SoU 1981/82:11

Socialutskottets betänkande
1981/82:11

om upphävande av visst underställningsförfarande m. m. beträffande
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (prop. 1981/82:6)

Propositionen, m. m.

I proposition 1981/82:6 om upphävande av visst underställningsförfarande
m. m. beträffande omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda har
regeringen (socialdepartementet) - efter föredragning av statsrådet Karin
Ahrland-föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som Bilaga.

Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB)
och Handikappförbundens centralkommitté (HCK) har uppvaktat utskottet
i ärendet. Vidare har ett antal skrifter inkommit.

Motioner

I motion 1981/82:24 av Lars Werner m. fl. (vpk) och i motion 1981/82:37 av
Arne Nygren (s) hemställs att riksdagen beslutar att avslå propositionen.

Utskottet

I propositionen föreslås att landstingskommunernas underställningsskyldighet
i fråga om planer för omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda - i den
del planerna gäller annan verksamhet än särskolan - liksom kravet på
godkännande av landstingskommunernas inrättningar och verksamhet enligt
lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
slopas.

Propositionsförslaget har aktualiserats i en skrivelse i slutet av år 1980 från
Stat-kommungruppen (Kn 1980:03), som har i uppdrag att se över de statliga
myndigheternas tillsyn och kontroll av kommunal och landstingskommunal
verksamhet. Skrivelsen har remissbehandlats. Remissyttrandena redovisas
utförligt i propositionen.

I två motioner- 1981/82:24 av Lars Werner m. fl. (vpk) och 1981/82:37 av
Arne Nygren (s) - yrkas avslag på propositionen.

I den förstnämnda motionen uttalar motionärerna att de delar den oro som
Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) gett
uttryck för i sitt yttrande över den angivna skrivelsen av innehåll att om
socialstyrelsen inte får behålla sitt inflytande över landstingens planering det

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 11

SoU 1981/82:11

2

kan komma att innebära en standardsänkning av omsorgen om utvecklingsstörda.
Motionärerna anför vidare bl. a. att det finns mycket stora skillnader
mellan olika delar av landet då det gäller omsorgerna om psykiskt
utvecklingsstörda, något som ger stöd för att den statliga regleringen av
omsorgsverksamheten inte bör slopas.

I den andra motionen erinras om att det i den av riksdagen antagna
propositionen 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation,
m .m. framhålls betydelsen av socialstyrelsens medverkan i omsorgsverksamheten
med hänsyn till kraven på rättssäkerhet för utvecklingsstörda.
Motionären anser att de här aktuella bestämmelserna i vart fall inte bör
ändras förrän i samband med ställningstagande till omsorgskommitténs
betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade, vilket f. n.
remissbehandlas.

Även vid uppvaktning från FUB och Handikappförbundens centralkommitté
(HCK) har uttalats farhågor av innebörd att ett genomförande av
propositionsförslaget skulle få till följd att socialstyrelsen skulle förlora sina
möjligheter att påtala brister i omsorgerna om de psykiskt utvecklingsstörda
och att verka för att omsorgsverksamheten utvecklas enligt intentionerna vid
omsorgslagstiftningen.

Utskottet kan inte finna att regeringsförslaget ger fog för farhågor av det
slag som i enlighet med det sagda kommit till uttryck i ärendet. Socialstyrelsen
kommer, om förslaget genomförs, i egenskap av tillsynsmyndighet
även i fortsättningen att ha mycket betydelsefulla uppgifter då det gäller
omsorgerna och ett stort ansvar för utvecklingen på området. Utskottet vill
särskilt understryka betydelsen av styrelsens inspektionsverksamhet. 1
propositionen om socialstyrelsens uppgifter och organisation betonades utan
erinran från riksdagen att det finns få områden där styrelsens inspektionsverksamhet
är så viktig som när det gäller omsorgsvården. Det framhölls att
de berörda har svårt att framträda och hävda sina krav inför offentligheten
och att styrelsen därför har en särskild förpliktelse att föra denna grupps
talan. Det uttalades vidare bl. a. att inspektionsverksamheten visserligen i
första hand bör ha karaktär av överläggningar med berörda förtroendevalda
och personal men att styrelsens tillsyn också bör innefatta en skyldighet att
påtala om lagar och förordningar inte följs på det sätt regering och riksdag
avser. Däri ligger ett rättsskydd för den enskilde medborgaren. Vidare
anfördes bl. a. följande.

