TU 1981/82:4
Trafikutskottets betänkande
1981/82: 4
med förslag till lag om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler
(prop. 1981/82:24)
Propositionen
1 proposition 1981/82:24 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
- efter lagrådets hörande - föreslagit riksdagen att anta ett i regeringsprotokollet
upptaget förslag till lag om verksamheten hos vissa regionala
alarmeringscentraler.
I propositionen läggs fram förslag till en ny lag som reglerar verksamheten
hos regionala alarmeringscentraler. Verksamhetens syfte är att möjliggöra
snabba och effektiva hjälpinsatser i nödsituationer. Förslaget innebär
att det krävs tillstånd av regeringen för att en alarmeringscentral skall få
spela in, avlyssna och avbryta telefonsamtal. Tillstånd skall förenas med
villkor om hur verksamheten får bedrivas. I lagförslaget har vidare intagits
en bestämmelse om tystnadsplikt beträffande uppgifter som lämnas vid
telefonsamtal.
Lagförslaget
Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse:
Förslag till
Lag om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag gäller verksamheten hos regionala alarmeringscentraler
som har till syfte att möjliggöra snabba och effektiva hjälpinsatser i nödsituationer
och som har upprättats efter avtal med televerket.
2 § Den som svarar för alarmeringscentraler som anges il § får inte utan
tillstånd av regeringen spela in telefonsamtal, varigenom någon avser att
tillkalla eller annars komma i förbindelse med polis, brandkår, ambulans
eller något annat hjälporgan och som befordras genom televerket till eller
från en sådan central.
Tillstånd får även i den utsträckning som krävs för snabba och effektiva
hjälpinsatser innefatta rätt att
1. avlyssna och spela in sådana telefonsamtal som avses i första stycket
och som har kopplats vidare av en alarmeringscentral till ett hjälporgan,
1 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 4
TU 1981/82:4
2
2. avbryta pågående telefonsamtal för att samtal skall kunna kopplas
vidare från en alarmeringscentral till ett hjälporgan.
3 § Tillstånd skall förenas med villkor om hur inspelning, avlyssning och
avbrytande av telefonsamtal får utföras. Vidare skall tillstånd förenas med
villkor i fråga om förvaring, användning och förstöring av sådant material
varigenom uppgift om telefonsamtal kan erhållas.
4 § Den som är eller har varit verksam hos en alarmeringscentral som
anges i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten
har erfarit om sådant som har yttrats vid telefonsamtal som avses i 2 § och
som angår enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller som
angår förhållanden av betydelse för rikets försvar, folkförsörjningen eller
förebyggandet och beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Regeringen får före nämnda
dag pröva fråga om tillstånd enligt 2 §.
Utskottet
Den efter beslut av riksdagen år 1956 (prop. 1956:1 bil. 27, SU 1956:9,
rskr 1956:155) införda SOS-tjänsten innebär att man i nödsituationer kan
slå telefonnummer 90000 och få hjälp med att tillkalla eller komma i
kontakt med ett hjälporgan, t. ex. polis, brandkår, ambulans eller jourhavande
läkare. Behovet av en sådan särskild tjänst uppstod främst som en
följd av telenätets automatisering och televerket, som skulle svara för
SOS-tjänsten, upprättade särskilda alarmeringscentraler. Verksamheten
vid dessa var dock endast förmedlande.
I maj 1971 överlämnade räddningstjänstutredningen betänkandet (SOU
1971:50) Räddningstjänst i vilket det bl. a. föreslogs att SOS-tjänsten skulle
föras över till länsalarmeringscentraler. Förslaget tillstyrktes eller godtogs
vid remissbehandlingen av det helt övervägande antalet remissinstanser.
1 proposition 1972: 129 angående godkännande av avtal mellan televerket,
Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om bildande av
ett alarmeringsbolag m.m. föreslogs att riksdagen skulle bemyndiga
Kungl. Maj:t att godkänna avtalet med de avvikelser som angavs i propositionen
och att fastställa omfattningen och utformningen av SOS-tjänsten.
Förslagen bifölls av riksdagen (TU 1972: 20, rskr 1972: 329).
Alarmeringsbolaget (SOSAB) började sin verksamhet år 1973 och nätet
av länsalarmeringscentraler har successivt byggts ut. F.n. finns det 18
centraler i drift. Hela nätet — omfattande 20 centraler - beräknas vara i
drift i slutet av år 1982.
TU 1981/82: 4
3
I enlighet med vad som angavs i samband med beslutet om bildandet av
SOSAB har till länsalarmeringscentralerna från bl. a. televerket överlämnats
sådana anordningar som gör det möjligt för personer utanför verket att
avlyssna samtal på telefonnätet utan att åtminstone en av de samtalande
vet om det. Detta stämmer enligt propositionen inte överens med vad som
föreskrivs i 3 § telefonreglementet, nämligen att sådana anordningar inte
får vidtas eller tillåtas i annat fall än då det med stöd av lag förordnats om
avlyssning. För personalen hos SOSAB, som är ett aktiebolag, föreligger
vidare inte något författningsenligt förbud att röja uppgift som rör telefonsamtal.
Inte heller i övrigt finns det några författningsbestämmelser som
reglerar den verksamhet SOSAB bedriver. Frågorna häri har behandlats i
ett beslut den 24 mars 1981 av riksdagens ombudsman (JO). I beslutet
föreslår JO att regeringen reglerar medlyssning/riksbrytning, SOSAB-personalens
tystnadsplikt samt bandinspelning av telefonsamtal till alarmeringscentral.
Det bör också bestämmas hur bandinspelningarna skall hanteras.
Efter beredning i ärendet och hörande av lagrådet läggs i den nu förevarande
propositionen fram förslag till en ny lag som reglerar verksamheten
hos sådana regionala alarmeringscentraler varom här är fråga. Förslaget
innebär att det krävs tillstånd av regeringen för att en alarmeringscentral
skall få spela in, avlyssna och avbryta telefonsamtal. Tillstånd skall förenas
med villkor om hur verksamheten får bedrivas. I lagförslaget har
vidare intagits en bestämmelse om tystnadsplikt beträffande uppgifter som
lämnas vid telefonsamtal.
Utskottet tillstyrker förslaget och hemställer följaktligen
att riksdagen antar det i proposition 1981/82: 24 framlagda förslaget
till lag om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler.
Stockholm den 10 november 1981
På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Essen Lindahl (s). Nils Hjorth (s).
Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s). Rune Torwald (c), Birger Rosqvist
(s), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson
(c), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s). Ivar
Franzén (c) och Erik Börjesson (fp).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981