UbU 1981/82:24

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:24

om vissa anslag till grundläggande högskoleutbildning, m. m. (prop.
1981/82:100)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
E. Högskola och forskning rubriken Vissa gemensamma frågor och
punkterna E 1-E5, E8-E9, E 11 jämte motioner.

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 349—377) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om högskoleenheter
i Skövde och Halmstad,

2. bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för
högskolan m. m. i enlighet med vad som har förordats i propositionen,

3. godkänna vad som i propositionen har anförts beträffande omfördelning
mellan vissa anslag beträffande universitetet i Göteborg.

Motionerna

1981/82:775 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen beslutar hos
regeringen begära en utvärdering av högskolereformen i syfte att utröna
vilka av de ”små” högskolorna som bör läggas ner.

1981/82:776 av Eva Winther m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

4. att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheterna av en
systematisk genomgång av kurslitteraturen vid universitet och högskolor
från jämställdhetssynpunkt.

1981/82:1006 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till en utvärdering
av högskolereformerna enligt vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen uttalar att de målsättningar som anges i motionen skall
utgöra grundvalen för den högre utbildningens fortsatta utformning, inriktning
och reformering,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag

a) varigenom de graderade betygen avskaffas som urvalsinstrument för
tillträde till högskolestudier och ersätts av arbetslivserfarenhet och köprincipen,

b) om avskaffande av betygsskalan underkänd-godkänd-väl godkänd till
förmån för endast underkänd-godkänd inom högskolan,

1 Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 24

UbU 1981/82:24

c) för att förbättra invandrarnas möjligheter till högskolestudier, bl. a.
genom att införa kurser på de stora invandrarspråken,

d) innebärande att alla styrelser inom högskolan - under regionstyrelsenivå
— skall utses av dem som är verksamma inom högskolan i en
gemensam valkorporation enligt principen ”en människa - en röst”,

e) om upphävandet av lagen om elektorsförsamlingar och att dessa
ersätts med allmänna, direkta val i en valkorporation till linjenämnder och
högskolestyrelser,

f) om avskaffande av kårobligatoriet,

g) om åtgärder som syftar till att bredda möjligheterna att delta i särskilda
kurser inom högskoleområdet,

4. att riksdagen uttalar sig för att det s. k. högskoleprovet avskaffas,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om att hela antagningssystemet
till högskolan utreds.

1981/82:1347 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående ett återupplivande av fakulteterna vid universitet och högskolor.

1981/82:1809 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om uppföljningen av användningen av resursförstärkningar
inom forskningsområdet.

1981/82:1811 av Göran Persson m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen kartlägger vilka lokala
linjer och större enstaka kurser på utbyggnadsorterna som tillgodoser ett
stadigvarande utbildningsbehov av allmänt intresse på arbetsmarknaden
och föreslår riksdagen vilka av dessa lokala linjer och enstaka kurser som
lämpligen kan överföras till allmänna linjer och finansieras från sektorsanslagen.

1981/82:1816 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget att inrätta högskolan i Skövde den 1 juli 1983 och högskolan i
Halmstad den 1 juli 1984.

1981/82:1823 av Lars Svensson m.fl. (s, m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anges
beträffande tidpunkten för inrättande av högskoleenheterna i Halmstad
och Skövde.

1981/82:2135 av Olof Palme m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till civilutskottet remitterade motionen 1981/82:2133 - såvitt
nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bevakning av kvalitet vid olika utbildningslinjer
där antalet nybörjarplatser ökats för att möta de stora ungdomskullama.

UbU 1981/82:24

Utskottet

Högskolan ställs nu inför kravet att de stora ungdomskullar som passerar
grundskolan och gymnasieskolan skall beredas möjlighet till fortsatt
utbildning. För att tillgodose detta önskemål under en period av knappa
ekonomiska resurser fordras enligt vad föredragande statsrådet anför i
budgetpropositionen en mera genomtänkt och långsiktig planering än hittills.

Antalet ungdomar i 20-årsåldern kommer att öka markant under mitten
av 1980-talet. Jämfört med ett oförändrat antal 20-åringar på 1980 års nivå
kommer ytterligare ca 115000 ungdomar att fylla 20 år under 1980-talet.
Omkring år 1990 är antalet 20-åringar tillbaka på den lägre nivån. Ökningen
av antalet 20-åringar kulminerar omkring år 1984. Om ungdomsgruppen i
stället betraktas som omfattande åldersintervallet 18-24 år, blir ökningen
inte lika markerad utan fördelar sig jämnare över ett antal år. Utvecklingen
illustreras av följande figur:

Index
1980= 100

120 -

115

110

105

100

■ \

I | 20 åringar

| * ••••ii* 18-24 åringar

I
I
I
I
I

/ : • \

| ; 1 \

■

// • A

// *
±1 i

1980 1990

Antalet ungdomar i åldern 18-24 år i befolkningen.

Den totala efterfrågan på högskoleutbildning går enligt föredragande
statsrådet inte att fastslå i bestämda tal. Grova skattningar kan emellertid
göras av övergångsfrekvensen mellan gymnasieskola och högskola. I slutet
av 1970-talet beräknas sålunda ca 20% av alla ungdomar ha påböljat
högskoleutbildning före 25 års ålder. Om denna andel skall hållas oförändtl
Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 24

UbU 1981/82:24

rad när ungdomskullarna ökar under 1980-talet, behöver högskolan tillföras
23 000 nyböijarplatser under detta decennium.

Under slutet av 1970-talet har andelen ungdomar som intagits till gymnasieutbildning
ökat och detta har bl. a. berört de tre- och fyraåriga linjerna.
Om en oförändrad övergångsfrekvens per linje till högskolan skall vara
utgångspunkten, innebär detta sammantaget med de demografiska förändringarna
ett behov av totalt ytterligare 45000 nybörjarplatser under 1980-talet.

Föredragande statsrådet förutsätter att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 redovisar en
plan för hur det ökade utbildningsbehovet under 1980-talet skall kunna
tillgodoses och hur en nedtrappning sedermera skall kunna göras. Enligt
huvudalternativet i en sådan plan bör utöver nuvarande utbildningsvolym
plats beredas åt ytterligare 23 000 nyböijare totalt under planeringsperioden.
Enligt ett kompletterande alternativ bör utöver utbildningskapaciteten
i dag plats beredas åt ytterligare 32000 nyböijare under perioden.

För läsåret 1982/83 föreslås i budgetpropositionen ytterligare 1500 nyböijarplatser
jämfört med innevarande budgetår. Sammantaget föreslås ca
35 000 nyböijarplatser vid allmänna utbildningslinjer samt lokala och individuella
linjer och 36 735 årsstudieplatser för enstaka kurser. Härtill kommer
att statsrådet Tillander föreslår att det i gymnasieskolan under nästa
läsår skall anordnas yrkesprofilerade högre specialkurser om minst en
termin, vilka dels bör kunna underlätta ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden,
dels kan utgöra ett attraktivt alternativ till studier inom högskolan.

När det gäller de föreslagna nya 1500 nyböijarplatserna inom högskolan
föreslås i budgetpropositionen vissa extra resurser. Enligt motion 1981/
82:2135 (yrkande 2) finns det risk för att kvaliteten på utbildningen försämras
i de fall då kompensation för merkostnaderna för de nya platserna inte
ges. Motionärerna menar att riksdagen som sin mening bör ge regeringen
till känna att den bör bevaka att kvaliteten på den berörda utbildningen
upprätthålls och i tilläggsbudget återkomma med förslag till ytterligare
medel, om det behövs.

Enligt UHÄ:s instruktion (1976:702) skall ämbetet bl. a. följa utvecklingen
av utbildningen inom högskolan. Här ingår självfallet att bevaka att
kvaliteten på utbildningarna upprätthålls. Högskolan har i tidigare sammanhang
visat sig kunna göra de omprioriteringar som behövs för att möta
nya behov. Det är samtidigt viktigt att alla berörda inom högskolan målmedvetet
arbetar på att höja utbildningens kvalitet. Utan att det fordras
resurstillskott kan kvalitetshöjande åtgärder vidtas när det gäller t. ex.
kursernas innehåll och pedagogiska utformning, litteraturförteckningar
och kunskapsprövning. Ansvaret vilar här på rektor vid högskoleenhet och
övriga lokalt utbildningsansvariga - linjenämnder, institutionsstyrelser
och lärare med uppdrag att examinera.

UbU 1981/82:24

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka förslaget om eventuell
förstärkning av resurserna genom tilläggsbudget utöver vad regeringen
har föreslagit för budgetåret 1982/83. Med hänvisning härtill och till vad
som i övrigt har anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/
82: 2135 yrkande 2.

Föredragande statsrådet framhåller att den dimensioneringsökning som
kommer att bli aktuell under 1980-talet ökar de mindre högskoleenheternas
betydelse. Målet att ge ett större antal sökande tillträde till högskolan
förutsätter en god geografisk spridning av utbildningen. De krav på effektiv
hushållning som kommer att ställas på högskolan under 1980-talet
innebär dock att tillgängliga resurser måste utnyttjas rationellt. Det betyder
att några mer omfattande möjligheter att förstärka de mindre högskoleenheternas
resurser genom omfördelningar från andra högskoleenheter
enligt föredragande statsrådets bedömning inte kommer att finnas.

Enligt motion 1981/82:1811 (yrkande 1) bör regeringen dels kartlägga
vilka lokala linjer och större enstaka kurser på uthyggnadsorterna som
tillgodoser ett stadigvarande utbildningsbehov av allmänt intresse på arbetsmarknaden,
dels föreslå riksdagen vilka av dessa lokala linjer och
enstaka kurser som lämpligen kan överföras till allmänna linjer och finansieras
från sektorsanslagen.

Det åligger de lokala, regionala och centrala myndigheterna att i det
årliga budgetarbetet pröva frågor av den art som motionärerna tar upp.
Självfallet skall en sådan prövning avse utbildningsutbudet inte bara på
utbyggnadsorterna utan även på de övriga högskoleorterna. Erfarenheterna
av de lokala linjerna är ännu så länge begränsade. Det förhållandet att
en linje är lokal hindrar inte att en motsvarande inrättas också på annan
ort, om förutsättningar härför finns.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att högskoleenheterna
på alla berörda orter under 1980-talet har en viktig uppgift när det
gäller att ge de stora ungdomskullarna högskoleutbildning. Utskottet delar
statsrådets uppfattning att en breddning av de mindre högskoleenheternas
bas i första hand måste ske inom ramen för det nytillskott av platser och
utbildningar som kommer till stånd de närmaste åren. De mindre högskoleenheterna
har möjligheter att bidra till en allmän stimulans av den regionala
utvecklingen. Det är därför utomordentligt angeläget att högskoleenheterna
utnyttjar möjligheterna till samarbete med lokala företag, myndigheter
och organisationer. Utskottet erinrar om vad föredragande statsrådet
anfört i budgetpropositionen (s. 367) om värdet av att högskolan under
vissa förutsättningar - bl. a. full kostnadstäckning - ställer sina utbildningsresurser
till förfogande för uppdragsutbildning. Härigenom kan den få
värdefulla erfarenheter att återföra till den egna verksamheten.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1981/82:1811 yrkande 1.

