksstaten” bort ha följande lydelse:

UbU 1981/82:37

Utskottet föreslår vidare med hänvisning till vad som anförts i reservation
11 att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 15 i denna
del anvisar 3,4 milj. kr. utöver vad som beräknats i proposition 1981/
82:106 för doktorandtjänster.

Utskottet föreslår slutligen att riksdagen i övrigt anvisar de medel som
beräknats i propositionen under anslaget Vissa kostnader i samband med
forsknings- och forskarutbildningsreform och att anslaget förs upp med
sammanlagt (12 462 000 + 3 700 000 + 3 400 000 =) 19 562 000 kr. på riksstaten.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2234 yrkande 15 i
denna del, med anledning av proposition 1981/82:106 samt med
avslag på motion 1981/82:2223 yrkande 14 till Vissa kostnader i
samband med forsknings- och forskarutbildningsreform för budgetåret
1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 19562000 kr.

Särskilt yttrande

Direktövergång från gymnasieskolan till högskolan (mom, 44)

Hans Nyhage (m), Jörgen Ullenhag (fp). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m) och Ylva Annerstedt (fp) anför:

Som framgår av propositionen och utskottets betänkande gäller fr. o. m.
den 1 juli 1982 nya regler i fråga om direktövergång från gymnasieskolan
till högskolan. Minst en tredjedel av antagningsplatserna på flertalet av de
allmänna utbildningslinjerna skall då avse direktövergång.

Vi har inga invändningar mot att utskottet avstyrker förslaget i motion
1981/82:2220 om höjning av den s.k. garantin för direktövergång från
gymnasieskolan till högskolan redan till hösten 1982. Emellertid vill vi med
detta särskilda yttrande framföra vår uppfattning att omfattningen av direktövergång
i ett nästa steg skall öka ytterligare. Hur långt man då skall gå
blir beroende på erfarenheterna av nästa års antagning.

UbU 1981/82:37 Bilagal

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1981/82:3 y

över viss del av proposition 1981/82:106 om forskning m. m., jämte
motioner

Till utbildningsutskottet

Genom beslut den 1 april 1982 har utbildningsutskottet hemställt om
socialförsäkringsutskottets yttrande över dels proposition 1981/82:106 om
forskning m. m. såvitt avser avsnittet Studiefmansieringen inom forskarutbildningen,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1981/82:2220 yrkande 13 av Gösta Bohman m. fl., 1981/82:2223 yrkande 11
av Lars Werner m. fl. och 1981/82:2234 yrkande 13 av OlofPalmem.fl.

Socialförsäkringsutskottet får anföra följande.

Den studerandegrupp varom nu är i fråga är doktorander med utbildningsbidrag.
Sådant utbildningsbidrag infördes fr. o. m. den 1 juli 1976
och utgår till studerande i forskarutbildning. För heltidsstudier kan det
beviljas för högst fyra år sammanlagt men endast för ett år i taget. Såvitt
avser socialförsäkringsförmåner innebär gällande bestämmelser följande.

Doktoranden har under vissa villkor rätt att behålla sitt utbildningsbidrag
även under sjukdom som inträffar under studietiden. Villkoren för att
få behålla bidraget är huvudsakligen desamma som för studerande med
studiemedel. Den studerande skall vara helt oförmögen att bedriva studier.
För att få behålla bidraget skall den studerande ha bedrivit studier under
någon del av det kalenderhalvår då sjukdomen inträffar. För det första
kalenderhalvåret gäller också att studierna skall ha påbörjats. Under två på
varandra följande kalenderhalvår kan doktoranden, med rätt till utbildningsbidrag,
inte vara sjuk mer än sex månader om inte särskilda skäl
föreligger. Utbildningsbidraget kan också utgå för sjukdom som omfattar
ett helt kalenderhalvår under förutsättning att doktoranden föregående
termin bedrev studier vid läroanstalt där statligt studiestöd kan utgå.

Under vissa förutsättningar kan utbildningsbidrag utgå för ytterligare
högst ett bidragsår. Det gäller t. ex. om den studerande på grund av
sjukdom under en längre tid varit oförmögen att bedriva studier. Doktorander
med utbildningsbidrag har rätt att kvarstå i sin tidigare sjukpenninggrundande
inkomst. Skulle sjukpenning utgå under sjukdom, minskas
utbildningsbidraget med ett belopp som motsvarar sjukpenningen.

Vad sedan gäller föräldraförsäkringen har doktoranden fr. o. m. den 1
juli 1979 rätt att behålla utbildningsbidraget vid ledighet i samma omfattning
som enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt
till föräldrapenning. Sådan rätt till föräldrapenning utgår dels som föräldrapenning
i samband med barns födelse under högst etthundraåttio dagar
sammanlagt för föräldrarna, dels som särskild föräldrapenning under

7 Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37 Bilaga 1

högst etthundraåttio dagar sammanlagt för föräldrarna och dels som föräldrapenning
för tillfällig vård av barn under högst sextio dagar per barn
och år för föräldrarna sammanlagt. Vidare kan utbildningsbidrag utgå för
ytterligare högst ett bidragsår om den studerande varit ledig och berättigad
till föräldrapenning. Slutligen gäller liksom för sjukpenning att har föräldrapenning
utgått till den studerande så minskas utbildningsbidraget
med motsvarande belopp.

Lagen om arbetsskadeförsäkring gäller inte för denna kategori studerande.

Utbildningsbidragen räknas slutligen fr. o. m. den 1 januari 1977 som
pensionsgrundande inkomst för ATP.

Studiestödsutredningen tillkallades år 1975 med uppgift att utreda det
studiesociala stödet. I tilläggsdirektiv har utredningen vidare fått i uppdrag
att bl. a. redovisa förslag avseende de studerandes försäkringsskydd
och de handikappade elevernas studiesociala situation.

