TU 1981/82:14
Trafikutskottets betänkande
1981/82:14
om anslag till Postväsende (prop. 1981/82:100)
SJÄTTE HUVUDTITELN
Postväsende
Anslagen till postväsende m. m. Regeringen har i proposition 1981/82:100
bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under avsnittet G. Postväsende (s.
132-140), punkterna G 1-G 3 föreslagit riksdagen
att godkänna föreslagna riktlinjer för finansiering av medelstora posthus,
(punkt G 1, s. 133-137),
att till Posthus m. m. för budgetåret 1982/83 anvisa ett reservationsanslag
på 166 400 000 kr. (punkt G 1, s. 133-137),
att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för
budgetåret 1982/83 anvisa ett förslagsanslag pa 465 000 000 (punkt G 2, s.
138-139),
att till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret
1982/83 anvisa ett anslag på 54 000 000 kr. (punkt G 3, s. 140).
Motioner
I motion 1981/82:226 av Stig Alftin m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening uttala att byggandet av en postterminal i Bollnäs ges hög
prioritet vid fördelning av investeringsmedel för statligt byggande.
I motion 1981/82:1012 av Hadar Cars och Kerstin Ekman (båda fp) yrkas
att riksdagen begär att regeringen prövar frågan om förfrankerade postkort
som kunde användas i flera länder.
I motion 1981/82:1384 av Kerstin Anér och Elver Jonsson (båda fp) yrkas
att riksdagen begär att regeringen ser över postverkets taxesystem med
hänsyn till bl. a. systemets effekter för förenings- och kulturliv.
I motion 1981/82:1389 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1982/83 anvisar ett
reservationsanslag på 1 000 kr.
Utskottet
Riksdagen beslutade i mars 1981 om ett nytt finansieringssystem för
postverkets investeringar fr. o. m. budgetåret 1981/82 (prop. 1980/81:100
bilaga 9, TU 1980/81:21, rskr 1980/81:199). Beslutet innebär att endast
1 Riksdagen 1981182. 15 sami. Nr 14
TU 1981/82:14
2
medelstora och stora posthus som kostar mer än 10 milj. kr. finansieras med
anslag över statsbudgeten. Mindre posthus och övriga investeringar finansieras
med i verket tillgängliga medel. För medelstora investeringar anvisas
en samlad medelsram. Riksdagen tar inte ställning till vilka projekt som skall
inrymmas i ramen. Regeringen skall däremot godkänna igångsättningen av
medelstora byggnadsprojekt.
Föredragande departementschefen anser att det nya finansieringssystemet
inneburit att postverket kunnat rationalisera sin lokalplanering som därmed
blivit mer flexibel. Ytterligare förbättringar i detta avseende kan enligt
propositionen uppnås utan att det försvagar statsmakternas möjligheter att
på ett övergripande sätt styra en betydelsefull, delvis monopolskyddad
verksamhet som postens. Det föreslås därför att även medelstora posthus
fr. o. m. budgetåret 1982/83 får finansieras med i postverkets rörelse
tillgängliga likvida medel. Enligt förslaget bör det dock ankomma på
regeringen att även fortsättningsvis godkänna dessa byggen.
Utskottet tillstyrker för sin del de i propositionen föreslagna riktlinjerna
för finansiering av medelstora posthus. I likhet med föredraganden anser
utskottet att de kommer att medföra att postverkets lokalplanering
ytterligare kan effektiviseras.
Enligt det nya förslaget till finansieringssystem skall således fr. o. m. nästa
budgetår endast större investeringar finansieras över anslaget Posthus m. m.
För denna kategori investeringar har postverket i sin anslagsframställning
föreslagit en medelsförbrukning för nästa budgetår på 186,9 milj. kr. varav
165 milj. kr. avser kostnader för Tomtebodaterminalen och 18 milj. kr.
medel för att förbereda ombyggnaden av den äldsta delen av postgirohuset i
Stockholms city.
