SkU 1981/82:42

Skatteutskottets betänkande
1981/82:42

om beskattningen av uppfinningar m. m.

I betänkandet behandlar utskottet motioner om beskattning av inkomster
av uppfinningar och förbättringsförslag.

Motionerna

1981/82:336 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag
om att inkomster från hobbymässiga uppfinningar undantas från beskattning
i enlighet med det anförda.

1981/82:1182 av Anders Gernandt (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om befrielse från skatt för vissa ersättningar
genom anställdas förslagsverksamhet.

1981/82:1696 av Rune Rydén m. fl.(m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att förslagsersättning bör i beskattningshänseende
kunna fördelas på fem år.

Gallande bestämmelser

Enligt gällande bestämmelser anses ett beskattningsår i princip utgöra en
sluten enhet, vilket innebär att intäkter som är att hänföra till ett visst
beskattningsår skall, efter avdrag av de utgifter som belöper sig på samma
tid, beskattas det året. Den skattskyldige har emellertid inom ramen för
gällande bestämmelser vissa möjligheter till resultatutjämning.

För uppfinnare gäller fr. o. m. 1982 års taxering ett nytt utjämningssystem
enligt lagen (1982:2) om uppfinnarkonto. Reglerna innebär att en uppfinnare,
som ett visst år har haft en ovanligt hög inkomst av uppfinnarverksamheten,
kan fördela beskattningen av en del av inkomsten på de
närmast följande sex beskattningsåren. Detta uppnås genom att uppfinnaren
får avdrag för de medel som betalas in på ett särskilt bankkonto (uppfinnarkonto).
Medlen beskattas efter hand som de betalas ut från banken, dock
senast efter sex år. För att systemet skall tillämpas förutsätts att inkomsterna
av uppfinningen i beskattningshänseende skall redovisas som inkomst av
rörelse.

En annan möjlighet till resultatutjämning ger lagen (1951:763) om
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. Enligt den lagen
får fysiska personer, oskiftade dödsbon och familjestiftelser - alltså sådana
skattskyldiga för vilka den statliga inkomstskatten är progressiv - beräkna
1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 42

SkU 1981/82:42

skatten som om inkomsten fördelats lika på det antal år som den hänför sig
till, dock högst tio.

Enligt lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för
inkomst får en skattskyldig som ett år har haft ett underskott, som inte
skattemässigt har kunnat avräknas mot ett överskott i en annan förvärvskälla
samma år, utnyttja underskottet som förlustavdrag vid taxeringen något av
de sex följande åren. En förutsättning härför är att den skattskyldige har varit
skyldig att deklarera för förluståret.

För att kostnaderna i samband med uppfinnande skall vara avdragsgilla
krävs att verksamheten utgör en förvärvskälla eller ingår som ett led i en
annan förvärvsverksamhet. Om verksamheten inte har lämnat intäkter eller
om utgifterna normalt överstiger intäkterna, torde den vanligtvis bedömas
som hobbyverksamhet. Kostnaderna är i så fall inte avdragsgilla och kan inte
utnyttjas för underskottsavdrag samma år som de uppkommit eller som
förlustavdrag ett senare år.

Om en anställd har fått en extrainkomst i form av engångsersättning,
belöning e. d. för ett förslag eller någon gjord förbättring, beskattas
inkomsten tillsammans med övrig lön som inkomst av tjänst. Det kan nämnas
att reglerna om ackumulerad inkomst kan vara tillämpliga på sådana
extrainkomster. Däremot är det enligt nuvarande lagstiftning inte möjligt
utnyttja uppfinnarkontot, eftersom detta som nämnts endast kan användas
för uppfinnarinkomster som utgör rörelseinkomster.

Utskottet har tidigare behandlat frågor om beskattning av sådana
extrainkomster. I SkU 1979/80:34 anfördes följande med anledning av bl. a.
motioner om lättnader i beskattningen av belöningar till anställda för förslag
om förbättringar:

Utskottet är medvetet om att de nuvarande marginaleffekterna vid
inkomstökningar kan medföra problem av olika slag. Enligt utskottets
uppfattning är detta en generell fråga som inte endast berör beskattningen av
extrainkomster. Bred enighet råder numera om att marginalskatterna på sikt
bör sänkas. Som utskottet uttalade vid behandlingen av likartade frågor förra
året bör dessa problem i första hand lösas genom fortsatta generella
sänkningar av marginalskatterna och inte genom särskilda regler för
extrainkomster. Bakgrunden till utskottets uppfattning är att en särskild
behandling av extrainkomster kan framstå som orättvis i förhållande till
beskattningen av andra inkomster och att särskilda regler för extrainkomster
skulle medföra praktiska tillämpningsproblem.

Utredningar

Företagsskatteberedningen tog i sitt slutbetänkande (SOU 1977:86)
Beskattning av företag bl. a. upp frågan om kostnader som lagts ned i en
verksamhet som inledningsvis inte varit men senare utvecklats till att bli
rörelse i skatterättslig mening (s. 453 ff.). Beredningen föreslog en viss

SkU 1981/82:42

avdragsrätt för sådana kostnader att kunna utnyttjas när ”rörelse” uppkommit
och intäkter influtit.

Det framlagda förslaget tillstyrktes eller lämnades utan erinran av de flesta
remissinstanserna. Riksskatteverket och några länsstyrelser gjorde emellertid
invändningar beträffande de föreslagna reglernas generella tillämpning.

