UbU 1981/82:18

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:18

om anslag till gymnasiala skolor m. m. (prop. 1981/82:100)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Gymnasiala skolor m. m., punkterna D 18-D 24, jämte motioner.

Utbildningsutskottet har inhämtat yttrande över motion 1981/82:774
yrkandena 6 och 12—14 från arbetsmarknadsutskottet. Yttrandet (AU
1981/82:1 y) är fogat som bilaga till detta betänkande.

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har under punkt D 18

(s. 293-328)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som för budgetåret 1982/83 i propositionen har förordats
om ramar för antalet elevplatser i gymnasieskolan med därtill knuten
verksamhet,

2. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
- för budgetåret 1982/83 medge att det sammanlagda antalet elevplatser
inom stora och lilla ramen får överskridas och att elevplatser för introduktionsprogram
får inrättas utöver ramen för sådana program,

3. godkänna de grunder för stimulansbidrag som har förordats i propositionen,

4. godkänna de riktlinjer för vissa högre specialkurser som har förordats
i propositionen,

5. bemyndiga regeringen att fastställa planeringsramar för elevplatser
för budgetåren 1983/84 och 1984/85 i enlighet med vad som har förordats i
propositionen,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om inrättande av en
tvåårig social servicelinje såsom reguljär linje i gymnasieskolan,

7. godkänna vad som i propositionen har föreslagits om ett reguljärt
system med kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om reguljär engelskspråkig
gymnasial utbildning,

9. godkänna vad som i propositionen har förordats om svenska som
främmande språk,

10. godkänna vad som i propositionen har förordats om en genomföranderesurs,

1 Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 18

UbU 1981/82:18

11. godkänna vad som i propositionen har förordats om ökade skolledarresurser
för särskilda skolenheter typ 1 och typ 2,

12. besluta att statsbidrag till landstingskommunerna för inbyggd utbildning
inom vårdområdet i gymnasieskolan skall upphöra för tiden fr. o. m.
den 1 juli 1982,

13. godkänna vad som i propositionen har förordats om en minskning
med ytterligare 18 procentenheter av vissa statsbidrag till landstingskommunernas
gymnasieskolor,

14. godkänna de principer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
som har förordats i propositionen,

15. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
lokal skolutveckling,

16. besluta att statsbidrag för resor mellan tjänsteställe och bostad inom
skogsbrukets yrkesutbildning skall upphöra för tiden fr. o. m. den 1 juli
1982,

17. till Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisa ett förslagsanslag av
3733000000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om

18. regulariseringen av vissa försöksverksamheter inom vårdlinjen,
konsumtionslinjen och distributions- och kontorslinjen,

19. maskinförarutbildning.

Motionerna

1981/82:276 av Sten Svensson m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla om åtgärder som kan
medverka till att undanröja de hinder som uppställs mot anordnande av
yrkesintroduktion i enlighet med vad som anförts i motionen,

1981/82:586 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av statsbidragsbestämmelserna för handikappade
elevers bidrag till extra kostnader för transporter, personell assistans
och tekniska hjälpmedel.

1981/82:590 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har
anförts om livsmedelsbranschens utbildningsbehov.

1981/82:774 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om hemortskommuns ansvar att anordna introduktionsprogram
och ungdomsplatser som ett led i kommunens uppföljningsansvar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om introduktionsprogram under ferietid,

4. att riksdagen under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor

UbU 1981/82:18

anvisar 10000000 kr. till försöksverksamhet med särskilda stödinsatser för
vissa ungdomsgrupper,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om praktikplatser,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föreskrifter för inbyggd utbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning av handledare för arbetsplatsförlagd utbildning,

9. att riksdagen beslutar att 10% av lönekostnadsdelen av bidraget till
inbyggd utbildning och lärlingsutbildning avsätts till tillsyn, uppföljning
m. m.,

12. att riksdagen godkänner de riktlinjer för ett system med ungdomsplatser
som angetts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att verksamheten med yrkesintroduktion upphör
från den 1 juli 1982,

14. att riksdagen till Bidrag till anordnande av ungdomsplatser för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 231 000000 kr.,

15. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 60000000 kr.
minskat förslagsanslag av 3673000000 kr.

1981/82:1354 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att, som
komplement till de s. k. idrottsgymnasierna, försöksverksamhet bör bedrivas
med hemortsalternativ i enlighet med vad i motionen anförts.

1981/82:1369 av Per Stenmarck (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen förelägger riksdagen förslag till förtydligande av gällande
regler, så att det klart framgår att yrkesintroduktion inte skall vara begränsad
till företag där kollektivavtal slutits.

1981/82:1375 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

6. att riksdagen uttalar att de förändringar av gymnasieskolans utformning
som omfattas av tidigare riksdagsbeslut med anledning av proposition
1981/82:14 skall uppskjutas i avvaktan på en kommande gymnasiereform,

10. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor
anvisa ytterligare 74660000 kr. utöver regeringens förslag.

1981/82:1377 av Åke Wictorsson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
återbetalning av avgifter för prövning i ämnen på gymnasienivå.

1981/82: 1794 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att i gymnasieskolorna betyg skall ges i
ämnet svenska som främmande språk.

1981/82:1796 av Svante Lundkvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

UbU 1981/82:18

beslutar att kombination av gymnasieskolstudier och idrott på hemorten i
enlighet med skolöverstyrelsens förslag skall få anordnas fr. o. m. budgetåret
1982/83.

1981/82:1798 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala sig för att en gymnasielinje i musik inrättas i Boden.

1981/82:1807 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att avslå förslaget om en särskild genomföranderesurs på 10 milj. kr.

1981/82:1813 av Christina Rogestam m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
successiv förändring av gymnasieskolan.

1981/82:2125 av Marianne Stålberg m.fl. (s) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1981/82:2124 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att lokalisera den i proposition 1981/82:100
föreslagna skogsbruksutbildningen till Bräcke kommun.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande dels förslag som regeringen under
punkten Bidrag till driften av gymnasieskolor underställt riksdagen, dels
vissa motioner som väckts under den allmänna motionstiden år 1982 och
som rör gymnasieskolan.

Elevplatsramar m.m. budgetåret 1982/83

Regeringens förslag till dimensionering av gymnasieskolans stora ram,
dvs. den del som omfattar direkt grundskolanknuta minst ettåriga studievägar
samt försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning, kännetecknas
av en fortsatt strävan att öka omfattningen av de yrkesinriktade
utbildningarna. Föredragande statsrådet beräknar för budgetåret 1982/83
medel för 69340 intagningsplatser på tvååriga yrkesinriktade linjer och
dem närliggande specialkurser, en ökning med 1 590 platser jämfört med
föregående års budgetproposition. När det gäller de utpräglat teoretiskt
inriktade studievägarna, förordas återhållsamhet, främst avseende treårig
humanistisk och samhällsvetenskaplig linje samt tvååriga teoretiska linjer.
Medel beräknas för 25530 intagningsplatser på humanistisk och samhällsvetenskaplig
linje och tvååriga teoretiska linjer inför budgetåret 1982/83, en
minskning med 1970 platser jämfört med föregående års budgetproposition.

Försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning påbörjades budgetåret
1980/81 och avses pågå intill utgången av juni 1983. I avvaktan på
ytterligare erfarenheter beträffande efterfrågan och behov av ifrågavaran -

UbU 1981/82:18

de utbildning beräknar föredragande statsrådet antalet elevplatser (intagningsplatser)
till oförändrat 3 000 för budgetåret 1982/83.

Regeringens förslag om gymnasieskolans stora ram innebär sammanfattningsvis
att den budgetåret 1982/83 totalt skall omfatta 132340 intagningsplatser.

Gymnasieskolans lilla ram omfattar specialkurser som är kortare än ett
läsår eller fordrar tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder för tillträde.
Föredragande statsrådet föreslår att den lilla ramen budgetåret 1982/83
skall omfatta 34030 årselevplatser, en utökning med 1 200 platser i förhållande
till innevarande budgetår. Av platserna inom ramen bör 1000 avse
kurser för invandrarungdom.

Medel för introduktionsprogram för utbildning beräknades i föregående
års budgetproposition motsvarande 1000 årselevplatser. Riksdagen anslöt
sig till förslaget (UbU 1980/81:22 och 30, rskr 1980/81:283). Regeringen
har med utnyttjande av givet bemyndigande sedermera beslutat om ytterligare
600 årselevplatser. Med hänsyn till arbetsmarknadssituationen beräknar
föredragande statsrådet även för budgetåret 1982/83 medel för introduktionsprogram
för utbildning motsvarande 1600 årselevplatser, vilket
innebär att ca 16000 ungdomar kan erbjudas denna introduktion om högst
fyra veckor.

De sedan några år ovanligt stora 16-årskullarna kommer under år 1982
att ha kulminerat. Skillnaden i antal 16-åringar mellan år 1981 (123950) och
år 1982 (123667) är dock så liten att en fortsatt omfattande intagningskapacitet
för gymnasieskolan är nödvändig. För detta talar även den särskilt för
ungdomarna svåra arbetsmarknadssituationen. Utskottet instämmer i vad
föredragande statsrådet i budgetpropositionen har anfört om att det är
utomordentligt angeläget att i så stor utsträckning som möjligt erbjuda
ungdomarna utbildning och föreslår att riksdagen godkänner vad som för
budgetåret 1982/83 har förordats om antalet elevplatser i gymnasieskolan
såvitt avser stora och lilla ramen och introduktionsprogram för utbildning.
Riksdagen bör även ge begärt bemyndigande åt regeringen att - i den mån
arbetsmarknadsskäl så påkallar — för budgetåret 1982/83 medge att det
sammanlagda antalet elevplatser inom stora och lilla ramen får överskridas
och att introduktionsprogram för utbildning får inrättas utöver ramen för
sådana program.

Enligt vad utskottet har erfarit har det inträffat att mindre eller medelstora
gymnasieorter med ett väl differentierat utbud av utbildningar har
nödgats avvisa sökande till vissa teoretiska linjer trots att man har möjlighet
att anordna utbildning på dessa studievägar. Följden har blivit sysslolöshet
för en del ungdomar. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksammar
detta problem och vidtar de åtgärder som kan erfordras när det
gäller orter med en tillfredsställande spridning av utbildningsutbudet mellan
teoretiska och yrkesinriktade utbildningar och där arbetsmarknadssituationen
för ungdomar är särskilt svår.
tl Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 18

UbU 1981/82:18

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte beslutat om ett särskilt
bidrag till kommunerna för innevarande budgetår för att stimulera anordnande
av utbildningar inom industri och hantverk i gymnasieskolan (prop.
1981/82:25, UbU 1981/82:7, rskr 1981/82:124). Regeringen föreslår att
detta stimulansbidrag skall kunna utgå även för budgetåret 1982/83. Föredragande
statsrådet beräknar 6 milj. kr. för ändamålet.

Enligt utskottets mening bör riksdagen godkänna de i budgetpropositionen
förordade grunderna för stimulansbidrag.

I budgetpropositionen föreslås att det i gymnasieskolan under nästa
läsår anordnas yrkesprofilerade högre specialkurser om minst en termin,
vilka dels bör kunna underlätta ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden,
dels kan utgöra ett attraktivt alternativ till studier inom högskolan.

Utskottet tillstyrker de riktlinjer som föredragande statsrådet förordar
för anordnande av sådana högre specialkurser.

