Socialutskottets betänkande

1981/82:55

om ny arbetstidslag m. m. (prop. 1981/82:154)

Propositionen

I proposifion 1981/82:154 om ny arbetstidslag m.m. har regeringen (arbetsmarknadsdepartementet), såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen alt anta i propositionen framlagda förslag lill

1. arbetstidslag,

2. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977: 1160),

3. lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete,

4. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Lagförslagen redovisas i bilaga till betänkandet.

Ett under mom. 5 i hemställan i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) har överflyttats till skatfeufskotfef, som behandlar lagförslaget i böljan av riksmötet 1982/83.

Motioner

Motioner väckta imder den allmänna motionstiden 1982 I motion 1981/82: 293 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. atf riksdagen hemställer hos regeringen om en tidsplan för generell
nedtrappning av arbetstiden till sex timmar/dag med bibehållen lönesfan-
dard, sä aft sexfimmarsdagen genomförs under 1980-falet,

2. aft riksdagen uttalar aff arbeten som är så fysiskt tunga eller skadliga
. för hälsan på annat sätt att de inte kan utföras på heltid skall kompenseras

med heltidslön,

3. aft riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i arbetstidsla
gen så att

a) 10 § om allmän övertid och extra övertid samt 9 § om övertid för förberedelse- och avslutningsarbete utgår,

b) aff övertid för nödfallsarbefe - vid överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom - får tillgripas, dock högst 150 timmar per år.

I mofion 1981/82:957 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) föreslås att riksdagen beslutar aft hos regeringen begära förslag om begränsning av skiftarbete och arbete på obekväm arbetstid i enlighet med vad som anförs i motionen.

1 motion 1981/82:961 av Olof Palme m.fl. (s) hemställs aff riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statligt 1 Riksdagen 1981182. 12 saml. Nr 55

SoU 1981/82:55

SoU 1981/82:55 2

utredningsarbete för atf belysa effekterna av och förutsättningarna för en allmän arbetstidsförkortning.

Motioner väckta med anledning av propositionen I mofion 1981/82:2438 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

1. aft riksdagen hemställer hos regeringen om en tidsplan för generell nedtrappning av arbetstiden till sex timmar/dag med bibehållen lönesfan-dard med målsättningen att sexfimmarsdagen genomförs under 1980-talét,

2. aft riksdagen beslutar anta följande förslag till ändring i proposition 1981/82:154 om ny arbetstidslag

a) atf 1 § ges följande såsom Mofionärernas förslag betecknade lydelse;

Regeringens förslag Motio/iärernas förslag

I §
Denna lag gäller, med de in- Denna lag gäller, med de in-

skränkningar som anges i 2 §, varje skränkningar som anges i 2 §, varje verksamhet där arbetstagare utför verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. arbete för en arbetsgivares räkning.

Med arbetstid avses all den tid
arbetstagare är skyldig ställa sig
till arbetsgivarens förfogande. Ar
betstiden är en del av arbetsmiljön
och grundläggande för denna lag
är vad som stipuleras i arbetsmiljö-
lagens 2 kap. I och 2 §§ samt 3 kap.
2 § första stycket och 3 §.
Om arbetstiden för minderåriga Om arbetstiden för minderåriga

finns ytterligare bestämmelser i 5 finns ytterligare bestämmelser i 5 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160). kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).

b) att 2 § första stycket punkterna 1 och 2 utgår,

c) att 3 § om möjlighet fill undantag och avvikelser från lagen utgår,

d) atf 6 § om jourfid utgår,

e) aft 8 § om allmän övertid utgår,

f) att 9 § om nödfallsövertid ges följande såsom Motionärernas förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag Motionäremas förslag

9 §
Har en natur- eller olyckshändelse---- förhållandena kräver (nöd
fallsövertid).

Om del för arbetsstället finns en Om det för arbetsstället finns en

lokal arbetstagarorganisation inom lokal arbetstagarorganisation inom
vars avtalsområde arbetet faller, får vars avtalsområde arbetet faller, får
nödfallsövertid tas ut endast under nödfallsövertid fas ut endast under
förutsättning aff arbetsgivaren sna- förutsättning att arbetsgivaren sna
rast underrättar organisationen om rast underrättar organisationen om
övertidsarbetet. övertidsarbetet och arbetet får en-

dast fortsättas med organisationens godkännande.

Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn fill dess art, allmänhetens behov eller andra särskdda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.

Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå fiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn fill dess art eller allmänhetens behov måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24. Tillstånd för avvikelse från nattvila sökes hos arbetarskyddsstyrelsen. Avvikelse från nattvilan får ej göras utan lokal arbetsorganisations godkännande.

h) atf 14 § om veckovila ges följande såsom Mofionärernas förslag betecknade lydelse:

Arbetstagarna skall ha minst fyrtioåtta timmars sammanhängande ledighet under vaije period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå fill arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer.

Veckovilan skall så långt möjligt föriäggas till veckoslut.

Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan räknas inte beredskapstid då arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men skall stå till arbetsgivarens förfogande för aft utföra arbete när behov uppkommer.

Veckovilan skall så långt möjligt förläggas till veckoslut.

Undantag från första---- förutses av arbetsgivaren.

i) aff 19 § punkterna 1, 2, 3 och 4 om dispens och s.k. extra övertid utgår,

3. aff riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i mofionen angående tolkningen av tidsbegreppet i 12 § förslaget till arbetstidslag.

SoU 1981/82:55 4

I motion 1981/82:2455 av Gösta Bohman m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1981/82: 154 om ny arbetstidslag,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om kostnadsökningar för kommuner och landsting,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förnyad utredning av arbetstids- och arbetsmiljölagstiftningen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1981/82:2456 av Maj-Lis Lööw m. fl. (s) hemställs att riksdagen avslår den i proposition 1981/82: 154 föreslagna höjningen av den övre gränsen för allmän övertid till 200 timmar.

Utskottet

Huvudsakligt innehåll i propositionen, m. /n.

I propositionen läggs fram ett förslag till ny arbetstidslag. Förslaget bygger på betänkandet (SOU 1981:5) Ny arbetstidslag som framlagts av Utredningen av vissa arbetsfidsfrågor. Den nya lagen skall ersätta 1970 års allmänna arbetstidslag (1970: 103) och reglerna i 4 kap. arbetsmiljölagen (1977: 1160) om arbetstidens förläggning.

I förslaget ingår, i stort sett oförändrade, gällande bestämmelser om ordinarie arbetstid, jourtid, nattvila, veckovila, raster och pauser. Däremot föreslås att övertidsreglerna ändras i väsentliga delar. Förslaget innebär i den delen att ledighet från arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourtid vid beräkning av övertid skall likställas med fullgjord ordinarie arbetstid resp. jourtid. De särskilda bestämmelserna om förberedelse- och avslutningsövertid föreslås slopade. Vidare höjs gränsen för allmän övertid från 150 timmar till 200 timmar per kalenderår.

Nya bestämmelser föreslås som begränsar mertiden, dvs. den arbetstid som vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens normala arbetstid och jourtid. Vidare föreslås regler som ålägger arbetsgivarna skyldighet att i rimlig tid lämna arbetstagarna besked om arbetstidens förläggning.

Som en ytterligare nyhet införs en möjlighet att träffa lokala kollektivavtal om avvikelse från reglerna om övertid, mertid och nattvila under högst en månad, räknat från dagen för avtalets ingående.

Förslaget innebär dessutom en omläggning av den ordning som hittills har tillämpats vid myndighetshandläggningen av dispenser m. m. i arbets-fidsärenden. För att en dispensfråga skall kunna tas upp av myndigheten krävs att parterna först har försökt att utnyttja de möjligheter som finns aft göra avvikelse från lagen genom kollektivavtal. Det nuvarande förfarandet med anmälan till arbetarskyddsstyrelsen i ärenden om nödfallsövertid ersätts av underrättelser till den lokala fackliga organisationen.

Även sankfionssystemet ändras, och som en nyhet införs vid sidan av

SoU 1981/82:55 5

straffbestämmelserna en bestämmelse om sanktionsavgift som påföljd för arbetsgivare som överträder lagreglerna om övertid (övertidsavgift). Ärenden om övertidsavgift prövas av allmän domstol efter ansökan av åklagare.

Följdändringar föreslås i arbefsmiljölagen (1977: 1160) och vissa andra lagar.

Den nya lagstiftningen är avsedd atf träda i kraft den 1 januari 1983.

I samband med propositionen behandlar utskottet dels tre motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1982, dels fre motioner som väckts med anledning av propositionen.

Frågan om avslag på propositionen, m. m.

