UbU 1981/82:20

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:20

om kommunal högskoleutbildning m. m. och om anslag till utbildning
för vårdyrken, m. m. (prop. 1981/82:89 och prop. 1981/82:100)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1981/82:89 om kommunal högskoleutbildning m. m., dels
i proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Högskola och forskning punkterna E 6, E 10 och E 22 samt yrkanden
i motioner som rör vårdutbildningsfrågor.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1981/82:89 om kommunal högskoleutbildning
m. m.

dels berett riksdagen tillfälle att

1. ta del av vad som i propositionen har anförts om huvudmannaskap i
fråga om de kommunala vårdutbildningarna, de statliga sjukgymnastutbildningarna
i Stockholm och i Lund samt sjuksköterskeskolor med enskild
huvudman,

dels föreslagit riksdagen att

2. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i högskolelagen (1977:218) med följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs att 35 § högskolelagen (1977:218) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

Regeringen får överlämna till or- Regeringen får överlämna till organ
som Landstingsförbundet utser gan som Landstingsförbundet utser

att antaga studerande i grundläg- att antaga studerande i grundläggande
högskoleutbildning som an- gande högskoleutbildning som anordnas
av kommun eller landstings- ordnas av staten, kommun eller

kommun. landstingskommun.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 20

UbU 1981/82:20

2

3. besluta om ett nytt statsbidragssystem för kommunal högskoleutbildning
inom vårdsektorn enligt de riktlinjer som har förordats i propositionen,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om upphörande av
regler om anknytning till skolenhet och om poängberäkning för kommunal
högskoleutbildning inom vårdsektorn,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats om tjänster som
skolledare och lärare i den kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om behörighet
för tjänst som lärare inom den kommunala högskoleutbildningen,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om tjänstgöring i
gymnasieskolan för lärare med kommunalt reglerad anställning och om
tjänstgöring i den kommunala högskoleutbildningen och i inbyggd utbildning
för lärare med statligt reglerad anställning i gymnasieskolan,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om det centrala
tillsynsansvaret för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn,

9. godkänna vad som i propositionen har förordats om en ny planeringsordning
för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn,

10. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om besvär
över vissa antagningsbeslut,

11. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om fördelning
av ansvaret för kostnaderna för antagning av studerande till kommunal
högskoleutbildning inom vårdsektorn,

12. godkänna vad som i propositionen har förordats om uppskov med
inrättande av rehabiliteringslinjen och den nya sociala servicelinjen,

13. godkänna vad som i propositionen har förordats om övergången till
den nya studieorganisationen för vissa vårdutbildningar i högskolan.

Vidare har regeringen i proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) dels

under punkt E 6 (s. 412-429) föreslagit riksdagen att

1. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, receptarielinjen,
om 80/40 poäng den 1 juli 1982,

2. besluta att den nuvarande receptarielinjen om 100 poäng avvecklas
fr. o. m. budgetåret 1982/83,

3. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, rehabiliteringslinjen,
om 100 poäng den 1 juli 1983,

4. besluta om inrättande av en allmän utbildningslinje, sociala omsorgslinjen,
om 80/100 poäng den 1 juli 1983,

5. fastställa planeringsramar enligt vad som har förordats i propositionen,

6. godkänna att rehabiliteringslinjen får anordnas i Luleå/Boden
fr.o.m. budgetåret 1983/84,

UbU 1981/82:20

3

7. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
av 369637000 kr.,

dels under punkt E 10 (s. 462-466) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om att vissa statsbidrag
till kommunal högskoleutbildning skall utgå med 80 procent av bidragsunderlaget,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om upphörande av
statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
inom kommunal högskoleutbildning,

3. till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. för budgetåret
1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 165864000 kr.,

dels under punkt E 22 (s. 503-504) föreslagit riksdagen att till Vissa
tandvårdskostnader för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
65746000 kr.

Motionerna

1980/81:259 av Gunnar Olsson (s) och Gudrun Sundström (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsätts med uppgift
att se över möjligheterna för vårdutbildade sjukgymnaster att erhålla tjänster
för att undervisa inom vårdutbildningarna vid gymnasieskolor, vårdskolor
och högskolor.

1981/82:355 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till anordnande även av kvalificerad läkarsekreterarutbildning
inom den kommunala högskolans vårdutbildningssektor.

1981/82:415 av Raul Blucher m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1981/82:100 i vad gäller inrättande
av ny allmän utbildningslinje inom sektorn för vårdyrken, med
inriktningarna äldre- och handikappomsorg, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
och socialpedagogiskt behandlingsarbete,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om nytt förslag i enlighet med
vad som anförs i motionen.

1981/82:768 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar att samtliga grundutbildade sjuksköterskor bör
beredas vidareutbildning i kirurgisk och medicinsk sjukvård genom omprioritering
inom befintliga ekonomiska ramar på sätt som ovan angivits,

2. att riksdagen anhåller om att regeringen vidare utreder frågor rörande
vidareutbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård.

1981/82:772 av Britt Mogård (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att en
påbyggnadslinje om 20 poäng med inriktning mot omsorg om psykiskt

UbU 1981/82:20

4

utvecklingsstörda och habilitering för arbetsterapeuter inrättas med start
den 1 juli 1986.

1981/82:979 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att 1 026
studerande skall intas till läkarutbildningen läsåret 1982/83,

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att 420
studerande skall antas till tandläkarutbildning läsåret 1982/83,

3. att riksdagen till

a) anslaget Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1982/83 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 2032000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 371 669000 kr.,

b) anslaget Medicinska fakulteterna för budgetåret 1982/83 anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 136000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 340081 000 kr.,

c) anslaget Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1982/83 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 64000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 51 082000 kr.,

d) anslaget Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1982/83 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 500000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 66246000 kr.

1981/82:994 av Siri Häggmark (m) och Gullan Lindblad (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar uttala sig för att vidareutbildning i arbetsledning
m. m. (10 poäng) bör ersätta nu erforderlig vidareutbildning i psykiatri (20
poäng) för grundutbildade sjuksköterskor som tidigare arbetat som skötare.

1981/82:997 av Tore Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
nuvarande vidareutbildning i medicin-kirurgi (20 poäng) fortsätter så länge
behov finns.

1981/82:1112 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1981/
82: lill — yrkas att riksdagen uttalar att utbildningen av tandhygienister
kraftigt bör förstärkas till 500 utbildningsplatser per år för att täcka behovet
av förebyggande tandvård.

1981/82:1353 av Lars Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att den nya allmänna utbildningslinjen för apotekspersonal
om 80/40 poäng inrättas den 1 juli 1983,

2. att riksdagen beslutar att den nuvarande receptarielinjen om 100
poäng avvecklas fr. o. m. budgetåret 1983/84,

3. att riksdagen, beträffande dimensioneringen av den nya allmänna
utbildningslinjens för apotekspersonal variant om 40 poäng, som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om uppdrag till

UbU 1981/82:20

5

universitets- och högskoleämbetet att förhandla med Apoteksbolaget, om
utökat antal utbildningsplatser,

4. att riksdagen, beträffande lokaliseringen av den nya allmänna utbildningslinjens
för apotekspersonal variant om 40 poäng, som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs om större geografisk
spridning av utbildningen,

5. att riksdagen, beträffande antagningen till den nya allmänna utbildningslinjens
för apotekspersonal variant om 40 poäng, som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförs om uppdrag till universitets-
och högskoleämbetet att förhandla med Apoteksbolaget om särskilda
antagningsregler,

6. att riksdagen beslutar att den nya allmänna utbildningslinjen benämns
apoteksassistentlinjen.

1981/82:1357 av Margot Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för att vidareutbildning i psykiatri på 10 poäng anordnas för grundutbildade
sjuksköterskor som har arbetat som skötare.

1981/82:1358 av Margot Håkansson m. fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att åtgärder vidtas för vidareutbildning av sjuksköterskor
i enlighet med vad som i motionen anförs.

1981/82:1361 av Bertil Jonasson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att intaget till läkarutbildningen bibehålls oförändrat under
budgetåret 1982/83.

1981/82:1367 av Esse Petersson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att antalet utbildningsplatser för
65 poäng på sjuksköterskelinjen minskas till förmån för en utökning av
antalet utbildningsplatser inom påbyggnadslinjerna,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att viss tid som undersköterska/
skötare efter genomgången sjuksköterskelinje om 63, 65 eller 105 poäng
blir meritgivande jämte sjukskötersketjänst vid ansökan till de nuvarande
påbyggnadslinjerna.

1981/82:1371 av Roland Sundgren (s) och Bo Forslund (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att förstatliga
ADB-linjen med början 1982/83 i Sundsvall och Västerås.

1981/82:1791 av Doris Håvik (s) och Lisa Mattson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en påbyggnadslinje om 20 poäng i arbetsterapeututbildningen inriktad
på omsorg och habilitering.

1981/82: 1795 av Grethe Lundblad m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar föra sociala omsorgslinjen till högskolans sektor
för administrativa, ekonomiska och sociala utbildningar,

UbU 1981/82:20

6

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om huvudmannaskapet, dimensioneringen och lokaliseringen
av högskolans sociala omsorgslinje.

1981/82:1806 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om att en allmän utbildningslinje,
social omsorgslinje, inrättas den 1 juli 1983,

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om att sociaipedagoglinjen i
Malmö och Stockholm avvecklas,

3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av socialpedagoglinjens
ställning sedan beslut om den framtida vården fattats,

4. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om utformningen av
utbildningen för arbete med social omsorg och service.

1981/82:1818 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
minska antagningen till läkarlinjen med ytterligare 90 platser samt att
därvid frigjorda resurser används som kvalitetsförstärkning för de allmänna
utbildningslinjerna inom sektorn utbildning för tekniska yrken.1

1981/82:1819 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om inrättande av rehabiliteringslinjen
den 1 juli 1983,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag grundat på erforderlig
utredning om rehabiliteringslinjens innehåll.

1981/82:1828 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa om förslag och åtgärder för en påbyggnadsutbildning
inom området omsorg-habilitering för arbetsterapeuter.

1981/82:2141 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger till känna att regeringen bör uppta
förhandlingar med berörda parter om att överföra de statliga sjukgymnastutbildningarna
i Stockholm och Lund till resp. landsting,

2. att riksdagen som sin mening ger till känna vad som i motionen
anförts om att överföra de tre enskilda sjuksköterskeskolorna i Stockholm
till Stockholms läns landsting,

3. att riksdagen begär att regeringen låter utreda frågan om innehåll i
och längd på den framtida kompletteringsutbildningen i medicinsk och
kirurgisk sjukvård,

4. att riksdagen beslutar att inget intag görs till den nuvarande grundutbildningen
för sjuksköterskor om 65 poäng som startar höstterminen 1982,

5. att, under förutsättning av bifall till yrkande 4, riksdagen beslutar
omfördela de frigjorda resurserna till ett ökat intag på vidareutbildning i

1 Yrkandet behandlas även i ett senare betänkande innefattande punkt E 4 Utbildning
för tekniska yrken.

UbU 1981/82:20

7

medicinsk och kirurgisk sjukvård om 20 poäng för studerande som genomgått
äldre studieordning,

6. att riksdagen beslutar att den nuvarande vidareutbildningen i medicinsk
och kirurgisk sjukvård om 20 poäng anordnas t. o. m. 1985,

7. att riksdagen som sin mening ger till känna att nuvarande vidareutbildning
i psykiatri om 20 poäng för grundutbildade sjuksköterskor som
arbetat som skötare bör avkortas till 10 poäng genom att utbildningens
praktikdel utgår,

8. att riksdagen begär att regeringen låter utreda den närmare utformningen
av en påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster,

9. att riksdagen som sin mening ger till känna vad som i motionen
anförts om samråd mellan huvudmännen och resp. regionstyrelse.

1981/82:2142 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att nuvarande vidareutbildning i medicin-kirurgi (20 poäng) skall fortsätta
t. o. m. budgetåret 1985/86 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1981/82:2143 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens förslag om huvudmannaskapsfrågan hos regeringen
begär förnyad prövning av denna fråga i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1981/82:2144 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om överförande av laboratorieassistentutbildningen till högskolans
tekniska sektor,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ändrat huvudmannaskap för
laboratorieassistentutbildningen.

1981/82:2145 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nuvarande vidareutbildning i medicin-kirurgi
(20 poäng) skall fortsätta så länge behov finns,

2. att riksdagen uttalar att särskilda medel bör avsättas för FoU-tjänster
under initialskedet,

3. att riksdagen beslutar att vidareutbildning i psykiatri på 10 poäng
skall anordnas för grundutbildade sjuksköterskor, som har arbetat som
skötare,

4. att riksdagen uttalar att beslut om inrättande av rehabiliteringslinje
bör uppskjutas i avvaktan på utredning om rehabiliteringslinjens innehåll
och konsekvenser för yrkesfunktionen,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om rehabiliteringslinje
enligt vad som i motionen anförs.

1981/82:2146 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen föreslås beträffande
sammansättningen av universitets- och högskoleämbetets styrelse.

UbU 1981/82:20

8

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet dels förslag i proposition 1981/
82:89 om kommunal högskoleutbildning m. m., dels förslag i proposition
1981/82:100 bilaga 12 under anslaget Utbildning för vårdyrken (punkt E 6),
anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. (punkt E 10) och
anslaget Vissa tandvårdskostnader (punkt E 22), dels motioner i anslutning
till dessa regeringsförslag. Utskottet tar i detta betänkande också upp vissa
frågor som rör anslagen till de medicinska och odontologiska fakulteterna.
Dessa båda senare anslag kommer dock att behandlas i ett senare betänkande.

De förslag som regeringen lagt fram i proposition 1981/82: 145 om ändrat
huvudmannaskap för akademiska sjukhuset i Uppsala, m.m. och som
berör anslagen till vårdyrkesutbildning och medicinska fakulteterna kommer
likaledes att behandlas i ett senare betänkande.

1 Inledning

I enlighet med riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:9, UbU 1975:17,
rskr 1975: 1979) samt vid riksmötet 1976/77 (prop. 1976/77:59, UbU 1976/
77:20, rskr 1976/77:346) fördes vissa vårdutbildningar inom och vid sidan
av gymnasieskolan till högskolan den 1 juli 1977. Huvuddelen av dessa
vårdutbildningar har i dag landstingskommunalt huvudmannaskap, vissa
mindre delar av utbildningen har statligt eller kommunalt huvudmannaskap.
Det finns också vårdutbildning på högskolenivå med enskild huvudman.

Tre statliga utredningar har arbetat med frågor som rör de medellånga
och korta vårdutbildningarna i högskolan. Först föreslog utredningen om
vissa vårdutbildningar inom högskolan (Vård 77) i betänkandet (SOU
1978:50) Ny vårdutbildning att en ny studieorganisation skulle införas för
flertalet av de medellånga vårdutbildningarna. Detta betänkande lades till
grund för proposition 1978/79:197 om en ny studieorganisation för dessa
utbildningar. Denna studieorganisation börjar tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1982 (UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100). Därefter har huvudmannaskapskommittén
(U 1978: 16) i betänkandet (SOU 1981:9) Enhetligt huvudmannaskap
för högskolan - Förstatligande av de medellånga vårdutbildningarna
prövat frågan om huvudmannaskapet för de kommunala och landstingskommunala
vårdyrkesutbildningarna, den statliga sjukgymnastutbildningen
i Stockholm och Lund samt sjuksköterskeutbildningen vid de tre enskilda
sjuksköterskeskolorna i Stockholm. Lärartjänstutredningen (U
1977:04, LÄTU) har i betänkandet (SOU 1980:3) Lärare i högskolan
avgett förslag bl. a. om tjänster för lärare och skolledare inom vårdsektorn
av den kommunala högskolan.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har lämnat förslag till utform -

UbU 1981/82:20

9

ning av dels rehabiliteringslinjen som avses ersätta sjukgymnastlinjen och
arbetsterapeutlinjen, dels sociala omsorgslinjen som skall ersätta sociala
servicelinjen inom högskolan. UHÄ har dessutom föreslagit en ny receptarielinje.

2 Huvudmannaskapsfrägor

2.1 Utbildningar med landstingskommunalt huvudmannaskap

För de utbildningar inom vårdsektorn som i dag har landstingskommunalt
huvudmannaskap prövade huvudmannaskapskommittén två alternativ,
nämligen statligt huvudmannaskap resp. bibehållet landstingskommunalt
huvudmannaskap. För ett bibehållet landstingskommunalt huvudmannaskap
talar enligt kommittén i första hand att en väl etablerad och fungerande
utbildningsorganisation redan finns inom landstingen. Flera av de
faktorer som hindrat en positiv utveckling av denna högskoleutbildning
skulle enligt kommittén försvinna om kommitténs förslag om centralt
myndighetsansvar, antagning, lärartjänsternas konstruktion samt om
forskningsanknytning genomfördes. Därmed skulle den positiva utveckling
som redan startat inom den landstingskommunala högskoleutbildningen
kunna fortsätta även med ett fortsatt landstingskommunalt huvudmannaskap.
Som skäl för statligt huvudmannaskap anförde kommittén de
studerandes och de anställdas möjligheter till inflytande i beslutsprocessen
samt möjligheterna till mera samordnad och enhetlig högskoleplanering.
De praktiska problemen och eventuella merkostnader vid ett förstatligande
kompenseras enligt kommitténs uppfattning av de långsiktiga vinsterna.
Kommittén förordade alternativet att föra över de aktuella utbildningarna
till staten.