Planeringsramar för elevplatser budgetåren 1983/84 och 1984/85

Enligt riksdagens beslut under föregående riksmöte om den statliga
skoladministrationen m.m. (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38, rskr
1980/81:395) skall ett nytt system för dimensioneringen av gymnasieskolan
tillämpas för tiden fr. o. m. budgetåret 1983/84. Det nya systemet innebär
bl. a. att ramarna skall täcka inte som nu bara det närmaste budgetåret utan
ytterligare två budgetår. För det andra och tredje budgetåret skall ramarna
ha karaktären av planeringsramar som fastställs med stöd av riksdagens
bemyndigande. Riksdagens beslut innebär även bl. a. att gymnasieskolans
dimensionering skall anges i ett antal årselevplatser fördelade på sektorsramar.
De sektorer som har beslutats är 1. Humanistisk och samhällsvetenskaplig
sektor (HS-sektor), 2. Vård-, social och konsumtionsteknisk sektor
(VSoK-sektor), 3. Ekonomisk och merkantil sektor (EM-sektor),

4. Teknisk och naturvetenskaplig sektor (TN-sektor), 5. Teknisk och industriell
sektor (Tl-sektor) samt 6. Jordbruks- och skogsbrukssektor (JSsektor).

Summan årselevplatser inom den stora ramen budgetåret 1983/84 föreslås
bli 312 710 (antalet intagningsplatser ca 131 800):

HS-sektom 50100 årselevplatser (20100 intagningsplatser)

VSoK-sektom 41960 ” (22300 ” )

EM-sektorn 54450 ” (22600 ” )

TN-sektom 79200 ” (23 300 ” )

Tl-sektom 71600 ” (35800 ” )

JS-sektom 5400 ” ( 2700 ” )

Härtill bör enligt föredragande statsrådet komma ett antal ospecificerade
platser avseende de direkt yrkesinriktade studievägarna i storleksordningen
10000 årselevplatser.

UbU 1981/82:18

Summan årselevplatser inom den stora ramen budgetåret 1984/85 föreslås
bli 292610 (antalet intagningsplatser 123600):

HS-sektorn

VSoK-sektom

EM-sektom

TN-sektom

Tl-sektom

JS-sektom

44 200 årselevplatser
40360
50850
74000
67800
5 400

(17 600 intagningsplatser)
(21500 ” )

(21100 ” )

(21800 ” )

(33900 ” )

( 2700 ” )

Härtill bör enligt föredragande statsrådet komma ett antal ospecificerade
platser avseende de direkt yrkesinriktade studievägarna i storleksordningen
10000 årselevplatser.

Utskottet tillstyrker de i budgetpropositionen föreslagna planeringsramarna
och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa
dessa ramar för elevplatser för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Inbyggd utbildning, yrkesintroduktion m.m.

I motion 1981/82:744 behandlas en rad frågor som rör den arbetsplatsförlagda
utbildningen. Det anförs bl. a. att elever i gymnasieskolan enligt
gymnasieutredningen har ett stort behov av ökad arbetslivskontakt. Enligt
motionärerna är det orealistiskt att tro att det går att få fram tillräckligt
många praktikplatser, om inte arbetsgivarna genom lag blir skyldiga att
hjälpa till med detta. Begreppet praktik bör definieras med hjälp av vissa
kriterier, bl. a. att den är handledd och utgör del i utbildningen. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
praktikplatser (yrkande 6).

Utskottet har inhämtat yttrande från arbetsmarknadsutskottet (AU
1981/82:1 y) över motion 1981/82:774 (yrkande 6).

Av yttrandet framgår bl. a. att arbetsmarknadsutskottet har avvisat tidigare
framförda förslag om lagstiftning med hänvisning till de möjligheter
till samverkan mellan skolmyndighet, arbetsförmedling, arbetsgivare och
fackliga organisationer som planeringsråden (SSA-råden) och distriktsarbetsnämnderna
ger. Utskottet har ansett att man genom denna samverkan
på frivillig väg bör kunna få fram ett tillräckligt antal platser för obligatorisk
praktik. Vad som anförs i motionen om behovet av lagstiftning ger inte
arbetsmarknadsutskottet anledning att ändra ståndpunkt. När det gäller
den i motionen begärda definitionen av begreppet praktik tillfogar arbetsmarknadsutskottet
bl. a. att i proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag
m. m. ges en definition som i det väsentliga bör tillgodose
motionärernas önskemål. I propositionen (s. 122) anför chefen för arbetsmarknadsdepartementet:
”För att praktikarbete skall få förekomma som
en särskild enligt lagen tillåten tidsbegränsad anställning, bör det normalt
vara fråga om utbildning, där det enligt gällande läroplan eller motsvarande
ställs krav på att utbildningen föregås av viss praktik eller görs till en

UbU 1981/82:18

förutsättning för godkänd utbildning att viss praktik har fullgjorts. Utbildningskravet
bör dock inte sträckas så långt att det blir ett undantagslöst
obligatorium. Även i andra fall där praktikarbetet nära och på ett naturligt
sätt ansluter till en teoretisk yrkesutbildning bör det vara möjligt att ställa
praktikplatser till förfogande för en begränsad tid.”

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utbildningsutskottet förslaget
om lagstiftningsåtgärder för att anskaffa praktikplatser. Riksdagen
bör avslå motion 1981/82:774 yrkande 6.

Beträffande inbyggd utbildning erinras i motion 1981/82:774 om läroplanens
mål för yrkestekniska ämnen, nämligen att ”utveckla förmågan att
iaktta och analysera sociala förhållanden på arbetsplatsen”. Motionärerna
föreslår att regeringen ger skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att utfärda
föreskrifter för inbyggd utbildning som beaktar elevernas behov av orientering
om sociala förhållanden och fackligt arbete på arbetsplatsen (yrkande
7).

Enligt gällande kursplan för ämnet arbetslivsorientering, vilken är gemensam
för de utpräglat yrkesinriktade linjerna, skall eleven skaffa sig
kännedom om bl. a. arbetsmarknadens organ samt fackliga och andra
arbetsmarknadsorganisationer. Som huvudmoment i ämnet ingår bl. a.
Anställningsvillkoren: arbetstidslagstiftning, sociala förmåner, löneformer
och andra avtals- och förhandlingsfrågor. Utskottet har inhämtat att det
särskilda supplementet för ämnet arbetslivsorientering är föremål för översyn
av SÖ. Översynsarbetet sker i samverkan med berörda parter. Utskottet
förutsätter att de frågor och problem som särskilt hänför sig till den
inbyggda utbildningen därvid beaktas samt att berörda skolmyndigheter
vidtar de åtgärder som anses erforderliga för att förbättra den inbyggda
utbildningen. Ett särskilt uttalande i frågan med anledning av motion 1981/
82:774 anser utskottet inte vara påkallat, varför utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionens yrkande 7.

För att den arbetsplatsförlagda utbildningen skall kunna fungera väl
krävs i motionen omfattande handledarinsatser. Formerna för handledarutbildning
och behovet av en sådan utbildning är f. n. oklara. Hithörande
frågor samt fördelningen av kostnaderna mellan arbetsplats och skola
behöver belysas ytterligare. Motionärerna hemställer om ett tillkännagivande
av vad som i motionen har sagts om utbildning av handledare för
den arbetsplatsförlagda utbildningen (yrkande 8). Motionärerna hemställer
vidare att riksdagen beslutar om sådana förändringar i statsbidragsreglerna
att 10% av lönekostnadsdelen av bidraget till inbyggd utbildning och
lärlingsutbildning alltid skall avsättas till tillsyn, uppföljning m.m. (yrkande
9).

När det gäller utbildning av handledare för arbetsplatsförlagd utbildning
erinrar utskottet om att det i sitt betänkande 1981/82:14 godkänt regeringens
förslag att under anslaget Länsskolnämnderna ta upp en anslagspost

UbU 1981/82:18

om 2,5 milj. kr. i bidrag till utbildning av och information till bl. a. handledare
i inbyggd utbildning. Även utskottet är av den uppfattningen att
handledarinsatserna är viktiga, om den arbetsplatsförlagda utbildningen
skall fungera bra. Vid sin behandling av ett likartat motionsyrkande under
riksmötet 1980/81 (motion 1980/81:1278 yrkande 6) hänvisade utskottet till
att det för den kommunala vuxenutbildningen har gjorts en läroplan för
handledare i företag. Utskottet förutsatte vidare att behovet av utbildning
och fortbildning av handledare uppmärksammades av såväl företag som
skolstyrelser.

Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrker utskottet
motion 1981/82:774 yrkande 8.

Beträffande förslaget till förändring av statsbidragssystemet hänvisar
utskottet till vad utskottet vid föregående riksmöte anförde i denna fråga
(UbU 1980/81:22 s. 22) och avstyrker härmed motion 1981/82:774 yrkande

Enligt gällande bestämmelser får kommuner som har gymnasieskola
anordna introduktionsprogram för utbildning. Introduktionsprogrammen,
som får omfatta högst fyra veckor, bör anordnas vid läsårets början och,
om det är ändamålsenligt, även vid annan tidpunkt under läsåret.

Enligt motion 1981/82:774 råder oklarhet om rollfördelningen mellan
hemkommun och gymnasieskolkommun i fråga om kommunens uppföljningsansvar
till följd av att introduktionsprogrammen endast får anordnas i
gymnasieskolkommunen. Det föreslås att hemortskommunen bör ha ansvaret
för såväl uppföljande studie- och yrkesorientering (syo) som introduktionsprogram.
Vidare bör kommunerna få möjlighet att anordna introduktionsprogram
också under ferietid (yrkande 1 i denna del och yrkande
2).

Kommun som inte har gymnasieskola men som anser sig kunna anordna
introduktionsprogram för utbildning enligt reglerna i övrigt bör ha möjlighet
att göra detta och då i samverkan med den kommun som har gymnasieskola.
Som utskottet ser det ligger det i linje med verksamhetens syfte, om
introduktionsprogram i vissa fall även erbjuds under ferietid. Detta bör
kunna ske, om det finns behov hos ungdomarna att redan under ferierna -främst gäller det tiden före skolstarten - få den orientering om utbildning
som skall ges i introduktionsprogrammet. Vad utskottet har anfört med
anledning av motion 1981/82:774 yrkande 1 i denna del och yrkande 2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1981/82:774 (yrkande 4) begärs att 10 milj. kr. ställs till SÖ:s
förfogande för försöksverksamhet med stödinsatser för särskilt utsatta
ungdomar. Det gäller främst de ungdomar som efter ett år fortfarande är
aktuella för åtgärder inom uppföljningsansvaret.

Utskottet avstyrkte under riksmötet 1980/81 ett likartat motionsyrkande
med en erinran om riksdagens beslut år 1980 om introduktionsprogram för

UbU 1981/82:18

utbildning. Utskottet vill erinra om att utskottet i det föregående i samband
med sitt ställningstagande till dimensionering av gymnasieskolan tillstyrkt
en utökning av introduktionsprogrammen motsvarande 9 milj. kr. Totalt
omfattar resursen 24 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet yrkande 4 i motion 1981/82:774.

I motion 1981/82:774 anges riktlinjer för ett system med ungdomsplatser
som ersättning för den nuvarande verksamheten med yrkesintroduktion.
Ungdomar skall på ungdomsplatser kunna anställas på ett företag för viss
tid. För arbetsgivarens kostnader för ersättning till den anställde och
handledning bör ett statsbidrag utgå med 75 kr. per belagd plats och dag.
Kostnaden härför beräknas till 180 milj. kr. Olika utbildningsinslag bör
inbegripas i verksamheten. För sådan utbildning och för planering, uppföljning
och tillsyn bör ett bidrag om 100 kr. per elev och normal utbildningsdag
utgå till kommunen. För detta beräknas 50 milj. kr. Slutligen bör 1 milj.
kr. anvisas för de fackliga organisationerna som ett stöd för deras information
till medlemmarna om ungdomsplatsernas syfte och betydelse. Ungdomsplatsema
bör enligt förslaget erbjudas ungdomarna, när andra möjligheter
i form av förvärvsarbete, utbildning i gymnasieskolan eller annan
utbildning är uttömda. Skolstyrelsen skall ha ansvar för verksamheten,
som bör kunna anordnas även i kommun som ej har gymnasieskola.
Motionärerna hemställer att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamhet
med ungdomsplatser som anges i motionen (yrkande 1 i denna del
och yrkande 12). Den pågående försöksverksamheten med yrkesintroduktion
bör upphöra från den 1 juli 1982 (yrkande 13). Under ett nytt anslag på
riksstaten, Bidrag till anordnande av ungdomsplatser, bör enligt motionen
riksdagen för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av 231 milj. kr.
(yrkande 14). Samtidigt föreslås att anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor
minskas med 60 milj. kr. (yrkande 15 i denna del).

