TU 1981/82:15

Trafikutskottets betänkande
1981/82:15

om anslag till Telekommunikationer (prop. 1981/82:100)
SJÄTTE HUVUDTITELN
T elekommunikationer

Teleanläggningar m. m. Regeringen har i proposition 1981/82:100 bilaga 9
(kommunikationsdepartementet) under avsnitt H. Telekommunikationer
(s. 141-147) föreslagit riksdagen att

1. medge att aktiekapitalet i Teleinvest AB höjs för överföring av
televerkets larmdivision till bolagsform i enlighet med vad som angetts i
propositionen,

2. godkänna att televerkets rörliga kredit i riksgäldskontoret minskas med
60 milj. kr.,

3. godkänna att överföringen av televerkets industridivision till bolagsform
sker den 1 juli 1983,

4. till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1982/83 anvisas ett reservationsanslag
på 1 438 400 000 kr.

Motioner

I motion 1981/82:783 av Wivi-Anne Cederqvist m. fl. (s) yrkas att
riksdagen beträffande telverkets riktnummerområden uttalar att inom en
kommun bör finnas endast ett riktnummerområde.

I motion 1981/82:1011 av Torsten Bengtson och Stina Eliasson (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär översyn av televerkets taxor i syfte
att nå enhetlig taxa för alla telefonsamtal.

I motion 1981/82:1396 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s) yrkas att
riksdagen beslutar begära att regeringen vidtar åtgärder i syfte att införa
postnummer i telefonkatalogen.

I motion 1981/82:1835 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen begär förslag av regeringen om en monopolavgränsning
på teleområdet som innebär att televerket i fortsättningen endast ansvarar
för telenätet,

2. att riksdagen begär förslag av regeringen om att televerkets tekniska
provning av apparatur och utrustningar överförs till annan myndighet,

3. att riksdagen begär förslag av regeringen om att monopolet på
modemer avskaffas.

1 Riksdagen 1981/82. 15 sami. Nr 15

TU 1981/82:15

I motion 1981/82:1865 av Johan Olsson och Börje Hörnlund (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande monopolavgränsningen inom teleområdet
i syfte att öka företagens möjligheter att långtidsplanera in i nya
marknadsområden,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en kontinuerlig utvärdering
av nuvarande provningsverksamhet på teleområdet från konkurrensneutralitetssynpunkt,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag att televerkets
monopol på modemer upphör.

I motion 1981/82:1870 av Gabriel Romanus m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av televerkets ansvarsområde i enlighet med
de riktlinjer som angivits i motionen.

I motion 1981/82:1890 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar avslå regeringens förslag att televerkets industridivision skall
överföras till bolagsform den 1 juli 1983.

Utskottet

Ramen för televerkets investeringar under innevarande budgetår uppgår till
1 474 milj. kr. vilket är 99 milj. kr. mer än vad som beräknades i 1981 års
budgetproposition. Skillnaden förklaras av regeringsbeslut om investeringar
i sysselsättningsfrämjande syfte och om utjämning av medelsförbrukningen
mellan budgetåren.

För nästa budgetår har televerket i sin anslagsframställning föreslagit en
medelsförbrukning av 1 493,1 milj. kr. (inkl. 54 milj. kr. avseende kapitalinsats
vid överföring av larmdivisionen till bolagsform). Enligt televerket
styrs investeringsutvecklingen i stor utsträckning av ökningen av antalet
abonnenter och den ökande teletrafiken inom landet och med utlandet. Den
successiva övergången till ny teknik i telefonnätet är en annan viktig faktor
som påverkar investeringsvolymen. Av de i anslagsframställningen beräknade
investeringarna för nästa budgetår avser sålunda ca 250 milj. kr.
modernisering med AXE-materiel. Televerket framhåller vidare att moderniseringen
av telexnätet avslutas under år 1982 och att datanätet kommer att
byggas ut med hänsyn till beräknad efterfrågan.

Föredragande departementschefen anser att televerkets bedömning av
investeringsbehovet för nästa budgetår präglas av stor restriktivitet både i
fråga om nätinvesteringar och övriga projekt. En senareläggning av enstaka
byggnadsprojekt bör dock enligt propositionen vara möjlig. Televerkets
förslag till investeringar har därför reducerats med ca 10 milj. kr. till 1 483
milj. kr. (inkl. kapitalinsatsen vid larmbolagets tillkomst).

Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt med hänsyn

TU 1981/82:15

till att anslaget bör beräknas med viss marginal krävs enligt föredraganden en
medelsanvisning av 1 438,4 milj. kr.

Utskottet kan för sin del godta den av föredraganden förordade medelsförbrukningen
för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker vidare den
föreslagna inriktningen av investeringarna liksom anslagsberäkningen.

Riksdagen fattade i december 1980 beslut om vissa åtgärder på teleområdet
(prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9, rskr 1980/81:132). Beslutet innebar
bl. a. en klarare avgränsning av televerkets monopolområde, att televerket
får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret för finansiering av vissa
abonnentutrustningar, att ett holdingbolag -Teleinvest AB - inrättades som
ett helägt dotterbolag till televerket samt att larmverksamheten och
industridivisionen skall överföras till bolag senast den 1 juli 1982 resp. den 1
juli 1985.

Föredraganden anser att riksdagsbeslutet innebär att en god grund lagts
för en fortsatt gynnsam utveckling av vårt lands telekommunikationer och att
erfarenheter av beslutet bör avvaktas innan ytterligare åtgärder på teleområdet
övervägs.

I tre motioner tas frågor om avgränsningen av televerkets monopolområde
upp.

I motion 1981/82:1835 (m) begärs förslag av regeringen om en monopolavgränsning
som innebär att televerket i fortsättningen endast ansvarar för
telenätet.

I motion 1981/82:1865 (c) framhålls att det finns skäl att pröva andra
möjligheter till monopolavgränsning än den nu gällande i syfte att öka
företagens möjligheter att långtidsplanera för nya marknadsområden.

I motion 1981/82:1870 (fp) framhålls att om televerkets expansionsaptit ej
bromsas i tid åstadkommes en maktkoncentration som på sikt kan få svåra
konsekvenser för många kontaktsystem i samhället. Enligt motionärerna är
det därför nödvändigt med ett klarläggande av gränserna för verkets
aktiviteter.

I motionerna ges exempel på områden där en översyn av televerkets ansvar
anses särskilt angelägen. Alla tre nu aktuella motioner begär sålunda att
televerkets monopol på modemer avskaffas. I motion 1981/82:1870 (fp)
framhålls dessutom att televerket beträffande teletex och teledata bör
avgränsa sin verksamhet till att erbjuda renodlade nättjänster.

Som utskottet framhållit i det föregående innebar riksdagsbeslutet i
december 1980 bl. a. att televerkets monopolområde avgränsades på ett
tydligare sätt. Televerkets monopol på abonnentplacerad utrustning ansluten
till det allmänna telefonnätet begränsades till att avse utrustning för
talkommunikation över det publika nätet och vissa modemer. Väsentligt fler
utrustningstyper än tidigare ligger numera utanför monopolområdet, och det
utgör en betydande marknad för privata leverantörer att konkurrera på. Den
tekniska utvecklingen kan nödvändiggöra att avgränsningen av televerkets

1* Riksdagen 1981/82. 15 sami. Nr 15

TU 1981/82:15

monopolområde måste förändras. I likhet med föredraganden anser dock
utskottet att erfarenheter av riksdagsbeslutet bör avvaktas innan ett
eventuellt nytt beslut fattas. Beträffande televerkets monopol på modemer
som särskilt tagits upp i de tre motionerna framhölls i proposition 1980/81:66
att televerket särskilt noga borde följa utvecklingen inom detta område.
Enligt vad utskottet erfarit överväger televerket f. n. monopolavgränsningen
med den inriktning som angivits i motionerna. Dessa överväganden bör
avvaktas.

Utskottet vill i sammanhanget upprepa sitt tidigare uttalande att det inte
kan vara godtagbart att televerkets roll skulle begränsas till att i första hand
svara för att ett väl fungerande telenät finns i vårt land. En sådan
nollambition skulle vara till nackdel för både de svenska konsumenterna och
den svenska teleindustrin. Sveriges ställning som ett av världens ledande
telekommunikationsländer kan inte heller motivera en sådan inriktning av
landets telepolitik (TU 1980/81:9).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1981/
82:1835 (m), 1981/82:1865 (c) och 1981/82:1870 (fp) i berörda delar.

