UbU 1981/82:17

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:17

om anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m. (prop. 1981/
82:100)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Det obligatoriska skolväsendet m.m. punkterna D 11-D 17 jämte
motioner.

1. Bidrag till driften av grundskolor m.m. Regeringen har under punkt D

11 (s. 261-275)

dels

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om statsbidrag till undervisning i hemspråksklasser,

dels föreslagit riksdagen att

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om bidrag till lokal
skolutveckling,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om att inte genomföra
viss tidigare beslutad ökning av förstärkningsresursen,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
studie- och yrkesorientering m. m. inom ramen för förstärkningsresursen,

5. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om vikariat
och statsbidrag för de två första dagarna vid lärares tjänstledighet,

6. godkänna vad som i propositionen har förordats om förskott på
tilläggsbidraget för redovisningsåret 1982/83,

7. godkänna vad som i propositionen har förordats om veckotimpris för
hemspråksundervisning,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om upphörande av
statsbidrag till merkostnader för särskilda ordinarie tjänster som lärare,

9. godkänna vad som i propositionen har förordats om inrättande av
skolchefstjänster,

10. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
kostnader för skolchefsinsatser,

11. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
vissa Waldorfskolor,

12. godkänna vad som i propositionen har förordats om tillsynslärarnas
arbetsuppgifter och tjänstgöring,

13. godkänna vad som i propositionen har förordats om inrättande av
1 Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 17

UbU 1981/82:17

2

arvodestjänster som tillsynslärare och om nedsättning av tillsynslärarnas
undervisningsskyldighet,

14. godkänna vad som i propositionen har förordats om statsbidrag till
kostnader för nedsättning av undervisningsskyldighet för tillsynslärare,

15. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 12365000000 kr.

Motionerna

1981/82:312 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening uttalar att begreppet hemspråksundervisning
bör bytas ut mot modersmålsundervisning, varvid även innehållet i
undervisningen skall utvidgas till att omfatta en bred och inträngande
undervisning i modersmålets kultur och historia,

2. att riksdagen beslutar att bidrag till kostnader för undervisning i
hemspråk och för studiehandledning på hemspråk skall utgå med 1,5
lärarveckotimmar per deltagande elev,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser
för hemspråksundervisning för invandrarbarn med syfte:

a) att modersmålsundervisning görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen i grundskolan.

b) att även då hemspråksundervisningsgrupp omfattande fyra elever ej
kan ordnas, varje elev skall garanteras minst fem veckotimmar hemspråksundervisning
och att statsbidrag skall utgå enligt detta,

4. att riksdagen som sin mening uttalar att invandrarbarnen i största
möjliga utsträckning bör beredas möjlighet till undervisning i enspråkig
grupp.

1981/82:414 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om en snabb utvärdering av hemspråksundervisningen i
syfte att dels göra undervisningen mer rationell, dels knyta den närmare
invandrarorganisationerna.

1981/82:774 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för verksamheten under budgetåret 1982/83 öka förstärkningsresursen
med 20000000 kr. att användas för att förstärka den uppföljande
studie- och yrkesorienteringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om upprättande av plan för uppföljning av enskilda ungdomar,

1981/82:1001 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
anhåller om regler för när förälder skall anses fylla krav som lärare i
hemspråk för eget barn.

1981/82:1003 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att skolöverstyrelsen får i uppdrag att lägga fram

UbU 1981/82:17

3

tolkningsföreskrifter av skolförordningens regler för hemspråksundervisningen.

1981/82:1340 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
veckotimpriset för hemspråksundervisning samt om regler för uttag av
hemspråksresurs för elever i hemspråksklasser.

1981/82: 1375 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

8. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m. m. ej ta upp medel på 7842 000 kr. till de estniska skolorna,
Kristofferskolan och Hillelskolan,

9. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m. m. anvisa ytterligare 247 300000 kr. utöver regeringens förslag.

1981/82:1800 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reglerna för
rätt till hemspråksundervisningen bör tillämpas striktare,

2. att riksdagen uttalar att resurser för hemspråksstöd bör sättas in så
tidigt som möjligt, företrädesvis i förskolan och på lågstadiet,

3. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m. m. genom ändring av hemspråksklassernas finansiering minskas med 40
milj. kr.

1981/82: 1801 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
behovet av att uppmärksamma skolorna på de olika syften som den samlade
skoldagen förutsätts förverkliga, särskilt det pedagogiska syftet,

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om bidrag till samlad skoldag
om 32,2 milj. kr.

1981/82:1808 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att även andra skolor än Waldorfskolor skall kunna erhålla särskilt statsbidrag
i enlighet med vad som anges i motionen.

1981/82:1814 av Christina Rogestam m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag angående ett förändrat
statsbidragssystem inom grundskolan.

1981/82:1829 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
att den neddragning av anslaget till hemspråksundervisning med 118 milj.
kr. som regeringen behandlar i proposition 1981/82: 100 bilaga 12 ej bör
komma till stånd på det sätt regeringen föreslår.

1981/82:2011 av Hans Nyhage m.fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1981/
82:2010 — yrkas att riksdagen beslutar om en minskning av anslaget
Bidrag till driften av grundskolor m. m. med 47 milj. kr.

UbU 1981/82:17

4

1981/82:2045 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1981/82: 2018 —
såvitt nu är i fråga yrkas

8. att riksdagen uttalar att hemspråksundervisning i första hand skall
ske under tid för fria aktiviteter,

9. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna för hemspråksundervisning
i enlighet med vad som anförts i motion 1981/82: 2018,

10. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna
för samlad skoldag i enlighet med vad som anges i motion 1981/82: 2018,

11. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av resursanvändningen
i grundskolan.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande dels förslag som regeringen under
punkten Bidrag till driften av grundskolor m. m. underställt riksdagen, dels
yissa motioner som väckts under allmänna motionstiden år 1982 och som
rör grundskolan.

Statsbidragssystemet

Sedan läsåret 1978/79 ger staten bidrag till den kommunala grundskolan
enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan,
m. m. Det nya statsbidragssystemet innebär att statsbidraget till
kostnader för lärarlöner och vissa anordningar inte längre beräknas på de
faktiska kostnaderna utan på ett schabloniserat sätt.

Bidrag till kostnader för lärarlöner utgår huvusakligen i form av basresurser.
En basresurs i årskurserna 1-6 motsvaras av ett bestämt antal
veckotimmar per årskurs och elevgrupp om 25/30 elever (för årskurserna
1-6 f. n. 20, 24, 31, 36, 37 resp. 37 veckotimmar enligt visst timpris). På
högstadiet varierar antalet veckotimmar per basresurs inom en årskurs
beroende på hur många basresurser som fastställts för årskursen vid skolenheten.
Statsbidraget till basresurserna beräknas med utgångspunkt i ett
riksgenomsnittligt timpris för lärarlöner per stadium.

Bidrag till kostnader som avser olika insatser för undervisning och andra
särskilda insatser under skoldagen inom grundskolan utgår i form av en
förstärkningsresurs. Förstärkningsresursen utgår för varje elev i kommunens
grundskola med f. n. 0,4755 veckotimmar till kostnader för insatser
för undervisning och 0,087 veckotimmar till kostnader för andra särskilda
insatser. Statsbidraget till förstärkningsresurser beräknas efter ett veckotimpris,
som fastställs årligen och är ett enhetligt schablonbelopp, lika för
alla stadier och för alla kommuner.

Bidrag i form av ett tilläggsbidrag utgår till kostnader för lärarvikarier
och vissa övriga anordningar. Utöver bidragen till basresurser och förstärkningsresurser
samt tilläggsbidraget utgår ett antal särskilda bidrag (till

UbU 1981/82:17

5

skoldirektörer och biträdande skoldirektörer, rektorer och studierektorer,
särskild undervisning, viss stödundervisning, undervisning i hemspråk
m. m.).

Vid beräkningen av huvuddelen av grundskolanslaget är principen att
anslaget för ett budgetår beräknas med utgångspunkt i kostnaderna för
grundskolan de två närmast föregående budgetåren. När det gäller kostnadsberäkningen
för budgetåret 1982/83 bygger den alltså på kostnaderna
för skolväsendet budgetåren 1980/81 och 1981/82. Kostnader som tillkommer
efter den 30 juni 1982 påverkar inte anslaget för budgetåret 1982/83.
Genom statsbidragets speciella konstruktion blir effekten av en för budgetåret
1982/83 föreslagen besparing i princip att besparingen inträder först
budgetåret 1983/84 på riksstaten och då får en omfattning som motsvarar
något mer än 170% av besparingen.

I motion 1981/82: 1814 (yrkande 2) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag om en förändring av nuvarande system för statsbidrag till
grundskolan. Kommunernas olika förutsättningar att organisera skolväsendet
beroende på tätortsgrad m. m. bör, säger motionärerna, utan alltför
stora svårigheter kunna vägas in i ett nytt och enklare system. Ett elevrelaterat
bidrag skulle medföra en avbyråkratisering av basresurstilldelningen
och därmed en förenkling av hela statsbidragshanteringen.

Motion 1981/82: 2045 (yrkande 11) tar också upp bidragsfrågor men ur en
annan synvinkel. Enligt motionärerna bör man se över hur statsbidragen
till skolan används i syfte att främja effektivitet på skolområdet och motverka
slöseri med bl. a. statliga medel. Man bör vid översynen belysa hur
valet av den ena eller andra pedagogiska anordningen för att bedriva
undervisningen påverkar den samlade resursåtgången för skolväsendet.

Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som år 1978 (prop. 1977/
78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:338) fattat beslut om ett nytt statsbidragssystem
och att skolöverstyrelsen (SÖ) inom ramen för sitt myndighetsansvar
har att granska effekterna av det nya statsbidragssystemet för
stat och kommun. Frågor om användning av statsbidraget har utskottet
behandlat i betänkandena UbU 1975/76:30 (s. 46 ff.) och UbU 1977/78: 21
(s. 11 ff.). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1981/
82:1814 yrkande 2.

Med samma motivering avstyrker utskottet motion 1981/82:2045 yrkande
11.

Riksdagen beslöt hösten 1981 att statsbidraget till studie- och yrkesorientering
(syo) i grundskolan i fortsättningen skall knytas till det allmänna
statsbidraget till skolformen (prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6, rskr 1981/
82:115). Detta skall för grundskolans del ske fr. o. m. budgetåret 1982/83
genom att till den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
förs över dels följande delar av det särskilda statsbidraget för syoverksamhet,
nämligen resurserna för syo i grundskolan, för uppföljande

UbU 1981/82:17

6

syo efter grundskolan och för de lokala planeringsråden, dels den del av
tilläggsbidraget som beräknas för kostnader för nedsättning av yrkesvalslärarnas
undervisningsskyldighet. Föredragande statsrådet beräknar ökningen
av den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
med anledning härav till 0,0223 veckotimmar per elev, vilket motsvarar en
total statlig kostnad på ca 114 milj. kr. (inkl. tilläggsbidrag och bidrag till
sociala avgifter samt kostnad för lönekostnadspålägg). Utökningen av
förstärkningsresursen bör enligt proposition 1981/82: 100 ange en miniminivå
för syo-insatser.

Enligt motion 1981/82:774 (yrkandena 3 och 5) bör statsbidraget till syo
ökas med 20 milj. kr. Genom att syobidragen numera beräknas inom ramen
för grundskolans förstärkningsresurs föreslår motionärerna att förstärkningsresursen
under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m. m. uppräknas
med 20 milj., kr. dvs. med 0,004 veckotimmar per elev. Genom
denna resursökning bör det också vara möjligt att förstärka syoinsatsema
till grupper som har särskilda svårigheter vid övergången till gymnasieskolan.
En plan för det lokala syoarbetet bör enligt motionärerna upprättas.

Det statsfinansiella läget gör att det inte är möjligt att öka statsbidraget
till syo i grundskolan utöver det belopp om 114 milj. kr. som anges i
budgetpropositionen. Krav på besparingar och omprioriteringar omfattar
f. n. alla samhällssektorer. I vad gäller frågan om en plan för det lokala syoarbetet
hänvisar utskottet till vad utskottet anfört i frågan tidigare under
detta riksmöte (UbU 1981/82:6 s. 8 och 9). Kommun har ansvaret för att
alla elever i så stor utsträckning som möjligt får den hjälp de behöver. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1981/82:774 yrkandena 3 och 5.

Samlad skoldag

Enligt 5 kap. 3 c § skolförordningen (1971:235) innebär samlad skoldag
att eleverna genom särskilda åtgärder skall tas om hand under hela den tid
som skoldagen omfattar (högst 5 timmar och 20 minuter för elever i
årskurserna 1 och 2 samt högst 8 timmar för elever i årskurserna 3-9). Fria
aktiviteter skall därvid anordnas för eleverna under de delar av skoldagen,
som inte utgörs av lektioner, annan verksamhet som skall förekomma
enligt skolförordningen eller av behövlig tid för vila och måltid. Fria
aktiviteter får enligt skolförordningen anordnas även före dagens första
lektion eller efter dagens sista lektion. Vid utformningen av den samlade
skoldagen bör, särskilt för elever på lågstadiet, eftersträvas att vistelsetiden
i skolan för en och samma elev inte växlar under veckans olika dagar.

Enligt motion 1981/82: 1801 (yrkande 1) bör skolenheterna i det allmänna
skolväsendet uppmärksammas på det pedagogiska syftet med den samlade
skoldagen. Missförstånden beträffande syftet med den samlade skoldagen
och de däri ingående fria aktiviteterna är enligt motionärerna många och

UbU 1981/82:17

7

har lett till motsättningar mellan hem och skola. I motion 1981/82:2045
(yrkande 10) anses det angeläget att undervisningen och de fria aktiviteterna
inom den samlade skoldagen bildar en pedagogisk helhet. Om så inte
blir fallet bör enligt motionärerna sådana fria aktiviteter som faller utanför
den pedagogiska ramen vara frivilliga. Bestämmelserna för samlad skoldag
bör kompletteras i detta hänseende.

Skoldelegationen (U 1979:11) har i skrivelse till regeringen den 12 mars
1980 utförligt redovisat syftet med den samlade skoldagen och lagt fram
vissa förslag beträffande genomförandet av samlad skoldag.

Föredragande statsrådet framhåller i budgetpropositionen (s. 210) att
den nya läroplanen (Lgr 80) anger en inriktning av de fria aktiviteterna som
i väsentliga avseenden är en annan än den som har tillämpats tidigare. Hon
fortsätter: ”Tre synpunkter är av särskild vikt: att fria aktiviteter måste ge
utrymme för elevernas eget ansvar för delar av arbetet inom skolan, att
aktiviteterna utgår från frågor som har sitt ursprung i lektionernas arbetsområden
eller i teman och tillvalskurser samt att arbetsenheten är den
naturliga enheten för att planera fria aktiviteter. Genom det senare undviker
man dels en omfattande och kostnadskrävande administration, dels att
aktiviteterna framstår som en verksamhet vid sidan av det övriga skolarbetet.
”

De fria aktiviteterna kan omfatta bl. a. möten för klassråd, stödjande
verksamhet för elever som på grund av sjukdom varit borta från skolan,
hemspråksundervisning, hjälp med individuella uppgifter och läxor, en
aktiv biblioteksverksamhet samt av förening driven verksamhet med pedagogiskt
syfte. Lärare kan räkna in verksamhet under fria aktiviteter i sin
undervisningsskyldighet (TFU Avd. A 7 kap., bil. 6).

Utskottet vill stryka under vad föredragande statsrådet anfört om att de
fria aktiviteterna bör knyta an till undervisningsverksamheten. De kan
bedrivas i lektionsliknande form. Utskottet, som utgår från att regeringen
för att öka informationen om det pedagogiska syftet med samlad skoldag
uppmärksammar SÖ och länsskolnämnderna på vad som anförts om samlad
skoldag i proposition 1981/82:100, föreslår att riksdagen avslår motion
1981/82:1801 yrkande 1.

Enligt utskottets mening bör skolförordningens bestämmelser inte kompletteras
på det sätt som föreslås i motion 1981/82:2045 yrkande 10, varför
riksdagen bör avslå yrkandet.

Enligt motion 1981/82:1801 yrkande 2 visar erfarenheterna att ett särskilt
statsbidrag till samlad skoldag lett till missuppfattningar beträffande
syftet med den samlade skoldagen. Motionärerna yrkar att statsbidraget
till samlad skoldag avskaffas. Statsbidrag till fria aktiviteter med pedagogiskt
syfte bör framdeles utgå ur förstärkningsresursen.

Utskottet kan inte biträda yrkandet, varför det bör avslås av riksdagen.

UbU 1981/82:17

8

Hemspråksundervisning

Rätt till hemspråksträning och hemspråksundervisning har enligt riksdagens
beslut (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391) alla
barn och ungdomar för vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande
inslag i hemmiljön. Normalt förutsätter detta att föräldrar/vårdnadshavare
har ett annat språk än svenska som sitt modersmål och använder det
språket i sitt umgänge med barnet. Denna rätt tillkommer också barn som
tillhör en ursprunglig, språklig minoritet i landet eller vars familj i en eller
flera generationer har bott i landet, förutsatt att barnets språkliga miljö
kräver detta.

Barn som helt saknar kunskaper i svenska språket och barn som behärskar
svenska språket som en genomsnittlig svensk har under nämnda förutsättningar
samma rätt till hemspråksundervisning.

I motionerna 1981/82:414 (i denna del), 1981/82:1003, 1981/82:1800 (yrkande
1) och 1981/82:2045 (yrkande 9 i denna del) begärs att bestämmelserna
om rätt till hemspråksundervisning ses över. Motionärerna redovisar
exempel då rätten till hemspråksundervisning enligt deras mening
utsträckts för långt och hävdar att nya bestämmelser eller tillämpningsanvisningar
till de nuvarande behövs för att förhindra sådant som man anser
vara missbruk av bestämmelserna.

Kriterierna för rätt till hemspråksundervisning återfinns i bestämmelserna
i 5 kap. 10 a § och 8 kap. 4 a § skolförordningen. Motivet för att
anordna hemspråksundervisning är behovet hos eleven. Efter samråd med
SÖ har statistiska centralbyrån (SCB) vid den årliga kartläggningen av
elever med annat hemspråk än svenska i grundskolan och gymnasieskolan
definierat hemspråk på följande sätt: ”Med elevens hemspråk avses ett
(eller flera) språk som utgör ett levande inslag i barnets hemmiljö.”

Enligt vad utskottet erfarit kan det vara svårt för en skolstyrelse att
kontrollera att alla elever som får hemspråksundervisning verkligen använder
detta som ett umgängesspråk i hemmet. Det kan också vara svårt
att ta ställning till om en elev vilken som hemspråk har engelska eller ett Bspråk
(det andra främmande språket i skolans språkprogram) kan anses få
sitt behov av hemspråksundervisning tillgodosett genom den reguljära
undervisningen i engelska resp. B-språk.