Resultatet av utredningens arbete i sistnämnda avseende har redovisats
i betänkandet (Ds U 1981:11) Studiestöd.

I betänkandet läggs fram olika förslag i syfte att förbättra socialförsäkringsförmånerna
för de studerande. Vad gäller sjukförsäkringen föreslås
en modell för studerande med studiemedel som enligt utredningens mening
kan anpassas till doktorander med utbildningsbidrag. Förslaget innebär
bl. a. att den studerande får rätt att behålla sitt studiestöd under
sjukdom som inträffar under studietiden och att sjukdomen kan pågå hela
den studietid för vilken studiestödet är beviljat. Förslaget innebär således
en förbättring för de långtidssjuka.

Beträffande arbetsskadeförsäkringen föreslås en utvidgning av lagen
om arbetsskadeförsäkring i syfte att ge de studerande samma skydd som
förvärvsarbetande har vid arbetsskada. Försäkringen, som föreslås omfatta
även doktorander med utbildningsbidrag, skulle ge dessa skydd vid
arbetsskada genom olycksfall eller annan skadlig inverkan samt genom
smitta som inträffat i samband med utbildningen. Resor till och från
undervisningsstället skulle också omfattas av försäkringen.

Betänkandet är föremål för remissbehandling.

I proposition 1981/82:106 behandlas inte frågan om sociala förmåner för
doktorander med utbildningsbidrag.

I motion 2220 av Gösta Bohman m. fl. anförs att utbildningsbidragen i
dag inte tillförsäkrar de forskarstuderande samma sociala förmåner som
doktorandtjänst berättigar till i vad avser sjukersättning, ATP-poäng etc.
Motionärerna begär därför ett tillkännagivande om att regeringen bör
föranstalta om regelförändringar i syfte att i nämnda hänseende jämställa
innehavare av utbildningsbidrag med innehavare av statligt reglerad
tjänst.

UbU 1981/82:37 Bilagal

Motionärerna i motion 2223 av Lars Werner m. fl. hemställer om förslag
om åtgärder i syfte att ge forskare inom högskolan, finansierade med
externa medel, anställningstrygghet och samma rätt till sjuk- och föräldraledighet
som andra statligt anställda.

Motionärerna i motion 2234 av Olof Palme m. fl. anser att de sociala
trygghetsfrågorna vid arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet etc. är otillfredsställande
lösta med det i propositionen föreslagna systemet som i
huvudsak innebär en kombination av utbildningsbidrag och begränsad
deltidstjänst. De begär en översyn av reglerna varvid bör prövas möjligheten
att ta bort kopplingen med AMU-bidragen när det gäller samordningen
med den allmänna försäkringen och i stället behandla utbildningsbidragen
som inkomst av tjänst.

Utskottet konstaterar inledningsvis att frågor om sociala förmåner för
statligt anställda och om arbetslöshet inte faller inom utskottets ämnesområde.
Utskottet yttrar sig därför inte över motionerna såvitt de berör
sådana frågor.

Utskottet konstaterar vidare att studerande som uppbär utbildningsbidrag
för doktorander har i princip likvärdiga föräldraförsäkringsförmåner
som förvärvsarbetande genom att de får behålla utbildningsbidraget under
hela föräldraledigheten och vidare har möjlighet att få bidrag ytterligare ett
bidragsår. Utbildningsbidrag för doktorander är vidare pensionsgrundande
inkomst och ger rätt till ATP-förmåner.

I ovannämnda betänkande av studiestödsutredningen föreslås vissa förbättringar
för studerande i vad avser bl. a. skyddet vid sjukdom. Nuvarande
bestämmelser ger doktorander/studerande med studiemedel rätt att
behålla utbildningsbidraget/studiestödet under längst sex månader sammanlagt
under två på varandra följande terminer. I betänkandet föreslås
att studerande med studiemedel får rätt att behålla sitt studiestöd under
hela den studietid för vilken studiestödet är beviljat och detta förslag kan
enligt utredningen även anpassas till doktorander med utbildningsbidrag.
Vidare föreslår utredningen en utvidgning av lagen om arbetsskadeförsäkring
i syfte att ge de studerande samma skydd som förvärvsarbetande har
vid arbetsskada.

Utredningens förslag — vilket i huvudsak tillgodoser de nu behandlade
yrkandena i motionerna 2220 och 2234 i den mån de inte redan är tillgodosedda
genom gällande bestämmelser — är nu föremål för behandling
inom regeringskansliet. Utskottet förutsätter att regeringen skyndsamt förelägger
riksdagen förslag i ärendet. Motionerna bör enligt utskottets
mening därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 april 1982
På socialförsäkringsutskottets vägnar

SVEN ASPLING

UbU 1981/82:37 BilagaI

100

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Margareta
Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström
(s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Elis Andersson (c), Ulla
Johansson (s), Arne Lindberg (c), Siri Häggmark (m), Nils-Olof Gustafsson
(s) och Kerstin Sandborg (fp).

UbU 1981/82:37 Bilaga 2 101

Socialutskottets yttrande
1981/82:3y

om forskning m. m. (prop. 1981/82:106 i vissa delar jämte
motioner)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har hemställt om yttrande av socialutskottet över
dels proposition 1981/82:106 om forskning m. m., såvitt avser följande
avsnitt i bilaga 1 (utbildningsdepartementet) vid propositionen, nämligen
avsnittet Resurser för klinisk medicinsk forskning (s. 115—119) och Organisation
och finansiering av viss forskning inom primärvården och socialtjänsten
(s. 151 — 158) samt till sistnämnda avsnitt knutna moment 18 i
hemställan (s. 168), dels följande med anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen motion 1981/82:2222 av Christina Rogestam m. fl. (c,
m, fp) samt motion 1981/82:2232 av Georg Andersson m. fl. (s), såvitt
avser yrkande 2.

