TU 1981/82:16

Trafikutskottets betänkande
1981/82:16

om anslag till Vägväsende (prop. 1981/82:100)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Vägväsende

Anslagen till vägväsende m. m. Regeringens förslag i proposition 1981/
82:100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under avsnitt B. Vägväsende
(s. 26-63), punkterna B 1-B 8, till medelsanvisning m. m. under de skilda
väganslagen innebär
att till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1982/83
anvisas ett förslagsanslag på 6 370 000 (punkt B 1, s. 36-37),
att regeringen medges att lämna statens vägverk de beställningsbemyndiganden
som i propositionen har förordats (punkt B 2, s. 37—49),
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1982/83 anvisas ett reservationsanslag
på 3 171 000 000 kr. (punkt B 2, s. 37-49),
att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1982/83 anvisas ett
reservationsanslag på 900 000 000 kr. (punkt B 3, s. 49-56),
att den i propositionen förordade regeln för utbetalning av bidrag till drift
av vägar eller gator som tillkommer kommunerna godkänns (punkt B 4, s.
56-57),

att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret
1982/83 anvisas ett reservationsanslag på 450 500 000 (punkt B 4, s.
56-57),

att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret
1982/83 anvisas ett reservationsanslag på 320 000 000 kr. (punkt B 5, s.

58-59),

an vad i propositionen anförts i fråga om statsbidrag till enskilda järnvägar
för trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar godkänns
(punkt B 6, s. 59-61),
att den i propositionen förordade regeln för utbetalning av statsbidrag till
enskild väghållning godkänns (punkt B 6, s. 59-61),
att regeringen medges att låta statens vägverk planera bidragsgivningen till
drift av enskilda vägar m. m. för år 1983 utifrån ett anslag på 297 000 000 kr.
(punkt B 6, s. 59-61),
att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1982/83
anvisas ett reservationsanslag på 274 800 000 kr. (punkt B 6, s. 59-61),
antili Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1982/83 anvisas
ett reservationsanslag på 30 000 000 kr. (punkt B 7, s. 62),
att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1982/83 anvisas ett
förslagsanslag på 24 850 000 kr. (punkt B 8, s. 63),

1 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 16

TU 1981/82:16

Beträffande anslag till Statens vägverk: Försvarsuppgifter för budgetåret
1982/83 (punkt B 9) avser regeringen att återkomma till frågan härom i
särskild proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckling.

Motioner

I motion 1981/82:425 av Siri Häggmark och Jens Eriksson (båda m) yrkas
att riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att på annat sätt än
genom direkt anslag finansiera ett brobygge mellan Bockholmen-Klädesholmen
i Bohuslän i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1981/82:605 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen till Drift av statliga vägar för budgetåret 1982/83 anvisar ett
med 100 000 000 kr. höjt belopp till totalt 3 271 000000 kr.,

2. att riksdagen till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1982/83
anvisar ett med 100 000 000 kr. förhöjt belopp till totalt 1 000 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1982/83 anvisar ett med 20 000 kr. förhöjt belopp till totalt
340 000 000 kr.

I motion 1981/82:786 av Bertil Jonasson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om en översyn av gällande rättsregler i berörd
lagstiftning om enskilda vägar i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1981/82:787 av Bertil Jonasson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om att möjligheterna att på i motionen angivet sätt
tidigarelägga byggande av broar prövas.

I motion 1981/82:790 av Sigvard Persson och Ulla Ekelund (båda c) yrkas
att riksdagen begär att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att kraftigt
minska användningen av salt för halkbekämpning på gator och vägar.

I motion 1981/82:1009 av Stig Alemyr m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om påbörjande av förbifart vid Berga samt vägen
Berga-Bockara,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt anförts om betydelsen av en upprustning av vägnätet i
Kalmar län.

I motion 1981/82:1010 av Stina Andersson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att seminörer skall ha rätt att påkalla
förtur till överfärjning enligt motionens syfte.

I motion 1981/82:1015 av Åke Gustavsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att nybyggnation av riksväg 31 bör

TU 1981/82:16

genomföras så att den kan påbörjas budgetåret 1982/83 och att vägunderhållet
ej får ytterligare försämras.

I motion 1981/82:1136 av Eric Holmqvist m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen anvisar 13,0 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för de
vägbyggen i Kristianstads och Malmöhus län som anges i motionen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1981/82:1131.

I motion 1981/82:1389 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2 och 5),

2. att riksdagen till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret
1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 196 800 000 kr.,

5. att riksdagen till Drift av statliga vägar för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag på 3 168 000 000 kr.

I motion 1981/82:1391 av Ulla Ekelund och Einar Larsson (båda c) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en omprövning av vägverkets beslut att
lägga ner Brösarps vägstation på så sätt att denna behålls.

I motion 1981/82:1393 av Ivar Franzén och Ella Johnsson (båda c) yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts i motionen om fortsatt utbyggnad av E 6.

I motion 1981/82:1395 av Hans Gustafsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
anvisar 17 milj .kr. för budgetåret 1982/83 för de vägbyggnader i Blekinge län
som anges i motionen.

I motion 1981/82:1402 av Rune Jonsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
anvisar 25 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för de vägbyggnader i Västernorrlands
län som anges i motionen.

I motion 1981/82:1407 av Ralf Lindström m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statligt
engagemang i muddingsverksamhet.

I motion 1981/82:1410 av Gunnar Oskarson m. fl. (m, s, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående fortsatt utbyggnad av E 6 genom Halland.

I motion 1981/82:1411 av Esse Petersson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
högsta prioritet för nybyggnad av vägprojektet södra förbifarten på riksväg
27 vid Värnamo i den nya flerårs- och fördelningsplanen för tidsperioden
1983-1994.

I motion 1981/82:1412 av Hans Petersson i Röstånga och Eric Hägelmark
(båda fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om vad
som anförts i motionen för att säkra fortbeståndet av de skånska alléerna.

1* Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 16

TU 1981/82:16

I motion 1981/82:1414 av Sven-Gösta Signell m. fl. (s) yrkas att riksdagen
anvisar 4,2 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för byggandet av en bro mellan
Brosunden och Rosendala i Skaraborgs län.

I motion 1981/82:1420 av Olle Östrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen anvisar
89,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för de väg- och brobyggnader i
Gävleborgs län som anges i motionen.

I motion 1981/82:1842 av Olle Grahn och Elver Jonsson (båda fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ombyggnad av riksväg 43 Falköping-Vårgårda.

I motion 1981/82:1843 av Eric Hägelmark (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att få till stånd en överprövning av vägverkets beslut att
nedlägga vägstationen i Brösarp.

I motion 1981682:1850 av Ove Karlsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
anvisar 36 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för de väg- och brobyggnader i
Kopparbergs län som anges i motionen.

I motion 1981/82:1855 av Bertil Måbrink och Sven Henricsson (båda vpk)
yrkas att riksdagen under Byggande av statliga vägar för budgetåret 1982/83
beslutar anvisa 5 000 000 kr. utöver regeringens förslag för att möjliggöra
påbörjande av upprustningsarbete på väg 83 i enlighet med vad som anges i
motionen.

I motion 1981:82:1859 av Elvy Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om att de i motionen nämnda bro- och vägprojekten
kommer till stånd.

I motion 1981/82:1862 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att ombyggnaden av väg 628 bör prioriteras vid förverkligandet
i riksdagens beslut i fråga om särskilda åtgärder i Vindelälvsdalen.

I motion 1981/82:1863 av Arne Nygren m. fl. (s) yrkas att riksdagen
anvisar 35,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83 för de vägbyggnadsprojekt i
Västerbotten som redovisats i motionen.

I motion 1981/82:1869 av Gabriel Romanus (fp) yrkas

1. att riksdagen uttalar att vägen Suorva-Ritsem läggs igen,

2. att riksdagen - om yrkande 1 inte skulle bifallas - uttalar att vägen
Suorva-Ritsem inte skall få utnyttjas för allmän trafik utan endast av
trafikanter med särskilt tillstånd.

I motion 1981/82:1883 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förändringarna av
vägverkets driftsorganisation ej får motverka de insatser som görs på
arbetsmarknads- och regionalpolitikens område.

TU 1981/82:16

I motion 1981/82:1884 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om vägbyggnadsobjekten Bräcke-Bratteröd och Munkeröd-Grössbacke,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggande av bro mellan Bockholmen och Klädesholmen.

I motion 1981/82:1886 av Olle Svensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av trafikpolitiska åtgärder i Södermanland såvitt avser vägar.

I motion 1981/82:1894 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1-6),

1. att riksdagen beslutar att till Drift av statliga vägar på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att till Drift av statliga vägar för budgetåret
1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 75 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 3 246 000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att till Byggande av statliga vägar för budgetåret
1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 400 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 1 300 000 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 25 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 475 500 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att sammanlagt 20 000 000 kr. skall stå till
kollektivtrafikberedningens förfogande för de uppgifter som anges i motionen,

6. att riksdagen beslutar att till Bidrag till byggande av kommunala vägar
och gator för budgetåret 1982/83 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 340 000 000 kr.

I motion 1981/82:2008 av Sven Aspling m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motion 1981/82:2006 anförts om
särskilda investeringar i vägsystemet m. m.

I motion 1981/82:2136 av Olof Palme m. fl (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-6), att riksdagen

1. att riksdagen till Drift av statliga vägar på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Drift av statliga vägar för budgetåret 1982/83 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 75 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 3 246 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1982/83
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 400 000 000 kr. förhöjt

TU 1981/82:16

reservationsanslag av 1 300 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
25 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 475 500 000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att sammanlagt 20 000 000 kr. skall stå till
kollektivtrafikberedningens förfogande för de uppgifter som anges i motionen,

6. att riksdagen till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1982/83 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 340 000 000 kr.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1981/82:2133.