Det bör ankomma på regeringen att vidta de återgärder som på kortare
sikt behövs. Vad gäller åtgärder på längre sikt kan språk- och kulturarvsutredningen
(U 1981:04) förväntas lägga fram förslag i hithörande frågor.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1981/82:414 i denna del, 1981/82:1003, 1981/82:1800 yrkande 1
och 1981/82: 2045 yrkande 9 i denna del.

Tre motioner tar upp frågor om hur hemspråksundervisningen skall
förläggas i tiden. I motionerna 1981/82:1800 (yrkande 2) och 1981/82:2045

UbU 1981/82:17

9

(yrkande 9 i denna del) anses att samhällets insatser på hemspråksundervisningens
område i högre grad än f. n. bör koncentreras till förskolan och
grundskolans lågstadium. Vidare bör hemspråksundervisning, heter det i
den sistnämnda motionen (yrkande 8), i så stor utsträckning som möjligt
förläggas till tid för fria aktiviteter för att eleverna inte skall gå miste om
den övriga undervisningen i skolan. Det anses vidare enligt samma motion
(yrkande 9 i denna del) och motion 1981/82:414 (i denna del) vara mer
rationellt att undervisningen i hemlandets kultur och historia bedrivs av
invandrarorganisationerna än av skolan och då på tid utanför skoldagen.

Frågan huruvida resurserna för hemspråksundervisning i än högre grad
än f. n. skall styras över till förskola och lågstadium utreds bl. a. av kommittén
(S 1979:03) om hemspråksträning för förskolan. Kommittén väntas
avge sitt slutbetänkande hösten 1982. Hemspråksundervisning får enligt 5
kap. 10 a § skolförordningen anordnas på tid för fria aktiviteter. Frågor om
hur undervisning av invandrarbarn i hemlandets kultur och historia skall
organiseras kan språk- och kulturarvsutredningen förväntas behandla.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1981/82:414 i denna del, 1981/82: 1800 yrkande 2 och 1981/
82:2045 yrkande 8 samt yrkande 9 i denna del.

Det bör enligt motion 1981/82:2045 (yrkande 9 i denna del) vara möjligt
att för undervisningen av bl. a. nordiska invandrarbarn i grundskolan bilda
hemspråksklasser. Enligt motion 1981/82:312 (yrkande 4) bör invandrarbarn
i största möjliga utsträckning få undervisning i hemspråksgrupp.

Regeringen har den 29 juni 1979 meddelat bestämmelser om försöksverksamhet
med jämkade timplaner på grundskolans låg- och mellanstadier
för hemspråksundervisning. I försöksverksamheten ingår dels hemspråksklasser,
dels bl. a. sammansatta klasser. Hösten 1980 var antalet
hemspråksklasser 542 med 8 152 elever, vilket innebär att över en procent
av alla elever på grundskolans låg- och mellanstadier får sin klassundervisning
på ett annat språk än svenska. Tre fjärdedelar av dessa elever är
finsktalande.

Beträffande den allmänna uppläggningen av undervisningen i hemspråksklass
i årskurserna 1—6 har utskottet inhämtat följande. Undervisningen
genomförs så att barnen först lär sig att läsa och skriva sitt hemspråk,
vilket också används som undervisningsspråk för klassens övriga
verksamhet. Undervisning i svenska ges men till en början sparsamt och i
första hand muntligt. När färdigheterna att läsa och skriva hemspråket
befästs vidtar läs- och skrivinlärningen av svenska som främmande språk.
Svenska införs därefter gradvis också som undervisningsspråk. Undervisningen
i och på svenska ökar genom årskurserna men med bibehållande av
en del av undervisningen i och på hemspråket. Ett av målen för utbildningen
i hemspråksklass är att eleverna vid övergången till högstadiet med
kunskaper och färdigheter i såväl hemspråk som svenska skall kunna
tillgodogöra sig fortsatt utbildning där undervisningsspråket är svenska,
tl Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 17

UbU 1981/82:17

10

SÖ skall senast den 1 oktober 1982 inkomma med en utvärdering av
verksamheten med bl. a. hemspråksklasser. Frågan om försöksverksamhet
med hemspråksklasser på högstadiet får förutsättas bli prövad när försöksverksamheten
på låg- och mellanstadierna utvärderats. Med hänvisning till
det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1981/82:312
yrkande 4 och 1981/82: 2045 yrkande 9 i denna del.

För undervisning i hemspråk och för studiehandledning på hemspråket
utgår enligt gällande statsbidragsbestämmelser 1,1 veckotimmar per elev
och läsår. Om särskilda skäl föreligger, får länsskolnämnden besluta att
bidrag skall utgå för ytterligare högst 0,3 veckotimmar per elev.

I proposition 1981/82:100 föreslås att det särskilda statsbidraget till
hemspråksundervisning ej skall utgå till kommun för elev i hemspråksklass.
En form av dubbelfinansiering anses föreligga, när eleverna i klassen
samtidigt ingår i skolenhetens basresursunderlag. Föredragande statsrådet
avser därför att senare föreslå regeringen att göra sådana förtydliganden i
gällande bestämmelser att sådan dubbelfinansiering fortsättningsvis ej
längre kan förekomma. Statsrådet utgår vidare ifrån att SÖ noga kommer
att följa utvecklingen på denna punkt vid sitt fullgörande av regeringens
uppdrag att utvärdera försöksverksamheten med jämkade timplaner på
grundskolans låg- och mellanstadier för hemspråksundervisning (SÖ-FS
1979:133). Ett sådant förtydligande beräknas minska kostnaderna för hemspråksundervisning
med 73 milj. kr. för budgetåret 1983/84 (i fortvarighetstillståndet
42 milj. kr.). Föredragande statsrådet räknar med att kommunerna
skall ha möjlighet att anpassa verksamheten efter dessa förändringar.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som har anförts.

I motion 1981/82: 1829 (i denna del) yrkas avslag på regeringens förslag.
Enligt motion 1981/82:1340 (i denna del) bör regeringens förslag avvisas
och elever i hemspråksklasser få del av hemspråksresursen, dock genom
ett lägre resursuttag än det generella uttaget om 1,1 lärarveckotimmar per
elev. Uttaget bör motsvara det extra stödbehov hos enskilda elever som
kan finnas i en hemspråksklass utöver vad som kan tillgodoses genom
förstärkningsresursen. Motionärerna anser att bestämmelser bör utfärdas
om ett sådant lägre resursuttag för elever i hemspråksklass. I motion 1981/
82:1800 (yrkande 3) räknar motionärerna med att en besparing på hemspråksundervisningens
område skall kunna göras redan under nästa budgetår
med 40 milj. kr.

Utskottet anser att vad föredragande statsrådet i budgetpropositionen
har anfört om statsbidrag till undervisning i hemspråksklasser inte kan
ligga till grund för ett ställningstagande från riksdagens sida till den beräknade
besparingen om 73 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Det är svårt att se
formerna för det praktiska genomförandet av förslaget. Uppenbart är dock
att det skulle få negativa konsekvenser i de invandrartäta kommunerna.

Utskottet erinrar om arbetet i språk- och kulturarvsutredningen (U

UbU 1981/82:17

11

1981:04) och SÖ:s uppdrag att utvärdera hemspråksundervisningen. Utskottet
utgår ifrån att regeringen vid en översyn av nuvarande statsbidragssystem
för hemspråksundervisningen väger in de erfarenheter som framkommer
i nämnda utrednings- och utvärderingsarbete. Vidare vill utskottet
uttala att de krav på återhållsamhet med samhällsresurser som ställs på
andra områden också bör komma till uttryck vid denna översyn. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med ett förslag som kan tillämpas läsåret
1983/84. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1981/
82:100 och motion 1981/82:1800 yrkande 3 i denna del och med anledning
av motionerna 1981/82:1340 i denna del och 1981/82:1829 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

En undersökning som utförts av SCB visar enligt föredragande statsrådet
att kommunerna har överkompenserats för sina kostnader för hemspråksundervisning
genom att det veckotimpris som gäller för basresurser
också fått avse statsbidraget till hemspråksundervisning. Fr. o. m. redovisningsåret
1982/83 bör därför enligt föredragande statsrådet ett särskilt
veckotimpris beräknas för hemspråksundervisning. Detta bör såvitt avser
tiden fr. o. m. den 1 januari 1983 baseras på kommunernas lönekostnad för
enbart de lärare som bedriver hemspråksundervisning.

Enligt motion 1981/82:1829 (i denna del) bör riksdagen avslå regeringens
förslag beträffande beräkning av veckotimpris för hemspråksundervisning.

I motion 1981/82:1340 (i denna del) anförs att regeringen vid fastställande
av veckotimpriset bör ta hänsyn till att kostnaden för hemspråksundervisningen
kan variera mellan kommunerna bl. a. beroende på andelen behöriga
lärare.

Påpekandet i motion 1981/82:1340 att genomsnittskostnaden för hemspråksundervisning
kan skifta mellan kommunerna bl. a. beroende på andelen
behöriga lärare är i och för sig riktigt. Utskottet vill dock erinra om
att detta förhållande gäller i än högre grad för t. ex. kostnaden för den
undervisning som bekostas genom förstärkningsresursen. I det senare
fallet har regering och riksdag trots detta av praktiska skäl valt att endast
ha ett veckotimpris. För att uppnå en önskvärd schablonisering av bidraget
bör enligt utskottets mening endast ett veckotimpris gälla för hemspråksundervisning.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1981/82: 1340 i denna del och 1981/82:1829 i denna del godkänner regeringens
förslag om veckotimpris för hemspråksundervisning.