De i ärendet aktuella motionsförslagen har anknytning till vad som
anförs i avsnittet Organisation och finansiering av viss forskning inom
primärvården och socialtjänsten.

1. Resurser för klinisk medicinsk forskning

I avsnittet redovisas inledningsvis hur staten och sjukvårdshuvudmän
genom läkarutbildningsavtal samarbetar beträffande läkarutbildning och
medicinsk forskning vid kommunala undervisningssjukhus samt viss kritik
som framförts mot den nuvarande ordningen för denna samverkan.

Härefter redovisar föredragande departementschefen sin syn på samarbetet
mellan staten som huvudman för utbildning och forskning och sjukvårdshuvudmännen
som ansvariga för sjukvården.

I överensstämmelse med vad föredragande departementschefen härvid
anför vill utskottet framhålla att den grundläggande principen är riktig att,
när det gäller läkarutbildning och medicinsk forskning, staten replierar på
sjukvårdshuvudmännens resurser.

I propositionen påpekas att formerna för samverkan mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen beträffande användning av de resurser, som fördelas
enligt läkarutbildningsavtalen, bör uppmärksammas.

Enligt utskottets mening bör man, som föredragande departementschefen
förordar, inrikta sig på att förbättra möjligheterna för parterna på den
statliga och den kommunala sidan att i det dagliga arbetet komma fram till
en i stort sett gemensam uppfattning om hur de tillgängliga resurserna bör
användas.

UbU 1981/82:37 Bilaga 2

102

I likhet med vad utskottet gjort vid behandlingen i betänkande SoU
1981/82:40 (s. 3 —6) av en motion om samarbetet mellan staten och huvudmännen
för de kommunala undervisningssjukhusen angående 'Skarutbildningen
och forskningen förutsätter utskottet att detta önskemål skall
beaktas i det utredningsarbete som företrädare för parterna i läkarutbildningsavtalen
skall bedriva gemensamt för att klargöra vad som i framtiden
skall gälla för samarbetet rörande läkarutbildning och forskning.

Med hänsyn till kritik som redovisats i propositionen mot formerna för
den administration som investeringsersättningarna (investeringsbidragen)
från staten till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen
för med sig, vill utskottet understryka angelägenheten av att man strävar
mot att omvandla systemet med investeringsersättningar till ett mer generellt
utformat system, t. ex. genom att ersättningarna schabloniseras och
innefattas i driftersättningarna till huvudmännen. Utskottet förutsätter att
även detta önskemål beaktas i ovannämnt utredningsarbete.

2. Organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården och
socialtjänsten

Propositionsförslagen

Försöksverksamhet med forskning och utbildning inom primärvård
(öppen hälso- och sjukvård) och angränsande områden av socialvården
(socialtjänsten) har bedrivits vid vårdcentralen i Dalby sedan år 1968 och
vid de socialmedicinska fältstationerna i Tierp och Vilhelmina sedan år
1970 resp. år 1973.

I proposition 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,
m. m. — varöver riksdagen fattade beslut beträffande huvuddelen våren
1980 (SoU 1979/80:45, rskr 1979/80:386) — förutskickades att en arbetsgrupp
skulle få i uppdrag att med utgångspunkt i förslag i propositionen
lämna förslag på hur den framtida verksamheten i Dalby, Tierp och
Vilhelmina skulle organiseras och finansieras.

En interdepartemental arbetsgrupp som därefter tillsattes för ändamålet
har i betänkande (Ds S 1981:26) Primärvård och socialtjänst i förändring
— Översyn av forskning, utvecklingsarbete m. m. i Dalby, Tierp och
Vilhelmina redovisat sina överväganden.

På grundval av förslag av den interdepartementala arbetsgruppen föreslås
i proposition 1981/82:106 att verksamheterna i Dalby, Tierp och
Vilhelmina skall inordnas i högskoleorganisationen i form av särskilda
enheter för forskning inom primärvården och angränsande områden inom
socialtjänsten som inrättas vid universiteten i Lund (versamheten i Dalby),
i Uppsala (verksamheten i Tierp) och i Umeå (verksamheten i Vilhelmina).

De särskilda enheterna föreslås lyda direkt under resp. högskolestyrelse
men ledas av särskilda styrelser sammansatta av representanter för berörda
fakulteter, landstingskommuner och kommuner.

UbU 1981/82:37 Bilaga 2

103

Vidare föreslås att en central samverkansgrupp skall inrättas för de tre
aktuella högskoleregionernas fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamhet
(FoU-verksamhet) inom primärvård och socialtjänst. Det förutskickas
att representanter för socialstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), de båda kommunförbunden samt personalorganisationerna
skall beredas möjlighet att medverka i samverkansgruppens arbete.

Det förutsätts ankomma på regeringen att meddela särskilda föreskrifter
för de särskilda enheterna, att besluta om styrelser m. m. för dessa enheter
samt att besluta om inrättande av den centrala samverkansgruppen.

Tjänsteorganisationen inom den nuvarande försöksverksamheten föreslås
förändrad till tjänster inom högskolan. Det förutskickas att UHÄ skall
få i uppdrag att avge förslag till de åtgärder som erfordras till föjd av den
föreslagna omorganisationen.

