TU 1981/82:22

Trafikutskottets betänkande
1981/82:22

om anslag till Järnvägar m. m. (prop. 1981/82:100)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Järnvägar m. m.

Statensjärnvägar m. fl. anslag. I proposition 1981/82:100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet)
återfinns regeringens förslag till medelsanvisning
för budgetåret 1982/83 m. m. under avsnitt D. Järnvägar. Förslagen
innebär

att till Statens järnvägar för budgetåret 1982/83 anvisas ett reservationsanslag
på 1 804 900 000 kr. (punkt D 1, s. 82-88),
att statens järnvägar får träffa hyresköpsavtal och långtidsförhyra (leasa)
rullande materiel motsvarande ett anskaffningsvärde på 40 000 000 kr.
(punkt D 1, s. 82-88),
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1982/83 anvisas ett anslag på 863 000 000
kr. (punkt D 2, s. 88-92),
att till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar
för budgetåret 1982/83 anvisas ett reservationsanslag på 11 600 000 kr.
(punkt D 3, s. 92-95),
att regeringen medges låta statens järnvägars statskapital få sättas ned med
210 000 000 kr. under budgetåret 1982/83 (s. 74-82),
att regeringen bemyndigas att föra tjänster med beteckningen Cp på
övergångsstat och i övrigt vidta de övergångsåtgärder som behövs med
anledning av SJ:s omorganisation (s. 74-82).

Beträffande anslag till Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för
budgetåret 1982/83 (punkt D 4) avser regeringen att återkomma till frågan
härom i särskild proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och
totalförsvarets fortsatta utveckling.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen
har anfört om resultatutvecklingen vid statens järnvägar (s.

74-82).

Regeringen bereder också under avsnittet Särskilda frågor riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen har anfört
dels om taxesamordning mellan tåg och buss (s. 175-180),
dels om samordning mellan de statliga kommunikationsverken (s.
185-188).

1 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 22

TU 1981/82:22
Motioner

2 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motion 1981/82:194 av Lennart Brunander m. fl. (c) yrkas att riksdagen 21-22

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
järnvägslinjen Borås-Varberg.

I motion 1981/82:195 av Sven Henricsson och John Andersson (båda vpk) 21-22
yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om en prövning av bandelen Forsmo-Hotings överförande
till riksnätet.

I motion 1981/82:196 av Per-Olof Strindberg (m) yrkas att riksdagen 29

beslutar begära att regeringen snarast undersöker möjligheterna att åstadkomma
ett speciellt nordturistkort för ungdomar under 26 år.

I motion 1981/82:234 av Olle Östrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin 28-29

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om SJ:s
taxesättning.

I motion 1981/82:313 av Kerstin Göthberg och Kerstin Andersson i 29-30
Hjärtum (båda c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om
utformning av regler för rörelsehindrade att få utnyttja förstaklassvagnar på
järnväg utan extra kostnad.

I motion 1981/82:314 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen 25-26

beslutar att uttala sig för vad i motionen anförts om anläggande av
industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum, och hos regeringen begär
åtgärder i enlighet därmed.

I motion 1981/82:359 av Anders Björck (m) yrkas att riksdagen begär att 19
regeringen omedelbart tillsätter en opartisk undersökningskommission för
att utreda de nuvarande problemen inom tågtrafiken och framlägga förslag
till hur ett upprepande av vinterns kaotiska förhållanden skall undvikas.

I motion 1981/82:362 av Sten Svensson (m) yrkas att riksdagen som sin 25-26

mening ger regeringen till känna vad sorn i motionen anförts om den
smalspåriga bandelen Götene-Nossebro.

I motion 1981/82:423 av Anita Bråkenhielm m. fl. (m) yrkas att riksdagen 30-31
hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att åstadkomma smidigare
kundservice från SJ:s sida vad gäller i motionen nämnda fall.

I motion 1981/82:427 av Birgitta Rydle (m) yrkas att riksdagen beslutar 30
uttala att SJ vid den fortsatta utbyggnaden av handikappanpassningen av
trafiken utökar och förbättrar rullstolsservicen på stationerna.

I motion 1981/82:429 av Oswald Söderqvist och Tore Claeson (båda vpk)
yrkas

löd

16 e

31a

23 p

23 d

32 a

31c

27-28 27 a

„ Behandlas i

TU 1981/82:22 3 utskottets

yttr. s. hemst.

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att en 27-28 27 a
kraftig förbättring av trafikförhållandena genomförs för persontrafiken

mellan Stockholm och Uppsala, den s. k. Uppsalapendeln,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att SJ
återupptar persontrafiken vid Bålsta station,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att 27
järnvägstrafiken mellan Uppsala och Enköping återupptas genom SJ:s
försorg både när det gäller personbefordran och gods.

I motion 1981/82:591 av Hugo Bengtsson (s) yrkas att riksdagen i skrivelse 28
till regeringen begär att den av Landskrona kommun gjorda utredningen om
färjeförbindelse med Danmark prövas av den inom SJ pågående utredningen
om färjeförbindelser.

I motion 1981/82:592 av Lennart Brunander m. fl. (c) yrkas att riksdagen 21-22
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om 25-26
järnvägslinjen Falköping-Landeryd.

16 b
23 e

I motion 1981/82:593 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att SJ bör aktivt medverka till förbättrade 15-16 5 a

förhållanden för pendelresenärer vid Stockholm C och Södertälje S,

2. att riksdagen beslutar uttala att SJ bör medverka till att i samarbete med 15-16 5 a

SL lösa kapacitetsproblemen för pendeltågstrafiken i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen uppdrar åt SJ att i 15-16 5 d

samarbete med SL och SLT försöka skapa förutsättningar att utvidga
pendeltågstrafiken till Bro, Nykvarn och Vagnhärad,

4. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen uppdrar åt SJ att 15-16 5 a

utarbeta en beredskapsplan för trafikstörningar i enlighet med vad som

anförs i motionen,

5. att riksdagen beslutar hemställa att regeringen uppdrar åt SJ att pröva 27-28 27 c

möjligheten att låta fjärrtåg göra uppehåll i Märsta.

I motion 1981/82:594 av Gertrud Hedberg m. fl. (fp) yrkas att riksdagen 30-31 32 b

hos regeringen anhåller att regeringen ger SJ till känna vad som i motionen
anförts om handikappanpassningen på SJ:s tågvagnar.

I motion 1981/82:596 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen 25-26 23 b

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen uttalats om
upprustning av järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik.

I motion 1981/82:598 av Ove Karlsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen uttalar 21-22 16 f

sig för att Västerdalsbanan rustas upp till sådan standard att den kan 25-26 23 j

sammanföras med riksnätet på vilket persontrafiken skall bibehållas.

TU 1981/82:22

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1981/82:606 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts

a. om vikten av en förstärkt vinterberedskap, 10-15

b. om dubbelbemanning av loken, 21

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att frågan om 20-21

medgivande för SJ att anskaffa snabbtågsprototyper underställs riksdagen

för prövning,

3. att riksdagen beslutar till Statens järnvägar för budgetåret 1982/83 10-15
anvisa ytterligare 36 100 000 kr. som reservationsanslag eller summa

1 841 000 000 kr.

I motion 1981/82:778 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s, m, c) yrkas 21-22
att riksdagen beslutar att bandelen Bjärka/Säby-Västervik tillförs riksbanenätet.

I motion 1981/82:779 av Gösta Andersson och Arne Fransson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att järnvägen Nässjö-Nybro hänförs till SJ:s 21-22

riksnät på vilken gods- och persontrafiken skall bibehållas,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att SJ aktivt medverkar till en 25-26
upprustning av banan samt att SJ genomför en effektiv marknadsföring av
järnvägen.

I motion 1981/82:781 av Raul Blucher (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att Nordmark-Klarälvens Järnvägar AB inte bör
tillåtas riva upp järnvägsrälsen mellan Deje och Karlstad,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder så att godstrafiken
kan utvecklas och persontrafiken återupptas på järnvägen Karlstad-Hagfors
och att denna järnväg moderniseras.

I motion 1981/82:788 av Sture Korpås m. fl. (c) yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att tåg som går genom en kommun normalt skall göra
uppehåll där i en utsträckning som gör det möjligt för kommunens invånare
att i rimlig grad ha den egna centralorten eller annan järnvägsstation i
kommunen som utgångspunkt för fjärresor.

I motion 1981/82:793 av Rolf Rämgård m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att alla järnvägslinjer skall ingå i riksbanenä- 21-22
tet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 25-26
motionen anförts beträffande upprustningen av bandelen Malungsfors- 25-26
Sälen och persontrafiken Mora-Älvdalen.

26-27

27-28

4 a
13
12

4 a
16 a

16 g

23 c

27 b

16 a-k

23 k
23 m

I motion 1981/82:794 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om upprustning av järnvägs- 21 14

stationerna i enlighet med vad som framförs i motionen,

TU 1981/82:22 5

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förbättring av servicen
på tågen när det gäller tillhandahållande av varor och servering,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om åtgärder till utökade
utrymmen för barn på tågen.

I motion 1981/82:796 av Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson
(båda c) yrkas att riksdagen uttalar sig för att bandelen Bjärka/Säby-Västervik
skall ingå i SJ:s riksnät.

I motion 1981/82:1013 av Tore Claeson (vpk) yrkas att riksdagen uttalar att
en omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje Södra järnvägsstation
snarast bör komma till stånd och hemställer till regeringen om förslag
härom.

I motion 1981/82:1014 av Tore Claeson och Oswald Söderqvist (båda vpk)
yrkas att riksdagen uttalar att överläggningar mellan SJ, SL, SLT och
berörda kommuner snarast bör upptas i syfte att åstadkomma en utvidgning
av den spårbundna lokaltrafiken från Södertälje Södra järnvägsstation på
sträckorna mot Eskilstuna, Flen och Nyköping.

I motion 1981/82:1016 av Lars-Ove Hagberg (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag att bandelen Malung-Borlänge upprustas
enligt vad som anförs i motionen och att järnvägen Malungsfors-Sälen
återuppbyggs.

I motion 1981/82:1018 av Margot Håkansson m. fl. (fp) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en samordning av SJ:s tåg- och
busstidtabeller i vissa fall,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till mer enhetligt taxesystem
vid resa med olika frakthuvudmän.

I motion 1981/82:1019 av Margot Håkansson m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att SJ vidtar trivselbefrämjande åtgärder i enlighet med
vad i motionen anförts.

I motion 1981/82:1021 av Inga Lantz (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag som innebär att byggande av pendeltågsstationen
vid Flemingsberg igångsätts med det snaraste.

I motion 1981/82:1023 av Esse Petersson (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning om möjligheterna att anskaffa modern teknik för
biljettförsäljning, i enlighet med motionens förslag, för användning främst på
motorvagnar.

Behandlas i

utskottets

yttr. s.

30-31

21-22

25-26

35-37

10-15

hemst. p.

32 c
32 c

16 a

6 a

231
23 m

37 b
37 b

30-31 32d

4 a

30-31 32 e

I motion 1981/82:1025 av Eric Rejdnell och Börje Stensson (båda fp) yrkas 21-22
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bandelen
Bjärka/Säby-Västervik överförs till SJ:s riksnät.

TU 1981/82:22

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1981/82:1121 av Lars Wemer m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att arbetet med att handikappanpassa den 31
kollektiva trafikmiljön och färdmedlen bör intensifieras,

2. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att utveckla en 31-32
handikappanpassad järnvägsvagn.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:1119.

I motion 1981/82:1381 av Georg Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen 25-26

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av upprustning av järnvägen Hällnäs-Lycksele-Storuman.

I motion 1981/82:1383 av Gunilla André m. fl. (c) yrkas att riksdagen som 21-22

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jämvägslin- 25-26

jerna Skövde-Karlsborg, Falköping-Landeryd, Gårdsjö-Håkantorp och
Forshem-Nossebro.

I motion 1981/82:1392 av Stina Eliasson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att de i motionen nämnda banoma hänförs till 21-22
SJ:s riksnät,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 23
anförts beträffande trafikförsörjningen för Arvidsjaur.

I motion 1981/82:1394 av Ivar Franzén m. fl. (c, s, m, fp) yrkas att 24

riksdagen beslutar att som sin mening uttala vad som anförts i motionen om 24

prioritering av dubbelspår och pendeltrafik på västkustbanan.

I motion 1981/82:1397 av Lars-Ove Hagberg (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att åtgärder vidtas så att 23
turisttrafik efter hela inlandsbanan kan ske sommartid,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att förutsättningarna för att 24
öppna en turistled med trampdressin mellan Vansbro och Mora utreds.

I motion 1981/82:1400 av Larz Johansson (c) yrkas att riksdagen begär att 16

regeringen uppdrar åt SJ att i samverkan med SLT och SL skapa
förutsättningar för en utvidgad spårbunden kollektivtrafik för Södermanlands
län.

I motion 1981/82:1404 av Erik Larsson m. fl. (c, s, m, fp, vpk) yrkas att 21
riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag att till Stiftelsen Nora
järnvägsmuseum och veteranjärnväg överlåta spår, mark och byggnader i
sådan omfattning och på sådana villkor att stiftelsens intentioner kan
fullföljas.

I motion 1981/82:1405 av andre vice talmannen Thorsten Larsson m. fl. (c) 25-26

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att åter starta persontrafik och även utökad
godstrafik längs järnvägslinjen Malmö-Sjöbo.

33 a
33 b

23 n

16 b-c
23 e-f

16 e,h
18

21 a

22 a

19 a
19 b

23 g

16 a

TU 1981/82:22 7 1

yttr. s. hemst. p

I motion 1981/82:1413 av Eric Rejdnell (fp) yrkas att riksdagen beslutar att 27-28 27 e

som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en
kompletterande musei järnvägstrafik under turistsäsong på bandelen Hultsfred-Växjö.

I motion 1981/82:1417 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen 10-15 4 b

beslutar att under en treårsperiod bevilja SJ ett anslag på 485 000 000 kr. för
förbättring av driftsäkerheten under vinterförhållanden, varvid början sker i
1982/83 års budget med ett anslag på 165 000 000 kr.

I motion 1981/82:1418 av Erik Wärnberg m. fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas att 21-22

riksdagen beslutar att bandelen Bjärka/Säby-Västervik tillförs riksbanenätet.

I motion 1981/82:1615 av Tommy Franzén m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1-3),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som allmänt 15-16
anförs i motionen beträffande åtgärder inom trafiken och hemställer om
förslag härom,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till dubbelspår på 15-16 5 e

sträckan Kallhäll-Bålsta samt Älvsjö-Västerhaninge,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nytt spår mellan 15-16 5 e

Märsta och Södertälje.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:1614.

I motion 1981/82:1621 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga 25-26 23 g

(yrkande 1), att riksdagen uttalar sig för att inomregionala kommunikationer
förstärks och att därvid prövas möjligheten att återuppta järnvägstrafik på
sträckan Malmö-Staffanstorp-Sjöbo,

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:1620.

I motion 1981/82:1831 av Erling Bager och Elver Jonsson (båda fp) yrkas 24
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om pendeltågstrafik i Göteborgsregionen.

I motion 1981/82:1836 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 16-17
anförts beträffande åtgärder för att SJ:s ekonomiska mål skall kunna
uppfyllas i enlighet med strukturplanen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 33-34
anförts beträffande införande av ett nytt driftersättningssystem till SJ för
olönsam järnvägstrafik.

22 b

8 a

TU 1981/82:22 8

I motion 1981/82:1839 av Olle Eriksson och Kerstin Andersson i Hjärtum
(båda c) yrkas att riksdagen hänför bandelen Mellerud-Bengtsfors-Arvika
till riksnätet.

I motion 1981/82:1840 av Olle Eriksson (c) och Elver Jonsson (fp) yrkas att
riksdagen uttalar att regeringen snarast bör pröva möjligheterna att införa en
särskild ungdomsvariant av nordturistbiljetten.

I motion 1981/82:1849 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att återställa
Bollnäs-Orsabanan till normal godsbanestandard,

2. att riksdagen hos regeringen begär att utbyggnad sker av SJ-verkstaden
i Bollnäs,

3. att riksdagen hos regeringen begär att förbättringar vidtas för trafiken
Gävle-Ljusdal,

4. att riksdagen hos regeringen begär att motorvagnstågen gör uppehåll
vid Arbrå station,

5. att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna prövas för att
åter öppna Kilafors station för vissa snälltåg.

I motion 1981/82:1854 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bandelen
Hudiksvall-Ljusdal.

I motion 1981/82:1856 av Eivor Nilson och Stina Eliasson (båda c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
behovet av en bättre kollektiv trafikförsörjning i de primära rekreationsområdena.

I motion 1981/82:1858 av Elvy Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att SJ tillsammans med SJ-anställda i Värmland får i
uppdrag att snarast göra en inventering och kartläggning över behovet av
nödvändiga investeringar på järnvägsnätet och SJ tillhöriga byggnader i
Värmland. Projekten bör lämpligen kunna utföras som beredskapsarbete.

I motion 1981/82:1860 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en utredning om upprustning av bandelen från Boden till
Haparanda och Övertorneå.

I motion 1981/82:1864 av Arne Nygren m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 3),

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att motionen
överlämnas till turist- och rekreationspolitiska utredningen (TUREK),

Behandlas i
utskottets

yttr. s. hemst. p.
21-22 16 i

25-26 23 i

17-19 9 b

27-28 27 d

21-22 16 j

22-23 17

19-20 11 b

25-26 23 o

23-24

Behandlas i

utskottets

yttr. s.
23

15-16

15-16 5 c

25-26

TU 1981/82:22 9

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförs i motionen om behovet av särskilda samhällsinsatser för att förbättra
transportmöjligheterna till turistområden i övre Norrland.

I motion 1981/82:1871 av Gabriel Romanus m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen uttalar att staten bättre än vad som skett under gångna
vintrar måste leva upp till sina åtaganden enligt den s. k. Hörjel-överenskommelsen,

2. att riksdagen uttalar att den i mars 1980 påbörjade översynen och
samordningen mellan statligt, landstingskommunalt och kommunalt ansvar
för trafikförsörjningen i Storstockholmsregionen snarast förs till praktiska
resultat.

I motion 1981/82:1875 av Kerstin Sandborg och Kerstin Ekman (båda fp)
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om järnvägstrafiken på Bohusbanan och i Göteborgsregionen.

I motion 1981/82:1880 av Rolf Sellgren m. fl. (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
inriktningen av arbetet inom nämnden för riksfärdtjänsten.

I motion 1981/82:1885 av Evert Svensson m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att forcera utbyggnaden av
dubbelspår på västkustbanan samt upprusta Bohusbanan i sin nuvarande
sträckning och i sin förbindelse med området Trestads,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta utreda frågan om att i
samverkan med Norge genom järnvägsbro över Svinesund bygga ut
Bohusbanan till Oslo för att därigenom fullfölja den ursprungliga planen på
en rationell förbindelse i detta trafiksystem.

