UbU 1981/82: 21
Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:21
om vissa anslag till vuxenutbildning (prop. 1981/82:100)
NIONDE HUVUDTITELN
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Vuxenutbildning punkterna F 2-F 4, F6och F 9-F lOjämte motioner.
1. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 2 (s. 551-553) och hemställer
att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 12 171000 kr.
2. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 3 (s. 554-555) och hemställer
1. att riksdagen beträffande avgifter godkänner vad som har förordats
i proposition 1981/82: 100,
2. att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
5167000 kr.
3. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. Regeringen har under
punkt F 4 (s. 555-571) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen har förordats om en minskning
med ytterligare 18 procentenheter av vissa statsbidrag till landstingskommunerna
för kommunal vuxenutbildning,
2. godkänna vad som i propositionen har förordats om undervisningstimmar
i kommunal vuxenutbildning,
3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
- öka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning för att
bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,
4. godkänna vad som i propositionen har förordats om beräkning av
skolpoäng för kommunal vuxenutbildning,
5. godkänna vad som i propositionen har förordats om höjning av schablontillägget
för yrkesinriktad utbildning inom kommunal vuxenutbildning,
6. godkänna vad som i propositionen har förordats om försöksverksamhet
med vissa gymnasieskolkurser på invandrarspråk,
7. bemyndiga regeringen att medge Stockholms kommun fortsatt dispens
från bestämmelsen om att all kommunal vuxenutbildning skall föras
till särskilda skolenheter för vuxenutbildning,
1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 21
UbU 1981/82:21
2
8. godkänna vad sorn i propositionen har förordats om undervisningstimmar
i grundutbildning för vuxna och om möjlighet till omfördelning från
timmar för kommunal vuxenutbildning till timmar för grundutbildning för
vuxna,
9. godkänna vad som i propositionen har förordats om ett nytt system
för att bestämma omfattningen av skolledares undervisning,
10. till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. anvisa ett förslagsanslag
av 698139000 kr.
Motionen
1981/82:1004 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om att frågan om utökad användning av Utbildningsradion
i den kommunala vuxenutbildningen utreds.
Utskottet
I budgetpropositionen föreslås att de bidrag till landstingskommunerna
för utbildning på vårdområdet inom kommunal vuxenutbildning som f. n.
minskas med 2 % fr. o. m. den 1 juli 1982 i stället skall utgå med 80 % av
bidragsunderlaget. Utskottet har inget att erinra på denna punkt och föreslår
att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om en
minskning med ytterligare 18 procentenheter av vissa statsbidrag till landstingskommunerna
för kommunal vuxenutbildning.
Vidare föreslår regeringen att följande antal undervisningstimmar får
disponeras för kurser inom kommunal vuxenutbildning under budgetåret
1982/83, nämligen 920000 timmar för grundskolkurser, 965000 timmar för
teoretiska gymnasieskolkurser och 771000 timmar för yrkesinriktade gymnasieskolkurser
(inkl. särskilda yrkesinriktade kurser). De föreslagna ramarna
innebär i förhållande till det beräknade antalet undervisningstimmar
för budgetåret 1981/82 en minskning med för grundskolkurser ca 4 % och
för teoretiska gymnasieskolkurser ca 11 %. För yrkesinriktade gymnasieskolkurser
innebär det föreslagna antalet undervisningstimmar en i stort
sett oförändrad volym.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har
förordats om undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning.
I motion 1981/82: 1004 hävdas att den kommunala vuxenutbildningen
under de senaste åren har expanderat kraftigt och trots vissa restriktioner
drar betydande belopp i statens budget. Det är enligt motionärerna ofrånkomligt
att grundutbildningen för vuxna och den yrkesinriktade utbildningen
- i vaije fall den praktiska delen därav — bedrivs i traditionella former.
Däremot finns skäl att överväga om inte övrig kommunal vuxenutbildning i
större utsträckning skulle kunna utnyttja också mindre traditionella vägar.
Utbildningsradion har, anser motionärerna, visat sig vara ett effektivt
utbildningsorgan och det finns såväl pedagogiska som ekonomiska skäl att
UbU 1981/82:21
3
successivt bygga ut dess verksamhet. En sådan utbyggnad skulle i första
hand avse vuxenutbildning med särskild inriktning mot kompetensgivande
ordinarie kurser på gymnasieskolan. Motionärerna anser det angeläget att
frågan om utökad användning av Utbildningsradion i den kommunala
vuxenutbildningen utreds. De anslagsökningar som skulle krävas för Utbildningsradions
vidgade uppgifter skulle kunna tas från anslaget för kommunal
vuxenutbildning.