Kostnaderna för basresurser för de särskilda enheterna för budgetåret
1982/83 avses skola bestridas ur ett nytt anslag till Vissa kostnader i
samband med forsknings- och forskarutbildningsreform och ur anslaget
till Medicinska forskningsrådet under nionde huvudtiteln samt ur anslaget
till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet under femte
huvudtiteln. Det förutskickas att till universiteten i Lund, Uppsala och
Umeå kommer att för budgetåret 1982/83 anvisas 1 970 000 kr. resp.
800 000 kr. och 690 000 kr. för de särskilda enheterna.

Avsikten är att i budgetpropositionen avseende budgetåret 1983/84
medel skall beräknas under anslaget till Medicinska fakulteterna såvitt
avser universiteten i Lund och Uppsala och under anslaget till Samhällsvetenskapliga
fakulteterna såvitt avser universitetet i Umeå.

Det förordas vidare i propositionen att tidpunkten för inrättande av en
förutskickad tjänst som professor i socialt arbete vid universitetet i Lund
fastställs till den 1 juli 1983. Föredragande departementschefen avser
återkomma till denna fråga i samband med budgetpropositionen för budgetåret
1983/84.

I moment 18 i här aktuell hemställan i propositionen begärs att riksdagen
godkänner vad som förordats i propositionen i fråga om organisation
av försöksverksamheten med viss forskning inom primärvården, finansiering
av denna verksamhet samt tidpunkten för inrättande av en
tjänst som professor i socialt arbete.

De förslag i propositionen som berörs av de i ärendet aktuella motionsyrkandena
avser sammansättningen av den centrala samverkansgruppen
och personalresurser m. m. för den särskilda enheten vid universitetet i
Umeå.

Motionsförslag om representation för Göteborgs högskoleregion i den
centrala samverkansgruppen (motion 1981/82:2222)

Inom Göteborgs högskoleregion har inletts uppbyggnaden av fältstationer
för forskning och utvecklingsarbete inom framför allt universitetsäm -

UbU 1981/82:37 Bilaga 2

104

net socialt arbete i Arvika kommun, i Borås kommun och i stadsdelen
Angered i Göteborgs kommun.

I motion 1981/82:2222(c, m,fp)anförs bl. a. att det är angeläget att även
det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår i Göteborgsregionen ges
goda möjligheter att utvecklas och att det är viktigt att man redan från
början kan delta i den centrala samverkansgruppens arbete. Motionärerna
begär därför att i den centrala samverkansgruppen skall ingå en representant
för Göteborgsregionen.

Motions/årslag om personalresurser m. m. för enheten vid universitetet i
Umeå (motion 1981/82:2232 yrkande 2)

En arbetsgrupp med representanter för Vilhelmina kommun, Västerbottens
läns landstingskommun, regionstyrelsen för Umeå högskoleregion,
universitetet i Umeå och högskolan i Östersund, vilken kallade sig Arbetsgruppen
för fältstation till Norrlands inland, framlade år 1981 i en rapport
Forskning och utveckling i Norrlands inland förslag till organisation för
en framtida fältstation i Vilhelmina. Arbetsgruppen föreslog bl. a. att fältstationen
skulle ha nio befattningshavare.

Förslaget i propositionen om personalorganisation för enheten vid universitetet
i Umeå innebär att en projektledare, en byråsekreterare, en
kanslist och en kontorist, dvs. sammanlagt fyra befattningshavare, skall
erhålla tjänster inom högskolan.

I motion 1981/82:2232 (s) erinras om att nyssnämnda arbetsgrupp ansett
att den av arbetsgruppen föreslagna fältstationen i Vilhelmina borde
— utöver personalresurser för administration — tillföras två forskarassistenter
representerande samhällsvetenskaplig fakultet resp. medicinsk fakultet,
en hälso- och sjukvårdslärare, en klinisk lärare och en befattningshavare
med bl. a. utbildnings- och handledaruppgifter.

Motionärerna anför bl. a. att principbeslut bör fattas innebärande att
den organisation som nyssnämnd arbetsgrupp föreslagit är en lämplig
organisation och att den i propositionen föreslagna organisationen får ses
som en första etapp mot en utbyggd fältstation. Motionärerna anför vidare
att regionstyrelsen för Umeå högskoleregion bör vara representerad i den
lokala/regionala arbetsgruppen, varmed motionärerna torde avse den
styrelse som skall leda enheten vid universitetet i Umeå.

Motionärerna begär i här aktuell del av motionen att riksdagen som sin
mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen angående
uppbyggnaden av en fältstation i Vilhelmina.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet har under hand inhämtat att avsikten är att det i den i propositionen
föreslagna centrala samverkansgruppen för de tre i ärendet aktuella
högskoleregionernas fortsatta forsknings- och utvecklingsverksamhet

UbU 1981/82:37 Bilaga 2

105

inom primärvård och socialtjänst skall ingå ordförandena i de särskilda
styrelserna för de tre enheterna för forskning inom primärvården och
angränsande områden inom socialtjänsten som skall inrättas samt en
representant för envar av socialstyrelsen, UHÄ, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR samt Landsorganisationen i Sverige
(LO). Avsikten är således att den centrala samverkansgruppen skall ha
sammanlagt tio ledamöter.

Skäl talar enligt utskottets mening för att den centrala samverkansgruppens
verksamhet inte begränsas till frågor om forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom primärvård och socialtjänst inom de i ärendet aktuella
högskoleregionerna —Lund/Malmö, Uppsala och Umeå högskoleregioner
— utan även får avse frågor om sådan verksamhet som bedrivs eller
blir aktuell inom de övriga högskoleregionerna, dvs. Stockholms, Linköpings
och Göteborgs högskoleregioner. Om en sådan vidgning av samverkansgruppens
uppgifter kommer till stånd bör självfallet även dessa högskoleregioner
bli representerade i samverkansgruppen. Slutligt ställningstagande
till sammansättningen av gruppen ankommer på regeringen.

