TU 1981/82:23

Trafikutskottets betänkande
1981/82:23

om anslag till Institut och Transportstöd m. m. (prop. 1981/82:100)

SJÄTTE HUVUDTITELN

1. Transportrådet. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1981/
82:100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) förslag under punkt
I 1 (s. 148—151) och hemställer

att riksdagen till Transportrådet för budgetåret 1982/83 anvisar ett
förslagsanslag på 13 382 000 kr.

2. Transportstöd för Norrland m. m. Regeringen har under punkt I 2 (s.
151 — 152) föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Norrland m. m.
för budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag på 128 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:595 av Sven Henricsson och John Andersson (båda
vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att reglerna för transportstöd till Norrland
skall gälla i enlighet med vad som gällde före riksdagens beslut den
25 november 1981 och hos regeringen begära åtgärder i enlighet därmed,

2. att riksdagen till Transportstöd för Norrland m. m. anvisar ett förslagsanslag
på 178 000 000 kr. för budgetåret 1982/83.

I motion 1981/82:600 av Yngve Nyquist m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av bestämmelserna om transportstödszoner så
att Ludvika och Smedjebacken kan införlivas i stödet.

I motion 1981/82:1409 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar att Hofors och Ockelbo bör inplaceras i lämplig transportstödszon.

I motion 1981/82:1878 av Rolf Sellgren (fp) yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen snarast utvärderar effekterna av de
nuvarande avgränsningsreglerna för transportstödet,

2. att riksdagen begär att regeringen utreder frågan om en mer varaktig
form för transportstödet, möjligen integrerat i annat regionalpolitisk stöd.

I motion 1981/82:2049 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till ett reformerat transportstödssystem
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.

I Riksdagen 1981/82. 15 sami. Nr 23

TU 1981/82:23

Utskottet

Riksdagen fattade den 25 november 1981 beslut om nya regler för
transportstödet (prop. 1981/82:30, bil. 3, TU 1981/82:5, rskr 1981/82:42).
Beslutet innebar bl. a. en reduktion av antalet transportstödszoner, att
lägsta bidragsberättigade transportavstånd höjdes till 251 km och att vissa
varugrupper uteslöts från möjligheten att få stöd. De nya reglerna beräknades
medföra besparingar på ca 50 milj. kr. Mot denna bakgrund räknar
föredragande departementschefen med att kostnaderna för transportstödet
under nästa budgetår kan begränsas till 128 milj. kr.

De nya reglerna för transportstödet trädde i kraft den 1 mars 1982.
Enligt utskottets mening bör erfarenheter av det nya transportstödet avvaktas
innan ytterligare förändringar vidtas. Mot denna bakgrund tillstyrker
utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker yrkandena
i motion 1981/82:595 (vpk) om en återgång till de regler som gällde
före riksdagsbeslutet i november 1981 och om att anslaget skall räknas upp
med 50 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Av samma skäl
avstyrker utskottet yrkandet i motion 1981/82:600 (s) om en översyn av
bestämmelserna så att Ludvika och Smedjebacken kan införlivas i stödet
och yrkandet i motion 1981/82:1409 (vpk) att riksdagen uttalar att Hofors
och Ockelbo bör inplaceras i lämplig transportstödszon.

I motion 1981/82:1878 (fp) yrkas dels att riksdagen begära» regeringen
snarast utvärderar effekterna av de nuvarande avgränsningsreglerna för
transportstödet, dels att riksdagen begär att regeringen utreder frågan om
en mer varaktig form för transportstödet möjligen integrerat i annat regionalpolitisk!
stöd. Enligt motionären har slopandet av transportstödet till
sågade trävaror i kustregionen och vissa inlandskommuner lett till en
besvärande konkurrenssnedvridning mellan företag inom samma bransch
och med samma avståndsproblem vilket medför risk för nedläggning och
produktionsbortfall för flera sågverk utmed den norrländska kusten. Motionären
framhåller vidare att möjligheten att samordna företagsinriktade
stödformer till ett enda organ bör övervägas och att i samband därmed
tiden synes vara mogen att finna en möjlig integration av transportstödet
i annan stödverksamhet.

