SoU 1981/82:7

Socialutskottets betänkande
1981/82:7

om ökat stöd till hälsohemmen m. m.

Motioner

I motion 1980/81:1084 av Birgitta Hambraeus (c) och Pär Granstedt (c)
hemställs att riksdagen beslutar, i enlighet med vad som framförts i
motionen, om ökat stöd till hälsohemmen.

1 motion 1980/81:1244 av Anders Gernandt m. fl. (c) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande främjande av seriöst utövad hälsohemsverksamhet.

I motiveringen till yrkandet i motion 1980/81:1084 framhålls bl. a. att det
är orimligt att samhällets massiva stöd, som nu, bara skall gå till
konventionell sjukbehandling. Enligt motionärerna måste människor få rätt
att välja terapi och inte tvingas att med skatterna enbart stödja en viss skola
inom medicinen. Remiss av läkare till godkända hälsohem bör stödjas av
försäkringskassa enligt samma principer som remiss till sjukhus.

I motiveringen till yrkandet i motion 1980/81:1244 framhålls bl. a. att
hälsohemmen utgör i flera avseenden viktiga komplement till den konventionella
sjukvården och därför bör ges samhällets stöd - åtminstone i de
former som inte på ogynnsamt sätt belastar samhällsekonomin. Enligt
motionärerna kan detta ske bl. a. genom att sprida positivt inriktad
information till läkarpersonal och sjukvårdsansvariga och att i övrigt verka
för ökad förståelse för och främjande av hälsohemmens berättigade existens
inom svensk sjuk- och friskvård. Motionärerna anser också att man kanske
bör sikta till en form av auktorisation av seriöst arbetande hälsohem.

Vissa bestämmelser om enskilda vårdhem m. m.

Stadgan om enskilda vårdhem m. m. (1970:88, ändrad senast 1980:583)
omfattar även hälsohemmen, i den mån verksamheten avser sjukvård eller
annan personlig omvårdnad eller tillsyn. Enligt vårdhemsstadgan får enskilt
vårdhem inte drivas utan tillstånd av länsstyrelsen. Vården vid vårdhemmet
skall stå under tillsyn av vårdhemsläkare. Länsstyrelsen får dock, om
särskilda omständigheter påkallar det, medge undantag från skyldigheten att
ha vårdhemsläkare. I stadgan finns vidare föreskrifter om bl. a. tillsyn av
länsstyrelse och centralt av socialstyrelsen och om krav på lokaler, utrustning
och personal.

F. n. finns två hälsohem som godkänts som enskilda vårdhem, nämligen

1 Riksdagen 1981182. 12 sami. Nr 7

SoU 1981/82:7

Tallmogården och Alfta kurhem för vård av konvalescenter.

Enligt bestämmelser i 2 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och
förordningen (1979:849) om ersättning för sjukhusvård m. m. kan ersättning
för vård på enskilt vårdhem utgå från sjukförsäkringen, om vårdhemmet
enligt förteckning som fastställs av riksförsäkringsverket är att anse som
sjukhus.

Enligt bestämmelser i 2 kap. 6 8 lagen om allmän försäkring och 14 8
förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling m. m. utgår
ersättning från sjukförsäkringen för utgifter för vård på konvalescenthem
som finns upptaget i en av riksförsäkringsverket fastställd förteckning. Inte
något hälsohem är upptaget i riksförsäkringsverkets kungörelse med
förteckning över vissa sjukvårdsinrättningar som skall anses som sjukhus.
Däremot är Tallmogården och Alfta Kurhem upptagna i riksförsäkringsverkets
kungörelse med förteckning över konvalescenthem (RFFS 1977:15).

Den av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna vården finansieras till
väsentlig del genom ersättningar till huvudmännen från den allmänna
försäkringen. Ersättningsbeloppens storlek regleras genom återkommande
överenskommelser mellan regeringen och Landstingsförbundet. Nu gällande
överenskommelse utgår den 31 december 1981.

Landstingsförbundet har i cirkulär (AC 41/81) som utkommit under
september månad 1981 rekommenderat landsting och medlemskommuner
att vid beläggning av Tallmogården erlägga en bruttoavgift om 285 kr. per
dag att gälla under tiden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982. 1 cirkuläret anges
att det förutsätts att patienterna i varje särskilt fall erhållit remiss av behörig
läkare enligt av landstinget/kommunen antagna bestämmelser.

Under 1981 har överenskommelse träffats mellan parterna om ersättningar
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under tiden den 1
januari 1982-den31 december 1983 (prop. 1980/81:187, SfU 1980/81:29, rskr
416). Överenskommelsen innebär bl. a. att det inför genomförandet aven ny
hälso- och sjukvårdslagstiftning införs en särskild ekonomisk ersättning till
de offentliga sjukvårdshuvudmännen för förebyggande hälsovårdande
insatser samt primärvård, inräknat långtidssjukvård. Denna ersättning, som
uppgår till 200 milj. kr. per år, fördelas schablonmässigt mellan sjukvårdshuvudmännen
med 24 kr. per år och invånare. Fr. o. m. den 1 januari 1982
kommer 2 kap. 6 § 5 st. lagen (1962:381) om allmän försäkring att få ändrad
lydelse (1981:718) så att bidrag, enligt de grunder som regeringen fastställer,
bl. a. skall utgå till sådan förebyggande hälsovård som anordnas av
landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun.