Utskottet vill med anledning av det i motion 1981/82:774 framförda
förslaget om ungdomsplatser anföra följande.

Den principiella utgångspunkten för riksdagens beslut år 1980 om åtgärder
för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m. (prop.
1979/80:145, UbU 1979/80:34, rskr 1979/80:363) var att man - när det
gäller insatser för arbetslösa ungdomar med enbart grundskolutbildning — i
valet mellan arbetsmarknadspolitiska och utbildningspolitiska insatser bör
prioritera de utbildningspolitiska. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
för ungdomar under 18 år borde normalt komma i fråga
endast undantagsvis. Vid beslutet erinrades det om att det förhållandet att
16—17-åringar får del av de relativt generösa förmåner som utgår vid
beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning kan ha den olyckliga
effekten att vissa ungdomar lockas att avstå från att söka sig till gymnasieskolan
(prop. 1979/80:145 s. 20). För de ungdomar i de aktuella åldersgrupperna
vilka var föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder borde enligt
riksdagens beslut i stället utbildning inom gymnasieskolan vara det nor -

UbU 1981/82:18

mala (UbU 1979/80: 34 s. 14). I de fall utbildningsåtgärder inte kom i fråga
och ungdomar trots insatser av arbetsförmedlingen inte lyckats få arbete
beslöt riksdagen att en försöksverksamhet med yrkesintroduktion skulle
anordnas. De som deltog i denna verksamhet skulle, om de så önskade och
utbildningsplats kunde ställas till förfogande, kunna följa undervisningen i
allmänna ämnen i gymnasieskolan (prop. 1979/80:145 s. 27). För yrkesintroduktionen
skulle bl. a. gälla att anställningsförhållande inte skulle föreligga
för eleven och att studiestöd enligt gällande regler skulle utgå till
eleven.

Utbildningsutskottet har även inhämtat yttrande över yrkandena 12, 13
och 14 i motion 1981/82:774 av arbetsmarknadsutskottet. Arbetsmarknadsutskottet
anför bl. a. att de utvärderingar av försöken med yrkesintroduktion
som gjorts visar på övervägande positiva erfarenheter. Verksamheten
fick första året en oväntat stor omfattning (9600 deltagare) och
huvudintrycket är att yrkesintroduktionen uppfattas som ett betydelsefullt
komplement till övriga alternativ för ungdomarna.

I sammanhanget noterar arbetsmarknadsutskottet att riksdagen i december
1981 biträtt de förslag som i proposition 1981/82:15 om studie- och
yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m.m. lagts fram om
modifieringar av yrkesintroduktionen för att förstärka verksamhetens utbildningspolitiska
syfte. Regeringsförslagen i den delen tillstyrktes enhälligt
av utbildningsutskottet (UbU 1981/82:6). Enligt arbetsmarknadsutskottets
mening kan det inte komma i fråga att avbryta en verksamhet som
gett så övervägande goda resultat. Dessutom är det inte praktiskt möjligt
att i ett slag ersätta yrkesintroduktionen, som tack vare en väl fungerande
organisation har fått en betydande volym, med den nu inledda verksamheten
med ungdomsplatser. Arbetsmarknadsutskottet avstyrker därför motion
1981/82:774 i de nu aktuella delarna.

Utbildningsutskottet vill för sin del ännu en gång betona vikten av att
ungdomarna efter avslutad grundskola i första hand erbjuds utbildning och
erinrar om de förslag till åtgärder för detta som utskottet i det föregående
har tillstyrkt. Utskottet är emellertid samtidigt på det klara med att det
finns ungdomar som efter grundskolan av olika skäl inte omedelbart vill
fortsätta med studier. I den mån de inte får anställning ankommer det på
den lokala skolmyndigheten att inom ramen för uppföljningsansvaret stödja
och hjälpa dessa ungdomar. SÖ har i utvärderingsrapport till regeringen
den 15 december 1981 redovisat yrkesintroduktionens omfattning, utformning
m. m. under läsåret 1980/81. Erfarenheterna synes visa att kommunerna
i yrkesintroduktionen har fått ett mycket lämpligt instrument som hjälp i
sitt uppföljningsarbete. Enligt proposition 1981/82:15 skall yrkesintroduktionen
vara ett sista alternativ, sedan alla till buds stående möjligheter
inom det reguljära utbildningsväsendet har prövats, och ge eleven motiv
för fortsatt utbildning. I propositionen föreslogs därför att skolstyrelserna
bör pröva andra alternativ än yrkesintroduktion efter varje tio-veckorspe -

UbU 1981/82:18

riod. Detta bör bidra till att skapa kontinuitet i kommunernas uppföljningsarbete.
Risken för att yrkesintroduktionen skall konkurrera med reguljär
utbildning har som utskottet ser det minimerats genom att särskild ersättning
för elever i yrkesintroduktionen inte utgår. Dessa elever har samma
studiesociala förmåner som eleverna i den reguljära gymnasieskolutbildningen,
vilket ger utrymme för en smidig växling mellan yrkesintroduktion
och utbildning.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört i ärendet avstyrker utskottet
det av motionärerna utformade förslaget om ungdomsplatser under utbildningsdepartementets
huvudtitel. Riksdagen bör därför avslå motion 1981/
82:774 yrkande 1 i denna del, yrkandena 12, 13 och 14 samt yrkande 15 i
denna del och godkänna vad som i budgetpropositionen har förordats om
medel motsvarande 7 000 årselevplatser för yrkesintroduktion för budgetåret
1982/83. Elevplatser för yrkesintroduktion bör liksom hittills få inrättas
i mån av behov.

I motionerna 1981/82:276 (yrkande 1) och 1981/82:1369 hemställs om
åtgärder med anledning av de problem av arbetsrättslig art som enligt
motionärerna har bidragit till att yrkesintroduktionen på sina håll inte har
kunnat anordnas i önskad omfattning.

Av proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag m. m. framgår
(s. 94 f.) att chefen för arbetsmarknadsdepartementet ämnar tillsätta en
arbetsgrupp i syfte att främja en lösning av frågan om skolelevers arbetsrättsliga
ställning. I gruppen avses bl. a. Landsorganisationen i Sverige
(LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) inbjudas att delta. I proposition
1981/82:100 bilaga 12 (s. 203 och s. 304) erinrar föredragande
statsrådet härom. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1981/
82:276 yrkande 1 och 1981/82:1369.

Försöksverksamhet, nya utbildningar m. m.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om inrättande av en tvåårig social servicelinje såsom reguljär linje i gymnasieskolan
och om regularisering av vissa försöksverksamheter inom
vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributions- och kontorslinjen.

Sedan läsåret 1977/78 pågår försöksverksamhet med kombination av
gymnasieskolstudier och elitidrott i syfte att underlätta för ungdomar som
bedriver intensiv idrottsträning att kombinera detta med studier i gymnasieskolan.
SÖ beslutar årligen efter samråd med Svenska riksidrottsförbundet
om verksamhetens lokalisering till vissa kommuner, dimensionering
och fördelning på idrottsgrenar. Vaije berörd kommun tilldelas därvid
ett visst antal intagningsplatser. Vid starten medgav regeringen att verksamheten
fick omfatta 148 intagningsplatser. Sedermera har försöksverksamheten
utvidgats till att innevarande läsår omfatta 500 intagningsplatser.

UbU 1981/82:18

I budgetpropositionen föreslås att den fr. o.m. budgetåret 1982/83 blir
reguljär.

Som en komplettering till denna verksamhet föreslås i motionerna 1981/
82:1354 och 1981/82:1796 en försöksverksamhet med individuellt upplagd
kombination av gymnasieskolstudier och idrottsträning på hemorten.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag om ett reguljärt
system med kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott. Utskottet
har erfarit att frågan om formerna för en mer individuellt anpassad
verksamhet bereds inom SÖ. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå
motionerna 1981/82:1354 och 1981/82:17%.

Försöksverksamheten med engelskspråkig utbildning på gymnasial nivå
vid Norra Reals gymnasium i Stockholm har pågått sedan läsåret 1973/74.
Utskottet har inget att invända mot att den görs reguljär i enlighet med vad
som föreslås i budgetpropositionen.

Föredragande statsrådet anser att maskinförarutbildning fr. o. m. budgetåret
1982/83 bör få anordnas i form av ettårig högre specialkurs med
inriktning på främst maskinlära och körning med allmänt förekommande
anläggningsmaskiner. Utskottet har inget att erinra mot vad som i propositionen
har anförts om utbildningen.

Då riksdagen inte brukar ta ställning till lokalisering av enstaka klasser
av linjer och specialkurser, bör riksdagen avslå yrkande 1 i motion 1981/
82:2125, vari föreslås att maskinförarutbildningen lokaliseras till Bräcke.

Enligt motion 1981/82:590 är livsmedelsbranschens utbildningsbehov
långtifrån tillgodosett. Livsmedelsindustrins omfattning och den betydelse
en effektiv livsmedelsproduktion har för den enskilde och för landet motiverar
att resurser tas i anspråk för en ökning av utbildningskapaciteten för
denna sektor. Om enskilda kommuner skall kunna intresseras för att
anordna livsmedelsteknisk vidareutbildning, torde det enligt motionärerna
vara nödvändigt att ge de kommuner som är villiga att anordna lågfrekventa
utbildningar en bättre täckning för sina kostnader än vad som nu är
fallet.

Utskottet vill först hänvisa till vad utskottet anfört i sitt betänkande
UbU 1980/81:22 (s. 25-26) med anledning av ett motionsyrkande om
åtgärdsprogram för att förbättra rekryteringen till livsmedelsindustrin.

Utskottet har nu inhämtat att SÖ för budgetåret 1982/83 räknar med en
utökning av den livsmedelstekniska linjens gren för livsmedelsproduktion.
Den beräknade ökningen är drygt 10%. Enligt vad utskottet har erfarit är
det svårt för SÖ att hos kommunerna vinna gehör för önskemålen om
utökad kapacitet för ifrågavarande utbildning. Utskottet, som utgår från
att SÖ vidtar de åtgärder som bedöms som möjliga för att möta livsmedelsbranschens
utbildningsbehov och att berörda branschorganisationer bevakar
ifrågavarande utbildningsfrågor, erinrar om vad utskottet i betänkande

t2 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 18

UbU 1981/82:18

UbU 1981/82:19 har förordat om ändrade regler för statsbidrag till kommunerna
för anskaffande och förnyelse av stadigvarande undervisningsmateriel
samt om särskilt stöd för etablering eller bibehållande av vissa lågfrekventa
utbildningar i gymnasieskolan. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1981/82:590.

För den tvååriga musiklinjen har SÖ föreslagit 400 intagningsplatser för
budgetåret 1982/83. I budgetpropositionen föreslås oförändrat 270 intagningsplatser.
Beslut om utökad omfattning av linjen bör enligt föredragande
statsrådet föregås av en särskild kartläggning som bl. a. bör avse berörda
elevers verksamhet efter utbildningen.