Utbildningsradion producerar program för förskolan, ungdomsskolan,
vuxenutbildningen och, i mindre omfattning, för högskolan. Enligt proposition
1975/76:110 om radio och television i utbildningsväsendet, vilken låg
till grund för riksdagsbeslutet om Utbildningsradions tillkomst, skall vuxenutbildning,
jämte förskola, prioriteras (s. 94). På vuxenutbildningens
område skall Utbildningsradion enligt propositionen (s. 106) ”främst göra
sådana insatser som kan bidra till att överbrygga utbildningsklyftorna
mellan och inom generationerna samt till att öka den enskilda människans
medvetenhet och stimulera henne till att aktivt delta i samhällsarbete och
kulturliv”. Vidare sägs att produktionen för vuxenutbildningen till sin
huvuddel bör avse program som kan användas i studiecirklar. Vid sidan
härav bör också behovet av ljud- och bildprogram för t. ex. arbetsmarknadsutbildning
och kommunal vuxenutbildning uppmärksammas.
Utskottet har noterat att föredragande statsrådet i årets budgetproposition
under anslaget Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (s. 550) gjort ett
uttalande rörande avvägningen mellan insatserna på Utbildningsradions
tre huvudområden förskola, skola och vuxenutbildning. Avvägningen mellan
insatserna på dessa tre områden måste enligt statsrådet fortlöpande
prövas. Vidare sägs: ”Enligt min mening finns det - bl. a. med hänsyn till
de nedskärningar som vuxenutbildningen får vidkännas på vissa andra
områden - anledning att i högre grad än hittills inrikta Utbildningsradions
verksamhet på dessa delar av vuxenutbildningen och där på insatser i
samverkan med användarna.”
Med hänvisning till vad föredragande statsrådet sålunda uttalat och till
att Utbildningsradion enligt de riktlinjer som fastlagts för verksamheten
skall bl. a. uppmärksamma behovet av program för kommunal vuxenutbildning
avstyrker utskottet motion 1981/82:1004.
Sedan budgetåret 1978/79 har regeringen enligt riksdagens bemyndigande
kunnat utöka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning
för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa. I proposition
1981/82: 100 begärs nu motsvarande bemyndigande för budgetåret 1982/83.
Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån
arbetsmarknadsskäl så påkallar - öka antalet undervisningstimmar i kommunal
vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa.
UbU 1981/82:21
4
I propositionen uttalas att den yrkesinriktade utbildningen är den mest
krävande delen av kommunal vuxenutbildning i vad avser planering och
förarbete men att, trots detta, f. n. skolpoäng och därmed skolledarresurser
beräknas på samma sätt för all undervisning i kommunal vuxenutbildning.
I propositionen förordas en omprioritering i syfte att stärka
skolledarresurserna för yrkesinriktad utbildning. Utskottet, som inte har
något att erinra på denna punkt, föreslår att riksdagen godkänner vad som i
propositionen har förordats om beräkning av skolpoäng för kommunal
vuxenutbildning.
F. n. utgår schablontillägg för stödundervisning, studiehandledning
samt studie- och yrkesorientering inom kommunal vuxenutbildning motsvarande
kostnader för 25 % av antalet undervisningstimmar på grundskolnivå,
13 % av antalet undervisningstimmar i teoretiska gymnasieskolkurser
och 10 % av antalet undervisningstimmar i yrkesinriktad utbildning.
I budgetpropositionen föreslås att schablontillägget för yrkesinriktad utbildning
höjs till 13 % för tiden fr. o.m. den ljuli 1982. Utskottet tillstyrker
förslaget och föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har
förordats om höjning av schablontillägget för yrkesinriktad utbildning
inom kommunal vuxenutbildning.
En redogörelse lämnas för den försöksverksamhet med undervisning på
invandrarspråk som bedrivits inom kommunal vuxenutbildning sedan läsåret
1976/77. I Stockholms kommun har inom ramen för försöksverksamheten
bl. a. anordnats några barnskötarkurser. Nu föreslår föredragande
statsrådet att, innan definitiv ställning tas till vad som bör gälla för framtiden
om undervisning inom kommunal vuxenutbildning på språk som talas
av invandrare, viss försöksverksamhet skall bedrivas även med annan
yrkesinriktad utbildning än barnskötarkurser. Föredragande statsrådet anser
också att det skulle vara värdefullt med erfarenheter fr. o. m. den 1 juli
1982 från ytterligare några kommuner. Utskottet delar denna uppfattning
och föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats
om försöksverksamhet med vissa gymnasieskolkurser på invandrarspråk.