I motion -1981/82:2049 (partimotion m) yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag till ett reformerat transportstödssystem. Motionärerna
framhåller att stödet är ett generellt instrument för att utjämna
konkurrensolikheter mellan olika delar av landet men att en rad selektiva
moment, t. ex. sådana som utesluter vissa transportmedel och varuslag
ingår i stödet. Enligt motionärerna bör de selektiva inslagen minskas och
stödets koppling till vissa särskilda transportsätt överges.

De nya reglerna för transportstödet har som utskottet påtalat i det
föregående helt nyligen trätt i kraft. Utskottet förutsätter att regeringen och
transportrådet uppmärksamt studerar konsekvenserna av såväl den varu -

TU 1981/82:23

mässiga som den geografiska avgränsningen av stödet så att inte vissa
företag kommer i en konkurrenssituation som står i strid med stödets syfte.
Riksdagsbeslutet i november 1981 innebar att stöd till sågade trävaror inte
skall utgå till företag i kustregionen samt i vissa inlandskommuner i stödområdets
södra del. Utskottet framhöll därvid att de problem som kan
uppkomma för vissa företag bör, inom ramen för de angivna besparingarna,
kunna lösas genom bemyndigandet för regeringen eller den myndighet
som regeringen utser att avgränsa de områden för vilka stödet till
sågade trävaror skall slopas. Utskottet förutsätter att regeringen särskilt
noga följer utvecklingen inom detta område.

Utskottet vill, beträffande yrkandet i motion 1981/82:2049 (partimotion
m) att stödets koppling till vissa särskilda transportsätt skall överges,
framhålla att närsjöfartsutredningen (SOU 1981:103) behandlat frågan om
transportstöd till sjöfarten. I budgetpropositionen aviseras att regeringen
senare kommer att förelägga riksdagen en proposition med anledning av
utredningens förslag.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om det angelägna i att regeringen
och transportrådet uppmärksamt studerar konsekvenserna av de nya
reglerna för transportstödet och i avvaktan på regeringens ställningstagande
till närsjöfartsutredningens förslag bör motionerna 1981/82:1878 (fp)
yrkande 1 och 1981/82:2049 (partimotion m) lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottet avstyrker, med hänvisning dels till att riksdagen så sent som i
november 1981 beslutade om nya regler för transportstödet, dels till att
regeringen helt nyligen förelagt riksdagen en proposition om förslag till
åtgärder inom regionalpolitikens område (prop. 1981/82:113), yrkande 2
i motion 1981/82:1878 (fp) att regeringen skall utreda frågan om en mer
varaktig form för transportstödet möjligen integrerat i annat regionalpolitisk!
stöd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:595 (vpk) yrkande 2 till Transportstöd för
Norrland m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
på 128 000 000 kr.,

2. beträffande transportstödets utformning m. m.
att riksdagen

a. avslår motion 1981/82:595 (vpk) yrkande 1,

b. avslår motion 1981/82:600 (s),

c. avslår motion 1981/82:1409 (vpk),

d. avslår motion 1981/82:1878 (fp) yrkande 2,

e. lämnar motion 1981/82:1878 (fp) yrkande 1
utan åtgärd,

f. lämnar motion 1981/82:2049 (m) utan åtgärd.

TU 1981/82:23

3. Transportstöd för Gotland. Regeringen har under punkt I 3 (s. 152 —
153) föreslagit riksdagen att till Transportstöd för Gotland för budgetåret
1982/83 anvisa ett förslagsanslag på 72 000 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:604 av Sten Svensson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
ett regionalpolitisk! anpassat transportstödssystem för Gotland.

I motion 1981/82:782 av Gunhild Bolander (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
principerna för taxesättningen för färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet.

I motion 1981/82:1398 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar att för budgetåret 1982/83 till Transportstöd för Gotland
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 12 000 000 kr. förhöjt
belopp.

Utskottet

Riksdagen fattade den 16 december 1981 beslut om en enhetlig taxa för
de norra och södra färjelinjerna (prop. 1981/82:25, TU 1981/82:8, rskr
1981 /82:117). Mot bakgrund härav räknar föredraganden med att medelstilldelningen
kan begränsas till 72 milj. kr. varav 4 milj. kr. bör anvisas för
att täcka det ekonomiska bortfall som Gotlandstrafiken kan förorsaka
transportföretagen.