1 proposition 1981/82:89 tar föredragande statsrådet fasta på kommitténs
uppfattning att frågan om statligt eller kommunalt huvudmannaskap för
utbildningen inte spelar någon avgörande roll för möjligheterna att vidareutveckla
och förbättra högskoleutbildningen enligt grunderna för högskolereformen.
Därmed blir, enligt föredragande statsrådets mening, de ekonomiska
konsekvenserna av avgörande betydelse för ställningstagandet till
det framtida huvudmannaskapet. Det är av statsfinansiella skäl inte möjligt
att genomföra kommitténs förslag om förstatligande, varför utbildningarna
även fortsättningsvis föreslås ha landstingskommunalt huvudmannaskap.
Föredragande statsrådet noterar att huvudmännen - enligt Landstingsförbundets
företrädare i kommittén — är beredda att medverka till en fortsatt
utveckling av utbildningarna i enlighet med principerna för högskolereformen.

Enligt motion 1981/82:2143 skall riksdagen avslå regeringens förslag om
bibehållet landstingskommunalt huvudmannaskap för de aktuella vårdutbildningarna.
I stället skall riksdagen begära förnyad prövning av huvud -

UbU 1981/82:20

10

mannaskapsfrågan genom förhandlingar mellan regeringen och landstingsoch
kommunförbunden i syfte att klarlägga de ekonomiska konsekvenserna
av ett förstatligande. Skälen för ett enhetligt statligt huvudmannaskap
för högskolan är enligt motionärernas mening så tunga att förstatligande av
de kommunala delarna allvarligt måste övervägas.

Principiella skäl talar enligt utskottets mening för ett statligt huvudmannaskap.
Utskottet har dock vid sina överväganden funnit att statsfinansiella
skäl talar mot förstatligande av de nu aktuella vårdutbildningarna och
att det utvecklings- och förändringsarbete avseende utbildningarna som
påbörjats kan förväntas få en positiv fortsättning även vid bibehållet landstingskommunalt
huvudmannaskap. Utskottet har således inget att erinra
mot vad som förordas i proposition 1981/82:89 i denna fråga och föreslår
att riksdagen lägger till handlingarna propositionen i denna del samt avslår
motion 1981/82:2143 i denna del.

2.2 Utbildningar med kommunalt huvudmannaskap

Den 1 juli 1982 ersätts laboratorieassistentlinjen med medicinska servicelinjen
i enlighet med riksdagens beslut hösten 1979 (prop. 1978/79:197,
UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100).

Laboratorieassistentutbildning finns i dag inom tolv landstingskommuner.
Inom tre av dem har utbildningen kommunalt huvudmannaskap, nämligen
i Uppsala, Linköping och Lund.

Administrativa och planeringsmässiga skäl talar enligt huvudmannaskapskommittén
för ett enhetligt huvudmannaskap för laboratorieassistentutbildningen.
Vid ett alternativ med bibehållet landstingskommunalt
huvudmannaskap för övriga vårdutbildningar bör de tre kommunala utbildningarna
föras över till resp. landsting.

I proposition 1981/82:89 konstateras att de berörda skolstyrelserna inte
motsatt sig att huvudmannaskapet förs över till landstingskommunerna
och att majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget. Föredragande
statsrådet erinrar om att det ankommer på berörda huvudmän att träffa
avtal i frågan och utgår från att det ändrade huvudmannaskapet inte skall
medföra någon kostnadsökning för staten och att överföringen till landstingskommunerna
bör kunna påböijas samtidigt som den nya studieorganisationen
införs den 1 juli 1982, då laboratorieassistentlinjen ersätts med
medicinska servicelinjen.

I motion 1981/82:2143 förordas ett enhetligt statligt huvudmannaskap
för högskolan. Därför begärs i motionen att riksdagen skall avslå proposition
1981/82:89 och begära förnyad prövning av de ekonomiska konsekvenserna
av förstatligande av de i dag kommunala högskoleutbildningarna.
Yrkandet omfattar alltså även den nu aktuella kommunala utbildningen
av laboratorieassistenter.

I motion 1981/82:2144 yrkas att all laboratorieassistentutbildning, dvs.

UbU 1981/82:20

II

både kommunal och landstingskommunal sådan, skall föras från vårdyrkessektorn
till sektorn för utbildning för tekniska yrken (yrkande 1) och
att riksdagen i avvaktan på resultatet av en utredning av frågan skall avslå
förslaget i proposition 1981/82:89 om ändrat huvudmannaskap för laboratorieassistentutbildningen
i Uppsala, Linköping och Lund (yrkande 2).
Enligt motionärernas mening har innehållet i laboratorieassistenters arbete
alltmer förskjutits från gränsområdet mellan vårdinriktat och tekniskt arbete
till rent tekniska arbetsuppgifter. Laboratorieassistenterna utbildas
för ett brett arbetsfält som enligt motionen till väsentlig del ligger utanför
vårdsektorn.

Utskottet tar först upp frågan om laboratorieassistentutbildningens sektorstillhörighet.
Utskottet erinrar därvid om att Vård 77 gjorde en ingående
redovisning av de arbetsfält som utbildningen på laboratorieassistentlinjens
fem inriktningar leder till och att utredningen inte ifrågasatte att linjen
skulle tillhöra vårdsektorn. I proposition 1978/79:197 var en av utgångspunkterna
för förslaget om ny studieorganisation bl. a. att skapa ett visst
gemensamt utbildningsstoff och en viss gemensam referensram för de
utbildade. Detta var särskilt betydelsefullt för hälso- och sjukvårdslinjen
och medicinska servicelinjen, dvs. laboratorieassistentutbildningen, därför
att dessa personalgrupper förutsätts nära samverka i vårdarbetet. Riksdagen
beslöt också att den nya medicinska servicelinjen skall tillhöra vårdsektorn
(UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100). Utskottet har inte underlag för
att nu — något mer än två år senare - ompröva frågan om linjens sektorstillhörighet.
Utskottet förutsätter emellertid att UHÄ i sitt kontinuerliga
arbete med översyn av högskoleutbildningarna uppmärksammar om sådana
förändringar av laboratorieassistenternas arbete sker att det finns
skäl att göra en sådan omprövning. Utskottet föreslår med det anförda att
riksdagen avslår motion 1981/82:2144 yrkande 1.

Utskottet övergår så till frågan om huvudmannaskapet för laboratorieassistentutbildningen.
Utskottet har nyss tagit ställning för ett bibehållet
landstingskommunalt huvudmannaskap för de vårdutbildningar som i dag
har landstingen som huvudman. Utskottet har därför inget att erinra mot
den i proposition 1981/82:89 förordade överföringen av laboratorieassistentutbildningen
(fr. o. m. den I juli 1982 utbildningen på medicinska
servicelinjen) från Uppsala, Linköping och Lunds kommuner till berörda
landsting. Riksdagen bör därför med avslag på motion 1981/82:2143 även i
denna del lägga till handlingarna vad som anförts i frågan i proposition
1981/82:89.

Utskottet föreslår att riksdagen även avslår yrkande 2 i motion 1981/
82:2144 om att laboratorieassistentutbildningen på vissa orter skall bibehålla
kommunalt huvudmannaskap i avvaktan på den i motionen begärda
utredningen.

UbU 1981/82:20

12

ADB-linjen inom sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken (AES-sektorn) är fr. o. m. budgetåret 1980/81 den enda
allmänna utbildningslinjen inom högskolan som har helt kommunalt huvudmannaskap.

I ett separat betänkande (Ds U 1980:6) Förändrat huvudmannaskap för
ADB-linjen föreslog huvudmannaskapskommittén att ADB-linjen skall få
statligt huvudmannaskap, oavsett hur frågan om huvudmannaskapet för
övriga kommunala högskoleutbildningar löses. Kommittén konstaterade
bl. a. att linjen är relativt isolerad i förhållande till annan högskoleutbildning
och förordade att en ökad samverkan bör eftersträvas med övriga
linjer inom AES-sektorn och särskilt med den systemvetenskapliga linjen.
Kommittén beräknade statens kostnader vid överförande av linjen till
statligt huvudmannaskap till ca 4,5 milj. kr. i 1979 års pris- och löneläge,
till vilket kommer 2 milj. kr. för datorutrustning. Regeringen har den 7 maj
1981 överlämnat betänkandet till UHÄ för beaktande vid översynen av
bl. a. den systemvetenskapliga linjens framtida utformning. En arbetsgrupp
tillsatt av UHÄ beräknas lämna ett förslag under våren 1982.

I proposition 1981/82:89 (s. 19) aviserar föredragande statsrådet att han
avser återkomma med förslag till riksdagen om huvudmannaskapet för
kommunala utbildningar utanför vårdsektorn.

I motion 1981/82:1371 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
behovet av att förstatliga ADB-linjen med början budgetåret 1982/83 i
Sundsvall och Västerås. Förstatligande av ADB-linjen skulle enligt motionärerna
förstärka de mindre högskolorna och medföra bättre utbildningsekonomisk
planering.

Med hänvisning till den pågående utredningen om den framtida utformningen
av ADB-utbildningen inom AES-sektorn och till att riksdagen senare
får ta ställning till frågan om huvudmannaskap för kommunal högskoleutbildning
utanför vårdsektorn föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1981/82: 1371.

2.3 Sjukgymnastutbildning med statligt huvudmannaskap

Utbildning till sjukgymnast sker i dag på sjukgymnastlinjen som anordnas
i Uppsala, Göteborg och Umeå med landstingskommunalt huvudmannaskap
samt i Stockholm och Lund med staten som huvudman. Utbildning
till arbetsterapeut sker på åtta orter med landstingskommuner som huvudmän.

I samband med besluten om ny studieorganisation för vissa vårdutbildningar
inom den kommunala högskolan (prop. 1978/79:197, UbU 1979/
80:7) hade riksdagen inget att erinra mot att sjukgymnastlinjen och arbetsterapeutlinjen
ersätts fr. o.m. den 1 juli 1982 med en rehabiliteringslinje
med inriktningar mot dels sjukgymnastik, dels arbetsterapi.

UbU 1981/82:20

13

Enligt huvudmannaskapskommittén bör utbildningen till sjukgymnast
samordnas dels med arbetsterapeututbildningen, dels med övriga korta
och medellånga vårdutbildningar på resp. ort. Starka skäl talar enligt
kommittén för att dessa vårdutbildningar också får enhetligt huvudmannaskap.
Vid bibehållet landstingskommunalt huvudmannaskap för de medellånga
och korta vårdutbildningarna förordar därför kommittén att de nuvarande
statliga sjukgymnastutbildningarna vid karolinska institutet i Stockholm
och vid universitetet i Lund/Malmö förs över till resp. landsting.

Föredragande statsrådet hänvisar i proposition 1981/82:89 till att majoriteten
av remissinstanserna avvisat kommitténs förslag och att karolinska
institutet och universitetet i Lund/Malmö förordat fortsatt statligt huvudmannaskap.
Båda utbildningsanordnama har uttryckt sin vilja att, t. ex.
genom avtal, underlätta den erforderliga samordningen inom rehabiliteringslinjen.
Med hänsyn till remissinstansernas inställning förordar statsrådet
att sjukgymnastutbildningen och arbetsterapeututbildningen och därmed
också den kommande rehabiliteringslinjen får delat huvudmannaskap
på dessa båda orter. Statsrådet förutsätter att rehabiliteringslinjen kommer
att utformas och utvecklas i Stockholm och Lund på samma sätt som på
övriga orter.

Riksdagen bör enligt motion 1981/82:2141 (yrkande 1) som sin mening ge
regeringen till känna att regeringen bör ta upp förhandlingar med berörda
parter om att föra över de statliga sjukgymnastutbildningarna i Stockholm
och Lund till resp. landsting. Motionärerna anser att en utbildningslinje,
såsom den blivande rehabiliteringslinjen, inte bör ha delat huvudmannaskap
på en och samma ort. Med delat huvudmannaskap för rehabiliteringslinjens
båda inriktningar riskerar sjukgymnastutbildningen i Stockholm
och Lund att isoleras från arbetsterapeututbildningen och även från övrig
kommunal högskoleutbildning.

Utskottet erinrar om att huvudmannaskapskommittén visat att sjukgymnastutbildningen
fungerar väl och på ett likartat sätt på samtliga
utbildningsorter oberoende av huvudmannaskap. Utskottet har inte heller
funnit skäl att anta att en ändring sker i detta avseende om det nuvarande
huvudmannaskapsförhållandet fortsätter. Med hänvisning härtill och till
den starka remissopinionen för bibehållet statligt huvudmannaskap för
sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motion 1981/82:2141 yrkande 1 utan erinran lägger
proposition 1981/82: 89 i denna del till handlingarna.

2.4 Sjuksköterskeskolor med enskild huvudman

Enligt 15 § högskolelagen (1977:218) är staten samt, efter medgivande av
regeringen eller myndighet som regeringen utser, kommun eller landstingskommun
huvudman för högskolan. F. n. finns dock ett antal utbildningar
på högskolenivå med enskild huvudman för vilka statsbidrag utgår ur

UbU 1981/82:20

14

anslagen till högskoleutbildning. I Stockholm finns t. ex. tre enskilda sjuksköterskeskolor,
nämligen Sophiahemmets, Röda korsets och Ersta diakonisällskaps
sjuksköterskeskolor, vilka tillsammans har en antagningskapacitet
av nästan samma storlek som antagningskapaciteten för den utbildning
på sjuksköterskelinjen som anordnas av Stockholms läns landstingskommun.
Utbildningen vid de enskilda sjuksköterskeskolorna sker enligt
gällande utbildningsplaner för sjuksköterskelinjen. När dessa enskilda skolor
fr. o. m. budgetåret 1968/69 erhöll statsbidrag enligt samma grunder
som motsvarande kommunala utbildning förutsattes att de skulle föras
över till landstingskommunal huvudman så snart förutsättningar härför
förelåg.

Huvudmannaskapskommittén förordade att den nuvarande sjuksköterskeutbildningen
och den kommande utbildningen inom hälso- och sjukvårdslinjen,
vilken omfattar fler utbildningar än den nuvarande sjuksköterskeutbildningen,
skulle ges ett enhetligt huvudmannaskap. Detta skulle
enligt kommittén främja den organisatoriska samordningen inom de korta
och medellånga vårdutbildningarna. Kommittén ansåg att möjligheterna
att vidareutveckla och förbättra utbildningen enligt riksdagsbesluten om
högskolereformen och om ny studieorganisation för vissa vårdutbildningar
skulle öka vid ett enhetligt huvudmannaskap. Vid fortsatt landstingskommunalt
huvudmannaskap för sjuksköterskeutbildningen förordade kommittén
att de tre enskilda sjuksköterskeskolorna i Stockholm skulle föras
över till landstinget.

Föredragande statsrådet erinrar om att flertalet remissinstanser avstyrker
kommitténs förslag och att UHÄ anser att huvudmannaskapet är
av underordnad betydelse så länge det finns garantier för att utbildningen
vid de enskilda sjuksköterskeskolorna planeringsmässigt samordnas med
sjuksköterskeutbildningen i övrigt. Statsrådet fäster särskild vikt vid att
styrelserna för skolorna bestämt motsätter sig en förändring av huvudmannaskapet.
Med hänsyn till den starka remissopinionen mot kommitténs
förslag avvisar föredragande statsrådet förslaget om kommunalisering.
Statsrådet förutsätter att utbildningen även fortsättningsvis samordnas
med motsvarande utbildning inom landstinget i vad gäller planeringen av
utbildningens innehåll, dimensionering, praktikplatsbehov m.m. Statsrådet
anser att även påbyggnadsutbildning för sjuksköterskor bör kunna
anordnas vid de enskilda sjuksköterskeskolorna.

Regeringen bör enligt motion 1980/81:2141 medverka till att överläggningar
kommer till stånd mellan de berörda huvudmännen och Stockholms
läns landsting om en kommunalisering av de tre enskilda sjuksköterskeskolorna
(yrkande 2). Huvudmannaskapskommittén har enligt motionärerna
på ett övertygande sätt visat nackdelarna med ett fortsatt enskilt huvudmannaskap
och anfört många skäl för en kommunalisering.

Med hänsyn till den starka remissopinionen mot en kommunalisering av
de tre enskilda sjuksköterskeskolorna bör enligt utskottets mening deras

UbU 1981/82:20

15

huvudmannaskap vara oförändrat. Utskottet har inhämtat att Stockholms
läns landstings utbildningsnämnd den 20 maj 1981 uttalat att det inte finns
anledning att ändra huvudmannaskapet för de tre stiftelseskolorna inom
landstinget. Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda att riksdagen
med avslag på motion 1980/81:2141 yrkande 2 lägger till handlingarna
vad som anförts i proposition 1980/81:89 om huvudmannaskap för sjuksköterskeskolor
med enskild huvudman.

3 Statsbidragssystem för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn

Ett nytt statsbidragssystem för den kommunala högskoleutbildningen
inom vårdområdet skall enligt föredragande statsrådet skapa lika goda
förutsättningar för den kommunala delen av högskolan att utvecklas som
de förutsättningar som finns för den statliga högskolan. Ett nytt statsbidragssystem
måste vidare vara enhetligt och lätthanterligt och medge
största möjliga frihet för dem som förfogar över resurserna.