I motion 1981/82:2455 av Gösta Bohman /n.fl. (/n) uttrycks oro för att genomförandet av regeringens förslag kommer alt leda till kostnadsökningar både för näringslivet och inom stat och kommun. Motionärerna gör gällande aft förslagen atf befrakta alla ledighetsformer jämte kompensa-uonsledighet som arbetad tid vid övertidsberäkning, att slopa förberedelse- och avslutningsövertid och att begränsa mertiden innebär förändringar som kan leda fill minskning av den till buds stående arbetstiden. I dagens samhällsekonomiska situation hade det bort ankomma på regeringen att i stället överväga åtgärder som skulle kunna leda till ett bättre utnyttjande av arbetstiden, hävdar motionärerna. De anser atf det borde vara uppenbart för regeringen vad det redan omfattande ledighefsutfaget har medfört i form av praktiska problem, kostnader och skattebortfall. Vidare menar motionärerna aft propositionen innebär förändringar i förhållande till nu gällande ordning som inte bör regleras lagstiftningsvägen utan som hittills bör lösas av berörda parter pä arbetsmarknaden i samverkan. Sammanfattningsvis begär motionärerna att riksdagen avslår propositionen (yrkande I). Vissa arbefslidsregler bör dock samordnas i arbefstidslagstiftningen i syfte atf nä förenklingar och ökad effektivitet, anförs det i motionen. Motionärerna förordar därför aff arbetstids- och arbetsmiljölagsfiftningen blir föremål för en förnyad utredning med parlamentarisk medverkan (yrkande 3).

Utskottet delar inte motionärernas bedömning av de ekonomiska effekterna av förslaget lill ny arbetstidslag. Såsom arbetsmarknadsministern påpekat i proposifionen utgår den föreslagna lagen från aff arbetsmarknadens parter själva bestämmer den ordinarie arbetstiden, i vad mån deltidsarbete skall anordnas, vikariatsfrågor och mycket annat som påverkar arbetstiden. Arbetsmarknadsministern erinrar vidare om att parterna också har möjlighet atf själva lösa de övertids- och mertidsproblem eller förläggningsfrågor som kan uppkomma och att i sista hand arbetarskyddssfyrelsen i sin dispensprövning har aft väga in de ekonomiska konsekvenserna av alltför långtgående skyddsregler.

Vad gäller begränsningen av mertiden finns det enligt arbetsmarknadsministerns mening gott fog för antagandet aft mertidsbegränsningen totalt sett inte kommer aff beröra särskilt många arbetstagare (prop. s. 25).

SoU 1981/82:55 6

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:2455, såvitt nu är i fråga (yrkande 1). Vid sådant förhållande finns heller ingen anledning aff tillsätta en sädan utredning som motionärerna begärt. .Motionen avstyrks därför även i den delen (yrkande 3).

I samma motion anlägger de moderata motionärerna kritiska synpunkter på den samhällsekonomiska analysen i propositionen. Motionärerna gör gällande att de föreslagna lagändringarna leder till nya kostnadsökningar för den kommunala sektorn. Enligt deras bestämda mening bör åtgärder som övervältrar nya kostnader pä kommuner och landsting vara uteslutna. I vart fall borde en allsidig belysning av förslagens kostnadskonsekvenser ha redovisats, menar man. Mofionärerna anser all riksdagen med anledning av proposifionen bör göra eft särskilt uttalande om att lagförslag av här berört slag inte bör framläggas utan ingående samhällsekonomiska kostnadsanalyser. De hemställer att regeringen ges till känna vad som i motionen anförts om kostnadsökningar för kommuner och landsting (yrkande 2).

Utskottet är väl medvetet om den restriktivitet som måste prägla kommunernas budget under de närmaste åren (se bl. a. FiU 1981/82:21). Som framgått av vad som ovan anförts delar utskottet emellertid infe uppfattningen aft eft genomförande av def här aktuella lagförslaget kommer atf leda till de kostnadsökningar som motionärerna befarar. Då det gäller mofionsyrkandet vill utskottet erinra om att finansutskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande FiU 1979/80:25 (s. 7) uttalat att regeringen bör se till aft ingen proposition läggs fram utan atf eventuella kommunalekonomiska konsekvenser av de framlagda förslagen är ingående analyserade och utförligt redovisade. Utskottet anser del med hänsyn härtill inte påkallat med något riksdagsuftalande med anledning av motion 1981/82:2455 i här aktuell del (yrkande 2);

Innehållet i en ny arbeislidslagstiftning, /n. m.

I propositionen föreslås atf def i arbetsmiljölagen förs in en bestämmelse, 2 kap. 10 §, som hänvisar till arbetstidslagen. Härigenom avses atf markera att de allmänna reglerna i arbetsmiljölagen även far sikte på arbetstidsfrågor (prop. s. 45 och 46). Detta gäller, anfördes av utredningen, framför allt de grundläggande föreskrifterna om arbetsmiljöns beskaffenhet och om arbetsgivarnas skyldigheter.

Utskottet tillstyrker förslaget. Med hänsyn härtill påkallar motion 1981/ 82:2438 av Lars Werner m.fl. (vpk) inte någon riksdagens åtgärd, såvitt däri föreslås (yrkande 2 a delvis) att del i 1 § arbetstidslagen skall las in en bestämmelse av innehåll att arbetstiden är en del av arbetsmiljön och atl grundläggande för denna lag är vad som stipuleras i arbelsmiljölagen om arbetsmiljöns beskaffenhet och arbetsgivarnas skyldigheter (2 kap. 1 och 2 §§ samt 3 kap. 2 § första stycket och 3 §).

Från tillämpningsområdet för den nya arbetstidslagen görs i 2 § första

SoU 1981/82:55 7

stycket 1 undantag för s.k. okontrollerbart arbete. Undantaget motsvarar 2 § a) i den gällande arbetstidslagen och - i fråga om bestämmelserna om arbetstidens förläggning och arbetstiden för minderåriga - 1 kap. 3 § andra stycket arbefsmiljölagen. I 2 § första stycket 2 undantas arbetstagare i förefagsledande eller i annars särskild förtroendeställning i arbefsfidshän-seende. Detta motsvarar den gällande lagens undantag i 2 § b). Arbetsmiljölagen innehåller dock inte något direkt motsvarande undantag.

I motion 1981182:2438 konstaterar motionärerna att arbetstidslagen infe kommer att gälla vid hemarbete. Arbete i hemmet vid s. k. hemdatorer förekommer redan i Sverige, om än i liten utsträckning, uppger man och hävdar att det därför är nödvändigt atf utveckla vad som avses med arbetstid så aff också hemarbete täcks in under arbetsfidsbegreppet. Mot den bakgrunden föreslär man eft fillägg fill 1 § i lagförslaget, vilket lagrum anger aff lagen i princip gäller varje verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, kombinerat med en strykning av 2 § första stycket punkt 1. Vidare föreslås att undanlaget från arbetstidslagens regler för arbetstagare i företagsledande ställning eller i annan särskild förtroendeställning skall ufgå (2 § första stycket 2).

Utskottet har inte funnit några övertygande skäl för att låta den nya lagen reglera även arbete som utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana förhållanden atf det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat. Motsvarande gäller det föreslagna undantaget beträffande arbetstagare i företagsledande ställning eller annars i särskild förtroendesfällning. Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag av innehåll att den hittills gällande ordningen i princip behålls med den kompletteringen atf bestämmelserna beträffande företagsledare m.fl. anpassas till de förhållanden som faktiskt råder även när det gäller arbetstidens förläggning (prop. s. 62 och 63).

Utskottet avstyrker motion 1981/82: 2438 i här aktuella delar (yrkande 2 a delvis och yrkande 2 b).

Bestämmelser om möjligheten aft genom kollektivavtal på förbundsnivå göra undantag från lagens tillämpning i dess helhet samt om möjligheten att på samma sätt göra avvikelser från vissa av lagens bestämmelser har förts samman i 3 § första stycket i lagförslaget. Motsvarande bestämmelser finns i den gällande allmänna arbetstidslagen. Bestämmelserna i första stycket gör det också möjligt atf helt avtala bort de regler om arbetstidens förläggning som nu har sin plats i 4 kap. arbetsmiljölagen. Som en nyhet har införts möjligheten atf enligt 3 § andra stycket träffa lokala kollektivavtal i situationer där kortvariga undantag behövs från lagbestämmelserna om övertid, mertid och nattvila.

I motion 1981/82:2438 yrkas aft 3 § i lagförslaget utgår (yrka/ide 2 c). Mofionärerna understryker aft lagen måste vara en skyddslag och anser atf några undantag eller avvikelser från lagen infe skall kunna göras.

Möjligheten atf genom centrala kollektivavtal göra undantag från gallan-

SoU 1981/82:55 8

de bestämmelser om arbetstidens längd och om raster, nattarbete och veckovila har funnits sedan länge. Samtliga de remissinstanser som yttrat sig beträffande möjligheten atl genom lokala kollektivavtal avvika från vissa lagbestämmelser, bl. a. LO och TCO, har sett positivt på förslaget. Utskottet - som i sammanhanget vill erinra om atf allt eftersom en förkortning av arbetstiden har genomförts det ursprungliga skyddsmotivet bakom arbefstidslagstiftningen fått mindre betydelse - tillstyrker propositionens förslag och avstyrker därmed motion 1981/82: 2438 i aktuell del (yrkande 2 c).