I motion 1981/82:1001 yrkas att regler införs om att föräldrar bör uppfylla
vissa krav för att undervisa eget barn i hemspråk.

Släktskapsförhållanden i relationen lärare och elev är inte reglerade i
skolförordningen. Det inträffar då och då inom skolväsendet att en elev har
sin förälder som lärare i något eller några ämnen — även som obehörig
lärare eller vikarie — utan att detta anses vara anmärkningsvärt. Utskottet
kan inte finna att nämnda släktskapsförhållande bör göras till föremål för

UbU 1981/82:17

12

reglering enbart av det skälet att det gäller hemspråksundervisning av
invandrarbarn i små grupper. Det finns anledning att hysa förtroende för
skolledningens bedömning av hur olika anställningsfrågor skall lösas. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1981/82: 1001.

Frågor om benämningen hemspråk, om obligatorisk hemspråksundervisning
och om ökade resurser för bl. a. små hemspråksgrupper har utskottet
tidigare behandlat i betänkande UbU 1979/80:10. Med hänvisning till
vad utskottet därvid anfört bör riksdagen avslå motion 1981/82:312 yrkandena
1, 2 och 3.

Övriga frågor med anledning av motioner

I proposition 1981/82:100, bilaga 11 (s. 11 och 136), beräknas en besparing
om 47 milj. kr. till följd av att kostnader för omskolning och omplacering
av kommunalt anställd personal med statligt reglerade tjänster
fr. o.m. den 1 januari 1983 föreslås föras över till kommunerna. Kostnaderna
belastar f. n. anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering
under budgetdepartementets huvudtitel.

I motion 1981/82:2011 föreslås - med hänvisning till vad som anförts i
den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1981/82:2010 - att
statsbidraget till grundskolan skall minskas med 47 milj. kr. för budgetåret
1982/83 för att ett belopp av motsvarande storlek skall kunna överföras till
det nämnda anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering.

Utskottet avstyrker bifall till motion 1981/82:2011. I yttrande (UbU
1981/82: ly) till arbetsmarknadsutskottet över bl.a. motion 1981/82:2010
har utbildningsutskottets majoritet föreslagit att arbetsmarknadsutskottet
avstyrker densamma med hänvisning till vad utbildningsutskottet anfört,
bl. a. följande:

Utbildningsutskottet vill erinra om att dåvarande statens personalnämnd
(SPN) år 1977 i yttrande över förslag till nytt statsbidragssystem för det
allmänna skolväsendet ansåg att kostnaderna för omskolning och omplacering
av lärare inte borde belasta anslaget Lönekostnader vid viss omskolning
och omplacering utan täckas inom ramen för det nya bidragssystemet
för skolan. SPN:s medverkan skulle därigenom - utöver allmän tillsyn och
utbildningsverksamhet - kunna i första hand avse medverkan vid omplacering
till rent statlig tjänst.

I arbetsgivaransvaret ligger ett ekonomiskt åtagande beträffande erforderliga
åtgärder för arbetshandikappade. Enligt utskottets uppfattning har
kommunerna ansvaret för att omplaceringar m.m. av lärare kommer till
stånd, vid behov i samråd med och under medverkan av statens arbetsmarknadsnämnd
(SAMN). Utskottet anser att kostnaderna för omskolning
och omplacering av kommunalt anställd personal med statligt reglerade
tjänster fr. o. m. den 1 januari 1983 bör bestridas av de kommunala myndigheterna
själva. Utskottet har därvid förutsatt att omplaceringsförordningen
(1974:1006) och förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i stat -

UbU 1981/82:17

13

ligt reglerad anställning fortfarande skall omfatta även innehavare av statligt
reglerade lärartjänster med undantag för de delar av bestämmelserna
som avser ett övergångsvis bestridande av vissa lönekostnader med statliga
medel. Därmed blir lärarpersonalens ställning densamma som för
anställda inom försvarsdepartementets område, där vederbörande myndigheter
själva bestrider ifrågavarande kostnader för omskolning och omplacering.

Motion 1981/82:1375 (yrkande 8) upptar ett besparingsförslag av innebörd
att medel för nästa budgetår inte skall tas upp under grundskolanslaget
till verksamheten vid de estniska skolorna, Kristofferskolan och Hillelskolan.

Utskottet behandlade under våren 1981 ett liknande yrkande och erinrade
då om att föreslagen besparing är svår att uppskatta och att det möjligen
inte är fråga om någon besparing, eftersom — vid eventuell avveckling av
skolorna — elever där kan komma att få föras över till det allmänna
skolväsendet och där föranleda kostnader för stat och kommun. Utskottet
föreslår med hänvisning härtill att riksdagen avslår motion 1981/82: 1375
yrkande 8.

1 avvaktan på regeringens ställningstagande till betänkandet (SOU
1981:34) Fristående skolor för skolpliktiga elever bör enligt föredragande
statsrådet under budgetåret 1982/83 ett belopp om 800000 kr. ställas till
SÖ:s disposition för fördelning i mån av behov mellan f. n. ej statsbidragsberättigade
Waldorfskolor som under nämnda budgetår får underskott i sin
verksamhet.

Enligt motion 1981/82:1808 bör även andra skolor med enskild huvudman
kunna erhålla bidrag inom ramen för föreslaget belopp.

Enligt vad utskottet inhämtat är det föreslagna beloppet om 800000 kr.
inte ett generellt bidrag till skolor med enskild huvudman utan ett s.k.
överlevnadsbidrag till vissa Waldorfskolor i avvaktan på ställningstagande
till nyssnämnda betänkande.

Med hänvisning till vad som redovisats föreslår utskottet att riksdagen
med avslag på motion 1981/82: 1808 godkänner vad som förordats i proposition
1981/82: 100 om statsbidrag till vissa Waldorfskolor.

Enligt motion 1981/82: 1375 (yrkande 9) bör riksdagen upphäva sitt år
1980 fattade beslut att spara 2% av driftbidraget till grundskolan.

Det statsfinansiella läget i landet gör det enligt utskottets uppfattning
nödvändigt att hålla fast vid tidigare beslut om vissa besparingar på skolområdet.
Utskottet kan alltså inte ansluta sig till yrkande 9 i motion 1981/
82: 1375, varför det bör avslås av riksdagen.

Övriga frågor underställda riksdagen i budgetpropositionen

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet
under förevarande anslag förordat om bidrag till lokal skolutveckling.

UbU 1981/82:17

14

Utskottet vill beträffande den nya organisationen av personalutbildningen
på skolområdet f. ö. hänvisa till den redovisning som gjorts i betänkande
UbU 1981/82:15.

Föredragande statsrådet anser att skolförordningen bör ändras så att
vikarier i grundskolan inte skall behöva anställas under de två första
dagarna av en lärares tjänstledighet. Enligt föredragande statsrådet bör i
stället den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen ökas med
0,0298 veckotimmar för elev.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget.

Föredragande statsrådet föreslår vidare att kommuner inom intervallet
90—129 skolpoäng får rätt att inrätta tjänst som skoldirektör. Inom intervallet
bör ett gradvis ökande statsbidrag för skolchefsinsatser utgå, så att
kommuner inom intervallet 90—95 poäng får 5% av fullt bidrag till kostnader
för skoldirektör. Därefter bör inom intervallet 96-100 poäng 15%
utgå, 101 — 105 poäng 25%, 106—110 poäng 35%, 111-115 poäng 45%,
116-120 poäng 55%, 121-125 poäng 65% och 126-129 poäng 75% av
fullt statsbidrag. De kommuner som väljer att inte inrätta skoldirektörstjänst
bör få använda bidraget till andra ändamål inom den centrala skolledningen
i kommunen. I de fall tjänst som skoldirektör inrättas bör underlaget
för bidrag beräknas på sedvanligt sätt, dvs. efter innehavarens faktiska
placering i lönegrad och ålderstilläggsklass. I annat fall föreslås bidraget
schablonberäknas efter normalt tillämplig lönegrad (L 23) och ålderstillläggsklass
0. I likhet med vad som gäller i dag föreslås regeringen få
bemyndigande att medge att tjänst som skoldirektör får inrättas vid ett
lägre poängtal än vad som följer av generella regler. Regeringen föreslås
vidare om särskilda skäl finns få medge att högre statsbidrag till kostnader
för skoldirektör skall utgå inom intervallet 90-129 poäng än som följer av
regeringens förslag. Regeringen bör vidare om särskilda skäl finns få
bemyndigande att medge att tjänst som biträdande skoldirektör får inrättas
vid lägre poängtal än den generella gränsen 500 poäng.

Utskottet tillstyrker förslagen om dels inrättande av skolchefstjänster,
dels statsbidrag till kostnader för skolchefsinsatser.

Den nuvarande detaljregleringen i skolförordningen av tillsynslärarnas
arbetsuppgifter bör enligt propositionen ersättas med en mer allmänt hållen
beskrivning. Reglerna om inrättande av arvodestjänst som tillsynslärare
bör utformas så att skolstyrelsen avgör vid vilka skolenheter sådan
tjänst skall inrättas. Vidare bör enligt föredragande statsrådet medel avsättas
för en ökad resurs för nedsättning av undervisningsskyldigheten för
tillsy nslärare.

Utskottet har ingen erinran mot förslagen beträffande tillsynslärare i
grundskolan.

UbU 1981/82:17

15

Riksdagen bör godkänna vad som i propositionen har förordats om
förskott på tilläggsbidraget för redovisningsåret 1982/83. För kostnader för
nedsättning av yrkesvalslärarnas undervisningsskyldighet och för kostnader
för vikarier under de två första dagarna av lärares tjänstledighet skall
förskott för budgetåret 1982/83 utgå ur tilläggsbidraget, medan däremot
förskott ur tilläggsbidraget inte skall utgå för sådana vikariekostnader som
föranleds av att lärare och skolledare är tjänstlediga för studier.

