SkU 1981/82:40
Skatteutskottets betänkande
1981/82:40
om taxeringsfrågor m. m.
Motionerna
1981/82:216 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp)
I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att
införa en ny, förenklad deklarationsblankett.
1981/82:218 av Esse Petersson m. fl. (fp)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
ändring av taxeringslagen så att sista inlämningen för självdeklarationer
fr. o. m. taxeringsåret 1983 ändras från den 15 februari till den 1 mars och för
rörelseidkare från den 31 mars till den 30 april.
1981/82:466 av Göte Jonsson (m)
I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1981/82:465 - att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförs i
motionen beträffande indexuppräkning av beloppsgränserna vad avser
skyldigheten att lämna kontrolluppgift enligt 37 § 1 mom. taxeringslagen
(1956:623).
1981/82:861 (yrkande 3) av Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c)
I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1981/82:859 - att riksdagen
hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om de s. k. skattefria
förmånerna.
1981/82:897 av Hugo Bengtsson (s) och Bengt Silfverstrand (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
69 § taxeringslagen (1956:623) bör ändras så att taxeringsnämnd efter en
taxeringsperiods utgång kan få avsluta taxeringarna som påbörjats men inte
hunnit avslutas före periodens utgång.
1981/82:915 av Kerstin Sandborg (fp)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändring
för att uppnå ett mer schabloniserat förfarande vid deklaration av
premieobligationer när det gäller små innehav.
1981/82:1183 av Birgitta Hambraeus (c)
I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen ser till att inkomsttagare
en gång per år får en redovisning av arbetsgivarens sammanlagda
lönekostnad för den anställde.
1 Riksdagen 1981/82. 6 sami. Nr 40.
SkU 1981/82:40
2
1981/82:1184 av Kurt Hugosson (s) och Lisa Mattson (s)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hemställer hos regeringen att en översyn omgående sker av
taxeringsintendentorganisationen och av taxeringsintendenternas verksamhet,
2. att riksdagen hemställer hos regeringen att en utredning snarast tillsätts
för att i grunden se över taxeringsprocessen.
1981/82:1188 av Stig Josefson m. fl. (c)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hemställer att regeringen snarast låter föranstalta om en
grundlig översyn av skatteprocessen,
2. att riksdagen hemställer att regeringen i direktiven till en sådan
utredning beaktar de förslag som framförts i motionen beträffande
a) ändring av tidpunkten för taxeringsnämndernas beslut och därmed
sammanhängande överklagningstid,
b) slopande av taxeringsintendenternas yttrande över besvär anförda av de
skattskyldiga,
c) återinförande av tidsgränser i länsrätter.
1981/82:1193 av Karl-Eric Norrby (c) och Elis Andersson (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om befrielse
från deklarationsskyldighet för ideella föreningar.
1981/82:1200 av Per Stenmarck (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder
för att snarast förkorta handläggningstiderna av skattemål vid länsrätterna
samt få ned länsrätternas ärendebalans till en acceptabel nivå.
1981/82:1697 av Bo Siegbahn (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att vad som anförts
i motionen beaktas vid det fortsatta reformarbetet av taxeringsväsendets
organisation.
Framställning från JO
Justitieombudsmannen P.-E. Nilsson har den 15 december 1981 meddelat
ett beslut med synpunkter och förslag angående den långsamma taxeringsprocessen.
Beslutet har överlämnats bl. a. till skatteutskottet.
Frågornas tidigare behandling m. m.
Förbättringar av taxeringsprocessen
Taxeringsprocessen har sedan lång tid tillbaka väckt kritik i olika
hänseenden, bl. a. för sin långsamhet. Flera åtgärder har också genomförts
SkU 1981/82:40
3
för att uppnå förbättringar. Här kan nämnas 1971 års reform av förvaltningsrättsskipningen
som innefattade väsentliga förbättringar för de båda
högsta instanserna, framför allt en utbyggnad av kammarrättsorganisationen.
Samma år omorganiserades skatteförvaltningen i länen, och
prövningsnämndernas verksamhet övergick till nyinrättade länsskatterätter.
Länsskatterätterna ombildades 1979 till länsrätter med ställning som
självständiga förvaltningsdomstolar. I samband med inrättandet av länsskatterätterna
1971 avskaffades den s. k. stupstocksregeln, som innebar att
prövningsnämnderna skulle avgöra vanliga skattemål senast den 30 juni året
efter taxeringsåret. Härefter har balanserna, som tidigare legat i de högre
instanserna, blivit ett problem hos länsdomstolarna. Ca två tredjedelar av
målen blir äldre än ett år och en tredjedel av målen äldre än två år.