I motion 1981/82:604 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om ett regionalpolitisk!
anpassat transportstödssystem för Gotland. Enligt motionärerna måste
man allvarligt överväga att personer med en läkarremiss till exempelvis
regionsjukhuset i Stockholm i större utsträckning får möjlighet att använda
sig av flyget. Motionärerna anser vidare att trafiken bör fördelas på
flera Gotlandshamnar och att fraktstödet bör baseras på varan som transporteras
och inte på vem som utför befraktningen. De framhåller att
regeringen vid sitt arbete med den regionalpolitiska proposition som skall
föreläggas riksdagen våren 1982 bör beakta de krav och synpunkter som
redovisats i motionen.

I motion 1981/82:782 (c) framhålls att när transportstödet infördes år
1974 var andelen gods via Nynäshamn ungefär dubbelt så stor som på
Oskarshamn. Enligt motionen fraktades dock 16 000 ton mer gods på den
södra linjen år 1980. Riksdagsbeslutet i december 1981, som innebar att en
enhetlig taxa skulle tillämpas för de norra och södra linjerna med den
norra linjen som normerande, har enligt motionären inneburit att taxan

TU 1981/82:23

höjdes med 24 % på den mest trafikerade linjen, vilket väsentligt försämrat
det gotländska näringslivets konkurrensförmåga. Det föreslås därför att
riksdagen uttalar sig för en återgång till det tidigare systemet att beräkna
kostnaderna för färjetrafiken.

I motion 1981/82:1398 (vpk) yrkas att riksdagen till Transportstöd för
Gotland anvisar 12 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit. Även i denna
motion förordas en återgång till det tidigare systemet med hänvisning till
att mer gods fraktas på sträckan Visby —Oskarshamn än på den norra
linjen. Enligt motionärerna får gotlänningarna betala den besparing på 12
milj. kr. som taxehöjningen beräknas medföra.

Som framgår av det föregående fattade riksdagen så sent som i december
1981 beslut om nya taxeprinciper för färjetrafiken mellan Gotland och
fastlandet. Beslutet innebar att en enhetlig taxa skall tillämpas på de norra
och södra linjerna och att taxesättningen på den trafikstarkaste linjen, dvs.
Visby —Nynäshamn, skall vara normerande även för den södra linjen.
Erfarenheter av detta beslut bör avvaktas. Utskottet är således inte nu
berett att förorda sådana förändringar av transportstödet som begärs i
motionerna.

Beträffande kravet i motion 1981/82:604 (m) att gotlänningarna i större
utsträckning skall få möjlighet att använda flyg vid sjukresor vill utskottet
påtala att sjukreseutredningen (SOU 1981:35) bl. a. föreslagit att flygresa
skall betraktas som billigaste färdsätt om sjukresan företas till eller från
Gotland. Regeringens ställningstagande till detta förslag bör avvaktas.

I samma motion begärs också att trafiken fördelas på fler Gotlandshamnar.
Enligt vad utskottet erfarit är denna begäran åtminstone delvis tillgodosedd
då regeringen den 11 februari 1982 beslutade tillåta Rederi AB
Ölandssund att trafikera sträckan Grankullavik— Klintehamn under somrarna
1982 och 1983.

I motionerna 1981/82:782 (c) och 1981/82:1398 (vpk) framhålls att
godstrafiken år 1980 var betydligt större över Oskarshamn än över Nynäshamn.
Enligt vad utskottet erfarit var år 1981 godstrafiken ungefär lika stor
på de båda linjerna. Antalet godsbilar uppgick till 22 000 på vardera linjen.
På den norra linjen transporterades 170 000 ton gods detta år medan
motsvarande tal på den södra linjen var 163 000. Persontrafiken är betydligt
större på den norra linjen. Där transporterades 538 000 passagerare år
1981 att jämföra med 344 000 på den södra linjen.

I motion 1981/82:1398 (vpk) uppges att besparingen till följd av taxehöjningen
uppgår till 12 milj. kr. I proposition 1981/82:25 beräknades den
totala besparingen till 4,7 milj. kr. I den summan ingår såväl de beräknade
merintäkterna på passagerarsidan som på godssidan. Enligt vad utskottet
erfarit kan merintäkterna på godssidan till följd av taxehöjningen på den
södra linjen uppskattas till ca 1 milj. kr.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag
till medelsanvisning och avstyrker motionerna.