Statsbidraget till den landstingskommunala och den kommunala utbildningen
inom sektorn för utbildning för vårdyrken föreslås utgå fr. o. m. den
1 juli 1982 i form av ett samlat schablonbidrag som skall ersätta alla nu
utgående bidrag till dessa utbildningar. Bidraget skall utgå per landstingskommun
(motsvarande) och beräknas utifrån antalet årsstudieplatser per
utbildningslinje. Beräkningen av statsbidraget skall utgå från ett schablonbelopp
av 4000 kr. per termin, linje och studerande på hälso- och sjukvårdslinjen,
sociala omsorgslinjen (nuvarande sociala servicelinjen), påbyggnadslinjer
för sjuksköterskor och påbyggnadslinje i blodgruppsserologi,
ett schablonbelopp av 6000 kr. per termin, linje och studerande på
hörselvårdslinjen, tandhygienistlinjen och påbyggnadslinjen i klinisk cytologi
samt ett schablonbelopp av 8000 kr. per termin, linje och studerande
på påbyggnadslinjen i ortoptik, rehabiliteringslinjen (nuvarande sjukgymnastlinjen
och arbetsterapeutlinjen) samt medicinska servicelinjen. För det
första året skall 5 milj. kr. ställas till regeringens disposition under en
särskild anslagspost att användas i samband med övergången till det nya
statsbidragssystemet. Till medelsberäkningen för nästa budgetår återkommer
föredragande statsrådet i budgetpropositionen under anslaget till kommunal
högskoleutbildning.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet förordat
och föreslår att riksdagen beslutar om ett nytt statsbidragssystem för
kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn enligt riktlinjerna i proposition
1981/82:89.

4 Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn

Det nya statsbidragssystemet med schablonbidrag anknyter inte, som
det nuvarande statsbidragssystemet gör, till lärartjänster eller elevgrupper.

UbU 1981/82:20

16

När detta nya system införs frikopplas också högskolan från gymnasieskolan
i tjänsteorganisatoriska frågor.

Enligt föredragande statsrådet bör det fr. o.m. den 1 juli 1982, när det
nya statsbidragssystemet träder i kraft, inte längre finnas regler som avser
förläggning av kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn till skolenhet
med gymnasieskola. Inte heller bör kommunal högskoleundervisning
inom vårdsektorn därefter kunna ingå i underlaget för poängberäkning av
underlag för tjänster som skolledare och biträdande skolledare vid skolenheter
med gymnasieskola.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i dessa frågor och
föreslår att riksdagen godkänner att nämnda regler upphör fr. o. m. den 1
juli 1982.

I proposition 1981/82:89 förordas vidare ett system med kommunalt
reglerade tjänster för skolledare och lärare inom den kommunala högskolan
inom vårdsektorn. Enligt föredragande statsrådets uppfattning bör
riksdag och regering ange den nivå på lärarnas kompetens som är erforderlig
med hänsyn till målen för utbildningarna i högskolan. Hittills har behörighetsbestämmelser
för de landstingskommunala lärartjänsterna saknats,
och statsrådet anser att detta har varit en nackdel. Nu förordas att
lärartjänstutredningens förslag om krav på genomgången grundläggande
högskoleutbildning och genomgången praktisk pedagogisk utbildning skall
läggas till grund för kompetenskraven för lärare inom kommunal högskoleutbildning
inom vårdsektorn.

Föredragande statsrådet finnér att lärartjänstutredningens förslag om
särskilda tjänster för forskningsanknytning - s.k. FoU-tjänster - är väl
motiverat. Kravet på likvärdig kvalitet inom högskolan, både den statliga
och kommunala, bör enligt statsrådet leda till att sådana tjänster med
föreskriven behörighet skall kunna inrättas inom den kommunala högskolan.
Behörighetskravet för dessa tjänster bör enligt statsrådets mening vara
doktorsexamen.

I motion 1980/81:259, väckt under allmänna motionstiden år 1981, hemställs
om en utredning med uppgift att se över möjligheterna för vårdlärarutbildade
sjukgymnaster att erhålla tjänster för att undervisa inom vårdutbildningarna
vid gymnasieskolor, vårdskolor och högskolor. Motionärerna
anser att vårdlärarutbildade sjukgymnaster har svårt att kombinera yrkesverksamhet
som sjukgymnast med arbete som timlärare och att det därför
bör tillskapas tjänster för dem inom vårdutbildningarna.

Enligt skolförordningen gäller särskilda regler för behörighet till tjänst
som lärare i gymnasieskolan. Dessa regler påverkas inte genom förslagen i
proposition 1981/82: 89.

Genom förslaget i proposition 1981/82:89 om kommunalt reglerade lärartjänster
kommer utbildningshuvudmännen att i enlighet med de behörighetsbestämmelser
som meddelats inrätta tjänster för lärare. Behovet av

UbU 1981/82:20

17

tjänster för vårdlärarutbildade sjukgymnaster får bedömas mot bakgrund
av skolornas behov av undervisande personal med viss inriktning. Med det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81: 259. I sammanhanget
kan nämnas att en av UHÄ utsedd arbetsgrupp f. n. arbetar
med en översyn av vårdlärarlinjen. Arbetet beräknas avslutas våren 1983.

Utskottet har inget att erinra mot förslagen i proposition 1981/82:89 om
tjänster för skolledare och lärare inom den kommunala högskolans vårdsektor
eller mot vad som förordats om behörighet för tjänst som lärare
inom den kommunala högskoleutbildningen och föreslår att riksdagen godkänner
vad som förordats i dessa frågor.

Lärartjänstutredningen föreslog att kostnaderna för de s. k. FoU-tjänsterna
under de första åren skall bekostas genom ett särskilt bidrag om
sammanlagt 5 milj. kr. Föredragande statsrådet anser att det inte finns
anledning att i särskild ordning ge bidrag till FoU-tjänsterna, när ett
system med ett samlat schablonbidrag införs.

I motion 1981/82:2145 yrkas att riksdagen skall uttala att särskilda medel
skall avsättas för FoU-tjänsterna så som lärartjänstutredningen föreslog
(yrkande 2).

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att ett
särskilt bidrag till FoU-tjänsterna, utöver det nya schablonbidraget till
vårdutbildningarna, inte bör införas och föreslår att riksdagen avslår motion
1981/82:2145 yrkande 2. Om det emellertid skulle visa sig att FoUtjänster
inte inrättas för de kommunala högskoleutbildningarna inom vårdsektorn
bör frågan om ett särskilt bidrag på nytt aktualiseras för att ge
stimulans till inrättande av sådana tjänster.

För att möjliggöra tjänstgöring i gymnasieskolan för lärare med kommunalt
reglerade tjänster och tjänstgöring i kommunal högskoleutbildning och

1 inbyggd utbildning för lärare med statligt reglerade tjänster föreslås att
nuvarande regler, med vissa tillägg, skall fortsätta att gälla. Utskottet har
inget att erinra mot förslaget och föreslår att riksdagen godkänner vad som
förordats i proposition 1981/82:89.

5 Tillsynsansvar för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn

Föredragande statsrådet delar huvudmannaskapskommitténs uppfattning
att ett samlat centralt ansvar för högskolan skapar förutsättningar för
en enklare handläggning av arbetsuppgifter på verksnivå. Därmed ökar
även möjligheterna till enhetliga regeltolkningar och till en likvärdig bedömning
av resursbehoven. Genom det nya statsbidragssystemet minskar
sambandet mellan den kommunala högskoleutbildningen och gymnasieskolan.
Mot denna bakgrund förordar föredragande statsrådet att det samlade
centrala myndighetsansvaret för all högskoleutbildning inom vårdsektorn
skall åvila UHÄ fr. o.m. den 1 juli 1982 i enlighet med de riktlinjer

2 Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 20

UbU 1981/82:20

18

som drogs upp i proposition 1980/81:107 (UbU 1980/81:38, rskr 1980/
81:395) om den statliga skoladministrationen.

Utskottet tillstyrker förslaget om att tillsynsansvaret för den kommunala
högskoleutbildningen inom vårdsektorn fr. o. m. den 1 juli 1982 skall åvila
UHÄ.

I motion 1981/82: 2146 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna
att UHÄ:s styrelse bör ökas med en företrädare för den landstingskommunal
högskoleutbildningen eftersom denna del av högskolan, enligt motionärens
mening, nu saknar representation i styrelsen.

UHÄ:s styrelse har i dag 13 ledamöter, varav en är universitetskanslern
som är ordförande. Härtill kommer två representanter för de lokala personalorganisationerna.
Skulle olika intressenter för högskolan få möjlighet
att ha företrädare i UHÄ:s styrelse skulle denna styrelse bli alltför stor.
Det bör i sammanhanget erinras om att ordförandena för planeringsberedningarna
är ledamöter i UHÄ:s styrelse. I planeringsberedningen för vårdutbildningarna
ingår representanter för den landstingskommunala högskoleutbildningen
och Landstingsförbundet.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1981/82:2146.

6 Planeringsordning för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn

Alltsedan högskolereformen år 1977 finns skilda planeringsordningar för
dimensionering och lokalisering av statlig högskoleutbildning resp. kommunal
högskoleutbildning (prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20 s. 77-80,
rskr 1976/77:246). Inom vårdsektorn har dessutom pågått försöksverksamhet
med annan planeringsordning för sjuksköterskeutbildningen och påbyggnadsutbildningen
för sjuksköterskor (prop. 1977/78:100, UbU 1977/
78:22 s. 45, rskr 1977/78:338, prop. 1978/79:198, UbU 1978/79:41, rskr
1978/79: 354, prop. 1979/80: 100, UbU 1979/80: 35 s. 4, rskr 1979/80: 388).

För den statliga högskoleutbildningen fastställer riksdagen en planeringsram
(antalet nybörjarplatser under ett budgetår) för varje linje (allmän
utbildningslinje eller påbyggnadslinje), alternativt grupp av linjer, och
högskoleenhet. Om riksdagen fastställer planeringsram för grupp av linjer,
som t. ex. för de sex naturvetenskapliga linjerna inom den tekniska sektorn,
anges i budgetpropositionen som ett beräkningsunderlag antalet nyböijarplatser
per linje i gruppen och högskoleenhet. Riksdagen fastställer
inte detta beräkningsunderlag men förutsätter att högskoleenheterna inte
gör några större justeringar i antagningstalen i förhållande till beräkningsunderlaget
som är grunden för medelsberäkningen.

En ny planeringsordning för den kommunala högskoleutbildningen inom
vårdsektorn föreslås nu i proposition 1981/82:89.

Föredragande statsrådet delar den uppfattning som kommit till uttryck i
remissyttrandena över huvudmannaskapskommitténs förslag i frågan,

UbU 1981/82:20

19

nämligen att planeringssystemet för den kommunala högskoleutbildningen
inom vårdsektorn så långt som möjligt bör inordnas i planeringssystemet
för den statliga högskoleutbildningen. Föredragande statsrådet föreslår
därför att riksdagen skall fastställa planeringsram per linje, eller grupp av
linjer, och landstingskommun (som i detta fall jämställs med högskoleenhet
i planeringsordningen för den statliga högskoleutbildningen). I proposition
1981/82: 100 (bil. 12, punkt E 6 Utbildning för vårdyrken s. 418) presenteras
planeringsramar för den kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn
enligt den nya planeringsordningen. Där finns en planeringsram
per landsting för varje allmän utbildningslinje samt en planeringsram per
landsting för gruppen påbyggnadslinjer som ansluter till hälso- och sjukvårdslinjen
och en planeringsram per landsting för gruppen av påbyggnadslinjer
som ansluter till medicinska servicelinjen.

Enligt föredragande statsrådet skall beslut om lokalisering av linje inom
landstingskommun fattas av utbildningshuvudmännen själva, dvs. landstingskommunerna
(motsvarande). Beslut om fördelning av nybörjarplatser
mellan en linjes olika inriktningar skall också fattas av utbildningshuvudmännen.
Huvudmännens beslut om lokalisering av linje och om fördelning
av platser på inriktningar inom en linje skall tas efter samråd med berörda
myndigheter på länsnivå så att de regionalpolitiska aspekterna beaktas.
För att möjliggöra en smidig anpassning till förändrade förutsättningar
avses regionstyrelserna bemyndigas att omfördela nybörjarplatser och
statsbidrag mellan utbildningshuvudmännen inom resp. region. Omfördelning
mellan regioner skall ankomma på UHÄ.

I motion 1981/82: 2141 (yrkande 9) yrkas att riksdagen skall ge regeringen
till känna att huvudmännen inte bara skall samråda med myndigheter på
länsnivå utan även med resp. regionstyrelse innan de tar beslut i frågor om
lokalisering av linje och om fördelning av nybörjarplatser på inriktningar
inom en linje. Därigenom skall de regionalpolitiska aspekterna på utbildningarna
ytterligare främjas.

Utskottet anser att de kommunala högskoleutbildningarna inom vårdsektorn
nu så långt det är möjligt bör inordnas i det planeringssystem som
gäller för den statliga högskolan. Detta underlättas också av att UHÄ
fr. o.m. den 1 juli 1982 får det samlade tillsynsansvaret över högskoleutbildningen
och av att statsbidraget skall beräknas utifrån antalet studerandeplatser
per utbildningslinje. Som föreslås i propositionen bör därför
riksdagen fastställa planeringsram per linje, eller grupp av linjer, och
landstingskommun (motsvarande). Det bör inför kommande budgetår
övervägas om beräkningsunderlag bör presenteras för riksdagen beträffande
inriktningar inom linje, t. ex. den föreslagna rehabiliteringslinjens båda
inriktningar eller när en linjes inriktningar har olika längd.

Utbildningshuvudmännen bör, som föreslås i propositionen, besluta om
lokalisering av linje inom sitt område och om fördelning av antalet nybörjarplatser
på inriktningar inom en linje efter samråd med myndigheter på

UbU 1981/82:20

20

länsnivå. Utskottet förutsätter att samråd också sker med resp. regionstyrelse
som ett naturligt led i planeringen utan att riksdagen behöver göra
något särskilt uttalande i frågan. Yrkande 9 i motion 1981/82:2141 bör
därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker att regionstyrelserna bemyndigas att omfördela nyböijarplatser
för en linje eller grupp av linjer mellan landstingskommunerna
(motsvarande) inom ramen för varje linjes eller grupps sammanlagda
antal nybörjarplatser i regionen. Omfördelning av motsvarande slag mellan
regioner bör ankomma på UHÄ.

7 Antagningsfrågor

Föredragande statsrådet anför att det är viktigt att antagningen till olika
linjer inom högskolan samordnas så långt som möjligt, framför allt till
sådana linjer som är valalternativ för sökande. Antagning till alla vårdutbildningar
inom den kommunala delen av högskolan föreslås därför centraliseras
till Landstingsförbundets antagningsnämnd för högskoleutbildning
i Jönköping. Nämnden föreslås även få ansvaret för antagningen till
de statliga sjukgymnastutbildningarna i Stockholm och Lund. Detta kräver
en ändring av 35 § högskolelagen (1977:218). Riksdagen föreslås anta det
till proposition 1981/82:89 fogade förslaget till lag om sådan ändring av
högskolelagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar den föreslagna ändringen av högskolelagen.

Enligt riksdagens beslut vid riksmötet 1980/81 (prop. 1980/81:184, UbU
1980/81:39, rskr 1980/81:418) skall en särskild nämnd inrättas för att
överta regeringens funktion som högsta besvärsinstans beträffande central
antagning till grundläggande högskoleutbildning. Nu föreslås i proposition
1981/82:89 att denna nämnd även skall vara besvärsinstans i frågor som
gäller antagning till den kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn.
Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet tillstyrker också vad som anförts i proposition 1981/82:89 om
fördelningen av kostnadsansvaret för antagning till kommunal högskoleutbildning
inom vårdsektorn.

8 Övergången till den nya studieorganisationen, nya utbildningslinjer samt

dimensioneringsfrågor

Riksdagen beslöt hösten 1979 (prop. 1978/79: 197, UbU 1979/80:7, rskr
1979/80:100) om omläggning av utbildningen på nio allmänna utbildningslinjer
med helt eller delvis kommunalt huvudmannaskap och fyra påbyggnadslinjer
med kommunalt huvudmannaskap. I den nya studieorganisationen,
som införs fr. o. m. den 1 juli 1982, har antalet studievägar begränsats
bl. a. för att göra studieorganisationen mera överskådlig. De nya

UbU 1981/82:20

21

allmänna utbildningslinjerna inleds alla med en gemensam grundkurs med
inriktning mot öppen vård och förebyggande insatser m. m. Därefter sker
en stegvis differentiering mellan linjerna och inom en linjes olika inriktningar.
I proposition 1981/82:89 föreslås nu en successiv övergång till den
nya studieorganisationen.

8.1 Hälso- och sjukvårdslinjen samt anslutande påbyggnadslinjer, m. m.

I den nya studieorganisationen finns en hälso- och sjukvårdslinje om 80/
90 poäng. Den har fyra olika inriktningar om 80 poäng, nämligen mot
allmän hälso- och sjukvård, psykiatrisk vård, operationssjukvård och
ögonsjukvård samt två inriktningar om 90 poäng, nämligen mot radioterapi
(onkologi) och röntgendiagnostik (röntgenterapi).

Inriktningen mot allmän hälso- och sjukvård ersätter nuvarande grundutbildning
(om 63, 65, 73 alternativt 105 poäng) på sjuksköterskelinjen och
nuvarande vidareutbildning för grundutbildade sjuksköterskor på dels påbyggnadslinjen
inom medicinsk och kirurgisk sjukvård (om 20 poäng), dels
påbyggnadslinjen för ålderdomshem och öppen åldringsvård (om 20 poäng).
Denna nya utbildning avses ge den behörighet till sådana tjänster som
sjuksköterska i ledande ställning (avdelningsföreståndare) eller tjänster för
sjuksköterska med ständig nattjänstgöring för vilka det i dag krävs grundutbildning
på sjuksköterskelinjen kombinerad med vidareutbildning inom
medicinsk och kirurgisk sjukvård. Utbildning enligt inriktningen mot psykiatrisk
vård skall leda till verksamhet inom det arbetsfält där utbildning i
dag ges på sjuksköterskelinjen och nuvarande vidareutbildning på påbyggnadslinjen
inom psykiatrisk vård (om 20 poäng). Inriktningen mot operationssjukvård
skall ersätta dels nuvarande utbildning på sjuksköterskelinjen
kombinerad med vidareutbildning på påbyggnadslinjen inom operationssjukvård
(om 40 poäng), dels nuvarande utbildning på operationsassistentlinjen.
Inriktningen mot ögonsjukvård skall ersätta nuvarande oftalmologassistentlinje.
Inriktningarna mot radioterapi (onkologi) och röntgendiagnostik
(röntgenterapi) slutligen skall ersätta nuvarande motsvarande
inriktningar på medicinska assistentlinjen som således avvecklas.