Under senare år har reformarbetet framför allt inriktats på förbättringar av
taxeringen i första instans, dets. k. RS-projektet. Fr. o. m. 1979 års taxering
har en helt ny taxeringsorganisation genomförts med väsentligt ökade
resurser. Den författningsreglering som behövdes för den nya taxeringsorganisationen
vidtogs 1978 (prop. 1977/78:181, SkU 1977/78:55). Reformen
innebar bl. a. att taxeringsperioden utsträcktes från den tidigare slutpunkten
den 30 juni till den 31 oktober taxeringsåret. Samtidigt förlängdes den
ordinarie tidsfristen för besvär över taxeringsnämndernas beslut. Den
skattskyldige skall i regel ha kommit in med besvären till länsrätten senast i
februari året efter taxeringsåret mot tidigare senast den 15 augusti
taxeringsåret. Vidare fick taxeringsnämnderna möjlighet att under taxeringsperiodens
lopp ompröva sitt taxeringsbeslut, t. ex. om den skattskyldige
inkommit med ny utredning. I sammanhanget kan nämnas att den lokala
skattemyndigheten fr. o. m. 1981 (prop. 1980/81:69, SkU 1980/81:15) fått
utökade möjligheter att rätta uppenbara fel i taxeringsnämndens beslut (72 a
§ TL). - Riksskatteverket har under 1981 bildat en särskild projektgrupp för
en översyn av RS-reformen.
Vid sin senaste behandling av olika motionsyrkanden om förenklingar av
taxeringsprocessen konstaterade utskottet (SkU 1981/82:14) bl. a. att det
s. k. ÖBO-projektet vid riksskatteverket - en arbetsgrupp inom verket som
fått i uppdrag att göra en översyn av länsstyrelsernas besvärsenheters
organisation m. m. - lagt fram en rapport med principförslag benämnd
Förenkla taxeringsprocessen! Vidare hade justitiedepartementet under
sommaren 1980 genom en enkät till kammarrättspresidenterna och länsrättslagmännen
begärt förslag till förenklingar av skatteprocessen. Med utgångspunkt
i detta material övervägde man inom regeringskansliet direktiv för en
mera grundlig översyn av hela skatteprocessen. Utskottet anförde att
motionärernas strävanden att rationalisera skatteprocessen sammanföll i
tiden med åtskilliga andra ansträngningar i samma riktning, vilket enligt
utskottet hade sin naturliga förklaring i det berättigade missnöjet med de
eftersläpningar som påvisats. Utskottet hälsade mot denna bakgrund med
tillfredsställelse uppgifterna om att en genomgripande översyn av skattepro1*
Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 40
SkU 1981/82:40
4
cessen väntades komma till stånd inom kort och förutsatte att de i motionerna
och remissyttrandena däröver framförda synpunkterna i vederbörlig mån
skulle beaktas under utredningsarbetet, som enligt utskottets uppfattning
borde bedrivas skyndsamt. Med det anförda ansåg utskottet motionerna
besvarade.
Justitieombudsmannen P.-E. Nilsson har den 15 december 1981 beslutat
att översända sina synpunkter och förslag i fråga om den långsamma
taxeringsprocessen bl. a. till skatteutskottet. Han belyser i sitt beslut
förhållandena i skatteprocessen med utgångspunkt från sina iakttagelser vid
inspektioner av myndigheter och vid behandlingen av allmänhetens anmälningar
till JO. För att nå det mål som domstolsverket har ställt upp, nämligen
att handläggningstiden i ett mål hos länsrätten vid mitten av 1980-talet i
genomsnitt skall vara åtta månader, krävs enligt JO en kombination av
åtgärder som inte kan genomföras utan utredning på åtskilliga punkter. Han
anser att situationen är kritisk och att utredningsarbetet bör komma i gång
med det snaraste. Dessutom föreslår JO en provisorisk ändring som bör
göras omgående, nämligen att de lokala skattemyndigheternas och
länsstyrelsernas möjligheter att ändra taxeringsnämndens beslut utvidgas.
Inom brottsförebyggande rådet har man lagt fram en promemoria om ett
snabbare och effektivare förfarande i skattebrottmål och skattemål (BRÅ
PM 1982:1). I promemorian föreslås att skatteprocessen och brottmålsprocessen
integreras i syfte att få en snabbare och mer effektiv handläggning.