Utskottet

Anslags- och bidragsfrågor

1 samband med behandlingen av anslaget till drift av statliga vägar tar
föredraganden i propositionen upp frågan om ersättande av vissa färjeleder
med broförbindelser. I anslutning härtill lämnas en redogörelse för statsmakternas
tidigare beslut härom och den utredning i ämnet som verkställts av
vägverket. De nämnda besluten innebär bl. a. att det för finansieringen av
broinvesteringarna är möjligt att använda medel för beredskapsarbeten eller
sådana medel för andra sysselsättningsfrämjande åtgärder som står till
regeringens förfogande genom den s. k. finansfullmakten. Vidare har
vägverkets utredning visat att vissa objekt har så hög företagsekonomisk
lönsamhet att de bör kunna genomföras även om det inte visar sig lämpligt att
utföra dem som beredskapsarbeten. Vägverket har därför bemyndigats att i
sådana fall använda driftmedel för att bygga broar som ersätter färjeleder.

I enlighet med det anförda har regeringen den 23 april 1981 beslutat ta i
anspråk 113,1 milj. kr. av finansfullmakten för sysselsättningsfrämjande vägoch
broinvesteringar vid statens vägverk. Genom beslutet anvisades 40 milj.
kr. för följande broinvesteringar.

Län	Objekt	Kostnad (milj. kr.)
S	Bro vid färjeleden Liljedal-Ed	7,0
Y	Bro vid färjeleden Strömnäs-Svanön	17,0
Z	Bro vid färjeleden Skurun-Flatnor	7,0
AC	Bro över Vindelälven vid Bjursele ersätter
	två färjeleder	9,0

Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen genom länsarbetsnämnden i Norrbottens
län anvisat medel för att bygga två broar över Torne älv som ersätter
färjelederna vid Kuoksu och Anttis.

TU 1981/82:16

De broobjekt som från planerings- och projekteringssynpunkt kan vara
aktuella att bygga under de närmaste två åren är enligt föredraganden
följande - under förutsättning att finansieringen kan lösas.

Län	Objekt	Milj.kr.	Återbetalningstid (år)
B	1179 Trästa-Fjell	12,6	13
D	957 Ekhammar-Björksundet	11,2	21
E	817 Skeppsgården-Åsvik	7,2	10
O	720 Klädesholmen-Bockholmen	15,1	10
R	1024 Brosunden-Rosendalen	4,2	5
S	723 Stodene-Almar	13,4	22

Med anledning härav yrkas i motion 1981/82:787 (c) att riksdagen hos
regeringen begär en prövning av möjligheterna att genom någon form av
''leasingförfarande'' tidigarelägga byggandet av angivna broar. Även i
motion 1981/82:1389 (m) aktualiseras frågan om lånefinansiering för sådana
broar varom här är fråga. I anslutning härtill yrkar motionärerna också en
minskning av det statliga driftanslaget med 3 milj. kr. Till frågan härom
återkommer utskottet i det följande. I motion 1981/82:425 (m) föreslås också
prövning av möjligheterna till leasingförfarande - i vad avser planerat
brobygge mellan Bockholmen och Klädesholmen i Bohuslän.

Enligt vad utskottet erfarit har berörda finansieringsmetod aktualiserats
redan under den gångna höstens budgetarbete. En lösning enligt motionärernas
förslag har hitintills av principiella skäl avvisats från regeringens sida.
Utskottet är inte heller för sin del berett att utan närmare utredning biträda
förslaget härom men förutsätter att vid den fortsatta beredningen av
budgetfrågorna inom regeringskansliet ytterligare överväganden i ämnet
sker. I avvaktan på en redovisning härför och eventuella förslag i nästa
budgetproposition anser utskottet motionsyrkandena böra lämnas utan
åtgärd.

Från anslaget Drift av statliga vägar betalas kostnaderna för de delar av
vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna,
vissa förbättringsarbeten, vilka avser främst de sekundära och tertiära
vägnäten, samt investeringsutgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Anslaget är för innevarande budgetår (verksamhetsåret 1982) 2 814 milj.
kr., varav 101,8 milj. kr. avser investeringar i anläggningstillgångar.
Medelstilldelningen för verksamheten under år 1982 har legat till grund för
den nya femårsplanen för driftverksamheten under åren 1982-1986 som
vägverket beslutat hösten 1981. Femårsplanen innebär att vägverket redan år
1982 måste göra kraftiga omprioriteringar i verksamheten och besparingar
som går ut över service och underhåll på vägnätet.

Verket har i sin anslagsframställning redovisat effekterna av de besparing -

TU 1981/82:16

ar och omprioriteringar som nu genomförs beträffande såväl väghållning som
organisation och resurser.

Föredraganden anser det trots det samhällsekonomiska läget och därav
följande restriktivitet i årets budgetbehandling vara nödvändigt att realt höja
anslaget till drift av statliga vägar och föreslår därför för nästa budgetår en
kostnads- och anslagsram (inkl. investeringar i anläggningstillgångar) om
3 171 milj. kr.

Med anledning av regeringens förslag yrkas i motionerna 1981/82:1894 (s)
och 1981/82:2136 (partimotion s) - sistnämnda motion under hänvisning till
innehållet i motion 1981/82:2133 (partimotion s) - en ytterligare höjning av
anslaget med 75 milj. kr. samt en medelsanvisning på tilläggsbudget för
innevarande budgetår med 50 milj. kr. I motion 1981/82:605 (partimotion
vpk) begärs en höjning av det föreslagna anslaget för nästa budgetår med 100
milj. kr. I motion 1981/82:1389 (m) slutligen begärs som tidigare nämnts en
sänkning av anslaget i förhållande till regeringens förslag med 3 milj. kr.

I motiveringen för de båda förstnämnda motionsyrkandena framhålls att
de konkreta följderna för trafikanterna av den otillräckliga medelstilldelningen
för innevarande budgetår bl. a. har blivit att vinterväghållningen
kraftigt försämrats. Kommunikationsministerns uttalanden i olika sammanhang,
att vägverket har skyldighet att göra de omdisponeringar i sin budget
som krävs för att vinterväghållningen skall klaras på ett tillfredsställande sätt,
innebär enligt motionerna ytterligare försämringar av underhållet på det
belagda vägnätet, att grusvägsunderhållet till sommaren måste minska
ytterligare och att beläggningsverksamheten på grusvägnätet i stort sett
måste helt upphöra. Motionärerna finner en sådan omprioritering oförsvarlig
och anser därför att ett tilläggsanslag på 50 milj. kr. bör anvisas.

Sammanfattningsvis kan enligt motionärerna som stöd för yrkandena i
övrigt sägas att ett eftersatt vägunderhåll får många negativa konsekvenser.
För dem som yrkesmässigt trafikerar våra vägar, innebär regeringens förslag
en kraftig försämring av arbetsmiljön. Ett eftersatt vägunderhåll innebär inte
bara kapitalförstöring av vägarna utan även av de fordon som trafikerar dessa
vägar. Dåliga vägar leder till högre energiförbrukning, vilket strider mot de
energipolitiska strävanden som riksdagen fastställt. Genom sämre vägunderhåll
ökar transporttiderna och därmed transportkostnaderna. Detta har
särskild betydelse för den tunga industrin, i glesbygd och för skogsnäringen.

Vad beträffar frågan om tilläggsanslag för innevarande budgetår vill
utskottet till en början framhålla att, enligt vad utskottet erfarit, någon
bristsituation i fråga om anslagsmedel för vinterväghållning i varje fall inte
ännu föreligger. I stället har ca 100 milj. kr. i underhållsmedel kunnat
inbesparas eller överföras från år 1981. Det nu aktuella anslaget avser f. ö.
kalenderåret 1982. Vidare föreligger som kommunikationsministern vid

TU 1981/82:16

flera tillfällen framhållit möjligheter för verket att inom anslagets ram göra
erforderliga omdisponeringar. Dessutom föreslås i propositionen att verket
senare under året vid behov i förväg skall få ta i anspråk medel som kommer
att anvisas för nästa kalenderår. Slutligen har regeringen - därest en verklig
katastrofsituation av det slag motionärerna synes befara skulle uppkomma -möjligheten att med stöd av finansfullmakten ställa erforderliga medel till
verkets förfogande.

Utskottet kan mot bakgrund av anförda förhållanden inte finna det
tillräckligt motiverat att nu anvisa medel för ändamålet på tilläggsbudget och
avstyrker därför yrkandena i fråga.

Med anledning av motionsyrkandena i fråga om medelsanvisningen för
nästa budgetår konstaterar utskottet att regeringen föreslagit en höjning med
nominellt 357 milj. kr. Vägverket har dock i sitt lägsta alternativ,
planeringsnivå B, räknat med ett anslag av 3 470 milj. kr. dvs. en uppräkning
av anslaget med 656 milj. kr. Planeringsnivån utgår från de förutsättningar
som låg till grund för 1979 års verksamhet. Nivå B anger ett realt oförändrat
anslag jämfört med år 1979. Nivån innebär att de negativa effekter på
väghållningen som beskrivits i en särskild resultatanalys kan begränsas
genom att dels ytterligare försämring av belagda vägar förhindras, dels
standardsänkningen av barmarks- och vinterväghållningen på lågtrafikerade
vägar motverkas.

Även om utskottet finner det angeläget att den sålunda angivna
planeringsnivån kunde uppnås är utskottet dock inte berett att tillstyrka den
anslagshöjning som härför erfordras. I likhet med motionärerna anser
utskottet emellertid den av regeringen föreslagna ökningen otillräcklig och
föreslår därför att ytterligare 75 milj. kr. anvisas för nästa budgetår.

De insatser som härigenom möjliggörs bör inriktas på beläggningsarbeten,
beläggning av grusvägar med YIG, och punktförbättringar för att höja
trafiksäkerheten. Därmed ges bättre förutsättningar för bl. a. skogstransporterna.
Den snabba nedläggningen av de lokala vägdriftenheterna kan vidare
motverkas.

Anslaget för nästa budgetår bör följaktligen tas upp med 3 246 milj. kr.
Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motion 1981/82:605 (partimotion
vpk) om en ytterligare höjning av anslaget till 3 271 milj. kr.

Utskottet avstyrker vidare det i motion 1981/82:1389 (m) framlagda
förslaget om en minskning av anslaget med 3 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Föredragandens förslag att vägverket genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden
ges möjlighet att anskaffa de olika anläggningstillgångarna
så ekonomiskt som möjligt tillstyrks av utskottet. Det innebär en nivå
för beställningsbemyndigandet för år 1984 om 115 milj. kr. och samma
belopp för åren 1985 och 1986 i 1983 års beräknade prisnivå. Därmed sker en

TU 1981/82:16

höjning av tidigare lämnade bemyndiganden för åren 19831, o. m. 1985 från
70 milj. kr. till 115 milj. kr.

