UbU 1981/82:13
Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:13
om vissa för skolväsendet gemensamma frågor (prop. 1981/82:100)
Propositionen
Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet D. Skolväsendet Vissa gemensamma frågor (s.
199-232) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen har förordats om läsårets planering
och omfattning,
2. godkänna vad som i propositionen har förordats om ett nytt system
för att bestämma omfattningen av skolledares undervisning.
Motionerna
1981/82:310 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om initiativ till att bestämmelserna om s.k. anpassad
studiegång med hela eller delar av undervisningen förlagda utanför
skolan snarast möjligt avskaffas.
1981/82:763 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att de lokala skolstyrelserna ges möjlighet att besluta i betygsfrågan i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1981/82:776 av Eva Winther m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas
3. att riksdagen uttalar att jämställdhetsansvarig utses vid vaije länsskolnämnd.
1981/82:983 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Margot Håkansson (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogisk skollunch.
1981/82:985 Birgitta Dahl m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om att klarare regler utarbetas, som föreskriver samråd
mellan skolförvaltningarna innan elever från andra kommuner tas emot
och som tillåter elevens hemkommun att vägra betala interkommunal
eleversättning om samråd ej ägt rum.
1981/82:986 av Christer Eirefelt (fp) och Eva Winther (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående integrerad verksamhet för skola och barnomsorg.
1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 13
UbU 1981/82:13
2
1981/82:999 av Hans Nyhage m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa att en utvärdering av de hittillsvarande erfarenheterna
av enskilda samtal görs.
1981/82:1341 av Göran Allmér m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tidpunkt för
ikraftträdande av de nya bestämmelserna om läsårets planering och omfattning.
1981/82:1343 av Gunilla André (c) och Gabriel Romanus (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att försöksverksamhet
med vikarielista bör ske för skolledarvikariat i enlighet med vad som
anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att obligatorisk studiedag
om skolledarskap skall avsättas.
1981/82:2045 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1981/82: 2018 -såvitt nu är i fråga yrkas
4. att riksdagen hos regeringen begär att ledningsorganisationen i skolan
ses över.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet dels förslag som regeringen under
avsnittet D. Skolväsendet Vissa gemensamma frågor underställt riksdagen,
dels motioner som väckts under allmänna motionstiden år 1982 och
som avser skolfrågor av allmän karaktär.
Planering av läsåret
I sitt betänkande 1980/81:37 (s. 13) anförde utbildningsutskottet bl. a. att
det för skolans syfte skulle vara angeläget att man i skolförordningen slår
fast att eleverna har rätt till ett bestämt antal dagar då undervisning skall
pågå (verkliga undervisningdagar) under läsåret. Detta antal borde inte,
menade utskottet, kunna minskas genom att olika slag av verksamhet
anordnas för personalen eller genom att eleverna medges delta i aktiviteter
som inte är ett naturligt led i undervisningen och som kräver ledighet (t. ex.
insamlingsverksamhet).
Med anledning av utskottets uttalande tar föredragande statsrådet i
föreliggande budgetproposition upp frågan om en bättre planering av läsåret.
Enligt bestämmelserna i skolförordningen (1971:235) avses med läsår
den del om 40 veckor (280 dagar) av ett redovisningsår — tiden fr. o. m. den
1 juli ett år t. o. m. den 30 juni påföljande år - under vilken undervisning
UbU 1981/82:13
3
skall meddelas. Läsåret skall fördelas på en hösttermin och en vårtermin,
börja i augusti och sluta senast i juni. Dag för termins början och slut
fastställs av skolstyrelsen. Förutom på lördagar och helgdagar inställs
undervisningen under läsåret regelmässigt under 10 lovdagar, 4—8 s. k.
friluftsdagar och högst 5 studiedagar. I propositionen anges att det lägsta
antalet vardagar då undervisning i skolan skall pågå kan variera mellan 172
— 176. Variationen beror bl. a. på det antal friluftsdagar som skolstyrelsen
tar i anspråk. Enligt propositionen lär skolstyrelsen nästan alltid utnyttja
sin rätt att lägga ut två friluftsdagar som faktiska lovdagar. Som en anpassning
härtill föreslås i propositionen att antalet friluftsdagar bör minskas
från högst 8 till högst 6 och antalet lovdagar ökas från 10 till 12. Enligt
föredragande statsrådets uppfattning bör det i fortsättningen vara en skyldighet
för skolstyrelsen att planera läsåret i grundskolan och gymnasieskolan
så att eleverna har rätt till minst 178 skoldagar, varav minst 4 och högst
6 dagar utgör lärarledda friluftsdagar. Mot bakgrund av att vissa kommuner
har planerat läsåret på så sätt att en termin börjat eller slutat på en
lördag eller söndag anser föredragande statsrådet slutligen att man vid
läsårsplaneringen för grundskolan och gymnasieskolan inte skall kunna
börja eller sluta termin med lovdag eller på lördag eller sön- och helgdag.
