TU 1981/82:8

Trafikutskottets betänkande
1981/82:8

om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
(prop. 1981/82:25)

SJÄTTE HUVUDTITELN

D. Järnvägar

1. Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs AB. Regeringen har i proposition
1981/82:25 bilaga 4 (kommunikationsdepartementet) under punkt 1
(s. 29-30) föreslagit riksdagen att till Aktieägartillskott i Nora Bergslags
Järnvägs AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisa ett anslag av 2000000 kr.

Motionen

I motion 1981/82:118 av Ingemar Konradsson (s) och Erik Larsson (c)
yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att frågan om överlåtelse och
disposition av vissa museianläggningar i Nora löses i samband med propositionens
förslag om aktieägartillskott i NBJ.

Utskottet

I propositionen erinras om att aktierna i Nora Bergslags Järnvägs AB
(NBJ) övertogs av staten den 1 januari 1979 (prop. 1978/79:23, TU 1978/
79:5, rskr 1978/79:60). I den s.k. NBJ-utredningens betänkande (Ds K
1978:10) Statsövertagande av Nora Bergslags Järnväg som låg till grund
för regeringens ställningstagande förutsattes att verksamheten skulle rationaliseras
och efter hand helt integreras med SJ. I betänkandet angavs en
period på ca fem år som en rimlig övergångstid med hänsyn bl. a. till
behovet av avveckling och försäljning av övertalig materiel och anläggningar
samt minskning av personalen. En total integrering skulle därmed
kunna ske vid årsskiftet 1983-1984.

NBJ har sedan år 1979 avyttrat anläggningstillgångar och minskat personalstyrkan
i enlighet med planerna. För år 1981 räknar emellertid bolaget
preliminärt med ett underskott på 2684000 kr. Bolaget räknar inte med att
kunna genomföra fler försäljningar av någon större omfattning. För år 1982
har budgeterats ett underskott på 2,7 milj. kr. För att likvidation skall
kunna undvikas behöver SJ lämna ett aktieägartillskott på 2 milj. kr. under
budgetåret 1981/82.

SJ har utrett konsekvenserna av en likvidation och införlivning av NBJ i
1 Riksdagen 1981/82. 15 sami. Nr 8

TU 1981/82:8

SJ redan under år 1981. Ett sådant förfarande skulle leda till betydande
merkostnader för SJ och försämra SJ:s resultat med ca 3,1 milj. kr. Härtill
kommer en nödvändig tidigarelagd pensionskostnad som skulle öka statsutgifterna
med ca 1 milj. kr. SJ anser mot denna bakgrund att NBJ bör
drivas i bolagsform åtminstone till utgången av år 1983.

Utskottet har i likhet med föredragande departementschefen intet att
erinra mot att så sker och tillstyrker därför också den i propositionen
begärda anslagsanvisningen.

I motion 1981/82:118 (s, c) hemställs att frågan om överlåtelse och
disposition av vissa planerade museianläggningar i Nora löses i samband
med behandlingen av förevarande frågor om aktieägartillskott i NBJ.

Enligt motionen har Stiftelsen Örebro läns tekniska museum i början av
år 1979 hos kommunikationsdepartementet hemställt om förhandsbesked
om departementets inställning till tillkomsten av ett järnvägsmuseum i
Nora med tillhörande museibana Nora-Järle-Ervalla samt till frågan om
överlåtelse eller dispositionsrätt av mark och anläggningar för en stiftelse
med uppgift att driva dessa i museiform. Departementet har dock meddelat
stiftelsen att begärt förhandsbesked inte kan lämnas med hänsyn till att
anläggningarna i fråga vore bolagsägda och mot bakgrund av pågående
beredning av betänkandet Museijämvägar (SOU 1979:18). Vidare har
meddelats att regeringen (utbildningsdepartementet) senare komme att
behandla framställningen i anslutning till beredningen av nämnda betänkande.

