UbU 1981/82:16

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:16

om särskilda åtgärder på skolområdet, m. m. (prop. 1981/82:100)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
För skolväsendet gemensamma frågor punkt D 9, jämte motioner, och
punkt D 10.

1. Särskilda åtgärder på skolområdet. Regeringen har under punkt D 9 (s.
258—260) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder på skolområdet för
budgetåret 1982/83 anvisa ett anslag av 204842000 kr.

Motionerna

1981/82:1102 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i de till socialutskottet remitterade motionerna 1981/82:406 resp.
1981/82:1099 - såvitt nu är i fråga yrkas

5. att riksdagen till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret
1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 30000000 kr.
förhöjt anslag av 234842000 kr. att fördelas behovsinriktat som förstärk -ningsinsatser i samband med skolstarten,

6. att riksdagen till Särskilda handikappåtgärder i grund- och gymnasieskolan
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 10000000
kr.

1981/82:1366 av Sigvard Persson (c) och Olle Eriksson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen har
anförts om omplacering av lärare med arbetshandikapp inom grundskolan.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1981:501) om statsbidrag
till särskilda åtgärder på skolområdet. De medel som anvisas under
anslaget fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ) mellan länen. Länsskolnämndema
beslutar i sin tur om fördelning av tilldelat belopp mellan kommuner
som behöver bidrag. Fördelningen sker utifrån en helhetsbedömning av
situationen för skolväsendet i varje kommun inom länet. För budgetåret
1982/83 beräknar föredragande statsrådet 204842000 kr. för särskilda åtgärder
på skolområdet.

I motion 1981/82:1102 (yrkande 5) begärs att riksdagen anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 30 milj. Ter. förhöjt anslag av
1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 16

Kartong: S. 3, näst sista raden Tillkommer: för budgetåret 1982/83
S. 5, under 1. Tillkommer: förbudgetåret 1982/83

UbU 1981/82:16

234 842 000 kr. att fördelas behovsinriktat som förstärkningsinsatser i samband
med skolstarten. Motiveringen till yrkandet är följande.

Barnens situation vid skolstarten har, trots stora insatser för att åstadkomma
bl. a. en mjukare övergång från förskola till skola, förvärrats de
senaste åren. Enligt en i motionen åberopad undersökning anser många
lågstadielärare att problemen har ökat markant och blivit alltmer komplicerade.
Problem som tidigare var knutna i huvudsak till storstadsområdena
anses nu vara allt vanligare i hela landet. Barnen upplevs som mer splittrade,
oroliga och okoncentrerade än tidigare. De har liten uthållighet och
har svårt att arbeta självständigt. Enligt motionärerna behövs därför omedelbara
resursförstärkningar för lågstadiet. Bl. a. behövs ett särskilt tillskott
av temporärt slag för att anställa förskollärare vid lågstadieskolor
med uppgift att tillsammans med lågstadielärama ge eleverna ökat stöd och
hjälp vid skolstarten. De extra medel under anslaget som motionärerna
föreslår bör enligt dem ses som en specialdestinerad resurs inom anslaget
och endast avse förstärkningar till lågstadiet och främst verksamheten i
årskurs 1.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att åstadkomma
en god arbetssituation för elever och lärare under barnens första
skolår. Att såsom föreslås i motion 1981/82:1102 låta delar av anslaget till
Särskilda åtgärder på skolområdet bli specialdestinerade strider dock mot
grundprincipen för anslaget. Konstruktionen av anslaget bygger på principen
att länsskolnämnderna efter en sammanvägning av ett antal olika
behovskriterier tilldelar en kommun ett visst belopp. Kommunen får sedan
— med vissa begränsningar - själv avgöra hur beloppet skall användas.
Både med hänsyn till det statsfinansiella läget och till att specialdestinerade
statsbidrag inom skolväsendet så långt möjligt bör undvikas bör
yrkande 5 i motion 1981/82:1102 avslås. Utskottet vill tillägga att ingenting
hindrar en kommun från att använda såväl medel som erhållits från förevarande
anslag som medel från förstärkningsresursen under grundskolanslaget
på det sätt som föreslås i motionen.

