UbU 1981/82:12

Utbildningsutskottets betänkande
1981/82:12

om anslag till driften av folkhögskolor, m. m. (prop. 1981/82:100)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1981/82:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Vuxenutbildning punkt F 7 jämte motioner och punkt F 8.

1. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under punkt F 7
(s. 580-589)

dels

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om behörighet till rektorstjänst,

dels föreslagit riksdagen att

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om ändringar i
statsbidragsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1982,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om förlängd försöksperiod
för vissa särskilda regler om ålderskrav m. m.,

4. bemyndiga regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
- anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,

5. godkänna att två nya självständiga folkhögskolor får inrättas på de
villkor som har förordats i propositionen,

6. till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1982/83
anvisa ett förslagsanslag av 371 280000 kr.

Motionerna

1981/82:308 av Anders Björck m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner förslaget om självständighet för Viebäcks och
Skeppsholmens folkhögskolor fr. o. m. den 1 juli 1982,

2. att riksdagen beslutar att dessa folkhögskolor erhåller statsbidrag
efter samma regler som gäller för övriga självständiga folkhögskolor,

3. att riksdagen beslutar att merkostnaden täcks in genom omfördelning
genom att en reduktion sker av motsvarande belopp från de 2,5 milj. kr.
regeringen föreslår till skolöverstyrelsens förfogande att föras tillbaka till
de skolor som kan påvisa särskilt stor differens mellan antagna elever och
det faktiska antal som påböljar studierna.

1 Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 12

UbU 1981/82:12

1981/82:311 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag som innebär att studieomdömena inom
folkhögskolan omedelbart avskaffas.

1981/82:589 av Rolf Sellgren (fp) och Sven Johansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner förslaget om Viebäcks och Skeppsholmens
folkhögskolor som självständiga folkhögskolor fr. o. m. den 1 juli 1982,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att de två nya självständiga
folkhögskolorna erhåller statsbidrag efter samma regler som gäller för
andra självständiga folkhögskolor,

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att den av regeringen beräknade
merkostnaden för de nya självständiga folkhögskolorna täcks på sätt som
anförs i motionen.

1981/82:1821 av Evert Svensson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen godkänner regeringens förslag att Viebäck skall bli
självständig folkhögskola,

2. att riksdagen beslutar att fullt statsbidrag skall utgå till Viebäcks
folkhögskola enligt folkhögskoleförordningen.

1981/82:1822 av Evert Svensson m. fl. (s, m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen hemställer att regeringen låter verkställa en ingående
analys av situationen för folkhögskolorna i Karlskoga och Ljungskile,

2. att riksdagen hemställer att regeringen förelägger 1982/83 års riksmöte
förslag syftande till att trygga fortsatt verksamhet vid de båda nämnda
folkhögskolorna.

1981/82: 1830 av Sven Eric Åkerfeldt (c) och Sture Korpås (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar uttala sig för att Nordens folkhögskola, BiskopsArnö
och Skeppsholmens folkhögskola vid en eventuell separation skall
erhålla statsbidrag enligt 83 § folkhögskoleförordningen.

Utskottet

I budgetpropositionen år 1981 erinrade chefen för utbildningsdepartementet
om att folkhögskolorna inte hade berörts av besparingsförslagen
hösten 1980. Han räknade dock med att skolornas huvudmän själva noga
skulle pröva verksamhetens omfattning och undvika en expansion inför
kommande budgetår.

I årets budgetproposition konstateras att vissa besparingar måste göras
även inom folkhögskolan. Två åtgärder föreslås vilka tillsammans beräknas
medföra en besparing om ca 25 milj. kr. budgetåret 1982/83. Båda
åtgärderna innebär ändrade grunder för beräkningen av det allmänna bidraget
till folkhögskolorna.