I proposition 1981/82:89 erinras om att antagning sker första gången till
hälso- och sjukvårdslinjen inför höstterminen 1982. I proposition 1981/
82:100 föreslås planeringsramar för linjen, fördelade per landstingskommun
(motsvarande), om sammanlagt 4 806 nybörjarplatser budgetåret
1982/83.

I proposition 1981/82:89 erinras vidare om att de studerande som tas in
på hälso- och sjukvårdslinjen till höstterminen 1982 är klara med sina
studier till sommaren 1984. De flesta som tagits in på sjuksköterskelinjen
till läsåret 1981/82 avslutar sina studier vid årsskiftet 1982-1983 och till
sommaren 1983. En mindre andel studerande som går den längsta studie -

UbU 1981/82:20

22

gången om 105 poäng slutar vid årsskiftet 1983-1984. I syfte att få en
jämnare examination, så att fler avslutar sina studier vid årsskiftet 1983-1984, föreslås i proposition 1981/82:89 att studerande skall antas till den
gamla sjuksköterskelinjen om 65 poäng för undersköterskor resp. skötare i
psykiatrisk vård även till höstterminen 1982. I proposition 1981/82:100
under anslaget Utbildning för vårdyrken föreslås en planeringsram om 327
nyböijarplatser budgetåret 1982/83 för denna 65-poängsutbildning.

I proposition 1981/82:89 föreslås vidare att vissa påbyggnadslinjer för
sjuksköterskor enligt nuvarande studiegång skall få fortsätta efter den 1 juli
1982 i syfte dels att få en jämnare examination av vidareutbildade sjuksköterskor,
dels att bereda grundutbildade sjuksköterskor enligt nuvarande
studiegång möjlighet till vidareutbildning.

En av dessa vidareutbildningar är den nuvarande påbyggnadslinjen
inom medicinsk och kirurgisk sjukvård om 20 poäng.

UHÄ och skolöverstyrelsen (SÖ) har föreslagit att vidareutbildning för
sjuksköterskor på påbyggnadslinjen inom kirurgisk och medicinsk sjukvård
skall få anordnas t.o.m. höstterminen 1985. Myndigheterna har anfört
att denna utbildning inte bör avvecklas innan dagens grundutbildade
sjuksköterskor har beretts tillfälle att genomgå den.

Föredragande statsrådet anför i proposition 1981/82:89 att det är väsentligt
att samtliga grundutbildade sjuksköterskor får en fullständig yrkesutbildning.
För utbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård är det motiverat
med en särskild övergångsanordning med hänsyn till det stora antalet
sjuksköterskor som saknar sådan utbildning. Därför föreslås att nuvarande
vidareutbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård skall få fortgå t. o. m.
vårterminen 1983, dvs. två terminer efter det att den nya studieorganisationen
trätt i kraft. För tiden därefter anser föredragande statsrådet att
utbildningen inte bör få anordnas i sin nuvarande utformning. Utbildningsbehovet
skall i stället tillgodoses genom en kompletterande utbildning om
10 veckor. UHÄ skall senare få regeringens uppdrag att utforma en sådan
utbildning. Den bör organiseras inom ramen för den nya hälso- och sjukvårdslinjen
och anordnas så länge myndigheterna anser att det finns tillräckligt
stort behov av en sådan kompletteringsutbildning.

Sjuksköterskeutbildningen dels på den gamla linjens alternativa studiegång
om 65 poäng, dels på den nya hälso- och sjukvårdslinjen om 80 poäng
samt den gamla vidareutbildningen inom medicinsk och kirurgisk sjukvård
om 20 poäng och den föreslagna kompletteringskursen om 10 poäng behandlas
i ett antal motionsyrkanden.

Enligt motionerna 1981/82:768 (yrkande 1), 1981/82:1358 och 1981/
82: 2141 (yrkandena 4 och 5) bör sjuksköterskeutbildningen om 65 poäng
inte starta höstterminen 1982.1 stället skall resurserna användas till utökad
vidareutbildning inom medicinsk och kirurgisk sjukvård om 20 poäng
höstterminen 1982 och vårterminen 1983 samt fortsatt sådan utbildning
höstterminen 1983. I motionerna 1981/82:768 (yrkande 1) och 1981/

UbU 1981/82:20

23

82:2142 yrkas dessutom att den nya utbildningen på hälso- och sjukvårdslinjen
om 80 poäng skall minskas till förmån för vidareutbildning i medicinsk
och kirurgisk sjukvård, enligt motion 1981/82:768 så länge behov
finns, enligt motion 1981/82:2142 t.o.m. vårterminen 1986.

I motion 1981/82:2141 (yrkande 6) hemställs att vidareutbildning i medicinsk
och kirurgisk sjukvård skall få fortgå t o. m. höstterminen 1985.

Enligt motionerna 1981/82:997 och 1981/82:2145 (yrkande 1) skall vidareutbildning
i medicinsk och kirurgisk sjukvård fortgå så länge behov av
sådan utbildning finns.

I motion 1981/82:1367 (yrkande 1) hemställs att antalet platser i sjuksköterskeutbildningen
om 65 poäng skall minskas till förmån för en utbyggnad
av påbyggnadslinjer.

Slutligen yrkas i motionerna 1981/82:768 (yrkande 2) och 1981/82:2141
(yrkande 3) att den framtida utbildningen i medicinsk och kirurgisk sjukvård
skall utredas.

Utskottet anser att sjuksköterskor måste få en sådan utbildning som
krävs för att de skall kunna fullgöra de arbetsuppgifter som finns på
arbetsmarknaden. Därför måste de som genomgått och ännu genomgår
nuvarande grundutbildning för sjuksköterskor kunna erbjudas möjligheter
till behörighetsgivande vidareutbildning. Sådan vidareutbildning kan erbjudas
inom ramen för den nya hälso- och sjukvårdslinjen. Som en övergångsanordning
måste även, som föreslås i proposition 1981/82:89 och
motionerna, vidareutbildning enligt nuvarande studieorganisation fortgå
någon tid efter den 1 juli 1982.

Mot bakgrund av att antalet grundutbildade sjuksköterskor som inte
genomgått påbyggnadslinjen inom medicinsk och kirurgisk sjukvård är
stort och att det ännu under två läsår kommer att examineras studerande
från den nuvarande grundutbildningen har utskottet vid sina överväganden
funnit att vidareutbildningen inom medicinsk och kirurgisk sjukvård om 20
poäng bör utökas det kommande budgetåret och även fortgå längre än vad
som föreslås i proposition 1981/82:89.

För att skapa resurser till en sådan utökad och i tiden utsträckt vidareutbildning
inom medicinsk och kirurgisk sjukvård - utöver den som föreslagits
i propositionerna 1981/82:89 och 1981/82:100 - föreslår utskottet att
utbildningen på sjuksköterskelinjen om 65 poäng med början höstterminen
1982 inte genomförs på det sätt som föreslås i de båda propositionerna.
Den föreslagna planeringsramen för 65-poängsutbildningen omfattar 327
nybörjarplatser. Enligt vad utskottet inhämtat har antagning skett redan i
november 1981 till 22 av dessa platser, nämligen till den utbildning på
linjen som börjar den 3 maj 1982 i Skövde. Av denna anledning anser
utskottet att det inte är lämpligt att ställa in 65-poängsutbildningen i Skövde.
Däremot bör övrig föreslagen 65-poängsutbildning ställas in. Riksdagen
bör således fastställa en planeringsram för sjuksköterskelinjen budgetåret
1982/83 om 22 platser för Skaraborgs läns landstings utbildning i

UbU 1981/82:20

24

Skövde. Till den övriga 65-poängsutbildningen, som utskottet nu föreslagit
inte skall anordnas, gick ansökningstiden ut den 1 februari 1982. Enligt vad
utskottet inhämtat har 879 sökande anmält sig. Enligt utskottets mening
bör dessa sökande erbjudas att låta sin ansökan i stället avse utbildning på
hälso- och sjukvårdslinjens inriktning mot allmän hälso- och sjukvård om
80 poäng. Till denna utbildning går ansökningstiden ut den 1 april 1982. De
sökande som har allmän behörighet till högskolestudier genom att de
uppnått 25 års ålder och har 4 års arbetslivserfarenhet (5 kap. 16 § högskoleförordningen)
bör få möjlighet att delta i högskoleprovet, för att kunna
skaffa sig poäng från detta, även om deras anmälningar till provet eventuellt
inte hinner in till den sista anmälningsdagen som är den 1 april 1982.
Utskottet förutsätter att UHÄ, antagningsnämnden för sjuksköterskeutbildning
samt länsskolnämnderna som anordnar högskoleprovet löser de
praktiska problem som uppstår genom att sjuksköterskeutbildningen om
65 poäng med undantag av utbildningen i Skövde inte anordnas hösten

1982.

När nu större delen av sjuksköterskeutbildningen om 65 poäng inte
kommer att starta höstterminen 1982 bör resurser motsvarande 305 platser
på linjen under de ca tre terminer utbildningen skulle ha pågått användas
till vidareutbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård om 20 poäng.
Riksdagen bör därför i det följande fastställa en sammanlagd planeringsram
för påbyggnadslinjer i anslutning till hälso- och sjukvårdslinjen som
omfattar 610 nybörjarplatser mer än vad som föreslås i budgetpropositionen
varvid ökningen avser vidareutbildning för sjuksköterskor i medicinsk
och kirurgisk sjukvård om 20 poäng. UHÄ bör bemyndigas att
fördela dessa platser och motsvarande medel på utbildningshuvudmännen.
Även de resurser som skulle ha använts för 65-poängsutbildningen under
höstterminen 1983 — med undantag för utbildningen i Skövde - bör få
användas till påbyggnadsutbildning inom medicinsk och kirurgisk sjukvård.
Regeringen bör återkomma i budgetpropositionen för budgetåret
1983/84 med förslag till planeringsramar och medelstilldelning avseende
vidareutbildning i medicinsk och kirurgisk sjukvård. Vad utskottet här
anfört om att nybörjarplatser och medel avseende sjuksköterskelinjen förs
över till påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom medicinsk och kirurgisk
sjukvård höstterminen 1982, vårterminen 1983 och höstterminen 1983 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet, som i det föregående föreslagit att vidareutbildning i medicinsk
och kirurgisk sjukvård om 20 poäng skall utökas det kommande
budgetåret och även fortsätta höstterminen 1983, förutsätter att en anpassning
av utbildningen snarast möjligt görs så att den bättre än nu överensstämmer
med motsvarande avsnitt inom den nya hälso- och sjukvårdslinjen.
Utskottet anser vidare att resurser måste skapas för att låta utbildningen
fortsätta även efter höstterminen 1983 och pågå t.o.m. vårterminen
1986 med tanke på det stora antal som efterfrågar utbildningen. Resurser

UbU 1981/82:20

25

för ett fortsatt anordnande av vidareutbildningen i medicinsk och kirurgisk
sjukvård bör enligt utskottets mening kunna skapas dels genom överföring
av utbildningsplatser och medel från hälso- och sjukvårdslinjen om 80
poäng, dels genom att den i proposition 1981/82:89 föreslagna kompletteringskursen
om 10 poäng inte anordnas under motsvarande tid. Utskottet
har inte nu underlag för att bedöma hur stor omfördelningen från hälsooch
sjukvårdslinjen lämpligen bör vara. Regeringen bör därför göra denna
avvägning då den lägger fram förslag om planeringsramar och resurstilldelning
i kommande års budgetpropositioner. Vad utskottet här anfört om
vidareutbildning på påbyggnadslinjen inom medicinsk och kirurgisk sjukvård
om 20 poäng t.o.m. vårterminen 1986 samt om omfördelning av
resurser budgetåren 1983/84-1985/86 bör riksdagen med avslag på proposition
1981/82:89 samt med bifall till motion 1981/82:2142 i denna del samt
med anledning av motionerna 1981/82:768 yrkande 1 i denna del, 1981/
82:997, 1981/82:2141 yrkande 6 och 1981/82:2145 yrkande 1 som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet är medvetet om att den av utskottet föreslagna, utökade och
t.o.m. vårterminen 1986 utsträckta vidareutbildningen i medicinsk och
kirurgisk sjukvård inte kan tillgodose önskemålen om kompletterande
utbildning för alla dem som gått och ännu går den nuvarande sjuksköterskelinjen.
Utskottet uttalade också vid förra riksmötet (UbU 1980/
81:29, s. 14 -15) att även när den nya studieorganisationen införts och den
gamla helt avvecklats måste det finnas möjligheter för sjuksköterskor med
tidigare grundutbildning att i någon form vidareutbilda sig inom medicinsk
och kirurgisk sjukvård. Som föredragande statsrådet förordar i proposition
1981/82:89 bör UHÄ få i uppdrag att utforma en sådan kompletterande
utbildning. Enligt utskottets mening bör UHÄ därvid inte vara bundet till
att utbildningen skall omfatta 10 poäng som föreslås i proposition 1981/
82:89. Både denna längd och annan längd bör prövas i syfte att få en så god
utbildning som möjligt. Vid övervägandena bör hänsyn tas till att de
grundutbildade fram till kompletteringsutbildningens start höstterminen
1986 bör ha hunnit få några års praktik. Vad utskottet här anfört bör
riksdagen med anledning av proposition 1981/82:89 samt med bifall till
motionerna 1981/82:768 yrkande 2 och 1981/82:2141 yrkande 3 som sin
mening ge regeringen till känna.

I proposition 1981/82:89 föreslås även att vidareutbildning på påbyggnadslinjen
inom psykiatrisk vård skall få fortsätta efter den 1 juli 1982.
Studerande skall tas in till höstterminen 1982, vårterminen 1983 och höstterminen
1983. Föredragande statsrådet utgår från att berörda högskolemyndigheter
utvecklar en lämplig kurs inom ramen för den nya hälso- och
sjukvårdslinjen för dem som vill ha kompletteringsutbildning efter år 1983.

Enligt motionerna 1981/82:994 och 1981/82:1357 skall riksdagen uttala
att den nuvarande vidareutbildningen inom psykiatrisk vård om 20 poäng,

UbU 1981/82:20

26

som skall fortsätta ännu tre terminer, skall få ersättas med en utbildning i
arbetsledning m.m. om 10 poäng för sådana grundutbildade sjuksköterskor
som före sin sjuksköterskeutbildning genomgått gymnasieskolans
utbildning för skötare i psykiatrisk vård. Denna kortare kurs skall ge
samma behörighet till tjänster inom psykiatrisk vård som 20-poängsutbildningen
ger. Samma fråga tas också upp i motion 1981/82:2141. Enligt
denna motion (yrkande 7) bör riksdagen ge regeringen till känna att för
grundutbildade sjuksköterskor som arbetat som skötare inom psykiatrisk
vård skall 20-poängsutbildningen avkortas till 10 poäng genom att praktiken
utgår. I motion 1981/82:2145 (yrkande 3) yrkas att riksdagen skall
besluta om en avkortning av utbildningen med 10 poäng.

Utskottet vill först erinra om att studerande i vissa fall kan få tillgodoräkna
sig annan utbildning och därmed förkorta sin utbildning på högskolelinje
(7 kap. 9 § högskoleförordningen). Utskottet har inhämtat att socialstyrelsen,
i skrivelse den 15 oktober 1980 till SÖ, uttalat att socialstyrelsen
ställer sig positiv till att sjuksköterskor med utbildnings- och erfarenhetsbakgrund
inom psykiatrisk vård bereds möjlighet att få erforderlig kompletterande
utbildning genom att delta i delar av vidareutbildningen på
påbyggnadslinjen inom psykiatrisk vård. Socialstyrelsen förordar att de
beroende på olika bakgrund får olika lång sådan kompletteringsutbildning,
vilken skall ge samma kompetens som den reguljära utbildningen på linjen.

Utskottet tillstyrker att vidareutbildning på påbyggnadslinjen inom psykiatrisk
vård enligt den nuvarande studiegången ges t. o. m. höstterminen
1983. Utskottet anser vidare att det finns anledning att under denna tid
anordna även en förkortad utbildning för sjuksköterskor som genomgått
gymnasieskolans utbildning för skötare i psykiatrisk vård och som arbetat
inom psykiatrisk vård. UHÄ bör därför få i uppdrag att snarast undersöka
möjligheterna att anordna en behörighetsgivande utbildning om 10 poäng
för denna kategori sjuksköterskor och vidta åtgärder för att en sådan
utbildning skall kunna genomföras under läsåret 1982/83 och höstterminen
1983. Utskottet utgår, liksom föredragande statsrådet, från att kompletteringsutbildning
efter 1983 sker inom ramen för hälso- och sjukvårdslinjen.
Vad utskottet här anfört om en förkortad, behörighetsgivande vidareutbildning
inom psykiatrisk vård bör riksdagen med anledning av motionerna
1981/82:994, 1981/82:1357, 1981/82:2141 yrkande 7 och 1981/82:2145 yrkande
3 som sin mening ge regeringen till känna.