Enligt föredraganden kan medelsförbrukningen för stora posthus begränsas
till 168,9 milj. kr. I förhållande till postverkets förslag har inga medel
beräknats för ombyggnaden av postgirohuset. Föredraganden som i och för
sig anser att det är angeläget att postgirohuset färdigställs menar dock att
läget på byggarbetsmarknaden i Stockholm bör avgöra tidpunkten för
byggstart.
Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt med hänsyn
till att anslaget bör beräknas med viss marginal krävs enligt propositionen en
medelsanvisning på 166,4 milj. kr. för att investeringarna skall kunna
genomföras.
I motion 1981/82:1389 (m) föreslås att samtliga investeringar i Posthus
m. m. finansieras med postverkets egna rörelsemedel och att anslaget därför
endast bör föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Därigenom kan
enligt motionärerna väsentliga besparingar i statsbudgeten åstadkommas.
Utskottet godtar såväl den av föredraganden förordade medelsförbrukningen
som anslagsberäkningen för nästa budgetår. Större och betydelsefulla
investeringar bör såsom föreslås i propositionen även fortsättningsvis prövas
av riksdagen. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.
TU 1981/82:14
3
I motion 1981/82:226 (s) yrkas, med hänvisning till den stora arbetslösheten
bland byggnadsarbetarna i Gävleborgs län, att riksdagen uttalar att den
av postverket planerade postterminalen i Bollnäs ges hög prioritet vid
fördelningen av investeringsmedel för statligt byggande.
Postterminalen i Bollnäs finns upptagen i postverkets anslagsframställning.
Enligt planerna skulle tomt- och projekteringsarbetet påbörjas
budgetåret 1983/84. Enligt vad utskottet erfarit har postverket emellertid nu
för avsikt att föreslå regeringen att uppförandet av terminalen påbörjas
redan budgetåret 1982/83. Syftet med motionen synes härvid vara tillgodosett
varför den inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion 1981/82:1012 (fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen prövar
frågan om förfrankerade postkort som kan användas i flera länder.
Såväl världspostföreningen som den europeiska post- och teleföreningen
har behandlat frågan om förfrankerade postkort eller internationella
frimärken. Förslagen har emellertid förkastats bl. a. med hänvisning till att
de inte skulle fungera förrän alla länder har samma portonivå och svårigheter
att fördela intäkterna mellan de olika postförvaltningarna.
Enligt vad utskottet erfarit anser det svenska postverket att ett behov finns
av ett internationellt gångbart förfrankerat kuvert eller postkort. Postverket
anser att den framkomligaste vägen är att inrikta sig på ett europeiskt
genomförande. Verket har därför för avsikt att ta upp frågan inom den
europeiska post- och teleföreningen. Kontakt kommer dessutom att tas med
andra postförvaltningar och då i första hand de nordiska.
Med hänvisning till det anförda synes syftet med motionen vara
tillgodosett varför den inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motion 1981/82:1384 (fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen ser
över postverkets taxesystem med hänsyn till bl. a. systemets effekter för
förenings- och kulturliv.
Portoreformen den 1 juni 1981 innebar att försändelser inte längre taxeras
efter innehåll utan endast efter postbehandlingstid och vikt. Försändelserna
indelas i normalbrev och ekonomibrev. För ideella föreningar finns särskilda
föreningsbrev. Då reformen genomfördes uppstod problem för vissa kunder
som gynnades av den gamla prissättningen. Postverket har, som också
påtalas i motionen, mildrat dessa verkningar genom övergångsrabatter och
andra anpassningsåtgärder.
Inom postverket pågår f. n. en utvärdering av portoreformen. Resultatet
av utvärderingen skall redovisas för ett särskilt inrättat kundråd med
representanter från näringslivet, föreningslivet, kommunerna samt konsumentverket
som företräder privatkundernas intressen.
