UbU 1981/82:25

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:25

om anslag till utbildning för undervisningsyrken, m. m. (prop. 1981/
82:100)

NIONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Högskola och forskning punkt E 7 (s. 429-447)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har anförts om behörighet för
tillträde till gymnastiklärarlinjen,

2. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
göra omfördelningar i vad gäller nybörjarplatser på hemspråkslärarlinjen,

3. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
fördela vissa nybörjarplatser på ämneslärarlinjerna,

4. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att
genomföra utbildningsinsatser för vissa obehöriga lärare enligt vad som
har förordats i propositionen,

5. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

6. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1982/83 anvisa
ett reservationsanslag av 694 802 000 kr.

Motionerna

1981/82:579 av Lennart Andersson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar för budgetåret 1982/83 vad det gäller ökningen
av antalet utbildningsplatser för låg- och mellanstadielärare vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm att medel motsvarande 48 nybörjarplatser
omvandlas till platser i förkortad utbildning för obehöriga låg- och mellanstadielärare,

2. att riksdagen beslutar för budgetåret 1982/83 vad det gäller den praktisk-pedagogiska
utbildningen av ämneslärare att medel motsvarande 20 %
av nybörjarplatserna — eller 36 platser - destineras till obehöriga lärare.

1981/82:766 av Ing-Marie Hansson (s) och Göran Persson (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning av förutsättningarna för att
bedriva speciallärarutbildning gren 2 andra året samt hemspråkslärarut 1

Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 25

UbU 1981/82:25

bildning i mer decentraliserad form enligt den modell som tillämpats för
modifierad distansutbildning av vårdlärare.

1981/82:773 av Britt Mogård m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en undersökning
av orsakerna till låg lärarbenägenhet,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att överläggningar
upptas med låg- och mellanstadielärarnas fackliga organisation i syfte att
finna sådana regler för tjänstledighet och för deltidstjänst att undervisningen
av eleverna inte lider men,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
här anförts om efterlevnaden av skolförordningens bestämmelser.

1981/82:996 av Gullan Lindblad m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning av förutsättningarna för utbildning av förskollärare
till lågstadielärare vid högskolan i Karlstad.

1981/82:1102 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialutskotttet remitterade motionen 1981/82:406 -såvitt nu är i fråga yrkas

4. att riksdagen till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret
1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1500000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 696302000 kr. för att anordna vidareutbildning
av förskollärare till lågstadielärare.

1981/82:1125 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring i proposition 1981/82:100 under anslaget
Utbildning för undervisningsyrken anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 30 milj. kr. förhöjt belopp i syfte att öka antagningen till
förskollärarutbildningen med 1 250 elever och till fritidspedagogutbildningen
med 450 elever,

2. att riksdagen uttalar att de som har anställning inom utbildningsyrkena
men saknar formell kompetens bör ges möjlighet att genomgå utbildningen
och att för denna kategori ersättning skall utgå motvarande full lön.

1981/82:2007 av Sven Aspling m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1981/82:2006
- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om allmänna utbildningspolitiska insatser i Värmland.

Utskottet

Utbildningsfrågor

Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer samt för vissa kurser inom sektorn för utbildning för

UbU 1981/82:25

undervisningsyrken, dels för studier enligt äldre studieordning, dels för
personalutbildning (fortbildning och vidareutbildning) för skolväsendets
behov. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas
under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken omfattar innevarande
budgetår 20 allmänna utbildningslinjer och tre påbyggnadslinjer.

För utbildning av obehöriga lärare disponerar universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) innevarande budgetår sammanlagt 9657 000 kr., varav
en anslagspost om 3 198000 kr. för särskild ämneslärarutibldning, en om
1389000 kr. för riktad ämneslärarutbildning och en om 5070000 kr. för
särskilda utbildningsåtgärder för andra obehöriga lärare än ämneslärare.
Enligt föredragande statsrådet bör för nästa budgetår anslagsposterna Särskild
ämneslärarutbildning och Riktad ämneslärarutbildning föras samman
till en anslagspost Särskild och riktad ämneslärarutbildning. Då föredragande
statsrådet inhämtat att det visat sig svårt att fylla alla platser i
företrädesvis den särskilda ämneslärarutbildningen föreslås att den nya
anslagsposten efter sammanläggningen skall föras upp med ett minskat
belopp, nämligen 2 657 000 kr., och att för särskilda utbildningsåtgärder för
andra obehöriga lärare än ämneslärare skall anvisas 6004000 kr., dvs.
sammanlagt 8661000 kr. för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår.