Styrelsen bör också på anmodan av enskilda eller organisationer kunna
granska påtalade förhållanden och uttala sig om styrelsen finner att
anmärkningarna är befogade. Även genom att ta upp fall som aktualiserats
t. ex. genom massmedia kan socialstyrelsen värna om den enskildes rätt till
godtagbar vård och omsorg. Vid sin bedömning skall socialstyrelsen inte bara
ta hänsyn till rådande förhållanden utan även till huvudmannens ambitioner
att bygga ut eller förändra verksamheten.

SoU 1981/82:11

3

1 nämnda proposition uttalades också utan erinran från riksdagens sida att
socialstyrelsen som tillsynsmyndighet har att anmäla för regeringen om
lagtolkning eller lagtillämpning avviker från vad som avsetts eller från den
aktuella utvecklingen i sådan grad att en ändring eller komplettering av
gällande bestämmelser bör genomföras.

Utskottet konstaterar att den utbyggnad och utveckling rörande omsorgerna
som skett sedan omsorgslagens tillkomst varit en följd inte bara av
huvudmännens insatser utan även av insatser som gjorts av bl. a. socialstyrelsen.
Det finns skäl understryka att den överblick och den kompetens på
området som finns hos socialstyrelsen är värdefulla tillgångar i det fortsatta
arbetet på att förbättra villkoren för de utvecklingsstörda. Utöver vad
tidigare anförts vill utskottet härvidlag särskilt understryka betydelsen av att
socialstyrelsen utnyttjar möjligheterna att utge allmänna råd om omsorgsverksamheten.

I anslutning till vad som sagts i det föregående vill utskottet också
understryka det mycket betydelsefulla arbete som utförts av FUB och vars
insatser för de utvecklingsstörda behövs även i fortsättningen.

Då det gäller de konkreta förslagen i den här aktuella propositionen anser
utskottet - mot bakgrund av vad utskottet anfört i det föregående - att de skäl
som åberopats i propositionen för det framlagda lagförslaget är övertygande.
Till de i propositionen angivna skälen kan läggas att - enligt utskottets
uppfattning - ett bibehållande av reglerna om att socialstyrelsen skall
godkänna inrättningarna för de psykiskt utvecklingsstörda kan verka
fördröjande i ett läge där utvecklingen går mot mindre institutioner.
Omsorgskommittén har tillstyrkt förslaget, och det finns enligt utskottets
mening inte anledning att avvakta den fortsatta beredningen av kommitténs
förslag. Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionerna.
Utskottet vill slutligen framhålla att det här aktuella beslutet inte får tas
till intäkt för att i besparingssyfte sänka de utvecklingsstördas standard.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1981/82:24 och motion
1981/82:37 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda.

Stockholm den 24 november 1981

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

SoU 1981/82:11

4

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Anna-Greta Skantz
(s). Mårten Werner (m). John Johnsson (s). Erik Larsson (c), Ivar Nordberg
(s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Anita
Bråkenhielm (m), Gunhild Bolander (c), Christer Eirefelt (fp), Maria
Lagergren (s) och Anita Persson (s).

Särskilt yttrande

av Anna-Greta Skantz (s) som anfört:

Utan att vilja reservera mig emot utskottsförslaget är jag för min del
tveksam till riktigheten av att nu - innan omsorgskommitténs betänkande
remissbehandlats - genomföra en sådan förändring som propositionsförslaget
innebär.

I augusti 1977 meddelade regeringen direktiven för omsorgskommittén.
Dess uppdrag gällde en samlad bedömning av hela området för omsorgerna
om psykiskt utvecklingsstörda. Kommitténs betänkande Omsorger om vissa
handikappade lämnades den 3 juni 1981.

I en kort skrivelse upptog stat-kommungruppen utan utredning i ärendet
de ändringar i omsorgslagen som regeringen har fört vidare till riksdagen i
den nu aktuella propositionen. Regeringen beslöt om denna proposition den
25 juni 1981, dvs. 22 dagar efter det att omsorgskommitténs betänkande
lämnats till regeringskansliet.