Allmänt bidrag enligt folkhögskoleförordningen (1977:551) beräknas
med hänsyn till bl. a. antalet elevveckor vid en folkhögskola under
redovisningsåret. Antalet elevveckor skall, med visst undantag, anses

UbU 1981/82:12

motsvara summan av de tal som erhålls för vaije kurs när antalet kursveckor
multipliceras med antalet kursdeltagare. Som kursdeltagare räknas
enligt skolöverstyrelsens anvisningar (SÖ-FS 1977:23) den som antagits
vid viss tidpunkt före kursens början, dock högst 14 dagar före. Senare
inkommande återbud beräknas inte påverka kursorganisationen och behöver
således inte reducera det bidragsgrundande antalet kursdeltagare.

Föredragande statsrådet har inhämtat att differensen mellan det antal
elever i långa kurser som läggs till grund för statsbidrag och antalet faktiska
kursdeltagare vaije år uppgått till ca 1 000, vilket motsvarar ca 33 000
elevveckor. När motsvarande differens för de korta kurserna läggs till
beräknas antalet elevveckor som inte motsvaras av faktiska kursdeltagare
till sammanlagt 35 000 vilket innebär en kostnad för staten på ca 18 milj. kr.
Mot denna bakgrund föreslår föredragande statsrådet att statsbidraget
fr. o.m. den 1 juli 1982 skall räknas utifrån det antal elever som faktiskt
påbörjar en kurs. Av de på detta sätt inbesparade 18 milj. kr. skall 2,5 milj.
kr. ställas till skolöverstyrelsens (SÖ) förfogande att föras tillbaka till de
skolor som kan påvisa särskilt stor skillnad mellan antalet elever som
bekräftat antagning och inte lämnat återbud senast 14 dagar före kursstarten
och antalet elever som påbörjar studierna. Den totala besparingen blir
då 15,5 milj. kr.

Utskottet, som ansluter sig till föredragande statsrådets förslag till besparing
inom folkhögskolan, tillstyrker den föreslagna ändringen av beräkningen
av antalet elevveckor. Liksom statsrådet utgår utskottet från att SÖ
uppmärksamt följer tillämpningen av de nya reglerna och genomför den
kontroll och vidtar de åtgärder som kan visa sig påkallade. Det kan därvid
bli nödvändigt att ta in elevlistor från skolorna för stickprovsundersökningar
e. d. Utskottet återkommer i det följande till frågan om användningen
av de 2,5 milj. kr. som föreslås återföras till de folkhögskolor som nästa
budgetår får problem på grund av de ändrade reglerna för beräkning av
antalet elevveckor.

Av det allmänna bidraget utgår merparten i form av ett schablonbidrag
som beräknas på grundval av antalet elevveckor x en koefficient om
0,0038 x lärarlön inkl. sociala avgifter enligt lönegrad L 12:4. När detta
statsbidragssystem för folkhögskolorna infördes budgetåret 1977/78 var
koefficienten 0,0036. Den har sedermera höjts. Nu föreslår föredragande
statsrådet att koefficienten skall sänkas till 0,0037 fr. o. m. den 1 juli 1982.
Detta beräknas medföra en besparing om 9,5 milj. kr. Samtidigt föreslås en
sänkning av kravet på lärartäthet från 2,2 lärartimmar per elevvecka till
2,15.

Utskottet tillstyrker även detta förslag.

SÖ föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 att sammanlagt
fem nya folkhögskolor skulle bli självständiga under detta år och
det därefter följande budgetåret. I budgetpropositionen år 1981 föreslogs

