SoU 1981/82:50

Socialutskottets betänkande
1981/82:50

om vissa åtgärder mot prostitutionen (prop. 1981/82:187 delvis)
Propositionen

I propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad chefen för
socialdepartementet anfört om prostitutionen.

I propositionen läggs också fram förslag till lag om ändring i allmänna
ordningsstadgan (1956:617). Detta förslag behandlas av justitieutskottet i
betänkande JuU 1981/82:56.

Motioner

I motion 1981/82:2466 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen hemställer om att i
enlighet med vad som anförs i motionen det skall inrättas en samordningsgrupp
för prostitutionsfrågor och att medel härför skall anvisas på tilläggsbudget
förbudgetåret 1982/83.

I motion 1981/82:2487 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen beslutar att till Stöd till sociala projekt mot prostitutionen
för budgetåret 1982/83 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet
på prostitutionsområdet.

Utskottet

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen
för socialdepartementet i februari 1977 en särskild utredare för att göra en
kartläggning av prostitutionen m. m. Utredningen (S 1977:01), som antog
namnet prostitutionsutredningen, avlämnade i oktober 1981 betänkandet
(SOU 1981:71) Prostitutionen i Sverige — bakgrund och åtgärder. Inom
utredningen hade tidigare av sakkunniga och sekreterare utarbetats en
rapport (Ds S 1980:9) Prostitutionen i Sverige, del I och II.

I propositionen anförs en rad synpunkter rörande åtgärder för att förebygga
prostitution. Det uttalas att prostitution aldrig kan accepteras och
att flera olika förhållanden påverkar dess omfattning. För att motverka
prostitutionen krävs därför insatser på många områden. En grundförutsättning
för att prostitutionen skall kunna begränsas är enligt propositio -

1 Riksdagen 1981/82. 12 sami. Nr 50

SoU 1981/82:50

nen ett samhälle som kan erbjuda människorna social och ekonomisk
trygghet. En öppen och saklig undervisning och upplysning i sexual- och
samlevnadsfrågor i skolan och senare under livet sägs också vara av
väsentlig betydelse i detta sammanhang. Det påpekas att omfattande arbete
bedrivs av olika myndigheter och organisationer för att förebygga och
därmed förhindra att prostitution uppstår.

I propositionen aviseras att resurser kommer att ställas till förfogande
för en särskild försöksverksamhet med syfte att utveckla metoder som kan
användas i det förebyggande arbetet. Medel kommer också att ställas till
förfogande för att genomföra olika forskningsprojekt för att öka kunskaperna
om bl. a. de prostituerades kunder och om unga flickor som löper
risk att bli prostituerade. Frågor om utveckling av olika metoder för att
motverka prostitutionen bör samtidigt tas upp.

Här bör nämnas att i propositionen föreslås att det införs ett förbud i
allmänna ordningsstadgan (1956:617) mot att anordna offentliga pornografiska
föreställningar. Lagförslaget behandlas av justitieutskottet.

Frågan om samordningsgrupp för prostitutionsfrågor

I motion 1981/82:2466 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om att en samordningsgrupp för prostitutionsfrågor
inrättas och att medel för denna anvisas på tilläggsbudget för
budgetåret 1982/83 (yrkande 2). Gruppen skulle ha som uppgift att initiera,
samordna och dokumentera insatser av olika slag, såväl socialt uppsökande
projekt som upplysnings- och utbildningsverksamhet.

De insatser som enligt propositionen behövs för att bekämpa prostitutionen
delas in i tre grupper, nämligen förebyggande arbete, sociala insatser
och information och utbildning. Samtliga insatser förutsätts kunna
utföras av befintliga institutioner.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen,
nämligen att bekämpandet av prostitutionen måste ske genom många
olika befintliga organ inkluderande både myndigheter och organisationer.
Att i nuläget inrätta ett speciellt samordnande organ ser utskottet inte som
nödvändigt. Utskottet förutsätter emellertid att den fortsatta utvecklingen
av bekämpningsarbetet följs av ansvariga centrala myndigheter såsom
socialstyrelsen och skolöverstyrelsen. Motionsyrkandet bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motion 1981/82:2466 avstyrks i här aktuell del (yrkande 2).

Statligt stöd till sociala projekt mot prostitutionen

I motion 1981/82:2487 av Göran Karlsson m. fl. (s) (yrkande 1) tas upp
frågan om statligt stöd till sociala projekt mot prostitutionen. Motionärerna
yrkar att ett reservationsanslag av 1 milj. kr. anslås för ändamålet.