Kartong: S. 31, rad 14 Står: 10 Rättat till: 9

UbU 1981/82:24

Enligt motion 1981/82:775 bör en utvärdering av högskolereformen ske i
syfte att utröna vilka högskoleenheter man i ett läge med ekonomiska
åtstramningar bör satsa på och vilka man bör avveckla. För att högskoleutbildningens
kvalitet skall kunna upprätthållas bör de knappa utbildningsresurserna
satsas på högskoleenheter, där utbildningstradition och forskningsorganisation
finns.

Utskottet har i det föregående strukit under att högskoleenheterna på
alla berörda orter har en viktig uppgift när det gäller att ge de stora
ungdomskullarna högskoleutbildning. Mot denna bakgrund kan utskottet
inte ställa sig bakom kravet på en sådan utvärdering som föreslås i motion
1981/82:775. Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

För högskoleutbildningen i Skövde och Halmstad finns nu interimistiska
styrelser. Enligt föredragande statsrådet är det väsentligt att högskolans
verksamhet utvecklas också inom de regioner som högskoleutbildningarna
i Skövde och Halmstad betjänar. För att förutsättningarna härför skall
förbättras anses beslut nu böra fattas om att statliga högskoleenheter skall
inrättas i Skövde och Halmstad. Det behov av resurser som krävs för
ändamålet bör tillgodoses genom omprioriteringar inom högskolan. Föredragande
statsrådet förordar att en högskoleenhet i Skövde inrättas den I
juli 1983 och en högskoleenhet i Halmstad den 1 juli 1984.

Enligt motion 1981/82:1816 bör förslaget att inrätta statliga högskoleenheter
i Skövde och Halmstad avslås av riksdagen. Det är enligt motionärerna
inte klarlagt att utbildningarna på dessa orter har uppnått den organisatoriska
stadga och det studerandeantal som bör krävas för att självständiga
högskoleenheter skall bildas. I motion 1981/82:1823 ställer sig däremot
motionärerna bakom förslaget att inrätta statliga högskoleenheter på dessa
orter men önskar att högskoleenheten i Halmstad inrättas vid samma
tidpunkt som den i Skövde.

I snart fem år har det funnits en interimistisk organisation för högskoleutbildning
i Skövde och Halmstad. En fortsatt sådan organisation är inte
till fördel för utvecklingen av utbildningsutbudet på dessa orter. Ett besked
om framtiden bör enligt utskottets mening lämnas nu. Utskottet anser att
högskoleenheter bör inrättas i Skövde och Halmstad. På båda orterna bör
det ske den 1 juli 1983. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1981/82:100, med anledning av motion 1981/82:1823 i denna
del och med avslag på motion 1981/82:1816 i denna del godkänner vad som
i proposition 1981/82:100 har förordats om en högskoleenhet i Skövde.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1823 i
denna del, med anledning av proposition 1981/82:100 och med avslag på
motion 1981/82:1816 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en högskoleenhet i Halmstad. Det behov av
resurser som krävs för ändamålet för budgetåret 1983/84 bör tillgodoses
genom omprioriteringar.

UbU 1981/82:24

I motion 1981/82:1006 återkommer vänsterpartiet kommunisterna till sin
syn på högskolans organisation och uppgifter. Yrkandena i motionen är
med ett undantag identiska med dem i motion 1980/81:1319, som utskottet
behandlade undei riksmötet 1980/81 (UbU 1980/81:20 och 24, jfr även
UbU 1979/80:28).

Utskottet, som hänvisar till tidigare behandling av yrkandena, vill tillägga
följande. UHÄ skall som tillsynsmyndighet för högskolan successivt
utvärdera högskolereformen. Vidare har uppföljningskommittén (U
1979:03) i uppdrag att ta del av material om högskolan från bl. a. UHÄ
samt att göra bedömningar med anledning av detta material. På grundval
av förslag från UHÄ bereds f. n. inom regeringskansliet frågan om obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutning. Regeringen har den 4
februari 1982 uppdragit åt UHÄ att belysa konsekvenserna för tillträde till
grundläggande högskoleutbildning av gymnasieutredningens förslag till
studieorganisation och betygssystem. Uppdraget skall redovisas senast
den 1 november 1982.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1981/
82:1006.

Enligt motion 1981/82:1347 var det en förlust för universitet och högskolor
när fakulteterna avskaffades. De bör därför återupplivas, säger motionären,
men få ändrade arbetsformer på sätt som beskrivs i motionen.

I betänkandet (SOU 1981:29) Forskningens framtid har lagts fram förslag
rörande högskolornas institutionella organisation. Dessa förslag gäller
bl. a. organisationen på fakultetsnivå. Kommitténs förslag avseende den
institutionella organisationen har genom beslut av regeringen den 28 januari
1982 överlämnats till uppföljningskommittén, som skall behandla dem i
sitt fortsatta arbete. Med hänvisning till att den aktualiserade frågan kommer
att tas upp i nämnda kommitté anser utskottet att motion 1981/82:1347
bör avslås av riksdagen.

Enligt motion 1981/82:776 (yrkande 4) bör undersökas vilka möjligheter
som finns till systematisk genomgång av kurslitteraturen vid universitet
och högskolor från jämställdhetssynpunkt. Resultatet av granskningen
bör,* hävdar motionärerna, kunna leda till en ökad medvetenhet hos såväl
lärare som studenter om könsdiskriminerande inslag i kurslitteratur och
undervisning.

Kurslitteraturen vid universitet och högskolor är mycket omfattande.
Utskottet anser att det är självklart att jämställdhetsaspekten beaktas vid
beslut om kurser och vilka läroböcker som skall användas. Härtill kommer
att de högskolestuderande som ju är i vuxen ålder självfallet bör läsa
kurslitteraturen kritiskt. Även om motionärerna berör en viktig fråga anser
utskottet mot den bakgrunden att motion 1981/82:776 yrkande 4 bör avslås
av riksdagen.

UbU 1981/82:24

Utskottet övergår nu till vissa anslagsfrågor.

Föredragande statsrådet anför i budgetpropositionen (s. 368) att han
under olika anslag avser att förorda en förstärkning av forskningen och
forskarutbildningen för budgetåret 1982/83 med ca 80 milj. kr.

Enligt motion 1981/82:1809 (yrkande 1) finns det risk för att en del av de
ökade resurser för forskning som föreslås i proposition 1981/82:100 tas i
anspråk för t. ex. förvaltningsändamål. Motionärerna anser att regeringen
bör följa upp hur resursförstärkningar inom forskningsområdet utnyttjas.
Det föreslås att riksdagen som sin mening ger detta till känna för regeringen.

Uppföljningskommittén har i uppdrag att göra en översyn av den administrativa
verksamheten inom högskoleorganisationen i syfte att finna organisatoriska
och administrativa förenklingar som kan möjliggöra besparingar.
Av budgetpropositionen framgår vidare att föredragande statsrådet i
annat sammanhang kommer att föranstalta om en översyn av administrationen
vid forskningsråden och forskningsrådsnämnden. Utskottet, som
utgår från att regeringen och de forskningsansvariga organen ser till att
resurser för forskning används för sitt egentliga ändamål, föreslår att
riksdagen avslår motion 1981/82:1809 yrkande 1.

Efter förslag från regeringen har riksdagen för innevarande budgetår
bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen beslutar, att medge
överföringar mellan anslag för högskolan m.m.i statsbudgeten och mellan
anslagsposter som har underställts riksdagen (prop. 1980/81:100 bil. 12,
UbU 1980/81:20, rskr 1980/81:246). Föredragande statsrådet bedömer att
det även under nästa budgetår behövs ett bemyndigande av denna art.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar regeringen ett motsvarande bemyndigande
för budgetåret 1982/83.

Med anledning av motioner om behovet av resurser för den matematisknaturvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Göteborg anförde utbildningsutskottet
år 1981 att den brist på medel vid fakulteten som föreligger
inte i första hand bör täckas genom att nya resurser tillförs universitetet
utan genom att befintliga resurser vid universitetet omfördelas (mot. 1980/
81:1681 och 1980/81:1709, UbU 1980/81:31, rskr 1980/81:355).

Universitetet i Göteborg har i skrivelse den 10 oktober 1981 till regeringen
inkommit med förslag till omfördelning av medel till den matematisknaturvetenskapliga
fakulteten från sektors- och fakultetsanslagen i övrigt
vid universitetet.

Föredragande statsrådet förordar i budgetpropositionen en omfördelning
mellan anslagen enligt följande:

Utbildning för tekniska yrken - 400000 kr.

Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken — 205 000 kr.

Utbildning för vårdyrken - 345 000 kr.

Utbildning för undervisningsyrken — 510000 kr.

UbU 1981/82:24

Utbildning för kultur- och informationsyrken Lokala

och individuella linjer och
enstaka kurser
Humanistiska fakulteterna
Samhällsvetenskapliga fakulteterna
Medicinska fakulteterna
Odontologiska fakulteterna
Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna

+2985000 kr.

700000 kr.
130000 kr.
155000 kr.
320000 kr.
60000 kr.

160000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot föreslagen omfördelning och
kommer under resp. anslag att anvisa medel i enlighet härmed.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande kvaliteten på utbildningen vid linjer
med ökat platsantal avslår motion 1981/82:2135 yrkande 2,

2. att riksdagen beträffande omvandling av vissa utbildningar på
utbyggnadsorterna till allmänna utbildningslinjer avslår motion
1981/82:1811 yrkande 1,

3. att riksdagen beträffande utvärdering av högskolereformen med
visst syfte avslår motion 1981/82:775,

4. att riksdagen beträffande högskoleenhet i Skövde med bifall till
proposition 1981/82:100, med anledning av motion 1981/82:1823
i denna del och med avslag på motion 1981/82:1816 i denna del
godkänner vad som har förordats i propositionen,

5. att riksdagen beträffande en högskoleenhet i Halmstad med bifall
till motion 1981/82:1823 i denna del, med anledning av proposition
1981/82:100 och med avslag på motion 1981/82:1816 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande högskolans organisation och uppgifter
avslår motion 1981/82:1006,

7. att riksdagen beträffande fakulteterna vid universitet och högskolor
avslår motion 1981/82:1347,

8. att riksdagen beträffande systematisk genomgång av kurslitteraturen
vid universitet och högskolor från jämställdhetssynpunkt
avslår motion 1981/82:776 yrkande 4,

9. att riksdagen beträffande uppföljning av användningen av resursförstärkningar
inom forskningsområdet avslår motion 1981/
82:1809 yrkande 1,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om överföringar
mellan anslag för högskolan m.m. i enlighet med vad som har
förordats i proposition 1981/82:100,

11. att riksdagen beträffande omfördelning mellan vissa anslag avseende
universitetet i Göteborg godkänner vad som har förordats i
proposition 1981/82:100.

