SkU 1981/82:4

Skatteutskottets betänkande
1981/82:4

om miljövårdsavgifter m. m.

I detta betänkande behandlar utskottet tre motioner om bl. a. miljövårdsavgift
på svavelhaltiga bränslen och om införande av en särkild återvinningsavgift
på papper, som tillverkas av virkesråvara.

Motionerna

1980/81:243 av Maja Ohlin m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen begär att regeringen förelägger
riksdagen förslag om att införa en miljövårdsavgift för förbrukning av
svavelhaltiga bränslen.

1980/81:1012 yrkande 3 av Esse Petersson (fp) och Börje Stensson (fp)

I motionens yrkande 3 hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag om miljöavgift på svavelhaltiga bränslen i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Yrkandena 1 och 2 har hänvisats till jordbruksutskottet, som avser att
behandla ärendet under hösten 1981.

1980/81:1550 av Martin Olsson (c) och Margit Odelsparr (c)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utredning av frågan om att belägga papper,
som tillverkas av virkesråvara och försäljs inom landet, med en återvinningsavgift
i syfte att stimulera återvinning av papper.

Gällande bestämmelser m. m.

Miljövårdsavgift på svavelhaltiga bränslen
(motionerna 1980/81:243 och 1980/81:1012 yrk. 3)

Enligt redan gällande bestämmelser utgår i vissa fall särskild avgift på
svavelhaltigt bränsle.

Lagen (1976:1054) om svavelhaltigt bränsle trädde i kraft den 1 oktober
1977. Då upphörde lagen (1968:551) om begränsning av svavelhalten i
eldningsolja att gälla. För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar
har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt
bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan
medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar
som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift tas ut med belopp
som fastställs av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 4

SkU 1981/82:4

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av
lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskilda
avgiften utgår enligt taxa som fastställs av statens naturvårdsverk efter
samråd med riksrevisionsverket (SFS 1976:1055).

De beräknade inkomsterna av avgiften för innevarande budgetår är 2 milj.
kr.

Jordbruksutskottet (Joll 1980/81:13) har vid sin behandling under
föregående riksmöte av motioner rörande den pågående försöksverksamheten
med kalkning av sjöar och vatten konstaterat att den kalkning som hittills
ägt rum är otillräcklig. Jordbruksutskottet har i samband därmed uttalat att
det - inte minst med hänsyn till den statsfinansiella situationen - bör
övervägas någon form av avgiftssystem för att bidra till finansieringen av
såväl forskning som direkta praktiska åtgärder mot försumingseffekterna.

Fiskeristyrelsen och statens naturvårdsverk har den 1 juni 1981 i
gemensam skrivelse till regeringen överlämnat en samlad redovisning av
försöksverksamheten med kalkning av sjöar och vattendrag och även lämnat
förslag till fortsatta åtgärder. Förslaget innebär ett åtgärdsprogram som
beräknas kosta 56 milj. kr. under nästa budgetår och fullt utbyggt 210
milj. kr. om året. Beträffande finansieringen av programmet lägger verken
inte fram några förslag, men i skrivelsen framhålls möjligheten att
differentiera energiskatten med hänsyn till svavelutsläppen som en lämplig
åtgärd för att stimulera rökgasavsvavling. Av skrivelsen framgår vidare att i
genomsnitt endast en fjärdedel av det svavel som faller ned över Sverige är av
svenskt ursprung. Skrivelsen remissbehandlas f. n.

Utskottet

Miljövårdsavgift på svavelhaltiga bränslen

Det i motion 1980/81:243 av Maja Ohlin m. fl. (s) framställda yrkandet om
en miljövårdsavgift på svavelhaltiga bränslen för att bestrida samhällets
kostnader för kalkning av sjöar överensstämmer helt med yrkandet 3 i
motion 1980/81:1012 av Esse Petersson och Börje Stensson (båda fp). De
övriga yrkandena i sistnämnda motion berör själva kalkningsverksamheten
och kommer att behandlas av jordbruksutskottet. I båda motionerna hävdar
motionärerna att den verksamhet som vållar föroreningen skall betala
motåtgärderna.

Som utskottet inledningsvis redovisat utgår redan i vissa fall särskild avgift
vid förbrukning av svavelhaltiga bränslen. Avgiften utgår endast om
länsstyrelse på grund av särskilda skäl medgivit större utsläpp av svavelföreningar
än vad som är medgivet enligt 1 och 2 §§ förordningen om
svavelhaltigt bränsle. I förordningen indelas landet i två hälfter, där
nordgränsen för den södra delen bildas av Stockholms, Södermanlands,
Örebro och Värmlands län. I denna del får utsläppen motsvara högst 0,24 g

SkU 1981/82:4

svavel per megajoule bränsle medan i den norra delen av landet gränsvärdet
är satt till 0,69 g svavel. Avgiften beräknas inbringa 2 milj. kr. per år och
täcker således inte på långt när samhällets kostnader för kalkning av sjöar
som för innevarande budgetår beräknas till 23 milj. kr. Enligt ett nyligen av
fiskeristyrelsen och naturvårdsverket framlagt förslag skulle emellertid en
fullt utbyggd kalkningsverksamhet medföra kostnader på drygt 200 milj. kr.
om året.

Utskottet finner det av administrativa skäl tveksamt att införa en avgift
som i särskild ordning skulle erläggas av konsumenterna av svavelhaltiga
bränslen för att täcka kalkningskostnaderna. Mot en sådan avgift talar också
det förhållandet att endast en fjärdedel av det svavel som faller ned över
Sverige är av svenskt ursprung. Jordbruksutskottet har tidigare framhållit att
den statsfinansiella situationen kan påkalla särskilda åtgärder för att
finansiera såväl forskning som åtgärder mot försurningseffekterna. Om ett
genomförande av det nu föreslagna kalkningsprogrammet senare kommer
att kräva särskilda finansieringsåtgärder är en fråga som enligt skatteutskottets
mening regeringen i första hand bör ta ställning till vid sin prövning av
förslaget.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna.

Återvinningsavgift på papper

Den andra beskattningsfrågan som utskottet behandlar i detta sammanhang
gäller förslaget i motion 1980/81:1550 av Martin Olsson och Margit
Odelsparr (båda c) om införande av en återvinningsavgift på papper som
tillverkas av virkesråvara och försäljs inom landet. Syftet med yrkandet är att
stimulera återvinning av papper.

På grund av den mångsidiga användningen av papper synes det utskottet
knappast meningsfullt att nu ta ut en generell återvinningsavgift. Det kan inte
anses motiverat att ta ut en sådan avgift på tidningspapper samtidigt som
staten anslår stora belopp till presstöd. Avgiften skulle dessutom drabba en
lång rad områden som en rent fördyrande effekt utan att öka återvinningen.
Med hänsyn till de anförda skälen och till de betydande administrativa och
kontrollmässiga problem och kostnader som skulle vara förenade med en
sådan avgift avstyrker utskottet bifall till motion 1980/81:1550.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljövårdsavgift på svavelhaltiga bränslen
att riksdagen avslår

a) motion 1980/81:243,

b) motion 1980/81:1012 yrkande 3,

SkU 1981/82:4

2. beträffande ätervinningsavgift pä papper
att riksdagen avslår motion 1980/81:1550.

Stockholm den 7 oktober 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s),
Rune Ångström (fp)*, Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m). Olle Westberg i Hofors (s)*, Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Wilhelm Gustafsson
(fp), Egon Jacobsson (s), Bo Södersten (s) och Arne Svensson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 69574 Stockholm 1981