I motion 1981/82:1835 (m) och 1981/82:1870 (fp) yrkas att televerkets
provning av abonnentutrustningar förläggs till en instans utanför televerket.
I motion 1981/82:1865 (c) begärs att en kontinuerlig utvärdering görs av den
nuvarande provningsverksamheten på teleområdet.

Riksdagsbeslutet i december 1980 om vissa åtgärder på teleområdet
innebar att den tekniska provningen bibehölls inom televerket. Detta
motiverades bl. a. av att provningen kräver en ingående kunskap om nätet
som knappast är möjlig att upprätthålla utanför televerket utan en
dubblering av televerkets funktion i dessa avseenden. I proposition
1980/81:66 angavs en ny handläggningsordning för provningen för att
säkerställa en opartisk bedömning. Den nya ordningen innebär att chefen för
provningsenheten inte skall lyda under generaldirektören och att avslagsbeslut
skall kunna överklagas hos en särskild nämnd som skall bestå av två
televerksrepresentanter och tre andra ledamöter som regeringen utser. Vid
sin behandling av propositionen ansåg utskottet att den föreslagna handläggningsordningen
borgade för att provningen skulle komma att bedrivas
opartiskt (TU 1980/81:9).

Den särskilda nämnden som kallas för teleanslutningsnämnden har
nyligen påbörjat sin verksamhet. Det är därför enligt utskottets mening för
tidigt att uttala sig om hur den nya handläggningsordningen kommer att
fungera. Det är självfallet väsentligt att det hos berörda företag skapas
förtroende för provningsverksamheten. Som utskottet framhöll i sitt
betänkande TU 1980/81:14 är det därför angeläget att regeringen noga följer
hur den nya handläggningsordningen fungerar i praktiken.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1981/
82:1835 (m) och 1981/82:1870 (fp) i denna del. Då utskottet redan uttalat att

TU 1981/82:15

regeringen bör följa verksamheten synes syftet med motion 1981/82:1865 (c) i
denna del vara tillgodosett varför den inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Det nya larmbolaget som skall bildas den 1 juli 1982 kommer att inordnas
under Teleinvest AB. Med hänvisning till att verksamheten bör ges
tillfredsställande finansiella förutsättningar när den förs över till bolag anser
föredraganden att kapitalbehovet i sin helhet bör tillgodoses med eget
bundet kapital. Kapitalbehovet beräknas till 54 milj. kr. Enligt propositionen
bör kapitalinsatsen göras genom att aktiekapitalet i Teleinvest AB ökas med
36 milj. kr. och reservfonden med 18 milj. kr., dvs. aktierna bör tecknas till
150 %. Samtidigt föreslås att ramen för televerkets rörliga kredit i
riksgäldskontoret minskas med 60 milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört om höjning av
aktiekapitalet i Teleinvest AB vid bildandet av det nya larmbolaget.

I likhet med televerket och dess personalorganisationer föreslår föredraganden
att överföringen av televerkets industridivision (Teli) till bolagsform
sker i ett steg den 1 juli 1983.

I motion 1981/82:1890 (s) yrkas avslag på regeringens förslag att riksdagen
nu skall lägga fast ett datum för bolagsbildningen. Enligt motionärerna
förestår ett omfattande utrednings-, utvecklings- och förhandlingsarbete om
Teli skall ges en chans att utvecklas till ett modernt och konkurrenskraftigt
elektronikbolag. Det finns därför, framhålls det i motionen, ingen som helst
grund för riksdagen att nu fatta ett beslut att bolagsbildningen skall ske den 1
juli 1983.

Riksdagsbeslutet i december 1980 innebar att överföringen av Teli till
bolag skulle ske så snart som möjligt och definitivt vara avslutad senast den 1
juli 1985. Televerket och dess personalorganisationer har i förhandlingar
kommit överens om att bolagsbildningen bör ske den 1 juli 1983 och att
förberedelserna skall påbörjas omgående och drivas i konstruktiv anda.

Utskottet vill för sin del framhålla det angelägna i att ett datum för
bolagsbildningen nu läggs fast. Därmed klargörs de förutsättningar som Teli
har att arbeta efter vilket är nödvändigt om Teli skall kunna stärka sin
ställning som ett effektivt och konkurrenskraftigt elektronikföretag. Utskottet
hälsar därför med tillfredsställelse att televerket och personalorganisationerna
enats om en lämplig tidpunkt och att parterna är överens om att
förberedelserna skall påbörjas omgående och drivas i konstruktiv anda.