UbU 1981/82:24

2. Universitets- och högskoleämbetet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt E 1 (s. 378—382) och hemställer

1. att riksdagen beträffande besvär över beslut av lokal antagningsmyndighet
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,

2. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 63030000 kr.

3. Regionstyrelserna för högskolan. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt E 2 (s. 382-383) och hemställer

att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 11 593000 kr.

4. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt E 3 (s. 383—384) och hemställer

att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 8228000 kr.

5. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkt E 4 (s. 385 —
403) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, datavetenskapliga
linjen, om 160 poäng den 1 juli 1982,

2. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, grafisk industrilinjen,
om 60 poäng den 1 juli 1982,

3. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, textil- och konfektionsindustrilinjen,
om 60 poäng den 1 juli 1983,

4. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, textil- och konfektionstekniklinjen,
om 80 poäng den 1 juli 1983,

5. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, styr- och reglertekniklinjen,
om 60 poäng den 1 juli 1983,

6. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, radio-kommunikationslinjen,
om 60 poäng den 1 januari 1983,

7. besluta om ändrad benämning på bergsvetenskapslinjen i enlighet
med vad som har förordats i propositionen,

8. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

9. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1982/83 anvisa ett
reservationsanslag av 532467000 kr.

Motionerna

1981/82:356 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
lokalisering av yrkesteknisk utbildning.

UbU 1981/82:24

1981/82:357 av Ivan Svanström (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) och forskning för träindustri
till Hultsfred.

1981/82:419 av Hilding Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) med inriktning
på verkstad startas i Trollhättan.

1981/82:998 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar

a) att inrätta en allmän utbildningslinje med två varianter, teko-tekniklinjen
och teko-produktutformningslinjen, vardera om 80 poäng och 30
nybörjarplatser, den 1 juli 1983,

b) att - om antalet nybörjarplatser totalt blir 30 — inrätta en allmän
utbildningslinje med två varianter, teko-tekniklinjen och teko-produktutformningslinjen,
vardera om 80 poäng och 15 nybörjarplatser, den 1 juli
1983,

c) att inrätta en tredje variant med inriktning mot inköp/försäljning vid
den ifrågavarande allmänna utbildningslinjen vid högskolan i Borås, senast
den 1 juli 1984,

2. att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om möjligheterna
att från Textilinstitutet i Borås till högskolan i Borås överföra
handvävnadsutbildningen.

1981/82:1134 av Eric Holmqvist m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1981/82:1131
— såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen uttalar att den planerade grafiska högskoleutbildningen
bör förläggas till Helsingborg,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om behovet av en särskild yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)
för storhushållspersonal i Alnarp.

1981/82:1348 av Lennart Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som framförts om lokalisering av
yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH).

1981/82:1360 av Ulla Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om möjligheten att inrätta en yrkesteknisk
utbildning inom ramen för högskolan i Växjö och i nära anslutning till
glasforskningsinstitutet i Växjö.

1981/82:1608 av Olof Palme m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1981/82:1607 -yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att Textilinstitutet överförs från
Älvsborgs läns landstingskommun till staten (högskolan i Borås),
t2 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 24

UbU 1981/82:24

2. att riksdagen till Förstatligande av Textilinstitutet för budgetåret 1982/
83 anvisar ett reservationsanslag av 3000000 kr.

1981/82:1818 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
minska antagningen till läkarlinjen med ytterligare 90 platser samt att
därvid frigjorda resurser används som kvalitetsförstärkning för de allmänna
utbildningslinjerna inom sektorn utbildning för tekniska yrken.1

1981/82:2121 av Hans Petersson i Röstånga m.fl. (fp) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1981/82:2120 — yrkas att riksdagen som sin mening uttalar sig
för lokalisering äv den grafiska högskoleutbildningen till Helsingborg.

1981/92:2135 av Olof Palme m. fl. (s) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till civilutskottet remitterade motionen 1981/82:2133 — såvitt
nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen till anslaget Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1982/83 beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med
1422000 kr. förhöjt reservationsanslag av 533889000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om översyn av den tekniska utbildningen inom
högskolan.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildningar för tekniska yrken vid de
statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer
m. m. inom sektorn.

Av de 34 allmänna utbildningslinjerna inom sektorn innevarande budgetår
avser åtta linjer yrke steknisk högskoleutbildning (YTH).

Föredragande statsrådet erinrar om att riktlinjer drogs upp i 1981 års
budgetproposition för den fortsatta planeringen av allmänna utbildningslinjer
som avser YTH. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) skall i
fortsättningen göra kontinuerliga treårsplaner. Dessa skall utgå dels från
den sammanlagda planeringsramen för YTH budgetåret 1981/82, dels från
att förändringar skall genomföras inom befintliga ekonomiska ramar. Föredragande
statsrådet stryker i årets budgetproposition åter under att ny linje
avseende YTH i första hand måste anordnas inom givna ramar.

Föredragande statsrådet förordar dock att en ny linje avseende YTH
inrättas budgetåret 1982/83. Mot bakgrund av att högre utbildning i grafisk
teknik saknas i Sverige och då bristen på kvalificerad personal är ett
problem inom branschen föreslås att en allmän utbildningslinje, grafisk
industri-linjen (YTH), om 60 poäng inrättas den 1 juli 1982.

1 Yrkandet behandlas även i betänkandet UbU 1981/82:20.

UbU 1981/82:24

Hittills har riksdagen fattat beslut om att inrätta utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer inom högskolan, om att ändra sådana linjers benämning
och längd samt om att sådana linjer skall upphöra. Allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer förs emellertid upp på två förteckningar som
ingår som bilagorna 3 och 4 i den av regeringen beslutade högskoleförordningen
(1977:263, omtryckt 1979:857). Linjeförteckningarna tas således
inte in i en av riksdagen beslutad lag. Det naturliga är därför att riksdagen
inte beslutar om inrättande av linjer m. m. utan i stället bemyndigar regeringen
att besluta därom. Utskottet anser att riksdagens beslut i dessa
frågor fr. o. m. innevarande riksmöte bör utformas på det sist angivna
sättet. Detta innebär inte någon saklig ändring i vad gäller riksdagens
inflytande i fråga om inrättande av linjer m. m.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, grafisk industri-linjen
(YTH), om 60 poäng den 1 juli 1982.

Föredragande statsrådet förordar att grafisk industri-linjen - i enlighet
med vad UHÄ och ett stort antal företrädare för branschens organisationer
och leverantörer föreslagit — förläggs till Stockholmsregionen där ca 40 %
av landets grafiska industri finns. Utbildningen föreslås anordnas vid tekniska
högskolan i Stockholm (KTH) och organiseras så att den kan genomföras
i samarbete med grafiska institutet och institutet för högre kommunikations-
och reklamutbildning.

Enligt motionerna 1981/82:1134 (yrkande 3, motivering i 1981/82:1131)
och 1981/82:2121 (motivering i 1981/82:2120) bör grafisk industri-linjen
inte anordnas i Stockholm utan i stället i Helsingborg. Motionärerna hänvisar
till att grafisk utbildning finns inom gymnasieskolan i Helsingborg och
att befintlig utrustning för denna utbildning kan utnyttjas även för YTH.

Med hänvisning till den stora enighet som råder om lokaliseringen av
grafisk industri-linjen till Stockholm och till att det i Stockholmsområdet
finns stora möjligheter att få tillgång till aktuell teknisk utrustning föreslår
utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1134 yrkande 3
och 1981/82:2121 godkänner vad som förordats i budgetpropositionen om
linjens lokalisering.

I syfte att uppnå ett bättre resursutnyttjande vid högskolorna i Falun/
Borlänge och Gävle/Sandviken i fråga om YTH förordar föredragande
statsrådet att försöksverksamhet med samarbete mellan högskolorna skall
starta budgetåret 1983/84. Då skall bl. a. samtidig antagning till YTH vid
högskolorna ske. Utbildning på stålindustrilinjen skall finnas kvar i Sandviken
men upphöra i Borlänge. I Borlänge skall verkstadsindustrilinjen
finnas kvar. Dessutom föreslås att den inom stålindustrilinjen i Borlänge
anordnade inriktningen mot styr- och regleiteknik ersätts med en ny allmän
utbildningslinje, styr- och reglertekniklinjen (YTH), om 60 poäng den
1 juli 1983.

UbU 1981/82:24

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna försöksverksamheten
beträffande YTH vid högskolorna i Falun/Borlänge och Gävle/Sandviken
och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän
utbildningslinje, styr- och reglertekniklinjen (YTH), om 60 poäng den 1 juli
1983.

Förslag om inrättande av ytterligare linjer avseende YTH förs fram i
flera motioner, nämligen 1981/82:356 om plastteknisk utbildning i Hässleholm
och livsmedelsteknisk utbildning i Kristianstad, 1981/82:357 om
YTH m.m. inom träindustriområdet i Hultsfred, 1981/82:419 om verkstadsteknisk
utbildning i Trollhättan, 1981/82:1134 (yrkande 4) om YTH i
Alnarp för storhushållspersonal och 1981/82:1348 om data-, el-, plast- och
verkstadsteknisk utbildning i Hässleholm och livsmedelsteknisk utbildning
i Kristianstad.

Utskottet har tidigare i skilda sammanhang, senast i betänkandet UbU
1980/81:23, uttalat att utskottet, när fullständigt planeringsunderlag för
resp. linje föreligger, är berett att pröva frågan om inrättande av nya linjer
och om lokalisering av dem till högskoleenheter. Vid planeringen av YTH
skall numera, som redovisats i det föregående, förslag om ny utbildning i
princip göras inom oförändrade ramar. Enligt UHÄ:s anslagsframställning
för budgetåret 1982/83 bör YTH inte inrättas vid fler högskoleenheter än de
nuvarande, med undantag för Sundsvall/Härnösand.

UHÄ avser enligt anslagsframställningen att göra en översyn av verkstadsindustrilinjen
och då ta ställning till YTH inom elektronikområdet,
underhållsområdet och materielområdet. Vid en genomgång av utbildningsbehov
inom transportområdet räknar UHÄ med att ta ställning till
förslag om en utbildningslinje för transportteknik. UHÄ avser att senare
återkomma beträffande den i tidigare anslagsframställning föreslagna linjen
med inriktning mot storhushåll och restaurang, när resultat föreligger
från en utredning om högskoleutbildning inom hotell-, restaurang- och
storhushållsområdet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1981/82:356, 1981/82:357, 1981/82:419, 1981/82:1134 yrkande
4 och 1981/82:1348.