Enligt motion 1981/82:579 bör - som ett tillskott till nyss nämnda
resurser — 48 intagningsplatser för reguljär klasslärarutbildning vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm omvandlas till förkortad utbildning
för obehöriga lärare på låg- och mellanstadierna. Vidare föreslås att 20%
av nybörjarplatserna vid ämneslärarlinjerna vid högskolan för lärarutbildning
i Stockholm skall bytas ut mot utbildningsplatser för obehöriga lärare.

Utskottet har i ärendet inhämtat följande.

Den reguljära utbildningen på lågstadielärarlinjen omfattar 100 poäng.
Utbildning av obehöriga lågstadielärare anordnas dels som en variant av
lågstadielärarlinjen om högst 80 poäng, dels som enstaka kurser om sammanlagt
100 poäng. För obehöriga mellanstadielärare anordnas enstaka
kurser om sammanlagt 120 poäng. Den utbildning, som anordnas i form av
enstaka kurser, är mer utsträckt i tiden än utbildning på linjen men målet
för utbildningen är detsamma, nämligen behörighet till tjänst som lågstadielärare
resp. mellanstadielärare. Behörig att antas till variant av linje är
den som har tjänstgjort som obehörig lärare inom det sökta utbildningsområdet
minst sju terminer med minst 50% av hel tjänst. Till enstaka kurs är
den behörig att antas som tjänstgjort som obehörig lärare inom det sökta
utbildningsområdet minst fyra terminer med minst 50% av hel tjänst. I
princip krävs för tillträde till utbildningen förkunskaper som svarar mot
vad som gäller för reguljär klasslärarutbildning. Dispens från särskilda
förkunskapskrav kan medges under förutsättning att den studerande med
godkänt resultat genomgått kurs inom kommunal vuxenutbildning eller
kompletteringskurs innan kursen vari ämnet ingår påböijas.

UbU 1981/82:25

F. n. finns 48 nyböijarplatser på varianten av lågstadielärarlinjen vid
högskolan för lärarutbildning i Stockholm. För läsåret 1982/83 finns medel
för ytterligare 48 nybörjarplatser på den varianten. Läsåret 1980/81 startade
enstaka kurser för 25 obehöriga lågstadielärare och 25 obehöriga
mellanstadielärare. Ytterligare två kurser påbörjades läsåret 1981/82 för
motsvarande grupper obehöriga lärare. Nystart av enstaka kurser beräknas
också ske läsåret 1982/83.

Intresset att söka utbildningarna har varit stort. Bristerna i de sökandes
behörighet bedöms emellertid av UHÄ successivt öka. Det gäller brister i
fråga om lärartjänstgöringens längd och ämneskunskaper. Av 168 sökande
höstterminen 1981 till variant av lågstadielärarlinjen var endast 18 behöriga
och 8 av de obehöriga medgavs dispens. Vårterminen 1982 fanns 128
sökande till variant av linjen varav 17 var behöriga och 9 fick dispens.

Den riktade ämneslärarutbildningen för icke behöriga lärare omfattar i
flertalet fall en praktisk-pedagogisk del om 40 poäng som får läggas ut
under högst två år och en ämnesteoretisk del om högst 40 poäng som får
läggas ut under tid som UHÄ bestämmer. Behörig att antas är den som
dels har fullständig ämnesteoretisk utbildning eller saknar högst 40 poäng
av sådan utbildning, dels har tjänstgjort som lärare inom det allmänna
skolväsendet minst fyra terminer med minst 50% av hel tjänst i sådan
kommun där försöksverksamheten anordnas, dels innehar minst halvtidstjänst
som ämneslärare.