Vad utskottet sålunda anfört om sammansättningen av den centrala
samverkansgruppen bör ges regeringen till känna.

Utskottet har vidare under hand inhämtat att de resurser för den särskilda
enheten vid universitetet i Umeå, 690 000 kr., som förutskickats skola
anvisas för nästa budgetår, innebär en viss förstärkning i förhållande till
de resurser som disponerats för fältstationen i Vilhelmina. Utskottet anser
att skäl talar för att en ytterligare resursutbyggnad för enheten sker på sikt.
Takten och omfattningen av en ytterligare utbyggnad av resurserna måste
emellertid bli beroende av pågående och planerad forsknings innehåll och
mål och får närmare prövas mot bakgrund av framställningar om anslag
för kommande budgetår.

Utskottet förutsätter att den särskilda styrelsen för enheten ges en allsidig
sammansättning.

Med hänsyn till det anförda bör motion 1981/82:2232 i här aktuell del
inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som anförs i avsnittet
Organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården och
socialtjänsten.

Stockholm den 29 april 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

8 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 37

UbU 1981/82:37 Bilaga 2

106

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Evert Svensson
(s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Kjell Nilsson
(s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Stig
Alftin (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s), Märta Fredrikson
(c) och Anita Persson (s).

UbU 1981/82:37 Bilaga 3

107

Näringsutskottets yttrande
1981/82:9 y

över proposition 1981/82:106 om forskning m. m. jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har hemställt om yttrande från näringsutskottet
över proposition 1981/82:106 om forskning m.m. i de delar som berör
näringsutskottets verksamhetsområde samt motion 1981/82:770 och motion
1981/82:2232 yrkande 3. Näringsutskottet får anföra följande.

Kommentarer til) propositionen

Av propositionen är det endast begränsade delar som närmare berör
näringsutskottets verksamhetsområde, och de ger inte anledning till några
omfattande kommentarer från detta utskotts sida.

Mot bakgrund av kooperationsutredningens betänkande (SOU 1981:60)
Kooperationen i samhället gör utbildningsministern efter samråd med industriministern
vissa uttalanden rörande forskning om kooperativ verksamhet
(s. 49 f.). Innebörden är att sådan forskning utgör exempel på ett
mångvetenskapligt område, har stor samhällsrelevans och så långt möjligt
bör förläggas till högskolan. Behovet av forskning om kooperationen förutsätts
komma att beaktas av forskningsrådsnämnden. Näringsutskottet,
som räknar med att senare i år få behandla förslag i en aviserad proposition
om kooperationsfrågor, instämmer — utan att därmed ta ställning beträffande
prioritering av olika samhällsvetenskapliga forskningsområden - i
vad utbildningsministern anför på denna punkt.

Försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare behandlas (s.
89-91) med utgångspunkt i forskningssamverkanskommitténs rapport (Ds
U 1981:24) Kontaktforskare. Resultatet av denna försöksverksamhet bedöms
av utbildningsministern tala för att det bör skapas förutsättningar för
en fortsatt kontaktforskarverksamhet. Denna avses skola ytterligare stimulera
till spontana kontakter på uppdragsbasis mellan högskolan och
bl. a. mindre företag. Utbildningsministern säger sig utgå från att bl. a.
regionala och lokala myndigheter och organ med uppgift att främja små
och medelstora företags utveckling samt företag som själva engagerar sig i
verksamheten skall kunna bidra till att täcka lönekostnaderna i enskilda
projekt. Verksamhetens omfattning blir sålunda, framhåller han, beroende
av intresset för denna från myndigheter och företag i de skilda regionerna.
Högskolan skall emellertid svara för samordning och planering av verk -

UbU 1981/82:37 Bilaga 3

108

samheten med kontaktforskare och bidra med vissa medel för att stimulera
denna.

Näringsutskottet har tidigare vid ett par tillfällen (NU 1977/78:75 s. 16,
NU 1979/80:4 y) haft anledning att uppmärksamma den nu berörda försöksverksamheten.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att verksamheten
med näringslivskontakt för forskare enligt propositionen bedöms ligga
också i utbildningsväsendets intresse. Det delade ekonomiska ansvar för
denna verksamhet som förordas i propositionen bör enligt utskottets uppfattning
kunna få en positiv effekt på verksamhetens fortsatta utveckling.
Ett önskvärt mera omfattande engagemang från små och medelstora företags
sida förutsätter otvivelaktigt att högskolorna kan göra aktiva insatser
för att sprida kännedom om de möjligheter som erbjuds företagen genom
verksamheten med kontaktforskare.

Näringsutskottet har på senare år ägnat betydande intresse åt frågor om
forskning och utveckling på energiområdet. Efter beredning av näringsutskottet
(NU 1980/81:60) beslöt riksdagen våren 1981 om ekonomisk ram
samt riktlinjer för en tredje period för det Huvudprogram Energiforskning
som inleddes budgetåret 1975/76.

I propositionen redogörs (s. 168 f.) för vissa organisatoriska förändringar
på energiforskningsområdet, avsedda att genomföras den 1 juli 1982. Det
bör påpekas att denna redogörelse inte är fullt aktuell efter de beslut som
riksdagen nyligen har träffat vid sitt ställningstagande till näringsutskottets
betänkande NU 1981/82:28. Utskottet återkommer i sitt betänkande NU
1981/82:30 till frågan om organisationen på energiforskningsområdet.