I motion 1981/82:1360 begärs en utredning om möjligheten att inrätta
YTH för glasindustrin vid högskolan i Växjö i samarbete med glasforskningsinstitutet
där.

Med anledning av motion 1980/81:1321 uttalade utbildningsutskottet
förra året (UbU 1980/81:22 s. 24, UbU 1980/81:30, rskr 1980/81:283) att
utbildningsfrågorna spelar en viktig roll för en vidareutveckling av den
manuella glasindustrin och för rekryteringen till branschen. I enlighet med
utskottets hemställan gav riksdagen regeringen till känna att en samlad
översyn borde göras av de frågor som rör utbildningen för den manuella
glasindustrin, varvid även frågan om utbildningen skall anordnas i gymnasieskolan
och/eller högskolan bör behandlas.

UbU 1981/82:24

Regeringen uppdrog den 26 november 1981 åt skolöverstyrelsen (SÖ) att
göra en samlad översyn av de i utbildningsutskottets betänkanden berörda
utbildningsfrågorna för den manuella glasindustrin. Enligt uppdraget bör
SÖ redovisa resultatet den 1 juni 1982.

Den pågående utredningen inom SÖ bör inte föregripas, varför riksdagen
bör avslå motion 1981/82:1360.

Enligt föredragande statsrådet är utbildning av hög kvalitet en förutsättning
för en positiv utveckling för den svenska textil- och konfektionsindustrin
(teko). Med hänvisning till att det är angeläget att de som redan har ett
yrkeskunnande inom teko-området får möjlighet att skaffa sig en högre
utbildning föreslås att en allmän utbildningslinje, textil- och konfektionsindustrilinjen
(YTH), om 60 poäng inrättas den 1 juli 1983 och förläggs till
högskolan i Borås. Föredragande statsrådet förordar att antalet nybörjarplatser
bör vara 30.

Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, textil- och konfektionsindustrilinjen
(YTH), om 60 poäng den 1 juli 1983.

Utskottet övergår till övriga utbildningslinjer inom den tekniska sektorn.

Föredragande statsrådet förordar med hänvisning till teko-industrins
behov att en allmän utbildningslinje, textil- och konfektionstekniklinjen,
om 80 poäng inrättas den 1 juli 1983 och att även denna linje lokaliseras till
högskolan i Borås och får 30 nybörjarplatser. Denna linje skall ersätta
flertalet av de gymnasiala kurser inom teko-området som f. n. anordnas vid
Textilinstitutet i Borås, vilket har Älvsborgs läns landsting som huvudman.
Utbildningen bör enligt föredragande statsrådet utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som har föreslagits i UHÄ-rapport 1979:27.
Dock bör grundläggande utbildning i handvävnad inte ingå i linjen utan
även fortsättningsvis anordnas som specialkurs i gymnasieskolan.

I motion 1981/82:998 yrkas att den föreslagna nya textil- och
konfektionstekniklinjen om 80 poäng skall fa två inriktningar mot dels
teko-teknik, dels teko-produktutformning med vardera 30 nyböijarplatser
(yrkande 1 a), alternativt med vardera 15 nybörjarplatser (yrkande 1 b).
Vidare yrkas att utbildning mot en tredje inriktning, inköp/försäljning,
skall påbörjas senast den 1 juli 1984 (yrkande 1 c). Slutligen begär motionärerna
skyndsam utredning av möjligheterna att från Textilinstitutet i Borås
föra över handvävnadsutbildningen till högskolan i Borås (yrkande 2). Motionsförslagen
överensstämmer i stort med förslagen i UHÄ-rapport
1979:27.

Eftersom utbildningen på den föreslagna nya textil- och konfektionstekniklinjen
om 80 poäng enligt föredragande statsrådet bör utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med förslagen i UHÄ-rapport 1979:27 torde motionärernas
önskemål om utbildning i teko-teknik och teko-produktutformning
samt på sikt i inköp/försäljning bli tillgodosedda. Utskottet anser

UbU 1981/82:24

att riksdagen inte bör uttala sig för en ökad utbildningskapacitet på linjen i
förhållande till vad som förordats i budgetpropositionen. Utskottet anser i
likhet med föredragande statsrådet att den grundläggande utbildningen i
handvävnad inte bör föras till högskolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1981/82:998 bemyndigar regeringen att inrätta en allmän
utbildningslinje, textil- och konfektionstekniklinjen, om 80 poäng den 1 juli
1983. Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i budgetpropositionen
om linjens lokalisering m. m.

UHÄ har föreslagit att Textilinstitutet i Borås skall föras över till staten
och inordnas i högskolan i Borås. UHÄ grundar sitt förslag på dels UHÄrapport
1979:27, dels teko-delegationens utredning om bl. a. industrins
långsiktiga behov av yrkesutbildad arbetskraft.

Föredragande statsrådet anför att en överföring av Textilinstitutet till
staten inte är en förutsättning för anordnande inom den statliga högskolan
av de nya allmänna utbildningslinjerna inom teko-området. Av statsfinansiella
skäl kan statsrådet inte förorda att kvarvarande verksamhet vid
institutet (avseende gymnasieutbildning, provningsverksamhet m. m.) förstatligas,
då detta beräknas medföra en kostnad av 3 milj. kr. per år.
Föredragande statsrådet förordar i stället att all teko-utbildning i Borås,
både den statliga högskoleutbildningen och den kommunala gymnasieutbildningen,
lokalt samordnas inom en enda institution för att lärare, övrig
personal, lokaler och utrustning skall kunna utnyttjas gemensamt.

I motion 1981/82:1608 (motivering i 1981/82:1607) yrkas att riksdagen
skall uttala sig för att Textilinstitutet skall förstatligas och föras över till
högskolan i Borås samt att riksdagen för ändamålet skall anvisa 3 milj. kr.
budgetåret 1982/83 under ett nytt reservationsanslag benämnt Förstatligande
av Textilinstitutet.

Utskottet, som erinrar om den av föredragande statsrådet förordade
modellen för samordning av teko-utbildningen inom gymnasieskolan och
högskolan i Borås, anser bl. a. av statsfinansiella skäl att Textilinstitutets
verksamhet avseende gymnasieutbildning, provningsverksamhet m.m.
inte bör förstatligas. Riksdagen bör avslå motion 1981/82:1608.

I samband med att riksdagen beslöt om nya utbildningslinjer inom sjöbefälsutbildningen
(prop. 1978/79:71, UbU 1978/79:24, rskr 1978/79:206)
fick UHÄ i uppdrag att göra en översyn av radiotelegrafistutbildningen. I
anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 föreslår UHÄ att den nuvarande
radiotelegrafistlinjen skall ersättas med en ny allmän utbildningslinje,
radiokommunikationslinjen, om 60 poäng, vilken skall utgöra grund
för en ny påbyggnadslinje, fartygsradiotelegrafistlinjen, om 30 poäng.

Föredragande statsrådet biträder i princip UHÄ:s förslag om en allmän
utbildningslinje och en påbyggnadslinje men är inte beredd att nu ta ställning
till påbyggnadslinjens längd med hänsyn till att frågan om praktik

UbU 1981/82:24

inom linjen behöver utredas ytterligare. Föredragande statsrådet förordar
att en ny allmän utbildningslinje, radiokommunikationslinjen, om 60 poäng
inrättas den 1 januari 1983, när utbildningen på den gamla radiotelegrafistlinjen
avslutats i och med utgången av höstterminen 1982. Den nya linjen
föreslås anordnas vid högskolan i Kalmar och högskolan i Sundsvall/
Härnösand med 24 nybörjarplatser vid vardera högskoleenheten. Enligt
vad utskottet inhämtat är avsikten att förslag skall läggas fram om påbyggnadslinje
för utbildning av fartygsradiotelegrafister i sådan tid att utbildningen
på linjen kan starta höstterminen 1984, när de första studerandena
på radiokommunikationslinjen avslutat sina studier.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en
allmän utbildningslinje, radiokommunikationslinjen, om 60 poäng den 1
januari 1983.

Enligt föredragande statsrådet är det datatekniska området det teknikområde
som har genomgått den snabbaste förändringen under senare år.
Denna utveckling kräver relativt stora utbildnings- och forskningsinsatser
som bör genomföras förhållandevis snabbt. UHÄ:s datareferensgrupp har
föreslagit en datavetenskaplig linje. UHÄ anser dock att den bör inrättas
först budgetåret 1983/84 efter det att förslag lagts fram om grundläggande
datautbildning även på det administrativa och ekonomiska området.

Föredragande statsrådet anser att det är viktigt att humanvetenskapliga
aspekter m. m. får ett stort utrymme vid utformningen av nya utbildningar
inom dataområdet. Därför föreslås att den datavetenskapliga linjen inrättas
den 1 juli 1982 och förläggs, med 30 nybörjarplatser vardera, vid
universiteten i Uppsala och Linköping.

Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, datavetenskapliga linjen,
om 160 poäng den 1 juli 1982.

Utskottet tillstyrker att bergsvetenskapslinjen får benämningen materialtekniklinjen
och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta
därom.

En kapacitetsökning på civilingenjörslinjerna med ca 300 nybörjarplatser
och på de naturvetenskapliga linjerna med ca 100 nybörjarplatser
föreslås för att möta behovet av fler utbildningsplatser för de stora ungdomskullama.
Föredragande statsrådet föreslår att högskoleenheterna till
viss del skall kompenseras för utökningen på civilingenjörslinjerna med
sammanlagt 1422000 kr. Statsrådet utgår från att utökningarna sker inom
ramen för befintliga resurser avseende lokaler, inredning och utrustning.
För anskaffning av viss datateknisk utrustning beräknas dock medel under
anslaget till inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna
m. m.

I motion 1981/82:2135 (yrkande 1) yrkas att riksdagen skall anvisa

UbU 1981/82:24

ytterligare 1422000 kr. till den utökade civilingenjörsutbildningen för att
ge de berörda högskoleenheterna full kompensation för beräknade kostnader.
En hög kvalitet på civilingenjörsutbildningen är enligt motion 1981/
82:2133 (s. 29, där motiveringen till motion 1981/82:2135 återfinns) en av
de viktigaste förutsättningarna för att på längre sikt trygga förnyelsen i
svenskt näringsliv.

1 motion 1981/82:1818 yrkas att en minskning med 90 nyböijarplatser i
förhållande till förslaget i budgetpropositionen skall göras på läkarlinjen
och att de på detta sätt frigjorda resurserna, 1432000 kr., skall tillföras
anslaget Utbildning för tekniska yrken för en kvalitetshöjning av utbildningen.

Riksdagen har den 22 april i år avslagit motion 1981/82:1818 i vad den
avser minskning av antalet nyböijarplatser på läkarlinjen (UbU 1981/
82:20, rskr 1981/82:248). I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen
även i vad gäller överföring av medel till det nu aktuella anslaget från
anslaget Utbildning för vårdyrken avslår motion 1981/82:1818.

