TU 1981/82:5

Trafikutskottets betänkande
1981/82:5

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1981/82:30)

ÅTGÄRDER INOM KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTETS
VERKSAMHETSOMRÅDE

1 Ändrade studerande- och pensionärsrabatter vid statens
järnvägar

Regeringen har i proposition 1981/82:30 bilaga 3 (kommunikationsdepartementet)
under rubricerade avsnitt (punkt 1, s. 1-2) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen har anfört om
ändrade pensionärs- och studeranderabatter vid statensjärnvägar.

Motionen

I motion 1981/82:62 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar avslå förslaget i propositionen till
ändrade rabatter vid resor med SJ för pensionärer och studerande.
Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:57.

Utskottet

Studerande och pensionärer har, sedan statensjärnvägar införde sitt nya
avgiftssystem i juni 1979, fått resa till lågpris under veckans alla dagar utan
att behöva betala lågpriskort eller rabattkort. Av propositionen framgår att
regeringen i september 1981 beslutat att studerande och pensionärer måste
köpa samma lågpriskort som övriga resande om de vill resa till lågpris alla
dagar utom fredagar och söndagar. För att få resa till lågpris veckans alla
dagar måste de köpa ett speciellt rabattkort vars pris ligger ca 20% över
lågpriset i första resp. andra klass. Rabattkortet i första klass avser dock
endast pensionärer. Det nya systemet som införs fr. o.m. den 1 januari
1982 beräknas ge statensjärnvägar en inkomstförstärkning på ca 60 milj.
kr.

I motion 1981/82:62 (partimotion, vpk) yrkas avslag på de av regeringen
beslutade förändringarna i rabatterna för pensionärer och studerande vid
resor med statensjärnvägar. Motionärerna ifrågasätter den i propositionen
beräknade inkomstförstärkningen med hänvisning till att förslaget kommer
att medföra ett minskat resande.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredraganden anfört om ändrade

1 Riksdagen I98II82. 15 sami. Nr 5

TU 1981/82:5

pensionärs- och studeranderabatter vid statens järnvägar. Härav följer att
utskottet avstyrker motion 1981/82:62 (partimotion, vpk) i denna del.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1981/82:62 (vpk) yrkande 2 godtar vad föredragande departementschefen
anfört om ändrade pensionärs- och studeranderabatter
vid statens järnvägar.

2 Transportstöd för Norrland m. m.

Regeringen har under rubricerade avsnitt (punkt 2, s. 2-8) föreslagit
riksdagen att godkänna de av föredragande departementschefen förordade
riktlinjerna för transportstöd till Norrland m. m.

Motionerna

1 motion 1981/82:52 av Olof Palme m.fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar att fraktbidrag lämnas med de procentandelar
för vardera transportstödszon som anges i motion 1981/82:46,

2. att riksdagen beslutar att den föreslagna inskränkningen i transportstöd
till sågade trävaror utformas så att undantag görs för de sågverksföretag
i Norrbottens kustregion som arbetar under samma förutsättningar som
inlandssågverken,

3. att riksdagen beslutar att den föreslagna avvecklingen av uttransportstödet
för järn- och stålprodukter avslås.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:46.

I motion 1981/82:62 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att godkänna vad som anförs om
Transportstöd för Norrland m. m. och avslå propositionens förslag i denna
del.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:57.

Bakgrund

Som ett led i de regionalpolitiska strävandena att utveckla näringslivet i
Norrland och övriga delar av det allmänna stödområdet infördes år 1971 ett
transportstöd (prop. 1970:84, SU 1970:105, rskr 1970:271). Syftet var att
minska de kostnadsmässiga olägenheter som följer med de stora avstånden
inom stödområdet. Reglerna för transportstödet har ändrats vid flera tillfallen.
Nuvarande bestämmelser som gäller fr. o.m. den 1 januari 1981
grundar sig på ett riksdagsbeslut i juni 1980 (prop. 1979/80:174, TU 1979/
80:29, rskr 1979/80:418).