Pågående utredningar, forskning m. m.

Socialstyrelsens utredning om hälsohemmens verksamhet m. m.

Projektet syftar bl. a. till att klargöra hälsohemmens organisatoriska

SoU 1981/82:7

ställning inom hälso- och sjukvården och till att ange riktlinjer för
sjukvårdshuvudmännen för hur verksamheten skall bedömas vid bidragsgivning
m. m.

Enligt projektplanen skulle arbetet ha fortskridit så långt att man under år
1981 skulle kunna publicera socialstyrelsens ställningstaganden i dessa frågor
i skriftserien Socialstyrelsen anser.

Från socialstyrelsen har inhämtats följande.

Arbetet har inte fortskridit i den takt man beräknat. Hittills har man
genomfört dels en enkät till samtliga landsting rörande deras principer för att
ge ersättning för kostnaderna för vistelse på hälsohem, dels en enkät till de
hälsohem som är anslutna till Hälsohemmens Riksförbund rörande urval av
gäster och behandlingsmetoder. Man har vidare fått in expertutlåtanden
rörande värdet av olika behandlingsmetoder vid skilda sjukdomar. Anledningar
till fördröjningarna är dels den omorganisation som genomförs inom
socialstyrelsen, dels nedskurna resurser. Utredningsarbetet beräknas kunna
slutföras under år 1982.

Av en promemoria upprättad inom socialstyrelsen efter genomförd enkät
till de 26 sjukvårdshuvudmännen framgår följande:

På frågan "Hur har Ni organiserat remissförfarandet? Vem/vilken instans
godkänner önskad hälsohemsvistelse," hade flertalet svarat att man hade en
bestämd remissordning samt att man bestämt hur beslut skulle fattas. På
frågan "Vilka bedömningsprinciper tillämpas? - aktuella hälsoproblem och
sjukdomstillstånd" hade drygt hälften preciserat de sjukdomstillstånd som
renderade hälsohemsvistelse. De oftast nämnda var reumatiska sjukdomar,
ledsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar samt fetma. Av enkätsvaren
framgick att under de senaste tre föregående åren ca 2 500 hälsohemsvistelser
hade godkänts medan ca 1 000 ansökningar avslagits. Vanligaste
vistelsetiden hade varit tre veckor. Omkring drygt hälften av sjukvårdshuvudmännen
hade godkänt vårddagskostnaden minskad med patientavgiften.

Forskningsprojekt som drivs med stöd av medel från Delegationen för social
forskning

Sedan år 1978 pågår forskningsprojektet Utvärdering av fasta
och hälsokost till sjuka människor. Frågeställningen i undersökningen
är att försöka utvärdera värdet av fasta, vegetarisk kost och
vegankost vid olika sjukdomar. Projektet är förlagt till hälsohemmet
Föllingegården. En första redovisning av verksamheten har publicerats
under år 1980. I december 1980 har ytterligare medel beviljats för fortsatt
arbete med projektet, och en slutrapport väntas vara färdigställd vid
utgången av februari månad 1982.

Parallellt med denna undersökning bedrivs studien Sociologisk
utvärdering av fasta och hälsokost till sjuka männis -

SoU 1981/82:7

kor. En delrapport har färdigställts. Det fortsatta arbetet innebär en
uppföljning varvid man studerar om de funna effekterna kvarstår efter ett
resp. två år.

Ett tredje projekt är en klinisk utvärdering av de naturenliga
behandlingsmetoder som används vid Tallmogårdens hälsohem. En rapport
har avgivits, men den slutliga redovisningen återstår att göra.

Beredningen för livsmedels- och näringsfrågor

Beredningen, som är knuten till regeringskansliet, skall vara ett organ för
råd och fördjupad information åt regeringen i livsmedels- och näringsfrågor.
Frågor om hälsokost ligger inom beredningens arbetsområde men har ännu
inte behandlats i beredningen.

Forskningsrådsnämndens arbetsgrupp för livsmedelsproduktion, konsumtion
och kostvanor

Forskningsrådsnämnden har en arbetsgrupp för frågor om livsmedelsproduktion.
konsumtion och kostvanor. Arbetsgruppen har till uppgift att ge en
översikt över kunskapsläget inom området, bedöma behovet av ytterligare
forskning samt föreslå riktlinjer för forskningsverksamhet inom området.

Arbetsgruppen avgav i mars 1980 rapporten Maten, makten och människan.
Däri föreslogs att arbetet i fortsättningen skulle inriktas på att initiera
och stödja forskning bl. a. inom temat Kost och hälsa. Forskningens
inriktning och syfte inom detta tema föreslogs bl. a. vara att ta reda på
faktorerna bakom de eventuella förbättringar som uppstår vid behandling
med okonventionella metoder såsom bl. a. fasta och vegetarisk kost.
Arbetsgruppen fick i juni 1980 forskningsrådsnämndens uppdrag att fortsätta
att undersöka förutsättningarna för forskningsinsatser inom temat Kost och
hälsa. Uppdraget beräknas bli slutfört i slutet av år 1981.