Utskottet kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka den ökning av medlen
till civilingenjörsutbildningen som föreslås i motion 1981/82:2135. Utskottet
har erfarit att beredskap finns vid berörda högskoleenheter att ta
emot det ökade antalet nybörjare.

Utskottet som inte har något att erinra mot föreslagna planeringsramar i
övrigt eller mot medelsberäkningarna under anslaget föreslår att riksdagen
fastställer de i budgetpropositionen föreslagna ramarna och anvisar begärda
medel.

I motion 1981/82:2135 (yrkande 3) yrkas att riksdagen skall ge regeringen
till känna att en översyn bör göras av den tekniska utbildningen inom
högskolan mot bakgrund av behovet av förnyelse i näringslivet.

Med anledning av ett liknande motionsyrkande vid riksmötet 1980/81
erinrade utskottet (UbU 1980/81:23 s. 9) om att det ankommer på UHÄ att
svara för den samordnande planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen
samt att ta initiativ till utveckling av de allmänna utbildningslinjerna.
Utskottet framhöll också att en utveckling av skilda utbildningar
pågår på både lokal och central nivå. Utskottet ansåg sig inte övertygat om
att ett utredningsarbete av den omfattning, som förslaget i motionen skulle
medföra, bäst främjar en fortsatt utveckling av utbildningarna i takt med
förändringarna i samhället och i yrkeslivet. I enlighet med utskottets
hemställan avslog riksdagen motionsyrkandet. Utskottet finner ingen anledning
för riksdagen att frångå sitt tidigare ställningstagande varför yrkande
3 i den nu aktuella motionen 1981/82:2135 bör avslås av riksdagen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
grafisk industri-linjen (YTH), om 60 poäng den 1 juli
1982,

UbU 1981/82:24

2. att riksdagen beträffande lokalisering av grafisk industri-linjen
med avslag på motionerna 1981/82:1134 yrkande 3 och 1981/
82:2121 godkänner vad som förordats i propositionen 1981/
82:100,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
styr- och reglertekniklinjen (YTH), om 60 poäng den 1
juli 1983,

4. att riksdagen beträffande plastteknisk linje (YTH) m. m. i Hässleholm
och livsmedelsteknisk linje (YTH) i Kristianstad avslår
motionerna 1981/82:356 och 1981/82:1348,

5. att riksdagen beträffande linje inom träindustriområdet (YTH)
m. m. i Hultsfred avslår motion 1981/82: 357,

6. att riksdagen beträffande verkstadsteknisk linje (YTH) i Trollhättan
avslår motion 1981/82:419,

7. att riksdagen beträffande linje för storhushållspersonal (YTH) i
Alnarp avslår motion 1981/82:1134 yrkande 4,

8. att riksdagen beträffande linje för glasindustrin (YTH) i Växjö
avslår motion 1981/82:1360,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
textil- och konfektionsindustrilinjen (YTH), om 60
poäng den ljuli 1983,

10. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:998 bemyndigar regeringen att inrätta
en allmän utbildningslinje, textil- och konfektionstekniklinjen,
om 80 poäng den 1 juli 1983,

11. att riksdagen beträffande förstatligande av Textilinstitutet i Borås
och anvisande av medel för detta ändamål avslår motion 1981/
82: 1608,

12. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
radiokommunikationslinjen, om 60 poäng den 1 januari
1983,

13. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
datavetenskapliga linjen, om 160 poäng den 1 juli
1982,

14. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändrad benämning
på bergsvetenskapslinjen i enlighet med vad som förordats
i proposition 1981/82:100,

15. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som förordats
i proposition 1981/82:100,

16. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motionerna 1981/82:1818 i denna del och 1981/82:2135
yrkande 1 till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1982/
83 anvisar ett reservationsanslag av 532467000 kr.,

17. att riksdagen beträffande översyn av den tekniska utbildningen
inom högskolan avslår motion 1981/82:2135 yrkande 3.

UbU 1981/82:24

6. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Regeringen
har under punkt E 5 (s. 403-412) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje psykologlinjen,
om 200 poäng den 1 juli 1982 med samtidig avveckling av psykologlinjen
om 120 poäng,

2. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

3. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för
budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 242 057 000 kr.

Motionerna

1981/82:767 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att förutsättningarna för yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH) i kontor och distribution prövas i syfte att möta den omstrukturering
som datautvecklingen innebär för många anställda inom kontor och
handel.

1981/82:984 av Raul Blucher m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att tilldela sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
(AES-sektorn) i Göteborg 1,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit, att
användas i enlighet med motionens syfte.

1981/82:1790 av Kurt Hugosson (s) och Jan Bergqvist (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder som kan garantera
likvärdighet mellan socionomutbildningen i Göteborg och landets övriga
socionomutbildningar.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildningar för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande)
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget
beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom
sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Svenska
diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal
högskoleutbildning inom sektom beräknas under anslaget E 10 Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m. m.

Psykologutbildningen består f. n. av en allmän utbildningslinje, psykologlinjen,
om 120 poäng och en påbyggnadslinje, psykologutbildning efter
grundutbildningen, om 80 poäng. I nu föreliggande budgetproposition föreslår
föredragande statsrådet i enlighet med ett förslag av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) att en ny sammanhängande psykologutbildning
om 200 poäng inrättas den 1 juli 1982. Samtidigt bör psykologlinjen om 120
poäng avvecklas.

UbU 1981/82:24

Utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Hittills har riksdagen fattat beslut om att inrätta allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom högskolan, om att ändra sådana linjers
benämning samt om att sådana linjer skall upphöra. Allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer förs emellertid upp på två förteckningar som
ingår som bilagorna 3 och 4 i den av regeringen beslutade högskoleförordningen
(1977:263, omtryckt 1979:857). Linjeförteckningarna tas således
inte in i en av riksdagen beslutad lag. Det naturliga är därför att riksdagen
inte beslutar om inrättande av linjer m. m. utan i stället bemyndigar regeringen
att besluta därom. Utskottet anser att riksdagens beslut i dessa
frågor fr. o.m. innevarande riksmöte bör utformas på det sist angivna
sättet. Detta innebär inte någon saklig ändring i vad gäller riksdagens
inflytande i fråga om inrättande av linjer m. m.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående föreslår utskottet
att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
psykologlinjen, om 200 poäng.

Beträffande planeringsramarna för sektorn för utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1982/83 förordas i budgetpropositionen
att den nya psykologlinjen får 180 nybörjarplatser, vilket
är en minskning med 60 platser jämfört med innevarande budgetår. Vidare
föreslår föredragande statsrådet en ökning av planeringstalen för ekonomlinjen
med 320 platser och för den systemvetenskapliga linjen med 150.

Utskottet tillstyrker vad som har föreslagits om planeringsramar för
ifrågavarande sektor budgetåret 1982/83.

I motionerna 1981/82:984 och 1981/82:1790 förordas att riksdagen vidtager
sådana åtgärder att sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken vid universitetet i Göteborg tilldelas större ekonomiska resurser
än vad som f. n. är fallet. Enligt vad som anförs i motionerna är anslagsnivån
per helårsstuderande, den s. k. per capitakostnaden, för vissa utbildningar
i Göteborg lägre än för motsvarande utbildningar i Stockholm. En
ökad medelstilldelning för universitetet i Göteborg är nödvändig för att
undvika en enligt motionärerna oacceptabel kvalitetsförändring.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

I samband med 1977 års högskolereform (prop. 1976/77:59, UbU 1976/
77:20, rskr 1976/77:246) genomfördes en förändring av anslagssystemet
som bl. a. syftade till att åstadkomma en ökad decentralisering inom högskoleväsendet.
Det nuvarande anslagssystemet innebär i korthet att högskoleenheterna
tilldelas ett ramanslag för vaije verksamhetsområde. Anslagen
till grundläggande utbildning är s. k. reservationsanslag, vilket bl. a.
innebär att anslagen inte får överskridas. Inom ramen för tilldelade resurser
har högskoleenheterna stor frihet att välja den utbildningsplanering
som man anser bäst för att nå de olika utbildningsmål som fastställs av
regering och riksdag. En förutsättning för att man lokalt skall kunna

UbU 1981/82:24

besluta om användningen av resurserna är att det finns ett samband mellan
planeringen av verksamheten och planeringen av resursernas användning.
Detta kräver i princip en kostnadsberäkning av den plan man avser att
genomföra.

I det gamla anslagssystemet var det möjligt att med utgångspunkt i
organisations- och timplaner på centralt håll göra de beräkningar som var
nödvändiga för att ta fram de kostnadsschabloner som behövdes för att
beräkna de dåvarande förslagsanslagen. De möjligheter till lokala omprioriteringar
som det nuvarande anslagssystemet medger gör att tidigare
tilllämpade schabloner är oanvändbara. Det kan som en följd härav inte
betraktas som uppseendeväckande att kostnaderna för jämförbara utbildningar
varierar mellan de skilda högskoleenheterna. Utbildningar på en
och samma linje bedrivna på skilda högskolor skall emellertid i princip
vara likvärdiga.

Utskottet har med den gjorda redovisningen av anslagssystemet velat
erinra om de krav på noggrann kostnadsberäkning och planering som ställs
på högskoleenheterna. Vidare har övergången till ett nytt anslagssystem
inneburit en viss nödvändig anpassning av tidigare mera ”lärartäta” utbildningar
till en resursnivå som mera motsvarar andra jämförbara utbildningar.

Enligt utskottets mening skulle ett tillmötesgående av önskemålen i
motionerna 1981/82:984 och 1981/82:1790 innebära krav på en omläggning
av hela anslagssystemet. Utskottet är inte berett till detta.

Till sist vill utskottet erinra om det projekt för kostnadsstudier som har
bedrivits inom UHÄ, det s. k. per capita-projektet. Syftet med projektet
var bl. a. att ta fram faktaunderlag som belyser variationerna i kostnader
mellan olika högskoleenheter och att belysa viktiga orsaker till kostnadsskillnader
mellan olika utbildningar i relation till deras organisation, art
och inriktning (jfr UHÄ-rapportema 1979:22, 1980:23 och 1981: 30).

Med hänvisning till vad som har anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1981/82:984 och 1981/82:1790. Riksdagen, som således
inte har något att erinra mot medelsberäkningarna, bör anvisa medel under
förevarande anslag i enlighet med regeringens förslag.

I motion 1981/82:767 påtalas de bristande möjligheterna till vidareutbildning
inom yrkesområdena handel och kontor. Merparten av de anställda
inom dessa områden har kortare yrkesutbildning och lägre befattningar.
Arbetssituationen på de ifrågavarande yrkesområdena kommer enligt motionärerna
genom datatekniken att drastiskt förändras. Mot bakgrund härav
begärs i motionen att förutsättningarna prövas för yrkesteknisk högskoleutbildning
(YTH) i kontor och distribution.

