SoU 1981/82:54

Socialutskottets betänkande
1981/82:54

om forskning inom arbetsmiljö- och arbetslivsområdet, m. m. (prop.
1981/82:106 delvis)

I betänkandet behandlas proposition 1981/82:106 om forskning m. m.,
såvitt avser bilaga C (arbetsmarknadsdepartementet) avsnitt 3 Arbetsmiljö-
och arbetslivsforskning, jämte motioner.

Propositionen i övrigt behandlas av utbildningsutskottet i betänkande
UbU 1981/82:37, av jordbruksutskottet i betänkande JoU 1981/82:40 och
av arbetsmarknadsutskottet i betänkande AU 1981/82:17.

Propositionen

I här aktuell del av propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av
vad arbetsmarknadsministern anfört om

dels forskningsverksamhet m. m. inom arbetsmiljö- och arbetslivsområdet,

dels medel för forskningsinitierande verksamhet från arbetarskyddsfonden.

Motioner

I motion 1981/82:1589 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkandena 18 och 19),

18. att riksdagen anhåller att regeringen låter fastställa instruktionen för
arbetarskyddsstyrelsen i enlighet med vad som i motionen anförts om
forskningsavdelningens verksamhet,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag till forskningsinitierande verksamhet.

I motion 1981/82:2408 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är
i fråga (yrkande 18), att riksdagen beslutar att uttala att medel från arbetarskyddsfonden
till löntagarorganisationerna för forskningsinitiering
skall utgå även i fortsättningen.

Motionsyrkandet har överflyttats från arbetsmarknadsutskottet till socialutskottet.

Utskottet

I socialdemokratiska partimotioner tas upp två frågor som avser forskningen
på arbetsmiljöområdet.

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 54

SoU 1981/82:54

Den första frågan avser statligt stöd till löntagarorganisationerna för
forskningsiniterande verksamhet. I propositionen anförs följande.

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av proposition 1978/
79:190 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning (UbU
1978/79:44, rskr 1978/79:391) fördelade arbetarskyddsfonden 5 milj. kr.
till löntagarorganisationerna för forskningsinitierande verksamhet under
budgetåret 1979/80. Medlen skulle enligt propositionen kunna användas
för att utarbeta forskningsprogram, kunskapsöversikter, remissarbete
inom områden som rör vetenskapliga frågor etc. Ingen begränsning i fråga
om ämnesval och forskningsinriktning skulle gälla för den arbetstagarinitierade
forskningen.

Riksdagens beslut har medfört att arbetarskyddsfonden har stött forskningsinitierande
verksamhet såväl inom som utom sitt programområde.
Detta har dock mindre väl stämt med de riktlinjer som riksdagen gav vid
inrättandet av arbetarskyddsfonden och som framgår av dess instruktion.
Mot denna bakgrund anförde jag i 1981 års budgetproposition (prop.
1980/81:100 bil. 15) att det visserligen var viktigt att löntagarorganisationerna
gavs möjlighet att bygga upp kompetens och kunnande i sådan
omfattning att de kunde påverka, medverka i och initiera forskning inom
alla samhällsområden men att sådant stöd inte borde vara permanent. Om
sådan forskningsinitierande verksamhet skall ingå i organisationernas arbete
bör den också finansieras av dem själva. Jag förordade därför att
medel skulle få utgå ytterligare en gång och att organisationerna därefter
borde klara finansieringen på egen hand. Medlen borde som tidigare
anvisas av arbetarskyddsfonden efter särskilt beslut av regeringen. Då
riksdagen (SoU 1980/81:24, rskr 1980/81:263) inte hade något att erinra
mot vad jag anförde har regeringen sedermera anvisat 5 milj. kr. till
löntagarorganisationerna.

