UbU 1981/82:32

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:32

om ändringar i skollagen (1962:319) m. m. (prop. 1981/82:167)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:167 (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i skollagen (1962: 319),

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om att skolöverstyrelsen
skall vara sista instans i fråga om beslut som länsskolnämnden fattar
om basresurser, gymnasieskolans årliga organisation och skolenheter,

3. bemyndiga regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
att meddela de bestämmelser som överenskommelsen om gemensam
nordisk arbetsmarknad för klasslärare i grundskolan kräver.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319) har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1962:319)'
dels att 50 § skall upphöra att gälla,

dels att 24, 25, 28 a, 53 och 54 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 6 a, 54a och 54 b §§, av

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 a §

Under vistelse i ett sådant hem
som avses i 12 § lagen (1980:621)
med särskilda bestämmelser om
vård av unga skall skolpliktiga barn
som inte lämpligen kan fullgöra sin
skolplikt på något av de sätt som
anges nedan i 6 kap. i stället fullgöra
skolplikten genom att delta i undervisning
vid hemmet. Sådan undervisning
skall anordnas genom

' Lagen omtryckt 1970: 1026.

Senaste lydelse av 50 § 1975: 159.

1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 32

UbU 1981/82:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

huvudmannens försorg. Den skall
med nödvändiga avvikelser motsvara
undervisningen i grundskolan.

Inte längre skolpliktiga unga som
vistas i hem som avses i första
stycket skall genom huvudmannens
försorg ges möjlighet att få undervisning
som de behöver och inte
lämpligen kan få på annat sätt.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om undervisningens
närmare innehåll, dess organisation
och tillsynen över den.

24 §2

Grundskolan omfattar nio årskurser, betecknade 1-9 och fördelade på
lågstadium, mellanstadium och högstadium, vart och ett om tre årskurser.

Inom grundskolan anordnas dels Utöver den för alla elever geolika
studievägar, avpassade efter mensamma undervisningen anord barnens

studieinriktning, dels ock nas på grundskolans högstadium

specialundervisning för sådana olika kurser med hänsyn till skilda

barn, vilka ha svårt att följa den intresseinriktningar hos eleverna,

vanliga undervisningen. På samtliga stadier anordnas un dervisning

för elever med behov av
särskilt stöd.

För barn, som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom
som tvingar till upprepad kortare frånvaro ej kunna deltaga i vanligt skolarbete,
anordnas särskild för dem lämpad undervisning.

25 §3

Studieväg för elev i grundskolan
väljes av föräldrarna efter samråd
med eleven och sedan upplysningar
lämnats av skolan.

Uttagning till specialundervisning
av elev i grundskolan sker genom
skolans försorg.

Alternativ i fråga om kurser i
grundskolan väljs av elevens föräldrar
efter samråd med eleven och
sedan upplysningar lämnats av skolan.

Uttagning till sådan undervisning
för elever med behov av särskilt
stöd som avses i 24 § andra stycket
andra meningen sker genom skolans
försorg.

2 Senaste lydelse 1978:294.

3 Senaste lydelse 1971:630.

UbU 1981/82:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 a §4

Specialskolan omfattar tio årskurser, betecknade 1 -10 och fördelade på
lågstadium, mellanstadium och högstadium enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.

Bestämmelserna i 24 § andra och
tredje styckena om studievägar,
specialundervisning och särskild
undervisning äga motsvarande
tillämpning på specialskolan.

Inom specialskolan anordnas olika
studievägar avpassade efter elevernas
studieinriktning. Bestämmelserna
i 24 § andra stycket andra
meningen och tredje stycket gäller
även för specialskolan.

För elev i specialskolan som icke kan följa undervisning enligt första och
andra styckena meddelas undervisning anpassad efter hans utveckling.

För specialskolan äga bestämmelserna
i 25 och 26—28 §§ motsvarande
tillämpning. Fråga om att
förvägra elev befrielse enligt 27 §
prövas av den lokala styrelsen.