Den föreslagna tidpunkten har enligt propositionen av personalorganisationerna
bedömts ge tillräckligt god tid för det erforderliga förberedelsearbetet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet föredragandens förslag
att bolagsbildningen sker den 1 juli 1983 och avstyrker motion 1981/82:1890
(s).

TU 1981/82:15

I motion 1981/82:783 (s) yrkas att riksdagen uttalar att det inom en
kommun endast bör finnas ett riktnummerområde. Enligt motionärerna
medförde kommunreformen att delar av de nya storkommunerna kom att
hamna inom olika riktnummerområden med skilda telefontaxor för kommunens
invånare, vilket särskilt drabbade dem som bor längst ifrån
centralorten. De framhåller också att ett rimligt krav är att kontakten mellan
invånarna och de kommunala instanserna sker på så lika villkor som
möjligt.

Indelningen av landet i riktnummerområden är baserad på den utformning
och uppbyggnad som telefonnätet fick i samband med resp. områdes
automatisering. Målet var därvid att få ett telenät som var optimalt ur
ekonomisk synvinkel. Antalet kommuner är f. n. ungefär lika stort som
antalet riktnummerområden. Eftersom kommunindelningen genomfördes
betydligt senare än automatiseringen av telefonnätet har ett stort antal
kommuner kommit att omfatta ett eller flera riktnummerområden, eller
delar av riktnummerområden.

Televerket har beräknat att investeringskostnaderna skulle uppgå till ca 1
miljard kronor (1979 års prisnivå) om varje kommun i landet skulle bilda ett
eget riktnummerområde. Härtill kommer ökade driftkostnader. En sådan
ombyggnad av telenätet är enligt televerket inte ekonomiskt försvarbar.
Utskottet som delar denna uppfattning vill dock framhålla att det, med
beaktande av tekniska och ekonomiska förhållanden, i och för sig är önskvärt
att gränserna för riktnummerområdena så långt som möjligt anpassas till
kommungränserna.

Utskottet vill vidare erinra om att en rad åtgärder har vidtagits under
senare år som inneburit att teletaxorna utjämnats mellan olika delar av
landet. Bl. a. har en sänkt taxa för samtal med kommunens centralort införts.
Regeringen har vidare fattat beslut om att en enhetlig taxa skall införas för
alla kortväga samtal. Det innebär bl. a. att samma avgifter, 6 eller 12
minuters markeringsintervall beroende på om samtalet utförs på trafikstark
tid eller ej, skall tillämpas på landsbygden och i alla tätorter för samtal med
centralort i egen kommun. Televerket häri en skrivelse till regeringen begärt
att erforderliga ändringar av telefonreglementet genomförs så att det nya
taxesystemet kan genomföras den 1 december 1982.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motion 1981/82:1011 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
översyn av televerkets taxor i syfte att nå enhetlig taxa för alla telefonsamtal.
Enligt motionärerna medför samtal mellan två avlägsna orter och samtal
inom en ort nära nog samma kostnader för televerket. Teletaxorna bör
därför, framhålls det, vara lika oavsett på vilket avstånd inom landet
samtalen utväxlas.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med krav om
enhetlig teletaxa. Senaste skedde det i maj 1981 (TU 1980/81:32). Televerket

TU 1981/82:15

framhöll då i ett remissvar att en enhetstaxa skulle innebära att abonnenter
som huvudsakligen ringer kortväga samtal skulle få väsentligt högre
telefonkostnader. För televerket skulle en enhetstaxa medföra en kraftig
ökning av rikstrafiken, vilket kräver investeringar som grovt beräknats till
någon eller några miljarder kronor. Televerket framhöll vidare att kostnaderna
för att överföra samtal fortfarande är klart avståndsberoende och att
förutsättningar att införa enhetstaxa föreligger först när det inte finns någon
väsentlig skillnad i kostnad att överföra samtal på korta och långa
avstånd.