I proposition 1981/82:89 föreslås att vidareutbildningen för sjuksköterskor
på nuvarande påbyggnadslinjen inom operationssjukvård skall fortgå
t.o. m. höstterminen 1983, dvs. sista antagning görs inför vårterminen
1983. Vidare föreslås att utbildning skall anordnas längst t. o. m. läsåret
1984/85 på de nuvarande påbyggnadslinjerna inom anestesisjukvård, intensivvård,
hälso- och sjukvård för barn och ungdom, obstetrisk och gynekologisk
vård (barnmorskeutbildning) samt öppen hälso- och sjukvård.

Utskottet tillstyrker förslagen.

UbU 1981/82:20

27

Antagning till de nya påbyggnadslinjerna föreslås i proposition 1981/
82:89 ske första gången inför vårterminen 1984 till påbyggnadslinjerna i
anestesi- och intensivvård, hälso- och sjukvård för barn och ungdom samt
obstetrisk och gynekologisk vård. Till den nya påbyggnadslinjen i öppen
hälso- och sjukvård skall antagning ske första gången inför vårterminen
1985.

Utskottet tillstyrker även detta förslag.

Enligt motion 1981/82:1367 (yrkande 2) skall riksdagen uttala att vid
antagning till nuvarande vidareutbildning för sjuksköterskor skall sökande
få tillgodoräkna sig sådan tjänstgöring som undersköterska/skötare i psykiatrisk
vård som skett efter legitimation som sjuksköterska.

Utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
fastställs av UHÄ. I utbildningsplanerna finns behörighetskrav bl. a. avseende
praktik. För de nuvarande påbyggnadslinjerna som ansluter till den
nuvarande sjuksköterskelinjen föreskrivs att den sökande före vidareutbildningen
skall ha tjänstgjort som sjuksköterska under viss tid. Utskottet
finner ingen anledning för riksdagen att uttala att det i utbildningsplanerna
skall föreskrivas annat praktikkrav än vad UHÄ - efter samråd
med socialstyrelsen - funnit lämpligt. Riksdagen bör därför avslå motion
1981/82:1367 yrkande 2.

8.2 Hörselvårdslinjen

Fr. o. m. den 1 juli 1982 ersätts den nuvarande hörselvårdsassistentlinjen
med den nya hörselvårdslinjen enligt riksdagens beslut hösten 1979 (prop.
1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr 1979/80:100). Den nya linjen får, som
den gamla, en omfattning av 80 poäng. Utbildningen på den gamla linjen
fortgår t. o. m. höstterminen 1983 då de som tagits in till vårterminen 1982
avslutar sina studier. Förslagen i proposition 1981/82:89 om övergångsanordningar
innebär inte några förändringar i förhållande till det tidigare
riksdagsbeslutet beträffande denna linje.

8.3 Medicinska servicelinjen samt anslutande påbyggnadslinjer

Laboratorieassistentlinjen ersätts fr. o. m. den 1 juli 1982 med medicinska
servicelinjen. Den nya linjen, som förutsätter allmän behörighet för
högskolestudier för tillträde, omfattar 90 poäng, dvs. 10 poäng mindre än
den gamla linjen som bygger på grundskolekompetens.

Utbildningen på den gamla linjen fortgår t. o. m. vårterminen 1984, då de
som tagits in till vårterminen 1982 avslutar sina studier.

Till medicinska servicelinjen ansluter två påbyggnadslinjer, dels en i
blodgruppsserologi om 6 poäng, dels en i klinisk cytologi om 24 poäng.
Dessa utbildningar ändras inte vid övergången till den nya studieorganisationen.

UbU 1981/82:20

28

8.4 Rehabiliteringslinjen samt anslutande påbyggnadslinjer m. m.

I samband med högskolereformen den I juli 1977 fördes sjukgymnastutbildningen
till högskolan och förlängdes med en termin till att omfatta 100
poäng. Utbildningsplanen för linjen utarbetades på grundval av den läroplan
som tillämpades fr. o.m. höstterminen 1976 inom gymnasieskolan i
Uppsala, vilken i sin tur byggde på 1968 års utbildningsutrednings (U 68)
förslag till utbildningsplan i betänkandet (SOU 1973:56) Högskoleutbildning
— hälso- och sjukvårdslinje m. m. Nuvarande utbildningsplan fastställdes
den 30 juni 1978.

Även arbetsterapeututbildningen om tre år fördes till högskolan den 1
juli 1977.1 samband med inordnandet i högskolan gjordes vissa förändringar
av utbildningen.

Sjukgymnastutbildningen och arbetsterapeututbildningen föreslogs av
U 68 föras samman i en rehabiliteringslinje. Detta förslag vidareutvecklades
av utredningen (U 1977:06) om översyn av vissa vårdutbildningar i
högskolan (Vård 77) i betänkandet (SOU 1978:50) Ny vårdutbildning.
Flertalet remissinstanser som yttrade sig över Vård 77:s förslag tillstyrkte
en rehabiliteringslinje med inriktningar mot sjukgymnastik och arbetsterapi.

1 samband med riksdagens beslut hösten 1979 (prop. 1978/79:197, UbU
1979/80:7, rskr 1979/80:100) om ny studieorganisation för vissa vårdutbildningar
inom högskolan diskuterades även Vård 77:s förslag om en rehabiliteringslinje.
Föredragande statsrådet framhöll att arbetsterapi och sjukgymnastik
är två behandlingsformer som kompletterar varandra i arbetet
mot samma mål. Statsrådet, som erinrade om att arbetsterapeututbildningen
förnyades endast delvis när den fördes över till högskolan år 1977,
förordade att den skulle ses över i sin helhet och att den skulle omfatta 100
poäng. Förslag om arbetsterapeututbildningen borde läggas fram i sådan
tid att rehabiliteringslinjen kunde inrättas fr. o. m. den 1 juli 1982. Riksdagen
hade inget att erinra mot detta och biföll utbildningsutskottets förslag
att översynen även skulle avse arbetsterapeututbildningens längd. Översynen
av utbildningens längd skulle göras förutsättningslöst.

UHÄ, som fick regeringens uppdrag att se över arbetsterapeututbildningen
efter samråd med SÖ, tillsatte en särskild arbetsgrupp för ändamålet.
Samtidigt gav UHÄ två experter i uppdrag att utarbeta underlag till
utbildningsinnehåll i den framtida sjukgymnastutbildningen. Arbetsgruppen
presenterade resultaten av sitt arbete i UHÄ-rapport 1981:11 Förslag
till ny utbildning för arbetsterapeuter. Gruppen föreslog att arbetsterapeututbildningen
skall omfatta 100 poäng, dvs. en förkortning med 20 poäng.
Arbetsgruppen avstod från att ta ställning till hela rehabiliteringslinjens
utformning. Arbetsgruppen föreslog att den nya arbetsterapeututbildningen
skall kompletteras med fyra påbyggnadslinjer om vardera 20 poäng
inriktade mot verksamhet inom områdena somatisk akutsjukvård och me -

UbU 1981/82:20

29

dicinsk rehabilitering, psykiatri inom öppen och sluten vård, omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda och habilitering resp. primärvård med inriktning
mot förebyggande verksamhet och öppna vårdformer inom hälso- och
sjukvård och socialvård. Utöver dessa påbyggnadslinjer föreslog gruppen
en påbyggnadslinje om 20 poäng med inriktning mot metodskolning och
vetenskapsteori med tilllämpning inom karaktärsämnet arbetsterapi.

UHÄ och SÖ föreslog i skrivelse till regeringen den 28 september 1981
att arbetsterapeututbildningen skall omfatta 100 poäng bl. a. mot bakgrund
av att den nya utbildningen skall bygga på allmän behörighet till högskoleutbildning
till skillnad från dagens arbetsterapeututbildning, för vilken
krävs grundskolekompetens.

UHÄ och SÖ erinrade om att riksdagsbeslutet år 1979 om ny studieorganisation
för en del av vårdsektorn syftar till att sammanföra likartade
utbildningar inom ett område, om än med olika inriktningar. Målet är att ge
såväl bredd som specialisering inom ett vårdområde, vilket bygger på både
utbildningspolitiska och sjukvårdspolitiska grunder. Mot denna bakgrund
och med hänsyn till de vinster som skulle kunna uppnås i yrkesfunktionen
och på arbetsfältet föreslog UHÄ och SÖ att en rehabiliteringslinje om 100
poäng med inriktningar mot sjukgymnastik och arbetsterapi inrättas.

I en särskild skrivelse den 11 november 1980 har UHÄ föreslagit att
rehabiliteringslinjens inrättande flyttas fram ett år från den 1 juli 1982 till
den 1 juli 1983 för att utbildningen skall hinna förberedas och information
till de studerande lämnas.

I proposition 1981/82:89 föreslår föredragande statsrådet i enlighet med
UHÄ:s förslag att inrättandet av rehabiliteringslinjen skall uppskjutas.

I proposition 1981/82:100 föreslås på grundval av UHÄ:s förslag att en
allmän linje, rehabiliteringslinjen, om 100 poäng skall inrättas den 1 juli

1983. Integrationen mellan linjens inriktningar mot sjukgymnastik och
arbetsterapi skall enligt föredragande statsrådet utvecklas successivt.
Andra åtgärder än samläsning kan bidra till utvecklingen av integrationen,
t. ex. gemensam studiemiljö samt gemensamma seminarier, praktikområden
och lärare. Omfattningen av samordningen av utbildningsinnehållet får
enligt statsrådets mening övervägas av UHÄ i samband med utarbetandet
av ny utbildningsplan.

UHÄ har nyligen sänt ett förslag till utbildningsplan för rehabiliteringslinjen
på remiss. Svaren skall lämnas under våren 1982.

I motionerna 1981/82:1819 (yrkande 1) och 1981/82:2145 (yrkande 4)
yrkas att riksdagen skall avslå förslaget om inrättande av rehabiliteringslinjen
den 1 juli 1983. Motionärerna anser att underlag saknas för att ta
ställning till rehabiliteringslinjens innehåll då endast arbetsterapeututbildningens
förnyelse har utretts av UHÄ. Beslut om inrättande av linjen bör
fattas först sedan även sjukgymnastutbildningens innehåll setts över. Först
då är det enligt motionärerna möjligt att bedöma linjens innehåll och
konsekvenser för yrkesfunktionen. Motionärerna hänvisar också till att

UbU 1981/82:20

30

föredragande statsrådet i proposition 1981/82:100 inte kunnat redovisa
tillräckligt underlag för att kunna ta ställning till avvägningen mellan gemensamt
och yrkesspecifikt innehåll i de båda inriktningarna. Riksdagen
bör därför enligt motionerna (1981/82:1819 yrkande 2 resp. 1981/82:2145
yrkande 5) begära en utredning om rehabiliteringslinjens innehåll.

Utskottet erinrar först om att förslaget om en rehabiliteringslinje utretts
både av U 68 och Vård 77 och att flertalet remissinstanser ställt sig positiva
till Vård 77:s förslag. Vidare har sjukgymnastutbildningens innehåll setts
över och förändrats i samband med att utbildningen fördes över till högskolan
år 1977. Riksdagen tog år 1979 ställning för mera sammanhållna
linjer inom vårdsektorns kommunala högskoleutbildningar mot bakgrund
av de mål för utbildningarna som samtidigt antogs. Utskottet anser på
samma grunder som UHÄ, SÖ och föredragande statsrådet att en rehabiliteringslinje
om 100 poäng med inriktningar mot sjukgymnastik och arbetsterapi
skall inrättas den 1 juli 1983.

Hittills har riksdagen fattat beslut om att inrätta allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom högskolan, om att ändra sådana linjers
benämning och längd samt om att sådana linjer skall upphöra. Allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer förs emellertid upp på två förteckningar
som ingår som bilagorna 3 och 4 i den av regeringen beslutade
högskoleförordningen. Linjerna tas således inte in i en av riksdagen beslutad
lag. Det naturliga är därför att riksdagen inte beslutar om inrättande av
linjer m. m. utan i stället bemyndigar regeringen att besluta därom. Utskottet
anser därför att riksdagens beslut i dessa frågor fr. o. m. innevarande
riksmöte bör utformas på det sist angivna sättet. Detta innebär inte någon
saklig ändring i vad gäller riksdagens inflytande i fråga om inrättande av
linjer m. m.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till propositionerna 1981/82:89 och 1981/82:100 samt med avslag på
motionerna 1981/82:1819 och 1981/82:2145 yrkandena 4 och 5 bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, rehabiliteringslinjen, om
100 poäng den 1 juli 1983.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget i proposition 1981/82:100 att
rehabiliteringslinjen får anordnas i Norrbottens läns landsting fr. o. m.
budgetåret 1983/84 och föreslår att riksdagen godkänner detta förslag.

UHÄ och SÖ anser att påbyggnadsutbildning har ett otvetydigt värde
för en utbildning som förbereder för ett så brett verksamhetsfält som
arbetsterapeututbildningen. Påbyggnadsutbildning ger möjlighet till sådan
specialisering och fördjupning inom vissa områden som är svår att åstadkomma
inom ramen för en grundutbildning om 100 poäng. Med hänsyn till
områdenas storlek samt utbildningsbehovens omfattning och mera permanenta
karaktär förordar UHÄ och SÖ att två påbyggnadslinjer om vardera
20 poäng inrättas inom primärvård resp. somatisk och psykiatrisk sjukvård.

UbU 1981/82:20

31

Ämbetsverken konstaterar vidare att sjukgymnasternas behov av fortoch
vidareutbildning inom rehabiliteringsområdet är väl känt. UHÄ och
SÖ vill emellertid avvakta utvecklingen av utbudet av enstaka kurser och
även den översyn av organisationen för vissa påbyggnadslinjer inom vårdområdet
som UHÄ avser göra inom de närmaste åren.

Slutligen anser UHÄ och SÖ att arbetsgruppens förslag om ytterligare
påbyggnadsutbildning inom vetenskapsteori och metodik bör tillgodoses
inom ramen för överbryggande kurser under anslaget Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m. m.

I proposition 1981/82:100 aviserar föredragande statsrådet förslag i nästa
års budgetproposition om inrättande den 1 juli 1986 av de två påbyggnadslinjer
för arbetsterapeuter som UHÄ föreslagit. Föredragande statsrådet
anför vidare att han är väl medveten om det behov av fortbildning och
vidareutbildning som såväl sjukgymnaster som andra yrkeskategorier
inom vårdsektorn har. Enligt statsrådets uppfattning bör dock stor försiktighet
iakttas i vad gäller inrättande av ytterligare påbyggnadsutbildningar
med hänsyn till begränsade utbildningsresurser. Föredragande statsrådet
anser också att den översyn av vissa påbyggnadslinjer inom vårdsektorn
som UHÄ avser göra inte bör föregripas genom inrättande av fler sådana
linjer.

I motionerna 1981/82:772, 1981/82:1791 och 1981/82:1828 begärs att
även en påbyggnadslinje för arbetsterapeuter med inriktning mot omsorg
om psykiskt utvecklingsstörda och habilitering skall inrättas den 1 juli
1986. Motionärerna hänvisar till att detta förslag förts fram av UHÄ:s
arbetsgrupp för utredning av arbetsterapeututbildningen och anser att underlag
för en sådan linje finns.

I motion 1981/82:2141 (yrkande 8) begärs en utredning om den närmare
utformningen av en påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster. Motionärerna
anser att behovet av vidareutbildning och fortbildning för denna yrkeskategori
är så stort att en påbyggnadslinje bör inrättas.

Utskottet har inget att erinra mot att förslag läggs fram för riksdagen
nästa år om två påbyggnadslinjer för arbetsterapeuter i enlighet med
UHÄ:s och SÖ:s förslag. Riksdagen får då tillfälle att ta ställning till när de
två linjerna skall inrättas och till deras längd, lokalisering m. m. Utskottet
anser att det inte finns underlag för att nu besluta om en påbyggnadslinje
med inriktning mot omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och habilitering
särskilt som UHÄ och SÖ inte ansett sig kunna föra fram något sådant
förslag. Med hänvisning till det anförda och till den kommande översynen
av organisationen för påbyggnadslinjer inom vårdsektorn samt till att ställning
ännu inte tagits till omsorgskommitténs (S 1977:12) förslag bör riksdagen
avslå motionerna 1981/82:772, 1981/82: 1791 och 1981/82:1828.

Utskottet har noterat att UHÄ framhållit att sjukgymnasternas behov av
vidareutbildning och fortbildning är väl känt. Någon utredning har emellertid
inte gjorts om utformning, längd, dimensionering m. m. av påbyggnads -

UbU 1981/82:20

32

utbildning för sjukgymnaster. Utskottet anser att en sådan utredning bör
göras. Utredningsarbetet bör vara avslutat och förslag läggas fram i sådan
tid att påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster kan starta fr. o. m. samma
läsår som påbyggnadsutbildning för arbetsterapeuter. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1981/82:2141 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet anför om
försöksvis anordnade fördjupningskurser budgetåret 1982/83 inom karaktärsämnet
sjukgymnastik resp. arbetsterapi med medel under anslaget
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Detta anslag behandlar
utskottet i ett senare betänkande.

8.5 Sociala omsorgslinjen

I samband med högskolereformen den 1 juli 1977 inrättades en social
servicelinje inom högskolan om 100 poäng (alternativt 60 poäng). Utbildningen
tillhörde grundskolans kompetensområde och ersatte den tidigare
utbildningen om fem terminer för ålderdomshemsföreståndare. Innehållet i
utbildningen på den nya linjen, jämfört med den gamla utbildningen, försköts
mot de öppnare behandlings- och boendeformer som utvecklats inom
åldringsvården. Syftet med den nya utbildningen var också att täcka behov
även hos andra grupper, nämligen psykiskt, fysiskt och socialt handikappade,
barnfamiljer samt grupper med särskilda behov. Utbildningen förbereder
för tjänst på ledande nivå inom kommunal och social service.