Riktad ämneslärarutbildning av denna typ omfattar f. n. i Stockholms
högskoleregion dels 25 deltagare som påbörjade utbildningen i december
1980, dels 18 deltagare som påbörjade utbildningen i januari 1982. Deltagarna
i den första omgången rekryterades från Botkyrka, Haninge och
Södertälje kommuner. I brist på ämnesteoretiskt behöriga (lägst 80 poäng i
ämneskombinationen) från dessa kommuner har antagningen för den andra
omgången vidgats till att även omfatta vissa rektorsområden i Stockholms
kommun samt Nynäshamn, Tyresö, Vallentuna och Värmdö kommuner.
UHÄ planerar att under budgetåret 1982/83 tilldela högskolan för lärarutbildning
i Stockholm medel för ytterligare 18 utbildningsplatser.

Enligt uppgifter från skolöverstyrelsen (SÖ) hade Stockholmsregionen
höstterminen 1981 den högsta andelen obehöriga lärare i riket, nämligen
14 % av lärarna på lågstadiet, 11,7 % av lärarna på mellanstadiet och 19,1%
av ämneslärarna på högstadiet och i gymnasieskolan.

Bakom förslaget i proposition 1975/76:89 om lärarutbildningens dimensionering
och lokalisering, som varit styrande för den nuvarande dimensioneringen
för olika orter, låg tanken att de studerande efter examination
kunde flytta till kommuner med behov av lärare. Högskolan för lärarutbildning
i Stockholm kom därför att få samma antal utbildningsplatser på
klasslärarlinjerna som var och en av de mindre högskoleenheterna med
sådan utbildning. Det har emellertid visat sig att de studerande inte haft
möjlighet att exempelvis flytta till Stockholmsområdet efter sin utbildning.

UbU 1981/82:25

Orsakerna till detta har varit flera. Dels har medelåldern på de studerande
ökat väsentligt vilket medfört en förändrad social situation för de studerande,
dels är bostadssituationen i Stockholm sådan att det är svårt att flytta
dit från andra delar av landet.

En viktig orsak till att det nu finns en så stor andel obehöriga lärare i
Stockholmsregionen är enligt uppgift från UHÄ att den reguljära lärarutbildningen
inom regionen inte är dimensionerad efter regionens behov.

Det är enligt utskottets mening angeläget att tillhandahålla behörighetsgivande
utbildning för lärarvikarier som under lång tid tjänstgjort i skolväsendet
och som har erforderliga kunskaper för att genomgå utbildning. Om
det visar sig att de sökande inte längre kan hänvisa till 7 resp. 4 terminers
erfarenhet som lärare med minst halvtidstjänstgöring och saknar erforderliga
förkunskaper, kan det emellertid finnas skäl att minska dimensioneringen
på denna typ av lärarutbildning. Antalet sökande till reguljär utbildning
i Stockholmsregionen är stort. Som exempel kan nämnas att det inför
höstterminen 1981 var 921 förstahandssökande till 48 utbildningsplatser på
lågstadielärarlinjen, 678 förstahandssökande till 48 utbildningsplatser på
mellanstadielärarlinjen och 1 106 förstahandssökande till 188 platser på
ämneslärarlinjema i Stockholm. Detta har medfört att man i allmänhet
måste ha 5,0 i medelbetyg för att bli antagen. Utvecklingen får inte bli den
att personer, som inte blir antagna till reguljär lärarutbildning på grund av
konkurrensen vid denna antagning, efter en kortare tids lärarvikariat kommer
i fråga för antagning till särskild utbildning för lärarvikarier praktiskt
taget utan konkurrens och att man till utbildning för icke behöriga lärare
tvingas ta in sökande utan erforderlig behörighet och tjänstgöringstid bara
av det skälet att det finns tillgång till utbildningsplatser.

Den reguljära utbildningen på klass- och ämneslärarlinjema vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm bör snarast ses över beträffande sin
omfattning och dimensioneras efter behovet av lärare i regionen. Utskottet
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om anordnande av utbildning för obehöriga lärare och om dimensionering
av reguljär lärarutbildning i Stockholmsregionen.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1981/82:579 om omvandling
av antagningsplatser för reguljär lärarutbildning vid högskolan för
lärarutbildning i Stockholm till förkortad utbildning av obehöriga lärare.

I budgetpropositionen föreslås att planeringsramarna för budgetåret
1982/83 för förskollärarlinjen blir 4005 platser och för fritidspedagoglinjen
1238 platser.

