TU 1981/82:33
Trafikutskottets betänkande
1981/82:33
om avskaffande av påmönstringsförbud för sjömän (prop. 1981/
82:138)
Propositionen
I proposition 1981/82:138 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
riksdagen att anta inom kommunikationsdepartementet upprättade
förslag till
1. lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring
av sjömän (mönstringsförordningen),
2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),
3. lag om ändring i sjömanslagen (1973: 282).
På grundval av mönstringsutredningens slutbetänkande Enklare mönstring
och bättre registrering av sjömän, Del II, föreslås att reglerna i
mönstringsförordningen om påmönstringsförbud och varning för misskötsamma
sjömän upphävs. Den särskilda nämnd som prövar frågor om
påmönstringsförbud och varning - sjömansnämnden — kan därmed upphöra
med sin verksamhet. I propositionen finns också vissa förslag som rör
fartygsnämndema.
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 juli 1982.
Lagförslagen
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.
1 Riksdagen 1981/82. 15 sami. Nr 33
TU 1981/82:33
2
1 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och
mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1961:87) om registrering
och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)1
dels att 28-33 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 28 § skall utgå,
dels att 4, 14 och 52 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Inskrivning må icke ske av den,
som på grund av sitt hälsotillstånd
är förhindrad att taga anställning
ombord på fartyg, ej heller av den
för vilken påmönstringsförbud enligt
28§ gäller. Inskrivning av den,
som icke uppnått myndig ålder, må
ej ske utan att vårdnadshavare lämnat
tillstånd därtill.
Sjöman skall med läkarintyg styrka, att hinder på grund av hans hälsotillstånd
icke föreligger mot inskrivning.
Inskrivning må icke ske av den,
som på grund av sitt hälsotillstånd
är förhindrad att taga anställning
ombord på fartyg. Inskrivning av
den, som icke uppnått myndig ålder,
må ej ske utan att vårdnadshavare
lämnat tillstånd därtill.
14 §
Svensk sjöman må icke inom riket
påmönstras svenskt fartyg, om
a) han ej är inskriven i sjömansregistret
eller han saknar sjöfartsbok,
b) han på grund av sitt hälsotillstånd
är olämplig för anställning i
avsedd befattning eller eljest av hälsoskäl
är olämplig att utöva sjömansyrket,
c) påmönstringsförbud gäller för
honom,
d) han saknar föreskriven behörighet
för anställning i avsedd befattning,
och sådana omständigheter
icke föreligga, att han ändock
bör godtagas för anställningen, eller,
e) i övrigt hinder i lag eller annan
författning möter mot hans anställning
å fartyget.
I fråga om utländsk sjöman skall
Svensk sjöman må icke inom riket
påmönstras svenskt fartyg, om
a) han ej är inskriven i sjömansregistret
eller han saknar sjöfartsbok,
b) han på grund av sitt hälsotillstånd
är olämplig för anställning i
avsedd befattning eller eljest av hälsoskäl
är olämplig att utöva sjömansyrket,
c) han saknar föreskriven behörighet
för anställning i avsedd befattning,
och sådana omständigheter
icke föreligga, att han ändock
bör godtagas för anställningen, eller
d)
i övrigt hinder i lag eller annan
författning möter mot hans anställning
å fartyget.
I fråga om utländsk sjöman skall
1 Förordningen omtryckt 1979: 37.
TU 1981/82:33
3
Nuvarande lydelse
vad i föregående stycke under
b)-ej stadgas äga motsvarande
tillämpning.
Föreslagen lydelse
vad i föregående stycke under
b)—d) stadgas äga motsvarande
tillämpning.
Utländsk sjöman må ej påmönstras, med mindre han innehar pass eller
annan legitimationshandling, som i särskild ordning godtagits att gälla
såsom pass.
52 §
Den som icke åtnöjes med beslut
som mönstringsförrättare eller sjömansnämnden
meddelar enligt denna
förordning, äger söka ändring i
beslutet hos sjöfartsverket.
Talan mot sjöfartsverkets beslut
om påmönstringsförbud eller varning
föres hos kammarrätten genom
besvär.
Mot annat beslut av sjöfartsverket
enligt denna förordning/öres talan
hos regeringen genom besvär.
Den som icke åtnöjes med beslut
som mönstringsförrättare meddelar
enligt denna förordning, äger söka
ändring i beslutet hos sjöfartsverket.
Sjöfartsverkets beslut enligt denna
förordning får överklagas hos
regeringen genom besvär.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
Påmönstringsförbud som har meddelats före ikraftträdandet upphör att
gälla vid utgången av juni 1982.