Studieväg för elev i specialskolan
väljs av föräldrarna efter samråd
med eleven och sedan upplysningar
lämnats av skolan. Bestämmelserna
i 25 § andra stycket och 26—28 §§
gäller även för specialskolan. Fråga
om att förvägra elev befrielse enligt
27 § prövas av den lokala styrelsen.

Över beslut av skolstyrelsen eller
utbildningsnämnden i fall, som
sägs i 10 § första och andra styckena
eller 20 d §, må besvär anföras
hos länsskolnämnden.

Om besvär över skolstyrelsens eller
utbildningsnämndens beslut i
sådana mål och ärenden, vilka styrelsen
eller nämnden eljest har att
handlägga på grund av föreskrifter
i särskilda författningar, gäller vad
i dessa författningar för varje fall
finnes stadgat.

Om besvär över annat beslut av
skolstyrelsen eller utbildningsnämnden
gäller vad som stadgas i
kommunallagen (1977:179).

Över beslut enligt denna lag av
lokal styrelse för specialskolan må

§5

Skolstyrelsens beslut enligt 35 §
överklagas hos kammarrätten genom
besvär. Skolstyrelsens beslut i
andra fall som avses i 10 § första
stycket eller i fall som avses i 10 §
andra stycket överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär.

Utbildningsnämndens beslut i
fall som avses i 20 d § överklagas
hos skolöverstyrelsen genom besvär.

Andra beslut av skolstyrelsen eller
utbildningsnämnden enligt denna
lag får överklagas endast genom
kommunalbesvär enligt föreskrifter
i kommunallagen (1977:179).

Beslut av lokal styrelse för specialskolan
enligt 39 a § jämfört med

4 Senaste lydelse 1975:159.

5 Senaste lydelse 1979:212.

tl Riksdageg. 1981182. 14 sami. Nr 32

UbU 1981/82:32

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

besvär anföras hos länsskolnämn- 35 § överklagas hos kammarrätten
den. genom besvär. Andra beslut av lo kal

styrelse för specialskolan enligt
denna lag överklagas hos skolöverstyrelsen
genom besvär.

54 §6

Mot länsskolnämnds beslut i Länsskolnämndens beslut enligt
ärende, på vilket 35 eller 39 § äger 39 § eller 39 a § jämfört med 39 §

tillämpning, föres talan hos kam- överklagas hos kammarrätten ge marrätten

genom besvär. I samma nom besvär. Andra beslut av läns ordning

föres talan mot beslut som skolnämnden enligt denna lag

avses i 51 § andra stycket. överklagas hos skolöverstyrelsen

genom besvär.

Talan mot annat beslut av läns- Beslut som avses i 51 § andra

skolnämnd eller skolöverstyrelsen stycket överklagas hos kammarrät enligt

denna lag föres hos regering- ten genom besvär,

en genom besvär.

54 a §

Beslut som skolöverstyrelsen enligt
denna lag har fattat såsom
första instans överklagas hos regeringen
genom besvär, om inte annat
följer av 54 § andra stycket.

Följande beslut som skolöverstyrelsen
har fattat såsom andra instans
överklagas hos regeringen
genom besvär, nämligen

1. beslut enligt 34 § eller 39 a §
jämfört med 34 §,

2. beslut enligt 27 § eller 28 a eller
29 § jämfört med 27 §.

Övriga beslut som skolöverstyrelsen
har fattat enligt denna lag
såsom andra instans får inte överklagas.

54 b §

Enskilda får inte föra talan mot
beslut enligt denna lag om vilken
eller vilka kommuner eller landstingskommuner
eller delar därav
som skall ingå i elevområde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982. I fråga om överklagande tillämpas
de äldre bestämmelserna, om beslut i första instans har meddelats före
den 1 juli 1982.

6 Senaste lydelse 1975:159.

UbU 1981/82:32

Motionen

1981/82:2480 av Holger Bergman (s) vari yrkas att riksdagen med anledning
av motionen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
instansordning vid besvär över beslut om basresurstilldelning, fastställande
av gymnasieskolans årliga organisation och beslut om skolenheter
samt beslut om elevområden.