I motion 1981/82:1886 av Olle Svensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av trafikpolitiska åtgärder i Södermanland såvitt gäller järnvägar.

I motion 1981/82:1894 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 7, 9-10 och 11),

7. att riksdagen beslutar att till Statens järnvägar för budgetåret 1982/83 10-15
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 460 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 2 264 900 000 kr.,

9. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i 19-20
motionen anförts om järnvägsinvesteringar i Västerbotten,

10. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdrag till SJ att tillsammans med de anställda
utveckla en modell för inventering av järnvägsinvesteringar.

25-26

19-20

hemst. p.
20

5 c

23 h

29-30 31 b

21 b

23 h

25-26 23 a

4 a

11 a

TU 1981/82:22

11. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om SJ:s organisation.

I motion 1981/82:2048 av Gösta Bohman m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen begär att regeringen vidtar sådana åtgärder
att den av riksdagen antagna strukturplanen för SJ fullföljs.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2018.

I motion 1981/82:2136 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 7), att riksdagen till Statens järnvägar för budgetåret 1982/83
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 460 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 2 264 900 000 kr.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:2133.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

17-19 9 a

16-17

10-15 4 a

Utskottet

1 Anslaget Statens Järnvägar

1.1 Investeringar för nästa budgetår samt vissa organisationsfrågor m. m.

I budgetpropositionen lämnas inledningsvis under avsnittet Järnvägar dels
en redogörelse för resultatutvecklingen vid SJ, dels en sammanfattning av
innehållet i SJ:s anslagsframställning för nästa budgetår. Föredragande
departementschefen framhåller i anslutning härtill att det handlingsprogram
som SJ har presenterat - för att det ekonomiska målet skall uppnås senast
under budgetåret 1983/84 - utgör en god grund för det fortsatta arbetet med
att förbättra SJ:s ekonomi i enlighet med den av riksdagen fastställda
strukturplanen. Till fullföljande härav föreslås att investeringsvolymen för
innevarande budgetår, 1 615 milj. kr. inkl. extern finansiering, ökas till 1 834
milj. kr. (exkl. försvarsinvesteringar), vilket överensstämmer med den plan
för SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet som redovisas i strukturplanen
för SJ. I föredragagandens bedömning av investeringsnivån ligger bl. a. att
SJ:s försvarsinvesteringar, vilka under innevarande budgetår uppgår till 6
milj. kr. skall behandlas under ett särskilt anslag, vartill regeringen avser
återkomma i aviserad proposition om totalförsvarets fortsatta utveckling.

Av den totala investeringsvolymen för budgetåret 1982/83 föreslås 1 794
milj. kr. utgöra SJ:s investeringsram. Härav följer att 40 milj. kr. utgör den
ram inom vilken SJ får långtidsförhyra rullande materiel eller träffa
hyresköpsavtal avseende sådan materiel.

Den förordade investeringsramen för SJ innebär att anslaget Statens
järnvägar för budgetåret 1982/83 tas upp med 1 804,9 milj. kr. Härvid har
hänsyn tagits till att det bör finnas en viss marginal utöver den beräknade
medelsförbrukningen.

TU 1981/82:22

I enlighet med det trafikpolitiska beslutet år 1979 har SJ fr. o. m.
budgetåret 1979/80 avlastats vissa fasta kostnader för att möjliggöra försök
med rabatter och andra åtgärder på persontrafiksidan. Under budgetåret
1980/81 minskades avskrivningarna med 180 milj. kr. och förräntningskravet
med 84 milj. kr. Enligt riksdagens beslut skall avlastningen bestå i sina
huvuddrag under minst tre år. Under hänvisning härtill föreslås nu att SJ :s
avskrivningar för budgetåret 1982/83 får sättas ned med 210 milj. kr. och att
förräntningskravet får sättas ned med 103 milj. kr. för ändamålet. Utskottet
tillstyrker förslagen härom.

Mot regeringens förslag till investeringar m. m. för nästa budgetår har
motionsledes en rad erinringar framförts.

I motion 1981/82:606 (partimotion vpk) yrkas således - under hänvisning
till SJ:s ekonomiska situation och stora behov av investeringsresurser - att
riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om vikten av
en förstärkt vinterberedskap samt att riksdagen under anslaget Statens
järnvägar för nästa budgetår anvisar ytterligare 36,1 milj. kr. I motion
1981/82:1417 (partimotion vpk) yrkas vidare att riksdagen under en
treårsperiod beviljar SJ ett extra investeringsanslag på 485 milj. kr. för
förbättring av driftsäkerheten under vinterförhållanden, varvid början avses
ske i 1982/83 års budget med ett anslag på 165 milj. kr.

I motionerna 1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136 (partimotion s) yrkas att
riksdagen till anslaget Statens järnvägar för nästa budgetår anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 460 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
om 2 264,9 milj. kr.

Enligt motionärernas bedömning är de nu föreslagna investeringarna för
SJ inte tillräckliga för att möta de ökade krav på järnvägen som 1979 års
trafikbeslut innebär. Det akuta läget för SJ - inte minst i storstadsområdena -med en allvarlig brist på lok och vagnar utgör starka skäl för en ökning av
investeringarna i rullande materiel och spårkapacitet. En kraftigare satsning
på säkerhetsbefrämjande åtgärder för att få till stånd ett snabbare införande
av ATC (automatisk tågstopp), linjeblockeringsanläggningar och kommunikationsradio
m. m. förordas vidare. För att förbättra vinterberedskapen hos
SJ behövs också särskilda investeringsåtgärder.

Erforderlig förnyelse av SJ:s rullande materiel anses i stor utsträckning
kunna ske genom beställningar hos svensk industri och skulle enligt
motionärerna innebära en investering på 100 milj. kr. i personvagnar och
pendeltågsvagnar under nästa budgetår.

För investeringar i säkerhetsanläggningar såsom ATC och kommunikationsradio
m. m. anses en ökning av 10 milj. kr. vara realistisk, och för
anskaffning av RC-lok beräknas 80 milj. kr.

För att förstärka vinterberedskapen anses vidare extraordinära insatser på
totalt 485 milj. kr. böra göras. Det gäller bl. a. ombyggnad av befintliga

TU 1981/82:22

pendeltågsvagnar, resurser för avisning, snöröjning och reservdelar till
pendeltågstrafiken, bangårdsombyggnad vid Stockholms central samt förbättrade
verkstadsresurser. För nästa budgetår beräknas 200 milj. kr. för
dessa särskilda insatser.

Beträffande pendeltågstrafiken anses vidare regeringen - med utgångspunkt
i den spårkapacitetsutredning som SJ gör för Storstockholmsområdet -senast i nästa års budgetproposition böra återkomma till riksdagen med
förslag till en lösning av kapacitetsfrågorna. Utan att avvakta denna
utredning bör dock dubbelspåret Älvsjö-Järna påbörjas, i första hand på
sträckan Älvsjö-Flemingsberg. För nästa budgetår beräknas 20 milj. kr. för
ändamålet. Utbyggnaden av dubbelspåret ger också förutsättningar för att
lösa problemen med Flemingsbergs station.

En investering inom SJ av objekt i Norrbotten avseende både upprustning
och omläggning av spår visar slutligen enligt motionärerna att man med
relativt kort varsel kan sätta i gång arbeten inom en total kostnadsram av 170
milj. kr., varav 50 milj. kr. föreslås skola anvisas för nästa budgetår. Det
gäller upprustning av spår på sträckan Boden-Haparanda och linjeomläggning
på sträckorna Bergträsk-Brännberg, Brännberg-Degerbäcken och
Jörn-Älvsbyn.

Sammantaget föreslås sålunda järnvägsinvesteringar i rullande materiel
och spårutbyggnader på drygt 1,3 miljarder kronor, varav 460 milj. kr. för
budgetåret 1982/83.

I motion 1981/82:1021 (vpk) begärs att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag som innebär att byggande av pendeltågsstationen vid
Flemingsberg igångsätts med det snaraste.

Utskottet vill till en början erinra om att i strukturplanen för SJ kraftigt
understryks investeringarnas stora betydelse för möjligheterna att förbättra
SJ:s ekonomi. Som planeringsram för SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet
anges en i reala termer genomsnittlig årlig ökning av den totala
investeringsvolymen på 5 % per år under en femårsperiod. Flärigenom får SJ
förutsättningar att rationalisera sin verksamhet och att möta de kvantitetsoch
kvalitetsmässiga krav som ställs på såväl person- som godstrafikområdet.

Enligt strukturplanen är det nödvändigt att resurserna koncentreras till de
mest lönsamma investeringarna. Till grund för den närmare prioriteringen
mellan olika objekt och objektgrupper ligger 1981 års budgetproposition
(prop. 1980/81:100, bil. 9, TU 1980/81:19, rskr 1980/81:261) i vilken
behandlas den långsiktiga investeringsinriktningen vid SJ samt de olika
investeringsområden och enskilda investeringsobjekt som är av större
betydelse för SJ:s utveckling och ekonomi.

Ungefär hälften av de av SJ för nästa budgetår begärda medlen avser
investeringar i fasta anläggningar. Medlen avser bl. a. fortsatta större
bangårdsarbeten och linjeomläggningar på flera platser. Bl. a. förbättras

TU 1981/82:22

kapaciteten på västkustbanan successivt genom bättre mötesmöjligheter och
dubbelspår på de mest belastade delarna.

I medelsbehovet för signalombyggnader ingår den pågående utbyggnaden
av den automatiska tåghastighetskontrollen (ATC) som fortsätter i snabb
takt. Under åren 1982 och 1983 kommer bl. a. sträckorna Ånge-Sundsvall-Uppsala,
Ånge-Avesta-Hallsberg och Varberg-Helsingborg-Lund att
förses med ATC-utrustning. Även utbyggnaden av fjärrblockeringen fortsätter.
Under budgetåret 1982/83 påbörjas utbyggnad på sträckorna
Åstorp-Kattarp-Helsingborg och Avesta-Sala.

Inom SJ sker en successiv nyanskaffning av omriktare, modernisering av
omformaraggregat samt upprustning och fjärrmanövrering av omformarstationer.
Likaså fortsätter arbetet med att förbättra kontaktledningsnätets
standard.

För investeringar i rullande materiel beräknas ca 760 milj. kr. varav 40
milj. kr. via EUROFIMA. För att ersätta de ellok som successivt slopas och
för att möjliggöra en trafikökning planerar SJ - i likhet med vad som skett
under senare år - att anskaffa 18 Rc-lok. Vidare har SJ beställt 18
T44-lok.

Leveranserna av de 100 italienska dieselmotorvagnar av typ Yl som
beställdes år 1977 har avslutats.

I maj 1977 beställde SJ 150 personvagnar för leverans t. o. m. sommaren

1984.1 april 1981 beställdes ytterligare 50 personvagnar med sista leverans i
december 1984. SJ räknar också med att göra en beställning av nya sovvagnar
under budgetåret 1982/83.

Godsvagnsparken förnyas successivt. Inköpen av slutna standardvagnar
med helt öppningsbara sidor (Hbis-vagnar) fortsätter med ca 600 vagnar per
år. Vidare omfattar anskaffningsplanerna 100 containervagnar per år samt
100 fyraxliga vagnar för transport av påhängsvagnar i kombinerad trafik
järnväg/landsväg.

I medelsbehovet för ombyggnad av rullande materiel ingår ATCutrustning
i loken. Ombyggnadsarbetena i övrigt syftar till att minska
underhållskostnaderna, öka kapaciteten, anpassa materielen till nya transporttekniska
krav och skapa en bättre arbetsmiljö för personalen.

Såsom föredraganden framhåller i propositionen överensstämmer den
förordade investeringsnivån med de planeringsförutsättningar som SJ genom
1980 års strukturplan har fått av riksdagen. SJ:s anslagsframställning grundas
också härpå.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att de planerade åtgärderna
kommer att bidra till en standard i järnvägstrafiken som i ökad utsträckning
tillgodoser kundernas krav på transporttider, bekvämlighet, säkerhet m. m.
De innebär inte minst en fortsatt satsning på en lösning av kapacitetsproblemen
på olika delar av bannätet samt i fråga om säkerhetsinvesteringarna

TU 1981/82:22

m. m. genom bl. a. utbyggnaden av den automatiska tåghastighetskontrollen,
ATC.

Utskottet vill i övrigt hänvisa till den redogörelse för bl. a. resultatutvecklingen
för SJ och bedömningen av investeringsfrågorna som lämnas i
propositionen och vartill utskottet på vissa punkter i det följande återkommer.

Vad föredraganden i här berörda delar i övrigt anfört har inte gett utskottet
anledning till erinran.

Beträffande frågan om dubbelspår Älvsjö-Flemingsberg m. m. konstaterades
i 1981 års budgetproposition att regeringen tidigare på riksdagens
begäran hade gett SJ i uppdrag att projektera ett ytterligare dubbelspår på
nämnda sträcka. Åtgärden sågs som ett naturligt led i den beredskap som
behövs för att möta trafikbehoven i södra Storstockholm på längre sikt.
Kostnaderna har av SJ beräknats till ca 260 milj. kr. i 1980/81 års prisnivå
medan den totala kostnaden för en dubblering av spårsystemet på hela
sträckan Älvsjö-Järna uppgår till ca 1 miljard kronor.

Nu gällande trafikeringsavtal mellan SJ och Stockholms läns landsting
sträcker sig fram till år 1990. Enligt avtalet inleddes år 1975 förhandlingar om
investeringar i fasta anläggningar för perioden efter år 1975. Som ett led i
arbetet har som ett alternativ till utökad linjekapacitet genomförts en
detaljerad analys av kapacitets- och standardhöjande åtgärder inom ramen
för tillgänglig linjekapacitet.

En därvid föreslagen utökning av vagnparken och en förändring av
tågstorleken medför behov av förlängning av stationsplattformar och
uppställningsspår, stations- och bangårdsombyggnader på vissa håll samt
utbyggnad av kraftförsörjningen. Även åtgärder för att förbättra stationernas
kapacitet är nödvändiga, framför allt vad gäller Stockholms central. Den
totala kostnaden för rullande materiel och fasta anläggningar för en sådan
upprustning uppgår till ca 775 milj. kr. i prisnivå december 1980.

F. n. pågår förhandlingar mellan SJ och Stockholms läns landsting om den
fortsatta utbyggnaden av kollektivtrafiken i Stockholmsområdet.

Utskottet finner det i hög grad angeläget att ett slutligt avtal träffas mellan
parterna om den långsiktiga inriktningen av investeringarna. I avvaktan
härpå bör de investeringar göras som är nödvändiga för att undvika akuta
kapacitetsproblem i pendeltågstrafiken. Skulle förhandlingarna leda till att
åtgärder behöver vidtas redan under innevarande budgetår torde härför
erforderliga medel kunna rymmas inom anslagsramen.

Några särskilda medel för nämnda arbeten synes därför inte nu behöva
beräknas av riksdagen. Ej heller bör i detta skede beslut fattas om byggande
av pendeltågsstationen i Flemingsberg.

Vad avser beredskapen vid svåra vinterförhållanden har SJ i skrivelse den
22 januari 1982 hos regeringen hemställt om ett särskilt anslag om 485 milj.
kr. (exkl. reserv) för förstärkning av denna beredskap.

TU 1981/82:22

Regeringen har med anledning härav genom beslut den 4 januari 1982
ställt 75 milj. kr. till SJ:s förfogande för ändamålet. Enligt SJ:s planer
beräknas medlen komma att användas till att påbörja ombyggnad av
pendeltågen (X 1), värmetält vid ändstationer i SL-trafiken, bättre informationssystem
för pendeltågsresenärerna, olika åtgärder för personvagnarna i
fjärrtågen, växelvärme, tvätt- och avisningsanläggning för lok i Hagalund
samt installation av infravärme för avisning i verkstäder.

En del av dessa investeringar är direkt hänförbara till SL-trafiken och
förutsätter enligt gällande avtal att landstinget i Stockholms län är berett att
stå för de tillkommande kapital- och driftkostnader som investeringarna för
med sig. SJ har också fått medgivande att projektera de anläggningar i
Hagalund resp. på centralstationsområdet som anges i SJ:s skrivelse till
regeringen.

Regeringen har vidare beslutat om tidigareläggning av beställning av
snöröjningsutrustning av olika slag för 40 milj. kr.

Enligt kommunikationsministern kommer regeringen slutligen att positivt
pröva möjligheterna att ställa ytterligare anslagsmedel till SJ:s disposition
om det visar sig att arbetsmarknadsläget kräver åtgärder från regeringens
sida.

Med beaktande av innebörden i nämnda beslut finner utskottet inte
erforderligt att riksdagen nu beräknar särskilda medel för ändamålet.

Inte heller är utskottet berett att på de av motionärerna anförda skälen
tillstyrka att medel beräknas för upprustning av järnvägen Boden-Haparanda
och för vissa linjeomläggningar i Norrbotten. Frågorna härom synes böra
prövas i samband med den långsiktiga och övergripande planering av
järnvägsinvesteringarna för landet i dess helhet som sker inom SJ.

Under hänvisning till vad sålunda anförts tillstyrks regeringens förslag i nu
berörda delar och avstyrks samtliga i det föregående upptagna motionsyrkanden.

I december 1981 framlades av utredningen om samordnande statliga
insatser på trafikområdet i Stockholmsregionen betänkandet Statliga insatser
för Stockholmstrafiken (Ds K 1982:1). I betänkandet som f. n. är under
beredning redovisas ett samlat program med förslag till principlösningar
avseende vissa större investeringar i vägar och tunnelbanor, lokaltågstrafiken,
en central flygbussterminal, förskjutna arbetstider och en samordnad
parkeringspolitik. Planerings- och utredningsarbetet pågår f. n. också inför
upprättandet av flerårs- och fördelningsplaner för byggande av vägar, gator
och tunnelbanor i regionen samt beträffande regionens framtida kollektivtrafikförsörjning.
Ett omfattande förhandlingsarbete pågår också mellan
närmast berörda trafikansvariga och trafikhuvudmän.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av nämnda
utrednings- och förhandlingsarbete m. m. är utskottet inte nu berett att

TU 1981/82:22

biträda eller instämma i den rad av yrkanden härom som motionsledes
aktualiserats. Utskottet anser därför motionerna 1981/82:593 (c) yrkandena
1, 2 och 4 om pendeltågstrafiken inom Stockholmsregionen samt ansvaret för
dess utformning och drift m. m., 1981/82:1615 (vpk) yrkande 1 om åtgärder
inom Stockholmstrafiken och 1981/82:1871 (fp) yrkandena 1 och 2 om bättre
efterföljd av den s. k. Hörjelöverenskommelsen samt översyn och samordning
mellan statligt, landstingskommunalt och kommunalt ansvar för
trafikförsörjningen i Storstockholmsregionen kunna lämnas utan åtgärd.
Yrkande 3 i förut nämnda motion 1981/82:593 (c) om viss förlängning av
pendeltågstrafiken samt yrkandena 2 och 3 i motion 1981/82:1615 (vpk) att
riksdagen nu begär förslag till dubbelspår Kallhäll-Bålsta och Älvsjö-Västerhaninge
samt nytt spår mellan Märsta och Södertälje S avstyrks
vidare.