2 Förslag till
Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)
Härigenom föreskrivs att 231 § sjölagen (1891:35 s. I)1 skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
231 §
Anspråk på särskild gottgörelse enligt 229 § 1 mom. första stycket 3 skall
anmälas hos redaren eller befälhavaren inom tre månader efter det att
bärgningsföretaget slutförts.
Tvist om gottgörelse, som avses i Tvist om sådan gottgörelse pröförsta
stycket, prövas av sjömans- vas av domstol. Mot tingsrätts be
nämnden.
Talan må ej föras mot slut i en sådan tvist får talan ej
nämndens beslut i sådan tvist. föras.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
1 Lagen omtryckt 1975: 1289.
TU 1981/82:33
4
3 Förslag till
Lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)
Härigenom föreskrivs att 19, 20, 26 och 62 §§ sjömanslagen (1973:282)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Sjömans anställningsavtal upphör
ning på fartyg.
Innan befälhavaren enligt 17 eller
18 § skiljer sjömannen från hans befattning
ombord, skall han underrätta
redaren och förvissa sig om att
det efter omständigheterna är sörjt
för sjömannens uppehälle i land.
Befinner sig fartyget utom riket,
skall även närmaste svenska utlandsmyndighet
underrättas.
ej genom att han skiljes från befatt
Innan
befälhavaren enligt 17 eller
18 § skiljer sjömannen från hans befattning
skall han, om fartygsnämnd
ej skall finnas på fartyget,
först ha samrått med övriga befattningshavare
ombord. Anteckning
om samrådet skall göras i skeppsdagboken.
Befälhavaren skall också
underrätta redaren och förvissa
sig om att det efter omständigheterna
är sörjt för sjömannens uppehälle
i land. Befinner sig fartyget
utom riket, skall även närmaste
svenska utlandsmyndighet underrättas.
20 §
För samråd eller undersökning i För samråd eller undersökning i
fråga som avses i 22—24 § skall fin- fråga som avses i 22—24 § skall finnas
en fartygsnämnd på fartyg, som nas en fartygsnämnd på fartyg, som
har en besättning om minst åtta an- har en besättning om minst sex per
ställda.
Befälhavaren föranstaltar söner. Befälhavaren föranstaltar
om att nämnden tillsättes. om att nämnden tillsätts.
Fartygsnämnden består av befälhavaren som ordförande och ytterligare
tre ledamöter. Av sistnämnda ledamöter skall en tillhöra befälet och två
den övriga personalen ombord. Befälsledamoten skall om möjligt vara
antingen den främste av maskinbefälet eller styrmännen eller föreståndaren
för intendenturavdelningen allteftersom saken rör sjöman, som tillhör
maskin-, däcks- eller intendenturavdelningen. Övriga ledamöter skall om
möjligt vara av den övriga personalen utsedda förtroendemän.
26 §
Finner fartygsnämnden undersökning
som avses i 24 § ge vid handen
att sjömannen grovt misskött
sig under anställningen ombord på
fartyget, skall fartygsnämnden
skyndsamt anmäla saken till sjömansnämnden.
Ger undersökningen anledning Om det efter en undersökning
antaga att brott, som hör under all- som avses i 24 § finns anledning att
TU 1981/82:33
5
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
mänt åtal, har förövats ombord eller
föreligger misstanke om sådant
brott, skall fartygsnämnden skyndsamt
anmäla vad som framkommit
till vederbörande åklagare eller polismyndighet
i Sverige. Är fartygets
närmaste bestämmelsehamn ej
svensk, skall i stället närmaste
svenska utlandsmyndighet underrättas
om den gjorda utredningen.
Anmälan och underrättelse kan underlåtas,
om nämnden finnér brottet
vara att bedöma som ringa.
Befälhavaren svarar för att anmälan
eller underrättelse enligt
första eller andra stycket sker. Det
åligger vidare befälhavaren att tillställa
vederbörande myndighet den
utredning som gjorts inom fartygsnämnden.
anta att brott, som hör under allmänt
åtal, har förövats ombord eller
föreligger misstanke om sådant
brott, skall fartygsnämnden skyndsamt
anmäla vad som framkommit
till vederbörande åklagare eller polismyndighet
i Sverige. Är fartygets
närmaste bestämmelsehamn ej
svensk, skall i stället närmaste
svenska utlandsmyndighet underrättas
om den gjorda utredningen.
Anmälan och underrättelse kan underlåtas,
om nämnden finner
brottet vara att bedöma som ringa.