Enligt motion 1981/82:1798 bör riksdagen uttala sig för att en musiklinje
inrättas vid gymnasieskolan i Boden.

Riksdagen brukar inte ta ställning till lokalisering av enstaka klasser av
linjer och specialkurser. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår
motion 1981/82:1798. Utskottet vill i sammanhanget peka på att utbildningen
på musiklinjen tillhör de dyraste utbildningarna i gymnasieskolan.
Den årliga statliga kostnaden per elev på linjen är ca 25 000 kr. De totala
kostnaderna (de statliga och kommunala sammantagna) för en klass under
två årskurser belöper sig till 2,2 milj. kr.

För de invandrarelever som behöver det anordnas stödundervisning i
svenska vid sidan av den vanliga undervisningen. Statsbidrag till kostnader
för sådan stödundervisning utgår motsvarande 0,85 lärarveckotimmar per
deltagande elev och läsår. Enligt föredragande statsrådets mening kan
stödundervisning i svenska för invandrarelever i många fall behöva få en
annan organisatorisk uppläggning än den har i dag. Vissa förändringar
föreslås, vilka bör kunna genomföras fr. o. m. läsåret 1982/83 och ske inom
den nuvarande resursramen om 0,85 lärarveckotimmar per elev. I huvudsak
innebär den föreslagna förändringen att den extra undervisningen i
svenska skall kunna ske mot utbyte av timmar i ett eller flera ämnen. När
så sker, finns det enligt föredragande statsrådet skäl att betrakta den extra
undervisningen i svenska som ett särskilt ämne och kalla ämnet svenska
som främmande språk. Betyg i ämnet bör enligt förslaget inte sättas.

I motion 1981/82:1794 krävs att betyg i ämnet svenska som främmande
språk skall sättas.

Utskottet ansluter sig till förslaget i budgetpropositionen och föreslår att
riksdagen godkänner vad som har förordats om svenska som främmande
språk. Däremot bör motion 1981/82:1794 avslås, då det enligt utskottets
uppfattning inte finns skäl att låta en viss organisatorisk förändring av den
extra undervisningen i svenska medföra införandet av betygsättning.

I motion 1981/82:1813 framförs en rad förslag i syfte att åstadkomma en
successiv förändring i gymnasieskolan i riktning mot ett ökat lokalt ansvarstagande.
Vidare bör enligt motionärerna åtgärder vidtas för att öka
elevernas kontakter med arbetslivet.

UbU 1981/82:18

Riksdagen har nyligen fattat beslut om vissa förändringar av gymnasieskolans
utformning (prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5, rskr 1981/82:112).
Beslutet innebär bl. a. ökat lokalt inflytande i vad avser resursanvändningen.
Beträffande det i motionen framförda önskemålet om ett mera schabloniserat
statsbidragssystem vill utskottet hänvisa till att i budgetpropositionen
(s. 213) anmäls att statskontoret kommer att få i uppdrag att i
samråd med SÖ finna grunder för ett schabloniserat system för bidrag till
gymnasieskolan. Gymnasieutredningen överlämnade i december 1981 sitt
principbetänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola till regeringen.
Betänkandet remissbehandlas f. n. Utskottet är i avvaktan på beredningen
av utredningens förslag inte berett att nu förorda förändringar i
läroplan eller organisation för gymnasieskolan. Detta ställningstagande
utesluter självfallet inte att en rad försöksverksamheter äger rum, vilka
medverkar till att föra utvecklingen framåt i skolan och vilka kan bidra till
att ge värdefullt underlag för framtida beslut om gymnasieskolans utformning.
Utskottet erinrar till sist om vad föredragande statsrådet har anfört i
budgetpropositionen (s. 310) om den strävan efter förnyelse som dagligen
sker i undervisningen inom ramen för gällande bestämmelser. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:1813.

Övriga frågor

Det föreslås i motion 1981/82:586 att en översyn görs av statsbidragsreglerna
för handikappade elevers bidrag till extra kostnader för transporter,
personell assistans och tekniska hjälpmedel. Motionärerna menar att det är
naturligt att staten har det övergripande och fulla ansvaret för handikappade
gymnasieelevers skolkostnader.

Riksdagen har beslutat att behovet av medel åt handikappade elever i
gymnasieskolan fr. o. m. innevarande budgetår skall beaktas vid fördelningen
av resurser ur det nya anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet
(prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 1980/81:22 och 30, rskr 1980/81:283).
Regeringen har genom beslut den 25 juni 1981 uppdragit åt SÖ att bl. a.
fortlöpande följa tillämpningen av reglerna för medelstilldelningen ur det
nya anslaget och utvärdera effekten av åtgärderna. Utskottet vill även
peka på vad som i nu föreliggande budgetproposition (s. 259) anförs under
anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet om vikten av hänsyn till de
handikappades behov. Utskottet föreslår mot bakgrund härav att riksdagen
avslår motion 1981/82:586.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse (1972:314) om avgifter för prövning
inom skolväsendet skall den som önskar undergå särskild prövning eller
fyllnadsprövning erlägga en avgift om 50 kr. I motion 1981/82:1377 yrkas
att återbetalning alltid bör ske, när prövningen inte kommer till stånd.

Utskottet har tidigare under detta riksmöte med anledning av motion i

UbU 1981/82:18

ärendet anfört att det kan anföras skäl för att avgiften i högre grad än f. n.
borde täcka statens kostnader för prövning av det nu aktuella slaget i
ungdomsskolan och kommunal vuxenutbildning. Utskottet vill i sammanhanget
även erinra om att ny avgift inte behöver erläggas, om prövning
uppskjutits på grund av styrkt sjukdom eller annan särskild omständighet
(SÖ 1972-10-18). Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1981/
82:1377.

Mot bakgrund av de krav på ökade skolledarinsatser som ställs med
anledning av riksdagens beslut om förändringar av gymnasieskolans utformning
m.m. (prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5, rskr 1981/82:112) föreslår
föredragande statsrådet att statsbidrag i form av en särskild genomföranderesurs
får utgå under budgetåret 1982/83. Resursen beräknas till 10
milj. kr. SÖ bör fördela resursen på länsskolnämnderna, som i sin tur gör
en fördelning på skolenheter i berörda kommuner. Hänsyn bör härvid tas
till i hur stor utsträckning olika skolenheter berörs av förändringarna.

I motion 1981/82:1807 yrkas avslag på förslaget om en genomföranderesurs.
Motionärerna finner att det arbete som följer av riksdagens beslut om
förändringar av gymnasieskolans utformning måste anses rymmas inom
skolledningens ordinarie arbetsuppgifter.

Enligt utskottets uppfattning utgör de beslutade förändringarna av gymnasieskolan
- innebärande nya timplaner, nya regler avseende gruppstorlekar,
utläggning av självstudietid och en friare resursanvändning — skäl
till en särskild genomföranderesurs i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet avstyrker därför förslaget i motion 1981/82:1807 och föreslår att
riksdagen bifaller regeringens förslag.

Regeringen föreslår att skolledarresursen vid de största särskilda skolenheterna
typ 2 och vid vissa särskilda skolenheter typ 1 förstärks. Sammanlagt
beräknas ca 3 milj. kr. för ändamålet. Utskottet tillstyrker förslaget.

Ett antal nya besparingar föreslås under anslaget.

Föredragande statsrådet förordar att det nuvarande statsbidraget till
landstingskommunerna för inbyggd utbildning på vårdområdet upphör för
tiden fr. o. m. den 1 juli 1982. För budgetåret 1982/83 beräknas detta
innebära en besparing om 28 milj. kr.

Riksdagen har tidigare beslutat om en minskning med 2% av vissa
statsbidrag till driften av gymnasieskolor (prop. 1980/81:100 bilaga 12,
UbU 1980/81:22 och 30, rskr 1980/81:283). Enligt föredragande statsrådets
mening bör en ytterligare besparing kunna göras på bidragen till landstingskommunerna.
Hon föreslår därför att de ifrågavarande bidragen till landstingskommunerna
såvitt gäller vårdsektorn för tiden fr. o. m. den 1 juli
1982 bör utgå med 80% i stället för 98% av bidragsunderlaget. Detta
medför en besparing om ca 41 milj. kr.

Statsbidraget till kostnader för resor mellan bostad och tjänsteställe för

UbU 1981/82:18

skolledare och lärare vid skolor för skogsbrukets yrkesutbildning bör
enligt föredragande statsrådet upphöra för tiden fr. o.m. den 1 juli 1982.
Detta medför en beräknad besparing för budgetåret 1982/83 om 200000 kr.

Utskottet tillstyrker de nu redovisade besparingarna.

Som en följd av riksdagens beslut (prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6,
rskr 1981/82:115) om ändrade regler för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
(syo) föreslår föredragande statsrådet att statsbidrag för syo
t. v. bör utgå i form av ett schabionbidrag med visst belopp per elev. Det
senare bör motsvara 161 kr. räknat enligt löneläget den 1 januari 1982.

Utskottet har inget att erinra mot detta.

I budgetpropositionen föreslås såvitt avser gymnasieskolan att ett bidrag
till lokal skolutveckling beräknas som en särskild anslagspost under
gymnasieskolanslaget. För budgetåret 1982/83 beräknas anslagsposten till
52 milj. kr.

Utskottet tillstyrker vad föredragande statsrådet har förordat i denna
fråga. Utskottet vill beträffande den nya organisationen av personalutbildningen
på skolområdet f. ö. hänvisa till den redovisning som gjorts i betänkande
UbU 1981/82:15.

Till sist tar nu utskottet ställning till det totala medelsbehovet under
anslaget för nästa budgetår. Det beräknas av regeringen till 3733 milj. kr.

Riksdagens beslut våren 1981 om besparingar på skolområdet har enligt
vad som anförs i motion 1981/82:1375 skapat nya problem i de flesta
kommuner och rektorsområden. Motionärerna menar vidare att det reformarbete
inom gymnasieskolan som torde få sin utgångspunkt i gymnasieutredningens
framlagda betänkande har äventyrats genom riksdagens
bifall till proposition 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning
m. m. Riksdagen föreslås uttala att förändringarna uppskjuts i
avvaktan på en kommande gymnasiereform (yrkande 6). Vidare hemställs
att riksdagen under anslaget anvisar 74660000 kr. utöver regeringens
förslag (yrkande 10). I motion 1981/82:774 (yrkande 15 i denna del) begärs
- som en följd av i motionen framlagda förslag om försöksverksamhet med
särskilda stödinsatser för vissa ungdomsgrupper och avskaffande av yrkesintroduktion
— att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 60
milj. kr. minskat förslagsanslag av 3673000000 kr.