Enligt motion 1981/82:1125 bör anslaget Utbildning för undervisningyrken
räknas upp med 30 milj. kr. för att antagningen till förskollärarutbildning
skall kunna ökas med 1 250 platser och till fritidspedagogutbildning
med 450 platser (yrkande 1).

Tillgängliga prognoser beträffande behovet av förskollärare och fritids -

UbU 1981/82:25

pedagoger visar ett minskande behov av sådan personal. En utbildning av
förskollärare och fritidspedagoger i den omfattning som krävs i motionen
skulle innebära risk för arbetslöshet för denna yrkesgrupp. Utskottet kan
därför inte ställa sig bakom motionärernas förslag. Yrkande 1 i denna del i
motion 1981/82:1125 bör avslås av riksdagen.

Utskottet föreslår att riksdagen fastställer de av regeringen föreslagna
planeringsramarna för förskollärar- och fritidspedagoglinjerna.

Enligt samma motion (yrkande 2) bör de som har anställning inom
utbildningsyrkena men saknar formell kompetens ges möjlighet att genomgå
utbildning med lön under utbildningstiden. Motionsyrkandet avser
bamomsorgspersonal.

De som är verksamma inom barnomsorgen men som saknar den utbildning
som behövs har möjlighet att söka till den reguljära utbildningen.
Förskolepersonalen är kommunalt anställd. Frågor om löneförmåner
m.m. vid genomgång av viss utbildning för personal hos kommun är en
förhandlingsfråga, varför yrkande 2 i motion 1981/82:1125 avstyrks.

För tillträde till gymnastiklärarlinjen är f. n. genomgången grundskola
ett behörighetskrav. I skrivelse till regeringen den 5 februari 1981 hemställde
UHÄ bl. a. att högskoleförordningens bestämmelser om allmän
behörighet skall gälla för tillträde till gymnastiklärarlinjen samt att lägst
betyget fyra i gymnastik skall få föreskrivas som särskilt behörighetsvillkor
för tillträde till linjen. De nya villkoren avses träda i kraft inför
antagningen till höstterminen 1984. Föredragande statsrådet, som biträder
UHÄ:s förslag i fråga om särskild behörighet, avser att senare föreslå
regeringen en ändring av bestämmelserna så att allmän behörighet skall
krävas för tillträde till gymnastiklärarlinjen.

Utskottet har inte något att erinra häremot.

Beträffande hemspråkslärarlinjen avser föredragande statsrådet att senare
återkomma till regeringen med förslag till språkgruppernas fördelning
på de olika högskoleorterna. För att uppnå bästa möjliga resursutnyttjande
förordar hon att regeringen, eller efter beslut av regeringen UHÄ, får
bemyndigande att under budgetåret 1982/83 från en högskoleenhet föra
över utbildningsplatser som inte kan utnyttjas till en annan högskoleenhet
där hemspråkslärarlinjen finns.

Regeringen bör erhålla detta bemyndigande.

Regeringen har under budgetåret 1981/82 medgivit att försöksverksamhet
med vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare får anordnas
vid högskolan i Kristianstad.

I motion 1981/82:1102 (yrkande 4) föreslås att förevarande anslag räknas
upp med 1,5 milj. kr. för att möjliggöra en utökad försöksverksamhet med
vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare, dvs. inte bara i Kris -

UbU 1981/82:25

tianstad utan även i Stockholm och Karlstad. Sådan vidareutbildning i
Karlstad begärs också i motionerna 1981/82:996 och 1981/82: 2007.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att den i Kristianstad
påböljade försöksverksamheten bör utvärderas innan ställning tas till
om likartad försöksverksamhet bör starta i större skala och på flera orter.
Utskottet avstyrker därmed motionerna 1981/82:996, 1981/82:1102 yrkande
4 i denna del och 1981/82:2007.

För ämneslärarlinjerna om 160 poäng bör planeringsramen enligt budgetpropositionen
liksom tidigare vara 960 platser. Härtill skall komma 475
extra platser för praktisk-pedagogisk utbildning om 40 poäng. Av dessa
senare platser bör 35 enligt föredragande statsrådet kunna fördelas av
UHÄ på de orter som ämbetet finner lämpliga.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att fördela vissa nybörjarplatser på ämneslärarlinjerna.