TU 1981/82:23

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1398 (vpk) till Transportstöd för Gotland för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 72 000 000 kr.,

2. beträffande transportstödets utformning m. m.
att riksdagen

a. avslår motion 1981/82:604 (m),

b. avslår motion 1981/82:782 (c).

4. Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt I 4 (s. 154) och hemställer

att riksdagen till Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 19 200 000 kr.

5. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik. Regeringen har
under punkt I 5 (s. 155—157) föreslagit riksdagen att till Ersättning till
lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1982/83 anvisa ett
förslagsanslag på 192 768 000 kr.

Utskottet

Från anslaget ges ersättning till lokal och regional kollektivtrafik i de län
där huvudmannaskap etablerats enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap
för viss kollektiv persontrafik. Huvudmannaskap har f. n. etablerats
i 21 län och beräknas vara etablerat i samtliga län senast den 1 juli
1983. Enligt föredraganden har huvudmannaskapsreformen i ett stort
antal län medfört en ökad satsning på den kollektiva trafiken.

I propositionen har anslagsbehovet för nästa budgetår beräknats till ca
192,8 milj. kr. Föredraganden har därvid, med tanke på de samordningsvinster
som länshuvudmännen i ökad utsträckning bör kunna ta till vara,
räknat med att vägmilersättningen bör kunna hållas oförändrad under
budgetåret 1982/83.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag på
192 768 000 kr.

6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt I 6 (s. 157—159) och hemställer

att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

7. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Regeringen
har under punkt I 7 (s. 159—162) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1982/83
anvisa ett reservationsanslag på 83 580 000 kr.

TU 1981/82:23

Utskottet

I fråga om väderrapporteringen i lokalradion framhåller föredraganden
att regeringen den 29 maj 1980 uppdrog åt statens förhandlingsnämnd
(SFN) att ta upp överläggningar med Sveriges Riksradio AB (SR), Sveriges
Lokalradio AB (LRAB) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI). Syftet med överläggningarna var att säkerställa fortsatt
väderinformation i lokalradion.

SFN har i en skrivelse den 23 oktober 1981 avrapporterat uppdraget och
därvid bl. a. anfört att det framkommit att SMHI och SR principiellt anser
att väderrapporter i lokalradion skall finansieras genom tillskott av medel
över statsbudgeten. SFN anser att det är uppenbart att tvisten mellan
parterna ej är av allvarligare art än att partema själva kan lösa den vilket
dock kräver att regering och riksdag först bekräftar tidigare beslut att inte
tillskjuta särskilda medel för väderrapportering i lokalradion.

Föredraganden har ingen annan ståndpunkt än SFN och är alltså inte
beredd att förorda att särskilda medel tillskjuts. Enligt propositionen bör
dock 100 000 kr. anvisas för att underlätta omprioriteringar inom det totala
informationsutbudet i radio och TV. Föredraganden anser att en överenskommelse
nu bör kunna träffas mellan parterna.

Utskottet framhöll i sitt betänkande TU 1979/80:17 att de väderrapporter
som tidigare förekommit i lokalradion visat sig vara av stort allmänt
intresse. Rapporterna ansågs särskilt ha haft betydelse när det gäller att
höja trafiksäkerheten på vägarna men även värdet för bl. a. fjällflyget och
trafiken med fritidsbåtar betonades. Utskottet fann det därför angeläget att
lokalradion även i fortsättningen kunde erbjuda lyssnarna sådan information.

Riksdagen beslutade den 14 maj 1981 om riktlinjer för SMHI :s verksamhet
och organisation (prop. 1980/81:149, TU 1980/81:27, rskr 1980/
81:334). Utskottet upprepade då dessa uttalanden och framhöll att det
fäster stor vikt vid att frågan om att säkerställa väderinformationen i
lokalradion kan ges en snar lösning.

Utskottet vill i detta sammanhang ånyo understryka den betydelse som
den lokala väderinformationen har för bl. a. trafiksäkerheten och det
angelägna i att sådan information kan delges allmänheten. Även för jordbruket
och fisket är en tillförlitlig lokal väderinformation av väsentlig
betydelse. Riksdagsbeslutet i maj 1981 innebar att institutet skall inrikta
verksamheten på en ökning av den uppdragsfinansierade verksamheten.
Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med föredraganden att några
särskilda medel inte bör tillskjutas för väderrapportering i lokalradion.
Uskottet tillstyrker förslaget i propositionen att anvisa 100 000 kr. för att
underlätta omprioriteringar inom det totala informationsutbudet i radio
och TV. Som föredraganden och SFN framhållit bör nu en överenskommelse
kunna träffas mellan parterna. Utskottet förutsätter att regeringen
tillser att så sker.