Transportrådet fick den 12 juni 1980 i uppdrag av regeringen att se över

TU 1981/82:5

transportstödets effektivitet och undersöka hur stödet bör utformas så att
kraven på administrativ enkelhet och regionalpolitisk effektivitet bäst kan
förenas inom nuvarande kostnadsram. Transportrådets uppdrag redovisades
i och med att utredningen Transportstödet — ett sätt att göra Sverige
rundare överlämnades till regeringen den 21 september 1981.

Utskottet

Föredraganden framhåller beträffande den allmänna inriktningen av
transportstödet att det bör syfta till att stimulera företag att vidmakthålla
produktionen inom stödområdet eller att välja en lokalisering inom stödområdet.
Omvänt bör enligt propositionen transportstöd normalt inte lämnas
till företag inom stödområdet, vilka trots höga transportkostnader kan
fa avsättning för sin produktion även utanför stödområdet liksom inte
heller till de företag som har en naturlig lokalisering inom stödområdet.
Det framhålls vidare att stödet bör stimulera företagen att höja förädlingsgraden
i produktionen, att det bör vara trafikpolitiskt neutralt, att det bör
vara lätt att administrera och inte lämnas med större belopp än nödvändigt
för att uppnå de nämnda syftena.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredraganden anfört om den
allmänna inriktningen av transportstödet.

Stöd ges i dag till såväl transporter från produktionsställen inom stödområdet
(uttransporter) som transporter till stödområdet (intransporter). Föredraganden
har övervägt att slopa stödet till intransporter. Med hänsyn
till att intransportstödet främst utgår till verkstadsindustrin och den kemiska
industrin, dvs. industribranscher som har stor betydelse för utvecklingen
av ett differentierat näringsliv inom stödområdet är föredraganden
inte beredd att förorda att detta stöd slopas.

Även utskottet anser att stödet till intransporter bör bibehållas.

Föredraganden föreslår att stöd till sågade trävaror inte skall utgå till
företag i kustregionerna samt i vissa inlandskommuner i stödområdets
södra del. Besparingen beräknas till 18 milj. kr. Enligt propositionen bör
det ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen utser att
närmare avgränsa de områden för vilka stödet till sågade trävaror skall
slopas. Besparingen motiveras med att tillgången på rund virke och den
därav betingade prisbilden på råvaror inneburit att de norrländska sågverken
i regel inte har sämre konkurrensförutsättningar än sågverken i södra
Sverige. För sågverken i stödområdets inland anses dock inte situationen
vara lika god. Enligt propositionen bör stödet finnas kvar för högre förädlingsgrad
av produktion baserad på rundvirke, såsom board, trähus och
möbler.

I motiveringen till motion 1981/82:52 (partimotion, s) framhålls att de

TU 1981/82:5

stora sågverken längs kusterna i princip inte har sämre konkurrensförutsättningar
än sågverken i södra och mellersta Sverige. Enligt motionärerna
finns det dock ett fåtal mindre sågverk i Norrbottens kustregion som
arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken. Det föreslås
därför att de företag i Norrbottens kustregion som har samma
konkurrensförutsättningar som inlandssågverken även framdeles skall
kunna få transportstöd.

Utskottet konstaterar för sin del att föredragandens förslag att slopa
transportstödet till sågade trävaror i kustregionerna och i vissa inlandskommuner
överensstämmer med vad transportrådet fört fram i sin utredning.
När transportstödet infördes fanns en tendens till att sågverksindustrin
i allt högre grad lokaliserades till södra och mellersta Sverige. För att
motverka denna tendens beslöts att sågade trävaror skulle vara berättigade
till transportstöd. Den stora bristen på rundvirke har medfört att rundvirkesprisema
är högre i södra och mellersta Sverige än inom stödområdet.
Utskottet delar föredragandens och transportrådets uppfattning att denna
utveckling medfört att sågverken i södra delarna av stödområdet och längs
kusten i regel inte har sämre konkurrensförutsättningar än sågverken i de
södra och mellersta delarna av landet.