Utskottet vill till en böljan erinra om att förslagen i betänkandet i fråga
redovisades i 1980 års budgetproposition (bilaga 12). Föredragande statsrådet
uttalade därvid att museijärnvägarna levandegör en viktig del av vårt
kulturarv. De åskådliggör inte bara teknikhistorien och den transporttekniska
utvecklingen utan ger också en bild av hur människor levde vid tiden
för järnvägens tillkomst. De resurser som behövs för museiverksamheten
på detta område bör enligt statsrådet liksom hittills huvudsakligen komma
från de aktiva föreningsmedlemmarna, biljettintäkter, överskott av varuförsäljning
m. m. samt från kommuner och landstingskommuner. Det förutsattes
emellertid också att staten skulle kunna stödja museijärnvägarna
genom ett särskilt projektbidrag till större investeringar. Statsrådet framhöll
också att det vore hans avsikt att under våren 1980 föreslå regeringen
att till detta ändamål anvisa 250000 kr. av medel som stöde till regeringens
disposition. Han berörde i samband därmed vissa förutsättningar som
borde föreligga för att projektbidrag skall beviljas.

Riksdagen godkände vad föredraganden härom anfört (prop. 1979/
80:100 bilaga 12, KrU 1979/80:26, rskr 1979/80:249).

Trafikutskottet ställer sig för sin del positivt till den museiverksamhet
varom här är fråga men anser den alltjämt böra bedrivas enligt de av

TU 1981/82:8

riksdagen godkända riktlinjerna. Under hänvisning härtill ävensom till
innebörden av den i det föregående lämnade redogörelsen för NBJ:s ekonomiska
situation m. m. har utskottet inte funnit sig berett att biträda
motionärernas förslag beträffande lösningen av frågan om överlåtelse och
disposition av berörda järnvägsanläggningar. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Aktieägartillskott i Nora Bergslags Järnvägs
AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82
anvisar ett anslag av 2000000 kr.,

2. beträffande järnvägsmuseum i Nora

att riksdagen avslår motion 1981/82:118 (s, c).

2. Underskottstäckning vid statensjärnvägar. Regeringen har under punkt
2 (s. 30-32) föreslagit riksdagen att till Underskottstäckning vid statens
järnvägar på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa
ett anslag av 437 400000 kr.

Motionen

I motion 1981/82:124 av Bertil Zachrisson m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen beträffande Underskottstäckning vid statensjärnvägar
uttalar att SJ skall inrikta sin verksamhet på att minska sitt underskott på
sätt som anges i motionen,

2. att riksdagen begär att regeringen i budgetpropositionen lämnar en
redogörelse för de åtgärder som regeringen har vidtagit för att SJ skall
kunna klara det av statsmakterna uppsatta resultatkravet.

Utskottet

Riktlinjerna för statens järnvägars verksamhet har lagts fast i 1979 års
trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419)
och i 1980 års strukturplan för statens järnvägar (prop. 1980/81:20, TU
1980/81:6, rskr 1980/81:101).

Det trafikpolitiska beslutet innebär för SJ:s del bl. a. en avlastning av
vissa fasta kostnader vilket möjliggjort att SJ:s prissättning bättre kunnat
anpassas till de samhällsekonomiska marginalkostnaderna. Övriga kostnader
skall enligt det trafikpolitiska beslutet täckas med intäkter från marknaden
eller från det allmänna för köp av vissa tjänster. Genom beslutet har
därmed fastställts att SJ även fortsättningsvis skall drivas som ett affärsverk,
vilket innebär att SJ inom de av samhället uppdragna ramarna och
med de av riksdagen beslutade ersättningarna för avgränsade tjänster skall
drivas efter företagsekonomiska principer på samma sätt som andra statliga
och privata trafikföretag,
tl Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 8

TU 1981/82:8

Det ekonomiska målet för SJ innebär att intäkterna från verksamheten
inkl. driftersättningen för trafiken på det ersättningsberättigade nätet vaije
år skall täcka verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar på tillgångarnas
återanskaffningsvärde och därutöver ge en förräntning som motsvarar
räntan på det disponerade statskapitalet.