Utbildningsministern redovisar i propositionen (s. 163 f.) vissa förslag av
delegationen för energiproduktionsforskning (DFE) till generella åtgärder i
syfte att komma till rätta med basresursproblem inom högskolan i samband
med genomförandet av energiforskningsprogrammet. Han har då
konstaterat att högskolan har tilldelats ca 22% av de medel som har
anvisats till detta program under den senast avslutade treåriga programperioden,
budgetåren 1978/79-1980/81. Av DFE:s förslag är det tre som
utbildningsministern efter samråd med industriministern ställer sig positiv
till och som sålunda omfattas av regeringens förslag om riksdagens godkännande
av riktlinjer för sektorsforskning och sektorsorgan. Det gäller (1)
möjlighet för de programansvariga organen inom energiforskningsprogrammet
att göra åtaganden för fyra budgetår framåt, (2) tillfälle för sådana
organ att yttra sig i samband med förslag eller beslut om professurer med
anknytning till energiforskningsområdet och (3) inrättande av arvodestjänster
för energiforskning. I sammanhanget anförs att de programansvariga
organen inom energiforskningsområdet— liksom övriga sektorsorgan
— skall ha det fulla programansvaret och det finansiella ansvaret för sin
forsknings- och utvecklingsverksamhet, inklusive den långsiktiga kompetensuppbyggnad
som erfordras. Vidare understryks betydelsen av löpande
kontakter och samverkan mellan sektorsorganen och berörda högskole -

UbU 1981/82:37 Bilaga 3

109

myndigheter. Näringsutskottet har ingen erinran mot de förslag och uttalanden
som nu har refererats.

Kommentarer till motionerna

I motion 1981/82:770 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder för att utveckla en svensk gasteknologi. Detta är i
huvudsak följande. Inför introduktionen av naturgas i Sverige bör man
främja ett gasteknologiskt utvecklingsprogram vid Lunds universitets tekniska
fakultet. Vid denna bör ett näringslivets forsknings- och utvecklingscentrum
för gasteknologi byggas upp. Planerad utbildning på naturgasområdet
i anslutning till Sydgasprojektet bör få erforderliga resurser till sitt
förfogande.

Näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 125 f.) avstyrkte och riksdagen
avslog förra året en likartad motion med samma upphovsmän. Därvid
erinrade utskottet om att bland riktlinjerna för energiforskningsprogrammet
ingår att statens stöd bör sättas in på områden där det inte finns
naturliga beställare eller där det i något avseende saknas naturliga resurser.
Insatser för transport och användning av naturgas — vilket motionärerna
förmodades avse med begreppet gasteknologi - ingick inte i
energiforskningsprogrammet, framhöll utskottet. Däremot lämnade staten
ett betydande stöd till teknik för förgasning av inhemska bränsleråvaror,
och detta stöd kom bl. a. den tekniska fakulteten i Lund till godo. Näringsutskottet
vill allmänt vitsorda betydelsen av sådan verksamhet som motionärerna
nu pläderar för men finner alltjämt inte skäl för någon framställning
från riksdagen till regeringen på grundval av vad motionärerna har
anfört. Ett snarlikt motionsyrkande — om åtgärder för att utveckla en
svensk gasteknologi i anslutning till Sydgasprojektet - kommer näringsutskottet
att behandla i sitt betänkande NU 1981/82:30.

I motion 1981/82:2232 av Georg Andersson m. fl. (s) hemställs såvitt här
är i fråga (3) att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad
som [i motionen] anförts beträffande torvforskningscentrum i Umeå-Luleå.
Motionärerna anför att det krävs betydande forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande torvbrytning och torvanvändning. De nämner en rad
aspekter som bör uppmärksammas. Det är enligt motionärerna naturligt att
man inom ramen för energiforskningsprogrammet bygger upp ett torvforskningscentrum,
förlagt delvis till Umeå och delvis till Luleå.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att en brett upplagd
torvforskning är angelägen. Det ingår också - vilket berörs i årets budgetproposition
(prop. 1981/82:100 bil. 17 s. 187) — som ett viktigt led i
energiforskningsprogrammet att främja sådan forskning. Näringsutskottet
— som i betänkandet NU 1981/82:30 kommer att behandla ett par andra
motionsyrkanden rörande torvforskning, även de med regional inriktning

UbU 1981/82:37 Bilaga 3

110

— kan emellertid inte stödja förslaget att riksdagen nu skall ta ställning för
inrättande av ett särskilt torvforskningsinstitut med viss angiven förläggning.

Stockholm den 6 maj 1982

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha
af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c),
Rune Jonsson (s), Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m), Birgitta Johansson
(s) och Ivar Franzén (c).

UbU 1981/82:37 Bilaga 4

lil

Försvarsutskottets yttrande
1981/82:4 y

över proposition 1981/82:106 om forskning m. m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet beslöt den 1 april 1982 att bereda försvarsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1981/82:106 om forskning m. m.

Utskottet

Totalförsvaret är en av de sektorer i vårt samhälle som är mycket
beroende av forskning. I proposition 106 diskuteras hur en fruktbar samverkan
skall åstadkommas mellan högskolan och de olika sektorsorganen.
Försvarsutskottet ser positivt på en ökad samverkan. Den långsiktiga
forskningsplanering som bedrivs inom försvaret ger goda förutsättningar
för en samverkan av det slag som utbildningsministern förutsätter.

Utbildningsministern behandlar (s. 12-13) forskningen i samhällsdebatten
och tar upp den misstro mot forskning som inte sällan kommer till
uttryck bland medborgarna. Det finns goda skäl att instämma i uttalandet
att förbättrad information är ett sätt att möta dessa problem.