Utskottet har inte något att erinra mot att viss tidigare ökning av förstärkningsresursen
inte genomförs och att statsbidraget till merkostnader
för särskilda ordinarie tjänster som lärare upphör.

I det föregående har utskottet avstyrkt vissa besparingsförslag i motionerna
1981/82:1375 yrkandena 8 och 9 och 1981/82: 1800 yrkande 3. Med
hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna
1981/82:1375 yrkandena 8 och 9 i motsvarande delar och 1981/82:1800
yrkande 3 i denna del till Bidrag till driften av grundskolor m. m. anvisar ett
förslagsanslag av 12365000000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande förändring av nuvarande statsbidragssystem
förgrundskolan avslår motion 1981/82:1814 yrkande 2,

2. att riksdagen beträffande översyn av resursanvändningen i
grundskolan avslår motion 1981/82:2045 yrkande 11,

3. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering
m. m. inom ramen för förstärkningsresursen m. m. med
avslag på motion 1981/82:774 yrkandena 3 och 5 godkänner vad
som förordats i proposition 1981/82:100,

4. att riksdagen beträffande den samlade skoldagens pedagogiska
syfte avslår motion 1981/82:1801 yrkande 1,

5. att riksdagen beträffande befrielse från viss del av samlad skoldag
avslår motion 1981/82:2045 yrkande 10,

6. att riksdagen beträffande statsbidrag till samlad skoldag avslår
motion 1981/82: 1801 yrkande 2,

7. att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna om rätt till
hemspråksundervisning avslår motionerna 1981/82:414 i denna
del, 1981/82:1003, 1981/82:1800 yrkande I och 1981/82:2045 yrkande
9 i denna del,

8. att riksdagen beträffande förläggning i tiden av hemspråksundervisning
m.m. avslår motionerna 1981/82:414 i denna del, 1981/
82:1800 yrkande 2 och 1981/82:2045 yrkande 8 samt yrkande 9 i
denna del,

9. att riksdagen beträffande hemspråksklasser i grundskolan avslår

UbU 1981/82:17

16

motionerna 1981/82:312 yrkande 4 och 1981/82:2045 yrkande 9 i
denna del,

10. att riksdagen beträffande statsbidrag för hemspråksundervisning
med avslag på proposition 1981/82: 100 och motion 1981/82:1800
yrkande 3 i denna del och med anledning av motionerna 1981/
82:1340 i denna del och 1981/82:1829 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. att riksdagen beträffande veckotimpris för hemspråksundervisning
med avslag på motionerna 1981/82:1340 i denna del och
1981/82:1829 i denna del godkänner vad som har förordats i
proposition 1981/82:100,

12. att riksdagen beträffande regler för anställning av vissa hemspråkslärare
avslår motion 1981/82:1001,

13. att riksdagen beträffande benämningen hemspråk m.m. avslår
motion 1981/82:312 yrkandena 1, 2 och 3,

14. att riksdagen beträffande överföring av vissa medel för omplacering
av lärare från grundskolanslaget till annat anslag avslår
motion 1981/82:2011,

15. att riksdagen beträffande visst besparingsförslag avslår motion
1981/82:1375 yrkande 8 i denna del,

16. att riksdagen beträffande statsbidrag till vissa Waldorfskolor
med avslag på motion 1981/82: 1808 godkänner vad som har
förordats i proposition 1981/82:100,

17. att riksdagen beträffande upphävande av visst beslut om besparing
avslår motion 1981/82: 1375 yrkande 9 i denna del,

18. att riksdagen beträffande bidrag till lokal skolutveckling godkänner
vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

19. att riksdagen beträffande vikariat och statsbidrag för de två
första dagarna vid lärares tjänstledighet godkänner vad som har
förordats i proposition 1981/82:100,

20. att riksdagen beträffande inrättande av skolchefstjänster godkänner
vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

21. att riksdagen beträffande statsbidrag till kostnader för skolchefsinsatser
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,

22. att riksdagen beträffande tillsynsläramas arbetsuppgifter och
tjänstgöring godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,

23. att riksdagen beträffande inrättande av arvodestjänster som tillsynslärare
och om nedsättning av tillsynslärarnas undervisningsskyldighet
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,

24. att riksdagen beträffande statsbidrag till kostnader för nedsättning
av undervisningsskyldighet för tillsynslärare godkänner vad
som har förordats i proposition 1981/82:100,

UbU 1981/82:17

17

25. att riksdagen beträffande förskott på tilläggsbidraget för redovisningsåret
1982/83 godkänner vad som har förordats i proposition
1981/82: 100.

26. att riksdagen beträffande att inte genomföra viss tidigare beslutad
ökning av förstärkningsresursen godkänner vad som har
förordats i proposition 1981/82:100,

27. att riksdagen beträffande upphörande av statsbidrag till merkostnader
för särskilda ordinarie tjänster som lärare godkänner vad
som har förordats i proposition 1981/82:100,

28. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82: 1375 yrkandena
8 och 9 i motsvarande delar samt 1981/82: 1800 yrkande 3 i denna
del och med bifall till proposition 1981/82: 100 till Bidrag till
driften av grundskolor m.m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 12365000000 kr.

2. Information om läroplan för grundskolan. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 12 (s. 276) och hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1981/82: 100 har
förordats om att medel ur anslaget får användas även för information
om läroplan för kommunal vuxenutbildning,

2. att riksdagen till Information om läroplan för grundskolan för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 5 600000 kr.

3. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. Regeringen har under
punkt D 13 (s. 277—280) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svensk
undervisning i utlandet m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag
av 23311000 kr.

Motionen

1981/82:1002 av Ingrid Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen anhåller att
regeringen låter se över och framlägger förslag om hur biblioteken vid de
svenska utlandsskolorna skall få tillgång till svensk barn- och ungdomslitteratur.

Utskottet

Statsbidrag till utlandsskola utgår i form av bidrag till kostnader för
lärarlöner och lokaler samt i form av ett särskilt driftbidrag. Det särskilda
driftbidraget utgör 8 % av lönekostnader och vissa pensionskostnader.
Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1978:591) om statsbidrag
till svensk undervisning i utlandet.

Till grund för det nu gällande statsbidragssystemet låg utlandsskoleutredningens
förslag i betänkandet Svensk undervisning i utlandet (SOU

UbU 1981/82:17

18

1977:21). Som framgår av betänkandet (s. 157) var avsikten med det
föreslagna särskilda driftbidraget att detta först och främst skulle ersätta då
utgående bidrag till stadigvarande undervisningsmateriel samt till läroböcker
och förbrukningsmateriel. Bidraget skulle emellertid också utgöra ersättning
för övriga kostnader. Utredningen avvisade därmed tanken på en
uppdelning av statsbidraget på ett antal specialdestinerade bidrag, t. ex. ett
för uppbyggnad av skolbibliotek.

Vid sitt ställningstagande till de i proposition 1977/78:100, bilaga 12,
förordade riktlinjerna för statsunderstödd svensk undervisning i utlandet
anslöt sig riksdagen till förslaget om ett samlat driftbidrag för skilda ändamål.
Som utskottet såg det skapades härigenom ett bidragssystem som var
enkelt och som möjliggjorde för skolorna att förutse bidragets storlek
(UbU 1977/78:18, rskr 1977/78: 205).

Enligt motion 1981/82:1002 är statsbidraget till utlandsskolorna så lågt
att det inte räcker till inköp för skolbiblioteken. Motionären begär förslag
om hur biblioteken skall få tillgång till svensk barn- och ungdomslitteratur.

Nu gällande system för statsbidrag till svensk undervisning i utlandet har
tillämpats under relativt kort tid. Utskottet anser därför att ytterligare
erfarenheter bör vinnas innan t. ex. frågan om en ändrad procentsats för
det särskilda driftbidraget övervägs. Det ankommer på skolöverstyrelsen
att som tillsynsmyndighet för verksamheten följa utvecklingen och vid
behov ta nödvändiga initiativ. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1981/82:1002.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen
under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 23 311000
kr.,

2. att riksdagen beträffande tillgången till svensk barn- och ungdomslitteratur
vid utlandsskolorna avslår motion 1981/82:1002.

4. Sameskolor. Regeringen har under punkt D 14 (s. 280—282) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om tillämpning
av den nya läroplanen för grundskolan (lgr 80) i sameskolan fr. o. m.
den 1 juli 1982,

2. till Sameskolor för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag av
12056000 kr.

Motionen

1981/82: 1351 av Anna Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär skyndsamma initiativ och förslag i syfte att stärka det samiska
språkets ställning i skolundervisningen.

UbU 1981/82:17

19

Utskottet

Enligt 1 § sameskolförordningen (1967:216) har barn till samer rätt att
fullgöra skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan.

I motion 1981/82:1351 ifrågasätts i vilken utsträckning sameskolan är ett
reellt alternativ till grundskolan. Sålunda anordnas t. ex. undervisning på
högstadiet endast i Gällivare. Undervisningen där sker enligt motionären
enbart på nordsamiska vilket skapar svårigheter för elever från andra
samiska språkområden. Vidare hävdas i motionen att det råder stor brist
på lärare som kan undervisa i och på samiska, vilket medför att möjligheterna
till hemspråksundervisning i samiska för de samebarn som går i
grundskola varierar starkt från kommun till kommun. Slutligen pekar
motionären på förutsättningarna för och värdet av att söka utveckla det
nordiska samarbetet bl. a. på sameskolans område.