tl Riksdagen 1981182. 14 sami. Nr 12

UbU 1981/82:12

att tre av dessa folkhögskolor, nämligen Gysinge kursgård med Pensionärernas
riksorganisation som huvudman, Karlskoga folkhögskolas verksamhet
på Lidingö med Svenska Missionsförbundet som huvudman samt
Viebäcksskolan med Stiftelsen Pingstförsamlingarnas Skol- och Kursverksamhet
som huvudman skulle få statsbidrag som självständiga folkhögskolor
fr. o.m. budgetåret 1981/82. Utbildningsutskottet (UbU 1980/81:35)
tillstyrkte att de två förstnämnda skolorna blev självständiga folkhögskolor.
Däremot var utskottet inte berett att ta ställning till om den av Mariannelunds
folkhögskola bedrivna externa kursverksamheten vid Viebäcksskolan
skulle fa statsbidrag som självständig folkhögskola. Utskottet ansåg
att SÖ borde få i uppdrag att redovisa omfattningen av den externa kursverksamhet
som finns och som på grund av sin omfattning, karaktär m. m.
kan komma att leda till krav på statsbidrag som självständig folkhögskola.
I samband med att regeringen tog ställning till resultatet av denna SÖ:s
redovisning borde enligt utskottets mening frågan om statsbidrag till Viebäcksskolan
prövas på nytt. Utskottet erinrade i sammanhanget om sitt
tidigare uttalande (UbU 1978/79:21) att en ökning av antalet nya självständiga
folkhögskolor borde bedömas restriktivt. Riksdagen beslöt enligt utskottets
förslag (rskr 1980/81: 389).

I årets budgetproposition redovisas nu resultatet av SÖ:s uppdrag. Önskemål
har uttalats om statsbidrag som självständig folkhögskola för tio
enheter. SÖ ställer sig positiv till självständighet för dels den verksamhet
som Nordens folkhögskola, Biskops-Arnö (med föreningen Norden som
huvudman) bedriver på Skeppsholmen i Stockholm under namnet Skeppsholmens
folkhögskola— Sjöfolkhögskolan, dels Mariannelunds folkhögskolas
verksamhet vid Viebäcksskolan, dels Göteborgs Arbetares folkhögskolas
verksamhet i samverkan med Viskadalens folkhögskola (med arbetarrörelsen
som huvudman). Till vissa av de övriga önskemålen har SÖ ännu
inte tagit ställning, andra avstyrks.

Föredragande statsrådet föreslår att Skeppsholmens folkhögskola-Sjöfolkhögskolan
och Viebäcksskolan skall kunna få statsbidrag som självständiga
folkhögskolor fr. o. m. budgetåret 1982/83, dock på särskilda villkor.

Eftersom självständighet för Viebäcksskolan enligt de nu gällande generella
reglerna skulle medföra en merkostnad budgetåret 1982/83 om ca
560000 kr. jämfört med nuläget talar enligt föredragande statsrådet statsfinansiella
skäl emot självständighet. Pedagogiska och andra skäl talar
dock för att de båda skolorna får bli självständiga.

Enligt de generella statsbidragsreglerna får antalet elevveckor läggas till
grund för allmänt statsbidrag i sin helhet eller till viss procentuell andel
beroende på skolans storlek. Elevveckor upp till 5 100 får tillgodoräknas
till 100 %. I intervallet 5 101—7500 får de tillgodoräknas till 80 %, i intervallet
7501-9500 till 50 % och i intervallet 9501-11000 till 20 %. Elevveckor
över 11000 får inte tillgodoräknas. Nu föreslår föredragande statsrådet
att de två föreslagna nya självständiga folkhögskolorna och de två

UbU 1981/82:12

skolor till vilka verksamheten hittills hört skall få statsbidrag för 100 % av
antalet elevveckor upp till 2550, för 80 % av elevveckorna i intervallet
2551-3750, för 50 % av elevveckorna i intervallet 3751—4750 samt för
20 % av elevveckorna i intervallet 4751—5500. Elevveckor över 5500 får
inte tillgodoräknas för statsbidrag. Enligt statsrådet får det ankomma på
huvudmännen för Mariannelunds folkhögskola och Nordens folkhögskola,
Biskops-Arnö att avgöra om de vill att Viebäcksskolan resp. Skeppsholmens
folkhögskola skall få bli självständiga på dessa villkor. Detta sätt att
beräkna antalet statsbidragsberättigade elevveckor bör enligt föredragande
statsrådet tillämpas budgetåret 1982/83, varefter frågan får prövas på nytt
inför följande budgetår.