Detsamma gäller yrkandena i motionerna 1981/82:1014 (vpk) om förbättrade
järnvägskommunikationer inom Södermanlands län och 1981/82:1400
(c) om ökad spårbunden kollektivtrafik i samma län.

I motion 1981/82:1013 (vpk) begärs att riksdagen uttalar sig för att en
omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje södra järnvägsstation
snarast bör komma till stånd samt hos regeringen hemställer om förslag
härom. Motionärerna pekar därvid särskilt på behovet av upprustning och
handikappanpassning av förbindelserna mellan perrongerna m. m.

Utskottet har tidigare framhållit att frågan om upprustning och utbyggnad
av den aktuella stationen i första hand måste prövas av SJ i samband med den
fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket samt förutsatt att de
av motionärerna omnämnda förhållandena beaktas vid den prioritering som
sker. Utskottet hyser fortfarande samma uppfattning i principfrågan. Av
betydelse i sammanhanget är emellertid också dels att frågor om trafikering
och utbyggnad av pendeltågstrafiken i Storstockholmsområdet, som förut
berörts, regleras i det s. k. pendelstågsavtalet mellan SJ och Stockholms läns
landsting, dels att mycket stora anspråk på investeringsmedel i övrigt
föreligger för åtgärder på järnvägssystemet i Storstockholmsregionen. Med
hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion 1981/82:1836 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för att
SJ:s ekonomiska mål skall kunna uppfyllas i enlighet med strukturplanen.
Vidare begärs i motion 1981/82:2048 (partimotion m) att riksdagen begär att
regeringen vidtar sådana åtgärder att den av riksdagen antagna strukturplanen
för SJ fullföljs.

Med anledning av den motivering för yrkandena som lämnas i motionerna
vill utskottet hänvisa till innehållet i den redogörelse för SJ:s resultatutveckling
som lämnas i propositionen. Häri erinras om att det - genom det
trafikpolitiska beslutet och strukturplanen - har slagits fast att SJ även i

TU 1981/82:22

fortsättningen skall drivas som ett affärsverk. Detta innebär att SJ inom de
ramar som samhället dragit upp och med de ersättningar som riksdagen
beslutat om för avgränsade tjänster skall drivas efter företagsekonomiska
principer på samma sätt som andra statliga och privata trafikföretag.

I strukturplanen pekas på de negativa konsekvenser som blir följden om SJ
fortlöpande tillåts driva sin verksamhet med stora underskott. Bl. a.
föreligger en påtaglig risk för att prisbildningen på transportmarknaden blir
snedvriden och att investeringar och transportmönster anpassas till en
ineffektiv fördelning av transportarbetet. Det anges också vara viktigt att det
finns ett incitament för SJ att uppfylla det uppsatta resultatkravet. Skulle
detta incitament försvinna kan järnvägens service till såväl näringsliv som
resenärer påtagligt komma att försämras. I strukturplanen understryks
vidare de negativa konsekvenser på statsbudgeten som uppstår när SJ inte
förmår uppfylla resultatkravet.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget, det trafikpolitiska beslutet och
den ordning som fastställts för affärsverken slogs i strukturplanen fast att det
inte kan accepteras att SJ fortsättningsvis drivs med underskott. SJ skall
därför enligt riksdagsbeslutet inrikta sin verksamhet på att senast under
budgetåret 1983/84 uppnå full kostnadstäckning och uppfylla det av
statsmakterna uppställda förräntningskravet.

Enligt föredragandens bedömning utgör det handlingsprogram som SJ
presenterat för att det ekonomiska målet skall uppnås senast under
budgetåret 1983/84 en god grund för det fortsatta arbetet med att förbättra
SJ:s ekonomi i enlighet med den av riksdagen fastställda strukturplanen. De
prognoser som SJ redovisat över de närmaste årens resultatutveckling är
emellertid osäkra och delvis beroende på faktorer som inte SJ har något
inflytande över, t. ex. konjunktur- och lönekostnadsutvecklingen. Föredraganden
utgår från att SJ har beaktat den inverkan detta kan ha på
resultatutvecklingen. Det är enligt propositionen synnerligen angeläget att
strukturplanen och det av SJ presenterade handlingsprogrammet genomförs
konsekvent. Detta förutsätter bl. a. fortsatta och mycket kraftfulla rationaliseringsåtgärder
samt fortsatta taxehöjningar och andra prisåtgärder i
enlighet med strukturplanens intentioner.

Med hänvisning till vad härom sålunda anförts finner utskottet någon
särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionsyrkandena ej
påkallad.

I motion 1981/82:1894 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om SJ:s organisation m. m.
Regeringen bör enligt motionen återkomma till riksdagen under detta år med
en redovisning av vilka organisatoriska åtgärder som vidtagits inom SJ,
varvid inte minst verkstadsorganisationen bör uppmärksammas.

Redan i den föreliggande budgetpropositionen lämnas emellertid en
redogörelse för vidtagna och planerade organisationsförändringar. Mot

2 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 22

TU 1981/82:22

bakgrund av de av statsmakterna beslutade riktlinjerna för SJ:s verksamhet
och kraven i fråga om dess ekonomi bemyndigade regeringen sålunda i
augusti 1981 SJ att genomföra en förändring av centralförvaltningens
organisation i enlighet med ett av SJ redovisat förslag.

Tre nya avdelningar inrättas i det nya huvudkontoret - en för persontrafik,
en för godstrafik och en för gemensam transportproduktion. I samband
därmed slopas den nuvarande trafikavdelningen och kommersiella avdelningen.
Arbetsuppgifterna inom nuvarande administrativa avdelningen,
ekonomiavdelningen och planeringsavdelningen omfördelas mellan avdelningarna,
som ges nya benämningar. Vidare bildar SJ Resebyrå en s. k.
division med eget resultatansvar direkt underställd chefen för SJ. Busstrafiken
organiseras i ett antal resultatansvariga regionala enheter underställda
chefen för den nya persontrafikavdelningen. Färjetrafiken organiseras som
en särskild resultatenhet underställd chefen för den nya godstrafikavdelningen.

Åt chefen för SJ inrättas följande stabsenheter: en informationsenhet, en
juridisk enhet - som motsvarar dea nuvarande juridiska avdelningen som
slopas - en koncernstab samt en trafiksäkerhetsenhet, som i huvudsak
motsvarar den nuvarande säkerhetssektionen inom trafikavdelningen.
Arbetsuppgifterna inom den nuvarande utvecklingsavdelningen fördelas på
övriga avdelningar.

I fråga om fältorganisationen har SJ i december 1981 till regeringen anmält
vissa planerade förändringar i den regionala/lokala förvaltningens verksamhet
och organisation. Ändringarna innebär bl. a. följande:

Nuvarande åtta trafikdistrikt ges en ny inre organisation och blir
resultatansvariga marknadsregioner direkt under chefen för SJ. Regionerna
överensstämmer geografiskt i allt väsentligt med nuvarande trafikdistrikt.
Varje marknadsregion har dels ett regionkontor för bl. a. planering,
marknadsföring och försäljning, dels produktionsområden för den löpande
produktionsledningen. Produktionsområdenas storlek och utseende kommer
att variera och anpassas till produktionsförutsättningarna i landets olika
delar. Deras antal kan ännu inte definitivt bestämmas. Det kommer dock att
finnas fler produktionsområden än det finns trafikområden i dag. De
kommersiella enheterna i Borås, Växjö och Umeå kommer att finnas
kvar.

Under huvudkontorets banavdelning sorterar åtta banregioner med
produktionsområden och maskinavdelningen behåller de sex verkstadsregionerna
med huvudverkstäder och driftverkstäder. Dessa regioners geografiska
gränser och allmänna verksamhetsområden överensstämmer i allt
väsentligt med nuvarande bandistrikt och verkstadsregioner.

De planerade förändringarna - som det enligt propositionen ligger helt
inom SJ:s ansvar att besluta om - ger, jämfört med dagsläget, framför allt
möjligheter till en större grad av delegering från huvudkontoret till

TU 1981/82:22

regionkontoren. Inom regionerna läggs planeringsuppgifter på regionkontoren
samtidigt som produktionsledningsfrågor decentraliseras och sprids på
fler orter än i dag. Syftet är att uppnå en sammantaget effektivare
organisation med lägre administrationskostnader samt en större närhet till
kunderna och en större effektivitet i produktionsledning och kvalitetsuppföljning.

Samverkan mellan de olika regionala organen inom samma geografiska
område skall utvecklas. Eventuellt kan en integrering under en gemensam
chef komma att ske senare.

Föredraganden understryker i propositionen att den anpassning av
organisationen som sker bör ses som en viktig del i det handlingsprogram som
erfordras för att SJ skall kunna uppnå de för verksamheten uppställda målen.
Utskottet delar denna uppfattning och finner under hänvisning till det
anförda att motionsyrkandet inte bör föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

Detsamma gäller - i avvaktan på resultatet av organisationsförändringarna
m. m. - yrkandet i motion 1981/82:1849 (c) om utbyggnad av SJ-verkstaden i
Bollnäs.

Utskottet tillstyrker i anslutning härtill de av föredraganden förordade
förändringarna i fråga om ett antal tjänster vid SJ. Det bör vidare få
ankomma på regeringen att, i den utsträckning som erfordras i samband med
genomförandet av omorganisationen, få föra tjänster på övergångsstat och i
övrigt få meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

I avvaktan på resultatet av organisationsförändringarna och åtgärderna för
bättre vinterberedskap samt förhandlingarna om pendeltågstrafiken i
Stockholm m. m. finner utskottet inte anledning föreligga att - såsom i
motion 1981/82:359 (m) yrkats - hos regeringen begära en särskild
undersökningskommission för att granska SJ:s verksamhet. Motionen
avstyrks därför.

I motion 1981/82:1894 (s) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om järnvägsinvesteringar
i Västerbottens län m. m. Motionärerna hänvisar därvid till den inventering
av möjliga investeringsobjekt som gjorts av SJ-personalen i länet och som
anses böra gås igenom av SJ för att läggas till grund för statsmakternas
bedömningar av framtida investeringsbehov.

Utskottet kan för sin del inte finna den begärda framställningen från
riksdagens sida erforderlig. De arbetsuppgifter det här rör sig om torde ingå i
SJ:s egen långsiktiga planering. De SJ-anställda är vidare i olika former och
på olika nivåer representerade i planerings- och beslutsprocessen ända upp i
SJ:s styrelse. Därest de för det egna företaget vill lägga fram sina synpunkter
på investeringarna liksom verksamheten i övrigt torde sålunda goda
möjligheter härför redan föreligga, och utskottet anser sig också kunna utgå

TU 1981/82:22

från att verket i vederbörlig ordning prövar sådana förslag.

I enlighet med det anförda avstyrks yrkandet i fråga.

Detsamma gäller motionärernas yrkande att riksdagen hos regeringen
begär att det uppdras åt SJ att tillsammans med de anställda utveckla en
modell av det slag motionärerna angett för inventering av järnvägsinvesteringar.

Utskottet avstyrker likaledes yrkandet i motion 1981/82:1858 (s) att
riksdagen hos regeringen begär att SJ tillsammans med de SJ-anställda i
Värmland får uppdrag att snarast göra en inventering och kartläggning över
behovet av nödvändiga investeringar på järnvägsnätet och SJ tillhöriga
byggnader i Värmland. Utskottet utgår nämligen från att en beredskapsplanläggning
av det slag motionärerna avser redan sker inom SJ för samtliga
delar av landet och i nära samarbete med arbetsmarknadsverket och
vederbörande regionala och lokala myndigheter, i samband varmed även
synpunkter från fackets sida torde kunna aktualiseras.

1.2 Vissa övriga investeringsfrågor m. m.

I motion 1981/82:606 (partimotion vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer att frågan om medgivande för SJ att anskaffa snabbtågsprototyper
underställs riksdagen för prövning.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att frågan om snabbtåg m. m.
aktualiserades redan vid 1980/81 års riksmöte (jmfr prop. 1980/81:100, bil. 9,
TU 1980/81:19, rskr 1980/81:261).

Av den nu förevarande propositionen framgår vidare att regeringen den 19
november 1981 beslutade att ge SJ tillstånd att anskaffa tre snabbtågsprototyper
för försöksverksamhet. Syftet är att under en försöksperiod testa
tågens driftsäkerhet och få kännedom om marknadens reaktioner. Frågan
om seriebeställning av snabbtåg skall prövas av regeringen i anslutning till
SJ:s anslagsframställningar.

SJ:s planer innebär att ett utbyggt snabbtågssystem skulle kunna vara i full
drift på linjerna Stockholm-Göteborg, Stockholm-Malmö, Göteborg-Malmö
och Stockholm-Sundsvall i mitten av 1990-talet. I anslutning härtill
understryker föredraganden vikten av att hela det bannät som skall behållas
på sikt måste få del av den tekniska utvecklingen när det gäller rullande
materiel. Ett eventuellt införande av snabbtåg i större skala i enlighet med
SJ:s planer måste följas av en samtidig satsning på förnyelse och modernisering
av den rullande materiel som utnyttjas på bandelar som inte skall
trafikeras av snabbtågen. Det gäller bl. a. utnyttjande av nya moderna
motorvagnar på det trafiksvaga bannätet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredraganden
sålunda anfört, vilket också innebär att riksdagen i sinom tid kommer att i
vederbörlig ordning få pröva härmed sammanhängande frågor.

TU 1981/82:22

Under hänvisning härtill finner utskottet motionen inte böra föranleda
någon riksdagens särskilda åtgärd.

I motion 1981/82:606 (partimotion vpk) yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om dubbelbemanning av
lok.

Utskottet utgår från att spörsmålet härom övervägs i samband med
säkerhetsfrågorna för tågtrafiken. Frågan som inrymmer betydande ekonomiska
aspekter får även ses som en avtals- och förhandlingsfråga. Någon
åtgärd från riksdagens sida synes emellertid inte nu erforderlig, varför
motionen avstyrks.

I motion 1981/82:794 (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag rörande en upprustning av järnvägsstationerna i enlighet med vad som
anförs i motionen. En sådan upprustning blir enligt motionärerna allt
nödvändigare med tanke på både bekvämlighet och utseende. Stationerna
bör vidare upprustas så att de blir anpassade för handikappade m. m.

Såsom utskottet framhållit senast vid föregående riksmöte är det i och för
sig önskvärt att järnvägsstationerna upprustas och får en tidsenligare
gestaltning. Utskottet förutsätter emellertid att SJ i sin fortlöpande
investeringsplanering och i sina årliga anslagsframställningar beaktar behovet
härav. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild framställning
i ämnet från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför yrkandet i
fråga.

I motion 1981/82:1404 (c, s, m, fp, vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag att till stiftelsen Nora järnvägsmuseum och veteranjärnväg
överlåtes spår, mark och byggnader i sådan omfattning och på sådana villkor
att stiftelsens intentioner kan fullföljas.

Frågan härom behandlades ingående av utskottet så sent som i december
1981 (TU 1981/82:8, p. 1, rskr 1981/82:117). Härvid erinrades bl. a. om
riksdagens tidigare ställningstagande till frågan om finansieringen av
museiverksamhet av detta slag. Beslutet i fråga innebär att de resurser som
behövs för denna verksamhet liksom hittills huvudsakligen bör komma från
de aktiva föreningsmedlemmarna, biljettintäkter, överskott av varuförsäljning
m. m. samt från kommuner och landstingskommuner.

Utskottet, som under hänvisning bl. a. härtill avstyrkte den då aktuella
motionen, är i principfrågan alltjämt av samma uppfattning. Motionen
198/82:1404 (c, s, m, fp, vpk) avstyrks därför.

1.3 Frågor om anslutning till riksnätet av vissa bandelar

Riksdagens trafikpolitiska beslut innebar bl. a. att det s. k. affärsbanenätet
sammanfördes med vissa i proposition 1978/79:99 angivna andra banor i
ett riksnät. Avgränsningen av detta skulle dock inte ses som definitiv utan

TU 1981/82:22

ändringar framdeles kunna göras som ett resultat av fortsatta utredningar
angående olika trafiksvaga bandelars framtida utnyttjande. I fråga om de
trafiksvaga bandelar vilka i propositionen föreslagits bli föremål för prövning
av fortsatt persontrafik resp. ytterligare utredning ansåg riksdagen vidare att
i princip samtliga dessa borde bli föremål för ytterligare utredning inom
ramen för den fortsatta regionala trafikplaneringen.

Med hänvisning till beslutet härom och uppdraget åt det samtidigt
inrättade transportrådet att tillämpa de i beslutet angivna riktlinjerna har av
kommunikationsdepartementet till transportrådet överlämnats inkomna
framställningar från länsstyrelserna i Östergötlands och Kalmar län angående
intagande i riksnätet av bandelen Bjärka/Säby-Västervik.

Även utskottet anser självfallet att den sålunda beslutade ordningen för
prövning av berörda frågor skall tillämpas. Detta innebär också att riksdagen
senare kommer att få ta ställning till eventuella förslag om utvidgningar av
nätet i fråga.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet motionerna 1981/82:778
(s, m, c), 1981/82:796 (c), 1981/82:1025 (fp) och 1981/82:1418 (s, m, c, fp,
vpk), samtliga med begäran att bandelen Bjärka/Säby-Västervik skall
överföras till riksnätet, böra lämnas utan riksdagens åtgärd.

Detsamma gäller motion 1981/82:592 (c) i denna del om järnvägslinjen
Falköping-Landeryd, motion 1981/82:1383 (c) i denna del om upprustning av
vissa järnvägslinjer i Skaraborgs län, motion 1981/82:793 (c) yrkande 1 om
jämvägspolitiken, att alla järnvägslinjer skall ingå i riksnätet, samt motionerna
1981/82:194 (c) om järnvägslinjen Borås-Varberg, 1981/82:195 (vpk)
om järnvägslinjen Forsmo-Hoting, 1981/82:598 (s) i denna del om upprustning
av Västerdalsbanan, 1981/82:779 (c) yrkande 1 om upprustning av
järnvägslinjen Nässjö-Nybro m. m., 1981/82:1392 (c) yrkande 1 om vissa
delar av inlandsbanan med anslutande banor m. m., 1981/82:1839 (c) om
järnvägslinjen Mellerud-Bengtsfors-Arvika och 1981/82:1854 (vpk) om
bandelen Hudiksvall-Ljus dal, samtliga med yrkanden om intagning i
riksnätet av resp. bandelar.