Stockholms kommun har hittills fått dispens från regeln att kommun,
som har inrättat en eller flera skolenheter för vuxenutbildning, skall hänföra
all kommunal vuxenutbildning inom kommunen till denna eller dessa
enheter. Senast meddelade anstånd har tidsbegränsats till den 1 juli 1982.
Nu anför föredragande statsrådet att Stockholms kommun uppger sig
behöva ytterligare en tidsfrist för att lösa de härmed sammanhängande
skolorganisatoriska problemen. Därför förordas att regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande att medge fortsatt undantag för Stockholms
kommun. Utskottet har inget att erinra häremot och föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att medge Stockholms kommun fortsatt dispens
från bestämmelsen att all kommunal vuxenutbildning skall föras till särskilda
skolenheter för vuxenutbildning.
UbU 1981/82:21
5
Riksdagen har tidigare beslutat att grundutbildning för vuxna fr. o. m.
läsåret 1982/83 får expandera endast under förutsättning av motsvarande
nedskärningar inom kommunal vuxenutbildning (prop. 1980/81:150, FiU
1980/81:40, rskr 1980/81:420). Föredragande statsrådet, som tidigare i
budgetpropositionen föreslagit en minskning av antalet undervisningstimmar
i kommunal vuxenutbildning, finnér det nu nödvändigt att föreslå en
ram även för antalet undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna.
Denna ram bör för budgetåret 1982/83 motsvara det antal undervisningstimmar
som tas i anspråk under budgetåret 1981/82. Dessutom förordas att
skolöverstyrelsen får rätt att medge omfördelning från timmar för kommunal
vuxenutbildning till timmar för grundutbildning för vuxna enligt de
närmare föreskrifter som regeringen kan finna erforderliga.
Utskottet har inget att erinra mot vad som uttalats på denna punkt och
föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats.
Nuvarande system med centralt fastställd undervisningsskyldighet för
skolledare inom kommunal vuxenutbildning föreslås ändras för tiden
fr. o. m. den 1 juli 1982 enligt i huvudsak samma riktlinjer som föreslagits
beträffande grundskolan och gymnasieskolan. Dessa riktlinjer innebär
bl. a. att undervisningsskyldigheten skall få fastställas av skolstyrelsen i en
kommun. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
har förordats om ett nytt system för att bestämma omfattningen av
skolledares undervisning inom kommunal vuxenutbildning.
Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som har förordats
under anslaget och hemställer
1. att riksdagen beträffande en minskning med ytterligare 18 procentenheter
av vissa statsbidrag till landstingskommunerna för
kommunal vuxenutbildning godkänner vad som har förordats i
propositon 1981/82:100,
2. att riksdagen beträffande undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning
godkänner vad som har förordats i proposition
1981/82:100,
3. att riksdagen beträffande frågan om utökad användning av Utbildningsradion
i den kommunala vuxenutbildningen avslår motion
1981/82: 1004,
4. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar — öka antalet undervisningstimmar i kommunal
vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för
arbetslösa,
5. att riksdagen beträffande beräkning av skolpoäng för kommunal
vuxenutbildning godkänner vad som har förordats i proposition
1981/82:100,
6. att riksdagen beträffande höjning av schablontillägget för yrkesinriktad
utbildning inom kommunal vuxenutbildning godkänner
vad som har förordats i proposition 1981/82:100,
UbU 1981/82:21
6
7. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med vissa gymnasieskolkurser
på invandrarspråk godkänner vad som har förordats
i proposition 1981/82: 100,
8. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge Stockholms kommun
fortsatt dispens från bestämmelsen om att all kommunal
vuxenutbildning skall föras till särskilda skolenheter för vuxenutbildning,
9. att riksdagen beträffande undervisningstimmar i grundutbildning
för vuxna och möjlighet till omfördelnihg från timmar för kommunal
vuxenutbildning till timmar för grundutbildning för vuxna
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/82:100,
10. att riksdagen beträffande ett nytt system för att bestämma omfattningen
av skolledares undervisning inom kommunal vuxenutbildning
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82: 100,
11. att riksdagen till Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 698 139000 kr.
4. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Regeringen har
under punkt F 6 (s. 576-579) föreslagit riksdagen att till Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 112 127 000 kr.
Motionen
1981/82:1799 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att studieförbunden bör erhålla samma ersättning
per studietimme för lagbunden som för övrig svenskundervisning,
2. att riksdagen till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 103627 000 kr.
Utskottet
Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag vid sådan undervisning i
svenska språket med samhällsorientering sorn är en följd av lagstiftning
(s.k. lagbunden undervisning) med högst 142:40 kr. per studietimme och
med 128:40 kr. per studietimme för övrig undervisning. Den lagbundna
undervisningen får innevarande budgetår omfatta högst 150000 studietimmar
samt övrig undervisning högst 525 000 studietimmar.
I budgetpropositionen föreslås en viss minskning av antalet studietimmar
jämfört med vad som budgeterats för innevarande budgetår. Sålunda
förordas 125000 studietimmar för den lagbundna undervisningen och
500000 studietimmar för övrig undervisning. Vidare förordas att bidraget
per studietimme till den lagbundna undervisningen höjs till 153:25 kr. för
tiden den 1 juli - den 31 december 1982 och till 153:25—160:00kr. förtiden
UbU 1981/82:21
7
fr. o.m. den 1 januari 1983. Motsvarande bidrag för den icke lagbundna
undervisningen föreslås utgå med 138:15 kr. resp. 138:15-145:50 kr.
1 motion 1981/82:1799 hävdas att efterfrågan på svenskundervisning för
invandrare minskar till följd av minskad invandring. Dessutom förekommer
enligt motionärerna inte någon arbetskraftsinvandring. Därför anses
dels att det i budgetpropositionen föreslagna totalantalet studietimmar är
för högt beräknat, dels att den föreslagna fördelningen mellan lagbunden
och övrig undervisning är orealistisk. Motionärerna föreslår att för den
lagbundna undervisningen beräknas 115000 studietimmar, en minskning
med 10000 timmar jämfört med förslaget i budgetpropositionen, och för
övrig undervisning 450000 timmar, dvs. en minskning med 50000 timmar.
Utifrån en genomsnittlig timkostnad av 155 kr. för lagbunden undervisning
och 140 kr. för övrig undervisning beräknas i motionen ett anslagsbehov av
103627000 kr. Motionärerna säger sig vid anslagsberäkningen ha utgått
från föredragande statsrådets timkostnadsberäkningar men anser det i
princip vara felaktigt att tillämpa en högre timkostnad för den lagbundna
undervisningen. Man hävdar att studieförbunden genom samarbete med
större företag, som påtar sig en viss del av administrationen, snarare har
lägre kostnader för lagbunden undervisning än för övrig.
Utskottet vill inte bestrida motionärernas uppgift om att invandringen
till Sverige minskat på senare tid. Detta förhållande leder emellertid inte
till slutsatsen att behovet av svenskundervisning skulle ha minskat. Det är
enligt utskottets mening en mycket angelägen uppgift att ge invandrare så
goda kunskaper i det svenska språket som är möjligt. Härigenom förebyggs
problem av social och annan art vilka, såsom exempel från andra
länder visar, kan bli synnerligen svårbemästrade. Det är mot den bakgrunden
inte möjligt att åstadkomma ytterligare besparingar utöver dem som
följer av förslaget i budgetpropositionen om en minskning av antalet studietimmar
med 50000 jämfört med timantalet för innevarande budgetår.
Vad slutligen motionärernas yrkande om ett enhetligt bidrag per studietimme
beträffar hänvisar utskottet till sina tidigare ställningstaganden i
frågan (senast UbU 1981/82:7, rskr 1981/82: 124) och avstyrker motion
1981/82:1799.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningarna under anslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande en enhetlig ersättning per studietimme
avslår motion 1981/82:1799 yrkande 1,
2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:1799 yrkande 2 till Undervisning för
invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 112 127 000 kr.
UbU 1981/82:21
8
5. Bidrag till viss central kursverksamhet. Regeringen har under punkt F 9
(s. 591-592) föreslagit riksdagen att
1. godkänna att 26978000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83, används till att
finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,
2. till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1982/83
anvisa ett anslag av 26978000 kr.