Vad föredraganden under denna punkt i övrigt anfört har inte gett
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Anslaget Byggande av statliga vägar uppgår sedan år 1979 till 900 milj.
kr.

Vägverket anger i sin anslagsframställning för nästa budgetår en planeringsnivå
för byggandeverksamheten - nivå A. Den nivån innebär ett anslag
på 1100 milj. kr. eller en ökning med 200 milj. kr. Konsekvenserna av en
medelstilldelning med nominellt oförändrat anslag på 900 milj. kr. skulle
enligt verket bli mycket allvarliga. En medelstilldelning enligt flerårsplanerna,
vilket också ligger i linje med det trafikpolitiska beslutet, skulle medföra
ett anslag om ca 1 420 milj. kr. Vägverket anser inte att det i nuvarande
statsfinansiella läge är möjligt att göra anspråk på en sådan ökning av
anslaget men finner - med hänsyn till vägbyggandets betydelse för att öka
aktiviteten inom samhällsekonomin - anslaget dock bör ökas till förut
nämnda belopp om 1 100 milj. kr. Den angivna planeringsnivån medför en
fortsatt minskad utbyggnadstakt jämfört med flerårsplanerna men möjliggör
satsningen på objekt som minskar näringslivets transportkostnader och som
ersätter färjeförbindelser med broar där det är företagsekonomiskt lönsamt.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget och de besparingar som alltjämt
anses nödvändiga förordas i propositionen att till det statliga vägbyggandet
för år 1983 anvisas oförändrat 900 milj. kr. Förslaget innebär att i stort sett
alla byggnadsobjekt som enligt planerna skulle ha utförts under år 1983
tidigast kan påbörjas år 1984 eller år 1985. Det betyder att de får övervägas i
arbetet med de nya flerårsplanerna. För år 1983 kommer endast ca 120 milj.
kr. att finnas tillgängliga för igångsättning av nya väginvesteringar. De
pågående objekten beräknas kosta ca 330 milj. kr.

Med anledning av regeringens förslag i denna del har en rad motionsyrkanden
framförts. I motion 1981/82:605 (partimotion vpk) begärs sålunda -under hänvisning till det samhällsekonomiska läget och det alltjämt stora
vägbyggnadsbehovet- en höjning av anslaget med 100 milj. kr. I motionerna
1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136 (partimotion s) begärs en höjning av
anslaget för nästa budgetår med 400 milj. kr. I motiveringen för sistnämnda
båda motionsyrkanden erinras om att byggandevolymen i stort sett har
halverats från början av 1970-talet till i dag och att en ytterligare halvering
kan komma att bli följden av riksdagens beslut med anledning av
besparingspropositionen om inriktningen på medelstilldelningen till vägbyggande
fram emot mitten av 1980-talet.

De vägbyggnadsobjekt av olika slag som återfinns i vägverkets långsiktiga
investeringsplaner motiveras starkt av trafikens krav. Vägverket har visat på

TU 1981/82:16

många vägbyggnadsobjekt som har en lönsamhet som överstiger resultatet av
andra statliga, kommunala eller industriella investeringar. Genomförande av
dessa objekt innebär enligt motionerna ett betydande tillskott till sysselsättningen
och påverkar inte landets importkostnader.

Motionärerna har med hjälp av vägverket tagit fram en lista på konkreta
väg- och broprojekt som är av strategisk betydelse för industrins transportförsörjning.

Nämnda projekt är uppdelade på fyra grupper, nämligen

- broar som kan ersätta färjor

- objekt som kan sänka transportkostnaderna för svensk skogsindustri

- objekt som kan sänka transportkostnaderna för övrig svensk industri

- objekt som är en förutsättning för bostadsbyggande.

De föreslagna projekten, som redovisas i en till motionerna fogad bilaga,
är en blandning av små och stora vägobjekt av varierande karaktär. Genom
att huvuddelen avser sådana byggen som har stor betydelse för den tunga
industrin och framför allt för skogsindustrin ligger tyngdpunkten i förslagen i
skogslänen.

Sammantaget föreslås investeringar i väg- och brobyggen för 900 milj. kr.,
varav för nästa budgetår 400 milj. kr.

Med delvis samma motiveringar och under hänvisning till innehållet i de
båda huvudmotionerna och de i bilagorna (likalydande) till dessa upptagna
väg- och brobyggnadsprojekten framförs i separata motioner en rad
yrkanden som utförande eller påbörjande av nämnda företag inom resp. län
och medel för nästa budgetår härför.

Sålunda begärs:

- i motion 1981/82:1009 (s) yrkande 1 påbörjande a v förbifart vid Berga samt
byggande av vägen Berga-Bockara,

- i motion 1981/82:1136 (s) yrkande 3 att 13,0 milj. kr. anvisas för vägbyggen
i Kristianstads och Malmöhus län,

- i motion 1981/82:1395 (s) att 17 milj. kr. anvisas för vägbyggnader i
Blekinge län,

- i motion 1981/82:1402 (s) att 25 milj. kr. anvisas för vägbyggnader i
Västernorrlands län,

- i motion 1981/82:1414 (s) att 4,2 milj. kr. anvisas för byggande av bro
mellan Brosunden och Rosendala i Skaraborgs län,

- i motion 1981/82:1420 (s) att 84,5 milj. kr. anvisas för väg- och
brobyggnader i Gävleborgs län,

- i motion 1981/82:1850 (s) att 36 milj. kr. anvisas för väg- och brobyggnader
i Kopparbergs län,

- i motionerna 1981/82:1859 (s) och 1981/82:2008 (s) att vissa väg- och
brobyggnader i Värmlands län påbörjas,

- i motion 1981/82:1863 (s) att 35,5 milj. kr. anvisas för vägbyggnadsprojekt i
Västerbottens län,

- i motion 1981/82:1884 (s) att vissa väg- och brobyggnadsobjekt i Göteborgs
V* Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 16

TU 1981/82:16

och Bohus län påbörjas,

- i motion 1981/82:1886 (s) att en brobyggnad mellan Ekhammar och

Björsund i Södermanlands län påbörjas.

Vidare begärs i motion 1981/82:1855 (vpk) att 5 milj. kr. anvisas för
upprustning av riksväg 83 mellan Ljusdal och Ånge (vilket projekt f. ö. ingår
bland de i motionerna 1981/82:1402 (s), 1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136
(partimotion s) aktualiserade byggnadsföretagen.

Såsom framhålls i propositionen är regeringens förslag om en oförändrad
nominell nivå om 900 milj. kr. för byggande av statliga vägar under nästa
budgetår en följd av statsmakternas tidigare beslut om besparingar i den
statliga vägbyggnadsverksamheten.

Av propositionen framgår också att den nominellt oförändrade anslagsnivån
till viss del har kompenserats genom de medel som regeringen anvisat för
sysselsättningsfrämjande åtgärder vid vägverket. Under år 1981 har regeringen
anvisat sammanlagt 209,4 milj. kr. till olika vägobjekt med stöd av den
s. k. finansfullmakten. Dessa sysselsättningsfrämjande medel har inneburit
att flera objekt som ingår i gällande flerårsplan har kunnat utföras tidigare än
som eljest skulle ha varit möjligt. En viss avlastning har härigenom uppnåtts
av den eftersläpning i planerna som den oförändrade anslagsnivån gett
upphov till.

För vägbyggnadsändamål kan även arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
anvisa medel. De senaste åren har vägbyggandet med AMS-medel minskat
kraftigt. År 1978 anvisades 501 milj. kr., år 1979 334 milj. kr., år 1980 226
milj. kr. och fram till slutet av år 1981 sammanlagt ca 185 milj. kr.
Vägbyggandet med dessa medel drivs dels i AMS regi, dels i vägverkets regi.
Vägbyggandet i AMS regi har ökat något under dessa år medan byggandet i
vägverkets regi har minskat kraftigt. Såväl minskningen av de totala
AMS-insatserna som byggandet i vägverkets regi innebär enligt föredraganden
att vägverket kraftfullt måste anpassa sin organisation till de stora reala
minskningarna av vägbyggnadsmedlen. Eftersom mer än hälften av vägbyggnadsmedlen
går till entreprenader minskar sysselsättningen även inom
anläggnings-, konsult-, åkeri- och entreprenadmaskinbranscherna.

Vägverket har vidare, enligt propositionen, under året påbörjat arbetet
med revideringen av gällande flerårs- och fördelningsplaner. Nya planer skall
upprättas för åren 1984-1993. F. n. pågår arbete i länen och kommunerna
med en s. k. bristanalys och objektinventering. Planeringsarbetet kommer
att fortgå under åren 1982 och 1983 enligt vägverkets anvisningar. I början av
år 1983 skall regeringen utfärda anvisningar för planeringen med avseende
dels på inriktningen av vägbyggandet, dels på den anslagsnivå som
planeringen bör utgå från.

Utskottet finner i likhet med motionärerna en ökad medelstilldelning på
detta område vara i hög grad angelägen men anser sig ändock - på de av
föredraganden anförda skälen - böra godta regeringens förslag.