Under perioden 1972/73—1975/76 hade SJ en relativt stabil ekonomi,
vilket innebar kostnadstäckning och att genomsnittligt ca 3/4 av förräntningskravet
kunde uppfyllas. Därefter har emellertid resultatet försämrats
kraftigt, och under de senaste budgetåren har SJ redovisat betydande
underskott vilket närmare framgår av en i propositionen intagen tabell.

För att balansera underskotten har regeringen under senare år medgett
SJ att sätta ned sina avskrivningar. Med stöd av riksdagens beslut har
också SJ:s förräntningspliktiga statskapital skrivits ned med motsvarande
belopp. Enligt föredragandens mening bör emellertid eftersträvas en mer
öppen och klar redovisning av SJ:s underskott än vad som hittills skett
genom att statskapitalet skrivits ned.

Av SJ:s bokslut för budgetåret 1980/81 framgår att underskottet under
budgetåret uppgick till 437,4 milj. kr. Tillsammans med förräntningskravet
motsvarar detta en total resultatbrist på 614 milj. kr. För att täcka förutnämnda
underskott bör enligt föredraganden medel anvisas över ett särskilt
anslag, benämnt Underskottstäckning vid statensjärnvägar.

Med anledning av föredragandens förslag framhålls i motion 1981/82:124
(s) att i det fortsatta rationaliseringsarbetet ökad tyngd bör ges åt införandet
av ny och bättre teknik samt organisatoriska och administrativa förändringar.
Investeringsfrågorna måste enligt motionen drivas effektivare
och utbildningsverksamheten ges en långsiktig inriktning. Bl. a. måste SJ
få tillräckliga investeringsmedel för att bygga ut sin kapacitet och förbättra
sin service. Investeringarna bör vidare enligt motionen ges en sådan inriktning,
att de utgör en stimulans för industrin och att de på sikt leder till lägre
transportkostnader för näringslivet.

En förutsättning för att SJ skall kunna förbättra resultatet inom godstrafiken
anges vara att investeringsmedel ställs till förfogande, bl. a. för nya
godsvagnar och för att bygga upp funktionella terminalsystem. SJ-koncernens
resurser måste i ökad utsträckning tas i anspråk för utveckling av en
bättre transportteknik med inriktning på kombinerade transporter.

Riksdagen bör enligt motionen uttala att SJ för budgetåret 1981/82 kan
påräkna ett anslag för underskottstäckning (exkl. förräntningskravet) på
högst 200 milj. kr.

Slutligen begärs i motionen att riksdagen dels uttalar att SJ skall inrikta
sin verksamhet på att minska sitt underskott på sätt som anges i motionen,
dels begär att regeringen i budgetpropositionen lämnar en redogörelse för
de åtgärder som regeringen har vidtagit för att SJ skall kunna klara det av
statsmakterna uppsatta resultatkravet.

TU 1981/82:8

Vad föredraganden anfört beträffande en mer öppen redovisning m. m.
av SJ:s underskott har inte gett utskottet anledning till erinran. Under
hänvisning härtill och på de i propositionen i övrigt anförda grunderna
tillstyrker utskottet vidare den föreslagna medelsanvisningen om 437,4
milj. kr. för täckning av underskottet för budgetåret 1980/81.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att SJ uppfyller
det uppsatta resultatkravet samt av statsmakterna ges förutsättningar härför.
Det angelägna häri understryks ytterligare av den bedömning av resultatutveckling
för åren 1980/81 — 1983/84 som enligt följande sammanställning
gjorts av SJ

Resultatutveckling 1980/81 — 1983/84, milj. kr.

	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
Intäkter	6228	6917	7558	8242
Kostnader	6665	7 140	7 620	8 101
Resultat	■-437	-223	- 62	141
VO-80 åtgärder		+ 15	+ 80	+ 150
Resultat	-437	-208	18	291
Förräntningskrav	177	235	260	297
Resultat efter förräntning	-614	-443	-242	- 6

Av sammanställningen framgår bl.a. att underskottet (exkl. förräntningskravet)
för budgetåret 1981/82 nu beräknas till ca 208 milj. kr. Att
som i motionen föreslagits nu göra ett uttalande från riksdagens sida att SJ
till täckande härav kan påräkna ett anslag om högst 200 milj. kr. finner
utskottet emellertid mindre lämpligt och avstyrker därför förslaget härom.