Betänkandet är f. n. på remiss hos 82 remissinstanser. Remisstiden går ut
den 1 mars 1982. Stat-kommungruppens skrivelse har varit på remiss hos fyra
remissinstanser, nämligen socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Riksförbundet
för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna (FUB) och omsorgskommittén.
Kommittén konstaterade att gruppens förslag överensstämde med
kommitténs eget och tillstyrkte det. Härigenom yttrade sig kommittén - helt
naturligt erkännsamt - i verkligheten över sitt eget betänkande. De tre reella
remissinstanserna, dvs. de båda ämbetsverken och FUB, uttalade - utöver
betänkligheter i sak - bestämda invändningar mot att stat-kommungruppens
skrivelse skulle bedömas för sig, isolerad från det samlade sammanhanget
enligt omsorgskommitténs uppdrag.

Dessa remissinstanser avstyrkte således tanken på separat bedömning av
frågan om minskat statligt inflytande över omsorgerna om psykiskt
utvecklingsstörda enligt stat-kommungruppens och regeringens förslag.
Genom regeringens handläggning av propositionsärendet emot en enig
remissopinion har 79 remissinstanser undandragits möjligheten att yttra sig
över dessa förslag liksom över den totalsyn på omsorgerna som presenterats i
omsorgskommitténs betänkande. Denna handläggning är anmärkningsvärd.

SoU 1981/82:11

5

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom föreskrivs att 8 och 10 §§ lagen (1967:940) angående omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 !

Landstingskommun skall upprätta
plan för ordnandet av omsorgerna
om psykiskt utvecklingsstörda. I
plan skall upptagas de inrättningar
för psykiskt utvecklingsstörda som
behöves. Plan kan vara gemensam
för flera landstingskommuner.

Plan fastställes av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Plan kan fastställas även om behovet
av platser för vissa psykiskt
utvecklingsstörda i landstingskommunen
tills vidare tillgodoses i
enskild inrättning, som ej upptagits i
planen men som godkänts enligt
10 §.

10

Annan än staten får driva inrättning
för psykiskt utvecklingsstörda
endast om den är godkänd i den
ordning regeringen bestämmer.
Utan sådant godkännande får annan
än staten eller landstingskommun
icke heller i övrigt driva verksamhet,
som innefattar mottagande av psykiskt
utvecklingsstörda för yrkesmäs 1

Senaste lydelse 1974:582.

2 Senaste lydelse 1974:582.

Varje landstingskommun skall
upprätta en plan för ordnandet av
omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda.
I planen skall tas upp de
inrättningar för psykiskt utvecklingsstörda
som behövs. I planen
upptagna inrättningar kan vara
gemensamma för flera landstingskommuner.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer fastställer
planen i den del, som avser särskolan.
Planen i övrigt ges in till socialstyrelsen.

§2

Andra än staten eller landstingskommunerna
får driva inrättningar
för psykiskt utvecklingsstörda eller
andra verksamheter, som innefattar
yrkesmässigt bedriven undervisning
eller vård av psykiskt utvecklingsstörda,
endast om inrättningen eller verksamheten
är godkänd i den ordning
som regeringen bestämmer.

SoU 1981/82:11

6

Nuvarande lydelse

sigt bedriven undervisning eller vård
som ej meddelas enligt avtal med
landstingskommun.

Drives godkänd inrättning eller
verksamhet icke på tillfredsställande
sätt eller föreligger annat uppenbart
missförhållande och sker ej rättelse,
kan godkännandet återkallas. Beslut
härom går omedelbart i verkställighet,
om ej annat förordnas.

I ärende enligt denna lag som rör
någons vård i enskild inrättning äger
förvaltningslagen (1971:290) motsvarande
tillämpning.

Föreslagen lydelse

Drivs en godkänd inrättning eller
verksamhet inte på ett tillfredsställande
sätt eller föreligger något
annat uppenbart missförhållande
och sker inte rättelse, kan godkännandet
återkallas. Ett beslut om återkallelse
gäller omedelbart, om inte
annat förordnas.

I ärenden enligt denna lag som rör
någons vård i en enskild inrättning
skall förvaltningslagen (1971:290)
tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

GOTAB 69895 Stockholm 1981