SoU 1981/82:50

Motionärerna anser att socialt projektarbete av den typ som bedrivits
exempelvis i Malmö bör ges fortsatt statligt stöd. I motionen framhålls att
det kan finnas risk för att kommunerna i nuvarande kommunalekonomiska
läge inte kommer att anse sig ha tillräckliga ekonomiska resurser för att
göra erforderliga insatser på detta område. Motionärerna anser att det är
viktigt att det arbete som pågår kan fortsätta och att även andra kommuner
kan organisera sådana speciella insatser som nu görs i Stockholm, Göteborg
och Malmö.

Under senare delen av 1970-talet har i Stockholm och Malmö bedrivits
uppsökande, intensiv och kontinuerlig verksamhet ute på gatan bland de
prostituerade av s. k. prostitutionsgrupper.

I prostitutionsutredningen uttalas att den arbetsmetoden förhoppningsvis
blir vägledande i all social verksamhet i framtiden och att sådan
verksamhet bör finnas i de städer där gatuprostitution förekommer. Grupperna
bör enligt utredningen organisationsmässigt vara permanenta och
självständiga enheter inom socialförvaltningen. Målsättningen bör vara
att tjänsterna i prostitutionsgrupperna besätts med erfarna socialarbetare
som har ingående kännedom om såväl socialförvaltning som samhället i
övrigt. De måste också ha livserfarenhet och god människokännedom.

Praktiskt taget samtliga remissinstanser som har yttrat sig stöder utredningens
förslag i detta hänseende. Svenska kommunförbundet har dock en
annan uppfattning. Krav på statliga bidrag till verksamheten har framförts
av flera remissinstanser.

Svenska kommunförbundet säger sig inte kunna ansluta sig till utredningens
uppfattning att grupper som arbetar med prostitutionsfrågor skall
vara permanenta enheter inom socialtjänsten. Tvärtom menar förbundet
att alla insatser i den framtida socialtjänsten måste präglas av flexibilitet
i såväl form som innehåll.

Departementschefen anför följande (prop. s. 18).

Den nya socialtjänstlagen (1980:620) ger kommunen det yttersta ansvaret
för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.
Jag delar prostitutionsutredningens och remissinstansernas synpunkter att
i arbetet med att bekämpa prostitutionen är ett fältarbete av den typ som
bedrivs i Malmö, Stockholm och Göteborg en framkomlig väg. Den uppsökande
verksamheten är en viktig metod att komma i kontakt med berörda
kvinnor och män. Jag vill särskilt framhålla betydelsen av den verksamhet
som innebär att socialtjänsten i samverkan med polisen och skolan
m. fl. på ett så tidigt stadium som möjligt försöker stävja en begynnande
prostitution.

Flera remissinstanser anser att statsbidrag bör utgå till de kommuner där
det förekommer gatuprostitution. Jag delar inte denna uppfattning. Det
finns redan i dag s. k. prostitutionsgrupper i de största kommunerna.
Under den tid som projektet i Malmö pågick har det bedrivits en intensiv
informations- och upplysningsverksamhet utifrån de kunskaper som successivt
inhämtades från prostitutionsarbetet i Malmö. Liknande arbete
eller projekt har sålunda kommit att påbörjas i flera orter. I Stockholm

SoU 1981/82:50

finns en permanent och självständig prostitutionsgrupp. I Malmö ingår
arbetet med prostituerade numera i den reguljära verksamheten. I Göteborg
arbetar en s. k. aktionsgrupp mot prostitutionen sedan hösten 1981.
Gruppens arbete beräknas pågå under tre år.

Jag ser det inte som min uppgift att ange hur arbetet med hjälp till de
prostituerade skall bedrivas. Erfarenheterna från Malmö och Stockholm
tyder på att erfarna socialarbetare behövs för det krävande arbetet med att
komma till rätta med prostitutionen. Den nya socialtjänstlagen innebär
ökade möjligheter att ge bistånd i olika former. Biståndet kan avse hjälp att
anskaffa bostad, arbete, miljöbyte och personligt stöd för att lämna ett
beroendeförhållande.

Den uppsökande verksamheten och samarbetet med andra myndigheter
är av största vikt för ett framgångsrikt arbete. Här bör även finnas möjligheter
att nå barn och ungdom i riskzonen. Det är viktigt att mödra- och
barnavårdscentraler, socialtjänsten och skolan är lyhörda för familjer med
olika sociala problem och ger stöd på ett tidigt stadium så att prostitution
kan förebyggas.