De föreslagna förändringarna bör gälla fr. o. m. läsåret 1983/84.
1 motion 1981/82:1341 yrkas att de i propositionen föreslagna förändringarna
bör gälla fr. o. m. läsåret 1982/83.
Som redan har nämnts, har utskottet tidigare haft anledning att behandla
frågan om läsårets planering. Utskottet vill i nu förevarande sammanhang
betona vikten av att läsåret planeras på ett med tanke på skolans verksamhet
så effektivt sätt som möjligt. Lovdagarna bör fördelas på ett sådant sätt
under läsåret att de medverkar till en trivselbefrämjande omväxling. Detta
utesluter inte att de kan nyttjas för att skapa en längre sammanhängande
ledighet under terminen, vilket f. n. mycket ofta sker. Som ett viktigt led i
strävan efter en förnuftig uppläggning av läsåret bör - som utskottet ser
det — även ingå möjligheterna att i viss utsträckning för personalutbildning
använda dagar under läsåret, då eleverna har lov från undervisningen, och
att förlägga studiedag till sådan friluftsdag, då eleverna — främst gäller
detta gymnasieskolan - i viss utsträckning själva svarar för verksamheten.
Utskottet har tidigare pekat på detta (UbU 1980/81:37, UbU 1981/82:5).
Det kan i sammanhanget vara av intresse att erinra om att statens
utgifter för skolväsendet per dag, om de fördelas på ett läsårs 178 dagar,
uppgår till ca 90 milj. kr. De kommunala kostnaderna torde vara av samma
storleksordning. Utskottet finnér de i propositionen föreslagna förändringarna
så angelägna att de borde genomföras redan läsåret 1982/83 i enlighet
med förslaget i motion 1981/82:1341 om detta vore möjligt. På grund av de
planeringsproblem för kommunerna som skulle bli följden bör emellertid
genomförandet ske så som föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker
därför motion 1981/82:1341 och föreslår att riksdagen beträffande läsårets
tl Riksdagen 1981/82. 14 sami. Nr 13
UbU 1981/82:13
4
planering och omfattning godkänner vad som förordats i proposition 1981/
82:100.
Skolledarorganisationen
I syfte att underlätta den för många skolledare pressade arbetssituationen
finner föredragande statsrådet starka skäl att frångå det nuvarande
systemet med centralt fastställd undervisningskyldighet för skolledare.
Det föreslås att undervisningsskyldigheten skall få fastställas av skolstyrelsen
i en kommun. Därvid bör den övre gränsen för den undervisningsskyldighet
som i dag gäller utgöra en nivå som inte får överskridas. Om en
kommun beslutar att sänka undervisningsskyldigheten, behöver detta enligt
vad som anförs i propositionen inte medföra ökade kostnader för
kommunen, eftersom skolledarnas undervisningsskyldighet bör ses kopplad
till deras nuvarande övertidsuttag. Systemet för statsbidrag till driften
av grundskolor m. m. ger inte kommunerna statsbidrag till deras kostnader
för skolledares övertid. Enligt propositionens förslag bör statsbidraget till
kostnader för skolledare även fortsättningsvis beräknas efter nuvarande
undervisningsskyldighet.
Utskottet har inget att erinra mot förslaget, varför riksdagen bör godkänna
vad som i propositionen har förordats om ett nytt system för att
bestämma omfattningen av skolledares undervisning.
Beträffande vissa andra skolledarfrågor som underställts riksdagen kommer
utskottet vid sin behandling av det obligatoriska skolväsendet m. m.
och de gymnasiala skolorna m. m. att ta ställning till förslag rörande
inrättande av skolchefstjänster m.rri., tjänster som tillsynslärare och förstärkning
av skolledningen i gymnasieskolan.
Skolledarorganisationen bör enligt förslag i motion 1981/82:2045 (yrkande
4) ses över. Förslaget ställs mot bakgrund av att dagens skolledare
enligt motionärerna har ett betydligt större ansvar än tidigare i ekonomiska
och organisatoriska frågor.