Speciallärarlinjens gren 1 förändrades genom riksdagens beslut år 1980
(prop. 1980/81:20, UbU 1980/81:12 och 15, rskr 1980/81:120). Den består
nu av en basdel om 20 poäng och en fortsättningsdel om ytterligare 20
poäng. Innehållet i basdelen koncentreras på läs- och skrivsvårigheter,
matematiksvårigheter och/eller anpassningssvårigheter. Låg- och mellanstadielärare,
ämneslärare och lärare i praktisk-estetiska ämnen i grundskolan
samt ämneslärare med tjänstgöring i gymnasieskolan kan antas till
utbildningen. Låg- och mellanstadielärarna får efter genomgången basdel
(20 poäng) behörighet till tjänst som speciallärare, medan ämneslärare och
lärare i praktisk-estetiska ämnen inte får någon ny behörighet (beträffande
tjänster se UbU 1980/81:22 s. 33 f.).

Beträffande speciallärarlinjens gren 2 (för bl. a. lärare för syn- och hörselskadade
elever) framgår av budgetpropositionen att UHÄ skall få i
uppdrag att, i samråd med SÖ och berörda personalorganisationer, utvärdera
utbildningen inom denna gren och eventuellt inkomma med förslag till
nytt innehåll och ny organisation av utbildningen.

I motion 1981/82:766 begärs en utredning om förutsättningarna för att
bedriva speciallärarutbildning gren 2 andra året och hemspråkslärarutbildning
som modifierad distansundervisning.

Som framgått av det föregående skall utbildningen på speciallärarlinjens
gren 2 utvärderas av UHÄ. Resultatet av denna utvärdering bör avvaktas
innan en utredning av det slag som föreslås i motion 1981/82:766 övervägs.

Distansundervisning utgör en bland flera former för distribution av utbildning.
Beslut om distansundervisning kan omfatta en hel kurs eller delar
av kurs. Utbildning på gren 1 av speciallärarlinjen sker exempelvis redan i
viss utsträckning i form av distansundervisning och decentraliserad utbildning.
Vad gäller hemspråkslärarutbildning anordnar, enligt vad utskottet
erfarit, högskolan för lärarutbildning i Stockholm innevarande budgetår
sådan utbildning i Västerås och Norrköping. Utbildning planeras också i
Gävle.

UbU 1981/82:25

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1981/82:766.

I motion 1981/82:773 (yrkande 1) begärs en undersökning av orsakerna
till att lärarbenägenheten är låg bland dem som en gång utbildats till
läraryrket.

SÖ har på uppdrag av regeringen i skrivelse den 24 september 1979 gjort
en analys av orsakerna till en minskande tjänstgöringsbenägenhet hos
lärare. Av undersökningen framgår att den minskade tjänstgöringsbenägenheten
för lärare beror på bl. a. dels ett ökat deltidsarbete, något som
gäller för alla yrkesgrupper i samhället, dels de ökade krav som läraryrket i
dag ställer på sina utövare. Enligt utskottets mening finns det inte anledning
att kort efter denna undersökning göra en ny undersökning i frågan.
Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion 1981/82:773 yrkande
1.

I det föregående har utskottet avstyrkt förslag om ökade planeringsramar
för förskollärar- och fritidspedagogutbildning samt utökad försöksverksamhet
med vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare. Mot
den bakgrunden föreslår utskottet beträffande medelsanvisningen att riksdagen
med avslag på motionerna 1981/82:1102 yrkande 4 i denna del och
1981/82:1125 yrkande 1 i denna del till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 694802000 kr.

Mot föreslagna planeringsramar i övrigt har utskottet inte något att
erinra.

Arbetssituationen på lågstadiet

Utskottet skall med anledning av två motionsyrkanden här också behandla
frågor om lärår- och arbetssituationen på lågstadiet.

Enligt SÖ:s rapport (SÖ dnr P 81:2141) om deltidstjänstgöring och
tjänstledigheter tenderar andelen deltidsanställda lärare på lågstadiet att
öka. Likaså ökar andelen helt tjänstlediga lågstadielärare. I proposition
1981/82:100 bilaga 12 (s. 443) säger sig föredragande statsrådet ha erfarit
att lågstadielärare, främst i storstäderna, helst tjänstgör endast i årskurserna
2 och 3 och - som en följd därav — obehöriga lärare får ta hand om
årskurs 1.