TU 1981/82:16

Att som motionärerna föreslagit de av dem begärda ytterligare anslagsmedlen
av riksdagen skulle fördelas på de i motionerna angivna enskilda
objekten eller särskilda länen finner utskottet helt uteslutet och avvisar
därför bestämt förslagen härom. Riksdagen har inte att ta ställning till frågor
av detta slag och bör inte heller göra det. Enligt gällande väglagstiftning
ankommer det nämligen - vartill utskottet i det följande återkommer - på de
centrala, regionala och lokala vägmyndighetema, som också besitter den
erforderliga sakkunskapen, att pröva frågorna härom. Såsom utskottet
tidigare i olika sammanhang framhållit är det en inte minst från planeringssynpunkt
komplicerad och tidskrävande process som i de enskilda fallen
föregår vägfrågornas lösning. De stora kostnaderna för vägbyggandet och
den begränsade medelstilldelningen härför nödvändiggör noggranna avvägningar
mellan olika projekt och mellan alternativa lösningar med avseende
på arbetenas utförande m. m. Behov av samordning med andra planeringssektorer
och intressen har därvid medfört ökade krav på vägplaneringens
inordnande i den totala samhällsplaneringen. I vad gäller länsstyrelserna har
de ett avgörande inflytande på vägfrågorna dels genom sitt allmänna
planerings- och beslutsansvar på regional nivå, dels genom sina speciella
uppgifter avseende bebyggelseplaneringen och natur- och miljövårdsområdena
och dels genom de befogenheter som väglagstiftningen ger dem. Under
alla skeden av vägplaneringen förekommer med kommuner och andra
berörda intressenter ett omfattande samrådsförfarande som till sina huvuddrag
är reglerat i väglagstiftningen. Det system för planeringen av
väghållningen, planläggning och projektering, som sedan länge används av
vägverket tillsammans med länsstyrelser och kommuner är konstruerat så att
erforderliga kompromisser och anpassningar till regional trafikplanering och
fysisk samhällsplanering skall kunna tillgodoses. Enligt utskottets uppfattning
är det mot bakgrund härav av stor vikt att vägbyggnadsobjekten
tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala instanserna i
samverkan med den centrala fackmyndigheten uppställt. Riksdagen bör
därför inte inlåta sig på en prövning av enskilda objekt eller fördelningen
länen emellan av anslagsmedlen.

Utskottet vill f. ö. erinra om att nu gällande planerings- och beslutsordning
på detta område tillkommit efter ett omfattande utredningsarbete och en rad
beslut från statsmakternas sida samt fått en utformning som ur många
synpunkter ansetts förebildlig. Den kännetecknas också, som utskottet vid
flera tillfällen tidigare framhållit, av stor flexibilitet, som är av betydande
värde inte minst i nuvarande arbetsmarknadssituation.

Ett bifall till motionerna skulle dessutom innebära ytterligare krav på
anslagshöjningar om 500 milj. kr. för efterföljande budgetår samt däremot
svarande bindningar med avseende på prioriteringen i flerårsplanerna, vilket
utskottet inte heller kan tillstyrka. Samtliga motionsyrkanden i här berörda
delar avstyrks följaktligen.

TU 1981/82:16

Från anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator lämnas bidrag
till kommun med 95 % av det belopp vartill de skäliga kostnaderna för drift
av de bidragsberättigade vägarna och gatorna beräknas uppgå. Driftkostnaden
fastställs för en tvåårsperiod av statens vägverk och efter kommunens
hörande. Beräkningen kan justeras under löpande tvåårsperiod om väsentligt
ändrade förhållanden inträder. Bidragsgivningen regleras genom kungörelsen
(1971:955) om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i vissa
kommuner (ändrad senast 1977:1131). Bidrag utgår i mån av tillgång på
medel.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 374,3 milj. kr. För
nästa budgetår föreslås av regeringen en medelsanvisning om 450,5 milj.
kr.

I motionerna 1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136 (partimotion s) yrkas en
ytterligare höjning av anslaget med 25 milj. kr. - i första hand för
vinterväghållningens behov.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna medelsanvisningen,
m. m. som överensstämmer med den i föregående års budgetproposition
beräknade planeringsramen för budgetåret 1982/83 och som redan den
innebär en ökning med 76,2 milj. kr. Av det anförda följer att utskottet
avstyrker motionsyrkandena i fråga.

Vägverket och de väghållande kommunerna bör enligt propositionen
erhålla en planeringsram för bidragen även under år 1983. Föredraganden
avser att våren 1982 föreslå regeringen att en särskild proposition läggs fram
med anledning av väghållningsutredningens förslag och därvid återkomma
till berörda frågor.

I kompletteringspropositionen 1980/81:150 aviserades vidare enligt föredraganden
en översyn av de bestämmelser som f. n. gäller för utbetalning av
statsbidrag m. m. i syfte att vidta ändringar som leder till att statens
räntekostnader minskar.

Enligt kungörelsen (1971:955) om statsbidrag till väg- och gatuhållningen i
vissa kommuner skall det bidrag till drift av väg eller gata som tillkommer
kommun för löpande kalenderår utanordnas av statens vägverk i juli månad.
Med hänvisning till vad som anfördes i nämnda kompletteringsproposition
föreslår föredraganden nu - efter samråd med chefen för budgetdepartementet
- att utbetalningsregeln ändras så att bidrag till kommunerna
utbetalas i januari månad efter bidragsårets utgång. Statens räntekostnader
kan därmed beräknas minska med 20,5 milj. kr. Det föreslås få ankomma på
regeringen att senare ändra bestämmelserna i kungörelsen på sätt som
sålunda föreslagits. Den föreslagna ändringen av utbetalningsregeln avses
skola tillämpas från budgetåret 1982/83, vilket innebär att bidraget till
kommunerna för bidragsåret 1982 utbetalas i januari månad 1983. Utskottet
tillstyrker att så sker.

TU 1981/82:16

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för
innevarande budgetår till 320 milj. kr.

Bidragsgivningen från anslaget regleras genom kungörelsen (1971:955) om
statsbidrag till väg- och gatuhållning i vissa kommuner. Statsbidrag till
byggande av tunnelbana kan under vissa förutsättningar utgå från detta
anslag till kommun, landstingskommun och kommunalförbund. Denna
bidragsgivning regleras genom kungörelsen (1971:965) om statsbidrag till
byggande av tunnelbana. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel. Från
anslaget utgår även bidrag till kommuner för att bygga cykelleder och
kollektivtrafikanläggningar som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov.
Denna bidragsgivning regleras genom förordningen (1980:720) om
statsbidrag för cykelleder samt anordningar och åtgärder som främjar viss
busstrafik.

Föredraganden erinrar om att riksdagen beslutat en besparing på anslaget
med 50 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Med hänvisning härtill och till det
statsfinansiella läget m. m. förordas att anslaget tas upp med oförändrat 320
milj. kr.

I motionerna 1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136 (partimotion s) yrkas att
riksdagen beslutar att sammanlagt 20 milj. kr. skall stå till kollektivtrafikberedningens
förfogande för de uppgifter som anges i motionerna. Som följd
härav föreslås vidare att bidragsanslaget för byggande av kommunala vägar
och gator räknas upp med 20 milj. kr. till 340 milj. kr.

Motionärerna föreslår därvid en rad olika åtgärder för att förbättra
förutsättningarna för en utveckling av den kollektiva trafiken. Det gäller
bl. a. genomförande av KOLT:s förslag om statsbidrag till anläggningar för
den kollektiva trafiken och en förnyelse av forsknings- och utvecklingsarbetet
på kollektivtrafikområdet m. m.

Som ett led i utvecklingen förklaras det vara angeläget att stimulera till
försök med nya trafiksystem, planeringssystem, trafikledningssystem, information
till kollektivtrafikanterna osv. Det anses också vara angeläget att en
utveckling stimuleras när det gäller fordon och fordonskomponenter.

I motion 1981/82:605 (partimotion vpk) erinras om att från förevarande
anslag utgår bidrag till kommunerna för byggande av cykelleder och
kollektivtrafikanläggningar som fyller ett allmänt kommunikationsbehov.
Kollektivtrafikanläggningar och cykelleder är enligt motionen angelägna om
man vill minska trafikolyckornas antal. Motionärerna föreslår därför en
anslagshöjning med 20 milj. kr. vilken anses till övervägande delen böra
reserveras för bidrag till att främja busstrafik och cykelleder.

Utskottet har vid sin prövning av berörda frågor inte funnit sig berett att
tillstyrka motionärernas förslag om en anslagsökning för ändamålet med 20
milj. kr. och avstyrker därför motionerna i berörda delar. Anslaget bör alltså
tas upp med det av regeringen föreslagna beloppet om 320 milj. kr.

TU 1981/82:16

Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. uppgår för innevarande
budgetår till 242 milj. kr. För nästa budgetår föreslås anslaget utgå i enlighet
med den planeringsnivå som riksdagen angett för bidragsåret 1982, dvs. med
274,8 milj. kr.

I motion 1981/82:1389 (m) föreslås som en besparingsåtgärd att bidragsprocenten
för de enskilda vägarna sänks från 70 till 50 % och att som följd
härav den föreslagna anslagsanvisningen minskas med 78 milj. kr. till 196,8
milj. kr.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att statsbidragsgivningen till
enskilda vägar senast reformerades vid 1978/79 års riksmöte (TU 1978/
79:11), i samband varmed även frågorna om bidragsprocentens storlek
prövades. I anslutning härtill underströks också från riksdagens sida att
särskild hänsyn måste tas till det enskilda vägnätets betydelse för näringslivet
och kommunikationerna i allmänhet. Att mot bakgrund härav och utan
föregående utredning i enlighet med motionärernas förslag nu sänka
bidragsprocenten kan enligt utskottets uppfattning inte vara rimligt.
Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet i fråga och tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvisning. Detsamma gäller föredragandens förslag att
vägverket bemyndigas att planera bidragsgivningen utifrån ett anslag på 297
milj. kr. för budgetåret 1983/84.

I propositionen förordas vidare att frågor om bidrag till korsningar vid
enskilda järnvägar fortsättningsvis handläggs av vägverket. Utskottet har
intet att erinra mot att så sker och tillstyrker också den av föredraganden
förordade medelsberäkningen för ändamålet.

Till Bidrag till byggande av enskilda vägar bör i enlighet med föredragandens
förslag ett anslag om oförändrat 30 milj. kr. utgå.

De i propositionen under här förevarande punkter i övrigt framlagda
anslagsberäkningarna, avseende Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter och
Tjänster till utomstående har inte gett utskottet anledning till erinran.
Beträffande anslaget Statens vägverk: Försvarsuppgifter kommer enligt
föredraganden förslag att läggas fram i den aviserade propositionen om
inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling.

Motionsyrkanden beträffande flerårs- och fördelningsplaner m. m.

I motion 1981/82:1015 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att arbetena med nybyggnad av riksväg 31 bör påbörjas
under budgetåret 1982/83 och att vägunderhållet ej får ytterligare försämras.
I motionerna 1981/82:1393 (c) och 1981/82:1410 (m,s,fp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionerna om fortsatt utbyggnad av Europaväg 6 genom Halland. I motion
1981/82:1411 (fp) begärs att riksdagen ger regeringen till känna vad som

TU 1981/82:16

anförts i motionen om behovet av högsta prioritet för nybyggnad av södra
förbifarten på riksväg nr 27 vid Värnamo.

