UbU 1981/82:15
Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:15
om fortbildning m. m. (prop. 1981/82:100)
NIONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet För skolväsendet gemensamma frågor punkt D 8
(s. 255—258) föreslagit riksdagen att till Fortbildning m. m. för budgetåret
1982/83 anvisa ett reservationsanslag av 20730000 kr.
Motionerna
1981/82:418 av Ulla Ekelund m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
2. att riksdagen uttalar att genom omfördelning av tillgängliga medel
plats lämnas för religionskunskapen som prioriterat ämne,
3. att riksdagen uttalar att i det fall en medelsomfördelning inte är
möjlig, en nedskärning i tid för något/några av de prioriterade ämnena på
låg- och mellanstadiet kommer till stånd så att en prioritering av religionskunskapen
på dessa stadier blir möjlig.
1981/82:771 av Göte Jonsson m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna innehållet i
motionen beträffande bristen på behöriga lärare i ämnet religionskunskap
och därmed också behovet av vidareutbildning.
1981/82:1102 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari - med hänvisning till vad som
anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1981/82:406 - såvitt
nu är i fråga yrkas
3. att riksdagen till Gemensam fortbildning för personal i förskola och
grundskolans lågstadium för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 5000000 kr.
Utskottet
Riksdagen beslöt år 1981 om en ändrad ansvarsfördelning för pedagogiskt
utvecklingsarbete och för personalutbildning (prop. 1980/81:97, UbU
1980/81:37, rskr 1980/81:385). Reformen träder i kraft den 1 juli 1982.
Syftet med reformen är bl. a. att förenkla beslutsformerna och att decentralisera
ansvaret för genomförandet av utvecklingsarbete och personalutbildning.
Reformen skall emellertid också göra det möjligt för riksdag och
1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 15
UbU 1981/82:15
2
regering att utnyttja personalutbildningen som ett styrmedel för skolans
utveckling.
Kommun får ett särskilt statsbidrag till lokal skolutveckling inkl. personalutbildning.
Enligt proposition 1981/82:100 skall bidrag endast beräknas
under anslagen till driften av grundskolan och gymnasieskolan. Bidragen
skall lokalt få användas efter skolstyrelsernas (utbildningsnämndernas)
bestämmande inom grundskolan, gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning
och grundutbildning för vuxna (sammanlagt 251,9 milj. kr. för
budgetåret 1982/83).
Bidraget till lokal skolutveckling får en bunden och en fri del. Den
bundna delen (60 -80%) skall användas för att finansiera kommuns kostnader
i samband med lärares och skolledares ledighet för utbildning,
främst den utbildning som högskolan eller skolöverstyrelsen (SÖ) kommer
att anordna för skolpersonal (extern utbildning). Den fria delen (20-40%)
har tillkommit för att möjliggöra ett lokalt utvecklingsarbete och en lokalt
anordnad utbildningsverksamhet (intern utbildning). Systemet med studiedagar
och resurserna för intern utbildning och extern utbildning kommer
att kunna samordnas bättre än tidigare.
Det är högskolan som skall anordna huvudparten av den externa utbildningen
och då som särskilda enstaka kurser för skolpersonal eller som
reserverade platser i andra kurser. I de fall högskolan inte lämpligen kan
anordna viss utbildning skall SÖ se till att den kommer till stånd. Riksdag
och regering gör de övergripande prioriteringarna av den angelägna personalutbildning
som högskolan och SÖ skall svara för. Såväl högskolan som
SÖ får särskilda anslag för att ordna utbildning för skolpersonal, nämligen
31,7 milj. kr. under anslaget Utbildning för undervisningsyrken resp. 20,7
milj. kr. under anslaget Fortbildning m. m. Förstnämnda medel till högskolan
fördelas på högskoleregionerna. Regionstyrelsema fördelar sedan medlen
på de högskolor som skall anordna utbildningen.
Det bör i sammanhanget konstateras att lärare, vid sidan om nyssnämnda
särskilda utbud av kurser för skolpersonal, självfallet i personalutbildningssammanhang
också har tillgång till de reguljära kurserna inom
högskolan på de villkor som gäller för tillträde till desamma samt till kurser
inom näringsliv och förvaltning.
Reformen innebär således inte bara en omfördelning av ansvar och
resurser mellan stat och kommun utan också mellan SÖ och högskolan. I
och med att större delen av ansvaret för att anordna personalutbildning
förläggs till högskolan upphör fortbildningsavdelningarna att vara organ
inom skolväsendet. Huvuddelen av deras uppgifter samt deras personal
överförs till högskolan. Personalen placeras på de orter där avdelningarna
nu är förlagda.