1.4 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar

1.4.1 Inlandsbanan och västkustbanan

I motion 1981/82:1856 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts om behovet av en bättre kollektiv
trafikförsörjning i de primära rekreationsområdena. Motionen tar upp frågor
om utvecklingen i Härjedalen och landskapets behov av tillfredsställande
transportsystem. Möjligheten anses därvid inte böra uteslutas att i framtiden
bygga bibanor från inlandsbanan. En sträckning Sveg-Hede-Funäsdalen-Röros
anges bl. a. vara tänkbar.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att för inlandsbanan, som

TU 1981/82:22

med delsträckan Östersund-Storuman ingår i riksnätet, i 1981 års budgetproposition
redovisades en särskild investeringsplan samt att härmed
sammanhängande frågor ingående behandlades av riksdagen (jfr. TU
1980/81:19, rskr 1981/82:261).

De av SJ redovisade åtgärderna för budgetåret 1982/83 innebär att
upprustningen fortsätter enligt planerna med en koncentration av insatserna
till de delar av banan där trafikunderlaget är tillräckligt för att skapa en rimlig
trafikekonomi. Enligt planen skall investeringsvolymen i avvaktan på de
närmaste årens trafikutveckling t. v. bibehållas i fast penningvärde. Föredraganden
räknar därför med att investeringarna i inlandsbanan skall kunna
öka från 25 milj. kr. under innevarande budgetår till 28 milj. kr. En stor del
av dessa medel avser den pågående upprustningen av bandelen Forsmo-Hoting.

11981 års budgetproposition underströks att upprustningen av inlandsbanan
mycket väl kan ske i snabbare takt om sysselsättningsläget motiverar
särskilda insatser. Av de tidigareläggningar av järnvägsarbeten till budgetåret
1980/81 som beslutats av regeringen av sysselsättningsskäl berörde ca 14
milj. kr. inlandsbanan. Härtill kommer att en del av sträckan Arvidsjaur-Slagnäs
rustas upp för 5 milj. kr. under perioden 1980/81-1981/82.
Vidare har SJ fått möjlighet att utföra skogs- och vegetationsröjning på
sträckan Lesjöfors-Sågen. Föredraganden förutsätter att SJ även fortsättningsvis
har en hög beredskap för att snabbt kunna tidigarelägga investeringar
på inlandsbanan liksom på övriga delar av bannätet.

Vad föredraganden härom anfört har inte gett utskottet anledning till
erinran.

Under hänvisning härtill liksom den ingående behandlingen av här
berörda frågor vid föregående riksmöte anser utskottet vidare den förutnämnda
motionen kunna lämnas utan åtgärd.

I motion 1981/82:1392 (c) yrkande 2 tas trafikförsörjningen i Arvidsjaur
upp. Motionärerna framhåller att genom lokaliseringen av ett fredsförband
till Arvidsjaur ett direkt persontransportproblem har aktualiserats.

Utskottet anser det i och för sig önskvärt att persontrafiken anpassas till
det ökade behov som uppkommit genom tillkomsten av det nya fredsförbandet.
Dessa problem bör prövas i samråd mellan huvudmannen för den
regionala trafiken och SJ samt i samband med den lokala och interregionala
trafikplaneringen i övrigt. Motionsyrkandet bör av angivna skäl inte
föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens sida.

Detsamma gäller yrkande 1 i motion 1981/82:1397 (vpk) om turisttrafiken
på hela inlandsbanan m. m. och yrkande 3 i motion 1981/82:1864 om
förbättrade transportmöjligheter till turistområden i övre Norrland.

Under hänvisning jämväl till det ytterligare utredningsarbete i hithörande
frågor som redan pågår och innebörden av direktiven härför finner utskottet
inte heller anledning föreligga att från riksdagens sida begära att sistnämnda

TU 1981/82:22

motion överlämnas till turist- och rekreationspolitiska utredningen
(TUREK). Motionen bör därför även i denna del lämnas utan åtgärd.

Det i motion 1981/82:1397 (vpk) framförda yrkandet - att riksdagen hos
regeringen begär utredning av förutsättningarna för att öppna en turistled
med trampdressin mellan Vansbro och Mora - är enligt utskottets uppfattning
av sådan karaktär att det bör lämnas utan avseende.

I motion 1981/82:1394 (c, s, m, fp) yrkas att riksdagen uttalar sig för vad
som anförts i motionen om prioritering av dubbelspår och pendeltrafik på
västkustbanan. Även i motion 1981/82:1885 (s) yrkas att riksdagen bemyndigar
regeringen att forcera utbyggnaden av dubbelspår på nämnda bana.

Redan i sitt betänkande TU 1979/80:10 framhöll utskottet att det torde
kunna förutsättas att frågorna om en upprustning och utbyggnad av
västkustbanan aktualiseras inom ramen för den fortlöpande sysselsättningspolitiska,
regionalpolitiska och trafikpolitiska planeringen. Utskottet erinrade
också om tidigare beslut från riksdagens sida om en lösning av
järnvägssituationen i Halmstadsområdet samt förutsatte att arbetena härmed
snarast påbörjas.

Som ett led i utbyggnaden av västkustbanan föreskrev regeringen i mars
1979 att en omläggning av järnvägslinjen Halmstad-Getinge finge ske under
vissa förutsättningar. Omläggningen skulle finansieras dels med beredskapsmedel,
dels av Halmstads kommun, statens vägverk och SJ. Den totala
investeringutgiften för själva järnvägsomläggningen hade beräknats till 127
milj. kr. i 1980/81 års priser. Järnvägsomläggningen ansågs också angelägen
med hänsyn till de trafiksäkerhetsvinster som kunde göras genom slopande
av ett femtiotal järnvägskorsningar inom Halmstads kommun. Arbetena
skulle enligt propositionen startas så snart arbetsmarknadsläget enligt
regeringens bedömning motiverade det.

Som tidigare nämnts framgår nu av budgetpropositionen att kapaciteten
på västkustbanan successivt förbättras genom bättre mötesmöjligheter och
dubbelspår på de mest belastade delarna. Den tidigare planerade linjeomläggningen
mellan Halmstad och Getinge har påbörjats efter regeringens
beslut i maj 1981. Arbetena fortsätter under budgetåret 1982/83.1 samband
med linjeomläggningen planerar SJ att anlägga dubbelspår på en del av
sträckan.

Under hänvisning härtill och då utskottet förutsätter att arbetena för
dubbelspår m. m. fortsättningsvis bedrivs i all den utsträckning resurserna
medger synes motionsyrkandena i denna del kunna lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

Vad beträffar den i förstnämnda motion aktualiserade pendeltågstrafiken
torde det få ankomma på vederbörande trafikhuvudmän att med SJ ta upp
förhandlingar och uppnå överenskommelse härom. Även i denna del torde
motionen därför kunna lämnas utan åtgärd från riksdagens sida. Detsamma
gäller motion 1981/82:1831 (fp) om pendeltågstrafik i Göteborgsregionen.

TU 1981/82:22

1.4.2 Övriga motionsledes aktualiserade upprustningsfrågor m. m.

I fråga om de trafiksvaga bandelar vilka i den trafikpolitiska propositionen
föreslagits bli föremål för prövning av fortsatt persontrafik resp. ytterligare
utredning ansåg riksdagen att i princip samtliga dessa borde bli föremål för
ytterligare utredning inom ramen för den fortsatta regionala trafikplaneringen.
De huvudmän eller de kommuner som skulle komma att ingå i den
organisation som enligt statsmakternas beslut skall finnas för den lokala och
regionala kollektivtrafiken i länen skulle därvid få möjlighet att förutsättningslöst
överväga vilka bandelar som skall ingå i det framtida regionala och
lokala persontrafiksystemet.

Beträffande de bandelar där en nedläggningsprövning redan inletts i
enlighet med tidigare riksdagsbeslut (TU 1975/76:19, rskr 1975/76:209)
skulle hinder dock ej föreligga för ett fullföljande av prövningen i enlighet
med vad som föreslagits i propositionen i detta avseende.

Vidare fann riksdagen att en stor del av de då motionsledes framförda
yrkandena om särskild upprustning och/eller utbyggnad avsåg sådana
bandelar eller var av sådan art att resultatet av de fortsatta utredningarna om
olika bandelars framtida funktion rimligen måste avvaktas innan ställning
kunde tas till förslagen. Detta innebar dock inte att statens ansvar för
underhållet på berörda sträckor finge eftersättas.

De uttalanden som från riksdagens sida i samband därmed gjordes äger
alltjämt giltighet. Vid de bedömningar som nu skall ske beträffande olika
investeringsobjekt måste vidare - med beaktande inte minst av det
samhällsekonomiska läget - noggranna bedömningar göras. Särskild hänsyn
måste därvid tas till industrins och kollektivtrafikens behov. Vad utbyggnad
för godstrafiken beträffar måste även en avvägning ske med hänsyn till
möjligheten att utnyttja sjötransporter.

Nu pågående utrednings- och förhandlingsarbete m. m. på området bör
enligt utskottets uppfattning påskyndas och snarast möjligt slutföras så att ett
framtida riksnät kan fastläggas. I avvaktan på resultatet härav och under
hänvisning jämväl i övrigt till det anförda finner utskottet följande
motionsyrkanden böra lämnas utan åtgärd.

Det gäller motionerna 1981/82:1886 (s) i denna del om trafikpolitiska
åtgärder i Södermanland, 1981/82:596 (vpk) om upprustning av järnvägslinjen
Växjö-Västervik, 1981/82:779 (c) yrkande 2 om upprustning av
järnvägslinjen Nässjö-Nybro, 1981/82:362 (m) om bandelen Götene-Nossebro,
1981/82:592 (c) i denna del om järnvägslinjen Falköping-Landeryd,
1981/82:1383 (c) i denna del om upprustning av vissa järnvägslinjer i
Skaraborgs län, 1981/82:1405 (c) och 1981/82:1621 (c) yrkande 1, båda om
trafiken på järnvägslinjen Malmö-Sjöbo, 1981/82:1875 (fp) om trafiken på
Bohusbanan och 1981/82:1885 (s) yrkande 1 i denna del avseende Bohusbanan
m. m.

Det gäller vidare motionerna 1981/82:1849 (c) yrkande 1 om upprustning

TU 1981/82:22

av järnvägslinjen Bollnäs-Orsa, 1981/82:598 (s) i denna del om upprustning
av Västerdalsbanan, 1981/82:793 (c) yrkande 2 avseende trafiken Mora-Älvdalen
och Malungsfors-Sälen, 1981/82:1016 (vpk) om upprustning av
järnvägslinjerna Malung-Borlänge och Malungsfors-Sälen, 1981/82:1381 (s)
om upprustning av järnvägslinjen Hällnäs-Lycksele-Storuman, 1981/82:1860
(s) om upprustning av järnvägslinjen Boden-Haparanda-Övertorneå och
1981/82:314 (vpk) om anläggande av industrispår mellan Örnsköldsvik och
Husum.

Utskottet vill i anslutning härtill erinra om uttalandet i 1981 års
budgetproposition att det även på de övriga delar av det ersättningsberättigade
bannätet - alltså utanför riksnätet - i vissa fall krävs investeringar under
1980-talet på sträckor där trafiken t. v. behålls. SJ har således också ett
ansvar för att dessa banor underhålls i erforderlig utsträckning.

Såsom i årets budgetproposition framhålls är vidare enligt det trafikpolitiska
beslutet målet beträffande banstandarden på trafiksvaga bandelar som
tillhör riksnätet att personförande tåg skall kunna framföras med en största
tillåten hastighet av minst 90 km/tim. På bandelar som skall behållas för
godstrafiken är kravet 20 tons axellast och en högsta tillåten hastighet på 70
km/tim. Behovet av upprustningsåtgärder är bl. a. beroende på trafikutvecklingen
samt när och i vilken omfattning åtgärder för att förbättra standarden
senast vidtagits. Investeringsbehovet påverkas också av i vilken utsträckning
SJ kommer att träffa avtal med regionala trafikhuvudmän om trafikinsatser
som kommer att kräva särskilda investeringar. Sammantaget är det svårt att
nu närmare bedöma investeringsutvecklingen på det ersättningsberättigade
bannätet under de närmaste åren. Investeringarna anses dock böra planeras
utifrån samma volymutveckling som gäller för SJ:s totala investeringar.

I motion 1981/82:1885 (s) yrkas att riksdagen begär att regeringen låter
utreda frågan om att i samverkan med Norge genom järnvägsbro över
Svinesund bygga ut Bohusbanan till Oslo för att därigenom fullfölja den
ursprungliga planen på en rationell förbindelse i detta trafiksystem.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att frågan om en sådan
utbyggnad tidigare utretts och i samband därmed ävensom vid senare
tillfällen avvisats av bl. a. de norska och svenska järnvägsmyndighetema
m. fl. Senast i sitt betänkande TU 1977/78:18 (s. 23-24) framhöll f. ö.
utskottet att frågor av detta slag bör aktualiseras inom ramen för Nordiska
rådets arbete. I betänkandet framhölls också att frågan lämpligen kunde tas
upp i det framtida transportsamarbetet i anslutning till arbetet med en
nordisk transportöverenskommelse.

Då utskottet finner frågor av detta slag även fortsättningsvis böra prövas i
angiven ordning bör motionsyrkandet lämnas utan vidare åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1981/82:781 (vpk) begärs att riksdagen dels gör ett uttalande om
att Nordmark-Klarälvens Järnvägar AB inte bör tillåtas riva upp järnvägs -

TU 1981/82:22

rälsen mellan Deje och Karlstad, dels hos regeringen hemställer om åtgärder
så att godstrafiken kan utvecklas och persontrafiken återupptas på järnvägen
Karlstad-Hagfors samt att denna järnväg moderniseras.

Såsom utskottet under en rad av år erinrat om är emellertid banan i privat
ägo. Begäran om statens övertagande av viss del av banan har tidigare gjorts
hos regeringen. Den 8 oktober 1981 har regeringen beslutat avslå NKlJ:s
framställning om statligt övertagande av trafikrörelsen på banan. I anslutning
härtill har regeringen vidare uppdragit åt länsstyrelsen i Värmlands län
att utreda förutsättningarna för att återuppta person- och godstrafik på
NKlJ-banan i dess helhet. Syftet bör enligt beslutet i första hand vara att
belysa de ekonomiska förutsättningarna för en sådan trafik, vilket kräver
ingående studier av möjliga trafikintäkter, drifts- och investeringskostnader
samt en diskussion om kostnadsfördelningen mellan berörda parter. Arbetet
skall bedrivas i nära samråd med berörda kommuner, Värmlandstrafik AB,
NK1J, handelskammaren i Karlstad, statens vägverk samt, vad gäller
kostnader för driften, investeringsutgifter m. m., med statens järnvägar.
Uppdraget skall skriftligen redovisas till chefen för kommunikationsdepartementet
senast den 1 maj 1982.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet
avstyrker utskottet motionen i fråga.

Inte heller är utskottet berett biträda yrkandet i motion 1981/82:429 (vpk)
om återuppbyggnad av gods- och persontrafiken på den nedlagda bandelen
Uppsala-Enköping. Yrkandet avstyrks följaktligen.

I motion 1981/82:429 (vpk) yrkas vidare att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag innebärande att en kraftig förbättring av trafikförhållandena
genomförs för persontrafiken mellan Stockholm och Uppsala, den
s. k. Uppsalapendeln, samt att SJ återupptar persontrafiken vid Bålsta
station. I motion 1981/82:788 (c) begärs att riksdagen gör ett uttalande om att
tåg som går genom en kommun normalt skall göra uppehåll där i en
utsträckning som gör det möjligt för kommunens innevånare att i rimlig grad
ha den egna centralorten eller annan järnvägsstation i kommunen som
utgångspunkt för fjärresa. I motion 1981/82:593 (c) yrkas att riksdagen
hemställer hos regeringen att SJ får i uppdrag att pröva möjligheterna att låta
fjärrtåg göra uppehåll i Märsta. I motion 1981/82:1849 (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att förbättringar enligt motionen vidtas för trafiken
Gävle-Ljusdal, att motorvagnstågen skall göra uppehåll vid Arbrå station
och att förutsättningarna prövas för att åter öppna Kilafors station för vissa
snälltåg.

Vad beträffar Uppsalapendeln har enligt vad utskottet erfarit förbättringar
planerats och utlovats. Utskottet som också finner sådana förbättringar
angelägna förutsätter vidare att de snarast kommer till stånd.

I övrigt anser utskottet att det närmast bör ankomma på SJ att i sin löpande
driftplanering och vid sin tur- och tidtabellsplanering m. m. ingående pröva

TU 1981/82:22

de frågor motionärerna aktualiserat och utgår också från att så sker. Under
hänvisning härtill avstyrks samtliga nu berörda motionsyrkanden.

Jämväl under hänvisning till det förut anförda avstyrks motion 1981/
82:1413 (fp) om viss kompletterande trafik under turistsäsong på bandelen
Hultsfred-Växjö.

I motion 1981/82:591 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den
av Landskrona kommun gjorda utredningen om färjeförbindelse med
Danmark prövas av den inom SJ pågående utredningen om färjeförbindelser.

Utskottet förutsätter för sin del att Landskrona kommun under utredningsarbetets
gång eller i annat sammanhang får tillfälle framföra sina
synpunkter i frågan. Dessutom torde inga hinder föreligga att kommunen till
SJ redan nu översänder sin utredning i frågan. Under hänvisning härtill - och
då utskottet anser sig kunna utgå från att SJ i vederbörlig ordning tar del av
och granskar utredningsmaterialet - kan utskottet inte finna det påkallat att
riksdagen hos regeringen skulle begära särskild prövning inom SJ av den
nämnda utredningen. Motionen avstyrks därför.

1.5 Taxe- och servicefrågor samt handikappanpassning m. m.

I motion 1981/82:234 (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om SJ:s taxesättning.
Framför allt från Norrlandshamnarnas sida hävdas enligt motionärerna att SJ
har utnyttjat de nya trafikpolitiska riktlinjerna för att med en hård
marginalkostnadsprissättning konkurrera med sjöfarten om massgods. Klart
anses också vara att SJ numera arbetar med mycket stora rabatter på gods
som annars brukar fraktas sjöledes.