Utskottet finner inte anledning att ompröva riksdagens nyligen fattade
beslut om besparingar på gymnasieskolans område och förändringar av
gymnasieskolans utformning. I det föregående har utskottet avstyrkt förslagen
i motion 1981/82:774 om särskilda stödinsatser för vissa ungdomsgrupper
och avskaffande av yrkesintroduktionen. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:1375
yrkandena 6 och 10, 1981/82:774 yrkande 15 i denna del samt 1981/82:1807

UbU 1981/82:18

i denna del till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1982/83
anvisar ett förslagsanslag av 3733000000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande antalet elevplatser i gymnasieskolan
såvitt avser stora och lilla ramen samt introduktionsprogram för
utbildning godkänner vad som för budgetåret 1982/83 har förordats
i proposition 1981/82:100,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar — för budgetåret 1982/83 medge att det
sammanlagda antalet elevplatser inom stora och lilla ramen får
överskridas och att elevplatser för introduktionsprogram får inrättas
utöver ramen för sådana program,

3. att riksdagen beträffande grunderna för stimulansbidrag godkänner
vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

4. att riksdagen beträffande riktlinjer för vissa högre specialkurser
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att fastställa planeringsramar
för elevplatser för budgetåren 1983/84 och 1984/85 i enlighet
med vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

6. att riksdagen beträffande praktikplatser avslår motion 1981/
82:774 yrkande 6,

7. att riksdagen beträffande föreskrifter för inbyggd utbildning avslår
motion 1981/82:774 yrkande 7,

8. att riksdagen beträffande utbildning av handledare för arbetsplatsförlagd
utbildning avslår motion 1981/82:774 yrkande 8,

9. att riksdagen beträffande viss förändring av reglerna för statsbidrag
till inbyggd utbildning avslår motion 1981/82:774 yrkande 9,

10. att riksdagen beträffande introduktionsprogram för utbildning
med anledning av motion 1981/82:774 yrkande 1 i denna del och
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

11. att riksdagen beträffande medel för försöksverksamhet med särskilda
stödinsatser för vissa ungdomsgrupper avslår motion
1981/82:774 yrkande 4,

12. att riksdagen beträffande yrkesintroduktion med bifall till proposition
1981/82:100 avslår motion 1981/82:774 yrkande 1 i denna
del, yrkandena 12, 13 och 14 samt yrkande 15 i denna del,

13. att riksdagen beträffande yrkesintroduktion avslår motionerna
1981/82:276 yrkande 1 och 1981/82:1369,

14. att riksdagen beträffande inrättande av en tvåårig social servicelinje
såsom reguljär linje i gymnasieskolan godkänner vad som
har förordats i proposition 1981/82:100,

UbU 1981/82:18

15. att riksdagen beträffande regularisering av vissa försöksverksamheter
inom vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributionsoch
kontorslinjen lägger till handlingarna vad som har anmälts i
proposition 1981/82:100,

16. att riksdagen beträffande ett reguljärt system med kombination
av gymnasieskolstudier och elitidrott godkänner vad som har
föreslagits i proposition 1981/82:100,

17. att riksdagen beträffande hemortsalternativ till de s. k. idrottsgymnasierna
avslår motionerna 1981/82:1354 och 1981/82:1796,

18. att riksdagen beträffande reguljär engelskspråkig gymnasial utbildning
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,

19. att riksdagen beträffande maskinförarutbildning lägger till handlingarna
vad som har anmälts i proposition 1981/82:100,

20. att riksdagen beträffande lokalisering av maskinförarutbildning
avslår motion 1981/82:2125 yrkande 1,

21. att riksdagen beträffande utbildning för livsmedelsbranschen
avslår motion 1981/82:590,

22. att riksdagen beträffande musiklinje i Boden avslår motion 1981/
82:1798,

23. att riksdagen beträffande svenska som främmande språk med
avslag på motion 1981/82:1794 godkänner vad som har förordats
i proposition 1981/82:100,

24. att riksdagen beträffande en successiv förändring av gymnasieskolan
avslår motion 1981/82:1813,

25. att riksdagen beträffande handikappade gymnasieelevers skolkostnader
avslår motion 1981/82:586,

26. att riksdagen beträffande avgift för prövning avslår motion 1981/
82:1377,

27. att riksdagen beträffande en genomföranderesurs med avslag på
motion 1981/82:1807 i denna del godkänner vad som har förordats
i proposition 1981/82:100,

28. att riksdagen beträffande ökade skolledarresurser för särskilda
skolenheter typ 1 och typ 2 godkänner vad som har förordats i
proposition 1981/82:100,

29. att riksdagen beslutar att statsbidrag till landstingskommunerna
för inbyggd utbildning inom vårdområdet i gymnasieskolan skall
upphöra för tiden fr. o. m. den 1 juli 1982,

30. att riksdagen beträffande en minskning med ytterligare 18 procentenheter
av vissa statsbidrag till landstingskommunernas
gymnasieskolor godkänner vad som har förordats i proposition
1981/82:100,

31. att riksdagen beslutar att statsbidrag för resor mellan tjänsteställe
och bostad inom skogsbrukets yrkesutbildning skall upphöra
för tiden fr. o. m. den 1 juli 1982,

UbU 1981/82:18

32. att riksdagen beträffande principer för statsbidrag till studie- och
yrkesorientering godkänner vad som har förordats i proposition
1981/82:100,

33. att riksdagen beträffande statsbidrag till lokal skolutveckling
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

34. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 och med
avslag på motionerna 1981/82:774 yrkande 15 i denna del, 1981/
82:1375 yrkandena 6 och 10 samt 1981/82:1807 i denna del till
Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 3733000000 kr.

2. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 19 (s. 328—329) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.

3. Bidrag till driften av riksinternatskolor. Regeringen har under punkt
D 20 (s. 329-333) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om internationell
utbildning på gymnasial nivå vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
studie- och yrkesorientering i riksinternatskoloma,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om
regeländringar i övrigt för riksinternatskoloma fr. o. m. den 1 juli 1982,

4. till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 14901000 kr.

Motionen

1981/82:1375 av Lars Wemer m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen beslutar avslå det till Bidrag till driften av riksintematskolor
föreslagna förslagsanslaget av 14901000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för bidrag till driften av Grännaskolan
och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Mellan staten och berörda
huvudmän finns avtal om verksamheten m. m. vid resp. riksintematskola.

I en gemensam protokollsanteckning till avtalet den 19 januari 1981
mellan staten och Sigtuna skolstiftelse angående Sigtunaskolan Humanistiska
Läroverket som riksintematskola förklarade sig partema vara överens
om att en internationell gymnasieskollinje skall inrättas vid skolan.
Föredragande statsrådet föreslår i budgetpropositionen att engelskspråkig
internationell utbildning på gymnasial nivå får anordnas med statligt bidrag

UbU 1981/82:18

fr. o. m. läsåret 1982/83. Utbildningen bör omfatta tre årskurser och avslutas
med att eleverna avlägger examen med diplom från International Baccalaureate
Office (IBO).i Genéve. I budgetpropositionen (s. 331) anförs de
villkor som i huvudsak bör gälla.

Utskottet tillstyrker vad som förordats om internationell utbildning på
gymnasial nivå vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

Som följd av riksdagens beslut tidigare under innevarande riksmöte med
anledning av propositionen om studie- och yrkesorientering (syo) i grundskola
och gymnasieskola m.m. (prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6, rskr
1981/82:115) kommer nya regler för statsbidrag till syo i grundskolan och
gymnasieskolan att gälla fr. o. m. den 1 juli 1982. Detta medför vissa
förändringar för riksinternatskolorna. Föredragande statsrådet föreslår att
SÖ för syo-verksamhet vid riksinternatskolorna får disponera 100000 kr.
för fördelning mellan skolorna med hänsyn till vaije skolas antal elever på
olika nivåer.

Föredragande statsrådet anför vidare att det behövs en översyn av såväl
statsbidragsgrunderna som andra regler för riksinternatskolorna till följd
av en rad förändringar för kommunernas grundskolor och gymnasieskolor
som har beslutats under de senaste åren. Beträffande vad som bör gälla
fr. o.m. den 1 juli 1983 avser regeringen att senare förelägga riksdagen
förslag. Vissa förändringar inför budgetåret 1982/83 föreslås dock i budgetpropositionen.
De hänger bl. a. samman med införandet av ny läroplan för
grundskolan (Lgr 80) fr. o. m. läsåret 1982/83.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag om statsbidrag
till syo i riksinternatskolorna och har ej heller något att erinra mot
vad som förordats i fråga om regeländringar i övrigt för riksintematskolorna
fr. o. m. den 1 juli 1982.

Regeringen föreslår att till Bidrag till driften av riksintematskolor för
budgetåret 1982/83 anvisas ett förslagsanslag av 14901000 kr. I motion
1981/82:1375 (yrkande 11) föreslås att riksdagen beslutar avslå regeringens
hemställan om medel till riksinternatskolorna.

En riksinternatskola har enligt tidigare riksdagsbeslut till uppgift att
meddela utbildning som motsvarar utbildning enligt läroplanerna för
grundskolan och gymnasieskolan. Som intematelever intas barn och ungdom
som har utlandssvenska föräldrar samt barn som har behov av miljöombyte
eller är från glesbygd och inte kan beredas tillfredsställande
inackordering. Verksamheten vid riksinternatskola regleras genom förordningen
(1970: 333) om riksintematskolor.

Utskottet kan inte finna skäl för riksdagen att nu ändra sin inställning till
riksintematskolornas verksamhet. Motion 1981/82:1375 yrkande 11 bör
därför avslås och regeringens förslag vad gäller anslagsbeloppet bifallas.

UbU 1981/82:18

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande internationell utbildning på gymnasial
nivå vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket godkänner vad
som har förordats i proposition 1981/82:100,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering
i riksintematskoloma godkänner vad som har förordats i
proposition 1981/82:100,

3. att riksdagen beträffande regeländringar i övrigt för riksinternatskoloma
fr. o. m. den 1 juli 1982 godkänner vad som har förordats
i proposition 1981/82:100,

4. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1375 yrkande 11 och
med bifall till proposition 1981/82:100 till Bidrag till driften av
riksinternatskolor för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 14901000 kr.

4. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 21 (s. 333-335) och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82:100 har
förordats om en minskning med 2% av statsbidraget till Bergsskolan
i Filipstad,

2. att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 2351000 kr.

5. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Regeringen har under punkt
D 22 (s. 335-338) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om lägre procentsats
för avlöningsbidraget till privatskolorna,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
studie- och yrkesorientering i privatskolorna,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om regeländringar
i övrigt för privatskolorna fr. o. m. den 1 juli 1982,

4. till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 21663 000 kr.

Motionerna

1981/82:1375 av Lars Wemer m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

12. att riksdagen beslutar avslå det till Bidrag till driften av vissa privatskolor
föreslagna förslagsanslaget av 21663 000 kr.

1981/82:1379 av Allan Åkerlind (m) vari yrkas att riksdagen till Bidrag
till driften av vissa privatskolor beslutar att anslaget skall omfördelas inom
den begärda ramen så att Ekebyholmsskolan får del i anslaget på samma
sätt som andra privata internatskolor.

UbU 1981/82:18

Utskottet

Enligt förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor
(omtryckt 1971:350) får följande privatskolor statsbidrag innevarande år,
nämligen Franska skolan i Stockholm, Göteborgs högre samskola och
Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg, Fjellstedtska skolan i Uppsala
samt Lundsbergs skola i Storfors. I och med utgången av innevarande
budgetår avvecklas Fjellstedtska skolan.

Statsbidraget till de kvarvarande skolorna beräknas för budgetåret 1982/
83 uppgå till i genomsnitt 98,5% av de fyra skolornas bidragsunderlag, om
procenttalet hålls oförändrat i förhållande till innevarande läsår. Med
hänsyn till rådande statsfinansiella läge anser föredragande statsrådet det
nödvändigt att låta även förevarande anslag omfattas av en besparing, i
likhet med vad som tidigare har beslutats för grundskolan och gymnasieskolan.
Hon föreslår därför att procenttalet för bidrag för varje skola sätts
två procentenheter lägre fr. o. m. budgetåret 1982/83 än vad som gäller för
resp. skola innevarande budgetår. Besparingen beräknas till 358000 kr. för
nästa budgetår.

Utskottet har ingenting att erinra häremot.

Till följd av riksdagens beslut om nya regler för statsbidrag till studieoch
yrkesorientering (syo) i grundskolan och gymnasieskolan tidigare under
innevarande riksmöte (prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6, rskr 1981/
82:115) bör vissa förändringar ske även för de nu aktuella skolorna såvitt
avser statsbidrag för syo. Föredragande statsrådet föreslår för budgetåret
1982/83 att skolöverstyrelsen (SÖ) för syo-verksamhet i skolorna får disponera
142000 kr.