I motion 1981/82:1842 (fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om behovet av ombyggnad av riksväg 43
Falköping-Vårgårda. I motion 1981/82:1862 (m) begärs att riksdagen gör ett
uttalande om att ombyggnaden av väg 628 bör prioriteras vid förverkligandet
av riksdagens beslut i fråga om särskilda åtgärder i Vindelälvsdalen.

Frågor om projektering samt byggande och drift av allmänna vägar
regleras genom föreskrifter i väglagen och vägkungörelsen. Vid fördelningen
av medel, som i statsbudgeten anvisas för byggande av vägar, skall hänsyn tas
till vägbehoven i olika delar av riket. Utskottet förutsätter också att så sker
samt att därvid kraven på en likformig standard för landets olika delar
vederbörligen beaktas. De för väg- och gatubyggandet gällande flerårs- och
fördelningsplanerna upprättas i enlighet med vägkungörelsens bestämmelser
och vissa andra bidragsföreskrifter för tioårsperioder och förnyas vart femte
år. Planerna kan dessutom ändras mellan de normala revideringstillfällena.
Fördelningen av investeringsmedel de skilda landsdelarna och väggrupperna
emellan sker vidare på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och
efter vederbörande regionala och lokala vägmyndigheters hörande - allt i
syfte att åstadkomma en så likformig och rättvis fördelning av vägmedlen
som möjligt. Vägverket har f. ö., såsom förut nämnts, påbörjat arbetet med
revideringen av gällande flerårs- och fördelningsplaner. Nya planer skall
upprättas för åren 1984-1993. Planeringsarbetet kommer att fortgå under
åren 1982 och 1983 enligt vägverkets anvisningar. Vidare avser regeringen att
i början av år 1983 utfärda anvisningar för planeringen med avseende dels på
inriktningen av vägbyggandet, dels på den anslagsnivå som planeringen bör
utgå från.

Det är enligt utskottets uppfattning av stor vikt att vägbyggnadsobjekten
tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala och kommunala
instanserna i samverkan med vägverket uppställt. Fr. o. m. år 1978 har f. ö.
länsstyrelserna bemyndigande att fastställa de nya flerårsplanerna för
byggande av länsvägar, dvs. för det vägnät som betjänar företrädesvis de
regionala och lokala transportuppgifterna. I fråga om anslag för vägbyggande
som tillkommer av sysselsättningspolitiska skäl är det enligt utskottets
mening likaså av stor vikt att vägobjekten som regel utväljs av de berörda
myndigheterna inom den ramplanering som finns redovisad i flerårs- och
långtidsplanerna. Dock bör projekt som redan påbörjats med anlitande av
beredskapsmedel fullföljas.

Under hänvisning till vad utskottet i nu berörda planerings- och
anslagsfrågor anfört och då även de av motionärerna aktualiserade projekten
enligt utskottets uppfattning bör prövas i den för handläggningen av
vägärenden m. m. stadgade ordningen avstyrks de nämnda motionsyrkandena.

TU 1981/82:16

Av samma skäl avstyrker utskottet motionerna 1981/82:1009 (s) yrkande 2
om upprustning av vägnätet i Kalmar län och 1981/82:1886 (s) i vad den avser
tidigareläggning av förbifarten i Flen på riksväg 55.

I motion 1981/82:1869 (fp) yrkas att riksdagen uttalar sig för att vägen
Suorva-Ritsem läggs igen samt att - om detta yrkande inte skulle bifallas -uttalar att vägen Suorva-Ritsem inte skall få utnyttjas för allmän trafik utan
endast av trafikanter med särskilt tillstånd.

Redan i sitt betänkande TU 1980/81:16 konstaterade utskottet att vägen
Suorva-Ritsem har karaktären av enskild väg med vattenfallsverket som
väghållare. Det ankommer således först och främst på verket att ta ställning
till frågan om i vilken utsträckning och omfattning vägen bör hållas öppen för
annan än egen trafik eller om vägen och därmed ansvaret för densamma -såsom tidigare motionsledes aktualiserats - skall få övertas av Gällivare
kommun. Eventuell begäran från nuvarande eller blivande väghållare om
statsbidrag till underhåll av vägen eller dess intagande till allmänt underhåll
torde vidare i första hand få prövas av vederbörande lokala och regionala
vägmyndigheter antingen som bidragsfråga eller också i den ordning som
eljest gäller för prövning av vägärenden.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i fråga.

Övriga motionsledes aktualiserade frågor

I motion 1981/82:1883 (s) föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att förändringarna av vägverkets driftorganisation ej får
motverka de insatser som görs på arbetsmarknads- och regionalpolitikens
område. Även i motionerna 1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136 (partimotion
s) understryks att så ej får ske.

Utskottet har vid flera tillfällen under senare år ingående behandlat
frågorna härom. I sitt betänkande TU 1980/81:6 om besparingar i statsverksamheten,
m. m. underströk utskottet vikten av att vägverket fortsätter
rationaliseringen av sin organisation. Inte minst de otillräckliga väganslagen
nödvändiggör åtgärder av rationaliseringskaraktär. Även enligt proposition
1978/79:99 om en ny trafikpolitik är en förutsättning för en fortsatt hög
ambitionsnivå för driftverksamheten att de pågående rationaliseringarna
fortsätter. Det gäller därvid rationaliseringar såväl på maskinsidan som i vad
avser arbetsmetoder och organisation.

För att vägverket skall kunna garantera en rationell och effektiv
driftverksamhet enligt den inriktning som statsmakterna angett erfordras
således att organisationen av verkets driftresurser får en rationell och till
medelstilldelningen anpassad utformning. Detta innebär enligt vad verket
tidigare angivit förutom anpassning av de regionala resurserna på vägförvaltningarnas
driftkontor även att den lokala driftorganisationen, arbetsområdena,
måste ses över. Frågorna om indragning eller omorganisation av
arbetsområden är dock enligt verkets uppfattning av komplicerad natur

TU 1981/82:16

eftersom åtgärderna så gott som genomgående får negativa regionalpolitiska
effekter. Beslut av den art varom här är fråga föregås f. ö. av ingående
utredningar samt överläggningar med representanter för personalorganisationer
jämte berörda lokala och regionala myndigheter. Hänsyn sägs därvid
från verkets sida i största möjliga mån tas till samhällsekonomiska samt
regional- och arbetsmarknadspolitiska synpunkter.

I budgetpropositionen erinrar också föredraganden om att statsmakterna
föreskrivit att vägverket skyndsamt skall fortsätta se över och genomföra
erforderliga organisationsförändringar. Vägverket redovisar i sin anslagsframställning
att personalstyrkan kommer att minska med inemot 25 %
under de närmaste fem åren. En följd av besparingarna på vägområdet blir
bl. a. att ca 50 vägstationer över hela landet blir aktuella för utredning och
sammanläggning med intilliggande arbetsområden. Vägverket genomför
dessutom väsentliga personalminskningar av central och regional administration.

Enligt föredragandens mening har vägverket hittills på ett mycket
förtjänstfullt sätt anpassat resurserna till det medelsutrymme som har avsatts
till väghållningen. Föredraganden säger sig vidare vara väl medveten om att
indragningar av vägstationer kan innebära regionalpolitiska problem.
Genom att vägverket i största möjliga mån tar hänsyn till samhällsekonomiska
och arbetsmarknadspolitiska synpunkter kan dock negativa regionalpolitiska
effekter motverkas. En god väghållning och ett bra vägnät sägs vidare
vara vägverkets mest betydelsefulla bidrag till den regionala utvecklingen
och alltså dess främsta medel härför. Genom att anpassa organisationen till
minskade väganslag har vägverket vidare kunnat upprätthålla en jämn
väghållningsstandard över hela landet. Det är enligt föredragandens mening
viktigt att vägverket även fortsättningsvis, när organisationen anpassas,
strävar efter att upprätthålla en jämn standard över landet - inte minst gäller
detta det omfattande grusvägnätet.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att vid den fortsatta
prövningen bör tillses att vägstationerna får en i möjligaste mån lämplig
lokalisering för att klara grusvägsservicen. Utvecklingen på området bör
vidare följas med största uppmärksamhet från regeringens sida. Under
hänvisning härtill samt till vad föredraganden härom i övrigt anfört finner
utskottet motionen inte nu böra påkalla någon åtgärd från riksdagens
sida.

I motion 1981/82:1391 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
omprövning av vägverkets beslut att lägga ner Brösarps vägstation. Ett
yrkande av samma innebörd framförs i motion 1981/82:1843 (fp).

Såsom av den förstnämnda motionen framgår har frågan härom redan
prövats av regeringen. Länsstyrelsen i Kristianstads län har nämligen i en

TU 1981/82:16

skrivelse den 5 maj 1980 hemställt att regeringen omprövar statens vägverks
beslut den 23 april 1980 angående sammanläggning av arbetsområde 33
Brösarp med intilliggande arbetsområden. Vägverket har avgivit yttrande
och Tomelilla kommun kommit in med skrivelser i ärendet. Regeringen har
lämnat framställningen och skrivelserna utan åtgärd.

Utskottet kan för sin del - och med beaktande jämväl av vad tidigare
anförts i organisationsfrågan - inte finna det påkallat att från riksdagens sida
nu begära en sådan förnyad prövning i ärendet av regeringen som
motionärerna föreslår. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
i fråga.

I motion 1981/82:1407 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om statligt engagemang i
muddringsverksamheten.

Motionärerna erinrar om att muddringsverksamhet i statlig regi har
bedrivits sedan 1900-talets början. Från att tidigare ha ingått i sjöfartsverkets
verksamhet överfördes den år 1969 till vägverkets södra byggnadsdistrikt.

Regeringen beslutade den 10 juli 1980 att den statliga muddringsverksamheten
skulle överföras från vägverket till sjöfartsverket vid årsskiftet
1981-1982 under förutsättning att den inte uppvisat underskott under åren
1980-1981. Visade verksamheten underskott dessa år skulle vägverket vidta
åtgärder för avveckling.