Utskottet vill inledningsvis erinra om de principuttalanden rörande samiska
utbildningsfrågor som gjordes i proposition 1976/77:80 om insatser
för samerna och som riksdagen ställt sig bakom (KrU 1976/77:43, rskr
1976/77:289). I propositionen framhölls att de samiska utbildningsfrågorna
borde få en starkare ställning. Man borde för barn till samer eftersträva
inslag av samiskt språk på alla utbildningsstadier och i den omfattning som
motsvarade samernas berättigade önskemål. Samernas ställning som etnisk
minoritet motiverade att särskild hänsyn togs för att säkerställa deras
inflytande över undervisningen.

I sistnämnda syfte godkände riksdagen år 1980 de i proposition 1979/
80: 82 framlagda förslagen rörande sameskolornas ledning och administration
(UbU 1979/80:25, rskr 1979/80: 285).

I enlighet med riksdagsbeslutet inrättades under budgetåret 1980/81 en
sameskolstyrelse. Den är styrelse för samtliga sju sameskolor i landet och
fullgör i princip de uppgifter som åligger skolstyrelse för den kommunala
grundskolan. Till sameskolstyrelsen, där företrädare för samerna är i majoritet,
är knutet ett kansli under ledning av en skolchef (skoldirektör). Vid
kansliet finns dessutom bl. a. en tjänst som sameskolkonsulent för pedagogiska
frågor. Sameskolstyreisens kansli ligger i Jokkmokk.

Riksdagen anslöt sig vidare till ett förslag om inrättande av lokala samiska
utbildningsråd. Sådana utbildningsråd skall kunna inrättas i kommuner
med sameskola eller i kommuner utan sådan skola men med talrik
samisk befolkning. Några bestämmelser för utbildningsråden har inte utfärdats
men i propositionen förutsattes att till dess uppgifter kunde höra att
främja och utveckla samiska utbildningsinslag i kommunens skolor.

Riksdagens beslut om hemspråksundervisning (prop. 1975/76:118, UbU
1975/76: 33, rskr 1975/76: 391) innebär att kommunerna har skyldighet att
aktivt främja och stimulera tvåspråkighet inte bara hos invandrarbarn utan
också hos barn inom ursprungliga minoriteter i Sverige. Om ett samiskt
barn som går i kommunal grundskola så önskar och behöver är kommunen

UbU 1981/82:17

20

således skyldig att anordna undervisning i samiska som hemspråk och
tillhandahålla studiehandledning på hemspråket.

Lärarutbildning med inslag av undervisning i det samiska språket meddelas
vid högskolan i Luleå. Intagning av studerande med förkunskaper i
samiska sker på en särskild kvot vid förskollärarlinjen samt låg- och
mellanstadielärarlinjerna. Utbildningen i samiska motsvarar en tillvalskurs
om 10 poäng.

Som framgått av det anförda har under senare år åtgärder vidtagits såväl
för att stärka det samiska språkets ställning i undervisningen som för att
säkerställa samemas eget inflytande över undervisningen. Utskottet anser
att riksdagen inte nu bör ta några ytterligare initiativ på detta område och
vill i övrigt hänvisa till den verksamhet som bedrivs inom ramen för det
nordiska samarbetet. Här kan nämnas att Nordiska sameinstitutet i Kautokeino,
vilket tillkommit år 1973 på initiativ av Nordiska ministerrådet, har
utbildningsfrågor på sitt program. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 1981/82: 1351.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag under förevarande
anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande det samiska språkets ställning i skolundervisningen
avslår motion 1981/82:1351,

2. att riksdagen beträffande tillämpning av den nya läroplanen för
grundskolan (Lgr 80) i sameskolan fr. o. m. den 1 juli 1982 godkänner
vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

3. att riksdagen till Sameskolor för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag av 12056000 kr.

5. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under punkt
D 15 (s. 282-290) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om högstadieorganisationen
för döva och hörselskadade,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om bestämmelser
för tilldelning av lärarresurser,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om tillämpning
av den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) i specialskolan
fr. o. m. den 1 juli 1982,

4. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i skollagen (1962: 319) med följande lydelse:

UbU 1981/82:17

21

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs att i skollagen (1962:319) skall införas en ny
paragraf, 47 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 §

Den kommun i vilken en elev i
specialskolan är kyrkobokförd skall
betala ersättning till staten för
kostnader för undervisningen.

Ersättningen skall lämnas med
belopp som motsvarar det belopp
för elev och läsår som av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer fastställs för
grundskolans elever med stöd av
46 § 2 morn. andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.

5. till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 153684000 kr.

Motionen

1981/82:991 av Helge Hagberg (s) och Bengt Wiklund (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ändring i skollagen enligt
bilaga 12.2 och begära utredning av konsekvenserna för berörda kommuner
om ändringen genomförs.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås bl. a. att försöksverksamheten med högstadieenheter
vid de regionala skolorna för döva och gravt hörselskadade
omvandlas till en fast decentraliserad högstadjeorganisation. Permanentningen
avses ske inom ramen för nuvarande orgänisation och medför
därför inte några nya ekonomiska åtaganden från statens sida.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad sarp i proposition 1981/
82: 100 har förordats om högstadieorganisationen för specialskolorna för
döva och hörselskadade.

Enligt föredragande statsrådet förekommer det f. n- stora skillnader
mellan de olika specialskolorna i fråga om totalantalet (ärarveckotimmar
per elev. Bakgrunden till detta förhållande är att skolöverstyrelsen (SÖ) i
supplementet till Lgr 69 för specialskolan har utfärdat bestämmelser om
anordnande av klasser m. m., medan länsskolnämnderna med stöd av 63 §
specialskolförordningen (1965:478) för varje läsår bestämmer i vilken ut -

UbU 1981/82:17

22

sträckning icke-ordinarie lärare skall tjänstgöra vid varje skolenhet. Statsrådets
avsikt är att föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att utarbeta
förslag till ett resurstilldelningssystem som inte leder till omotiverade
skillnader mellan skolorna i nu angivet avseende. Förslaget skall utgå från
högst nuvarande totala resursnivå. Uet bör enligt propositionen ankomma
på regeringen att utfärda bestämmelser som förhindrar att denna nivå inte
höjs under budgetåret 1982/83.

Utskottet har inget att erinra mot vad som uttalats på denna punkt och
föreslår att riksdagen godkänner vad som har förordats i fråga om bestämmelser
för tilldelning av lärarresurser.

1 proposition 1981/82: 100 föreslås att specialskolorna läsåret 1982/83
endast delvis övergår till den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80).
Skolorna bör tillämpa läroplanens mål och riktlinjer samt kursplaner -däremot övergångsvis inte timplaner - i de delar som är möjliga inom
ramen för gällande föreskrifter om specialskolans organisation. Utskottet
tillstyrker förslaget och föreslår att riksdagen godkänner vad som har
förordats om tillämpning av Lgr 80 i specialskolan fr. o. m. den 1 juli 1982.

Enligt gällande ordning har hemkommunerna i dag inga kostnader för
elever som är inskrivna i specialskola och får sin undervisning i specialskolenhet.
Men specialskoleelever kan också undervisas i särskilda klasser
förlagda till grundskolan (externa klasser). För sådana elever gäller enligt
ett av Kungl. Maj:t den 30 december 1974 godkänt normalavtal att vederbörande
kommun tillhandahåller lokaler m.m. för den externa klassen.
Kommunen svarar också för läromedel, undervisningsmateriel, skolmåltider
och skolhälsovård. Specialskolan ställer lärare, kurator, psykolog
och hörselteknisk expertis till de externa klassernas förfogande och svarar
också för läromedel och undervisningsmateriel avpassade speciellt för
hörselskadade, för specialistvård och resor samt för vissa andra kostnader.
I den mån det i den externa klassen ingår elever som är bosatta i annan
kommun erlägger specialskolan för dessa elever belopp motsvarande interkommunal
ersättning till värdkommunen.

Genomsnittskostnaden per elev och läsår inom specialskolan är f. n. ca
200000 kr.

Enligt budgetpropositionens förslag till lag om ändring i skollagen
(1962:319) skall kommun i vilken en elev i specialskolan är kyrkobokförd
betala ersättning till staten för undervisningskostnaden. Ersättningen föreslås
motsvara det belopp för elev och läsår som av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer fastställs för grundskolans elever
med stöd av 46 § 2 mom. andra stycket skollagen, dvs. med belopp
motsvarande s. k. interkommunal ersättning för grundskolelev.

I motion 1981/82:991 kritiseras regeringens förslag om införande av
ersättningsskyldighet för hemkommunen. Till kommuner med specialskola
pågår enligt vad som anförs i motionen sedan åratal en inflyttning av

UbU 1981/82:17

23

familjer med döva och gravt hörselskadade barn, en inflyttning som betingas
av föräldrarnas strävan att bereda sina barn en lämplig skolundervisning
och att undvika en splittring av familjen. Resultatet har blivit att ett
förhållandevis stort antal hörselskadade barn är kyrkobokförda i specialskolekommunerna.
Motionärernas kritik riktas också mot det förhållandet
att kommun som har externa klasser förlagda till sin grundskola skulle
tvingas ge ut ersättning även för de elever i dessa klasser som är kyrkobokförda
i den egna kommunen. Sammanfattningsvis hävdar motionärerna att
den föreslagna ändringen av nuvarande system redan på kort sikt kan få
ödesdigra konsekvenser för den enskilde eleven och hans undervisning
och utveckling, då det ekonomiska tänkandet i kommunerna kan bli styrande
för elevens skolsituation.