I likhet med motionärerna konstaterar utskottet att de yrkestekniska
högskoleutbildningar som hittills givits eller planerats för de närmaste åren
endast i liten omfattning riktar sig till yrkesverksamma kvinnor. De stora

UbU 1981/82:24

förändringar som datatekniken medför berör i hög grad yrkesområdena
handel och kontor. Den övervägande delen anställda är kvinnor med
kortare yrkesutbildning och i lägre befattningar. Vidareutbildningsmöjligheterna
inom dessa områden är nästan obefintliga. Rekryteringsunderlaget
och behovet av utbildningsinsatser är därför mycket stort.

Utskottet kommer i samband med behandlingen av proposition 1981/
82:106 om forskning m.m. och de delar av proposition 1981/82:123 om
samordnad datapolitik som remitterats till utskottet att behandla bl. a.
frågor som rör datateknikens effekter på arbetslivets område. Beträffande
det i motionen påtalade utbildningsbehovet inom områdena kontor och
handel vill utskottet erinra om den befintliga handels- och distributionslinjen,
som är en allmän utbildningslinje avseende YTH. Det ankommer på
UHÄ att följa utvecklingen av YTH och att planera nya sådana utbildningar
och redovisa förslag härom för regeringen, när behov bedöms föreligga
(jfr UbU 1980/81:23 s. 5). Utskottet avstyrker härmed motion 1981/82:767.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
psykologlinjen, om 200 poäng den 1 juli 1982,

2. att riksdagen beträffande avveckling av psykologlinjen om 120
poäng godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100.

3. att riksdagen fastställer planeringsramar i enlighet med vad som
har förordats i proposition 1981/82:100,

4. att riksdagen beträffande ökad medelstilldelning för universitetet
i Göteborg avslår motionerna 1981/82:984 och 1981/82:1790,

5. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 242057000 kr.,

6. att riksdagen beträffande kontors- och distributionslinje (YTH)
avslår motion 1981/82:767.

7. Utbildning för kultur- och informationsyrken. Regeringen har under
punkt E 8 (s. 448-458) föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,
'

2. besluta att medielinjen för film/TV, radio och teater skall omfatta 80/
120 poäng,

3. besluta om inrättande av en påbyggnadslinje för dokumentalistutbildning
om 20 poäng den 1 juli 1982,

4. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1982/
83 anvisa ett reservationsanslag av 161 858000 kr.

UbU 1981/82:24

Motionen

1981/82:1373 av Olle Svensson (s) och Nils Carlshamre (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utredningsuppdraget
till universitets- och högskoleämbetet angående journalistutbildningen
bör omfatta alternativ till fördjupande utbildning och att dessa inte
får gå ut över den journalistiska yrkesutbildningen.

Utskottet

Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
m.m. inom sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken.
Från anslaget bestrids även bidrag till de fria samfundens
teologiska seminarier. Sektorn omfattar innevarande budgetår 24 allmänna
utbildningslinjer och två påbyggnadslinjer.

Hittills har riksdagen fattat beslut om att inrätta allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom högskolan, om att ändra sådana linjers
benämning samt om att sådana linjer skall upphöra. Allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer förs emellertid upp på två förteckningar som
ingår som bilagorna 3 och 4 i den av regeringen beslutade högskoleförordningen
(1977:263, omtryckt 1979:857). Linjeförteckningama tas således
inte in i en av riksdagen beslutad lag. Det naturliga är därför att riksdagen
inte beslutar om inrättande av linjer m. m. utan i stället bemyndigar regeringen
att besluta därom. Utskottet anser att riksdagens beslut i dessa
frågor fr. o. m. innevarande riksmöte bör utformas på det sist angivna
sättet. Detta innebär inte någon saklig ändring i vad gäller riksdagens
inflytande i fråga om inrättande av linjer m. m.

I budgetpropositionen föreslås att de tre studieinriktningarna film/TV,
maskering-perukmakeri och teater inom medielinjen för film/TV, radio och
teater förlängs från nuvarande 80 poäng till 120 poäng. Förlängningen
möjliggörs genom en viss minskning av utbildningskapaciteten. Sålunda
föreslås att antagning till inriktningen film/TV sker vartannat år och till
inriktningarna maskering-perukmakeri och teater två av tre läsår. Utskottet
har inget att erinra mot detta förslag och föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att besluta att medielinjen för film/TV, radio och teater skall
omfatta 80/120 poäng.

Vidare föreslås i budgetpropositionen att en ny påbyggnadslinje för
utbildning av dokumentalister inrättas den 1 juli 1982 och förläggs till
högskolan i Borås. Linjen skall enligt förslaget omfatta 20 poäng och ha 30
nybörjarplatser. Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje för utbildning av
dokumentalister om 20 poäng den 1 juli 1982.

Journalistutbildningen fick sin nuvarande utformning genom beslut under
1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/
77:246). Beslutet innebar att riksdagen anslöt sig till regeringens förslag
om att journalistutbildningen skulle inledas med en utbildningsgång omfat -

UbU 1981/82:24

tande 80 poäng och, efter mellanliggande yrkesverksamhet om minst ett år,
fullföljas genom en påbyggnadsutbildning om 20 poäng. Utbildningen skulle
omfatta totalt 100 poäng.

Nämnda påbyggnadsutbildning har anordnats i Göteborg och Stockholm
sedan läsåret 1979/80. Utbildningskapaciteten har motsvarat 60 nybörjarplatser
på vardera orten. Emellertid synes en stor andel studerande ha
ansett sin journalistutbildning avslutad efter genomgången grundutbildning
om 80 poäng. Påbyggnadsutbildningen har således rönt liten efterfrågan.
Exempelvis togs läsåret 1980/81 endast 18 av de 60 platserna i Stockholm i
anspråk. I Göteborg utnyttjades höstterminen 1980 endast två platser och
vårterminen 1981 fick undervisningen inställas i brist på sökande.

Nu föreslås i budgetpropositionen att samtliga platser i Göteborg skall
dras in budgetåret 1982/83. Utskottet har inte något att erinra häremot.

I budgetpropositionen aviseras vidare ett uppdrag till UHÄ att utreda
frågan huruvida den nuvarande journalistutbildningen kan ersättas med en
kortare journalistisk utbildning som påbyggnad på annan högskoleutbildning.

I motion 1981/82:1373 läggs synpunkter på hur det kommande utredningsuppdraget
bör utformas. Motionärerna hävdar att den påbyggnadsutbildning
som i dag finns inte fyller den avsedda funktionen, nämligen att
utgöra en naturlig fortsättning av den grundläggande utbildningen med
fördjupning inom vissa områden. Behovet av sådan fördjupande utbildning
får enligt motionärerna inte tillgodoses på bekostnad av den rent journalistiska
yrkesutbildningen. Därför bör journalistutbildningen förlängas. Sammanfattningsvis
föreslås att det aviserade utredningsuppdraget bör omfatta
alternativ till fördjupande utbildning och att dessa alternativ inte får gå ut
över yrkesutbildningen.

Utskottet kan konstatera att den beslutade utformningen av journalistutbildningen
med en tvåårig grundutbildning, följd av praktik och en avslutande
påbyggnadsutbildning om en termin, uppenbarligen inte fungerat så
som var avsikten. Utskottet har därför inget att erinra mot att journalistutbildningen
blir föremål för utredning i enlighet med den modell som skisseras
i budgetpropositionen. Utskottet kan för sin del inte tillstyrka att
riksdagen uttalar sig för de utredningsdirektiv som föreslås i motion 1981/
82:1373. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1981/82:1373.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens förslag beträffande
planeringsramar eller mot medelsberäkningarna under anslaget,
hemställer

1. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som har förordats
i proposition 1981/82:100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att medielinjen
för film/TV, radio och teater skall omfatta 80/120 poäng,

UbU 1981/82:24

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje
för dokumentalistutbildning om 20 poäng den 1 juli 1982,

4. att riksdagen beträffande vissa utredningsdirektiv avslår motion
1981/82:1373,

5. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 161858000
kr.

8. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Regeringen har under
punkt E 9 (s. 458—462) föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 335419000 kr.

Motionerna

1981/82:1355 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för att hälften av anslaget till universiteten i Stockholm, Lund
och Göteborg för att höja utbildningens kvalitet inom det tidigare området
med fritt tillträde, 5 124000 kr., omfördelas till utbildningsförstärkning vid
de nya högskoleenheterna.

1981/82:1762 av Erik Börjesson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om universitetskurser
i populärkultur.

1981/82:1797 av Christer Nilsson m. fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en plan läggs fram i nästa års
budgetproposition för hur Linköpingsregionens andel av anslaget Lokala
och individuella linjer och enstaka kurser skall ökas genom en omfördelning
av resurser från övriga högskoleregioner,

2. att riksdagen under anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser för budgetåret 1982/83 beslutar att anslagsposten avseende Linköpingsregionen
skall räknas upp med 1 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag och att övriga regioners anslagsposter minskas med sammantaget
motsvarande belopp.

1981/82:1811 av Göran Persson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den vid
fördelningen av anslaget för lokala och individuella linjer och enstaka
kurser särskilt skall beakta utbyggnadsorternas behov av näringslivsinriktad
utbildning och i samband härmed förstärka resurserna på de mindre
högskoleenheterna genom att successivt omfördela den anslagsförstärkning
som universiteten har fått för kvalitetshöjande åtgärder på grund av
ökad tillströmning till området för fritt tillträde, vilket nu avvecklats.

UbU 1981/82:24

1981/82:1817 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökningen av
planeringsramarna för lokala linjer med 500 platser.

1981/82:2102 av Margareta Winberg m. fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till kulturutskottet remitterade motionen 1981/
82:2101 — såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen uttalar sig för att den nuvarande tvååriga turismlinjen
vid högskolan i Östersund ombildas och upptas som en treårig allmän
utbildningslinje.

Utskottet

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer
samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning.
Från anslaget utgår även statsbidrag till Socialpedagogiska institutet i
Stockholm samt till Stockholms musikpedagogiska institut.

I budgetpropositionen erinrar föredragande statsrådet om att de lokala
linjerna har tillkommit bl. a. för att tillvarata särskilda lokala förutsättningar
och speciella resurser på en ort eller en läroanstalt. Inom de skilda
regionerna bör enligt föredragande statsrådet nu en intensifierad planering
komma till stånd i syfte att skapa ett större utbud av lokala utbildningslinjer
för att ge framför allt ungdomar yrkesutbildning. Mot den bakgrunden
förordas en ökning av planeringsramarna för lokala linjer med sammanlagt
500 nyböijarplatser. Föredragande statsrådet beräknar medel för
350 sådana platser (+ 4,2 milj. kr.) och räknar med att ytterligare 150
platser skall tillkomma genom omfördelning av resurser inom anslaget. Då
det kan vara svårt att på den korta tid som står till buds planera nya lokala
linjer som kan starta redan hösten 1982, räknar föredragande statsrådet
med att medel som han har beräknat för lokala linjer alternativt skall få
disponeras för enstaka kurser som syftar till att ge ungdomar kortare
yrkesinriktad utbildning.