Härefter har dock löntagarorganisationerna LO och TCO i december
1981 kommit in till regeringen med framställan om ytterligare medel ur
arbetarskyddsfonden för forskningsinitierande verksamhet. Eftersom några
nya omständigheter inte framkommit i denna fråga, förutom att arbetarskyddsfondens
ekonomiska förutsättningar är starkt förändrade, sedan
den senast prövades av regering och riksdag finner jag i dag ingen anledning
att ompröva mitt tidigare ställningstagande. Jag har i dessa frågor
samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Såväl i motion 1981/82:1589 (yrkande 19) som i motion 1981/82:2408
(yrkande 18) förordas att medel från arbetarskyddsfonden till löntagarorganisationerna
för forskningsinitierande verksamhet skall utgå även i fortsättningen.

Utskottet gjorde förra året frågan till föremål för en mycket ingående
behandling (SoU 1980/81:24). Bl. a. hölls hearing med företrädare för
TCO, SACO/SR, LO, arbetarskyddsfonden och arbetsmarknadsdepartementet.
Utskottet vidhåller sin uppfattning i frågan och avstyrker motionsyrkandena.

I motion 1981/82:1589 vill motionärerna också att det i instruktionen
för arbetarskyddsstyrelsen skall tas in en bestämmelse om att planeringen
av forskningsavdelningens verksamhet skall vara ett ärende för verksstyrelsen
(yrkande 18). Motionärerna anför bl. a. att — genom att frågor om

SoU 1981/82:54

forskningens inriktning inte tillhör de frågor som enligt instruktionen skall
behandlas av verksstyrelsen — forskningsverksamheten inom forskningsavdelningen
(f. d. arbetsmedicinska avdelningen) står under mindre inflytande
från arbetsmarknadens parter än den övriga arbetsmiljöforskning
som bedrivs i landet.

Arbetsmarknadsministern anför i propositionen vissa synpunkter som
är av betydelse för bedömningen av den i motionen upptagna frågan. Han
anför att det i debatten om arbetsmiljöforskningens organisation och
inriktning under senare tid, bl. a. vid fackliga kongresser, har diskuterats
huruvida den nuvarande ordningen som innebär att landets ledande institution
för arbetsmiljöforskning ingår i arbetarskyddsstyrelsen är tillfredsställande.
Vad som främst diskuterats är om en obunden forskningsverksamhet
kan upprätthållas inom ramen för samma myndighet som har till
uppgift att utfärda de föreskrifter och gränsvärden som skall reglera arbetsmiljöförhållandena
på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsministern
anser att den nuvarande organisatoriska utformningen i huvudsak fungerat
väl, något som han utvecklar närmare. Arbetsmarknadsministern har
däremot viss förståelse för de synpunkter som har framförts om behovet av
en tydligare uppdelning av styrelsens myndighetsutövning å ena sidan och
dess forskningsverksamhet å den andra. Bl. a. mot denna bakgrund bör det
utöver viss redan vidtagen åtgärd, anför han, övervägas att ge forskningsavdelningen
en friare ställning inom arbetarskyddsstyrelsens ram. Detta
skulle kunna ske genom inrättande av en särskild forskningsdelegation.
Genom ett sådant organ skulle man också främja kontakterna med arbetsmarknadens
parter och med övrig arbetsmiljöforskning i landet. På denna
väg skulle även kunna tillgodoses syftet med ett uttalande av företagshälsovårdsutredningen
i betänkandet Utbyggnad av yrkesmedicinen (SOU
1980:22 s. 176) om profilering av verksamheten vid de yrkesmedicinska
regionklinikerna. Enligt utredningen borde arbetarskyddsstyrelsen genom
sin forskningsavdelning ta initiativ till samverkan med regionerna i syfte
att resultatet av avdelningens och regionklinikernas samlade resurser bäst
skall komma arbetsmiljöarbetet till godo.

Med hänsyn till vad arbetsmarknadsministern sålunda anfört avser han
att vidta åtgärder för att inrätta en forskningsdelegation. I delegationen
bör ingå representanter för förutom arbetsmarknadsparterna även arbetarskyddsfonden,
de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden,
de yrkesmedicinska klinikerna, andra forskare inom området m. fl.