Enligt motionerna 1981/82:308 och 1981/82:589 skall riksdagen godkänna
att både Viebäcksskolan och Skeppsholmens folkhögskola skall få
statsbidrag som självständiga folkhögskolor fr. o. m. den 1 juli 1982 enligt
de generella regler som gäller i dag för statsbidrag till självständiga folkhögskolor.
I motionerna yrkas också att riksdagen skall besluta att merkostnaden
för motionärernas förslag skall täckas inom ramen för de medel
om 2,5 milj. kr. vilka enligt regeringens förslag skall återföras till skolor
som får problem på grund av ändrade regler för hur antalet elever skall
räknas.

Även i motion 1981/82:1821 yrkas att Viebäcksskolan fr. o. m. den 1 juli
1982 skall få statsbidrag som självständig skola enligt de nu gällande
generella reglerna.

I motion 1981/82:1830 yrkas att riksdagen skall besluta att Skeppsholmens
folkhögskola och Nordens folkhögskola, Biskops-Arnö vid en eventuell
delning båda skall få fullt statsbidrag enligt de nu gällande generella
reglerna.

Utskottet tar först upp frågan om de medel om 2,5 milj. kr. som i
budgetpropositionen föreslås återföras till folkhögskolor som får särskilda
problem efter ändringen av reglerna för beräkning av antalet elevveckor.
Enligt utskottets mening är det svårt att i förväg exakt beräkna hur mycket
som kommer att behöva återföras. Utskottet har dock erfarit att behoven
t. o. m. kan vara större än det belopp som föreslagits. Det är därför viktigt
att medlen ograverade går till det i budgetpropositionen föreslagna ändamålet
och inte används även på det sätt som föreslås i motionerna 1981/
82: 308 och 1981/82:589. Utskottet anser inte heller att andra medel inom
anslaget bör tas i anspråk för att täcka den merkostnad som skulle uppstå
om Viebäcksskolan och Skeppsholmens folkhögskola fick statsbidrag som
självständiga folkhögskolor enligt de generella reglerna. Utskottet finner
därför att riksdagen bör godkänna att dessa två folkhögskolor får inrättas
som självständiga på de villkor som förordats i budgetpropositionen. Utskottet
noterar därvid att den föreslagna ordningen skall tillämpas budgetåret
1982/83 och att frågan får prövas på nytt inför det därefter kommande

UbU 1981/82:12

budgetåret. Riksdagen bör således avslå motionerna 1981/82:308, 1981/
82:589, 1981/82:1821 och 1981/82:1830.

Utskottet, som tagit del av SÖ:s redovisning av omfattningen av den
externa verksamheten vid landets folkhögskolor, anser det värdefullt att
på detta sätt få belyst denna del av folkhögskolornas verksamhet. Enligt
utskottets mening finns det anledning att även få andra sidor av verksamhetens
utveckling belysta. Vid vaije folkhögskola skall finnas en bas bestående
av långa kurser. Varje skola skall under ett arbetsår anordna minst en
kurs om minst 30 veckor med lägst 20 deltagare eller minst två kurser, som
skall ansluta till varandra och som var och en skall pågå minst 15 veckor
och omfatta lägst 20 deltagare. Annan kurs vid folkhögskola skall pågå
minst två dagar. Särskilda regler gäller för de korta kurserna. Folkhögskola
kan anordna kurs tillsammans med studieförbund, annan organisation
eller institution. I dessa fall finns regler om folkhögskolans medverkan.

Det är enligt utskottets mening nödvändigt att nu få en bild av utvecklingen
av folkhögskolans korta kurser.