De problem som enligt motionen kan uppstå för vissa sågverk i Norrbottens
kustland torde sannolikt kunna uppkomma även för företag i andra
län. Enligt utskottets mening bör dock, inom ramen för de angivna besparingarna,
sådana problem kunna lösas genom det föreslagna bemyndigandet
för regeringen eller den myndighet som regeringen utser att avgränsa
de områden för vilka stödet till sågade trävaror skall slopas.

Med hänvisning till det anförda finner sig utskottet i princip kunna godta
föredragandens förslag beträffande sågade trävaror och anser att motion
1981/82:52 (partimotion, s) i denna del inte påkallar någon ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.

Sedan år 1978 är huvudparten av obearbetat papper inte stödberättigat.
Numera lämnas stöd till finpapper och papper av vissa kvaliteter samt
kartongpapp. Med samma motiveringar som anfördes beträffande sågade
trävaror föreslår föredraganden att transportstödet slopas för dessa varuslag.
Besparingen beräknas till 6 milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot föredragandens förslag att slopa kvarvarande
stöd till papp- och papperstransporter.

Genom ändrat lokaliseringsmönster och sänkning av lägsta avstånd och
vikt för bidragsberättigade transporter har distributionstransporter av dagliga
livsmedel, såsom mjölk, bröd etc. kommit att bli bidragsberättigade.
Föredraganden anser att detta strider mot stödets huvudsyfte att främja
den produktion som i annat fall skulle förläggas utanför stödområdet och
föreslår därför att denna typ av transporter inte skall få stöd. Enligt
propositionen bör det ankomma på regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att fastställa den närmare avgränsningen.

TU 1981/82:5

I motiveringen till motion 1981/82:62 (partimotion, vpk) framhålls att det
i de nordligaste länen görs stora ansträngningar att utveckla egen trädgårdsodling
och egen livsmedelsproduktion. Motionärerna rekommenderar
därför stor försiktighet vad gäller förslaget i propositionen att undanta
distributionstransporter av dagliga livsmedel från stöd.

Utskottet som inte har någon erinran mot vad som anförts i propositionen
om distributionstransporter av dagliga livsmedel tillstyrker föredragandens
förslag och avstyrker motion 1981/82:62 (partimotion, vpk) i
denna del.

Föredraganden anser att kravet på vidareförädling måste skärpas för att
en önskad regional utveckling inom stödområdet skall kunna komma till
stånd. Det finns därför enligt propositionen skäl att se över vilka varor som
bör vara stödberättigade.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredraganden anfört om skärpta
krav på vidareförädling.

I propositionen framhålls att uppdelningen av järn- och stålverkens
produktion i bidrags- resp. inte bidragsberättigade produkter innebär ett
administrativt problem. Då fraktbidraget till järn- och stålverken enligt
föredraganden torde sakna betydelse från lokaliseringssynpunkt föreslås
att uttransportstödet slopas helt för järn- och stålprodukter. Besparingen
beräknas till 5 milj. kr.

I motion 1981/82:52 (partimotion, s) yrkas att uttransportstödet för järnoch
stålprodukter bibehålls med motiveringen att detta stöd har betydelse
för konkurrensförhållandena mellan stålverken i Norrbotten och Mellansverige.

Utskottet vill för sin del understryka det angelägna i att förenkla transportstödet
så långt som möjligt. Transportrådet har i sin utredning påtalat
att järn- och stålverkens sändningar normalt innehåller såväl bidrags- som
inte bidragsberättigade produkter och att detta utgör ett administrativt
problem. Med hänvisning härtill och till att, såsom både föredraganden och
transportrådet framhåller, fraktbidraget till dessa företag torde sakna betydelse
från lokaliseringssynpunkt tillstyrker utskottet föredragandens förslag
att slopa uttransportstödet helt för järn- och stålprodukter och avstyrker
följaktligen motion 1981/82:52 (partimotion, s) i denna del.