I motion 1981/82:773 (yrkande 2) behandlas arbetssituationen på lågstadiet,
bl. a. frågan om tjänstledighet för enskild angelägenhet för klasslärare.
Enligt motionärerna är det till men för skolan att dess behöriga lärare i
vissa fall inte upprätthåller sina tjänster. Åtgärder bör därför vidtas för att
minska omfattningen av lärares tjänstledigheter för enskild angelägenhet. I
samma motion (yrkande 3) hävdas att rektor som arbetsledare är skyldig
att vid fördelning av arbetsuppgifter bland de anställda i första hand låta de

UbU 1981/82:25

lärare tjänstgöra i årskurs 1, som lämnar sin lågstadieklass i och med
avslutandet av årskurs 3 och som är lämpade att undervisa nyböijare.
Barnens intresse bör väga tyngst, när rektor enligt 5 kap. 35 § skolförordningen
(1971:235) fastställer plan för läsåret över lärarnas tjänstgöring i
olika klasser m. m. Rektorerna bör enligt motionärerna erinras om detta.

Frågor om tjänstledighet för lärare på bl. a. låg- och mellanstadierna är
närmast en angelägenhet för den lokala skolstyrelsen. Enligt uppgift från
utbildningsdepartementet iakttar skolstyrelserna f. n. en ökad restriktivitet
när det gäller lärares tjänstledighet för enskild angelägenhet. Vad gäller de
aktuella ledigheterna främst på låg- och mellanstadierna anser utskottet det
rimligt att skolstyrelsen bedömer önskan om ledighet för enskild angelägenhet
mot bakgrund av möjligheten att erhålla behörig ersättare på tjänsten
eller - vid partiell tjänstledighet - den återstående delen av tjänsten.
Skolans intresse att tillhandahålla en väl fungerande undervisning bör
hävdas i första hand. SÖ bör erinra skolstyrelserna om detta och därvid
klargöra att ledighet för enskilda angelägenheter inte alltid är en självklar
rättighet. Utskottet vill också erinra om skolförordningens bestämmelser
om att lärarbyten bör undvikas (6 kap. 21 §).

Utskottet vill peka på några verksamhetsformer, som numera finns inom
grundskolan och som kan vara till gagn för skolarbetet.

Som en följd av riksdagens beslut om reformering av skolans inre arbete
(prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) infördes den 1 juli
1978 begreppet arbetsenhet i grundskolan. Arbetsenheten som organisationsform,
vilken är obligatorisk, innebär att två eller flera klasser organiseras
i en enhet och att till arbetsenheten knuten personal utgör ett arbetslag.
En arbetsenhet består av klasser från antingen samma årskurs eller
från olika årskurser. Arbetsenheterna ger i större utsträckning än klasser
möjligheter att anordna gruppundervisning efter elevernas behov. De ger
också större möjligheter till samarbete mellan lärarna. Det är vanligt att
man inom en arbetsenhet blocklägger undervisningen i svenska och matematik
för att möjliggöra en mer individualiserad undervisning i grupper,
som eleverna får välja emellan.

Hur man organiserar syskongrupp på lågstadiet (en tredjedel av gruppen
från var och en av årskurserna 1, 2 och 3) har redovisats i rapporten
”Årskursintegrerade klasser på lågstadiet” i serien Skola i utveckling
(Skolöverstyrelsen 1981). En viss svårighet kan vara förknippad med
själva övergången till detta system då-årskurserna 2 och 3 måste organiseras
om och två tredjedelar av eleverna får nya lärare. I den årskursintegrerade
klassen finns emellertid ett stort utbud av stimulans på olika
nivåer, t. ex. kan äldre elever med större kunskaper hjälpa yngre. En
annan fördel anses vara att nybodarna snabbt kommer in i rutinerna i en
sådan klass. Genom att i årskurserna 1 och 2 erbjuda fria aktiviteter med
anknytning till undervisningsverksamheten (UbU 1981/82:17 s. 7) är det
möjligt att för syskongruppen ha ett och samma veckotimtal.

UbU 1981/82:25

Enligt läroplanen har skolan rätt att förvänta att föräldrarna stöder dess
arbete. En i förväg inplanerad föräldramedverkan i skolarbetet kan ha
betydelse för arbetssituationen på lågstadiet. Av värde för undervisningen
på lågstadiet kan också vara medverkan i undervisningen av elever från
mellan- och högstadierna inom ramen för den praktiska arbetslivsorienteringen.