Likaså som en föjd av tidigare riksdagsbeslut om förändringar inom
grundskolan och gymnasieskolan - bl. a. införandet av en ny läroplan för
grundskolan (Lgr 80) fr. o. m. nästa budgetår - föreslås i budgetpropositionen
vissa regeländringar för de ifrågavarande privatskolorna fr. o. m.
den 1 juli 1982.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under förevarande anslag beträffande
statsbidrag till syo i privatskolorna och regeländringar i övrigt för
privatskolorna fr. o. m. den 1 juli 1982.

Regeringen föreslår att till Bidrag till driften av vissa privatskolor för
nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag av 21663 000 kr.

I motion 1981/82:1375 (yrkande 12) föreslås att bidrag till privatskolor
under förevarande anslag inte utgår.

Av samma skäl som utskottet tidigare anfört (UbU 1980/81:22 s. 15),
nämligen att den föreslagna åtgärden möjligen inte innebär någon besparing
eftersom vid en eventuell avveckling av skolorna eleverna kan komma
att få föras över till det allmänna skolväsendet och där föranleda kostnader
för stat och kommun, föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1981/
82:1375 yrkande 12. Riksdagen bör således anvisa de av regeringen begärda
medlen.

UbU 1981/82:18

I motion 1981/82:1379 föreslås att en omfördelning av resurserna inom
förevarande anslag sker på så sätt att Ekebyholmsskolan i Rimbo får del av
anslaget.

Utskottet har inhämtat att regeringen avser att framlägga förslag för
riksdagen under innevarande riksmöte med anledning av delbetänkandet
(SOU 1981:34) Fristående skolor för skolpliktiga elever som avgivits av
kommittén (U 1979:13) angående skolor med annan huvudman än stat och
kommun. Vidare har utskottet erfarit att nämnda kommitté f. n. arbetar
med den del av sitt utredningsuppdrag som avser fristående skolor på det
gymnasiala stadiet. I avvaktan på regeringsförslag i frågan bör någon
förändring i bidragsgivningen ur förevarande anslag inte göras. Utskottet
föreslår därför att riksdagen avslår motion 1981/82:1379.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande lägre procentsats för avlöningsbidraget
till privatskolorna godkänner vad som förordats i proposition
1981/82:100,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering
i privatskolorna godkänner vad som förordats i proposition
1981/82:100,

3. att riksdagen beträffande regeländringar i övrigt för privatskolorna
fr. o. m. den 1 juli 1982 godkänner vad som förordats i
proposition 1981/82:100,

4. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1375 yrkande 12 och
med bifall till proposition 1981/82:100 till Bidrag till driften av
vissa privatskolor för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 21663 000 kr.,

5. att riksdagen beträffande omfördelning av anslaget avslår motion
1981/82:1379.

6. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 23 (s. 338-340) och hemställer

1. att riksdagen godkänner att Stiftelsen Kursverksamheten vid
Göteborgs universitet för sin konstskola får statsbidrag såsom
enskild yrkesskola,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 23368000
kr.

UbU 1981/82:18

7. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt D 24 (s. 340) och hemställer

att riksdagen till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 2000000 kr.

Stockholm den 25 mars 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson
(c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s), Kerstin
Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp) och Göran Persson (s).

Reservationer

1. Praktikplatser (punkt 1, mom. 6)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Av yttrandet”
och på s. 8 slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottets borgerliga majoritet avstyrker motionens förslag
om att arbetsgivarna genom lag skall kunna vara skyldiga att tillhandahålla
praktikplatser. Utskottsmajoriteten hänvisar till att utskottet tidigare
har avvisat sådana förslag, varvid man har pekat på möjligheter till samverkan
mellan skolmyndighet, arbetsförmedling, arbetsgivare och fackliga
organisationer som planeringsråden (SSA-råden) och distriktsarbetsnämnderna
ger.

Utbildningsutskottet ansluter sig emellertid till den uppfattning som
kommer till uttryck i motion 1981/82:774 och söm reservanterna i arbetsmarknadsutskottet
har biträtt. Som utbildningsutskottet ser det måste
arbetsmarknadsmyndigheterna, vilka har ansvaret för att anskaffa praktikplatserna,
ha möjlighet att - sedan andra utvägar har prövats — med stöd
av lag kunna ålägga arbetsgivare att ställa nödvändiga platser till förfogande
för studerande med obligatorisk praktik ingående i gymnasieutbildningen.
Lagen bör vara dispositiv, den bör alltså kunna ersättas av avtal, och
enligt utskottets mening bör den i första hand syfta till att åstadkomma
samförståndslösningar.

Utskottet vill också ansluta sig till vad som anförs i motionen om att

UbU 1981/82:18

praktik bör definieras enligt vissa kriterier, bl. a. att den är handledd och
utgör del i utbildning. Det som sägs i proposition 1981/82:71 om ny anställningsskyddslag
m. m. beträffande definition av praktik tillgodoser inte
detta krav.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1981/82:774 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört
om definition av praktik och lagstiftningsåtgärder för att anskaffa praktikplatser.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande praktikplatser med bifall till motion
1981/82:774 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

2. Handledarutbildning och ändring av statsbidragsreglerna för inbyggd
utbildning (punkt 1, mom. 8 och 9)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar ”När det
gäller” och på s. 9 slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom motionärerna framhålla handledarens viktiga roll i
arbetsplatsförlagd utbildning. För att yrkesutbildning m. m. skall få den
kvalitet som behövs måste handledaren ges utbildning. Formerna för sådan
utbildning liksom behovet och omfattningen av den är f. n. oklara.
Många kommuner har i egen regi genomfört handledarutbildning. Enligt
utskottets mening är det nödvändigt att behandla detta utbildningsbehov i
ett sammanhang och då också belysa kostnaderna och fördelningen av
dessa. Riksdagen bör med bifall till motion 1981/82:774 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om utbildning av
handledare för den arbetsplatsförlagda utbildningen.

När det gäller förslaget till förändring av statsbidragssystemet ansluter
sig utskottet till motionärernas mening att insatserna för tillsyn och uppföljning
av elever i inbyggd utbildning och lärlingsutbildning är så viktiga
att det bör föreskrivas att 10% av lönekostnadsdelen av ifrågavarande
statsbidrag uttryckligen skall användas för att underlätta samverkan mellan
skola och arbetsliv. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1981/
82:774 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 och 9 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande handledarutbildning med bifall till motion
1981/82:774 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1981/82:18

9. att riksdagen beträffande viss förändring av reglerna för statsbidrag
till inbyggd utbildning med bifall till motion 1981/82:774
yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Försöksverksamhet med särskilda stödinsatser för vissa ungdomsgrupper
(punkt 1, mom. 11)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böijar ”Utskottet
avstyrkte” och på s. 10 slutar ”motion 1981/82:774” bort ha följande lydelse: Det

är enligt utskottets mening angeläget att särskilda stödinsatser görs
för vissa speciellt utsatta ungdomsgrupper utöver de vägledningsinsatser
som sker inom ramen för den uppföljande studie- och yrkesorienteringen
(syo). Regeringen bör uppdra åt SÖ att starta försöksverksamhet i syfte att
på lokal nivå få fram olika program eller modeller för att hjälpa dessa
ungdomar. För verksamheten bör 10 milj. kr. ställas till förfogande under
en särskild anslagspost.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1981/82:774 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört om försöksverksamhet med särskilda stödinsatser
för vissa ungdomsgrupper.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med särskilda
stödinsatser för vissa ungdomsgrupper med bifall till motion
1981/82:774 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

4. Anordnande av ungdomsplatser (punkt 1, mom. 12)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Den principiella”
och på s. 12 slutar ”av behov” bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionen utgår från den överenskommelse som i december
1981 träffades mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen
i Sverige (LO) och Privattjänstemannakartellen (PTK) och
som senare har följts av liknande överenskommelser på de kommunala och
statliga avtalsområdena. Överenskommelserna förutsätter att statsbidrag
utgår för de platser som tas fram ute på arbetsplatserna. Regeringen har
sedermera genom förordningen (1982:20) om bidrag till ungdomsplatser

UbU 1981/82:18

meddelat bestämmelser om statligt bidrag med 75 kr. per dag och plats.
Motionen föreslår betydelsefulla förändringar i de regler som regeringen
skrivit in i förordningen om ungdomsplatser. Förändringarna avser bl. a.
att ge skolmyndigheterna ansvaret för ungdomsplatser som ett viktigt led i
skolans uppföljningsansvar, utbildningsinslag i samband med ungdomsplats
och synen på yrkesintroduktion. Till skillnad mot regeringens förordning
som sträcker sig t.o.m. den 30 juni 1982 avser den socialdemokratiska
motionens förslag budgetåret 1982/83.

Arbetsmarknadsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över yrkandena
12, 13 och 14 i motion 1981/82:774. Utskottets majoritet har avstyrkt
motionens förslag om ungdomsplatser. Den socialdemokratiska minoriteten
finner däremot att med det i motion 1981/82:774 förordade systemet
med ungdomsplatser har ett nytt grepp tagits i strävandena att stödja en
ungdomsgrupp med särskilda svårigheter vid inträdet på arbetsmarknaden
och ansluter sig till den uppläggning av verksamheten som föreslås av
motionärerna. Socialdemokraterna i arbetsmarknadsutskottet biträder
därmed yrkandena 12, 13 och 14 i motion 1981/82:774.

Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning att överenskommelserna
mellan parterna på arbetsmarknaden nu bör följas upp med
riktlinjer för statens och kommunernas medverkan i verksamheten under
budgetåret 1982/83. Den förordning som regeringen utfärdat om ungdomsplatser
bör enligt utskottets mening ändras i enlighet med vad som förordats
i motionen. Detta innebär att ungdomsplatsema förs över från arbetsmarknadsmyndigheternas
till skolans ansvarsområde och därmed blir ett
naturligt inslag i skolans uppföljningsansvar.

I motionen framhålls att verksamheten med ungdomsplatser bör inbegripa
olika utbildningsinslag. Det kan därvid gälla introduktion på arbetsplatsen,
arbetslivsorientering, olika moment av yrkesutbildningskaraktär
samt komplettering av baskunskaper i skolämnen. Sett över hela anställningsperioden
bör utbildningsinslagen normalt kunna svara mot minst en
dag i veckan. Utbildningsinslagen bör kunna handhas av såväl lärare som
andra med intresse för och erfarenhet av arbete med de ungdomar det här
är fråga om.

Utskottet som i likhet med motionärerna vill betona vikten av utbildningsinslag
i samband med ungdomsplatser anser att detta måste innebära
att särskilda resurser anvisas för ändamålet.

Utbildningsutskottet delar uppfattningen i motionen att försöksverksamheten
med yrkesintroduktion bör avvecklas till följd av systemet med
ungdomsplatser. Olika omständigheter gör emellertid att det kommer att ta
längre tid än beräknat att bygga upp det nya systemet med ungdomsplatser,
varför det inte är möjligt att helt ersätta yrkesintroduktionen med
ungdomsplatser fr.o.m. den 1 juli 1982. I stället bör yrkesintroduktionen
successivt omvandlas till ungdomsplatser i den takt och på det sätt man
lokalt finner lämpligt. Bestämmelserna i regeringens förordning att ungdo -

UbU 1981/82:18

mar först måste genomgå yrkesintroduktion innan de erbjuds ungdomsplats
bör utgå. Försöksverksamheten med yrkesintroduktion bör enligt
utskottets mening avvecklas under det kommande budgetåret i takt med
att verksamheten med ungdomsplatser byggs ut på det sätt som ovan
anförts.