I sa/nma /nollon gör motionärerna gällande att sedan begreppet allmän övertid infördes genom allmänna arbetstidslagen år 1970 arbetsgivarna kräver ökad övertid av dem som har eft arbete, medan andra blir utan arbete. En sådan ordning kan aldrig accepteras menar motionärerna och hävdar att övertid skall få förekomma endast vid natur- och olyckshändelse eller annan liknande omständighet (nödfallsövertid) och då med högst 150 timmar per kalenderår samt under förutsättning att den lokala fackliga organisationen ger sitt medgivande. Krav med liknande syfte har framställts även i en motion från den allmänna motionstiden, motion 1981/ 82:293, som likaledes väckts av Lars Werner m.fl. (vpk) (yrkande 3).

I den förstnämnda motionen, 1981/82:2438, yrkas att följande lagrum i förslaget till arbetstidslag skall utgä, nämligen 6 § som reglerar jourtid (yrkande 2 J), 8 § som reglerar allmän övertid (y/-ka/ide 2 e) och 19 § punkterna 1-4 som reglerar möjligheterna för arbetarskyddsstyrelsen att — då kollektivavtal som avses i 3 § inte träffats - ge dispens bl. a. i fråga om uttagande av ytterligare övertid utöver allmän övertid och ytterligare mertid utöver allmän mertid (yrkande 2 i). Vidare yrkar motionärerna atf i enlighet med det ovan sagda fillägg görs fill 9 § som reglerar nödfallsövertid (yrkande 2 f).

Utskottet vill först erinra om att propositionens förslag om beräkning av övertiden och om avskaffande av den särskilda form av övertid som avser förberedelse- och avslutningsarbeten är ägnade att minska övertidsuttaget. Utskottet finner för sin del det föga realistiskt att införa en- ordning som förbjuder all övertid utom nödfallsövertid och kan med hänsyn till erfarenheterna från tillämpningen av den nuvarande allmänna arbetstidslagen inte instämma i vad som synes vara motionärernas uppfattning, nämligen att förbjudandet av övertid skulle leda till ett i motsvarande mån ökat behov av nyanställning.

När det gäller yrkandena om en maximigräns för uttaget av nödfallsövertid vill utskottet anföra följande.

Bestämmelsen om nödfallsövertid motsvarar i stort sett vad som gäller enligt 8 § allmänna arbetstidslagen. Då den bestämmelsen ändrades år 1976 gavs den en mer restriktiv utformning än tidigare. Vid ändringen underströks bl. a. att nödfallsövertid inte fick tas ut i samband med vanligen återkommande och därför förutsebara driftstörningar (prop. 1975/

SoU 1981/82:55 9

76:179 s. 13). Vid riksdagsbehandlingen framställdes i en motion, liksom nu, krav på maximering av nödfallsövertiden till 150 timmar per år. I sift av riksdagen godkända belänkande fann socialutskottet aft den mer restriktiva utformning som bestämmelsen genom den då aktuella lagändringen fått tillgodosåg de önskemål som vissa arbetstagarorganisationer framställt om en begränsning av möjligheten atf fa ut övertid för nödfallsarbefe. Utskottet såg därför ingen anledning atf i lagen ange någon maximigräns för denna form av övertid och avstyrkte mofionen (SoU 1975/76:45).

Enligt utskottets bedömning har ingenting framkommit som skulle föranleda utskottet att ändra sitt ställningstagande frän riksmötet 1975/76. Såsom utredningen framhållit (prop. s. 41) har. sedan bestämmelsen om nödfallsövertid infördes, arbetstagarsidans ställning dessutom stärkts väsentligt, bl. a. genom reglerna i medbestämmandelagen om tolkningsföreträde för de fackliga organisationerna i tvister om arbetsskyldighef.

Mot den angivna bakgrunden fillstyrker utskottet propositionens förslag om nödfallsövertid. Utskottet ansluter sig också till övervägandena i propositionen då det gäller de övriga frågor som här behandlas. Det sagda innebär aft utskottet avstyrker motion 1981/82:293 yrkande 3 och motion 1981/82:2438 yrkandena 2 d, 2 e, 2 f och 2 i. I def följande behandlar utskottet frågan om vilket timantal som skall fastsfällas för den allmänna övertiden.

I motion 1981/82:2456 av Maj-Lis Lööw m.fl. (s) yrkas aff den i proposifionen föreslagna höjningen av den övre gränsen för allmän övertid frän 150 fill 200 timmar avslås (8 § förslaget till arbetstidslag). Mofionärerna anser att del är särskilt viktigt atf uppmärksamma arbetstidsfrågorna ur jämställdhetssynpunkt.

Man hänvisar till betänkandet (SOU 1979:89) Kvinnors arbete och pekar på atl många kvinnor söker sig ut på arbetsmarknaden på deltid då de vet att de även i fortsättningen får huvudansvaret för barnens och hemmets skötsel. Def är, säger man, mycket allvarligt atf det är just män med barn under sju år som arbetar mest övertid. Motionärerna menar att vi fått en arbetsmarknad som kan sägas bestå av övertidsarbetande män och deltidsarbetande kvinnor. Det är därför angeläget aft åstadkomma en utjämning av arbetstiderna, hävdar de. Motionärerna anser också att det även mot bakgrund av den stora arbetslösheten och den snabbt ökande dolda arbetslösheten i form av påtvingat deltidsarbete förefaller orimligt att nu föreslå en ändring som tillåter ett ökat överfidsuttag.

Höjningen av övertidsuffaget inom ramen för den allmänna övertiden är mofiverad av det nya beräkningssättet för övertid som föreslås i proposifionen och som utskottet tillstyrker. Även den föreslagna regleringen av mertiden, som motionärerna ser som en förbättring, utgör motiv till den justerade gränsen för övertidsuffaget.

Utskottet vill framhålla atf syftet med höjningen av gränsen för övertids-uttaget inte är aft öka övertidsarbetet utan endast att bibehålla de marginaler som den nuvarande ordningen medger. 11 Riksdagen 1981/82. 12 samt. Nr 55

SoU 1981/82:55 10

Utskottet godtar således förslaget att gränsen för allmän övertid höjs från 150 fill 200 timmar. Samtidigt vill utskottet emellertid understryka att det av en rad skäl - inte minst från jämställdhetssynpunkt - är önskvärt att övertidsuffaget begränsas sä långt möjligt. Övertidsutfag måste förbli eft extraordinärt inslag i arbetet. Skulle det trots allt visa sig att övertid blir eft alternativ fill nyanställning finns skäl all ompröva den angivna gränsen.

Med hänvisning lill del anförda tillstyrker utskottet den i propositionen föreslagna lydelsen av 8 § i arbetstidslagen och avstyrker motion 1981/ 82: 2456.

Som en nyhet har i 12 § i lagförslaget tagits in en bestämmelse om skyldighet för arbetsgivaren atf minst två veckor i förväg informera den enskilde arbetstagaren om ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning. Syftet med bestämmelsen är att tillgodose framför allt de delfidsarbefandes möjlighet att planera fritiden och att sköta personliga angelägenheter.

Jämställdhefskommiftén har i sitt remissyttrande över utredningsförslaget gjort gällande atf två veckor är en alldeles för kort lid om den anställde skall kunna planera barnomsorg, hushållsarbete och fritidsverksamhet av olika slag. Enligt kommittén bör det i normalfallet vara så att besked om arbetstidens förläggning lämnas långt tidigare än två veckor i förväg. Kommittén har därför föreslagit aft detta tydligare skall komma fill uttryck i lagens förarbeten än vad som framgått av def förslag som framlagts av utredningen.

I motion 1981/82:2438 hänvisar motionärerna till vad jämställdhelskom-mittén anfört i detta hänseende. Motionärerna säger sig dela jämsfälldhefs-kommitténs uppfattning i frågan. Enligt motionärerna har inga uttalanden i önskad riktning gjorts vare sig i propositionens allmänna överväganden eller i specialmotiveringen fill 12 §. De föreslår därför aft riksdagen gör ett uttalande av den innebörd som föreslagits i jämställdhetskommitténs remissvar, dvs. all i normalfallet besked om arbetstidens föriäggning bör lämnas långt tidigare än tvä veckor i förväg och atf man endast i undantagsfall bör kunna falla tillbaka på minimhiden i den föreslagna bestämmelsen (yrkande 3).

I proposifionen understryks att den föreslagna tiden för lämnande av besked om arbetstidens föriäggning är ett minimikrav (s. 33). Def betonas atf besked i många fall bör kunna lämnas fidigare än 14 dagar i förväg. Vidare påpekas aff def bör vara möjligt atf genom kollektivavtal på förbundsnivå anpassa bestämmelsen efter behoven inom olika branscher.