Motionerna
1981/82:978 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att bidraget till undervisningskostnader skall
utgå med 185 kr. per elevvecka,
2. att riksdagen beslutar att bidraget till kost och logi skall utgå med 140
kr. per kursdeltagare och kursdag resp. övernattning,
3. att riksdagen till anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet för
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
5 000 000 kr. förhöjt anslag av 31 978 000 kr.,
4. att riksdagen godkänner att 31978000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används
till att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet.
1981/82: 1782 av Sven Andersson m.fl. (fp, m, c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
bidrag till viss central kursverksamhet som utgår till vissa näringslivsorganisationer
skall utgå med ett för varje organisation fastställt belopp.
2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
bidraget även skall kunna utgå till kurser som omfattar mindre än fem
kursdagar.
1981/82: 1804 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner att 20233500 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 används
för att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,
2. att riksdagen till Bidrag till viss central kursverksamhet anvisar ett
anslag av 20233500 kr.
Utskottet
Enligt förordningen (1970:272) om statsbidrag till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet utgår statsbidrag till kostnader för undervisning
med 100% av de faktiskt utgående ersättningarna, dock högst 170
kr. per elevvecka, till kostnader för deltagares resor med 75 % av de
faktiska kostnaderna, för kost med 53 kr. per kursdeltagare och kursdag
samt för logi med 53 kr. per kursdeltagare och övernattning. Bidragsberättigade
organisationer är, förutom löntagarorganisationerna. Lantbrukarnas
riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund och Sveriges hantverks- och
industriorganisation-Familjeföretagen.
UbU 1981/82:21
9
Anslagsberäkningen i budgetpropositionen grundas på oförändrade bidragsbelopp.
Dessutom föreslås att anslaget, 26978000 kr., i sin helhet
finansieras genom medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften.
I motion 1981/82:978 hävdas att statsbidraget, när det infördes år 1971,
motsvarade ca 65 % av organisationernas faktiska kostnader för verksamheten
men att det för innevarande år täcker endast ca 40 % av kostnaderna
exkl. ersättning till kursdeltagarna. Med hänsyn härtill föreslås att bidraget
till undervisningskostnader höjs till 185 kr. per elev och vecka (yrkande 1)
samt att bidragen till kost och logi höjs till sammanlagt 140 kr. per kursdeltagare
och kursdag resp. övernattning (yrkande 2). Föreslagna uppräkningar
beräknas medföra kostnadshöjningar om 5 milj. kr. jämfört med det i
budgetpropositionen föreslagna anslaget (yrkande 3). Utrymme för kostnadsökningen
bör enligt motionärerna skapas genom att ytterligare 5 milj.
kr. av intäkterna från vuxenutbildningsavgiften används, dvs. totalt
31978000 kr. (yrkande 4). De ökade intäkterna från vuxenutbildningsavgiften
skall erhållas genom att även egenföretagare — enligt förslag i
motion 1981/82:1263 — skall erlägga sådan avgift. Nämnda motion har
remitterats till socialförsäkringsutskottet.
I motion 1981/82:1804 hävdas att den rådande ekonomiska verkligheten
kräver besparingar även inom nu behandlade område. De berörda organisationerna
bör enligt motionärerna själva kunna svara för en något större
andel av kostnaderna. Denna andel bedöms böra motsvara 25 % av det i
budgetpropostionen föreslagna beloppet, eller 6744500 kr. Dessa frigjorda
medel föreslås i motion 1981/82:1803 föras till anslaget Bidrag till folkbildning.
Denna motion behandlar utskottet i sitt betänkande UbU 1981/82:22.
Utskottet delar den i motion 1981/82:978 framförda uppfattningen att det
statliga stödet till central kursverksamhet är betydelsefullt för löntagarorganisationerna.
Med hänsyn till kostnadsutvecklingen bör därför bidragen
till undervisningskostnader, kost och logi räknas upp i enlighet med vad
motionärerna föreslagit. Härav följer att utskottet inte kan tillstyrka det i
motion 1981/82:1804 framlagda förslaget till besparingar. Eftersom riksdagen
den 31 mars i år har avslagit yrkande 10 i motion 1981/82:1263 (SfU
1981/82:8 och 14, rskr 1981/82:186 och 205) får utrymme för den nödvändiga
uppräkningen om 5 milj. kr. ändå skapas genom att riksdagen anvisar
dessa medel utan avsedd finansiering genom intäkter från vuxenutbildningsavgiften.