Frågan behandlas f. n. av justitieutskottet med anledning av tre motioner
(JuU 1981/82:28).
Förenklad deklarationsblankett
I proposition 1978/79:111 föreslogs ett förenklat deklarationsförfarande
för löntagare och pensionärer som i huvudsak skulle bygga på lämnade
kontrolluppgifter och på skatteregistrens personuppgifter. Efter
remissbehandling av propositionen avstyrkte utskottet förslaget (SkU
1979/80:9), eftersom de åsyftade förenklingarna av deklarationen inte kunde
anses uppväga de nackdelar som de skulle medföra, bl. a. i form av
administrativa och kontrolltekniska problem. Utskottet ansåg inte att det
enbart av förenklingsskäl fanns anledning att frånträda principen att den
skattskyldige bör ha huvudansvaret för deklarationens riktighet. Tidpunkten
för genomförande av förslaget ansågs också illa vald med hänsyn till den
pågående omläggningen av taxeringen i första instans. Utskottet ansåg det
emellertid angeläget att fortsatta ansträngningar gjordes för att i möjligaste
mån förenkla deklarationerna på ett sätt som inte strider mot de grundläggande
principerna för deklarationssystemet. Utan att ta ställning till frågan
hur utvecklingsarbetet på detta område skulle bedrivas förutsatte utskottet
att regeringen och de närmast ansvariga myndigheterna fullföljer dessa
strävanden.
SkU 1981/82:40
5
Deklarationsskyldigheten för ideella föreningar
En allmännyttig ideell förening är skyldig att erlägga inkomstskatt endast
för vissa fastighets- och rörelseinkomster - 53 § 1 mom. första stycket e) och
54 § första stycket i) kommunalskattelagen (1928:370). Om föreningen trots
detta har skattepliktiga inkomster är den berättigad till grundavdrag med
2 000 kr. Skattskyldighet för förmögenhet föreligger endast om och i den mån
föreningen är skyldig att erlägga inkomstskatt.
En allmännyttig ideell förening är skyldig att deklarera endast om den har
haft skattepliktiga bruttointäkter på minst 100 kr. eller en skattepliktig
förmögenhet på 15 000 kr. (22 § 1 mom. TL). Föreningen är å andra sidan
skyldig att lämna en särskild uppgift om sina icke skattepliktiga inkomster
och om de skäl som kan åberopas för skattefrihet (33 § TL). Skattechefen får
efter ansökan befria föreningen från uppgiftsskyldigheten under viss tid.
Deklarationstiden
Självdeklarationen skall i allmänhet avlämnas senast den 15 februari under
taxeringsåret (34 § TL). Den som varit skyldig att föra räkenskaper får dock i
allmänhet lämna deklarationen senast den 31 mars.
När den författningsreglering som erfordrades för den nya taxeringsorganisationen
genomfördes 1978 (prop. 1977/78:81, SkU 1977/78:55) behölls
deklarationstiderna oförändrade i överenskommelse med redan fattade
principbeslut. Med anledning av ett motionsyrkande om att den ordinarie
deklarationstiden skulle förlängas till den 31 mars förklarade utskottet sig
inte berett att då tillstyrka en allmän förlängning av deklarationstiden. I den
mån kravet på en förlängd deklarationstid stödde sig på beaktansvärda skäl
kunde emellertid enligt utskottets uppfattning syftet med motionen tillgodoses
genom anstånd i det enskilda fallet. Vid sin prövning av motsvarande
fråga 1980 vidhöll utskottet denna inställning och var inte heller då berett att
tillstyrka en allmän förlängning av deklarationstiden (SkU 1980/81:3).
Kontrolluppgifter m. m.
Enligt 37 § TL är den som har utgivit löneförmåner e. d. i allmänhet skyldig
att lämna kontrolluppgift till ledning för mottagarens taxering. Uppgift
behöver inte lämnas i fråga om belopp under 100 kr. I vissa fall är
beloppsgränsen högre, t. ex. beträffande ej avdragsgilla ersättningar för
arbete på annan fastighet än jordbruksfastighet (300 kr.), vissa naturaförmåner
(600 kr.) samt resekostnadsersättning, traktamente eller representationsersättning
motsvarande gjorda utlägg (vardera 500 kr.). I undantagsfall
föreligger över huvud taget ingen uppgiftsskyldighet, t. ex. om utgivaren
är en fysisk person som inte är skyldig att göra skatteavdrag och förmånen
inte utgått från fastighet eller rörelse.