I motion 1981/82:1817 förordas att ökningen med 500 nyböijarplatser på
lokala linjer inte bör genomföras. Resultatet av budgetpropositionens förslag
kan enligt motionärerna bli illa genomtänkta linjer med alltför liten
anknytning till arbetsmarknadens behov. De föreslagna platserna bör i
stället överföras till sådana allmänna linjer, vilkas utbildningar efterfrågas
och där man har bättre kontroll på utbildningens kvalitet. De linjer som
främst bör komma i fråga finns inom den tekniska sektorn och sektorn för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Motionärerna emotsätter
sig emellertid inte den alternativa användningen av medlen för enstaka
kurser såsom föreslagits i budgetpropositionen.

I det föregående har utskottet i korthet återgivit de skäl som föredragan -

UbU 1981/82:24

de statsrådet har anfört för sitt förslag om ökning av planeringsramarna för
lokala linjer. Utskottet instämmer häri. Utskottet vill dessutom i sammanhanget
framhålla betydelsen av sådana åtgärder vilka bidrar till att minska
de negativa effekterna för högskoleenheterna på de s. k. utbyggnadsortema
av att utbildningskapaciteten på förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen
skärs ned (jfr s. 364 f. i budgetpropositionen). Utskottet betraktar
det i sammanhanget aktuella regeringsförslaget som ett led i denna strävan.
Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motion 1981/82:1817.

I motion 1981/82:1797 redovisas bl. a. förevarande anslags fördelning på
rikets sex högskoleregioner och hur mycket av resp. anslagspost som kan
räknas fram per invånare i regionerna. Mot bakgrund härav och med stöd
av uttalanden av högskolemyndigheter om att Linköpings högskoleregion
har en oproportionerligt liten andel av anslaget räknat per invånare i
regionen begär motionärerna att en plan bör läggas fram i nästa års budgetproposition
för hur regionens andel av anslaget skall ökas (yrkande 1). För
budgetåret 1982/83 bör riksdagen enligt motionärerna räkna upp anslagsposten
Linköpings högskoleregion med 1 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag genom en minskning av de övriga regionernas anslagsposter
med motsvarande belopp (yrkande 2).

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Som utskottet har erinrat om i det föregående avser förevarande anslag
bl. a. enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna. Vid övergången till
den nya högskoleorganisationen år 1977 fördes till anslaget dels resurser
som motsvarade de tidigare filosofiska fakulteternas verksamhet vilken
inte kom att ingå i allmänna utbildningslinjer, dels resurser som motsvarade
de decentraliserade kurser som före år 1977 hade givits enligt särskilda
beslut. På detta sätt kom exempelvis för Uppsala universitets del ca 30
milj. kr. från gamla anslag att överföras till det nya anslaget Lokala och
individuella linjer och enstaka kurser, medan för högskolan i Örebro motsvarande
belopp var ca 5,5 milj. kr.

Utskottet finner det angeläget att i detta sammanhang peka på att en stor
del av sådan grundläggande utbildning som utgör främsta och avgörande
förutsättning för forskarutbildning inom ett stort antal s.k. udda ämnen
sker i form av enstaka kurser. De ämnen som avses i detta sammanhang
återfinns framför allt vid de äldre universiteten (Stockholm, Uppsala,
Lund och Göteborg). Vid beräkningen av anslaget är det sålunda nödvändigt
att ta hänsyn till inte bara behovet av grundkurser och fortsättningskurser
utan även av påbyggnadskurser och - i förekommande fall -fördjupningskurser i dessa ämnen. Utskottet utgår från att förutsättningarna
för att erhålla forskarkompetens i dessa ämnen bör finnas även i
fortsättningen. Enligt utskottets uppfattning bör storleken av anslagsposten
för olika regioner därför bedömas i ett vidare perspektiv än det som ges
enbart av behovet av fortbildning och vidareutbildning inom regionerna.

UbU 1981/82:24

Om man på det sätt som utskottet nu har gjort tar i betraktande att det
vid de äldre universiteten finns ett stort utbud av grundläggande utbildning
i riksunika ämnen samt i vissa ämnen utanför linjer, är det som utskottet
ser det inte rimligt att vid en diskussion om fördelningen av förevarande
anslag relatera anslagsposternas storlek till invånarantalet i resp. region.
Även andra faktorer än de som utskottet här har pekat på kan också ha
påverkat det nuvarande sättet att fördela medlen. Utskottet har bl. a.
erfarit att universitetet i Lund vid en avstämning för ett par år sedan mellan
sektorsanslagen och anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser valde att sätta ett högre per capita-pris på platserna inom sektorsanslagen
än motsvarande utbildning på enstaka kurser, varför överföringen
till sektorsanslagen från anslaget Lokala linjer och individuella linjer och
enstaka kurser blev större i Lund än t. ex. i Uppsala.

Sammanfattningsvis konstaterar utskottet att de förändringar i anslagets
fördelning vilka påtalas i motion 1981/82:1797 såvitt utskottet har kunnat
utröna främst är en följd av arten och mängden av de utbildningar som ges
inom de skilda regionerna. Utskottet har inte kunnat finna att regeringen
har gjort sådana förändringar i fördelningen av anslaget att Linköpings
högskoleregion har missgynnats. Utskottet finnér inte skäl att ändra regeringens
förslag till fördelning av anslaget för budgetåret 1982/83, varför
riksdagen föreslås avslå yrkande 2 i motion 1981/82:1797.

Vad gäller utvecklingen på längre sikt av det nu aktuella anslaget vill
utskottet mot bakgrund av situationen i Linköpings högskoleregion anföra
följande.

Uppföljningskommittén (U 1979:03), som har till uppgift att följa utvecklingen
av högskolereformen, har bl. a. i uppdrag att se över metoderna
för fördelning av anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.
En strävan bör därvid vara att finna lösningar som bättre tillgodoser de
behov som sammanhänger med att enstaka kurser både fyller ett fortbildningsbehov
och i många fall utgör grunden för ämnesstudier som leder
fram till forskarutbildning. Utskottet förutsätter att regeringen, om den
finner skäl därtill efter det att kommittén har slutfört sitt arbete, undersöker
huruvida det kan vara motiverat med en annan fördelning av anslaget.
Därvid bör självfallet beaktas vad som i det föregående har anförts om
behovet av vissa nu förekommande utbildningar. Med hänvisning härtill
bör riksdagen avslå yrkande 1 i motion 1981/82:1797.

Föredragande statsrådet beräknar under förevarande anslag 5124 000 kr.
för att höja utbildningens kvalitet inom det tidigare området med fritt
tillträde vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg.
Genom denna medelstilldelning kommer den plan för att återställa utbildningens
kvalitet som riksdagen fastställt att vara genomförd (prop. 1979/
80:100, UbU 1979/80:28, rskr 1979/80:292).

Regeringens förslag avvisas i motionerna 1981/82:1355 och 1981/82:1811

UbU 1981/82:24

(yrkande 2). Enligt den förra motionen bör tiden för ersättning till universiteten
utsträckas från tre till fyra år och 2 562 000 kr. föras över från medlen
för kvalitetshöjande åtgärder till den särskilda posten för kapacitetsökning.
I motion 1981/82:1811 förordas att utbyggnadsortemas behov av näringsinriktad
utbildning särskilt beaktas vid fördelningen av anslaget. De mindre
högskoleorternas resurser bör förstärkas genom att den anslagsförstärkning
som universiteten har fått för kvalitetshöjande åtgärder successivt
omfördelas (yrkande 2).

Såsom framgått av vad utskottet anfört i det föregående är regeringens
förslag i ärendet ett fullföljande av tidigare riksdagsbeslut. Utskottet ser
ingen anledning att nu frångå det. Vad gäller resurstilldelningen till de
mindre högskolorna och deras uppgifter avseende ett lokalt och regionalt
anpassat utbildningsutbud hänvisar utskottet till vad som anförs härom i
budgetpropositionen (s. 365), mot vilket utskottet inte har haft någon
erinran. Frågan om en eventuell ändring av systemet för resurstilldelning
till dessa högskolor bör enligt utskottet anstå till dess att den tidigare
nämnda uppföljningskommittén har slutfört sitt arbete. Utskottet avstyrker
därmed motionerna 1981/82:1355 och 1981/82:1811 yrkande 2.

Av vad utskottet har anfört i det föregående framgår att utskottet inte
har något att erinra mot regeringens förslag till planeringsramar. Riksdagen
bör därför fastställa dessa i enlighet med vad som förordats i budgetpropositionen.

Riksdagen bör även bifalla regeringens förslag beträffande medel under
anslaget för budgetåret 1982/83.

I motion 1981/82:1762 anförs att universitet och högskolor har anledning
att inom ramen för enstaka kurser beakta ett i Sverige framväxande intresse
för den folkliga kulturen. Motionären hemställer att riksdagen ger till
känna vad som i motionen har anförts om universitetskurser i populärkultur.

Genom förevarande anslag anvisar riksdagen medel till regionstyrelsernas
förfogande för att dessa skall kunna tillgodose skilda utbildningsbehov.
Riksdagen ger ingen närmare anvisning om medlens användning. Denna
bör styras av lokala behov och initiativ. Utskottet avstyrker därför motion
1981/82:1762.

Den tvååriga turism- och rekreationslinjen (lokal utbildningslinje) vid
högskolan i Östersund föreslås i motion 1981/82:2102 (yrkande 2) bli
ombildad till treårig allmän linje.

Då det ankommer på lokala, regionala och centrala myndigheter att i det
årliga budgetarbetet pröva frågor av den art som motionärerna tar upp,
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/82:2102 yrkande 2.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande planeringsramarna för lokala linjer avslår
motion 1981/82:1817,

UbU 1981/82:24

2. att riksdagen beträffande ökade resurser till Linköpings högskoleregion
avslår motion 1981/82:1797,

3. att riksdagen beträffande medel för kvalitetshöjning avslår motionerna
1981/82:1355 och 1981/82:1811 yrkande 2,

4. att riksdagen fastställer planeringsramar enligt vad som har förordats
i proposition 1981/82:100,

5. att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
335419000 kr.',

6. att riksdagen beträffande universitetskurser i populärkultur avslår
motion 1981/82:1762,

7. att riksdagen beträffande turism- och rekreationslinjen i Östersund
avslår motionen 1981/82:2102 yrkande 2.

9. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt
utvecklingsarbete. Regeringen har under punkt E 11 (s. 466-468)
föreslagit riksdagen att till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag av 13650000 kr.

Motionerna

1981/82:1007 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en utredning angående forskningsorganisationen
inom fritidssektorn samt förutsättningarna för en forskningsanknytning till
fritidsledarutbildningen enligt vad i motionen anförs.

1981/82:2125 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1981/82:2124 - såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att till forskning om inlandsfrågor anslå 1 milj.
kr. till högskolan i Östersund.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning samt för konstnärligt utvecklingsarbete. Medlen
disponeras av regionstyrelserna för högskolan.

Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen bl. a. beräknat 1 milj.
kr. för en förstärkning av forskningsanknytningen av utbildningar vid de
högskoleenheter som saknar fasta resurser för forskning och forskarutbildning.
Det totala medelsbehovet under förevarande anslag uppgår enligt
propositionen till 13650000 kr.

I motion 1981:2125 (yrkande 2) föreslås att l milj. kr. anslås till högskolan
i Östersund för forskning om inlandsfrågor. Motiveringen till yrkandet
återfinns i motion 1981/82:2124.

UbU 1981/82:24

Utskottet har erfarit att regeringen givit universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) ett uppdrag som avser de mindre högskoleenheternas medverkan
i forsknings- och utvecklingsarbete. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om vad som anförs i proposition 1981/82:106 om forskning m.m.
beträffande de nya högskoleenheternas betydelse för den regionala utvecklingen
(s. 57 ff.). Utskottet är inte berett att föreslå resurser utöver vad
som har förordats i föreliggande budgetproposition utan föreslår att riksdagen
avslår motion 1981/82:2125 yrkande 2 och bifaller förslaget om medelsanvisning
för budgetåret 1982/83.

Enligt vad som anförs i motion 1981/82:1007 är det inte rimligt att
folkhögskolornas fritidsledarutbildning skall stå helt utanför högskolesystemets
möjligheter till vidareutbildning. Motionärerna föreslår att en
utredning kommer till stånd angående forskningsorganisationen inom fritidssektorn
samt förutsättningarna för att fritidsledarutbildningen anknyts
till forskning i enlighet med vad som har anförts i motionen.

I budgetpropositionen 1979 föreslog regeringen att fritidsledarlinjen och
ungdomsledarlinjen skulle upphöra som allmänna utbildningslinjer samt att
idrotts- och friluftsledarlinjen inte skulle finnas kvar som lokal utbildningslinje
inom statlig och kommunal högskola från budgetåret 1979/80. Utbildningsutskottet
tillstyrkte förslaget, vilket också blev riksdagens beslut
(prop. 1978/79:100, UbU 1978/79:21, rskr 1978/79:175). Utskottet hade
heller ingen erinran mot de riktlinjer för fritidsledarutbildningen inom
folkhögskolan som då förordades i budgetpropositionen. Föredragande
statsrådet hade bl. a. anfört att utbildningen skulle vara av sådan karaktär
att den skulle anses vara jämställd med högskoleutbildning (s. 649). Detta
innebär enligt utskottets mening inte att ifrågavarande utbildning är högskoleutbildning
och därmed organisatoriskt kan knytas an till högskolans
forskarutbildning och forskningsverksamhet. Detta utesluter emellertid
inte som utskottet ser det att folkhögskolorna tar egna initiativ till kvalificerade
seminarier, bl. a. genom samarbete med universitet och högskolor.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1981/82:1007.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande medel till högskolan i Östersund avslår
motion 1981/82:2125 yrkande 2,

2. att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 13650000 kr.,

3. att riksdagen beträffande fritidsledarutbildningens forskningsanknytning
avslår motion 1981/82:1007.

Stockholm den 29 april 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1981/82:24

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Hans Nyhage
(m), Jörgen Ullenhag (fp), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Sven Johansson (-), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Iris
Mårtensson (s), Sigvard Persson (c) och Ing-Marie Hansson (s).

Reservationer

1. Kvaliteten på utbildningen vid linjer med ökat platsantal (punkt 1, mom.
1)

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böljar ”Enligt
UHÄ:s” och på s. 5 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns risk att kvaliteten
på utbildningen vid linjer med ökat platsantal försämras genom att
kompensation för merkostnaden inte ges. Utskottet förutsätter därför att
regeringen noga följer utvecklingen vid dessa utbildningslinjer och i proposition
med förslag om tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1982/
83 återkommer med förslag till ytterligare medel om så visar sig erforderligt.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande kvaliteten på utbildningen vid linjer
med ökat platsantal med bifall till motion 1981/82:2135 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Högskoleenheter i Skövde och Halmstad (punkt 1, mom. 4 och 5)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 snart” och
slutar ”genom omprioriteringar” bort ha följande lydelse:

I uppföljningskommitténs direktiv begärs en förutsättningslös prövning
av högskolans institutionella organisation samtidigt som den administrativa
verksamheten skall förbilligas. Eftersom kommitténs förslag beräknas
bli framlagt detta år, borde regeringen ha avvaktat resultatet av kommitténs
arbete innan förslag om en utvidgning av högskoleorganisationen
läggs fram. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till motion
1981/82:1816 dels avslår förslaget att nu fatta beslut om att inrätta permanenta
högskoleenheter i Skövde och Halmstad, dels avslår motion 1981/
82:1823.

UbU 1981/82:24

dels att utskottets hemställan under 4 och 5 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande högskoleenhet i Skövde med bifall till
motion 1981/82:1816 i denna del avslår proposition 1981/82:100
och motion 1981/82:1823 i denna del,

5. att riksdagen beträffande högskoleenhet i Halmstad med bifall
till motion 1981/82:1816 i denna del avslår proposition 1981/
82:100 och motion 1981/82:1823 i denna del,

3. Förstatligande av Textilinstitutet i Borås (punkt 5, mom. 11)

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 böljar ”Utskottet,
som” och slutar ”motion 1981/82: 1608” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att statsfinansiella skäl inte
får hindra förstatligande av Textilinstitutet i Borås. Överföring till staten
har också förordats av tekodelegationen och UHÄ och löser även de
problem som i budgetpropositionen anges böra lösas genom försök med en
gemensam institution för statlig och kommunal verksamhet. Utskottet
föreslår därför att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1608 som sin
mening ger regeringen till känna att åtgärder bör vidtas för förstatligande
av Textilinstitutet och anvisar 3 milj. kr. för ändamålet under ett nytt
reservationsanslag benämnt Förstatligande av Textilinstitutet.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen dels beträffande förstatligande av Textilinstitutet i
Borås med bifall till motion 1981/82:1608 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels med
bifall till motion 1981/82:1608 yrkande 2 till Förstatligande av
Textilinstitutet för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 3000000 kr.,

4. Medelsberäkningen under Utbildning för tekniska yrken (punkt S, mom.
16)

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”begärda medel” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1981/82:2133 att
medlen till civilingenjörsutbildningen inte får urholkas ytterligare genom
förslaget i budgetpropositionen om endast halv ersättning till högskoleenheterna
för det utökade antalet nybörjarplatser på civilingenjörslinjerna.
De berörda högskoleenheterna måste få full kompensation och riksdagen

UbU 1981/82:24

bör vid medelsanvisningen anvisa de ytterligare 1422 000 kr. som föreslås i
motion 1981/82:2135.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningarna i övrigt eller mot
föreslagna planeringsramar och föreslår att riksdagen fastställer ramarna
samt anvisar medel i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2135 yrkande 1, med
anledning av proposition 1981/82:100 och med avslag på motion
1981/82: 1818 i denna del till Utbildning för tekniska yrken för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 533 889000
kr.,

5. Översyn av den tekniska utbildningen inom högskolan (punkt 5, mom.

17)

Stig Alemyr, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 böljar ”Med anledning”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en översyn av den tekniska
utbildningen inom högskolan är angelägen mot bakgrund av bl. a.
behovet av en långsiktig förnyelse av den svenska industrin. Denna översyn
bör enligt utskottets mening omfatta bl. a. följande avsnitt: utbildningens
struktur, dvs. linjeutbudet i stort inom sektom för utbildning för
tekniska yrken, samordningen mellan teknisk och naturvetenskaplig utbildning,
fort- och vidareutbildning av tekniker, såväl civilingenjörer som
gymnasieingenjörer och YTH-utbildade, etappavgångar och återkommande
utbildning som planeringsmodell samt den tekniska utbildningen
relaterad till samhällets och yrkeslivets krav.

Utskottet konstaterar att UHÄ skall svara för den samordnande planeringen
av den grundläggande högskoleutbildningen, ta initiativ till utveckling
av de allmänna utbildningslinjerna och bedöma behov av nya utbildningslinjer.
Detta hindrar inte att en samlad och mer grundläggande översyn
av en hel utbildningssektor lämpligen kan ske i annan ordning. Den
nuvarande tekniska högskoleutbildningen är i huvudsak flera decennier
gammal, samtidigt som den tekniska utvecklingen fortsätter i allt snabbare
takt. Mot bakgrund härav bedömer utskottet att en samlad översyn är
nödvändig för att få fram en grundläggande struktur för och dimensionering
av den tekniska utbildningen i framtiden. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande översyn av den tekniska utbildningen
inom högskolan med bifall till motion 1981/82:2135 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1981/82:24

Särskilda yttranden

1. Lokalisering av grafisk industri-linjen (punkt 5, mom. 2)

Lennart Bladh (s) anför:

Det finns enligt min mening många och tungt vägande skäl för att
anordna grafisk industri-linjen i Helsingborg. Där finns redan gymnasial
utbildning och arbetsmarknadsutbildning inom det grafiska området och en
mycket omfattande, modern och mångsidig grafisk utrustning för denna
utbildning. Det finns också en markant koncentration av grafisk industri i
nordvästra Skåne. Med tanke på den starka opinionen bland branschens
organisationer och leverantörer har jag emellertid accepterat att den nya
linjen först anordnas i Stockholm. Jag förutsätter dock att Helsingborg
kommer i fråga när linjen skall etableras utanför Stockholmsområdet.

2. Medelsanvisningen under Utbildning för tekniska yrken (punkt 5, mom.
16)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anför:

En minskning av kapaciteten på läkarlinjen har föreslagits i motion 1981/
82:1818 i syfte att undvika ett framtida överskott på läkare i landet. Genom
en sådan åtgärd skulle 1432 000 kr. kunna frigöras och i stället användas till
en välmotiverad kvalitetshöjning av utbildningen inom den tekniska sektorn.
Tyvärr har riksdagen den 22 april avslagit förslaget om minskning av
kapaciteten på läkarlinjen (UbU 1981/82:20, rskr 1981/82:248). Det har
därför inte varit möjligt för oss att nu föreslå riksdagen att under anslaget
Utbildning för tekniska yrken anvisa 1432 000 kr. utöver förslaget i budgetpropositionen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982