Enligt utskottets mening torde del i de allra flesta fall vara möjligt att lämna besked om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning avsevärt tidigare än två veckor i förväg. I propositionen har ju också framhållits atl 14-dagarsfrislen är ett minimikrav. Utskottet anser därför aft i normalfallet arbetstagaren bör ges besked lång lid i förväg och att bara undantagsvis besked om arbetstidens förläggning bör lämnas så sent som

SoU 1981/82:55 11

endast två veckor i förväg. Som också stadgas i 12 § i lagförslaget, och som tillstyrks av utskottet, bör dock besked få lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller oförutsedda händelser ger anledning till det. Utskottet förutsäffer aft delegationen för arbetsfidsfrågor, DELFA, ges i uppdrag att analysera effekterna av den nya bestämmelsen och att, om erfarenheterna av bestämmelsens tillämpning ger anledning därtill, överväga behovet av en justering av tidsfristen. Genom def anförda får motion 1981/82:2438 yrkande 3 anses besvarad.

I 13 § i förslaget till ny arbetstidslag har tagits in bestämmelser om nattvila som i sak överensstämmer med de nuvarande bestämmelserna i 4 kap. 5 § arbetsmiljölagen. Bestämmelserna innebär att alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5. Avvikelse härifrån får göras om arbetet med hänsyn lill dess art. allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.

Mofionärerna bakom motion 1981/82:2438 anser att de avvikelser från nattvilan som medges i lagförslaget är alltför omfattande. Avvikelse från nattvila skall bara få ske i de fall produktionsprocesser av tekniska skäl kräver del eller när det gäller samhällsservice, f.ex. inom sjukvård och kommunikationer, anförs def i motionen. För aft avvikelse skall få göras krävs tillstånd av arbefarskyddsstyrelsen. Ett villkor för sådant tillstånd skall enligt motionärerna vara att lokal arbetstagarorganisation lämnat medgivande till avvikelsen. Mofionärerna föreslår en lydelse av 13 § i lagförslaget som syftar fill atf tillgodose de angivna kraven (yrkande 2 g).

När den nuvarande bestämmelsen om nattvila infördes i arbelsmiljölagen framhöll socialutskottet i sift av riksdagen godkända betänkande (SoU 1977/78:1 s. 47) att den arbetsvetenskapliga expertisen torde stå ganska enig bakom rekommendationer om begränsning av nattarbete till fall där sådant arbete var starkt motiverat av arbetsuppgifterna. Mot den bakgrunden kunde utskottet helt ansluta sig till vad departementschefen uttalat därom (prop. 1976/77:149 s. 308) atf arbefsmiljölagens bestämmelser om ledighet för nattvila måste bygga på aft det från samhällets synpunkt var önskvärt aft nattarbete i möjligaste män undveks. De bestämmelser som gav den grundläggande regleringen av nattarbete borde liksom dittills och enligt vad som föreslagils i propositionen ge uttryck för den i samhället förhärskande synen på nattarbete och tjäna som grund för eff sysfem som erbjöd en tillfredsställande kontroll av att nattarbete infe fillgreps i andra fall än då det vore försvarligt från allmän synpunkt, anförde utskottet vidare och tillstyrkte den aktuella lagtexten. Beträffande avvikelse från nattarbetsförbudet anförde utskottet.

Vissa samhällsfunktioner är så viktiga atf de oundgängligen måste fortgå även på natten. Detta gäller i främsta rummet vårdsektorn. Det finns emellertid även andra samhällsviktiga arbetsuppgifter, där def med fog kan hävdas att de måste utföras även nattetid. I propositionen nämns särskilt

SoU 1981/82:55 12

servicefunktioner inom kommunikationssektorn och arbeten inom den kontinuerliga driften i processindustrin.

Utskottet tillstyrker mot den angivna bakgrunden att avvikelse från nattarbetsförbudet liksom hittills skall gälla för arbeten som med hänsyn fill sin natur, allmänhetens behov eller annan särskild omständighet måste utföras nattetid (4 kap. 5 § andra stycket). Enligt utskottets mening bör denna bestämmelse få en restriktiv fillämpning med hänsyn till den allmänna grundsyn på nattarbete som utskottet gett uttryck åt.

Utskottet vidhåller sin uppfattning rörande innehållet i en regel om avvikelse från nattarbetsförbudet. 13 § i den nya arbetstidslagen bör därför få det innehåll som föreslås i propositionen. Regeln i andra stycket om avvikelse från nattarbetsförbudel bör liksom motsvarande regel i den nuvarande arbetsmiljölagen få en restriktiv tillämpning. Utskottets ställningstagande innebär samtidigt att motion 1981/82:2438 avstyrks i här aktuell del (yrkande 2 g). Då det gäller yrkandet om godkännande av lokal arbetstagarorganisation för att avvikelse från nattarbetsförbudet skall få ske vill utskottet framhålla att överenskommelse om sådan avvikelse i första hand bör ske genom kollektivavtal enligt 3 § - motionärerna har som framgår av det föregående yrkat avslag på denna paragraf - men atf arbefarskyddsstyrelsen om sådant avtal infe träffas skall ha möjlighet att ge dispens om det finns särskilda skäl (se 19 § 5).

I detta sammanhang behandlar utskottet också /nollon 1981/82:957 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk). Motionen, som väcktes under den allmänna motionstiden, innehåller ett yrkande som i prakfiken delvis sammanfaller med det nyss behandlade yrkandet. Mofionärerna anser att skiftarbete och arbete på obekväm arbetstid endast bör få förekomma när produktionsprocessen av tekniska skäl inte går att avbryta eller i samhällsservice, f.ex. inom sjukvård och vissa kommunikationer. Enligt motionärerna bör vidare skiftarbelare eller de som arbetar på obekväm arbetstid ha rätt aft vid en viss ålder eller efter en viss tids arbete övergå till andra arbetsuppgifter. I motionen sägs också att tvåskiftsarbetare snarast bör få en kortare arbetstid.

Utskottet vill med anledning av motionen hänvisa till den restriktiva syn på nattarbete som utskottet gett uttryck åt i det föregående. Härutöver vill utskottet erinra om att arbetsmarknadens parter, som är oförhindrade atf träffa avtal i skiffarbetesfrågor, år 1977 träffat avtal om 36 timmars arbetsvecka för underjordsarbefare och alla som arbetar i kontinuerligt treskift. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1981/82:957.

Slutligen far utskottet här upp till behandling motion 1981/82:293, såvitt däri föreslås all riksdagen skall uttala aft så länge det finns arbeten som är så fysiskt tunga eller av arbefsmiljöskäl skadliga på annat sätt atf de inte kan utföras på heltid de måste kompenseras med heltidslön (yrkande 2).

Riksdagen har i andra sammanhang uttalat atf de differentierade anställningsförmåner som kan vara motiverade med hänsyn till aft olika arbeten

SoU 1981/82:55 13

är olika krävande i första hand bör lösas avfalsvägen (se bl. a. SoU 1972:34). Denna princip gör sig gällande även nu. Utskottet förutsätter att arbetsmarknadens parter avlalsvägen kommer all anpassa arbetstagarnas anställningsvillkor lill de krav arbetena ställer. Ufskoffet anser därför infe att det är påkallat med något initiafiv av riksdagen i den fråga som aktualiserats i motion 1981/82:293 i här aktuell del (yrkande 2).

Även en i proposifionen föreslagen bestämmelse om minst 36 timmars sammanhängande veckovila (14 §) motsvaras av en bestämmelse i arbetsmiljölagen, 4 kap. 6 §. Bestämmelsens ordalydelse har jämkats bl. a. så fill vida att det sägs atf arbetstagare "skall ha", infe "skall beredas" viss ledighet. Veckovilan skall sålunda läggas ut oberoende av om arbetstagaren vill avstå från ledigheten. Dessutom har den praxis som vuxit fram att beredskapsljänst inte kan förenas med veckovila skrivits in i lagen.

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen om arbetsmiljölagen (prop. 1976/77:149) yrkade vänsterpartiet kommunisterna i likhet med i den nu aktuella motionen 1981/82:2438 (yrkande 2 h), all veckovilan skulla fastställas till minst 48 timmar. Socialutskottet avstyrkte motionsyrkandef och anförde aft erfarenheterna av den då nya regeln om veckovila fick bli avgörande för frågan om man skulle kunna införa en bestämmelse om ännu längre veckovila utan aff tvingas vidga möjligheterna till undantag från huvudregeln (SoU 1977/78:1 s. 48). Riksdagen följde utskottet.

Remissinstanserna har av olika skäl varit kritiska till def nu aktuella förslaget om veckovila. Arbetstagarorganisationerna har fört fram kravet aft veckovilan enligt lag bör vara 48 timmar. Från arbetsgivarsidan har påtalats kostnadsökningar föranledda av den nuvarande ordningen. Efter att ha tagit del av parternas sinsemellan oförenliga synpunkter på regleringen av veckovilan har departementschefen funnit det lämpligast att infe föreslå någon förändring av minimigränsen för veckovila (prop. s. 35).

Infe heller utskottet har funnit något stöd för att lagstiftningsvägen utöka veckovilan från 36 till 48 timmar. Utskoffef vill i sammanhanget erinra om all - vilket också framhålls i propositionen - bestämmelsen om veckovila har formen av en minimireglering och.att i praktiken del stora flertalet arbetstagare torde ha en veckoledighet av minst 48 timmar. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag såvitt nu är i fråga och avstyrker därmed motion 1981/82: 2438 yrkande 2 h.