I syfte att ytterligare modernisera utbildningen godkände riksdagen hösten
1979 (prop. 1978/79: 197, UbU 1979/80:7, rskr 1979/80: 100) att utbildningen
skulle ses över både i vad avser utbildningens längd och uppläggning.
I översynen skulle också ingå att pröva vilken gymnasial utbildning
linjen i framtiden skulle grundas på. Vidare skulle utbildningens sektorstillhörighet
prövas. Det förutsattes att den nya linjen skulle inrättas fr. o.m.
den 1 juli 1982.

UHÄ och SÖ har i skrivelse den 21 september 1981 föreslagit att en ny
allmän utbildningslinje om 80/100 poäng skall inrättas. Den föreslås få
namnet sociala omsorgslinjen och ha tre inriktningar, nämligen en mot
äldre- och handikappomsorg om 80 poäng, en mot omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda om 80 poäng samt en mot socialpedagogiskt behandlingsarbete
om 100 poäng. Linjen skall förbereda för arbete med social
omsorg om individer oavsett ålder. Ämbetsverken föreslår att linjen förs
till sektorn för administrativ, ekonomisk och social utbildning. Eftersom
den föreslagna linjen innefattar utbildning näraliggande den som ges på den
lokala socialpedagoglinjen föreslår verken att denna lokala linje avvecklas.

I proposition 1981/82:89 föreslås att inrättandet av sociala omsorgslinjen
skjuts upp ett år till den 1 juli 1983 av planerings- och informationsskäl.

I proposition 1981/82:100 anför föredragande statsrådet att UHÄ:s och

UbU 1981/82:20

33

SÖ:s förslag till en reformerad social servicelinje är väl avvägd och föreslår
att en allmän linje, sociala omsorgslinjen, om 80/100 poäng inrättas den 1
juli 1983. Då det av statsfinansiella skäl är omöjligt att föra över sociala
omsorgslinjen till statligt huvudmannaskap och då de övriga korta och
medellånga utbildningarna inom vårdsektorn skall ha fortsatt kommunalt
huvudmannaskap förordar föredragande statsrådet att alla dessa utbildningar
av praktiska skäl även fortsättningsvis skall tillhöra samma sektor,
dvs. att den nya sociala omsorgslinjen skall tillhöra vårdsektorn. Detta
hindrar enligt statsrådets uppfattning inte att ett samarbete mellan sociala
omsorgslinjen och sociala linjen inom AES-sektorn utvecklas. Statsrådet
anser också att den lokala socialpedagoglinjen i Malmö och i Stockholm
bör avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1983.

I motionerna 1981/82:415 (yrkande 1) och 1981/82:1806 (yrkandena 1
och 2) hemställs att riksdagen skall avslå förslaget om inrättande av den
sociala omsorgslinjen och avveckling av socialpedagoglinjen fr. o. m. den 1
juli 1983. Riksdagen bör i stället enligt motion 1981/82:1806 (yrkande 3)
begära en översyn av socialpedagoglinjens ställning efter det att ställning
har tagits till omsorgskommitténs (S 1977:12) förslag i betänkandet (SOU
1981:26) Omsorger om vissa handikappade. Riksdagen skall också begära
nytt förslag om utformningen av utbildningen för arbete med social omsorg
och service enligt motionerna 1981/82:415 (yrkande 2) och 1981/82:1806
(yrkande 4).

Utskottet vill erinra om att föredragande statsrådet i proposition 1981/
82:100 anfört att innehållet i utbildningen på den nya sociala omsorgslinjen
kan komma att påverkas av regeringens och riksdagens ställningstagande
till omsorgskommitténs förslag. Enligt statsrådets mening bör dock en
anpassning av utbildningsinnehållet till följd härav kunna göras inom ramen
för den kommande utbildningsplanen. Utskottet anser att någon ny
utredning om den sociala omsorgslinjens innehåll inte bör göras av denna
anledning. Riksdagen bör således med avslag på motionerna 1981/82:415
och 1981/82:1806 bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
sociala omsorgslinjen, om 80/100 poäng den 1 juli 1983.

I motion 1981/82:1795 yrkas att sociala omsorgslinjen skall föras till
AES-sektorn (yrkande 1). Motionärerna hänvisar till att UHÄ och SÖ
föreslagit denna sektorstillhörighet och att detta tillstyrkts av de flesta
remissinstanserna. Motionärerna anser vidare att linjen endast på försök
bör ha landstingskommunalt huvudmannaskap och att riksdagen redan nu
bör ta ställning till att den skall finnas på alla orter där den sociala linjen
finns (yrkande 2).

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1981/82:100 att den sociala
omsorgslinjen skall tillhöra vårdsektorn och ha bibehållet landstingskommunalt
huvudmannaskap då detta innebär att de i dag landstingskommunala
vårdutbildningarna inom högskolan samordnas inom samma sektor.
Riksdagen bör därför avslå motion 1981/82:1795 yrkandena 1 och 2 i denna
3 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 20

UbU 1981/82:20

34

del. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning till linjens lokalisering,
dimensionering m. m. utan avvakta förslag i det kommande årets
budgetproposition. Därför bör riksdagen även i övrigt avslå yrkande 2 i
motion 1981/82:1795.

8.6 Övergångsanordningar i övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt godkänner vad som förordats i
proposition 1981/82:89 om övergången till den nya studieorganisationen
för vissa vårdutbildningar i högskolan.

8.7 Ny receptarielinje

En utredning har gjorts om ny grundutbildning för expeditionspersonal
på apotek. UHÄ har föreslagit att en ny linje inrättas den 1 juli 1982, att
linjen skall benämnas apoteksassistentlinjen och att den skall omfatta 80
alternativt 40 poäng. Den nya linjen skall ersätta nuvarande utbildning i
gymnasieskolan av apotekstekniker och nuvarande receptarielinje inom
högskolan.

Föredragande statsrådet biträder förslaget att en ny allmän utbildningslinje
skall inrättas den 1 juli 1982. Linjen föreslås få benämningen receptarielinjen
och omfatta 80 poäng med en alternativ studiegång om 40 poäng
för dem som genomgått apoteksteknikerutbildning. Föredragande statsrådet
föreslår att utbildningen skall starta den 1 januari 1983 och förläggas till
Uppsala. Den avkortade utbildningen om 40 poäng bör enligt statsrådets
mening förläggas till ytterligare tre orter i form av distansundervisning från
Uppsala. UHÄ har förutsatt att denna distansundervisning i första hand
skall förläggas till Malmö, Göteborg och Umeå. Utbildningen om 80 poäng
föreslås omfatta 30 nybörjarplatser nästa budgetår och den avkortade
utbildningen om 40 poäng 100 nybörjarplatser.

Föredragande statsrådet har erfarit att Apoteksbolaget är berett att
medverka till en utökning av antalet utbildningsplatser i form av uppdragsutbildning
fr. o. m. budgetåret 1983/84.

Slutligen föreslås att den nuvarande receptarielinjen och den nuvarande
utbildningen inom gymnasieskolan för apotekstekniker skall upphöra
fr. o. m. budgetåret 1982/83.

I motion 1981/82:1353 yrkas att den nya utbildningslinjen skall benämnas
apoteksassistentlinjen, så som UHÄ föreslagit, i syfte att markera att
det rör sig om en ny utbildning (yrkande 6). Vidare yrkas att den nya linjen
skall inrättas först den 1 juli 1983 (yrkande 1) och att den gamla receptarielinjen
skall avvecklas fr. o. m. samma datum (yrkande 2), då dels riksdagens
kommande beslut i datapolitiska frågor, dels ytterligare förhandlingar
mellan parterna om utbildningen bör avvaktas. Slutligen föreslår motionärerna
att riksdagen bör ge regeringen till känna att UHÄ bör få i uppdrag

UbU 1981/82:20

35

att förhandla med Apoteksbolaget om flera utbildningsplatser avseende
utbildning om 40 poäng (yrkande 3) och om särskilda antagningsregler till
avkortad utbildning (yrkande 5). Den avkortade utbildningen som — liksom
den längre - av motionärerna föreslås starta först budgetåret 1983/84
bör enligt motionen spridas till flera orter (yrkande 4). Motionärerna anser
att målet för den avkortade utbildningen bör vara att de nuvarande apoteksteknikerna
skall ges reella möjligheter att gå igenom den under en 10-årsperiod.

Utskottet tar först upp frågor om receptarielinjen inom den statliga
högskoleutbildningen och övergår sedan till frågan om uppdragsutbildning.

Utskottet tillstyrker att en ny allmän utbildningslinje om 80/40 poäng
inrättas. De som utbildas på linjen avses få full expeditionsbehörighet på
apotek. Benämningen på sådan personal i Norge är reseptar och i Finland
farmaceut. I Danmark finns ingen motsvarande personalkategori. De som i
Danmark benämns apoteksassistent har inte motsvarande expeditionsbehörighet.
Med hänsyn till den gemensamma nordiska arbetsmarknaden bör
därför inte begreppet apoteksassistent användas vid benämningen av den
nya svenska utbildningslinjen. Utskottet föreslår med hänvisning till det
anförda att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1353 yrkande 6 bemyndigar
regeringen att inrätta receptarielinjen om 80/40 poäng.

Utskottet anser att linjen bör inrättas den 1 juli 1982 för att utbildningen
skall hinna planeras före starten. Utskottet tillstyrker också föredragande
statsrådets förslag att utbildningen skall starta den 1 januari 1983 och kan
inte anse att tillräckliga skäl har anförts i motion 1981/82:1353 för ett
uppskov med starten, varför riksdagen bör avslå motionens yrkande 1 i
denna del. Därmed tillstyrker utskottet även att den nuvarande receptarielinjen
avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1982 och avstyrker i denna del yrkande
2 i motion 1981/82:1353.

Utskottet anser att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1353 yrkande
1 i denna del bör fastställa den föreslagna planeringsramen om
sammanlagt 130 nybörjarplatser för receptarielinjen budgetåret 1982/83.
Utskottet tillstyrker därmed också förslaget i budgetpropositionen att linjen
lokaliseras till Uppsala och har inget att erinra mot att den avkortade
utbildningen ges även som distansundervisning nästa budgetår.

Utskottet erinrar om att uppdragsutbildning inte är högskoleutbildning
enligt högskolelagens mening. Beslut om uppdragsutbildning fattas av
högskoleenhet. Det ankommer således inte på riksdag och regering att
besluta i sådana frågor. Formerna för uppdragsutbildning, lokalisering av
sådan, antagningsregler för uppdragsutbildning m. m. får bestämmas i avtal
mellan uppdragsgivaren och anordnaren av utbildningen. Riksdagen
bör därför avslå motion 1981/82:1353 yrkande 3 om uppdragsutbildningens
kapacitet samt yrkande 4 om lokalisering av uppdragsutbildningen och
yrkande 5 om antagningsregler för den.

UbU 1981/82:20

36

8.8 Läkarsekreterarutbildning

Riksdagen skall enligt motion 1981/82:355 hos regeringen begära förslag
om läkarsekreterarutbildning inom den kommunala högskolans vårdsektor.
Enligt motionären pågår något slag av försöksverksamhet med s. k.
vårdadministrativ gren inom gymnasieskolans distributions- och kontorslinje
som skulle syfta till förenklad läkarsekreterarutbildning. Motionären
anser att denna utbildning i stället skall anknytas till vårdutbildningen inom
den kommunala högskolan.

Utbildning till läkarsekreterare ges i dag i form av en högre specialkurs
inom gymnasieskolan. Arbetet med att revidera utbildningen har pågått
under 1970-talet. Sedan år 1980 pågår försök med läkarsekreterarutbildning
i form av en vårdadministrativ gren på den tvååriga distributions- och
kontorslinjen. Revideringsarbetet och försöken har skett och sker i nära
kontakt mellan SÖ, socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
Sveriges läkarförbund, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund
och Läkarsekreterarnas förening. Med hänvisning till pågående
arbete med den framtida utformningen av läkarsekreterarutbildningen föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1981/82:355.

8.9 Dimensionering av läkarlinjen

Föredragande statsrådet erinrar om att arbete pågår med att beräkna det
långsiktiga behovet av läkare. UHÄ har som ett besparingsförslag föreslagit
att antalet nybörjarplatser på läkarlinjen skall minskas med 90 nästa
budgetår. Föredragande statsrådet tillstyrker detta förslag och föreslår i
enlighet med UHÄ att minskningen om 90 platser skall ske vid karolinska
institutet i Stockholm. Därmed minskas den totala planeringsramen för
läkarlinjen från 1026 till 936 nybörjarplatser. Minskningen beräknas medföra
en total besparing om 9,3 milj. kr. under utbildningsdepartementets
huvudtitel, varav 1432000 kr. avser budgetåret 1982/83. UHÄ skall få i
uppdrag att belysa konsekvenserna av en ytterligare minskning av antalet
platser efter budgetåret 1982/83.

Riksdagen skall enligt motionerna 1981/82:979 (yrkande 1) och 1981/
82:1361 besluta om ett oförändrat intag av 1026 studerande budgetåret
1982/83.1 motion 1981/C2:979 (yrkande 3 a i denna del) yrkas att riksdagen
för ändamålet skall anvisa 1432000 kr. under reservationsanslaget Utbildning
för vårdyrken.

I motion 1981/82:1818 yrkas att riksdagen skall besluta om en ytterligare
minskning med 90 nybörjarplatser på läkarlinjen nästa budgetår så att det
totala antalet studerande blir 846. De frigjorda resurserna om ca 1,4 milj.
kr. skall enligt motionärerna föras över till reservationsanslaget Utbildning
för tekniska yrken för att användas till en kvalitetshöjning för de allmänna
utbildningslinjerna inom denna sektor.

UbU 1981/82:20

37

Utskottet anser att riksdagen inte har underlag för ett beslut om minskad
kapacitet på läkarlinjen nästa budgetår. Resultatet av socialstyrelsens arbete
med frågan om det långsiktiga behovet av läkare har ännu inte analyserats
inom socialdepartementets sjukvårdsdelegation. På uppdrag av socialdepartementet
skall socialstyrelsen göra en ny undersökning under
hösten 1982 av vakansläget beträffande läkartjänsterna i syfte att få en
aktuell bild av utfallet av den solidariska läkarförsöijningen, dvs. av försöken
att fa en bättre regional spridning av läkarna. Det finns vidare andra
faktorer som kan påverka behovet av läkare, t. ex. resultatet av de pågående
förhandlingarna om läkarnas arbetstider m.m. Mot denna bakgrund
anser utskottet att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:979
yrkande 1 och 1981/82: 1361 i denna del bör fastställa en oförändrad antagningskapacitet
för läkarlinjen budgetåret 1982/83 om 1026 nyböijarplatser,
varav 370 avseende karolinska institutet och övriga fördelade enligt förslaget
i budgetpropositionen. Riksdagen bör således avslå motion 1981/
82:1818. Vid medelsanvisningen bör riksdagen anvisa 1432000 kr. mer än
vad som beräknats i budgetpropositionen.

Till medelsanvisningen återkommer utskottet i det följande.

En besparing av den storlek som regeringen bedömt vara möjlig redan
under budgetåret 1982/83 bör enligt utskottets uppfattning ske budgetåret
1983/84 under förutsättning att resultaten av nyssnämnda behovsanalys
m.m. av läkarbehovet inte ger anledning till annan bedömning. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8.10 Dimensionering av tandläkarlinjen

Föredragande statsrådet erinrar om att när budgetpropositionen läggs
fram pågår ännu arbetet inom 1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01) och
socialstyrelsen med att bedöma det framtida behovet av tandläkare och
den framtida dimensioneringen av tandläkarlinjen. Föredragande statsrådet
anser att när ställning tas i dimensioneringsfrågor måste även kraven
på fortsatta besparingar inom högskolan beaktas.

Föredragande statsrådet anser sig emellertid ha tillräckligt underlag för
att kunna föreslå en minskning av tandläkarutbildningen i Malmö med 40
platser nästa budgetår. Därmed blir den totala planeringsramen för tandläkarlinjen
380 nybörjarplatser. Minskningen beräknas medföra en total
besparing av 7,1 milj. kr. varav 1,3 milj. kr. avser nästa budgetår och
fördelar sig med 600000 kr. under reservationsanslaget Utbildning för
vårdyrken, 136000 kr. under reservationsanslaget Medicinska fakulteterna,
64000 kr. under reservationsanslaget Odontologiska fakulteterna
och 500000 kr. under förslagsanslaget Vissa tandvårdskostnader.

I motion 1981/82:979 (yrkande 2) hemställs att riksdagen skall avslå
förslaget om minskning av tandläkarlinjens kapacitet och i stället fastställa
oförändrad planeringsram om totalt 420 platser nästa budgetår i avvaktan

UbU 1981/82:20

38

på resultaten av tandvårdsutredningens arbete. För ändamålet yrkas att
riksdagen skall anvisa de belopp som regeringen avser spara genom den
föreslagna minskningen (yrkandena 3 a i denna del, 3 b, 3 c och 3 d).

Utskottet tillstyrker det besparingsförslag avseende tandläkarlinjen som
regeringen föreslår för nästa budgetår och hemställer att riksdagen med
avslag på motion 1981/82:979 yrkande 2 fastställer de i budgetpropositionen
förordade planeringsramarna för tandläkarlinjen och i det följande
vid medelsberäkningen anvisar medel för ändamålet i enlighet med regeringens
förslag.