Utskottet delar motionärernas uppfattning om skolledningens betydelse
för skolan och noterar med tillfredsställelse att en rad åtgärder på skolledningens
område föreslås i årets budgetproposition. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om vad som i propositionen anförs dels om utbildningsinsatser
för skolledarna (s. 223), dels om regeringens avsikt att förenkla
regelsystemet för skolan. Föredragande statsrådet finner det vidare
angeläget att skolöverstyrelsen (SÖ) i samarbete med Svenska kommunförbundet
försöker ta fram informationsmaterial för bl. a. skolledare, vilket
t. ex. kan innehålla delar av riksdags- och regeringsbeslut.
Utskottet har inhämtat att den översyn av skolledarnas arbetssituation
som sedan en tid pågått inom utbildningsdepartementet kommer att fortsätta
i någon form - antingen inom regeringskansliet eller inom SÖ.
UbU 1981/82:13
5
Motionärernas krav kan därmed anses tillgodosett, varför utskottet inte
finnér skäl att tillstyrka yrkande 4 i motion 1981/82:2045.
Föredragande statsrådet tar i budgetpropositionen ställning till vissa
förslag som lagts fram i betänkandet (SOU 1980:19) Fler kvinnor som
skolledare. Förslaget om kvotering av skolledartjänster avvisas. Däremot
delar statsrådet utredningens uppfattning att obligatorisk utlysning av alla
korttidsvikariat som omfattar längre tid än en vecka - med undantag av de
fall då studierektor förordnas som vikarie för rektor - är en lämplig metod
för att söka utöka andelen kvinnliga skolledare. Några nya principer när
det gäller vem som skall erhålla en tjänst eller vikariat på en tjänst förordas
dock inte. Sålunda biträder föredragande statsrådet inte utredningens förslag
att de sökande, om det av utredningen föreslagna tillvägagångssättet
med vikarielista tillämpas, skall erbjudas vikariat i den ordning de rangordnas
på vikarielistan. Mot bakgrund av bl. a. att kommunerna till följd av
riksdagens beslut under föregående riksmöte om skolforskning och personalutveckling
(prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37, rskr 1980/81:385) i
framtiden kommer att ha goda möjligheter att anordna introduktionsprogram
och studiegrupper eller vidta andra utvecklingsåtgärder i syfte att
intressera kvinnliga lärare för vikariat eller tjänster som skolledare, tillstyrks
ej heller utredningens förslag om en obligatorisk studiedag om
skolledarskap.
I motion 1981/82: 1343 begärs att försöksverksamhet med vikarielista
bör ske för skolledarvikariat i enlighet med utredningens förslag (yrkande
1). Meriterade lärare som skolstyrelsen funnit lämpliga bör rangordnas,
varefter ledigblivna vikariat ges varannan gång till en kvinna och varannan
gång till en man. Motionärerna begär även att en obligatorisk studiedag om
skolledarskap skall avsättas (yrkande 2).
Att rangordna sökande till ej närmare angivna tjänster och att allteftersom
behov av vikarier uppstår tilldela vikariaten efter en på förhand given
ordning — t. ex. vartannat åt en kvinna, vartannat åt en man - synes
innebära problem av formell art vilka ej är klarlagda. Utskottet ansluter sig
till vad som i propositionen har anförts om användande av vikarielistor vid
tillsättning av korttidsvikariat som skolledare. Beträffande obligatorisk
studiedag om skolledarskap delar utskottet föredragande statsrådets uppfattning
att innehållet i studiedagarna är en fråga som bör avgöras lokalt.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motion 1981/82:1343
yrkandena 1 och 2.
Utredningen har visat på skilda vägar för att stimulera intresset bland
kvinnor att söka skolledartjänster och för att öka deras möjligheter att få
dem. I motion 1981/82:776 anförs att det är angeläget att dessa vägar
prövas i kommunerna och att det härvid finns någon som kan ge råd och
stöd i jämställdhetsarbetet. I detta syfte bör en jämställdhetsansvarig
utses vid varje länsskolnämnd (yrkande 3).