Utskottet

På grundval av riksdagens beslut (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45,
rskr 1978/79:422) har en ny läroplan fastställts för grundskolan (1980 års
läroplan, Lgr 80). Den nya läroplanen skall med vissa övergångsanordningar
tillämpas i samtliga årskurser av grundskolan fr. o. m. läsåret 1982/83.

Då utskottet i likhet med regeringen anser att det bör råda överensstämmelse
mellan läroplanen och skollagen i fråga om termer för undervisning i
grundskolan m. m., har utskottet ingenting att erinra mot vad som förordas
i propositionen i detta avseende.

Socialtjänstlagen (1980:620) och lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser
om vård av unga (LVU) trädde i kraft den 1 januari 1982. I
socialtjänstlagen finns bestämmelser om vård i familjehem och i hem för
vård eller boende. För vård av unga som på grund av drogmissbruk,
brottslig verksamhet e. d. behöver stå under särskilt noggrann tillsyn skall
det enligt 12 § LVU finnas hem som är anpassade för sådan tillsyn. Enligt
12§ socialtjänstförordningen (1981:750, omtryckt 1981: 1226) skall en klient
som är skolpliktig beredas möjlighet att fullgöra skolplikten genom
skolgång i grundskolan eller på annat sätt. Enligt 13 § bör en klient, vars
skolplikt har upphört, vid behov beredas möjlighet till kompletterande
undervisning och lämplig yrkesutbildning.

Föredragande statsrådet föreslår att det i skollagen förs in bestämmelser
om att skolpliktiga som intas i ett hem för vård eller boende för unga och
som inte lämpligen kan fullgöra sin skolplikt på något av de sätt som anges
i lagens 6 kap. i stället skall fullgöra skolplikten genom att delta i undervisning
vid hemmet, vilken skall anordnas genom huvudmannens försorg.
Vidare bör det - enligt vad som anförs i propositionen - för de inte längre
skolpliktiga ungdomarna som vårdas i dessa hem dels erbjudas undervisning
för att avhjälpa en tidigare, bristfällig skolgång, dels ges möjlighet till
yrkesutbildning eller annan utbildning som bygger på grundskolan. I skollagen
bör även tas in föreskrifter härom.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionen har förordats
om undervisning vid hem för vård eller boende inom socialtjänsten och
föreslår i enlighet med propositionen att ifrågavarande lagbestämmelser får
bilda en ny paragraf i skollagens inledande kapitel.

UbU 1981/82:32

Med hänvisning till vad utskottet har anfört föreslår utskottet att riksdagen
antar den av regeringen föreslagna lydelsen av 6 a, 24, 25 och 28a§§
skollagen (1962: 319).

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att skollagens 50 §
med bestämmelser om upplåtelse av skolans mark och lokaler bör upphävas.

Med anledning av proposition 1980/81: 107 om den statliga skoladministrationen
fattade riksdagen under riksmötet 1980/81 bl. a. beslut om förenklad
instansordning för besvär över beslut av skolmyndighet (UbU 1980/
81:38, rskr 1980/81:395). De riktlinjer som gavs i propositionen och vilka
riksdagen godkände avsåg det på skolans område mycket omfattande
regelsystemet i allmänhet och tog inte sikte särskilt på skollagen. I föreliggande
proposition redovisas mot bakgrund av riksdagens beslut år 1981
överväganden och förslag om ändringar i skollagens besvärsbestämmelser
m. m.

1 detta sammanhang tar föredragande statsrådet bl. a. upp frågan om
slutinstans i fall där länsskolnämnden såsom första instans har fattat beslut
om elevområden, basresurser enligt statsbidragssystemet för grundskolan,
gymnasieskolans årliga organisation och skolenheter.