TU 1981/82:23

Utskottet sorn även i övrigt tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
på 83 580 000 kr.

8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt I 8 (s. 162—164) och hemställer att

riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Utrustning för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
på 5 000 000 kr.

9. Statens väg- och trafikinstitut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regringens
förslag under punkterna I 9 — 1 11 (s. 164—166) och hemställer

1. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner att tjänsten som överdirektör vid statens
väg- och trafikinstitut utbyts mot en tjänst som generaldirektör
med beteckningen p,

3. att riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 26 526 000
kr.,

4. att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 500 000 kr.

10. Statens geotekniska institut m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna I 12—1 14 (s. 166—168) och hemställer

1. att riksdagen till Statens geotekniska institut för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens geotekniska institut för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 7 360 000 kr.,

3. att riksdagen till Statens geotekniska institut: Utrustning för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 235 000 kr.

11. Transportforskningsdelegationen m. m. Regeringen har under punkt
I 15 (s. 169—171) föreslagit riksdagen att till Transportforskningsdelegationen
för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag på 20 965 000
kr.

Vidare har regeringen under avsnitt Särskilda frågor, punkt 2 (s. 180—
185) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen
har anfört om transportforskningens organisation m. m.

TU 1981/82:23

Motioner

I motion 1981 /82:607 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen till
Transportforskningsdelegationen anvisar ytterligare 2 000 000 kr. till totalt
22 965 000 kr. för att kollektivtrafikberedningen skall disponera ytterligare
2 000 000 kr. eller totalt 5 307 000 kr. för budgetåret 1982/83.

I motion 1981/82:1879 av Rolf Sellgren (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av en mer målinriktad och samordnad transportforskningsorganisation.

I motion 1981/82:1894 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är

1 fråga (yrkandena 12 och 13),

12. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till riktlinjer för
transportforskningens organisation,

13. att riksdagen beslutar att begära att regeringen för riksdagen redovisar
ett nytt förslag till samordnad verksamhet inom transportforskningsområdet.

Utskottet

Anslagsfrågor

Transportforskningsdelegationen (TFD) handhar uppgifter som avser
initiativ, planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och
utveckling rörande transporter.

Kollektivtrafikberedningen har till uppgift att analysera behovet av nya
trafiklösningar på kollektivtrafikområdet, initiera, följa upp och utvärdera
försöksverksamhet med nya trafiksystem, följa den nationella och internationella
utvecklingen på området samt pröva olika utvecklingsåtgärder
för den kollektiva trafikförsörjningen i tätorter av olika struktur.

Föredraganden föreslår att TFD och kollektivtrafikberedningen under
nästa budgetår får disponera 17,7 resp. 3,3 milj. kr. vilket innebär att
anslaget beräknats med utgångspunkt i huvudalternativet. En uppräkning
av medlen till TFD med 0,5 milj. kr. har dock gjorts med hänsyn till att
Volvos andel av kostnaderna för trafiksäkerhetsforskningen vid Chalmers
tekniska högskola kommer att minska.

Utskottet tillstyrker föredragandens förslag att detta anslag liksom flertalet
övriga anslag bör beräknas i enlighet med huvudalternativet, dvs.
reduceras med 2 % efter pris- och löneomräkning. Utskottet avstyrker
sålunda yrkandet i motion 1981/82:607 (partimotion, vpk) att ytterligare

2 milj. kr. anvisas till kollektivtrafikberedningen.

Transportforskningens organisation

Av propositionen framgår att forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom transportområdet har setts över av transportforskningsutredningen.

TU 1981/82:23

Utredningen avlämnade i juni 1981 betänkandet (Ds K 1981:5) Transportforskning
— organisation och samverkan.