UbU 1981/82:13
6
Enligt 6 § lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i
arbetslivet skall en arbetsgivare inom ramen för sin verksamhet bedriva ett
målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet. Förordningen
(1980:540) om jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig anställning,
m. m. föreskriver att myndigheterna för varje budgetår skall upprätta
en plan för sitt jämställdhetsarbete. Utskottet erinrar även om att skollagen
(9 och 20 §§, 1965:319) numera ålägger skolstyrelsen resp. utbildningsnämnden
att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Som utskottet
ser det bör motionärernas syfte med sitt yrkande kunna nås genom nu
gällande bestämmelser, varför motion 1981/82:776 yrkande 3 bör avslås.
Kontakter mellan hem och skola
Utredningen om förstärkta kontakter mellan hem och skola (U 1979:01)
överlämnade i juni 1980 sitt betänkande (SOU 1980:21) Hem och skola till
regeringen. Vad som i budgetpropositionen anförs med anledning av utredningens
förslag (s. 228 f.) föranleder inte något särskilt uttalande från
utskottets sida. 1 sammanhanget vill emellertid utskottet behandla ett par
motionsyrkanden vilka rör kontakterna mellan skolan och hemmet.
En utvärdering av de hittillsvarande erfarenheterna av de enskilda samtalen
bör enligt motion 1981/82:999 ske. En sådan utvärdering skulle,
menar motionärerna, kunna leda till att underlag för formaliserade samtal
utarbetas, där det anges vilka omständigheter som under alla förhållanden
måste behandlas vid vaije samtal.
I den ovan nämnda utredningens direktiv ingick att se över frågan om
”hur föräldrars och elevers behov av information om skolan, dess verksamhet
samt om elevernas prestationer skall tillgodoses”. Utredningen har
i särskilda avsnitt av sitt betänkande bl. a. redovisat undersökningar från
senare hälften av 1970-talet rörande det enskilda samtalet.
I den nya läroplanens för grundskolan (Lgr 80) riktlinjer anges bl. a.
syftet med de enskilda samtalen och de möjligheter som genom dem ges för
lärarna att få del av föräldrarnas kunskaper om och syn på sina barn, så att
skolans bild av eleverna kan bli så allsidig som möjligt. Föräldrarna skall å
sin sida bl. a. genom samtalen kunna följa sina barns studier och få veta hur
barnen utvecklas. De riktlinjer för arbetssättet i grundskolan som anges i
det aktuella avsnittet av Lgr 80 skall prägla skolarbetet fr. o.m. läsåret
1980/81. Erfarenheterna av de föreskrifter om bl. a. det enskilda samtalet
som nu gäller är sålunda tidsmässigt begränsade. Utskottet finnér ingen
anledning att nu uttala sig för en utvärdering av verksamheten. Riksdagen
bör därför avslå motion 1981/82:999.
Betygsättningen i grundskolan behandlades av utbildningsutskottet i
samband med riksdagens ställningstagande till proposition 1978/79:180 om
läroplan för grundskolan m. m. (UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422). Enligt
de nya bestämmelser för betygsättningen vilka träder i kraft läsåret 1982/83
UbU 1981/82:13
7
skall betyg endast ges vid slutet av samtliga terminer i årskurserna 8 och 9.
De enskilda samtalen har bl. a. till uppgift att i årskurserna 1-7 ersätta och
i årskurserna 8 och 9 komplettera den information till föräldrarna som
tidigare givits huvudsakligen i form av betyg.
Utskottet finner ingen anledning att redan nu - innan Lgr 80 i sin helhet
trätt i kraft — ompröva sitt tidigare beslut i betygsfrågan och tillstyrker inte
förslaget i motion 1981/82:763 att ett visst kommunalt initiativ skulle
kunna råda på så sätt att de obligatoriska samtalen vid ett par tillfällen på
vartdera låg- och mellanstadiet kompletteras med betyg, om föräldrar och
elever så önskar och skolstyrelsen så beslutar.
Övriga frågor
I motion 1981/82:985 hemställs att klarare regler för interkommimal
eleversättning utarbetas vilka föreskriver samråd mellan kommunerna
samt medger att kommun, till vars elevområde elev hör, kan vägra att
betala ersättning till annan kommun som tar emot elev för skolgång, om
samråd mellan de båda kommunerna ej ägt rum.
Elevs skolgång i annan kommun än kyrkobokföringskommun och interkommunal
eleversättning i sådant fall regleras f. n. genom bestämmelser i
43-47 b §§ skollagei) (1965:319).