I motion 1981/82:124 (s) har som förut nämnts föreslagits en rad åtgärder
beträffande rationaliserings- och effektiviseringsarbetet samt investeringsinriktning
m. m. Dessa torde emellertid i allt väsentligt innefattas i det
tidigare nämnda trafikpolitiska beslutet år 1979 och 1980 års beslut om
strukturplan för statens järnvägar. Utskottet finner därför inte anledning
föreligga att nu ta upp dessa frågor till förnyad behandling men förutsätter
givetvis att utvecklingen på området med största uppmärksamhet följs av
regeringen samt att härav föranledda åtgärder vidtas utan dröjsmål. Utskottet
utgår också från att regeringen närmast i kommande budgetproposition
lämnar den ytterligare redovisning i ämnet som befinns lämplig eller
möjlig.

Genom vad utskottet i här berörda frågor anfört synes motionärernas
synpunkter i väsentliga delar tillgodosedda. Under hänvisning härtill finner
utskottet yrkandet i fråga inte påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Underskottstäckning vid statens järnvägar på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar
ett anslag av 437400000 kr.,

TU 1981/82:8

2. beträffande uttalande om underskottstäckning för budgetåret
1981/82

att riksdagen avslår motion 1981/82:124 (s) yrkande 1,

3. beträffande redogörelse för åtgärder för rationalisering och effektivisering
vid SJ m.m.

att riksdagen lämnar motion 1981/82:124 (s) yrkande 2 utan
åtgärd.

E. Sjöfart

3. Bidrag till vissa resor av sjöfolk. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt 3 (s. 32—33) och hemställer

att riksdagen medger att regeringen får disponera anslaget Bidrag
till vissa resor av sjöfolk på det sätt som i propositionen förordats.

4. Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn. Regeringen har under
punkt 4 (s. 33-34) föreslagit riksdagen att till Investeringsbidrag till utbyggnad
av Visby hamn på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 16500000 kr.

Utskottet

Riksdagen beslutade i maj 1980 med anledning av proposition 1979/
80:125 (TU 1979/80:23, rskr 1979/80:342) om riktlinjer för statligt stöd till
utbyggnaden av Visby hamn. I samband härmed anvisades 102 milj. kr. i
statsbidrag för utbyggnaden. Riksdagsbeslutet grundades på ett mellan
staten och Gotlands kommun upprättat avtal. I avtalet regleras hur kostnaderna
för de olika delprojekten i hamnutbyggnaden skall fördelas mellan
staten och Gotlands kommun.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 tillkallades
enligt den nu förevarande propositionen en sakkunnig med uppgift att för
statens räkning utöva teknisk och ekonomisk kontroll av upphandlingen
och av byggnadsarbetenas utförande i Visby hamn.

Den sakkunnige har i skrivelse till regeringen den 25 september 1981
anmält att det efter hand som utbyggnadsarbetena fortskridit har visat sig
att byggnadskostnaderna kommer att bli högre än de beräknade. Detta
anges vara beroende av vissa i propositionen närmare angivna faktorer
som inte var kända när kostnaderna kalkylerades.

Med utgångspunkt i de fördelningsprinciper som är fastlagda i avtalet
mellan staten och Visby kommun beräknar nu den sakkunnige att statens
andel av totalkostnaderna kommer att uppgå till 118,5 milj. kr.

Föredraganden förordar med anledning härav en ytterligare medelsanvisning
om 16,5 milj. kr. för ändamålet.