Föredraganden ger en redogörelse för utredningens förslag att söka
effektivisera transportforskningen, som f. n. är splittrad på ett stort antal
FoU-organ, och för remissinstansernas synpunkter. Föredraganden finner
det inte motiverat att nu genomföra några större organisatoriska förändringar.
Flan ansluter sig dock till utredningens förslag om att ersätta
transportforskningsdelegationens expertnämnder med programgrupper.
Dessa bör ha ansvar för att utarbeta kort- och långsiktiga program för
skilda delområden inom transportforskningen. På grundval av dessa program
bör ett sammantaget långsiktigt program för tranportområdet utarbetas.
Till detta program ämnar föredraganden återkomma efter riksdagsbehandlingen
av den forskningspolitiska proposition som avses bli förelagd
riksdagen under det nu pågående riksmötet.

I motion 1981/82:1879 (fp) framhålls att ambitionerna för transportforskningen
bör ställas högre än vad som framgår av propositionen. Konkreta
frågor som ytterligare bör uppmärksammas är bl. a.

— optimal fördelning av transporter på väg, järnväg, fartyg och lastbärare
gemensamma för olika transportmedel,

— utveckling av nya kollektivtrafiksystem,

— ytterligare minskad energiförbrukning inom transportsektorn,

— transporternas utveckling i förhållande till den tele- och datatekniska
utvecklingen.

En utredning bör snarast tillkallas för att mer förutsättningslöst än
hittills pröva behovet av forskning och utveckling inom transportområdet.

I motion 1981 /82:1894 (s) framhålls att en samordning inom hela trafikforskningens
område är av största vikt. De olika FoU-insatserna är angelägna
bl. a. för att utveckla kollektivtrafiken och trafiksäkerheten. Informationen
om trafikforskning behöver sammanställas, utvärderas och spridas.
Behovet av en avvägning mellan forskningsinsatserna för vägteknik
och järnvägsteknik bör uppmärksammas. Särskilt viktigt är att dokumentationsverksamheten
och väg- och trafikinstitutets verksamhet knyts samman
med övrig transportforskning. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett förslag till samordnad verksamhet inom transportforskningsområdet.

Enligt utskottets mening är forskning och utveckling viktiga medel för
att få till stånd en samhällsekonomiskt mera effektiv transportförsörjning
än f. n. De i de båda motionerna angivna ämnesområdena synes utgöra
angelägna uppgifter för transportforskningen. För att forsknings- och
utvecklingsverksamheten skall kunna bedrivas rationellt fordras en väl
fungerande samordning och ett sammanhållet och målinriktat program.
Mot bakgrund av det utredningsarbete som förekommit och med beaktande
av det anförda bör det enligt utskottets mening vara möjligt för rege -

TU 1981/82:23

ringen att framlägga förslag om en effektiviserad transportforskning. Ytterligare
överväganden av transportforskningsutredningens förslag jämte
remissyttranden över detta bör kunna skapa möjligheter till utarbetande av
förslag om en sådan transportforskningsorganisation som motionärerna
åsyftar. Härav föranledda förslag bör enligt utskottets mening föreläggas
riksdagen snarast möjligt.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:607 (vpk) till Transportforskningsdelegationen
för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
20 965 000 kr.,

2. beträffande transportforskningens organisation att riksdagen
med anledning av regeringens förslag och motionerna 1981/
82:1879 (fp) och 1981/82:1894 (s) yrkandena 12 och 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört.

12. Kostnader för visst värderingsförfarande. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt I 16 (s. 172) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för visst värderingsförfarande för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

13. Kostnader för försök med riksfärdtjänst. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt I 17 (s. 172) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för försök med riksfärdtjänst för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 20 000 000 kr.

14. Viss internationell verksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt 1 18 (s. 173—174) och hemställer

att riksdagen till Viss internationell verksamhet för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 3 102 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1982

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m),
Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Olle Östrand (s), Anna WohlinAndersson
(c), Ove Karlsson (s), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s)
och Erik Börjesson (fp);

TU 1981/82:23

dock att

under punkterna 6—14

deltagit Lars Hedfors (s) i stället för Olle Östrand (s).