Utskottet har noterat att antalet deltagare i korta kurser nära nog fördubblats
under tiden 1976/77-1980/81 och nu närmar sig 250000, medan
antalet deltagare i långa kurser varit så gott som konstant. En undersökning
bör nu göras av verksamheten med korta kurser. Bl. a. bör kursernas
fördelning på olika ämnesområden redovisas, liksom en uppdelning av
kurserna efter längd. Vidare bör de korta kursernas andel av de skilda
skolornas totala verksamhet redovisas samt fördelningen på kurser som
anordnas av skolorna själva och kurser som anordnas i samverkan med
annan anordnare, förläggning av kurserna till skolorna och utanför dem,
fördelningen på internat- och externatkurser, antalet deltagare i olika slag
av kurser m. m. Dessutom är det angeläget att de korta kursernas betydelse
för skolornas ekonomi blir belyst. Undersökningen bör om möjligt göras
med hjälp av de uppgifter som finns tillgängliga hos SÖ och statistiska
centralbyrån. Undersökningen och de förslag som resultaten av den eventuellt
kan komma att medföra bör presenteras för riksdagen. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Som utskottet nyss redovisat får inte elevveckor över 11000 läggas till
grund för en folkhögskolas statsbidrag. När det nuvarande statsbidragssystemet
infördes budgetåret 1977/78 beslöts om övergångsregler för vissa
stora skolor som hade mer än 11000 elevveckor. Under en övergångstid
t.o. m. budgetåret 1981/82 skulle de erhålla statsbidrag enligt särskilda
regler och även för ett visst antal elevveckor över 11 000 per år. Det
förutsattes att skolorna under denna femåriga övergångstid skulle anpassa
sin verksamhet till de nya generella reglerna antingen genom delning av
skolorna till mindre, självständiga enheter eller genom minskning av den
totala volymen vid vaije skola, t. ex. genom överföring av verksamhet till

UbU 1981/82:12

närstående skolor. Efter övergångstiden skulle förnyad prövning ske
(prop. 1976/77:55, UbU 1976/77:30, rskr 1976/77:318). Denna förnyade
prövning skedde vid föregående riksmöte. I budgetpropositionen år 1981
föreslog regeringen att övergångstiden för sex av de sju aktuella skolorna
skulle förlängas med ytterligare tre år, varvid de utgående extra bidragen
skulle avtrappas under denna tid. Utskottet tillstyrkte att sex av de sju
aktuella skolorna skulle få en förlängd övergångsperiod och utsträckte
denna med ytterligare ett år utöver regeringens förslag, dvs. till perioden
1982/83-1985/86. Utskottet strök därvid under att någon ytterligare förlängning
av övergångstiden, utöver den av utskottet föreslagna, inte borde
komma i fråga. Riksdagen biföll utskottets förslag (UbU 1980/81:35, rskr
1980/81:389).

Två av de skolor som omfattas av övergångsreglerna för vissa stora
skolor är Karlskoga folkhögskola och Ljungskile folkhögskola. Enligt motion
1981/82:1822 skall riksdagen hos regeringen hemställa om en ingående
analys av situationen för dessa båda folkhögskolor och om förslag till
riksmötet 1982/83 för att trygga fortsatt verksamhet vid skolorna.

Utskottet har inte funnit anledning att frångå sitt nyss redovisade ställningstagande
vid riksmötet 1980/81 och föreslår att riksdagen avslår motion
1981/82:1822."

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt har föreslagits i
proposition 1981/82:100 under nu förevarande anslag och hemställer att
riksdagen godkänner vad som förordats om förlängd försöksperiod för
vissa särskilda regler om ålderskrav m. m. samt bemyndigar regeringen att
— i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — på folkhögskolor anordna
vissa kurser för arbetslös ungdom. Utskottet har inte heller något att erinra
mot vad som anförts om behörighet till rektorstjänst och föreslår att
riksdagen lägger detta ärende till handlingarna. Utskottet som inte har
något att erinra mot medelsberäkningen föreslår att riksdagen anvisar de i
budgetpropositionen begärda medlen.

Enligt regeringens bemyndigande den 17 september 1981 har en utredning
(U 1981:06) tillkallats för översyn av användningen av studieomdöme
från folkhögskola som urvalsgrund vid antagning till högskolan. I utredningen
skall en förutsättningslös översyn av frågan göras. Om utredaren
finnér att studieomdöme inte längre bör användas skall förslag lämnas om
formerna för antagning till högskola av studerande från folkhögskola. Med
hänvisning till pågående utredningsarbete avstyrker utskottet motion 1981/
82: 311 om omedelbart avskaffande av studieomdömena inom folkhögskolan.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande förändrade grunder för beräkning av
statsbidrag till folkhögskolor godkänner vad som förordats i proposition
1981/82:100,