TU 1981/82:8

Utskottet tillstyrker förslaget men finnér den konstaterade kostnadsökningen
oroande. Utskottet vill därför understryka vikten av att man från
statens sida i egenskap av avtalspart med största uppmärksamhet följer det
fortsatta planerings- och utbyggnadsarbetet liksom kostnadsutvecklingen.
Eventuella krav på ytterligare åtaganden eller prestationer från statens
sida bör vidare noggrant prövas efter föreskrifterna i avtalet eller eljest
tillämpliga regler.

Utskottet som förutsätter att så sker hemställer i enlighet med det
anförda

att riksdagen till Investeringsbidrag till utbyggnad av Visby hamn
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar
ett reservationsanslag av 16500000 kr.

I. Institut m. m.

5. Transportstöd för Gotland. Regeringen har under punkt 5 (s. 34-35)
föreslagit riksdagen att godkänna den i propositionen förordade ändringen
i fråga om taxesättningen i faijetrafiken mellan Gotland och fastlandet.

Motionen

I motion 1981/82:124 av Bertil Zachrisson m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen beträffande Transportstöd för Gotland hos
regeringen begär en samlad översyn av statens ansvar för Gotlandstrafiken.

Utskottet

Transportstöd har enligt beslut av riksdagen utgått till Rederi AB Gotland
sedan den 1 februari 1972 (prop. 1971:154, TU 1971:28, rskr
1971:350). Stödet inriktades från början på de från Gotland utgående
godstransporterna i färjetrafiken och på avgifterna för överföring av personbilar.

Efter utvärdering av stödet beslöt riksdagen (prop. 1974:140, TU
1974:27, rskr 1974:347) att utvidga godstransportstödet fr. o. m. den 1
februari 1975 till att även avse transporter till Gotland. Samtidigt infördes
ett stöd till persontrafiken med Rederi AB Gotlands färjor.

Det statliga gods- och persontransportstödet till Rederi AB Gotland har
formen av underskottstäckning. Resultatutvecklingen för trafiken har enligt
propositionen under senare år varit sådan att anspråken på statsbidrag
blivit allt högre. År 1979 uppgick stödet till 32,5 milj. kr. och år 1980 till
61,7 milj. kr. I bolagets budget för år 1981 har stödbehovet beräknats till
drygt 75 milj. kr.

TU 1981/82:8

1 anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 framhåller transportrådet
att om utvecklingen i fråga om statsbidraget skall kunna brytas krävs
väsentliga effektiviseringsinsatser. Bl. a. anser transportrådet att olika åtgärder
behöver sättas in beträffande trafikuppläggningen och taxesättningen.
Som ett led i ett sådant åtgärdsprogram föreslås att en enhetlig taxa
tillämpas för den norra och de södra linjerna.

En omläggning av taxan på sådant sätt innebär enligt propositionen bl. a.
att normalpriset för färdbiljett ökar från 58 kr. till 72 kr. och att lågpriset
ökar från 34 kr. till 44 kr. på de södra linjerna. Längdmeteravgiften för
transportstödsberättigade transporter ökar från 19 kr. till 23:50 kr. För icke
transportstödsberättigade transporter blir ökningen från 76 kr. till 94 kr.
per längdmeter.

Föredraganden förklarar sig dela transportrådets uppfattning att olika
åtgärder bör vidtas för att minska anspråken på statsbidrag till trafiken.
Förslaget om att tillämpa en enhetlig taxa på den norra och de södra
linjerna anses kunna genomföras utan att den grundläggande principen för
taxesättningen åsidosätts. Denna princip, som bygger på tanken om farjetrafiken
som en fast landförbindelse, kan vidare enligt propositionen rimligen
inte anses omfatta mer än en tänkt fast förbindelse. Det anses då
naturligt att taxesättningen i den trafikstarkaste relationen, dvs. VisbyNynäshamn,
får bli normerande även för de södra linjerna.

Det kan med denna åtgärd enligt propositionen beräknas att Rederi AB
Gotlands trafikintäkter kommer att öka med ca 4,7 milj. kr. per år och att
anspråken på statsbidrag minskar i motsvarande grad. Utskottet anser det
för sin del vara angeläget att så sker och finnér inte heller i övrigt anledning
till erinran mot vad föredraganden i sammanhanget anfört. Den enhetliga
taxesättningen beräknas kunna tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1982.