I motion 1981/82:1102 (yrkande 6) hemställs vidare att riksdagen under
nionde huvudtiteln för upp ett nytt reservationsanslag på riksstaten benämnt
Särskilda handikappåtgärder i grund- och gymnasieskolan och under
detta anvisar 10 milj. kr. för ändamålet.

Integrationsutredningen har i betänkandet (SOU 1979:82) Personell assistans
för handikappade elever enhälligt föreslagit att det särskilda statsbidraget
till personell assistans i grundskolan skulle sammanföras med länsskolnämndsdelen
av förstärkningsresursen. Förslaget tillstyrktes av en
majoritet av remissinstanserna och riksdagen behandlade frågan vid föregående
års riksmöte (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 273 ff., UbU 1980/81:22
och 30, rskr 1980/81:283). Avsikten med att det särskilda statsbidraget till
personell assistans i grundskolan upphörde samtidigt som anslaget Särskilda
åtgärder på skolområdet fördes upp på riksstaten var att ge ekonomiskt

UbU 1981/82:16

utrymme för insatser för handikappade elever betydligt utöver den tidigare
nivån.

Regeringen har den 25 juni 1981 uppdragit åt SÖ att fortlöpande följa
tillämpningen av reglerna för medelstilldelningen ur nämnda anslag och
utvärdera effekten av åtgärderna samt att ge regeringen underlag för en
bedömning av behovet av fortsatta särskilda insatser i samband med anslagsframställningen
för budgetåret 1983/84. 1 proposition 1981/82: 100 (bil.
12 s. 259) har föredragande statsrådet ytterligare understrukit att andelen
handikappade elever är ett kriterium som måste tillmätas en avsevärd
tyngd vid länsskolnämndens fördelning av anslaget.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1981/82:1102 yrkande 6.

I motion 1981/82:1366 föreslås att medel under anslaget Särskilda åtgärder
på skolområdet skall fördelas med hänsyn tagen bl. a. tift antalet lärare
med arbetshandikapp i kommunerna.

Som huvudman för skolan har kommun samma arbetsgivaransvar beträffande
kommunalt och landstingskommunalt anställda lärare med statligt
reglerad tjänst som beträffande övriga arbetstagare i kommunens
tjänst. Utbildningsutskottet har i sitt betänkande 1975/76:30 härom anfört
bl. a. följande.

I sin egenskap av huvudman har kommun samma arbetsgivaransvar
beträffande primärkommunalt anställda lärare som beträffande övriga arbetstagare
i kommunens tjänst. Kommunerna måste därför, såsom Svenska
kommunförbundet i yttrande över 1969 års personalvårdsutredning
uttalat, sörja för erforderliga personalvårdsinsatser även för lärarpersonalen.
Kommunförbundets principuttalande beträffande huvudmannens arbetsgivaransvar
i här nämnt avseende är en avgörande utgångspunkt för
uppbyggnaden av en fungerande personalvård för lärare. Utskottet har
därför särskilt velat erinra om uttalandet och anser att det är angeläget att
kommunerna ser över hur de ordnat sitt ansvar för samtliga inom skolan
anställda. Det är nödvändigt att skolans personaladministration förbättras
och uppnår samma nivå som kommunens personaladministration för övriga
anställda.

I arbetsgivaransvaret ligger ett ekonomiskt åtagande beträffande erforderliga
åtgärder för arbetshandikappade. Kommun har vidare att i likhet
med varje annan myndighet avsätta medel för arbetsvårdande insatser för
sin personal. Med hänvisning till det anförda och till vad utskottet i övrigt
anfört i sitt yttrande UbU 1981/82:1 y till arbetsmarknadsutskottet över
lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, avstyrker utskottet
motion 1981/82:1366.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförts under förevarande
anslag och hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1102 yrkande 5 till
Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1982/83 anvisar
ett anslag av 204842000 kr.,

UbU 1981/82:16

2. att riksdagen beträffande ett nytt anslag på riksstaten benämnt
Särskilda handikappåtgärder i grund- och gymnasieskolan avslår
motion 1981/82:1102 yrkande 6,

3. att riksdagen beträffande medel för omplacering av lärare med
arbetshandikapp från anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet
avslår motion 1981/82:1366.

2. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 10 (s. 260)
och hemställer '

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk
inom utbildningsväsendet för budgetåret 1982/83 anvisar étt förslagsanslag
av 5520000 kr.