Enligt vad utskottet har inhämtat medför det i propositionen föreslagna
systemet med ersättningsskyldighet för kommun en beräknad totalkostnad
om 5 milj. kr. för kommunerna. Av dessa 5 milj. kr. kan 1,8 milj. kr.
beräknas falla på kommuner med statlig specialskola inom sina gränser.
Enbart Örebro kommun skulle få betala uppskattningsvis ca 0,7 milj. kr.

Utskottet har förståelse för den invändning mot förslaget som kommit
till uttryck i motion 1981/82:991. Det är enligt utskottets mening uppenbart
att ett genomförande av regeringens förslag skulle få bi. a. den negativa
effekt som motionärerna påtalar och kunna bli styrande för de berörda
elevernas hela skolsituation. Utskottet anser därför att förslaget inte bör
genomföras. Samtidigt kan inte utskottet tillstyrka att statsbudgeten i
nuvarande statsfinansiella läge försvagas med de ca 5 milj. kr. i form av
ökade intäkter för statsverket som regeringsförslaget kan bedömas innebära.
Därför bör enligt utskottets uppfattning en motsvarande besparing
under anslaget genomföras.

Även en verksamhet av sådan angelägenhetsgrad som den som bedrivs i
specialskolan rymmer som utskottet ser det möjligheter till effektivitetsförbättringar
som inte påverkar verksamhetens omfattning och kvalitet. Den
av utskottet nu förordade besparingen motsvarar ca 3 % av det pris- och
löneomräknade anslaget för innevarande budgetår. Vissa besparingar
torde kunna åstadkommas om vikarie inte anställs vid korttidsfrånvaro
annat än när så oundgängligen är nödvändigt. Härigenom möjliggörs kostnadsminskningar
avseende såväl lönekostnader som förvaltningskostnader.
Vidare torde det finnas möjligheter att i större utsträckning än f. n.
engagera eleverna i skötsel av viss verksamhet.

Utskottet har noterat att anslagsposten Lönekostnader m. m. för skolledare
och lärarpersonal f. n. är förslagsvis betecknad. Emellertid anser
utskottet att kravet på besparingar nödvändiggör att inte bara anslagsposten
Förvaltningskostnader - som bl. a. avser lönekostnader för annan
personal än skolledare och lärare - utan också förstnämnda anslagspost
maximeras. Härigenom markeras kravet på att lönekostnaderna inte får
överstiga anslagna medel med mer än vad som kan betingas av under

UbU 1981/82:17

24

budgetåret 1982/83 ingångna löneavtal eller av mera extraordinära omständigheter.
Regeringen avgör vad som i detta sammanhang är extraordinära
omständigheter,

Mot bakgrund av vad som anförts ovan föreslår utskottet att riksdagen
till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1982/83 anvisar
ett förslagsanslag av 148684000 kr., dvs. 5 milj. kr. mindre än vad
regeringen föreslagit. Vad utskottet anfört om besparingsmöjligheter och
om maximering av anslagsposten Lönekostnader m. m. för skolledare och
lärare bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För att specialskolorna skall få ökade möjligheter att bromsa kostnadsutvecklingen
bör på sikt den nu tillämpade centralt detaljerade resursstyrningen
ersättas av ett system med friare resursanvändning. En lämplig
form av rambudgetering torde öka specialskolornas förutsättningar att
hushålla inom ramen för tilldelade resurser. Vad utskottet har anfört om
rambudgetering för specialskolan bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna,

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad som förordats under
anslaget och hemställer

1. att riksdagen beträffande högstadieorganisationen för specialskolorna
för döva och hörselskadade godkänner vad som har
förordats i proposition 1981/82:100,

2. att riksdagen beträffande bestämmelser för tilldelning av lärarresurser
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/
82:100,

3. att riksdagen beträffande tillämpning av den nya läroplanen för
grundskolan (Lgr 80) i specialskolan fr. o. m. den 1 juli 1982
godkänner vad som har förordats i proposition 1981/82:100,

4. att riksdagen beträffande ett inom utbildningsdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i skollagen (1962: 319) med
anledning av motion 1981/82:991 avslår proposition 1981/82:100,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfort om möjligheter till besparingar inom specialskolan
och om maximering av viss anslagspost,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört beträffande rambudgetering för specialskolan,

7. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 148684000 kr.

6. Specialskolan m. m>: Utrustning m.m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D }6 (s. 291) och hemställer

att riksdagen til} Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 3965 000 kr.

UbU 1981/82:17

25

7. Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 17 (s. 291 -292) och hemställer

1. att riksdagen beträffande ersättning vid resa som företas med
ledsagares egen bil godkänner vad som har förordats i proposition
1981/82:100,

2. att riksdagen till Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte
ledsagare för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av
9786000 kr.

Stockholm den 25 mars 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson
(c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lena Hjelm-Wallén (s). Kerstin
Göthberg (c). Ylva Annerstedt (fp) och Göran Persson (s).

Reservationer

1. Översyn av resursanvändningen i grundskolan (punkt 1, mom. 2)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Med samma”
och slutar ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Resurserna för grundskolan har i reala termer nästan fördubblats sedan
den infördes år 1962. Staten satsar innevarande år mer än 12 miljarder
kronor på grundskolan och kommunerna satsar sammanlagt ca 24 miljarder
kronor per år. Antalet elever per heltidsanställd lärare i det obligatoriska
skolväsendet är i Sverige lägst i världen, nämligen i genomsnitt en
heltidsanställd lärare för 14 elever.

Sverige satsar således mer än något annat industriland per capita på
utbildningsväsendet. En översyn av hur dessa stora resurser för ungdomsskolan
används bör nu komma till stånd i syfte att främja effektivitet och
motverka resursslöseri. Denna översyn bör omfatta såväl de statliga resurserna
som de kommunala medel som ställs till förfogande. Särskilt bör
personaltillväxten i olika skolor och i olika kommuner belysas. Det finns
också skäl att belysa effekterna av olika former av behovsrelaterad resursfördelning.
Skolans bedömning av hur man bäst gagnar alla elevers intressen
bör vara vägledande vid indelningen i grupper. En belysning av effekterna
av olika former av resursfördelning är så mycket mer angelägen som

UbU 1981/82:17

26

kommuner och skolor är i stort behov av hjälp för att på objektiva grunder
kunna fördela resurserna på bästa sätt.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande översyn av resursanvändningen i
grundskolan med bifall till motion 1981/82: 2045 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Statsbidrag till studie- och yrkesorientering m. m. (punkt 1, mom. 3)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som böljar ”Det statsfinansiella"
och slutar ”och 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en väl fungerande studie- och yrkesorientering är helt
avgörande för att övergången till gymnasieskolan eller arbetslivet efter
grundskolan skall kunna ske smidigt. Anspråken på syo har ökat kraftigt,
främst på grund av skolans ökade kontakter med arbetslivet och genom att
skolan under senare år också fått ansvar för i princip alla ungdomar under
18 år, även de som står utanför den reguljära gymnasieskolan. Enligt vår
mening krävs det ytterligare resurser för att klara dessa uppgifter. Utskottet
delar uppfattningen i motion 1981/82: 774 att statsbidraget till syo bör
ökas med 20 milj. kr. och föreslår därför att förstärkningsresursen räknas
upp med 0,004 veckotimmar till 0,6424 veckotimmar per elev och läsår.
Genom denna resursökning bör det också vara möjligt att förstärka syoinsatserna
till grupper som har särskilda svårigheter vid övergången till
gymnasieskolan. Under vårterminen i årskurs 9 kan det vara lämpligt att
genom s.k. vägledningsgrupper särskilt ge flickor resp. invandrare det
extra syo-stöd de behöver. SÖ bör i sitt utvecklingsarbete enligt utskottets
uppfattning bl. a. uppmärksamma de problem som hänger samman med
fördelningen av syo-funktionärernas vägledningsinsatser. Regeringen bör
sålunda uppdra åt SÖ att utarbeta modeller som stöd för det lokala arbetet
med fördelning av syo-resurserna.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 774 yrkandena
3 och 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om bidrag till syo och om en plan för det lokala syo-arbetet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande statsbidrag till studie- och yrkesorientering
m.m. inom ramen för förstärkningsresursen m.m. med
bifall till motion 1981/82:774 yrkandena 3 och 5 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1981/82:17

27

3. Befrielse från viss del av samlad skoldag (punkt 1, mom. 5)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”avslå yrkandet” bort ha följande lydelse:

All verksamhet under den samlade skoldagen skall präglas av skolans
mål och ha ett pedagogiskt syfte. Om vid viss skolenhet den samlade
skoldagen rymmer sådana fria aktiviteter som faller utanför denna pedagogiska
ram, bör de enligt utskottets mening vara frivilliga. Det kan vara
fråga om hobbybetonade aktiviteter (t. ex. modellbygge) och aktiviteter
anordnade av politiska organisationer. Riksdagen bör med bifall till motion
1981/82:2045 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om ändring av skolförordningen när det gäller befrielse
från viss del av samlad skoldag.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande befrielse från viss del av samlad skoldag
med bifall till motion 1981/82:2045 yrkande 10 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Statsbidrag till samlad skoldag (punkt 1, mom. 6)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Den samlade skoldagen är en del av skolans pedagogiska verksamhet.
Erfarenheterna visar att ett särskilt statsbidrag till samlad skoldag har lett
till missuppfattningar beträffande syftet med den samlade skoldagen. Riksdagen
bör därför ompröva sitt tidigare beslut om ett särskilt statsbidrag
och avskaffa detsamma. Statsbidrag till fria aktiviteter med pedagogiskt
syfte bör framdeles utgå ur förstärkningsresursen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande statsbidrag till samlad skoldag med
anledning av motion 1981/82:1801 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Översyn av bestämmelserna om rätt till hemspråksundervisning (punkt 1,
mom. 7)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar ”Det bör” och
slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