I motion 1981/82:124 (s) tas mot bakgrund av bl. a. resultatutvecklingen
och frågan om trafiktillstånd för Gotlandstrafiken upp frågan om i vilka
former staten skall ta ansvar för Gotlandstrafiken. Motionärerna erinrar
om att den socialdemokratiska regeringen på sin tid tillsatte en särskild
utredning för att överväga huvudmannaskaps- och ägarförhållandena i vad
avser faijetrafiken mellan Gotland och fastlandet. Bakgrunden till detta
var bl. a. den kraftiga ökningen av statsbidragen som skedde år 1974 och
som innebär att en mycket betydande del av företagets totala inkomster
kommer från staten. Utredningen återkallades dock av den första borgerliga
regeringen.

Ett särskilt skäl till varför frågan åter aktualiseras anges vara att bolagsstyrelsen
på nytt har beslutat en höjd utdelning på Gotlandsbolagets aktier
— denna gång från 13 till 16 kr. Enligt motionärernas uppfattning kan det
knappast vara rimligt att ett företag som i så stor utsträckning är beroende
av statliga bidrag driver en utdelningspolitik av detta slag. I motionen
krävs bl. a. därför en samlad översyn av statens ansvar för Gotlandstrafiken
varvid särskilt bör belysas huvudmannaskaps- och ägarförhållandena
för Gotlandsbolaget.

TU 1981/82:8

Utskottet konstaterar till en början att den förut nämnda ökningen av
aktieutdelningen rör sig om ca 125000 kr. Mera väsentligt finner utskottet
att stödet i dess helhet - med de utvidgningar som under åren skett — höjts
från 32,5 milj. kr. år 1979 till 61,7 milj. kr. år 1980. Utskottet finner det mot
bakgrund härav önskvärt att ytterligare överväganden inom regeringskansliet
sker i syfte att i möjligaste mån begränsa de statliga utgifterna för
ändamålet. Särskilt angeläget synes därvid vara att närmare granska dels
reglerna för den automatik som genom stödsystemets utformning torde
föreligga beträffande underskottstäckningen, dels kostnadsutvecklingen i
övrigt. Utskottet som förutsätter att så sker finner med anledning härav
någon särskild framställning i ämnet av det slag motionärerna förordat inte
erforderlig och avstyrker därför motionsyrkandet i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade ändringen
i fråga om taxesättningen i fäijetrafiken mellan Gotland och
fastlandet,

2. beträffande formerna för statens ansvar för Gotlandstrafiken
att riksdagen avslår motion 1981/82:124 (s) yrkande 3.

Stockholm den 1 december 1981

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Essen Lindahl (s),
Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist
(s), Sixten Pettersson (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson
(s), Eric Rejdnell (fp), Rune Johansson (s), Ivar Franzén (c), Erik
Börjesson (fp) och Sten-Ove Sundström (s).

Reservationer

Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) har till betänkandet
fogat tre reservationer

1. vid punkt 2 Underskottstäckning vid statensjärnvägar beträffande uttalande
om underskottstäckning för budgetåret I98II82 (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Av
sammanställningen” och slutar med ”förslaget härom.” bort ha följande
lydelse:

Av sammanställningen framgår bl. a. att underskottet (exkl. förräntningskravet)
för budgetåret 1981/82 nu beräknas till ca 208 milj. kr.