SkU 1981/82:40
6
En förbättrad kontroll av vissa utgiftsräntor och skulder har nyligen
genomförts med verkan fr. o. m. 1983 års taxering (prop. 1981/82:73, SkU
1981/82:21). De nya reglerna innebär att den som yrkar avdrag för skuldränta
vid beräkning av inkomst av en schablonvilla eller inkomst av kapital skall
lämna uppgift om skuldbeloppets storlek och långivarens namn. Om
långivaren är en fysisk person skall uppgift också lämnas om dennes
personnummer eller adress. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt
fastställt formulär.
Den som lyfter ränta på obligationer och vissa andra liknande värdepapper
är enligt 43 § 1 mom. TL skyldig att lämna uppgift därom på en särskild
blankett (blankett 17). På blanketten skall även värdepapperens nominella
belopp och utställaren anges.
Riksskatteverket föreslår i ett betänkande om obligationskontroll m. m.,
som avlämnats i november 1981, vissa förbättringar av detta kontrollsystem.
Verket föreslår också förbättringar av kontrollen av utdelningar på aktier.
När det gäller premieobligationer anser verket att en kontroll bör koncentreras
på det relativa fåtal personer som ”handlar” med sådana obligationer
och att de avräkningsnotor som skall upprättas vid varje överlåtelse av
premieobligationer skall utnyttjas för kontroll av inkomstredovisningen.
Verket anför att efterhandsgranskning av avräkningsnotor redan i dag har
använts för sådan kontroll men att avräkningsnotorna bör kompletteras med
person- eller organisationsnummer.
Information om det totala skatte- och avgiftsuttaget
Riksdagen har upprepade gånger på utskottets hemställan, senast i
betänkande SkU 1978/79:14, avvisat yrkanden om information angående det
totala skatte- och avgiftsuttaget genom specificerade uppgifter härom från
arbetsgivarna. Som skäl härför har utskottet bl. a. anfört att det är uteslutet
att belasta företagen med det merarbete som ett sådant uppgiftslämnande
skulle medföra. Denna ståndpunkt skall också ses mot bakgrund av strävandena
att så vitt möjligt begränsa företagens uppgiftsskyldighet.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande motionsyrkanden som syftar till en
rationalisering av taxeringsprocessen. I detta sammanhang tar utskottet
också upp vissa detaljfrågor rörande taxeringsförfarandet m. m.
Rationalisering av taxeringsprocessen
I motionerna 1184 av Kurt Hugosson (s) och Lisa Mattson (s), 1188 av Stig
Josefson m. fl. (c), 1200 av Per Stenmarck (m) och 1697 av Bo Siegbahn (m)
framställs olika motionsyrkanden i avsikt framför allt att förbättra arbetssi
-
SkU 1981/82:40
7
tuationen i länsrätterna och att begränsa de alltför långa handläggningstiderna
i denna instans. I den förstnämnda motionen konstaterar motionärerna
att nuvarande missförhållanden till väsentlig del beror på organisatoriska
brister i taxeringsintendenternas verksamhet, som enligt deras mening bör
överses i syfte också att stärka offensiven mot skattefusk. Vidare begär de en
grundlig översyn av taxeringsprocessen. - Stig Josefson m. fl. anser att
intendenternas granskning i högre grad bör kunna inriktas på granskning av
komplicerade frågor och misstänkt skatteundandragande. Av denna anledning
bör intendenterna få slippa yttra sig i mål som förts upp av den
skattskyldige. De föreslår också att tiden för besvär över taxeringsnämndens
beslut begränsas och att en tidsgräns återinförs för länsrätternas arbete. - Per
Stenmarck åberopar till stöd för sitt yrkande JO:s nyligen redovisade
granskning av taxeringsprocessen. - Bo Siegbahn anför bl. a. att man i
görligaste mån bör undvika att taxeringarna förs upp på domstolsnivå och att
man bl. a. bör överväga att tillskapa en skatteombudsman med uppgift att
biträda allmänheten. Ett annat förslag i denna motion är att de förtroendevalda
ledamöterna i taxeringsnämnderna avskaffas.
Ytterligare en motion - 897 av Hugo Bengtsson (s) och Bengt Silfverstrand
(s) - syftar till att begränsa antalet besvär till länsrätterna. Motionärerna
föreslår att taxeringsnämnderna även efter taxeringsperiodens utgång skall
kunna ompröva taxeringen om förhållandena motiverar detta.