Sex timmars arbetsdag, m. m.

Den ordinarie arbetstiden får enligt 5 § i förslaget till ny arbetstidslag uppgå till högst 40 timmar i veckan. Bestämmelsen, som motsvarar 4 § i den gällande allmänna arbetstidslagen, är konstruerad som en maximiföre-skrift. Kompletterande bestämmelser om arbetstiden lämnas bl. a. i kollektivavtal, andra överenskommelser, fjänsfereglementen m. m.

I propositionen berörs frågan om en förkortning av den ordinarie arbetstiden. Arbetsmarknadsministern säger sig stå fast vid den uppfattning han

SoU 1981/82:55 14

gav ullryck ål i proposition 1980/81:126 om arbetsmarknadspolitikens framfida inriktning, nämligen aff def samhällsekonomiska läget för överskådlig fid inte ger utrymme för någon generell arbetstidsförkortning (den nu aktuella prop. s. 16). Han vill emellertid starkt understryka vikten av all målsättningen om sex timmars arbetsdag trots detta hålls levande i den fackliga och politiska debatten. Särskilt viktigt anser han del vara alt arbetstidsfrågorna uppmärksammas från jämslälldhetssynpunkl.

I tre motioner tas upp frågan om en allmän arbetstidsförkortning. I motion 1981/82:293 av Lars Werner /n.fl. (vpk) föreslås att riksdagen hemställer hos regeringen om en tidsplan för generell nedtrappning av arbetstiden till sex timmar/dag med bibehållen lönesfandard, så att sexfimmarsdagen genomförs under 1980-falet (yrkande 1). Detta krav upprepas av samma motionärer i motion 1981/82:2438 (yrkande I). Motionärerna hävdar aft en sådan arbetstidsförkortning är en av förutsättningarna för att nå jämställdhet mellan kvinnor och män. Enligt mofionärernas uppfattning har sexfimmarsdagen också betydelse för den totala sysselsättningen, genom atf den skulle skapa eft ökat antal arbetstillfällen. Motionärerna anser att arbetstidsförkortningen måste genomföras lagstiftningsvägen, bl. a. för aft man skall kunna samordna förkortningen av arbetstiden mellan olika arbetstagargrupper och för att man skall kunna anpassa berörda delar av samhällsservicen till de nya förufs.ättningarna.

I tnotion 1981/82:961 av Olof Palme m.fl. (s) vill motionärerna ha en utredning som skall belysa effekterna av och förutsättningarna för en allmän arbetstidsförkortning. Motionärerna anser all sex limmars arbetsdag för alla är ett nödvändigt led i det fortsatta arbetet med alt förbättra livsvillkoren i industrisamhället. I motionen pekas på ett antal faktorer som motiverar en sådan arbetstidsförkortning, bl. a. önskemålet atf alla föräldrar på mänskliga villkor skall kunna förena rollen som förälder, medborgare och förvärvsarbetande. Motionärerna framhåller aft en övergång fill sex timmars arbetsdag för alla är en reform som medför höga kostnader och stora omställningar på arbetsmarknaden och som därför måste genomföras i flera etapper. Det utredningsarbete som förordas i motionen skulle belysa bl. a. frågorna om ekonomiska och andra effekter av en allmän arbetstidsförkortning, de delfidsarbefandes förhållningssätt till en sådan reform, reformens inverkan på de skiftarbetandes situation samt frågan om lagstadgad rätt för alla som arbetar minst 30 timmar per vecka att fördela ai betet jämnt över arbetsveckans fem dagar.

Riksdagen har vid upprepade tillfällen, senast vid riksmötet 1980/81, behandlat mofionsyrkanden om aft riksdagen skall fatta principbeslut om en generell nedtrappning av den ordinarie arbetstiden. Utskottet har därvid genomgående avstyrkt motionsyrkandena med hänvisning främst till aff def i princip råder enighet om atf 30 timmars arbetsvecka är det långsiktiga målet, men aff det måste vara en sak för arbetsmarknadens parter atf avgöra vilka prioriteringar som skall göras vid valet mellan olika

SoU 1981/82:55 15

former för uttag av standardhöjningar. I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1980/81: 32 framhöll utskottet därutöver atf det samhällsekonomiska läget var sådant att det inte var realistiskt aft ta ställning fill genomförandet av en så resurskrävande reform som förslaget i motionen innebar.

Utskottet vidhåller sin inställning atf det ankommer på arbetsmarknadens parter aff avgöra vilka prioriteringar som skall göras vid valet mellan olika former för uttag av standardhöjningar. Härtill kommer att det samhällsekonomiska läget fortfarande är sådant atf utrymme saknas för en generell arbetstidsförkortning. Utskottet avstyrker således mofion 1981/ 82:293 yrkande 1 och mofion 1981/82: 2438 yrkande 1.

Då def härefter gäller den socialdemokratiska partimotionen vill utskottet erinra om det utredningsarbete som bedrivs av delegationen för arbetsfidsfrågor (DELFA). DELFA tillsattes år 1974 efter överiäggningar mellan den dåvarande regeringen och löntagarorganisationerna. I delegationens uppgifter ingår bl. a. att göra analyser av arbetstidsförkortningars effekter på ekonomi, sysselsättning, deltidsarbete, familjeförhållanden och fritidsvanor. Hitfills har DELFA publicerat två rapporter. Kortare arbetstid. När? Hur? (SOU 1976: 34) och Arbetstiderna inför 80-talet (SOU 1979:48). I det sistnämnda betänkandet redovisades bl. a. de samhällsekonomiska konsekvenserna av en arbetstidsförkortning med 2,5 timmar under 1980-talets första år samt hur en sådan kan tänkas påverka arbetskraftsresurserna och arbetskraftsefterfrågan i landet. Delegationens kalkyler visade bl. a. att det om produktionen inte skall minska vid en arbetstidsförkortning krävs en betydande sysselsättningsökning även om en del av arbetstidsförkortningen kan kompenseras med ökad produktivitet. Särskilt stora nyrek-ryteringsbehov skulle uppstå inom den offentliga sektorn. Vidare visade delegationen aft def endast inom vissa regioner finns tillgång till den arbetskraft som behövs för sysselsättningsökningen och konstaterade att de regionala skillnaderna i sysselsättningsgraden och näringsgrensfördelningen är en betydande restriktion inför en större arbetstidsförkortning under de närmaste åren.

Det kan här också nämnas atf jämställdhefskommiftén (Ju 1976; 08) i sitt nyligen avgivna betänkande (SOU 1982:18) Förvärvsarbete och föräldraskap framhållit att sexfimmarsdagen enligt kommitténs mening är ett viktigt mål, framför allt från barnens synpunkt. Kommittén har föreslagit atf DELFA ges tilläggsdirektiv att studera hur en allmän arbetstidsförkortning med sextimmarsdag som mål kan förväntas påverka utvecklingen till jämställdhet. Härvid skulle även analyseras behovet av kompletterande insatser för att allmänna arbetstidsförkortningar skall leda till utjämnande av skillnader i förvärvsarbefstider mellan kvinnor och män och därmed ökad jämställdhet. Kommittén skulle vidare studera hur ett system med sparad ledighet för att åstadkomma viss rörlighet i arbetstiden över arbetslivsperioden skall utformas för att stimulera till jämställdhet i arbetsliv och familjeliv. I båda fallen skulle systemets effekter på sysselsättning, ekonomi.

SoU 1981/82:55 16

familjeliv, fritidsvanor m.m. analyseras. Betänkandet remissbehandlas fin.

Med hänsyn till den lämnade redovisningen anser utskottet att det inte är erforderligt med ett sådant utredningsarbete som de socialdemokratiska motionärerna föreslagit. Motion 1981/82:961 avstyrks således.

Utskottets hemställan Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1981/82:154 och begäran om förnyad utredning av arbetstids- och arbetsmiljölagstiftningen aft riksdagen avslår motion 1981/82:2455 yrkandena 1 och 3,

2. beträffande kostnadsökningar för konmiuner och landsting aft riksdagen avslår motion 1981/82:2455 yrkande 2,

3. beträffande lagens målsättning och tillämpni/igsområde

aft riksdagen med avslag på motion 1981/82: 2438 yrkandena 2 a och 2 b antar 1 och 2 §§ i det vid propositionen fogade förslaget till arbetstidslag,

4. beträffande möjligheten atl genom kollektivavtal göra undantag
och avvikelser från lagen

att riksdagen med avslag pä mofion 1981/82:2438 yrkande 2 c antar 3 § förslaget till arbetstidslag,

5. beträffande avskaffa/ide av allmän övertid, extra övertid, extra
mertid och Jourlid, reglerna om nödfallsövertid saml arbetar
skyddsstyrelsens möjligheter alt ge dispens i vissa arbetstidsfrå
gor

att riksdagen med avslag pä motion 1981/82:293 yrkande 3 och motion 1981/82:2438 yrkandena 2 d. 2 e, 2 f och 2 i godkänner vad utskottet anfört,

6. beträffande höj/ungen av den övre gränsen för allmän övertid aft riksdagen med avslag på motion 1981/82:2456 godkänner vad utskottet anfört,

7. att riksdagen antar 6, 8, 9 och 19 §§ förslaget till arbetstidslag,

8. beträffande besked om arbetstidens förläggning

aft riksdagen med anledning av propositionen och motion 1981/ 82: 2438 yrkande 3 godkänner vad utskottet anfört,

9. beträffande nattvila

att riksdagen med avslag pä mofion 1981/82:2438 yrkande 2 g antar 13 § förslaget till arbetstidslag,

10. beträffande begränsning av skiftarbete och arbete på obekväm
arbetstid

att riksdagen avslår motion 1981/82:957.