Verksamheten i grundskolan skall präglas av en behovsinriktad resursfördelning.
Resurserna skall styras dit där de bäst behövs. Beträffande
resurser under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet hänvisar utskottet
till sitt betänkande UbU 1981/82:16.

Utskottet vill vidare framhålla att det för arbetet på lågstadiet är viktigt,
att skolan under våren låter sig informeras om nybodarna för att skolan i
god tid skall få sådan kännedom om barnens allmänna förutsättningar, att
skolan kan planera och organisera undervisningen till terminsstarten med
hänsyn till vad som framkommit om barnens behov. Samverkan mellan
förskola och lågstadium är viktig. Skolledningen liksom personalen i förskolan
har ett ansvar för att alla barn och föräldrar får kontakt med den
skola där barnen skall börja. Vad gäller eventuella hinder för samverkan
mellan förskola och lågstadium till följd av att förskolan omfattas av den
nya sekretesslagen fr. o. m. den 1 januari 1982 bör SÖ och socialstyrelsen i
särskilda anvisningar göra de klarlägganden som behövs för att det praktiska
samarbetet mellan förskola och skola skall kunna fortgå som hittills
samt ta de initiativ i övrigt som behövs.

Enligt en av Sveriges lärarförbund gjord undersökning om situationen på
lågstadiet har problemen på lågstadiet de senaste åren blivit mer komplicerade.
Fler elever än tidigare är enligt undersökningen stressade, okoncentrerade,
aggressiva, överstimulerade och har liten uthållighet. Eleverna
har enligt undersökningen svårt att umgås med sina skolkamrater och det
uppstår ideligen konfrontationer. Många klasser är mycket heterogena. I
samma klass kan finnas elever från olika språkgrupper, integrerade elever
med fysiskt eller psykiskt handikapp. Spännvidden mellan eleverna har
ökat vilket enligt undersökningen medför pedagogiska problem.

Enligt utskottets mening bör SÖ i sitt långtidsarbete prioritera frågor
som avser undervisningen på lågstadiet. SÖ bör vidare med utgångspunkt i
vad utskottet i det föregående anfört tillhandahålla allmänna råd och föreskrifter
till hjälp för kommunerna i deras strävan att förbättra arbetssituationen
på lågstadiet.

Utskottet föreslår att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra
arbetssituationen på lågstadiet med anledning av motion 1981/82:773 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

UbU 1981/82:25

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande anordnande av utbildning för obehöriga
lärare och dimensionering av reguljär utbildning vid högskolan
för lärarutbildning i Stockholm som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande omvandling av antagningsplatser för
reguljär lärarutbildning vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm
till förkortad utbildning för obehöriga lärare avslår motion
1981/82:579,

3. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1125 yrkande 1 i
denna del fastställer planeringsramar för förskollärarlinjen och
fritidspedagoglinjen enligt vad som har förordats i proposition
1981/82:100,

4. att riksdagen beträffande lön under utbildningstiden avslår motion
1981/82:1125 yrkande 2,

5. att riksdagen beträffande behörighet för tillträde till gymnastiklärarlinjen
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att göra omfördelningar i vad gäller nyböijarplatser
på hemspråkslärarlinjen,

7. att riksdagen beträffande utökad försöksverksamhet med vidareutbildning
av förskollärare till lågstadielärare avslår motionerna
1981/82:996, 1981/82:1102 yrkande 4 i denna del samt 1981/
82:2007,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att fördela vissa nyböijarplatser på ämneslärarlinjerna,

9. att riksdagen beträffande utredning om viss speciallärarutbildning
samt hemspråkslärarutbildning som modifierad distansundervisning
avslår motion 1981/82:766,

10. att riksdagen beträffande undersökning av orsakerna till låg lärarbenägenhet
avslår motion 1981/82:773 yrkande 1,

11. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som
har förordats i proposition 1981/82:100,

12. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 samt med
avslag på motionerna 1981/82: 1102 yrkande 4 i denna del och
1981/82:1125 yrkande 1 i denna del till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 694802000 kr.,

UbU 1981/82:25

13. att riksdagen beträffande åtgärder för att förbättra arbetssituationen
på lågstadiet med anledning av motion 1981/82:773 yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Stockholm den 29 april 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Sven Johansson (—), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Iris
Mårtensson (s), Gunhild Bolander (c) och Ing-Marie Hansson (s).