Skolstyrelserna resp. utbildningsnämnderna skall vid ledighet för utbildning
fatta individuella beslut om förmåner för skolpersonal med statligt
reglerad anställning och tjänstgöring vid grundskola, gymnasieskola, kom
-
UbU 1981/82:15
3
munal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna. Löneförmånerna
utgörs av antingen oavkortad lön eller lön med B-avdrag. I fråga om
oavkortad lön skall regeringen besluta om vilken utbildning som berättigar
till denna förmån, under det att SÖ skall besluta om vilken utbildning som
berättigar till lön med B-avdrag. Regeringen skall också reglera vilka
övriga förmåner (ersättning för resekostnader och uppehälle) som får
medges vid tjänstledighet för utbildning.
SÖ har fått regeringens uppdrag att utfärda och på lämpligt sätt förse
skolmyndigheter och berörd personal med en förteckning över utbildning
för vilken resp. löneförmån utgår. SÖ skall därvid beträffande budgetåret
1982/83 beakta vad regering och riksdag angett som angelägna personalutbildningsbehov.
Nämnda förteckning får självfallet stor betydelse för såväl högskolans
planering av kurser för lärare som den lokala planeringen av ledigheter.
Årets förteckning konkretiserar regeringens och riksdagens uttalanden
under föregående riksmöte. I förteckningen finns således utbildning i matematik,
naturorienterande ämnen, datalära, språk (inkl. svenska), specialpedagogik,
hemkunskap, slöjd, religionskunskap/livsåskådningsfrågor,
ämne som breddar ämneskompetensen hos högstadiets lärare m. m.
Den 23 november 1981 har SÖ beslutat att under budgetåret 1982/83 får
lön med B-avdrag beviljas vid tjänstledighet för utbildningar, som upptas i
den särskilda förteckningen. Förteckningen upptar även SÖ:s förslag till
regeringen om kurser som berättigar till oavkortad lön vid tjänstledighet
för utbildning. Regeringen har den 18 februari 1982 fattat beslut i frågan.
Beslutet innebär jämfört med SÖ:s förslag i begränsade avseenden en
utökning av möjligheten till tjänstledighet med oavkortad lön.
SÖ:s förteckning över personalutbildningar kan inte täcka alla utbildningsbehov,
som man lokalt bedömer som angelägna. Enligt riksdagsbeslutet
får därför skolstyrelse själv besluta om lön med B-avdrag utöver
SÖ:s förteckning inom en viss ram (10% av den bundna bidragsdelen).
I böljan av vaije vårtermin skall en regional utbildningskatalog (med
bl. a. uppgifter om tidpunkt för ansökan, kurstider, kursort m. m.) distribueras
till vaije rektorsområde och skolenhet i högskoleregionen. Katalogen
upptar också kurser av rikskaraktär.
Frågor om utbildning av lärare i religionskunskap tas upp i två motioner.
Enligt motion 1981/82:418 (yrkandena 2 och 3) bör religionskunskapen
vara ett prioriterat ämne i personalutbildningen, och enligt motion 1981/
82:771 (yrkande 1) behövs på grund av bristen på behöriga lärare i religionskunskap
vidareutbildning i ämnet för i första hand högstadielärare i
orienteringsämnen.
Under nästa budgetår kommer lärare i grundskolan att kunna genomgå
utbildning inom övergripande kunskapsområden, vilket inbegriper bl. a.
livsåskådningsfrågor, med oavkortad lön under en tid av fem veckor. Kurs
UbU 1981/82:15
4
i religionskunskap - ämnesfördjupning och metodik - kommer dessutom
att erbjudas till klasslärare i grundskolan under en tid av fem veckor med
oavkortad lön. Lärare i samhällsorienterande ämnen på högstadiet kommer
vidare att kunna genomgå en påbyggnadsutbildning i religionskunskap
under sammanlagt tio veckor (fem veckor med oavkortad lön och fem
veckor med lön med B-avdrag).
Utskottet konstaterar att religionskunskap är ett prioriterat ämne när det
gäller personalutbildning på skolområdet, fullt jämförbart med t. ex. de
naturorienterande ämnena. Detta överensstämmer med riksdagens beslut
under föregående riksmöte. Med hänvisning till vad som redovisats föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1981/82:418 yrkandena 2 och
3 och 1981/82:771 yrkande 1.