Utskottet har tidigare uttalat sig för att teletaxorna bör utjämnas så långt
möjligt mellan olika delar av landet. Utskottet som alltjämt är av denna
uppfattning har i det föregående redovisat att en rad åtgärder har vidtagits
under senare år som verkat i denna riktning. Inom televerket pågår arbete
med förslag till ytterligare förändringar av taxesystemet som syftar till en
fortsatt utjämning av avgifterna mellan kortväga och långväga samtal.
Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att förutsättningar f. n. saknas för
att införa enhetstaxa och avstyrker därför motionen.

I motion 1981/82:1396 (s) yrkas att riksdagen beslutar begära att
regeringen vidtar åtgärder i syfte att införa postnummer i telefonkatalogen.

Om postnummer införs för alla abonnenter i telefonkatalogen måste
uppgifterna kompletteras med ortsadressen i de fall den är utelämnad.
Antalet sidor i telefonkatalogen skulle därmed enligt vad utskottet erfarit
öka med 25 % och produktionskostnaderna stiga med 45 milj. kr. till 228
milj. kr. per år. Televerket måste finansiera kostnadsökningen antingen
genom höjda abonnemangsavgifter eller höjda avgifter för uppgifter i
telefonkatalogen.

Postverket som har diskuterat frågan med televerket anser inte att
kostnaderna för den i och för sig positiva åtgärden att föra in postnummeruppgiften
i telefonkatalogen motiverar en sådan åtgärd. Enligt postverket är
därför andra informationsåtgärder lämpligare, t. ex. en frikostigare spridning
av postnummerkatalogen.

Utskottet anser sig, främst mot bakgrund av de betydande merkostnaderna
som ett införande av postnummer i telefonkatalogen skulle medföra, inte
kunna biträda motionärernas yrkande och avstyrker därför motionen i
fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1982/
83 anvisar ett reservationsanslag på 1 438 400 000 kr..

TU 1981/82:15

2. beträffande televerkets monopolområde

att riksdagen avslår motionerna 1981/82:1835 (m) yrkandena 1
och 3,1981/82:1865 (c) yrkandena 1 och 3 och 1981/82:1870 (fp)
i denna del,

3. beträffande televerkets provningsverksamhet
att riksdagen

a. avslår motionerna 1981/82:1835 (m) yrkande 2 och 1981/
82:1870 (fp) i denna del,

b. lämnar motion 1981/82:1865 (c) yrkande 2 utan åtgärd,

4. att riksdagen medger att aktiekapitalet i Teleinvest AB höjs för
överföring av televerkets larmdivision till bolagsform i enlighet
med vad som föreslås i propositionen,

5. att riksdagen godtar att televerkets rörliga kredit i riksgäldskontoret
minskas med 60 milj. kr.,

6. beträffande televerkets industridivision

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:1890 (s) godtar
regeringens förslag att överföringen av televerkets industridivision
till bolagsform sker den 1 juli 1983,

7. beträffande televerkets riktnummerområden
att riksdagen avslår motion 1981/82:783 (s),

8. beträffande enhetlig telefontaxa

att riksdagen avslår motion 1981/82:1011 (c),

9. beträffande postnummer i telefonkatalogen
att riksdagen avslår motion 1981/82:1396 (s).

Stockholm den 23 februari 1982

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m),
Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s),
Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s), Per Stenmarck (m) och Erik
Börjesson (fp).

Reservationer

1. Televerkets monopolområde (mom. 2)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt och Per Stenmarck (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Sorn

TU 1981/82:15

utskottet” och på s. 4 slutar med ”berörda delar.” bort ha följande
lydelse:

Riksdagsbeslutet i december 1980 innebar att televerkets monopolområde
begränsades och att marknaden för privata leverantörer vidgades. Beslutet
innebar emellertid inte någon slutgiltig avgränsning av monopolet. I
proposition 1980/81:66 uttalades att det nu är svårt att fastställa vilka regler
som på längre sikt bör gälla i fråga om monopolgränserna för nya produkter
och tjänster och att en fortlöpande anpassning av televerkets policy ter sig
nödvändig.

Enligt utskottets mening måste såsom framhålls i motion 1981/82:1835 (m)
en långsiktig avgränsning av monopolet göras så att televerkets konkurrenter
kan planera sin verksamhet på ett bättre sätt än hittills. Utskottet delar också
den uppfattning som framförs i den sistnämnda motionen att televerkets
faktiska monopol på sikt endast bör omfatta telenätet. Ett förslag till en
sådan monopolavgränsning bör utarbetas av regeringen. Att hålla hemmamarknaden
öppen för fri konkurrens är nödvändigt om den svenska
industrins fortsatta utveckling på exportmarknaden inte skall hämmas.