Socialutskottet behandlade under våren 1981 (SoU 1981/82:33) två
motioner med yrkanden om att statligt stöd skulle utgå till sociala projekt
mot prostitutionen inom storstadsområdena.

Utskottet som avstyrkte motionerna uttalade då bl. a. följande (s. 4).

Det råder inte delade meningar om att särskilda insatser måste sättas in
för att bekämpa prostitutionen. Detta gäller i synnerhet storstadsområdena.
Som delvis redovisats i motionerna och i ett tidigare avsnitt i betänkandet
pågår också på olika håll verksamhet inom den sociala sektorn som
har det angivna syftet. Så är fallet bl. a. inom socialförvaltningarna i
Malmö och Stockholm. Denna verksamhet bekostas liksom annan rehabiliteringsverksamhet
av kommunerna. Dock har som närmare redovisats
ovan bidrag utgått från anslag på statsbudgeten till det projekt som pågår
i Malmö, nämligen såvitt avser en forskningsdel av projektet. Bidrag har
efter sedvanlig prövning utgått bl. a. från anslaget under socialhuvudtiteln
för Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Utskottet
vill framhålla att även andra huvudmän är oförhindrade att ansöka om
medel för särskilda projekt som avser åtgärder mot prostitutionen. Självfallet
måste projekten för att bidrag skall kunna utgå ligga inom ramen för
de regler som gäller för de olika anslagen.

I propositionen ställs i utsikt att medel för forskningsprojekt inom
prostitutionsområdet kommer att ställas till förfogande av de medel som
under budgetåret 1982/83 står till förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet inom socialdepartementets område.

Utskottet vidhåller sin uppfattning att särskilda insatser måste sättas in
för att bekämpa prostitutionen. Det bör emellertid vara möjligt att även i
fortsättningen inrymma verksamheten i budgeten för det sociala arbetet i
kommunerna. Som framgår av vad som tidigare sagts har de statliga bidrag
som utgått till Malmöprojektet avsett forskningsdelen av detta. Särskilda
projekt för att utveckla metoder att påverka exempelvis kundkretsen eller
för att nå speciellt utsatta grupper med förebyggande arbete kommer enligt

SoU 1981/82:50

propositionen att kunna få statligt stöd även i fortsättningen. Med hänvisning
till vad som sålunda anförts avstyrks motion 1981/82:2487 yrkande
1.

Inriktningen av forskningen rörande prostitutionen

I yrkande 2 i motion 1981/82:2487 av Göran Karlsson m. fl. (s) vill
motionärerna att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna
vad som anförts i motionen om inriktningen av forsknings- och utvecklingsarbetet
på prostitutionsområdet.

Motionärerna anser att det är särskilt angeläget att effekten av olika
stödjande åtgärder utvärderas. De ser det som viktigt att man i forskningsoch
utvecklingsarbetet klarar ut hur verkningsfulla olika förebyggande
och stödjande åtgärder är. Invandrarkvinnornas problem bör också uppmärksammas
i det planerade forsknings- och utvecklingsarbetet.

Som framgår av vad som sagts tidigare i detta betänkande kommer
departementschefen att föreslå att medel ställs till förfogande för att genomföra
olika forskningsprojekt rörande prostitutionen. De forskningsprojekt
som nämns måste naturligtvis ses som exemplifieringar vilket
också framgår av att det i propositionen förutskickas att delegationen för
social forskning skall få i uppdrag att snarast genomföra ett forskarseminarium
för att få en närmare belysning av forskningsläget och av angelägna
forskningsuppgifter.

I propositionen sägs beträffande det fortsatta arbetet med att förebygga
prostitutionen följande (s. 25).

För att få underlag för det fortsatta arbetet med att förebygga prostitution
bör socialstyrelsen initiera särskilda projekt. Sådana utvecklingsprojekt
bör belysa vilka grupper som det är särskilt angeläget att nå och hur
berörda myndigheter och organisationer kan nå ut till dessa grupper i det
prostitutionsförebyggande arbetet. När det gäller frågor om könsroller och
prostitution är det särskilt viktigt att komma i kontakt med unga människor.
Det är enligt min mening angeläget att metoder utvecklas för att
integrera dessa frågor i det upplysningsarbete om sexual- och samlevnadsfrågor
som i dag bedrivs av bl. a. SÖ, landsting, kommuner och frivilliga
organisationer. En försöksverksamhet bör omfatta främst ungdomar,
värnpliktiga, invandrarmän och olika yrkesgrupper som kommer i kontakt
med prostitutionen.

Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att anvisa medel för detta
ändamål från det under socialdepartementets huvudtitel anvisade reservationsanslaget
A 3; Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

Jag vill framhålla att de ideella organisationernas liksom folkrörelsernas
och studieförbundens positiva inställning till att på olika sätt medverka i
det förebyggande arbetet mot prostitution bör tas till vara.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av stor betydelse att
följa upp vilka effekter olika förebyggande och stödjande åtgärder får.
Likaså är invandrarkvinnornas problem av vitalt intresse, eftersom denna

SoU 1981/82:50

grupp enligt prostitutionsutredningen är överrepresenterad bland de prostituerade.
Utskottet förutsätter emellertid att båda dessa frågor kommer att
ägnas betydande uppmärksamhet vid det planerade forskarseminariet varför
något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandet inte
erfordras.

Motion 1981/82:2487 avstyrks i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om samordningsgrupp för prostitutionsfrågor
att riksdagen avslår motion 1981/82:2466 yrkande 2,

2. beträffande statligt stöd till sociala projekt mot prostitutionen
att riksdagen avslår motion 1981/82:2487 yrkande 1,

3. beträffande inriktningen av forskningen rörande prostitutionen
att riksdagen avslår motion 1981/82:2487 yrkande 2,

4. att riksdagen beslutar att vad chefen för socialdepartementet
anfört i propositionen om prostitutionen inte föranleder något
riksdagens uttalande i den mån det inte berörts vid behandlingen
av motionerna under mom. 1 —3.

Stockholm den 13 maj 1982

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp)**, Karl Leuchovius
(m)*, Evert Svensson (s), Mårten Werner (m)**, John Johnsson (s)*, Erik
Larsson (c), Kjell Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Kersti Swartz (fp), Stig
Alftin (s), Ann-Cathrine Haglund (m)*, Maria Lagergren (s), Märta Fredrikson
(c) och Anita Persson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

** Ledig från uppdraget som riksdagsledamot vid betänkandets justering.

Reservation

Statligt stöd till sociala projekt mot prostitutionen (mom. 2)

Göran Karlsson, Evert Svensson, John Johnsson, Kjell Nilsson, Stig
Alftin, Maria Lagergren och Anita Persson (alla s) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med
”Utskottet vidhåller” och slutar på s. 5 med ”motion 1981/82:2487 yrkande
1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det stöd till prostitutionsprojekt som kan
frigöras ur socialdepartementets medel för forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet inte tillräckligt.

SoU 1981/82:50

Malmöprojektet startade 1977 och har bedrivits av en projektgrupp
bestående av representanter för bl. a. polis och socialförvaltning. Trots
relativt små resurser kan Malmöprojektet visa betydande framgångar i sitt
arbete. Det har visat att det med sociala stödjande insatser går att komma
långt när det gäller att begränsa prostitutionens omfattning. För verksamhetens
bedrivande har statligt stöd erhållits. Sedan årsskiftet har projektet
lagts ned och arbetet med prostituerade ingår nu i socialtjänstens löpande
verksamhet.

Det bör i och för sig finnas goda möjligheter att inom ramen för socialtjänsten
vidta åtgärder av skilda slag för att hjälpa och stödja de prostituerade
att komma ifrån prostitutionen. Det måste också ingå som ett naturligt
led för alla socialarbetare inom socialtjänsten att uppmärksamma
tecken på prostitution. Den nya socialtjänstlagen ger ännu större möjlighet
än tidigare att hjälpa prostituerade såväl ekonomiskt som kurativt.

Enligt utskottets mening är det viktigt att det arbete som pågår kan
fortsätta och att även andra kommuner — i första hand de större städerna
— organiserar sådana speciella insatser som nu görs i Stockholm, Göteborg
och Malmö. Socialt projektarbete av den typ som bedrivits i Malmö
bör därför ges fortsatt statligt stöd.

Utskottet förordar att riksdagen i enlighet med vad som anförs i motion
1981/82:2487 yrkande 1 under ett nytt reservationsanslag anvisar ett belopp
av 1 000 000 kr. till Statligt stöd till sociala projekt mot prostitutionen.
Medlen bör fördelas av regeringen.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motion 1981/82:2487 yrkande 1 för
budgetåret 1982/83 under femte huvudtiteln till Statligt stöd till
sociala projekt mot prostitutionen anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

LiberTryck Stockholm 1982