Enligt 41 § första stycket och 47 a § tredje stycket skollagen är det
normalt länsskolnämnden som fattar beslut om elevområde. Föredragande
statsrådet föreslår - i enlighet med de riktlinjer varom riksdagen har
beslutat - att skolöverstyrelsen (SÖ) i stället för som nu regeringen blir
andra och sista instans. Såvitt avser beslut om basresurser enligt statsbidragssystemet
för grundskolan samt om gymnasieskolans årliga organisation
och om skolenheter erinrar föredragande statsrådet om att det vid
riksdagsbeslutet om riktlinjer för en förenklad instansordning hade förutsatts
att beslut av SÖ såsom andra instans skulle kunna överklagas hos
regeringen (tredje instans). Statsrådet konstaterar nu att det finns sakliga
samband mellan dessa frågor och beslut om elevområden. Instansordningen
bör därför vara densamma. Enligt föredragande statsrådets mening
finns det inte tillräckliga skäl att ha en tredje instans - regeringen - i dessa
fyra frågor. Länsskolnämndens beslut i dessa frågor föreslås därför få
överklagas hos SÖ som slutinstans.

I motion 1981/82:2480 anförs bl. a. att det i beslut om tilldelning av
basresurser och fastställande av den årliga organisationen i gymnasieskolan
ryms politiska ställningstaganden. Det är därför rimligt att dessa frågor
får prövas av regeringen. Det rör sig vidare om ställningstaganden av stor
ekonomisk omfattning, varför det enligt motionären även av det skälet är
rimligt att regeringen utgör sista instans i dessa ärenden. Motionären är
ense med föredragande statsrådet om att beslut om elevområden har
samband med frågorna om basresurser, gymnasieskolans årliga organisation
och beslut om skolenheter. Beslut i samtliga dessa fyra frågor bör
enligt motionären få avgöras av regeringen som tredje och sista instans.

UbU 1981/82:32

Utskottet erinrar om att syftet med regeringens och riksdagens beslut
om reformering av den statliga skoladministrationen var bl. a. att förenkla
administrationen. Decentralisering var härvid en bärande princip. Beslut
som gällde skolans verksamhet skulle fattas på en nivå som låg nära dem
som skulle komma att beröras av besluten. Vidare borde regeringen avlastas
ärenden av mindre vikt.

Vad gäller beslut om basresurser enligt grundskolans statsbidragssystem
samt om gymnasieskolans årliga organisation och om skolenheter som
fattas av SÖ som andra instans har utskottet redan erinrat om att det var
förutsatt att dessa beslut skulle kunna överklagas hos regeringen. Dessa
frågor regleras genom bestämmelser i förordningar. Utskottet ser i likhet
med regeringen och motionären ett sakligt samband mellan dessa frågor
och frågor om elevområden. De senare regleras såsom framgår av det
föregående genom bestämmelser i skollagen.

Utskottet har inhämtat att antalet besvärsärenden i de nu aktuella frågorna
hos regeringen är tämligen begränsat. Sålunda avgjordes under tiden
från den 1 januari 1979 t.o.m. utgången av april månad 1982 totalt 20
besvärsärenden som avsåg tilldelning av basresurser m. m. samt 4 besvärsärenden
som avsåg gymnasieskolans organisation och elevområden och
som hade beslutats av länsskolnämnd som första instans. Utskottet kan
inte finna att den ringa avlastning för regeringskansliet som skulle bli
följden av förslaget i propositionen uppväger olägenheten för de lokala
skolmyndigheterna som följer av att de inte kan föra talan i högsta instans i
frågor som de finner angelägna och av stor vikt. Utskottet erinrar i sammanhanget
om vad skoladministrativa kommittén anförde om undantag
från huvudregeln att besvär över länsskolnämndsbeslut borde få anföras
hos SÖ som enda och slutliga instans, nämligen att undantag borde finnas
för de fall, då en önskvärd enhetlig bedömning för hela riket inte kan
erhållas på annat sätt än att talan får fullföljas hos regeringen eller då det är
väsentligt för utvecklingen på skolområdet att det slutliga avgörandet sker
i regeringen (Förenklad skoladministration, SOU 1980:5 s. 182). Någon
ändring bör, enligt utskottets uppfattning, inte ske nu vad gäller bibehållandet
av regeringen som slutlig instans i frågor som avser elevområden,
basresurser enligt statsbidragssystemet för grundskolan samt gymnasieskolans
årliga organisation och skolenheter. Med hänsyn till, som tidigare
påpekats, att syftet med reformeringen av den statliga skoladministrationen
var decentralisering bör instansfrågan dock följas uppmärksamt.
Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2480 i
denna del och med anledning av proposition 1981/82:167 ändrar 54a§
förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319) så att lagrummet erhåller
i bilaga 1 som utskottets förslag betecknade lydelse. Utskottet har i övrigt
inget att erinra mot vad regeringen har förordat i fråga om skollagens
besvärsbestämmelser och föreslår att riksdagen antar den av regeringen
föreslagna lydelsen av 53, 54 och 54b §§ skollagen (1962:319).