Såsom även motionärerna framhållit innebär regeringens förenämnda
beslut att muddringsverksamheten under angivna förutsättningar skall
avvecklas. Vägverket har numera konstaterat att verksamheten kommer att
gå med en sammanlagd förlust i storleksordningen 1 milj. kr. Sjöfartsverket
har som svar på en förfrågan från vägverket förklarat sig inte vara villigt att
överta vare sig hela eller någon del av muddringsflottan. Vägverket har
därför enligt regeringsbeslutet att avveckla verksamheten. Verket har
numera också fattat beslut härom och uppdragit åt södra byggnadsdistriktet
att göra upp en avvecklingsplan för försäljning av maskinerna och
omplacering av personalen. I enlighet med regeringsbeslutet har också
uppdragits åt distriktet att samråda med den berörda personalen och verka
för att denna omplaceras till annan myndighet inom vägverket, sjöfartsverket
eller annan statlig myndighet. Då utskottet förutsätter att så sker och att
awecklingsarbetet även i övrigt bedrivs med vederbörligt beaktande av
föreliggande drift- och sysselsättningsmässiga förhållanden avstyrker utskottet
motionen i fråga.

I motion 1981/82:786 (c) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer
om en översyn av gällande rättsregler i berörd lagstiftning om enskilda vägar i
det av motionärerna angivna syftet. Motionärerna erinrar därvid om att det
rörliga friluftslivet i dag har stort behov av att få tillgång till naturen varvid
ofta enskilda vägar måste användas. När det gäller ansvaret för enskilda

TU 1981/82:16

vägar regleras i lagstiftningen härom frågor som gäller upplåtande av mark,
fördelning av väghållningskostnader, fastställande av båtnadsområde m. m.
Genom förrättning blir fastighetsägare gemensamt väghållare men dock inte
skyldiga att hålla väg för allmänheten. Rättsligt sett behöver enligt motionen
sådan väg, vartill underhållsbidrag inte utgår endast upplåtas för intressenterna
i vägsamfällighet. Allmänheten saknar sålunda stöd i allemansrätten
för att trafikera sådan väg.

Med tanke på det rörliga friluftslivets stora betydelse borde emellertid
enligt motionärerna kommunerna, såsom varande huvudmän för det rörliga
friluftslivet, svara för en del av väghållningskostnaderna. Detta torde kunna
ske genom möjlighet att vid förrättning påföra kommun ett andelstal i
vägsamfällighet motsvarande kostnader förorsakade av det rörliga friluftslivet.

Utskottet vill till en början erinra om att bidragsgivningen till enskild
väghållning även omfattar enskild väg som utgör tillfartsväg till naturområde
för rekreation och friluftsliv eller av annat skäl är av särskild betydelse för
fritidsändamål. De ej statsbidragsberättigade enskilda vägar motionen
främst torde avse utgör en mycket heterogen grupp av vägar av olika karaktär
och betydelse för enskilda personer, föreningar, samfälligheter och bolag
m. fl. Att med avseende på alla dessa vägar införa sådana regler som
motionärerna föreslår synes inte rimligen motiverat och torde enligt vad
utskottet inhämtat inte garantera att den åsyftade effekten uppnås. En
lämpligare utväg synes vara att förhandlingsvägen med kommunerna i de
enskilda fallen från intressenternas eller deras organisationers sida uppnå
överenskommelser i bidragsärenden av detta slag. Inte minst viktigt synes
därvid vara att frågorna om behovet av och kostnaderna för mötesplatser och
uppställningsplatser m. m. får en tillfredsställande lösning.

Under hänvisning till det anförda avstyrks motionen i fråga.

I motion 1981/82:790 (c) begärs att riksdagen hos regeringen begär att
nödvändiga åtgärder vidtas för att kraftigt minska användningen av salt för
halkbekämpning på vägar och gator.

Såsom utskottet tidigare under en rad av år framhållit är frågorna om
saltningen och dess omfattning av stor betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.
Trafiksäkerheten och framkomligheten vintertid är sålunda beroende
av ett komplicerat samspel mellan trafikanternas beteende och effekten av
olika väghållningsåtgärder. På uppdrag av vägverket studerar väg- och
trafikinstitutet (VTI) i samarbete med korrosionsinstitutet säkerhets- och
framkomlighetsproblem vid olika trafikförhållanden samt saltningens inverkan
i olika avseenden. Vägverket har vidare ett omfattande utredningsprojekt
hos VTI för att undersöka andra halkbekämpningsmetoder än saltning
inkluderande provundersökningar m. m.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av
utrednings- och försöksarbetet avstyrks motionen i fråga.

TU 1981/82:16

I motion 1981/82:1010 (c) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att seminörer skall ha rätt att påkalla/örfur vid resa med
färja. Motionärerna erinrar därvid om att länsstyrelsen i varje län med stöd
av vägtrafikkungörelsen utfärdar lokala trafikföreskrifter bl. a. om förtur för
veterinärer i och för yrkesutövning. Länsstyrelsen i Stockholms län har
sålunda utfärdat föreskrifter för de allmänna färjelederna i länet. Dessa
föreskrifter innehåller bestämmelser om att bl. a. veterinärer i brådskande
tjänsteutövning har rätt att påkalla förtur vid överfärjning. En annan
kategori som i dagens läge enligt motionärerna också bör inräknas i de lokala
trafikföreskrifterna för att påkalla förtur vid överfärjning är seminörerna
som också kan ha titeln veterinärassistent.

Utskottet kan för sin del inte finna någon åtgärd i ämnet från riksdagens
sida påkallad. Frågan synes i stället lämpligen kunna lösas genom framställning
till vägverket eller vederbörande länsstyrelse från intressenternas eller
deras organisationers sida.

I motion 1981/82:1412 (fp) begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen för att säkra fortbeståndet av
de skånska alléerna.

Det är enligt motionen i synnerhet pilalléema som är karakteristiska för
Skåne, men alléerna omfattar även andra trädslag som lind, ask och oxel.
Träden ersätts av trafiksäkerhetsskäl allt oftare med plaststolpar, vilka också
tjänar ändamålet att markera vägens sträckning. Större vägplanteringar och
trädrader kan emellertid ge en god orientering om vägens förlopp längre
fram. Planteringar är även av betydelse för fart- och avståndsbedömningen.

Enligt motionärernas uppfattning bör man värna om de skånska alléerna.
De bör sålunda finnas kvar i nuvarande utsträckning, vårdas och vid behov
förnyas genom återplantering.

Enligt vad utskottet erfarit anses vid en bedömning av härmed sammanhängande
frågor från vägverkets sida en prioritering av trafiksäkerhetssynpunkterna
ofrånkomlig. I all den utsträckning som befinns möjlig söker man
dock från verkets sida också ta hänsyn till de miljösynpunkter m. m. som av
motionärerna anförts samt vidtar även åtgärder härför. Utskottet förutsätter
för sin del att så också fortsättningsvis sker men anser i likhet med vägverket
att trafiksäkerheten i förekommande fall bör prioriteras.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

TU 1981/82:16

Hemställan

Utskottet hemställer

Anslags- och bidragsfrågor

1. att riksdagen till Statens vägverk: Ämbetsverksuppgifter för
budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 6 370 000
kr.,

2. att riksdagen till Tjänster till utomstående för budgetåret
1982/83 anvisar ett förslagsanslag på 24 850 000 kr.,

3. beträffande läne- eller leasingförfarande vid byggande av vissa
broar

att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1981/82:787 (c),

b. motion 1981/82:425 (m),

4. beträffande medelsanvisning på tilläggsbudget under reservationsanslaget
Drift av statliga vägar

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1894 (s) yrkande 1 och
1981/82:2136 (s) yrkande 1,

5. att riksdagen

a. medger att regeringen lämnar statens vägverk de beställningsbemyndiganden
för den statliga vägdriften som föredragande
departementschefen i propositionen förordat,

b. med anledning av regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1981/82:605 (vpk) yrkande 1 och 1981/82:1389 (m)
yrkande 5 samt med bifall till motionerna 1981/82:1894 (s)
yrkande 2 och 1981/82:2136 (s) yrkande 2 till Drift av statliga
vägar för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
3 246 000 000 kr.,

6. beträffande beräkningen av reservationsanslaget Byggande av
statliga vägar för budgetåret 1982/83

att riksdagen

a. avslår motionerna 1981/82:1009 (s) yrkande 1 samt 1981/
82:1894 (s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes
yrkande 3 i denna del om anvisande av medel för vissa
vägbyggnader i Kalmar län,

b. avslår motionerna 1981/82:1136 (s) yrkande 3 samt 1981/
82:1894 (s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes
yrkande 3 i denna del om anvisande av 13 000 000 kr. för vissa
vägbyggnader i Kristianstads och Malmöhus län,

c. avslår motionerna 1981/82:1395 (s) samt 1981/82:1894 (s)
yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i

TU 1981/82:16

denna del om anvisande av 17 OOO 000 kr. för vägbyggnader i
Blekinge län,

d. avslår motionerna 1981/82:1402 (s) och 1981/82:1855 (vpk)
samt 1981/82:1894 (s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136
(s) likaledes yrkande 3 i denna del om anvisande av medel för
vissa vägbyggnader i Västernorrlands län,

e. avslår motion 1981/82:1414 (s) samt 1981/82:1894 (s) yrkande
3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i denna
del om anvisande av medel för en broförbindelse mellan
Brosunden och Rosendala i Skaraborgs län,

f. avslår motionerna 1981/82:1420 (s) samt 1981/82:1894 (s)
yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i
denna del om anvisande av 84 500 000 kr. till vissa vägbyggnader
i Gävleborgs län,

g. avslår motionerna 1981/82:1850 (s) samt 1981/82:1894 (s)
yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i
denna del om anvisande av 36 000 000 kr. till vissa vägbyggnader
i Kopparbergs län,

h. avslår motionerna 1981/82:1859 (s), 1981/82:1894 (s) yrkande
3 i denna del, 1981/82:2008 (s) och 1981/82:2136 (s) yrkande
3 i denna del om anvisande av medel för vägbyggnader m. m. i
Värmlands län,

i. avslår motionerna 1981/82:1863 (s) samt 1981/82:1894 (s)
yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i
denna del om anvisande av 35 500 000 kr. till vissa vägbyggnader
i Västerbottens län,

j. avslår motionerna 1981/82:1884 (s) samt 1981/82:1894 (s)
yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i
denna del om anvisande av medel för vissa vägbyggnader i
Göteborgs och Bohus län,

k. avslår motionerna 1981/82:1886 (s) i denna del samt 1981/
82:1894 (s) och 1981/82:2136 (s) sistnämnda båda motioner
yrkandena 3 i denna del om anvisande av medel för byggande av
bro mellan Ekhammar och Björsund i Södermanlands län,