Proposition 1978/79:210 om ändrad företagsbeskattning innehöll inga
förslag i hithörande frågor. Däremot bör den sedermera tillsatta kulturskattekommittén
enligt sina direktiv - med beaktande av företagsskatteberedningens
förslag - ta upp frågan om i vad mån avdrag i efterhand kan medges
för bl. a. uppfinnare för utgifter som hänför sig till tiden innan en rörelse har
påbörjats.

De nu aktuella frågorna berörs även av förslaget om en reformerad
inkomstbeskattning (Ds B 1981:16). Vad där har föreslagits i fråga om en
begränsning av det skattemässiga värdet av underskotts- och förlustavdrag
gör enligt betänkandet att lämpligheten av den hittillsvarande indelningen i
förvärvskällor kan ifrågasättas. Vidare sägs avdragsbegränsningen motivera
ytterligare överväganden i fråga om förlustavdragens framtida utformning.
Från regeringskansliet har inhämtats att man avser att senare i vår ge
kommittén om underskottsavdrag tilläggsdirektiv att ta upp bl. a. dessa
frågor.

I detta sammanhang kan också nämnas att regeringen förra våren - i
enlighet med riksdagens begäran - till företagsskattekommittén överlämnat
en motion om rätt för blivande företagare att avsätta medel till ett särskilt
etableringskonto. Motionen bör enligt riksdagens beslut bli föremål för en
allsidig prövning (jfr SkU 1980/81:25 och 47, rskr 234).

Utskottet

I motionerna tas upp frågor som gäller beskattningen av inkomster av
uppfinnar- och förslagsverksamhet.

Marianne Karlsson (c) anser att inkomster av hobbymässig verksamhet
som uppfinnare bör undantas från beskattning och begär i motion 336 förslag
till lagstiftning av den innebörden. Hon framhåller bl. a. att en enskild
person, som efter flera år lyckas sälja en egen uppfinning, blir orimligt hårt
beskattad genom att avdrag till följd av reglerna om beskattningsår inte kan
medges för kostnader som belöper på tid före inkomståret.

Anders Gernandt (c) begär i motion 1182 att förslagsersättningar av
engångskaraktär, som utges till anställda, under vissa förutsättningar skall
vara skattefria, medan Rune Rydénm. fl. (m) i motion 1696 framhåller att en
förslagsställare i skattehänseende bör jämställas med uppfinnare och således
ha möjlighet att fördela inkomst, som han i den egenskapen uppbär, på fem
år.

Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att uppfinnare med

SkU 1981/82:42

inkomster hänförliga till inkomstslaget rörelse genom den nyligen antagna
lagen om uppfinnarkonto fått bättre möjligheter än tidigare att skattemässigt
utjämna skillnader i inkomster mellan olika år. Härigenom har en betydande
del av de oförmånliga marginaleffekterna för uppfinnare med varierande
inkomster mildrats och ett angeläget rättvisekrav tillgodosetts.

Den i motion 336 aktualiserade frågan om möjligheterna att erhålla
skattemässig kompensation för sådana kostnader i samband med uppfinnarverksamhet
som uppkommit innarr verksamheten etablerats som rörelse i
beskattningshänseende ligger - som framgår av utskottets tidigare redogörelse
- inom gränsområdet för såväl kulturskattekommitténs som kommitténs
för underskottsavdrag utredningsuppdrag. Liknande frågor kan enligt
utskottets mening förutsättas bli prövade i samband med företagsskattekommitténs
överväganden om etableringskonto för blivande företagare.

Bestämmelserna om uppfinnarkonto tillämpas första gången vid 1982 års
taxering. Något skäl att nu ändra en lagstiftning om vars praktiska
tillämpning man ännu saknar erfarenhet föreligger enligt utskottets mening
inte. - .v.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 336.

Vad härefter angår motionerna 1182 och 1696 vill utskottet nu liksom
tidigare som sin mening framhålla att de problem som sammanhänger med
beskattningen av inkomster av förslagsställarverksamhet och andra
extrainkomster i första hand bör lösas genom generella sänkningar av
marginalskatterna. Riksdagen kommer inom kort att få ta ställning till ett
regeringsförslag som innebär betydande marginalskattesänkningar för det
stora flertalet inkomsttagare.

Utskottet vill också erinra om att reglerna om ackumulerad inkomst är
tillämpliga även på denna typ av extrainkomster, förutsatt att ersättningen
har betalats ut under ett år men hänför sig till två eller flera år.

Avslutningsvis vill utskottet peka på att kulturskattekommittén avser att i
ett senare skede av sitt utredningsarbete överväga om en uppfinnarinkomst
e.d., som skall redovisas som inkomst av tjänst, kan omfattas av
uppskovslagstiftningen eller om någon annan likvärdig åtgärd kan vidtas.

Utskottet förutsätter att även frågan om förslagsersättningar kommer att
inbegripas i denna prövning.

Utskottet avstyrker följaktligen bifall också till motionerna 1182 och
1696.

Utskottet hemställer

1. beträffande uppfinnarinkomster

att riksdagen avslår motion 1981/82:336,

SkU 1981/82:42

2. beträffande förslagsersättningar
att riksdagen avslår

a) motion 1981/82:1182,

b) motion 1981/82:1696.

Stockholm den 9 mars 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s)*, förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*,
Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s) och Arne Svensson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

g&H&i

wmm.

ImBPH

Vt. i **•’**** - »i ^ISS

i«§HS

PflSPS