Reservation

vid punkt 2 Transportstöd för Norrland m.m. beträffande transportstödets
utformning (moni. 2 d och e)

Rolf Sellgren (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”De nya
reglerna för transportstödet har” och på s. 3 slutar med ”regionalpolitisk!
stöd.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1981/82:1878
(fp) att slopandet av transportstödet till sågade trävaror i kustregionen och
vissa inlandskommuner lett till en besvärande konkurrenssnedvridning
mellan företag inom samma bransch och med samma avståndsproblem,
vilket kan medföra risk för nedläggning och produktionsbortfall för flera
sågverk utmed den norrländska kusten. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i motionen att regeringen snarast bör granska konsekvenserna av de
senaste ändringarna av transportstödet, främst i vad avser sågade trävaror,
och återkomma till riksdagen med förslag till ändringar inom ramen för
det i budgetpropositionen anvisade anslaget.

Det statliga stödet till näringslivet finansieras över ett stolt antal anslag
på statsbudgeten. 1 likhet med motionären anser utskottet att möjligheterna
att samordna företagsinriktade stödformer till ett enda organ bör övervägas.
Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen att regeringen bör
utreda frågan om en mer varaktig form för transportstödet, möjligen
integrerat i annat regionalpolitisk! stöd.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet vill beträffande yrkandet i motion 1981/82:2049 (partimotion
m) att stödets koppling till vissa särskilda transportsätt skall överges,
framhålla att närsjöfartsutredningen (SOU 1981:103) behandlat frågan om
transportstöd till sjöfarten. I budgetpropositionen aviseras att regeringen
senare kommer att förelägga riksdagen en proposition med anledning av
utredningens förslag. I avvaktan på denna proposition bör motionen inte
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 2 d och 2 e bort ha följande lydelse:

2. beträffande transportstödets utformning att riksdagen

(d) med bifall till motion 1981/82:1878 (fp) yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en

TU 1981/82:23

omprövning av de nuvarande avgränsningsreglerna för transportstödet,

(e) med bifall till motion 1981/82:1878 (fp) yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
utredning av frågan om en mer varaktig form för transportstödet,
möjligen integrerat i annat regionalpolitisk stöd,

Särskilt yttrande

vid punkt 2 Transportstöd för Norrland m.m.

Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle
Östrand, Ove Karlsson och Rune Johansson (alla s) anför:

Riksdagen beslutade den 25 november 1981 om nya riktlinjer för transportstöd
till Norrland (prop. 1981/82:30 bil. 3, TU 1981/82:5, rskr 1981/
82:42). Vid riksdagsbehandlingen av propositionen framförde vi från socialdemokratiskt
håll en rad invändningar mot regeringsförslaget.

Vi framhöll att transportstödet bör utformas så enkelt och överskådligt
som möjligt och att därför den av transportrådet föreslagna indelningen i
transportstödszoner med vissa modifieringar borde godtas. Regeringsförslaget
ansåg vi dels innebära en kraftig begränsning av stödet till de svagare
regionerna i landet, dels vara krångligt och svåröverskådligt.

Vi framhöll att förslaget att slopa stödet till sågade trävaror till företag
i kustregionerna samt i vissa inlandskommuner i stödområdets södra del
var oacceptabelt, eftersom det finns mindre sågverk även i dessa områden
som arbetar under samma förutsättningar som inlandssågverken.

Vi framhöll att det, med hänsyn till den betydelse stödet har för konkurrensförhållandena
mellan järn- och stålverken i Norrbotten och Mellansverige,
var oacceptabelt att slopa stödet för järn- och stålprodukter.

Med tanke på att beslutet om nya regler för transportstödet så nyligen
har fattats av riksdagen återkommer vi inte nu med våra förslag som vi
dock fortfarande anser skulle innebära avsevärda förbättringar.

Riksdagsbeslutet har vidare enligt vår uppfattning tolkats på ett felaktigt
sätt av transportrådet. I begreppet sågade trävaror har nämligen rådet
innefattat hyvlade trävaror. Det innebär att hyvlerierna längs Norrlandskusten
går miste om transportstöd. Eftersom hyvling av sågade trävaror
innebär ett betydande mått av vidareförädling strider enligt vår uppfattning
transportrådets tolkning mot riksdagsbeslutet.

Kommunikationsministern har redovisat i riksdagen att han står bakom
transportrådets tolkning. Det innebär att förutom ett antal sågverk även ett
flertal hyvlerier längs Norrlandskusten går miste om transportstöd varvid
sysselsättning och produktion kommer att hotas.

LiberTryck Stockholm 1982