I budgetpropositionen föreslås att statsbidrag för budgetåret 1982/83
skall utgå för högst lika många kurser som har redovisats för budgetåret
1980/81 och att skolöverstyrelsen skall tilldela berörda organisationer
statsbidrag för högst lika många kurser som de har redovisat för budgetåret
1980/81.
I motion 1981/82:1782 kritiseras den föreslagna fördelningsmetodiken
eftersom den anses medföra nackdelar för de bidragsberättigade näringslivsorganisationerna.
De till dessa anslutna företagarna har nämligen ofta
betydligt lättare för att delta i kurser som ligger i eller i närheten av
UbU 1981/82:21
10
hemorten. Därav följer att antalet deltagare i varje kurs blir förhållandevis
litet och att kursbidraget inte kan utnyttjas optimalt. Den föreslagna bestämmelsen
får, hävdar motionärerna, också till följd att kurser, till vilka
ett stort antal personer anmäler sig, kommer att prioriteras framför lika
angelägna kurser som samlar färre deltagare. Med hänvisning till de påtalade
olägenheterna vill motionärerna att bidrag till näringslivsorganisationernas
centrala kursverksamhet skall utgå med ett för varje organisation
fastställt belopp (yrkande 1).
Ett genomförande av det i motion 1981/82:1782 framförda förslaget
skulle innebära att man tillämpade olika fördelningsprinciper för löntagarorganisationerna
resp. övriga bidragsberättigade organisationer. Utskottet
kan inte tillstyrka att de två organisationskategorierna behandlas på skilda
sätt i bidragshänseende och föreslår därför att riksdagen avslår motion
1981/82:1782 yrkande 1.
Bidragsberättigad kurs skall omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga
om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång
uppdelas på flera kurstillfällen, sammanlagt minst fem kursdagar.
I motion 1981/82:1782 (yrkande 2) hävdas att presumtiva deltagare i de
bidragsberättigade näringslivsorganisationemas kurser i mycket stor utsträckning
kommer från mindre och medelstora företag där de själva deltar
i den löpande verksamheten. För att störningarna för företaget skall bli så
små som möjligt bör därför, menar motionärerna, en kurs som planeras för
företagare förläggas över veckoslut eller omfatta högst tre sammanhängande
arbetsdagar.
Utskottet vill, såsom också motionärerna noterat, erinra om att gällande
bestämmelser inte förhindrar att en kurs delas upp på exempelvis två
veckoslut. Med hänsyn till att kurs, för att vara bidragsberättigad, till inte
obetydlig del skall avse utbildning i allmänna ämnen, t. ex. nationalekonomi
och matematik, anser utskottet att den av motionärerna föreslagna
minskningen av minimiantalet kursdagar skulle äventyra syftet med den
statsunderstödda verksamheten. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1981/82:1782 yrkande 2.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande bidraget till undervisningskostnader
samt bidragen till kost och logi med bifall till motion 1981/82:978
yrkandena 1 och 2 samt med avslag på proposition 1981/82:100
och motion 1981/82:1804 yrkande 2 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motionerna 1981/82:978 yrkande 4 och 1981/82:1804
yrkande 1 godkänner att 26978000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/
83 används till att finansiera anslaget Bidrag till viss central
kursverksamhet,
UbU 1981/82:21
11
3. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:978 yrkande 3 och
med anledning av proposition 1981/82: 100 samt med avslag på
motion 1981/82: 1804 yrkande 2 i denna del till Bidrag till viss
central kursverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag
av 31978000 kr.,
4. att riksdagen beträffande bidrag med ett för varje bidragsberättigad
näringslivsorganisation fastställt belopp avslår motion 1981/
82:1782 yrkande 1,
5. att riksdagen beträffande bidrag till kurser som omfattar mindre
än fem kursdagar avslår motion 1981/82:1782 yrkande 2.
6. Bidrag till kontakttolkutbildning. Regeringen har under punkt F 10 (s.
592—594) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de ändringar i fråga om kontakttolkutbildning som har
förordats i propositionen,
2. till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag av 4574000 kr.
Motionen
1981/82:1805 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att ytterligare minska anslaget till kontakttolkutbildning
med 2 milj. kr. och för budgetåret 1982/83 anslå 2574000 kr.,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vidareutbildning
av redan verksamma men icke godkända tolkar bör prioriteras.