Till medelsanvisningen återkommer utskottet i det följande.

8.11 Dimensionering av tandhygienistlinjen

I budgetpropositionen föreslås riksdagen fastställa en sammanlagd planeringsram
för tandhygienistlinjen om 253 nybörjarplatser budgetåret
1982/83. Innevarande budgetår är den sammanlagda planeringsramen för
linjen 246 platser.

Enligt motion 1981/82:1112 skall riksdagen uttala att utbildningen av
tandhygienister bör öka till 500 platser per år för att täcka behovet av
förebyggande tandvård.

Enligt utskottets uppfattning bör resultaten av prognosarbetet inom
socialstyrelsen och 1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01) bearbetas och
presenteras för riksdagen innan ställning kan tas till balansen mellan utbildning
för förebyggande insatser och utbildning för reparativa insatser
inom tandvården. Riksdagen bör därför fastställa de av regeringen föreslagna
planeringsramarna för tandhygienistlinjen nästa budgetår och avslå
motion 1981/82:1112.

8.12 Dimensionering av övriga linjer inom vårdsektorn

Utskottet har i det föregående förordat att den sammanlagda planeringsramen
för påbyggnadslinjer som ansluter till hälso- och sjukvårdslinjen
skall ökas med 610 nybörjarplatser avseende påbyggnadslinjen för sjuksköterskor
inom medicinsk och kirurgisk sjukvård. Utskottet föreslår nu
att riksdagen fastställer en sammanlagd planeringsram för påbyggnadslinjer
som ansluter till hälso- och sjukvårdslinjen om 4387 nybörjarplatser
nästa budgetår, varav 3 777 platser fördelas så som föreslås i budgetpropositionen
och de 610 extra platserna för påbyggnadslinjen inom medicinsk
och kirurgisk sjukvård fördelas på utbildningshuvudmännen av UHÄ.

Utskottet har inget att erinra mot föreslagna planeringsramar i övrigt och
föreslår att riksdagen fastställer dem enligt vad som förordats i proposition
1981/82:100.

UbU 1981/82:20

39

9 Medelsberäkningar
9.1 Utbildning för vårdyrken m. m.

Reservationsanslaget Utbildning för vårdyrken avser grundläggande utbildning
för vårdyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för
allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn. Regeringen
har föreslagit att anslaget skall föras upp med 369637000 kr.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt att utbildning på den nya
receptarielinjen skall börja vårterminen 1983, föreslår att medel anvisas till
utbildningen i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen bör således
avslå motion 1981/82:1353 yrkande 1 om start av utbildningen först budgetåret
1983/84 samt yrkande 2 om avveckling av nuvarande receptarielinje
först 1983/84, i de delar yrkandena rör medelsberäkningen nästa budgetår.

I det föregående har utskottet tillstyrkt förslag i motionerna 1981/82:979
och 1981/82:1361 om att kapaciteten på läkarlinjen skall vara oförändrat
1026 nyböijarplatser nästa budgetår och därmed avstyrkt förslag i proposition
1981/82:100 och motion 1981/82:1818 om minskningar av kapaciteten.

I enlighet härmed föreslår utskottet nu att riksdagen med bifall till motion
1981/82:979 yrkande 3 a i denna del, med anledning av motion 1981/
82:1361 i denna del och proposition 1981/82:100 samt med avslag på
motion 1981/82:1818 i denna del under förevarande anslag anvisar
1432000 kr. för 90 nyböijarplatser utöver förslaget i budgetpropositionen.

Utskottet har i det föregående avstyrkt förslag i motion 1981/82:979 att
kapaciteten på tandläkarlinjen skall vara oförändrad nästa budgetår och
tillstyrkt regeringens förslag om en minskning med 40 nyböijarplatser till
380. I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen med avslag på
motion 1981/82:979 yrkandena 3 a i denna del, 3 b, 3 c och 3 d för nästa
budgetår anvisar de medel som regeringen beräknat för tandläkarutbildning.

Utskottet föreslår att reservationsanslaget Utbildning för vårdyrken förs
upp med (369637000 + 1 432000 =) 371069000 kr.

9.2 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner
för utbildning på allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m.m.
Under anslaget bestrids även kostnader för enskilda sjuksköterskeskolor
och kostnader för inbyggd utbildning vid vissa statliga högskoleenheter
samt bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm och musiklärarutbildning
i Arvika.

I det föregående har utskottet tillstyrkt förslag i proposition 1981/82:89
att statsbidrag till kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn skall
beräknas efter ett schablonbelopp per studerande och termin.

UbU 1981/82:20

40

Under förevarande anslag erinrar föredragande statsrådet om att statsbidrag
till landstingskommunerna för vårdutbildning inom gymnasieskolan
nästa budgetår enligt förslag i budgetpropositionen skall utgå med 80% av
bidragsunderlaget. Utskottet har tillstyrkt detta förslag i betänkande UbU
1981/82:18. Föredragande statsrådet föreslår att de föreslagna schablonbidragen
till kommuner och landstingskommuner (motsvarande) för allmänna
linjer och påbyggnadslinjer inom vårdsektorn skall utgå med 80%
av bidragsunderlaget fr. o. m. den 1 juli 1982. Den sammanlagda besparingen
beräknas till 28 milj. kr. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad
som förordats i denna fråga.

Föredragande statsrådet erinrar också om att det nuvarande systemet
med statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel
enligt förslag i budgetpropositionen skall upphöra fr. o. m. den 1 juli
1982 i vad gäller gymnasieskolan. Utskottet har behandlat detta förslag i
betänkande UbU 1981/82:19. Riksdagen biföll den 31 mars 1982 vad utskottet
hemställt i detta betänkande (rskr 1981/82: 215). Här föreslås nu att
motsvarande statsbidrag avseende den kommunala högskolan helt skall
upphöra fr. o. m. den 1 juli 1982. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
vad som förordats i denna fråga.

I det föregående har utskottet föreslagit att den sammanlagda planeringsramen
för sjuksköterskelinjen budgetåret 1982/83 skall minskas avsevärt
och att frigjorda resurser skall användas för en ökning av vidareutbildningen
för sjuksköterskor inom medicinsk och kirurgisk sjukvård. Detta
påverkar dock inte den totala medelsanvisningen under anslaget. Utskottet
föreslår således att riksdagen anvisar av regeringen begärda 165 864000 kr.
under förevarande anslag.

9.3 Vissa tandvårdskostnader

Detta anslag avser den tandvård som bedrivs i anslutning till den odontologiska
utbildningen och forskningen vid karolinska institutet samt universiteten
i Lund/Malmö, Göteborg och Umeå. Vidare utgår från anslaget
vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna samt
till ersättning åt tandtekniker- och tandsköterskepraktikanter.

Utskottet har i det föregående tagit ställning till förslag i motion 1981/
82:979 om oförändrade planeringsramar för tandläkarlinjen och om ytterligare
medelstilldelning avseende förslagsanslaget Vissa tandvårdskostnader.
Utskottet föreslår nu att riksdagen anvisar de medel under förslagsanslaget
Vissa tandvårdskostnader som regeringen begärt, nämligen
65746000 kr.

UbU 1981/82:20

41

10 Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för de landstingskommunal
vårdutbildningarna inom högskolan med avslag på
motion 1981/82:2143 i denna del lägger till handlingarna vad
som anförts i proposition 1981/82:89,

2. att riksdagen beträffande utredning om laboratorieassistentutbildningens
sektorstillhörighet avslår motion 1981/82:2144 yrkande
1,

3. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för den kommunala
laboratorieassistentutbildningen med avslag på motionerna
1981/82:2143 i denna del och 1981/82:2144 yrkande 2 lägger till
handlingarna vad som anförts i proposition 1981/82:89,

4. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för ADB-linjen i
Sundsvall och Västerås avslår motion 1981/82:1371,

5. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för de statliga sjukgymnastutbildningarna
i Stockholm och Lund med avslag på
motion 1981/82:2141 yrkande 1 lägger till handlingarna vad som
anförts i proposition 1981/82:89,

6. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för sjuksköterskeskolor
med enskild huvudman med avslag på motion 1981/
82:2141 yrkande 2 lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1981/82: 89,

7. att riksdagen beslutar om ett nytt statsbidragssystem för kommunal
högskoleutbildning inom vårdsektorn enligt de riktlinjer
som förordats i proposition 1981/82:89,

8. att riksdagen beträffande upphörande av regler om anknytning
till skolenhet och om poängberäkning för kommunal högskoleutbildning
inom vårdsektorn godkänner vad som förordats i
proposition 1981/82:89,

9. att riksdagen beträffande utredning om tjänster för vårdlärarutbildade
sjukgymnaster avslår motion 1980/81: 259,

10. att riksdagen beträffande tjänster som skolledare och lärare i
den kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:89,

11. att riksdagen beträffande behörighet för tjänst som lärare inom
den kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:89,

12. att riksdagen beträffande särskilda bidrag till s. k. FoU-tjänster
avslår motion 1981/82:2145 yrkande 2,

13. att riksdagen beträffande tjänstgöring i gymnasieskolan för lärare
med statligt reglerad anställning och om tjänstgöring i den
kommunala högskoleutbildningen och i inbyggd utbildning för

4 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 20

UbU 1981/82:20

42

lärare med statligt reglerad anställning i gymnasieskolan godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:89,

14. att riksdagen beträffande det centrala tillsynsansvaret för kommunal
högskoleutbildning inom vårdsektorn godkänner vad
som förordats i proposition 1981/82:89,

15. att riksdagen beträffande utökning av styrelsen för universitetsoch
högskoleämbetet avslår motion 1981/82:2146,

16. att riksdagen beträffande en ny planeringsordning för kommunal
högskoleutbildning inom vårdsektorn med avslag på motion
1981/82:2141 yrkande 9 godkänner vad som förordats i proposition
1981/82:89,

17. att riksdagen antar det till proposition 1981/82:89 fogade förslaget
till lag om ändring i högskolelagen (1977:218),

18. att riksdagen beträffande besvär över vissa antagningsbeslut
godkänner vad som förordats i proposition 1981/82:89,

19. att riksdagen beträffande fördelning av ansvaret för kostnaderna
för antagning av studerande till kommunal högskoleutbildning
inom vårdsektorn godkänner vad som förordats i proposition
1981/82:89,

20. att riksdagen med anledning av propositionerna 1981/82:89 och
1981/82:100 samt motionerna 1981/82:768 yrkande 1 i denna
del, 1981/82:1358 i denna del, 1981/82:1367 yrkande 1 i denna
del, 1981/82:2141 yrkande 4 och 1981/82:2142 i denna del fastställer
planeringsram för sjuksköterskelinjen i enlighet med vad
utskottet förordat,

21. att riksdagen beträffande överföring av nyböijarplatser och medel
från sjuksköterskelinjen till påbyggnadslinjen för sjuksköterskor
inom medicinsk och kirurgisk sjukvård med avslag på
propositionerna 1981/82:89 och 1981/82:100 samt med anledning
av motionerna 1981/82:768 yrkande 1 i denna del, 1981/
82:1358 i denna del, 1981/82:1367 yrkande 1 i denna del, 1981/
82:2141 yrkande 5 i denna del och 1981/82:2142 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. att riksdagen beträffande vidareutbildning inom medicinsk och
kirurgisk sjukvård t. o. m. vårterminen 1986 samt överföring av
resurser från hälso- och sjukvårdslinjen m. m. till denna utbildning
med bifall till motion 1981/82:2142 i denna del, med anledning
av motionerna 1981/82:768 yrkande 1 i denna del, 1981/
82:997, 1981/82:2141 yrkande 6 och 1981/82:2145 yrkande 1
samt med avslag på proposition 1981/82:89 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. att riksdagen beträffande utredning om den framtida kompletteringsutbildningen
i medicinsk och kirurgisk sjukvård med bifall
till motionerna 1981/82:768 yrkande 2 och 1981/82:2141 yr -

UbU 1981/82:20

43

kande 3 samt med anledning av proposition 1981/82:89 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. att riksdagen beträffande förkortad vidareutbildning i psykiatrisk
vård med anledning av motionerna 1981/82:994, 1981/
82:1357, 1981/82:2141 yrkande 7 och 1981/82:2145 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. att riksdagen beträffande uttalande om ändrade praktikkrav för
tillträde till vidareutbildning för sjuksköterskor avslår motion
1981/82:1367 yrkande 2,

26. att riksdagen med bifall till propositionerna 1981/82:89 och
1981/82:100 samt med avslag på motionerna 1981/82:1819 och
1981/82:2145 yrkandena 4 och 5 bemyndigar regeringen att
inrätta en allmän utbildningslinje, rehabiliteringslinjen, om 100
poäng den 1 juli 1983,

27. att riksdagen godkänner att rehabiliteringslinjen får anordnas i
Norrbottens läns landsting fr. o. m. budgetåret 1983/84,

28. att riksdagen beträffande påbyggnadslinje för arbetsterapeuter
med inriktning mot omsorg om psykiskt utvecklingsstörda och
mot habilitering avslår motionerna 1981/82:772, 1981/82:1791
och 1981/82:1828,

29. att riksdagen beträffande utredning om påbyggnadslinje för
sjukgymnaster med bifall till motion 1981/82:2141 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. att riksdagen med bifall till propositionerna 1981/82:89 och
1981/82:100 samt med avslag på motionerna 1981/82:415 och
1981/82:1806 bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
sociala omsorgslinjen, om 80/100 poäng den 1 juli
1983,

31. att riksdagen beträffande sociala omsorgslinjens sektorstillhörighet
med avslag på motion 1981/82:1795 yrkande 1 godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:100,

32. att riksdagen beträffande huvudmannaskap m.m. för sociala
omsorgslinjen med avslag på motion 1981/82:1795 yrkande 2
godkänner vad som förordats i proposition 1981/82:100,

33. att riksdagen beträffande övergången i övrigt till den nya studieorganisationen
för vissa vårdutbildningar i högskolan godkänner
vad som förordats i proposition 1981/82:89,

34. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:1353 yrkandena 1 i denna del och 6
bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
receptarielinjen, om 80/40 poäng den 1 juli 1982,

35. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:1353 yrkande 2 i denna del bemyndigar
regeringen att avveckla den nuvarande receptarielinjen om
100 poäng fr. o. m. budgetåret 1982/83,

UbU 1981/82:20

44

36. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1353 yrkande 1 i
denna del fastställer planeringsram för receptarielinjen om 80/
40 poäng enligt vad som förordats i proposition 1981/82:100,

37. att riksdagen beträffande kapacitet, lokalisering, antagningsregler
m. m. för uppdragsutbildning av receptarier avslår motion
1981/82:1353 yrkandena 3, 4 och 5,

38. att riksdagen beträffande läkarsekreterarutbildning inom den
kommunala högskolans vårdsektor avslår motion 1981/82:355,

39. att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:979 yrkande 1
och 1981/82:1361 i denna del, med anledning av proposition
1981/82:100 samt med avslag på motion 1981/82:1818 i denna
del fastställer planeringsramar för läkarlinjen enligt vad utskottet
förordat,

40. att riksdagen beträffande dimensioneringen av läkarlinjen budgetåret
1983/84 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

41. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:979 yrkande 2
fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen enligt vad som
förordats i proposition 1981/82:100,

42. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1112 fastställer
planeringsramar för tandhygienistlinjen enligt vad som förordats
i proposition 1981/82:100,

43. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 samt
motionerna 1981/82:768 yrkande 1 i denna del, 1981/82:1358 i
denna del, 1981/82:1367 yrkande 1 i denna del, 1981/82:2141
yrkande 5 i denna del och 1981/82:2142 i denna del fastställer
planeringsramar för påbyggnadslinjer som ansluter till hälsooch
sjukvårdslinjen enligt vad som utskottet förordat,

44. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt enligt vad som
förordats i proposition 1981/82:100,

45. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:979 yrkande 3 a i
denna del, med anledning av proposition 1981/82: 100 och motion
1981/82: 1361 i denna del samt med avslag på motionerna
1981/82:1353 yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del samt
1981/82: 1818 i denna del till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 371069000
kr.,

46. att riksdagen beträffande medel för ytterligare 40 nybörjarplatser
på tandläkarlinjen avslår motion 1981/82:979 yrkandena
3 a i denna del, 3 b, 3 c och 3 d,

47. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1981/
82:100 om att statsbidrag till kommunal högskoleutbildning
inom vårdsektorn skall utgå med 80% av bidragsunderlaget,

48. att riksdagen beträffande upphörande av statsbidrag till första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inom kom -

UbU 1981/82:20

45

munal högskoleutbildning godkänner vad som förordats i proposition
1981/82:100,

49. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 165864000
kr.,

50. att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1982/
83 anvisar ett förslagsanslag av 65 746000 kr.

Stockholm den 1 april 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson
(c), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin Göthberg (c). Ylva
Annerstedt (fp), Iris Mårtensson (s) och Ing-Marie Hansson (s).