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna
1981/82:605 (vpk) yrkande 2 samt 1981/82:1894 (s) och
1981/82:2136 (s) sistnämnda båda motioner i vad avser yrkandena
3 i återstående delar anvisar 900 000 000 kr.,

7. att riksdagen

a. godkänner den av föredragande departementschefen i propositionen
förordade regeln för utbetalning av kommunerna
tillkommande bidrag till drift av vägar eller gator,

b. med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1981/82:1894 (s) yrkande 4 och 1981/82:2136 (s)

TU 1981/82:16

yrkande 4 till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
450 500 000 kr.,

8. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1981/82:605 (vpk) yrkande 3, 1981/82:1894 (s)
yrkandena 5 och 6 och 1981/82:2136 (s) yrkandena 5 och 6 till
Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
320 000 000 kr.,

9. att riksdagen

a. godkänner vad föredragande departementschefen i propositionen
anfört i fråga om statsbidrag till enskilda järnvägar för
trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar,

b. godkänner den i propositionen förordade regeln för utbetalning
av statsbidrag till enskild väghållning,

c. medger att regeringen låter statens vägverk planera bidragsgivningen
för år 1983 utifrån ett anslag på 297 000 000 kr.,

d. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1981/82:1389 (m) yrkande 2 till Bidrag till drift av enskilda vägar
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
274 800000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000
kr.,

Fler års- och för delnings planer m. m.

11. beträffande flerårsplanerna
att riksdagen

a. avslår motion 1981/82:1015 (s) om nybyggnad av riksväg 31
m. m.

b. avslår motionerna 1981/82:1393 (c) och 1981/82:1410 (m, s,
fp) om fortsatt utbyggnad av Europaväg 6,

c. avslår motion 1981/82:1411 (fp) om nybyggnad av södra
förbifarten på riksväg 27 vid Värnamo,

d. avslår motion 1981/82:1842 (fp) om ombyggnad av riksväg 43
mellan Falköping och Vårgårda,

e. avslår motion 1981/82:1862 (m) om ombyggnad av
väg 628,

f. avslår motion 1981/82:1009 (s) yrkande 2 om upprustning av
vägnätet i Kalmar län,

g. avslår motion 1981/82:1886 (s) i vad den avser tidigareläggning
av förbifart i Flen på riksväg 55,

TU 1981/82:16

12. beträffande vägen Suorva - Ritsem

att riksdagen avslår motion 1981/82:1869 (fp),

Övriga motionsledes aktualiserade frågor

13. beträffande vägverkets driftorganisation

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1883 (s) utan åtgärd,

14. beträffande Brösarps vägstation

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1391 (c) och 1981/
82:1843 (fp),

15. beträffande muddringsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1981/82:1407 (s),

16. beträffande kostnadsansvaret för underhåll av vissa enskilda
vägar

att riksdagen avslår motion 1981/82:786 (c),

17. beträffande salt för halkbekämpning

att riksdagen avslår motion 1981/82:790 (c),

18. beträffande förtur för seminörer vid resa med färja

att riksdagen lämnar motion 1981/82:1010 (c) utan åtgärd,

19. beträffande fortbeståndet av de skånska alléerna
att riksdagen avslår motion 1981/82:1412 (fp).

Stockholm den 9 mars 1982

På trafikutskottets vägnar
ROLF CLARKSON

Närvarande: Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c), Rolf Sellgren (fp), Nils
Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c),
Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove
Karlsson (s), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s)
och Erik Börjesson (fp).

Reservationer

1. beträffande medelsanvisning på tilläggsbudget under reservationsanslaget
Drift av statliga vägar (mom. 4)

Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Margit Sandéhn (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Vad
beträffar” och på s. 9 slutar med ”yrkandena i fråga.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

TU 1981/82:16

Utskottet delar den uppfattning motionärerna sålunda givit uttryck åt.
Den långtidsplanering av driftverksamheten som nu pågår inom vägverket
för åren 1982-1986 visar nämligen med full tydlighet att den medelstilldelning
som erhållits för år 1982 på sikt inte räcker för att vägarna skall kunna
hållas i ett försvarbart skick. Detta förhållande innebär bl. a. att framkomligheten
på det lågtrafikerade vägnätet vintertid försämras genom minskade
snöröjnings- och halkbekämpningsåtgärder. Minskningen av åtgärdsvolymen
på det belagda vägnätet får till följd att det investerade kapitalet inte kan
vidmakthållas och trafikanternas kostnader för fordon och energi ökar.
Nedslitningen av vägkroppen kan t. o. m. gå så långt att den tillåtna
belastningen inte kan upprätthållas. Nyligen gjorda beräkningar visar att en
neddragning av driftanslaget med 200 milj. kr. under ett år leder till ökade
transport- och olyckskostnader för samhället med ca 300 milj. kr. under
samma år.

Konkret betyder den nuvarande anslagstilldelningen för den enskilde
medborgaren ökade olycksrisker, ökat fordonsslitage, ökad bränsleförbrukning
och risk för förseningar.

Den knappa medelstilldelningen gör det vidare nödvändigt för vägverket
att ytterligare reducera de egna personella och maskinella resurserna för att
minska andelen fasta kostnader. Därför kommer sammanslagningar av
arbetsområden inom den lokala driftsorganisationen att intensifieras.

I likhet med motionärerna anser sig utskottet vidare inte kunna acceptera
det kortsiktiga anslagstänkande som leder till att det nuvarande vägnätet slits
ner i en allt snabbare takt med kraftigt försämrad trafiksäkerhet som följd,
minskade arbetstillfällen för vägpersonal i glesbygd och påtagligt ökade
transportkostnader för vår industri. Utskottet tillstyrker därför att 50 milj.
kr. anvisas redan för innevarande budgetår i första hand för att klara
vinterväghållningen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisning på tilläggsbudget under reservationsanslaget
Drift av statliga vägar

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1894 (s)
yrkande 1 och 1981/82:2136 (s) yrkande 1 till Drift av statliga
vägar på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag på 50 000 000 kr.,

2. beträffande anslaget Drift av statliga vägar (mom. 5 b)

Bertil Jonasson (c), Rolf Sellgren (fp), Rune Torwald (c), Anna
Wohlin-Andersson (c) och Erik Börjesson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”regeringens förslag.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

TU 1981/82:16

Med anledning av motionsyrkandena i fråga om medelsanvisningen för
nästa budgetär vill utskottet erinra om att redan regeringens förslag innebär
en höjning av anslaget med nominellt 357 milj. kr. Även om en ytterligare
höjning i och för sig framstår som önskvärd är utskottet dock inte berett att i
nuvarande ekonomiska läge gå utöver regeringens förslag och avstyrker
därför samtliga motionsyrkanden i denna del.

Utskottet avstyrker jämväl det i motion 1981/82:1389 (m) framlagda
förslaget om en minskning av anslaget med 3 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag.

Anslaget bör följaktligen tas upp med det i propositionen förordade
beloppet eller 3 171 milj. kr. Det bör därvid som föredraganden framhållit
vara möjligt att uppnå vissa förbättringar av den statliga väghållningen. I
överensstämmelse med vägverkets redovisning i dess anslagsframställning
kommer höjningen av anslaget att i första hand tillgodoföras det lågtrafikerade
vägnätet. De förbättringar som därmed kan ske av väghållningen är som
föredraganden framhållit mycket angelägna.

dels att utskottets hemställan under 5 b bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen

(b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1981/82:605 (vpk) yrkande 1, 1981/82:1389 (m)
yrkande 5, 1981/82:1894 (s) yrkande 2 och 1981/82:2136 (s)
yrkande 2 till Drift av statliga vägar för budgetåret 1982/83
anvisar ett reservationsanslag på 3 171 000 000 kr.,

3. beträffande anslaget Drift av statliga vägar (mom. 5 b)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt och Per Stenmarck (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”regeringens förslag.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Med anledning av motionsyrkandena i fråga om medelsanvisningen för
nästa budgetår vill utskottet erinra om att redan regeringens förslag innebär
en höjning av anslaget med 357 milj. kr. Även om en ytterligare höjning i och
för sig framstår som önskvärd är utskottet dock inte berett att i nuvarande
ekonomiska läge gå utöver regeringens förslag och avstyrker därför samtliga
motionsyrkanden i denna del.

Under hänvisning till vad som anförts i motion 1981/82:1389 (m) om
ersättande av färjeförbindelser med broar genom tillämpande av låne- och
leasingförfarande bör emellertid anslaget för nästa budgetår kunna sänkas
med 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet tillstyrker att
så sker.

TU 1981/82:16

dels att utskottets hemställan under 5 b bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen

(b) med avslag på regeringens förslag och motionerna 1981/
82:605 (vpk) yrkande 1, 1981/82:1894 (s) yrkande 2 och
1981/82:2136 (s) yrkande 2 samt med bifall till motion
1981/82:1389 (m) yrkande 5 till Drift av statliga vägar för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag av
3 168 000 000 kr.,

4. beträffande beräkningen av reservationsanslaget Byggande av statliga
vägar för budgetåret 1982/83 (mom. 6)

Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Margit Sandéhn (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Såsom
framhålls” och på s. 13 slutar med ”avstyrks följaktligen.” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Såsom i motionerna anförts
har transport- och kommunikationsområdet blivit eftersatt och visar nu
uppenbara tecken på kapacitets- och materialbrist. Detta är till stor nackdel
för industrin för vilken en väl fungerande transportapparat är av avgörande
betydelse. De projekt som nu är särskilt angelägna är

- broar som kan ersätta färjor,

- vägar och broar som minskar transportkostnaderna för svensk industri,
särskilt skogsindustri,

- vägar som är en förutsättning för bostadsbyggande.