TU 1981/82:8

Såsom i motion 1981/82:124 (s) framhållits bör riksdagen på de i motionen
anförda skälen ställa hårdare krav på SJ att minska det totala underskottet.
Riksdagen bör därför redan nu uttala att SJ för budgetåret 1981/82
kan påräkna ett anslag för underskottstäckning (exkl. förräntningskravet)
om högst 200 milj. kr. Detta bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande uttalande om underskottstäckning för budgetåret
1981/82

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:124 (s) yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. vid punkt 2 Underskottstäckning vid statens järnvägar beträffande åtgärder
för rationalisering och effektivisering vid SJ m. m. (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som böljar med ”1 motion”
och slutar med ”riksdagens sida.” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna finner utskottet det vidare angeläget att statsmakterna
skärper sina krav på SJ när det gäller att uppfylla det uppsatta
resultatkravet. Samtidigt måste statsmakterna å sin sida ge SJ förutsättningar
att klara detta mål. Regeringen bör också i budgetpropositionen
lämna riksdagen en redogörelse för vilka åtgärder regeringen har vidtagit i
detta syfte.

I det fortsatta rationaliseringsarbetet bör ökad tyngd ges åt införandet av
ny och bättre teknik och organisatoriska och administrativa förändringar.
SJ:s organisation bör ges en sådan utformning att man når en ökad effektivitet,
smidigare och mindre byråkratiskt arbetssätt och en delegering av
ansvaret.

Investeringsfrågoma måste drivas effektivare och utbildningsverksamheten
ges en långsiktig inriktning. Bl. a. måste SJ få tillräckliga investeringsmedel
för att bygga ut sin kapacitet och förbättra sin service. Investeringarna
bör vidare ges en sådan inriktning, att de utgör en stimulans för
industrin och att de på sikt leder till lägre transportkostnader för näringslivet.

Godstrafiken svarar f. n. för ca 60% av SJ:s totala trafikintäkter. En
förutsättning för att SJ skall kunna förbättra resultatet inom godstrafiken
är att investeringsmedel ställs till förfogande, bl. a. för nya godsvagnar och
för att bygga upp funktionella terminalsystem. SJ-koncernens resurser
måste i ökad utsträckning tas i anspråk för utveckling av en bättre transportteknik
med inriktning på kombinerade transporter.

Men det är också viktigt att SJ:s prispolitik på godstrafikområdet leder
till ett förbättrat resultat. SJ bör därför ges förutsättningar att genomföra
marknadsmässigt motiverade taxehöjningar. Fraktavtal måste tecknas på
företagsekonomiska grunder så att någon osund konkurrenssituation gentemot
andra transportsystem inte uppstår.

TU 1981/82:8

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande redogörelse för åtgärder för rationalisering och effektivisering
vid SJ m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82: 124 (s) yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

3. vid punkt 5 Transportstöd för Gotland beträffande formen för statens
ansvar för Gotlandstrafiken (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 9 som böijar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Olika åtgärder bör såsom motionärerna framhållit vidtas för att minska
anspråken på statsbidrag till trafiken. Den nu förordade taxeomläggningen
kan ses som ett led i ett sådant åtgärdsprogram även om det innebär en
diskriminering av den södra linjen genom den taxehöjning som där sker.

Vidare må erinras om att regeringen år 1981 gav tillfälligt trafiktillstånd
för ett annat företag till sommartrafik mellan Öland och Gotland. Det
innebar visst bortfall för Gotlandsbolagets trafik på andra linjer och synes
ha bidragit till den försämrade resultatutvecklingen för Gotlandsbolagets
fäijetrafik som i sin tur ledde till anspråk på högre statsbidrag.

Mot bakgrund av bl. a. resultatutvecklingen och frågan om trafiktillstånd
för Gotlandstrafiken finnér utskottet starka skäl föreligga att ånyo ta upp
frågan om i vilka former staten skall ta ansvar för Gotlandstrafiken. Ett
sådant skäl är också den nämnda höjningen av aktieutdelningen, som
måste bedömas som mindre lämplig med hänsyn till de företagsekonomiska
realiteterna i företaget, landets ekonomiska situation och det allmänna
pris- och löneläget. En samlad översyn av statens ansvar för Gotlandstrafiken
bör därför komma till stånd varvid särskilt bör belysas huvudmannaskaps-
och ägarförhållandena för Gotlandsbolaget. Vad utskottet härom
anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande formerna för statens ansvar för Gotlandstrafiken
att riksdagen med bifall till motion 1981/82:124 (s) yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981