11. beträffande hellidslön för arbeten som är så fysiskt tunga eller
skadliga för hälsan att de inte kan utföras på heltid

atf riksdagen avslår motion 1981/82:293 yrkande 2,

SoU 1981/82:55 17

12. beträffande veckovila

atf riksdagen med avslag på motion 1981/82:2438 yrkande 2 h antar 14 § förslaget till arbetstidslag,

13. beträffande tidsplan för nedtrappning av den ordinarie arbetsti
den

alt riksdagen avslår motion 1981/82:293 yrkande 1 och motion 1981/82:2438 yrkande 1,

14. beträffande en utredning för att belysa effekterna av och förut
sättningarna för en allmän arbetstidsförkortning

all riksdagen avslår motion 1981/82:961,

15. all riksdagen antar förslaget lill arbetstidslag i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under mom. 3, 4, 7, 9 och 12,

16. att riksdagen antar följande i propositionen framlagda förslag, nämligen förslag till

lag om ändring i arbefsmiljölagen (1977: 1160),

lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt

arbete,

lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av

barn, m.m.

Stockholm den 27 maj 1982

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm (m), Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s), Anita Persson (s) och Gertrud Hedberg (fp).

Reservationer

1. beträffande avslag på proposition 1981/82:154 och begäran om förnyad utredning av arbetstids- och arbetsmiljölagstiftningen (mom. 1 i hemsfällan) anser Blenda Liftmarck, Anita Bråkenhielm och Ann-Cathrine Haglund (alla m)

dels aft det avsnitt i utskottets betänkande som på s. 5 börjar med "Utskottet delar" och på s. 6 slutar med "delen (yrkande 3)" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas farhågor beträffande de ekonomiska konsekvenserna av genomförandel av regeringens förslag. Regeringen har enligt utskottets mening tagit alltför lätt på de starkt kritiska synpunkter

SoU 1981/82:55 18

som framkom under remissbehandlingen från den sektor av arbetsmarknaden som har alt bära kostnaderna för de föreslagna ändringarna. I propositionen har kritiken tillbakavisats bl. a. med hänvisning till alt arbetsmarknadens parter själva under eget ansvar äger disponera över arbetstid och lönebildning och dessas anpassning fill löneutrymme och samhällsekonomi. Utskottet vill hävda aft arbetstidslagen snarare, trots sin dispositiva utformning, kommer alt få en styrande inverkan på hela arbetsmarknaden. Med hänsyn till atl det råder så speciella förhållanden inom olika branscher och företag lämpar sig arbetstidsfrågorna dessutom dåligt för en lagreglering som inte beaktar behovet av flexibilitet och effektivitet i produktionen. Information om arbetstidens förläggning, mertid för deltidsanställda och beräkning av övertid regleras bättre i kollektivavtal än genom generellt verkande lagstiffningsregler.

Till det som utskottet finner särskilt tveksamt i det framlagda förslaget hör principen att betrakta kompensafionsledighef som arbetad fid vid överfidsberäkning. Regeringen beslöt i början av år 1980 att låta se över effekterna av ledighefslagstiffningen från samhällsekonomiska, företagsekonomiska, administrativa samt lagtekniska utgångspunkter. Översynsarbetel är nu slutfört. Remisstiden löper uf den 1 oktober 1982. Det är mot den bakgrunden anmärkningsvärt att regeringen nu lägger fram ett förslag som är ägnat all leda lill ytteriigare minskning av den till buds slående arbetstiden genom all del uppmuntrar lill ökat uttag av kompensationsledighet i stället för kompensation i form av övertidsersättning.

Det anförda leder fill slutsatsen att riksdagen bör avslå proposifionen. Arbetstids- och arbetsmiljöfrågorna bör, i enlighet med motionärernas yrkande, bli föremål för en förnyad utredning med parlamentarisk medverkan.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande avslag på proposition 1981/82:154 och begäran om förnyad utredning av arbetstids- och arbetsmiljölagstiftningen att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:2455 yrkandena 1 och 3 dels avslår proposifionen, dels som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört om förnyad utredning,

2. beträffande kostnadsökningar för kommuner och landsting (mom. 2 i hemställan) anser Blenda Littmarck, Anita Bråkenhielm och Ann-Cathrine Haglund (alla m)

dels alt det avsnitt i utskottets belänkande pä s. 6 som bötjar med "Utskottet är" och slutar med " del (yrkande 2)" bort ha följande lydelse:

Utskottet är väl medvetet om den restriktivitet som måste prägla kommunernas budget under de närmaste åren (se bl. a. FiU 1981/82:21). Utskottet delar därför motionärernas uppfattning atf def infe är rimligt aft nu föreslå lagändringar som leder till nya kostnadsökningar för den kommuna-

SoU 1981/82:55 19

la sektorn. Riksdagen har tidigare uttalat att regeringen bör se fill att ingen proposifion läggs fram utan att eventuella kommunalekonomiska konsekvenser av de framlagda förslagen är ingående analyserade och utförligt redovisade (se FiU 1979/80:25 s. 7).

Innehållet i arbefsfidspropositionen visar aff den nuvarande regeringen inte lever upp fill detta krav. Enligt utskottets mening bör det därför återigen framhållas aff lagförslag av här aktuellt slag inte bör framläggas utan ingående samhällsekonomiska kostnadsanalyser och atf i dessa effekterna för kommunerna särskilt bör uppmärksammas.

dels atl utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande kostnadsökningar för kommuner och landsti/ig atl riksdagen med bifall lill motion 1981/82:2455 yrkande 2 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört,

3. beträffande en utredning för att belysa effekterna av och förutsättningarna för en allmän arbetstidsförkortning (mom. 14 i hemställan) anser Göran Karlsson, Evert Svensson, John Johnsson, Ivar Nordberg, Kjell Nilsson, Maria Lagergren och Anita Persson (alla s)

dels atl del avsnitt i utskottets betänkande som på s. 15 börjar med "Då det" och på s. 16 slutar med "avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar arbetsmarknadsministerns uppfattning atf def är av vikt atf målsättningen om sex timmars arbetsdag hålls levande i den fackliga och politiska debatten. Såsom de socialdemokratiska motionärerna understrukit är sex timmars arbetsdag för alla ett nödvändigt led i def fortsatta arbetet med att förbättra människors livsvillkor i industrisamhället.

Trots att det ekonomiska utrymmet för en allmän arbetstidsförkortning inom den närmaste framtiden måste anses mycket begränsat, är det därför enligt utskottets mening ändå motiverat aff utreda kostnaderna för och effekterna av en sådan reform. F. n. saknas tillförlitliga bedömningar av de totala kostnaderna, effekterna på produktiviteten i arbetslivet m. m. Även om delegationen för arbelstidsfrågor, DELFA, analyserat bl. a. de samhällsekonomiska konsekvenserna av en arbetstidsförkortning med 2,5 timmar under 1980-falef s första år, är det åtskilliga aspekter på en övergång till sex limmars arbetsdag för alla som inte blivit belysta. Motionärerna har bl. a. pekat på nödvändigheten av atl se sambandet mellan sexfimmarsdagen och andra krav på förbättringar av levnadsvillkoren. De har därvid syftat på risken för aft den ökade fritiden exploateras av kommersiella intressen om inte arbetstidsförkortningen kombineras med en utbyggnad av barnomsorgen och kollekfivtrafiken, bättre samhällsplanering som minskar långa restider, en aktiv frilids- och kulturpolitik och insatser för ökad jämställdhet. Även ufskoffet anser detta tala för aft en arbetstidsförkortning måste förberedas och genomföras med stor omsorg. Motionärerna har vidare bl. a. understrukit vikten av aft studera hur en allmän arbets-

SoU 1981/82:55 20

tidsförkortning bör utformas för att undvika att den leder till försämrade arbetsvillkor, särskilt med tanke på dem som har skiftarbete och andra former av arbete på obekväm fid. En viktig fråga i det sammanhanget är i vilken utsträckning tvåskiffsarbete vid sextimmarsdag kan föriäggas på ett sätt som medför väsentligt mindre ölägenheter än vad tvåskiffsarbete nu gör vid åtta timmars arbetsdag. Även frågan om lagstiftning som styrmedel för aff ge arbetstidsförkortningen huvudinriktningen på sextimmarsdag bör enligt utskottefs mening utredas närmare. Utskottet finner således starka skäl föreligga för aff fa initiativ till eft sådant utredningsarbete som motionärerna föreslagit. Den av utskottet sålunda förordade utredningen bör också överta DELFA:s uppgifter. Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motion 1981/82:961.

dels atf utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande en utredning för att belysa effekterna av och förutsättningarna för en allmän arbetstidsförkortning att riksdagen med bifall fill mofion 1981/82:961 som sin mening ger regeringen till känna vad ufskoffet anfört.