Reservationer

1. Huvudmannaskap för de landstingskommunala vårdutbildningarna
inom högskolan (mom. 1)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Principiella
skäl” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har liksom motionärerna noterat att föredragande statsrådet
anför statsfinansiella skäl mot ett förstatligande av de landstingskommunala
vårdutbildningarna inom högskolan men att det i propositionen inte
redovisas några som helst ekonomiska beräkningar. Eftersom utskottet
anser att skälen för ett enhetligt huvudmannaskap för högskolan är mycket
tunga och då de ekonomiska förutsättningarna ändrats sedan utredningen
lämnade sitt förslag bör enligt utskottets mening riksdagen få ett bättre
ekonomiskt underlag som grund för sitt ställningstagande till förstatligande
eller bibehållet landstingskommunalt huvudmannaskap. Regeringen bör
således tillsammans med Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet
undersöka kostnaderna för förstatligande av de kommunala högskoleutbildningarna.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med avslag på
proposition 1981/82:89 och med bifall till motion 1981/82:2143 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1981/82:20

46

dels att utskottets yrkande under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för de landstingskommunal
vårdutbildningarna inom högskolan med bifall till
motion 1981/82: 2143 i denna del och med avslag på proposition
1981/82:89 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Huvudmannaskap för den kommunala laboratorieassistentutbildningen
(mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böljar ”Utskottet
övergår” och slutar ”begärda utredningen” bort ha följande lydelse:

1 enlighet med utskottets ställningstagande nyss att frågan om förstatligande
av den landstingskommunala vårdutbildningen inom högskolan bör
prövas på nytt föreslår utskottet att riksdagen inte heller tar ställning till
huvudmannaskapet för den kommunala laboratorieassistentutbildningen
innan de ekonomiska konsekvenserna av ett förstatligande av även denna
utbildning klarlagts. Utskottet anser därför att riksdagen med avslag på
proposition 1981/82:89 och med bifall till motion 1981/82:2143 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. Därmed blir
också yrkande 2 i motion 1981/82:2144 tillgodosett även om uppskovet
med ställningstagande till den kommunala laboratorieassistentutbildningens
framtida huvudmannaskap inte har sin grund i motionärernas begäran
om en särskild utredning om utbildningens sektorstillhörighet. Motionens
yrkande 2 bör därför avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för den kommunala
laboratorieassistentutbildningen med bifall till motion 1981/
82:2143 i denna del samt med avslag på proposition 1981/82:89
och motion 1981/82:2144 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Huvudmannaskap för de statliga sjukgymnastutbildningarna i Stockholm
och Lund (mom. S)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”till handlingarna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att en linje - som den blivan -

UbU 1981/82:20

47

de rehabiliteringslinjen - inte bör ha splittrat huvudmannaskap på en och
samma ort. Ett enhetligt huvudmannaskap är viktigt för planeringen av
utbildningens innehåll, organisation m. m. I likhet med huvudmannaskapskommittén
anser utskottet att rehabiliteringslinjens sjukgymnastinriktning
riskerar att bli isolerad från den övriga kommunala högskoleutbildningen
vid ett splittrat huvudmannaskap i Stockhc'm och Lund. Rehabiliteringslinjen
föreslås i proposition 1981/82: 100 inrättas den 1 juli 1983. Regeringen
bör enligt utskottets uppfattning innan dess ha förhandlat med resp.
landsting om överföring av sjukgymnastutbildningen från staten och återkomma
till riksdagen med förslag i frågan. Vad utskottet nu anfört bör
riksdagen med avslag på proposition 1981/82:89 och med bifall till motion
1981/82: 2141 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för de statliga sjukgymnastutbildningarna
i Stockholm och Lund med bifall till motion
1981/82:2141 yrkande I och med avslag på proposition 1981/
82:89 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Huvudmannaskap för sjuksköterskeskolor med enskild huvudman
(mom. 6)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar ”Med hänsyn”
och på s. 15 slutar ”enskild huvudman” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att huvudmannaskapskommittén anfört så övertygande
skäl för ett enhetligt huvudmannaskap för nuvarande sjuksköterskeutbildning
och för den blivande hälso- och sjukvårdslinjen att riksdagen med
avslag på proposition 1981/82:89 bör bifalla yrkande 2 i motion 1981/
82:2141 och ge regeringen till känna att den bör medverka till att överläggningar
tas upp mellan berörda huvudmän för den enskilda sjuksköterskeutbildningen
och Stockholms läns landsting. Det är viktigt att planeringen av
den nya hälso- och sjukvårdslinjens innehåll, organisation m. m. sker på ett
enhetligt sätt och att sjuksköterskeutbildningen i Stockholm genom ett
enhetligt huvudmannaskap får lika förutsättningar för fortsatt utveckling.
Tilläggas kan att redan nu bedrivs denna utbildning till alldeles övervägande
del med samhällsmedel. För de tre enskilda sjuksköterskeskolorna
svarar staten sammanlagt för 4,7 milj. kr., landstinget för 10,0 milj. kr.,
medan de enskilda huvudmännen svarar för 0,7 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för sjuksköterske -

UbU 1981/82:20

48

skolor med enskild huvudman med bifall till motion 1981/82:2141
yrkande 2 och med avslag på proposition 1981/82:89 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Rehabiliteringslinje (mom. 26 och 27)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”detta förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att inrättande av en rehabiliteringslinje
kommer att innebära en omfattande förändring av sjukgymnastutbildningen.
Eftersom endast innehållet i arbetsterapeututbildningen
inom den föreslagna rehabiliteringslinjen har utretts måste ett beslut om
inrättande av linjen anstå till dess att även innehållet i sjukgymnastutbildningen
inom linjen setts över. Utskottet föreslår därför att riksdagen med
bifall till motionerna 1981/82:1819 yrkande 1 och 1981/82:2145 yrkande 4
avslår förslaget i propositionerna 1981/82:89 och 1981/82: 100 att linjen
skall inrättas den 1 juli 1983.

UHÄ bör få regeringens uppdrag att snabbt göra erforderlig utredning
om hur ett inrättande av en rehabiliteringslinje kommer att inverka på
sjukgymnastutbildningen och vilka konsekvenser detta kommer att få för
sjukgymnasternas yrkesfunktion. Utredningen skall även belysa frågorna
om integration inom en rehabiliteringslinje. De förslag om sjukgymnastutbildningen
och arbetsterapeututbildningen i framtiden som utredningsarbetet
leder fram till bör läggas fram för riksdagen så snart som möjligt och får,
oavsett vilket förslaget blir, inte fördröja starten av påbyggnadsutbildning
fr. o. m. läsåret 1986/87. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motionerna 1981/82:1819 yrkande 2 och 1981/82:2145 yrkande 5 som
sin mening ge regeringen till känna.

Eftersom utskottet föreslagit att rehabiliteringslinjen inte skall inrättas
den 1 juli 1983 kan utskottet inte godkänna förslaget i proposition 1981/
82:100 att denna linje får anordnas i Norrbottens läns landsting fr.o.m.
budgetåret 1983/84. Däremot föreslår utskottet att riksdagen godkänner att
utbildning på sjukgymnastlinjen och arbetsterapeutlinjen får anordnas där
fr.o.m. budgetåret 1983/84.

dels att utskottets hemställan under 26 och 27 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen dels beträffande inrättande av en allmän utbildningslinje,
rehabiliteringslinjen, om 100 poäng den 1 juli 1983
med bifall till motionerna 1981/82:1819 yrkande 1 och 1981/
82: 2145 yrkande 4 avslår propositionerna 1981/82:89 och 1981/
82:100, dels beträffande utredning om rehabiliteringslinjens innehåll
med bifall till motion 1981/82:1819 yrkande 2 och 1981/
82:2145 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1981/82:20

49

27. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 godkänner
att utbildning på sjukgymnastlinjen och på arbetsterapeutlinjen
får anordnas i Norrbottens läns landsting fr. o.m.
budgetåret 1983/84,

6. Social omsorgslinje (mom. 30)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”juli 1983” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att riksdagen inte nu bör besluta
om sociala omsorgslinjen. Ställningstaganden till omsorgskommitténs
förslag bör avvaktas då bl. a. utbildningen med socialpedagogisk inriktning
torde komma att påverkas. Riksdagen bör därför med avslag på proposition
1981/82:100 och med bifall till motionerna 1981/82:415 och 1981/
82:1806 som sin mening ge regeringen till känna att riksdagen bör föreläggas
nytt förslag om sociala omsorgslinjen efter det att ställning tagits till
förslag grundade på omsorgskommitténs betänkande och att utbildningen
på nytt setts över.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen beträffande sociala omsorgslinjen med bifall till
motionerna 1981/82:415 och 1981/82:1806 samt med avslag på
propositionerna 1981/82:89 och 1981/82:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Dimensionering av läkarlinjen och medelsberäkning under utbildning
för vårdyrken budgetåret 1982/83 (mom. 39 och 45)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 böljar ”Utskottet
anser” och slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1981/
82:1818 att det inte kan vara rimligt att utbilda alltför stort antal läkare mot
bakgrund av att ett överskott om 4000 läkare beräknas för år 1990. Eftersom
utbildningstiden är lång finns det därför anledning att redan nu minska
antalet nybörjarplatser på läkarlinjen med 180 nästa budgetår. Riksdagen
bör således med bifall till motion 1981/82:1818 i denna del och med avslag
på proposition 1981/82:100 och motionerna 1981/82:979 yrkande 1 och
1981/82:1361 i denna del fastställa en sammanlagd planeringsram om 846
nyböijarplatser nästa budgetår. Minskningen bör ske med 90 platser vid
karolinska institutet och med sammanlagt 90 platser vid övriga högskoleenheter.
Det får ankomma på regeringen att slutligt avgöra hur denna

UbU 1981/82:20

50

senare minskning med 90 platser skall fördelas på dessa högskoleenheter.
Riksdagen bör således i det följande anvisa 1432 000 kr. mindre än vad
regeringen föreslagit under anslaget Utbildning för vårdyrken.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”1 det” och
slutar ”i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet tillstyrkt förslag i motion 1981/82:1818 om
att läkarlinjen nästa budgetår skall minskas med 180 nybörjarplatser till
sammanlagt 846 platser. Utskottet har därför avstyrkt förslag i proposition
1981/82:100 samt motionerna 1981/82:979 och 1981/82:1361 om en större
utbildningskapacitet på läkarlinjen. Utskottet föreslår nu att riksdagen
anvisar medel till läkarlinjen i enlighet med motion 1981/82:1818, dvs.
anvisar 1432000 kr. mindre än vad regeringen föreslagit och avslår motionerna
1981/82:979 yrkande 3 a i denna del och 1981/82:1361 i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 böljar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”=) 371069000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att reservationsanslaget Utbildning för vårdyrken förs
upp med (369 637 000 - 1432 000 =) 368 205 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 39 och 45 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1818 i denna del,
med anledning av proposition 1981/82:100 samt med avslag på
motionerna 1981/82:979 yrkande 1 och 1981/82:1361 i denna del
fastställer planeringsramar för läkarlinjen enligt vad utskottet
förordat,

45. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1818 i denna del,
med anledning av proposition 1981/82:100 samt med avslag på
motionerna 1981/82:979 yrkande 3 a i denna del, 1981/82:1353
yrkandena 1 i denna del och 2 i denna del och 1981/82:1361 i
denna del till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag av 368 205 000 kr.,

8. Dimensionering av läkarlinjen budgetåret 1983/84 (mom. 40)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 böljar ”En besparing”
och slutar ”till känna” bort utgå.

dels att utskottets hemställan under 40 bort utgå.

UbU 1981/82:20

51

9. Dimensionering av tandläkarlinjen och medelsanvisning till oförändrad
tandläkarutbildning (mom. 41 och 46)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att underlag ännu inte finns för beslut om eventuell
minskning av kapaciteten på tandläkarlinjen, i all synnerhet som brist på
tandläkare ännu finns inom vissa områden. Beredningen av tandvårdsutredningens
förslag bör avvaktas innan ställning tas till frågan om en
eventuell minskad dimensionering av tandläkarlinjen. Riksdagen bör därför
bifalla förslaget i motion 1981/82:979 yrkande 2 och fastställa en sammanlagd
oförändrad planeringsram för tandläkarlinjen om 420 nybörjarplatser
nästa budgetår, varav 100 platser avser planeringsram för universitetet
i Lund/Malmö. I det följande bör riksdagen således anvisa medel för
oförändrad antagning av 420 studerande.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”för tandläkarutbildning” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslag i motion 1981/82:979 om
att kapaciteten på tandläkarlinjen skall bibehållas oförändrad nästa budgetår.
Utskottet föreslår därför att riksdagen under ett särskilt reservationsanslag
Extra medel till tandläkarutbildning anvisar 1300000 kr., dvs. de
medel som behövs för denna ökade utbildningskapacitet. Under detta nya
anslag skall finnas fyra anslagsposter under vilka beräknas 600000 kr. att
föras över till reservationsanslaget Utbildning för vårdyrken, 136000 kr.
att föras över till reservationsanslaget Medicinska fakulteterna, 64000 kr.
att föras över till reservationsanslaget Odontologiska fakulteterna resp.
500000 kr. att föras över till förslagsanslaget Vissa tandvårdskostnader.

dels att utskottets hemställan under 41 och 46 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:979 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1981/82:100 fastställer planeringsramar
för tandläkarlinjen enligt vad utskottet förordat,

46. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:979 yrkande 3 a i
denna del, 3 b, 3 c och 3 d till Extra medel till tandläkarutbildning
för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 1 300000 kr.,

UbU 1981/82:20

52

Särskilt yttrande

Receptarieutbildning (morn. 34—37)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lena
Hjelm-Wallén, Iris Mårtensson och Ing-Marie Hansson (alla s) anför:

Beträffande först den utbildning som avses anordnas av högskolan hade
vi helst sett att starten för denna kunnat skjutas framåt i tiden till höstterminen
1983 i stället för vårterminen 1983. Vid tidpunkten för riksdagsbeslut
i denna fråga har emellertid, enligt vad vi inhämtat, de planeringsmässiga
förutsättningarna härför ryckts undan. Vi har mot denna bakgrund
inte ansett det möjligt att reservera oss på denna punkt.

Vad sedan beträffar den uppdragsutbildning som genom avtal mellan
Apoteksbolaget och högskolan kan anordnas, vill vi anföra följande.

Vi har noterat i budgetpropositionen att Apoteksbolaget enligt departementschefen
är berett att medverka till att ytterligare utbildningsplatser
ställs till förfogande inom högskolan, finansierade i form av uppdragsutbildning,
fr. o. m. budgetåret 1983/84.

Vi anser därvidlag att dimensioneringen av denna utbildning bör få ett
sådant omfång att nuvarande apotekstekniker inom rimlig tid ges reella
möjligheter att genomgå utbildningen. En förutsättning för detta är givetvis
att utbildningen i tillämpliga delar förläggs till flera orter än vad som
föreslagits i propositionen.

Med hänsyn till den aktuella målgruppens sammansättning och utbildningens
låga utbytbarhet samt arbetsgivarens speciella ställning borde
enligt vår mening särskilda bestämmelser tillämpas vid antagningen till
utbildningen.

Det är enligt vår mening synnerligen otillfredsställande att riksdagen nu
föreläggs förslag till beslut i detta ärende innan förhandlingarna mellan
berörda parter slutförts. Det är därför ytterligt angeläget att förhandlingar
kommer till stånd om dimensionering, lokalisering, antagningsbestämmelser
och ersättningsfrågor i samband med ifrågavarande uppdragsutbildning.

UbU 1981/82:20 53

Innehållsförteckning

Propositionerna 1

Motionerna 3

Utskottet 8

1 Inledning 8

2 Huvudmannaskapsfrågor 9

2.1 Utbildningar med landstingskommunalt huvudmannaskap . 9

2.2 Utbildningar med kommunalt huvudmannaskap 10

2.3 Sjukgymnastutbildning med statligt huvudmannaskap 12

2.4 Sjuksköterskeskolor med enskild huvudman 13

3 Statsbidragssystem för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn
15

4 Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn
15

5 Tillsynsansvar för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn
17

6 Planeringsordning för kommunal högskoleutbildning inom vårdsektorn
18

7 Antagningsfrågor 20

8 Övergången till den nya studieorganisationen, nya utbildningslinjer
samt dimensioneringsfrågor 20

8.1 Hälso- och sjukvårdslinjen samt anslutande påbyggnads linjer,

m. m 21

8.2 Hörselvårdslinjen 27

8.3 Medicinska servicelinjen samt anslutande påbyggnadslinjer 27

8.4 Rehabiliteringslinjen samt anslutande påbyggnadslinjer

m. m 28

8.5 Sociala omsorgslinjen 32

8.6 Övergångsanordningar i övrigt 34

8.7 Ny receptarielinje 34

8.8 Läkarsekreterarutbildning 36

8.9 Dimensionering av läkarlinjen 36

8.10 Dimensionering av tandläkarlinjen 37

8.11 Dimensionering av tandhygienistlinjen 38

8.12 Dimensionering av övriga linjer inom vårdsektorn 38

9 Medelsberäkningar 39

9.1 Utbildning för vårdyrken m. m 39

9.2 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m 39

9.3 Vissa tandvårdskostnader 40

10 Hemställan 41

Reservationer 45

1 Huvudmannaskap för de landstingskommunala vårdutbildningarna
inom högskolan (mom. 1) 45

2 Huvudmannaskap för den kommunala laboratorieassistentutbildningen
(mom. 3) 46

3 Huvudmannaskap för de statliga sjukgymnastutbildningarna i
Stockholm och Lund (mom. 5) 46

4 Huvudmannaskap för sjuksköterskeskolor med enskild huvudman
(mom. 6) 47

5 Rehabiliteringslinje (mom. 26 och 27) 48

6 Social omsorgslinje (mom. 30) 49

UbU 1981/82:20 54

7 Dimensionering av läkarlinjen och medelsberäkning under utbildning
för vårdyrken budgetåret 1982/83 (mom. 39 och 45) 49

8 Dimensionering av läkarlinjen budgetåret 1983/84 (mom. 40) 50

9 Dimensionering av tandläkarlinjen och medelsanvisning till oförändrad
tandläkarutbildning (mom. 41 och 46) 51

Särskilt yttrande 52

Receptarieutbildning (mom. 34—37) 52

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982