UbU 1981/82:12

2. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:308 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2 i denna del, 1981/82:589 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2 i denna del samt 1981/82:1830 godkänner
att Skeppsholmens folkhögskola-Sjöfolkhögskolan får inrättas
som självständig folkhögskola på de villkor som förordats i
proposition 1981/82:100,

3. att riksdagen med avslag på motionerna 1981/82:308 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2 i denna del, 1981/82:589 yrkande 1 i
denna del och yrkande 2 i denna del samt 1981/82:1821 godkänner
att Viebäcksskolan får inrättas som självständig folkhögskola
på de villkor som förordats i proposition 1981/82: 100,

4. att riksdagen beträffande återföring av vissa medel till folkhögskolor
med avslag på motionerna 1981/82:308 yrkande 3 och
1981/82:589 yrkande 3 godkänner vad som förordats i proposition
1981/82: 100,

5. att riksdagen beträffande undersökning av folkhögskolornas
korta kurser m. m. som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande utredning m. m. om Karlskoga folkhögskola
och Ljungskile folkhögskola avslår motion 1981/82:1822,

7. att riksdagen beträffande förlängd försöksperiod för vissa särskilda
regler om ålderskrav m. m. godkänner vad som förordats i
proposition 1981/82:100,

8. att riksdagen med bifall till proposition 1981/82:100 bemyndigar
regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar —
anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,

9. att riksdagen beträffande behörighet till rektorstjänst lägger till
handlingarna vad som anförts i proposition 1981/82:100,

10. att riksdagen till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag av 371 280000 kr.,

11. att riksdagen beträffande avskaffande av studieomdömena avslår
motion 1981/82:311.

2. Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 8 (s. 590) och hemställer

att riksdagen till Lån till byggnadsarbeten vid folkhögskolor för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.

Stockholm den 11 mars 1982

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1981/82:12

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Christina Rogestam
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s), Jörgen Ullenhag (fp),
Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Sven Johansson
(c), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Kerstin Göthberg (c), Ylva
Annerstedt (fp), Lars Svensson (s) och Göran Persson (s).

Reservation

Nya självständiga folkhögskolor (punkt 1, mom. 3 och 4)

Sven Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet tar”
och på s. 6 slutar ”och 1981/82:1830” bort ha följande lydelse:

Våren 1978 gick Jära folkhögskola (med anknytning till ABF) i konkurs.

I januari året därpå inköptes anläggningen av Stiftelsen Pingstförsamlingarnas
Skol- och Kursverksamhet. Ett år efter konkursen och nedläggningen
av verksamheten startade folkhögskoleverksamhet på nytt i dessa lokaler,
nu under namnet Viebäcksskolan och i form av extern verksamhet
under Mariannelunds folkhögskola. Därigenom fullföljde den nya huvudmannen
folkhögskoletraditionen på platsen. Första läsåret, 1979/80, omfattade
verksamheten ca 1 900 elevveckor. Nästa läsår flyttades den tvååriga
fritidsledarlinjen från Kaggeholms folkhögskola till Viebäcksskolan. Detta
genomfördes av pedagogiska skäl och av det skälet att fritidsledarlinjen
skulle vara en resurs för Viebäcksskolans ungdomslinje för arbetslös ungdom
i åldern 16-18 år. Detta läsår, 1980/81, omfattade verksamheten ca
4500 elevveckor. Den expansion av verksamheten vid Pingströrelsens
folkhögskolor som skett under senare år är ett uttryck för att Pingströrelsen
är en expanderande folkrörelse. Folkhögskoleverksamheten har också
mycket stor betydelse för Pingströrelsen. Detta hindrar emellertid inte att
skolorna är öppna även för andra än medlemmar av Pingströrelsen och att
t. ex. ungdomslinjen vänder sig till arbetslös ungdom både inom och utom
rörelsen.