Med hänvisning till den pågående utvärderingen som beräknas bli klar
under våren 1982 anser utskottet att det inte föreligger något behov att av
regeringen begära en särskild översyn av portoreformen. Såväl de ideella
föreningarna som kulturlivet, som speciellt omnämns i motionen, har genom
TU 1981/82:14
4
kundrådet goda möjligheter att framföra sina synpunkter. Motionen bör
lämnas utan åtgärd från riksdagens sida.
En rad åtgärder har vidtagits som inneburit att belastningen på anslaget
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser har minskat.
Sålunda har rätten att skicka ofrankerade försändelser till myndigheter
inskränkts. Riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån och centrala
studiestödsnämnden betalar fr. o. m. budgetåret 1981/82 själva till postverket
för den följesedelsbundna posten. Tjänstebrevsrätten för landstingssjukhus
och vissa kommuners sjukhus avskaffades den 1 januari 1982. Vidare
förlorade vissa icke-statliga organ den 1 januari 1982 resp. kommer den 1
januari 1983 att förlora sin tjänstebrevsrätt.
I propositionen föreslås ytterligare åtgärder som kommer att minska
belastningen på anslaget. Enligt föredraganden bör de allmänna försäkringskassornas
förvaltningsanslag belastas med värdet av kassornas tjänstebrevsrätt.
Det föreslås vidare att tjänstebrevsrätten avskaffas för utbetalningskort,
inbetalningskort och postanvisningar. Därigenom kan enligt propositionen
besparingar göras eftersom verkens intresse av att utnyttja gireringar ökar.
Gireringar är i förhållande till utbetalningskort, inbetalningskort och
postanvisningar betydligt billigare att använda i betalningsförmedlingen.
Med hänsyn till de föreslagna förändringarna bedömer föredraganden att
medelsbehovet kan begränsas till 465 milj. kr.
Utskottet har ingen erinran mot de av föredraganden föreslagna förändringarna
i tjänstebrevsrätten. Utskottet tillstyrker också anslagsberäkningen.
I budgetpropositionen föreslås att till Ersättning till postverket för
tidningsdistribution anvisas 54 milj. kr. för budgetåret 1982/83, vilket innebär
en fortsatt avveckling av statsbidraget i enlighet med tidigare riksdagsbeslut
(prop. 1975/76:127, TU 1975/76:22, rskr 1975/76:301). Utskottet tillstyrker
förslaget.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de i propositionen föreslagna riktlinjerna
för finansiering av medelstora posthus,
2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1981/82:1389 (m) yrkande 1 till Posthus m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på
166 400 000 kr.,
3. beträffande postterminal i Bollnäs
att riksdagen lämnar motion 1981/82:226 (s) utan åtgärd,
4. beträffande förfrankerade postkort
att riksdagen lämnar motion 1981/82:1012 (fp) utan åtgärd,
TU 1981/82:14
5
5. beträffande postverkets taxesystern
att riksdagen lämnar motion 1981/82:1384 (fp) utan åtgärd,
6. att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser för budgetåret 1982/83 anvisar ett förslagsanslag
på 465 000 000 kr.,
7. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
för budgetåret 1982/83 anvisar ett anslag på 54 000 000
kr.
Stockholm den 23 februari 1982
På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON
Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s). Rolf Sellgren (fp), Wiggo Komstedt (m), Rune Torwald
(c), Birger Rosqvist (s), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove
Karlsson (s), Per Stenmarck (m), Margit Sandéhn (s), Erik Börjesson (fp)
och Sten-Ove Sundström (s).
Reservation
Posthus m. m. (mom. 2)
Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt och Per Stenmarck (alla m) anser
dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att postverket
bör få finansiera samtliga investeringar i Posthus m. m. med egna rörelsemedel
och att anslaget endast bör tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr.
Därmed kan besparingar i statsbudgeten åstadkommas samtidigt som
postverkets möjligheter att snabbt driva lönsamma rationaliseringsprojekt
ökar.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall
till motion 1981/82:1389 (m) yrkande 1 till Posthus m. m. för
budgetåret 1982/83 anvisar ett reservationsanslag på 1 000
kr.,
GOTAB 70526 Stockholm 1982