Utskottet konstaterade vid sin prövning av motsvarande frågor i höstas att
motionärernas strävanden att rationalisera skatteprocessen i tiden sammanfaller
med åtskilliga andra ansträngningar i samma riktning. Utskottet tänkte
då på det s. k. ÖBO-projektet inom riksskatteverket och dess nyligen
framlagda förslag till förenklingar av taxeringsprocessen och på en enkät från
justitiedepartementet till kammarrättspresidenterna och länsrättslagmännen
med begäran om förslag till förenklingar av skatteprocessen. Numera har
även JO-ämbetet redovisat allvarliga erinringar mot de betänkliga konsekvenser
som den långsamma taxeringsprocessen kan medföra såväl för de
enskilda skattebetalarna som för samhället. JO har begärt skyndsamma
åtgärder för att åstadkomma förbättringar av situationen. Vidare har
brottsförebyggande rådet nyligen lagt fram ett förslag till ett snabbare och
effektivare förfarande i skattebrottmål och skattemål (BRÅ PM 1982:1), en
fråga som också tagits upp i motioner som f. n. behandlas inom
justitieutskottet.
Utskottet kan nu liksom tidigare konstatera att hithörande frågor
uppmärksammas inom regeringskansliet där man med utgångspunkt bl. a. i
det tidigare redovisade materialet och JO:s framställning överväger vilka
åtgärder som bör vidtas. Enligt vad utskottet erfarit utarbetar man f. n.
direktiv för en grundlig översyn av hela taxeringsprocessen. Med hänsyn till
vad som framkommit bör arbetet med dessa frågor givetvis bedrivas
skyndsamt, och det kan förutsättas att de i motionerna framlagda förslagen
därvid kommer att prövas.
SkU 1981/82:40
8
Beträffande de förtroendevalda ledamöterna i taxeringsnämnderna vill
utskottet endast framhålla att den nya taxeringsorganisationen har flera
inslag som förbättrar deras ställning och att olika utbildningsfrågor m. m.
givetvis bör uppmärksammas även i fortsättningen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 897,1184,1188,1200 och
1697 i den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.
Deklarationsfrågor
I motion 216 begär tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp) att
deklarationsförfarandet för pensionärer och löntagare förenklas.
Som framgår av den tidigare redogörelsen har utskottet år 1980 prövat ett
likartat förslag. Remissbehandlingen påvisade vissa nackdelar med förslaget,
och utskottet ansåg att tidpunkten för genomförandet var illa vald med
hänsyn till den pågående omläggningen av taxeringen i första instans. Som
utskottet då framhöll är det emellertid angeläget att i möjligaste mån
förenkla deklarationerna. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen sin
uppmärksamhet riktad på denna fråga, och det kan förutsättas att
strävandena att få en förenklad blankett kommer att fullföljas i samband med
den översyn som nu sker av taxeringsförfarandet. Någon särskild framställan
till regeringen i denna fråga torde inte erfordras. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motion 216.
Det förslag om befrielse från deklarationsskyldighet för vissa ideella
föreningar som framförs i motion 1193 av Karl-Eric Norrby (c) och Elis
Andersson (c) syftar till förenklingar i de fall då det är helt uppenbart att
föreningen inte har haft skattepliktiga inkomster.
Allmännyttiga ideella föreningar är skyldiga att erlägga inkomstskatt
endast för vissa fastighets- och rörelseinkomster. Har en sådan förening inte
haft inkomster av detta slag, är föreningen inte heller deklarationsskyldig.
Om föreningen har haft andra inkomster är den dock skyldig att lämna en
särskild uppgift för att skattefrågan skall kunna bedömas. Föreningen kan
efter ansökan få befrielse viss tid också från denna uppgiftsskyldighet. Såvitt
utskottet kan bedöma är önskemålet om förenklingar för de ideella
föreningarna därmed tillgodosett så långt som möjligt. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1193.
I motion 218 av Esse Petersson m. fl. (fp) yrkas att tiden för inlämnande av
deklaration med verkan fr. o. m. 1983 års taxering förlängs från den 15
februari till den 1 mars eller för den som driver rörelse från den 31 mars till
den 15 april.
Utskottet har vid sin prövning av motsvarande fråga tidigare år konstaterat
att syftet med det framställda yrkandet kan tillgodoses genom att anstånd
medges i det enskilda fallet, om kravet på en förlängd deklarationstid stöder
sig på beaktansvärda skäl. Utskottet är inte heller nu berett att tillstyrka en
SkU 1981/82:40
9
allmän förlängning av deklarationstiden och avstyrker således motion
218.