Transportrådet föreslår i sin utredning beträffande transportstödets geografiska
avgränsning och hidragsstorlek att fraktstöd skall lämnas på
erlagd nettofrakt för stödberättigade transporter på minst 251 km och att
denna lägsta sträcka skall vara gemensam för hela stödområdet. Transportrådet
föreslår vidare att antalet transportstödszoner minskas från nuvarande
sex till tre och att stödet lämnas med följande procentandelar för
de olika delarna av stödområdet.

TU 1981/82:5

- Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län 35 %

- Västernorrlands län 25%

- Övriga delar av stödområdet som nu har transportstöd 15 %

Föredraganden delar transportrådets uppfattning att endast transporter
som överstiger 250 km bör vara bidragsberättigade. För att kunna utjämna
kostnadsskillnaderna för de långväga transporterna föreslås dock att stödet
även fortsättningsvis skall varieras med hänsyn till transportsträckornas
längd. Enligt propositionen tillgodoser inte transportrådets förslag till
indelning i transportstödszoner i tillräcklig grad de regionalpolitiska prioriteringar
som måste göras. Föredraganden som anser att de nordligaste och
inre delarna av landet måste prioriteras förordar därför en modifierad
zonindelning.

Sammanfattningsvis förordas i propositionen att stöd skall utgå enligt
följande uppställning.

Bidragssats i procent

Transportavstånd	T ransportstödszon 1 2 3	4	5
251-400	10	10	10	10	10
401-700	10	20	25	30	30
701-	10	20	25	30	50

Transportstödszon I:
av Värmlands län Arvika, Eda, Filipstads, Hagfors, Munkfors, Sunne,
Säffle, Torsby och Åijängs kommuner,
av Kopparbergs län Avesta, Borlänge, Faluns, Gagnefs, Hedemora,
Leksands, Malungs, Mora, Orsa, Rättviks, Säters, Vansbro och Älvdalens
kommuner,

av Gävleborgs län Bollnäs, Hudiksvalls, Ljusdals, Nordanstigs, Ovanåkers
och Söderhamns kommuner.

Transportstödszon 2:

Västernorrlands län.

Transportstödszon 3:

Jämtlands län utom Strömsunds kommun.

Transportstödszon 4:
av Västerbottens län Nordmalings, Robertsfors, Skellefteå, Umeå och
Vännäs kommuner,
av Norrbottens län Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kommuner.

TU 1981/82:5

Transportstödszon 5:
av Jämtlands län Strömsunds kommun,

av Västerbottens län Dorotea, Lycksele, Norsjö, Sorsele, Storumans,
Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner,
av Norrbottens län Aijeplogs, Arvidsjaurs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks,
Kalix, Kiruna, Pajala, Överkalix och Övertorneå kommuner.

Besparingarna genom de föreslagna ändringarna i bidragsreglerna beräknas
till 21 milj. kr.

1 motiveringen till motion 1981/82:52 (partimotion, s) framhålls att transportstödet
bör utformas så enkelt och överskådligt som möjligt och att
därför den av transportrådet föreslagna indelningen i transportstödszoner i
princip bör godtas. För att få en klar prioritering av de nordligaste och inre
delarna av landet bör dock enligt motionärerna en sådan modifiering ske
att bidrag utgår med 50% vid transportavstånd över 700 km till företag i de
kommuner som ingår i transportstödszon 5 i regeringsförslaget.

I motiveringen till motion 1981/82:62 (partimotion, vpk) framhålls att
regeringens förslag till nya bidragssatser innebär 5-15-procentiga försämringar
för vissa företag. Det föreslås därför att Västernorrlands län förs till
zon 3 varigenom en 5-procentig minskning av bidraget kan undvikas och
att de kommuner i Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län som f. n.
återfinns i zon 3 och som enligt propositionen föreslås flyttas till zon 1 skall
kvarstå i zon 3 varigenom en 15-procentig minskning av transportstödet
kan undvikas. Vidare förordas att Hofors och Ockelbo kommuner som
f. n. inte ingår i stödområdet tillförs zon 3.