Utskottet anser att inrättandet av en forskningsdelegation bör vara
ägnat att i viss utsträckning tillgodose syftet med motionen. Vidare vill
utskottet påpeka att enligt gällande lydelse av instruktionen för arbetarskyddsstyrelsen
bl. a. följande frågor skall avgöras i plenum, som består av
styrelsens samtliga ledamöter, nämligen viktigare frågor om arbetarskyddets
omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad och frågor om
förslag till anslagsframställning hos riksdagen och andra frågor av större

SoU 1981/82:54

ekonomisk betydelse samt ej särskilt uppräknade frågor som generaldirektören
hänskjuter till plenum. Självfallet har de enskilda ledamöterna —
bl. a. de som utsetts efter förslag av LO, TCO och SACO/SR — också
möjlighet att begära att viss fråga tas upp i plenum. Utskottet anser under
hänvisning till det anförda att något riksdagens initiativ inte är erforderligt
med anledning av motionsyrkandet.

Vad som i övrigt anförs i propositionen i här aktuell del bör enligt
utskottets mening inte föranleda något riksdagens uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande medel för forskningsinitierande verksamhet från arbetarskyddsfonden att

riksdagen med avslag på motion 1981/82:1589 yrkande 19
och motion 1981 /82:2408 yrkande 18 godkänner vad som anförs
i propositionen,

2. beträffande planeringen av verksamheten vid arbetarskyddsstyrelsens
forskningsavdelning

att riksdagen avslår motion 1981/82:1589 yrkande 18,

3. att riksdagen beslutar att vad som anförs i propositionen i här
aktuell del inte skall föranleda något riksdagens uttalande i den
mån det inte berörts vid behandlingen av motionsyrkandena i
mom. I och mom. 2.

Stockholm den 25 maj 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp)**, Karl Leuchovius
(m), Evert Svensson (s), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Kjell
Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm
(m), Stig Alftin (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Maria Lagergren (s),
Märta Fredrikson (c)* och Anita Persson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

** Gabriel Romanus var vid betänkandets justering ledig från uppdraget som riksdagsledamot.

SoU 1981/82:54

Reservation

beträffande medel för forskningsinitierande verksamhet från arbetarskyddsfonden
(mom. 1 i hemställan) av Göran Karlsson, Evert Svensson,
John Johnsson, Kjell Nilsson, Stig Alftin, Maria Lagergren och Anita
Persson (alla s) som anser

dels att den mening i näst sista stycket i utskottets yttrande på s. 2 som
börjar med ”Utskottet vidhåller” och slutar med ”avstyrker motionsyrkandena”
bort utgå och ersättas med följande:

Vid den hearing som hölls förra året underströks från arbetstagarorganisationernas
sida att organisationerna uppfattat riksdagens tidigare beslut
om bidrag till forskningsinitierande verksamhet på det sättet att medelstilldelningen
skulle ses som en permanent del i samhällets forskningspolitik.
Genom stödet skulle bättre kontakt kunna skapas mellan forskningen
och olika delar av samhället. Organisationerna framhöll särskilt att
medlen skulle ge ett ökat utrymme för att inom organisationen skapa en
”beställarkompetens” så att de på ett meningsfullt sätt kan verka för att
betydelsefull forskning kommer till stånd. Det framhölls från organisationernas
sida att om stödet skulle upphöra det finns stor risk för att organisationernas
aktiviteter på området skulle komma att begränsas eller helt
upphöra.

Utskottet delar de synpunkter som då framfördes av arbetstagarorganisationerna.
Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motion 1981/
82:1589 yrkande 19 och motion 1981 /82:2408 yrkande 18, vari förordas att
medel från arbetarskyddsfonden till löntagarorganisationerna för forskningsinitierande
verksamhet skall utgå även i fortsättningen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande medel för forskningsinitierande verksamhet från arbetarskyddsfonden att

riksdagen med bifall till motion 1981/82:1589 yrkande 19
och motion 1981/82:2408 yrkande 18 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,