UbU 1981/82:32

Riksdagen bör vidare med bifall till motion 1981/82:2480 i denna del och
med avslag på propositionen som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört om regeringen som sista instans i fråga om beslut som
länsskolnämnden fattar om basresurser, gymnasieskolans årliga organisation
och skolenheter.

De nordiska skol- och undervisningsministrarna har den 3 mars 1982 i
Helsingfors undertecknat en överenskommelse mellan Sverige. Danmark,
Finland, Island och Norge om gemensam nordisk arbetsmarknad för klasslärare
i grundskolan. I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela de
bestämmelser som överenskommelsen kräver.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2480 i denna del och
med anledning av proposition 1981/82:167 antar förslaget till lag
om ändring i skollagen (1962:319) med den ändringen att 54a§
erhåller i bilaga 1 som utskottets förslag betecknade lydelse,

2. att riksdagen beträffande regeringen såsom sista instans i fråga
om beslut som länsskolnämnden fattar om basresurser, gymnasieskolans
årliga organisation och skolenheter med bifall till motion
1981/82:2480 i denna del och med avslag på proposition
1981/82: 167 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att meddela de bestämmelser som överenskommelsen
om gemensam nordisk arbetsmarknad för klasslärare
i grundskolan kräver.

Stockholm den 13 maj 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh
(s). Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), KarlErik
Häll (s), Sigvard Persson (c) och Marie Nordström (fp).

UbU 1981/82:32

Bilaga 1

Av utskottet framlagt förslag till ändring i regeringens förslag till lag
om ändring i skollagen (1962:319)

Utskottets förslag
9 kap.

54 a §

Regeringens förslag

Beslut som skolöverstyrelsen enligt
denna lag har fattat såsom första
instans överklagas hos regeringen
genom besvär, om inte annat
följer av 54 § andra stycket.

Följande beslut som skolöverstyrelsen
har fattat såsom andra instans
överklagas hos regeringen genom
besvär, nämligen

1. beslut enligt 34 § eller 39 a §
jämfört med 34 §,

2. beslut enligt 27 § eller 28 a § eller
29 § jämfört med 27 §.

Övriga beslut som skolöverstyrelsen
har fattat enligt denna lag såsom
andra instans får inte överklagas.

Beslut som skolöverstyrelsen enligt
denna lag har fattat såsom första
instans överklagas hos regeringen
genom besvär, om inte annat
följer av 54 § andra stycket.

Följande beslut som skolöverstyrelsen
har fattat såsom andra instans
överklagas hos regeringen genom
besvär, nämligen

1. beslut enligt 34 § eller 39 a §
jämfört med 34 §,

2. beslut enligt 27 § eller 28 a § eller
29 § jämfört med 27 §,

3. beslut med anledning av besvär
över länsskolnämndens beslut
om elevområde enligt 41 § första
stycket eller 47a § tredje stycket.

Övriga beslut som skolöverstyrelsen
har fattat enligt denna lag såsom
andra instans får inte överklagas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982