I motion 1981/82:1102 (yrkande 3) hemställs att riksdagen under nionde
huvudtiteln för upp ett nytt anslag på riksstaten benämnt Gemensam
fortbildning för personal i förskola och grundskolans lågstadium och under
detta anvisar 5 milj. kr. för ändamålet. Det är enligt motionärerna angeläget
att det kommer till stånd en fortbildning som är gemensam för personalen
i förskolan och på grundskolans lågstadium. Fortbildningen skall syfta
till att bl. a. förbättra personalens kunskaper om arbetsformerna i förskolan
och på grundskolans lågstadium. Utgångspunkt för fortbildningen bör
bl. a. vara den nya arbetsplanen för förskolan (Förskola och lågstadium
Samverkan för kontinuitet, 1981, och Förskolans pedagogiska verksamhet
— mål och inriktning, 1981) och den nya läroplanen för grundskolan (Lgr
80).
Fortbildningsinsatser för förskollärare och klasslärare på lågstadiet är
angelägna. Utskottet kan dock inte med hänsyn till det statsfinansiella
läget tillstyrka ett extra bidrag till sådana ändamål. Utskottet vill peka på
att kommunerna har möjlighet att samordna kommunala resurser som
avsatts för fortbildning av förskollärare med sådana som ur anslaget för
lokal personalutveckling avsatts för fortbildning av lågstadiets klasslärare.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning härtill avslår motion 1981/
82:1102 yrkande 3.
Åberopande vad som anförts hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande personalutbildning i religionskunskap
avslår motionerna 1981/82:418 yrkandena 2 och 3 och 1981/
82:771 yrkande 1,
2. att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar
ett reservationsanslag av 20730000 kr.,
UbU 1981/82:15
5
3. att riksdagen beträffande ett nytt anslag på riksstaten benämnt
Gemensam fortbildning för personal i förskola och grundskolans
lågstadium avslår motion 1981/82:1102 yrkande 3.
Stockholm den 11 mars 1982
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson
(c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Ylva
Annerstedt (fp), Lars Svensson (s) och Göran Persson (s).
Reservation
Nytt anslag: Gemensam fortbildning för personal i förskola och grundskolans
lågstadium (mom. 3)
Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Lars Svensson och Göran Persson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böljar ”Fortbildningsinsatser
för” och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att vissa fortbildningsinsatser sker gemensamt för personal
inom förskolan och lågstadiet. Fortbildning av förskolepersonalen
åvilar i första hand kommunerna. Utskottet anser det nödvändigt att statsmakterna
aktivt stimulerar kommunerna att i ökad utsträckning anordna
gemensam fortbildning för nämnda personal. Utskottet föreslår därför att
riksdagen förutom nuvarande reguljära statsbidrag anvisar extra medel för
anordnande av vissa gemensamma fortbildningsinsatser. Fortbildningen
skall syfta till att underlätta barnens övergång från förskola till skola och
förbättra personalens kunskaper om förskola och lågstadium. Diskussionerna
under fortbildningen bör kunna ligga till grund för utveckling och
revidering av lokala planer och program för hur en mjukare övergång bör
organiseras. Även föräldrarnas roll och delaktighet vid övergången bör
uppmärksammas. Det är också av stor vikt att kunskaperna om barn med
särskilda behov ges en framträdande roll i fortbildningen.
Dessa fortbildningsmedel bör inte bindas vid någon centralt utarbetad
fortbildningsplan. I stället är det en fördel om olika modeller och former
utarbetas lokalt som sedan kan få praktisk betydelse för det fortsatta
, reformarbetet i vad gäller övergången mellan förskola och lågstadium.
UbU 1981/82:15
6
Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion 1981/
82:1102 yrkande 3 för nästa budgetår anvisa 5 milj. kr. till gemensamma
fortbildningsinsatser för personalen inom förskola och lågstadium. Medlen
bör anvisas under ett särskilt anslag och fördelas gemensamt av SÖ och
socialstyrelsen. Dessa myndigheter bör också få till uppgift att utarbeta ett
särskilt material som underlag och stöd till denna fortbildning samt att följa
och utvärdera verksamheten. Resultatet bör sedan löpande delges kommunerna
och de olika personalgrupperna i syfte att stimulera en successiv
utveckling av verksamheten.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1102 yrkande 3 till
Gemensam fortbildning för personal i förskola och grundskolans
lågstadium för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
av 5000000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982