Stockholm den 18 mars 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m). Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m). Helge
Hagberg (s), Sven Johansson (c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m),
Kerstin Göthberg (c), Ylva Annerstedt (fp), Iris Mårtensson (s). Lars
Svensson (s), Göran Persson (s) och Marie Nordström (fp).

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Helge Hagberg, Lennart Bladh, Iris Mårtensson,
Lars Svensson och Göran Persson (alla s) har avgivit följande
reservationer.

1. Ytterligare 30 milj. kr. under anslaget Särskilda åtgärder för skolområdet
(mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 böljar ”Utskottet
delar” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att åstadkomma
en god arbetssituation för elever och lärare under barnens första
skolår. Detta kan ske genom förbättringar av grund-, vidare- och fortbildningsinsatser
som också redovisas i motionen och som behandlas av utskottet
i annat sammanhang. Dessa förändringar kan endast i begränsad
omfattning och främst på sikt förbättra arbetssituationen vid skolstarten.
Det är därför nödvändigt att komplettera dessa insatser med åtgärder som

UbU 1981/82:16

omedelbart kan underlätta för skolan att bearbeta de problem kring skolstarten
som beskrivs i motionen. Det behövs därför direkta resursförstärkningar
för lågstadiet. I första hand måste skolstartens särskilda behov
uppmärksammas i större utsträckning än i dag vid kommunernas fördelning
av förstärkningsresursen. Förutom detta anser utskottet att det också
behövs ett särskilt tillskott av mer temporär utformning som kan bidra till
att lösa de mest akuta problemen i de kommuner och rektorsområden som
har störst behov.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1102 yrkande
5 räknar upp förevarande anslag med 30000000 kr. Detta anslag
fördelas av länsskolnämnderna och skall utgå efter behov. Därigenom kan
bidraget styras till de skolor och klasser som har störst behov av stöd och
som är beredda att pröva samverkan mellan lågstadiet och förskolan.
Dessa medel bör ses som en specialdestinerad resurs inom anslaget och
endast avse förstärkningar till lågstadiet och främst verksamheten i årskurs

1. Mot bakgrund av att anslaget bör styras till de kommuner som har störst
svårigheter bör anslagets storlek kunna bidra till påtagliga förbättringar av
arbetssituationen vid skolstarten i de områden där oron är störst. Resursökningen
motsvarar ytterligare 300 heltidstjänster.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1102 yrkande 5 till
Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1982/83 anvisar
ett anslag av 234842000 kr.,

2. Nytt anslag: Särskilda handikappåtgärder i grund- och gymnasieskolan
(moni. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 böijar ”Integrationsutredningen
har” och på s. 3 slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Regeringen återkommer i årets budgetproposition till frågan om fördelningen
av anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet. Däri föreslås att
ytterligare verksamheter, exempelvis del av studie- och yrkesorienteringen,
skall finansieras genom detta anslag samtidigt som anslaget inte räknas
upp i motsvarande grad. Därmed förstärks konkurrensen om dessa resurser
ytterligare, vilket innebär uppenbara risker för att de handikappade
elevernas behov inte tillräckligt tillgodoses. Utskottet anser det därför
nödvändigt att det förutom det reguljära behovsinriktade bidraget också
finns särskilda medel reserverade för handikappåtgärder inom grund- och
gymnasieskolan. Utskottet föreslår att 10 milj. kr. avsätts för ett specialdestinerat
bidrag till kommunerna för att garantera de handikappade en
miniminivå i fråga om stödinsatser. Bidraget motsvarar i det närmaste en
fördubbling av de medel som tidigare fanns avsatta för personell assistans
och tekniska stödåtgärder. Bidraget bör fördelas av SÖ mellan länsskol -

UbU 1981/82:16

nämnderna och av länsskolnämnderna mellan kommunerna. Anslaget skall
avse bidrag till personell assistans samt tekniska eller organisatoriska
stödåtgärder för handikappade elever i både grund- och gymnasieskolan.
Medlen bör dock även kunna användas till att möjliggöra inrättande av
exempelvis kompanjonlärare om detta skulle anses vara det lämpligaste
stödet för den handikappade.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1102 yrkande 6 till
Särskilda handikappåtgärder i grund- och gymnasieskolan för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 10000000
kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982