Mot den nu redovisade bakgrunden anser utskottet att mycket starka
skäl talar för att folkhögskoleverksamheten i Viebäck bör få bli en självständig
folkhögskola fr. o. m. budgetåret 1982/83. Utskottet vill erinra om
att ett av de skäl som SÖ anfört för att Viebäcksskolan skall få bli självständig
folkhögskola är just det faktum att det redan tidigare funnits en
folkhögskola i lokalerna, vilka delvis byggts med statligt stöd och är
avpassade för ändamålet. I detta sammanhang vill utskottet också erinra
om att SÖ i skrivelse till regeringen den 29 december 1981 ställt sig positiv
till fortsatt statsbidrag till Axevalla folkhögskola, om och när den, som
planeras, får ny huvudman. I detta fall har SÖ som skäl bl. a. framhållit att
folkhögskola har bedrivits på platsen sedan mycket lång tid och att anlägg -

UbU 1981/82:12

ningen med byggnader och inventarier är anpassad till folkhögskoleverksamhet.
Detta ärende bereds f. n. i regeringskansliet.

Utskottet anser starka skäl tala för att Viebäcksskolan som självständig
folkhögskola bör få statsbidrag enligt de nu gällande generella reglerna och
inte enligt de särbestämmelser som föreslås i budgetpropositionen. Detsamma
gäller statsbidraget till Mariannelundsskolan efter det att Viebäcksskolan
blivit självständig.

Riksdagen bör således med avslag på proposition 1981/82:100 samt med
bifall till motionerna 1981/82:308 yrkandena 1 och 2 och 1981/82:589
yrkandena 1 och 2, motionerna i nu aktuella delar, och 1981/82:1821
besluta att Viebäcksskolan fr. o. m. den 1 juli 1982 skall få statsbidrag som
självständig folkhögskola enligt de för folkhögskolor nu gällande generella
statsbidragsreglerna. Detta innebär också att ingen förändring skall ske i
statsbidragsgivningen till Mariannelunds folkhögskola efter Viebäcksskolans
självständighet.

I budgetpropositionen anges att självständighet för Viebäcksskolan
kommer att medföra en merkostnad om ca 560000 kr. nästa budgetår.
Utskottet anser att denna kostnad bör täckas inom ramen för de medel om
2,5 milj. kr. som i propositionen föreslås föras tillbaka till folkhögskolor
som får särskilda problem på grund av ändrade regler för beräkning av
antalet elevveckor. Utskottet har nämligen erfarit att det är mycket svårt
att i förväg beräkna hur mycket som kan komma att behövas för detta
ändamål och finnér inga skäl mot att beloppet reduceras med ca en femtedel
till förmån för Viebäcksskolan. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med anledning av proposition 1981/82:100 och med bifall till motionerna
1981/82:308 yrkande 3 i denna del och 1981/82:589 yrkande 3 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om särskilda statsbidragsvillkor
för Nordens folkhögskola, Biskops-Arnö och den förhållandevis
nya folkhögskoleverksamheten på Skeppsholmen vid eventuell självständighet
för Skeppsholmens folkhögskola-Sjöfolkhögskolan och avstyrker
därför motionerna 1981/82:308 och 1981/82:589 i motsvarande
delar samt motion 1981/82:1830.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med avslag på proposition 1981/82:100 samt med
bifall till motionerna 1981/82:308 yrkande 1 i denna del och
yrkande 2 i denna del, 1981/82:589 yrkande 1 i denna del och
yrkande 2 i denna del samt 1981/82:1821 godkänner att folkhögskoleverksamheten
vid Viebäcksskolan fr. o. m. den 1 juli 1982
får statsbidrag som självständig folkhögskola i enlighet med vad
utskottet förordat,

4. att riksdagen med anledning av proposition 1981/82:100 samt
med bifall till motionerna 1981/82:308 yrkande 3 och 1981/82:589

UbU 1981/82:12

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om användningen av de medel om 2,5 milj. kr. som i
proposition 1981/82:100 föreslagits återföras till folkhögskolor
som kan påvisa särskilt stor differens mellan sökande som bekräftat
antagning och inte lämnat återbud till en kurs senast 14
dagar före kursstarten och elever som påbörjat studierna,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982