Det är enligt motionen både från trafikpolitisk och regionalpolitisk
synpunkt utomordentligt angeläget att man får en fraktprissättning som ger
en samhällsekonomiskt riktig fördelning av godset mellan olika transportslag.
En objektiv granskning av de principer för taxesättning som SJ tillämpat
och som blivit föremål för kritik från hamnarnas sida bör därför komma till
stånd.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen framhållit att varken regeringen
eller riksdagen bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser samt understrukit
vikten av att företagets förmåga att konkurrera på lika villkor ej får
försämras. I sammanhanget må vidare erinras om att 1979 års trafikpolitiska
beslut innebar att vid de trafikpolitiska övervägandena större hänsyn än
tidigare skall tas till de samhällsekonomiska aspekterna. Utskottet förutsätter
också att de i motionen aktualiserade problemen kommer att uppmärksammas
i samband med beredningen av närsjöfartsutredningens betänkande
Sjöfartens roll i trafikpolitiken (SOU 1981:103) och härmed sammanhang -

TU 1981/82:22

ande frågor. Under hänvisning härtill finner utskottet motionärernas
yrkande inte nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrker därför
motionen.

I motion 1981/82:196 (m) yrkas att riksdagen begär att regeringen snarast
undersöker möjligheterna att åstadkomma ett speciellt nordturistkort för
ungdom under 26 år. Även i motion 1981/82:1840 (c, fp) begärs att
regeringen snarast låter pröva möjligheterna att införa en särskild ungdomsvariant
av nordturistbiljetten.

Härmed sammanhängande frågor har sedan flera år tillbaka diskuterats
inom Nordiska rådet, som bl. a. beslutat en rekommendation i ämnet. Under
hänvisning härtill och då enligt utskottets uppfattning resultatet av de
fortsatta övervägandena inom rådet bör avvaktas synes motionerna inte böra
påkalla någon riksdagens åtgärd.

I motion 1981/82:313 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag om regler för rörelsehindrade att få utnyttja förstaklassvagn på
järnväg utan extra tillägg.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att enligt förslagen i
proposition 1978/79:99 om en ny trafikpolitik riksdagen i juni 1979 beslöt att
samtliga färdmedel och terminaler successivt skall handikappanpassas.
Handikappanpassningen av kollektivtrafiken föreskrevs samtidigt i en
särskild lag. Det nyinrättade transportrådet fick i uppgift att planera, initiera
och följa upp handikappanpassningen samt svara för en samordnande
normgivning. Samtidigt inrättades på försök för en tid av tre år en ny
transporttjänst för vissa mycket gravt handikappade, benämnd riksfärdtjänst.

Syftet med riksfärdtjänsten är att en särskild grupp, som från kommunikationssynpunkt
är mycket gravt handikappad, skall ges möjlighet att göra
längre resor inom landet.

En resa inom ramen för riksfärdtjänsten förutsätts i normalfallet ske med
reguljärt fjärrtrafikmedel. Den handikappade resenären betalar själv vad en
järnvägsbiljett i andra klass för samma sträcka skulle kosta oavsett färdsätt.
Anslutningsresor i hem- och besökskommuner sker vanligen med kommunal
färdtjänst som resenären erlägger avgift för enligt gällande regler för den
kommunala färdtjänsten.

20 milj. kr. per år har anvisats av riksdagen för försöksverksamheten.
Dessa medel är främst avsedda att täcka skillnaden mellan den faktiska
kostnaden för distansresan och priset för en järnvägsbiljett i andra klass.

Syftet med försöksverksamheten är att ge ett förbättrat beslutsunderlag
inför ett slutligt ställningstagande till ett system med riksfärdtjänst. En
särskild nämnd, riksfärdtjänstnämnden, har ansvaret för försöksverksamheten.

Nämnden har fastställt vissa riktlinjer för försöksverksamheten. Av dessa
framgår vilka som är berättigade till riksfärdtjänst, hur tillstånd meddelas,

TU 1981/82:22

hur resorna organiseras och hur kostnaderna fördelas m. m. Fr. o. m. år 1981
har vidare den lokala och regionala kollektivtrafiken i flertalet län
samordnats av en gemensam huvudman. Härigenom skapas möjligheter att
anknyta den kommunala färdtjänsten till trafikplaneringen i övrigt.

Motionärernas önskemål synes sålunda redan tillgodosett varför motionen
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet förutsätter att i förenämnda verksamhet även uppmärksammas
den i motion 1981/82:1880 (fp) upptagna frågan om bättre information
om riksfär dtjänsten - som även utskottet finner mycket angelägen - synes inte
heller denna motion böra påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

Detsamma gäller yrkandet i motion 1981/82:427 (m) om att SJ vid den
fortsatta handikappanpassningen av trafiken utökar och förbättrar rullstolsservicen
på stationerna. En sådan utökning pågår enligt vad utskottet erfarit
fortlöpande.

I sitt betänkande TU 1978/79:18, om en ny trafikpolitik m. m., pekade
utskottet på betydelsen av att även andra åtgärder - förutom taxeåtgärder -vidtas för att åstadkomma ett mer effektivt utnyttjande av järnvägen och öka
dess attraktivitet och konkurrensförmåga, i fråga om såväl person- som
godstrafik. För att kunna vidta erforderliga förbättringar av banstandarden,
öka trafik- och driftsäkerheten, anskaffa lok, vagnar och godshanteringsutrustning,
modernisera och bygga ut stationer och godsterminaler m. m.
krävdes emellertid investeringsmedel.

Andra åtgärder - som inte vore primärt beroende av tillgången på sådana
medel - vore t. ex. ökat samarbete med andra trafikföretag, förstärkt
marknadsföring och förbättringar av servicen beträffande såväl person- som
godstrafiken. När det gäller persontrafiken underströk utskottet bl. a.
betydelsen av att resenärerna har tillgång till klimatskyddade väntutrymmen
och kan få trafikinformation m. m. även på tider då stationerna är
obemannade. Enklare och mera lättlästa tidtabeller och en förbättrad
tidtabellsanpassning mellan olika trafikmedel vore exempel på sådana
åtgärder som minskar väntetider och ökar de kollektiva trafikmedlens
attraktivitet.

Till förut nämnda slag av åtgärder kan även räknas de önskemål om bättre
service för handikappade, bättre restaurangservice och förbättrad städning
samt upprättande av en bättre ordning på tågen som nu motionsledes tagits
upp.

Utskottet har senast i sitt betänkande TU 1980/81:19 understrukit vikten
av att servicen på SJ i skilda hänseenden förbättras och erinrar i
sammanhanget om den översyn som f. n. pågår av informationsservicen på
stationer och i tåg. Beträffande ordningen på tågen har vidare överläggningar
av SJ upptagits med polis- och militärmyndigheterna. Sådana pågår enligt

TU 1981/82:22

vad utskottet inhämtat alltjämt och sägs också ha medfört betydande
förbättringar. Utskottet finner det för sin del nu såsom tidigare vara
angeläget att servicefrågorna tillmäts största vikt. Framför allt gäller detta
upprätthållande av ordningen på tågen och motverkande av de med otillåten
alkoholförtäring på dessa förenade olägenheterna för den resande allmänheten.
Utskottet förutsätter därför att SJ även i fortsättningen med stor
uppmärksamhet och kraft följer utvecklingen på området samt vidtar härav
föranledda åtgärder.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet följande motioner inte
böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida, nämligen
1981/82:423 (m) om SJ:s kundservice, 1981/82:594 (fp) om handikappanpassning
m. m. på SJ:s tåg, 1981/82:794 (vpk) yrkandena 2 och 3 om förbättrad
service för tågresenärer, 1981/82:1019 (fp) om trivselbefrämjande åtgärder på
tåg och 1981/82:1023 (fp) om modern teknik för biljettförsäljning på SJ:s
motorvagnar.

I motion 1981/82:1121 (partimotion vpk) föreslås att riksdagen uttalar sig
för att arbetet med handikappanpassning av den kollektiva trafikmiljön och
färdmedlen bör intensifieras.

De kollektiva färdmedlen skall som förut nämnts enligt lagen (1979:558)
om handikappanpassad kollektivtrafik, anpassas till de handikappades
behov. I förordningen (1980:398) om handikappanpassad kollektivtrafik
föreskrivs vidare att transportrådet (TPR), utöver uppgiften att vara
initierande, planerande och samordnande myndighet för anpassningens
genomförande, även skall meddela de föreskrifter om anpassningens
inriktning och omfattning som behövs.

Riksdagen uttalade i förutnämnda trafikpolitiska beslut att målsättningen
skall vara att anpassningen av de kollektiva färdmedlen i princip bör vara
genomförd under en tioårsperiod.

Transportrådet antog den 11 januari 1982 förslag till kungörelse med
föreskrifter om handikappanpassning av kollektiva färdmedel och underställde
regeringen förslaget enligt bestämmelserna i den s. k. begränsningskungörelsen.
Regeringen har därefter genom beslut den 17 december 1981
medgivit att rådet utfärdar föreskrifter i huvudsaklig överensstämmelse med
det underställda förslaget.

Transportrådet utfärdade i enlighet härmed den 11 januari 1982 kungörelse
om handikappanpassad kollektivtrafik med föreskrifter.

Under hänvisning till innehållet i dessa föreskrifter, som ingående reglerar
härmed sammanhängande frågor, finner utskottet något särskilt uttalande
från riksdagens sida med anledning av motionen ej nu påkallat och avstyrker
därför yrkandet i fråga.

I motion 1981/82:1121 (partimotion vpk) yrkas också att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att utveckla en handikappanpassad
järnvägsvagn.

TU 1981/82:22

I sitt betänkande TU 1980/81:19 erinrade utskottet om att redan de nya
personvagnarna som nu successivt tas i bruk vid SJ i hög grad är anpassade till
de handikappades behov. En närmare utvärdering av hur dessa vagnar i
praktiken motsvarar de handikappades behov borde enligt den då föreliggande
budgetpropositionen göras innan ställning tas till en försöksverksamhet
med särskilt handikappanpassade vagnar.

Utskottet anslöt sig i princip till föredragandens uppfattning härom.
Utskottet framhöll dock att SJ bör ha en hög handlingsberedskap när här
berörda utvärdering är klar samt förutsatte därför att SJ bedriver projekteringsarbetet
i sådan takt att fullständiga handlingar finns utarbetade när
resultatet av utvärderingen föreligger.

Utskottet är alltjämt av samma uppfattning och finner därför motionärernas
yrkande i denna del inte böra föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

2 Övriga anslagsfrågor

2.1 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m.

Ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer utgår sedan budgetåret
1964/65 enligt riksdagsbeslut år 1963 (prop. 1963:191, S3LU 1963:1, rskr
1963:424). Riksdagen har därefter (TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419)
godkänt de principer för beräkning av ersättningen som regeringen
förordade i proposition 1978/79:99 om en ny trafikpolitik m. m.

Från anslaget betalas också ersättning till SJ för underskott för drift av
sådana icke lönsamma järnvägsstationer som skall bibehållas enligt regeringens
beslut.

Driftersättningens storlek grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning
en s. k. separatredovisning. Redovisningen granskas av särskilda
sakkunniga, som tillkallas av regeringen. Resultatet redovisas i en särskild
granskningsredogörelse. Den senaste undersökningen genomfördes av SJ år
1981 och avsåg förhållandena år 1980.

I propositionen lämnas (s. 89-90) en sammanfattning av de sakkunnigas
redogörelse.

SJ begär för budgetåret 1982/83 ersättning för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer med 937,6 milj. kr. De sakkunniga har däremot beräknat
ersättningsbehovet till 860 milj. kr.

Föredraganden godtar de sakkunnigas beräkning av ersättningsbehovet.
Beloppet har dock minskats med 700 000 kr. som en följd av nyligen
genomförd nedläggning av viss persontrafik på det ersättningsberättigade
bannätet. Driftersättning för icke lönsamma järnvägslinjer under budgetåret
1982/83 föreslås därför utgå med sammanlagt 859,3 milj. kr.

Föredraganden godtar SJ:s beräkning av ersättningsbehovet för vissa icke

TU 1981/82:22

lönsamma järnvägsstationer, 3,7 milj. kr. Ersättningen avser stationer på
affärsbanenätet som regeringen under tidigare år ålagt SJ att bibehålla sedan
resp. kommun gjort framställning härom.

SJ begär vidare ersättning med 32,1 milj. kr. för drift och underhåll av
plankorsningar mellan järnväg och väg. Med anledning härav erinras i
propositionen om att föredraganden i proposition 1979/80:100 bil. 9 (s. 108)
framhållit att SJ:s kostnader för plankorSningarna väl ryms inom den av
riksdagen beslutade kostnadsavlastningen för SJ. Någon särskild ersättning
för ändamålet förordades därför inte. 11981 års budgetproposition anfördes
samma skäl mot att särskild ersättning skulle utgå till SJ.

I avvaktan på förestående utvärdering av frågorna om kostnadsansvarets
storlek och utformning förklarar sig föredraganden inte heller nu vara beredd
att förorda någon särskild ersättning till SJ för drift och underhåll av
plankorsningar.

Det sammanlagda medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1982/83 uppgår därmed enligt
propositionen till (859,3 4- 3,7) 863,0 milj. kr.

Utskottet tillstyrker förslaget härom.

I motion 1981/82:1836 (m) begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen om införande av ett nytt
system för driftersättning till SJ för olönsam järnvägstrafik.

Motionärerna erinrar om att ersättningen härför har ökat kraftigt under
senare år och nu snabbt närmar sig miljardbelopp. Det är bl. a. därför
angeläget att SJ stimuleras till att både öka sina intäkter och minska sina
kostnader på det ersättningsberättigade nätet. Det är vidare angeläget att
staten ikläder sig ett större ansvar för trafikutbudet och preciserar de tjänster
man vill köpa av SJ. Detta kräver ett nytt ersättningssystem för vilket
grundprincipen bör vara att SJ skall få behålla de förtjänster som kan uppnås
genom ökad trafik och ökade rationaliseringar. Nedskärningen av driftersättningen
kan inte ske utan att också verksamheten på det trafiksvaga nätet
reduceras. Motionärerna framhåller vidare att innebörden i det trafikpolitiska
beslutet är att länshuvudmännen i de fall de motsätter sig en överföring
av olönsam järnvägstrafik till landsväg får ta på sig ansvaret för den fortsatta
järnvägstrafiken. Det anses därför vara naturligt att länshuvudmännens
ansvar för kollektivtrafiken utvidgas till att gälla sådan järnvägstrafik som
har utpräglat lokal och regional karaktär i enlighet med vad som gäller it. ex.
Stockholm och Malmö. Genom ett system baserat på delat betalningsansvar
för trafik som ligger utanför riksnätet kan vidare statens driftersättning till SJ
för olönsam järnvägstrafik reduceras högst betydligt.

Det förslag till driftersättningssystem som 1981 års separatredovisningssakkunniga
lagt fram tillgodoser enligt motionärerna de krav som kan ställas
på ett nytt system och möjliggör också en besparing på statsutgifterna i den
storleksordning som förordats.

3 Riksdagen 1981182. 15 sami Nr 22

TU 1981/82:22

Utskottet ansluter sig för sin del till föredragandens uttalanden i
propositionen att utgångspunkten för ett nytt system måste vara att det skall
leda till att SJ får ett incitament till såväl att öka sina intäkter som att minska
sina kostnader på de trafiksvaga delarna av bannätet. Målsättningen bör
också vara att så långt möjligt precisera de tjänster som staten köper av
SJ.

Föredraganden erinrar vidare om att de sakkunniga som granskat 1981 års
separatredovisning bl. a. har haft till uppgift att undersöka möjligheterna
och konsekvenserna av att på olika sätt reducera driftersättningen till SJ. De
sakkunnigas slutbetänkande (Ds K 1981:19) Statens kostnader för olönsam
j ärnvägstrafik - Förslag till nytt betalningssystem har nyligen överlämnats till
regeringen. I betänkandet föreslås att ett nytt driftersättningssystem införs
fr. o. m. den 1 juli 1983.

För att systemet skall kunna träda i kraft vid denna tidpunkt föreslår de
sakkunniga att frågan om vilka trafiksvaga banor som långsiktigt bör ingå i
riksnätet skall utredas i särskild ordning.

Utskottet delar den kritik som såväl föredraganden som de sakkunniga
anfört mot nuvarande driftersättningssystem. Det är därför enligt utskottets
mening angeläget att regeringen - med utgångspunkt från föredragandens
förut nämnda uttalanden - snarast förelägger riksdagen förslag i frågan.

Att så sker är också av stor vikt med hänsyn till SJ:s ekonomiska situation
och önskvärdheten att mot bakgrund av denna snabbt få till stånd ett nytt och
bättre driftersättningssystem. På grundval av föreliggande utredning och
pågående överläggningar med huvudmännen för den regionala kollektivtrafiken
bör en samlad bedömning av det framtida riksnätet göras och förslag
om möjligt föreläggas nästa riksmöte. Därvid bör också vägas in hur
trafikutbudet skall utformas.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär ett tillgodoseende av motionens
syfte i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

2.2 Anslaget Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar Från

anslaget utgår statsbidrag till järnvägar för sådana trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder, exempelvis ljus- och ljudsignaler och bommar som
huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav i korsning mellan
järnväg och väg.

Statsbidrag utgår med högst 90 % av beräknad engångskostnad för
kryssmärke, ljus- och ljudsignaler och säkerhetsanordning som vidtagits på
grund av bestämmelserna i vägmärkesförordningen (1978:1001) (VMF).
Statsbidrag utgår också för annan trafiksäkerhetsfrämjande åtgärd till fördel
för vägtrafiken såsom siktförbättring eller vägomläggning vid järnvägskorsning
inkl. marklösen och ersättning för skada och intrång. Bidrag utgår med

TU 1981/82:22

högst 45 % av engångskostnad för automatisering av befintlig säkerhetsanordning.

Enligt föredragandens mening är nuvarande system förknippat med en
onödig byråkrati såväl i kontakterna mellan de berörda verken SJ,
trafiksäkerhetsverket och vägverket som inom SJ mellan detta verks
centrala, regionala och lokala nivåer.

Mot bakgrund härav föreslås att förevarande anslag, som nu handhas av
trafiksäkerhetsverket, vad gäller åtgärder som avser SJ:s bannät ersätts med
ett direkt bidrag till SJ. När det gäller enskilda järnvägar har vägverket
tillsynsuppgiften. Föredraganden har därför under avsnittet om enskilda
vägar föreslagit att bidragsgivningen avseende trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid plankorsningar på dessa järnvägar administreras av vägverket
och att ansökan om medel således inges till vägverket. Riksdagen har numera
fattat beslut härom (TU 1981:82:24, rskr 1981/82:196).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot föredragandens förslag
i här berörda delar och tillstyrker också att anslaget i enlighet med förslaget i
propositionen tas upp med 11,6 milj. kr.

3 Särskilda frågor

3.1 Taxesamordning mellan tåg och buss

Ett steg i riktning mot en samordning av kollektivtrafiken togs, såsom i
propositionen framhålls, genom riksdagens beslut om gemensamt huvudmannaskap
för den lokala och regionala persontrafiken (prop. 1977/78:92,
TU 1977/78:28, rskr 1977/78:364). Därmed har förutsättningar skapats för
regionalt samordnade taxor för i första hand landsvägstrafiken.