SoU 1981/82:55 21

BUaga

I proposition 1981/82:154 framlagda lagförslag (1-4), vilka tillstyrkts av utskottet.

1 Förslag till Arbetstidslag

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller, med de inskränkningar som anges i 2 §, varje
verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning.

Om arbetstiden för minderåriga finns ytteriigare bestämmelser i 5 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).

2 § Lagen gäller inte

1. arbete som utförs i arbetstagarens hem eller annars under sådana förhållanden aff def infe kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,

2. arbete som utförs av arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har förefagsledande eller därmed jämföriig ställning eller av arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid,

3. arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll,

4. skeppstjänst.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva atf lagen skall tillämpas på skeppstjänst som har undantagits från sjöarbefstidslagen (1970:105).

3 § Genom kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central
arbetstagarorganisation får göras antingen undantag från lagens tillämp
ning i dess helhet eller avvikelser från bestämmelserna i 5 och 6 §§, 7 §
andra stycket, 8-10 §§, 12-14 §§ samt 15 S andra och tredje styckena.
Vidare får raster bytas ut mot måltidsuppehåll genom sådana kollektivav
tal.

Avvikelser från 8 §, 9 § andra och tredje styckena, 10 § och 13 § får göras även med stöd av kollektivavtal som har slutits av en lokal arbetstagarorganisation. Sådana avvikelser gäller dock under en tid av högst en månad, räknat från dagen för avtalets ingående.

En arbetsgivare som är bunden av ett sådant kollektivavtal som avses i första och andra styckena får tillämpa avtalet även på arbetstagare som inte är medlemmar av den avfalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med
dela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse från denna lag.

Ordinarie arbetstid och jourtid

5 § Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan.
När def behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i

SoU 1981/82:55 22

övrigt, fär arbetstiden uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor.

Veckan räknas från och med måndag, om inte annan beräkning tillämpas på arbetsstället.

6 § Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att en arbets
tagare sfär till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov
utföra arbete, får jourfid tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under
en fid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid
anses inte tid då arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Övertid

7 § Med övertid förstås sådan arbetstid som överstiger ordinarie arbets
tid enligt 5 § och jourtid enligt 6 §. Om annan ordinarie arbetstid eller
jourtid gäller på grund av kollektivavtal som har tillkommit i den ordning
som anges i 3 § första stycket, eller på grund av medgivande om avvikelse
av arbetarskyddsstyrelsen enligt 19 § 1, skall med övertid i stället förstås
sådan arbetstid som vid heltidsarbete överstiger ordinarie arbetstid och
jourtid enligt avtalet eller medgivandet.

Vid beräkning av övertid skall kompensationsledighet eller annan ledighet som förläggs till arbetstagarens ordinarie arbetstid eller jourfid likställas med fullgjord ordinarie arbetstid respekfive jourtid.

8 § När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får övertid tas ut med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän övertid).

9 § Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande ftira för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, får övertid fas ut för arbete i den utsträckning som förhållandena kräver (nödfallsövertid).

Om det för arbetsstället finns en lokal arbetstagarorganisation inom vars avtalsområde arbetet faller, får nödfallsövertid tas ut endast under förutsättning att arbetsgivaren snarast underrättar organisationen om övertidsarbetet.

Nödfallsövertid får inte fas ut under längre tid än två dygn från arbetets böljan utan atf tillstånd till arbetet har sökts hos arbetarskyddsstyrelsen.

Mertid vid deltidsanställning

10 § Med mertid förstås sådan arbetstid som vid deltidsanställning över
stiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid enligt anställningsavta
let. Bestämmelserna om beräkning av övertid i 7 § andra stycket skall
tillämpas även vid beräkning av mertid.

När det finns särskilt behov av ökad arbetstid, får mertid fas ut med högst 200 timmar under ett kalenderår (allmän mertid). Mertid får också fas uf med tillämpning av de villkor för nödfallsövertid som anges i 9 §.

Anteckningar om jourtid, övertid och mertid

11 § Arbetsgivare skall föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid.

SoU 1981/82:55 23

Arbetstagarna har rätt aft själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisafioner som företräder arbetstagare på arbetsstället.

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen meddelar föreskrifter om hur anteckningar enligt första stycket skall föras.

Arbetstidens föriäggning

12 § Alla arbetsgivare som anlitar arbetstagare till arbete annat än tillfälligt skall lämna arbetstagarna besked om ändringar i fråga om den ordinarie arbetstidens och jourtidens förläggning minst två veckor i förväg. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som infe har kunnat förutses ger anledning till det.

13 § Alla arbetstagare skall ha ledigt för nattvila. I ledigheten skall ingå fiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn fill dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.

14 § Arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande
ledighet under vaije period om sju dagar (veckovila). Till veckovilan
räknas inte beredskapstid dä arbetstagaren får uppehålla sig utanför ar
betsstället men skall stå fill arbetsgivarens förfogande för aft utföra arbete
när behov uppkommer.

Veckovilan skall så långt möjligt förläggas fill veckoslut. Undantag från första stycket fär göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som infe har kunnat förutses av arbetsgivaren.

15 § Med raster förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under
vilka arbetstagarna infe är skyldiga att stanna kvar pä arbetsstället.

Arbetsgivaren skall på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Rasterna skall förläggas så, att arbetstagarna inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och föriäggning skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

16 S Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen, om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena eller med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren. Sådana måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.

17 § Arbetsgivaren skall ordna arbetet så atf arbetstagarna kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Om arbetsförhållandena kräver det, får i stället särskilda arbetspauser läggas uf. Arbetsgivaren skall i så fall på förhand ange arbetspausernas längd och förläggning så noga som omständigheterna medger.

Pauser räknas in i arbetstiden.

18 § Utan hinder av 13-17 §§ kan regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer, meddela särskilda föreskrifter om arbetstidens för
läggning vid vägtransporter och luftfart.

SoU 1981/82:55 24

Dispens av arbetarskyddsstyrelsen

19 § Kan kollektivavtal som avses i 3 § inte träffas får arbetarskyddsstyrelsen, om det finns särskilda skäl,

1. medge avvikelse från 5 §, 6 §, 9 § andra och tredje styckena och 12 §,

2. medge undantag från 8 S vad avser begränsningen av övertidsuttag under en tid av fyra veckor eller under en kalendermånad,

3. medge ytteriigare övertid utöver allmän övertid med högst 150 timmar under ett kalenderår,

4. medge ytterligare mertid utöver allmän mertid med högst 150 timmar under ett kalenderår,

5. medge avvikelse från 13 och 14 §§ samt 15 § andra och tredje styckena.

Tillsyn

20 § Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skall utöva tillsyn
över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som meddelas med
stöd av lagen.

Vid yrkesinspektionens tillsyn gäller i fråga om kommunala tillsynsmän bestämmelserna i 7 kap. 2 § arbetsmiljölagen (1977:1160).

21 § Tillsynsmyndigheterna har rätt att på begäran få de upplysningar
och handlingar som behövs för tillsynen.

För att utöva tillsynen har tillsynsmyndigheterna rätt att komma in på arbetsställena. Polisen skall därvid lämna den handräckning som behövs.

22 § Yrkesinspektionen får meddela de förelägganden eller förbud som
behövs för efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som meddelas
med stöd av lagen.

I beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen sätta ut viten.

Även arbetarskyddsstyrelsen får besluta om åtgärder enligt första och andra styckena.

Straffbestämmelser m. m.

23 § Till böter eller fängelse i högst eft år döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud som har meddelats med stöd av 22 §. Detta gäller dock inte om föreläggaur det eller förbudet har förenats med vite.

24 § Till böter döms en arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet har

1. utan att avvikelse har gjorts enligt 3 eller 19 § anlitat arbetstagare i strid mot 5-10 eller 12-16 §§ eller brutit mot 11 § eller mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 §,

2. lämnat oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar eller handlingar enligt 21 § första stycket.

25 § För en arbetsgivare som inte fullgör sina förpliktelser enligt kollek
tivavtal som avses i 3 §, gäller vad som föreskrivs om påföljd i avtalet eller i
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

SoU 1981/82:55 25

Övertidsavgifter

26 § Om en arbetsgivare har överträtt bestämmelserna i 8 eller 9§ ulan all ha stöd i kollektivavtal enligt 3 § eller ha fått dispens enligt 19 §, utgår en särskild avgift (övertidsavgift). Avgiften fas ut av den fysiska eller juridiska person som utövar den verksamhet i vilken överträdelsen har begåtts.