Utskottet förordar därför att det i motionen föreslagna anslaget om 231
milj. kr. minskas med 70 milj. kr., vilket innebär att 161 milj. kr. bör föras
upp som ett nytt anslag (Bidrag till anordnande av ungdomsplatser) under
utbildningsdepartementets huvudtitel och att den i motionen (yrkande 15)
föreslagna minskningen av anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor
inte sker.

Eftersom behovet av ungdomsplatser är svårt att beräkna bör anslaget
Bidrag till anordnande av ungdomsplatser vara ett förslagsanslag. Regeringen
kan därmed anordna ungdomsplatserna allt efter behov. Utbildningsutskottet
vill understryka att alla ungdomar som har behov av ungdomsplats
och som omfattas av skolans uppföljningsansvar skall erbjudas
ungdomsplats.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till yrkande 1 i denna del och yrkande 12 i motion 1981/82:774 och
med anledning av samma motions yrkanden 13 och 14 samt 15 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
yrkesintroduktion och anordnande av ungdomsplatser.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen dels beträffande yrkesintroduktion med anledning
av proposition 1981/82:100 och motion 1981/82:774 yrkandena
13 och 15 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört, dels med bifall till motion 1981/82:774
yrkande 1 i denna del och yrkande 12 samt med anledning av
motion 1981/82:774 yrkande 14 till Bidrag till anordnande av
ungdomsplatser för budgetåret 1982/83 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 161000000 kr.,

5. Svenska som främmande språk (punkt 1, mom. 23)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”av betygsättning” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ingenting att erinra mot att den extra undervisningen i
svenska i vissa fall — såsom det anges i budgetpropositionen - betraktas
som ett särskilt ämne och att det då benämns svenska som främmande
språk. För utskottet förefaller det emellertid naturligt att de elever som får
denna möjlighet att läsa ämnet svenska som främmande språk också er -

UbU 1981/82:18

håller betyg i ämnet. Riksdagen bör sålunda med bifall till motion 1981/
82:1794 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet med anledning
av budgetpropositionen har anfört om svenska som främmande språk.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. att riksdagen beträffande svenska som främmande språk med
bifall till motion 1981/82:1794 och med anledning av proposition
1981/82:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

6. Genomföranderesurs (punkt 1, mom. 27)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar "Enligt
utskottets” och slutar "regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara möjligt att
genomföra de av riksdagen tidigare under innevarande riksmöte beslutade
förändringarna av gymnasieskolan utan att extra resurser tillförs. Mot
bakgrund av det statsfinansiella läget är sålunda utskottet inte berett att
tillstyrka regeringens förslag om 10 milj. kr. för en särskild genomföranderesurs
att utgå under budgetåret 1982/83. Riksdagen bör avslå förslaget.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen beträffande en särskild genomföranderesurs med
bifall till motion 1981/82:1807 i denna del avslår proposition
1981/82:100,

7. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Utskottet
finner” och på s. 18 slutar ”3733000000 kr.” bort ha följande lydelse:

De besparingar på gymnasieskolans område och de förändringar av
gymnasieskolans utformning vilka riksdagen nyligen har beslutat finnér
utskottet inte anledning att nu ompröva. Utskottet har i det föregående
dels avstyrkt förslagen i motion 1981/82:774 om särskilda stödinsatser för
vissa ungdomsgrupper och avskaffande av yrkesintroduktionen, dels tillstyrkt
förslaget i motion 1981/82:1807 att inte bevilja en särskild
genomföranderesurs. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1981/82:1807 i denna del och med avslag på
motionerna 1981/82:774 yrkande 15 i denna del och 1981/82:1375 yrkandena
6 och 10 till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1982/
83 anvisar ett förslagsanslag av 3723000000 kr.

UbU 1981/82:18

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1807 i denna del och
med avslag på motionerna 1981/82:774 yrkande 15 i denna del
och 1981/82:1375 yrkandena 6 och 10 till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
av 3 723 000 000 kr.

8. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 34)

Under förutsättning av bifall till reservation 3
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utskottet
finnér” och på s. 18 slutar ”3733000000 kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet är nu inte berett att ompröva riksdagens nyligen fattade beslut
om besparingar på gymnasieskolans område och förändringar av gymnasieskolans
utformning. I det föregående har utskottet tillstyrkt förslaget
om försöksverksamhet med särskilda stödinsatser för vissa ungdomsgrupper
i motion 1981/82:774 (yrkande 4). För detta ändamål beräknas 10 milj.
kr. Vidare har utskottet i det föregående förordat fortsatt försöksverksamhet
i viss omfattning med yrkesintroduktion. För detta bör en särskild
anslagspost om 70 milj. kr. föras upp under förevarande anslag.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av proposition 1981/82: 100 och motion 1981/
82:774 yrkande 15 i denna del och med avslag på motionerna 1981/82:1375
yrkandena 6 och 10 och 1981/82:1807 i denna del till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
3743000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 och
motion 1981/82:774 yrkande 15 i denna del och med avslag på
motionerna 1981/82:1375 yrkandena 6 och 10 samt 1981/
82: 1807 i denna del till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 3743000000
kr.

Särskilda yttranden

1. Successiv förändring av gymnasieskolan (punkt 1, mom. 24)

Christina Rogestam, Sven Johansson och Kerstin Göthberg (alla c)
anför:

Gymnasieskolans nuvarande organisation tillkom år 1968 genom i huvudsak
en organisatorisk sammanläggning av de tre skolformerna gymna -

UbU 1981/82:18

sium, fackskola och yrkesskola. Gymnasieutredningen har nyligen framlagt
ett förslag till en förändrad gymnasieskola. Förslaget bör enligt utredningen
kunna genomföras tidigast år 1985.

Några av de problem som aktualiserats i gymnasieutredningen är av
sådan art att de kan lösas utan en stor och genomgripande reform.

Bland angelägna förändringar finner vi anledning att peka på sådana som
leder till ökat lokalt ansvarstagande. Härvid vill vi erinra om arbetsenheten
som organisatorisk modell på grundskolan. Arbetsenheter även på gymnasieskolan
skulle kunna spela en viktig roll som planeringsorgan för utarbetande
av arbetsplaner och ha stor betydelse för samverkan mellan olika
organ och elevernas träning i medbestämmande och ansvarstagande.

Vidare vill vi peka på behovet av mera arbetslivskontakter i reglerade
former, speciellt gäller detta de teoretiska linjerna. Det bör vara möjligt att
införa perioder av praktisk yrkesorientering i samtliga årskurser på dessa
linjer. Den teoretiska undervisningen kan då i högre grad anknyta till den
praktiska verkligheten.

2. Statsbidrag till studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan (punkt 1,
mom. 32)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anför:

Med anledning av proposition 1981/82:15 om studie- och yrkesorientering
(syo) i grundskola och gymnasieskola har riksdagen tidigare under
innevarande riksmöte beslutat om ändrade regler för syo-verksamheten
(UbU 1981/82:6, rskr 1981/82:115). Beträffande gymnasieskolan skall
statsbidraget till syo i fortsättningen knytas till statsbidraget för driften av
gymnasieskolor. Härvid skulle bidraget enligt riksdagsbeslutet — i överensstämmelse
med regeringens eget förslag — utformas på så sätt att
kostnaderna för staten förblir desamma som i dag.

Regeringen har i budgetpropositionen återkommit till utformningen av
reglerna för statsbidraget till syo för budgetåret 1982/83. Vi nödgas nu
konstatera att regeringen har frångått inte bara sitt eget tidigare förslag
utan även riksdagens beslut om minst oförändrade resurser för syo-verksamheten
genom att föreslå en besparing med 2% eller i vissa fall för
landstingskommunernas del 20% av det belopp som varje kommun skulle
tilldelas om någon besparing ej hade ägt rum.

Vi har under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. föreslagit
en ökning av syo-resursen med 20 milj. kr. utöver regeringens förslag. Den
ökade resursen avser den uppföljande verksamheten och skall alltså kunna
användas för ungdomar i de åldersgrupper vilka omfattas av kommunernas
uppföljningsansvar.

UbU 1981/82:18 Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1981/82:1 y

om motion om åtgärder för att förbättra ungdomens situation

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra
sig över yrkandena 6, 12, 13 och 14 i motion 1981/82:774 av Olof Palme
m.fl. (s). Arbetsmarknadsutskottet får med anledning härav anföra följande.

Lagstiftning om praktikplatser (yrk. 6)

Socialdemokraterna begär att regeringen skall underrättas om vad som i
motionen anförts om praktikplatser. Vad som åsyftas är att socialdemokraterna
anser att det inte utan lagstiftning är möjligt att få fram tillräckligt
antal praktikplatser för eleverna i gymnasieskolan. I motionen dras upp
allmänna riktlinjer för hur en lag om praktikplatser bör utformas, varvid
särskilt anges att begreppet praktik bör definieras. Till kriterierna för
begreppet bör höra att praktik skall vara handledd och vara en del i
utbildningen.

Liknande förslag om lagstiftning för att tillgodose behovet av platser för
s. k. obligatorisk praktik har tidigare behandlats i arbetsmarknadsutskottet
(se senast AU 1980/81:21 s. 103 — 104) med anledning av motioner från
socialdemokraterna resp. vpk. 1 de sammanhangen har från socialdemokratiskt
håll yrkats att lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (den
s. k. främjandelagen) skall ändras, så att länsarbetsnämnderna får befogenhet
att ta fram erforderliga platser för praktik som ingår som en föreskriven
del av gymnasieutbildningen. Från vpk:s sida har förordats lagstiftning
som går ut på att de lokala skolmyndigheterna får rätt att ålägga företagen
att ställa praktikplatser till förfogande.

Arbetsmarknadsutskottet har avvisat de tidigare framförda förslagen om
lagstiftning med hänvisning till de möjligheter till samverkan mellan skolmyndigheter,
arbetsförmedling, arbetsgivare och fackliga organisationer
som planeringsråden (SSA-råden) och distriktsarbetsnämnderna ger. Utskottet
har ansett att man genom denna samverkan på frivillig väg bör
kunna få fram ett tillräckligt antal platser för obligatorisk praktik. Vad som
nu anförs i den socialdemokratiska motionen om behovet av lagstiftning
ger inte utskottet anledning att ändra ståndpunkt.

När det sedan gäller den i motionen begärda definitionen av begreppet
praktik vill arbetsmarknadsutskottet tillfoga följande.

UbU 1981/82:18 Bilaga

Lagen om anställningsskydd utgår från att anställning tills vidare är det
normala, men den gör ett uttryckligt undantag för bl. a. praktikarbete som
till sin natur är en tidsbegränsad form av anställning. Det problem motionärerna
vill komma till rätta med är att praktikbegreppet inte är definierat i
den nuvarande anställningsskyddslagen eller i dess förarbeten. Denna brist
kommer inom kort att rättas till. Riksdagen antog nämligen den 24 februari
en ny anställningsskyddslag som skall börja tillämpas den 1 april i år. I
proposition 1981/82:71 som låg till grund för riksdagsbeslutet ges på s.
121-122 en definition som i det väsentliga bör tillgodose motionärernas
önskemål. Detta är med andra ord inte längre aktuellt.

Vad som anförts i detta avsnitt innebär sammanfattningsvis att arbetsmarknadsutskottet
föreslår att yrkande 6 i motion 774 avstyrks.

Ungdomsplatser (yrk. 12—14)

Socialdemokraterna vill ersätta den läsåret 1980/81 införda yrkesintroduktionen
med ett system med ungdomsplatser. Med hänvisning till skolans
uppföljningsans var för alla ungdomar upp till 18 år föreslås att ansvaret
för verksamheten anförtros skolstyrelserna. Dessa skall antingen själva
eller genom annat lämpligt kommunalt organ placera ungdomarna på dessa
platser. Socialdemokraterna anser att olika utbildningsinslag - normalt
motsvarande minst en dag i veckan — skall ingå i verksamheten, och de
betonar vikten av handledning och uppföljning.