Föredragandens förslag till ändrade bidragsregler vad avser geografisk
avgränsning och bidragsstorlek medför en besparing på ca 21 milj. kr. i
förhållande till nu gällande regler. Förslagen i motion 1981/82:52 (partimotion,
s) torde i detta avseende innebära merkostnader på ca 25 milj. kr. i
förhållande till regeringsförslaget. Utskottet anser att det statsfinansiella
läget gör det i hög grad angeläget att genomföra den besparing som föredragandens
förslag innebär.

Utskottet anser vidare att förslaget i propositionen, genom att ta särskild
hänsyn till de nordligaste och inre delarna av landet och till de långväga
transporterna, är regionalpolitisk! effektivare än det förslag som redovisas
i den socialdemokratiska motionen. Förslaget i motionen kommer också
enligt utskottets mening att medföra att konkurrensförhållandena mellan
företag inom stödområdet påverkas i icke önskvärd riktning. Detta beror
på att motionärernas förslag medför att skillnaden i transportstöd för
kortväga transporter kan uppgå till 20% för närliggande företag inom
stödområdet. Förslaget i propositionen innebär att stöd utgår med 10% för
alla transporter upp till 400 km.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet föredragandens förslag
till ändrade bidragsregler och avstyrker motion 1981/82: 52 (partimotion,
s) i denna del.

TU 1981/82:5

Av bl. a. statsfinansiella skäl avstyrker utskottet också yrkandena i
motion 1981/82:62 (partimotion, vpk) om höjda bidragssatser och förändrade
gränser för stödområdet.

I övrigt framhåller föredraganden att regeringen bör anpassa det lägsta
bidragsgrundande beloppet till prisförändringar på transportmarknaden,
att närsjöfartsutredningens arbete bör avvaktas innan ställning tas till
frågan om ett särskilt stöd till sjötransporter samt att de nya reglerna som
sammanlagt beräknas medföra besparingar på 50 milj. kr. bör tillämpas
fr. o.m. den 1 januari 1982. Med hänsyn till bl. a. behovet av information
vill föredraganden dock inte utesluta att ikraftträdandet kan behöva senareläggas
något.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört beträffande
lägsta bidragsgrundande belopp, sjötransportstöd eller ikraftträdande.

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd till sågade trävaror
att riksdagen

a. godtar propositionens förslag i denna del,

b. lämnar motion 1981/82:52 (s) yrkande 2 utan åtgärd,

2. beträffande distributionstransporter av dagliga livsmedel

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:62 (vpk) yrkande 1 i denna del godtar vad föredragande
departementschefen härom anfört,

3. beträffande uttransportstöd för järn- och stålprodukter

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1981/82:52 (s) yrkande 3 godtar vad föredragande departementschefen
härom anfört,

4. beträffande transportstödets geografiska avgränsning och bidragsstorlek att

riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1981/82:52 (s) yrkande I och 1981/82:62 (vpk) yrkande
1 i denna del godtar vad föredragande departementschefen
härom anfört,

5. att riksdagen i återstående delar godtar de av föredragande departementschefen
förordade riktlinjerna för transportstöd till
Norrland m. m.

3 Posthus m. m.

Motionen

I motion 1981/82:13 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att postverket får finansiera posthus m. m. med
egna rörelsemedel under resten av budgetåret 1981/82,

TU 1981/82:5

2. att riksdagen beslutar att regeringen får pröva alla investeringar i
posthus m. m. som överstiger 1 milj. kr. i syfte att begränsa investeringsvolymen
till vad som är absolut nödvändigt av driftekonomiska skäl.