Överfidsavgiffen utgör för varje timme otillåten övertid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot 8 eller 9§, en procent av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid den tidpunkt då överträdelsen begicks.

Avgiften kan sättas ned eller efterges om särskilda omständigheter föreligger.

27 § Frågor om övertidsavgifi prövas av allmän domstol efter ansökan som skall göras av allmän åklagare inom två år från den tidpunkt då överträdelsen begicks. I fråga om sådan ansökan gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om åtal för brott, på vilket inte kan följa svårare straffan böter, och bestämmelserna om kvarstad i brottmål. Sedan fem år har förflutit från den tidpunkt då överträdelsen begicks, får överfidsavgift ej tas uf. Övertidsavgifter tillfaller staten.

Beslut varigenom någon har påförts övertidsavgift skall genast sändas lill länsstyrelsen. Avgiften skall betalas lill länsstyrelsen inom två månader från del all beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall las in i beslutet. Betalas inte avgiften inom denna lid, får avgiften samt restavgift, beräknad enligt 58 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272), drivas in i den ordning som enligt den lagen gäller för indrivning av skatt. Indrivningsåtgärder får inte vidtas sedan fem år har förflutit från det atf beslutet vann laga kraft.

Överklagande

28 § Yrkesinspektionens beslut får överklagas hos arbetarskyddssfyrelsen genom besvär.

29 § Arbetarskyddsstyrelsens beslut i ärenden som avses i 19 § 1-4 eller beslut om tillstånd enligt 9 § tredje stycket får infe överklagas.

Andra beslut som arbetarskyddssfyrelsen i särskilda fall har meddelat enligt lagen, får överklagas hos regeringen genom besvär.

Arbetarskyddsstyrelsens beslut om föreskrifter fill allmän efterrättelse får infe överklagas.

30 § För att fa till vara arbetstagarnas intresse i ett ärende enligt lagen får
beslut som avses i 28 eller 29 § överklagas av huvudskyddsombud eller, om
något sådant ombud infe finns, av annat skyddsombud. Finns det inte
något skyddsombud, får en arbetstagarorganisation överklaga ett sådant
beslut i den mån saken rör medlemmarnas intresse och organisationen
tidigare har yttrat sig i ärendet.

Om skyddsombud finns bestämmelser i 6 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).

31 § Beträffande föreskrifter till allmän eflerrättelse får arbetarskydds
sfyrelsen undersfälla regeringen frågor av särskild betydelse innan styrel
sen meddelar beslut i ärendet.

SoU 1981/82:55 26

32 § En tillsynsmyndighet kan förordna att dess beslut skall gälla omedelbart.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den I januari 1983, då allmänna arbetstidslagen (1970; 103) upphör atf gälla.

2. Vid ikraftträdandet gällande föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 § allmänna arbetstidslagen, skall vid fillämpningen av den nya lagen anses ha meddelats enligt denna.

3. Förelägganden eller förbud som har meddelats med stöd av bestämmelser i 4 kap. arbetsmiljölagen och 7 kap. 7 eller 10 § samma lag, skall såvitt avser fiden efter ikraftträdandet av den nya lagen anses ha meddelats enligt motsvarande bestämmelser i denna.

4. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag fillämpas i stället den nya bestämmelsen.

2 Förslag till

Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)

Härigenom föreskrivs i fråga om arbefsmiljölagen (1977:1160)

dels atf 4 kap. skall upphöra atf gälla,

dels att 1 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 5 §, 8 kap. 2 § och 9 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse

dels aft i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 10 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap. 3 § Lagen gäller ej

1. skeppsfjänst på andra fartyg än örlogsfartyg,

2. arbete som utföres i arbetsgivarens hushåll.

Bestämmelserna i 4 kap. och 5 kap. gäller ej arbete som utföres i arbetstagarens hem eller annars under sådana förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.

1 kap. 4 §

Utan hinder av denna lag kan re- Regeringen eller den myndighet

geringen eller förvalfningsmyn- som regeringen bestämmer får

dighet, som regeringen bestämmer, meddela särskilda föreskrifter för

beträffande försvarsmakten och ci- totalförsvaret med avvikelse från

vilförsvaret meddela särskilda före- detina lag.
skrifter i frågor so/n avses i lagen.

5 kap.

Minderårig får icke anlitas till arbete mer än nio timmar av dygnet eller fyrtiofem timmar i veckan. Minderårig arbetstagare skall för nattvila beredas oavbruten ledighet från arbetet under minst elva timmar varje dygn. I ledigheten skall ingå tiden mellan klockan 22 och klockan 5.

Tillsyns/nyndighet får medge undantag från första och andra stycket, om särskilda skäl föreligger.

Om arbetstid finns bestämmelser i arbetstidslagen (1982:000) och /ned stöd av denna //leddelade föreskrifter.

Särskilda bestämmelser o/n arbetstid för minde/-åriga finns i 5 kap. 5 §.

5§

Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, arbetarskyddsstyrelsen meddelar föreskrifter om arbetstidens längd och förläggning för mirideråriga som anlitas till arbete.

2. bryter mot föreskrift som har meddelats med stöd av 3 kap. 13 eller 15-17 § eller 5 kap. 2§ andra stycket, 3 § andra stycket eller 4 §,

3. vid fullgörandet av skyldighet enligt 7 kap. 3 eller 4 § lämnar uppgift rörande förhållande av betydelse.

4. utan giltigt skäl borttager skyddsanordning eller sätter sådan ur bruk.

2. bryter mot föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 13 eller 15-17 § eller 5 kap. 2 § andra stycket, 3 § andra stycket, 4 eller 5§,

3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsynsmyndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §,

4. ulan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur bruk.

Mot arbefarskyddsstyrelsens beslut i ärende som avses i 5 kap. 5§ eller 6 kap. 2§ tredje stycket fär talan ej föras. Detsamma gäller styrelsens beslut i ärende som avser tillämpning av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. 2§ andra stycket eller 3 § andra stycket.

Talan mot annat beslut, som arbetarskyddsstyrelsen i särskdt fall har meddelat enligt denna lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, föres hos regeringen

Talan får ej föras mot arbefarskyddsstyrelsens beluf om föreskrift till allmän efterrättelse.

Arbetarskyddssfyrelsens beslut i ärende som avses i 6 kap. 2 § tredje tredje stycket får inte överklagas. Detsamma gäller styrelsens beslut i ärende som avser tillämpning av föreskrifter meddelade med stöd av 5 kap. 2§ andra stycket, 3§ andra stycket eller 5 §.

Andra beslut som arbefarskyddsstyrelsen i särskilda fall har meddelat enligt denna lag eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos regeringen genom besvär.

Arbetarskyddsstyrelsens beslut omföreskrifter till allmän efterrättelse/fl/- inte överklagas.

SoU 1981/82:55 29

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs aft 4§ lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ Utöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid dä arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre Qärdedelar under den fid dä arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels föräldrapenning.

Kvinnliga arbetstagare har vidare Kvinnliga arbetstagare har vidare

räft fill hel ledighet i samband med rätt fill hel ledighet i samband med
barns födelse under minst sex vec- barns födelse under minst sex vec
kor före den beräknade tidpunkten kor före den beräknade tidpunkten
för nedkomsten och sex veckor ef- för nedkomsten och sex veckor ef
ter nedkomsten. ter nedkomsten. De har också rätt

att vara lediga för att amma barnet. Vid ledighet för amning gäller ej bestämmelserna i 5-9 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

SoU 1981/82:55 30

Innehållsförteckning Sid.

Proposifionen ..................................................... 1

Motioner .......................................................... .... 1

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1982 1

Motioner väckta med anledning av proposifionen .... .... 2

Utskottet .......................................................... 4

Huvudsakligt innehåll i propositionen, m. m................ .... 4

Frågan om avslag på propositionen, m. m................. .... 5

Innehållet i en ny arbetstidslagstiffning, m.m............. .... 6

Sex timmars arbetsdag, m.m.................................. .. 13

Utskottets hemställan .......................................... .. 16

Reservationer ..................................................... .. 17

1. beträffande avslag på proposition 1981/82:154 och begäran om förnyad utredning av arbetstids- och arbeismiljölagstiflningen (mom. 1 i hemställan) (av m-ledamöterna) 17

2. beträffande kostnadsökningar för kommuner och landsting (mom.

2 i hemsfällan) (av m-ledamöterna) ........................ .. 18

3. beträffande en utredning för aft belysa effekterna av och förutsätt
ningarna för en allmän arbetstidsförkortning (mom. 14 i hemsfäl
lan) (av s-ledamöfema) .................................... .. 19

Bilaga

Förslag till arbetstidslag ........................................ .. 21

Förslag lill lag om ändring i arbelsmiljölagen (1977:1160) 26

Förslag lill lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i

husligt arbete ................................................... 28

Förslag lill lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt lill ledighet

för vård av barn, m. m.......................................... .. 29

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982