Utskottet
Enligt gällande bestämmelser för kontakttolkutbildningen får under varje
läsår högst 1 800 personer utbildas till kontakttolkar. Utbildningen bör
utformas så att varje kontakttolk normalt får undervisning inom två av de
fem huvudområdena socialtolkning, sjukvårdstoikning, arbetsmarknadstolkning,
arbetsplatstolkning och rättstolkning med 90 studietimmar inom
vaije område.
I budgetpropositionen föreslås en ändring av nuvarande sätt att dimensionera
utbildningen. Enligt förslaget skall kontakttolkutbildningen under
budgetåret 1982/83 få omfatta högst 180000 studietimmar, motsvarande
den faktiska nivå som uppnåddes under budgetåret 1980/81. Skolöverstyrelsen
(SÖ) skall fördela timantalet på resp. studieförbund och folkhögskola.
SÖ bör vidare inom ramen för det fastlagda antalet studietimmar få
vidta de åtgärder som erfordras för att utbildningen skall kunna inledas
med en introduktionskurs där så anses lämpligt. Den nuvarande regeln att
vaije kontakttolk normalt får undervisning inom två av huvudområdena
med 90 timmar inom varje område föreslås upphöra.
I motion 1981/82:1805 åberopas en av SÖ, invandrarverket, kommerskollegium
och universitets- och högskoleämbetet år 1979 genomförd un
-
UbU 1981/82:21
12
dersökning. Denna visar, hävdar motionärerna, att det å ena sidan föreligger
ett stort behov av kvalificerade tolkar men att det å den andra råder
överskott på kontakttolkar. Enligt motionärerna är det i dagens arbetsmarknadssituation
viktigare att satsa på vidareutbildning av redan utbildade
tolkar (yrkande 2). Vidare begärs att anslaget skall minskas med 2
milj. kr. (yrkande 1).
Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna ändringarna i fråga om
kontakttolkutbildning.
Utskottet har inhämtat att det inom regeringskansliet inletts en översyn
som syftar till att belysa behovet av och tillgången på tolkar med olika
utbildning. Med hänvisning till den pågående översynen föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1981/82:1805.
Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkningarna under anslaget.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande ändringar i fråga om kontakttolkutbildning
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,
2. att riksdagen beträffande vidareutbildning av redan verksamma
men icke godkända tolkar m.m. avslår motion 1981/82:1805
yrkande 2,
3. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82: 100 och med
avslag på motion 1981/82: 1805 yrkande 1 till Bidrag till kontakttolkutbildning
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 4574000 kr.
Stockholm den 15 april 1982
På utbildningsutskottets vägnar
CHRISTINA ROGESTAM
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Christina Rogestam (c), Hans
Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp). Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh
(s), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp).
Iris Mårtensson (s). Göran Persson (s) och Ann-Cathrine Haglund (m).
UbU 1981/82:21
13
Reservationer
1. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. (punkt 4, moni. 1
och 2)
Hans Nyhage, Rune Rydén och Ann-Cathrine Haglund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet har liksom motionärerna noterat att invandringen till Sverige
minskat och att det inte förekommer någon arbetskraftsinvandring. Eftersom
detta påverkar efterfrågan på svenskundervisning totalt och även
inom de båda ramarna för antalet undervisningstimmar för s. k. lagbunden
resp. icke lagbunden undervisning bör riksdagen vid medelsanvisningen
utgå från att den lagbundna undervisningen får omfatta högst 115 000
timmar och den icke lagbundna undervisningen högst 450000 timmar.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är principiellt felaktigt
att beräkna en högre timkostnad för den lagbundna undervisningen. För
budgetåret 1983/84 bör därför bidragen till lagbunden resp. icke lagbunden
undervisning utgå enligt samma regler och med samma belopp per undervisningstimme.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1981/82:1799
yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänsyn till studieförbundens planering bör emellertid en högre
timkostnad beräknas för lagbunden undervisning budgetåret 1982/83. Enligt
utskottets mening bör medelsanvisningen grundas på en genomsnittlig
kostnad av 155 kr. per timme för lagbunden undervisning och 140 kr. per
timme för icke lagbunden undervisning.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1981/82:1799 yrkande 2 anvisar 103627000 kr.
dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande en enhetlig ersättning per studietimme
med bifall till motion 1981/82:1799 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1799 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1981/82:100 till Undervisning för
invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 103627000 kr.
2. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 5, mom. 1 och 3)
Christina Rogestam (c), Jörgen Ullenhag (fp). Sven Johansson (c), Kerstin
Göthberg (c) och Ylva Annerstedt (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”från vuxenutbildningsavgiften” bort ha följande lydelse:
-
UbU 1981/82:21
14
Den 31 mars i år avslog riksdagen yrkande 10 i motion 1981/82:1263
(SfU 1981/82:8 och 14, rskr 1981/82:186 och 205). Därmed finns inte
utrymme för den i motion 1981/82:978 föreslagna uppräkningen av anslaget.
Det i budgetpropositionen föreslagna anslagsbeloppet måste enligt
utskottets mening accepteras i det statsfinansiella läge som f. n. råder.
Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka den ytterligare nedskärning
som föreslås i motion 1981/82:1804. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna 1981/82:978 och 1981/82: 1804 samt föreslår att riksdagen godkänner
att 26978000 kr. av de medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1982/83 tillförs förevarande anslag och att anslaget
förs upp med detta belopp.
dels att utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande bidraget till undervisningskostnader
samt bidragen till kost och logi med avslag på motionerna 1981/
82:978 yrkandena 1 och 2 och 1981/82:1804 yrkande 2 i denna
del godkänner vad som har förordats i proposition 1981/82:100,
3. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 samt med
avslag på motionerna 1981/82:978 yrkande 3 och 1981/82:1804
yrkande 2 i denna del till Bidrag till viss central kursverksamhet
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av 26978000 kr.,
3. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 5, mom. 1, 2 och 3)
Hans Nyhage, Rune Rydén och Ann-Cathrine Haglund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”från vuxenutbildningsavgiften” bort ha följande lydelse:
Utskottet
delar den i motion 1981/82:1804 framförda uppfattningen att
det statsfinansiella läget framtvingar besparingar även inom det nu behandlade
området och att de berörda organisationerna rimligen själva bör kunna
svara för en större andel av kostnaderna. Denna andel bör, som motionärerna
föreslår, motsvara 25 % av det i budgetpropositionen föreslagna
anslaget, som således bör räknas ned med 6744500 kr. till 20233500 kr.
Bidragen till undervisning, kost och logi bör således betalas ut med 75 %
av bidragsunderlaget. Anslaget bör i sin helhet finansieras med medel som
inflyter från vuxenutbildningsavgiften. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1981/82:978.
dels att utskottets hemställan under I, 2 och 3 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande bidraget till undervisningskostnader
samt bidragen till kost och logi med bifall till motion 1981/
82:1804 yrkande 2 i denna del samt med avslag på proposition
1981/82:100 och motion 1981/82:978 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
UbU 1981/82:21
15
2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1804 yrkande 1, med
anledning av proposition 1981/82:100 och med avslag på motion
1981/82:978 yrkande 4 godkänner att 20233500 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1982/83 används till att finansiera anslaget Bidrag till
viss central kursverksamhet,
3. att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 1804 yrkande 2 i
denna del, med anledning av proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:978 yrkande 3 til! Bidrag till viss central
kursverksamhet för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag av
20233500 kr.,
4. Bidrag till kontakttolkutbildning m. m. (punkt 6, mom. 1, 2 och 3)
Hans Nyhage, Rune Rydén och Ann-Cathrine Haglund (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar "under anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1981/82:1805 om
behovet av vidareutbildning av kontakttolkar och om att grundutbildningen
av kontakttolkar bör minskas. Utskottet godtar den i budgetpropositionen
föreslagna ändringen av nuvarande sätt att dimensionera utbildningen.
Sålunda bör anges, inte hur många personer som skall få utbildas utan i
stället en total ram för antalet studietimmar. Utskottet tillstyrker förslaget i
motion 1981/82:1805 att förevarande anslag skall minskas med 2 milj. kr.
jämfört med regeringens förslag och förordar att ramen för antalet studietimmar
anpassas därefter. Inom denna ram bör anordnas dels introduktionskurser
så som föreslås i budgetpropositionen, dels grundutbildning,
dels vidareutbildning så som föreslås i motion 1981/82:1805. Utskottet
anser i likhet med motionärerna att vidareutbildningen bör prioriteras.
dels att utskottets hemställan under 1, 2 och 3 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande ändringar i fråga om kontakttolkutbildning
med anledning av proposition 1981/82:100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. att riksdagen beträffande vidareutbildning av redan verksamma
men icke godkända tolkar m.m. med bifall till motion 1981/
82:1805 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1805 yrkande 1 och
med anledning av proposition 1981/82: 100 till Bidrag till kontakttolkutbildning
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 2574000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982