Utskottet

I motion 1981/82:13 (m) hänvisas till att postverket såväl i sin anslagsframställning
för budgetåret 1981/82 som i årets anslagsframställning föreslagit
att investeringar i fastigheter och fordon skall finansieras med egna
rörelsemedel. Med hänsyn till att det blivit ytterst angeläget att minska
belastningen på statsbudgetens utgiftssida anser motionärerna att postverket
redan under återstoden av innevarande budgetår bör få finansiera nya
investeringar i fastigheter och fordon med egna rörelsemedel. De framhåller
vidare att regeringen i varje enskilt fall bör få pröva behovet av
investeringar överstigande 1 milj. kr. och att den prövningen inriktas på att
minska investeringsvolymen till vad som är absolut nödvändigt av driftekonomiska
skäl.

Riksdagen beslutade i mars 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 9, TU 1980/
81:21, rskr 1980/81:199) om en förenklad hanteringsordning för postverkets
medelstora investeringar där kostnaden för varje enskilt projekt överstiger
10 milj. kr. För sådana investeringar skall en samlad medelsram
anvisas och regeringen inom denna ram, efter framställning från postverket,
ta ställning till byggstart och kostnader för det enskilda projektet.
Beslutet innebär att riksdagen även fortsättningsvis bör pröva stora och
betydelsefulla investeringar såsom exempelvis Tomtebodaterminalen.
Mindre byggnadsprojekt liksom anskaffning av fordon för postverkets
diligenstrafik skall finansieras med rörelsemedel.

Utskottet anser för sin del att ytterligare erfarenheter av hanteringsordningen
för postverkets investeringar bör erhållas innan nya förändringar
genomförs. Motionärernas och postverkets förslag syftar främst till att
uppnå förbättrade beslutsrutiner för verkets investeringar. Förslaget till
budgetteknisk omläggning medför emellertid inte i sig några minskade
anspråk på reala resurser. Det är därför enligt utskottets mening inte
nödvändigt att av besparingsskäl påskynda ett beslut i denna fråga.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:13 (m) om investeringar i
posthus m. m.

TU 1981/82:5

4 Registerhållningsavgiften m. m.

Motionen

I motion 1981/82:12 av Wiggo Komstedt m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att trafiksäkerhetsverkets förvaltningskostnader
fr. o. m. den 1 januari 1982 finansieras genom att registerhållningsavgiften
höjs med 10 kr.,

2. att riksdagen beslutar att bidraget till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1981/82 halveras.

Utskottet

I motion 1981/82:12 (m) yrkas att registerhållningsavgiften höjs med 10
kr. fr. o. m. den 1 januari 1982 vilket anges medföra en inkomstförstärkning
för statsverket på drygt 39 milj. kr. på helår räknat. Enligt motionen skall
pengarna användas dels till att fr. o.m. den 1 januari 1982 finansiera
trafiksäkerhetsverkets förvaltningskostnader, dels till att skapa utrymme
för att under innevarande budgetår halvera verkets anslag för bidrag till
trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

Med hänsyn främst till det statsfinansiella läget tillstyrker utskottet
motionärernas förslag att höja registerhållningsavgiften med 10 kr. fr. o. m.
den 1 januari 1982.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet motsätter sig däremot motionärernas förslag att inkomstförstärkningen
skall användas till att finansiera trafiksäkerhetsverkets förvaltningskostnader
och halvera bidraget till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder
vid järnvägskorsningar. Trafiksäkerhetsverket föreslår i sin anslagsframställning
för budgetåret 1982/83 att verkets förvaltningskostnader avgiftsfinansieras
fr.o.m. den 1 juli 1982. Utskottet anser att regeringskansliets
prövning av detta förslag bör avvaktas. Inkomsterna från registerhåilningsavgiften
bör således inlevereras till statsverket på oförändrat sätt.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a. med anledning av motion 1981/82:12 (m) yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om registerhållningsavgiften
m. m.,

b. avslår motion 1981/82:12 (m) yrkande 2 om halvering av bidraget
till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar.