Televerkets monopol på modemer har tagits upp i alla de tre nu aktuella
motionerna. Utskottet instämmer i att detta monopol har medfört betydande
problem för televerkets konkurrenter. Detta beror bl. a. på att modem
utomlands byggs in som standard i terminaler och att sådana terminaler ej
kan importeras till Sverige då de ej godkänns av televerket. På grund av
kapacitetsproblem hos televerket har också många privata företag åsamkats
problem med långa leveranstider. Enligt utskottets mening bör televerkets
monopol på modemer avskaffas.

Vad utskottet nu anfört vilket innebär att i berörda delar motion
1981/82:1835 (m) tillstyrks samt yrkandena i motionerna 1981/82:1865 (c)
och 1981/82:1870 (fp) i allt väsentligt tillgodoses bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande televerkets monopolområde

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1835 (m) yrkandena
1 och 3 och med anledning av motionerna 1981/82:1865 (c)
yrkandena 1 och 3 och 1981/82:1870 (fp) i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

2. Televerkets provningsverksamhet (mom. 3)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt och Per Stenmarck (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med
”Riksdagsbeslutet i” och på s. 5 slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha
följande lydelse:

TU 1981/82:15

Riksdagsbeslutet i december 1980 om vissa åtgärder på teleområdet
innebar att en ny handläggningsordning infördes för televerkets provning av
abonnentutrustningar. Provningsverksamheten bibehölls dock inom verket.
Som framhålls i motionerna kan tvekan därmed uppstå om provningen sköts
på ett objektivt sätt. Enligt utskottets mening är det väsentligt att berörda
företag har fullt förtroende för att provningen sker opartiskt och med
vederbörlig sekretess rörande utrustningar. Utskottet tillstyrker förslagen i
motionerna 1981/82:1835 (m) och 1981/82:1870 (fp) att provningen bör
förläggas till en instans utanför televerket.

Vad utskottet nu anfört vilket innebär att syftet med motion 1981/82:1865
(c) torde vara tillgodosett bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande televerkets provningsverksamhet

att riksdagen med bifall till motionerna 1981/82:1835 (m)
yrkande 2 och 1981/82:1870 (fp) i denna del samt med anledning
av motion 1981/82:1865 (c) yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Televerkets industridivision (mom. 6)

Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger
Rosqvist, Olle Östrand och Ove Karlsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”1 likhet” och
slutar med ”motion 1981/82:1890 (s).” bort ha följande lydelse:

Föredraganden föreslår att överföringen av televerkets industridivision
(Teli) till bolagsform sker i ett steg den 1 juli 1983.

Den snabba övergången till elektronik medför en uppenbar risk för att
sysselsättningen i televerkets verkstäder kommer att minska eftersom
sysselsättningsinnehållet i elektroniktillverkningen är mycket mindre än i
produktionen av elektronikmekanisk utrustning. Om Teli skall kunna stärka
sin ställning som ett effektivt och konkurrenskraftigt elektronikföretag är det
som motionärerna påtalar nödvändigt att överföringen av Teli till bolagsform
planeras på ett noggrant sätt och sker i konstruktivt samarbete mellan Telis
ledning och företrädare för Telis personalorganisationer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtskilliga frågor behöver
klarläggas innan bolagsbildningen kan äga rum. Det gäller bl. a. organisa -

TU 1981/82:15

tion, produktutveckling, marknadsföring, internavräkning, utvecklingskostnader,
prissättning och sysselsättning för anställda som vill vara kvar inom
televerket. I likhet med motionärerna anser utskottet att det sålunda inte nu
finns någon grund för riksdagen att fatta beslut om att bolagsbildningen skall
ske den 1 juli 1983 och avstyrker därför föredragandens förslag i denna
del.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande televerkets industridivision

att riksdagen med bifall till motion 1981/82:1890 (s) avslår
regeringens förslag att televerkets industridivision skall överföras
till bolagsform den 1 juli 1983,

GOTAB 70525 Slockholm 1982