För att gå vidare i samordningen i kollektivtrafiken tillkallades i november
1979 en särskild utredare med uppdrag att utreda samordning av taxorna för
viss kollektiv persontrafik mellan olika regioner. Utredaren, som arbetat
under namnet taxesamordningsutredningen, avlämnade i januari 1981
betänkandet Taxesamordning tåg-buss. En sammanfattning av betänkandet
är fogad till propositionen som bilaga 9.1.

Utredaren har övervägt behovet och möjligheterna av en ytterligare
samordning av taxorna för interregionala resor dvs. för resor mellan länen.
Det har bedömts som angeläget att få till stånd en bättre samordning mellan
olika kollektiva färdmedel. En enig remissopinion delar enligt propositionen
denna bedömning. Utredarens förslag i syfte att förbättra förutsättningarna
för de kollektiva resenärerna anses i huvudsak av remissinstanserna som
väsentliga för utvecklingen av det kollektiva resandet.

Föredraganden ansluter sig också till de huvudprinciper på vilka utredarens
förslag bygger: helhetssyn, enkla lösningar utan onödig byråkrati och
låga kostnader för administration. Dessa principer anses väl ägnade att
främja kollektivtrafikens utveckling.

TU 1981/82:22

Enligt propositionen har utredaren på ett övertygande sätt visat att det
varken är önskvärt eller lämpligt med en långt gående taxesamordning
mellan SJ och huvudmännen. För detta talar särskilt den omfattande och
kostsamma administration som en sådan samordning torde föra med sig.

Utredaren har i stället föreslagit en förenklad taxesamordning genom
användning av samtrafikbiljetter där tågresan betalas enligt vanliga järnvägstaxan
medan ett enhetsbelopp tas ut för huvudmannens regionala sträcka
som bestäms av resp. huvudman. Både prisberäkning och intäktsfördelning
anses med denna modell bli enkla. Förslaget medför dock vissa merkostnader
för försäljning, information och intäktsfördelning. Utredaren har
beräknat att merkostnaden kommer att hålla sig inom storleksordningen
5-10 milj. kr. per år. Enligt utredaren är beloppet inte större än att SJ och
huvudmännen bör kunna kompensera sig inom ramen för de generella
taxejusteringarna.

Utskottet ansluter sig i likhet med föredraganden till bedömningen att det
är angeläget med en harmonisering i taxefrågor såväl mellan huvudmännen
som mellan huvudmännen och SJ och andra trafikutövare. Samordning av
biljetter bör i första hand begränsas till sådana fall där ett dokumenterat
intresse finns. Det bör vidare få ankomma på SJ och berörda länshuvudmän
att göra överenskommelser om hur detta skall ordnas. Detta betyder att både
samtrafikbiljetter med enhetspris och samtrafikbiljetter med differentierad
taxa kan komma i fråga beroende på vilka förutsättningar som är vid handen.
Genom att de ekonomiskt ansvariga parterna själva bör bestämma i denna
fråga skapas förutsättningar för lämpligaste form av samordning och
avvägning mellan trafikstandard och trafikkostnad.

Den förordade samordningen bör vidare, såsom i propositionen framhålls,
byggas på ett frivilligt engagemang från SJ:s och de regionala huvudmännens
sida.

Utredarens förslag om länsvisa informationscentraler samt utökad trafikinformation
genom publikationen Tidtabellen anses enligt propositionen väl
ägnade att främja kollektivtrafiken.

I anslutning härtill erinrar föredraganden om att genom transportforskningsdelegationens
(TFD) försorg f. n. pågår ett försöksprojekt i Jönköpings
län som gäller informationsfrågor i kollektivtrafiken. Målet för projektet är
att analysera behovet av trafikinformation och föreslå åtgärder för att ge
information i lokala, regionala och interregionala reserelationer. Projektet
beräknas vara avslutat hösten 1982.

Vidare pågår i Borås ett projekt under medverkan av kollektivtrafikberedningen
(K 1979:07). Projektet innefattar en s. k. BLI-central som skall
samordna trafikbeställningar, trafikledning och information till allmänheten.
Sedan augusti 1981 finns också en för länshuvudmannen och SJ
gemensam upplysningscentral i Uppsala. Centralen svarar på frågor som rör
länets busstrafik samt lokal- och fjärrtågstrafik.

TU 1981/82:22

Enligt föredragandens mening är det en förutsättning för en väl
fungerande samtrafik att tidtabellerna och linjesträckningarna för viktigare
anslutande busslinjer återfinns i Tidtabellen eller, i vissa fall, att telefonnummer
ges vart man kan vända sig för närmare besked.

En tidtabellsmässig samordning anses vidare böra ske. Tidtabellsläggningen
av de interregionala förbindelserna är enligt föredraganden ofta mycket
tekniskt komplicerad och hårt styrd av en rad olika faktorer som inverkar på'
planeringen. Ytterst styrs trafikuppläggningen av statsmakternas krav på SJ
att uppnå kostnadstäckning och så långt möjligt öka utnyttjandet av
järnvägens resurser till fördel för samhällsekonomin. Nödvändiga anpassningsåtgärder
måste i stor utsträckning ske i uppläggningen av den regionala
trafiken. Det bör emellertid vara ett rimligt krav att de regionala
huvudmännen får kännedom om planerade ändringar i interregional trafik i
så god tid att ändringarna kan beaktas i trafikförsörjningsplaneringen för
länen. I sammanhanget nämns att i de allmänna riktlinjer som regeringen har
utfärdat för beräkning av ersättning för länshuvudmännens användning av
SJ:s tåg i lokal och regional trafik föreskrivs att SJ inför tidtabellsändringar i
god tid skall samråda med behöriga trafikhuvudmän.

Utskottet delar den uppfattning föredraganden i dessa sammanhang givit
uttryck åt och förutsätter för sin del att de angivna riktlinjerna för arbetet på
detta område fortsättningsvis tillämpas.

Genom det anförda synes syftet med de i motion 1981/82:1018 (fp)
framförda yrkandena om dels samordning av SJ:s tåg- och busstidtabeller i
vissa fall, dels ett mer enhetligt taxesystern vid resa med olika trafikhuvudmän
vara till väsentlig del tillgodosett. Motionen synes därför kunna lämnas utan
särskild åtgärd.

3.2 Samordning mellan de statliga kommunikationsverken

I propositionen lämnas en redogörelse för områden där ett samarbete
mellan kommunikationsdepartmentets myndigheter etablerats eller kommer
att etableras inom den närmaste tiden. Härav framgår bl. a. följande.

I kommunikationsverkens rationaliseringsråd deltar affärsverken (utom
FFV), sjöfartsverket, vägverket och statskontoret. Rådet är ett samarbetsorgan
i rationaliseringsfrågor. Verksamheten är organiserad i en huvudkommitté
och två samarbetsgrupper; samarbetsgruppen för administrativ utveckling
och samarbetsgruppen för teknisk rationalisering. Inom samarbetsgruppen
för administrativ utveckling finns ett särskilt ADB-projekt. Rådets
uppgifter är att underlätta informationsutbyte mellan de myndigheter som är
representerade i rådet och att ta initiativ till utvecklingsverksamhet som är av
gemensamt intresse för två eller flera av rådets myndigheter.

Postverket och televerket har en särskild samarbetsgrupp, vars arbete
bl. a. har lett till att verken nu gemensamt marknadsför tjänsterna Postfax

4 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 22

TU 1981/82:22

och Telefax. Man diskuterar också andra samarbetsprojekt, t. ex. fördelarna
av att skicka telefonapparater till abonnenterna med post och av att installera
telefonautomater på postkontoren. Som kunder till varandra kan postverket
och televerket göra effektivitetsvinster och därmed besparingar i resp.
verksamhet.

Postverket samarbetar även med andra affärsverk. Postverkets fordonsverkstäder
håller kontinuerlig kontakt med andra affärsverk som har fordon
på platsen. Hittills har avtal om fordonsunderhåll tecknats med SJ i
Göteborg, med televerket i Stockholm och med domänverket i Lycksele. I
Malmö diskuteras ett samarbete med i första hand televerket.

SJ:s och vägverkets regionala förvaltningar samråder fortlöpande i frågor
som rör byggande av vägar och justering av befintliga järnvägssträckningar.

Ett samarbete mellan SJ och vägverket i personalfrågor har inletts under
1981. Bakgrunden är det stora personalöverskott vägverket har och
förväntas få. I stället för att friställa personal eller omplacera personalen
inom vägverket till andra bostadsorter undersöks möjligheterna att erbjuda
personalen anställning vid SJ.

Flera nya samverkansområden är aktuella. T. ex. diskuteras f. n. vid SJ en
ändrad uppläggning av styckegodstransporterna. Utgångspunkten är därvid
att styckegodsservicen i princip skall bibehållas på nuvarande nivå. På de
platser där SJ:s godsmagasin läggs ner kommer styckegodshanteringen att
kunna övertas av bl. a. postkontor, som då kommer att fungera som
godsombud för SJ.

Utredningen om samverkansmöjlighetema hos vissa affärsverks och
myndigheters verkstadsrörelser (SAMVERK-utredningen) har i juli 1980
avlämnat betänkandet (Ds K 1980:4) Fordonsunderhåll i statliga verkstäder.
I betänkandet och i remissvaren över detta finns förslag till åtgärder som
skulle bidra till ett effektivare utnyttjande av verkstadsresurserna. Regeringen
har nyligen uppdragit åt affärsverken och vissa myndigheter att samordna
verksamheten i de statliga verkstäderna. För att i ett inledningsskede
underlätta kontakterna mellan verken har regeringen utsett en särskild
person. Resultatet av arbetet skall årligen rapporteras till regeringen.

Sammanfattningsvis konstateras i propositionen att en omfattande samverkan
kommit till stånd mellan departementets myndigheter inom områden,
där man har gemensamma resurser eller i övrigt har gemensamma
intressen. Det är enligt föredraganden angeläget att samarbete av det här
slaget ytterligare utvecklas, och att verken hela tiden uppmärksammar
möjligheterna att göra rationaliseringsvinster genom samverkan.

Utskottet delar denna uppfattning och vill särskilt understryka vikten av
att man från regeringens sida även fortsättningsvis följer utvecklingen på
området. Utskottet som förutsätter att så sker har i övrigt inte funnit
anledning-till erinran mot vad föredraganden i sammanhanget anfört.

TU 1981/82:22

Hemställan

Utskottet hemställer
Investeringar för nästa budgetår samt vissa organisationsfrågor

1. att riksdagen medger att statens järnvägars statskapital får
sättas ned med 210 000 000 kr. under budgetåret 1982/83,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att föra tjänster med
beteckningen Cp på övergångsstat och i övrigt vidta de
övergångsåtgärder som behövs med anledning av omorganisationen
inom SJ,

3. godkänner att statens järnvägar får träffa hyresköpsavtal och
långtidsförhyra (leasa) rullande materiel motsvarande ett
anskaffningsvärde på 40 000 000 kr.,

4. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1981/82:606 (vpk) yrkandena 1 a och 3, 1981/
82:1021 (vpk), 1981/82:1894 (s) yrkande 7, 1981/82:2136 (s)
yrkande 7 till Statens järnvägar för budgetåret 1982/83 anvisar
ett reservationsanslag på 1 804 900 000 kr.,

b. avslår motion 1981/82:1417 (vpk) om ett särskilt anslag för
en treårsperiod på 455 000 000 kr. för förstärkning av vinterberedskap
vid SJ - med början i 1982/83 års budget med ett anslag
på 165 000 000 kr.,

5. beträffande pendeltågstrafik och övrig kollektivtrafik i Stockholmsregionen att

riksdagen

a. lämnar motion 1981/82:593 (c) yrkandena 1, 2, och 4 utan
åtgärd,

b. lämnar motion 1981/82:1615 (vpk) yrkande 1 utan åtgärd,

c. lämnar motion 1981/82:1871 (fp) yrkandena 1 och 2 utan
åtgärd,

d. avslår motion 1981/82:593 (c) yrkande 3,

e. avslår motion 1981/82:1615 (vpk) yrkandena 2 och 3,

6. beträffande förbättrade järnvägskommunikationer inom Södermanlands
län

att riksdagen

a. avslår motion 1981/82:1014 (vpk),

b. avslår motion 1981/82:1400 (c),

7. beträffande Södertälje södra järnvägsstation

att riksdagen avslår motion 1981/82:1013 (vpk),

8. beträffande SJ:s ekonomiska mål och strukturplan för SJ
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1981/82:1836 (m) yrkande 1,

b. motion 1981/82:2048 (m) yrkande 4,

TU 1981/82:22

9. beträffande SJ:s organisation m. m.
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1981/82:1894 (s) yrkande 11,

b. motion 1981/82:1849 (c) yrkande 2,

10. beträffande undersökningskommission för granskning av SJ:s
verksamhet

att riksdagen avslår motion 1981/82:359 (m),

11. beträffande järnvägsinvesteringar i Västerbottens län, m. m.
att riksdagen avslår

a. motion 1981/82:1894 (s) yrkandena 9 och 10,

b. motion 1981/82:1858 (s),

Vissa övriga investeringsfrågor

12. beträffande snabbtågsprototyper

att riksdagen lämnar motion 1981/82:606 (vpk) yrkande 2 utan
åtgärd,

13. beträffande dubbelbemanning av lok

att riksdagen avslår motion 1981/82:606 (vpk) yrkande 1 b,

14. beträffande upprustning av järnvägsstationer

att riksdagen avslår motion 1981/82:794 (vpk) yrkande 1,

15. beträffande överlåtelse av viss egendom till stiftelsen Nora
Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg

att riksdagen avslår motion 1981/82:1404 (c, s, m, fp, vpk),

Frågor om anslutning till riksnätet av vissa bandelar

16. beträffande Överförande till riksnätet
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1981/82:778 (s, m, c), 1981/82:796 (c), 1981/
82:1025 (fp) och 1981/82:1418 (s, m, c, fp, vpk), samtliga om
bandelen Bjärka/Säby-Västervik, samt 1981/82:793 (c) yrkande
1 i denna del,

b. motionerna 1981/82:592 (c) i denna del och 1981/82:1383 (c)
i denna del, båda avseende bandelen Falköping-Landeryd,
samt motion 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

c. motion 1981/82:1383 (c) i denna del avseende järnvägslinjerna
Skövde-Karlsborg, Gårdsjö-Håkantorp och Forshem-Nossebro,
samt motion 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna
del,

d. motionerna 1981/82:194 (c) om järnvägslinjen Borås-Varberg
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

e. motionerna 1981/82:195 (vpk) och 1981/82:1392 (c) yrkande

TU 1981/82:22

1 i denna del, båda avseende järnvägslinjen Forsmo-Hoting
samt 1981/82:793 yrkande 1 i denna del,

f. motionerna 1981/82:598 (s) i denna del avseende Västerdalsbanan
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

g. motionerna 1981/82:779 (c) yrkande 1 om järnvägslinjen
Nässjö-Nybro och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

h. motionerna 1981/82:1392 (c) yrkande 1 i återstående delar
avseende vissa delar av inlandsbanan med anslutande banor
samt 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

i. motionerna 1981/82:1839 (c) om järnvägslinjen Mellerud-Bengtsfors-Arvika
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna
del,

j. motionerna 1981/82:1854 (vpk) om bandelen Hudiksvall-Ljusdal
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,
k. motion 1981/82:793 (c) yrkande 1 i återstående delar om att
alla järnvägslinjer skall tillhöra riksnätet,

Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar

17. beträffande trafikförsörjning i de primära rekreationsområdena att

riksdagen lämnar motion 1981/82:1856 (c) utan åtgärd,

18. beträffande trafikförsörjning för Arvidsjaur

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1392 (c) yrkande 2 utan
åtgärd,

19. beträffande turisttrafik på hela inlandsbanan m. m.
att riksdagen

a. lämnar motion 1981/82:1397 (vpk) yrkande 1 utan åtgärd,

b. avslår motion 1981/82:1397 (vpk) yrkande 2,

20. beträffande förbättrade transportmöjligheter till turistområden i
övre Norrland

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1864 (s) yrkandena 1 och 3
utan åtgärd,

21. beträffande dubbelspår på västkustbanan
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1981/82:1394 (c, s, m, fp) i denna del,

b. motion 1981/82:1885 (s) yrkande 1 i denna del,

22. beträffande pendeltåg på västkustbanan m. m.
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1981/82:1394 (c, s, m, fp) i denna del,

b. motion 1981/82:1831 (fp),

23. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar
m. rn.

att riksdagen lämnar utan åtgärd

TU 1981/82:22

a. motion 1981/82:1886 (s) i denna del, om trafikpolitiska
åtgärder i Södermanland,

b. motion 1981/82:596 (vpk) om järnvägslinjen Växjö-Västervik,

c. motion 1981/82:779 (c) yrkande 2 om järnvägslinjen Nässjö-Nybro,

d. motion 1981/82:362 (m) om bandelen Götene-Nossebro,

e. motionerna 1981/82:592 (c) i denna del och 1981/82:1383 (c)
i denna del, båda avseende järnvägslinjen Falköping-Landeryd,

f. motion 1981/82:1383 (c) i denna del avseende järnvägslinjerna
Skövde-Karlsborg, Gårdsjö-Håkantorp och Forshem-Nossebro,

g. motionerna 1981/82:1405 (c) och 1981/82:1621 (c) yrkande
1, båda om järnvägslinjen Malmö-Sjöbo,

h. motionerna 1981/82:1875 (fp) om Bohusbanan m. m. och
1981/82:1885 (s) yrkande 1 i denna del avseende Bohusbanan
m. m.,

i. motion 1981/82:1849 (c) yrkande 1 om järnvägslinjen Bollnäs-Orsa,

j. motion 1981/82:598 (s) i denna del om Västerdalsbanan,
k. motion 1981/82:793 (c) yrkande 2 i denna del avseende
trafiken Mora-Älvdalen,

1. motion 1981/82:1016 (vpk) i denna del avseende järnvägslinjen
Malung-Borlänge,

m. motionerna 1981/82:793 (c) yrkande 2 i denna del och
1981/82:1016 (vpk) i denna del, båda med avseende på
järnvägen Malungsfors-Sälen,

n. motion 1981/82:1381 (s) om järnvägslinjen Hällnäs-Lycksele-Storuman,

o. motion 1981/82:1860 (s) om järnvägslinjen Boden-Haparanda-Övertorneå,

p. motion 1981/82:314 (vpk) om industrispår mellan
Örnsköldsvik och Husum,

24. beträffande Bohusbanan till Oslo

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1885 (s) yrkande 2 utan
åtgärd,

25. beträffande NKU-banan

att riksdagen avslår motion 1981/82:781 (vpk),

26. beträffande järnvägstrafik Uppsala-Enköping

att riksdagen avslår motion 1981/82:429 (vpk) yrkande 3,

27. beträffande utökad trafik och tåguppehåll m. m.
att riksdagen

TU 1981/82:22

a. avslår motion 1981/82:429 (vpk) yrkandena 1 och 2,

b. avslår motion 1981/82:788 (c),

c. avslår motion 1981/82:593 (c) yrkande 5,

d. avslår motion 1981/82:1849 (c) yrkandena 3-5,

e. avslår motion 1981/82:1413 (fp),

28. beträffande viss utredning om färjeförbindelser
att riksdagen avslår motion 1981/82:591 (s),

T axe- och servicefrågor samt handikappanpassning m. m.