Utbildningsministern lämnar (s. 158—161) en redogörelse beträffande
forskning och utveckling inom försvarssektom. Förslag om medelsanvisningar
för de ändamål som redovisas i tabell har lämnats till riksdagen dels
i bilaga 7 till budgetpropositionen (prop. 1981/82:100), dels i bilaga 2 till
totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82:102) enligt följande (milj. kr.):

B 4 Arméförband: Forskning och utveckling (prop. 102) 180,0

C 4 Marinförband: Forskning och utveckling (prop. 102) 87,1

D 4 Flygvapenförband: Forskning och utveckling (prop. 102) 700,0

F 5 Gemensam försvarsforskning (prop. 100) 267,3

F 10 Militärhögskolan, därav för grundforskning (prop. 100) 1,5

G 1 Civilförsvar, därav för forskning, försök och utveckling (prop. 102) 3,4

H 4 Flygtekniska försöksanstalten (prop. 102) 2,4

1241,7

Huvuddelen av totalbeloppet avser industriellt utvecklingsarbete för ny
försvarsmateriel.

1 totalförsvarspropositionen (bil. 2 s. 118-119) har regeringen lämnat
förslag till riktlinjer för den flygtekniska forskningen. Försvarsministern
uttalar där att han bedömer att det är angeläget med en kvalificerad
flygteknisk forskning inom sådana områden som aerodynamik och material-
och strukturforskning. Propositionen bereds f. n. av försvarsutskottet.

UbU 1981/82:37 Bilaga 4

112

I den forskningspolitiska propositionen (s. 161) anmäler utbildningsministern
att försvarets forskningsanstalt (FOA) på regeringens uppdrag har
belyst försvarsforskningens organisatoriska ställning i förhållande till totalförsvarets
övriga myndigheter, de säkerhetspolitiska studiernas inriktning
samt utvecklingen av kompetensen för tekniskt-vetenskaplig försvarsforskning.
Resultatet har redovisats i skrivelsen Vissa frågor rörande försvarsforskningen
och den därtill fogade utredningsrapporten Ett effektivare
FOA.

FOA:s skrivelse till regeringen innehåller förslag beträffande bl. a. försvarsforskningens
ställning, en perspektivplan för försvarsforskningen, ett
institut för säkerhetspolitiska studier, åtgärder för att upprätthålla FOA:s
tekniskt-vetenskapliga kompetens och lokalisering av FOA:s Stockholmsdel.
Förslagen har nyligen remissbehandlats och de bereds f. n. inom
försvarsdepartementet.

Förslagen från FOA gäller bl. a. ökad samverkan med högskolan. Eftersom
beredning pågår inom regeringskansliet vill försvarsutskottet i detta
yttrande endast ta upp en fråga som utskottet tidigare har berört och som
har direkt anknytning till utbildningsministerns anförande i den forskningspolitiska
propositionen.

Rapporten Ett effektivare FOA innehåller en analys och kritik av hittillsvarande
situation i fråga om säkerhetspolitiska studier. Enligt rapporten (s.
99) är en grundläggande fråga vem som bör ha ansvaret för forskning på
akademisk nivå i internationell politik, säkerhetspolitik och strategi. Det
framhålls som ett problem hur en levande kontakt skall hållas mellan den
målinriktade forskningen inom totalförsvaret och den grundforskning som
sker vid universiteten. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i
remissyttrande över rapporten den 22 mars 1982 (s. 3) förklarat sig dela
bedömningen att en förstärkt universitetsforskning på området måste komma
till stånd. Enligt yttrandet behövs insatser inom såväl grundläggande
metod- och kunskapsutveckling som forskarutbildning.

1 betänkande FöU 1980/81:2 (s. 4) uttalade försvarsutskottet att det ter
sig angeläget att säkerhetspolitiska frågor tas upp inom ramen för utbildningen
och forskningen inom högskolan samt att en förstärkning av fredsoch
konfliktforskningen inte ensam torde ge den önskvärda basen för
utveckling i detta avseende.

Som framgår av statsministerns anförande i totalförsvarspropositionen
(s. 3—8) syftar den svenska säkerhetspolitiken till att bevara landets oberoende.
Den skall om möjligt hindra att vårt land dras in i internationella
konflikter och har det långsiktiga målet att bidra till en fredlig utveckling i
världen, till minskade rustningar, till utjämning av motsättningar och till
större förståelse och mer jämlika förhållanden. Säkerhetspolitik i vid mening
är nationers mål och medel för att trygga sin självständighet och
handlingsfrihet i övrigt under yttre hot.

Under föregående riksmöte bemyndigade riksdagen regeringen att inrät -

UbU 1981/82:37 Bilaga 4

113

ta en tjänst som professor i freds- och konfliktforskning vid universitetet i
Uppsala (UbU 1980/81: 31, rskr 355).

I den forskningspolitiska propositionen (s. 54) anmäler utbildningsministern
förslag av UHÄ om inrättande budgetåret 1983/84 av en tjänst som
professor i freds- och konfliktforskning vid universitetet i Göteborg.

I skrivelse till regeringen den 30 oktober 1980 redovisade UHÄ en plan
för utvecklingen av resurser för freds- och konfliktforskning. Mot bakgrund
av forskningsområdets omfattning och utveckling inom två olika
huvudinriktningar ansåg UHÄ två professurer vara ett minimum när det
gäller att ge ämnet en fast bas inom högskoleorganisationen. Enligt planen
skulle inrättas två professurer i ämnet, varav den ena borde inriktas på
internationella utvecklings- och resursproblem och placeras i Göteborg.
Den andra professuren skulle inriktas på frågor om uppkomsten och förloppet
av konflikter som leder till militär konfrontation samt på rustningsoch
nedrustningsfrågor.

Försvarsutskottet anser att en rationell och långsiktig utveckling av den
svenska säkerhetspolitikens olika instrument, liksom en saklig allmän debatt,
kräver att det finns en självständig forskningsverksamhet rörande
säkerhetspolitiken. En sådan forskning sker inom försvarssektorn men
saknar tillräckligt stöd av en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan.