Stockholm den 10 november 1981

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

TU 1981/82:5

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Nils Hjorth (s). Wiggo Komstedt (m),
Kurt Hugosson (s). Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson
(m), Olie Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp),
Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Ivar Franzén (c). Erik Börjesson
(fp) och Sten-Ove Sundström (s).

Reservationer

1. Transportstöd för Norrland m. m. (punkt 2) beträffande stöd till sågade
trävaror (mom. 1)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle
Östrand, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”riksdagens sida.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan för sin del godta föredragandens förslag till begränsning av
stödet för sågade trävaror med nedan angivna undantag.

I likhet med vad som framhålls i motiveringen till motion 1981/82:52
(partimotion, s) anser utskottet att ett fåtal sågverk i Norrbottens kustregion
arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken. Stora
problem kan uppstå för dessa företag om de utesluts från möjligheten att
erhålla transportstöd.

Utskottet vill i sammanhanget understryka att det är nödvändigt att klart
ange att de i motionen berörda företagen skall få fortsatt stöd samt att
ekonomiskt utrymme skapas härför. I propositionen står: ”Det finns därför
enligt min mening inte skäl för att sågade produkter bör vara stödberättigad
vara i kustregionerna samt i vissa inlandskommuner i stödområdets
södra del, där inga fakta påvisats som pekar på att transportstödet där är
ett verkningsfullt inslag i samhällets regionalpolitiska stöd.” Enligt utskottets
mening måste detta uttalande tolkas så att sågverken i Norrbottens
kustregion undantas från möjligheten att erhålla stöd om föredragandens
förslag i denna del godtas av riksdagen.

Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen att regeringen vid avgränsningen
av de områden för vilka stödet till sågade trävaror skall slopas
bör undanta de sågverksföretag i Norrbottens kustregion som arbetar
under samma förutsättningar som inlandssågverken. Regeringens ställningstagande
bör redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang.

I den socialdemokratiska motionen berörs endast företag i Norrbottens
kustregion. Enligt utskottets mening kan det dock även finnas sågverk i
andra delar av stödområdet som bör få fortsatt stöd. Utskottet anser därför
att regeringen skyndsamt bör klarlägga om det finns sågverk i övriga delar
av stödområdet som kan anses arbeta under samma förhållanden som de
inlandssågverk som enligt regeringsförslaget skall få fortsatt stöd och de

TU 1981/82:5

företag i Norrlands kustregion som berörs i den socialdemokratiska motionen.
Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen
utser att i sådana fall medge fortsatt transportstöd. I avvaktan på regeringens
ställningstagande i frågan, som bör redovisas för riksdagen i lämpligt
sammanhang, bör fortsatt transportstöd kunna utgå till de företag som
efter en preliminär bedömning av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer kan komma i fråga för fortsatt stöd.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande stöd till sågade trävaror

att riksdagen med anledning av vad föredragande departementschefen
anfört och motion 1981/82:52 (s) yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. Transportstöd för Norrland m. m. (punkt 2) beträffande uttransportstöd
för järn- och stålprodukter (mom. 3)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle
Östrand, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 5 som böljar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”(partimotion, s) i denna del.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar i och för sig föredragandens uppfattning att den nuvarande
uppdelningen av järn- och stålverkens produkter i bidrags- resp. icke
bidragsberättigade produkter kan leda till administrativa problem. Med
hänsyn till den betydelse fraktbidraget har för konkurrensförhållandena
mellan järn- och stålverken i Norrbotten och Mellansverige anser dock
utskottet i likhet med den socialdemokratiska motionen att uttransportstödet
bör bibehållas för järn- och stålprodukter. Utskottet konstaterar i
sammanhanget att transportrådet i sin utredning inte föreslagit att detta
stöd skall slopas.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uttransportstöd för järn- och stålprodukter

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1981/82:52 (s) yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet härom anfört.