Som huvudregel gäller att barn skall tas emot i den grundskola, till vars
elevområde barnet hör. Till elevområdet hör de barn som antingen är
kyrkobokförda i kommunen eller vistas där i vissa särskilda fall. Om det
emellertid finns särskilda skäl därtill, skall i grundskola tas emot barn, som
inte tillhör skolans elevområde (44 §). Då sådan intagning av elev i grundskola
som avses i 44 § medför rätt för kommun till ekonomisk ersättning
resp. skyldighet att betala interkommunal eleversättning, är det naturligt
att samråd mellan berörda kommuner äger rum.
Utskottet har inhämtat att hithörande frågor avses bli behandlade i
samband med beredningen inom regeringskansliet av skolförfattningsutredningens
delbetänkande (Ds U 1981:4) Skollagen. Med anledning härav
finner utskottet nu inte anledning till något särskilt riksdagens uttalande,
varför utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1981/82:985.
I Mål och riktlinjer i läroplanen för grundskolan har regeringen utfärdat
riktlinjer för hur anpassad studiegång kan och bör användas. SÖ skall på
uppdrag av regeringen senast den 1 juli 1982 redogöra för verksamheten
med anpassad studiegång. Någon ändring av reglerna för verksamheten
bör inte ske dessförinnan. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1981/82:310 om initiativ till att bestämmelserna
om s. k. anpassad studiegång med hela eller delar av undervisningen
förlagda utanför skolan snarast möjligt avskaffas.
UbU 1981/82:13
8
Med anledning av motion 1980/81:1682 med förslag att skollunchen
schemaläggs såsom lektion med närvaroplikt för eleverna behandlade utbildningsutskottet
utförligt frågan om formerna för skolmåltiderna i sitt
betänkande 1980/81:22. Något särskilt uttalande av riksdagen i ämnet
begärdes dock inte av utskottet.
Enligt vad som anförs i motion 1981/82:983 föreligger det stora brister i
överensstämmelsen mellan vad eleverna enligt läroplanen lär sig i ämnet
hemkunskap och den verklighet som möter dem vid skolluncherna. Skolmåltiden
bör vaije dag i praktiken överensstämma med målen för hemkunskapsundervisningen.
Utskottet, som erinrar om vad som anfördes i ovan nämnda betänkande,
menar att syftet med vad motionärerna betecknar som pedagogisk skollunch
kan nås inom ramen för kommunernas egna möjligheter till initiativ
på området. Motion 1981/82:983 bör därför avslås av riksdagen.
Berörda myndigheter, främst SÖ och socialstyrelsen, bör enligt förslag i
motion 1981/82:986 aktivt arbeta för en utökning av verksamheten med
samverkan mellan förskola och skola där skolan organiseras med årskurslösa
klasser. Motionärerna anför att praktiska svårigheter, bl. a. betingade
av det dubbla huvudmannaskapet, måste undanröjas.
Utredningen om samverkan mellan förskola och skola (U 1981:01) arbetar
med hithörande frågor. Kommittén planerar att avge ett delbetänkande
under hösten 1982. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1981/
82:986.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande läsårets planering och omfattning med
avslag på motion 1981/82:1341 godkänner vad som förordats i
proposition 1981/82:100,
2. att riksdagen beträffande ett nytt system för att bestämma omfattningen
av skolledares undervisning godkänner vad som förordats
i proposition 1981/82:100,
3. att riksdagen beträffande en översyn av skolledningens organisation
avslår motion 1981/82: 2045 yrkande 4,
4. att riksdagen beträffande tillsättning av vikariat som skolledare
och obligatorisk studiedag om skolledarskap avslår motion 1981/
82:1343,
5. att riksdagen beträffande jämställdhetsansvarig vid varje länsskolnämnd
avslår motion 1981/82:776 yrkande 3,
6. att riksdagen beträffande de enskilda samtalen i grundskolan
avslår motion 1981/82:999,
UbU 1981/82:13
9
7. att riksdagen beträffande viss betygsättning i grundskolan avslår
motion 1981/82:763,
8. att riksdagen beträffande interkommunal ersättning avslår motion
1981/82:985,
9. att riksdagen beträffande anpassad studiegång avslår motion
1981/82:310,
10. att riksdagen beträffande pedagogisk skollunch avslår motion
1981/82:983,
11. att riksdagen beträffande samverkan mellan förskola och skola
avslår motion 1981/82:986.
Stockholm den 11 mars 1982
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson
(c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Ylva
Annerstedt (fp), Lars Svensson (s) och Göran Persson (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982