Befälhavaren svarar för att anmälan
eller underrättelse sker. Det
åligger vidare befälhavaren att tillställa
vederbörande myndighet den
utredning som gjorts inom fartygsnämnden.
62 §
Till böter dömes den som bryter
mot 15 § första eller andra stycket,
20 § första stycket, 21 § första
stycket jämfört med 22-24 §, 26 §
tredje stycket, 27 § tredje stycket
eller 37 §.
Till böter dömes befälhavare som
bryter mot 45 §.
Till böter döms den som bryter
mot 15 § första eller andra stycket,
20 § första stycket, 21 § första
stycket jämfört med 22-24 §, 26 §
andra stycket, 27 § tredje stycket
eller 37 §.
Till böter döms befälhavare som
bryter mot 45 §.
Sker förseelse mot 15 § första eller andra stycket och visar arbetsgivaren
att han gjort vad på honom skäligen ankommit för att förhindra förseelsen,
är han fri från ansvar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1982.
TU 1981/82:33
6
Utskottet
På grundval av mönstringsutredningens principbetänkande (Ds K
1980:13) Enklare och bättre registrering av sjömän föreslog regeringen i
proposition 1981/82:74 en genomgripande ändring av nuvarande ordning
på detta område.
Förslaget godkändes av riksdagen den 10 februari 1982 (TU 1981/82:10,
rskr 1981/82:134).
I den nämnda propositionen förutskickades att regeringen efter remissbehandling
av mönstringsutredningens slutbetänkande (Ds K 1981:10)
skulle återkomma till riksdagen med förslag om att upphäva bestämmelserna
om påmönstringsförbud och om att avskaffa sjömansnämnden. Så har
nu skett.
En sjöman som grovt missköter sig ombord kan enligt mönstringsförordningen
meddelas påmönstringsförbud eller varning. Frågor härom handläggs
av sjömansnämnden.
Av den proposition som nu är i fråga framgår att antalet ärenden hos
sjömansnämnden har minskat från över 1000 i början av 1970-talet till
endast 120 år 1980.
Föredraganden framhåller att den radikalt minskade ärendemängden
visar att det f. n. inte finns något behov av påmönstringsförbud eller
varning. Förhållandena inom sjöfartsnäringen har förändrats så att man
knappast heller för framtiden behöver befara att de tidigare problemen
med misskötsamhet på fartygen skall återkomma. I motsats till vad som
gällde tidigare — då sjömännen bara var anställda för en resa i taget — är
numera nästan alla sjömän i den svenska handelsflottan fast anställda i
resp. rederi. Den arbetsrättsliga lagstiftningen har vidare på senare år
reformerats i grunden. Härigenom har förhållandena mellan arbetsgivare
och arbetstagare givits en ändrad inriktning. Likaså har tillkomsten av
sjömanslagen med möjligheten att skilja en sjöman från hans befattning
ombord utan att samtidigt säga upp honom från anställningen gjort det
lättare att på ett bättre sätt behandla fall av misskötsamhet ombord.
Tyngdpunkten har lagts på förhandlingar mellan rederiet och de anställdas
företrädare.
Föredraganden framhåller sammanfattningsvis att instituten påmönstringsförbud
och varning framstår som föråldrade. Dessa bör därför avskaffas.
Som en följd härav kan sjömansnämnden avvecklas. Förslagen innebär
ändringar i bl. a. mönstringsförordningen, sjölagen och sjömanslagen.
I propositionen erinras vidare om bestämmelser i sjömanslagen om
fartygsnämnd. Sådan skall finnas på fartyg som har en besättning om minst
åtta anställda. Nämnden skall sammankallas om fråga uppkommer om att
skilja en sjöman från hans befattning eller vid ordningsförseelser ombord.
Sjöfartsverkets anvisningar för fartygsnämnderna bör enligt föredraganden
ses över. Bestämmelserna i sjömanslagen bör också ändras bl. a. så att
TU 1981/82:33
7
fartygsnämnd skall finnas på fartyg med en besättning av minst sex personer.
Lagförslagen har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt
uttalande. Utskottet tillstyrker följaktligen dessa och hemställer
1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring
av sjömän (mönstringsförordningen),
2. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1),
3. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i sjömanslagen (1973:282).
På resa Linköping-Stockholm den 4 maj 1982
På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m). Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Rune Torwald (c).
Filip Fridolfsson (m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Per
Stenmarck (m). Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s), Erik Böijesson
(fp) och Sten-Ove Sundström (s).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982