TU 1981/82:5

3. Transportstöd för Norrland m. m. (punkt 2) beträffande transportstödets
geografiska avgränsning och bidragsstorlek (morn. 4)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle
Östrand, Rune Johansson och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar med ”Föredragandens
förslag” och på s. 8 slutar med ”för stödområdet.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att ett av de främsta skälen till att transportrådet
år 1980 fick i uppdrag att se över transportstödet var behovet av förenklade
bidragsregler. Transportrådet framhåller i sin utredning att nu gällande
konstruktion innebär att varje stödberättigad sändning måste preciseras
vad gäller frakt, avsändnings- eller bestämmelseort samt varuslag, vikt och
transportavstånd. Rådet framhåller vidare att ju fler avståndsklasser och
zoner som finns desto mer komplicerad blir redovisningen och beräkningen
av bidragsprocenten. Indelningen i zoner och klasser medför även enligt
transportrådet risker för fel och kanske även för fusk.

Utskottet anser att transportrådets förslag innebär en klar förenkling.
Utskottet finner det därför anmärkningsvärt att föredraganden helt frångår
detta förslag och i stället föreslår ett svåröverskådligt och krångligt system
med fem transportstödszoner indelade i olika avståndsklasser som innebär
att de problem som transportrådet pekat på i allt väsentligt kommer att
kvarstå.

Föredragandens förslag till zonindelning och bidragssatser innebär också
att stödet skärs ned med drygt 20 milj. kr. både i förhållande till
nuvarande system och transportrådets förslag. En sådan kraftig begränsning
av stödet till de svagare regionerna i landet kan såsom framhålls i den
socialdemokratiska motionen inte accepteras i ett läge då sysselsättningen
måste värnas och stärkas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
1981/82:52 (partimotion, s) att transportrådets förslag godtas med den
modifieringen att bidrag med 50% utgår för transporter över 700 km till
företag i inlandskommunerna i Norrbottens och Västerbottens län samt
Strömsunds kommun i Jämtlands län (Strömsund, Dorotea, Lycksele,
Norsjö, Sorsele, Stomman, Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur,
Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Överkalix
och Övertorneå kommuner). Dessa kommuner ingår i transportstödszon 5
i regeringsförslaget.

Utskottet föreslår sålunda att fraktstöd lämnas med följande procentandelar
för de olika delarna av stödområdet vid transporter över 250 km.

- Inlandskommunerna i Norrbottens och Västerbottens län

samt Strömsunds kommun, vid transporter över 700 km 50%

TU 1981/82:5

- Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län i övrigt 35 %

- Västernorrlands län 25%

- Övriga delar av stödområdet som nu har transportstöd 15 %

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Förslaget i motion 1981/82:62 (partimotion, vpk) är enligt utskottets
mening i jämförelse med regeringsförslaget både enklare till sin utformning
och ekonomiskt mer fördelaktigt för företagen i stödområdet. Av ovan
anförda skäl anser dock utskottet att förslaget i den socialdemokratiska
motionen bättre uppfyller kravet på enkelhet och effektivitet och avstyrker
därför vpk-motionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande transportstödets geografiska avgränsning och bidragsstorlek att

riksdagen med avslag på propositionen och motion 1981/
82:62 (vpk) yrkande 1 i denna del samt med bifall till motion
1981/82:52 (s) yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

4. Posthus m. m. (punkt 3)

Wiggo Komstedt, Sixten Pettersson och Per Stenmarck (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”utskottet motionen.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det statsfinansiella läget tillstyrker utskottet motionärernas
förslag att postverket skall få finansiera investeringar i fastigheter
och fordon med rörelsemedel. Utskottet tillstyrker också förslaget att
regeringen i varje enskilt fall bör pröva behovet av investeringar överstigande
1 milj. kr. och att den prövningen inriktas på att minska investeringsvolymen
till vad som är absolut nödvändigt av driftekonomiska skäl.
Enligt utskottets mening bör den nya hanteringsordningen tillämpas
fr. o. m. den 1 januari 1982.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:13 (m) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om investeringar
i posthus m. m.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981