Kostnaderna för verksamheten med ungdomsplatser föreslås fr. o.m.
nästa budgetår bli finansierade från ett nytt anslag om 231 milj. kr., avsett
att föras upp på utbildningsdepartementets huvudtitel. Beräkningen utgår
från en volym av 20000 platser.

Om bakgrunden till de socialdemokratiska förslagen gör utskottet följande
konstateranden.

Sedan regeringen den 26 november 1981 med stöd av finansfullmakten
beslutat att ytterligare 460 milj. kr. skulle få disponeras för sysselsättningsskapande
åtgärder föreskrev regeringen den 3 december 1981 genom
ändring i regleringsbrev att av dessa medel 60 milj. kr. skulle avsättas till
arbetspraktik åt ungdomar under 18 år. Den närmare utformningen och
villkoren för denna form av sysselsättning förutsattes bli reglerad genom
avtal mellan arbetsmarknadens parter. En överenskommelse om ungdomsplatser
träffades sedan den 23 december 1981 mellan Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige och Privattjänstemannakartellen.
Den centrala överenskommelsen skall bekräftas på förbundsnivå,
och det är avsett att ungdomsplatsema därefter skall tas fram genom lokala
överenskommelser på varje arbetsplats.

Motsvarande centrala överenskommelser har senare träffats för de kommunala
och statliga avtalsområdena.

UbU 1981/82:18 Bilaga

Uppgörelserna förutsätter att statsbidrag utgår för ungdomsplatserna.
Regeringen utfärdade den 8 januari 1982 en förordning härom. Bidrag utgår
med 75 kr. per plats och dag. Bidragsverksamheten administreras av
arbetsförmedlingen, som också förfogar över platserna och svarar för
tillsynen. Statsbidraget finansieras av de medel som står till arbetsmarknadsmyndigheternas
förfogande för beredskapsarbeten.

I sakfrågan får utskottet anföra följande:

Flertalet av de ungdomar som lämnar grundskolan går över till fortsatt
utbildning i gymnasieskolan. En del söker sig ut på arbetsmarknaden och
får anställning. Den återstående gruppen ungdomar vill inte fortsätta sin
utbildning utan önskar ett arbete men kan inte få det. De befinner sig i en
svår situation eftersom de saknar yrkesutbildning och erfarenhet av arbetslivet.
De arbetsuppgifter som förr kunde utföras av ung, outbildad arbetskraft
har numera i stor utsträckning försvunnit.

Riksdagen tog på våren 1980 ställning till vilka åtgärder som bör sättas in
till stöd för dessa ungdomar. De omfattas av skolans s.k. uppföljningsansvar,
och det bestämdes att åtgärderna i allt väsentligt skulle vara av
utbildningspolitiskt slag. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av beredskapsarbeten
och arbetsmarknadsutbildning, som de föregående åren
tillgripits i betydande omfattning, skulle i princip inte längre användas. I
syfte att göra utbildningsvägama mer attraktiva fick gymnasieskolan ett
mer varierat utbud av yrkesinriktade linjer och kurser med bl. a. ökade
inslag av inbyggd företagsutbildning och lärlingsutbildning. Vidare infördes
som nya moment introduktionsprogram för utbildning och den nu
aktuella yrkesintroduktionen, förlagd till företag och institutioner utanför
skolan.

Försöken med yrkesintroduktion inleddes läsåret 1980/81. Den korta
förberedelsetiden ställde kommunerna inför åtskilliga problem. Icke desto
mindre visar de utvärderingar som gjorts på övervägande positiva erfarenheter.
Verksamheten fick en oväntat stor omfattning (9600 deltagare), och
huvudintrycket är att yrkesintroduktionen uppfattas som ett betydelsefullt
komplement till övriga alternativ för ungdomarna.

I sammanhanget noterar arbetsmarknadsutskottet att riksdagen i december
1981 biträtt de förslag som i proposition 1981/82:15 lagts fram om
modifieringar av yrkesintroduktionen för att förstärka verksamhetens utbildningspolitiska
syfte. Det kan samtidigt konstateras att regeringsförslagen
tillstyrktes av utbildningsutskottet i ett i den delen enhälligt betänkande
(UbU 1981/82:6).

Enligt arbetsmarknadsutskottets mening kan det inte komma i fråga att
avbryta en verksamhet som gett så övervägande goda resultat. Dessutom
är det inte praktiskt möjligt att i ett slag ersätta yrkesintroduktionen, som
tack vare en väl fungerande organisation har fått en betydande volym, med
den inledda verksamheten med ungdomsplatser. Denna befinner sig ännu i
startskedet och har därför blygsam omfattning.

UbU 1981/82:18 Bilaga

Bakom arbetsmarknadsparternas överenskommelser ligger en klart uttalad
ambition att bidra till att ge sysselsättning åt ungdomar som inte har
kunnat placeras i utbildning eller ordinarie arbete. Det är självfallet angeläget
att statsmakterna tar fasta på parternas vilja till medverkan. Härigenom
öppnas nya möjligheter att få fram lämpliga ingångsarbeten som kan ge
ungdomar värdefull arbetslivserfarenhet liksom meningsfull sysselsättning
åt ungdomar, för vilka andra åtgärder inte längre är aktuella. Det är dock
fråga om en kompletterande stödåtgärd av arbetsmarknadspolitisk karaktär
som i nuläget varken kan eller bör ersätta den utbildningspolitiskt
inriktade yrkesintroduktionen.

Arbetsmarknadsutskottet avstyrker därför den socialdemokratiska motionen
i de nu redovisade delarna.

Avslutningsvis skall tilläggas att frågan om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten,
däribland de särskilda ungdomsplatserna, kommer att behandlas
i det arbetsmarknadsbetänkande som utskottet inom kort kommer att
avge.

Stockholm den 9 mars 1982

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors
(m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson
(m), Frida Berglund (s), Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s),
Eva Winther (fp), Boije Hörnlund (c), Lahja Exner (s), Nils-Olof Grönhagen
(s) och Görel Bohlin (m).

Avvikande mening

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Marianne Stålberg, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har
anmält avvikande mening enligt följande:

Lagstiftning om praktikplatser (yrk. 6)

Socialdemokraterna anser att den del av yttrandet som på s. 1 boljar
”Liknande förslag” och på s. 2 slutar ”774 avstyrks” bort ha följande
lydelse:

I vissa utbildningar ingår praktik som en föreskriven del, s. k. obligatorisk
praktik. De studerande är emellertid inte garanterade praktikplatser.
Olika åtgärder har vidtagits för att på frivillig väg ta fram de behövliga
platserna. Arbetsmarknadsmyndigheterna som har ansvaret för att anskaffa
praktikplatserna måste ha möjlighet att — sedan andra utvägar har

UbU 1981/82:18 Bilaga

prövats — med stöd av lag kunna ålägga arbetsgivare att ställa nödvändiga
platser till förfogande för studerande med obligatorisk praktik ingående i
gymnasieutbildningen. Behov föreligger således av en lagstiftning med den
inriktning som anges i motion 774, och utskottet tillstyrker att initiativ
härtill tas i enlighet med motionens förslag.

Ungdomsplatser (yrk. 12—14)

Socialdemokraterna anser att den del av yttrandet som på s. 2 börjar
”Om bakgrunden” och på s. 4 slutar ”att avge” bort ha följande lydelse:

Förslagen i motion 774 utgår från den överenskommelse som den 23
december 1981 träffades mellan Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen
i Sverige och Privattjänstemannakartellen och som senare har
följts av liknande överenskommelser på de kommunala och statliga avtalsområdena.
Den bild som i motionen tecknas av hur uppgörelsen på den
privata arbetsmarknaden växte fram vitsordas.

Situationen i dag är således den att centrala överenskommelser om
ungdomsplatser föreligger för hela den organiserade delen av arbetsmarknaden.
Överenskommelserna förutsätter att statsbidrag utgår för de platser
som tas fram ute på arbetsplatserna. Regeringen har den 8 januari 1982
utfärdat en förordning som ger 75 kr. per plats. Förordningen gäller till
utgången av juni i år.

Arbetsmarknadsparternas överenskommelser löper tills vidare och har
alltså inte det snäva tidsperspektiv som regeringens förordning innefattar.
Det är nödvändigt att snarast möjligt ge besked om att statsbidrag skall
utgå även efter den 30 juni 1982.

De ungdomar det här gäller har haft stora svårigheter på arbetsmarknaden
under en följd av år, och deras läge kommer inte att förbättras under
överblickbar tid om inte särskilda åtgärder vidtas utöver dem som redan
har prövats och inte visat sig ha avsedd verkan. Det är därför angeläget att
statsmakterna tar fasta på parternas initiativ. Genom detta har skapats en
fast grund för det system med ungdomsplatser som förordas i motionen
och som är avsett att ersätta den nuvarande yrkesintroduktionen. Ungdomsplatserna
kan utvecklas till ett betydelsefullt bidrag till lösningen av
ungdomarnas svåra situation. Särskilt viktigt är att överenskommelserna
ställer krav på företagsledningar, de anställda och deras organisationer att
ta ett gemensamt ansvar för att ungdomarna får en meningsfull och utvecklande
sysselsättning så att de genom den arbetslivserfarenhet de erhåller
skall lättare kunna gå över till utbildning eller ordinarie arbete. Det är
också värdefullt att man nu har fått en avtalsreglering av ungdomarnas
förmåner och skyldigheter under anställningstiden.

Hur systemet med ungdomsplatser skall fogas in som ett led i skolans
allmänna uppföljningsansvar för alla ungdomar under 18 år har utförligt
beskrivits i motionen. Det finns inte anledning att gå in på de frågorna här.
Utskottet ansluter sig till den uppläggning som gjorts i motionen. På en
punkt vill dock utskottet föreslå en modifiering.

UbU 1981/82:18 Bilaga

Motionens tanke är att yrkesintroduktionen avvecklas med utgången av
juni i år och därefter ersätts med det nya systemet med ungdomsplatser.
Parternas överenskommelser förutsätter att ungdomsplatsema tas fram
genom lokala överenskommelser sedan man på de enskilda arbetsplatserna
har inventerat möjligheterna till lämpliga arbetsuppgifter. Utskottet delar
motionärernas syn på yrkesintroduktionen. Det kommer dock att ta längre
tid att bygga upp det nya systemet med ungdomsplatser än man räknat med
vid systemets tillkomst. Det torde därför inte vara möjligt att helt ersätta
yrkesintroduktionen med ungdomsplatsema redan den 1 juli i år. Enligt
utskottets mening bör yrkesintroduktionen undantagsvis få utnyttjas även
efter denna tidpunkt tills systemet med ungdomsplatser byggts ut i tillräcklig
omfattning.

Med det i motion 774 förordade systemet med ungdomsplatser, inlemmat
i skolans uppföljningsansvar, har tagits ett nytt grepp i strävandena att
stödja en ungdomsgrupp med särskilda svårigheter vid inträdet på arbetsmarknaden.
Systemet ger utrymme för en smidig växling mellan utbildning
och arbete. Därtill syftar anställningarna till att ge ungdomarna en värdefull
arbetslivserfarenhet som ökar deras möjligheter att gå över till fasta
anställningar. De i motionen framlagda förslagen tillstyrks sålunda med
den av praktiska skäl gjorda modifieringen beträffande den tid som behövs
för att införa det nya systemet. De anslagsmässiga konsekvenserna av
denna modifiering torde få bedömas av utbildningsutskottet vid den fortsatta
behandlingen av ärendet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982