Kerstin Sandborg (fp) anför i motion 915 att små innehav av premieobligationer
för enkelhets skull bör få deklareras till det nominella värdet.
I samband med genomförandet av den nya taxeringsorganisationen i första
instans uttalades i proposition 1977/78:181 att ambitionsnivån i granskningsarbetet
bör inriktas på att upptäcka fall av väsentliga skatteundandraganden
och att rättelse av mindre fel får underlåtas. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till frågans begränsade betydelse måste det antas att taxeringsnämnderna
i praktiken godtar att små innehav av premieobligationer redovisas till
det nominella värdet i stället för till den kurs som gäller vid beskattningsårets
utgång. Enligt utskottets uppfattning saknas tillräckliga skäl för den begärda
lagändringen, varför utskottet avstyrker motion 915.
Kontrolluppgifter m. m.
I motion 466 begär Göte Jonsson (m) att de beloppsgränser som gäller för
skyldigheten att avge kontrolluppgift indexuppräknas. Att undantaget från
kontrolluppgiftsskyldigheten i allmänhet begränsar sig till ersättningar med
lägre värde än 100 kr. - en beloppsgräns som har stått kvar oförändrad under
lång tid - har enligt motionären lett till en ökad arbetsbelastning för såväl
arbetsgivare som berörda myndigheter.
Reglerna om Kontrolluppgifter ingår i alla ae irågor som kan komma att tas
upp vid den pågående översynen av taxeringen i första instans. Utskottet vill
emellertid erinra om att även ersättningar som ligger under de ifrågavarande
beloppsgränserna skall deklareras. En så väsentlig uppräkning av gränserna
att detta kan tänkas medföra påtagliga förenklingar för arbetsgivaren skulle
enligt utskottets uppfattning medföra nackdelar när det gäller kontrollen av
deklarationerna. Utskottet avstyrker därför motion 466.
I motion 861 yrkande 3 begär Åke Polstam (c) och Stig Josefson (c) att det
förslag om kontroll av räntor m. m. som har lagts fram av riksskatteverket
bör genomföras fr. o. m. 1983 års taxering. Motionärerna anser också att
man samtidigt bör genomföra en kontroll av innehav av premieobligationer
och andra obligationer.
Som framgår av den tidigare redogörelsen har nyligen en sådan kontroll av
räntor m. m. som avses i motionen införts i lagstiftningen. Vidare har
riksskatteverket i november 1981 lagt fram ett förslag till förbättrad
obligationskon troll m. m. De aktuella yrkandena i motionen är således delvis
tillgodosedda. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet desamma i
avvaktan på de kommande ställningstagandena till riksskatteverkets förslag.
SkU 1981/82:40
10
Information till löntagare om arbetsgivaravgifter
Birgitta Hambraeus (c) yrkar i motion 1183 att inkomsttagarna årligen
skall få en redovisning av arbetsgivarnas sammanlagda lönekostnad inkl.
arbetsgivaravgifter för den anställde.
Riksdagen har upprepade gånger på utskottets hemställan avvisat
likartade yrkanden. Det står emellertid företagen fritt att lämna sina
anställda en sådan redovisning. Utskottet har ansett att det är uteslutet att
belasta företagen med det merarbete som ett sådant obligatoriskt uppgiftslämnande
skulle medföra och har också hänvisat till strävandena att såvitt
möjligt begränsa företagens uppgiftsskyldighet. Utskottet vidhåller sin
ståndpunkt i denna fråga och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande rationalisering av taxeringsprocessen
att riksdagen avslår
a) motion 1981/82:897,
b) motion 1981/82:1184,
c) motion 1981/82:1188,
d) motion 1981/82:1200,
e) motion 1981/82:1697,
2. beträffande deklarationsfrågor
att riksdagen avslår
a) motion 1981/82:216,
b) motion 1981/82:218,
c) motion 1981/82:915,
d) motion 1981/82:1193,
3. beträffande kontrolluppgifter m. m.
att riksdagen avslår
a) motion 1981/82:466,
b) motion 1981/82:861 yrkande 3,
4. beträffande information till löntagare om arbetsgivaravgifter
att riksdagen avslår motion 1981/82:1183.
Stockholm den 9 mars 1982
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
SkU 1981/82:40
11
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s). Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s)*, förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*,
Olle Grahn (fp). Egon Jacobsson (s) och Arne Svensson (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB 70709 Stockholm 1982