Reservationer

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) har avgivit
följande reservationer.

1. Utökad försöksverksamhet med vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare
(mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”och 1981/82:2007” bort ha följande lydelse:

UHÄ har i sin anslagsframställning föreslagit en särskild vidareutbildning
av förskollärare till lågstadielärare på tre orter, nämligen i Stockholm,
Kristianstad och Karlstad. Enligt utskottets uppfattning kan denna vidareutbildning
få en viktig principiell betydelse för att överbrygga skillnaderna
mellan förskola och grundskola. I vissa regioner finns ett överskott av
förskollärare samtidigt som det finns brist på lågstadielärare. Flera skäl
talar således för en ökad satsning på vidareutbildning av förskollärare.
Utskottet föreslår därför att i enlighet med UHÄ:s förslag 1,5 milj. kr.
anslås för vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare. Medlen tas
upp under anslaget Utbildning för undervisningsyrken. Vad utskottet anfört
bör riksdagen med bifall till motion 1981/82:1102 yrkande 4 i denna del
och med anledning av motionerna 1981/82:996 och 1981/82:2007 som sin
mening ge regeringen till känna.

UbU 1981/82:25

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande utökad försöksverksamhet med vidareutbildning
av förskollärare till lågstadielärare med bifall till motion
1981/82:1102 yrkande 4 i denna del och med anledning av
motionerna 1981/82:996 och 1981/82:2007 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anslagsbeloppet (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 1
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”1 det” och
slutar ”694 802000 kr.” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet avstyrkt förslag om ökade planeringsramar
för förskollärare- och fritidspedagogutbildning samt tillstyrkt en utökad
försöksverksamhet med vidareutbildning av förskollärare till lågstadielärare.
Mot den bakgrunden föreslår utskottet beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1102 yrkande 4 i denna
del, med anledning av proposition 1981/82:100 och med avslag på motion
1981/82:1125 yrkande 1 i denna del till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 696302000 kr.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1102 yrkande 4 i
denna del, med anledning av proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:1125 yrkande 1 i denna del till Utbildning
för undervisningsyrken för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag av 696302000 kr.,

Särskilt yttrande

Arbetssituationen på lågstadiet (mom. 13)

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anför:

Den oroande situationen på lågstadiet har tidigare i år behandlats av
utbildningsutskottet bl. a. i samband med ställningstagandet (UbU 1981/
82:16) till den socialdemokratiska partimotionen om åtgärder för att förbättra
barns uppväxtmiljö (mot. 1981/82:406). Utskottsmajoriteten avslog
då de socialdemokratiska kraven på åtgärder. Socialdemokraterna i utskottet
har därför i reservationer fört fram förslag om gemensam fortbild -

UbU 1981/82:25

ning för förskolepersonal och lågstadielärare för att åstadkomma en bättre
övergång från förskola till skola. Vi har också föreslagit personalförstärkning
för att möjliggöra en lugnare arbetssituation för lärare och elever
under barnens första skolår och för att klara den viktiga grundläggande
färdighetsträningen i att läsa, skriva och räkna.

I detta betänkande gör utskottet ett tillkännagivande om att situationen
på lågstadiet kräver ökad uppmärksamhet. Enligt utskottets mening ”bör
SÖ i sitt långtidsarbete prioritera frågor som avser undervisningen på
lågstadiet”. SÖ bör vidare ”tillhandahålla allmänna råd och föreskrifter till
hjälp för kommunerna i deras strävan att förbättra arbetssituationen på
lågstadiet”.

Vi har inget emot dessa uttalanden men anser att det krävs väsentligt
kraftfullare åtgärder från riksdagens sida för att verkligen åstadkomma
förbättrade arbetsförhållanden på lågstadiet. Detta kan ske i enlighet med
vad vi tidigare framfört i motioner och reservationer om förändringar i
förskolepersonalens och lärarnas grund- och fortbildning samt ökade resurser
för att möjliggöra en personalförstärkning på lågstadiet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982