29. beträffande SJ:s taxesättning

att riksdagen avslår motion 1981/82:234 (s),

30. beträffande nordturistkort för ungdom

att riksdagen lämnar motionerna 1981/82:196 (m) och 1981/
82:1840 (c,fp) utan åtgärd,

31. beträffande rabatter och service hos SJ för vissa rörelsehindrade,
m. m.

att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1981/82:313 (c),

b. motion 1981/82:1880 (fp),

c. motion 1981/82:427 (m),

32. beträffande vissa andra servicefrågor
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1981/82:423 (m),

b. motion 1981/82:594 (fp),

c. motion 1981/82:794 (vpk) yrkandena 2 och 3,

d. motion 1981/82:1019 (fp),

e. motion 1981/82:1023 (fp),

33. beträffande handikappanpassning av den kollektiva trafikmiljön
och färdmedlen

att riksdagen

a. avslår motion 1981/82:1121 (vpk) yrkande 1,

b. lämnar motion 1981/82:1121 (vpk) yrkande 2 utan åtgärd.

Övriga anslagsfrågor

34. att riksdagen till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke
lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar
ett anslag på 863 000 000 kr.,

35. beträffande åtgärder för att förbättra SJ:s ekonomi

att riksdagen med anledning av motion 1981/82:1836 (m)
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

TU 1981/82:22

36. att riksdagen till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag på 11 600 000 kr.,

Särskilda frågor

37. beträffande taxesamordning mellan tåg och buss
att riksdagen

a. lämnar utan erinran vad föredraganden i propositionen
anfört härom,

b. lämnar motion 1981/82:1018 (fp) utan åtgärd,

38. beträffande samordning mellan de statliga kommunikationsverken att

riksdagen lämnar utan erinran vad föredraganden i propositionen
anfört härom.

Stockholm den 30 mars 1982

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Rolf Sellgren (fp),
Nils Hjorth (s), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s),
Filip Fridolfsson (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp), Per
Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Ivar Franzén (c). Margit Sandéhn (s)
och Sten-Ove Sundström (s)

dock att

under mom. 27-38 i utskottets hemställan Erik Börjesson (fp) deltagit i
stället för Ivar Franzén (c).

Reservationer

1. beträffande anslaget Statens järnvägar (mom. 4)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Rune
Johansson, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 15 slutar med ”upptagna motionsyrkanden.” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Utskottet delar helt den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna
1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136 (s).

TU 1981/82:22

Det trafikpolitiska beslutet - som i sina huvuddrag följde den socialdemokratiska
partimotionen 1978/79:2397-innebar bl. a. en ökad satsning på
järnvägen. Riksdagen betonade investeringarnas betydelse för att höja
kvaliteten på järnvägens transporttjänster. Utskottet (TU 1978/79:18)
underströk starkt vikten av att SJ fick ökade resurser för att bygga ut
kapaciteten och förbättra servicen.

Den borgerliga trepartiregeringen följde inte upp riksdagens beslut från
1979 att ge SJ ökade investeringsresurser. I stället lade denna regering fram
ett bantat investeringsprogram för SJ i 1980 års budgetproposition. Vid förra
årets riksdag ändrades investeringspolitiken genom att en s. k. strukturplan
lades fast för SJ, som innefattar en real investeringsökning på 5 % per
år.

De nya kraven på SJ inom både person- och godstrafik måste som
motionärerna framhållit relateras till den trafikökning som nu kan förutses.
Därför fordras en betydande lyftning av investeringsprogrammet.

Erforderlig förnyelse av SJ:s rullande materiel bör i stor utsträckning
kunna ske genom beställningar hos svensk industri. Därvid bör också prövas
om den extra kapacitet som finns inom varvsindustrin för alternativ
produktion kan utnyttjas. Kockums varv har t. ex. tidigare varit en av SJ:s
vagnsleverantörer.

Riksdagen beslutade våren 1979 att investeringsutrymme skulle skapas för
en utbyggnad av ett dubbelspår mellan Älvsjö och Järna. Den kraftiga
ökningen under senare år av fj ärrtrafiken på SJ till och från Stockholm
liksom trafiksituationen inom Storstockholms lokaltrafikområde gör att en
förstärkning av kapaciteten måste uppnås.

Pendeltågstrafiken är den del av det lokala och regionala trafiknätet i
Stockholmsregionen som är hårdast belastad och klart underdimensionerad
för sin uppgift. Antalet resenärer har blivit större än som förutsågs och
trängseln har blivit oacceptabel. Under vintern 1981-1982 har rått totalkaos i
pendeltrafiken. SJ har inte klarat sin trafikuppgift utan har tvingats uppmana
pendeltågsresenärer att ta bil till sitt arbete.

Om trafikefterfrågan i Stockholmsområdet skulle klaras inom ramen för
befintlig linjekapacitet krävs att nuvarande motorvagnståg utökas från åtta
till tio vagnar. Därmed fordras en förlängning av stationsplattformar och
uppställningsspår, stations- och bangårdsombyggnader på vissa håll samt
utbyggnad av kraftförsörjningen. Även åtgärder för att förbättra stationernas
kapacitet för att klara så långa tågsätt skulle bli nödvändiga; framför allt
gäller detta Stockholms central.

En sådan lösning skulle enligt vår mening innebära en mycket kortsiktig
investeringspolitik. Man löser inte kapacitetsproblemen på lång sikt för
Storstockholmsområdet och för SJ:s hela tågföring annat än genom en
utbyggnad av spårsystemet i första hand sträckan Älvsjö-Järna och på sikt
hela sträckan Älvsjö-Märsta samt Kungsängen-Västerhaninge.

Regeringen bör - med utgångspunkt i den spårkapacitetsutredning som SJ
5 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 22

TU 1981/82:22

gör för Storstockholmsområdet - senast i nästa års budgetproposition
återkomma till riksdagen med förslag till en lösning av kapacitetsfrågorna.
Det gäller dels framtida spårutbyggnader, dels utbyggnad av Stockholms
central. Det är viktigt att ha klart för sig att spårutbyggnader i Stockholmsområdet
visserligen bidrar till att lösa pendeltågsproblemet, men har en
avgörande betydelse för hela SJ:s tågföring. Spårkapaciteten och utrymmet
på Stockholms central utgör en allvarlig flaskhals för fjärrtågstrafiken som
helhet.

Utan att avvakta denna utredning bör dock i enlighet med motionärernas
förslag dubbelspåret Älvsjö-Järna påbörjas, i första hand på sträckan
Älvsjö-Flemingsberg. För nästa budgetår bör 20 milj. kr. beräknas för
ändamålet. Utbyggnaden av dubbelspåret ger också förutsättningar för att
lösa problemen med Flemingsbergs station.

En inventering inom SJ av objekt i Norrbotten avseende både upprustning
och omläggning av spår visar som motionärerna framhållit att man med
relativt kort varsel kan sätta i gång arbeten inom en total kostnadsram av 170
milj. kr., varav 50 milj. kr. under innevarande och nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker under hänvisning till det anförda att i enlighet med
s-motionernas förslag ytterligare 460 milj. kr. anvisas för budgetåret 1982/83.
Vidare tillstyrks regeringens förslag att SJ skall få träffa hyresköpsavtal och
långtidsförhyra (leasa) rullande materiel motsvarande ett anskaffningsvärde
på 40 000 000 kr.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses till viss del yrkandena i
motionerna 1981/82:606 (vpk), 1981/82:1021 (vpk) och 1981/82:1417
(vpk).

Vid bifall till vad utskottet föreslagit skulle också de i vissa motioner i det
följande upptagna frågorna om förbättring och utbyggnad av pendeltågstrafiken
i Stockholmsregionen kunna få en snabbare och mer tillfredsställande
lösning.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, motionerna
1982/82:606 (vpk) yrkandena 1 a och 3,1981/82:1021 (vpk) och
1981/82:1417 (vpk) samt med bifall till motionerna 1981/
82:1894 (s) yrkande 7 och 1981/82:2136 (s) yrkande 7 till Statens
järnvägar för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
på 2 264 900 000 kr.,

2. beträffande SJ:s ekonomiska mål och strukturplan för SJ (mom. 8)

Rolf Clarkson, Filip Fridolfsson och Per Stenmarck (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Enligt
föredragandens” och slutar med ”ej påkallad.” bort ersättas med text av
följande lydelse.

TU 1981/82:22

SJ:s senaste resultatprognos säger att detta skall vara möjligt. Prognosen
omgärdas dock med ett flertal förutsättningar som måste uppfyllas. Bl. a.
anser SJ det nödvändigt att löne- och kostnadsutvecklingen blir begränsad
under de närmaste åren och att konjunkturen förbättras påtagligt.

Effektiviteten i järnvägstrafiken gagnas enligt utskottets uppfattning bäst
om SJ utvecklas till ett modernt och rationellt affärsföretag. Det är därför
med stor oro man av årets budgetproposition kan utläsa en viss tveksamhet
från regeringens sida om möjligheten att det ekonomiska målet för SJ skall
uppnås inom den tidsram som riksdagen beslutat. Fortsatta kraftiga
underskott i järnvägstrafiken skulle få mycket allvarliga följder. Bl. a. strider
en sådan utveckling mot de grundläggande trafikpolitiska principer som
lades fast genom 1979 års trafikpolitiska beslut och som innebär att företag på
transportmarknaden skall konkurrera på lika villkor inom de ramar som
samhället drar upp. Årlig underskottstäckning till SJ med statliga medel
innebär inte bara en stor belastning på statsbudgeten utan också stor risk för
snedvriden konkurrens.

Mot den bakgrunden är det synnerligen angeläget att regeringen och SJ
vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att SJ:s ekonomiska mål skall kunna
uppnås 1983/84 även om inte detta blir ett utpräglat högkonjunkturår. För att
möjliggöra detta är det nödvändigt att SJ snabbt ökar rationaliseringstakten
och vidtar åtgärder för att öka sina marknadsandelar. Investeringsplaneringen
vid SJ bör snarast förbättras så att medlen kan investeras i de mest
lönsamma objekten. Det är också nödvändigt att regeringen konsekvent
genom t. ex. taxeåtgärder och andra beslut ger SJ förutsättningar att leva upp
till de mål som riksdagen genom strukturplanen lagt fast. Det bör också
eftersträvas att ge SJ arbetsro utan onödig inblandning i frågor som ligger
inom SJ:s beslutsområde.

Huvudansvaret för att ekonomin förbättras ligger emellertid på SJ och dess
ledning. Lågprissatsningen har blivit en trafikpolitisk framgång i den
meningen att kapacitetsutnyttjandet i järnvägstrafiken ökat markant. Den
totala belastningen på statsbudgeten är dock betydande, eftersom åtgärden
inte är företagsekonomiskt motiverad. Enligt utskottets mening bör det vara
möjligt att med hjälp av ytterligare prisdifferentiering öka SJ:s intäkter. Den
särskilda kostnadsavlastningen i enlighet med 1979 års beslut bör därför
kunna slopas inom en inte alltför avlägsen tidsperiod.

Även i godstrafiken har SJ goda möjligheter att öka sina marknadsandelar.
Detta gäller framför allt trafiken till och från kontinenten, där SJ genom en
rationell transportuppläggning i fasta systemtransporter borde kunna
konkurrera med den långväga lastbilstrafiken men också med sjöfarten på
Europa.

En förutsättning för ökade marknadsandelar i kontinenttrafiken är att
frågan om tågförbindelserna till kontinenten snabbt löses. Frågan om
trafiken skall baseras på tågfärjetrafik via Danmark eller på direktförbindelse
till t. ex. Västtyskland utreds f. n. inom SJ. Resultatet av utredningen

TU 1981/82:22

väntas föreligga på försommaren. Enligt utskottets mening är det synnerligen
angeläget att regeringen snarast därefter fattar nödvändiga beslut som
underlag för investeringar i tågfärjor, hamnanläggningar m. m.

En kraftigt ökad kontinenttrafik på järnväg kan komma att ställa krav på
anskaffning av nya järnvägsvagnar i en takt som inte ryms i strukturplanen.

Utskottet anser att SJ utöver investeringar som garanteras i strukturplanen
bör ha möjlighet att fritt leasa godsvagnar för att möjliggöra en snabbare
vagnanskaffning om detta visar sig bli nödvändigt. I sammanhanget må
erinras om att konjunkturrådet i sin senaste rapport inte såg några rimliga
skäl till att SJ och andra affärsverk inte skulle tillåtas att på egen hand
finansiera sina investeringar.

Utskottet tillstyrker under hänvisning till det anförda motionsyttrandena i
fråga.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande SJ:s ekonomiska mål och strukturplan för SJ
att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1836 (m)
yrkande 1 och 1981/82:2048 (m) yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. beträffande SJ:s organisation m. m. (mom. 9)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Rune
Johansson, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med
”Föredraganden understryker” och slutar med "i Bollnäs.” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Föredraganden understryker i propositionen att den anpassning av
organisationen som sker bör ses som en viktig del i det handlingsprogram som
erfordras för att SJ skall uppnå de för verksamheten uppställda målen.
Utskottet delar denna uppfattning.

Såsom i motion 1981/82:1894 (s) erinrats om har emellertid frågan om SJ:s
organisation fått särskild aktualitet under den gångna vintern. Utöver
utbyggd spårkapacitet och inköp av fler lok och vagnar måste också SJ:s
organisation förändras för att vinterkaoset i tågtrafiken inte skall upprepas.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen redan under detta år med en
redovisning av vilka organisatoriska åtgärder härför som vidtagits inom
SJ.

En organisationsfråga som fått särskild aktualitet gäller SJ:s verkstäder. SJ
har fått en väsentligt utbyggd trafik med därav följande krav på underhåll och

TU 1981/82:22

verkstadstjänster. En alltför centraliserad verkstadsorganisation har enligt
de anställdas mening skapat sämre serviceförutsättningar. Inte heller har
sysselsättnings- och regionalpolitiska behov i tillräcklig grad uppmärksammats,
vilket lett till att viktig yrkeskunskap inte kunnat tillvaratas.

Dessa brister aktualiserar enligt utskottets mening en genomgripande
omprövning av SJ:s nuvarande verkstadspolitik. I ett sådant sammanhang är
det naturligt att också på nytt pröva verkstadsrörelsens möjligheter att
ytterligare höja sin egen effektivitet.

Utvecklingen på järnvägsområdet - lågprissatsningen, krav på överflyttning
av långväga tungt gods till järnvägen m. m. - innebär att SJ:s rullande
materiel utsätts för hårt slitage. Detta leder till ett behov att investera i fler
lok och vagnar. Men det visar också - liksom den senaste vinterns
erfarenheter - att SJ-koncernen tillsammans med svensk industri bör
engagera sig i ett mer intensivt och långsiktigt utvecklingsarbete. Detta bör i
första hand sikta till att klara ”normal” järnvägstrafik även under besvärliga
väderförhållanden vad gäller både rullande materiel och bannät.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Genom ett bifall till motionen i denna del synes även syftet med den i
motion 1981/82:1849 (c) aktualiserade frågan om utbyggnad av SJ-verkstaden
i Bollnäs kunna komma att tillgodoses.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande SJ:s organisation m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1894 (s) yrkande 11
och med anledning av motion 1981/82:1849 (c) yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

4. beträffande järnvägsinvesteringar i Västerbottens län, m. m. (mom.
11)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Rune
Johansson, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 som börjar med
”Utskottet kan” och på s. 20 slutarmed ”kunna aktualiseras.” bort ersättas
med text av följande lydelse:

Såsom i motionen anförts har SJ-personalen i Västerbottens län gjort en
grundlig inventering av möjliga investeringsobjekt. Med utgångspunkt i
järnvägens strategiska betydelse i länets transportsystem har de bl. a. lagt
fram förslag till sysselsättningsfrämjande åtgärder på järnvägsområdet inom
länet. I detta ”Västerbottenpaket” finns en rad intressanta investeringsobjekt,
bl. a. förslag till upprustning och omläggning av bandelar som i första
hand tar sikte på skogsindustrins transportbehov. Regeringen bör se till att

TU 1981/82:22

utredningsmaterialet gås igenom inom SJ så att det kan ligga till grund för
statsmakternas bedömningar av framtida investeringsbehov.

Vidare bör den arbetsmetod som använts av de SJ-anställda kunna tjäna
som modell för liknande inventeringar i andra delar av landet. Regeringen
bör uppdra åt SJ att tillsammans med de anställda vidareutveckla det
beslutsunderlag som tagits fram inom Västerbotten.

Det bör vidare, såsom yrkas i motion 1981/82:1858 (s) uppdras åt SJ att
tillsammans med SJ-anställda i Värmland snarast göra en inventering och
kartläggning över behovet av nödvändiga investeringar på järnvägsnätet
m. m. i länet.

Vad utskottet härom anfört, vilket innebär ett tillstyrkande av motionsyrkandena
i berörda delar, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande järnvägsinvesteringar i Västerbottens län, m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1981/82:1894 (s)
yrkandena 9 och 10 samt 1981/82:1858 (s) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

5. beträffande överförande till riksnätet (mom. 16)

Rune Torwald, Anna Wohlin-Andersson och Ivar Franzén (alla c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Även
utskottet” och slutar med ”resp. bandelar.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Enligt utskottets mening har den av dåvarande riksdagsmajoriteten
beslutade uppdelningen av landets järnvägar i dels ett riksnät, dels vissa
bandelar där fortsatt persontrafik skulle prövas och dels bandelar där
ytterligare utredningar skulle genomföras fått mycket olyckliga konsekvenser.
SJ synes ha tolkat beslutet så att man inte bör göra några upprustningar
på de bandelar som ej tillhör det av riksdagen fastställda riksnätet. Detta har
medfört att flera sådana banor är i så dåligt skick att hastighetsnedsättningar
resp. lägre godsvagnsvikter fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten skall
äventyras.