En utbyggnad och modernisering av transportsystemen är av strategisk
betydelse för den fortsatta ekonomiska utvecklingen i Sverige. Med ett väl
utbyggt och effektivt fungerande transportsystem effektiviseras produktionsapparaten.
Genom minskade transporttider och ökad leveranssäkerhet
stiger nyttjandegraden av företagens produktionsutrustning.

Väg- och brobyggandet skapar meningsfullt arbete. Att bygga vägar
lämpar sig också i områden där arbetsmarknadsläget är besvärligt. Det ger
bl. a. god sysselsättning åt en rad lokala företag såsom åkerier, maskinfirmor
och småindustri.

De nu framtagna väg- och broprojekten är alla i stort sett färdigprojekterade.
Den sammantagna investeringsvolymen uppgår till ca 900 milj. kr.,
varav 400 milj. kr. för år 1983.

Invändningar kan visserligen av principiella skäl göras mot att riksdagen
prövar frågan om prioriteringsordningen enskilda objekt och län emellan.
Men med hänsyn till den otillräckliga medelstilldelningen på området och då
regeringen - trots det synnerligen besvärliga sysselsättningspolitiska läge
landet befinner sig i - i alltför ringa grad utnyttjar möjligheterna att genom
beredskapsarbeten och med anlitande i övrigt av finansfullmakten vidta

TU 1981/82:16

härför erforderliga åtgärder finner utskottet en sådan specialdestination av
ytterligare anslagsmedel dock böra godtas.

Utskottet vill också i sammanhanget erinra om att samtliga i motionerna
nämnda företag finns med i den planering för sysselsättningsfrämjande
åtgärder som genom vägverkets försorg och i enlighet med statsmakternas
direktiv skett. De flesta av företagen finns också upptagna i gällande
flerårsplaner.

Utskottet tillstyrker alltså under hänvisning till det anförda att den av
regeringen föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår ökas med 400
milj. kr. till 1 300 milj. kr. med den fördelning på skilda län och företag som
föreslås i motionerna och varom utskottet hemställer under mom. 6.

Vid bifall härtill skulle också förutsättningar skapas för ett snabbare
genomförande av övriga i detta betänkande upptagna väg- och brobyggnadsprojekt.

Det anförda innebär också ett tillgodoseende av den i motion 1981/82:605
(partimotion, vpk) yrkade anslagshöjningen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande beräkning av reservationsanslaget Byggande av
statliga vägar för budgetåret 1982183
att riksdagen

a. med anledning av motion 1981/82:1009 (s) yrkande 1 samt
med bifall till motionerna 1981/82:1894 (s) yrkande 3 i denna del
och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i denna del anvisar
7 000 000 kr. till vissa vägbyggnader i Kalmar län,

b. med bifall till motionerna 1981/82:1136 (s) yrkande 3 samt
1981/82:1894 (s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s)
likaledes yrkande 3 i denna del anvisar 13 000 000 kr. för vissa
vägbyggnader i Kristianstads och Malmöhus län,

c. med bifall till motionerna 1981/82:1395 (s) samt 1981/82:1894
(s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande

3 i denna del, anvisar 17 000 000 kr. för vissa vägbyggnader i
Blekinge län,

d. med bifall till motionerna 1981/82:1402 (s), 1981/82:1894 (s)
yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i
denna del samt med anledning av motion 1981/82:1855 (vpk)
anvisar 25 000 000 kr. för vissa vägbyggnader i Västernorrlands
län,

e. med bifall till motion 1981/82:1414 (s) samt med anledning av
motionerna 1981/82:1894 (s) yrkande 3 i denna del och
1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i denna del anvisar

4 200 000 kr. för en broförbindelse mellan Brosunden och
Rosendala i Skaraborgs län,

f. med bifall till motionerna 1981/82:1420 (s) samt 1981/82:1894

TU 1981/82:16

(s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande
3 i denna del anvisar 84 500 000 kr. för vissa vägbyggnader i
Gävleborgs län,

g. med bifall till motionerna 1981/82:1850 (s) samt 1981/82:1894
(s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande
3 i denna del anvisar 36 000 000 kr. för vissa vägbyggnader i
Kopparbergs län,

h. med anledning av motionerna 1981/82:1859 (s) och 1981/
82:2008 (s) samt med bifall till motionerna 1981/82:1894 (s)
yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) yrkande 3 i denna del
anvisar 36 100 000 kr. till vissa vägbyggnader i Värmlands
län,

i. med bifall till motionerna 1981/82:1863 (s) samt 1981/82:1894
(s) yrkande 3 i denna del och 1981/82:2136 (s) likaledes yrkande
3 i denna del anvisar 35 500 000 kr. till vissa vägbyggnader i
Västerbottens län,

j. med anledning av motion 1981/82:1884 (s) samt med bifall till
motionerna 1981/82:1894 (s) yrkande 3 i denna del och
1981/82:2136 (s) likaledes yrkande 3 i denna del anvisar
29 000 000 kr. till vissa vägbyggnader i Göteborgs och Bohus
län,

k. med anledning av motion 1981/82:1886 (s) i denna del samt
med bifall till motionerna 1981/82:1894 (s) och 1981/82:2136 (s)
sistnämnda båda motioner yrkandena 3 i denna del anvisar
5 000 000 kr. till byggande av bro mellan Ekhammar och
Björsund i Södermanlands län,

1. med anledning av regeringens förslag och motion 1981/82:605
(vpk) yrkande 2 samt motionerna 1981/82:1894 (s) och 1981/
82:2136 (s) sistnämnda båda motioner i vad avser yrkandena 3 i
återstående delar anvisar 1 007 700 000 kr.,

5. beträffande anslaget Bidrag tili drift av kommunala vägar och gator (mom.
7 b)

Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karlsson
Rune Johansson och Margit Sandéhn (alla s) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”motionsyrkandena i fråga.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av ytterligare
anslagsmedel - utöver regeringens förslag - för förevarande ändamål. Under
hänvisning jämväl i övrigt till vad som anförts i de nämnda motionerna om
det angelägna medelsbehovet för statligt och kommunalt vägunderhåll
tillstyrker utskottet därför motionärernas förslag att för nästa budgetår en
ytterligare höjning med 25 milj. kr. till 475,5 milj. kr. sker.

TU 1981/82:16

dels att utskottets hemställan under 7 b bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen

(b) med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionerna 1981/82:1894 (s) yrkande 4 och 1981/82:2136 (s)
yrkande 4 till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
475 500 000 kr.,

6. beträffande anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

(mom. 8)

Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove Karlsson
Rune Johansson och Margit Sandéhn (alla s) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”320 milj. kr.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Såsom i motiveringen för de båda förstnämnda yrkandena framhållits
leder en otillräcklig satsning på kollektivtrafiken inte i första hand till ett
minskat resande utan till en ökad bilism. En utbyggnad av den kollektiva
trafiken är därför samhällsekonomiskt riktig - särskilt i en tid av knappa
ekonomiska resurser, då importen av olja och bensin slår hårt på vår
bytesbalans.

Utskottet föreslår mot bakgrund härav att kollektivtrafikberedningen får
disponera sammanlagt 20 milj. kr. utöver regeringens förslag för att stödja
utvecklingsprojekt och investeringar för den kollektiva trafiken. Ett exempel
på den typ av försök som bör stödjas med dessa medel är det s. k.
Volvoprojektet. Projektet gäller utveckling och tillämpning av ett planerings-
och ledningssystem för Göteborgs kollektivtrafik. Ett liknande
utvecklingsarbete pågår i samverkan mellan Volvo och Stockholms läns
landsting och SL (AB Storstockholms lokaltrafik). Det är vidare angeläget
att skapa förutsättningar för att integrera både taxi och färdtjänst i den
kollektiva trafiken.

Genom vad utskottet sålunda anfört synes även syftet med yrkandet i
motion 1981/82:605 (vpk) delvis tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1981/82:605 (vpk) yrkande 3 samt med bifall till motionerna
1981/82:1894 (s) yrkandena 5 och 6 och 1981/82:2136 (s)
yrkandena 5 och 6 till Bidrag till byggande av kommunala vägar
och gator för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag
på 340 000 000 kr.,

TU 1981/82:16

7. beträffande anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. (mom. 9

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt och Per Stenmarck (alla m) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”budgetåret 1983/84.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Byggande och drift av vägar är såsom framhålls i motionen en stor
utgiftspost i statens budget. Det är ofrånkomligt att även den måste drabbas
av besparingar. Bidragsprocenten för enskilda vägar bör därför minskas från
70 till 50 %. Den uppdelning av vägväsendet som gjorts i allmänna och
enskilda vägar är ändå ett uttryck för att de allmänna vägarna har störst
betydelse ur transportsynpunkt. Därför bör besparingar inom vägväsendet
även drabba de enskilda vägarna. Neddragningen av bidragsandelen innebär
en besparing under nästa budgetår med 78 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 9 d bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen

(d) med avslag på regeringens förslag och med bifall till motion
1981/82:1389 (m) yrkande 2 till Bidrag till drift av enskilda vägar
m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
196 800 000 kr.,

8. beträffande motiveringen för utskottets yrkande i vad avser vägverkets
driftorganisation (mom. 13)

Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Margit Sandéhn (alla s) anser

att det stycke i utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”riksdagens sida.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Utskottet har i och för sig intet att erinra mot att en fortsatt rationalisering
på detta område sker. En sådan torde f. ö. vara ofrånkomlig. Den knappa
medelstilldelningen har dock som motionärerna framhåller medfört en snabb
nedläggning av de lokala vägstationerna, vilket i sin tur inneburit försämringar
av underhållsservicen på stora delar av vägnätet. De pågående
indragningarna av vägstationerna i bl. a. Norrbottens inland motverkar
också de insatser som görs på arbetsmarknads- och regionalpolitikens
område. Utskottet anser det därför vara av stor vikt att utvecklingen på
området med största uppmärksamhet följs från regeringens sida. Genom den
av utskottet i det föregående tillstyrkta ytterligare höjda medelstilldelningen
för det statliga vägunderhållet torde emellertid förutsättningar skapas för att
förhindra en panikartad nedläggning av lokala vägdriftenheter. Under
hänvisning härtill ävensom till vad utskottet i övrigt anfört synes motionen nu
kunna lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.

GOTAB 70555 Stockholm 1982