Hälsohem med landsting som huvudman m. m.

Västernorrlands läns landsting kommer den 1 januari 1982
att öppna ett hälsohem med ca 55 vårdplatser. Hälsohemmet skall vara ett
komplement till sjukvården genom att en alternativ behandlingsform med
fasta och vegetarisk kost för människor med vissa sjukdomar skall erbjudas
och läras ut där.

Västerbottens läns landsting har under hösten 1981 börjat
bygga ett hälsohem med 20 platser i Sorsele. Anläggningen beräknas kunna
tas i bruk vid årsskiftet 1982-1983. Därutöver disponerar landstinget statliga
medel för uppförande av ett hälsocenter i Vindeln. Man räknar med att
påbörja byggandet av hälsocentret under våren 1982. Anläggningen som i
första hand skall vända sig till patienter som lider av högt blodtryck och

SoU 1981/82:7

mag-tarmsjukdomar, dietpatienter och överviktiga beräknas stå klar hösten
1983. Flertalet patienter beräknas vara remisspatienter, men även patienter
som på eget initiativ söker sig till anläggningen skall kunna tas emot.

Hallands läns landsting och Norrbottens läns landsting
har båda utrett frågan om hälsohem drivna av landstingen, men man
har ännu inte fattat beslut om den fortsatta handläggningen.

1 Malmöhus läns landsting och Stockholms läns landsting
är frågan om eget hälsohem också aktuell, men man avvaktar den
pågående utredningen hos socialstyrelsen innan man går vidare.

Även iÄlvsborgs läns landsting har fråga väckts om inrättande
av ett landstingets eget hälsohem.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner rörande stöd till hälsohemmen har vid flera tillfällen tidigare
behandlats av riksdagen, nämligen i betänkandena SoU 1975:6, 1976/77:9,
1977/78:6 och 1980/81:1. 1 de motioner som behandlades vid riksmötet
1980/81 yrkades bl. a. att riksdagen skulle besluta att hos regeringen begära
åtgärder för att få till stånd en snabbare inordning av seriöst arbetande
hälsocentra-reaktiveringsanläggningar i samhällets hälso- och sjukvårdsorganisation
och att riksdagen skulle hos regeringen anhålla om utredning och
förslag till samhällsstöd till godkända hälsohem, likvärdigt med det som
gäller för konventionella sjukhus. I utskottets betänkande redovisades
slutförda och pågående utredningar inom området samt arbetsgrupper inom
vars arbetsområde dessa frågor faller (SoU 1980/81:1 s. 4-7).

Utskottet uttalade att man med tillfredsställelse såg på de aktiviteter och
den information syftande till bättre kost- och motionsvanor som pågår i
samhället. Härefter konstaterades att de konkreta förslagen i motionerna
täcktes av de utredningsaktiviteter som redovisats i betänkandet. Utskottet
avstyrkte motionerna.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Utskottet

1 betänkandet behandlas två motioner som båda syftar till att hälsohemmens
verksamhet skall stödjas mer aktivt av samhället än vad som nu
sker.

Inom socialstyrelsen pågår ett utredningsarbete som bl. a- syftar till att
klargöra hälsohemmens organisatoriska ställning inom hälso- och sjukvården
och att ange riktlinjer för sjukvårdshuvudmännen för hur verksamheten
skall bedömas vid bidragsgivning m. m. Med stöd från anslag som fördelas
efter förslag av delegationen för social forskning pågår forskning på det här
aktuella området. Här bör vidare nämnas att vissa landsting redan driver

SoU 1981/82:7

hälsohem eller planerar att starta hälsohemsverksamhet inom en snar
framtid.

Utskottet har vid tidigare riksdagsbehandling av motioner om hälsokost
och hälsohem uttalat sig positivt om de aktiviteter och den information
syftande till bättre kost- och motionsvanor som pågår i samhället. Utskottet
vidhåller denna inställning. Vidare bör här framhållas att samhället på olika
sätt stöder hälsohemsverksamhet, exempelvis genom att i vissa fall ersätta
kostnader för vistelse på hälsohem och genom att vissa landsting driver egna
hälsohem. Innan ställning tas till eventuellt ytterligare samhällsstöd och
formerna för detta stöd, bör resultatet av socialstyrelsens utredning
föreligga. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1980/81:1084 och motion 1980/
81:1244.

Stockholm den 3 november 1981

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s). Gabriel Romanus (fp). Karl Leuchovius
(m). Rune Gustavsson (c). Evert Svensson (s), John Johnsson (s). Erik
Larsson (c)*, Ivar Nordberg (s). Karin Israelsson (c), Sven-Gösta Signell (s).
Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m). Stig Alftin (s), Ann-Cathrine
Haglund (m) och Maria Lagergren (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 69507 Stockholm 1981