Utskottet har ingen invändning mot UHÄ:s uppfattning att de båda
professurerna för freds- och konfliktforskning bör ha olika inriktning.
Ämnet har säkerhetspolitisk anknytning och torde nu vara på väg att få en
fastare organisation inom högskolan. Det är önskvärt att man också inom
andra ämnen vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna bedriver verksamhet
som medför långsiktig kunskapsuppbyggnad på det säkerhetspolitiska
området.

Stockholm den 4 maj 1982

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Gudrun Sundström (s), Hans Lindblad
(fp), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s),
Göthe Knutson (m), Karl-Erik Svartberg (s), Anders Gernandt (c), Holger
Bergman (s), Eric Hägelmark (fp) och Eivor Nilson (c).

UbU 1981/81:37 Bilaga 5
Översikt över motionernas behandling

114

Motions- yrkande nr	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets utskottets	reservation	särskilt
	yttrande hemställan	nr	yttrande
	s. mom.		nr

173	26	18
420	78	76
770	75	71
776:5	78-79	77
6	77-78	75
7	77	74
992	23	10
1005	77	74
1134:1	39	31
1812	31	25
2069:2	53	44
3	54	45	5
4	54	46	5
5	58	51	8
6	37-38	29	2
2071	71-72	69
2102: 1	30	23
2203	19	2
2220:1	20	5
2	24-25,71-72	14,69
3	26	17
4	29-30	21
5	34-35,37-38,4328,29, 37	2
6	53	44
7-8	54	45	5
9	55-56	48	5
10	57	50	7
11	59	52	9
12	58	51	8
13	65-66	56
14	66, 67- 68	58,63
15	60-61	53,54
2221	23	10
2222	70-71	67
2223:1	23,24	11, 12,13
2a	33	27
b	73	70
c	40	32
3	56-57	49	6
4	59	52	9
5a-b	16-17	1
6	44	38
7	20	4
8	61-62	55
9-10	42	35
11	69	65
12	24 - 25, 77	14, 74
13	24	13
14	49,81	79	12
2232:1	30	22
2	70	66
3	75	72
2233	56-57	49	6
2234:1	19	2
2	22, 23	8,9
3	30-31	24
4	40-41	34
5	42-43	36	3

UbU 1981/82:37 Bilaga 5

115

Motions- yrkande nr	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan mom.	reservation nr	särskilt yttrande nr
2234:6	80	78
7	45	39
8	46-47	41
9	46	40	4
10	50	43
11	59	52	9
12	67-68	61,62
13	65-66	56
14	66-67	60	10
15	42 - 43,68 -69,8164,79	11, 12
2408:11	27-28	19	1

Ubu 1981/82:37 *16

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 5

Utskottet 11

1 Inledning 11

2 Allmänna forskningsfrågor 13

3 Forskningsplanering 16

4 Övergripande prioriteringar av forskningsområden 21

5 Långsiktig utveckling av högskolans forskning 25

6 Vissa frågor rörande regional forskning och utveckling 28

7 Dyrbar vetenskaplig utrustning 31

8 Forskningssamverkan 32

9 Forskningsrådens verksamhet 43

10 Forskningsinformation 47

11 Resurser för klinisk medicinsk forskning 51

12 Forskarutbildning m. m 52

13 Studiefinansieringen inom forskarutbildningen 62

14 Organisation och finansiering av viss forskning inom primärvården
och socialtjänsten 69

15 Forskning och utveckling inom försvarssektom 72

16 Basresurser för energiforskning m. m 74

17 Jämställdhetsforskning 76

18 Lokaler och utrustning för forskning 79

19 Vissa kostnader i samband med forsknings- och forskarutbildningsreform
80

20 Hemställan 81

Reservationer 87

1 Program för forskning och utveckling inom data- och elektronikområdet
m. m. (mom. 19 och 20) 87

2 Riktlinjer för sektorsforskningen i vad avser programansvar och
finansiellt ansvar samt riktlinjer för sektorsorganen och högskolan

i vad avser samverkan om och planering av forskning (mom. 29) . 88

3 Kontaktforskarverksamhet (mom. 36) 89

4 Riktlinjer för inrättande av forskartjänster vid forskningsråd
(mom. 40) 90

5 Fördjupningsstudier och självständigt arbete inom den grundläggande
högskoleutbildningen, återinförande av filosofie kandidatexamen
samt ändring av reglerna för allmän och särskild behörighet
för forskarutbildning (mom. 45, 46 och 48) 90

6 Lämplighetsbedömning för antagning till forskarutbildning (mom.

49) 91

7 Handledning av forskarstuderande (mom. 50) 92

8 Mellanexamen (mom. 51) 92

9 Omdömen om doktorsavhandlingar m. m. (mom. 52) 93

10 Medelsberäkningen under Utbildningsbidrag för doktorander

(mom. 60) 93

11 Ytterligare medel till doktorandtjänster (mom. 64) 94

12 Medelsberäkningen under Vissa kostnader i samband med forsknings-
och forskarutbildningsreform (mom. 79) 94

Särskilt yttrande 96

Direktövergång från gymnasieskolan till högskolan (mom. 44) 96

UbU 1981/82:37

117

Bilagor 97

1 Socialförsäkringsutskottets yttrande SfU 1981/82: 3 y 97

2 Socialutskottets yttrande SoU 1981/82:3 y 101

3 Näringsutskottets yttrande NU 1981/82:9 y 107

4 Försvarsutskottets yttrande FöU 1981/82:4 y lil

5 Översikt över motionernas behandling 114

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982