Enligt utskottets bedömningar är det inte enbart en kraftig ökning av
biltrafiken och utglesning på landsbygden som inneburit minskning av
resandeunderlaget på det olönsamma bannätet. Taxepolitik, hastighetsnedsättningar
beroende på brist på underhåll och upprustning av såväl den
rullande materielen som baninvesteringar, en stelbent tidtabellsläggning och
indragning av turer, stängningar av stationer, brist på samordning m. m. har
spelat avsevärd roll när det gäller den avtagande resandefrekvensen. Den
lågprissatsning som SJ fick medel för att pröva har dock visat sig tillföra även
de trafiksvaga bandelarna ett stort antal nya passagerare, trots att man från

TU 1981/82:22

SJ:s sida knappast gjort någon specialsatsning på dessa bandelar i form av
förbättrad tidtabellsläggning eller ökad service i annan form. Utskottet
bortser då från den blygsamma men lycksosamma satsningen på inlandsbanans
norra del förra sommaren. Utskottet finner det därför motiverat att låta
taxesänkningar och en intensivare marknadsföring jämte upprustningsinsatser
få full genomslagskraft innan beslut tas om nedläggningar av persontrafik
på vissa bandelar. Utskottet anser att det krävs minst tre års försök med
taxesänkningar o. d. för att en utvärdering skall kunna ske. Försöksperioden
utgår först den 30 juni 1982. Länshuvudmännen för kollektivtrafik har då
hunnit skaffa sig en bas för sina bedömningar beträffande utnyttjandet av
regionens järnvägsbanor.

Utskottet ser med oro på att allt större del av godstrafiken förts över från
järnväg till landsväg. Energiskäl, miljöhänsyn och trafiksäkerhetsaspekter
talar starkt för att framför allt de långväga, tunga godstransporterna bör ske
på järnväg eller med båt. Utskottet anser f. ö. att en eventuell nedläggning av
persontrafiken skulle negativt påverka förutsättningarna för godstrafik på
järnväg.

Utskottet finner det vidare angeläget att de regionala trafikhuvudmännen
bereds möjlighet att förutsättningslöst pröva hur trafikförsörjningen skall
lösas. Utskottet vill också erinran om att organisationen av den kommunala
och regionala trafiken först den 1 juli 1981 - bortsett från Västsverige - var
fullt utbyggd. Detta är enligt utskottets uppfattning ytterligare ett skäl för att
avvakta med de förändringar i bannätet som nu aktualiserats av transportrådet
i vissa landsändar. Ställning i sådana frågor bör i vart fall inte tas, innan
effekterna av ovannämnda treåriga lågprissatsning kunnat utvärderas.
Därtill kommer att huvudmännen också behöver något års erfarenhet av hur
nya tidtabeller och linjedragningar för regionens bussar m. m. påverkar
tågresandet. Utskottet förutsätter slutligen att eventuella framtida nedläggningar
av persontrafik på järnvägslinjer inte får medföra någon kostnadsövervältring
från staten till kommuner/landsting.

Av bl. a. ovan angivna skäl anser utskottet att samtliga av SJ nu trafikerade
bandelar bort ingå i riksnätet. Detta innebär i sin tur att utskottet nu
tillstyrker yrkandena i motionerna 1981/82:778 (s, m, c), 1981/82:796 (c),
1981/82:1025 (fp) och 1981/82:1418 (s, m, c, fp, vpk) samtliga med begäran
att bandelen Bjärka!Säby-Vöstervik skall överföras till riksnätet.

Detsamma gäller motionerna 1981/82:592 (c) i denna del om järnvägslinjen
Falköping-Landeryd, 1981/82:1383 (c) i denna del om upprustning av vissa
järnvägslinjer i Skaraborgs län, 1981/82:793 (c) yrkande 1 om järnvägspolitiken
att alla järnvägslinjer skall ingå i riksnätet, 1981/82:194 (c) om
järnvägslinjen Borås-Varberg, 1981/82:195 (vpk) om järnvägslinjen Forsmo-Hoting,
1981/82:598 (s) i denna del om upprustning av Västerdalsbanan,
1981/82:779 (c) yrkande 1 om upprustning av järnvägslinjen Nässjö-Nybro
m. m., 1981/82:1392 (c) yrkande 1 om vissa delar av inlandsbanan med
anslutande banor m. m., 1981/82:1839 (c) om järnvägslinjen Melle -

TU 1981/82:22

rud-Bengtsfors-Arvika och 1981/82:1854 (vpk) om bandelen Hudiksvall-Ljusdal.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande överförande till riksnätet
att riksdagen bifaller

a. motionerna 1981/82:778 (s, m, c), 1981/82:796 (c), 1981/
82:1025 (fp), 1981/82:1418 (s, m, c, fp, vpk) samtliga om
bandelen Bjärka/Säby-Västervik samt 1981/82:793 (c) yrkande
1 i denna del,

b. motionerna 1981/82:592 (c) i denna del och 1981/82:1383 (c)
i denna del, båda avseende bandelen Falköping-Landeryd,
samt 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

c. motionerna 1981/82:1383 (c) i denna del avseende järnvägslinjerna
Skövde-Karlsborg, Gårdsjö-Håkantorp och Forshem-Nossebro
samt 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

d. motionerna 1981/82:194 (c) om järnvägslinjen Borås-Varberg
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

e. motionerna 1981/82:195 (vpk) och 1981/82:1392 (c) yrkande
1 i denna del, båda avseende järnvägslinjen Forsmo-Hoting,
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

f. motionerna 1981/82:598 (s) i denna del, avseende Västerdalsbanan,
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

g. motionerna 1981/82:779 (c) yrkande 1 om järnvägslinjen
Nässjö-Nybro och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

h. motionerna 1981/82:1392 (c) yrkande 1 i återstående delar
avseende vissa delar av inlandsbanan med anslutande banor och
1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,

i. motionerna 1981/82:1839 (c) om järnvägslinjen Mellerud-Bengtsfors-Arvika
och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna
del,

6. beträffande överförande till riksnätet (mom. 16)

Birger Rosqvist (s) och Eric Rejdnell (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Även
utskottet” och slutar med ”resp. bandelar.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner som berört
nämnda bandel. Enligt utskottets förslag och riksdagens beslut har motio -

TU 1981/82:22

nerna- i avvaktan på resultatet av den regionala trafikplaneringen m. m. - ej
föranlett någon riksdagens åtgärd. Länsstyrelserna i de båda berörda länen
har inlämnat framställning om bandelens intagning i riksnätet. Något beslut i
ärendet med anledning av framställningen i fråga har dock ej fattats.

Utskottet finner det i likhet med motionärerna vara angeläget att beslut
om intagande i riksnätet av bansträckan Bjärka/Säby-Västervik snarast
fattas.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Med det anförda finner utskottet syftet med motionerna 1981/82:778 (s, m,
c), 1981/82:796 (c), 1981/82:1025 (fp) och 1981/82:1418 (s, m, c, fp, vpk) i det
närmaste tillgodosett.

Den av riksdagen beslutade ordningen för prövning av frågor om vissa
bansträckors intagande i riksnätet bör tillämpas. Detta förutsätter att beslut
efter gjorda utredningar och framställningar ej onödigtvis förhalas.

Med hänvisning till det anförda och i avvaktan på utredningar inom ramen
för den regionala trafikplaneringen m. m. finner utskottet att motionerna
1981/82:194 (c), 1981/82:195 (vpk), 1981/82:592 (c) i denna del, 1981/82:598
(s) i denna del, 1981/82:779 (c) yrkande 1, 1981/82:793 (c) yrkande 1,
1981/82:1383 (c) i denna del, 1981/82:1392 (c) yrkande 1, 1981/82:1839 (c)
och 1981/82:1854 (vpk), samtliga avseende intagning i riksnätet av resp.
bandel, ej f. n. bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande överförande till riksnätet
att riksdagen

a. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motionerna 1981/82:778 (s, m, c), 1981/82:796 (c),
1981/82:1025 (fp) och 1981/82:1418 (s, m, c, fp, vpk) samtliga
om bandelen Bjärka/Säby-Västervik, samt 1981/82:793 (c)
yrkande 1 i denna del, anfört om intagande i riksnätet av
bandelen Bjärka/Säby-Västervik,

b. lämnar motionerna 1981/82:592 (c) i denna del och 1981/
82:1383 (c) i denna del, både avseende bandelen Falköping-Landeryd,
samt motion 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna
del, utan åtgärd,

c. lämnar motion 1981/82:1383 (c) i denna del avseende
järnvägslinjerna Skövde-Karlsborg, Gårdsjö-Håkantorp och
Forshem-Nossebro, och motion 1981/82:793 (c) yrkande 1 i
denna del, utan åtgärd,

d. lämnar motionerna 1981/82:194 (c) om järnvägslinjen
Borås-Varberg och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del, utan
åtgärd,

e. lämnar motionerna 1981/82:195 (vpk) och 1981/82:1392 (c)
yrkande 1 i denna del, båda avseende järnvägslinjen Fors -

TU 1981/82:22

mo-Hoting samt 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del, utan
åtgärd,

f. lämnar motionerna 1981/82:598 (s) i denna del avseende
Västerdalsbanan och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,
utan åtgärd,

g. lämnar motionerna 1981/82:779 (c) yrkande 1 om järnvägslinjen
Nässjö-Nybro och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,
utan åtgärd,

h. lämnar motionerna 1981/82:1392 (c) yrkande 1 i återstående
delar avseende vissa delar av inlandsbanan med anslutande
banor samt 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del, utan
åtgärd,

i. lämnar motionerna 1981/82:1839 (c) om järnvägslinjen
Mellerud-Bengtsfors-Arvika och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i
denna del, utan åtgärd,

j. lämnar motionerna 1981/82:1854 (vpk) om bandelen
Hudiksvall-Ljusdal och 1981/82:793 (c) yrkande 1 i denna del,
utan åtgärd,

k. lämnar motion 1981/82:793 (c) yrkande 1 i återstående delar
om att alla järnvägslinjer skall tillhöra riksnätet utan åtgärd,

7. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m. (mom.
23)

Rune Torwald, Anna Wohlin-Andersson och Ivar Franzén (alla c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med ”De
uttalanden” och på s. 26 slutar med ”Örnsköldsvik och Husum.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Motionsledes har framförts en rad, i det följande nämnda yrkanden om
upprustning av skilda järnvägslinjer och bandelar. Utskottet anser för sin del
att dessa motionskrav bekräftar de farhågor som centern gav uttryck för
redan år 1979, nämligen att om riksdagen fastställde ett riksnät så skulle SJ ta
detta till intäkt för att ersätta underhållet på de banor som ej tillhör
nätet.

Från centerns sida hävdas nu att - i ett läge med begränsad tillgång på
investeringsmedel - målsättningen måste vara att skapa en jämlik och
godtagbar standard på alla järnvägsbanor framför att öka standarden på ett
fåtal trafikstarka bandelar. Mot denna bakgrund anser utskottet att SJ under
de närmaste åren bl. a. måste prioritera den upprustning m. m. av bandelar
som motionärerna kräver, eftersom trafiken i annat fall snart måste
avvecklas eller hastighetsbegränsningar eller annan försämring av servicen

TU 1981/82:22

av trafiksäkerhetsskäl måste tillgripas. Som exempel kan anföras de i början
av 1981 aktualiserade åtgärderna på bandelen Arvika-Mellerud.

Under hänvisning till det anförda och med anledning av följande
motionsyrkanden bör riksdagen alltså ge regeringen till känna hur SJ bör
prioritera sina banupprustningar under de närmaste åren.

Det nu anförda gäller motionerna 1981/82:1886 (s) i denna del om
trafikpolitiska åtgärder i Södermanland, 1981/82:596 (vpk) om upprustning
av järnvägslinjen Växjö-Vöstervik, 1981/82:779 (c) yrkande 2 om upprustning
av järnvägslinjen Nässjö-Nybro, 1981/82:362 (m) om bandelen Götene-Nossebro,
1981/82:592 (c) i denna del om järnvägslinjen Falköp ing-Landeryd,
1981/82:1383 (c) i denna del om upprustning av vissa järnvägslinjer i
Skaraborgs län, 1981/82:1405 (c) och 1981/82:1621 (c) yrkande 1, båda om
trafiken på järnvägslinjen Malmö-Sjöbo, 1981/82:1875 (fp) om trafiken på
Bohusbanan och 1981/82:1885 (s) yrkande 1 i denna del avseende Bohusbanan
m. m.

Det gäller vidare motionerna 1981/82:1849 (c) yrkande 1 om upprustning
av järnvägslinjen Bollnäs-Orsa, 1981/82:598 (s) i denna del om upprustning
av Västerdalsbanan, 1981/82:793 (c) yrkande 2 avseende trafiken Mora-ÄIvdalen
och Malungsfors-Sälen, 1981/82:1016 (vpk) om upprustning av
järnvägslinjerna Malung-Borlänge och Malungsfors-Sälen, 1981/82:1381 (s)
om upprustning av järnvägslinjen Hällnäs-Lycksele-Storuman, 1981/82:1860
(s) om upprustning av järnvägslinjen Boden-Haparanda-Övertorneå. Ett
eventuellt beslut om det i motion 1981/82:314 (vpk) yrkade industrispåret
mellan Örnsköldsvik och Husum bör dock föregås av ytterligare utredningar
och överväganden.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört med anledning av

a. motion 1981/82:1886 (s) i denna del om trafikpolitiska
åtgärder i Södermanland,

b. motion 1981/82:596 (vpk) om järnvägslinjen Växjö-Västervik,

c. motion 1981/82:779 (c) yrkande 2 om järnvägslinjen Nässjö-Nybro,

d. motion 1981/82:362 (m) om bandelen Götene-Nossebro,

e. motionerna 1981/82:592 (c) i denna del och 1981/82:1383 (c)
i denna del, båda avseende järnvägslinjen Falköping-Landeryd,

f. motion 1981/82:1383 (c) i denna del avseende järnvägslinjerna
Skövde-Karlsborg, Gårdsjö-Håkantorp och Forshem-Nossebro,

TU 1981/82:22

g. motionerna 1981/82:1405 (c) och 1981/82:1621 (c) yrkande
1, båda om järnvägslinjen Malmö-Sjöbo,

h. motionerna 1981/82:1875 (fp) om Bohusbanan m. m. och
1981/82:1885 (s) yrkande 1 i denna del avseende Bohusbanan
m. m.

i. motion 1981/82:1849 (c) yrkande 1 om järnvägslinjen Bollnäs-Orsa,

j. motion 1981/82:598 (s) i denna del om Västerdalsbanan,
k. motion 1981/82:793 (c) yrkande 2 i denna del avseende
trafiken Mora-Älvdalen,

1. motion 1981/82:1016 (vpk) i denna del avseende järnvägslinjen
Malung-Borlänge,

m. motionerna 1981/82:793 (c) yrkande 2 i denna del och
1981/82:1016 (vpk) i denna del, båda med avseende på
järnvägen Malungsfors-Sälen,

n. motion 1981/82:1381 (s) om järnvägslinjen Hällnäs-Lycksele-S
törnman,

o. motion 1981/82:1860 (s) om järnvägslinjen Boden-Haparanda-Övertorneå,

p. motion 1981/82:314 (vpk) om industrispår mellan
Örnsköldsvik och Husum,

8. beträffande utökad trafik och tåguppehåll m. m. (mom. 27 e)

Rune Torwald (c), Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnell (fp) och
Erik Börjesson (fp) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Jämväl
under” och slutar med "bandelert Hultsfred-Växjö.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Den i motion 1981/82:1413 (fp) angivna banan är synnerligen intressant,
eftersom det är en av de få smalspåriga bandelarna med reguljär trafik.
Därför bör möjligheterna att bedriva kompletterande järnvägstrafik kunna
prövas.

Finansieringen av museiverksamhet av detta slag har riksdagen tidigare
tagit ställning till.

Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild framställning från
riksdagens sida ej påkallad varför motionen lämnas utan åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 27 e bort ha följande lydelse:

27. beträffande utökad trafik och tåguppehåll m. m.
att riksdagen

(e) lämnar motion 1981/82:1413 (fp) utan åtgärd.

TU 1981/82:22

9. beträffande åtgärder för att förbättra SJ:s ekonomi (mom. 35)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Utskottet
delar” och som på s. 35 slutar med ”till känna.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar den kritik som såväl föredraganden som de sakkunniga
anfört om nuvarande driftersättningssystem. Det är därför enligt utskottets
mening angeläget att regeringen snarast prövar de förslag sakkunniga
framlagt. Det krävs emellertid även ytterligare utredningar för att skapa ett
driftersättningssystem som så långt möjligt preciserar de tjänster som staten
köper av SJ samtidigt som rationaliseringsverksamhet stimuleras även på de
ersättningsberättigade banorna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att det nya
ersättningssystemet kan träda i kraft snarast möjligt. Å andra sidan beslöt
riksdagsmajoriteten 1979 att ett stort antal banor skulle bli föremål för
prövning av fortsatt persontrafik resp. ytterligare utredning. Detta skulle ske
inom ramen för den fortsatta regionala trafikplaneringen. Mot bakgrund av
dels att den treåriga försöksperioden med lågprissatsning m. m. inte går ut
förrän den 30 juni 1982, dels att systemet med de regionala trafikhuvudmännen
i de fem västsvenska länen - såvitt nu kan bedömas - inte träder i
funktion förrän den 1 juli 1983, bör det finnas god tid att genomföra de
ytterligare utredningar som krävs för väl genomtänkta beslut i dessa frågor.
Enligt vad utskottet inhämtat bereds de sakkunniga förslag f. n. i departementet.
Utskottet förutsätter att förslag efter hand som de hinner utarbetas
kommer att föreläggas riksdagen, varför yrkandet i motion 1981/82:1836 (m)
inte nu behöver föranleda någon utskottets åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande åtgärder för att förbättra SJ:s ekonomi

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1836 (m) yrkande 2 utan
åtgärd.

TU 1981/82:22 58

Innehållsförteckning

Hemställan i propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 10

1 Anslaget Statens järnvägar 10

1.1 Investeringar för nästa budgetår samt vissa organisationsfrågor
10

1.2 Vissa övriga investeringsfrågor m. m 20

1.3 Frågor om anslutning till riksnätet av vissa bandelar ... 21

1.4 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar 22

1.4.1 Inlandsbanan och västkustbanan 22

1.4.2 Övriga motionsledes aktualiserade upprustningsfrågor
m. m 25

1.5 Taxe- och servicefrågor samt handikappanpassning .... 28

2 Övriga anslagsfrågor 32

2.1 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för drift av icke

lönsamma järnvägslinjer m. m 32

2.2 Anslaget Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid

järnvägskorsningar 34

3 Särskilda frågor 35

3.1 Taxesamordning mellan tåg och buss 35

3.2 Samordning mellan de statliga kommunikationsverken . 37

Hemställan 39

Reservationer 44

GOTAB 70636 Stockholm 1982