I nuvarande statsfinansiella läge är det nödvändigt att göra besparingar

UbU 1981/82:17

28

och omprioriteringar på vaije område. Detta gäller också hemspråksundervisningen.
Den ovillkorliga rätten till hemspråksundervisning bör begränsas
för de elever som behärskar svenska som en genomsnittlig svensk och
har obefintliga kunskaper i hemspråket. Det bör i stället ankomma på
skolan att bedöma om dessa elever skall få hemspråksundervisning på
samma sätt som skolan bedömer vilka elever som skall få stödundervisning
i svenska. Utskottet föreslår att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna
om rätt till hemspråksundervisning med anledning av motionerna
1981/82:414 i denna del, 1981/82:1003, 1981/82:1800 yrkande 1 och 1981/
82:2045 yrkande 9 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande översyn av bestämmelserna om rätt till
hemspråksundervisning med anledning av motionerna 1981/
82:414 i denna del, 1981/82:1003, 1981/82:1800 yrkande 1 och
1981/82:2045 yrkande 9 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. Försöksverksamhet med tvåspråkiga hemspråksklasser (punkt 1, mom.
9)

Hans Nyhage, Rune Rydén, Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 bötjar ”SÖ skall”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

När riksdagen beslöt om hemspråksreformen framhölls kommunernas
frihet att organisera hemspråksundervisningen på det sätt som bäst främjar
elevernas utveckling och studiesituation (prop. 1975/76:118, UbU 1975/
76:33, rskr 1975/76:391). Exempel på olika modeller för hur undervisningen
skulle kunna organiseras redovisades, däribland hemspråksklass.

I SÖ:s handlingsprogram för organisationen av undervisningen av invandrarbarn
stryks under att de lokala förutsättningarna måste få avgöra
vilken organisationsmodell som väljs. Enligt utskottets mening bör det
vara möjligt att på olika stadier i grundskolan bilda hemspråksklasser,
bl. a. för barn till nordiska invandrare. En självklar förutsättning bör därvid
vara att undervisning i och på svenska gradvis införs på åtminstone
mellan- och högstadierna. Ett av målen för utbildningen i en sådan tvåspråkig
hemspråksklass måste enligt utskottets mening vara att eleverna när de
lämnar klassen skall kunna tillgodogöra sig fortsatt utbildning där undervisningsspråket
är svenska. Vad utskottet anfört om anordnande av tvåspråkiga
hemspråksklasser bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande hemspråksklasser i grundskolan med

UbU 1981/82:17

29

bifall till motion 1981/82:2045 yrkande 9 i denna del och med
anledning av motion 1981/82: 312 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Statsbidrag till undervisning i hemspråksklass (punkt 1, moni. 10)

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 11 slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i ärendet anföra följande.

Riksdagsbeslutet år 1977 (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/
78:260) om ett nytt statsbidragssystem för grundskolan innebär att alla
grundskolelever — svenska barn och invandrarbarn - skall ingå i en
skolenhets basresursunderlag. Riksdagsbeslutet om hemspråksundervisning
samma år (prop. 1976/77:22, UbU 1976/77:10, rskr 1976/77:111) innebär
vidare att underlag för beräkningen av en kommuns samlade veckotimbidrag
för hemspråksundervisning skall vara antalet elever berättigade till
hemspråksundervisning multiplicerat med 1,1. Det har i riksdagsbeslut
uttalats (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391) att det
skall vara kommunerna obetaget att organisera hemspråksundervisningen
på det sätt som är bäst ägnat att tillgodose eleverna allsidig utveckling och
studiesituation.

Enligt utskottets mening ställer de i budgetpropositionen föreslagna
reglerna för statsbidrag till hemspråksundervisning såväl statliga och kommunala
myndigheter som skolledare och lärare inför nästan olösliga gränsdragningsproblem.
Bl. a. måste vid varje statsbidragsrekvisition gräns dras
mellan ”hemspråksklass” och ”grupp av hemspråkselever”. Både svenska
barn och invandrarbarn ingår ju i skolenhetens basresursunderlag. Om
man på sätt som sker i propositionen utpekar elever i hemspråksklass som
inte berättigade till hemspråksresurs, får detta dessutom en styrande effekt
på kommunernas val av pedagogisk organisation för anordnande av hemspråksundervisning.
Den yttersta konsekvensen av budgetpropositionens
förslag blir en diskriminering av hemspråksklassen som pedagogisk anordning
och att den framtida utvärderingen av dels hemspråksklasser, dels
andra anordningar (sammansatta klasser, samarbetsklasser m. fl.) för hemspråksundervisning
inte längre blir helt förutsättningslös.

För att undvika sådana styrande effekter föreslår utskottet att statsbidrag
för hemspråksundervisning utgår med 1 veckotimme per elev och
läsår. Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnd som hittills besluta
om ytterligare 0,3 veckotimmar per elev. Därmed blir statsbidragssystemet
för hemspråksundervisning dels i organisatoriskt hänseende neutralt, dels
enkelt att hantera.

Bidrag till hemspråksundervisning enligt av utskottet föreslagen princip

UbU 1981/82:17

30

bör avse förskott för budgetåret 1982/83 samt därpå följande redovisningsår.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1800 yrkande
3, med anledning av proposition 1981/82:100 och motion 1981/
82:1340 i denna del samt med avslag på motion 1981/82:1829 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statsbidrag
till hemspråksundervisning.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande statsbidrag till hemspråksundervisning
med bifall till motion 1981/82:1800 yrkande 3 i denna del, med
anledning av proposition 1981/82:100 och motion 1981/82:1340 i
denna del samt med avslag på motion 1981/82:1829 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Veckotimpris för hemspråksundervisning (punkt 1, mom. 11)

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lena Hjelm-Wallén och Göran Persson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Påpekandet
i” och slutar ”för hemspråksundervisning” bort ha följande lydelse:

I budgetpropositionen anger föredragande statsrådet att veckotimpriset
för hemspråksundervisning beräknas felaktigt. Regeringen lägger förslag
om att rätta till detta genom att justera veckotimpriset och räknar i samband
härmed sig till godo en besparing på 45 milj. kr. för budgetåret 1983/
84.

Enligt utskottets mening bör veckotimpriset för detta statsbidrag beräknas
enligt de grunder som riksdagen beslutat och i övrigt enligt den teknik
som gäller för beräkning av veckotimpris inom grundskolan. Tekniska
justeringar av schablonberäkningar uppåt eller nedåt kan enligt utskottets
mening inte ses som reformkostnad resp. besparing. Det ankommer på
regeringen att fastställa veckotimpriser beroende på löneutveckling för
berörda grupper. Mot bakgrund av den åtgärd regeringen föreslår vill
utskottet emellertid framhålla att det bör uppmärksammas att genomsnittskostnader
kan variera mellan kommuner bl. a. beroende på andelen behöriga
lärare, varför hänsyn måste tas till detta. Regeringen bör därför noggrant
följa utvecklingen så att de kommuner som har en relativt stor andel
behöriga hemspråkslärare och därmed relativt sett högre genomsnittligt
veckotimpris inte får svårigheter att klara den läraruppsättning som kommunen
enligt riksdagsbeslut har rätt till. Riksdagen bör med bifall till
motion 1981/82:1340 i denna del och med anledning av motion 1981/
82:1829 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

UbU 1981/82:17

31

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande veckotimpris för hemspråksundervisning
med bifall till motion 1981/82:1340 i denna del och med
anledning av motion 1981/82:1829 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Anslagsbeloppet (punkt 1, mom. 28)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Hans Nyhage, Rune Rydén och Birgitta Rydle (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”1 det” och
slutar ”12365000000 kr.” bort ha följande lydelse:

1 det föregående har utskottet avstyrkt vissa förslag i motion 1981/
82:1375 yrkandena 8 och 9 och tillstyrkt förslaget i motion 1981/82:1800
yrkande 3. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1981/82:1800 yrkande 3 i denna del och med avslag på
motion 1981/82:1375 yrkandena 8 och 9 i motsvarande delar till Bidrag till
driften av grundskolor m. m. anvisar ett förslagsanslag av 12 340 000 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1800 yrkande 3 i
denna del, med anledning av proposition 1981/82:100 och med
avslag på motion 1981/82:1375 yrkandena 8 och 9 i motsvarande
delar till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 12 340000000 kr.

Särskilt yttrande

Statsbidragssystemet för grundskolan (punkt 1, mom. 1)

Christina Rogestam, Sven Johansson och Kerstin Göthberg (alla c)
anför:

Den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) öppnar vägen för en skola
med årskurslösa stadier. Detta kan i sin tur betraktas som ett steg mot ökat
lokalt ansvarstagande för skolans utveckling.

Det nuvarande statsbidragssystemet för grundskolan tillkom 1978. Merparten
av statsbidraget fördelas av länsskolnämnderna i form av basresurser.
De är kopplade till de olika delningstal som gäller inom grundskolan.

Systemet för statsbidrag bör enligt vår mening vidareutvecklas och så
småningom göras elevrelaterat. I ett sådant system bör kommunernas
olika förutsättningar att organisera skolväsendet beaktas och särskild hänsyn
bör därvid tas till skolsituationen i glesbygd. Ett elevrelaterat bidrag
medför en avbyråkratisering av basresurstilldelningen och därmed en förenkling
av hela statsbidragshanteringen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982